Prop. 2012/13:1

Regeringens proposition 2012/13:1

Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2012/13:1

Budgetpropositionen för 2013

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2013. Stockholm den 13 september 2012

Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2013 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och reformutrymmet samt förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2012 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2013.

PROP. 2012/13:1

Förslag till statens budget för 2013

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 11 978 842 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 273 699 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 222 616 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 39 390 664 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 034 000 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46 196 549 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 31 191 712 Utgiftsområde 8 Migration 9 504 492 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 252 179 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 422 116 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 000 391 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78 137 383 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 10 476 296 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 232 673 Utgiftsområde 15 Studiestöd 22 025 538 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 57 137 199 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 689 453

PROP. 2012/13:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 815 479 653

1 Finansplan

PROP. 2012/13:1

1 Finansplan

1.1 Politiska utgångspunkter och Sveriges ekonomi har visat god motståndskraft sammanfattning Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik,

som värnar uthålliga offentliga finanser, med 1.1.1 Investera för framtiden trygga säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris. Samtidigt Utvecklingen i omvärlden påverkar Sverige har satsningar på jobb och välfärd kunnat Osäkerheten kring den globala ekonomin är genomföras. fortsatt stor, framför allt till följd av avsaknaden Den förda politiken har bidragit till att den av långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i svenska tillväxten och sysselsättningen har euroområdet. Detta kommer att ha en dämpande utvecklats bättre än i de flesta andra EU-länder. inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Svensk ekonomi har hittills visat prov på stor Sverige de kommande åren. Tillväxten 2012 blir motståndskraft. De offentliga finanserna är därför låg. Som en följd av detta utvecklas också bland de starkaste i EU med ett sparande nära arbetsmarknaden svagt. Under 2013 bedöms balans och en sjunkande skuld, vilket få andra tillväxten succesivt ta fart och ekonomin växer i länder kan visa upp. De historiskt låga god takt åren därefter. räntepremierna på svenska statspapper visar på ett starkt förtroende för svenska staten.

Tabell 1.1 Sammanfattningstabell

Sverige har lyckats både försvara och förstärka sin starka ställning. Den ansvarsfulla politiken Procentuell förändring om annat ej anges Utfall 2011, prognos 2012–2016 har medfört att det ekonomisk-politiska 2011 2012 2013 2014 2015 2016 handlingsutrymmet har värnats genom krisen. BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Sveriges starka position ger förutsättningar att fortsatt motverka finans- och skuldkrisens Sysselsatta 1 2,1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 effekter på jobb och välfärd, samtidigt som 2 Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga kan fortsätta 3 Arbetslöshet, äldre def. 5,3 5,5 5,5 4,5 3,5 3,5 BNP-gap att stärkas och fler kan komma i arbete. Därmed 4 -0,9 -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0 kan ytterligare steg tas för att nå regeringens 5 Finansiellt sparande 0,1 -0,3 -0,6 0,3 1,7 2,5 Bruttoskuld 5 38,4 37,7 36,9 34,7 31,2 27,1 främsta mål för den ekonomiska politiken – full sysselsättning. 1 15–74 år. 2 Andel av arbetskraften 15–74 år. 3 Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av Grunden i regeringens politik är sunda arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs offentliga finanser. Kombinationen av bräckliga åldersgruppen 16–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet. banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre 4 Procent av potentiell BNP. 5 Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utveckling dominerar i förhållande till huvudscenariot. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler framför allt för att kunna föra en mer expansiv finanspolitik vid en fördjupad kris i euroområdet. Mot bakgrund av

PROP. 2012/13:1

utvecklingen av de offentliga finanserna, innovation samt lägre bolagsskatt och

konjunkturen och behovet av säkerhets- införandet av ett investeraravdrag,

marginaler bedöms sammantaget ett reform- - att få fler i arbete med fokus på unga och utrymme på ca 23 miljarder kronor vara välutrikes födda, avvägt för 2013. Detta reformutrymme är förenligt med utgiftstaken och att det finansiella - ett stabilt finansiellt system och stärkt

konsumentskydd, sparandet ska återvända till överskott på omkring 1 procent av BNP när resursläget - välfärd för alla och jämnare fördelning,

normaliseras de kommande åren. samt

- en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Inriktningen på politiken

De långvarigt dämpade tillväxtutsikterna i

Europa medför att Sveriges exportutsikter till

Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

denna region kommer att utvecklas svagt. Den

positiva utvecklingen på tillväxtmarknaderna i Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige andra delar av världen innebär stora potentiella Infrastrukturen knyter ihop landet och är en marknader för svenska företag, men även central förutsättning för en växande ekonomi. stenhård konkurrens allt högre upp i värde- Med en förbättrad infrastruktur blir det enklare kedjan. För att rusta Sverige för att klara en allt att resa mellan hem och arbete och arbetstuffare internationell konkurrens är det sökande får tillgång till fler lediga jobb. Samtidigt nödvändigt att investera för framtiden, för fler i blir det lättare för företagen att få tillgång till arbete och för att förstärka Sveriges starka insatsvaror och leverera sina produkter. position ytterligare. Svenska företag ska Den ökning av trafiken som pågått under en konkurrera på världsmarknaden genom kunskap längre tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i och kvalitet, inte genom låga löner och dåliga delar av transportsystemet är mycket högt. Det villkor. Viktiga investeringar inom infrastruktur är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de och forskning samt förbättringar av företagens högtrafikerade järnvägsspåren och längs de villkor och bostadsmarknadens funktionssätt större transportstråken. Under senare år har föreslås för att stärka tillväxtförutsättningarna så problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. att fler jobb skapas i växande företag. Trots att underhållet har ökat med 75 procent Arbetet med att öka sysselsättningen och sedan 2006 är behoven av ytterligare insatser minska utanförskapet fortsätter. Med ett eget stora. Till det kan läggas att det finns en rad arbete kommer trygghet och gemenskap samt pågående och planerade investeringar i frihet för individen att forma sin egen vardag. En näringslivet runt om i landet som kommer att svag förankring på arbetsmarknaden är kräva en ökad transportkapacitet. huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Politiken Under hösten 2012 lämnar regeringen en måste därför fortsätta att verka för ett minskat infrastrukturproposition för att möta framtidens utanförskap och för att skapa fler vägar till jobb behov av transporter. Regeringens förslag svarar för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. på ett kraftfullt sätt upp mot problemen i Det svenska samhället ska hålla ihop. järnvägssystemet och mot medborgarnas och

näringslivets behov. De markant höjda

ekonomiska ramarna för infrastruktur som

1.1.2 Åtgärder i budgetpropositionen för

regeringen föreslår för 2013–2025 ger utrymme

2013

för både omfattande nyinvesteringar och den

största ökningen av järnvägsunderhållet Regeringen presenterar i budgetpropositionen någonsin. Detta skapar förutsättningar för ett för 2013 förslag till satsningar som stärker robust och modernt transportsystem som kan tillväxtmöjligheterna och motverkar att bidra till att skapa tillväxt och jobb i hela landet. arbetslösheten biter sig fast. Regeringen En viktig del i satsningen är att byggandet prioriterar reformer för: av en ny stambana för snabbtåg inleds genom - bättre tillväxtförutsättningar och den s.k. Ostlänken mellan Stockholm/Järna

konkurrenskraft genom ökade invest- och Linköping samt genom en utbyggnad av

eringar i infrastruktur, forskning och dubbelspår på första delen av sträckan

PROP. 2012/13:1

Göteborg–Borås. Detta möjliggör för fler, sysselsättning. För att bolagsskatten ska betalas

snabbare och mer punktliga transporter av på lika villkor och skattebasen värnas föreslår

både passagerare och gods på järnväg. regeringen att de befintliga reglerna för

För att förbättra trafiksituationen i begränsning av ränteavdrag utvidgas. För att

Stockholmsregionen avser regeringen att utse stimulera tillgången på kapital i nystartade och

förhandlare för att tillsammans med ansvariga i växande företag aviseras införande av ett

Stockholms län förhandla om genomförandet av investeraravdrag. Det aviseras också åtgärder för

att förstärka rättssäkerheten i skattefrågor. en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och

eventuella anslutande åtgärder i väg- och Öka tillgången på bostäder järnvägsinfrastrukturen. Tillgången på bostäder påverkar människors Därutöver föreslås satsningar som är valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för angelägna för gruvnäringen. studier eller arbete. De flesta nya arbetstillfällen

uppstår i tillväxtregionerna. För att öka utbudet Forsknings- och innovationssatsning för framtiden av bostäder behöver utnyttjandet av det Sverige ska fortsätta att vara en ledande befintliga bostadsbeståndet förbättras och forskningsnation med kunskapsintensiva nybyggnationen öka. Regeringen lämnar i denna företag. Sverige hävdar sig väl som forskningsproposition konkreta förslag inom de områden nation och starka forskningsmiljöer har vuxit som aviserades i 2012 års ekonomiska vårfram i samverkan mellan högskoleväsendet och proposition, bl.a. en sänkning av fastighetskunskapsintensiva företag. avgiften för hyres- och bostadsrätter, samt För att Sverige i framtiden ska kunna behålla åtgärder för att stimulera uthyrning av privatoch ytterligare förbättra sin position som frambostäder. stående forskningsnation föreslår regeringen en

kraftfull satsning på forskning och innovation

inom ramen för den forsknings- och

Fler i arbete

innovationsproposition som kommer att lämnas

under hösten 2012. Stora satsningar på bl.a. För att få fler i arbete föreslår regeringen universitet och högskolor samt forskningspermanenta och temporära åtgärder som främst finansiärerna föreslås. Vidare prioriteras riktade syftar till att förbättra arbetsmarknadens satsningar på bl.a. forskning inom livsvetenskap funktionssätt, men också till att möta den svaga och på att förbättra samarbetet mellan forskning konjunkturutvecklingen. och näringsliv, bl.a. genom inrättandet av

strategiska innovationsområden. Med syfte att Ökade möjligheter för unga ytterligare främja kvaliteten i forskningen Ungdomsarbetslösheten har vuxit under initieras ett program för rekrytering av interårtionden och har sedan 1990-talskrisen legat på nationellt framstående forskare. I propositionen höga nivåer. Det behövs därför åtgärder för att om energiforskning som också presenteras säkra ett utbildningssystem av hög kvalitet och under hösten 2012 föreslår regeringen ytterligare skapa en smidig övergång från skola till arbetsliv. satsningar. Därtill behöver både efterfrågan på unga på

arbetsmarknaden och antalet unga som är redo Förutsättningarna för företagande och att ta ett arbete öka. entreprenörskap stärks För att långsiktigt minska den höga ungdoms- Företagens skattemässiga villkor har stor arbetslösheten föreslås utbildningsinsatser med betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. fokus på att stärka de gymnasiala yrkes- Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt utbildningarna. Erfarenheterna av lärlingssom ger goda förutsättningar för jobb och utbildningar är mycket goda i flera andra länder investeringar. Regeringen föreslår därför en och det finns skäl för Sverige att lära av dessa sänkning av bolagsskattesatsen till 22 procent, erfarenheter. Regeringen gör därför en satsning vilket innebär att den hamnar strax under för att långsiktigt etablera lärlingsutbildningen genomsnittet i EU. En sänkning av bolagsskattegenom en permanent förlängning av anordnarsatsen ger starka incitament för näringslivet att bidragen för lärlingar och en höjning av den del öka sina investeringar, vilket leder till ökad av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren. produktivitet, högre reallöner och en högre

PROP. 2012/13:1

För att möta konjunkturförsvagningen görs att möjligheten till individuellt stöd på en ny satsningar på en tillfällig ökning av utbildnings- arbetsplats förbättras. platserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolor samt på universiteten och Stärkt arbetslinje och tydligare krav högskolorna. En stor del av dessa insatser Arbetslinjen innebär att krav på den enskilde att kommer att komma ungdomar till del. Inom försöka hitta en egen försörjning kombineras arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. en med stöd och drivkrafter till arbete. Regeringen förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlar- föreslår åtgärder för att förtydliga de krav som stöd och studiemotiverande insatser. gäller för alla som uppbär arbetsmarknads- Regeringen vill stödja ytterligare ungdoms- relaterade ersättningar eller försörjningsstöd från satsningar i samverkan med fack och arbetsgivare det offentliga. inom ramen för en jobbpakt. I en sådan jobbpakt För att öka drivkrafterna för personer med skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga ekonomiskt bistånd att börja arbeta eller arbeta anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan mer avser regeringen föreslå att beräkningen av staten skulle kunna bidra till att stödja anställ- försörjningsstödet ska ändras så att endast en del ningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten rätten till bistånd. 2012.

Ökade möjligheter till integration Ett stabilt finansiellt system och stärkt Situationen på arbetsmarknaden för utrikes konsumentskydd födda är generellt sett sämre än för personer födda i Sverige. Inom integrationsområdet Finansiell stabilitet är en förutsättning för en föreslås därför en förstärkning av etablerings- fungerande samhällsekonomi. Eftersom Sverige reformen, bl.a. genom åtgärder för att stimulera har ett stort banksystem i förhållande till BNP ett snabbt kommunmottagande och ökade riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam. möjligheter till arbetsplatsförlagda insatser. Fler För att minska risken för att skattebetalarna ska nyanlända kommer också omfattas av behöva betala för oansvarigt risktagande hos etableringsreformen. En förändring i föräldra- bankerna, avser regeringen fortsätta att vidta penningen föreslås för att motverka försenad åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. etablering på arbetsmarknaden för nyanlända För att förstärka konsumentperspektivet avser utrikes födda kvinnor. Regeringen föreslår också regeringen att vidta åtgärder för att öka en tillfällig satsning med syfte att stimulera transparensen om hur bankerna finansierar sina kommunernas arbete för att minska utanför- bolån. Vidare avser regeringen att återkomma skapet i vissa stadsdelar. Även utbildnings- med lagförslag i syfte att skapa en enklare och åtgärder riktade till utrikes födda föreslås. rättvisare modell för beräkning av den s.k. ränteskillnadsersättningen vid förtidsinlösen av Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa bundna bolån. Det fortsatt svaga ekonomiska läget medför ett stort behov av tidiga insatser för personer med hög risk för långtidsarbetslöshet. Regeringen Välfärd för alla och jämnare fördelning föreslår därför att medel tillförs för att skapa fler platser inom de arbetsmarknadspolitiska Mer tillgänglig samt tryggare sjukvård och omsorg programmen. Vidare föreslås fortsatta förstärk- Sjukvården och omsorgen ska präglas av hög ningar av det särskilda anställningsstödet och att kvalitet och god tillgänglighet. Patienters och möjligheten till t.ex. arbetsmarknadsutbildning i brukares behov ska styra utformningen av sysselsättningsfasen av jobb- och aktivitets- välfärden. Egenmakt och valfrihet är tillsammans garantin förlängs. med stärkt tillsyn och uppföljning nödvändiga verktyg för att nå detta. Ökade möjligheter för personer med För att främja en bättre kvalitet inom funktionsnedsättning sjukvården och omsorgen föreslår regeringen en Flera insatser föreslås för att förbättra förut- förstärkning av den statliga tillsynen. sättningarna för personer med funktions- Regeringens avsikt är därutöver att under hösten nedsättning att få ett arbete. Exempelvis föreslås

PROP. 2012/13:1

2012 återkomma till riksdagen med förslag om Energi-, klimat- och miljöpolitik att en renodlad inspektionsmyndighet inrättas. Regeringen föreslår också en satsning på att Sverige är och ska fortsätta att vara ett utveckla och erbjuda s.k. hälsokonton. Genom föregångsland i energi-, klimat- och miljöpolitik. ett personligt hälsokonto ges den enskilde Regeringen verkar för en långsiktigt hållbar och tillgång till sin vårdinformation, t.ex. journal- kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöuppgifter. politik som minskar skadliga utsläpp och påverkan på miljön i Sverige och omvärlden. Mångfald och krav på ägare inom välfärdssektorn Regeringen föreslår ett antal reformer inom För att säkra kvaliteten i de skattefinansierade energi-, klimat- och miljöpolitiken, bl.a. välfärdstjänsterna kommer regeringen att utreda satsningar på mer effektiva tillståndsprocesser, vilka möjliga villkor utöver redan befintliga krav stöd till förnybara energikällor och utökade som bör ställas på ägare eller företagsledningar resurser för skydd av värdefull natur. Vidare inom välfärdssektorn i samband med att tillstånd föreslås ett antal skatteförändringar som syftar beviljas för verksamheten. till bättre miljö och ökad kostnadseffektivitet i klimat- och energipolitiken. Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag Alla ska kunna känna sig trygga i sin vardag. Regeringen har under föregående och innevarande mandatperiod verkat för att stärka rättsväsendet i syfte att effektivisera och förbättra brottsbekämpning och brottsförebyggande verksamhet. Trots de vidtagna åtgärderna är det många som känner sig otrygga i sin vardag och allt för få brott klaras upp. Handläggningstiderna är dessutom för långa. Ett flertal åtgärder föreslås därför för att stärka rättsväsendet, däribland skärpta straff, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt åtgärder för ökad effektivitet i rättsväsendet.

Stöd till ekonomiskt utsatta I syfte att hålla samman samhället, och säkerställa att tillväxten kommer alla till del, föreslås vissa riktade insatser till ekonomiskt utsatta. Åtgärder inom studiestödet, föräldraförsäkringen och bostadstillägget till pensionärer, förstärker inkomsterna bland ekonomiskt utsatta.

Sänkt skatt för pensionärer För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer föreslår regeringen att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre sänks med sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Detta förslag medför, beroende på kommunalskattesatsens storlek, en ökning av nettoinkomsten med mellan 664 och 790 kronor per år för en pensionär med en årsinkomst på 150 000 kronor.

PROP. 2012/13:1

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2013, 1.2 Utsikter för svensk ekonomi

1

effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

1.2.1 Skuldkrisen dämpar svensk ekonomi

2013 2014 2015 2016

Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Skuldkrisen i euroområdet tynger svensk Infrastruktur 1,50 5,17 4,75 6,50 ekonomi. Efter en stark tillväxt 2010 och 2011 har svensk ekonomi bromsat in. Under 2012 blir Forskning och innovation 1,74 2,70 3,06 4,00 tillväxten dämpad och sysselsättningen ökar Företagande och entreprenörskap 8,33 8,05 8,05 8,05 endast svagt. Bostäder 0,65 0,64 0,63 0,63 Svensk ekonomi har dock hittills visat god motståndskraft mot det senaste årets Fler i arbete ekonomiska oro och utvecklingen har varit

på att de offentliga finanserna har värnats, att Personer med funktionsnedsättning 0,10 0,17 0,17 0,14 hushållen haft ett högt sparande och att svenska Stärkt arbetslinje och tydligare krav -0,12 0,05 -0,06 -0,06 företag har en god konkurrenskraft.

Välfärd för alla och jämnare fördelning

Oron på de finansiella marknaderna kvarstår Sjukvård och omsorg 0,22 0,73 0,56 0,56 Oron på de finansiella marknaderna är fortsatt stor, framför allt på grund av utvecklingen i vissa Rättsväsende 1,50 1,50 2,00 2,10 skuldtyngda euroländer. I samband med det Stöd till ekonomiskt utsatta 0,78 0,78 0,78 0,78 Europeiska rådets möte i juni 2012 presenterade Sänkt skatt för pensionärer 1,15 1,15 1,15 1,15 euroländerna nya åtgärder för att hjälpa dessa länder, men det kvarstår ett flertal frågor som Energi, klimat och miljö behöver lösas för att de beslutade åtgärderna ska kunna implementeras. Osäkerheten kring hur Insatser för klimat och miljö 3 0,56 0,55 0,61 0,83 lång tid detta tar, och om åtgärderna är Förändrade skatter på klimat- och tillräckliga och rätt utformade, avspeglar sig bl.a. energiområdet -0,26 -0,35 -0,44 -0,53 i höga statsobligationsräntor i de skuldtyngda länderna.

Övriga utgiftsreformer 6,31 2,82 2,08 1,95 Återhämtningen blir utdragen Övriga inkomstreformer -0,54 -0,43 -0,46 -0,48 Konjunkturen i euroområdet fortsätter att mattas av den närmaste tiden och det kommer

Summa reformer som inte påverkar

att ta tid innan en långsiktig lösning på de finansiellt sparande 3,02 0,34 0,34 0,34 statsfinansiella problemen kommer på plats. I

Försvagning av finansiellt sparande

av förslagen i budgetpropositionen både USA och euroområdet dämpas tillväxten av för 2013 22,7 27,2 25,6 27,3 en åtstramande finanspolitik, en svag arbets- Anm.: Beloppen är avrundade. 1 marknad och hushållens fortsatta behov av att En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet. 2 Varav 1,8 miljarder kronor för 2013 avser tillfälliga utbildningsplatser inom minska sina skulder. Återhämtningen i omvärlden väntas bli utdragen och efterfrågan på komvux, yrkeshögskolan, högskola och universitet/högskola. En väsentlig del av dessa platser kommer att nå ungdomar, men också andra grupper så som utrikes födda och långtidsarbetslösa kan få del av satsningen. svenska exportprodukter stiger därmed 3 I beloppet ingår medel för energiforskning (0,25 miljarder kronor 2013, 0,25 miljarder kronor 2014, 0,27 miljarder kronor 2015 och 0,47 miljarder kronor långsamt. 2016). Dessa är också inkluderade i beloppet för forskning och innovation ovan, Tillväxten i svensk ekonomi under första men ingår endast en gång i summeringen. halvåret 2012 var oväntat stark. Osäkerheten om det ekonomiska läget i omvärlden har dock en negativ inverkan på de svenska hushållens och företagens förväntningar om framtiden. Detta bidrar till att dämpa hushållens konsumtion och företagens investeringar 2012 och 2013.

PROP. 2012/13:1

Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent Tabell 1.3 Nyckeltal

2012 och 2,7 procent 2013. Den måttliga Utfall 2011, prognos 2012–2016 Procentuell förändring om annat ej anges tillväxten i svensk ekonomi leder till att 2011 2012 2013 2014 2015 2016 resursutnyttjandet minskar 2012 och 2013.

Inbromsningen i svensk ekonomi medför att BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0

företagens behov av att anställa avtar och 1 BNP-gap -0,9 -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0 sysselsättningen ökar förhållandevis svagt 2012. 2 Sysselsatta 2,1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 Utbudet av arbetskraft fortsätter samtidigt att Sysselsättningsgrad 3 80,0 80,0 79,8 80,4 81,4 81,7

BNP-tillväxten blir gradvis starkare under 6 Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 2013. Under 2014 återhämtar sig konjunkturen i takt med att trovärdiga åtgärder börjar 7 Arbetslöshet, äldre def. 5,3 5,5 5,5 4,5 3,5 3,5 implementeras för att lösa de statsfinansiella 8 Löner 2,4 3,2 3,1 3,4 3,5 3,6 problemen i Europa och med att omvärlds- KPI 9 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6 efterfrågan ökar. Minskad osäkerhet, en lång 1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. period av hög sparkvot och successivt ljusare 2 15–74 år. 3 Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen utsikter på arbetsmarknaden bidrar till att de 20–64 år. 4 svenska hushållens konsumtion ökar i god takt Kalenderkorrigerad. 5 Produktivitet i näringslivet. 2013–2016. I omvärlden sker en långsam 6 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 7 Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av återhämtning, vilket bidrar till en ökad export. arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs Den högre efterfrågan leder till att företagens åldersgruppen 16–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet. investeringar ökar i snabb takt. Sammantaget 8 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 9 Årsgenomsnitt. ökar BNP med i genomsnitt 3,4 procent per år Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 2014–2016. Resursutnyttjandet i ekonomin som helhet stiger successivt och normaliseras 2015. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är i 1.2.2 Riskerna för en svagare utveckling nuläget lågt. När efterfrågan ökar 2014 kommer dominerar företagen att ha ett stort behov av att anställa. Till följd av regeringens strukturreformer och en Osäkerheten är stor om den framtida växande befolkning i arbetsför ålder ökar konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms sysselsättningen i snabb takt. Arbetslösheten riskerna för en svagare utveckling dominera i minskar 2014–2016 och bedöms uppgå till drygt förhållandet till huvudscenariot. 5 procent 2016. Det råder stor osäkerhet om hur statsskuldskrisen i euroområdet kommer att Inflationstrycket är fortsatt lågt utvecklas, hur länge den består och hur den Det låga resursutnyttjandet leder i kombination påverkar världsekonomin. Den finansiella oron med relativt låga enhetsarbetskostnader till att är stor, vilket t.ex. syns i skillnaden mellan olika den underliggande inflationen, KPIF, stiger länders statsobligationsräntor. Det finns också långsamt och närmar sig 2 procent först 2016. en betydande osäkerhet om hur det europeiska Det låga resursutnyttjandet och den låga banksystemet skulle klara av en förvärrad inflationstakten motiverar en expansiv penning- ekonomisk utveckling. I flera euroländer är politik. I takt med att tillväxten förbättras banksektorerna i behov av kapitaltillskott och förväntas reporäntan gradvis stiga 2014 och 2015 osäkerheten kring finansieringen av bankernas till en nivå på 3,5 procent. kapitaliseringsbehov ökar oron kring hållbarheten i de offentliga finanserna i flertalet euroländer. Det råder även osäkerhet kring utvecklingen av den svenska växelkursen. Kronan har stärkts kraftigt under sommaren 2012, främst gentemot euron. Sveriges relativa styrka med långsiktigt hållbara offentliga finanser och relativt höga tillväxt är en viktig förklaringsfaktor till

PROP. 2012/13:1

kronförstärkningen. Det är möjligt att kronan Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

förstärks betydligt mer än bedömningen i Miljarder kronor Utfall 2011, prognos 2012–2016 huvudscenariot. En sådan utveckling kan medföra en svagare exporttillväxt och en högre 2011 2012 2013 2014 2015 2016 import. Inkomster 1 735 1 778 1 824 1 905 2 008 2 105 Samtidigt är det möjligt att återhämtningen Procent av BNP 49,7 49,4 48,8 48,5 48,6 48,6 kommer tidigare och blir starkare än vad som Skatter och avgifter 1 546 1 583 1 633 1 714 1 806 1 893

förutses i huvudscenariot. Skuldkrisen i Europa Procent av BNP 44,3 44,0 43,7 43,6 43,7 43,7

kan klinga av snabbare än väntat, vilket skulle Övriga inkomster 189 195 191 191 202 212 medföra en starkare tillväxt och lägre arbets-

Utgifter 1 731 1 791 1 848 1 892 1 938 1 997

löshet de närmaste åren. Vidare är det möjligt att Procent av BNP 49,6 49,8 49,5 48,1 46,9 46,1 Sveriges sunda offentliga finanser, hushållens

Finansiellt sparande 5 -13 -23 13 70 108

goda balansräkningar och konkurrenskraftiga Procent av BNP 0,1 -0,3 -0,6 0,3 1,7 2,5 företag medför att Sverige har en större mot-

ståndskraft mot skuldkrisen än vad som förutses

Konsoliderad bruttoskuld 1 341 1 356 1 378 1 363 1 290 1 172

i huvudscenariot. Procent av BNP 38,4 37,7 36,9 34,7 31,2 27,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet har reviderats ned med

drygt 1 procent av BNP per år 2013–2016

1.3 Offentliga finanser,

jämfört med prognosen i 2012 års ekonomiska

reformutrymme och utgiftstak

vårproposition. De reformer som regeringen föreslår i denna proposition har bidragit till att

1.3.1 Tillfälligt underskott i de offentliga

sparandet har reviderats ned med ca 0,6 procent

finanserna

av BNP per år. Lönesummans utveckling har

reviderats upp, framför allt för 2012, vilket har De offentliga finanserna har stärkts de senaste medfört att intäkterna från skatt på arbete har åren. Den offentliga sektorns finansiella reviderats upp. De högre intäkterna från skatt på sparande har ökat från ett underskott på arbete motverkas dock av att vinstutsikterna i 1 procent av BNP 2009 till ett litet överskott företagen har reviderats ned, vilket leder till lägre 2011. Till följd av den dämpade ekonomiska skatteintäkter från skatt på kapital. Vidare har utvecklingen och de åtgärder som föreslås i skattereduktionen för HUS-arbete (ROT/RUTdenna proposition bedöms det finansiella tjänster) reviderats upp, vilket också leder till sparandet försvagas och uppvisa ett underskott lägre skatteintäkter. Sammantaget har både 2012 och 2013. Därefter förbättras inkomsterna reviderats ned jämfört med sparandet successivt till 2,5 procent av BNP bedömningen i vårpropositionen. Utgifterna 2016 (se tabell 1.4). beräknas bli högre än vad som bedömdes i Det finansiella sparandet stärks fr.o.m. 2014 vårpropositionen. Ändrade makroekonomiska eftersom utgifterna minskar i förhållande till förutsättningar och nya volymprognoser gör att BNP, samtidigt som inkomsterna ökar i takt utgifterna för ohälsa nu bedöms bli högre. med BNP. Förstärkningen av den offentliga Vidare har situationen i Syrien och en ändrad sektorns finanser sker i staten. Det finansiella praxis för anhöriginvandring medfört att sparandet i ålderspensionssystemet är positivt utgifterna för integration har reviderats upp. 2012, men negativt 2013. År 2014–2016 är Dessutom bedöms pensionssystemets utgifter ålderspensionssystemets finansiella sparande i bli högre än vad som antogs i vårpropositionen. balans. Kommunsektorns finanser bedöms vara Den konsoliderade bruttoskulden beräknas fortsatt starka under prognosperioden, med ett uppgå till 37,7 procent av BNP 2012, vilket ger litet negativt finansiellt sparande, men ett en god marginal till referensvärdet inom EU:s positivt resultat enligt de redovisningsprinciper stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av som gäller för det kommunala balanskravet. BNP. Skulden förväntas minska till ca 27 procent av BNP 2016. Det beror framför

allt på de förväntade överskotten i det finansiella sparandet fr.o.m. 2014, men också i viss mån på

PROP. 2012/13:1

det beräkningstekniska antagandet om försälj- hantera en eventuell fördjupad och mer långvarig ningar av statens aktieinnehav. kris, och vilken vikt som ska läggas vid tillfälliga stimulanser. Med hänvisning till den osäkra situationen i omvärlden har bedömningen varit 1.3.2 Reformutrymmet 2013 att det har varit överordnat att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för I början av denna mandatperiod aviserade att värna förtroendet och säkra utrymme att regeringen en rad reformambitioner (se hantera en fördjupad och långvarig kris. Detta är budgetpropositionen för 2011, avsnitt 1.7.4). särskilt betydelsefullt för en liten öppen Dessa villkorades av att det kunde säkerställas att ekonomi som den svenska, med konjunkturöverskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle känsliga offentliga finanser och med en stor klaras och att det skulle uppstå ett varaktigt finanssektor i förhållande till BNP. Regeringen reformutrymme. Den försämrade ekonomiska bedömer att det har varit motiverat att under en globala utvecklingen, och den mer negativa viss period ha större säkerhetsmarginaler och riskbild som följt i kölvattnet av den europeiska buffertar i finanspolitiken än de som under mer skuldkrisen, har gjort att regeringen valt att normala omständigheter redan ges av prioritera åtgärder för att undvika att överskottsmålet. Regeringen bedömer alltjämt arbetslösheten biter sig fast. Samtidigt har att om finansmarknaderna, hushållen och säkerhetsmarginaler utöver överskottsmålet i de företagen tappar förtroende för de offentliga offentliga finanserna upprätthållits. Motivet för finanserna och Sveriges förmåga att hantera denna strategi har varit att det vid en påtagligt krisen har det långt större negativa konsekvenser sämre konjunkturutveckling än i huvudscenariot för utvecklingen av svensk ekonomi och arbetsmåste finnas utrymme att vidta kraftfulla marknad jämfört med de positiva effekterna av åtgärder för att stötta sysselsättningen och den större stimulanser på kort sikt. Därtill har ekonomiska utvecklingen utan att underskotten regeringen vidtagit relativt stora åtgärder för att blir alltför stora och därmed en källa till oro och möta krisen. Exempelvis var Sverige enligt minskat förtroende för svensk ekonomi. Denna OECD ett av de länder som förde den mest strategi har också bidragit till att ge större expansiva finanspolitiken i inledningen av utrymme för att kunna hantera en betydligt krisen. 1 besvärligare situation på de finansiella En ansvarsfull finanspolitik och tidigare marknaderna. Strategin har också säkerställt att genomförda strukturreformer har bidragit till att det finansiella sparandet kan återgå till överskott svensk ekonomi visat en förvånansvärd stor när konjunkturläget normaliseras och att motståndskraft mot den negativa globala utgiftstaket och de offentliga finanserna inte ekonomiska utvecklingen. Då andra länder äventyras. Vidare har strategin medfört att tvingats sanera sina offentliga finanser har riskpremierna på svenska statspapper varit på Sverige kunnat vidta åtgärder som motverkat att historiskt låga nivåer, vilket i sig har bidragit till arbetslösheten biter sig fast, stärkt välfärden, en gynnsam offentlig-finansiell situation. förbättrat den ekonomiska situationen för I den inhemska debatten har det framförts att särskilt utsatta grupper och bidragit till en bättre regeringen borde ha fört en än mer expansiv fungerande ekonomi. finanspolitik under krisen, framför allt under Nedåtriskerna dominerar fortfarande och det 2011 och 2012. Även på internationell nivå har finns därför alltjämt behov av säkerhetsdet framförts att länder med relativt sett goda marginaler i finanspolitiken. Den låga offentliga offentliga finanser och med stora överskott i skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på utrikeshandeln, som exempelvis Sverige och statspapper och ett relativt stort fallutrymme Tyskland, borde föra en mer expansiv ned till Stabilitets- och tillväxtpaktens underfinanspolitik som kan bidra till att lyfta den skottsgräns gör att det finansiella sparandet kan samlade efterfrågan i Europa. tillåtas sjunka ytterligare vid en betydligt svagare Regeringen har vid flera tillfällen framhållit att utveckling än den som nu förutses. Det finns i det varit en svår avvägning vilken vikt som i detta besvärliga globala läge ska läggas vid behovet av att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna, som ger utrymme att 1 Se OECD (2009), Economic Outlook, juni 2009.

PROP. 2012/13:1

detta avseende därmed säkerhetsmarginaler och i de offentliga finanserna. Samtidigt konstaterade utrymme att låta finanspolitiken ackommodera regeringen att osäkerheten var stor avseende den en sådan mer negativ utveckling utan att framtida konjunkturutvecklingen och den långförtroendet för de offentliga finanserna hotas. siktigt hållbara tillväxttakten samt att det fanns Det finns i nuläget inget behov av breda stora risker för bakslag. Regeringen framhöll temporära efterfrågestimulerande åtgärder. Den vidare att det förlängda tidsperspektivet också motståndskraft som svensk ekonomi under en kunde bidra till ökad osäkerhet. Utgiftstaket period har visat mot den globala konjunkturned- sätts i nominella termer och ändras inte. Därmed gången, och det starka förtroende som svensk kommer dess förhållande till andra makroekonomi och Sveriges offentliga finanser ekonomiska storheter, såsom BNP, att förändras åtnjuter, gör att regeringen nu bedömer att det i om bedömningen av ekonomin i övrigt stället finns utrymme att vidta ytterligare förändras. Regeringen har sedan dess hållit fast strukturellt angelägna åtgärder – åtgärder som vid det fyraåriga perspektivet. bidrar till att investera Sverige ännu starkare och En ansvarsfull finanspolitik och tidigare som samtidigt stödjer konjunkturåter- genomförda strukturreformer har bidragit till att hämtningen. svensk ekonomi visat en förvånansvärt stor Sammantaget bedöms ett reformutrymme för motståndskraft mot den negativa globala 2013 på ca 23 miljarder kronor vara välavvägt. ekonomiska utvecklingen. Det gäller inte minst Ett paket av den storleksordningen och med den de offentliga finanserna. ovan nämnda inriktningen bidrar till att stärka Riskbilden är dock fortsatt betydande och det svensk ekonomi på lång sikt och till att stödja finns alltjämt behov av säkerhetsmarginaler i konjunkturåterhämtningen. Detta samtidigt som finanspolitiken. Vid en påtagligt sämre tillräckliga säkerhetsmarginaler upprätthålls konjunkturutveckling än i huvudscenariot måste framöver för att kunna hantera en mer besvärlig det finnas utrymme att vidta kraftfulla åtgärder ekonomisk utveckling än den som antas i på budgetens utgiftssida för att stötta sysselhuvudscenariot. sättningen och den ekonomiska utvecklingen. Regeringen redovisar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2016 i denna budget- 1.3.3 Utgiftstaket för 2016 proposition. I enlighet med budgetlagen avser regeringen att föreslå utgiftstak för 2016 i Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga budgetpropositionen för 2014. utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom Regeringen bedömde i 2012 års ekonomiska utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade vårproposition att utgiftstaket borde öka med möjligheter till kontroll och styrning över 30 miljarder kronor mellan 2015 och 2016. anvisade medel och över utgiftsutvecklingen. Regeringen anser för närvarande att denna Utgiftstaket tydliggör behovet av prioriteringar bedömning är rimlig. mellan utgiftsområden och förebygger en Utgiftstaket är ett instrument regeringen har utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd för att uppnå överskottsmålet. Budgeteringsav bristfällig utgiftskontroll. marginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket Osäkerheten är stor om utvecklingen de och de faktiska takbegränsade utgifterna, bör kommande åren och det är viktigt att ett osäkert vara tillräckligt stor för att kunna hantera framtida reformutrymme inte intecknas på osäkerheter, främst till följd av en annan förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför konjunkturutveckling. Budgeteringsmarginalen 2 varje nytt budgetår. Utgiftstaket, utgör en fast kan även tas i anspråk för utgiftsreformer under övre gräns för utgiftsnivån för flera år framöver. förutsättning att det är förenligt med Budgetlagen (2011:203) föreskriver att överskottsmålet och behovet av en säkerhetsregeringen i budgetpropositionen ska lämna marginal. I förhållande till bedömningen av förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I 2010 års ekonomiska vårproposition förlängdes tidsperspektivet med ett år och regeringen redovisade en bedömning av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året för 2 Enligt regeringens riktlinje bör marginalen vara minst 1 procent av de att tydliggöra strategin för återgång till överskott takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 samt minst 3 procent för t+3 och t+4.

PROP. 2012/13:1

överskottet i de offentliga finanserna 2016 är Under den förra mandatperioden genombudgeteringsmarginalen för 2016 inte större än fördes ett antal åtgärder för att stärka det att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt finanspolitiska ramverket. Exempelvis gjordes överskottsmålet. det 2010 obligatoriskt för regeringen att använda sig av utgiftstak och överskottsmål. Därtill har Tabell 1.5 Utgiftstak 2012–2016 regeringen bl.a. inrättat ett finanspolitiskt råd, förbättrat redovisningen av finanspolitiken i de Miljarder kronor om inget annat anges ekonomiska propositionerna och skapat en 2012 2013 2014 2015 2016 Regeringens förslag till process för att bättre följa upp tillämpningen av 1 utgiftstak 1 084 1 095 1 105 1 125 1 155 det finanspolitiska ramverket. Utgiftstak, Eftersom Sveriges ramverk visat sig fungera procent av potentiell BNP 29,7 28,8 27,9 27,2 26,8 väl anser regeringen att det är centralt att hålla Takbegränsade utgifter 1 026 1 066 1 078 1 092 1 119 fast vid grundstommarna i ramverket, samtidigt Budgeteringsmarginal 58 29 27 33 36 som det nödvändiga arbetet med att vidare- Budgeteringsmarginal, utveckla ramverket fortsätter. Detta för att säkra procent av takbegränsade att ramverket även fortsatt ger stöd för en utgifter 5,7 2,7 2,5 3,0 3,2 hållbar ekonomisk politik för full sysselsättning. Budgeteringsmarginal, Sveriges förhållandevis strikta finanspolitiska procent av BNP 1,6 0,8 0,7 0,8 0,8 ramverk och sunda offentliga finanser, med en Strukturellt sparande låg och sjunkande statsskuld, har bidragit till ett offentlig sektor, procent av BNP 0,2 0,3 0,6 1,8 2,5 stort förtroende för svensk ekonomi och inriktningen på den ekonomiska politiken. Detta 1 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar. innebär att Sverige har större frihetsgrad än andra länder att pröva utformningen av ramverket för finanspolitikens hållbarhet med bibehållet förtroende från såväl medborgare som

1.3.4 Fortsatt arbete med att utveckla det

marknad. Denna frihet måste dock givetvis

finanspolitiska ramverket

användas ansvarsfullt för att detta förtroende ska bibehållas. Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på Regeringen aviserade i 2011 års ekonomiska vikten av tydliga budgetpolitiska mål och vårproposition att den kommer att fortsätta restriktioner samt en väl utformad budgetarbetet med att utveckla det finanspolitiska process för att de övergripande ekonomiskramverket även under innevarande mandatpolitiska målen ska kunna uppnås. Sverige period. I det fortsatta arbetet avser regeringen att införde ett nytt finanspolitiskt ramverk i dels initiera en översyn av budgetprocessen, dels kölvattnet av den ekonomiska krisen under pröva huruvida det är önskvärt att öka 1990-talet. Det svenska finanspolitiska ramflexibiliteten i systemet med utgiftstak. verket omfattar bl.a. överskottsmålet, utgifts- Översynen av vissa delar av budgetprocessen taket, det kommunala balanskravet och en stram bör bl.a. omfatta en analys av i vilken mån som budgetprocess. 3 dagens praxis för budgetbehandling bör regleras. Som en del av regeringens arbete med att Syftet bör vara att tydliggöra gällande ordning. stärka förtroendet för de offentliga finanserna Vidare bör behovet av nya eller ändrade har den sedan tillträdet 2006 bedrivit ett bestämmelser som klargör vissa av EU:s krav på kontinuerligt arbete med att utveckla det medlemsstaternas budgetramverk övervägas, finanspolitiska ramverket. Arbetet med att däribland krav på ett medelfristigt budgetutveckla ramverket intensifierades i och med att perspektiv. finans- och skuldkrisen visade på kostnaderna av Av stabiliseringspolitiska skäl är överskottsatt ha icke-fungerande ramverk. målet definierat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Det har gjorts en omfattande analys av överskottsmålets utformning som

3 För en översikt av det finanspolitiska ramverket, se regeringens

skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

PROP. 2012/13:1

4 funnit att dess flexibilitet är ändamålsenlig. villkor för företagande och entreprenörskap Utgiftstaket bedöms inte ha samma flexibilitet grunden för ett dynamiskt näringsliv som som överskottsmålet i vissa avseenden och investerar i forskning och produktion i Sverige. regeringen avser därför att närmare undersöka En väl fungerande bostadsmarknad och goda om även tillämpningen av systemet med pendlingsmöjligheter ökar arbetskraftens utgiftstak kan göras något mer anpassningsbart, rörlighet och underlättar därmed anpassningen bl.a. ur stabiliseringspolitisk synvinkel. till följd av den pågående strukturomvandlingen. Regeringen vill poängtera att en grundförutsättning i denna analys måste vara att utgiftstakets centrala roll för budgetdisciplin 1.4.1 Infrastrukturinvesteringar för ett bevaras. Regeringen avser att återkomma i denna växande Sverige fråga i 2013 års ekonomiska vårproposition (se vidare avsnitt 4.7). Sverige är beroende av ett tillförlitligt transportsystem för att säkra individers och företags transportbehov. Landets geografiska läge förstärker betydelsen av en väl fungerande infra-

1.4 Bättre tillväxtförutsättningar och struktur. konkurrenskraft Den ökning av trafiken som har pågått under

lång tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i Den svenska ekonomin integreras alltmer med delar av transportsystemet är mycket högt. Det omvärlden både till följd av den tekniska är särskilt tydligt i storstadsregionerna, till vilka utvecklingen och den minskade regleringen på inflyttningen är kraftig, och längs vissa större olika marknader. Internationaliseringen omfattar transportleder för gods- och persontrafik där produktionen av varor och tjänster, men också stor trängsel tidvis uppstår. En rad pågående och arbetskraftens och kapitalets rörlighet. planerade investeringar i näringslivet kommer Internationell konkurrens bidrar till teknisk dessutom att skapa ytterligare behov av förstärkt utveckling och leder i förlängningen till högre transportkapacitet. I övriga landet är trängseln produktivitet och tillväxt. För att företagen ska mindre påtaglig, men där kan stora avstånd, behålla sin konkurrenskraft är det viktigt med dåligt underhåll och begränsad tillgång till investeringar. Samtidigt innebär förändrade kollektivtrafik ställa till problem för människor förutsättningar att vissa branscher och företag och företag. kan få svårare att hävda sig i konkurrensen, Under senare år har problemen i järnvägsmedan andra stärker sin ställning. Utvecklingen systemet varit påtagliga och visat att resurserna innebär att näringslivets sammansättning till drift, underhåll och reinvesteringar behöver förändras och att nya arbetstillfällen skapas, öka. Både kapacitetsbrister och de störningar samtidigt som andra försvinner. Denna struktur- som uppstår till följd av ett eftersatt underhåll omvandling medför på kort sikt att vissa orter medför stora samhällsekonomiska kostnader och och individer drabbas, exempelvis vid företags- påverkar den svenska ekonomin negativt. nedläggningar. Ett väl fungerande transportsystem är en Sverige har ur ett historiskt perspektiv haft en förutsättning för att företagen ska kunna verka i god anpassningsförmåga till förändrade förut- hela landet och lätt kunna hitta personal med rätt sättningar för såväl företag som arbetskraft. För kompetens. För individen innebär goda att den svenska ekonomin även fortsättningsvis kommunikationer att det blir lättare att pendla ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till och från arbetet samt att möjligheterna att som följer av internationaliseringen, krävs ett välja bostadsort ökar. utbildningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkvalitativ forskning och innovation samt väl fungerande transportsystem och arbetsmarknad. Vidare utgör bra

4 Ds 2010:4.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder lederna och sträckor som är betydelsefulla för arbetspendling. Satsningarna innebär också att

Sveriges förutsättningar för internationell det skapas utrymme för att tidigarelägga redan konkurrenskraft och tillväxt ska stärkas för planerade investeringar som är angelägna ur

framtiden. Regeringen föreslår därför stora kapacitetssynpunkt och för ökad trafiksäkerhet. investeringar i infrastruktur för att skapa En fördelning av investeringsramarna på förutsättningar för ett robust, effektivt och enskilda objekt kommer att föreslås i

pålitligt transportsystem som tillgodoser regeringens s.k. åtgärdsplanering 2014.

medborgarnas behov av arbetspendling och Regeringen kommer att föreslå att näringslivets behov av transporter. För 2016 byggnationen av en ny stambana inleds genom

uppgår anslagstillskottet till 6,5 miljarder kronor. den s.k. Ostlänken, som möjliggör snabbtåg Riksdagen har tidigare beslutat om en mellan Stockholm och Linköping. Dessutom planeringsram för åtgärder i transportinfrakommer nya dubbelspår mellan Mölnlycke och strukturen på 417 miljarder kronor för perioden Bollebygd att byggas som ett första steg i att 2010–2021 (prop. 2008/09:35). Regeringen avser knyta Västsveriges två största städer Göteborg i den kommande infrastrukturpropositionen att och Borås närmare varandra. Därigenom föreslå att planeringsramen för perioden 2014– förbättras kommunikationerna Stockholm– 2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor. Skavsta och Göteborg–Landvetter avsevärt. Regeringens kommande förslag innebär således Med syfte att åstadkomma en påtaglig en ökning av ramen med ca 19 procent i förbättring av trafiksituationen i Stockholmsjämförbara priser. Regeringen kommer i den regionen avser regeringen att utse förhandlare kommande infrastrukturpropositionen att för att tillsammans med ansvariga i Stockholms föreslå en ny planeringsram för åtgärder i län förhandla om genomförandet av en utbyggtransportinfrastrukturen åren 2014–2025. Regeringen lämnar under hösten en nad av tunnelbanan till Nacka och eventuella

infrastrukturproposition. Utgångspunkten för anslutande åtgärder i väg- och järnvägs-

förslagen i propositionen är de ställnings- infrastrukturen. Även objekt knutna till den

taganden som regeringen gjorde i befintliga sträckningen av tunnelbanan kan

propositionerna Framtidens resor och prövas. I anslutning till detta ska bl.a. en östlig

transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt vägförbindelse (Österleden) diskuteras. En

(prop. 2008/09:35) samt Mål för framtidens utbyggd tunnelbana möjliggör ett kraftigt ökat

resor och transporter (prop. 2008/09:93). bostadsbyggande kring aktuella linjer, något som

Förslagen kommer att innebära en kraftig är centralt för att Stockholm ska kunna fortsätta höjning av de ekonomiska ramarna för infra- vara en tillväxtmotor. Förhandlarna ska ta fram

strukturåtgärder i förhållande till tidigare beslut. förslag till finansiering av tunnelbaneutbygg- Ambitionshöjningarna gäller för såväl drift och naden, bl.a. genom höjda och bredare intäkter

underhåll som investeringar i ny infrastruktur. från trängselskatt eller olika former av med- Cirka 75 procent av tillskotten till infrastrukturfinansiering. ramarna 2016 avser satsningar på järnvägen. Därtill kommer för gruvnäringen angelägna Därtill bedöms höjda banavgifter och effektivisatsningar på sträckan Pajala–Svappavaara och på seringsåtgärder leda till ytterligare ambitions- Malmbanan att prioriteras. höjningar. I syfte att förbättra förutsättningarna för jobb Regeringen anser att samhällsekonomiskt och företagande i hela Sverige föreslår regeringen effektiva åtgärder som ökar kapaciteten och att ytterligare medel avsätts för stöd till bredbidrar till en effektivare användning av transportbandsutbyggnad. systemet i sin helhet bör prioriteras. Resurserna

bör i första hand läggas på drift och underhåll samt trimningsåtgärder av befintlig infra-

struktur. Därutöver bör investeringar i utökad kapacitet av transportsystemet prioriteras för att

möta förändrade förutsättningar hos näringsliv och medborgare. Åtgärderna i regeringens

satsningar inriktas mot de viktigaste transport-

PROP. 2012/13:1

1.4.2 Forskning och innovation för Regeringens åtgärder framtiden

Regeringen har under senare år genomfört flera Forskning är av stor vikt för att förse samhället i satsningar för att stärka forskningen i Sverige. I stort och näringslivet med långsiktig kompetens. den forsknings- och innovationsproposition som Som grund för innovation bidrar den också till beslutades 2008, Ett lyft för forskning och att förbättra och utveckla nya produkter och innovation (prop. 2008/09:50), gjordes den tjänster samt skapa förutsättningar för att största satsningen på forskning och innovation utveckla nya och mer effektiva produktions-, någonsin. organisations- och distributionsmetoder. Detta Regeringen går nu vidare för att ytterligare leder till en högre produktivitet och därigenom stärka Sveriges position som ledande en högre långsiktig tillväxt. forskningsnation. Sammantaget ökas resurserna Investeringarna i forskning och utveckling är för forskning och innovation med 4 miljarder omfattande i Sverige. I en internationell 2016 jämfört med 2012 års nivå. Det innebär en jämförelse var det bara tre länder som satsade en ökad satsning på totalt 11,5 miljarder åren 2013– högre andel av sin BNP på forskning och 2016. utveckling än Sverige 2010. Även om de Regeringen avser att överlämna en forsknings- 5 offentliga satsningarna är stora svarar och innovationsproposition till riksdagen under näringslivet för den största delen av hösten 2012. Propositionen kommer att ange investeringarna i forskning och utveckling. Ett inriktningen för statens forsknings- och antal stora internationella företag svarar för innovationspolitik för perioden 2013–2016. betydande del av dessa satsningar, vilket gör att Satsningarna i propositionen syftar till att den totala satsningen på forskning och Sverige ska vara en framstående forskningsinnovation i Sverige delvis är beroende av beslut i nation, där forskning och innovation bedrivs ett fåtal företag. med hög kvalitet och bidrar till samhällets I internationella jämförelser av forskning och utveckling och näringslivets konkurrenskraft. innovation placerar sig Sverige högt även när det Fokus ligger på att skapa bättre kvalitet i gäller andra indikatorer än mängden resurser till forskningen, säkra viktig forskningsinfrastruktur området. Antalet patent och vetenskapliga samt på att skapa bättre förutsättningar för artiklar i förhållande till befolkningsstorleken är nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. hög liksom andelen forskare i arbetskraften. Forskningen måste hålla en högre kvalitet och Även i jämförelser av länders innovations- bli mer effektiv om Sverige ska kunna behålla sin kapacitet hamnar Sverige i topp. position som en stark kunskapsnation. Modellen Den internationella konkurrensen tilltar på för tilldelning och omfördelning av medel till forskningsområdet eftersom många länder ökar universitet och högskolor, som infördes i förra sina satsningar på forskning och utveckling. forsknings- och innovationspropositionen, Därutöver genomförs aktiva åtgärder för att utvecklas för att ytterligare skärpa kraven på förmå företag att investera i forskning inom det kvalitet i forskningen. Därutöver föreslås att egna landets gränser. anslagen till universitet och högskolor höjs för För att Sverige även i framtiden ska kunna att säkerställa långsiktigt goda förutsättningar behålla och ytterligare förbättra sin position som för högkvalitativ fri forskning. en ledande forskningsnation anser regeringen att Parallellt med ökade anslag till lärosätena är det är viktigt att även fortsättningsvis kunna utlysning av forskningsmedel i konkurrens ett erbjuda forskningsmiljöer av hög kvalitet, effektivt sätt att främja högkvalitativ forskning. välutbildad arbetskraft och ett företagsklimat Mer resurser föreslås därför också till som ger goda förutsättningar för företag att forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forskinvestera. ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) som har väl utbyggda system för kvalitetssäkring av forskning. För att ytterligare främja kvaliteten i forskningen föreslås ett särskilt program i syfte 5 OECD (2012), Main Science and Technology Indicators Database.

PROP. 2012/13:1

att locka internationellt framstående forskare till för test- och demonstrationsanläggningar. Sverige. Universitetens förutsättningar att koppla Forskares tillgång till högklassig forsknings- samman forskning och innovation stärks genom infrastruktur är en viktig del i utvecklingen av regeringens förslag om en satsning på fler forskningen. Det handlar ofta om mycket stora innovationskontor. investeringar som riskerar att inte komma till Regeringen kommer under hösten 2012 att stånd om inte staten deltar som finansiär. En presentera en nationell innovationsstrategi. satsning föreslås därför för att säkra viktig forskningsinfrastruktur, där forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i 1.4.3 Ett bättre fungerande Lund prioriteras särskilt. utbildningsystem Forskning och innovation utgör centrala delar i utvecklingen mot ett hållbart energisystem. En högre utbildning av god kvalitet är nödvändig Regeringen föreslår förstärkta och förlängda för den långsiktiga tillväxten och konkurrenssatsningar på energiforskning inom Statens kraften. Samtidigt är den grundläggande energimyndighet. Inriktning och mål kommer utbildningen central för att alla ska ha den att presenteras i en särskild energiforsknings- kompetens som krävs för att kunna bedriva proposition under hösten 2012 (se även fortsatta studier eller komma in på arbetsavsnitt 1.8). marknaden. Sverige står, liksom de flesta andra länder i Internationella jämförelser tyder på att Europa, inför en stor demografisk utmaning att svenska elevers kunskaper har försämrats, anpassa samhället till en allt äldre befolkning. särskilt i ämnena matematik och naturvetenskap. Detta kommer bl.a. att medföra stora Det är också problematiskt att andelen unga som utmaningar inom vården och äldreomsorgen och inte fullföljer grund- och gymnasieskolan är av denna anledning föreslås en särskild satsning förhållandevis hög. Mer än var tionde på forskning inom området livsvetenskap. Inom grundskoleelev saknar behörighet till gymnasiet 6 ramen för denna satsning föreslår regeringen att och av de elever som inleder gymnasiestudier är utveckla Science for Life Laboratory (SciLife det endast omkring två tredjedelar av eleverna Lab) ytterligare och stärka förutsättningarna för som fullföljer studierna på utsatt tid, dvs. får forskning inom livsvetenskap av hög inter- slutbetyg efter tre år. nationell klass. Forskningen inom området Brister i skolan får återverkningar i den högre syftar också till att skapa positiva synergier med utbildningen och på arbetsmarknaden (se även den redan i dag framgångsrika svenska Life avsnitt 1.5 och fördjupningsrutan Ungdoms- Science-industrin. Vidare föreslås en satsning på arbetslöshetens orsaker). För elever som aldrig forskning om åldrande och hälsa samt vård- påbörjar eller som avbryter sina gymnasiestudier, forskning. kan steget från skola till arbetsliv bli alltför stort. Regeringen föreslår även satsningar på Inom gymnasieskolans yrkesinriktade utbildstrategiska innovationsområden. Några sådana ningar är problemen med avhopp särskilt stora. innovationsområden som särskilt lyfts fram är Utöver problemet med att många lämnar gruv- och mineralområdet. Ökad forskning gymnasieskolan utan slutbetyg, har det visat sig behövs inom hela värdekedjan, från pro- att skolan inte i tillräcklig utsträckning gör spektering till återvinning. Även forskning inom eleverna redo för arbetsmarknaden. skog, skogsråvaror och biomassa samt hållbart För de som går vidare till högre utbildning är samhällsbyggande prioriteras. bristfälliga förkunskaper ett problem, framför Regeringen vill vidare stärka länken mellan allt i matematik. Svenska studenter är dessutom akademisk forskning och kommersialisering och förhållandevis gamla när de börjar läsa på föreslår en förstärkning av forskningsinstituten universitet eller högskola. Till följd av ändrade under RISE Holding AB samt att medel avsätts antagningsregler har dock åldern hos de som börjar högskolan sjunkit något på senare tid.

6 Livsvetenskap (Life science) omfattar vetenskapliga studier av levande organismer.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder tionsbeslut och påverkar därmed företagens konkurrenskraft och den långsiktiga tillväxten. Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört en Åtgärder för att förbättra förutsättningarna lång rad reformer för att komma till rätta med för företag och entreprenörskap är en naturlig problemen inom utbildningsområdet. Bland del i många länders politik för ökad produkannat har åtgärder vidtagits för att förbättra tivitet. Även för svensk del är det nödvändigt att elevernas resultat och underlätta övergången från kontinuerligt förbättra företagsklimatet på alla utbildning till arbetsliv. Ännu är det för tidigt för områden så att konkurrenskraften upprätthålls. att kunna se det fulla resultatet av alla reformer inom utbildningsområdet. För att säkerställa att Bolagsskattens betydelse för investeringar och utbildningssystemet verkligen förbättras finns ökande internationell skattekonkurrens det anledning att följa utvecklingen och vid Företagens skattemässiga villkor har stor behov vidta ytterligare åtgärder. betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. Inom ramen för ett brett ungdomspaket I studier om skatter och tillväxt gör OECD föreslår regeringen åtgärder för att motivera och bedömningen att bolagsskatten är den skatt som stödja arbetslösa ungdomar att fullfölja sina är mest skadlig för tillväxten. Den svenska 8 gymnasiestudier. Med syfte att öka genom- bolagsskattesatsen har tidigare haft en strömningen och höja kvaliteten inom gymnasie- konkurrenskraftig utformning, men under de skolan föreslår regeringen ytterligare åtgärder för senaste två decennierna har bolagsskattesatserna att bl.a. förbättra kvaliteten inom de gymnasiala sänkts i vår omvärld. I dag ligger den svenska yrkesprogrammen. Fortsatt utveckling av bolagsskattesatsen över genomsnittet i både lärlingsprogrammen är en annan viktig del i att OECD och EU (se vidare i fördjupningsrutan förbättra ungdomars möjligheter att få jobb (se Bolagsskattens betydelse för investeringar och vidare avsnitt 1.5.1). tillväxt). Svensk industri efterfrågar allt mer hög- En sänkning av bolagsskattesatsen skulle utbildad arbetskraft och för att möta denna stärka incitamenten för näringslivet att öka sina efterfrågan föreslås att antalet platser inom civil- investeringar i Sverige, vilket leder till ökad och högskoleingenjörsutbildningarna ökas. produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning. Samtidigt innebär internationaliseringen att 1.4.4 Bättre förutsättningar för internationellt verksamma företag har stora företagande och entreprenörskap möjligheter att skatteplanera genom att utnyttja skillnader mellan olika länders skattesystem. Av För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft rapporter från Skatteverket framgår att det finns krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet där ett mycket starkt incitament för företag att av nya företag tillkommer och växer, samtidigt som skatteskäl etablera koncerninterna skuldolönsamma företag struktureras om eller förhållanden (se även avsnitt 6.17). Vidare avvecklas. Hindren för att starta och utveckla framgår det att utländska direktinvesteringar företag ska vara så låga som möjligt, samtidigt genom lån har ökat. Konkurrensen om som en väl fungerande konkurrens upprätthålls. investeringar och möjligheterna till skatte- Enligt internationella jämförelser är hindren planering i internationellt verksamma koncerner för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis kräver en aktiv skattepolitik. För att kunna visar OECD:s indikator att bara Storbritannien attrahera investeringar och ge bra villkor för och Nederländerna har lägre hinder av detta företagandet i Sverige är det viktigt att ha en slag. 7 konkurrenskraftig bolagsskattesats. Det är Företagsklimat och tillgång på riskkapital är samtidigt viktigt att säkerställa att skatteviktiga faktorer för investerings- och produk- systemet inte utnyttjas på icke avsett sätt.

8 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax 7 OECD (2011), Product Market Regulation Database, Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth, www.oecd.org/economy/pmr. WP No. 620.

PROP. 2012/13:1

Kapital behövs för investeringarna Förbättrad tillgång till kapital Internationella jämförelser visar att det finns För att stimulera tillgången på kapital för mindre förhållandevis gott om statligt och privat företag avser regeringen under 2013 föreslå att riskkapital i Sverige. I relation till flera andra det införs ett investeraravdrag. Investerarjämförbara länder är dock relativt lite kapital avdraget innebär att en fysisk person som tillgängligt i de tidigaste faserna av ett företags förvärvar andelar i ett mindre företag i samband etablering. Under de senaste åren har med att företaget bildas eller vid en nyemission finansieringen till företag från den privata får göra avdrag i inkomstslaget kapital med marknaden i de allra tidigaste skedena dessutom hälften av anskaffningsutgiften för andelarna. minskat i omfattning. Här har de statliga Avdrag medges dock med högst 650 000 kronor finansieringsinsatserna en viktig marknads- per person och beskattningsår, givet att ett antal kompletterande uppgift att fylla. villkor är uppfyllda (se avsnitt 6.12). De tillskott som ger rätt till investeraravdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag och Regeringens åtgärder beskattningsår. En uppföljning av investeraravdraget ska ske efter utgången av det andra Sänkt bolagsskatt och effektivare ränteavdrags- kalenderåret efter det kalenderår då förslaget begränsningar träder i kraft. En sänkning av bolagsskatten stärker företags- Regeringen avser att under 2013 återkomma klimatet och gör Sverige mer attraktivt för till riksdagen med ett förslag om ett investerarinhemska och utländska investeringar. Effekten avdrag. Innan ett system med investeraravdrag bedöms bli särskilt stor för en liten öppen kan träda i kraft måste det notifieras och ekonomi som den svenska. godkännas av Europeiska kommissionen. Mot Regeringen föreslår att bolagsskattesatsen denna bakgrund bedöms ett system med sänks från 26,3 procent till 22,0 procent fr.o.m. investeraravdrag kunna träda i kraft tidigast den den 1 januari 2013. För att likställa enskilda 1 september 2013. näringsidkare och handelsbolag med aktiebolag Regeringen aviserade i budgetpropositionen föreslår regeringen att expansionsfondsskatten för 2011 att en översyn av den statliga risksamtidigt sänks till 22,0 procent. kapitalstrukturen skulle göras. En utgångspunkt Genom sänkningen av bolagsskattesatsen var att skapa en tydligare aktörsstruktur, där kommer Sverige att tillhöra den hälft av OECD- medlen för statliga riskkapitalinvesteringar länderna som har de mest konkurrenskraftiga fokuseras till färre aktörer och ett ökat fokus på bolagsskattesatserna. tidiga faser av företagens utveckling. Ett resultat För att skydda den svenska bolagsskattebasen av översynen är att regeringen i vårändringsmot skatteplanering med ränteavdrag föreslår budgeten 2012 (prop. 2011/12:99) aviserade en regeringen att de befintliga reglerna för sammanslagning av Almi Företagspartner AB begränsning av ränteavdrag utvidgas till att gälla och Innovationsbron AB. Den nya aktören ränteutgifter för alla skulder inom en intresse- kommer att vara verksam fr.o.m. 1 januari 2013. gemenskap. Förslaget innebär bl.a. att möjlig- Regeringen avser också att fortsätta arbetet med heten att göra avdrag för ränteutgifter som att skapa förutsättningar för en systematisk huvudsakligen tillkommit av skatteskäl utvärdering av de statliga aktörernas verksamhet begränsas. Utan regelförändringen finns det en och systemets effektivitet. betydande risk för att den svenska bolagsskattebasen kommer att urholkas. Det finns dessutom Minska företags likviditetsproblem en tydlig internationell trend mot att begränsa Långa betalningstider och sena betalningar möjligheterna till skatteplanering med hjälp av orsakar kostnader och likviditetsproblem för ränteavdrag. Bland annat har Nederländerna, företag, något som kan vara särskilt besvärligt Danmark, Tyskland och Spanien infört ränte- för mindre företag. Genom att betalningar av avdragsbegränsningar och i Finland pågår ett fakturor sker i tid och snabbare än i dag kan sådant arbete. Förslaget kommer att skapa mer samhällsekonomiska fördelar uppnås. Inom EU likvärdiga förutsättningar mellan internationellt har arbetet för att förkorta betalningstider och verksamma koncerner och de företag som inte bekämpa sena betalningar bedrivits under en har möjlighet att ta interna lån från utlandet. längre tid. Ett direktiv är antaget och ska

PROP. 2012/13:1

implementeras senast i mars 2013. Mot denna är att det ska vara enkelt och lönsamt att driva bakgrund har en utredning lämnat förslag till företag i Sverige, oavsett i vilken form som åtgärder (SOU 2012:11). Regeringen avser att, verksamheten bedrivs. bl.a. mot bakgrund av utredningens förslag, Näringslivet har framfört önskemål om särskilt förbättra situationen för små och förenklad skatteredovisning för småföretag. medelstora företag och planerar att återkomma Regeringen kommer att analysera möjliga med en proposition till riksdagen om snabbare åtgärder för att underlätta redovisningen för betalningar i näringslivet. dessa företag. En sådan åtgärd är t.ex. en rak kontantmetod. Förstärkt rättssäkerhet i skattefrågor Många fåmansföretag står inför generations- För att ytterligare stärka rättssäkerheten vid skiften. För att möjliggöra att upparbetade beskattningen föreslås ett översynsarbete. värden i befintliga företag med tillväxtpotential Regeringen avser att tillsätta en utredning med tillvaratas, är det viktigt att det finns goda förutuppdrag att se över förhandsbeskedsinstitutet sättningar för generationsskiften. Regeringen och analysera om det behövs någon annan form anser därför att det är angeläget att se över av bindande besked i enskilda fall. Regeringen beskattningen av överlåtelser av kvalificerade kommer vidare att ge Skatteverket i uppdrag att andelar i samband med generationsskiften. förbättra sin hantering av ärenden i syfte att Reglerna om frivillig skattskyldighet för stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetsservice till och kommunikation med företag. lokaler har kritiserats för att vara komplicerad Regeringen avser även att tillsätta en utredning och administrativt betungande. Regeringen avser med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att göra en bredare översyn med syfte att att skapa en modern, effektiv och rättssäker förenkla regelverket. förvaltningsprocess. En stor uppgift i uppdraget kommer att vara att se över om det finns behov av att stärka rättssäkerheten avseende skattemål ytterligare, framför allt genom specialisering av skattemål i domstol. Regeringen bedömer att utredningen ska kunna påbörja sitt arbete den 1 april 2013.

Förbättrade skattemässiga förutsättningar Arbetet med att utreda möjligheterna att förbättra de skattemässiga förutsättningarna för företagande fortsätter i Företagsskattekommittén (dir. 2011:1) som ska presentera sitt slutbetänkande under hösten 2013. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram förslag som ytterligare breddar skattebasen för att göra det möjligt att sänka de skattesatser som betalas av bolagssektorn samtidigt som befintliga snedvridningar inom skattesystemet reduceras.

Förutsättningar för ytterligare förenklingar och förbättringar Arbetet med att minska den administrativa bördan för företagen fortsätter. För att uppmuntra fler personer att våga ta steget och bli företagare är det viktigt att ha ett enkelt och förutsebart regelsystem. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare för att se över och lämna förslag till förenklingar av skattereglerna för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare. Regeringens målsättning

PROP. 2012/13:1

Bolagsskattens betydelse för investeringar förinnan skedde 1993, då skattesatsen sänktes

och tillväxt från 30 till 28 procent.

Utvecklingen av bolagsskattesatsen i Sverige i

Sverige är en liten öppen ekonomi där kapital förhållande till omvärlden illustreras i

kan röra sig fritt över gränserna. I en sådan diagram 1.1. Av diagrammet framgår att den

ekonomi bestäms avkastningskravet på svenska bolagsskattesatsen i dag är högre än

företagens investeringar på de internationella genomsnitten i OECD och EU (25,5 respektive

kapitalmarknaderna. Investerarna på dessa 23,4 procent).

marknader jämför avkastningen efter skatt på

Diagram 1.1 Nominella bolagsskattesatser i Sverige, OECD

olika investeringsprojekt i olika länder.

och EU, 2000–2011

Investeringsbesluten påverkas därmed direkt Procent

av bolagsskatten. 35

En hög bolagsskattesats kan innebära att fler 33 Medelvärde OECD-länderna

Medelvärde EU 27 investeringar blir olönsamma, eftersom den leder 31 Sverige

till ett jämförelsevis högt avkastningskrav före 29

skatt. Om bolagsskattesatsen sänks blir därför 27

fler investeringsprojekt lönsamma. Företagen 25

anpassar sig i en sådan situation till en ny och 23 större optimal kapitalstock genom att öka 21 investeringarna. En högre kapitalintensitet i

19 företagen ökar produktiviteten, vilket skapar

17 utrymme för högre löner. Högre löner ökar

15 arbetsutbudet och på sikt också sysselsättningen. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Enligt studier av OECD om skatter och Källor: Taxation trends in the European Union 2012 och OECD Tax Database.

tillväxt är bolagsskatten den skatt som bedöms

som mest skadlig för tillväxten. Goda skatte- 9 Trenden mot lägre bolagsskattesatser i andra mässiga villkor för investeringar är därför en länder har medfört att Sverige i dag har en förutsättning för att svenska företag även i relativt hög bolagsskattesats. Samtidigt har framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt företag som ingår i internationella företagsoch bidra till hög ekonomisk tillväxt. strukturer hittat vägar att reducera sitt skatte- Utvecklingen mot lägre bolagsskattesatser i underlag i Sverige med hjälp av exempelvis s.k. vår omvärld har varit påtaglig under de senaste ränteupplägg. Genom de lagändringar på två decennierna. Sverige hade i början av 1990skatteområdet som föreslås i denna proposition talet ett av de mest konkurrenskraftiga bolagskommer dessa möjligheter emellertid att skattesystemen bland OECD-länderna, mätt begränsas, samtidigt som den nominella bolagsgenom dess inverkan på incitamenten för skattesatsen kommer att vara lägre än genomnyinvesteringar. Ur ett EU-perspektiv var de snittet för OECD- och EU-länderna. Därmed svenska reglerna konkurrenskraftiga så sent som ges svenska företag internationellt konkurrens- 2002. Sedan dess har nya medlemsländer kraftiga skattevillkor för investeringar. tillkommit och flera av dem har valt att ha en

relativt låg bolagsskattesats, samtidigt som flera

av de äldre medlemsstaterna har sänkt sina

bolagsskattesatser. Storbritannien sänkte bolags-

skattesatsen till 24 procent 2012 och har aviserat

en ytterligare sänkning till 22 procent 2014. I

Sverige sänktes bolagsskattesatsen 2009 från

28 till 26,3 procent. Senaste sänkningen dess-

9 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax

Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth,

WP No. 620.

PROP. 2012/13:1

1.4.5 Ökad tillgång på bostäder I syfte att öka drivkrafterna för nybyggnation föreslås att perioden för undantag från Rörligheten på arbetsmarknaden är nära fastighetsavgift förlängs till 15 år. Vidare föreslås förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar att den tillåtna tidsperioden för marknadsoch för närvarande är bostadsmarknaden i mässiga hyror vid nyproduktion, s.k. presummånga kommuner i obalans. I storstads- tionshyror, förlängs från dagens 10 år till 15 år. regionerna, men också kring universitets- och Åtgärder föreslås också för att korta länshögskoleorter och andra tillväxtregioner, råder styrelsernas handläggningstider för överklagade bostadsbrist. För att tillgången på bostäder ska ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900). kunna förbättras behöver både utnyttjandet av Detta sker genom en precisering av inriktningsdet befintliga bostadsbeståndet och nybyggna- målen för handläggningstiderna i kombination tionen öka. med en ökning av resurserna för handläggningen Ett antal åtgärder på bostadsområdet vid länsstyrelserna samt mark- och miljöaviserades i 2012 års ekonomiska vårproposition domstolarna. Instanskedjan för överklaganden och förslagen presenteras nu i denna kommer att utredas liksom tillämpningen av proposition. miljöbalkens bestämmelser om riksintressen i samband med kommunernas planarbete. För att långsiktigt påverka utbudet av Regeringens åtgärder bostäder för unga och studenter kommer Boverket att få i uppdrag att utföra en översyn av Bättre utnyttjande av befintligt bostadsbestånd nuvarande byggregler, genomföra informations- I syfte att underlätta uthyrningen av privat- insatser och ge stöd till innovativt byggande för bostäder föreslår regeringen en hyressättning unga. som gör det möjligt för ägaren att täcka de egna Regeringen vill stimulera nybyggnation av kostnaderna för bostaden och förändringar som studentbostäder genom att förbättra gör det lättare för bostadsrättshavare att få informationen om vilka byggregler som är tillstånd till uthyrning. Det bör dock framhållas relevanta vid tidsbegränsade bygglov och att föreningen, precis som tidigare, kan motsätta undersöka tillgången på lämplig mark för sig en uthyrning om det behövs för att värna en tillfälliga studentbostäder. Universitet och ändamålsenlig förvaltning av föreningen. För att högskolor har inom en försöksverksamhet givits ytterligare stimulera uthyrning av privatbostäder möjlighet att tillhandahålla bostäder för föreslås att schablonavdraget vid beskattning av studenter. Regeringen föreslår att försöksinkomster för privatpersoners uthyrning av den verksamheten förlängs med ett år, till utgången egna bostaden höjs från 21 000 till av 2016, för att underlätta universitetens och 40 000 kronor. högskolornas planering samt möjliggöra En utredning (dir. 2011:108) har i uppdrag att utvärdering av verksamheten. lämna förslag på hur marknaden för uthyrning av Regeringen har tillsatt ett antal utredningar bostäder kan utvecklas. Utredaren ska analysera och lämnat myndighetsuppdrag som syftar till hur villkoren för boende i hyresrätt kan främjas att förbättra förutsättningarna för bostadsoch lyfta fram skillnader i villkoren mellan byggande och att förbättra bostadsmarknadens upplåtelseformer som innebär hinder mot en väl funktionssätt. Exempelvis har Byggkravsfungerande bostadsmarknad. Även beskatt- utredningen (dir. 2011:100) i uppdrag att ningen av bostäder som upplåts med hyresrätt, analysera frågor som underlättar byggandet. bostadsrätt i oäkta bostadsföretag eller Utredaren ska bl.a. kartlägga kommunernas kooperativ hyresrätt utreds (dir. 2012:32). I tillämpning av bestämmelserna om tekniska kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över olika egenskapskrav i plan- och bygglagen. regelverk med syfte att öka utbudet av bostäder. När det gäller förbättringar av planprocessen har regeringen tagit ett antal initiativ. Bland Underlätta nybyggnation annat utvärderas den kommunala processen för För att göra det mer attraktivt att bygga och anvisning av mark, bestämmelserna om genomförvalta hyresbostadsfastigheter föreslås en förande av detaljplan ses över, konkurrens- och sänkning av fastighetsavgiften för hyres- och tillväxtbestämmelserna i plan- och bygglagen bostadsrätter. utvärderas i syfte att förbättra beslut om bygglov

PROP. 2012/13:1

och förhandsbesked och förslag till hur planberedskapen ska öka utarbetas. Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde i kraft 2009 och 2010 inte har fått avsedd effekt. Syftet var bl.a. att underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, men reglerna har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Boverket och Naturvårdsverket kommer att få i uppdrag att under hösten 2012 göra en översyn av strandskyddsreglerna och lämna förslag till författningsändringar.

Förbättra bostadsmarknadens funktion I syfte att främja konkurrensen på byggmarknaden ska tillhandahållandet av byggstandarder och konstruktionsstandarder, s.k. eurokoder, ses över. Boverket hänvisar i allt större utsträckning till standarder i sina regelverk. Dessa måste i dag köpas hos standardiseringsorganet SIS till en kostnad som kan vara betydande för små företag, vilket riskerar att hämma konkurrensen. Av denna anledning bör de standarder som Boverket hänvisar till i sina föreskrifter göras billigare för användarna.

PROP. 2012/13:1

Tillväxtens beståndsdelar Reformer som t.ex. bidrar till att under en period öka investeringarna innebär att tillväxten Ekonomisk tillväxt innebär att värdet på alla ökar under en övergångsperiod, men att den varor och tjänster som produceras i ett land långsiktiga tillväxttakten inte förändras. Detta under ett år ökar. Den ekonomiska tillväxten illustreras i diagrammet av linje 1. Reformerna mäts normalt som förändringen av BNP. leder i detta fall till ett varaktigt lyft av BNP till Genom att den ekonomiska tillväxten ökar de en högre nivå, trots att den långsiktiga samlade resurserna, ökar också det samlade tillväxttakten inte förändrats. Reformer som gör välståndet, givet att tillväxtökningen sker på ett att produktiviteten långsiktigt utvecklas långsiktigt hållbart sätt. Välståndsökningen kan i snabbare innebär att tillväxttakten långsiktigt sin tur medföra att reallönerna stiger, samt att ökar. I diagrammet illustreras detta av linje 2, där den privata och den offentliga konsumtionen lutningen på kurvan har blivit brantare. kan öka. Historiskt sett har den ekonomiska tillväxten bidragit till att hushållens konsumtion

Investeringar och tillväxt

av varor och tjänster har ökat och att en utbyggnad av den offentliga sektorns välfärds- För att företag och individer ska välja att tjänster varit möjlig. Tillväxten har därigenom investera i verksamhet och produktion är bidragit till att fler har kunnat få bättre och förtroendet för den svenska ekonomin av stor längre utbildning. Vidare har fler kunnat få betydelse. Makroekonomisk stabilitet i form av tillgång till allt mer avancerad vård, något som i låg inflation samt ordning och reda i de sin tur bidragit till såväl bättre hälsa som ökad offentliga finanserna innebär att investeringar i livslängd. Sverige har en lägre risknivå. Stabiliteten kan Ekonomisk tillväxt kan bero på att mer därmed bidra till ökade investeringar och tillväxt. resurser i form av t.ex. arbetskraft eller kapital För att ett land ska vara attraktivt för investerare används i produktionen. Tillväxt kan också bero krävs också väl fungerande regelverk och på att resurserna används på ett effektivare sätt finansiella marknader samt god tillgång till än tidigare. Produktiviteten, dvs. värdet som infrastruktur och kompetent arbetskraft. I en produceras per enhet insatt resurs, kan därmed liten öppen ekonomi som den svenska påverkas öka. Sett över de senaste decennierna är också företagens investeringar av avkastningsproduktivitetstillväxten den viktigaste för- kravet på de internationella kapitalmarknaderna. klaringen till tillväxten i Sverige. Detta gör att skattesystemets utformning och Att tillväxten kan förklaras av olika faktorer skatterna, inte minst bolagsskatten, är av stor gör också att reformer kan påverka den betydelse för företagens investeringsbeslut. trendmässiga tillväxten på olika sätt, vilket illustreras i diagram 1.2. Arbetsutbud och tillväxt

Diagram 1.2 Illustration av olika vägar till högre tillväxt Förutsättningarna för tillväxt påverkas också av hur det totala antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas. Förändringar i arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad och genomsnittlig årsarbetstid har betydelse. På lång sikt sätter befolkningsutvecklingen en gräns för hur mycket det totala arbetsutbudet kan bidra till tillväxten. Så länge det finns potential för ett ökat arbetskraftsdeltagande, högre sysselsättningsgrad eller en ökad medelarbetstid kan dock en ökad arbetsinsats bidra till ökad tillväxt under en period. De ekonomiska drivkrafterna till arbete i form av lönenivåer och socialförsäkringssystemens utformning påverkar individens arbetsutbud. Även skatterna är av betydelse, där sänkt skatt på arbete, exempelvis i form av jobbskatteavdrag, kan främja ett högre arbetsutbud. Vidare har

PROP. 2012/13:1

kostnaden för arbetskraft i förhållande till dess Fungerande konkurrens produktivitet betydelse för företagens En annan viktig förutsättning för ökad anställningsbeslut. Andra viktiga faktorer för produktivitet är fungerande konkurrens, då arbetsutbudet är regler och avtal på växande företag inte hindras av dåligt utformade arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken och regelverk som gynnar etablerade aktörer. utbildningssystemet. Konkurrens, inte minst internationell sådan, bidrar till att företagen ständigt tvingas till att förbättra produkter och produktionsprocesser.

Produktiviteten central för långsiktig tillväxt

Det är viktigt med väl utformade regler och bra Trots att arbetsinsatsen i form av totalt antal tillsyn som leder till att fördelarna med arbetade timmar i Sverige bara har ökat i konkurrens och innovation kan tas till vara, begränsad omfattning under de senaste femtio samtidigt som en utveckling mot ett fåtal aktörer åren, har BNP mer än trefaldigats. En högre eller försämrad kvalitet förhindras. produktivitet har bidragit till en kraftig ökning av välståndet. Forskning, innovation och utbildning Att använda resurserna mer effektivt handlar Forskning och innovationer i såväl företag som om att göra det som redan görs på ett bättre sätt. inom den offentliga sektorn är viktiga för att Men det handlar också om innovationer som utveckla produkter och produktionsmetoder. bidrar till att skapa något nytt, t.ex. en ny Investeringar i forskning och innovation liksom produkt, ett nytt sätt att organisera verk- tillgången på välutbildad arbetskraft är därför samheten eller en ny verksamhet. För att en viktiga för produktivitet och tillväxt. sådan utveckling ska komma till stånd är det Investeringar i forskning och innovation, viktigt med ett dynamiskt näringsliv där nya liksom i utbildning, kommer ofta fler till del än idéer tas fram och utvecklas och där nya tekniker bara det företag eller den individ som gör och företag vinner marknadsandelar från satsningen. Då samhällets nytta därmed är större etablerade, men mindre effektiva verksamheter. än avkastningen för den som gör investeringen kan det finnas anledning för det offentliga att Bra ramverk utgör grunden för ett gott främja samhällets samlade investeringar i företagsklimat forskning och utbildning. Offentliga satsningar Grunden för ett gott företagsklimat är ett tillsammans med utformningen av ramverken för institutionellt ramverk med fungerande regel- företagens forskningssatsningar ökar investeverk och institutioner, tydliga äganderätter samt ringarna i humankapital, något som kan bidra till låg korruption. Detta, tillsammans med goda en högre produktivitet och tillväxt. normer och värderingar i samhället, bidrar till att minska företagens transaktionskostnader. Bra Ekonomins anpassningsförmåga institutionella ramverk skapar också goda När förutsättningarna ständigt förändrats, inte incitament till innovationer, företagande och minst i en globaliserad ekonomi med snabb tillväxt, samtidigt som de motverkar att företag teknisk utveckling, är hela ekonomins ägnar sig åt att undvika beskattning. Väl anpassningsförmåga av betydelse. Företagen utformade regelverk kan också bidra till att måste anpassa sig för att klara konkurrensen och minska eventuella negativa effekter av s.k. överleva på marknaden. Arbetskraften måste marknadsmisslyckanden, exempelvis fall då vara beredd på och ha goda förutsättningar för aktörer har olika tillgång till relevant att byta jobb när gamla arbetsplatser försvinner information. och nya tillkommer. Arbetskraftens geografiska Skattesystemets utformning och nivån på och yrkesmässiga rörlighet är viktig för att skattesatserna utgör en viktig del i det upprätthålla utbudet av kompetent arbetskraft institutionella ramverket och har stor betydelse och minimera perioder av arbetslöshet. för företagande och tillväxt. Arbetskraftens rörlighet påverkas av bl.a. utformningen av arbetslöshetsförsäkringen och utbildningssystemets förmåga att erbjuda möjligheter till omskolning. Vidare förutsätter en geografisk rörlighet en flexibel bostadsmarknad och en fungerande infrastruktur som möjliggör pendling.

PROP. 2012/13:1

1.5 Fler i arbete 1.5.1 Ökade möjligheter för unga

Trots att den ekonomiska utvecklingen har varit Arbetslösheten bland ungdomar (15−24 år) är ogynnsam i omvärlden under en lång tid har den hög, knappt fem gånger högre än i åldersgruppen svenska arbetsmarknaden utvecklats förhållande- 25−74 år (se diagram 1.3). Ungdomsarbetsvis väl. Sysselsättningen har återhämtat sig starkt lösheten har också ökat sedan början av 2000under de senaste åren och antalet sysselsatta är i talet till historiskt sett höga nivåer. Stora dag högre än vid regeringsskiftet 2006 och före ungdomskullar under senare år och konjunkturfinanskrisens utbrott hösten 2008. Arbetskrafts- nedgången bedöms ha bidragit till att ungdomsdeltagandet är nu tillbaka på ungefär samma nivå arbetslösheten för närvarande är särskilt hög. som före krisen och har de senaste åren varit oväntat högt jämfört med tidigare låg- Diagram 1.3 Ungdomsarbetslösheten 1976–2011 konjunkturer. Vidare framstår utvecklingen på Arbetslösa i procent av arbetskraften den svenska arbetsmarknaden som stark också i 30 25-74 år en internationell jämförelse. 25 15-24 år Även sett i ett längre perspektiv har 15-24 år, historiskt utvecklingen varit god. Trots att konjunkturläget 20 genomsnitt 15-24 år, exkl. var betydligt sämre 2011 än 2006 ökade arbetsheltidsstuderande 15 kraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden för flertalet åldersgrupper under denna tidsperiod. 10 Sammantaget är situationen på arbetsmarknaden 5 betydligt starkare än vad som kan förväntas, givet konjunkturen och befolkningssamman- 0 sättningen. Det indikerar att regeringens politik 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Anm.: Data för 2001-2005 länkade av SCB, medan perioden 1976-2000 är en har bidragit till att förbättra arbetsmarknadens tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16funktionssätt. Det finns emellertid fortfarande 24 år, historisk statistik och antaganden. Källor: SCB (AKU) och Konjunkturinstitutet. problem på arbetsmarknaden som behöver åtgärdas. Det är svårt att göra internationella jämförelser Arbetslösheten är fortfarande hög och när det gäller unga och arbetsmarknaden på bedöms vara kvar på en hög nivå 2013. Detta grund av institutionella och mättekniska beror till viss del på att arbetskraftsdeltagandet skillnader mellan olika länder. 10 har ökat, men också på den svaga ekonomiska För att förstå hur den höga ungdomsutvecklingen i kölvattnet av den globala arbetslösheten bäst kan motverkas är det finanskrisen. Arbetslöshet som beror på en nödvändigt att förstå ungdomsarbetslöshetens långvarig svag konjunktur eller strukturella orsaker och vilka unga som har de allvarligaste problem är betydligt mer problematisk än en problemen. En viktig aspekt är att knappt tillfällig arbetslöshet som beror på ett högt hälften av de unga arbetslösa utgörs av heltidsarbetsutbud. Den utdragna lågkonjunkturen studerande som söker arbete, varav många riskerar att förstärka de kvarvarande strukturella studerar på gymnasie- eller högskolenivå och problem som finns på arbetsmarknaden, t.ex. att söker extra- eller feriejobb (se diagram 1.3). vissa unga och utrikes födda har svårt att etablera Vidare utmärker sig unga arbetslösa genom att sig på arbetsmarknaden och att många de flesta har relativt korta arbetslöshetsperioder. människor har drabbats av långtidsarbetslöshet. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att få fler i arbete. Drivkrafterna för och möjligheterna till arbete behöver stärkas ytterligare och arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. Särskilt 10 För att skapa bättre möjligheter till jämförelser mellan olika länder på fokus måste läggas på grupper som har svårt att området har regeringen beslutat att utreda jämförbarheten i arbetsetablera sig på arbetsmarknaden. marknadsstatistiken för unga (dnr. Fi2012/3257). Se även Jämförbarhet i

arbetsmarknadsstatistik för unga – metodologiska och institutionella skillnader mellan några utvalda länder (Statskontoret 2010:11), som bl.a. visar att det sätt som gymnasial yrkesutbildning organiseras på kan påverka jämförbarheten i ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

PROP. 2012/13:1

Att unga ofta blir arbetslösa har i första hand framgår av avsnitt 1.5.2 har dessa ungdomar att göra med att de ska gå från skola till arbetsliv. delvis annorlunda problem än unga generellt Till viss del kan några få korta perioder av med att etablera sig på arbetsmarknaden. arbetslöshet därmed betraktas som en del i Särskilda lösningar kan därför vara motiverade ungdomars etableringsprocess på arbets- för denna grupp. marknaden. Men för en del unga är övergången från skola till arbetsliv problematisk och det kan ta lång tid innan de får en fast förankring på arbetsmarknaden. Ungdomar med ofullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan eller som är födda utomlands är grupper som löper en större risk att få bestående arbetsmarknadsrelaterade problem. Det är dock inte bara vissa inom den grupp unga som enligt statistiken definieras som arbetslösa som har en problematisk arbetsmarknadssituation. Det finns också en grupp som befinner sig utanför arbetskraften och som varken studerar eller söker arbete. Kunskapen om denna grupp är begränsad och regeringen har därför tillsatt en utredning för att göra en översyn av hur arbetet med dessa unga kan utvecklas (dir. 2012:70). Det finns ett flertal tänkbara strukturella orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten, bl.a. utbildningssystemets utformning, övergången mellan skola och arbetsliv samt ingångslönerna och arbetsrättslagstiftningens utformning (se fördjupningsrutan Ungdomsarbetslöshetens orsaker). Det finns därtill flera orsaker till att en tillfälligt hög arbetslöshet kan leda till att arbetslösheten mer varaktigt blir hög. Exempelvis kan det sociala trycket att söka arbete vara lägre när arbetslösheten är hög, vilket kan leda till både längre arbetslöshetsperioder och att risken för arbetslöshet ökar. Det är möjligt att effekterna av denna typ av förändrad normbildning kring arbetslöshet är särskilt stora bland ungdomar. 11 Sammantaget antyder den höga ungdomsarbetslösheten att fler vill och kan arbeta än de som får möjlighet, samtidigt som en del unga riskerar ett långvarigt utanförskap. Arbetslösheten bland unga är kostsam, såväl för individen som drabbas som för samhället. Utrikes födda är relativt sett överrepresenterade inom gruppen arbetslösa ungdomar. Som

11 För fler orsaker se exempelvis 2012 års ekonomiska vårproposition (prop 2011/12:100), s.112.

PROP. 2012/13:1

Ungdomsarbetslöshetens orsaker Ett problem med yrkesprogrammen i gymnasieskolan är att de inte i tillräcklig Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög i omfattning förbereder de unga för arbetslivet. relation till arbetslösheten bland äldre, andra Eleverna är inte ”jobb-klara” när de tar examen. 16 jämförbara länder och sett över tid. I Detta kan sannolikt till viss del förklaras av att diskussionerna kring orsakerna till ungdoms- skolorna inte i tillräcklig utsträckning ger arbetslösheten har ett antal förklaringsfaktorer eleverna det arbetsplatsförlagda lärande som de lyfts fram. Nedan beskrivs några tänkbara enligt kursplanerna har rätt till. Därutöver 17 orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten medför frånvaron av kontakter med arbetslivet som diskuterats i forskningslitteraturen: utbild- att unga får svårt att bygga upp nödvändiga ningssystemet och övergången mellan skola och nätverk för framtida jobbchanser. Bristen på arbetsliv, ingångslönerna och arbetsrättslag- nätverk och informella kontakter är enligt stiftningens utformning. tillgänglig forskning viktiga faktorer som kan 12 försvåra övergången från yrkesutbildning till Brister i utbildningssystemet och övergången arbetslivet. 18 mellan skola och arbetsliv En viktig förklaring till ungdomsarbetslösheten Ingångslönernas betydelse kan vara att det finns brister i utbildnings- En annan möjlig förklaring till den höga svenska systemet och i övergången mellan skola och ungdomsarbetslösheten kan vara den arbetsliv. Konsekvenserna av detta är både att sammanpressade lönestrukturen och de onödigt många unga flödar in i arbetslöshet och förhållandevis höga ingångslönerna i Sverige. att framför allt de som lämnar gymnasieskolan I ett flertal internationella empiriska studier utan fullständiga betyg möter en ökad risk för studeras sysselsättningseffekterna av höjda mer långvariga arbetsmarknadsproblem. ingångslöner. Den empiriska litteraturen avser i 13 Under en längre tid har mer än var tionde elev huvudsak lagreglerade system. Majoriteten av som lämnat grundskolan saknat behörighet till dessa studier visar att ökade ingångslöner gymnasieskolan. Elever som har bristande medför negativa effekter på sysselsättningen, förkunskaper från grundskolan får svårigheter men det finns även de som pekar i motsatt att klara sina gymnasiestudier och att etablera sig riktning. Det finns också ett visst stöd för att 19 på arbetsmarknaden. Forskning visar att unga arbetsgivare tenderar att ersätta anställda med låg utan fullföljd gymnasieutbildning oftare än andra produktivitet med personer med högre har långvariga problem att etablera sig på produktivitet vid höjningar av ingångslönen. arbetsmarknaden. Endast ca två tredjedelar av Endast ett fåtal studier analyserar den 14 eleverna i gymnasieskolan tar i dag ut slutbetyg svenska arbetsmarknaden. En studie av hotellinom tre år. Huvuddelen av avhoppen utgörs av och restaurangbranschen visar att ingångselever på yrkesprogrammen. Sverige har dock, i löneökningar är förknippade med att fler blir jämförelse med övriga nordiska länder, även uppsagda eller av andra skäl separeras från sina stora avhopp från de studieförberedande anställningar (s.k. jobbseparationer). En 20 programmen. 15

16 Se OECD (2008), Economic Survey Sweden 2008. 17 Se Skolinspektionen (2011), Skolinspektionen rapport, påvisade 2011 12 Se exempelvis Nordström Skans (2009), Varför är den svenska att endast 72 procent av skolorna kunde tillgodose löftet om 15 veckors ungdomsarbetslösheten så hög?, för en översikt. arbetsplatsförlagt lärande. 13 Se Björklund m.fl. (2010), Den svenska utbildningspolitikens arbets- 18 Se Ioannides och Loury (2004), Job Information Networks, marknadseffekter: vad säger forskningen?. Neighborhood Effects, and Inequality, för en översikt. Se även 14 Se Håkansson (2011), Ungdomsarbetslösheten – om övergångs- Lindahl (2010), Den gymnasiala yrkesutbildningen och inträdet på regimer, institutionell förändring och socialt kapital, Olofsson (2003), arbetsmarknaden och Håkansson (2011). Grundläggande yrkesutbildning och övergången skola-arbetsliv-en 19 Se Neumark och Wascher (2007), Minimum Wages and Employment, jämförelse och Björklund m.fl. (2010). för en översikt över ett stort antal internationella studier sedan början av 15 Se Bäckman m.fl. (2011), Dropping out in Scandinavia. Social 1990-talet. exclusion and labour market attachment among upper secondary school 20 Se Skedinger (2006), Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden. and Restaurants.

PROP. 2012/13:1

annan studie analyserar den svenska handels- Ett anställningsskydd utformat för att skydda branschen 2001–2005. Studien visar att löne- de redan anställda kan dock försvåra för ökningar är kopplade till fler jobbseparationer inträdande grupper som t.ex. ungdomar. bland mindre kvalificerade arbetare, men färre Empiriska studier visar också att ett strikt jobbseparationer bland högre kvalificerade anställningsskydd har ogynnsamma effekter för arbetare. Resultaten indikerar att högre ungas sysselsättning och arbetslöshet medan det 21 ingångslöner kan leda till att mindre kvalificerad motsatta gäller för äldre. Detta innebär att en 24 arbetskraft ersätts av mer kvalificerad arbets- ökad flexibilitet som underlättar för unga att få kraft. Studien visar även att högre ingångslöner jobb måste vägas mot de effekter det kan få för är förknippade med färre antal arbetade framför allt äldre. Det råder emellertid osäkerhet timmar bland ungdomar. En tredje studie kring hur stor betydelse anställningsskyddets analyserar ungdomars sysselsättning i den utformning har för den höga svenska svenska verkstadsindustrin och resultaten ungdomsarbetslösheten. antyder att ökningarna av ingångslönerna för ungdomar under 1970-talet bidrog till en minskad efterfrågan på ung arbetskraft. 22 Forskningen tyder sammantaget på att höga ingångslöner bidrar både till att fler ungdomar blir arbetslösa och att vissa ungdomar får mer långvariga etableringsproblem på arbetsmarknaden. Det råder dock osäkerhet om i vilken utsträckning höga ingångslöner påverkar ungdomars sysselsättning och arbetslöshet.

Arbetsrättslagstiftningens konsekvenser Arbetsrättslagstiftningens utformning kan också bidra till högre arbetslöshet bland unga. Ett ökat anställningsskydd ger enligt ekonomisk teori upphov till två motverkande effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Å ena sidan blir 23 arbetsgivare mindre benägna att säga upp personal. Detta innebär att anställningstiderna ökar och utflödet till arbetslöshet minskar. Å andra sidan minskar nyrekryteringarna eftersom arbetsgivarna redan i sitt anställningsbeslut tar hänsyn till de eventuella kostnaderna för att säga upp personal. Den senare effekten talar för att ett strikt anställningsskydd leder till minskat utflöde från arbetslöshet och längre arbetslöshetstider. Ekonomisk teori ger ingen vägledning till vilken effekt som överväger, således är den sammantagna effekten på sysselsättningen och arbetslösheten inte bestämd. Inte heller empirin ger en tydlig vägledning om den sammantagna effekten.

21 Se Skedinger (2011), Effects of increasing minimum wages on employment and hours: evidence from Sweden’s retail sector. 24 Se Bertola m.fl. (2008), Labour Flexibility and Wages: Lessons from 22 Se Edin och Holmlund (1994), Effekter av anställningsskydd. Spain, Botero m.fl. (2004), The Regulation of Labor samt Heckman och 23 Se Skedinger (2008), Effekter av anställningsskydd – Vad säger Pagés-Serra (2000), The Cost of Job Security Regulation: Evidence from forskningen?. Latin American Labor Markets.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder öronmärkta komvuxplatser. I anslutning till detta avser regeringen att initiera en kartläggning För att få fler unga i arbete föreslår regeringen av hur kraven på att delta i studiemotiverande både permanenta och temporära åtgärder, som åtgärder inom jobbgarantin för ungdomar främst syftar till att förbättra arbetsmarknadens tillämpas. funktionssätt och stärka kopplingen mellan Inom den kommunala vuxenutbildningen skola och arbetsliv, men också till att möta den föreslår regeringen obligatoriska nationella prov svaga konjunkturutvecklingen. med central rättning samt ökade aktivitetskrav och i tillämpliga fall krav på närvaro. Regeringen Starkare koppling mellan skola och arbetsliv avser att ge utredningen om översyn av den För att långsiktigt underlätta övergången från kommunala vuxenutbildningen på grundskola till arbetsliv har regeringen reformerat läggande nivå (dir. 2011:92) ett utvidgat uppdrag gymnasieskolan. Nu föreslås ytterligare åtgärder att föreslå hur aktivitets- och närvarokrav inom riktade till lärlingsutbildningen och den den kommunala vuxenutbildningen bör gymnasiala yrkesutbildningen. Regeringen anser utformas. Utredningen ska vidare föreslå hur att lärlingsutbildningar kan vara ett effektivt sätt inrapporteringen av bristande studieaktivitet kan att säkerställa att ungdomarna är förberedda för skärpas och se över möjligheten att tydligare arbetsmarknaden efter utbildningen (se vidare koppla utbetalningen av studiemedel till fördjupningsrutan Lärlingsutbildningar och studieaktivitet. Utredningen bör därutöver ungas inträde på arbetsmarknaden). Erfaren- kartlägga de studerandes ekonomiska situation, heterna av lärlingsutbildningar i flera andra inklusive försörjningen, på komvux. länder är mycket goda och det finns skäl för En förutsättning för en snabbare övergång Sverige att lära av dessa erfarenheter. Regeringen mellan skola och arbetsliv är att eleverna och gör därför en satsning för att långsiktigt etablera deras föräldrar har kunskap och information om lärlingsutbildningen som en bärande del av den arbetsmarknadsutsikter efter olika utbildningar. gymnasiala yrkesutbildningen. Denna innefattar För att hjälpa ungdomar att tidigt göra mer välen permanent förlängning av anordnarbidragen informerade utbildningsval föreslår regeringen för gymnasielärlingar och vuxenlärlingar på även åtgärder för att förbättra studie- och yrkeskomvux. Vidare föreslås en höjning med vägledningen i grund- och gymnasieskolan. 15 000 kronor per elev och år av den del av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren för Åtgärder för att fortsatt möta den svaga både gymnasie- och vuxenlärlingar. konjunkturutvecklingen Även med en expanderad lärlingsutbildning För att fortsatt möta den svaga konjunkturkommer den i huvudsak skolförlagda yrkes- utvecklingen föreslår regeringen en rad tillfälliga utbildningen fortsatt att vara viktig. För att åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningsskapa en gymnasial yrkesutbildning av god politiken. kvalitet med ökad genomströmning och färre Utbildningssatsningarna omfattar utbildavhopp föreslås fler behöriga yrkeslärare, ningar på olika nivåer. Ju fler utbildningsförbättrad handledarutbildning och yrkes- alternativ som erbjuds, desto bättre förutsättintroduktion samt stärkt kvalitet i det arbets- ningar ges för en god matchning mellan individ platsförlagda lärandet. Regeringen ger också och utbildning. Huvudprincipen för ytterligare Skolverket ökade resurser för att fördjupa och satsningar inom utbildningssystemet ska vara att bredda kunskapsbasen kring yrkes- och de som utbildar sig finansierar sin försörjning lärlingsutbildningar. med studiemedel eftersom ett sådant system ger Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning de studerande tydligare ekonomiska incitament har generellt sett svårare att etablera sig på att ta vara på utbildningen. Regeringen föreslår arbetsmarknaden. För att inom arbetsmarknads- en tillfällig satsning på fler utbildningsplatser politiken särskilt motivera och stödja denna inom utbildningssystemet med fokus på gymnagrupp unga arbetslösa att återuppta studierna siala yrkesutbildningar för vuxna (yrkesvux), föreslås en förlängning av den temporära lärlingar inom den gymnasiala vuxenutbildsatsningen inom folkhögskolan, liksom av ningen (vuxlärling), utbildningsplatser inom möjligheten för vissa långtidsarbetslösa yrkeshögskolan och folkhögskolan samt ungdomar att få ett högre studiebidrag samt utbildningsplatser till universitet och högskolor.

PROP. 2012/13:1

En permanent ökning av antalet platser på 1.5.2 Ökade möjligheter till integration civil- och högskoleingenjörsutbildningarna föreslås för att möta näringslivets efterfrågan på Ökad sysselsättning är avgörande för att ingenjörer. förbättra integrationen av utrikes födda. Genom Totalt omfattar dessa satsningar nästan arbete kan individen försörja sig själv, bidra till 17 000 helårsplatser under 2013 till en total tillväxt och välfärd samt känna större delaktighet kostnad av ca 1 800 miljoner kronor (se i samhället. tabell 1.6). Antalet personer som kommer att få Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda del av utbildningsplatserna är dock betydligt är generellt sett bekymmersam, även om högre eftersom flera kan dela på en helårsplats. variationen inom gruppen är mycket stor. En väsentlig del av de utökade platserna kommer Situationen är svårast för dem som har vistats att nå ungdomar, men också andra grupper så kort tid i Sverige, för dem med kort utbildning, som utrikes födda och långtidsarbetslösa för kvinnor samt för dem med utomeuropeisk kommer kunna ta del av satsningen. bakgrund.

Tabell 1.6 Satsningar inom utbildningsområdet Flera skäl till att etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid Antal årsplatser 2013 2014 2015 2016 De utrikes föddas svårigheter att etablera sig på Yrkesvux m.m. 9 400 6 150 0 0 arbetsmarknaden beror på flera faktorer. En Vuxlärling 2 000 2 000 2 000 2 000 förklaring är att arbetsgivarna kan känna Yrkeshögskolan 1 500 3 000 3 000 1 500 osäkerhet om deras kompetens och erfarenhet. Universitet/högskolor 4 200 4 200 4 200 0 För att motverka detta är det mycket viktigt med 1 en fungerande validering av utrikes föddas Civil- och högskoleingenjörsutbildningar 200 600 1 000 1 300 utbildning och yrkeskompetens. Relativt höga Folkhögskolan 1 000 1 000 0 0 ingångslöner och ett strikt anställningsskydd kan Totalt 16 800 16 200 10 200 4 800 1 också bidra till att arbetsgivare kan tveka inför Permanent ökning. Källa: Egna beräkningar. beslutet att anställa individer vars produktivitet de har svårt att värdera. Förbättrad matchning för unga Mottagandet i kommunerna är av stor Inom arbetsmarknadsområdet föreslår betydelse för integrationen och etableringen på regeringen att medel anslås för förstärkta arbetsmarknaden. En väl fungerande utbildning i förmedlingsinsatser vid Arbetsförmedlingen svenska för invandrare är viktig eftersom goda tidigt i arbetslösheten. Vidare föreslår regeringen kunskaper i svenska har stor betydelse för att även långtidsarbetslösa ungdomar på försök etableringen på arbetsmarknaden. Det svenska ska kunna erhålla flyttningsbidrag, för att skolsystemet har inte i tillräcklig utsträckning därigenom öka rörligheten på arbetsmarknaden. lyckats stödja de elever som kommer till Sverige Regeringen avser även att ge ett uppdrag att under skolåldern, vilket inneburit att dessa kartlägga hur kravet på arbetssökande i jobb- ungdomar har fått sämre förutsättningar för garantin för ungdomar efterlevs. För att ytter- arbete och vidare studier. På senare år har många ligare stimulera arbetsgivare att anställa långtids- av de utrikes födda som kommit till Sverige i arbetslösa unga föreslås en förstärkning av vuxen ålder haft en kort utbildning, vilket gör nystartsjobben för unga. det svårare för dem att finna arbete då kompetenskraven ofta är höga. Jobbpakt Ytterligare en förklaring till de utrikes föddas Regeringen för diskussioner med fack och problematiska arbetsmarknadssituation kan vara arbetsgivare om ytterligare ungdomssatsningar i att tillgången till bra jobbrelaterade nätverk ofta inom ramen för en jobbpakt (se avsnitt 1.5.6). I är mindre bland utrikes födda än bland inrikes en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att födda. Dessutom förekommer diskriminering på betydligt fler unga anställs genom yrkes- arbetsmarknaden, vilket oftare drabbar personer introduktionsavtal, medan staten skulle kunna med utomeuropeisk bakgrund. bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten 2012.

PROP. 2012/13:1

Lärlingsutbildningar och ungas inträde på det aktuella yrket. Centralt är att lärandet arbetsmarknaden utvecklas huvudsakligen i direkt anslutning till produktionen och utbildningen syftar till att Övergången från skola till arbetsliv kantas av eleven ska få ett visst yrke. Det vanligaste är att utmaningar för många unga och det kan ta lång lärlingen tillbringar tre till fyra dagar i veckan på tid innan de får fast förankring på arbets- arbetsplatsen och resterande tid i skolan. Andra marknaden. Att det finns höga trösklar in på upplägg finns, t.ex. kan perioder med heltid i arbetsmarknaden kan bero på den samman- skolan varvas med perioder med heltid på pressade lönestrukturen med höga ingångslöner, arbetsplatsen. Under skoltiden sker skattekilar samt lagar och avtal som gör det undervisning i dels allmänna skolämnen, dels kostsamt för arbetsgivare att anställa. Även yrkesämnen. Utbildningstiden är oftast mellan arbetsrättslagstiftningens utformning kan ha två och fyra år, och lärlingarna får lön från betydelse (se fördjupningsrutan Ungdoms- arbetsgivaren under lärlingstiden. arbetslöshetens orsaker). Lärlingarna börjar på en lön som i vissa länder Därtill kan brister i utbildningssystemet och i är ungefär i nivå med det svenska studiebidraget. kopplingen mellan skola och arbetsliv innebära I takt med att lärlingen lär sig mer och mer ökar att många unga står dåligt rustade för arbetslivet, lärlingens arbetsförmåga och lön. Under den vilket är en viktig förklaring till den höga sista tiden som lärling brukar lönen ligga på ungdomsarbetslösheten. Ett problem med de ca 80 procent av en normallön inom det aktuella gymnasiala yrkesprogrammen är att de inte i yrket. Mot slutet av lärlingstiden görs ett tillräcklig omfattning förbereder eleverna för examensprov som resulterar i ett yrkesbevis. arbetslivet. Skolorna ger inte eleverna det Proven är vanligen strikt reglerade och arbetsplatsförlagda lärande som de enligt utformade i nära samarbete med arbetskursplanerna har rätt till. Bristen på kontakt med marknadens parter. Inom många yrkesområden arbetsplatser gör det svårare att bygga upp har arbetsgivarna kommit att kräva att den jobbrelaterade nätverk och informella kontakter sökande har ett yrkesbevis för att komma ifråga som stärker de ungas framtida jobbchanser. för anställning, vilket visar att arbetsgivarna har Därutöver finns problem med stora avhopp från hög tilltro till de färdigheter och kunskaper som gymnasieskolan, framför allt inom yrkes- förmedlas genom lärlingsutbildningarna. programmen. Tyskland, Schweiz och Österrike ställer En väl fungerande yrkesutbildning ger tydliga krav på arbetsplatser för att de ska få ta förutsättningar för en smidig övergång mellan emot lärlingar. Det ska finnas utbildade skola och arbetsliv och bidrar därigenom till en handledare och arbetsplatserna ska kunna visa att lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingsutbildningar de kan ge lärlingen en allsidig utbildning. En kan vara ett sätt att säkerställa att ungdomarna är arbetsgivare som inte på egen hand klarar detta förberedda för arbetsmarknaden efter utbild- kan gå ihop med andra arbetsplatser och bilda ett ningen. Flera länder med långa traditioner av lärlingsnätverk som gemensamt tar hand om en lärlingsutbildningar, såsom Schweiz, Tyskland eller flera lärlingar, som då roterar mellan och Österrike, tillhör de OECD-länder som har arbetsplatserna. lägst ungdomsarbetslöshet. Även Norge, som på Avhoppen från lärlingsutbildningarna i de 1990-talet integrerade lärlingssystemet i det ovan nämnda länderna är i allmänhet lägre än i de reguljära utbildningssystemet, har en låg svenska gymnasiala yrkesprogrammen. För vissa ungdomsarbetslöshet. I dessa länder består den elever kan det vara ett mer stimulerande sätt att gymnasiala yrkesutbildningen nästan uteslutande tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, då den av lärlingsprogram. tid som är förlagd i skolan är avsevärt mindre. Det ställs också tydligare krav på närvaro, i vissa Lärlingsutbildning i andra länder fall längre arbetsdagar och mer ansvarstagande än Lärlingsutbildningar kan se ut på många olika i de skolförlagda yrkesprogrammen. sätt och kännetecknas framför allt av att en stor del av utbildningstiden är förlagd till en Fördelar med lärlingsutbildning arbetsplats, samt av att det alltid finns en Ett lärlingssystem kan vara fördelaktigt både för handledare som har ansvaret för att lärlingen lär lärlingen och för arbetsgivaren. Genom ett sig de arbetsuppgifter som är förknippade med lärlingssystem får lärlingen en yrkesutbildning

PROP. 2012/13:1

väl anpassad till arbetslivets krav och nyttig examen. Inom lärlingsutbildningen ska dock arbetslivserfarenhet. Lärlingsutbildningen med- minst hälften av utbildningstiden vara arbetsför även kontakter och nätverk inom yrkes- platsförlagd. Antalet lärlingar är fortfarande litet området, vilket underlättar jobbsökandet efter (färre än 2 000 elever påbörjade lärlingslärlingsperiodens slut. utbildningar under höstterminen 2011) och det För arbetsgivare kan lärlingssystemet vara en behövs fortsatta ansträngningar för att tydligdel av kompetensförsörjningen. De får flera år på göra fördelarna med lärlingsprogram för såväl sig att ge lärlingen bransch- och arbetsplats- arbetsgivare som ungdomar. I denna proposition specifika kunskaper och samtidigt möjlighet att görs satsningar på lärlingsprogrammen i form av bedöma om de vill anställa lärlingen efter förlängda och höjda anordnarbidrag samt medel fullgjord utbildning. Många arbetsgivare tar sig till utformning och etablering av en handledaran fler lärlingar än de har möjlighet att anställa, utbildning. och vissa företag har inte möjlighet att ha Ett fåtal branscher, främst byggbranschen, har lärlingar alls. Gemensamt för alla arbetsgivare är sedan länge egna lärlingsavtal. Utbildningarna dock att de drar fördel av ett system där ägs av partsorganisationerna, regleras av ungdomarna utbildas på arbetsplatserna för att kollektivavtal och övervakas av yrkesnämnderna. sedan direkt vara anställningsbara inom yrket. Därutöver finns sedan några år tillbaka ett avtal om yrkesintroduktion för unga, mellan bl.a. Lärlingsutbildning i Sverige IF Metall och Teknikarbetsgivarna (se I Sverige finns sedan 2008 möjlighet att gå de avsnitt 1.5.6). Regeringen har även tillsatt en gymnasiala yrkesprogrammen som lärling. Det utredning som ska se över möjligheterna att ställs samma formella krav på dessa elevers inrätta en ny anställningsform, lärlingsprovförkunskaper som i den skolförlagda yrkes- anställning, som syftar till att underlätta för utbildningen, utbildningsmålen är desamma och denna typ av lösningar (dir. 2011:87). båda alternativen leder till gymnasial yrkes-

Tabell 1.7 Översikt av olika länders lärlingssytem

Andel av varje Fördelning Ersättning till årskull i Ersättning till elev Genomströmning arbetsplats/skola arbetsgivare lärlingssystem Ca 20% avbryter, men hälften av dem I snitt 1/3 av Svårplacerade kan få byter bara program och fortsätter Tyskland Ca 43% Ca 70%/30% genomsnittslönen i yrket. stöd. annan lärlingsutbildning. Ca 90% av de som går upp klarar examinationen. Ca 10% avbryter. I snitt 1/3 av Ja, flertalet Österrike Ca 40% Ca 75%/25% Mellan 78% och 94% av de som går genomsnittslönen i yrket. subventioner. upp klarar examinationen. Ca 20% avbryter. Mellan 10 och 20% av Ytterst sällan och Schweiz Ca 55% Ca 70%/30% Ca 90% av de som går upp klarar genomsnittslönen i yrket. liten. examinationen. Ca 100 000 NOK för Mellan 30 och 80% av Norge Ca 30% 50%/50% 2 år (+50 000 för Ca 30% avbryter. genomsnittslönen i yrket. traditionella yrken). Finns möjlighet men 1 utgångspunkten är att Sverige Ca 2% Ca 50%/50% 30 000 kronor per år. Nyligen etablerat. lärlingarna får studiebidrag. 1 I Sverige är lärlingsutbildningen på gymnasienivå under uppbyggnad. Den angivna siffran avser det första året med ett permanent system. I övriga länder är lärlingssystemen etablerade sedan länge.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder arbetsgivare att erhålla merkostnadsersättning vid arbetsträning. Mottagningen i kommunerna Regeringen föreslår att medel avsätts för att Etableringsreformen har förstärkt arbets- skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem marknadsperspektivet i introduktionen av för kommuner som sluter överenskommelser nyanlända. Regeringen har under 2012 genom- om flyktingmottagande. För att stimulera ett fört åtgärder för att minska marginaleffekterna snabbt kommunmottagande föreslås också en och därmed skärpt fokus på arbete i etablerings- möjlighet för kommuner att ansöka om processen. Delar av etableringsreformen kan kostnadstäckning för hyreskostnader som komma att behöva justeras och utvecklas uppstått innan nyanlända kunnat flytta in. ytterligare för att ge bästa möjliga resultat. Som Även de barn som vistas i landet utan tillstånd underlag i detta arbete har regeringen gett bör ha möjlighet att gå i skola. Regeringen anser Statskontoret i uppdrag att följa upp genom- att dessa barn i huvudsak ska ges samma rätt till förandet av etableringsreformen. Statskontoret utbildning i förskoleklass, grund- och gymnasieöverlämnade sin rapport i juni 2012. Förslagen skola som barn som är bosatta i landet. bereds nu i Regeringskansliet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Ett antal förändringar av etableringsreformen Förslaget är en del i ramöverenskommelsen om föreslås redan i denna proposition. Regeringen migrationspolitik mellan regeringspartierna och avser att under hösten 2012 återkomma till Miljöpartiet de gröna. riksdagen med en proposition om vissa tillfälliga undantag från den tidsfrist som finns inom Föräldraförsäkringen vilken en anhörig behöver ansöka om uppehålls- Regeringen aviserade i 2012 års ekonomiska tillstånd för att omfattas av etableringsreformen. vårproposition att den avsåg att pröva möjlig- Ändringen innebär att vissa anhöriga, som heterna att vidta åtgärder för att motverka att ansökt om uppehållstillstånd senare än två år utrikes födda kvinnor under lång tid står utanför efter det att anknytningspersonen första gången arbetskraften. Regeringen avser att återkomma har tagits emot i en kommun, kan omfattas av med förslag om att möjligheten att ta ut lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa föräldrapenning efter barnets fyraårsdag nyanlända invandrare. Förslaget avser anhöriga begränsas (se vidare avsnitt 1.7.2). som har ansökt om uppehållstillstånd till och med utgången av 2013. Regeringen avser att Utbildningsåtgärder under 2013 återkomma till riksdagen med en En relevant utbildning är avgörande för proposition om en permanent utvidgning som arbetsmarknadsutfallet, varför regeringen innebär att tidsgränsen ändras från två till sex år. föreslår ett antal åtgärder på utbildningsområdet Regeringen avser därtill att se över möjligheterna riktade till utrikes födda. Bland annat föreslås att genomföra ytterligare förändringar i utökad undervisningstid för nyanlända elever i regelverken för nyanländas etablering som grundskolan, kartläggning och uppföljning av innebär att det införs krav för nyanlända på att nyanlända elevers kunskaper, kompetensacceptera ett erbjudande om lämpligt arbete utveckling för lärare samt information om liknande de krav som ställs i arbetslöshets- skolväsendet och det fria skolvalet på flera språk. försäkringen. Goda kunskaper i svenska språket kan vara Eftersom antalet nyanlända personer som avgörande för individens möjligheter till självomfattas av etableringslagen väntas öka de försörjning. Regeringen har under de senaste närmaste åren föreslår regeringen även att åren bedrivit ett omfattande arbete för att höja Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser. kvaliteten inom utbildningen svenska för Vidare föreslås flera åtgärder för att öka invandrare (sfi). Regeringen går nu vidare och möjligheterna till arbetsplatsförlagda insatser för föreslår ett tillfälligt statsbidrag för kvalitetspersoner inom etableringsuppdraget. Det sker höjande insatser inom sfi. dels genom ett praktiskt basår som ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med svensk- Ökad efterfrågan och entreprenörskap För att öka efterfrågan på utrikes födda på undervisning och utbildning riktad mot behoven på den arbetsplats där arbetsträningen bedrivs, arbetsmarknaden föreslås vissa förstärkningar av instegsjobben, t.ex. att instegsjobb på heltid ska dels genom införandet av en möjlighet för kunna erhållas i 12 månader. Därtill föreslås

PROP. 2012/13:1

åtgärder för en mer effektiv validering av arbetsgivare som anställer personer som av olika nyanländas utbildning och kompetens. Entre- skäl varit borta från arbetsmarknaden en längre prenörskap bland utrikes födda stimuleras tid. Exempelvis kan en ung person som har 25 genom satsningar på rådgivning om import- och varit arbetslös i minst 18 månader genom ett exportmarknader och informationsinsatser om särskilt anställningsstöd få en månadslön på den svenska upphandlingsmarknaden på olika 20 000 kronor före skatt, medan arbetsgivaren språk föreslås. endast har en lönekostnad på ca 3 800 kronor. Långtidsarbetslösa med kort utbildning kan Kommunernas arbete mot utanförskap också vara i behov av ytterligare utbildning för Regeringen föreslår en tillfällig satsning för att att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. genom ett prestationsbaserat bidrag stimulera kommunernas arbete för att minska utanförskapet i de 15 stadsdelar som valts ut för special- Regeringens åtgärder insatser inom ramen för programmet urban utveckling. Regeringen bedömde i samband med budgetpropositionen för 2012 att uppföljningen av arbetslösas jobbsökande behövde öka och att fler 1.5.3 Ökade möjligheter för åtgärder skulle vidtas tidigt i arbetslöshetslångtidsarbetslösa perioderna för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Regeringen bedömde också Andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa att stödet till långtidsarbetslösa behövde relativt lång tid har ökat under finans- och förbättras genom en ökad aktivitet och kvalitet i skuldkrisen. Långtidsarbetslösheten är ett jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin allvarligt problem eftersom chansen att hitta ett för unga. Efter förslag från regeringen beslutade jobb minskar med tiden som arbetslös. Långa riksdagen om resurstillskott till Arbetsarbetslöshetsperioder gör det i allmänhet svårare förmedlingen för dessa ändamål. Hittills har för individen att få arbete och ökar risken för reformerna inte fått fullt genomslag på t.ex. varaktigt utanförskap. Förutom de stora aktivitetsnivån. Arbetsförmedlingens implekonsekvenserna för den enskilde förlorar mentering av reformerna pågår dock under hela samhället produktionskapacitet och får 2012. Regeringen följer utvecklingen noga och minskade skatteintäkter, samtidigt som lämnar redan i denna proposition förslag på kostnaderna för t.ex. arbetslöshetsersättning, ytterligare åtgärder för att möta långtidsaktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd ökar. arbetslösheten. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på För att underlätta för personer i jobb- och arbetsmarknaden skapar orättvisor och kan leda utvecklingsgarantin att få ett arbete föreslås att till sociala spänningar i samhället. det höjda taket samt handledarstödet i det Det är därför en viktig utmaning att säker- särskilda anställningsstödet görs permanent, ställa att långtidsarbetslösa får det stöd de samtidigt som den ytterligare förstärkningen av behöver för att hitta ett arbete. Vidare krävs detta handledarstöd förlängs för deltagare i insatser som motverkar att fler blir långtids- sysselsättningsfasen. Möjligheten till att delta i arbetslösa. En effektiv arbetsförmedling och en t.ex. arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsväl utformad arbetslöshetsförsäkring är nöd- fasen föreslås också förlängas. För att lönevändiga för att kunna möta långtidsarbets- subventioner, såsom anställningsstödet, ska lösheten. förbättra svaga gruppers anställningsbarhet krävs För att öka de långtidsarbetslösas konkurrens- att de är väl kända bland arbetsgivarna. kraft på en arbetsmarknad med sammanpressad Regeringen avser därför att ge Arbetslönestruktur och relativt höga ingångslöner är förmedlingen i uppdrag att förbättra lönesubventionerade anställningar ett viktigt instrument. Det finns i dag flera olika former av lönesubventionerade anställningar att tillgå för

25 För en översikt se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100), s.118.

PROP. 2012/13:1

informationen om anställningskostnaderna för 1.5.5 En stärkt arbetslinje och tydligare olika stödformer. krav För att motverka att arbetslösheten biter sig fast till följd av den svaga konjunkturen föreslås Arbetslinjen innebär att krav på den enskilde att vidare en förstärkning av de tidiga försöka hitta en egen försörjning kombineras arbetsmarknadspolitiska insatserna. Inom med stöd och drivkrafter till arbete. Erfarenarbetsmarknadspolitiken föreslår regeringen att heten visar att övergången från arbetslöshet till medel tillförs för fler praktik- och utbildnings- sysselsättning ökar när förmedlingsinsatser platser för personer med hög risk för kombineras med kontroll av arbetssökandet. långtidsarbetslöshet. Förslaget motsvarar Enligt regeringen bör samtliga arbetslösa aktivt ca 9 500 platser 2013 och 4 750 platser 2014. söka arbete. Samma krav bör därför i princip ställas på arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt 1.5.4 Ökade möjligheter för personer med bistånd. Uppföljningsåtgärderna i de olika funktionsnedsättning regelverken bör generellt sett också vara likartade. Många personer med funktionsnedsättning som Oavsett vilken typ av ersättning individen medför nedsatt arbetsförmåga står långt ifrån erhåller har Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbetsmarknaden och gruppen förväntas växa till följa upp arbetssökandet hos de personer som är följd av att fler personer kommer in på arbets- inskrivna som arbetslösa vid förmedlingen. Det marknaden, bl.a. från sjukförsäkringen. Förut- gäller också i fråga om personer som uppbär sättningarna för dessa personer att finna och ekonomiskt bistånd. behålla ett arbete måste förbättras. Alla ska ha Arbetslöshet är den vanligaste anledningen till möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina att ekonomiskt bistånd lämnas. För de individer förmågor och förutsättningar. där så är fallet är det viktigt att Arbets- En tänkbar förklaring till den svåra arbets- förmedlingen i så stor utsträckning som möjligt marknadssituationen bland personer med stödjer kommunen i dess arbete att säkerställa funktionsnedsättning kan vara att arbetsgivare att individen står till arbetsmarknadens kan sakna information om vilken typ av hjälp de förfogande. kan få för att anställa dem, t.ex. i form av lönesubventionerade anställningar. En ytterligare förklaring kan vara normer och attityder i Regeringens åtgärder arbetslivet. Det kan även förekomma att vissa personer med funktionsnedsättning diskrimi- Regeringen ser ett fortsatt behov av reformer för neras på arbetsmarknaden. att förtydliga de krav som gäller för alla som uppbär arbetsmarknadsrelaterade ersättningar eller försörjningsstöd från det offentliga. Regeringens åtgärder Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 flera åtgärder för att bl.a. förbättra För att förbättra förutsättningarna för personer kontrollen och uppföljningen av de arbetslösas med funktionsnedsättning att få ett arbete, ökas arbetssökande. Genomförandet av dessa möjligheten att få individuellt stöd på en ny reformer bör noga följas och säkerställas. I arbetsplats (s.k. SIUS). Detta bedöms vara anslutning till denna proposition föreslås också särskilt viktigt för unga med aktivitetsersättning. att uppföljningsåtgärderna inom arbetslöshets- Vidare avser regeringen öka flexibiliteten i försäkringen reformeras så att åtgärderna blir fler användandet av stödinsatser för denna grupp. och effektivare. Det blir också tydligare att den Därtill avser regeringen att ge Arbets- arbetslöse själv ska ansvara för att visa att denne förmedlingen i uppdrag att förbättra sin söker efter jobb. information till arbetsgivare om olika stöd- I syfte att öka likabehandlingen avser former vid anställning. Regeringen föreslår också regeringen att göra en översyn av uppföljningsett praktikprogram inom statliga myndigheter åtgärderna i aktivitetsstödet för att harmonisera för personer med funktionsnedsättning. dem med åtgärderna inom arbetslöshetsförsäkringen. Översynen tar sikte på förslag eller

PROP. 2012/13:1

avisering av förändringar av regelverket i Regeringen avser att under våren 2013 samband med budgetpropositionen för 2014. återkomma till riksdagen i frågan. För 2013 avser regeringen att ge Arbets- År 2008 infördes en ny bestämmelse i förmedlingen i uppdrag att säkerställa socialtjänstlagen som innebar att det vid implementeringen av de krav som finns i beräkningen av försörjningsstödets storlek ska respektive program. Regeringen avser också att bortses från barns och skolungdomars arbetsinföra krav på nyanlända i etableringsreformen inkomster upp till ett halvt prisbasbelopp per att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete i kalenderår. Syftet med ändringen var att stärka hela landet i likhet med de krav som ställs i anknytningen till arbetsmarknaden för arbetslöshetsförsäkringen. ungdomar i hushåll som är beroende av försörj- Mottagaren av ekonomiskt bistånd måste själv ningsstöd. Regeringen aviserar nu en höjning av ge sitt medgivande för att Arbetsförmedlingen denna inkomstgräns till ett prisbasbelopp. ska kunna ge information till kommunen för socialtjänstens biståndsbedömning. Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att främja 1.5.6 Önskvärt med fler informationsspridningen om hur kommuner och partsöverenskommelser Arbetsförmedlingen kan samverka för att stödja arbetssökandet för biståndstagare, bl.a. om hur Regeringen ser positivt på de samtal som har ägt Arbetsförmedlingen effektivt kan kommunicera rum mellan vissa av arbetsmarknadens parter med socialtjänsten om detta arbetssökande. under de senaste åren, bl.a. kring hur ungas Regeringen föreslår vidare att Arbets- inträde på arbetsmarknaden kan underlättas och förmedlingen tillförs resurser för att stärka hur jobben kan bevaras i svåra ekonomiska kriser uppföljningen av biståndstagares arbetssökande. genom s.k. korttidsarbete. I Regeringskansliet I syfte att förbättra informationsutbytet rörande utreds för närvarande hur ett system för s.k. biståndstagares arbetssökande kommer vidare korttidsarbete skulle kunna utformas. Under Arbetsförmedlingen att bedriva en aktiv dialog hösten 2012 inleder Privattjänstemannakartellen med aktörer på nationell och regional nivå. och Svenskt Näringsliv förhandlingar om Regeringen avser även att analysera hur upp- omställningsfrågor. Landsorganisationen och följningen av arbetssökandet för dem med Svenskt Näringsliv har inlett ett partsgemensamt ekonomiskt bistånd ytterligare kan arbete om omställningsfrågor. effektiviseras. Regeringen vill stödja ytterligare ansträngningar från alla parter med att hitta breda Underlätta övergången från ekonomiskt bistånd överenskommelser som ger plats för fler till arbete personer på arbetsmarknaden eller generellt För att stärka drivkrafterna för övergång till förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. arbete eller utökning av arbetstiden för personer Regeringen för samtal med arbetsmarknadens med ekonomiskt bistånd avser regeringen att parter om hur inträdet för grupper med svag föreslå att beräkningen av försörjningsstöd ska förankring på arbetsmarknaden ska kunna ändras så att endast en del av arbetsinkomsten underlättas. Dessa samtal fortsätter under hösten påverkar bedömningen av rätten till bistånd. 2012. Regeringens avsikt är att förändringen ska kunna Under de senaste åren har det inom vissa träda i kraft den 1 juli 2013. Regeringen avser att kollektivavtalsområden slutits avtal om under våren 2013 återkomma till riksdagen om yrkesintroduktion. Dessa avtal syftar till att reformens närmare utformning. underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga. Regeringen anser inte att kommunernas Avtalen, som i detalj skiljer sig åt mellan olika möjlighet att anordna arbetsmarknadsverk- avtalsområden och som ännu omfattar få unga, samhet för personer med försörjningsstöd och innebär i korthet att en ung person kan anställas ställa krav på deltagande för rätt till stöd ska bero till en lön som är lägre än rådande ingångslön på den sökandes ålder. Regeringen avser därför samtidigt som denne erbjuds utbildningsinsatser. att föreslå att kommunerna ges möjlighet att Regeringen bedömer att avtal om yrkesställa samma krav på deltagande i praktik och introduktion kan bidra till att underlätta kompetenshöjande insatser för personer med arbetsmarknadsinträdet och minska ungdomsförsörjningsstöd oavsett personens ålder. arbetslösheten. Regeringen vill stödja parts-

PROP. 2012/13:1

överenskommelser i syfte att fler avtal om Diagram 1.4 Banktillgångar i förhållande till BNP i

respektive land

yrkesintroduktion ska tecknas och att fler

Procent av BNP anställningar kommer till stånd inom ramen för

dessa avtal. I en sådan jobbpakt skulle parterna Schweiz Storbritannien ansvara för att betydligt fler unga anställs genom Nederländerna

yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle Sverige Spanien kunna bidra till att stödja anställningar inom Danmark Frankrike ramen för dessa avtal. Tyskland

Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland

1.6 Ett stabilt finansiellt system och

Belgien Italien

stärkt konsumentskydd

Luxemburg Slovenien Finland En stabil och väl fungerande finansiell sektor är Tjeckien Lettland en förutsättning för investeringar, produktion, Ungern Polen sysselsättning och sparande. Finansiella kriser Bulgarien

har visat sig vara mycket kostsamma och utgör Litauen Rumänien därför ett allvarligt hot mot de offentliga Slovakien Estland finanserna och ett lands ekonomiska utveckling. 0 100 200 300 400 500 600 700 Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt Anm.: Den ljusare delen av Sveriges stapel visar de fyra storbankernas tillgångar system i spåren av den finansiella krisen är därför utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I övriga länder i diagrammet ingår bankernas

högt prioriterat, särskilt mot bakgrund av den tillgångar utomlands i de svarta staplarna. Källa: Riksbanken. pågående finans- och skuldkrisen i ett antal av

EU-länderna. Det finns många fördelar för ett land av att ha en Sverige har en av de största banksektorerna i stor banksektor, bl.a. genom att företag och Europa, mätt som bankernas totala tillgångar hushåll får tillgång till ett stort utbud av som andel av BNP (se diagram 1.4). Att Sverige finansiella tjänster. En stor banksektor medför har en stor banksektor beror bl.a. på att svenska dock att ett land blir sårbart för störningar i det banker har en relativt stor verksamhet utomfinansiella systemet. En finansiell kris, som lands. Eventuella problem i den utländska innebär att staten tvingas agera för att upprättverksamheten kan sprida sig till den svenska hålla stabiliteten i det finansiella systemet, verksamheten och därigenom påverka den riskerar därmed att bli mer kostsam för Sverige svenska ekonomin negativt. De svenska än för många andra länder. bankerna finansierar dessutom sin verksamhet i Om skuldkrisen i Europa skulle förvärras och hög utsträckning på den internationella spridas ytterligare är regeringen beredd att vidta marknaden. Denna typ av finansiering är ofta nödvändiga åtgärder i syfte att säkerställa den problematisk i tider av finansiell stress. finansiella stabiliteten. Regeringen fortsätter

även arbetet med förebyggande åtgärder som

främjar den finansiella stabiliteten och som

minskar risken för att skattebetalarna ska behöva

betala för ett högt risktagande hos bankerna.

PROP. 2012/13:1

1.6.1 Skärpta kapitaltäckningsregler utlåningsvolymen ökar. Därmed kan en hög skuldsättning hos hushåll och företag utgöra en Ur ett stabilitetsperspektiv är det nödvändigt att större risk för finansiell instabilitet. De svenska bankernas verksamhet finansieras av en till- hushållens samlade skulder har under de två räckligt hög andel eget kapital. De fyra svenska senaste åren stabiliserats på ca 160 procent av storbankerna har kärnprimärkapital på mellan 12 deras sammanlagda disponibla inkomster (se och 17 procent av deras riskvägda tillgångar. diagram 1.5). Trots den höga nivån finns det 26 27 Det är höga nivåer, både i en internationell faktorer som talar för att risken för att hushållen jämförelse och i förhållande till gällande skulle få stora problem att klara sina skulder är minimikrav. Eftersom den svenska banksektorn låg. Räntekvoten, dvs. räntekostnaderna efter är jämförelsevis stor och gränsöverskridande är skatteavdrag som andel av de disponibla det enligt regeringen nödvändigt att de svenska inkomsterna, ligger nära genomsnittet för de bankerna har en större andel eget kapital än senaste 30 åren. Ett lägre ränteläge de senaste 15 bankerna i länder med mindre banksektorer. åren har alltså gjort att hushållen kan bära en Därmed blir bankerna mer motståndskraftiga större skuld utan att det med nödvändighet mot förluster. Regeringen har tillsammans med påverkar risken för finansiell instabilitet. Riksbanken och Finansinspektionen aviserat att kravet på storbankernas kärnprimärkapital under Diagram 1.5 Hushållens skuldkvot och räntekvot 2013 ska höjas till 10 procent av de riskvägda Procent av disponibel inkomst tillgångarna. Kravet höjs sedan till 12 procent 200 20 2015. Inom ramen för de nya kapitaltäcknings- 180 18 Skuldkvot (t.v.) reglerna på EU-nivå har regeringen aktivt och 160 16 Räntekvot (t.h.) framgångsrikt verkat för att medlemsstaterna ska

som kan vara svår att upprätthålla i kristider. När Källor: Reuters, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

den finansiella krisen träffade den amerikanska ekonomin var det t.ex. för svenska banker Regeringen har höga ambitioner när det gäller särskilt svårt att ta upp lån i amerikanska dollar. omfattningen av och kvaliteten i den finansiella En större andel inhemsk finansiering, särskilt i tillsynen. Arbetet med att stärka regelverken och form av eget kapital, kan minska beroendet av tillsynen av de finansiella företagen och lättrörligt kapital. marknaderna ska intensifieras ytterligare. En stor del av bankernas finansiering utgörs Sammantaget har kraven på Finansinspektionen av insättningar från hushållen. Dessa är i ökat och regeringen bedömde i budgetnormalfallet en mycket stabil finansieringsform. propositionen för 2012 att resurserna till För att upprätthålla finansiell stabilitet är det myndigheten successivt behöver öka 2012–2014. därför angeläget att hushållens insättningar tryggas genom insättningsgarantin.

Vid sidan av riskerna på inlåningssidan i banksystemet finns risker på utlåningssidan,

främst i form av potentiella kreditförluster. Allmänt sett ökar risken för kreditförluster när

27 De sänkningar av skatten på boende som gjorts efter 1991 beräknas ha

bidragit till att bostadspriserna har ökat med ca 10 procent (Riksbanken (2011), Riksbankens utredning om risker på den svenska 26 Avser beräkningsprinciper för kapitaltäckning enligt Basel 2 för bostadsmarknaden). Detta leder på sikt till en högre skuldsättning hos

halvårsskiftet 2012 enligt bankernas egna kvartalsrapporteringar. hushållen.

PROP. 2012/13:1

1.6.2 Starkare konsumenter Konsumentverkets uppdrag och ger myndigheten ökade medel för tillsynsåtgärder på det Finansiella produkter och tjänster har stor finansiella området. betydelse för den enskilde konsumentens privat- I syfte att stärka konsumenternas möjligheter ekonomi, t.ex. när det gäller pensionssparande att efterfråga finansiella produkter som är och bostadslån. Tillgången till denna typ av anpassade till deras ekonomiska situation och produkter gör det möjligt för hushållen att riskvillighet, fortsätter regeringen att satsa på fördela konsumtionen över livet och sprida finansiell folkbildning. Det tidigare aviserade riskerna. Utbudet av produkter ökar ständigt. resurstillskottet till Finansinspektionen 2013 ger Det är därför viktigt med tydlig information och myndigheten möjlighet att ytterligare en hög grad av transparens så att konsumenten intensifiera satsningen på informations- och dels ges god insikt i själva produkten, dels ges utbildningsåtgärder. förutsättningar att välja mellan olika produkter Regeringen arbetar också aktivt på EU-nivå från olika finansiella företag. för att uppnå ett mer ändamålsenligt råd- En väl fungerande finansmarknad förutsätter givningsbegrepp. De olika lagar för distribution kunniga och välinformerade konsumenter. En av finansiella produkter som gäller i dag är inte central utmaning för politiken på finans- tillräckliga. Regeringen överväger även en marknadsområdet är att minska det kunskaps- nationell översyn av rådgivningsmarknadens och informationsunderläge som konsumenten reglering. befinner sig i. Bättre kunskap och tydligare Finansmarknadens dynamik medför att nya information kan på sikt öka förtroendet mellan produkter och tjänster hela tiden växer fram. aktörerna på de finansiella konsument- Det kan innebära att företag erbjuder olika marknaderna. I vissa fall är det dock motiverat finansiella tjänster och produkter utan att med mer ingripande åtgärder, t.ex. vid verksamheten tillståndsprövas eller står under försäljning av komplexa finansiella produkter Finansinspektionens tillsyn. Ett exempel är (s.k. strukturerade produkter). kreditgivning till konsumenter i form av Lånekontrakt mellan långivare och låntagare snabblån, ofta med extremt höga effektiva måste upprättas enligt sunda principer och vara räntesatser. Den typen av lån resulterade i över utformade på ett sådant sätt att åtagandet kan 33 000 ärenden om betalningsföreläggande hos uppfyllas även om bostadspriserna faller eller om Kronofogdemyndigheten under 2011. Ett annat låntagaren blir arbetslös. Det är också viktigt att exempel är viss inlåningsverksamhet som kan räntemarginalerna återspeglar den underliggande bedrivas utan banktillstånd, vilket bl.a. innebär risken, att belåningsgraden är tillräckligt låg så att pengarna inte är skyddade av insättningsatt fallande bostadspriser inte urholkar värdet på garantin. Regeringen ser nu över regelverket och säkerheten till lånet i alltför stor utsträckning behovet av tillstånd för dessa verksamheter. och att hushållen uppmärksammas på kostnads- Regeringen vill också öka transparensen, fördelarna med att amortera på sina lån. särskilt på bolånemarknaden. Regeringen avser därför att ge Finansinspektionen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för hur bankerna ska Regeringens åtgärder kunna öka kundernas insyn i hur utlåningsräntorna bestäms och överväga om bankerna bör Regeringen anser att utbudet av finansiella åläggas att publicera finansieringskostnaden för produkter behöver genomlysas och att en viss typ av bolån. Därmed får konsumenterna konsumentskyddet på finansmarknaderna en tydligare bild av vilket förhandlingsutrymme behöver stärkas. Ett led i detta är att stärka som finns vid tecknande av bostadslån. myndigheternas tillsyn över finansmarknaden. Därutöver pågår ett lagstiftningsarbete för att Finansinspektionens ökade resurser ger bättre ta fram en mer rättvis och enkel modell för förutsättningar att stärka konsumentskyddet. beräkning av den s.k. ränteskillnadsersättningen Utöver Finansinspektionen har även vid förtidsinlösen av bundna bostadslån. Syftet Konsumentverket i uppdrag att granska och är att öka rörligheten på bankmarknaden. övervaka finansmarknaden, särskilt avseende information om och marknadsföring av finansiella produkter. Regeringen förstärker nu

PROP. 2012/13:1

1.7 Välfärd för alla och jämnare För att främja en bättre kvalitet inom sjukfördelning vården och omsorgen föreslår regeringen en

förstärkning av den statliga tillsynen i form av Regeringens välfärdspolitik är inriktad på att ett resurstillskott. Regeringens avsikt är därupprätthålla en god tillgång till vård och omsorg utöver att under hösten 2012 återkomma till av hög kvalitet, ett tryggt samhälle för alla samt riksdagen med förslag om att inrätta en renodlad en jämnare inkomstfördelning. inspektionsmyndighet. Sammantaget kan regeringens förslag leda till en mer kraftfull och effektiv tillsyn av sjukvård och omsorg. 1.7.1 Mer tillgänglig och trygg vård och Regeringen föreslår också en satsning på att omsorg utveckla och erbjuda s.k. hälsokonton. Genom ett personligt hälsokonto ges individen tillgång Ett välfärdssamhälle ska erbjuda sina medborgare till sin vårdinformation och möjligheterna till en god tillgång till sjukvård och omsorg av hög delaktighet i sin egen hälsoutveckling stärks. kvalitet. Detta är avgörande för den enskildes Individen ges bl.a. tillgång till sin vårdtrygghet och välbefinnande. Regeringens mål för information, t.ex. journaluppgifter. Syftet med sjukvården och omsorgen är att hela befolk- satsningen är att stärka den enskilda människans ningen, oavsett inkomst och bakgrund, ska ställning och delaktighet i vården. erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och Regeringen avser att föreslå att personer som effektiv vård och omsorg av god kvalitet. Det är vistas i landet utan tillstånd ska ges utökad också centralt att äldre personer ska kunna leva tillgång till offentligt subventionerad sjukvård ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och fr.o.m. den 1 juli 2013. En proposition med detta valfrihet i sin vardag. En mångfald av utförare innehåll kommer att lämnas till riksdagen under inom välfärdssektorn ökar valfriheten och våren 2013. Förslaget är en del i ramöverensstimulerar till utveckling av nya arbetssätt som kommelsen om migrationspolitik mellan gynnar såväl patienter och brukare som personal. regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna. Regeringen har inom vård- och omsorgsområdet vidtagit åtgärder som har bidragit till Mångfald och krav på ägare inom välfärdssektorn betydande förbättringar i form av ökad tillgäng- Mångfalden av aktörer inom de offentliga lighet och patientsäkerhet. Vårdköerna har välfärdstjänsterna har ökat under senare år. kortats genom den s.k. kömiljarden och fler har Utvecklingen är positiv. Människors valfrihet fått möjlighet att välja vårdgivare genom lagen och möjlighet till självbestämmande har ökat. (2008:962) om valfrihetssystem. Det finns dock Genom ökade möjligheter att välja utförare av behov av att fortsätta att förbättra vården och offentligt finansierade tjänster förväntas även omsorgen, inte minst mot bakgrund av upp- tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten öka märksammade brister i delar av äldreomsorgen. i de insatser som erbjuds. Samtidigt har frågor kring kvalitet, vinster, försäljningar och privata aktörer inom välfärdssektorn aktualiserats på Regeringens åtgärder senare tid. Samhället har legitima krav på att de som äger och driver verksamhet inom skola, vård Utgångspunkten för de åtgärder som regeringen och omsorg levererar hög kvalitet på sina tjänster föreslår inom sjukvårds- och omsorgsområdet är och inte agerar ekonomiskt kortsiktigt. att nyttan av åtgärderna ska tillfalla patienter och Regeringen avser att tillsätta en utredning brukare i form av förbättrad kvalitet och med uppdraget att utreda vilka möjliga villkor, effektivitet samt skattebetalarna i form av en utöver redan befintliga krav, som bör ställas på förbättrad resursanvändning. Landsting och ägare eller företagsledningar inom välfärdskommuner är huvudmän för sjukvården och sektorn i samband med att tillstånd beviljas för omsorgen. Statens insatser för att påverka och en verksamhet. Kraven ska utformas på sådant värna kvaliteten på dessa områden sker därför sätt att de främjar att verksamhet inom främst genom lagstiftning, tillsyn och stimulans- välfärdssektorn fortsatt kan bedrivas i olika bidrag, samt att ta fram, sammanställa och drifts- och ägarformer. Det är viktigt att utbudet förmedla kunskap. av utförare inom välfärdssektorn inte minskar, utan att mångfalden kan fortsätta att utvecklas.

PROP. 2012/13:1

Utredningen bör därför också ha som uppdrag uppfyller krav på att få föräldrapenning på att se över olika sätt att främja utvecklings- sjukpenningnivå. I denna proposition föreslås möjligheter för mindre aktörer inom välfärds- också att kravet på intyg om ett barns frånvaro området, framför allt vad gäller kapitaltillgången. från förskola, skola, pedagogisk omsorg eller fritidshem för att få rätt till tillfällig föräldrapenning slopas. Enligt Försäkringskassans 1.7.2 Ökad valfrihet och trygghet för bedömning kan god kontroll upprätthållas med föräldrar andra medel som är mer effektiva, såsom slumpmässig kontroll mot arbetsgivare, förskolor och Sverige har en ambitiös familjepolitik som ska skolor samt ytterligare arbete med riskanalyser. göra det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv Därutöver avser Försäkringskassan att skicka ut för både kvinnor och män och bl.a. bidra till brev till föräldrar som har blivit kontrollerade för ökad valfrihet och makt över den egna att sprida information om att kontroller görs livssituationen för alla barnfamiljer. Regeringen kontinuerligt. Regeringen avser att noga följa har därför infört en möjlighet för föräldrar att utvecklingen och att återkomma i denna fråga från 2012 kunna ta ut föräldrapenning samtidigt samt vid behov presentera förslag för att minska i trettio dagar under barnets första levnadsår. felaktiga utbetalningar. Vidare har regeringen 2012 förenklat jämställdhetsbonusen och förstärkt bostadsbidraget. Regeringen aviserade i 2012 års 1.7.3 Stärkt rättsväsende för en tryggare ekonomiska vårproposition att den avsåg att vardag pröva möjligheter att vidta åtgärder för att motverka att utrikes födda kvinnor under lång Regeringen har både under innevarande och tid står utanför arbetskraften. föregående mandatperiod förstärkt rättsväsendet. Förstärkningarna har skett för att effektivisera och förbättra brottsbekämpningen i Regeringens åtgärder syfte att fler brott ska förebyggas, samtidigt som fler av de brott som begås ska klaras upp och Regeringen bedömer att en förändring i lagföras. Straffen för allvarliga våldsbrott och föräldrapenningens konstruktion kan förbättra flera andra brott har skärpts. Vidare har möjligheterna för bl.a. nyanlända utrikes födda resurserna för ärendehanteringen inom rättskvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. väsendets samtliga myndigheter förstärkts och Regeringen avser därför att återkomma med antalet poliser har ökat kraftigt. förslag om att högst 20 procent av de Fler brott än tidigare klaras nu upp. 480 föräldrapenningdagarna ska kunna sparas till Undersökningar visar också att allmänhetens tid efter barnets fyraårsdag, vilket innebär att förtroende för rättsväsendet har stärkts och att föräldrarna kan ta ut högst 96 dagar efter denna färre oroar sig för att utsättas för brott. Trots tidpunkt. Vidare avser regeringen att höja den dessa förbättringar är det fortfarande alltför övre åldersgränsen för uttag av föräldrapenning många som känner sig otrygga i sin vardag och från åtta till tolv år. Regeringen avser också att alltför få brott som klaras upp. Handläggningslämna andra förslag inom föräldraförsäkringen tiderna är dessutom i vissa fall för långa, t.ex. vid som leder till ökad valfrihet och ökad trygghet, hanteringen av ungdomsmål, varför ytterligare samt enklare regler för föräldrar. Regeringen effektiviseringar behövs. Ambitionsnivån i avser att återkomma till riksdagen med lagförslag kampen mot brottsligheten måste höjas under 2013. ytterligare. Regeringen föreslår vidare i denna proposition en förbättring av ekonomin för de barnfamiljer som har de lägsta inkomsterna genom att höja grundnivån i föräldrapenningen från 180 till 225 kronor per dag. Höjningen av grundnivån förstärker ekonomin för framförallt unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och de som av andra skäl inte

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder föreslår i denna proposition att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna Regeringen föreslår i denna proposition ett ombildas till en polismyndighet. flertal åtgärder för att stärka rättsväsendet.

Skärpta straff 1.7.4 Stöd till ekonomiskt utsatta Regeringen föreslår bl.a. utökade insatser mot seriebrottslighet, en ambitionshöjning avseende Målet med regeringens fördelningspolitik är att den nationella satsningen mot livsstilskriminella den ekonomiska tillväxten och välfärdsökningen och skärpt kriminalisering av penningtvätt. i samhället ska komma alla till del. En politik för Regeringen har gett en särskild utredare i ökad sysselsättning och minskat utanförskap är uppdrag att undersöka om det finns behov av att kärnan i regeringens fördelningspolitiska stärka det straffrättsliga skyddet för egendom. strategi. När fler arbetar och färre försörjs av Vidare kommer regeringen att föreslå en sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna skärpning av minimistraffet för upprepad i samhället. Ytterligare utjämning uppnås med misshandel och hot mot närstående samt en hjälp av skatter och transfereringar som syftar skärpt sexualbrottslagstiftning. Dessutom avser till att minska skillnaderna i disponibel inkomst regeringen att tillsätta en utredare med uppdrag mellan olika hushåll. Omfördelningen av att utarbeta förslag till hur straffrätten på bästa resurser i samhället sker också genom att sätt kan användas för att motverka organiserad offentligt finansierad utbildning, sjukvård och brottslighet och lämna förslag som ytterligare infrastruktur m.m. kommer var och en till del kan motverka denna typ av brott. oavsett betalningsförmåga. Det finns en bred uppslutning kring att Sverige ska ha en hög Tidiga och tydliga insatser mot unga som begår ambitionsnivå i fördelningspolitiken i alla dessa brott dimensioner. Genom att utöka det förebyggande arbetet kan Den enskilt viktigaste förklaringen till varför brottsligheten minska. Mot denna bakgrund en del hushåll har en låg ekonomisk standard är föreslås satsningar som syftar till att förstärka en svag anknytning till arbetsmarknaden. En stor arbetet med sociala insatsgrupper samt skapa andel av de grupper som har svag ekonomi förutsättningar för att det ska kunna vidtas fler förvärvsarbetar inte alls eller arbetar deltid. Mot åtgärder mot missbruk bland ungdomar. denna bakgrund bör politiken även fortsätt- Uppdrag kommer även att lämnas om åtgärder ningsvis vara inriktad mot att minska utanförsom förebygger återfall under verkställighet och skapet genom att öka graden av egenförsörjning. om villkorlig frigivning av unga dömda. Trots regeringens tidigare reformarbete för att Regeringen föreslår dessutom att resurser tillförs stärka arbetslinjen är det inte tillräckligt lönsamt i syfte att förkorta handläggningstiderna att börja arbeta eller att utöka sin arbetstid för avseende unga lagöverträdare. personer med ekonomiskt bistånd eftersom en högre arbetsinkomst reducerar biståndet i Ökad effektivitet i rättsväsendet motsvarande mån. Ekonomiskt bistånd är Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra och samhällets yttersta skyddsnät och avsett för effektivisera ärendehanteringen inom rättskorta perioder av försörjningsproblem. Biståndet väsendets myndigheter. Regeringen kommer att har dock alltmer kommit att bli en långvarig fortsätta arbetet med moderniseringen av försörjning för många personer. informationsförsörjningen genom arbetet med att införa ett enhetligt elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Regeringen har dessutom för avsikt att återkomma till riksdagen under mandatperioden med anledning av att Påföljdsutredningen nyligen föreslagit ett reformerat påföljdssystem för vuxna och unga lagöverträdare (SOU 2012:34). Ett förslag om att göra polisorganisationen till en myndighet presenterades i en utredning den 30 mars 2012 (SOU 2012:13). Regeringen

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder men om fler skulle reglera underhållsskyldigheten genom ett civilrättsligt avtal om Regeringen aviserar åtgärder för att stärka underhållsbidrag skulle det ha positiva effekter drivkrafterna för övergång till arbete eller på faktisk ekonomisk utsatthet. I syfte att utökning av arbetstiden för personer med förbättra situationen för barn med särlevande ekonomiskt bistånd. Åtgärderna presenteras mer föräldrar avser regeringen utreda hur föräldrar utförligt i avsnitt 1.5.5. kan ges bättre stöd för att själva reglera Utöver detta, och i syfte, att stärka enskildas underhållet. ekonomiska förutsättningar föreslår regeringen vissa riktade insatser. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt stärker inkomsterna för 1.7.5 Sänkt skatt för pensionärer ekonomiskt utsatta, samtidigt som incitamenten till arbete inte försvagas i alltför stor Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har utsträckning. en god ekonomi och god hälsa, medan andra har Regeringen föreslår att barntillägget för små marginaler och behöver en trygg omsorg för studerande med barn höjs med 10 procent. att få vardagen att fungera. Regeringens politik Förstärkningen har god träffsäkerhet för att är inriktad på att människor ska känna att reducera den ekonomiska utsattheten för barn Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som till studerande föräldrar. Regeringen föreslår ett led i denna politik, och för att förbättra också att grundnivån i föräldrapenningen höjs välfärden för Sveriges pensionärer, har från 180 kronor till 225 kronor per dag. En höjd regeringen vid tre tillfällen: 2009, 2010 och 2011 grundnivå förbättrar ekonomin för barnhushåll sänkt skatten för personer som vid beskattningsmed låg ekonomisk standard. årets ingång har fyllt 65 år. Den 1 januari 2012 infördes ett tilläggsbelopp Det finns i dag ca 1,8 miljoner personer i i bostadstillägget till ålderspensionärer. Sverige som är 65 år eller äldre. De ekonomiska Regeringen vill ytterligare förbättra ekonomin villkoren för pensionärer ser olika ut beroende för de ålderspensionärer som, efter att bostads- på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning. kostnaden är betald, har lägst ekonomisk I genomsnitt understiger den disponibla standard. Ensamstående pensionärer har inkomsten för pensionärer den disponibla generellt en lägre ekonomisk standard än par. Av inkomsten för personer som vid beskattningsdenna anledning föreslås att bostadstillägget för årets ingång inte har fyllt 65 år. ogifta ålderspensionärer höjs med 170 kronor per månad. Tillägget blir därmed lika stort för sammanboende par som för ensamhushåll. Regeringens åtgärder Föräldrar som inte lever ihop ska gemensamt svara för underhåll åt barnet. Underhållet ska För att förbättra de ekonomiska villkoren för vara skäligt med hänsyn till barnets behov och pensionärer aviserade regeringen i budgetföräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. propositionen för 2012 att den avsåg att Föräldrar som väljer att reglera underhålls- återkomma med förslag om sänkt skatt för skyldigheten själva kan tillsammans komma pensionärer under 2013 eller 2014, om de överens om underhållsbidragets storlek. För offentliga finanserna var i balans. Regeringen föräldrar som i stället reglerar underhållet för bedömer att det nu finns utrymme i de offentliga sina barn genom Försäkringskassan i form av finanserna och föreslår därför att inkomstskatten underhållsstöd är det högsta beloppet som kan för de som är 65 år eller äldre vid årets ingång utgå 1 273 kronor per månad. Beräkningar har sänks med sammanlagt 1,15 miljarder kronor visat att ca 40 procent av barnen vars föräldrar fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen, reglerar underhållsstödet genom Försäkrings- som berör alla inkomstnivåer, görs genom en kassan skulle få ett högre underhåll om höjning av det förhöjda grundavdraget. Den föräldrarna i stället reglerade det genom ett årliga skattesänkningen vid olika inkomst- och civilrättsligt underhållsbidrag. Det gäller främst kommunalskattenivåer till följd av förslaget visas barn som lever i hushåll med låg ekonomisk i tabell 1.8. I tabellen framgår också den samlade standard. Det är svårt att mäta ekonomisk effekten av regeringens tidigare genomförda och utsatthet bland barn med särlevande föräldrar, nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.

PROP. 2012/13:1

Regeringen avser att för 2014 återkomma med och innebär att utsläppen av koldioxidytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer ekvivalenter 2020 ska vara 40 procent lägre än under förutsättning att de offentliga finanserna 1990 för dessa sektorer. En tredjedel av 28 så tillåter. måluppfyllelsen ska ske genom internationella insatser och två tredjedelar genom minskningar Tabell 1.8 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda inom Sveriges gränser. Den del av mål-

grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika

uppfyllelsen som ska ske genom internationella

inkomst- och kommunalskattenivåer

Kronor per år insatser innebär att Sverige, genom köp av utsläppskrediter, tillgodoräknar sig utsläpps- Kommunalskatt minskningar som sker i andra länder. Inkomstnivå Lägsta Medel Högsta Total skattesänkning 29 (28,89 %) (31,60 %) (34,32 %) steg 1–4 (31,60 %) Regeringens vision är att Sverige 2030 har en 50 000 375 411 446 8 058 fordonsflotta som är oberoende av fossila

gynnsam och ligger redan i dag över EU:s mål

Källa: Egna beräkningar. för 2020.

Produktionen av el från förnybara energi-

källor växer kraftigt i Sverige bl.a. som en

konsekvens av starka styrmedel. För att

1.8 En effektiv energi-, klimat- och

underlätta en fortsatt expansion krävs mer

miljöpolitik

effektiva tillståndsprocesser för elnät och

etableringar av nya anläggningar. För att främja Klimatförändringarna tillhör vår tids största förnybar elproduktion är det även motiverat att utmaningar. För att kunna hantera dem krävs förlänga insatser för utveckling och strategiskt och långsiktigt arbete inom många kommersialisering av bl.a. solcellsteknik och områden. Regeringens målsättning är att ha en biogasteknik. Kostnaderna för solceller har långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, sjunkit under senare år, men tekniken är ännu klimat- och miljöpolitik. Politiken ska grundas inte kommersiellt konkurrenskraftig. på vetenskapliga bedömningar och syfta till att Sverige har som mål att kvoten mellan den minska skadliga utsläpp och miljöpåverkan, både totala energianvändningen och BNP i fasta priser nationellt och internationellt. ska vara 20 procent lägre 2020 jämfört med 2008.

Kontinuerliga satsningar för att uppnå en Effektiv klimatpolitik kräver agerande inom effektivare energianvändning kommer att ha en många områden viktig roll i energi- och klimatarbetet. En ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik Regeringen föreslår en satsning på förutsätter långsiktiga utsläppsminskningar både demonstration och utvärdering av nära-nollnationellt och internationellt. energibyggnader. Resurseffektiviseringar är Verksamheter i Sverige vars utsläpp omfattas

av EU:s utsläppshandelssystem är kopplade till

mål som bestäms gemensamt på EU-nivå. För de

branscher som inte ingår i EU:s system för

utsläppshandel (bl.a. transporter förutom flyg, 28 Det nationella målet innebär en minskning med 33 procent jämfört

jordbruk och byggnader), har Sverige både ett med utsläppsnivån 2005, medan Sveriges andel av EU:s mål för den icke

mål på EU-nivå och ett svenskt mål som handlande sektorn innebär en minskning med 17 procent från 2005 års

beslutades av riksdagen 2009. Det svenska målet nivå. 29 Internationella utsläppskrediter avser främst utsläppsminskningar motsvarar en högre ambitionsnivå än EU-målet

genom projekt i utvecklingsländer (Clean Development Mechanism) som

FN har godkänt, certifierat och registrerat enligt klimatkonventionens

regler. Även certifierade utsläppsminskningar inom EU kan komma i

fråga enligt riksdagens beslut.

PROP. 2012/13:1

nödvändiga även på andra områden. Som Effektivare tillståndsprocesser exempel kan nämnas att det i Sverige kasseras För att effektivisera miljötillståndsprocessen och ca 1 miljon ton mat per år, där hushållen står för möjliggöra regelförenklingar som bidrar till en den största delen. Det omfattande matsvinnet är snabbare utbyggnad av bl.a. anläggningar för ett problem. förnybar energi har regeringen under mandatperioden tagit initiativ till flera reformer, Den biologiska mångfalden påverkas av bl.a. mark- och miljödomstolsreformen klimatförändringarna (prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27, Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna rskr. 2009/10:364) och koncentrationen av för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Sverige står bakom den vision med konkreta Regeringen föreslår i denna proposition att globala målsättningar inom konventionen för ytterligare medel avsätts till länsstyrelserna samt biologisk mångfald som fastställdes vid FN:s mark- och miljödomstolarna för att säkerställa möte i Nagoya, Japan 2010. att reformerna får avsedd effekt. Syftet är också För att hantera utmaningarna relaterade till att förbättra tillståndsprövningen för annan upprätthållandet av den biologiska mångfalden verksamhet som t.ex. gruvor och täkter. och ekosystemtjänsterna har regeringen fram- Regeringen föreslår vidare att stödet till hållit vikten av en korrekt prissättning av forskningsprogrammet Vindval förlängs och naturresurser och betydelsen av att värdet av förstärks. Vindval är ett program om vindviktiga ekosystemtjänster i rimlig mån synliggörs kraftens effekter på människor, natur och miljö. och beaktas i samband med ekonomiska och Programmet, som är ett samarbete mellan politiska beslut. I Sverige pågår en rad processer Naturvårdsverket och Energimyndigheten, har för att möjliggöra detta. Hit hör t.ex. pågått sedan 2005. Enligt de uppföljningar som Miljömålsberedningens arbete för att ta fram en har gjorts är resultaten från Vindval till stor strategi om en långsiktigt hållbar mark- nytta vid handläggningen av tillståndsanvändning (dir. 2011:91). prövningar.

Ökade medel för att uppnå klimatmålet Regeringens åtgärder Sedan det svenska utsläppsmålet beslutades 2009 har Energimyndigheten kontinuerligt inför- Ökad satsning på energiforskning skaffat internationella utsläppskrediter för Forskning och innovation är centrala delar i statens räkning, då uppfyllelsen av en tredjedel omställningen till ett hållbart energisystem. av utsläppsmålet till 2020 ska ske utanför Energiforskningen är en integrerad del av Sverige. Detta innebär att Sverige genom köp av energipolitiken som förstärker och samverkar s.k. utsläppskrediter genomför utsläppsmed övriga styrmedel inom energipolitiken. minskningar i andra länder. Regeringen bedömer Verksamheten omfattar hela utvecklingskedjan att det totalt behövs krediter motsvarande från grundläggande forskning till kommersial- ca 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att isering. Stora delar av forskningen och utveck- denna del av utsläppsmålet ska nås, vilket lingen sker i samverkan med näringslivet, som innebär behov av ytterligare anslagsmedel. En del också tillför betydande medel utöver statens av dessa medel bör avsättas under perioden fram finansiering. till 2016. Merparten kommer dock att behöva Regeringen föreslår förlängda och förstärkta budgeteras i anslutning till 2020. satsningar på energiforskning inom Statens energimyndighet. Under 2013–2015 satsas Den biologiska mångfalden värnas ca 1,3 miljarder kronor per år på energirelaterad I statens budget avsätts årligen ca 1,8 miljarder forskning vilket ökar till ca 1,4 miljarder per år kronor för bevarandet av den biologiska från och med 2016. Inriktning och mål kommer mångfalden. Regeringen föreslår i denna att preciseras i en särskild energiforsknings- proposition att ytterligare medel avsätts till proposition under hösten 2012. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för skydd av områden i form av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Totalt föreslås en permanent förstärkning på 94 miljoner kronor 2013 och aviseras 80 miljoner

PROP. 2012/13:1

kronor årligen kommande år. Utöver det utredningsarbete med inriktningen att ett föreslås en fortsatt satsning på Skogsriket, i syfte kvotpliktssystem, dvs. krav på viss inblandning att på sikt öka uttaget av biomassa i skogen av biobränsle i bensin och diesel, ska börja samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014. Översynen En särskild satsning görs via Formas på omfattar också frågan om en ökad forskning på skog, skogsråvaror och biomassa. differentiering i fordonsbeskattningen för att Satsningen sker i samverkan med industrin. premiera nyförsäljningen av fordon med låg Regeringen fortsätter också sitt arbete mot klimatpåverkan. invasiva arter. Regeringen angav i 2012 års ekonomiska vårproposition att det är viktigt att gynna Förlängt stöd till förnybara energikällor introduktionen av framtidens, andra genera- Det nuvarande stödet till biogas upphör vid tionens, biodrivmedel. Regeringen angav vidare utgången av 2013 och regeringen föreslår nu att att om höginblandade biodrivmedel utan fossilt stödet förlängs t.o.m. 2016. Regeringen föreslår innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges även en förlängning av det nuvarande fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra investeringsstödet till solceller fram t.o.m. 2016. till de långsiktiga prioriteringarna. Frågan bereds Stöden till biogas och solceller ska särskilt vidare inom Regeringskansliet. användas för utveckling, demonstration och Regeringen föreslår också förändringar av marknadsintroduktion av ny teknik, eller av energibeskattningen som innebär mer likvärdiga existerande teknik i nya och innovativa system. konkurrensvillkor för kraftvärmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem. Vidare Insatser för energieffektivisering föreslås ändrade krav för befrielse från fordons- Bebyggelsen svarar för en betydande del av skatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper i energianvändningen. För att på sikt bidra till ett form av en skärpt miljöbilsdefinition. mer energieffektivt byggande föreslår regeringen en demonstrations- och lärandesatsning inriktad på s.k. nära-noll-energibyggnader. Vidare avser

regeringen att under 2013 tillsätta en oberoende 1.9 Övrigt

utvärdering av de styrmedel som regeringen hittills använt för att effektivisera energi- 1.9.1 Ett framtida stridsflygssystem användningen i Sverige. Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld kräver Effektivare resursanvändning bland hushållen att Sverige har ett försvar som är redo både för Regeringen bedömer att matsvinnet hos att skydda svenskt territorium och för hushållen kan minska avsevärt med relativt små deltagande i internationella insatser. Det ställer insatser. Ansvariga myndigheter kommer därför krav på en försvarsmakt med förmågor att möta att under tre år få ett tillskott på totalt olika typer av utmaningar och inte minst krav på 12 miljoner kronor för ett projekt för att minska ett förtroendegivande luftförsvar. Utan fortsatt svinnet. Projektet fokuserar på kunskapsutveckling halkar vår försvarsförmåga i luften uppbyggande och ska inriktas både på att minska efter. Därför är ett beslut om framtidens matsvinnet från hushållen och på att bättre ta till stridsflyg viktigt. Givet kostnaderna förknippade vara den överblivna maten. med moderna försvarsmaterielsystem, är det nödvändigt att söka samordningsvinster. Förändrade skatter på klimat- och energiområdet Försvarsmakten har i sina underlag till I arbetet med att se över skatterna på klimat- och regeringen varit tydlig med att en utveckling av energiområdet är den framtida hanteringen av nästa generations JAS Gripen till JAS 39 E, ekonomiska styrmedel för biodrivmedel förutsätter att det finns ett partnerland att dela angelägen. kostnader för anskaffning, drift, underhåll och Regeringen föreslår i denna proposition vissa uppgradering med. Ett fördjupat samarbete med ändringar av skattereglerna på biodrivmedelsett annat land möjliggör effektivare resursområdet för 2013 samt redovisar sin bedömning användning, ökad operativ förmåga och större av hur de ekonomiska styrmedlen för sådana effekt för försvarsmaktens verksamhet. drivmedel bör utformas för tiden därefter. I Regeringskansliet bedrivs för närvarande ett

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder 1.9.2 Gymnasiereformen

Sverige och Schweiz är överens om förutsätt- Regeringen bedömer att gymnasiereformen som ningarna för en gemensam anskaffning av trädde i kraft 2011 på sikt kommer att förbättra flygplan av den nya modellen JAS 39 Gripen E förutsättningarna när det gäller elevers för att vidmakthålla nödvändig operativ förmåga genomströmning samt skolornas planering, och hög tillgänglighet fram till minst 2040. schemaläggning och möjligheter att kunna fylla Överenskommelsen innefattar också ett undervisningsgrupperna. I samband med fördjupat samarbete i form av ett långsiktigt budgetpropositionen för 2012 gjordes därför en strategiskt partnerskap. Det innebär att länderna reglering av det generella statsbidraget till delar kostnaderna för drift och underhåll, vilket kommunerna i enlighet med den kommunala möjliggör ett effektivare resursutnyttjande för finansieringsprincipen. När gymnasiereformen båda länderna. Systemet beräknas vara operativt i trädde i kraft inföll dock en försvagad Sverige fr.o.m. 2023 och under en period av konjunktur och elevkullarna minskade samtidigt minst 20 år. som kommunerna inledningsvis måste upprätt- Regeringen föreslår att Försvarsmaktens hålla två parallella gymnasiesystem. Mot denna anslag ökas med 300 miljoner kronor 2013 och bakgrund bedömer regeringen att det generella 2014. För åren därefter beräknas anslagen öka statsbidraget bör tillföras medel för de första två med 200 miljoner kronor. Tillsammans med åren. redan avsatta medel skapas därmed utrymme för Regeringen föreslår därför att anslaget för en fullt finansierad utveckling och anskaffning av kommunalekonomisk utjämning ökas 2013 med 40–60 stycken JAS 39 E till den svenska 895 miljoner kronor jämfört med den nivå som försvarsmakten. Det innebär att beställningen av beräknades för samma år i budgetpropositionen nästa generations JAS ryms inom beräknade för 2012. Sveriges Kommuner och Landsramar under livscykeln. ting (SKL) välkomnar detta tillskott. Mer tydliga I beställningen avses en kombination av effektiviseringsmöjligheter uppkommer först taksatta priser och riktpriser användas. Syftet är 2014 då gymnasiereformen får fullt genomslag. att nå kostnadseffektivitet samtidigt som statens Regeringen och SKL delar denna bedömning ekonomiska risk begränsas. Den ekonomiska och kommer att utvärdera utvecklingen risken hanteras även genom en riskreserv, som framöver. ytterligare ett sätt att undvika att budgetramarna överskrids under livscykeln. Den svenska beställningen av flygplan är 1.9.3 Inkomstskatteregler för den ideella knuten till att även Schweiz beslutar om sektorn anskaffning och beställning av minst 20 flygplan av modellen JAS 39 E. Om inte Schweiz eller Inkomstskattereglerna för stiftelser är i stort sett någon annan nation senast under 2014 har fattat oförändrade sedan 1942. De särskilda ett sådant beslut, kan den svenska anskaffningen beskattningsreglerna för den ideella sektorn komma att avbeställas. På så vis begränsas upplevs i dag många gånger som både otidsenliga statens risk också vid en utebliven beställning och svåra att tillämpa. Den ideella sektorn från Schweiz till att enbart omfatta vissa initiala bedriver ett viktigt arbete i det svenska kostnader. samhället. Det är regeringens målsättning att de Förberedelser inför nästa försvarspolitiska särskilda inkomstskattereglerna för den ideella inriktningsbeslut pågår. Regeringen har beslutat sektorn ska moderniseras och få en mera att berörda myndigheter under hösten 2012 ska tidsenlig utformning. Regeringen har därför för lämna underlag för bedömning av den säkerhets- avsikt att gå vidare med Stiftelse- och föreningspolitiska utvecklingen. Försvarsberedningen skatteutredningens förslag (SOU 2009:65), återupptar sitt arbete, inledningsvis genom att såvitt avser huvuddelen av förslagen om göra en förnyad säkerhetspolitisk bedömning. förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhetsoch öppenhetskrav, med ikraftträdande den 1 januari 2014. Utredningens förslag till finansiering av förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.

PROP. 2012/13:1

1.10 Effekter av regeringens politik Effekterna på den varaktiga sysselsättningen

Regeringens arbetsmarknadspolitik består av en I detta avsnitt redovisas regeringens bedömning kombination av åtgärder som stimulerar utbudet av sysselsättnings- och fördelningseffekterna av och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar de reformer som regeringen tidigare har matchningen mellan arbetssökande och lediga genomfört och de reformer som föreslås i denna platser. Regeringen har också genomfört riktade proposition. åtgärder för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet 1.10.1 Regeringens politik bidrar till en är jobbskatteavdraget, som har stärkt drivhögre sysselsättning krafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta. Nya reformer i denna proposition Regeringen bedömer att de hittills genom- I denna proposition föreslår regeringen ett flertal förda strukturreformerna varaktigt ökar sysselåtgärder som på olika sätt stärker arbetskraftens sättningen med ca 223 000 personer på lång sikt. kompetens och anpassningsförmåga samt Regeringens reformer påverkar inte enbart förbättrar företagens konkurrenskraft. Förslagen sysselsättningen, utan ökar även antalet personer om sänkt bolagsskatt och investeraravdrag samt i arbete genom att färre personer blir sjuksatsningarna på forskning, innovation och frånvarande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatteinfrastruktur bedöms leda till ökade avdraget till att de som redan är sysselsatta investeringar och högre produktivitet. Detta arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten att gå kommer i sin tur att bidra till en högre långsiktig från deltids- till heltidsarbete ökar. BNP-nivå och högre reallöner. Eftersom det då Sammantaget bedöms de hittills genomförda blir lönsammare att arbeta kommer syssel- strukturreformerna varaktigt öka antalet sättningen på sikt att stiga till följd av förslagen. arbetade timmar med ca 6 procent på lång sikt, Regeringen föreslår även åtgärder för att vilket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter. minska risken för att arbetslösheten biter sig fast Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga hälften av denna ökning (se tabell 1.9). satsningar inom utbildnings- och arbets- Regeringens bedömning baseras på den marknadsområdet för att motverka långtids- forskning som finns kring effekterna av olika arbetslösheten. åtgärder, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, De reformer som föreslås i denna proposition, socialförsäkringen eller inom arbetsmarknadsbl.a. infrastruktursatsningar, sänkt bolagsskatt, politiken påverkar arbetsutbudet och sysselökade forskningsanslag och satsningar inom sättningen. Kunskapen om effekternas storlek, 30 arbetsmarknadspolitiken, bidrar även till att och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt. långt ifrån fullständig. De bedömningar som Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i redovisas i tabell 1.9 är därmed osäkra. denna proposition leda till att BNP-tillväxten blir ca 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir ca 17 000 personer fler 2014 än vad som annars hade blivit fallet. Enligt ekonomisk teori och empiri kommer dessa satsningar att leda till varaktigt högre produktion och sysselsättning. Det råder dock stor osäkerhet om hur snabbt reformerna påverkar realekonomin och hur stor effekten blir på BNP på lång sikt. Regeringen redovisar därför inga långsiktiga kvantitativa bedömningar av dessa reformer.

30 I rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? från Finansdepartementets ekonomiska avdelning, redogörs för de metoder och beräkningar som används i regeringens bedömning av reformeffekterna.

PROP. 2012/13:1

Tabell 1.9 Effekter av regeringens politik på lång sikt Diagram 1.6 Fördelningseffekter av regeringens politik

Förändring i procent om annat ej anges 2006–2012 samt regeringens förslag i denna propostion

Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Årsarbets- Arbets- 1 2 3 krafter Sysselsatta löshet BNP 20 Jobbskatteavdrag 120 000 106 000 -0,6 2,2

Direkt effekt Långsiktig effekt Arbetslöshetsförsäkring 39 000 45 000 -0,7 0,7 15 Arbetsmarknadspolitik 11 000 13 000 -0,2 0,2

Sjukförsäkring 19 000 16 000 0,4 0,4 10 HUS 26 000 25 000 -0,2 0,4

Sänkta socialavgifter 14 000 16 000 -0,2 0,3 5 Skiktgräns 15 000 0 0,0 0,3

Sänkt tjänstemoms 6 000 4 000 -0,1 0,1 0 Höjt bostadsbidrag -2 000 -2 000 0,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 12 15 18 21 24 26 29 33 61

Summa

strukturreformer 250 000 223 000 -1,6 4,5 -5 Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) 1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) motsvarar 1 800 timmar. 2 Antal personer i åldersgruppen 15–74 år. Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för 3 Förändring i procentenheter. försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå. Källa: Egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.10.2 Fördelningseffekter av regeringens

I denna proposition föreslår regeringen höjt

politik

tilläggsbidrag för barn inom studiestödet. En höjning av tilläggsbidraget har en god Den direkta effekten av den samlade politiken fördelningspolitisk träffsäkerhet för att reducera 2006−2013 bedöms vara ökade justerade den ekonomiska utsattheten för barn till disponibla inkomster för hushållen med i studerande föräldrar. Regeringen föreslår också genomsnitt 7,2 procent. På längre sikt förväntas en höjning av bostadstillägget till ogifta de största effekterna uppkomma bland dem med pensionärer. Vidare aviseras att en del av arlägst inkomster(se diagram 1.6). Det beror på att betsinkomsten inte räknas in när försörjningsdet framför allt är i denna grupp som arbetsstödets nivå bestäms. Därtill föreslås en skatteutbudet förväntas öka till följd av den förda sänkning för alla pensionärer genom en höjning politiken. När fler kommer in på arbetsav det förhöjda grundavdraget. Regeringen marknaden, och därmed kan försörja sig med föreslår också att grundnivån i föräldraarbetsinkomster i stället för med bidrag och penningen höjs från 180 kronor per dag till transfereringar, bidrar detta till att inkomst- 225 kronor per dag. Samtliga åtgärder riktar sig fördelningen hålls samman och de långsiktiga till grupper med svag ekonomi eller större förutsättningarna för en hög sysselsättning och försörjningsbörda. De direkta effekterna av stark tillväxt förbättras. För den enskilde dessa förslag förväntas gynna personer i den individen ger arbetsinkomster bättre konsumnedre delen av inkomstfördelningen (se tionsmöjligheter och större möjligheter att styra diagram 1.7). 31 över sitt liv.

31 På längre sikt blir effekterna sannolikt större än vad som framgår av diagram 1.7. Orsaken till detta är att den aviserade förändringen av beräkningsgrunden för försörjningsstödet är en jobbstimulerande åtgärd. Om endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd minskar marginaleffekterna vid arbete och det blir mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga jobb och utöka sin arbetstid.

PROP. 2012/13:1

Diagram 1.7 Fördelningseffekter av regeringens förslag i Diagram 1.8 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av denna proposition regeringens politik 2006–2012 samt regeringens förslag i Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst budgetpropositionen för 2013

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 0,60 10 Direkt effekt Långsiktig effekt 0,50 9 8 0,40 7 6 0,30 5 0,20 4 3 0,10 2 0,00 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 6 12 15 18 21 24 26 29 33 61 Män Kvinnor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Förslagen i denna proposition gynnar företrädesvis kvinnor (se diagram 1.9). Sänkt skatt och höjt bostadstillägg för pensionärer gynnar

1.10.3 Effekter av regeringens politik för kvinnor mer än män då fler kvinnor är den ekonomiska jämställdheten pensionärer. En höjd grundnivå i föräldramellan kvinnor och män försäkringen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler Sammantaget bedöms regeringens reformer dagar på grundnivå. 2006–2012 och förslagen i denna proposition bidra till en viss minskning av inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män (se

Diagram 1.9 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013

diagram 1.8). Den direkta effekten av reform-

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst

erna på den disponibla inkomsten bedöms vara

0,20

ungefär lika stor för män och kvinnor. I ett

0,18

längre perspektiv, när hänsyn även tas till 0,16 förväntade arbetsutbudseffekter, bedöms dock 0,14 kvinnors inkomster öka något mer än 0,12 männens. Den huvudsakliga orsaken till detta 0,10 är jobbskatteavdraget som på sikt väntas öka 0,08 arbetsutbudet, och därmed arbetsinkomsterna, 0,06 mer för kvinnor än för män. 0,04

0,02 0,00 Män Kvinnor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2012/13:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 10. godkänner beräkningen av den kassastatens budget för 2013 mässiga korrigeringen för 2013 (avsnitt

10.2.1 tabell 10.8), 1. godkänner riktlinjerna för den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1), 11. bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive investeringar i anläggningstillgångar som ålderspensionssystemet vid sidan av statens används i statens verksamhet som inklusive budget till följd av tekniska justeringar till tidigare gjord upplåning uppgår till högst 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder 36 800 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1), kronor för 2013, 2014 och 2015 (avsnitt 4.5.1), 12. bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om krediter för myndigheternas ränte- 3. godkänner beräkningen av budgetens konton i Riksgäldskontoret som inklusive inkomster för 2013 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 tidigare utnyttjade krediter uppgår till avsnitt 2), högst 17 650 000 000 kronor (avsnitt 4. beslutar om fördelning av utgifter på 11.1.2), utgiftsområden för 2013 (avsnitt 8.1.1 och 13. bemyndigar regeringen att under 2013, med tabell 8.2), de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § 5. godkänner beräkningen av förändringen av andra stycket budgetlagen (2011:203), anslagsbehållningar för 2013 (avsnitt 8.1.1 besluta om överskridande av vissa anslag tabell 8.2), (avsnitt 11.4), 6. godkänner beräkningen av utgifterna för vad gäller skattefrågor ålderspensionssystemet vid sidan av statens 14. antar förslaget till lag om ändring i budget för 2013 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 7. godkänner den preliminära fördelningen av 3.1 och 6.30), utgifter på utgiftsområden för 2014, 2015 15. antar förslaget till lag om ändring i lagen och 2016 som riktlinje för regeringens (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.2, budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3), 6.22 och 6.23), 8. bemyndigar regeringen att under 2013 ta 16. antar förslaget till lag om ändring i lagen upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt (2011:203) (avsnitt 10.2.1), 3.3 och 6.5), 9. godkänner beräkningen av Riksgälds- 17. antar förslaget till lag om ändring i kontorets nettoutlåning för 2013 (avsnitt inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 10.2.1 tabell 10.8), 3.4, 6.2, 6.3, 6.10, 6.11, 6.15, 6.16 och 6.17),

PROP. 2012/13:1

18. antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.5, 6.5 och 6.6), 19. antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 3.6, 6.24 och 6.25), 20. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift (avsnitt 3.7, 6.9 och 6.10), 21. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 3.8 och 6.25), 22. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1472) om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.9 och 6.25), 23. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.10 och 6.23), 24. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.11 och 6.23), 25. antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.12, 6.6 och 6.15).

3 Lagförslag

PROP. 2012/13:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 10 kap. 11 e och 11 f §§ samt 13 kap. 6,

8 och 18 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse.

1

1 kap.

2 §

Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är 1. för sådan omsättning som anges 1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat i 1 § första stycket 1, om inte annat följer av 2–4 d: den som omsätter följer av 2–4 e: den som omsätter varan eller tjänsten, varan eller tjänsten, 2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare men är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar tjänsten, 3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana varor som avses i 5 kap. 2 c och 2 d §§, om den som omsätter varan är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan, 4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs, 4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här, av guldmaterial eller

1 Lagen omtryckt 2000:500. 2 Senaste lydelse 2011:283.

PROP. 2012/13:1

halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan, 4 b. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är – en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller – en annan näringsidkare som tillhandahåller en näringsidkare som avses i första strecksatsen sådana tjänster, 4 c. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan eller tjänsten, om inte annat följer av 2 d §, 4 d. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf, av utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, eller av andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa det direktivet: den som förvärvar tjänsten, 4 e. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här av sådana varor som avses i tredje stycket: den som förvärvar varan, 5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och 6. för import av varor a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen, b) om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd, c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet. Första stycket 4 b gäller 1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till – mark- och grundarbeten, – bygg- och anläggningsarbeten, – bygginstallationer, – slutbehandling av byggnader, eller – uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och 3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.

PROP. 2012/13:1

Första stycket 4 e gäller varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KNnr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012, 1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204), 2. avfall och skrot av koppar (KNnr som börjar med 7404), 3. avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503), 4. avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602), 5. avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802), 6. avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902), 7. avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002), 8. avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller 9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810). Vid omsättning av en vara eller en tjänst som görs inom landet av en näringsidkare som har ett fast etableringsställe här ska näringsidkaren vid tillämpningen av första stycket likställas med en utländsk företagare, om omsättningen görs utan medverkan av det svenska etableringsstället. Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen. Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

10 kap.

11 e §

3 Andra än utländska företagare har Andra än utländska företagare har rätt till återbetalning av ingående rätt till återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b eller 4 d om omsätt- stycket 4 b, 4 d eller 4 e om omsätt-

3 Senaste lydelse 2010:1518.

PROP. 2012/13:1

ningen är skattepliktig eller medför ningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §. återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

11 f §

4 En näringsidkare som enligt 1 kap. En näringsidkare som enligt 1 kap. 2 § tredje stycket likställs med en 2 § fjärde stycket likställs med en utländsk företagare har rätt till utländsk företagare har rätt till återbetalning av ingående skatt som återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 eller 4 c. stycket 2, 3, 4 eller 4 c.

13 kap.

6 §

5 Om inget annat följer av 7–15 §§, ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod under vilken 1. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört omsättningen, 2. den som enligt 1 kap. 2 § första 2. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 d är skattskyldig för för- stycket 2–4 e är skattskyldig för förvärv av en vara eller en tjänst enligt värv av en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller eller borde ha bokfört förvärvet, eller 3. den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a conto-betalning.

8 §

6 Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut. Första stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller första stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de nämnda lagarna. Första–tredje styckena gäller Första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 d. enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 e.

18 a §

7 Ingående skatt som hänför sig till Ingående skatt som hänför sig till omsättning för vilken förvärvaren är omsättning för vilken förvärvaren är

4 Senaste lydelse 2009:1333. 5 Senaste lydelse 2010:1518. 6 Senaste lydelse 2010:1519. 7 Senaste lydelse 2010:1518.

PROP. 2012/13:1

skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 d ska, om den utgående stycket 2–4 e ska, om den utgående skatten redovisas enligt 8 §, tas upp skatten redovisas enligt 8 §, tas upp för den redovisningsperiod för för den redovisningsperiod för vilken den utgående skatten skall vilken den utgående skatten ska redovisas enligt 8 §. redovisas enligt 8 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

PROP. 2012/13:1

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kap. 12 §, 6 a kap. 2 § och 9 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d och 4 a §§, av följande lydelse.

2 kap.

12 §

Första stycket gäller även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

6 a kap.

2 §

2 Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a, medges ändamål som anges i 1 § 9 a eller befrielse från energiskatten med ett 17 a, medges befrielse från energibelopp som motsvarar 70 procent av skatten med ett belopp som motden energiskatt och 100 procent av svarar 70 procent av den energiskatt den koldioxidskatt som tas ut på och 100 procent av den koldioxidbränsle enligt 2 kap. 1 § första skatt som tas ut på bränsle enligt stycket 3 a. 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

1 Senaste lydelse 2010:1824. 2 Senaste lydelse 2009:1495.

PROP. 2012/13:1

7 kap.

3 a §

Om inte annat följer av 3 b–3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle, upp till belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av beståndsdel som framställts av biomassa. Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.

3 b §

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3, får den skattskyldige under respektive redovisningsperiod endast göra avdrag enligt 3 a § för skatt som motsvarar skatten på den andel av motorbränsle som bränslet utgör och till den del som uppgår till högst 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här redovisningsperiod enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

3 c §

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som

PROP. 2012/13:1

framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d §

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller

PROP. 2012/13:1

en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

4 a §

En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin årliga rapportering till Europeiska kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

9 kap.

5 §

3 Beskattningsmyndigheten med- Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i ger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan andra–femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som framställning av värme som levererats för ändamål som ger levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 2, 3 eller 5. 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

3 Senaste lydelse 2009:1495.

PROP. 2012/13:1

c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast 4 ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG , medges 5 dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf. Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3. För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt efter årsskiftet 2012/13.

4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).

PROP. 2012/13:1

3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §

1 Allmän löneavgift tas ut med Allmän löneavgift tas ut med 9,21 procent av underlaget och till- 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten. faller staten. För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalats ut efter den 31 december 2012. 3. Lagen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2012. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2012 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2011:1281.

PROP. 2012/13:1

3.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att nuvarande 24 kap. 10 e § ska betecknas 24 kap. 10 f §, dels att 11 kap. 14 §, 24 kap. 1, 10 a–10 d, och den nya 10 f §§, 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 42 kap. 30 §, 50 kap. 5 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 8 och 10 §§ samt 67 kap. 13 c § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 24 kap. 10 e §, av följande lydelse.

11 kap.

14 §

1. julgåvor av mindre värde till anställda, 2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller 3. minnesgåvor till varaktigt 3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte anställda, om gåvans värde inte överstiger 10 000 kronor och den ges överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställ- anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett ning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen tillfälle förutom när anställningen upphör. upphör. Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.

24 kap.

1 §

2 I detta kapitel finns bestämmelser om – tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§, – partiell fission i 3 a §, – kapitalrabatt på optionslån i 4 §, – avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§, – begränsningar i avdragsrätten – begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder i för ränta på vissa skulder i 10 a–10 e §§, 10 a–10 f §§, – avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och – skattefria utdelningar i 12–22 §§. En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §. Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37–39 §§.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

10 a §

3 Företag ska vid tillämpning av Företag ska vid tillämpning av 10 b–10 e §§ anses vara i intresse- 10 b–10 f §§ anses vara i intressegemenskap med varandra om gemenskap med varandra om 1. ett av företagen, direkt eller 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett bestämmande annat sätt har ett väsentligt inflytande inflytande i det andra företaget, eller i det andra företaget, eller 2. företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Med företag avses i första stycket Med företag avses i första stycket och i 10 b–10 e §§ juridiska personer och i 10 b–10 f §§ juridiska personer och svenska handelsbolag. och svenska handelsbolag. En andel i ett svenskt handels- En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägar- bolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör beskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 10 b–10 e §§. tillämpningen av 10 c, 10 e och 10 f §§.

10 b §

4 Ett företag som ingår i en Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte – om inte intressegemenskap får inte – om inte annat följer av 10 d § – dra av annat följer av 10 d eller 10 e § – dra ränteutgifter avseende en skuld till av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen, ett företag i intressegemenskapen. till den del skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen. Om en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen ersätts av en skuld till ett företag i intressegemenskapen, ska första stycket tillämpas på den sistnämnda skulden om bestämmelsen hade varit tillämplig på den förstnämnda skulden, för det fall det företaget hade ingått i intressegemenskapen.

3 Senaste lydelse 2009:1413. 4 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

10 c §

5 Bestämmelsen i 10 b § första Bestämmelsen i 10 b § tillämpas stycket tillämpas också – om inte också – om inte annat följer av 10 f § annat följer av 10 e § – på en skuld – på en skuld till ett företag som inte till ett företag som inte ingår i ingår i intressegemenskapen, till den intressegemenskapen, till den del ett del ett företag i intressegemenskapen företag i intressegemenskapen har en har en fordran på det förstnämnda fordran på det förstnämnda före- företaget, eller på ett företag som är i taget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstintressegemenskap med det först- nämnda företaget, om skulden kan nämnda företaget, såvida skulden anses ha samband med denna kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett i intressegemenskapen. företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen.

10 d §

6 Ränteutgifter avseende sådana Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av skulder som avses i 10 b § ska dras av om någon av följande förutsättningar om inkomsten som motsvarar ränteär uppfyllda. utgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. 1. Inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. 2. Såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om det företag inom intresse- Ränteutgifter avseende sådana gemenskapen som faktiskt har rätt till skulder som avses i 10 b § ska också inkomsten har möjlighet att få avdrag dras av om för utdelning får första stycket 1 inte 1. det företag i intressegemenskapen tillämpas, om Skatteverket kan visa att som faktiskt har rätt till inkomsten såväl förvärvet som den skuld som som motsvarar ränteutgiften antingen ligger till grund för ränteutgifter till är skattskyldigt till avkastningsskatt övervägande del inte är affärsmässigt enligt 2 § 1–3 lagen (1990:661) om

5 Senaste lydelse 2008:1343. 6 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

motiverade. avkastningsskatt på pensionsmedel eller, om det är ett utländskt företag som inte är skattskyldigt till avkastningsskatt, beskattas på ett likartat sätt och ska betala skatt som minst motsvarar avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, och 2. den ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i genomsnitt inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av enligt första eller andra stycket.

10 e §

Även om förutsättningarna i 10 d § första eller andra stycket inte är uppfyllda ska ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller dock bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, ska första stycket bara tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta

PROP. 2012/13:1

förvärv. Vid bedömningen enligt första stycket av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska det särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget.

10 e § 10 f § 7 Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 c § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda. 1. Ett företag som har en sådan 1. Ett företag som har en sådan fordran som avses i 10 c § beskattas fordran som avses i 10 c § beskattas för den inkomst som har samband för den inkomst som har samband med denna fordran i enlighet med med denna fordran i enlighet med vad som sägs i 10 d § första vad som sägs i 10 d § första eller stycket 1. andra stycket, och det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. 2. Såväl förvärvet som den skuld 2. Både förvärvet och det skuldsom ligger till grund för ränte- förhållande som ligger till grund för utgifterna är huvudsakligen affärs- ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. mässigt motiverade. Detta gäller dock bara om det företag som har en sådan fordran som avses i 10 c § hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Om ett företag som avses i första stycket 1 har möjlighet att få avdrag för utdelning ska 10 d § andra stycket tillämpas på motsvarande sätt.

7 Senaste lydelse av tidigare 10 e § 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

33 kap.

8 §

8 Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med – underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena, – kvarstående sparat fördelningsbelopp, – en sådan övergångspost som avses i 14 §, och – en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§, minskad med – 73,7 procent av expansions- – 78 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det före- fonden enligt 34 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, gående beskattningsårets utgång, och och – sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

16 §

9 Den särskilda posten uppgår till Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för ränte- negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till fördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvs- förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte tidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastig- den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta heten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvs- värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 § och tidpunkten enligt 12 § eller 13 § och ökad med 73,7 procent av en över- ökad med 78 procent av en övertagen expansionsfond till den del den tagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte över expansionsfonden räknas inte som ersättning. som ersättning. Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån. Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

8 Senaste lydelse 2008:1343. 9 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

34 kap.

6 §

10 För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunderlaget 128,21 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. för expansionsfond.

8 §

11 En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan av 128,21 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapital- expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till underlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten. Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

10 §

12 Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunderlaget 128,21 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. som avses i 8 §. Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av kapital- lägre än 128,21 procent av kapitalunderlaget före ökningen med underlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka posten, upphör rätten att öka

10 Senaste lydelse 2008:1343. 11 Senaste lydelse 2008:1343. 12 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.

18 §

13 Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om – mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller – parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet. Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 73,7 pro- skulder, motsvarar minst 78 procent cent av den övertagna expan- av den övertagna expansionsfonden sionsfonden eller delen av fonden, eller delen av fonden, och och 2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten. Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

20 §

14 En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare – överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i, – begär att expansionsfonden inte ska återföras, och – gör ett tillskott till bolaget som – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent av motsvarar minst 78 procent av expansionsfonden. expansionsfonden. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

13 Senaste lydelse 2008:1343. 14 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

42 kap.

30 §

15 Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen eller Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 21 000 kronor ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastig- per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. het, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. vara högre än intäkten.

50 kap.

5 §

16 Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, – 26,3 procent av avdrag för – 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., 34 kap., – 73,7 procent av expansionsfond – 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handels- som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet bolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och enligt 34 kap. 22 §, och – det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §. Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, – negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet, – 26,3 procent av återförda avdrag – 22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och enligt 34 kap., och – 73,7 procent av expansionsfond – 78 procent av expansionsfond som förs över från enskild närings- som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag verksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. enligt 34 kap. 19 §.

15 Senaste lydelse 2011:1271. 16 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a §

17 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,98 prisbasbelopp 0,557 prisbasbelopp

överstiger 0,98 men inte 0,99 pris- 0,459 prisbasbelopp ökat med basbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris- 0,657 prisbasbelopp minskat med basbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 0,112 prisbasbelopp ökat med basbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 3,85 pris- 20 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,199 prisbasbelopp

överstiger 3,85 men inte 4,8 pris- 0,186 prisbasbelopp ökat med basbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,8 men inte 7,88 pris- 0,619 prisbasbelopp ökat med basbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,21 pris- 1,407 prisbasbelopp minskat med basbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,21 prisbasbelopp 0,307 prisbasbelopp

17 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2012/13:1

Föreslagen lydelse

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,567 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,01 pris- 0,785 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,01 men inte 2,72 pris- 0,674 prisbasbelopp minskat med basbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 0,129 prisbasbelopp ökat med basbelopp 11 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 3,75 pris- 21 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,182 prisbasbelopp

överstiger 3,75 men inte 4,77 pris- 0,233 prisbasbelopp ökat med basbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,77 men inte 7,88 pris- 0,66 prisbasbelopp ökat med basbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,12 pris- 1,448 prisbasbelopp minskat med basbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,12 prisbasbelopp 0,357 prisbasbelopp

65 kap.

Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som dras 22 procent av det belopp som dras av av vid avsättning till expansionsfond vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs enligt 34 kap. När avdraget återförs

18 Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

ska ett belopp som motsvarar ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av minskningen av 22 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. debiteringen av slutlig skatt.

10 §

19 För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 pro- statliga inkomstskatten 22 procent cent av den beskattningsbara av den beskattningsbara inkomsten. inkomsten.

67 kap.

13 c §

20 Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, 4. om- eller tillbyggnad av ett 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen inte har tagits ut för de fem första (2007:1398) om kommunal fastighets- kalenderåren efter beräknat värdeår, avgift, eller eller 5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–5. 2. Bestämmelserna i 24 kap. 1, 10 a–10 f §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. Äldre bestämmelser gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden före den 1 januari 2013. 3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015. 4. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning. 5. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.

19 Senaste lydelse 2011:1271. 20 Senaste lydelse 2011:1271.

PROP. 2012/13:1

3.5 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) 1 dels att 3 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 23 och 26 §§ samt 3 kap. 13 och 18 §§ ska ha följande lydelse.

2 kap.

23 §

Nuvarande lydelse

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 22,21 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,02 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,91 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 21,54 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,35 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,91 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

1 Senaste lydelse av 3 kap. 19 § 2010:436. 2 Senaste lydelse 2011:1285.

PROP. 2012/13:1

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

3 Egenavgifterna är 19,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,11 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,37 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 19,09 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,44 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,37 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

3 kap.

18 §

1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet, 2. om den del av avgiftsunder- 2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig laget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet över- inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, stiger 40 000 kronor, och 3. om den avgiftsskyldige vid in- 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt gången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och inte bara ska 26 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §, och 16 §. 4. om avdraget uppfyller villkoren för att utgöra stöd av mindre betydelse enligt

3 Senaste lydelse 2011:1285. 4 Senaste lydelse 2011:1257.

PROP. 2012/13:1

– kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse, – kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning nr 1860/2004, eller – kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2012. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2012. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2012 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. 4. Bestämmelsen i 3 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering. 5. Bestämmelsen i den upphävda 3 kap. 19 § gäller dock fortfarande i fråga om självdeklarationen vid 2011 och 2012 års taxeringar.

PROP. 2012/13:1

3.6 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 och 11 a §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.

2 kap.

9 §

Koldioxidbeloppet är för ett Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 20 kronor per gram skatteår 20 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer körning släpper ut per kilometer utöver 120 gram. Uppgift om utöver 117 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid vid fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafik- blandad körning hämtas i vägtrafikregistret. registret. För fordon som är utrustade med För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsle- teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del blandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, är delvis med annan gas än gasol, är koldioxidbeloppet 10 kronor per koldioxidbeloppet 10 kronor per gram koldioxid som fordonet vid gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per blandad körning släpper ut per kilometer utöver 120 gram. Uppgift kilometer utöver 117 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid om fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret. vägtrafikregistret. Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, ska den uppgiften användas.

11 a §

2 Fordonsskatt ska inte betalas för Fordonsskatt ska inte betalas för personbil klass I för den tid under de personbil, lätt lastbil och lätt buss fem första åren från det att fordonet under tid som bilen är klassificerad i blir skattepliktigt för första gången som utsläppsklass som anges i 30 eller 32 § bilen uppfyller kraven i Europa- avgasreningslagen (2011:318) och som parlamentets och rådets förordning infaller under de fem första åren från (EG) nr 715/2007 av den 20 juni det att bilen blir skattepliktig för första 2007 om typgodkännande av motor- gången, och fordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och

1 Senaste lydelse 2009:1468. 2 Senaste lydelse 2011:478.

PROP. 2012/13:1

underhåll av fordon eller kraven i Miljöklass El enligt bilaga 1 till den upphävda lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller är klassificerad i utsläppsklassen El enligt avgasreningslagen (2011:318), och 1. enligt uppgift i vägtrafik- 1. bilens koldioxidutsläpp vid registret släpper ut högst 120 gram blandad körning enligt uppgift i koldioxid per kilometer vid blandad vägtrafikregistret inte överstiger det i körning, om bilen är utrustad med andra stycket angivna högsta tillåtna teknik för drift endast med bensin eller koldioxidutsläppet i förhållande till för drift med bensin i kombination bilens vikt, samt med elektricitet från batterier, 2. enligt uppgift i vägtrafikregistret 2. bilen vid framdrivning inte släpper ut högst 120 gram koldioxid förbrukar mer elektrisk energi än per kilometer vid blandad körning, 37 kilowattimmar per 100 kilometer om bilen är utrustad med teknik för om bilen är klassificerad i utsläppsklass drift endast med dieselolja eller för Laddhybrid, enligt 32 § 3 avgasdrift med dieselolja i kombination reningslagen, eller med elektricitet från batterier, 3. enligt uppgift i vägtrafikregistret 3. bilen vid framdrivning inte förhar en bränsleförbrukning som inte brukar mer elektrisk energi än vad överstiger 9,2 liter bensin per 100 som anges i 2, om bilen är klassificerad kilometer vid blandad körning, om i utsläppsklass El enligt 32 § 1 avgasbilen är utrustad med teknik för drift, reningslagen. helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, 4. enligt uppgift i vägtrafikregistret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning, om bilen är utrustad med styrd tändning och med teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, eller 5. enligt uppgift från bilens tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än 37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om bilen är indelad i Miljöklass El eller är klassificerad i utsläppsklassen El. En automatväxlad personbil upp- Det högsta tillåtna koldioxidfyller kraven i första stycket 3 eller 4, utsläppet angivet i gram koldioxid per om den förutom transmissionen och de kilometer i förhållande till bilens vikt

PROP. 2012/13:1

komponenter som hör till trans- bestäms av följande beräkning; missionen, är likvärdig med en 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift i manuellt växlad bil som omfattas av vägtrafikregistret angivet i kilogram någon av de punkterna. minskas med 1372, 2. differensen enligt 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol. Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning, ska vid tillämpning av första stycket den uppgift användas som anges för drift med etanolbränsle eller gasbränsle.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. I fråga om 2 kap. 11 a § gäller äldre bestämmelser fortfarande för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.

PROP. 2012/13:1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska ha följande lydelse.

3 §

Fastighetsavgiften per kalenderår är för år 2008 a) för sådan del av småhusenhet som avser småhus som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av byggnadsvärdet och markvärdet, b) för småhus på lantbruksenhet som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet, c) för sådan del av hyreshusenhet c) för sådan del av hyreshusenhet som avser värderingsenhet för som avser värderingsenhet för bostäder som är uppförda samt bostäder som är uppförda samt värderingsenhet för tillhörande värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxerings- tomtmark inom samma taxeringsenhet 1 200 kronor per bostads- enhet 1 027 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet för dessa värderings- taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter, enheter, d) för värderingsenhet för ägarlägenhet som är uppförd samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådan värderingsenhet för ägarlägenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter. För år 2009 och senare kalenderår uppgår fastighetsavgiften per småhus, fastighetsavgiften per bostadslägenhet och fastighetsavgiften per värderingsenhet för ägarlägenhet till fastighetsavgiften för år 2008 ökad eller minskad med ett belopp motsvarande inkomstbasbeloppets förändring mellan år 2008 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler. Avgiften uttrycks i hela krontal så att öretal faller bort. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken.

6 §

2 Om det beräknade värdeåret för Om det beräknade värdeåret för en sådan byggnad på en fastighet en sådan byggnad på en fastighet som innehåller bostäder är året före som innehåller bostäder är året före det fastighetstaxeringsår som före- det fastighetstaxeringsår som föregått det kalenderår då beslutet om gått det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas, tas ingen slutlig skatt ska fattas, tas ingen fastighetsavgift ut för byggnaden fastighetsavgift ut för byggnaden

1 Senaste lydelse 2010:1298. 2 Senaste lydelse 2011:1422.

PROP. 2012/13:1

och tillhörande tomtmark för det och tillhörande tomtmark för det fastighetstaxeringsåret och de fyra fastighetstaxeringsåret och de fjorton följande kalenderåren och halv följande kalenderåren. Detsamma fastighetsavgift för de därpå följande gäller färdigställd eller ombyggd fem kalenderåren. Detsamma gäller sådan byggnad, för vilken värdeår färdigställd eller ombyggd sådan inte har bestämts vid ny byggnad, för vilken värdeår inte har fastighetstaxering, men som skulle bestämts vid ny fastighetstaxering, ha åsatts ett värdeår motsvarande men som skulle ha åsatts ett värdeår året före det fastighetstaxeringsår motsvarande året före det fastighets- som föregått det kalenderår då taxeringsår som föregått det beslutet om slutlig skatt ska fattas, kalenderår då beslutet om slutlig om ny fastighetstaxering då hade skatt ska fattas, om ny fastighets- företagits. taxering då hade företagits. Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns flera värderingsenheter för småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som fastighetsavgiften inte har minskats för eller, om avgiften har minskats för samtliga småhus, det eller de småhus som har lägst grad av minskning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 3 § tillämpas i sin nya lydelse första gången på fastighetsavgift för kalenderåret 2013. 3. Bestämmelserna i 6 § tillämpas i sin nya lydelse på byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare.

PROP. 2012/13:1

3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:1469) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

2 kap.

10 §

a) 500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och b) 250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007.

PROP. 2012/13:1

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1472) om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:1472) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2009:1472 Bilaga Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kilogram kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Personbilar klass I

1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0- 900 741 0 901- 930 188

2. Personbilar klass I som kan 0- 900 2 008 0 drivas med dieselolja 901- 2 517 508

B Lätta bussar

1. Lätta bussar som inte kan

2. Lätta bussar som kan

PROP. 2012/13:1

C Lätta lastbilar och person– bilar klass II

1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte

2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med

Föreslagen lydelse Bilaga Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kilogram kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Personbilar klass I

1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0- 900 801 0 901- 990 188

2. Personbilar klass I som kan 0- 900 2 068 0 drivas med dieselolja 901- 2 577 508

B Lätta bussar

1. Lätta bussar som inte kan

2. Lätta bussar som kan

PROP. 2012/13:1

C Lätta lastbilar och person– bilar klass II

1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte

2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med

PROP. 2012/13:1

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:1496) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2009:1496

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse befrielse energiskatt koldioxidskatt från svavelskatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och bränsle följer av tidigare punkter, som avses i 2 kap. 1 § förbrukning för framställ- första stycket 3 b ning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 93 procent –

b) i annan värme- – 6 procent – produktion

PROP. 2012/13:1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse befrielse energiskatt koldioxidskatt från svavelskatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och bränsle följer av tidigare punkter, som avses i 2 kap. 1 § förbrukning för framställ- första stycket 3 b ning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 procent –

b) i annan värme- – 6 procent – produktion

PROP. 2012/13:1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för deras lydelse enligt lagen (2009:1497) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2009:1497

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse befrielse energiskatt koldioxidskatt från svavelskatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och bränsle följer av tidigare punkter, som avses i 2 kap. 1 § förbrukning för framställ- första stycket 3 b ning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 93 procent –

b) i annan värme- – 6 procent – produktion

PROP. 2012/13:1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse befrielse energiskatt koldioxidskatt från svavelskatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och bränsle följer av tidigare punkter, som avses i 2 kap. 1 § förbrukning för framställ- första stycket 3 b ning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 procent –

b) i annan värme- – 6 procent – produktion

6 a kap.

2 §

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a, medges ändamål som anges i 1 § 9 a eller befrielse från energiskatten med ett 17 a, medges befrielse från energibelopp som motsvarar 70 procent av skatten med ett belopp som den energiskatt och 100 procent av motsvarar 70 procent av den den koldioxidskatt som tas ut på energiskatt och 100 procent av den bränsle enligt 2 kap. 1 § första koldioxidskatt som tas ut på bränsle stycket 3 a. enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

PROP. 2012/13:1

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

9 kap.

5 §

Beskattningsmyndigheten med- Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i ger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan andra–femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som framställning av värme som levererats för ändamål som ger levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 2, 3 eller 5. 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast 1 ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG , medges 2 dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och

1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).

PROP. 2012/13:1

2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

PROP. 2012/13:1

3.12 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 31 kap. 26 § ska upphöra att gälla, dels att 58 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att punkt 22 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

58 kap.

2 §

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet. Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidigare deklaration.

22. Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska 1 upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar. Överklagandeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävda lagen gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2011. Vitesförelägganden som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart. Den som före utgången av 2012 har gett in en skriftlig förbindelse enligt 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013 även anses ha gett in en förbindelse enligt 23 kap. 5 §. Den som före utgången av 2012 har gett in ett åtagande enligt 13 kap. 2 eller 2 a § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013 även anses ha gett in ett åtagande enligt 23 kap. 6 respektive 7 §. Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 3 kap. 17 a § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter gäller inte vid 2013 års taxering.

1 Senaste lydelse 2011:1289.

PROP. 2012/13:1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § första stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 22. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

4 Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak

PROP. 2012/13:1

4 Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak

Sammanfattning I detta avsnitt görs en uppföljning av finans-

politikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. Vidare • Det genomsnittliga finansiella sparandet i görs en uppföljning av utgiftstaket och en den offentliga sektorn 2000–2011 var bedömning av utgiftstakets nivå 2016. Därefter förenligt med överskottsmålet. följer en redovisning av den ekonomiska • Det finansiella sparandet bedöms ligga utvecklingen i kommuner och landsting och något under överskottsmålet 2012 och kravet på god ekonomisk hushållning i 2013, vilket är motiverat av det rådande kommunsektorn. Avsnittet avslutas med en konjunkturläget. Det finansiella sparandet redogörelse för en vidareutveckling av det väntas öka 2014 och beräknas uppgå till 2,5 finanspolitiska ramverket. procent av BNP 2016.

• Regeringen bedömer att ett utrymme för

nya reformer motsvarande 23 miljarder

kronor 2013 är väl avvägt. De föreslagna 4.1 Kriterier för en väl avvägd reformerna bidrar till att stärka svensk finanspolitik

ekonomi på lång sikt och stödja konjunkturåterhämtningen, samtidigt som nöd- Målet för den ekonomiska politiken är att skapa vändiga säkerhetsmarginaler upprätthålls en så hög välfärd som möjligt genom hög

för att kunna hantera en mer besvärlig uthållig tillväxt, varaktigt hög sysselsättning, och ekonomisk utveckling. en välfärd som kommer alla till del. Med en

uthållig tillväxt menas att denna inte får skapas • Regeringens bedömer att utgiftstaket för på bekostnad av t.ex. miljö och hälsa. En förut- 2016 bör uppgå till 1 155 miljarder kronor. sättning för detta är makroekonomisk stabilitet. Utgiftstaket ökar då med 30 miljarder För att bidra till en sådan utveckling ska finanskronor mellan 2015 och 2016. politiken vara i linje med de kriterier för en väl • Kommuner och landsting beräknas 2012 avvägd finanspolitik som anges i regeringens sammantaget redovisa ett resultat som skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. uppgår till 17 miljarder kronor, vilket till 2010/11:79). stor del beror på en engångsvis åter- Finanspolitiken bidrar till stabilitet på flera betalning av premier från AFA Försäkring. sätt, bl.a. genom att bidra till en samhälls- Resultatet i kommunsektorn bedöms i ekonomiskt effektiv resursfördelning och stort sett vara i nivå med god ekonomisk genom att vara långsiktigt hållbar. Offentliga hushållning under hela prognosperioden. åtaganden måste kunna finansieras utan att den

PROP. 2012/13:1

offentliga skulden ökar på ett ohållbart sätt eller besparingsbehov. De två indikatorer som att behov av kraftiga höjningar av skatteuttaget används för denna uppföljning är sjuårsuppstår. Om finanspolitikens hållbarhet ifråga- indikatorn och det strukturella sparandet. Vid sätts leder detta ofta till betydande samhälls- tolkningen av sjuårsindikatorn beaktas också det ekonomiska kostnader, särskilt för en liten och genomsnittliga konjunkturläget under den öppen ekonomi som den svenska. period som indikatorn avser. Utifrån dessa Erfarenheten visar att ett trovärdigt finans- faktorer görs sedan en samlad bedömning av politiskt ramverk med tydliga mål och restrik- reformutrymmet eller besparingsbehovet, där tioner i hög grad bidrar till att finanspolitiken hänsyn även tas till osäkerheten i bedömningen, utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det riskbilden och till vad som är en väl avvägd svenska ramverket spelar därför en avgörande finanspolitik ur ett stabiliseringspolitiskt perroll när storleken på reformutrymmet eller spektiv (finanspolitiken ska inte bidra till överbesparingsbehovet fastställs. Två centrala delar hettning eller till att fördjupa en konjunkturav ramverket är ett mål för det finansiella nedgång). sparandet i den offentliga sektorn, det s.k. över- I tabell 4.1 redovisas det genomsnittliga skottsmålet, och ett tak för statens och finansiella sparandet under den senaste tioårspensionssystemets utgifter. För att finans- perioden med utfallsdata, och de indikatorer som politiken ska kunna betecknas som ansvarsfull används för att stämma av reformutrymmet eller måste det finansiella sparandet vara i linje med besparingsbehovet mot överskottsmålet i ett överskottsmålet och de takbegränsade utgifterna framåtblickande perspektiv. får inte överstiga det av riksdagen fastställda utgiftstaket.

4.2.1 Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen

4.2 Uppföljning av överskottsmålet Det bakåtblickande tioårssnittet

Reformutrymmet eller behovet av budget- År 2002–2011 motsvarade det finansiella förstärkningar bedöms utifrån hur det sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt prognostiserade sparandet förhåller sig till över- 0,7 procent av BNP (se tabell 4.1). Sparandet låg skottsmålet. Därtill vägs ett antal andra faktorer med andra ord något under målsatt nivå. Under in i bedömningen. Överskottsmålet anger att samma period var det genomsnittliga BNP-gapet 76 det finansiella sparandet i den offentliga sektorn dock -0,9 procent av potentiell BNP. Justeras ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt det tioåriga genomsnittet med den av regeringen över en konjunkturcykel. Eftersom det inte är använda elasticiteten för det offentliga sparandet möjligt att direkt eller entydigt bestämma hur med avseende på BNP-gapet (0,55) och det det faktiska finansiella sparandet förhåller sig till genomsnittliga BNP-gapet under perioden, överskottsmålet följs målet upp med hjälp av hamnar det bakåtblickande tioårssnittet på olika indikatorer. 1,2 procent av BNP. Detta utfall visar att det Överskottsmålet följs upp utifrån en analys av finansiella sparandet i genomsnitt har varit i linje det genomsnittliga sparandet under de senaste med överskottsmålet under den ovannämnda tio åren. Syftet är att upptäcka eventuella perioden när hänsyn tas till konjunkturläget. systematiska fel i den tidigare finanspolitiken Den bakåtblickande analysen visar således inte som kan påverka måluppfyllelsen framöver. att det förekommit några systematiska fel i Därutöver görs en framåtblickande analys för att bedömningen av finanspolitikens inriktning som fastställa storleken på ett reformutrymme eller kan förväntas påverka måluppfyllelsen framöver.

76 Se budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4) och skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) för en mer utförlig beskrivning av hur uppföljningen av överskottsmålet går till och hur storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov bestäms.

PROP. 2012/13:1

4.2.2 Framåtblickande analys av det strukturella sparandet bedöms vara 1 procent måluppfyllelsen av BNP lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Även för de efterföljande åren är Sjuårsindikatorn det strukturella sparandet drygt 1 procent av BNP lägre jämfört med prognosen i vårpro- Sjuårsindikatorn uppgår till 0,0 procent av BNP positionen, varav ca 0,5 procentenhet förklaras 2012 och till 0,5 procent av BNP 2013. Den av nya reformer som föreslås i denna konjunkturjusterade sjuårsindikatorn pekar proposition. emellertid på att sparandet ligger strax över överskottsmålet. Om vikt tillmäts både den ojusterade och den konjunkturjusterade 4.2.3 Bedömning av reformutrymmet sjuårsindikatorn förefaller det finansiella sparandet ligga något under överskottsmålet. Bedömning av reformutrymmet utifrån

indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet med hänsyn tagen till osäkerheten i Det strukturella sparandet bedömningen och riskbilden

Det strukturella sparandet bedöms uppgå till Sammantaget visar indikatorerna som används 0,2 respektive 0,3 procent av BNP 2012 och för att följa upp överskottsmålet på ett finansiellt 2013 och stiger sedan successivt under prognos- sparande som ligger något under målet perioden till 2,5 procent av BNP 2016. Det 2012–2014. Eftersom bedömningen bygger på en strukturella sparandet har då minskat gradvis oförändrad politik stärks sparandet gradvis åren under krisåren från 2,8 procent av BNP 2008 därefter så att det överstiger överskottsmålet (redovisas inte i tabell 4.1) till som lägst mot slutet av perioden. 0,2 procent av BNP 2012, vilket bidragit till att En genomgång av precisionen i prognoser för hålla uppe efterfrågan i ekonomin. Denna det finansiella sparandet innevarande år gjorda indikator pekar på ett sparande som ligger under 1998–2010 visar att osäkerheten är så stor som målet i år och nästa år, för att sedan öka under +/- 2 procent av BNP. Även bedömningen av åren därefter (vid en oförändrad politik). det strukturella sparandet är mycket osäker. Uppföljningar visar att det inte är ovanligt att Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt bedömningen av det strukturella sparandet för

indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

ett utfallsår (dvs. då det finansiella sparandet är Procent av BNP respektive potentiell BNP känt) ändras med mer än en procent av BNP 2011 2012 2013 2014 2015 2016 från en bedömning till en annan. Den genom-

Finansiellt sparande 0,1 -0,3 -0,6 0,3 1,7 2,5

snittliga skillnaden mellan den lägsta respektive Bakåtblickande högsta bedömningen av det strukturella tioårssnitt 0,7 sparandet ett utfallsår uppgick 2000–2010 till 1 Konjunkturjusterat 1,2 2 procent av BNP. Om bedömningen revideras på detta sätt kan storleken på ett reform- Sjuårsindikatorn 0,0 0,0 0,5 utrymme ändras kraftigt eller t.o.m. ändras till 1 Konjunkturjusterat 1,1 1,1 1,1 Strukturellt sparande 0,6 0,2 0,3 0,6 1,8 2,5 ett besparingsbehov. BNP-gap -0,9 -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0 I 2012 års ekonomiska vårproposition Sjuårssnitt -1,9 -2,0 -1,0 bedömdes risken för en mer negativ ekonomisk Bakåtblickande utveckling vara betydande. Möjligheten att den tioårssnitt -0,9 -1,0 -1,0 -0,9 -0,9 -1,0 internationella utvecklingen skulle bli påtagligt sämre än förväntat gjorde det då angeläget att 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt med ett sjuårssnitt för det upprätthålla relativt stora säkerhetsmarginaler i strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för finanspolitiken. Nedåt riskerna dominerar fortextraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. farande och det är därför alltjämt viktigt att ha tillräckliga säkerhetsmarginaler. År 2012 är prognosen för det finansiella sparandet oförändrad jämfört med bedömningen i 2012 års ekonomiska vårproposition, medan

PROP. 2012/13:1

Bedömning av reformutrymmet med hänsyn långsiktiga hållbarhet kommer att göras i 2013 tagen till konjunkturläget års ekonomiska vårproposition.

Efter en snabb ökning av resursutnyttjandet mätt med BNP-gapet 2010 och 2011 förväntas Samlad bedömning av reformutrymmet 2013 resursutnyttjandet åter minska 2012 och 2013 (se tabell 4.1). En lång period med svagt resurs- I början av denna mandatperiod aviserade utnyttjande och hög arbetslöshet talar för att det regeringen en rad reformambitioner (se prop. är viktigt att motverka att arbetslösheten blir 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan bestående. Det strukturella sparandet har gradvis m.m. avsnitt 1.7.4). Dessa villkorades av att det sjunkit under de senaste årens konjunktur- kunde säkerställas att överskottsmålet skulle nås, avmattning, vilket visar att finanspolitiken haft att utgiftstaket skulle klaras och att det skulle en expansiv inverkan på efterfrågan i ekonomin. uppstå ett varaktigt reformutrymme. Den Sparandet bedöms i dagsläget ligga något under försämrade ekonomiska globala utvecklingen, överskottsmålets nivå. Regeringen bedömer att och den mer negativa riskbild som följt i detta är motiverat från ett stabiliseringspolitiskt kölvattnet av den europeiska skuldkrisen, har perspektiv. En kraftigare förstärkning av det gjort att regeringen valt att prioritera åtgärder strukturella sparandet 2013 skulle riskera att för att undvika att arbetslösheten biter sig fast. fördjupa lågkonjunkturen och bromsa åter- Samtidigt har säkerhetsmarginaler utöver hämtningen 2014. överskottsmålet i de offentliga finanserna upprätthållits. Motivet för denna strategi har varit att det vid en påtagligt sämre Bedömning av reformutrymmet med hänsyn konjunkturutveckling än i huvudscenariot måste tagen till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet finnas utrymme att vidta kraftfulla åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att utvecklingen utan att underskotten blir alltför säkerställa att finanspolitiken är hållbar i ett stora och därmed en källa till oro och minskat längre tidsperspektiv. Frågan är om det är förtroende för svensk ekonomi. Denna strategi möjligt att upprätthålla de offentliga välfärds- har också bidragit till att ge större utrymme för systemen med befintliga finansieringslösningar att kunna hantera en betydligt besvärligare på lång sikt, utan att den offentliga skulden situation på de finansiella marknaderna. Strategin utvecklas på ett ohållbart sätt. Bedömningar av har också säkerställt att det finansiella sparandet finanspolitikens långsiktiga hållbarhet görs fort- kan återgå till överskott när konjunkturläget löpande av regeringen och publiceras normalt i normaliseras och att utgiftstaket och de den ekonomiska vårpropositionen. Samma slags offentliga finanserna inte äventyras. Vidare har bedömningar görs även av EU-kommissionen, strategin medfört att riskpremierna på svenska Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. statspapper varit på historiskt låga nivåer, vilket i Långsiktiga framskrivningar av de offentliga sig har bidragit till en gynnsam offentligfinanserna är dock förknippade med betydande finansiell situation. osäkerhet. Det är därför viktigt att bedömningen I den inhemska debatten har det framförts att av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår regeringen borde ha fört en än mer expansiv från flera möjliga utvecklingsförlopp och att en finanspolitik under krisen, framför allt under samlad värdering görs av dessa. 2011 och 2012. Även på internationell nivå har I 2012 års ekonomiska vårproposition åsikten framförts att länder med relativt sett bedömde regeringen att finanspolitiken var goda offentliga finanser och med stora överskott långsiktigt hållbar, en bedömning som delades av i utrikeshandeln, som exempelvis Sverige och övriga prognosmakare. Bedömningen av BNP:s Tyskland, borde föra en mer expansiv finanslångsiktiga tillväxttakt och nivå har endast politik som kan bidra till att lyfta den samlade ändrats marginellt jämfört med den bedömning efterfrågan i Europa. som gjordes i vårpropositionen. Finanspolitiken Regeringen har vid flera tillfällen framhållit att bedöms alltjämt vara hållbar efter att de reformer det varit en svår avvägning vilken vikt som i detta som föreslås och aviseras i denna proposition besvärliga globala läge ska läggas vid behovet av beaktas. En ny bedömning av finanspolitikens att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de

PROP. 2012/13:1

offentliga finanserna som ger utrymme att utveckling än den som nu förutses. Det finns i hantera en eventuell fördjupad och mer långvarig detta avseende därmed säkerhetsmarginaler och kris, och vilken vikt som ska läggas vid tillfälliga utrymme att låta finanspolitiken ackommodera stimulanser. Med hänvisning till den osäkra en sådan mer negativ utveckling utan att situationen i omvärlden har bedömningen varit förtroendet för de offentliga finanserna hotas. att det har varit överordnat att upprätthålla goda Det finns i nuläget inget behov av breda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för temporära efterfrågestimulerande åtgärder. Den att värna förtroendet och säkra utrymme att motståndskraft som svensk ekonomi under en hantera en fördjupad och långvarig kris. Detta är period har visat mot den globala konjunktursärskilt betydelsefullt för en liten öppen nedgången, och det starka förtroende som ekonomi som den svenska, med konjunktur- svensk ekonomi och Sveriges offentliga finanser känsliga offentliga finanser och med en stor åtnjuter, gör att regeringen nu bedömer att det i finanssektor i förhållande till BNP. Regeringen stället finns utrymme att vidta ytterligare bedömer att det har varit motiverat att under en strukturellt angelägna åtgärder – åtgärder som viss period ha större säkerhetsmarginaler och bidrar till att investera Sverige ännu starkare och buffertar i finanspolitiken än de som under mer som samtidigt stöder konjunkturåternormala omständigheter redan ges av över- hämtningen. Sammantaget bedöms ett reformskottsmålet. Regeringen bedömer alltjämt att utrymme för 2013 på ca 23 miljarder kronor vara om finansmarknaderna, hushållen och företagen väl avvägt. Ett paket av den storleksordningen tappar förtroende för de offentliga finanserna och med den ovan nämnda inriktningen bidrar och Sveriges förmåga att hantera krisen har det till att stärka svensk ekonomi på lång sikt och till långt större negativa konsekvenser för ut- att stödja konjunkturåterhämtningen. Detta vecklingen av svensk ekonomi och arbets- samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler marknad jämfört med de positiva effekterna av upprätthålls framöver för att kunna hantera en större stimulanser på kort sikt. Därtill har mer besvärlig ekonomisk utveckling än den som regeringen vidtagit relativt stora åtgärder för att antas i huvudscenariot. möta krisen. Exempelvis var Sverige enligt OECD ett av de länder som förde den mest expansiva finanspolitiken i inledningen av

krisen. 4.3 Finanspolitikens effekter på

77

En ansvarsfull finanspolitik och tidigare efterfrågan

genomförda strukturreformer har bidragit till att svensk ekonomi visat en förvånansvärd stor Förändringen i det faktiska finansiella sparandet motståndskraft mot den negativa globala är ett grovt mått på den offentliga sektorns ekonomiska utvecklingen. Då andra länder effekter på efterfrågan. Förändringen kan delas tvingats sanera sina offentliga finanser har in i tre bakomliggande faktorer: automatiska Sverige kunnat vidta åtgärder som motverkat att stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och arbetslösheten biter sig fast, stärkt välfärden, övriga saldopåverkande faktorer. förbättrat den ekonomiska situationen för Vid en konjunkturnedgång ökar vanligen särskilt utsatta grupper och bidragit till en bättre skatteinkomsterna långsammare än normalt, fungerande ekonomi. medan utgifterna för exempelvis arbetslöshets- Nedåtriskerna dominerar fortfarande och det ersättningen ökar. Detta innebär att de offentliga finns därför alltjämt behov av säkerhets- finanserna försvagas, samtidigt som efterfrågan i marginaler i finanspolitiken. Den låga offentliga ekonomin hålls uppe. Det omvända gäller vid en skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på konjunkturförstärkning. På detta sätt bidrar statspapper och ett relativt stort fallutrymme finanspolitiken genom de automatiska stabilisaned till Stabilitets- och tillväxtpaktens under- torerna till att dämpa konjunktursvängningarna, skottsgräns gör att det finansiella sparandet kan utan att några särskilda beslut behöver fattas. tillåtas sjunka ytterligare vid en betydligt svagare Med diskretionär finanspolitik avses den direkta effekt som nya finanspolitiska åtgärder har på det finansiella sparandet. Förslaget i denna proposition att höja anslaget för infrastruktur-

77 Se OECD (2009), Economic Outlook, juni 2009.

PROP. 2012/13:1

investeringar är ett exempel på en åtgärd som strukturella sparandet i stället ökar eller minskar direkt påverkar det finansiella sparandet. indikerar det att finanspolitiken har en De offentliga finanserna påverkas också av en åtstramande respektive expansiv effekt på rad andra faktorer än de automatiska stabilisa- resursutnyttjandet. torerna och den diskretionära finanspolitiken i Det bör understrykas att förändringen av det statens budget. Som exempel på sådana faktorer strukturella sparandet inte ger någon exakt bild kan nämnas variationer i de offentliga kapital- av finanspolitikens effekter på den samlade efterinkomsterna och ränteutgifterna till följd av för- frågan. Effekten beror inte bara på storleken på ändringar av den offentliga sektorns tillgångar det strukturella sparandets förändring, utan och skulder och ett ändrat ränteläge, kommunala också på exempelvis konsumtionsbenägenheten beslut som påverkar denna sektors finanser samt hos de hushåll eller kommuner vars inkomster övriga faktorer som BNP-tillväxtens samman- stärks av den expansiva finanspolitiska åtgärden sättning, förändringar i transfereringsutgifterna och på importinnehållet i den ökade på grund av ändringar av demografin och konsumtionen. Förändringen i det strukturella beteenden m.m. sparandet ska därför endast ses som en indikator på finanspolitikens effekt på efterfrågan.

Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan

År 2012 förväntas resursutnyttjandet minska och det negativa BNP-gapet öka med mot- Årlig förändring, procent av BNP svarande 0,5 procent av potentiell BNP (se den 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring finansiellt -0,5 -0,3 1,0 1,4 0,8 sista raden i tabell 4.2). En sådan avmattning

sparande

försvagar normalt de offentliga finanserna med motsvarande ca 0,3 procent av BNP (se rad två i varav Automatiska stabilisatorer -0,3 -0,1 0,7 0,2 0,1 tabell 4.2). Detta är effekten av de automatiska Engångseffekter 0,3 -0,3 0,0 0,0 0,0 stabilisatorerna. Skillnaden mellan det finansiella Extraordinära sparandets förändring och nettoeffekten av automatiska stabilisatorer, engångseffekter och kapitalvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring strukturellt -0,5 0,1 0,3 1,2 0,7 extraordinära kapitalvinster utgör förändringen

sparande

av det strukturella sparandet. Förändringen av varav det strukturella sparandet har en expansiv effekt 2012, då det försvagas med 0,5 procent av BNP, 1 Diskretionär finanspolitik -0,1 -0,5 0,0 0,2 0,0 Kapitalkostnader, netto -0,1 0,1 -0,1 0,2 0,1 och en svagt åtstramande effekt 2013, då det Kommunsektorns finanser 0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 stärks med 0,1 procent av BNP. I praktiken är Övrigt -0,5 0,6 0,3 0,8 0,6 förändringen i det strukturella sparandet 2013 så BNP-gap, liten att finanspolitiken kan sägas vara neutral, förändring i procentenheter -0,5 -0,2 1,2 0,3 0,1 mätt på detta sätt. Den diskretionära finanspolitiken i statens budget (rad 6 i tabell 4.2) 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2012–2016 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 10.2) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. lämnar ett svagt expansivt bidrag till det strukturella sparandets förändring 2012 och ett Förändringen i det strukturella sparandet brukar starkare expansivt bidrag 2013, medan posten användas som en indikator på finanspolitikens övrigt (rad 9 i tabell 4.2) är expansiv 2012 och inriktning. Denna indikator omfattar, som fram- åtstramande 2013. Den sistnämnda postens går av tabell 4.2, inte bara diskretionär finans- bidrag beror delvis på att de offentliga politik i statens budget utan även ett flertal andra inkomsterna har en starkare koppling till tillsaldopåverkande faktorer. Det kan gälla föränd- växten än de offentliga utgifterna. Sammantaget ringar i kommunsektorns sparande, t.ex. på bidrar försvagningen av det offentliga finansiella grund av en ändrad kommunal utdebitering, och sparandet 2012 och 2013 till att hålla uppe eftereffekter på det offentliga sparandet av frågan i ekonomin dessa år. strukturella förändringar i ekonomin. Om förändringen i det strukturella sparandet är noll indikerar detta att finanspolitiken, bortsett från effekten av de automatiska stabilisatorerna, har en neutral effekt på resursutnyttjandet i ekonomin. Om det

PROP. 2012/13:1

Tabell 4.3 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2003 – 2015

Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2003–2011, prognos 2012–2015. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ursprunglig årlig nominell förändring av

1

utgiftstaket 30 33 38 37 42 33 32 30 30 20 10 10 20

Ursprungligt beslutade utgiftstak 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123

2

Teknisk justering -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 2 2

3

Reell justering -11

Slutligt fastställda utgiftstak 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 105 1 125

Takbegränsade utgifter 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 026 1 066 1 078 1 092

Budgeteringsmarginal 3 2 6 12 28 14 24 38 74 58 29 27 33

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 5,7 2,7 2,5 3,0

Anm.: För år 1997–2002, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till följd av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

4.4 Uppföljning av utgiftstaket för utvecklingen 2012–2015. För 2012 beräknas

78

staten budgeteringsmarginalen bli 58 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalen minskar till Utgiftstaket omfattar utgifterna under utgifts- 29 respektive 27 miljarder kronor 2013 och 2014 område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- för att därefter öka till 33 miljarder kronor 2015. pensionssystemet vid sidan av statens budget. Budgeteringsmarginalen för 2012 bedöms nu Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår bli något större än enligt den bedömning som inte i de takbegränsade utgifterna eftersom gjordes i 2012 års ekonomiska vårproposition. riksdagen och regeringen endast i begränsad År 2013–2015 beräknas budgeteringsmarginalen omfattning kan påverka dessa utgifter på kort bli mindre, vilket bl.a. beror på högre utgifter för sikt. integration och ohälsa samt på de reformer som De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt regeringen föreslår i denna proposition. förbrukade anslagsmedel, vilket även inbegriper myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit. Utrymmet mellan de takbegränsade utgifterna och utgiftstaket benämns budgeteringsmarginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras i regel de

78 Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek är regeringens

offentliga finanserna. Regeringen bedömer att

bedömning av hur stor marginalen minst behöver vara för att hantera

budgeteringsmarginalen är tillräcklig för att

osäkerheter till följd av främst konjunkturutvecklingen. Enligt riktlinjen

hantera den osäkerhet som finns i utgifts-

bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år (2012), minst 1,5 procent år t+1 (2013) och minst 2 procent år t+2 (2014). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2015) och för t+4 (2016) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna.

PROP. 2012/13:1

4.5 Tekniska justeringar av utgifts- Vissa budgetförändringar som redovisas i taket för staten 2012–2016 denna proposition föranleder tekniska justesamt bedömning av utgiftstaket ringar av utgiftstaket (se tabell 4.4). De tekniska för staten för 2016 justeringarna omfattar redan fastställda nivåer

för utgiftstaket 2012–2015 och regeringens 4.5.1 Tekniska justeringar av utgiftstaket bedömning av utgiftstakets nivå för 2016. Regeringen föreslår i denna proposition att det särskilda grundavdraget för pensionärer höjs Regeringens förslag: För 2013, 2014 och 2015 ytterligare fr.o.m. 2013. Förslagets effekt på den fastställs utgiftstaket för staten inklusive åldersoffentliga sektorns finanser uppskattas till pensionssystemet vid sidan av statens budget till 1,15 miljarder kronor. En stor del av effekten följd av tekniska justeringar till utgörs av ett minskat skatteunderlag för 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor. kommuner och landsting. För att neutralisera effekten på kommunsektorns intäkter föreslår regeringen att 1,10 miljarder kronor fr.o.m. 2013 Skälen för regeringens förslag: Varje beslut tillförs anslaget 1:1 Kommunalekonomisk om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna att taket definieras på ett visst sätt i förhållande bidrag till kommuner. till de takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur Tabell 4.4 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för

staten 2012–2016

dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i Miljarder kronor budgeten. Riksdagen fastställer efter förslag i budgetpropositionen nivån på utgiftstaket för ett 2012 2013 2014 2015 2016 tillkommande år. Från det att nivån fastställts för

Utgiftstak för staten i

1

VÅP12 1 084 1 093 1 103 1 123 1 153

ett tillkommande år, fram till dess att det specifika året har passerats, ska utgiftstakets begrän- Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt sande effekt på de statliga utgifterna för det året särskilt grundavdrag till vara densamma. Under en så lång period sker pensionärer 1,10 1,10 1,10 1,10 emellertid normalt budgetmässiga förändringar Reglering kommunalav olika slag som förändrar de takbegränsade ekonomisk utjämning t.f.a. förändrad fastighetsavgift 0,55 0,55 0,55 0,55 utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSSförändringar genomföras som påverkar det kostnader 0,06 0,20 0,20 0,20 0,20 offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl Reglerad kommunalinte påverkar de takbegränsade utgifterna. För ekonomisk utjämning t.f.a. att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga höjt utjämningsbelopp finansiella begränsningen, och vara förenligt med Sverige-Danmark 0,13 0,13 0,13 0,13 överskottsmålet under hela perioden, måste Summa tekniska justeringar 0,06 1,99 1,99 1,99 1,99 beslutade taknivåer justeras så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Detta

Summa tekniska

justeringar (avrundat) 0 2 2 2 2 sker genom s.k. tekniska justeringar. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket

Förslag till utgiftstak för

2

staten 1 084 1 095 1 105 1 125 1 155

ska utgöra en lika stram begränsning för de 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i 2012 års ekonomiska offentliga utgifterna efter justeringen som före vårproposition. de förändringar som föranleder justeringen. För 2 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i denna proposition. att föranleda en teknisk justering ska en föränd- Källa: Egna beräkningar. ring inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det En effekt av de förändringar av fastighetsavgiften offentliga finansiella sparandet som på de som föreslås i denna proposition är att kommutakbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket nernas skatteintäkter beräknas minska med infördes 1997 har beslutade nivåer på taket juste- 0,55 miljarder kronor fr.o.m. 2013. För att rats tekniskt vid flera tillfällen. neutralisera förslagets effekter på kommunernas inkomster föreslår regeringen att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under

PROP. 2012/13:1

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till 4.5.2 Bedömning av utgiftstaket för kommuner ökas med motsvarande belopp. staten 2016 Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för Budgetlagen (2011:203) föreskriver att regestöd och service till vissa funktionshindrade ringen i budgetpropositionen ska lämna förslag (LSS) bedöms bli 0,06 miljarder kronor högre till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I 2012 och preliminärt 0,20 miljarder kronor 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. högre fr.o.m. 2013 än enligt beräkningen i 2009/10:100) förlängdes tidsperspektivet med budgetpropositionen för 2012. Detta föranleder ett år och regeringen redovisade en bedömning en ökning av anslaget 1:2 Statligt utjämnings- av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året bidrag för LSS-kostnader under utgiftsområde 25 för att tydliggöra strategin för återgång till över- Allmänna bidrag till kommuner som dock skott i de offentliga finanserna. Samtidigt motsvaras av högre avgifter från kommunerna konstaterade regeringen att osäkerheten var stor till staten. Förändringen motiverar en höjning av avseende den framtida konjunkturutvecklingen utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar och den långsiktigt hållbara tillväxttakten samt har gjorts tidigare i samband med att att det fanns stora risker för bakslag. Regeringen omslutningen i utjämningssystemet förändrats. framhöll vidare att det förlängda tidsperspektivet Utjämningsordningen för pendlare mellan också kunde bidra till ökad osäkerhet. Utgifts- Sverige och Danmark reglerar hur mycket taket sätts i nominella termer och ändras inte. skattemedel som ska betalas tillbaka till det land Därmed kommer dess förhållande till andra där pendlaren bor som kompensation för att makroekonomiska storheter, såsom BNP, att pendlaren utnyttjar skattefinansierad offentlig förändras om bedömningen av ekonomin i service i det landet. Hittills är de samlade skatte- övrigt förändras. Regeringen har sedan dess betalningarna från personer som bor i Sverige hållit fast vid det fyraåriga perspektivet. och beskattas i Danmark större än den motsatta En ansvarsfull finanspolitik och tidigare betalningsströmmen. Svenska staten får därmed genomförda strukturreformer har bidragit till att ersättning från Danmark som förs till en svensk ekonomi visat en förvånansvärt stor inkomsttitel och anslaget 1:1 Kommunal- motståndskraft mot den negativa globala ekonoekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 miska utvecklingen. Det gäller inte minst de Allmänna bidrag till kommuner ökas med offentliga finanserna. motsvarande belopp. Ersättningen fastställs i Riskbilden är dock fortsatt betydande och det efterhand och baseras på uppgifter från den finns alltjämt behov av säkerhetsmarginaler i senast fastställda årliga inkomstbeskattningen, i finanspolitiken. Vid en påtagligt sämre konjunknuläget inkomstår 2010. Det året var ersätt- turutveckling än i huvudscenariot måste det finningen från Danmark 0,13 miljarder kronor nas utrymme att vidta kraftfulla åtgärder på högre än den var 2009. Beloppet motsvarar en budgetens utgiftssida för att stötta sysselsättfordran avseende kommunala skatteintäkter, vil- ningen och den ekonomiska utvecklingen. ket innebär att förändringen är neutral för de Regeringen redovisar en bedömning av utgiftoffentliga finanserna och därför motiverar en stakets nivå för 2016 i denna budgetproposition. teknisk justering av utgiftstaket. I enlighet med budgetlagen avser regeringen att I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tek- föreslå utgiftstak för 2016 i budgetpropositionen niska justeringarna till hela miljarder kronor. för 2014. I tabell 4.5 redovisas regeringens be- Sammantaget motiverar de ovan nämnda föränd- dömning av utgiftstakets nivå för 2016. ringarna att de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2013–2015 och den i 2012 års ekonomiska vårproposition bedömda nivån för Regeringens bedömning: För 2016 bör utgiftsta- 2016 bör höjas med 2 miljarder kronor. ket för staten, inklusive ålderspensionssystemet Regeringen föreslår mot denna bakgrund att vid sidan av statens budget, uppgå till utgiftstaket för 2013–2015 fastställs till 1 155 miljarder kronor. 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen

PROP. 2012/13:1

som i termer av totala utgifter begränsar budget- Regeringen bedömde i 2012 års ekonomiska processen från det att taket fastställs flera år vårproposition att utgiftstaket för 2016 borde innan budgetåret till dess att budgetåret är slut. öka med 30 miljarder kronor i förhållande till Genom utgiftstaket ges riksdag och regering 2015. Regeringen anser för närvarande att denna förbättrade möjligheter till kontroll och styrning bedömning är rimlig. över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Användningen av utgiftstaket tydliggör behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden och Relationen till överskottsmålet förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstaket bör fastställas så att det ger stöd åt Det är obligatoriskt för regeringen att överskottsmålet. Det innebär att utgiftstaket bör använda utgiftstak. Vilken nivå på utgiftstaket begränsa den möjliga utgiftsnivån så att som regeringen ska föreslå är däremot inte överskottsmålet uppnås utan att skatterna reglerat. Utgiftstakets nivå är ett uttryck för behöver förändras mer än vad som bedöms vara regeringens syn på hur det offentliga åtagandet lämpligt. mätt i utgiftstermer ska utvecklas. Att bestämma I tabell 4.5 redovisas den bedömda utveckutgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika lingen av de takbegränsade utgifterna och det politiska majoriteter kommer att ha olika motiv offentliga sparandet. De offentliga finanserna till nivån på de offentliga utgifterna. Det går förstärks successivt fram t.o.m. 2016, då både det därför inte att reducera ett beslut om nivå på finansiella och det strukturella sparandet uppgår utgiftstaket till en beräkning enligt en i förväg till 2,5 procent av BNP. bestämd formel. Regeringen bedömer att nivån på utgiftstaket Det är emellertid viktigt att regeringen, i sam- för 2016 ger ett stabilt stöd åt överskottsmålet. band med att utgiftstakets nivå för ett nytt år ska Budgeteringsmarginalen, dvs. det maximala bestämmas, beskriver hur taket förhåller sig till utrymmet för tillkommande takbegränsade andra makroekonomiska storheter och tydligt utgifter, uppgår då till 0,8 procent av BNP. 79 motiverar vilka avväganden som lett fram till den Om budgeteringsmarginalen delvis tas i föreslagna nivån. Lämpliga bestämningsfaktorer anspråk för utgiftsökningar till följd av makroär utgiftstakets relation till överskottsmålet, ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett utvecklingen av de totala offentliga utgifterna i problem i förhållande till överskottsmålet. Det förhållande till BNP, budgeteringsmarginalens beror på att överskottsmålet är formulerat på ett storlek och utvecklingen av utgiftstaket i fasta sätt som tillåter att utgiftsökningar som följer av priser. de automatiska stabilisatorerna, främst utgifter Så långt fram i tiden som 2016 är bedömning- för arbetslöshetsersättningen, normalt bör arna av den ekonomiska utvecklingen mycket kunna försvaga den offentliga sektorns finansosäkra. Det är därför viktigt att ett osäkert iella sparande vid en försvagning av konjunkframtida reformutrymme inte intecknas på turen. förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. När det gäller utgiftstaket anger regeringen emellertid en fast övre gräns för utgiftsnivån minst tre år framåt. De makroekonomiska förutsättningarna och bedömningen av de offentliga finanserna kommer att förändras fram till 2016. Eftersom utgiftstaket anges i nominella termer förändras dess relation till andra makroekonomiska storheter när bedömningen av den ekonomiska utvecklingen föränd- 79 Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt ras jämfört med det tillfälle när nivån på utgiftsregeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal taket bedömdes. Risken för en väsentligt motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna finnas kvar annorlunda utveckling av de offentliga finans- under budgetåret för att hantera osäkerhet i utgiftsbedömningarna. År erna bör därför vägas in i bedömningen av 2016 motsvarar det 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av BNP. lämplig nivå på utgiftstaket. Budgeteringsmarginalen exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår 2016 till 0,6 procent av BNP, vilket kan jämföras med den totala budgeteringsmarginalen som uppgår till 0,8 procent av BNP (se tabell 4.5).

PROP. 2012/13:1

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2012–2016 sparandet, eftersom den offentliga sektorns

inkomster och utgifter på några års sikt tenderar Miljarder kronor om inget annat anges

att påverkas i ungefär samma utsträckning av 2012 2013 2014 2015 2016

Av riksdagen beslutade sådana förändringar. Strukturella förändringar av

1 utgiftstak 1 084 1 093 1 103 1 123 1 153 de takbegränsade utgifternas reala nivå påverkar

Regeringens förslag till dock indikatorerna för överskottsmålet.

utgiftstak 1 084 1 095 1 105 1 125 1 155 2

Årlig förändring av utgiftstaket vid

Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i

ursprungligt förslag 20 10 10 20 30

förhållande till BNP

Utgiftstak, procent av BNP 30,1 29,3 28,1 27,2 26,7 Efter att utgiftstakets nivå under större delen av Utgiftstak, procent av potentiell BNP 29,7 28,8 27,9 27,2 26,8 2000-talet motsvarat ungefär 31 procent av

3 BNP, ökade kvoten i samband med den svaga Utgiftstak, fasta priser 1 069 1 065 1 058 1 058 1 065 konjunkturutvecklingen 2009 då nominell BNP Takbegränsade utgifter 1 026 1 066 1 078 1 092 1 119 föll. Utgiftstakets nivå som andel av BNP

Takbegränsade utgifter, bedöms därefter minska 2010–2016. I förprocent av BNP 28,5 28,6 27,4 26,4 25,9 hållande till potentiell BNP utvecklades utgifts- Takbegränsade utgifter, 3 takets nivå naturligt nog jämnare under krisåret fasta priser 1 011 1 037 1 033 1 027 1 032 2009, men minskar på ungefär samma sätt i Budgeteringsmarginal 58 29 27 33 36 förhållande till faktisk BNP efter 2011. Även de

Budgeteringsmarginal, totala offentliga utgifterna i procent av BNP procent av takbegränsade utgifter 5,7 2,7 2,5 3,0 3,2 bedöms bli lägre 2016 än 2010.

Budgeteringsmarginal, procent av BNP 1,6 0,8 0,7 0,8 0,8 Diagram 4.1 Utgiftstak 1997–2016

36 Finansiellt sparande offentlig sektor, procent 35 procent av potentiell BNP av BNP -0,3 -0,6 0,3 1,7 2,5 procent av BNP 34 Strukturellt sparande 33 offentlig sektor, procent av BNP 0,2 0,3 0,6 1,8 2,5 32

31 Offentliga sektorns utgifter, procent av 30 BNP 49,8 49,5 48,1 46,9 46,1 29 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i 2012 års ekonomiska vårproposition. 28 2 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i denna 27 proposition. 3 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det 26 gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut- Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, korrigerats för skillnader i tekniska justeringar. utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag). Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

budgeteringsmarginalens storlek

De takbegränsade utgifterna är också i hög grad Regeringens bedömning av nivån på utgiftstaket beroende av pris- och löneutvecklingen i för 2016 innebär att taket ökar med 30 miljarder ekonomin som helhet. Förändringar av de takkronor jämfört med 2015. Det är ungefär lika begränsade utgifterna till följd av oväntat höga mycket som den genomsnittliga årliga ökningen priser och löner kan normalt tillåtas absorberas vid fastställandet av nivån på utgiftstaket sedan av budgeteringsmarginalen, utan att detta leder taket infördes 1997. Den genomsnittliga årliga till en konflikt med överskottsmålet. Det beror ökningen i löpande priser 1998–2015 uppgår till på att generella förändringar av pris- och löne-

nivån normalt har små effekter på det finansiella

PROP. 2012/13:1

2,8 procent, medan motsvarande ökning mellan ungefär lika stora 2016 som 2013 (se tabell 4.5). 2015 och 2016 uppgår till 2,7 procent. Det betyder att statens och pensionssystemets Den bedömda nivån på utgiftstaket medför att samlade storlek volymmässigt är ungefär budgeteringsmarginalen för 2016 uppgår till oförändrad från 2013. Statens utgifter i fasta 36 miljarder kronor. I budgeten för 2016 bör priser faller något under perioden, vilket bl.a. budgeteringsmarginalen för 2016 av osäkerhets- beror på fallande volymer på arbetsmarknadsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de tak- området, medan pensionssystemets utgifter i begränsade utgifterna eller ca 17 miljarder fasta priser ökar bl.a. eftersom antalet kronor, i enlighet med regeringens riktlinje för pensionärer stiger. marginalen storlek. Givet den aktuella Även utgiftstaket är lika högt 2016 som 2013 bedömningen av de takbegränsade utgifterna uttryckt i fasta priser. Nivån på utgiftstaket ökar följer således att det maximala utrymmet för nya med andra ord i ungefär samma takt som utgifter under utgiftstaket fram t.o.m. budget- priserna i ekonomin under dessa år. propositionen för 2016 uppgår till ca 20 miljarder kronor. Även om utgiftstaket inte är ett utgiftsmål

kan utrymmet under utgiftstaket successivt 4.6 Uppföljning av god ekonomisk komma att tas i anspråk. Utgiftsnivån för 2016 hushållning och det kommunala kan av olika anledningar bli högre än enligt den balanskravet

aktuella bedömningen, t.ex. till följd av makroekonomiska förändringar (så som högre Överskottsmålet för de offentliga finanserna inflation), större volymer i transfererings- inkluderar även det finansiella sparandet i systemen eller beslut om reformer. kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands- Budgeteringsmarginalen kan användas för ting. Det finns dock inget uttalat mål för framtida utgiftsreformer under förutsättning att kommunsektorns finansiella sparande. dessa är förenliga med överskottsmålet och Den offentliga sektorns överskottsmål är bedömningen av reformutrymmet och att det uttryckt i termer av finansiellt sparande som det finns en tillräckligt stor marginal som buffert om definieras i nationalräkenskaperna. För utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen kommuner och landsting är det ekonomiska skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat. resultatet, och inte det finansiella sparandet, Regeringen bedömer att överskotten i de avgörande för huruvida de uppfyller kommunaloffentliga finanserna växer fram till 2016. Om lagens (1991:900) balanskrav. 80 det under de kommande åren successivt bedöms Det finns redovisningsmässiga skillnader uppstå ett reformutrymme är det rimligt att en mellan den kommunala redovisningen och del av detta utrymme kan utnyttjas för reformer nationalräkenskaperna som kan uppgå till flera på utgiftssidan. Hur stort det potentiella miljarder kronor enskilda år (se diagram 4.2). utrymmet för reformer på utgiftssidan slutligen Skillnaderna beror på att den kommunala blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budgetpropositionen för 2016 tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den makroekonomiska utvecklingen. I förhållande 80 Enligt detta krav ska samtliga kommuner och landsting upprätta en till bedömningen av överskottet i de offentliga budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. I undantagsfall, om finanserna 2016 är budgeteringsmarginalen för synnerliga skäl föreligger, får avvikelser göras från balanskravet. Ett negativt resultat i bokslutet ska dock regleras inom tre år, om inte detta år inte större än att utgiftstaket bedöms ge synnerliga skäl föreligger. Detta krav anger den lägsta godtagbara ett stabilt stöd åt överskottsmålet. resultatnivån på kort sikt. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting långsiktigt ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting fastställa de finansiella

Utvecklingen av utgiftstaket och de

mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt takbegränsade utgifterna i fasta priser förekommande mål är ett resultat som motsvarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Kommunernas och landstingens De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta årsredovisning ska innehålla en bedömning av huruvida balanskravet har priser är, i frånvaro av nya beslut om reformer, uppfyllts. Den ska även innehålla en utvärdering av om kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

PROP. 2012/13:1

redovisningen bygger på samma utgångspunkter Landstingen påverkades i större utsträckning än som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. kommunerna av att diskonteringsräntan för investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år pensionskostnader justerades ned. Denna får detta omedelbart genomslag på det finansiella engångseffekt medförde att endast tre av landssparandet, medan resultatet endast påverkas av tingen redovisade ett positivt resultat före extraavskrivningarna. ordinära poster. Resultatet för landstingen uppgick totalt till -2 miljarder kronor 2011. Den Diagram 4.2 Kommunsektorns resultat och finansiella högre diskonteringsräntan beräknas samman-

sparande

taget ha minskat resultatet med ca 6 miljarder Miljarder kronor. Utfall 2000–2011, prognos 2012–2016. kronor för landstingen. 20 Sedan kravet på att fastställa de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hus- 15 hållning infördes i kommunallagen 2005 har andelen kommuner som redovisat ett noll- 10 5 resultat eller överskott varierat mellan 75 och 95 procent. För landstingen har motsvarande andel, med undantag för 2011, varierat mellan 50 0 -5 och 90 procent.

-10 Finansiellt sparande Resultat före e.o. poster -15 Fortsatt stabila resultat 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Prognosen för 2012 är att resultatet förbättras betydligt jämfört med 2011. Detta beror dels på att resultatet 2011 belastades av den redovisade

Resultatutvecklingen i kommunsektorn

effekten av en lägre diskonteringsränta för pensionskostnader, dels på att en tillfällig åter- Kommuner och landsting redovisade tillbetalning av försäkringspremier från AFA sammans 2011 ett resultat som före extra- Försäkring ökar inkomsterna 2012. Resultatet ordinära poster uppgick till 7 miljarder kronor för 2012 bedöms sammantaget vara i nivå med (se diagram 4.2). god ekonomisk hushållning för kommun- Närmare 250 kommuner, eller ca 85 procent sektorn. 81 av kommunerna, redovisade 2011 antingen ett nollresultat eller ett överskott (se diagram 4.3). Diagram 4.4 Resultat före extraordinära poster i kommuner Sammantaget uppgick resultatet i kommunerna och landsting till 9 miljarder kronor före extraordinära poster. Miljarder kronor. Utfall 2000–2010, prognos 2011–2016.

20 20

Diagram 4.3 Andel kommuner och landsting som redovisat

nollresultat eller överskott 2000–2011 15 15 Procent 10 10 100 Landsting Kommuner 5 5 80 0 0 60 -5 -5 Landsting Kommuner Totalt 40 -10 -10 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Anm. Med resultat avses resultat före extraordinära poster. Källa: Statistiska centralbyrån. 81 Ett vanligt förekommande finansiellt mål är att resultatet ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

PROP. 2012/13:1

Den fortsatt svaga konjunkturen, tillsammans beslutsmodell för riksdagens behandling av med den tillfälliga effekten 2012 av åter- budgetpropositionen, användningen av utgiftsbetalningen av premier från AFA Försäkring, tak och utgiftsramar för utgiftsområden samt en bedöms leda till en försvagning av kommun- budgetlag med centrala bestämmelser för statens sektorns resultat 2013. budget. Denna budgetprocess har enligt Då konjunkturläget förbättras 2014–2016 för- regeringens mening fungerat väl. Detta betyder stärks de ekonomiska förutsättningarna för dock inte att nuvarande ordning är helt kommuner och landsting. I enlighet med invändningsfri. Under de 15 år som budgetprognosprincipen om att konsumtionsutgifterna processen tillämpats har den kommit att få en anpassas till inkomsterna (se avsnitt 9), väntas allt fastare form, samtidigt som den har resultatet i kommunsektorn i stort sett vara i utvecklats utan att detta kommit till uttryck i de nivå med god ekonomisk hushållning under hela befintliga regleringarna. Stora delar av processen prognosperioden. är fortfarande oreglerad och vilar på en ordning av praxis och överenskommelser. Under denna tid har också det europeiska perspektivet och EU:s roll i budgetsammanhang förändrats. Vissa

4.7 Vidareutveckling av det delar av det nya europeiska finanspolitiska finanspolitiska ramverket ramverket, som håller på att införlivas inom

ramen för EU-samarbetet, aktualiserar frågan Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på om regleringen av den svenska budgetprocessen. vikten av att det finns tydliga budgetpolitiska Mot denna bakgrund avser regeringen att mål och restriktioner samt en väl utformad initiera en översyn av vissa delar av budgetbudgetprocess för att bevara förtroendet för de processen. Översynen bör bl.a. omfatta en analys offentliga finanserna. Regeringen har, sedan den av i vilken utsträckning dagens praxis för tillträdde 2006, som en del av arbetet med att budgetbehandlingen i riksdagen bör regleras. stärka förtroendet för de offentliga finanserna, Syftet bör i så fall vara att tydliggöra den bedrivit ett kontinuerligt arbete med att för- gällande ordningen. Vidare bör behovet av nya bättra det finanspolitiska ramverket. Arbetet eller ändrade bestämmelser som klargör vissa av med att utveckla ramverket intensifierades i och EU:s krav på medlemsstaternas budgetramverk med att finanskrisen visade på kostnaderna av att övervägas, däribland kraven på ett medelfristigt ha icke-fungerande ramverk. Regeringen har bl.a. budgetperspektiv. lämnat förslag till förändringar av budgetlagen som gjort det obligatoriskt för regeringen att använda utgiftstak och överskottsmål samt Det framgångsrika svenska ramverket möjliggör inrättat ett finanspolitiskt råd för att öka flexibilitet öppenheten och långsiktigheten i finanspolitiken. Regeringen aviserade i 2011 års Det svenska budgetpolitiska ramverket har visat ekonomiska vårproposition att den skulle sig klara krisens prövningar. Till skillnad från i de fortsätta arbetet med att utveckla det flesta andra länder bidrog det svenska ramverket finanspolitiska ramverket även under inne- både till att betydande överskott säkrades i goda varande mandatperiod. I det fortsatta arbetet tider och att stora underskott undveks när krisen avser regeringen att dels initiera en översyn av slog till 2008. Förtroendet för svensk ekonomi budgetprocessen, dels pröva huruvida det är och den svenska staten är mycket starkt. önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med Flera länder i omvärlden bygger nu upp nya utgiftstak. ramverk. Det är särskilt för skuldtyngda länder viktigt med strikta regler som skapar trovärdighet. Samtidigt är det önskvärt att de nya Vunna erfarenheter och nya förutsättningar – skäl regelverken klarar av både uppgångar och nedför en förnyad översyn gångar i konjunkturen som det svenska ramverket har gjort. Internationellt pågår mot denna Den nuvarande budgetordningen tillämpades bakgrund en diskussion om i vilken utsträckning första gången i 1996 års budgetarbete avseende finanspolitiska regler ska innehålla s.k. undanbudgetåret 1997. Den omfattar bl.a. en ram-

PROP. 2012/13:1

tagsklausuler och hur dessa i så fall ska någon förändring av en reell nivå på utgiftstaket 82 konstrueras. som tidigare har föreslagits av samma regering. 84 Eftersom det svenska ramverket har visat sig Överväganden kring möjligheterna att öka fungera väl anser regeringen att det är centralt att flexibiliteten i utgiftstaket kan kopplas till frågan hålla fast vid grundstommarna i ramverket om lämplig storlek på och användning av samtidigt som det nödvändiga arbetet med att budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan vidareutveckla ramverket fortsätter. Detta för att utgiftstaket och de faktiska utgifterna som säkra att ramverket även fortsatt ger stöd för en begränsas av utgiftstaket. Budgeteringsmarhållbar ekonomisk politik för full sysselsättning. ginalen ska enligt nuvarande praxis i första hand Sveriges förhållandevis strikta finanspolitiska fungera som en buffert för att hantera osäkerramverk och sunda offentliga finanser, med en heter i utgiftsutvecklingen, främst till följd av låg och sjunkande statsskuld, har bidragit till ett konjunkturutvecklingen. Därmed kan budgetens stort förtroende för svensk ekonomi och s.k. automatiska stabilisatorer i form av bl.a. inriktningen på den ekonomiska politiken. Detta arbetslöshetsrelaterade utgifter tillåtas variera innebär att Sverige har större frihetsgrader än under utgiftstaket. I syfte att upprätthålla en andra länder att pröva utformningen av ram- sådan buffert använder sig regeringen av en verket med bibehållet förtroende från såväl riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta medborgare som marknad för finanspolitikens storlek, den s.k. säkerhetsmarginalen. Enligt hållbarhet. Denna frihet måste dock givetvis denna riktlinje bör säkerhetsmarginalen uppgå användas ansvarsfullt för att förtroendet ska till 1 procent av de takbegränsade utgifterna bibehållas. innevarande år (t), 1,5 procent år t+1, 2 procent Av stabiliseringspolitiska skäl är överskotts- år t+2 samt 3 procent för år t+3 och för år t+4. målet definierat som ett genomsnitt över en Den flexibilitet som finns i utgiftstaket konjunkturcykel. Vidare anger det finans- grundar sig på att budgeteringsmarginalen kan politiska ramverket att bedömningen av när och användas för att de automatiska stabilisatorerna hur en avvikelse från överskottsmålet ska ska få verka och andra oförutsedda händelser. korrigeras bör göras utifrån såväl stabiliserings-, Därutöver kan budgeteringsmarginalen användas fördelnings- och strukturpolitiska utgångs- till strukturreformer eller stabiliseringspolitiskt punkter. Finansdepartementet har gjort en om- motiverade åtgärder, i den mån som budgetfattande analys av överskottsmålets formulering eringsmarginalen överstiger ovan nämnda säker- 83 och funnit att dess flexibilitet är ändamålsenlig. hetsmarginaler och under förutsättning att Utgiftstaket bedöms dock i vissa avseenden inte åtgärderna är förenliga med överskottsmålet. ha samma flexibilitet som överskottsmålet och Användningen av budgeteringsmarginalen regeringen avser därför att närmare pröva om begränsas således av säkerhetsmarginalen, som även tillämpningen av systemet med utgiftstak enligt nuvarande riktlinjer t.ex. inte bör användas bör göras något mer anpassningsbart, bl.a. ur en till diskretionära stabiliseringspolitiska åtgärder. stabiliseringspolitisk synvinkel. Följande två alternativ kan övervägas om anpassningsbarheten i systemet med utgiftstak bör ökas:

Nuvarande system med utgiftstak

1. Användningen av budgeteringsmarginalen kan göras något mer flexibel, samtidigt som Utgiftstaket fastställs i nominella termer minst ett överskridande av utgiftstaket undviks tre år i förväg. Det finns inga formella hinder för även framöver. riksdagen att besluta om att ändra en tidigare 2. Förändringar av utgiftstakets nivå. Även fastställd nivå på utgiftstaket, men enligt den om den praxis som utvecklats är att utgiftspraxis som utvecklats föreslår en regering inte taket normalt inte ändras, kan det enligt regeringens bedömning finnas anledning att pröva denna praxis.

82 Se bl.a. Fiscal rules in response to the crises – towards the ”nextgeneration” rules, IMF working paper, WP/12/87. 84 Utgiftstaket justeras dock regelbundet av tekniska skäl (se avsnitt 83 Ds 2010:4. 4.5.1).

PROP. 2012/13:1

Under vilka omständigheter kan det finnas skäl bygger på en prognos som sträcker sig lika långt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak? framåt i tiden. Att utgiftstaket sätts på så lång sikt som tre till fyra år kan medföra problem för Nedan diskuteras ett antal olika skäl som finanspolitiken, dels till följd av att det finns en skulle kunna motivera förändringar i till- prognososäkerhet, dels på grund av att det ofta ämpningen av systemet med utgiftstak. råder en osäkerhet kring vilka utmaningar Sedan utgiftstaket infördes har det funnits en politiken ska möta under en så lång tid. När det diskussion om riskerna för att utgiftstaket i vissa gäller prognososäkerheten kan det t.ex. till följd lägen förhindrar en lämplig stabiliseringspolitisk av en oväntad ekonomisk utveckling uppstå inriktning. STEMU-utredningen föreslog situationer då reformutrymmet förändras exempelvis att det skulle finnas en särskild väsentligt jämfört med den bedömning som konjunkturmarginal under utgiftstaket för att gjordes när utgiftstaket fastställdes. Om utmaningarna för politiken förändras, t.ex. till 85 hantera kraftiga konjunkturnedgångar. Finanspolitiska rådet anförde i sin rapport 2009 att följd av nya betydande strukturella problem, kan utgiftstaket inte bör begränsa de offentliga utgiftstaket om det inte finns rum för åtgärder utgifterna om det finns starka konjunkturskäl att möta dessa riskera att leda till en ur för att låta utgifterna öka. Det främsta skälet till finanspolitisk synvinkel inadekvat kombination att regeringen då inte ville genomföra denna av åtgärder. I den nuvarande tillämpningen av förändring var att det inte ansågs behövas med utgiftstaket hanteras detta genom budgeteringshänsyn till den befintliga budgeterings- marginalen som just syftar till att hantera frammarginalen och då den bedömda utvecklingen av tida osäkerhet. Det finns dock skäl att överväga inflationen förväntades hålla nere utgifterna. om budgeteringsmarginalen fungerar väl sett Därutöver ansåg regeringen att rådet under- både till behovet av att klara utgiftstaket vid en skattade den kostnad som är förknippad med att osäker utgiftsutveckling och behovet av att skapa osäkerhet kring utgiftstakets nivå, i kunna anpassa politiken till nya förutsättningar. synnerhet i kristider. I allt väsentligt vidhåller regeringen denna bedömning. Detta får dock inte innebära att stabiliseringspolitiken i lägen Utgiftstaket har en central roll för med stora störningar blir ineffektiv, t.ex. i ett budgetdisciplinen läge där de mest lämpade åtgärderna inte kan genomföras om de inte ryms under utgiftstaket Vid överväganden om behovet av ökad även om det finns utrymme inom ramen för flexibilitet i tillämpningen av systemet med överskottsmålet. utgiftstak måste en förutsättning vara att Liknande överväganden kan göras kring utgiftstakets centrala roll för budgetdisciplin utgiftstakets strikthet om det inträffar allvarliga bevaras. En grundläggande tanke bakom händelser, utom regeringens och riksdagens utgiftstaket är att motverka det latenta utgiftskontroll, som påverkar utgifterna kraftigt. Det tryck som uppstår i den politiska processen av kan exempelvis handla om miljökatastrofer eller att nyttan av en ny reform tenderar att konflikter i vår omvärld med bl.a. stora bedömas som högre än nackdelarna av den migrationsflöden som följd. förhållandevis marginella höjning av skatte- Därtill kan övervägas om det kan vara uttaget som krävs för att finansiera varje motiverat att regeringen, till följd av behov av en enskild reform. Den aggregerade utgiftsnivån väsentligt förändrad inriktning på politiken eller och skatteuttaget riskerar därför i frånvaro av att det uppstår oväntade förändringar av reformett utgiftstak att bli högre än vad som följer av utrymmet, tillfälligt frångår riktlinjen för säkerregeringens kollektiva politiska preferenser hetsmarginalen eller föreslår förändringar av och vad som är långsiktigt önskvärt. nivån på fastställda utgiftstak. Utgiftstaket tillför budgetprocessen de Regeringens förslag till utgiftstak för det nödvändiga egenskaperna för att motverka tredje och ibland fjärde tillkommande året denna typ av oönskade utgiftsökningar, dels i form av ett tydligt uppifrån-och-ned perspektiv där de totala utgifterna beslutas före delarna, dels genom ett tydligt medelfristigt perspektiv som skapar en bindande långsiktighet i budget- 85 SOU 2002:16.

PROP. 2012/13:1

besluten. En förutsättning för att systemet med utgiftstak ska fungera som det är avsett är därför att det inte ändras på ett sätt som försvagar dess stöd för ett godtagbart skattetryck, överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Den praxis som utvecklats om att utgiftstaket inte ändras efter att det fastställts har varit en starkt bidragande orsak till att utgiftstaket hittills har respekterats i så stor utsträckning. En ändring av ett redan fastlagt utgiftstak eller en ökad flexibilitet i användningen av budgeteringsmarginalen måste mot denna bakgrund kunna motiveras utifrån klara principer, bl.a. att förändringarna ska vara förenliga med överskottsmålet. När det gäller att granska regeringens agerande i sådana sammanhang har Finanspolitiska rådet en viktig roll genom dess uppdrag att utvärdera om utgiftstaket och överskottsmålet är förenliga med en långsiktigt hållbar finanspolitik. Regeringen avser att återkomma till frågan om det är önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak i 2013 års ekonomiska vårproposition.

5 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2012/13:1

5 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning Tabell 5.1 Nyckeltalstabell

Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 Årlig procentuell förändring om annat ej anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 • I spåren av eurokrisen har den globala BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0

tillväxten bromsat in. Det kommer att ta tid BNP,

innan en stabil lösning på de statsfinansiella kalenderkorrigerad 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7

problemen i euroområdet kommer på plats. 1 BNP-gap -0,9 -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0

• Svensk ekonomi har visat god motstånds- 2 Sysselsatta 2,1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8

kraft det första halvåret 2012. Fortsatt 3 Arbetade timmar 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8

finansiell oro och en svag internationell Produktivitet i

konjunktur dämpar dock den svenska 3 näringslivet 2,5 2,4 2,2 2,6 1,8 2,1

tillväxten 2012 och 2013. 2 Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2

4 Timlön 2,4 3,2 3,1 3,4 3,5 3,6 • Det dämpade konjunkturläget 2012 och

5 KPI 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6 2013 leder till att arbetsmarknaden

6,7 utvecklas svagt dessa år. Sysselsättningen Reporänta 1,75 1,50 1,50 2,50 3,50 3,50

1 ökar långsamt och arbetslösheten sjunker Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 2 I procent av arbetskraften. något 2013. 3 Kalenderkorrigerad. 4 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. • Det låga resursutnyttjandet, den starka 5 Årsgenomsnitt. 6 Procent, vid årets slut. kronan och enhetsarbetskostnadernas 7 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till 1,25 procent den 5 måttliga utvecklingstakt bidrar till en låg september. Detta har inte beaktats i denna prognos. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna inflation de närmaste åren, vilket leder till beräkningar.

att Riksbanken för en expansiv penning-

politik. I detta avsnitt redovisas prognosen för den

ekonomiska utvecklingen i Sverige och om- • När osäkerheten lagt sig, och den intervärlden fram t.o.m. 2016. Vidare analyseras två 86 nationella konjunkturen tar fart, växer alternativa scenarier för den ekonomiska svensk ekonomi återigen i god takt 2014– utvecklingen framöver. Avslutningsvis redovisas 2016. Sysselsättningen ökar starkt, samhur prognosen för den makroekonomiska tidigt som arbetslösheten sjunker till drygt utvecklingen har reviderats jämfört med bedöm- 5 procent. ningen i 2012 års ekonomiska vårproposition. • Det råder stor osäkerhet om den framtida

konjunkturutvecklingen. Sammantaget

bedöms riskerna för en svagare utveckling

dominera. Framför allt finns det en risk för 86 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig att konjunkturnedgången i Europa fram t.o.m. den 28 augusti 2012 beaktats. Prognosen är baserad på nu förvärras ytterligare. gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i

denna proposition. I bilaga 1 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i

detalj.

PROP. 2012/13:1

5.1 Internationell och finansiell statsfinansiellt stöd. Oro på de finansiella markekonomi naderna och dämpad tillväxt i euroområdet och

USA tynger den internationella ekonomin 2012 5.1.1 Dämpad internationell konjunktur och 2013. Den globala tillväxten börjar dock stärkas 2013 och tar sedan fart fr.o.m. 2014 och Under inledningen av 2012 har den globala framåt, i takt med att den statsfinansiella krisen i tillväxten varit något bättre än väntat. Detta euroområdet klingar av. gäller framför allt för Sveriges viktigaste handelspartner i norra Europa. Länder med starka statsfinanser i centrala och norra Europa har uppvisat 5.1.2 Mycket svag tillväxt i euroområdet något högre tillväxttakter, medan tillväxten i 2012 och 2013 skuldtyngda länder fortsätter att utvecklas svagare än väntat. Utsikterna för andra halvåret Euroländerna har kommit överens om ytter- 2012 har dock försämrats. ligare åtgärder för att motverka den stats- Situationen i euroområdet försvåras av att de finansiella krisen. För att stärka den europeiska svaga statsfinanserna i många länder i kombina- banksektorn har ett förslag om att den tion med svag realekonomisk utveckling kräver Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) ska finanspolitiska åtstramningar för att motverka ges möjlighet att rekapitalisera banker presenaccelererande budgetunderskott och stats- terats under sommaren. För att detta ska genomskulder. Detta riskerar dock att dämpa tillväxten föras krävs dock bl.a. att en gemensam bankytterligare och göra mer omfattande finans- tillsynsmyndighet införs. Spanien har sökt och politiska åtstramningar nödvändiga. Framåt- erhållit löfte om stöd från euroländerna för att blickande indikatorer tyder på att konjunkturen rekapitalisera sin banksektor. Den spanska under andra halvåret 2012 dämpas betydligt även regeringen har även presenterat nya åtstrami euroländer med goda statsfinanser. Vidare råder ningsprogram för att komma till rätta med den stor osäkerhet i USA om omfattningen och stigande statsskulden. Italiens statsfinanser tyngs effekterna av framtida finanspolitiska åtstram- av en mycket svag realekonomisk utveckling. ningar. Ytterligare reformer, framför allt på arbetsmarknadsområdet, bedöms vara nödvändiga för Diagram 5.1 Skillnad i 10-åriga statsobligationsräntor mot att förbättra de långsiktiga tillväxtutsikterna och

Tyskland

stabilisera de offentliga finanserna. I Grekland Procentenheter ledde parlamentsvalet i maj 2012 till ett oklart 16 Spanien parlamentariskt läge och spekulationer om ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Efter 14 Portugal omvalet i juni samma år har dock en ny regering Irland 12 Italien kommit på plats och den s.k. trojkan har inlett 87 10 en ny översyn av Greklands stödprogram. I 8 prognosen antas att beslutade krisåtgärder inom euroområdet genomförs och att ytterligare 6 åtgärder vidtas så att de akuta statsfinansiella problemen inte kraftigt förvärras. 4 2 Samtidigt råder stor osäkerhet kring implementeringen av beslutade åtgärder, samt 0 09 10 11 12 om konsolideringsprogrammen och struktur- Källa: Reuters Ecowin. reformerna i de krisdrabbade länderna kommer att vara tillräckliga för att leda till långsiktigt På de finansiella marknaderna syns spänningarna högre tillväxt och hållbara offentliga finanser. mellan olika länder bl.a. i skillnaderna i stats- Denna osäkerhet håller tillbaka hushållens obligationsräntor (se diagram 5.1). De höga räntekostnaderna i länder med svaga statsfinanser bidrar till ökad osäkerhet kring uthålligheten i de offentliga finanserna och ökar risken för att flera länder kan behöva söka 87 Trojkan består av representanter för Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden.

PROP. 2012/13:1

konsumtion och företagens investeringsvilja. kraftigt stramas åt, inte längre kommer att

Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt tillämpas.

mycket svag tillväxt i euroområdet. Den kraftigt åtstramande finanspolitik som Diagram 5.2 BNP i omvärlden

förts i många euroländer bidrar till en svag Årlig procentuell förändring offentlig och privat konsumtion 2012 och 2013. 4 Hushållens konsumtion dämpas även av hög 3

arbetslöshet och en fortsatt svag bostads- 2

marknad. 1 Handeln inom euroområdet och omvärlds- 0 efterfrågan har dämpats, vilket har försämrat exportutsikterna. En fortsatt expansiv penning- -1 politik, i kombination med åtgärder för att öka -2

bankernas utlåning, stimulerar dock ekonomin. I USA -3 euroområdet väntas en mild recession 2012 följas Euroområdet -4 av en svag tillväxt 2013, med minskande resurs-

utnyttjande som följd. Först 2014 vänder -5 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 konjunkturen uppåt (se diagram 5.2 och tabell Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och egna beräkningar. 5.2). Återhämtningen blir mycket utdragen och

resursutnyttjandet bedöms inte normaliseras

förrän efter 2016.

5.1.4 Fortsatt oro på de finansiella marknaderna

5.1.3 Utdragen återhämtning i USA

Oron på de finansiella marknaderna är fortsatt hög. Omfattande stödåtgärder från central- Tillväxtutsikterna i USA har försämrats något banker i Europa och USA innebär dock att den under inledningen av 2012. Skuldkrisen i Europa finansiella stressen inte är på samma höga nivå och en dämpad tillväxt i Asien medför en lägre som under finanskrisen 2008 och 2009. Det som omvärldsefterfrågan. Svaga reallöneökningar och ursprungligen var en kris på de finansiella fortsatt skuldavveckling i hushållssektorn håller marknaderna övergick 2010 till en statsfinansiell tillbaka hushållens konsumtion. En åtstramande kris med stora konsekvenser för EU-ländernas finanspolitik bidrar till dämpad utveckling av ekonomier. Under 2012 har framför allt risken offentlig konsumtion och offentliga investeför att ytterligare stödprogram till krisländer ringar. Arbetsmarknadsläget är fortsatt dämpat måste beslutas och svagheterna i det europeiska med lägre arbetskraftsdeltagande, en arbetsvalutasamarbetet varit i fokus. Jämfört med löshet som ligger kvar på höga nivåer och en krisen 2008 och 2009 finns det en ökad återhållen sysselsättningstillväxt. Å andra sidan medvetenhet och beredskap för att motverka kommer penningpolitiken även fortsättningsvis finansiell instabilitet. Ett antal osäkerhetsvara expansiv, vilket stimulerar ekonomin. moment innebär dock att den finansiella stressen Tillväxten väntas bli måttlig 2012 och 2013 och fortsätter att vara högre än normalt. ta fart först 2014 (se diagram 5.2 och tabell 5.2). I flera euroländer är banksektorn i behov av Resursutnyttjandet i USA bedöms vara mycket kapitaltillskott. Det är oklart i vilken omfattning lågt 2012. Resursutnyttjandet stiger sedan skattefinansierade räddningspaket till banklångsamt och normaliseras 2016. sektorn kommer att tynga de offentliga Den politiska oenigheten i kongressen och det finanserna i redan sårbara länder. Ovissheten om kommande presidentvalet hösten 2012 innebär på vilket sätt ESM kommer att kunna användas att det råder stor ovisshet kring omfattningen för att rekapitalisera banker i enskilda länder och inriktningen på finanspolitiken från 2013 bidrar till denna oro. Detta avspeglas i de stora och framåt. Den makroekonomiska utveckskillnaderna i statsobligationsräntor mellan lingen i USA 2013–2016 beror till stor del på länder med goda respektive svaga offentliga finanspolitikens inriktning. I prognosen antas att finanser (se diagram 5.1). I fördjupningsrutan dödläget i kongressen bryts och att gällande Det finansiella systemets påverkan på den reala regelverk, som innebär att finanspolitiken

PROP. 2012/13:1

ekonomin analyseras de finansiella marknadernas och sunda offentliga finanser. I slutet av 2016 påverkan på realekonomin. bedöms TCW-indexet ligga på 117 (se tabell Interbankräntor och riskpremier i bank- 5.2). För en vidare analys av effekterna av en systemet har dock fallit under 2012. Aktiemark- starkare växelkurs, se fördjupningsrutan Realenaderna i euroområdet, USA och Sverige har konomiska effekter av en starkare växelkurs i utvecklats positivt. Detta kan härledas till att detta kapitel. både Europeiska Centralbanken (ECB) och Federal Reserve fortsätter att genomföra Tabell 5.2 Internationell och finansiell ekonomi åtgärder för att stabilisera de finansiella mark- Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 Årlig procentuell förändring om annat ej anges naderna. I juli 2012 sänkte ECB styrräntan från 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1,0 procent till 0,75 procent och räntan på ECB:s så kallade inlåningsfacilitet, i vilken banker och BNP, USA 1,8 2,1 2,3 2,9 3,1 3,0 finansiella institutioner kan placera likvida medel BNP, euroområdet 1,5 -0,4 0,6 1,7 2,4 2,5 över natten, sänktes till 0 procent. Detta bedöms 1,2 Refiränta 1,0 0,75 0,75 1,0 2,25 3,0 kunna stimulera bankernas utlåning till hushåll 1,3 Fed funds 0,25 0,25 0,25 1,25 3,25 4,0 och företag. I USA har Federal Reserve fortsatt 1 TCW-index 124 119 119 118 117 117 att agera för att sänka de långa marknads- 1 EUR/USD 1,31 1,24 1,23 1,23 1,24 1,29 räntorna. Detta sker genom köp av statsobliga- Brentolja 1,4 108 110 112 114 116 119 tioner med längre löptid och försäljning av stats- Anm.: BNP, avser kalenderkorrigerade data. skuldväxlar med kortare löptid i motsvarande 1 Värde vid respektive års slut. 2 Europeiska centralbanken styrränta i procent. omfattning. ECB och Federal Reserve har 3 Amerikansk styrränta i procent. 4 US Dollar per fat. uppgett att de är beredda att genomföra ytter- Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Reuters Ecowin och egna beräkligare åtgärder för att stabilisera de finansiella ningar. marknaderna och främja den ekonomiska

Diagram 5.3 Växelkurser och TCW-index

tillväxten. EUR/SEK, USD/SEK TCW-index Både i USA och i euroområdet förväntas ett 12 160 lågt resursutnyttjande och ett måttligt inflations- EUR/SEK (vänster skala) tryck leda till att ECB och Federal Reserve 11 USD/SEK (vänster skala) 150 behåller styrräntorna oförändrade under 2013 TCW-Index (höger skala) och påbörja höjningar först 2014, då konjunk- 10 140 turutsikterna förbättras. Sammantaget väntas centralbankerna föra en penningpolitik som 9 130 bidrar till att hålla marknadsräntor och ränteförväntningar på längre sikt på fortsatt mycket låga 8 120 nivåer. Förväntningar om en svag global tillväxt har, i 7 110 kombination med att osäkerheten kopplad till den arabiska våren har avtagit, lett till att olje- 6 100 09 10 11 12 priset sjunkit under våren 2012. I slutet av 2012 Källa: Reuters Ecowin. antas oljepriset vara 110 dollar per fat. Oljepriset väntas sedan öka i måttlig takt 2013–2016. Den svenska kronan har stärkts gentemot euron och en handelsviktad korg av valutor, det s.k. TCW-indexet (se diagram 5.3). Förstärkningen av kronan gentemot euron beror främst på den svaga realekonomiska utvecklingen i euroområdet och den fortsatta osäkerheten kring eurokrisen i kombination med ökande skillnader i korta marknadsräntor. Det är svårt att säga om kronans förstärkning kommer att bestå. Faktorer som talar för en fortsatt stark krona eller en ytterligare förstärkning är Sveriges relativt starka tillväxt, höga bytesbalansöverskott

PROP. 2012/13:1

Det finansiella systemets påverkan på den

reala ekonomin Bankkapitalkanalen Bankkapitalkanalen (kanal B) beskriver hur olika De finansiella marknaderna påverkar den reala typer av risker förknippade med bankernas verkekonomin genom flera olika s.k. transmissions- samhet (t.ex. marknadsrisk, kreditrisk och finankanaler: räntekanalen, bankkapitalkanalen, sieringsrisk) försämrar bankernas balansräkbalansräkningskanalen och osäkerhetskanalen. ningar, t.ex. genom att de minskar värdet på De senaste årens utveckling i Sverige och bankens tillgångar och egna kapital. Bankerna omvärlden understryker vikten av att förstå måste dock uppfylla vissa krav i fråga om bl.a. dessa kopplingar och identifiera vilken effekt de kapitaltäckning, soliditet, och likviditet. Det har på den reala ekonomin. 88 Analysschemat i medför att bankerna för att uppfylla kraven kan figur 5.1 beskriver hur dessa fyra kanaler välja att höja utlåningsräntorna (och därigenom påverkar olika delar av ekonomin. Beroende på öka vinsten och det egna kapitalet) och/eller kanal går effekterna genom finansmarknaderna, minska sin utlåning. Både högre utlåningsränta bankerna och/eller bankernas låntagare innan de och mindre utlåning leder till lägre konsumtion slutligen påverkar den reala ekonomin. och minskade investeringar.

Figur 5.1 Analysschema för det finansiella systemets Balansräkningskanalen

effekter på den reala ekonomin

Balansräkningskanalen (kanal C) beskriver hur fallande tillgångspriser, t.ex. huspriser och aktiepriser, minskar värdet på tillgångarna hos hushåll och företag. Minskar värdet på de tillgångar som utgör säkerhet för lån kan långivarna skärpa säkerhetskraven samtidigt som lånevillkoren blir sämre, t.ex. genom att utlåningsräntan blir högre eller att låntagaren inte får låna lika mycket. Detta drar i sin tur ner tillgångspriserna ytterligare, vilket leder till en finansiell acceleratoreffekt. Slutligen leder detta till en lägre konsumtion och minskade investeringar.

Osäkerhetskanalen Osäkerhetskanalen (kanal D) beskriver hur ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna leder till lägre konsumtion och minskade investeringar. Räntekanalen Ökade svängningar i priserna på de finansiella Räntekanalen (kanal A) beskriver hur den reala marknaderna, dvs. ökad volatilitet, innebär ökad ekonomin påverkas när marknadsräntorna stiger osäkerhet. Utöver den effekt som den ökade (rutan högst upp i mitten), t.ex. på grund av att osäkerheten har på priset på olika finansiella Riksbanken höjer reporäntan. Stigande mark- tillgångar, påverkar den även hushåll och företag nadsräntor ger i sin tur högre lånekostnader direkt, t.ex. genom ett ökat försiktighets- (andra rutan underifrån), vilket leder till lägre sparande. konsumtion/investeringar hos hushållen/företagen (nedersta rutan).

88 Finansdepartementet avser att under hösten 2012 publicera en rapport som beskriver det finansiella systemets koppling till den reala ekonomin. Denna rapport kommer att publiceras på regeringens hemsida.

PROP. 2012/13:1

Nära kopplingar mellan kanalerna finansiella marknaderna och är också huvudindikator för osäkerhetskanalen. Det finns nära kopplingar mellan transmissionskanalerna. Ett exempel på en sådan koppling är att en ökad osäkerhet på de finansiella mark- …och deras påverkan på den reala ekonomin naderna kan leda till att låntagarnas balansräkningar försämras då priset på tillgångar faller, För att fånga kopplingen mellan utvecklingen i samtidigt som bankernas kostnader för och det finansiella systemet och den realekonomiska tillgången till finansiering försämras. Dessa utvecklingen används historiska samband mellan inbördes kopplingar mellan kanalerna under- olika makroekonomiska variabler och de finanstryker vikten av att analysera alla kanalerna siella indikatorerna. Detta görs med hjälp av en tillsammans, snarare än enskilt, för att få en ekonometrisk makromodell som inkluderar de sammanhållen bild av hur det finansiella tre huvudsakliga finansiella indikatorerna som systemet påverkar den reala ekonomin. angivits ovan. Modellen gör prognoser genom 89 att utnyttja de historiska sambanden mellan variablerna. Modellberäkningar visar att en tillfällig 90 De viktigaste finansiella indikatorerna negativ chock på förmögenhetsgapet, motsvarande ett aktieindexfall på ca 2,5 procent och För en fullständig analys av områdena finans- ett husprisfall på ca 1 procent, medför en negativ marknader, banker och bankernas låntagare effekt på BNP-nivån motsvarande ca 0,5 procent krävs en stor mängd indikatorer inom respektive efter två år. En isolerad, tillfällig höjning av område. Det finns dock behov av ett fåtal utlåningsräntan motsvarande 1 procentenhet sammanfattande indikatorer, dels för att skapa medför en negativ effekt på BNP-nivån på överskådlighet, dels för att lättare kunna 0,8 procent efter två år. Slutligen får en tillfällig kvantifiera effekterna på den reala ekonomin ökning av stressindex med en enhet en samlad med ekonometriska metoder. För en analys av negativ effekt på BNP-nivån motsvarande ca 0,3 såväl de fyra kanalerna som av de tre delarna i procent efter två år. ekonomin i figur 5.1 har tre sammanfattande Dessa resultat indikerar att de realekonomiska indikatorer använts: utlåningsränta, förmögen- konsekvenserna av olika finansiella chocker inte hetsgap samt finansiellt stressindex. är försumbara. Detta framgår också när Utlåningsräntan är den genomsnittliga ränta modellen används för scenarioanalyser. Nedan som hushåll och företag faktiskt betalar. Den illustreras detta med en modellsimulering utifrån påverkas av såväl den ränta bankerna själva får ett antaget scenario som påminner om betala för att låna som det räntepåslag bankerna utvecklingen 2008–2010. lägger till vid utlåning till sina kunder. Utlåningsräntan sammanfattar därför utvecklingen hos bankerna och är också huvudindikator för ränte- och bankkapitalkanalen. Förmögenhetsgapet är en sammanvägning av hus- och aktieprisernas avvikelser från sina respektive historiska trender och fångar den effekt tillgångspriserna har på såväl hushållens som företagens konsumtions- och investeringsbeslut. Förmögenhetsgapet sammanfattar utvecklingen hos bankernas låntagare och är också huvudindikator för balansräkningskanalen. Det finansiella stressindexet är en sammanvägning av (1) volatiliteten på aktiemarknaden, (2) volatiliteten på valutamarknaden, (3) ränteskillnaden mellan bostads- och statsobligationer samt (4) ränteskillnaden mellan 89 Beräkningen sker med en s.k. VAR-modell, där övriga variabler är interbankräntan och räntan på statsskuldväxlar. BNP i omvärlden, växelkurs, BNP, inflation och arbetslöshet. Stressindexet sammanfattar osäkerheten på de 90 På lång sikt går modellens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen mot det historiska genomsnittet.

PROP. 2012/13:1

En modellbaserad scenarioanalys Modellsimuleringen indikerar i detta fall att BNP-nivån i Sverige blir 4,4 procent lägre och Genom att göra scenarioanalyser är det t.ex. arbetslösheten 1,0 procentenheter högre 2014 möjligt att undersöka i vilken utsträckning den jämfört med prognosen i denna proposition (se realekonomiska utvecklingen skulle komma att tabell 5.4). Effekterna beror till stor del på att 91 försämras i perioder med en negativ utveckling en negativ utveckling av förmögenheten har på de finansiella marknaderna. Scenarioanalyser stora och ihållande effekter och att dessa inte ger på detta sätt en bild av hur känslig den fullt ut motverkas av en lägre utlåningsränta. Att realekonomiska utvecklingen är för störningar i utlåningsräntan inte sjunker lika mycket som det finansiella systemet. Det modellbaserade 2008 och 2009 beror dels på att reporäntan är scenariot startar det tredje kvartalet 2012. lägre i utgångsläget, dels på att bankerna bedöms säkerställa större marginaler, bl.a. på grund av Tabell 5.3 Ett scenario för utvecklingen på de finansiella aviseringen om skärpta kapitaltäckningsregler.

marknaderna, avvikelse från prognosen i denna proposition

Procentenheter och indexenheter

Tabell 5.4 Simulering av effekter på svensk realekonomi av

2012 2013 2014 en kraftig störning på de finansiella marknaderna, avvikelse

från prognosen i denna proposition

1 Utlåningsränta -0,8 -0,8 -1,5 Procentenheter 2

2 Avvikelse i procentenheter av årlig tillväxt. Källa: Egna beräkningar. 3 Avvikelser i indexenheter vid årsskiftet. Källa: Egna beräkningar.

I förhållande till antaganden i denna proposition antas hus- och aktiepriser i detta scenario vara lägre under de två första åren (se tabell 5.3). Samtidigt antas utlåningsräntan vara lägre under hela perioden. Därutöver antas den finansiella stressen vara väsentligt högre 2012, varefter skillnaden minskar successivt (se diagram 5.4). Slutligen antas i scenariot att BNP-tillväxten i omvärlden är i linje med utvecklingen 2008 och 2009, i stället för den gradvisa återhämtning som nu förväntas.

Diagram 5.4 Finansiellt stressindex

En indexenhet motsvarar en standardavvikelse 4 Utfall 3 Scenario

2

1

0

-1

-2 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 91 I budgetpropositionen för 2012 analyserades ett liknande scenario Källor: Datastream och egna beräkningar. (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan m.m. avsnitt 5.7). Även om scenariot i denna ruta inte förutsätter samma negativa utveckling så visar den modellbaserade simuleringen att resultaten ligger i linje med de bedömningar som gjordes då.

PROP. 2012/13:1

5.2 Svensk efterfrågan 2012 och 2,7 procent 2013 (se tabell 5.5). År

2014–2016 väntas BNP öka med i genomsnitt 5.2.1 Svensk ekonomi visar god 3,4 procent. motståndskraft Resursutnyttjandet är i nuläget lägre än normalt. Det innebär att företag kan möta den Svensk ekonomi har visat en oväntat god stigande efterfrågan med ökad produktion utan motståndskraft mot eurokrisen. Efter en kraftig att det uppstår överhettningstendenser i ekonoinbromsning under slutet av 2011 har BNP ökat min. Potentiell BNP bedöms öka med i snabbt under första halvåret 2012 (se diagram genomsnitt 2,7 procent per år 2012–2016. 5.5). Tillväxten i omvärlden är dock svag och de Utvecklingen drivs av en stigande potentiell framåtblickande indikatorerna i t.ex. Konjunk- produktivitet i näringslivet och en högre turinstitutets konjunkturbarometer tyder på en potentiell sysselsättning. Den växande befolkdämpad utveckling den närmaste tiden. Till- ningen och regeringens reformer på arbetsväxten väntas därmed sakta in under andra marknadsområdet bidrar till att höja den halvåret 2012. varaktiga sysselsättningsnivån. För en vidare analys, se fördjupningsrutan Bestämning av

Diagram 5.5 Svensk BNP

potentiell BNP. År 2012 och 2013 ökar faktisk BNP långsammare än potentiell BNP, vilket Årlig procentuell förändring Miljarder kronor 8 1100 Årlig procentuell förändring (vänster skala) leder till att resursutnyttjandet minskar. Därefter

Utfall fram till och med 2011, prognos för 2012-2016 Årlig procentuell förändring om annat ej anges 0 700 Mdkr Procentuell volymförändring

2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016

-2 600

Hushållens konsumtion 1 664 2,0 1,9 2,9 3,8 3,7 3,1

-4 500

Offentlig konsumtion 928 1,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4

Fasta bruttoinvesteringar 642 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8

-6 400 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 1

Lagerinvesteringar 41 0,6 -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0

Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2011.

siella läget i Europa minskar under 2013 bedöms

BNP 3 492 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0

tillväxten efter hand öka snabbare. Det finns

BNP, kalenderkorrigerad 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7

utrymme för svenska hushåll och företag att öka

Potentiell BNP, sin konsumtion och sina investeringar när kalenderkorrigerad 2 3 518 2,1 2,5 2,9 2,6 3,0 2,6 osäkerheten klingar av. Låga räntor, en initialt 3 BNP-gap -0,9 -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0 hög sparkvot och en successivt starkare arbets-

Anm.: Fasta priser, referensår 2011. marknad bidrar till en stark konsumtionstillväxt 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 2013–2016. När produktionsnivån stiger ökar 2 Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. också företagens behov av nyinvesteringar. 3 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av BNP-tillväxten bedöms bli som högst 2014 då potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. även den internationella konjunkturåterhämt-

ningen tagit fart och efterfrågan på svenska

exportprodukter ökar snabbare. Jämfört med

5.2.2 Hög konsumtionstillväxt 2013–

tidigare svenska konjunkturuppgångar bedöms

2016

dock efterfrågan på exportvaror vara förhållan-

devis låg till följd av en svag internationell till- Hushållen har påverkats av det osäkra ekono-

växt. I stället är hushållens konsumtion och de miska läget. Som en följd av detta dämpades fasta bruttoinvesteringarna de viktigaste drivhushållens konsumtion och sparandet steg under krafterna för BNP-tillväxten 2012–2016. Samandra halvåret 2011. Under 2012 har hushållens mantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent

PROP. 2012/13:1

förtroende för den egna och den svenska Sammantaget bedöms dock sparkvoten vara i ekonomin börjat återvända och konsumtionen princip oförändrad 2012 och 2013 för att sedan har ökat. Konsumentförtroendet har stigit och falla 2014–2016 (se diagram 5.7). ligger nu ungefär i nivå med det historiska genomsnittet (se diagram 5.6). Under 2012 har

Diagram 5.7 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot

också hushållens finansiella tillgångar stigit i Procent värde. Sammantaget bedöms hushållens kon- 8 sumtion öka med 1,9 procent 2012. 6 Diagram 5.6 Hushållens konfidensindikator 4 Nettotal 2 30 0 20 -2 10 Hushållens konsumtion -4 Real disponibelinkomst Sparkvot 0 -6 00 02 04 06 08 10 12 14 16 -10 Anm.: Sparkvoten är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtalspensioner och premiepensionssystemet. Sparkvoten är definierad som andel av hushållens disponibla inkomster medan hushållens konsumtion och real disponibel inkomst är årlig procentuell -20 förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -30 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anm.: Hushållens konfidensindikator beräknas som genomsnittet av nettotalen för de fyra frågorna om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget respektive 12 månader framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Nettotal är skillnaden mellan 5.2.3 Investeringsnivån stiger från en låg andelen positiva svar och andelen negativa svar. Streckad linje avser genomsnitt 1993–2012. Källa: Konjunkturinstitutet. nivå

Det osäkra ekonomiska läget har bidragit till att Flera faktorer talar för en hög konsumtionstillväxt de kommande åren. I ett historiskt investeringstillväxten har dämpats. Särskilt perspektiv har hushållen ett högt sparande. De tydligt är detta för bostadsinvesteringarna som disponibla inkomsterna stiger, bl.a. till följd av fallit under 2012. Investeringarna i tjänste- och energibranscherna har däremot ökat starkt. den föreslagna skattesänkningen för pensionärer 2013. De högre disponibla inkomsterna ger

Diagram 5.8 Byggindikator

därmed utrymme för hushållen att öka sin kon- Nettotal, säsongrensade kvartalsvärden sumtion ytterligare 2013–2016. Räntorna är 60 fortsatt låga, hushållens samlade förmögenhet stiger och fr.o.m. 2014 och framåt förbättras 40 arbetsmarknaden. 20 Hushållen bedöms öka sin konsumtion i linje med de disponibla inkomsterna 2012 och 2013. 0 År 2014–2016 väntas dock konsumtionen öka -20 snabbare än de disponibla inkomsterna och -40 sparkvoten sjunker. När arbetsmarknadsläget förbättras, och risken för arbetslöshet avtar, -60 väntas hushållen minska sitt sparande. Därtill -80 väntas hushållens nettoförmögenhet öka 2013– 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 2016 när hus- och aktiepriserna stiger, vilket Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att byggandet de tre sista månaderna ökat respektive minskat. Streckad linje avser genomsnitt 1980–2012. också minskar hushållens behov av att spara. Källa: Konjunkturinstitutet. Vidare bidrar befolkningens ålderssammansättning till en lägre sparkvot. Äldre, som Den kvarvarande osäkerheten om konjunkturtenderar att spendera en större andel av sin läget i Sverige och omvärlden bedöms leda till att inkomst än andra åldersgrupper, utgör en företagen senarelägger en del av sina växande del av befolkningen. Effekterna investeringar. För byggsektorn har utsikterna motverkas i viss mån av att räntorna stiger 2015 försämrats enligt Konjunkturinstitutets konoch 2016, vilket ökar incitamenten att spara.

PROP. 2012/13:1

junkturbarometer (se diagram 5.8), vilket bli lägre än 2011, bidrar lagerinvesteringarna indikerar lägre bygginvesteringar den närmaste negativt till BNP-tillväxten 2012. tiden. När efterfrågan och produktionen stiger I denna proposition föreslås ökade anslag på framöver ökar behovet av större lager. Lagerinfrastrukturområdet 2013–2016. Kommun- uppbyggnaden bedöms emellertid följa prosektorn bedöms ha ett begränsat ekonomiskt duktionstakten och lagerinvesteringarna lämnar utrymme för ökade investeringar. inget bidrag till BNP-tillväxten 2013–2016. De totala fasta bruttoinvesteringarna har trendmässigt ökat som andel av BNP sedan

Diagram 5.10 Lagerinvesteringar

1993. Trenden avbröts dock av finanskrisen och Miljarder kronor, säsongrensade data 15 investeringarna har ännu inte nått upp till samma nivå som före finanskrisen (se diagram 5.9). 10 Enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning ligger därtill industrins kapacitetsutnyttjande 5 något över sitt historiska genomsnitt. Det finns 0 därmed behov av högre investeringar när väl osäkerheten avtar och produktionsnivån stiger -5 ytterligare. Vidare talar låga räntor, den sänkning -10 av bolagsskatten som regeringen förslår i denna proposition och en förhållandevis hög lönsamhet -15 inom företagen för en stark investeringstillväxt. -20 År 2013–2016 bedöms investeringarna växa med 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 i genomsnitt 6,3 procent per år, vilket är högre Anm: Fasta priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. än genomsnittet sedan 1993.

Diagram 5.9 Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP

Procent 5.2.5 Svag ökning av offentlig konsumtion 21 Konsumtionen i både staten och kommunsektorn ökade starkt 2010 och 2011. Under 20 dessa år steg sysselsättningen i ekonomin som 19 helhet snabbt. Därigenom ökade kommunernas 18 skatteintäkter, vilket gav utrymme för högre kommunal konsumtion. Därtill gjordes tillfälliga 17 statliga satsningar inom områdena arbetsmarknad, utbildning och infrastruktur och 16 kommunsektorn fick tillfälliga statsbidrag. Ökade anslag till bl.a. forskning och rätts- 15 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 väsendet som föreslås i denna proposition bidrar till en högre statlig konsumtion och syssel- Anm.: Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sättning de närmaste åren. Sammantaget är dock tillväxttakten för den offentliga konsumtionen svag 2012 och 2013. De ekonomiska förutsätt- 5.2.4 Långsam lageruppbyggnad bidrar ningarna för kommunerna försämras när

negativt till BNP-tillväxten 2012

arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt och de tillfälliga statsbidragen till kommunerna Den dämpade produktionsökningen minskar fasas ut. Detta leder till en dämpad kommunal företagens lagerbehov och leder till en långsam- konsumtionsutveckling 2012. När sysselmare lageruppbyggnad 2012 än 2011 (se diagram sättningen, och därmed skatteintäkterna, sedan 5.10). Lageruppbyggnaden som skedde 2011 stiger väntas den kommunala konsumtionen öka bedöms i viss mån ha varit ofrivillig, vilket också något snabbare. bidrar till lägre lagerinvesteringar 2012. I nuläget är företagen förhållandevis nöjda med sina lagernivåer. Eftersom lageruppbyggnaden 2012 väntas

PROP. 2012/13:1

5.2.6 Trög återhämtning i omvärlden 2013 innebär också att behovet av importerade pressar varuexporten varor och tjänster ökar. Importen tar dock inte fart förrän 2014 då också exporten ökar Avmattningen i den internationella konjunk- snabbare. Svensk export har ett stort importturen har lett till att svensk varuexport har innehåll och exporten bidrar därigenom också utvecklats svagt sedan slutet av 2011. Tjänste- till en högre import. Den höga efterfrågan och exporten har däremot varit förhållandevis en stark krona leder till att importen ökar opåverkad och tillväxttalen har varit höga. Åter- snabbare 2014–2016 än sitt historiska genomhämtningen i omvärlden går dock trögt när både snitt. stater, hushåll och företag måste spara. Framåt- Utrikeshandeln bidrar positivt till BNPblickande indikatorer, såsom exportorderingång tillväxten 2012–2016 och bytesbalansöverskottet och exportorderstock, talar inte heller för någon ligger kvar på runt 7 procent av BNP. Sverige stark exporttillväxt under andra halvåret 2012 (se fortsätter därmed att ha ett högt nettosparande diagram 5.11). gentemot omvärlden. De närmaste åren kommer således produktionen i Sverige att vara större än Diagram 5.11 Exportorderingång den inhemska efterfrågan. Nettotal, säsongrensade månadsvärden 60

40

5.3 Produktion och produktivitet i

20 näringslivet

0 5.3.1 Industriproduktionen

tillbakapressad

-20 För näringslivets produktion syntes inbroms- -40 ningen i svensk ekonomi i slutet av 2011 tyd- -60 ligast i industriproduktionen, som är en del av varuproduktionen, då efterfrågan på svenska 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat. Streckad linje avser genomsnitt 1996–2012. exportprodukter sjönk (se diagram 5.12). Källa: Konjunkturinstitutet. Tjänsteproduktionen har hållit emot bättre eftersom den inhemska efterfrågan och tjänste- När den globala efterfrågan tar fart 2014 ökar exporten inte har dämpats i samma utsträckning efterfrågan på svenska exportprodukter. Allt som omvärldsefterfrågan. eftersom investeringarna ökar i omvärlden tilltar Framåtblickande indikatorer ger en splittrad efterfrågan på svensk varuexport, som till stor bild. Å ena sidan syns en viss uppgång i industridel består av insats- och investeringsvaror. Den företagens produktionsplaner. Å andra sidan har starka kronan håller dock tillbaka efterfrågan på tjänsteföretagen blivit mindre optimistiska. svenska exportvaror. Exporttillväxten bedöms Produktionen bedöms sammantaget öka i uppgå till i genomsnitt 6,7 procent 2014–2016. måttlig takt under andra halvåret 2012. Jämfört med tidigare uppgångsfaser, när Sverige har gynnats av en stark omvärld eller en väsentligt svagare krona, bidrar exporten mindre till BNP-tillväxten under konjunkturåterhämtningen 2014 och 2015.

5.2.7 Dämpad import 2012 och 2013

Den dämpade inhemska efterfrågan leder till en svag import 2012. Den starka kronan gör dock importvaror billigare relativt svenska varor, vilket håller uppe importtillväxten något. Den högre konsumtionen och stigande investeringar

PROP. 2012/13:1

Diagram 5.12 Näringslivets produktion endast i en mindre utsträckning behöva öka antalet anställda de närmaste åren (se tabell 5.7). Index 2003 = 100 160 När efterfrågan tar fart 2014 behöver företagen utöka personalstyrkan betydligt. Före- Varuproduktion 150 tagen anpassar dock inte arbetsstyrkan fullt ut Tjänsteproduktion till den snabbt stigande produktionen, vilket 140 130 medför att resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt 2014. Produktivitetstillväxten blir därför stark 2014. 120 År 2015 och 2016 sker en gradvis normali- 110 sering av resursutnyttjandet genom att antalet 100 anställda, och därmed antalet arbetade timmar, samt produktionens övriga insatsfaktorer 90 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 anpassas fullt ut till den successivt högre Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. produktionsnivån. Sammantaget bedöms produktiviteten i näringslivet växa med i genomsnitt Den allt starkare inhemska efterfrågan leder till ca 2,2 procent per år 2012–2016 (se tabell 5.7). en högre produktion inom tjänstebranscherna Detta är i linje med det historiska genomsnittet 2013–2016 (se tabell 5.6). Allt eftersom svensk sedan 1980-talet. 92 varuexport tar fart ökar även varuproduktionen snabbare. Jämfört med tidigare konjunkturuppgångar spelar dock industriproduktionen en mindre avgörande roll.

Tabell 5.6 Näringslivets produktion

Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 Årlig procentuell förändring Mdkr Procentuell förändring 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Varuproducenter 859 5,6 1,1 4,0 5,2 5,3 4,7 Industri 518 6,0 -1,0 5,1 6,3 6,7 6,4 Bygg 179 8,8 4,1 2,6 4,4 3,7 2,8 Tjänsteproducenter 1 564 5,1 2,6 2,9 4,5 3,8 3,0 1 exkl. FoF 1 164 6,1 1,9 3,1 5,0 4,3 3,5

Näringslivet totalt 2 423 5,3 2,1 3,2 4,7 4,3 3,6

Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning. Fasta priser, referensår 2011. 1 Finans- och fastighetstjänstebranscherna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.3.2 Resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt 2014

Indikatorer, som företagens syn på personalstyrkans storlek samt kapacitetsutnyttjandet av maskiner och anläggningar, tyder på att resursutnyttjandet i företagen var ungefär i balans för helåret 2011. Sedan slutet av 2011, efter inbromsningen i ekonomin, bedöms det sammantaget finnas mer lediga resurser i företagen. I och med det väntas företagen i stor utsträckning kunna möta den svagt stigande efterfrågan 2012 och 2013 med en stigande produktivitet och 92 I genomsnitt har produktiviteten i näringslivet ökat med ca 2,3 procent per år 1981–2011.

PROP. 2012/13:1

Bestämning av potentiell BNP bakgrund av denna osäkerhet, och som ett led i arbetet med att öka transparensen vid beräk- Potentiell BNP definieras som den pro- ningen av potentiell BNP, ges nedan en överduktionsnivå som kan upprätthållas vid ett siktlig redogörelse för hur regeringen beräknar normalt konjunkturläge. Skillnaden mellan potentiell BNP och dess underliggande kompo- 93 faktisk och potentiell BNP i procent av nenter (se figur 5.2 för en schematisk bild över potentiell BNP kallas för BNP-gap. BNP-gapet potentiell BNP:s delkomponenter). kan användas som ett mått på konjunkturläget då det sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan Potentiell produktivitet beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till Beräkningen av potentiell produktivitet i potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt näringslivet ingår som en del vid bedömningen överstiger (understiger) potentiell BNP råder av potentiell BNP. Beräkningen utgår från en högkonjunktur (lågkonjunktur). När BNP- skattad trend på historisk produktivitet i gapet är nära noll talar man om att konjunkturen näringslivet. Utifrån denna trend beräknas 95 är balanserad. Resursutnyttjandet och de potentiell produktivitet i näringslivet för potentiella variablerna är viktiga för att bedöma prognosåren. Detta görs genom en samlad den framtida konjunkturutvecklingen. Vidare är bedömning av indikatorer och av den långsiktiga bedömningen av resursutnyttjandet och de tillväxten i näringslivets potentiella produkpotentiella variablerna viktiga som utgångspunkt tivitet. På lång sikt bedömer regeringen att den för behovet av stabiliserings- och strukturpolitik. potentiella produktiviteten i näringslivet kommer att växa i takt med det historiska genom- Figur 5.2 Potentiell BNP:s uppbyggnad snittet sedan 1980 på 2,3 procent per år. För potentiell produktivitet i offentliga myndigheter Pot BNP och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) görs antagandet att potentiell produk- 96 Pot produktivitet Pot timmar tivitet är lika med faktisk produktivitet. För att få regeringens mått på total potentiell produk- Off. sektor Pot Pot Näringslivet och HIO sysselsättning medelarbetstid tivitet för ekonomin som helhet läggs den potentiella produktiviteten i näringslivet sam- Pot Jämvikts- man med den i offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. arbetskraft arbetslöshet 97

Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och

Potentiella timmar

beräknas vanligen utifrån olika indikatorer och statistiska metoder. Detta gör att potentiell BNP De potentiella arbetsmarknadsvariablerna är omgärdas av betydande osäkerhet. Beräkningsberäknade på ett annat sätt än potentiell metoden skiljer sig ofta åt mellan olika bedömare produktivitet. Beräkningarna utgår från ett refeeftersom det inte råder någon konsensus om rensår då arbetsmarknaden bedömdes befinna sig vilken metod som är mest korrekt. Mot 94 i balans. För de potentiella arbetsmarknadsvariablerna har 2006 valts som utgångspunkt för framskrivningen av de potentiella nivåerna på

93 Detta normala utnyttjande av produktionsfaktorerna arbete och kapital gäller för övrigt för bestämningen av alla potentiella variabler, vare sig det rör sig om potentialen för BNP, sysselsättning eller produktivitet. 95 Denna skattade trend erhålls genom ett s.k. Hodrick-Prescott-filter. 94 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av Metoden gör att den långsiktiga trendkomponenten i faktisk potentiella variabler, som publiceras på regeringens hemsida, och rapport produktivitetsutveckling kan isoleras. 2011:1 från Finansdepartementets ekonomiska avdelning för mer 96 Exempel på organisationer som ingår i denna definition är ingående metodbeskrivningar. I promemorian redovisas även de idrottsföreningar, fackföreningar och religiösa samfund. revideringstendenser för potentiell BNP som finns i budgetpropositionen 97 Själva summeringen görs med avseende på delsektorernas inbördes för 2013 jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition. andelar av totalt antal arbetade timmar i ekonomin.

PROP. 2012/13:1

arbetskraft, sysselsättning, medelarbetstid samt 5.13 en uppdelning av den potentiella timtilljämviktsarbetslösheten. Ytterligare en orsak till växten på de olika delkomponenterna. Av detta att 2006 valts som utgångspunkt är att ett stort diagram framgår tydligt att den demografiska antal strukturreformer har genomförts på arbets- utvecklingen och strukturreformerna bidrar marknadsområdet efter det att den nya mest till tillväxten i potentiella timmar 2007– regeringen tillträdde det året. Jämvikten 2006 2016.

98

har bedömts dels med hjälp av flertalet ekonometriska modeller för hur jämviktsarbetslösheten utvecklats för åren 1980–2006, dels Potentiell BNP genom en avstämning mot indikatorer på arbetsmarknadsläget 2006. De effekter som När väl total potentiell produktivitet och potenregeringens reformer och åtgärder i samband tiellt antal arbetade timmar är beräknade, med finanskrisen har haft på tillväxten i de aggregeras de slutligen ihop för att bestämma potentiella arbetsmarknadsvariablerna beräknas potentiell BNP för ekonomin som helhet. sedan för efterföljande år. Även persisten- Historiskt har bidraget till tillväxten i potentiell seffekter, dvs. sådana effekter som har att göra BNP till största del kommit från potentiell med att långvarigt arbetslösa tappar fotfäste på produktivitet men under senare år har bidraget arbetsmarknaden, tas med i beräkningarna. från tillväxten i potentiella timmar ökat i bety- Utöver dessa beräkningar görs en demografisk delse (se diagram 5.14). Detta beror dels på en framskrivning av alla potentiella arbetsmarknads- ökning av befolkningen i arbetsför ålder, dels på variabler som reflekterar förändringar i den regeringens reformer som ökar potentiellt antal demografiska sammansättningen på arbets- arbetade timmar i ekonomin. marknaden.

99

Diagram 5.14 Bidrag till tillväxten i potentiell BNP Diagram 5.13 Bidrag till tillväxten i potentiella timmar Årlig procentuell förändring

Årlig procentuell förändring 4 2 Demografi Oförändrat tak i A-kassan Strukturreformer Persistens och krisåtgärder 3 Potentiella timmar 1,6

2 1,2

0,8 1

0,4 0 Potentiell produktivitet 0 Potentiella timmar Potentiell BNP -1 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 -0,4 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Egna beräkningar. Källa: Egna beräkningar.

För att illustrera vad olika delkomponenter, såsom strukturreformer och demografisk utveckling, har för påverkan på tillväxten i potentiellt antal arbetade timmar, visar diagram

98 Se rapport 2011:1 från Finansdepartementets ekonomiska avdelning för en uttömmande beskrivning av hur arbetsmarknadsvariablernas jämviktsnivåer har bestämts. 99 Den demografiska framskrivningen grundar sig på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos som görs vart tredje år med mindre uppdateringar för mellanliggande år.

PROP. 2012/13:1

5.4 Arbetsmarknaden behov av att öka antalet anställda, då de till stor

del kan möta den stigande efterfrågan med att 5.4.1 Svag utveckling på arbets- öka resursutnyttjandet i företagen. Sammantaget marknaden 2012 och 2013 bedöms sysselsättningen öka långsamt 2012 och 2013 (se tabell 5.7 och diagram 5.16). Till- Den starka återhämtningen i konjunkturen sammans med den demografiska utvecklingen bidrog tillsammans med regeringens struktur- medför detta att andelen sysselsatta av befolkreformer till en stark ökning av sysselsättningen ningen, den s.k. sysselsättningsgraden, är i stort 2010 och 2011. Inbromsningen i svensk sett oförändrad 2012 och 2013 (se diagram 5.19). ekonomi under slutet av 2011 och det svaga konjunkturläget 2012 har dock medfört att

Diagram 5.15 Ett urval av sysselsättningsindikatorer

sysselsättningen endast ökat blygsamt det första Årlig procentuell förändring Nettotal halvåret 2012.

Tabell 5.7 Arbetsmarknad

1 BNP 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 -40 -20

2 Produktivitet 2,0 1,8 1,9 2,4 1,8 2,0 -60 -30

Produktivitet i -80 -40 2 05 06 07 08 09 10 11 12 näringslivet 2,5 2,4 2,2 2,6 1,8 2,1 Anm.: Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Platsannonser online enl. Monster Arbetade timmar 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8 Employment Index. Anställningsplaner avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbarometern. Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva svar och andelen

Årlig procentuell förändring

Potentiell

3 6

sysselsättning 1,0 1,0 0,8 0,5 0,8 0,5

4

Sysselsättningsgap -1,1 -1,7 -2,1 -1,3 -0,4 -0,1

4

Arbetskraft 1,2 0,5 0,3 0,4 0,4 0,5

5

Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 2

5,6

Programdeltagare 3,5 3,7 4,0 3,6 3,3 3,2

0 Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 -2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3 Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivån BNP som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. -4 4 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt- Arbetade timmar ning i procent av potentiell sysselsättning. Sysselsatta 5 I procent av arbetskraften. -6 6 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. Anm.: Kalenderkorrigerade data för BNP och arbetade timmar. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

De framåtblickande indikatorerna på arbetskraftsefterfrågan som anställningsplaner, platsannonser, nyanmälda lediga platser och varsel

5.4.2 Resursutnyttjandet på tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att arbetsmarknaden stiger snabbt utvecklas svagt andra halvåret 2012 (se diagram 2014 5.15). År 2013 har företagen endast ett mindre Den växande befolkningen i arbetsför ålder och regeringens strukturreformer bidrar till att den potentiella sysselsättningen fortsätter att öka

100 Från och med fjärde kvartalet 2011 t.o.m. andra kvartalet 2012 har starkt 2012–2016 (se tabell 5.7 och diagram antalet sysselsatta ökat med ca 10 000 (med hänsyn tagen till 5.17). Detta motverkas dock till viss del av att

säsongsmönster) enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

PROP. 2012/13:1

den utdragna lågkonjunkturen leder till att fler på arbetskraft. Återhämtningen på arbetsblir långtidsarbetslösa. Då arbetslöshetstiderna marknaden väntas därför bli stark 2014 och 2015 blir längre bedöms nämligen den potentiella (se diagram 5.18). Resursutnyttjandet på sysselsättningen bli lägre, bl.a. på grund av att arbetsmarknaden bedöms vara normalt 2016. chansen att hitta ett arbete avtar med tiden utan Sammantaget stiger antalet sysselsatta med arbete. ca 220 000 personer från 2011 t.o.m. 2016. Den svaga faktiska utvecklingen av syssel- Sysselsättningsgraden ökar från knappt sättningen 2012 och 2013 medför tillsammans 66 procent 2011 till närmare 67 procent 2016 (se med den stigande potentiella sysselsättningen att diagram 5.19). För åldersgruppen 20–64 år ökar resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fort- sysselsättningsgraden något snabbare, och ökar sätter att minska 2012 och 2013 (se diagram från ca 80 procent 2012 till knappt 82 procent 5.18). 2016.

Diagram 5.17 Faktisk och potentiell sysselsättning med och Diagram 5.19 Sysselsättningsgrad

utan politik Procent av befolkningen Tusental 90 4 900 15–74 år Potentiell sysselsättning 20–64 år 86 4 800 Potentiell sysselsättning exkl. politik 4 700 Faktisk sysselsättning 82 4 600 78 4 500 4 400 74 4 300 70 4 200 4 100 66 4 000 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 62 Anm.: Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivån som 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

Diagram 5.18 BNP-, sysselsättnings- och timgap

Procent 5.4.3 Allt fler jobbar i tjänstebranscherna

6 Efterfrågan på arbetskraft kommer att skilja sig BNP-gap Sysselsättningsgap betydligt mellan olika branscher de närmaste 4 Timgap 2 åren (se tabell 5.8). Det beror både på strukturella och konjunkturella faktorer. På kort sikt 0 tyder utfall och indikatorer, såsom anställningsplaner enligt Konjunkturinstitutets konjunktur- -2 barometer och Swedbanks inköpschefsindex, på -4 att antalet sysselsatta i industrin minskar 2012. Även för företagstjänsterna visar indikatorerna sammantaget på en svag utveckling och att -6 antalet sysselsatta minskar. Till skillnad från 101 -8 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 sysselsättningen i industrin är nedgången i Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. företagstjänsterna tillfällig. År 2013–2016 stiger produktionen av företagstjänster starkt och År 2014 bedöms efterfrågan på arbetskraft ta fart. Den starka återhämtningen i ekonomin och det stigande resursutnyttjandet i företagen leder till att företagen behöver öka arbetsstyrkan 101 Begreppet företagstjänster omfattar bl.a. juridisk och ekonomisk betydligt. De lediga resurserna på arbetskonsultverksamhet, arkitekt- och reklambyråer, samt uthyrning, leasing marknaden gör att sysselsättningen kan öka och bemanning. År 2011 tillhörde ungefär 16 procent av de sysselsatta i kraftigt utan att det uppstår någon generell brist näringslivet branschen företagstjänster.

PROP. 2012/13:1

under denna period bedöms antalet sysselsatta tillväxten av byggproduktionen (se tabell 5.6). stiga med drygt 90 000 personer. I industrin För den närmaste tiden tyder dock indikatorerna bedöms dock den stora nedgången i syssel- sammantaget på att sysselsättningen kommer att sättningen 2009 inte återhämtas, utan väntas till minska i branschen efter att läget successivt stor del bli bestående. Detta beror på att åter- försämrats sedan inledningen av 2011. hämtningen i industriproduktionen är långsam, Den totala kommunfinansierade sysselvilket medför att industriföretagen i stor sättningen bedöms i stort sett vara oförändrad utsträckning kan möta efterfrågan med en högre 2013–2016 (se vidare avsnitt 9.4.2 och diagram produktivitet. År 2016 bedöms ungefär 100 000 9.6). Antalet sysselsatta i kommunsektorn färre vara sysselsatta i industrin än 2008. Den minskar dock 2013–2016 (se tabell 5.8). Det 102 minskande andelen sysselsatta i industrin och beror till stor del på att andelen kommunalt varubranscherna totalt, samt den allt större finansierade välfärdstjänster som utförs i andelen sysselsatta i tjänstebranscherna, följer en näringslivet ökar. strukturell trend som har pågått sedan mitten av 1990-talet (se diagram 5.20).

5.4.4 Medelarbetstiden stiger 2013 och Tabell 5.8 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer 2014

Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 Årlig procentuell förändring om annat ej anges Tusental I samband med finanskrisen 2008 och 2009 minskade antalet arbetade timmar i relativa 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 termer mer än antalet sysselsatta, vilket innebar Näringslivet 3 196 2,9 0,2 0,6 2,0 2,6 1,4 att medelarbetstiden sjönk. När produktionen - - 103 åter tog fart bidrog det till att medelarbetstiden varav: Varusektorn 1 087 2,0 1,3 1,0 1,1 1,8 0,6 steg snabbt 2010, och något ytterligare 2011 (se Tjänstesektorn 2 108 3,3 0,9 1,4 2,4 3,0 1,8 tabell 5.7 och diagram 5.21). Indikatorer, som - - Offentliga 1 293 0,7 0,8 0,1 0,2 -0,5 -0,7 bl.a. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, myndigheter varav: Staten 239 1,3 1,5 0,0 0,5 -0,9 -1,1 visar på att användningen av personalresurserna - har varit något över det normala fr.o.m. andra Kommunsektorn 1 054 0,5 0,6 0,2 0,3 -0,4 -0,6 halvåret 2010 till inledningen av 2012. Detta 1 bedöms bidra till att företagen delvis möter den Ekonomin totalt 4 601 2,2 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 1 svaga produktionstillväxten under andra halvåret I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer (HIO). Källor: Statistiska centralbyrå och egna beräkningar. 2012 med en något lägre medelarbetstid. År 2013 och 2014 bedöms medelarbetstiden

Diagram 5.20 Andel sysselsatta i näringslivet, varu-

och användningen av personalresurserna öka

respektive tjänsteproducenter, samt i offentliga myndigheter

något. År 2013 beror det till stor del på att Procent 50 företagen agerar med viss försiktighet i ökningen av antalet anställda då konjunkturläget är fortsatt svagt. I samband med konjunkturåterhämt- 40 ningen 2014 stiger medelarbetstiden till stor del på grund av att företagen inte hinner anpassa 30 arbetsstyrkan fullt ut. Av denna anledning väntas medelarbetstiden sjunka tillbaka något 2015 då företagen fortsätter att anpassa arbetsstyrkan. 20 Varuproducenter Tjänsteproducenter 10 Offentliga myndigheter

0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: Sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. 102 Kommunsektorn avser kommunala myndigheter enligt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nationalräkenskaperna, där kommuner och landsting ingår. En annan bransch som bidrar positivt till upp- 103 Detta berodde bl.a. på s.k. labour hoarding (hamstring av gången i sysselsättningen 2014–2016 är byggarbetskraft), dvs. att företagen valde att behålla personal trots att branschen, vilket är en följd av den starka efterfrågan var svag. Det berodde också på att företagen inte hann anpassa arbetsstyrkan till den snabbt sjunkande efterfrågan.

PROP. 2012/13:1

Diagram 5.21 Medelarbetstid kraften 2011. Vidare bidrar den demografiska

sammansättningen av befolkningen i åldern 15– Antal timmar

1 680 74 år till att dämpa ökningen av antalet personer

i arbetskraften. Det beror på att antalet personer

1 660 i åldersgrupper med ett lågt arbetskraftsdel-

tagande ökar, främst åldersgruppen 65–74 år.

1 640 Sammantaget bedöms antalet personer i

arbetskraften stiga med närmare 110 000 per-

1 620 soner från 2011 t.o.m. 2016, vilket kan jämföras

med en ökning av antalet personer i arbets-

1 600 kraften med ca 250 000 personer från 2006 t.o.m.

2011 (se diagram 5.22).

1 580 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: Medelarbetstid mätt som antal timmar per sysselsatt och år. Enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 5.4.6 Arbetslösheten minskar betydligt

2014

Efter att arbetslösheten stigit tre år i rad

5.4.5 Långsammare ökning av antalet

minskade den 2011 till följd av en stark uppgång

personer i arbetskraften 2012–

i sysselsättningen. Under första halvåret 2012

2016

har dock arbetslösheten i stort sett varit

oförändrad. Arbetslösheten bedöms ligga kvar Trots att efterfrågan på arbetskraft varit låg på samma höga nivå under resten av 2012 och under långa perioder efter finanskrisens utbrott hela 2013, då det endast sker en svag ökning av 2008 har antalet personer i arbetskraften ökat sysselsättningen (se tabell 5.7 och diagram 5.23). betydligt (se diagram 5.22). En viktig förklaring I takt med att sysselsättningen stiger kraftigt till detta är regeringens reformer, framför allt 2014 sjunker arbetslösheten snabbt. Den väntas jobbskatteavdraget, som ökat incitamenten att därefter fortsätta minska till drygt 5 procent delta i arbetskraften. Även en ökande befolkning 2016. Antalet arbetslösa uppgår då till ungefär i arbetsför ålder har bidragit till att antalet 270 000 personer. personer i arbetskraften har ökat.

Diagram 5.23 Arbetslöshet Diagram 5.22 Arbetskraft och sysselsatta

Procent av arbetskraften Tusental 12 5 200

I arbetskraften 10 5 000 Sysselsatta 8

4 800 6

4 600 4

4 400 Arbetslöshet 2 Jämviktsarbetslöshet

4 200 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och 4 000 potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Antalet personer som är långtidsarbetslösa har År 2012–2016 ökar antalet personer i minskat jämfört med toppen 2009 och 2010 (se arbetskraften i en betydligt långsammare takt än diagram 5.24). Långtidsarbetslösheten är dock under de senaste åren. Det beror framför allt på fortfarande hög och bedöms inte minska i någon att regeringens genomförda strukturreformer större utsträckning förrän 2014. Eftersom en bedöms ha fått nästan fullt genomslag på arbetsindivids kompetens tenderar att minska med

PROP. 2012/13:1

arbetslöshetstidens längd, samtidigt som lång- 5.5 Löner

tidsarbetslöshet i sig kan vara stigmatiserande, bedöms det långvarigt svaga arbetsmarknads- 5.5.1 Stigande löneökningstakt med läget leda till s.k. negativa persistenseffekter. förbättrat konjunkturläge

Diagram 5.24 Långtidsarbetslösa Löneökningarna i de centrala avtal som slöts under 2010 års avtalsrörelse kom på grund av Tusental 140 den djupa lågkonjunkturen att bli de lägsta sedan 120 industriavtalets tillkomst 1997 (se diagram 5.25).

100

Diagram 5.25 Centrala avtal och löneökningar

80 Procent 6 60 Utöver centrala avtal 5 40 Centrala avtal

20 4 0 3 01 03 05 07 09 11 Anm.: Långtidsarbetslösa avser arbetslösa 27 veckor eller längre (svensk praxis), mätt enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Källa: Statistiska centralbyrån. 2

1 För att motverka dessa effekter har regeringen genomfört omfattande åtgärder inom arbets- 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 marknads- och utbildningsområdet, bl.a. jobb- Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga. År 2011 var andelen av arbetskraften som deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder den Under hösten 2011 påbörjades en ny avtalshögsta sedan slutet på 1990-talskrisen. Den rörelse som kommer beröra totalt utdragna lågkonjunkturen medför att regeringen ca 2,7 miljoner arbetstagare. Arbetare och föreslår ytterligare satsningar på arbetsmark- tjänstemän i industrin var först med att naden i denna proposition. Andelen av arbets- förhandla fram nya avtal. Industrins avtal innekraften som deltar i olika typer av arbetsmark- bar löneökningar på 3,0 procent under en avtalsnadspolitiska åtgärder fortsätter därför att öka period om 14 månader, vilket innebär en 2012 och 2013. genomsnittlig årlig procentuell förändring på Vid frånvaro av regeringens samtliga åtgärder 2,6 procent. Löneökningarna utöver avtalen är bedömningen att persistenseffekterna skulle väntas på grund av det svaga arbetsmarknadsläget bli måttliga. 105 ha höjt jämviktsarbetslösheten med ca 0,8 procentenheter. 104 Regeringens insatser väntas Industrins avtal har hittills varit normerande motverka persistenseffekterna med ca 0,5 pro- och i de avtalsförhandlingar som återstår under centenheter. Från och med 2015 klingar persi- 2012 bedöms parterna i stort sett följa industrins stenseffekterna av i takt med att en del individer avtal. Konjunkturavmattningen i slutet av 2011 som blivit arbetslösa skolar om sig, flyttar eller bidrog till måttliga löneökningar i industrins lämnar arbetskraften. Sammantaget bedöms centrala avtal. Löneökningarna blev dock högre i jämviktsarbetslösheten minska till drygt denna än i 2010 års avtalsrörelse. 5 procent 2016 (se diagram 5.23). Avtalskonstruktionen i industrins avtal ger upphov till en tillfälligt höjd löneökningstakt,

104 Jämviktsarbetslösheten är den arbetslöshet som ekonomin går mot på 105 Löner utöver avtal avser skillnaden mellan de centrala avtalen och sikt om inga nya störningar inträffar. Denna bestäms huvudsakligen av de slutlig timlöneökning enligt konjunkturlönestatstiken. Lönerna som sätts regler och institutioner som omgärdar arbetsmarknaden, t.ex. utöver avtal kan variera mellan branscher, och skillnaderna kan arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning. exempelvis variera med företagens vinster och tillgång på arbetskraft.

PROP. 2012/13:1

vilket medför att löneökningstakten i närings- statistiken. År 2012–2016 bedöms lönerna 107

livet och i ekonomin som helhet förväntas bli enligt båda måtten öka i ungefär samma takt.

något lägre 2013 än 2012 enligt konjunktur-

lönestatistikens definition (se tabell 5.9). Diagram 5.26 Real och nominell lön

Procent

6

Tabell 5.9 Löner och inflation

Nominell lön Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 5 Real lön Årlig procentuell förändring om annat ej anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4

Timlön 3

1 KL, hela ekonomin 2,4 3,2 3,1 3,4 3,5 3,6 2 1 KL, näringslivet 2,6 3,3 3,1 3,4 3,5 3,6 1 2 NR, hela ekonomin 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 2 0 NR, näringslivet 3,2 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6

-1

Inflation

3 -2 KPI 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 3, 4 KPIF 1,4 1,0 1,2 1,4 1,7 1,9 Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med

1 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. hushållens konsumtionsdeflator. 2 Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Timlön enligt nationalräkenskaperna. 3 Årsgenomsnitt. 4 KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

5.6 Inflation och reporänta

I takt med att konjunkturläget förbättras och

5.6.1 Lågt inflationstryck

arbetslösheten sjunker stiger löneökningstakten

gradvis 2014–2016. När hänsyn tas till produkti- Inflationen, mätt som den årliga procentuella vitetsutvecklingen, prisutvecklingen för föreförändringen i konsumentprisindex (KPI), tagen (det s.k. förädlingsvärdepriset), företagens väntas uppgå till 1,0 procent 2012. Den låga vinstutveckling och regeringens reformer är inflationen beror framför allt på att importbedömningen att lönerna i näringslivet kommer priserna har sjunkit under det första halvåret att öka med i genomsnitt 3,5 procent per år 2012, vilket resulterat i lägre priser på varor och 2014–2016. drivmedel. Räntekostnaderna har också börjat Lönernas utveckling tillsammans med den sjunka, samtidigt som elpriserna ligger på histolåga inflationen medför att den reala löneökriskt låga nivåer. Dessutom är resursutnyttjandet ningstakten 2012–2016 blir högre än genomi ekonomin lågt och enhetsarbetskostnaden har snittet 2006–2011. Ökningstakten är dock något utvecklats mycket långsamt 2010–2012. De långlägre än genomsnittet sedan mitten av 1990-talet samt stigande enhetsarbetskostnaderna beror på (se diagram 5.26). att produktivitetstillväxten varit hög samtidigt Utöver konjunkturlönestatistiken mäts lönesom ökningarna i timlönen varit relativt låga (se utvecklingen även av nationalräkenskaperna. 106 diagram 5.27). Den sänkta mervärdesskatten på Löneutvecklingen enligt de två källorna brukar restaurang- och cateringtjänster har hittills följa varandra väl, även om vissa skillnader kan bidragit till att sänka KPI med drygt 0,1 proförekomma. Under 2010 ökade dock lönerna centenheter. Även det underliggande inflationsenligt nationalräkenskaperna betydligt långtrycket mätt med KPIF, som visar KPI med fast sammare än lönerna enligt konjunkturlönebostadsränta, väntas uppgå till 1,0 procent 2012.

106 Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer av ersättningar, som

bonusersättning, semesterersättning, sjuklön och vissa typer av 107 Se Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv 2010:4, Statistiska

skattepliktiga förmåner, ingår i nationalräkenskapernas lönemått men inte centralbyrån, för en genomgång av möjliga förklaringar till denna

i konjunkturlönestatistiken. skillnad.

PROP. 2012/13:1

Diagram 5.27 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner Diagram 5.28 KPI och KPIF

Procentuell förändring Årlig procentuell förändring 7 5 Enhetsarbetskostnad KPI 6 Produktivitet 4 5 KPIF Timlön 4 3 3 2 2 1 1 0 -1 0 -2 -3 -1 -4 -5 -2 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna. Anm.: Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Som en följd av det låga resursutnyttjandet, och svagt stigande enhetsarbetskostnader, väntas 5.6.2 En expansiv penningpolitik de KPI och KPIF öka långsamt under 2013 (se närmaste åren diagram 5.28). De låga importpriserna under första halvåret 2012 väntas påverka konsument- Det låga resursutnyttjandet 2012 och 2013 och priserna även under 2013, då genomslaget av det låga inflationstrycket, gör att Riksbanken importprisförändringar sker med en viss fortsätter föra en expansiv penningpolitik de fördröjning. Tillgängliga indikatorer såsom närmaste åren (se tabell 5.10). I takt med att inflationsförväntningar hos hushåll och företag resursutnyttjandet och inflationen stiger stödjer bilden av ett lågt inflationstryck 2012 och påbörjas en normalisering av reporäntan. I slutet 2013. av 2015 har reporäntan höjts till 3,50 procent. Med stigande olje- och importpriser, resurs-

Tabell 5.10 Svenska räntor och växelkurs

utnyttjande i ekonomin, sysselsättning samt Utfall för 2011, prognos för 2012–2016. Värde vid respektive års slut. enhetsarbetskostnader väntas dock kostnads- Procentuell räntesats om annat ej anges trycket öka 2014–2016 och KPIF-inflationen 2011 2012 2013 2014 2015 2016 stiger till 2 procent i slutet av 2016. Inflationen, 1 Reporänta 1,75 1,50 1,50 2,50 3,50 3,50 mätt som KPI, väntas stiga än snabbare 2014– Statsobligations- 2016 på grund av stigande bostadsräntor. Detta ränta (10-årig) 1,68 1,80 2,25 3,70 4,70 4,70 är en effekt av förväntade succesiva höjningar av TCW-index 124 119 119 118 117 117 2 Riksbankens reporänta under denna period. 1 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till 1,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 2 Indexvärde, värde vid årets slut. Källor: Riksbanken, Reuters Ecowin och egna beräkningar.

De svenska fem- och tioåriga statsobligationsräntorna har sjunkit till rekordlåga nivåer i takt med att den europeiska statsskuldskrisen fördjupats. De svenska långa räntorna antas följa utvecklingen för motsvarande räntor i andra länder med sunda statsfinanser och bedöms vara låga de närmaste åren. Det låga utgångsläget innebär dock att de långa räntorna mer än fördubblas 2012–2016 i takt med att den europeiska statsskuldskrisen blir mindre akut och konjunkturen förbättras.

PROP. 2012/13:1

5.7 Risker och alternativscenarier förstärks mer än vad som bedömts i huvud-

scenariot. Effekterna på svensk ekonomi beror 5.7.1 Risken för en sämre utveckling däremot på huruvida växelkursförstärkningen är fortsätter att dominera tillfällig eller permanent, dvs. en anpassning till en ny jämviktsnivå (se fördjupningsrutan Real- Bedömningen av den framtida konjunktur- ekonomiska effekter av en starkare växelkurs). I utvecklingen är mycket osäker. Sammantaget alternativscenario 1 nedan redovisas en analys av bedöms riskerna för en svagare utveckling hur en kraftig men tillfällig växelkursförstärkdominera. ning skulle kunna påverka den svenska ekono- Det råder en stor ovisshet om eurokrisens mins utveckling. utveckling. Det finns ett flertal komplicerade Samtidigt är det möjligt att återhämtningen i frågor som behöver hanteras för att redan den svenska konjunkturen kommer tidigare och beslutade stödåtgärder ska kunna implemen- blir starkare än vad som förutses i huvudsceteras. Omfattningen och effekterna av konsoli- nariot. Det finns goda förutsättningar för att deringsprogrammen och strukturreformerna i hushållens konsumtion, investeringarna och krisländerna är ytterligare en osäkerhetsfaktor. exporten skulle kunna öka snabbare 2012 och Vidare är det möjligt att konjunkturned- 2013, framför allt om osäkerheten kring den gången i euroområdet förvärras ytterligare. Det statsfinansiella krisen i euroområdet minskar. I finns en risk att problemen i krisländerna får alternativscenario 2 redovisas en analys av hur större effekter på realekonomin i de länder med svensk ekonomi utvecklas om motståndskraften goda statsfinanser i centrala och norra Europa mot eurokrisen är starkare än vad som antas i som hittills har klarat sig relativt väl. Det skulle huvudscenariot. drabba svensk export och även dämpa de svenska hushållens konsumtionsbenägenhet och företagens investeringsvilja. Ytterligare en risk i 108 den internationella utvecklingen är att tillväxten i USA kan bli lägre än vad som förutses i huvudscenariot, bl.a. till följd av större finanspolitiska åtstramningar. På den svenska arbetsmarknaden finns det en risk att arbetslösheten inte minskar lika mycket som i huvudscenariot. Det finns även indikationer på att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats den senaste tiden. Om det beror på strukturella faktorer kan detta innebära att jämviktsarbetslösheten är högre än vad som antas i huvudscenariot. Samtidigt har arbetskraftsutbudet utvecklats starkt, dels till följd av regeringens politik, dels på grund av demografiska förändringar med en större andel unga på arbetsmarknaden. Matchningsproblemen kan därför vara en tillfällig effekt av den stora ökningen av arbetskraftsutbudet. Det råder även stor osäkerhet kring utvecklingen av den svenska växelkursen. Kronan har stärkts kraftigt i handelsviktade TCW-termer under sommaren 2012. Det är möjligt att kronan

108 I budgetpropositionen för 2012 analyserades effekterna av en spridning av de statsfinansiella problemen till banksektorn i euroområdet (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.7).

PROP. 2012/13:1

Realekonomiska effekter av en starkare valutorna för att bl.a. minska valutarisken. växelkurs Under inledningen av skuldkrisen 2011 försvagades dock kronan bara marginellt och den Under den senaste tiden har kronan stärkts senaste tiden har kronan stärkts kraftigt. En kraftigt och var i augusti 2012 på den starkaste orsak till detta är att Sverige har starka offentliga nivån sedan 1996 mot en korg av de viktigaste finanser, relativt sett bättre makroekonomiska konkurrentländernas valutor, det s.k. TCW- utsikter och en hög kreditvärdighet, vilket indexet (se diagram 5.3). Hur svensk ekonomi medför att många placerare ser svenska statspåverkas av en starkare krona beror på orsaken obligationer som en säker tillflyktsort. Många till förstärkningen. Om kronförstärkningen institutionella investerare världen över måste ha främst är temporär och en följd av kortsiktiga en viss andel av sina tillgångar i obligationer med finansiella flöden, leder en starkare krona till högsta kreditbetyg. I takt med att allt fler länder minskade vinstmarginaler för exportföretagen har fått sämre kreditbetyg har det bidragit till att och i regel till en något svagare realekonomisk öka incitamenten för att investera i svenska utveckling. Om förstärkningen däremot beror tillgångar. Sverige har även en högre riskfri ränta på bättre makroekonomiska förutsättningar än många jämförbara länder vilket ytterligare relativt omvärlden, som t.ex. högre potentiell bidrar till en starkare krona. Sammantaget produktivitet, starkare offentliga finanser eller medför detta att Sveriges relativt sett starka ett större bytesbalansöverskott, kommer växel- offentliga finanser och en förhållandevis stark kursen att förstärkas samtidigt som inflationen realekonomisk utveckling är ett par viktiga blir lägre och den inhemska efterfrågan och förklaringar till den senaste tidens kronförstärksysselsättningen högre. ning (se diagram 5.3).

Diagram 5.29 TCW-index

Index 1992-11-18 = 100

Kronans utveckling på längre sikt

155 Den reala växelkursen, dvs. priset på svensk 150 145 export relativt priset på svensk import i svenska 140 kronor, bestämmer och speglar både Sveriges konkurrenskraft och köpkraft. I de flesta 135 teoretiska och empiriska analyser av kronans 130 utveckling på längre sikt brukar man därför 125 fokusera på utvecklingen av den reala växelkursen. En starkare real växelkurs bidrar till en 120 ökad köpkraft men också till en försämrad konkurrenskraft. Generellt har länder med hög 115 110 produktivitet, starka offentliga finanser och stora privata tillgångar en starkare real växelkurs. 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Källa: Reuters Ecowin. Till exempel leder en hög produktivitet i den internationellt konkurrensutsatta sektorn till att Det råder stor osäkerhet om kronans framtida driva upp reallönerna i hela ekonomin, vilket utveckling och dess jämviktsvärde. Sveriges innebär att producenter i den inhemska sektorn relativt goda makroekonomiska förutsättningar måste ta ut ett högre pris på varor för att behålla talar dock för en fortsatt kronförstärkning på vinstmarginalen. En sådan utveckling leder längre sikt. därför till en förstärkning av den reala växelkursen. Det är orsaken till att arbetskraftsintensiva tjänster och varor är billigare i länder

Den senaste tidens kronförstärkning

som har en låg produktivitetsnivå. Generellt medför detta att länder som har en hög I vanliga fall brukar små valutor som den svenska konkurrenskraft och är rika har en högre kronan försvagas när osäkerheten på de finansiinhemsk prisnivå och således en starkare real ella marknaderna ökar. Till exempel försvagades växelkurs. kronan kraftigt i samband med finanskrisen hösten 2008 när placerare sökte sig till de större

PROP. 2012/13:1

Sverige har konkurrenskraftiga exportföretag, reala växelkursförstärkningen ökar så småsunda offentliga finanser och stora bytesbalans- ningom den inhemska efterfrågan. I detta överskott, vilket sammantaget medför att det scenario blir således växelkursen starkare, samfinns goda förutsättningar för att Sveriges reala tidigt som andelen som arbetar i den inhemska växelkurs kommer att fortsätta att stärkas de sektorn ökar och överskottet i bytesbalansen närmaste åren. minskar.

Permanent starkare växelkurs på grund av en star- Exempel på realekonomiska effekter av en kare ekonomisk utveckling i Sverige starkare krona Om t.ex. den potentiella produktivitetsutvecklingen av någon anledning blir starkare, På lång sikt leder en permanent förstärkning av leder det på kort sikt till ökade vinster och högre den reala växelkursen till en lägre arbetslöshet, export. På sikt vältras den ökade produktiviteten allt annat lika. Detta beror på att företag beaktar över till högre reallöner i hela ekonomin, vilket löner i förhållande till sina produktpriser medan innebär att producenter i den inhemska sektorn arbetstagare påverkas av sin köpkraft, dvs. lönen måste höja priserna på de inhemska produkterna i förhållande till konsumentpriser. En förstärk- för att klara av de högre lönerna. En sådan ning av den reala växelkursen sänker import- utveckling leder till en förstärkning av den reala priserna relativt inhemskt producerade varor och växelkursen. Högre reallöner för de som arbetar givet att en andel av konsumtionskorgen består bidrar även till att öka arbetsutbudet, vilket av importerade varor sänker detta även konsu- ytterligare ökar produktionen och hushållens mentpriserna. Detta innebär i sin tur att fler är disponibla inkomster. I detta scenario blir villiga att arbeta för given lön vilket ökar syssel- således växelkursen starkare samtidigt som sättningen och sänker arbetslösheten. produktionen och sysselsättningen varaktigt blir Den kortsiktiga effekten på realekonomin av högre och arbetslösheten lägre. en permanent real växelkursförstärkning beror dock på orsaken till förstärkningen. Temporärt starkare växelkurs På kort sikt har växelkursförändringar Permanent starkare växelkurs på grund av en begränsade realekonomiska effekter då de främst svagare ekonomisk utveckling i omvärlden slår på exportföretagens vinstmarginaler. Som En svagare omvärldsefterfrågan till följd av t.ex. illustreras i alternativscenario 1 i avnitt 5.7.2 ett ökat försiktighetssparande bland hushåll eller kommer dock en förstärkning av växelkursen sämre förutsättningar för offentliga finanser som varar under en något längre period att leda leder till ett lägre inflationstryck i omvärlden, till en svagare konjunkturutveckling till följd av vilket förstärker kronans reala växelkurs. Denna en lägre nettoexport. När växelkursen åter reala växelkursförstärkning bidrar positivt till försvagas förbättras dock konjunkturen svensk import samtidigt som exporten dämpas snabbare, vilket medför att det inte blir några av den lägre omvärldsefterfrågan. Det medför att permanenta effekter på arbetsmarknaden eller bytesbalansen i Sverige försämras. Den svagare produktionen. nettoexporten innebär på kort sikt att tillväxten blir lägre och arbetslösheten högre även i Sverige. Den negativa effekten på sysselsättningen av en svagare efterfrågan motverkas till viss del av att lägre importpriser innebär högre reallöner. På längre sikt bestäms dock produktionen av strukturella faktorer som produktivitet och arbetsmarknadens funktionssätt. En starkare real växelkurs genom högre reallöner leder då till att jämviktsarbetslösheten blir lägre. Vid en permanent starkare real växelkurs omfördelas således resurser från exportsektorn till den inhemska sektorn. Den ökade köpkraften till följd av den

PROP. 2012/13:1

5.7.2 Alternativscenario 1: En tillfällig Tabell 5.11 Alternativscenario 1: Starkare växelkurs förstärkning av kronan

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes Årlig procentuell förändring om annat ej anges

2012 2013 2014 2015 2016

I detta scenario analyseras effekterna av en BNP 1,4 1,8 4,2 3,8 3,1

År 2016 når TCW-indexet samma slutnivå som i (0,4) (0,4) (1,3) (1,7) (0,8) huvudscenariot. Kronförstärkningen antas i 2 Arbetslöshet 7,7 7,9 7,3 5,8 5,4 (7,6) (7,5) (6,7) (5,5) (5,2) detta scenario vara ett resultat av den finansiella

oron i euroområdet. 3 BNP-gap -1,6 -2,8 -1,0 -0,4 -0,2 (-1,4) (-1,7) (-0,4) (-0,1) (0,0) Den starkare växelkursen påverkar svensk 4,5 Reporänta 1,25 0,75 2,00 3,25 3,5 ekonomi genom en svagare export än i (1,50) (1,50) (2,50) (3,50) (3,50) huvudscenariot. Växelkursförstärkningen inne- 6 Timlön 3,1 2,9 3,1 3,4 3,5 bär lägre importpriser och därför även en (3,2) (3,2) (3,4) (3,5) (3,6) starkare importutveckling 2013. I det här 7 KPIF 0,8 0,8 1,2 1,8 2,0 scenariot är växelkursförändringen visserligen (1,0) (1,2) (1,4) (1,7) (1,9)

tillfällig, men den är ganska långvarig, ca 1,5 år. 4 TCW 110 105 110 115 117 Av denna anledning blir effekten relativt stor, då (119) (119) (118) (117) (117)

företagen till viss del anpassar sina priser och sin Finansiellt sparande 8 -0,4 -0,9 0,0 1,5 2,2

produktion. Tillväxten i BNP blir nästan 1 (-0,3) (-0,6) (0,3) (1,7) (2,5)

procentenhet lägre än i huvudscenariot och 1 Kalenderkorrigerad. 2 arbetslösheten stiger till nära 8 procent 2013 (se Procent av arbetskraften. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. tabell 5.11). 4 Slutkurs. 5 Den svagare arbetsmarknaden håller tillbaka Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till 1,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. löneutvecklingen. Inflationstrycket blir lägre än i 6 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 7 huvudscenariot 2012 och 2013 på grund av både Årsgenomsnitt. 8 Procent av BNP. lägre importpriser och resursutnyttjande. Källa: Egna beräkningar.

Riksbanken sänker reporäntan till 1,25 procent i

slutet av 2012 och till 0,75 procent i slutet av

Diagram 5.30 BNP-tillväxt

2013. Årlig procentuell förändring 7 I samband med att kronan försvagas fr.o.m.

2014 ökar tillväxten i exporten samtidigt som Huvudscenario 6 Alternativscenario 1 tillväxten i importen minskar. BNP växer således Alternativscenario 2

något snabbare 2014 och 2015 än i huvud- 5 scenariot. Arbetslösheten faller snabbt 2015, 4 men är marginellt högre 2016 jämfört med i

huvudscenariot. Det tar dock tid innan resurs- 3

utnyttjandet blir normalt. BNP-gapet är något

2 lägre än normalt 2016.

Den offentliga sektorns finansiella sparande 1

blir några tiondelar lägre jämfört med i huvud-

scenariot. Det beror i huvudsak på att löne- 0 10 11 12 13 14 15 16 summan utvecklas långsammare till följd av färre Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. arbetade timmar och lägre löner. Dessutom blir

mervärdesskatteintäkterna lägre eftersom hus-

hållens konsumtion ökar långsammare än i

huvudscenariot.

PROP. 2012/13:1

5.7.3 Alternativscenario 2: Fortsatt stark Investeringarna antas öka med 7,9 procent per motståndskraft mot eurokrisen och år 2013–2015 jämfört med 6,4 procent i huvuden starkare inhemsk efterfrågan scenariot. Den genomsnittliga investeringstillväxten för en treårsperiod har varit starkare än så I detta scenario analyseras effekterna på svensk vid flera tillfällen de senaste trettio åren, senast ekonomi om motståndskraften mot eurokrisen 2005–2007 då investeringarna i genomsnitt växte är större än vad som antas i huvudscenariot. Den med 8,5 procent kalenderkorrigerat. motståndskraft i svensk ekonomi som utfallen Den starkare inhemska efterfrågan bidrar till under inledningen av 2012 tyder på skulle i en högre produktionsutveckling 2013–2015. sådana fall hålla i sig. Krisen i euroområdet antas Detta leder till ett ökat resursutnyttjande och ett då inte dämpa tillväxten som i huvudscenariot positivt BNP-gap 2014. för resten av 2012 och 2013. Den ökade produktionsnivån leder med viss eftersläpning till en starkare arbetsmarknad. Tabell 5.12 Alternativscenario 2: Starkare inhemsk efter- Arbetslösheten 2014 och 2015 blir i detta

frågan

scenario betydligt lägre än i huvudscenariot. Prognos enligt huvudscenariot inom parentes Årlig procentuell förändring om annat ej anges Den starkare arbetsmarknaden ger ett ökat 2012 2013 2014 2015 2016 lönetryck, vilket tillsammans med det högre BNP 1,7 3,2 4,2 3,7 2,7 resursutnyttjandet resulterar i en stramare penningpolitik. Reporäntan höjs till 4,0 procent (1,6) (2,7) (3,7) (3,5) (3,0) Hushållens 2,3 3,8 4,8 4,2 2,5 under 2015 och hålls på denna nivå även 2016. 1 konsumtion (2,1) (2,9) (3,8) (3,6) (3,0) Växelkursen är i stort sett oförändrad under 1 prognosperioden i scenariot. Den starkare Investeringar 4,5 7,1 9,4 7,3 3,3 (4,1) (4,6) (8,1) (6,6) (5,3) inhemska efterfrågan innebär en högre import, Sysselsättning 0,4 0,6 1,8 2,0 0,6 vilket har en försvagande effekt på kronans (0,4) (0,4) (1,3) (1,7) (0,8) 2 växelkurs. Denna effekt motverkas dock av en Arbetslöshet 7,6 7,3 6,0 4,5 4,4 högre reporänta som förstärker kronan. (7,6) (7,5) (6,7) (5,5) (5,2)

(3,2) (3,2) (3,4) (3,5) (3,6) sumtionen, men också på högre intäkter från inkomstskatter och socialavgifter till följd av en

7

KPIF 1,0 1,3 1,7 2,0 2,1

(1,0) (1,2) (1,4) (1,7) (1,9) starkare tillväxt i lönesumman.

4

TCW 119 119 119 118 118 (119) (119) (118) (117) (117) Diagram 5.31 Arbetslöshet Finansiellt sparande 8 -0,3 -0,4 0,7 2,2 3,0 Procent av arbetskraften (-0,3) (-0,6) (0,3) (1,7) (2,5) 9

1 Kalenderkorrigerad. 2 Procent av arbetskraften. 3 8 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 Slutkurs. 5 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till 1,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 6 7 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 7 Årsgenomsnitt. 8 Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar. 6 Huvudscenario Alternativscenario 1

I detta scenario växer den kalenderkorrigerade 5 Alternativscenario 2 konsumtionen med i genomsnitt 4,3 procent per år 2013–2015 jämfört med 3,4 procent i huvud-

4

scenariot (se tabell 5.12). Denna tillväxt är stark 10 11 12 13 14 15 16 ur ett historiskt perspektiv, men är i linje med Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utvecklingen 1998–2000 och något svagare än utvecklingen 1985–1987.

PROP. 2012/13:1

5.8 Huvudsakliga revideringar Den svenska BNP-tillväxten för 2013 har jämfört med 2012 års reviderats ned från 3,3 procent till 2,7 procent. ekonomiska vårproposition Det är framför allt den utdragna finansiella oron

och den svagare omvärldsefterfrågan som bidrar

De revideringar som redovisas i detta avsnitt är till att hushållens konsumtionsutgifter, exporten till viss del en effekt av regeringens reformer. och företagens investeringar förväntas att Sammantaget bedöms reformerna som förslås i utvecklas svagare under 2013 än vad som tidigare

denna proposition t.ex. leda till att BNP-tillväx- antogs.

ten blir ca 0,4 procentenheter högre 2014 och antalet sysselsatta blir ca 17 000 personer fler Tabell 5.13 Regeringens prognoser i budgetpropositionen

för 2013 och 2012 års ekonomiska vårproposition

2014 än vad som annars hade blivit fallet, se Årlig procentuell förändring om annat ej anges avsnitt 1.10 för en utförlig beskrivning av för- Prognos enligt vårpropositionen för 2012 inom parentes väntade sysselsättnings- och fördelningseffekter 2012 2013 2014 2015 2016 av regeringens politik.

Den makroekonomiska utvecklingen bedöms BNP 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 bli starkare 2012 än vad som förutsågs i 2012 års (0,4) (3,3) (3,7) (3,6) (3,2)

ekonomiska vårproposition. BNP-tillväxten för Arbetade timmar 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8 2012 väntas bli 1,6 procent medan den i vårpro- (-0,3) (0,5) (1,6) (1,5) (0,9) positionen bedömdes uppgå till 0,4 procent (se Sysselsättning 1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 tabell 5.13). Detta beror framför allt på starka (-0,1) (0,3) (1,4) (1,7) (0,8)

utfall under första halvåret 2012. I synnerhet har 1, 2 Arbetslöshet 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 nettoexporten och hushållens konsumtionsut- (7,8) (7,7) (6,9) (5,7) (5,2)

gifter ökat starkare än vad som tidigare förvän- 3 BNP-gap -1,4 -1,7 -0,4 -0,1 0,0 tades. Även sysselsättningen och antalet arbetade (-2,7) (-2,1) (-0,9) (-0,4) (0,0) timmar har reviderats upp och arbetslösheten Potentiell BNP 4 2,5 2,9 2,6 3,0 2,6

reviderats ned för 2012 sedan bedömningen i (2,5) (2,7) (2,6) (2,8) (2,5)

vårpropositionen på grund av överraskande Reporänta 5,6 1,50 1,50 2,50 3,50 3,50 positiva utfall. (1,00) (1,50) (2,50) (3,50) (3,50)

Inflationen, mätt som KPI, har utvecklats Timlön 7 3,2 3,1 3,4 3,5 3,6 svagare än vad som förväntades i vårproposit- (3,2) (3,1) (3,3) (3,7) (3,7)

ionen, framför allt på grund av snabbt fallande 8 KPI 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6 bostadsräntor. (1,2) (1,3) (1,6) (2,5) (2,8) Potentiell produktivitet i näringslivet har revi- KPIF 8 1,0 1,2 1,4 1,7 1,9 derats upp med 0,3 procentenheter för 2012 (1,0) (1,3) (1,4) (1,7) (1,9) jämfört med bedömningen i vårpropositionen. 1 15–74 år. Tillsammans med en något förändrad syn på 2 Procent av arbetskraften. 3 sysselsättningseffekterna av regeringens refor- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 Avser marknadspris. mer gör detta att även potentiell BNP har revi- 5 Slutkurs. 6 derats upp något. BNP-gapet förväntas vara - 109 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till 1,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 1,4 procent 2012, vilket ska jämföras med 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 8 bedömningen om -2,7 procent i vårpropo- Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sitionen. Jämviktsarbetslösheten har reviderats ned marginellt. Arbetslösheten sjunker till 7,5 procent 2013, Den utdragna eurokrisen väntas tynga den vilket är en nedrevidering med 0,2 procentinternationella konjunkturen mer under 2013 än enheter jämfört med bedömningen i vårvad som förväntades i vårpropositionen. propositionen.

KPI och KPIF förväntas vara en tiondels procentenhet lägre under 2013 än vad som tidi-

gare förutsågs. Detta beror framför allt på lägre import-, drivmedels- och elpriser. 109 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av I takt med att de statsfinansiella problemen klingar av väntas exporten öka starkare 2014 och potentiella variabler, som publiceras på regeringens hemsida, för en uttömmande beskrivning av revideringstendenser för samtliga potentiella 2015 än vad som förväntades i vårpropositionen. variabler.

PROP. 2012/13:1

Nettoexportbidraget är dock lägre under hela prognosperioden än vad som tidigare antogs, varför tillväxten nu i högre grad bedöms vara driven av inhemsk efterfrågan. Sammantaget är dock BNP-tillväxten 2014–2016 i linje med prognosen i vårpropositionen. I takt med att återhämtningen fortsätter stiger resursutnyttjandet successivt och BNP-gapet sluts under 2015. Detta är ett år tidigare än vad som antogs i vårpropositionen. Arbetslösheten bedöms vara något lägre 2014 och 2015 än vad som förväntades i vårpropositionen. Det mer ansträngda resursutnyttjandet bland företagen tillsammans med den allt större efterfrågan bedöms öka företagens behov att anställa personal. Stigande resursutnyttjande, sysselsättning, bostadsräntor, importpriser och enhetsarbetskostnader gör att kostnadstrycket ökar 2014– 2016. Under denna period utvecklas KPI och KPIF i stort sett i linje med prognosen i vårpropositionen.

6 Skattefrågor

PROP. 2012/13:1

6 Skattefrågor

Sammanfattning

• Schablonavdraget för privatpersoners

uthyrning av den egna bostaden höjs från

21 000 kronor till 40 000 kronor. • Bolagsskatten och expansionsfondsskatten • De ekonomiska styrmedlen för biodrivsänks från 26,3 procent till 22 procent. medel reformeras. • Avdragsrätten för räntor mellan företag • Koldioxidskatten slopas för viss värmeinom en intressegemenskap begränsas. produktion inom EU:s system för handel • Ett investeraravdrag införs för fysiska med utsläppsrätter. personer. • Villkoren för den femåriga befrielsen från • Skatten för pensionärer sänks med fordonsskatt för nya bilar med bättre 1,15 miljarder kronor. miljöegenskaper skärps. • Skattereglerna för enskilda näringsidkare • Vissa förändringar görs i fordonsbeskattoch delägare i handelsbolag ses över utifrån ningen. ett förenklingsperspektiv. • Omvänd skattskyldighet införs för • Förhandsbeskedsinstitutet bör utredas. mervärdesskatt vid handel med avfall och • Uppdrag avses lämnas till Skatteverket för skrot av vissa metaller.

att förbättra sin hantering av ärenden i syfte • Reglerna om frivillig skattskyldighet för att stärka rättssäkerheten samt att förbättra mervärdesskatt vid lokaluthyrning bör ses sin service till och kommunikation med över. företagen. • Beloppsgränsen för skattefria minnesgåvor • Behovet av specialisering av skattemål i till anställda höjs från 10 000 kr till domstol bör utredas. 15 000 kr. • Skattereglerna vid generationsskiften i • Skattereduktionen för hushållsarbete fåmansföretag bör utredas. förtydligas genom att den kompletteras • Reglerna om nedsättning av egenavgifter med läxhjälp till barn och unga som är

förenklas. elever i grundskolan och gymnasieskolan

• Frågan om tonnageskatt och andra stöd till eller i motsvarande skolformer.

sjöfarten bör utredas. • Vissa förändringar görs när det gäller social-

• avgifter i internationella förhållanden, bland Den kommunala fastighetsavgiften för hyreshusenheter sänks. annat reglerna om så kallade socialavgifts-

avtal. • Nedsättningen av den kommunala fastig-

hetsavgiften vid nybyggnation förlängs från Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal 10 år till 15 år för byggnader med värdeår åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med 2012 eller senare. effekter för budgetåret 2013 och framåt.

PROP. 2012/13:1

Efter ett inledande avsnitt kring de av riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna presenteras de olika åtgärderna med en indelning i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 6, s. 163–165 för motiv för den valda klassificeringen). De olika huvudgrupperna är: - skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt 6.2–6.8), - skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter; avsnitt 6.9–6.14), - skatt på kapitalanvändning (företagsskatter, avsnitt 6.15–6.20) samt - skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt; avsnitt 6.21–6.33).

Efter bedömningar kring vissa frågor om skatteförfarandet och folkbokföring sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition. Avsnittet avslutas med en författningskommentar till lagförslagen.

Beredning av förslagen

För de ärenden där förslag lämnas finns lagförslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.

PROP. 2012/13:1

6.1 Riktlinjer för skattepolitiken systemet. På miljöområdet ska skatterna

samordnas med andra styrmedel – som

Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för exempelvis handel med utsläppsrätter – så skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter att miljöstyrningen blir samhälls-

och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt ekonomiskt effektiv. Principen om att för- 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). orenaren ska betala ska gälla. Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken 5. Ett legitimt och rättvist skattesystem på att stödja de övergripande målen för Skattereglerna ska utformas så att de regeringens ekonomiska politik som exempelvis stärker medborgarnas förtroende för en varaktigt högre sysselsättning och en högre skattesystemet och underlättar för dem att generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och utformas skattepolitiken så att den tillgodoser skattebrott, skattefusk och skatteundanfem krav som ställs på de svenska skattereglerna dragande motverkas. i en allt mera globaliserad värld. Här återges först

de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i

De fem kraven

denna proposition.

6. Hållbara offentliga finanser

Skatterna ska finansiera offentliga utgifter

De fem hållpunkterna

på ett hållbart sätt med bevarande av sam-

hällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala 1. Goda förutsättningar för varaktigt hög krav ska skattereglerna utformas på ett så sysselsättning enkelt sätt som möjligt med beaktande av Skattereglerna ska bidra till att öka den målet om hög välfärd och hög varaktig varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade sysselsättning. timmar) genom ökat arbetsmarknads- 7. Generella och tydliga regler deltagande, genom att personer som redan Med beaktande av hållpunkterna ska skattehar arbete ökar sitt arbete och genom ökad reglerna vara generella och existerande utbildning och kompetens hos dem som särregler (skatteutgifter) löpande prövas för arbetar. att förenkla systemet och för att skapa 2. Goda villkor för företagande och finansiellt utrymme för att sänka strategiska investeringar skattesatser. Skattereglerna ska ge goda villkor för 8. Hållbara regler i förhållande till EU investeringar i Sverige, genom att attrahera Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara utländska företags lokalisering och och försvarbara i ett EU-rättsligt investeringar i Sverige och genom att perspektiv. företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda 9. Beskattning i nära anslutning till inkomstvillkor gälla för svenska företags tillfället

investeringar i utlandet. På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning 3. Generell och rättvist fördelad välfärd undvikas. Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd 10. Förenkling av regler för ökad effektivitet och högre sysselsättning säkerställs. Arbetet med att förenkla skattereglerna

(minskad administrativ börda) drivs vidare. 4. Effektiva ekonomiska styrmedel I arbetet ska nyttan av förenklingar för Skattereglerna ska bidra till att negativa företagen beaktas liksom behovet av att miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i värna skatteintäkterna. prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa Hållpunkterna och kraven ger en ram för effekter. Korrigeringar av sådana effekter utvecklingen av skattepolitiken. De fem hållbör ske på ett så effektivt sätt som möjligt punkterna med dess koppling till den med beaktande av andra krav på skatteekonomiska politiken pekar i första hand ut vad

PROP. 2012/13:1

som är angeläget. De fem kraven har sin tyngd- verksamhetskategori som omfattas av handelspunkt på det som bör undvikas. En i förhållande systemet. till hållpunkter och krav framgångsrik skatte- Förslaget om att begränsa omfattningen av politik innebär därmed i första hand att håll- skattebefrielsen för vissa hållbara biodrivmedel punkterna förstärks medan avvikelserna från innebär att risken för otillåtet statsstöd minskar. kraven är så begränsade som möjligt. Därigenom är beskattningen av biodrivmedel fortsatt hållbar och försvarbar i ett EU-rättsligt perspektiv.

Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition

I förhållande till riktlinjerna tar förslaget om sänkt bolagsskatt sikte på att förbättra villkoren för företagande och investeringar. Även förslaget om ett investeraravdrag förbättrar villkoren för investeringar. Sänkningen av bolagsskatten möjliggörs i hög grad av förslaget om effektivare begränsningar av ränteavdragen som samtidigt ger ett mer legitimt och rättvist skattesystem för företagen. Skattefusk motverkas genom förslaget om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Förslaget innebär också positiva effekter både ur ett brottsförebyggande och brottsbekämpande perspektiv, samtidigt som snedvridningen mellan företag begränsas. Rörligheten på arbetsmarknaden är intimt förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar. Brist på bostäder och boendetillfällen är en begränsande faktor för såväl en fungerande arbetsmarknad som en väl fungerande högre utbildning – och därmed begränsande för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Förslagen om sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter, utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation samt höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder förväntas öka bostadsbyggandet och uppmuntra ett effektivare utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. Den generella och rättvisa välfärden förstärks genom den utbyggda skattelättnaden för pensionärer. Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär att dubbla styrmedel undviks och medför ökad samordning mellan skatt och andra styrmedel. Risk för konkurrenssnedvridningar och ineffektiv produktion av värme motverkas genom full koldioxidskattebefrielse även vid externa värmeleveranser till tillverkningsprocessen i en industriell verksamhet som tillhör en sådan

PROP. 2012/13:1

Skatt på arbetsinkomster – Rätt till grundavdrag har fysiska personer som förvärvsinkomstbeskattning är obegränsat skattskyldiga under någon del av

beskattningsåret och som har haft förvärvs-

6.2 Sänkt skatt för pensionärer inkomst. Obegränsat skattskyldig är i princip

den som är bosatt eller vistas stadigvarande i 6.2.1 Ärendet och dess beredning Sverige eller som har väsentlig anknytning hit och som tidigare har varit bosatt här (se 3 kap. I budgetpropositionen för 2011 aviserade 3 § inkomstskattelagen). Även begränsat regeringen att den har som reformambition att skattskyldiga har i vissa fall rätt till grundavdrag. sänka skatten för pensionärer i ett fjärde steg Grundavdragets storlek är beroende av den (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för fastställda förvärvsinkomstens storlek. För 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt beskattningsåret 2012 uppgår grundavdraget till 1.7.4). 18 600 kronor vid en fastställd förvärvsinkomst Inom Finansdepartementet utarbetades upp till ca 43 500 kronor. För en fastställd därefter en promemoria innehållande bl.a. förslag förvärvsinkomst över ca 346 700 kronor uppgår om en ytterligare skattesänkning för grundavdraget till 12 900 kronor. För inkomster pensionärer. En sammanfattning av däremellan är grundavdraget högre (se 63 kap. promemorians förslag finns i bilaga 8, avsnitt 1. 3 § inkomstskattelagen). Promemorians lagförslag i denna del finns i Grundavdraget får inte överstiga den bilaga 8, avsnitt 2. skattskyldiges sammanlagda överskott av tjänst Promemorian har remissbehandlats och en och aktiv näringsverksamhet sedan allmänna förteckning över remissinstanserna finns i bilaga avdrag gjorts. Särskilda regler finns för hur 8, avsnitt 3. En remissammanställning finns överskottet av tjänst och allmänna avdrag ska tillgänglig i Finansdepartementet (dnr beräknas i vissa speciella fall (se 63 kap. 5 § Fi2011/1936). inkomstskattelagen). I budgetpropositionen för 2012 aviserade regeringen att den har som reformambition att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag 6.2.2.2 Det förhöjda grundavdraget för om sänkt skatt för pensionärer under pensionärer förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna (prop. 2011/12:1, Förslag till statens Den 1 januari 2009 trädde det s.k. förhöjda budget för 2012, finansplan och skattefrågor, grundavdraget för pensionärer i kraft (prop. avsnitt 1.9). 2008/09:38, bet. 2008/09:SkU13, rskr. 2008/09:109, SFS 2008:1306). Reformen syftade Lagrådet till att förbättra de ekonomiska villkoren för Förslaget om ytterligare skattesänkning för personer som har fyllt 65 år vid beskattningspensionärer är enligt regeringens bedömning av årets ingång. En ytterligare skattesänkning sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande gjordes den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:29, skulle sakna betydelse. bet. 2009/10:SkU24, rskr. 2009/10:111, SFS 2009:1490). Den 1 januari 2011 trädde en tredje skattesänkning i kraft (prop. 2010/11:1, Förslag 6.2.2 Bakgrund till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., bet. 2010/11:FiU1, rskr. 6.2.2.1 Grundavdrag 2010/11:64, SFS 2010:1826). Bestämmelserna om det förhöjda Någon form av grundavdrag har funnits i grundavdraget för personer som har fyllt 65 år skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. återfinns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och Regleringen innebär att grundavdraget för avser främst att lindra beskattningen för fysiska personer som vid beskattningsårets låginkomsttagare. Bestämmelser om grund- ingång har fyllt 65 år, uppgår till grundavdragsavdrag finns i 63 kap. 1–5 och 11 §§ beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt inkomstskattelagen (1999:1229). belopp som anges för vissa inkomstintervall.

PROP. 2012/13:1

I likhet med grundavdraget har den förhöjda 0,66 prisbasbelopp ökat med 1 procent av

delen av grundavdraget ett fördelningspolitiskt inkomsterna.

syfte. Följaktligen är den förhöjda delen av – För inkomster som överstiger 7,88 men inte

grundavdraget högst för personer med låga 12,12 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen

fastställda förvärvsinkomster. För beskatt- till 1,448 prisbasbelopp minskat med 9 procent

ningsåret 2012 är grundavdraget lika stort som av inkomsterna.

den fastställda förvärvsinkomsten på inkomster – För inkomster som överstiger

upp till 43 200 kronor, varför ingen skatt ska 12,12 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen

betalas på inkomsten. I inkomstintervallet till 0,357 prisbasbelopp.

43 200–168 900 kronor trappas grundavdraget Förstärkningen gäller från och med 2013.

upp. För inkomster mellan 168 900 kronor och

212 200 kronor är avdraget konstant och trappas

sedan av för inkomster mellan 212 200 kronor Promemorians förslag: Överensstämmer

och 537 300 kronor. För inkomster därutöver är med regeringens förslag med undantag för

avdraget konstant. förstärkningens storlek.

Remissinstanserna: Majoriteten av de

remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker 6.2.3 Överväganden och förslag förslaget eller har inget att invända mot det.

Arbetsgivarverket och Sveriges akademikers

centralorganisation (Saco) avstyrker förslaget. Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget Saco, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), för dem som vid beskattningsårets ingång har Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och fyllt 65 år förstärks med 1,15 miljarder kronor. Landsorganisationen i Sverige (LO) har Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs synpunkter av mer principiell natur i fråga om för alla med en fastställd förvärvsinkomst som valet av metod för att förstärka välfärden för överstiger 43 700 kronor per år. pensionärerna. Sveriges pensionärsförbund (SPF), För beskattningsåret 2013 ska den förhöjda Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), delen av grundavdraget beräknas på följande sätt: Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Svenska – För inkomster upp till och med Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF) 0,99 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen av och Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) grundavdraget till 0,567 prisbasbelopp. och LO anser att det är positivt med den – För inkomster som överstiger 0,99 men inte ytterligare skattesänkningen för pensionärer, 1,01 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till men anför att skatten bör vara densamma för 0,785 prisbasbelopp minskat med 20 procent av pensionärer och yrkesverksamma. Konjunkturinkomsterna. institutet anför att förslaget får en liten negativ – För inkomster som överstiger 1,01 men inte effekt på arbetsutbudet för personer som fyllt 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 65 år. Även Arbetsgivarverket anser att förslaget 0,674 prisbasbelopp minskat med 9 procent av får negativa effekter på arbetsutbudet för dem inkomsterna. som har fyllt 65 år. – För inkomster som överstiger 2,72 men inte

3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till

0,129 prisbasbelopp ökat med 11 procent av

Skälen för regeringens förslag

inkomsterna.

– För inkomster som överstiger 3,11 men inte Motiven för en skattesänkning 3,75 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har 21 procent av inkomsterna minskat med god ekonomi och god hälsa, medan andra har 0,182 prisbasbelopp. små marginaler och kanske behöver en trygg – För inkomster som överstiger 3,75 men inte omsorg för att få vardagen att fungera. 4,77 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till Regeringens politik syftar till att människor ska 0,233 prisbasbelopp ökat med 10 procent av känna att Sverige är ett bra och tryggt land att inkomsterna. åldras i. Som ett led i denna politik har – För inkomster som överstiger 4,77 men inte regeringen sänkt skatten för personer som vid 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till

PROP. 2012/13:1

beskattningsårets ingång har fyllt 65 år vid tre skatt för pensionärer under förutsättning att de tillfällen – 2009, 2010 och 2011. offentliga finanserna så tillåter. Det finns i dag ca 1,8 miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Inom de Förstärkningens utformning närmaste tio åren beräknas antalet öka till När det gäller utformningen av förstärkningen närmare 2 miljoner personer. Medellivslängden bedöms det som lämpligt att bibehålla, och i har de senaste åren stigit med mellan 30 och vissa delar förstärka, den utformning av det 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler förhöjda grundavdraget som infördes 2011 där pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor grundavdraget trappas upp i ett inledande del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt intervall. Sänkt skatt på pensioner riskerar längre än män och utgör därmed en större andel nämligen att motverka arbetslinjen, eftersom en av ålderspensionärerna ju högre upp i åldrarna mer sammanpressad fördelning av man kommer. nettopensioner minskar incitamenten att arbeta Den genomsnittliga åldern för uttag av under de aktiva åren. Drivkrafterna att arbeta ålderspension är ca 65 år och har i princip inte förstärks genom att skattesänkningen stiger med ändrats trots stigande medellivslängd. År 2005 inkomsten i vissa inkomstintervall. fick drygt hälften av alla ålderspensionärer En utformning som innehåller båda dessa garantipension till någon del. Av dem som i dag utgångspunkter innebär att skattesänkningen beviljas ålderspension får ca 35 procent ökar välfärden för dem som har fyllt 65 år, är garantipension till någon del. Den förenlig med arbetslinjen och bidrar till att genomsnittliga disponibla inkomsten för genomföra regeringens politik att Sverige ska pensionärer understiger den genomsnittliga vara ett bra och tryggt land att åldras i. disponibla inkomsten för personer som är under Konjunkturinstitutet anför att förslaget får en 65 år. liten negativ effekt på arbetsutbudet för personer Regeringen anser, i likhet med vad som som fyllt 65 år. Även Arbetsgivarverket anser att framförts i promemorian, att det således finns förslaget får negativa effekter på arbetsutbudet skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra för dem som har fyllt 65 år. Regeringen delar i välfärden för dem som har fyllt 65 år. Denna och för sig uppfattningen att förslaget kan leda bedömning gör också majoriteten av till ett försämrat arbetsutbud för dem som har remissinstanserna. fyllt 65 år, men anser trots detta att det är I promemorian föreslogs att förbättringen av angeläget att förslaget genomförs för att välfärden för pensionärer skulle ske genom en förbättra pensionärernas välfärd. För personer förstärkning av det förhöjda grundavdraget. över 65 år gäller dessutom det förhöjda Saco, SKL, TCO och LO har synpunkter av mer jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt principiell natur i fråga om valet av metod för att att arbeta och som motverkar negativa effekter förstärka välfärden för pensionärerna. på arbetsutbudet. Regeringen anser dock att det är lämpligt att Förstärkningen innebär att alla som vid utöka det förhöjda grundavdraget eftersom det beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som redan finns på plats. En förstärkning av betalar inkomstskatt får en skattesänkning. grundavdraget är lämplig även av den Skattesänkningen kan som mest uppgå till ca anledningen att den går att utforma på ett 1 300 kronor per år och beror på den fastställda fördelningsmässigt träffsäkert sätt och att den inkomstens storlek samt personens marginalkan börja gälla redan den 1 januari 2013, vilket är skatt. angeläget. En permanent åtgärd i form av en I tabell 6.1 och tabell 6.2 redovisas nuvarande skattesänkning är därför det mest lämpliga särskilt belopp respektive det nya särskilda medlet för att uppnå detta mål. beloppet i olika inkomstintervall. Det förhöjda När det gäller förstärkningens storlek gör grundavdraget, dvs. grundavdraget med tillägg av regeringen bedömningen att det nu finns det särskilda beloppet, för beskattningsåret 2013 utrymme i de offentliga finanserna för en skatte- redovisas för olika inkomster dels i termer av sänkning med sammanlagt 1,15 miljarder prisbasbelopp i tabell 6.3, dels i termer av kronor kronor. Regeringen avser att för 2014 i tabell 6.4. återkomma med ytterligare förslag om sänkt

PROP. 2012/13:1

Det förhöjda grundavdraget för dem som har Tabell 6.1 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer med förslaget för 2013 att uppgå till hela den fastställda förvärvsinkomsten upp till en Fastställd förvärvsinkomst (FFI) Nuvarande särskilt belopp - 0,98 PBB 0,557 PBB fastställd förvärvsinkomst om 1,01 prisbasbelopp 0,98 PBB - 0,99 PBB 0,459 PBB+0,1 FFI (ca 44 900 kronor), varvid ingen skatt ska betalas 0,99 PBB - 2,72 PBB 0,657 PBB-0,1 FFI på inkomsten. I inkomstintervallet 1,01 till 3,75 prisbasbelopp (ca 45 000–166 800 kronor) 2,72 PBB - 3,11 PBB 0,112 PBB+0,1 FFI trappas grundavdraget upp med 11 procent av 3,11 PBB - 3,85 PBB 0,2 FFI-0,199 PBB inkomsten. För inkomster mellan 3,75 pris- 3,85 PBB - 4,80 PBB 0,186 PBB+0,1 FFI basbelopp och 4,77 prisbasbelopp (ca 168 900– 212 200 kronor) är grundavdraget 4,80 PBB - 7,88 PBB 0,619 PBB+0,01 FFI 12,12 PBB - 12,21 PBB 1,407 PBB-0,09 FFI 58 400 kronor. För inkomster mellan 4,77 och 12,21 PBB - 0,307 PBB 12,12 prisbasbelopp (ca 212 300– 539 300 kronor) reduceras grundavdraget med Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2013. FFI = Fastställd förvärvsinkomst. Källa: Egna beräkningar. 90 kronor per 1 000 kronor i ökad fastställd förvärvsinkomst. För inkomster över

Tabell 6.2 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år

12,12 prisbasbelopp (ca 539 400 kronor) blir grundavdraget 0,65 prisbasbelopp (29 000 kronor). Skillnaden i grundavdrag Fastställd förvärvsinkomst (FFI) Nytt särskilt belopp - 0,99 PBB 0,567 PBB mellan gällande regler och förslaget framgår av 0,99 PBB - 1,01 PBB 0,785 PBB-0,2 FFI diagram 6.1, som visar de olika grundavdrags- 1,01 PBB - 2,72 PBB 0,674 PBB-0,09 FFI nivåerna.

2,72 PBB - 3,11 PBB 0,129 PBB+0,11 FFI

Diagram 6.1 Grundavdrag i kronor per år för personer

3,11 PBB - 3,75 PBB 0,21 FFI-0,182 PBB över 65 år enligt gällande regler, enligt förslaget om

ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för

3,75 PBB - 4,77 PBB 0,233 PBB+0,1 FFI

personer under 65 år

4,77 PBB - 7,88 PBB 0,66 PBB+0,01 FFI Kronor per år 7,88 PBB - 12,12 PBB 1,448 PBB-0,09 FFI

Grundavdrag

60 000 12,12 PBB - 0,357 PBB Gällande förhöjt grundavdrag Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2013. FFI = Fastställd Nytt förhöjt grundavdrag förvärvsinkomst. 50 000 Källa: Egna beräkningar. 40 000

Tabell 6.3 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år

Beskattningsår 2013 30 000 Fastställd förvärvsinkomst (FFI) Förhöjt grundavdrag 20 000 - 1,01 PBB 1,01 PBB 1,01 PBB - 3,75 PBB 0,899 PBB+0,11 FFI 10 000 3,75 PBB - 4,77 PBB 1,314 PBB 0 4,77 PBB - 12,12 PBB 1,741 PBB-0,09 FFI 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 12,12 PBB - 0,65 PBB Källa: Egna beräkningar Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2013. FFI = Fastställd förvärvsinkomst. I tabell 6.5 visas nettoinkomstökningar 2013 för olika inkomst- och kommunalskattenivåer som Källa: Egna beräkningar. följer av förstärkningen av det förhöjda

Tabell 6.4 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år

grundavdraget. För en garantipensionär innebär Beskattningsår 2013, kronor förstärkningen en nettoinkomstökning med Fastställd förvärvsinkomst Förhöjt grundavdrag mellan ca 500 och 600 kronor per år beroende på - 44 900 44 900 civilstånd och den kommunalskattesats man betalar. För inkomster mellan 100 000 och 45 000 - 166 800 45 000 upp till 58 400 166 900 - 212 200 58 500 450 000 kronor per år är nettoinkomstökningen 212 300 - 539 300 58 500 ner till 29 000 mellan ca 500 och 800 kronor per år och för 539 400 - 29 000 inkomster däröver blir skattesänkningen på

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Tabell 6.5 Skattesänkning i kronor per år genom förslaget

om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, 400 000 8 974 2,2 vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer 500 000 10 010 2,0 Kronor per år och procent Källa: Egna beräkningar. Kommunalskatt Andel av bruttoin-

I diagram 6.2 visas den genomsnittliga

Fastställd för- Lägsta Medel Högsta komsten, kommunalvärvsinkomst 28,89 31,60 34,32 skatt 31,60 %

procentuella förändringen av justerad disponibel

50 000 375 411 446 0,8

inkomst per inkomstgrupp (decil) för de som är

Garantipensionär, född

65 år eller äldre vid årets början. Den justerade

1938 eller senare:

disponibla inkomsten ökar för samtliga

Gift/samman-

boende, 84 550 491 537 583 0,6 inkomstnivåer och den genomsnittliga ökningen är drygt 0,3 procent. Den största ökningen åter-

Ensamstående,

94 785 492 537 584 0,6 finns i den första inkomstdecilen. Den minsta ökningen får de med högst inkomster.

Garantipensionär, född 1937 eller tidigare:

Diagram 6.2 Procentuell förändring av justerad disponibel

Gift/samman-

inkomst 2013 för personer över 65 år efter decilindelad

0,3 Källa: Egna beräkningar. 0,2 I tabell 6.6 visas, för olika inkomstnivåer och vid 0,1 genomsnittlig kommunalskatt, den totala 0 skattesänkningen till följd av de fyra stegen av 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 det förhöjda grundavdraget. Sett till andel av Låg inkomst Hög inkomst inkomsten har skattesänkningarna en fördelningspolitisk profil där de med lägst Källa: Egna beräkningar inkomster gynnas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen

Tabell 6.6 Total skattesänkning i kronor per år till följd av

2014.

det förhöjda grundavdraget (steg 1–3) och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 4) för olika

inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,60 %) Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § Kronor per år och procent Fastställd Skattesänkning till Skattesänkning som andel inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.4. förvärvsinkomst följd av steg 1-4 (%) av bruttoinkomsten 50 000 8 058 16,1 Garantipensionär, född 1938 6.2.4 Konsekvensanalys eller senare: Gift/sammanboende, 84 550 7 078 8,4 Offentligfinansiella effekter Ensamstående, 94 785 6 794 7,2 Förslaget att förstärka grundavdraget för dem Garantipensionär, född 1937 som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år eller tidigare: bedöms beröra så gott som uteslutande hela Gift/sammanboende, 86 482 7 047 8,1 åldersgruppen, ca 1,8 miljoner personer. De Ensamstående, 97 073 6 700 6,9 personer som berörs är de som i dag betalar inkomstskatt. Av de som berörs får antalet

PROP. 2012/13:1

begränsat skattskyldiga bedömas som ringa. Den Diagram 6.3 Procentuell förändring av individuell

disponibel inkomst 2013 för personer över 65 år efter kön

offentligfinansiella effekten av förslaget

och åldersgrupp

uppskattas med beaktande av antalet berörda Procent skattskyldiga och föreslagen nivå på höjningen 0,5 av grundavdraget till 1,15 miljarder kronor för 2013. Denna effekt kommer till stor del att 0,4 påverka skatteunderlaget för kommuner och landsting. Med en höjning av anslaget 0,3 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25, kompenseras emellertid 0,2 samtliga kommuner och landsting. Förslaget innebär också att underlaget för det 0,1 kommunala inkomstutjämningssystemet kan komma att påverkas. Genom utjämnings- 0 systemet kommer dock eventuella förändringar Kv 65- Kv 70- Kv 75- Kv 80- Kv 85- M 65- M 70- M 75- M 80- M 85av enskilda kommuners och landstings relativa 69 74 79 84 69 74 79 84 Källa: Egna beräkningar skattekraft att jämnas ut.

Effekter för myndigheter och företag En förstärkning av det förhöjda grundavdraget

för pensionärer medför endast marginella 6.3 Höjd värdegräns för skattefrihet förändringar för Skatteverket och ingår i den för minnesgåvor

anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella ekonomiska 6.3.1 Ärendet och dess beredning konsekvenser för Skatteverket får hanteras inom befintliga ramar. Inom Finansdepartementet utarbetades under För de allmänna förvaltningsdomstolarna juni 2012 en promemoria innehållande förslag bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. om höjd värdegräns för skattefrihet för För företagen bedöms förslaget inte få några minnesgåvor. effekter. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 9, avsnitt 1 och promemorians Jämställdhetsanalys lagförslag finns i bilaga 9, avsnitt 2. Grundavdrag har genom sin konstruktion en Promemorian har remissbehandlats och en större relativ betydelse för låg- och förteckning över remissinstanserna finns i medelinkomsttagare än för höginkomsttagare. bilaga 9, avsnitt 3. Remissyttrandena och en Grundavdraget är generellt vid en given fastställd sammanställning av yttrandena finns tillgängliga förvärvsinkomst och således lika stort för i Finansdepartementet (dnr Fi2012/2603). kvinnor som för män, oavsett om det handlar om löneinkomst eller pensionsinkomst. Lagrådet Det förhöjda grundavdraget och även Förslaget om höjd värdegräns för skattefrihet för förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag minnesgåvor är enligt regeringens bedömning av innebär skattesänkningar för både kvinnor och sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande män. Kvinnor har i större utsträckning än män skulle sakna betydelse. låg pension bl.a. till följd av att kvinnor oftare arbetat deltid eller förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i något större utsträckning än män. Diagram 6.3 visar de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupper. Ökningen är störst i de äldre åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper ökar kvinnors individuella disponibla inkomst mer än männens.

PROP. 2012/13:1

6.3.2 Överväganden och förslag utvecklingen undviks. Regeringen anser dock inte att det finns skäl att knyta värdegränsen till prisbasbeloppet, eftersom fler faktorer än den Regeringens förslag: Värdet av minnesgåvor får allmänna prisutvecklingen kan vara av betydelse uppgå till 15 000 kronor utan att förmånen ska vid en eventuell framtida justering av det tas upp. skattefria beloppet. Den nya värdegränsen gäller från och med den Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 1 januari 2013. 2013.

Lagförslag Promemorians förslag: Överensstämmer Förslaget föranleder en ändring i 11 kap. 14 § med regeringens. inkomstskattelagen, se avsnitt 3.4. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan, bland annat Skatteverket, Arbetsgivarverket och FAR, 6.3.3 Konsekvensanalys tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. FAR framhåller dock att den i lagtexten Förslaget bedöms medföra en offentligfinansiell föreslagna beloppsgränsen om 15 000 kronor kostnad om ca 5 miljoner kronor för 2013. bör bytas ut mot 34 procent av gällande Kostnaden beror på minskade bolagsskatteprisbasbelopp. På så sätt skulle ett framtida intäkter som en följd av att företagen kan göra behov av lagändringar till följd av den allmänna ett högre avdrag för sina kostnader vid en prisutvecklingen kunna undvikas. höjning av värdegränsen. Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 kap. Förslaget bedöms inte medföra några ökade 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska kostnader eller någon ökad arbetsbörda för vare minnesgåvor till varaktigt anställda inte tas upp sig Skatteverket eller de allmänna förvaltningstill beskattning om gåvans värde inte överstiger domstolarna. 10 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör,

dock vid högst ett tillfälle förutom när 6.4 Skattereduktionen för hushållsanställningen upphör. Om gåvans värde arbete kompletteras med läxhjälp

överstiger 10 000 kronor ska förmånen beskattas i sin helhet. Regeringens bedömning: För att tydliggöra och Värdegränsen för skattefria minnesgåvor underlätta tillämpningen av nuvarande regler om höjdes senast från och med 2001. Med hänsyn skattereduktion för hushållsarbete, bör det av till den allmänna prisutvecklingen och till prisutvecklingen avseende ädla metaller bör reglerna uttryckligen framgå att hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som värdegränsen höjas till 15 000 kronor. Detta innebär att minnesgåvor med ett värde upp till avses i 10–13 kap., 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800), som utförs i eller i 15 000 kronor får ges skattefritt. nära anslutning till bostaden, ska omfattas av FAR anser att det i lagtexten angivna skattereduktionen. skattefria beloppet bör bytas ut mot en viss procent av gällande prisbasbelopp. Frågan om Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2013. värdegränsen för skattefria minnesgåvor ska uttryckas i ett fast belopp eller kopplas till prisbasbeloppet diskuterades redan när bestämmelsen infördes (prop. 1987/88:52, bet. Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1987/88:SkU8, rskr. 1987/88:96, SFS 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) 1987:1303). En värdegräns som uttrycks i ett fast omfattas bland annat barnpassning som utförs i belopp har använts sedan bestämmelsen trädde i eller i nära anslutning till bostaden av skattekraft den 1 januari 1988. Som FAR anför medför reduktionen för hushållsarbete. en koppling till prisbasbeloppet att framtida I förarbetena till reglerna om skattereduktion lagändringar till följd av den allmänna pris- för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181, SFS

PROP. 2012/13:1

2007:346) framhölls i fråga om barnpassning att i de fall en barnvakt hjälper barnet med läxor eller annat skolarbete bör det omfattas av skattereduktionen, eftersom hjälp med skolarbetet har ett nära samband med själva barnpassningen. Det har emellertid visat sig att nuvarande regel om skattereduktion för barnpassning medför tillämpningssvårigheter i fråga om vad bestämmelsen är avsedd att omfatta när det gäller läxhjälp. För att tydliggöra och underlätta tillämpningen av nuvarande regler bör det därför uttryckligen framgå att hjälp med läxor och annat skolarbete ska omfattas av skattereduktionen. Läxhjälp och annat skolarbete bör avse normalt skolarbete för barn och unga som är elever i grundskolan och gymnasieskolan eller i motsvarande skolformer, dvs. skolformer som avses i 10–13 kap., 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen. Detta innebär att det som ingår är hjälp med läxor och annat skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för skolformen i fråga. I likhet med vad som gäller för övrigt hushållsarbete ska arbetet utföras i eller i nära anslutning till bostaden. De offentligfinansiella effekterna av det aviserade förslaget bedöms medföra minskade skatteintäkter med 10 miljoner kronor för 2013. Den varaktiga minskningen av skatteintäkterna beräknas till 25 miljoner kronor per år. Finansdepartementet har remitterat ett förslag med angiven ändring. Regeringen avser att senare under hösten 2012 återkomma till riksdagen med ett förslag. Avslutningsvis kan beträffande regelverket om HUS-avdrag noteras att riksdagen våren 2012 har tillkännagett som sin mening (bet. 2011/12:SkU13) att det finns skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att HUS-avdrag ska medges för arbeten utförda utomlands. Detta ärende bereds inom Regeringskansliet

PROP. 2012/13:1

Skatt på arbetsinkomster –

Tabell 6.7 Arbetsgivaravgifter 2012 och 2013 enligt

socialavgifter m.m.

regeringens förslag

Procent

6.5 Förändrade nivåer för

Arbetsgivaravgifter 2012 2013

socialavgifter

Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 arbetsgivaravgifterna sänks till 4,35 procent och i Arbetsmarknadsavgift 2,91 2,91 egenavgifterna till 4,44 procent. Detta föranleder Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 en höjning av den allmänna löneavgiften till

9,88 procent.

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 6.8 Egenavgifter 2012 och 2013 enligt regeringens

Skälen för regeringens förslag: Social- förslag avgifterna tas ut för finansiering av de sociala Procent trygghetssystemen och betalas antingen som Egenavgifter 2012 2013 arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Sjukförsäkringsavgift 5,11 4,44 Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 medan egenavgifter betalas av främst enskilda Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 näringsidkare. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt ca 1 500 miljarder kronor

Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en av- Allmän löneavgift 9,21 9,88 giftssats som innebär att de beräknade intäkterna S:a socialavgifter och allmän löneavgift 28,97 28,97 från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. Källa: Egna beräkningar. För 2013 beräknas de utgifter som sjukförsäkringsavgiften ska täcka, uppgå till ca 62 miljarder Lagrådet kronor. Mot denna bakgrund föreslår regeringen Lagförslagen är enligt regeringens bedömning av att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivarav- sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande gifterna sänks till 4,35 procent och i egenav- skulle sakna betydelse. gifterna till 4,44 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av sjukförsäkrings- Lagförslag avgiften ska göras inom ramen för ett i princip Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § löneavgiften till 9,88 procent. Lagförslagen har lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. beretts under hand med Skatteverket. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.5. I tabellerna 6.7 och 6.8 redovisas arbetsgivaravgifter och egenavgifter före och efter dessa förändringar. De nya avgiftsnivåerna träder i kraft den 1 januari 2013.

PROP. 2012/13:1

6.6 Förenklade regler vid nedsättning 6.6.2 Överväganden och förslag av egenavgifter

Regeringens förslag: Reglerna om att avdraget vid

6.6.1 Ärendet och dess beredning

beräkningen av egenavgifter för enskilda Den 1 juli 2010 trädde reglerna om nedsättning näringsidkare och fysiska personer som är av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ska uppfylla villkoren i fysiska personer som är delägare i handelsbolag i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse tas bort liksom kravet att avdraget ska åldern 26–64 år i kraft (prop. 2009/10:178, bet. begäras i inkomstdeklarationen. Även skyldig- 2009/10:SfU16, rskr. 2009/10:278, SFS heten att i deklarationen lämna de uppgifter som 2010:436). Nedsättningen uppgår till 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per Skatteverket behöver för att kunna bedöma om år. En förutsättning för nedsättningen är att villkoren i kommissionens regelverk för stöd av överskottet av näringsverksamheten överstiger mindre betydelse är uppfyllda tas bort. 40 000 kronor. Nedsättningen bedömdes vidare riskera att strida mot reglerna om statligt stöd och konstruerades därför inom ramen för Promemorians förslag: Överensstämmer Europeiska kommissionens regelverk för stöd av med regeringens. mindre betydelse. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser Efter det att nedsättningen notifierats hos som har yttrat sig i frågan, bland annat Europeiska kommissionen, har kommissionen Skatteverket, Tillväxtverket och Lantbrukarnas den 7 december 2011 beslutat att nedsättningen Riksförbund, tillstyrker eller har inget att erinra inte utgör ett statligt stöd (KOM [2011] 8902 mot förslagen. slutlig och EUT C 23, 28.1.2012, s. 6). Skälen för regeringens förslag: Vid Inom Finansdepartementet utarbetades där- beräkningen av egenavgifter för enskilda efter en promemoria innehållande bland annat näringsidkare och fysiska personer som är ett förslag om att villkoret att förutsättningarna delägare i handelsbolag ska enligt 3 kap. 18 § enligt kommissionens regelverk för stöd av socialavgiftslagen (2000:980), efter begäran i mindre betydelse ska vara uppfyllda slopas. En inkomstdeklarationen, avdrag göras med sammanfattning av promemorians förslag finns i 5 procent av avgiftsunderlaget för inkomst av bilaga 5, avsnitt 1. Promemorians lagförslag i aktiv näringsverksamhet, dock högst med denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. 10 000 kronor per år. Som förutsättning för Promemorian har remissbehandlats och en avdraget gäller bland annat att villkoren i förteckning över remissinstanserna finns i bilaga kommissionens regelverk för stöd av mindre 5, avsnitt 3. Remissyttrandena och en betydelse ska vara uppfyllda. Vid bedömning av sammanställning av yttrandena finns tillgängliga om avdraget utgör stöd av mindre betydelse i Finansdepartementet (dnr Fi2012/1688). finns i 3 kap. 19 § socialavgiftslagen särskilda regler för verksamheter inom flera sektorer. Av Lagrådet 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen (2011:1244) Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att följer att den som begär avdrag ska lämna inhämta Lagrådets yttrande över bland annat uppgift om annat stöd av mindre betydelse samt förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen lämna de övriga uppgifter som Skatteverket (2000:980) och lag om ändring i skatteför- behöver för att kunna bedöma om rätt till avdrag farandelagen (2011:1244). Lagförslagen finns i föreligger. bilaga 5, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslagen När avdraget vid beräkningen av utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, egenavgifterna infördes gjordes bedömningen att avsnitt 5. det inte kunde uteslutas att avdraget skulle komma att utgöra ett sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. För att säkerställa att avdraget inte skulle stå i strid med EU:s regler om statligt stöd infördes därför villkoren att avdraget måste uppfylla förutsättningarna enligt kommissionens regel-

PROP. 2012/13:1

verk för stöd av mindre betydelse, att avdraget 6.6.3 Ikraftträdande och måste begäras i inkomstdeklarationen och att övergångsbestämmelser den som begär avdraget måste lämna de uppgifter som behövs för att en bedömning ska Regeringens förslag: Ändringarna i socialavgiftskunna göras av om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är lagen och i skatteförfarandelagen träder i kraft uppfyllda (prop. 2009/10:178 s. 23–29). den 1 januari 2013. Beträffande ändringarna i Efter det att avdraget vid beräkningen av socialavgiftslagen tillämpas dessa första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års egenavgifter notifierats hos kommissionen, har taxering. kommissionen den 7 december 2011 beslutat att avdraget inte utgör ett statligt stöd (KOM [2011] 8902 slutlig och EUT C 23, 28.1.2012, s. 6). Kopplingen av avdraget till kommissionens Promemorians förslag : Överensstämmer regelverk för stöd av mindre betydelse behövs med regeringens. därmed inte längre och reglerna kan därför Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser förenklas. som har yttrat sig i frågan, bland annat I promemorian görs mot denna bakgrund Skatteverket, Tillväxtverket och Lantbrukarnas bedömningen att kravet att villkoren enligt Riksförbund, tillstyrker eller har inget att erinra kommissionens regelverk för stöd av mindre mot förslagen. betydelse ska vara uppfyllda bör tas bort liksom Skälen för regeringens förslag : Som anges i kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklara- promemorian bör de ändringar som föreslås i tionen. Regeringen delar denna bedömning. socialavgiftslagen och i skatteförfarandelagen Eftersom någon prövning av om villkoren i träda i kraft den 1 januari 2013. kommissionens regelverk för stöd av mindre För att enskilda näringsidkare och fysiska betydelse är uppfyllda inte ska göras bör, i likhet personer som är delägare i handelsbolag inte ska med vad som framförts i promemorian, även behöva begära avdrag vid beräkningen av egenskyldigheten att i inkomstdeklarationen lämna avgifterna och lämna de uppgifter som behövs de uppgifter som Skatteverket behöver för att för att bedöma om villkoren i kommissionens kunna bedöma om dessa villkor är uppfyllda tas regelverk för stöd av mindre betydelse är bort. Som föreslås i avsnitt 6.6.3 ska uppfyllda i självdeklarationen vid 2013 års lagändringen tillämpas redan vid själv- taxering föreslår regeringen, i likhet med vad deklarationen avseende 2013 års taxering, dvs. som anges i promemorian, att ändringarna i förslaget får retroaktiv verkan. Eftersom den socialavgiftslagen ska tillämpas första gången i upphävda lagen (2001:1227) om själv- fråga om självdeklarationen vid 2013 års deklarationer och kontrolluppgifter ska gälla vid taxering. Detta innebär en retroaktiv tillämpning 2013 års taxering enligt punkt 22 i som är till fördel för de avgiftsskyldiga. ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen, bör även denna punkt ändras. Några andra förändringar såvitt avser 6.6.4 Konsekvensanalys nedsättning av socialavgifter förslås inte. Offentligfinansiella effekter Lagförslag Förslaget innebär att reglerna om att avdraget Förslagen föranleder att 3 kap. 19 § socialavgifts- vid beräkningen av egenavgifter för enskilda lagen och 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen näringsidkare och fysiska personer som är upphävs samt att 3 kap. 18 § socialavgiftslagen delägare i handelsbolag ska uppfylla villkoren i och punkt 22 i ikraftträdande- och övergångs- kommissionens regelverk för stöd av mindre bestämmelserna till skatteförfarandelagen betydelse tas bort liksom kravet att avdraget ska ändras. Lagförslagen i ärendet finns i avsnitt 3.5 begäras i inkomstdeklarationen. Även skyldigoch 3.12. heten att i inkomstdeklarationen lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda tas bort. Detta medför emellertid inte

PROP. 2012/13:1

någon förändring av avdragets storlek eller 6.7 Vissa internationella antalet personer som kan ges avdraget. Förslaget socialavgiftsfrågor

bedöms därför inte få någon offentligfinansiell effekt. Regeringens bedömning: En anställd som ingått Effekter för företagen ett socialavgiftsavtal med sin utländska Förslaget innebär bland annat att kravet att arbetsgivare bör inte längre betala egenavgifter avdraget vid egenavgiftsberäkningen ska begäras utan i stället fullgöra arbetsgivarens skyldighet i inkomstdeklarationen tas bort liksom skyldig- att betala arbetsgivaravgifter. heten att lämna de uppgifter som Skatteverket Egenavgifter bör tas ut på samtliga avgiftsbehöver för att kunna bedöma om villkoren i pliktiga inkomster och inte bara på sådana kommissionens regelverk för stöd av mindre inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. betydelse är uppfyllda. Avdraget kommer Bestämmelserna om allmänt avdrag för därmed att ges automatiskt utan att någon obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter särskild begäran behöver göras. Borttagandet av bör ändras på så sätt att det för rätt till avdrag nämnda krav medför ett minskat uppgifts- inte längre ska krävas att avgiften är knuten till lämnande för enskilda näringsidkare och fysiska en intäkt som erhållits på grund av utfört arbete. personer som är delägare i handelsbolag. De kommande förslagen bör träda i kraft den Förslaget medför således att den administrativa 1 januari 2013. bördan för dessa företag minskar och därmed företagens kostnad för nedsättningen. Då uppgiftslämnandet kan variera mycket mellan Skälen för regeringens bedömning: Ett olika företag, skulle det vara mycket komplicerat socialavgiftsavtal kan slutas om arbetsgivaren att närmare uppskatta storleken på de minskade saknar fast driftställe i Sverige. Ett sådant avtal kostnaderna. innebär enligt socialavgiftslagen (2000:980) att den anställde och dennes arbetsgivare ingår ett Effekter för myndigheter och domstolar avtal om att den anställde ska överta Förslaget att ta bort kravet att villkoren enligt skyldigheten att betala socialavgifter. Den kommissionens regelverk för stöd av mindre anställde ska om ett sådant avtal ingåtts betala betydelse ska vara uppfyllda för att avdrag ska egenavgifter. Den 1 maj 2010 trädde ges vid egenavgiftsberäkningen samt den därmed Europaparlamentets och rådets förordning (EG) sammanhängande uppgiftsskyldigheten, innebär nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning att Skatteverket i samband med sin handläggning av de sociala trygghetssystemen och i dessa fall inte längre behöver beakta dessa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) villkor. Antalet uppgifter som de egenavgifts- nr 987/09 av den 16 september 2009 om skyldiga lämnar till Skatteverket kommer även tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) att minska. Förslaget bedöms således medföra en nr 883/2004 om samordning av de sociala minskad administration för Skatteverket. trygghetssystemen i kraft. Sedan dess gäller Förslaget medför samtidigt ökade kostnader för inom EU, och numera också inom Europeiska Skatteverket för att anpassa systemstöd och ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz, att blanketter samt för justeringar i broschyrer och om ett socialavgiftsavtal ingås ska den anställde, i andra informationsinsatser. Sammantaget stället för att såsom enligt socialavgiftslagen bedöms förslaget emellertid leda till minskade överta skyldigheten att betala socialavgifter, kostnader för Skatteverket med 8 miljoner fullgöra denna skyldighet. Detta innebär att kronor per år. arbetsgivaravgifter ska betalas. Vad gäller Förslaget bedöms inte medföra några egenavgifter är dessa i dag inte heller möjliga att merkostnader eller något merarbete för de ta ut i de fall arbetstagaren inte är skattskyldig i allmänna förvaltningsdomstolarna. Sverige på grund av t.ex. skatteavtal, eftersom underlaget för egenavgifter utgörs av de avgiftspliktiga nettoinkomsterna enligt beslut om slutlig skatt för den avgiftsskyldige. Detta innebär att ett antal personer som ingått socialavgiftsavtal inte betalar några socialavgifter

PROP. 2012/13:1

trots att de omfattas av det svenska 6.8 Nystartszoner

socialförsäkringssystemet. En anpassning av de svenska reglerna bör Regeringen beslutade den 10 mars 2011 att göras till ovan nämnda EU-förordning och dess tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se tillämpningsförordning. En anställd som ingått över möjligheten att införa ett system med ett socialavgiftsavtal bör därför till skillnad från i skattelättnader för företag i stadsdelar med dag inte betala egenavgifter utan i stället fullgöra utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner. arbetsgivarens skyldighet att betala arbets- Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti givaravgifter. En sådan ändring innebär också att 2012 överlämnat betänkandet Nystartszoner socialavgifter kommer att kunna tas ut även om (SOU 2012:50) i vilket det föreslås att ett den anställde inte är skattskyldig för inkomsten i system med nystartszoner införs. Som åtgärd Sverige. föreslås att företag i nystartszonerna erbjuds en I dag kan egenavgifter inte heller tas ut av lättnad avseende uttag av socialavgifter. enskilda näringsidkare som inte är skattskyldiga i Betänkandet har remitterats. Sverige trots att de omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Detta gäller näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige. Reglerna bör därför ändras så att egenavgifter kan tas ut på samtliga avgiftspliktiga inkomster och inte endast på sådana inkomster som beskattas i Sverige. Obegränsat skattskyldiga personer ska enligt 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) göra allmänt avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter. Detta gäller dock bara om vissa förutsättningar är uppfyllda. En av dessa förutsättningar är att avgiften är knuten till en intäkt som erhållits på grund av utfört arbete. Detta innebär t.ex., enligt en dom av Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2006 ref. 55), att norska socialförsäkringsavgifter som tas ut på norsk pension av en i Sverige bosatt person inte får dras av. Kravet på att avgiften ska vara knuten till en intäkt som erhållits på grund av utfört arbete bör därför tas bort. De aviserade förslagen bygger på en hemställan från Skatteverket och en till denna bifogad promemoria benämnd Socialavgifter på inte inkomstbeskattade ersättningar m.m., dnr. Fi2012/415. Promemorian har remissbehandlats. Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen. De offentligfinansiella effekterna av de aviserade förslagen bedöms innebära ökade intäkter med 20 miljoner kronor för 2013. Regeringen avser att i höst återkomma till riksdagen med de aviserade förslagen. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2013.

PROP. 2012/13:1

Skatt på kapitalanvändning – 6.9.3 Överväganden och förslag kapital- och egendomsskatter

Regeringens förslag: Den kommunala

6.9 Sänkt fastighetsavgift för

fastighetsavgiften för hyreshusenheter sänks från

hyreshusenheter

och med kalenderåret 2013. Sänkningen sker 6.9.1 Ärendet och dess beredning dels genom att beloppet per bostadslägenhet sänks till 1 210 kronor för 2013, dels genom att den procentsats av taxeringsvärdet med vilken För att möjliggöra en samlad behandling av beloppet jämförs sänks från 0,4 till 0,3 procent skatteförslag med budgeteffekter i budgetav taxeringsvärdet. propositionen för 2013 remitterade Finansdepartementet en promemoria med olika Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013. förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En sammanfattning av promemorians förslag finns i Promemorians förslag: Överensstämmer i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bland huvudsak med regeringens. Beloppet per annat förslag om sänkt fastighetsavgift för bostadslägenhet föreslogs dock sänkas till hyreshusenheter. Promemorians lagförslag i 1 198 kronor för 2013, baserat på ett denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har prognosticerat inkomstbasbelopp för 2013. remissbehandlats. En förteckning över remiss- Remissinstanserna: De allra flesta som yttrat instanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En sig, däribland Kammarrätten i Sundsvall, remissammanställning finns tillgänglig i Ungdomsstyrelsen, Juridiska fakultetsnämnden Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). vid Stockholms universitet, Fastighetsägarna Sverige, FAR, Näringslivets Skattedelegation, vars Lagrådet yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv, Förslaget om sänkt fastighetsavgift för Näringslivets Regelnämnd, Svensk Försäkring och hyreshusenheter har inte remitterats till Svenska Bankföreningen hänvisar till, Lagrådet. Förslaget är av sådan enkel Lantbrukarnas Riksförbund och Riksbyggen, är beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna positiva till förslaget eller har inget att erinra mot betydelse. det. Boverket tillstyrker förslaget såvitt avser hyresrätter och anför att det enligt besked från 6.9.2 Bakgrund Skatteverket inte är något problem att särskilja de olika upplåtelseformerna vid fastighetsbe- För bostäder tas en löpande beskattning ut i skattningen. Hyresgästföreningen Riksförbundet form av kommunal fastighetsavgift. Fastighets- anser att alla åtgärder som sänker skatteavgiften för hyreshus, dvs. vad som ofta kallas belastningen på hyresrätter är bra men anför att ”flerbostadshus”, utgörs av den lägsta av två den föreslagna sänkningen är närmast försumbar variabler – dels ett belopp per bostadslägenhet, i förhållande till den obalans i skattevillkor, till vars storlek indexeras med utgångspunkt i hyresrättens nackdel, som råder för de olika inkomstbasbeloppets förändring, dels upplåtelseformerna. Föreningen anser att 0,4 procent av taxeringsvärdet för byggnad och regeringen redan nu borde slopa hela fastighetstillhörande mark. Beloppet per bostadslägenhet avgiften på hyresrätter. Detta kan lösas genom bestämdes för år 2008 till 1 200 kronor. Efter att hyresvärden får ansöka om befrielse från indexeringen uppgår beloppet per bostads- fastighetsavgiften. Villaägarnas Riksförbund lägenhet för år 2012 till 1 365 kronor. För 2013 anför att en ensidig sänkning av fastighetsbeberäknas det uppgå till 1 414 kronor. Bostäder i skattningen av bostadsrätter utan att på hyreshus kan utgöras av såväl hyresbostäder som motsvarande sätt sänka den på småhus skapar bostäder upplåtna med bostadsrätt. ökad skevhet mellan småhus och bostadsrätter. Statskontoret anser att förslaget inte är tillräckligt träffsäkert och att regeringen bör avvakta förslaget från den av regeringen tillsatta kommittén. Konjunkturinstitutet bedömer att

PROP. 2012/13:1

förslaget sannolikt skulle leda till ett större hyresrätter. Det är i motsats till vad Boverket utbud av bostäder som upplåts med hyresrätt hävdat inte möjligt att särskilja de olika men att det är svårt att bedöma effekterna, delvis upplåtelseformerna inom ramen för nuvarande på grund av att regleringen på hyresmarknaden system för fastighetsbeskattning. Det är begränsar utbudet. Institutet anser att det är visserligen möjligt att identifiera fastighetsägare lämpligt att invänta redovisningen av som är bostadsrättsföreningar, men bostads- Företagsskattekommitténs uppdrag. Institutet för lägenheter i sådana föreningar kan i vissa fall vara bostads- och urbanforskning vid Uppsala upplåtna med hyresrätt. Upplåtelseformen för universitet anser att förslaget sannolikt bidrar till varje enskild bostadslägenhet urskiljs inte i att i någon mån premiera produktion av fastighetsbeskattningen. Den nu föreslagna hyreshusenheter men bedömer att effekten är åtgärden kommer således även att komma högsta marginell. Skattebetalarnas förening anser bostäder upplåtna med bostadsrätt till godo. att målet med reformen är angeläget men att det Hyresgästföreningen Riksförbundet har föreär ett ineffektivt sätt att komma åt de problem slagit att hyresrätter ska urskiljas genom ett som dagens hyresreglering gett upphov till i system med skattebefrielse efter ansökan. Hur storstadsområdena och att det finns reformer en urskiljningsmekanism för hyresrätter skulle som skulle förbättra rörligheten på kunna utformas är något som får övervägas av bostadsmarknaden bättre. den ovan nämnda kommittén. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Den nu aktuella sänkningen föreslås träda i universitet avstyrker förslaget. Fakultets- kraft den 1 januari 2013 och gälla från och med nämnden anser att de icke-fiskala ändamålen i kalenderåret 2013. skattesystemet bör hållas starkt begränsade och Som beskrivits i föregående avsnitt utgörs att regeringen bör använda sig av andra metoder fastighetsavgiften för hyreshus av den lägsta av för att främja tillgången på bostäder. de två variablerna beloppet per bostadslägenhet Skälen för regeringens förslag: En väl och 0,4 procent av taxeringsvärdet. Inkomstfungerande bostadsmarknad är en viktig basbeloppet för 2013 är 56 600 kronor. Beloppet förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och per bostadslägenhet skulle därmed utan ändrade en konkurrenskraftig ekonomi. Bostadsmark- regler indexeras till 1 414 kronor för 2013. naden måste präglas av mångfald för att möta Beloppet per bostadslägenhet bör sänkas till såväl människors behov som behovet av 1 210 kronor för 2013. Detta uppnås enklast rörlighet på arbetsmarknaden. Mångfalden bland genom att det ursprungliga beloppet före upplåtelseformerna ökar tryggheten och indexering för 2008, 1 200 kronor, bestäms till tillgängligheten på bostadsmarknaden. Bostäder ett lägre belopp som efter indexering motsvarar som upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt är 1 210 kronor 2013. Med denna utgångspunkt viktiga inslag på bostadsmarknaden. Ett gott föreslås att det ursprungliga beloppet bestäms till utbud av hyresrätter är inte minst viktigt för 1 027 kronor. unga då hyresrätten är en upplåtelseform utan Den procentsats av taxeringsvärdet som krav på att den boende gör en egen kapitalinsats. jämförs med beloppet per bostadslägenhet bör Kritik har riktats mot de skattemässiga sänkas från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet. villkoren för hyresrätten som upplåtelseform. Genom att både taket och procentsatsen Det har hävdats att hyresrätten är hårdare sänks får åtgärden genomslag för samtliga beskattad än andra upplåtelseformer. Regeringen hyreshusenheter. har beslutat direktiv till en kommitté med Att sänka den kommunala fastighetsavgiften uppdrag att bl.a. analysera hur beskattningen av för hyreshusenheter innebär att de kommuner bostäder som upplåts med hyresrätt kan där de berörda fastigheterna ligger går miste om förändras i syfte att öka utbudet av fastighetsavgiftsintäkter. Denna minskning är hyresbostäder (dir. 2012:32). Kommitténs inte en följd av avgiftssystemets nuvarande uppdrag ska redovisas senast den 15 oktober konstruktion som sådan utan en följd av att 2013. I avvaktan på förslag från kommittén bör avgiftens storlek sänks. Kommunsektorn bör dock den kommunala fastighetsavgiften för kompenseras för den minskning av intäkterna hyreshusenheter redan nu sänkas. Detta är från den kommunala fastighetsavgiften som framför allt viktigt för att stärka hyresrättens uppkommer. När den kommunala fastighetsställning och stimulera nyproduktionen av avgiften infördes 2008 neutraliserades effekterna

PROP. 2012/13:1

genom att anslaget för kommunalekonomisk fastighetsavgiften vid nybyggnation. utjämning (det generella statsbidraget) Promemorians lagförslag i denna del finns i minskades. Regeringen föreslår med anledning bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har av den nu föreslagna förändringen av remissbehandlats. En förteckning över remissfastighetsavgiften en motsvarande reglering instanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En genom en höjning av det generella statsbidraget remissammanställning finns tillgänglig i 2013 (se utgiftsområde 25, avsnitt 2.6.1). Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668).

Lagförslag Lagrådet Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen Förslaget om utökad nedsättning av (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, se fastighetsavgiften vid nybyggnation har inte avsnitt 3.7. remitterats till Lagrådet. Förslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6.9.4 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter 6.10.2 Bakgrund Den föreslagna sänkningen av fastighetsavgiften medför för kommunernas del att intäkterna från För bostäder tas en löpande beskattning ut i fastighetsavgiften minskar med 0,55 miljarder form av kommunal fastighetsavgift. För småhus kronor 2013. Nettoeffekten för offentlig sektor och ägarlägenheter uppgår fastighetsavgiften för där effekten på bolagsskatten beaktas, är kalenderåret 2012 till 6 825 kronor eller 0,41 miljarder kronor. Vidare antas att 0,75 procent av taxeringsvärdet för byggnad och sänkningen medför effekter för både hyresgäster tillhörande mark om det är lägre. För småhus på och hyresvärdar. En del av sänkningen tillfaller ofri grund respektive tomtmark till sådant hus är hyresgästerna i form av lägre hyra och en del avgiften 3 412 kronor eller 0,75 procent av hyresvärdarna i form av högre vinster. taxeringsvärdet för byggnad respektive mark om det är lägre. För hyreshus, dvs. vad som ofta Effekter för myndigheter och domstolar kallas ”flerbostadshus”, uppgår avgiften för år Förslaget medför vissa kostnader för 2012 till 1 365 kronor per bostadslägenhet eller Skatteverket för anpassningar av system och 0,4 procent av taxeringsvärdet för byggnad och blanketter, m.m. Dessa kostnader bedöms kunna tillhörande mark om det är lägre. hanteras inom befintliga och beräknade anslags- 1991 infördes i lagen (1984:1052) om statlig ramar inom utgiftsområdet. De allmänna fastighetsskatt en bestämmelse om nedsättning förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda bedöms av fastighetsskatt för nybyggda bostäder. Syftet inte påverkas. var att mildra de ökade bostadsutgifterna för nyproduktion (prop. 1989/90:110, del 1, s. 507). Bestämmelserna återfinns numera i 6 § första stycket lagen (2007:1398) om kommunal

6.10 Utökad nedsättning av fastighetsavgift. fastighetsavgiften vid För småhus, ägarlägenheter och hyreshus nybyggnation fastställs ett värdeår, som speglar byggnadens

ålder. Värdeåret motsvarar normalt det år då 6.10.1 Ärendet och dess beredning byggnaden färdigställs. Värdeåret kan dock förändras till följd av ombyggnationer. För att möjliggöra en samlad behandling av Byggnader som innehåller bostäder är befriade skatteförslag med budgeteffekter i från fastighetsavgift de fem första kalenderåren budgetpropositionen för 2013 remitterade efter värdeåret och för de därpå följande fem Finansdepartementet en promemoria med olika kalenderåren betalas halv fastighetsavgift. förslag, Vissa skattefrågor inför budget- Lättnaden gäller även tillhörande tomtmark som propositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En ingår i samma taxeringsenhet. Om byggnaden sammanfattning av promemorians förslag finns i och den tomtmark som byggnaden står på har bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bland annat förslag om utökad nedsättning av

PROP. 2012/13:1

olika ägare omfattar skattelättnaden endast värdeår när till- eller ombyggnadskostnaden byggnaden. överstiger 70 procent av nybyggnadskostnaden. Lättnaden gäller om byggnaden åsatts ett värdeår som är året närmast före det fastighetstaxeringsår då värdeåret bestäms. 6.10.3 Överväganden och förslag Denna regel kompletteras med en bestämmelse som medger lättnad även i de fall då någon ny fastighetstaxering inte sker året efter Regeringens förslag: Den tioåriga nedsättningen av fastighetsavgift för nybyggda bostäder färdigställandeåret men där färdigställandeåret utvidgas genom att fastighetsavgiften sätts ned skulle ha åsatts som värdeår om fastighetshelt även år 6–15 efter värdeåret. Utvidgningen taxering hade skett påföljande år. Den kompletterande bestämmelsen kan gäller för byggnader med beräknat värdeår 2012 aktualiseras om det inte sker en allmän eller eller senare. förenklad fastighetstaxering året efter Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013. Regeringens bedömning : Kommunsektorn bör färdigställandeåret och byggnationen sker på ett kompenseras för det intäktsbortfall som den sådant sätt och under en sådan tid att de arbeten utökade nedsättningen av fastighetsavgiften för som utförs under färdigställandeåret inte året efter utlöser en särskild fastighetstaxering, vid nybyggda bostäder innebär. vilken värdeår kan fastställas. Av 16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att en särskild fastighetstaxering ska ske om Promemorians förslag: Överensstämmer nedlagda kostnader medfört att taxeringsvärdet med regeringens. bör ändras med minst en femtedel, dock minst Remissinstanserna: De allra flesta som yttrat 25 000 kronor. Ny taxering ska dock alltid ske sig, däribland Förvaltningsrätten i Uppsala, för hyreshus om de nedlagda kostnaderna Ungdomsstyrelsen, Fastighetsägarna Sverige, uppgår till minst en miljon kronor och för Hyresgästföreningen Riksförbundet, Näringslivets småhus om det sammanlagda värdet av småhuset Skattedelegation, vars yttrande Föreningen och eventuell tillhörande tomtmark på grund av Svenskt Näringsliv, Näringslivets Regelnämnd, förändringen bör höjas eller sänkas med minst Svensk Försäkring och Svenska Bankföreningen 100 000 kronor. hänvisar till, Sveriges Allmännyttiga Utan denna kompletterande bestämmelse Bostadsföretag, Sveriges Byggindustrier och skulle den situationen kunna inträffa att Villaägarnas Riksförbund, är positiva till förslaget likvärdiga nybyggda bostadsbyggnader eller har inget att erinra mot det. Kammarrätten i behandlas olika i fråga om nedsättning av Sundsvall har vissa synpunkter på lagtextens fastighetsavgift beroende på när de formulering. Boverket tillstyrker förslaget såvitt fastighetstaxeringar sker då byggnaderna får sina avser hyresrätter. Skattebetalarnas förening anser värdeår fastställda. att målet med reformen är angeläget men att det Nedsättningen av kommunal fastighetsavgift finns reformer som skulle förbättra rörligheten för nybyggnationer kan aktualiseras även för en på bostadsmarknaden bättre. befintlig byggnad om denna genomgår en så Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala omfattande om- eller tillbyggnad att byggnaden universitet avstyrker förslaget. Fakultetsvid efterföljande fastighetstaxering får ett nytt nämnden anser att de icke-fiskala ändamålen i värdeår som motsvarar året för byggnads- skattesystemet bör hållas starkt begränsade och arbetena. I fråga om småhus krävs dock att att regeringen bör använda sig av andra metoder åtgärderna är så omfattande att de är att jämställa för att främja tillgången på bostäder. med nyproduktion. Beträffande hyreshus har Institutet för bostads- och urbanforskning vid Skatteverket i sina allmänna råd om riktvärde- Uppsala universitet anser att förslaget sannolikt angivelser och grunderna för taxeringen och bidrar till att i någon mån premiera produktion värdesättningen av hyreshusenheter och ägar- av bostäder men bedömer att effekten är lägenhetsenheter vid 2010 och senare års begränsad. Statskontoret anser att det inte är fastighetstaxeringar (SKV A 2009:18) ansett att möjligt att ta ställning till förslaget mot till- eller ombyggnadsåret ska fastställas som bakgrund av att effekterna är osäkra.

PROP. 2012/13:1

Skälen för regeringens förslag och statsbidraget) minskades. Om en motsvarande bedömning: En väl fungerande bostadsmarknad reglering ska göras med anledning av den är en viktig förutsättning för rörlighet på föreslagna förändringen behöver det generella arbetsmarknaden, en god ekonomisk tillväxt och statsbidraget höjas från och med 2018. en konkurrenskraftig ekonomi. Rätten till skattereduktion för ROT-arbete, För närvarande är bostadsmarknaden i många dvs. reparation, underhåll samt om- och kommuner i obalans. I storstadsregionerna, men tillbyggnad, är begränsad för nybyggda småhus. också kring universitets- och högskoleorter och Begränsningen, som återfinns i 67 kap. 13 c § andra tillväxtregioner, råder en betydande inkomstskattelagen (1999:1229), innebär att bostadsbrist, samtidigt som det på vissa orter i rätten till skattereduktion inte omfattar om- och landet står tomma lägenheter. Vad gäller tillbyggnad av ett småhus för vilket nyproduktionen har den svårt att hänga med den fastighetsavgift inte tagits ut för ett småhus snabba befolkningsutvecklingen i tillväxt- enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal regioner och i storstäder. Det behövs fler fastighetsavgift, dvs. de fem första åren efter det småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Ett gott beräknade värdeåret. utbud av hyresrätter är inte minst viktigt för Förslaget om utökad nedsättning av den unga då hyresrätten är en upplåtelseform utan kommunala fastighetsavgiften innebär att krav på att den boende gör en egen kapitalinsats. perioden då fastighetsavgift inte tas ut förlängs Brist på bostäder är en begränsande faktor för från fem till femton år. För att inte försämra såväl en fungerande arbetsmarknad som en väl möjligheten till skattereduktion för ROT-arbete fungerande högre utbildning och är därmed föreslås att ordalydelsen i 67 kap. 13 c § begränsande för tillväxten både i ett kortare och i inkomstskattelagen justeras så att undantaget ett längre perspektiv. Som ett led i att stimulera från rätten till skattereduktion för om- och nyproduktion bör den tioåriga nedsättningen av tillbyggnad för nybyggda småhus alltjämt bara kommunal fastighetsavgift för nybyggda gäller för de första fem åren av avgiftsfrihet. bostäder utvidgas genom att fastighetsavgiften är helt i stället för halvt nedsatt även år 6–10 efter Lagförslag värdeåret och dessutom helt nedsatt år 11–15 Förslaget föranleder ändringar i 6 § lagen om efter värdeåret. Ändringen föreslås träda i kraft kommunal fastighetsavgift samt i 67 kap. 13 c § den 1 januari 2013. Den bör gälla för byggnader inkomstskattelagen. Lagförslagen återfinns i med beräknat värdeår 2012 eller senare. Att låta avsnitt 3.7 och 3.4. ändringen gälla först för byggnader med senare värdeår skulle medföra en påtaglig risk för att pågående eller planerade byggnationer skjuts 6.10.4 Konsekvensanalys upp för att byggnaderna ska kunna färdigställas senare för att därigenom få ett värdeår som Offentligfinansiella effekter innebär att de omfattas av den utökade Förslaget innebär för kommunernas del att nedsättningen av fastighetsavgift. intäkterna från fastighetsavgiften minskar 2018, Att utöka den tioåriga nedsättningen av den eftersom det, enligt nuvarande regler, råder hel kommunala fastighetsavgiften för bostäder nedsättning av fastighetsavgiften för nybyggda innebär att de kommuner där de berörda bostäder de första fem åren. Först efter femton byggnaderna ligger går miste om fastighets- år med utökad avgiftsfrihet uppgår avgiftsintäkter. Denna minskning är inte en följd intäktsbortfallet till ett stadigvarande belopp. av avgiftssystemets nuvarande konstruktion som För 2018 beräknas intäkterna minska med ca sådan utan en följd av att avgiftsfriheten för 0,06 miljarder kronor. Från och med 2027 nybyggda bostäder utökas. Kommunsektorn bör beräknas minskningen till 0,96 miljarder kronor därför kompenseras för den minskning av uttryckt i 2013 års prisnivå. Vid beräkningarna intäkterna från den kommunala fastighets- har förslaget om sänkt fastighetsavgift för avgiften som föranleds av förslaget. Effekten hyreshusenheter beaktats. Vidare har hänsyn uppkommer från och med 2018. När den tagits till ändrade skatteintäkter från kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 bolagsskatten. neutraliserades effekterna genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning (det generella

PROP. 2012/13:1

Effekter för myndigheter och domstolar familjer, som till övervägande del – för ett Förslaget medför vissa kostnader för tvåfamiljshus till väsentlig del – används eller är Skatteverket för anpassningar av system och avsett att användas av ägaren eller någon blanketter, m.m. Dessa kostnader bedöms kunna närstående till honom för permanent boende hanteras inom befintliga och beräknade eller som fritidsbostad. Med privatbostad avses anslagsramar inom utgiftsområdet. De allmänna också en ägarlägenhet som till övervägande del förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda bedöms används eller är avsedd att användas av ägaren inte påverkas. eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Som privatbostad räknas också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till

6.11 Höjt schablonavdrag vid övervägande del används eller är avsedd att uthyrning av bostäder användas av ägaren eller någon närstående till

honom för permanent boende eller som 6.11.1 Ärendet och dess beredning fritidsbostad. Med privatbostadsföretag avses i huvudsak en svensk ekonomisk förening eller ett För att möjliggöra en samlad behandling av svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart skatteförslag med budgeteffekter i övervägande del består i att åt sina medlemmar budgetpropositionen för 2013 remitterade eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader Finansdepartementet en promemoria med olika som ägs av föreningen eller bolaget. I förslag, Vissa skattefrågor inför budget- definitionen av privatbostad likställs med propositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En privatbostadsföretag en motsvarande utländsk sammanfattning av promemorians förslag finns i juridisk person. En bostad som innehas med bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bland hyresrätt är däremot inte en privatbostad i den annat förslag om höjt schablonavdrag vid mening som avses i inkomstskattelagen uthyrning av bostäder. Promemorians lagförslag (1999:1229). i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En 6.11.2.2 Bestämmelser om beskattning vid remissammanställning finns tillgänglig i andrahandsuthyrning m.m. Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). Bestämmelser om beskattning av ersättningar vid Lagrådet upplåtelse av privatbostadsfastigheter och Förslaget om höjt schablonavdrag vid uthyrning privatbostäder samt ersättningar när produkter av bostäder har inte remitterats till Lagrådet. från sådana fastigheter eller bostäder avyttras Förslaget är av sådan enkel beskaffenhet att finns i 42 kap. 30–32 §§ inkomstskattelagen. Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Samma bestämmelser gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt (hyreslägenhet) upplåts. 6.11.2 Bakgrund Enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen ska ersättningar för nämnda upplåtelser respektive 6.11.2.1 Innebörden av vissa begrepp vid avyttringar redovisas i inkomstslaget kapital. inkomstbeskattningen Utgifter för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med ett Fastigheter delas i inkomstskattehänseende upp i fast schablonbelopp som uppgår till privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. 21 000 kronor per år. Med privatbostadsfastighet avses bl.a. ett småhus Om ersättningen gäller upplåtelse får, enligt med tillhörande mark, under förutsättning att 42 kap. 31 § inkomstskattelagen, ytterligare småhuset är en privatbostad. En fastighet som avdrag utöver schablonbeloppet göras enligt inte är en privatbostadsfastighet anses som en följande. Vid upplåtelse av en privatbostadsnäringsfastighet. fastighet ska ett rörligt belopp som motsvarar Med privatbostad avses ett småhus, dvs. en 20 procent av hyresintäkten dras av. För en byggnad inrättad till bostad åt en eller två bostad som innehas med bostadsrätt eller

PROP. 2012/13:1

liknande besittningsrätt gäller att avdrag ska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet göras med ett belopp som motsvarar avstyrker förslaget. Boverket anser att det saknas innehavarens avgift eller hyra för den upplåtna underlag som visar på tydliga effekter av tidigare delen, dock endast till den del avgiften inte höjningar av schablonavdraget och att det kan motsvarar kapitaltillskott till föreningen eller ifrågasättas om helt andra principer ska gälla vid bolaget. Vid upplåtelse av en bostad som innehas beskattning i samband med privatuthyrning av med hyresrätt gäller att avdrag ska göras med bostäder än för andra inkomster under inkomstden del av upplåtarens hyra som avser den slaget kapital. Fakultetsnämnden anser att de upplåtna delen av bostaden. Avdraget får inte i icke-fiskala ändamålen i skattesystemet bör något fall vara högre än intäkten. hållas starkt begränsade och att regeringen bör Av 42 kap. 32 § inkomstskattelagen framgår använda sig av andra metoder för att främja att de ovan angivna bestämmelserna inte gäller tillgången på bostäder. vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av en Statskontoret anser att frågan om vilka effekter delägare i handelsbolaget eller av en närstående som kan förväntas är svårbedömd och att det till delägaren. Bestämmelserna gäller inte heller hade varit intressant med en utförligare vid upplåtelse till den skattskyldiges arbetsgivare, konsekvensanalys. Statskontoret kan därför inte till en arbetsgivare till någon som är närstående ta ställning. Institutet för bostads- och till den skattskyldige eller till någon som kan urbanforskning vid Uppsala universitet anser att anses ingå i samma intressegemenskap som en åtgärden torde få en begränsad effekt på sådan arbetsgivare. I dessa fall ges i stället ett tillskottet av bostäder på marknaden. Hyresgästskäligt avdrag för den skattskyldiges faktiska föreningen Riksförbundet är tveksam till om utgifter för upplåtelsen. förslaget får någon effekt. Jagvillhabostad.nu saknar en analys och en utvärdering av tidigare höjningar av schablonavdraget. Sveriges 6.11.3 Överväganden och förslag Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) anser det önskvärt med en utförligare utredning om lämplig nivå på schablonavdraget. Regeringens förslag: Schablonavdraget vid upp- Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser låtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad att erhållen ersättning för upplåtelse av samt eller hyreslägenhet samt vid försäljning av försäljning från de aktuella bostäderna kan göras produkter från privatbostadsfastigheter eller helt skattefri. Därigenom uppnås maximal effekt privatbostäder höjs från 21 000 till 40 000 kronor både som stimulans av andrahandsmarknaden per år. Höjningen tillämpas första gången på och ur förenklingssynpunkt. beskattningsår som börjar den 1 januari 2013. Förvaltningsrätten i Uppsala anför att förslaget innebär en kraftig höjning av avyttringar som kan vara skattefria, vilket kan antas förstärka Promemorians förslag: Överensstämmer gränsdragningsproblematiken mellan inkomstmed regeringens. slagen kapital och näringsverksamhet. Remissinstanserna: De flesta som yttrat sig, däribland Kammarrätten i Sundsvall, Ungdomsstyrelsen, Fastighetsägarna Sverige, Skälen för regeringens förslag Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv, Näringslivets Vikten av en väl fungerande andrahandsmarknad Regelnämnd, Svensk Försäkring och Svenska Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden, Bankföreningen hänvisar till, och Sveriges vilket inkluderar såväl uthyrning av hela Kommuner och Landsting, är positiva till bostaden som delar av bostaden (dvs. till förslaget eller har inget att erinra mot det. inneboende), är ett viktigt komplement till den Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) välkomnar ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt i tider av förslag som syftar till att öka utbudet av stigande bostadsbrist går det fortare att öka bostäder för studenter men anser inte att utbudet av boendetillfällen inom denna sektor i andrahandsuthyrning är en heltäckande eller stället för att bygga nytt. Andrahandsmarknaden tillfredsställande lösning på studenters kan vara en första möjlighet för unga människor bostadsproblem. Boverket och Juridiska att pröva eget boende. Den kan även vara ett

PROP. 2012/13:1

alternativ för den som tillfälligt på grund av positivt ekonomiskt incitament för den som arbete eller studier på annan ort behöver ett överväger att hyra ut. Även om det är svårt att boende under en begränsad tid. För den som bedöma exakt hur bostadsutbudet kommer att snabbt behöver få en bostad för att kunna börja påverkas till följd av detta, måste ett nytt arbete eller studier på annan ort kan utgångspunkten vara att ett höjt schablonbelopp någon form av andrahandsboende också vara en stimulerar till ökad uthyrning av bostäder. möjlig lösning. Förutom att kunna stimulera till ökad uthyrning Brist på bostäder och boendetillfällen är en torde ett höjt schablonbelopp även i viss mån begränsande faktor för såväl en fungerande kunna inverka positivt på de skattskyldigas arbetsmarknad som en väl fungerande ”studie- benägenhet att över huvud taget redovisa marknad” – och därmed begränsande för inkomster av uthyrning av den egna bostaden. tillväxten både i ett kortare och i ett längre Jagvillhabostad.nu har efterlyst en utvärdering perspektiv. Det är därför viktigt med en väl av tidigare höjningar av schablonavdraget. fungerande marknad för andrahandsboende i Regeringen har beslutat direktiv till en kommitté olika former. med uppdrag att bl.a. analysera hur beskattningen av bostäder som upplåts med Schablonavdraget vid upplåtelse av den egna hyresrätt kan förändras i syfte att öka utbudet av bostaden bör höjas hyresbostäder (dir. 2012:32). I kommitténs Som nämnts ovan gäller att avdrag får göras vid uppdrag ingår bl.a. att analysera effekterna av de upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privat- höjningar av schablonavdraget som har bostäder och hyreslägenheter med ett fast genomförts sedan 2009. Uppdraget ska redovisas schablonbelopp som uppgår till 21 000 kronor senast den 15 oktober 2013. per år. Beloppets storlek höjdes den 1 januari I avvaktan på kommitténs utvärdering bör 2009 från 4 000 kronor till 12 000 kronor med dock schablonavdraget höjas ytterligare. En motiveringen att det hade varit oförändrat under lämplig höjning nu är enligt regeringens mening lång tid och att det fanns mycket som talade för att höja avdraget till 40 000 kronor per år. att en större skattelättnad skulle komma att stimulera andrahandsmarknaden för bostäder Schablonavdrag vid försäljning av produkter från (prop. 2008/09:47, s. 18 f.). Beloppet har den egna bostaden därefter höjts ytterligare och är nu 21 000 kronor Enligt nuvarande bestämmelser gäller att per år (prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget schablonavdraget även får göras vid beskattning för 2012, finansplan och skattefrågor, del 1a). av ersättningar när produkter avyttras från Som konstaterats i förarbetena till tidigare privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. Det höjningar av schablonbeloppet (se t.ex. prop. kan t.ex. röra sig om försäljning av ved eller bär 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, från den egna fastigheten. Av förenklingsskäl finansplan och skattefrågor, del 1a, s. 485) är bör schablonavdraget vid sådan försäljning höjas frågan om vilka effekter som ett höjt till samma nivå som schablonavdraget vid schablonbelopp kan ge svårbedömd, bl.a. andrahandsuthyrning. På samma sätt som i dag eftersom fler parametrar än skattelättnad spelar bör det således finnas ett gemensamt avdrag vid in när det gäller benägenheten att hyra ut hela beskattning av intäkter från dels andrahandseller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en uthyrning, dels försäljning av produkter från bostad är alltid förenat med en viss risk. För en privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. I privatperson kan denna risk många gånger enlighet med vad som sagts ovan bör detta upplevas som större än vad den gör för en avdrag uppgå till 40 000 kronor per år. professionell hyresvärd. Till detta kommer Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari komplikationer av att ha andra människor 2013 och tillämpas första gången på boende i sin egen bostad, något som inte är fallet beskattningsår som börjar den 1 januari 2013. för en professionell hyresvärd. För att stimulera andrahandsmarknaden måste den ekonomiska Lagförslag ersättningen vid uthyrning stå i rimlig Förslaget föranleder en ändring i 42 kap. 30 § proportion till den risk uthyraren tar. En höjning inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.4. av schablonavdraget vid privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden utgör ett

PROP. 2012/13:1

6.11.4 Konsekvensanalys En orsak är att det kan finnas informationsasymmetrier mellan företag och externa Offentligfinansiella effekter finansiärer. Detta kan leda till att externa Förslaget att höja schablonavdraget vid finansiärer som t.ex. pensionsfonder, avstår från uthyrning av bostäder från nuvarande att investera i mindre företag. Dessa företag är 21 000 kronor till 40 000 kronor beräknas därför i stor utsträckning hänvisade till att lösa minska skatteintäkterna med 0,17 miljarder sitt finansieringsbehov med egna och kronor 2013. I beräkningen har förväntade närståendes medel, vilket kan medföra att effekter av regeringens förslag om ökad samhällsekonomiskt lönsamma investeringar uthyrning av privatbostäder beaktats (se inte finansieras. utgiftsområde 18, avsnitt 4.7). Den samlade För att stimulera tillgången på kapital till effekten av ett höjt schablonbelopp och ändrade mindre företag i syfte att förbättra kapitalregler för privatuthyrning förväntas öka antalet försörjningen bör därför ett investeraravdrag uthyrda lägenheter över tiden. Varaktigt införas. Avdraget minskar kapitalkostnaderna beräknas intäkterna därför minska med för mindre företag, vilket innebär att fler 0,20 miljarder kronor då effekten av reformerna investeringar blir lönsamma. får fullt genomslag. Investeraravdraget innebär att en fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre Effekter för myndigheter och domstolar företag i samband med att företaget bildas eller Förslagen bedöms inte medföra några ökade vid en nyemission får göra avdrag med hälften av kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig anskaffningsutgiften för andelarna i inkomst- Skatteverket eller de allmänna förvaltnings- slaget kapital. Avdrag medges dock med högst domstolarna. 650 000 kronor per person och beskattningsår. De tillskott som ger rätt till investeraravdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag och beskattningsår. Avdraget ger investeraren en

6.12 Investeraravdrag omedelbar skattesänkning genom att avdraget

kan kvittas mot inkomster i kapital. Om investeraren i stället har ett underskott i kapital Regeringens bedömning: För att stimulera ska hela den delen av underskottet som tillgången på kapital för mindre företag bör ett motsvarar investeraravdraget minska skatten investeraravdrag införas. Investeraravdraget ska med 30 procent. Som villkor för avdraget gäller ges till fysiska personer som förvärvar andelar i bl.a. att företaget har ett löneunderlag som för ett mindre företag i samband med företagets betalningsåret eller för det beskattningsår som bildande eller vid en nyemission. Avdraget ska följer närmast efter betalningsåret uppgår till ges i inkomstslaget kapital med hälften av minst 300 000 kronor. Investeraren får inte anskaffningsutgiften för andelarna, dock med heller ha tagit emot någon värdeöverföring, t.ex. högst 650 000 kronor per person och utdelning, från företaget överstigande årets vinst beskattningsår. under de två åren närmast före betalningsåret (karenstid). Om investeraren under de fem år som följer närmast efter betalningsåret säljer Skälen för regeringens bedömning: De andelarna eller tar emot en värdeöverföring från centrala målen för regeringens ekonomiska företaget överstigande årets vinst, ska hela politik är att främja den ekonomiska tillväxten avdraget återföras (kvalificeringstid). Vid och varaktigt öka sysselsättningen. För att uppnå beräkning av gränsbeloppet för kvalificerade dessa mål är det viktigt att stimulera bildandet av andelar ska endast 85 procent av nya företag och de mindre företagens möjlighet omkostnadsbeloppet som legat till grund för att växa. Tillgången till kapital är en avgörande investeraravdrag beaktas. framgångsfaktor i nystartade och mindre företag Ett införande av investeraravdrag bedöms samt i expansiva och innovativa företag. minska skatteintäkterna med 0,70 miljarder Nystartade och mindre, växande företag kan kronor 2013. Varaktigt beräknas intäkterna dock ha svårt att finna extern finansiering av sin minskas med 0,80 miljarder kronor då effekten verksamhet. Det gäller såväl externa lån som av avdraget stabiliseras. externt kapital. Det finns flera orsaker till detta.

PROP. 2012/13:1

Uppföljning av investeraravdraget ska ske efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då förslaget träder i kraft. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med ett förslag. Innan ett system med investeraravdrag kan träda i kraft måste det notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen. Mot denna bakgrund bedöms ett system med investeraravdrag kunna träda i kraft tidigast den 1 september 2013.

6.13 Bostadstaxeringsutredningen

Regeringen tillsatte våren 2011 en utredning, Bostadstaxeringsutredningen, med uppdrag att utreda hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. I uppdraget ingick att föreslå de författningsändringar som bedömdes vara nödvändiga. Bostadstaxeringsutredningens betänkande Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52) överlämnades den 21 augusti 2012.

6.14 Ideell sektor

Inkomstskattereglerna för stiftelser är i stort sett oförändrade sedan 1942. De särskilda beskattningsreglerna för den ideella sektorn upplevs i dag många gånger som både otidsenliga och svåra att tillämpa. Den ideella sektorn bedriver ett viktigt arbete i det svenska samhället. Det är regeringens målsättning att de särskilda inkomstskattereglerna för den ideella sektorn ska moderniseras och få en mera tidsenlig utformning. Regeringen har därför för avsikt att gå vidare med Stiftelse- och föreningsskatteutredningens förslag (SOU 2009:65) såvitt avser huvuddelen av förslagen om förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhetsoch öppenhetskrav med ikraftträdande den 1 januari 2014. Utredningens förslag till finansiering bereds vidare inom Regeringskansliet.

PROP. 2012/13:1

Skatt på kapitalanvändning – Den svenska bolagsskatten i ett internationellt företagsskatter perspektiv

6.15 Sänkt bolagsskatt Goda skattemässiga villkor för investeringar är

en förutsättning för att svenska företag även i

6.15.1 Ärendet och dess beredning framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt

och bidra till hög ekonomisk tillväxt.

För att möjliggöra en samlad behandling av Bolagsskattesatsen är betydelsefull i flera

skatteförslag med budgeteffekter i avseenden:

budgetpropositionen för 2013 remitterade - Bolagsskattesatsen påverkar produktion Finansdepartementet en promemoria med olika och sysselsättning. förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En - Bolagsskattesatsen påverkar multinationella

företag i deras investerings- och sammanfattning av promemorians förslag finns i lokaliseringsbeslut genom att den inverkar bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bland på skattebelastningen för exempelvis ett annat ett förslag om sänkt bolagsskatt. dotterbolag i ett visst land. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En - Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var

förteckning över remissinstanserna finns i bilaga företag väljer att redovisa och beskatta sin

5, avsnitt 3. En remissammanställning finns vinst – och därmed för storleken på svensk

tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr skattebas.

Fi2012/1668). - Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga I detta avsnitt behandlas dessa delar av faktorer som påverkar företagens promemorians förslag. kapitalkostnad för investeringar. En sänkt

kapitalkostnad innebär att fler investeringar Lagrådet blir lönsamma. Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att

inhämta Lagrådets yttrande över de förslag till Under de senaste decennierna har lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) bolagsbeskattningen visat sig vara ett mycket och skatteförfarandelagen (2011:1244) som dynamiskt område. Det finns en tydlig finns i bilaga 5, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat internationell utveckling mot lägre bolagsförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i skattesatser. Forskare som studerat frågan anser bilaga 5, avsnitt 5. I förhållande till förslaget i att skattekonkurrensen inom bolagslagrådsremissen har den ändringen gjorts att en beskattningens område är en realitet som pågått i större sänkning av bolagsskatten nu förslås. flera år. Enligt deras uppfattning är 110 bolagsbeskattningen det område där skatte-

konkurrensen är tydligast. Förklaringen till detta

6.15.2 Bakgrund

är att skattebasens rörlighet anses vara störst på

det området. Utvecklingen mot lägre bolags-

Gällande rätt

skattesatser återspeglas när man ser på den

svenska bolagsskatten i ett internationellt Juridiska personer betalar inte kommunal sammanhang. inkomstskatt utan endast statlig inkomstskatt. I början av 1990-talet hade Sverige ett av Skattesatsen regleras i 65 kap. 10 § inkomst- OECD-världens mest konkurrenskraftiga skattelagen (1999:1229), förkortad IL, och bolagsskattesystem. Även så sent som 2002, före uppgår sedan 2009 till 26,3 procent (prop. EU-utvidgningen, var de svenska reglerna 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, SFS konkurrenskraftiga sett ur ett EU-perspektiv. 2008:1343). Senaste sänkningen dessförinnan var Därefter har nya medlemsstater tillkommit och 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till

28 procent. Med juridiska personer avses vid

inkomstbeskattningen inte svenska dödsbon

eller handelsbolag.

110 Se t.ex. Devereux, Lockwood och Redoano, Do countries compete

over taxes?, Journal of Public Economics 92, s. 1210–1235, 2008.

PROP. 2012/13:1

flera av dessa har valt att ha en betydligt lägre genomförts. En sammanfattande bild av bolagsskattesats än genomsnittet för de äldre förändringarna av bolagsskattesatserna i EU medlemsstaterna. Men också i den senare finns i tabell 6.9. gruppen har sänkningar av skattesatsen

Tabell 6.9 Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer mellan åren 2000–2012

Land Bolagsskattesats (%) Reformår Förändring 2000–2012 i (senaste steget, procentenheter om inte annat anges)

2009. Senaste ändringen 2010. sedan åter ner till 15

Källor: Eurostat, European Commission; Taxation trends in the European Union 2012 edition, IBFD. * Estland: Sänkning till 20 procent aviserad fr.o.m. 1 januari 2015. Skattesatsen avser utdelade vinster. Skatten på behållna vinster är 0. Portugal: Fr.o.m. 2012 har inhemska företag ett påslag på 3 procent på vinster mellan 1,5–10 miljoner euro. För vinster därutöver är påslaget 5 procent. Spanien: För företag med omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro är skatten på vinster upp till 300 000 euro 25 procent. Vinster därutöver beskattas med 30 procent. För små och medelstora företag är motsvarande skattesatser 20 procent respektive 25 procent. Förenade kungariket: I budgeten för 2012 föreslogs att den ”allmänna” bolagsskattesatsen under 2012 och 2013 sänks till 24 respektive 23 procent. Dessutom aviseras att det i budgeten för 2013 kommer att föreslås en sänkning av skattesatsen till 22 procent under 2014. Ungern: Fr.o.m. den 1 juli 2010 är bolagsskatten progressiv. Upp till 500 miljoner ungerska forinter (ca 14,5 miljoner kronor) är skattesatsen 10 procent. Fram till den 1 januari 2011 var gränsbeloppet 250 miljoner ungerska forinter.

PROP. 2012/13:1

Bolagsskattesatsens betydelse för produktion och efterfrågar arbetskraft och kapital. Detta ökar sysselsättning marknadens storlek och gör en region än mer attraktiv för nyetableringar, eftersom Den nominella bolagsskattesatsen påverkar produktion och investeringar i centralt belägna företagens kapitalkostnad, kapitalbestånd och regioner eller länder är förenade med tilltagande bruttoinvesteringar, vilket i sin tur kan påverka skalavkastning. I ett europeiskt perspektiv den aggregerade produktionsnivån. I OECD:s utgörs dessa centralt belägna regioner eller studier om skatter och tillväxt (OECD 2010, länder i första hand av det industriella centrat i 2008) rangordnas skatterna ur ett tillväxt- Mellaneuropa, t.ex. Frankrike, Tyskland och perspektiv. Bolagsskatten bedöms vara den skatt Beneluxländerna. som är mest skadlig för tillväxten följt av Företagens produktions- och investeringsinkomstskatter, konsumtionsskatter och sist beslut påverkas emellertid också av vinsten efter egendomsskatter. OECD argumenterar för att bolagsskatt. För länder som inte geografiskt sänkt bolagsskatt som finansieras med höjda tillhör centralt belägna regioner blir därmed konsumtions- och egendomsskatter ökar BNP bolagsskatten ett potentiellt viktigt instrument per capita nästan dubbelt så mycket som sänkt för att påverka företagen i deras lokaliseringsinkomstskatt och framförallt ökar och investeringsbeslut. I vissa modeller för produktiviteten i tillväxtsektorer. ekonomisk geografi är skatternas effekt på Det finns för närvarande ett fåtal studier som företagens lokaliseringsbeslut icke-linjär, vilket analyserar vilken effekt bolagsskattesatsen kan innebär att den relativa skatten kan höjas till en ha på BNP och sysselsättning. I en studie av Lee viss nivå utan att ha någon effekt på företagens och Gordon från 2005 görs dock gällande att en investeringsbeslut. Då skatten höjs över en sänkning av den nominella bolagsskatten med en kritisk nivå kan det dock leda till betydande procentenhet skulle öka den årliga tillväxttakten lokaliseringseffekter då investeringar på en i BNP per capita med 0,1–0,2 procentenheter. alternativ marknad kommer att bli mer 111 Detta förklaras med att en lägre bolagsskattesats lönsamma. Som en följd av detta kommer kapital ökar investeringarna genom en sänkt och arbete att omlokaliseras till denna alternativa kapitalkostnad, något som i sin tur ökar den marknad. Vid en hög ekonomisk integration aggregerade produktionsnivån. I en studie från (som är fallet inom EU) – och vid en given 2011 har Arnold m.fl. undersökt sambandet relativ skattenivå – ökar enligt dessa modeller mellan förändringar i bolagsskattesatsen och sannolikheten för en total omlokalisering av BNP per capita. De finner relativt stora produktionen när handelskostnaden sänks 112 effekter på BNP per capita vid förändringar av marginellt. För svensk del skulle det kunna bolagsskattesatsen. Deras studie stödjer det innebära att produktionen riskerar att resultat som OECD redovisar i sina rapporter omlokaliseras till Europas mer centralt belägna om skatter och tillväxt. länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar samtidigt som nivån på den svenska bolagsskattesatsen är oförändrad.

Bolagsskattesatsens effekt på de multinationella företagens investerings- och lokaliseringsbeslut Bolagsskattesatsens effekt på redovisade vinster

Enligt teorin för ny ekonomisk geografi är det lönsamt för företag att etablera sig i närheten av Utöver effekter på lokalisering av företag och konsumenter och leverantörer. Dessa investeringar kan skattereglerna påverka i vilket 113 marknadsnära platser drar till sig företag som land ett företag väljer att redovisa sina vinster. En sänkt bolagsskattesats ökar incitamenten för företagen att beskatta vinsten i Sverige – svensk skattebas värnas därmed. Den skattesatsnivå som maximerar skatteintäkterna är dessutom relativt 111 Tax structure and economic growth, Journal of Public Economics 89, s. 1027–1043, 2005. 112 Tax policy for economic recovery and growth, The Economic Journal 121, s. 59–80, 2011. 113 Se t.ex. Krugman, Increasing returns and economic geography, Journal of Political Economy 99, s. 483–499, 1991.

PROP. 2012/13:1

sett lägre för små öppna ekonomier som den Remissinstanserna: Majoriteten av de svenska. remissinstanser som har yttrat sig i frågan 114 tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Landsorganisationen (LO) avstyrker förslaget Bolagsskattesatsens effekt på företagens medan Företagarna och Lantbrukarnas kapitalkostnad och marginella nyinvesteringar Riksförbund (LRF) anser att det vore mer prioriterat att sänka arbetsgivaravgifterna. Den nominella skattesatsen är en av de faktorer Flera av de remissinstanser som ställer sig som vid sidan av skattemässiga avskriv- bakom förslaget tar upp behovet av att bevara de ningsregler och behandlingen av finansiella svenska företagens internationella konkurrenskostnader påverkar företagens kapitalkostnad. kraft och behovet av att värna den svenska Kapitalkostnaden utgör avkastningskravet före bolagsskattebasen. Dit hör Myndigheten för skatt på en nyinvestering i företaget. En utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden), förändring av kapitalkostnaden påverkar det Exportkreditnämnden, Konjunkturinstitutet, optimala kapitalbeståndet i företagen och Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, därmed nivån på bruttoinvesteringarna. En Bolagsverket, FAR, Finansbolagens förening, sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapital- Fondbolagens förening, Svensk Energi, Svensk kostnaden, men denna effekt motverkas till viss Fjärrvärme, Sveriges Redovisningskonsulters del av att det skattemässiga värdet av Förbund och Näringslivets skattedelegation, med ränteavdragen minskar, vilket höjer avkast- vilken Svensk Försäkring, Svenska ningskravet på lånefinansierade investeringar. Bankföreningen och Föreningen Svenskt Avgörande för genomslaget av en skattesats- Näringsliv instämmer. Enligt Företagarna är sänkning är hur företagen finansierar den sänkt bolagsskatt inte den högst prioriterade marginella investeringen. Om finansieringen skattesänkningen för små företag och det är där sker med egna medel, dvs. med i bolagen tillväxten sker. Om regeringen vill gynna tillväxt kvarhållna vinster, ger en skattesatssänkning i små företag, som står för den helt dominerande större effekt på kapitalkostnaden än om andelen nya jobb, är det sänkta löneskatter som investeringen finansieras med främmande bör prioriteras. Konjunkturinstitutet uppger att kapital, dvs. lån. En bolagsskattesänkning bidrar även om bolagsskatten inte ensam avgör beslut till ett mer symmetriskt skattesystem med en om investeringar och lokalisering så kan man större likabehandling av eget kapital och lån i inte bortse från att den kan ha en viss effekt bolagssektorn. särskilt i små öppna ekonomier som Sverige. Bolagsskatten kan även ha betydelse för var företagen väljer att redovisa sina vinster. I en 6.15.3 Överväganden och förslag liten öppen ekonomi med full rörlighet på kapital så säger den teoretiska analysen att hela bolagsskatten kommer att övervältras på den Regeringens förslag: Inkomstskatten för juridiska betydligt mindre rörliga produktionsfaktorn personer sänks med 4,3 procentenheter från arbetskraft i form av lägre reallöner. Investerare 26,3 procent till 22 procent. undviker skatten genom att flytta kapital Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013. utomlands. Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet uppger att det är ett välbelagt faktum att den svenska bolagsbeskattningen Promemorians förslag: Förslagets under det senaste decenniet alltmer kommit att utformning överensstämmer med regeringens förlora i internationell konkurrenskraft och att förslag. I promemorian angavs emellertid det råder i stort sett konsensus inom sänkningen till en procentenhet. forskningen om att bolagsbeskattningen är överlägsen andra delar av kapitalbeskattningen vad gäller inverkan på företagens kapitalbildning och lokaliseringsval. Samtidigt ser institutionen en fara med att vidga gapet mellan skatt på kapital och skatt på arbete. Invest Sweden uppger 114 Se Clausing, Corporate tax revenues in OECD countries, att på sikt och givet de kontinuerliga International Tax and Public Finance 14, s.115–133, 2007.

PROP. 2012/13:1

sänkningarna av bolagsskatten i Sveriges sänkning av bolagsskatten skapar bättre konkurrentländer så kommer bolagsskatten att ekonomiska förutsättningar för företagandet på växa i betydelse för lokaliseringen av landsbygden. Konjunkturinstitutet bedömer att investeringar i Sverige. LO anser att den svenska det är samhällsekonomiskt effektivt att begränsa bolagsskattesatsen är konkurrenskraftig och inte ränteavdragen och sänka bolagsskatten eftersom ska sänkas. LO uppger att det inte räcker med det minskar skillnaden i effektiv skattesats att jämföra olika länders skattesatser med mellan olika företag. Konjunkturinstitutet varandra. Man måste även jämföra hur uppger även att sänkt bolagsskatt minskar skattebaserna är definierade. Den sänkning av snedvridningarna mellan eget och lånat kapital, bolagsskatten som gjordes 2009 från 28 till något som även LRF noterar. 26,3 procent är en tillräcklig anpassning till de Skälen för regeringens förslag: Som framgått bolagsskattesatser som används i andra länder. finns det en internationell utveckling mot en mer De 3,6 miljarder kronor som skattesänkningen omfattande skattekonkurrens mellan EUskulle kosta gör betydligt mer nytta på andra länderna. De remissinstanser som har yttrat sig i områden i ekonomin, som t.ex. en bättre frågan förefaller instämma i detta. LO anser arbetslöshetskassa. emellertid inte att det av konkurrensskäl finns Några remissinstanser anknyter uttryckligen anledning att sänka den svenska bolagsskattetill de ränteavdragsbegränsningar som föreslås i satsen. Som framgått av föregående avsnitt har denna proposition och anser att det är rimligt att de nya medlemsstaterna i EU en avsevärt lägre de ökade intäkter som därigenom uppkommer bolagsskattesats än Sverige, samtidigt som även tillfaller bolagssektorn i någon form. Dit hör de äldre medlemsstaterna har sänkt bolagsskatte- Statskontoret, FAR, Skattebetalarnas förening och satserna under senare år. Av de 27 medlems- LRF. länderna i EU är det för närvarande endast åtta Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, nationer som har högre skattesats än Sverige. FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Det kan konstateras att i denna proposition Förbund anser att sänkningen bör vara större än också föreslås en utvidgning av de regler som den i promemorian angivna procentenheten. begränsar rätten till ränteavdrag. Förslaget FAR uppger att en bolagsskattesänkning i nivå medför en ökad skattebelastning för med promemorians förslag, tillsammans med bolagssektorn i Sverige. Detta skapar ett förslaget om ränteavdragsbegränsningar, leder offentligfinansiellt utrymme för att sänka till ett ökat skatteuttag för bolagssektorn med bolagssektorns skattebelastning i motsvarande närmare tre miljarder kronor. Förvaltningsrätten mån. En sänkning av bolagsskattesatsen minskar i Uppsala ifrågasätter om förslaget om ytterligare värdet på ränteavdragen, vilket dessutom avdragsbegränsning för räntor i realiteten kan minskar incitamenten att skatteplanera med finansiera en sänkning av bolagsskatten eftersom hjälp av ränteavdrag. förslaget, enligt förvaltningsrättens mening, i sig Den nominella bolagsskatten är av central inte synes föra med sig en ökad skattebelastning betydelse för företagens investerings- och på någon längre sikt. Vidare framförs från olika lokaliseringsbeslut. Företagens hemmamarknad håll synpunkten att bolagsskattesatsen lämpligen är numera hela EU-området. Detta gör det bör bestämmas till ett heltal. möjligt även för mindre företag, som tidigare Flera remissinstanser diskuterar effekterna av enbart verkat på den nationella marknaden, att förslaget. Finansbolagens förening uppger att expandera verksamheten över de nationella den föreslagna sänkningen är begränsad och att gränserna. Bolagsskattens relativa nivå är en av effekten torde bli därefter. Företagarna uppger de faktorer som företagen beaktar. Genom att en enstaka sänkning av skattenivån med en internprissättning och vinstöverföringar procentenhet inte kommer att förändra påverkar skattereglerna dessutom i vilket land företagens beteenden på ett märkbart sätt. företagen väljer att redovisa sina vinster, en Tillväxtverket uppger sig ha svårt att bedöma bedömning som bland annat Konjunktureffekten av förslaget. Regelrådet uppger att institutet instämmer i. En sänkt bolagsskatt konsekvensutredningen är godtagbar. värnar svensk skattebas genom att göra det Jordbruksverket uppger att endast en begränsad relativt mer förmånligt att beskatta vinsterna i del av lantbruksföretagen bedrivs som juridiska Sverige och reducera incitamenten att personer, men bedömer sammantaget att en skatteplanera. Flera remissinstanser noterar

PROP. 2012/13:1

också att bl.a. värdet av ränteavdrag minskar då Effekter för företagen bolagsskatten sänks. Därutöver kan en lägre Förslaget om sänkt bolagsskatt medför en formell bolagsskatt sänka företagens kostnadsminskning för de skattskyldiga, utan att kapitalkostnad, vilket i sådana fall ökar de administrativa kostnaderna påverkas. kapitalinvesteringarna och BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre sysselsättning. Vidare Effekter för myndigheter och domstolar framhåller OECD (2010, 2008) sänkt Förslaget att sänka bolagsskatten bedöms inte ha bolagsskatt som en mycket betydelsefull några konsekvenser för Skatteverket eller ekonomiskpolitisk reformåtgärd ur ett medföra några merkostnader eller merarbete för tillväxtperspektiv. de allmänna förvaltningsdomstolarna. Med hänsyn till vad som redovisats kring bolagsbeskattningens betydelse för investeringar, tillväxt och sysselsättning i Sverige

och för lokalisering och redovisning av vinster i 6.16 Sänkt expansionsfondsskatt

Sverige, allt i en värld där andra länder reformerar sina skattesystem, finns det skäl att 6.16.1 Ärendet och dess beredning sänka bolagsskatten. Bolagsskattesänkningen bidrar också till ett mer symmetriskt För att möjliggöra en samlad behandling av skattesystem med en större likabehandling av skatteförslag med budgeteffekter i eget kapital och lån i bolagssektorn. Mot denna budgetpropositionen för 2013 remitterade bakgrund anser regeringen att det i nuläget är Finansdepartementet en promemoria med olika motiverat med en sänkning av den statliga förslag, Vissa skattefrågor inför budgetinkomstskatten för juridiska personer. Flertalet propositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Flera sammanfattning av promemorians förslag finns i av dem anser dessutom att sänkningen bör göras bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehåller bland med mer än en procentenhet och till ett jämnt annat ett förslag om sänkt expansionsfondsskatt. heltal. Regeringen anser att det är motiverat med Promemorians lagförslag finns i bilaga 5, en kraftig sänkning av bolagsskatten och föreslår avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En därför att den sänks med 4,3 procentenheter från förteckning över remissinstanserna finns i 26,3 procent till 22 procent. Ändringarna bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr I uppdraget till den företagsskattekommitté Fi2012/1668). som regeringen beslutade om i januari 2011 (dir. I detta avsnitt behandlas dessa delar av 2011:1) ingår att se över bolagsskattebasen i promemorians förslag. syfte att finansiera sänkningar av de skatter som betalas av bolagssektorn. Behovet av en sådan Lagrådet översyn ändras inte genom den sänkning av Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att bolagsskatten som nu föreslås. inhämta Lagrådets yttrande över det förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Lagförslag som finns i bilaga 5, avsnitt 4. Lagrådet har Förslaget föranleder en ändring i 65 kap. 10 § IL lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande samt en följdändring i 58 kap. 2 § finns i bilaga 5, avsnitt 5. I förhållande till skatteförfarandelagen (2011:1244). Lagförslaget förslaget i lagrådsremissen har den ändringen finns i avsnitt 3.4 respektive 3.12. gjorts att en större sänkning av expansionsfondsskatten nu föreslås.

6.15.4 Konsekvensanalys

6.16.2 Bakgrund

Offentligfinansiella effekter Bolagsskattesänkningen från 26,3 procent till Det grundläggande syftet med expansions- 22 procent medför minskade skatteintäkter med fonden är att åstadkomma neutralitet mellan 16 miljarder kronor år 2013. företag bedrivna som enskild firma eller i handelsbolag respektive aktiebolag. Fonden ska skapa samma möjligheter för förstnämnda

PROP. 2012/13:1

företagskategorier att kunna expandera sin Med det för expansionsfonden justerade verksamhet med kvarhållen vinst på samma sätt resultatet avses resultatet av näringsverksom aktiebolag. Det sker genom att närings- samheten ökat respektive minskad med vissa idkaren får sätta av hela årets vinst till en poster. Härutöver gäller att expansionsfonden expansionsfond som – likt vinsten i ett får uppgå till ett belopp som högst motsvarar aktiebolag – beskattas med 26,3 procent. Åter- 135,69 procent av kapitalunderlaget för föringar från fonden tas upp som inkomst i det expansionsfond. Detta är ett annat sätt att progressivt beskattade inkomstslaget närings- uttrycka att kapitalunderlaget måste uppgå till verksamhet. Näringsidkaren tillgodoräknas då 73,7 procent av fonden. Med detta kapitalunderden skatt på expansionsfonden som redan har lag avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna betalats. Det som är kvar av fonden efter att den och värdet på skulderna i näringsverksamheten har beskattats med 26,3 procent, dvs. vid beskattningsårets utgång ökat respektive 73,7 procent av den, förutsätts behållas i minskat med vissa poster. företaget. Denna del av fonden innehåller en Avdrag för avsättning till expansionsfond ska latent skatteskuld med avseende på den återföras till beskattning bl.a. om den beskattning som kan utlösas när fonden skattskyldige upphör med näringsverksamheten, upplöses och måste ha täckning i ett vid konkurs och om verksamheten likvideras. kapitalunderlag i näringsverksamheten. De Detsamma gäller vid överlåtelse genom tillgångar som denna del av fonden representerar försäljning av verksamheten. kan användas för expansion, men också för En expansionsfond kan under vissa amorteringar på lån och framtida förlust- förutsättningar överföras från en enskild täckning. Fonden behöver inte återföras till näringsidkare till en annan eller till ett beskattning så länge den har täckning i handelsbolag, från en handelsbolagsdelägare till kapitalunderlaget. Det motsvarar i princip det en annan eller till en enskild näringsidkare samt egna kapitalet i verksamheten, dvs. tillgångar ersättas mot kapital i ett aktiebolag (se 34 kap. minus skulder. Förhållandet mellan fonden och 18–22 §§ IL). Syftet med dessa möjligheter är att kapitalunderlaget kan illustreras enligt följande: underlätta generationsskiften och byte av företagsformer. 100 % Expansionsfond

6.16.3 Överväganden och förslag

Regeringens förslag: Expansionsfondsskatten 26,3 % Expan- 73,7 % Kapitalsänks med 4,3 procentenheter från 26,3 procent sionsfondsskatt underlag till 22 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond. En förändring av expansionsfondsskatten leder Även befintliga avsättningar behandlas enligt till motsvarande förändring av kravet på de nya reglerna. Övergången till de nya reglerna kapitalunderlag. Om expansionsfondsskatten sker genom att tidigare gjorda avsättningar anses höjs till t.ex. 30 procent så minskar kravet på återförda enligt nuvarande regler och genast åter kapitalunderlaget till 70 procent av fonden och avsatta enligt de nya reglerna. om skatten sänks till t.ex. 25 procent så ökar Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. kravet på kapitalunderlaget till 75 procent (jfr pilarna i figuren ovan). För möjligheten att sätta av till Promemorians förslag: Förslagets expansionsfond gäller vissa begränsningar. En utformning överensstämmer med regeringens ökning av fonden får inte medföra ett förslag. I promemorian angavs emellertid underskott i näringsverksamheten. Avdrag får sänkningen till en procentenhet. därför göras högst med ett belopp som Remissinstanserna: De remissinstanser som motsvarar ett för expansionsfond justerat har yttrat sig konstaterar att förslaget är en positivt resultat. Avdraget får inte heller naturlig följd av förslaget om sänkt bolagsskatt. överstiga det maximibelopp som följer av Konjunkturinstitutet konstaterar att fortsatt bestämmelserna om kapitalunderlaget.

PROP. 2012/13:1

neutral beskattning mellan aktiebolag och lagtexten i övrigt var det endast nödvändigt att enskilda näringsidkare förutsätter att också byta ut olika procentsatser som är relaterade till expansionsfondsskatten sänks. Jordbruksverket skattesatsen för expansionsfondsskatt. anser att sänkningen är en viktig åtgärd för att En fördel med denna metod är att övergången förbättra de ekonomiska förutsättningarna för från fonder avsatta till den gamla skattesatsen till den betydande andel lantbruksföretag som inte fonder avsatta enligt den nya skattesatsen kan bedriver sin verksamhet i form av aktiebolag. ske med automatik och skötas av Skatteverket. Företagarna uppger att de även beträffande Den valda metoden har redogjorts för mer enskilda näringsidkare i första hand förordar en ingående i det tidigare lagstiftningsärendet sänkning av den allmänna löneavgiften. (a. prop. avsnitt 5.2). Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges En effekt av metoden är att de skattskyldiga, Redovisningskonsulters förbund uppger att den förutom den skattekredit som sänkningen av teknik som tidigare använts för att sänka skattesatsen innebär för framtiden, får en expansionsfondsskatten fungerade bra varför ytterligare skattekredit eftersom sänkningen den åter kan användas. FAR uppger att en också omfattar redan gjorda fondavsättningar. sänkning av bolagsskatten utgör en definitiv Det innebär i praktiken att när den slutliga skattelättnad för aktiebolaget som skattesubjekt skatten bestäms efter övergången så kommer samtidigt som en sänkning av expansions- den skattskyldige att tillgodoföras ett belopp fondsskatten däremot utgör endast en temporär motsvarande skillnaden (4,3 procentenheter) skattelindring för den enskilda näringsidkaren mellan den expansionsfondsskatt som belöper eller handelsbolagsdelägaren. För att en sänkning sig på det avsatta beloppet beräknad dels enligt av bolagsskatten inte ska riskera att skapa en de gamla bestämmelserna (26,3 procent), dels bristande neutralitet i beskattningen av olika enligt de nya (22 procent). Samtidigt leder en företagsformer bör det övervägas om inte sänkning av expansionsfondsskatten, enligt vad sistnämnda kategorier bör erhålla en definitiv som framgått av tidigare avsnitt, till att kravet på skattelättnad, t.ex. genom att reglerna om kapitalunderlag i näringsverksamheten ökar i räntefördelning görs mer generösa. motsvarande mån. De procentenheter som Skälen för regeringens förslag: Som en följd näringsidkaren återfår vid fondomvandlingen av att bolagsskattesatsen föreslås sänkas från kan dock inte användas som ett tillskott till 26,3 procent till 22 procent bör expansions- näringsverksamheten förrän de blir tillgängliga. fondsskatten sänkas i motsvarande mån. Det blir de först mot slutet av det år då beslutet FAR har uppgivit att det i samband med en om slutlig skatt har fattats. Den valda sänkning av bolagsskatten bör övervägas om inte övergångslösningen innebär därför att det nya enskilda näringsidkare och handelsbolags- och högre kravet på kapitalunderlag inte får delägare bör ges en definitiv skattelättnad genom direkt genomslag i samband med själva att reglerna om räntefördelning görs mer omvandlingen av gamla fondavsättningar till nya, generösa. Regeringen konstaterar med anledning utan kommer att gälla först därefter. Den valda av detta att avsikten med expansionsfonden metoden förutsätter även att en del andra aldrig har varit att åstadkomma en definitiv materiella bestämmelser tillämpas i sina äldre skattelättnad utan endast att enskilda närings- lydelser under en kortare övergångstid efter idkares och handelsbolagsägares vinster ska omvandlingen. Det är fråga om bestämmelser beskattas på samma sätt som aktiebolagens, så som utgår från storleken på näringsidkarens länge vinstmedlen behålls i näringsverk- expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika samheten. tidpunkter. Dessa bestämmelser ska inte När expansionsfondsskatten senast sänktes tillämpas i sina nya lydelser innan gamla 2009 konstaterades att en sänkning av skatten fondavsättningar har omvandlats till avsättningar kan utformas på olika sätt (prop. 2008/09:65 gjorda med den nya, lägre skattesatsen och det s. 26). Den metod som bedömdes minst högre kapitalkravet. Denna omvandling kommer invecklad och betungande för de skattskyldiga att göras vid beskattningen 2014 varför berörda och som därför valdes innebar att redan gjorda bestämmelser kan tillämpas första gången vid fondavsättningar omvandlades till avsättningar nästa beskattning. gjorda med den nya skattesatsen. Detta Det finns anledning att även i detta reglerades i en övergångsbestämmelse. I lagstiftningsärende erinra om att den fondom-

PROP. 2012/13:1

vandling som i korthet har beskrivits här och Förslaget bör inte leda till någon ökad som sköts per automatik av Skatteverket är av administrativ börda för de skattskyldiga efterrent lagteknisk natur och således inte påverkar som återföringen av den gamla fonden och storleken på den skattskyldiges expansionsfond. återavsättningen till den nya fonden sker med Om den skattskyldige vill öka eller minska sin automatik. fond så ankommer det på denne att själv göra det i sin deklaration. Likaså ankommer det på den Effekter för myndigheter och domstolar skattskyldige att, om fonden inte ska minskas, Förslaget att sänka expansionsfondsskatten tillföra näringsverksamheten det belopp som kommer övergångsvis att kräva vissa frigörs i samband med fondomvandlingen. arbetsinsatser från Skatteverkets sida. Vid det Såvitt känt har metoden för sänkning av arbetet kommer verket emellertid att ha nytta av expansionsfondskatten som sådan fungerat som det arbete som gjordes senast expansionsfondsavsett. Det merarbete som den kan ha föranlett skatten sänktes. Det bedöms att de ytterligare bör redan vara utfört. Med beaktande av detta arbetsinsatser som kan krävas kommer att och vad som i övrigt har anförts framstår det hanteras inom befintliga och beräknade som enklast och ändamålsenligast att samma ekonomiska ramar inom utgiftsområdet. metod åter används för sänkning av expansions- Förslagen bedöms inte medföra några fondsskatten. De remissinstanser som har yttrat merkostnader eller något merarbete för de sig i frågan har ställt sig bakom den valda allmänna förvaltningsdomstolarna. metoden. De ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som användes i det tidigare lagstiftningsärendet (se SFS 2008:1343) måste

dock anpassas i terminologin med anledning av 6.17 Effektivare ränteavdragsinförandet av skatteförfarandelagen (2011:1244). begränsningar

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. 6.17.1 Ärendet och dess beredning

Lagförslag Finansdepartementets promemoria Effektivare Förslaget föranleder ändringar i 33 kap. 8 och ränteavdragsbegränsningar (dnr Fi2012/1349) 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § innehåller förslag till regler som begränsar samt 65 kap. 8 § IL. Lagförslagen finns i avsnitt avdragsrätten för ränteutgifter avseende skulder 3.4. inom en intressegemenskap. En sammanfattning av förslagen i promemorian finns i bilaga 6, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats. 6.16.4 Konsekvensanalys Promemorians lagförslag finns i bilaga 6, avsnitt 2 och en förteckning över remiss- Offentligfinansiella effekter instanserna finns i bilaga 6, avsnitt 3. En Den sänkta expansionsfondsskatten utformas så sammanställning av remissyttrandena finns att den omfattar redan gjorda avsättningar till tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr expansionsfonden. Skillnaden mellan Fi2012/1349). 26,3 procent och 22 procent återförs därför till Propositionens förslag överensstämmer i dessa företag som en engångsförstärkning år huvudsak med förslagen i promemorian. Vissa 2013. Detta innebär tillfälligt minskade förändringar har dock gjorts, däribland följande. skatteintäkter 2013 med 0,43 miljarder kronor. Det har tillkommit en kompletterande bestäm- År 2014–2016 beräknas intäkterna minska med melse till den s.k. tioprocentsregeln för företag 0,05 miljarder kronor per år. som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt. Vidare Effekter för företagen föreslås, i stället för den s.k. omvända ventilen, Den föreslagna sänkningen av expansions- ett undantag från tioprocentsregeln och den fondsskatten innebär en skattelättnad för de allra kompletterande regeln för schablonbeskattade minsta företagen. Vid omvandlingen av den företag som innebär att en ränteutgift inte får gamla fonden till en ny, avsatt med den nya dras av om det huvudsakliga skälet till att expansionsfondsskatten, innebär förslaget skuldförhållandet har uppkommit är att dessutom en engångsförstärkning för företagen.

PROP. 2012/13:1

intressegemenskapen ska få en väsentlig interna lån (t.ex. interna lån vid externa förvärv) skatteförmån. Regeringen lämnar inte något eller externa lån. I förarbetena till förslag om förlängd tid för omprövning som ränteavdragsbegränsningsreglerna (prop. föreslogs i promemorian. Slutligen föreslås även 2008/09:65 s. 45) uttalas dock bl.a. följande. en ändring i förhållande till förslaget i ”Även om externa lån och externa förvärv i vissa promemorian i den s.k. ventilen. fall kan utnyttjas för skatteplanering med hjälp av ränteavdrag har de fall som identifierats av Lagrådet Skatteverket rört intern skatteplanering. Om det Regeringen beslutade den 7 juni 2012 att skulle visa sig att även skatteplanering vid t.ex. inhämta Lagrådets yttrande över de förslag till externa förvärv eller externa lån utgör allvarliga lag om ändring i inkomstskattelagen hot mot den svenska bolagsskattebasen avser (1999:1229), förkortad IL, som finns i bilaga 6, regeringen återkomma med regeländringar som avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6, motverkar detta.” avsnitt 5. Regeringen har i propositionen beaktat Skatteverket har under 2009–2011 haft i Lagrådets synpunkter. Den i lagrådsremissen uppdrag att följa utvecklingen när det gäller föreslagna kompletterande bestämmelsen för skatteplanering med ränteavdrag. Därutöver gav företag som beskattas schablonmässigt med regeringen den 1 december 2011 Skatteverket i avkastningsskatt eller på ett likartat sätt har efter uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten påpekande från Lagrådet remissbehandlats. av skatteplanering i företag inom välfärds- Lagförslaget i remissen finns i bilaga 6, avsnitt 6. sektorn, särskilt vad avser skatteplanering med En förteckning över remissinstanserna finns i ränteavdrag. Skatteverket ska även, utöver bilaga 6, avsnitt 7. En sammanställning av kartläggningen, särskilt granska företag inom remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings- denna sektor. Uppdraget när det gäller ärendet (Fi2012/2385). Regeringens ställnings- kartläggningen redovisades den 26 april 2012 i en taganden avseende denna fråga behandlas i delrapport. Slutredovisning av uppdraget ska ske avsnitt 6.17.11. Övriga synpunkter som Lagrådet senast den 31 december 2012. Den 26 april 2012 har lämnat behandlar regeringen i avsnitt 6.17.12 gav regeringen Skatteverket ett tilläggsuppdrag och 6.17.13. att även kartlägga och analysera förekomsten av I förhållande till förslagen i lagrådsremissen skatteplanering i företag som enligt 24 kap. har det även gjorts vissa ändringar i 24 kap. 10 d 10 a § inkomstskattelagen (1999:1229) anses vara och 10 f §§ IL som är av sådan enkel i intressegemenskap med en svensk juridisk beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna person som helt eller delvis är skattebefriad, t.ex. betydelse. Vidare har det gjorts några ändringar kommuner, eller som kan göra avdrag för av redaktionell och språklig karaktär. utdelning, särskilt vad avser skatteplanering med ränteavdrag. Skatteverket ska även, utöver kartläggningen och analysen, särskilt granska 6.17.2 Bakgrund sådana företag. Tilläggsuppdraget ska, vad gäller kartläggningen och analysen av förekomsten av En ny lagstiftning med ränteavdrags- skatteplanering med ränteavdrag, redovisas begränsningar i syfte att förhindra skatteupplägg senast den 31 augusti 2012. Slutredovisning av med ränteavdrag inom en intressegemenskap, tilläggsuppdraget ska ske senast den 30 juni s.k. räntesnurror, trädde i kraft den 1 januari 2013. 2009 (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, Företagsskattekommittén, som påbörjade sitt rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). Bakgrunden arbete i början av 2011, har fått i uppdrag att var att Skatteverket den 23 juni 2008 hade undersöka om det är lämpligt att ta fram mer inkommit med en hemställan till generellt utformade regler som begränsar Finansdepartementet med begäran om ändringar ränteavdragen och om skattelättnader för eget av reglerna om ränteavdrag eftersom man hade kapital bör införas samt lämna förslag i dessa identifierat ett antal skatteplaneringsförfaranden avseenden (dir. 2011:1). som vidtagits inom en intressegemenskap. Det har visat sig att det – trots de Ränteavdragsbegränsningsreglerna gäller dock ränteavdragsbegränsningsregler som trädde i bara vid interna lån som finansierar interna kraft den 1 januari 2009 avseende vissa skuldförvärv av delägarrätter och inte vid övriga förhållanden inom en intressegemenskap – finns

PROP. 2012/13:1

stora möjligheter att undgå bolagsbeskattning i 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom Sverige genom skatteplanering med hjälp av ägarandel eller på annat sätt har ett bestämmande ränteutgifter. Enligt rapporter från Skatteverket inflytande i det andra företaget, eller utnyttjas denna skatteplanering i hög 2. om företagen står under i huvudsak utsträckning. I Finansdepartementets prome- gemensam ledning. moria Effektivare ränteavdragsbegränsningar (Fi2012/1349) föreslås därför att avdrags- Detta innebär att företag som är moderföretag möjligheterna för ränteutgifter begränsas och dotterföretag anses vara i intressegemenskap ytterligare för att skydda den svenska med varandra. Det gäller också alla företag som bolagsskattebasen. ett företag äger via andra dotterföretag (prop. 2008/09:65 s. 83). Av andra stycket framgår det att med företag 6.17.3 Gällande rätt avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara 6.17.3.1 Allmänt om avdrag för ränteutgifter fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. S.k. oäkta koncerner med en Av 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), eller flera fysiska personer som delägare omfattas förkortad IL, följer att ränteutgifter som också. Däremot ingår inte de fysiska personerna huvudregel får dras av. Avdragsrätten för ränta är i intressegemenskapen utan bara de direkt eller inte beroende av om mottagaren av räntan indirekt ägda underliggande företagen. Att också beskattas eller när i tiden en sådan beskattning utländska motsvarande företag omfattas följer av sker. Avdrag för räntan får göras det 2 kap. 2 § IL (prop. 2008/09:65 s. 46 f.) Detta beskattningsår som den hänför sig till enligt god betyder bl.a. att ett utländskt företag med ett fast redovisningssed. Räntan behöver således inte ha driftställe i Sverige som betalat räntor till ett betalats utan avdrag får normalt göras även för annat företag i intressegemenskapen omfattas av upplupen ränta. reglerna. Som ett undantag från huvudregeln att Paragrafen utvidgades från och med den ränteutgifter får dras av finns sedan år 2009 1 januari 2010 (prop. 2009/10:36) med (prop. 2008/09:65) vissa begränsningar i bestämmelsen i tredje stycket att andelar i avdragsrätten vid internt finansierade förvärv av handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade delägarrätter från ett företag i intresse- juridiska personer inom Europeiska ekonomiska gemenskap. Avsikten med bestämmelserna är att samarbetsområdet (EES) ska behandlas som förhindra skatteupplägg med interna förvärv av delägarrätter vid tillämpningen av ränteavdragsdelägarrätter inom en intressegemenskap. begränsningsreglerna. Detta föranleddes av att Bestämmelserna finns i 24 kap. 10 a–10 e §§ IL handelsbolagsandelar och utländska motsvarigoch gäller endast för räntebetalningar mellan heter infogades i systemet med skattefria företag som befinner sig i intressegemenskap utdelningar och kapitalvinster på näringsmed varandra. betingade andelar. Ränteavdragsbegränsningarna är uppdelade i huvudregler och kompletteringsregler. Huvudreglerna finns i 24 kap. 10 b och 10 c §§ IL och 6.17.3.3 Huvudregler kompletteringsreglerna i 24 kap. 10 d och 10 e §§. Interna lån för interna förvärv Av huvudregeln i 24 kap. 10 b § IL följer att ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i 6.17.3.2 Intressegemenskap intressegemenskapen (s.k. internt lån) inte får dras av till den del skulden avser ett förvärv av en I 24 kap. 10 a § IL regleras vad som avses med delägarrätt från ett företag i intresseuttrycket intressegemenskap vid tillämpning av gemenskapen (s.k. internt förvärv) om inte bestämmelserna i 24 kap. 10 b–10 e §§. någon av de två kompletteringsreglerna i 24 kap. I lagrummets första stycke anges att företag 10 d § IL är tillämpliga. Räntor på lån från ska anses vara i intressegemenskap med varandra utomstående (s.k. externa lån) omfattas i princip om inte. Förvärv av delägarrätter utanför intresse-

PROP. 2012/13:1

gemenskapen (s.k. externa förvärv) omfattas inte interna förvärvet. Regeln gäller endast lån vid heller. Detta gäller även om finansieringen har förvärv av interna delägarrätter. skett med ett internt lån. Vad som avses med delägarrätter framgår av 48 kap. 2 § IL. Även delägarrätter som är lager- 6.17.3.4 Kompletteringsregler tillgångar omfattas (prop. 2008/09:65 s. 49 f.). Att även andelar i handelsbolag och i utlandet Allmänt delägarbeskattade juridiska personer inom det Om förutsättningarna för att vägra avdrag för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ränteutgifter på interna lån föreligger enligt ovan (EES) ska behandlas som delägarrätter framgår beskrivna regler ska avdrag ändå få göras om av 24 kap. 10 a § tredje stycket IL. förutsättningarna för att tillämpa någon av de två alternativa kompletteringsreglerna föreligger. Regler angående vissa externa lån Reglerna finns i 24 kap. 10 d § IL och kallas Huvudregeln gäller såsom ovan angetts endast tioprocentsregeln och ventilen. I 24 kap. 10 e § ränteutgifter på skulder till ett annat företag i IL finns motsvarande undantagsregler intressegemenskapen, s.k. interna lån. För att beträffande ränteutgifter på s.k. back-to-backförhindra kringgåenden av reglerna genom att lån. använda skulder till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, s.k. externa lån, finns två Den s.k. tioprocentsregeln regler. Enligt 24 kap. 10 d § första stycket 1 IL får Den första regeln, som finns i 24 kap. 10 b § avdrag göras för en ränteutgift om den inkomst andra stycket IL, reglerar räntor som är som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats hänförliga till tillfälliga externa lån. Avdrag får med minst tio procent enligt lagstiftningen i den inte göras för ränteutgifter om en tillfällig skuld stat där det företag inom intressegemenskapen till ett företag som inte ingår i intresse- som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, gemenskapen – helt eller delvis – ersätts med en om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. skuld till ett företag i intressegemenskapen. Avdragsrätten hos det företag som har ränte- Detta gäller dock endast om skulden till det utgiften är således beroende av hur mottagaren utomstående företaget hade omfattats av av räntan beskattas. Uppgår beskattningen hos begränsningen i första stycket om det utom- mottagaren till minst tio procent får avdrag stående företaget hade ingått i samma intresse- göras. En regel motsvarande tioprocentsregeln gemenskap som det företag som har haft gäller enligt 24 kap. 10 f § första stycket 1 IL för ränteutgiften, dvs. det är fråga om förvärv av back-to-back-lån. interna delägarrätter. Syftet med regeln är att Enligt förarbetena ska ett hypotetiskt test förhindra sådana kringgåenden som går ut på att göras för att avgöra beskattningsnivån. låta det köpande företaget finansiera sitt interna Bedömningen av beskattningsnivån kan avse förvärv med hjälp av ett externt lån och sedan både skattesubjekt som hör hemma i Sverige och direkt därefter betala tillbaka detta lån med ett skattesubjekt som hör hemma i utlandet. När nytt internt lån. det gäller skattesubjekt som hör hemma i Den andra regeln, som finns i 24 kap. 10 c § utlandet är det klassificeringen i den utländska IL, tar sikte på räntor som är hänförliga till s.k. rättsordningen som läggs till grund för back-to-back-lån. Avdrag får inte göras för bedömningen. ränteutgifter avseende en skuld till ett företag Om ränteinkomsten t.ex. klassificeras som som inte ingår i intressegemenskapen om utdelning eller kapitalvinst på näringsbetingade skulden motsvaras av en fordran som ett företag andelar och därför är skattefri, är undantaget inte i intressegemenskapen har på det utomstående tillämpligt. Detsamma gäller om betalningen företaget eller på ett företag som ingår i samma skatterättsligt behandlas som en nullitet på intressegemenskap som det utomstående grund av att den utländska rättsordningen företaget. Avsikten med regeln är att förhindra klassificerar den som en företagsintern betalning. kringgåenden genom att låta ett koncernföretag Det kan även finnas stater som har en särskild låna ut pengar till en extern part som i sin tur och lägre beskattningsnivå för t.ex. räntelånar ut pengarna till det bolag som ska göra det inkomster eller för inkomster som inte har uppkommit på grund av verksamhet i den staten.

PROP. 2012/13:1

Även i dessa fall gäller att beskattningsnivån ska tillämpas om det företag inom intressefastställas utifrån den lägre skattesatsen, om det gemenskapen som faktiskt har rätt till är så att den skulle ha tillämpats på den aktuella inkomsten har möjlighet att få avdrag för inkomsten. Det relevanta är att den inkomst som utdelning och om Skatteverket kan visa att såväl motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med förvärvet som den skuld som ligger till grund för minst tio procent om det varit bolagets enda ränteutgiften till övervägande del inte är inkomst. Det hypotetiska testet innebär att affärsmässigt motiverade. I ett sådant fall får hänsyn bara tas till den inkomst som motsvarar avdrag således inte göras för ränteutgiften. Det den aktuella ränteutgiften. Hänsyn ska alltså inte är Skatteverket som har bevisbördan i denna del tas till överskott eller underskott som här- till skillnad mot vid prövningen av om ventilen i stammar från normal drift eller till normalt 24 kap. 10 § första stycket 2 IL är tillämplig. Av avdragsgilla utgifter hos det mottagande förarbetena till bestämmelsen (prop. 2008/09:65 företaget. Vidare bör villkoren för att tillämpa s. 87) framgår att de företag som omfattas av regeln inte anses vara uppfyllda t.ex. om bestämmelsen beskattas i Sverige för ränteränteinkomsten kan neutraliseras genom ett inkomster, men beskattningen kan neutraliseras grundavdrag, fribelopp eller liknande avdrag. Se av att mottagen ränta vidareutdelas med prop. 2008/09:65 s. 59–60 och 85–87. avdragsrätt. Det framgår även att liknande regler kan finnas i utlandet. Den s.k. ventilen Enligt den s.k. ventilen i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL får avdrag göras – oavsett hur den 6.17.3.5 Högsta förvaltningsdomstolens inkomst som motsvarar ränteutgiften har avgöranden beskattats – om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgiften är Högsta förvaltningsdomstolen har den huvudsakligen affärsmässigt motiverade. En 30 november 2011 avgjort ett antal mål (HFD regel motsvarande ventilen gäller enligt 24 kap. 2011 ref. 90 I-V och mål nr 7649-09) avseende 10 e § första stycket 2 IL för back-to-back-lån. ränteavdragsbegränsningsreglerna. Den Av förarbetena (prop. 2008/09:65 s. 68 f.) till 27 januari 2012 avgjordes ytterligare två mål bestämmelsen framgår bl.a. följande. Den (HFD 2012 ref. 6 och HFD 2012 not 3) och den aktuella bestämmelsen är en säkerhetsventil för 21 maj 2012 ytterligare två mål (mål nr 6062-11 vissa undantagsfall. Att transaktionerna ska vara och 6063-11). ”affärsmässigt motiverade” innebär att det Domstolen har bl.a. prövat om främst ska ligga sunda företagsekonomiska över- förutsättningarna för att tillämpa den s.k. väganden bakom de förhållanden som ska ventilen i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL varit bedömas. Det som ska bedömas är den interna uppfyllda. Domstolen konstaterar att kriterierna skulden och det interna förvärvet som skulden i huvudregeln och tioprocentsregeln är klara, avser. Den interna skulden uppkommer normalt men att villkoren för undantag i ventilen i av att det föreligger ett finansieringsbehov i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL är allmänt samband med ett förvärv. hållna. Vidare konstateras att det av förarbetena Skatteeffekter ska inte beaktas när man framgår att ventilen ska tillämpas restriktivt för bedömer om åtgärden är huvudsakligen affärs- att syftet med bestämmelserna om avdragsmässigt motiverad (prop. 2008/09:65 s. 87 f.) begränsningen ska kunna uppnås, nämligen att Med ”huvudsakligen” avses ca 75 procent. motverka att det svenska skatteunderlaget urholkas. Högsta förvaltningsdomstolen anger Företag som kan göra avdrag för lämnad utdelning att även konkurrensskäl talar för en restriktiv – den s.k. omvända ventilen tillämpning, eftersom den som får tillämpa Företag som kan göra avdrag för lämnad ventilen får en lägre skattekostnad i förhållande utdelning får tillämpa tioprocentsregeln i 24 kap. till den som inte får avdrag för sin räntekostnad. 10 d § första stycket 1. Med hänsyn till den Därefter anger domstolen att följande särskilda skattesituation som företag som kan kriterier bör vara vägledande vid bedömningen göra avdrag för lämnad utdelning befinner sig i av om affärsmässiga skäl kan anses föreligga. har dock en särskild regel införts i 24 kap. 10 d § ”Vid tillämpningen av bestämmelserna bör man skilja andra stycket IL, en s.k. omvänd ventil. Av mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl. En denna framgår att tioprocentsregeln inte får

PROP. 2012/13:1

omorganisation är oftast en intern angelägenhet som i I ytterligare ett fall fann Högsta 117 och för sig kan syfta till att förbättra företagsgruppens förvaltningsdomstolen att det fanns skäl att konkurrensförmåga, men innebär inte att en affär tillämpa ventilen. Domstolen konstaterade i genomförs med någon i förhållande till företaget detta fall att förvärvet av andelar som skett oberoende part. Koncerninterna förvärv som genom kontant nyemission föranletts av finansieras med koncerninterna lån innebär inte bolagets svaga resultat och behov av kapitalnågon ökad skuldbelastning för koncernen som tillskott för att undvika betalningssvårigheter helhet men kan medföra en lägre skattekostnad för och i förlängningen konkurs. Domstolen den. Sådana omstruktureringar kan i de allra flesta fall anförde att vid dessa förhållanden och då intern i stället ske genom tillskott. finansiering av utgifter för driften till lägsta Externa förvärv kan som regel antas ske av möjliga kostnad får anses affärsmässigt affärsmässiga skäl och görs dessutom oftast i motiverad finns det skäl att tillämpa ventilen. konkurrens med andra. Kostnaden för att finansiera Högsta förvaltningsdomstolen har också ett förvärv är en viktig faktor för affärens lönsamhet prövat vad som avses med att det i 24 kap. 10 b § och många gånger avgörande för om den över huvud första stycket IL anges att fråga ska vara om taget kommer till stånd. Att i sådana fall, i stället för förvärv av en delägarrätt från ett företag i att finansiera externt, välja att låna till en lägre kostnad intressegemenskapen (HFD 2011 ref. 90 V). från ett närstående bolag i ett lågskatteland kan enligt Domstolen har i detta avseende funnit att Högsta förvaltningsdomstolens mening inte strida förvärv av andelar genom nyemission omfattas mot sunda företagsekonomiska och affärsmässiga av regleringen. överväganden. Den situationen omfattas inte heller av Vidare har Högsta förvaltningsdomstolen bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning. Det funnit att skulder som har sin grund i obetalda gör däremot ett internt förvärv som föregåtts av ett räntor inte omfattas av ränteavdragsbegränsexternt förvärv. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ningen då en sådan skuld inte kan anses bör ventilen kunna tillämpas i en sådan situation om hänförlig till förvärvet av andelen (mål nr 4797det interna förvärvet föregåtts av ett externt förvärv 10). och det efterföljande interna förvärvet tidsmässigt och I HFD 2012 ref. 6 fann domstolen att lagen i övrigt framstår som endast ett led i att foga in det (1995:575) mot skatteflykt inte var tillämplig då nya företaget i intressegemenskapen. I övriga fall bör ett kommunalt bolag omstrukturerat ett lån till av anförda skäl utrymmet för att tillämpa ventilen vara ett företag utanför intressegemenskapen. mycket begränsat.” Mål nr 6063-11 gällde uttrycket ”den som Domstolen konstaterade i fyra av målen att faktiskt har rätt till inkomsten” i den s.k. 115 även om ett visst förvärv av andelar skett som ett tioprocentsregeln. led i en intern omstrukturering inom den aktuella intressesfären och omstruktureringen varit väl motiverad för den verksamhet som 6.17.4 Skatteverkets kartläggning bedrivs, så var förvärvet inte affärsmässigt motiverat i den mening som avses i 24 kap. 6.17.4.1 2009-års uppdrag 10 d § första stycket 2 IL. I tre av fallen när förvärvet av andelar hade I regleringsbrevet för 2009 gav regeringen 116 föregåtts av ett externt förvärv fann Högsta Skatteverket i uppdrag att göra en bredare förvaltningsdomstolen att avdrag skulle få göras kartläggning av förekomsten av ränteavdrag i för ränteutgifterna med stöd av ventilen. I den företagssektorn och utvärdera behovet av situationen ansåg domstolen att det efterföljande ytterligare avdragsbestämmelser. Uppdraget interna förvärvet tidsmässigt och i övrigt endast redovisades den 14 december 2009 i rapporten framstod som ett led i att foga in det förvärvade Ränteavdrag i företagssektorn. I rapporten anges bolaget i intressegemenskapen. bl.a. följande. Det finns svårigheter med att få fram användbara uppgifter som på ett mer över-

115 HFD 2011 ref. 90 II, III och IV samt mål nr 7649-09. 116 HFD 2011 ref. 90 I, HFD 2012 not 3 och mål nr 6062-11. 117 HFD 2011 ref. 90 V.

PROP. 2012/13:1

gripande plan visar på problemens omfattning, de normala eftertaxeringsfristerna, oavsett om men sammanfattningsvis kan ändå vad gäller oriktig uppgift lämnats. kartläggningen anges att koncernintern skuldsättning används i hög utsträckning vid såväl interna som externa förvärv av dotterbolag. 6.17.4.2 2010-års uppdrag Koncernintern skuldsättning etableras även på andra sätt. Det finns stora möjligheter att I regleringsbrevet för 2010 har Skatteverket fått i strukturera koncernerna och låneförhållandena uppdrag att fortsätta arbetet med kartläggningen så att avdrag får göras för räntan i Sverige och att av ränteavdragen. Uppdraget redovisades den räntemottagaren inte beskattas alls eller mycket 14 mars 2011 i rapporten Ränteavdrag i företagslågt. Härigenom finns det incitament för att sektorn – Fortsatt kartläggning. I rapporten etablera koncerninterna skulder och strukturera anges bl.a. följande. ägande och skuldförhållanden så att ett gynn- Skatteverket gör bedömningen att den slutsats samt sammanlagt skatteutfall uppnås för som gjordes i 2009 års rapport om att koncernen. I hur hög utsträckning detta sker har koncernintern skuldsättning används i hög inte varit möjligt att få fram med de verktyg som utsträckning vid såväl interna som externa Skatteverket förfogar över. Det finns dock förvärv av dotterbolag och att koncernintern anledning att förmoda att detta sker i mycket skuldsättning etableras även på andra sätt hög utsträckning. Härutöver kan konstateras att fortfarande har giltighet. Enligt Skatteverket är det inom i vart fall leveraged buyout sektorn intrycket att planeringsaktiviteten inte minskat (benämns ofta som s.k. riskkapitalförvärv) är så inom detta område. Tioprocentsregeln har, som att den finansieringskostnad (avseende såväl den nu är utformad, oönskade effekter. En del externa som interna lån) som uppstår vid externa koncerner väljer att få till stånd en beskattning uppköp av bolag eller koncerner regelmässigt av räntemottagaren på minst tio procent. En trycks ned i och belastar det uppköpta bolaget sådan effekt har dubbel negativ påverkan. Om eller koncernen. Så får förmodas ske i hög ett svenskt bolag reducerar sin skatt så reduceras utsträckning även vid andra externa uppköp av statens skatteinkomster, men detta får i bolag eller koncerner. Hur de nya ränteavdrags- förlängningen även antas ha alternativa positiva begränsningsreglerna i 24 kap. 10 a–10 e §§ effekter eftersom bolaget erhåller större resurser inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för att driva verksamheten. Men om det svenska fungerar är det ännu för tidigt att ha en beskattningsunderlaget reduceras utan att uppfattning om. I ett hänseende föreslås dock en företaget får del av dessa pengar utan dessa i utvidgning av dessa regler. Skatteverket har stället betalas till en utländsk stat får varken försökt ta reda på i vad mån företagen redan nu svenska staten eller företaget del av dessa pengar anpassar sig till den s.k. tioprocentsregeln i och då uppnås inte dessa alternativa positiva 24 kap. 10 d § IL, så att mottagaren av räntan effekter (annat än med belopp motsvarande beskattas med tio procent eller knappt däröver i mellanskillnaden mellan den svenska skatten och stället för noll i beskattning, med påföljd att den utländska). Tioprocentsregeln bör ändras avdrag för ränteutgiften medges. Det finns eller kompletteras så att koncerninterna indikationer på att en anpassning sker, men skuldetableringar som dikteras av skatteskäl omfattningen är oklar. Skatteverket anser att det motverkas även om räntemottagaren beskattas är lämpligt att undantaget i 24 kap. 10 d § andra med minst tio procent. Utöver att stycket IL görs generellt tillämpligt. Skatteverket tioprocentsregeln har oönskade effekter så har bedömer att en sådan ändring på ett effektivt sätt även andra problem uppmärksammats. I den kommer att medföra en självsanering. Företagen slutliga utformningen av lagstiftningen valde kommer inte att vidta de mest utstuderade man att smalna av tillämpningsområdet, vilket skatteplaneringsförfarandena. Utöver denna innebär att lagstiftningen bl.a. inte omfattar utvidgning föreslås att det införs en bestämmelse koncerninterna lån för finansiering av (på samma sätt som gäller beträffande lagen utdelningar och för förvärv av koncerninterna 1995:575 om skatteflykt) om att beslut med fordringar. Enligt Skatteverket har hittills några anledning av denna utvidgade möjlighet ska sådana fall uppmärksammats av vardera slaget kunna fattas till den skattskyldiges nackdel inom och det har då genomgående gällt mångmiljardbelopp.

PROP. 2012/13:1

6.17.4.3 2011-års uppdrag delägarrätter. Allt annat faller utanför tillämpningsområdet. Lagstiftningen omfattar Skatteverket har i regleringsbrevet för 2011 fått i bl.a. inte koncerninterna lån för finansiering av uppdrag att under 2011 fortsätta arbetet med utdelningar, av förvärv av koncerninterna analysen och kartläggningen av ränteavdrags- fordringar, av kapitaltillskott till dotterbolag begränsningsreglerna, bl.a. mot bakgrund av som sedan gör ett internt förvärv av delägarrätter erfarenheterna av 2010 års taxering. Uppdraget eller av obetald ränta som omfattas av redovisades den 19 december 2011 i rapporten lagstiftningen. Inom det mycket smalt Ränteavdrag i företagssektorn – Fortsatt avgränsade området som reglerna gäller får de kartläggning. I rapporten anges bl.a. följande. efter Högsta förvaltningsdomstolens De slutsatser som drogs i 2009 års rapport är avgöranden ändå i huvudsak anses fungera. fortfarande gällande. Utifrån fokus på företeelser Reglernas utformning med undantagsregler som kan anses innebära ett missbruk av innebär dock en mycket hög belastning för ränteavdragsrätten är det generella grund- Skatteverket. Fler företag än beräknat har problemet att det finns ett mycket stort åberopat undantagsreglerna. I de flesta fall incitament till att av skatteskäl etablera sammanhänger svårigheterna i hanteringen med koncerninterna skuldförhållanden och få höga att en bedömning ska göras utifrån ett annat ränteavdrag (ibland kan avdrag för samma lands lagstiftning och förhållanden. Detta är ränteutgift medges i ytterligare ett land) som oerhört svårt, kräver stora resurser och det har inte motsvaras av beskattning hos mottagaren varit svårt att få vetskap om allt. Såvitt avser den och att dessa förhållanden skapas i mycket hög s.k. tioprocentsregeln, så har den fortsatta utsträckning och på olika sätt. Räntan betalas i kartläggningen visat att det är betydande många fall inte kontant, utan läggs till skulden. ränteavdrag (9,3 miljarder kronor i årliga Därigenom kan skulden och ränteströmmarna ränteavdrag, bara i de fall Skatteverket fördubblas på en femårsperiod. Räntan på observerat) som erhålls i Sverige i fall där den ägarlånen kan i enskilda fall uppgå till flera interna fordringen placerats inom koncernen så hundra miljoner kronor per år. När det gäller att tioprocentsregeln blir tillämplig och att detta, frågan om skatteplanering vid externa förvärv som Skatteverket bedömer det, så gott som har man redan i 2009 och 2010 års rapporter sagt uteslutande gjorts av skatteskäl. Tioprocentsatt den skatteplanering som kan göras vid regeln har, som den nu är utformad, oönskade interna förvärv också kan göras vid externa effekter. Enligt Skatteverket är detta ännu förvärv och att koncernerna i mycket hög tydligare nu än vid tidigare rapporter. Den bör utsträckning faktiskt också skatteplanerar på därför ändras eller kompletteras så att detta sätt. Härigenom kan koncernen erhålla koncerninterna skuldetableringar som dikteras avdrag i Sverige utan motsvarande beskattning i av skatteskäl motverkas även om räntemottagarlandet. Skatteverkets verktyg för att få mottagaren beskattas med minst tio procent. en överblick kring den totala omfattningen av Härigenom motverkas att transaktioner bara problemet räcker inte till. Den sammanfattande eller huvudsakligen vidtas av skatteskäl. Enligt bedömningen är trots allt att ränteavdrag Skatteverket kan lagen (1995:575) om avseende interna skulder etablerade i samband skatteflykt inte alls tillämpas i de fall med externa förvärv av dotterbolag gäller tioprocentsregeln krav är uppfyllda. betydligt större belopp än för interna skulder Av Skatteverkets rapport framgår det även att etablerade i samband med interna förvärv av det negativa räntenettot mot utlandet avseende dotterbolag. I vilken utsträckning det är ett direktinvesteringar har ökat. Denna ökning leder problem med externa lån i detta sammanhang till en urholkning av den svenska och om det förekommer andra problem i bolagsskattebasen. År 2000 var räntenettot för samband med externa lån har Skatteverket inte direktinvesteringslån, det vill säga differensen fokuserat på och kan därför inte göra någon mellan räntorna på utländska direktinvesteringar kvalificerad bedömning av. Såvitt avser hur de i Sverige och svenska direktinvesteringar i nya ränteavdragsbegränsningsreglerna fungerar utlandet, nära noll (se diagram 6.4). Sedan dess träffar dessa regler bara ett mycket smalt har räntenettot vuxit och har sedan 2008 varit område, nämligen sådana räntor på interna omkring 20 miljarder kronor om året. skulder som uppkommit vid interna förvärv av

PROP. 2012/13:1

Diagram 6.4 Räntenetto för direktinvesteringslån

Vad avser koncerner inom välfärdssektorn är

bedömningen att ägande via riskkapitalfonder är Miljarder kronor

vanligare än inom näringslivet i övrigt. En

preliminär bedömning visar att ägarlånen vid

riskkapitalbolagens förvärv är ovanligt stora

jämfört med riskkapitalförvärv i övrigt. Normalt

utgör ägarlånen 20–40 procent av den totala

finansieringen, medan andelen ägarlån vid

förvärv av välfärdskoncerner i en del fall över-

stiger 50 procent av finansieringen. Orsaken till

detta är oklart.

Av de undersökta koncernerna uppgår de

årliga ränteavdragen avseende förvärvslån till

ungefär 2,8 miljarder kronor, varav räntorna på

ägarlånen uppgår till cirka 1,9 miljarder kronor.

Av dessa koncerner betalar ett fåtal bolagsskatt

av någon betydelse, trots att flera av verksam-

heterna genererar goda vinster. Inom vissa

6.17.4.4 2012-års delrapport angående

koncerner har det dessutom byggts upp stora

välfärdssektorn

skattemässiga underskott, totalt ungefär

2,7 miljarder kronor, vilka kan utnyttjas mot Regeringen gav den 1 december 2011 vinster under kommande år utan begränsning. (Fi2011/4971) Skatteverket i uppdrag att Den räntelagstiftning som föreslås gälla från kartlägga och analysera förekomsten av skatte- 2013 bedöms, enligt Skatteverket, få en starkt planering i företag inom välfärdssektorn, särskilt begränsande effekt på etableringen av ägarlån. vad avser skatteplanering med ränteavdrag. Även om ränteavdragen på ägarlån tas bort kan Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den förluster från äldre år samt ränteavdrag på 31 december 2012. En delrapport överlämnades externa lån ändå leda till att bolagsskatt inte till Finansdepartementet den 26 april 2012. Av betalas under överskådlig tid. Om en mer neutral delrapporten framgår bl.a. följande. beskattning är önskvärd anser Skatteverket att Välfärdssektorn definieras som verksamheter även ränteavdrag på externa lån vid förvärv måste inom områdena vård, skola och omsorg som helt innefattas i regelsystemet. eller delvis finansieras med skattemedel.

De flesta företag som kan hänföras till

välfärdssektorn driver verksamheten i fristående

6.17.4.5 2012 års delrapport avseende svenska

företag som inte ingår i en koncern. Många av

juridiska personer som i praktiken inte

dessa företag är ganska små. Dessa företag och

beskattas för ränteinkomster

även svenskägda koncerner antas normalt inte

utnyttja räntor i skatteplaneringssyfte. Dessa Den 26 april 2012 gav regeringen Skatteverket företag bedöms stå för ungefär två tredjedelar av ett tilläggsuppdrag (Fi2011/4971) att även den totala omsättningen hos välfärdsbolagen. kartlägga och analysera förekomsten av Stora koncerner inom välfärdssektorn ägs skatteplanering i företag som enligt 24 kap. normalt av riskkapitalfonder med säte i andra 10 a § inkomstskattelagen (1999:1229) anses vara länder. i intressegemenskap med en svensk juridisk Förvärvsstrukturer vid förvärv av koncerner person som helt eller delvis är skattebefriad, t.ex. inom välfärdssektorn skiljer sig inte från dem kommuner, eller som kan göra avdrag för som förekommer generellt vid företagsförvärv. utdelning, särskilt vad avser skatteplanering med Detta innebär att vid förvärv, främst av ränteavdrag. Slutredovisning av tilläggsuppdraget riskkapitalbolag, arrangeras en förvärvsstruktur ska ske senast den 30 juni 2013. Av delrapporten med hög belåning hos ett svenskt förvärvsbolag. den 22 augusti 2012 framgår bl.a. följande. Ränteavdragen, som avser såväl lån från ägare Sammanfattningsvis visar undersökningen att som banker, är så stora att de oftast eliminerar skatteplanering med ränteavdrag varierar skatteunderlagen hos de förvärvade välfärdsbetydligt hos de svenska juridiska personer som bolagen.

PROP. 2012/13:1

omfattas av uppdraget. Generellt sett är bilden sammantaget innebär att lånefinansierade att det förekommit och förekommer skatte- investeringar gynnas jämfört med investeringar planering med ränteavdrag inom flera av de som finansieras med riskkapital i form av eget undersökta kategorierna av juridiska personer. kapital. Kommittén ska därför undersöka om det Dock är denna oftast inte systematisk eller är lämpligt att ta fram mer generellt utformade allmänt förekommande. regler som begränsar ränteavdragen och om Den totala omfattningen av lån från skattelättnader för eget kapital bör införas samt kommuner till kommunbolag är 140 miljarder lämna förslag i dessa avseenden. kronor. Knappt tio procent av Sveriges Det finns i princip två sätt att åtgärda eller kommuner har utnyttjat s.k. interna ränte- begränsa effekterna av de olika slagen av snurror. De nuvarande begränsningsreglerna asymmetrier. För det första kan avdrag för avseende ränteavdrag vid interna andelsöver- ränteutgifter begränsas i kombination med att låtelser verkar dock vara effektiva för att skattebetalningarna från bolagssektorn sänks i förhindra denna typ av ränteavdrag. Ränte- motsvarande omfattning. För det andra kan det nivåerna synes ligga på rimliga nivåer. införas en lättnad i beskattningen av eget kapital, Utredningsunderlaget är inte tillräckligt för att t.ex. genom att det införs ett avdrag för viss bedöma om skatteplanering med ränteavdrag avkastning på eget kapital, vilket medför en lägre förekommer vid sidan av de interna ränte- beskattning av riskkapital. Kommittén ska lämna snurrorna. En betydande andel av utlåningen förslag på ett mer heltäckande system som, om torde avse förmedlade externa lån via möjligt, kan ersätta de nuvarande ränteavdragskommuners internbanker. I sådana fall är skatte- begränsningarna och minska diskrimineringen av fördelen begränsad. Det har observerats att vissa det egna kapitalet. kommunbolag har flyttat om lånen till Kommitténs arbete ska slutredovisas senast Kommuninvest i Sverige AB. den 1 november 2013. Det är sedan tidigare känt att investmentföretag skatteplanerar med ränteavdrag genom att finansiera dotterbolags interna och externa 6.17.6 Interna lån och affärsmässighet ur förvärv av andelar med lån. Detta har bekräftats ett ekonomiskt perspektiv vid den genomförda undersökningen. Sådan utlåning uppgår till minst 12 miljarder kronor. Distinktionen mellan lån och aktier handlar i Räntenivåerna på dessa lån har varit relativt höga. grunden om hur investerare i riskfyllda projekt I vissa fall har dock investmentföretaget lånat fördelar risken mellan sig. Upp till nivån för upp motsvarande belopp på marknaden och lånebeloppet tillfaller all avkastning långivarna. skattevinsten torde därför vara begränsad för Eventuell avkastning därutöver tillfaller koncernen avseende dessa lån. aktieägarna. Aktier är mer riskfyllda eftersom Det finns en viss osäkerhet om i vilken det finns en större risk att de inte ger någon omfattning AP-fonder skatteplanerar med avkastning alls, men denna nackdel uppvägs av ränteavdrag. att avkastningen på aktier, till skillnad från lån, i Kartläggningen ger inte något belägg för att princip är obegränsad uppåt. I många situationer inskränkt skattskyldiga ideella föreningar och är det lätt att identifiera affärsmässiga stiftelser eller kooperativa ekonomiska anledningar till varför företag i vissa lägen föreningar har skatteplanerat med ränteavdrag. föredrar lån framför eget kapital eftersom lån Underlaget för denna bedömning är dock delvis och aktier har olika egenskaper. Aktieägarna får otillräckligt. betalt sist och är efterställda i en konkurs, men i gengäld är den potentiella ersättningen obegränsad uppåt. Långivaren däremot får betalt 6.17.5 Företagsskattekommitténs uppdrag först, men kan inte erhålla ett bättre utfall än att när det gäller ränteavdrag lånet betalas av till fullo. Till skillnad från aktieägarna har långivarna en laglig rätt till I början av 2011 tillsattes Företags- räntebetalningar och återbetalning av lånet. Båda skattekommittén. Av direktiven (dir. 2011:1) dessa rättigheter regleras i lånevillkoren. Om framgår bl.a. följande. Det finns en dubbel utbetalningarna uteblir har långivaren möjligasymmetri i dagens företagsbeskattning som heten att begära låntagaren i konkurs, vilket ger

PROP. 2012/13:1

låntagaren incitament att fullgöra sina Här kan kostnadsfördelar uppstå när koncernen förpliktelser. behåller differensen mellan in- och utlåning. Det Möjligheten att välja mellan lån och eget kan också uppstå skalfördelar i samband med kapital underlättar företagets kapitalförsörjning, internbanksverksamhet (internbanken tar upp inte minst genom att den bidrar till att lösa lån å hela koncernens vägnar och fördelar informationsproblem kring investeringsbeslut. därefter krediterna i form av internlån). Rangordningen mellan investerarna kan påverkas genom avtal om detta inom kategorierna långivare respektive aktieägare. Efterställda 6.17.7 Skattemässiga regler om (juniora) lån får betalt efter övriga långivare. ränteinkomster och ränteutgifter i Preferensaktier får betalt före övriga aktieägare. några länder Variationsrikedomen är stor i synnerhet för instrument som ligger i gränslandet mellan lån 6.17.7.1 Allmänt och eget kapital, det som kallas för mezzaninekapital. Regelverk mot skatteplanering med ränteavdrag Efterställda lån är mer riskfyllda än andra lån finns i ett flertal länder. Nedan följer en korteftersom det finns en större risk att långivarna fattad beskrivning av vissa utländska regelverk inte får igen lånebeloppet och aktierna är av som begränsar rätten till ränteavdrag. motsvarande anledning mer riskfyllda än de efterställda lånen. Efterställda lån kan tänkas tilltala investerare som vill ta lite mer risk, men 6.17.7.2 Nederländerna ändå kräver avtalsenliga räntebetalningar. I ekonomisk mening är det omotiverat att Nederländerna har underkapitaliseringsregler skilja mellan lån från aktieägarna – i synnerhet som blir tillämpliga om relationen lån/eget efterställda lån från aktieägarna – och kapital överstiger 3:1 samtidigt som den överaktiekapital. All avkastning som går åt till att skjutande delen uppgår till ett belopp som är betala räntan på lånet tillfaller långivarna, och all större än 500 000 euro. I sådant fall begränsas avkastning därutöver tillfaller aktieägarna, vilka avdragsrätten för räntor under vissa förutsättär desamma som långivarna i det fall det rör sig ningar och det oberoende av om lånen är från om ett lån från företagets ägare. Skattemässigt närstående eller inte. Begränsningen kan dock behandlas finansiering genom lånat och eget inte överstiga de räntor som avser lån från (eller kapital olika. Kostnaden för lånat kapital (ränta) som garanteras av) närstående. Även om rätten får dras av. Däremot får normalt sett inte till avdrag blir begränsad behandlas räntan kostnaden för eget kapital (utdelning och fortfarande som ränta och mottagarens värdeförändring) dras av. Skattebelastningen på beskattning påverkas inte. egenfinansierade investeringar kan bli högre än Ränteutgifter, valutakursförluster och andra skattebelastningen på investeringar som kostnader avseende ett antal olika typer av lån finansieras med lån. Företagets ägare har därför som direkt eller indirekt har uppburits från incitament att välja att skjuta till medel i form av närstående företag eller närstående person (eller lån i stället för eget kapital. lån från tredje part som på visst sätt garanteras av Ovanstående diskussion visar att det ur en närstående företag) får inte dras av om inte ekonomisk synvinkel kan vara motiverat att inte - låntagaren visar att lånet tillsammans med bevilja ränteavdrag avseende lån till aktieägare. I de i övrigt aktuella rättshandlingarna sin enklaste form innebär detta att avdragsrätt baserats på sunda affärsmässiga överför räntor inte bör få göras i de fall ränteväganden, eller betalningarna går till företagets ägare, direkt eller via en intressegemenskap. Emellertid måste det - låntagaren visar att räntan hos räntemottagaren beskattas med en effektiv dock beaktas att det kan finnas situationer där en skattesats om minst tio procent beräknat på finansiering med hjälp av interna lån kan vara ett underlag enligt nederländska regler. affärsmässigt motiverad. Utgångspunkten bör därför vara att affärsmässigt motiverade lån inte Vidare får räntemottagaren inte vara berättigad ska begränsas. Exempel på sådana affärsmässiga till avdrag för förluster från år före det att lånet skäl kan vara koncerners likviditetshantering. beviljas. Inte heller får lånet beviljas för att

PROP. 2012/13:1

ränteintäkten ska kunna kvittas mot kommande lånets löptid är oändlig eller överstiger tio år och förluster. De sistnämnda villkoren beror på att vissa andra förutsättningar är uppfyllda. det krävs att räntan beskattas effektivt. I början av juni 2012 lämnade den neder- Från och med den 1 januari 2008 kan ländska regeringen ett lagförslag till parlamentet skattemyndigheten, även om mottagaren som ska förhindra överdriven skuldfinansiering beskattas med tio procent, visa att vid förvärv. Kombinationen av ränteavdrag och transaktionerna inte vidtagits av sunda det nederländska systemet för beskattning inom affärsmässiga skäl med påföljd att avdrag för en företagsgrupp har inneburit en dränering av räntan inte får göras. skattebasen. Reglerna innebär att De lån som omfattas är följande: ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till att vid sidan av interna lån också omfatta externa 1. Lån för att möjliggöra utdelning eller lån vid förvärv av andelar i nederländska bolag. återbetalning av kapital från låntagaren, De nya reglerna tillämpas endast om eller från ett till denne närstående företag, ränteavdragen inte redan är begränsade på grund till ett närstående företag eller en av de andra ränteavdragsbegränsningsreglerna. närstående person. Ett avdragsutrymme beräknas som skillnaden 2. Lån för att låntagaren ska förvärva andelar mellan priset för företagsförvärvet och eller liknande rättigheter i ett bolag som moderföretagets egna kapital. Av de sammaninnan och/eller efter förvärvet är närstående lagda ränteutgifterna får så stor kvotdel dras av företag. Även kapitaltillskott till sådant som avdragsutrymmet utgör av de samlade företag omfattas. Enligt uttalanden i skulderna. Från avdragsbegränsningarna föreslås förarbetena kan externa förvärv omfattas i vissa undantag, bland annat en beloppsgräns och fall som är mycket artificiella och bara undantag för lån i samband med att företagen syftar till att erhålla ränteavdrag, t.ex. när expanderar sin affärsverksamhet. Innan förslaget det förvärvande företaget redan har medel kan träda i kraft den 1 januari 2013 måste det för att göra förvärvet men töms på medel antas av parlamentet. genom utdelning som sedan på omvägar kommer tillbaka som ett lån från ett bolag i ett skatteparadis.

6.17.7.3 Danmark

3. Lån där låntagaren i sin tur lämnar ett kapitaltillskott e.dyl. till ett närstående Danmark har underkapitaliseringsregler som är företag (som kan vara långivaren). tillämpliga på företag eller koncerner som direkt Tillskottsgivaren måste således vara ett eller indirekt kontrollerar mer än 50 procent av nederländskt skattesubjekt. Denna regel kapitalet eller rösterna i ett danskt låntagande exemplifieras av att ett nederländskt bolag (eller ett utländskt låntagande bolags fasta moderbolag lämnar ett kapitaltillskott till driftställe i Danmark). Om lånet överstiger ett dotterbolag, som i sin tur använder 10 miljoner danska kronor och relationen mellan tillskottet för utlåning till moderbolaget alla lån och eget kapital överskrider 4:1 vid eller till ett annat av moderbolagets beskattningsårets utgång är reglerna tillämpliga. dotterbolag. Avdrag för räntor m.m. begränsas för lån från kontrollerande företag och lån som ett sådant Nederländerna har även regler som innebär att företag ställt säkerhet för. Reglerna är inte ett lån (hybridinstrument) under vissa förut- tillämpliga om låntagaren kan visa att likvärdiga sättningar behandlas som eget kapital hos lån och lånevillkor skulle kunna ha erhållits från låntagaren och därmed även som kapitaltillskott en fristående part. från långivaren (avser främst lån som saknar Vidare finns särskilda regler med syfte att återbetalningstidpunkt, är efterställda andra lån förhindra avdrag (främst ränteavdrag) i ett och där ”räntan” är beroende av ”låntagarens” danskt företag när motsvarande intäkt inte resultat etc.). Följaktligen får avdrag inte göras beskattas i mottagarlandet på grund av att det för ränta eller för en kursförlust. danska företaget inte behandlas som ett skatte- Avdrag får inte heller göras för räntor eller subjekt utan delägarbeskattas i det andra landet. kursförluster på lån från närstående företag där Det danska bolaget behandlas då som en filial till det utländska bolaget och inte som ett danskt

PROP. 2012/13:1

skattesubjekt. Samtliga tillgångar och skulder 2) huvudregeln, 3) kompletterings-/EBITsom ägs av det danska företaget anses knutna till regeln. företagets fasta driftställe i Danmark. Detta Mellan 2009 och 2011 har vissa ändringar gäller endast när det andra landet är ett land gjorts av lagstiftningen både i skärpande och inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lättande riktning, bl.a. har huvudregeln stramats eller ett land med vilket Danmark har ett upp på så sätt att vid beräkningen av underlaget skatteavtal. För räntebetalningar till bolag i för ränteavdrag ska värdet på utländska aktier övriga länder kan det i stället bli aktuellt med skrivas ned på sju år. källskatt. Om ett företag har en skuld till ett annat kontrollerande företag som hör hemma 6.17.7.4 Frankrike utomlands och fordringen enligt det andra landets regler betraktas som tillfört kapital De franska underkapitaliseringsreglerna gäller behandlas skulden skatterättsligt som eget fr.o.m. 2007 alla lån från företag i kapital. I dessa fall anses räntebetalningar vara intressegemenskap. De tillämpas inte på banker utdelning och får därför inte dras av. och liknande kreditinstitut. Till detta ”bank- Under 2007 genomfördes ett paket med undantag” räknas också företag som ansvarar för ändringar som bl.a. innehåller begränsningar av koncernens cash-pool. avdragsrätten för räntebetalningar för bolag och Först undersöks om räntesatsen överstiger andra juridiska personer. Syftet var att motverka medelvärdet av tvåårsräntor avseende lån som aggressiv skatteplanering och uppnå en mer lämnas av fristående kreditinstitut. Om så är likformig fördelning av skattebelastningen samt fallet är den överskjutande delen av räntebetalatt finansiera en sänkning av bolagsskattesatsen ningen att anse som en utdelning som inte får från 28 procent till 25 procent. Avdragsbegräns- dras av. En högre räntesats kan dock godtas om ningarna innehåller en huvudregel och en företaget visar att den är armlängdsmässig. kompletteringsregel (EBIT -regel). Huvud- Sistnämnda möjlighet finns emellertid inte om 118 regeln maximerar avdraget i relation till det lånen lämnas av ett direkt aktieägande bolag. skattemässiga värdet av bolagets tillgångar. Även om räntan uppfyller armlängdsmässiga Avdragsrätten begränsas även för räntor på villkor kan avdrag vägras om räntan samtidigt skulder till icke närstående långivare. Räntor överstiger som inte har fått dras av får inte föras vidare till - en teoretisk ränta som beräknas med nästa år. Enligt kompletteringsregeln får avdrag utgångspunkt från en 1,5:1-kvot mellan för ett enskilt bolags nettofinansieringsutgifter intern skuld och eget kapital per göras med högst ett belopp om 80 procent av bokslutsdagen, 25 procent av en justerad EBIT. Regeln gäller alla skulder. Outnyttjade rörelsevinst före internränta, avskrivning, avdrag får föras vidare till nästa år. För båda vissa leasingavgifter och skatt, samt reglerna gäller att det är avdrag för nettofinansieringsutgifter som begränsas. Begräns- - mottagen ränta från företag i intressegemenskap. ningarna gäller endast om koncernens nettofinansieringsutgifter överstiger 21,3 miljoner Ränta för vilken avdrag vägras i steg två anses danska kronor. För företag som ingår i en dansk fortfarande som ränta och kan rullas vidare till sambeskattning beräknas begränsningarna på efterföljande år, dock med en avtrappning med koncernnivå och görs sedan proportionella för 5 procent per år. Vidare kan företag som anses respektive koncernföretag. underkapitaliserade enligt ovan nämnda kriterier Reglerna om avdragsbegränsningar tillämpas medges avdrag om det kan visa att förhållandet först efter det att underkapitaliseringsreglerna mellan dess skulder och eget kapital inte är har tillämpats, dvs. tillämpning sker enligt större än motsvarande förhållande sett till följande ordning: 1) underkapitaliseringsregler, koncernen som helhet. Räntor upp till ett belopp om 150 000 euro får också alltid dras av. En speciallagstiftning, l’amendement Charasse, syftar till att förhindra skulder trycks ned till franska bolag inom en koncern. Om ett 118 ”Earnings Before Interest and Taxes”, dvs. inkomster före räntor och skatter. franskt förvärvande bolag uppträder som köpare

PROP. 2012/13:1

av ett bolag från sin aktieägare och finansierar begränsa förtäckta vinstöverföringar både till förvärvet med lån kan avdragsrätten för räntan juridiska och fysiska personer inom en begränsas. Detta förutsätter att det förvärvande intressegemenskap. Avdragsrätten för räntor kan bolaget och det förvärvade bolaget väljer att således komma att begränsas även enligt dessa konsolideras skattemässigt. Denna lag riktar sig regler. mot rent koncerninterna överlåtelser och För att förbättra förutsättningarna för tillväxt tillämpas inte om det förvärvade bolaget nyligen i spåren av finanskrisen mildrades reglerna om förvärvats till koncernen. räntespärren i slutet av 2009 på olika sätt, bl.a. Frankrike har en särskild begränsnings- genom att även oanvänd EBITDA får rullas bestämmelse avseende räntebetalningar till framåt i tiden samt genom justeringar av vissa företag i s.k. icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. gränsvärden, i enlighet med vad som framgår Som huvudregel får sådana räntebetalningar inte nedan. Rullningen av EBITDA innebär att den dras av, men kan få dras av om gäldenären kan del av årets beräknade EBITDA som överstiger visa att en verklig transaktion ligger till grund för den nettoräntekostnad som får dras av, kan räntebetalningen. Sedan den 1 januari 2011 gäller utnyttjas följande fem år genom att räntor som att den skattskyldige dessutom måste visa att på grund av 30-procentsspärren inte kan dras av transaktionens huvudsakliga syfte och effekt inte mot innevarande års EBITDA i stället får dras av är att flytta ut vinster från Frankrike. till den del de ryms inom framåtrullad EBITDA från föregående år. Kvarvarande EBITDA, som får rullas vidare till följande år, minskas i 6.17.7.5 Tyskland motsvarande mån. De räntor som inte heller har kunnat dras av mot framåtrullad EBITDA får I samband med en skattereform, vars rullas vidare till nästa år. övergripande syfte var att göra det tyska Räntespärren gäller för såväl interna som skattesystemet mer attraktivt för utländska externa lån och för såväl inhemska som investerare, bl.a. genom att sänka bolagsskatten gränsöverskridande förhållanden, samt för såväl från 40 procent till 30 procent, infördes från och aktiebolag som handelsbolag. med 2008 begränsningar i avdragsrätten för Som huvudregel gäller bestämmelserna det ränta. Dessa har sedan ändrats vid två tillfällen enskilda bolaget. Om företaget ingår i en skatteunder 2009. mässig enhet gäller de i stället hela enheten. Avdragsbegränsningen infördes för att ge Medan överränta enligt underkapitaliseringsincitament till att i högre utsträckning finansiera reglerna behandlades som utdelning, och därför företag med eget kapital i stället för med lånat kunde vara skattefri hos det mottagande bolaget, kapital samt för att förhindra att inkomster utgör överränta enligt de nya reglerna överförs till utlandet. Den nya avdragsbegräns- skattepliktig inkomst för mottagaren. ningen (i det följande räntespärren) ersatte de Räntespärren gäller inte om någon av följande tyska underkapitaliseringsreglerna. Räntespärren förutsättningar är uppfyllda: innebär att avdrag får göras för ränteutgifter till - Nettoräntekostnaderna understiger den del de motsvaras av ränteinkomster och 3 miljoner euro. därutöver endast för nettoränteutgifter (skillnaden mellan ränteutgifter och andra - Företaget i fråga kan inte redovisningsmässigt konsolideras med och dess avgifter till långivarna och motsvarande finansierings- och affärsstrategi kan inte inkomster) som inte överstiger 30 procent av bestämmas enhetligt med, ett eller flera skattemässig EBITDA . Nettoränteutgifter 119 andra företag. som inte kan dras av får rullas vidare till nästa år och läggs, vid beräkningen av ränteavdraget, till - Företagets andel eget kapital i förhållande det årets ränteutgifter. Det kan dock tilläggas att till företagets totala redovisningsmässiga det i Tyskland även finns generella regler för att balansomslutning är högre eller understiger inte motsvarande kvot för koncernen med mer än två procentenheter.

Även om någon av förutsättningarna i andra eller 119 ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization”, tredje strecksatsen är uppfyllda undantas dvs. inkomster före räntor, skatter och avskrivningar.

PROP. 2012/13:1

kapitalassociationer inte från räntespärren i vissa En tredje förutsättning är att dispositionen fall. Det är fråga om situationer där mer än potentiellt ger en eller flera av inblandade subjekt 10 procent av bolagets räntenetto går till en en fördel vid beskattningen i Förenade andelsägare som äger mer än 25 procent av kungariket. Så är fallet om vinsterna minskar andelarna i företaget, till en närstående person eller förlusterna ökar i Förenade kungariket. till denne eller en tredje person som står i Om dessa förutsättningar är uppfyllda ska förbindelse med dessa. Det är företaget som ska vinsterna eller förlusterna för den gynnade visa att dessa förutsättningar inte föreligger. parten vid beskattningen i stället beräknas baserat på dispositioner som uppfyller armlängdsprincipen. Ett nekat avdrag för en 6.17.7.6 Förenade kungariket ränteutgift leder inte till att räntan omklassificeras som utdelning vid beskattningen Förenade kungarikets underkapitaliseringsregler utan den behåller sin karaktär som räntehar alltid varit nära knutna till regelsystemet för betalning samtidigt som någon källskatt inte internprissättning. År 1995 upprättade skatteför- behöver innehållas på en sådan betalning till en valtningen riktlinjer för hur finansierings- utländsk mottagare. Om vinsten eller förlusten strukturer inom globala koncerner borde vara justeras kan en långivare som betalar brittisk utformade för att uppfylla armlängdskravet. bolagsskatt kräva en kompensatorisk justering Riktlinjerna följde den praxis som utformats för att dubbelbeskattning inte ska uppstå genom under en längre period. Om skulderna för den att låntagaren inte får avdrag för räntan samtidigt inhemska delen av koncernen understeg det egna som mottagaren beskattas för den. kapitalet (kvot 1:1) och kvoten räntor i Internprissättningsreglerna gäller inte för små förhållande till inkomst inte översteg 1:3 skulle och medelstora företag enligt den definition som finansieringsstrukturen i princip godtas. den Europeiska kommissionen använder (i sin Från och med 2004 finns under- rekommendation 2003/361/EG från den 6 maj kapitaliseringsreglerna inom ramverket för 2003) under förutsättning att de aktuella internprissättningsreglerna. Underkapitalisering transaktionerna har gjorts med företag i länder behandlas som en fråga om finansiell internpris- som har ingått skatteavtal med Förenade sättning där man, för att avgöra om kungariket och som innehåller en ickeunderkapitalisering föreligger, tittar på varje diskrimineringsklausul. Företagen kan dock välja aspekt av lån respektive utlåning. I grunden att under en viss period inte omfattas av bygger reglerna på armlängdsprincipen i artikel 9 undantaget. Ett sådant val är oåterkalleligt. i OECD:s modellavtal (Model Tax Convention Under år 2005 har nya regler om on Income and Capital). Förenade kungarikets skattearbitrage införts i syfte att försvåra för skatteförvaltning har publicerat detaljerade företag att dra nytta av gränsöverskridande riktlinjer med exempel för att illustrera sådana möjligheter. Reglerna gäller endast tillämpningen av de nya reglerna. De ska tolkas i transaktioner som involverar användningen av enlighet med OECD:s principer. ett hybridföretag eller ett hybridinstrument. En inledande och grundläggande förutsättning Vidare blir regelverket endast tillämpligt om för att frågor om underkapitalisering ska skatteförvaltningen uppmanar berört företag att aktualiseras är att inblandade subjekt företar lämna eller ändra dess deklaration med dispositioner som avviker från sådana som skulle beaktande av det aktuella regelverket. Det ha gjorts mellan oberoende parter. bedöms därför att de flesta företagen inte En annan förutsättning är att inblandade kommer att behöva tillämpa denna antisubjekt står i en viss relation till varandra när den arbitragelagstiftning. aktuella dispositionen företogs eller någon gång I sak skiljer lagstiftningen mellan avdragsfall under sex månader därefter. Vad som avses är och inkomstfall. Avdragsreglerna gäller när direkt eller indirekt deltagande i förvaltning, förekomsten av ett hybridföretag eller ett kontroll eller kapitalet i övriga berörda subjekt. hybridinstrument leder till ett större avdrag vid Med kontroll avses förmågan att bestämma över beskattningen i Förenade kungariket än annars. annan, oavsett om det beror på aktieinnehav, Det kan vara fråga om situationer där avdraget röstandelar, bolagsordning eller aktieägaravtal. inte motsvaras av en inkomst i Förenade kungariket eller där samma utgift leder till

PROP. 2012/13:1

dubbla avdrag. För att reglerna ska bli tillämpliga koncernens globala bruttoskuld. För de företag krävs därutöver att det huvudsakliga syftet med som måste tillämpa reglerna innebär de i korthet transaktionerna är att uppnå en skattefördel i att om ett ”testbelopp”, som i princip motsvarar Förenade kungariket. Det ska bedömas om nettot av finansieringskostnaderna hos relevanta transaktionen som leder till avdrag skulle ha koncernbolag i Förenade kungariket, överskrider genomförts i avsaknad av hybridföretaget eller ”det tillgängliga beloppet”, som i princip hybridinstrumentet, om den i så fall skulle ha motsvarar bruttot av finansieringskostnaderna avsett samma belopp samt om den skulle ha för den världsomspännande koncernen, under genomförts under samma förhållanden och med någon av den världsomspännande koncernens samma villkor. räkenskapsperioder så får de överskjutande Inkomstfallen är relativt begränsade och avser finansiella kostnaderna i Förenade kungariket situationer där ett belopp som motsvarar ett inte dras av. Inom regelverket finns särskilda kapitaltillskott till ett brittiskt företag inte regler som syftar till att förhindra kringgåenden. beskattas hos mottagaren samtidigt som det Den brittiska skatteförvaltningen har utfärdat leder till avdrag för betalaren. detaljerade riktlinjer avseende reglernas I de angivna avdrags- och inkomst- tillämpning. situationerna kan skatteavdraget begränsas helt eller delvis. Vid sidan av reglerna om underkapitalisering 6.17.7.7 Finland infördes 2009 särskilda regler om ett världsomspännande skuldtak (worldwide debt Den 12 april 2012 remitterade det finska cap) som tillämpas från och med den 1 januari finansdepartementet ett förslag om ränte- 2010. Syftet med de nya reglerna är att begränsa avdragsbegränsningar. Enligt förslaget ska avdragen för finansiella kostnader i Förenade bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2013. kungariket till bruttot av koncernens Innebörden av förslagets huvudpunkter är i konsoliderade externa finansiella kostnader, för korthet följande. Avdragsbegränsningen är att hindra koncerner från att erodera skattebasen generell och baserar sig på EBITDA vid i Förenade kungariket med ränte- eller andra beskattningen. Detta betyder att begränsningen finansiella kostnader, när koncernen som helhet av ränteavdragen ska prövas mot den inte har motsvarande kostnader till externa beskattningsbara inkomsten före räntor, kreditgivare. avskrivningar, skatter samt övriga förluster eller Reglerna är tillämpliga på koncerner om värdeändringar av finansieringstillgångar. någon medlem i den är ett stort företag enligt Begränsningen föreslås gälla både inhemska och den definition som den Europeiska utländska företag samt vissa kommanditbolags kommissionen använder (i bilagan till intäkter. Ränteavdragsbegränsningen föreslås rekommendation 2003/361/EG från den 6 maj gälla både nationella och gränsöverskridande 2003). Till koncernen räknas företag som äger räntebetalningar. Nettoräntekostnader dvs. 75 procent av andelarna i ett annat företag eller räntekostnader minskade med ränteinkomster som är berättigat till åtminstone så stor del av föreslås inte få dras av till den del de överstiger företagets utdelning, eller av företagets tillgångar 30 procent av EBITDA. Detta betyder att vid en konkurs. Företag som väsentligen får sina räntekostnader alltid får dras av till den del de inkomster från utlåningsverksamhet, för- inte överstiger ränteintäkterna. De säkringsverksamhet eller från handel med räntekostnader som överstiger 30-procentsfinansiella instrument är undantagna från regeln kan dessutom rullas vidare och dras av reglerna och räknas således inte till koncernen. från intäkterna under kommande år till den del Vidare finns ett inträdestest som avser att från de inte överstiger det årets avdragsbereglernas tillämpningsområde utesluta den gränsningar. En undantagsregel föreslås, enligt majoritet av koncerner som inte skulle träffas av vilken nettoräntekostnader kan – oberoende av några avdragsbegränsningar om de fullföljde de 30-procentsregeln – dras av till den del (i) de mer ingående beräkningar som reglerna kräver. överstiger nettoräntekostnader mellan parter i Enligt inträdestestet behöver en koncern inte intressegemenskap eller (ii) nettoräntetillämpa regelverket om gruppens nettoskuld i kostnaderna under skatteåret är högst Förenade kungariket är lägre än 75 procent av 500 000 euro.

PROP. 2012/13:1

Begränsningen kan i vissa situationer också gäller vissa skuldförhållanden inom en intressegälla lån för vilka en part i intressegemenskapen gemenskap har företagen stora möjligheter att har lämnat en garanti och för s.k. back-to-back- genom skatteplanering med ränteavdrag undgå lån där en av parterna i intressegemenskapen är bolagsbeskattning i Sverige. Eftersom denna involverad. möjlighet utnyttjas i mycket hög utsträckning Med intressegemenskap avses direkt eller bör avdragsmöjligheterna för ränteutgifter indirekt bestämmanderätt mellan parterna i ett begränsas ytterligare för att skydda den svenska skuldförhållande. Bestämmanderätt kan uppstå bolagsskattebasen. t.ex. på basis av direkt eller indirekt ägande i aktiekapitalet eller rösträtt eller rätten att utse medlemmar i den andra partens styrelse eller Promemorians bedömning: Överensutövande av faktiskt bestämmande inflytande stämmer med regeringens. över den andra parten. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har berört frågan om det föreligger ett behov av lagstiftning instämmer i att det finns 6.17.7.8 Spanien ett behov av att motverka aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. Flera remissinstanser Den 30 mars 2012 aviserade den spanska har dock synpunkter på valet av metod för att regeringen sin budget där det ingår ändringar av begränsa avdragsrätten samt synpunkter på hur företagsbeskattningen som gäller med omedel- reglerna ska utformas. Svenska Riskkapitalbar verkan. I budgeten ersätts Spaniens under- föreningen (SVCA), Juridiska fakultetsnämnden kapitaliseringsregler med generella ränteavdrags- vid Uppsala universitet, Sveriges Redovisningsbegränsningregler som utgår från EBITDA. konsulters Förbund (SRF) och FAR anser att Reglerna innehåller en generell begränsning av regeringen bör invänta arbetet i Företagsavdrag för nettofinansieringskostnader som skattekommittén. överstiger 30 procent av vinsten före ränta, skatt Skälen för regeringens bedömning: Reglerna och avskrivningar (EBITDA). Ränteutgifter som om avdragsrätt för räntor i inkomstslaget underkänns enligt ränteavdragsbegränsnings- näringsverksamhet ändrades den 1 januari 2009 regeln får rullas vidare under 18 år. Dessutom (prop. 2008/09:65). Lagändringen innebar att tillåts outnyttjade räntekostnader till den del de möjligheten att göra ränteavdrag vid internt understiger 30-procentsgränsen öka denna gräns finansierade förvärv av delägarrätter från ett de följande 5 åren. företag inom intressegemenskapen begränsades. 30-procentsgränsen gäller inte nettokostnader Syftet med lagändringen var att stoppa rent upp till 1 miljon euro, företag som inte ingår i en konstlade upplägg inom en intressegemenskap. intressegemenskap under vissa förutsättningar Externa förvärv av delägarrätter och externa eller kreditinstitut. lån omfattas inte av ränteavdragsbegränsnings- Vidare aviserades införandet av en särskild reglerna. I förarbetena (prop. 2008/09:65 s. 45) regel som ska förhindra att skulder trycks ner i uttalas dock bl.a. följande. ”Även om externa lån en intressegemenskap. Enligt den regeln får och externa förvärv i vissa fall kan utnyttjas för räntekostnader inte dras av om de beror på skatteplanering med hjälp av ränteavdrag har de skulder inom intressegemenskapen för att fall som identifierats av Skatteverket rört intern förvärva andelar i andra företag i intresse- skatteplanering. Om det skulle visa sig att även gemenskapen oavsett om de hör hemma i skatteplanering vid t.ex. externa förvärv eller Spanien eller inte. Företaget ska emellertid ha externa lån utgör allvarliga hot mot den svenska möjlighet att visa att transaktionen baseras på bolagsskattebasen avser regeringen återkomma sunda affärsmässiga skäl, varvid avdrag får göras. med regeländringar som motverkar detta.” I de rapporter som Skatteverket har lämnat anges bl.a. att det är vanligt att den finansierings- 6.17.8 Behovet av att motverka kostnad avseende både externa och interna lån skatteplanering med ränteavdrag som uppstår vid externa uppköp av bolag och koncerner belastar det uppköpta bolaget eller den uppköpta koncernen. Enligt Skatteverket är Regeringens bedömning: Trots de ränteavdragsdet generella grundproblemet att det finns ett begränsningsregler som infördes 2009 och som

PROP. 2012/13:1

mycket stort incitament till att av skatteskäl förvärvsbelåning och utnyttjande av intern etablera koncerninterna skuldförhållanden. När utlåning med höga räntenivåer via skatteparadis. det gäller skatteplanering vid externa förvärv Enligt Skatteverket accentueras detta ytterligare konstaterar Skatteverket att samma form av genom att vissa koncerner utnyttjar förkortning skatteplanering som kan göras vid interna av räkenskapsår för att optimera effekten av förvärv också kan göras vid externa förvärv och ränteavdragen redan under förvärvsåret. att koncernerna i mycket hög utsträckning Den 26 april 2012 gav regeringen Skatteverket faktiskt skatteplanerar så. Skatteverkets ett tilläggsuppdrag att även kartlägga och bedömning är att ränteavdrag avseende interna analysera förekomsten av skatteplanering i skulder etablerade i samband med externa företag som enligt 24 kap. 10 a § inkomstförvärv av dotterbolag gäller betydligt större skattelagen (1999:1229) anses vara i intressebelopp än för interna skulder etablerade i gemenskap med en svensk juridisk person som samband med interna förvärv av dotterbolag. helt eller delvis är skattebefriad, t.ex. kommuner, När det gäller interna förvärv anger Skatteverket eller som kan göra avdrag för utdelning, särskilt att betydande ränteavdrag erhålls i Sverige i fall vad avser skatteplanering med ränteavdrag. Av där den interna fordringen placerats inom Skatteverkets delrapport den 22 augusti 2012 koncernen så att tioprocentregeln blir tillämplig framgår bl.a. följande. Internt finansierade och att detta så gott som uteslutande gjorts av interna förvärv av delägarrätter – som 2009 års skatteskäl. Av Skatteverkets rapport 2011 regler omfattar – har förekommit hos framgår det även att det negativa räntenettot kommuner och i viss omfattning hos mot utlandet avseende direktinvesteringslån har investmentföretag. När det gäller förmodad ökat. skatteplanering vid intern långivning för Under hösten 2011 fick frågan om ränte- finansiering av externa andelar uppger verket att avdrag ytterligare aktualitet beträffande företag det finns uppgifter om detta bl.a. beträffande inom den skattefinansierade välfärdssektorn. investmentföretag. Enligt Skatteverket är Regeringen gav därför Skatteverket i uppdrag att räntenivåerna i dessa fall relativt höga. För övriga kartlägga och analysera förekomsten av kategorier av helt eller delvis skattebefriade skatteplanering i företag inom välfärdssektorn, juridiska personer saknas uppgifter om lån som särskilt vad avser skatteplanering med används för externa andelsförvärv. ränteavdrag. Av Skatteverkets delrapport den Företag har fortfarande stora möjligheter att 26 april 2012 framgår bl.a. följande. Enligt undgå bolagsbeskattning i Sverige genom Skatteverkets preliminära uppgifter uppgår de skatteplanering med ränteavdrag. Detta årliga ränteavdragen avseende förvärvslån i de möjliggörs främst på grund av avsaknaden av undersökta koncernerna till ungefär 2,8 miljarder generella ränteavdragsbegränsningsregler, underkronor, varav räntorna på ägarlånen uppgår till kapitaliseringsregler eller s.k. EBIT/EBITDAcirka 1,9 miljarder kronor. Av dessa koncerner regler i kombination med koncernbidragsbetalar ett fåtal bolagsskatt av någon betydelse, reglerna. På grund av detta kan företag t.ex. trots att flera av verksamheterna genererar goda strukturera ett skuldförhållande inom intressevinster. Inom vissa koncerner har dessutom gemenskapen på ett sådant sätt att räntan betalas byggts upp stora skattemässiga underskott, till en jurisdiktion där mottagaren beskattas totalt ungefär 2,7 miljarder kronor, vilka kan mycket lågt eller inte alls. Sådan skatteplanering utnyttjas mot vinster under kommande år utan kan även ske inom Sverige om skattesubjekten begränsning. Det framgår att flertalet av de inom intressegemenskapen beskattas enligt olika undersökta välfärdskoncernerna använder sig av regler. Dessa slutsatser bekräftas i de ovan gränsöverskridande ägarlån för att få fullt nämnda delrapporter som Skatteverket har ränteavdrag i Sverige samtidigt som ingen lämnat. beskattning sker av ränteinkomsten hos det Nedan ges ett exempel på en lånestruktur långivande koncernbolaget. Skatteverket inom en intressegemenskap. En sådan lånebedömer att ägarlånen står för en högre andel av struktur kan t.ex. uppkomma då företag A tar ett förvärvsfinansieringen av välfärdskoncerner lån från ett utländskt systerföretag C för att jämfört med riskkapitalförvärv i övrigt. förvärva företag B. Av exemplet framgår att det Skatteverket gör bedömningen att riskkapital- upprättas ett skuldförhållande mellan det förvärven är skatteoptimerade med mycket hög svenska företaget A och det utländska syster-

PROP. 2012/13:1

företaget C. A betalar ränta på skulden. Med (LO) är mycket positiv till promemorians stöd av koncernbidragsreglerna kan det svenska förslag och menar att det är angeläget att så fort företaget B, redovisar vinst, lämna koncern- som möjligt förhindra fortsatt användning av bidrag till A för att finansiera räntekostnaden. ränteupplägg som endast syftar till att Effekten blir att vinsten i B reduceras genom undkomma svensk bolagsskatt. FAR har avdraget för det lämnade koncernbidraget (1). förståelse för att regeringen vill föreslå regler För A:s del kan det mottagna koncernbidraget som syftar till att begränsa möjligheterna att kvittas mot ränteavdraget (2). Om C finns i ett undgå svensk bolagsbeskattning genom lågskatteland beskattas räntan inte alls eller skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. mycket lågt (3). Resultatet blir att i Sverige Näringslivets Skattedelegation (NSD) – till vilket upparbetade vinster förs över till ett yttrande Stockholms Handelskammare, lågskatteland genom ränteavdrag. Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Försäkring och Svenska Exempel på en lånestruktur Bankföreningen har anslutit sig – anser att det är bra att regeringen vill sätta stopp för otillbörliga ränteavdrag men är kritiska till utformningen av förslaget. Konjunkturinstitutet menar att ett minskat skatteundandragande, som de föreslagna ändringarna i reglerna för ränteavdrag innebär, har ett egenvärde eftersom skatteundandragandet leder till välfärdsförluster. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) motsätter sig inte att reglerna om avdragsbegränsningar för räntekostnader skärps redan år 2013 eftersom man anser att det är viktigt att den aggressiva skatteplanering som beskrivs i promemorian begränsas och att Sverige, på motsvarande sätt som andra länder gör, skyddar sin skattebas. Sveriges advokatsamfund menar att det kan Av de remissinstanser som har yttrat sig om finnas skäl att föreslå en lagstiftning på området behovet av att motverka aggressiv skatte- redan innan utredningens slutsatser redovisats, planering med ränteavdrag uttrycker samtliga att men anser att detta inte får medföra att kraven det föreligger ett behov av att motverka sådan på förutsebarhet, proportionalitet och skatteplanering. Kammarrätten i Göteborg rättssäkerhet åsidosätts. Enligt Tjänstemännens tillstyrker att förslaget läggs till grund för centralorganisation är förslagets intention positiv. lagstiftning med hänsyn till de statsfinansiella Man anser att små och medelstora företag utan konsekvenser som blir följden av att inget görs skatte- eller finansieringsexpertis regelmässigt och då det är fråga om temporära regler. missgynnas av dagens system. Ett antal företag Förvaltningsrätten i Uppsala tillstyrker att och näringslivsorganisationer – Mellby Gård AB, förslaget läggs till grund för lagstiftning i Getinge AB, Svenskt Näringsliv, IKEA AB, avvaktan på att det görs en grundlig utredning Investor AB, GE Nordic Region, Sandvik AB, rörande ett eventuellt införande av s.k. under- Hexagon AB, Oriflame Cosmetics S.A., Svenska kapitaliseringsregler. Internationella Handels- Cellulosa Aktiebolaget SCA, Telefonaktiebolaget högskolan i Jönköping anser att avancerad LM Ericsson, SKF, Ratos AB, Skanska AB, Atlas skatteplanering med hjälp av s.k. räntesnurror Copco AB, SSAB AB, Husqvarna AB, AB och liknande upplägg utgör ett problem. Det är Electrolux, Trelleborg AB, Stora Enso, mot denna bakgrund legitimt med skyddsregler Lantmännen ek. för., AB Industrivärden, AB som tar sikte på avdragsbegränsningar för räntor Volvo, Roxtec AB och ABB AB – har i en inom intressegemenskaper. Vid en eventuell gemensam skrivelse uttryckt sin förståelse för att ytterligare skärpning av det nuvarande regel- regeringen vidtar ingripande åtgärder mot verket är det dock angeläget att reglerna inte ges skadligt utnyttjande av ränteavdragsreglerna, en allt för vid omfattning samt att de är tydligt men kan inte acceptera att detta sker på utformade och förutsebara. Landsorganisationen bekostnad av rättssäkerheten och förutsebar-

PROP. 2012/13:1

heten. Svenska Missionskyrkan har stor förståelse Kommittén ska redovisa sitt slutbetänkande för att nya lagregler måste övervägas. Även ett senast den 1 november 2013. Det arbetet kan antal kommuner – Västerås kommun, Skellefteå således resultera i en lagstiftning som tidigast kommun, Umeå kommun, Eskilstuna kommun skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2015. och Sundsvalls kommun – förstår syftet med Med hänsyn till att den aggressiva lagförslaget och ser positivt på det, men anser att skatteplaneringen sker i sådan omfattning som risken är stor att förslaget i sin nuvarande form har uppmärksammats av Skatteverket anser kan få oönskade konsekvenser för hela den regeringen att den utgör ett allvarligt hot mot kommunala sektorn. skattebasen som måste åtgärdas omgående. I det Med hänsyn till att det fortfarande finns stora läget är det inte ansvarsfullt att avvakta Företagsmöjligheter att med hjälp av ränteutgifter undgå skattekommitténs arbete. bolagsbeskattning i Sverige och då Skatteverket Regeringen anser därför att det är nödvändigt har rapporterat att denna möjlighet i mycket hög att redan nu vidta lagstiftningsåtgärder för att utsträckning utnyttjas av internationella ytterligare begränsa möjligheten att göra avdrag koncerner bedömer regeringen att det är mycket för ränteutgifter främst avseende skulder från angeläget att förhindra denna form av företag inom samma intressegemenskap. En skatteplanering. Av Skatteverkets rapporter utgångspunkt bör dock vara att affärsmässigt framgår även att räntorna på utländska bedriven verksamhet inte ska drabbas så långt direktinvesteringar via lån har ökat mer än det är möjligt. räntorna på svenska direktinvesteringar i utlandet. Regeringen anser att denna skatteplanering med ränteavdrag utgör ett allvarligt 6.17.9 Val av metod för att motverka hot mot den svenska bolagsskattebasen som skatteplanering med ränteavdrag dessutom kommer att öka i omfattning om den inte motverkas. Regeringen gör därför bedömningen – som också stöds av remiss- Regeringens förslag: De befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till att instanserna – att det föreligger ett behov av att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en förhindra denna form av skatteplanering med intressegemenskap. ränteavdrag. Ett antal remissinstanser – SVCA, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, FAR och SRF – anser att Företagsskattekommitténs Promemorians förslag: Överensstämmer arbete bör inväntas innan några förändringar med regeringens. genomförs. Fakultetsnämnden anser vidare att Remissinstanserna: Kammarrätten i frågan om begränsningar i avdragsrätten har så Göteborg, Förvaltningsrätten i Uppsala, starkt samband med de övriga överväganden och Skatteverket, Tillväxtverket, Konjunkturinstitutet, förslag som Företagsskattekommittén ska Landsorganisationen (LO), Lantbrukarnas komma med att det framstår som opraktiskt att Riksförbund (LRF) och Regelrådet tillstyrker föregripa dess arbete och slutsatser. FAR anför förslaget även om flera av dem har synpunkter att eftersom Företagsskattekommittén för på utformningen. Förvaltningsrätten i Uppsala närvarande arbetar med frågan om att likställa tillstyrker förslaget i avvaktan på grundlig lånat och eget kapital i skattehänseende före- utredning om ett införande av underligger en stor risk för att de föreslagna reglerna kapitaliseringsregler, men påpekar samtidigt att kommer att gälla under endast två år. SRF anser externa lån inte omfattas av förslaget och att ett alternativ till att inskränka rätten till ifrågasätter därför om förslaget är tillräckligt avdrag för räntor kan vara att genomföra en rejäl slagkraftigt. Även Skatteverket har förslag på sänkning av bolagsskatten. Med lägre bolagsskatt skärpningar av de föreslagna reglerna. blir vinsterna av skatteplanering mindre, Ekobrottsmyndigheten, Exportrådet, Finanssamtidigt som Sverige blir ett attraktivt inspektionen, Bokföringsnämnden, Exportinvesteringsland. Regeringen delar inte kreditnämnden, Kommerskollegium och bedömningen att det är lämpligare att avvakta Konkurrensverket har inga synpunkter på Företagsskattekommitténs arbete eller att det förslaget. Förslaget avstyrks av Juridiska skulle vara tillräckligt att sänka bolagsskatten. fakulteten vid Uppsala universitet, Företagarna,

PROP. 2012/13:1

Finansbolagens förening, Industrins Finans- Skälen för regeringens förslag förening (IFF), Näringslivets regelnämnd, Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA), Sveriges Val av metod advokatsamfund, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Som framgår i avsnittet ovan har Skatteverket kommuner och landsting, Sveriges redovisnings- påtalat att koncerner i mycket hög utsträckning konsulters Förbund samt Näringslivets skatteplanerar med hjälp av ränteavdrag vid bl.a. Skattedelegation (NSD), till vilket yttrande externa förvärv av delägarrätter på samma sätt Stockholms Handelskammare, Fastighetsägarna som vid interna förvärv av delägarrätter. Ett Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk annat problem gäller den s.k. tioprocentsregeln, Försäkring och Svenska Bankföreningen har enligt vilken det finns en presumtion för anslutit sig. Flera av remissinstanserna, däribland affärsmässighet om mottagaren av räntan Företagarna, NSD och Sveriges Byggindustrier, beskattas med minst tio procent. Av är av uppfattningen att förslaget är rättsosäkert. Skatteverkets rapporter framgår att det har skett Även ett antal företag och näringslivs- en anpassning till regelverket på så sätt att organisationer – Mellby Gård AB, Getinge AB, interna fordringar ofta placeras inom koncernen Föreningen Svenskt Näringsliv, IKEA AB, så att tioprocentsregeln blir tillämplig. Av Investor AB, GE Nordic Region, Sandvik AB, rapporterna framgår det att lånen flyttas från ett Hexagon AB, Oriflame Cosmetics S.A., Svenska företag i intressegemenskapen med hemvist i en Cellulosa Aktiebolaget SCA, Telefonaktiebolaget lågskattejurisdiktion till ett företag med hemvist LM Ericsson, SKF, Ratos AB, Skanska AB, Atlas i ett land som beskattar inkomsten med tio Copco AB, SSAB AB, Husqvarna AB, AB procent. Det framgår att detta så gott som Electrolux, Trelleborg AB, Stora Enso, uteslutande skett av skatteskäl. Det nu sagda Lantmännen ek. för., AB Industrivärden, AB innebär att det fortfarande finns stora Volvo, Roxtec AB och ABB AB – avstyrker i en möjligheter att undvika bolagsskatt i Sverige gemensam skrivelse förslaget, liksom Skeppsbron genom skatteplanering med hjälp av ränteavdrag Skatt, Västerås kommun, Stockholms kommun, även avseende interna förvärv av delägarrätter. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), För att komma till rätta med dessa problem kan Kommuninvest Ekonomisk förening, Södertälje antingen riktade åtgärder eller mer generella kommun, Skellefteå kommun, Sundsvalls begränsningar av avdragsrätten för ränteutgifter kommun, Umeå kommun, Eskilstuna kommun, införas. De länder vars lagstiftning tidigare har Växjö kommun, Malmö kommun, Svenska beskrivits har valt olika lösningar. Missionskyrkan och Akelius Fastigheter AB. I promemorian övervägdes vissa generella Ett antal av de instanser som har svarat anser åtgärder som skulle kunna vara aktuella, t.ex. att att en annan modell än den föreslagna bör väljas, införa rätt till avdrag med en viss högsta t.ex. s.k. EBIT- eller EBITDA-regler, som bl.a. schablonränta på lån inom en intressegemenskap finns i Tyskland, Italien och Danmark, eller eller att införa regler som medför en kvoterad någon form av underkapitaliseringsregler. Till avdragsrätt för räntor. Dessa lösningar ansågs dessa hör bl.a. Internationella Handelshögskolan i dock bara kunna åtgärda problemet med Jönköping, IFF, Juridiska fakulteten vid skatteplanering till viss del. Även ett införande Stockholms universitet, Näringslivets Regel- av underkapitaliseringsregler ansågs endast till nämnd, Tillväxtverket, SVCA, Atlas Copco AB, viss del kunna åtgärda problemen. Den typen av Xylem Inc. och NSD. Om regeringen ändå väljer mer grundläggande förändringar av systemet att gå vidare med förslaget föreslår Svenskt ansågs kräva noggranna överväganden och Näringsliv att det kompletteras med någon form omfattande analyser. av kvantitativa begränsningar, för vilka räntor Skatteverket tillstyrker förslaget men anser att som ska omfattas av reglerna s.k. safe-harbour- det bör skärpas. Även Förvaltningsrätten i regler. Uppsala tillstyrker förslaget i avvaktan på en Vidare tar Finansbolagens förening, Juridiska grundlig utredning om ett införande av under- Fakulteten vid Uppsala universitet, Näringslivets kapitaliseringsregler. Kammarrätten i Göteborg regelnämnd, Förvaltningsrätten i Uppsala, tillstyrker att förslaget läggs till grund för Sveriges advokatsamfund och Skeppsbron Skatt lagstiftning och anför att det i nuläget inte finns upp frågan om räntebegreppet och anledning att försöka konstruera helt nya regler leasingavgifter. för att motverka skatteplanering med ränte-

PROP. 2012/13:1

avdrag. Konjunkturinstitutet gör bedömningen t.ex. finns i Tyskland, Italien och Danmark eller att en utvidgning av begränsningen av t.ex. någon form av underkapitaliseringsregler. ränteavdragen för att skydda bolagsskattebasen De företag och näringslivsorganisationer som är samhällsekonomiskt effektiv eftersom har kommit in med en gemensam skrivelse – snedvridningarna mellan och inom sektorer i Mellby Gård AB, Getinge AB, Föreningen ekonomin minskar. Ur ekonomisk synvinkel Svenskt Näringsliv, IKEA AB, Investor AB, GE kan det därför vara motiverat att inte bevilja Nordic Region, Sandvik AB, Hexagon AB, ränteavdrag avseende lån från aktieägare. LO Oriflame Cosmetics S.A., Svenska Cellulosa anser att det alltid är önskvärt men tyvärr ofta Aktiebolaget SCA, Telefonaktiebolaget LM inte möjligt att ha helt klara skatteregler där Ericsson, SKF, Ratos AB, Skanska AB, Atlas Skatteverket inte behöver göra bedömningar av Copco AB, SSAB AB, Husqvarna AB, AB hur händelser ska behandlas i skatte- Electrolux, Trelleborg AB, Stora Enso, sammanhang. LRF anser att det principiellt är Lantmännen ek. för., AB Industrivärden, AB mer lämpligt att göra ett större omtag och skapa Volvo, Roxtec AB och ABB AB – anser att det är ett nytt sammanhållet system, men utifrån de viktigt för näringslivets konkurrenskraft att beräkningar som departementet gjort är det trots regler om ränteavdragsbegränsningar är så allt motiverat att redan år 2013, dvs. innan utformade att de ger företagen en god Företagsskattekommittén närmare utrett frågan, förutsebarhet. Avvikelser från internationellt skärpa reglerna om avdragsbegränsning för välkända principer leder enligt dessa företag till räntekostnader. Val av finansieringsform, lån högre avkastningskrav och därmed minskade eller tillskott, torde mellan företag i investeringar i Sverige. Även Sveriges intressegemenskap inte sällan bestämmas enbart Byggindustrier och IFF framför liknande av skatteskäl. Detta talar för att ytterligare synpunkter. Juridiska fakulteten vid Stockholms utvidga avdragsbegränsningen på så sätt som universitet anser att exempelvis det finska föreslås i promemorian. Även om nettovinst- finansministeriets nyligen framlagda förslag på beskattningen är grundläggande inom svensk s.k. EBITDA-regler, på ett mycket bättre och företagsbeskattning måste i bedömningen vägas tydligare sätt löser den principiella problemin dels den beskrivna aggressiva skatte- ställningen. Dessa regler ger god förutsebarhet, planeringen, dels likheten mellan ägarlån tillförsäkrar låntagaren viss avdragsrätt och respektive ägarkapital och dels skyddet för den skyddar samtidigt den inhemska skattebasen. svenska skattebasen. Utifrån detta motsätter sig Nolltaxering eller annan aggressiv skatteinte LRF en ytterligare avdragsbegränsning planering via hög skuldsättning omöjliggörs. avseende skulder till företag i intressegemenskap Enligt NSD är s.k. ”earnings stripping rules” i enlighet med förslaget. Tillväxtverket stödjer de förvisso inte okomplicerade och saknar inte överväganden och förslag som belyses i negativa effekter, men sådana regler har vunnit promemorian. Tillväxtverket bedömer även att framsteg i allt fler länder. Förvaltningsrätten i små och medelstora företag i ringa omfattning Uppsala anser att det på längre sikt vore en berörs av den typ av transaktioner som förslaget lämpligare lösning att utreda och överväga riktar sig mot. Enligt Tillväxtverket gynnar införandet av en underkapitaliseringslagstiftning. förslaget därför dessa i förhållande till globala SVCA anser att om regeringen avser att begränsa stora företag som kan uppnå skattefördelar som ränteavdragsmöjligheterna, så bör det ske genom små och medelstora företag inte har möjlighet regler som är förutsebara och utformade med att utnyttja. andra jämförbara länders lagstiftning som Internationella Handelshögskolan i Jönköping, förebild. Promemorians förslag kan inte läggas IFF, Juridiska fakulteten vid Stockholms till grund för lagstiftning. Akelius Fastigheter AB universitet, Näringslivets Regelnämnd, anser att regeringen, i stället för att stoppa Tillväxtverket, SVCA och NSD, till vilket avdrag på räntor till skatte-, finans- och yttrande Stockholms Handelskammare, turistparadis, borde medge avdrag för ränta på Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt lån utan säkerhet upp till sju procent eller något Näringsliv, Svensk Försäkring och Svenska tillägg till statslåneräntan. Bankföreningen har anslutit sig, anser att en Om regeringen ändå skulle välja att gå vidare annan modell än den föreslagna bör väljas, såsom med förslaget föreslår Föreningen Svenskt s.k. EBIT- eller EBITDA-regler liknande de som Näringsliv att reglerna kompletteras med någon

PROP. 2012/13:1

form av kvantitativa begränsningar för vilka även de kan medföra vissa negativa effekter, räntor som ska omfattas av reglerna, s.k. safe- vilket också bekräftas av remissinstanserna. harbour-regler. Enligt Föreningen Svenskt EBIT- eller EBITDA-regler kommer t.ex. att ha Näringsliv skulle en sådan teknik medföra att ogynnsamma effekter vid lågkonjunkturer endast de företag som har mycket omfattande eftersom avdragsrätten är relaterad till företagens skuldräntor på interna lån blir föremål för en resultat. Regeringen anser att den typen av mer subjektiv värdering. Föreningen Svenskt grundläggande förändringar av systemet, som ett Näringsliv anser att ett sådant förslag skulle ha införande av någon form av underkapitaliseringspositiva effekter på förutsägbarheten. NSD regler eller s.k. EBIT- eller EBITDA-regler anför att otillbörliga ränteavdrag inte bör medges skulle innebära, kräver noggranna överväganden av legitimitetsskäl samtidigt som legitim affärs- och omfattande analyser. Dessutom bedöms verksamhet måste skyddas i så stor utsträckning sådana regler inte i tillräckligt hög grad komma som möjligt. till rätta med den aggressiva skatteplanering som Näringslivets regelnämnd konstaterar att avsikten nu är att motverka. Även att införa förslaget sannolikt skulle få mycket stora kvantitativa begränsningar för när reglerna ska oönskade effekter för de svenska företag som bli tillämpliga som Föreningen Svenskt skulle träffas av förslaget. En grundpelare i all Näringsliv har föreslagit skulle försämra lagstiftning är att den måste vara förutsägbar för effektiviteten i reglerna och kräva omfattande såväl behörig myndighet som för de företag som analyser. Företagsskattekommittén har redan måste följa regelverket. American Chamber of fått i uppdrag att undersöka om det är lämpligt Commerce in Sweden (AmCham) tar upp att att ta fram mer generellt utformade regler som förslaget bygger på principer som avviker från begränsar ränteavdragen. Kommittén ska lämna den internationella standard som utvecklats förslag på sådana regler senast den 1 november inom området. Förslaget utgör ett allvarligt 2013. Med hänsyn till det sagda bedöms det i ingrepp i det svenska regelverket på ett sådant nuläget inte vara lämpligt att införa några nya sätt att det kan äventyra omfattningen av såväl modeller av ränteavdragsbegränsningsregler. Det existerande som framtida direktinvesteringar i är inte heller möjligt, på grund av hotet mot Sverige. FAR anser att förslaget inte kan läggas bolagsskattebasen, att avvakta kommitténs till grund för lagstiftning i nuvarande skick. förslag. Ett förslag från kommittén kommer Regeringen instämmer i den bedömning som tidigast att kunna träda i kraft den 1 januari 2015. gjordes i promemorian att de alternativa åtgärder Enligt regeringens bedömning är det därför mest som har övervägts – t.ex. att införa rätt till ändamålsenligt i nuläget att utvidga de befintliga avdrag med en viss högsta schablonränta på lån ränteavdragsbegränsningsreglerna. inom en intressegemenskap, att införa regler I dess nuvarande utformning träffar reglerna i som medför en kvoterad avdragsrätt för räntor princip endast räntor på interna lån i samband eller att införa någon form av under- med interna förvärv av delägarrätter. En kapitaliseringsregler – endast skulle åtgärda utvidgning av de befintliga reglerna kan ske på problemet med skatteplanering till viss del. Inte olika sätt. Reglerna kan utvidgas till att även gälla heller s.k. EBIT- eller EBITDA-regler som t.ex. för externa förvärv av delägarrätter eller till att finns i Danmark och Tyskland skulle i tillräckligt gälla generellt för alla interna lån, oberoende av hög grad åtgärda problemet. Eftersom sådana vad lånen har använts till. Vidare skulle de regler är generellt utformade innebär de att befintliga reglerna även kunna utvidgas till att träffbilden blir sämre än för regler som specifikt omfatta externa lån. riktar in sig på att träffa viss skatteplanering med När det gäller frågan om även externa lån ska ränteavdrag. Generella regler innebär att avdrag omfattas gjordes i promemorian bedömningen får göras oavsett om ränteutgifterna beror på att reglerna inte bör utvidgas till att även omfatta skatteplanering eller inte, så länge de ryms inom externa lån, utan att den frågan i första hand bör den godkända nivån. Vidare medför sådana prövas av Företagsskattekommittén. Förvaltregler att avdrag inte får göras för ränteutgifter ningsrätten i Uppsala har invändningar mot att som överskrider den fastställda nivån, även om den föreslagna regleringen inte omfattar de är affärsmässiga. Dessutom ska det beaktas att ränteutgifter för externa lån. En anpassning till underkapitaliseringsregler eller s.k. EBIT- eller den nya avdragsbegränsningen möjliggör enligt EBITDA-regler är mycket komplicerade och att förvaltningsrätten fortfarande skatteupplägg

PROP. 2012/13:1

med avdrag för ränteutgifter på lån hos externa gemenskap, dvs. inte bara ränteutgifter avseende långivare i ett lågskatteland. Förvaltningsrätten lån vid förvärv av delägarrätter, skulle innebära ifrågasätter därför om den utvidgade att avdrag inte får göras för ränteutgifter begränsningen utgör en tillräckligt slagkraftig hänförliga till interna lån, oavsett vad lånet har åtgärd för att komma tillrätta med nya varianter använts till, om inte någon av kompletteringspå denna mycket lönsamma, lättadministrerade reglerna är tillämpliga. och såvitt framgår av promemorian omfattande Som framgår av promemorian finns det förskatteplanering. Regeringen är medveten om att och nackdelar med båda alternativen. En fördel även externa lån i vissa fall kan utnyttjas för med att endast utvidga de befintliga reglerna till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. att även omfatta externa förvärv av delägarrätter Skatteverket gör t.ex. i delrapporten avseende är att åtgärden är begränsad till den specifika 2012 års uppdrag angående välfärdssektorn formen av skatteplanering med ränteavdrag som bedömningen att de föreslagna reglerna bör få en sker i samband med externa förvärv. En nackdel starkt begränsande effekt på etableringen av är att problemet med s.k. ”öronmärkning” (dvs. ägarlån, men om en mer neutral beskattning är att företag måste särskilja de lån som är önskvärd, anser Skatteverket att även hänförliga till förvärv av delägarrätter) av lånen ränteavdrag på externa lån vid förvärv måste kvarstår. Vidare skulle en sådan reglering relativt omfattas av regelsystemet. I Nederländerna, vars enkelt kunna kringgås. Även om det i dagsläget lagstiftning de svenska reglerna har tagit intryck inte är klart i vilken omfattning sådana former av av, har det nyligen presenterats ett förslag som kringgåenden skulle kunna stoppas med hjälp av utvidgar reglerna till att även omfatta förvärv lagen (1995:575) om skatteflykt, förkortad med externa lån i vissa fall. Företagsskatte- skatteflyktslagen, måste denna risk ändå beaktas. kommittén har fått i uppdrag att göra en bredare Kringgåenden skulle t.ex. kunna ske genom att översyn av reglerna om ränteavdrag och att lånet i stället används för att lämna ett särskilt se över frågan om de befintliga kapitaltillskott till ett företag som ingår i ränteavdragsbegränsningsreglerna även bör intressegemenskapen. Det mottagande bolaget omfatta externa lån. En utvidgning av reglerna kan därefter använda tillskottet för ett förvärv av till att också omfatta externa lån skulle träffa andelar. Ett annat exempel på kringgående är att många fler situationer än vad som bedöms en inkråmsöverlåtelse görs i stället för ett förvärv nödvändigt att åtgärda i detta lagstiftnings- av delägarrätter. Skatteverket konstaterar också i ärende. Regeringen anser därför att reglerna inte sin rapport från 2011 att interna lån kan skapas bör utvidgas till att även omfatta externa lån, på annat sätt än genom förvärv av delägarrätter, utan att den frågan i första hand bör prövas av t.ex. genom att uppta lån för förvärv av koncern- Företagsskattekommittén. Redan i dag omfattas fordringar eller andra rörelsetillgångar eller för dock vissa externa låneförhållanden av avdrags- utdelning. begränsningarna för att undvika kringgåenden. För att en utvidgning till externa förvärv av Behovet av förändringar i dessa regler behandlas delägarrätter ska bli verkningsfull skulle det nedan. därför krävas kompletterande regler som När det gäller valet mellan att utvidga de begränsar avdragsrätten vid varje specifik nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna till situation. Även en sådan utvidgad avdragsatt omfatta externa förvärv av delägarrätter eller begränsning skulle vara förenad med liknande till att gälla generellt för alla interna lån, nackdelar som en begränsning till externa oberoende av vad lånet har använts till, gjordes förvärv av delägarrätter, såsom ”öronmärkning” följande överväganden i promemorian. Om av lån och risken för nya kringgåenden. reglerna utvidgas till att också omfatta externa Dessutom kan det antas att regleringen skulle bli förvärv av delägarrätter skulle avdrag inte få alltför komplicerad. göras för ränteutgifter som avser lån från ett En nackdel med att utvidga de befintliga företag inom intressegemenskapen för att ränteavdragsbegränsningsreglerna till att gälla förvärva delägarrätter (både internt och externt), generellt för samtliga lån inom en intresseom inte någon av kompletteringsreglerna är gemenskap är att reglerna skulle kunna träffa fler tillämpliga. Alternativet att i stället utvidga de situationer än de som bedöms nödvändiga att befintliga begränsningsreglerna till att gälla åtgärda. Det finns dock flera fördelar med en generellt för samtliga lån inom en intresse- sådan lösning. En fördel är att företagen inte

PROP. 2012/13:1

skulle behöva ”öronmärka” lånen, dvs. någon avdragsbegränsningen. Dessutom skulle särskiljning behöver inte göras vad gäller lån som svårigheterna med att ”öronmärka” lån, i är hänförliga till förvärv av delägarrätter. En kombination med att flera lån omfattas, göra annan väsentlig fördel är att det inte skulle vara regelverket än mer svårtillämpbart än det är i möjligt att kringgå reglerna genom att välja dag. Utgångspunkten är dessutom att de inkråmsförvärv e.dyl. i stället för att förvärva befintliga kompletteringsreglerna avseende delägarrätter. Dessutom kan det ur ett rent affärsmässiga transaktioner kommer att begränsa ekonomiskt perspektiv ifrågasättas att avdrag eventuella negativa effekter som en utvidgning görs för ränteutgifter avseende aktieägarlån eller till alla interna lån annars skulle kunna medföra. lån till ett företag inom en intressegemenskap. Kompletteringsreglerna behandlas närmare Det kan även noteras att det i andra länder är längre fram. Regeringen föreslår därför att de vanligt med mer omfattande regler som befintliga reglerna om ränteavdrag utvidgas till begränsar avdragsrätten för ränta i företags- att gälla ränteutgifter avseende alla lån inom en sektorn än de som i dag gäller i Sverige. De intressegemenskap. franska reglerna utgår t.ex. från alla interna lån Regeringens förslag innebär inte att den med undantag för banksektorn. Reglerna i allmänna regeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen Tyskland, Förenade kungariket, Nederländerna (1999:1229), förkortad IL, om att ränteutgifter och Danmark tar alla sin utgångspunkt i både ska dras av, ändras. Däremot görs ytterligare interna och externa lån, även om dessa regler avsteg från denna allmänna regel genom att de innehåller ett antal undantag. nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna i Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat 24 kap. 10 a–10 e §§ IL utvidgas. synpunkter när det gäller frågan om reglerna bör utvidgas till att även omfatta externa förvärv av Vilka lån omfattas? delägarrätter eller till att gälla generellt för alla En utvidgning av ränteavdragsbegränsningsinterna lån. Kammarrätten i Göteborg anför att i reglerna till att omfatta alla ränteutgifter ett något längre perspektiv är det endast i avseende skulder till företag inom en intressemycket begränsad omfattning möjligt att koppla gemenskap innebär att reglerna kommer att gälla skulder till förvärv av en specifik tillgång. En oavsett vad lånet används till. Med hänsyn till lagstiftning som bygger på att en sådan koppling detta anser regeringen att det inte behövs någon måste göras blir därför med nödvändighet svår uttömmande uppräkning av vilka lån som ska att tillämpa och sannolikt ganska enkel att omfattas. Som exempel kan nämnas att lån för kringgå. Från principiella utgångspunkter finns förvärv av rörelsetillgångar i form av t.ex. en det enligt kammarrätten inte heller några verksamhetsgren, maskiner eller patent kommer hållbara skäl för att behandla skulder som att omfattas. Detsamma gäller lån som tas i syfte uppstått vid interna förvärv av aktier på ett annat att lämna kapitaltillskott eller utdelning. sätt än andra interna skulder. Atlas Copco AB Reglerna kommer också att gälla interna lån som anser att förslaget att låta avdragsbegränsningen används för förvärv av fordringsrätter. Även omfatta samtliga interna lån är långt mer skulder som har sin grund i obetalda räntor ingripande än vad som behövs för att komma hänförliga till interna lån kommer att omfattas av tillrätta med den form av skatteplanering genom den föreslagna regleringen (jfr HFD 2011 ref. ränteavdrag som behandlas i promemorian. Det 90 II). är vad lånet används till av det svenska I den hemställan, av Skatteverket med förslag låntagande bolaget som har betydelse för till ränteavdragsbegränsningsregler, som föregick skattebasen och som bör ligga till grund för en 2009 års lagstiftning omfattades flera av de begränsning av avdraget. situationer som kommer att omfattas av det Regeringen delar bedömningen i förslag som nu lämnas. Den kritik som då promemorian att det sammantaget är mest framfördes mot Skatteverkets förslag handlade lämpligt att utvidga reglerna till att generellt bl.a. om att normal affärsverksamhet träffades omfatta alla interna lån. Alternativet att bara eftersom det t.ex. inte tagits hänsyn till hur utvidga ränteavdragsbegränsningsreglerna till företag samordnar sina finansfunktioner genom externa förvärv av delägarrätter skulle inte vara internbanker och användande av s.k. cashen heltäckande lösning, eftersom det i alltför hög pooling. Kritiken resulterade i att den s.k. grad skulle möjliggöra kringgåenden av tioprocentsregeln och ventilen infördes för att

PROP. 2012/13:1

inte förhindra eller onödigt försvåra för företag skatterättsliga regler om leasing. Frågor om att bedriva normal affärsverksamhet. Som klassificeringen av ränteutgifter får i stället framgår ovan är utgångspunkten också för de avgöras vid rättstillämpningen. utvidgningar som nu föreslås att reglerna bör utformas så att de, så långt det är möjligt med Lagförslag beaktande av behovet av att skydda skattebasen, Den föreslagna utvidgningen av ränteavdragsinte förhindrar eller onödigt försvårar för företag begränsningsreglerna till alla interna lån innebär att bedriva normal affärsverksamhet. De en ändring i 24 kap. 10 b § IL, se avsnitt 3.4. kompletteringsregler som behandlas nedan avseende affärsmässiga transaktioner bör begränsa de negativa effekter som en sådan 6.17.10 Definition av intressegemenskap utvidgning annars skulle kunna medföra.

Vad avses med ränta? Regeringens förslag: Företag ska anses vara i Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokat- intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel samfund, Juridiska fakulteten vid Uppsala eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i universitet, Finansbolagens Förening och det andra företaget eller om företagen står under Förvaltningsrätten i Uppsala, tar upp frågan om klassificering av ränteutgifter och om exempelvis i huvudsak gemensam ledning. leasingavgifter i vissa fall skulle kunna omklassificeras till ränta. Som redogjorts för ovan föreslås att de Promemorians förslag: Överensstämmer nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna med regeringens. utvidgas till att omfatta alla räntebetalningar på Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i skulder till företag inom samma intresse- Uppsala tillstyrker den föreslagna justeringen av gemenskap. Med ränta avses en kostnad för en definitionen av intressegemenskap. Svenska kredit, dvs. det belopp som låntagaren betalar till Bankföreningen anser att förslaget bör långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning förtydligas för att förhindra att en bank i vissa för att denne fått låna pengar. Vissa andra fall kan anses ingå i en intressegemenskap med betalningar som går under annan benämning sina kunder. Sveriges advokatsamfund anser att jämställs skattemässigt med ränta. förslaget kommer att medföra att förutse- I förarbetena till de befintliga ränteavdrags- barheten vid rättstillämpningen kommer att begränsningsreglerna (prop. 2008/09:65 s. 52 minska ännu mer. Skeppsbron Skatt har framfört och 53) behandlas vad som bör gälla i fall liknande synpunkter. Vidare anser Sveriges ränteliknande utgifter har betalats. Regeringen Kommuner och Landsting (SKL), Södertälje gjorde i detta avseende bedömningen att det inte kommun, Skellefteå kommun, Sundsvalls fanns tillräckliga skäl för att utsträcka avdrags- kommun, Umeå kommun, Eskilstuna kommun begränsningen till andra utgifter än ränteutgifter. och Västerås kommun att kommunsektorn inte Det konstaterades att i de fall det är fråga om bör omfattas av reglerna. Svenska Missionskyrkan kringgåenden av reglerna så får det hanteras med föreslår att sådana juridiska personer som avses i tillämpning av allmänna regler och skatteflykts- 7 kap. inkomstskattelagen tills vidare undantas lagen. Därutöver ansåg regeringen att i från begreppet ”företag”. tveksamma fall får det bedömas i rättstillämp- Skälen för regeringens förslag: Av nuvarande ningen om utgiften omfattas av avdragsbegräns- bestämmelse i 24 kap. 10 a § första stycket ningen eller inte. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, I promemorian anges att dessa bedömningar framgår att företag ska anses vara i även bör gälla nu när det föreslås att intressegemenskap med varandra om ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, att omfatta alla lån inom en intressegemenskap. genom ägarandel eller på annat sätt har ett Regeringen instämmer i detta. Det bedöms bestämmande inflytande i det andra således inte vara ändamålsenligt att inom ramen företaget, eller för detta lagstiftningsärende införa en definition 2. om företagen står under i huvudsak av vad som avses med ränta eller införa särskilda gemensam ledning.

PROP. 2012/13:1

Detta innebär att företag som är moderföretag ningen minskar än mer. Skeppsbron Skatt anser och dotterföretag anses vara i intressegemenskap att definitionen av intressegemenskap är så med varandra. Det gäller också alla företag som otydlig att skattskyldiga inte kan anpassa sig till ett företag äger via andra dotterföretag (prop. den. 2008/09:65 s. 83). Regeringen vill i detta sammanhang framhålla Regeringen instämmer i den bedömning som att uttrycket ”väsentligt inflytande” är ett görs i promemorian, nämligen att det finns skäl vedertaget uttryck inom skattelagstiftningen för att se över definitionen av intressegemenskap. att definiera vilka företag som ska anses ingå i en Med den nuvarande definitionen av begreppet intressegemenskap med varandra. Uttrycket intressegemenskap kan det uppkomma vissa återfinns t.ex. i 25 a kap. 2 § IL för att definiera situationer där det kan ifrågasättas varför vilka företag som ska anses ingå i en ägarförhållandena inte omfattas av definitionen. intressegemenskap vid tillämpningen av Om t.ex. två företag, som inte är i bestämmelserna om näringsbetingade andelar intressegemenskap med varandra äger ett företag och vissa andra tillgångar. Det är således inte ett gemensamt på så sätt att det ena företaget äger nytt uttryck i inkomstskattelagen utan uttrycket 49 procent och det andra 51 procent, kan det återfinns i bestämmelser som har tillämpats medföra att räntebetalningar till ett företag i under många år. Tidigare förarbetsuttalanden intressegemenskap med den första ägaren inte äger fortfarande giltighet i tillämpliga delar. I omfattas av reglerna. Mot denna bakgrund sammanhanget måste dock understrykas att vid föreslår regeringen en ändring i definitionen. En bedömningen av om ett väsentligt inflytande lämplig nivå är att det räcker med att ett av föreligger är även andra faktorer än storleken på företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel ägarandelen av betydelse. eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i Enligt 24 kap. 10 a § andra stycket IL avses det andra företaget för att de ska vara i med företag juridiska personer och svenska intressegemenskap med varandra. Uttrycket handelsbolag. Detta innebär att även staten, väsentligt inflytande innebär att i vart fall en kommuner och landsting kan anses ingå i en ägarandel strax under 50 procent kan beaktas. sådan intressegemenskap som omfattas av de Svenska Bankföreningen anser att ändringen föreslagna reglerna. SKL, Södertälje kommun, avseende villkoret för när företag ska anses vara i Skellefteå kommun, Sundsvalls kommun, Umeå intressegemenskap kan bidra till osäkerhet vid kommun, Eskilstuna kommun och Västerås bedömningen av om bankerna kan anses ingå i kommun anser att kommunsektorn inte bör en intressegemenskap med sina kunder i vissa omfattas av reglerna eftersom de medför alltför fall. Enligt Svenska Bankföreningen skulle en negativa konsekvenser för sektorn. SKL anför bank med en viss tolkning av lagen t.ex. kunna att för de kommunala bolag som verkar på en sägas få ett väsentligt inflytande i ett konkurrensutsatt marknad innebär förslaget att kundföretag genom långtgående s.k. låne- konkurrensen snedvrids då konkurrenterna som covenants och därigenom anses vara i intresse- verkar på samma marknad kommer att ha gemenskap med den låntagande kunden. bibehållen avdragsrätt för sina räntekostnader. Regeringens uppfattning är dock att den Kommunerna måste bl.a. när det gäller föreslagna ändringen inte bör bidra till att skapa kommunala bostadsföretag förhålla sig till EU:s sådan osäkerhet. Det ligger i sakens natur att en statsstödsregler och reglerna i aktiebolagslagen långivare har ett stort inflytande på ett (2005:551) om att styrelsen ska verka för låntagande företags handlande. Det är emellertid bolagets bästa. Svenska Missionskyrkan föreslår inte detsamma som att långivaren anses ingå i en att sådana juridiska personer som avses i 7 kap. intressegemenskap med låntagaren. Enbart IL tills vidare undantas från begreppet ”företag” i normala lånevillkor bör inte medföra att en 24 kap. 10 a § IL. intressegemenskap uppstår. SKL framförde liknande synpunkter även vid Sveriges advokatsamfund uppger att eftersom remissbehandlingen i samband med arbetet med det, till skillnad från uttrycket bestämmande de nu gällande ränteavdragsbegränsningsinflytande, inte finns någon tydlig gräns när det reglerna. Regeringen gjorde då bedömningen att gäller uttrycket väsentligt inflytande, så innebär det inte fanns skäl att undanta kommunerna från den nya definitionen att lagförslaget kommer att reglernas tillämpningsområde (se prop. bidra till att förutsebarheten vid rättstillämp- 2008/09:65 s. 47 f.). Även vid utformningen av

PROP. 2012/13:1

de nu föreslagna bestämmelserna bör 6.17.11 En kompletterande regel till den utgångspunkten vara att de ska vara neutrala och s.k. tioprocentsregeln införs för bl.a. omfatta alla juridiska personer. Vad gäller företag som är skattskyldiga till kommunala bolag har Finansutskottet uttalat att avkastningsskatt lagstiftaren inte har några invändningar mot att kommuner organiserar sin verksamhet genom bolag (se bet. 2000/01:FiU3 s. 38 och bet. Regeringens förslag: Det införs en bestämmelse 2000/01:FiU 29 s. 20). Däremot har utskottet för bl.a. livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser som kompletterar den s.k. tioprocentssamtidigt framhållit att när det gäller de regeln. Enligt bestämmelsen ska ränteutgifterna kommunala bolagens förhållande till dras av om den som faktiskt har rätt till skattelagstiftningen ska kommunala bolag givetvis behandlas på samma sätt som privata inkomsten som motsvarar ränteutgiften är bolag. Vidare framgår det av Skatteverket skattskyldig till avkastningsskatt och om den delrapport den 22 augusti 2012 att det rent ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i genomsnitt inte överstiger 250 procent allmänt finns goda förutsättningar att av den genomsnittliga statslåneräntan under skatteplanera med ränteavdrag för helt eller kalenderåret närmast före beskattningsåret. delvis skattebefriade svenska juridiska personer som äger vinstgivande rörelsedrivande Bestämmelsen är även tillämplig på utländska dotterbolag. Enligt Skatteverket har internt företag som i den stat där de hör hemma finansierade interna förvärv förekommit i stor beskattas på ett likartat sätt under förutsättning att den skatt som företaget ska betala tas ut på en utsträckning hos kommuner, men verket nivå som motsvarar avkastningsskatten. konstaterar samtidigt att 2009 års regler har en starkt begränsande effekt. Däremot konstaterar Skatteverket att utredningsunderlaget inte är tillräckligt för att bedöma om skatteplanering Promemorians förslag: Promemorian med ränteavdrag förekommer vid sidan av innehåller inget förslag om en kompletterande nämnda fall. Mot denna bakgrund anser bestämmelse till den s.k. tioprocentsregeln för regeringen att det inte föreligger några skäl för företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt att undanta kommunerna från definitionen av eller beskattas på ett likartat sätt. intressegemenskap. Om kommuner driver sin Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen verksamhet i bolagsform bör det ske på samma anför att förslaget i promemorian är otydligt villkor som annan näringsverksamhet. I annat såvitt avser schablonbeskattade subjekt. Det är fall finns det risk för att privat närings- enligt föreningen viktigt att det klargörs i verksamhet missgynnas jämfört med kommunal lagstiftningen att svenska livförsäkringsföretag näringsverksamhet. De konkurrens- och stats- och pensionsstiftelser omfattas av tioprocentsstödsrättsliga frågor som rör de kommunala regeln, alternativt är undantagna från lagbostadsföretagen utgör en separat frågeställning stiftningens tillämpningsområde, för att undvika och ska inte hanteras i samband med detta att förslaget leder till negativa konsekvenser för lagstiftningsärende. Det finns inte heller skäl att pensionsspararna. Svensk Försäkring anser i undanta trossamfund eller ideella föreningar från första hand att livförsäkringsföretag och reglerna. pensionsstiftelser helt ska undantas från det föreslagna regelverket för ränteavdragsbe- Lagförslag gränsningar. I andra hand bör tioprocentsregeln Den föreslagna ändringen av intresse- kompletteras så att det framgår att den gemenskapsdefinitionen tas in i 24 kap. 10 a § IL, avkastningsskatt som livförsäkringsföretagen se avsnitt 3.4. betalar alltid motsvarar en skatt om minst tio procent. En osäkerhet i fråga om rätten till avdrag för räntekostnader kommer att påverka livförsäkringsföretagens placeringsstrategier och kan leda till att de avhåller sig från affärsmässigt motiverade placeringar, och får därmed direkt genomslag på storleken på den enskildes framtida pension. Avkastningsskatten är en schablon-

PROP. 2012/13:1

skatt avsedd att ersätta skatt på faktisk kapital. Om räntenivån för att avdragsrätt ska avkastning såsom ränta, utdelning och kapital- föreligga inte får överstiga 1,5 gånger vinst. Det skulle därför med fog kunna hävdas statslåneräntan kan livförsäkringsföretag inte att livförsäkringsföretag betalar minst femton hålla armlängds avstånd i skuldförhållanden till procent i avkastningsskatt på en tänkt nettovinst övriga företag i intressegemenskapen. Därmed där ränta på pensionskapitalet ingår. Om tio- kan konflikt uppkomma mellan skattereglerna å procentsregeln trots allt ska prövas på ena sidan och civilrättsliga regler om räntekostnader till livförsäkringsföretag måste utlåningsförbud och otillåten värdeöverföring å även den avkastningsskatt som belöper på den andra sidan, något som de ser mycket allvarligt underliggande fordran beaktas för att ge ett på. Alecta och AMF anför därutöver bl.a. rättvisande resultat. följande. En begränsning av avdragsrätten enligt Lagrådsremissens förslag: Överensstämmer kompletteringsregeln kan bli särskilt problemed regeringens, med undantag från nivån på matisk när livförsäkringsföretag tillsammans räntan som enligt lagrådsremissen inte fick med andra deläger företag. I sådana situationer överstiga den genomsnittliga statslåneräntan måste långivarna ta ut en marknadsmässig ränta med mer än hälften. för att inte berika andra investerare. Remissinstanserna: Kammarrätten i Skälen för regeringens förslag: De som är Göteborg, Förvaltningsrätten i Uppsala och skattskyldiga till avkastningsskatt, bl.a. livförsäk- Skatteverket tillstyrker förslaget i lagråds- ringsföretag och pensionsstiftelser, beskattas remissen. Skatteverket efterlyser emellertid vissa schablonmässigt utifrån värdet av ett skatteförtydliganden i allmänmotiveringen. Svenska underlag. Skatteunderlaget beräknas för dessa Bankföreningen välkomnar förslaget i lagråds- företag och stiftelser i huvudsak som värdet av remissen men har vissa synpunkter, bl.a. på den den skattskyldiges tillgångar vid ingången av föreslagna räntenivån och instämmer i den delen beskattningsåret efter avdrag för finansiella med vad Svensk försäkring har anfört. Svensk skulder multiplicerat med den genomsnittliga försäkring, till vars yttrande Föreningen Svenskt statslåneräntan under kalenderåret närmast före Näringsliv, Alecta Pensionsförsäkring (Alecta) och beskattningsåret. Skatteunderlag som avser AMF Pensionsförsäkring (AMF) ansluter sig, kapitalförsäkringar ska dock beräknas även med anser att det inte framstår som lämpligt att beaktande av värdet av de sammanlagda premier införa en kompletteringsregel som begränsar som betalats in under beskattningsåret, och det avdragsrätten för marknadsmässiga räntor när sammanlagda värdet ska i stället multipliceras några skatteförmåner inte uppkommer inom med statslåneräntan vid utgången av november intressegemenskapen. Enligt Svensk Försäkring kalenderåret närmast före beskattningsåret. är det dessutom olämpligt med skatteregler som Avkastningsskatten ska ersätta skatt på faktiskt på detta sätt ingriper i avtalsförhållanden och utgående ränta, utdelning och kapitalvinst. verkar störande på affärsmässiga frågor rörande Enligt tioprocentsregeln ska ränteutgifter under kapitalförsörjning. Svensk försäkring vidhåller vissa förutsättningar dras av om inkomsten som att livförsäkringsföretag i första hand helt ska motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med undantas från det föreslagna regelverket om minst tio procent hos mottagaren om det ränteavdragsbegränsningar. Om förslaget ändå företaget bara skulle ha haft den inkomsten. helt eller delvis genomförs anser Svensk Avkastningsskatten beräknas utifrån värdet på Försäkring i andra hand att räntenivå- företagets tillgångar, inklusive avkastning i form begränsningen ska utformas som en regel om av ränta. Det kan därför ifrågasättas om denna maximalt avdragsutrymme i stället för en beskattning motsvarar minst tio procent sett ”stupstocksregel” samt att den högsta tillåtna enbart till en viss ränteinkomst. Om hänsyn bara räntenivån inte understiger 2,5 gånger statslåne- tas till beskattningen av ränteinkomsten kan det räntan. Svensk Försäkring anser att det skulle därför bli svårt för företag som är skattskyldiga vara fullt möjligt med en uppdelning som skulle till avkastningsskatt att uppfylla villkoren i innebära att högsta godtagbara räntenivå uppgår tioprocentsregeln. I stället ligger såväl räntetill 1,5 gånger statslåneräntan när det gäller lån intäkter och övrig avkastning som de tillgångar eller delar av lån som hänför sig till som genererar avkastningen, inklusive den pensionsförsäkringskapital och till 3 gånger fordran som genererat ränteintäkterna, till grund statslåneräntan när det gäller kapitalförsäkrings-

PROP. 2012/13:1

för beräkning av den avkastningsskatt som ska på statslåneräntan kan det dock variera från ett år betalas. till ett annat hur hög skatt som tas ut, även om Svenska Bankföreningen och Svensk värdet av de tillgångar som utgör underlag för Försäkring anser att livförsäkringsföretag och skatten är oförändrat. Nivån på den skatt som pensionsstiftelser helt ska undantas från de faktiskt tas ut avseende avkastningen på en viss föreslagna reglerna om ränteavdragsbe- tillgång är också beroende av hur hög avkastgränsningar, alternativt att det ska klargöras att ningen varit på den specifika tillgången. den avkastningsskatt som dessa betalar alltid Eftersom såväl värdet av den tillgång som motsvarar en skatt om minst tio procent så att genererat avkastningen som själva avkastningen villkoren i tioprocentsregeln ska anses uppfyllda. ligger till grund för avkastningsskatten kan man I sitt remissyttrande över lagrådsremissens säga att en låg avkastning vid en jämförelse med förslag har Svensk Försäkring, till vars yttrande konventionell beskattning beskattas högre än en även Föreningen Svenskt Näringsliv, Alecta och hög avkastning. Vid vissa räntenivåer går det AMF ansluter sig, anfört bl.a. följande. Det har dock att säga att den avkastningsskatt som tas ut inte i något avseende framkommit att motsvarar en beskattning med minst tio procent livförsäkringsföretag förekommer bland de hos den som har rätt till ränteinkomsten enligt företag som ägnar sig åt den typ av vad som sägs i tioprocentsregeln. I lagrådsskatteplanering som förslaget avser att träffa. remissen gjorde regeringen bedömningen att Härtill kommer att livförsäkringsföretag är detta bör vara fallet när den ränta som under ett föremål för tillsyn av Finansinspektionen när det beskattningsår har belöpt på en sådan skuld som gäller såväl in- som utlåning av kapital. Om avses i 24 kap. 10 b § inkomstskattelagen avdragsrätten för marknadsmässiga räntor (1999:1229), förkortad IL, inte överstiger den begränsas för det låntagande bolaget när genomsnittliga statslåneräntan under året före långivaren är ett livförsäkringsföretag, upp- beskattningsåret med mer än hälften. I de fallen kommer en icke avsedd merbeskattning av ansåg regeringen att det är rimligt att även de pensionskapitalet. Avdragsrätt för ränte- företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt kostnader hos företag i intressegemenskap med enligt 2 § 1–3 lagen (1990:661) om avkastningslivförsäkringsföretag medför inte någon skatt på pensionsmedel, dvs. i huvudsak livförskatteförmån för intressegemenskapen. säkringsföretag och pensionsstiftelser, erbjuds Att undanta företag som är skattskyldiga till en regel som kompletterar tioprocentsregeln. avkastningsskatt från samtliga bestämmelser om Framför allt förenklingsskäl talar för en sådan ränteavdragsbegränsningar kan enligt lösning. I lagrådsremissen föreslog regeringen regeringens mening inte komma i fråga eftersom därför att det skulle införas en kompletterande de skäl som ligger bakom förslagen är lika giltiga bestämmelse till tioprocentsregeln som innebar avseende dessa företag som för andra företag att de aktuella ränteutgifterna ska dras av så som omfattas av förslagen. Inte heller är det en länge räntesatsen avseende skulden inte har lämplig lösning att föreskriva att företag som är överstigit den genomsnittliga statslåneräntan skattskyldiga till avkastningsskatt automatiskt under föregående år med mer än hälften. I vissa ska anses uppfylla tioprocentsregeln. Det beror räntelägen skulle dock även en ränta som på att även om avkastningsskatten, som överstiger den aktuella statslåneräntan med mer alternativ till konventionell beskattning, är än hälften beskattas med avkastningsskatt som avsedd att ersätta skatt på faktiskt utgående motsvarar en beskattning med minst tio procent ränta, utdelning och kapitalvinst så behöver inte enligt tioprocentsregeln. I lagrådsremissen det innebära att beskattningen avseende en viss gjordes emellertid bedömningen att det skulle bli specifik intäkt ligger i nivå med en konventionell mycket komplicerat att försöka formulera en beskattning om minst tio procent. bestämmelse där högsta tillåtna ränta beror på Den avkastningsskatt som beräknas utifrån vilken nivå på statslåneräntan som gäller vid värdet av t.ex. ett livförsäkringsföretags tillfället. tillgångar, inklusive den avkastning som till- I sitt remissyttrande över lagrådsremissens gångarna genererat, kan i många fall motsvara en förslag har Svensk försäkring, till vars yttrande konventionell beskattning med samma skattesats även Svenska bankföreningen, Föreningen sett till hela tillgångsmassan. Eftersom den Svenskt Näringsliv, Alecta och AMF ansluter avkastningsskatt som tas ut är beroende av nivån sig, i huvudsak anfört följande. Enligt Svensk

PROP. 2012/13:1

Försäkring framstår det inte som lämpligt att nivån på tillåtna ränteavdrag blir rimlig med införa en kompletteringsregel som begränsar hänsyn till den merbeskattning som ett indirekt avdragsrätten för marknadsmässiga räntor när innehav av fastigheter medför för pensionsnågra skatteförmåner inte uppkommer inom stiftelser och livbolag. Alecta och AMF gör i ett intressegemenskapen. Enligt Svensk Försäkring kompletterande yttrande bl.a. följande tillägg. I är det dessutom olämpligt med skatteregler som dagsläget är den genomsnittliga statslåneräntan på detta sätt ingriper i avtalsförhållanden och under 2012 ca 1,6 procent, vilket innebär att den verkar störande på affärsmässiga frågor rörande ränta som accepteras enlig kompletteringsregeln kapitalförsörjning. Det framstår vidare som under 2013 skulle kunna vara ca 2,4 procent. Det orimligt att en felberäkning eller annat är avsevärt lägre än vad som kan anses vara en administrativt misstag i den årliga ränte- marknadsmässig ränta. En begränsning av beräkningsprocessen skulle leda till att avdragsrätten enligt kompletteringsregeln kan bli avdragsrätt helt nekas. Den föreslagna särskilt problematisk när livförsäkringsföretag räntenivån torde ofta understiga vad som kan tillsammans med andra deläger företag. I sådana betraktas som marknadsmässig ränta. Om situationer måste långivarna ta ut en räntenivån för att avdragsrätt ska föreligga inte marknadsmässig ränta för att inte berika andra får överstiga 1,5 gånger statslåneräntan kan investerare. Marknadsmässig ränta till livförsäkringsföretag inte hålla armlängds konventionellt beskattade ägare får då normalt avstånd i skuldförhållanden till övriga företag i dras av. Motsvarande ränta till ett intressegemenskapen. Därmed kan konflikt avkastningsbeskattat bolag riskerar däremot att uppkomma mellan skattereglerna å ena sidan och endast få dras av till den del som omfattas av civilrättsliga regler om utlåningsförbud och kompletteringsregelns begränsade räntenivå. En otillåten värdeöverföring å andra sidan, något sådan lösning är uppenbart olämplig. som de ser mycket allvarligt på. Denna konflikt Regeringen är av uppfattningen att en sådan kan undvikas om räntenivåbegränsningen kompletterande regel till tioprocentsregeln som utformas som ett maximalt avdragsutrymme och föreslogs i lagrådsremissen bör införas. Med inte som en ”stupstocksregel”, dvs. ränta upp till hänsyn till vad som framkommit vid den godtagbara räntenivån får dras av oavsett remitteringen finns det dock anledning att nivån på den faktiska räntan som belöper på överväga om bestämmelsen bör justeras i något skulden. Den föreslagna räntenivån har bestämts avseende. med utgångspunkt från tillgångar som utgör När det gäller frågan om det bör införas ett grund för ett beskattningsunderlag som fribelopp anser regeringen att det inte är lämpligt beskattas med 15 procent. Hänsyn har inte tagits att införa en bestämmelse som innebär att avdrag till att tillgångar som hänför sig till kapital- alltid får göras upp till en viss nivå. Syftet med försäkring är föremål för en avkastningsskatt bestämmelsen är att underlätta för schablonsom är mer än dubbelt så hög. I samtliga beskattade subjekt som inte uttryckligen livförsäkringsföretag finns dessutom en uppfyller villkoren i tioprocentsregeln. Avsikten inkomstbeskattad del som är föremål för är således att sådana företag med stöd av konventionell bolagsskatt om 26,3 procent. Om kompletteringsregeln ska kunna avgöra om man inte tar hänsyn till detta kommer branschen beskattningen motsvarar en beskattning med att bli negativt diskriminerad i förhållande till minst tio procent, dvs. kraven i tioprocentsövriga företag. Det möter inte några hinder för regeln, eller om rätten till avdrag i stället ska livförsäkringsföretagen att avgöra om och i hur prövas enligt ventilen. Det handlar således inte stor utsträckning utlånat kapital hänför sig till om att med stöd av kompletteringsregeln pensionsförsäkringskapital, kapitalförsäkrings- fastställa om avdrag ska få göras och med hur kapital respektive kapital som är föremål för mycket. Vid den bedömningen ska hänsyn även konventionell bolagsskatt. Det är alltså fullt tas till bestämmelsen i undantaget i tredje möjligt med en uppdelning. Om en förenklad stycket som berörs vidare i nästa avsnitt. regel ska införas anser de under alla Av betydelse för vilken räntenivå som kan omständigheter att den högsta tillåtna räntenivån accepteras är även att den del av ett livförmåste höjas. En rimlig nivå skulle inte understiga säkringsföretags tillgångar som hänför sig till 2,5 gånger statslåneräntan. Svenska Bank- kapitalförsäkringar utgör grund för ett föreningen anför dessutom att det är viktigt att beskattningsunderlag som beskattas till

PROP. 2012/13:1

30 procent, medan övriga tillgångar utgör grund avsikten är att nivån ska motsvara en beskattning för ett beskattningsunderlag som enbart enligt tioprocentsregeln anser dock regeringen beskattas till 15 procent. Det har framförts av att utvecklingen av statslåneräntan bör följas. remissinstanserna att det skulle vara fullt möjligt Om den utvecklas till en högre nivå, eller om med en uppdelning av försäkringskapitalet för nuvarande nivå visar sig ge inte avsedda effekter att möjliggöra olika räntesatser för olika delar av kan det bli aktuellt att sänka nivån i kapitalet. Regeringen står dock fast vid de kompletteringsregeln. överväganden som gjordes i lagrådsremissen att Även företag som i egenskap av arbetsgivare det skulle vara allt för komplicerat att anpassa redovisar pensionsutfästelse i sin balansräkning bestämmelserna beroende på vilket kapital som är enligt 2 § 4 lagen om avkastningsskatt på lånet är hänförligt till. Eftersom en uppdelning pensionsmedel skattskyldiga till avkastningsäven skulle förutsätta en öronmärkning av skatt. För dessa skattskyldiga utgör underlaget kapitalet hos långivaren och eftersom denna för avkastningsskatten emellertid enbart av öronmärkning skulle påverka låntagarens avsättningsbeloppet vid ingången av beskattbeskattning bedöms det inte heller som lämpligt ningsåret avseende sådana pensionsutfästelser att göra en sådan fördelning. som tryggats med avdragsrätt. I övrigt är dessa Den högsta tillåtna räntenivån enligt förslaget företag skattskyldiga för sin verksamhet enligt i lagrådsremissen har beräknats utifrån en inkomstskattelagen, och de har således möjlighet avkastningsskatt om 15 procent. Vissa företag att få ränteavdrag avseende lån till företag inom som beskattas för underlag som avser en intressegemenskap prövade enligt kapitalförsäkring kommer därmed att beskattas tioprocentsregeln. Regeringen anser därför att de högre. En stor andel av det förvaltade kapitalet inte bör omfattas av den kompletterande regeln. beskattas dock till 15 procent, vilket talar för att Det kan även förekomma utländska företag den högsta tillåtna räntenivån bör anpassas efter som beskattas schablonmässigt på ett sätt som en sådan beskattning. Resultatet kan dock bli att liknar beskattning med avkastningsskatt och att den i bestämmelsen angivna tillåtna räntenivån i ett sådant företag ingår i en intressegemenskap vissa fall kommer att understiga den räntenivå samtidigt som det har en fordran på ett företag i där den avkastningsskatt som faktiskt tas ut intressegemenskapen som är skattskyldigt i avseende ett visst skuldförhållande motsvarar en Sverige. I sådana fall anser regeringen att beskattning med minst tio procent. Även om förutsättningarna i den ovan beskrivna regeln företagen har en möjlighet att i stället få rätten avseende företag som är skattskyldiga till till avdrag för ränteutgifterna prövad enligt den avkastningsskatt ska anses vara uppfyllda även av s.k. ventilen talar det för att den högsta tillåtna ett företag som enligt lagstiftningen i den stat räntenivån bör sättas högre än vad som föreslogs där det hör hemma beskattas på ett likartat sätt, i lagrådsremissen. om den skatt företaget ska betala motsvarar den När det gäller frågan om vilken räntesats som avkastningsskatt som tas ut enligt svenska regler. är lämplig i kompletteringsregeln gör regeringen Med beskattas på ett likartat sätt menas att följande överväganden. Enligt regeringen finns företaget ska vara skattskyldigt till en det skäl som talar för att höja nivån för räntan i schablonmässigt beräknad skatt där skattekompletteringsregeln. En högre nivå skulle ta uttaget beräknas utifrån värdet av den hänsyn till både pensionsförsäkringar och skattskyldiges tillgångar. Vidare förutsätter det kapitalförsäkringar. Ytterligare ett skäl för en att den schablonmässigt beräknade skatten höjning är att statslåneräntan för närvarande är ersätter konventionell beskattning för den ovanligt låg. (den genomsnittliga statslåneräntan verksamhet som omfattas av schablonuppgick för 2011 till 2,57 procent och för 2012 beskattningen. Dessutom krävs att den skatt fram till den 24 augusti 2012 uppgick den till som faktiskt ska betalas av företaget tas ut på en 1,54 procent). Med hänsyn till dessa faktorer nivå som minst motsvarar avkastningsskatt anser regeringen att nivån på räntan i enligt den lägre skattesats som anges i 9 § lagen kompletteringsregeln bör höjas på så sätt att om avkastningsskatt på pensionsmedel, dvs. räntesatsen avseende skulden i genomsnitt inte 15 procent. Därutöver krävs, liksom för de får ha överstigit 250 procent av den genom- företag som beskattas med avkastningsskatt, att snittliga statslåneräntan under kalenderåret räntesatsen avseende den aktuella skulden i närmast före beskattningsåret. Eftersom genomsnitt inte har överstigit 250 procent av

PROP. 2012/13:1

den genomsnittliga statslåneräntan under Lagförslag föregående år. Det skulle även kunna Den föreslagna kompletterande regeln till förekomma att utländska företag beskattas på ett tioprocentsregeln för bl.a. företag som är likartat sätt som företag som är skattskyldiga till skattskyldiga till avkastningsskatt tas in i 24 kap. avkastningsskatt men där beskattningssystemet i 10 d § andra stycket IL, se avsnitt 3.4. den stat där företaget hör hemma är utformat så att dessa företag ändå kan uppfylla villkoren i tioprocentsregeln. I sådana fall är företagen 6.17.12 Den s.k. tioprocentsregeln ändras naturligtvis oförhindrade att tillämpa tioprocentsregeln, oavsett vad som anges i den Regeringens förslag: Ett undantag införs från den kompletterande bestämmelsen för företag som beskattas schablonmässigt. s.k. tioprocentsregeln. Undantaget ska också Skatteverket anser att det behövs gälla för det komplement till tioprocentsregeln förtydliganden kring om det finns en skillnad som införs för företag som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat mellan svenska företag som är skattskyldiga till sätt. Undantaget innebär att ränteutgifterna inte avkastningsskatt och utländska motsvarigheter får dras av om det huvudsakliga skälet till att som beskattas på ett likartat sätt när det gäller möjligheten att tillämpa tioprocentsregeln. skuldförhållandet har uppkommit är att intresse- Enligt Skatteverket kan det uppfattas som om gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. svenska företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt i princip aldrig skulle kunna uppfylla villkoren i 10 d § första stycket. Promemorians förslag: Överensstämmer Regeringen uttalade redan i prop. 2008/09:65 delvis med regeringens. I promemorian föreslås s. 63 att olika former av schablonbeskattning och att den s.k. tioprocentsregeln kompletteras med skatteuttag i övrigt som sker på annat sätt än en generell omvänd ventil. Den innebär att genom traditionell inkomstskatt inte i sig bör avdrag inte ska göras, trots att förutsättningarna diskvalificera från tillämpningen av i tioprocentregeln är uppfyllda, om Skatteverket tioprocentsregeln. Avsikten är således att kan visa att skuldförhållandet till övervägande tioprocentsregeln ska kunna tillämpas för del har uppkommit för att intressegemenskapen samtliga sådana schablonbeskattade subjekt när ska få en väsentlig skatteförmån. Vidare föreslås villkoren är uppfyllda, vilket även innefattar att för det fall den s.k. omvända ventilen är svenska företag som är skattskyldiga till tillämplig ska ett beslut om omprövning kunna avkastningsskatt. Kompletteringsregeln är tänkt fattas inom den tidsperiod som gäller för eftersom en hjälpregel för att underlätta både för beskattning. sådana företag och utländska företag som Remissinstanserna: Flera remissinstanser beskattas på ett likartat sätt. anför att den i promemorian föreslagna generella Som Skatteverket konstaterar kan en och omvända ventilen innebär att regleringen blir samma gäldenär ha olika skulder till en och rättsosäker och oförutsebar. Vidare anser många samma borgenär varför bedömningen av av dessa remissinstanser att denna problematik räntenivån bör göras per skuld, vilket får förstärks genom förslaget att beslut om betydelse om de olika skulderna löper med olika omprövning ska kunna fattas inom den räntesatser. tidsperiod som gäller för efterbeskattning. Det undantag från tioprocentsregeln, som Skatteverket anför att den omvända ventilen är föreslås i nästa avsnitt, gäller även ränteutgifter nödvändig för att inte uppmuntra till att som omfattas av den nu beskriva ränteintäkterna läggs i bolag i länder där kompletterande regeln för schablonbeskattade beskattning sker med minst tio procent. företag. Detta innebär att avdrag inte får göras, Landsorganisationen (LO) anför att det alltid är trots att villkoren i den kompletterande regeln är önskvärt men tyvärr ofta inte möjligt att ha helt uppfyllda, om det huvudsakliga skälet till att klara skatteregler där Skatteverket inte behöver skuldförhållandet har uppkommit är att göra bedömningar av hur händelser ska intressegemenskapen ska få en väsentlig behandlas i skattesammanhang. Förvaltningsskatteförmån. rätten i Uppsala ifrågasätter inte bestämmelsen i sig, men har vissa synpunkter på vad som i

PROP. 2012/13:1

promemorian anges om hur den ska tolkas. förtydligas i lagstiftningsarbetet att Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anför livförsäkringsföretagens lånefinansiering av att utformningen av bestämmelsen, med låga företag i intressegemenskap inte innebär att krav på vad som ska visas, är betänklig ur skuldförhållandet till övervägande del ska anses förutsebarhetssynvinkel. Internationella ha kommit till för att intressegemenskapen ska Handelshögskolan i Jönköping anser att det finns få en väsentlig skatteförmån. Enligt Svensk en risk för svåra förutsebarhets- och Försäkring leder ett indirekt ägande av tolkningsproblem. Lantbrukarnas Riksförbund fastigheter till en merbeskattning av pensions- (LRF) anger att de har förståelse för att kapitalet genom att det blir föremål både för lagstiftaren i vissa undantagsfall vill begränsa avkastningsskatt och inkomstskatt. avdragsrätten också i de fall inkomsten beskattas Industrins Finansförening (IFF) anför att med minst tio procent men förbundet är mycket förslaget leder till en oacceptabel rättsosäkerhet tveksamt till förslaget om den omvända ventilen. där osäkerheten kvarstår i upp till sex år. Det bör göras ett konstruktivt försök att skriva Näringslivets regelnämnd anför att i kombination mer precisa regler och peka ut när avdragsrätt med att Skatteverket ges möjlighet att upphäva inte föreligger. Näringslivets Skattedelegation och ifrågasätta ränteavdrag inom en frist på upp (NSD), till vilket yttrande Stockholms till sex år skapas en stor oönskad osäkerhet. Handelskammare, Fastighetsägarna, Föreningen Sveriges Byggindustrier anser att det inte Svenskt Näringsliv, Svensk försäkring och Svenska uppfyller rättmätiga krav på förutsebarhet och Bankföreningen har anslutit sig, anför att stora rättssäkerhet att Skatteverket ges rätten att oklarheter uppstår dels vad gäller vilka avgöra om skuldförhållandet är övervägande omständigheter som ska hänföras till en sådan affärsmässigt eller övervägande betingat av en skatteförmån som Skatteverket ska värdera, dels önskan om en skatteförmån samt att, utan att vad gäller i vilken grad olika omständigheter oriktig uppgift föreligger, gå tillbaks sex år och kommer att beaktas av Skatteverket. Även efterbeskatta företaget. American Chamber Of Sveriges advokatsamfund, Sveriges Redovisnings- Commerce In Sweden (AmCham) anför att den konsulters Förbund (SRF), Linklaters och omvända ventilen, varigenom Skatteverket ges Skeppsbron Skatt anser att regleringen bör göras möjlighet att neka avdrag för räntor på interna tydligare för att öka förutsebarheten. lån upp till sex år efter beskattningsåret, ger en Skeppsbron Skatt anför också att hänvisningen grundläggande osäkerhet om det faktiska utfallet till ventilen skapar en osäkerhet kring om man av en investering. även vid tillämpning av den omvända ventilen Kammarrätten i Göteborg anför att det i och ska lägga vikt vid en möjlig tillskottsfinansiering. för sig finns goda skäl för att ändra Ett antal företag och näringslivsorganisationer – tioprocentregeln, men att den föreslagna regeln Mellby Gård AB, Getinge AB, Föreningen kan förväntas bli svår att tillämpa. Andra Svenskt Näringsliv, IKEA AB, Investor AB, GE alternativ såsom att avskaffa tioprocentregeln Nordic Region, Sandvik AB, Hexagon AB, eller höja procentsatsen till t.ex. 20 procent bör Oriflame Cosmetics S.A., Svenska Cellulosa övervägas. FAR anser att en höjning av procent- Aktiebolaget SCA, Telefonaktiebolaget LM satsen är en rimligare väg att gå för att öka Ericsson, SKF, Ratos AB, Skanska AB, Atlas förutsebarheten. FAR anser att den Copco AB, SSAB AB, Husqvarna AB, AB beskattningsnivå som gäller vid tillämpning av Electrolux, Trelleborg AB, Stora Enso, CFC-reglerna kan vara en rimlig utgångspunkt. Lantmännen ek. för., AB Industrivärden, AB Detta anser även Svenska Riskkapitalföreningen Volvo, Roxtec AB och ABB AB – anför i en (SVCA) och Atlas Copco AB som också påtalar gemensam skrivelse att lagstiftningen blir att detta skulle vara bättre ur godtycklig och att detta inte är acceptabelt. De rättssäkerhetssynpunkt. affärsmässiga bedömningarna kan inte göras av Företagarna ifrågasätter om det är lämpligt att Skatteverket. Svensk Försäkring, till vilket Skatteverket ska göra bedömningar av om yttrande Svenska Bankföreningen, Föreningen skuldförhållanden är affärsmässigt betingade Svenskt Näringsliv, Alecta pensionsförsäkring eller inte. Beslut av denna karaktär bör inte fattas (Alecta) och AMF Pensionsförsäkring AB (AMF) på lägre nivå än vad som gäller i fråga om den s.k. ansluter sig, anser att för att någon osäkerhet skatteflyktsklausulen där beslut fattas av inte ska föreligga så är det viktigt att det förvaltningsrätten. Även Juridiska fakulteten vid

PROP. 2012/13:1

Uppsala universitet, Svenska Bankföreningen, till inkomsten som motsvarar ränteutgiften har Sveriges advokatsamfund, Svensk Försäkring, möjlighet att få avdrag för utdelning. Av Linklaters, Skeppsbron Skatt, Alecta och AMF förarbetena (prop. 2008/09:65 s. 87) framgår att anser att om den omvända ventilen införs så bör bestämmelsen ska förhindra att företag som förvaltningsrätt vara första instans. De två beskattas i Sverige för ränteinkomster ska kunna sistnämnda anser att om Skatteverket ändå ska neutralisera beskattningen genom att vidarevara första instans som tillämpar reglerna så utdela räntan med avdragsrätt. En ytterligare skulle rättssäkerheten förbättras om reglerna förutsättning för att avdrag inte ska få göras för förutsatte att det ”huvudsakliga skälet” för ränteutgiften enligt den nu gällande omvända skuldförhållandet var en väsentlig skatteförmån ventilen är att Skatteverket kan visa att såväl för intressegemenskapen. förvärvet som den skuld som ligger till grund för Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet ränteutgifterna till övervägande del inte är anför att det är svårt att komma ifrån att endast affärsmässigt motiverade. det låntagande bolaget känner till I sitt remissvar över 2009 års lagstiftning bevekelsegrunderna för valet av långivare och föreslog Skatteverket att verket skulle ges en mer sannolikt kommer därför förklaringsbördan att allmän möjlighet att vägra avdrag trots att åvila den skattskyldige. Möjligen skulle förutsättningarna i den s.k. tioprocentsregeln är situationen bli något bättre om förslaget uppfyllda, om Skatteverket kan visa att kompletteras på så sätt att Skatteverket måste transaktionerna inte har genomförts av sunda uppfylla det förhöjda beviskrav som normalt affärsmässiga skäl. I propositionen uttalade gäller för efterbeskattning. Fakulteten har vidare regeringen följande (prop. 2008/09:65 s. 59). vissa synpunkter på tillämpningen av ”Regeringen anser att en sådan generell regel inte tioprocentsregeln med avseende på hur bör införas nu. Däremot avser regeringen att ge mottagaren av räntan beskattas. Skatteverket i uppdrag att utvärdera och följa Vad gäller förslaget om utökade upp den lagstiftning som föreslås.” omprövningsmöjligheter, dvs. ett införande av I sina rapporter för 2009, 2010 och 2011 har en förlängd tidsfrist framförs bl.a. följande syn- Skatteverket föreslagit att den omvända ventilen punkter. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker utvidgas till att gälla generellt för alla företag. förslaget och anför att eftersom det är fråga om I rapporten för 2009 anger Skatteverket att de en skatteflyktsbestämmelse är det rimligt att har försökt att ta reda på i vad mån företagen Skatteverket ges samma förutsättningar till anpassat sig till tioprocentsregeln i 24 kap. 10 d § omprövning som vid tillämpning av lagen IL, så att mottagaren av räntan beskattas med tio (1995:575) mot skatteflykt, benämnd procent eller knappt däröver. Enligt Skatteverket skatteflyktslagen. Även Förvaltningsrätten i fanns det indikationer på att så skedde. I 2011 års Uppsala tillstyrker förslaget i denna del. rapport anger Skatteverket bl.a. följande när det Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, gäller behovet av en omvänd ventil. Den Internationella Handelshögskolan i Jönköping, fortsatta kartläggningen har visat att det är FAR, LRF, SVCA m.fl. anser att det ur ett betydande ränteavdrag – 9,3 miljarder kronor i rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv inte årliga ränteavdrag, bara i de fall Skatteverket är acceptabelt med en förlängd tidsfrist för observerat – som erhålls i Sverige i fall där den omprövning. Svenska Bankföreningen och interna fordringen placerats inom koncernen så Sveriges advokatsamfund framför att även ett att tioprocentsregeln blir tillämplig. Enligt företag som i sin deklaration upplyser om Skatteverket har detta så gott som uteslutande interna lån genom öppna yrkanden kan komma gjorts av skatteskäl. Bedömningen är att att drabbas av efterbeskattning. tioprocentsregeln i dess nuvarande utformning Skälen för regeringens förslag: I de har oönskade effekter. Enligt Skatteverket bör nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna tioprocentsregeln därför ändras eller finns det en begränsad s.k. omvänd ventil i kompletteras så att koncerninterna skuld- 24 kap. 10 d § andra stycket inkomstskattelagen förhållanden som främst har tillkommit av (1999:1229), förkortad IL, som innebär att skatteskäl motverkas även om räntemottagaren ränteavdrag i vissa fall inte får göras med stöd av beskattas med minst tio procent. På så sätt tioprocentsregeln. Regeln gäller om det företag motverkas att transaktioner bara eller huvudinom intressegemenskapen som faktiskt har rätt sakligen vidtas av skatteskäl. Skatteverket

PROP. 2012/13:1

påpekar vidare att skatteflyktslagen inte alls kan Flera remissinstanser anför att den i tillämpas i de fall tioprocentsregelns krav är promemorian föreslagna generella omvända uppfyllda. ventilen innebär att regleringen blir rättsosäker Med hänsyn till vad som framkommit i och oförutsebar. Vidare anser många av dessa Skatteverkets rapporter avseende omfattningen remissinstanser att denna problematik förstärks av skatteplanering med stöd av tioprocentsregeln genom förslaget om att beslut om omprövning bedömer regeringen att det är mycket angeläget ska kunna fattas inom den tidsperiod som gäller att förhindra denna form av skatteplanering. Det för efterbeskattning. Samtidigt anför framstår som mindre sannolikt att skatteflykts- Skatteverket att den omvända ventilen är lagen kan tillämpas om förutsättningarna i den nödvändig för att inte uppmuntra till att räntebefintliga tioprocentsregeln är uppfyllda, även intäkterna läggs i bolag i länder där beskattning om det rör sig om ett förfarande som medför en sker med minst tio procent. LO anför att det väsentlig skatteförmån och detta dessutom har alltid är önskvärt men tyvärr ofta inte möjligt att varit ett av de främsta skälen för förfarandet. ha helt klara skatteregler där Skatteverket inte Detta eftersom lagstiftaren i de befintliga behöver göra bedömningar av hur händelser ska reglerna i princip har godkänt alla ränte- behandlas i skattesammanhang. Kammarrätten i betalningar som beskattas med mer än tio Göteborg anför att det i och för sig finns goda procent. I en sådan situation handlar det inte om skäl för att ändra tioprocentregeln, men att den ett kringgående av tioprocentsregeln, utan om en föreslagna regeln kan förväntas bli svår att anpassning till regeln för att optimera skatte- tillämpa. Förvaltningsrätten i Uppsala ifrågasätter utfallet. För att komma tillrätta med inte bestämmelsen i sig, men har vissa problematiken behövs därför en ändring av synpunkter på vad som anges om hur den ska lagstiftningen. Frågan är dock hur en sådan tolkas i promemorian. Juridiska fakulteten vid reglering bör utformas. Uppsala universitet anför att utformningen av De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna bestämmelsen, med låga krav på vad som ska har likheter med de regler som finns i visas, är betänklig ur förutsebarhetssynvinkel. Nederländerna. Från och med den 1 januari 2008 Internationella Handelshögskolan i Jönköping gäller där en omvänd ventil, enligt vilken skatte- anser att det finns en risk för svåra förutmyndigheten kan vägra avdrag för ränteutgifter sebarhets- och tolkningsproblem. LRF anger att om man kan visa att transaktionerna inte har de har förståelse för att lagstiftaren i vissa vidtagits av sunda affärsmässiga skäl. undantagsfall vill begränsa avdragsrätten också i I promemorian föreslås att det, för att de fall inkomsten beskattas med minst tio motverka beteenden som har till övervägande procent, men förbundet är mycket tveksamt till syfte att undgå beskattning, införs en generell förslaget om den omvända ventilen. Det bör omvänd ventil som ersätter den befintliga göras ett konstruktivt försök att skriva mer omvända ventilen. Den föreslagna omvända precisa regler och peka ut när avdragsrätt inte ventilen innebär att avdrag inte ska göras, trots föreligger. Företagarna ifrågasätter om det är att förutsättningarna i tioprocentregeln är lämpligt att Skatteverket ska göra bedömningar uppfyllda, om Skatteverket kan visa att av om skuldförhållanden är affärsmässigt skuldförhållandet till övervägande del har betingade eller inte. NSD, till vilket yttrande uppkommit för att intressegemenskapen ska få Stockholms Handelskammare, Fastighetsägarna, en väsentlig skatteförmån. Vid utformningen av Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Försäkring bestämmelsen beaktades bl.a. hur skatteflykts- och Svenska Bankföreningen har anslutit sig, lagen är utformad. Regeln föreslås gälla alla anför att stora oklarheter uppkommer dels vad företag som omfattas av reglerna och för alla gäller vilka omständigheter som ska hänföras till interna lån. I promemorian anges att uttrycket sådan skatteförmån som Skatteverket ska skuldförhållande bör användas för att tydliggöra värdera, dels vad gäller i vilken grad olika att bedömningen ska göras både ur gäldenärens omständigheter kommer att beaktas av och ur borgenärens perspektiv samt för att det Skatteverket. Alecta och AMF framför liknande ska vara tydligt att även de relevanta omständig- synpunkter och anser att förslaget skapar stor heterna som har samband med skuldförhållandet osäkerhet kring beskattningskonsekvenserna för ska beaktas. Motsvarande uttryck föreslås även livförsäkringsföretagens investeringar i företag i införas i den s.k. ventilen. intressegemenskap.

PROP. 2012/13:1

Även Sveriges advokatsamfund, SRF, stöd av tioprocentregeln som Skatteverket Linklaters och Skeppsbron Skatt anser att uppmärksammat i sina rapporter är det dock regleringen bör göras tydligare för att öka varken rimligt eller försvarbart att behålla förutsebarheten. Ett antal företag och tioprocentsregeln i sin nuvarande utformning. näringslivsorganisationer – Mellby Gård AB, En begränsning av tioprocentsregeln är således Getinge AB, Föreningen Svenskt Näringsliv, nödvändig för att den ska kunna behållas. Det IKEA AB, Investor AB, GE Nordic Region, bör dock göras på ett sätt som både beaktar den Sandvik AB, Hexagon AB, Oriflame Cosmetics kritik som har förts fram av remissinstanserna S.A., Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, och tillgodoser behovet av att motverka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, SKF, Ratos AB, skatteplanering. Skanska AB, Atlas Copco AB, SSAB AB, Ett alternativ som har framförts av Husqvarna AB, AB Electrolux, Trelleborg AB, remissinstanserna är att höja procentsatsen i Stora Enso, Lantmännen ek. för., AB tioprocentsregeln. FAR anser att detta är en Industrivärden, AB Volvo, Roxtec AB och ABB rimligare väg att gå för att öka förutsebarheten AB – anför i en gemensam skrivelse att och menar att den beskattningsnivå som gäller lagstiftningen blir godtycklig och att detta inte är vid tillämpning av CFC-reglerna kan vara en acceptabelt. Vidare anger de att affärsmässiga rimlig utgångspunkt. Detta anser även SVCA bedömningar inte kan göras av Skatteverket. och Atlas Copco AB som också påtalar att detta IFF anför att förslaget leder till en oacceptabel skulle vara bättre ur rättssäkerhetssynpunkt. rättsosäkerhet där osäkerheten kvarstår i upp till Även Kammarrätten i Göteborg anser att det sex år. Näringslivets regelnämnd anför att i som ett alternativ bör övervägas att höja kombination med att Skatteverket ges möjlighet procentsatsen till t.ex. 20 procent. Regeringen att kunna upphäva och ifrågasätta ränteavdrag anser inte att en höjning av procentsatsen i inom en frist på upp till sex år så skapas en stor tioprocentsregeln skulle vara ett fullgott oönskad osäkerhet. Sveriges Byggindustrier anser alternativ för att åtgärda den aktuella att förslaget inte uppfyller rättmätiga krav på problematiken eftersom det inte bara är nivån på förutsebarhet och rättssäkerhet genom att skattesatsen som möjliggör den skatteplanering Skatteverket ges rätten att avgöra om som är avsedd att motverkas. Det skulle skuldförhållandet är övervägande affärsmässigt dessutom innebära att skuldförhållanden där eller övervägande betingat av en önskan om en ränteintäkterna beskattas med mellan 10 och skatteförmån samt att, utan att oriktig uppgift 20 procent skulle vara hänvisade till ventilen, föreligger, gå tillbaks sex år och efterbeskatta vilket i allt för hög grad skulle påverka skuldförföretaget. AmCham anför att den omvända hållanden som inte främst har uppkommit av ventilen, varigenom Skatteverket ges möjlighet skatteskäl. Regeringen anser därför att en att neka avdrag för räntor på interna lån upp till höjning av procentsatsen inte är ett lämpligt sex år efter beskattningsåret, ger en grund- alternativ. läggande osäkerhet om det faktiska utfallet av en Kritiken mot den föreslagna omvända ventilen investering. gäller till stor del att det bedöms som rätts- Flera remissinstanser däribland Juridiska osäkert och oförutsebart att Skatteverket ges fakulteten vid Stockholms universitet, stora befogenheter och möjligheter att vägra Internationella Handelshögskolan i Jönköping, avdrag samtidigt som verket ges en möjlighet att FAR, LRF, SVCA, m.fl. anser att det ur ett tillämpa den omvända ventilen inom samma tid rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv inte som gäller för efterbeskattning trots att någon är acceptabelt med en förlängd tidsfrist för oriktig uppgift inte har lämnats. Regeringen har omprövning. Svenska Bankföreningen och förståelse för denna kritik och delar remiss- Sveriges advokatsamfund framför att även ett instansernas bedömning att den omvända företag som i sin deklaration upplyser om ventilen, så som den utformats i promemorian, i interna lån genom öppna yrkanden kan komma kombination med förslaget att Skatteverkets att drabbas av efterbeskattning. omprövningsperiod ska förlängas till sex år, Mot bakgrund av den kritik som framförts skapar ett förfarande som allt för mycket avviker mot promemorians förslag anser regeringen att från det normala. Det är dock inte det finns anledning att justera förslaget. På ändamålsenligt att slopa förslaget om den grund av den omfattande skatteplanering med förlängda omprövningstiden och samtidigt

PROP. 2012/13:1

behålla utformningen av den omvända ventilen. kunna fattas inom den tidsperiod som gäller för Regeringen anser därför att begränsningen av efterbeskattning, dvs. sex år från utgången av det tioprocentsregeln bör göras på ett annat sätt än kalenderår då beskattningsåret har gått ut, trots genom den i promemorian föreslagna omvända att någon oriktig uppgift inte har lämnats. Såsom ventilen. framgår ovan har denna föreslagna utvidgade Ett alternativ är att helt slopa tioprocents- tidsfrist kritiserats av remissinstanserna. regeln. Detta lyfts också fram som ett alternativ Eftersom det inte föreslås att den generella av Kammarrätten i Göteborg. Ett slopande av omvända ventilen där Skatteverket har tioprocentsregeln skulle dock innebära att bevisbördan ska införas finns det inte heller skäl företagen skulle behöva visa att alla ränteavdrag för att utvidga tidsfristen för omprövning. är huvudsakligen affärsmässigt motiverade med I stället bör de befintliga reglerna i skatteförstöd av ventilen. Regeringen anser att det skulle farandelagen gälla vad avser tiden för vara en allt för omfattande åtgärd som på ett omprövning. Detta innebär att ett beslut om omotiverat sätt skulle träffa fler skuldför- omprövning till nackdel för den skattskyldige hållanden än vad som var avsikten med den enligt huvudregeln i 66 kap. 21 § SFL ska omvända ventilen. Även om tioprocentsregeln meddelas inom två år från utgången av det begränsas fyller den en viktig funktion och syftet kalenderår då beskattningsåret har gått ut med att ändra tioprocentsregeln är endast att (tvåårsfristen). förhindra ränteavdrag som används för att Efter tvåårsfristen kan visserligen enligt kringgå beskattningen i Sverige. Att helt slopa befintligt regelverk beslut om efterbeskattning tioprocentsregeln bedömer regeringen därför fattas, 66 kap. 27 § SFL. Ett sådant beslut får inte vara nödvändigt. meddelas inom sex år från utgången av det I lagrådsremissen gjorde regeringen kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En bedömningen att ett bättre alternativ än att helt förutsättning för att ett beslut om efterslopa tioprocentsregeln skulle vara att, i stället beskattning ska kunna fattas är dock att en för den föreslagna omvända ventilen, införa oriktig uppgift har lämnats. Svenska begränsningen som ett undantag från Bankföreningen, Alecta och AMF anser att det tioprocentsregeln i vilket det anges att avdrag bör klargöras vilka uppgifter som ska lämnas i ett inte får göras om syftet med skuldförhållandet öppet yrkande för att oriktig uppgift inte ska till övervägande del har varit att uppnå en anses ha lämnats. Uttrycket oriktig uppgift har väsentlig skatteförmån. Regeringens bedömning enligt förarbetena (prop. 2010/11:165 s. 1110) är att begränsningen bör införas som ett samma innebörd som gäller vid påförande av undantag, men med anledning av Lagrådets skattetillägg. I 49 kap. 5 § SFL definieras yttrande anser regeringen att vissa anpassningar uttrycket oriktig uppgift. Av sistnämnda lagrum bör göras av utformningen av undantaget (se framgår att en uppgift ska anses vara oriktig om nedan). Till skillnad från den omvända ventilen det klart framgår att en lämnad uppgift är innebär ett undantag att det i stället är företaget felaktig eller en uppgift som ska lämnas till som ska visa att skuldförhållandet inte främst har ledning för beskattningen har utelämnats. uppkommit av skatteskäl. Därmed gäller samma Eftersom en bedömning av om en oriktig regler som vid andra avdragsyrkanden. Med en uppgift föreligger måste ske med hänsyn till de sådan reglering ges företagen – om de är osäkra specifika omständigheterna i det enskilda fallet på om förutsättningarna för avdrag föreligger – kan någon uppräkning av vilka uppgifter som ska en möjlighet att göra ett s.k. öppet yrkande om ha lämnats inte göras. En uppgift ska dock inte avdraget och skuldförhållandet i inkomst- anses vara oriktig om uppgiften tillsammans med deklarationen. Möjligheten att göra ett öppet övriga uppgifter som har lämnats eller godkänts yrkande är även något som har tagits upp av utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut Svenska Bankföreningen och Sveriges eller uppgiften uppenbart inte kan läggas till advokatsamfund. grund för ett beslut. Det är Skatteverket som har I promemorian föreslogs att en särskild bevisbördan för att en oriktig uppgift har reglering skulle införas i 66 kap. 27 § skatteför- lämnats. Vidare är beviskravet förhöjt, vilket farandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som framgår av orden "klart framgår". För att innebar att i de fall den omvända ventilen var Skatteverket ska kunna neka avdrag efter tillämplig skulle ett beslut om omprövning tvåårsfristen krävs således att grund för

PROP. 2012/13:1

efterbeskattning föreligger, dvs. att oriktig har gått ut. Detta gäller, oavsett om den uppgift har lämnats. En sådan begränsning av skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift eller tioprocentsregeln motverkar den aktuella inte. Förslaget om att införa ett undantag till formen av skatteplanering samtidigt som den tioprocentsregeln innebär att en omprövning beaktar delar av den kritik som framförts av efter den ordinarie omprövningsfristen (två år) remissinstanserna. endast kan ske om förutsättningarna för Några remissinstanser, däribland Företagarna, efterbeskattning är uppfyllda, dvs. oriktig Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, uppgift krävs. Vidare skulle ett införande av ett Svenska Bankföreningen, Sveriges ansökningsförfarande vid prövningen av ett advokatsamfund och Svensk Försäkring, har specifikt avdragsyrkande inom ramen för det anfört att om den omvända ventilen införs bör ordinarie beskattningsförfarandet innebära ett förvaltningsrätt vara första instans. Även stort avsteg från nuvarande ordning. Med Lagrådet berörde denna fråga. Lagrådet hänsyn till dessa omständigheter anser konstaterar inledningsvis att det nu framlagda regeringen att det inte bör införas ett s.k. förslaget i hög grad går ut på att komma till rätta ansökningsförfarande för undantagsregeln. med skatteflyktsliknande förfaranden. Sådana Regeringens anser i stället att prövningen av förslag ställer enligt Lagrådet höga krav på att undantagsregeln ska ske enligt samma regler som rättssäkerheten tillgodoses i regelsystemet. gäller för andra avdragsyrkanden i inkomst- Frågan om vad som är en väsentlig skatteförmån skattelagen, dvs. av Skatteverket som första torde enligt Lagrådet vara väl så svår att bedöma instans. Därefter har företagen möjlighet att som vad som menas med till övervägande del. överklaga Skatteverkets beslut till domstol i Som exempel tar Lagrådet upp den situationen vanlig ordning. att skillnaden mellan den svenska Mot bakgrund av de synpunkter som har bolagsskattesatsen och den utländska inte är så framförts av Lagrådet och vissa remissinstanser stor i procentenheter räknat samtidigt som anser regeringen dock att det vid utformandet av räntebetalningen avser ett mycket stort belopp. undantaget från tioprocentsregeln finns Lagrådet menar att det kan vara en synnerligen anledning att höja kravet avseende vilka svårbedömd fråga om det i ett sådant fall före- skuldförhållanden som ska omfattas av ligger en väsentlig skatteförmån. Vidare uppger undantaget, för att på så sätt öka förutsebarheten Lagrådet att kombinationen med skillnad i och rättssäkerheten i bestämmelsen. Syftet med skattesats och räntebelopp givetvis kan variera på undantaget från tioprocentregeln är att förhindra ett stort antal sätt, varför det står klart att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. I de bestämmelsen i denna del ställer höga krav på fall som Skatteverket har uppmärksammat har tillämparen. Enligt Lagrådets mening kan det skuldförhållandet så gott som uteslutande därför starkt ifrågasättas om tillämpningen i uppkommit av skatteskäl. Regeringen anser första instans bör göras hos Skatteverket. därför att det finns skäl att höja kravet för i Lagrådet förordar att frågan övervägs ytterligare vilken utsträckning skuldförhållandet ska ha i det fortsatta beredningsarbetet. tillkommit av skatteskäl. Detta förordas också Även om den föreslagna undantags- som ett alternativ av AMF och Alecta. bestämmelsen syftar till att förhindra Regeringen föreslår därför att avdrag inte får skatteflyktsliknande förfaranden och i vissa göras om det huvudsakliga skälet till att avseenden kan jämföras med skatteflyktslagen så skuldförhållandet har uppkommit är att föreligger samtidigt avgörande skillnader. En intressegemenskapen ska få en väsentlig sådan skillnad är att det enligt skatteflyktslagen skatteförmån. Med ”huvudsaklig” avses i även ska ske en prövning av ”om ett fastställande inkomstskattelagen cirka 75 procent eller mer av underlag på grundval av förfarandet skulle (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 505). Med en så pass strida mot lagstiftningens syfte”. Vid hög gräns bör det i de allra flesta fall vara tillämpningen av skatteflyktslagen är det främst tämligen klart om skälen för skuldförhållandet är denna fråga som har varit svår att bedöma. En sådana att avdrag ska få göras eller inte. annan väsentlig skillnad är att enligt Några remissinstanser har även framfört att skatteflyktslagen kan ett beslut till nackdel för det behövs tydligare kriterier vid utformningen den skattskyldige meddelas inom sex år från av reglerna. Undantaget från tioprocentsregeln utgången av det kalenderår då beskattningsåret är utformat för att förhindra avdrag för ränte-

PROP. 2012/13:1

utgifter som huvudsakligen har uppkommit av göra avdrag för lämnad utdelning befinner sig i. skatteskäl. Det bedöms varken som möjligt eller Med hänsyn till vad som tas upp nedan om lämpligt att i lagtexten ge någon uttömmande effekterna av den s.k. substansrabatten bör den uppräkning av i vilka situationer avdrag ska omständigheten att ett investmentföretag har göras. Regeringen anser att det i stället är skulder till externa parter som överstiger de nödvändigt att i undantaget från tioprocents- fordringar som investmentföretaget har på sina regeln ange vissa generella kriterier för när intresseföretag utgöra en presumtion för att det avdrag inte ska göras. För att hantera den huvudsakliga skälet för att skuldförhållandet har aktuella skatteplaneringen anser regeringen uppkommit inte är att intressegemenskapen ska därför att det är ändamålsenligt att undantaget i få en väsentlig skatteförmån. Stöd för detta tioprocentsregeln ska tillämpas om det synsätt går att finna i Skatteverkets delrapport huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har den 22 augusti 2012. Av rapporten framgår att uppkommit är att intressegemenskapen ska få en Skatteverket har identifierat ett fall där ett väsentlig skatteförmån. Det är inte heller möjligt investmentföretag har lämnat lån till sitt eller lämpligt att ange någon beloppsgräns för finansbolag och där investmentföretaget synes när en väsentlig skatteförmån föreligger. Som ha lånat upp motsvarande belopp på marknaden. vägledning kan dock sägas att det av att Enligt Skatteverket torde skattevinsten därför skatteförmånen ska vara väsentlig följer att det vara begränsad för koncernen avseende lånen i inte ska vara fråga om mindre belopp. Däremot det i rapporten beskrivna fallet. kan det t.ex. beaktas om förfarandet medför För att ränteavdrag ska kunna ifrågasättas skatteförmåner vid mer än ett beskattningsår. enligt undantagsregeln i en sådan situation bör Sammanfattningsvis föreslår regeringen det även finnas andra omständigheter som talar således att ett undantag införs från för att det rör sig om sådana skattefördelar som tioprocentregeln som innebär att ränteavdrag regeln är avsedd att träffa. Det kan t.ex. handla inte ska göras om det huvudsakliga skälet till att om lån för att finansiera ett intresseföretags skuldförhållandet har uppkommit är att intresse- förvärv av delägarrätter från ett annat företag gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. inom intressegemenskapen eller att räntan på de Det finns även anledning att överväga om det interna lånen avviker på ett märkbart sätt. Det med det föreslagna undantaget finns något framgår av Skatteverkets rapport att det behov av att behålla den nuvarande omvända förekommer att investmentföretag använder sig ventilen som bara gäller företag som kan göra av internlån för att finansiera dotterbolags avdrag för utdelning. Vid tillämpningen av den förvärv av andelar. Enligt Skatteverkets nu föreslagna förändringen av tioprocentregeln bedömning har räntenivåerna på dessa lån varit ska hela skuldförhållandet bedömas i samband relativt höga. med prövningen av om det huvudsakliga skälet Vid tillämpningen av det föreslagna till att skuldförhållandet har uppkommit är att undantaget ska en bedömning göras i varje intressegemenskapen ska få en väsentlig enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta skatteförmån. Man ska således beakta både omständigheter för att avgöra om det huvudlångivarens och låntagarens skattemässiga sakliga skälet till att transaktionerna vidtagits situation. Detta innebär bl.a. att även i och avtalsförhållandena uppstått är för att fortsättningen ska hänsyn tas till den särskilda intressegemenskapen ska få en väsentlig skattesituation som företag som kan göra avdrag skatteförmån. Denna bedömning måste ske på för utdelning befinner sig i (se prop. 2008/09:65 intressegemenskapsnivå för att reglerna ska s. 65). Den föreslagna bestämmelsen bedöms träffa de aktuella situationerna. Detta bör därför omfatta även de situationer som den uttryckligen framgå av bestämmelsen. Att nuvarande omvända ventilen var avsedd att bedömningen ska göras på intressegementillämpas på. Med hänsyn till detta finns det inte skapsnivå har av vissa remissinstanser tolkats skäl att behålla den nuvarande omvända ventilen. som att avdrag även ska vägras om t.ex. ett Med anledning av att reglerna utvidgas till att svenskt moderföretag tar ett lån av sin svenska omfatta alla interna lån bör det förtydligas att internbank för att ge ett kapitaltillskott till ett avsikten inte är att en väsentlig skatteförmån dotterföretag i ett annat land för att alltid ska anses föreligga enbart på grund av den dotterföretaget ska kunna uppnå en skattesärskilda skattesituation som ett företag som kan förmån i det landet. Detta är dock inte avsikten

PROP. 2012/13:1

eftersom ränteavdraget i ett sådant fall balanseras val av finansieringsform är det skuldförhållandet av en motsvarande ränteinkomst. Skälet till mellan företag inom intressegemenskapen som varför ett kapitaltillskott har lämnats ska i ett ska bedömas vid bedömningen av om sådant sammanhang inte påverka bedömningen finansieringen hade kunnat ske genom ett av skuldförhållandet. tillskott i stället för genom ett lån. Det är således Regeringen vill även framhålla att vägledning inte möjligheterna att få tillskott från aktieägarna kan hämtas från vad som anges om vilka på aktiemarknaden som ska bedömas. Enligt skuldförhållanden som ska anses som regeringen bör dock vid bedömningen av om affärsmässigt motiverade vid tillämpning av kapitaltillskott hade kunnat lämnas hänsyn tas ventilen (nuvarande 24 kap. 10 d § första stycket till om investmentföretaget i sin tur, på grund av 2 IL). Ventilen innebär att avdrag kan göras för substansrabatten, har finansierat de interna lånen ränteutgifter om förhållandena är huvudsakligen med lånade medel, eftersom substansrabatten i affärsmässigt motiverade. Om ett skuld- praktiken förhindrar nyemission av ägarförhållande bedöms vara huvudsakligen affärs- instrument på marknaden. På grund av mässigt motiverat enligt ventilen bör det inte investmentföretagens särskilda situation bör samtidigt kunna ifrågasättas med stöd av utgångspunkten vid tillämpning av undantagsundantaget i tioprocentsregeln. regeln därför vara att dessa inte har en möjlighet Skeppsbron Skatt anser att hänvisningen till att lämna tillskott i stället för lån. Det kommer ventilen skapar en osäkerhet kring om man även dock alltid vara omständigheterna i det enskilda vid tillämpning av den omvända ventilen ska fallet som blir avgörande för om det föreligger lägga vikt vid en möjlig tillskottsfinansiering. avdragsrätt. Regeringen anser att frågan om tillskott hade Även vad gäller kortfristiga skulder kan kunnat lämnas eller inte kan vara en sådan vägledning hämtas från vad som anges om omständighet som ska beaktas även vid affärsmässighet i det följande avsnittet om tillämpningen av undantaget från tioprocents- ventilen. Av vad som där sägs framgår det att regeln tillsammans med övriga relevanta kortfristiga skulder normalt sett ska anses vara omständigheter. Den omständigheten att affärsmässigt motiverade. Detta innebär att undantaget från tioprocentsregeln blir tillämpligt normal s.k. cash-pool-verksamhet inte kommer på alla skuldförhållanden kräver dock vissa att omfattas av undantaget i tioprocentsregeln. förtydliganden. Det gäller särskilt invest- Om kortfristiga skulder och cash-poolmentföretagen. När det gäller bedömningen av verksamhet, se vidare i avsnittet om ventilen för om finansiering hade kunnat ske genom ett affärsmässigt motiverade förhållanden. tillskott i stället för genom ett lån från ett Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är företag i intressegemenskapen påverkar den s.k. att avdrag inte ska få göras för ränteutgifter om substansrabatten, som innebär att investment- de relevanta transaktionerna inte har genomförts företagets börsvärde är lägre än värdet på de av sunda affärsmässiga skäl. Samtliga relevanta börshandlande tillgångarna som investment- omständigheter som har samband med företaget äger, investmentföretagens val av skuldförhållandet ska beaktas. Detta betyder att finansieringsform. Substansrabatten medför att en allsidig bedömning ska göras av kringliggande investmentföretag i praktiken inte kan täcka sitt omständigheter som kan antas ha påverkat det kapitalförsörjningsbehov vid t.ex. större valda förfarandet. Nedan redogörs närmare för investeringar genom nyemissioner med eget olika omständigheter som bör beaktas vid kapital, utan främst genom extern upplåning. tillämpningen av undantaget från tioprocents- Om ett investmentföretag tillför externt regeln. Det bör noteras att detta endast utgör upplånade medel – till ett företag inom exempel och inte är någon uttömmande intressegemenskapen med ett finansieringsbehov uppräkning av vilka omständigheter som bör – genom tillskott kommer en återbetalning som beaktas. sker genom utdelning att beskattas hos Omständigheter som bör beaktas är t.ex. om investmentföretaget. En utdelningsinkomst som det handlar om slussning av räntebetalningar via används för amortering av den externa skulden andra företag i intressegemenskapen och skapar inte heller något utrymme för avdrag för slussningen framstår som omotiverad vid sidan utdelning från investmentföretaget. Även om av de skatteeffekter som uppnås. Vid substansrabatten påverkar investmentföretagens bedömningen av om det rör sig om omotiverad

PROP. 2012/13:1

slussning är den valda strukturen relevant. Ett tioprocentsregeln som föreslås för företag som

exempel på i sammanhanget omotiverad beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt

slussning är att ett företag som har stora eller på ett likartat sätt. underskott och som saknar medel att låna ut ändå agerar som långivare genom att pengar Lagförslag

slussas dit från andra företag i intresse- Det föreslagna undantaget från tioprocentregeln gemenskapen i syfte att uppnå skattefördelar. och den kompletterande regeln för företag som

Om t.ex. skuldförhållandet har upprättats för att beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt intressegemenskapen ska kunna utnyttja ett eller på ett likartat sätt tas in i ett nytt tredje

underskott i ett företag i ett visst land genom att stycke i 24 kap. 10 d § IL, se avsnitt 3.4.

ett lån eller kapital för utlåning slussas dit bör avdrag inte få göras. Ett sådant förfarande bör anses ha genomförts för att intresse- 6.17.13 Ventilen för affärsmässigt gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. motiverade förhållanden

Syftet kan t.ex. vara att kringgå koncernbidragsreglerna. En annan situation som skulle Regeringens förslag: Kompletteringsregeln i kunna ifrågasättas är att en intressegemenskap i 24 kap. 10 d § första stycket 2 inkomstskattesamband med förvärv av delägarrätter bildar nya lagen, den s.k. ventilen, utvidgas till att gälla alla bolag vars huvudsakliga funktion är att inneha en interna lån. Den ändras också i följande lånefordran. avseenden. Vidare är kapitalets ursprung en faktor som Avdrag ska göras, trots att förutsättningarna i bör ingå i bedömningen. Den omständigheten den s.k. tioprocentsregeln eller i den att det rör sig om egenupparbetade medel som kompletterande regeln för företag som beskattas lånas ut kan, sett ur borgenärens perspektiv, tala schablonmässigt med avkastningsskatt eller på för att det handlar om sunda affärsmässiga skäl. ett likartat sätt inte är uppfyllda, om företaget Beskattningsnivån hos mottagaren av räntan är kan visa att det skuldförhållande som ligger till en annan av de omständigheter som bör beaktas grund för ränteutgifterna är huvudsakligen vid bedömningen av om skuldförhållandet har affärsmässigt motiverat. Om skulden avser ett uppkommit av skatteskäl eller inte. Räntebetalförvärv av en delägarrätt från ett företag som ningar på interna lån mellan konventionellt ingår i intressegemenskapen eller i ett företag beskattade aktiebolag mellan vilka det föreligger som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen koncernbidragsrätt kommer inte att träffas av ska företaget visa att även förvärvet är huvudundantaget. sakligen affärsmässigt motiverat för att avdrag Bland annat Juridiska fakulteten vid ska få göras. Det föreslås också att en skuld som Stockholms universitet tar upp tillämpningshar ersatt en tillfällig skuld till ett företag som svårigheter bl.a. när det gäller det s.k. inte ingår i intressegemenskapen ska omfattas av hypotetiska testet och beneficial-ownershiptest bestämmelsen om förvärv av delägarrätter om som följer av tioprocentsregeln. Regeringen denna tillfälliga skuld avser ett sådant förvärv. anser inte att det finns anledning att göra någon Vid bedömningen av om skuldförhållandet är ändring av tioprocentsregeln förutom vad som affärsmässigt motiverat ska det särskilt beaktas angetts ovan. När det gäller frågan om om finansiering i stället hade kunnat ske genom tillämpningen av tioprocentsregeln i övrigt bör ett tillskott från det företag som innehar den samma principer som anges i förarbetena till den aktuella fordran på företaget eller från ett företag nu gällande regleringen gälla (prop. 2008/09:65 s. som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller 57 f.). Detta betyder t.ex. att någon ändring inte på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det är avsedd beträffande tolkningen av uttrycket låntagande företaget. ”vem som faktiskt har rätt till inkomsten” (s.k. Ventilen begränsas även till att bara gälla om beneficial owner) eller hur beskattningsnivån ska det företag som har rätt till inkomsten som beräknas, dvs. det hypotetiska testet. Vad som i motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat dessa avseenden sägs i ovan nämnda förarbeten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska således fortfarande gälla. eller i en stat med vilken Sverige har ingått Det undantag som föreslås i tioprocentsregeln skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta ska också gälla för det komplement till vissa inkomster, om företaget omfattas av

PROP. 2012/13:1

avtalets regler om begränsning av beskattnings- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, rätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. under vissa villkor, i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal. Internationella Handelshögskolan i Jönköping anser att Promemorians förslag: Överensstämmer förslaget att begränsa tillämpningsområdet kan med regeringens bortsett från en ändring i ses som ett sätt att balansera behovet av att bestämmelsen om att det särskilt ska beaktas om skydda skattebasen samtidigt som en viss grad av finansiering hade kunnat ske genom ett tillskott förutsebarhet upprätthålls. Sveriges kommuner från ett företag inom intressegemenskapen i och Landsting (SKL), Västerås kommun, stället för genom ett lån. Stockholms kommun, Södertälje kommun, Remissinstanserna: Skatteverket, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Eskilstuna Internationella Handelshögskolan i Jönköping, kommun, Växjö kommun, Malmö kommun, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Sundsvalls Tjänstemännens centralorganisation (TCO), kommun och Örebro kommun anför bl.a. att Kommuninvest ekonomisk förening, Sveriges förslaget får mycket negativa effekter avseende allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Södertälje kommunala internbanker, vars verksamhet är kommun, Sundsvalls kommun, Linklaters och helt affärsmässig. Trots detta är det osäkert om Skeppsbron Skatt har lämnat synpunkter på avdrag kommer att få göras med stöd av ventilen uttrycket ”affärsmässigt motiverat”. Sveriges eller inte. Svenska Missionskyrkan anför att advokatsamfund, Svensk Försäkring, Svenska utrymmet för att tillämpa ventilen förefaller Riskkapitalföreningen (SVCA), Industrins mycket litet när långivaren är ett trossamfund finansförening (IFF), Juridiska fakulteten vid eller en ideell förening. Uppsala universitet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, FAR och Skeppsbron Skatt ifrågasätter förslaget att Skälen för regeringens förslag särskilt beakta om tillskott hade kunnat lämnas vid bedömningen av om skuldförhållandet är Allmänt om ventilen affärsmässigt motiverat. Även Förvaltningsrätten Den s.k. ventilen i 24 kap. 10 d § första stycket i Uppsala har lämnat synpunkter i den delen och 2 inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, menar bl.a. att även utdelning bör anges i i de befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna lagtexten som en faktor att beakta vid innebär att ränteutgifter ska dras av om företaget prövningen av vad som skuldmässigt ska anses kan visa att både förvärvet och den skuld som vara ”affärsmässigt motiverat”. Svensk ligger till grund för ränteutgifterna är försäkring, till vars yttrande Svenska huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Detta bankföreningen, Föreningen Svenskt Näringsliv, gäller oavsett hur den motsvarande inkomsten Alecta Pensionsförsäkringar (Alecta) och AMF beskattas. Bestämmelsen innebär att rätt till Pensionsförsäkringar AB (AMF) ansluter sig, avdrag kan föreligga trots att förutsättningarna i anser att livförsäkringsbolagens möjligheter till den s.k. tioprocentsregeln inte är uppfyllda. I tillskottsfinansiering inte bör vara en samband med att de nu gällande reglerna omständighet som ska beaktas vid prövningen av infördes angavs bl.a. följande i förarbetena. Det ventilen. Alecta och AMF anser vidare att om kan inte uteslutas att det finns några undantagslivförsäkringsföretagen ska omfattas av fall där beskattningen är mycket låg, samtidigt räntebegränsningsreglerna så bör det tydliggöras som det uppenbarligen inte handlar om sådan att ventilen är tillämplig vid utlåning av skatteplanering som reglerna är avsedda att pensionskapital. IFF, Näringslivets motverka. Det borde därför finnas möjlighet att Skattedelegation (NSD), till vilket yttrande få göra avdrag även i sådana situationer. Avsikten Stockholms Handelskammare, Fastighetsägarna med ventilen är att den ska utgöra en Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk säkerhetsventil i sådana undantagsfall där Försäkring och Svenska Bankföreningen har beskattningen är mycket låg, men där anslutit sig, TCO, Lantmännens riksförbund transaktionerna anses ha vidtagits huvudsakligen (LRF), Atlas Copco AB och Akelius Fastigheter av affärsmässiga skäl (prop. 2008/09:65 s. 67 och AB ifrågasätter att ventilen begränsas till att bara 87). gälla om räntemottagaren hör hemma inom

PROP. 2012/13:1

Vidare har Högsta förvaltningsdomstolen perspektiv samt för att det ska vara tydligt att konstaterat att ventilen ska tillämpas restriktivt alla relevanta omständigheter som har samband och har framhållit att även konkurrensskäl talar med skuldförhållandet ska beaktas föreslås även för en restriktiv tillämpning, eftersom den som att uttrycket ”skuld” ändras till ”skuldfår tillämpa ventilen får en lägre skattekostnad i förhållande”. förhållande till den som inte får avdrag för sin Vad gäller övriga skulder, dvs. skulder som räntekostnad. inte avser ett förvärv av delägarrätter från ett Den befintliga ventilen är utformad för att företag som ingår i intressegemenskapen eller i gälla i samband med interna förvärv av ett företag som efter förvärvet ingår i delägarrätter. När reglerna nu föreslås utvidgas intressegemenskapen, bedöms det tillräckligt att till att gälla alla interna lån behöver den anpassas den skattskyldige kan visa att det skuldförtill förslaget. Med hänsyn till att reglerna hållande som ligger till grund för ränteutgifterna utvidgas till alla interna lån kommer ventilen att är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Vid få större betydelse i framtiden och det kan antas prövningen av om skuldförhållandet är att den kommer medföra att avdrag får göras i huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska det fler situationer än tidigare. Vad gäller lån vid göras en samlad bedömning av de interna förvärv av delägarrätter bör dock omständigheter som har samband med skuldbestämmelsen även i fortsättningen tolkas förhållandet. restriktivt. I likhet med vad som föreslås i Internationella Handelshögskolan i Jönköping, promemorian bör bestämmelsen ändras dels vad Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, gäller skulder avseende externa förvärv av TCO, Kommuninvest ekonomisk förening, delägarrätter, dels vad gäller andra interna SABO, Linklaters och Skeppsbron Skatt har skulder. framfört synpunkter på uttrycket ”affärsmässigt Som regeln är utformad i dag får avdrag göras motiverat” och hur det ska tolkas i olika för ränteutgifter om företaget kan visa att både situationer. Linklaters anser att uttrycket är förvärvet och den skuld som ligger till grund för alldeles för vagt och att varken skattskyldiga, ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt Skatteverket eller domstolar kommer att ha motiverade. Vad gäller externa förvärv av någon klarare bild av hur uttrycket ska förstås delägarrätter bör samma krav som i dag ställs på förrän rättspraxis utbildats och stabiliserat sig på interna förvärv av delägarrätter gälla, även om området, vilket kan ta åtskilliga år. Skatteverket det i normala fall kan antas att sådana förvärv betonar att det ytterst är domstolarna som avgör görs av affärsmässiga skäl om motparten är ett om förutsättningarna för tillämpning av ventilen oberoende företag. Vid interna förvärv av är för handen och att det redan i dag görs delägarrätter omfattas alla förvärv från ett bedömningar av olika slag. företag i intressegemenskapen oavsett storleken Regeringen anser att förutsebara och på förvärvet. Vad gäller externa förvärv bedöms lättillämpade regler är att föredra. Uttrycket det dock vara tillräckligt att särbehandla förvärv affärsmässiga skäl är emellertid inte något nytt av delägarrätter i företag som efter förvärvet uttryck utan finns redan i de befintliga reglerna. ingår i intressegemenskapen. Regeringen föreslår Genom att lagstiftningen utvidgas till alla lån därför att ventilen ändras så att den även gäller i inom en intressegemenskap blir uttrycket alla de situationer där det förvärvade företaget tillämpligt i fler situationer. De nu föreslagna efter förvärvet ingår i samma intressegemenskap reglerna är utformade för att skydda som det företag som yrkar avdrag för ränte- bolagsskattebasen mot skatteplanering med lån utgifter. Förslaget innebär sammanfattningsvis från företag inom samma intressegemenskap att om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt samtidigt som utgångspunkten är att från ett företag som ingår i intressegemenskapen affärsmässigt bedriven verksamhet inte ska eller i ett företag som efter förvärvet ingår i drabbas så långt det är möjligt. Uttrycket intressegemenskapen ska företaget visa att både ”affärsmässigt motiverade” i ventilen infördes förvärvet och det skuldförhållande som ligger till för att tillgodose båda dessa målsättningar. För grund för ränteutgifterna är huvudsakligen att affärsmässigt bedriven verksamhet inte affärsmässigt motiverade för att avdrag ska få onödigt ska försvåras anser regeringen att det är göras. För att tydliggöra att bedömningen ska nödvändigt att även i fortsättningen undanta göras ur både gäldenärens och borgenärens skuldförhållanden som är huvudsakligen

PROP. 2012/13:1

affärsmässigt motiverade. Det är inte möjligt att i används till. Nedan redogörs närmare för hur lagstiftningsärendet redogöra för i vilka ventilen är avsedd att tillämpas. Det bör dock situationer avdrag får göras eller inte eftersom en observeras att de situationer som nämns nedan bedömning ska göras utifrån de specifika endast utgör exempel och inte är någon omständigheterna i det aktuella skuldför- uttömmande uppräkning av vilka omständighållandet. I takt med att rättspraxis utvecklas heter som bör beaktas. kommer förutsebarheten i reglerna dessutom att Enligt regeringens uppfattning bör det t.ex. öka. Av bakgrunden framgår att det redan finns beaktas om intressegemenskapen bedriver reell viss praxis när det gäller ventilen, som kan ge ekonomisk verksamhet i det land där mottagaren vägledning när det gäller det nu lämnade av räntebetalningen är etablerad samt om förslaget, även om denna praxis bara gäller ränteutgifterna inte är anmärkningsvärt stora ränteavdrag vid internt finansierade förvärv av jämfört med vad som betalats i samband med lån delägarrätter från ett företag inom till företag i andra länder med högre beskattning. intressegemenskapen. Som angetts ovan finns Dessa omständigheter kan tala för att förutsättdet enligt regeringens uppfattning skäl för en ningarna i ventilen är uppfyllda. fortsatt restriktiv tolkning av ventilen särskilt Omständigheter som kan tala emot att när det gäller de fall av skatteplanering som har ventilen är tillämplig är om mottagaren varken identifierats avseende förvärv av delägarrätter. beskattas för ränta eller utdelning eller om Detsamma gäller de möjligheter till beskattningen kan neutraliseras av att mottagen kringgåenden som tas upp i avsnittet om ränta vidareutdelas med avdragsrätt. Ett annat behovet av att motverka skatteplanering med exempel är att olika former av hybridinstrument ränteavdrag, exempelvis genom att använda lånet eller hybridföretag har använts på ett sätt som till att lämna ett tillskott till ett företag som leder till en förmånlig skattesituation. Med sedan förvärvar andelar eller genom att en hybridinstrument avses t.ex. instrument vars inkråmsöverlåtelse görs. Eftersom det föreslås avkastning i ett land betraktas som avkastning på att ränteavdragsbegränsningsreglerna ska gälla eget kapital (utdelning) medan det i det andra ränteutgifter avseende alla lån inom en landet betraktas som avkastning på främmande intressegemenskap kommer det dock att finnas kapital (lån). Vidare avses med hybridföretag ett situationer där det finns anledning att tillämpa företag som i ett land betraktas som ett ventilen mindre restriktivt. skattesubjekt medan det i det andra landet är När det gäller frågan om skattemässiga över- företagets delägare som beskattas. Även den väganden ska beaktas konstaterade regeringen i valda strukturen och kapitalets ursprung bör förarbetena till de befintliga reglerna (prop. beaktas. 2008/09:65 s. 87 f.) att uttrycket ”affärsmässigt” Ett exempel som lyfts fram i promemorian på ska ses i ljuset av det sammanhang som det vad som normalt sett anses vara huvudsakligen används i, dvs. för att motverka skattedrivna affärsmässigt motiverat är kortfristiga skulder. transaktioner. Vidare anförde regeringen att det Av promemorian framgår att det gäller under därför ligger i sakens natur att skatteeffekter inte förutsättning att det inte handlar om ett ska beaktas när man bedömer om en åtgärd är förfarande där skulden ersätts löpande med nya huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Mot- kortfristiga skulder. Med kortfristig avses i detta svarande resonemang bör enligt regeringen gälla sammanhang sådana skulder som har en löptid även för övriga interna lån när reglerna utvidgas. på högst ett par månader. När det gäller avdrag Skattemässiga hänsyn bör därmed inte kunna för ränta som ett företag i Sverige betalar ut från beaktas vid bedömningen av om ett en cash-pool (avseende en deposition i cashskuldförhållande är affärsmässigt motiverat. Som poolen) bör skuldförhållandet normalt anses regeringen påtalade i nämnda förarbeten kan som huvudsakligen affärsmässigt motiverat. dock ventilen vara tillämplig även om de aktuella Även lån till löpande verksamhet bör enligt förhållandena innebär vissa fördelaktiga skatte- bedömningen i promemorian anses som effekter vid sidan av de affärsmässiga motiven huvudsakligen affärsmässigt motiverat, under eftersom transaktionerna endast behöver vara förutsättning att det inte rör sig om ett ”huvudsakligen” affärsmässigt motiverade. Detta systematiskt uppbyggande av en stor skuld. resonemang är även tillämpligt när det gäller NSD till vilket yttrande Stockholms Handelsinterna lån generellt sett, dvs. oavsett vad lånet kammare, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen

PROP. 2012/13:1

Svenskt Näringsliv, Svensk Försäkring och se till det bakomliggande syftet. Om det rör sig Svenska Bankföreningen har anslutit sig, om ett kortfristigt behov av likviditet eller ett ifrågasätter hur reglerna ska tillämpas på skuld- kortfristigt tillskjutande av likviditet bör det vara förhållanden inom cash-pools och anför bl.a. fråga om normal cash-pool-verksamhet. Om följande. Upplåning inom svenska koncerner syftet med att använda medel från cash-poolen i sker i normala fall via s.k. cash-pooler. Det stället är att t.ex. göra en större investering är det upprättas således inga lånekontrakt mellan normalt sett inte fråga om ett kortfristigt lån. parterna för enskilda lån utan skulden utgörs i Andra viktiga aspekter vid bedömningen av om stället av en balans som förändras från dag till det är fråga om normal cash-pool-verksamhet är dag. Någon återbetalning av ”lånet” (som inte är att det ska röra sig om kortfristiga ett identifierbart lån utan endast ett utökat likviditetsbehov och en balans som ständigt skuldsaldo) sker alltså inte. I stället förnyas fluktuerar, vilket även NSD lyfter fram. Även balansen från dag till dag och skuldförhållandet om ett företag t.ex. skulle vara ”nettomottagare” ges därigenom en långfristig karaktär. ”Normal” i cash-poolen så innebär det inte att skuldförcash-pool-verksamhet är därmed inte särskilt hållandet blir långfristigt till sin natur, om det kortfristig till sin natur eftersom skuldför- inte rör sig om samma belopp över en längre hållandet tenderar att ligga kvar år efter år med period. Vad gäller en koncerns internbanksverkvarierande belopp. samhet kan det konstateras att det även kan När det gäller frågan om hur man ska se på finnas affärsmässiga skäl för att viss långsiktig s.k. cash-pool-verksamhet och kortfristiga upp- respektive utlåning t.ex. sker via skulder delar regeringen den bedömning som moderbolaget. Det är regeringens avsikt att görs i promemorian, men vill göra följande affärsmässigt bedriven verksamhet inte ska förtydliganden. Till att börja med kan det drabbas så långt det är möjligt. En effektiv konstateras att likviditetshanteringen i en likviditetshantering inom en koncern är exempel företagsgrupp kan organiseras på många olika på ett affärsmässigt skäl för skuldförhållandet. sätt. Samordningen av finansfunktionerna Det ska dock vägas mot övriga omständigheter genom s.k. treasuryverksamhet, internbanker som legat till grund för skuldförhållandet. Flera och s.k. cash-pool-verksamhet sker utifrån vad remissinstanser har också påpekat att det finns som är lämpligast med hänsyn till de specifika affärsmässiga skäl för en samordning av förutsättningarna i det enskilda fallet. När det likviditetshanteringen. Enligt regeringen innebär gäller avdrag för ränta som ett företag i Sverige detta dock inte att förhållandena är sådana att betalar ut från en cash-pool (avseende en det per automatik går att dra slutsatsen att deposition i cash-poolen) är skuldförhållandet samtliga transaktioner som sker via en normalt sett kortfristigt och ska därför normalt samordnad finansfunktion uppfyller kriterierna sett anses som huvudsakligen affärsmässigt för att avdrag ska få göras enligt ventilen. En motiverat. En cash-pool-verksamhet innebär att prövning måste göras av förutsättningarna i det koncernens likviditet hanteras av ett eller flera enskilda fallet. företag. Det kan exempelvis ske genom att varje Ett antal remissvar har även lämnats från företag i koncernen har ett konto i cash-poolen kommunsektorn. I remissvaren framhålls i dit den dagliga över- eller underlikviditeten huvudsak att förslaget får mycket negativa rapporteras och stäms av. När det gäller de effekter avseende kommunala internbanker, vars skulder som hanteras inom en cash-pool är det verksamhet remissinstanserna anser är helt naturligt att balansen varierar löpande. Att affärsmässig. Remissinstanserna anser att det är balansen varierar medför inte att skulderna inte osäkert om avdrag kan få göras med stöd av ska betraktas som kortfristiga, så länge det ventilen eller inte. Förslagets effekter på handlar om normal cash-pool-verksamhet. Om kommunsektorn behandlas även i konsekvensföretaget som innehar cash-poolen i stället är analysen och i avsnittet om intressegemenskapsmottagare av räntebetalningen och beskatt- definitionen. SKL anför att förslaget kan ningen understiger tio procent får innebära att de kommunala internbankerna omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om måste avvecklas, vilket medför att kostnaderna förhållandena är huvudsakligen affärsmässigt för den externa upplåningen kommer att öka motiverade. Vid bedömningen av vad som är med betydande belopp. Skälet till att normal cash-pool-verksamhet är det centralt att kommunerna har internbanker är enligt SKL för

PROP. 2012/13:1

att få en mer kostnadseffektiv upplåning, tillgång ränteavdrag. Regeringen anser därför att det inte till externa lån och för att underlätta och ha full är lämpligt med någon form av uttryckligt kontroll över risknivån i låneportföljen. Några undantag som innebär att en internbank som skatteskäl finns inte enligt SKL. Skatteeffekterna innehas av en kommun alltid ska anses blir exakt desamma om lånen i stället tas upp huvudsakligen affärsmässigt motiverad vid externt av de bolag som berörs av förslaget. De tillämpning av ventilen. Det är inte heller bolag som i första hand berörs av förslaget är de motiverat att införa några andra specifika regler av kommunerna direkt och indirekt ägda för kommunsektorn. bostadsbolagen och energibolagen. Mellan Regeringen är av uppfattningen att kommuner kommunerna och dessa bolag tillämpas som vill driva sin verksamhet i bolagsform bör armlängdsavstånd vad gäller ränteersättningen. göra det på likartade villkor som annan Södertälje kommun anser att det bör framgå att näringsverksamhet. Avsikten är inte att en kommunala internbanker omfattas av kommun på ett icke affärsmässigt sätt ska kunna undantaget ”affärsmässiga skäl”. Även minska skattekostnaderna i de kommunala Stockholms kommun, Västerås kommun, Skellefteå bolagen på grund av skattefriheten. Annars finns kommun, Umeå kommun, Malmö kommun, det en risk för att privat näringsverksamhet Växjö kommun, Eskilstuna kommun och Örebro missgynnas jämfört med kommunal näringskommun anför att deras internbanksverksamhet verksamhet. Avsikten med förslaget är inte heller är helt affärsmässigt motiverad. De ränteavdrag att stoppa kommunernas möjlighet till en samlad som i dag får göras av kommunernas bolag, och kostnadseffektiv upplåning för bolag inom skulle även kunna göras om bolagen lånade av en intressegemenskapen. Internbanker i extern bank, men till en högre räntekostnad. kommunala bolag omfattas av tioprocents- Enligt Eskilstuna kommun och Västerås regeln. När kommuner själva verkar som kommun skulle den föreslagna ränteavdrags- internbanker medför kommunernas undantag begränsningen snedvrida konkurrensen för de från skattskyldighet att ränteutgifter för lån från kommunägda bolag som verkar på en dessa internbanker inte kommer att omfattas av konkurrensutsatt marknad, då de privata tioprocentsregeln eftersom mottagaren av konkurrenterna även i fortsättningen skulle räntebetalningen (dvs. kommunen) är kunna ha ränteavdragsrätt. Örebro kommun skattebefriad för ränteinkomsten. I dessa fall har anser bl.a. att det bör anges ett särskilt undantag de kommunala bolagen i stället möjlighet att visa för lån inom kommunkoncerner med att förhållandena är huvudsakligen affärsmässigt affärsmässiga villkor. Göteborgs kommun anser motiverade. Vid bedömningen av om dessa att eftersom man genom sin internbank tar upp skuldförhållanden är affärsmässigt motiverade lån på marknaden och vidareutlånar dessa till ska samma kriterier vägas in som redogjorts för bolagen blir effekten att räntorna beskattas vid ovan om kortfristiga skulder, cash-pooler och två tillfällen. Sundsvalls kommun menar att internbanker. Där framgår bl.a. att kortfristiga förslaget medför ett osäkert rättsläge vad gäller skulder normalt sett anses vara huvudsakligen avdragsrätt på räntor i kommunens bolag. affärsmässigt motiverade. Vidare framhålls det Internbankens verksamhet har enligt kommunen att en effektiv likviditetshantering inom ett affärsmässigt och transparent arbetssätt, som koncernen kan vara ett affärsmässigt skäl till granskas internt och externt. Gävle kommun skuldförhållandet som ska vägas mot övriga anför bl.a. att den sammantagna administrativa omständigheterna som legat till grund för hanteringen i koncernen skulle öka betydligt. skuldförhållandet. Motsvarande synsätt ska även Även Svenska Missionskyrkan har berört tillämpas på kommuners likviditetshantering. effekterna för skattebefriade subjekt och anför Motsvarande resonemang förs i Skatteverkets att utrymmet för att tillämpa ventilen förefaller delrapport daterad den 22 augusti 2012, av vilken mycket litet när långivaren är ett trossamfund det framgår att en betydande andel av utlåningen eller en ideell förening med hänsyn till praxis på i kommunsektorn torde avse förmedlade externa området. lån via kommuners internbanker. I sådana fall Kommuner är skattebefriade för sina anser Skatteverket att skattefördelen är ränteinkomster, vilket innebär att en intresse- begränsad. Regeringen anser mot denna gemenskap inom den kommunala sektorn har bakgrund att det varken är lämpligt eller att det möjlighet att minska sin beskattning genom finns någon anledning att införa särskilda regler

PROP. 2012/13:1

för kommunala internbanker. Det finns av Alecta Pensionsförsäkringar och AMF samma anledning inte heller skäl att införa Pensionsförsäkringar AB anser att om särskilda regler för trossamfund eller ideella livförsäkringsföretagen ska omfattas av föreningar. räntebegränsningsreglerna så bör det tydliggöras Av Skatteverkets delrapport framgår även att ventilen är tillämplig vid utlåning av följande. Enligt Skatteverket kan man ställa sig pensionskapital. Enligt regeringens bedömning frågan om lån som lämnas från kommuner, är det inte lämpligt att införa ett uttryckligt annat än för finansiering av interna undantag i ventilen som innebär att andelsförvärv, är att betrakta som skatte- förutsättningarna för att få göra avdrag enligt planering med räntor. Verket menar att effekten ventilen alltid är uppfyllda när livförsäkringsav långivningen är att avdrag för ränta sker hos företag lånar ut pensionsmedel. En bedömning kommunbolaget, som därmed minskar sin måste göras i varje enskilt fall av om skattepliktiga vinst, medan räntan inte beskattas förhållandena är huvudsakligen affärsmässigt alls hos kommunen och att det därmed i sig motiverade. I sammanhanget bör dock ett uppkommer en skattevinst. Skatteverket anser förtydligande göras. Om förutsättningarna för att det emellertid kan vara så att kommunen att tillämpa kompletteringsregeln till uppträder som internbank och endast utgör tioprocentsregeln inte är uppfyllda på grund av mellanhand vid extern upplåning. Enligt att räntan på skulden överstiger den i regeln Skatteverket har många kommunala bolag stort föreskrivna räntan är avsikten inte att detta ska behov av finansiering av investeringar, påverka bedömningen av om avdrag ska få göras exempelvis fastighetsbolag eller energibolag. Om enligt ventilen, dvs. om villkoren för lånet och den externa finansieringen samordnas via förhållandena i övrigt är huvudsakligen kommunens internbank kan en billigare affärsmässigt motiverade eller inte. finansiering erhållas än om varje kommunalt Eftersom externa lån inte omfattas av detta bolag lånat medlen direkt från en bank. Hos lagstiftningsärende innebär det att vanlig kommunen sker i så fall både en inlåning och en bankverksamhet, vars låneverksamhet huvudutlåning där ränteströmmarna i princip sakligen består i att förmedla lån till externa neutraliseras. Det som då inte beskattas är, enligt kunder inte berörs av de förslag som lämnas. För Skatteverket, bara kommunens räntemarginal- bankers interna verksamhet har bedömningen vinst. I rapporten har Skatteverket därutöver gjorts att inga särregler behövs. Banker som har uppgett att det inte har framkommit något som verksamhet enbart i länder där inkomsten som indikerar att räntenivån avseende lån från motsvarar ränteutgiften beskattas med minst tio kommuner och landsting till dotterbolag inte är procent – och ett huvudsakligt skäl för marknadsmässiga. skuldförhållandet inte har varit att uppnå en Regeringen anser att om kommunen har väsentlig skatteförmån – påverkas inte av de finansierat interna lån med externt lånade medel föreslagna reglerna. Vad som sägs om ska den omständigheten att en kommun är helt kortfristiga skulder gäller också för bankverkundantagen från skattskyldighet inte ensamt samhet. Även vad som sägs om normal cashmedföra att skuldförhållandet inte kan anses vara pool-verksamhet och internbanksverksamhet huvudsakligen affärsmässigt motiverat vid gäller för sådana funktioner hos banker. På tillämpningen av ventilen. Även vad som framgår samma sätt som gäller för övriga företag är av Skatteverkets rapport talar för detta synsätt. ventilen tillämplig på ränteutgifter där Det avgörande vid bedömningen enligt ventilen mottagaren inte beskattas med minst tio avseende kommunsektorn bör vara om det finns procent, dvs. avdrag kan få göras för andra omständigheter som innebär att skuld- ränteutgifter om förhållandena är huvudsakligen förhållandet inte kan anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverade. affärsmässigt motiverat. Av Skatteverkets rapport framgår att internt finansierade interna Hade finansiering kunnat ske genom förvärv är ett exempel på en sådan omständighet. kapitaltillskott? Ett annat exempel på en omständighet som kan Av promemorian framgår att en omständighet beaktas vid bedömningen enligt ventilen är att som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om räntenivån som det kommunala bolaget betalar skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat är till kommunen är märkbart hög.

PROP. 2012/13:1

frågan om finansiering, dvs. om tillskott hade omstruktureringar i de allra flesta fall i stället kan kunnat lämnas i stället. ske genom tillskott. Förvaltningsrätten i Uppsala motsätter sig inte I promemorian görs bedömningen att det bör att bestämmelsen införs men efterfrågar framgå uttryckligen av lagtexten att det vid förtydliganden beträffande bestämmelsens bedömningen av om skuldförhållandet är affärstillämpningsområden. Förvaltningsrätten tar mässigt motiverat, i den mening som avses i även upp att värdeöverföring kan ske genom ventilen, särskilt ska beaktas om finansiering utdelning och att skatteupplägg ofta sker genom hade kunnat ske genom ett tillskott från ett transaktioner, ofta i stegvisa förfaranden, genom företag inom intressegemenskapen, i stället för kombination av lån, tillskott och utdelning genom ett lån från ett företag i intresseeftersom sådana former av värdeöverföringar kan gemenskapen. Det föreslås vidare att göras enkelt, gränsöverskridande och som regel bedömningen bör göras på intressegemenutan beskattning. Detta talar för att inte bara skapsnivå, dvs. inte bara utifrån det långivande tillskott utan även utdelning bör anges i och låntagande företaget. Detta betyder att lagtexten. finansieringen även kan komma att beaktas om Göteborgs kommun tar upp att de även måste ett skuldförhållande etableras uppåt i hierarkin förhålla sig till annan lagstiftning, såsom reglerna eller i sidled. Sveriges advokatsamfund för otillåtet statsstöd, förbud mot korssub- konstaterar att tillskott så gott som alltid kan ventionering samt konkurrenslagens ske, om inte i annan form så i form av bestämmelser om otillåten kommunal sälj- nyemission av aktier. Sveriges advokatsamfund verksamhet. Enligt Göteborgs kommun bedriver är av uppfattningen att företag i normala fall kommunens bolag i stor utsträckning föredrar koncerninterna lån framför tillskott, verksamhet på en konkurrensutsatt marknad. bl.a. eftersom de kan ges med iakttagande av Att ge bolagen konkurrensfördelar genom mindre formalia och det finns färre ersättning av lån med ägarkapital ser kommun- begränsningar av möjligheten att betala ränta och styrelsen som en stor risk, inte minst ur ett amortera. Kapitaltillskott ger inlåsningseffekter, konkurrensperspektiv. eftersom en förändring i större utsträckning Mot bakgrund av vad Göteborgs kommun kräver iakttagande av borgenärsskyddsregler och anför bör det förtydligas att förslaget inte bolagsformalia. Svensk Försäkring ifrågasätter innebär att lån rent faktiskt ska ersättas av inte att det kan finnas skuldförhållanden som tillskott. Förslaget innebär endast att framstår som skattemässigt betingade i vissa av möjligheten att lämna tillskott ska beaktas vid de situationer som beskrivs i promemorian, t.ex. prövningen av om ränteavdrag ska få göras eller om långivaren har fått ett tillskott för att kunna inte. Om långivaren har fått ett tillskott för att lämna lånet. Som lagtexten är utformad torde kunna lämna ett lån eller om långivaren emellertid ett skuldförhållande aldrig anses vara tillskjuter sin fordran till ett annat företag i affärsmässigt motiverat om tillskott hade kunnat intressegemenskapen så rör det sig som regel göras. IFF anför att frågan hur finansiering ska inte om ett affärsmässigt motiverat lån. I dessa ske påverkas av flera olika hänsynstaganden, situationer hade det företag som lämnat varav de skattemässiga effekterna endast utgör tillskottet till långivaren lika gärna kunnat lämna en del. Finansiering av utländska dotterbolag via tillskottet till det företag som är i behov av kapitaltillskott leder, enligt IFF, till risk för finansiering (låntagaren). Detsamma gäller om inlåsningseffekter och innebär dessutom en det långivande företaget hade kunnat lämna ett exponering mot valutakursförändringar vars tillskott i stället för ett lån. Denna fråga berördes effekter skiljer sig från vad som är fallet vid också av Högsta förvaltningsdomstolen i finansiering via lån. LRF anför att val av avgöranden den 30 november 2011 och finansieringsform, lån eller tillskott, inte sällan 27 januari 2012. Högsta förvaltningsdomstolen torde bestämmas enbart av skatteskäl mellan gör i de nämnda avgörandena bedömningen att företag i intressegemenskap. Internationella koncerninterna förvärv som finansieras med Handelshögskolan i Jönköping anser att förslaget koncerninterna lån inte innebär någon ökad riskerar att leda till orimliga krav på utredning skuldbelastning för koncernen som helhet, men och dokumentation av de skäl och möjliga kan medföra en lägre skattekostnad för den. alternativa lösningar som ligger till grund för Vidare konstaterar domstolen att sådana bolagens valda finansieringsstruktur, eftersom

PROP. 2012/13:1

bedömningen av potentiella alternativ ska göras tillskott för att kunna lämna ett lån eller om på intressegemenskapsnivå. FAR anför att vid långivaren tillskjuter sin fordran till ett annat valet av finansiering kan de bakomliggande företag inom intressegemenskapen. Som skälen vara komplicerade och innefatta såväl redogjorts för ovan bedöms det som nödvändigt skatterättsliga som andra överväganden. Även att införa den föreslagna regeln. Det finns även om ganska speciella situationer avses är remissinstanser som bekräftar att valet av om lagförslaget generellt utformat och påbjuder att finansiering ska ske genom lån eller tillskott inte man alltid ska överväga om inte tillskott borde sällan bestäms enbart av skatteskäl. Regeringen ha lämnats i stället. FAR anser att det finns en har dock förståelse för att det i vissa situationer, stor risk att Skatteverket regelmässigt kan anföra t.ex. där det finns ett stort antal företag, kan bli att det svenska företaget borde ha mottagit ett komplicerat och administrativt tungt att tillskott, i vart fall i de situationer där det i undersöka om tillskott hade kunnat lämnas intressegemenskapen finns en soliditet och inom intressegemenskapen. Avsikten har inte likviditet som skulle kunna möjliggöra ett heller varit att möjligheten att lämna tillskott. En sådan regel måste, för att uppfylla kapitaltillskott från varje företag inom intresserimliga krav på förutsägbarhet, utformas så att gemenskapen ska beaktas Regeringen anser den så långt som möjligt endast träffar de därför att det finns skäl att justera förslaget i situationer som den är avsedd för. Skeppsbron detta avseende. Skatt påpekar att valet av finansiering i första Lagrådet anser att det är oklart vilken hand beror på kostnaden för kapitalet och inte betydelse som ska tillmätas det förhållandet att möjligheten till ränteavdrag för låntagaren. Även det förelegat en möjlighet att lämna ett tillskott. andra skäl, exempelvis likviditetsskäl eller de Enligt Lagrådet är det ett rimligt aktieägaraktiebolagsrättsliga reglerna kring utdelning, kan intresse att ett företag, som har en möjlighet att enligt Skeppsbron Skatt avgöra finansierings- lämna ett tillskott, lånar ut medel snarare än form. lämnar ett kapitaltillskott till ett företag som ägs I likhet med vad som framhålls i promemorian till t.ex. 49 procent, när den resterande andelen och med hänsyn till de skäl som anförs ovan ägs av annan eller andra med vilken intresseanser regeringen att det vid bedömningen av om gemenskap inte föreligger. Enligt Lagrådets skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat, i mening borde möjligheten att lämna tillskott den mening som avses i ventilen, uttryckligen rimligen tillmätas sådan betydelse endast i de fall bör framgå av lagtexten att det särskilt ska då det föreligger ett koncernförhållande mellan beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske helägda företag. Regeringen anser dock att om genom ett tillskott. Att möjligheten att lämna regeln ska få avsedd effekt och täcka in de tillskott särskilt ska beaktas innebär inte att det situationer som avses måste även andra är den enda omständigheten som ska beaktas vid ägarandelar kunna beaktas vid bedömningen. bedömningen av om skuldförhållandet är affärs- Förutsättningarna för att lösa finansieringsfrågan mässigt motiverat. Även andra omständigheter via tillskott kan dock vara större om låntagaren ska beaktas, som t.ex. möjligheten att i stället är ett, direkt eller indirekt, helägt dotterföretag. lämna utdelning, något som Förvaltningsrätten i De fall som har prövats av Högsta förvaltnings- Uppsala lyfter fram. domstolen och där domstolen har påpekat att Några remissinstanser har anfört att det är ett kapitaltillskott hade kunnat lämnas i stället för problem att bedömningen av om kapitaltillskott finansiering med koncerninterna lån avser hade kunnat lämnas ska göras på intresse- helägda dotterföretag. I dessa fall har det således gemenskapsnivå, dvs. inte bara utifrån det rört sig om en hög grad av inflytande. långivande och låntagande företaget utan att det Regeringen gör därför bedömningen att en även kan komma att beaktas om ett skuld- lämplig avvägning är att det särskilt ska beaktas förhållande etableras uppåt i hierarkin eller i om finansiering i stället hade kunnat ske genom sidled. Syftet med att tydliggöra att ett tillskott från det företag som innehar den finansieringsfrågan särskilt ska beaktas vid aktuella fordran på företaget eller från ett företag bedömningen av om skuldförhållandet är affärs- som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller mässigt motiverat är att särskilt markera att det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det som regel inte handlar om ett affärsmässigt låntagande företaget. motiverat lån om långivaren t.ex. har fått ett

PROP. 2012/13:1

Svensk Försäkring, till vars yttrande Svenska finansiering genom kapitaltillskott och vilka Bankföreningen, Föreningen Svenskt Näringsliv, konsekvenserna skulle bli av detta. Alecta och AMF ansluter sig, anser att Om det vid bedömningen konstateras att ett livförsäkringsbolagens möjligheter till företag i den relevanta kretsen inte har haft tillskottsfinansiering inte bör vara en möjlighet att lämna tillskott måste det även omständighet som ska beaktas vid prövningen av undersökas om något av de övriga företagen haft ventilen. Svensk Försäkring anför att livför- en sådan möjlighet. Den omständigheten att det säkringsföretagens uppdrag är att förvalta ”särskilt” ska beaktas om tillskott kan lämnas pensions- och annat försäkringskapital, vilket innebär att det inte enbart är det som ska beaktas innebär att de till sin natur är mycket vid bedömningen av om avdrag ska få göras för kapitalstarka och inte har behov av – och i vissa ränteutgifter enligt ventilen. Hänsyn ska även tas fall begränsad laglig möjlighet – att ta upp till övriga omständigheter som är relevanta vid externa lån. Vidare anför Alecta och AMF att en bedömningen av om skuldförhållandet är tillskottsfinansiering innebär att avkastnings- affärsmässigt motiverat. Det gäller både sådant beskattat pensionskapital förs över till den som talar för och sådant som talar emot inkomstskattepliktiga miljön och därigenom affärsmässighet. drabbas av en merbeskattning eftersom det Med hänsyn till vad som anförts ovan föreslår tillskjutna kapitalet är fortsatt föremål för regeringen att det vid bedömningen av om avkastningsskatt samtidigt som det blir föremål skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt för inkomstskatt på avkastningen i det motiverat, i den mening som avses i ventilen, mottagande företaget. Livförsäkringsföretagens särskilt ska beaktas om finansiering i stället för uppdrag att förvalta pensionskapitalet innebär att genom ett lån från ett företag i intressegemendet föreligger särskilda omständigheter när det skapen, hade kunnat ske genom ett tillskott från gäller extern finansiering och det bör därför vara det företag som innehar den aktuella fordran på uppenbart att möjligheten till tillskotts- företaget eller från ett företag som, direkt eller finansiering inte ska beaktas vid prövningen. indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har Regeringen anser dock att det inte finns ett väsentligt inflytande i det låntagande anledning att helt undanta livförsäkrings- företaget. Bedömningen ska inte bara göras företagen från bestämmelsen om att det särskilt utifrån det långivande och låntagande företagets ska beaktas om tillskott kan lämnas eller inte. situation. Det ska även beaktas om ett företag Det måste alltid vara omständigheterna i varje som befinner sig högre upp i organisationen än enskilt fall som ska vara avgörande för om det företag som vill göra avdrag för ränteutgifter förutsättningarna för avdrag enligt ventilen är hade kunnat lämna ett tillskott till företaget. uppfyllda eller inte. SVCA framhåller att det inom vissa Avgränsning av ventilen jurisdiktioner inte är civilrättsligt eller skatte- Trots lagändringen 2009 innebär ränterättsligt möjligt att lämna kapitaltillskott. avdragsbegränsningsreglerna att det fortfarande Enligt lagtexten ska det särskilt beaktas om finns stora incitament att av skattemässiga skäl tillskott hade kunnat lämnas. Avsikten är således etablera koncerninterna skuldförhållanden som att en bedömning ska göras i varje enskilt fall av medför att vinster upparbetade i Sverige inte om tillskott kunnat lämnas. Vid bedömningen av beskattas här. I promemorian görs bedömningen om det varit möjligt med sådan finansiering att detta innebär ett allvarligt hot mot anser regeringen att hänsyn bör tas till om det bolagsskattebasen. Regeringen instämmer i finns faktiska juridiska hinder för att lämna denna bedömning. En koncern kan t.ex. tillskott enligt lagstiftningen i det land där strukturera ett låneförhållande inom intresseföretaget hör hemma. Vidare är avsikten att även gemenskapen på ett sådant sätt att räntan betalas andra omständigheter som påverkar om det är till en mottagare i en jurisdiktion med mycket möjligt att lämna tillskott ska beaktas. En sådan låg beskattning eller ingen beskattning alls. Med omständighet kan, som redogjorts för ovan, vara hänsyn till det växande hotet mot den svenska graden av inflytande i det låntagande företaget, bolagsskattebasen som ränteupplägg med interna t.ex. genom ägarandel. Det bör även vägas in i lån utgör, framhålls det i promemorian att det vilken utsträckning affärsmässiga överväganden finns skäl att överväga en begränsning av skulle påverkas negativt av en alternativ ventilen till att endast gälla i de fall där

PROP. 2012/13:1

mottagaren av räntan hör hemma i en stat inom eller i en stat med vilket Sverige har ingått ett Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skatteavtal kan ses som ett sätt att balansera (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått behovet av att skydda skattebasen samtidigt som ett skatteavtal. Detta skulle innebära att räntor en viss grad av förutsebarhet ändå upprätthålls. som exempelvis betalas till lågskatte- Endast ett fåtal av de remissinstanser som har jurisdiktioner inte kommer att omfattas av lämnat synpunkter på förslaget har ifrågasatt en ventilen, även om förhållandena är begränsning av ventilen till att bara gälla om huvudsakligen affärsmässigt motiverade. räntemottagaren hör hemma inom EES eller, I promemorian tas det också upp att det finns under vissa villkor, i en stat med vilken Sverige skäl som talar emot en avgränsning av har ingått skatteavtal. Till dessa hör TCO som tillämpningsområdet för ventilen till att endast ställer sig tveksam till begränsningen. Enligt gälla om räntemottagaren hör hemma inom EES TCO är risken att företagens strategiska eller, under vissa villkor, i en stat med vilken expansionsplaner begränsas utifrån skatte- Sverige har ingått skatteavtal. Ett sådant skäl är mässiga snarare än affärsmässiga strategier. att det kan uppkomma problem med s.k. cash- Vidare anser NSD – till vilket yttrande pool-verksamhet. De problem som nämns kan Stockholms Handelskammare, Fastighetsägarna uppstå när företag i en intressegemenskap är Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk etablerade i en stat utanför avgränsningen för Försäkring och Svenska Bankföreningen har tillämpningen av ventilen. Om ett sådant företag anslutit sig – att förslaget kan komma att leda till skulle deponera ett kortfristigt likvidöverskott i att svenska koncerner de facto diskrimineras i en gemensam cash-pool i Sverige skulle den förhållande till globala företagskoncerner ränta som cash-poolen betalar för depositionen verksamma i Sverige. Akelius Fastigheter AB inte få dras av, även om cash-pool-verksamheten påpekar att hänsyn inte tas till att skatte- och i sig är affärsmässigt bedriven. turistparadis även har en seriös finansverksamhet Vidare görs i promemorian den samlade och att förslaget därför stoppar seriös billig bedömningen att behovet av att skydda inlåning. bolagsskattebasen och att motverka att Några av remissinstanserna har tagit upp obeskattade bolagsvinster förs ut ur landet väger problem med cash-pool-verksamhet som kan tyngre än de problem som skulle kunna uppkomma på grund av avgränsningen. IFF uppkomma med anledning av den föreslagna anför att begränsningarna skulle påverka normal begränsningen av tillämpningsområdet för cash-pool-verksamhet och att det ter sig både ventilen. Därför föreslås det att ventilen endast ytterst komplext och föga värdeskapande att ska gälla om mottagaren av räntan hör hemma försöka hålla reda på och vara beredd på att flera inom EES eller i en stat med vilken Sverige har år i efterhand redovisa hur stor del av ingått ett skatteavtal. Vidare bedöms det som räntebetalningen till ett visst företag som i rimligt att avgränsa regeln till att endast gälla verkligheten tillhörde andra företag i sådana skatteavtal som inte är begränsade till att intressegemenskapen, deras sätt att beskatta omfatta vissa inkomster. Som ytterligare ränta, huruvida dubbelbeskattningsavtal fanns förutsättning föreslås det att företaget i fråga ska eller inte, osv. LRF kan inte helt överblicka omfattas av avtalets regler om begränsning av effekterna av de skärpningar som föreslås men beskattningsrätten och att företaget har hemvist anser att det är synnerligen viktigt att i den andra avtalsslutande staten enligt internbanks- och cash-poolverksamhet som skatteavtalet. Avgränsningarna syftar till att bedrivs av affärsmässiga skäl inte försvåras. Atlas undvika att ventilen är tillämplig på företag som i Copco AB ifrågasätter att vissa länder enligt samband med skatteavtalsförhandlingar har förslaget ska uteslutas från ventilens bedömts vara föremål för en så förmånlig tillämpningsområde. En multinationell koncern skattemässig behandling i den stat där de har som Atlas Copco har dotterföretag i mer än hemvist att de inte ska vara berättigade till 70 länder och eftersom Sverige saknar avtalsförmåner eller som enligt skatteavtal har dubbelbeskattningsavtal med vissa av dessa hemvist i annan stat. länder, kommer någon form av särlösning för Internationella Handelshögskolan i Jönköping koncernens likviditetshantering att behöva anser att förslaget om att regelns omfattning ska införas för dessa. begränsas till att enbart gälla företag inom EES

PROP. 2012/13:1

Regeringen har förståelse för att den före- förvärvet ska vara affärsmässigt). Ingen av slagna begränsningen av tillämpningsområdet för remissinstanserna har haft några synpunkter på ventilen bl.a. kan skapa behov av särlösningar förslaget i denna del. Regeringen delar avseende likviditetshanteringen och viss ökad bedömningen i promemorian och föreslår att en administrativ börda. Regeringen instämmer dock sådan regel införs. Det ska således inte vara i de bedömningar som gjordes i promemorian att möjligt att omvandla ett förvärvslån till ett behovet av att skydda bolagsskattebasen och att vanligt internt lån, med hjälp av ett tillfälligt motverka att obeskattade bolagsvinster förs ut externt lån. På samma sätt som i rent interna ur landet väger tyngre än de problem som skulle situationer innebär regeln således att företaget kunna uppkomma med hänsyn till ska visa att även förvärvet är huvudsakligen begränsningen. Regeringen föreslår därför att affärsmässigt motiverat för att avdrag ska få ventilen begränsas på angivet sätt. Detta innebär göras om skulden avser ett förvärv av en att ventilen begränsas till att bara gälla om det delägarrätt från ett företag som ingår i intresseföretag som har rätt till inkomsten som gemenskapen eller i ett företag som efter motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat förvärvet ingår i intressegemenskapen. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Vad som sägs om hur ventilen är tänkt att eller i en stat med vilken Sverige har ingått tillämpas avseende finansiering genom tillskott skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta och om avgränsning av ventilen o.s.v. gäller även vissa inkomster, om företaget omfattas av interna lån som ersätter tillfälliga externa lån. avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat Lagförslag enligt avtalet. De föreslagna ändringarna tas in i den nya 24 kap. 10 e § IL, se avsnitt 3.4. Interna lån som ersätter tillfälliga externa lån De nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna gäller även ränteutgifter avseende vissa externa 6.17.14 Back-to-back-lån skulder. Det finns bl.a. en regel för s.k. tillfälliga lån i 24 kap. 10 b § andra stycket IL som gäller i Regeringens förslag: Bestämmelserna som rör de fall en skuld till ett företag i intressevissa externa skuldförhållanden (s.k. back-togemenskap har ersatt ett tillfälligt externt lån (i avsnittet nedan behandlas s.k. back-to-back-lån). back-lån) utvidgas till att även omfatta förvärv av delägarrätter i ett företag som efter förvärvet Enligt reglerna begränsas avdragsrätten om den tillfälliga skulden avser ett förvärv av en ingår i intressegemenskapen, vilket bl.a. innebär att även externa förvärv av delägarrätter delägarrätt från ett företag inom en omfattas. Den kompletterande regeln till den s.k. intressegemenskap precis som enligt den nu tioprocentsregeln som införs för företag som gällande huvudregeln i 24 kap. 10 b § första stycket IL. Orsaken till att dessa regler har beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt ska även tillämpas på införts är att reglerna om avdragsbegränsningar annars skulle kunna kringgås genom att ett back-to-back-lån. Även back-to-back-lån omfattas av det undantag som införs från tillfälligt lån först tas från en extern långivare i tioprocentsregeln och som även ska tillämpas för samband med ett förvärv av en delägarrätt från den kompletterande regeln som införs för ett företag i intressegemenskapen och därefter ersätts lånet av ett internt lån. företag som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt. Med hänsyn till att reglerna nu föreslås utvidgas till att gälla alla interna lån kommer nya Undantaget innebär att ränteutgiften inte får dras av om det huvudsakliga skälet till att interna lån som ersätter tillfälliga lån vid förvärv skuldförhållandet har uppkommit är att av delägarrätter att omfattas av regelverket utan intressegemenskapen ska få en väsentlig att detta regleras särskilt. I promemorian görs dock bedömningen att det är nödvändigt med en skatteförmån. Det föreslås även att tillämpningsområdet för regel som innebär att det lån som har ersatt ett tillfälligt externt lån ska omfattas av den s.k. ventilen, som gäller om både förvärvet och det skuldförhållande som ligger till grund bestämmelsen i ventilen beträffande lån avseende förvärv av delägarrätter (dvs. villkoret att även för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade, begränsas. Ventilen föreslås

PROP. 2012/13:1

bara gälla om det företag som innehar fordran ventilen för affärsmässigt motiverade hör hemma i en stat inom Europeiska förhållanden behandlas reglerna om tillfälliga ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat lån). Enligt reglerna begränsas avdragsrätten om med vilken Sverige har ingått skatteavtal som skulden avser förvärv av delägarrätter från ett inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, företag som ingår i intressegemenskapen, vilket om företaget omfattas av avtalets regler om också gäller enligt den nu gällande huvudregeln i begränsning av beskattningsrätten och har hem- 24 kap. 10 b § IL. Avdragsrätten för ränteutgifter vist i denna stat enligt avtalet. på dessa externa lån är enligt befintliga regler begränsade på motsvarande sätt som ränteutgifter på interna lån. Promemorians förslag: Överensstämmer Syftet med den regel som finns i dag är att delvis med regeringens. I promemorian föreslås undvika kringgåenden genom att en extern lånatt den s.k. tioprocentsregeln kompletteras med givare används som mellanhand vid ett förvärv. en generell omvänd ventil. Vidare föreslås att för Detta kan ske genom att ett företag i det fall den omvända ventilen är tillämplig ska ett intressegemenskapen (t.ex. i en lågskattebeslut om omprövning kunna fattas inom den jurisdiktion) lånar ut pengar till den externa tidsperiod som gäller för efterbeskattning. långivaren och därigenom får en fordran. Denna Promemorian innehåller inte heller något lånar i sin tur ut pengarna till ett företag i förslag om komplement till tioprocentsregeln intressegemenskapen. för företag som beskattas schablonmässigt med Eftersom ränteavdragsbegränsningsreglerna avkastningsskatt eller på ett likartat sätt. nu föreslås utvidgas till alla interna lån Remissinstanserna: Skatteverket påpekar att uppkommer frågan om även andra externa backdet för att undvika kringgåenden är nödvändigt to-back-lån än lån vid interna förvärv av delatt back-to-back-regleringen har samma omfång ägarrätter bör omfattas av back-to-backsom regleringen i övrigt. Förvaltningsrätten i bestämmelserna. Av promemorian framgår det Uppsala anser att regeln bör utvidgas för att att en avvägning i detta avseende måste göras täcka s.k. överkapitaliseringsfall. mot svårigheterna som finns med att följa lån Övriga remissinstanser har inte lämnat några och bedöma om det föreligger ett samband särskilda synpunkter på förslaget om s.k. back- mellan ett externt lån och en fordran inom to-back-lån, men de synpunkter som har lämnats intressegemenskapen, vilket även Lagrådet avseende tioprocentsregeln och den s.k. ventilen påpekade i samband med att de befintliga kan antas omfatta även motsvarande förslag reglerna infördes (se prop. 2008/09:65 s. 52). Att avseende back-to-back-lån. Se vidare avsnitten beakta är också att det i dessa fall alltid är en om en kompletterande regel till den s.k. extern part involverad. Med hänsyn till detta tioprocentsregeln, den s.k. tioprocentsregeln och bedömdes det i promemorian sammantaget inte ventilen för affärsmässigt motiverade som nödvändigt att inkludera alla interna lån i förhållanden för remissinstansernas synpunkter denna bestämmelse. avseende dessa frågor. Skatteverket anser att det är nödvändigt att back-to-back-regleringen har samma omfång som regelverket i övrigt, i likhet med vad som Skälen för regeringens förslag gäller enligt dagens regler, för att det inte ska bli för lätt att kringgå reglerna. Med hänsyn till att En utvidgning av regelns tillämpningsområde förslaget i övrigt omfattar alla lån inom en De nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna intressegemenskap innebär det att back-to-backgäller även ränteutgifter avseende vissa externa regleringen bör utvidgas till att gälla alla back-toskulder. Regleringen för s.k. back-to-back-lån back-situationer där fordran har samband med finns i 24 kap. 10 c § inkomstskattelagen en skuld som ett annat koncernföretag har till (1999:1229), förkortad IL, och gäller om den externa parten, inte bara till skulder som skulden till den externa långivaren kan anses ha avser förvärv av delägarrätter. Ett generellt samband med en fordran som ett företag i omfång som är i överensstämmelse med intressegemenskapen har på den externa regelverkets omfång i övrigt innebär enligt långivaren eller något företag i intresse- Skatteverket visserligen att intressegemenskapen gemenskap med denne (i avsnittet ovan om måste analysera fler fordringar som ett koncern-

PROP. 2012/13:1

företag kan ha på en extern part och se om dessa Företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt fordringar har samband med en skuld som ett Ovan föreslås att det införs en kompletterande annat koncernföretag har till denna externa part. bestämmelse till den s.k. tioprocentsregeln för Enligt Skatteverket ska dock den belastning bl.a. livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser. detta innebär för intressegemenskapen inte Enligt bestämmelsen ska ränteutgifterna kunna överdrivas. Argumentet att det i dessa fall alltid dras av om den som faktiskt har rätt till är en extern part involverad är enligt verket inte inkomsten som motsvarar ränteutgiften är hållbart eftersom den externa parten har mycket skattskyldig till avkastningsskatt och om den att vinna på att agera som mellanhand. Enligt ränta som under ett beskattningsår har belöpt på Skatteverket kan alla de skäl som framförs i skulden inte överstiger 250 procent av den promemorian för att göra regleringen i övrigt genomsnittliga statslåneräntan under kalendergenerell också anföras för att göra back-to-back- året närmast före beskattningsåret. regleringen generell, såsom svårigheten att Bestämmelsen är även tillämplig på utländska ”öronmärka” pengar, förhindra kringgåenden, företag som i hemviststaten beskattas på ett m.m. Förvaltningsrätten i Uppsala föreslår att likartat sätt under förutsättning att den skatt back-to-back-reglerna även ska omfatta externa som företaget ska betala tas ut på en nivå som lån som används för att överkapitalisera företag motsvarar avkastningsskatten. Regeringen anser inom intressegemenskapen, s.k. över- att det är ändamålsenligt att denna kapitaliseringsfall. kompletterande bestämmelse även blir tillämplig När det gäller frågan om att även utvidga på back-to-back-lån. back-to-back-bestämmelserna till alla back-to- I tidigare avsnitt behandlas remissinstansernas back-situationer där fordran har samband med synpunkter i denna del. Där finns även en en skuld som ett annat koncernföretag har till närmare redogörelse för regleringen. Vad som den externa parten gör regeringen följande där anges ska även gälla vid tillämpningen av bedömning. Även med beaktande av vad motsvarande reglering som föreslås för back-to- Skatteverket har anfört om risken för kring- back-lån. gåenden anser regeringen – i likhet med den bedömning som gjordes i promemorian – att en Undantaget vid väsentlig skatteförmån avvägning måste göras mellan behovet av en Enligt den befintliga lagstiftningen omfattas sådan utvidgning och svårigheterna som finns även s.k. back-to-back-lån av tioprocentsregeln med att följa lån och bedöma om det föreligger och av en omvänd ventil motsvarande den som ett samband mellan ett externt lån och en gäller för företag som har möjlighet att göra fordran inom intressegemenskapen. Det bör avdrag för lämnad utdelning (24 kap. 10 e § också beaktas att det i dessa fall alltid är en första stycket 1 och andra stycket IL). extern part involverad. Dessutom måste det Regeringen anser att det för att undvika kringvägas in att Företagsskattekommittén har i gåenden är ändamålsenligt att det även för backuppdrag att göra en bredare översyn av reglerna to-back-lån införs ett undantag från om ränteavdrag och särskilt se över frågan om de tioprocentsregeln och den kompletterande befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna bör regeln för bl.a. företag som är skattskyldiga till omfatta externa lån i större omfattning. Att låta avkastningsskatt som motsvarar det undantag s.k. överkapitaliseringsfall omfattas av back-to- som föreslås i avsnittet om den s.k. tioprocentsback-bestämmelserna, som föreslås av Förvalt- regeln. Detta innebär att tioprocentsregeln eller ningsrätten i Uppsala, bedömer regeringen inte den kompletterande regeln inte ska tillämpas om heller som lämpligt av samma skäl. Mot denna det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet bakgrund gör regeringen bedömningen att har uppkommit är att intressegemenskapen ska bestämmelsen bara ska utvidgas på det sätt som få en väsentlig skatteförmån. Undantaget föreslogs i promemorian. Regeringen föreslår ersätter den befintliga omvända ventilen. därför att den befintliga regeln utvidgas till att I avsnittet om den s.k. tioprocentsregeln också omfatta förvärv av delägarrätter i ett behandlas remissinstansernas synpunkter i denna företag som efter förvärvet ingår i intresse- del. Vidare tas olika omständigheter upp som gemenskapen. bör beaktas vid tillämpningen av det föreslagna undantaget. Vad som där anges ska även gälla vid tillämpningen av det undantag från tioprocents-

PROP. 2012/13:1

regeln och den kompletterande regeln för bl.a. 6.17.15 Vissa EU-rättsliga aspekter företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt som föreslås för back-to-back-lån. 6.17.15.1 Ränte- och royaltydirektivet

Ventilen EU-domstolen har i en dom den 21 juli 2011 Enligt de nu gällande ränteavdragsbegränsnings- (mål C-397/09, Scheuten Solar Technology) reglerna gäller en ventil även för back-to-back- prövat hur tyska regler om företagsskatt, som lån (24 kap. 10 e § första stycket 2 IL). Vid innebär att låneräntor som ett bolag i en bedömningen av om förhållandena är huvud- medlemsstat betalar till ett närstående bolag i en sakligen affärsmässigt motiverade ska samma annan medlemsstat tas med i underlaget för principer som anges avseende ventilen tillämpas. beräkning av företagsskatt hos det förstnämnda Dock är förhållandena något annorlunda bolaget, förhåller sig till artikel 1.1 i rådets eftersom det rör sig om ett externt låneför- direktiv 2003/49/EG om ett gemensamt hållande. I likhet med vad som föreslås beskattningssystem för räntor och royalties som beträffande ventilen i 24 kap. 10 e § IL föreslås betalas mellan närstående företag i olika att uttrycket ”skuld” ändras till ”skuld- medlemsländer (ränte- och royaltydirektivet). förhållande” för att tydliggöra att bedömningen Av artikel 1.1 i ränte- och royaltydirektivet följer ska göras ur både gäldenärens och borgenärens att ränte- och royaltybetalningar ska undantas perspektiv samt för att det ska vara tydligt att från varje form av skatt som påförs sådana alla relevanta omständigheter som har samband betalningar i källstaten, oavsett om den tas ut vid med skuldförhållandet ska beaktas. Således kan källan eller genom taxering, under förutsättning även sådana omständigheter som har samband att den som har rätt till räntan eller royaltyn är med den externa fordran beaktas. ett bolag i en annan medlemsstat, eller ett fast Som framgår av avsnittet om ventilen för driftställe som är beläget i en annan medlemsstat huvudsakligen affärsmässigt motiverade och tillhör ett bolag i en medlemsstat. förhållanden föreslås en begränsning av ventilen EU-domstolen konstaterade att syftet med till att endast gälla i de fall där mottagaren av artikeln är att säkerställa att den som har rätt till räntan hör hemma i en stat inom Europeiska ränta som uppkommit i en annan medlemsstat ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en än den där vederbörande har sitt hemvist stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal undantas från skattskyldighet i den medlemsstat som inte är begränsat till att omfatta vissa som är källstat för räntan (punkt 26). Avsikten inkomster, om företaget omfattas av avtalets är således att undvika juridisk dubbelbeskattning regler om begränsning av beskattningsrätten och av gränsöverskridande räntebetalningar genom har hemvist i denna stat enligt avtalet. Detta ett förbud mot beskattning i källstaten och innebär att räntor som exempelvis betalas till bestämmelsen avser endast borgenärens skattelågskattejurisdiktioner inte kommer att omfattas mässiga situation (punkt 28). Domstolen av ventilen. Regeringen anser att denna konstaterade därefter att den tyska begränsning även bör gälla avseende back-to- bestämmelsen inte medför att den som har rätt back-lån vid tillämpning av ventilen. I avsnittet till räntorna beskattas för dem utan lagstiftom ventilen för affärsmässigt motiverade ningen avser endast att fastställa beskattningsförhållanden behandlas denna avgränsning underlaget för gäldenären (punkt 30). närmare samt remissinstansernas synpunkter i Domstolen fann sammanfattningsvis att artikel denna del. Vad som där anges ska även gälla vid 1.1 ränte- och royaltydirektivet inte utgör hinder tillämpningen av motsvarande avgränsning som för en bestämmelse som innebär att ränteföreslås för back-to-back-lån. betalningar tas med i låntagarens beskattningsunderlag. Lagförslag I några av de tidigare nämnda avgörandena De föreslagna ändringarna avseende back-to- från Högsta förvaltningsdomstolen den back-lån medför ändringar i 24 kap. 10 c § och 30 november 2011 120 konstaterade domstolen, tas in i den nya 24 kap. 10 f § IL, se avsnitt 3.4.

120 HDF 2011 ref. 90 II, III, IV och V.

PROP. 2012/13:1

mot bakgrund av EU-domstolens dom i ovan regleras den fria rörligheten för kapital, som i nämnda mål, att en tillämpning av ränteavdrags- princip även gäller i förhållande till länder begränsningsreglerna i 24 kap. inkomstskatte- utanför EU. lagen (1999:1229), förkortad IL, inte strider mot EU-domstolen har slagit fast att transaktioner ränte- och royaltydirektivet. mellan företag i intressegemenskap inte ska Inte heller de nu föreslagna förändringarna av prövas med ledning av reglerna om fri rörlighet reglerna i 24 kap. IL bedöms strida mot ränte- för kapital utan uteslutande enligt reglerna om och royaltydirektivet. etableringsfrihet. Reglerna om etableringsfrihet gäller inte i förhållande till tredje land. Av EUdomstolens praxis framgår att det föreligger ett 6.17.15.1.1 Fördraget om Europeiska unionens hinder för den fria rörligheten när skilda regler funktionssätt tillämpas i jämförbara situationer eller när samma regel tillämpas i olika situationer. Kammarrätten i Göteborg anser att det behövs De föreslagna bestämmelserna om avdragsytterligare analys om förslaget är förenligt med begränsningar tar, liksom de regler som infördes EU-rätten. Näringslivets Skattedelegation (NSD), 2009, sikte på räntebetalningar i de fall då till vilket yttrande Stockholms Handelskammare, gäldenären och borgenären är i intresse- Fastighetsägarna, Föreningen Svenskt Näringsliv, gemenskap med varandra och ska därför Svensk Försäkring och Bankföreningen har bedömas enligt fördragets regler om fri anslutit sig anför att praxis från EU-domstolen etablering. Syftet med de s.k. back-to-backsamt förhandsbesked från Skatterättsnämnden reglerna är uteslutande att undvika kringgåenden och avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen vid förvärv genom att en extern långivare får anses ge stöd för att det råder en osäkerhet i används som mellanhand mellan två företag som hur de svenska reglerna, såväl i sin nuvarande är i intressegemenskap. De är således endast utformning som med den utformning de skulle tillämpliga när två företag är i intressegemenskap ges om promemorians förslag skulle med varandra. Även i dessa fall är det fråga om genomföras, förhåller sig till EU-rätten. en bedömning enligt fördragets regler om fri Skeppsbron Skatt anför att det är långt ifrån etablering. Någon analys av hur ränteavdragssjälvklart att de föreslagna reglerna är i begränsningsreglerna förhåller sig till reglerna överensstämmelse med EU-rätten. om fria kapitalrörelser i förhållande till tredje Inom Europeiska unionen (EU) omfattas land är därför inte aktuell. frågor om direkta skatter av medlemsstaternas Regeringen gjorde i samband med införandet kompetens. Enligt EU-domstolens rättspraxis är av 2009 års regler bedömningen att de föreslagna medlemsstaterna dock skyldiga att iaktta EU- reglerna inte kom i konflikt med fördragets rätten vid utövandet av sin kompetens. regler om fri etablering (prop. 2008/09:65 Etableringsfriheten enligt artikel 49 fördraget s. 70 f.). Detta bl.a. då det inte var fråga om att om Europeiska unionens funktionssätt, EUF- tillämpa skilda regler i jämförbara situationer fördraget (f.d. artikel 43 EG-fördraget) ger alla eller att tillämpa samma regel i olika situationer. gemenskapsmedborgare rätt att starta och utöva I några av de av Högsta förvaltningsverksamhet som egenföretagare. Vidare innebär domstolen den 30 november 2011 avgjorda etableringsfriheten en rätt att bilda och driva målen (HFD 2011 ref. 90 II-V) behandlades företag på samma villkor som gäller för också frågan om 2009 års reglers förenlighet med medborgare i etableringsstaten enligt den där EU-rätten. Högsta förvaltningsdomstolen fann i gällande lagstiftningen. I enlighet med artikel 54 detta avseende att reglerna inte stred mot EUF-fördraget (f.d. artikel 48 EG-fördraget) etableringsfriheten och att reglerna var förenliga inbegriper detta en rätt för bolag, som har bildats med EU-rätten. Domstolen angav bl.a. att det i överensstämmelse med en medlemsstats inslag i bestämmelserna som skulle kunna lagstiftning och som har sitt säte, sitt ifrågasättas avseende etableringsfriheten var huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet tioprocentsregeln, men fann att så inte var fallet. inom gemenskapen, att utöva sin verksamhet i Som skäl för sin bedömning angav domstolen den berörda medlemsstaten genom ett dotter- bl.a. följande. Liknande regler prövades av EUbolag, en filial eller en agentur. I artikel 63 i domstolen i mål C-324/00, Lankhorst-Hohorst. EUF-fördraget (f.d. artikel 56 EG-fördraget) Målet gällde tyska regler som innebar att räntor i

PROP. 2012/13:1

vissa fall skulle anses utgöra förtäckt utdelning. sådan följd av olikheter i medlemsstaternas Reglerna var tillämpliga bara på räntor på kapital lagstiftning. som tillskjutits av en ägare som inte hade rätt till Även den nu föreslagna utvidgningen av s.k. skattekredit i Tyskland. EU-domstolen reglerna om begränsningar i avdragsrätten för konstaterade att moderbolag som har sitt säte i ränta till alla interna lån innebär att reglerna är Tyskland i de allra flesta fall hade rätt till desamma oavsett om det företag som har lämnat skattekredit, medan utländska moderbolag i ett lån har hemvist i Sverige eller i en annan allmänhet inte hade det. De tyska juridiska medlemsstat. Vidare gäller samma regler oavsett personerna som var befriade från bolagsskatt, om det företag som vill göra avdrag för en och som därmed inte hade rätt till skattekredit, räntekostnad är begränsat eller obegränsat var i huvudsak offentligrättsliga juridiska skattskyldigt i Sverige. personer och juridiska personer som utövade Vid utformandet av förslaget har avsikten ekonomisk verksamhet i en särskild bransch eller varit att normal affärsverksamhet inte ska som hade uppgifter av allmänintresse. De ansågs försvåras, så långt det är möjligt med hänsyn till inte jämförbara med bolag som utövade behovet av att skydda bolagsskattebasen. När ekonomisk verksamhet i vinstsyfte. Reglerna det gäller möjligheten att visa en viss lägsta ansågs därmed oförenliga med etablerings- beskattning är förutsättningarna desamma friheten. oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade utländskt subjekt. Inte heller görs någon skillnad att den svenska tioprocentsregeln, till skillnad mellan svenska och utländska företag när det från vad de tyska reglerna i praktiken gjorde, inte gäller kravet på affärsmässiga skäl. Även den uppställer något krav på att beskattningen av föreslagna begränsningen i ventilen som innebär räntorna ska ske i Sverige utan genom regeln att den bara är tillämplig om räntemottagaren undantas även räntor som beskattas i den hör hemma inom Europeiska ekonomiska utländska mottagarens hemland. Resonemanget i samarbetsområdet eller, under vissa villkor, i en EU-domstolens mål ansågs därför inte direkt stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal har överförbart på de svenska reglerna. utformats så att den är förenlig med EU-rätten. Högsta förvaltningsdomstolen redogjorde Även vad gäller det undantag som föreslås även för att EU-domstolen i ett mål om de från tioprocentsregeln som behandlas ovan är finska koncernbidragsreglerna uttalat att en reglerna desamma oavsett om det är fråga om ett medlemsstat kan villkora rätten till avdrag för svenskt eller utländskt företag. Detsamma gäller koncernbidrag genom att uppställa krav det komplement till tioprocentsregeln som beträffande hur koncernbidraget ska behandlas i föreslås för företag som beskattas schablonden stat där mottagaren hör hemma (EU- mässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat domstolens dom i mål C-231/05 p. 37, Oy AA). sätt. De föreslagna ändringarna bedöms inte Även om uttalandet tog sikte på koncern- strida mot fördraget om Europeiska unionens bidragsreglerna, vilka syftar till att åstadkomma funktionssätt. resultatutjämning, ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det får anses ha viss relevans när det gäller andra avdragsbestämmelser. Högsta 6.17.16 Ikraftträdande förvaltningsdomstolen angav vidare att EUdomstolen också har slagit fast att negativa Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft skattemässiga konsekvenser som är en följd av olikheter i medlemsstaternas lagstiftning inte den 1 januari 2013 och tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december kommer i konflikt med fördragsbestämmelserna 2012. om fri rörlighet (t.ex. mål C-403/03, Schempp). Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade därefter att det förhållandet att avdragsbegränsningsreglerna är tillämpliga på Promemorians förslag: Överensstämmer räntebetalningar till mottagare i länder där räntor med regeringens. beskattas lägre än med tio procent, men inte på Remissinstanserna: Sveriges allmännyttiga räntebetalningar till mottagare i Sverige som bostadsbolag (SABO) och Kommuninvest betalar full bolagsskatt får anses vara just en ekonomisk förening anför att det bör övervägas

PROP. 2012/13:1

att införa övergångsregler. Xylem Inc. anför att i företag inom bl.a. välfärdssektorn och förslaget har retroaktiv effekt eftersom kommunsektorn. Slutredovisning av uppdraget ränteutgifter avseende skuldförhållanden som ska ske senast den 30 juni 2013. uppkommit före ikraftträdandet omfattas av En sammanfattning av de rapporter som avdragsbegränsningarna. Skatteverket har lämnat med anledning av Skälen för regeringens förslag: De nya uppdragen finns i avsnittet ovan ”Skatteverkets reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 kartläggning”. och tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på I denna proposition föreslås att de befintliga tiden efter den 31 december 2012. Äldre ränteavdragsbegränsningsreglerna ska utvidgas bestämmelser gäller för ränteutgifter som till att gälla ränteavdrag avseende alla lån inom en belöper sig på tiden före den 1 januari 2013. intressegemenskap. I likhet med vad som gällde SABO och Kommuninvest ekonomisk förening när de nuvarande ränteavdragsbegränsningsanför att det bör övervägas att införa reglerna infördes innebär förslaget en avvägning övergångsregler som medger omsättning av lån mellan behovet av att förebygga skatteplanering under något längre tid. Med hänsyn till behovet med lån inom en intressegemenskap samtidigt av att skydda bolagsskattebasen mot den aktuella som reglerna så långt det är möjligt inte bör formen av skatteplanering anser regeringen att förhindra eller onödigt försvåra för företag att det inte är rimligt att införa reglerna succesivt bedriva normal affärsverksamhet. under en övergångsperiod. Regeringen anser att det finns anledning att De nya reglerna föreslås gälla ränteutgifter även fortsättningsvis följa upp lagstiftningen i avseende alla skulder inom en intresse- olika avseenden för att utvärdera om den valda gemenskap, oavsett när skuldförhållandet har lösningen förebygger skatteplanering på avsett uppkommit. Att förslaget även omfattar sätt. Regeringen avser därför att ge Skatteverket i ränteutgifter avseende skuldförhållanden som uppdrag att följa upp ränteavdragsbegränsningsuppkommit före ikraftträdandet innebär inte att reglerna. reglerna ges en retroaktiv verkan. Reglerna omfattar bara de ränteutgifter som uppkommit efter ikraftträdandet. För att reglerna ska kunna 6.17.18 Konsekvensanalys motverka skatteplanering med ränteupplägg på avsett sätt anser regeringen att det är nödvändigt 6.17.18.1 Offentligfinansiella effekter att reglerna även omfattar ränteutgifter avseende skuldförhållanden som uppkommit före De ränteavdragsbegränsningsregler som gäller ikraftträdandet. Dessutom är det av konkurrens- från 2009 omfattar i princip bara interna lån som skäl viktigt att samma regler gäller för nya och finansierar interna förvärv av andelar och inte gamla lån. övriga interna lån eller externa lån. Regeringens förslag begränsar avdragsmöjligheterna för ränteutgifter för interna lån ytterligare. Enligt de 6.17.17 Uppföljning av de föreslagna befintliga reglerna begränsas dessutom i princip reglerna bara avdragsrätten för ränteutgifter om mottagaren av ränteinkomsten beskattas lägre än Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att tio procent, även om skuldförhållandet har under 2009–2011 följa upp 2009-års uppkommit av skatteskäl. De föreslagna ränteavdragsbegränsningsregler. Under 2009 och regelförändringarna begränsar de befintliga 2010 har Skatteverket haft i uppdrag att göra en reglerna även i detta avseende. Begränsningarna bredare kartläggning av förekomsten av ska motverka en urholkning av den svenska ränteavdrag. För 2011 fick Skatteverket i bolagsskattebasen. Att en sådan urholkning uppdrag att följa upp tillämpningen av faktiskt sker framgår av Skatteverkets ränteavdragsbegränsningsreglerna och analysera kartläggning av ränteavdrag i företagssektorn. En om de förebygger skatteplanering med iakttagelse i Skatteverkets analys är att utländska ränteavdrag på avsett sätt. företags investeringar i Sverige finansieras med Regeringen har även gett Skatteverket i interna lån i högre utsträckning än svenska uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera företags investeringar utomlands, vilket förekomsten av skatteplanering med ränteavdrag indikerar att skatteplanering med interna lån

PROP. 2012/13:1

förekommer. Urholkningen understryks också samarbetsområdet eller, under vissa villkor, i en av Skatteverkets delrapport Skatteplanering med stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal. ränteavdrag i företag inom välfärdssektorn samt Det betyder att avdrag inte får göras för delrapporten avseende svenska juridiska ränteutgifter om mottagaren hör hemma i en s.k. personer som i praktiken inte beskattas för lågskattejurisdiktion. De föreslagna ändringarna ränteinkomster. av reglerna bidrar till en förstärkning av statens Utvidgningen av ränteavdragsbegränsnings- finanser utöver den intäktsförstärkning som reglerna till alla interna lån bidrar till att stärka uppkom då 2009 års ränteavdragsbegränsningar den svenska bolagsskattebasen och därmed till trädde i kraft. Detta beror dels på att en förstärkning av de offentliga finanserna. Den begränsningarna nu omfattar fler låneföroffentligfinansiella effekten beräknas utifrån hållanden, och dels på att undantaget till bl.a. Skatteverkets uppgifter om omfattningen av tioprocentsregeln innebär att avdrag inte skatteplanering med ränteavdrag och kommer att få göras för sådana ränteutgifter där information från företagsdatabasen FRIDA och det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet Bolagsverket. har uppkommit har varit att intresse- Begränsningen i avdragsrätten för interna lån gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. förväntas öka skatteintäkterna med 8,8 miljarder kronor år 2013. Beräkningarna bygger på data avseende koncerninterna räntebetalningar. 6.17.18.2 Konsekvenser för företagen Åtgärderna innebär att bolagsskattebasen breddas. Detta skapar ett offentligfinansiellt De föreslagna reglerna begränsar möjligheterna utrymme som ger möjlighet att sänka bolags- att göra ränteavdrag avseende skulder inom en skattesatsen. intressegemenskap. Reglerna avser att förhindra Regeringens förslag innebär en utvidgning av en urholkning av den svenska bolagsskattebasen 2009 års ränteavdragsbegränsningar. Enligt genom att minska möjligheterna att skatteuppskattningar gjorda av Skatteverket i samband planera med ränteavdrag för bl.a. internationella med införandet av 2009 års regler reducerades koncerner. Reglerna kommer att jämna ut det svenska skatteunderlaget med minst spelplanen mellan internationellt verksamma 25 miljarder kronor per år till följd av de upplägg koncerner och andra företag eller koncerner som lagstiftningen avsåg att motverka, motsvarande saknar möjligheter att ta interna lån från 7 miljarder kronor i skattebortfall. Detta var utlandet. Även skatteplanering som kan ske enbart bortfallet i de fall som Skatteverket hade inom Sverige om skattesubjekten inom observerat, men då inga säkra uppgifter fanns intressegemenskapen beskattas enligt skilda gjordes en försiktig bedömning i vilken regler motverkas. underlaget inte justerades upp för att ta hänsyn Utformningen av reglerna innebär att det bara till att det kunde finnas fall av skatteplanering är en begränsad del av alla ränteavdrag avseende som Skatteverket inte hade observerat. interna lån som kommer att omfattas av Skatteplanering med ränteavdrag utgör ett begränsningen. Ränteutgifter som betalas till allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen länder där ränteinkomsten beskattas med mer än som dessutom kommer att öka i omfattning om 10 procent kommer bara att träffas av reglerna inte denna möjlighet till skatteplanering mot- om det huvudsakliga skälet till att verkas. Om reglerna inte ändras kan en ökande skuldförhållandet har uppkommit är att anpassning till tioprocentsregeln få till följd att intressegemenskapen ska få en väsentlig skattebasen kan komma att urholkas ännu mer. skatteförmån. Förslaget innebär vidare att Införandet av undantaget från den s.k. ränteavdrag bara får göras enligt ventilen för tioprocentsregeln kommer att motverka affärsmässigt motiverade förhållanden om ytterligare urholkning. Skärpningen av reglerna mottagaren hör hemma inom Europeiska innebär dessutom att reglerna blir mer ekonomiska samarbetsområdet eller, under vissa omfattande än 2009 års regler eftersom de villkor i en stat med vilken Sverige har ingått utökas till att gälla alla interna lån. Förslaget skatteavtal. Detta betyder bl.a. att avdrag inte får innebär bl.a. att möjligheten att göra avdrag med göras för räntebetalningar avseende interna lån stöd av ventilen begränsas till räntemottagare till mottagare som hör hemma i lågskattesom hör hemma inom Europeiska ekonomiska jurisdiktioner. Räntebetalningar på interna lån

PROP. 2012/13:1

mellan konventionellt beskattade svenska anser Internationella Handelshögskolan i aktiebolag mellan vilka det föreligger Jönköping att den föreslagna utvidgningen till att koncernbidragsrätt kommer inte att träffas av omfatta samtliga skulder inom en intressedet nya regelverket. I praktiken torde främst gemenskap riskerar att få ett omfattande företag som gör större ränteavdrag komma att tillämpningsområde som får förväntas leda till omfattas av reglerna. Om avdragen inte är höga efterlevandekostnader för företagen. tillräckligt stora skulle kostnaderna för att Med det nya förslaget kommer företagen inte upprätta finansieringsstrukturen medföra att längre att behöva öronmärka interna skulder transaktionerna inte blir lönsamma. Reglerna som uppkommit genom förvärv. Enligt avses dessutom inte påverka normal cash-pool- regeringens tidigare gjorda bedömningar skulle verksamhet. En utgångspunkt är att dock de alternativa åtgärder som har övervägts – affärsmässigt bedriven verksamhet så långt det är t.ex. att införa rätt till avdrag med en viss högsta möjligt inte ska påverkas. Regelrådet tillstyrker schablonränta på lån inom en intresseförslaget men efterlyser en uppskattning av gemenskap, att införa regler som medför en antalet företag som kommer att träffas av kvoterad avdragsrätt för räntor eller att införa regelförändringen. Det är svårt att beräkna underkapitaliseringsregler – endast åtgärda antalet företag som kommer att träffas av de problemet med skatteplanering till viss del. Det föreslagna reglerna. En uppskattning kan dock administrativa merarbete som kan uppkomma göras utifrån företagsdatabasen FRIDA. Om för företagen genom undantaget i tioprocentsman t.ex. utgår från företag där den aggregerade regeln får betraktas som begränsat och måste differensen mellan koncernbolagens interna vägas mot behovet av att komma till rätta med skulder och interna fordringar var större än problemen med skatteplanering med hjälp av 1 miljard kronor omfattas 164 koncerner under ränteutgifter avseende interna lån. Att beakta är 2009. År 2008 var det 165 koncerner. Dessa också att alternativet till att införa detta koncerner omfattar sammanlagt 3 400 bolag undantag skulle vara att upphäva tioprocents- (2008:3553 bolag). För 2009 visar tabell 6.10 i regeln helt, vilket skulle innebära att företagen i vilka branscher (enligt SNI 2002) dessa bolag är stället måste visa att samtliga ränteutgifter inom vanligast förekommande. Bolagen är främst intressegemenskapen är huvudsakligen affärsverksamma inom områdena mässigt motiverade med stöd av ventilen i den fastighetsverksamhet, företagstjänster samt nya 24 kap. 10 e § inkomstskattelagen parti- och agenturhandel. (1999:1229). Detta skulle leda till betydligt mer administrativt arbete för företagen. Ändringen

Tabell 6.10 Branscher där bolag som tillhör en koncern

från ”övervägande” till ”huvudsakligen” i

med en intern nettoskuldsättning på mer än 1 miljard

undantagsregeln skapar större tydlighet, vilket

kronor, är vanligt förekommande

Antal begränsar de administrativa kostnaderna.

Aktivitetsrubrik (enligt SNI 2002) bolag

Chamber Of Commerce (AmCham) att förslaget hushållsartiklar och personliga artiklar leder till rättsosäkerhet och att denna osäkerhet Hotell- och restaurangverksamhet 100 kommer att ha negativa konsekvenser för investeringsklimatet i Sverige. Ett antal företag Finansförmedling utom försäkring och pensionsfonds- 90 verksamhet och näringslivsorganisationer – Mellby Gård AB, Rekreations-, kultur- och sportverksamhet 70 Getinge AB, Föreningen Svenskt Näringsliv, IKEA AB, Investor AB, GE Nordic Region, De administrativa kostnaderna Sandvik AB, Hexagon AB, Oriflame Cosmetics Regelrådet, som tillstyrker förslaget, anser S.A., Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, samtidigt att den administrativa kostnaden Telefonaktiebolaget LM Ericsson, SKF, Ratos AB, kommer att öka på grund av förslaget. Vidare

PROP. 2012/13:1

Skanska AB, Atlas Copco AB, SSAB AB, minst tio procent komma att minska till den del Husqvarna AB, AB Electrolux, Trelleborg AB, det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet Stora Enso, Lantmännen ek. för., AB har uppkommit är att intressegemenskapen ska Industrivärden, AB Volvo, Roxtec AB och ABB få en väsentlig skatteförmån. Samtidigt kommer AB – framför liknande synpunkter i en den omfattande bolagsskattesänkningen som gemensam skrivelse. NSD anser därutöver att föreslås i denna proposition att öka lönsamheten förslaget kommer att ha negativa konsekvenser av investeringar i Sverige. Förslagen förväntas när det gäller bolagens kreditvärdering. NSD och därför leda till en ökning av investeringarna i Näringslivets regelnämnd menar att rätts- Sverige. osäkerheten kommer att höja avkastningskravet på investeringar i Sverige och därmed i sin tur Konsekvenser för kommuner göra investeringar mindre lönsamma. Detta SKL, Sveriges allmännyttiga bostadsbolag kommer även att ha negativa konsekvenser på (SABO) och Göteborgs kommun saknar en t.ex. sysselsättning. Konjunkturinstitutet anser analys avseende förslagets konsekvenser för däremot att effekten av förslaget och den kommunsektorn. Växjö kommun, Malmö aviserade bolagsskattesänkningen är kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, samhällsekonomiskt effektiv. Södertälje kommun och Stockholms kommun Regeringen anser att de regeländringar som anser att förslaget kommer att ha betydande föreslås, nämligen en sänkning av bolags- konsekvenser för den kommunala sektorn och skattesatsen och utvidgningen av ränteavdrags- att det kommer att vara ekonomiskt olönsamt begränsningar, balanserar behovet av att stödja för kommuner att använda sig av interna lån för ett investeringsvänligt företagsklimat i Sverige att finansiera bolag inom intressegemenskap. och behovet av att skydda bolagsskattebasen. Växjö kommun, Gävle kommun och Göteborgs För att skydda bolagsskattebasen anser kommun ger exempel på hur kommuner måste regeringen att det krävs ett omfattande och brett använda sig av externa mellanhänder för att regelverk som inte ger möjligheter till kunna finansiera sina helägda bolag med hjälp av kringgående med hjälp av t.ex. inkråmsförvärv. interna lån. Gävle kommun och Göteborgs Samtidigt är regelverket inte lika långtgående kommun förutspår administrativa merkostnader som i många andra länder, t.ex. Tyskland, för kommuner. Stockholms kommun anser att Förenade kungariket, Nederländerna och förslaget kommer att leda till stora Danmark som alla tar sin utgångspunkt i både omställningskostnader och att stadens kreditinterna och externa lån. För internationella betyg skulle kunna äventyras. Stockholms koncerner som använder sig av skatteregler i kommun anser dessutom att förslaget kommer olika länder för att reducera skattekostnaden kan att göra det svårt för kommunen att möta sina det föreslagna regelverket leda till en höjning av upplåningsbehov. bolagsskatten till den i Sverige rådande nivån. Det har framförts att förslaget kommer att ha När det gäller utländska direktinvesteringar negativa konsekvenser för kommunerna och utgörs huvuddelen av beloppen av utländska kommunala internbanker (se vidare bl.a. företagsköp av svenska företag. Begränsningar i avsnittet om ventilen för affärsmässigt reglerna för ränteavdrag medför att kostnaderna motiverade förhållanden). Regeringens avsikt är för utländska företagens direktinvesteringar i emellertid inte att förslaget ska stoppa Sverige ökar i proportion till hur stor andel kommunernas möjlighet till en samlad och internt lånat kapital som används vid kostnadseffektiv upplåning för bolag inom transaktionerna. De föreslagna ränteavdrags- intressegemenskapen. Internbanker i begränsningsreglerna förväntas få till följd att kommunala bolag omfattas av tioprocentsregeln. intressegemenskaper väljer en ökad finansiering När det gäller kommunernas egna internbanker genom eget kapital eller kapital som lånas in från är det en förutsättning att förhållandena är externa långivare och att interna lån i viss mån huvudsakligen affärsmässigt motiverade enligt kan komma att minska. Interna lån från länder ventilen för att avdrag ska få göras. I avsnittet där ränteinkomsten beskattas lägre än tio om ventilen för affärsmässigt motiverade procent kan komma att minska om de inte är förhållanden framgår det hur ventilen är avsedd affärsmässigt motiverade. Vidare kan interna lån att tillämpas när det nu föreslås att området ska från länder som beskattar ränteinkomsten med utvidgas till alla interna lån. Även om det finns

PROP. 2012/13:1

skäl för en fortsatt restriktiv tolkning av ventilen 6.18 Utredning om förenklad särskilt när det gäller de fall av skatteplanering beskattning för enskilda som identifierats kommer det också att finnas näringsidkare och situationer där det finns anledning att tillämpa handelsbolagsdelägare

ventilen mindre restriktivt. Eftersom kommunernas placeringar i räntebärande fordringar mot externa parter inte kommer att Regeringens bedömning: En särskild utredare bör omfattas av förslaget förväntas det inte heller tillsättas för att se över och lämna förslag till förenklingar av skattereglerna för enskilda försämra kommunernas möjlighet till en effektiv näringsidkare och handelsbolagsdelägare. placering av likvida medel.

6.17.18.2.1 Konsekvenser för Skatteverket och Skälen för regeringens bedömning: Som en de allmänna förvaltnings- del av den neutrala företagsbeskattningen har det domstolarna skapats särskilda regler för enskilda näringsidkare som är frivilliga för dessa att Förändringarna av ränteavdragsbegränsnings- använda och som i olika avseenden ska leda till reglerna bedöms inte medföra några en beskattning likvärdig med den som sker av merkostnader för Skatteverket. Undantaget från aktiebolag och deras ägare. Reglerna kritiserades den s.k. tioprocentsregeln kan förväntas ha en redan vid tillkomsten 1994 för att vara avhållande effekt när det gäller sådan komplicerade. De var föremål för en översyn skatteplanering med ränteavdrag som de 1997 (SOU 1997:178), men den mynnade inte ut föreslagna reglerna är avsedda att motverka. i några förändringar. Därefter har reglerna Detta minskar arbetsbördan för Skatteverket. byggts på och förfinats ytterligare, vilket har Regelförenklingen som innebär att någon bidragit till ett än mer komplicerat regelsystem. särskiljning inte behöver göras av interna lån Regeringens målsättning är att det ska vara som avser förvärv, dvs. öronmärkning, medför enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige också en minskning av arbetsbördan. Eventuella oavsett företagsform. För de flesta som väljer att ekonomiska konsekvenser med anledning av bli företagare är enskild näringsidkare den första förslaget ska finansieras inom befintliga och företagsform de väljer att etablera sig i, när de tar beräknade budgetramar inom utgiftsområdet. I steget från anställd eller arbetssökande. För att sitt remissvar delar Skatteverket promemorians uppmuntra fler människor att våga ta steget att uppfattning att förslaget inte medför några bli företagare är det viktigt att ha ett enkelt merkostnader för verket. regelsystem för den första och minsta Kammarrätten i Göteborg konstaterar att företagsformen. Det finns enligt regeringens förslagen – som i vissa delar innebär förenklingar mening goda skäl för att göra en ny översyn av – sammantaget kan förväntas leda till större regelverket med målet att åstadkomma tillämpningssvårigheter än dagens regler. förenklingar. En av utgångspunkterna för arbetet Förvaltningsrätten i Uppsala gör bedömningen bör vara att de förslag som lämnas så långt det är att kostnader och merarbete för de allmänna möjligt upprätthåller principen om neutralitet domstolarna inte torde öka till följd av förslaget. vid beskattningen av olika företagsformer. Regeringen gör bedömningen att förslaget inte kommer att ge upphov till ökade kostnader eller merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

PROP. 2012/13:1

6.19 Frågan om tonnageskatt och 6.20 Beskattningen vid andra stöd till sjöfarten bör generationsskiften i utredas fåmansföretag bör ses över

Regeringens bedömning: Möjligheten att införa Regeringens bedömning: Beskattningen vid ett system med tonnageskatt och frågor om överlåtelser av kvalificerade andelar i samband andra stöd till sjöfarten bör utredas. Även med generationsskiften i fåmansföretag bör ses sjöfartens konkurrenssituation kan i detta över. sammanhang behöva belysas ytterligare.

Skälen för regeringens bedömning: Med Skälen för regeringens bedömning: anledning av de skillnader i skattesatser som Tonnagebeskattning innebär att inkomsten för föreligger avseende förvärvs- och sjöfartsnäringen bestäms schablonmässigt kapitalinkomster finns det särskilda regler för utifrån fartygens nettodräktighet (lastförmåga). utdelning och kapitalvinst på andelar i företag Det innebär att rederierna betalar skatt bestämd med ett fåtal delägare där delägaren arbetar i på denna schabloninkomst i stället för på de företaget (fåmansföretag). I samband med ett faktiska inkomsterna. Förutsättningarna för att antal avgöranden från Högsta förvaltningsinföra ett system med tonnageskatt har utretts domstolen under 2010 har det uppmärksammats av Tonnageskatteutredningen (SOU 2006:20, att företagsöverlåtelser i samband med Tonnageskatt). Betänkandet har varit på remiss generationsskiften inom familjen, vid och därefter beretts vidare. Vid beredningen har tillämpning av den s.k. karensregeln, under vissa det framkommit att både utredningens analys förutsättningar kan komma att missgynnas i samt de förslag som lagts fram på grundval av förhållande till om en avyttring sker till en extern analysen är bristfälliga. Beslutsunderlaget liksom köpare. För att möjliggöra att upparbetade utredningens förslag bedöms därför inte kunna värden i befintliga företag med tillväxtpotential ligga till grund för lagstiftning. Det finns ett tillvaratas är det viktigt att det finns goda tillkännagivande från riksdagen från våren 2007 förutsättningar för generationsskiften. Samtidigt (bet.2006/07:SkU11) om att arbetet med en är det angeläget att förhindra kringgåenden lagstiftning om tonnageskatt måste påskyndas. vilket är ett av syftena med karensregeln. Det är Regeringen ser det dock som nödvändigt att dock viktigt att överlåtelser av kvalificerade frågan om tonnageskatt analyseras i ett bredare andelar i fåmansföretag i möjligaste mån perspektiv där även övriga stöd för sjöfarten beskattas på ett likformigt sätt oavsett om beaktas. I dag är sjöfartsnäringen en överlåtelsen sker inom eller utom familjen. skattemässigt gynnad bransch och erhåller ett Regeringen finner därför att det är angeläget att omfattande sjöfartsstöd samt har byggt upp göra en översyn av beskattningen vid överlåtelser stora latenta skatteskulder genom överav- av kvalificerade andelar i samband med skrivningar av fartyg. Den samlade effekten av generationsskiften. sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfarten får inte utformas så att andra branscher missgynnas. Regeringen avser därför att ur ett vidare perspektiv låta utreda frågorna om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten. Inom Finansdepartementet pågår arbete med att ta fram direktiv till en sådan utredning. Detta arbete beräknas bli klart under året. Även sjöfartens konkurrenssituation kan i detta sammanhang behöva belysas ytterligare.

PROP. 2012/13:1

Skatt på konsumtion m.m. – målen för 2020. I denna kontrollstation ska inte energi- och miljöskatter den grundläggande energi- och klimatpolitiken

förändras, men det kan bli fråga om revidering

6.21 Fortsatt arbete med effektivare och tillägg av styrmedel. Det är angeläget att i skatter på klimat- och kontrollstationsarbetet ha väl avvägda energiområdet ekonomiska styrmedel som kan användas för att

nå de mål som satts upp till 2020. Arbetet med Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade skatterna på klimat- och energiområdet har miljöfråga. Breda och teknikneutrala ekono- därför en central roll i de förberedelser för miska styrmedel, inriktade mot att förorenarna kontrollstationen som pågår inom ska betala, är centrala för att klimatmålet ska nås Regeringskansliet. på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad Den framtida hanteringen av ekonomiska för samhället. styrmedel för biodrivmedel är av särskilt Klimatförändringarna är globala och påverkar intresse. Användning av biodrivmedel bidrar till livsbetingelserna i hela världen. Grunden för ett måluppfyllelsen till 2020, men är också viktig för framgångsrikt klimatarbete läggs i breda, inter- de mer långsiktiga ambitionerna inom klimatnationella överenskommelser om minskade ut- och energipolitiken och för regeringens släpp av växthusgaser. För att möjliggöra en hög prioritering om en fossiloberoende fordonsflotta ambitionsnivå är det viktigt att de åtgärder som till 2030. vidtas är kostnadseffektiva och långsiktiga. I det Regeringen lägger i denna proposition fram internationella arbetet verkar Sverige inom EU förslag om ändrade skatteregler på biodrivför att det nuvarande energiskattedirektivet medelsområdet för 2013 samt redovisar sin 121 ska ändras. En viktig del i detta arbete är att bedömning om utformningen av de ekonomiska minimiskattenivåerna i direktivet bestäms utifrån styrmedlen för sådana drivmedel för tiden bränslenas energiinnehåll respektive deras därefter. Ett kvotpliktssystem bör utgöra en innehåll av fossilt kol. hörnsten i detta arbete. Inom Regeringskansliet Det är angeläget att Sverige söker nå de bedrivs för närvarande ett utredningsarbete med klimat- och energipolitiska målen på ett målet att ett kvotpliktssystem ska börja tillämpas kostnadseffektivt sätt. Miljöskatter och andra från och med den 1 maj 2014. ekonomiska styrmedel är här av central I denna proposition presenterar även betydelse. Riksdagen beslutade hösten 2009 om regeringen förslag till andra skatteåtgärder som ett omfattande paket med miljöskatteför- bedöms bidra till ökad kostnadseffektivitet i ändringar som bedöms minska utsläppen av klimat- och energipolitiken. Det rör sig om växthusgaser samt bidra till att målen för andel ändringar av energibeskattningen som innebär förnybar energi och effektivare energi- mer likvärdiga konkurrensvillkor för kraftvärmeanvändning kan uppnås (prop. 2009/10:41, bet. produktion inom EU:s system för handel med 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). De ändrade utsläppsrätter samt leveranser av värme till vissa reglerna träder i kraft stegvis under perioden industrikunder. Vidare föreslås ändrade krav för 2010–2015, i syfte att ge aktörerna långsiktiga befrielse från fordonsskatt samt vissa övriga förutsättningar för planering av sin verksamhet ändringar i fordonsbeskattningen. inför framtiden. Ett analysarbete inom energiskatteområdet Regeringen fortsätter under mandatperioden som bedrivs inom ramen för en särskild sitt arbete med att göra skatterna på klimat- och utredning rör frågan om nettodebitering av el, energiområdet mer träffsäkra och ändamåls- som syftar till att stärka elkonsumenternas enliga. Vid en kontrollstation 2015 ska en samlad ställning på elmarknaden. analys och bedömning göras av den fortsatta vägen för att nå de energi- och klimatpolitiska

121 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).

PROP. 2012/13:1

6.22 Framtida hantering av Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger ekonomiska styrmedel för medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa biodrivmedel skattebefrielse för bl.a. produkter som

framställts av biomassa. Ett förbehåll för 6.22.1 Ärendet och dess beredning skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna För att möjliggöra en samlad behandling av för framställning av de aktuella biobränslena i skatteförslag med budgeteffekter i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se budgetpropositionen för 2013 remitterade artikel 16.3 i energiskattedirektivet). Vidare finns Finansdepartementet en promemoria med olika en möjlighet för medlemsstaterna att ge förslag, Vissa skattefrågor inför budget- skattelättnader för produkter som används inom propositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En pilotprojekt för teknisk utveckling av mer sammanfattning av promemorians förslag finns i miljövänliga produkter eller för bränslen från bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bl.a. förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiförslag och bedömning om framtida hantering av skattedirektivet). ekonomiska styrmedel för biodrivmedel. Europeiska kommissionen lade i april 2011 Promemorians lagförslag i ovan angivna delar fram ett förslag till ändringar av energiskattefinns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har direktivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget remissbehandlats. En förteckning över remiss- innebär bl.a. ändringar av grunderna för instanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En beräkning av skattesatser och av möjligheterna remissammanställning finns tillgänglig i till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). Förslaget diskuteras för närvarande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig Lagrådet kompromiss i ärendet kan utformas och när ett Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att reviderat direktiv kan komma att beslutas av inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till rådet. ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. De biodrivmedel som definieras som Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5. skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt på samtliga 6.22.2 Bakgrund biodrivmedel ska tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 6.22.2.1 Dagens EU-rättsliga och svenska regler 2 kap. 1 § LSE (jfr artikel 2.3 i energiskattem.m. direktivet). Biodrivmedel måste uppfylla fastlagda Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid LSE, reglerar skatter på bränslen och el. mätning av hur väl kraven rörande nationella mål Skattereglerna är anpassade till energiskatte- och kvoter för energi från förnybara källor direktivet . Direktivet innehåller bestämmelser uppfylls, dels ges finansiellt stöd. Detta framgår 122 om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet 123 . Av Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i artikel 2.i i förnybartdirektivet följer att med LSE är att bränslen och el ska beskattas. Av olika biodrivmedel avses vätskeformiga eller skäl kan viss användning av dessa energislag gasformiga bränslen som framställs av biomassa undantas från beskattning, antingen genom och som används för transportändamål. tvingande reglering i energiskattedirektivet eller Finansiellt stöd till företag innebär att att medlemsstaterna där ges en möjlighet till åtgärden är att betrakta som statsstöd enligt detta.

123 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en 122 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).

PROP. 2012/13:1

artikel 107 fördraget om Europeiska unionens dispensbeslut av regeringen. Dispensbesluten funktionssätt, förkortat EUF-fördraget, om utfärdas med stöd av 2 kap. 12 § LSE, som ger stödet ges med hjälp av statliga medel, är regeringen rätt att i särskilda fall medge selektivt och hotar att snedvrida konkurrensen nedsättning av eller befrielse från koldioxidskatt samt påverkar handeln mellan medlemsstaterna. och energiskatt på bränslen som framställs av Selektiva skattelättnader till företag är en form av biomassa, eller annat bränsle som förbrukas finansiellt stöd som utgör statsstöd. inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer Kommissionen har under 2008 antagit gemen- miljövänliga produkter. Skattebefrielsen skapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges förkortat miljöstödsriktlinjerna . Detta deklaration. Samtliga nu gällande dispensbeslut 124 regelverk aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i löper ut den 31 december 2012. form av selektiv nedsättning eller befrielse från Biodrivmedel och flytande biobränslen måste miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få energiskatt. I punkten 101 av miljöstöds- ges finansiellt stöd. Hållbarhetskriterierna ska riktlinjerna uppställs, med hänvisning till nyss garantera att biodrivmedel och andra flytande nämnda bestämmelse i förnybartdirektivet, ett biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Som krav på hållbarhet för stöd till biobränslen. ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt Regeringens strategi för koldioxidneutrala dispensbesluten att bränslet ska omfattas av ett drivmedel har inneburit att låginblandade hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen biodrivmedel helt befriats från koldioxidskatt (2010:598) om hållbarhetskriterier för och energiskatt, från och med 2011 dock endast biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarupp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel hetsbesked utfärdas av Energimyndigheten och i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel i innebär att den skattskyldige har ett dieselolja. E85 och andra höginblandade kontrollsystem som ska säkerställa att de biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt använda eller levererade biobränslena är att anse innehåll har fullständigt befriats från som hållbara. koldioxidskatt och energiskatt för hela den Ett 50-tal företag ges enligt gällande biobaserade andelen. För hydrerade vegetabiliska dispensbeslut skattebefrielse för olika och animaliska oljor och fetter, förkortat HVO, biodrivmedel. Det rör sig om hydrerade gäller befrielsen från koldioxidskatt och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, energiskatt upp till och med 15 volymprocent förkortat HVO, rapsmetylester, förkortat RME, HVO i dieselolja sedan den 1 januari 2012. och andra fettsyrametylestrar, förkortat FAME, Kommissionen har, genom beslut i samt etanol och olika vegetabiliska oljor för statsstödsärenden N112/2004 (EUT C 209, användning som motorbränsle eller tillsats i 31.8.2006, s. 7), N592/2006 (EUT C motorbränsle. 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT C EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv har 125 241, 19.8.2011, s. 5), godkänt den nuvarande genomförts i svensk rätt genom drivmedelslagen svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och (2011:319). Bland de nya reglerna finns en med utgången av 2013. I syfte att säkerställa att ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt etanol för låginblandning inte överkompenseras, att från och med den 1 maj 2011 blanda in upp gäller som villkor för dagens skattenedsättning till och med 10 volymprocent etanol i bensin att motsvarande mängd etanol har anskaffats och samt maximalt 7 volymprocent FAME i antingen har tulldeklarerats som odenaturerad dieselolja. etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten. Omfattningen av skattebefrielsen för andra biodrivmedel än biogas regleras i dag genom 125 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används 124 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (EUT C 82, av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03). (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

PROP. 2012/13:1

Bensin som saluförs i Sverige får alltså inte - 20 procent effektivare energianvändning innehålla mer än 10 volymprocent etanol. Den som saluför bensin som innehåller mer än Inom EU slöts i december 2008 en överens- 5 volymprocent etanol och har en syrehalt som kommelse mellan Europeiska unionens råd och överstiger 2,7 viktprocent, E10, är skyldig att Europaparlamentet om ett klimat- och informera konsumenterna om andelen energipaket. I och med denna överenskommelse biodrivmedel. Enligt drivmedelslagen ska den har bindande mål för minskade utsläpp av som tillverkar eller yrkesmässigt för in bensin till växthusgaser och för andel förnybar energi lagts Sverige även se till att det på marknaden finns fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska tillgång till bensin med en högsta syrehalt av uppnås till 2020. 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av Den 5 februari 2009 slöt partiledarna i Allians 5 volymprocent. för Sverige en överenskommelse om en lång- Lagen (2005:1248) om skyldighet att siktig och hållbar energi- och klimatpolitik. tillhandahålla förnybara drivmedel, förkortad I överenskommelsen fastställde alliansen mål på pumplagen, infördes 2006 för att driva på klimat- och energiområdet för det fortsatta utvecklingen mot nya distributionsnät för arbetet. Regeringens vision är att Sverige 2050 biodrivmedel. Pumplagen innehåller krav på att ska ha en hållbar och resurseffektiv energialla bensinstationer som säljer mer än 1 000 m 3 försörjning och inga nettoutsläpp av växthusbensin eller dieselolja per år ska tillhandahålla gaser i atmosfären. Som ett steg på vägen mot minst ett förnybart drivmedel. Sedan pumplagen denna vision är den långsiktiga prioriteringen att infördes har antalet tankställen som erbjuder Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är försäljning av biodrivmedel ökat kraftigt. oberoende av fossila bränslen. Politiken för Pumplagen har dock inneburit omfattande transporter bör därför fokusera på att stegvis öka kostnader för distributörsledet. Enligt Rapport energieffektiviteten i transportsystemet, bryta från riksdagen 2009/10:RFR7, Pumplagen – fossilberoendet och minska klimatpåverkan. uppföljning av lagen om skyldighet att tillhanda- Med utgångspunkt från de inom EU fastlagda hålla förnybara drivmedel, uppgår kostnaden till klimat- och energipolitiska målen har riksdagen mellan 300 000 och 400 000 kronor per pump. beslutat om följande nationella mål till 2020 Riksrevisionen har granskat i vilken (prop. 2008/09:162, prop. 2008/09:163, bet. utsträckning och till vilka kostnader den svenska 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300, bet. skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301): uppnå klimatmålen. Resultatet av granskningen - 40 procent minskning av utsläppen av redovisas i granskningsrapporten Biodrivmedel växthusgaser för bättre klimat - Hur används skattebefrielsen? (Riksrevisionen 2011:10). Regeringen har yttrat - 50 procent andel förnybar energi sig över rapporten i en skrivelse till riksdagen - 10 procent förnybar energi i transportden 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). sektorn Skatteutskottet har i bet. 2011/12:SkU5 - 20 procent effektivare energianvändning. behandlat skrivelsen.

6.22.3 Överväganden och förslag

6.22.2.2 Mål på klimat- och energiområdet

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög Regeringens förslag: Omfattningen av skattebegrad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna frielsen för hållbara motorbränslen som har en gemensam strategi på klimat- och energi- framställs av biomassa åstadkoms genom direkt området med mål för utsläpp av växthusgaser reglering i lagen om skatt på energi. Dagens och andel förnybar energi. Europeiska rådet möjlighet för regeringen att ge skattelättnader beslutade i mars 2007 om mål på EU-nivå fram genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas. till 2020 (”Triple 20 by 2020”): För låginblandning av upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskatt. - 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser Befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som - 20 procent andel förnybar energi

PROP. 2012/13:1

låginblandas i bensin minskas till 89 procent av Promemorians förslag och bedömning den energiskatt som gäller för bensin medan överensstämmer i huvudsak med regeringens. I befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som promemorian lämnas inget förslag om krav på de låginblandas i dieselolja minskas till 84 procent skattskyldiga att lämna uppgifter som underlag av den energiskatt som gäller för dieselolja. För till regeringens rapportering till EUlåginblandning över 5 volymprocent biodriv- kommissionen. medel i bensin eller dieselolja tas koldioxidskatt Remissinstanserna: Kammarrätten i och energiskatt ut med de belopp som gäller för Sundsvall, Ekobrottsmyndigheten, Konsumentlikvärdigt fossilt bränsle. verket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Tullverket, Hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, och fetter, förkortat HVO, ges fortsatt befrielse Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, från koldioxidskatt och energiskatt upp till och Skogsstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket med 15 volymprocent HVO i dieselolja. E85 och och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har andra höginblandade biodrivmedel samt inga synpunkter på förslaget i sak. drivmedel utan fossilt innehåll ges fortsatt full Kammarrätten i Sundsvall föreslår dock att befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. rubriker införs i lagtexten för att underlätta De uppgifter som regeringen behöver för sin läsningen. Regelrådet, Svensk Energi och Svensk årliga rapportering till Europeiska kommissionen Fjärrvärme tillstyrker förslaget. Svenska när det gäller frågan om huruvida skatte- Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) befrielsen medför överkompensation ska på välkomnar förslaget för att få fram långsiktiga begäran lämnas till regeringen eller till den och väl fungerade spelregler för biodrivmedel. myndighet som regeringen bestämmer. Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget, men Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. anser att för att energiskatten ska vara Regeringens bedömning: Ett kvotpliktssystem, kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot som syftar till att inblandning bör ske av bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin användning. Statens Energimyndighet och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör (Energimyndigheten), Svenska Bioenergiinföras för att säkerställa låginblandade volymer föreningen (Svebio) och Svenska Naturskyddsav biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till föreningen är positiva till förslaget att reglera en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till skatt på biodrivmedel i lagen om skatt på energi. att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska Energimyndigheten påpekar dock att övermålen. Det bör även övervägas om och i vilken vakning av eventuell överkompensation omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera försvåras. Även SPBI tar upp frågan om underlag höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel till regeringens rapportering i statsstödsärenden. utan fossilt innehåll. Om höginblandade Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt Skogsindustrierna och Svebio avstyrker förslaget innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges att införa viss energiskatt på låginblandade fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra biodrivmedel, medan Energimyndigheten till den långsiktiga prioriteringen om en fossil- tillstyrker detta. Skattebetalarnas Förening anför oberoende fordonsflotta och visionen om inga att vägtrafiken i Sverige redan är hårt beskattad nettoutsläpp av växthusgaser. och att skatten inte bör höjas ytterligare. Enligt EU:s statsstödsregler gör det inte möjligt att Konjunkturinstitutet, Energimyndigheten och kombinera en kvotplikt för biodrivmedel med en Skogsindustrierna bör koldioxidskatt inte tas ut beskattning som är utformad så att den innebär på biodrivmedel vid inblandning av mer än statsstöd. En framtida beskattning av 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller biodrivmedel bör därför utformas så att den dieselolja. Gröna bilister och Svebio anser att all följer beskattningssystemets natur och logik och HVO bör skattebefrias oavsett inblandningsdärigenom är förenlig med unionsrätten då den nivå. Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportinte anses utgöra statsstöd. En sådan beskattning styrelsen, Bil Sweden, Motorbranschens innebär att det s.k. tullvillkoret slopas. Riksförbund, SEKAB Biofuels & Chemicals AB Ändringarna bör träda i kraft den 1 maj 2014. (SEKAB), Svenska Naturskyddsföreningen, Bio Alcohol Fuel Foundation (BAFF) och Taurus Energy AB är positiva till bedömningen att införa

PROP. 2012/13:1

en kvotplikt för att nå en låginblandning som biodrivmedel samt hur en ökad andel uppgår till det som är tillåtet enligt biodrivmedel i dieselolja fungerar i bränslekvalitetsdirektivet. Enligt Transport- arbetsmaskiner. Trafikverket och Svenska styrelsen är detta ett steg ut ur fossilberoendet Naturskyddsföreningen är positiva till att och en del av lösningen till att minska utsläppen tullvillkoret för importerad etanol slopas, medan från fossil energi och nå de uppsatta energi- och Lantmännen, SEKAB, Svebio, BAFF, Nordisk klimatpolitiska målen inom transportsektorn. Etanol & Biogas AB och Taurus Energy AB Transportstyrelsen framhåller även att ökad anför att det är av största vikt att detta villkor låginblandning är bra eftersom den ger effekt på behålls. Kammarrätten i Sundsvall och befintlig fossildriven fordonsflotta. Energi- Skatteverket lämnar vissa synpunkter på myndigheten anser att det vore önskvärt att utformningen av förslaget till lagtext. redan från 2013 ge incitament till ökad låginblandning. Trafikverket önskar ett förtydligande av den skattenivå som kommer att Skälen för regeringens förslag och bedömning gälla för biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Trafikverket framhåller vidare att det Ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 förutom generella styrmedel kan behövas stöd och framåt för ny teknik vad gäller forskning, utveckling, Förverkligandet av visionen om inga demonstration och pilotanläggningar för nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären biodrivmedel och att det behöver utredas hur 2050 och den långsiktiga prioriteringen om detta ska ske på bästa sätt. Energigas Sverige, fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver en Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, ambitiös och kostnadseffektiv klimat-, energi- Skogsindustrierna, Svebio, Nordisk Etanol & och miljöpolitik. Biogas AB, E.ON Gas Sverige AB, Chemrec AB Den svenska energipolitiken bygger på de tre och EcoPar AB delar inte bedömningen att pelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft införa ett kvotpliktsystem och anser, i likhet och ekologisk hållbarhet. Regeringens energimed Svenskt Näringsliv och Näringslivets överenskommelse från 2009 innebär att skattedelegation, att skattebefrielse är ett väl klimatpolitiken hanteras gemensamt med fungerande, beprövat styrmedel som bör energipolitiken och har legat till grund för behållas samt att ett kvotpliktssystem riskerar att riksdagens beslut om klimat- och energipolitiska hämma marknadsutvecklingen. Statskontoret, mål till 2020. Naturvårdsverket, Trafikverket, Bil Sweden, I möjligaste mån bör, som anges i 2012 års Energigas Sverige, Gröna Bilister, Lantbrukarnas ekonomiska vårproposition, utvecklingen inom Riksförbund, Lantmännen, Motorbranschens klimat- och energiområdet ske via generella Riksförbund, SEKAB, Svebio, SPBI, Sveriges ekonomiska styrmedel. En ökad användning av Byggindustrier, Sveriges Kommuner och biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020, Landsting, BAFF, Domsjö Fabriker AB, men är också viktig för de mer långsiktiga Chemrec AB, EcoPar AB, E.ON Gas Sverige ambitionerna inom klimat- och energipolitiken. AB, Lantmännen Aspen AB, Nordisk Etanol & Det är, som Riksrevisionen nyligen har Biogas AB, Perstorp BioProducts AB och Taurus påpekat i sin granskning av skattebefrielsen för Energy AB har även lämnat kommentarer och biodrivmedel, angeläget att skapa långsiktiga och förslag om utformningen av ett framtida tydliga spelregler för både konsumenter och kvotpliktssystem respektive behovet av fortsatt företag. Vikten av detta har också påtalats av skattebefrielse för biogas, höginblandade många remissinstanser. Inom Regeringskansliet biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt pågår ett arbete med att samordna de innehåll. Flertalet av dessa instanser påpekar ekonomiska styrmedlen på klimat- och även vikten av långsiktiga regler för att kunna energiområdet så att den önskvärda styrningen motivera nya investeringar i kapitalintensiva och blir samhällsekonomiskt effektiv. I detta arbete effektiva anläggningar. Kommentarerna om ingår även att ta fram förslag på en långsiktigt kvotpliktssystemet rör bl.a. vilka biodrivmedel hållbar skattemässig hantering av biodrivmedel som bör omfattas, vilken nivå kvoterna bör ligga när det nuvarande statsstödsgodkännandet löper på, vikten av teknikneutralitet, hur kvotplikten ut den 31 december 2013. Analysarbetet syftar bör utformas för att gynna andra generationens även till att i god tid före 2020 ha väl avvägda

PROP. 2012/13:1

ekonomiska styrmedel som vid behov kan statsstöd. En framtida beskattning av användas. Detta är särskilt angeläget om det biodrivmedel bör därför utformas så att den inom ramen för kontrollstation 2015 bedöms följer beskattningssystemets natur och logik och behövas ytterligare åtgärder för att nå uppsatta därigenom är förenlig med unionsrätten då den mål 2020. inte anses utgöra statsstöd. Detta innebär att Biodrivmedel kan ännu inte helt stå på egna energiskatt bör tas ut efter energiinnehållet i de ben. Det är angeläget att framtida ekonomiska biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Samma styrmedel är samhällsekonomiskt effektiva och energiskatt per energienhet bör gälla för långsiktigt hållbara, inte minst i ett biodrivmedel och motsvarande fossila bränsle. unionsrättsligt perspektiv. Regeringen anser Koldioxidskatt bör endast betalas för bränslen därför att ett kvotpliktssystem, som syftar till att som innehåller fossilt kol. Det bör anses följa av uppnå inblandning av biodrivmedel i bensin och den natur och logik, som är grunden för en dieselolja enligt de nivåer som tillåts enligt koldioxidskatt, att endast ta ut en sådan skatt på bränslekvalitetsdirektivet (bl.a. 10 volymprocent bränslen som innehåller fossilt kol. En etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent förutsättning är dock att bedömningen är FAME i dieselolja), bör införas för att säkerställa förenlig med unionsrätten. Regeringen verkar låginblandade volymer av biodrivmedel på för att snarast åstadkomma klarhet i denna fråga marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur genom diskussioner dels i rådet om en översyn beroendet av fossil energi samt till att nå de av energiskattedirektivet, dels med berörda delar uppsatta klimat- och energipolitiska målen. En av EU-kommissionen. En sådan beskattning ökad inblandning från dagens nivå medför att ligger i linje med de principer för energi- och koldioxidutsläppen bedöms minska med ca koldioxidbeskattning som regeringen har 0,6 miljoner ton per år. Alternativa åsikter som redovisat i prop. 2009/10:41 och som vidare framförs av vissa remissinstanser föranleder inte Skatteutskottet uttalat sitt stöd för vid sin regeringen att göra en annan bedömning. behandling av regeringens skrivelse om Det bör även övervägas om och i vilken Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera biodrivmedel (se bet. 2011/12:SkU5). höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel I syfte att säkerställa att etanol för utan fossilt innehåll. Om höginblandade låginblandning inte överkompenseras gäller ett biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt särskilt tullvillkor för dagens skattenedsättning. innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges När beskattningen utformas på ett sådant sätt att fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra den inte utgör statsstöd finns inte längre någon till den långsiktiga prioriteringen om en grund för att ha kvar tullvillkoret i skattelagfossiloberoende fordonsflotta och visionen om stiftningen. Detta innebär att tullvillkoret slopas. inga nettoutsläpp av växthusgaser. Den närmare utformningen av ett kvotplikts- Skattelättnader för biodrivmedel för 2013 system utreds för närvarande inom För 2013 bör användning av biodrivmedel Regeringskansliet med sikte på att ett förslag ska stimuleras genom viss skattebefrielse för sådana kunna presenteras i sådan tid att förslaget kan bränslen. Regeringen håller med remissbehandlas av riksdagen under hösten 2013 och instanserna om att det är viktigt att skapa att de nya reglerna kan tillämpas från och med långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen den 1 maj 2014. på biodrivmedelsmarknaden. Som en strävan Åtskilliga remissinstanser lämnar mot detta är det lämpligt att omfattningen av kommentarer om utformningen av kvotplikts- skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i lagen systemet samt hanteringen av de biodrivmedel (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, i som inte omfattas av en kvotplikt. Sådana stället för att hanteras genom dispensbeslut med överväganden är inte föremål för detta stöd av 2 kap. 12 § LSE såsom hittills skett. lagstiftningsarbete, utan får beaktas i samband Regeringens möjlighet att genom dispensbeslut med den detaljutformning av kvotpliktssystemet ge skattebefrielse för bränsle som framställs av som just nu pågår inom Regeringskansliet. biomassa bör därför slopas. EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det Det nuvarande energiskattedirektivet ger möjligt att kombinera en kvotplikt med en medlemsstaterna rätt att ge skattelättnader för beskattning som är utformad så att den innebär biodrivmedel. Om företag som producerar

PROP. 2012/13:1

biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger myndighetens arbete att ta fram underlag för merkostnaden för produktionen i förhållande till regeringens rapportering. En bestämmelse om kostnaden för produktion av fossila drivmedel att lämna nödvändiga uppgifter för denna riskerar de enskilda företagen att få betala rapportering bör, som påpekats av tillbaka det belopp som motsvarar skatte- Energimyndigheten och SPBI, även införas i LSE befrielsen. Detta beror på att stöd enligt EU:s i samband med att skattelättnaderna nu föreslås statsstödsregler endast får ges om det är övergå till att hanteras genom avdragsrätt i LSE. nödvändigt och proportionerligt i förhållande till Motsvarande bör även gälla för den skatteändamålet med skattebefrielsen. EU:s befrielse som enligt andra regler i LSE gäller för statsstödsregler innebär alltså att skattebefrielse vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som för biodrivmedel inte får medföra uppvärmningsbränsle samt för biogas. Flertalet överkompensation. skattskyldiga agerar inom den skattemässiga Det är angeläget att skatteregler och åtgärder hanteringsram som gäller enligt reglerna för är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt punkskatteuppskov, vilket innebär att de är perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila godkända som upplagshavare av Skatteverket. villkor för de aktörer som producerar och För att energiskatten ska vara kostnadshandlar med biodrivmedel. Risken för effektiv anser Konjunkturinstitutet att den bör överkompensation har varit störst för vara proportionell mot bränslets energiinnehåll låginblandade biodrivmedel under de senaste för alla bränslen och all användning. En sådan åren. Regeringen anser därför, i motsats till vad beskattning ligger i linje med de principer för Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, energibeskattning som regeringen redovisat i Skogsindustrierna och Svebio anför, att en viss prop. 2009/10:41. Energiskatt tas för närvarande beskattning av dessa biodrivmedel är motiverad i ut proportionellt mot energiinnehållet på fossila syfte att minska risken för framtida uppvärmningsbränslen, men inte på drivmedel. överkompensation och därmed göra skatte- Regeringen anser att när energiskatt införs på reglerna mer hållbara gentemot unionsrätten. biodrivmedel för låginblandning bör den i största Det statliga stödet minskar således genom möjliga utsträckning baseras på energiinnehåll. förslaget. En viss beskattning av låginblandade Energiskatten är dock högre för bensin jämfört biodrivmedel ligger även i linje med den med dieselolja räknat per energiinnehåll. skattepolitiska riktlinjen att finansiera offentliga Grunden för beräkningen av energiskatteutgifter på ett hållbart sätt med bevarande av nivåerna bör vara den energiskatt per kWh som samhällsekonomisk balans (jfr budget- det fossila bränsle som biodrivmedlet ersätter. propositionen för 2012, prop. 2011/12:1, avsnitt Energiskatten på bensin, miljöklass 1, för 2013 6). Minskningen av skattebefrielsen för första uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till generationens biodrivmedel som låginblandas i 3,13 kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, bensin eller dieselolja, som exempelvis FAME är energiskatten för 2013 därigenom beslutad till och etanol som inte tillverkats av restprodukter 1,762 kronor per liter. Omräknat efter energieller cellulosa, är också motiverat för att stärka innehåll motsvarar detta energiskatt på etanol konkurrenskraften för andra generationens (som ersätter bensin) om 2,04 kronor per liter biodrivmedel (exempelvis HVO). Till dess att och energiskatt på FAME (som ersätter ett kvotpliktsystem är i kraft bör dock dieselolja) om 1,623 kronor per liter. Vid lägre skattenivån vara tillräckligt låg för att ändå ge energiskattenivåer för etanol och FAME bör incitament för att fortsätta låginblanda denna relation behållas. Skattebefrielse för etanol biodrivmedel i bensin respektive dieselolja. och FAME bör utryckas som en procentandel av Regeringen är enligt gällande statsstödsbeslut energiskatten på bensin respektive dieselolja, skyldig att årligen rapportera till EU- eftersom detta möjliggör att relationen som kommissionen att någon överkompensation inte råder mellan energiskattenivån för bensin sker genom den skattelättnad som ges till respektive dieselolja behålls. Vid en sådan biodrivmedlen alternativt att föreslå åtgärder för konstruktion följer energiskatterelationen framtiden som innebär att överkompensationen mellan etanol och FAME den mellan bensin och undviks. Regeringens nuvarande dispensbeslut är dieselolja även vid förändringar av energiskatten villkorade av att bolagen lämnar nödvändiga på bensin och dieselolja. uppgifter till Energimyndigheten som ett led i

PROP. 2012/13:1

Befrielsen av energiskatt för andra biodriv- satsningar på andra generationens drivmedel är medel som låginblandas i bensin än syntetisk en förutsättning för att Sverige ska kunna hålla bensin som framställts av biomassa, bör med den position som Sverige har när det gäller att hänsyn till vad som anges ovan minskas från utveckla sådana drivmedel. Andra generationens 100 procent till 89 procent av den energiskatt biodrivmedel är drivmedel som producerats från som gäller för bensin. Detta motsvarar en avfall, restprodukter, cellulosa från ickeskattenivå om 0,34 kronor per liter biodriv- livsmedel samt material som innehåller cellulosa medel. Vidare bör befrielsen från energiskatt för eller lignin samt inte är konkurrerande med andra biodrivmedel som låginblandas i dieselolja livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får än HVO och syntetisk dieselolja som framställts räknas dubbelt vid beräkning av målet om av biomassa, minskas från 100 procent till andelen energi från förnybara energikällor i 84 procent av den energiskatt som gäller för samtliga transporter enligt artikel 3.4 och 21.2 i dieselolja vilket motsvarar en skattenivå om förnybartdirektivet. Exempel på ett andra 0,28 kronor per liter biodrivmedel. generationens biodrivmedel är HVO. HVO har Beskattningen av låginblandade biodrivmedel även fördelen att den kemiska strukturen är innebär även efter de föreslagna ändringarna ett, sådan att bränslet uppfyller kraven på dieselolja i ur statsstödsrättsligt perspektiv, selektivt miljöklass 1. Detta innebär att bränslet kan gynnande av dessa biodrivmedel. Det särskilda användas i konventionella dieselmotorer utan att villkoret om att etanol vid införsel till EU ska ha någon modifiering är nödvändig. tulldeklarerats som odenaturerad eller, vid Merkostnaderna för produktion av HVO produktion inom EU, ska ha uppfyllt jämfört med konventionell, fossil dieselolja är i motsvarande krav, kan därför ännu inte tas bort. nuläget så hög att ingen risk för över- Den skattebefriade låginblandningen av etanol kompensation bedöms föreligga vid full som i dag sker uppgår till lägre andelar än vad skattebefrielse av biodrivmedlet. För att som medges enligt dispensbesluten. Den tillåtna, underlätta kommersialiseringen och förbättra skattebefriade andelen på 6,5 volymprocent har konkurrenskraften för HVO och biobaserade alltså inte utnyttjats fullt ut. Skattebefrielse bör syntetiska drivmedel bör därför full befrielse från ske upp till och med en andel som speglar verklig koldioxidskatt och energiskatt ges för upp till inblandning. Av detta skäl sänks den skatte- och med 15 volymprocent HVO i fossil befriade andelen etanol i bensin under 2013 från dieselolja. 6,5 till 5 volymprocent. För låginblandning över För att nå den långsiktiga prioriteringen att 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är dieselolja, men inom ramen för vad som är fossiloberoende bör strävan vara att bilar och möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt andra fordon bör kunna användas utan att det drivmedelslagen innebär gällande regler enligt påverkar klimatet negativt. Flera höginblandade LSE att koldioxidskatt och energiskatt tas ut biodrivmedel kommer att spela en viktig roll i med belopp som gäller för likvärdigt fossilt denna strävan. Höginblandade biodrivmedel bränsle. konkurrerar prismässigt med fossila drivmedel Det kommande kvotpliktssystemet bör dock på ett annat sätt än låginblandning. Valet mellan utformas så att det syftar till att inblandning i att tanka t.ex. E85 eller bensin sker när låginblandad bensin respektive dieselolja bör ske konsumenten befinner sig på tankstationen och upp till och med vad som är tillåtet enligt driv- direkt kan jämföra priserna. E85 är därför medelslagen, dvs. exempelvis 10 volymprocent känsligare för skillnader i relativpriset mellan etanol i bensin och 7 volymprocent FAME i etanol och bensin än vad etanol som används för dieselolja. Inför kvotpliktssystemets införande låginblandning är. En minskad skattebefrielse för bör goda förutsättningar finnas för att E85 kan leda till att fler väljer att tanka bensin i produkten E10, dvs. en bensinkvalitet som inne- stället för E85. Risken för överkompensation är håller mellan 5 och 10 volymprocent etanol och heller inte lika stor för E85 som för etanol som har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, låginblandas i bensin. Detta är bl.a. en följd av att kommer att lanseras på den svenska marknaden. hänsyn tas till kostnader till följd av pumplagen I 2009 års klimatproposition (prop. vid beräkning av produktions- och distributions- 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. kostnader för E85. En samlad bedömning är att 2008/09:300) har regeringen angett att fortsatta den etanol som ingår i E85 under 2013 bör ges

PROP. 2012/13:1

fortsatt befrielse från koldioxidskatt och standarder och föreskrifter och beträffande föreenergiskatt. Motsvarande bör gälla andra högin- skrifter för informationssamhällets tjänster . 126 blandade biodrivmedel och biodrivmedel helt utan fossilt innehåll, med undantag för biobaserade syntetiska drivmedel och HVO, för 6.22.4 Konsekvensanalys vilka skattebefrielse gäller enligt föregående stycke. Inledning Till följd av att skattebefrielsen av biodriv- Nedan redovisas konsekvenser för 2013 av den medel förs in i LSE bör den skattskyldiges rätt minskade skattebefrielsen för låginblandade att beviljas avdrag i sin punktskattedeklaration biodrivmedel. Det innebär att offentligfinansiella villkoras av att bränslet omfattas av ett effekter för 2014 som följer av ökade låginblandhållbarhetsbesked. Motsvarande villkor för ningsnivåer inte redovisas här. Storleken av dessa avdragsrätten finns i LSE sedan tidigare för effekter beror bl.a. på unionsrättsliga förutsättvegetabiliska och animaliska oljor och fetter ningar och den närmare utformningen och m.m. som uppvärmningsbränsle samt för biogas omfattningen av ett framtida kvotpliktsystem. som motorbränsle för transportändamål. Det kan dock konstateras att en ökad Önskemålet om införande av underrubriker i inblandning från dagens låginblandningsnivå till 7 kap. LSE för att underlätta läsningen, som maximalt tillåtna nivå enligt bränslekvalitetsframförts av Kammarrätten i Sundsvall, får direktivet medför att koldioxidutsläppen 127 närmare övervägas i annat sammanhang minskar med ca 0,6 miljoner ton per år. Detta tillsammans med en mer övergripande översyn motsvarar ungefär en procent av de totala av lagens uppbyggnad. Med anledning av de utsläppen av växthusgaser i Sverige och bidrar till synpunkter som Skatteverket har framfört har att minska beroendet av fossil energi och att nå vissa förtydliganden gjorts av lagtexten i de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. förhållande till dess lydelse i promemorian. Bedömningen är vidare att användningen av HVO förväntas öka framöver. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 12 § samt Offentligfinansiella effekter införandet av fem nya paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d Det totala skattebortfallet för biodrivmedel och 4 a §§, i LSE. Lagförslaget i ärendet finns i bedöms uppgå till 3,16 miljarder kronor för avsnitt 3.2. 2012, varav ca 1,7 miljarder kronor av det totala skattebortfallet utgörs av låginblandad etanol EU-rättsliga aspekter och låginblandad FAME. Skattebortfallet för Den minskning av skattebefrielsen som föreslås i den ökade användningen av HVO för 2012 propositionen utgör en ändring av ett befintligt bedöms uppgå till 0,40 miljarder kronor. stöd och åtgärden måste därför prövas och En minskad skattebefrielse för låginblandade godkännas av EU-kommissionen innan den kan biodrivmedel, dvs. viss energiskatt, innebär träda i kraft. Ett statsstödsbeslut bedöms dock ökade offentligfinansiella nettointäkter med ca finnas i sådan tid att ändringarna av 0,13 miljarder kronor för 2013. Nivån på skattebefrielsen för biodrivmedel kan träda i energiskatten bedöms innebära att inblandning kraft den 1 januari 2013. av biodrivmedel fortsatt kommer att ske. Med en Förslaget till ändringar av sättet på vilket minskad skattebefrielse för låginblandade skattelättnaderna åstadkoms bedöms inte vara av biodrivmedel minskar det statsstöd som utgår sådan beskaffenhet att det finns behov av att föranmäla dem till kommissionen för förnyad statsstödsprövning. Någon anmälan av förslagen bedöms inte vara 126 EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034. nödvändig enligt Europaparlamentets och rådets 127 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för informationsförfarande beträffande tekniska bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

PROP. 2012/13:1

för dessa drivmedel. Detta kan i sin tur leda till svenska producenter att hitta avsättning för ökad samhällsekonomisk effektivitet för att etanol utanför EU. uppnå de klimat- och energipolitiska målen. En konsekvens av det svenska tullvillkoret är Genom förslagen i propositionen ändras sättet att etanol till låginblandning till stor del är av på vilket skattelättnaderna för biodrivmedel svenskt eller europeiskt ursprung medan etanol åstadkoms. Beträffande andra biodrivmedel än till E85 i större utsträckning kommer från länder låginblandning av etanol och FAME innebär utanför EU. En viss energiskatt på etanol för detta dock inga ändringar beträffande låginblandning kan påverka priset för den spannskattelättnadernas omfattning i förhållande till mål som används för att producera etanol givet nu gällande dispensbeslut. Detta skattebortfall är att effekten av skatten överförs till spannmålsredan beaktat i statens intäktsberäkningar, varför odlarna. Det är dock sannolikt att skatten till viss inga offentligfinansiella effekter uppstår som en del överförs på etanolproducenternas vinster och direkt följd av regeländringen beträffande andra löner (dvs. allt överförs inte till spannmålsbiodrivmedel än låginblandning av etanol och odlarna). Energiskatt på etanol kan därmed FAME. minska etanolproducenternas betalningsförmåga för spannmål. På grund av att spannmål är en Effekter för företagen och hushållen bulkprodukt innebär en prissänkning redan på Förslagets effekter för företagen och för några öre per kg att intresset bland spannmålshushållen bedöms vara ringa. Förslaget bedöms producenterna att sälja spannmål för öka priset vid pump med ca 2 öre per liter, etanolproduktion kan minska. inklusive moms, för bensin respektive dieselolja. Pumpprisökningarna motverkas av redan Effekter för miljön beslutade skatteändringar för 2013. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos Riksdagen beslutade under hösten 2009 om (våren 2012) förväntas andelen förnybar energi i ändringar av koldioxid- och energiskattesatserna transportsektorn öka successivt för att 2013 på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015. I uppgå till mellan 9,2 och 10,7 procent beroende normalfallet justeras skattesatserna årligen efter på möjligheten att dubbelräkna andra prisutveckling (indexering), vilket också skett generationens drivmedel m.m. Förslaget bedöms för 2012. Hänsyn togs till prognostiserade ha ringa eller ingen påverkan för låginblandade förändringar av konsumentprisindex när skatte- biodrivmedel och dess bidrag till de klimat- och satserna för 2011, 2013 och 2015 beslutades energipolitiska målen, eftersom de nuvarande 2009. För bensin innebär detta att den totala inblandningsnivåerna av etanol i bensin och punktskatten på bensin redan 2012 är högre FAME i dieselolja förväntas vara oförändrade jämfört med den beslutade totala punktskatten 2013. för 2013. Punktskatten sänks för bensin från 5,65 kronor per liter 2012 till 5,63 kronor per Effekter för myndigheter och domstolar liter 2013. För dieselolja har det hösten 2009 Förslaget kommer att medföra viss merkostnad beslutats om en höjning om 0,20 kronor per liter för Skatteverket i samband med ikraftträdandet. 2013. Det innebär, inklusive prognostiserad Merkostnaderna består av anpassning av it-stöd förändring av konsumentprisindex, en höjning och blanketter samt information till berörda av punktskatten från 4,666 kronor per liter 2012 företag och uppskattas av Skatteverket till till 4,855 kronor per liter 2013, dvs. något sammanlagt 40 000 kronor avseende föreslagna mindre än 0,20 kronor per liter. Inflationen har ändringar inom energiskatteområdet (dvs. alltså hittills varit högre än vad prognosen visade förslagen i dels detta avsnitt, dels följande avsnitt 2009, vilket medför att ovan nämnda om slopad koldioxidskatt för viss värmepumpprishöjningar jämfört med 2012 produktion inom EU:s system för handel med motverkas. För bensin inklusive den etanol som utsläppsrätter). Dessa kostnader bedöms kunna låginblandas blir den sammanlagda effekten hanteras inom befintliga och beräknade därför att den totala skatten per liter för 2013 är anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget oförändrad jämfört med 2012. bedöms inte medföra några merkostnader eller En del förbrukarländer tillämpar tullskydd för något merarbete för de allmänna förvaltningsetanol, vilket innebär att det kan vara svårt för domstolarna.

PROP. 2012/13:1

6.23 Slopad koldioxidskatt för viss I länkdirektivet knyter EU handelssystemet

129

värmeproduktion inom EU:s till Kyotoprotokollets regelverk och system för handel med mekanismer. Handelsdirektivet har genomförts i utsläppsrätter svensk rätt genom lagen (2004:1199) om handel

med utsläppsrätter (jfr prop. 2004/05:18). 6.23.1 Ärendet och dess beredning Handelssystemet inleddes med en försöksperiod under åren 2005–2007 och den För att möjliggöra en samlad behandling av första åtagandeperioden 2008–2012. Handelsskatteförslag med budgeteffekter i budget- systemet omfattar utsläpp av koldioxid från vissa propositionen för 2013 remitterade förbränningsanläggningar inom industrin, kraft- Finansdepartementet en promemoria med olika och värmeverk samt oljeraffinaderier och förslag, Vissa skattefrågor inför budget- anläggningar där produktion och bearbetning propositionen för 2013 (dnr Fi2012/1668). En sker av järn, stål, glas, glasfiber, cement, keramik, sammanfattning av promemorians förslag finns i papper och pappersmassa. bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bl.a. En del i klimat- och energipaketet från förslag om slopad koldioxidskatt för viss december 2008 är ändringar av handelssystemet värmeproduktion samt förslag och bedömning genom Europaparlamentets och rådets direktiv om framtida hantering av ekonomiska styrmedel 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av för biodrivmedel. Promemorians lagförslag i direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och ovan angivna delar finns i bilaga 5, avsnitt 2. utvidga gemenskapssystemet för handel med Förslagen har remissbehandlats. En förteckning utsläppsrätter för växthusgaser . Dessa för- 130 över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. ändringar innebär en ytterligare harmonisering En remissammanställning finns tillgänglig i på EU-nivå och utvidgning av handelssystemet Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). inför nästa handelsperiod 2013–2020. Handelssystemet utvidgas även med några fler sektorer, Lagrådet bl.a. aluminiumindustrin och delar av kemi- Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att industrin samt med utsläpp av PFC från inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till aluminiumindustri och N2O från viss kemilag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på industri. Luftfarten har inkluderat i handelsenergi. Lagrådet har lämnat förslaget utan systemet under 2012 genom beslut i ett separat erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, direktiv 131 . avsnitt 5. I och med att utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom 6.23.2 Bakgrund handelssystemet innebär koldioxidbeskattning av de bränslen som används i dessa anläggningar 6.23.2.1 Handel med utsläppsrätter och svensk att anläggningarna omfattas av dubbla styrmedel

koldioxidbeskattning

Handel med utsläppsrätter är en del i de internationella ansträngningarna att minska och begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet 129 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den med åtaganden i Kyotoprotokollet till Förenta 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för Nationernas ramkonvention om klimat- handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i förändringar. De grundläggande reglerna om överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18, Celex 32004L0101). handelssystemet finns i handelsdirektivet . 128 130 Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029). 131 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 128 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3, Celex 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). 32008L0101).

PROP. 2012/13:1

med samma mål. För att undvika att dubbla skattebefrielsen 2015 från 70 till 40 procent till styrmedel används har den svenska koldioxid- följd av redan beslutade ändringar (se prop. beskattningen av bränslen inom handels- 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. systemet sänkts i två steg. Koldioxidbeskatt- 2009/10:122). ningen av bränslen i dessa anläggningar sänktes i ett första steg från och med den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:121, bet. 2007/08:SkU 27, rskr. 6.23.3 Överväganden och förslag 2007/08:238) samt i ett andra steg från och med den 1 januari 2011 (se prop. 2009/10:41, bet. Regeringens förslag: Koldioxidskatten slopas för 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s 6.23.2.2 Värmeproduktion inom handelssystemet system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar för- På nationell nivå styrs koldioxidbeskattningen av brukas för framställning av värme som levereras bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på till industriverksamheter inom handelssystemet. energi, förkortad LSE. Enligt nuvarande regler är bränsleförbrukning för annat ändamål än drift av Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i en anläggning inom utsläppshandelssystemet befriad från koldioxid- Promemorians förslag överensstämmer med skatt. Detta innebär att koldioxidskatt inte regeringens. belastar de insatsbränslen som en industri Remissinstanserna: Övervägande del av de använder för värmeproduktion till den egna remissinstanser som yttrar sig är positiva eller tillverkningsprocessen. Om bränsleförbruk- har inte något att erinra mot förslaget. ningen sker i en anläggning utanför handels- Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret, systemet medges befrielsen från koldioxid- Skatteverket och Skogsindustrierna har inget att skatten med 70 procent. Denna 70-procentiga erinra mot förslaget. Konjunkturinstitutet, befrielse reduceras 2015 till 40 procent till följd Regelrådet, Statens energimyndighet, Energigas av redan beslutade ändringar (se prop. Sverige, FAR, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk 2009/10:122). Försäkring, Svensk Bankförening, Sveriges För det bränsle, som förbrukas i kraftvärme- Redovisningskonsulters Förbund, Villaägarnas produktion i en anläggning som omfattas av Riksförbund, E.ON Gas Sverige AB och handelssystemet för att framställa värme tas Näringslivets Skattedelegation tillstyrker koldioxidskatt ut med 7 procent av den generella förslaget. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) koldioxidskattenivån. Värmeleveranser till uppger att de accepterar förslaget och instämmer tillverkningsprocessen i industriell verksamhet med förslaget på principiella grunder. Sveriges medför inte ytterligare nedsättning av Kommuner och Landsting (SKL) anser att slopad koldioxidskattenivån. koldioxidskatt på värmeproduktion som Vid annan värmeproduktion inom handels- omfattas av utsläppshandeln är bra för att skapa systemet än sådan som sker i tillverknings- konkurrensneutralitet. SKL anser dock att processen i industriell verksamhet eller i kraft- förslaget riskerar att leda till en ökad användning värmeproduktion tas koldioxidskatt ut på av fossila bränslen i Sverige. Naturvårdsverket skattepliktiga insatsvaror med 94 procent av den avstyrker förslaget. Naturvårdsverket anser att generella koldioxidskattenivån. För värme- det är negativt om koldioxidskatten tas bort då leveranser till tillverkningsprocessen i industriell fossila alternativ kan bli lönsamma eller verksamhet finns emellertid möjlighet att via lönsammare än biokraftvärme om priserna på återbetalning erhålla ytterligare 70 procent elcertifikat eller utsläppsrätter blir låga. Svebio koldioxidskattebefrielse. Motsvarande åter- och SKL ser en risk för att förslaget medför att betalningsmöjlighet finns även för värme- växthusgasutsläppen i Sverige kan komma att leverantörer utanför handelssystemet. För öka eller alternativt inte minska lika snabbt. produktion utanför handelssystemet reduceras Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och

PROP. 2012/13:1

Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om kring leveranser av ånga och värme till industrin energiskattebefrielse för egenförbrukning av el och riskerar att medföra att etablerade vid värmeproduktion inom handelssystemet. samarbeten på området inte kan fortsätta. Befintliga värmepannor hos fjärrvärmeföretagen för industrileveranser kan komma att överlåtas Skälen för regeringens förslag till industrin. Alternativt kan parallella energianläggningar i stället komma att byggas Utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom upp i industrin och de synergier som samarbetet EU:s system för handel med utsläppsrätter i dag ger, främst miljömässigt, riskerar att regleras på EU-nivå genom handelssystemet. upphöra. Detta kan försämra fjärrvärmens Därför bör i princip dessa utsläpp inte vara förutsättningar att i det lokala energisystemet föremål för ytterligare nationella styrmedel, som använda resurser som annars skulle gå förlorade, t.ex. en koldioxidskatt. Koldioxidbeskattningen t.ex. spill från skogsavverkning, avfall och av bränslen inom handelssystemet har i ett första överskottsvärme från industrier. En energi- och steg sänkts från och med den 1 juli 2008 samt i resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeett andra steg från och med den 1 januari 2011. företag och tillverkningsindustri kan således Den nuvarande koldioxidbeskattningen av försvåras. kraftvärmeproduktion i anläggningar inom Då det är angeläget att skattereglerna i handelssystemet riskerar att innebära möjligaste mån utformas så att konkurrenskonkurrenssnedvridningar till följd av att snedvridning undviks bör full koldioxidskattekraftvärme i industrin och i fjärrvärmenäten befrielse även kunna erhållas för externa värmebeskattas olika. Även andra snedvridningar kan leveranser till tillverkningsprocessen i en uppstå, såsom att bränsle som åtgått till värme industriell verksamhet om verksamheten tillhör som kyls bort vid kondensproduktion är en sådan verksamhetskategori som omfattas av koldioxidskattebefriad, medan bränsle som vid handelssystemet. Full befrielse från koldioxidkraftvärmeproduktion åtgår för framställning av beskattning bör alltså ges för sådant bränsle som värme som nyttiggörs är beskattad. Ett slopande förbrukas för produktion av värme vilken av koldioxidskatten i kraftvärmeproduktion i levereras till sådan tillverkningsprocess i anläggningar inom handelssystemet kan visser- industriell verksamhet som omfattas av handelsligen, som regeringen har uttalat i prop. systemet. 2009/10:41, i viss mån riskera att försvåra för Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Sverige att uppfylla målet för andelen förnybar Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om energi till 2020. Slopandet av koldioxidskatten energiskattebefrielse för egenförbrukning av el bedöms emellertid öka effektiviteten i den vid värmeproduktion inom handelssystemet. klimatpolitiska styrningen. Eftersom en Denna fråga ligger dock inte inom ramen för koldioxidskatt inte minskar de totala utsläppen detta lagstiftningsärende och får närmare inom handelssystemet, utan endast påverkar var övervägas i annat sammanhang. inom systemet som utsläppen sker, innebär den nuvarande situationen konkurrenssnedvrid- Lagförslag ningar som motverkar ett väl fungerande Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 2 § och handelssystem. Koldioxidskatten bör nu därför 9 kap. 5 § LSE, 6 a kap. 1 § lagen (2009:1496) om slopas även för bränslen som förbrukas för ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi kraftvärmeproduktion inom handelssystemet. samt 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 5 § lagen Vad Naturvårdsverket, Svebio och SKL anför (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om ändrar inte regeringens bedömning. skatt på energi. Lagförslaget i ärendet finns i Om värmeproduktionen för tillverknings- avsnitt 3.2, 3.10 samt 3.11. processen i industriella verksamheter inom Ändringarna i LSE föreslås träda i kraft den handelssystemet behandlas olika beroende på 1 januari 2013. Förslaget till lag om ändring i om värmen produceras i egen regi eller om den lagen (2009:1496) om ändring i lagen tillhandahålls av en extern leverantör riskerar det (1994:1776) om skatt på energi samt förslaget till att resultera i en ineffektiv produktion av värme. lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i De nuvarande reglerna om återbetalning lagen (1994:1776) om skatt på energi ändrar missgynnar värmeföretag som har samarbeten

PROP. 2012/13:1

redan beslutade lagändringar med ikraftträdande Effekter för företagen och hushållen den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015. Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärmeverken kan motverka eventuella elprisskillnader i EU-rättsliga aspekter Sverige, eftersom naturgaskraftvärmeverk i södra Den skattebefrielse som i dag ges för bränslen Sverige får lägre rörliga kostnader. som förbrukas i anläggningar som omfattas av Slopandet av koldioxidskatten för framhandelssystemet är att betrakta som ett driftstöd ställning av värme som levereras till industriverksom faller under artikel 107 i fördraget om samheter inom handelssystemet kan förbättra en Europeiska unionens funktionssätt. Huvud- energi- och resurseffektiv samverkan mellan regeln i sådana fall är att EU-kommissionen fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri. måste pröva och godkänna åtgärdens förenlighet Tillsammans med det faktum att fjärrvärmen kan med den gemensamma marknaden innan den återta en del av sitt värmeunderlag kan detta kan träda i kraft. Kommissionen har genom minska kostnaderna i fjärrvärmeproduktionen, beslut i ärende N22/2008 godkänt de lägre vilket i slutändan kan medföra ett lägre koldioxidskattesatser som trädde i kraft år 2008 fjärrvärmepris för fjärrvärmekunderna. respektive 2010. Kommissionen har dock under senare år försökt förenkla förfarandet kring Effekter för miljön statsstödsprövningen. De ändringar av beskatt- Förslaget om att slopa koldioxidskatten för ningen av bränslen i anläggningar inom bränslen som förbrukas för kraftvärmehandelssystemet, som trädde i kraft den 1 januari produktion inom handelssystemet ökar inte de 2011 föll därför inom ramen för kommissionens totala koldioxidutsläppen inom handelssystem allmänna gruppundantagsförordning . Det utan påverkar endast var inom systemet som 132 normala förfarandet med föranmälan och utsläppen sker. Slopandet av koldioxidskatten kommissionens godkännande av åtgärden bedöms emellertid öka effektiviteten i den behövde därför inte iakttas. Detsamma gäller för klimatpolitiska styrningen i ett europeiskt de nu föreslagna åtgärderna. Någon skyldighet perspektiv och förbättra möjligheterna till en att anmäla dessa till kommissionen för energi- och resurseffektiv samverkan mellan statsstödsgranskning finns alltså inte. Vissa fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri. regler om informationsskyldighet och årlig Effekterna på andra utsläpp på grund av att rapportering finns dock i den angivna förbränning av fossila bränslen blir mindre förordningen. kostsam i de berörda anläggningarna bedöms bli begränsade.

6.23.4 Konsekvensanalys Effekter för myndigheter och domstolar Förslaget om slopad koldioxidskatt för viss Offentligfinansiella effekter värmeproduktion inom handelssystemet Förslagen bedöms innebära att skatteintäkterna kommer i samband med ikraftträdandet medföra minskar med sammanlagt 0,18 miljarder kronor viss merkostnad av engångskaraktär avseende 2013. Av dessa avser 0,09 miljarder kronor utveckling av it-stöd, ändring av blanketter samt slopad koldioxidskatt för bränslen som information till berörda företag. Skatteverket har förbrukas i kraftvärmeanläggningar inom beräknat att förslagen om ändringar inom handelssystemet och resterande 0,09 miljarder energibeskattningsområdet (dvs. dels förslagen i kronor avser slopandet av koldioxidskatten för detta avsnitt, dels förslagen i föregående avsnitt framställning av värme som levereras till om biodrivmedel) medför kostnader av engångsindustriverksamheter inom handelssystemet. karaktär om sammanlagt 40 000 kronor. Regeringen gör bedömningen att dessa kostnader kan hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna 132 Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 förvaltningsdomstolarna. genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3, Celex 32008R0800).

PROP. 2012/13:1

6.24 Befrielse från fordonsskatt för (prop. 2009/10:41 om vissa punktskattefrågor nya bilar med bättre med anledning av budgetpropositionen för 2010, miljöegenskaper s. 174), bedömde regeringen att kraven för att

omfattas av befrielsen från fordonsskatt 6.24.1 Ärendet och dess beredning successivt bör skärpas så att andelen sålda personbilar som omfattas av skattebefrielsen blir För att möjliggöra en samlad behandling av ungefär konstant. skatteförslag med budgeteffekter i budget- I budgetpropositionen för 2011 (prop. propositionen för 2013 remitterade Finans- 2010/11:1, utgiftsområde 22, s. 48) angav departementet en promemoria med olika förslag, regeringen att huvudinriktningen på transport- Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för området är ett fossiloberoende system år 2030 2013 (dnr Fi2012/1668). En sammanfattning av och att regeringens insatser för en fossilpromemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. oberoende fordonsflotta intensifieras. Promemorian innehöll bl.a. förslag och Regeringen anförde även att en skärpt miljöbilsbedömning om befrielse från fordonsskatt för definition är en del av en större satsning på nya bilar med bättre miljöegenskaper. klimatåtgärder inom fordonssektorn samt att Promemorians lagförslag i denna del finns i stor kraft måste läggas på utvecklingen av bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har remiss- elfordon, effektivare förbränningsmotorer och behandlats. En förteckning över remiss- alternativa bränslen. instanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En I den ekonomiska vårpropositionen för år remissammanställning finns tillgänglig i 2011 (prop. 2011/11:100, s. 59) anförde Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). regeringen att en ny skärpt miljöbilsdefinition, som baseras på Europaparlamentets och rådets Lagrådet förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till som en del av gemenskapens samordnade lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), strategi för att minska koldioxidutsläppen från vad gäller 2 kap. 11 a §. En mindre redaktionell lätta fordon , bör införas den 1 januari 2013. 133 ändring har gjorts i förhållande till Denna förordning är i fortsättningen benämnd lagrådsremissen. Lagförslaget finns i bilaga 5, EU-förordningen. avsnitt 4. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5. 6.24.3 Ändrade krav för befrielse från

fordonsskatt

6.24.2 Bakgrund

Regeringens förslag: Personbilar, lätta lastbilar Den 1 augusti 2007 infördes en miljöbilspremie och lätta bussar som tas i bruk för första gången genom förordningen (2007:380) om från och med den 1 januari 2013 befrias från miljöbilspremie. Miljöbilspremien utgjorde ett fordonsskatt om bilens koldioxidutsläpp, enligt ekonomiskt incitament i form av ett penning- uppgift i vägtrafikregistret, inte överstiger ett bidrag vid köp av personbilar för att främja en beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande ökad försäljning och användning av personbilar till fordonets tjänstevikt. Bilar som är utrustade som orsakar mindre skada på miljön i jämförelse med teknik för drift med etanolbränsle eller med andra personbilar på marknaden, s.k. gasbränsle, förutom gasol, får ha ett högre miljöbilar. Denna miljöbilspremie upphörde att koldioxidutsläpp i förhållande till bilens tjänstegälla den 1 juli 2009. vikt. Elbilars och laddhybriders förbrukning av Riksdagen beslutade den 9 december 2009 att elektrisk energi får högst vara 37 kWh per införa ett nytt ekonomiskt incitament i form av 100 kilometer. en befrielse från fordonsskatt under fem år för personbilar som uppfyller vissa krav på bl.a. utsläpp av koldioxid eller bränsleförbrukning. I den proposition som låg till grund för beslutet 133 EUT L 140, 5.6.2009, s. 1 (Celex 32009R0443).

PROP. 2012/13:1

Skattebefrielsen ges under en tidsperiod om Company AB anser att lätta lastbilar bör tillåtas fem år från det att bilen har tagits i bruk. generösare viktrelaterade koldioxid utsläppskrav Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. än personbilar. De anser även att skattebefrielsen Regeringens bedömning: För att skatte- ska vara teknikneutral, men samtidigt premiera befrielsen fortsättningsvis ska vara ett incitament energieffektivisering, biobränsle och nya för att stimulera till köp av bilar med bättre tekniker. Bil Sweden, Motorbranschens riksmiljöegenskaper bör kraven även fortsättningsvis förbund och Fiat Group Automobiles Sweden successivt skräpas. För att kunna beakta AB anser att kraven som ställs på bilar som drivs kommande förändringar av EU:s koldioxid- med bensin och dieselbränsle är för stränga. Bil utsläppskrav, bedöms att en översyn av kraven Sweden är kritiska till att bilar som drivs med kan ske tidigast år 2014. Ytterligare skärpta krav etanolbränsle omfattas av generösare koldioxidför skattebefrielse bedöms därefter införas år utsläppskrav. Bio Alcohol Fuel Foundation 2016 och år 2019. (BAFF) och Taurus Energy AB är kritiska till att dieselbilar kan omfattas av skattebefrielsen. Trafikverket anser att nivåerna för koldioxid- Promemorians förslag: Överensstämmer utsläppskraven är väl avvägda. Gröna Bilister och med regeringens. Svenska Bioenergiföreningen anser att Remissinstanserna: Statskontoret, Natur- utsläppskraven bör ta hänsyn till biobränslenas vårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, faktiska klimatnytta. Sveriges Kommuner och Trafikanalys, Statens energimyndighet, Bil Landsting är tveksamma till om skattebefrielsen Sweden, Gröna Bilister, Motorbranschens är ett tillräckligt incitament för att bidra till en riksförbund, Svenska Bioenergiföreningen, tillräcklig marknadsvolym av fordonsmodeller Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska och köpare. Taxiförbundet, Sveriges Kommuner och Bil Sweden och Gröna Bilister anser att Landsting, Volkswagen Group Sverige AB, Ford skattebefrielsen även bör omfatta krav på bilars Motor Company AB och E.ON Gas Sverige AB säkerhet. Gröna bilister anser vidare att krav på tillstyrker att kraven för skattebefrielse skärps. utsläpp av partiklar, kväveoxid och buller bör Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen införas. och Svenska Taxiförbundet avstyrker dock att Konkurrensverket och Fiat Group skattebefrielsen baseras på bilens vikt. Automobiles Sweden AB avstyrker förslaget. Volkswagen Group Sverige AB anger att Konkurrensverket anser att förslaget inte är förslaget har för svaga incitament för utveckling teknikneutralt, långsiktigt och förutsägbart. Fiat av teknik för låg vikt och ökad energieffektivitet. Automobiles Sweden AB anser att förslaget Statens energimyndighet anser att en viktbaserad leder till styrning mot köp av större bilar med modell för skattebefrielse är rimlig med högre koldioxidutsläpp. utgångspunkten att tyngre bilar kan medföra Gröna Bilister anser att klimatbaserade större nytta än småbilar, men bedömer att skärpningar bör beslutas för 2016 och 2019. viktrelaterade krav kan leda till en för tung Statens energimyndighet och Svenska Bioenergifordonspark. Naturvårdsverket anser att föreningen anser att en prognos för vilka förslaget inte i tillräcklig grad premierar små koldioxidutsläppskrav som ska gälla för 2016 bilar med låga utsläpp. Ford Motor Company och 2019 bör lämnas. Bil Sweden, Motor- Aktiebolag anser att tjänstevikt inte ensamt bör branschens Riksförbund och Volkswagen Group användas för att fastställa koldioxidutsläpps- Sverige AB anser att förslaget bör senareläggas kraven och att viktrelaterade koldioxidutsläpps- och träda i kraft den 1 juli 2013. krav innebär svårigheter för konsumenter att jämföra vilka bilmodeller som omfattas av skattebefrielsen. Ford Motor Company AB Skälen för regeringens förslag anser även att förslaget hämmar utvecklingen av lättviktsmaterial i nya bilar. Ford Motor Ändrade krav på bilars koldioxidutsläpp Company AB och Fiat Automobiles Sweden AB Andelen nya bilar som omfattas av befrielsen menar även att förslaget kan leda till att från fordonsskatten har successivt ökat sedan koldioxidutsläppen ökar. Bil Sweden, Motor- skattebefrielsen infördes. Av de personbilar som branschens riksförbund och Ford Motor registrerades i vägtrafikregistret under år 2010

PROP. 2012/13:1

uppfyllde ca 40 procent kraven för att omfattas befrielsen. Detta beror på att bl.a. bilens vikt är av skattebefrielsen. Detta kan jämföras med att av betydelse för hur mycket koldioxid bilen andelen bilar som kom i fråga för miljö- släpper ut vid drift. Generellt sett släpper lätta bilspremie var ca 15 procent år 2007. För att bilar ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Bilar skattebefrielsen ska vara ett verksamt styrmedel med lägre vikt kan således lättare klara de nu bör endast bilar med de bästa miljöegenskaperna gällande koldioxidutsläppskraven än en tyngre omfattas av skattebefrielsen. Andelen person- bil. För att även tyngre bilar som har utrustats bilar som för närvarande omfattas av skatte- med energieffektiv teknik ska kunna omfattas av befrielsen får anses vara för hög för att de skattebefrielsen kan kraven för bilens koldioxidavsedda effekterna ska uppkomma. För att utsläpp istället relateras till dess vikt. skattebefrielsen även fortsättningsvis ska Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär stimulera till köp av bilar med bättre miljö- att bilar med större lastkapacitet kan omfattas av egenskaper bör kraven för skattebefrielse skattebefrielsen. Viktrelaterade krav för skärpas. Skattebefrielsen bör även fortsättnings- koldioxidutsläpp innebär samtidigt att också små vis vara ett incitament för att stimulera till köp bilar ska vara energieffektiva för att omfattas av av bilar som har låga koldioxidutsläpp. Avsikten skattebefrielsen. Fördelen med viktrelaterade är att skattebefrielsen också ska vara ett koldioxidutsläppskrav är att skattebefrielsen ekonomiskt incitament för att komma närmare bedöms stimulera till köp av de bilar som har den långsiktiga prioriteringen om en fossil- utrustats med den mest energieffektiva tekniken oberoende fordonsflotta år 2030. oavsett bilens vikt. Viktrelaterade krav för De nuvarande kraven för befrielse från koldioxidutsläpp överensstämmer också med fordonsskatten är utformade så att en fast gräns EU:s reglering av koldioxidutsläppen från nya för bilens koldioxidutsläpp uppställs. Bilar som personbilar. drivs med bensin eller dieselolja eller i Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp kombination med el får släppa ut högst 120 gram innebär dock att en bil som omfattas av skattekoldioxid per kilometer vid blandad körning. befrielsen kan ha ett högre utsläpp av koldioxid För bilar som drivs med etanolbränsle ställs krav än en bil som inte omfattas av skattebefrielse. på att bilens bränsleförbrukning högst får vara Gröna Bilister, Ford Motor Company AB, och 9,2 liter bensin per 100 kilometer vid blandad Fiat Group Automobiles Sweden AB har körning. Bilar som drivs med naturgas eller påpekat att viktrelaterade koldioxidutsläppskrav biogas får högst förbruka 9,7 kubikmeter gas per kan innebära att bilar med lika höga 100 kilometer vid blandad körning. Kraven på koldioxidutsläpp kan behandlas olika beroende koldioxidutsläppen eller bränsleförbrukning på bilens vikt. Som ovan nämnts släpper lättare gäller även för bilar som drivs med dessa bilar generellt ut mindre koldioxid än tyngre drivmedel i kombination med el. Vidare får bilar. Syftet med förslaget är inte bara att gynna elbilar högst förbruka 37 kWh per 100 kilometer bilar med låga koldioxidutsläpp, utan även bilar vid framförandet. Automatväxlade bilar anses som har utrustats med energieffektiv teknik. Det uppfylla kraven för skattebefrielse om är därför rimligt att den lätta bilen som släpper transmissionen och de komponenter som hör till ut lika mycket koldioxid som den tyngre bilen transmissionen motsvarar en manuellt växlad bil inte omfattas av skattebefrielsen. Även bilar med som uppfyller kraven för bränsleförbrukning. lägre vikt bör utrustas med energieffektiv teknik. Skattebefrielsen gäller för nya personbilar klass I En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp under de fem första åren från det att fordonet skulle dessutom i vissa fall kunna medföra att en blir skattepliktigt för första gången. köpare väljer en tyngre bil som släpper ut mer De nuvarande kraven för skattebefrielse kan koldioxid än en mindre bil med lägre skärpas genom att den fasta gränsen för koldioxidutsläpp. Flera remissinstanser har koldioxidutsläpp, och bränsleförbrukning för de påpekat att förslaget kan leda till en för tung bilar som drivs med etanolbränsle eller gas- fordonspark och ökade koldioxidutsläpp. En bränsle, sänks. En fast gräns för koldioxidutsläpp sådan påverkan bedöms dock vara begränsad, kan dock innebära att större bilar som har eftersom tyngre bilar generellt sett har högre utrustats med energieffektiva förbrännings- driftskostnader. Beskattningen av drivmedel motorer och som har förhållandevis låga utgör det primära och generellt verkande koldioxidutsläpp inte omfattas av skatte- styrmedlet för att stimulera till lägre koldioxid-

PROP. 2012/13:1

utsläpp. Sammantaget bedöms dock en skatte- bättre miljöegenskaper. Nivån av koldioxidutbefrielse med viktrelaterade koldioxidutsläpps- släpp bedöms även vara lämplig med beaktande krav, i kombination med drivmedels- av att kraven ska tillämpas vid statliga beskattningen och supermiljöbilspremien, vara myndigheters upphandling av bilar, enligt ett verkningsfullt styrmedel för att minska förordningen (2009:1) om miljö- och trafikkoldioxidutsläppen från nya bilar. Befrielsen från säkerhetskrav för myndigheters bilar och fordonsskatten föreslås därför relateras till bilens bilresor. För att fastställa koldioxidutsläppskoldioxidutsläpp i förhållande till dess vikt. De kraven för en bil ska det högsta tillåtna skärpta kraven för skattebefrielse från fordons- koldioxidutsläppet därmed beräknas enligt skatten föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. följande formel; (95 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram – 1372)). Skattebefrielsens närmare utformning Även de krav som gäller för skattebefrielse för För fordonstillverkare ställs krav på begränsning bilar som är utrustade med teknik för drift med av koldioxidutsläpp från nya personbilar. Dessa etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol, bör koldioxidutsläppskrav regleras i EU-förord- ändras från krav på bränsleförbrukning till krav ningen. Enligt EU-förordningen ska de på koldioxidutsläpp relaterat till bilens vikt. genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya Genom att kraven för skattebefrielse bestäms av personbilar vara 130 gram koldioxid per bilens koldioxidutsläpp istället för bränslekilometer. För varje ny personbil beräknas ett förbrukning blir det dessutom enklare att värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess jämföra förutsättningarna för skattebefrielse för vikt enligt en fastställd formel som framgår av samtliga bilar. bilaga 1 till EU-förordningen. Den formel som Dessa krav bör dock skärpas för att närma sig gäller under åren 2012 till och med 2015 ställs de krav som gäller för bilar som inte kan drivas upp enligt följande; (130 + 0,0457 x (bilens vikt med dessa drivmedel. De nu gällande kraven på i kilogram – 1372)). Det utsläppsmål som gäller bränsleförbrukning var bestämda med beaktande för en fordonstillverkare beräknas som genom- av koldioxidutsläppen från dessa bilar. Nivån för snittet av de beräknade koldioxidutsläppen för kraven på bränsleförbrukning medförde att bilar varje ny personbil som tillverkats och registreras som kan drivas med etanolbränsle eller under kalenderåret. Dessa koldioxidutsläppskrav gasbränsle förutom gasol tilläts ha ett högre fasas successivt in genom att fordonstillverkarna koldioxidutsläpp än andra bilar. Dessa bilar under en övergångsperiod måste uppfylla en kunde släppa ut omkring 218 gram koldioxid per stegvis ökande andel av utsläppsmålet. Om en kilometer, jämfört med 120 gram koldioxid per fordonstillverkare inte klarar utsläppsmålet finns kilometer, och omfattas av skattebefrielsen. Bilar sanktioner i form av avgifter som utfärdas av som är utrustade med teknik för drift med Europeiska kommissionen. etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol bör Kraven för skattebefrielse bör utgå från de även fortsättningsvis tillåtas ha ett högre krav som gäller för fordonstillverkare enligt EU- koldioxidutsläpp, eftersom användningen av förordningen. Koldioxidutsläppskraven bör dessa drivmedel anses ha en lägre klimatsåledes vara relaterade till bilens vikt och det påverkan. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet högsta tillåtna koldioxidutsläppet bör beräknas för bilar som drivs med etanolbränsle eller annat på samma sätt som EU-förordningens formel. gasbränsle än gasol bör beräknas enligt samma Koldioxidutsläppskraven enligt EU-förord- formel som för bilar som drivs med övriga ningen utgör dock ett genomsnittligt värde drivmedel, men med ett högre genomsnittligt (130 gram koldioxid per kilometer). Kraven på koldioxidutsläpp. Med beaktande av andelen bilars koldioxidutsläpp för skattebefrielse bör bilar i dessa kategorier bedöms ett genomdärmed vara betydligt strängare. Koldioxidut- snittligt utsläpp om 150 gram koldioxid per släppskraven bör samtidigt vara väl avvägda för kilometer vara lämpligt. Beräkningen sker att skattebefrielsen ska verka för att styra således enligt formeln; (150 + 0,0457 x (bilens konsumenter och myndigheter till köp av bilar vikt i kilogram - 1372)). med låga koldioxidutsläpp beaktat bilens storlek. Utifrån de ovan givna förutsättningarna görs Ett genomsnittligt koldioxidutsläpp om 95 gram beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidkoldioxid per kilometer bedöms vara en väl utsläppet på följande sätt. Bilens vikt angivet i avvägd nivå för att stimulera till köp av bilar med kilogram minskas med 1372. Därefter multi-

PROP. 2012/13:1

pliceras differensen med 0,0457. Slutligen i formeln andra. Detta innebär att koldioxidadderas produkten med 95. Om bilen har utsläppskraven för lätta lastbilar och lätta bussar utrustats med teknik för drift med etanolbränsle inom EU är generösare. Dessa bestämmelser eller annat gasbränsle än gasol ska istället börjar dock inte tillämpas inom EU förrän år produkten adderas med 150. 2014. Regeringen menar dock att lätta lastbilar För att fastställa om bilen uppfyller och lätta bussar bör behandlas på samma sätt koldioxidutsläppskraven för att omfattas av som personbilar. Vidare bedöms riktningsskattebefrielsen, ska bilens koldioxidutsläpp koefficienten i den formel som gäller för jämföras med det beräknade högsta tillåtna personbilar motverka en utveckling mot större koldioxidutsläppet. Om bilens koldioxidutsläpp och tyngre bilar i högre grad än riktnings inte är högre än det beräknade högsta tillåtna koefficienten i den formel som gäller för lätta koldioxidutsläppet, uppfyller bilen koldioxid- lastbilar. De krav som ställs på lätta lastbilar för utsläppskraven. Vid en jämförelse av värdena av att omfattas av skattebefrielsen bör därför vara koldioxidutsläppen är det bilens koldioxid- lika som för personbilar. Genom denna utsläpp vid blandad körning enligt uppgift i utformning motverkas därmed en utveckling vägtrafikregistret som ska användas. För bilar mot tyngre lätta lastbilar, jämfört med en som har utrustats med två eller flera tekniker för utformning i enlighet med den EU-förordning drift kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid som kommer att gälla för koldioxidutsläpp från blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så lätta lastbilar. fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid Den vikt som används vid beräkningen enligt drift med etanolbränsle eller gasbränsle användas EU-förordningens formel definieras i vid jämförelsen med det högsta tillåtna Europaparlamentets och rådets direktiv koldioxidutsläppet. Om uppgift avseende bilens 2007/46/EG av den 5 september 2007 om koldioxidutsläpp saknas i vägtrafikregistret ska fastställande av en ram för godkännande av bilens koldioxidutsläpp bestämmas enligt samma motorfordon och släpvagnar till dessa fordon principer som gäller i det fall vägtrafikskatten samt av system, komponenter och separata inte tillförlitligt kan bestämmas på grund av att tekniska enheter som är avsedda för sådana uppgifter saknas i vägtrafikregistret eller fordon (”Ramdirektiv”) , bilaga 1, avsnitt 2.6, i 135 erforderlig utredning kan visas. fortsättningen benämnt direktivet. I den svenska Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund lagstiftningen definieras fordons vikt i lagen och Ford Motor Company AB har påpekat att (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. för lätta lastbilar bör tillåtas generösare Definitionen av vikt enligt direktivet är dock inte viktrelaterade koldioxidutsläppskrav som baseras exakt lika som definitionen av vikt enligt lagen på Europaparlamentets och rådets förordning (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Den (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om definition av en bils vikt som är mest lik fastställande av utsläppsnormer för nya lätta direktivets viktdefinition är tjänstevikten. En bils nyttofordon som ett led i unionens samordnade tjänstevikt registreras i vägtrafikregistret. strategi för att minska koldioxidutsläppen från I praktiken motsvarar den registrerade lätta fordon. Denna förordning avser reglera tjänstevikten vikten enligt direktivet. Det beror 134 koldioxidutsläpp från lätta lastbilar och lätta på att den viktuppgift som registreras i bussar. Även för lätta lastbilar och lätta bussar vägtrafikregistret baseras på uppgift om bilens ska för varje fordon beräknas ett värde för vikt i körbart skick enligt intyg från fordonskoldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt tillverkaren. De tekniska uppgifter som en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till fordonstillverkare ska lämna har bl.a. reglerats i ovanstående förordning. Denna beräkning är kommissionens förordning (EG) nr 385/2009 av generösare än den beräkning av koldioxidutsläpp den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till som gäller för personbilar. Det genomsnittliga Europaparlamentets och rådets direktiv koldioxidutsläppet är istället 175 gram koldioxid 2007/46/EG om fastställande av en ram för per kilometer. Dessutom är de värden som ingår godkännande av motorfordon och släpvagnar till

134 EUT L 145, 31.5.2011, s. 1 (Celex 32011R0510). 135 EUT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046).

PROP. 2012/13:1

dessa fordon samt av system, komponenter och samma sätt som personbilar vid fordonsseparata tekniska enheter som är avsedda för beskattningen, vilket framgår av 2 kap. 7 § sådana fordon (”ramdirektiv”) . Den vikt- vägtrafikskattelagen (2006:227). Dessa fordon 136 uppgift som bör användas vid beräkningen av det bör således behandlas på samma sätt som högsta tillåtna koldioxidutsläppet är därför personbilar även i fråga om skattebefrielse. bilens tjänstevikt, enligt uppgift i vägtrafik- Skattebefrielsen föreslås därför utvidgas till att registret. förutom personbilar (klass I) även omfatta Automatväxlade fordon anses inte längre husbilar (personbilar klass II), lätta lastbilar och teknikmässigt ha sämre förutsättningar än lätta bussar. En skattebefrielse som även manuellt växlade fordon att uppfylla koldioxid- omfattar dessa fordon ger ett incitament för utsläppskraven. Särreglerna för automatväxlade köpare att välja den personbil, husbil, lätta lastbil personbilar bör därför slopas. eller lätta buss som, beaktat fordonets vikt, har låga koldioxidutsläpp. Skattebefrielsen gäller inte Elbilar, elhybrider och laddhybrider för tunga lastbilar eller tunga bussar. För elbilar bör även fortsättningsvis ställas krav Förutom kraven om bilars koldioxidutsläpp på att förbrukningen av el inte får överstiga ska bilen även vara klassificerad i utsläppsklass, 37 kWh per 100 kilometer för att omfattas av enligt 30 eller 32 § avgasreningslagen (2011:318). skattebefrielsen. Det finns för närvarande inte Bilen måste således uppfylla de senaste skäl till att skärpa kraven för elbilar, eftersom obligatoriska utsläppskraven. Om en bil av andelen elbilar är få och produktionen av dessa någon anledning inte längre uppfyller utsläppsbilar ännu får anses vara under utveckling. Det kraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen. kan också noteras att elproduktion i Sverige till övervägande del sker utan utsläpp av koldioxid. Tiden för skattebefrielse För laddhybrider införs samma krav på Skattebefrielsen föreslås även fortsättningsvis förbrukningen av el som för elbilar. Det är ges under en tidsperiod om fem år. Några skäl angeläget att även dessa bilars elförbrukning till att ändra tiden för skattebefrielse har inte begränsas för att förhindra att bilar utrustas med framkommit. Skattebefrielsen upphör således ineffektiva förbränningsmotorer och samtidigt fem år från det att bilen togs i bruk för första med teknik för drift med el med hög energi- gången. Den angivna tidsperioden kan inte förbrukning, i syfte att få ner koldioxidutsläppen förlängas genom att bilen ställs av. och därmed omfattas av skattefriheten. Trots att Skattebefrielsen utgår löpande och inte per laddhybrider även drivs med bensin eller kalenderår. En bil som tas i bruk till exempel den dieselolja finns för närvarande inte skäl till att ha 15 juni 2013 blir skattebefriad till och med den strängare krav på elförbrukning än elbilar. 14 juni 2018. För elhybrider uppställs inte några krav på bilens elförbrukning, eftersom den elektriska Lagförslag energin produceras vid driften av bilen och inte Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 11 a § tillförs från en extern källa. Uppgift om vägtrafikskattelagen (2006:227), se avsnitt 3.6. elhybriders elförbrukning saknas dessutom i vägtrafikregistret. Krav vid myndigheters upphandling av fordon För laddhybrider och för elhybrider uppställs I förordningen (2009:1) om miljö- och även fortsättningsvis krav på bilens koldioxid- trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och utsläpp. Koldioxidutsläppskraven är relaterade bilresor bestäms bland annat vilka krav som ställs till vikten enligt samma principer som för övriga på personbilar och lätta lastbilar som upphandlas bilar. av myndigheter. Enligt denna förordning ska personbilar som en myndighet köper in uppfylla Skattebefrielsens omfattning kraven för skattebefrielse från fordonsskatten, Husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i enligt 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen bruk sedan den 1 januari 2011 behandlas på (2006:227). Vissa undantag från kraven finns dock för bl.a. utryckningsfordon. Hänvisningen till vägtrafikskattelagen gör att bestämmelserna om fordons skattebefrielse blir tillämpliga även vid upphandling. 136 EUT L 118, 13.5.2009, s. 13 (Celex 32009R0385).

PROP. 2012/13:1

I denna förordning finns även krav på av skattebefrielsen ska vara ungefär konstant och upphandling av lätta lastbilar. Enligt 10 § får lätta att skattebefrielsen därmed ska främja bilar med lastbilars koldioxidutsläpp högst vara 230 gram bättre miljöegenskaper. koldioxid per kilometer vid blandad körning. Konkurrensverket har påpekat att förslaget Vidare får lätta lastbilar som är utrustade med inte är långsiktigt och förutsägbart. Förslaget är teknik för drift med dieselolja högst släppa ut avsett att baseras på EU-förordningens bestämfem milligram partiklar per kilometer, enligt melser om bilars koldioxidutsläpp. Enligt EU- 11 §. Med anledning av att kraven för förordningen ska Europeiska kommissionen myndigheters upphandling av lätta lastbilar successivt ändra de i formeln ingående värdena. skiljer sig från kraven för befrielse från fordons- De värden som ska ingå i formeln som förslaget skatten kan det finnas behov av att se över detta bygger på efter år 2015 är i dagsläget okända. regelverk. I EU-förordningen anges dock preliminärt att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen EU-rättsliga aspekter från nya personbilar är 95 gram koldioxid per Lagförslagen anmäls till EU-kommissionen kilometer från och med år 2020. Det uppställda enligt Europaparlamentets och rådets direktiv EU-målet ger en indikation på hur mycket 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett kraven för skattebefrielse bör skärpas för att informationsförfarande beträffande tekniska stimulera försäljningen av nya bilar med låga standarder och föreskrifter och beträffande före- koldioxidutsläpp. Eftersom utvecklingen av skrifter för informationssamhällets tjänster. fordonstekniken snabbt går framåt och de krav 137 Enligt nämnda direktiv kan skattemässiga som ställs på fordonstillverkare från och med år lagstiftningsåtgärder antas även om tremånaders- 2016 ännu är okända samt att successiva perioden för granskningsförfarandet under skärpningar som baseras på EU-bestämmelser direktivet inte har löpt ut. Någon frysnings- aviseras på förhand får kraven på lagstiftningens period gäller således inte. långsiktighet och förutsägbarhet anses vara Gemenskapsrättens regler om statsstöd uppfyllda. bedöms inte aktualiseras. Avsikten med de Kraven för skattebefrielse bör fortsättningsvis mindre strikta kraven för etanol- och gasbilar är successivt skärpas så att andelen nya bilar som att gynna bilar som kan drivas med drivmedel omfattas av skattebefrielsen blir ungefär som inte är fossilt baserade. Skattebefrielsen konstant. En ny översyn av kraven för befrielse bedöms vara lämplig och nödvändig för att från fordonsskatten görs preliminärt år 2014 utvecklingen av mer miljöanpassad fordons- med beaktande av kommande förändringar av teknik. EU:s koldioxidutsläppskrav. Skärpta krav för skattebefrielse bedöms därefter införas år 2016 och efter en motsvarande översyn bedöms en Skälen för regeringens bedömning ytterligare skärpning av kraven införas år 2019. På sikt avses kraven för skattebefrielse vara Skärpningar bör ske successivt teknik- och driftsneutrala så att samma De senaste årens utveckling av fordonstekniken koldioxidutsläppskrav ska gälla för samtliga bilar och EU-förordningens krav förväntas leda till en som omfattas av skattebefrielsen. De generösare energieffektivisering, för både de bilar som drivs koldioxidutsläppskraven för de bilar som kan med fossila drivmedel och för de bilar som drivs drivas med etanolbränsle, naturgas och biogas med biodrivmedel. Hur snabbt utvecklingen av kommer således på sikt att fasas ut. teknik och förnybara drivmedel kommer att ske kan dock inte utan svårighet bedömas på förhand. De krav som ställs på bilar för skatte- 6.24.4 Konsekvensanalys befrielse bör således successivt skärpas. Utgångspunkten vid skärpning av kraven för skatte- Offentligfinansiella effekter befrielse bör vara att andelen bilar som omfattas Förslaget gäller endast bilar som tas i bruk från och med den 1 januari 2013. Skattebortfallet vid skattebefrielsen för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar beror bl.a. på hur många nya fordon som säljs, hur många fordon som upp- 137 EUT L 204, 21.7.1998, s. 37 (Celex 31998L0034).

PROP. 2012/13:1

fyller de uppställda kraven. Jämfört med de nu antagandet att bilarna i snitt blir ca 5 procent gällande kraven bedöms skärpningen av kraven mer effektiva per år fram till år 2013. Linjerna medföra att de totala skatteintäkterna ökar med illustrerar koldioxidutsläppskraven för befrielse ca 0,09 miljarder kronor år 2013. Den varaktiga från fordonsskatten samt EU:s krav om effekten på skatteintäkterna uppstår fem år efter genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya att kraven har skärpts. Det femte året efter personbilar. ändringen har effekterna av förslaget Fördelningen på olika bränsleslag kommer att ackumulerats så att intäkterna uppgår till ca skifta. Sannolikt kommer andelen bilar som 0,45 miljarder kronor. delvis drivs med förnybara drivmedel att öka, Bedömningen av effekten på skatteintäkterna trots att kraven för att omfattas av skattebaseras på den förväntade nybilsförsäljningen, befrielsen för dessa bilar har skärpts. Samtidigt fordonsskatten och att andelen bilar som bedöms andelen bilar som drivs med fossila omfattas av skattebefrielsen uppskattas till ca drivmedel att minska från nuvarande nivå. 10 procent. Andelen bilar som omfattas av Sammanfattningsvis, som en följd av skattebefrielsen bedöms successivt öka mellan skärpningen av kraven för skattebefrielse, åren 2013 och 2016. Ökningen av miljöbilar vid minskar andelen bilar som omfattas av de föreslagna kraven bedöms dock vara ungefär skattebefrielsen. Samtidigt bedöms andelen bilar likvärdig som ökningen vid nu gällande krav. som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till Med anledning av detta bedöms ökningen av vikten att öka. andelen miljöbilar inte påverka de offentlig- Andelen bilar som omfattas av de nya kraven finansiella effekterna jämfört med nuvarande beror på de årliga förbättringar som dagens bilar krav. med lägst utsläpp av koldioxid kan uppvisa, om hänsyn inte tas till förändrade köpbeteenden. Andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen Andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen Antagandet att förbättringen blir ca 5 procent bedöms sjunka från ca 40 procent till ca per år kan möjligen vara något optimistiskt. 10 procent till följd av de ändrade kraven för Likväl bedöms det vara en rimlig siffra, eftersom skattebefrielse. Diagram 6.5 illustrerar den antalet tillgängliga modeller på den svenska sannolika effekten på fördelningen av bilar på marknaden bedöms öka, samtidigt som EUolika bränsleslag för år 2013, baserat på förordningen understödjer denna utveckling. nybilsförsäljningen under år 2011 och med

Diagram 6.5 Fördelning av bilar i olika bränsleslag år 2013*

250

230

210 Bensin

190 Diesel m /k 170 Gas g O2, C 150 Etanol av pp 130 EU slä Ut Bensin och 110 Diesel Etanol och 90 Gas

70

50 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 Tjänstevikt, kg * Den övre lutande linjen illustrerar kravet för det högsta tillåtna koldioxidvärdet i relation till tjänstevikten för bilar som utrustats med teknik för drift med etanol- eller gasbränslen förutom gasol. Den lutande linjen i mitten visar EU:s krav på fordonstillverkare om genomsnittliga koldioxidutsläpp för nya bilar. Den nedre lutande linjen visar koldioxidutsläppskravet för bensin- och dieselbilar. Den horisontella linjen illustrerar nu gällande krav för koldioxidutsläpp om 120 gram per kilometer. Symbolerna i figuren visar alla bilmodeller för de olika bränsleslagen, dock framkommer inte antalet bilar. Om figuren hade varit tredimensionell skulle antalet bilar inom respektive modellutbud ha visats som staplar.

PROP. 2012/13:1

Effekter för miljön specifik bil oavsett om den drivs med en En befrielse från fordonsskatt förväntas dieselmotor eller bensinmotor. Vid en stimulera inköp av nya bilar som är mindre skattebefrielse blir det således inte möjligt att skadliga för miljön. Genom att använda genom bränslefaktorn kompensera för att koldioxidutsläpp som kriterium för att omfattas skatten på dieselolja är lägre än skatten på av skattebefrielsen gynnas bilar med lägre bensin. Det är emellertid angeläget att uppmärkklimatpåverkan. Skattebefrielsen kan således samma de bilar med låga utsläpp som är fungera som ett ekonomiskt incitament för utrustade med teknik som möjliggör låga nybilsköpare, såväl som det kan anses äga ett koldioxidutsläpp, eller är utrustade med teknik informativt värde. som anses vara en fördel ur ett miljöperspektiv. Viktrelatering av koldioxidutsläppen innebär Bilköparen bör ges en tydlig signal om vilka bilar inte full kompensation för koldioxidutsläppen, som är som i förhållande till vikten har lågt eftersom en högre vikt enbart tillåter 60 procent koldioxidutsläpp. högre koldioxidutsläpp. Som en konsekvens av Fordonsskatten baseras på ett fast skattedetta bedöms få bensin- och dieseldrivna bilar belopp, ett rörligt koldioxidbelopp beroende av med högre utsläpp än 120 gram koldioxid per mängden koldioxidutsläpp per kilometer samt kilometer omfattas av fordonsskattebefrielsen. typen av drivmedel som används för drift. Detta Viktrelateringen innebär också att inköp av system innebär att värdet av skattebefrielsen energieffektiva fordon i de lägre viktklasserna varierar beroende av vad det är för fordon som stimuleras mer än vid nuvarande regler. omfattas av skattebefrielsen. Eftersom skatte- Det är viktigt att framhålla att det är en rad befrielsen inte är begränsad till ett fast belopp, olika faktorer utöver befrielse från fordonsskatt innebär det att skattelättnaden blir större ju som påverkar inköp av bilar och de totala högre fordonsskatt som annars skulle ha påförts. koldioxidutsläppen från lätta fordon. Faktorer Följden av ett sådant system är att det i större som kan påverka är till exempel fluktuationer i utsträckning är tyngre fordon som släpper ut oljepris och konjunktur. Förslagets effekter på mer koldioxid och dieselbilar som får större miljön bedöms dock huvudsakligen vara skattelättnad. Det är dock mer angeläget att långsiktiga, eftersom lättnaden endast påverkar skattebefria de fordon som i förhållande till nybilsförsäljningen. vikten har låga koldioxidutsläpp än att inbördes Sammanfattningsvis är det svårt att beräkna rangordna fordonen utifrån dess egenskaper. hur de totala utsläppen av koldioxid påverkas. En För de bilar som omfattas av skattebefrielsen viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp torde motsvarar det för en bensindriven personbil, emellertid stimulera till köp av bilar som har enligt de beslutade reglerna för fordonsskatt som lägre koldioxidutsläpp oberoende av bilens vikt. gäller från 2013, en skattelättnad om 360 kronor I kombination med bl.a. drivmedelsbeskatt- per år om bilen släpper ut 120 gram koldioxid ningen bör en viktrelaterad skattebefrielse i per kilometer, vilket innebär en total skatteförlängningen leda till att koldioxidutsläppen lättnad om 1 800 kronor under de fem år från lätta fordon totalt sett minskar. skattebefrielsen ges. För en motsvarande dieseldriven personbil uppgår skattelättnaden till Skattebefrielsens storlek 1 114 kronor per år och den totala skatte- För nya personbilar, lätta lastbilar och lätta lättnaden blir 5 570 kronor under de fem år bussar tas en koldioxidbaserad fordonsskatt ut. skattebefrielsen ges. Skattelättnaden för en bil (Vilka fordon som omfattas av den koldioxid- som kan drivas med alternativa bränslen och som baserade fordonsskatten framgår av 2 kap. 7 § släpper ut 150 gram koldioxid per kilometer är vägtrafikskattelagen (2006:227). I den koldioxid- 660 kronor per år och den totala skattelättnaden baserade fordonsskatten ingår en bränslefaktor blir 3 300 kronor under de fem år som skattesom höjer skatten för dieselbilar. Faktorn har till befrielsen ges. Dessa exempel på värdet av syfte att ta hänsyn till att skatten på dieselolja är skattebefrielsen är beräknade enligt lägre än skatten på bensin. Faktorn höjer bestämmelser som är beslutade av riksdagen att fordonsskatten för dieselbilar så att den gälla 2013. sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en

PROP. 2012/13:1

Effekter för företagen fordonsskatten framgår av 2 kap. 7 § vägtrafik- Förslaget förväntas inte medföra något skattelagen (2006:227). För äldre personbilar, administrativt merarbete för små företag i lätta lastbilar och lätta bussar bestäms fordonsförhållande till större företag i form av skatten utifrån deras vikt. En utgångspunkt för förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande dagens uttag av fordonsskatt för samtliga lätta eller liknande. fordon är att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara Effekter för myndigheter och domstolar lika för en specifik bil oavsett om den drivs med Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i dieselolja eller bensin. För att kompensera att samband med att kraven för skattebefrielse från skatten på dieselolja är lägre än skatten på fordonsskatten ändras. De eventuellt till- bensin, finns därför ett särskilt påslag i fordonskommande kostnaderna för Transportstyrelsen skatten för fordon som drivs med dieselolja. För och Skatteverket får finansieras inom den den viktbaserade fordonsskatten regleras detta befintliga anslagsramen. Skattebefrielsen för- förhållande genom att skattenivån i respektive väntas inte medföra några ökade kostnader för viktintervall är högre för fordon som kan drivas de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra med dieselolja än skatten för de fordon som inte myndigheter. kan drivas med dieselolja. I den koldioxidbaserade fordonsskatten är det bränslefaktorn som används för att höja fordonsskatten för dieseldrivna personbilar, för att ta hänsyn till den

6.25 Övriga ändringar i lägre skatten på dieselolja. För dieseldrivna lätta fordonsbeskattningen fordon som omfattas av den koldioxidbaserade

fordonsskatten finns också ett miljötillägg för att 6.25.1 Ärendet och dess beredning kompensera för de högre kväveoxid- och partikelutsläppen. För bilar i den koldioxid- För att möjliggöra en samlad behandling av baserade fordonsskatten tagna i bruk före den skatteförslag med budgeteffekter i budget- 1 januari 2008 tas ett miljötillägg ut med propositionen för 2013 remitterade Finans- 500 kronor per år och fordon och för bilar tagna departementet en promemoria med olika förslag, i bruk från och med den 1 januari 2008 tas ett Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för miljötillägg ut med 250 kronor per år och 2013 (dnr Fi2012/1668). En sammanfattning av fordon. promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian innehöll bl.a. förslag om övriga Beskattningen i det koldioxidbaserade systemet ändringar i fordonsbeskattningen. Den koldioxidbaserade fordonsskatten för Promemorians lagförslag i ovan angivna delar personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar tas ut finns i bilaga 5, avsnitt 2. Förslagen har med summan av ett grundbelopp (360 kronor) remissbehandlats. En förteckning över och ett koldioxidbelopp. Skatteberäkningen för remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En bilar som kan drivas med dieselolja innefattar remissammanställning finns tillgänglig i dessutom att denna summa multipliceras med Finansdepartementet (dnr Fi 2012/1668). bränslefaktorn som uppgår till 2,55. Därutöver tillkommer miljötillägget för dieseldrivna fordon Lagrådet på 500 eller 250 kronor per år och fordon. Det Förslagen om övriga ändringar i fordons- lägre miljötillägget motiveras med att avgasbeskattningen är författningstekniskt och även i kraven avseende partiklar och kväveoxider för övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets nya bilar som drivs med dieselolja närmar sig hörande skulle sakna betydelse. kraven för bilar som drivs med bensin. Koldioxidbeloppet uppgår som huvudregel till 20 kronor per gram koldioxid som fordonet vid 6.25.2 Bakgrund blandad körning släpper ut per kilometer utöver 120 gram. Huvudregeln är tillämplig på fordon För nya personbilar, lätta lastbilar och lätta som endast kan drivas med konventionella bussar tas fordonsskatt ut bl.a. med hänsyn till bränslen, dvs. bensin och dieselolja, eller som bilens koldioxidutsläpp per kilometer. (Vilka uppfyller miljöklass Hybrid. Uppgifter om fordon som omfattas av den koldioxidbaserade

PROP. 2012/13:1

koldioxidutsläpp hämtas från vägtrafikregistret Skälen för regeringens förslag: Bilars energioch framgår av fordonens typgodkännande inom effektivitet har ökat under de senaste åren och EU. allt fler bilar släpper ut mindre än 120 gram För bilar som drivs med alternativa bränslen koldioxid per kilometer. Den andel av fordonsberäknas koldioxidbeloppet med ett lägre skatten som beräknas utifrån koldioxidutsläpp belopp. Beloppet är 10 kronor per gram för bilar bör därför bli högre. För att öka denna andel bör som är utrustade med teknik för drift med en utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar bränsleblandning som till övervägande del består tas ut sänkas från 120 gram till 117 gram av alkohol eller helt eller delvis med annan gas än koldioxid per kilometer. Därigenom ökar gasol (se prop. 2005/06:65, s. 89). Om det finns koldioxidrelateringen i skatteuttaget i viss rättvisande koldioxiduppgifter i vägtrafik- utsträckning. registret avseende körning med det alternativa Ändringen föreslås träda ikraft den 1 januari drivmedlet, ska dessa användas. Koldioxid- 2013. beloppet beräknas även i dessa fall med 10 kronor per gram.

6.25.3.2 Ändring av fordonsskatten för

Beskattningen i det viktbaserade systemet dieseldrivna bilar i det För personbilar klass I som är av fordonsår 2005 koldioxidbaserade systemet eller äldre och som inte uppfyller vissa miljökrav samt husbilar, lätta lastbilar och lätta lastbilar som har tagits i bruk 2010 eller tidigare beskattas Regeringens förslag: Bränslefaktorn som tillämpas enligt den viktbaserade fordonsskatten. Ett vid fordonsbeskattningen av bilar som drivs med grundbelopp tas ut inom varje viktintervall. dieselolja sänks från 2,4 till 2,33. Utöver grundbeloppet tillkommer i vissa fall ett tilläggsbelopp för varje 100 kilo som bilens vikt överstiger den lägsta vikten inom viktintervallet. Promemorians förlag: Överensstämmer med För att ta hänsyn till den lägre skatten på regeringens. dieselolja jämfört med bensin, är fordonsskatten Remissinstanserna : Gröna Bilister anser att högre för bilar som drivs med dieselolja än för de justeringar inte bör gynna dieselbilar. som drivs med bensin. Skälen för regeringens förslag : Ändringen i den koldioxidbaserade fordonsskatten medför att den bränslefaktor som används vid beräkning 6.25.3 Överväganden och förslag av fordonsskatten för bilar som drivs med dieselolja måste räknas om. För närvarande är 6.25.3.1 Höjning av fordonsskatten för flertalet bränslefaktorn 2,55. Riksdagen har, i december bilar i det koldioxidbaserade systemet 2009, beslutat att bränslefaktorn ska sänkas från 2,55 till 2,4 som en följd av att energiskatten på dieselolja höjs med 0,20 kronor per liter 1 januari Regeringens förslag: Fordonsskatten höjs för 2013. Eftersom fordonsskatten föreslås ändras, flertalet personbilar, lätta lastbilar och lätta krävs inte en lika hög bränslefaktor. bussar i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Storleken på bränslefaktorn bestäms med Höjningen av fordonskatten sker genom att utgångspunkt i en genomsnittlig personbil som utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet tas ut kör en genomsnittlig årlig körsträcka och sänks från 120 till 117 gram koldioxid per skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och kilometer. dieselolja. Bränslefaktorn bestäms vidare med Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013. beaktande av fordonsskattens storlek, utan bränslefaktorn. Utgångspunkten för beräkningen är att för en dieseldriven bil ska betalas högre Promemorians förslag: Överensstämmer fordonsskatt motsvarande vad en bilist i en med regeringens. genomsnittlig personbil skulle ha betalat i Remissinstanserna: Trafikverket, Gröna energiskatt på dieselolja om den skatten hade Bilister och Svenska Naturskyddsföreningen är varit lika hög som energiskatten på bensin. För skeptiska till förslaget. att beräkna bränslefaktorn med utgångspunkt i

PROP. 2012/13:1

skillnaden i energiskatt mellan bensin och med dieselolja. Enligt gjorda beräkningar

dieselolja, kan energiskatten räknat per kWh bestäms bränslefaktorn till 2,33. Bränslefaktorn

användas som referens. Energiskatten på bensin, föreslås således sänkas från 2,4 till 2,33.

miljöklass 1, är beslutad till 3,13 kronor per liter Sammantaget med den sänkning av

(34,5 öre per kWh) för året 2013. För dieselolja, bränslefaktorn från 2,55 till 2,4 som riksdagen

miljöklass 1, är energiskatten beslutad till har beslutat att gälla från 1 januari 2013, innebär

1,762 kronor per liter (17,7 öre per kWh) för justeringen av bränslefaktorn en sänkning av

året 2013. Med denna utgångspunkt ska fordonsskatten för flertalet dieselbilar.

fordonsskatten vara lika för bilar som släpper ut Ändringen träder ikraft den 1 januari 2013.

lika mycket koldioxid per kilometer vid blandad

körning när energiskatten på dessa drivmedel är

lika per kWh, oavsett om de drivs med bensin 6.25.3.3 Höjning av fordonsskatten i det

eller med dieselolja. Miljötillägget beaktas inte i viktbaserade systemet

denna jämförelse, eftersom detta tillägg ska

kompensera för de högre kväveoxid- och Regeringens förslag: Fordonsskatten höjs med partikelutsläppen från dieselbilar. 60 kronor per år för personbilar, lätta lastbilar Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är: och lätta bussar i den viktbaserade

fordonsskatten. BF=(Fordonsskatt utan BF +energiskatte-

subvention)/Fordonskatt utan BF

Promemorians förslag: Överensstämmer För en genomsnittlig dieseldriven personbil med regeringens. höjs fordonsskatten utan bränslefaktorn från Remissinstanserna: Skattebetalarnas förening 1 360 kronor till 1 420 kronor som en följd av att och Näringslivets Skattedelegation anser att gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut sänks fordonsskatten inte bör höjas. från 120 till 117 gram koldioxid per kilometer. Skälen för regeringens förslag: Även den Höjningen av fordonsskatten är således viktbaserade fordonsskatten bör höjas. 60 kronor per fordon utan bränslefaktorn. Höjningen av fordonsskatten bör motsvara den Denna förändring innebär att bränslefaktorn bör genomsnittliga höjningen i det koldioxidberäknas om. baserade systemet för fordonsbeskattning. En Energiskattesubventionen erhålls genom att höjning av fordonsskatten om 60 kronor skillnaden mellan energiskatt på dieselolja och bedöms vara lämpligt med beaktande av effekten bensin (inklusive moms) multipliceras med av ändringen av utsläppsnivån för när koldioxidgenomsnittlig körsträcka och drivmedelsbeloppet börjar tas ut i den koldioxidbaserade förbrukning. Energiskattesubventionen beräknas fordonsskatten. till 1 889 kronor (1,679 x 1,25 x 1500 x 0,6). För Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013. beräkningen inom parentesen anger 1,679

nuvarande skillnad i kronor per liter i energiskatt Lagförslag mellan bensin och dieselolja, om dieseloljan Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 9 § skulle beskattas med samma energiskatt per vägtrafikskattelagen (2006:227), 2 kap. 10 § kWh som bensin. Faktorn 1,25 används för att få lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikenergiskatteskillnaden inklusive moms. Den skattelagen samt i bilagan till lagen (2009:1472) genomsnittliga körsträckan är ca 1 500 mil per år om ändring i lagen (2006:228) med särskilda och genomsnittsförbrukningen är ca 0,6 liter per bestämmelser om fordonsskatt. Lagförslagen mil. Det innebär att: BF=(1420+1889)/1420 ≈ finns i avsnitt 3.6, 3.8 och 3.9. 2,33. Miljötillägget ligger utanför kalibreringen,

eftersom avgaskraven inte har något att göra

med drivmedelsbeskattningen. Beräkning av

6.25.4 Konsekvensanalys

bränslefaktorn har beaktat att moms normalt

ingår i drivmedelskostnaden. Offentligfinansiella effekter Med anledning av ändringarna i den Förslagen om höjd fordonsskatt bedöms öka koldioxidbaserade fordonsskatten justeras skatteintäkterna med sammanlagt 0,22 miljarder således även bränslefaktorn för bilar som drivs kronor 2013. Av dessa kommer 0,11 miljarder

PROP. 2012/13:1

kronor från fordon i det koldioxidbaserade Tabellen visar dels konsekvenser för de av systemet för fordonsskatt och resterande riksdagen redan beslutade ändringarna för 2013, 0,11 miljarder kronor från fordon i det dels konsekvenser av förslagen om ändringar av viktbaserade systemet för fordonsskatt. Vid fordonsbeskattningen som presenteras i denna nyregistrering ökar antalet fordon i det proposition. koldioxidbaserade systemet med åtminstone Förslaget förväntas inte medföra något samma storleksordning (ökande skattebas), som administrativt merarbete för små företag i antalet fordon minskar i det viktbaserade förhållande till större företag i form av systemet. På lång sikt kommer enbart intäkter förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande från den koldioxidbaserade fordonsskatten. eller liknande.

Effekter för miljön Höjningen av fordonsskatten uppgår för de flesta fordonsägare till 60 kronor per år och fordon. Det ekonomiska incitamentet bedöms därför endast ha en mycket begränsad påverkan på koldioxidutsläppen. Det faktum att förslaget innebär en något ökad koldioxiddifferentiering bedöms dock ha en viss signaleffekt vid köp av nya bilar.

Effekter för företagen och hushållen För alla bilar i den viktbaserade fordonsskatten blir höjningen 60 kronor per år och fordon. För bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten är nivån på höjningen beroende av bilens utsläpp per kilometer och typ av drivmedel. Fordonsskatten för bensindrivna bilar som släpper ut minst 120 gram koldioxid per kilometer höjs med 60 kronor per år och fordon. För bilar som kan drivas med alternativa drivmedel och som släpper ut minst 120 gram koldioxid per kilometer blir höjningen 30 kronor per år och fordon. För dieseldrivna bilar som släpper ut minst 120 gram koldioxid per kilometer varierar fordonsskatten med utsläppsnivån. Exempelvis blir höjningen 59 kronor per år och fordon för en dieseldriven bil som släpper ut 160 gram koldioxid per kilometer (se tabell 6.11). Det kan noteras att vissa dieseldrivna bilar får sänkt skatt. För de fordon som släpper ut mellan 117 och 120 gram koldioxid per kilometer innebär förslaget att bilen kommer att beskattas utifrån bilens koldioxidutsläpp inom detta spann. Koldioxidbeloppet om 20 kronor per gram koldioxid ger därmed utslag i fordonsbeskattningen även för dessa bilar. Sammantaget innebär förslaget att höjningen av fordonsskatten begränsas till 60 kronor per år och fordon för de flesta bilägare. Fördelningseffekterna av förslaget bedöms därför vara små. I tabell 6.11 redovisas effekter för ett urval av bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten.

PROP. 2012/13:1

Tabell 6.11 Exempel på fordonsskatteändringar, kronor per år*

Ändring 2013, beslutade åtgärder Tillkommande ändring 2013, enligt Sammanlagd ändring 2013 jämfört

g/km) Alternativbränsledriven (119 0 20 20 g/km) Alternativbränsledriven (118 0 10 10 g/km) Alternativbränsledriven ( ≤ 117 0 0 0 g/km)

*Förutsättningar: Redan beslutade åtgärder: Bränslefaktor från 2,55 till 2,4 för dieseldrivna bilar. Förslag: Sänkt gräns för uttag av koldioxidkomponent från 120 till 117 g/km och sänkt bränslefaktor från 2,4 till 2,33. Notera att riksdagen beslutat att höja skatten på dieselolja med 25 öre inklusive moms 2013. Denna ändring innebär för en typbilist att kostnaden för dieselolja samtidigt ökar med 225 kronor per år (0,60 liter per mil x 1 500 mil x 0,25 kronor per liter). en bestämmelse i LSE, i en förordning lägga fast Effekter för myndigheter och domstolar det kommande kalenderårets koldioxid- och Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i energiskattesatser med hänsyn till den allmänna samband med förändringarna av fordonsskatten. prisutvecklingen. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Riksdagen beslutade under hösten 2009 om Transportstyrelsen och Skatteverket får ändringar i LSE av koldioxid- och energifinansieras inom den befintliga anslagsramen. skattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 Skattebefrielsen förväntas inte medföra några och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. ökade kostnader för de allmänna förvaltnings- 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av domstolarna eller andra myndigheter. praktiska skäl ansågs då inte att den årliga indexomräkningen av skattesatser, för de år då sådana förändringar genomförs, borde göras av regeringen genom en förordning. I stället togs

6.26 Omräkning av energiskatten på hänsyn till prognostiserade förändringar i el efter prisutveckling konsumentprisindex redan i samband med att (indexering) koldioxid- och energiskattesatserna för 2011,

2013 och 2015 lades fast i LSE. Energiskattesatserna på el framgår av 11 kap. 3 § Koldioxid- och energiskattesatserna på lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad bränslen för 2013 framgår av 2 kap. 1 § LSE i LSE. På motsvarande sätt anges koldioxid- och dess lydelse enligt SFS 2009:1496. De beslutade energiskattesatserna på bränslen i 2 kap. 1 § LSE. Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen såväl energiskattesatserna på el som koldioxid- för 2013 är lägre än 2012 års skattesatser. och energiskattesatserna på bränslen. Syftet är Skattesatserna som gäller under 2012 framgår att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i av regeringens förordning (2011:1134) om november varje år ska regeringen, med stöd av fastställande av omräknade belopp för energi-

PROP. 2012/13:1

skatt och koldioxidskatt för år 2012. Den Tabell 6.12 Beslutade ändringar av skattesatserna på vissa

bränslen för 2013 jämfört med 2012, inklusive mervärdes-

faktiska inflationen fram till 2012 har varit högre

skatt

än den inflation som prognostiserades till 2013. Öre/liter, kr/m 3 och kr/1 000 m 3 Riksdagen beslutade 2009 dock om höjningar av Energislag Energi- Koldioxid- Mervärdes- Summa energiskatten för dieselolja samt koldioxid- skatt skatt skatt skatten för naturgas och gasol för drivmedels- Bensin, -1,0 -1,0 -0,5 -2,5 ändamål. Detta innebär att den totala punkt- miljöklass 1, öre/liter skatten i dessa fall ändå blir högre för 2013 jämfört med 2012. För jämförelse mellan Dieselolja, +19,6 -0,7 +4,725 +23,625 miljöklass 1, beslutade skattesatser 2013 jämfört med 2012 för öre/liter vissa bränslen, se tabell 6.12. Eldnings- -2 -7 -2,25 -11,25 För energiskattesatserna på el gäller för 2011 olja, kr/m 3 och framåt att indexomräkning av skatte- Naturgas för 0 +229 +57,25 +286,25 beloppen sker genom en förordning som drivmedelsutfärdas av regeringen senast i november året användning, 3 kr/1 000 m innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras Källor: SFS 2009:1496 och SFS 2011:1134 samt egna beräkningar. beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräk- Tabell 6.13 Ändringar av skattesatserna på el för 2013 ningen är de skattesatser på bränsle och el som jämfört med 2012, inklusive mervärdesskatt anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller Öre/kWh att fastställa energiskattesatsen på el för 2013, att Energislag Indexomräkning av Mervärdesskatt Summa energiskatt omräkningen avseende 2013 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt El, södra +0,3 +0,075 +0,375 Sverige under 2010. El, norra +0,2 +0,05 +0,25 För energiskattesatserna på el sker Sverige beräkningen av 2013 års skattesatser utifrån den Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. faktiska förändringen i konsumentprisindex under perioden juni 2009 och juni 2012 som alltså tillämpas på 2010 års skattesatser. Index

har under perioden ökat med 4,76 procent. En 6.27 Utredning om nettodebitering av mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på el och skattskyldigheten för el i motsvarande mån förändras och om köparen energiskatt på el

är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt till- Regeringen har tillsatt en utredning som ska kommer inte någon sådan effekt. utreda förutsättningarna för och ta fram Jämfört med 2012 års energiskattesatser på el, lagförslag om införandet av ett system med som fastlagts i förordningen 2011:1134, medför nettodebitering av el som även inkluderar indexomräkningen av skattesatserna på el för kvittning av energiskatt och mervärdesskatt (dir. 2013 en höjning för hushåll och servicenäringen 2012:39). Syftet med ett sådant system är främst med 0,3 öre per kWh (0,375 öre inklusive att stärka elkonsumenternas ställning på mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,2 öre elmarknaden. Mot bakgrund av de förändringar per kWh (0,25 öre inklusive mervärdesskatt) i som elmarknaden genomgått under senare år ska norra Sverige. Den skattesats på el som tillämpas även frågan om skattskyldigheten för el och för industrin, jordbruket, skogsbruket och därmed sammanhängande frågor utredas oavsett vattenbruket ändras inte på grund av utredarens förslag i fråga om ett system för avrundningsregler. Skattesatsförändringarna för nettodebitering av el. Utredaren ska således el redovisas i tabell 6.13. analysera och lämna förslag om vem som bör Energiskattesatserna på el för 2013 kommer vara skattskyldig för energiskatt på el. att framgå av en förordning som regeringen Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013. utfärdar senast i november 2012.

PROP. 2012/13:1

Skatt på konsumtion m.m. – övriga ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten punktskatter för närvarande inte förelåg. Regeringen

prioriterade skatteändringar som ökar den

6.28 Reklamskatt varaktiga sysselsättningen före ytterligare

sänkning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens Regeringens bedömning: Det finns för närvarande bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare inte förutsättningar för finansiering av ytterligare inställning att hela reklamskatten ska avvecklas steg i avskaffandet av reklamskatten. och förutsätter att detta kommer att ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 vidhöll Skälen för regeringens bedömning: 1996 års regeringen sin inställning att den resterande reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett prioriterade dock skattesänkningar som på kort avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på och lång sikt stärker sysselsättningen före ytterannonser och reklam. Den dåvarande regeringen ligare sänkning av reklamskatten. Samma uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att bedömning gjorde regeringen i budgetreklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades propositionerna för 2011 och 2012. dock att det vid detta tillfälle saknades Även i årets budgetberedning har frågan om förutsättningar att finansiera ett totalt ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten avskaffande av reklamskatten. Eftersom den prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att dåvarande regeringen ansåg att det förelåg den resterande reklamskatten bör avskaffas. särskilt allvarliga problem när det gällde Regeringen har dock, med hänsyn till beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett osäkerheten i den ekonomiska situationen, avskaffande av skatten i denna del. fortsatt att prioritera skatteändringar som på Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades såväl kort som lång sikt stärker tillväxt och den 1 januari 1999. sysselsättning före ytterligare sänkning av Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som reklamskatten. sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan,

med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör 6.29 Omräkning av tobaksskatt efter prioriteras vid kommande budgetberedning. prisutveckling (indexering)

Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om den resterande reklamskatten genomfördes den tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter 1 januari 2012 ske en årlig indexomräkning av hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra den resterande reklamskatten. Dessa ändringar skattesatserna. Senast i november varje år ska trädde i kraft den 1 januari 2008. regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i Skatteutskottet har i yttrandena en förordning lägga fast det kommande 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna ser med tillfredsställelse på att regeringen bestäms genom att de i LTS angivna skatteaviserat att ytterligare en betydande del av den beloppen multipliceras med det jämförelsetal, resterande reklamskatten ska avskaffas. uttryckt i procent, som anger förhållandet Utskottet erinrade också om att riksdagens mellan konsumentprisindex i juni månad året tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av närmast före det år beräkningen avser och hela reklamskatten. prisläget i juni det år beräkningen avser. När det I budgetpropositionen för 2009 anförde gäller cigaretter ska omräkningen endast avse regeringen att det är viktigt att den resterande styckeskatten. Konsumentprisindex har under reklamskatten avskaffas men att regeringen perioden juni 2011–juni 2012 ökat med 1,02 bedömde att förutsättningar för att finansiera procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer

PROP. 2012/13:1

om priset på tobak i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Skattesatsförändringarna för tobak redovisas i tabell 6.14. Tobaksskattesatserna för 2013 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2012.

Tabell 6.14 Ändringar av skattesatserna på tobak för 2013 jämfört med 2012, inklusive mervärdesskatt

Kr/styck och kr/kg Tobaksprodukt Indexomräk- Mervärdesskatt Summa ning av tobaksskatt Cigaretter, kr/styck +0,01 +0,0025 +0,0125 Cigarrer och +0,01 +0,0025 +0,0125 cigariller, kr/styck

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Skatt på konsumtion – upptäckts. Med skrothandlare och uppköpare mervärdesskatt avses företag som har fast upplagsplats och

driver sin verksamhet från egen eller hyrd lokal

6.30 Omvänd skattskyldighet för med anställd personal. Vanligast förekommande mervärdesskatt vid handel med företagsform bland dessa är aktiebolag. De köper avfall och skrot av vissa metaller skrot från både industrier och ambulerande

företag. Ambulerande företag saknar vanligtvis 6.30.1 Ärendet och dess beredning verksamhetslokal eller fast upplagsplats. Vanligast förekommande företagsform bland Skatteverket har den 14 maj 2007 föreslagit att ambulerande företag är enskild firma. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt ska gälla vid handel med skrot mellan näringsidkare (Fi2007/4082). En promemoria, Omvänd skatt- 6.30.2.2 Skatteverkets utredning skyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller, har utarbetats i Skatteverkets kartläggning och kontroll har Finansdepartementet. Promemorians lagförslag avsett skrot- och metallhandel med dess olika led finns i bilaga 7. Promemorian har remiss- där många oseriösa aktörer förekommer. Syftet behandlats. Remissvaren samt en samman- har varit att fokusera på ledet före uppköparna ställning av dessa finns tillgängliga i där restprodukter uppkommer, som i t.ex. Finansdepartementet. En förteckning över rivningsbranschen, samt förbättra samarbetet remissinstanserna finns i bilaga 7. med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Nedan följer en samman- Lagrådet fattning av Skatteverkets utredning. Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att in- Det finns enligt Skatteverket ingen fullständig hämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om statistik över antalet företag som bedriver ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). verksamhet inom skrotbranschen. Skatteverket Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. räknar dock med att drygt 2 000 företag bedriver Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. skrothandel. De flesta företag inom skrotbranschen är mindre företag med upp till fem anställda. Över hälften av de företag som handlar 6.30.2 Bakgrund med skrot har inga anställda. Bland de mindre företagen dominerar bilskrotningsföretagen. 6.30.2.1 Skrotbranschen Skrotbranschen består enligt Skatteverket av några få stora uppköpare som står för merparten Handeln med skrot reglerades med tillstånds- av omsättningen, cirka 80 procent, samt några få krav under stora delar av 1900-talet. Den medelstora uppköpare (cirka 10 procent) och ett dåvarande regleringen motiverades med att det flertal mindre företag som står för resterande förekommit omfattande stölder och en utbredd del. ekonomisk brottslighet inom skrotbranschen. Vid flertalet affärer bland de mindre aktörerna Tillståndskravet upphävdes först den 1 januari sker betalning med kontanter eller checkar. 1999 då lagen (1981:2) om handel med skrot och Kontanthandeln och det faktum att flera begagnade varor upphörde (se prop. 1998/99:51 skrothandlare har saknat bokföring har försvårat s. 6). Upphävandet motiverades med att Skatteverkets kontroller. Till följd av ökade branschen strukturellt förändrats till att metallstölder har även polisen riktat sitt intresse domineras av större företag och att många mot skrotbranschen. handlare med verksamhet i mindre skala upphört I skrotbranschen är det kutym att köparen att bedriva handel med skrot. Det gjordes ställer ut faktura enligt 11 kap. 4 § mervärbedömningen att handlarna var mer skötsamma desskattelagen (1994:200), förkortad ML, efter än tidigare (a.a. s. 17–18). att säljaren visat att denne är registrerad till Skatteverket har under flera år genomfört mervärdesskatt. Uppköparna använder i stort kontroller av skrotbranschen. Skatteverket har sett uteslutande sådan självfakturering. Det ska granskat skrothandlare, uppköpare och framgå av självfakturan att det är köparen som ambulerande företag. Omfattande fusk har har utfärdat den. Säljaren har ansvaret för

PROP. 2012/13:1

fakturering även om denne överlåter uppgiften varit många och hela tiden förfinats. till köparen. Om köparen utfärdar en felaktig Kontrollerna har ändå ofta resulterat i faktura har säljaren ansvaret för att en korrekt beloppsmässigt mycket omfattande beskattfaktura utfärdas. För köparen är det av intresse ningsbeslut samt anmälningar till att ha ett fullgott underlag för avdragsrätt för Ekobrottsmyndigheten för misstanke om ingående skatt. Köparen kan med skatte- och bokföringsbrott. De personer som självfakturering säkerställa att han eller hon får kunnat bindas till verksamheten har dock så gott ett sådant fullgott underlag för sin redovisning som undantagslöst saknat betalningsförmåga. av mervärdesskatt. Totalt kan skattebortfallet avseende Samma skrot kan säljas i flera omsättningsled, mervärdesskatt enligt Skatteverkets beräkningar t.ex. från industrin till flera mellanled och uppgå till cirka 500 miljoner kronor per år. slutligen till uppköparen. Betalning sker ofta Fusket har pågått många år. Volymerna och med kontanter i de olika leden. antal aktörer har ökat markant under senare år. Skatteverket har genom olika kontrollåtgärder En förklaring till ökningen är de allt högre kunnat konstatera att det vid kontanthandeln är världsmarknadspriserna på metaller. vanligt med oseriösa aktörer i mellanleden. Skatteverket anser att införandet av omvänd Dessa aktörer varken redovisar eller betalar skattskyldighet skulle stävja fusket med mervärdesskatt. Till detta kommer att skrot är mervärdesskatt. Omvänd skattskyldighet stöldbegärligt på grund av höga metallpriser. innebär att det är köparen och inte säljaren som Efter fragmentering är det inte möjligt att ska redovisa och betala in mervärdesskatten till identifiera det stulna materialet, vilket gör staten. Fördelen med omvänd skattskyldighet är skrothandel attraktivt för brottslig verksamhet. att den slutliga betalningsskyldigheten åläggs För att dölja varifrån skrotet kommer används företag i senare led. Dessa har som regel en hög både s.k. målvakter och falska fakturor. Det fullgörandegrad när det gäller skattebetalning. vanligaste sättet att dölja var skrotet kommer En annan effekt av införandet av omvänd skattfrån är dock att helt sakna bokföring. skyldighet vid skrothandel är att vinsten i Det fusk som förekommer hos majoriteten av samband med de omfattande skrotstölderna de företag som kontrollerats kan beskrivas på kommer att minska, då de oseriösa aktörerna i följande sätt. Företag B köper skrot från företag vart fall inte kan räkna med mervärdesskatten A och erhåller avdrag för ingående skatt på detta som vinst. De omfattande metallstölder som köp. Köparen B ställer ut faktura, dvs. förekommer i dag, exempelvis av infrastruktur, självfakturering. Företag A lämnar varken medför också att det uppkommer samhällsfarliga skattedeklaration eller inkomstdeklaration. och kostsamma skador. Företag A betalar inte någon skatt trots att Enligt Skatteverket är den enda lösningen för företaget är registrerat till mervärdesskatt. att stävja fusket med mervärdesskatt att införa Företag A kan vara restfört hos kronofogde- omvänd skattskyldighet. Även skrotbranschens myndigheten för betydande belopp. intresseorganisationer, Återvinningsindustrierna Den kontroll som görs i samband med handel och Svenska Järn- och Metallskrothandlarmed skrot består av att större uppköpare föreningen är, som framgår nedan, positiva till kontrollerar att säljaren av skrot är registrerade detta. till mervärdesskatt. Det fusk som förekommer inom branschen rör i första hand mervärdesskatt men även en del fusk avseende inkomstskatt 6.30.3 Gällande rätt förekommer. Fusket består i att säljaren inte redovisar och betalar in den utgående skatten 6.30.3.1 EU-rätt samtidigt som köparen erhåller avdragsrätt för motsvarande ingående skatt. Reglerna för mervärdesskatt är i stor Skatteverket har upptäckt att det särskilt utsträckning harmoniserade inom EU. Grunden förekommer fusk inom bilskrotningsbranschen. för regelverket finns i rådets direktiv Bilskrotet hanteras i flera omsättningsled. En s.k. 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett målvakt används ofta i ledet till uppköparna. gemensamt system för mervärdesskatt, Enligt Skatteverket har kontrollerna ständigt (mervärdesskattedirektivet). försvårats, eftersom sättet att kringgå reglerna

PROP. 2012/13:1

Av artikel 2 i mervärdesskattedirektivet följer mervärdesskatt som de uppfört på fakturan att mervärdesskatt ska tas ut vid leverans av medan köparen utnyttjat sin avdragsrätt. En varor eller tillhandahållande av tjänster mot annan konsekvens var att de oseriösa företagen ersättning, som görs inom en medlemsstats kunde erbjuda varor till ett lägre pris än sina territorium av en beskattningsbar person när konkurrenter som följde skattebestämmelserna. denna agerar i denna egenskap. Med ”leverans av Kommissionens förslag syftade alltså både till att varor” avses överföring av rätten att såsom ägare stärka de offentliga finanserna och gynna de förfoga över materiella tillgångar (artikel 14). företag som drabbats av illojal konkurrens. Med ”tillhandahållande av tjänster” avses varje Redan innan kommissionen lade sitt förslag transaktion som inte utgör leverans av varor hade flera medlemsstater infört omvänd skatt- (artikel 24). Mervärdesskatt ska som regel skyldighet för handel med skrot. Det rättsliga betalas av den beskattningsbara person som stödet för detta var tidsbegränsade tillstånd att utför en beskattningsbar leverans av varor eller avvika från direktivet. Kommissionen ansåg, när ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster, det gällde beskattning av handel med bl.a. skrot, dvs. av säljaren (artikel 193). I vissa fall ska dock att en bestående ändring av direktivet var mer mervärdesskatt betalas av den beskattningsbara ändamålsenlig än tillstånd att avvika från person som köper en vara eller en tjänst, s.k. direktivet. De föreslagna ändringarna innebar i omvänd skattskyldighet. Omvänd skatt- själva verket i stor utsträckning endast en skyldighet innebär att det är köparen och inte kodifiering av de åtgärder som redan fanns. säljaren som ska redovisa och betala in Förfarandet med omvänd skattskyldighet ansågs mervärdesskatten till staten. Detta gäller bl.a. då ha fördelarna att det är lätt att förvalta, har en beskattningsbar person tillhandahåller en fungerat väl på de områden där det redan införts tjänst till en beskattningsbar person som inte är samt förhindrar att mervärdesskatt överförs till etablerad i medlemsstaten (artikel 196). säljaren. Medlemsstaterna får också för vissa särskilt Medlemsstaterna får således fr.o.m. 2006 välja angivna leveranser eller tillhandahållanden, som att med stöd av artikel 199.1 d i mervärär särskilt utsatta för skatteundandragande, välja desskattedirektivet införa regler om omvänd att tillämpa omvänd skattskyldighet, t.ex. för skattskyldighet för handel med skrot. Omvänd byggtjänster (artikel 199). skattskyldighet har också införts i de flesta Enligt artikel 199.1 d i mervärdes- medlemsstater. Det är enbart Sverige, Finland skattedirektivet får medlemsstaterna föreskriva och Storbritannien som inte använt sig av att den som är betalningsskyldig för skatten är möjligheten att införa regler om omvänd den beskattningsbara person åt vilken skattskyldighet för handel med skrot. Danmark leveranserna görs när det gäller bl.a. leverans av införde omvänd skattskyldighet för handel med använt material som inte kan återanvändas i metallskrot den 1 juli 2012. Flera av befintligt tillstånd och skrot. I bilaga VI till medlemsstaterna, såsom Tyskland, Spanien, mervärdesskattedirektivet finns en förteckning Ungern och Österrike har i sin lagstiftning över leveranser av varor och tillhandahållanden använt sig av KN-nummer (se mer om detta av tjänster som omfattas av artikel 199.1 d. begrepp nedan) för att identifiera vilka Reglerna om omvänd skattskyldighet för kategorier av varor som ska omfattas av den leveranser av skrot infördes i det dåvarande omvända skattskyldigheten. mervärdesskattedirektivet 2006 efter förslag från EU-kommissionen. De nationella myndigheterna i medlemsstaterna och vissa bransch- 6.30.3.2 Svensk rätt organisationer hade påtalat att mervärdesskattefusket inom vissa sektorer blivit så utbrett I 1 kap. 1 § ML anges vilka omsättningar som att det lett till konkurrensnackdelar för de som ska vara föremål för mervärdesskatt. Mervärföljde gällande regelverk. Fusk förekom speciellt desskatt ska betalas bl.a. vid sådan omsättning i branscher som visat sig särskilt svårövervakade inom landet av varor eller tjänster som är för medlemsstaterna, t.ex. på grund av berörda skattepliktig och som görs i en yrkesmässig branschers art eller uppbyggnad. Betydande verksamhet (1 kap. 1 § första stycket 1 ML). förluster av skatteintäkter uppstod ofta till följd Enligt huvudregeln är det den som omsätter en av att säljare försvann utan att ha redovisat den vara eller tjänst som är skyldig att betala

PROP. 2012/13:1

mervärdesskatt, dvs. som är skattskyldig (1 kap. metallstölder mindre attraktiva. Konkurrens- 2 § första stycket 1 ML). I vissa fall är det i stället verket ser positivt på att de föreslagna förvärvaren som är skattskyldig, dvs. omvänd ändringarna bl.a. syftar till att komma tillrätta skattskyldighet gäller (1 kap. 2 § första stycket med snedvridningen av konkurrensen på berörd 2–5 ML). Omvänd skattskyldighet gäller bl.a. i marknad. många fall när en utländsk företagare omsätter FAR, Företagarna, Föreningen Svensk tjänster inom landet (1 kap. 2 § första stycket Näringsliv, Näringslivets Regelnämnds (NNR), 2 och 4 c ML). Omvänd skattskyldighet Regelrådet och Sveriges kommuner och landsting tillämpas också vid vissa omsättningar av guld (SKL) avstyrker förslaget. FAR, Företagarna, (1 kap. 2 § första stycket 4 a ML), byggtjänster Föreningen Svenskt Näringsliv, NNR, (1 kap. 2 § första stycket b ML) och Regelrådet och SKL anför att förslaget kommer utsläppsrätter (1 kap. 2 § första stycket 4 d ML). att leda till en ökad administrativ börda för många företag. FAR, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, NNR och SKL anför 6.30.4 Överväganden och förslag att det inte är visat att omvänd skattskyldighet är en ändamålsenlig och effektiv åtgärd för att 6.30.4.1 Omvänd skattskyldighet för förhindra skattebrott. Föreningen Svenskt mervärdesskatt vid handel med avfall Näringsliv och Företagarna ställer sig tvivlande och skrot av vissa metaller till om förslaget kommer att förhindra bedrägerier, bl.a. eftersom förslaget inte kommer åt aktörer i mellanleden som står utanför Regeringens förslag: Omvänd skattskyldighet för mervärdesskattesystemet. Föreningen Svenskt mervärdesskatt ska införas vid handel med avfall Näringsliv anför att det saknas en kartläggning och skrot av vissa metaller. avseende hur stor del av brottslighet som avser Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. fusk med mervärdesskatt respektive svarthandel. Föreningen Svenskt Näringsliv anser vidare att förslaget kan medföra risk för en ökad svart Promemorians förslag: Överensstämmer sektor genom att företag i mellanleden som ska med regeringens. tillämpa omvänd skattskyldighet inte ges Remissinstanserna: Kammarrätten i incitament att redovisa köp överhuvudtaget. Jönköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Företagarna, Föreningen Svenskt Näringsliv och Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, SKL anför att det inte framgår vilken utredning Tullverket, Skatteverket, Bokföringsnämnden, och analys som ligger till grund för slutsatsen att Konkurrensverket, Avfall Sverige, Företagar- omvänd skattskyldighet varit en effektiv åtgärd Förbundet, Svenska Järn- och Metallskrothandlar- för att åtgärda problem i byggsektorn och i föreningen, Sveriges Redo-visningskonsulters handel med utsläppsrätter. Förbund och Återvinningsindustrierna tillstyrker Tullverket anför att huruvida det är ekonoeller har inget att erinra mot förslaget. miskt försvarbart att återställa en vara till an- Återvinningsindustrierna anför att de föreslagna vändbart skick eller inte saknar betydelse vid reglerna är enkla att tillämpa samt att de inte bedömningen av om varan är att anse som skrot kommer att leda till några omfattande och avfall. Återvinningsindustrierna anför att administrativa problem för vare sig köpare eller huruvida en vara går att återställa till användbart säljare. Svenska Järn- och Metallskrothandlar- skick eller inte är en tillräcklig ledning för att föreningen anför att förslaget med största avgöra om den är att anse som skrot och avfall. sannolikhet kommer att stävja mycket av det Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, fusk med mervärdesskatt som förekommer. Näringslivets Regelnämnd (NNR), Regelrådet Ekobrottsmyndigheten anför att förslaget inte och Sveriges kommuner och Landsting anför att kommer att lösa samtliga problem i konsekvensanalysen i förslaget är bristfällig. skrotbranschen, men kommer att få positiva Regelrådet anför att förslaget kommer att effekter ur såväl ett brottsförebyggande som ett medföra betydande administrativa kostnader för brottsbekämpande perspektiv. Rikspolis- ett antal företag, bl.a. avseende klassificering av styrelsen anför att förslaget kommer att skrot samt omställning av redovisnings- och motverka fusket med mervärdesskatt och göra faktureringssystem. Regelrådet anför vidare att

PROP. 2012/13:1

det saknas en analys av antalet företag som kan av skatteundandragandet. Intäktsförluster som komma att påverkas av förslaget, exempelvis uppstår till följd av undandragande av företag utanför återvinningsbranschen. mervärdesskatt innebär därmed konsekvenser Regelrådet efterfrågar också en närmare för den statsfinansierade offentliga sektorn. beräkning av förslagets samlade ekonomiska Ett sätt att undvika fusk är att köparen i stället effekter liksom resonemang kring alternativa för säljaren blir skattskyldig. Eftersom köparen lösningar. Föreningen Svenskt Näringsliv, har avdragsrätt för ingående skatt motsvarande Företagarna och NNR anför att det saknas en den utgående skatt som redovisas in, minskar redogörelse för vilka andra företag än risken för fusk. Det finns dock nackdelar med skrotföretag som påverkas av förslaget eller hur ett system med omvänd skattskyldighet många dessa kan tänkas vara. Föreningen eftersom det innebär en avvikelse från Svenskt Näringsliv saknar också en analys av huvudregeln. Ställning måste tas till huruvida effekten på företagens hantering av mervärdes- omvänd skattskyldighet ska tillämpas i det skatt och administrativa börda. Föreningen enskilda fallet. Som de remissinstanser som Svenskt Näringsliv anför att det förekommer att avstyrker förslaget påpekat kan omvänd en uppköpare av järn- och metallskrot även skattskyldighet medföra att den administrativa hanterar sådant avfall som inte omfattas av hanteringen av mervärdesskatten blir förslaget. Detta skulle enligt Föreningen Svenskt betungande och komplicerad. Näringsliv innebära att ersättning för skrot och När det gäller de specifika förhållandena i avfall måste delas upp i en del som omfattas av skrotbranschen måste regeringen dock framhålla omvänd skattskyldighet och en del som inte att försäljning till uppköparna redan idag sker omfattas vilket innebär ökad administration. genom självfakturering. Dessa transaktioner, Föreningen Svenskt Näringsliv saknar en som utgör 90 procent av den totala omsättomvärldsbeskrivning av på vilket sätt reglerna ningen av järn- och metallskrot, kommer således om omvänd skattskyldighet påverkat inte bli mer betungande för säljarföretagen än brottsligheten vid skrothandel. idag. Viss omställning av redovisnings- och faktureringssystem kommer dock att behöva ske. Regeringen bedömer att dessa kostnader Skälen för regeringens förslag kommer att bli låga. Den resterande försäljningen (cirka 10 % av den totala Allmänna överväganden omsättningen av järn- och metallskrot i Sverige) Huvudregeln i ML är att den som omsätter en sker oredovisad till mycket stor del. De företag vara eller tjänst är skyldig att betala som är seriösa i detta segment kommer att mervärdesskatt till staten. Skatten förs vidare i behöva tillämpa omvänd skattskyldighet vilket flera led. Utgående skatt hos säljande företag kan bli betungande. Regeringen har inte ansett dras av hos köparen. det möjligt att särskilt kartlägga konsekvenserna Det förekommer att mervärdesskattesystemet för denna grupp av företag. Föreningen Svenskt utnyttjas för fusk och ekonomisk brottslighet. Näringsliv och Företagarna har påpekat att Det kan ske genom att säljaren inte betalar in förslaget inte kommer åt aktörer som står skatten till staten. Ekonomisk brottslighet utanför mervärdesskattesystemet. FAR, påverkar den seriösa företagsamheten på ett Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, negativt sätt. Trots att många företag försöker NNR och SKL ifrågasätter förslagets bedriva en seriös verksamhet drabbas hela den ändamålsenlighet och effektivitet för att komma aktuella branschen av förlorat anseende. till rätta med skattebrott. Regeringen vill här Omfattningen av skatteundandragandet medför framhålla att förslaget främst är ägnat åt att även att konkurrensen sätts ur spel. Det är svårt bekämpa undandragande av mervärdesskatt. för seriösa företag att konkurrera med företag Svarthandel motverkas främst med andra medel. som inte redovisar och betalar in mervärdesskatt. Mervärdesskattesystemet medför vidare vissa Brottsligheten inom skatteområdet måste därför likviditetseffekter för företagen. Omvänd förebyggas och bekämpas. Det är viktigt att skattskyldighet medför positiva likviditetsföretagen upplever att de som fuskar verkligen effekter för köparna, eftersom dessa slipper att drabbas av påföljd och upplever en ökad betala ett skattebelopp till säljaren och sedan upptäcktsrisk. Statsfinanserna påverkas negativt vänta på att avdragsrätten inträder. Säljarna får i

PROP. 2012/13:1

sin tur inte tillgång till ett skattebelopp som emellertid framfört att det är svårt att dessa kan disponera innan utgående skatt ska kontrollera säljare i mer än ett led i kedjan. Den betalas till staten. kontroll som förekommer är att köparen Lösningen med omvänd skattskyldighet har undersöker om säljaren är registrerad till tidigare valts för att åtgärda problem i mervärdesskatt. Är säljaren registrerad anses byggsektorn och i handeln med utsläppsrätter. denne bedriva egen verksamhet som är Företagarna, Föreningen Svenskt Näringsliv och yrkesmässig enligt ML. Skatteverket har även SKL ifrågasätter om åtgärderna varit effektiva. tillsammans med branschorganisationerna Skatteverket redovisade 2010 en utvärdering av Återvinningsindustrierna och Svenska Järn- och reglerna om omvänd skattskyldighet i Metallskrothandlarföreningen arbetat med att få byggsektorn (Omvänd skattskyldighet för uppköparna att överge kontanter samt checkar mervärdesskatt i byggsektorn, dnr 131 213362- som betalningsmedel. Tidigare var dessa 10/113). Skatteverket konstaterade då att betalningssätt mycket vanliga men de bestämmelserna om omvänd skattskyldighet förekommer nästan inte alls i dag. Hos de inom byggsektorn slår effektivt mot enskilda mindre företagen är kontanthantering undandraganden. Enligt Skatteverket har fortfarande vanligt förekommande eftersom bestämmelserna haft positiva effekter i form av sådan hantering innebär en konkurrensfördel. ökad redovisning av utgående skatt inom Sammantaget är de åtgärder som vidtagits inom byggsektorn med cirka 700 miljoner kronor vissa delar av skrotbranschen inte tillräckliga för under 2008. När det gäller mer organiserade att motverka skatteundandragande. undandraganden är bilden av effektiviteten en Skatteverket anser att skatteundandragandet något annan. Regelverket visar sig effektivt i inte kan stävjas genom ökade kontroll- eller vissa fall medan det i andra fall är osäkert om informationsinsatser. De flesta medlemsstater reglerna motverkar skatteundandragande. Med har redan infört omvänd skattskyldighet för organiserade undandraganden avses i detta handel med skrot. Skatteverket har sammanhang avvändandet av falska fakturor uppmärksammat att detta inneburit att utländska mellan företag som samverkar. I dess fall företag registrerar sig till mervärdesskatt i undanhålls mervärdesskatt, men syftet är främst Sverige och säljer skrot här i landet. att dölja förekomsten av svart arbetskraft (a.a. s. Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser 10–11). Det är möjligt att omvänd skattskyldig- regeringen att lagstiftningsåtgärder bör vidtas het inte är ett effektivt medel för att motverka som försvårar skatteundandragande vid handel alla sådana undandragande. Detta förhållande med skrot. Regeringens bedömning är att en kan dock enligt regeringens mening inte tas till återgång till systemet med tillstånd för intäkt för att anse att det skulle råda osäkerhet skrothandel inte i tillräcklig utsträckning skulle om att omvänd skattskyldighet är ett effektivt åtgärda problemen med mervärdesskattemedel för att motverka sådana mervärdesskatte- undandragande. Problemet kan heller inte lösas undandraganden som nu är aktuella, dvs. när endast genom ökade kontrollinsatser. köparen är seriös och det är säljaren som inte Regeringens förslag är därför att omvänd redovisar och betalar mervärdesskatten. skattskyldighet för mervärdesskatt införs för Systemet hindrar att säljaren debiterar sin kund handel med skrot. En sådan ändring kommer att mervärdesskatt och sedan låter bli att betala in innebära att mervärdesskatten kommer att skatten till staten medan kunden ändå gör avdrag betalas in till staten i slutet av transaktionsför den debiterade skatten. Ekobrottsmyndig- kedjan. Detta kommer således normalt ske efter heten, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, att skrotet omvandlats till metall som ingår i en Återvinningsindustrierna och Svenska Järn- och vara som köps av någon som saknar avdragsrätt. Metallskrothandlarföreningen menar att omvänd Omvänd skattskyldighet bör bara gälla mellan skattskyldighet är ett effektivt sätt att bekämpa näringsidkare. Anledningen till detta är att inte mervärdesskattefusk i skrotbranschen. privatpersoners omsättning, som ju står utanför Regeringen gör ingen annan bedömning. mervärdesskattesystemet, ska bli föremål för Skrotbranschen har på frivillig väg genomfört omvänd skattskyldighet. Förslaget föranleder åtgärder som minskar skatteundandragandet. ändringar i 1 kap. 2 § ML. Dessa åtgärder har begränsat skatteundan- Den som tillämpar omvänd skattskyldighet dragandet. Företrädare för skrotbranschen har ska ange uppgiften ”omvänd betalningsskyldig-

PROP. 2012/13:1

het” på fakturan. Någon lagändring om detta tolkning av Kombinerade nomenklaturen. behövs inte eftersom det i regeringens Kombinerande nomenklaturen är EU:s proposition Nya faktureringsregler för systematiska förteckning av varor i världsmervärdesskatt m.m. (prop. 2011/12:94), redan handeln som bygger på HS-nomenklaturen. finns ett sådant förslag (11 kap. 8 § 13 ML). Kombinerade nomenklaturen består av åtta Eftersom systemet med omvänd skattskyl- siffror. De fyra första siffrorna består av ett HSdighet avviker från huvudregeln är det viktigt att nummer i en systematisk förteckning av varor i det klart framgår vilka varor som omfattas. De världshandeln (Harmonised Commodity största problemen i skrotbranschen avser handel Description and Coding System). Det finns med järn- och metallskrot. Regeringens cirka 1 200 HS-nummer och till varje HSbedömning är att omvänd skattskyldighet i nummer hör en varubeskrivning som anger vad princip enbart bör omfatta sådan handel. Vissa numret omfattar. Den femte och sjätte siffran varor som det enligt direktivet är möjligt att avser HS-undernummer. Det finns cirka 5 000 föreskriva omvänd skattskyldighet för, som t.ex. sexsiffriga undernummer. rester och avfall av plast och papper bör inte I Kombinerade nomenklaturen används inte omfattas. Begreppet skrot kan dock även tänkas begreppet ”skrot” utan begreppet ”avfall och omfatta andra material än metaller. I den skrot”. Genom att i lagtexten hänvisa till KNupphävda förordningen (1981:402) om handel nummer kommer endast sådant avfall och skrot med skrot definierades skrot som järn- och av metaller som återfinns under ett KN-nummer annat metallskrot samt tackor av annat skrot än att omfattas av bestämmelserna. En legering av järnskrot. Definitionen var anpassad för att oädla metaller ska enligt de förklarande stämma överens med skrotbranschens anmärkningarna till tulltaxan klassificeras som en traditionella åtskillnad mellan järnskrot och legering av den metall som dominerar viktmetallskrot. Med metallskrot avser branschen mässigt över var och en av de övriga metallerna. skrot av andra metaller än järn. Allt skrot som Eftersom tulltaxan ändras regelbundet bör består av ämnen som kemiskt är att anse som skattskyldigheten knytas till den lydelse tullmetall, t.ex. kvicksilver, innefattas i begreppet taxan hade ett visst datum. Detta ger metallskrot. Någon definition som angav när en förutsebarhet och ökar rättssäkerheten. Det vara av järn eller annan metall blev att betrakta föreslås att detta datum ska vara den 1 januari som skrot fanns inte i förordningen. 2012. De i lagförslaget aktuella KN-numren återfinns i kommissionens förordningar (EU) nr Kombinerade nomenklaturen 1006/2011 av den 27 september 2011 om ändring Det är mycket svårt att med den skärpa och av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr precision som är nödvändig i lagtext uttrycka 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenvilket järn- och metallskrot som ska omfattas av klaturen och om Gemensamma tulltaxan (s. omvänd skattskyldighet. Risken att det 451 ff.). uppkommer gränsdragnings- och tolknings- Av de förklarande anmärkningarna till problem är uppenbar. Det är av rättssäkerhets- tulltaxan framgår det vidare att det med avfall skäl viktigt att de skattskyldiga kan förutse vilka och skrot förstås metallavfall från tillverkning varor som omfattas av omvänd skattskyldighet. eller mekanisk bearbetning av metall samt Regeringens bedömning är att det inte är metallvaror som är slutgiltigt oanvändbara för lämpligt att i lagtext särskilt definiera sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, skrotbegreppet. I stället bör en hänvisning göras sönderdelning, slitage eller annan orsak. Dessa till redan etablerade regelverk som omfattar de tre kategorier av metallavfall kommenteras aktuella varorna. speciellt nedan. Någon definition av begreppen De varor som ska omfattas av omvänd avfall och skrot behöver således inte anges i skattskyldighet bör vara varor som hänförs till lagtexten utan koppling sker direkt till hur dessa vissa nummer i Kombinerade nomenklaturen begrepp förstås i tulltaxan. Det är främst handel (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr med avfall och skrot av vissa oädla metaller som 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och ska omfattas av omvänd skattskyldighet. statistiknomenklaturen och om Gemensamma Eftersom det förekommer en omfattande handel tulltaxan. I förordningens bilaga 1 (tulltaxan), och ett utbrett fusk i handel med avfall och skrot del 1, avsnitt 1 finns allmänna bestämmelser för av galvaniska element, batterier och elektriska

PROP. 2012/13:1

ackumulatorer bör även dessa varor omfattas. detta görs samma bedömning som ovan, dvs. Det bör slutligen poängteras att tillhanda- igenkännlighet och om metallvaran är att anse hållande av tjänster inte ska omfattas av den som slutgiltigt oanvändbar. Som Tullverket har omvända skattskyldighet. påpekat saknar det vid bedömningen av om en vara är att anse som skrot och avfall betydelse Metallavfall från tillverkning huruvida det är ekonomiskt försvarbart att I verkstads- och tillverkningsindustrin uppstår återställa varan till användbart skick. avfall vid t.ex. stansning och svarvning. Det är enbart metallavfall som blir föremål för omvänd Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser skattskyldighet. Metallavfall från tillverkning kan Eftersom det pågår skattebrott och fusk med vara t.ex. metallspån och metallrester. mervärdesskatt i handeln med avfall och skrot av vissa metaller i stor omfattning är det angeläget Metallavfall från mekanisk bearbetning av metall att regler som hindrar detta införs så snart som En del av återvinningsföretagens verksamhet är möjligt vilket bedöms vara den 1 januari 2013. att mekaniskt bearbeta metallavfall för leverans Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga till gjuteri- och stålindustrin. Det kan vara fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet om att klippa, krossa eller sortera metallavfallet inträtt före ikraftträdandet. Avgörande för om på det sätt som efterfrågas av återvinnings- de nya eller äldre bestämmelserna ska tillämpas företagens kunder. När sådant bearbetat är således skattskyldighetens inträde. Skyldigmetallavfall säljs vidare omfattas även denna heten att betala skatt inträder enligt 1 kap. 3 § omsättning av omvänd skattskyldighet. För det första stycket ML som huvudregel när varan har fall metallavfallet bearbetas och sedan gjuts till levererats. De nya reglerna om omvänd metalltackor omfattas en efterföljande försälj- skattskyldighet kommer således att tillämpas på ning av metalltackorna inte av reglerna om leveranser som sker den 1 januari 2013 eller omvänd skattskyldighet. senare. Om förskottsbetalning inkommer till Metallavfall från annan mekanisk bearbetning säljaren före ikraftträdandet ska äldre av metall, t.ex. vid formning, valsning och bestämmelser tillämpas. skärning, omfattas också av omvänd skattskyldighet. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 2 §, Metallavfall från metallvaror som är slutgiltigt 10 kap. 11 f § samt 13 kap. 6, 8 och 18 a §§ ML, oanvändbara se avsnitt 3.1. Bedömningen av när en metallvara är slutgiltigt oanvändbar kan innebära gränsdragningsproblem och därmed tillämpningssvårigheter. 6.30.4.2 Återbetalning av ingående Det rör sig inte om skrot och avfall om mervärdesskatt metallvaran kan användas efter reparation eller renovering för sitt ursprungliga ändamål. En vara är slutgiltigt oanvändbar när den inte går att Regeringens förslag: Den som omfattas av omåterställa till användbart skick. vänd skattskyldighet för avfall och skrot av vissa När en metallvara består av endast en metall metaller ska ha rätt till återbetalning av ingående klassificeras den enligt sitt ursprungliga KN- skatt. nummer så länge den är igenkännlig som en Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. sådan vara. När den är slutgiltigt oanvändbar för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak är den Promemorians förslag: Överensstämmer inte längre att anse som en vara utan som skrot med regeringens. och avfall. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i När en vara består av metall men även andra denna del. material måste en bedömning först göras Skälen för regeringens förslag: De nya avseende om det är fråga om en metallvara. Det reglerna om omvänd skattskyldighet innebär att bör poängteras att det enbart är metallvaror som den näringsidkare som omsätter varan inte efter skada, sönderdelning, slitage eller annan kommer att vara skattskyldig för omsättningen. orsak kan utgöra avfall och skrot av metall. Efter Som en följd av de nya reglerna kommer den

PROP. 2012/13:1

som omsätter varan inte att ha någon avdragsrätt möjligheten till mervärdesskatteundandragande för ingående skatt enligt 8 kap. ML. För minskar. Det har dock inte varit möjligt att avdragsrätt krävs nämligen att det bedrivs en närmare upp-skatta storleken på denna effekt. verksamhet som medför skattskyldighet (8 kap. 3 § ML). Genom förslaget om omvänd Effekter för myndigheter skattskyldighet kommer förvärvaren, och inte För Skatteverket tillkommer kostnader, bl.a. för den som omsätter varan, att bli skattskyldig. Av informationsinsatser om de nya reglerna. Dessa denna anledning finns det behov av regler om bedöms dock som ringa eftersom det redan finns rätt till återbetalning av ingående skatt för den upparbetade kanaler via branschsom omsätter varan. Detta krävs för att den organisationerna. Kostnaderna för kontroller i ingående skatten inte ska bli en faktisk dagsläget uppgår till betydligt större belopp och skattebelastning för den näringsidkare som denna kostnad skulle minska till följd av omsätter varan. införande av omvänd skattskyldighet. En bestämmelse om rätt till återbetalning för Skatteverkets bedömning är därför att andra än utländska företagare återfinns i 10 kap. kostnaderna för informationsinsatser kan 11 e § ML. Enligt denna bestämmelse har andra hanteras inom Skatteverkets anslagsramar. än utländska företagare rätt till återbetalning av Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på de ingående skatt som avser förvärv eller import allmänna förvaltningsdomstolarna. som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. Effekter företag och företagare 2 § första stycket 4 b eller 4 d ML, dvs. omvänd I viss mån orsakar omvänd skattskyldighet en skattskyldighet för vissa byggtjänster och för administrativ börda för berörda företag. handel med utsläppsrätter, om omsättningen är Företagen måste anpassa sig till och följa de nya skattepliktig eller medför återbetalningsrätt reglerna, vilka avviker från mervärdesskatteenligt 10 kap. 11 eller 12 § ML. Bestämmelsen i systemets normala struktur. Beträffande 10 kap. 11 e § ML bör utvidgas till att också säljarens och köparens status är reglerna omfatta tillämpning av omvänd skattskyldighet tillämpliga på omsättningar mellan näringsidkare för handel med avfall och skrot av vissa metaller. som är eller ska vara registrerade till Andra än utländska företagare som i dag har mervärdesskatt. avdragsrätt för den ingående skatt som avser Det är svårt att med säkerhet beräkna förvärv eller import som hänför sig till en storleken av de administrativa kostnaderna. En omsättning av skrot och avfall enligt de angivna tidigare studie har visat att fullgörande- KN-numren kommer således att i stället få en kostnaderna för hantering av mervärdesskatt i rätt till återbetalning av ingående skatt. genomsnitt var omkring 10 000 kronor för företag med mindre än 500 anställda under 2006. Lagförslag För stora företag med minst 500 anställda var Förslaget föranleder ändringar i 10 kap. 11 e § fullgörandekostnaderna omkring 630 000 kronor ML, se avsnitt 3.1. per företag och år (se Skatteverkets rapport 2006:3: Krånglig moms – en företagsbroms?). De administrativa kostnaderna för den omvända 6.30.5 Konsekvensanalys skattskyldigheten i byggsektorn har beräknats till 454 miljoner kronor eller i genomsnitt cirka Offentligfinansiella effekter 5 500 kronor per företag och år (siffror från Regeringen bedömer att skattebortfallet till följd Malindatabasen för 2009 och Riksrevisionens av fusk med mervärdesskatt inom rapport 2012:6: Regelförenkling för företag – skrotbranschen kommer att upphöra med regeringen är fortfarande långt från målet). förslaget. Det innebär ökade skatteintäkter med Enligt Skatteverkets utvärdering av reglerna om ca 0,5 miljarder kronor 2013. Bedömningen omvänd skattskyldighet i byggsektorn ökade överensstämmer med Skatteverkets beräkningar. företagens administrativa börda med cirka Regeringen gör vidare bedömningen att även 4 timmar på grund av reglerna (Omvänd omfattningen av metallstölder kommer att skattskyldighet för mervärdesskatt i minska till följd av förslaget, eftersom de byggsektorn, dnr 131 213362-10/113). oseriösa företagens lönsamhet minskar när Det saknas underlag för att med säkerhet beräkna storleken på de administrativa

PROP. 2012/13:1

kostnaderna för omvänd skattskyldighet inom reglerna medfört en ökning av den skrotbranschen. De som berörs är dels administrativa hanteringen för berörda företag. uppköparföretagen inom skrotbranschen, dels Mervärdesskattesystemet medför vidare vissa övriga företag (vanligtvis företag inom likviditetseffekter för företagen. Omvänd tillverkningsindustrin) som säljer järn- och skattskyldighet medför positiva likviditetsmetallskrot till uppköparna. Regeringens effekter för köparna, eftersom dessa först slipper bedömning är att de administrativa kostnaderna betala ett skattebelopp till säljaren och sedan för omvänd skattskyldighet i skrotbranschen blir göra avdrag för motsvarande belopp i avsevärt lägre än vad som var fallet i deklarationen. Säljarna i sin tur får inte tillgång byggsektorn. Det främsta skälet är att s.k. till ett skattebelopp som dessa kan disponera självfakturering redan idag används i stor innan utgående skatt ska betalas in till staten. De utsträckning. Cirka 90 % av omsättningen av nämnda likviditetseffekterna bedöms dock inte järn- och metallskrot sker genom själv- påverka berörda företag annat än marginellt. fakturering. För säljarföretagen begränsas kostnaderna därmed till viss omställning av redovisnings- och

faktureringssystem. Regeringen bedömer att 6.31 Mervärdesskatt och den ideella kostnaderna för detta kommer att bli låga. Vad sektorn

gäller uppköparna, så är det enligt Skatteverkets mycket ovanligt att små och medelstora företag i Den ideella sektorn fyller en mycket viktig återvinningsbranschen bedriver både järn- och funktion i det svenska samhället. En stark ideell skrothandel och exempelvis återvinningsverk- sektor är av avgörande betydelse för välstånd och samhet med returpapper och plast. I de större demokrati. återvinningsföretagen bedrivs återvinningsverk- Europeiska kommissionen inledde 2008 ett samhet med returpapper och plast i separata fördragsbrottsförfarande mot Sverige. bolag skilda ifrån järn- och skrot- Kommissionen menar att den svenska lagstifthandelsverksamheten. I remissbehandlingen har ningen strider mot EU:s mervärdesskattedirektiv det påpekats att det förekommer att en eftersom den svenska lagen anses innehålla uppköpare av järn- och metallskrot även alltför generösa undantag från mervärdesskatt hanterar sådant avfall som inte omfattas av för allmännyttig verksamhet som bedrivs av förslaget. Regeringen vill understryka att avfalls- ideella föreningar och registrerade trossamhantering är en tjänst som återvinningsföretagen fund. Regeringen ifrågasätter kommissionens 138 säljer. Denna hantering träffas inte av de nya tolkning. reglerna. I den mån det förekommer att I januari 2011 ansökte Sverige hos uppköparna köper både järn- och metallskrot kommissionen om tillåtelse att få införa en regel samt varor som inte omfattas av förslaget är det i om en s.k. omsättningsgräns för mervärdesförsta hand uppköparna som behöver hantera skatteredovisning avseende ideell sektor. detta. Uppköparna är av uppfattningen att Ansökan innebar att verksamheter inom ideell förslaget inte skulle orsaka några större sektor som har en skattepliktig omsättning på administrativa kostnader. Vissa utbildnings- högst en miljon kronor skulle kunna undantas. insatser skulle dock behöva göras även hos Enligt ett besked från kommissionen godtas säljarna vilket skulle orsaka mindre kostnader. dock inte ansökan. Regeringen och Regeringens bedömning är att företagen inte i kommissionen har därefter fört en fortsatt någon större utsträckning skulle behöva tillämpa dialog i frågan om den ideella sektorns huvudreglerna och reglerna med omvänd mervärdesskattesituation. skattskyldighet samtidigt. Bransch- I samband med arbetet med en allmän översyn organisationerna och de företag som av mervärdesskattesystemet på EU-nivå har Skatteverket har haft kontakt med har också regeringen tagit initiativ till ett uttalande av poängterat att övergången till det nya systemet ministerrådet den 15 maj 2012 om att undanberäknas ske på ett smidigt sätt. Regeringen avser att följa upp och utvärdera reglernas effektivitet när det gäller att motverka skatteundandragande samt om och i vilken mån 138 Dnr Fi2008/4218 och Fi2008/4219.

PROP. 2012/13:1

tagen för ideell verksamhet i mervärdesskatte- 6.33 Reglerna om frivillig direktivet bör klargöras. skattskyldighet för Regeringen kommer att arbeta vidare med att mervärdesskatt vid säkerställa goda förutsättningar för en stark lokaluthyrning ses över

ideell sektor. I dialogen med kommissionen är regeringen tydlig med att den ideella sektorns värdefulla verksamhet måste främjas. Regeringens bedömning: Reglerna om frivillig Regeringens utgångspunkt är att villkoren för de skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler bör ses över och svenska ideella föreningarna inte ska försämras. förenklas.

6.32 Mervärdesskatt på restaurang- Skälen för regeringens bedömning: och cateringtjänster Möjligheten för fastighetsägare att bli

skattskyldiga för uthyrning av verksamhets- För att förenkla reglerna och för att uppnå lokaler som ska användas i mervärdespositiva samhällsekonomiska effekter, framför skattepliktig verksamhet infördes 1979. Syftet allt på den varaktiga sysselsättningen, sänktes var att undanröja bristande neutralitet i mervärdesskattesatsen på restaurang- och beskattningen mellan sådana skattskyldiga som cateringtjänster från 25 procent till 12 procent bedrev verksamhet i egna lokaler och sådana som den 1 januari 2012. Sänkningen innebär att bedrev verksamhet i hyrda lokaler. Regelverket samma mervärdesskattesats tillämpas för såväl var därefter föremål för en generell översyn i restaurang- och cateringstjänster som för slutet av 1990-talet och ändrade regler trädde i livsmedel. Regeringen har gett tre myndigheter i kraft 2001. uppdrag att följa upp sänkningen. Reglerna har kritiserats för att vara Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att följa komplicerade och administrativt betungande. upp effekterna på priser, löner och Under våren 2012 har Skatteverket på uppdrag sysselsättning. Skatteverket har fått i uppdrag att av regeringen gjort en förstudie av följa upp effekterna beträffande hur åtgärden förutsättningarna att förenkla regelsystemet. motverkar fusk och annat skatteundandragande Regeringen avser att göra en bredare översyn i inom restaurang- och cateringbranschen. syfte att förenkla regelverket. Tillväxtanalys ska följa upp effekterna gällande företagande (t.ex. med avseende på nyföretagande, vinstmarginaler och överlevnadsgrad) och effekterna av regelförenklingen. Uppföljningarna är ännu inte slutförda. Regeringens bedömning är att restaurangpriserna, fram till och med juli 2012, är ca 4 procent lägre än vad de skulle ha varit utan sänkningen. Därutöver har försäljningen av tjänster inom restaurang och catering ökat. Regeringens sammantagna bedömning är att sänkningen av mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster hittills har haft positiv inverkan och förbättrat förutsättningarna att minska ungdomsarbetslösheten samt minskat de administrativa kostnaderna.

PROP. 2012/13:1

Övriga skattefrågor europeiska konventionen av den 4 november

1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna

6.34 Skatteförfarandet m.m. och de grundläggande friheterna, samt ge förslag

på lämpliga författningsändringar. Även nivåerna Regeringen har tidigare vidtagit flera åtgärder på skattetillägg och frågor rörande normalt som stärker rättssäkerheten ytterligare för tillgängligt kontrollmaterial och risken för enskilda (se avsnitt 6.34.1). För att ytterligare skatteundandragande ska utredas. Utredaren ska stärka de enskildas rättssäkerhet vid beskatt- också analysera reglerna om tredjemansrevision ningen föreslås ett rättssäkerhetspaket i tre delar; och ersättning för kostnader för ombud, biträde en del är en översyn av förhandsbeskeds- eller utredning i ärenden och mål om skatt m.m. institutet (avsnitt 6.34.2), en annan är uppdrag och föreslå författningsändringar. Uppdraget ska till Skatteverket (avsnitt 6.34.3) och en tredje är redovisas senast den 9 september 2013. en utredning om specialisering av skattemål i domstol (avsnitt 6.34.4). Näringslivet har framfört önskemål om 6.34.2 Utredning om förhandsbesked förenklad skatteredovisning för småföretag. Regeringen kommer att analysera möjliga åtgärder för att underlätta för dessa företag. En Regeringens bedömning: En utredning bör sådan åtgärd är t.ex. en rak kontantmetod. tillsättas med uppdrag att göra en översyn av förhandsbeskedsinstitutet och analysera om det Utvärdering av utjämningsordningen med behövs någon annan form av bindande besked i Danmark enskilda fall. Det pågår en utvärdering av den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skatte- Skälen för regeringens bedömning: frågor. Riksdagen har under våren 2012 till- Skattskyldiga kan i dag få bindande kännagett som sin mening (bet. 2011/12:SkU13) förhandsbesked i en viss fråga enligt lagen att förhandlingar bör inledas med Danmark i (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. syfte att förbättra balansen mellan Förhandsbeskedsinstitutet är avsett främst för bosättningskommun och arbetskommun vid skattskyldiga som i förväg behöver få ett säkert beskattning av gränspendlare i Öresunds- besked om de skatterättsliga konsekvenserna av regionen. Detta ärende bereds inom olika planerade rättshandlingar. Förhandsbesked Regeringskansliet. lämnas av Skatterättsnämnden. Förhandsbeskeden kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen och har därmed en 6.34.1 Utredning om stärkt rättssäkerhet i betydelsefull roll vid prejudikatbildningen på skatteförfarandet skatteområdet. Möjligheten att få snabba bindande besked i Den 1 januari 2012 trädde skatteförfarandelagen en viss skattefråga ökar förutsägbarheten och (2011:1244) i kraft. Därmed har en stor reform stärker därmed rättssäkerheten för enskilda. på skatteförfarandeområdet genomförts. Härigenom torde enskilda även slippa dyra och Bestämmelser, som tidigare fanns i ett flertal tidskrävande skatteprocesser. Regeringen anser lagar, har samlats i skatteförfarandelagen. därför att det är lämpligt att tillsätta en utredning Därigenom har reglerna blivit tydligare och som ska se över förhandsbeskedsinstitutet. En lättare att tillämpa. Regeringen gör dock mer för utvärdering av nuvarande ordning bör göras att stärka rättssäkerheten på detta område. Den liksom en behovsanalys och en undersökning av 8 mars 2012 beslutade regeringen att tillkalla en möjligheterna att förbättra förhandssärskild utredare med uppgift att lämna förslag beskedsinstitutet. Dessutom bör det analyseras på hur rättssäkerheten i vissa delar av om det behövs någon annan form av bindande skatteförfarandet kan stärkas ytterligare (dir besked i enskilda fall. 2012:14). Utredaren ska analysera systemet med skattetillägg och skattebrott respektive tulltillägg och tullbrott bl.a. med beaktande av den

PROP. 2012/13:1

6.34.3 Uppdrag till Skatteverket därmed i allt högre grad specialiserat sin verksamhet. Såväl näringslivet som Skatteverket har tidigare framfört uppfattningen att det Regeringens bedömning: Regeringen avser att ge behövs specialisering av skattemål och ökad Skatteverket i uppdrag att förbättra sin hantering kompetens i de domstolar som hanterar av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt skattemål. att förbättra sin service till och kommunikation Som ett led i arbetet med att skapa med företagen. Se vidare under utgiftsområde 3, förutsättningar för moderna, effektiva och avsnitt 3.3. rättssäkra förvaltningsdomstolar genomfördes år 2009 en reform av domstolsorganisationen. Reformen innebar att de tidigare 23 länsrätterna Skälen för regeringens bedömning: ersattes av 12 förvaltningsrätter i första instans. Näringslivet anser att rättssäkerheten behöver Ett viktigt skäl för reformen var att se till att stärkas på Skatteverket samt att handlägg- första instans fick en tillräcklig storlek för att ningstiderna behöver bli kortare på bl.a. kunna öka förutsättningarna för Skatterättsnämnden. Skatteverket har själva specialisering i domstolarna. pekat på att den rättsliga uppföljningen behöver Med hänsyn till beskattningens centrala roll i bli bättre i syfte att öka enhetligheten i samhället och vikten av kompetens på området Skatteverkets beslut samt att det föreligger ett intar skattemålen en särställning som kan behov att öka det elektroniska informations- motivera specialisering. En sådan specialisering utbytet med de skattskyldiga. av skattemål kan stärka rättssäkerheten genom kortare handläggningstider och ökad kvalitet på avgörandena. Det finns anledning att nu 6.34.4 Utredning om specialisering utvärdera hur förvaltningsrättsreformen har påverkat dessa och andra faktorer och om det finns behov av ytterligare åtgärder. Regeringen Regeringens bedömning: En utredning bör avser därför att tillsätta en utredning med tillsättas med uppdrag att ta fram ytterligare uppdrag att göra en sådan utvärdering och ta förslag för att skapa en modern, effektiv och fram ytterligare förslag till förändring av rättssäker förvaltningsprocess. En stor uppgift i förvaltningsprocessen. En stor uppgift blir att se uppdraget kommer att vara att se över om det över om det finns behov av att stärka finns behov av att stärka rättssäkerheten såvitt rättssäkerheten ytterligare i skattemål, avser skattemål ytterligare, framförallt genom framförallt genom specialisering av skattemål i specialisering av skattemål i domstol. domstol. Såvitt avser frågan om specialisering i skattemål ska utredningen analysera behovet av Skälen för regeringens bedömning: Det är specialisering och, om behov finns, om viktigt att skattemål avgörs inom rimlig tid och specialisering bör ske genom koncentration av med hög kompetens. God skattekompetens i alla eller vissa typer av skattemål till vissa domstolarna är vidare av stor vikt för allmänna förvaltningsdomstolar (i form av skattesystemets legitimitet. Beskattningen berör särskilda domstolar eller särskilda forumregler) i princip alla. Det bör även framhållas att eller domstolsintern specialisering. beskattning, t.ex. genom inkomstdeklaration Regeringen bedömer att utredningen ska eller skattedeklarationer, är ett frekvent kunna påbörja sitt arbete den 1 april 2013. återkommande förfarande och inte något som aktualiseras endast någon enstaka gång för den enskilde. 6.34.5 Åtgärder för att stävja skattefusk Med hänsyn till den globaliserade omvärlden har den materiella skatterätten dessutom med Regeringen avser även fortsättningsvis att vidta tiden blivit alltmer komplex. Detta gäller särskilt åtgärder för att motverka skattefusk. Regeringen de regler som berör företagsbeskattningen och avser att senare i år lämna en proposition med koncernbeskattningen. Många företag bedriver förslag till en utvidgning av systemet med dessutom omfattande gränsöverskridande personalliggare till att omfatta tvätterier. verksamhet. Både ombud och Skatteverket har

PROP. 2012/13:1

Regeringen avser även att ta initiativ till att uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, utreda hur ett kontrollsystem för byggbranschen det s.k. rörlighetsdirektivet, lämnas förslag om ska vara utformat. Vidare har – i enlighet med införande av en tidsfrist inom vilken en person riksdagens beslut den 25 april 2012 (rskr som flyttar in från utlandet ska anmäla 2011/12:195) – en utredning fått i uppdrag att ta inflyttning. fram ett förslag på hur redovisningscentraler för Utöver dessa förslag lämnar utredningen ett taxametrar i taxinäringen kan införas. Förslag flertal förslag till ändringar av folkbokföringsska lämnas senast den 1 mars 2013. lagen (1991:481) till följd av den allmänna Månadsuppgiftsutredningens betänkande översyn av lagen som utredningen vidtagit. Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU Förslagen avser bland annat förutsättningarna 2011:40) har remissbehandlats. Betänkandet för att folkbokföras i landet, var olika personer bereds inom Regeringskansliet. Skatteverket har ska vara folkbokförda och olika frågor om i en promemoria, Förbättrad konkurrens på lika anmälningsförfarandet. Förslag lämnas också om villkor i kontantbranschen, daterad 1 mars 2012 att den särskilda straffbestämmelsen i folkbokföreslagit att fler ska använda kassaregister. föringslagen ska upphävas. Promemorian har remissbehandlats och bereds Inom Finansdepartementet har en för närvarande inom Regeringskansliet. Slutligen promemoria utarbetats med förslag om att en kommer regeringen att – i enlighet med enhetlig begravningsavgiftssats ska gälla för den riksdagens beslut den 15 mars 2012 (rskr begravningsverksamhet som bedrivs under 2011/12:163) – utvärdera de förändringar i Svenska kyrkans huvudmannaskap. Promebegreppet näringsverksamhet som genomfördes morian har remissbehandlats (dnr Fi2012/396). 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F- Frågan bereds i Regeringskansliet. skatt.

6.36 Offentligfinansiella effekter – en

6.35 Folkbokföringen i framtiden sammanfattning

Riksdagen gav under hösten 2005 till känna att I tabell 6.15 redovisas de offentligfinansiella regeringen borde företa en ny översyn av frågan effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar om folkbokföringen även i fortsättningen bör som presenterats i tidigare avsnitt. Budgetknytas till de kyrkliga församlingarna eller om neutrala åtgärder redovisas i ett särskilt delnågon annan lösning bör väljas (bet. avsnitt. 2005/06:SkU13, rskr. 2005/06:117). Med Tre olika typer av offentligfinansiella effekter beaktande av bl.a. detta tillkännagivande tillsatte redovisas i tabell 6.15: bruttoeffekt för 2013, regeringen en utredning, Folkbokförings- periodiserade nettoeffekter för 2013–2016 och utredningen, som lämnade sitt slutbetänkande varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den (SOU 2009:75) under hösten 2009. Betänkandet statiskt beräknade förändringen i intäkterna från har remissbehandlats. den skatt som regeländringen avser. Brutto- I betänkandet föreslås att folkbokföring inte effekten beaktar således inte eventuella indirekta längre ska ske i församling inom Svenska kyrkan effekter som t.ex. regeländringens påverkan på utan i kommun. andra skattebaser och på konsumentprisindex. I utredningens betänkande lämnas ett antal Om konsumentprisindex påverkas av en förslag med avseende på barns folkbokföring, regeländring så uppkommer en indirekt effekt då såsom att föräldrar till ett barn som bor lika utgifter i olika offentliga transfereringssystem mycket hos dem båda ska kunna välja var barnet påverkas av förändringar i konsumentprisindex. ska vara folkbokfört och att en vårdnadshavare Vid en bedömning av de kortsiktiga ensam ska kunna överklaga ett beslut om barnets offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är folkbokföring. den periodiserade nettoeffekten för den Som en anpassning till Europaparlamentets konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april I den periodiserade redovisningen hänförs 2004 om unionsmedborgares och deras förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och inkomstår den skattepliktiga händelsen äger

PROP. 2012/13:1

rum. Vidare beaktas i nettoeffekten även vissa ingen offentligfinansiell effekt då åtgärden görs indirekta effekter på skatteintäkterna och på de inom ramen för oförändrat totalt uttag av offentliga utgifterna. Den periodiserade socialavgifter. nettoeffekten redovisas för åren 2013–2016. Förslaget om förenklade regler vid Den varaktiga effekten, som redovisas i den nedsättning av egenavgifter bedöms inte ha sista kolumnen i tabell 6.15 ger ett mått på den någon offentligfinansiell effekt, eftersom det bestående årliga kostnaden/intäkten som en inte medför någon förändring av avdragets åtgärd medför, dock utan koppling till hur de storlek eller antalet personer som kan ges offentliga finanserna påverkas ett visst år. avdraget. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs Sammantagna effekter av skatteåtgärderna jämförelser mellan regelförändringar vars Förslagen och bedömningarna i budgetnettoeffekter är olika fördelade över tiden. propositionen innebär att skatteintäkterna Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de sammantaget minskar med 9,40 miljarder kronor periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på år 2013. Den totala bruttoeffekten för 2013 fördröjd övervältring av vissa skatter på andra beräknas till 9,58 miljarder kronor, se tabell 6.15. skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till publikationen ”Beräkningskonventioner 2012: Metoder för effektberäkningar av ändrade skatteregler”. De offentligfinansiella effekterna av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt har beräknats utifrån 2013 års prognostiserade priser och volymer. Den prognos av offentliga sektorns totala intäkter för år 2013–2016, som redovisas i kapitel 7, baseras på prognoser för Sveriges ekonomiska utveckling, inklusive effekterna av de i denna proposition aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt och sysselsättning. I kapitel 7 redovisas intäkterna i respektive års priser och volymer.

Budgetpåverkande åtgärder De offentligfinansiella effekterna av de budgetpåverkande åtgärderna presenteras i tabell 6.15. För mer utförliga beskrivningar av de olika skatteåtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt i detta kapitel. För beskrivning av förslagen om förstärkt nystartsjobb för långtidsarbetslösa unga hänvisas till utgiftsområde 14, avsnitt 3.5. De tillfälliga förstärkningarna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som föreslås i denna proposition medför att arbetslöshetens sammansättning förändras, vilket även påverkar statens inkomster. För beskrivning av förslaget om regeländring avseende möjligheten för egenföretagare att välja en karenstid på en dag hänvisas till utgiftsområde 10, avsnitt 3.9.

Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med försumbar offentligfinansiell effekt Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna för uttag av socialavgifter har

PROP. 2012/13:1

Tabell 6.15 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2013, periodiserad nettoeffekt år 2013–2016 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Effekt Brutto- Varaktig från effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2013 2013 2014 2015 2016

Förslag i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Höjd beloppsgräns för skattefria minnesgåvor till anställda 1/1 2013 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 Sänkt skatt för pensionärer 1/1 2013 -1,15 -1,15 -1,15 -1,15 -1,15 -1,15 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel 1/1 2013 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU ETS, totalt 1/1 2013 -0,22 -0,18 -0,18 -0,18 -0,18 -0,18 Varav: Slopad koldioxidskatt för kraftvärmeproduktion 1/1 2013 -0,11 -0,09 -0,09 -0,09 -0,09 -0,09 Ändrade återbetalningsregler för värmeproduktion 1/1 2013 -0,11 -0,09 -0,09 -0,09 -0,09 -0,09 Ändrade krav för fordonsskattebefrielse (Miljöbilsdefinitionen) 1/1 2013 0,09 0,09 0,18 0,27 0,36 0,45

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt Omvänd skattskyldighet för moms vid skrothandel 1/1 2013 0,50 0,50 0,40 0,43 0,45 0,46

Delsumma -8,78 -8,60 -8,24 -8,12 -8,01 -8,89

Bedömningar i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Komplettering av RUT-avdraget med läxhjälp till barn 1/1 2013 -0,01 -0,01 -0,02 -0,02 -0,02 -0,03 Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. Vissa internationella socialavgiftsfrågor 1/1 2013 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter Investeraravdrag 1/9 2013 -0,70 -0,70 -0,80 -0,80 -0,80 -0,80

Delsumma -0,69 -0,69 -0,80 -0,80 -0,80 -0,81

Övrigt

Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

PROP. 2012/13:1

6.37 Författningskommentar påföljder under vissa omständigheter kan

aktualiseras gentemot denne. 6.37.1 Förslaget till lag om ändring i Tredje stycket är nytt. Det är endast avfall och mervärdesskattelagen (1994:200) skrot av metaller och varor som inryms i uppräknade KN-nr som omfattas av omvänd

1 kap. skattskyldighet. I tulltaxan preciseras varorna 2 § vidare enligt deras respektive underkategori. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt Exempelvis inryms under KN-nr 7204 bl.a. avfall 6.30.4.1. I paragrafens första stycke införs, i en ny och skrot av gjutjärn, KN-nr 72041000, samt punkt 4 e, en regel om omvänd skattskyldighet avfall och skrot av rostfritt stål, KN-nr 72042110 vid handel med vissa varor. I första stycket samt 72042190. Det är den lydelse som tulltaxan punkt 1 har därför också en hänvisning införts hade den 1 januari 2012 som ska användas för att till den nya punkten 4 e. bestämma skattskyldigheten. Den nya punkten omfattar omsättningar mellan näringsidkare inom landet. Vidare måste 10 kap. såväl säljaren som köparen vara registrerade till 11 e § mervärdesskatt i Sverige, eller vara registrerings- Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt skyldiga här. 6.30.4.2. Paragrafen kompletteras med en Regleringen innebär att den näringsidkare hänvisning till 1 kap. 2 § första stycket 4 e. Den som förvärvar varan blir skattskyldig i stället för som vill få återbetalning ska ansöka om detta hos säljaren. Köparen ska således redovisa och betala Skatteverket (19 kap. 34 §). Detta görs i utgående skatt på förvärvet. Det innebär att deklarationen på samma sätt som när avdrag ska köparen ska beräkna en utgående skatt på göras för ingående skatt (19 kap. 35 §). fakturabeloppet och redovisa skatten i sin deklaration. Köparen kan samtidigt – under 11 f § förutsättning att denne har full avdragsrätt – Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt göra avdrag med samma skattebelopp som 6.30.4.1. Paragrafen följdändras med en ingående skatt. hänvisning till 1 kap. 2 § fjärde stycket. För det fall omvänd skattskyldighet inte tillämpas, dvs. om säljaren felaktigt fakturerar 13 kap. och av köparen tar ut ett belopp som anges vara 6 § mervärdesskatt, är detta belopp inte avdragsgillt Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt för köparen. Av 8 kap. 2 § följer att mervärdes- 6.30.4.1. Punkt 2 i paragrafen kompletteras med skatt som tas ut utan lagstöd, inte utgör en hänvisning till den nya regleringen i 1 kap. 2 § ingående skatt. En felaktigt debiterad första stycket 4 e. I paragrafen regleras för vilken mervärdesskatt ska dock ändå betalas till staten redovisningsperiod utgående skatt som av den som angett beloppet på en faktura eller huvudregel ska redovisas. liknande handling (1 kap. 1 § tredje stycket och 2 e §; angående redovisningen se 13 kap. 27 §). 8 § Om en sådan situation uppkommer ska köparen Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt redovisa den utgående skatt som denne – och 6.30.4.1. Fjärde stycket i paragrafen kompletteras inte säljaren – borde ha redovisat. Köparen kan, med en hänvisning till den nya regleringen i om denne har full avdragsrätt, göra avdrag med 1 kap. 2 § första stycket 4 e. Paragrafen innebär samma belopp som ingående skatt. Köparen får att företag med årlig omsättning som normalt sedan av säljaren återkräva det som uppgår till högst 3 miljoner kronor får redovisa mervärdesskatt angivna beloppet, vilket felaktigt utgående skatt enligt en kontantmetod. Fjärde betalats till säljaren. Säljaren kan därefter, om stycket innebär att kontantmetoden för beloppet inbetalats till Skatteverket, återkräva redovisning av utgående skatt är tillämplig även detta belopp hos verket under förutsättning att vid omvänd skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § kreditnota utfärdats (13 kap. 28 §). Det första stycket 2–4 e. förhållandet att köparen blir skattskyldig medför vidare att sedvanliga bestämmelser om administrativa sanktioner och straffrättsliga

PROP. 2012/13:1

18 a § skatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt första stycket 3 a LSE. 6.30.4.1. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till den nya regleringen i 1 kap. 2 § 7 kap. första stycket punkten 4 e. Paragrafen innebär 3 a § att den som är skattskyldig på grund av förvärv Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i (omvänd skattskyldighet), och tillämpar 6.22 om framtida hantering av ekonomiska kontantmetoden för redovisning av utgående styrmedel för biodrivmedel. skatt enligt 13 kap. 8 §, ska ta upp den ingående I första stycket klargörs att denna nya paragraf skatten som belöper på förvärvet för den ger skattebefrielse för andra motorbränslen än de redovisningsperiod för vilken den utgående som avses i 3 b–3 d §§. Denna paragraf reglerar skatten ska redovisas enligt 8 §. Med uttrycket därigenom skattebefrielsen för den beståndsdel ”tas upp” avses dras av eller att det ansöks om som framställts av biomassa som ingår i ett återbetalning. höginblandat motorbränsle, som t.ex. E85, eller för ett motorbränsle som framställts av biomassa Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och inte har något fossilt innehåll. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla i fråga om För den beståndsdel som framställts av mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt biomassa och som ingår i ett låginblandat före ikraftträdandet. motorbränsle, regleras skattebefrielsens omfattning i 3 c och 3 d §§. För bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller 6.37.2 Förslaget till lag om ändring i lagen dieselolja men som framställts av biomassa, (1994:1776) om skatt på energi regleras skattebefrielsen under 3 b §. Paragrafen innebär att avdrag får göras för

2 kap. hela energiskatten och hela koldioxidskatten på 12 § den beståndsdel av ett motorbränsle som Ändringen föranleds av förslaget i 6.22 om framställts av biomassa. I andra stycket uppställs framtida hantering av ekonomiska styrmedel för som ett krav för avdragsrätten att bränslet eller biodrivmedel. beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked Ändringen i paragrafens första stycke är en enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om följd av att omfattningen av skattebefrielse för hållbarhetskriterier för biodrivmedel och bränsle som framställts av biomassa förs in i flytande biobränslen, jfr prop. 2010/11:154. 7 kap. 3 a–3 d §§. Detta villkor omfattar även 3 b §. Genom tredje stycket klargörs att

6 a kap. bestämmelserna i första stycket inte gäller för 2 § biogas eller etanol som låginblandas i bensin. Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om Skattebefrielsen för biogas regleras genom 4 §. slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion Skattebefrielsen för biodrivmedel som inom EU:s system för handel med utsläpps- låginblandas i bensin regleras genom 3 c §. rätter. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär 3 b § att den nedsättning som tidigare reglerats i Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i paragrafens tredje stycke för förbrukning för 6.22 om framtida hantering av ekonomiska syfte som anges i 1 § 17 a överförs till andra styrmedel för biodrivmedel. stycket. Ändringen i paragrafens andra stycke Genom denna nya paragraf regleras innebär också en ändring av nivån för skattebefrielsens omfattning för bränslen som skattebefrielsen för råtallolja i syfte att råtallolja har samma KN-nummer som fossil bensin eller som förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 a dieselolja men som framställts av biomassa. Det inte ska behandlas mindre förmånligt än fossila kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska bränslen som används för samma ändamål. Efter oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska förändringen medges befrielse från energiskatten motorbränslen. med ett belopp som motsvarar 70 procent av den Paragrafen innebär att avdrag får göras för energiskatt och 100 procent av den koldioxid- hela energiskatten och hela koldioxidskatten för

PROP. 2012/13:1

de bränslen som utgör en bensin eller en registrerad varumottagare och lagerhållare dieselolja som framställts av biomassa, upp till redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis och med 15 volymprocent av den totala mängd kan dock förekomma att en skattedeklaration i motorbränsle som bränslet ingår i. stället lämnas för varje händelse som medför En skattskyldig som lämnar en skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i punktskattedeklaration får under redovisnings- detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandeperioden fritt fördela mängderna av den bensin lagen. Ett exempel när sådan redovisning eller dieselolja som framställts av biomassa och aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat som ingår i bensin eller diesel, under förut- bränsle från ett annat EU-land som medför sättning att avdrag i punktskattedeklarationen skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6. för redovisningsperioden endast görs för En skattskyldig som lämnar en maximalt 15 volymprocent bensin eller dieselolja punktskattedeklaration får under redovisningssom framställts av biomassa. Detta avdrag får perioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i göras utöver den avdragsrätt som gäller för bensin, under förutsättning att avdrag i låginblandade biodrivmedel och berörs i 3 c och punktskattedeklarationen för redovisnings- 3 d §§. För den som är händelseredovisnings- perioden endast görs för maximalt 5 volymskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten procent biodrivmedel. För den som är utifrån förhållandena vid respektive enskild händelseredovisningsskyldig beräknas begränshändelse som medför att skattskyldighet ningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena inträder. För det fall att en händelseredo- vid respektive enskild händelse som medför att visningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter skattskyldighet inträder. För det fall att en redovisning skett får skattebefrielsen uppnås händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppefter ett avdragsyrkande i samband med en står först efter redovisning skett får skattebegäran om omprövning. befrielsen istället ges efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning. 3 c § I tredje stycket uppställs som ett krav för Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avdragsrätt att bränslet eller beståndsdelen 6.22 om framtida hantering av ekonomiska omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr styrmedel för biodrivmedel. kommentaren till 3 a §. Genom denna nya paragraf regleras skatte- I fjärde stycket regleras, för de fall som befrielsens omfattning för den beståndsdel som beståndsdelen utgörs av etanol, att skatteframställts av biomassa och som låginblandas i befrielse enligt första stycket endast medges om bensin. Av paragrafen framgår att avdrag får den skattskyldige har framställt eller anskaffat göras för hela koldioxidskatten och 89 procent denna eller motsvarande mängd etanol som har av energiskatten för den beståndsdel som hänförts till KN-nummer 2207 10 00 antingen framställts av biomassa och som låginblandas i vid import från tredje land eller vid framställning bensin. inom EU. KN-nummer 2207 10 00 är Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt odenaturerad etanol. Det är därigenom möjligt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en att tillämpa avdragsrätten enligt första stycket beståndsdel som framställts av biomassa) av den för denaturerad etanol med KN-nummer totala mängd bensin som omfattas av den 2207 20 00 så länge den skattskyldige anskaffat aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av motsvarande mängd etanol som har importerats begränsningen sammanräknas samtliga biodriv- eller framställts inom EU i odenaturerad form. medel, med undantag för bränslen som har Bestämmelsen har sin grund i Europeiska samma KN-nummer som fossil bensin men som kommissionens statsstödsbeslut i ärende framställts av biomassa, t.ex. syntetiska N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006) där den motorbränslen, som den skattskyldige redovisar skattelättnad för låginblandad etanol som i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6, 10 godkänts av kommissionen villkoras av att och 17 §§ skatteförfarandelagen följer att etanolen är klassificerad som odenaturerad energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en etanol under KN-nr 2207 10 00. Syftet med skattedeklaration för redovisningsperioder, som villkoret är att säkerställa att importerad etanol var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad tas in till EU under sådan tullsats att etanolen eller ett beskattningsår. Upplagshavare, genom denna kostnadsökning inte över-

PROP. 2012/13:1

kompenseras i förhållande till det fossila bränslet totala mängd dieselolja som omfattas av den som den ersätter. För att uppnå en lika aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av behandling med etanol som framställts inom EU begränsningen sammanräknas samtliga biodrivska motsvarande krav på klassificering som medel, med undantag för bränslen som har odenaturerad etanol också gälla för EU- samma KN-nummer som fossil diesel men som producerad etanol. framställts av biomassa, t.ex. syntetiska Villkoret i fjärde stycket syftar alltså till att motorbränslen och hydrerade vegetabiliska oljor säkerställa en viss marginal i beräkningen av om och fetter, s.k. HVO, som den skattskyldige överkompensation sker. Detta innebär endast att redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i etanolen i något skede, antingen vid import- 26 kap. 6 och 10 §§ skatteförfarandelagen följer tillfället eller i det ögonblick då den framställts att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en inom EU, ska ha kunnat rubriceras som skattedeklaration för redovisningsperioder, som odenaturerad. För att medges avdrag för skatt på var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad. en viss mängd etanol ska den skattskyldige Upplagshavare, registrerad varumottagare och kunna visa att han anskaffat en sådan mängd lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer etanol som varit odenaturerad i något sådant undantagsvis kan dock förekomma att en skede som nyss angetts. skattedeklaration i stället lämnas för varje Villkoret reglerar alltså inte i sig hur etanolen händelse som medför skattskyldighet. Regler om ska vara klassificerad när den anskaffas av en redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § drivmedelsproducent och av honom blandas in i skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan t.ex. bensin. I Sverige finns regler i annan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av lagstiftning än LSE om hantering av etanol. beskattat bränsle från ett annat EU-land som Dessa bestämmelser syftar till att undvika att medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6. större mängder etanol än nödvändigt En skattskyldig som lämnar en punktskattetransporteras runt i samhället i odenaturerat deklaration får under redovisningsperioden fritt skick. Bestämmelserna i alkohollagen fördela mängderna biodrivmedel i dieselolja, (2010:1622) är utformade med inriktning på att under förutsättning att avdrag i punktskatteetanol ska vara denaturerad så tidigt som möjligt deklarationen för redovisningsperioden endast i hanteringskedjan. Vidare omfattas etanol av görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel. lagen (1994:1564) om skatt på alkohol. I denna För den som är händelseredovisningsskyldig lag finns bestämmelser om undantag från beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån alkoholskatt om etanolen antingen är förhållandena vid respektive enskild händelse fullständigt denaturerad eller ingår i en vara som som medför att skattskyldighet inträder. För det inte är avsedd att ätas eller drickas, under fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsförutsättning att ingående etanol är denaturerad i rätt uppstår först efter redovisning skett får enlighet med någon EU-medlemsstats krav. skattebefrielsen uppnås efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning. 3 d § I tredje stycket uppställs som ett krav för Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avdragsrätten att bränslet eller beståndsdelen 6.22 om framtida hantering av ekonomiska omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr styrmedel för biodrivmedel. kommentaren till 3 a §. Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel 4 a § som framställts av biomassa och som Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i låginblandas i dieselolja. Av paragrafen framgår 6.22 om framtida hantering av ekonomiska att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och styrmedel för biodrivmedel. 84 procent av energiskatten för den beståndsdel I 7 kap. finns flera bestämmelser där den som framställts av biomassa och som skattebefrielse som åstadkoms genom avdrag i låginblandas i dieselolja eller annat motorbränsle den skattskyldiges deklaration utgör ett statligt som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3. stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt unionens funktionssätt. I 3 § rör det sig om uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en vegetabiliska och animaliska oljor och fetter beståndsdel som framställts av biomassa) av den m.m. som bränsle för uppvärmning och i 4 § om

PROP. 2012/13:1

biogas som motorbränsle eller som bränsle för 9 kap. uppvärmning. Vidare regleras genom förslagen i 5 § denna lagrådsremiss skattebefrielse för Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om biodrivmedel i de nya 3 a, 3 b, 3 c och 3 d §§. slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion EU-kommissionen har godkänt de stöd- inom EU:s system för handel med ordningar som omfattas av 3 och 4 §§, se beslut i utsläppsrätter. ärenden N866/2006 (EUT C 220,20.9.2007, s. 2) Första stycket ändras redaktionellt så och N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79). bestämmelserna som tidigare uttryckts som ett Genom statsstödsbeslut i ärenden N N112/2004 spann i stället skrivs ut. Den tidigare (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N 592/2006 (EUT hänvisningen till andra–fjärde styckena ändras C 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT med anledning av att ett nytt tredje stycke införs C 241, 19.8.2011, s. 5) har EU-kommissionen varpå de nuvarande tredje till femte styckena blir godkänt den nuvarande skattebefrielsen för fjärde, femte respektive sjätte styckena. I tredje biodrivmedel, som åstadkoms genom stycket utvidgas den skattebefrielse som avses i dispensbeslut, till och med utgången av 2013. andra stycket 1 för leveranser till tillverknings- Som anges i avsnitt 6.22.3 utgör den minskning process i viss industriell verksamhet. Utöver den av skattebefrielsen som föreslås i lagrådsremissen energiskattebefrielse som följer av första stycket en ändring av ett befintligt stöd och åtgärden 1 kan en värmeleverantör vid vissa leveranser måste därför prövas och godkännas av erhålla en högre koldioxidskattebefrielse än vad kommissionen innan den kan träda i kraft. Det som annars skulle följa av andra stycket 1. rör sig om de förslag som lämnas i 3 b, 3 c och Av allmänna principer följer att återbetalning 3 d §§. Ett statsstödsbeslut bedöms finnas i och avdrag inte kan medges med högre belopp sådan tid att ändringarna av skattebefrielsen för än det skattebelopp som belöper på det bränsle biodrivmedel kan träda i kraft den 1 januari 2013. som avdraget respektive återbetalningen avser, Regeringen är enligt statsstödsbesluten dvs. en skattskyldig som kan erhålla sex procent skyldig att årligen rapportera till EU- koldioxidskattebefrielse med stöd 6 a kap. 1 § kommissionen att någon överkompensation inte 17 b och 7 kap. 1 § första stycket 4 kan endast sker genom den skattelättnad som ges de medges resterande 94 procent koldioxidaktuella bränslena alternativt för framtiden skattebefrielse genom återbetalning med stöd av föreslå åtgärder som innebär att över- 9 kap. 5 § andra stycket LSE. kompensationen undviks. I första stycket i denna Europaparlamentets och rådets direktiv nya paragraf införs en skyldighet för den som 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ att system för handel med utsläppsrätter för på begäran lämna de uppgifter regeringen växthusgaser inom gemenskapen och om behöver för denna rapportering. Uppgifterna ska ändring av rådets direktiv 96/61/EG har givits 139 lämnas till regeringen eller till den myndighet sin senaste lydelse genom Europaparlamentets som regeringen bestämmer. Det rör sig om och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april uppgifter som behövs för att regeringen ska 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt kunna bedöma om överkompensation har skett att förbättra och utvidga gemenskapssystemet och alltså kunna fullgöra sin rapporterings- för handel med utsläppsrätter för skyldighet. Så vitt gäller biodrivmedel som växthusgaser , det s.k. handelsdirektivet. I 140 hittills beviljats skattebefrielse genom bilaga I till handelsdirektivet uppräknas i dispensbeslut har denna uppgiftsskyldighet tabellform de verksamhetskategorier som reglerats i dessa beslut. Det har bl.a. gällt uppgifter om teknisk beskrivning av bränslet, inklusive uppgift om ursprung, användningsområde samt olika delar av produktions- 139 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den kostnaden. Den närmare omfattningen av de 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för uppgifter som den skattskyldige på begäran ska växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv lämna avses att regleras i förordning och/eller 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). myndighetsföreskrifter, vilket framgår av 140 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april paragrafens andra stycke. 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029).

PROP. 2012/13:1

omfattas av handelssystemet. Som sådan koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle verksamhetskategori avses bl.a. förbränning av motsvarande skatt på i bränslet ingående bränsle i en anläggning med en sammanlagd beståndsdel framställd av biomassa, medges tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag skattebefrielse upp till 5 volymprocent beräknad av anläggningar för förbränning av farligt avfall per redovisningsperiod utifrån beståndsdel i och kommunalt avfall). Den typen av bränsle för vilka skattskyldighet och förbränningsanläggning utgör emellertid inte i redovisningsskyldighet inträtt efter årsskiftet. sig sådan industriell verksamhet för vilken återbetalning kan erhållas genom 9 kap. 5 §. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i 6.37.3 Förslaget till lag om ändring i lagen tredje stycket kan alltså endast medges i de fall (1994:1920) om allmän löneavgift värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de 3 § industriella verksamhetskategorierna som räknas Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om upp i bilaga I till handelsdirektivet. Det kan t.ex. förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att röra sig om framställning av pappersmassa av trä den allmänna löneavgiften från och med den eller andra fibermaterial. 1 januari 2013 uppgår till 9,88 procent. För återbetalning enligt aktuell bestämmelse är en förutsättning att bränsle åtgått för värme Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som levererats. Den verksamhetsutövare som De nya bestämmelserna föreslås enligt första både framställer och förbrukar värme i en annan punkten träda i kraft den 1 januari 2013. Enligt industrianläggning inom handelssystemet än den andra punkten ska bestämmelsen tillämpas som ryms i de sektorer som utpekas i bilaga I till på lön eller annan ersättning som betalas ut efter handelsdirektivet är därför i stället hänvisad till den 31 december 2012. I tredje punkten anges att den möjlighet till skattenedsättning som följer av bestämmelsen också tillämpas på inkomst som 6 a kap. 1 § 9 LSE. Detta kan vara aktuellt för uppbärs efter den 31 december 2012. Om tillverkningsindustri som förses med värme från beskattningsåret omfattar tid såväl före som egna förbränningspannor vilka direkt genom sin efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige effekt eller genom anslutning till fjärrvärmenät inte visar annat, så stor del av beskattningsårets kommit att omfattas av handelssystemet. inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2012 som svarar mot förhållandet Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser mellan den del av beskattningsåret som infaller Ändringarna i LSE träder i kraft den 1 januari under denna tid och beskattningsåret. 2013 och tillämpas från och med detta datum. Förslagen till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på 6.37.4 Förslaget till lag om ändring i energi samt lag om ändring i lagen (2009:1497) inkomstskattelagen (1999:1229) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi förändrar redan beslutade lagändringar 11 kap. med ikraftträdande den 1 januari 2013 respektive 14 § 1 januari 2015. Ändringen i paragrafens första stycke 3, som Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för föranleds av förslaget i avsnitt 6.3, innebär en förhållanden som hänför sig till tiden före höjning av värdegränsen under vilken förmån av ikraftträdandet. Detta innebär att äldre minnesgåva får ges skattefritt. bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. 24 kap. För energi- och koldioxidskattebefrielse 1 § motsvarande biobaserad beståndsdel i Ändringen föranleds av förslaget i 6.17.14 om motorbränsle för vilka skattskyldighet inträder effektivare ränteavdragsbegränsningar. före årsskiftet erhålls skattebefrielse enligt 7 kap. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen 5 a § i den omfattning som följer av de enskilda till 10 a–10 e §§ utökas till att avse 10 a–10 f §§. dispensbeslut som regeringen meddelat med stöd av 2 kap. 12 §. För avdrag för energi- och

PROP. 2012/13:1

10 a § från ett företag i intressegemenskapen av Ändringarna föranleds av förslaget i 6.17.10 om ränteavdragsbegränsningarna. Paragrafen ändras effektivare ränteavdragsbegränsningar. på så sätt att tillämpningsområdet utökas till att Första stycket 1 ändras på så sätt att det är även gälla externa förvärv av delägarrätter som tillräckligt att ett av företagen, direkt eller efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har Detta kommer till uttryck genom att ränteavett väsentligt inflytande i det andra företaget för dragsbegränsningsreglerna även omfattar en att de ska anses vara i intressegemenskap med extern skuld om skulden kan anses ha samband varandra. Uttrycket väsentligt inflytande innebär med en extern fordran och avser ett förvärv av en att i vart fall en ägarandel strax under 50 procent delägarrätt från ett företag i intressegemenkan beaktas. skapen eller i ett företag som efter förvärvet I övrigt görs även vissa följdändringar med ingår i intressegemenskapen. I övrigt görs även anledning av att nuvarande 10 e § ska betecknas följdändringar med anledning av att nuvarande 10 f §, att det införs en ny paragraf, 10 e § samt 10 e § ska betecknas 10 f § och att det införs en att begreppet delägarrätt inte längre omnämns i ny paragraf, 10 e §. 10 b §. 10 d § 10 b § Ändringarna föranleds av förslagen i 6.17.11 och Ändringarna föranleds av förslaget i 6.17.9 om 6.17.12 om effektivare ränteavdragseffektivare ränteavdragsbegränsningar. begränsningar. De nuvarande ränteavdragsbegränsnings- Bestämmelsen i nuvarande första stycket reglerna gäller ränteutgifter till företag inom en punkten 2, den s.k. ventilen, flyttas till den nya intressegemenskap till den del skulden avser ett 10 e §. förvärv av en delägarrätt från ett företag som Första stycket motsvarar första stycket 1, den ingår i intressegemenskapen. Ändringen i s.k. tioprocentsregeln, i den nuvarande nuvarande första stycket innebär att paragrafen. Enligt tioprocentsregeln ska avdrag ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till göras för ränteutgifter avseende sådana skulder att gälla ränteavdrag avseende alla lån inom en som avses i 10 b § om inkomsten som motsvarar intressegemenskap. I övrigt görs även följd- ränteutgiften skulle ha beskattats med minst tio ändringar med anledning av att nuvarande 10 e § procent enligt lagstiftningen i den stat där det ska betecknas 10 f § och att det införs en ny företag inom intressegemenskapen som faktiskt paragraf, 10 e §. har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget Mot bakgrund av att reglerna föreslås utvidgas bara skulle ha haft den inkomsten. till att gälla alla interna lån kommer nya interna Bestämmelsen ändras inte, men kommer på lån som ersätter tillfälliga externa lån att grund av den föreslagna ändringen i 10 b § att omfattas av regelverket. Bestämmelsen i gälla alla interna lån. nuvarande andra stycket om att avdrag inte får Det nuvarande andra stycket upphävs och göras för ränteutgifter om en tillfällig skuld till ersätts av ett nytt andra stycke. Enligt den ett företag som inte ingår i intressegemenskapen nuvarande bestämmelsen får tioprocentsregeln – helt eller delvis – ersätts med en skuld till ett inte tillämpas om det företag inom intresseföretag i intressegemenskapen blir därmed gemenskapen som faktiskt har rätt till obehövlig och slopas därför. En regel avseende inkomsten har möjlighet att få avdrag för tillfälliga externa lån föreslås dock i 10 e § andra utdelning, om Skatteverket kan visa att såväl stycket sista meningen vid tillämpning av förvärvet som den skuld som ligger till grund för ventilen (se vidare kommentaren till den ränteutgifter till övervägande del inte är paragrafen). affärsmässigt motiverade. Nämnda bestämmelse ersätts av en ny bestämmelse i tredje stycket. 10 c § I det nya andra stycket införs en bestämmelse Ändringarna föranleds av förslaget i 6.17.14 om som i sak avser att motsvara tioprocentsregeln i effektivare ränteavdragsbegränsningar. första stycket för bl.a. de livförsäkringsföretag Enligt den befintliga regeln om s.k. back-to- och pensionsstiftelser som är skattskyldiga till back-lån omfattas en skuld till ett utomstående avkastningsskatt. Bestämmelsen är endast avsedd företag som avser ett förvärv av en delägarrätt att tillämpas till den del inkomsten beskattas

PROP. 2012/13:1

med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt hos minst motsvarar beskattning med avkastningsmottagaren. Om räntan beskattas med skatt enligt den lägre skattesats som anges i 9 § inkomstskatt hos en i övrigt avkastnings- lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, beskattad mottagare gäller således fortfarande dvs. 15 procent. bestämmelsen i första stycket, dvs. Enligt andra punkten i andra stycket krävs att tioprocentsregeln. Bestämmelsen innebär att den ränta som under beskattningsåret har belöpt ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i på skulden i genomsnitt inte överstiger intressegemenskapen ska dras av under vissa 250 procent av den genomsnittliga statslåneförutsättningar. räntan under kalenderåret närmast före Enligt första punkten i andra stycket krävs att beskattningsåret. Vid denna nivå på räntan anses det företag inom intressegemenskapen som avkastningsskatten motsvara en beskattning med innehar fordran och har rätt till ränteinkomsten minst tio procent hos den som har rätt till som motsvarar ränteutgiften är skattskyldigt till ränteinkomsten enligt vad som sägs i avkastningsskatt enligt 2 § 1–3 lagen (1990:661) tioprocentsregeln. om avkastningsskatt på pensionsmedel, dvs. Att räntan som har belöpt på skulden i ett svenska livförsäkringsföretag och pensions- visst fall har överstigit 250 procent av den stiftelser samt utländska livförsäkringsföretag genomsnittliga statslåneräntan under kalenderoch tjänstepensionsinstitut som bedriver året närmast före beskattningsåret innebär dock verksamhet från fast driftställe i Sverige. inte per automatik att ränteutgifterna inte får Utländska livförsäkringsföretag och tjänste- dras av. Om företagen i en intressegemenskap pensionsinstitut som bedriver verksamhet från där långivaren beskattas schablonmässigt anser fast driftställe i Sverige är enbart skattskyldiga att ett skuldförhållande med en högre ränta är till avkastningsskatt avseende sådana tillgångar affärsmässigt motiverat har de alltid möjlighet att och skulder som är hänförliga till den i Sverige få rätten till avdrag för ränteutgifterna prövad bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänste- enligt ventilen i 10 e §. pensionsverksamheten. En förutsättning för att Ett nytt tredje stycke införs. Enligt detta ska dessa företag ska kunna tillämpa bestämmelserna avdrag enligt första eller andra stycket inte göras i andra stycket är att såväl fordran som om det huvudsakliga skälet till att skuldränteintäkten avseende det skuldförhållande där förhållandet har uppkommit är att intresseavdrag yrkas för en ränteutgift är hänförliga till gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. den verksamhet i Sverige som beskattas med Med ”huvudsaklig” avses i inkomstskattelagen avkastningsskatt. cirka 75 procent eller mer (prop. 1999/2000:2 Bestämmelsen är även tillämplig på utländska del 1 s. 505). företag som beskattas schablonmässigt på ett Undantaget gäller generellt för alla företag sätt som liknar den svenska beskattningen med som omfattas av ränteavdragsbegränsningsavkastningsskatt. Med beskattas på ett likartat reglerna. Det gäller således även för lån som sätt menas att företaget ska vara skattskyldigt till omfattas av kompletteringsregeln i andra en schablonmässigt beräknad skatt där stycket. Detta innebär att ett skuldförhållande skatteuttaget beräknas utifrån värdet av den kan ifrågasättas även om räntan uppgår till den skattskyldiges tillgångar. Dessutom krävs att den enligt kompletteringsregeln acceptabla nivån. schablonmässigt beräknade skatten ersätter Undantaget gäller vidare för alla interna lån. Vid konventionell beskattning för den verksamhet bedömningen av om det huvudsakliga skälet till som omfattas av schablonbeskattningen, och att att skuldförhållandet har uppkommit är att det således inte tas ut någon direkt skatt på t.ex. intressegemenskapen ska få en väsentlig avkastning och kapitalvinster inom denna skatteförmån ska hela skuldförhållandet beaktas, verksamhet. För att bestämmelsen ska vara dvs. en prövning ska göras utifrån både tillämplig för ett sådant utländskt företag krävs, gäldenärens och borgenärens perspektiv. Som utöver att beskattningen ska ske på ett likartat Lagrådet tar upp i sitt yttrande kan prövningen sätt, att den skatt som faktiskt ska betalas av enligt bestämmelsen ske av en specifik skuld företaget tas ut på lägst en nivå som motsvarar mellan en långivare och en låntagare. En allsidig avkastningsskatt enligt de svenska reglerna. Med bedömning ska dock göras även av kringatt skatten minst ska motsvara avkastnings- liggande omständigheter om det framstår som skatten menas att den ska ligga på en nivå som sannolikt att de har påverkat det valda

PROP. 2012/13:1

förfarandet. I samband med det kan det finnas Med hänsyn till att ränteavdragsskäl att beakta låntagarens hela skuldsituation. begränsningsreglerna föreslås gälla alla interna Avsikten är att avdrag inte ska få göras för lån innebär det även att interna lån som ersätter ränteutgifter om de relevanta transaktionerna s.k. tillfälliga externa lån omfattas av reglerna. inte har genomförts av sunda affärsmässiga skäl. Sådana lån omfattas därmed även av ändringen i Omständigheter som bör beaktas är t.ex. om tioprocentsregeln utan särskild reglering. De det handlar om slussning, kapitalets ursprung omfattas även av den kompletterande regeln för eller att det handlar om egenupparbetade medel schablonbeskattade företag. som lånas ut. Andra omständigheter som bör Bestämmelsen har utformats i enlighet med beaktas är beskattningsnivån hos mottagaren av förslag från Lagrådet. räntan. För företag mellan vilka det föreligger koncernbidragsrätt anses ränteutgiften inte ge 10 e § upphov till någon väsentlig skatteförmån. Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i Bestämmelsen behandlas utförligare i 6.17.13 om effektivare ränteavdragsallmänmotiveringen, där bl.a. investment- begränsningar. bolagens särskilda situation med hänsyn till Nuvarande 10 e § har bytt beteckning till substansrabatten tas upp. Ytterligare vägledning 10 f § och ändras. för bedömningen av om det huvudsakliga skälet Den nuvarande bestämmelsen i 10 d § första till att skuldförhållandet har uppkommit är att stycket punkten 2, dvs. den s.k. ventilen, placeras intressegemenskapen ska få en väsentlig i denna paragraf. Enligt ventilen i dess nuvarande skatteförmån kan även hämtas från vad som lydelse ska avdrag göras om såväl det interna anges om när ett skuldförhållande ska anses som förvärvet som den interna skuld som ligger till affärsmässigt vid tillämpning av ventilen. Till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen exempel kortfristiga skulder ska normalt sett affärsmässigt motiverade. anses vara affärsmässigt motiverade. Detta Av det nya första stycket framgår att även om innebär att normal cash-pool-verksamhet inte förutsättningarna i 10 d § första eller andra kommer att omfattas av undantaget från stycket, dvs. den s.k. tioprocentsregeln eller den tioprocentsregeln. Ett skuldförhållande som kompletterande regeln för schablonbeskattade hade varit huvudsakligen affärsmässigt motiverat företag, inte är uppfyllda ska ränteutgifter enligt ventilen kommer inte samtidigt att kunna avseende sådana skulder som avses i 10 b § dras ifrågasättas med stöd av undantaget i tredje av om företaget kan visa att det skuldförhållande stycket. Omvänt kommer ett skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är som huvudsakligen har uppkommit för att huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta intressegemenskapen ska få en väsentlig stycke gäller således alla lån mellan företag inom skatteförmån inte samtidigt kunna vara en intressegemenskap. I likhet med vad som huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Den gäller i 10 d § har ordet ”skulden” bytts ut mot omständigheten att det huvudsakliga skälet till ”skuldförhållandet”. Vid bedömningen av om ett att skuldförhållandet har uppkommit ska vara att skuldförhållande är huvudsakligen affärsmässigt intressegemenskapen ska få en väsentlig motiverat ska samtliga omständigheter som har skatteförmån för att undantaget ska vara samband med skulden beaktas. Som redan tillämpligt innebär dock att det kan uppkomma framfördes i förarbetena till den befintliga situationer där avdrag får göras med stöd av lagstiftningen (prop. 2008/09:65 s. 68) bör det tioprocentsregeln eller kompletteringsregeln för t.ex. beaktas om intressegemenskapen bedriver schablonbeskattade företag trots att företaget, reell ekonomisk verksamhet i det land där om det hade varit aktuellt, inte hade kunnat visa mottagaren av räntebetalningen är etablerad att skuldförhållandet är huvudsakligen samt om ränteutgifterna är anmärkningsvärt affärsmässigt motiverat. I dessa fall kommer stora jämfört med vad som betalats i samband avdrag att medges med stöd av tioprocentsregeln med lån till företag i andra länder med högre eller den kompletterande regeln för schablon- beskattning. I allmänmotiveringen tas ytterligare beskattade företag. Regleringen innebär således omständigheter upp som bör beaktas, bl.a. hur att det föreligger ett visst säkerhetsavstånd strukturen ser ut, kapitalets ursprung och om mellan undantaget i tredje stycket och ventilen. olika former av hybridinstrument eller hybrid-

PROP. 2012/13:1

företag har använts på ett sätt som leder till en Detta innebär att även förvärvet ska vara förmånlig skattesituation. huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att Kortfristiga skulder ska normalt sett anses avdrag ska få göras för ränteutgiften enligt vara affärsmässigt motiverade. När det gäller ventilen om skulden avser ett förvärv av en avdrag för ränta som ett företag i Sverige betalar delägarrätt från ett företag som ingår i intresseut från en cash-pool (avseende en deposition i gemenskapen eller i ett företag som efter cash-poolen) bör skuldförhållandet normalt sett förvärvet ingår i intressegemenskapen. anses som huvudsakligen affärsmässigt Vid bedömningen av om skuldförhållandet är motiverat. Detta gäller dock bara under huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska det förutsättning att det rör sig om normal cash- särskilt beaktas om finansiering, i stället för pool-verksamhet. Om företaget som innehar genom ett lån från ett företag i intressegemencash-poolen i stället är mottagare av ränte- skapen, hade kunnat ske genom ett tillskott från betalningen och beskattningen understiger tio det företag som har den aktuella fordran på procent får omständigheterna i det enskilda fallet företaget eller från ett företag som, direkt eller avgöra om förhållandena är huvudsakligen indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har affärsmässigt motiverade. En effektiv ett väsentligt inflytande i det låntagande likviditetshantering inom en koncern är ett företaget. Detta framgår av tredje stycket. Genom exempel på ett affärsmässigt skäl för ett tillägget tydliggörs det att finansieringsfrågan skuldförhållande. särskilt ska beaktas vid bedömningen av om Bestämmelsen behandlas utförligare i skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat. allmänmotiveringen där bl.a. kommunernas Därmed markeras det särskilt att det som regel särskilda finansiering behandlas. inte handlar om ett affärsmässigt motiverat lån Av första stycket framgår även att en om långivaren t.ex. har fått ett tillskott för att skärpning av tillämpningsområdet för ventilen kunna lämna ett lån eller om långivaren görs genom att den endast får tillämpas om det tillskjuter sin fordran till ett annat företag inom företag som faktiskt har rätt till inkomsten som intressegemenskapen. Som framgår av motsvarar räntekostnaden är ett företag som hör bestämmelsen ska bedömningen inte bara göras hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska utifrån det långivande och låntagande företagets samarbetsområdet, eller i en stat med vilken situation. Det ska även beaktas om ett företag Sverige har ingått skatteavtal som inte är som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller begränsat till att omfatta vissa inkomster, om på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det företaget omfattas av avtalets regler om företag som vill göra avdrag för ränteutgifter begränsning av beskattningsrätten och har hade kunnat lämna ett tillskott till företaget. Det hemvist i denna stat enligt avtalet. Skälen för ska göras en bedömning i varje enskilt fall om denna avgränsning framgår av tillskott kunnat lämnas eller inte. Omständigallmänmotiveringen. heter som kan påverka möjligheten att lämna Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt tillskott är t.ex. faktiska juridiska hinder enligt från ett företag som ingår i intressegemenskapen lagstiftningen i det land där företaget hör eller i ett företag som efter förvärvet ingår i hemma. Om ett företag i den krets som ska intressegemenskapen ska företaget enligt andra beaktas inte hade kunnat lämna tillskott ska det stycket även visa att förvärvet är huvudsakligen även beaktas om något av de övriga företagen affärsmässigt motiverat för att avdrag ska få hade kunnat göra det. Att det ”särskilt” ska göras med stöd av ventilen. I normala fall kan det beaktas om tillskott hade kunnat lämnas innebär antas att externa förvärv sker av affärsmässiga att hänsyn även ska tas till övriga relevanta skäl när förvärvet sker från en oberoende part. omständigheter vid bedömningen av om Med hänsyn till att ränteavdragsbegräns- skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt ningsreglerna ska gälla alla interna lån innebär motiverat. det att även interna lån som ersätter s.k. tillfälliga externa lån omfattas av reglerna. Regeln i andra 10 f § stycket sista meningen innebär att ett lån som Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i har ersatt ett tillfälligt externt lån också omfattas 6.17.14 om effektivare ränteavdragsav bestämmelsen i ventilen beträffande lån begränsningar. avseende motsvarande förvärv av delägarrätter.

PROP. 2012/13:1

Undantagsreglerna avseende s.k. back-to- regeln för schablonbeskattade företag är back-lån i nuvarande 10 e § flyttas till 10 f § med uppfyllda. vissa ändringar. Av 10 c § följer att reglerna för Andra stycket i nuvarande 10 e § slopas back-to-back-lån endast gäller skulder som har eftersom det ersätts av undantaget i första samband med en fordran som ett företag i punkten. intressegemenskapen har på ett utomstående Bestämmelsen har utformats i enlighet med företag om skulden avser ett förvärv av en förslag från Lagrådet. delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter 33 kap. förvärvet ingår i intressegemenskapen. 8 och 16 §§ Den s.k. tioprocentsregeln i 10 d § gäller Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om redan enligt nuvarande bestämmelse för back-to- sänkt expansionsfondsskatt. back-lån. I punkten 1 görs en hänvisning även till Procentsatsen 73,7 i de aktuella andra stycket i 10 d §. Detta innebär att den bestämmelserna motsvarar den andel av kompletterande regeln till tioprocentsregeln som expansionsfonden som ska ha täckning i ett införs för företag som beskattas schablonmässigt kapitalunderlag och motsvarar vad som återstår med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt av de avsättningar som har gjorts till fonden även ska tillämpas på back-to-back-lån (se vidare sedan expansionsfondsskatten om, för kommentaren till 10 d § andra stycket). Första närvarande, 26,3 procent har erlagts. Eftersom punkten kompletteras även med ett undantag det nu föreslås att expansionsfondsskatten sänks som innebär att avdrag inte får göras om det med 4,3 procentenheter till 22 procent kommer huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har det därefter att återstå 78 procent sedan skatten uppkommit är att intressegemenskapen ska få en har betalats. Bestämmelserna ändras i enlighet väsentlig skatteförmån. Undantaget ska med detta. tillämpas på ett motsvarande sätt som undantaget från tioprocentsregeln och den 34 kap. kompletterande regeln för schablonbeskattade 6 § företag i 10 d § tredje stycket. Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om Punkten 2 motsvarar ventilen i 10 e §. sänkt expansionsfondsskatt. I bestämmelsen har ordet ”skulden” bytts ut Expansionsfonden måste ha täckning i ett mot ”skuldförhållandet”. Som framgår av kapitalunderlag i näringsverksamheten som kommentaren till 10 e § ska bedömningen göras uppgår till 73,7 procent av fonden. Annorlunda både ur gäldenärens och borgenärens perspektiv. uttryckt innebär det att fonden högst får uppgå Samtliga relevanta omständigheter som har till 135,69 procent (=1/73,7) av kapitalsamband med skuldförhållandet ska beaktas. underlaget. När expansionsfondsskatten sänks Således kan även sådana omständigheter som har till 22 procent får expansionsfonden högst uppgå samband med den externa fordringen beaktas. till 128,21 procent (=1/78) av kapitalunderlaget. Av sista meningen i punkten 2, som är ny, Bestämmelsen ändras i enlighet med detta. framgår att ventilen begränsas till att bara gälla om det företag som har rätt till inkomsten hör 8 och 10 §§ hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om samarbetsområdet eller i en stat med vilken sänkt expansionsfondsskatt. Sverige har ingått skatteavtal som inte är Ändringarna är av samma slag som i 6 §. begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om 18 och 20 §§ begränsning av beskattningsrätten och har Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om hemvist i denna stat enligt avtalet. Se vidare sänkt expansionsfondsskatt. kommentaren till 10 e §. Såsom framgår av Ändringen i 18 § andra stycket första punkten kommentaren till 10 d § kommer ventilen inte och 20 § första stycket tredje strecksatsen är av att vara tillämplig samtidigt som förutsätt- samma slag som ändringarna i 33 kap. 8 och ningarna för att tillämpa undantaget från 16 §§. tioprocentsregeln eller den kompletterande

PROP. 2012/13:1

42 kap. 10 § 30 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.15 om sänkt Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjt bolagsskatt. schablonavdrag vid uthyrning av bostäder. Ändringen innebär att den statliga inkomst- Ändringen i andra stycket innebär att det skatten för juridiska personer sänks med schablonavdrag som upplåtare av privatbostads- 4,3 procentenheter från 26,3 procent till fastigheter, privatbostäder eller hyreslägenheter 22 procent. får göra vid beskattningen av hyresinkomsten höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor. 67 kap. Höjningen gäller även vid beskattning av 13 c § inkomster som har uppkommit vid försäljning Ändringen föranleds av förslaget i 6.10 om av produkter från en privatbostadsfastighet eller utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid privatbostad. nybyggnation. Bestämmelsen i fjärde punkten innebär att om-

50 kap. eller tillbyggnad av ett småhus inte omfattas av 5 § reglerna om skattereduktion under de fem första Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om åren efter färdigställandeåret. sänkt expansionsfondsskatt. Bestämmelsen ändras så att begränsningen till Ändringarna i tredje respektive fjärde de fem första åren anges direkt i paragrafen i strecksatsen i första respektive andra stycket stället för indirekt genom hänvisningen till 6 § föranleds av att expansionsfondsskatten föreslås lagen (2007:1398) om kommunal fastighetssänkas från 26,3 till 22 procent. Ändringarna i avgift. Ändringen är en följd av att avgiftsfjärde respektive femte strecksatsen i första friheten för nybyggda bostadsbyggnader enligt respektive andra stycket är av samma slag som i lagen om kommunal fastighetsavgift utsträcks 33 kap. 8 och 16 §§. till de femton första åren efter färdigställandeåret. Den ändrade lydelsen innebär inte

63 kap. någon ändring i sak. 3 a § Paragrafen innehåller bestämmelser om Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser beräkningen av grundavdraget för vissa Punkten 1. De nya bestämmelserna träder i kraft skattskyldiga. Bestämmelserna innebär att den 1 januari 2013 och tillämpas första gången grundavdraget för fysiska personer som vid vid beskattningen 2014, om inte något annat beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår anges i punkterna 2–5. till beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt Punkten 2. Bestämmelserna i 24 kap. 1, 10 a– belopp som anges för vissa inkomstintervall. 10 d §§ i sina nya lydelser och de nya Ändringarna, som föranleds av förslaget i 6.2, bestämmelserna i 24 kap. 10 e och 10 f §§ innebär att det särskilda beloppet höjs så att tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på skattesänkningen blir större. tiden efter den 31 december 2012, oavsett när skuldförhållandet har uppkommit. Äldre

65 kap. bestämmelser gäller för ränteutgifter som 8 § belöper sig på tiden före den 1 januari 2013. Ändringarna föranleds av förslaget i 6.16 om Bestämmelsen föranleds av förslagen i avsnitt sänkt expansionsfondsskatt. 6.17 om effektiva ränteavdragsbegränsningar. Ändringen innebär att expansionsfonds- Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i skatten sänks från 26,3 procent till 22 procent av denna del behandlas närmare i avsnitt 6.17.16. det belopp som dras av vid avsättning till Punkten 3. Som nämnts i avsnitt 6.16 utgår expansionsfond. Efter sänkningen ska följ- vissa bestämmelser om räntefördelning och aktligen 22 procent av minskningen av expansionsfond från storleken på näringsexpansionsfonden tillgodoräknas vid idkarens expansionsfond eller kapitalunderlag debiteringen av slutlig skatt. vid olika tidpunkter. I de fall dessa tidpunkter ligger före omvandlingen av gamla fondavsättningar (gjorda med den högre expansionsfondsskattesatsen) till nya avsättningar (gjorda med

PROP. 2012/13:1

den lägre expansionsfondsskatten och ett högre avsättning tillämpas de nya bestämmelserna fullt krav på kapitalunderlag) ska bestämmelserna ut. tillämpas i sina äldre lydelser tills det är En följd av den föreslagna regleringen är att expansionsfondens eller kapitalunderlagets när den slutliga skatten bestäms efter storlek efter omvandling av ingående omvandlingen av fonden så kommer den fondavsättningar 2013 som har betydelse. De skattskyldige att tillgodoföras ett belopp som bestämmelser det är fråga om är 33 kap. 8 och motsvarar skillnaden (4,3 procentenheter) 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§. Dessa mellan den expansionsfondsskatt som belöper bestämmelser ska således tillämpas i sina nya sig på det vid årets ingång avsatta beloppet lydelser första gången vid beskattningen 2015. beräknad dels enligt de nya bestämmelserna, dels Punkten 4. Vid beskattningen 2014 ska enligt de gamla. Samtidigt ökar kravet på samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till kapitalunderlag i näringsverksamheten med expansionsfond som har gjorts enligt äldre samma belopp, fast först vid beskattningen 2015. bestämmelser anses återförda och genast åter Punkten 5. Innebörden av bestämmelsen är att avsatta till expansionsfond. Dessa åtgärder sänkningen av bolagsskattesatsen får effekt först kommer med automatik att vidtas av på beskattningsår som har påbörjats efter den Skatteverket. Vid återföringen tillämpas 31 december 2012. För beskattningsår som har bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid påbörjats dessförinnan kommer således den återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina tidigare bolagsskattesatsen att användas. nya lydelser. Av 65 kap. 8 § följer att den expansionsfondsskatt som betalats på de återförda avdragen tillgodoräknas vid 6.37.5 Förslaget till lag om ändring i debiteringen av slutlig skatt. Vid bestämmande socialavgiftslagen (2000:980) av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till i samband med omvandlingen av 2 kap. fonden tillämpas i fråga om återavsättningen 23 § 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid Hänvisningen till 49 kap. 16 § inkomsttillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. skattelagen (1999:1229) ändras till 48 a kap. 9 § 5 § i sin äldre lydelse. När det gäller handelsbolag inkomstskattelagen eftersom 49 kap. 16 § är tillämpas i fråga om återavsättningen inte upphävd (SFS 2002:1143) och motsvarande bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket om att bestämmelse numera återfinns i 48 a kap. 9 §. ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 § inte 26 § ska beaktas vid bestämmandet av Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om kapitalunderlaget. Anledningen till detta och till förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att att 34 kap. 6 och 10 §§ samt att 50 kap. 5 § vid nivåerna för sjukförsäkringsavgiften i arbetstillämpningen av 34 kap. 13 § ska tillämpas i sina givaravgifterna sänks till 4,35 procent. De äldre lydelser är att den skattskyldige inte ska sammanlagda arbetsgivaravgifterna uppgår tvingas återföra delar av återavsättningen. En således till 21,54 procent från och med den konsekvens av att 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse 1 januari 2013. tillämpas vid återföringen och i sin nya lydelse vid återavsättningen är att den skattskyldiges 3 kap. justerade anskaffningsutgift i samband med 13 § omvandlingen av fonden kommer att minska Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om med 4,3 procentenheter av den expansionsfond förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att som finns vid beskattningsårets ingång. nivåerna för sjukförsäkringsavgiften i egen- Om den skattskyldige samma år som fonden avgifterna sänks till 4,44 procent. De omvandlas vill återföra hela eller delar av fonden sammanlagda egenavgifterna uppgår således till så måste han eller hon göra det på vanligt sätt i 19,09 procent från och med den 1 januari 2013. deklarationen. Detsamma gäller om den skattskyldige kan göra och gör ytterligare avsättningar till expansionsfonden. På en sådan

PROP. 2012/13:1

3 kap. 6.37.6 Förslaget till lag om ändring i

18 § vägtrafikskattelagen (2006:227) Ändringen i paragrafens första stycke, som föranleds av förslaget i 6.6 om förenklade regler 2 kap. vid nedsättning av egenavgifter, innebär att 9 § kravet att begäran om att avdrag ska ske i Ändringen föranleds av förslaget i 6.25 om inkomstdeklarationen tas bort. Det får till följd höjning av fordonsskatten för flertalet bilar i det att avdrag i fortsättningen kommer att ges koldioxidbaserade systemet. automatiskt utan att någon särskild begäran Ändringen av paragrafens första stycke innebär behöver göras. att gränsvärdet för när koldioxidbeloppet vid I andra stycket upphävs fjärde punkten. Det fordonsbeskattningen tas ut sänks från 120 till innebär att villkoren enligt kommissionens 117 gram koldioxid per kilometer vid blandad regelverk för stöd av mindre betydelse inte körning. Motsvarande ändring görs i paragrafens längre ska vara uppfyllda för att avdrag ska ges. andra stycke som gäller för bilar som kan drivas med t.ex. etanolbränsle eller gasbränslen för- Upphävande av 19 § utom gasol. Koldioxidbeloppen är oförändrade. Ändringen föranleds av förslaget i 6.6 om förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter. 11 a § Förslaget innebär att paragrafen upphävs och är Ändringen föranleds av förslaget i 6.24 om en följd av ändringen i 18 § andra stycket. befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringen av paragrafens första stycke innebär Lagen föreslås enligt första punkten träda i kraft att skattebefrielsen utvidgas att förutom den 1 januari 2013. Av andra punkten framgår att personbilar (klass I) även omfatta husbilar, lätta bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse lastbilar och lätta bussar. Kraven för tillämpas på ersättning som betalas ut efter den skattebefrielse skärps och samtidigt blir kraven 31 december 2012. I tredje punkten anges att på bilars koldioxidutsläpp relaterade till bilens bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse vikt. Koldioxidutsläppskraven gäller för samtliga tillämpas på inkomst som uppbärs efter den bilar som omfattas av skattebefrielsen förutom 31 december 2012. Om beskattningsåret elbilar. För laddhybrider införs krav på föromfattar tid såväl före som efter ikraftträdandet brukning av elektrisk energi. För elbilar ställs ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så fortsättningsvis samma krav på förbrukningen av stor del av beskattningsårets inkomst anses elektrisk energi som tidigare. Den uppgift om hänförlig till tiden efter den 31 december 2012 förbrukningen av elektrisk energi som avses som svarar mot förhållandet mellan den del av användas vid tillämpningen av skattebefrielsen är beskattningsåret som infaller under denna tid för elbilar ett blandat värde och för laddhybrider och beskattningsåret. Enligt fjärde punkten ska ett viktat värde. För elhybrider uppställs inte bestämmelsen i 3 kap. 18 § i sin nya lydelse krav på förbrukningen av elektrisk energi. tillämpas första gången i fråga om själv- I övrigt ställs för skattebefrielse fortsättningsvis deklarationen vid 2013 års taxering. Detta samma krav på bilars utsläpp som tidigare, även innebär att lagen blir tillämplig på inkomster om hänvisningarna i första stycket har ändrats. som uppbärs före ikraftträdandet och som ska Skattebefrielsen gäller för bilar som är taxeras år 2013. Det är således fråga om klassificerade i utsläppsklass enligt 30 eller 32 § retroaktiv lagstiftning som är till fördel för den avgasreningslagen (2011:318). Enligt nu gällande avgiftsskyldige. I femte punkten anges att bestämmelser gäller skattebefrielsen således för bestämmelsen i den upphävda 3 kap. 19 § ska bilar som är klassificerade i utsläppsklasserna tillämpas i fråga om självdeklarationen vid 2011 Euro 5, Euro 6, El, Elhybrid eller Laddhybrid. och 2012 års taxeringar. Första punkten gäller således för närvarande bilar i utsläppsklass Euro 5 och Euro 6, Elhybrid och Laddhybrid. Andra punkten gäller för laddhybrider. Detta innebär att laddhybrider både ska uppfylla koldioxidutsläppskraven och kraven på elförbrukning. Tredje punkten gäller

PROP. 2012/13:1

enbart för bilar som är klassificerade i jämförelse med det högsta tillåtna koldioxidutsläppsklass El. utsläpp som gäller för en bil, om bilen är Till paragrafen tillkommer ett andra stycke utrustad med flera driftstekniker. som beskriver hur de viktrelaterade Om uppgift om bilens koldioxidutsläpp koldioxidutsläppskraven för en bil bestäms. Bilar saknas i vägtrafikregistret och det inte finns som är utrustade för teknik med drift med till någon tillförlitlig utredning om bilens exempel bensin och dieselolja får högst ha ett koldioxidutsläpp, ska bilens koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp som bestäms genom beräkning bestämmas enligt samma principer som när enligt formeln; (95 + 0,0457 x (bilens tjänstevikt vägtrafikskatten bestäms. Detta regleras i 4 kap. i kilogram - 1372)). Även bilar som har utrustas 10 § vägtrafikskattelagen. med teknik för drift med andra drivmedel kan Paragrafen har utformats i enlighet med omfattas av skattebefrielsen om kraven uppfylls. lagrådets förslag. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle (E 85), naturgas och biogas Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser tillåts släppa ut mer koldioxidutsläpp än bilar Ändringarna föreslås enligt första punkten träda i som är utrustade med teknik för andra kraft den 1 januari 2013. De ändrade kraven för drivmedel. För dessa bilar bestäms det högsta fordonsskattebefrielse i 11 a § gäller enligt andra tillåtna koldioxidutsläppet genom beräkning punkten endast för bilar som blivit skattepliktiga enligt formeln; (150 + 0,0457 x (bilens för första gången efter ikraftträdandet. Bilar som tjänstevikt i kilogram – 1372)). Till skillnad mot har blivit skattepliktiga för första gången innan de nu gällande kraven för skattebefrielse, ställs ändringen har trätt i kraft och som eventuellt inte krav på specifik tändning för att omfattas av uppfyller kraven för skattebefrielse enligt de de lindrigare kraven. Detta innebär att eventuella ändrade bestämmelserna omfattas således inte av bilar som är utrustade med teknik för drift med skattebefrielsen. En ändring av kraven för dieselolja och gasbränsle kan omfattas av de skattebefrielse ska emellertid inte påverka de lindrigare kraven för skattebefrielse. personbilar som redan omfattas av skatte- De koldioxidutsläppskrav som gäller för befrielsen enligt de nuvarande reglerna. För hybridbilar bestäms utifrån den teknik som bilen dessa gäller således skattebefrielsen till dess att har utrustats med för drift med drivmedel. Om femårsperioden löpt ut. bilen till exempel har utrustats med både teknik för drift med bensin och med teknik för drift med el gäller således de koldioxidkrav som 6.37.7 Förslaget till lag om ändring i lagen uppställs enligt huvudregeln. Beräkningen av (2007:1398) om kommunal bilens högsta koldioxidutsläpp görs med ett fastighetsavgift genomsnittligt koldioxidutsläpp om 95 gram koldioxid per kilometer. Om det är en 3 § laddhybrid krävs dessutom att bilen inte Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om sänkt förbrukar mer elektrisk energi än 37 kWh per fastighetsavgift för hyreshusenheter. 100 kilometer. Om bilen till exempel har Första stycket c ändras på så sätt att den utrustats med både teknik för drift med bensin procentsats av taxeringsvärdet med vilken och biogas gäller de generösare koldioxidkraven beloppet per bostadslägenhet jämförs sänks från som uppställs för bilar som utrustats med teknik 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet samtidigt för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle som det belopp per bostadslägenhet för 2008 än gasol. Beräkningen av bilens högsta som för varje efterföljande kalenderår ska koldioxidutsläpp görs då med ett genomsnittligt indexeras med inkomstbasbeloppets förändring koldioxidutsläpp om 150 gram koldioxid per sänks från 1 200 till 1 027 kronor. kilometer. Vid beräkningen av det högsta tillåtna 6 § koldioxidutsläppet används bilens tjänstevikt Ändringen föranleds av förslaget i 6.10 om enligt uppgift i vägtrafikregistret. utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid Till paragrafen tillkommer ett tredje stycke nybyggnation. som anger vilken uppgift om bilens Nedsättningen av kommunal fastighetsavgift koldioxidutsläpp som avses användas vid en för nybyggda bostäder ändras så att

PROP. 2012/13:1

fastighetsavgiften är helt nedsatt i stället för 6.37.10 Förslaget till lag om ändring i lagen nedsatt till hälften år 6–10 efter byggnadens (2009:1496) om ändring i lagen beräknade värdeår och dessutom helt nedsatt år (1994:1776) om skatt på energi 11–15 efter värdeåret. Paragrafen ändras även redaktionellt genom att ordet ”åsatts” byts ut 6 a kap. mot modernare uttryck. Sistnämnda ändring 1 § innebär inte någon förändring i sak. Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med 6.37.8 Förslaget till lag om ändring i lagen utsläppsrätter. (2009:1469) om ändring i I punkten 17 regleras skattebefrielse för vägtrafikskattelagen (2006:227) bränslen som förbrukas för framställning av värme i en anläggning som omfattas av

2 kap. handelssystemet. Befrielsen medges endast i den 10 § mån skattebefrielse inte följer av tidigare Ändringen föranleds av förslaget i 6.25 om punkter. I punkten 17 a ändras nivån för ändring av fordonsskatten för dieseldrivna bilar i koldioxidskattebefrielsen för förbrukning i det koldioxidbaserade systemet. kraftvärmeproduktion i en anläggning som ingår Ändringen av paragrafens första stycke i handelssystemet. innebär att den bränslefaktor som ska multipliceras med summan av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbeloppet minskar 6.37.11 Förslaget till lag om ändring i lagen från 2,4 till 2,33. (2009:1497) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi

6.37.9 Förslaget till lag om ändring i lagen 6 a kap.

(2009:1472) om ändring i lagen 1 § (2006:228) med särskilda Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om bestämmelser om fordonsskatt slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med Bilagan utsläppsrätter. Ändringen föranleds av förslaget i 6.25 om Se kommentaren till detta lagrum under höjning av fordonsskatten i det viktbaserade förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) systemet. om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på Ändringen innebär att fordonsskatten i det energi. viktbaserade systemet genomgående höjs med 60 kronor för personbilar, lätta lastbilar och lätta 2 § bussar som omfattas av det viktbaserade Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om systemet vid fordonsbeskattningen. Denna slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion ändring gäller således för de personbilar som är inom EU:s system för handel med av fordonsår 2005 eller äldre, förutom de utsläppsrätter. personbilar som uppfyller avgaskraven för Se kommentaren till detta lagrum under miljöklass 2005, samt för de husbilar, lätta förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) lastbilar och lätta bussar som har tagits i bruk om skatt på energi. före 1 januari 2011.

9 kap.

5 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.23 om slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.

PROP. 2012/13:1

Se kommentaren till detta lagrum under Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) Punkten 1. Lagändringarna träder i kraft den om skatt på energi. 1 januari 2013. Punkten 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av 6.37.12 Förslaget till lag om ändring i andelar i skalbolag som sker efter utgången av skatteförfarandelagen (2011:1244) 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid

31 kap. beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. Upphävande av 26 § 2 § första stycket procenttalet 26,3 användas i Ändringen föranleds av förslaget i 6.6 om stället för 22. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter. gäller i fråga om avyttringar som har skett före Paragrafen upphävs till följd av ändringarna i ikraftträdandet. 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980).

58 kap.

2 § Ändringen i första stycket är en följd av förslaget i 6.15 att den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänks med 4,3 procentenheter från 26,3 procent till 22 procent. Motsvarande ändring gjordes i 11 kap. 11 a § skattebetalningslagen (1997:483) vid den tidigare bolagsskattesänkningen (bet. 2008/09:SkU19, bilaga 3, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1345).

Punkten 22 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Ändringen föranleds av förslaget i 6.6 om förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter. Enligt denna punkt gäller den upphävda lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter alltjämt för 2013 och tidigare års taxeringar. Enligt 3 kap. 17 a § nämnda lag ska den som begär avdrag vid beräkningen av egenavgifter enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) lämna uppgift om vissa stöd av mindre betydelse som beviljats den uppgiftsskyldige samt de övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma om den uppgiftsskyldige har rätt till avdrag. Förslaget innebär att denna uppgiftsskyldighet i självdeklarationen upphävs vid 2013 års taxering. En ändring av denna punkt av övergångsbestämmelserna behöver därför göras. Ändringen innebär att ett nytt femte stycke införs och som anger att uppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 17 a § nämnda lag inte ska gälla vid 2013 års taxering.

7 Inkomster

PROP. 2012/13:1

7 Inkomster

Sammanfattning mantaget måttligt 2011. Det berodde på att intäkterna från skatt på konsumtion ökade långsamt och att intäkterna från skatt på kapital be- • Det dämpade konjunkturläget medför att de döms ha minskat. De lägre intäkterna från skatt totala skatteintäkterna bedöms öka jämförel- på kapital beror på att intäkterna från hushållens sevis svagt 2012. Intäkterna från skatt på kapitalinkomster beräknas ha minskat till följd konsumtion väntas öka relativt måttligt, av lägre kapitalvinster och högre skatteavdrag för samtidigt som intäkterna från skatt på kapi- utgiftsräntor. De totala skatteintäkterna bedöms tal beräknas minska. öka relativt långsamt även 2012, till följd av en långsammare ökning av lönesumman och lägre • År 2013–2016 bedöms skatteintäkterna öka intäkter från kapitalskatt. I takt med att BNPsnabbare igen i takt med att konjunkturläget tillväxten successivt ökar fr.o.m. 2013 beräknas förbättras. skatteintäkterna öka snabbare. • I förhållande till prognosen i 2012 års ekonomiska vårproposition har prognosen Diagram 7.1 Totala skatteintäkter för de totala skatteintäkterna reviderats ned Årlig förändring i procent Miljarder kronor för samtliga prognosår, främst till följd av att 8 2 100 intäkterna från skatt på kapital har reviderats ned. 6 1 900

4 1 700

2 1 500

7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 0 1 300

Svensk ekonomi bromsade in kraftigt under -2 1 100 Årlig förändring, i procent slutet av 2011 men under första halvåret 2012 Miljarder kronor -4 900 har svensk BNP ökat snabbt. Tillväxten i om- 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 världen är dock fortfarande svag, vilket tyder på Källor: Skatteverket och egna beräkningar. en dämpad ekonomisk utveckling i Sverige under återstoden av 2012. I takt med att osäkerheten I förhållande till prognosen i 2012 års ekonokring det statsfinansiella läget i Europa minskar miska vårproposition har de totala skatteintäkunder 2013 bedöms tillväxten efter hand öka allt terna reviderats ned med mellan 8 och 14 miljarsnabbare. När osäkerheten klingar av finns der kronor per år 2013–2016 (se tabell 7.1). utrymme för svenska hushåll och företag att öka Nedrevideringen beror främst på att intäkterna sin konsumtion och sina investeringar. från skatt på kapital har reviderats ned. Det be- Trots en relativt stark utveckling av löne- ror i sin tur på sämre vinstutsikter för företagen summan, och därmed av intäkterna från skatt på samt på regeringens förslag i denna proposition arbete, ökade de totala skatteintäkterna sam- om sänkt bolagsskatt. Intäkterna från skatt på

PROP. 2012/13:1

arbete har däremot reviderats upp för nästan teintäkterna från skatt på kapital minskar desssamtliga prognosår jämfört med bedömningen i utom till följd av förslagen om sänkt fastighetsvårpropositionen. Det beror på att lönesummans avgift för hyreshus och införandet av ett investeutveckling har reviderats upp, framför allt för raravdrag. I denna proposition föreslår rege- 2012. ringen ett antal förändringar av fordonsskatten och energi- och koldioxidskatten. Tillsammans

Tabell 7.1 Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i

med förslaget om omvänd mervärdesskattskyl-

vårpropositionen för 2012

dighet för skrot beräknas dessa leda till att skat- Miljarder kronor teintäkterna från skatt på konsumtion blir Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 knappt 1 miljard kronor högre. I tabell 7.14 finns en mer detaljerad uppställ-

ställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

I tabell 7.2 finns en sammanställning av de beräknade effekterna av regeländringarna på skatteområdet mellan 2010 och 2016. Beloppen är Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för periodiserade bruttoeffekter, dvs. de anger stor- hur skatteintäkterna utvecklas leken på den initiala skatteändringen. I avsnitt 6.33 finns en utförlig beskrivning av hur de Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster offentligfinansiella effekterna redovisas. är de intäkter som uppvisar störst variation mellan åren. Det är också för dessa skatter som pro-

Tabell 7.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

gnososäkerheten normalt är störst på kort sikt.

avgiftsregler

Miljarder kronor i förhållande till föregående år På några års sikt är det emellertid utvecklingen på arbetsmarknaden som är viktigast för hur 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 skatteintäkterna utvecklas, eftersom ca 60 pro-

arna av skatteintäkterna kan nämnas att en ök-

Totala skatteintäkter -13 -7 -3 -11 1 2 0 ning av antal arbetade timmar med 1 procent

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med

Källa: Egna beräkningar. ungefär 10 miljarder kronor. En ökning av hus-

hållens konsumtion med 1 procent (och bibe- År 2013 beräknas de totala skatteintäkterna hållen sammansättning) ökar mervärdesskatminska med ca 11 miljarder kronor till följd av teintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor. ändrade skatteregler. De skatteändringar som

regeringen föreslår i denna proposition beräknas

sammantaget medföra att skatteintäkterna

7.1.1 Skatt på arbete

brutto minskar med drygt 9 miljarder kronor.

Intäkterna från skatt på arbete beräknas minska Skatt på arbete kan delas in i direkta och indimed drygt 1 miljard kronor till följd av förslaget rekta skatter. De direkta skatterna består av om sänkt skatt för pensionärer. Regeringen förekommunal och statlig inkomstskatt, allmän slår i denna proposition att bolagsskattesatsen pensionsavgift, skattereduktioner samt artistsänks från 26,3 procent till 22 procent, samtidigt skatt. De indirekta skatterna på arbete består av som reglerna för avdrag för ränteutgifter begränarbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna sas. Detta beräknas sammantaget leda till att från skatt på arbete beräknas uppgå till skatteintäkterna från skatt på kapital minskar 60 procent av de totala skatteintäkterna 2013. med ca 7 miljarder kronor fr.o.m. 2013. Skat-

PROP. 2012/13:1

Tabell 7.3 Skatt på arbete Transfereringarna till hushållen oförändrade

Miljarder kronor om inte annat anges

2013

Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Prognosen för transfereringarna till hushållen Aktuell beräkning 874 908 939 979 1 026 1 079 1 128 baseras dels på utvecklingen av antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne-

Utveckling (%) 0,8 3,9 3,5 4,3 4,7 5,1 4,5

och prisutvecklingen, eftersom de flesta ersätt- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. ningarna är kopplade till inkomst- och prisbas- Intäkterna från skatt på arbete väntas öka från belopp. 908 miljarder kronor 2011 till 1 128 miljarder kronor 2016 (se tabell 7.3). Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete

Procent Tillväxten i lönesumman bromsar in 35 Arbetsmarknadsersättningar 33 Sjukpenning mm Utbetalda löner, dvs. lönesumman, utgör drygt 31 Pensioner 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det 29 innebär att förändringen av antalet arbetade 27 timmar och timlönen är av störst betydelse för 25 utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del 23 av skatteunderlaget består av skattepliktiga 21 transfereringar till hushållen. 19 År 2011 växte lönesumman med 5,6 procent 17 (se diagram 7.2), men till följd av det dämpade 15 konjunkturläget väntas lönesummans tillväxt 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. minska till 3,7 procent 2012. Återstoden av prognosperioden (2013–2016) förväntas lönesum- Transfereringarna till hushållen väntas öka något man växa med i genomsnitt 4,6 procent per år. som andel av skatteunderlaget 2012 (se diagram Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 7.3) och ligga kvar på en oförändrad nivå 2013. Årlig procentuell förändring Den ökade andelen förklaras dels av de försämrade arbetsmarknadsutsikterna, vilket ökar de arbetsmarknadsrelaterade ersättningarna, dels av 7 5 att pensionerna ökar starkt i förhållande till lönesumman 2012. Även 2013 ökar pensionerna i 3 förhållande till lönesumman. År 2014–2016 minskar transfereringarna något, framför allt till 1 -1 Arbetade timmar följd av att läget på arbetsmarknaden åter för- Timlön bättras och att pensionerna väntas växa något -3 Lönesumma långsammare än lönesumman 2014 och 2015 (se -5 vidare avsnitt 8). 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunal inkomstskatt

Skillnaden i ökningen av lönesumman mellan de Intäkterna från kommunal inkomstskatt väntas olika åren under prognosperioden beror främst öka från 539 till 667 miljarder kronor mellan på skillnaden i utvecklingen av antalet arbetade 2011 och 2016 (se tabell 7.4). År 2012 och 2013 timmar (se diagram 7.2). Antalet arbetade tim- beräknas det kommunala skatteunderlaget öka mar beräknas öka med 0,4 procent 2012. År med 4,1 procent per år (se tabell 7.5). 2013–2016 väntas antalet arbetade timmar öka med i genomsnitt 1,1 procent per år. År 2012– 2016 beräknas timlönen öka med i genomsnitt 3,4 procent per år (se vidare avsnitt 5).

PROP. 2012/13:1

Tabell 7.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -168,9 -178,1 -178,8 -183,5 -195,2 -201,0 -207,7 -217,6 -228,3 -238,3

Statens skatteintäkter 825,2 786,9 735,6 788,4 799,9 804,9 825,3 871,5 922,9 971,2

PROP. 2012/13:1

Tabell 7.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget forts.

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

2000 Inkomster av statens verksamhet 66,5 53,0 48,1 41,8 55,3 51,0 50,5 44,3 46,6 46,1

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -51,9 -56,2 -66,8 -65,5 -70,8 -74,4 -75,0 -76,0 -77,4 -78,4 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -7,7 -2,4 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Inkomster på statens budget 863,7 901,3 709,5 779,5 872,4 813,5 829,6 877,8 932,9 981,9

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. För att förbättra de ekonomiska villkoren för Statlig inkomstskatt pensionärer föreslår regeringen att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre sänks med Intäkterna från den statliga inkomstskatten sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 väntas uppgå till 45 miljarder kronor 2011 (se tajanuari 2013. Skattesänkningen görs genom en bell 7.4). Till följd av att konjunkturen dämpas höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket le- beräknas intäkterna från statlig skatt förbli näsder till att intäkterna från kommunal inkomst- tan oförändrade 2012. I takt med att den skatt minskar med drygt 1 miljard kronor per år ekonomiska tillväxten åter stärks bedöms fr.o.m. 2013. intäkterna öka med ca 2 miljarder kronor årligen Den underliggande utvecklingen av skatteun- 2013–2016. derlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländ- År 2012 beräknas antalet personer som betalar ringar, bedöms 2012 och 2013 uppgå till 4,0 re- statlig inkomstskatt minska något till följd av att spektive 4,3 procent. År 2014–2016 ökar kom- timlönen i ekonomin då bedöms öka betydligt munernas skatteunderlag med i genomsnitt svagare än det s.k. jämförelsetal med vilket 4,5 procent per år. skiktgränserna för statlig inkomstskatt skrivs upp (se diagram 7.4). Under återstoden av pro-

Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av

gnosperioden väntas antalet personer som beta-

kommunernas skatteunderlag

lar statlig skatt förbli oförändrat. Utvecklingen Årlig procentuell förändring av antalet personer som betalar statlig skatt be- Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 stäms av timlöneutvecklingen i förhållande till Faktisk utveckling jämförelsetalet, ålderssammansättningen och in- 2,2 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 Underliggande komstfördelningen. utveckling 2,8 4,4 4,0 4,3 4,2 4,8 4,5 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt varför intäkterna från denna avgift följer utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta Tusentals personer skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna 1 600 Antal som betalar 25% 1 400 pensionsavgiften förväntas öka från 97 miljarder Antal som betalar 20% 1 200 kronor 2012 till 115 miljarder kronor 2016. Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift 1 000 får en skattereduktion med 100 procent av den allmänna pensionsavgiften, vilket innebär att 800 600 skattereduktionen för den allmänna pensionsav- 400 giften ökar i samma utsträckning.

200

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Intäkterna från indirekta skatter på arbete bedöms uppgå till 432 miljarder kronor 2012. Arbetsgivar- och egenavgifter utgör den huvudsak-

Skattereduktioner och allmän pensionsavgift

liga delen av intäkterna. Även för intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna är det utveckl- Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå ingen på arbetsmarknaden som är av störst betytill 198–227 miljarder kronor 2012–2016 (se tadelse. Intäkterna från de indirekta skatterna bell 7.6). De sammanlagda reduktionerna till väntas öka varje enskilt år under prognospeföljd av jobbskatteavdraget beräknas öka från rioden och beräknas uppgå till 517 miljarder 83 miljarder kronor 2012 till 96 miljarder kronor kronor 2016 (se tabell 7.4). 2016. Den sammanlagda skattereduktionen för HUS-avdrag (ROT- och RUT-tjänster) beräk-

7.1.2 Skatt på kapital

nas minska från 17 miljarder kronor 2012 till 15 miljarder kronor 2016. Minskningen beror på Skatt på kapital består bl.a. av skatt på hushållens att efterfrågan på ROT-arbeten antas mattas av kapitalinkomster, skatt på företagsvinster, avsuccessivt under prognosperioden. Skatterekastningsskatt, fastighetsskatt och kommunal duktionerna för RUT-tjänsterna uppgår till ca fastighetsavgift. År 2012 beräknas intäkterna 2,2 miljarder kronor 2012 och beräknas öka till från skatt på kapital utgöra 12 procent av de to- 3,9 miljarder kronor 2016. tala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på fö- Tabell 7.6 Skattereduktioner retagsvinster utgör mer än hälften av intäkterna Miljarder kronor från skatt på kapital.

Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Allmän pensions- Hushållens kapitalvinster minskar till följd av avgift -89 -93 -97 -101 -106 -111 -115

nedgången på börsen 2011

Fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 0 Sjöinkomst 0 0 0 0 0 0 0 Hushållens kapitalinkomster fastställs i den år- Jobbskatteavdrag -77 -80 -83 -86 -89 -92 -96 liga taxeringen av hushållens inkomster, som är HUS-avdrag -14 -15 -17 -16 -16 -15 -15 klar i november året efter inkomståret. Det in- Gåvor till ideell nebär att 2011 års kapitalinkomster ännu inte är verksamhet 0 0 0 0 fastställda och att endast en prognos för skat- Summa -180 -189 -198 -203 -211 -219 -227 teintäkterna finns tillgänglig för 2011. Underla- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för get för hushållens skatt på kapital är nettot av Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den Källor: Skatteverket och egna beräkningar. största delen kommer från realiserade kapitalvinster. Underlaget för den allmänna pensionsavgiften Huvuddelen av skatteintäkterna från hushålutgörs av de pensionsgrundande ersättningarna, lens kapitalinkomster kommer från taxerade ka-

PROP. 2012/13:1

pitalvinster. År 2011 bedöms de taxerade ka- den därpå följande lågkonjunkturen (se diagram pitalvinsterna uppgå till 112 miljarder kronor. 7.6). Det är något lägre än 2010, då de uppgick till Bolagsskatteintäkterna beräknas öka ytterli- 120 miljarder kronor. De lägre vinsterna kan bl.a. gare 2011, även om ökningen bara bedöms bli förklaras av nedgången på börsen 2011. Kapital- 2 miljarder kronor. Den svaga tillväxten i svensk vinsterna antas fr.o.m. 2012 återgå till den ge- ekonomi under 2012 medför att bolagsskatteinnomsnittliga historiska nivån på drygt 3 procent täkterna beräknas falla tillbaka något 2012 och då av BNP. I diagram 7.5 visas aktieprisindex och uppgå till 106 miljarder kronor. I takt med att fastighetsprisindex tillsammans med utfall och BNP-tillväxten stärks bedöms företagens vinster prognos för de taxerade kapitalvinsterna. återigen växa fr.o.m. 2013. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2014.

Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster

Miljarder kronor Index 2000 = 100 Miljarder kronor Procent av BNP

80 120 120 2,0 100 100 60

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Hushållens ränteinkomster bedöms öka relativt Regeringen föreslår i denna proposition att bokraftigt 2011 jämfört med 2010, vilket huvud- lagsskattesatsen sänks från 26,3 till 22 procent sakligen beror på att de korta räntorna i genom- fr.o.m. 2013. För att skydda den svenska bolagssnitt låg på en högre nivå 2011 än 2010. Det skattebasen mot skatteplanering föreslår regehögre ränteläget leder dock även till högre ränte- ringen samtidigt att reglerna som begränsar möjutgifter och sammantaget bedöms hushållens ligheterna att göra ränteavdrag skärps. Åtgärräntenetto minska skatteintäkterna mer 2011 än derna bedöms tillsammans leda till att skattein- 2010. Räntenettot väntas minska skatte- täkterna minskar med ca 7 miljarder kronor om intäkterna under hela prognosperioden. året fr.o.m. 2013. Sammantaget medför detta att Sammanlagt uppgår intäkterna från hushållens intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms skatt på kapital till 29 miljarder kronor 2012. uppgå till 103 miljarder kronor 2013. Intäkterna bedöms uppgå till mellan 26 och 30 miljarder kronor per år 2013–2016. Förslaget i denna proposition om att införa ett investerar- En låg statslåneränta 2012 ger låga intäkter från avdrag beräknas leda till ca 0,7 miljarder kronor avkastningsskatt 2013 lägre skatteintäkter fr.o.m. 2013. Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, be- Intäkterna från skatt på företagsvinster minskar räknas minska med nästan 13 procent mellan 2012 2011 och 2012. De lägre intäkterna beror i huvudsak på att den genomsnittliga statslåneräntan Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick var lägre 2011 än 2010. Intäkterna från avkast- 2010 till knappt 107 miljarder kronor. Det är ningsskatten påverkas i hög grad av hur statslå- 20 miljarder kronor, eller 23 procent, högre än neräntan utvecklas. Om statslåneräntan ökar 2009. Det innebär också att intäkterna 2010 blev med 1 procentenhet ökar intäkterna från avkasthögre än vad de var 2007, före finanskrisen och ningsskatten året därpå med ca 5 miljarder kro-

PROP. 2012/13:1

nor. Statslåneräntan bedöms bli som lägst 2012, för intäkterna från skatt på konsumtion och in-

vilket gör att intäkterna faller även 2013, då de satsvaror redovisas i tabell 7.8.

bedöms uppgå till ca 7 miljarder kronor. Statslå-

neräntan beräknas stiga igen fr.o.m. 2013, varför Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror

intäkterna ökar kraftigt 2014–2016. År 2016 be- Miljarder kronor och årlig procentuell förändring

räknas intäkterna uppgå till 26 miljarder kronor Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (se tabell 7.4).

Skatt på konsumtion och insatsvaror 450 456 463 478 498 521 543

Utvecklingstakt (%) 6,3 1,4 1,5 3,4 4,1 4,7 4,2

Sänkt fastighetsavgift för hyreshus 2013

Mervärdesskatt 325 333 337 350 367 387 406

Intäkterna från fastighetsskatten och den kom- Utvecklingstakt (%) 7,6 2,6 1,3 3,6 5,0 5,3 4,9

munala fastighetsavgiften beräknas uppgå till Punktskatter 125 123 125 129 131 135 137

knappt 29 miljarder kronor 2012, vilket är ca Utvecklingstakt (%) 3,0 -1,9 2,2 2,9 1,4 2,9 2,2

1 miljard kronor högre än 2011 (se tabell 7.7). Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Ökningen beror i huvudsak på fastighetstaxe-

ringen av småhus 2012.

År 2013 bedöms intäkterna sammanlagt

Mervärdesskatt

uppgå till ca 30 miljarder kronor. Ökningen

jämfört med 2012 beror framför allt på att in- Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor täkterna ökar till följd av fastighetstaxeringen av del från hushållens konsumtion. Eftersom merhyreshus och industrifastigheter 2013. Regeringvärdesskatten är differentierad mellan olika varuens förslag i denna proposition om sänkt fastigoch tjänstegrupper påverkas intäkterna av konhetsavgift för hyreshus medför att intäkterna sumtionens sammansättning (se diagram 7.7). från fastighetsavgiften beräknas minska med ca Skattebasen för mervärdesskatten består också 0,5 miljarder kronor fr.o.m. 2013. av investeringar och förbrukning i både närings-

liv och offentlig sektor i verksamheter som sak-

Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

Miljarder kronor nar skatteplikt, och som därmed inte kan dra av

ingående mervärdesskatt. Av de totala mervär- Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 desskatteintäkterna kommer 79 procent från den

Småhus 12,2 12,5 13,5 13,8 14,1 14,3 14,6 privata sektorn. Staten och kommunerna svarar

för 9 respektive 12 procent av intäkterna. varav kommunal avgift 11,7 12,0 12,9 13,2 13,5 13,7 14,0 Under slutet av 2011 dämpades hushållens Hyreshus, bostadslägenheter 2,9 2,9 3,0 2,6 2,7 2,7 2,8 konsumtion till följd av det osäkra ekonomiska

varav kommunal avgift 2,8 2,9 2,9 2,6 2,6 2,7 2,7 läget. Under innevarande år har dock hushållens

förtroende börjat återvända och konsumtionen

Sverige och i omvärlden bedöms medföra att fö- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. retagen till viss del senarelägger sina investeringar. Sammantaget leder detta till att intäkterna från mervärdesskatten väntas öka med 1,3 procent till 337 miljarder kronor 2012.

7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror

År 2013–2016 väntas konjunkturläget stärkas. Hushållen bedöms kunna öka sin konsumtion i Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter. År 2012 be- snabbare takt, bl.a. till följd av en stigande disponibel inkomst, ett högt sparande, låga räntor och räknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 463 miljarder kronor. en allt starkare arbetsmarknad. Företagens behov av att investera för att kunna möta den stigande Detta utgör 29 procent av de totala skatteintäkterna, varav intäkterna från mervärdesskatten efterfrågan väntas öka, vilket leder till större mervärdesskatteintäkter från investeringar. svarar för 21 procentenheter och intäkterna från punktskatter för 8 procentenheter. Prognosen

PROP. 2012/13:1

Förslaget i denna proposition om den om- År 2013–2016 väntas intäkterna från punktvända betalningsskyldigheten för mervärdesskatt skatterna öka med mellan 1,4 och 2,9 procent vid handel med avfall och skrot, dvs. att det är per år, för att 2016 uppgå till 137 miljarder kroköparen som är redovisnings- och betalnings- nor. Ökningen av punktskatteintäkterna beror skyldig för mervärdesskatten, väntas inbringa ca dels på att konjunkturläget väntas stärkas fram- 0,5 miljarder kronor i större intäkter per år över, dels på att flera regeländringar inom forfr.o.m. 2013. donsskatteområdet leder till högre skatteintäk- Sammantaget medför detta att intäkterna från ter. mervärdesskatten ökar med mellan 3,6 och Intäkterna från energi- och koldioxidskatt, 5,3 procent per år, för att 2016 uppgå till som utgör ungefär hälften av punktskatteintäk- 406 miljarder kronor. terna, väntas öka under prognosperioden. Det är användningen av el och diesel som väntas stiga, Diagram 7.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och och öka skatteintäkterna, medan däremot an-

underliggande intäkter från mervärdesskatt

vändningen av bensin och andra oljeprodukter Årlig procentuell förändring än diesel väntas minska. 12 Intäkterna från punktskatter på alkohol och Hushållens konsumtion 10 Bilar och sällanköpsvaror tobak utgör knappt 20 procent av punktskat- Underliggande mervärdesskatt teintäkterna. Under prognosperioden väntas 8 punktskatteintäkterna från alkohol och tobak 6 uppgå till ungefär 24 miljarder kronor per år. Skatten på samtliga tobaksvaror höjdes fr.o.m. 4 2 2012, vilket bedöms medföra att skatteintäkterna 0 från tobaksskatten blir 0,8 miljarder kronor högre per år. -2 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Den underliggande mervärdesskatten exkluderar effekten av ändrade skatteregler. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kostnader för att genomföra auktioner av

utsläppsrätter

Punktskatter Som en del av EU-ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, kommer EU-kommissionen Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten att genomföra försäljning av utsläppsrätter på en genom att de oftast är baserade på konsumerad gemensam auktionsplattform och anlita en kvantitet i stället för på marknadspriset. 141 I auktionsövervakare, vars kostnad betalas av likhet med vad som gäller för övriga skatter är medlemsländerna. Regeringen föreslår därför i det på kort sikt konjunkturen som betyder mest denna proposition att ändamålet för anslaget för utvecklingen av punktskatteintäkterna, vid 1:13 Insatser för internationella klimatinvestesidan om regeländringar. ringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och Efter att ha minskat med 1,9 procent under naturvård utvidgas för att anslaget ska kunna 2011 väntas intäkterna från punktskatterna öka användas för att finansiera utgiften för auktionsmed 2,2 procent till 125 miljarder kronor 2012. övervakaren fr.o.m. 2013. De minskade intäkterna 2011 berodde främst på EU-kommissionen kan komma att besluta att att den milda vintern medförde lägre elkon- dra av auktionsövervakarens kostnad från brutsumtion och att avmattningen av konjunkturen tointäkterna från försäljningen. I sådant fall ledde till lägre användning av bensin och olje- kommer varje medlemsstat att ta emot en netprodukter. tointäkt där kostnaden för auktionsövervakaren redan är avdragen. Om så sker avser regeringen redogöra för detta i budgetpropositionen för 2014.

141 Skattesatserna för tobaksskatten samt energi- och koldioxidskatterna omräknas dessutom med hänsyn till förändringen av konsumentprisindex.

PROP. 2012/13:1

7.1.4 Skattekvoten täkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av upp- Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala börds- och betalningsförskjutningar samt anskatteintäkterna och BNP. stånd.

Tabell 7.9 Skattekvot

7.2.2 Övriga inkomster

Procent av BNP Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall och prognoser för de inkomster som re-

Skattekvot 45,5 44,5 44,2 43,9 43,8 43,9 43,9

dovisas under posten Övriga inkomster på stavarav tens budget framgår av tabell 7.4. År 2012 beräknas dessa inkomster uppgå till sammanlagt Skatt på arbete 26,2 26,0 26,1 26,2 26,1 26,1 26,0 Skatt på kapital 5,7 5,4 5,1 4,8 4,9 5,1 5,3 -0,9 miljarder kronor, vilket är 33,3 miljarder Skatt på konsumtion 13,5 13,1 12,9 12,8 12,7 12,6 12,5 kronor lägre än utfallet för 2011. Minskningen Övriga skatter 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 beror främst på att inkomsterna av försåld egen- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. dom 2012 beräknas till 0,1 miljarder kronor, jämfört med 23 miljarder kronor 2011, och på att Normalt har regelförändringar i skattesystemet inkomsterna av statens verksamhet 2012 beräkstörst inverkan på förändringen av skattekvoten. nas uppgå till 51 miljarder kronor, jämfört med År 2011 bedöms skattekvoten minska med en 55 miljarder kronor 2011. Prognosen för övriga dryg procentenhet jämfört med året innan, vilket inkomster 2013–2016 uppgår till mellan 5 och främst förklaras av det höjda grundavdraget för 14 miljarder kronor per år. pensionärer och av en förändrad sammansättning av hushållens konsumtion. År 2012 väntas skattekvoten för skatt på kapital minska med Inkomster av statens verksamhet 0,3 procentenheter, vilket huvudsakligen beror på att företagens vinster och intäkterna från av- Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av kastningsskatten bedöms bli lägre än 2011. Att utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkvoten minskar med ytterligare 0,3 procenten- kens och Riksbankens inlevererade överskott, heter 2013 beror dels på att intäkterna från av- ränteinkomster samt inkomster från offentligkastningsskatten faller ytterligare till följd av en rättsliga avgifter. låg statslåneränta, dels på förslaget i denna pro- Aktieutdelningen (exklusive utdelningen från position om sänkt bolagsskatt. Under resterande Svenska Spel AB och Systembolaget AB) delen av prognosperioden (2014–2016) bedöms beräknas uppgå till ca 23 miljarder kronor 2012. skattekvoten vara tämligen stabil (se tabell 7.9). I detta ingår utdelningar av engångskaraktär med ca 5 miljarder kronor utöver de ordinarie utdelningarna. Aktieutdelningen beräknas uppgå till 24 miljarder kronor 2013, 2015 och 2016. För

7.2 Inkomster i statens budget 2014 ligger prognosen något lägre, på 22

miljarder kronor, till följd av lägre antaganden 7.2.1 Skatteinkomster om ordinarie utdelningar. Den lägre prognosen för 2012 jämfört med 2013 beror framför allt på I statens budget tillämpas periodiserad redovis- minskade utdelningar av engångskaraktär. ning av skatterna. Det innebär att skatterna re- Inkomsterna från arbetslöshetsavgiften beräknas dovisas under det inkomstår då den skatteplik- öka till knappt 5,3 miljarder kronor 2012, för att tiga händelsen ägde rum. Inkomster på statens sedan långsamt minska till knappt 4,3 miljarder budget ska enligt budgetlagen redovisas kassa- kronor 2016, till följd av lägre utgifter för mässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalning- arbetslöshetsförsäkringen. Riksbankens inarna av skatterna sker. Av denna anledning til- levererade överskott har ökat sedan prognosen i lämpas även kassamässig redovisning av statens budgetpropositionen för 2012 och beräknas skatter. De kassamässiga skatteinkomsterna be- uppgå till 7,5 miljarder kronor 2012. År 2013– står av betalningar som kan avse skatter för olika 2016 sjunker denna prognos från 6,7 till 1,2 milinkomstår. Skillnaden mellan statens skattein- jarder kronor, varav den kraftigaste minskningen

PROP. 2012/13:1

sker mellan 2013 och 2014. Den lägre utdel- Bidrag m.m. från EU ningen fr.o.m. 2014 är en effekt av att Riksbankens ovanligt höga justerade resultat för 2008 Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU reutgår ur beräkningsunderlaget för bankens ut- dovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s delningar fr.o.m. detta år. budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruks- Inkomster av försåld egendom fonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad Under inkomsttypen Inkomster av försåld och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, egendom redovisas försäljningar av olika slags utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utstatlig egendom. Inkomster från försäljningar av giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den livsmedel. största delen av dessa inkomster. Inkomsterna för 2012 beräknas sammantaget Inkomsterna för 2012 förväntas beräknings- uppgå till 11,4 miljarder kronor. De prognostitekniskt uppgå till 0,1 miljarder kronor. År serade inkomsterna minskar under prognos- 2013–2016 antas försäljningsinkomsterna beräk- perioden och beräknas uppgå till 9,3 miljarder ningstekniskt uppgå till 15 miljarder kronor per kronor 2016. år.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Återbetalning av lån

Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- skattesystemet består av två delar: tillkommande visas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån inkomster och avräkningar i anslutning till skatupptagna före 1989) och av övriga lån. År 2012 tesystemet. beräknas inkomsterna under denna inkomsttyp Tillkommande inkomster består av inkomster uppgå till 1,3 miljarder kronor, varav återbetal- som bruttoredovisas på statens budget. Motsvaningar av studiemedel utgör den största delen. rande poster avräknas på andra inkomsttitlar el- År 2013–2016 beräknas inkomsterna från stu- ler förekommer med samma belopp på budgediemedelsavgifter minska eftersom antalet åter- tens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som enbetalare blir färre. Studiemedelsavgiften är den ligt nationalräkenskapernas definition tillfaller årliga återbetalningspliktiga delen (amorte- EU, som den mervärdesskattebaserade EU-avringen) av studiemedel tagna före 1989. I takt giften och tullmedel. Under tillkommande inmed att antalet låntagare som återbetalat hela komster redovisas också kommunala utjämskulden på lån tagna före 1989 ökar, minskar ningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd dessa inkomster. och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomsterna uppgår till mellan 10 och 12 miljarder kronor per år 2012–2016. Kalkylmässiga inkomster Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompen- Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster sation för betald mervärdesskatt. Som avräkredovisas vissa avskrivningar och amorteringar ningar redovisas även avgiftsintäkter som redovisamt statliga pensionsavgifter, som utgör mer- sas på myndigheters konton i Riksgäldskontoret, parten av inkomsterna. t.ex. insättnings- och stabilitetsavgifter. År 2012 beräknas inkomsterna uppgå till 9,8 miljarder kronor, varav 9,2 miljarder kronor utgörs av inkomster från statliga pensionsavgif- Utgifter som ges som krediteringar på ter. År 2013–2016 ökar inkomsterna något och skattekonto förväntas 2016 uppgå till 11,7 miljarder kronor. Hela ökningen förklaras i princip av ökade in- Under inkomsttypen Utgifter som ges som krekomster från statliga pensionsavgifter. diteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med

PROP. 2012/13:1

utgifter. Redovisningen syftar till att öka riksda- 7.3 Jämförelse med prognosen i gens möjligheter att granska statens budget. 2012 års ekonomiska År 2012 flyttades jämställdhetsbonusen från vårproposition och uppföljning av denna inkomsttyp till budgetens utgiftssida. Det statens budget för 2011 och innebär att alla skattekrediteringar som tidigare 2012

redovisats under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till budgetens utgiftssida. 7.3.1 Jämförelse med prognosen i 2012

års ekonomiska vårproposition

7.2.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar I detta avsnitt jämförs prognosen för skatteintäkterna i denna proposition med prognosen i I statens budget för 2013 görs vissa förändringar 2012 års ekonomiska vårproposition. Vidare görs av inkomsttitelstrukturen. en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2011 och 2012. Prognosskillnaderna finns Inkomsttitel redovisade i tabell 7.11 och 7.12. I tabell 7.10 1454 Skatt på bekämpningsmedel och gödsel finns de viktigaste ekonomiska antagandena för byter namn och heter fortsättningsvis skatteprognoserna och en jämförelse med prog- 1454 Skatt på bekämpningsmedel. nosen i vårpropositionen.

Inkomsttitel Skatt på arbete 2534 Avgifter i Transportstyrelsen byter namn och heter fortsättningsvis För 2011 är intäkterna från skatt på arbete i stort 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen. sett oförändrade jämfört med prognosen i vår-

propositionen. År 2012–2015 har intäkterna re- Inkomsttitel viderats upp med mellan 2 och 5 miljarder kro- 2553 Registreringsavgift till nor per år. Det beror framför allt på en starkare Fastighetsmäklarnämnden lönesummetillväxt 2012 och 2013, som leder byter namn och heter fortsättningsvis till högre intäkter från skatt på arbete. De 2553 Registreringsavgift till högre intäkterna motverkas dock av att pro- Fastighetsmäklarinspektionen. gnosen för skattereduktionen HUS-avdrag (ROT- och RUT-tjänster) har reviderats upp, Följande inkomsttitlar tas bort: vilket leder till lägre skatteintäkter.

1149 Bredband 1152 Stormskador

Skatt på kapital, hushåll

1314 Skattereduktion riskkapital 1487 Koncessionsavgifter på televisionens Skatteverkets preliminära taxeringsutfall för Område 2011 har medfört att hushållens taxerade kapital- 1513 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för vinster reviderats upp jämfört med beräkningen i Sockersektorn vårpropositionen. Skatteintäkterna för 2011 har 1643 Bilskrotningsavgifter reviderats upp med ca 4 miljarder kronor. Det 2544 Avgifter vid Folkhälsoinstitutet preliminära taxeringsutfallet indikerar även att 8112 Stöd till utbildningsvikariat hushållens ränteavdrag blev lägre än väntat, vil- 8114 Stöd till bredbandsinstallation ket bidrar positivt till skatteintäkterna inte bara 8118 Stöd till skyddat arbete hos offentlig för 2011 utan för hela prognosperioden (2012– arbetsgivare

2016 ).

8119 Stöd för utbildning av personal i vård och äldreomsorg

Skatt på företagsvinster

Mot bakgrund av Skatteverkets preliminära taxeringsutfall för 2011 har intäkterna från skatt på företagsvinster reviderats ned med ca 3 miljarder kronor 2011 jämfört med prognosen i vårpropo-

PROP. 2012/13:1

sitionen. Intäkterna har också reviderats ned till Tabell 7.10 Antaganden och förändringar jämfört med 2012

års ekonomiska vårproposition

följd av att företagens vinster bedöms bli något Årlig procentuell förändring om inget annat anges lägre 2012. Förslagen i denna proposition om sänkt bolagsskatt och om begränsning av 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ränteavdrag leder till att intäkterna minskar med 1 BNP, marknadspris 7,2 4,9 3,0 3,8 5,3 5,2 4,7 ca 7 miljarder kronor om året fr.o.m. 2013. Sam- Diff. VÅP12 0,0 -0,1 1,7 -0,7 0,1 0,0 -0,1 mantaget har därför intäkterna från skatt på fö- 2 Arbetade timmar 2,7 2,7 0,4 0,6 1,5 1,5 0,8 retagsvinster reviderats ned med 13–14 miljarder Diff. VÅP12 0,0 -0,4 0,8 0,1 -0,1 0,1 -0,1 kronor per år 2013–2016. 3 Timlön 0,4 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 Diff. VÅP12 0,0 0,4 -0,1 0,1 0,1 -0,2 -0,1 Avkastningsskatt Utbetald lönesumma, 3,1 5,6 3,7 3,8 4,9 5,1 4,4 skatteunderlag Intäkterna från avkastningsskatten har reviderats Diff. VÅP12 0,0 0,0 0,7 0,2 0,0 -0,1 -0,3 ned med mellan 1 och 2 miljarder kronor per år 4 Arbetslöshet 8,4 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 2013–2015. Förändringen är föranledd av att Diff. VÅP12 0,0 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 prognosen för statslåneräntan har reviderats ned. Arbetsmarknads- 3,7 3,5 3,7 3,7 3,5 3,2 3,1 5 politiska program Diff. VÅP12 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,2 0,3 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Hushållens 5,1 3,3 3,1 4,1 5,2 5,4 5,1 1 konsumtionsutgifter Diff. VÅP12 0,0 -0,1 0,5 -1,0 0,0 0,3 0,0 Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift har reviderats ned med ca Kommunal 31,56 31,55 31,60 31,60 31,60 31,60 31,60 6 medelutdebitering 0,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013. Revide- Diff. VÅP12 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ringen beror i huvudsak på förslaget i denna 6 Statslåneränta 2,8 2,6 1,5 1,9 2,9 4,2 4,6 proposition om sänkt fastighetsavgift för Diff. VÅP12 0,0 0,0 -0,2 -0,4 -0,3 0,0 0,0 hyreshus. KPI juni-juni 0,9 2,7 1,0 1,6 1,7 2,4 2,7 Diff. VÅP12 0,0 0,0 -0,2 0,2 0,2 -0,1 -0,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

7 Inkomstbasbelopp 51,1 52,1 54,6 56,6 58,4 60,5 62,9 Intäkterna från mervärdesskatten har reviderats Diff. VÅP12 0,0 0,0 0,0 0,4 0,7 0,8 0,8 upp med ungefär 2 miljarder kronor för 2012, 7

För punktskatteintäkterna sker sammantaget

Diff. VÅP12 0,0 0,0 3,0 -3,0 -10,4 -17,4 9,8

små revideringar i förhållande till prognosen i 1

Löpande priser, procentuell förändring. vårpropositionen. Revideringarna beror främst 2 Kalenderkorrigerat, anställda.

på att bensinanvändningen bedöms minska. De 3 Enligt nationalräkenskapernas definition.

4 Arbetslöshet 15–74 år. regeländringar för koldioxid- och fordonsskatt 5 Procent av arbetskraften.

som regeringen föreslår i denna proposition 6 Procent.

7 Tusentals kronor. beräknas leda till ca 0,2 miljarder kronor i högre 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor.

skatteintäkter per år. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Tabell 7.11 Aktuell prognos jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition samt statens budget för 2011 och 2012

Miljarder kronor Jämförelse med 2012 års ekonomiska vårproposition Aktuell Aktuell prognos Jmf. SB prognos Jmf SB

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Övriga inkomster på en högre sammanlagd skattereduktion för HUS-avdrag (ROT- och RUT-tjänster), vilket Prognosen för övriga inkomster har reviderats leder till lägre skatteintäkter. ned med knappt 18 miljarder kronor för 2012, År 2012 bedöms intäkterna från skatt på arvilket främst beror på att det beräkningstekniska bete uppgå till 939 miljarder kronor, vilket är 11 antagandet om inkomster av försåld egendom miljarder högre än i budgeten för 2012. Intäkhar reviderats ned med 15 miljarder kronor på terna har reviderats upp till följd av att den makgrund av uteblivna försäljningar. roekonomiska utvecklingen bedöms bli starkare Prognosen har reviderats upp för år 2013 med jämfört med de beräkningar som låg till grund 2,4 miljarder kronor, men reviderats ned med för 2012 års budget. mellan 2 och 3 miljarder kronor per år 2014– 2016. Prognosförändringarna dessa år förklaras främst av nya antaganden om nivån på Skatt på kapital, hushåll aktieutdelningar. Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- Tabell 7.12 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med komster bedöms bli 28 miljarder kronor 2011,

2012 års ekonomiska vårproposition

vilket är 5 miljarder kronor lägre än beräkningen Miljarder kronor i budgeten för 2011. Det beror dels på att intäk- 2012 2013 2014 2015 2016 terna från hushållens kapitalvinster bedöms bli 2000 Inkomster av lägre än förväntat, dels på att skattereduktionen statens verksamhet -1,6 2,4 -1,4 -1,8 -2,7 för hushållens ränteutgifter bedöms bli högre än 3000 Inkomster av beräknat. försåld egendom -14,9 0,0 0,0 0,0 0,0 År 2012 beräknas intäkterna från skatt på 4000 Återbetalning hushållens kapitalinkomster uppgå till 29 miljarav lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 der kronor, vilket är ca 2 miljarder kronor lägre 5000 Kalkylmässiga inkomster -0,3 0,0 -0,2 0,0 0,4 än i statens budget för 2012. Nedrevideringen är huvudsakligen en följdeffekt av nedrevidering- 6000 Bidrag m.m. från EU -0,8 0,2 -0,2 0,0 0,0 arna avseende 2011.

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 0,1 -0,1 -0,4 -0,2 -0,4

Skatt på företagsvinster

8000 Utgifter som ges som krediteringar på År 2011 bedöms intäkterna från skatt på föreskattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 tagsvinster uppgå till knappt 109 miljarder kro-

Övriga inkomster -17,6 2,4 -2,2 -2,1 -2,7

nor, vilket är ca 4 miljarder kronor högre än vad Källa: Egna beräkningar. som beräknades i budgeten för 2011. År 2012 bedöms intäkterna från skatt på företagsvinster bli 106 miljarder kronor, vilket är

7.3.2 Uppföljning av statens budget för

ca 4 miljarder kronor lägre än i statens budget

2011 och 2012

för 2012. De lägre intäkterna beror dels på att intäkterna för 2011 har reviderats ned till följd av

Skatt på arbete

Skatteverkets preliminära taxeringsutfall, dels på att vinsterna för 2012 bedöms bli något lägre än Intäkterna från skatt på arbete bedöms uppgå till förväntat. 908 miljarder kronor 2011, vilket är 15 miljarder högre än beräkningen i statens budget för 2011. Revideringen beror framför allt på det förbätt-

Stämpelskatt

rade konjunkturläget med fler arbetade timmar. Antalet arbetade timmar ökade 2011 med 2,9 Intäkterna från stämpelskatten blev 8 miljarder procent, i stället för 1,1 procent som antogs i de kronor 2011, vilket är drygt 2 miljarder kronor beräkningar som låg till grund för budgeten. De lägre än beräkningen i statens budget. År 2012 högre intäkterna motverkas till viss del av att bedöms intäkterna uppgå till drygt 7 miljarder skattereduktionerna är 7 miljarder kronor högre konor, vilket också är lägre jämfört med än i statens budget för 2011. Detta beror i sin tur

PROP. 2012/13:1

budgeten för 2012. I båda fallen beror de lägre Övriga inkomster intäkterna på att fastighetspriserna har utvecklats svagare än beräknat. Sammantaget bedöms övriga inkomster uppgå till -0,9 miljarder kronor för 2012. Det är 20,7 miljarder kronor lägre än beräknat i statens Skatt på konsumtion och insatsvaror budget för 2012 och förklaras av att det beräkningstekniska antagandet om inkomster av År 2011 blev intäkterna från mervärdesskatten försåld egendom har reviderats ned med 15 333 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor miljarder kronor på grund av uteblivna förhögre än vad som beräknades i statens budget säljningar. för 2011. Revideringen beror på att hushållens konsumtion ökade mer än väntat. Tabell 7.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med

statens budget för 2012

År 2012 bedöms intäkterna från mervär- Miljarder kronor desskatten uppgå till 337 miljarder kronor, vilket Aktuell Jmf SB är 2 miljarder kronor högre än vad som beräkna- prognos 2012 des i statens budget för 2012. Även för 2012 för- 2012

Intäkterna från punktskatterna 2011 blev 123 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,8 -1,5 miljarder kronor. Det är ungefär 4 miljarder 6000 Bidrag m.m. från EU 11,4 -1,6 kronor lägre än vad som beräknades i statens 7000 Avräkningar m.m. i anslutning budget för 2011 och förklaras av det milda vintill skattesystemet -74,4 -4,4 tervädret som ledde till en lägre elkonsumtion 8000 Utgifter som ges som samt av att konjunkturinbromsningen medförde krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 en lägre användning av bensin och oljeprodukter.

Övriga inkomster -0,9 -20,7

Punktskatteintäkterna för 2012 bedöms upp- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. gå till 125 miljarder kronor, vilket är ungefär 1 miljard kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2012. Revideringen beror på att användningen av bensin väntas minska i större omfattning än beräknat och på att inkomsterna från skatt på import bedöms bli lägre än vad som tidigare förväntades.

PROP. 2012/13:1

Tabell 7.14 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift

Skattereduktion allmän pensionsavgift

Skattereduktion ROT (2004), stormskadad skog (2005-2007) Övrigt -0,1 Fastighetsskatt -2,5 -3,6 0,0 -0,2 1,5 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg. -1,3 -3,9 -0,2 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg. -1,2 -0,4 -0,6 Begränsningsregel, nytt taxeringsförfarande

Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad -6,7

Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m.

Källa: Egna beräkningar.

8 Utgifter

PROP. 2012/13:1

8 Utgifter

Sammanfattning

• De takbegränsade utgifterna för 2012 bedöms bli ca 5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens • De takbegränsade utgifterna beräknas öka budget, främst till följd av lägre utgifter med ca 130 miljarder kronor mellan 2011 under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och 2016. Som andel av BNP faller de dock och arbetsliv. från 28,3 procent till 25,9 procent under samma period.

• Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas I detta avsnitt redovisas och analyseras öka med ca 68 miljarder kronor mellan utvecklingen av utgifterna på statens budget och 2011 och 2016. Det beror främst på högre de takbegränsade utgifterna 2012–2016. Vidare inkomst- och tilläggspensioner, till följd av lämnas förslag till utgiftsramar för 2013 och en pris- och löneökningar, men också på att preliminär fördelning av utgifter per utgiftsantalet pensionärer ökar under perioden. område för 2014–2016. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som förändring mellan år, dels • De reformer på utgiftssidan som föreslås i som förändring jämfört med bedömningen i denna proposition inom bl.a. områdena 2012 års ekonomiska vårproposition. Slutligen rättsväsendet, integration, utbildning och görs en uppföljning av utgifterna för 2012, där de forskning, arbetsmarknad samt kommunikstörsta avvikelserna gentemot de ursprungligen ationer ökar de takbegränsade utgifterna anvisade medlen i statens budget kommenteras. med 16 miljarder kronor 2013. Utgiftseffekten av nya reformer ökar något för de närmast därpå följande åren och uppgår till mellan 17 och 18 miljarder kronor per år

8.1 Utgifterna på statens budget och

2014–2016.

takbegränsade utgifter

• Jämfört med bedömningen i 2012 års ekonomiska vårproposition minskar bud- Utgiftssidan på statens budget delas in i 27 geteringsmarginalen 2013–2016 med mellan utgiftsområden och posten Minskning av 21 och 31 miljarder kronor per år. anslagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida Minskningen beror främst på reformförslag hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och i denna proposition, men även på högre den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt volymer i flera av de regelstyrda 10.2.1). De utgifter som omfattas av utgiftstaket transfereringssystemen. för staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, omfattar utgiftsområde 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 130 miljarder kronor mellan 2011 och 2016 (se tabell 8.1). Knappt 50 procent av ökningen,

PROP. 2012/13:1

62 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och

takbegränsade utgifter 2011–2016

på budgetens utgiftsområden exklusive stats- Miljarder kronor om inget annat anges. skuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas dock dessa utgifter vara lägre 2016 än Utfall Prognos Förslag Beräknat 2011. Återstoden av ökningen av de takbeg- 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ränsade utgifterna är hänförlig till ålders- Utgifter på pensionssystemets utgifter. Dessa beräknas öka utgiftsområden exkl. statsmed 68 miljarder kronor mellan 2011 och 2016. 1 skuldsräntor 767,0 786,9 809,3 815,4 816,6 829,5 Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en Procent av BNP 22,0 21,9 21,7 20,7 19,8 19,2 ökning med 0,3 procentenheter. Statsskuldsräntor År 2011 ökade utgifterna för statsskulds- 1 m.m. 34,5 27,8 22,2 23,5 31,3 19,6 räntor kraftigt; jämfört med 2010 var utgifterna Procent av BNP 1,0 0,8 0,6 0,6 0,8 0,5 11 miljarder kronor högre. Ökningen berodde Summa

utgiftsområden 801,5 814,8 831,5 838,9 847,9 849,0

främst på valutakursförluster och kursförluster Procent av BNP 22,9 22,7 22,3 21,3 20,5 19,6 vid förtidsinlösen av lån. År 2012 beräknas Ålderspensionsränteutgifterna också bli relativt höga, trots att systemet vid marknadsräntorna är låga. Det beror främst på sidan av statens budget 222,0 238,7 256,9 263,1 275,1 290,0 att Riksgäldskontoret kommer att introducera Procent av BNP 6,4 6,6 6,9 6,7 6,7 6,7 ett nytt tioårigt referenslån, vilket ger kassa-

Takbegränsade

mässiga kursförluster om 5 miljarder kronor (se

2

utgifter 989,0 1 025,6 1 066,2 1 078,5 1 091,7 1 119,4

utgiftsområde 26). År 2013–2016 väntas ränte- Procent av BNP 28,3 28,5 28,6 27,4 26,4 25,9 utgifterna bli relativt låga, med undantag för en 3 1 063 1 084 1 095 1 105 1 125 1 155

Utgiftstak

stor tillfällig effekt 2015. Då förfaller en stor Budgeteringsvolym realobligationer, vilket föranleder en marginal 74,0 58,4 28,8 26,5 33,3 35,6 1 utbetalning på ca 9 miljarder kronor i inflations- Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och kompensation. Bortsett från dessa tillfälliga ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. 3 Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2016 (se avsnitt 4.5). effekter finns huvudsakligen två sinsemellan Källa: Egna beräkningar. motverkande faktorer som påverkar ränteutgifterna 2012–2016: låga men stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld. 8.1.1 Utgiftsramar för 2013 Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 58 miljarder kronor Regeringens förslag: Utgifterna för 2013 fördelas 2012 samt till 29 och 27 miljarder kronor 2013 på utgiftsområden enligt tabell 8.2. respektive 2014. År 2015 och 2016 beräknas Beräkningen av förändringen av anslagsbehållbudgeteringsmarginalen uppgå till 33 respektive ningar för 2013 enligt tabell 8.2 godkänns. 36 miljarder kronor. Beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2013 enligt tabell 8.2 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2013 redovisas i tabell 8.2. En närmare redovisning av utgiftsramarna för 2013, och beräkningen av den preliminära fördelningen av utgifterna per utgiftsområde för 2014–2016, finns i avsnitt 8.1.2.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2013 8.1.2 Utgifter 2012–2016

Tusental kronor Utgiftsområde Utgiftsram 2013 1 Rikets styrelse 11 978 842 Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 273 699 2014, 2015 och 2016 enligt tabell 8.3 godkänns 3 Skatt, tull och exekution 10 222 616 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 4 Rättsväsendet 39 390 664 5 Internationell samverkan 2 034 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46 196 549 Skälen för regeringens förslag: Utgiftsramen 7 Internationellt bistånd 31 191 712 för ett utgiftsområde anger den nivå som årets 8 Migration 9 504 492 anvisade anslagsmedel för området högst får 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 252 179 uppgå till. I tabell 8.3 redovisas för varje ut- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och giftsområde utfallet för anslagsförbrukningen funktionsnedsättning 94 422 116 2011, utgiftsramarna för utgiftsområdena 2012, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 000 391 inklusive justeringar till följd av ändringar i budgeten , en utgiftsprognos för 2012, förslag 142

ramarna för 2014–2016 har hänsyn tagits till 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller och byggande samt konsumentpolitik 1 192 525 aviserade utgiftsreformer och besparingar (se 19 Regional tillväxt 3 390 701 avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare regeringens 20 Allmän miljö- och naturvård 4 893 043 21 Energi 2 812 540 makroekonomiska förutsättningar, volyman- 22 Kommunikationer 44 604 330 taganden för vissa transfereringssystem samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 590 899 pris- och löneomräkningen av främst för-

under respektive utgiftsområde (se tabell 8.3). Jämfört med 2011 beräknas de takbegränsade 1

Summa utgiftsområden 831 466 514

Summa utgiftsområden exkl. utgifterna öka med 37 miljarder kronor 2012 och

statsskuldsräntor

1

809 298 514

med ytterligare 41 miljarder kronor 2013. År Ålderspensionssystemet vid sidan av 2014–2016 förväntas den årliga utgiftsökningen statens budget 256 933 000 bli lägre och uppgå till mellan 12 och

Takbegränsade utgifter 1 066 231 514

28 miljarder kronor per år. De huvudsakliga Budgeteringsmarginal 28 768 486 faktorerna bakom den årliga förändringen av de Utgiftstak för staten 1 095 000 000 takbegränsade utgifterna framgår av tabell 8.4 och redovisas i avsnitt 8.3.1. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

142 Se riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2012 (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:284) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2).

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2011–2016

Miljoner kronor 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 1 4 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 11 188 11 817 11 574 11 979 12 201 12 384 12 597 Samhällsekonomi och 2 finansförvaltning 12 870 13 361 13 433 16 274 13 844 14 183 14 624 3 Skatt, tull och exekution 9 910 10 193 10 053 10 223 10 448 10 638 10 874 4 Rättsväsendet 37 164 38 070 37 869 39 391 40 088 41 302 42 238 5 Internationell samverkan 1 892 2 024 1 635 2 034 2 036 2 041 2 046 Försvar och samhällets 6 krisberedskap 44 153 45 702 44 257 46 197 47 443 48 162 48 939 7 Internationellt bistånd 29 199 29 925 30 681 31 192 33 087 35 194 37 141 8 Migration 7 572 9 408 8 449 9 504 9 267 9 261 9 381 Hälsovård, sjukvård och social 9 omsorg 56 538 60 256 59 114 62 252 64 828 64 706 65 831 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 10 och funktionsnedsättning 95 800 95 451 95 301 94 422 90 153 88 255 87 732 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 590 41 933 41 316 40 000 39 265 38 399 37 525 Ekonomisk trygghet för familjer 12 och barn 71 994 76 717 75 560 78 137 80 570 82 613 85 442 13 Integration och jämställdhet 4 968 8 379 7 907 10 476 13 397 13 730 13 686 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63 285 71 581 66 438 67 233 63 730 58 502 57 612 15 Studiestöd 21 813 22 261 21 106 22 026 21 494 21 303 22 174 16 Utbildning och universitetsforskning 53 709 54 538 53 502 57 137 59 159 59 494 60 380 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11 952 12 300 12 221 12 689 12 777 12 796 12 973 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 110 1 152 1 013 1 193 1 203 1 196 1 196 19 Regional tillväxt 3 222 3 424 3 301 3 391 2 982 2 718 3 245 20 Allmän miljö- och naturvård 5 069 5 025 4 999 4 893 5 049 5 034 5 018 21 Energi 2 918 2 873 3 176 2 813 2 801 2 241 2 353 22 Kommunikationer 38 734 43 061 43 380 44 604 46 019 49 463 51 775 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 372 17 744 17 321 16 591 16 673 15 581 15 479 24 Näringsliv 5 344 6 012 5 921 5 253 5 531 5 109 5 301

Minskning av anslagsbehållningar -3 004 -347 -1 973 -2 480

2

Summa utgiftsområden 801 478 827 505 814 759 831 467 838 895 847 896 849 037

Summa utgiftsområden exkl.

3

statsskuldsräntor 766 987 799 635 786 926 809 299 815 399 816 592 829 480

Ålderspensionssystemet vid sidan

5

Utgiftstak för staten 1 063 000 1 084 000 1 095 000 1 105 000 1 125 000 1 155 000

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2013. 1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2012 (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2). 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 4 Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition. 5 Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2016 (se avsnitt 4.5). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

8.1.3 Utvecklingen av de takbegränsade förslag är tillfällig för 2013 och utgifterna under utgifterna 2012–2016 utgiftsområdet minskar därmed med motsvarande belopp 2014. Ökande utgifter inom ålderspensionssystemet, I denna proposition föreslår regeringen främst på grund av makroekonomiska faktorer förstärkningar av rättsväsendet genom att såsom löneutveckling och inflation samt tidigare ytterligare medel tillförs utgiftsområde 4 beslutade och nu förslagna reformer, bidrar till Rättsväsendet 2013–2016 (se avsnitt 8.2.1). att de takbegränsade utgifterna väntas öka med Detta förslag medför att utgifterna under 41 miljarder kronor 2013 i förhållande till 2012. utgiftsområdet ökar med ca 1 700 miljoner År 2014–2016 förväntas utgiftsökningen bli lägre kronor 2013. Utgiftsområdet beräknas tillföras och uppgå till mellan 12 och 28 miljarder kronor ytterligare resurser i slutet av perioden. per år. Även dessa år sker en stor del av Till följd av den föreslagna lagen om utgiftsökningen inom ålderspensionssystemet ersättning på grund av övergrepp eller till följd av makroekonomiska faktorer. De försummelser i samhällsvården av barn och unga viktigaste faktorerna framgår av tabell 8.4. (se prop. 2011/12:160) föreslår regeringen i denna proposition att utgiftsområde 9 Hälso-

Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

vård, sjukvård och social omsorg tillförs

med föregående år

309 miljoner kronor 2013 och beräknar att Miljarder kronor ytterligare 175 miljoner kronor tillförs per år 2012 2013 2014 2015 2016 2014 och 2015 (se avsnitt 8.2.1). Vidare anser Takbegränsade utgifter 37 41 12 13 28 regeringen att personer som vistas i landet utan Förklaras av:

till 300 miljoner kronor (se avsnitt 8.2.1). De Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. lägre utgifterna på utgiftsområdet 2015 jämfört 1 med 2014 beror till stor del på att beslut om vissa Inklusive förslag i denna proposition. Ingår gör även de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska specialdestinerade statsbidrag om 1 000 miljoner förutsättningar). Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte. kronor endast har fattats fram t.o.m. 2014. De höjningar av bostadsbidraget som Källa: Egna beräkningar. riksdagen har beslutat om efter förslag i budgetpropositionen för 2012, bl.a. för att förbättra den

Förändringar till följd av beslutade, föreslagna

ekonomiska situationen för barnfamiljer, innebär

och aviserade åtgärder

att utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder med ca 1 200 miljoner kronor fr.o.m. 2012. I beräknas öka utgifterna under utgiftstaket för denna proposition föreslås en höjning av staten med sammanlagt 9 miljarder kronor grundnivån i föräldrapenningen, vilket innebär mellan 2011 och 2016 (se tabell 8.4). I tabell 8.5 att utgifterna under det ovan nämnda redovisas hur denna förändring fördelas på utgiftsområdet ökar med 300 miljoner per år enskilda år och utgiftsområden. Nedan fr.o.m. 2013 (se avsnitt 8.2.1). kommenteras några av de största utgifts- Bland annat med anledning av den överenseffekterna 2012–2016 av beslutade, föreslagna kommelse om ett gemensamt ansvarstagande för eller aviserade åtgärder. den samlade asyl- och migrationspolitiken som Regeringen anser att Sverige bör medverka till regeringspartierna 2011 träffade med Miljöden kapitalhöjning i Europeiska investerings- partiet de gröna föreslås i denna proposition att banken som kommer att ske 2013 i syfte att öka utgiftsramen för utgiftsområde 13 Integration bankens utlåningskapacitet. I denna proposition och jämställdhet ökas med ca 2 100 miljoner föreslås därför att utgiftsramen för utgiftskronor 2013 (se avsnitt 8.2.1). År 2014 beräknas område 2 Samhällsekonomi och statsförvaltning detta belopp öka med ca 500 miljoner kronor, ökas med ca 2 500 miljoner kronor 2013 (se avsnitt 8.2.1). Utgiftseffekten till följd av detta

PROP. 2012/13:1

2015 med ca 300 miljoner kronor och 2016 med Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2012–2016 i förhållande till

föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt

ca 200 miljoner kronor. 1

nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar

Till följd av bl.a. inbromsningen på arbets- Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

marknaden har medel avsatts för en rad Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program

temporära åtgärder inom arbetsmarknadsupphör eller minskar i omfattning. 2012 2013 2014 2015 2016 politiken, vilket bidrar till att utgifterna under UO 1 Rikets styrelse 0,40 0,07 -0,01 -0,02 -0,03 utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv UO 2 Samhällsekonomi och ökar 2012. I denna proposition föreslås utgifts- finansförvaltning 0,02 2,56 -2,66 -0,01 -0,02

området tillföras ytterligare medel, bl.a. för fler UO 3 Skatt, tull och

praktikplatser 2013 och 2014 (se avsnitt 8.2.1). exekution 0,00 -0,04 -0,01 -0,01 0,00

Sammantaget minskar dock de tillfälliga UO 4 Rättsväsendet 0,72 1,10 -0,09 0,52 0,09

satsningarna i omfattning fr.o.m. 2013, vilket UO 5 Internationell samverkan 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 bl.a. beror att de temporära regeländringar i UO 6 Försvar och arbetslöshetsförsäkringen som infördes 2010 för samhällets krisberedskap -0,03 0,36 0,17 -0,09 -0,21

personer som lämnat sjukförsäkringen upphör UO 7 Internationellt bistånd 0,56 0,06 0,00 0,00 0,00 att gälla 2013 (prop. 2009/10:49, bet. UO 8 Migration 0,01 -0,38 -0,25 -0,08 -0,21 2009/10:AU2, rskr. 2009/10:151). UO 9 Hälsovård, sjukvård I denna proposition föreslås utgiftsområde 16 och social omsorg 0,75 0,57 1,01 -1,84 -0,50 Utbildning och universitetsforskning tillföras UO 10 Ekonomisk trygghet

ytterligare medel 2013–2016 med anledning av vid sjukdom och funktionsnedsättning 0,38 -0,07 0,01 -0,06 -0,05 den kommande forsknings- och innovations- UO 11 Ekonomisk trygghet propositionen. Vidare föreslås ytterligare vid ålderdom 0,45 0,42 0,00 0,00 -0,01

förstärkningar på arbetsmarknadsområdet, bl.a. UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn genom fler platser i det reguljära utbildnings- 1,40 0,32 -0,02 0,02 -0,05 UO 13 Integration och systemet 2013–2016, vilket bidrar till högre jämställdhet 0,02 1,95 0,49 -0,41 -0,09 utgifter under utgiftsområdet (se avsnitt 8.2.1). UO 14 Arbetsmarknad och Utgifterna under utgiftsområde 22 Kommu- arbetsliv 3,02 -1,09 -1,44 -2,80 -0,19

nikationer ökar samtliga år 2013–2016, främst till UO 15 Studiestöd -0,87 0,62 -0,22 -0,44 -0,25

följd av regeringens satsningar i denna UO 16 Utbildning och universitetsforskning -1,17 2,24 1,06 -0,60 -0,22 proposition på drift och underhåll av järnvägar UO 17 Kultur, medier, och vägar samt på nya investeringar, framför allt trossamfund och fritid 0,04 0,31 -0,03 -0,13 0,00

i nya järnvägar (se avsnitt 8.2.1). UO 18 Samhällsplanering,

Det kapitaltillskott till bolaget Ersättningsbostadsförsörjning och byggande samt mark i Sverige AB som riksdagen beslutat om konsumentpolitik 0,02 0,05 -0,01 -0,02 -0,02

bidrar till att utgifterna under utgiftsområde 24 UO 19 Regional tillväxt -0,11 0,09 -0,01 -0,75 0,71 Näringsliv ökar tillfälligt med ca 1 000 miljoner UO 20 Allmän miljö- och kronor 2012. naturvård -0,20 -0,17 0,14 -0,12 0,02

Till följd av den förväntat svaga utvecklingen UO 21 Energi -0,04 -0,08 -0,04 -0,54 0,11

av kommunsektorns inkomster infördes ett UO 22 Kommunikationer -0,06 1,94 0,92 2,84 1,72

tillfälligt statsbidrag på ca 3 000 miljoner kronor UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,21 -0,11 -0,11 -1,27 0,85 2011, vilket innebär att bidragen till kommun- UO 24 Näringsliv 1,11 -0,79 0,22 -0,48 0,11 sektorn minskar med motsvarande belopp 2012. UO 25 Allmänna bidrag till Sammantaget innebär detta att utgifterna kommuner -3,16 1,64 -1,09 0,01 0,00

under utgiftstaket, till följd av beslutade, UO 27 Avgiften till

föreslagna och aviserade åtgärder, ökar med 3 Europeiska unionen 0,00 0,23 -0,23 0,00 0,00

respektive 12 miljarder kronor 2012 och 2013,

Summa utgiftsförändringar 3,49 11,80 -2,22 -6,29 1,76

minskar med 2 respektive 6 miljarder kronor Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för 2014 och 2015 samt ökar med 2 miljarder kronor staten ingår inte.

2016. 1 Nu föreslagna åtgärder och finansieringar avser förslag i denna proposition och de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Pris- och löneomräkning av anslag för pensionerna 2014 och 2015 beror bl.a. på att den förvaltnings- och investeringsändamål s.k. bromsen i pensionssystemet då är aktiverad. Det är en följd av att pensionssystemets skulder Pris- och löneomräkningen av anslag för förvalt- överstiger dess tillgångar och medför att de nings- och investeringsändamål ökar utgifterna inkomstrelaterade pensionerna ökar i långmed 3 miljarder kronor 2012 och med sammare takt än vad de annars hade gjort. År 2 miljarder kronor 2013 (se tabell 8.4). För 2016 beräknas återigen pensionssystemets till- 2014–2016 förväntas den årliga omräkningen bli gångar överstiga dess skulder, vilket bidrar till större än både 2012 och 2013. Omräkningen för den högre ökningstakten av pensionsutgifterna ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen detta år. två år tidigare. Metoden för pris- och löneomräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3. De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar mot slutet av prognosperioden Den starka återhämtningen på arbetsmarknaden Övriga makroekonomiska förändringar 2011 bidrog till att de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskade detta år. Som en följd av De statliga utgifterna påverkas av den ekono- bl.a. de statsfinansiella problemen i flera euromiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. År länder bromsade dock svensk ekonomi in i slutet 2012 bidrar makroekonomiska förändringar av 2011, vilket bidrar till en något högre sammantaget till att de takbegränsade utgifterna arbetslöshet 2012 och 2013 jämfört med 2011. ökar med 16 miljarder kronor jämfört med 2011. Den högre arbetslösheten är den främsta År 2013 och 2014 ökar utgifterna till följd av förklaringen till de högre beräknade volymerna i sådana förändringar med 20 respektive arbetslöshetsförsäkringen och de arbets- 7 miljarder kronor. År 2015 och 2016 ökar ut- marknadspolitiska programmen (se tabell 8.6). gifterna till följd av makroekonomiska för- År 2014–2016 väntas arbetsmarknaden ändringar med 12 respektive 20 miljarder kronor. återigen utvecklas starkt och arbetslösheten Flera transfereringar till hushållen följer den sjunka, vilket bidrar till att volymerna i de allmänna pris- och löneutvecklingen med viss arbetsmarknadsrelaterade transfereringseftersläpning, t.ex. sjukpenningen, föräldra- systemen minskar fr.o.m. 2014. Till följd av detta penningen, sjuk- och aktivitetsersättningen samt väntas också utgifterna minska 2014–2016 (se garantipensionen. Det låga resursutnyttjandet diagram 8.1). under framför allt 2009 och 2010, till följd av den ekonomiska krisen, förde med sig en något Diagram 8.1 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och

1

arbetsmarknadspolitiska program samt antalet

svagare pris- och löneutveckling än normalt,

helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och

särskilt 2010, men i viss mån även 2011. Från och arbetsmarknadspolitiska program 2011–2016 med 2012 bedöms pris- och löneökningstakten Tusental Miljarder kronor bli högre och därmed ökar även transfererings- 300 50 utgifterna i snabbare takt. De inkomstgrundade pensionerna följer 45 250 normalt sett inkomstindex, vilket speglar de tre 40

höga ökningstakten av inkomstindex och balans- 20 Antal helårsekvivalenter (vänster axel) eringen i ålderspensionssystemet till en för- 100

15 hållandevis snabb ökning av pensionerna. Utgifter (höger axel)

Sammantaget bidrar den makroekonomiska ut- 10 50 vecklingen till att pensionsutgifterna ökar med 5 drygt 11 miljarder kronor 2012 och 14 miljarder 0 0

2011 2012 2013 2014 2015 2016 kronor 2013. Därefter väntas makroekonomiska Anm.: Utfall 2011 och beräknade utgifter/volymer 2012–2016. faktorer bidra till att utgifterna för ålders- 1 Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

pensionssystemet ökar med 2 miljarder kronor aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. 2014, 9 miljarder kronor 2015 och 13 miljarder Källa: Egna beräkningar.

kronor 2016. Den svagare utvecklingen av

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1

2 Arbetsmarknadspolitiska program 135 83 76 117 178 168 174 178 158 138 134

3 Etableringsersättning - - - - - 4 10 19 26 27 25

4 Ekonomiskt bistånd 80 77 79 89 96 97 96 94 89 81 75

Summa 1 083 961 878 919 918 862 863 848 803 746 717

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Avser deltagare som uppbär aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller har ett särskilt anställningsstöd. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 4 Avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Egna beräkningar.

Övriga utgiftspåverkande faktorer inkomstgrundad pension än dagens ålders-

pensionärer. De nytillkomna pensionärerna

En stor del av förändringen av de tak- väntas därför inte erhålla garantipension och

begränsade utgifterna mellan 2011 och 2012 bostadstillägg i samma utsträckning som dagens

förklaras av andra faktorer än av beslutade, pensionärer.

föreslagna och aviserade reformer, pris- och Antalet uttagna dagar med föräldrapenning

löneomräkningen och övriga makroekono- har ökat kontinuerligt under 2000-talet och

miska förändringar. Totalt uppgår dessa övriga beräknas fortsätta att öka framöver. Ökningen

beror framför allt på att fler barn föds. Det faktorer till 12 miljarder kronor. Av dessa ökade barnafödandet medför även att antalet utgörs 5 miljarder kronor av volymförbarnbidrag väntas öka mellan 2011–2016. ändringar inom regelstyrda transfererings- År 2012–2016 väntas antalet asylsökande öka system, främst till följd av ett ökat antal successivt. Även anhöriginvandringen väntas öka personer med tilläggs- och inkomstpension (se under samma period. Dessa förändringar medför tabell 8.7). att utgifterna för asylmottagningen, kommun- En ytterligare förklaring till de högre ersättningarna för flyktingmottagande och utgifterna 2012 som beror på övriga faktorer är etableringsersättningen beräknas öka 2012–2016. senareläggningar av infrastrukturinvesteringar

under utgiftsområde 22 Kommunikationer som Fortsatt fallande ohälsorelaterade utgifter ursprungligen var avsedda att belasta utgifts- De ohälsorelaterade utgifterna under utgiftsområdet 2011. område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Vidare bidrog förseningar av åtgärder för och funktionsnedsättning beräknas minska landsbygdens miljö och struktur till att utsamtliga år 2012–2016 (se diagram 8.2). År 2016 gifterna blev lägre 2011. Dessa förseningar bidrar beräknas utgifterna inom detta område till följd till högre utgifter 2012 jämfört med 2011. av volymförändringar vara omkring 17 miljarder

kronor lägre än 2011. Den samlade volymen i Fler barn, pensionärer och asylsökande sjukförsäkringen (sjukpenningen samt sjuk- och Antalet personer med inkomst- och tilläggsaktivitetsersättningen) har fallit sedan 2004. År pension beräknas öka markant framöver, vilket 2003–2006 minskade antalet sjukpenningdagar, huvudsakligen beror på demografiska faktorer. medan antalet personer med sjuk- och aktivitets- Trots att det totala antalet pensionärer ökar ersättning fortsatte att öka. År 2007–2010 föll kraftigt de kommande åren väntas antalet volymerna i båda systemen. Antalet uttagna pensionärer med garantipension eller bostadssjukpenningdagar ökade dock 2011 jämfört med tillägg minska något mellan 2012 och 2016. 2010, vilket främst förklaras av ett återflöde av Detta beror på att fler nytillkomna pensionärer personer som under 2010 lämnade sjukhar inkomstgrundad pension och på att de nytillpenningen till följd av att de förbrukat maximalt komna pensionärerna generellt sett har en högre antal dagar, men också av något fler nya sjukfall

PROP. 2012/13:1

och av att sjukfallen blev något längre. Volymerna i sjukpenningen väntas fortsätta att öka även 2012 till följd av fler och längre sjukfall. Under de kommande åren väntas utvecklingen av antalet sjukpenningdagar plana ut (se tabell 8.6). Nedgången av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter dock under hela prognosperioden. Bland dem som har sjukersättning kommer utflödet till bl.a. ålderspension att överstiga inflödet till ersättningen. Vidare upphör ersättningsformen tillfällig sjukersättning vid utgången av 2012.

Diagram 8.2 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning

1

och sjuk- och aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2011–2016

2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anm.: Utfall 2011 och beräknade utgifter 2012–2016. 1 Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2010 2011 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 8 Asylsökande, genomsnittligt antal 37,0%kv 37,0%kv inskrivna 63,0%m 63,0%m 34 631 35 019 36 835 39 255 40 051 40 156 42 495 9 Antal personer med 46,7%kv 46,4%kv assistansersättning 53,3%m 53,6%m 15 877 15 942 15 902 15 873 15 860 15 861 15 872 10 Antal sjukpenningdagar 59,7%kv 61,6%kv (netto), miljoner 40,3%m 38,4%m 31,7 36,0 40,2 39,4 38,7 38,6 38,6 10 Antal rehabiliteringspenning- 64,5%kv 64,0%kv dagar (netto), miljoner 35,5%m 36,0%m 1,7 2,1 2,3 2,3 2,2 2,2 2,2 10 Antal personer med 60,1%kv 59,6%kv sjukersättning 39,9%m 40,4%m 442 415 390 976 358 160 332 878 311 443 293 210 277 816 10 Antal personer med 47,9%kv 47,4%kv aktivitetsersättning 52,1%m 52,6%m 25 768 26 155 27 686 28 645 29 152 29 350 29 304 10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning som erhåller 55,0%kv 54,7%kv bostadstillägg 45,0%m 45,3%m 127 746 125 219 120 545 119 968 119 585 119 425 119 516 11 Antal personer med 80,5%kv 80,2%kv garantipension 19,5%m 19,8%m 771 100 817 100 804 100 778 300 770 800 776 300 764 500 11 Antal pensionärer som 80,7%kv 79,6%kv erhåller bostadstillägg 19,3%m 20,4%m 251 900 254 000 264 000 253 900 250 200 243 400 235 300 ÅP Antal personer med 52,3%kv 52,2%kv tilläggspension 47,7%m 47,8%m 1 745 300 1 807 600 1 865 900 1 922 400 1 973 700 2 016 200 2 045 600 ÅP Antal personer med 49,3%kv 49,5%kv inkomstpension 50,7%m 50,5%m 817 300 942 100 1 061 500 1 176 700 1 286 600 1 390 500 1 486 900 12 Antal barnbidrag 93,3%kv 93,1%kv 6,7%m 6,9%m 1 671 816 1 676 524 1 688 334 1 719 469 1 751 745 1 786 902 1 820 179 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, 76,9%kv 76,3%kv miljoner 23,1%m 23,7%m 49,7 50,3 50,6 51,2 52,2 53,3 54,3 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55,0%kv 55,5%kv miljoner 45,0%m 44,5%m 5,5 5,9 5,9 5,9 6,0 6,1 6,2 13 Antal personer med 48,0%kv 1 etableringsersättning - 52,0%m - 4 811 13 077 23 835 32 384 33 323 31 750 15 Antal personer med 48,6%kv 48,6%kv studiehjälp 51,4%m 51,4%m 484 100 467 500 444 100 420 800 400 700 387 600 381 700 15 Antal personer med 59,9%kv 60,0%kv 2 studiemedel 40,1%m 40,0%m 502 300 500 200 497 300 517 800 507 000 487 500 466 000 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 5. 1 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 2 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 466 300 personer 2010 och 465 100 personer 2011. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

8.2 Förändring av takbegränsade

Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2012 års ekonomiska vårproposition

utgifter jämfört med 2012 års

Miljarder kronor

ekonomiska vårproposition

2013 2014 2015 2016

Takbegränsade utgifter

I 2012 års ekonomiska vårproposition presen- 2012 års ekonomiska

terade regeringen en beräkning av de tak- vårproposition 1 042,9 1 051,9 1 064,1 1 086,1

begränsade utgifterna för 2012–2016. I tabell 8.8 Beslut/reformer 16,0 18,1 16,7 18,5

redovisas den totala utgiftsförändringen för Reviderad pris- och

2013–2016 jämfört med beräkningen i vårlöneomräkning 0,0 0,3 0,7 1,1

propositionen, fördelad på olika förklarings- Övriga makroekonomiska förändringar 1,0 0,3 0,9 1,5 faktorer. Av tabellen framgår att prognosen för Volymförändringar 3,1 6,4 7,9 9,3 de takbegränsade utgifterna har reviderats upp 1

Tekniska förändringar 2,0 2,0 2,0 2,0 med 23 respektive 27 miljarder kronor 2013 och

Minskning av 2014 jämfört med bedömningen i vårproposianslagsbehållningar -1,7 0,1 -0,1 -1,0 tionen. För 2015 och 2016 har utgiftsprognosen Övrigt 3,0 -0,6 -0,4 2,0 reviderats upp med 28 respektive 33 miljarder

Total utgiftsförändring 23,4 26,6 27,6 33,3

kronor. Den nya bedömningen påverkar

Takbegränsade utgifter i

budgeteringsmarginalen i motsatt riktning. Till

budgetpropositionen för

följd av att vissa av förändringarna motiverar 2013 1 066,2 1 078,5 1 091,7 1 119,4

tekniska justeringar av utgiftstaket är dock 1 De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i

minskningen av budgeteringsmarginalen avsnitt 4.5. Källa: Egna beräkningar. 2 miljarder kronor lägre än ökningen av de

takbegränsade utgifterna 2013–2016 (se vidare I tabell 8.9 redovisas förändringarna av utgiftsavsnitt 4.5). ramarna för 2013–2016 i förhållande till De förändringar i förhållande till beräkningen beräkningarna i vårpropositionen. Utgifterna av de takbegränsade utgifterna i 2012 års ekonoinom respektive utgiftsområde har ändrats till miska vårproposition som föranleds av nya följd av förslag om nya reformer, förändrade reformer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan makroekonomiska förutsättningar, förändrade förändringar till följd av andra faktorer i tabell volymer inom vissa regelstyrda transfererings- 8.8 redovisas i avsnitt 8.2.2. system och övriga faktorer.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2013–2016 jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Total Total Total Total

förändring Varav förändring förändring förändring 1 Beslut/reform Makro Volym Övrigt Utgiftsområde 2013 2013 2013 2013 2013 2014 2015 2016

1 Rikets styrelse 127 114 13 132 140 143

2 Samhällsekonomi och

6 Försvar och samhällets krisberedskap 322 322 434 397 444 7 Internationellt bistånd -717 -8 347 -1 056 -742 -670 -687 8 Migration -110 -936 4 717 105 -183 -183 47 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 457 397 7 53 1 393 907 359 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 4 219 102 -62 1 913 2 266 2 664 3 369 3 571 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 264 431 -99 -68 345 329 314 12 Ekonomisk trygghet för familjer

16 Utbildning och universitetsforskning 2 293 2 289 4 3 222 3 475 3 877

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 316 308 8 310 270 301

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 474 344 -338 468 432 319 79

Minskning av anslagsbehållningar -1 680 -1 680 130 -44 -981

Summa utgiftsområden 20 460 15 950 -964 2 795 2 679 29 162 26 192 36 142

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2 265 1 981 284 1 082 1 816 892

Takbegränsade utgifter 23 367 15 980 1 017 3 079 3 291 26 583 27 639 33 312

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2013. 1 Inklusive tekniska förändringar. De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 4.5. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

8.2.1 Nya föreslagna och aviserade täkter föreslår regeringen en ökning av anslaget reformer för 2013–2016 till länsstyrelserna 2013. Regeringen beräknar även att medlen ökas 2014. För varje utgiftsområde sammanfattas i detta I syfte att åtgärda de långa handläggningsavsnitt anslagseffekterna av de reformer som tiderna för överklagade ärenden enligt plan- och regeringen föreslår för 2013 och aviserar för bygglagen föreslås vidare att anslaget ökas i 2014–2016 (se tabell 8.10). Anslagseffekterna kombination med att inriktningsmål för länsredovisas i förhållande till den beräkning som låg styrelsernas handläggningstider preciseras. till grund för 2012 års ekonomiska vår- Sammantaget föreslår regeringen att anslaget proposition. Avsnittet omfattar inte de anslags- Länsstyrelserna m.m. ökas med 89 miljoner effekter som orsakas av pris- och löneomräkning, kronor 2013. År 2014 beräknas anslaget ökas övriga makroekonomiska förändringar eller med 79 miljoner kronor och för 2015 och 2016 ändrade volymer i transfereringssystemen (se med 64 respektive 54 miljoner kronor. avsnitt 8.2.2). Avsnittet innehåller inte heller någon redovisning av de förslag som regeringen lämnar i propositionen Höständringssbudget för Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och 2012 (prop. 2012/13:2). Budgeteffekterna av finansförvaltning förslagen i den senare propositionen framgår dock av tabell 8.10. Anslaget Bidragsfastigheter används för under- De reformer som föreslås i denna proposition hållskostnader och löpande driftsunderskott för medför en ökning av anslagsmedlen med de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens 16 miljarder kronor 2013. År 2014–2016 fastighetsverk. Med bidragsfastigheter avses de beräknas ökningen till 18,1 miljarder kronor, fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett 16,7 miljarder kronor respektive 18,5 miljarder långsiktigt ekonomiskt överskott dvs. slotts-, kronor. Till detta kommer anslagsförändringar herrgårds- och fästningsmiljöer, ruiner, kloster, på 2 miljarder kronor årligen 2013–2016 som Vasaminnen samt två världsarv. Regeringen innebär en teknisk justering av utgiftstaket. föreslår att anslaget ökas med 150 miljoner Anslagsökningarna uppgår 2013 till sammanlagt kronor 2013. Ökningen finansieras genom att 20,6 miljarder kronor och anslagsminskningarna Statens fastighetsverk betalar in en del av sitt till 2,7 miljarder kronor. Regeringen prioriterar i balanserade resultat för 2012 till staten. denna proposition på budgetens utgiftssida: Tillskottet ska användas för vissa fastigheter vars underhåll är eftersatt. − bättre tillväxtförutsättningar och konkur- Europeiska rådet rekommenderade den 29 juni renskraft genom ökade investeringar i 2012 Europeiska investeringsbankens styrelse att infrastruktur, forskning och innovation, öka det inbetalda kapitalet med 10 miljarder euro − att få fler i arbete med fokus på unga och i syfte att öka bankens utlåningskapacitet. utrikesfödda, Regeringen anser att Sverige bör delta i den − välfärd för alla och jämnare fördelning, samt kapitalhöjning som nu planeras. Sveriges − en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. ägarandel innebär att 297,4 miljoner euro, eller ca 2 500 miljoner kronor, behöver inbetalas under Under respektive utgiftsområde redovisas 2013. Regeringen föreslår därför att ett nytt huvudsakligen föreslagna eller aviserade reformer anslag Kapitalhöjning i Europeiska investeringsmed en större anslagspåverkan (se vidare tabell banken förs upp på budgeten med 2 530 miljoner 8.10). I normalfallet förutsätts att de redovisade kronor 2013. anslagsförändringarna motsvaras av lika stora utgiftsförändringar. För närmare beskrivningar av reformerna hänvisas till respektive utgifts- Utgiftsområde 4 Rättsväsendet områdesbilaga. Regeringens ambition är att säkerställa ett Utgiftsområde 1 Rikets styrelse effektivt rättsväsende genom reformer som leder till snabba, tydliga och konsekventa För att säkerställa effektiva tillståndsprövningar reaktioner på brott. Fler brott ska förebyggas vad gäller bl.a. förnybar energi, gruvdrift och och fler brott ska klaras upp. För att myndig-

PROP. 2012/13:1

heterna inom rättsväsendet även fortsättnings- Den ekonomiska brottsligheten är utbredd

vis ska ha förutsättningar för att genomdriva och utgör ett hot mot samhället. Utredningen

regeringens ambitioner och kunna genomföra om en samlad ekobrottshantering har föreslagit

föreslagna reformer behöver ytterligare medel att Ekobrottsmyndigheten bör tilldelas ett

tillföras. För att ytterligare intensifiera kampen nationellt ansvar för samtliga brottstyper som

mot brottsligheten kan det krävas fortsatta myndigheten handlägger. Under 2013 avser

regeringen att genomföra utredningens förslag straffskärpningar och andra lagändringar som och förslår därför att anslaget Ekobrottsunderlättar det brottsbekämpande arbetet. Ett myndigheten ökas med 30 miljoner kronor 2013. exempel på en reform som övervägs är skärpta Vidare beräknar regeringen att anslaget ökas med straff för att markera allvaret i brott i nära 30 miljoner kronor fr.o.m. 2014. relationer. För att domstolarna ska kunna hantera det En ny organisation för polisen kommer att ökade antalet inkomna mål och ärenden med föreslås. För att möjliggöra genomförandet bibehållen hög kvalitet och effektivitet föreslår föreslår regeringen att anslaget Polisregeringen att anslaget Sveriges Domstolar ökas organisationen ökas med 50 miljoner kronor med 200 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 2013. Vidare beräknar regeringen att anslaget av beräknar regeringen att anslaget ökas med samma anledning ökas med 50 miljoner kronor 200 miljoner kronor per år. 2014 och med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. Kriminalvården ska även fortsättningsvis ha 2015. År 2013 föreslås dessutom en allmän förutsättningar att upprätthålla god kvalitet, förstärkning av anslaget med 240 miljoner effektivitet och säkerhet inom frivården, häkten, kronor. År 2014 beräknas anslaget ökas med anstalter och sin transportverksamhet. Mot 240 miljoner kronor, 2015 med 290 miljoner denna bakgrund föreslås dels tillskott till kronor och 2016 med 340 miljoner kronor. reformer, som Kriminalvården kommer att ges, Regeringen avser även att fortsätta satsningen på uppdrag att genomföra, dels en förstärkning av att vidareutveckla rättsväsendets informationsmyndigheten. Ett exempel på en sådan reform är försörjning och föreslår därför att anslaget förstärkta insatser mot våldsamma män för Polisorganisationen ökas med 90 miljoner kronor vilken regeringen avser avsätta 60 miljoner 2013. kronor 2013 och beräknar avsätta 60 miljoner Utgifterna fortsätter att öka mot bakgrund av kronor årligen 2014–2016. Regeringen föreslår ett ökat antal inkomna mål till domstolarna som i vidare, mot bakgrund av behovet av en sin tur beror på en ökad ärendetillströmning till förstärkning av myndigheten, att anslaget polis och åklagare. Regeringen föreslår därför att Kriminalvården ökas med 50 miljoner kronor anslaget Rättsliga biträden m.m. ökas med 2013 och beräknar att anslaget ökas med 540 miljoner kronor 2013 och beräknar att 50 miljoner kronor 2014, 150 miljoner kronor anslaget ökas med 540 miljoner kronor 2014, 2015 samt 203 miljoner kronor 2016. 700 miljoner kronor 2015 samt 600 miljoner Dessutom föreslås vissa förstärkningar av kronor 2016. Brottsutbytesarbetet (dvs. Rättsmedicinalverket. rättsväsendets arbete med att spåra och återföra

pengar som anskaffats genom brott) bör

förstärkas. Av denna anledning föreslår

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

regeringen att anslagen Ekobrottsmyndigheten,

krisberedskap

Polisorganisationen och Åklagarmyndigheten

totalt ökas med 42 miljoner kronor 2013 och Regeringen bedömer att den försvarspolitiska beräknar att de ökas med totalt 50, 56 och med inriktningen mot ett mer användbart och 56 miljoner kronor 2014–2016. tillgängligt försvar leder till ökade kostnader för Regeringen föreslår även att anslaget förbandsverksamhet, särskilt vad avser anställd Åklagarmyndigheten ökas med 25 miljoner militär personal. För att kunna genomföra kronor 2013 till följd av ett ökat antal ärenden. försvarsreformen frigörs resurser genom Av samma anledning beräknar regeringen att rationaliseringar i stödverksamheten i vilken bl.a. anslaget ökas med 25 miljoner kronor 2014, forskning och teknikutveckling ingår. Av denna 81 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner anledning föreslår regeringen att 100 miljoner kronor 2016. kronor tillförs anslaget Förbandsverksamhet och

PROP. 2012/13:1

beredskap 2013. År 2014–2016 beräknas anslaget anslaget Ramöverenskommelse om migrationsökas med 100 miljoner kronor per år. politik minskas med 1 421 miljoner kronor 2013 Finansieringen sker genom att anslaget Forskning för att delfinansiera de ökade utgifterna för ökad och teknikutveckling föreslås minskas i anhöriginvandring. År 2014 beräknar regeringen motsvarande grad. att anslaget minskas med 1 551 miljoner kronor, Regeringen bedömer att ett förmågelyft av 2015 med 1 586 miljoner kronor och 2016 med flygstridskrafterna tillsammans med Schweiz 1 588 miljoner kronor. Motsvarande ökningar leder till effektivare resursanvändning samt ökad beräknas ske under utgiftsområde 13 Integration operativ förmåga för Försvarsmakten. För att och jämställdhet. finansiera förmågelyftet bör anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar ökas. År 2013 föreslår regeringen att anslaget tillförs Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och 300 miljoner kronor. År 2014 beräknas anslaget social omsorg ökas med 300 miljoner. År 2015 och 2016 beräknas anslaget ökas med 200 miljoner kronor Regeringen anser att det är viktigt att stärka den per år. statliga tillsynen av sjukvård och omsorg, inte minst mot bakgrund av de brister som uppmärksammats i delar av äldreomsorgen. Av Utgiftsområde 8 Migration denna anledning föreslås ett tillskott om 180 miljoner kronor 2013, varav merparten går Regeringen bedömer att antalet asylsökande och till anslagen Socialstyrelsen och Inspektionen för ansökningar om anhöriginvandring kommer att vård och omsorg. Eftersom tillsynsansvaret den 1 öka i förhållande till vad som tidigare beräknats. juni 2013 förs över från Socialstyrelsen till en ny Regeringen föreslår därför att anslaget inspektionsmyndighet föreslås att ett nytt anslag Migrationsverket ökas med 657 miljoner kronor Inspektionen för vård och omsorg förs upp i 2013. År 2014 beräknar regeringen att anslaget budgeten. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 563 miljoner kronor och år 2015 och Socialstyrelsen ökas med 73 miljoner kronor 2013 2016 beräknas anslaget ökas med 538 miljoner (vilket omfattar tillsynsansvar t.o.m. den 31 maj) kronor respektive år. och att anslaget Inspektionen för vård och omsorg Bedömningen att antalet asylsökande och tillförs 102 miljoner kronor (vilket omfattar ansökningar om anhöriginvandring kommer att tillsynsansvar fr.o.m. 1 juni 2013). År 2014 öka påverkar även behoven på andra anslag inom beräknas anslaget Inspektionen för vård och utgiftsområdet. Regeringen föreslår därför att omsorg ökas med 175 miljoner kronor och för anslaget Utresor för avvisade och utvisade ökas 2015 och 2016 beräknas det ökas med med 40 miljoner kronor 2013. År 2014 beräknar 150 miljoner kronor per år. regeringen att anslaget ökas med 47 miljoner Regeringen anser att patienter och medkronor, 2015 med 81 miljoner kronor och 2016 borgare ska ges elektronisk tillgång till sin med 92 miljoner kronor. Regeringen föreslår vårdinformation, bl.a. journaluppgifter, genom även en ökning av anslaget Domstolsprövning i s.k. hälsokonton. Regeringen föreslår därför att utlänningsärenden. Därtill kommer ett ökat antal anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas asylsökande att medföra ökade utgifter på med 40 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 anslaget Offentligt biträde i utlänningsärenden. beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor För att bidra till finansieringen av per år. kostnadsökningen till följd av den ökade Regeringen anser att personer som vistas i anhöriginvandringen föreslår regeringen att landet utan tillstånd ska ges samma tillgång till anslaget Ramöverenskommelse om migrations- subventionerad sjukvård som i dag ges till politik minskas med 257 miljoner kronor 2013. asylsökande. Av denna anledning beräknas År 2014–2016 beräknar regeringen att anslaget anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas minskas med 111, 91 respektive 92 miljoner med 450 miljoner kronor 2014 och med kronor. Regeringen bedömer även att den ökade 300 miljoner kronor per år 2015 och 2016. anhöriginvandringen kommer att medföra ökade Regeringen avser att återkomma till riksdagen utgifter under utgiftsområde 13 Integration och med en proposition i ärendet under våren 2013. jämställdhet. Regeringen föreslår därför att

PROP. 2012/13:1

Enligt propositionen om Ersättning av staten tillgodoser medborgarnas behov av att till personer som utsatts för övergrepp eller Försäkringskassan är tillgänglig lokalt och av att försummelser i samhällsvården (prop. det finns möjligheter till personliga möten, dels 2011/12:160) har personer som utsatts för bidrar till ökad samverkan mellan statliga övergrepp eller försummelser av allvarlig art i myndigheter. För att ge Försäkringskassan samband med att de varit omhändertagna för förutsättningar för lokal närvaro beräknas samhällsvård mellan 1920 och 1980 rätt till anslaget Försäkringskassan ökas med ersättning med ett schablonbelopp om 250 000 200 miljoner kronor fr.o.m. 2014. kronor. Regeringen föreslår att det för detta ändamål förs upp ett nytt anslag, Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården, Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid och att det avsätts 309 miljoner kronor 2013 för ålderdom ersättning samt för reseersättning m.m. till sökanden och vittnen. År 2014 och 2015 bedöms I syfte att hålla samman samhället och se till att anslaget uppgå till 484 miljoner kronor per år. tillväxten kommer alla till del föreslår regeringen Regeringen anser att forskningen inom vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta. området arbetsliv och socialvetenskap bör stärkas Inom ramen för en fördelningspolitisk satsning inom ramen för kommande forsknings- och föreslår regeringen att tilläggsbeloppet inom innovations proposition. Regeringen föreslår bostadstillägg för ålderspensionärer som är 65 år därför att anslaget Forskningsrådet för arbetsliv eller äldre höjs för ogifta. Med anledning av detta och socialvetenskap: Forskning ökas med föreslår regeringen att 431 miljoner kronor 55 miljoner kronor 2013 till bl.a. forskning om avsätts för ändamålet 2013 (merparten till åldrande och hälsa samt vårdforskning. År 2014– anslaget Bostadstillägg till pensionärer). År 2014– 2016 beräknas anslaget ökas med 95 miljoner 2016 beräknas motsvarande belopp avsättas kronor per år för detta ändamål. respektive år. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta stärka stöd och skydd för barn och ungdomar i den sociala barn- och ungdomsvården och avser Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för därför att under hösten 2012 lämna en familjer och barn proposition med förslag om ett förtydligat ansvar för kommunerna på området. Förslaget För att förstärka ekonomin för barnhushåll med föranleder ett tillskott till kommunerna i enlighet låg ekonomisk standard föreslår regeringen att med den kommunala finansieringsprincipen. grundnivån i föräldrapenningen höjs från Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag till 180 kronor till 225 kronor per dag. Förslaget utvecklingen av socialt arbete m.m. minskas med innebär att anslaget Föräldraförsäkring ökas med 65 miljoner kronor 2013 och att anslaget 300 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- beräknas anslaget ökas med 300 miljoner kronor område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas per år. med motsvarande belopp 2013. År 2014–2016 Regeringen avser att under 2013 föreslå en beräknas anslaget Bidrag till utvecklingen av förändring i föräldraförsäkringen som innebär att socialt arbete m.m. minskas med 65 miljoner maximalt 20 procent av de 480 föräldrapenningkronor samtidigt som anslaget Kommunal- dagarna ska kunna sparas till tid efter barnets ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 fyraårsdag, vilket innebär att föräldrarna kan ta ut Allmänna bidrag till kommuner beräknas öka högst 96 dagar efter denna tidpunkt. Vidare avser med motsvarande belopp respektive år. regeringen höja den övre åldersgränsen för uttag av föräldrapenning från åtta till tolv år. Syftet med reformen är bl.a. att underlätta etableringen Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda sjukdom och funktionsnedsättning kvinnor. Reformen innebär också att föräldrars behov och önskemål om ledighet från arbetet när Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. barnet är äldre, exempelvis vid lov och 2010/11:SfU10, rskr. 2010/11:223) uppmanat planeringsdagar i skola och förskola, tillgodoses. regeringen att återkomma med förslag som dels Regeringen avser också att under 2013 föreslå

PROP. 2012/13:1

förändringar i föräldraförsäkringen som innebär Förslagen innebär en sammanlagd utgiftsökning förbättrade möjligheter för ensamstående om 333 miljoner kronor på de ovan nämnda föräldrar att använda föräldrapenningen, en anslagen under utgiftsområde 13 år 2013. År utökning av tidsrymden då dagar med tillfällig 2014–2016 beräknas ökningen på dessa anslag föräldrapenning kan tas ut i samband med att ett uppgå till 407, 273 respektive 183 miljoner barn under 18 år har avlidit, samt att egen- kronor. företagare ska kunna erhålla graviditetspenning Regeringen föreslår även att medel avsätts för på grund av risker i arbetsmiljön. Med anledning att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem av dessa förslag beräknas anslaget Föräldra- för kommuner som sluter överenskommelser om försäkring sammantaget minskas med 68, 90 flyktingmottagande. År 2014–2016 beräknas respektive 135 miljoner kronor 2014–2016. utgifterna för detta ändamål ökas med 250 miljoner kronor per år. Vidare föreslås åtgärder för att öka möjligheterna till arbetsplats- Utgiftsområde 13 Integration och förlagda insatser för personer inom etableringsjämställdhet uppdraget, bl.a. införandet av en möjlighet till merkostnadsersättning till arbetsgivare vid Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är arbetsträning. De föreslagna åtgärderna innebär bekymmersam, även om det råder stor variation att utgifterna ökas med 190 miljoner kronor mellan grupper och individer. Särskilt drabbade 2013. År 2014–2016 beräknas utgifterna ökas är nyanlända, de med kort utbildning, kvinnor med 230 miljoner kronor per år. och de med utomeuropeisk bakgrund. Ökad Regeringen föreslår en tillfällig satsning för att sysselsättning är av största vikt för förbättrad genom ett prestationsbaserat bidrag stimulera integration. Ett antal åtgärder för att underlätta kommunernas arbete för att minska utanföretablering på arbetsmarknaden föreslås därför i skapet i de 15 stadsdelar som valts ut för denna proposition. Flera förslag finns på specialinsatser inom ramen för programmet arbetsmarknads- och utbildningsområdena, se urban utveckling (URBAN-15). Förslaget vidare utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och innebär ökade utgifter med 100 miljoner kronor arbetsliv och utgiftsområde 16 Utbildning och 2013. Utgifterna beräknas öka med samma universitetsforskning. belopp 2014. Etableringsreformen har inneburit att staten Regeringen bedömer att en ökad genom Arbetsförmedlingen tar ett större ansvar anhöriginvandring kommer att medföra ökade för vissa nyanlända invandrares arbetsmarknads- utgifter under utgiftsområdet. Regeringen etablering. Regeringen anser att det finns skäl att föreslår därför att 1 421 miljoner kronor tillförs stärka reformen och föreslår att medel avsätts för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet att fler anhöriga till flyktingar och andra från utgiftsområde 8 Migration 2013. År 2014– skyddsbehövande ska omfattas av insatser, 2016 beräknar regeringen att överföra etableringsersättning och kommunersättningar. 1 551, 1 586 respektive 1 588 miljoner kronor. Tidsgränsen inom vilken flyktinganhöriga måste Med anledning av de ovan nämnda förslagen söka uppehållstillstånd för att omfattas av föreslår regeringen att anslaget Integrationsetableringslagen ändras från två till sex år från det åtgärder ökas med 117 miljoner kronor 2013 att anknytningspersonen först mottagits i en samt beräknar att anslaget ökas med 116 miljoner kommun. Regeringen avser att återkomma till kronor 2014 och 11 miljoner kronor årligen 2015 riksdagen med en proposition under 2012 om en och 2016. Anslaget Kommunersättningar vid tillfällig ändring av tidsgränsen för anhörig- flyktingmottagande föreslås ökas med invandrare som har sökt uppehållstillstånd t.o.m. 1 103 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 utgången av 2013 samt en proposition om en beräknas anslaget ökas med 1 441, permanent utvidgning under 2013. De anslag 1 251 respektive 1 238 miljoner kronor. Anslaget som berörs är Kommunersättningar vid Etableringsersättning till vissa nyanlända flyktingmottagande, Etableringsersättning till vissa invandrare föreslås 2013 ökas med 419 miljoner nyanlända invandrare, Ersättning till etablerings- kronor. År 2014–2016 beräknas anslaget ökas lotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, med 482, 544 respektive 519 miljoner kronor. Hemutrustningslån samt Arbetsförmedlingens Vidare föreslås anslaget Ersättning till förvaltningskostnader under utgiftsområde 14. etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända

PROP. 2012/13:1

invandrare ökas med 331 miljoner kronor 2013. arbetslösa permanentas och att resurser för År 2014–2016 beräknas anslaget ökas med 494, program inom sysselsättningsfasen av jobb- och 519 respektive 464 miljoner kronor. Regeringen utvecklingsgarantin avsätts även 2013. I och med föreslår även att anslaget Hemutrustningslån för dessa förslag ökas utgifterna med 128 miljoner 2013 ökas med 116 miljoner. År 2014–2016 kronor 2013 och beräknas ökas med beräknas anslaget ökas med 36, 41 respektive 229 miljoner kronor 2014, 329 miljoner kronor 47 miljoner kronor. 2015 och 318 miljoner kronor 2016. Arbetsförmedlingen föreslås tillföras resurser för arbetet med nyanlända då antalet personer Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och som omfattas av uppdraget väntas öka de arbetsliv närmaste åren. Förslaget innebär att utgifterna ökas med 142 miljoner kronor 2013 och Trots att den ekonomiska utvecklingen under beräknas ökas med 143 miljoner kronor 2014, flera år har varit ogynnsam i omvärlden har den 127 miljoner kronor 2015 och 117 miljoner svenska arbetsmarknaden ändå utvecklats kronor 2016. Därtill föreslås vissa förstärkningar förhållandevis väl. Arbetslösheten är dock av instegsjobben. fortfarande hög och den bedöms vara fortsatt För att öka möjligheterna till arbete för hög 2013. Drivkrafterna för och möjligheterna personer som har en funktionsnedsättning som till arbete behöver stärkas ytterligare. Mot denna medför nedsatt arbetsförmåga föreslås bl.a. att bakgrund föreslår regeringen åtgärder för att det särskilda introduktions- och uppföljningsmöta den svaga utvecklingen på arbets- stödet (SIUS) förstärks. Till följd av detta förslag marknaden och åtgärder som långsiktigt bedöms ökas utgifterna med 55 miljoner kronor 2013 och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. beräknas därefter ökas med 110 miljoner kronor Regeringen föreslår en rad åtgärder för att per år 2014–2016. underlätta för unga att få ett arbete eller återgå För att möta den fortsatt svaga ekonomiska till studier. Flertalet av dessa satsningar sker utvecklingen föreslår regeringen även en satsning inom utbildningsområdet, se vidare utgifts- på tillfälliga programplatser inom arbetsområde 15 Studiestöd och 16 Utbildning och marknadspolitiken 2013 och 2014. Förslaget universitetsforskning. medför att utgifterna ökas med 680 miljoner Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås kronor 2013 och beräknas ökas med åtgärder för att stärka Arbetsförmedlingens 342 miljoner kronor 2014. arbete med arbetslösa ungdomar, med särskilt Med anledning av förslagen föreslår regeringen fokus på unga som generellt sett har svårare att att anslaget Arbetsförmedlingens förvaltningsetablera sig på arbetsmarknaden. För att kostnader 2013 ökas med 217 miljoner kronor. underlätta detta arbete föreslås att möjligheten År 2014–2016 beräknas anslaget ökas med 215, till studiemotiverande kurser på folkhögskola 199 respektive 142 miljoner kronor. Vidare förlängs t.o.m. 2014. Samtidigt föreslås en föreslås att anslaget Bidrag till arbetslöshetsmotsvarande satsning för personer över 25 år ersättning och aktivitetsstöd ökas med inom jobb- och utvecklingsgarantin. Ovan- 408 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 stående förslag uppgår till 103 miljoner kronor beräknas anslaget minskas med 144, 2013. År 2014 beräknas utgifterna för dessa 405 respektive 331 miljoner kronor. Anslaget ändamål ökas med 175 miljoner kronor. Även Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program möjligheten för vissa ungdomar att få den högre och insatser föreslås ökas med 384 miljoner bidragsnivån inom studiemedlet bör förlängas kronor 2013. År 2014–2016 beräknas anslaget t.o.m. 2015. I och med förslaget föreslås att ökas med 840, 750 respektive 682 miljoner utgifterna under utgiftsområde 14 minskas med kronor. Regeringen föreslår även att anslaget 102 miljoner kronor 2013. Också nystartsjobben Lönebidrag och Samhall m.m. ökas med för långtidsarbetslösa ungdomar föreslås stärkas, 55 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 beräknas vilket medför att aktivitetsstödet 2014–2016 anslaget ökas med 110 miljoner kronor per år. beräknas minskas med 61, 65 respektive 66 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att förstärkningen av det särskilda anställningsstödet för långtids-

PROP. 2012/13:1

Utgiftsområde 15 Studiestöd Slutligen föreslår regeringen att medel tillförs för ca 200 helårsplatser för civil- och För att motverka arbetslösheten och underlätta högskoleingenjörsutbildningarna 2013, ca omställning till arbete föreslår regeringen att 600 helårsplatser 2014, ca 1 000 helårsplatser medel tillförs för tillfälligt fler utbildningsplatser 2015 och ca 1 300 helårsplatser 2016. Som en inom det reguljära utbildningssystemet, vilket följd av behovet av studiemedel för dessa platser medför att behovet av studiemedel ökar. Som en föreslår regeringen att anslagen ökas med ca följd av detta föreslår regeringen att anslagen 8 miljoner kronor 2013. År 2014 och 2015 Studiemedel m.m. och Studiemedelsräntor m.m. beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt ökas med 773 miljoner kronor 2013. År 23 respektive 39 miljoner kronor. År 2016 2014 och 2015 beräknar regeringen att anslagen beräknas anslagen ökas med 50 miljoner kronor. ökas med 723 respektive 419 miljoner kronor Ungdomar som saknar en slutförd gymnasieoch för 2016 beräknas anslagen ökas med utbildning drabbas hårdare än andra ungdomar 210 miljoner kronor. Ökningarna av anslagen när konjunkturen blir sämre. Regeringen föreslår förklaras enligt följande. därför en ettårig förlängning av den tillfälliga Regeringen föreslår att medel tillförs för ca satsningen som gör det möjligt för arbetslösa 7 900 fler platser på yrkesinriktad gymnasial ungdomar i åldern 20–24 år att kunna få den vuxenutbildning (yrkesvux) 2013 och beräknar högre bidragsnivån inom studiemedlet. Det medel för ca 5 400 platser 2014. Som en följd av innebär att arbetslösa ungdomar som saknar detta föreslår regeringen att anslagen ökas med fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning 395 miljoner kronor 2013. År 2014 beräknar bör kunna få den högre bidragsnivån inom regeringen att anslagen ökas med 270 miljoner studiemedlet även för studier på grundläggande kronor. eller gymnasial nivå som påbörjas under 2013. Regeringen föreslår 2013 och beräknar 2014– Som tidigare bör gälla att studiemedel med den 2016 att årligen tillföra medel för 2 000 fler högre bidragsnivån bör kunna lämnas till dess att helårsplatser för lärlingar inom den kommunala slutbetyg ges på grundläggande nivå, gymnasievuxenutbildningen. Som en följd av detta föreslår examen ges på gymnasial nivå eller studieregeringen att anslagen ökas med 100 miljoner omdöme ges från folkhögskola, dock längst kronor 2013. År 2014–2016 beräknar regeringen under tre år. Ungdomar som är inskrivna i att anslagen ökas med 100 miljoner kronor per jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och år. utvecklingsgarantin och som har avbrutit sina Regeringen föreslår att medel tillförs för 1 500 studier före halvårsskiftet 2011 bör omfattas av nya platser på yrkeshögskolan för 2013, ca 3 000 den tillfälliga satsningen. Regeringen föreslår platser för 2014 och 2015 samt ca 1 500 platser därför att anslagen Studiemedel m.m. och för 2016. Som en följd av detta föreslår Studiemedelsräntor m.m. ökas med 129 miljoner regeringen att anslagen ökas med 60 miljoner kronor 2013. År 2014 beräknar regeringen att kronor 2013. År 2014 och 2015 beräknar anslagen ökas med 66 miljoner kronor och 2015 regeringen att anslagen ökas med 120 miljoner med 34 miljoner kronor. kronor per år och 2016 beräknas anslagen ökas Till följd av tillfälliga utbildningsinsatser, inom med 60 miljoner kronor. yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning yrkes- Vidare föreslår regeringen att medel tillförs för vux, yrkeshögskolan och högskolan, i 1 000 nya platser i folkhögskolan för 2013 och Trollhättan och Västra Götaland under 2013 och 2014. Som en följd av detta föreslår regeringen 2014 kommer behovet av studiemedel att öka. att anslagen ökas med 50 miljoner kronor 2013. Av denna anledning föreslår regeringen att År 2014 beräknar regeringen att anslagen ökas anslagen Studiemedel m.m. och Studiemedelsmed 50 miljoner kronor. räntor m.m. ökas med 66 miljoner kronor 2013. Därutöver föreslår regeringen att medel År 2014 beräknar regeringen att anslagen ökas tillförs för ca 4 000 helårsplatser på universitet med 12 miljoner kronor. och högskolor för respektive år 2013–2015. Som en följd av detta föreslår regeringen att anslagen ökas med 160 miljoner kronor 2013. År 2014 och 2015 beräknar regeringen att anslagen ökas med 160 miljoner kronor per år.

PROP. 2012/13:1

Utgiftsområde 16 Utbildning och regeringen att Statens skolverk behöver tillföras universitetsforskning ytterligare medel. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan Utbildningsväsendet genomgår för närvarande pedagogisk verksamhet ökas med 75 miljoner omfattande reformer som syftar till att skapa ett kronor 2013. ökat kunskapsfokus. För att stärka Sverige som Kunskaper i det svenska språket är en viktig kunskapsnation föreslår regeringen ytterligare förutsättning för individens möjligheter att få ett investeringar i utbildning och forskning. Vidare arbete och bli delaktig i samhället. Regeringen föreslår regeringen en rad åtgärder för att bedömer att det behövs kvalitetshöjande insatser underlätta för unga att få ett arbete eller återgå för svenska för invandrare (sfi). Regeringen till studier. Flera av dessa satsningar sker inom föreslår därför att anslaget Utveckling av arbetsmarknadspolitiken, se vidare utgiftsområde skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. ökas med 50 miljoner kronor 2013. År 2014 och Regeringen bedömer att det är viktigt att öka 2015 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom kronor per år. den gymnasiala yrkesutbildningen. Regeringen I Sverige finns en generell rätt till utbildning förslår därför att anslaget Utveckling av skol- för alla barn men denna rätt omfattar inte barn väsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas som vistas i landet utan tillstånd. Barn som vistas med 25 miljoner kronor 2013. År 2014– 2016 i Sverige utan tillstånd lever ofta i en utsatt beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kronor situation som de själva inte kan råda över. respektive år. Regeringen anser att även dessa barn ska ha rätt För att öka andelen yrkeslärare med lärar- till skolgång för att bidra till att de får stöd i sin examen avser regeringen att genomföra en kunskapsutveckling. Utifrån regeringens målsatsning som syftar till att underlätta en sättning och för att upprätthålla en human, kombination av arbete och studier för yrkeslärare rättssäker och ordnad migrationspolitik träffade som saknar behörighet. Regeringen föreslår regeringen och Miljöpartiet de gröna i mars 2011 därför att anslaget Utveckling av skolväsendet och en ramöverenskommelse om migrationsfrågor, annan pedagogisk verksamhet ökas med som bl.a. innebär en rätt till utbildning för barn 13 miljoner kronor 2013. År 2014 beräknas som vistas i landet utan tillstånd. Regeringen anslaget ökas med 38 miljoner kronor och 2015 föreslår därför att anslaget Bidrag till viss och 2016 med 50 miljoner kronor per år. verksamhet inom skolväsendet, m.m. ökas med Ett anordnarbidrag på 25 000 kronor per elev 25 miljoner kronor 2013. För kommande år och år har hittills lämnats till skolor och beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kronor arbetsplatser för att stimulera att gymnasial per år. lärlingsutbildning av hög kvalitet kommer till I budgetpropositionen för 2012 beräknade stånd. Regeringen bedömer att anordnarbidraget regeringen att 200 miljoner kronor skulle bör göras permanent och att den del som riktas avsättas per år 2012–2015 för en fortsatt satsning till arbetsplatser bör höjas med 15 000 kronor per på områdena matematik, naturvetenskap och elev och år. Regeringen föreslår därför att teknik. Eftersom satsningen inleds i mindre skala anslaget Utveckling av skolväsendet och annan och dessutom ska fortsätta t.o.m. 2016 föreslår pedagogisk verksamhet ökas med 113 miljoner regeringen att medlen omfördelas mellan åren. kronor 2013. År 2014 beräknas anslaget ökas Regeringen föreslår därför att anslaget med 162 miljoner kronor, 2015 med 518 miljoner Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk kronor och 2016 med 567 miljoner kronor. verksamhet minskas med 44 miljoner kronor Vidare föreslås motsvarande förändringar av det 2013. År 2014 och 2015 beräknas anslaget ökas anordnarbidrag som riktas mot lärlingsutbildning med 15 miljoner kronor för respektive år och för vuxna (lärlingsvux). Regeringen föreslår 2016 med 123 miljoner kronor. Eftersom därför att anslaget Statligt stöd till vuxenut- regeringen avser att, genom en ändring av bildningen ökas med 24 miljoner kronor 2013. År regleringsbrevet för 2012 avseende Statens skol- 2014–2016 beräknas anslaget årligen ökas med verk, besluta om en indragning av 109 miljoner 30 miljoner kronor. kronor 2012, innebär detta ingen nettoför- För att klara att hantera ansökningar om ändring av de i budgetpropositionen för 2012 lärarlegitimationer från befintliga lärare bedömer beräknade medlen sett över hela tidsperioden.

PROP. 2012/13:1

Med dessa förändringar avsätts 91 miljoner beräknas anslaget ökas med 40 miljoner kronor kronor 2012 och 156 miljoner kronor föreslås respektive år och 2016 beräknas anslaget ökas 2013 för den ovannämnda satsningen. Vidare med 50 miljoner kronor. beräknas 215 miljoner kronor avsättas per år För att motverka arbetslösheten och under- 2014 och 2015 samt 123 miljoner kronor 2016. lätta omställning bör antalet utbildningsplatser I budgetpropositionen för 2012 beräknade inom utbildningssystemet temporärt ökas. regeringen att totalt 641 miljoner kronor skulle Regeringen föreslår därför en tillfällig satsning på användas för en elevhälsosatsning 2012–2015. fler utbildningsplatser inom den yrkesinriktade Regeringen föreslår nu en omfördelning av gymnasiala vuxenutbildningen (yrkesvux) och medlen för satsningen mellan åren 2013–2015 för lärlingar inom den kommunala vuxenutatt bättre anpassa fördelningen till de behov som bildningen (lärlingsvux), folkhögskolan, yrkesfinns. Regeringen föreslår därför att anslaget högskolan samt på universitet och högskolor. År Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk 2013–2016 omfattar regeringens satsning medel verksamhet ökas med 56 miljoner kronor 2013. för drygt 50 000 helårsplatser till en kostnad av År 2014 beräknar regeringen att anslaget ökas ca 5,2 miljarder kronor, inklusive studiemedelsmed 50 miljoner kronor, medan det beräknas kostnaderna. minska med 106 miljoner kronor 2015. Den nya Antalet platser på yrkesvux bör ökas med ca fördelningen innebär att 207 miljoner kronor 7 900 årsplatser 2013 och ca 5 400 platser 2014. avsätts 2013 och att 270 respektive 114 miljoner Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt kronor beräknas avsättas 2014 och 2015. stöd för vuxenutbildning ökas med 395 miljoner Ett antal större satsningar görs inom ramen kronor 2013. År 2014 beräknar regeringen att för den kommande forsknings- och innovations- anslaget ökas med 270 miljoner kronor. propositionen. För att säkerställa långsiktigt Vidare bör antalet platser för lärlingsvux ökas goda förutsättningar för kvalitativ fri forskning med 2 000 helårsplatser per år 2013–2016. beräknas anslagen till universiteten och Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt högskolorna ökas med 600 miljoner kronor stöd för vuxenutbildning ökas med 160 miljoner årligen 2014 och 2015 samt med 900 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 beräknas anslaget kronor 2016. För att stärka kvaliteten och ökas med ca 160 miljoner kronor per år. effektiviteten i forskningen föreslås anslaget Yrkeshögskolan bör tillföras ca 1 500 platser Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- 2013, ca 3 000 årsplatser 2014 och 2015 samt ca information ökas med 450 miljoner kronor 2013. 1 500 platser 2016. Regeringen föreslår därför att År 2014–2016 beräknas anslaget ökas med anslaget Statligt stöd för vuxenutbildning ökas 685 miljoner kronor, 895 miljoner kronor med 90 miljoner kronor 2013. År 2014 och 2015 respektive 990 miljoner kronor. En särskild beräknas anslaget ökas med 180 miljoner kronor satsning görs på rymdforskning, och anslaget per år och 2016 med 90 miljoner kronor. Rymdforskning och rymdverksamhet föreslås ökas Antalet platser på universitet och högskolor med 75 miljoner kronor 2013 och beräknas ökas bör ökas med ca 4 200 helårsplatser per år 2013– med 75 miljoner kronor per år 2014 och 2015 2015. Regeringen föreslår därför att anslagen till samt med 100 miljoner kronor 2016. En universitet och högskolor ökas med 300 miljoner förstärkning av satsningen på SciLifeLab (dvs. kronor 2013. År 2014 och 2015 beräknas vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och anslagen ökas med 300 miljoner kronor per år. proteinstudier inom molekylärbiologisk och Arbetsgivarnas efterfrågan på civil- och högmedicinsk forskning) och läkemedelsutveckling skoleingenjörsutbildade ökar liksom antalet föreslås. Anslaget Kungl. Tekniska högskolan: sökande till utbildningarna. Civil- och hög- Forskning och forskarutbildning föreslås därför skoleingenjörsutbildningarna bör därför tillföras ökas med 190 miljoner kronor 2013. År 2014 och ca 200 helårsplatser 2013, ca 600 helårsplatser 2015 beräknas anslaget ökas med 190 miljoner 2014, ca 1 000 helårsplatser 2015 och ca kronor respektive år. År 2016 bedöms anslaget 1 300 helårsplatser 2016. Regeringen föreslår ökas med 250 miljoner kronor. Regeringen därför att anslagen till universitet och högskolor bedömer att förutsättningarna för kliniska ökas med 27 miljoner kronor 2013. År 2014– studier behöver förbättras. Anslaget Särskilda 2016 beräknas anslagen ökas med 80, 134 utgifter för forskningsändamål föreslås ökas med respektive 174 miljoner kronor. 30 miljoner kronor 2013. År 2014 och 2015

PROP. 2012/13:1

För att underlätta omställningen i Trollhättan Utgiftsområde 21 Energi och Västra Götaland anser regeringen att specifika satsningar bör göras i regionen i syfte Mot bakgrund av visionen att Sverige år 2050 ska att ge individer som drabbas av arbetslöshet en ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning möjlighet att komma tillbaka till arbets- utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären marknaden. Regeringen föreslår att medel föreslår regeringen att ytterligare medel satsas på motsvararande 500 årsplatser inom yrkeshög- energiforskning. Forskningens inriktning och skolan och 500 årsplatser inom yrkesvux avsätts mål kommer att föreslås i den energiforsknings- 2013. Regeringen föreslår därför att anslaget proposition som presenteras hösten 2012. Statligt stöd för vuxenutbildning ökas med Regeringen föreslår att anslaget Energi- 55 miljoner kronor 2013. forskning ökas med 250 miljoner kronor 2013. År 2014 beräknar regeringen att anslaget ökas med 250 miljoner kronor. År 2015 och 2016 beräknar Utgiftsområde 17 Kultur, medier, regeringen att avsätta 270 respektive trossamfund och fritid 470 miljoner kronor. I syfte att bidra till omställningen av Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till energisystemet och främja förutsättningarna att folkbildningen ökas med 161 miljoner kronor uppnå visionen om en fossiloberoende fordons- 2013 och beräknas ökas med motsvarande flotta 2030 föreslår regeringen en förlängning av belopp årligen 2014–2016. Finansiering föreslås det nuvarande stödet till innovativ biogas. ske med medel från anslaget Statligt stöd till Regeringen föreslår därför att anslaget vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Energiteknik ökas med 50 miljoner kronor 2013. Utbildning och universitetsforskning. Medlen Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp avser stöd för studie-, bildnings- och 2014 och med 90 miljoner kronor årligen 2015 utbildningsverksamhet (s.k. SISU medel). och 2016. För att främja förnybar elproduktion föreslår regeringen en förlängning av investeringsstödet Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och till solceller. Kostnaderna för solceller har sjunkit naturvård under senare år, men tekniken är ännu inte kommersiellt konkurrenskraftig. Regeringen Regeringen har en tydlig ambition att föreslår att anslaget Energiteknik ökas med skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan 60 miljoner kronor 2013, samt beräknas ökas bevaras antingen som formellt skyddade eller med 50 miljoner kronor årligen 2014–2016. som frivilliga avsättningar. På statens budget avsätts årligen ca 1,8 miljarder kronor för bevarandet av biologisk mångfald, bl.a. för skydd Utgiftsområde 22 Kommunikationer av värdefull natur. Som en särskild satsning föreslår regeringen i denna proposition ökade Kapacitetsutnyttjandet är i delar av transportmedel för skydd av områden i form av systemet mycket högt, inte minst till följd av en naturreservat och naturvårdsavtal. Anslaget för under lång tid ökad trafik. Detta är särskilt Skydd av värdefull natur föreslås därför ökas med tydligt i storstadsregionerna och längs de större 67 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 beräknas transportstråken, där tidvis stor trängsel uppstår anslaget ökas med 57 miljoner kronor per år. som resulterar i stora samhällsekonomiska Ett antal större satsningar på miljö- och kostnader. Regeringen gör nu en stor och samhällsbyggnadsområdet görs inom ramen för långsiktig satsning på ökad drift och underhåll av den kommande forsknings- och innovations- järnvägar och vägar. Likaså görs en kraftfull propositionen. Regeringen föreslår därför att satsning på nya investeringar, framför allt i nya anslaget för Forskningsrådet för miljö, areella järnvägar. Regeringen vill uppnå ett kapacitetsnäringar och samhällsbyggande: Forskning ökas starkt, robust och hållbart transportsystem som med 50 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas tillgodoser näringslivets och medborgarnas ökas med 68 miljoner kronor 2014, 100 miljoner behov av arbetspendling och näringslivets behov kronor 2015 och 150 miljoner kronor 2016. av godstransporter. Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som ökar kapaciteten samt

PROP. 2012/13:1

bidrar till en effektivare användning av 41 miljoner kronor från 2016 och 144 miljoner transportsystemet i sin helhet bör då prioriteras. kronor från 2017, på anslaget Banhållning. 143 Regeringen bedömer att de statliga medlen till Regeringen föreslår att anslaget Driftsäker och järnvägar och järnvägsunderhåll bör ökas tillgänglig elektronisk kommunikation ökas med kraftigt, framför allt fr.o.m. 2014. Anslaget 60 miljoner kronor 2013 för att öka möjlig- Banhållning föreslås därför ökas med ca heterna att medfinansiera bredbandsprojekt. 0,5 miljarder kronor 2013 och beräknas ökas med Anslaget beräknas ökas med 60 miljoner kronor ca 3 miljarder kronor per år 2014 och 2015 samt även 2014. med ca 5 miljarder kronor 2016. Vidare föreslår regeringen att de statliga medlen till vägar och vägunderhåll tillförs mer Utgiftsområde 23 Areella näringar, resurser. År 2013 föreslås därför att anslaget landsbygd och livsmedel Väghållning ökas med ca 1 miljard kronor och 2014–2016 beräknas anslaget ökas med ca I syfte att ytterligare öka tillgängligheten till 2 miljarder kronor per år. bredband i hela landet föreslår regeringen att Anslaget Trafikverket föreslås minskas med anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och 60 miljoner kronor 2013 och beräknas minskas struktur ökas med 240 miljoner kronor 2013. År med 137 miljoner kronor 2014 och med 2014 beräknas anslaget ökas med 240 miljoner 157 miljoner kronor per år 2015 och 2016. kronor. Minskningen är ett resultat av det effektivise- Ett antal större satsningar görs inom ramen ringsarbete som genomförs av Trafikverket. för den kommande forsknings- och innovations- Medlen utgör en delfinansiering av den propositionen. Anslaget Forskningsrådet för föreslagna ambitionshöjningen för drift- och miljö, areella näringar och samhällsbyggande: underhållsåtgärder. forskning och samfinansierad forskning föreslås År 2013 införs trängselskatt i Göteborg. ökas med 25 miljoner kronor 2013. År 2014– Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag förs 2016 beräknas anslaget ökas med 78, 100 upp på statens budget, Trängselskatt i Göteborg. respektive 150 miljoner kronor. Anslaget får användas för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborg. Från anslaget får även kostnader för Utgiftsområde 24 Näringsliv system och administration för trängselskatten finansieras. För detta föreslås att anslaget tillförs Ett ökat samarbete mellan näringsliv och drygt 925 miljoner kronor 2013 samt beräknas akademisk forskning stimulerar innovation och ökas med 935 miljoner kronor 2014 och ca 1 100 nyttiggörande av forskningsresultat. Mot denna miljoner kronor per år 2015 och 2016. Samtidigt bakgrund bedömer regeringen att forskningsföreslås och beräknas anslaget Väghållning institutssektorn bör stärkas genom en ökning av minskas i motsvarande mån. Därutöver föreslås medel till RISE Holding AB, från anslaget att anslaget Trängselskatt i Göteborg minskas med Institutens strategiska kompetensmedel m.m. med 85 miljoner kronor 2013 med anledning av bl.a. 25 miljoner kronor 2013. Regeringen beräknar ändrade intäktsprognoser. Av samma anledning att anslaget ökas med 85 miljoner kronor 2014, beräknas anslaget ökas med 99 miljoner kronor med 115 miljoner kronor 2015 och med 2014, med 38 miljoner kronor 2015 och med 125 miljoner kronor 2016. Samtidigt skapas ett 87 miljoner kronor 2016. nytt institut inom processutveckling och katalys Anslaget Trängselskatt i Stockholm föreslås för att bl.a. omhänderta kompetens från Astra minskas med 66 miljoner kronor 2013, och Zenecas tidigare verksamhet i Södertälje. Det nya beräknas minskas med 111 miljoner kronor 2014, institutet föreslås tillföras 100 miljoner kronor med 161 miljoner kronor 2015 och med 36 2013 samt beräknas tillföras 40 miljoner kronor miljoner kronor 2016. Orsaken är ändrade prognoser för bl.a. trängselskatt. För att möjliggöra en tidigareläggning av investeringar i Gävle hamn föreslår regeringen att 185 miljoner kronor omfördelas till 2013, varav 143 Beloppen avser 2009 års prisnivå. Omräknat till 2013 års prisnivå är ökningen 195 miljoner kronor 2013, och minskningen för 2016 och 2017 är 43 respektive 152 miljoner kronor.

PROP. 2012/13:1

2014 och 10 miljoner kronor 2015 från anslaget höjning av de generella statsbidragen till sektorn Verket för innovationssystem: Forskning och motiverad. Anslaget Kommunalekonomisk ututveckling. jämning föreslås därför ökas med 550 miljoner Anslaget Verket för innovationssystem: kronor 2013. Anslaget beräknas ökas med Forskning och utveckling föreslås ökas med totalt 550 miljoner kronor per år 2014–2016. 150 miljoner kronor 2013 och beräknas ökas Regeringen föreslår i denna proposition höjt med totalt 355, 425 samt med 575 miljoner grundavdrag för pensionärer med ikraftträdande kronor 2014–2016. Ökningen fördelas enligt den 1 januari 2013. Den kommunala sektorns följande. Regeringen föreslår att 75 miljoner skatteunderlag påverkas negativt och för att kronor avsätts 2013 samt beräknar att 175, 225 neutralisera effekten av förslaget på kommunsamt 225 miljoner kronor avsätts 2014–2016 för sektorns intäkter är en höjning av de generella en satsning på utmaningsdrivna strategiska statsbidragen till sektorn motiverad. Anslaget innovationsområden. Syftet med satsningen är Kommunalekonomisk utjämning föreslås därför att redan i problemformuleringsstadiet samla ökas med 1 100 miljoner kronor 2013. Anslaget universitet och högskolor, forskningsinstitut, beräknas ökas med 1 100 miljoner kronor per år näringsliv, offentlig sektor, civilsamhället och 2014– 2016. andra aktörer för samverkansprojekt inom Nettoomslutningen inom utjämningssvenska styrkeområden utifrån ett utmanings- ordningen för pendlare mellan Sverige och drivet perspektiv. En särskild satsning föreslås Danmark ökar med 132 miljoner kronor fr.o.m. även på gruv-, mineral- och stålforskning och 2013. Systemet innebär att staten erhåller en därför föreslås att 25 miljoner kronor avsätts avgift från Danmark. Regeringen föreslår därför 2013 beräknas att 30, 50 och 100 miljoner kronor att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas avsätts 2014–2016. För att säkerställa att test- med 132 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 miljöer och demonstratorer inom områden av beräknas anslaget ökas med 132 miljoner kronor stort samhälleligt intresse skapas, och att per år. befintliga anläggningar tillgängliggörs på ett sätt Med anledning av att bidraget till som innebär att utnyttjandet och finansieringen kommunernas verksamhet enligt lagen av test- och demoanläggningarna optimeras, (1993:387) om stöd och service till vissa föreslås anslaget tillföras 50 miljoner kronor funktionshindrade (LSS) blir högre än vad som 2013 och beräknas årligen tillföras samma belopp tidigare beräknats föreslår regeringen att anslaget 2014–2016. Förstärkningen av anslaget beräknas Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas även innefatta 100 miljoner kronor respektive år med 204 miljoner kronor 2013. År 2014–2016 2014 och 2015 samt 200 miljoner kronor 2016 beräknas anslaget ökas med 204 miljoner kronor för deltagande i Europeiska partnerskapsprogram per år. i EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta Anslaget föreslås även förstärkas med stärka stöd och skydd för barn och ungdomar i 30 miljoner kronor 2013 samt beräknas ökas med den sociala barn- och ungdomsvården och avser 50 miljoner kronor 2014 och med 60 miljoner därför att under hösten 2012 lämna en kronor 2015 och 2016 med permanent effekt proposition med förslag om ett förtydligat fr.o.m. 2016 för att stimulera lärosäten som är ansvar för kommunerna på området. I enlighet särskilt framstående i samverkan och med den kommunala finansieringsprincipen nyttiggörande. föreslår regeringen att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 65 miljoner kronor 2013 och att anslaget Bidrag till ut- Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till vecklingen av socialt arbete m.m. under utgiftskommuner område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp 2013. År Regeringen föreslår i denna proposition sänkt 2014–2016 beräknas anslaget Kommunalfastighetsavgift för hyreshusenheter fr.o.m. den 1 ekonomisk utjämning ökas med 65 miljoner januari 2013. Den kommunala sektorns intäkter kronor per år samtidigt som anslaget Bidrag till från den kommunala fastighetsavgiften beräknas utvecklingen av socialt arbete m.m. under påverkas negativt. För att neutralisera effekten av utgiftsområde 9 beräknas minskas med motförslaget på kommunsektorns intäkter är en svarande belopp.

PROP. 2012/13:1

Regeringen bedömer att den gymnasiereform som trädde i kraft 2011 på sikt förbättrar förutsättningarna när det gäller elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. I samband med budgetpropositionen för 2012 gjordes därför en reglering av anslaget till kommunerna i enlighet med den kommunala finansierings-principen. Samtidigt som gymnasiereformen trädde i kraft, inföll dock strukturella förändringar som påverkat huvudmännens planeringsförutsättningar och deras möjligheter att effektivisera verksamheten, bl.a. en försvagad konjunktur. På grund av detta, och då huvudmännen inledningsvis måste upprätthålla två parallella gymnasiesystem för elever i olika årskurser, bedömer regeringen att det bör tillskjutas 895 miljoner kronor 2013 för att underlätta gymnasiereformens implementering i den kommunala sektorn. Regeringen föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 895 miljoner kronor 2013.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Inom ramen för den kommande forsknings- och innovationspropositionen gör regeringen ett antal satsningar på viktig forskningsinfrastruktur. ITER är en internationellt finansierad anläggning i Frankrike för forskning kring fusion. Projektet finansieras till största delen över EU-budgeten. Kostnaderna för projektet har överskridit budgeterade medel, vilket kommer leda till ökade utgifter på EU-budgeten och därmed till en ökad EU-avgift för Sverige. För att finansiera detta föreslår regeringen att anslaget Avgiften till Europeiska unionen ökas med 230 miljoner kronor 2013.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO 1 Rikets styrelse 0 114 107 107 104

varav Förstärkning av länsstyrelserna 89 79 64 54

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0 2 693 12 12 12

varav

varav

Vidareutveckling av rättsväsendets

varav Ersättning till räddningstjänsten till följd av oljeutsläpp vid Tjörn 78 Kustbevakningen, Operation Atalanta 60 Finansiering av operation Atalanta -60 Utveckling och anskaffning JAS 39 Gripen E 300 300 200 200 Överföring av medel till förbandsverksamheten som del i försvarsomställningen 100 100 100 100 Överföring av medel från Forskning och teknikutveckling som del i försvarsomställningen -100 -100 -100 -100

UO 7 Internationellt bistånd -340 -8 -8 -8 -8

varav 2 DAC-avräkning för ökade flyktingvolymer -340

PROP. 2012/13:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO 8 Migration 340 -936 -1 055 -1 039 -1 038

varav 2 Ersättningar och bostadskostnader, ökade volymer 340 Migrationsverket, förstärkning till följd av ökat inflöde av asylsökande 657 563 538 538 Utresor för avvisade och utvisade, förstärkning till följd av ökade volymer 40 47 81 92 Migrationsöverenskommelse, överföring av medel för anhöriginvandring till UO 13 -1 421 -1 551 -1 586 -1 588 Migrationsöverenskommelse, överföring av medel till Migrationsverket för anhöriginvandring -257 -111 -91 -92

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 178 397 1 277 939 464

varav

2

Forsknings- och innovationsproposition, tillskott till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 55 95 95 95 Överföring till UO 25 för kompensation till kommunsektorn för proposition om stärkt stöd och skydd för barn och unga -65 -65 -65 -65

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0 102 359 349 309

varav Försäkringskassans lokala servicekontor 200 200 200

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 874 431 431 431 421

varav 2 Bostadstillägg till pensionärer (BTP) 796 2

varav Höjd grundnivå i föräldrapenningen 300 300 300 300 Reform av föräldraförsäkringen -68 -90 -135

PROP. 2012/13:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO 13 Integration och jämställdhet 5 2 058 2 542 2 323 2 236

varav Utökad målgrupp för etableringsreformen 333 407 273 183 Ökade möjligheter till arbetsplatsförlagda insatser för personer inom etableringsuppdraget 190 230 230 230 Mottagningspremie för att stimulera snabbt kommunmottagande 10 250 250 250 Prestationsbaserat bidrag för att stimulera URBAN-15kommunernas arbete mot utanförskap 100 100 Migrationsöverenskommelse, överföring av medel för anhöriginvandring från UO 8 1 421 1 551 1 586 1 588

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 0 1 070 1 026 658 608

varav Förmedlingsstöd unga samt folkhögskolesatsning inkl.

Förstärkt särskilt anställningsstöd samt fortsatta programinsatser i sysselsättningsfasen 128 229 329 318 Arbetsförmedlingen, förstärkning av etableringsuppdraget till följd av högre volymer 142 143 127 117 Regelförändringar instegsjobb 47 95 96 98 Ökat och mer flexibelt stöd för personer med

varav Förlängning av det högre studiebidraget för ungdomar i JOG och JUG 129 66 34 Ökning av studiemedel till följd av fler platser inom det reguljära utbildningssystemet 773 723 419 210 Ökning av studiemedel till följd av tillfälliga utbildningsinsatser i Trollhättan och Västra Götaland 66 12

PROP. 2012/13:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO 16 Utbildning och universitetsforskning 0 2 289 3 164 3 333 3 666

varav

Satsningar inom ramen för forsknings- och

Ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet i den

Satsning på matematik, naturvetenskap och teknik, omfördelning mellan år -44 15 15 123 Tillfälliga utbildningsinsatser i Trollhättan och Västra

varav Överföring av SISU-medel från UO 16 161 161 161 161

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

varav Naturvårdsverket, skydd av värdefull natur 67 57 57 57 Forsknings- och innovationsproposition, tillskott till Formas 50 68 100 150

UO 21 Energi 0 374 394 469 669

varav

PROP. 2012/13:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO 22 Kommunikationer 0 1 580 5 181 4 586 6 468

varav

Justering av anslagsnivå trängselskatt i Göteborg efter ny intäktsprognos -85 99 38 87 Justering av anslagsnivå trängselskatt i Stockholm efter

varav Bredbandsstöd 240 240 Forsknings- och innovationsproposition, tillskott till Formas 25 78 100 150

UO 24 Näringsliv 0 336 564 644 789

varav Forsknings- och innovationsproposition, medel till Vinnova för strategiska innovationsområden 75 175 225 225 Forsknings- och innovationsproposition, medel till Vinnova för gruv-, mineral- och stålforskning 25 30 50 100 Forsknings- och innovationsproposition, medel till Vinnova för resurstilldelning efter bedömning av samverkan till universitet och högskolor 30 50 60 60 Forsknings- och innovationsproposition, medel till RISE Holding AB 25 85 115 125 Forsknings- och innovationsproposition, nytt institut för hållbar processutveckling och katalys 100 40 10 Forsknings- och innovationsproposition, test-och demonstrationsmiljöer 50 50 50 50 Forsknings- och innovationsproposition, medel för deltagande i europeiska partnerskapsprogram 100 100 200

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 63 3 010 2 135 2 139 2 138

varav Neutraliserad effekt för kommunsektorn av höjt grundavdrag för pensionärer 1 100 1 100 1 100 1 100 Neutraliserad effekt för kommunsektorn till följd av nedsatt fastighetsavgift för hyreshusenheter 550 550 550 550 Ekonomiska konsekvenser av gymnasiereformen 895 Kompensation enligt finansieringsprincipen för proposition om stärkt stöd och skydd för barn och unga 65 65 65 65 Höjt statligt utjämningsbidrag till kommunsektorn för LSS-kostnader 63 204 204 204 204 Höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 132 132 132 132

PROP. 2012/13:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016

Reformer

UO26 Statsskuldsräntor m.m

1

6 000 -30 -30 -30 -30

varav 2 Räntor på statskulden 6 000

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 0 230 0 0 0

varav Forskningsproposition, medel till ITER 230

Summa anslagsförändringar 7 428 17 935 20 054 18 625 20 416

varav Anslagsökningar 20 597 22 648 21 438 22 917 Anslagsminskningar 2 661 2 594 2 812 2 501 3

Summa ökning av takbegränsade utgifter 1 428 17 965 20 084 18 655 20 446

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 4 63 1 986 1 986 1 986 1 986

Ökning av takbegränsade utgifter exklusive utgiftsförändringar

5

som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 1 365 15 980 18 099 16 670 18 460

1 Påverkar inte de takbegränsade utgifterna. 2 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. 3 Av de 1,4 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2012 består ca 1,0 miljarder kronor av medel som i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2) föreslås tillföras regelstyrda transfereringssanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar) utan att någon ny reform föreslås. 4 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket se avsnitt 4.5. 5 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen. Källa: Egna beräkningar.

.

PROP. 2012/13:1

8.2.2 Övriga utgiftsförändringar jämfört beräkningen i vårpropositionen. En viktig med 2012 års ekonomiska förklaring till detta är att antalet personer som vårproposition erhåller sjukpenning och sjukersättning har reviderats upp för hela prognosperioden, vilket I detta avsnitt redovisas förändringen av utgifts- innebär mellan 1,9 och 3,0 miljarder kronor ramarna för 2013–2016, jämfört med högre utgifter per år. beräkningen i 2012 års ekonomiska vår- En ytterligare förklaring till utgiftsökningen proposition, till följd av andra faktorer än de är att det beräknade antalet asylsökande och som redovisas i avsnitt 8.2.1. anhöriginvandrare har reviderats upp, vilket medför mellan 1,1 och 3,5 miljarder kronor Pris- och löneomräkning av anslag för högre migrations- och integrationsrelaterade förvaltnings- och investeringsändamål utgifter per år. I vårpropositionen gjordes en slutlig pris- och Vidare visar en ny befolkningsprognos från löneomräkning för 2013 och en preliminär pris- Statistiska centralbyrån att det kommer att och löneomräkning för 2014–2016. I denna 144 finnas fler barn i åldern 0–16 år 2014–2016, vilket proposition revideras den totala budgeteffekten bidrar till högre utgifter för föräldraförsäkringen av den preliminära pris- och löneomräkningen och barnbidraget. upp med 0,3 miljarder kronor för 2014, Även antalet ålderspensionärer med inkomst- 0,7 miljarder kronor för 2015 och 1,1 miljarder eller tilläggspension har reviderats upp 2013– kronor för 2016. 2016, vilket bidrar till något högre utgifter för ålderspensionssystemet. Övriga makroekonomiska förändringar I jämförelse med vårpropositionen har anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen justerats med hänsyn tagen till det bedömda makroekonomiska läget som presenteras i denna proposition (se avsnitt 5). De nya makroekonomiska förutsättningarna innebär sammantaget att de beräknade utgifterna blir mellan 0,3 och 1,5 miljarder kronor högre per år 2013–2016. Den främsta orsaken till detta är att utgifterna för ålderspensionssystemet har reviderats upp på grund av ett högre inkomstindex 2013–2016. En ytterligare förklaring är att utgifterna för internationellt bistånd, till följd av en högre nivå på bruttonationalinkomsten, har reviderats upp för 2013–2016 En motverkande faktor är att den nedreviderande arbetslösheten 2013–2015 bidrar till lägre arbetsmarknadsrelaterade utgifter dessa år.

Volymer Utgifterna har också förändrats till följd av nya prognoser för volymerna inom de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär volymförändringarna att utgifterna väntas öka med 3,1 miljarder kronor 2013, 6,4 miljarder kronor 2014 samt med 7,9 respektive 9,3 miljarder kronor 2015 och 2016 jämfört med

144 Metoden för pris- och löneomräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2013–2016

Förändring jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes Utgiftsområde 2013 2014 2015 2016 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna 39 255 40 051 40 156 42 495 (5 155) (7 051) (7 156) (9 495) 10 Antal sjukpenningdagar, (netto), miljoner 39,4 38,7 38,6 38,6 (2,8) (2,6) (2,7) (2,9) 10 Antal personer med sjukersättning 332 878 311 443 293 210 277 816 (3 962) (5 821) (7 882) (10 301) 12 Antal barnbidrag 1 719 469 1 751 745 1 786 902 1 820 179 (3 372) (11 268) (20 898) (32 189) 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner 51,2 52,2 53,3 54,3 (0,4) (1,1) (1,9) (2,5) 13 Antal personer med etableringsersättning 23 835 32 384 33 323 31 750 (6 649) (14 658) (15 853) (14 357) ÅP Antal personer med tilläggspension 1 922 400 1 973 700 2 016 200 2 045 600 (5 500) (8 800) (10 800) (10 000) ÅP Antal personer med inkomstpension 1 176 700 1 286 600 1 390 500 1 486 900 (5 600) (8 900) (11 200) (11 200) Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen. Källa: Egna beräkningar.

Tekniska förändringar Minskning av anslagsbehållningar Vissa utgiftsförändringar och andra förslag som Statliga myndigheter har vissa möjligheter att regeringen föreslår i denna proposition omfördela sina utgifter över tiden. Medel på föranleder justeringar av utgiftstaket för staten ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår (se även avsnitt 4.5). kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Utgiftstaket justeras på grund av förslaget i Det innebär att en myndighet utöver anvisade denna proposition om förändringar av anslagsmedel även kan använda tidigare sparade fastighetsavgiften. Utgiftstaket justeras även till anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i följd av förslaget om ett högre grundavdrag för planeringen. Myndigheter har också möjligheter pensionärer. En effekt av dessa två förslag är att att inom vissa gränser låna av efterföljande års kommunerna får lägre skatteintäkter, vilket anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta neutraliseras genom en ökning av anslaget 1:1 slag redovisas som en för alla anslag gemensam Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- beräkningspost benämnd Minskning av anslagsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. behållningar, som ingår i de takbegränsade Vidare justeras taket till följd av en ny beräkning utgifterna. av omslutningen i LSS-systemet. Utgiftstaket Myndigheternas förbrukning av anslagsbehålljusteras slutligen också för en högre ersättning ningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör från Danmark med anledning av utjämnings- en osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade ordningen för pendlare mellan Sverige och utgifterna. I förhållande till 2012 års ekonomiska Danmark. vårproposition har utgiftsprognoserna för 2013 Enligt praxis avrundas de tekniska justering- generellt justerats ned mer än anslagna medel, arna till hela miljarder kronor, vilket innebär att vilket innebär att posten Minskning av anslagsnivån på utgiftstaket justeras upp med behållningar revideras ned med 1,7 miljarder 2 miljarder kronor 2013–2015. Även kronor. År 2014 är mönstret det omvända, dvs. bedömningen av utgiftstaket för 2016 justeras utgiftsprognoserna har justerats upp mer än de upp med 2 miljarder kronor. beräknade anslagen och därmed revideras beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar upp med 0,1 miljarder kronor. År

PROP. 2012/13:1

2015 och 2016 har utgiftsprognoserna justerats skapa ett system för pris- och löneomräkning ned mer än de beräknade anslagen och därmed enligt vilket myndigheterna genom sitt revideras denna post ned med 0,1 respektive handlande inte skulle kunna påverka kompen- 1,0 miljarder kronor. sationen. Grunden för systemet har sedan dess varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för Övrigt myndigheternas verksamhet som ska pris- och Revideringar av utgiftsprognoserna kan föran- löneomräknas. De kostnader som ska räknas om ledas av nya prognosmetoder, justeringar till är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. följd av ny information, korrigeringar av tidigare Vid omräkningen används separata index för gjorda fel och regeländringar utom regeringens prisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsdirekta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. grupperna. Transfereringar som finansieras från Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda myndighetsanslag räknas därmed inte om inom till att utgifterna revideras upp med 3,0 miljarder ramen för pris- och löneomräkningssystemet. kronor 2013, ned med 0,6 respektive Systemet ska bidra till att skapa förut- 0,4 miljarder kronor 2014 och 2015 samt upp sättningar för en produktivitetsutveckling som med 2,0 miljarder kronor 2016. motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. En viktig förklaring till revideringen 2013 är Av denna anledning reduceras löneindex med ett att anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering produktivitetsavdrag som motsvarar produktim.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk vitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Pris- och löneomräkningen är ett generellt ökas detta år för att reglera ett negativt över- system med en automatisk beräkning. Systemet föringsbelopp från 2012. Detta innebär dock att tar således inte direkt hänsyn till den faktiska posten Minskning av anslagsbehållningar utgiftsutvecklingen för det enskilda anslaget. samtidigt minskar, dvs. utgifterna för 2013 påverkas sammantaget inte av dessa anslags- Index för lönedel förändringar. För omräkningen av lönedelen i pris- och löneomräkningen beräknar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbetskostnadsindex 8.2.3 Pris- och löneomräkning avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte Arbetsgivar- Principerna för pris- och löneomräkningen verket meddelar att särskilda avsättningar har Riksdagen har beslutat om följande riktlinjer för gjorts i avtalen för vissa verksamhetsområden pris- och löneomräkningen (prop. 1991/92:100, och/eller yrkeskategorier får normalt alla anslag bil. 1 s. 46–48, bet. 1991/92:FiU20, rskr. samma omräkningsindex. Omräkningsindexet 1991/92:128): minskas därefter med ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget motsvarar genomsnittet - Myndigheternas verksamhet ska prövas av de senaste tio årens produktivitetsutveckling som en helhet. Anslagsnivån är ett uttryck inom den privata tjänstesektorn enligt nationalför beslutad och förväntad ambitionsnivå i räkenskaperna. Omräkningsindex för löner 2013 verksamheten. är 1,37 procent. Då även produktivitetsavdraget - Den allmänna prisutvecklingen inom den beräknas till 1,37 procent 2013 uppgår löneindex konkurrensutsatta sektorn ska utgöra till 0,00 procent för samtliga anslag 2013. utgångspunkt vid fastställandet av kompensationen för kostnadsutvecklingen. Index för hyresdel - Statsmakternas ansvar inom ramen för den Lokalhyror som inte kan omförhandlas under statliga budgetprocessen ska i likhet med det kommande budgetåret räknas om med ett andra parter på arbetsmarknaden särskiljas index som motsvarar 70 procent av konsumentfrån frågor som det ankommer på staten prisindexförändringen två år före det aktuella som arbetsgivare att förhandla om. budgetåret. För omräkningen av hyror för 2013 har omräkningstalet 1,80 procent använts. För att möjliggöra en långtgående delegering till Omräkningen för hyresavtal som kan omförmyndigheterna, och för att undvika intrång och handlas bygger på prisutvecklingen under perioinblandning i lönerörelsen, var det angeläget att den från det att avtalet tecknades till det att avtalet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är

PROP. 2012/13:1

individuellt för varje berört anslag och beräknas Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2013 Miljoner kronor utifrån den lokala hyresutvecklingen i det Ursprunglig område där fastigheten är belägen. budget 2012 Pris- och (bas för löneomräk- 1 Utgiftsområde omräkning) ning till 2013 Omräkningen av övriga förvaltningskostnader 1 Rikets styrelse 10 843 74 För omräkningen av övriga förvaltningskostna- 2 Samhällsekonomi och der används samma index för i princip alla anslag finansförvaltning 1 869 11 som pris- och löneomräknas. Detta index fast- 3 Skatt, tull och exekution 10 179 53 4 Rättsväsendet ställs genom en sammanvägning av flera index 35 805 184 5 Internationell samverkan från SCB avseende utgifter som förekommer i 259 1 6 Försvar och samhällets

samtliga anslag. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 876 17 I tabell 8.12 visas pris- och löneomräkningen 10 Ekonomisk trygghet vid

för 2013 per utgiftsområde. Pris- och löne- sjukdom och funktionsnedsättning 7 697 34 omräkningen för varje anslag framgår av den 11 Ekonomisk trygghet vid

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 934 6 20 Allmän miljö- och

23 Areella näringar, landsbygd

1 Ursprunglig budget 2012 är den bas som används vid beräkning av pris- och löneomräkningen för 2013. Den ursprungliga budgeten per utgiftsområde som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom respektive utgiftsområde som pris- och löneomräknas. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

8.3 Uppföljning av utgifterna på

Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2012

statens budget och

Miljarder kronor

takbegränsade utgifter 2012

Differens Statens prognos-

8.3.1 Utgiftsprognos 2012

1 budget Prognos budget

Summa utgiftsområden 813,8 814,8 0,9

I statens budget för 2012 uppgick de samlade Utgifter exkl. utgifterna under samtliga utgiftsområden till utgiftsområde 26 2 Statsskuldsräntor m.m. 813,8 miljarder kronor. I den aktuella prognosen 792,0 786,9 -5,1 beräknas utgifterna till 814,8 miljarder kronor, Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 21,9 27,8 6,0 dvs. 0,9 miljarder kronor högre än i budgeten. Ålderspensionssystemet De takbegränsade utgifterna (utgiftsområde 1– vid sidan av 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensions- statsbudgeten 238,6 238,7 0,1 systemet vid sidan av statens budget) beräknades 3

Takbegränsade utgifter 1 030,6 1025,6 -5,0

i budgetpropositionen för 2012 till Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1 030,6 miljarder kronor. I den aktuella 1 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32). prognosen beräknas de takbegränsade utgifterna 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. till 1 025,6 miljarder kronor för samma år, dvs. 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källa: egna beräkningar. 5,0 miljarder kronor lägre (se tabell 8.13). De högre utgifterna i statens budget för 2012 I tabell 8.14 redovisas av riksdagen beslutade beror främst på att utgifterna under utgifts- ramar för utgiftsområdena, beslutade och område 26 Statsskuldsräntor m.m. bedöms bli föreslagna ändringar i budgeten summerade per betydligt högre än de medel som anvisades i utgiftsområde samt de prognostiserade budgeten för 2012, framför allt till följd av högre utgifterna för respektive utgiftsområde och för kursförluster vid byten av lån och högre ålderspensionssystemet vid sidan av statens valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. budget. Däremot beräknas utgifterna under utgifts- För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bli utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som nästan 4 miljarder kronor lägre än vad som riksdagen ursprungligen anvisade i budgeten (se anvisades i budgeten. diagram 8.3). Nedan redogörs för de viktigaste I prognosen har hänsyn tagits till riksdagens orsakerna till dessa avvikelser. beslut med anledning av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2012 (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) och till förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2011/12:2). Vidare har hänsyn tagits till nya bedömningar av volymerna i de rättighetsstyrda transfereringssystemen och förändrade makroekonomiska förutsättningar m.m.

PROP. 2012/13:1

Tabell 8.14 Utgifter 2012

Miljarder kronor Differens Differens

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Ålderspensionssystemet vid sidan av