Beredskapslagring av olja, kol och uran

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

lL-Füüüliüllä

.U.UHlLL_|

:uuULlLu1

I_

Ml

mm

IEIINIKANIIE AV 1975M15 l|lJ[lMiB|Nfl3KflMMIflF

SME

,ax

xvv

*t* \\^ . v» . ..

Statens offentliga utredningar

@ 1976:67

Handelsdepartementet

?ä

Beredskapslagring

av kol och uran

olja,

Betänkande av 1975 års oljelagringskommitté

Stockholm 1976

Omslag av Vidar Forsberg ISBN 91-38-03225-2 ISSN 0375-250X

T111 Statsrådet och chefen för handeisdepartementet

den 27 februari 1975 chefen för handeis- Regeringen bemyndigade att ti11ka11a högst sju sakkunniga med uppdrag att departementet utreda frågan om program för beredskapsiagring av oijeprodukter m.m. efter år 1976. De sakkunniga antog namnet 1975 års o1je1agringskommittê.

Kommittén överiämnar härmed sitt betänkande, Beredskapsiagring av o1ja, ko1 och uran. Ti11 betänkandet hör en hemiig biiaga

(Ds H 1976:6).

I betänkandet är vad gälier bedömningen om den

framiagda förslag framtida i a11t väsentligt baserade på det eenergianvändningen nergipoiitiska program som antogs av riksdagen i maj 1975.

Reservationer och särskilda yttranden har avgivits av de sakkun- Bo Heimerson och Ro1f af samt av experterna Nils niga Klintberg Ni1s-Gustaf Danieison, David Davidsson. Arne Kristen- Angeberg, son, Ni1s Lundmark och Lars Pehrzon.

Stockhoim den 24 november 1976.

Rune Hermansson

Bo Heimerson Ro1f af K1intberg Ro1f Ståiebrant

Maj Britt Theorin Erik Wångby

/Håkan Neuman

Håkan Leijon

INNEHÅLL

Sammanfattning 13 och direktiv ~ . . . . . . . . . . . . . . 13 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . 14 Utredningens förs1ag

IV Utredningsarbetet 17 IN) . Direktiv 17 f\) . och sekreterare . . . . . . . 24 Sakkunniga, experter h) n W bedrivande u o . . . . . . . .. 26 Utredningsarbetets 2.3.1 Arbetets och utförande 26 upp1äggning 2.3.2 Samråd . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28 2.3.3 Uver1ämnat materia1 m.m. 29

Huvuddragen av tidigare och nuvarande o1je1agringsm.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 program b) . —‘ före 1958 . . . . . . . . . . . . . . 31 01je1agringen (a) . |\) 1958-1962 . . . . . - . . . . 31 01je1agringsprogrammet U) . w 1963-1969 . . . . . . . . . 33 01je1agringspr0grammet LA.) 0 å 1970-1976 34 01je1agringsprogrammet 3.4.1 och avspärrningsreservernas 1agring 35 Krigs- 3.4.2 för programmet 36 Investeringskostnader 3.4.3 Lagringssky1dighet för stadsgasindustrin och av gaso1 . «. . . . . . . . 36 beredskaps1agring 3.4.4 . . o . - . . . . . . . 37 Finansieringsfrågor 3.4.5 1969:136 och riksdagens bes1ut 37 Proposition

Kontr011stati0nen for o1je1agringsprogrammet

1970-1976 . . - . . . . . - . . - . . . . . . . . . 38 i stat1ig regi o . . . . . 39 övrig beredskaps1agring . . . . . . . . . - . . . . . 0 39 01jekrisen 1973/74 Händeiserna hösten och vintern 1973/74 39 3.7.1

&

3.7.2 Lagringsåtgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen 40 3.7.3 Energiberedskapsutredningen 4l Det internationella energiprogrammet 42 (IEP) 3.8.l OEEC 42 3.8.2 OECD . . . . . . . . . . . . 42 3.8.3 Washington-konferensen 42 3.8.4 IEP-avtalet . . . . . . 43 Förlängning av oljelagringsprogrammet l970-l976 44 Fredskrislagring av gasbensin 46 3.ll Uppskov med lagring av råvara för stadsgasframställning 46

Författningar rörande oljelagring m.m. samt tillämp-

44>J>J>J>4>J> \lC‘U|-P.»J|\)-4

Förordningen om oljeavgift m.m. . . . . 53 Tillämpningsbestämmelser . . . . . . . . 53

Lagring och uthållighet enligt det ekonomiska försvarets långsiktsplanering . 58 Försvarsutredningens syn på uthållighet inom det ekonomiska försvaret 62 Kommitténs överväganden angående uthållighet mot olika kristyper 65 5.4.l Karaktäristik av metoder som kan nyttjas vid dimensioneringen av beredskapslagringen . 65 5.4.2

ooh

Planeringsmetoder dimensionering av beredskapslagringen . 66 5.4.3 Grunder för dimensionering av ett nytt beredskapslagringsprogram 67 5.5 Lagringsprogrammets längd

för år 1985 71 Energiprognoser ti11 kommitténs 71 Bakgrund prognosberäkningar

ChC‘\C‘IO‘|C7‘|

72 Prognossituationen

J:-U)|’\)-

74 Prognosförutsättningarna 76 Energianvändningens utveck1ing 6.4.1 Industrin 76

6.4.2 Samfärdse1 78 78 6.4.3 Ovrigsektorn 79 Ti11förse1pr0gn0ser 6.5.1 80 E1pr0gn0s 6.5.2 K01 och koks . . . . . . . . . . . 82 . . . . . . . 82 6.5.3 E1dningso1jor 6.5.4 bräns1en . . . . . . 82 Övriga för år 1985 84 Kommitténs pr0gnosva1 K0ntr011station 86

Behovet . . . . . . . . 87 av beredskaps1agring

av o1ja och 01jepr0dukter 91 Fredskris1agring Fredskris1agring en1igt det internati0ne11a energi-

programmet 8.1.1 Försörjningsberedskapen . . . . . . . . . .

8.1.2 Beredskapsreservens sammansättning . . . . . . . . . . . . 8.1.3 Ka1ky1metoder . . - . . . . . . . . . . . . . . . Lagerbehov

fossi1a bräns1en och Beredskaps1agring av f1ytande drivmede1 för avspärrning och krig 97 . . . . o . . . . . . . . . 97 Beräkningsgrunder 9.1.1 Förutsättningar 97 9.1.2 Beräkningsmetodik 98 . . . . . . . 101 9.1.3 Utgångsvärden Kriskonsumtion vid avspärrning och krig 106 och ersättningsproduktion 107 Ti11gångar

LOKDI-OLD U|-¥b)|\)

108 Lagringsmâ1 109 Vinterdispens

av gasbensin och 01ja för den ke- Beredskaps1agring industrin 113 miska

10.1 Utredningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 10.2 Beredskaps1agring av gasbensin för den petrokemiska industrin . .1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 10.2.1 Nuvarande iagring . . . . . . . . . . . . . 115 10.2.2 Lagerbehov . . . . . . . . . . . . . . . . 115 10.3 Beredskapsiagring av o1ja för av kimrök produktion . 117 10.4 Beredskapsiagring av o1ja för ammoniakti11verkning . 113

11 av koks för Beredskapsiagring den metaiiurgiska industrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 11.1 Tidigare 1agring . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 11.2 för Lagring avspärrning och krig . . . . . . . . . 120 11.2.1 Metodik för beräknandet av krisbehovet av

koks för metaiiurgiska ändamå1 . . . . . . 120 11.2.2 Beräknad av stå1 år 1973 förbrukning 122 11.2.3 Beräknad fredsförbrukning år 1985 . . . . . 122 11.2.4 Beräknad kriskonsumtion år 1985 . . . . . . 123 11.2.5 Krisproduktion av stå1 . . . . . . . . . 123 11.2.6 Koksförbrukning . . . . . . . . . . . . . 124 11.2.7 Beräknat behov av koks för gjuteriändamå1 124 11.2.8 Beräknat behov av koks för ferr01egeringsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 11.2.9 Behov under år 1985 vid tota1t importbortfa11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 11.2.10 Behov av beredskapsiager för och avspärrning . krig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 11.2.11 Lagringsa1ternativ . . . . . . . . . . . . 126 Lagring för fredskris . . . . . . . . . . . . . . . 127 11.3.1 Tidigare utredningar behovet av angående fredskris1agring . . . . . . . . . . . . . 127 11.3.2 Kommitténs övervägande . . . . . . . . . . 130

12 av 01ja Beredskapsiagring och o1jeprodukter för en efterkristid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 12.1 Låg och hög försörjningsstandard . . . . . . . . . 131 12.2 Kriskonsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 12.3 Ti11gångar och ersättningsproduktion . . . . . . . 132 12.4 Lagringsmå1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

av kärnbränsie . . . . . . . . I 13 Beredskaps1agring 13. Kärnkraft och eiproduktion ti11 år 1985 utiandsberoende och inhemsk kapa- 13. Kärnbräns1ecyke1ns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 citet Behovet av kärnbränsle och anknutna produkter ti11 13. . . - . . . . . . . . . . . . . . . . .. 141 år 1985 . . . . . . - . . . . no 143 13.4 Behov av beredskapsiager 147 13.5 Lagringens genomförande 13.6 Vi11kor för anskaffning och innehav av kärnbränsle- . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 iager Kommitténs och försiag . . . . . . . 150 13. överväganden

för kraft- och värmeverk 153 14 Lagringssky1dighet och oljeförbrukning . 153 14. Nuvarande iagringsbestänmeiser . . . . . . . . - . . . . . 0 155 14. Värmeverk 14.2.1 Instaiierad effekt e11er årsförbrukning av

o1ja som grund för beräkning av iagrings- . . . . . . . . . . . . . . . . 155 mängd 14.2.2 Gränsen för inträde 156 1agringssky1dighetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 14. Kraftverk 14.3.1 Insta11erad effekt e11er årsförbrukning av

olja som grund för beräkning av iagrings- . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 159 mängd för inträde 160 14.3.2 Gränsen iagringsskyidighetens 160 14.3.3 Lagringssky1dighetens fu11görande . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 14. Kraftvärmeverk 14.4.1 Effekt e11er årsförbrukning av o1ja som 161 grund för beräkning av iagringsmängd för inträde 161 14.4.2 Gränsen iagringsskyidighetens A . . . . . . . . . . . . - a c 161 14. Spiiivärmeutnyttjande

15 för industrieiia storförbrukare Lagringsskyidighet . . . . . . . . . . . . 163 av ångkoi . . . . . . . 163 15. Förbrukning av ångkoi 164 15. Behov av beredskapsiager

. . . . . . . 167 16 Beredskapsiagring för utrikes sjöfart . . . . . . . . . . . 167 16. Nuvarande bestämme1ser . . . . . . . . . . . . 168 16. Behov av beredskapsiager

. . . . . . . 221 20 Författningsfrågor m.m. 222 20.1 Lagen om 01je1agr1ng 20.2 om avskrivning å vissa 01je- Förordningen (1958:575) m.m. . . 224 1agringsan1äggningar,

och särski1da . . . . . . 225 Reservationer yttranden

. . . . . 237

Sortförvandting

1 och förkortningar . Bilaga

Bilaga 2 Kostnadsdata för byggnation av o1je1agringsan- . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 1äggningar

251 Bilaga 3 Investeringskostnadsberäkningar

257 Bi1aga 4 Författningsförs1ag

sou 1976:67

1 SAMMANFATTNING

1.1 Bakgrund och direktiv

Sverige är på grund av begränsade ti11gångar på egna ekonomiskt de k1imatiska förhå11andena, näutnyttjningsbara energikä11or; struktur samt kommunikationsbehoven beroende av imrings1ivets av o1jor. Ända sedan år 1938 har tvångs1agring av o1ika 01port förekommit för att trygga 1andets beredskap på enerjeprodukter område. Under tiden från och med år 1958 har giförsörjningens med ekonomiskt från staten byggts upp i syfte att 1agren bidrag de ska11 räcka för försörjning under en viss tidsperiod med krig, krigsreserven, och för en avspärrningssituation, avspärrningsreserven. har förutsatts att är totaL I bägge fa11en avspärrningen av 1agren har skett under tre o1je1agringsprogram, Uppbyggnaden ett för 1958-1962, ett för perioden 1963-1969 och ett perioden för 1970-1977. Under den senaste programperioden har perioden även fattats bes1ut om betydande stat1ig 1agring av råo1ja, e1doch råvara för den petrokemiska industrin i huvudsak ningso1ja avsedda för att möta behoven under en fredskris.

Vi har haft ti11 uppgift att 1ägga fram förs1ag ti11 ett fjärde I vårt uppdrag har förutom att utreda 1ago1je1agringsprogram. av bräns1en och drivmede1 för både krigs- och avringsbehoven att om reg1erad 1agring av spärrningsfa11et ingått pröva frågan kärnbräns1e om 1agringssky1dighet för förbrukare av samt frågan och koks som används i den petrokemiska industrin o1jeprodukter och stå1industrin. I vårt uppdrag har vidare respektive järnatt utarbeta förs1ag ti11 förde1ning såvä1 me11an råo1ja ingått och o1jepr0dukter som me11an o1ika s1ag av o1jeprodukter av den 1975:30 bes1utade av beredmed an1edning av proposition ökningen skaps1agren av råo1ja och 01jeprodukter.

14 Sammanfattning SOU 1976167

l.2 Utredningens förslag

Vi föreslår ett nytt program för av beredskapslagring oljeprodukter m.m. för perioden 1978-1984. skall således va- Programmet ra genomfört till ingången av år l985. Som underlag för bedömningen av beredskapslagringsbehoven har vi gjort energiprognoser baserade på energipropositionen 1975130 och 1975 års långtidsutredning. Vid en kontrollstation vid lämplig tidpunkt under bör bedömas programperioden om ändringar i förslagen föranleds av utvecklingen m.m.

Vårt förslag till beredskapslagring innebär av uppprioritering byggandet av fredskrisreserven. Denna föreslås få en sådan omfattning att kraven enligt det internationella energiprogrammet (IEP) uppfylls utan att krigs- och avspärrningsreserverna behöver tas i anspråk. I fredskrisreserven föreslås även vissa ingå oljeslag som f.n. inte berörs av landets lagringsåtaganden enligt IEP.

Nuvarande mått mot krig på uthålligheten och avspärrning, definierad som ett visst antal krigs- och avspärrningsmånader med totalt importbortfall, föreslås bli ersatt med den uthållighet som utnyttjandet av det av regeringen anvisade planeringsunderlaget för det ekonomiska försvarets perspektivstudier fas 2 och programplanering innebär.

Dimensionerande för krigsreserven är därvid det s.k. angreppsfallet Vårt innebär Alzsangreppsfas. förslag en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med det mått på uthålligheten som ligger till grund för innevarande lagringsprogram.

För avspärrningsreserven föreslår vi att den vidare beredskapslagringen på lång sikt skall inriktas mot att tillgodose behoven under en avspärrningssituation, som utmärks av att handelsförbindelserna med omvärlden successivt för att efter en nedgår relativt lång tid åter normaliseras. Som ett första föresteg slår vi att avspärrningsreserven ut så att de beräknade byggs behoven för krisfallet D 1 utan efterkristid kan tillgodoses.

Sammanfattning 15 sou 197657

Denna ambitionsnivå är än den som gäller för innevarande högre lagringsprogram.

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har innehållit en rätt

för att under vintermånaderna i viss de lagringsskyldiga grad minska beredskapslagren av främst eldningsoljor, s.k. vinterdismedför att uthålligheten kommer att varipens. Vinterdispensen era under året. För att minska denna brist i uthålligheten föreslås vissa inskränkningar i vinterdispensen samt statlig lagring av aktuella oljeslag.

av råvaror (olja för am- Beredskapslagringsbehovet petrokemiska moniak- och kimrökframställning samt gasbensin) och koks för krig och avspärrning bör dimensioneras utifrån samma grunder som föreslås för flytande fossila bränslen och drivmedel. gälla Vi föreslår en ökning av beredskapslagren av dessa varor.

Den för l978-l984 erforderliga lageruppbyggnaden av perioden och koks föreslås i huvudsak ske genom stapetroleumprodukter tens Vi föreslår dock att lagringsskyldighet införs försorg.

för innehavare av gasturbinanläggningar för produktion av el-

kraft. Större delen av petroleumprodukterna föreslås bli lagrade i form av råolja.

av kärnbränsle erfordras ej för att klara i det Beredskapslager och avspärrningssituationer. Vi bedöföregående angivna krigsmer dock att risk finns för försörjningskriser i fred, varför vi föreslår att ett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under Lagringen bör omfatta ett års behov av programperioden. ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Kraftindustrin har förklarat villig att bygga upp ett kärnsig av omfattning. Vi anser att denna lagbränslelager föreslagen ring kan ske utan reglering i lag.

för det föreslagna programmet exklusive Investeringskostnaderna kärnbränslelager beräknas uppgå till ca 3 300 milj.kr. För tidigare beslutad lagring beräknas ytterligare ca 2 l75 milj.kr. er-

16 Sammanfattning SOU 1976=57

fordras under programperioden. Investeringskostnaden för uppbyggandet av ett kärnbränslelager för l3 nu beslutade samtliga och planerade reaktorer enligt riksdagens energipolitiska beslut år 1975 kan beroende på natururanpriser och lagringsform beräknas till 970-l 400 milj.kr.

Vi föreslår att den statliga lagringen - med undantag för kokslagringen - finansieras med särskilda beredskapsavgifter på oljeprodukter på i huvudsak likartat sätt som nuvarande statliga råolje- och eldningsoljelagring finansieras. Enligt vårt förslag skall i princip samtliga produkter som skall beredskapslagras även belastas med avgifter för Alternativa lagringen. möjligheter att ta ut erforderliga medel för redovisas. lagringen Lagringen av koks föreslås finansieras över statsbudgeten och lagringen för gasturbindrift av de lagringsskyldiga.

Kärnbränslelagringen bör finansieras av ägarna till kärnkraftaggregaten. Staten föreslås dock ställa kreditgarantier motsvarande investeringskostnaden för lagringen.

Vissa i systemet för förändringar fördelning av lagringsskyldighet enligt äldre lagringsmål föreslås. Sålunda bör lagringsskyldigheten i skyddad och särskilt lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställas till den lagringsplikt som gäller för det enskilda företaget vid innevarande lagringsperiods utgång. Vidare bör enligt förslaget förändringar i basmängd för de lagringsskyldiga endast till hälften påverka den lagringsskyldiges andel i äldre lagringsmål.

n Utredningsarbetet 17

2 UTREDN1NGSARBETET

2.1 Direktiv

I anförande vid regeringssammanträde den 27 februari 1975 anmäide chefen för handeisdepartementet, statsrådet Fe1dt, fråga om om program för beredskapsiagring av oijeprodukter m.m. utredning efter år 1976. Statsrådet anförde därvid i huvudsak föijande.

Regeringen har tidigare i dag beslutat att föreiägga riksdaom energihushåiining m.m. I denna pekas b1.a. gen proposition på vårt stora oijeberoende och energiförsörjningens känsiighet för oiika siag av störningar. För att förbättra uthåiiigheten vid sådana störningar i oijetiiiförsein som beror på andra händeiser än krig inom e11er vid Sveriges gränser, s.k. fredskriser, har regeringen i nämnda proposition föresiagit att utbyggnad av beredskapsiager av råoija och e1dpågående för främst fredskrisbehov senast år 1985 utökas med ningso1ja

en iagring av råoija och oijeprodukter motsvarande 3 mi1j.m3

I min anmäian av nämnda fråga har jag utta1at att råoija. särskiida sakkunniga borde ti11ka11as med uppgift att 1ägga fram försiag ti11 program för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. efter utgången av år 1976. Jag vi11 nu återkomma ti11 om denna utredning och avser då att först redofrågan göra för nuvarande regiering.

Skyidighet att beredskapsiagra o1ja infördes redan år 1938 hande1 och reg1erades genom förordningen (1938:367) angående med vissa mineraioijor. Eniigt förordningen förelåg skyidighet för oijehandein och de inhemska oijeraffinaderierna att håiia iager motsvarande en viss procentueii de1 av försäij-

18 Utredningsarbetet

ningen under närmast föregående år. Något statsbidrag ti11 denna 1agring utgick inte.

Genom bes1ut av 1957 års riksdag (prop. 1957:144, BeU 1957:45, 2LU 1957:34, rskr 1957:322 och 1957:329) antogs ett nytt system för o1je1agringen och faststä11des ett program för 1agring av minera1o1ja under femårsperioden 1958-1962. Programmet innebar en övergång ti11 fasta 1agringsmå1 för o1ika va-

rus1ag. När dessa 1agringsmâ1 faststä11des beaktades de1s den

mängd o1jeprodukter, som i krig beräknades komma att behövas under en viss tidsperiod, den s.k. krigsreserven, de1s vad som kunde behövas med hänsyn ti11 o1ika tänkbara störningar i o1jeti11förse1n under fredstid, den s.k. försörjningsreserven. Kretsen av 1agringssky1diga utvidgades att omfatta även vissa förbrukare och återförsä1jare av o1ja. Krigsreserven sku11e förvaras i skyddade 1agringsutrymmen.

För 1agringspr0grammet 1ämnade staten ti11 viss de1 bidrag i form av ränte- och amorteringsfria 1ån.

Efter förs1ag av Kung1. Majzt godkände 1962 års riksdag rikt- 1injer för beredskaps1agring av 01ja, innefattande ett program för ökad 1agring av minera101j0r under sjuärsperioden 1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och 1962:420). Den försörjningsreserv som ingick i tidigare program ersattes av en avspärrningsreserv, avsedd att såvitt möj1igt täcka en starkt beskuren konsumtion under 1ika 1áng tid för a11a o1jeprodukter. O1je1agringspr0grammet omfattade bestämda kvantiteter för varje 01jes1ag, faststä11da med hänsyn ti11 det beredskapsbehov för såvä1 krigs- som

avspärrningsfa11et som beräknades före1igga vid 1agringspe-

riodens utgång. I 1ikhet med vad som gä11de för 1agringspr0grammet under perioden 1958-1962 utgick stat1iga bidrag i form av ränte- och amorteringsfria 1ån för cirka hä1ften av programmets investeringar.

Nu 1öpande 1agringsprogram omfattar sjuårsperioden 1970-1976. Programmet, som godkändes av 1969 års riksdag på förs1ag av Kung1. Majzt (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr

Utredningsarbetet 19 sou 197557

innebär av-

1969:375 och 1969:398), inte några principie11a

från i fråga om må1sättningen för vike1ser tidigare program Lagringssky1digheten har dock vidgats beredskaps1agringen. omfatta också råvaror samt gaso1. P1aatt stadsgasindustrins neringen avser två ski1da fa11, krigsfa11et och avspärrningsfa11et. ska11 vara uppnådda vid ingången av år Lagringsmå1en 1977.

för drivmede1 sker 1iksom tidi- Utbyggnaden av krigsreserven Vad beträffar 1agringen av e1dgare i skyddade an1äggningar. har det ansetts med en viss styrning av ningso1jor påka11at av cisternbestândet ti11 sådana p1atser som är 1oka1iseringen 1ämp1iga från beredskapssynpunkt.

Den tota1a investeringskostnaden för det år 1969 faststä11da beräknades i 1969 års priser ti11 cirka 1agringsprogrammet för den skyddade och 1oka1iserade

760 mi1j.kr. Merkostnaden

ti11 samman1agt cirka 80 mi1j.kr. Fi- 1agringen uppskattades nansieringen sker ti11 övervägande de1en genom att en specitas ut vid av o1jepr0dukter. Ti11 e11 avgift försä1jningen

merkostnaderna för den skyddade och 10ka1iserade 1agringen

1ämnar dock staten bidrag i form av ränte- och amorterings-

fria 1ån som skrivs av under 20 år.

med riksdagsbes1utet år 1969 ti11ka11ades i janu- I en1ighet ari 1973 sakkunniga med uppgift att pröva det 1öpande 01je- De sakkunniga av1ämnade betänkandet 1agringspr0grammet. - om utökad bered-

(Ds H 1973:2) Rå01ja i beredskap Förs1ag

inom o1je1agringspr0grammet 1970/76. Med an1edskaps1agring fram ett ti11 1973 års ning härav 1ade Kung1. Majzt förs1ag om b1.a. en särski1d stat1ig beredskaps1agring av 3 riksdag rskr

mi1j. m3 rå01ja (prop. 1973:194, FöU 1973:27, 1973:366).

bes1öt i en1ighet med förs1aget. Lagren sku11e byg- Riksdagen en treårsperiod. Kostnaderna för programmet begas ut under räknades i 1973 års priser ti11 485 mi1j.kr. Finansiering för o1jeprodukter som sker genom en särski1d beredskapsavgift av konsumenterna under tiden 1 ju1i 1974 ti11 30 juni er1äggs 1977. Den stat1iga 1agringen av råo1ja avser huvudsak1igen

försörjning i en fredskris.

20 Utredningsarbetet

Mot bakgrund av erfarenheterna från 01jekrisen 1973/74 antog riksdagen år 1974 ett förs1ag av Kung1. Majzt om att öppna en möj1ighet att ti11försäkra överstyre1sen för ekonomiskt försvar vissa 1agringsutrymmen för e1dningso1ja i syfte att inköpsverksamheten vid överstyre1sen sku11e kunna bedrivas ännu effektivare som ett 1ed i vår försörjningsp01itik (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142).

Bestämme1ser om den nuvarande 01je1agringssky1digheten finns i förordningen (1957:343) om o1je1agring m.m., ändrad senast 1971:665. Bestämme1ser om finansiering av rå01je1agringen finns i förordningen (1973:1216) om särski1d beredskapsavgift för o1jeprodukter.

Sveriges stora beroende av importerade f1ytande bräns1en och drivmede1 samt risken för avbrott i ti11förse1n av dessa har motiverat ett starkt engagemang i det arbete som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck1ing (OECD) bedriver i syfte att förbättra försörjningstryggheten för de europeiska med1ems1änderna. Sverige biträdde den av 0ECD:s råd år 1971 1ämnade rekommendationen om utbyggnad av ett beredskaps- 1ager som motsvarar 90 dagar av förbrukningen under senast förf1utna ka1enderår.

Regeringen har i dag bes1utat att föres1å riksdagen att godkänna Sveriges ans1utning ti11 avta1et om ett internatione11t energiprogram m.m. (IEP) inom ramen för OECD. En huvudbeståndsde1 i det internati0ne11a energiprogrammet är att (IEP) ett system inrättas för förde1ning av o1ja me11an med1ems1änderna i krissituationer. En förutsättning för förde1ningssystemet är b1.a. att varje 1and åtar sig att bygga upp egna be-

redskaps1ager motsvarande minst 60 dagars norma1 konsumtion

utan import. Senast den 1 ju1i 1975 ska11 med särski1d majoritet bes1utas när beredskaps1agren ska11 ti11 90 dauppgå gars normal konsumtion.

De sakkunniga som en1igt vad jag tidigare har anmä1t nu bör ti11ka11as bör företräda b1.a. staten och övriga som berörs av 1agerhå11ningen. Utredningsarbetet bör bedrivas så att

sou 197557 Utredningsarbetet 21

frågan om den fortsatta beredskapslagringen kan underställas riksdagen vid l976/77 års riksmöte.

Till vägledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande.

Sveriges energiförsörjning är sedan länge beroende av import av fossila bränslen och drivmedel - koks och olika stenkol, petroleumprodukter. Numera omfattar importberoendet även försörjningen med kärnbränslen. Planerad utbyggnad av järn- och stålindustrin medför att behovet av kol och koks ökar kraftigt.

Eftersom kärnkraften nu börjar få en mer betydande andel av den svenska energiförsörjningen aktualiseras frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle. De sakkunniga bör särskilt pröva denna fråga. Om de sakkunniga finner att skäl föreligger för beredskapslagring bör förslag lämnas med avseende på lagringsmål. I enlighet med de riktlinjer som statsmakterna fastställt för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens område (prop. l972:57, NU l972:39, rskr l972:200) bör Svensk kärnbränsleförsörjning AB vid en eventuell statlig beredskapslagring av kärnbränsle fungera som utredande och verkställande organ åt det lagringsansvariga organet. Vidare bör de sakkunniga beakta de särskilda villkor som gäller för anskaffning och innehav av kärnbränsle enligt såväl internationella överenskommelser som de ledande exportländernas fö-

reskrifter. De sakkunniga bör i dessa frågor samråda med sta-

tens kärnkraftinspektion och Svensk kärnbränsleförsörjning AB.

Vid sidan av kärnbränsleförsörjningen bör de sakkunniga utreda behovet av beredskapslagring av övriga för energiförsörjningen nödvändiga bränslen. Drivmedel är i detta sammanhang att betrakta som bränsle. Vidare bör de sakkunniga pröva vilka grupper av bränsleförbrukare som skall vara lagringsskyldiga. Hittills har t.ex. lagringsskyldighet inte varit ålagd industriella storförbrukare av kol men däremot storförbrukare av eldningsoljor. En ökad kolanvändning genom övergång från eldningsolja till kol vid energiframställningen skulle inne-

22 Utredningsarbetet

bära en nedgång i försörjningsberedskapen vid oförändrade bestämmelser för beredskapslagring. De sakkunniga bör bl.a. pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare. För de lagringsskyldiga förbrukarna baseras lagerstorleken f.n. på normalkonsumtionen under en viss period. Detta gäller även kraft- och värmeverk. Med hänsyn till sistnämnda förbrukares betydelse för energiproduktionen i ett krisläge finns det anledning för de sakkunniga att pröva huruvida lagringsskyldigheten för dem bör fastställas individuellt. Det bör härvid övervägas om lagringsskyldigheten kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet. Tekniska förutsättningar för omställning till användning av ett alternativbränsle bör beaktas i detta sammanhang samtidigt som förslag kan lämnas rörande den drifttid, som beredskapslagringen bör säkerställa. Frågan om skyldighet för oljeraffinaderierna att lagra råolja bör övervägas.

Med skrivelse den ll december l974 har riksdagen som sin me-

ning gett till känna vad jordbruksutskottet har anfört i an-

ledning av motion om befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring (JOU 1974:48, rskr l974:38l). Mot bakgrund härav bör de sakkunniga överväga frågan om lagringsskyldighet för olja till olika fartygskategoriers drift i utrikes trafik.

Hittills har lagringsskyldighet inte förelegat för oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin samt järn- och stålindustrin. Med hänsyn till dessa båda industrigrenars speciella betydelse för försörjningsberedskapen och deras känslighet för störningar i tillförseln av råvaror bör de sakkunniga överväga frågan om lagringsskyl-

dighet för förbrukare av sådana råvaror samt lämna förslag

om dels den närmare utformningen av en sådan lagringsskyldighet dels finansieringen av en sådan beredskapslagring. I dessa frågor bör samråd äga rum med försörjningsberedskapsutredningen (H l97l:l).

. A Utredningsarbetet 23

sou 1975;57

De sakkunniga bör pröva fördelningen mellan staten och näringslivet av ansvaret för beredskapslagringen. Utgångspunkten bör vara att den nuvarande ordningen behålls enligt vilken beredskapslagringen till övervägande delen ombesörjs av andra än staten.

De sakkunniga bör utreda lagringsbehoven för både krigs- och avspärrningsfallet. Krigs- och avspärrningsreservernas storlek bör vid olika grader av uthållighet. I denna fråga anges

bör samråd äga rum med l974 års försvarsutredning (Fo l974:4y

Inom ramen för den av mig tidigare denna dag föreslagna ökningen av beredskapslagren av råolja och oljeprodukter bör de sakkunniga utarbeta förslag till fördelning av lagringen såväl mellan råolja och oljeprodukter som mellan olika slag av oljeprodukter. I I fråga om kostnaderna för ett nytt lagringsprogram bör de sakkunniga utgå från att dessa skall finansieras genom avgifter på beredskapslagrade produkter. Om de sakkunniga finner att det föreligger behov av ytterligare utbyggnad av skyddad eller särskild s.k. lokaliserad lagring bör de beräkna merkostnaderna för sådan lagring. De bör överväga, om dessa kostnader liksom hittills bör finansieras med statliga bidrag.

De sakkunniga bör pröva frågan om skäl föreligger att behålla möjligheten till s.k. vinterdispens för beredskapslagring av eldningsoljor. Om beredskapslagringsskyldighet föreslås för fasta importbränslen bör samma bestämmelser gälla för dessa med avseende på vinterdispens som för eldningsoljor.

De sakkunniga bör med utgående från de riktlinjer för energi-

politiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om

lämplig tidsperiod för ett nytt lagringsprogram och tidpunkt

för en eventuell kontroll eller revidering av programmet under dess gång.

24 Utredningsarbetet

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar bedriver f.n. perspektivstudier avseende perioden l977/78-l98l/82 inom ramen för den långsiktiga planeringen av ekonomiskt försvar. De sakkunniga bör samråda med Överstyrelsen i de frågor som är gemensamma eller har väsentliga beröringspunkter med perspektivstudierna.

Oljelagringsrådets uppgifter är upptagna i instruktionen (1957:346) för oljelagringsrådet, ändrad senast l957:520. De sakkunniga bör ompröva dessa uppgifter, jämte rådets sammansättning och ställning i anslutning till att ett nytt program för beredskapslagring utarbetas.

Den nuvarande oljelagringsförordningen samt övriga förordningar och låneföreskrifter som rör bör beredskapslagringen ses över mot bakgrund av de erfarenheter som har vunnits under den hittillsvarande tillämpningen och anpassas till det program för beredskapslagring som föreslås.

De sakkunniga bör särskilt studera och lägga synpunkter på de beräkningsprinciper som tillämpas vid fastställande av de avgifter för beredskapslagring som uppbärs av Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond.

I anslutning till de sakkunnigas förslag till ett nytt lagringsprogram bör till förslag nya förordningar och övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser utarbetas.

De sakkunniga är oförhindrade att ta upp de övriga spörsmål, D som aktualiseras i samband med utredningsarbetet.

2.2 Sakkunniga, experter och sekreterare

Regeringen bemyndigade den 27 februari l975 chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att utreda frågan om program för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. efter år l976. De sakkunniga, som förordnades den l5 april l975, antog namnet l975 års oljelagringskommitté; 0LK.I Utredningen har som sakkunniga deltagit verkställande direktören Rune Hermans-

Utredningsarbetet 25

ti11ika direktören Bo He1mers0n, Sveriges inson, ordförande, dustriförbund, kans1ichefen Thorsten Ho1m (t.o.m. den 8 septemverkstä11ande diber 1975), Tjänstemännens centra1organisation, rektören Ro1f af K1intberg, Svenska petroleum institutet,0mbUdSden 23 december 1975), Svenska mannen Sven Lundgren (fr.0.m. civi1ekonomen Lennart Nyström transportarbetareförbundet, den 22 december 1975), Landsorganisationen i Sverige, (t.o.m. R01f Stå1ebrant, Svenska kommunförbundet, riksöveringenjören Maj Britt Theorin samt ombudsmannen Erik wångby dags1edamoten ‘ (fr.o.m. den 8 september 1975), Tjänstemännens centra1organisaav sjukdom inte kunnat de1ta i uttion. Lundgren har på grund redningsarbetet.

Från den 10 juni 1975 har som experter medverkat byråchefen Ni1s-Gustaf Danie1s0n, överstyre1sen för ekonomiskt försvar avde1ningsdirektören David Davidsson, UEF, avde1ningsdi- (UEF), rektören Mats Höjeberg, statens industriverk, verkstä11ande di- Svenska tekn.1ic. Ingerektören C1aes Lindgren, gasföreningen, mar Lindh01m, Svensk kärnbräns1eförsörjning AB, byråchefen Ni1s UEF, numera statssekreteraren Gunnar Nordbeck (t.o.m. Lundmark,

den 14 oktober försvarsdepartementet, numera departe-

1976), mentsrâdet Sven Norberg, hande1sdepartementet, numera departementsrådet Sven-Erik Orrö, försvarsdepartementet, avde1ningsdirektören wa1ter Skö1def0rs, statens pris- och karte11nämnd, verkstä11ande direktören Bengt Sterne, Centra1a drift1edningen, Jan Thyberg, industridepartementet, addepartementssekreteraren vokaten Lars verkstä11ande direktören Torbjörn wa1den- Uddgren, by, Svenska värmeverksföreningen samt departementssekreteraren Kerstin wa11in (t.o.m. den 31 december 1975), hande1sdepartehar vidare medverkat från den 16 juni 1975 mentet. Som experter direktören Lars Pehrzon, Svenska petro1eum institutet, och verkstä11ande direktören Hans Rockström, Svensk Petro1eum1agring Tre från den 1 ju1i 1975 byråchefen Arne Kristen- AB (SPL-bo1agen), den 3 november 1975 avde1ningsdirektören Ni1s son, UEF, från Angeberg, UEF, samt från den 1 januari 1976 departementssekreteraren och verkstä11ande direk- Bo Hemborg, hande1sdepartementet, tören Lars Nor1in, Krångedegruppens Samkörning AB.

26 Utredningsarbetet sou 1976:67

Som kommitténs sekreterare har från den 1 juii 1975 t.o.m. den 27 augusti 1975 tjänstgjort översteiöjtnanten Mats Brunner, varefter byrådirektören Håkan Neuman har varit kommitténs sekreterare. I sekretariatet har från den 1 december 1975 som biträdande sekreterare tjänstgjort förste byråsekreteraren Håkan Leijon. Fi1.kand. Gun Hjertstrand har svarat för b1.a. utskriften av vårt betänkande.

2.3 Utredningsarbetets bedrivande

2.3.1 Arbetets och utförande uppiäggning

Vårt arbete startade successivt under sommaren och hösten 1975 och inriktades de1s på att skaffa fram för oiika grundmateriai utredningsområden, de1s på att ta fram detaijerade energiprognoser för år 1985.

Sammanfattningsvis har vi haft i uppdrag att utreda lagringsbehoven av bränsien och drivmedel för både krigs- och avspärrningsfaiiet pröva frågan om en regierad beredskapslagring av kärnbränsie pröva om skyidighet att lagra ko] ska11 åiäggas industrieiia storförbrukare pröva huruvida iagringsskyidigheten för kraft- och värmeverk bör faststäiias individueiit och ej som f.n. på normaikonsumtionen överväga frågan om iagringsskyidighet för olja ti11 olika fartygskategoriers drift i utrikes trafik överväga frågan om iagringsskyidighet för förbrukare av o1je— produkter och koks som används i den petrokemiska industrin samt järn- och stå1industrin

- utarbeta försiag ti11 fördeining såväi me11an réo1ja och o1jeprodukter som me11an o1ika s1ag av o1jeprodukter av den i

Utredningsarbetet 27

sou 1976:67

proposition 1975:30 beslutade ökningen av beredskaps1agren av råoija och oijeprodukter

- om skäi föreiigger att behåiia möjiigheten till pröva frågan s.k. vinterdispens för beredskapsiagring av eidningsoijor samt

- uppgifter, sammansättning och ompröva oijeiagringsrådets stäiining.

att en stor dei av

Utredningsuppdragets omtattning har medfört

det för våra erforderiiga underiaget har tastäiiningstaganden fram av oiika arbetsgrupper. Såiunda har sju arbetsgrupper gits bestående av nedan iedamöter arbetat med att utreda fölangivna jande frågor.

Beräkningsteknik för kraftverkens och värmeverkens iagrings- Danieison (ordf.), Davidsson, Noriin, Sterne och skyidighetz wa1denby.

av k5rnbr§ns1e: Lindholm (0rdf.), Danieison Beredskaps1agring och Sterne.

av oija och koks för b1.a. den petrokemiska Beredskapsiagring industrin respektive järn- och ståiindustrinz Kristenson Heimerson och Höjeberg samt de adjungerade iedamö- (ordf.), terna verkstäiiande direktören Erik Brandt, Sveriges kemiska industrikontor, och överingenjören Uif Notini, Jernkontoret.

för tiden fram til] år 1985: Höjeberg (ordfJ, Energiprognoser Lundmark, Pehrzon och Thyberg.

mot kriser och krig inom energiområdet: Orrö Uthåiiighet

(ordf.), Danielson, Nordbeck och Thyberg.

och investeringskostnaderz Sköidefors (ordf.), Lagringsansvar Norberg, Pehrzon, Uddgren och waiiin. Davidsson, Hemborg,

28 Utredningsarbetet

Kostnader för byggnation av

oljelagringsanläggningar: Ange-

berg (ordf.) och Rockström.

Utöver de nämnda arbetsgrupperna har utförts utredningar av enskilda experter i kommittén varjämte tillfälliga arbetsgrupper har bildats för att lösa särskilda under vårt arbete uppkommande problem.

Under tiden den 14 t.o m. 17 juni 1976 sammanträdde vi i Stenungsund. I samband därmed gjorde vi studiebesök vid oljekondenskraftverket och Esso Chemical AB:s kracker i Stenungsund samt Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden. Vidare har för arbetsgruppen frågan om beredskapslagring av kärnbränsle besökt b1.a. AB Asea-Atoms kärnbränslefabrik i Västerås.

Förutom redovisade aktiviteter har främst kommitténs sekretariat haft omfattande kontakter med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av våra Så har t.ex. ett nära förslag. samarbete skett med överstyrelsen för ekonomiskt försvar för att samordna den vid denna myndighet bedrivna inprogramplaneringen om energiområdet med vårt arbete. Därvid har det varit möjligt för överstyrelsen att använda som utarbetats inom komunderlag mittén liksom för oss att b1.a. utnyttja den beräkningsmetodik som har utvecklats vid överstyrelsen.

2.3.2 Samråd

Enligt våra direktiv borde samråd äga rum med 1974 års försvarsutredning i fråga om krigs- och avspärrningsreservernas storlek. Försvarsutredningen har gett sitt samråd till de av oss föreslagna principerna för dimensionering av det nya beredskapslagringsprogrammet (se avsnitt 5.4).

Samråd har även ägt rum med statens och kärnkraftinspektion Svensk AB vad avser

kärnbränsleförsörjning beredskapslagring av

kärnbränsle.

SOU Utredningsarbetet 29

1976§67

Enligt våra direktiv skulle vi i frågan om lagringsskyldighet för oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin respektive järn- och stâlindustrin samråda med försörjningsberedskapsutredningen. Denna utredning hann emellertid avsluta sitt arbete innan vårt arbete kommit så långt att samråd kunde genomföras.

2.3.3 Uverlämnat material m.m.

Regeringen överlämnade med anledning av riksdagsskrivelsen l975/76:3l0 den 8 juli l976 till oss för beaktande motionen l975/76:l675 angående åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande

(JoU l975/76 37) däröver. Från företaget Agro Oil AB har vi den

3l augusti l976 erhållit en skrivelse med förslag till åtgärder som syftar till samma mål som den nämnda motionen.

Vi har den 9 oktober l975 yttrat oss över försörjningsberedskapsutredningens slutbetänkande (SOU 1975:57) samt den 26 augusti l976 över Svenska gasföreningens anhållan om lättnader i beredskapslagringsbestämmelserna för stadsgasverken. I sisttillstyrkte vi att uppskov skulle beviljas med

nämnda_yttrande

ikraftträdande av lagringsplikten för råvaror för stadsgasframställning med ett år till den l januari l978.

sou 1976:67 31

3 HUVUDDRAGEN AV TIDIGARE OCH NUVARANDE OLJELAGRINGS- PROGRAM M.M.

3.1 01je1agringen före 1958

Redan 1938 infördes sky1dighet för o1jehande1n att hå11a 1ager av vissa 01jeprodukter. Denna sky1dighet reg1erades genom förordningen (1938:367) angående hande1 med vissa minera1o1jor och innebar att 01jehande1n var tvungen hå11a 1ager motsvarande viss de1 av försä1jningen under närmast föregående år. Statsbidrag ti11 denna 1agring utgick inte i någon form.

3.2 01je1agringsprogrammet 1958-1962

Den snabba ökningen av konsumtionen av f1ytande drivmede1 och bräns1en som inträdde under efterkrigstiden medförde krav på förstärkt Ar 1955 ti11ka11ades särski1da sakberedskaps1agring.

kunniga med uppgift att efter över1äggningar med 01jebranschen

berörda de1ar av närings1ivet fram röoch övriga 1ägga förs1ag rande en ökad 1agring av petr01eumpr0dukter. De sakkunniga, 1955 års o1je1agringsk0mmittê,föres10g ett nytt system för o1je-

1957:4).Genom bes1ut av 1957 års riksdag faststä11-

1agring (SOU des ett program för 1agring av minera1o1jor under femårsperioden 1958-1962. Det reg1erades genom förordningen (1957:343) om 01jem.m. Programmet innebar att det tidigare systemet med 1agring 1agring av viss pr0centue11 ande1 av föregående års import ersattes av ett system med fasta 1agringsmå1 för ski1da 01jes1ag.

Lagringsmå1en faststä11des med beaktande av de1s de mängder, som i krig bedömdes komma att erfordras under viss tidsperiod (krigsreserven),de1s vad som kunde behövas med hänsyn ti11 tänkbara störningar i o1jeti11förse1n under fred (försörjningsreserven). Krigsreserven sku11e ti11godose behoven för såvä1 t0ta1-

32 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

försvaret som samhället i övrigt under krig. Försörjningsreservens storlek bestämdes till vad som ansågs erforderligt för att trygga försörjningen under vintrar med svåra isförhållanden och beräknades vid utgången av perioden komma att motsvara behoven under en normal vinter. De lagringsskyldiga gavs möjlighet att minska den mängd eldningsolja som skulle lagras ned till nivån 90 % under februari, 80 % under mars och 70 % under april-december (den s.k. vinterdispensen).

Genom programmet infördes skyldighet för de lagringspliktiga att i skyddade utrymmen lagra de mängder motorbensin, fotogen och motorbrännolja, som motsvarade krigsreserven för dessa produkten - Lokaliseringen av de skyddade anläggningarna var i likhet med vad som gällde för ovanjordscisterner i princip fri.

De totala anläggningskostnaderna beräknades till 350 milj. kr. och varukostnaderna till omkring 250 milj. kr. Staten bidrog med ränte- och amorteringsfria lån till ett belopp av 360 milj. kr. Dessa lån avskrivs med 5 % om året från och med året efter det att de utlämnats. Låneformen valdes för att staten skulle kunna kräva återbetalning om lagringsskyldigheten nedgick eller upphörde för något företag.

Programmet fullföljdes i avsedd omfattning.

För att täcka de utgifter, som staten åtagit sig för oljelagringens genomförande, och vissa andra investeringar inom energiområdet infördes den allmänna energiskatten enligt lagen (l957:262).För att som rådgivande organ biträda tillsynsmyndigheten,överstyrelsen för ekonomiskt försvar, i viktigare frågor rörande beredskapslagring av olja m.m. inrättades vid början av l958-l962 års oljelagringsperiod ett oljelagringsråd. I detta för staten och för olika

ingår representanter kategorier av lag-

ringsskyldiga. Rådets verksamhet är reglerad i Kungl. Majzts instruktion (l957:346). Oljelagringsrådet bereds årligen tillfälle att yttra sig över tillsynsmyndighetens förslag till lagringsmål och oljelagringslån. Dessutom har rådets yttrande inhämtats i ett antal viktigare ärenden av principiell natur, som prövats av tillsynsmyndigheten.

Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m. 33

3.3 Oljelagringsprogrammet l963-l969

En ny oljelagringskommittê tillsattes l96l med uppgift att framlägga förslag till en fortsatt lageruppbyggnad. Kommittén lade fram förslag till alternativa lagringsmål med varierande uthållighet att uppnås vid slutet av 1960-talet (SOU 1962:40). Riksdagen beslutade om lagring enligt kommitténs högsta alternativ, vilket innebar en ökad uthållighet under såväl krig som avspärrning i förhållande till det tidigare programmet. Försörjningsreserven ersattes med en avspärrningsreserv, som vid ett totalt avbrott i tillförseln avsågs täcka en starkt beskuren konsumtion under en för alla oljeprodukter i princip lika lång tidsperiod.

Ytterligare utbyggnad av den skyddade lagringen föreslogs för bensin och motorbrännolja. Lokaliseringen av de skyddade anläggningarna föreslogs få bestämmas av tillsynsmyndigheten.

De.totala investeringskostnaderna för programmet inklusive laför kol och koks beräknades till 812 milj. kr. i l96l gerökning års prisläge.Den genomsnittliga årliga investeringskostnaden för beredskapslagringen av olja och oljeprodukter utgjorde 112 kr. bidrag till de lagringsskyldiga utgick i form milj. Statliga av ränte-och lån (indexreglerade) avsedda att amorteringsfria motsvara 50 % av kostnaderna för programmet. Dessa lån avskrivs med 5 % om året från och med året efter det de utlämnats. De återstående kostnaderna för programmets genomförande förutsattes finansieras prisvägen.

För att denna finansiering anslöt sig flertalet lagmöjliggöra oljehandelsföretag till Petroleumbran-

ringsskyldiga Stiftelsen

schens Företagen förband sig att betala in av- Beredskapsfond. till stiftelsen beräknade efter företagens leveranser gifter till sådana köpare som inte själva var lagringsskyldiga.

för beräknades flyta in till företagen i Avgifterna lagringen snabbare takt än beredskapsanläggningarna kunde avskrivas. 01jehandelsföretagen beviljades därför rätt till avdrag för avgifter tillförda stiftelsen enligt förordningen (l963:565) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som till-

34 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

förts Stiftelsen Petroleumbranschens Beredskapsfond m.m. Utbetalning från stiftelsen av tillförda belopp skedde i princip i proportion till varje företags andel i de statliga ränte- och amorteringsfria bidragen, dock med den inskränkningen att inget oljeföretag hade rätt att få ut större belopp än företaget betalat in till stiftelsen. Från stiftelsen utbetalade belopp till företagen beskattades hos företagen. Av detta skäl befriades stiftelsen från skyldighet att erlägga skatt för inkomst och förmögenhet vad beträffar från företagen tillförda beredskapslagringsavgifter eller avkastning av dessa. Företagen tillfördes på detta sätt avgifterna i den takt beredskapsanläggningarna fick avskrivas.

l963-l969 års oljelagringsprogram fullföljdes i avsedd omfattning.

3.4 Oljelagringsprogrammet 1970-1976

En ny kommitté, l968 års oljelagringskommittê, med uppgift att lägga fram förslag om lagring av oljeprodukter efter utgången av l969 avgav i maj 1969 sitt betänkande, Olja i beredskap, H 1969:2 (hemligt) och SOU 1969:31.

Kommittén konstaterade att Sverige för sin energiförsörjning i utomordentligt hög grad är beroende av importerad energi. På kort sikt förutsägs ingen ändring i denna situation trots utbyggnad av kärnkraft under perioden. Kommittén fann att beroendet av importerad energi medför att Sverige är synnerligen känsligt för störningar i tillförseln. Utan kontinuerlig tillgång på energi kan allvarliga störningar förväntas inom samhällslivet.

Kommittén ansåg att en tryggad försörjning med energi har en avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter att fungera effektivt och för att kunna fullfölja Sveriges alliansfria utrikesp0litik.Åtgärder för att trygga Sveriges försörjning med energi mâste därför vidtagas. Kommittén konstaterade att den enda möjlighet som förelåg för att trygga energiförsörjningen på kort sikt var beredskapslagring av importerade bränslen och drivmedel Planeringen borde såsom tidigare avse två skilda planeringsperi-

av och nuvarande m. m. 35

Huvuddragen tidigare oljelagringsprogram

oder, och avspärrningsfallet. Uthålligheten förekrigsfallet slogs i princip vara densamma som under perioden 1963-1969.

Kommittén utgick vid sina överväganden angående lagringsmålen

från de beräkningar,som överstyrelsen för ekonomiskt försvar

för år 1975 och gjorde en egen uppskattning av behoven gjort för år l977.Vid dessa beräkningar förutsattes att förbrukningen skulle nedbringas till lägsta möjliga nivå genom ransonetogs vid beräkningen av totalmålet för beredringar.Hänsyn skapslagringen till de gripbara tillgångar i form av kommersiella lager inom landet såsom eldningsolja i fastigheterna, motorbrännolja i gårdscisterner hos jordbrukare och åkare, samt viss del av råoljelagren hos raffinaderierna (s.k. avdragsposter).

Kommittén oförändrade regler för den s.k. vinterdisföreslog pensen för eldningsolja.

Kommittén föreslog att en utökning av de statliga kokslagren förslag skulle ske utanför ramen av det enligt överstyrelsens framlagda oljelagringsprogrammet.

Kommittén lade fram tre alternativa förslag till lagring. Ett avsåg en femårsperiod och två avsåg en sjuårsperiod. Det ena av

sjuårsalternativen innebar en ökad försörjningsuthâllighet för

I det andra alternativet beräknades målet uppvärmningssektorn. för i huvudsak efter samma grunder som tiuppvärmningssektorn förordade sjuårsalternativet efter den digare pr0gram.K0mmittén senare nämnda modellen.

3.4.1 Krigs-och avspärrningsreservernas lagring

Kommittén att krigsreserven av drivmedel i likhet med föreslog skulle lagras i skyddade utrymmen, dvs. antidigare program läggningar som är försedda med fullgott fortifikatoriskt skydd. Beträffande en del av krigsreserven av eldningsoljor föreslogs denna ske i anläggningar vilkas lokalisering bestäms lagring av beredskapsmässiga överväganden. Kommittén förepå grundval slog vidare att denna lagring skulle ske i större bergrumsan-

36 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprøgram m. m.

läggningar. För de lagringsskyldiga förbrukarna föreslogs ingen ändring i lokaliseringsbestämmelserna. Kommittén ansåg dock att en tredjedel av den ökade lagringsplikten i fråga om eldningsolja, som inträder för kraft- och värmeverk efter år l970, borde fullgöras genom lagring vid det driftställe som orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

3.4.2 Investeringskostnader för programmet

Kommittén beräknade den totala investeringskostnaden till ca 760 milj.kr. för det förordade alternativet varav merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen ca 80 utgjorde milj.kr. Härtill skulle komma en driftkostnad på 30-45 milj.kr. per år.

3.4.3 Lagringsskyldighet för stadsgasindustrin och beredskapslagring av gasol

Kommittén föreslog att lagringsskyldighet skulle införas för stadsgasindustrins råvaror samt för gasol. Lagringen av råvaror för åvila stadsgasframställning föreslogs gasverken. Med hänsyn till behovet av utbyggnad av cisternutrymmen för att gasverken skulle kunna fullgöra sin lagringsskyldighet, förordades att lagringsplikt skulle inträda först från och med den l januari l977.Investeringskostnaden för lagringen för stadsgasindustrin beräknades i l969 års prisläge till l8.7 milj. kr.

Överstyrelsen hade i sin försörjningsplan, som låg till grund för kommitténs arbete, föreslagit att gasol skulle läggas under lagringsplikt beroende på en allt större användning av gasol i Sverige. Samma uthållighet för krig och avspärrning borde enligt kommittén föreligga för gasol som för övriga oljeprodukter. Lagringen föreslogs åvila dels staten genom överstyrelsen för ekonomiskt försvar, dels importörer och säljare. Beredskapslagringen av gasol beräknades medföra en investeringskostnad i l969 års prisläge på totalt 27,5 milj. kr. varav ca l9,8 milj. kr. för den statliga lagringen.

Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m. 37

3.4.4 Finansieringsfrågor

Kommittén framhöll att det under de två tidigare oljelagringsprogrammen tillämpade systemet med kraftig statlig subvensionering av oljelagringen främst motiverats av att det vore frågan om en tillfälligt kraftig utbyggnad av oljelagringen. Detta resonemang kunde enligt kommittén nu inte anses tillämpligt längre, när landet var inne på sitt tredje oljelagringsprogram, varför en övergång till finansiering prisvägen borde komma till stånd. Merkostnaden för den skyddade lagringen borde dock som dittills bäras av staten bl. a. med hänsyn till de lokaliseringskrav, som gäller för de skyddade lagringsutrymmena. Av samma skäl förordades statlig finansiering av merkostnaden för lo-

kaliserad lagring.De statliga bidragen borde som tidigare utgå

i form av ränte- och amorteringsfria lån, som avskrivs under en 20-årsperiod. Något behov av särskilt finansieringsstöd för uppbyggnaden av lager av råvaror för stadsgasindustrin ansåg kommittén ej föreligga.

Oljebranschen bildade pâ motsvarande sätt som under l963-l969 års program en fond, Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, för att ombesörja finansieringen.

Kommittén föreslog att det förordade sjuårsprogrammet skulle omprövas i mitten av programtiden vad gällde prognoserna över fredskonsumtionen av olja, krigs- och avspärrningsbehovens storlek och avdragsposternas storlek. Omprövningen borde ske vid en sådan tidpunkt att resultatet kunde föreligga vid årsskiftet 1973/74.

3.4.5 Proposition l969:l36 och riksdagens beslut

Departementschefen anslöt sig i proposition l969:l36 till det av kommittén förordade förslaget. Han framhöll vidare att en ökad lagring av koks borde genomföras inom ramen för de resurser, som kunde ställas till överstyrelsens förfogande.

Riksdagen godkände de riktlinjer som förordats för den fortsatta beredskapslagringen av oljeprodukter och bemyndigade Kungl.

38 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

Majzt att bes1uta om de ändringar i o1je1agringsprogrammet som kunde föran1edas av den förordade begränsade omprövningen av

programmet i en s.k. k0ntro11stati0n (BeU 1969:66, 2LU 1969:86.

rskr 1969 398 och 1969:375).

3.5 Kontro11stationen för o1je1agringspr0grammet 1970-1976

K0ntr011stati0nen för o1je1agringsprogrammet hade ti11 uppgift att pröva det 1öpande programmet beträffande prognoser över fredskonsumtionen av o1ja, krigs- och avspärrningsbehovens samt de s.k. avdragsposternas st0r1ek. Dessutom hade den ti11 uppgift att mot bakgrund av 0ECD:s råds rekommendation den 29 juni 1971 om ett 90 dagars fredsk0nsumti0ns1ager beräkna den 1agerhå11ning som behövdes för att Sverige sku11e kunna uppfy11a den rekommenderade må1sättningen i fråga om beredskaps1agring av 01jor. De sakkunniga av1ämnade den S ju1i 1973 betänkandet Råo1ja i beredskap Förs1ag om utökad beredskaps1agring inom o1je1ag- -ringsprogrammet 1970/76, Ds H 1973:2, mem1igt).B1.a. för att uppfy11a OECD-mâ1et beräknades en ökning av 1agringen behövas

med 1,5 mi1j. m3 râo1ja. Betänkandet innehö11 även ett a1terna-

tivt förs1ag innebärande 1agring av 3 mi1j. m3 råo1ja. Genom

en 1agring en1igt det större a1ternativet beräknades det av OECD rekommenderade 1agringsmå1et kunna uppfy11as under he1a 1970-ta- 1et. Lagringen motiverades huvudsak1igen av behovet av 01jeprodukter för att möta sådana störningar i o1jeti11förse1n som beror på andra hände1ser än krig inom e11er vid Sveriges gränser, en s.k. fredskris.

Beträffande de för perioden 1970-1976 faststä11da 1agringsmå1en erfordrades en höjning för motorbensin, motorbränn01ja, tunn e1dningso1ja och gaso1 samt en sänkning för fotogen och tjock e1dnings01ja.

Med an1edning av utredningens förs1ag föres1ogs i proposition

1973:194 en stat1ig beredskaps1agring om 3 mi1j. m3 råo1ja.

Finansieringen av denna 1agring sku11e ske via en särski1d beredskapsavgift som 1ades på o1jepr0dukter. Förs1aget härom inne-

av ridigare och nuvarande oüelagringsprøgram m. m. 39 Huvuddragen

bar att en avgift om 2 öre/1 för bensin och 3 kr./m3 för motor-

och bunker01ja sku11e utgå under tiden bränn01ja, e1dnings01ja 1 ju1i 1974 - 30 juni 1977. Denna avgift sku11e tas in ti11 statsverket i samband med uppbörden av energiskatten. Lagringen föres1ogs omhänderhas av överstyre1sen.

Riksdagen fattade bes1ut en1igt propositionen (FöU 1973:27, rskr 1973:366). Beredskapsavgiften reg1erades genom förordningen om särski1d beredskapsavgift för o1jepr0dukter.

(1973:1216)

Förordningen har sedermera ersatts av 1agen (1975:275) om särski1d för o1jeprodukter, där avgiften ökade beredskapsavgift

från 2 ti11 5 öre/1 för bensin och från 3 ti11 5 kr./m3 för mo-

torbränno1ja, e1dnings01ja och bunkerolja. Samtidigt utsträcktes tiden för avgiftsuttaget ti11 utgången av juni månad 1979.

3.6 Övrig beredskaps1agring i stat1ig regi

för sä1jare och förbrukare före1igger inte i Lagringssky1dighet om f1ygdrivmede1. Lagringen av sådana varor ankommer i fråga stä11et på överstyre1sen för ekonomiskt försvar i vad avser för den civi1a 1uftfartens behov. Lagringen sker f1ygdrivmede1 särski1da försörjningsp1aner för den civi1a 1uftfartens en1igt behov av f1ygdrivmede1 som upprättats av överstyre1sen. Hitti11s har byggts tre större bergan1äggningar av centra1förrådskaraktän En fjärde sådan an1äggning har ny1igen påbörjats. Ytter1igare två an1äggningar p1aneras. Dessutom sker 1agring i något hundrata1 mindre cisterner vid 01ika f1ygp1atser. Större de1en av dessa cisterner har byggts och fy11ts upp.

Uverstyre1sen beredskaps1agrar även nafta för den petrokemiska industrin och koks för den meta11urgiska industrin.

3.7 01jekrisen 1973/74

3.7.1 Hände1serna hösten och vintern 1973/74

1973 me11an och Som en fö1jd av oktoberkriget Israe1, Egypten kom med1ems1änderna i Organization of Arab Petro1eum Ex- Syrien Countries om att använda sina 01jeti11porting (OAPEC) överens

40 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

gångar son ett politiskt vapen i krigföringen mot Israel. De beslöt därför att minska produktionen av råolja med 5 % per månad utgående från nivån i septenber. Dessutom genomfördes kraftiga prishöjningar under hösten och vintern 1973/74 på råolja. Sedermera beslöt arabländerna att stoppa oljeleveranserna till USA, Nederländerna och vissa andra länder. De beslutade produktionsnedskärningarna genonfördes till viss del under hösten 1973.

Energikrisen inträffade under en för Sverige osedvanligt kall höst vilket bidrog till ökad energikonsuntion fränst för uppvännningsändanâl. I mitten av decenber skedde dock ett markant tanperaturomslag till en mildare väderlekstyp som stod sig ända till mitten av mars 1974.

Under krisen vidtogs en rad olika åtgärder av regeringen och berörda myndigheter för att minska förbrukningen av oljeprodukter.

3.7.2 Lagringsåtgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen

Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen fattades 1974

bes1ut om inköp och lagring av 1 milj. m3 eldningsolja. Denna

lagring skulle ombesörjas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. I proposition 1974:85 annäldes att överstyrelsens erfarenheter från den med särskilda medel finansierade inköpsverksanheten gav vid handen att denna verksanhet son ett led i vår försörjningspolitik borde kunna bedrivas ännu effektivare, an Överstyrelsen disponerade vissa egna lagringsutrymnen.

I nämnda proposition anfördes att möjlighet borde öppnas att tillförsäkra överstyrelsen för ekonomiskt försvar vissa lagringsutrynmen för eldningsoljor i detta syfte. Riksdagen godkände förslagen (FöU 1974:17, rskr 1974:142).

Genom ett sangående med kommunala och enskilda utbyggnadsobjekt har överstyrelsen tillförsäkrat sig erforderligt cisternutrymne. Inlagringen av olja beräknas i huvudsak vara genomförd under budgetåret 1977/78.

och nuvarande m. m. 41

Huvuddragen av tidigare oljelagringsprogram

3.7.3 Energiberedskapsutredningen

Mot bakgrund av oljekrisen tillkallades i mars l974 särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda vissa beredskapsfrâgor inom energiområdet.

Utredningens huvuduppgift var att granska och värdera olika lösningar att begränsa förbrukningen av energi i kristid med hänsynstagande till kraven på snabbhet, adninistrativ enkelhet och rättvis fördelning.

De sakkunniga son antog namnet energiberedskapsutredningen, EBU, avgav i septenber l975 betänkandet Energiberedskap för kristid, SOU 1975:60 och 61. Betänkandet innehöll ett stort antal förslag till åtgärder ägnade att höja beredskapen för kriser på energianrådet. Bl.a. föreslog utredningen

värmetaxering av samtliga fastigheter i landet

- san möjlig-

införandet av s.k. kriskoppling i vännesystenen

gör bortkoppling av vannvatten

- av driwnedel för fritidsbåtar ransonering

- införandet driwnedel av ransoneringskuponger för på bilskattekvitton

- ökad infonnationsberedskap

- förändrad krisorganisation

Utredningen framhöll vidare vikten av att förbrukningsbegränsningar sätts in i sitt beredskapsmässiga sanmanhang och värderas som en av flera åtgärder i ett energiberedskapspaket.

förelades bl.a. om I proposition 1975/76:l52 riksdagen förslag införandet av s.k. kriskoppling i vännesystenen i samtliga fasi landet, ytterligare utredning angående vännetaxetigheter

ring, ökade resurser för informatiönsberedskapen sant en utök-

42 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

ning av de pers0ne11a resurserna vid överstyre1sen för ekonomiskt försvar. Riksdagen fattade bes1ut i en1ighet hänned (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298). Lagen om kriskopp1ing m.m. (1976:296) träder i kraft den 1 januari 1977.

3.8 Det internatione11a energiprogrammet (IEP)

3.8.1 OEEC

Erfarenheten från den minskade 01jeti11förse1n under Suezkrisen i mitten av 1950-ta1et gjorde att man inon Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) insåg att man de1s behövde en bättre o1jeberedskap genom utökad 1agring, de1s borde söka faststä11a rättvisa reg1er för förde1ning av o1ja i hände1se av 1iknande kriser i framtiden. OEEC bes1öt därför år 1958 att rekommendera sina med1emmar att genonföra en o1je1agring motsvarande 60 dagars n0nna1förbrukning.

3.8.2 OECD

År 1971 antogs inom 0EEC:s efterfö1jare, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck1ing (OECD), en ny rekommendation att europeiska med1ems1änderna så snart son möj1igt sku11e bygga ut sina 1ager av vissa 01jeprodukter att motsvara minst 90 dagar av föregående års förbrukning.

1967 hade de europeiska OECD-1änderna kunnat enas om ett utarbetat systen för förde1ning av 01ja sinseme11an i krissituationer.

Trots den a11var1iga o1jekrisen 1973 fattades a1drig bes1ut om att ut1ösa 0ECD:s förde1ningssysten. Detta medförde att ansvaret för förde1ningen av ti11gäng1ig o1ja under krisen i hög grad kan att 1igga hos de internatione11a o1jebo1agen.

3.8.3 Washington-konferensen

Den 11-13 februari 1974 hö11s med an1edning av o1jekrisen en internatione11 energikonferens i Washington. USA 1ade där fram

Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m. 43

ett förslag som syftade till att nationerna i Västeuropa och Nordamerika samt Japan skulle utveckla ett aktionsprogram för samarbete på energiområdet i syfte att garantera en erforderlig till rimliga kostnader. Vid konferensen uppenergiförsörjning rättades en samordningsgrupp för energifrågor, Energy Coordina- Group med uppgift att utarbeta ett internationellt ting (ECG), i enlighet med konferensens riktlinjer. Resultaenergiprogram tet av ECG:s arbete i september l974 i form av ett införelåg ternationellt energiprogram, International Energy Program (IEPL

Detta program behandlar åtgärder vid krissituationer, informa-

tion om oljemarknaden, långsiktigt samarbete samt förhållandet till producentländer och andra konsumentländer. 0ECD:s råd beslöt den l5 november l974 att upprätta ett internationellt energiorgan International Energy Agency (IEA), med uppgift att Medlemmar av IEA blev de sexton genomföra energiprogrammet. OECD-länder, däribland Sverige, som vid ett möte i Paris den l8 november l974 undertecknade IEP-avtalet och därmed provisoriskt anslöt i avvaktan på ratifikation. Ytterligare medsig lemmar har därefter tillkommit. Riksdagen godkände i maj l975 avtalet l975:42, NU l975:29, rskr l975:l80). Avtalet (prop. har sedermera ratificerats av Sverige och flertalet medlemsländer.

3.8.4 IEP-avtalet

IEP-avtalet avser att tillförsäkra de avtalsslutande länderna en inbördes likvärdig försörjning i händelse av en oljekris. Fördelningen skall ske efter på förhand överenskomna regler. land åtar att en försörjningsberedskap i Varje sig upprätta form av beredskapsreserver motsvarande minst 60 dagars normalkonsumtion utan import i förhållande till genomsnittskonsumtionen under närmast föregående år. Från och med den l januari l976 skall denna beredskapsreserv uppgå till 70 dagars normalkonsumtion och l980 till 90 dagars normalkonsumtion. Enligt överenskommelsen skall medlemsländerna i avvaktan på ett beslut om kriterierna för mätning av absolut oâtkomliga lager räkna ett från de obligatoriska beredskapsreserverna med l0 % avdrag för bottensats. Detta innebär att det totala IEP-lagoâtkomlig 78 respektive 100 dagars normalret i princip skall motsvara

44 Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprogram m. m.

konsumtion. Varje 1and åtar sig vidare att vid varje tidpunkt kunna vidtaga erforderliga konsumtionsbegränsande för åtgärder att i en kris minska förbrukningen av olja och o1jeprodukter.

När ett enski1t 1ands ti11förse1 minskar e11er kan fönnodas minska med minst 7 % av basperiodens konsumtion ska11 1andet skära ned sin konsumtion med 7 %. Minskar ti11förse1n med 12 % e11er mer ska11 1andet skära ner sin konsumtion med minst 10 %. Uverskjutande behov ska11 ti11skjutas pr0p0rtione11t från övriga lander. Dessa 1änder kan därvid vä1ja att reg1era sin egen konsumtion e11er att ta av sina beredskapsreserver.

För att uppnå det 100 dagars som IEP stadfredsk0nsumtions1ager gar för 1980 före1ade regeringen i proposition 1975:30 riksda-

gen förs1ag om ytter1igare 1agring av 3 mi1j. m3 råo1ja e11er

o1jepr0dukter. Riksdagen fattade principbes1ut an denna ytter- 1igare 1agring (FÖU 1975:15, rskr 1975 205). 1975 års o1je1agringskommittê har att föres1å förde1ningen me11an och råo1ja färdigprodukter.

3.9 För1ängning av o1je1agringsprogrammet 1970-1976

Det av 1969 års riksdag för perioden 1970-1976 faststä11da programmet innebär att 1agringsmå1et ska11 vara uppnått vid ingången av 1977. Denna tidsp1an bedöms i a11t kunna väsent1igt hå11as. En1igt direktiven sku11e vårt bedriutredningsarbete vas så att frågan om den fortsatta kunde beredskaps1agringen understä11as riksdagen vid 1976/77 års riksmöte. Vi annä1de eme11ertid i skrive1se den 18 november 1975 ti11 att regeringen - då vi b1.a. hade att ta stä11ning ti11 ett stort anta1 frågor och förs1ag, som sku11e komma att behand1as av 1974 års försvarsutredning - det var omöj1igt att under sonmaren 1976 1ägga fram förs1ag ti11 nytt o1je1agringspr0gram. Vi hemstä11de därför att nuvarande o1je1agringsprogram sku11e med ett för1ängas år.

Vi ansåg att föriängningen borde ske så att de för år 1977 uppsatta 1agringsmå1en (1iks0m för förbrukare 1agringssky1digheten

Huvuddragen av tidigare och nuvarande oljelagringsprøgram m. m. 45

av råvaror för framstä11ning av stadsgas) uppnåddes i en1ighet med den planering som gä11de för innevarande program.

En förlängning av 1agringsperi0den 1970-1976 med ett år sku11e så1unda innebära att 1977 års 1agringsmâ1 kan att kvarstå oförändrade även under år 1978. Detta medför att den utbyggnad av o1je1agringen som vi föres1år förskjutes ett år. Vi bedömde dock att konsekvenserna från beredskapssynpunkt inte var svårare fin att detta förfarande kunde accepteras. Vid oförändrade t0ta1a 1agringsmå1 år 1978 jämfört med år 1977 borde de enski1da 1agringssky1digas 1agringsmängder omräknas med 1edning av 1976 års basmängder. Däremot borde de kvantiteter som från ingången av år 1977 sku11e 1agras i skyddade och 1oka1iserade utrymmen kvarstå oförändrade under år 1978, dvs. ej omförde1as me11an berörda 1agringssky1diga.

Svenska Petro1eum Institutet (SPI) hade redovisat beräknade för nu 1öpande o1je1agringspr0gran sant därför erfor-

kostnader

der1ig finansiering. En1igt institutets ka1ky1er sku11e behov före1igga att höja beredskaps1agringsavgifterna under år 1976 vi1ket förutsatte regeringens medgivande. Sku11e däremot tiden för uttag av dessa avgifter utsträckas ytterligare ett år syntes det vara möj1igt att 1åta beredskaps1agringsavgifterna under år 1976 och 1977 utgå med 1ägre be1opp än för närvarande.

En1igt våra direktiv ska11 vi särski1t studera och 1ägga synpunkter på de beräkningsprinciper som ti11ämpas vid faststä1- 1ande av de avgifter för beredskaps1agring, som uppbärs av Stifte1sen Petro1eumindustriens Beredskapsfond. Med an1edning härav vi11e vi då inte ta stä11ning ti11 de av Petro1euminstitutet redovisade beräkningarna.

Vårt förs1ag remitterades ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar, statens pris- och karte11nämnd, statens industriverk, Svenska Petr01eum Institutet, 1974 års försvarsutredning och o1je1agringsrådet. Samt1iga remissinstanser ti11styrkte vårt förs1ag om för1ängning av nu 1öpande o1je1agringsprogram med ett år.

46 Huvuddragen av tidigare och nuvarande aljelagringsprogram m. m.

Regeringen framlade i proposition 1975/76:152 förslag om förlängning av innevarande lagringsprogram med ett âr. Riksdagen fattade beslut i enlighet härmed (FöU l975/76:35, rskr l975/76:298).

3.10 Fredskris1agring av gasbensin

I ovan nämnda proposition l975/76:l52 föreslogs lagring av gasbensin för en fredskris efter förslag av försörjningsberedskapsutredningen (SOU l975:57). Lagringen föreslogs omfatta tre månaders normal förbrukning, motsvarande den uthållighet som eftersträvas för oljeområdet inom ramen för det internationella energiprogrammet.

Finansieringen av denna lagring liksom för vissa andra beredskapsåtgärder inom det petrokemiska varuområdet föreslogs ske genom en höjning av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter med l öre/liter (till 6 öre/liter) på bensin och med

2 kr/m3 (till 7 kr/m3) på motorbrännolja, eldningsolja och bun-

kerolja. Riksdagen fattade beslut enligt propositionen (FöU l975/76:35, rskr l975/76:298).

3.ll Uppskov med lagring av råvara för stadsgasframställning

Efter hemställan från Svenska gasföreningen har regeringen i proposition 1976/77:17 föreslagit att skyldigheten för stadsgasverk att beredskapslagra råvara för gasframställning, vilken enligt beslut av riksdagen år l969 skulle gälla fr.0.m. den l januari l977, i stället träder i kraft den l januari l978.

sou 1976:67 47

4 FURFATTNINGAR RURANDE OLJELAGRING M.M. SAMT TILLÄMP- NINGEN DÄRAV

4.1 Tidigare bestämme1ser

Genom förordningen (1938:367) angående hande1 med vissa minera1o1jor infördes sky1dighet för o1jehande1n och de inhemska raffinaderierna att hå11a beredskaps1ager av o1ja motsvarande en procentue11 ande1 av försä1jningen under det närmast föregående året. Pr0centta1en faststä11des av Kung1. Majzt i särski1da kungöre1ser och uppgick under det sista år förordningen ti11ämpades, 1957, ti11 25 % för bensin och fotogen samt 15 % för motoroch pannbränno1ja.

4.2 Nu gä11ande författningar

Beredskaps1agringen av o1ja reg1eras f.n. av fö1jande författ-

ningar och andra föreskrifter:

Lag (1957:343) om o1je1agring m.m. (ändrad 1969:755 omtryck, 1971:64, 1971:665 och 1975:708),

- Förordningen (1957:344) om o1jeavgift m.m. (ändrad 1969:756 omtryck, 1971:666 och 1973:1091),

- med vissa bestämme1ser rörande bered- Kungöre1sen (1957:345) skaps1agring av o1ja (ändrad 1969:757 omtryck, 1971:1001 och 1975:1398),

- Förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa 01je1agringsan1äggningar m.m. (senast ändrad 1969:758),

48 Författningar rörandeoljelagring m. m. samt tillämpningen därav

- om rätt att vid Lag (1969:738) inkomsttaxering erhå11a avdrag för be10pp som ti11förts Stifte1sen Petro1eumindustriens Beredskapsfond m.m. För perioden 1963-1969 gä11de förordningen (1963:565) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för be1opp, som ti11förts Stifte1sen Petroleumbranschens Beredskapsfond m.m.,

- Instruktion för (1957:346) 01je1agringsrådet (ändrad 1957:520),

- om särski1d Lag (1973:1216) beredskapsavgift för o1jepr0dukter (ändrad 1975:275 omtryck, och 1976:297),

- bes1ut medde1at i ämbetsskrive1se från hande1s- Kung1. Maj:ts departementet ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar 1970-04-10 med komp1etterande föreskrifter rörande beredskaps1agring av 01ja, ändrad 1971-04-16,

- bes1ut medde1at i ämbetsskrive1se Kung1. Majzts från hande1sdepartementet ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar 1970-05-27 angående föreskrifter för långivning vid byggande av utrymmen för 1agring av minera1o1ja (hem1ig),

Kung1. Majzts bes1ut medde1at i ämbetsskrive1se från hande1sdepartementet ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar 1970-05-27 angående föreskrifter rörande 1agring av minera1o1ja i skyddade utrymmen m.m. (hem1ig),

Kung1. Majzts bes1ut medde1at i ämbetsskrive1se från hande1sdepartementet ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar 1972-06-30 angående komp1etterande föreskrifter om 1agring av råvara för framstä11ning av stadsgas,

- bes1ut medde1at i ämbetsskrive1se Kung1. Majzts från hande1sdepartementet ti11 överstyre1sen för ekonomiskt försvar 1972-06-30 angående omfattningen av 1agringen av råvara för framstä11ning av stadsgas (hem1ig).

Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav 49

Vidare gäller i tillämpliga delar vissa äldre föreskrifter angående långivningen till utbyggnad av oljelagringen under tidigare lagringsperioder.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för innebörden av bestämmelserna om beredskapslagringen och om tillämpningen av dessa.

4.3 Lagen om oljelagring m.m.

l938 års förordning angående handel med vissa mineraloljor ersattes efter förslag av l955 års oljelagringskommittê med l957 års förordning om oljelagring m.m. som med ovan redovisade ändringar fortfarande gäller. Lagringsskyldigheten avser enligt nu gällande bestämmelser gasol, motorbensin (dock ej flygbensin),f0t0gen (dock ej flygfotogen), motorbrännolja, eldningsolja l-2 och övriga slag av eldningsoljor. Vidare gäller lagringsskyldighet beträffande råvara för framställning av stadsgas.

Regeringen äger rätt att förordna om annan gruppindelning, vilket också skett såtillvida att bestämmelse införts om att viss del av lagringsmålet för fotogen skulle fullgöras med motorfotogen. Denna bestämmelse har sedermera upphävts. Vidare har eldningsolja 2, som tidigare hänfördes till övriga eldningsoljor

överförts till gruppen eldningsolja l-2.

Lagringsskyldigheten avser endast sådan olja, som används för energiförsörjning. Olja som utnyttjas som råvara i andra industriella processer än stadsgasframställning eller i övrigt för annat ändamål än energiframställning är sålunda undantagen från lagringsskyldighet. Olja som utvunnits ur inhemsk skiffer omfattas inte heller av lagringsskyldigheten.

Statliga myndigheter är undantagna från lagens tillämpningsområde. Lagringsplikten för dessa myndigheter regleras i föreskrifter utfärdade av regeringen. Enligt nu gällande bestämmelser skall statliga myndigheter hålla lager av eldningsolja i hu-

50 Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav

vudsakligen samma omfattning som övriga lagringspliktiga säljare och förbrukare.

Regeringen fastställer, enligt grunder som riksdagen godkänt, den mängd olja tillhörande var grupp, som sammanlagt skall hållas i lager. Det åligger sedan tillsynsmyndigheten, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, att före den 1 juli varje år bestämma hur stor mängd olja, tillhörande olika grupper, varje lagringsskyldig skall hålla i lager under nästkommande kalenderår. Om den lagringsskyldige försummar den uppgiftsskyldighet som åligger honom enligt lagen, och lagringsmängden därför inte kunnat bestämmas före nämnda tidpunkt, kan dock tillsynsmyndigheten meddela beslut härom senare utan hinder av att den fastställda lagringsmängden därigenom kan komma att överskridas.

I lagens 5 och 6 §§ anges vilka säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga. Säljare är lagringsskyldig om han kalenderåret närmast före lagringsskyldighetens bestämmande (basåret) till avnämare inom riket sålt olja, som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt raffinaderi. Den som eljest under basåret sålt olja till avnämare inom riket är lagringsskyldig om oljan förvärvats från säljare som nyss nämnts och om försäljningen uppgått till minst 1 000 ton gasol eller minst

20 000 m3 olja.

Förbrukare är lagringsskyldig om han förbrukat olja som han infört från utrikes ort eller om han under basâret och de två kalenderåren dessförinnan vid anläggning inom riket förbrukat to-

talt minst 15 000 m3 eldningsolja. Förbrukningen för utrikes

sjöfart är undantagen från lagringsplikt. Detta undantag behandlas närmare i kapitel 16. Skyldigheten för förbrukare ej gäller om oljan använts som råvara för framställning av stadsgas.

I 6 a § regleras lagringsskyldigheten för förbrukare av råvaror för stadsgasframställning. Sålunda är den som under visst kalenderår förbrukat råvara för framställning av stadsgas för försäljning skyldig att under närmast följande kalenderår hålla i lager råvara av samma slag. Lagringsmängden skall utgöra en be-

Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav 51

stämd andel av förbrukningen och denna andel fastställs av regeringen enligt grunder som riksdagen godkänt.

Regler för beräkning av lagringsmängd för det enskilda företaget finns i 7 §. Det totala lagringsmålet skall fördelas mellan de lagringsskyldiga i förhållande till deras basmängder. Med basmängd avses den mängd olja, som den lagringsskyldige sålt eller förbrukat under basåret eller, om han sålt eller förbrukat olja både under basåret och året eller ettvart av de två åren närmast dessförinnan, vad han i genomsnitt för år sålt eller förbrukat under angivna tid. Vid beräkning av tidigare försäljning får avdrag göras för vara som sålts till annan lagringspliktig. För värmekraftverk (ângturbin och gasturbinanläggningar) gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut den l6 april l97l vissa särskilda bestämmelser för beräkning av basmängd, vilka syftar till att dämpa de fluktuationer i förbrukningen som föranleds

av de speciella driftförhållandena vid dessa verk. Vidare gäl -

ler för dessa verk - liksom för värmeverk - att minst en regeln tredjedel av den ökade lagringsskyldighet, som inträder efter l970, skall fullgöras genom lagring vid det driftställe som orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

Beredskapslagren av olja skall av den lagringsskyldige förvaras i utrymmen inom riket, som han äger eller förfogar över på sådant sätt som tillsynsmyndigheten ur kontrollsynpunkt finner .g0dtagbart. Regeringen äger rätt att enligt grunder som riksdagen godkänt förordna att viss del av lagren skall förvaras i bergrum. Detta sker för krigsreserven av drivmedel i form av s.k. skyddad lagring och för vissa eldningsoljelager i s.k. lokaliserad lagring. Förläggningen av bergrummen beslutas av tillsynsmyndigheten under beaktande av beredskapsbehoven. Dessa bestämmelser om lokalisering av lagren har tillkommit för att åstadkomma en anpassning till konsumtionen i kristid och för att undvika en koncentration av lagren till importhamnarna.

Tillsynsmyndigheten får ge dispens helt eller delvis från lagringsskyldighet liksom från skyldighet att förvara lager i bergrum. Efter dispens kan lagringsskyldig också få lagra olja i utrymmen över vilka han inte förfogar. Tillsynsmyndigheten kan ä-

52 Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav

ven lämna tillstånd att ersätta lagring av visst oljeslag med lagring av annan olja eller i stället för olja annat bränsle.

Dispens från lagringsskyldighet har endast meddelats i undantagsfall. Däremot har lagringsskyldiga i viss utsträckning beviljats rätt att lagra annan oljekvalitet än den lagringsskyldigheten gällt. Detta har framför allt skett, då lagringsskyldigheten gällt mindre kvantitet av viss oljekvalitet, eller då det gällt kortare perioder i avvaktan på cisternuppbyggnad. Dispens att lagra annat bränsle än olja, främst kol, vilket förekom i stor utsträckning under den första lagringsperioden, har under innevarande period givits i två fall. I bägge fallen har de lagringsskyldiga haft anläggningar som varit direkt omställbara till koleldning. Tillstånd att lagra olja i utrymmen, som inte disponeras av den lagringsskyldige, s.k. inlagringsdispens, har i stort antal fall givits för kortare perioder.

Beredskapslager av olja får efter regeringens medgivande tas i anspråk om tillförseln till riket avbryts eller försvåras. Detta har skett vid två tillfällen under l960-talet då tillförseln till landet försvårades på grund av kalla vintrar och isavspärrning.

Både lagringsskyldiga och andra, som inom riket sålt, förbrukat eller importerat olja är skyldiga att lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter som behövs för oljelagringslagens tillämpning.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om inköpsskyldighet från inhemskt raffinaderi i vissa fall. Dessa bestämmelser har aldrig tillämpats. Tillsynsmyndigheten kan vid vite förelägga lagringsskyldig att fullgöra sinlagringsplikt. Underlåtenhet att fullgöra vissa åligganden enligt lagen är straffsanktionerad.

I ämbetsskrivelsen l0 april l970 med kompletterande föreskrifter rörande beredskapslagring av olja har intagits reglerna om den s.k. vinterdispensen för eldningsoljor, varmed avses en reduktion av lagren av eldningsolja under året. Den för året fastställda lagringsmängden gäller endast under januari månad. Under

Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav 53

februari får den vara l0 %, under mars 20 % och under året i övrigt 30 % lägre. En närmare redogörelse för vinterdispensen lämnas i kapitel 9.

4.4 Förordningen om oljeavgift m.m.

Förordningen (l957:344) om oljeavgift m.m. föreskriver skyldighet att erlägga oljeavgift till staten för den som erhållit dispens från oljelagringsskyldighet eller försummat att fullgöra sin lagringsplikt eller underlåtit att följa föreskrifter om lagrets förläggning. Syftet med denna avgift är att förhindra att den som inte fullgör sin lagringsskyldighet gör en ekonomisk vinning i förhållande till övriga lagringspliktiga. Oljeavgiften utgår med belopp som regeringen fastställer enligt grunder som riksdagen godkänt. Avgiftens storlek är olika för olika oljeslag och beräknad att motsvara lagringskostnaden med visst tilllägg för att hindra att någon avsiktligt väljer att erlägga avgiften i stället för att lagra olja. Importörer av oljeprodukter som tidigare inte regelmässigt importerat olja kan av tillsynsmyndigheten föreläggas att ställa säkerhet för oljeavgift som kan komma att debiteras. Oljeavgifterna debiteras och uppbärs av tillsynsmyndigheten.

Om det är uppenbart att oljeavgiften överstiger den vinning som den lagringsskyldige gör genom att inte fullgöra sin lagringsskyldighet kan tillsynsmyndigheten nedsätta eller efterge avgiften. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen även i andra fall medge befrielse eller återbäring av oljeavgiften. I oljeavgifter har under senare år årligen influtit 40-70 000 kronor - med undantag för oljekrisåret l973-l974 då avgifterna till l70 000 kronor - från ett steg tjugotal lagringspliktiga företag. Dessa avgifter tillförs statsbudgeten.

4.5 Tillämpningsbestämmelser

Kungörelsen (l957 345) med vissa bestämmelser rörande beredskapslagring av olja innehåller tillämpningsföreskrifter till lagen om oljelagring och förordningen om oljeavgift. Enligt kungörelsen skall tillsynsmyndigheten varje år upprätta förteck-

i

54 Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav

ning över dem, som på grund av försäljning eller förbrukning är lagringsskyldiga, och skicka ut denna till samtliga lagringspliktiga säljare. I kungörelsen anges efter vilka grunder tillsynsmyndigheten får träffa avtal om frivillig lagring av olja. Tillsynsmyndigheten skall vidare fastställa den kvantitet varje lagringspliktig skall hålla i skyddat och lokaliserat lager. Tillsynsmyndigheten skall enligt kungörelsen meddela beslut om lagringsanläggning är av sådan beskaffenhet att den ger skäligt skydd mot bombanfall och beskjutning. Vissa föreskrifter om debitering av oljeavgift samt bestämmelser om oljeavgifternas storlek finns också intagna i kungörelsen.

Kungl. Maj:t har vidare meddelat ytterligare bestämmelser angáende beredskapslagringen av olja. Dessa innehåller utöver vad som påpekats under 4.3 ovan dels de närmare bestämmelserna för den statliga långivningen till utbyggnad av skyddad och lokaliserad lagring, dels vilka kvantiteter som skall hållas i skyddade respektive lokaliserade anläggningar dels ock den procentuella andel av förbrukningen av råvaror för stadsgasframställning som skall hållas i lager. Vidare regleras de statliga myndigheternas lagringsskyldighet i dessa bestämmelser.

Överstyrelsen har vidare i cirkulär 1971-06-15 meddelat vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om oljelagring.

4.6 Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

För att finansiera den av kontrollstationen för oljelagringsprogrammet 1970-1976 föreslagna råoljelagringen infördes lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Avgiftsskyldig enligt lagen är den, som är skattepliktig enligt lagen (1957:562) om allmän energiskatt. Denna avgiftsskyldighet gäller för bensin avsedd för motordrift, dock ej flyg- ocn reabensin, samt för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja, dock ej för fartygsdrift i utrikes trafik. Avgiftens storlek regleras i lagen. Enligt riksdagens beslut 1974 och 1976 (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142 respektive pr0p.1975/76;152, FöU 1975/76:35,rskr 1975/76:298) skall avgiften även finansiera

sou 1976:67 Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav 55

statliga lager av eldningsolja och produkter inom det petrokemiska varuområdet.

Inkomsterna från avgiften fonderas i en särskild icke räntebärande fond hos riksgäldskontoret (oljelagringsfonden). Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efter beslut av regeringen.

4.7 Uvriga författningar

Förordningen (l958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar m.m. innehåller bestämmelser om avskrivning av skyddade anläggningar, om beskattning av statliga lån till oljelagring och om värdering av varulager. Enligt förordningen har skattskyldig möjlighet att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning på anläggningskostnader för sådan anläggning med en femtedel per år under förutsättning att anläggningen har en

volym om minst l 000 m3 och att den är godkänd som skyddad an-

läggning av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Intyg härom skall utfärdas av Överstyrelsen. Denna avskrivningsmöjlighet har medverkat till att berganläggningar i flera fall försetts med sådana skyddsanordningar att de kunnat godkännas som skyddade anläggningar enligt förordningen.

Statliga ränte- och amorteringsfria lån till oljelagring utgör skattepliktig intäkt för låntagaren. Skillnad görs därvid mellan lån till anläggning och lån till anskaffning av vara. Anläggningslån skall tas upp till beskattning med minst en femtedel per år räknat från och med beskattningåret efter det då lånet erhållits. Lagerlân skall i princip upptagas till beskattning enligt den skattskyldiges bestämmande dock senast vid den tidpunkt då tvångslagret helt avskrivits.

Om lagerlånen i sin helhet upptas till beskattning får sålunda tvångslagret nedskrivas till noll vid inkomsttaxeringen.

Det åligger vidare Överstyrelsen att i samband med beskattning av oljelagringslån som underlag till taxeringen utfärda intyg

56 Författningar rörande oljelagring m. m. samt tillämpningen därav

utvisande den skattskyldiges tvångslager och att denna lagring är fullgjord.

Beträffande författningen om beskattningsregler för belopp som tillförts Petroleumindustriens Beredskapsfond hänvisas till kapitel 3.

Oljelagringsrådet, som inrättades vid början av l958-l962 års oljelagringsperiod har enligt sin instruktion (1957:346), till uppgift att som rådgivande organ biträda tillsynsmyndigheten i - av natur rörande bl.a. viktigare frågor principiell tillämpningen av författningar angående oljelagring och oljeavgift. I rådet ingår ledamöter som representerar staten samt olika kategorier av lagringspliktiga. Oljelagringsrådets uppgifter behandlas närmare i kapitel l9.

1976:67 57 sou

5 BEREDSKAPSLAGRING INOM ENERGIOMRÅDET OCH UTHÅLLIGHET MOT KRISER OCH KRIG

5.1 Nuvarande iagring och uthåliighet

Gäiiande (1970-1976) avser att skapa en beoijeiagringsprogram redskap inom energiområdet mot två typer av konfiikter, nämligen och avspärrningsfailet. För respektive fa11 har krigsfaiiet byggts upp särskiida reserver (krigs- respektive avspärrningsreserven).

Med ett krigsfaii avses en situation då iandet är indraget i krig, och krigshandiingar pågår på svenskt territorium. Avspärrdefinieras som ett då handeisförbindeiserna är ningsfaiiet iäge, avskurna av krig i vår nära omvärld. I båda fallen förpå grund utsätts aiivariiga störningar i tiiiförsein uppkomma. Såväl för gäiiande program som för de tidigare programmen utgår beräkningarna från det fail att avspärrningen är totai vid båda typerna av konflikter.

De svåraste för försörjningen bedöms inträffa i påfrestningarna ett utan efteriäge, då en iängre avspärrningssituation krig föijs av ett krigsskede. Det har därför ansetts vara nödvändigt att för att ska11 vara heit intakt under pianera krigsreserven en avspärrningssituation för det fail att iandet därefter sku11e in i krig. Pianiäggningen har såiunda inriktats mot att dragas försörjningen under dels en avspärrningssituation, deis trygga För den sistnämnda situationen förvaras vissa en krigssituation. tiiigångar i skyddade och/e11er geografiskt spridda aniäggningar.

Måiet för beredskapsiagringens uppbyggnad bestäms de1s av den försörjningsstandard som bedöms böra eftersträvas i respektive

58 Beredskapslagring inom energiområdet och mot kriser och uthållighet krig

krisfa11 och den därav de1s betingade förbrukningen, av 1ängden av de tidsperioder med tota1 avspärrning för vi1ka försörjningen ska11 tryggas, dvs. Denna uthå11försörjningsuthå11igheten. ighet har faststä11ts av statsmakterna genom 1962 års riksdagsbes1ut angående beredskaps1agring av o1ja för perioden 1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och 1962:420). Samma uthå11ighet 1igger en1igt riksdagens bes1ut (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969 86, rskr 1969:375 och 1969:398) ti11 grund för innevarande o1je1agringsprogram.

Utöver för beredskaps1agringen krig och avspärrning har under nu 1öpande o1je1agringspr0gram bes1ut fattats om att bygga upp särski1da reserver främst för fredskriser. Med fredskris avses

ett 1äge, då norma1 fredsstandard inte kan uppråtthå11as

i produktion, sysse1sättning, export och konsumtion på grund av importbortfa11 av en e11er f1era varor utan försörjningsviktiga att det är krig e11er krigsfara i vår nära omvär1d.

Uthå11igheten mot fredskriser har på energiområdet bestämts utifrån Sveriges åtaganden en1igt det internati0ne11a energiprogrammet (IEP). För år 1976 innebär detta att Sverige ska11 hå11a 70 dagars nettoimport av o1ja i 1ager. Från och med ingången av år 1980 ska11 uthå11igheten utsträckas ti11 att omfatta 90 dagars nettoimport. Fredskris1agringen av o1ja behand1as närmare i kapite1 8.

5.2 Lagring och uthå11ighet det ekonomiska försvaen1igt rets 1ångsiktsp1anering

Kung1. Majzt uppdrog den 23 november 1973 åt överstyre1sen för ekonomiskt försvar (ÖEF) att i samråd med berörda myndigheter ti11s vidare bedriva försök med 1ångsiktsp1anering inom det ekonomiska försvaret. Samtidigt chefen för hande1sdebemyndigades partementet att efter samråd med berörda departementschefer ge närmare anvisningar för försöken. Sådana har meddeanvisningar 1ats den 23 november 1973, den 28 juni 1974 och den 10 februari 1975.

och mot kriser och krig 59

Beredskapslagring inom energiområdet uthållighet

Långsiktsplaneringens inledande stadium utgörs av perspektivstuvilka i två faser. Den första fasen avseende det gig: uppdelats ekonomiska försvarets under en period av l5 år efter utveckling år l977 av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar i genomfördes samarbete med berörda myndigheter och resultaten överlämnades till den 3l oktober l974. Perspektivstudiernas fas 2, regeringen vars främsta var att analysera olika alternativ i fråga syfte om försörjningsberedskapens utveckling under femårsperioden l977/78-l98l/82 och därav betingade konsekvenser när det gäller att nå de i den första fasen för den längre tidsmöjligheterna målen, under år l975 och resulperioden uppställda genomfördes taten överlämnades till regeringen den 30 oktober l975.

utgör ett viktigt underlag för programplane- Perspektivstudierna vilken ett konkret femårigt handlingsprogram tas ringen, genom fram. är rullande, vilket innebär att en ny Programplaneringen programplan utarbetas varje år. Chefen för handelsdepartementet har för detta ändamål den ll mars l976 meddelat dels allmänna

anvisningar för programplaner avseende verksamheten inom det

ekonomiska försvaret, dels anvisningar för programplanering för perioden l977/78-l98l/82 och anslagsframställningar för budgetåret l977/78. för nämnda period har överlämnats Programplanerna till i början av oktober månad 1976. regeringen

För att ekonomiska försvaret i avbelysa påfrestningarna på det och har utnyttjats ett av regeringspärrnings- krigssituationer en anvisat s.k. miljöunderlag. Detta underlag utgörs av ett antal kris- och som är exempel på framtida miljöer i

angreppsfall

vilka det ekonomiska försvaret skall kunna verka. Fallen har utvalts med att de skall ett brett spektrum av syftet representera tänkbara konflikter, som kan komma i fråga i framtiden.

Med avses en eller flera händelser som kan inträffa på

kris

av eller andra konflikter utomlands och som, utan att grund krig utvecklas till ett angrepp mot vårt land, ogynnsamt kan påverka vår försörjning.

Med angrepp avses en åtgärd, som en eller flera nationer kan

vidta för att mot vår vilja uppnå egna politiska fördelar eller

60 Beredskapslagring inom energiområdet och mot kriser uthållighet och krig

hindra andra nationer från att vinna fördelar politiska av Sverige. Angrepp kan sålunda avse olika sådana från åtgärder politiska krav, eventuellt i förening med hot eller styrkedemonstration, till militär invasion.

Beroende på det tänkta förloppet i de olika delas miljöexemplen krisfallen upp i olika faser. Den inledande fasen kallar

kog-

fliktfas och utmärkes av att i vår omvärld spänningen tilltar, vilket medför störningar i utrikeshandeln. Denna fas följs av en aggressionsfas då stridshandlingar utbryter utomlands, varvid svensk utrikeshandel utsätts för Då konallvarliga störningar. flikten bilagts inträder en efterkristid varunder näsamhälle, ringsliv och utrikeshandel successivt återgår till de förhållanden som rådde före krisen.

För angreppsfallen har en liknande uppdelning i olika faser skett. Sålunda följes konfliktfasen av en aggressionsfas enligt ovan men därefter inträder en angreppsfas, då stridshandlingar äger rum på svenskt territorium. Denna fas efterföljs av en efterkrigstid som-innebär det samma som efterkristiden under krisfallen.

Störningar i utrikeshandeln dimensionerar i hög grad påfrestningarna på det ekonomiska försvaret särskilt inom energiområdet, där vårt importberoende är stort. De vid perspektivstudierna och programplaneringen studerade krisoch angreppsfallen visar att störningarna kan omfatta en vid från skala, kortvarigt bortfall av enstaka varor till relativt total avlångvarig, spärrning, liksom att störningarna kan drabba skilda varor olika hårt. För att närmare studera nämnda påfrestningar har i studiearbetet de olika faserna delats in i en eller flera perioder.

Vid perspektivstudiernas fas 2 och vid utarbetandet av programplanen för det ekonomiska försvaret har utnyttjats ett krisfall betecknat D l samt angreppsfall betecknade A l, A 3 och E l.

Krisfallet D l innebär att vid Sverige krig i Europa mellan stormakter är neutralt. Under relativt unlånga perioder före, der och efter kriget är Sverige partiellt avspärrat med avseende

Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig 61

på försörjningsviktiga varor. Under en kortare tid är avspärrningen total. Vidare uppstår av olika anledningar störningar i de handelsförbindelser som alltjämt kan upprätthållas. Sverige får utöver avspärrningens konsekvenser vidkännas andra störningar och påfrestningar av varierande omfattning och varaktighet.

Angreppsfallet A l karaktäriseras av anfall mot norra och södra Sverige i samband med storkrig i Europa. Före angreppet på Sverige inträffar omfattande störningar i utrikeshandeln.

Angreppsfallet A 3 karaktäriseras av anfall med begränsade mål mot mellersta och norra Sverige i samband med storkrig i Skandinavien. Begränsningar i utrikeshandeln förekommer i drygt ett år innan Sverige angrips.

Angreppsfallet E l karaktäriseras av påtryckningar på Sverige i form av ekonomiska hot följda av anfall med begränsade mål i södra och norra Sverige. Angreppet mot Sverige föregås av störningar i utrikeshandeln under cirka två år.

Som framhålles ovan är det - oberoende av använda mått på uthål- - främst i utrikeshandeln ligheten störningarna som påverkar det ekonomiska försvarets möjligheter att verka under kris och krig. Möjligheten att möta dessa störningar genom beredskapslagring av varor, inhemsk ersättningsproduktion samt konsumtions- och handelsregleringar bestämmer i huvudsak graden av uthållighet inom det ekonomiska försvaret. Andra faktorer är t.ex. de lager och resurser i form av maskiner och reparationskapacitet som näringslivet redan i fred förfogar över liksom över samhällets tillgång på kvalificerad och utbildad arbetskraft.

Uthålligheten är också nära förknippad med försörjningsstandar-

den. Ett visst varulager räcker längre i en krissituation om

standarden kan sänkas genom konsumtionsreglerande åtgärder än om varan förbrukas som under normala fredsförhâllanden. Väsentliga skillnader förekommer i detta fall mellan fredskrissituationen och avspärrnings- respektive krigssituationen, eftersom möjligheterna att sänka standarden i en fredskris måste bedömas vara mindre än i en avspärrnings- eller krigssituation.

62 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

Med utgångspunkt från de av regeringen anvisade kris- och angreppsfaiien har överstyreisen för ekonomiskt försvar i redovisningen av arbetet med långsiktspianeringen angivit de åtgärder som erfordras för att det ekonomiska försvaret på ett ti11fredsstäiiande sätt skall kunna lösa sina uppgifter under olika kristyper. Därmed har uthåiiigheten angivits i såväi kvaiitativa som kvantitativa termer.

5.3 Försvarsutredningens syn på uthåiiighet inom det ekonomiska försvaret

I 1974 års försvarsutrednings deibetänkande Säkerhetspoiitik och totaiförsvar (SOU 1976:5) diskuteras frågor rörande uthåiiighet och försörjningsstandard reiativt utförligt mot bakgrund av b1.a. de perspektivstudier som bedrivits inom det ekonomiska försvaret. I betänkandet (s. 234-236) anförs sålunda.

Det ekonomiska försvarets resursbehov iiksom avvägningen me11an o1ika försörjningsområden bestäms främst av viika måi som uppstäiis för uthâ11igheten. Införandet av kris- och angreppsfa11 som miijöunderiag för pianeringen har ökat möjiigheterna tiil anaiys av uthåiiighetsproblemet. Det som i avgörande grad har visat sig dimensionera anspråken på uthåilighet är störningarna i utrikeshandein. De miijöer som beskrivs i angrepps- och krisfaiien har visat att dessa störningar kan omfatta en vid skala, från kortvarigt bortfaii av enstaka varor ti11 reiativt iângvarig, t0ta1 avspärrning. Det framtagna miijöunderiaget iämpar sig vä1 för att beskriva arten och omfattningen av påfrestningar på ekonomiskt försvar och utgör också en grund för studier för att bedöma behovet av de resurser som erfordras för att kiara påfrestningarna. På detta sätt erhålis ett samband meiian mâ1 och resurser. Hur iångt ambitionerna bör sträcka sig är en fråga om vi1ka risker som kan godtas.

1 perspektivstudierna har varierande resursbehov beräknats för en efterkris- e11er efterkrigstid, dvs. en period då vi

Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig 63

efter avspärrning successivt återupptar förbindelserna med utlandet respektive efter avbrutna krigshandlingar reorganiserar näringslivet och samhället i övrigt. Försvarsutredningen har kommit till slutsatsen att det för flertalet försörjningsområden (program) inte är motiverat att i den fredstida . planeringen avsätta annat än administrativa resurser för en särskild period efter ett krig. I avspärrningsfallet är det däremot naturligt att i kravet på uthållighet inkludera den period då handelsförbindelserna återupptas i erforderlig ut-

sträckning. För krigsfallet bör planeringen koncentreras till

åtgärder som dels kan anses fylla ett krigsavhållande syfte, dels ökar uthålligheten vid försvar mot angrepp. Som undantag från denna princip bör dock gälla, att befolkningens överlevnad även efter ett krig skall säkras. Försvarsutredningen anser därför att målet för uthålligheten avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning samt läkemedel och viss sjukvårdsmateriel jämte de stödfunktioner som erfordras för verksamhet inom dessa områden, t.ex. deras energibehov, bör sättas högre än inom övriga områden.

Mot denna bakgrund anser försvarsutredningen att uthålligheten inom det ekonomiska försvaret bör bestämmas enligt följande principer. i Planeringen bör främst inriktas på att säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod samt på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m.m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras av såväl det militära försvaretssom det totala samhällets behov såsom de framgår av samordnade studier av tänkbara krigsförlopp.

I planeringen bör förutsättas en försörjningsstandard som för respektive försörjningsområde reduceras till vad som i olika situationer bedöms vara rimligt och möjligt.

64 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

Denna principiella syn på uthålligheten eliminerar inte behovet av att bestämma uthâllighetskravet i kvantitativa termer. I fråga om vissa nödvändiga importvaror måste konkreta lagringsmål anges. Försvarsutredningen avser återkomma härtill i ett senare betänkande.

Beträffande beredskapslagringsåtgärder för att möta fredskriser anför utredningen (s. 236) som sin principiella ståndpunkt, att

De krav på ekonomiskt försvar som kan aktualiseras i detta sammanhang beror på hur begreppet fredskris tolkas och avgränsas. Försvarsutredningen anser att fredskris i planeringen bör skiljas från sådana knapphetssituationer, konkurrenssituationer och handelsstrukturomvandlingar som är ständigt återkommande i det internationella handelsutbytet, åtminstone så länge dessa fenomen inte drabbar oss så allvarligt att näringslivets omställning till ändrade förhållanden klart äventyras. Fredskris bör också skiljas från en situation där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. En sådan situation definieras i planeringen som ett angrepp mot Sverige och täcks således in av åtgärder, som inplanerats för en avspärrnings- eller krigssituation.

Med dessa avgränsningar kännetecknas fredskriser av lägen, då allvarliga störningar inom försörjningsviktiga varuområden uppstått, utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld. Försvarsutredningen finner att planering för fredskriser därför bör syfta till att i så långt möjligt normal omfattning upprätthålla produktion, export och sysselsättning samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner. Planeringen för fredskriser får därmed en speciell karaktär genom att en sänkning av försörjningsstandarden inte kan accepteras i en grad som ter sig godtagbar under avspärrning och krig.

Mot bakgrund av dessa sina överväganden framhåller utredningen att risken för fredskriser på oljemarknaden på kort sikt är större än för någon annan råvarukategori, varför planeringen för

Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig 65

fredskriser inom det ekonomiska försvaret även fortsättningsvis under de närmaste åren främst bör avse importbortfall av olja och oljeprodukter vari inbegrips vissa kemiska produkter.

5.4 Kommitténs överväganden angående uthållighet mot olika kristyper

5.4.1 Karaktäristik av metoder som kan nyttjas vid dimensioneringen av beredskapslagringen

Inför vårt arbete har av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar utarbetats en försörjningsplan för drivmedel och bränslen i avspärrnings- och krigsfallen med förslag till lagringsmål efter utgången av lagringsperioden l970-l976. För behovsberäkningarna i försörjningsplanen har nyttjats samma metod som använts vid dimensioneringen av nu gällande oljelagringsprogram. Metoden innebär, som framhålls i 5.1, att uthålligheten anges i ett antal avspärrnings- och krigsmånader, under vilka handelsförbindelserna med omvärlden förutsätts vara helt avbrutna och konsumtionsbegränsningar införda. Metoden är enkel tillämpa vid beräk-

att

ning av lagringsbehoven samtidigt som den ger ett preciserat uttryck för uthålligheten vid total avspärrning.

Ett krisförlopp kan emellertid förväntas inrymma tidsskeden med successiv nedgång i tillförseln med därav följande ändringar av export och produktion och mot slutet motsvarande återhämtning till normala förhållanden. Under dessa olika skeden förutsätts konsumtionsbegränsningarna anpassas till försörjningsläget. Vid ett krisförlopp av denna karaktär kan därför lagringsbehoven beräknade med ledning av ovannämnda metod medföra att uthålligheten för olika oljeslag blir ojämn.

I stället för att ange uthålligheten i form av avspärrningsoch krigsmånader med totalt importbortfall kan den anges ett

i

antal månader eller dagar med normal, fredstida konsumtion. Även en sådan redovisning medför att beräkningarna blir enkla och angivna mål åskådliga. Det är speciellt i fråga om behovsberäkningarna för fredskrislagringen en lämplig metod, då samhället under en fredskris ställs om men ej på samma sätt som under av-

66 inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig Beredskapslagring

spärrning och krig. Metoden används vid det internationella energisamarbetet inom ramen för arbetet vid International Energy Metoden har dock samma - fast än mer markerade - Agency (IEA). nackdelar som anförts i fråga om den planeringsmetod som använts vid utarbetandet av överstyrelsens försörjningsplan.

Vi har vid vårt arbete tagit del av resultatet av de inom det ekonomiska försvaret bedrivna perspektivstudierna. Den planeringsmetod som använts vid dessa studier utgår från ett antal studerade krisförlopp (angreppsfall och krisfall). Studierna avser såväl krisernas karaktär som längd. Detta innebär att jämfört med hittillsvarande planering mer varierade exempel på olika kristyper har studerats liksom att hänsyn har tagits till förändringar under de studerade krisförloppen i fråga om import, export, produktion och konsumtion.

Till metodens nackdelar kan anföras att den är beräkningsmässigt komplicerad och att resultaten är svåra att presentera på ett lättfattligt sätt. Dessutom kan de studerade kris- och angreppsfallen endast täcka en del av den stora variation av förlopp som kan tänkas komma i fråga. Inte heller med denna metod kan det uteslutas, att uthålligheten för olika oljeslag blir ojämn.

5.4.2 Planeringsmetoder och dimensionering av beredskapslagringen

Med utgångspunkt från de olika mått på uthållighet som redovisats ovan har vi jämfört förslagen till lagringsmål för avspärrnings- och krigsfallen i överstyrelsens försörjningsplan med resultaten från perspektivstudierna_0ch programplaneringen. En sådan jämförelse visar att för avspärrningssituationer ställer perspektivstudierna för flertalet av de redovisade oljeslagen högre krav på beredskapslagring än vad som erfordras för ett bibehållande av den ambitionsnivå som gäller för innevarande oljelagringsprogram. Detta beror på det längre krisförloppet i de vid perspektivstudierna använda miljöexemplen. Än mer markant blir detta, om hänsyn tas till den s.k. efterkristiden under en avspärrningssituation.

Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig 67

När det gäller krigssituationer däremot ställer perspektivstudierna lägre krav på beredskapslagring än vad försörjningsplanen anger. Även vid en jämförelse med de för innevarande oljelagringsprogram beslutade lagringsmålen ger perspektivstudierna ett något lägre behov av beredskapslager. Detta betyder att ambitionsnivån med nuvarande uthållighet gentemot krig är något högre än vad som erfordras för att klara de i perspektivstudierna studerade angreppsfallen.

I försörjningsplanen har inte närmare angetts det lagerbehov som erfordras för att Sverige framdeles skall klara sina åtaganden enligt det internationella energiprogrammet (IEP). Denna fråga behandlas närmare i kapitel 8. Här bör emellertid påpekas att för närvarande inräknas vid lagerrapporteringen från Sverige till det internationella energiorganet (IEA) bl.a. delar av av-

spärrningsreserven. Inte ens då nu beslutade fredskrislager är

uppbyggda kommer Sverige kunna sina utan

att fullgöra åtaganden

att en del av landets avspärrningsreserv behöver tas i anspråk.

5.4.3 Grunder för dimensionering av ett nytt beredskapslagringsprogram

I enlighet med förslag från l970 års försvarsutredning fastställde statsmakterna år l972 en ny målsättning för totalförsvaret. Enligt denna skall det ekonomiska försvaret bl.a. bidra till att trygga försörjningen, om Sverige blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffade konflikter. Utsätts Sverige för angrepp skall folkförsörjningen i vidaste bemärkelse tryggas genom det ekonomiska försvaret.

I de riktlinjer för totalförsvarets fortsatta utveckling som l974 års försvarsutredning drar upp i sitt delbetänkande framhålls mot bakgrund av den internationella utvecklingen att vårt lands säkerhet kan komma att utsättas för allvarliga påfrestningar genom hot och påtryckningar, ekonomisk aggression eller militära angrepp samt genom följdverkningar av krig och kriser i omvärlden. Dessa situationer kan under lång tid medföra reduceringar eller avbrott i importen av varor som är nödvändiga för

68 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

vårt land. Detta medför att vissa varor, däribland bränslen och drivmedel, måste beredskapslagras.

Vi utgår vid utformandet av vårt förslag till principer för dimensioneringen av det nya beredskapslagringsprogrammet från försvarsutredningens bedömning, att risken på kort sikt får anses vara liten att Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men att - trots strävan efter avspänning - risken för

krig i Europa inte kan uteslutas. Risken för en ny fredskris,

som drabbar landets oljeförsörjning får däremot även framgent anses vara relativt stor. Eftersom det inte kan uteslutas att en fredskris följs av en avspärrningssituation eller krig, anser vi att avspärrningsreserven ej till någon del bör ingå i de lager som erfordras för att vi skall kunna uppfylla vår beredskap mot fredskriser enligt det internationella energiprogrammet (IEP). Givetvis bör ej heller krigsreserven beräknas för att tas i anspråk annat än vid angrepp mot Sverige. Vi föreslår vidare att det nya oljelagringsprogrammet i första hand skall syfta till att bygga upp fredskrisreserven. Målet bör därvid vara att fredskrisreserven får en sådan storlek och sammansättning att den uppfyller kraven i det internationella energiprogrammet. Dessutom bör den omfatta vissa oljeslag som för närvarande ej ingår i lagringsåtagandena. Motiven härför utvecklas närmare i kapitel 8.

Mot bakgrund av försvarsutredningens syn på uthålligheten inom det ekonomiska försvaret anser vi att krigs- och avspärrningsreserverna bör dimensioneras med utgångspunkt från resultaten av de perspektivstudier och den programplanering som genomförts av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar tillsammans med berörda myndigheter. Detta innebär att någon vidare utbyggnad ej bör ske efter utgången av innevarande oljelagringsprogram för krigsreserven av motorbensin, motorbrännolja samt tunn och tjock eldningsolja.

Studierna ger i stället visst underlag för att det skulle vara möjligt att sänka l977 års lagringsmål såvitt avser dessa varuslag. Vi vill dock inte föreslå detta, då de metoder som använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäker-

inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig 69

Beredskapslagring

hetsmoment. Vi förordar därför, att 1977 års iagringsmåi för krigsreserven skal] kvarstå oförändrat under den programperiod som vi föresiår. Vårt försiag innebär en sänkning av ambitionsnivån i jämföreise med det mått på uthåiiigheten som iigger tili grund för innevarande 01je1agringsprogram.

För i - iättbenövriga krigsreserven ingående varusiag gasoi, och - föresiår vi att i sin, fotogen fiygdrivmedei angreppsfasen anqreppsfaliet A 1 iäggs til] grund för iagringsmåiet. Nämnda angreppsfas stäiier i jämföreise med studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapsiagring av petroieumprodukter.

För avspärrningsreserven föreslår vi att den vidare beredskapsiagringen på iång sikt ska11 inriktas mot att tiiigodose behoven under en avspärrningssituation, som utmärks av att handeisförbindeiserna med omväriden successivt nedgår för att efter en reiativt lång tid åter normaliseras. Som ett första steg föresiår vi att avspärrningsreserven byggs ut så att de beräknade behoven för krisfaiiet D 1 utan efterkristid kan tiiigodoses. Genom att detta krisfa11s konfiiktfas och aggressionsfas iäggs til] grund för dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfaiien studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå är högre än den som gälier för innevarande 01je1agringsprogram.

För våra överväganden rörande iagring för en efterkristid och av kärnbränsie hänvisas ti11 kapitei 12 respektive 13.

5.5 Lagringsprogrammets iängd

Av de tidigare oijeiagringsprogrammen var det första femårigt och det andra sjuårigt. Innevarande program är sjuårigt. Efter framstäiian från oss har dock besiutats att de totaia iagringsmängder som skaii ha uppnåtts vid sjuårsperiodens siut, ska11 gäiia ytteriigare ett år, dvs. även under år 1978.

70 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

Den rullande programplanering som bedrivs inom totalförsvaret avser femårsperioder. Den första perioden, för vilken planeringsresultatet överlämnats till regeringen under hösten l976, tar sikte på tiden l977/78-l98l/82. Det kan synas naturligt att även det beredskapslagringsprogram som vi föreslår skulle omfatta denna tidsperiod. Vi har dock funnit starka skäl som talar för att det nya programmet bör vara längre än fem âr.

Den lageruppbyggnad som vi föreslår kräver omfattande investeringar i lageranläggningar. Dessa tar lång tid att projektera och uppföra. Programmet drar också stora kostnader som för att inte bli alltför betungande för folkhushållet bör slås ut på en längre tid. Härtill kommer att l975 års riksdagsbeslut rörande energihushållningen innebär att riktlinjer för energipolitiken fastställts för tiden fram till år l985. Då beredskapsåtgärderna inom energiområdet utgör en integrerad del av den svenska energipolitiken, föreslår vi att det av oss föreslagna lagringsprogrammet sträcker sig fram till samma tidpunkt. Detta gör det möjligt att utnyttja en del av underlaget som tagits fram vid den allmänna energipolitiska planeringen.

Vi föreslår sålunda ett sjuårigt program för perioden l978-l984. Därmed förstås att programmet skall vara genomfört till ingången av år l985. På grund av den relativt långa programperioden och utvecklingen inom det energipolitiska området föreslår vi en s.k. kontrollstation under programperioden. Motiven härför utvecklas närmare i kapitel 6.

1976:67 71 sou

6 ENERGIPROGNOSER FUR ÅR 1985

6.1 Bakgrund ti11k0mmittêns prognosberäkningar

Det energip01itiska program som faststä11des av riksdagen i maj 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30, CU 1975:28. FöU 1975:15. rskr 1975:202, 203 resp. 205) anger en må1sättning för energiförbrukningens utveck1ing fram ti11 år 1985. Denna må1sättning är formu1erad i översikt1iga förbrukningsta1 som ger ramar för grupper av energiprodukter. De mer deta1jerade bedömningar som vi behöver kräver deta1jerade prognosa1ternativ för år 1985, vi1ka tar hänsyn ti11 de tendenser som kan observeras i senare framkommet materia1 och beräknade effekter av den bes1utade energip01itiken. Det bör dock observeras att utveck1ingen under åren 1974 och 1975 varit präg1ad av on0rma1a förhå11anden och att statistiken från år 1976 är ofu11ständig och pre1iminär, H varför progn0sunder1aget är osäkert.

F1era prognoser har presenterats under de senaste åren. Energiprognosutredningen (EPU) 1ade hösten 1974 fram a1ternativa energiprognoser för åren 1985 och 2000. I samband med remissbehand- 1ingen av EPU genomfördes en besparingsundersökning angående möj1igheterna att uppnå en något 1ägre förbrukningsnivå än EPU:s 1ägsta a1ternativ.

Den proposition, Energihushâ11ning m.m. på grundva1 av vi1ken riksdagen faststä11de det energipo1itiska programmet innehå11er en översikt1ig energiba1ans för år 1985.

Centra1a drift1edningen (CDL) pub1icerade i oktober 1975 en studie av e1försörjningen 1975-85 som baserades på det energip01itiska programmets e1ba1ans år 1985.

72 Energiprognoser för är 1985

Svenska värmeverksföreningen redovisade i oktober 1975 en inventering av möj1ig utbyggnad av kraftvärmeverk.

I samband med 1975 års iångtidsutredning, LU 75, fram1ade statens industriverk en studie av energianvändningen för tiden fram ti11 och med år 1980. Denna pub1icerades som bi1aga ti11 1ångtidsutredningen i december 1975 (SOU 1975:96).

6.2 Prognossituationen

Det av riksdagen faststä11da energip01itiska programmet har som ett centra1t må1 att söka begränsa ökningstakten i energianvändningen ti11 i genomsnitt 2 % per år räknat från 1973 års värde, vi1ket ger 540 Twh år 1985 i ti11förd energi (ink1. bunkero1jor, men exk1. energirika råvaror ti11 kemisk industri samt raffinaderiföriuster m.m.). Samtidigt angavs att e1produktionen inom den såiunda angivna ramen sku11e få öka med i genomsnitt 6 % per år e11er ti11 159 Twh år 1985.

Det fr.o.m. o1jekrisen 1973/74 kraftigt höjda energipriset verkar i sig dämpande på energianvändningen. För att uppnå de uppstä11da må1en vidtas dessutom en rad åtgärder som syftar ti11 att begränsa ökningstakten i energianvändningen. De viktigaste av dessa åtgärder är föijandez

- Energibesparingsbidrag som syftar ti11 att stimu1era åtgärder som 1eder ti11 1ägre energiförbrukning e11er övergång från o1ja ti11 annat bräns1e. Ans1ag på 1 430 Mkr har anvisats fram ti11 och med budgetåret 1976/77.

- Intensiv informationsoch utbiidningsverksamhet om energibesparingsmöj1igheter.

- utökat stöd ti11 Kraftigt forskning och utveckiing inom energiområdet, där en väsent1ig ande1 direkt avser att uppnå högre effektivitet i energiutnyttjandet.

SOU. 1976:67 Energiprognoser för âr 1985 73

Prövning från energihushå11ningssynpunkt av vissa industrier i samband med ansökningar om 1oka1iseringsti11stånd eniigt byggnads1agen (§ 136 a).

Proposition med 1ag om a11mänförk1aring av fjärrvärmeaniäggning (prop. 1975/76 149) 1ämnades våren 1976. Lagen avser underiätta införande av fjärrvärme genom att möj1iggöra ob- 1igatorisk ans1utning av fastigheter.

Vidare har en rad nya utredningar påbörjats som på o1ika sätt syftar ti11 en effektiviserad energihushå11ning.

Frågan om k0mmuna1 energip1anering har utretts. Utredningens (I 1975:03) förs1ag (SOU 1976:55) 1ämnades hösten 1976.

Energiskatternas utformning med hänsyn ti11 möj1igheterna att utnyttja dem som energip01itiska styrmede1 utreds av energiskattekommittên (Fi 1975:07).

Frågan om energihushå11ningen inom o1ika industribranscher utreds av industriverket. Studier av massa- och pappersindustrin samt järn- och stå1industrin har genomförts 1iks0m för en ökning av e1pr0duktion i kraftav förutsättningarna värmeverk och industrie11a m0ttrycksan1äggningar. Möj1igheterna att (spi11värmeutnyttjande) har återutnyttja energi också inventerats. Dessa studier har redovisats av statens industriverk i utredningen Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning (SIND 1976:3).

Dessa utredningars resu1tat kan komma att i o1ika avseenden påverka energikonsumtionens utveck1ing åtminstone för perioden 1980-85. Vidare kommer den efterhand ökande kunskapen om den faktiska förbrukningsutveckiingen efter o1jekrisen 1973/74 att grund för prognosarbetet. Utveck1ingen under tige en säkrare den efter 01jekrisen har eme11ertid kraftigt påverkats av onorma1a förhå11anden. Både år 1974 och år 1975 var mi1dare än norma1t. Under år 1975 rådde dessutom en djup 1ågk0njunktur, som påverkade den tunga industrin. Vidare kan ett genomkraftigt

74 Energiprognoser för âr 1985

slag av vidtagna besparingsåtgärder av teknisk natur väntas

först efter hand. En någorlunda säker för en annan bedömgrund ning av de långsiktiga tendenserna än den som presenterades i proposition l975:3O saknas därför ännu.

De utvecklingsinsatser som påbörjats kan efterhand i flera fall

påverka valet av energislag. Detta torde dock inte få någon volymmässig betydelse förrän i mitten av l980-talet. Ett undantag skulle kunna bli en lyckosam av metanol som drivmeutveckling del. Staten, genom Berol Kemi AB, och AB Volvo har gemensamt bildat ett utvecklingsbolag för ändamålet, Svensk Metanolutveck- AB. Detta ling bolag anger som potentiell marknad kring mitten av l980-talet ca l milj. ton metanol, som då väsentligen skulle ersätta bensin. I de följande har detta eller andra prognoserna alternativa energiformer dock inte beaktats.

Senare framkommet material ger alltså inte till revianledning deringar av de bedömningar som ligger till grund för den energibalans för år l985 som presenterades i den energipolitiska propositionen. Det synes därför naturligt att vid utarbetandet av de prognoser som vi behöver utgå från denna och endast komplettera propositionens bedömningar i de avseenden detta är erforderligt.

6.3 Prognosförutsättningarna

Det finns tre områden av stor betydelse för prognosutfallet, där utvecklingen är svår att bedöma. För dessa saknas också officiella bedömningar och vi måste göra egna antaganden.

Det första området gäller industrins produktionsutveckling på tio års sikt. Vi anser att det inte säkerhet ger tillräcklig från beredskapssynpunkt att grunda prognoserna på mera pessimistiska antaganden om produktionsutvecklingen inom industrin. Vi utgår därför från lângtidsutredningens två snabbare alternativ. Dessa, som avser tiden fram till och med år l980, innebär beträffande industriproduktionsutvecklingen en ökningstakt på ca 5 % per år. Som startvärde för prognosen för l980-85 väljer vi det högsta alternativet (alt. I) i långtidsutredningen för

x Energiprognoser för år 1985 75

år 1980 och beräknar på basis av utveck1ingen 1975-80, så som den redovisas i utredningen, industrins energianvändning förde- 1ad på o1ika energiprodukter efter de 01ika specifika åtgångsta1 per producerad enhet) som statens indust- (energiförbrukning riverk har angivit för perioden 1974-1980 (SOU 1975:96). För att om käns1igheten i prognoserna anser vi ge en uppfattning det att även göra en a1ternativ prognos för år 1985 1ämp1igt baserad a1ternativ III. I detta a1ternapå 1ångtidsutredningens tiv förutsätts en minskning av arbetstiden från 40 ti11 37,5 timmar Långtidsutredningens beräkningar ger därvid per vecka. en ökning av industriproduktionen som 1igger ca en procentenhet per år 1ägre än i a1ternativ I.

Det andra området avser utbyggnaden av fjärrvärme och e1värme 1980-85. Vi utgår från att den snabba utveck1ingen fortgår re- 1ativt oförändrad under he1a perioden 1975-85. För perioden 1975-80 beräknas nettoti11skottet av en1igt 1ångtidsutredningen b1i 25 000 per âr. Ande1en småhus är 60 % av nyprodukbostäder tionen. För 1980-85 antas ett nett0ti11skott på 40 000 per år. under denna beräknas 65 % b1i småhus. Av nyproduktionen period bostäderna bedöms ti11 he1t de1 De nyproducerade övervägande b1i e1- e11er Därutöver väntas en ombyggnad av enfjärrvärmda. ski1t ti11 e1- och fjärrvärme. Takten i uppvärmda fastigheter denna är dock f.n. svår att bedöma. På grundva1 av övergång dessa över utveck1ing beräknas ener-

prognoser bostadsbeståndets

gianvändningen för uppvärmning.

Det tredje området gä11er det nya förs1ag ti11 byggnormer (SBN 1975 supp1ement 1, Bestämme1ser om energihushâ11ning m m.) som föres1agits av p1anverket och i juni 1976 faststä11ts av refr.o.m. 1 januari 1977 geringen. De nya föreskrifterna gä11er och väntas dämpa energianvändningen i byggnader som ny- e11er ombyggs under perioden.

över som behövs för De prognoser energianvändningens utveck1ing och ti11förse1 redovisas neberäkning av nödvändig produktion dan i avsnitt 6.4. Ti11förse1progn0serna redovisas i avsnitt 6.5.

76 Energiprognoser för är 1985 S()lJ 1976:67

6.4 Energianvändningens utveck1ing

6.4.1 Industrin

Långtidsutredningarna avser att ge en bi1d av den ekonomiska ut veck1ingen på 1ängre sikt. År 1975 avvek så väsent1igt från den förutsätta 1ångsiktiga utveck1ingen att 1975 års 1ångtidsutredning ansåg en justering av utgångsvärdet för år 1975 vara nödvändigt för att ge en rättvisande bi1d. för Prognoserna perioden 1980-85 bör som sagt utgå från 1ångtidsutredningens högsta värde för industriproduktionen 1980 (d.v s. a1t. Dessutom I). bör, som framhå11s ovan, även för ett a1terberäkningar göras nativ som utgår från 1ångtidsutredningens a1ternativ III.

Långtidsutredningen gör också en översikt1ig ana1ys av utveck- 1980-2000. Denna indikerar 1ingen en 1ångsammare produktionsutveck1ing men anger inga värden för periodens in1edning. I energipropositionen anges att energianvändningen inom industrin kan ti11åtas öka med i genomsnitt ca 3 % per år. Med den förutsedda sänkningen av den specifika energiåtgângen om ca 1,5 % per år sku11e en produktionsökning av ca 4,5 % per år för industrin vara fören1ig med det energipo1itiska programmet. En förde1ning av denna produkti0nsti11växt me11an 01ika branscher såsom anges i 1ångtidsutredningens utb1icksperspektiv tas som utgångspunkt för vår prognos över energiåtgången.

En rad energihushå11ningsåtgärder kan förutsättas inom industrin både ti11 av höjda fö1jd energipriser och en1igt det energipo1itiska programmet. Dessa åtgärder väntas påverka de specifika energiåtgångsta1en under en re1ativt 1ång period och har beaktats i industriverkets bedömningar för 1ångtidsutredningen. Åtçångsta1en för perioden 1980-1985 antas här i huvudsak vara oförändrade jämfört med vad som anges i industriverkets energiprcgnos ti11 1ångtidsutredningen för perioden 1975-80. Det innebär att den år1iga sänkningen av den specifika energiåtgången, son tidivar 1 %, antas b1i gare drygt ca 1,5 %. Vid beräkningarna har antagits att energihushå11ningsåtgärderna vidtas successivt i samband med om- och ti11byggnader och att de därför ger effekter över en ganska 1ång period. Den engångseffekt som inträffade i samband med 01jekrisen 1973/74 bedöms b1i kvarstående.

§0LJ197c57 Energiprognoser för är 1985 77

mmm_ w.~m m.m~ m.mm _._o

o.m¢_ _.oo~

mm-omm_

Am

N & N.o m.o v.o m.o m.m o._

.5mE8. omm_ ¢.mm N.m— o.mm ._m

N.wm_ _.om_

Ema:

.Exmäm owummm_

& ~.m «.m ¢.N o.m m.m N.m

mmm_ N.o¢ m.Nm o.mm _.No

@.Nm_ N.mNN

mm-owm_

AF_ & m.o N.m 0._ m.m q.q m.N

_pm:Lmp.mmm=_:xmLmm

omm_ ¢.Nw ~.Nm o.¢m

N.m¢_ m.mm_

_._~

53»

Lw\$

ow-mNm_

m.¢ m.q m.m _.¢ o.m N.¢

.m:_cu:mcø_m;m:m

HHH

mNm_ N.o_ o._m m.mm

H

—._m

¢.m__ N.mm_

.p_m .p_m

mcwgpmzncw

mN wk

24 =4

:m_m:mLn

ma wa

=w_m;mLa

mxox

_.®

;mpx=uo;gwn_o

gøgmmmm pmgmmmm

mm_m_m;wcm

;oo

__wnmH mxmemgcfi meezm a_mpoH

A A

_o¥ _m F N

I 78 Energiprognoser. för âr 1985

Den på detta sätt beräknade energianvändningen inom industrin

redovisas i tabeii 6.1, där även resultatet av vår prognos över industrins energianvändning baserad på iångtidsutredningens aiternativ III redovisas.

6.4.2 Samfärdsei

För samfärdseisektorn gäiier att förutsättningarna jämfört med tidigare prognoser ännu är i huvudsak oförändrade. De har dock setts över, specieiit med hänsyn tili de prognoser beträffande transportvoiymer fram til] år 1990 som kommunikationsdepartementet pubiicerat i utredningen Transporter i Sverige (Ds K 1975:4).

Bensinförbrukningen domineras av privatbiiarnas förbrukning. Denna är i sin tur beroende av resvanemönstret. Omkring häiften av förbrukningen beräknas kunna hänföras tii] arbetsresor.

Transportvoiymen inom produktions- och servicesektorerna är beroende av den ekonomiska aktiviteten inom dessa sektorer. Hur denna koppiing kvantitativt ser ut är dock ännu ofuiiständigt känt.

Samfärdseins energiförbrukning domineras av bensin- och motorbrännoija. Prognoserna för dessa, iiksom för övriga bränsien och drivmedel, redovisas i avsnitt 6.5.

6.4.3 Övrigsektorn

Omkring två tredjedeiar av övrigsektorns energianvändning kan hänföras tiii hushåiien. Denna förbrukning är väsentiigen beroende på uppvärmningsform och antai bostäder. En höjning av hushåiiens utrustningsstandard med åtföijande ökad eiförbrukning förutses. Därutöver bedömer vi att endast en iiten uppgång i den siutiiga energianvändningen skaii ske, väsentiigen tiii föijd av ökad utrymmesstandard. Genom ökad effektivitet i värmeaniäggningarna biir dock den siutiiga specifika bränsieförbrukningen något iägre än för närvarande.

Energiprognoser för år 1985 79_

Övergången ti11 e1- och fjärrvärme 1eder ti11 en högre effektivitet i den s1ut1iga användningen av energi. Vidare sker en förskjutning av förbrukningen från tunn e1dnings01ja ti11 tjock ti11 fö1jd av att värmeproduktionen kommer att ske i större an- 1äggningar. Takten i denna förskjutning; 1iks0m förbrukningen abso1ut sett, är dock beroende av en rad nu vidtagna e11er p1anerade åtgärder. Framför a11t beträffande ny- och ombyggnad kan förändringar i bostadsp01itiken (k0mmuna1 energip1anering och nya byggnormer) samt priser och kostnadsutveck1ing (skatter och avgifter, riktade subventioner och/e11er energibesparingsbidrag) förändra ti11växtmönstret.

Energiförbrukningen inom övrigsektorn domineras he1t av e1energi och e1dnings01jor. Dessutom förbrukas smärre kvantiteter k01, koks och hushå11savfa11 samt gas01 och fotogen. Förbrukningen sammanfattas i tabe11 6.2.

1) K01 och koks, gaso1, fotogen samt inhemska bräns1en 2) Baserat på LU 75

6.5 Ti11förse1pr0gnoser

De prognoser över den s1ut1iga energianvändningen som redovisas i föregående avsnitt stä11er anspråk på ti11förse1 av 01ika energis1ag. För att ti11g0dose efterfrågan erfordras i f1era fa11 de1s en 0mvand1ing av den importerade e11er inom 1andet producerade energin (t.ex. i kraftverk, värmeverk e11er koksverk),

80 Energiprognoser för âr 1985

de1s att de för1uster som uppstår vid 0mvand1ing och distribution också täcks in. De ovan redovisade prognoserna för s1ut1ig användning och beräkningar av omvand1ings- och distributionsför- 1uster 1igger därför ti11 grund för fö1jande ti11förse1prognoser för de o1ika energis1agen.

6.5.1 E1pr0gnos

Energipropositionen 1975 30 angav som må1sättning en tota1 e1ti11förse1 av 159 Twh år 1985 med den förde1ning som anges i ko- 1umn 2 i tabe11 6.3. Centra1a drift1edningens studie från hösten 1975 baseras på samma tota1förbrukning och ger praktiskt taget samma förde1ning. Den prognos, baserad på 1ångtidsutredningens alternativ I, som vi redovisar motsvarar en tota1 e1förbrukning år 1985 om 150 Twh. Förde1ningen av denna framgår av ko1umn 3 resp. 4 i tabe11en. De i ko1umnerna angivna värdena har framräknats från de1s ett antagande om samma vatten- och kärnkraftproduktion som i propositionen (ko1umn 3), de1s ett antagande om att he1a produktionsminskningen tas från vatten- och kärnkraft (ko1umn 4). På motsvarande sätt anges värdena i den prognos om 142,5 Twh som är baserad på 1ångtidsutredningens a1ternativ III (ko1umn 5 resp. 6).

Statens vattenfa11sverk har i sin ans1agsframstä11ning för budgetåret 1977/78 (1iks0m för år 1976/77) anfört en viss tveksamhet om möj1igheterna att nå upp ti11 66 Twh per år för vattenkraft år 1985 men i övrigt saknas ännu 0fficie11a bedömningar om de angivna utbyggnadsmå1en. Av tabe11en framgår också effekterna på bräns1eförbrukningen av de 01ika progn0sa1ternativen.

Antagandena beträffande e1ba1ansen representerar ytter1ighetsa1ternativ vid den av oss beräknade e1förbrukningen. De syftar ti11 att be1ysa hur e1dningso1jeförbrukningen påverkas vid o1ika förhå11anden - å ena sidan om vatten- och kärnkraftproduktionen b1ir den i energipropositionen 1975:30 antagna och den o1jebaserade kraftproduktionen b1ir mindre, å andra sidan om vattenoch kärnkraftproduktionen b1ir mindre än väntat och produktionen i o1jekraftverken därför måste ökas ti11 den i propositionen förutsedda.

Ehenyprqgnøaw för âr 1985 81

n

ANN

m. N N.v

m.~__ mg:

MN

£:::

_ua=Lop_amm=_=xm;mm

a

m m.. m._

ma:

fis.Cm

mo mo N_

n

^__

N m.¢

mm

25.5.2,

q

oN_ S_

_um:Lmu_ømm:_:xm;mm

m

m N o.~

mo

fiat:

8 m_

om_

sz» N.e

858.

N N

.noga

8 mm ma

a:

_mmm_

H HHH

Lp*

.»_~ .ppm

.e.e

mop:

Lmmo=moLg_m

mk mu

__o.§.2.oam:_%2__

=4 :J _

wa wa

pwmgxmxuagwuoz .u+mLxm:mucoxwn_o .m=w=x=LnLn»mn.o

m.o

gmgmmmm pmgmmmm

..¢?:_:m3m pwmgxcgwx

__mnmH asså

A_ AN

82 a°r 1985

Energiprognoser för

6.5.2 Kol och koks

Det är huvudsakligen i järnframställningen som kol och koks utnyttjas. Produktionen av råstål bedöms efter NJA:s ansökan om lokaliseringstillstånd i juli l976 uppgå till 12-13 Mton år 1985. För denna produktion erfordras 7,6-8,l Mton råjärn. Detta ger ett koksbehov av 3,8 Mton.

Koksverken i Luleå och Oxelösund beräknas år 1985 producera 2,9 Mton koks från 3,8 Mton importerade kol. Därutöver behöver 0,9 Mton koks för järn- och stålindustrin och 0,5 Mton kol och koks för andra ändamål importeras för att täcka efterfrågan. Den totala tillförseln av kol och koks redovisas i tabell 6.4.

6.5.3 Eldningsoljor

Industrins förbrukning av eldningsoljor bestäms som en restpost, där från den totala bränsleförbrukningen har dragits kol och koks, 1utar i massaindustrin, gasol, fotogen och små kvantiteter drivmedel.

Förbrukningen av eldningsoljor, fördelad mellan tunn och tjock, inom andra sektorer beräknar vi sektor för sektor. Därtill läggs olja för elproduktion. Den totala förbrukningen anges i tabellen 6.4.

6.5.4 Uvriga bränslen

Under åren l970-75 ökade leveranserna av motorbensin med ca 3 % per år. Prognoserna för år l980 och l985 innebär en ökning av ca 1,6 % per år 1975-80 respektive l,4 % per år 1980-85. Drygt 80 % av förbrukningen kan hänföras till personbilar. Personbilsantalet har under de senaste åren ökat starkt. Det högre bensinpriset i förhållande till priset före oljekrisen väntas dock leda till en något lägre årsförbrukning per bil.

Förbrukningen av motorbrännolja ökade åren l970-73 med 2,8 %

per år. Lastbilarnas förbrukning uppgår till ca 50 % av den tota1a förbrukningen. Enligt utredningen Transporter i Sverige

& Energiprognoser /ör ar 1985 83

.mxox

l:

..|

-ppxcps

:-=.

Avm n

:oo

o.® NN.N mN.o m.. m.m m.~

v.mN

N.v

m.m_ m.mm

p:m_;m

;.u;. Fox

m_¢ omm

m__A

i.

xmpm_pøpm

_uøc;mu_mmm:rcxmLmm

.

. Lp»

o i--

cmccm

nmgmmwggox

:m .

~N.N mN.o

u:m_Lm

0.0 m._ 0.. m.m m.~

m.m_ _.Nm N.mm

o -

oo mm

o.: mmm m_m

/ \ La;

.H

Am_ n

‘V

Lmwxguoga

.u_m

em.“

.

o.m m.. m.m w.N

w.mN

N.v

m.o_ N.®m

ucm_Lø

o

mm

“mv Rum

oN_m -.A.;

+pmcLmu_mmmc_;xmLmm

\ w 34

ox__o

.

m .:

um__=m

.

;p$

¢m.N m~.m mN,o m_o.o mm.o Nmo.o NN.o

m.

o.o m._ m.N m.m w.N

N.q_

u:mwgo

N.m~ _.mm

o

om mo

wav “mm

mocmogm

LoLç$_m__mpmu

Am

N.q .HHH

omummm_.ao;a

N m q

.:,..a.!u;;;:;;:g..au;;eg.::...:::n::x.:::...mw~Jn

_N mm mm oo mm

__¢ oem

.m:_LmEE:m

.p_m

mmm_ i-

mnçøççmgpmm

mn

o_ uw

m_o.o qmo.o v:iI.|!

^Nomm_

Nm.o _m.N _m.m mN.o Nm.o ¢~.o om.. om..

__.m_

m.m

o.NN m.Nm

wa

mm om

~_- mxm mN

.omnmmmp

m:m;m»+wv

,

wmgmcw pmgmmmm

m

wNo.o _mo.o mmN.o

:om

o_.N

n_mNm_

_o.N

m

mo.~ m~.m ©N.o mN.o

. Av

_N._

m.mN

_.m

~_.N_ ¢.mm w.wm m.__

_

m.w¢m N.N_¢ :muw— .H

pmw_co

cm

_mwLn»___p

mop: .p_m

wopz

.m_m:mLn

mop:

.o_m=m;n ._mLm=m Lnwums

:3»

__mçp;

mm

mop: mop: meg:

-x:uoLa—m

mop: map:

_mpoF

.=m_m;mLn

:2»

mop:

.mn_ommc_:u_w -o;qE:m_o;pma

.oppmc

mop:

.mh.omm=_=u_m

;gp

pmx_w

wa

.gmxcsn

HLn»___u u;n+.__p u;n$___p

.cwmopoç

pLm:_s__mLa

mo»: ;mm mop: mop:

,mh_oc:mLnLopoz

¢.o

m3: mop:

.p%m;x=mupm

pmgmmøm

.c_m=wg;opoz .:_m:mnmmm .=_m:wnm›_m .:mmopo»m»_u .pçmgxcgmg

.mama

mxmsm;=H .p;oas?_m

mLmu

.

ø;mv .=o_p

__wQmH xuowh mwLp ._ommw «seam .Lwpx=u p_øpo» p_øpoh p_mpo»

:ash - u ._o¥ §3_ mop: ;zh ;zh A_ Am

84 Energiprognoser för är 1985

(Ds K l975:4) bedöms ökningen av lastbilstransporterna (räknat i tonkm) till ca 4,6 % per år mellan år 1973 och år l980. En viss sänkning av energiåtgången per tonkm väntas och vår prognos innebär en ökningstakt av ca 3,8 % 1975-80 och ca l % 1980-85.

Förbrukningen av flygbensin minskar genom att Linjeflyg ersätter propellerplan med jetplan. Transportarbetet för flyget beräknas komma att öka med drygt 8 % per är till 1980 och med 4,6 % per år l980-90. Detta ger totalt för flygfotogen en ökning av ca 8 % per år fram till år l985. Förbrukningen av [ga-

bensin grundas på försvarsstabens uppgifter till besparingsut-

redningen hösten 1974.

Prognoserna för och anges i tabell 6.4. De är ba-

fgtogen gasol

serade på relativt schablonmässiga bedömningar av utvecklingstrender. Dessutom särredovisar vi i tabellen den förväntade förbrukningen av marina bunkeroljor.

6.6 Kommitténs prognosval för år l985

I tabell 6.4 redovisas för är 1985, förutom energipropositionens prognos, två beräkningsalternativ baserade på långtidsutredningens alternativ I respektive III, vardera med två varianter som skiljer sig beträffande elproduktionen.

Energipropositionen redovisar inga detaljerade prognoser över den förväntade förbrukningen av olika oljeslag. För att specificera förbrukningen av olika produkter gör vi beräkningar baserade på långtidsutredningens alternativ I för år l980. (För att belysa osäkerheten i prognoserna ingår i tabell 6.4 också ett beräkningsalternativ som baseras på långtidsutredningens alternativ III.) Beräkningsalternativen redovisas dels för eldningsoljorna, dels för övriga petroleumprodukter. De senare blir därvid tillsammans nâgot högre än vad som anges i propositionen. Något underlag för att närmare analysera orsaken till denna skillnad finns inte.

Energiprognoser för år 1985 85

Beräkningsalternativen innebär en långsammare utbyggnad av elvärme än vad som förutsetts i propositionen. Detta får effekt på förbrukningen av eldningsoljor dels direkt genom att uppvärmningen till större del sker genom enskilda pannor och fjärrvärme, dels indirekt genom elproduktionens bränslebehov. Beträffande elproduktionen innehåller beräkningsalternativen två varianter - en där den lägre elproduktionen åstadkoms genom att minska den oljebaserade kraftproduktionen (variant a), en där sänkningen helt läggs på vatten- och kärnkraft (variant b). Varianterna bör betraktas som ytterligheter avsedda att belysa konsekvenserna för oljeförbrukningen.

Det beräkningsalternativ som är baserat på långtidsutredningens alternativ I och som ligger till grund för vårt förslag till nytt oljelagringsprogram, innebär en tillförsel av petroleumpro-

dukter som är något högre än det energipolitiska programmets.

För varianten a kan detta helt hänföras till prognosen över drivmedelsförbrukningen, medan för varianten b omvandlingsförlusterna för den oljebaserade kraftproduktionen tillkommer. Efter ändringen av planerna för Stålverk 80 beräknas tillförseln av koks och kol till ett lägre värde än det som anges i det nämnda programmet. Härigenom blir den totala energitillförseln i vår variant a något lägre än den som angivits i programmet, medan vår variant b blir något högre.

Sammanfattningsvis kan konstateras att även med delvis annorlunda utgångspunkter än de som gäller för den i det energipolitiska programmet givna prognosen blir den förväntade förbrukningen av olika energislag inte avsevärt annorlunda. Mot denna bakgrund finns det därför knappast skäl att utgå från andra bedömningar om tillförsel av och produktionskapacitet för energi under fredstida förhållanden än de som anges i det energipolitiska programmet. Vi utgår dock för våra beräkningar av föreslagen beredskapslagring av petroleumprodukter från vår variant b, eftersom en utveckling i denna riktning ställer de största kraven på lagring, om de mål vi föreslår enligt kapitel 5 skall kunna nås. Om utvecklingen skulle gå mot en lägre konsumtionsnivå enligt vår variant a kan erforderliga korrigeringar i beredskapslag-

86 för a°r 1985 Energiprognoser

ringsprogrammet göras under programperioden vid den s.k. kontrollstation som vi föreslår i avsnitt 6.7.

6.7 Kontrollstation

Som redovisas ovan råder viss osäkerhet om energianvändningens utveckling under de närmaste åren. Anledningen härtill är bl.a. de stora insatser som görs för att begränsa användningen av energi. Vidare skall energipolitiken bli föremål för un-

översyn

der år l978.

Förutom att effekterna av gjorda insatser på det energipolitiska området då bättre kan observeras än för närvarande, torde också närmare klarhet ha vunnits om vissa projekt som kan komma att påverka beredskapslagringsprogrammet. Exempel på sådana projekt är ett statligt raffinaderi i Brofjorden, ny anläggning för krackning av petrokemisk råvara, möjligheten att använda metanol som substitut för motorbensin samt introduktion av naturgas i Sverige.

Mot denna bakgrund föreslår vi en s.k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under den av oss föreslagna programperioden. Vid kontrollstationen bör på grundval av konsumtionsutvecklingen och beslutade energipolitiska åtgärder erforderliga revideringar-göras i de beräknade lagerbehoven samt i övrigt de åtgärder föreslås som erfordras för att lagringsmålen skall uppnås.

sou 1976:67 87

7 BEHOVET AV BEREDSKAPSLAGRING

Sverige är för sin energiförsörjning i hög grad beroende av importerad energi. Landets begränsade tillgångar på egna ekonomiskt utnyttjningsbara energikällor, de klimatiska förhållandena, näringslivets struktur samt kommunikationsbehoven är några faktorer som har medverkat till detta förhållande.

Inom överskådlig framtid torde någon förändring av detta förhållande inte kunna väntas. Endast mera omfattande fynd av olja och naturgas inom landet kan på sikt minska landets importberoende. Användning av kärnkraft verkar, om den kan baseras på inhemskt producerat och anrikat uran, i samma riktning.

De fossila importbränslenas andel av den tillförda energin be- - som framgår räknas av tabell 7.l - fram till år 1985. sjunka Absolut sett ökar dock vårt importberoende av dessa bränslen fram till år l985. Än mer markerat blir detta, om den planerade kärnkraftproduktionen ersätts med fossilbaserad elkraft.

Detta starka beroende av importerad energi medför att Sverige är känsligt för avbrott i tillförseln. Utan en kontinuerlig tillgång av energi kan starka störningar väntas inom näringsoch samhällslivet.

Härtill kommer den betydelse som energiförsörjningen har för den svenska utrikespolitiken under såväl normala förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter att fungera med tillfredsställande effektivitet. För att detta skall vara möjligt måste också folkhushållets mest trängande behov för främst

88 Behovet av beredskapslagring

av V m m p w m _ NV .V

amum__

massa mcsam

xo_

mcsam

vwomzom vwomzom

iauown

xmxzxxmmn

Hzsmawxm

nm_a@m=mm« m:m3_.m§a

mønm:xxwmn

o_gmuxoa:xfl¢«

on: N..

xma m

mzmxai xoxm

&

iauownmxmam

u

m:_ümm magic»

on:

cxm=m_m=

mamzmwow

mmw*mmm

:1 on:

:nmm__

p

uxou. nmcm__ zmnao-

üzsmamxm

omxomzam

m:_ümn

cxm:m_m:

.maa m.»

wo

moc m

.www

u

~_m._ m_m._ _ow._

4=:

Nu.» w_.o am.» mm.o

üanoxwmwma

om

så

N

mm _o .m up VA m mm

mzmwmü

Mme.“ w~m._ uom.m

4::

um.» ww.~ ›_.m ».m _m.m

G3

m_ _ &

_m m .o mo m um

wN_.m w.~.~ mom.»

az:

mm.m wm.m mo.» m.. _u.›

& :å:

mu e .A NV N um A u.

om wo

_o_.~ wu~.m mum.» w_w.m

az:

um.» ma.»

N_ m dw Nm m V. m mm x $83

.ou uu mm ;uu aw mu» mo um» as:

_o V .m m_ N ;mms

.N mm o mo

Behovet av beredskapslagring 89

iivsmedeisförsörjningen, bostadsuppvärmningen och transportväsendet tiligodoses.

I ett med starka poiitiska spänningar kan inte uteslutas läge att vårt beroende av importerad energi kan användas som ett poiitiskt om vi för energiförsörjningen är bepåtryckningsmedei roende av den ena parten i en sådan konflikt. Detta beroende kan binda iika starkt som en ailians. Vi finner därför Sverige att den aiiiansfria poiitiken förutsätter att åtgärder vidtas för att förebygga att Sveriges beroende av importerad energi kan utnyttjas på sådant sätt. Av det anförda framgår att vi, iiksom de tidigare oijeiagringskommittêerna och i överensstämmeise med statsmakternas besiut med aniedning av dessa kommittêers försiag till o1je1agringsprogram, finner att beredav importerade drivmedei och bränsien är nödvänskapslagring dig under överbiickbar framtid.

91 sou 1976:67

8 FREDSKRISLAGRING AV OLJA OCH OLJEPRODUKTER

8.1 Fredskrisiagring eniigt det internationeiia energipro-

grammet

om Sveriges ansiutning ti11 I regeringens proposition (1975:42) avtaiet om ett internationeiit energiprogram (IEP) m.m. återfinns den överenskommeise som är grundiäggande för detta inter-

nationeiia samarbete. Avsikten med samarbetet är b1.a. att främ-

en säker och en rättvis fördeining av ti11ja oijeförsörjning oija i händelse av en ny fredskris inom oijeområdet. gängiig Avtaiet redovisas närmare i avsnitt 3.8.

Avtaiets huvuddelar är:

krisåtgärder - informationssystem för den internationeiia oijemarknaden - samarbete i energifrågor iångsiktigt - förhåiiandet ti11 o1jeproducent1änder och oijekonsumentiänder

Krisåtgärderna - vi1ka är de enda som har direkta anknytnings- - indeias i tre punkter ti11 vårt utredningsområde system:

försörjningsberedskap konsumtionsbegränsning oijetiiideining

Av dessa tre är i första hand försörjningsberedskapen av system intresse för av den oijeiagring som Sverige enligt avbedömning taiet förbundit sig att hå11a.

92 Fredskrislagring av olja och oljeprodukter

Ansvaret för energiprogrammets har knutits till förverkligande Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). För genomförandet av programmet har inom denna organisation upprättats ett internationellt

energiorgan,International Energy

Agency (IEA).

8.l.l Försörjningsberedskapen

Deltagandet i programmet förpliktar varje land att hålla vissa beredskapsreserver. Vid avtalets ingående innebar detta att länderna skulle hålla reserver - exklusive militära lager - motsvarande 60 dagars konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under närmast föregående kalenderår. IEA har sedermera beslutat att den obligatoriska beredskapsreserven fr.o.m. den l januari 1976 höjs till minst 70 dagars konsumtion och till 90 dagars den l januari l980.

Enligt överenskommelsen skall medlemsländerna - i avvaktan på ett beslut om kriterierna för av disponibla - räkmätning lager na med att de obligatoriska skall innehålberedskapsreserverna las, sedan avdrag gjorts med l0 % för sådana kvantiteter som anses vara tekniskt absolut även i det svåraste krisoåtkomliga läge. Med andra ord skall det totala avtalet i lagret enligt princip motsvara 67,78 respektive 100 dagars konsumtion.

8.1.2 Beredskapsreservens sammansättning

Beredskapsreserverna skall enligt överenskommelsen i princip motsvara en viss uthållighet i ett antal angiven dagars oljeförbrukning. Enligt avtalet kan emellertid dessa beobligatoriska redskapsreserver bestå av:

bränsleomställningskapacitet beredskapsproduktion av olja oljelager

Med bränsleomställningskapacitet avses den normala oljeförbrukning som i ett krisläge inom en månad kan ersättas med andra bränslen, exempelvis från säkra förråd under kontroll. statlig \

Fredskrislagring av olja och øljeprodukter 93

Lager av sådant bränsle kan tillgodoräknas som en beredskapsreserv, förutsatt att de är reserverade som ersättning för olja.

Som beredskapsproduktion av olja betecknas ett lands möjliga produktion utöver den normala oljeproduktionen, förutsatt att den kontrolleras av staten.

Då det f.n. inte kan antas att omställningskapacitet eller beredskapsproduktion av olja kommer att ge nägra bidrag till vår obligatoriska beredskapsreserv måste denna helt tillgodoses genom,beredskapslagring av olja.

8 l.3 Kalkylmetoder

Sedan ett par årtionden har medlemsländerna i OECD kontinuerligt (per kvartal eller månadsvis beroende på försörjningsläget beträffande oljor) lämnat uppgift till organisationen rörande beredskapslager som regeringarna i av en kris omedel-

händelse

bart disponerar för den civila försörjningen. Kalkylunderlaget för beräkning av dessa lagers uthållighet, som redovisas i antal dagar i förhållande till närmast föregående kalenderårs gegenomsnittliga förbrukning, har senast reviderats i början av 1970-talet. Då försökte man, så långt det var möjligt, att nå enhetliga kalkylregler för tillämpning vid beräkning av beredskapslagrens uthållighet inom de europeiska gemenskaperna (EG) och OECD. Dessa regler, som blev grundläggande för beredskapslagstiftningen för oljelagring inom EG, gäller alltjämt, varför redovisningen av oljelager till OECD/IEA fortgår enligt 0ECD:s kalkylunderlag.

Kortfattat kan den kalkylmetod som används vid rapporteringen till OECD beskrivas enligt följande.

Redovisningen sker i produkter och uthålligheten anges i antal Lager av råolja omräknas till produkter i relation till dagar. produktutfallet. All kvantitetsredovisning sker i metriska ton.

94 Fredskrislagring av olja och oljeprodukter

Produkterna indelas i tre grupper

- exklusive bensin, gasbensin - och tunna fotogen, motorbrännolja eldningsoljor tjocka eldningsoljor

Förutom gasbensin exkluderas enligt OECD gasol, petroleumnafta, vägoljor, asfalt, smörjoljor och liknande. Bunkeroljor för utrikes sjöfart ingår ej i kalkylerna. För Sveriges del har även reabensin, som används enbart för militära ändamål och som hittills inte medfört någon lagringsskyldighet inom de civila lagringsprogrammen, hållits utanför kalkylerna.

- i antal - framräknas Uthålligheten angiven konsumtionsdagar genom att det vid varje redovisningstillfälle aktuella lagret divideras med den för var och en av de tre produktgrupperna beräknade dagliga genomsnittsförbrukningen under närmast föregående kalenderår.

I händelse av en försörjningskris kommer varje lands oljetilldelning att fastställas av IEA i ekvivalenta ton råolja (troe). Detta betyder att samtliga produkter - dvs. även gasbensin, lättbensin, petroleumnafta, gasol, asfalt, smörjoljor m.m. måste ingå i kalkylen över den totala oljeförbrukningen. Av de sistnämnda produkterna gäller för närvarande lagringsåtaganden enligt avtalet endast för lättbensin. Förhandlingar pågår om införande av lagringsplikt även för gasbensin. övriga produkter kommer sannolikt även i fortsättningen att hållas utanför lagringsprogrammet.

Bunkeroljor för utrikes sjöfart särbehandlas tills vidare i IEA:s lagringssystem. Lagringsplikt kan komma att införas senare.

Alla delmoment som ingår i systemet måste omräknas i troe. Samtliga produkter omräknas från metriska ton till troe genom tilllämpning av faktorn 1,065 - dvs. omvandlingsförluster, svinn m.m. har av IEA antagits motsvara 6,5 % av den insatta råoljekvantiteten i produktionsledet.

av olja och oljeprodukter 95

Fredskrislagring

8.2 Lagerbehov

I avsnitt 5.4 föreslår vi att målet för fredskrisreserven bör vara att den får en sådan storlek och sammansättning att kraven i det internationella energiprogrammet uppfylls utan att våra reserver för krigs- och avspärrningsfallen behöver tas i anspråk.

Som redovisas i avsnitt 8.l skall de till energiavtalet anslutna länderna den l januari l980 inneha beredskapsreserver motsvarande 90 dagars konsumtion av olja och oljeprodukter. Något beslut om en vidare höjning av detta mål är för närvarande inte aktuellt. Det angivna målet skall innehållas sedan avdrag gjorts med l0 % för i reserverna ingående oåtkomliga kvantiteter. Detta medför att de obligatoriska reserverna totalt måste motsvara lO0 dagars konsumtion. Bland de avtalsslutande länderna råder dock inte enighet om storleken av de oåtkomliga kvantiteterna. Möjlighet finns därför att efter framställan få den angivna procentsatsen nedsatt till 5 % av det totala beredskapslagret. Enligt vad vi erfarit torde Sverige komma att inge en sådan framställan, varför vi föreslår att dimensioneringen av fredskrisreserven sker utifrån en uthållighet motsvarande 95 dagars normalkonsumtion. Med avseende på det föreslagna lagringsprogrammets längd och sättet att beräkna uthålligheten skall konsumtionen beräknas på l984 års nivå. Som prognosunderlag för bestämmande av denna utgår vi från vår på alter-

långtidsutredningens

nativ I beräknade prognos, variant b, enligt avsnitt 6.6.

Vid beräknandet av erforderliga lager medtar vi förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som för närvarande ingår i rapporteringen till IEA även gasol, flygdrivmedel för försvarets behov samt bunkeroljor för utrikes sjöfart. Motivet härför är att behovet av dessa oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och att det vid en sådan situation - inte minst i beaktande av erfarenheterna från oljekrisen l973/74 - är av stor betydelse att lager av dessa oljeprodukter finns.

Erforderliga lager av färdigprodukter per den l januari l985 framgår av tabell 8.l.

96 Fredskrislagring av olja och oljeprodukter

Tabe11 8.1 Behov av fredskrisreserver år 1985, 1 000 m3

01jes1ag Beräknad för- Lagerbehov brukning 1984

Gaso1 240‘) so‘)

Lättbensin 90 25 Motorbensin 4 940 1 285 F1ygbensin 20 5 Reabensin 300 80

1) kton

Som framgår ovan kan 1agringen ske både i rå01ja och i färdig-

produkter. Vid bedömningen av 1agringsökningen

den erf0rder1iga

bör fö1jakt1igen a11a de bes1ut om 1agring av rå01ja och o1jeprodukter för främst fredskriser, som riksdagen har fattat under

åren 1973-1976, beaktas. Så1unda bes1öts år 1973 att 3 mi1j. m3

rå01ja, främst avsedd för fredskriser, sku11e beredskaps1agras.

Vidare bes1öts året därpå att 1 mi1j. m3 e1dningso1ja sku11e in-

köpas och 1agras. I ans1utning ti11 det energipo1itiska programmet bes1öts år 1975 att fredskris1agringen sku11e utökas med rå-

01ja och o1jepr0dukter motsvarande ca 3 mi1j. m3 räo1ja. Dess-

utom bes1öts år 1976 att gasbensin ska11 1agras för fredskriser.

En1igt våra direktiv ska11 den år 1975 bes1utade kvantiteten 01ja förde1as pâ rå01ja och o1jepr0dukter. Det totala beredskaps- 1agrets förde1ning på råo1ja och o1jeprodukter behand1as närmare i kapite1 17.

9 BEREDSKAPSLAGRING AV FLYTANDE FOSSILA BRÄNSLEN OCH DRIVMEDEL FUR AVSPÄRRNING OCH KRIG

9.1 Beräkningsgrunder

9.1.1 Förutsättningar

En1igt vårt förs1ag i kapite1 5 ska11 beredskaps1agringen av 01jor och o1jeprodukter för avspärrning och krig bestämmas så att den ger fö1jande uthå11ighet. Avspärrningsreserven dimensioneras utifrån krisfa11et D 1 utan efterkristid. Krigsreserven dimensioneras utifrân angreppsfa11et A 12s angreppsfas.

Våra beräkningar grundas på de deta1jerade bedömningar av den framtida utveck1ingen för 01ika o1jes1ag som framgår av kapite1 6. Vi utgår från det beräkningsa1ternativ för år 1985 som baseras på 1ångtidsutredningens a1ternativ I för år 1980. A1ternativet redovisas med två varianter som avser att beiysa hur o1je— förbrukningen förändras med sättet att producera erforder1ig e1kraft. Vi använder den variant (variant b) som stä11er störst krav på beredskaps1agring av o1ja. Motiven härför redovisas närmare i kapite1 6.

De o1jeprodukter som behöver beredskaps1agras är gaso1, 1ättbensin för framstä11ning av stadsgas, motorbensin, fotogen, motorbränno1ja samt tunn och tjock e1dningso1ja ävensom f1ygdrivmede1 för den civi1a 1uftfartens behov. Ansvaret för 1agring av f1ygdrivmede1 för den civi1a 1uftfarten vi1ar f.n. på överstyre1sen för ekonomiskt försvar, som för uppbyggnaden av dessa 1ager fö1jer en särski1d försörjningsp1an. Vi anser att denna 1agring fortsättningsvis bör byggas upp under samma programperioder som ska11 gä11a för övrig beredskaps1agring inom energiområdet. Därigenom säkerstä11s att uthå11igheten för f1ygdrivmede1 b1ir densamma som för övriga bräns1en och drivmede1.

98 Beredskapslagring av fossila bränslen och drivmedel. . .

flytande

En1igt tidigare och nuvarande program har försvarsmakten att sjä1v ombesörja försörjningsberedskapen vad gä11er mi1itära behov av drivmede1 för marinens fartyg under ett krigs1äge. Vidare har försvarsmakten ansvaret för erforder1ig beredskaps1agring för f1ygvapnets behov av f1ygdrivmede1 under krig och avspärrning. Vi föres1år ingen ändring av dessa reg1er och gör därför inte nâgra beräkningar för nämnda behov. En1igt vår uppfattning bör dock försvarsmakten hä11a beredskaps1ager för dessa behov i sådan omfattning att uthå11igheten b1ir densamma som för det civi1a programmet.

9.1.2 Beräkningsmetodik

Under arbetet med det ekonomiska försvarets perspektivstudier, fas 2, skapades och utnyttjades vid överstyre1sen för ekonomiskt försvar en metodik med ti11hörande datorprogram för att beräkna behovet av beredskaps1ager av bräns1en och drivmede1 för o1ika kris- och angreppsfa11. Samma metodik har nyttjats vid programp1aneringen, varvid vissa brister i antaganden och data har korrigerats. Dessutom har beaktats de möj1igheter att vid en kris reg1era konsumtionen av o1ika o1jes1ag som energiberedskapsutredningen redovisat i sitt betänkande. Vi har vid våra beräkningar i huvudsak använt samma metodik och datorprogram.

Huvuddragen i den utnyttjade metodiken framgår av figur 9.1.

Ti11 varje kris- och angreppsfa11 finns i det ekonomiska försvarets perspektivstudie 1977-1992, de1 1:A, en omfattande beskrivning. De för våra beräkningar grund1äggande uppgifterna avseende i respektive fa11 ingående period1ängder och under dessa angivna gen0msnitt1iga importnivåer är dokumenterade i den hem1iga bi1agan ti11 detta betänkande.

av bränslen och drivmedel. . . 99

Beredskapslagring flytande fossila

Fiq. 9.1 Metodik för beräkning av utbyggnadsbehovet av bered-

skapslager

*§“*_”

“T r______.. ._1

’ Fredskonsumtion I Ransonerings- ! system m.m. : _____ ...,~_ J L___._ 77 _J

...l

. ____ c_ ____ ___

j Konsumtions- Kris- och an- ‘E nivåer n

?T5i39cia__J

. a_ L.--

____-Jz. .s

Kriskonsumtion

r

I _______ W , t .

i

i . x i __._..__..___:1 I

.-

Gengasbrans1e4r-4 I

i . -w “--1 w--------1 - ‘ Tiiigångar Ved för uppg I

-F-4

värmning

a???

Avdragsposter

_.__ .. __. ..___]

Befintiiga be-

Lageröknings- §_4

behov redskapsiager

g i

Med hänsynstagande till kraven på uthåiiighet samt ransonerings-

och andra möjiigheter att vid en kris minska energiansystem

bestäms konsumtionsnivån för varje oijesiag och förvändningen

brukarkategori under varje i respektive fail ingående period.

Sâiunda kan de i planeringen utnyttjade åtgärderna för att be-

gränsa energianvändningen anpassas ti11 den i faiien tänkta ut-

med avseende på förändringar i importen. Genom att vecklingen

100 Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . .

utgå från energianvändningen och dess fördeining på oiika förbrukarkategorier i fred beräknas kriskonsumtionen dvs. det totaia behovet av drivmedei och bränsien under de tidsperioder beredskapsiagringen avser. Därvid beaktas dessutom t.ex. försvarsmaktens och civiiförsvarets behov under mobiiisering och krig iiksom den standardtiiideining som sker i samband med att drivmedeisransonering införs.

Utöver den vid en kris möjiiga importen-av petroieumprodukter finns vissa tiiigångar. De utgörs av s.k. avdragsposter, befintiiga beredskapsiager samt möjiigheten att ersätta motorbensin och motorbrännoija med gengasbränsie och eidningsoijor med ved. Med befintiiga beredskapsiager avses i huvudsak de beredskapsiager som byggs upp eniigt nu gäiiande oijeiagringsprogram.

De s.k. avdragsposterna utgörs av sådana som iagertiiigångar, utöver beredskapsiagren bedöms finnas tiiigängiiga och omedeibart gripbara när en försörjningskris inträder och tiii viika hänsyn kan tas vid en ransonering för att täcka behoven. Dessa iager utgörs av

- kommersieiia iager av färdiga oijeprodukter hos oijehandei och industri jämte vissa av överstyreisens beredskapsiager

- kommersieiia lager av råoija vid raffinaderier

iager av eidningsoija i fastigheter

iager av motorbrännoija i gårdscisterner

iager av ångkoi hos UEF viika kan ersätta eidningsoija.

I angreppsfaiien förutsätter vi i iikhet med överstyreisen att avdragsposter, bestående av råolja och färdiga oijeprodukter, som kan återstå sedan behoven för konfiikt- och aggressionsfaserna har täckts, ej kan utnyttjas under pâ grund

angreppsfasen

av utsiagning.

Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . . 101

Möjligheten att utnyttja ved som gengasbränsle och därigenom ersätta motorbensin och motorbrännolja är beroende av när under en kris beslut fattas om att sätta i gång produktionen av gengasaggregat samt vilken mängd ved som kan disponeras för detta ändamål sedan hänsyn tagits till den ved som industrin behöver. Vi utgår härvidlag från den planering som görs vid Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Sedan för industrin och gengasdriften erforderliga behov av ved har täckts, förutsätter vi att resterande kvantiteter avverkad ved efter torkning används för att ersätta eldningsolja för uppvärmning. Den genomsnittliga torktiden antar vi vara åtta månader, varefter hälften av den torkade veden förutsätts ersätta tunn eldningsolja och hälften tjock eldningsolja.

Kriskonsumtionen beräknas för varje oljeslag och fall. Lagrings-

målet består av skillnaden mellan kriskonsumtionen och tillgång-

arna med undantag för befintliga beredskapslager men ökad med fem procent för att täcka i cisternerna icke åtkomliga kvantiteter. Behovet av avspärrningsreserv bestäms för varje oljeslag av de konflikt- och aggressionsfaser som ställer störst krav på beredskapslagring dvs. krisfallet D l. På motsvarande sätt bestäms behovet av krigsreserv av den angreppsfas som ställer störst krav på beredskapslagring. Dimensionerande fall är härvid angreppsfallet A l.

Den ökning av beredskapslagren som erfordras för att uppnå l985 års lagringsmâl sedan hänsyn tagits till beredskapslagren vid utgången av innevarande oljelagringsprogram utgör lagerökningsbehovet.

9.1.3 Utgångsvärden

I våra beräkningar utgår vi i huvudsak från som har erunderlag hållits från överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Då vi inte har haft material för att göra andra bedömningar bör det vid den föreslagna kontrollstationen göras en översyn av det utnyttjade underlaget.

102 Beredskapslagring av fossila bränslen och drivmedel. . .

flytande

9011311 Industrisektorn

Vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar har utvecklats en beredskapslagringsmodell, den s.k. BERLAG-modellen. Utgående från ett givet kris- eller angreppsfall, en given försörjningsstandard för befolkningen och landets produktionssystem beräknas med modellen omfattningen av de beredskapslager som behövs för att kompensera bortfallen import i den omfattning som krävs för att den givna försörjningsstandarden-och en mot importen svarande exportnivå skall kunna upprätthållas. Då avspärrningsgraden, dvs. importbortfallet, förändras över tiden varieras även försörjningsstandarden.

Produktionssystemet beskrivs dels med en input-outputmatris, vilken anger hur en varugrupp (bransch) för sin produktion är beroende av leveranser från andra varugrupper, dels med s.k. mikrostrukturer, vilka anger hur väsentliga insatsvaror förbrukas i olika led i produktionsprocessen. Modellen arbetar med 32 varugrupper (t.ex. mineraliska produkter, textilvaror m.m., plastvaror). Med modellen kan industrins bedömda produktionsnivåer under kris och krig anges i relation till den normala fredsproduktionen.

Utgående från industrins fredsförbrukning av bränslen och drivmedel fördelad på olika branscher beräknas behovet av olja och oljeprodukter under kris och krig. För samtliga oljeslag, utom eldningsoljor, förutsätts att behoven är proportionella mot produktionsnivåerna.

Överstyrelsen förutsätter att industrins behov av eldningsoljor består av tvâ delar, dels olja för processändamål för framställning av bl.a. processvärme, dels olja för lokaluppvärmning. Relationen mellan dessa två delar är olika för skilda varugrupper. I våra beräkningar förutsätts att 90 % av fredsförbrukningen av olja för processändamål är proportionell mot produktionsnivån och resterande l0 % oberoende av produktionsnivân. Av fredsförbrukningen av olja för lokaluppvärmning förutsätts att vid en kris bortfaller 20 % på grund av besparingar och att 40 % är

av bränslen och drivmedel. . . 103

Beredskapslagring flytande fossila

proporti0ne11 mot produktionsnivån. Resterande 40 % förutsätts vara oberoende av produktionsnivån.

9.1.3.2 Samfärdse1sekt0rn

Vid beräkningarna av 1977 års behov en1igt överstyre1sens försörjningsp1an från år 1967 utgick man från att endast 7-10 % av personbi1arna för civi1 trafik under tota1 avspärrning behövde hå11as i trafik medan återstoden utan men för samhä11et kunde avstä11as. En1igt senare av transportnämnden gjorda bedömningar behöver i en sådan situation minst 30 % av anta1et pers0nbi1ar användas. Vid ett krig bedöms en nedskärning ti11 18 % vara möj- 1ig. Höjningen i förhå11ande ti11 den tidigare p1aneringen beror b1.a. på att den k011ektiva trafiken inte he1t kan överta de persontransporter som sku11e komma att ti11föras densamma genom en hård konsumtionsbegränsning av drivmede1 för personbi1ar.

Drivmede1sbehovet vid tota1 avspärrning för pers0nbi1ar, bussar m.m. för civi1 trafik kan reduceras ti11 1ägst de nivåer i förhå11ande ti11 fredskonsumtionen som framgår av tabe11 9.1.

Tabe11 9.1 Drivmede1sbeh0v vid tota1 avspärrning, %

Drivmede1ss1ag Utan m0bi1i- Med m0bi1i- Krig

I de kris- och angreppsfa11 som vi 1ägger ti11 grund för våra beräkningar nås den t0ta1a avspärrningssituationen successivt. Detta innebär att de konsumtionsbegränsande åtgärderna förstärks a11teftersom importen minskar. I energiberedskapsutredbetänkande redovisas sådana åtgärder och deras beräknaningens de effekter I våra beräkningar förutsätter vi på förbrukningen. en sparkampanj kombinerad med vissa restriktioner och kortransonering. Sambandet me11an importnivå och kriskonsumtionsnivå i förhå11ande ti11 fredsimport respektive fredskonsumtion framgår av tabe11 9.2,

104 Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . .

Tabe11 9.2 Drivmede1sbehov vid reducerad import, %

Konsumtionsbe- Konsumtionsnivå Importnivå gränsande åtgärder Motor- Motorbrännbensin olja

95 - 85 och vis-

Sparkampanj

1) En sparkampanj antas ge effekt i högst två månader. För övrig tid med importnivån 95-85 % är konsumtionsnivån 100 %. 2) Ökningen beror på överföring av persontransporter ti11 ko1- 1ektiva trafikmede1. Nivån antas genom uppskjutande av bussarnas underhå11 kunna upprätthå11as i högst tre månader, varefter konsumtionsnivån är 100 %.

Transportarbetet med 1astbi1ar m.m. inom industrin antas vara pr0p0rtione11t mot produktionsnivåerna för de 01ika varugrupperna. Därvid beaktas det fredstida transportarbetets förde1ning på de 01ika varugrupperna.

Behovet av marina bunkero1j0r för utrikes trafik antar vi vara pr0p0rti0ne11t mot importnivån för samt1iga varugrupper. Behovet för inrikes sjöfart antas öka 1injärt från 100 % ti11 125 % av fredskonsumtionen när importnivån för samt1iga varugrupper sjunker från 100 % ti11 0 % av fredsimporten på grund av att det inhemska transportarbetet under avspärrning väntas öka.

Den civi1a 1uftfartens behov av f1ygdrivmede1 under kris och kriq beräknar vi på grundva1 av uppgifter från luftfartsverket. Beräkningarna bygger på att 1uftfartsverket under perioden 1977-1987 ti11förs resurser så att tekniskt underhå11 av den civi1a f1ygtransp0rtf10ttan kan utföras inom iandet vid en kris. Att så sker framstår mot bakgrund av nuvarande uthå11ighet inom f1ygtransport0mrådet som synner1igen ange1äget.

av fossila bränslen och drivmedel. . . 105

Beredskapslagring flytande

Behoven för jordbruket, skogsbruket och fisket iiksom för försvarsmakten, civiiförsvaret m.f1. myndigheter beräknar vi i eniighet med underiag från Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

9.1.3.3 Uvrigsektorn

Energianvändningen inom övrigsektorn domineras av eidningsoijor för uppvärmning. I energiberedskapsutredningens betänkande redovisas konsumtionsbegränsande åtgärder och de effekter som därvid kan erhåiias. I våra beräkningar förutsätter vi att sparkampanj och kvotransonering eiier iicenssystem används. Sambandet meiian importnivâ och kriskonsumtionsnivå framgår av tabeil 9.3.

Tabeii 9.3 Behov av eidningsoijor för uppvärmning, %

Konsumtionsbe- Importnivå Konsumtionsnivå gränsande åtgärder 95 - 100 _

90 Sparkampanj 90])

85 - 0 Kvotransonering e11er iicenssystem 75 1) En sparkampanj antas ge effekt i högst tre månader. För övrig tid med importnivån 90 % är konsumtionsnivån 100 %.

9.1.3.4 Energiomvandiingssektorn

Inom energiomvandiingssektorn beräknar vi särskiit behoven av

råvaror för stadsgasframstäiining och oija för eikraftproduk-

tion.

Stadsgas framstäiis i Sverige numera av iättbensin eiier gasoi (butan). Den framtida utveckiingen är mot bakgrund av stadsgasindustrins ekonomiska beiägenhet oviss. Av Svenska Gasföreningen har vi erhåiiit bedömningar av den framtida konsumtionsutveckiingen. Denna utveckling är b1.a. beroende av huruvida stadsgasverken kommer att bestå och om naturgas kommer att introduceras i Sverige. Vi bedömer en minskning av stadsgaskonsumtionen som sannolik samt att användandet av naturgas i Sverige ej kommer

106 Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel . . .

att vara aktuellt under den kommande Behooljelagringsperioden. ven under kris och krig av råvaror för beräkstadsgasproduktion nar vi med utgångspunkt från stadsgasförbrukningens fördelning på olika användningsområden och med hänsyn till möjligheterna att begränsa konsumtionen.

Det svenska elproduktionssystemet omfattar Vattenkraftverk, kärnkraftverk samt fossileldade kraftverk innefattande industrins mottryckskraftverk, kommunernas kraftvärmeverk, kondenskraftverk och gasturbiner. För våra av behovet unberäkningar der kris och krig av eldningsolja för vi elkraftproduktion utgår vad gäller krisnivån på elanvändningen i huvudsak från den inom kraftindustrin år 1975 gjorda utredningen Elkraftbehovet vid av-

spärrning och krig. I utredningen förutsätts konsumtionsbegräns-

ande åtgärder sättas in i rimlig omfattning.

Behovet av eldningsolja för elkraftproduktion bestäms bl.a. av produktionsapparatens utnyttjande. För kraftvärmeverken förutsätter vi att elproduktionen är proportionell mot värmeproduktionen dvs. nedgâr till lägst 75 % av den normala. Vidare förutsätter vi att elproduktionen i industrins mottryckskraftverk är proportionell mot produktionsnivån inom massaindustrin.

De detaljerade behovsberäkningarna av olja för elkraftproduktion

redovisas i den hemliga bilagan.

9.2 Kriskonsumtion vid och avspärrning krig

I den hemliga bilagan redovisas den av oss enligt 9.1 beräknade kriskonsumtionen av drivmedel och bränslen vid avspärrning respektive krig.

Beräkningarna utgår från att konsumtionen blir föremål för reglering. Ransoneringssystem förutsätts sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortast möjliga varsel. De framräknade behoven får därför anses motsvara vad som oundgängligen krävs för att tillgodose den verksamhet som skall upprätthållas inom totalförsvarets oli-

av bränslen och drivmedel. . . 107

Beredskapslagring flytande fossila

lka grenar och vad som i övrigt krävs för att samhället skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

9.3 Tillgångar och ersättningsproduktion

I samband med kontrollstationen för innevarande oljelagringsen översyn av de vid en kris gripbara, kommerprogram gjordes siella lagren av färdiga oljeprodukter hos oljehandeln och industrin. överstyrelsen för ekonomiskt försvar finns det Enligt anledning att frångå den då gjorda bedömningen_ Vi delar ingen denna uppfattning.

De kommersiella lagren är i viss mån säsongbetonade. Exempelvis är av eldningsoljor som högst före vintern och lagren av lagren drivmedel som högst inför sommaren. Därför har en försiktig beav de lager som kan anses vara tillgängliga vid dömning gjorts en krissituation. Storleken av nämnda lager liksom de i det följande redovisas i den hemliga bilagan.

I l968 års oljelagringskommittês beräkningar för oljelagringsprogrammet l970-l976 inkalkylerades som en gripbar lagertillgång viss del av raffinaderiernas lager av råolja. Med hänsyn till tillkomsten av Scanraff AB:s raffinaderi i Brofjorden ökades vid kontrollstationens beräkningar denna tillgångSp0St.Under den av oss programperioden kan ytterligare raffinaföreslagna tillkomma det s.k. Statsraff-projektet. Då derikapacitet genom det f.n. är ovisst om detta raffinaderi kommer till stånd räknar vi inte med någon höjning av de gripbara råoljelagren. Denkan behöva vid den kontrollstation som na ståndpunkt övervägas vi föreslår.

Då det är möjligt att vid en bränsleransonering avväga leveranserna till med visst beaktande av fastigheternas lafastigheter av eldningsoljor har i innevarande oljelagringsprogram inger räknats som en avdragspost vissa kvantiteter eldningsolja. Uverstyrelsen har bedömt att denna lagertillgång bör minskas på grund av utvecklingen i fråga om el- och fjärrvärme. Vi beräknar denna avdragspost i enlighet med överstyrelsens bedömning.

108 Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . .

Som gripbart lager vid en kris har i innevarande oljelagringsprogram inräknats ett visst lager av motorbrännolja i gårdscisterner. Beståndet av sådana cisterner förutses av överstyrelsen komma att minska men kompenseras något av en ökning av cisternstorlekarna. Detta motiverar att avdragspostens storlek bibehålles.

Vid tidigare av behovet beräkningar av eldningsolja har förutsatts att en del olja kan ersättas av befintgenom användning liga lager av ångkol. Så görs även i våra beräkningar, vilket närmare framgår av den hemliga bilagan.

Den ersättning för olja som kan erhållas från inhemska resurser vid kris och krig, utgörs framför allt av ved för uppvärmningsändamål och för framställning av gengasbränsle. av Utnyttjande andra inhemska såsom torv bränsletillgângar och skifferolja kräver så lång förberedelsetid att något till bidrag försörjningen från dessa inte kan påräknas under de av oss studerade miljöexemplen.

Förutsättningarna för vedproduktion är olika i en krigs- respektive avspärrningssituation. Inträffar ett utan att krigsutbrott inhemsk produktion har kunnat förberedas, torde förutsättningar i stort sett saknas för att en sådan Har upprätta produktion. däremot produktionen kunnat sättas i gång dessförinnan bör man kunna räkna med att den i viss omfattning kan fortsätta även under ett krig.

De kvantiteter drivmedel och bränslen som sålunda kan ersättas i krisfallet D l och angreppsfallet A l:s angreppsfas framgår av den hemliga bilagan, där även sammanfattningsvis den genom miljöexemplen beräknade importen redovisas.

9.4 Lagringsmål

Lagringsmålet för år 1985 utgörs av skillnaden mellan beräknad kriskonsumtion och tillgångar sådana dessa redovisas i avsnitt 9.2 respektive 9.3 samt med tillägg av fem procent för att täcka

Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . . 109

i cisternerna icke åtkomiiga kvantiteter m.m. De för krigs-

respektive avspärrningsreserven separat beräknade voiymerna re-

dovisas i den hemiiga biiagan.

9.5 Vinterdispens

De hittiiisvarande oijeiagringsprogrammen har innehåiiit en rätt för de iagringsskyidiga att under vintermånaderna i viss grad minska beredskapsiagren av eidningsoijor, s.k. vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även för råvaror för framstäiining av stadsgas.

Vinterdispensen innebär att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måste finnas i iager endast under januari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 % fr.o.m. ingången av envar av månaderna februari, mars och aprii. Under resten av året skaii minst 70 % av de föreskrivna kvantiteterna håiias i iager.

Vinterdispensen innebär såiunda ett medgivande för de lagringsskyidiga att under årets första månader ta i anspråk dei av beredskapsiagren. Nedsättningen har bedömts i stort sett motsvara den större förbrukning som normait skett under angivna tid. Vinterdispenskvantiteten kan därför på sätt och vis betraktas som ett kommersieiit iager, vilket bi.a. sker när det gäiier den skattemässiga värderingen av lager eniigt förordningen om avskrivning å vissa oijeiagringsaniäggningar m.m. Så har även i viss omfattning skett, när beräkningarna har gjorts över investeringskostnaderna för oijeiagringsprogrammen.

Vinterdispensen innebär att beredskapsiagren varierar i stort sett efter oijekonsumtionens variationer under året. Regierna om vinterdispens har därför inte ansetts på ett mera avgörande sätt påverka förmågan att uppnå den för oijeiagringsprogrammen besiutade uthåiiigheten. Däremot innebär ett bibehåiiande av dessa regier för föresiaget program att uthåiiigheten kommer att variera under året. Det är därför angeiäget att vinterdispensens verkningar i nämnda hänseende dämpas. På sikt kan detta innebära att vinterdispensen behöver avskaffas.

110 av fossila bränslen och drivmedel. . .

Beredskapslagring flytande

Tas vinterdispensen bort helt och hållet innebär det ökade behov av cisternkapacitet. Inom de delar av landet, där isavspänu ning inte är aktuell, kan utbyggnadsbehovet begränsas till l0 Å I andra delar med risk för kortare isavspärrning vissa år kan utbyggnadsbehovet uppskattas till l5-20 % medan en utbyggnad motsvarande hela vinterdispensen torde erfordras inom de delar av Norrland, där man regelmässigt har isavspärrning. Genomsnittligt skulle ett borttagande av vinterdispensen innebära en utbyggnad av cisternkapaciteten med ca 20 %.

Vi har övervägt andra metoder att dämpa vinterdispensens negativa verkningar på uthålligheten. En möjlighet är att göra avtrappningen av lagren mindre än som gäller f.n. Även detta innebär att de lagringspliktiga måste bygga ut lagringskapaciteten. En annan möjlighet är att nuvarande avtrappningsregler bibehålls men att lagringsmålet höjs, så att behovstäckningen förbättras under de delar av året då vinterdispens medges. Denna metod innebär en överlagring i förhållande till lagringsmålet under vissa delar av året samtidigt som lagringskapaciteten nåste byggas ut. Slutligen kan avtrappningen på vintern kombineras med regler om en motsvarande upptrappning av lagren under hösten. Därigenom skulle uthålligheten komma att tillgodoses bättre under en längre period än f.n.

Vi föreslår en kombination av de båda senare metoderna. Uppfyllnaden föreslås ske så att av den totala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minst 80 % finnas i lager den l augusti och minst 90 % den l oktober. Avtrappningen skall få ske enligt nu gällande regler. Ett sådant förfarande torde inte medföra att några ytterligare lagringsutrymmen behöver byggas under den kommande lagringsperioden. Vidare förelår vi att staten lagrar eldningsolja utöver vad som anges som lagringsmål för år l985. Omfattningen av denna ytterligare lagring diskuteras längre fram i detta kapitel.

När det gälier stadsgasrâvaror behövs inga ytterligare.åtgärder i fråga om lättbensin, eftersom den lagring av råolja som vi föreslår medför överskott på lättbensin. För gasol som används

Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel. . . 111

för stadsgas föreslår vi att staten skall lagra hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

Även med vårt förslag kommer uthâlligheten att på grund av vinterdispensen variera under året. Framlagda förslag bör därför ses som ett första steg för att avhjälpa de brister från uthållighetssynpunkt som vinterdispensen innebär.

Det bör emellertid observeras att även om vinterdispensen i sin helhet hade föreslagits bli avskaffad under kommande oljelagringsprogram skulle uthålligheten variera under året. Detta beror på att utnyttjad planeringsmetodik är baserad på genomsnittlig månadskonsumtion och månadsimport. Variationerna i uthålligheten uppstâr genom att ej har kunnat tas till när

hänsyn på å-

ret en kris tänks inträffa och därmed till konsumtionens och inr portens fredsmässiga fördelning över âret relaterade till planerade konsumtionsregleringar respektive bedömd neddragning av importen. Det är därför önskvärt att den vid Överstyrelsen utformade planeringsmetodiken utvecklas så att i framtiden hänsyn kan tas även till de i fred förekommande periodvisa förändringarna i konsumtion och import.

Det beräkningsunderlag som stått till buds för våra överväganden, har inte givit möjlighet till en säker bedömning av storleken på den ytterligare statliga lagring av eldningsolja, som vi föreslår. Som mått på denna utökade statliga lagring har vi valt en procentuell andel av de lagringsmål för eldningsoljor som gäk ler för innevarande program. Den procentsats som härvid bör väljas kan exempelvis vara 5, l0 eller l5 %. Av tidsskäl har det

inte varit möjligt för oss att genomföra beräkningarna i det föl-

jande med flera olika procentsatser. Vi har därför valt att som exempel i våra beräkningar ange de mängder och kostnader som är förenade med en statlig lagring av eldningsolja utöver vad som anges som lagringsmâl för år l985 omfattande l5 % av de lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. En bättre grund för bedömningen av lämplig procentsats kan väntas föreligga sedan den ovan föreslagna utvecklingen av planeringsmetodiken vid Överstyrelsen genomförts och erfarenheter av kal-

112 av bränslen och drivmedel. . .

Beredskapslagring flytande fossila

kylering med denna före1igger. Procentsatsen bör därför b1i föremå1 för överväganden vid den av oss föreslagna k0ntr011stationen.

sou 1976:67 113

10 BEREDSKAPSLAGRING AV GASBENSIN OCH OLJA FUR DEN KEMISKA INDUSTRIN

I våra direktiv framhális att den kemiska industrin är av specie11 betydeise för försörjningsberedskapen med hänsyn ti11 känsligheten för störningar i tiiiförsein av råvaror. I Sverige har under de senaste tio åren piastråvaror och andra petrokemiskt baserade råvaror kommit att få en a11t större betydeise. Piasterna och plasttekniken har speiat en väsentiig ro11 för den snabba och genomgripande utveckiing som skett inom näringsliv och viktiga samhäilsfunktioner. De moderna förpacknings- och distributionssystemen är inte möj1iga utan piastprodukter. Inom vissa industribranscher har man övergått ti11 att använda piastmateria] och anpassat produktionsprocesser och konstruktioner efter o1ika piasters egenskaper. Detta gä11er inom ett stort anta] områden. Verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin och sjukvården är exempei på områden där piasterna biivit oumbäriiga.

piastförbrukningen

Den svenska är en av de största i väriden räknat per innevånare. I fråga om försörjningen med basråvaran gasbensin (nafta) och vissa andra för plasttiliverkningen nödvändiga råvaror är Sverige helt beroende av import.

10.1 Utredningsområde

Vi behandiar krisbehoven av gasbensin för den petrokemiska industrin och behoven av oija för produktion av kimrök ti11 gummiindustrin och den grafiska industrin samt behoven av oija för produktion av ammoniak. Sistnämnda vara behövs i ett krisiäge främst för ti11verkning av sprängämnen och kvävegödseimedei. Vi tar däremot inte upp krisbehoven av oijebaserade iösningsmedei

114 Beredskapslagring av gasbensin och olja fdr den kemiska industrin

(t.ex. iacknafta). Dessa bör eniigt vår mening ägnas ökad uppmärksamhet i överstyreisens fortsatta pianeringsarbete.

Efter försiag från försörjningsberedskapsutredningen (FBU) i dess siutbetänkande (SOU 1975:57) fattade riksdagen besiut om iagring av gasbensin för fredskriser motsvarande tre månaders normal förbrukning, dvs. ca 300 000 ton. Vi beräknar därför endast behoven för krig och avspärrning.

De produkter vi diskuterar i detta kapitei bedömer vi vara av central betydeise från försörjningsberedskapssynpunkt. Vi anser därför att under krig och avspärrning samma uthâiiighet bör gälia för olja och oljeprodukter som utgör råvara för den kemiska industrin som för de petroieumprodukter som används för energiändamål.

Vid behovsberäkningarna inom nu förevarande försörjningsområde utgår vi från de beräkningar som gjorts vid överstyreisen för

ekonomiskt försvar avseende ett år med totait importbortfaii

och med den genomsnittiiga försörjningsstandard som antagits gäiia vid en direkt nedgång tiil en iåg krisproduktionsnivå. Med utgångspunkt från de såiunda framräknade behoven för respektive produkter under total avspärrning tiiiämpar vi de importnivåer och produktionsnivåer, som gäiier för respektive miijöexempei, på beräkningarna på så sätt att behoven under varje period av respektive miijöexempei uttrycks i reiation ti11 behoven under total avspärrning aiternativt som en procentueii andei av fredsmånadsförbrukningen.

10.2 Beredskapsiagring av gasbensin för den petrokemiska industrin

Den dominerande utgångsvaran för den petrokemiska industrin är gasbensin som fås som en särskiid fraktion vid raffinering av råoija. Gasbensinen omvandias i en s.k. kracker ti11 enkia koiväten. I Sverige finns endast en krackeraniäggning ägd av Esso Chemicai AB i Stenungsund. Den petrokemiska industrin är tili övervägande dei iokaliserad tiii Stenungsund. Där finns förutom Esso Chemicai, Beroi Kemi AB, Unifos Kemi AB och KemaNord AB.

Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin 115

Esso Chemical förser de övriga företagen med råvara för framställning av plaster och andra petrokemiska produkter.

Krackeranläggningen i Stenungsund förbrukade år l974 1 020 000

t0n]) gasbensin för framställning av ca 300 000 ton eten för

den petrokemiska industrin. Vid krackningsprocessen fås bl a. även propen som f.n. endast till ringa del används inom den petrokemiska industrin (7 000 ton). En stor del av propenproduktionen (45 000 ton) används som gasol inom landet medan resterande - den dominerande delen - exporteras.

Eten används för tillverkning av polyeten, dikloretan och etenoxid. Dikloretan används i sin tur främst för tillverkning av vinylklorid och polyvinylklorid (PVC) samt i mindre utsträckning för tri- och perkloretylenframställning. Etenoxid vidareförädlas till produkter som glykol, glykoletrar, tensider och cellulosaderivat. Förbrukningen av eten sker huvudsakligen vid Unifos Kemi (för tillverkning av polyeten LD och HD), KemaN0rd (för tillverkning av dikloretan och PVC) och Berol Kemi (för tillverkning av etenoxid etc.). Dessutom förbrukas dikloretan vid Uddeholm AB för framställning av tri- och perkloretylen.

En eventuell ny krackeranläggning skulle i viss utsträckning förändra förutsättningarna för våra beräkningar av behoven av beredskapslager. En dylik anläggning är planerad men det är ovisst när denna kan tas i bruk. Om den kommer till stånd får den beaktas vid den av oss föreslagna kontrollstationen.

l0.2.l Nuvarande lagring

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar beredskapslagrar gasbensin för den petrokemiska industrin för avspärrning och krig. Nuvarande lagringsmål och befintliga beredskapslager framgår av den

hemliga bilagan.

1) l975 sjönk förbrukningen till följd av konjunktursituationen till 780 000 ton gasbensin för framställning av ca 215 000 ton eten.

116 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

10.2.2 Lagerbehov

Beredskaps1agringsbehovet av gasbensin bestäms utifrån de1s det beräknade krisbehovet av petrokemiska produkter, de1s den hitinti11s enda i Sverige befint1iga krackerns kapacitet. Den inhemska petrokemiska industrins koncentration gör att risken är stor att den ska11 b1i förstörd redan i ett tidigt skede av ett krig. För att ti11god0se krigsbehovet av petrokemiska produkter måste erforder1iga produkter därför i huvudsak 1agras som färdig- e11er me11anprodukter. Vissa kvantiteter avsedda att nyttjas vid krig bör dock kunna framstä11as under de perioder som föregår sjä1va angreppet.

Uverstyre1sen genomförde år 1974 en undersökning om förbrukningens förde1ning på användningsområden vad avser b1 a. po1yeten (PELD och PEHD) och po1yviny1k1orid (PVC). Med utgångspunkt från denna undersökning gjordes en beräkning av 0undgäng1iga krisbehov under ett år med tota1t importb0rtfa11 inom det petrokemiska varuområdet. Vid beräkningarna togs hänsyn ti11 viss export av po1yeten ti11 1änder inom Norden. Vidare gjordes vissa justeringar för ersättning av viss annan p1astimport, som beräknas upphöra i ett kris1äge. Vid beräkningen av krisbehoven på 1985 års nivå uppskattades den genomsnittliga år1iga ökningen ti11

närmare 3,5 % per år räknat från år 1973]). På motsvarande sätt

har behoven av tri- och perk1orety1en beräknats för år 1985. Behoven av gasbensin för dessa ändamå1 framgår av den hem1iga bi- 1agan.

För närvarande åtgår dessutom ca 40 000 ton eten för framstä11ning av etenoxid för vidareföräd1ing ti11 g1yko1 och g1yko1etrar, ce11u1osaderivat, tensider och p01yo1er. 0verstyre1sen har gjort en beräkning av krisbehoven av dessa produkter. Den genomsnitt1+ 1)

En1igt petroindustriutredningens 1ägesrapp0rt (DsI 1973:5)

beräknas fredsförbrukningen av naftabaserade p1aster i genomsnitt öka med 5-8 % per år under perioden 1970-1990 med en avtrappande ti11växttakt mot periodens s1ut. Krisbehovets ti11växttakt har bedömts kunna begränsas ti11 ca ha1va fredsökningstakten beroende på att de1ar av den fredsmässiga förbrukningsökningen hänför sig ti11 för krisförsörjningen mindre ange1ägna ändamå1.

Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin 117

ga år1iga ökningstakten av krisbehoven för dessa produkter har därvid beräknats ti11 2,5 % per år räknat från år 1975. Behoven av gasbensin för denna produktion år 1985 framgår av den hem1iga bi1agan.

Förbrukningen av propen inom den petrokemiska industrin uppgår som ovan nämnts f.n. endast ti11 ca 7 000 ton. Denna förbrukning beräknas öka ti11 60-70 000 ton omkring år 1980 genom ti11komsten av en ny an1äggning vid Bero1 Kemi. Denna an1äggning är beräknad för en produktion av 75-100 000 ton butyra1dehyd. Produktionsnivån på denna an1äggning i ett beredskaps1äge beräknar vi ti11 ca 60 %, dvs. produktion av 45-60 000 ton butyra1dehyd. Den mängd propen som åtgår för denna ti11verkning medför inte behov av ytter1igare beredskaps1agring av gasbensin utöver vad som erfordras för etenframstä11ning.

Lagerökningsbehoven av gasbensin år 1985 för de kris- och angreppsfa11, som en1igt regeringens anvisningar ska11 1igga ti11 grund för p1an1äggningen inom det ekonomiska försvaret beräknar vi efter avdrag för kommersie11a 1ager och överstyre1sens beredskaps1ager av gasbensin för krig och avspärrning ti11 drygt 360 000 ton. Behovsberäkningen framgår av den hem1iga bi1agan.

10.3 Beredskaps1agring av o1ja för produktion av kimrök

Kimrök (carbon b1ack) används huvudsak1igen inom gummiindustrin och ti11 mindre de1 inom den grafiska industrin. Den är av väsent1ig betyde1se för dessa industrier. För framstä11ning av kimrök används en specia1kva1itet av e1dningso1ja 2 med hög aromatha1t samt 1åg svave1- och askha1t. Denna o1jetyp importeras huvudsak1igen, även om viss kvantitet av 1ikvärdig produkt, s.k. spo1o1ja, fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom 1andet. Någon beredskaps1agring av denna o1jekva1itet specie11a sker inte. däremot kimrök. Uverstyre1sen 1agrar Denna 1agring är eme11ertid både dyrbar och svårhanter1ig, varför viss nedskärning av 1agren pågår.

118 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

Vi beräknar det fredstida behovet av kimrök till 37 000 ton år 1985 under förutsättning att gummiindustrins produktion ökar med 2 % per år.

Behovet av för av kimrök under olja produktion avspärrning efter avdrag för kommersiella lager av kimrök och råvara samt inhemsk av råvara produktion framgår av den hemliga bilagan.

Något lagerökningsbehov för krigsfallet finns ej, då Överstyrelsens beredskapslagring av kimrök kommer att vara tillräcklig härför.

10.4 Beredskapslagring av olja för ammoniaktillverkning

Ammoniak tillverkas främst av eldningsolja. Produktionskapaciteten av ammoniak inom landet är för närvarande, sedan produktionen i Ljungaverk lagts ner, drygt l25 000 ton per år. Huvuddelen, ca 120 000 ton, produceras av Supra AB och resterande kvantitet vid två klor/alkalifabriker.

Importen av ammoniak är av ungefär samma storlek som den inhemska produktionen. Någon produktionsnedskärning beräknas ej kunna ske i ett krisläge.

Överstyrelsen har gjort en bedömning av hur tillgängliga resurser bör fördelas i ett krisläge avseende ett år med totalt importbortfall (se den hemliga bilagan).

Vid beräkningen av behovet av olja för ammoniaktillverkning under krig och avspärrning utgår vi i överensstämmelse med ovanstående ifrån att den inhemska produktionen av ammoniak i ett krisläge bibehålls på samma nivå som under fredstid. Behovet av tjock eldningsolja för ammoniaktillverkning beräknas sålunda under beaktande av de för petroleumprodukter i miljöbeskrivningarna angivna importnivåerna (se den hemliga bilagan). Detta lagringsmål överensstämmer med lagerökningsbehovet eftersom någon lagring för detta ändamål f.n. inte föreligger.

sou 1976:67 119

ll BEREDSKAPSLAGRING AV KOKS FUR DEN METALLURGISKA INDUSTRIN

Enligt våra direktiv skall vi behandla frågan om lagringsskyldighet för koks som används inom järn- och stålindustrin. Däri inbegrips även behoven för ferrolegeringsverk och gjuterier.

Vi anser att samma uthållighet för krig och avspärrning bör gälla för koks såsom råvara för den metallurgiska industrin som för olja och oljeprodukter inom energiområdet.

ll.l Tidigare lagring

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar beredskapslagrar koks för vissa processer, där koks av tekniska skäl endast till mindre del kan ersättas med olja huvudsakligen för järn och stålindustrin. Överstyrelsen har satt upp ett lagringsmål för år 1977 som överensstämmer med vad l968 års oljelagringskommittê förordade i sitt betänkande. Lagringsmâlet fastställdes utifrån den uthållighet som för närvarande gäller för oljor och oljeprodukter inom energiområdet och mot bakgrund av att möjlighet fanns att till viss del ersätta koks med inhemskt träkol, vilket av tekniska skäl i dag inte längre torde vara möjligt. Enligt överstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1976/77 erfordras en investering av ytterligare 45 miljoner kr. för att nå det uppsatta lagringsmålet. Genom riksdagens beslut med anledning av proposition anvisades 10 miljoner kr. för lagring av koks. Detta innebär att l977 års lagringsmål ej kommer att uppnås under innevarande budgetår.

120 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin

11.2 Lagring för avspärrning och krig

11.2.1 Metodik för beräknandet av krisbehovet av koks för metaiiurgiska ändamåi

Behovet av koks for metaiiurgiska ändamåi i ett krisläge bestäms i väsentiig grad av behoven av järn och stâi inom oiika näringsgrenar. Den erforderiiga järn- och ståiproduktionens storlek beräknas i sin tur mot bakgrund av de produktionskrav som stäiis inom skiida branscher och verksamhetsområden med utgångspunkt från rådande pianeringsförutsättningar. Härtiii kommer visst behov av koks för framstäiining av tackjärnsgjutgods och ferroiegeringar.

Krisbehovet av koks erhåiis genom att behovet av handeis- och speciaiståi under angivna kris- och angreppsfaii beräknas. Dessutom behöver krisproduktionsbehoven av koks för ferroiegeringar och gjutgods speciaistuderas. Uverstyreisen för ekonomiskt forsvar har beräknat dessa behov för ett år med totait importbortfa11 och med den genomsnittiiga försörjningsstandard som antas gäiia vid en direkt nedgång ti11 en iåg krisproduktionsnivå. De importnivåer och de produktionsnivåer, som gä11er för respektive miijöexempei, uttrycks i överstyreisens beräkningar för varje period av respektive miijöexempei i reiation tiil behoven under t0ta1 avspärrning alternativt som en procentue11 ande1 av fredsmånadsförbrukningen.

Krisproduktionspianiäggningen inom överstyreisen, som tidigare utgick från ett hårt avspärrningsiäge med risk för krig, utgår numera från de kris- och angreppsfaii som eniigt regeringens anvisningar ska11 1igga t111 grund för utarbetande av försiag ti11 programpian för perioden 1977/78-1981/82.

För järn- och ståiområdet innebär pianiäggningen b1.a. föijande. Importen av fiertaiet försörjningsviktiga råvaror och andra insatsvaror antas successivt sjunka ner tili no11 e11er några få procent av fredsnivån. En praktiskt taget fuilständig avspärrning beträffande import av ko1, koks och f1erta1et andra insatsvaror för ståiindustrin förutsätts vara ett antai månader, var-

Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin 121

efter importen successivt kommer i gång på nytt. Under denna tid

antas produktionen av civila förnödenheter exempelvis personbilar och hushållskapitalvaror sjunka starkt. Bostadsproduktionen förutsätts gå ner till ca en tredjedel av fredsnivån under det att industriinvesteringarna och övrig byggverksamhet stannar på ca två tredjedelar av fredsnivån. För försvaret ökar produktio-. nen väsentligt, främst i form av ammunition och befästningsanläggningar. Detta innebär att verkstadsindustrins produktionsnivå och därmed också förbrukningen av verkstadsstål beräknas i genomsnitt ligga på ca 55 % av fredsnivån. För varvens del antas produktionen nedgå till 25-30 % av fredsnivân. Eftersom specialstål i ett krisläge kan beräknas vara en åtråvärd svensk exportvara som kan medverka till att få import till stånd av vissa från försörjningssynpunkt särskilt betydelsefulla importvaror förutsätts en specialståltillverkning för export motsvarande 20-25 % av fredsexporten. Någon import av handelsstål antas däremot inte ske under krisens hårdaste avspärrningsskede. Lagren av stål inom verkstadsindustrin och vid stålverken, som tidvis kan vara betydande, räknas i detta sammanhang inte som en tillbetraktas som en reserv. Viss del av grossisternas lagång utan ger medräknas dock. Återstående lagertillgångar beräknas kunna täcka behov dels av speciell art, där importstål normalt används intill dess inhemsk produktion hunnit tas upp, dels av tillverkning av från försörjningssynpunkt mindre väsentliga verkstadsprodukter om så skulle anses nödvändigt från sysselsättningssynpunkt, dels av krigsreserv.

Beräkning av krisförbrukningen av koks sker mot bakgrund av det nyss anförda i tre steg. l) Analys av fredsförbrukningen dels i där det senaste år för vilket fullständig statistik fönuläget, religger kan betraktas som ett normalår, dels för år l985; av beredskapskonsumtionen per år på l985 års nivå 2) beräkning under de förutsättningar som hittills gällt för krisproduktionsav koksbehovet för järn- och stålplanläggningen; 3) onräkning framställning för de kris- och angreppsfall som enligt regeringens anvisningar skall ligga till grund för förslagen till programplaner inom det ekonomiska försvaret.

122 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin

11.2.2 Beräknad förbrukning av stå1 år 1973

Av nedanstående tabe11 framgår förbrukningen av stå1. Uppgifterna avser år 1973 dvs. det senaste år för vi1ket stafu11ständig tistik var ti11gäng1ig då beräkningarna gjordes. Beträffande varv och byggnader görs den förenk1ingen att något specia1stå1 inte antas förbrukat inom dessa sektorer. Detta är ej he1t korrekt. En de1 specia1stå1 ingår t ex. i fartygens maskinutrustning och i byggnader används rostfritt stå1 i form av p1åt och bockade pr0fi1er. Kvantiteterna är dock så små att de ej har nâgon inverkan, när det gä11er att bedöma förbrukningen av koks för stå1framstä11ningen i en beredskapssituation.

Tabe11 11.1 Beräknad förbrukning av stå1 för år 1973 (kton)

Hande1sstå1 Specia1stå1

När det gä11er att beräkna det framtida behovet av stå1 och därmed av koks kan först konstateras att under förbrukningsökningen senare år visat en sjunkande tendens. av stå1 har Förbrukningen såiunda ökat med knappt 3 % per år under perioden 1965-1974 mot omkring 5 % per år under perioden 1950-1965. För perioden fram ti11 år 1985 torde förbrukningsökningen inte överstiväsent1igt ga 3 % per år i genomsnitt. Förbrukningsökningen sammanhänger i stor utsträckning med investeringsutveck1ingen. Om konsumtionen ökar med i genomsnitt 3 % per år fram ti11 år 1985 motsvarar detta en ökning ti11 40 % över 1973 års nivå. av Förbrukningen

hande1sfärdigt stå1 beräknas så1unda för år 1985 uppgå ti11 ca

5 350 kton hande1sstå1 och ca 590 kton specia1stå1.

av koks för den metallurgiska industrin 123 Beredskapslagring

11.2.4 Beräknad kriskonsumtion år 1985

Ka1ky1en över beredskapskonsumtionen av stå1 för år 1985 utgår från förutsättningen att bostadsbyggandet under en kris nedgår ti11 en tredjede1 av fredsnivån och att industribyggandet nedtvå tredjede1ar av fredsnivån. Genomsnitt1igt antas går ti11 nedgå ti11 hä1ften av nivån i fred. Varvens produktion byggandet antas nedgå ti11 30 % av fredsproduktionen. Verkstadsindustrins ti11verkning förutsätts minska ti11 55 % av fredsproduktionen, vi1ket kan beräknas innebära ett behov av 55 % av Verkstadsindustrins norma1förbrukning av hande1sstå1 och 50 % av norma1av specia1stå1. Med dessa förutsättningar beräknas förbrukningen beredskapskonsumtionen under ett år uppgå ti11 2 700 kton hande1sstå1 och 295 kton specia1stâ1 på 1985 års nivå.

av hande1sstå1 förutsätts inte äga Någon import e11er-export rum. Däremot förutsätts en export av specia1stå1 motsvarande 20-25 % av fredsexporten. Detta innebär på 1985 års nivå en ex-. port om ca 275 kton. Behovet av specia1stå1 beräknas så1unda tota1t ti11 570 kton år 1985.

11.2.5 Krisproduktion av stâ1

En erforderlig beredskapsproduktion av stå1 år 1985, som motsvarar det en1igt 11.2.4 beräknade konsumtionsbehovet, uppgår ti11 tota1t 3 270 kton hande1sfärdigt stâ1, varav 2 700 kton hande1sstå1 och 570 kton specia1stâ1. Viss de1 av stå1produktionen täcks av skrot. Externt köpskrot uppgick år 1975 ti11 ca 800 kton, varav verkstadsskrotet utgjorde 40 %. Ti11gången på externt skrot kan antas öka med 4 % per år fram ti11 1985. Skrotti11gângen år 1985 b1ir då ca 1 200 kton varav verkstadsskrot 500 kton och uppsam1ingsskrot 700 kton.

I en beredskapssituation beräknas uppsam1ingsskrotet b1i disponibe1t i oförändrad omfattning. Verkstadsskrotmängden minskar däremot i proportion ti11 nedgången i ti11verkningen inom verkstadsindustrin, dvs. ti11 55 %, vi1ket innebär att ti11gången b1ir 300 kton. Tota1t disponibe1 mängd skrot på verkstadsskrot b1ir då ca 1 000 kton. Ur denna skrotmängd kan utvinnas 900 kton

124 Beredskapslagring av koks för den industrin metallurgiska

ståi, viiket innebär att 2 370 kton måste tiilverkas på maimbas. Om utbytet från râjärn och järnsvamp tiil handeisfärdiga produkter antas uppgå tiil 87 % åtgår 2 700 kton råjärn. Tiiiverkningen av eiektrotackjärn och järnsvamp beräknas kunna upprätthåiias på nuvarande nivå, dvs. ca 100 kton per år för kvaiitetsståitiiiverkning. I biästermasugn måste då produceras 2 600 kton per år.

11.2.6 Koksförbrukning

Koksförbrukningen uppgår tiil ca 500 kg koks per ton råjärn, om enbart koks utnyttjas. Möjiighet finns att ti11 viss dei ersätta koks med o1ja i masugnsprocessen. För sintring åtgår dessutom 100 kg koksstybb per ton råjärn. Under förutsättning att ingen koks ersätts med o1ja i masugnsprocessen biir den totaia bränsieförbrukningen för beredskapsproduktionen år 1985 för blästermasugnsprocessen 1 300 kton koks, för tiiiverkning av järnsvamp och eiektrotackjärn 25 kton koks och för sintring 260 kton koksstybb.

11.2.7 Beräknat behov av koks för gjuteriändamåi

Den redovisade förbrukningen av koks hos företag som kiassats som gjuterier inkiusive verkstäder med gjuterier uppgick år 1973 ti11 61 kton. Härti11 kommer förbrukningen av koks för järnverkens kokiiiframstäiining. Denna torde emeilertid ti11 övervägande de1en bestå av masugnskoks vid som tackjärnsframstäiining, ingår i järn- och ståiindustrins redovisade förbrukning. Den totaia förbrukningen koks för gjuteriändamåi torde därför uppgå ti11 ca 70 kton per år. av sådan koks som i Totaiförbrukningen produktions- och importstatistiken hänförs t111 gjuterikoks ligger på en avsevärt högre nivå. De kvantiteter koks som statistiskt hänförs tiii gjuterikoks och som ej redovisas som förbrukade av järngjuterier och järn- och ståiverk torde i huvudsak förbrukas vid ferroiegeringsverken.

Med hänsyn tiil att gjuteribranschen kvantitetsmässigt stagnerat under senare år och med aniedning av att en viss fortsatt avveckiing av smågjuterier kan bedömas sannoiik, utgår vi från att

Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin 125

förbrukningen av koks för gjuteriändamå1 år 1985 1igger på ungefär samma nivå som år 1973.

Med utgångspunkt från den redovisade koksförbrukningen vid gjuterier inom 01ika de1branscher kan avspärrningsförbrukningen under ett år - mot bakgrund av pr0dukti0nsp1an1äggningen inom o1ika de1branscher inom verkstadsindustrin - beräknas ti11 45 kton år 1985.

11 2.8 Beräknat behov av koks för ferro1egeringsverk

Produktionen vid ferro1egeringsverken uppgick år 1974 ti11 220 kton. Om den fredstida produktionsökningen beräknas ti11 3,5 % per år, innebär detta en produktion år 1985 av 325 kton. Krisproduktionen kan på 1974 års nivå under ett år med tota1t imp0rtbortfa11 beräknas ti11 110 kton och på 1985 års nivå ti11 135 kton.

Förbrukningen av koks för ferro1egeringspr0duktion uppgick år 1974 ti11 115 kton. Krisproduktionen av ferr01egeringar avviker eme11ertid från fredsproduktionen såti11vida som att viss de1 av krisproduktionen består av ferromangan, som kräver större koksinsats än övriga ferro1egeringar. Ferromangan produceras för närvarande ej i Sverige. För att ti11god0se stâ1verkens behov av mangan i ett kris1äge 1agrar överstyre1sen därför betydande kvantiteter manganma1m. Krisbehovet av koks beräknas ti11 65 kton för år 1974 och 80 kton för år 1985.

11.2.9 Behov under år 1985 vid tota1t imp0rtbortfa11

Sammanfattningsvis erhâ11s fö1jande behov av koks och koksstybb för den meta11urgiska industrin under ett år med tota1t importbortfa11 (kton):

B1ästermasugn 1 300 Sintring 260

126 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin

ll.2.l0 Behov av beredskapslager för avspärrning och krig

Mot bakgrund av ovan redovisade beräkningar av behoven av koks och koksstybb under ett år med totalt importbortfall beräknar vi behoven år 1985 för de kris- och angreppsfall, som enligt regeringens anvisningar skall ligga till grund för planläggningen inom det ekonomiska försvaret. Behoven för avspärrning och krig framgår av hemlig bilaga. Efter avdrag för kommersiella lager av koks och koksstybb, grossisters gripbara lager av stål och överstyrelsens beräknade beredskapslager av koks och koksstybb år 1977 har lagerökningsbehovet beräknats till 405 kton.

11.2.11 Lagringsalternativ

Som påpekas under 11.2.6 kan o1ja till viss del ersätta koks i masugnsprocessen, i vissa fall upp till 20 %. Det kan därför övervägas om inte viss del av behovet av koks för den metallurgiska industrin bör lagras i form av olja. Den tota1a kvantitet koks som kan ersättas med tjock eldningsolja torde med hänsyn

till de varierande ersättningsmöjligheterna och att all koks

inte förbrukas i masugnsprocessen maximalt uppgå till 10 % av det tota1a beredskapslagringsbehovet.

Koks erhålles ur kokskol, som alltså kan lagras i stället för koks. Då kokskol kontinuerligt måste omsättas bör ett sådant kollager ligga i anslutning till ett koksverk. Beredskapslagringskapaciteten vid koksverken i Oxelösund och Luleå uppgår f.n. till 140 kton, motsvarande ca 100 kton koks.

Det ekonomiskt optimala lagringsalternativet synes vara en kombination av koks, kokskol och olja. Kostnadsdifferensen mellan alternativet lagring av koks och kol respektive ovan nämnda kombination är emellertid liten. När det gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ är en lagring av enbart koks att föredra eftersom dessa kostnader i detta fall är mycket låga. Med hänsyn till de relativt omfattande lager av eldningsolja som finns för andra ändamål, och till att vi ej föreslår någon fraikrislagring av koks skapar alternativet med lagring av kol och koks en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möj-

Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin 127

ligheten att möta olika typer av kriser. Vi föreslår därför att beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på kokskol respektive koks bör beslutas av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

ll.3 Lagring för fredskris

ll.3.l Tidigare utredningar angående behovet av fredskrislagring

Frågan om fredskrislagring av bl.a. koks och koksko1 har under senare år vid olika tillfällen väckts av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar mot bakgrund av de erfarenheter Överstyrelsen haft av bristsituationer inom försörjningsviktiga varuområden. I samband med framläggandet av en ny lagringsplan i september l969 redogjorde sålunda Överstyrelsen för de akuta bristsituationer som under åren dessförinnan uppstått inom försörjningsviktiga varuområden till följd av lokalt begränsade krigshand-

lingar eller inrikes händelser i producentländerna såsom revolu-

tioner och omfattande strejker med akut knapphet på världsmarknaden som följd. I vissa fall när en akut varubrist hotat medföra partiella driftinskränkningar hos försörjningsviktiga företag hade utlåning eller försäljning från överstyrelsens beredskapslager av koks skett. Överstyrelsen påpekar att åren l969 och l970 ställdes sammanlagt 100 kton till stålindustrins förfogande i en dylik akut bristsituation. Mot denna bakgrund fann Överstyrelsen att beredskapslagringen borde kompletteras med särskilda lagringskvantiteter avsedda att tillgodose behovet av sådana varor som lätt utsätts för produktionsstörningar och stora fluktuationer i efterfrågan. Överstyrelsen föreslog därför att målet för beredskapslagringen, som avser krigs- och avspärrningslägen borde kompletteras på följande sätt:

”Härtill kommer en särskild beredskapslagring motsvarande omkring en månads fredsförbrukning av försörjningsviktiga råvaror, för vilka produktionskällorna är belägna inom områden där riskerna för produktionsstörningar till följd av yttre eller inre kriser är förhållandevis stora, eller för vilka

128 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin

eljest akuta bristsituationer erfarenhetsmässigt kan uppstå. l)

I förslaget till den särskilda beredskapslagringen avsedd att möta råvarukriser - förutom upptogs metaller, gummi och textilråvaror - l00 kton koks.

Överstyrelsens framställning om att få upprätta en särskild beredskapslagring för s.k. fredskriser föranledde inte någon Kungl. Majzts åtgärd. I oktober l973 återkom Överstyrelsen i en skrivelse till Kungl. Maj:t i frågan om en fredskrislagring. Överstyrelsen föreslog sålunda att en särskild beredskapslagring för fredskriser skulle upprättas innehållande varor hänförliga till följande varugrupper: energiråvaror, råvaror baserade på petroleumprodukter och vissa övriga råvaror, dvs. metaller, gummi och textilråvaror. Kvantiteterna för flertalet varor föreslogs t.v. begränsade till i regel en månads normal nettoimport. Förslaget innefattade lagring av l00 kton gaskol (kokskol) och 50 kton koks.

Överstyrelsens framställning remitterades till ett flertal myndigheter och branschorganisationer som i huvudsak tillstyrkte framställningen om fredskrislagring i vissa fall med förslag till kompletteringar. Jernkontoret framhöll bl.a. i sitt remissyttrande att

Kokskol, som används för tillverkning av metallurgisk koks, kan normalt ej lagras längre tid än sex månader och uppfyller sålunda ej överstyrelsens urvalskriterium bör kunna lagras under längre tid utan krav på omsättning. För att undvika släckning av koksugnarna, och därmed sammanhängande dyrbara skador i form av sprickor vid svalningen, är det emellertid önskvärt med viss lagerhållning av kol i anslutning till koksverken. Det kan här nämnas att koksningskapaciteten i landet nästa år kommer att öka med l,l milj. ton genom att NJA:s nya koksverk i Luleå tas i drift. Utöver ovannämnda

1) till med för- Överstyrelsens skrivelse 1969-09-29 regeringen slag till ny plan för beredskapslagringen Plan 70-75.

av koks för den metallurgiska industrin 129

Beredskapslagring

lagring av kokskol bör även lager av koks anordnas. Koks kan långtidslagras utan att den förstörs, och lager kan utan svårighet läggas upp på skilda håll. Plats för ett beredskapslager på 50-100 kton kan bl.a. beredas vid Oxelösunds Järnverk. I samband med beredskapslagring av koks bör även specialstålverkens kvalitativa krav, särskilt på låg fosforhalt, uppmärksammas.

Ett beredskapslager för koksande kol på 50 kton för fram-

ställning av koks kan även ordnas vid Oxelösunds Järnverk.

Detta lager skulle kunna hållas i ständig omsättning, så att koksningsegenskaperna bibehölles.

Det bör slutligen framhållas, att den helt förändrade situationen på energimarknaden medfört att kolet blivit ett konkurrenskraftigt alternativ till olja. Ju högre oljepriser, desto attraktivare måste kolet bli för andra konsumenter än stålindustrin, vilka tidigare icke, i motsats till denna, av tekniska skäl varit hänvisade till kolet. Alla bedömare synes visserligen vara överens om att jordens koltillgångar är

av betryggande storlek. Det föreligger emellertid en betydan-

de stelhet på utbudssidan, som gör att det tar förhållandevis lång tid att få till stånd produktionsökningar. För de svenska stålverken är det därför ett stort problem, hur de skall kunna tillgodose sitt framtida behov av kokskol. En osäkerhetsfaktor på denna marknad är jämväl riskerna för arbetskonflikter i västvärldens mera betydande kolproducerande länder. Så exempelvis föreligger till hösten risk för strejker vid de amerikanska kolgruvorna. Mot denna bakgrund anser kontoret, att den svenska försörjningssituationen för kol bör följas med största uppmärksamhet.

Uverstyrelsens framställning jämte remissvaren överlämnades till Försörjningsberedskapsutredningen (H l97l:l) för fortsatt handläggning. Försörjningsberedskapsutredningen tog i sitt slutbetänkande (SOU l975:57) upp frågan om fredskrislagring och före-

slog att fredskrislager skulle upprättas för petrokemiska råva-

ror och vissa mellanprodukter, för metaller, gummi och textilråvaror. Beträffande petrokemiska varor föreslogs att fredskris-

130 av koks för den metallurgiska industrin

Beredskapslagring

lagren skulle totalt motsvara tre fredsmånaders förbrukning, för övriga varor två fredsmånaders förbrukning. När det gäller koks anförde försörjningsberedskapsutredningen följande:De föreslagna beloppen för den utökade beredskapslagringen inkluderar oljeprodukter som används som råvaror i den petrokemiska industrin. Koks ingår däremot inte utan hänförs till energisektorn som enligt direktiven inte skall behandlas av utredningen. I försörjningsberedskapsutredningens förslag till sammansättning av ett statligt fredskrislager medtogs därför inte kol eller koks.

ll.3.2 Kommitténs övervägande

Eftersom produktionskällorna för kol och koks till största del ligger inom den industrialiserade delen av världen kan produktionsstörningar i fred inte väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Behovet av fredskrislagring av koks torde därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks och kokskol som kan tänkas uppkomma och som redovisas ovan torde dessutom till övervägande delen vara att hänföra till kommersiella störningar. Den lagring som behövs för att motverka sådana störningar bör ingå som ett normalt led i företagens verksamhet. Vi föreslår därför ej att något särskilt beredskapslager av koks och kokskol för att möta en fredskris skall byggas upp.

sou 1976:67 131

l2 BEREDSKAPSLAGRING AV OLJA OCH OLJEPRODUKTER FUR EN EFTERKRISTID

Enligt försvarsutredningens delbetänkande (SOU l976:5) är det naturligt att i kravet på uthållighet för en avspärrningssituation även inräkna den period (efterkristid) då handelsförbindelserna återupptas i erforderlig utsträckning. För motsvarande period i krigsfallet prioriterar utredningen uthålligheten avseende bl.a. livsmedel och bränsle för uppvärmning.

Som ett första steg för att uppnå den av försvarsutredningen föreslagna uthålligheten beräknar vi beredskapslagringsbehovet av flytande fossila bränslen och drivmedel samt olja för framställning av kvävegödsel för jordbrukets behov under en efterkristid i avspärrningsfallet. Därvid utgår vi från krisfallet D l.

Genom Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har vi erhållit underlag för dessa beräkningar. Det bör noteras att detta underlag

är preliminärt och i viss utsträckning ofullständigt. Enligt

chefens för handelsdepartementet anvisningar den l juni l976 har Överstyrelsen fått i uppdrag att närmare studera försörjningsberedskapen för tiden efter avspärrning och krig. Studien kommer att redovisas under hösten 1977.

l2.l Låg och hög försörjningsstandard

Vi beräknar beredskapslagringsbehoven under en efterkristid för två fall, där industrins produktionsnivåer skiljer sig enbart genom olika försörjningsstandard för konsumtionen (privat och offentlig). Exporten och investeringarna antas vara lika i båda fallen.

132 Beredskapslagring av olja och oljeprodukter för en efterkristid

I fallet med hög försörjningsstandard bedöms konsumenternas standard ligga på samma nivå som i aggressionsfasens inledningsperiod, medan den i fallet med låg försörjningsstandard antas bibehållas på samma nivå som under aggressionsfasens period med total avspärrning.

l2.2 Kriskonsumtion

I den hemliga bilagan redovisas den beräknade kriskonsumtionen för en efterkristid.

Av bilagan framgår den betydelse ett beredskapslager av kärnbränsle enligt vårt förslag i kapitel l3 får för behovet av tjock eldningsolja. Om något sådant lager ej disponeras beräknas oljeförbrukningen för fossilbaserad elkraftproduktion öka

med ca 6,4 milj. m3. Att beredskapslagra en sådan kvantitet olja

ställer sig avsevärt dyrare än ett beredskapslager av kärnbränsle. Vi utgår därför i våra beräkningar från att kärnbränsle lagras.

12.3 Tillgångar och ersättningsproduktion

Disponibla tillgångar under en efterkristid utgörs av den genom miljöexemplen beräknade importen, gengasbränslen samt ved för uppvärmning.

Av den hemliga bilagan framgår de kvantiteter motorbensin och motorbrännolja som enligt nuvarande planering kan ersättas av gengasbränslen. Mot bakgrund av motsvarande beräkningar i kapitel 9 framstår det som angeläget att bl.a. tiden från det att beslut fattas om ett igångsättande av gengasprogrammet till den tidpunkt det tar innan programmet ger effekt kan nerkortas. Härigenom skulle det vara möjligt att minska beredskapslagringsbehoven av nämnda drivmedel.

I den hemliga bilagan redovisas även de kvantiteter eldningsolja för främst uppvärmning som enligt planerna beräknas kunna ersättas av ved.

Beredskapslagring av olja och oljeprodukter för en efterkristid 133

12.4 Lagringsmål

De kvantiteter olja och oljeprodukter som för att klara efterkristiden enligt krisfallet D l behöver lagras utöver det i kapitel 9 angivna lagringsmålet redovisas i den hemliga bilagan.

Eftersom beräkningsunderlaget för efterkristiden är relativt 0säkert och investeringskostnaderna stora föreslår vi att någon beredskapslagring nu inte skall byggas upp för nämnda period. På sikt bör dock även sådana lager anskaffas.

Frågan bör prövas av Överstyrelsen mot bakgrund av resultaten i den inledningsvis nämnda studien rörande försörjningsberedskapen för tiden efter avspärrning och krig.

sou 1976267 135

l3 BEREDSKAPSLAGRING AV KÄRNBRÄNSLE

l3.l Kärnkraft och elproduktion till år l985

Enligt riksdagens energipolitiska beslut år 1975 beräknas elproduktionen bli utbyggd för en konsumtionsökning av 6 % per år till år 1985. Detta innebär en elproduktion av 159 Twh år 1985. Kärnkraften planeras för 63 Twh år 1985, dvs. ca 40 % av elproduktionen och ca 12 % av 1andets tota1a energiproduktion. Eftersom kärnkraften enligt beslutet skall få en alltmer betydande andel av den svenska energiförsörjningen skall vi enligt våra direktiv pröva frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle.

Följande reaktorer, som alla är lättvattenreaktorer, ingår i det beslutade programmet:

Reaktoraggregat Typ Installerad effekt Driftstart Mwe år Oskarshamn l BWR 440 l97l Oskarshamn 2 BWR 580 1974 Ringhals 1 BNR 760 1974 Ringhals 2 PNR 822 1974 Barsebäck l BNR 580 1975 Barsebäck 2 BNR 580 1977 Ringhals 3 PWR 9l5 l977 Forsmark 1 BNR 900 1978 Ringhals 4 PHR 915 1979 Forsmark 2 BWR 900 1980 Forsmark 3 BNR 1 054 1982 Oskarshamn 3 BWR l 060 1983 Forsmark 4 1984 BNR = kokarreaktor PNR = tryckvattenreaktor

136 av kärnbränsle Beredskapslagring

Möjligheterna att förlägga ett kärnkraftvärmeverk till Barsebäck som kan producera både el och fjärrvärme till i första hand Malmö och Lund utreds f.n. Detta kärnkraftvärmeverk, Barsebäck 3, utgör ett alternativ till Forsmark 4 i kärnkraftprogrammet.

l3.2 Kärnbränslecykelns utlandsberoende och inhemsk kapacitet

Kärnbränslecykeln består av följande led:

- från produktion av naturligt urankoncentrat gruva - av koncentrat till uranhexafluorid konvertering - av U-235 från % till 2 ä 4 % anrikning isotopen 0,7 - av anrikad uranhexafluorid till urandioxidkonvertering pulver tillverkning av bränsleknippen - i reaktorer elproduktion - av utbränt bränsle förvaring - av utbränt varvid erhålles uran och upparbetning bränsle, plutonium som kan återföras som bränsle - av radioaktivt avfall till fast form överföring (solidifiering) följd av bergdeponering.

Kärnbränslecykeln illustreras i figur l3.l.

Beredskapslagring av kärnbränsle 137

Fig. 13.1 Kärnbränsiecykein

Konvertering Bränsietiiiverkning , .

Anrikning Eiproduktion

Piutonium Konvertering Förvaring k Uran K Natururan Upparbetning

Soiidifiering

Bergdeponering

I det första iedet, produktion av natururankoncentrat, är Sveriberoende av utlandet. Urantiiigångar, som är e11er ge i dag heit väntas b1i föremåi för utvinning, finns i huvudsak i fem oiika iändergrupper (exki. öststaterna som ej importerar elier exporterar uran), nämiigen USA, Kanada, Australien, Frankrike-Niger- Gabon och Sydafrika-Namibia. Av dessa har USA ett eget stort kärnkraftprogram och torde i framtiden b1i nettoimportör av uran. Kanada har ett kärnkraftprogram och reserverar i eget första hand uran för detta men har även uran över för export. Frankrike behöver sina egna urantiiigångar men kan exportera från Niger och Gabon. I Sydafrika erhåiis uran som biprodukt vid utvinningen av guid, viiket begränsar uranproduktionen. I Namibia kommer produktion att iniedas inom kort. Australian har ännu inte bestämt när och i vilken omfattning iandets tiiigångar ska11 expioateras. Möjiigheterna att köpa uran är ytteriigare begränsade genom att kraftföretag i uranfattiga iänder investerat i prospektering och uppförande av urangruvor mot förköpsrätt.

138 Beredskapslagring av kärnbränsle

I Sverige finns f.n. kända möjiigheter ti11 uranbrytning deis i Ranstad, de1s i Pleutajokk (nära Arjepiog). Ranstad är en stor, iåghaitig uranfyndighet där maximait 300 000 ton uran sku11e kunna utvinnas. LKAB undersöker f.n. möjiigheterna ti11 brytning av 1 300 ton uran per år under en 25-årsperiod. Regeringen har nyiigen tilisatt en utredning om Sydbiilingens framtid. Den ska11 såväi som andra verksamheter i områ-

behandia uranbrytning

det. Besiut om uranbrytning i Ranstad kan därför inte komma tidigare än år 1978. Drift kan dock inte startas före år 1983, och fu11 produktion kan uppnås tidigast år 1985.

P1eutajokk är en iiten uranfyndighet nära Arjepiog, där Sveriges geoiogiska undersökning hitti11s funnit malm, som beräknas innehålia 2 000 ton uran. Ma1men har högre hait av uran än i Ranstad. LKAB har nyiigen beslutat satsa fem miijoner kronor på en detaijerad utvärdering. En brytning omfattande ca 200 ton uran per år sku11e kunna starta tidigast år 1980. För Pieutajokk gäi- 1er att bes1ut om brytning inte kan fattas före år 1977.

Prospektering efter uran sker genom Sveriges geoiogiska undersöknings försorg i fiera deiar av 1andet b1.a. i Hotagenomrâdet

i Jämtiand och Bodsjöområdet i Mede1pad. Om brytvärda fyndigheter påträffas, kan uranproduktion iniedas i mitten av tidigast 1980-talet.

Nästa 1ed, konvertering av urankoncentrat ti11 uranhexaf1uorid, består av kemiska processer genom viika sker. Anomvandiingen iäggningar finns i Engiand, Frankrike, Kanada, USA och Sovjetunionen. I dag råder kommersieii konkurrens och om brist sku11e uppstå kan kapaciteten byggas ut reiativt snabbt.-I Sverige är det f.n. inte aktue11t att bygga någon konverteringsaniäggning.

Lättvattenreaktorer behöver uran med högre hait av den kiyvbara isotopen U-235 än som finns i natururan. Därför måste isotopanrikninq av natururan ske, så att haiten U-235 från % höjs 0,7 ti11 2 ä 4 %.

Beredskapslagring av kärnbränsle 139

Det ser f.n. ut som om anrikningskapaciteten internationellt kommer att byggas ut i takt med behovet. Det svenska behovet av anrikningstjänster för l3 aggregat är täckt via långtidskontrakt med USA och Sovjet till år l996 respektive år 2000.

Någon svensk anläggning för anrikning planeras f.n. inte. I det år l975 antagna programmet för energiforskning ingår anslagnmed fem miljoner kronor per år under tre år för forskning och utveckling på anrikningsområdet.

Konvertering till urandioxid innebär att den anrikade hexafluoriden omvandlas till urandioxid. Kapacitet finns utbyggd vid AB Asea-Atoms anläggning i Västerås för en produktion av 400 ton per år. En utökning av anläggningens kapacitet kan ske relativt snabbt så att även i framtiden täcker det svenska anläggningen behovet.

I ledet bränsletillverkning pressas urandioxiden till runda kutsar som sintras, stoppas in i rör av legeringen zirkaloy och monteras till bränsleknippen. AB Asea-Atom har en anläggning i Västerås med en kapacitet av 250 ton per år. Även denna anläggning kan byggas ut relativt snabbt och därmed täcka ett ökande svenskt behov. Bränsletillverkning är ett moment i kärnbränslecykeln där det råder hård internationell konkurrens.

Det som sker i reaktoraggregaten kan från kärnbränslecykelns synpunkt kortfattat beskrivas som att färdiga bränsleknippen sätts in, producerar elkraft och tas ut som utbränt bränsle.

Det utbrända bränslet förvaras först i vattenbassänger intill reaktorn. Därefter kan förvaring ske antingen vid en central förvaringsstation eller vid en upparbetningsanläggning. Vid förvaringen av bränsleelementen minskar radioaktiviteten snabbt. Detta innebär att den upparbetningsprocess som följer blir tekniskt enklare, att stråldoserna minskar och att det vid förvaring av utbränt bränsle i 5-10 år blir möjligt att med hjälp av

andra kemikalier direkt överföra högaktivt avfall till glas utan

längre förvaring i vätsketankar.

140 Beredskapslagring av kärnbränsle

Upparbetning är en kemisk process där det utbrända bränslet löses upp i salpetersyra, varefter uran, plutonium och klyvningsprodukter separeras ut.

I Västeuropa finns f.n. tre stora upparbetningsanläggningar: Marcoule och La Hague i Frankrike samt windscale i England. Av dessa upparbetar Marcoule och windscale uranmetallbränsle som används i gasreaktorer.

En första stor anläggning för lättvattenbränsle har i uppförts La Hague. Den har nyligen startats och drivs inledningsvis endast i begränsad omfattning. Full kapacitet, 800 ton per år, beräknas kunna uppnås under det fjärde driftåret.

Frankrike, England och Västtyskland samarbetar vad gäller upparbetning i företaget United Reprocessors GmbH (URG). De planerar f.n. tre nya anläggningar (en i varje som deltagande land) beräknas bli klara i mitten av l980-talet. För de närmaste tio åren är dock det behovet västeuropeiska av upparbetning större än den kapacitet som La Hague har. För de svenska reaktorerna har Oskarshamns AB (OKG) kontrakt kraftgrupp om upparbetning, som täcker 0KG:s behov fram till år l980. För övriga reaktorer finns däremot för närvarande inte några kontrakt. Förhandlingar därom pågår mellan URG och Svensk AB kärnbränsleförsörjning (SKBF).

Aterföring av uran och plutonium är av stor från nabetydelse turresurssynpunkt, eftersom 30-35 % av natururanet på så sätt kan sparas. Vid återföring av plutonium krävs en speciell bränslefabrik för blandoxidbränsle. Någon sådan finns f.n. i Sveej rige. Aka-utredningen (SOU l976:30) förordar att ett beslut om en svensk även bör innefatta upparbetningsanläggning en anläggning för tillverkning av plutoniumberikat bränsle. Denna anläggning bör för att undvika extra transporter i anslutligga ning till upparbetningsanläggningen, vilken enligt utredningen bör starta driften i början av l990-talet.

Beredskapslagring av kämbränsle 141

13.3 Behovet av kärnbräns1e och anknutna produkter ti11 år 1985

Behovet av kärnbräns1e och anknutna produkter beräknar vi en1igt det av riksdagen år 1975 bes1utade programmet om 13 reaktorer med en tota1 effekt av ca 10,4 GH i drift ti11 år 1985.

Under perioden fram ti11 år 1985 uppkommer de1s behov av natururan och anrikningstjänster ti11 första härd i sju reaktorer, dels behov av natururan och anrikningstjänster för de år1iga bräns1ebytena.

För perioden fram ti11 år 1985 är det tota1a behovet av naturca 15 000 ton uran. Behovet varierar me11an åren. Toppar grog uppstår de år när anskaffning av uran för första härd görs för en e11er två reaktorer. Detta sker van1igen två år före p1anerad start av reaktorn. Av behovet är ca 9 000 ton uran täckt genom kontrakt utom1ands, i huvudsak via franska Uranex (uran från och Gabon) och Westinghouse (USA). westinghouse har Niger dock medde1at att boiaget inte kan 1everera mer än en de1 av den kontrakterade mängden. Detta sku11e kunna innebära ett b0rtfa11 av högst ca 3 000 ton. Genom återföring av uran och plutonium finns teoretisk möj1ighet att under perioden minska natururanbehovet med ca 2 000 ton. Upparbetningskapaciteten i Västeuropa är dock inte ti11räck1ig för behovet under denna period och därför torde endast en mindre de1 av det utbrända bräns1et kunna återföras.

Det finns möj1igheter att täcka vissa de1ar av behovet för perioden 1976-85 från svenska uranfyndigheter, specie11t Ranstad och P1eutajokk. Inget bes1ut har dock ännu fattats om att in1eda drift vid dessa gruvor. Ranstad kan maxima1t ge ca 3 000 ton uran t.o.m. år 1985. P1eutajokk kan maxima1t ge ca 1 000 ton uran t.o.m. 1985.

Sammanstä11ningen visar att ytter1igare natururankvantiteter för driften av det bes1utade reaktorprogrammet måste förvärvas utom 1andet för perioden t.o.m. år 1985. SKBF har ny1igen träffat ö-

142 Beredskapslagring av kärnbränsle

verenskomme1se med det kanadensiska företaget Kerr Addison om 1everans av tota1t 670 ton uran.

För perioden efter år 1985 åtgår 1 600 ton uran per år för driften av nu bes1utat reaktorprogram om återföring av uran och p1utonium inte kommer ti11 stånd, respektive 1 200 ton uran per år om fu11 återföring sker.

Behovet av anrikningstjänster beräknas i ton anrikningsarbete. För he1a perioden 1976-85 åtgår ca 9 100 ton anrikningsarbete. Behovet efter år 1985 uppgår med bes1utat kärnkraftprogram ti11 ca 1 000 ton anrikningsarbete per år. Anrikningskontrakt har tecknats med Energy Research and Deve1opment Administration (ERDA) i USA ti11 år 1996 för anrikning av uran för to1v reaktorer. Anrikningstjänster kontrakteras van1igen ca 8 år före 1everans .

För sex av reaktorerna är anrikningskontrakten med ERDA s.k. behovskontrakt, d.v.s. ERDA anrikar behöv1iga kvantiteter, medan kontrakten för de sex övriga är s.k. kvantitetskontrakt, d.v.sL ERDA anrikar en viss förutbestämd mängd varje år för varje reaktor.

Därutöver har kontrakt tecknats med Techsnabexport i Sovjetunionen för de1s en engångskvantitet anrikningsarbete svarande mot två första härdar för 1everans åren 1979-1983, de1s en âr1ig kvantitet motsvarande behovet av ersättningsbräns1e för en reaktor för 1everans åren 1981-2000.

Upparbetningsbehovet beror på hur 1âng tid som vä1js för 1agringen av utbränt bräns1e i förvaringsan1äggning. Därför är det möj1igt att fortsätta reaktordriften även om upparbetningskapaciteten temporärt inte räcker ti11. Därvid uppkommer ett extra behov av natururan eftersom uran och p1utonium inte återförs.

Zirkoniumsvamp är den viktigaste av de övriga importprodukter varav behov före1igger för ti11verkning av kärnbräns1e. Av zirkoniumsvamp görs 1egeringen zirka1oy. Behovet av zirka1oy för

Beredskapslagring av kärnbränsle 143

år1igt bräns1ebyte för de 13 reaktorerna beräknas ti11 ca 100 ton zirka1oy per år, förde1at på ca 65 ton zirka10y 2 (för kaps-

1ingsrör ti11 kokarreaktorer) och 35 ton zirka10y 4 (kaps1ings-

rör ti11 tryckvattenreaktorer och bräns1eboxar).

Förutom zirka1oy erfordras ett par materia1 som inte ti11verkas i Sverige: borkarbid för ti11verkning av reg1erstavar och gado- 1inium0xid för effektreg1erande kutsar. Vissa rostfria materia1 och nicke11egeringar torde i ett kris1äge kunna ti11verkas inom 1andet. En1igt vår mening bör överstyre1sen i sitt a11männa beredskaps1agringspr0gram ta hänsyn ti11 krisbehovet av nu nämnda varor.

13.4 Behov av beredskaps1ager

Vid norma1 drift av en reaktor sker om1addning av kärnbräns1e en gång per år varvid för kokarreaktorer ca en femtede1 av härden byts ut ti11 nya bräns1eknippen och för tryckvattenreaktorer en tredjede1 av härden. Bytet av bräns1e ti11 en reaktor och år1ig översyn tar 7-8 veckor.

Eftersom konvertering ti11 urandioxid och bräns1eti11verkning sker i Sverige kommer den anrikade uranhexaf1uoriden in i 1andet 1ångt före den tidpunkt när ett bräns1ebyte beräknas ske. Bräns- 1ebyten sker i rege1 under sommaren när kraftbehovet är 1ågt.

Den n0rma1a uthå11igheten utan specie11a kärnbräns1e1ager kan beräknas ti11 11-14 månader beroende på när den anrikade uranhexaf1uoriden har kommit in i 1andet. Vidare är det möj1igt att utsträcka driften i ytter1igare ett år genom s.k. utsträckt körning (stretchkörning). I mede1ta1 kan för kokarreaktorer 60 % av n0rma1 effekt erhå11as under ett år med denna typ av körning. För tryckvattenreaktorer erhå11s nästan samma resu1tat efter omf1yttning av bräns1e i reaktorhärdarna. Det bör påpekas att reaktorhärden b1ir starkt utbränd efter 1ång stretchkörning och att det krävs byte av f1er bräns1eknippen än vid ett van1igt byte efter en sådan period. Lång stretchkörning bör därför endast ti11gripas i sista hand.

144 Beredskapslagring av kärnbränsle

Vid en kris som ger utslag i form av begränsad kärnbränsletillförsel är det naturligt att begränsa förbrukningen medelst elsparande och elransonering. Härvid utnyttjas i första hand vat-

tenkraften. Sådana åtgärder innebär alltså att behovet av kärn-

bränsle för kraftgenerering minskar. Ett beredskapslager av kärnbränsle tillsammans med vattenkraft kan därför tillgodose det vid en kris minskade elbehovet under lång tid.

Vad angår behovet av kärnkraft vid krig konstaterar vi att något

behov av kärnbränslelager ej föreligger med hänsyn till de relativt korta angreppsfaser som ingår i de av oss studerade angreppsfallen. Vidare är det ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under sådana omständigheter. Denna fråga belyses närmare i kapitel 9.

Vid avspärrningssituationer är det däremot uppenbart att kärnkraften blir betydelsefull. Med det mål för uthâlligheten som vi föreslår i kapitel 5 kan dock behovet av elkraft tillgodoses utan beredskapslagring av kärnbränsle.

Om däremot även den s.k. efterkristiden i miljöexempel Dl beaktas kan konstateras, att utan ett beredskapslager av kärnbränsle ökar behovet av tjock eldningsolja snabbt. Detta skulle ställa krav på en omfattande beredskapslagring av olja (se kapitel 12).

Om en fredskris inträffar, som drabbar landets kärnbränsleförsörjning på motsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden, skulle detta - med avseende på kärnkraftens roll i det framtida elproduktionssystemet - kunna innebära ytterst allvarliga störningar i produktionsapparaten och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten att i ett sådant läge på kort sikt helt ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad elkraft och vattenkraft kan mot bakgrund av bl.a. industridepartementets utredning Konsekvenser vid

minskad elproduktion i kärnkraftverk (Ds I l976:l) bedömas som

mycket lit n.

Beredskapslagring av kämbränsle 145

Mot denna bakgrund har vi gjort en bedömning av riskerna för försörjningskriser inom kärnbränsieområdet. Tänkbara störningar inom kärnbränsieområdet kan grovt deias in i politiska respektive kommersieiia och övriga störningar.

Poiitiska störningar kan t.ex. uppkomma genom poiitiska omväivningar, krig eiier inbördeskrig och inre oroiigheter, som berör iander med dominerande inflytande på kärnbränsiecykeins oiika produktions- och förädiingsied. Vidare räknas ti11 poiitiska störningar beslut av en stat att stoppa eiier begränsa kärn-

bränsieexport til} Sverige p.g.a. energipoiitiska skäi, natur-

resurspoiitiska skäl och kärnbränsiekontroiiskäi (safeguardsskäi).

Kommersieiia och övriga störningar är t.ex, naturkatastrofer, driftoiyckor och strejker, som drabbar viktiga ied i kärnbränsiecykein. Även kraftiga prisstegringar p.g.a. bristande baians meiian utbud och efterfrågan av vitaia tjänster samt varor kan ge effekter i form av störningar på kärnbränsiemarknaden.

Vi bedömer att risker finns för avbrott i ieveranserna av kärnbränsie p.g.a. poiitiska störningar. Dessa risker är störst i

ieden produktion av naturiigt urankoncentrat från gruva och

”is0topanrikning“. En försörjningskris på natururanomrâdet kommer att siå igenom iångsammare än en kris i anrikningsiedet förutsatt att en sådan kris inträffar, då för Sverige normait erforderiiga kvantiteter uran finns i arbete vid konverteringsoch anrikningsaniäggningar.

Sannoiikheten för avbrott i ieveranserna av kärnbränsie p.g.a. kommersieiia eiier andra skäi bedömer vi som mycket iåg. Genom att kraftföretagen vaniigtvis kontrakterar uran på iång sikt, anser vi inte onormaia prishöjningar i natururaniedet utgöra en faktor som i sig kan medföra en försörjningskris.

Fiera iänder, som har omfattande kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskerna för försörjningskriser på kärnbränsieområdet. I några faii har dessa bedömningar iett tiil att beredskapsiager av kärnbränsien har iagts upp eiier att inom res-

146 av kärnbränsle

Beredskapslagring

pektive land normalt befintliga kärnbränslelager inräknas som tillgångar i det fall en försörjningskris inträffar.

Sålunda sker i Schweiz beredskapslagring av kärnbränsle genom samarbete på frivillig bas av berörda kraftföretag. Lagringen sker i form av färdiga bränsleelement och målet är att det skal finnas lager för ett års behov av ersättningsbränsle. Då lagringen primärt är avsedd för ett krigsfall har finansieringen kunnat ske med hjälp av statliga garantier, vilket innebär att kraftföretagen kan finansiera sin beredskapslagring med banklån under gynnsamma räntevillkor.

Nämnda lager är inte avsedda att nyttjas i fredstid vid sådana tillfällen, då försörjningen med kärnbränsle avbryts av andra skäl än krig. Beredskapslagringen kommer därför troligtvis att på sikt kompletteras till totalt två års behov för att även täcka försörjningskriser i fred.

Storbritannien lagrar kärnbränsle i form av naturligt urankoncentrat. Lagren utgörs av köp som gjorts under långsiktiga kontrakt och är sålunda avsedda att klara framtida behov av kärnbränsle. Inriktningen tycks därvid vara att erforderliga kvantiteter skall vara inköpta minst l2 månader före det att uranet behövs i kärnbränslecykeln för bränsletillverkning. Denna lagring anses kunna bli värdefull i det fall uranförsörjningen snabbt skulle bli avbruten.

Beredskapslagring av kärnbränsle sker i Förbundsrepubliken Tyskland av såväl försörjningsmässiga som handelspolitiska skäl. De sistnämnda sammanhänger med att landet år 1969 hade ett stort ‘ exportöverskott gentemot USA. För att i någon mån dämpa detta beslöts att i USA inköpa natururan, anrika det och att därefter lagra det i förbundsrepubliken.

Det försörjningsmässiga motivet torde vara att lagret kan ersätta behövligt bränsle vid störningar i den fredstida tillförseln. Lagret förväntas täcka det västtyska årsbehovet år l978.

Beredskapslagring av kärnbränsIe 147

Beredskapslagring av kärnbränsle förekommer inte i Japan. Ett program härför kan dock komma att övervägas inom en snar framtid. Även andra länder verkar förbereda sådana program.

l3.5 Lagringens genomförande

Vid val av lagringsalternativ för ett beredskapslager av kärnbränsle måste som första krav uppställas att lagrat kärnbränsle ej behöver vidare bearbetning utanför Sverige, och som andra krav att lagret är stabilt och lämpligt att lagra under lång tid.

Lagringsalternativen för svensk del är därför:

- anrikad uranhexafluorid förvarad på fat samt lagring av zirkaloystav med godkänd analys i motsvarande mängd bränsleknippen (eller bränslestavar)

För de nämnda lagringsformerna gäller att anrikningshalterna måste bestämmas i förväg för de skilda uranpartierna, så att de passar aktuellt behov för omladdning.

Lager av anrikad uranhexafluorid kan, enligt vad vi har erfarit, ordnas i anslutning till AB Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås. Denna form av lagring ger möjlighet till ändringar vid bränsleproduktionen genom blandning av uranpartier med olika anrikningshalt. Dessutom finns möjlighet att införa andra ändringar, som kan komma att erfordras av exempelvis säkerhets- eller driftskäl, vid utformningen av bränslet. Andra fördelar är att lagringsformen blir mindre kostsam.

En fördel med lagring i form av bränsleknippen är att lagringen kan decentraliseras till kärnkraftverken. Det finns torrlager för bränsleknippen vid varje kärnkraftaggregat med en kapacitet motsvarande ett årligt bränslebyte (eller något mer i ett par fall). Ett sådant alternativ innebär att det är möjligt att leverera nytt årsbehov av bränsleknippen strax efter bränslebyte och således alltid ha bränsleförrådet fullt.

148 Beredskapslagring av kärnbränsle

Båda lagringsalternativen uppfyller de krav som måste ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle. Valet mellan de redovisade alternativen avgörs av de praktiska möjligheterna till lagring och omsättning.

Vid lagring av uranhexafluorid bör zirkaloy lagras i form av stång med godkänd analys. En sådan förvaring bör i så fall lämpligen ske i Sandviken, där framställning av zirkaloy sker. Lagret bör bestå av båda de legeringar (zirkaloy 2 och 4) som används i reaktorerna.

l3.6 Villkor för anskaffning och innehav av kärnbränslelager

De viktigaste lagar som berör lagringen av kärnbränsle är atomenergilagen, strâlskyddslagen och arbetarskyddslagen. Central förvaltningsmyndighet enligt atomenergilagen är statens kärnkraftinspektion (SKI), enligt strålskyddslagen statens strålskyddsinstitut (SSI) och enligt arbetarskyddslagen arbetarskyddsstyrelsen.

Statens kärnkraftinspektion har enligt sin instruktion (l974:427) bl.a. till uppgift att vara tillsynsmyndighet enligt atomenergilagen (l956 306, ändrad senast 1975:706). att som central förvaltningsmyndighet följa utvecklingen på kärnenergiområdet, särskilt beträffande säkerhetsfrågor, att fullgöra uppgifter enligt kungörelsen (l968:46, ändrad senast l975:369) med förordnanden enligt atomansvarighetslagen (l969:45, ändrad se-

nast l974:249) samt att handha sådana uppgifter med avseende på

kontroll av atområbränsle och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges internationella åtaganden.

När det gäller transport av klyvbart material, inklusive utformning av emballage och det klyvbara innehållets mängd och beskaffenhet, bedrivs sedan år l959 ett nära internationellt samarbete i regi av International Atomic Energy Agency (IAEA) för att utforma rekommendationer till medlemsländerna beträffande de krav som skall ställas på utformningen av emballage och

Beredskapslagring av kärnbränsle 149

på själva transporten av radioaktivt material. Dessa transportregler har getts ut i IAEA:s Safety Series som nr 6 1961. Sedan dess har denna rekommendation omarbetats tre senast år gånger, l973.

För vägtransporter inom Sverige finns ännu inte officiellt gällande bestämmelser för transport av farligt gods. Tillsyningsmyndigheterna enligt atomenergilagen och strålskyddslagen, SKI respektive SSI, tillämpar IAEA:s transportregler för radioaktivt material.

För att få transporttillstånd av behöriga myndigheter måste emballagets konstruktör och framtida användare i detalj redogöra för emballagets konstruktion och tilltänkta innehåll samt visa att alla krav i bestämmelserna uppfyllts. För själva transporten föreskriver myndigheterna de villkor som skall avuppfyllas seende t.ex. bevakning och beredskap.

Sverige ratificerade den 9 januari l970 fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighet för Sverige att sluta ett kontrollavtal med IAEA. Så har också skett och kontrollavtalet trädde i kraft den 14 april l975.

Till kontrollavtalet hör detaljerade föreskrifter för bl.a. indelning av landet i redovisningsenheter, s.k. materialbalansområden. Dessa är valda så att klyvbart material som kommer till området eller lämnar det effektivt kan kontrolleras och bokföras.

Varje överföring till eller från området rapporteras till statens kärnkraftinspektion. SKI har ansvaret för av utformningen kontrollen av klyvbart material i Sverige. SKI inger med täta tidsintervall till IAEA dels rapporter om alla materialvärden in och ut från materialbalansområden, dels om eventuella uppgifter förluster eller befarade förluster av klyvbart material. Vidare skall IAEA i förväg meddelas om internationella transporter

av kärnbränsle 150 Beredskapslagring

till och från Sverige. Utöver rapporter om överföringar redovisas vid bestämda ti11fä11en det totaia innehavet tiii SKI som i sin tur redovisar ti11 IAEA. IAEA inspekterar också aiia aniäggdär materiai finns med oiika tidsintervaii alitningar klyvbart efter mängden av materia] vid respektive aniäggning.

Dessa bestämmeiser innebär att ett beredskapsiager av kärnbräns- 1en måste vara tiligängiigt för internationeil kontroii.

Förutom dessa bestämmelser qä11er de viiikor som kan ha stäiits

i bi1atera1a avtal från iänder som ievererar natururan eller an-

ti11 De kan i korthet sammanfattas som rikningstjänster Sverige. deis krav på IAEA:s kontroii, de1s förbud mot export av kiyvbart materia] från Sverige utan vederbörande stats godkännande. Anrikningskontrakten med Energy Research and Deveiopment Administration i USA är upprättade för varje reaktor. För de (ERDA)

sex första reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2

samt Barsebäck 1 och 2) gäiier behovskontrakt, d.v.s. att ERDA anrikar det behov av uran som erfordras för varje reaktor. Om uran anrikat på annat håii insätts i dessa reaktorer gä11er inte Detta hindrar en iösning av iängre ERDA:s kontrakt om anrikning. som innebär anrikning från det sovjetiska Techlagringsfrågan, snabexport och tiiiverkning av extra bränsleknippen som omsätts Motsvarande vi11k0r finns ej i ERDA:s kvantitetskontinuerligt.

kontrakt, ej he11er i kontrakt med Techsnabexport. En förutsätt-

ning för att uran, som anrikats av ERDA, iagras i Sverige är mot bakgrund av iagringsbestämmeiserna i ett svensk-amerikanskt avta] av den 28 juni 1966 - att överenskommelse härom kan träffas med USA.

13.7 Kommitténs överväganden och försiag

Det är a11tså endast för en försörjningskris under fredsförhâiianden som vi anser av kärnbränsie böra överberedskapsiagring En sådan kris kan förväntas få iângt ailvariigare effekvägas. och därmed sysseisättningen än de ter på produktionsapparaten av oija vid den s.k. oijesom uppstod p.g.a. importbortfaiiet krisen Detta beror på att de gripbara tiiigângarna av 1973/74.

SOU 1976557 av kämbränsle 151 Beredskapslagring

natururan är geografiskt begränsade och att antalet an1äggningar för anrikning är få. Möj1igheten att ersätta ett b0rtfa11 i ettdera av leden får därför anses vara 1iten. En på detta sätt uppkommen kris kan i konsekvens härmed även förväntas b1i langre än motsvarande kris på o1je0mrådet. Med tanke på de s.k. stor- och supermakternas betyde1se för kärnbräns1ecyke1ns 011ka 1ed kan det inte utes1utas att detta förhå11ande kan komma att påverka vår utrikespo1itiska situation.

Vi föres1âr därför att ett främst för försörjningskriser 1 fred avsett beredskapslager av kärnbräns1e byggs upp under den av oss föres1agna programperioden. Med hänsyn ti11 de norma1a interva11en me11an bräns1ebytena och den därmed sammanhörande uthå111gheten i kärnkraftsystemet bör lagringen omfatta ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som k0mmersie11t producerar e1kraft.

Avs1utningsvis bör framhå11as att omfattningen av vårt förs1ag ti11 beredskaps1ager av kärnbräns1e är baserat på det energipo- 1itiska program som riksdagen antog våren 1975.

Våra överväganden och försiag om hur ett beredskaps1ager av kärnbräns1e ska11 byggas upp redovisas 1 kapite1 17.

sou 1976:67 153

14 LAGRINGSSKYLDIGHET FÖR KRAFT- OCH VÄRMEVERK

Eniigt våra direktiv ska11 vi b1.a. överväga om iagringsskyidigheten för kraft- och värmeverk bör faststäiias individueiit och om den i så fa11 kan faststäiias på grundvai av sådana faktorer som instaiierad effekt och specifik förbrukning per effektenhet.

14.1 Nuvarande iagringsbestämmeiser och oijeförbrukning

Eniigt gäiiande bestämmelser i 1agen om o1je1agring är den som vid aniäggning inom riket har förbrukat eidningsoija iagringsskyidig, om hans förbrukning därav har uppgått ti11 sammanlagt

minst 15 000 m3 under en treårsperiod.

Med stöd av 1agen om o1je1agring har regeringen beträffande ång-

turbin- och gasturbinaniäggningar förordnat om andra grunder för

beräkning av basmängd. Föreskrifterna innebär, att årsförbrukningen vid dyiika aniäggningar ska11 omräknas med en på särskiit sätt framräknad faktor med syfte att dämpa sådana variationer i förbrukningen och därmed iagringsskyidigheten som sammanhänger med fiuktuationer från år ti11 år i värmekraftproduktionen.

Det nuvarande iagringssystemet är så uppbyggt att det totaia iagringsmåiet fördeias me11an de 1agringssky1diga, dvs. säljare och förbrukare, i reiation ti11 deras försäijning respektive förbrukning. Systemet innebär vidare, att de genom oijeiagringsprogrammen faststäiida beredskapsiagren som de iagringsskyidiga inte deras under kris håiier är specifikt avseddaför egna behov och krig.

154 Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk

För år 1977 före1igger 1agringssky1dighet för 30 värmeverk och kraftvärmeverk, 9 bostadsföretag, 7 värmean1äggningar (sjukhus) ti11hörande 1andsting och 7 värmekraftverk. Den sammanlagda förbrukningen av tjock e1dnings01ja under år 1975 vid dessa an1äggningar uppgick ti11 fö1jande:

Värmeverk/kraftvärmeverk 1 920 000 m3

Bostadsföretag 113 000 m3

Landsting 83 000 m3

Värmekraftverk 970 000 m3

Summa 3 086 000 m3

Dessa an1äggningar endast små kvantiteter tunna e1d-

förbrukar

nings01jor, varför hänsyn här ej har tagits ti11 denna förbrukning.

Den tota1a 1agringsp1iktiga försä1jningen respektive förbrukningen av tjock e1dnings01ja (exk1. bunker01ja) under år 1975 hos samt1iga 1agringssky1diga sä1jare och förbrukare uppgick

ti11 10,6 mi1j. m3 med fö1jande förde1ning:

Sä1jare 3,2 mi1j. m3 (30 %)

Lagringssky1diga an1äggningar _ 3

en1igt ovan 3,1 mi13. m (29 %)

Industriföretag 4,3 mi1j. m3 g41 %)

Summa 10,6 mi1j. m (100 %)

Det kan så1edes konstateras, att de nu 1agringsp1iktiga kraftverken och värmeverken ink1usive övriga ovan angivna värmeproducerande an1äggningar svarade för knappt 30 % av 1andets tota- 1a förbrukning av tjock e1dnings01ja (exk1. 01ja för bunkring).

För bedömning av frågan om 1agringssky1digheten för angivna an- 1äggningar bör faststä11as individue11t måste främst övervägas huruvida 1agringsmängden bör grundas på insta11erad effekt e1- 1er årsförbrukning av 01ja samt vid vi1ken effekt- e11er förbrukningsgräns 1agringssky1digheten bör inträda.

för kraft- och värmeverk 155

sou 1976:57 Lagringsskyldighet

I det följande redovisas våra överväganden i ovannämnda frågor var för sig för värmeverken, kraftverken och kraftvärmeverken av såväl el som värme. Till värmeverk med produktion begreppet hänförs härvid hetvattencentraler och andra värmeproducerande Kraftverk omfattar kondenskraftverk och eldningsanläggningar. gasturbiner.

l4.2 Värmeverk

l4 2.l Installerad effekt eller årsförbrukning av olja som grund för beräkning av lagringsmängd

Storleken av ett värmeverk avgörs av behovet av bedömd framtida värmeproduktion. Detta innebär att den faktiska värmeproduktionen ofta den produktion som den installerade effekunderstiger ten i och för Anläggningens effekt måste vara av sig medger. den storleken att värmebehovet kan tillgodoses även under den kallaste Kapacitetsutnyttjandet kan vidare variera vinterdagen. från värmeverk till värmeverk beroende på målsättningen för dess utbyggnad. Om beredskapslagringen fastställs med ledning av den installerade effekten, måste därför vid produktionsförhållandena varje enskilt verk prövas för att lagringen skall kunna anpassas till det föreliggande värmebehovet.

Vi anser att nämnda skäl talar för att omfattningen av beredfortfarande bör bestämmas på grundval av den årskapslagringen av olja och inte med ledning av installerad liga förbrukningen effekt. Även detta kan emellertid medföra vissa beräkningssätt eftersom lagringsskyldigheten i viss utsträckning olägenheter, kommer att av olikheter i klimatförhållanden mellan påverkas skilda år. Ett sätt att skillnader mellan kalla och dämpa dessa varma år är att basera lagringsskyldigheten på den genomsnittliunder en treårsperiod i enlighet med nuvaga årsförbrukningen rande bestämmelser i oljelagringslagen. Metoden har den i och för sig ringa nackdelen att eftersläpning i beredskapslagringen kommer att för värmeverk med successivt ökande produkuppstå tion.

156 Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk

Ett annat sätt att dämpa variationerna meiian kaiia och varma vintrar är att baserad genom en korrigeringsfaktor på det s.k. graddagsystemet omräkna ârsförbrukningen tili ett s.k. normaiâr Även ett sådant system rymmer dock en viss osäkerhet. Det innebär dessutom betydande administrativt arbete eftersom sådana beräkningar måste genomföras individueiit för berörd ort. varje Vi föresiår därför att nuvarande bibeutjämningsbestämmeiser håiis.

i4.2.2 Gränsen för intrade iagringsskyidighetens

Som underlag för en bedömning av gränsen för iagringsskyidighetens inträdande har vi genom överstyreisen för ekonomiskt försvar inhämtat uppgifter rörande det antai invärmeaniäggningar om uppvärmningsområdet där årsförbrukningen av oija är större

än 1 000 m3 med fördeining på olika storiekskiasser.

Uppgifter har iämnats av Svenska Svenska Värmeverksföreningen, Riksbyggen, Sveriges Aiimännyttiga Bostadsföretag (inki. AB Svenska Bostäder och Famiijebostäder), Hyresgästernas Sparkasse- och byggnadsföreningars Riksförbund ek. för., Svenska Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, byggnadsstyreisen och fortifikationsförvaitningen. Fastighetsägarförbundet har tiiifrågats men uppger sig centrait sakna sådana uppgifter för sina mediemmar. Endast några få aniäggningar torde faiia bort. Resuidärigenom tatet av undersökningen redovisas i nedanstående där tabeii, även angetts mot årsförbrukningen svarande ungefäriiga värden på effekten i megawatt.

Tabeii 14.1 Uppvärmningsaniäggningar med årsförbrukning av

eidningsoija överstigande 1 000 m3

Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk 157

Antalet anläggningar med en årsförbrukning över 5 000 m3 utgör

l Z av tota1a anta1et anläggningar vid vilka förbrukningen ö-

verstiger l 000 m3 per år. Dessa nu lagringspliktiga anlägg-

ningar beräknas svara för omkring 75 % av den samman1agda oljeförbrukningen vid samtliga ovan redovisade anläggningar. Effekten av en sänkning av gränsen för lagringsskyldighetens inträde

från en årsförbrukning av 5 000 till l 000 m3 blir sålunda att

ytterligare endast 25 % av oljeförbrukningen för uppvärmningsändamål vid ovan redovisade anläggningar blir underkastad lagringsplikt hos förbrukare i stället för hos säljare. Antalet anläggningar för vilka lagringsplikt inträder blir sex gånger hög-

re än för närvarande. Sätts gränsen vid 2 000 m3 blir antalet

anläggningar för vilka lagringsplikt inträder ungefär tredubblat med en totalförbrukning, som motsvarar knappt 9 % av för- 3 brukningen vid anläggningar med mer än l 000 m ârskonsumtion.

Från beredskapssynpunkt är en spridning av beredskapslagren inom landet önskvärd för att minska sårbarheten under krig och för att underlätta transporterna inom landet. Dessa aspekter har beaktats beträffande lagringen av olja genom bestämmelser om skyddad lagring av drivmedel och lokaliserad lagring inom ol I jehandeln av eldningsoljor varvid har eftersträvats en förläggning av lagren med beaktande av konsumtionsmönstret under krigs förhållanden. Dessutom gäller för kraft- och värmeverk den regeln att minst en tredjedel av den ökade lagringsskyldighet, som inträder efter år l970, skall fullgöras genom lagring vid det verk (driftställe) som orsakat den ökade lagringsskyldigheten. För övrig del av tvångslagringen gäller i princip fri förläggning, vilket av naturliga skäl med hänsyn till fredstida distributionsförhållanden resulterat i en koncentration av lagren till större importhamnar.

Ett framträdande önskemål från beredskapssynpunkt måste vara att kunna trygga värmeförsörjningen under krisförhâllanden genom lagring i nära anslutning till de värmeproducerande anläggningarna i högre grad än som för närvarande sker. Detta kan tillgodoses antingen genom att lagringsskyldigheten utvidgas till att omfatta även anläggningar med mindre årsförbrukning än

158 för kraft- och värmeverk

Lagringsskyldighet

5 000 m3, dvs anläggningar för vilkas förbrukning tvångslagring-

en för närvarande normalt ombesörjs av säljarna, eller genom generella krav på ökad lokalisering av beredskapslagren av eldningsolja.

Flertalet av de mindre värmeanläggningarna inom nämnda intervall torde för närvarande vara utrustade med så små lagringscisterner för olja att de endast täcker oljebehovet för några dagar vid sträng kyla. Det kan därför förutses att en omfattande utbyggnad av lagringsutrymmen skulle bli nödvändig för beredskapslagringen vid de mindre anläggningarna och detta i form av sådana relativt små enheter som på grund av sin begränsade storlek ställer sig mycket kostsamma i utförande. Dessutom torde de lokala förhållandena i många fall vara sådana, att en utbyggnad vid värmeanläggningen inte kan ske med hänsyn till bristande markutrymme, av miljöskäl eller på grund av bestämmelserna om av brandfarlig vätska. Den olja som används i dessa förvaring anläggningar måste på grund av sin konsistens hållas uppvärmd under lagringen. Om lagret måste förläggas så att uppvärmningen inte kan ske genom den befintliga värmeanläggningen verkar detta ytterligare kostnadshöjande.

Vid en sammanfattande bedömning av de ovan berörda förhållandena kommer vi till den slutsatsen, att gränsen för lagringsskyldighetens inträde för värmeanläggningar även fortsättningsvis

bör bibehällas vid en årsförbrukning av 5 000 m3. För denna

gräns i stället för en lägre talar främst de nackdelar från kostnadssynpunkt som är förbundna med utbyggnad av mindre cisternenheter. Vid denna bedömning har också beaktats att - om gränsen för lagringsplikten exempelvis sättes vid en årsför-

brukning av 2 000 m3 - endast ytterligare 15 % av förbrukningen

för uppvärmningsändamål blir underkastad individuell lagringsskyldighet med den beredskapsmässigt förbättrade lokalisering som kan bli en följd därav.

Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk 159

l4.3 Kraftverk

l4.3.l Installerad effekt eller ârsförbrukning av olja som grund för beräkning av lagringsmängd

Med kraftverk avses i detta avsnitt enbart kondenskraftverk och gasturbiner. Karaktäristiskt för båda dessa typer av produktionsanläggningar är att den installerade effekten är stor i relation till utnyttjandet. Den av kondenskraftverken och gasturbinerna de senare åren levererade energimängden understiger vida vad som har varit möjligt. Detta förhållande kan förväntas kvarstå särskilt om utbyggnaden av kärnkraft fortsätter.

Av oljekondenskraftverken är det övervägande antalet anläggningar redan i dagsläget lagringspliktiga enligt lagen om oljelagring. Lagringspliktens omfattning vid dessa anläggningar varierar med hänsyn till respektive verks utnyttjande från år till år. Denna variation i utnyttjandet under normala förhållanden är i väsentlig grad betingad av driftekonomiska skäl, ett förhållande som kan förutses kvarstå även i framtiden. Likaså kan förutses att driftekonomin kommer att vara styrande för de respektive verkens utnyttjande i olika krissituationer. Nyttjandegraden för de olika oljekondensverken vid kriser kan sålunda inte i förväg fastläggas. Vi anser därför inte att motiv föreligger att frångâ nu gällande grunder för beräkning av lagringsmängden för kondenskraftverk. Värt ställningstagande är baserat på förutsättningen att kondenskraftverken kommer att vara i drift i ungefär samma omfattning som hittills under det föreslagna programmet. Vid den av oss föreslagna kontrollstationen bör därför omfattningen av driften vid oljekondenskraftverken granskas.

För gasturbinanläggningarna är situationen delvis en annan. Dessa bidrar under normala förhållanden endast till ytterligt ringa del i energiförsörjningen. Detsamma gäller under krisförhållanden. Men såväl i normal- som avspärrningsfallet erfordras dock gasturbiner för att klara störningar av olika slag såsom nätfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. I ett krig blir detta behov än mer markerat genom den bekämpning som över-

160 och värmeverk

Lagringsskyldighet för kraft-

föringsledningarna från Norrland till Syd- och Mellansverige kan väntas bli utsatta för. Detta ställer krav inte bara på snabbt tillgänglig reserveffekt utan även på ett geografiskt differentierat produktionssystem.

Vi anser med hänsyn till gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade topp- och reservkraftverk det lämpligare att lagringsskyldigheten baseras på installerad effekt än på tidigare förbrukning, för att därigenom säkerställa driften under en kris.

l4.3.2 Gränsen för lagringsskyldighetens inträde

Som vi framhåller ovan under l4.3.l föreslår vi för oljekondenskraftverken ingen förändring gentemot nuvarande bestämmelser. Sålunda föreslår vi att kriteriet för inträde av lagringsskyldigheten fortfarande skall vara att oljeförbrukningen under basåret och de två närmast föregående kalenderåren skall ha uppgått

till sammanlagt minst l5 000 m3 eldningsolja. Vidare bör den 0-

van under avsnitt l4.l nämnda omräkningsfaktorn även fortsättningsvis äga tillämpning för kraftindustrins kondenskraftverk.

För gasturbinstationerna, vilkas lagringsplikt enligt ovan bör baseras på den installerade effekten, gäller att vid anläggning-

arna befintliga aggregat så gott som undantagslöst har en in-

stallerad effekt fem megawatt. Med anledning härav överstigande föreslår vi att lagringsplikt skall åvila sådana gasturbiner som har en_installerad effekt överstigande fem megawatt per aggregat.

l4.3.3 Lagringsskyldighetens fullgörande

Vid lagringsskyldighetens genomförande enligt ovan bör alltjämt - med undantag för gasturbiner - bestämmelsen gälla, att minst en tredjedel av lagringsskyldighetens ökning sedan ingången av år 1970 ska11 fullgöras vid det kraftverk, som orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

Med avseende på de krav som ställs på gasturbinernas tillgänglighet föreslår vi att de kvantiteter som erfordras för krigs-

SOU 1976267 Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk 161

situationen skall lagras i omedelbar anslutning till aggregagaten.

l4.4 Kraftvärmeverk

l4.4.l Effekt eller ârsförbrukning av olja som grund för beräkning av lagringsmängd

Av samma skäl som för värmeverken och oljekondenskraftverken föreslår vi för kraftvärmeverken att lagringsskyldigheten liksom hittills baseras på årsförbrukningen.

l4.4.2 Gränsen för lagringsskyldighetens inträde

I enlighet med vad som föreslagits under l4.2.2 och l4.3.2 ovan bör lagringsskyldigheten liksom för närvarande omfatta kraftvärmeverk som under basâret och de tvá närmast föregående kalenderåren har haft en sammanlagd oljeförbrukning om minst

l5 000 m3 eldningsolja. Därvid bör även fortsättningsvis den i

l4.l nämnda omräkningsfaktorn tillämpas beträffande den del av

oljeförbrukningen som belöper på elproduktionen vid kraftvärme-

verken. Vidare bör nu gällande regel om oljans förvaring vid driftstället kvarstå oförändrad.

14.5 Spillvärmeutnyttjande —

Under senare tid har ett utvidgat energisamarbete mellan kommun och industri diskuterats. Sålunda har statens industriverk låtit göra en inventering av möjligt spillvärmeutnyttjande. Med spillvärme från industrin avses sådan energi som, i ett eller flera steg, utnyttjas i en process och därefter inte kan tas tillvara i processen men har tillräckligt hög temperatur för att kunna användas t.ex. för uppvärmningsändamål.

I första hand är spillvärme tänkt att nyttjas i kommunernas fjärrvärmesystem. Om det utvidgade samarbetet mellan kommun och industri medför att kommunens kapacitet av pannreserv för värmeproduktion därigenom minskar kan detta medföra komplikationer från beredskapssynpunkt. Vid t.ex. en kris, då industrins pro-

162 kraft- och värmeverk

Lagringsskyldighet för

duktion nedgår ti11 en lägre nivå än den normaia fredstida produktionen kan tiiigången på spiiivärme minska. Värmeförsörjningen inom komunen måste trots detta kunna upprätthåiias pâ en ti11fredsstä11ande nivå.

Vi har inte närmare studerat frågan om spiiivärmets utnyttjande, vi1ken ligger utanför vårt utredningsuppdrag. Vi vi11 dock påpeka att det från allmän beredskapssynpunkt är angeiäget att - när spi11värme från industrin nyttjas i kommunernas fjärrvärmesystem - behovet av reservkapacitet beaktas så att erforderlig värmeförsörjning kan upprätthå11as även om spiilvärmet från industrin sku11e b0rtfa11a i ett krisiäge.

Om det utvidgade samarbetet me1Tan kommun och industri medför

att kommunens kapacitet av pannreserv för värmeproduktion därigenom minskar kan detta medföra kompiikationer från beredskapssynpunkt.

sou 1976:67 163

l5 LAGRINGSSKYLDIGHET FUR INDUSTRIELLA STORFURBRUKARE AV ÅNGKOL

l5.l Förbrukning av ångkol

Kol produceras av olika kvaliteter för olika användningsområden. Användningen varierar från förbränning för uppvärmning i industrier och hushåll till utnyttjande av kol som kemisk råvara.

Kol brukar vanligtvis indelas i två huvudgrupper nämligen

ångkgl för förbränning och gaskol (eller kokskol), som konverteras

till gas eller koks. För kommersiella ändamål indelas kolet mer i detalj efter typ, värmevärde och storlek.

I och med den s.k. oljekrisen 1973/74 har intresset för kol ökat. Den helt övervägande delen av den svenska kolimporten utgörs av gaskol, som är avsedd att konverteras till koks. Sedan en längre tid har importen av ångkol konstant legat på ca 400 kton per år. Någon större ökning av denna import räknar vi inte

med under programperioden, då det för närvarande i Sverige inte

finns sådana förbränningsanläggningar att nämnvärt större kvan-

titeter än i nuläget kan användas vare sig för bostadsuppvärm-

ning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras, så att energiproduktion ur kol blir billigare än med olja, kan det däremot tänkas att kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tjock eldningsolja. Med de regler som för närvarande gäller för lagringspliktiga förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen. Mot denna bakgrund har vi enligt våra direktiv att pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare.

164 Lagringsskyldighet för industriella storforbrukare av ängkol

Enligt industristatistiken för år l973 kan förbrukningen för nämnda år beräknas till drygt 400 kton. Fördelat på användningsområden uppgick kol för produktion av värmekraft till drygt 35 kton och för produktion av värme till knappt 50 kton. Den industriella förbrukningen för energiändamâl uppgick till drygt 277 kton och för icke-energiändamål (bl.a. kisel- och kalciumkarbidframställning) till knappt 47 kton.

Förbrukningen av ångkol för energiändamål fördelad på olika branscher framgår av tabell l5.l.

Tabell l5.l Industriell förbrukning av ångkol för energiändamål

Den industriella förbrukningen av ångkol för energiändamål under

avspärrning och krig beräknas med ledning av den normala, freds-

tida förbrukningen. Vi konstaterar att den kommersiella lagerhållningen och de kollager som överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens järnvägar disponerar är av en sådan omfattning att något behov av ytterligare lagerhållning för beredskapsändamål av ångkol inte föreligger. Uverstyrelsens lager är så stora att betydande kvantiteter kan användas för att ersätta del av behovet av tjock eldningsolja främst under en avspärrningssituation.

Lagringsskyldighet för industriella storforbrukare av dngkol 165

Om iagringsskyldighet införs även för förbrukare av ångkol eniigt samma regler som för närvarande gäiier för eldningsoija, sku11e denna inträda vid en samman1agd förbrukning av 24 000 ton under ångkoi en treársperiod. Denna beräkning baseras på ett genomsnittiigt hos energiinnehåil (effektivt värmevärde) ångkol av 25 120 kd (6 000 kca1) per kiiogram. Införandet av en sådan 1agringsp1ikt för industrieiia storförbrukare sku11e pâ grundva1 av statistiken för år 1973 innebära att endast fem sku11e b1i företag lagringsskyidiga. Dessa företag svarade nämnda år för drygt 90 % av den tota1a för enerförbrukningen giändamåi (exki. kraft- och värmeproduktion).

Med hänsyn ti11 de förhå11anden som a11tså råder f.n. finner vi att iagringsskyldighet ej bör införas för industrieiia storförbrukare av ångkoi. Om koianvändningen i framtiden ökar genom en övergång från e1dnings01ja ti11 kol kan detta medföra en nedgång i försörjningsberedskapen, varför vi föres1år att frågan om 1agringssky1dighet för ångkoi omprövas vid den i 6.7 föresiagna kontroiistationen.

Eniigt bestämmeiserna i Iagen om oijelagring m.m. (1957:343) kan medgivande Iämnas lagringsskyldig att i stä11et för eidningsoija lagra annat bräns1e förutsatt att sådant bränsle kan användas i eidningsanläggningen. Sådana medgivanden iämnades i re1ativt stor omfattning under de första åren av 1958-T962 års oijeiagringsprogram men har sedermera med några få undantag inte varit aktue11a. Vi anser att även i framtiden bör iagringspiiktig, som n0rma1t använder eidningsoija men har teknisk utrustning för att utnyttja exempe1vis k01, ha möj1ighet att fu11föra sin lagringsskyidighet genom Iagring av ko1.

sou 1976:67 167

l6 BEREDSKAPSLAGRING FUR UTRIKES SJUFART

l6.l Nuvarande bestämmelser

I lagen om oljelagring m.m. finns särskilda rörande olja regler för utrikes sjöfart i 6 och 7 §§. Av 6 § första första stycket punkten framgår att förbrukares lagringsskyldighet för olja som han importerat inte avser olja som förbrukas vid fartygs drift i utrikes trafik. Enligt 7 § andra momentet g) skall olja, som sålts för förbrukning vid drift i utrikes inte fartygs trafik, medräknas när basmängden för säljare fastställs.

Detta undantag från lagringsplikten har för olja som förbrukas vid sjöfart i utrikes trafik förelegat sedan lagringsskyldighet för oljeprodukter infördes. Förordningen den 10 juni 1938 angående handel med vissa mineraloljor tillämpades således inte på bunkerolja som såldes för förbrukning vid fartygsdrift i utrikes trafik. l955 års oljelagringskommittê fann ej anledning föreslå ändring på denna punkt men förordade att en uttrycklig föreskrift i klarhetens intresse skulle meddelas om förhållandet. Detta ansåg kommittén även böra medföra att användningen av olja i eget fartygs drift i utrikes trafik - vilket ju kunde beröra även svenska hamnar - inte skulle medföra lagringsplikt. I enlighet med kommitténs ställningstagande kodifierades praxis vad avser utrikes sjöfart i 1957 års oljelagringsförordning.

l968 års oljelagringskommittê framhöll att grunden till undantagsbestämmelsen vad avser utrikes trafik i 6 och 7 §§ oljelagringslagen är att sjötrafiken mellan Sverige och utlandet inte väntades kunna upprätthållas i krislägen och att det därför saknades skäl att beredskapslagra olja för sådan trafik.

168 Beredskapslagring för utrikes sjöfart

När det gäller fiskefartyg har läget ansetts vara ett annat. Fisket är av utomordentlig betydelse för folkförsörjningen under ett avspärrningsläge, varför resurser för att kunna upprätthålla fisket i kristider bör tryggas.

Enligt andra lagutskottets utlåtande (ZLU 1957134), vilket godkändes av riksdagen anses fiskefartygs oljeförbrukning inte likställd med förbrukning i fartygs drift i utrikes trafik. Detta har gällt så länge beredskapslagring ägt rum. Fiskefartygens oljeförbrukning har alltså inräknats i underlaget för lagringsskyldigheten.

Avgift för uppbyggnad av fredskrislager enligt lagen om särskild beredskapsavgift på oljeprodukter utgår ej på olja som har förbrukats eller försålts för fartygsdrift i utrikes trafik men däremot på den olja som fiskefartygen förbrukar.

l6.2 Behov av beredskapslager

Uthâlligheten mot kriser och krig och därmed behoven av beredskapslager har av oss bedömts utifrån andra förutsättningar än tidigare. Tidigare beredskapslagringsprogram tog närmast sikte på två typer av konflikter, nämligen krigs- och avspärrningsfallen. Vid båda förutsattes en total avspärrning.

Vi föreslår att den fortsatta oljelagringen skall avse även uppbyggandet av fredskrisreserver för att bl.a. täcka de mål som satts upp i det internationella energiprogrammet, Vidare föreslår vi att krigs- och avspärrningsreserverna skall fastställas med utgångspunkt från resultaten av de perspektivstudier och den programplanering som har genomförts under ledning av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Vid dessa perspektivstudier och denna programplanering har utnyttjats ett antal kris- och angreppsfall som är exempel på framtida miljöer i vilka det ekonomiska försvaret skall kunna verka. Dessa fall kan delas upp i olika faser under vilka import och export varierar. Denna planering avviker således från tidigare planering såtillvida som total avspärrning ej förutsätts under samtliga faser av fallen.

Beredskapslagring för utrikes sjöfart 169

Tvärtom beräknas viss export och import ske under större delen av fallen. Krav på transportkapacitet föreligger följaktligen och därmed behov av beredskapslager för den utrikes sjöfarten. Samma uppfattning uttalade försvarsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande över den i våra direktiv nämnda motionen l974:838, angående befrielse från avgiftsskyldighet för oljelagring för fiskefartyg i utrikes trafik, (FöU l974:2y):

Man kan tänka sig krisfall - avspärrningsfall - vid vilka det särskilt i ett inledande skede och mot slutet av krisen är både nödvändigt och möjligt att upprätthålla sjöfart mellan Sverige och utlandet. En viss beredskapslagring för sådant ändamål kan därför vara motiverad. Frågan bör enligt utskottets mening övervägas i samband med förberedelserna för ett nytt oljelagringsprogram efter utgången av lagringsperioden l970-76.

Även energiberedskapsutredningen, EBU, framhöll i sitt betänkande vikten av att landet kan möta bunkeranspråken från internationell sjötrafik under en kris. Utredningen påpekade att det därför från allmän försörjningssynpunkt är väsentligt att landet förfogar över tillräckliga lager.

Det internationella energiprogrammet, IEP, medför inte någon skyldighet för medlemsland att lagra olja för utrikes sjöfart. Frågan om fredskrislagring för den utrikes sjöfarten behandlas dock inom IEA. Om olja för utrikes sjöfart kommer att inbegripas i programmet är f.n. emellertid oklart (se kapitel 8).

Under en fredskris förutsätts samhället så långt möjligt upprätthålla produktion, export och sysselsättning. Detta medför att transporterna inklusive den utrikes sjöfarten skall kunna upprätthållas på i stort sett normal nivå. Behoven av oljelager för en fredskris framstår därmed än mer markant än under en avspärrningssituation.

Vi konstaterar sålunda att behov av beredskapslager för utrikes sjöfart såväl under krig och avspärrning som under en föreligger fredskris.

170 Beredskapslagring för utrikes sjöfart

I den ovan nämnda motionen (1974:838) föresiâs en författningsändring, som medger befrieise från avgiftsskyidigheten beträffande oljeiagring för fiskefartyg. Härmed skuiie a11t yrkesmäsrigt fiske, som sker utanför svenskt territoriaivatten bii jämstäiit med övrig utrikes sjöfart.

Samma förslag behandiades av 1969 års riksdag i samband med att riksdagen tog stäiining tili innevarande oijeiagringsprogram. Riksdagen avslog då en motion med samma syfte som den nu behandiade.

Eniigt försvarsutskottets yttrande över motionen är fisket i .krisiägen aiitjämt utomordentiigt viktigt för iandets försörjning. Utskottet framhåiier att de fiskefartyg som i fredstid normalt iandar sina fångster utomiands i ett krisiäge i stäiiet kan förväntas ianda fångsterna i Sverige. Vi anser därför att beredskapsiagring av drivmedei är motiverad även såvitt gäiier de fiskefartyg som i dagsiäget iandar sina fångster utomiands.

Våra överväganden om iagringsansvar och ekonomisk för beiastning oija för drift av fartyg i utrikes trafik redovisas i kapitei 17 respektive 18.

1976:67 171 sou

17 INVESTERINGSKOSTNADER OCH LAGRINGSANSVAR

17.1 Ansvar för tidigare 1agringspr0gram

17.1.1 Lagringen före år 1958

Sky1dighet före1åg från år 1938 för o1jehande1n att hå11a vissa av o1ja och o1jeprodukter. Statsbidrag ti11 denberedskaps1ager inte i någon form, utan fick na 1agring utgick o1jeföretagen kompensera sig för kostnaderna prisvägen.

17.1.2 01je1agringsprogrammet 1958-1962

I det som gä11de för perioden 1958-1962 å1åg 01je1agringsprogram 1agringen o1jehande1n och storförbrukarna av e1dningso1ja. Inför 1ageruppbyggnaden beräknades av 1955 vesteringskostnaderna års ti11 600 mi1j.kr. Detta be1opp innefato1je1agringsk0mmittê tade såvä1 kostnaden för av cisternan1äggningar som uppförande kostnaden för anskaffning av varan. Kostnadsberäkningarna för uppförande av cisternan1äggningar grundade sig på ett genomsnitt av aktue11a kostnader för o1ika typer av 1agringsan1äggningar. Kostnaderna uppgick ti11 120 kr per m för ovanjordscisterner

och ti11 200 kr per m3 för skyddade 1agringsutrymmen. Vid fast-

stä11andet av den tota1t erforder1iga cisternv01ymen utgick man från en genomsnitt1ig fy11nadsgrad av 65 %. För de skyddade förvaringsutrymmena räknade man dock med en något högre fy11av importpriserna hösten 1956. nadsgrad. Varupriserna utgjordes för varan beräknades så1unda ti11 samman- Anskaffningskostnaden 250 mi1j.kr och cisternkostnaderna ti11 350 mi1j.kr. Av to- 1agt ta1k0stnaden, 600 mi1j.kr.. beräknades 500 mi1j.kr. hänföra sig

ti11 1ageruppbyggnad hos o1jehande1n och 100 mi1j.kr. ti11 1a-

geruppbyggnad hos 1agringsp1iktiga förbrukare av o1ja.

172 lnvesteringskostnader och lagringsansvar

Det ansågs rim1igt att o1jebranschen svarade för de1s det automatiska kapita1ut1ägg, som branschen sku11e ha fått vidkännas vid en fortsatt ti11ämpning av 1938 års 1agringsbestämme1ser, de1s en ytter1igare 1agringskostnad om 15 mi1j.kr. per år. Ti11sammans motsvarade dessa insatser från branschens sida 40 % av de ár1iga kapita1k0stnaderna för programmet. Resterande 60 % av kostnaderna för programmet täcktes med statsmede1 i form av ränte- och amorteringsfria 1ån. För den skyddade ut- 1agringen gick bidrag med högre be1opp. Dessa 1ån sku11e avskrivas under en tid av tjugo år. På samma sätt ti11fördes de 1agringsp1iktiga förbrukarna 60 % av kostnaderna för 1agringen. Någon särski1d beredskaps1agringsavgift utgick ej, utan o1jehande1n fick kompensera för kostnaderna sig genom priset. De 1agringsp1iktiga förbrukarna fick söka kompensera sig för sina beredskaps1agringskostnader genom de rabatter de kunde utverka vid inköp av o1ja från 01jehande1n.

17.1.3 01je1agringsprogrammet 1963-1969

Även i 01je1agringsprogrammet 1963-1969 å1åg 1agringen o1jehande1n och storförbrukarna av e1dningso1ja.

1961 års 01je1agringskommittê gjorde en motsvarande beräkning av investeringskostnaderna för 1ageruppbyggnaden 1963-1969. Genomsnittspriset för uppförande av ovanjordscisterner ti11 angavs

100 kr. per m3 och för skyddade an1äggningar ti11 200 kr per m3.

Vid beräkningen av tota1t erforder1ig för ovancisternvo1ym jords1agring angav kommittén fy11nadsgraden ti11 75 % för e1dnings01j0r och 70 % för övriga produkter. För skyddade an1äggningar beräknades fy11nadsgraden ti11 80 %. För andra produkter än tjocka e1dningso1jor beräknades varupriset ti11 genomsnitt- 1igt importpris för en 1everans av 13 500-25 000 ton vara från det karibiska området. För tjocka e1dnings01j0r konstaterade kommittén att konkurrensen medfört en sådan att prissättning den verk1iga prisnivån hade kommit att 1igga betyd1igt under de framräknade importpriserna. Ett varupris som utgjordes av mede1försä1jningspriset för de tio största företagen på den svenska marknaden ansågs därför bättre återspeg1a det verk1iga priset. De t0ta1a investeringskostnaderna för programmet beräknades ti11

Investeringskostnader och Iagringsansvar 173

812 milj.kr., vilket inkluderade lagerökning av kol och koks med ca 30 milj.kr.

Statliga bidrag till de lagringsskyldiga utgick i form av indexreglerade ränte- och amorteringsfria lån avsedda att täcka ca 50 % av kostnaderna för programmet. Till följd av fallande oljepriser under perioden och övergång till större lagringsanläggningar blev oljehandelns och de lagringspliktiga förbrukarnas andel av kostnaderna för programmet endast ca 40 %. För att täcka sina kostnader för oljelagringen tog oljehandeln ut beredskapslagringsavgifter inkluderande såväl investeringskostnader som driftkostnader för lagringen.

För att undvika att beredskapslagringsavgifterna reducerades genom beskattning till följd av att pristillägget till täckande av kapitalkostnaden för beredskapsanläggningar kunde beräknas inflyta till företagen i snabbare takt än de skattemässigt kunde avskrivas, hemställde Svenska Petroleum Institutet om lagstiftning som möjliggjorde tidsmässig överensstämmelse mellan influtna avgifter och utgifter för beredskapslagringen. Ett system för detta byggdes upp genom tillskapandet av Stiftelsen Petroleumbranschens Beredskapsfond. Företagen betalade in investeringsdelen av beredskapslagringsavgifterna till fonden och fick rätt att skattemässigt dra av inbetalade belopp. Beloppen fick lyftas ur fonden allteftersom kostnaderna för lagringen uppstod. Utbetalade belopp från fonden skulle beskattas hos företaget. Fonden var icke skyldig erlägga skatt för inkomst eller förmögenhet.

l7.l.4 Oljelagringsprogrammet l970-l976

Även innevarande oljelagringsprogram har till övervägande del onr besörjts av oljehandeln och de större förbrukarna av eldningsolja.

Investeringskostnaderna beräknades av 1968 års oljelagringskommittê på samma sätt som l96l års kommitté.

För beräkning av cisternanläggningskostnaderna samlade kommittén in uppgifter om anläggningskostnader för flertalet av de anlägg-

174 och

Investeringskosmader Iagringsansvar

ningar som hade uppförts under perioden l965-l967. Dessa uppgifter utgjorde grunden för beräkningen av kostnaderna för ovanjordsanläggningar. För anläggningar avseende bensin, tjocka eldningsoljor och övriga produkter föreslogs ett enhetspris om

llO, 80 respektive 65 kr. per m3.

Beträffande skyddade och de särskilt lokaliserade anläggningar som föreslogs gjorde kommittén förkalkyler, där särskild hänsyn togs till merkostnaden för skyddet och lokaliseringen. För de

skyddade anläggningarna beräknades kostnaden till l65 kr.per m3

och för de lokaliserade till 73 kr. per m3.

För den oskyddade lagringen angavs fyllnadsgraden till 75 % för drivmedel och till 80 % för eldningsoljor. För den skyddade och särskilt lokaliserade lagringen ansåg kommittén - med hänsyn som här torde bl.a. till den ringa omsättning komma i fråga att fyllnadsgraden kunde höjas till 90 %.

Varukostnaden beräknades med utgångspunkt från importpriserna. För de kvantiteter som skulle lagras i skyddade eller särskilt lokaliserade anläggningar gjordes ett tillägg för lossning och

frakt etc. om l2 kr. per m3.

Den totala investeringskostnaden för programmet beräknades till 760 milj.kr., varav merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen utgjorde 80 milj.kr i dåvarande prisläge. Dessutom tillkom investeringkostnaden för gasollagring och lagring för stadsgasindustrin om 27,6 respektive l8,7 milj.kr samt utanför programmets ram - investeringen för statlig lagring av koks.

Kommittén framhöll att det under de två tidigare oljelagringsprogrammen tillämpade systemet med kraftig statlig subvensionering av oljelagringen främst hade motiverats av att det hade varit fråga om en tillfällig, kraftig utbyggnad av oljelagringen. Detta resonemang ansågs inte längre tillämpligt när landet var inne på sitt tredje oljelagringsprogram, varför en övergång till finansiering prisvägen borde komma till stånd. Merkostnaden för den skyddade lagringen borde dock som dittills bäras av staten

Investeringskostnader och lagringsansvar 175

bl.a. med hänsyn till de lokaliseringskrav som gäller för de skyddade lagringsutrymmena. Av samma skäl förordades statlig finansiering av merkostnaden för särskilt lokaliserad lagring. De

statliga bidragen borde som tidigare utgå i form av ränte- och

amorteringsfria lån, som avskrevs under en 20-årsperiod. Kommittens förslag antogs i sin helhet.

Den del av nuvarande oljelagringsprogram för vilken inga statsbidrag utgår finansieras genom beredskapslagringsavgifter som tas ut av konsumenterna. Beredskapslagringsavgiften består av två delar. Den ena delen avser att finansiera inerforderliga vesteringar i cisternanläggningar och varulager inom ramen för lagringsprogrammet. Den andra avser att täcka driftkostnaderna för de lagringsskyldigas beredskapslager. Lagringsskyldiga förbrukare kompenseras för sina lagringskostnader genom att beredskapslagringsavgift ej utgår på deras inköp av oljeprodukter från oljehandeln. Beredskapslagringsavgifterna (investeringsdelen) inbetalas till och förvaltas av en särskild stiftelse, Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond - i l963-1969 års program motsvarad av Stiftelsen Petroleumbranschens Beredskapsfond.

Utbyggnaden av lagringsutrymmen för den del av lagringsprogrammet, som avser skyddad eller särskilt lokaliserad lagring för perioden l970-l976 handhas av ett av oljebranschen samägt företag, Svensk Petroleumlagring Tre AB (SPL III). I tidigare program motsvarades detta företag av Svensk Petroleumlagring AB och AB Svensk Petroleumlagring, vilka efter öutbyggnadsskedet vergick till förvaltning av anläggningarna under namnen Svensk Petroleum Förvaltning AB respektive AB Svensk Petroleumadministration. Den oskyddade och icke lokaliserade lagringen är vanligen en integrerad del i den kommersiella verksamheten för de lagringsskyldiga företagen.

Någon skyldighet att vara med i Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond föreligger ej. Varje deltagande företag har sitt eget konto i fonden. Det är således ej fråga om någon gemensam kassa för oljelagring. Företagen har allteftersom lagringsplikten utökats lyft häremot svarande belopp ur fonden. Denna kon-

176 och

Investeringskøstnader Iagringsansvar

struktion med en fond har - som nämnts - va1ts av skattetekniska skä1 eftersom avgifterna för 1agringen beräknas f1yta in ti11 företagen i snabbare takt än beredskapsan1äggningarna kan avskrivas. Avgifterna ti11 fonden är, en1igt 1agen om rätt att vid inkomsttaxering erhå11a avdrag för be1opp som ti11förts Stifte1sen Petro1eumindustriens Beredskapsfond m.m., avdragsgi11a vid inkomsttaxeringen. Utbeta1ade mede1 från fonden ti11 företagen ska11 dock beskattas som inkomst. Härigenom motverkas att be-

1opp som förutsatts i sin he1het stå ti11 förfogande för 1ag-

ringen reduceras genom beskattning.

17.1.5 K0ntro11stationen år 1973

Kontr011stationen för 1970-1976 års 1agringsprogram hade b1.a.

ti11 uppgift att mot bakgrund av 0ECD:s råds rekommendation den 29 juni 1971 om ett 90 dagars 1ager beräkna den 1agerhå11ning som behövdes för att Sverige sku11e kunna uppfy11a den rekommenderade må1sättningen i fråga om beredskaps1agring av o1jor. B1.a för att uppfy11a detta må1 beräknades en ökning av 1agringen be-

hövas med 1,5 mi1j. m3 råo1ja. K0ntro11stationen 1ade också fram

ett a1ternativt förs1ag innebärande 1agring av 3 mi1j. m3 rå01ja

Utredningen förordade det större a1ternativet.

Den utökade 1agringen föres10gs ske genom statens försorg. För att finansiera denna 1agring föres1ogs att en särski1d beredskapsavgift sku11e tas ut på o1jeprodukter. Uppbörden av denna avgift borde ske i samband med uppbörden av energiskatt. I propositionen som ans1öt ti11 utredningens förs1ag framhö11s att råo1je1agring var att föredra framför färdigprodukt1agring eftersom detta skapade större f1exibi1itet vid en kris. De skä1 som tidigare ta1at emot råo1je1agring näm1igen en begränsad inhemsk föräd1ingskapacitet - var nu undanröjda genom ti11komsten av ytter1igare inhemsk raffinaderikapacitet.

Riksdagen fattade bes1ut i en1ighet med propositionen. Lagringen omhänderhas av överstyre1sen för ekonomiskt försvar. Inf1utna beredskapsavgifter ti11förs ett särski1t icke räntebärande konto i riksgä1dskontoret, 01je1agringsf0nden.

lnvesteringskostnader och Iagringsansvar 177

Kontroiistationen-gjorde kostnadskaikyler för lagring i såväi färdigprodukter som råoija för att täcka de reviderade iagringsmåien och 0ECD:s 90 dagars iager.

Vid kostnadsberäkningarna för aniäggningar för färdigprodukter gjordes tiiiägg ti11 de av 1968 års oijeiagringskommitté beräknade kostnaderna med ca 30 % — främst beroende på de starkt stegrade piåtpriserna. Samma fyilnadsgrader, som 1968 års kommitté hade angivit, användes vid beräkningarna. Aniäggningskost-

naderna för råoijeaniäggningar beräknades ti11 70 kr. per m3

och fyiinadsgraden ti11 90 %. Varupriserna beräknades enligt importpriserna under första kvartalet 1973.

Vid va1 av råoijetyp togs hänsyn endast ti11 pris och optimait raffinaderiutbyte under beaktande av det framräknade behovet av färdiga produkter.

Den totala investeringskostnaden för aiternativet färdigprodukt-

lagring beräknades ti11 335,8 mi1j.kr. och för råoijeaiternativet ti11 268,7 mi1j.kr.

Det högre râoijeaiternativet kostnadsberäknades till 485 mi1j.kn

eftersom aniäggningskostnaden per m3 beräknades sjunka med ca

15 % ti11 f61jd av att större iagringsaniäggningar kunde väijas.

17.1.6 Ytter1igare besiutad iagring under innevarande period

Genom riksdagens besiut åren 1974 och 1975 m6j1igg6rs en utök-

ning av beredskapsiagringen av o1ja med ytterligare 1 miij. m3

e1dningso1ja och 3 mi1j. m3 réo1ja e11er o1jeprodukter. Dessa

1ager är främst avsedda att användas i fredskriser. Lagringen ska11 ske genom statens försorg och omhänderhas av överstyreisen för ekonomiskt försvar. Finansieringen ska11 ske genom uttag av särskiid beredskapsavgift på oijeprodukter pâ samma sätt som för tidigare besiutad råoijeiagring.

178 och

Investeringskostnader Iagringsansvar

17.2 Kommande oijeiagringsprogram

17.2.1 Lagringsansvar för kommande program

Det kan mot bakgrund av vad ovan anförts konstateras att det utöver den statiiga iagring som finansieras över statsbudgeten f.n. finns två beredskapsiagringssystem. Det ena är den traditione11a beredskaps1agringen, den s.k. tvångslagringen, i nä-

ringsiivets regi finansierad prisvägen med beredskapslagrings-

avgifter, uttagna av branschen sjäiv, samt stat1iga bidrag. Det andra är den statiiga-iagring av råolja och eldningsoljaa som finansieras med särskilda beredskapsavgifter på oijeprodukter som uppbärs av riksskatteverket i ansiutning t111 uppbörden av energiskatt.

17.2.1.1 Vissa konsekvenser av nuvarande tvångsiagringssystem

De iager som har byggts upp inom tvångslagringssystemet har som ovan nämnts finansierats b1.a. genom uttag av beredskapsiagringsavgifter av konsumenterna - e11er för 1agringsp1iktiga förbrukare genom motsvarande befrieise från avgiften - samt genom innebär att beredskapslagren utgör föstatiiga bidrag. Systemet retagens egendom. Företagen får emeiiertid inte utan ti11stånd förfoga över tvångsiager. Ett företag som minskar sin marknadsande1 och därigenom sin ande1 av det tota1a tvéngs1agret får förfoga över det tidigare tvângslagret. Likaså får ett företag, i det fa11 iagringsmåiet för en viss produkt sänks, möjiighet att disponera det 1ager som tidigare utgjorde tvångsiager. En föijd av att företagen är ägare ti11 beredskapsiagren är vidare att dessa genom utmätning e11er konkurs kan tagas i anspråk för tiiigodoseende av företagets borgenärer. Likaså kan ett företag som minskar sin marknadsande1 e11er he1t lämnar den svenska marknaden säija ut av sitt tidigare tvångsiager. I ett sådant fa11 uppstår dock återbetalningsskyidighet för icke avskrivna stat1iga Tån. Dessa möj1igheter att förfoga över lager anskaffade för beredskapsändamål framstår som otilifredsstäiiande eftersom iagren huvudsakiigen har finansierats av de s1ut1iga konsumenterna och av staten.

Investeringskostnader och lagringsansvar 179

Enligt det system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångslagringen har den del av kostnaden för det ökade lagringsmålet, som inte täcks av statliga lån, finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För flertalet företag sker som ovan nämnts finansieringen genom en gemensam fond, där varje företag har sitt eget konto. De slutliga bidragen från fonden till det lagringspliktiga företaget är inte kopplade till det enskilda företagets andel i lagringsmâlet. Detta medför en över- eller underkompensation för företag som minskar respektive ökar sin marknadsandel. Ett företag som minskar sin marknadsandel av en viss produkt erhåller ett överskott i fonden medan ett företag som ökar sin marknadsandel inte får täckning för kostnaden för sin andel i det ökade lagringsmålet. Underkompensation drabbar i särskilt hög grad företag som blir lagringsskyldiga först när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade marknadsförändringar under programperioderna liksom också saldon i fonden vid programperiodens utgång vittnar om att de här angivna effekterna varit ekonomiskt betydande. Sålunda har för vissa företag överskott om mângmiljonbelopp uppstått.

Motsvarande effekter uppstår för de företag som står utanför fonden liksom för de lagringspliktiga förbrukarna. Konsekvenserna för förbrukarna blir emellertid inte lika vittgående eftersom kostnaderna för olja i regel utgör en relativt liten del av deras totala kostnader för sin verksamhet.

Enligt gällande regler skall det totala lagringsmålet fördelas mellan de lagringsskyldiga. Detta får till följd att ett nytillkommande lagringsskyldigt företag förutom sin andel i ökningen av lagringsmålet för perioden, även får ta del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom beredskapslagringsavgifter, som tagits ut under tidigare perioder, och genom statliga bidrag. Det nytillkommande lagringspliktiga företaget måste finansiera sin andel i tidigare lagringsmål med eget eller upplânat kapitel. Motsvarande gäller om ett oljeföretag ökar sin marknadsandel eller en lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

180 och lagringsansvar

Investeringskostnader

De skyddade och särskilt lokaliserade lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden 1963-l969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en lagringspliktig förbrukare genom SPL-bolagens försorg. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga till det SPL-b0-

lag, som har haft ansvaret för byggnationen och som äger anlägg-

ningen. Låneformen har valts av skattetekniska skäl. Enligt gällande konsortialavtal mellan delägarna i respektive SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande till företagens andelar i skyddad respektive lokaliserad lagring. Efter samma grund fastställs företagens bidrag till finansieringen i form av lån till SPL-bolaget. Bolagets styrelse äger enligt konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har friställts genom att ett företags lagringsskyldighet har bortfallit eller minskat. Det enskilda företaget har inte rätt att få tillbaka sitt bidrag (lån) till SPL-bolaget men är däremot oförhindrat att disponera över det fysiska lagret av olja. Företaget är vidare skyldigt att de statliga lånen i den mån dessa

återbetala

inte har avskrivits. Ett nytillkommet lagringspliktigt företag har inte rätt att få disponera utrymme i en anläggning där utrymme friställs för lagring enligt det tidigare lagringsmål för vilket anläggningen ursprungligen har byggts. I ett sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringsprogram av de i det ursprungliga lagringsprogrammet ingående företagen eller disponeras för annat ändamål.

Som framgår av det föregående innebär det nuvarande systemet betydande nackdelar för företag som önskar etablera sig på marknaden respektive öka sin marknadsandel. Mindre oljeföretag kan tvingas att avstå från egen import eller att hålla nere försälj-

ningen under 20 000 m3 per år för att på så sätt undgå lagrings-

plikt. Ett oljeföretag som ökar sin försäljning av eldningsolja

med 2 000 m3 per år från l9 000 till Zl 000 m3 blir skyldigt att

bygga upp ett tvångslager till en total investeringskostnad i storleksordningen 3,5 milj.kr. Denna investering skulle huvudsakligen behöva finansieras på annat sätt än via influtna avgiftsmedel. Systemet verkar således i hög grad försvårande för etablering och marknadsexpansion.

Investeringskostnader och lagringsansvar 181

Dessa negativa effekter av nuvarande system konstaterades redan av l968 års oljelagringskommitté. Kommittén ansåg att ett nytillkommande företag verkligen kom i ett sämre läge än redan förut lagringsskyldiga och övervägde om särskilda övergångsbestämmelser borde införas ur rättvisesynpunkt för nytillkommande lagringspliktiga. Kommittén föreslog emellertid att inga särskilda bestämmelser borde införas för att underlätta etablering på marknaden för nytillkommande företag. Emellertid uttalade kommittén att - inom ramen för gällande dispensregler - borde möjlighet finnas att jämka lagringsskyldigheten för nytillkommande lagringsskyldiga, då från konkurrenssynpunkt direkt stötande orättvisor uppstod. Samtidigt påpekades dock att dispensregeln endast borde utnyttjas i strängt begränsad omfattning och endast övergångsvis. Överstyrelsen har under innevarande period endast i något fall och endast för kortare tid meddelat dispens från lagringsskyldighet för ett nytillkommande lagringspliktigt företag.

Under perioden har ett fåtal oljehandelsföretag blivit lagringsskyldiga.

l7.2.l.2 Olika alternativ för kommande oljelagringsprogram

Den av oss föreslagna utökningen av oljelagringen kan antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en kombination av båda dessa alternativ. Till en början kan erinras om skälen till att beredskapslagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har ombesörjts av näringslivet. Ett av de mest vägande skälen var att lagringen därigenom kunde ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsättning av lagren kunde tillgodoses. Omsättningskravet är framför allt aktuellt för motorbensin. Detta krav ansågs ej kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt för det fall lagringen skedde i statlig regi. En från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren åstadkoms även till viss del genom att de enskilda företagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes staten inte disponera tillräckligt kunnande och erforderliga organisatoriska resurser för att omhänderha lagringen.

182 och Iagringsansvar

Investeringskostnader

Alternativet att lagra råolja, vilket starkt minskar kravet på omsättning, aktualiserades inte då landet tidigare saknade inhemsk raffinaderikapacitet av mer betydande omfattning.

Vid tidpunkten för kontrollstationens förslag till utökad laghade raffinaderikapaciteten i landet byggts ut i en omfattring ning som möjliggjorde en försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som tidigare färdigprodukter. Efter driftstarten vid Scanraff AB:s raffinaderi vid Brofjorden sommaren l975 kan ca 65 % av tillförseln till marknaden täckas av produkter från inhemska raffinaderier. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till att möta fredskriser och i viss mån avspärrningssituationer behövde heller inga krav från skyddssynpunkt ställas på spridning av lagren. Det ansågs därför rimligt att den fortsatta lagringen skedde på det sätt som var ekonomiskt mest för- Som påpekas ovan under l7.l.5 kostnadsberäknade kondelaktigt. trollstationen såväl alternativet färdigproduktlagring som råoljelagring. Råoljelagring framstod därvid som det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Det kan konstateras att avgjort råoljelagring dessutom skapar en större flexibilitet eftersom i viss utsträckning kan anpassas till de produktframställningen aktuella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de insom tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring nu vändningar var i allt väsentligt undanröjda och att staten genom överstyrelsen hade en lämplig organisation med kunnande på omrâdet för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljeavsevärda administrativa fördelar för lagring ansågsinnebära tillsynsmyndigheten jämfört med lagring enligt nuvarande tvångslagringssystem.

Våra till lagringsmål för oljor och oljeprodukter inneförslag bär dels en utökning av fredskrisreserven så att den bl.a. får en sådan att kraven enligt det internationella eneromfattning giprogrammet uppfylls utan att krigs- och avspärrningsreserverna behöver tas i anspråk, dels en utbyggnad av reserverna för är dock krig och avspärrning. Krigsreservens utbyggnad begränsad och berör endast några få produkter.

Investeringskostnader och lagringsansvar 183

Vi har vid våra överväganden om fördelningen av lagringsansvaret för den kommande lagringen förutsatt att den fortsatta utbyggnaden av fredskrisreserven skall ske på samma sätt som tidigare, dvs. genom statlig lagring av i första hand råolja finansierad genom uttag av särskilda beredskapsavgifter. Vi ifrågasätter emellertid mot bakgrund av vad som ovan anförts om inte även utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi. Vi anser det vara principiellt riktigt att de lager av olja som riksdagen beslutar om för att trygga energi-

försörjningen i kristid och som ytterst bekostas av landets ol-

jeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undvikes de ovan under l7.2.l.l redovisade negativa konsekvenser som nuvarande tvångslagringssystem medför. En utökad statlig råoljelagring innebär att den från beredskapssynpunkt önskvärda spridningseffekten inte uppnås i samma omfattning, eftersom råoljelager bör ligga i anslutning till raffinaderierna. I en avspärrningssituation förutsätts emellertid normala transportmöjligheter föreligga varför kravet på spridning av avspärrningsreserven inte torde hindra att en mindre del av denna lagras i form av råolja.

Om lagringen under nästkommande lagringsperiod skall ske i statens regi bör som första krav uppställas att lagren inte behöver omsättas. Detta kan enligt vår mening endast ske genom lagring av råolja i så stor utsträckning att behovet av de omsättningskrävande produkterna täcks i råolja. För en råoljelagring av denna omfattning måste det övervägas huruvida

erforderlig raffinaderikapacitet finns inom landet

- finns inom landet för distrierforderlig transportkapacitet bution i kristid av färdigprodukter från raffinaderierna till konsumtionscentra

- finns för tekniska möjligheter utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslutning till befintliga raffinaderier

- färråoljelagring är gynnsammare ekonomiskt än motsvarande digproduktlagring.

184 Investeringskosmader och Iagringsansvar

Vid råoljelagring bör även vissa mindre kvantiteter tillsatsmedel, t.ex. tetraetylbly, lagras genom överstyrelsens försorg.

l7.2.l.3 Raffinaderikapacitet

Raffinaderikapaciteten - exklusive asfaltraffinaderier - inom landet beräknas enligt prop. l975/76:l24 uppgå till ca 65 % av värt behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år l985.

Det krisförlopp som ligger till grund för vår bedömning av behoven under avspärrning förutsätter att importen successivt går ner samtidigt som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in. Under förutsättning att förutom merparten av fredskrisreserven ä-

ven en mindre del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan

den totala råoljekvantiteten för såväl fredskris som avspärrning inklusive beräknad import raffineras inom landet under det av oss studerade tidsförloppet för en avspärrningssituation.

I en fredskris kan förväntas att importen kan upprätthållas i större utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligt större jämfört med en avspärrningssituation. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till beräknad import och landets raffinaderikapacitet kunna täckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

l7.2.l.4 Transportkapacitet

Genom koncentrationen av raffinaderikapacitet till västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora krav att ställas på möjligheten att vidaretransportera de vid raffinaderierna erhållna produkterna. Avgörande härvidlag är huvudsakligen tillgången på tankfartyg och järnvägstankvagnar.

Av de år 1975 från de svenska raffinaderierna uttransporterade kvantiteterna olja och oljeprodukter (inkl. bunkeroljor) gick 8,2 milj. ton med båt, 0,6 milj. ton med järnväg och l,5 milj. ton med tankbil. Under en fredskris torde transporterna av oljeprodukter som raffineras inom landet kunna ske utan större störningar och i erforderlig omfattning. Möjligen kan problem upp-

Investeringskøstnader och lagringsansvar 185

komma vad avser transporterna med båt, då oljebolagen endast i mycket begränsad omfattning äger i Sverige registrerat tanktonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt är sysselsatta med denna typ av transporter även under sådana omständigheter kommer att fortsätta sin verksamhet här i landet.

Sjötransporternas relativa betydelse kan under en avspärrningssituation väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detta gäller speciellt tankfartyg med avseende på behovet att transportera de raffinerade produkterna från raffinaderierna på västkusten till konsumtionscentra på ostkusten. Under sådana omständigheter blir möjligheten att med tankfartyg gå ge-

nom Öresund av stor betydelse.

Av det svenska produkttanktonnaget på mellan 3 000 och 42 000 ton dödvikt år l975, vilket totalt motsvarar knappt 460 000 ton dödvikt, beräknas av det totala tonnaget ca ll5 000 ton dödvikt kunna passera Öresund med full last under en avspärrningssituation. Det bör dock betonas att den andel färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna typ av transport är relativt ringa.

En slutsats som kan dras av det ovan anförda är att transportproblemen vad gäller råoljelagring torde kunna lösas under både

en fredskris och en avspärrningssituation, i det senare fallet

under förutsättning att ordinarie svenskregistrerat kusttanktonnage kan behållas i svenska farvatten.

l7.2.l.5 Förläggning av lagringsutrymmen

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har inventerat möjligheterna till utbyggnad av råoljeanläggningar, vid nu projekterade eller planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna, i den omfattning som skulle erfordras för att lagra den utökade fredskris- och avspärrningsreserven i form av råolja. Det har därvid framkommit att överstyrelsen med säkerhet f.n. totalt

kan bygga bergrum för inlagring av 5,3 milj. m3 råolja. Dess-

186 Investeringskøstnader och lagringsansvar

utom anser överstyrelsen det möjligt att bygga ut för lagring av ytterligare 3,5 milj. m vid nu planerade lagringsplatser.

För ytterligare en milj. m3 föreligger en viss osäkerhet vid be-

dömningen av utbyggnadsmöjligheterna bl.a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Förutom ovan nämnd utbyggnadskapacitet finns möjligheten att bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekterade. Detta torde dock liksom för en del av de tidigare nämnda utbyggnadsmöjligheterna medföra ökade kostnader för lagerutrymmena eftersom bl.a. kajer behöver byggas och inseglingsleder kan komma att behöva iordningställas.

l7.2.l.6 Ekonomisk dimensionering

Vi beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaktande av angivna behov av färdigprodukter, varukostnader och beräknade lagringsanläggningskostnader.

Lagerbehov

Beredskapslagringsbehovet av färdiga produkter och behovet av utbyggnad av cisternanläggningar under det av oss föreslagna programmet framgår av den hemliga bilagan.

Val av råoljetyp

För valet av råolja måste följande faktorer beaktas, nämligen utbytestal, uppvärmningskrav, svavelhalt, anskaffningsmöjlighet och pris.

Med hjälp av överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Svenska Petroleum Institutet har uppgifter inhämtats från landets raffinaderier om raffinaderiutfallet för olika råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av vissa produkter har även inhämtats. Det har därvid framkommit att de råoljetyper som ger ett utfall som bäst överensstämmer med behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

Investeringskostnader och Iagringsansvar 187

Ett krav som bör ställas vid val av råolja för lagring är att oljans stelningspunkt är sådan att den kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan visserligen lagras utan värmning under kortare perioder men torde inte klara långtidslagring utan viss Lagring av Nordsjöolja innebär således högre uppvärmning. kostnader till följd av att lagringsutrymmena måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den lätta produceras i stora mängder och kan arabiska_rå0ljan

anses lätt att erhålla under normala förhållanden. Nedanstående tabell visar också att priset på t.ex. Arabian Light är relativt fördelaktigt jämfört med andra råoljor av motsvarande typ.

Vad beträffar svavelhalt är Nordsjöoljorna lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

Vi väljer med hänsyn till vad ovan har anförts att vid beräkfrån lätt arabisk olja. Lagringen bör dock kunna ningarna utgå ske även i annan råolja, t.ex. Nordsjöolja. Vi anser i likhet med vad som anförts i kontrollstationens betänkande att man i händelse av en kris får acceptera ett högre svavelutsläpp än eljest för att erhålla nödvändig energi.

188 Investeringskastnader och Iagringsansvar Denna râ01jetyp ger vid normal kommersie11 drift vid raffinaderierna fö1jande utbyte i färdiga produkter (v01ympr0cent):

m0t0rbränn01ja

31°3 tunna e1dningso1jor tjocka e1dnings01j0r 42,3

Varukostnader

Importpriserna för färdigprodukter återspeg1ar såvä1 priser på den s.k. spotmarknaden som avräkningspriser inom internati0ne11a koncerner. Avräkningspriserna baseras i viss utsträckning på verk1ig råoljekostnad. Importpriset för rå01ja överensstämmer van1igen med gä11ande marknadsnotering med ti11ägg för frakt ti11 svensk hamn. Vi anser att mede1imp0rtpriserna för såvä1 rå- 01ja som färdigprodukter under första kvarta1et 1976 kan användas för våra beräkningar av varukostnaderna även om den va1da rå01jetypen är 1ätt arabisk 01ja. Som ovan redovisas var under första kvarta1et 1976 importpriset på Arabian Light 350 kr per

m3, dvs. det ans1öt nära till det genomsnitt1iga importpris som

anges nedan. Genom att vä1ja den senare prisuppgiften erhå11s dock en eftersträvansvärd gemensam bas för a11a beräkningar.

Investeringskøstnader och Iagringsansvar 189

kr/m3

m0torbränn01ja 418 tunna e1dnings01jor J

tjocka e1dnings01jor 3011)

1) Priset avser 1ågsvav1ig oija

Cisternkostnader och fy11nadsgrader

An1äggningsk0stnaderna_har beräknats i en särski1d arbetsgrupp inom kommittén. Utgångspunkten för beräkningarna är kostnaderna för an1äggningar som byggts under innevarande 1agringspr0gram. Dessa kostnader har framräknats till prisiäget november 1975. För bergrumsan1äggningar har även margina1k0stnaden för utökning av en an1äggning beräknats. Aniäggningskostnaderna framgår av bi1aga 2.

Fyiinadsgraderna har i tidigare program angivits ti11 varierande procentsatser för 01ika produkter. De skä1 som anförts för att använda iägre fyiinadsgrader än 100 % har b1.a. varit att dispoe nibeit utrymme måste finnas för att vid omsättning av iagren inte behöva göra avka11 på beredskapen. Avsikten har med andra ord varit att i hände1se av att ett 1agerutrymme ti11fä11igt töms motsvarande kvantitet ska11 1agras i överkapacitetsutrymme i övriga an1äggningar.

Endast motorbensin torde kräva omsättning. Vi anger därför fy11nadsgraden för motorbensin ti11 90 %. För övriga produkter anger vi fyiinadsgraden 100 %.

Vid vår beräkning av den ekonomiskt optimaia fördeiningen me11an rå01ja och färdigprodukter förutsätter vi vidare bi11igaste 1ag-

190 Investeringskostnader och Iagringsansvar ,

ringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för färdigproduktlagring och normalt kommersiellt utbyte ur råolja. Vi beräknar att anläggningskostnaderna för den del av råoljelagringen som 3

överstiger totalt 6,8 milj. m3 ökar från 60 till 80 kr. per m

på grund av att redan befintliga kajer etc. inte kan utnyttjas. Kostnadsjämförelsen sker exklusive mervärdeskatt. I beräkningarna utgörs det ingående beredskapslagret av tvångslager enligt innevarande lagringsprogram, statliga lager av gasol, flygdrivmedel och eldningsolja samt de tre milj. m råolja som beslutades med anledning av kontrollstationens förslag.

Resultatet av beräkningen, som grafiskt redovisas i figur l7.l,

är att råoljelagring upp till totalt ca l2 milj. m3 är fördel-

aktigare än motsvarande färdigproduktlagring. Den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f.n.

lagring av 9,6 milj. m3 råolja och resterande behov i form av

färdigprodukter. Råoljelagring utöver 9,6 milj. m3 blir mindre

ekonomiskt fördelaktig på grund av att mängden överskottsprodukter stiger. Det blir med andra ord dyrare att lagra råolja för att täcka resterande behov än att lagra färdiga produkter. En

râoljelagring om totalt 9,6 milj. m3 ger ett raffinaderiutfall

som täcker behoven av den omsättningskrävande produkten motorbensin.

Det bör påpekas att om färdigproduktlagringen skall ske i näringslivets regi enligt nuvarande tvångslagringssystem torde investeringskostnaderna för lagringen öka väsentligt till följd av att mindre och därmed dyrare lagringsanläggningar samt lägre fyllnadsgrader används.

Kostnadsberäkningar

Vi kostnadsberäknar behoven av flytande fossila bränslen och drivmedel exklusive behoven för gasturbindrift men inklusive behoven av tjock eldningsolja för ammoniaktillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskt optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter, Vi räknar med två alternativ. nämligen dels att staten ombesörjer såväl lagring av råolja som spetskvantiteter av färdigprodukter, dels att spetskvantiteterna som hittills

Investeringskostnader och lagringsansvar 191

Fm.17J Ekononüskdhnendoneñngavoüehgñnganogmnn1978-1984 Investe-

nng Mk”

4700-

4500-

4400-

4300-

I 1 I I v 1 r n I å _ 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Totmlagnng iråoUa,hAhn3)

Kommentar ti11 figur 17.1

Kurvan uttrycker den ekonomiska avvägningen me11an i rå- 1agr1ng 01ja re1ativt 1agring av färdiga 01jepr0dukter.

Kurvan börjar på 3 milj. m3 råo1ja med hänsyn t111 år 1973 be-

s1utad råo1je1agring. Det 1 denna punkt angivna investeringsbehovet om drygt 4 500 mi1j. kr. anger så1unda kostnaderna för färdigpr0dukt1agring av det föres1agna programmet.

192 och Iagringsansvar SOU B76267

Investeringskostnader

lagras i näringslivets regi. I det senare alternativet förutsätts dock staten lagra de kvantiteter eldningsolja som erfordras för att dämpa vinterdispensens verkningar samt behovet av flygdrivmedel. Beräkningarna framgår av bilaga 3. Investeringskostnaderna för programmet beräknas uppgå till ca 2 8l8 mil;.kr. om såväl råoljelagring som färdigproduktlagringen sker i statlig och till 2 863 milj.kr. om färdigproduktlagringen sker hos

regi

näringslivet enligt nuvarande tvângslagringssystem. I det senare fallet förutsätts dock att lagerökningsbehovet av gasol i s‘n helhet tillgodoses av de lagringsskyldiga och att lagringen sker gemensamt för de lagringsskyldiga i stora bergrumsanläggningar. Skulle lagringen ske på annat sätt stiger kostnaderna för detta alternativ väsentligt.

l7.2.2 Kommitténs förslag beträffande lagringsansvaret

Som anförs ovan anser vi att de av konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten. Vi anser vidare att lagringen bör ske på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt med vederbörligt hänsynstagande till bl a. säkerhet, anskaffningsmöjigheter, flexibilitet. distributionsmöjligheter och administrativ enkelhet.

Vi finner att hinder ej föreligger för en utökad råoljelagr ng i den omfattning som enligt våra ovan redovisade beräkninga är

ekonomiskt betingad. Vi föreslår därför att de 3 milj. m3 råolja

eller oljeprodukter som riksdagen år 1975 har fattat principbeslut om skall lagras i form av råolja samt att ytterligare 3,6

milj. m3 råolja lagras. Denna lagring bör omhänderhas av över-

styrelsen för ekonomiskt försvar.

Resterande behov bör lagras i form av färdiga produkter. Denna anser vi kan ske antingen hos näringslivet enligt nivalagring rande tvångslagringssystem eller - eftersom den enda omsättningskrävande motorbensin täcks - ?Stöprodukten genom râoljelagring tens regi. Statlig lagring blir enligt våra beräkningar billigare eftersom i vissa fall större lagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak hänför sig till alspärrnings- och fredskrisreserven är kravet på omfattande sarid-

Investeringskostnader och lagringsansvar 193

ning av lagren inte lika väsentligt som under tidigare program. Den större delen av avspärrningsreserven kommer alltjämt att lagras i form av färdiga produkter av de lagringsskyldiga varigenom kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhet tillgodoses. Sådan spridning som behövs av distributionsskäl kan tillgodoses inom ramen för ett statligt lagringsprogram. Vi anser det fördelaktigt att ansvaret för det kommande programmet inte är delat mellan stat och näringsliv. Om staten får det totala ansvaret för programmet kan ett enhetligt system för finansieringen byggas upp. Vi förordar därför att staten tar ansvaret även för den ökade färdigproduktlagring som vi föreslår.

Om lagringen av färdigprodukter för det kommande programmet skall ske hos näringslivet anser vi att denna skall ske på i huvudsak samma sätt som hittills. Våra överväganden om hur de negativa konsekvenserna av nuvarande beredskapslagringssystem i detta fall skall kunna undvikas för kommande program redovisas i kapitel 18.

17.2.3 Ande1 i äldre lagringsmål

Som ovan påpekas kommer till följd av nuvarande lagringsregler ett nyetablerat företag eller ett företag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter att bli lagringsskyldigt respektive få ökad lagringsskyldighet inom ramen för tidigare lagringsprogram. Någon möjlighet att ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikt genom bidrag eller särskilt pristillägg torde inte föreligga. De i programmen ursprungligen ingående företagen har däremot fått täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag, dels genom att kompensera sig prisvägen bl.a. med beredskapslagringsavgifter. Detta medför - som anges i l7.2.l.l - vid och marksvårigheter nyetablering nadsexpansion.

Vi har övervägt olika möjligheter att motverka de extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler uppstår för nytillkommande lagringspliktiga företag och expanderande företag genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

194 och Iagringsansvar SOU 1976167

Investeringskostnader

En möjlighet är att nuvarande bestämmelser ändras så att lagringsplikt för nytillkommande lagringsskyldiga företag inte inträder för äldre lagringsmål. De lagringsmål som gäller vid utgången av innevarande period skulle fullgöras av de företag som är lagringsskyldiga vid periodens utgång och omfördelas varje år i förhållande till företagens aktuella basmängder. Detta alternativ har dock vissa nackdelar. Om de äldre lagringspliktiga företagens marknadsandelar totalt minskar genom nyetableringar skulle dessa företag komma att belastas med en i förhållande till basmängden ökad lagringsskyldighet. Även om dessa företag vid periodens ingång har fått full täckning för finansiering av äldre lagringsmål, skulle företagen till skillnad från nytillkommande komma att belastas med löpande kostnader för en större lagerhållning än som svarar mot deras omsättning. Alternativet ger heller ingen lösning när det gäller expanderande företag.

Vi har även övervägt statliga kreditgarantier för att underlätta finansieringen för företag som blir delaktiga i äldre lagringsmål. Ett sådant system innebär emellertid - förutom den begränsade stödeffekten av garantisystemet - endast tillfällig hjälp för ett företag som önskar etablera sig på marknaden eller expandera över de gränser som medför lagringsplikt.

För att underlätta för företag att etablera sig på marknaden föreslår vi att ett företags förändring i basmängd endast i begränsad omfattning skall påverka företagets andel i äldre lagringsmål. Detta bör gälla såväl oljehandelsföretag som lagringspliktiga förbrukare.

De äldre lagringsmålen kommer under innevarande lagringsperiod att ha fördelats senast per den l januari l978 efter l976 års basmängder. Vid den uträkning av basmängden l977 och senare âr, som skall ligga till grund för omfördelning av det äldre lagringsmålet för en viss produkt föreslår vi, att minskningen eller ökningen av basmängden för produkten i fråga halveras jämfört med l976 års basmängd. För ett nytillkommande lagringspliktigt företag halveras hela basmängden vid uträkningen av företagets andel i det äldre lagringsmålet.

Investeringskøstnader och lagringsansvar 195

Vad beträffar skyddad och särskilt lokaliserad lagring enligt äldre lagringsmål anser vi det otillfredsställande att nytillkommande lagringspliktiga kan tvingas att bygga bergrumsanläggningar för tidigare skyddad och lokaliserad lagring till följd av att de inte har rätt att få disponera utrymme i bergrum avsedda för denna lagring.

Vi föreslår därför att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs till denlagringsplikt, som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett nytillkommande lagringspliktigt företag blir därför inte skyldigt att hålla skyddade eller lokaliserade lager I enligt äldre lagringsmål.

Skulle brister i lagringen uppstå till följd av vårt förslag om frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring t.ex. genom att lager blir ianspråktagna i konkurs, förutsätter vi att staten ges möjlighet att mot erläggande av avgift motsvarande driftkostnaderna disponera de därmed friställda cisternutrymmena .

De av oss föreslagna åtgärderna för att dämpa de negativa effekterna av nuvarande tvångslagringssystem kan inte betraktas som slutliga lösningar. Vi föreslår därför att dessa frågor utreds i särskild ordning.

l7.2.4 Lagring för gasturbindrift

Den lagring vi föreslår för drift av gasturbinanläggningar måste i stor utsträckning ske i form av specialbränsle. Olika specialkvaliteter av tunn eldningsolja samt fotogen med särskilda krav på renhet kan ifrågakomma. Vilken typ av bränsle som erfordras för en viss gasturbinanläggning beror på ålder och typ av anläggning. Enligt vårt förslag skall hälften av lagringen fullgöras i direkt anslutning till respektive anläggning.

Med hänsyn till att lagringen till stor del skall fullgöras med specialbränsle och i anslutning till anläggningarna - vilket gör

196 och Iagringsansvar

Investeringskostnader

statlig lagring mindre lämplig - föreslår vi att lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner.

Investeringskostnaderna för denna lagring beräknas till högst 88 milj.kr.

l7.2.5 Lagring för fartygsdrift i utrikes trafik

I avsnitt l6.l konstaterar vi att beredskapslagring numera behövs för den utrikes sjöfarten. Nära till hands ligger att genomföra detta genom att upphäva det undantag fran lagringsskyldigheten som gäller för denna sjöfart. Lagringsplikt skulle då inträda för säljare av marina bunkeroljor. Detta kan eventuellt till följd av höjda priser få den konsekvensen att bunkring för utrikes sjöfart på Sverige i allt större utsträckning sker i andra länder. En sådan utveckling skulle kunna innebära att de kommersiella lager av bunkeroljor i landet som är gripbara vid en kris minskar.Ãvenden förbrukning på grund av vilka lagren beräknas skulle i så fall bli mindre än som svarar mot lagringsbehovet.

Eftersom beredskapslagring av bunkerolja för utrikes sjöfarthittills inte förekommit kommer uppbyggnaden av lager inte - soniför andra oljeslag - att avse enbart en ökning av lagren utöver volymen enligt nu gällande program. I stället måste hela det behövliga lagret anskaffas under programtiden. Detta kan enligt vår uppfattning enklast genomföras genom att staten lagrar den olja som enligt kapitel 8 och 9 erfordras för fartygs drift i utrikes trafik. Undantaget för olja för utrikes sjöfart från beredskapslagringsskyldighet bör alltså kvartstå.

l7.2.6 Lagring för en efterkristid

Investeringskostnaderna för lagring för en efterkristid enligt de i kapitel l2 angivna kvantiteterna kan anges till i storleksordningen l 100 milj.kr. för alternativet med låg försörjningsstandard respektive l 400 milj.kr. för alternativet med högre standard.

“

Investeringskøstnader och lagringsansvar 197

17.2.7 Lagringsskyldighet för raffinaderierna

Med hänsyn till att endast vissa av oljehandelsföretagen äger raffinaderier i Sverige finner vi inte anledning föreslå skyldighet för raffinaderierna att lagra råolja.

l7.2.8 Naturgas

Som nämnts räknar vi inte med att naturgas kommer att introduceras i landet före år l985. Skulle detta emellertid ske i sådan omfattning att övergång sker från eldningsoljor till naturgas måste däremot svarande lagring av eldningsolja ske (se SOU l972:25). Vid den av oss föreslagna kontrollstationen bör frågan om naturgasintroduktion i landet uppmärksammas.

17.3 Koks för den metallurgiska industrin

Lagringen av kol och koks som råvara för den metallurgiska industrin har tidigare skett i statens regi genom Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Vi anser att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi.

Investeringskostnaden för utökningen av lagringen beräknas till 160 milj.kr.

l7.4 Gasbensin och olja för den kemiska industrin

l7.4.l Gasbensin

Den av oss föreslagna lagringen av råolja gör det möjligt att täcka en del av gasbensinbehoven för avspärrning. Vidare finns möjlighet att använda överskottet av lättbensin för drift av nuvarande krackeranläggning i Stenungsund. Detta överskott har därför avräknats. Vi anser att resterande behov av gasbensin bör lagras i statens regi.

Investeringskostnaderna för gasbensinlagringen beräknas till 215 milj.kr.

198 och lagringsansvar

Investeringskostnader

l7.4.2 Olja för kimröksframställning

Vi föreslår att lagringen av den specialkvalitet av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi.

Investeringskostnaderna för denna lagring beräknas till 9 milj. kr.

17.5 Kärnbränsle

I kapitel l3 föreslår vi att ett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detta beredskapslager är främst avsett att möta försörjningskriser i fred. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemet föreslås lagringen omfatta ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

F.n. upphandlas natururan och anrikningstjänster lång tid innan leverans sker. Med hänsyn till den ovisshet som råder på kärnbränslemarknaden torde det i dag inte vara möjligt att med bestämdhet kunna förutsätta att ett kärnbränslelager omfattande ett års ersättningsbränsle för samtliga nu beslutade och planerade reaktorer hinner byggas upp under den av oss föreslagna programperioden.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraftföretagen genom det gemensamt ägda Svensk Kärnbränsleförsörjning AB, SKBF. I detta bolag äger staten utse hälften av ledamöterna i styrelsen samt ordföranden. Enligt Aka-utredningen föreslås en utökning av statens inflytande i SKBF så att staten får utse två tredjedelar av styrelsen. Staten lämnar f.n. kreditgarantier till SKBF för inköp av anrikningstjänster och natururan.

Vi har övervägt att lagringen skulle ske genom statens försorg. Mot detta talar emellertid dels att vissa kontrakt, delvis avsedda för beredskapslagring, redan tecknats för kärnkraftproducenternas räkning, dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför allt för att undvika att kärnbränslet

Investeringskosmader och Iagringsansvar 199

kommer på avvägar och används för produktion av kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning att köparen skall vara kraftproducent. Enligt de bedömningar som gjorts av SKBF är det orealistiskt att tro att Nuclear Regulatory Commission i USA och Atomic Energy Control Board i Kanada skulle gå med på ett ägarskifte av en del av redan ingångna kontrakt. Vad beträffar de sovjetiska kontrakten anser SKBF det omöjligt att bedöma hur de sovjetiska myndigheterna skulle ställa sig till ägarskifte. Vi anser mot denna bakgrund inte att statlig beredskapslagring av

kärnbränsle i föreslagen omfattning är ett realistiskt alterna-

tiv.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma den framtida kärnbränslemarknaden och med hänsyn till redan ingångna upphandlingskontrakt anser vi det mindre lämpligt att föreslå skyldighet för de enskilda kärnkraftproducenterna att lagra kärnbränsle.

Kraftindustrin har emellertid förklarat sig villig att bygga upp ett beredskapslager av kärnbränsle av den omfattning som föreslås i kapitel l3 under förutsättning att staten ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom staten har ett stort inflytande på kärnkraftsektorn bl.a. genom styrelserepresentation i SKBF och med hänsyn till de speciella förhållanden som råder på kärnbränslemarknaden och den ovisshet som präglar denna anser vi att beredskapslagringen bör kunna ske utan lagreglering. Avtal om beredskapslagringen bör träffas mellan överstyrelsen för ekonomiskt försvar och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. Vi föreslår att staten ställer för beredskapslagringen erforderliga kreditgarantier för vilka staten bör ha säkerhet i beredskapslagret av kärnbränsle.

Vid beräkningen av investeringsbehovet för lagring av kärnbränsle utgår vi från det nu planerade antalet reaktorer år l985.

200 och SOU 1976357

Investeringskosgnader lagringsansvar

Något bestämt marknadspris på natururan kan mot bakgrund av det internationeila försörjningsläget inte sägas existera. På grundva1 av vissa ny1igen gjorde köp av natururan och iämnade offerter räknar vi med två aiternativ de1s $ 25/1b de1s $ 40/1b uran.

Årsbehovet av natururan för det årliga bränsiebytet för 13 reaktorer fr.o.m. år 1985 är drygt 1 600 ton. Härvid medräknas ej något från upparbetningsprocessen återfört uran e11er piutonium. Angiven kvantitet uran motsvarar 4 290 000 Ibs Med

U308.

angivna priser kan vid en växeikurs på 4:45 kr. per do11ar investeringsbehovet beräknas ti11 477 respektive 764 mi1j.kr.

Konverteringskostnaden har uppskattats ti11 $ 3,50/kg uran vi1ket ger en investeringskostnad på 26 mi1j kr.

För anrikning beräknas kostnaden för de närmaste åren ti11 $ 100 000 per ton anrikningsarbete. För det årliga bränsiebytet i 13 reaktorer utan piutoniumåterföring går det åt 1 000 ton anrikningsarbete. Såiunda erfordras för anrikning av ett beredskapsiager 445 mi1j.kr.

Kostnader för bräns1eti11verkning beräknar vi ti11 550 kr/kg uran. Då det anrikade uranet för årligt bräns1ebyte enligt ovan väger ca 300 ton erfordras härför 165 mi1j.kr.

Om 1agring sker i form av anrikad uranhexafiuorid erfordras även iagring av zirkaioy. Denna iagring kan ske i form av got, anaiysgodkänd stång e11er extruderade rör. Av dessa aiternativ synes iagring i form av extruderade rör vara något bi11igare än en iagring av anaiysgodkänd stång beroende på att i det senare fa11et måste iagras dubbe1t så mycket som egentiigen erfordras på grund av svinn vid sjäiva rörframstä11ningen. Praktiska skäl ta1ar dock för att zirkaioyiagringen sker i stång. Därvid erfordras ca 200 ton ti11 ett pris av 93 kr/kg, viiket ger en investeringskostnad på 19 mi1j.kr.

och lagringsansvar 201

Investeringskøstnader

Investeringsbehoven för de båda 1agringsa1ternativen kan så1unda anges en1igt fö1jande: Lager av anrikat uran och zirka10y, Mkr Uranpris $ 25/1b $ 40/1b

Ti11 angivna summor ti11kommer behov av investeringsmede1 för behå11are ti11 uranhexaf1u0riden samt uppförande av ett centra1förråd.

Lager av färdigt kärnbräns1e, Mkr Uranpris $ 25/1b $ 40/1b Inköp av natururan 477 764 26 26 Konvertering

producerade e1energ1n innebär Uts1aget på den 1 kärnkraftverken uppbyggandet av ett beredskaps1ager av kärnbräns1e ett pås1ag om ca 0,2 öre per ki10watt1mme för att täcka räntekostnaderna för 1agringen.

g 203 sou 1976:67

18 FINANSIERING

18.1 01je1agringsprogrammet

våra direktiv utgår vi från att kostnaderna för det nya En1igt o1je1agringsprogrammet ska11 finansieras genom uttag av avgifter på beredskaps1agrade produkter. Finansiering av det av oss föres1agna programmet ska11 ske under perioden 1978-1984.

För närvarande utgår avgifter för beredskaps1agring i två former. tar ut en beredskaps1agringsavgift för finansi- 01jehande1n av tvångs1agringen. Denna avgift består av en investeringsering de1 (f0ndde1) och en driftkostnadsde1. Avgiften är baserad på de faktiska kostnaderna för beredskaps1agringen av respektive produkt. Vidare tar staten ut en särski1d beredskapsavgift på vissa o1jeprodukter för finansiering av stat1ig råo1je- och e1dsamt från den 1 januari 1977 för finansiering ningso1je1agring av fredskris1agring inom det petrokemiska varuområdet. Denna särski1da är baserad på andra grunder än kostberedskapsavgift naderna för av motsvarande kvantitet färdig produkt. I 1agring tabe11 18.1 de avgifter för beredskaps1agringsändamå1 som anges för närvarande utgår. Redovisningen där innefattar inte den höj-

av den särski1da beredskapsavgiften med 10 kr. per m3 mo-

ning

torbensin och 2 kr. per m3 e1dningso1ja och mot0rbränno1ja som

bes1ut ska11 gä11a under tiden 1977-1981 för en1igt riksdagens finansiering av 1agring för den petrokemiska industrin.

204 lünansüning &

Tabe11 18.1 per i november Be1astning varus1ag 1976 (kr. per

m3, för gas01 ton)

Varus1ag Särski1d T0ta1t Beredskaps1agringsavgift (in-

avgift beredskaps-

vesteringsde1)

Tunna e1dningso1jor 5 19 24 Tjocka e1dningso1jor 5 12 17 1) Utgår t.0.m. den 30 juni 1979

18.1.1 01je1agringspr0grammets omfattning

Från finansieringssynpunkt hänförs ti11 det föres1agna o1je1agringsprogrammet f1ytande fossi1a bräns1en och drivmede1 samt även råvaror för den petrokemiska industrin. av Finansieringen redan bes1utad för fredskris1agring den petrokemiska industrin ska11 en1igt riksdagens bes1ut ske genom uttag av en högre avgift på 01jeprodukter under femårsperioden 1977-1981. Vi behand- 1ar i detta även sammanhang finansieringen av den utökning av 1agringen för avspärrning och krig för den petrokemiska industrin, som vi föres1år inom o1je1agringsprogrammet.

Bräns1e för särbehand1as gasturbindrift med hänsyn ti11 de särski1da reg1er som vi föres1år för för av 1agringsp1ikt ägare gasturbiner.

Vid beräkningen av avgifterna för av kommande profinansiering gram redovisar vi a1ternativ där samt1iga produkter som avses b1i föremå1 för be1astas beredskaps1agring med avgifter.

Den avgiftsbefrie1se som tidigare före1egat för bunker01ja för utrikes sjöfart motiverades av att beredskaps1ager inte ansågs erforder1iga eftersom vid p1aneringen tota1 förutavspärrning sattes under såvä1 krig som avspärrning.

Finansiering 205

Vi anser - med hänsyn ti11 att det föreligger behov av beredskaps1ager för utrikes sjöfart och f1ygtransporter - att även dessa förbrukarkategorier bör bidra ti11 kostnaderna för uppbyggandet av beredskaps1ager. Vad gä11er yrkandena om avgiftsbefrie1se för fiskefartyg de1ar vi 1968 års o1je1agringskommittês uppfattning att eventue11t stöd ti11 fiskenäringen bör utgå i annan form än genom befrie1se från kostnader för den 01je1agring som sker för fiskets räkning. Vi föres1år a11tså inte avgiftsbefrie1se för o1ja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

18.1.2 Finansieringsbehov

Finansieringsbehovet under den kommande programperioden, dvs. en1igt vårt förs1ag 1978-1984, avser först och främst den ökning som vi föres1år av beredskaps1agringen, en1igt kapite1 17 kostnadsberäknat ti11 ca 2 820 mi1j.kr. a1ternativt ca 2 865 mi1j.kr.

Därutöver 1ägger vi fram förs1ag om finansieringen av fö1jande:

den år 1973 respektive år 1974 bes1utade fredskris1agringen

av 3 mi1j. m3 råo1ja och 1 mi1j. m3 e1dningso1ja, i den mån

finansieringsfrågan inte redan har 1östs (se kostnadsberäkning i det fö1jande), -

1agring av 3 mi1j. m3 rå01ja en1igt bes1ut år 1975 (se kost-

nadsberäkning i det fö1jande), - den år 1976 bes1utade fredskris1agringen av petrokemiska råvaror, i den mån finansieringsfrågan inte redan har 1östs (se kostnadsberäkning i det fö1jande), den 1agring av petrokemiska råvaror, kostnadsberäknad ti11 225 mi1j.kr. som vi föres1år i kapite1 10.

Lagring en1igt bes1ut år 1973 och år 1974

Den år 1973 och år 1974 bes1utade 1agringen av 3 mi1j. m3 råo1ja och 1 mi1j. m3 e1dnings01ja kan, med de kostnader för rå01ja

och an1äggningar som vi kommit fram ti11 i kapite1 17, kostnadsberäknas ti11 tota1t ca 1 690 mi1j.kr. Vid beräkningen av in-

206 Finansiering

täkter under föres1agen programperiod utgår vi från det progn0sa1ternativ som programmet dimensioneras utifrån. De särski1da beredskapsavgifter som utgår för finansiering av denna 1agring kommer en1igt uppgifter från riksskatteverket fram ti11 det nya programmets början att t0ta1t ha inbringat ca 940 mi1j. kr. Vid det nya o1je1agringspr0grammets ingång återstår så1edes att finansiera ca 750 mi1j. kr. De särski1da beredskapsavgifterna kan - om de tas ut en1igt nuvarande principer ti11 1979-06-30 - väntas inbringa ytter1igare ca 515 mi1j.kr.

Vid utgången av den period för vi1ken avgifterna har bes1utats kan en brist om 235 mi1j.kr. beräknas före1igga.

Lagring en1igt bes1ut år 1975

En1igt riksdagens bes1ut år 1975 ska11 ytter1igare 3 mi1j. m3

rå01ja e11er o1jepr0dukter 1agras. En1igt vårt förs1ag i kapite1 17 ska11 denna 1agring ske i form av rå01ja. Denna 1agring kostnadsberäknas ti11 ca 1 250 mi1j.kr.

Lagring av petrokemiska råvaror en1igt bes1ut år 1976

För den år 1976 bes1utade fredskris1agringen inom det petrokemiska varuområdet har investeringskostnaden angivits ti11 520 mi1j.kr. Den bes1utade höjningen av den särski1da beredskapsavgiften under perioden 1977-1981 kan beräknas inbringa t0ta1t ca 465 mi1j.kr. en1igt nuvarande uttagsprinciper. En brist kommer så1edes att uppstå om ca 55 mi1j.kr. Fram ti11 ingången av det nya 01je1agringsprogrammet beräknas ca 90 mi1j.kr. ti11föras o1je1agringsf0nden. Så1edes återstår vid nya programmets ingång att finansiera ca 430 mi1j.kr.

T0ta1t mede1sbeh0v under programmet

Det samman1agda behovet av investeringsmede1 för kommande programperiod uppgår så1unda sammanfattningsvis en1igt tab1ån nedan ti11 5 475 mi1j.kr. a1ternativt 5 520 mi1j.kr.

& 1Wnanmenhg 207

OLK förs1ag, bräns1en och drivmede1 ca 2 820 a1t 2 865 mi1j.kr. OLK förs1ag, petrokemiska råvaror ca 225 “- Râ01ja och e1dnings01ja bes1utade är 1973 resp.år 1974 ca 750 - Râ01ja bes1utad år 1975 ca 1250 - Petrokemiska råvaror bes1utade år 1976 ca 430 - 5 475 a1t 5 520 -

Redan bes1utade avgifter beräknas t0ta1t inbringa ca 1 920 mi1j. kr.

18.1.3 Finansieringsa1ternativ

I kapite1 17 redovisar vi två a1ternativ för ansvarsförde1ning för den utökade 01je1agringen. I det ena alternativet avses staten ta ansvaret för he1a utökningen av 1agringen. I det andra a1ternativet ska11 de 1agringssky1diga bära ansvaret för viss färdigpr0dukt1agring.

Vi föres1år att under stat1ig 1agring den föres1agna programperioden finansieras via särski1d beredskapsavgift på i huvudsak samma sätt som f.n. sker.

Eftersom nuvarande särski1da beredskapsavgifter för tidigare bes1utad 1agring inte kommer att täcka kostnaderna för denna 1ag- _ring anser vi att det t0ta1a mede1sbeh0vet för perioden 1978- 1984 bör beaktas vid faststä11andet av särski1da beredskapsavgifter.

Om nu gä11ande särski1da beredskapsavgifter (ink1usive bes1utad höjning därav från den 1 januari 1977) och nu utgående beredskaps1agringsavgifter (investeringsde1ar), som finansierar närings1ivets tvångs1ager, sammantagna sku11e utgå som särski1d beredskapsavgift en1igt nuvarande reg1er under perioden 1978- 1984 kan t0ta1t ca 5 855 mi1j.kr. beräknas Om även buninf1yta. ker01jor för fartygs drift i utrikes trafik avgiftsbe1äggs sku1- 1e intäkterna öka med 215 mi1j.kr., under att förutsättning prog-

208 Finansiering &

nostiserad försäijning uppnås.

Vid faststäiiandet av de särskiida beredskapsavgifterna kan olika principer användas. Vi väijer att med utgångspunkt i de av oss beräknade kostnaderna redovisa oiika aiternativ för beiastning på produkterna. De aiternativ vi beräknar är

- dvs. de oiika beiastas med iika enhetsavgift, produkterna stor avgift,

- dvs. ska11 täcka kostnaderproduktvis belastning, avgifterna na för respektive produkt,

enhetsavgift på samtiiga o1jes1ag utom på motorbensin som be- Iastas extra,

- av under proiongering år 1977 utgående totaia avgifter för beredskapsiagring.

Om kostnaderna under programperioden tas ut som en enhetsavgift

sku11e denna uppgå ti11 25 kr. per m3 (ton) och sé1edes be1asta

samt11ga produkter som ska11 beredskaps1agras utom gasbensin. Intäkterna under perioden sku11e med denna avgiftsbeiastning uppgå ti11 5 560 mi1j.kr.

Om enhetsavgift sku11e utgå och beiasta samtiiga produkter utom råvaror för stadsgasframstäiining, marina bunkeroijor för utrikes trafik och fiygfotogen behöver avgiften uppgå ti11 26 kr.

per m3 (ton).

En annan princip efter viiken avgifterna kan utgå är att låta varje o1jes1ag bära de kostnader som uppstår genom beredskapslagringen, produktvis beiastning. I ka1ky1erna nedan förutsätts den ti11 den 1 januari 1978 icke finansierade de1en av år 1973 bes1utad réo1je- och eidningsoijeiagring avse råoijeiagringen. De produkter som iagras i form av råoija beräknas bära sina kostnader i proportion t111 raffinaderiutbytet varvid korrigeras för raffinaderiföriuster och utbytet av gasbensin, vars kostnader så-

I 50L;197¢67 lWnanflefing 209

ledes täcks av övriga oljeslag. Finansieringsbehovet för råolja (inkl. anläggningar) uppgår till följande (milj.kr):

Råolja beslutad år l973 ca 750 Råolja beslutad år 1975 ca l 250 Vårt förslag till råoljelagring ca

l_53Q

Totalt ca 3 540

Efter hänsynstagande till fördelningen mellan i råolja lagring och lagring i färdigprodukter erhålls nedan redovisade belast-

ning (kr/m3, ton) för de olika varuslagen. Behovet av investe-

ringsmedel uppgår till 4 800 milj.kr. varvid 23 milj.kr. har hänförts till lagringen av petrokemiska råvaror av att på grund ett överskott av lättbensin erhålles, vilket kan användas för att ersätta gasbensin. Dessutom tillkommer medelsbehovet för råvara för den petrokemiska industrin om ca 655 milj.kr. Kostnaderna för denna har nedan lagring lagts som en enhetsavgift om

3 kr. per m3 (ton) på respektive produkt.

Produkt

Avgift (kr/m3 resp. ton)

eldningsoljor

Med dessa avgifter beräknas 5 495 milj.kr. inflyta. Investeringsbehovet för stadsgasråvaror kan beräknas till 24 milj.kr. vilket ryms i det överskott som uppstår om ovan angivna avgifter tas ut. Investeringsbehovet för lagring av flygfotogen måste i sin helhet fördelas på övriga oljeslag om avgift härför ej skall tas ut på flygfotogenen. Det skulle innebära ca l kr.

per m3 (ton). Avgiftsfrihet för marina bunkeroljor för

fartygs

& 210 Finansiering

drift i utrikes trafik kan täckas med en höjning av avgifterna på motorbränn01ja samt tunn och tjock e1dnings01ja med 1 kr. per

m3.

Den nuvarande särski1da beredskapsavgiften är avsevärt högre på motorbensin än på andra o1jes1ag. Ett a1ternativ är att sama förde1ningsprincip ti11ämpas för avgiftssättning under det nya programmet. Om den nya särski1da beredskapsavgiften på motorben-

sin sätts ti11 100 kr. per m3 kan övriga o1jes1ag be1astas med

12 kr. per m3 (ton). Tota1a intäkter kan då beräknas ti11 ca

5 590 mi1j. kr. Med denna be1astning sku11e det vara möj1igt att inte avgiftsbe1ägga stadsgasråvaror, f1ygfotogen och marina bunkero1jor för utrikes sjöfart.

En pro1ongering av under år 1977 utgående avgifter innebär som ovan redovisats fö1jande förde1ning på respektive produkter.

Med denna be1astning kan t0ta1t under perioden beräknas inf1yta 5 855 mi1j. kr. a1ternativt 6 070 mi1j. kr. beroende på om bunker01j0r för utrikes sjöfart avgiftbe1äggs. Uveruttaget jämfört med det tota1a mede1sbehovet motsvarar genomsnitt1igt ca 1,5 kr.

per m3 (ton).

Om det andra a1ternativet för ansvarsförde1ning vä1js, dvs. att närings1ivet ska11 ta ansvaret för viss färdigpr0dukt1agring, måste avgifterna ti11 denna de1 vara baserade på den faktiska investeringskostnaden för respektive produkt eftersom de 1agringsp1iktiga förbrukarna annars inte får en mot 1agringsk0stnaden svarande priskompensation.

lfinanfiefing 211 &

De totala kostnaderna beräknas i detta fall till ca 5 520 milj. kr. varav 4 905 milj. kr. faller på staten och 6l5 milj. kr. på näringslivet.

Finansieringen av den statliga lagringen beräknas även för detta fall ske enligt några av de ovan redovisade metoderna:

Alternativ l enhetsavgift Alternativ 2 produktvis belastning, dvs. varje produkt bär sina egna beredskapskostnader Alternativ 3 enhetsavgift på samtliga produkter utom motorbensin som belastas extra.

Näringslivet förutsätts täcka sina kostnader för lagringen med beredskapslagringsavgifter som tas ut på de olika oljeslagen så att dessa bär sina egna investeringskostnader.

De olika kombinationsmöjligheter som därvid erhålls redovisas i nedanstående tabell.

Tabell l8.2 Avgiftsbelastning per varuslag vid lagring i både näringslivets och statens regi

Näringslivet Staten Alt.l Alt.2 Alt.3 Gasol för stads-

Motorbrännolja och tunna eldningsoljor 6 22 22 l2 Tjocka eldningsoljor 1 22 2l l2 Summa intäkter, milj. kr. 673 4 891 4 920 4 925

212 Iönanäeñng &

Vi har i kapitel 9 föreslagit att staten lagrar eldningsolja utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Förslaget har framlagts för att dämpa vinterdispensens negativa verkningar på uthålligheten. I beräkningarna ovan ingår kostnaderna för en sådan utökad lagring uppgående till l5 % av de lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. Om procentsatsen väljs till ett lägre värde kan avgiftsnivån sänkas med följande belopp.

Avgiftssänkning

Om viss del av lagringen under kommande program skall ske i näringslivets regi föreslår vi vad avser oljehandeln vissa förändringar för att mildra de i kapitel l7 berörda negativa konsekvenserna med nuvarande finansieringssystem. Sålunda bör, om detta alternativ genomförs, en ny beredskapsfond inrättas till vilken samtliga lagringspliktiga oljehandelsföretag åläggs skyldig-

het att ansluta sig. Denna anslutningsskyldighet skall även gäl-

la oljehandelsföretag vars lagringsskyldighet endast grundar sig på import. Influtna beredskapslagringsavgifter (investeringsdelar) skall liksom i tidigare program inbetalas till fonden och därvid vara skattemässigt avdragsgilla. Till skillnad mot vad som gällt för tidigare beredskapsfonder skall utbetalade medel från fonden till företagen stå i direkt relation till respektive medlemsföretags andel i den tillkommande lagringen och således vara oberoende av inbetalade belopp. Detta innebär att överrespektive underkompensation inte uppkommer även om förändringar uppstår på marknaden.

18.2 Lagring för gasturbindrift

I kapitel 17 föreslår vi att lagringsplikt skall införas för innehavare av gasturbinanläggningar med en installerad effekt överstigande fem megawatt. Kostnaderna för uppbyggnad av denna

SOU 1976567 Finansiering 213

iagring beräknar vi tiii högst 88 miij. kr. Vi anser att berörda kraftföretag bör kunna finansiera denna lagring utan särskiit statiigt stöd.

18.3 Koks för den metailurgiska industrin

Beredskapsiagringen av koks för den metaiiurgiska industrin har tidigare finansierats över statsbudgeten. Vi föresiår ingen ändring härvidiag under kommande program. Vi föresiår såiunda att den av oss beräknade investeringskostnaden om 160 miij. kr för beredskapsiagring av koks bestrids över statsbudgeten.

l9 VISSA SÄRSKILDA FRÅGOR

l9.l Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Enligt våra direktiv bör i anslutning till övervägandena om införande av nytt lagringssystem för kraft- och värmeverk beaktas de tekniska förutsättningarna för omställning till användning av ett alternativbränsle till olja. Med den målsättning, som vi föreslår skall ligga till grund för dimensioneringen av bered-

skapslagringen och med anledning av de förslag som vi lägger_

fram i kapitel l4 om beräkning av lagringsskyldigheten för värmeverken, torde frågan om omställning av verken till alternativbränslen och därmed omställningstiden som grund för uthållighet för lagringen inte kräva en prövning i detta sammanhang.

Vi vill emellertid erinra om de beredskapsbestämmelser rörande utformningen av värmeanläggningar som finns intagna i Svensk Byggnorm (SBN 1975). Dessa bestämmelser innebär att pannanläggningar för uppvärmning av bostäder m.m. skall vara så utformade att omställning till eldning med vedbränslen kan genomföras utan omfattande ombyggnadsarbeten såvida inte särskilda skäl tiT undantag föreligger. Undantaget avser pannanläggningar med specialpannor för olja, vilka skall kunna godtas under förutsättning att tillräckligt lager av importbränslen anordnas. Enligt bestämmelserna skall beträffande storleken av sådant beredskapslager gälla särskilda förutsättningar. Den bakomliggande tanken har härvid varit att lagret skall täcka behovet under en bedömd omställningstid till inhemska bränslen.

Med hänsyn till det nära samband, som sålunda förutsätts komma att råda mellan bestämmelserna i Svensk Byggnorm och omfattningen av tvångslagring för värmeverken, är det angeläget att en

216 Vissa särskilda frågor sou 1976:67

samordning av bestämmelserna på dessa båda områden kommer till stånd, som grundar sig på olika beredskapsåtgärders betydelse för uppvärmningsområdet. Vi anser emellertid att detta spörsmål ligger utanför vårt uppdrag men föreslår att frågan tas upp till övervägande i lämpligt sammanhang.

l9.2 Åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket

Till oss har av regeringen för beaktande överlämnats motionen l975/76:l675 om åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande

(JoU 1975/76:37) över motionen.

I motionen pekas på att jordbruket har blivit i hög grad beroende av tillgången på drivmedel och att jordbrukarna i regel har egna oljetankar för att ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring, tillräcklig för två års förbrukning, skulle enligt motionen ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift. Såsom stimulans till ökad egen lagerhållning föreslås bl.a. fri användningsrätt till det egna drivmedelslagret inom jordbruksdriften även i en bristsituation.

Jordbruksutskottet framhåller i sitt betänkande att riksdagen under senare år behandlat motioner av i huvudsak samma innehåll. Motionerna har inte föranlett någon riksdagens åtgärd. Med anledning av att vi våren l975 tillkallades för att utreda frågan om program m.m. för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. efter år l976 talade enligt jordbruksutskottet skäl för att nämnda motion överlämnades till oss för beaktande. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (rskr l975/762310).

Vi har även från företaget Agro Oil AB erhållit en skrivelse som innehåller förslag om åtgärder syftande till samma mål som i den nämnda motionen. I skrivelsen framförs förslag om att finansieringsstöd bör utgå för att finansiera den utökade lagringen av drivmedel inom jordbruket. Något särskilt generellt tillstånd

sou 1976:67 Vissa särskilda frågor 217

att i,en krissituation använda olja från eget beredskapslager sägs däremot till skillnad från motionen ej vara erforderligt.

I vårt förslag till mål för beredskapslagringen av drivmedel ingår jordbrukets behov med samma försörjningsuthållighet som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är dock av stort värde om ytterligare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken, kan tillkomma på privat initiativ.

Vi finner att jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel även framdeles bör tillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen, varför vi inte föreslår några speciella åtgärder med anledning av ovan nämnda förslag.

l9.3 Oljelagringsrådet

Oljelagringsrådet inrättades i början av l958-l962 års oljelagringsprogram. Enligt sin instruktion har rådet till uppgift att såsom rådgivande organ biträda överstyrelsen för ekonomiskt försvar i frågor av principiell betydelse eller eljest av större vikt, vilka rör tillämpningen av bl.a. lagen om oljelagring sant att verka för att beredskapslagringen av olja inom näringslivet når erforderlig omfattning.

Oljelagringsrådet lyder under regeringen. Det består av ordförande, vice ordförande och ytterligare minst fem ledamöter samt erforderligt antal suppleanter, vilka förordnas för högst tre år. Regeringen förordnar även rådets sekreterare. Överstyrelsen tillhandahåller biträdespersonal i övrigt samt ger rådet det underlag som rådet begär.

I den s.k. UEF-utredningens betänkande, Ny organisation för UEF (Ds H l976:4), läggs förslag fram om att för Överstyrelsen bygga upp varuområdesinriktade råd, däribland ett energiberedskapsrâd. Enligt utredningen bör råden vara direkt knutna till överstyrelsen men ledamöterna bör utses av regeringen. Antalet ledamöter föreslås vara högst tolv. Härtill kommer ordföranden, som bör vara överstyrelsens generaldirektör eller i den utsträckning ge-

218 Vissa särskilda frågor SOU 1976167

neraldirektören finner lämpligt, chefen för enheten för programverksamheten. Föredragande i råden bör enligt norutredningen malt vara chefen för respektive föreslagen programunderenhet.

I råden föreslås ingå företrädare för berörda näringslivsorganisationer, arbetstagarorganisationer inom berörd del av näringslivet, statliga verk och andra samhälleliga organ som har uppgifter inom respektive samhällsomrâde eller som på ett väsentligt sätt blir berörda av olika i en kris regleringsåtgärder samt organisationer som företräder konsumentintressen.

Enligt utredningen kan med en sådan rådsorganisation behovet av att tillföra överstyrelsen samytterligare kunskaper på olika hällsområden tillgodoses samtidigt som det skapas möjligheter till av berörda

samordning samhälleliga organs insatser för det

ekonomiska försvaret. Vidare uppnår man att intressentviktiga grupper blir företrädda i de föreslagna råden.

Rådens uppgift under normala fredstida förhållanden föreslås vara att biträda vid överstyrelsen planeringsarbetet inom respektive program. Rådens verksamhet bör härvid avse alla de olika uppgifter som åligger överstyrelsen inom ramen för respektive program. Utredningen förutsätter att överstyrelsen regelbundet förelägger råden viktiga ärenden inom respektive programområde, t.ex. försörjningsplaner, innan beslut i sådana ärenden fattas.

Det av utredningen föreslagna energiberedskapsrådet bör således få uppgifter avseende dels den övergripande planeringen av energiberedskapen, dels detaljplaneringen på bränsle- och drivmedelsområdena. Mot denna bakgrund bör enligt om utredningen övervägas inte energiberedskapsrådet bör överta de uppgifter som nu åligger oljelagringsrådet, vilket i så fall skulle upphöra. Utredningen har delgivit oss sin uppfattning i denna fråga.

Enligt vad vi erfarit har oljelagringsrådet gjort sina huvudsakliga insatser i början av nya oljelagringsprogram. Tillämpningsoch tolkningsfrågor som uppstått till följd av nya regler och ökande lagringsskyldighet har genom rådets medverkan lösgivits ningar som berörda parter kunnat acceptera och som kommit att

Vissa särskilda frågor 219

lägga grunden för en fast praxis. När resp. program efter något år funnit sin praktiska form, har rådets uppgift blivit mindre omfattande.

Vårt förslag till nytt oljelagringsprogram innebär att lagringsskyldigheten för enskilda säljare och förbrukare fastläggs till de totala mängder som gäller enligt nuvarande program. På sikt torde tillämpningen av det nya programmet inte vålla större problem. Vissa övergångsbestämmelser behövs dock som kan kräva särskilda överväganden uñder de första åren av programmet.

Enligt vår bedömning bör oljelagringsrådets uppgifter kunna övertas av energiberedskapsrådet om ett sådant inrättas enligt utredningsförslaget. Ett sådant råd synes dock på grund av sin storlek och sammansättning inte särskilt väl ägnat att lösa tillämpnings- och tolkningsproblem under det nya programmets första år. Vi föreslår därför att oljelagringsrådet tills vidare bibehålls men att dess fortsatta existens omprövas i samband med den kontrollstation som vi föreslår. Om denna ordning accepteras synes några ändringar i rådets sammansättning och ställning nu inte behövliga.

sou 1976:67 321

20 FURFATTNINGSFRÅGOR

De författningar som för närvarande reglerar oljelagringen kan om våra förslag genomförs i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagringsperiod. Vissa ändringar i lagen (l957:343) om oljelagring m.m. är dock påkallade av förslagen om införandet av lagringsskyldighet för drift av gasturbinanläggningar samt begränsning av effekterna av förändringar i basmängd och frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring. Ytterligare några mindre ändringar föranleds av våra övriga förslag.

I 4 § första stycket lagen om oljelagring, m.m. föreskrivs att regeringen skall fastställa den mängd olja tillhörande var grupp som sammanlagt skall hållas i lager. Detta skall ske enligt

grunder som riksdagen fastställt. I hittillsvarande program har

dessa mängder i allmänhet ökat varje år och regeringen har årligen meddelat beslut om de totala lagringsmängderna. Enligt vårt förslag skall de sammanlagda lagringsmängderna inte längre öka. .Det blir därför inte nödvändigt med nytt regeringsbeslut varje är. Även detta överensstämmer med ordalagen i paragrafen. Någon ändring av denna behövs därför inte.

Det nu förordade förslaget för kommande lagringsprogram innebär - med undantag inte för för - utlagringen gasturbindrift någon ökad lagringsskyldighet för näringslivet. Med hänsyn härtill har vi inte ansett det pâkallat att ompröva de låneföreskrifter, som gäller för de statliga lån som tidigare utgått för beredskapslagring av oljeprodukter.

Eftersom vi i kapitel l8 endast redovisar olika tänkbara avgiftsalternativ för den kommande lagringen har inte heller utarbetats

222 Förfaltningsfrágor sou 1967:76

något förs1ag ti11 ändring i 1agen (1973:1216) om särskiid beredskapsavgift för o1jeprodukter.

Författningsförs1agen framgår av bi1aga 4. I det fö1jande 1ämnas en specia1motivering ti11 förs1agen.

20.1 Lagen om o1je1agring m.m.

5§

Paragrafen innehå11er bestämme1ser om 1agringssky1dighet för förbrukare av 01ja. En1igt förs1aget i kapite1 14 ska11 1agringssky1dighet å1äggas innehavare av gasturbinan1äggning med en insta11erad effekt om fem megawatt e11er däröver. Om inte annat föreskrivs sku11e de a11männa reg1erna om 1agringssky1dighet för förbrukare i denna paragraf b1i ti11ämp1iga. Avsikten är emeHertid att särski1da reg1er ska11 gä11a för nämnda innehavare av gasturbin. På grund härav har ti11 paragrafens tredje stycke fogats ett ti11ägg med innebörd att bräns1e för produktion av e1kraft i gasturbiner med en insta11erad effekt som uppgår ti11 fem megawatt e11er mer inte omfattas av bestämme1serna i första och andra styckena.

6 b §

I 5, 6 och 6 a §§ ges föreskrifter om vi1ka kategorier sä1jare och förbrukare som är 1agringssky1diga en1igt nuvarande reg1er. Det framstår därvid som natur1igt att reg1era 1agringssky1digheten för innehavare av gasturbiner i en därpå fö1jande paragraf. En ny paragraf, 6 b, bör därför föras in i 1agen.

I den nya paragrafen faststä11s 1agringssky1dighet att gä11a för innehavare av gasturbin med en insta11erad effekt som uppgår ti11 fem megawatt e11er mer. Lagringssky1digheten grundar sig så1edes på insta11erad effekt och inte på tidigare förbrukning. An1edningen ti11 detta är att gasturbinan1äggningar van1igen används som reserv- och toppkraftaggregat. Förbrukningen b1ir därför mycket ojämn. En 1agringsp1ikt grundad på tidigare förbrukning sku11e därför inte ge den beredskap som erfordras för dessa an-

Författningwâgør 223

läggningar. För drift av gasturbiner erfordras i vissa fall tunn eldningsolja och fotogen med speciella krav på renhet. Erforderligt bränsle för drift av den aktuella gasturbinanläggningen skall således lagras.

Reglerna i 4 § om bestämmande av lagringsskyldigheten är inte tillämpliga på lagerhållningen för gasturbindrift. Inte heller skall beräkningsreglerna enligt 7 § tillämpas.

De närmare bestämmelserna om lagringsskyldighetens omfattning och förläggning av lager bör beslutas av regeringen enligt de grunder som anges i kapitel 9.

7§

I 7 § 2 mom. förs en ny punkt in med innebörd att bränsle som sålts för nämnda gasturbiners drift inte skall inräknas i säljares basmängd. Enligt principerna för beredskapslagringen bör nämligen sådan olja inte medräknas vid beräkning av säljarens

basmängd eftersom förbrukaren blir lagringsskyldig för oljan.

I överensstämmelse med vårt förslag i kapitel l7 bör ett tredje moment tillföras paragrafen. I detta moment stadgas att vid lagringsskyldighetens bestämmande efter utgången av innevarande lagringsperiod skall förändringar i basmängden i förhållande till l976 års basmängd endast beaktas till hälften.

8 a §

I 8 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om skyddad och särskilt lokaliserad lagring.

I kapitel l7 föreslås att den som vid utgången av innevarande period ålagts skyddad eller lokaliserad lagring även under kom; mande period skall vara skyldig hålla sådant lager till samma omfattning som fastställts att gälla för år l977. Enligt förslaget skall förändringar i den totala lagringsplikten sålunda inte slå igenom på den skyddade och lokaliserade lagringen.

224 Författningsfrâgor SOU 1967:76

En ny bestämmelse, 8 a §, med denna innebörd föreslås nu bli in-

förd i lagen. De särskilda bestämmelser som gäller lokalisering av lagringen för kraft- och värmeverken samt stadsgasverken avses inte förändras av den nya bestämmelsen. Det påpekas i paragrafen att den endast skall gälla då ej annat särskilt föreskrives.

20.2 Förordningen (l958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och värderingsregler i beskattningshänseende beträffande skyddade lagringsanläggningar och beredskapslager har varit av stor betydelse för lagringen. Det är angeläget att enskilda företag uppmuntras att förlägga även kommersiella lager i bergrumsanläggningar. Det finns därför behov av särskilt förmånliga avskrivningsregler för bergrumsanläggningar även under kommande lagringsperiod. Vi föreslår på grund härav att bestämmelserna i rubricerade förordning får gälla också för den kommande lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir färdiga senast det beskattningsår för vilket taxering sker år l989. Övriga föreslagna förändringar i författningen är av redaktionell art.

sou 1976:67 225

RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN

1 Reservation av den sakkunnige Bo He1merson angående förs1ag ti11 åtgärder för att dämpa effekterna av vinterdispensen

1975 års oijeiagringskommittê har liksom sina varit föregångare besjä1ad av ambitionen att så långt möjligt trygga försörjningsberedskapen på oljeområdet. Förutom en uppbyggnad av de konventi0ne11a i takt beredskapslagren med en frikostigt beräknad konsumtionsutveck1ing föres1ås också en avsevärd utbyggnad av de s.k. De sistnämnda ska11 fredskrislagren. år 1985 utgöra inte mindre än 95 dagars fredsförbrukning. Det motsvarar en tidsmäsän större av kris- sigt påfy11ning och avspärrningsreserverna eftersom i dessa situationer konsumtionsbegränsningar kommer att föreskrivas.

En ytteriigare re1ativ förstärkning av försörjningsberedskapen för kris- och avspärrningsti11fä11en uppkommer genom kommitténs beräkningsmetodik. I varje ka1ky1 iigger kommittén på det högsta beredskapsa1ternativet. Samtidigt har vi avstått från de reduktioner av (de1ar av) föreiiggande 1ager som den använda ka1ky1metoden motiverar. S1utresu1tatet innebär en internationeilt sett exceptione11 beredskapsnivå - och däremot svarande kostnader för samhäiiet.

Industrin har heihjärtat stä11t upp i skapandet av den hitti11svarande beredskapsiagringen - inkiusive fredskrisdeien. Jag kan också nu biträda de principieiia grundtankarna i före1iggande förs1ag. I ett väsent1igt avseende kan jag dock ej deia majoritetens uppfattning. Det gä11er de s.k. vinterdispenserna (avsnitt 9.5) och därmed sammanhängande ekonomiska frågor. En1igt

226 Reservationer och särskilda SOU 1975157

yttranden

min uppfattning går kommittêmajoriteten alltför långt i sin la- - till ekonomiskt för geruppbyggnadsambition förfâng samtliga oljekonsumenter.

Hela den nuvarande kris- och avspärrningslagringen bygger i princip på l955 års oljelagringskommittês förslag. En grundtanke i detta var att beredskapslagringens omfattning skall beräknas också mot bakgrund av risken för isavspärrningar vintertid och därför samvariera med årstidsväxlingarna. Lagrens storlek skall också - i någon mån - anpassas till de förutsebara konsumtionsvolymerna under olika tider av året. Båda dessa utgångspunkter motiverar en högre lagringsvolym under den kalla årstiden än under sommartid. Till denna välgrundade princip har samtliga därefter verksamma oljelagringskommittêer anslutit sig. Det vill emellertid majoriteten i l975 års kommitté ej göra.

Det avgörande motivet för majoritetens ställningstagande tycks vara att vinteravtrappningen av eldningsoljelagren ger en icke acceptabel variation i uthållighetsförmågan. Vad som tills nu ansetts vara en fördel i lagerhållningen har därmed plötsligt blivit att betrakta som en nackdel. Något som helst reellt motiv för denna ståndpunkt anges ej. För att undanröja den föregivna nackdelen anser kommittén att en extra ökad investeringsvolym behövs - kostnadsberäknad till preliminärt 545 milj. kr. Därjämte skall de lagringsskyldiga åläggas en successiv upptrappning av lagren under hösten.

Jag kan inte dela uppfattningen att den konsumtionsanpassade lagerhållningen nu innebär något hot mot försörjningstryggheten. Principiellt vill jag hävda att det är lika rimligt att söka anpassa den årliga lagerhållningen efter konsumtionsvolymerna som att dimensionera den långsiktiga beredskapslagringen efter beräknad konsumtion. Det borde stå klart för envar att samhället har behov av ett större lager om en kris skulle inträffa den l januari än om motsvarande kris inträffar t.ex. i maj månad. Samhällets oljekonsumtion under de tre första månaderna av året utgör i själva verket nästan 40 % av hela den årliga konsumtionen.

Reservationer och särskilda yttranden 227

Till det sagda kommer att vi under innevarande och kommande lagringsperioden genom fredskrislagret påfallande förstärker vår sammanlagda oljeberedskap. Ty uppenbarligen kommer - t.o.m. i första hand - de att i akuta s.k.fredskrislagren tillgripas kris- och avspärrningssituationer. Omfattningen av dessa lager överträffar vida de dispenskvantiteter som nu ifrågasatts.

Mot denna bakgrund ter det sig orimligt att nu föreslå att nedtrappningen avskaffas. Kommittêmajoriteten förefaller inte heller själv riktigt övertygad om nödvändigheten av detta. De alternativa beräkningar som presenteras tyder i vart fall på en tveksamhet om vilken omfattning en eventuell extra lagerförstärkning skall behöva ha.

Parentetiskt må också tilläggas att kommittén på UEF:s material gjort elaborerade kalkyler beträffande konsumtionsvolymer och beredskapslagringsbehov l985. Dessa beräkningar upptar i själva verket en stor del av hela utredningsmaterialet. Det förefaller inte särskilt rationellt att dra ett streck över hela denna kalkyl och på alldeles godtyckliga grunder bestämma sig för en ökning inte bara i enlighet med kalkylen utan därutöver en uppav l977 års - och därmed storleken av trappning lagringsvolym den totala - om X antal %. lagringen

För den lagringspliktiga industrins vidkommande vill jag också motsatta mig förslaget om en successiv upptrappning av lagerhâllningen med början l augusti. Uppfyllandet av beredskapslagren är för de lagringspliktiga en del av den kommersiel-

integrerad

la verksamheten. Företagen utnyttjar uppdykande tillfällen att komma över billiga spotlaster och andra möjligheter att till lägsta möjliga kostnad fylla sina lager. På naturliga grunder sker därmed lageruppbyggnaden successivt. Och att märka är att såväl världsmarknadspriser som fraktsatser under senare delen av året normalt ligger på lägre nivå än under första och andra kvartalen. Nuvarande avtrappningssystem ger företagen möjlighet att förlägga inköpen till den tid som ur förvärvs- och likvidsynpunkt passar dem bäst. Med den (övriga) lageruppbyggnad som föreslås finns det uppenbarligen ingen anledning att beskära denna handlingsfrihet. Allra minst bör vi göra det mot bakgrund

228 Reservationer och särskilda yttranden

av nuvarande internationella konkurrenssituation för de industriföretag som skulle drabbas av restriktionerna. Företagens frihet härvidlag bör bibehâllas.

Ovanstående överväganden leder fram till slutsatsen att den beräknade totala kostnaden för lageruppbyggnaden fram till år l985 kan reduceras med 545 milj. kr. Enligt min mening bör utgående avgifter reduceras med ett häremot svarande belopp. Nedräkningens fördelning på de olika lagringsobjekten blir uppenbarligen beroende på hur avgifterna slutligen politiskt bestäms.

2 Reservation och särskilt yttrande av den sakkunnige Rolf af Klintberg och experten Lars Pehrzon angående förslaget att ålägga flygdrivmedel och marina bränslen för utrikes sjöfart avgift för beredskapslagring

I fråga om vår beredskap för fredskriser delar vi kommittêmajoritetens uppfattning, att beredskapslagringen i fortsättningen skall omfatta såväl som marina bränslen för utri-

flygdrivmedel

kes sjöfart. Vår uppfattning är emellertid, att vare sig flygdrivmedlen eller marina bränslen kan avgiftsbeläggas på sätt som majoriteten föreslår, utan att detta får betydande konsekvenser i form av minskade leveranser. Ett ställningstagande bör enligt vårt förmenande icke göras förrän det går att överblicka, vilka åtgärder som på detta område kommer att vidtagas i övriga västeuropeiska länder och framför allt våra nordiska grannländer. Om man av olika skäl icke kan avvakta frågans behandling inom International Energy Agency (IEA), torde spörsmålet

kunna göras

till föremål för övervägande inom Nordiska Rådet. Det skulle i så fall få ankomma på kontrollstationen att framlägga förslag till slutgiltig lösning av denna fråga.

3 Särskilt yttrande av experterna Nils-Gustaf Danielson, David Davidsson. Arne Kristenson och Nils Lundmark angående fredskrislagring av koks

Kommittén har vid sina överväganden huruvida fredskrislagringen inom energiområdet skall omfatta även koks och kokskol beslutat ej föreslå att sådant fredskrislager skall läggas upp. De motiv

Reservationer och särskilda yttranden 229

kommittén anför för sitt stäiiningstagande är att

dels produk-

tionskäiiorna för koi och koks til] övervägande dei inom iigger

den industriaiiserade deien av världen varför produktionsstör-

ningar i fred inte kan få iika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller oija, de störningar i ti11för-

dg1§_att

sein av koks och kokskoi som kan tänkas tiii uppkomma övervägande deien torde vara att hänföra ti11 kommersieiia störningar.

Av kommitténs redovisning av tidigare behoutredningar angående vet av att fredskrisiagring framgår frågan om fredskrisiagring av koks och kokskoi under senare år vid olika ti11fä1ien väckts av UEF mot bakgrund av de erfarenheter haft av överstyreisen bristsituationer b1.a. beträffande koks. Såiunda hade UEF 1969- 1970 stäiit 100 kton koks tiii ståiindustrins för att förfogande undvika a11var1iga produktionsstörningar i en akut bristsituation. Av redovisningen framgår vidare att Jernkontoret i sitt remissyttrande över UEF:s förslag tili fredskrisiagring framhåiiit att den heit förändrade situationen på energimarknaden efter oijekrisen medfört att koiet biivit ett konkurrenskraftigt a1ternativ tili oija. Ju högre oijepriser, desto attraktivare måste k01et bii för andra konsumenter än stâiindustrin, viika tidigare icke, i motsats tiii denna, av tekniska skä1 varit hänvisade ti11 koiet. Även om jordens koitiiigångar är av betryggande

storiek föreiigger en betydande steihet

på utbudssidan, som gör att det tar förhåiiandevis lång tid att få til} stånd produktionsökningar.

Siutsatsen av de förhåiianden som kommittén såiunda pekat på bör eniigt vår mening vara att risken för att akuta bristsituationer av fredskriskaraktär ska11 uppstå är betydande och efter oijekrisen större än exempeivis under 1960-taiet då iiknande bristsituationer faktiskt inträffade. Av importen av kokskoi 1975 kom närmare häiften från USA och häiften från Ustdrygt europa, främst Sovjet och Po1en. Koksimporten kom praktiskt taget he1t från EG-iänderna främst från Tyskiand (ca 50 %) och från Storbritannien (ca 35 %). I en eventue11 framtida bristsituation av fredskriskaraktär på oijeområdet måste man räkna med att ko1 och koks kommer att i inte få ersätta ringa utsträckning oija i koiproducerande iänder. Det gä11er både USA som numera

230 Reservationer och särskilda yttranden

importerar en betydande och växande andel av sitt oljebehov och Västeuropa - inte minst Tyskland. I en oljekrissituation är det dessutom sannolikt att Sovjet och andra östeuropeiska stater kommer att vara restriktiva med leveranser av energiråvaror som kol och koks. Det finns sålunda enligt vår mening ett mycket nära samband mellan störningar i oljetillförseln och bristsituationer beträffande kol och koks. Till detta kommer de bristsisom är för kol och koks - förortuationer specifika exempelvis sakade av en långvarig strejk i något av huvudleverantörsländerna. Dylika situationer kan som erfarenheterna visat få betydande konsekvenser för den svenska försörjningen och därmed också för sysselsättningen. Att i sådana situationer i brist på ett sarskilt fredskrislager tvingas utnyttja delar av UEF:s beredskapslager för att undvika produktionsbortfall och friställelser av personal anser vi icke lämpligt med tanke på beredskapen för de allvarligare krislagen som beredskapslagret är avsett för.

Det svåra ekonomiska läge som den svenska stålindustrin befinner sig i och som i väsentliga avseenden torde komma att bestå under de närmaste åren kommer med stor sannolikhet att leda till att lagren hos de svenska stålverken av likviditetsskäl pressas ner till ett minimum. Det innebär att en bristsituation beträffande och koks som inträffar i samband med en oljekris eller av gaskol andra skäl snabbt kan få konsekvenser för försörjning och mycket sysselsättning. att av koks - Vi anser det därför angeläget en fredskrislagring till viss del alternativt i form av kokskol - snarast kommer till stånd. Detta lager bör till en början omfatta en kvantitet motsvarande en månads normal förbrukning av koks vid nuvarande masugnskapacitet under antagande av 95 % kapacitetsutnyttjande vartill kommer förbrukning för sintringsverk, ferrolegeringsverk och gjuterier. Totalt innebär detta en årsförbrukning av 2 350 000 ton eller 200 000 ton/per månad.

Det bör ankomma på en blivande kontrollstation att föreslå omfattningen av en fortsatt uppbyggnad av fredskrislagret av koks - alternativt kokskol - mot bakgrund av den dåvarande energisi-

Reservationer och särskilda yttranden 231

tuationen i väriden och i Sverige och utvecklingen inom den svenska ståiindustrin.

4 Särskiit yttrande av experterna Nils Angeberg, Niis- Gustaf Danieison, David Davidsson, Arne Kristenson och Niis Lundmark angående fördeiningen i råoija och färdiga produkter av föresiaget iagringsprogram

Det av oijeiagringskommittên framiagda försiaget ti11 program för beredskapsiagring av oijeprodukter m.m. efter år 1976 grundas på de behov av iager som erfordras för att täcka IEA:s

dels

besiut om beredskapsiager be-

(fredskrisreserv), dels tiiigodose

hoven under avspärrning och krig (avspärrnings- resp. krigsreserven) eniigt den pianeringsmetod som tiiiämpas vid de inom det ekonomiska försvaret bedrivna perspektivstudierna.

Kommitténs förslag innebär att de ökade behoven för fredskris och avspärrning till en betydande del ska11 täckas genom iagring av råoija, medan endast vissa spetskvantiteter ska11 utgöras av färdigprodukter. Som huvudsakiig motivering ti11 denna fördeining anför kommittén att lagring av råolja är mindre kostnadskrävande än iagring av färdigprodukter. Vidare åberopas att

- finns inom iandet erforderiig raffinaderikapacitet

- finns för distributionen av erforderiig transportkapacitet raffinaderiprodukterna under fredskris och en avspärrningssituation, i det senare faiiet under förutsättning att ordinarie svenskregistrerat kusttanktonnage kan behåiias i svenska farvatten

- tekniska finns för av möjiigheter utbyggnad bergrumsaniäggningar för iagring av råolja.

Vi har ingen erinran mot försiaget att iagringen för fredskrisändamåi sker i form av råoija, eftersom i ett sådant krisiäge distributionstransporterna av färdigprodukter från raffinaderierna får förutsättas kunna fungera normait. Däremot är vi iångt ifrån övertygade om att så aiitid är faiiet under avspärrnings-

232 Reservationer och särskilda yttranden &

förhållanden av exempelvis den typ, som rådde under andra världskriget. Förutom att möjlig trafik genom östersjö-inloppen kan bli begränsad till svenskt vatten genom Öresund, kan Falsterbo-passagen liksom passagen av kuststräckor, där medelstora och större kusttankfartyg tvingas ut på internationellt vatten erbjuda betydande vanskligheter. Vi kan därför mot bakgrund av erfarenheterna från l940-talets avspärrningsår inte ansluta oss till kommitténs uppfattning att de sjöburna transporterna av färdigprodukter från raffinaderierna alltid medger en störningsfri och obehindrad distribution inom landet. Med hänsyn till den svenska sjöfartsnäringens brydsamma situation bör stor vikt fästas vid det förbehåll, som kommittén anfört avseende sjötransporterna under en avspärrningssituation. Vidare måste beaktas, att järnvägstransportresurserna inte är tillräckliga för att helt ersätta sjötransporter, vartill kommer att landets största raffinaderi - Scanraff - inte är järnvägsanslutet. Anförda omständigheter talar mot en alltför stor koncentration till råolja av den framtida beredskapslagringen.

Kommitténs bedömning av möjligheterna till utbyggnad av lagringsutrymme grundar sig på uppgifter, som överstyrelsen för ekonomiskt försvar lämnat. Som kommittén också understrukit är bedömningarna osäkra. Den definitiva utbyggnadsmöjligheten i anslutning till raffinaderierna kan bestämmas först framdeles efter ytterligare undersökning och sedan klarhet vunnits om tillkomsten av det planerade statliga raffinaderiet vid Brofjorden. I den mån de av kommittén förutsatta utbyggnadsmöjligheterna av råoljeutrymmen skulle ha överskattats krävs lokalisering till nya platser utanför raffinaderiorterna. Föreliggande vansklighet att nu säkert överblicka utbyggnadsmöjligheterna för beredskapslagring av råolja i anslutning till raffinaderierna talar för att ett kommande oljelagringsbeslut inte bör definitivt låsas vid den stora råoljemängd, som kommitténs förslag innebär.

Sett ur beredskapssynpunkt och mot bakgrund av att andra typer och förlopp av kriser än som legat till grund för kommitténs beräkningar kan inträffa, anser vi det olämpligt att så stor del av lagerutbyggnaden som kommittén föreslagit sker i form av

sou 1975357 Reservationer och särskilda yttranden 233

råolja. Starka skäl taiar därför för att inte endast behoven för krig utan också de beräknade behoven för avspärrning t111godoses genom 1agr1ng av färdigprodukter. Härigenom ernås en 0medeibar tiiigång t111 färdiga produkter inom konsumtionsområdena med därav följande säkrare och smidigare distribution i mera skärpta krisiägen. En sådan iösning medger också en större handiingsfrihet vad beträffar ransoneringsåtgärder i en fredskris, främst ifråga om motorbensin.

Vi föresiår såiunda föijande iagerutbyggnad av råoija och färdigprodukter jämfört med kommitténs försiagz

Mått: tm3

gaso1 kton Vårt försiag Kommitténs försiag Råoija 4 560 6 600

Motorbrännoija och ) tunna eidningsoijor 1 902 1 273

Tjocka e1dningso1jor1) 1 815 953

1) inki. vinterdispensen

Med ledning av de kaikyivärden i fråga om oijepriser, cisternkostnader och fyiinadsgrader, som kommittén tiiiämpat vid sina beräkningar av investeringskostnaderna för det nya oijeiagringsprogrammet, har vi beräknat motsvarande kostnader för det fa11 att iagringsbehovet för avspärrning och krig i sin heihet sker i form av färdigprodukter, medan återstående behov täcks genom lagring av råoija. Vi har härvid kommit fram t111 att vårt försiag om fördeiningen av iagringen me11an råoija och färdigprodukter medför en ökning av investeringskostnaderna med endast ca 50 miij. kr. jämfört med kommitténs beräkningar, dvs. en kostnadsökning av storieksordningen 1,5 %. Denna kostnadsökning bör kunna inrymmas i den av kommittén beräknade avgiftsbeiastningen på konsumenterna. Den av oss framräknade merkostnaden synes

234 Reservationer och särskilda yttranden

mâttiig-för att tiiigodose beredskapsintresset av den mera spridda iagring, som vårt försiag innebär.

Sammanfattningsvis bör såiunda eniigt vår mening det kommande iagringsprogrammet i princip utformas så att beredskapsiagringen för fredskris baseras på råoija, medan avspärrningsbehoven i varje fa11 huvudsakiigen lagras som färdigprodukter. En definitiv iåsning enligt kommitténs försiag av fördeiningen meiian råoija och produkter vad gäiier avspärrningsreservens utbyggnad menar vi ur beredskapssynpunkt inte vara iämplig. Därtiii kommer att ett iagringsprogram av förevarande storieksordning bör med hänsyn ti11 ovisshet i fråga om fiera faktorer, som påverkar de faktiska utbyggnadsmöjiigheterna, inrymma möjiighet tiil en viss handiingsfrihet vid dess reaiiserande. UEF, som för statens räkning avses skoia ombesörja utbyggnaden, bör sålunda ges möjiighet att a11teftersom pianeringen för utbyggnaden av de erforderiiga iagringsaniäggningarna fortskrider, kunna föresiå regeringen den utformning av avspärrningsiagringen, som - med rimtill - faktiskt iigt hänsynstagande beredskapsintresset föreiiggande utbyggnadsmöjligheter med beaktande av aniäggningsstoriekar, Iokaiiserings- och distributionsfrågor m.m. medger.

5 Särskiit yttrande av experterna Niis Angeberg, Niis- Gustaf Danieison och David Davidsson angående fy11nadsgraden i iagringsaniäggningar

Kommittén har utfört sina kostnadsberäkningar utifrån förutsättningen att iagringsutrymmena skuiie medge en Tagring motsvarande 100 % fy11nadsgrad utom för bensin, för viiken produkt av omsättningstekniska skäi fyiinadsgraden angetts ti11 90 %. Erfarenheter från en mångårig beredskapsiagringsverksamhet inom DEF ger vid handen, att det av en rad praktiska skäi inte är möjiigt att exakt anpassa ett bergrumsutrymme til] den varuvo1ym som ska11 beredskaps1agras. Lagringsutrymmet måste omfatta en voiym, som något överstiger varumängden, för att säkerhet skaii finnas för att avsedd iniagring aiitid verkiigen ska11 kunna innehåiias. Eniigt vår mening bör utrymmet vara minst 5 % större än varumängden och kostnadsberäkningen därför baseras på en fyiinads-

Reservationer och särskilda yttranden 235

av 95 % i stä11et för 100 %. Den samman1agda merkostnaden grad härför kan beräknas till st0r1eksordn1ngen 60 mi1j. kr. vid den av oss föres1agna Iagerutbyggnaden.

SOLJl976$7 237

BILAGA 1 SORTFÖRVANDLING OCH FÖRKORTNINGAR

1 S0rtförvand1ing m.m.

För att ange mu1tip1ar av måttstorheter används prefix.

= 103 = 1 000

k(ki10)

= 106 = 1 000 000

M(mega)

= 109 = 1 000 000 000

G(giga)

= 1012 = 1 000 000 000 000

T(tera)

Energi är arbete. Grundenheten eniigt SI-systemet är j0u1e(J). För eienergimängd används som beteckning wattimmar (1 kwh=3,6 MJ. I vissa fall används tiiiäggen e resp. v för att enerange att gi- e11er effektangive1se avser e1 resp. värme.

Som gemensam sort för olika bränslen används i kapitei 6 toe (ton ekvivaient oija med energiinnehå11et 10 000 megakaiorier per ton).

1 toe = 10 Gca1 = 11,63 MWh = 41,87 GJ

Angiveisen av tota1 energi sker både i kwh och toe (e11er mu1tipiar därav).

Effekt är energi per tidsenhet. Ett kraftverks eleffekt mäts i watt (e11er mu1tip1ar därav). Även värmeeffekten mäts i watt.

238 & 13flaga I

Förkortningar

CDL Centrala Driftledningen EBU Energiberedskapsutredningen EPU Energiprognosutredningen ERDA Energy Research and Development Administration FBU Försörjningsberedskapsutredningen IAEA International Atomic Energy Agency IEA International Energy Agency IEP International Energy Program LU 75 1975 års långtidsutredning NJA Norrbottens Järnverk AB OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OKG Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB OLK 1975 års oijeiagringskommittê SBN Svensk Byggnorm SIND Statens industriverk SKBF Svensk Kärnbränsieförsörjning AB SKI Statens kärnkraftinspektion SPI Svenska Petroleum Institutet SPL III Svensk Petroieumiagring Tre AB SSI Statens stråiskyddsinstitut URG United Reprocessors GmbH UEF överstyreisen för ekonomiskt försvar

& 239

BILAGA 2 KOSTNADSDATA FUR BYGGNATION AV OLJELAGRINGSANLÄGG-

NINGAR1)

l Uppdraget

Arbetsgruppen har haft till uppdrag att beräkna kostnader för oljelagringsanläggningar såväl ovan jord som i berg för bl.a. gasol, bensin och oljor. Dessa beräkningar är avsedda att ligga till grund för totala kostnadsberäkningar av programmet. ‘ 2 Beräkningsmetod

2.1 Allmänt

Arbetsgruppen har i likhet med l968 års oljelagringskommittê utgått från de faktiska kostnaderna för tidigare uppförda anläggningar. Framräkning av kostnaderna har skett till kostnadsni- Vå l n0VembeY 1975. Kostnaderna exklusive mervärdeskatt. anges Vissa typstorlekar på anläggningar har kostnadsberäknats. Vidare har i vissa fall marginalkostnaden för utökning av anläggningarna beräknats.

De volymer på anläggningar som anges i det följande avser genomgående den volym olja som kan lagras i anläggningarna.

2.2 Ovanjordscisterner

För ovanjordscisterner har kostnaderna beräknats med utgångspunkt från under nuvarande period byggda cisterner. En enkätun-

1) Rapport från Oljelagringskommittêns arbetsgrupp for beräkning av kostnader för byggnation av oljelagringsanläggningar.

240 Bilaga 2

dersökning har genomförts avseende under perioden byggda cisterner inom oljehandeln och industrin. Ur denna enkät har medelstorleken på cisterner för skilda produktslag beräknats. Medel-

priset per m3 har framräknats till prisnivån i november l975 på

basis av konsumentprisindex med användande av de faktiska kostnaderna för cisterner inklusive fundament och invallning samt schablon för kostnader för utrustning. Jämförelser har även gjorts med de beräkningar som gjordes av l968 års oljelagringskommitté framräknade med konsumentprisindex till prisnivån i november l975. överensstämmelsen är god. Vidare har ett par större oljebolag tillfrågats om de uppskattade kostnaderna för en

l0 000 m3 bensincistern och en 2 000 m3 bensincistern samt en

3 000 m3 cistern för tjocka eldningsoljor och för gasolcister-

ner.

2.3 Bergrumsanläggningar

För bergrumsanläggningar har kostnaderna beräknats med utgångspunkt från de anläggningar som uppförts under innevarande lagringsperiod genom Svensk Petroleumlagring III AB (SPL) och överstyrelsens för ekonomiskt försvar (UEF) försorg. Dessa redovisas separat eftersom UEF:s anläggningar vanligtvis är betydligt större och i många fall sambyggda med exempelvis kommuners lagringsanläggningar företrädesvis i importhamnar. Flera av dem har även ett lägre fortifikatoriskt skydd och enklare utformning av distributionsanläggningar och reservutrustning än de av SPL uppförda. De sistnämnda är vanligen förlagda inne i landet. Kostnaderna har räknats fram till prisnivån i november l975 på inom byggnadsbranschen traditionellt sätt.

3 Beräkningar för ovanjordscisterner

3.1 Allmänt

För samtliga typer av cisterner (bensin, tunna eldningsoljor, motorbrännolja, tjocka eldningsoljor) har oljebranschens och industrins cisterner räknats samman. För varje grupp har en medelstorlek bestämts såsom ett medelvärde på samtliga cisterner inom

sou 1976:67 Bilaga 2 241

gruppen byggda under åren 1970-1975. Bensingruppen är ur statistisk synpunkt mycket 1iten - endast 5 cisterner - varför mede1st0r1eken kan ifrågasättas.

3.2 Beräkningsmetodik och investeringskostnader

Från respektive företag har infordrats uppgift om faktisk kostnad vid tidpunkten för byggnationen av färdig cistern med fundament och eventue11 inva11ning. Dessutom har uppgift begärts om s.k. kringkostnader d.v.s. kostnader för aktue11 installation av o1ika s1ag t.ex. röriedningar, pumpar, värmeväx1are, av1opp m.m., kostnader för projektering och kontro11 samt markkostnaden för av cisterner ianspråktagen mark.

Kringkostnaderna har uppfattats o1ika av uppgifts1ämnarna b1.a. beroende på svårigheten att t.ex. faststäiia hur stor de1 av ans1utande insta11ationer som ska11 medtagas. Arbetsgruppen har därför med utgångspunkt från 1ämnade uppgifter fast1agt schab- 10nvärden för insta11ationer, projektering och k0ntro11 samt markkostnader. Dessa värden har antagits gä11a för 1970. För dessa och för tidpunkten efter 1970 har kostnaden framräknats ti11 prisnivån i november 1975 på basis av konsumentprisindex.

3.3 Bensincisterner

För cisterner över 8 000 m3 har fö1jande schab1onkostnader ti11-

1ämpats (1970):

Insta11ati0n 100 000:- Projektering och kontr011 100 000:- Markkostnad 100 000:- Summa 300 000:-

för 1972 är motsvarande kostnad 350 000:för 1974 - 400 000:för 1975 - 450 000:-

242 2 r Bilaga Om de av uppgifts1ämnarna använda värdena för kringkostnader ti11ämpas framräknade ti11 prisnivån i november 1975 ger dessa ett tota1t mede1värde på kr. 471 000:-. överensstämmelsen är så1edes acceptabe1.

Mede1st0r1eken för uppgivna bensincisterner är cirka 13 000 m3.

Mede1priset per kubikmeter framräknad ti11 prisnivån i november 1975 på basis av konsumentprisindex och med användande av faktiska cisternkostnader inkiusive fundament och inva11ning samt schab10n för kringskostnader utgör kr. 150:-.

Arbetsgruppen har med anledning av den ifrågasatta mede1cisternst0r1eken sökt göra en beräkning på kostnaden (november 1975)

för en bensincistern om 10 000 m3. Därvid har f1era metoder an-

vänts.

a) På basis av 1968 års priser (förra o1je1agringsk0mmittêns materia1) samt schab10n för vissa kringkostnader och mede1kostnad för fundament och inva11ning av 01ika s1ag uppräknat ti11 prisnivån i november 1975 en1igt konsumentprisindex.

Denna metod ger en enhetskostnad av kr. 180:-/m3.

b) Ett större o1jeb01ag har ti11frågats vad en 10 000 m3 cis-

tern sku11e kosta att bygga vid denna tidpunkt. Med ett enke1t fundament och betonginva11ning samt ink1usive projektering och kontro11kostnader har mede1priset angetts ti11

kr. 132:-/m3. Om ti11ägg för insta11ation och mark görs med

kr. 230 000:- samt ti11ägg för fundament vid sämre grundförhå11anden görs med kr. 125 000:- b1ir enhetskostnaden kr.

168:-/m3.

c) Kostnaden för cisterner av mede1stor1ek (7 000 m3) beräkna-

des av förra o1je1agringsk0mmittên ti11 kr. 110:-/m3. Om kon-

sumentprisindex app1iceras på detta pris fram ti11 prisnivån

i november 1975 b1ir enhetspriset kr. 185:-/m3.

Gruppen föres1âr att kr. 150:-/m3 respektive kr. 165:-/m3 används

vid beräkningar för cisterner om 13 000 m3 respektive 10 000 m3.

sou 1976:67 Bilaga 2 243

Gruppen har även gjort motsvarande kalkyl för en cistern på

2 000 m3 (för stadsgasverk) med följande resultat:

a) På basis av l968 års priser har framräkning skett till prisnivån i november l975 enligt konsumentprisindex, vilket ger

ett enhetspris av kr. 345:-/m3.

b) Det tillfrågade oljebolaget har på motsvarande sätt som för

l0 000 m3-cisternen beräknat dagskostnaden för en 2 000 m3

cistern och kommit fram till kr. 230:-/m3 som enhetspris.

Om till denna kalkyl läggs kostnader för fundament vid sämre grundläggningsbetingelser, installationer och mark med

sammanlagt kr. l00 000:- blir enhetskostnaden kr. 280:-/m3.

Gruppen föreslår att enhetspriset kr. 300:-/m3 används vid be-

räkningar.

3.4 Cisterner för tunna eldningsoljor och motorbrännolja

För tunna eldningsoljor och motorbrännolja har följande schabloner för kringkostnader tillämpats (l970 års prisläge):

Installationer 100 000:- Projektering och kontroll 50 000:-

Markkostnader 50 000:- (cistern 10 000 m3)

--

100 000:- (cistern :in 000 m3)

för l97l har samma kostnad använts för l972 är motsv. kostnad 230 000:- resp. 285 000:för l973 - 250 000:- 300 000:för l974 och l975 är motsvarande kostnad 280 000:- resp. 335 000 -.

Om de av uppgiftslämnarna använda värdena för kringkostnader tillämpas och framräknas till prisnivån i november l975 ger dessa ett totalt medelvärde på kr. 290 000:- respektive kr. 485 000:-. överensstämmelsen med schablonen är acceptabel.

244 lfihqga 2

Mede1stor1eken för uppgivna för tunna

cisterner e1dnings01jor (26 st.) utgör 13 600 m3. Mede1priset framräknat ti11 november

1975 på basis av konsumentprisindex och med användande av faktiska cisternkostnader ink1usive fundament samt schab1on för

kringkostnader utgör kr. 110:-/m3.

Förra 01je1agringskommittén konstaterade att mede1cisternstor1e-

ken 1968 var 13 000 m3 och mede1priset kr. 65:-/m3. Om detta

pris framräknas ti11 prisnivån i november 1975 på basis av kon-

sumentprisindex ger det ett pris på kr. 110:-/m3.

Gruppen föres1år att enhetspriset kr. 110:-/m3 används vid be-

räkningar.

3.5 Cisterner för tjock e1dningso1ja

För tj0cko1jecisterner har fö1jande schab1oner för kringkostna- 1 der ti11ämpats (1970 års pris1äge):

Insta11ationer 200 000:- (cistern :12 000 m3)

300 000 - (cistern :12 000 m3) Projektering och kontro11 50 000:- (cistern :12 000 m3) Markkostnader 50 000:- (cistern :12 000 m3)

100 000 - (cistern :12 000 m3)

För åren 1971-1974 har fö1jande värden använts:

Om de av uppgifts1ämnarna använda värdena för kringkostnader ti11ämpas och framräknas ti11 prisnivån i november 1975 ger dessa för stor cistern kr. 791 0O0:— och för 1iten kr. 420 000:-. Motsvarande värden en1igt schab1on är kr. 689 000 - för stor cis-

ti

SOU l976:67 läkmu 2 245

k I tern och kr. 459 000:- för 1iten cistern. Uverensstämme1sen är acceptabe1.

Mede1st0r1eken för uppgivna tj0cko1jecisterner (19 st.) utgör

19 000 m3. Mede1priset framräknat ti11 prisnivån i november 1975

på basis av konsumentprisindex och med användande av faktiska cisternkostnader ink1usive fundament, is01ering, värmes1ingor

etc. samt schab10n för kringkostnader utgör kr. 115:-/m3.

Förra o1je1agringsk0mmittên konstaterade att mede1cisternst0r1e-

ken 1968 var 13 000 m3 och mede1priset kr. 80:-/m3, vi1ket pris

ink1uderar de1 i uppvärmningsanordningar (ca 10 %) och de1 i vägar och körp1aner (ca 2 %). Uppräkning ti11 prisnivån i november 1975 av ovanstående enhetspris på basis av konsumentprisin-

dex ger ett enhetspris november 1975 av kr. 135:-/m3. Beaktande

den mindre cisternst0r1eken 1968 före1igger god överensstämme1se.

Med hänsyn ti11 gemensamma uppvärmningsanordningar, vägar och

körp1aner etc. bör priset kr. 115:-/m3 uppräknas med 12 %, vi1-

ket ger ett enhetspris av kr. 129:-/m3.

Arbetsgruppen föres1år att enhetspriset kr. 130:-/m3 används vid

beräkningar.

Arbetsgruppen har även gjort en.ka1ky1 över investeringskostna-

derna för en tjock01jecistern om 3 000 m3.

a) På basis av 1968 års priser har framräkning skett ti11 prisnivån i november 1975 en1igt konsumentprisindex. Detta ger

ett enhetspris av kr. 260:-/m3. Härvid har antagits ett me-

de1värde me11an ett enke1t fundament (sand) Qch ett mer komp1icerat (på1at).

b) Det ti11frågade o1jeb01aget har på motsvarande sätt som för tidigare nämnda bensincisterner beräknat dagskostnaden för

en 3 000 m3 tj0cko1jecistern och kommit ti11 ett enhetspris

av kr. 160:-/m3. Om ti11 denna ka1ky1 1äggs kostnad för fun-

dament vid sämre grund1äggningsbetinge1ser, insta11ationer

246 lfihgu 2 &

och mark med samman1agt kr. 460 000:- erhå11es en enhets-

kostnad av kr. 313:-/m3.

c) I enkätundersökningen finns en cistern om 3 000 m3 redovi-

sad. Enhetspriset för denna är kr. 320:-/m3.

Arbetsgruppen föresiår att enhetspriset kr. 300:-/m3 används vid

beräkningar.

3.6 Gasolcisterner

Arbetsgruppen har med utgångspunkt från offert på en sfärisk ga-

soicistern om 2 000 m3 gjort en totaiberäkning av kostnaden för

ett sådant cisternbygge, ink1usive kringkostnader. Enhetspriset

för denna är kr. 1 600:-/m3. Arbetsgruppen föres1år att detta

enhetspris iäggs ti11 grund för beräkningar.

Arbetsgruppen har även infordrat offerter på 1iggande cyiindris-

ka cisterner om 100 m3 och 200 m3 . Inkiusive kringkostnader är

enhetspriset för dessa kr. 2 800:-/m3 respektive kr. 1 850:-/m3.

Arbetsgruppen föres1år att dessa enhetspriser iäggs tiii grund för beräkningar.

4 Bergrumsaniäggningar

4.1 A11mänt

Arbetsgruppen har som materiai för sina beräkningar haft de an- 1äggningar som uppförts av SPL och ÖEF under innevarande 1agringsperiod. Gruppen har gjort separata beräkningar för de ur skyddssynpunkt ski1da aniäggningstyperna A, B och C omfattande aniäggningar för bensin, eidningsoijor och gasoi samt oskyddade an1äggningar för råoija. Eftersom de av SPL och UEF byggda an- Iäggningarna skiijer sig med avseende på såväi storiek som utrustning redovisas dessa var för sig.

Kostnaderna har framräknats ti11 prisnivån i november 1975 med hjäip av byggnadsentreprenadindex. Kostnaderna har därvid förde- 1ats på huvudindexgrupper varefter ökningen inom respektive in-

sou 1976:67 Bilaga 2 247

dexgrupp beaktats. Med utgångspunkt från det sålunda framräkna-

de priset på respektive anläggning har cirkakostnaden per m3

och den tillkommande cirkakostnaden per m3 för utökning av res-

pektive anläggning beräknats.

4.2 SPL-byggda anläggningar

4.2.l A-anläggning

Under innevarande period har endast en A-anläggning byggts i SPL s regi. Det är en anläggning om tre cisterner som räknats

upp till 100 000 m3. Kostnaden för denna är kr. 170:-/m3 och

den tillkommande kostnaden för utökning av anläggningen kr. 3 60 -/m .

4.2.2 B-anläggning

Under innevarande lagringsperiod har SPL byggt ett antal B-anläggningar. Samtliga anläggningar har en lagringsvolym omkring

50 000 m3. Omräkning har skett till exakt 50 000 m3. Medelkost-

naden för dessa anläggningar är kr. 200:-/m3 och den tillkomman-

de kostnaden för utökning av anläggningarna kr. 60:-/m3.

4.2.3 C-anläggning

SPL har under innevarande lagringsperiod byggt ett antal C-an-

läggningar med en lagringsvolym om ca l0O 000 m3 vardera. Medel-

kostnaden för dessa är kr. 120:-/m3 och den tillkommande kostnaden för utökning av anläggningarna är kr. 60:-/m3.

4.3 Av UEF uppförda anläggningar

4.3.l C-anläggningar

För ett antal s.k. modifierade C-anläggningar med en lagrings-

volym om ca lO0 000 m3 har kostnadsberäkningar gjorts på liknan-

de sätt som för de SPL-byggda med den skillnaden att vissa uppskattningar har fått göras eftersom de flesta anläggningarna än-

248 Bilaga 2

nu inte är färdigställda. För dessa anläggningar blir medelkost-

naden kr. 66:-/m3.

4.3.2 Råolje-anläggning

Kostnadsberäkning för en råoljelagringsanläggning om

l 200 000 m3 har gjorts. Kostnaden för denna uppgår till kr.

50:-/m3 och tillkommande kostnad för utökning av anläggningen

till kr. 38:-/m3.

4.3.3 Gasol-anläggning

För en gasolanläggning om ll5 000 m3 har beräkningar gjorts.

Kostnaden uppgår till cirka kr. 220:-/m3 och den tillkommande kostnaden för utökning av anläggningen till kr. 60:-/m3.

4.3.4 A-anläggning

UEF uppför för närvarande en bergrumsanläggning för flygdrivmedel. Kostnaden för denna omräknad till prisläget i november l975

och till volymen l00 000 m3 har beräknats till kr. l80:-/m3.

4.4 Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår att de ovan redovisade kostnaderna för av SPL byggda bergrumsanläggningar läggs till grund för beräkningarna av anläggningskostnaderna i det kommande lagringsprogrammet

Eftersom endast en råoljeanläggning kostnadsberäknats av oss och denna kunnat upphandlas till mycket gynnsamt pris anser vi inte att den kan användas vid beräkningarna. Överstyrelsen har gjort kostnadskalkyler över råoljelagringsanläggningar. I dessa kalkyler räknar Överstyrelsen med att kunna bygga bergrum för inlag-

ring av totalt 6,8 milj. m3 råolja till en kostnad av kr.6O:-/m3

Bergrumsanläggningar utöver denna kvantitet beräknas kunna byg-

gas till en kostnad av kr. 80:-/m3. Den högre kostnaden beräknas

med hänsyn till att vid lagring av så stora kvantiteter krävs utbyggnad av bl.a. kajer och iordningställande av inseglingsleder.

A

sou 1976:67 Bilaga 2 249

Arbetsgruppen anser att de av UEF gjorda ka1ky1erna kan läggas E tili grund för beräkningarna. . B När det gä11er de av DEF uppförda s.k. modifierade C-an1äggningarna torde dessa inte he11er kunna användas för kostnadsberäkningar eftersom möj1igheterna till utvidgad sam1agring med b1.a. kommuner bedöms som mindre sannolik.

Kostnaden för de av UEF under uppförande varande bergrumsanläggningarna för gasol och f1ygdrivmede1 anser arbetsgruppen dock kan användas vid beräkningarna.

5 Sammanfattning

Arbetsgruppen föres1år så1unda att vid investeringskostnadsberäkningar av programmet följande cisternkostnader används.

Ovanjordscisterner

Bensin

2 000 m3 300 -/m3

10 000 m3 165:-/m3

Medelcistern en1igt 3 3 enkätundersökning 13 000 m 150:-/m

Cisterner för tunna e1dnings-

oijor och m0t0rbränn01ja Mede1cistern enligt 3 3 enkätundersökning 13 600 m 110:-/m

Tjocka eidningsoijor Medeicistern en1igt 3 3 enkätundersökning 19 000 m 130:-/m

2 000 m3 300:-/m3

250 lWkmu 2 SOLIl976fi7

Gas01

Sfärisk cistern 2 000 m3 1 600:-/m3

Liggande cy1indrisk 3 3 cistern 100 m 2 800:-/m

200 m3 1 850 -/m3

Bergrumsan1äggningar

A-an1äggning (SPL) 100 000 m3 170:-/m3 A-an1äggning (UEF) f1yg 100 000 m3 180:-/m3 B-an1äggning (SPL) so 000 m3 200 -/m3 C-an1äggning (SPL) 100 000 m3 120;-/m3

Rå01jean1äggningar (ÖEF) : 6,8 mi1j.m3 60;-/m3 ;› 6,8 mi1j.m3 80:-/m3

N . 3 3 Gas01an1aggn1ng (UEF) 115 000 m 220:-/m

I samt1iga bergrumsan1äggningar beräknas den ti11k0mmande kostnaden för utökning utöver ovan angivna typst0r1ekar t111 kr. 3 60:-/m .

BILAGA 3 INVESTERINGSKOSTNADSBERÃKNINGAR

l Oljelagringsprogrammet

Utgångsvärden för kalkylen är

beredskapslagringsbehoven av oljor och oljeprodukter under den föreslagna programperioden som framgår av den hemliga bilagan medelimportpriserna under första kvartalet l976, vilka framgår av l7.2.l.6

anläggningskostnader enligt bilaga (nr 2)

— att m3

de 3 milj. råolja enligt riksdagens beslut l975 ej kostnadsberäknas

l.l Raffinaderiutfall vid lagring av 9,6 milj. m3 råolja

och resterande behov av_färdiga produkter (l 000 m3,

gaso1 1 000 ton)

gasol 29 lättbensin 106 gasbensin 29 motorbensin l 632 flygbensin 0 reabensin 0 flygfotogen 2ll övrig fotogen l9 W motorbrännolja 2 995 tunna eldningsoljor _}

.tjocka eldningsoljor 4 060

252 3 Bilaga

Detta utbyte ur råoljan och redan beslutad statlig eldningsoljelagring för fredskrislagring ger följande behov av färdigproduktlagring:

motorbrännolja

808 tunna eldningsoljor tjocka eldningsoljor l73

1)

Lagring av 9,6 milj. m3 råolja ger ett överskott av lätt-

bensin i förhållande till behoven om 57 000 m3. Möjlighet finns att använda detta överskott av lättbensin i nuvarande krackeranläggning i Stenungsund. Detta överskott har därför avräknats behoven av gasbensin. Överskottet av lättbensin har därvid beräknats motsvara 55 O00 m3 gasbens1n. Vidare har avräknats gasbensininnehållet i raffinarâoljelager. Gasbensininnehâllet beräknas till

deriernås l 500 m .

Lagerökningsbehovet av gasbensin kostnadsberäknas under 2.2 nedan.

Till de ovan redovisade behoven av färdigprodukter kommer de kvantiteter eldningsolja som enligt kapitel 9 erfordras för att dämpa verkningarna av vinterdispensen.

1.2 Kostnadsberäkning av programmet

Vi kostnadsberäknar programmet]) för dels det fall då både råol-

jelagringen och färdigproduktlagringen sker i statens regi, dels det fall då färdigproduktlagringen sker i näringslivets regi.

I bägge fallen förutsätts dock lagringen av de kvantiteter eldningsolja som erfordras för att dämpa verkningarna av vinterdispensen samt lagringen av fotogen för fredskris och lagringen av flygdrivmedel ske genom statens försorg.

1) I programmet inräknas ej de 3 milj. m3 råolja enligt riks-

dagens beslut l975 (prop. l975:30)

SOU l976z67 Bflbga 3 253

Vi beräknar att färdigproduktlagringen - om den sker istatensre- — kan ske i stora gi bergrum och - om den sker hosnäringslivet enligt samma principer som f.n. I det senare fallet beräknas dock lagringen av gasol ske gemensamt för de lagringspliktiga i stora bergrumanläggningar. Kostnaderna anges exklusive mervärdeskatt.

ALTERNATIV I (statlig lagring av såväl råolja som färdigprodukter)

Råolja

Vara 3,6 n): 357 kr/m3 1 235 Mkr

M(m:)

Anläggning 0,5 “(1 ) Q): 60 kr/m3 30 Mkr

2,81) M(m3) nu 80 kr/m3 224 Mkr

1 539 Mkr

Eldningsolja (vinterdispens) 547 Mkr

Fotogen

Vara ll 447 kr/m3 5 Mkr

Anläggning (ovan-

jordscistern) ll 150 kr/m3 2 Mkr

7 Mkr Gasol Vara 9l 731 kr/ton 66 Mkr Anläggning (stort

bergrum) l0O 240 kr/m3 24 Mkr

90 Mkr

Flygdrivmedel

Vara 284 m: 470 kr/m3 133 Mkr Anläggning (bergrum) l94 m: 180 kr/m3 35 Mkr

l68 Mkr

1) Genom att höjs till l0O % uppkommer ett över-

om 300 000 m fyllnadsgrgden

utrymme i de anläggningar UEF bygger med anledning av kontrollstationens förslag

254 & Bwhga 3

Mot0rbränn01ja och tunna e1dningso1j0r

Vara 808 t(m3) ä 418 kr/m3 338 Mkr

An1äggning (1agringen beräknas ske i berg- 3 1) 3

rum om ca 200 t(m3)) 768 t(m ) a 90 kr/m 59 Mkr

407 Mkr

Tjocka e1dnings01jor

Vara 173 t(m3) a 301 kr/m3 52 Mkr

An1äggning (1agringen beräknas ske i berg- 3 1) 3

rum om ca 200 t(m3)) 83 t(m ) ä 98 kr/m 8 Mkr

60 Mkr

Summa râo1je1agring och färdigprodukt1agring 2 818 Mkr

T) ti11 ett Genom att fy11nadsgraden höjts 100 % uppkommer överutrymme om 130 000 m3 i de an1äggningar ÖEF bygger för 1agring av 1 mi1j. m3 e1dningso1ja en1igt bes1ut

år 1974. Detta förde1as med 40 000 m riksdagens i an1ägg-

överutrymme ningar för tunna e1dnings01jor och 90 000 m i an1äggningar för tjocka e1dningso1jor.

ALTERNATIV II (stat1ig 1agring av råo1ja, e1dnings01ja och f1ygdrivmede1 en1igt ovan samt övrig färdigprodukt1agring i närings1ivets regi)

Råo1ja 1 539 Mkr (en1igt a1ternativ 1)

F1ygdrivmede1 (stat- 1ig 1agring) 168 Mkr (en1igt a1ternativ 1)

E1dningso1ja 1) 535 Mkr (vinterdispens )

Fotogen (stat- 1ig 1agring) 5 Mkr (en1igt a1ternativ 1)

1) Genom att ti11 fy11nadsgraden höjts 100 % kan de överutrymmen som UEF bygger för av i de an1äggningar 1agring

1 mi1j. m ugpstår e1dnings01ja en1igt riksdagens bes1ut år 1974 an-

vändas för e1dnings01je1agring för dämpandet av vinterdispensens verkningar.

1 1

i Büaga 3 255

I 1 Gas01 Vara 91 kton ä 731 kr/ton 66 Mkr An1äggn1ng 3 3 (två bergrum) 173 t(m ) ä 276 kr/m 48 Mkr 114 Mkr

M0torbränn01ja och tunna e1dn1ngso1j0r

Vara 808 t(m3) a 418 kr/m3 337 Mkr

An1äggn1ng (ovan- 3 3 jordscisterner) 808 t(m ) ä 110 kr/m 89 Mkr 426 Mkr

Tjocka e1dn1ngs01j0r

Vara 173 t(m3) ä 301 kr/m3 52 Mkr

An1äggn1ng (ovan- 3 3 jordscisterner) 173 t(m ) ä 130 kr/m 22 Mkr 74 Mkr

Summa rå01je1agr1ng och färdigpr0dukt1agr1ng 2 863 Mkr

1.3 Kostnadsberäkning av 1agerbehovet för gasturbindrift

Hä1ften av 1agr1ngen har förutsatts ske 1 form av fotogen och hä1ften 1 form av tunn e1dn1ngs01ja.

Vara 70 t(m3) ä 470 kr/m3 33 Mkr

70 kr/m3

t(m3)

5 418 29 Mkr 62 Mkr

An1äggn1ng (små ovan- 3 3 jordscisterner) 70 t(m ) ä 250 kr/m 18 Mkr (stora ovanjordscis- 3

terner) 70 t(m ) ä 110 kr/m3 8 Mkr

26 Mkr

Summa vara och an1äggn1ng 88 Mkr

256 Bilaga 3 sou 1975:57

2 Kostnadsberäkning av 1agring för den meta11urgiska och kemiska industrin

2.1 K0ks1agring

Vara 405 kton ä 469 kr/ton 190 Mkr Avgår tidigare bevi1jade mede1 för k0ks1ag-

r1ng1) 30 Mkr

160 Mkr

2.2 Gasbensin1agring

Vara

443 t(m3) ä 387 kr/m3 171 Mkr

Anläggning (stora 3 3 bergrum) 443 t(m ) ä 100 kr/m __ 44 Mkr 215 Mkr

2.3 01ja för kimröksframställning

Vara 12 700 m3 a 615 kr/m3 7,8 Mkr

An1äggning (ovan- 3 3 jordscistern) 12 700 m ä 110 kr/m 1,4 Mkr 9 Mkr

2.4 01ja för ammoniakti11verkning

Investeringskostnaderna för 1agring av 01ja för amm0niakti11verkning har ink1uderats i beräkningarna för bräns1en och drivmede1.

3 Sammanstä11ning

De tota1a för investeringskostnadsbehoven av oss föres1aget 1agringsprogram uppgår sâ1unda ti11 3 300 mi1j.kr.

1) Överstyre1sen för ekonomiskt försvar har för vartdera av budgetåren 1974/75-1976/77 bevi1jats 10 Mkr för inköp avkoks.

sou 1976:67 257

BILAGA 4 FURFATTNINGSFÖRSLAG

l Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m.m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1957:343) om oljelag-

ring m.m.]

dels att 6 § och 7 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 b §, 7 § 3 mom. och 8 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§2

Förbrukare är lagringsskyldig, därest han under basåret inom riket, annorledes än vid fartygs drift i utrikes trafik, förbrukat olja, som han infört från utrikes ort. Vad nu sagts skall dock ej gälla, om han infört oljan på transportmedel för transportmedlets drift.

Skyldig att lagra eldningsolja är ock den som under basåret vid anläggning inom riket förbrukat sådan olja, därest vid anläggningen under basåret och de två kalenderåren närmast dessförinnan förbrukats sammanlagt minst femtontusen kubikmeter eldningsolja.

Senaste lydelse av lagens rubrik l975:708 Senaste lydelse l969:755

258 Bilaga 4 &

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Första och andra styckena äga Första och andra styckena äga ej tillämpning på olja som ej tillämpning på olja som förförbrukas såsom råvara vid brukas såsom råvara vid framav stadsgas ställning av stadsgas för förframställning för försäljning. säljning eller såsom bränsle i gasturbin för framställning av elektrisk kraft med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt eller däröver.

6 b

Den som innehar gasturbin för framställning av elektrisk kraft med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt eller däröver är skyldig att hålla i lager sådant bränsle som behövs för att driva gasturbinen. Lagringsmängden fast-

ställes av regeringen enligt

grunder som riksdagen godkänt.

7 § 2 mom.1

Basmängd inom viss grupp av olja är den mängd olja, tillhörande som den lagringsskyldige under de i 5 eller 6 § angivgruppen, na omständigheterna sålt eller förbrukat under basåret eller, om han sålt eller förbrukat olja både under basåret och året eller ettvart av de tvâ åren närmast dessförinnan, vad han under omständigheter i genomsnitt för år sålt eller förbrukat dylika under tid. I fråga om gasol skall dock endast den förangivna eller förbrukning som skett under basåret beaktas. Besäljning träffande ångturbin- och gasturbinanläggningar må regeringen förordna om andra grunder för beräkning av basmängd.

1 Senaste lydelse l975:708

Büaga 4 259

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av basmängd för Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock inte med- säljare skall dock inte medräknas räknas

a) olja som han sålt till a) olja som han sålt till statlig myndighet, vilken en- statlig myndighet, vilken enligt regeringens beslut hade ligt regeringens beslut hade att vid tiden för försäljning- att vid tiden för försäljningen hålla lager av olja, till- en hålla lager av olja, tillhörande samma grupp som den hörande samma grupp som den försålda oljan; försålda oljan;

b) olja tillhörande annan b) olja tillhörande annan grupp än gasol, som han infört grupp än gasol, som han infört från utrikes ort eller utvun- från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffina- nit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning deri och för vidareförsäljning sålt till någon, vars försälj- sålt till någon, vars försäljning av annan olja än gasol ning av annan olja än gasol under kalenderåret närmast fö- under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått till re försäljningen uppgått till sammanlagt minst tjugutusen sammanlagt minst tjugutusen kubikmeter; kubikmeter;

c) gasol som han infört från c) gasol som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till för vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av ga- någon, vars försäljning av gasol under kalenderåret närmast sol under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått till före försäljningen uppgått till minst ettusen ton; minst ettusen ton;

d) olja som han sålt till nå- d) olja som han sålt till någon, vilken enligt överenskom- gon, vilken enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten melse med tillsynsmyndigheten var skyldig att under kalender- var skyldig att under kalender-

260 Bflhga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

året närmast efter försäljning- året närmast efter försäljningen hålla lager av olja, till- en hålla lager av olja, tillhörande samma grupp som den hörande samma grupp som den sålda oljan; sålda oljan;

e) eldningsolja som han sålt e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid anläggning för förbrukning vid anläggning inom riket, vid vilken under inom riket, vid vilken under de tre försäljningen närmast de tre försäljningen närmast föregående kalenderåren för- föregående kalenderåren förbrukats sammanlagt minst fem- brukats sammanlagt minst femtontusen kubikmeter eldnings- tontusen kubikmeter eldningsolja; olja;

f) olja som sålts för förbruk- f) olja som sålts för förbrukning såsom råvara vid fram- ning såsom råvara vid framställning av stadsgas för för- ställning av stadsgas för försäljning; säljning;

g) olja som sålts för förbruk- g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i utri- ning vid fartygs drift i utrikes trafik. kes trafik;

h) olja för drift av gasturbin för framställning av elektrisk kraft som sålts till någon som är lagringsskyldig enligt 6 b §.

7 § 3 mom.

Vid bestämmande av lagringsskyldigheten för tiden efter utgången av år l978 skall minskning eller ökning av basmängden i förhållande till den för år l976 fastställda basmängden beaktas endast till hälften.

sou 1976:67 B17080 4 261

Nuvarande 1yde1se Föreslagen 1yde1se

Den som för år 1977 å1agts sky1dighet en1igt 8 § andra e11er tredje stycket beträffande förvaring e11er för1äggning av 1ager ska11 om ej annat särski1t föreskrives även därefter vara sky1dig hå11a dessa lager.

Denna 1ag träder i kraft den 1 januari 1978.

2 Förslag ti11 Lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa o1je1agringsan1äggningar, m.m.

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa 01je1agringsan1äggningar, m.m.

de1s att i 4 § orden förordningen den 31 maj 1957 (nr 343) om 01je1agring m.m. ska11 bytas ut mot 1agen (1957:343) om 01je- 1agring m.m.,

de1s att i 9 § orden Kung1. Maj:t ska11 bytas ut mot regeringen,

de1s att i 9 § ordet förordning ska11 bytas ut mot 1ag,

de1s att rubriken ti11 förordningen samt 1 § 1 mom. ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Senaste 1yde1se av 4 § 1969:758

262 4 S()lJ 1976:67

Bflaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning om avskrivning å Lag om avskrivning å vissa olvissa oljelagringsanläggning- jelagringsanläggningar m.m. ar m.m. l l § 1 mom.

Skattskyldig, som under de be- Skattskyldig, som under de beskattningsår för vilka taxe- skattningsår för vilka taxering i första instans verk- ring i första instans verkställes åren l959-l980 för ställes åren 1959-1989 för stadigvarande bruk i rörelse stadigvarande bruk i rörelse färdigställer anläggning i färdigställer anläggning i bergrum för lagring av mine- bergrum för lagring av mineralolja eller annan anlägg- ralolja eller annan anläggning för lagring av mineral- ning för lagring av mineralolja, som innefattar skäligt olja, som innefattar skäligt skydd mot förstöring genom skydd mot förstöring genom bombanfall eller beskjutning, bombanfall eller beskjutning, äger att vid inkomsttaxering- äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskriv- en åtnjuta avdrag för avskrivning å anskaffningskostnaden ning å anskaffningskostnaden för anläggningen på sätt nedan för anläggningen på sätt nedan i 2 § stadgas. Avdrag för av- i 2 § stadgas. Avdrag för av-

skrivning som nu sagts medgi- skrivning som nu sagts medgi-

ves endast om anläggningen har ves endast om anläggningen har

en volym av minst 1 000 m3 och en volym av minst 1 000 m3 och

anläggningen godkänts av över- anläggningen godkänts av överstyrelsen för ekonomiskt för- styrelsen för ekonomiskt försvar. svar.

skattskyldig, som före beskattningsåret 1958 färdigställt anläggning, som i första stycket sägs, äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning av det i beskattningshänseende återstående oavskrivna värdet av anskaffningskostnaden för anläggningen (restvärdet) på sätt nedan i 2 § stadgas, under för-

] Senaste lydelse 1969:758

1976:67 Bilaga 4 263 sou

utsättning att tiiifredsstäilande utredning om restvärdet kan företes.

I anskaffningskostnaden för aniäggning, som i första eiler andra stycket avses, må icke inräknas kostnader för anskaffning av mark e11er för anläggande av tiiifartsvägar, körpianer 0.dyI.

Denna iag träder i kraft den 1 januari 1978.

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A 63. Raklamen för alkohol och tobak. H. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A 64. Försvarsmaktens centrala ledning. Fö. . Rapport i psykosociala fragor. A 65. Finansiering av forskningsetöd. I. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A 66. Köplag. Ju.

5noa5:azgn:..:n—-

saknfhetspofifik och to|a|çasvan m_ 67. Beredskapslagring av olja, kol och uran. H. . Deltidaanstalldas villkor. Ju. Deltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - lansvisa sammanfattningar. K. Sexuella övergrepp. Ju. . Skolans ekonomi. U. . Bostadsbeskattning Il. Fi. . Företagens uppgiftalåmnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Karobligatorium? U. . Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan. U. . Skador i arbetet. A. . Lokala trafikföreskrifter m. m. K. . Den militära underratteleetjanstan. F6. . Kultur åt alla. U. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 ers långtidsutredning. Fi. . Produktansvar l. Ersättning för Iakeuiedelsskad . Ju. . Internationellt patantsamarbate Il. H. . Internationellt patentsamarbete II. Bilagor. H. . Bostadsverket. Samordning-decentralisering. B. . Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Vattenkraft och miljö 3. B. . Verkstadsindustrins arbetsmarknad. l. Anvant karnbrånsle och radioaktivt avfall. Del l. l. . Anvånt kârnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. l. . Spent nuclear fuel and radioactive waste. l. . Musikenmänniskan-samhallet. U. . Arbetstidsförkortning - när? hur? A . Dryckesförpackningar och miljö. Jo. . Anonymitet och tvångsmedel. Ju. 37. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. . Yrkesinriktad rehabilitering. A . Hemvist. Fi. Kommunal utveckling. Fi. . Anvant kärnbrånsle och radioaktivt avfall. Bilagor. l. . Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Lanskort i kollektivtrafiken. K. . Sjöfart och flagg. K. . Kommunernas ekonomi 1960-1972. Fi. . Skolhälsovården. U. . Färre brottmål. Ju. . Reklam och integritet. Ju. . Offentligt utredningsväsende. Fi. Statligt personskadeskydd. S. . Modeller för samhallsekonomisk perspektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års langtidsutredning. Fi. . Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap. U. . Försakringsrått och försákringsöverdomstol. S. . Om fondkommissionsrörelse m. m. Fi. . Kommunal energiplanering. l. . Fastighetsdata. Ju. . Fastighetsdata. Bilagor. Ju. . ADB och samordning. Fi. . Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri. l. 50. Hyresrätt l. Ju. . Båtliv 2. Jo. 52. Progressiv utgiftsskatt — ett alternativ? Fi.

Statens 1976

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Handelsdepartementet Justitiedepartementet Patentpolicykommittén. 1.Internationellt patentsamarbete II. [24] Delegationen för jämställdhet mellan man och kvinnor 1. De|tids- 2. internationellt patentsamarbete Il. Bilagor. [25] anstalldas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Reklamen för alkohol och tobak [63] Sexuella övergrepp. [9] Beredskapslagriug av olja, kol och uran. [67] u tansvar l. Ersättning för lakemedelsskeda. [23] Anonymitat och tvångsmedel. [36] Färre brottmål. [47] Arbetsmarknadsdepartementet Reklam och integritet. [48] Arbetsmiliöutredningen. 1.Arbetsmiljolag. [1] 2. Bakgrund till för- Fastighetsdatakommittén. 1. Fastighetsdata. [56] 2. Fastighets- slag om arbetsmiliöleg. [2] 3. Rapport i psykosociala fragor. [3] data. Bilagor. [57] 4. Internationella konventioner inom arbetarskvddet. [4] Hyresrätt 1. [60] Skador i arbetet. [17] Köplag. [66] Arbatstidsförkortning - när? hur? [34] Yrkesinriktad rehabilitering. [38] Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Bostadsdepartementet Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Bostadsvarket. Samordning-decentralisering. [26] Den militära uuderrättelsetjansteu. [19] Vattenkraft och miljö 3. [28] Försvarsmaktens centrala ledning. [64] Industridepartementet Socialdepartementet Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Statligt personskadeskydd. [50] Ake-utredningen. 1.Använt karnbransle och radioaktivt avfall. Del Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. [53] I. [30] 2. Ånvänt kirnbrånsle och radioaktivt avfall. Del II. [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4. Anvant kam- Kommunikationsdepartementet brånsle och radioaktivt avfall. Bilagor. [41] Kommunal energiplanering. [55] Regionala trafikplaner - lånsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri. [59] [18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21] Finansiering av forskningsstöd. [65] Länskort i kollektivtrafiken. [43] Sjöfart och flagg. [44]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning Il. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975års långtidsutredning. Lsveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års Iångtidsutredning. [22] 2. Den internationella bekgrunden. Bilaga 1 till 1975 års langtidsutredning. [27] 3. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. [42] 4. Modeller för samhållsekonomisk perspektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års långtidsutredning. [51] Smugglingsbrott och tulltillagg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40] Kommunernas ekonomi 1969-1972. [45] Offentligt utnedningsvâsende. [49] Om fondkommissionsrörelse m. m. [54] ADB och samordning. [58] Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ? [62]

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Károbligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musiken-människan-samhället. [33] Skolhälsovården. [46] Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap. [52]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö. [35] Båtliv 2. [61]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiskenaturgesudredninger . Mektstruktureroch styre|seformarinom teatern . Adult Education Nordisksamarbeideom energisparingi byggesektoren

:ooo~1_oacn;u~—-

. Nordenoch fackpressøn lLO og kvinneri arbeidslivet . AikuiskasvaturPohioismaissa . CooperationAgreementsbetweenthe NordicCountries . Medborgarskapför barn och jämlikhetvid naturalisation 10. Nordiskkonventionom gränskommunaltsamarbete 1 1. Siøfartsmedisinsk forskning 12. Seminariumför jorunalistlärauu 13. Nabospråksforståelse i Skendinavie 14. Gf‘ent|igautredningari Norden- katalog 1975 15. FoU om engelskundervisning 16. FoU om specialundervisning 17. Flygförbindelsermellande norradelarnaav Norge,Sverige och Finland 18. Specialundervisningens elever 19. Bil..ekanikerutbiidningen i Norden 20. Glesbygdenoch kuiturutbudet 21. NORDKOLT.Arbetsrapportför etapp II

ISBN 91-38-03225-1

mi,

MN

LiberFörlag

ISSN 0375-250 Allmänna Förlaget