Förordning (1962:652) om Sveriges författarfond
Jämför lydelser 15
Hänvisat till av
Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig biblioteksersättning för litterära verk och om styrelsen för Sveriges författarfond. Förordning (2014:1522).
Ändamålet med biblioteksersättningen är att främja litteraturens utveckling och bidra till att förbättra de litterära upphovsmännens ekonomiska villkor genom att ersätta dem för tillgången till och användningen av deras verk på bibliotek. Förordning (2014:1522).
Verksamheten vid Sveriges författarfond leds av styrelsen. Förordning (2014:1522).
I denna förordning avses med
bibliotek: folkbibliotek och skolbibliotek,
referensexemplar: volym av ett litterärt verk som vid en viss tidpunkt under kalenderåret funnits tillgänglig på bibliotek för läsning men inte för hemlån.
Det som sägs om upphovsmän till litterära verk ska tillämpas även beträffande illustratörer, bildkonstnärer och fotografer när det gäller sådana litterära verk som till väsentlig del består av illustrationer, bildkonst eller fotografier, om inte annat anges. Förordning (2014:1522).
Till fonden överförs det varje år av statsmedel en biblioteksersättning med
- 1 ett grundbelopp för varje hemlån från bibliotek av ett fysiskt exemplar av ett litterärt verk i original,
- 2 fyra gånger grundbeloppet för varje referensexemplar av ett sådant verk,
- 3 hälften av grundbeloppet för varje hemlån av ett fysiskt exemplar av ett litterärt verk i översättning till eller från svenska språket, och
- 4 två gånger grundbeloppet för varje referensexemplar av en sådan översättning.
Med litterärt verk i original enligt första stycket avses verk som upphovsmannen har skrivit på svenska eller verk av en upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige, om upphovsrätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk fortfarande gäller.
Första stycket gäller i fråga om översättning till eller från svenska språket om upphovsrätt till översättningen enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk fortfarande gäller.
Har ett verk två eller flera upphovsmän eller översättare gäller andra och tredje styckena om en av dem uppfyller kraven. Förordning (2014:1522).
Storleken på grundbeloppet i 4 § bestäms genom överenskommelse mellan regeringen, Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund.
Biblioteksersättningen beräknas med utgångspunkt från medelvärdet av antalet hemlån och referensexemplar under två kalenderår i följd (beräkningsperiod).
Medelvärdet under en beräkningsperiod ska utgöra grunden för den biblioteksersättning som överförs under två år i följd, med början tre år efter det sista kalenderåret i beräkningsperioden. Förordning (2014:1522).
Från fonden ska ersättning lämnas till enskilda upphovsmän till litterära verk i original för antalet hemlån av fysiska exemplar från bibliotek och för antalet fysiska referensexemplar av verket (individuell ersättning till författare).
Från fonden ska ersättning lämnas till enskilda översättare av litterära verk till eller från svenska språket för antalet hemlån av fysiska exemplar från bibliotek och för antalet referensexemplar av verket (individuell ersättning till översättare).
Första stycket gäller endast om antalet upphovsmän till ett verk är högst tre och upphovsmannen har skrivit på svenska eller har sin vanliga vistelseort i Sverige och upphovsrätt till verket enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk fortfarande gäller.
Andra stycket gäller om antalet översättare till verket är högst tre och upphovsrätt till översättningen fortfarande gäller. Förordning (2014:1522).
Individuell ersättning till författare lämnas med 60 procent av grundbeloppet enligt 4 a § för varje hemlån och fyra gånger detta belopp för varje referensexemplar. Finns det två eller tre ersättningsberättigade upphovsmän, ska ersättningen delas lika mellan dem.
När det gäller litterära verk som till en väsentlig del består av illustrationer, bildkonst eller fotografier får dock styrelsen bestämma en annan fördelning av ersättningen mellan å ena sidan författare och å andra sidan illustratör, bildkonstnär eller fotograf.
Individuell ersättning till översättare lämnas med 30 procent av grundbeloppet för varje hemlån av litterärt verk i översättning och fyra gånger detta belopp för varje referensexemplar av sådan översättning.
Finns det två eller tre ersättningsberättigade översättare till ett litterärt verk, ska ersättningen delas lika mellan dem. Förordning (2014:1522).
Ersättning enligt 6 § lämnas för varje kalenderår och beräknas på antalet hemlån och referensexemplar för kalenderåret före det år ersättningen avser. Beräkningen av ersättningen till en upphovsman ska samordnas i fråga om hemlån och referensexemplar i original och översättningar.
En upphovsman är inte berättigad till ersättning om den sammanlagda ersättningen understiger ett belopp som motsvarar ersättning för 2 000 lån av verk i original. Överstiger ersättningen ett belopp som motsvarar ersättning för 200 000 lån av verk i original, ska ersättningen minskas med 80 procent av den överstigande delen. Överstiger ersättningen ett belopp som motsvarar ersättning för 400 000 lån av verk i original, ska ersättningen minskas med 90 procent till den del den överstiger denna nivå.
Styrelsen får besluta att ersättningen till en viss upphovsman ska lämnas med högre belopp än vad som följer av 6 § samt av första och andra styckena i denna bestämmelse. Förordning (2014:1522).
Utöver individuella ersättningar till författare och översättare får biblioteksersättningen användas till
- 1 verksamheten vid Sveriges författarfond,
- 2 stipendier och bidrag till enskilda upphovsmän till litterära verk och bidrag till deras efterlevande,
- 3 bidrag till upphovsmännens organisationer för insatser som syftar till att stärka de litterära upphovsmännens ställning, och
- 4 bidrag till särskilda ändamål som avser litterär verksamhet. Förordning (2015:393).
Antalet hemlån och referensexemplar av litterära verk som avses i 4 och 5 §§ ska bestämmas genom årliga undersökningar som genomförs av Sveriges författarfond. Förordning (2014:1522).
Efter upphovsmannens död övergår rätten till individuell ersättning enligt lagstiftningen om bodelning, arv och testamente.
Rätten till individuell ersättning övergår dock inte om ersättningen till den enskilda mottagaren understiger hälften av den nivå som berättigar en upphovsman till ersättning enligt 6 a §.
Rätten till individuell ersättning som inte är tillgänglig för lyftning kan inte överlåtas och får därför inte utmätas. Förordning (2015:797).
Individuell ersättning tillfaller fonden, om den fem år efter utgången av det kalenderår som ersättningen gäller fortfarande inte har kunnat betalas ut till rätt mottagare på grund av att mottagarens adress är okänd eller det inte kunnat styrkas till vem en upphovsmans rätt har övergått. Förordning (2014:1522).
Styrelsen för författarfonden ska bestå av en ordförande och tio andra ledamöter.
Ordföranden och två andra ledamöter förordnas av regeringen. Av övriga ledamöter utses sex av Sveriges Författarförbund, en av Föreningen Svenska Tecknare och en av Svenska Fotografers Förbund.
Ordförande och övriga ledamöter utses för högst tre år i sänder.
Styrelsen väljer inom sig vice ordförande.
Regeringen bestämmer ersättningen till ordförande och ledamöter. Förordning (2015:393).
Styrelsen ska utse ett särskilt organ med ledamöter som på styrelsens vägnar fattar beslut i frågor om bidrag till dramatiker enligt förordningen (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer och om bidrag enligt förordningen (1998:1369) om statsbidrag för beställning av nyskriven svensk dramatik. Det särskilda organet ska bestå av en ordförande och fem andra ledamöter. Fyra av ledamöterna ska utses efter förslag av Sveriges Dramatikerförbund.
Styrelsen får också utse andra särskilda organ och delegera rätten att fatta beslut till dessa. Förordning (2019:1270).
Styrelsen anställer den personal som behövs för verksamheten.
Styrelsen får anlita sakkunniga och experter för särskilda uppdrag. Förordning (2014:1522).
Styrelsen är beslutsför om minst hälften av ledamöterna är närvarande utöver ordföranden. Förordning (2014:1522).
15 § Har upphävts genom förordning (2014:1522).
Styrelsen ska fatta de beslut som behövs om arbetet inom styrelsen, särskilda organ, personalfrågor och formen i övrigt för verksamheten. Förordning (2014:1522).
Styrelsen får av myndigheter begära de upplysningar och det bistånd som krävs för styrelsens verksamhet och som kan lämnas av myndigheterna. Förordning (2014:1522).
Styrelsen ska årligen till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) lämna en verksamhetsberättelse med en ekonomisk redovisning och en rapport av en auktoriserad revisor över granskningen av räkenskaperna och den ekonomiska redovisningen.
Om rapporten innehåller någon invändning, ska styrelsen redovisa för regeringen vilka åtgärder man har vidtagit eller avser att vidta med anledningen av invändningen.
Styrelsen ska också lämna in budgetunderlag med förslag till finansiering av verksamheten för de tre nästkommande budgetåren.
Styrelsen ansvarar för att utse en auktoriserad revisor. Förordning (2014:1522).
Styrelsens beslut i anställningsärenden får överklagas hos Statens överklagandenämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.
Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2014:1522).
Ändringar och övergångsbestämmelser
SFS 1962:652
Ändring, SFS 1966:133
Ändring, SFS 1970:137
Ändring, SFS 1971:340
Ändring, SFS 1972:553
Ändring, SFS 1975:1210
Ändring, SFS 1976:651
Ändring, SFS 1977:460
Ändring, SFS 1978:242
Ändring, SFS 1979:394
Ändring, SFS 1980:485
Ändring, SFS 1981:440
Ändring, SFS 1982:603
Ändring, SFS 1983:613
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983. Den skall tillämpas första gången i fråga om hemlån som har skett efter utgången av år 1982 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1984:584
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984. Den skall i fråga om 4 och 6 §§ tillämpas första gången i fråga om hemlån som har skett efter utgången av år 1983 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1985:546
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985. Den skall tillämpas första gången i fråga om hemlån som har skett efter utgången av år 1984 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1986:936
Ändring, SFS 1986:1257
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1987. Den skall i fråga om 4 och 6 §§ tillämpas första gången i fråga om hemlån som har skett efter utgången av år 1985 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1987:506
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. Den skall i fråga om 4 och 6 §§ tillämpas första gången på hemlån som har skett efter utgången av år 1986 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1987:1033
Ändring, SFS 1988:1548
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989. Den skall i fråga om 4 och 6 §§ tillämpas första gången i fråga om hemlån som har skett efter utgången av år 1987 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1989:415
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Den skall tillämpas första gången på hemlån som har skett efter utgången av år 1988 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1990:1481
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991. Den skall tillämpas första gången på hemlån som har skett efter utgången av år 1989 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1991:551
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991. Den skall tillämpas första gången på hemlån som har skett efter utgången av år 1990 och på referensexemplar som har funnits tillgängligt efter samma tidpunkt.
Ändring, SFS 1992:461
Ändring, SFS 1993:240
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1993. Den skall i fråga om 6 § tillämpas på ersättning avseende kalenderåret 1993.
Ändring, SFS 1993:1366
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. Den skall i fråga om 6 § tillämpas på ersättning avseende kalenderåret 1994.
Ändring, SFS 1993:1451
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången för budgetåret 1995/96.
Ändring, SFS 1993:1452
Ändring, SFS 1994:462
Ändring, SFS 1995:321
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1995. Den skall i fråga om 6 § tillämpas på ersättning avseende kalenderåret 1995.
Ändring, SFS 1995:634
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. Den skall i fråga om 6 § första gången tillämpas på ersättning avseende kalenderåret 1996.
Ändring, SFS 1996:647
Ändring, SFS 1996:1599
Ändring, SFS 1997:1206
Ändring, SFS 1998:1624
Ändring, SFS 1999:1346
Ändring, SFS 2000:1189
Ändring, SFS 2001:1048
Ändring, SFS 2002:1151
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2003. Den skall dock tilllämpas för tid från och med den 1 januari 2003.
Ändring, SFS 2003:1116
Ändring, SFS 2004:1260
Ändring, SFS 2005:1090
Ändring, SFS 2006:1444
Ändring, SFS 2007:1437
- Tryckt format (PDF)
- Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS 2007:1437
- Visa ändringarna (jämfört med lydelsen enligt SFS 2006:1444)
Övergångsbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2008. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2008.
Ändring, SFS 2008:1254
Ändring, SFS 2009:1572
Ändring, SFS 2011:848
Ändring, SFS 2011:1236
Ändring, SFS 2012:901
Ändring, SFS 2013:1133
Ändring, SFS 2014:1522
- Tryckt format (PDF)
- Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS 2014:1522
- Visa ändringarna (jämfört med lydelsen enligt SFS 2013:1133)
Övergångsbestämmelse
- 1 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
- 2 För individuell ersättning som har övergått genom bodelning, arv och testamente före ikraftträdandet gäller 9 § i den äldre lydelsen.