Budgetpropositionen för 2020

Regeringens proposition 2019/20:1

Budgetpropositionen för 2020 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2020. Stockholm den 13 september 2019 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2020 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

PROP. 2019/ 20: 1

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1 Finansplan 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Lagförslag, utom skattefrågor 4 Den makroekonomiska utvecklingen 5 De budgetpolitiska målen 6 Inkomster 7 Utgifter 8 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Statens investeringar och finansiella befogenheter 10 Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1 – 3

Volym 1b

11 Lagförslag, skattefrågor 12 Skattefrågor

Bilagor 4 – 8

Sammanställning av förslag till statens budget för 2020

PROP. 2019/ 20: 1

Sammanställning av förslag till statens

budget för 2020

Utgifter

Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 15 131 274 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 191 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 12 056 989 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 51 731 092 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 028 315 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 799 753 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 45 989 153 Utgiftsområde 8 Migration 11 446 213 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 142 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 705 843 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 396 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 320 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 10 065 663 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 287 Utgiftsområde 15 Studiestöd 25 508 400 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 83 315 865 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 280 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 726 522 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 3 672 525 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 183 Utgiftsområde 21 Energi 3 468 932 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 61 295 946 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 790 236 Utgiftsområde 24 Näringsliv 7 263 863 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 417 572 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 200 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649

Summa utgiftsområden 1 062 385 804

Minskning av anslagsbehållningar -7 266 690

Summa utgifter 1 055 119 114

Riksgäldskontorets nettoutlåning 13 797 736 Kassamässig korrigering 278 004

Summa 1 069 194 854

PROP. 2019/ 20: 1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 1 157 798 068 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 268 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 656 524 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 13 715 886 Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -118 234 940 Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 1 116 107 806

Beräknat lånebehov -46 912 952

Summa 1 069 194 854

1 Finansplan

PROP. 2019/ 20: 1

1 Finansplan

1.1 Inledning att arbeta, och bättre förutsättningar för företagande, innovation, export och jobbskapande, Sverige ska vara ett samhälle präglat av frihet, och med ett hållbart nyttjande av våra naturgemenskap, sammanhållning och respekt för den resurser. Utbildnings- och arbetsmarknadsenskilda människans vägval. I en föränderlig tid politiken ska utvecklas för att kunna möta leds Sverige nu av ett brett samarbete som med arbetsgivarnas efterfrågan på kompetent handlingskraft och långsiktighet, med januari- arbetskraft. Etableringsjobb, även för företag avtalet som grund, tar sig an samhällsproblem utan kollektivavtal och för bemanningsföretag, som arbetslöshet, klimatförändringar, växande kommer att införas för att fler nyanlända och behov i välfärden, klyftan mellan stad och land, långtidsarbetslösa ska komma i arbete. Fler bristande integration, kunskapsresultaten i skolan människor ska kunna utvecklas, ställa om och och brottslighet. pröva nya vägar under hela arbetslivet. Möjlighet Efter några år med hög tillväxt sker nu en till utvecklingstid införs. Den ekonomiska avmattning i världsekonomin och i Sverige, även avmattningen ska mötas med insatser för att om resursutnyttjandet i svensk ekonomi fortsatt upprätthålla en hög sysselsättningsgrad. Näringsär högre än normalt. Samtidigt har flera av de livets samlade konkurrenskraft kräver fler risker i omvärlden som uppmärksammats under innovativa och växande företag. Med de de senaste åren ökat. Det gäller exempelvis risken välståndsskapande krafterna skapas jobb i hela för en upptrappad handelskonflikt mellan USA landet. Fler ska kunna starta och driva företag, och Kina och för att Storbritannien lämnar EU och företag ska ha bättre möjligheter att växa. utan avtal. Skatten på arbete och på att anställa sänks, bl.a. Sverige står väl rustat. Ordning och reda råder genom avskaffad värnskatt och införandet av ett i de offentliga finanserna och statsskuldskvoten är ingångsavdrag. Så stärks näringslivets samlade den lägsta sedan 1977. Sysselsättningsgraden är på konkurrenskraft och Sveriges exportmöjligheter. höga nivåer och andelen människor som försörjs Nyanländas etablering i det svenska samhället av socialförsäkringar och annan inkomsttrygghet ska förbättras. Kvinnor och män, oavsett är låg. bakgrund, ska möta samma förväntningar och Starka offentliga finanser gör att Sverige både möjligheter att försörja sig genom eget arbete. De kan möta den ekonomiska avmattningen och senaste åren har det gått allt snabbare för bedriva en reformpolitik för att lösa samhälls- nyanlända att komma i arbete, men stora problem problemen. kvarstår. Arbetskraftsdeltagandet bland utrikes Överenskommelsen om det finanspolitiska födda har ökat, i synnerhet bland kvinnor, och ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt skillnaden jämfört med inrikes födda har minskat. hållbara offentliga finanser. Även om sysselsättningsgraden bland utrikes Fler ska komma i arbete och ta del av den frihet födda har ökat är sysselsättningsgapet mellan som kommer med jobb och egen inkomst. Vårt utrikes och inrikes födda i Sverige fortfarande för välstånd ska tryggas med en hög sysselsättning stort. Takten i nyanländas etablering på bland både kvinnor och män, starka drivkrafter arbetsmarknaden måste öka, särskilt bland

PROP. 2019/ 20: 1

kvinnor, och kunskaperna i svenska måste valfrihet är en central del av den svenska välfärdsstärkas. Satsningar på svenskundervisning modellen. genomförs. Rasism och diskriminering på arbets- Vårdköerna kortas med en uppdaterad marknaden ska bekämpas. kömiljard och tillgängligheten till primärvården Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld ska öka. Samtidigt genomförs en riktad satsning är möjlig och går att förena med en höjd levnads- på vidareutbildning och karriärtjänster för sjukstandard. Riksdagens mål om att Sverige senast sköterskor. Alla som har rätt till assistans ska 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthus- också få det. Köerna till barn- och ungdomsgaser i atmosfären ska uppnås. Ekonomiska psykiatrin ska kortas, med ambitionen en köfri styrmedel ska användas för att ställa om samhället barn- och ungdomspsykiatri. i miljövänlig riktning och bidra till att fler kan Alla som har jobbat och betalat skatt i Sverige göra klimatsmarta val i sin vardag. Miljöskadliga under ett helt yrkesliv förtjänar en trygg åldersubventioner behöver fasas ut såväl i Sverige som dom. En stärkt grundtrygghet i den allmänna globalt. En kraftfull grön skatteväxling ska pensionen och ett höjt bostadstillägg stärker de genomföras. Samhällets klimatinvesteringar ökar ekonomiska villkoren för äldre som har svårt att och bidrar till jobb och företagande i hela landet. få ekonomin att gå ihop. Skatteklyftan mellan lön Den ekonomiska politiken ska bidra till att de och pension minskas och ska tas bort. svenska miljömålen nås. En handlingsplan för Sverige ska vara en framstående kunskapskraftigt minskade utsläpp tas fram. Sverige nation. Alla skolor ska vara bra skolor, som fortsätter att ta en ledande internationell roll för präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus att genomföra Parisavtalet och Agenda 2030. och likvärdighet. Reformer för ökad likvärdighet Sverige ska också ta ledartröjan internationellt för mellan skolor genomförs. Läraryrket stärks att kunna beskatta fossilt flygbränsle. genom fler lärarassistenter och det första steget i Stöden för klimatinvesteringar förstärks, inrättandet av ett professionsprogram. effektiviseras och utvecklas. Stödet till industrins Hela Sverige ska leva och växa. Bättre möjligklimatomställning ökas för att bidra till viktiga heter att bo, studera och arbeta i hela landet teknikskiften och en stärkt framtida konkurrens- säkerställer att hela vårt lands potential tas tillvara. kraft. Sverige ska vara ledande i klimat- Landsbygdens utveckling är avgörande för hela omställningen, både genom sänkta utsläpp och Sverige. Den svenska livsmedelsproduktionen ska utvecklande av grön teknik. Regeringen för- stärkas genom ett bondepaket. Livsmedelsstärker satsningen på Industriklivet och stödet strategin förstärks. Den statliga närvaron utökas, för utveckling av teknik för minusutsläpp. Vidare närheten till kommersiell service i glesbygd säkras vidtas åtgärder för att skapa bättre villkor för och utbyggnaden av digital infrastruktur drivs egenproducerad förnybar energi genom att vidare. Underhållet av vägar och järnvägar på investeringsstödet för solceller förstärks. landsbygden förstärks. Särskilda medel fördelas Resurserna till skydd av värdefull natur och till kommuner som har tagit emot en stor andel förbättrad havsmiljö ökas. Skyddet av utrotnings- nyanlända i förhållande till sin befolkning. En hotade arter och värdefull natur till kommande skattereduktion riktad till glest befolkade delar av generationer ska gå hand i hand med en stärkt framför allt norra och västra Sverige införs. äganderätt och rättssäkerhet för markägare och Bostadsbyggandet befinner sig fortfarande på företag. höga nivåer, men takten i byggandet avtar. Bristen Välfärden ska stärkas. En generell och skatte- på bostäder är fortsatt stor och rörligheten på finansierad välfärd byggd på hög sysselsättning bostadsmarknaden är för liten. Fler bostäder bidrar till jämlikhet och jämställdhet, samt banar måste byggas, boendesegregationen brytas och väg för bättre livschanser för alla. I en tid när fler ungas möjligheter att flytta hemifrån förbättras. svenskar lever allt längre krävs omfattande Stödet till byggandet av bostäder ska förändras resurser för att upprätthålla en hög kvalitet i för att bli mer ändamålsenligt och effektivt. Taket välfärden. Förstärkningen av de allmänna för uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljning ska bidragen till kommunsektorn fortsätter i jämn permanent höjas. Klimatdeklarationer ska takt, vilket är ett effektivt sätt att möta en redovisas vid uppförande av byggnader. ekonomisk avmattning. En generell välfärd är den Sveriges migrationspolitik ska vara human, mest omfördelande kraften vi har. Den enskildas rättssäker och effektiv. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten till uppehållstillstånd i

PROP. 2019/ 20: 1

Sverige har förlängts. En parlamentarisk kommer vidare under hösten 2020 att lägga fram kommitté ska ta ställning till utformningen av en försvarspolitisk proposition . Helheten i den framtida svenska migrationspolitiken. Försvarsberedningens förslag ska genomföras på Alternativt skyddsbehövande ges rätt till ett sådant sätt att det ryms inom den ekonomiska familjeåterförening på samma villkor som ramen. Förstärkningarna ger försvarsflyktingar. Medel tillförs för fler förvarsplatser myndigheterna goda planeringsförutsättningar. och för att asylmål ska avgöras snabbare i Skatten på arbete sänks för att bidra till jobb domstol. Avräkningarna för flyktingmottagande och hållbar tillväxt. Den s.k. värnskatten inom biståndsramen minskar. avskaffas, vilket väntas leda till fler arbetade Kampen mot brottsligheten och dess orsaker timmar, ett ingångsavdrag införs för att underintensifieras. Samhället ska vara starkt nog att lätta inträdet på arbetsmarknaden för unga och skydda människor från allt från vardagsbrott till nyanlända, skatten på drivmedel justeras och terrorism. Polisen tillförs ytterligare resurser. inkomstskatten sänks i vissa glest befolkade Arbetet med att anställa 10 000 fler inom polisen områden. Taket på uppskovsbeloppet höjs till 2024 fortsätter för att stärka polisens förmåga permanent för att öka rörligheten på bostadsatt bl.a. bättre kunna bekämpa grov organiserad marknaden och FoU-avdraget förstärks för att brottslighet. Eftersom antalet mål ökar och allt underlätta för det svenska näringslivet att fler kriminella döms tillförs Sveriges Domstolar fortsätta investera i ny teknik och högt kunskapsoch Kriminalvården nya resurser. Förmågan att innehåll. Skatten för personer över 65 år sänks. bekämpa välfärdsbrott och penningtvätt Därmed sluts den skillnad i beskattning mellan förbättras. Åklagarmyndigheten, Sveriges löneinkomst och pension som förelåg före 2019. Domstolar och Tullverket stärks. Hedersrelaterat Budgetpropositionen för 2020 bygger på en våld och förtryck ska synliggöras, förebyggas, politisk överenskommelse mellan Socialförhindras och straffas. Hela samhället ska göra demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och sin del för att bekämpa och förebygga Miljöpartiet de gröna. brottsligheten. Som svar på ett svårt parlamentariskt läge och En ökad försvarsförmåga krävs för att öka med januariavtalet som grund löser vi samhällstryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt problemen och skapar förutsättningar för ett närområde. Regeringen avser därför att tillföra samhälle där sammanhållning och trygghet går det militära försvaret 5 miljarder kronor 2022 och hand i hand med människors frihet och ytterligare 5 miljarder kronor årligen under resten möjligheter. Så tar vi Sverige framåt. av inriktningsperioden i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Regeringen

Tabell 1.1 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2020

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor 2020 2021 2022

Reformer

Fler ska komma i arbete

Arbetsmarknadspolitiska insatser 1,09 1,09 1,09 Utvecklingstid 0,22 0,60 1,00 Aktiv näringspolitik 0,39 0,39 0,39 Åtgärder för en bättre etablering 0,19 0,35 0,31 Tabellen fortsätter på nästa sida

PROP. 2019/ 20: 1

Miljarder kronor 2020 2021 2022

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Förstärkning Klimatklivet 1,16 1,14 1,16 Förstärkning Industriklivet inkl. minusutsläpp 0,30 0,30 0,30 Åtgärder för och skydd av värdefull natur 0,60 0,60 0,60 Värna äganderätten till skog 0,05 0,05 0,05 Åtgärder för rent hav och vatten 0,39 0,39 0,39 Stöd till solceller 0,30 Gröna och trygga samhällen 0,05 0,15 0,20 Justering av gräns för klimatbonus 0,13 0,28 0,34 Övriga miljö- och klimatsatsningar 0,25 0,30 0,33

Välfärden ska stärkas

En likvärdig skola i hela Sverige 1,39 2,73 2,73 Fler lärarassistenter 0,50 0,50 0,50 Professionsprogrammet och kompetensutveckling för anställda inom skolan 0,22 0,49 0,44 Övriga satsningar inom utbildningsområdet 0,12 0,12 0,11 Förbättrat grundskydd för pensionärer 1,38 1,38 1,38 Ökad tillgänglighet till kulturen 0,20 0,21 0,21 Ökat stöd för personer med funktionsnedsättning 0,10 0,15 0,15 Förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin 0,30 0,30 0,30 Karriärtjänster och bättre möjligheter till vidareutbildning för sjuksköterskor 0,20 0,20 0,20 Ersättning till landstingen för vårdmoms 0,21 0,21 0,21

Hela landet ska växa

En levande landsbygd 0,35 0,13 0,13 Bredbandsutbyggnad 0,15 0,20 0,30 Förstärkt underhåll väg och järnväg 0,22 0,22 0,22 Investeringsstöd bostäder 0,60 0,15 1,45 Stöd till kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar 0,50 0,25 0,25 Servicekontor i hela landet 0,05 0,11 0,11 Nattåg till Europa, Jämtland och övre Norrland 0,05 0,17 0,17 Bidrag till kommuner som haft ett högt flyktingmottagande 0,08 Övriga reformer för att hela landet ska växa 0,14 0,14 0,15

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

Förstärkning Kriminalvården 0,13 0,56 0,72 Förstärkning Sveriges Domstolar 0,28 0,28 0,28 Förstärkning Polismyndigheten 0,12 0,12 0,12 Förstärkning Åklagarmyndigheten 0,06 0,06 0,06 Förstärkning av övriga myndigheter inom rättsväsendet 0,17 0,15 0,13 Förvarsplatser 0,13 0,20 0,20 Ordning och reda i svenska system 0,14 0,18 0,17 Insatser för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld och förtryck 0,16 0,17 0,17 Värna demokratin 0,13 0,09 0,06 Minskad avräkning av biståndet 0,37 0,36 0,25 Förstärkt försvar 5,00 Övriga reformer för ökad trygghet 0,09 0,24 0,32 Tabellen fortsätter på nästa sida

PROP. 2019/ 20: 1

Miljarder kronor 2020 2021 2022

Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt

Avskaffad värnskatt 6,12 6,12 6,12 Ingångsavdrag – sänkta arbetsgivaravgifter 1,67 4,77 6,22 Sänkt skatt för personer över 65 år 4,33 4,33 4,33 Skattereduktion i stödområde A och B 1 1,35 1,35 1,35 Skattesänkningar inom ramen för grön skatteväxling 3,48 3,48 Höjt tak för uppskov vid försäljning av privatbostad 0,50 0,90 1,00 Höjt FoU-avdrag 0,50 0,67 0,67 Justerad skatt på drivmedel 0,90 0,81 0,81 Övriga skattesänkningar 0,62 0,44 0,27

Summa reformer 29,61 38,57 46,89

Finansiering

Inkomstökningar

Skatt på plastbärkassar 2,08 2,76 2,76 Skatt på avfallsförbränning 0,24 0,42 0,53 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid tillfälligt arbete i Sverige 0,70 0,70 Bankskatt 5,00 Övriga inkomstökningar 0,13 0,42 0,38

Utgiftsminskningar

Omfördelning av bidrag inom utbildningsområdet 2,12 3,77 3,43 Förlängning av tillfälliga lagen inkl. effekter på avräkningar från biståndet -0,32 0,29 1,43 Effektivare näringslivspolitik 0,28 0,28 0,28 Fördelning av medel för landsbygdsproposition 0,65 0,30 0,30

Summa finansiering 5,18 8,93 14,80

Övrigt (netto) 0,42 -0,40 0,25

Effekt offentliga finanser -24,01 -30,04 -31,83

1 Skattereduktioner tillkommer personer boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 1.2 Redan aviserade större anslagshöjningar

Miljarder kronor 2020 Mer resurser till polisen 1,8 Förstärkt försvar 2,9 Tillskott till kommuner och landsting 5,0 Korta köerna i vården 1,3 Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

1.2 Utsikter för svensk ekonomi expansiv finanspolitik stimulerar ekonomin, men riskerar samtidigt att bidra till att den redan höga Svagare tillväxt i omvärlden offentliga skulden i USA stiger. Osäkerheten kring den pågående handelskonflikten har också Efter några år med en hög tillväxt i bidragit till att företagen blivit mindre världsekonomin dämpades utvecklingen i flera optimistiska, framför allt i den amerikanska ekonomier 2018. Det berodde dels på en exportsektorn. En ökad handelsoro, och en konjunkturavmattning, dels på tillfälliga faktorer avtagande effekt från finanspolitiska stimulanser, som inte var direkt kopplade till konjunkturen. bedöms leda till att tillväxten i USA successivt Osäkerheten kring världshandeln har därtill ökat. mattas av. Handelskonflikten mellan USA och Kina har I den kinesiska ekonomin började tecken på en trappats upp under 2019, med ytterligare höjda avmattning synas i slutet av 2018. En svagare tullar. Detta har bidragit till att företagen blivit inhemsk efterfrågan, och en svagare exportmindre optimistiska och att den globala industri- utveckling till följd av handelskonflikten med produktionen och världshandeln utvecklats USA, bidrog till detta. Kina har fört en mer svagare. Samtidigt som tillväxten i export- expansiv finans- och penningpolitik för att sektorerna har bromsat in har tjänstebranscherna stimulera ekonomin, bl.a. genom sänkta kassauppvisat en mer stabil utveckling. Dessa krav för bankerna och ökade investeringar i branscher drivs i större utsträckning av inhemsk infrastruktur. Det väntas stimulera tillväxten på efterfrågan, som har gynnats av förbättrade kort sikt, men kan också bidra till att skuldutsikter på arbetsmarknaden i flera ekonomier. sättningen och de finansiella obalanserna ökar på En mer långvarig nedgång i sektorer som är ett riskfyllt sätt. exportberoende kan dock på sikt leda till att även Tillväxten i sammanvägd BNP i de länder som efterfrågan på tjänster minskar. är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms De mer dämpade utsikterna för världs- således mattas av 2019, för att därefter växa ekonomin och den ökade osäkerheten har präglat ungefär i linje med genomsnittet sedan 2000. de finansiella marknaderna, där kursrörelserna har varit stora. Centralbankerna i flera stora ekonomier har försökt motverka den negativa BNP-tillväxten i svensk ekonomi mattas av utvecklingen genom att föra en mer expansiv penningpolitik. Konjunkturen har stärkts i Sverige de senaste åren Euroområdet är en exportberoende region som och tillväxten har varit hög. Under det första verkar ha drabbats särskilt hårt av avmattningen i halvåret 2019 mattades den inhemska efterfrågan världshandeln. Framöver väntas en svagare global av. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms efterfrågan leda till att exporten och investe- dock fortfarande vara högre än normalt. Framåtringarna växer långsammare. Som en följd av att blickande indikatorer tyder på att tillväxten blir sysselsättningen ökar i en svagare takt bedöms dämpad även framöver (se tabell 1.3). Den lägre också hushållen öka sin konsumtion lång- tillväxten i världsekonomin, och en gradvis sammare. Detta verkar återhållande på BNP- förstärkning av kronan, bedöms dämpa utvecktillväxten i euroområdet. lingen av den svenska exporten. Formerna för Storbritanniens utträde ur EU Antalet påbörjade bostäder väntas förbli högt i var inte klara när regeringens prognos färdig- ett historiskt perspektiv, men bostadsbyggandet ställdes. Samtidigt som regeringen har förberett bedöms minska de närmaste åren. Det är delvis en sig på ett avtalslöst utträde bygger regeringens följd av att det höga utbudet och den lägre prognoser på antagandet om ett ordnat utträde. prisnivån har lett till en försämrad lönsamhet. Osäkerheten om utträdet har dock medfört att Sammantaget bedöms bostadsinvesteringarna företag har blivit mindre optimistiska om den därför minska de närmaste åren, men ligga kvar på framtida ekonomiska utvecklingen, vilket på kort nivåer som är högre än normalt. Även näringssikt bedöms hålla tillbaka tillväxten i livets övriga investeringar ökar i en något Storbritannien. långsammare takt framöver till följd av de mer Tillväxten i USA har varit stark de senaste åren, dämpade konjunkturutsikterna. understödd av en expansiv finanspolitik och en Hushållens konsumtion utvecklades svagt stark utveckling på arbetsmarknaden. En 2018 och första halvåret 2019. Stabiliseringen av

PROP. 2019/ 20: 1

läget på bostadsmarknaden, och ett högt sparande Kronan har försvagats första halvåret 2019, bland hushållen, talar dock för att det finns men väntas förstärkas något 2020 och gradvis utrymme för hushållen att öka sin konsumtion i återgå till historiskt mer normala nivåer. en något snabbare takt 2020. Som en följd av främst minskande migrations-

Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal

relaterade utgifter bedöms den offentliga Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 konsumtionen utvecklas svagare framöver. Även 2018 2019 2020 2021 2022 de offentliga investeringarna ökar i en lång- BNP 2,4 1,4 1,4 1,8 1,9 sammare takt. 1 Utbudet av arbetskraft har ökat snabbt de BNP, kalenderkorrigerad 1 2,5 1,5 1,2 1,7 2,0 senaste åren, vilket tillsammans med den starka konjunkturen har bidragit till en historiskt sett BNP-gap 2 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0 hög sysselsättningsgrad bland både kvinnor och Produktivitet 3, 4 0,1 0,6 0,8 1,4 1,4 män. Denna positiva utveckling har även inne- Arbetade timmar 4 2,4 1,1 0,3 0,3 0,5 burit att antalet arbetade timmar ökat i snabb takt Sysselsatta, 15 – 74 år 1,8 0,8 0,4 0,6 0,6 de senast åren. Sedan 2018 minskar dock inte Sysselsättningsgrad, arbetslösheten längre. Framöver väntas utveck- 15 – 74 år 5 68,5 68,6 68,5 68,7 68,8 lingen på arbetsmarknaden bli mer dämpad som Sysselsättningsgrad, en följd av en lägre efterfrågan på arbetskraft, men 20 – 64 år 82,6 82,7 82,6 82,7 82,8 5 både sysselsättningsgraden och arbetskrafts- Arbetslöshet, 15 – 74 år 6 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 deltagandet bedöms även fortsättningsvis ligga på Timlön 7 2,5 2,6 2,8 3,0 3,1 mycket höga nivåer. KPI 2,0 1,9 1,7 2,1 2,3 De senaste årens höga efterfrågan på arbets- KPIF 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0 kraft har medfört att andelen arbetsgivare som Reporänta -0,5 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 upplever en brist på arbetskraft ökat kraftigt, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. BNP omvärlden, KIXvägd 8 2,5 1,9 2,0 2,0 2,0 Bristen har under många år varit betydligt högre 1 Fasta priser. inom den offentliga sektorn och det är framför 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. allt i kommuner och landsting som bristtalen är Potentiell BNP är en bedömning. 3 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. höga. Den senaste tiden har bristen på arbetskraft 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Procent av befolkningen. minskat, men det är fortfarande fler arbetsgivare 6 Procent av arbetskraften. än normalt som upplever en brist på arbetskraft. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2018. 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på Löneökningstakten har varit förhållandevis respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna måttlig under en lång tid. De senaste årens starka beräkningar. konjunktur på arbetsmarknaden väntas, med viss fördröjning, leda till att löneökningarna blir något högre framöver. Att produktiviteten bedöms öka Jämställdhetsbudgetering i snabbare takt understödjer detta. KPIF-inflationen, dvs. utvecklingen av Skillnader i livsvillkor samt i fördelning av makt konsumentprisindex med fast bostadsränta, har och resurser baserade på kön är samhällsproblem de senaste två åren uppgått till ca 2 procent, vilket som kan och ska motverkas, bl.a. genom politiska till stor del förklaras av kraftigt stigande beslut. I regeringens arbete på detta område ingår energipriser. Då energipriserna inte förväntas att använda jämställdhetsbudgetering. På så sätt fortsätta stiga 2019 och 2020 väntas KPIF- beaktas konsekvenser för jämställdheten redan inflationen bli lägre dessa år. Samtidigt bedöms från början när förslag och reformer utformas, den underliggande inflationen, mätt som KPIF samt när beslut fattas om politikens inriktning exklusive energipriser, stiga gradvis till följd av det och om fördelningen av resurser. höga resursutnyttjandet. Till följd av lägre ränteförväntningar på de finansiella marknaderna och lägre räntor i omvärlden väntas reporäntan lämnas oförändrad 2019 och 2020.

PROP. 2019/ 20: 1

Den offentliga sektorns finanser är starka Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Det finansiella sparandet uppgick 2018 till Den beskrivna ekonomiska utvecklingen är 0,9 procent av BNP. Därmed uppvisade Sverige regeringens huvudscenario och bedöms vara den ett sparande som var högre än för flertalet av EU:s mest sannolika. Men prognoser är alltid medlemsstater. I genomsnitt uppgick sparandet i förknippade med stor osäkerhet. Det är därför EU 2018 till ca 0,6 procent av BNP. Sparandet viktigt att även belysa faktorer som skulle kunna beräknas försvagas något 2019, främst till följd av leda till en svagare eller starkare ekonomisk de finanspolitiska åtgärder som beslutades av utveckling 2019 och 2020 än i prognosen. riksdagen för 2019. Överskottet i de offentliga Det råder t.ex. stor osäkerhet om de handelsfinanserna bedöms vara i stort sett oförändrat de politiska spänningarna mellan framför allt USA närmast efterföljande åren, men förstärks relativt och Kina, och om hur situationen kommer att kraftigt 2022 (se tabell 1.4), bl.a. till följd av utvecklas framöver. Om ytterligare handelsantagandet om oförändrade regler och med den hinder införs kan det leda till att tillväxten i finanspolitik som hittills aviserats. Därmed omvärlden blir svagare och att utsikterna för förväntas de offentliga finanserna uppvisa svensk export försämras. Även investeringar och överskott samtliga år under den kommande hushållens konsumtion kan påverkas negativt. mandatperioden. Kina har även problem med överkapacitet i statliga företag, obalanser på bostadsmarknaden Tabell 1.4 Den offentliga sektorns finanser och en hög skuldsättning i både den privata och Miljarder kronor respektive procent av BNP. Utfall 2018, prognos den offentliga sektorn. En kraftig inbromsning av 2019 – 2022 tillväxten i Kina skulle få stora konsekvenser för 2018 2019 2020 2021 2022 världsekonomin, eftersom den kinesiska efter- Finansiellt sparande 43 21 17 22 67 frågan på råvaror och andra insatsvaror utgör en Procent av BNP 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 viktig drivkraft för den globala tillväxten. Stat 1,5 1,1 1,0 1,1 1,8 En annan osäkerhetsfaktor rör Storbritanniens Ålderspensionssystemet 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 utträde ur EU. Risken för ett avtalslöst utträde Kommunsektor -0,7 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 bedöms vara betydande. I juli 2019 tillträdde en ny regering i Storbritannien och det återstår nu Strukturellt sparande, procent av BNP 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3 inte mycket tid för att få ett utträdesavtal på plats Konsoliderad bruttoskuld 1 859 1 732 1 716 1 696 1 642 innan tidsfristen löper ut den 31 oktober 2019. Formerna för utträdet och den framtida rela- Procent av BNP 38,8 34,8 33,4 31,8 29,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. tionen mellan EU och Storbritannien kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl EU Det strukturella sparandet, dvs. sparandet justerat som Storbritannien. Det gäller särskilt de för bl.a. konjunkturella effekter, beräknas, delvis medlemsstater i EU, däribland Sverige, som är till följd av antagandet om oförändrade regler, nära sammankopplade med den brittiska successivt öka under prognosperioden i för- ekonomin. Sverige är väl förberett för ett avtalshållande till 2018 och uppgå till 1,3 procent av löst utträde och tillfälliga åtgärder har vidtagits potentiell BNP 2022. både i Sverige och i andra EU-medlemsstater för Överskotten i de offentliga finanserna har att möta de allvarligaste konsekvenserna. bidragit till att den offentliga sektorns konsoli- Det hårdare politiska tonläget mellan framför derade bruttoskuld sjunkit till under 39 procent allt USA och Iran under våren och sommaren av BNP 2018. Bruttoskulden förväntas fortsätta 2019 har bidragit till en ökad geopolitisk osäkerminska under prognosperioden, även det delvis het och en ökad osäkerhet om utvecklingen av till följd av antagandet om oförändrade regler. oljepriset. Hittills har effekterna på världs- Det är framför allt statens skuldsättning som ekonomin och oljepriset varit relativt begränsade. minskar. Statsskulden som andel av BNP är på Även fortsatt oro kring Italiens finanspolitik den lägsta nivån sedan 1977. och förhöjda nivåer för italienska stats- Den relativt låga bruttoskulden bidrar till goda obligationsräntor skulle kunna bidra till en ökad säkerhetsmarginaler och gör att de offentliga finansiell oro. De låga räntorna globalt innebär att finanserna är väl rustade för att hantera de risker möjligheterna att stabilisera ekonomin genom som ekonomin står inför. penningpolitiken är begränsade, om konjunk-

PROP. 2019/ 20: 1

turen skulle utvecklas sämre än väntat. Även bl.a. genom skattebasernas utveckling. Skattemöjligheten att stabilisera ekonomin med hjälp av intäkter från kapitalskatter tenderar att förändras en aktiv finanspolitik är begränsad i flera av EU:s mycket mellan år och kan få en stor effekt på de medlemsstater som har stora offentligfinansiella offentliga finanserna. Även arbetslöshetsunderskott och höga statsskulder. Sverige, med relaterade utgifter, kostnader för socialsina starka offentliga finanser, har tvärtom goda försäkringar och migration, samt kommunala möjligheter att bedriva stabiliserande finans- utgifter för konsumtion och investeringar kan politik om så skulle behövas. Flera av de ovan variera kraftigt över tiden. Sådana variationer kan nämnda riskerna skulle i värsta fall kunna utlösa ha betydande effekter på både det finansiella och en period med allmän finansiell oro och högre det strukturella sparandet i den offentliga riskpremier. sektorn. Dessutom kan en förändrad bedömning Konjunkturutvecklingen i omvärlden skulle av den potentiella produktionsnivån i ekonomin också kunna bli starkare än väntat, t.ex. om leda till att det strukturella sparandet revideras. handelskonflikten trappas ned och den globala Vidare skulle ett för Storbritannien avtalslöst tillförsikten därmed tilltar. En starkare utträde ur EU kunna innebära att Sveriges ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna medlemsavgift, och därmed de offentliga svensk exportindustri. finanserna, påverkas mer än vad som indikeras av Klimatförändringarna, extrema väder- prognoserna som denna proposition bygger på, händelser och förlust av biologisk mångfald utgör där utträdet antas ske under ordnade former. också risker för den globala ekonomin, då de kan Svensk ekonomi står samtidigt väl rustad för medföra stora kostnader för både enskilda och att möta osäkerheterna i omvärlden och samhället. En otillräcklig omställning kan också nationellt. Statsfinanserna uppvisar överskott, leda till högre kostnader än nödvändigt, t.ex. har statsskuldskvoten är den lägsta sedan slutet av det uppstått flaskhalsar i delar av den europeiska 1970-talet och arbetslösheten har sjunkit. bilindustrin till följd av att biltillverkare inte ställt om produktionen i tid för att möta nya regler för mätning av utsläpp. I Sverige är utvecklingen på bostadsmarknaden 1.3 Uppföljning av de finanspolitiska och hushållens höga skuldsättning osäkerhets- målen faktorer. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat snabbt under en lång tid, vilket Överskottsmålet inneburit en ökad risk för en kraftig priskorrigering, med stora effekter på hushållens Från och med 2019 har överskottsmålet justerats konsumtion och bostadsinvesteringar. Efter en och uppgår till en tredjedels procent av BNP i nedgång under andra halvåret 2017 stabiliserades genomsnitt över en konjunkturcykel. Målet följs prisutvecklingen på bostadsmarknaden 2018 och upp genom det strukturella sparandet för innebostadspriserna har fortsatt stiga svagt första varande och nästkommande år. För att i efterhand halvåret 2019. Riskerna för en snabb nedgång i utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för bostadspriserna har därmed minskat, men skulle att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bostadspriserna sjunka kraftigt framöver kan det bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det leda till negativa effekter för svensk ekonomi, om faktiska finansiella sparandet. hushållen minskar sin konsumtion eller om Det strukturella sparandet bedöms uppgå till bostadsinvesteringarna blir lägre till följd av detta. nära noll procent av potentiell BNP 2019 och till Hushållens konsumtion skulle även kunna 0,2 procent 2020. Till följd av osäkerheten i utvecklas starkare än i prognosen. Konsumtions- bedömningen av det strukturella sparandet tillväxten var dämpad under 2018 och inledningen bedöms så små skillnader i förhållande till målet av 2019, trots att hushållen har ett historiskt sett inte utgöra någon tydlig avvikelse. Regeringen högt sparande. Tillsammans med en stabilisering bedömer således att inriktningen på finansav läget på bostadsmarknaden talar det för att politiken är i linje med överskottsmålet. hushållens konsumtion skulle kunna växa Finanspolitiken bedöms vidare i allt väsentligt snabbare än vad som antas i prognosen. vara neutral 2019 och 2020, vilket är en väl avvägd Den allmänna ekonomiska utvecklingen har inriktning i rådande konjunkturläge. också stor betydelse för de offentliga finanserna,

PROP. 2019/ 20: 1

Utgiftstakets nivå 2022 som står långt från arbetsmarknaden, behöver

såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken

I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår utvecklas. Drivkrafterna att arbeta ska vara starka

regeringen i denna proposition en nivå på och matchningen mellan arbetsgivare och arbets-

utgiftstaket för det tredje tillkommande året, dvs. sökande ska fungera väl. Regeringen avser därför

2022 (se tabell 1.5). Den föreslagna nivån att införa etableringsjobb, med lägre lön och i

motsvarar regeringens bedömning av nivån för enlighet med parternas förslag, för att stimulera

2022 i 2019 års ekonomiska vårproposition efter anställningar för nyanlända och långtids-

tekniska justeringar. arbetslösa. Etableringsjobben ska utvidgas till

företag utan kollektivavtal och till bemannings-

Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer

företag på ett sätt som gör att fördelarna med

etableringsjobb inte går förlorade. Ett Miljarder kronor om inte annat anges 2019 2020 2021 2022 etableringsjobb ska ge individen möjlighet att

Utgiftstakets nivåer 1 351 1 392 1 443 1 502 skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efter- 1 Utgiftstaket, procent av frågas på arbetsmarknaden, samtidigt som arbets-

potentiell BNP 27,4 27,2 27,1 27,1 givarnas kompetensförsörjning underlättas.

Utgiftstaket, procent av BNP 27,1 27,1 27,1 27,1 Resurserna till arbetsmarknadspolitiska

Takbegränsade utgifter 1 315 1 352 1 387 1 409 insatser minskar. Detta riskerar att göra det

Budgeteringsmarginal 36 40 56 93 svårare för personer med en relativt svag ställning

på arbetsmarknaden att komma i arbete. En aktiv Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,8 3,0 4,0 6,6 arbetsmarknadspolitik bidrar till att hålla syssel-

1 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2022 i denna proposition. sättningen uppe vid en ekonomisk avmattning.

Källa: Egna beräkningar. Regeringen föreslår därför att medel tillförs

arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är

angeläget att insatserna fördelas utifrån ett

jämställdhetsperspektiv.

1.4 Förändringar på utgiftssidan

För att förbättra effektiviteten i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska Svensk ekonomi har utvecklats starkt, men Arbetsförmedlingen reformeras. Ett nytt system framöver förväntas en avmattning ske. Starka ska införas, där fristående aktörer matchar arbetsoffentliga finanser innebär att Sverige kan möta sökande med lediga jobb och rustar dem för dessa denna avmattning med väl avvägda reformer och jobb. Det är viktigt att detta genomförs på ett utan att behöva genomföra kraftiga ordnat sätt. Som en del i reformeringen föreslår åtstramningar. regeringen att medel avsätts för att öka antalet

deltagare i upphandlade matchningstjänster.

Möjligheter till utbildning senare i livet behövs

Fler ska komma i arbete

både för att underlätta omställning i arbetslivet

och för att nyanlända snabbare ska kunna etablera Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen sig på arbetsmarknaden. Regeringen avser därför försörjning och etablering i samhället. Hög att utveckla kunskapslyftet med insatser inom sysselsättning är grunden för att finansiera vår kommunal vuxenutbildning, folkbildning, yrkesgemensamma välfärd. En väl fungerande välfärd högskola och högre utbildning så att fler kan ta är i sin tur en förutsättning för ett högt del av satsningen. Vidare föreslår regeringen en arbetskraftsdeltagande. fortsättning på studiestartsstödet, som syftar till Sysselsättningsgraden är historiskt sett hög att öka motivationen att studera för personer med bland både kvinnor och män. Arbetslösheten är kort utbildning som står långt ifrån arbetsemellertid fortfarande alltför hög inom vissa marknaden. grupper och arbetssökande saknar alltför ofta den För att underlätta omställning på arbetskompetens som arbetsgivarna efterfrågar. marknaden föreslår regeringen också att det Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes införs en möjlighet för anställda att utveckla sin och utrikes födda är alltjämt för stor, särskilt kompetens eller utveckla ny kompetens i syfte att bland kvinnor. stärka sin fortsatta anställningsbarhet, För att möta arbetsgivarnas behov av utbildad s.k. utvecklingstid. Innehållet kan vara arbetskraft, och underlätta anställning av dem

PROP. 2019/ 20: 1

utbildning, men även start av näringsverksamhet. Ju längre det dröjer innan klimatutsläppen Utbildning bör vara fokus under utvecklingstiden minskar, desto dyrare kommer det bli att och ska bl.a. ge möjlighet och incitament för åstadkomma tillräckliga utsläppsminskningar och individer att utveckla sig till yrken inom genomföra klimatanpassningen. branscher där det råder brist på arbetskraft. En För att nå de svenska miljö- och klimatmålen utgångspunkt i utformningen är att en ersättare kommer det att krävas nya politiska åtgärder. En anställs för den som får del av utvecklingstid. handlingsplan för kraftigt minskade utsläpp tas Svenska språket är en nyckel till etablering på fram. Ett arbete med att se över all relevant arbetsmarknaden och i samhället, både för den lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket som är nyanländ och för den som varit i Sverige får genomslag ska genomföras. Regeringen avser en tid. Regeringen föreslår därför att den att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att bereda pågående satsningen som möjliggör svensk- frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. undervisning från dag ett förlängs. Att vara Regeringens politik ska säkerställa att Sverige är föräldraledig kan innebära ett avbrott och i värsta rustat för en fossilfri framtid. Ambitionen är att fall en tillbakagång i språkinlärningen, vilket klimatomställningen ska ske på ett sådant sätt att riskerar att särskilt påverka kvinnor som tar ut en alla har möjlighet att vara en del av lösningen. större del av föräldraledigheten. Regeringen anser För att minska klimatutsläppen i hela landet att föräldralediga behöver ges bättre möjligheter förstärker regeringen satsningen på Klimatklivet. att få kontinuitet i sin språkundervisning. Därför Regeringen ser samtidigt över hur stödet kan föreslås att medel tillförs för språkträning för utvecklas och effektiviseras. Då det är i transportföräldralediga så att de kan fortsätta utveckla sina sektorn som störst utsläppsminskningar ska ske färdigheter i det svenska språket. fram till 2030 riktas en del av stödet särskilt till Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv är installation av laddningsstationer för elbilar och grunden i att skapa fler jobb och att säkra laddhybrider i hemmet och på jobbet. Regeringen välfärden. En del i detta är att regeringen bygger föreslår också att ett nytt stöd införs för vidare på de strategiska samverkansprogrammen laddinfrastruktur längs större vägar för att täcka med näringslivet. Det nationella innovationsrådet de vita fläckar där en sådan infrastruktur annars fortsätter sitt arbete under ledning av inte byggs ut. statsministern, och regeringen föreslår att en Regeringen föreslår vidare en ny premie för exportsatsning för att skapa fler jobb i hela landet ellastbilar och andra miljölastbilar samt eldrivna genomförs. Den befintliga exportstrategin arbetsmaskiner, som tillsammans med det kommer vidare att utvecklas, med fokus på fortsatta stödet till elbussar syftar till att främja ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. marknadsintroduktion av dessa fordon. Svensk rymdverksamhet är kunskapsintensiv Satsningen på ekobonus för överflyttningen av och innovativ och har betydelse för bl.a. godstrafik från väg till sjöfart föreslås förlängas. klimatforskning och svensk industri. Regeringen Regeringen föreslår att en elektrifieringsföreslår därför nya satsningar på rymdforskning kommission tillsätts för att påskynda arbetet med och rymdverksamhet. elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Genom bonus – malus-systemet för nya lätta Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland fordon ges bonus för fordon med låga koldioxidutsläpp, och förhöjd fordonsskatt tas ut för Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är fordon med höga utsläpp. Systemet innebär en möjlig. Det övergripande målet för miljöpolitiken starkare styrning mot minskade utsläpp av är att till nästa generation lämna över ett samhälle koldioxid från lätta fordon jämfört med tidigare där de stora miljöproblemen är lösta, utan att fordonsbeskattning. Från och med 2020 kommer orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför en ny, mer rättvisande mätmetod för fordonens Sveriges gränser. Utöver en klimatlag och bränsleförbrukning att ligga till grund för ambitiösa utsläppsmål finns en bred uppslutning beskattningen, vilket innebär att miljöstyrningen bakom klimatomställningen hos svenska folket skärps ytterligare. Detta kommer att påskynda och i näringslivet. Sverige ska även fortsättnings- utvecklingen mot en högre andel fordon med låga vis ta en ledande och pådrivande roll för genom- koldioxidutsläpp. förandet av såväl Parisavtalet som Agenda 2030.

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att utsläppshandel och utreda andra former av ökat lämna förslag på vilken nattågstrafik med dagliga samarbete mellan Östersjöländerna för att avgångar till flera europeiska städer som bör upp- minska övergödningen i Östersjön. handlas. Regeringen föreslår att medel avsätts för Det är viktigt att stärka hållbarheten och öka att möjliggöra nattågstrafik till europeiska städer. tryggheten i städer. Mot denna bakgrund anser Industrins klimatomställning måste fortsätta. regeringen att medel bör avsättas för investerings- Regeringen föreslår därför att satsningen på stöd för gröna och trygga samhällen. teknikutveckling för minusutsläpp av växthusgaser och Industriklivet, som syftar till att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser, effekt- Välfärden ska stärkas iviseras och stärks för att finansiera tekniksprång och understödja industrins ambitioner att ställa Sverige ska vara ett modernt välfärdsland med om. Ett av regeringens strategiska samverkans- hög sysselsättningsgrad, generella välfärdssystem program inriktas på näringslivets klimat- och ordning och reda i de offentliga finanserna. omställning för att skynda på omställningen. Den generella och skattefinansierade välfärden EU:s system för handel med utsläppsrätter är det stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till främsta styrmedlet för att minska utsläppen. jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för Systemet och dess marknadsmässighet ska bättre livschanser för alla. värnas. För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden Regeringen vidtar åtgärder för att det ska vara behöver kommunsektorn förutsättningar för att enklare och mer lönsamt att investera i förnybar säkerställa allas rätt till vård, utbildning, omsorg energi, bl.a. genom att stärka det befintliga och andra välfärdstjänster så effektivt som investeringsstödet för solceller. Regeringen avser möjligt. Att svenska folket lever allt längre är en att i budgetpropositionen för 2021 lämna förslag positiv utveckling, men innebär också att samom ett nytt avdrag för grön teknik. hället ställs inför stora utmaningar. Utmaning- För att skydda värdefull natur och värna arna kopplade till resurser och kompetensrödlistade och akut utrotningshotade arter ska försörjning kan bli extra stora i lands- och naturvården stärkas på ett sätt som bygger på glesbygdskommuner med många äldre. legitimitet hos de människor och verksamheter Förstärkningen av de allmänna bidragen till som berörs. Detta ska ske samtidigt som rätts- kommunsektorn ska fortsätta i en jämn takt över säkerheten för markägare och företag stärks och mandatperioden och 2020 föreslås ytterligare det säkerställs att markägare ska få ekonomisk 5 miljarder kronor i generella tillskott till kompensation för inskränkningar i ägande- och kommuner och landsting. Dessa tillskott till brukanderätten i den utsträckning som de har rätt kommunsektorn kan därutöver vara effektiva för till. Anslagen för skydd av och åtgärder för värde- att hålla uppe sysselsättningen vid en ekonomisk full natur, inklusive ersättningen till markägare, avmattning. föreslås därför förstärkas. Den privata ägande- De som varit med och byggt upp vårt land och rätten till skogen ska värnas och stärkas. Vidare lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt ska det nationella skogsprogrammet utvecklas för till trygghet under ålderdomen. Regeringen har att ytterligare främja en växande skogsnäring och därför lämnat förslag till riksdagen för att höja ett hållbart skogsbruk. Ett åtgärdspaket för att och trygga pensionerna. Förslagen innebär bl.a. stärka förutsättningarna för pollinatörer, t.ex. att garantipensionen och taket i bostadstillägget bin, föreslås. för pensionärer höjs för att förbättra ekonomin För att havsmiljön ska förbättras föreslår för dem med de lägsta pensionerna. Det är antalet regeringen att tidigare satsningar på havs- och arbetade timmar i ekonomin som lägger grunden vattenmiljön förstärks och förlängs. Syftet med för goda pensioner. Regeringen har därför satsningarna är bl.a. att motverka övergödning samtidigt lämnat förslag om att höja den lägsta och förstärka miljöövervakningen i havs- och åldern för att ta ut inkomstgrundad ålderspension vattenmiljöer. Regeringen föreslår vidare en ökad från 61 till 62 år och att införa en s.k. riktålder. satsning på det globala kemikaliearbetet och det Avsikten är att riktåldern på sikt ska följa internationella samarbetet mot övergödning. medellivslängden och styra de pensionsrelaterade Regeringen avser att ge berörda myndigheter i åldersgränserna i pensionssystemet och angränsuppdrag att se över möjligheten att införa en ande trygghetssystem. Genom förslaget kan

PROP. 2019/ 20: 1

pensionsnivåerna upprätthållas när medellivs- återgå till eller inträda i arbetslivet. Insatserna ska längden ökar. Förslagen bygger på Pensions- bestå av personligt stöd, intern samordning och gruppens överenskommelse från 2017. samverkan med andra aktörer. Ett ökat antal äldre innebär att behovet av Den psykiska ohälsan bland barn och unga äldreomsorg ökar, samtidigt som tillgången på fortsätter att öka. Regeringen föreslår därför personal i omsorgen kommer att minska fram- förstärkta satsningar på barn- och ungdomsöver om inget görs. Regeringen genomför därför psykiatri och insatser för barn och unga med en satsning för en ökad användning av välfärds- psykisk ohälsa, bl.a. för att öka tillgängligheten teknik i omsorgen. Regeringen skjuter även till och ta steg mot en köfri verksamhet. medel för att generellt stärka äldreomsorgen, bl.a. För många utförare inom hälso- och sjukför att säkerställa en god vård och omsorg om vården, inte minst små aktörer på landsbygden, personer med demenssjukdom samt för att krävs flexibilitet vad gäller bemanning. Ny praxis motverka ofrivillig ensamhet. från Högsta förvaltningsdomstolen och EU- Hälso- och sjukvården ska vara behovs- domstolen om mervärdesskatt för inhyrd anpassad, effektiv och av god kvalitet. Vården står personal har inneburit kostnadsökningar för inför stora utmaningar, bl.a. när det gäller privata utförare inom hälso- och sjukvården som kompetensförsörjning, tillgänglighet och hyr in vårdpersonal. Regeringen föreslår att medel struktur. Att förbättra tillgängligheten inom avsätts till landstingen för att de ska kunna ersätta hälso- och sjukvården så att fler får vård i tid och de berörda aktörerna. Regeringen avser också att att köerna minskar är en av de viktigaste frågorna skyndsamt tillsätta en utredning för att se över för regeringen under mandatperioden. I syfte att om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i korta vårdköerna och att öka tillgängligheten har stället införa en alternativ ordning, som innebär regeringen infört en uppdaterad kömiljard. att dagens effekter neutraliseras för berörda Regeringen har vidare gett en särskild utredare aktörer. Om sådana förutsättningar föreligger, så i uppdrag att stödja landsting, myndigheter och ska förslag lämnas. organisationer i arbetet med att utveckla en Alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha lika modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och möjlighet till arbete och ett gott liv. Därför avser sjukvård med fokus på primärvården. Regeringen regeringen återkomma med förslag som innebär har också ingått en överenskommelse för 2019 att samtliga moment vid andningshjälp och med Sveriges Kommuner och Landsting för att sondmatning ska kunna ge rätt till personlig stödja en omställning av hälso- och sjukvården assistans och föreslår att ytterligare medel tillförs med fokus på primärvården, i syfte att skapa en den statliga assistansersättningen. Regeringen god, nära och samordnad vård och omsorg som avser också föreslå att bilstödet till personer med främjar jämlik hälsa. Dessutom genomförs funktionsnedsättning förbättras för att öka betydande satsningar på att förbättra personal- stödets ändamålsenlighet. situationen och utveckla vårdens verksamheter Sverige ska ha höga ambitioner som kunskapsgenom förbättrade arbetsvillkor, kompetens- nation. Alla elever ska, oavsett kön och social utveckling, ökad bemanning och utvecklade bakgrund, ges förutsättningar att nå målen för arbetssätt. Åtgärderna innebär att arbetsmiljön utbildningen. Regeringen föreslår därför en förbättras i en kvinnodominerad sektor, sam- förstärkning av det statliga stödet för stärkt tidigt som de ger mer tid över till patienterna. likvärdighet och kunskapsutveckling. För- Behovet av specialistsjuksköterskor i vården är stärkningen möjliggör för huvudmännen att stort och förväntas öka framgent. Regeringen fr.o.m. hösten 2020 stärka sin verksamhet i linje avser därför avsätta ytterligare medel för att med den nivå som föreslogs av stimulera sjuksköterskor att vidareutbilda sig till Skolkommissionen. Vidare föreslår regeringen att specialistsjuksköterska inom områden där de ett nytt, samlat bidrag för karriärtjänster för lärare nationella behoven är stora. Dessutom föreslås en införs, där en del av medlen viktas så att satsning på karriärtjänster för att göra det mer förstelärare på skolor med svåra förutsättningar attraktivt att bli specialistsjuksköterska. ges ett ökat lönetillägg. En utökad lovskola ska Regeringen föreslår också att en ny lag införs utredas, och sedan införas 2022. Medel avsätts till som ålägger landstingen att erbjuda fortbildning med anledning av en kommande koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter proposition om tioårig grundskola. som har behov av individuellt stöd för att kunna

PROP. 2019/ 20: 1

Alla elever ska ha kunniga och kompetenta livsmedelsstrategin föreslås få förstärkt lärare. För att ge lärare de bästa förutsättningarna, finansiering i syfte att stärka livsmedelsoch för att möta den växande bristen på branschens konkurrenskraft. legitimerade lärare, föreslår regeringen en rad En god tillgänglighet i hela Sverige är viktig för insatser. Det första steget tas i inrättandet av ett att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla professionsprogram för att öka läraryrkets delar av landet. En väl fungerande digital infraattraktivitet och skapa möjligheter för lärare och struktur bidrar till detta, och regeringen föreslår skolledare att kunna utvecklas genom hela yrkes- därför att ytterligare medel avsätts för att underlivet. Lärarlyftet föreslås byggas ut. Statsbidraget lätta och öka tempot i bredbandsutbyggnaden. för anställning av lärarassistenter som ska avlasta Resurserna för underhåll av vägar och järnvägar lärare föreslås förstärkas. På så sätt kan lärarna i på landsbygden förstärks. Regeringen föreslår större utsträckning fokusera på undervisningen. även att medel avsätts för att möjliggöra en fort- För att förbättra styrningen och delvis satt satsning på nattåg till och från norra Sverige. finansiera reformerna på skolområdet tar Många kommuner har tagit emot ett stort antal regeringen bort ett antal riktade statsbidrag på nyanlända de senaste åren. Flera av dessa skolområdet, som i stället uppgår i det statliga kommuner påverkas fortfarande av kostnader för stödet för stärkt likvärdighet och kunskaps- mottagandet. För att förbättra deras förututveckling, i statsbidraget för lärarassistenter och sättningar avsätter regeringen medel till de i det samlade statsbidraget för karriärtjänster. kommuner som tagit emot ett stort antal Detta är ett led i regeringens ambition att nyanlända i förhållande till sin befolkning. förbättra styrningen på skolområdet och minska Regeringen bedriver ett långsiktigt arbete för antalet riktade statsbidrag, vilket kan vara särskilt att motverka segregationen och öka jämlikheten betydelsefullt för små kommuner och små genom såväl generella som riktade insatser. För enskilda huvudmän som inte har lika utbyggda att främja en god utveckling i hela Sverige administrativa stödfunktioner som större huvud- fortsätter regeringen satsningen i kommuner och män. Förslagen i denna budget innebär att områden med socioekonomiska utmaningar. resurserna till skolan ökar. Bostadsmarknaden behöver reformeras för att En tillgänglig och jämlik kulturskola i hela möta människors olika behov och preferenser i landet ger fler barn och unga möjlighet att hela landet. Fler bostäder och ett bättre nyttjande uttrycka sig kreativt. Det statliga bidraget till av beståndet behövs för att underlätta för kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet ungdomar att få sin första bostad och för att föreslås därför förlängas. Fri entré på museer människor ska kunna flytta dit jobben finns. möjliggör att fler kan ta del av det gemensamma Under de senaste åren har produktionen av nya kulturarvet. Regeringen föreslår därför att medel bostäder legat på en hög nivå, men i många delar även fortsättningsvis avsätts för detta. av landet är bristen på bostäder fortsatt stor. Regeringen föreslår att det investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Hela landet ska växa studerande som infördes 2016 bibehålls, men att det förändras så att det blir mer effektivt och Hela landet ska inte bara leva utan också växa. ändamålsenligt för byggande av hyresrätter i hela Såväl landsbygd och glesbygd som städer ska landet. utvecklas så att hela Sveriges potential utnyttjas. Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. Regeringen föreslår därför att antalet Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas servicekontor utökas för att förstärka den statliga närvaron i hela landet. Vidare föreslås ett fortsatt Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Det är särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i glesbygd grundläggande för att samhället ska hålla ihop. för att närheten till kommersiell service ska kunna Brotten ska bekämpas, liksom deras orsaker. bibehållas. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i Svensk livsmedelsproduktion är central för omvärlden. jobb och tillväxt på landsbygden. Som en del av För att skapa ett tryggt samhälle behövs ett ett större bondepaket tar regeringen därför ett strategiskt och målmedvetet brottsbekämpande samlat grepp för hela livsmedelskedjan genom att och brottsförebyggande arbete. Utöver de

PROP. 2019/ 20: 1

förstärkningar som redan beslutats för ske samtidigt som berörda myndigheter kommande år tillförs rättsväsendet ytterligare fortsätter vidta åtgärder för att säkerställa ett resurser för att möta den grova och organiserade effektivt och rationellt nyttjande av tilldelade brottsligheten. Regeringen föreslår förstärk- medel. För att finansiera tillskottet till försvaret ningar av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs och Åklagarmyndigheten. Antalet polisanställda den 1 januari 2022. ska öka med 10 000 till 2024. Regeringen föreslår Samhällets förmåga att bekämpa välfärdsbrott även att medel avsätts till Tullverket, bl.a. för att behöver förbättras. Särskilt viktigt är det att öka myndighetens närvaro vid gränserna. bekämpa den organiserade brottslighetens Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat utnyttjande av våra gemensamma välfärdssystem. våld och förtryck ska bekämpas. Regeringen före- Regeringen föreslår därför en bred satsning för att slår därför fortsatta satsningar på dessa områden. motverka, stoppa och lagföra personer som ägnar Kriminalvården ska som en del av rättsväsendet sig åt brottslighet riktad mot välfärdssystemen. bidra till att minska brottsligheten och öka För att stärka tillsynen mot penningtvätt och människors trygghet. Kriminalvården har sedan finansiering av terrorism föreslår regeringen att hösten 2018 haft en hög beläggningsgrad på den tillfälliga satsningen på länsstyrelsernas häkten och anstalter, och periodvis har arbete inom området förlängs och att situationen varit mycket ansträngd. Mot denna Finansinspektionens arbete förstärks. Vidare bakgrund föreslår regeringen ökade resurser till föreslås medel tillföras Arbetsmiljöverket för fler Kriminalvården för att inrätta tillfälliga platser inspektioner i arbetslivet. och möjliggöra utbyggnaden av permanenta Uppgifter från folkbokföringen ligger ofta till platser. Myndigheten föreslås också tillföras grund för andra myndigheters beslut om bidrag resurser för de straffrättsliga reformer som och utbetalningar. Som en del i regeringens regeringen avser att lämna förslag om, bl.a. en satsning för att bekämpa välfärdsbrott föreslås att tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och medel avsätts till Skatteverket för att höja deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. kvaliteten i folkbokföringen. De senaste åren har antalet inkomna mål till I syfte att motverka felaktiga utbetalningar vid domstolarna ökat. För att ge domstolarna möjlig- köp av rut- och rottjänster föreslår regeringen att het att hantera den ökade måltillströmningen det införs ett krav på elektronisk betalning för att föreslår regeringen att medel tillförs Sveriges kunna få skattereduktion. Domstolar. År 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och Statens institutionsstyrelse ansvarar för män fick rösta för första gången och Sverige blev tvångsvård och behandling av ungdomar med en demokrati. Tilltron till demokratin behöver allvarliga psykosociala problem och vuxna med fördjupas och regeringen föreslår därför att missbruksproblem. Regeringen föreslår att stödet för kunskapshöjande och folkbildande myndigheten tillförs extra medel för att utöka insatser ökas, i syfte att människor i större kapaciteten och möjliggöra kvalitetshöjande utsträckning ska kunna delta aktivt i demokratin. utvecklingsarbete. Rasism och hatbrott kan aldrig accepteras. Alla Sveriges demokrati och rätt till själv- människor ska ha frihet och förutsättningar att bestämmande ska värnas från både inre och yttre leva det liv de vill. Regeringen är fast besluten om hot. Det säkerhetspolitiska läget har de senaste att ta kampen mot rasismen i samhället. Medel åren försämrats av den politiska utvecklingen i tillförs för att kunna fortsätta och stärka arbetet Ryssland och undergrävandet av den europeiska på området. säkerhetsordningen. Försvarsberedningen En mångfald av medier och oberoende konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige granskande journalistik i hela landet är en viktig inte kan uteslutas. Försvarets operativa förmåga del av demokratin. För att främja bl.a. en lokal och krigsduglighet samt totalförsvarets journalistik i landets svagt bevakade områden uthållighet behöver mot den bakgrunden stärkas. föreslås mediestödet förstärkas. Regeringen avser därför att tillföra det militära Det svenska biståndet ska stödja länders egna försvaret 5 miljarder kronor 2022 och ytterligare utveckling, stärka demokratiprocessen och bidra 5 miljarder kronor årligen under resten av till att förbättra levnadsvillkoren för människor i inriktningsperioden, i enlighet med Försvars- fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet beredningens förslag. Anslagsökningarna måste spelar en viktig roll vad gäller fortsatt stöd till

PROP. 2019/ 20: 1

klimatinsatser samt för att främja bevarandet och finansieringsgraden för reformen bedöms ligga det hållbara nyttjandet av den biologiska mång- nära 100 procent. Bedömningen av effekterna är falden. För att säkerställa ett effektivt bistånd i en dock osäker och effekterna infaller successivt allt mer komplex och oförutsägbar miljö föreslår under en lång tid efter reformens genomförande. regeringen att medel tillförs Sidas förvaltnings- Regeringen avser att ta bort skillnaden i anslag. Vidare har regeringen mot bakgrund av beskattning mellan pension för personer över OECD/DAC:s förtydligade direktiv för 65 år och lön för personer under 65 år, och kostnader för mottagande av asylsökande och föreslår därför att skatten för äldre sänks. skyddsbehövande från låg- och medel- Skattesänkningen sluter den skillnad i inkomstländer genomfört en översyn av beskattning mellan löneinkomst och pension modellen för beräkning av avräkningsbara som förelåg före 2019. kostnader för asylmottagande i syfte att säker- Regeringen avser att föreslå ett ingångsavdrag, ställa transparens och bättre planerings- som innebär att arbetsgivare, som anställer en förutsättningar för biståndet. person som är ny på arbetsmarknaden eller som Regeringen arbetar för en långsiktigt hållbar, varit borta från arbetsmarknaden länge och som effektiv, human och rättssäker migrationspolitik, omfattas av avdraget, får kraftigt nedsatta som värnar asylrätten. Den lag som tillfälligt arbetsgivaravgifter under två år. Ingångsavdraget begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i syftar till att underlätta etableringen på arbets- Sverige har förlängts i två år och ändrats så att marknaden och minska arbetslösheten bland alternativt skyddsbehövande får samma rätt till såväl unga som nyanlända. familjeåterförening som flyktingar. För att skapa Regeringen har inlett en kraftfull grön bättre förutsättningar för ett socialt hållbart skatteväxling, där höjda miljöskatter växlas mot mottagande föreslås att möjligheten för sänkt skatt på jobb och företagande. Som en del asylsökande att ordna eget boende i områdena av den gröna skatteväxlingen avser regeringen med de största socioekonomiska utmaningarna föreslå att en skatt på förbränning av avfall införs. begränsas. Migrationsdomstolarna arbetar fort- Syftet med skatten är att nå de nationella klimatfarande med stora ärendebalanser och regeringen målen och att skapa en mer resurseffektiv och föreslår att medel tillförs för att korta giftfri avfallshantering. Avsikten är att skatten ska handläggningstiderna. Regeringen arbetar för ett införas den 1 april 2020. Regeringen har vidare för väl fungerande och rättssäkert återvändande för avsikt att föreslå en skatt på plastbärkassar fr.o.m. de personer som inte har rätt att stanna i Sverige den 1 maj 2020. Syftet med skatten är att minska och föreslår därför att förvarsverksamheten spridningen av mikroplaster i naturen och bidra tillförs medel. till att Sverige senast i slutet av 2025 uppnår EU:s mål om en förbrukning om maximalt 40 plastbärkassar per person och år. För att motverka ökade pumppriser på bensin 1.5 Förändringar på skattesidan och diesel som kan uppstå när inblandningen av biodrivmedel ökar till följd av reduktionsplikten Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt samt genom indexering av drivmedelsskatter 2020 föreslås att energiskatten på bensin och Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter diesel sänks. Skatten på koldioxid föreslås sänkas, och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt vilket medför att den generella skattenivån på och en hög sysselsättning. De föreslagna skatte- fossilt kol upprätthålls även 2020 när andelen bioförändringarna syftar till att bidra till en ökad drivmedel i bensin och diesel är högre. Förslagen sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och medför att skatten vid pump, utöver vad som till att klimat- och miljömål nås. Detta samtidigt följer av indexeringen med KPI, inte höjs 2020. som välfärdens finansiering säkras. Som en del av den gröna skatteväxlingen avser Den övre skiktgränsen för statlig inkomst- regeringen föreslå att inkomstskatten sänks för skatt, s.k. värnskatt, föreslås avskaffas fr.o.m. den personer boende i vissa glest befolkade områden, 1 januari 2020. Avskaffandet innebär att den främst i Norrland och nordvästra Svealand. högsta marginalskatten sänks med 5 procent- Regeringen kommer att återkomma med ett enheter. Reformen bedöms bl.a. kunna öka förslag under 2020. Regeringen avser även att i antalet arbetade timmar. Den långsiktiga själv- nästa budgetproposition återkomma med förslag

PROP. 2019/ 20: 1

på sänkt skatt på jobb och företagande om minst lönekarriär. På lång sikt förväntas förslaget leda 3,48 miljarder kronor som en del av den gröna till fler arbetade timmar och en ökad löneinkomst skatteväxlingen. för dessa individer, vilket i sin tur påverkar BNP För att förbättra möjligheterna för företag att positivt. En skattning baserad på mikrobedriva forskning och utveckling avser regeringen simuleringsmodellen FASIT pekar på att antalet att föreslå att nedsättningen av arbetsgivar- arbetade timmar i ekonomin kan öka med avgifterna för personer som arbetar med 7 000 årsarbetskrafter. Denna siffra är dock forskning och utveckling förstärks. Åtgärden är behäftad med osäkerhet och den verkliga effekten en del av regeringens gröna skatteväxling. kan vara högre eller lägre. Förslaget väntas ha en För att underlätta rörligheten på bostads- och försumbar effekt på både antalet sysselsatta och arbetsmarknaden, så att människor kan flytta dit antalet arbetslösa personer i ekonomin. Den jobben finns, avser regeringen vidare att föreslå långsiktiga självfinansieringsgraden för reformen att taket för uppskov med kapitalvinst vid bedöms ligga nära 100 procent. Den faktiska avyttring av privatbostäder höjs permanent storleken på dessa effekter är osäker och de fr.o.m. den 1 juli 2020. infaller successivt under lång tid efter reformens genomförande.

Tabell 1.6 Långsiktiga effekter på arbetade timmar,

sysselsättning och arbetslöshet

1.6 Ekonomiska effekter av

Bedömd riktning

regeringens politik

Arbetade Sysselsatta Arbetslöshet timmar

Långsiktiga effekter på arbetade timmar,

Slopad övre skiktgräns för sysselsättning och arbetslöshet statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) ++ 0 0 De reformer som föreslås och aviseras i denna Ingångsavdrag + + proposition bedöms sammantaget öka syssel- Etableringsjobb + + sättningen och minska arbetslösheten på lång sikt Arbetsmarknadspolitiska (se tabell 1.6). Den ökade sysselsättningen leder insatser + + till fler arbetade timmar i ekonomin som helhet. Studiestartsstöd + + - Antalet arbetade timmar bedöms även öka till Källa: Egna beräkningar. följd av att de som redan är sysselsatta arbetar fler timmar i genomsnitt, dvs. medelarbetstiden ökar. Sysselsättningen bedöms främst öka till följd av förslagen om att införa etableringsjobb och ingångsavdrag. Båda dessa reformer sänker arbetskostnaden för vissa grupper. Etableringsjobben sänker arbetskostnaden för nyanlända och långtidsarbetslösa, medan ingångsavdraget sänker arbetskostnaden för personer som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Den lägre arbetskostnaden förväntas leda till en ökad efterfrågan på att anställa dem som omfattas av reformerna, vilket i viss mån bedöms leda till högre sysselsättning i ekonomin som helhet på lång sikt. Arbetsmarknadsutbildning, övriga arbetsmarknadspolitiska insatser och studiestartsstöd väntas också bidra till något lägre arbetslöshet och något högre sysselsättning. Att den s.k. värnskatten slopas bedöms bidra till en ökad medelarbetstid. Förslaget bedöms stärka redan sysselsatta individers ekonomiska incitament att arbeta fler timmar och att göra

PROP. 2019/ 20: 1

Fördelningseffekter

Diagram 1.2 Fördelning mellan olika inkomstgrupper och

mellan kvinnor och män av medel som satsas på reformer av

Fördelningspolitiken bidrar till att tillväxt och

direkt skatt och transfereringar i budgetpropositionen för

välfärd kommer alla till del genom hela livet, så att 2020 livschanser och levnadsvillkor utjämnas. En del av Procent omfördelningen sker via skatter och trans- 50 fereringar som direkt påverkar de disponibla 45 Kvinnor Män inkomsterna. En annan del av omfördelningen 40 sker genom offentligt finansierade välfärds- 35 tjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat 30 inkomstbegrepp, som utöver disponibel inkomst 25 även tar hänsyn till välfärdstjänster, ger en mer 20 komplett bild av politikens effekter. Samtidigt är 15 den utjämning av livschanser som sker genom 10 välfärdstjänster, inte minst utbildning, svår att 5 mäta och av en vidare betydelse än vad som 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 framgår av de ekonomiska beräkningar som görs Låg inkomst Hög inkomst i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De reformer i denna proposition som bedöms ha en direkt inverkan på individernas disponibla De satsningar på individuella, offentligt inkomst är avskaffandet av den s.k. värnskatten, finansierade välfärdstjänster som föreslås i denna höjningen av uppskovstaket vid försäljning av proposition bedöms ha en relativt liten effekt bostad, det förstärkta grundavdraget för äldre, det jämfört med de reformer som har en direkt effekt förstärkta grundskyddet för äldre och den sänkta på individernas disponibla inkomst (se inkomstskatten i vissa glest befolkade områden. diagram 1.3). De fem reformerna har mycket olika fördelningsprofil (se diagram 1.1). Diagram 1.3 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika

inkomstgrupper till följd av vissa reformer i

budgetpropositionen för 2020

Diagram 1.1 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i

Procent

olika inkomstgrupper till följd av vissa reformer i

budgetpropositionen för 2020 1,2 Procent 1,0 Bidrag från välfärdstjänster 1,5 Bidrag från värnskatt Bidrag från ekonomisk standard 0,8 Bidrag från sänkt skatt för personer över 65 år Bidrag från skattereduktion i stödområde A och B 1,0 0,6 Bidrag från höjt uppskovstak Bidrag från grundskydd pensionärer 0,4

0,5 0,2

0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Anm.: Bidraget från ekonomisk standard motsvarar det som redovisas i diagram 1.2, Låg inkomst Hög inkomst men den procentuella effekten blir här lägre eftersom bidraget relateras till det bredare inkomstbegreppet, utökad inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Totalt går knappt två tredjedelar av medlen som satsas på de fem ovan nämnda reformerna till män (se diagram 1.2). En tredjedel av medlen går till män i den högsta inkomstgruppen. I de tre lägre inkomstgrupperna går en större andel av medlen till kvinnor än män. Det beror på att det finns fler äldre kvinnor än män som berörs av ändringarna i grundskyddet i de lägsta inkomstgrupperna.

PROP. 2019/ 20: 1

Sammantaget bedöms effekten av reformerna gynna män mer än kvinnor (se diagram 1.4). Reformerna bedöms sammantaget öka den individuella disponibla inkomsten med igenomsnitt 0,6 procent. Reformerna bidrar till en något lägre ekonomisk jämställdhet, då kvinnors individuella disponibla inkomst ökar med 0,5 procent och mäns med 0,7 procent. Borttagandet av den s.k. värnskatten och höjningen av grundavdraget för personer över 65 år gynnar i högre grad män än kvinnor. Förstärkningen av grundskyddet gynnar dock i högre grad kvinnor. Välfärdssatsningarna, sänkt skatt i vissa glest befolkade områden och höjt uppskovstak, bedöms gynna kvinnor och män i samma utsträckning. Den individuella utökade disponibla inkomsten, som består av individuell disponibel inkomst och välfärdstjänster, ökar med 0,4 respektive 0,6 procent för kvinnor respektive män.

Diagram 1.4 Genomsnittlig effekt på individuell utökad

inkomst till följd av vissa reformer i budgetpropositionen för

2020

Procent 0,7 Bidrag från värnskatt Bidrag från sänkt skatt för personer över 65 år 0,6 Bidrag från skattereduktion i stödområde A och B 0,5 Bidrag från höjt uppskovstak Bidrag från grundskydd pensionärer 0,4 Bidrag från välfärdstjänster

0,3

0,2

0,1

0,0 Kvinnor Män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2019/ 20: 1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och 9. Riksdagen godkänner den preliminära förslag till statens budget för 2020 fördelningen av utgifter på utgiftsområden 1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den för 2021 och 2022 som riktlinje för ekonomiska politiken och budgetpolitiken regeringens budgetarbete (avsnitt 7.2 och (avsnitt 1). tabell 7.4). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under inklusive ålderspensionssystemet vid sidan 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen av statens budget till följd av tekniska (2011:203) (avsnitt 8.3). justeringar till 1 392 miljarder kronor för 11. Riksdagen godkänner beräkningen av 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 (avsnitt 5.2). (avsnitt 8.3 och tabell 8.9). 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den inklusive ålderspensionssystemet vid sidan kassamässiga korrigeringen för 2020 av statens budget till 1 502 miljarder kronor (avsnitt 8.3 och tabell 8.9). för 2022 (avsnitt 5.2). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 4. Riksdagen godkänner beräkningen av 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för inkomster i statens budget för 2020 investeringar i anläggningstillgångar som (avsnitt 6.1 och bilaga 1 avsnitt 2). används i statens verksamhet som inklusive 5. Riksdagen godkänner den preliminära tidigare upplåning uppgår till högst beräkningen av inkomster i statens budget 45 600 000 000 kronor (avsnitt 9.2). för 2021 och 2022 som riktlinje för 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1 och 2020 besluta om krediter för myndigtabell 6.2). heternas räntekonton i Riksgäldskontoret 6. Riksdagen beslutar om fördelning av som inklusive tidigare utnyttjade krediter utgifter på utgiftsområden för 2020 uppgår till högst 14 900 000 000 kronor (avsnitt 7.1 och tabell 7.3). (avsnitt 9.2). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under förändringen av anslagsbehållningar för 2020, med de begränsningar som följer av 2020 (avsnitt 7.1 och tabell 7.3). 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte 8. Riksdagen godkänner beräkningen av avser förvaltningsändamål får överskridas utgifterna för ålderspensionssystemet vid om ett riksdagsbeslut om ändring av sidan av statens budget för 2020 (avsnitt 7.1 anslaget inte hinner inväntas och och tabell 7.3).

PROP. 2019/ 20: 1

överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 11.1 och 12.15). 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet (avsnitt 3 och 6.4). 18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.2 och 12.1 – 12.4). 19. Riksdagen godkänner att regeringen under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm (avsnitt 6.4). 20. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 19 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 6.4).

3 Lagförslag, utom skattefrågor

PROP. 2019/ 20: 1

3 Lagförslag, utom skattefrågor

I detta avsnitt redovisas lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster, förutom de lagförslag som innebär ändrade skatte- och avgiftsregler. De senare redovisas i avsnitt 11.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av

vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Denna lag tillämpas på följande fonder – Den frivilliga pensions- – Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder försäkringens fonder – Stiftelsen Nils Jönssons – Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond donationsfond – Fonden för frivillig yrkes- – Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring skadeförsäkring – Fiskarförsäkringsfonden – Affärsverksfonden – Affärsverksfonden – Trafiklivräntefonden. – Trafiklivräntefonden.

6 § 2 Försäkringskassan ska svara för att medel ur följande fonder och dessas avkastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för – Stiftelsen Nils Jönssons – Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond donationsfond

1 Senaste lydelse 2015:763. 2 Senaste lydelse 2009:1000.

PROP. 2019/ 20: 1

– Fonden för frivillig yrkes- – Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring skadeförsäkring – Fiskarförsäkringsfonden – Affärsverksfonden – Affärsverksfonden – Trafiklivräntefonden. – Trafiklivräntefonden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2020. 2. Återstående medel från den avvecklade Fiskarförsäkringsfonden ska föras till inkomsttitel i statens budget senast vid utgången av februari 2020.

4 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2019/ 20: 1

4 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den även framöver, bl.a. till följd av sjunkande makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i bostadsinvesteringar och en återhållen tillövriga världen 2019 – 2022. Tyngdpunkten i växt i exporten. avsnittet ligger på utvecklingen 2019 och 2020. I – Efter en lång period med en stark arbetsprognosen har information som fanns tillgänglig marknad har sysselsättningsgraden och t.o.m. den 6 augusti 2019 beaktats. arbetskraftsdeltagandet ökat till historiskt Prognosen är baserad på de regelverk för sett höga nivåer, både bland kvinnor och skatter och transfereringssystem och de anslagsmän. Den senaste tiden har dock arbetsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har lösheten slutat sjunka och framöver väntas föreslagits eller aviserats av regeringen i denna den öka något. Samtidigt väntas sysselproposition, propositionen Höständringsbudget sättningen och arbetskraften öka i långför 2019 eller tidigare propositioner. I förutsättsammare takt, bl.a. till följd av en mer ningarna ingår inte några framtida finanspolitiska dämpad efterfrågan. Sysselsättningsgraden regel- eller anslagsändringar därutöver. och arbetskraftsdeltagandet bedöms dock Tabeller med prognosens innehåll i detalj även fortsatt vara på höga nivåer. redovisas i bilaga 2. – Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta, förväntas vara låg de kommande åren, bl.a. till följd av låga infla-

Sammanfattning

tionsförväntningar hos företagen och en fortsatt dämpad löneutveckling. Reporäntan bedöms vara oförändrad 2019 och 2020. – Det senaste året har utvecklingen i världsekonomin mattats av efter flera år med hög – Det råder en stor osäkerhet om hur handelstillväxt. Indikatorer tyder på en fortsatt konflikten mellan USA och Kina kommer relativt svag utveckling i många länder, att utvecklas framöver. En annan osäkerframför allt i industrisektorn. Därutöver har hetsfaktor är formerna för Storbritanniens osäkerheterna ökat. Sammantaget väntas utträde ur EU och hur den framtida relatillväxten i sammanvägd BNP i de länder tionen med unionen kommer att påverka som är viktiga för Sveriges utrikeshandel den ekonomiska utvecklingen i såväl Stormattas av 2019, för att därefter växa ungefär britannien som EU:s medlemsstater och den i linje med genomsnittet sedan 2000. övriga omvärlden. Risken för ett avtalslöst utträde bedöms vara betydande. – Konjunkturen har stärkts i Sverige de senaste åren och tillväxten har varit hög. Första halvåret 2019 mattades dock den inhemska efterfrågan av, vilket bidragit till lägre tillväxt. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms dock fortfarande vara högre än normalt. Efterfrågan väntas bli mer dämpad

PROP. 2019/ 20: 1

4.1 Tillväxtutsikterna i omvärlden utrikeshandel mattas av 2019. Därefter väntas den 2019 och 2020 växa ungefär i linje med det historiska genomsnittet sedan 2000. Resursutnyttjandet bedöms i Efter några år med hög tillväxt i världsekonomin genomsnitt vara nära en normal nivå de komsågs en avmattning i flera stora ekonomier under mande åren. 2018. Det berodde dels på ett ansträngt resurs- Inflationstakten i omvärlden bedöms bli något utnyttjande, dels på tillfälliga faktorer som inte lägre 2019 än 2018, till följd av en långsammare var direkt kopplade till konjunkturen. En viss utveckling av energi- och råvarupriser. Inflaåterhämtning kan märkas i utfall för första tionen tilltar något 2020. Den underliggande halvåret 2019, men samtidigt har indikatorer för inflationen i omvärlden förblir dock alltjämt låg. tillverkningsindustrin fortsatt att försvagas och osäkerheten kring de globala handelsförutsättningarna har ökat. Handelskonflikten mellan Dämpad industrikonjunktur i avancerade USA och Kina har trappats upp under 2019 med ekonomier ytterligare tullhöjningar. Detta har bidragit till en minskad optimism bland företagen (se diagram Euroområdet är en exportberoende region och 4.1) och en svagare utveckling av den globala tycks ha drabbats särskilt hårt av avmattningen i industriproduktionen och världshandeln. Sam- världshandeln. En konjunkturell avmattning, i tidigt som tillväxten i exportsektorerna har kombination med tillfälliga utbudsstörningar och bromsat in, och i flera fall blivit negativ, har osäkerhet om förutsättningarna för världstjänstebranscherna uppvisat en mer stabil handeln, har bl.a. lett till en kraftig inbromsning i utveckling. Dessa branscher drivs i större tysk industri. Den snabba inbromsningen av utsträckning av inhemsk efterfrågan, som i flera industrikonjunkturen i Tyskland har stor stora ekonomier har gynnats av förbättrade betydelse för euroområdet som helhet. arbetsmarknadsutsikter. En mer långvarig ned- Förtroendeindikatorer tyder dessutom på en gång i de exportberoende sektorerna kan dock på fortsatt dämpad efterfrågan i tillverkningssikt leda till att även efterfrågan på tjänster industrin i euroområdet framöver. En svagare dämpas. global efterfrågan förväntas leda till en lägre De mer dämpade konjunkturutsikterna i export- och investeringstillväxt i euroområdet. världsekonomin och den förhöjda osäkerheten Arbetslösheten har dock fortsatt att minska, har bidragit till sjunkande räntor och stora vilket bidragit till att hålla uppe konsumentkursrörelser på de finansiella marknaderna. förtroendet, som fortsatt är på jämförelsevis höga Centralbankerna i flera stora ekonomier har nivåer. Framöver väntas dock arbetsmarknadsförsökt motverka den negativa utvecklingen utvecklingen dämpas och hushållen väntas genom att föra en mer expansiv penningpolitik. därmed öka sin konsumtion i långsammare takt. Det verkar återhållande på BNP-tillväxten som

Diagram 4.1 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin

bedöms bli lägre 2019 och 2020 jämfört med de senaste fyra åren. Index 70 Formerna för Storbritanniens utträde ur EU 65 var inte klara när denna prognos färdigställdes. Samtidigt som regeringen har en god beredskap 60 för ett avtalslöst utträde bygger regeringens prog- 55 noser på antagandet om ett ordnat utträde, där 50 handeln mellan EU och Storbritannien utvecklas under liknande förutsättningar som i dag, dvs. 45 utan högre handelshinder. Osäkerheten rörande Euroområdet 40 USA utträdet (se avsnitt 4.4) har dock medfört att Kina 35 Sverige företag blivit mindre optimistiska om den framtida ekonomiska utvecklingen, vilket på- 30 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 verkat investeringarna i den brittiska ekonomin negativt. Den förhöjda osäkerheten bedöms leda Källa: Macrobond. till att tillväxten i Storbritannien blir för- Sammantaget bedöms tillväxten i sammanvägd hållandevis måttlig även 2019 och 2020. BNP i de länder som är viktiga för Sveriges

PROP. 2019/ 20: 1

I USA har tillväxten varit stark de senaste åren, export- och investeringsledd tillväxt till en tillväxt understödd av en gynnsam utveckling på som i högre utsträckning drivs av privat arbetsmarknaden och en expansiv finanspolitik. konsumtion. Förtroendet är fortsatt högt bland hushållen. En I Ryssland förväntas ett lågt oljepris, expansiv finanspolitik stimulerar ekonomin, men ekonomiska sanktioner och dämpad inhemsk riskerar samtidigt bidra till att den redan höga efterfrågan hålla tillbaka tillväxten 2019 och i viss offentliga skulden i USA stiger. Osäkerheten mån även 2020. I Brasilien fortsätter återkring den pågående handelskonflikten med Kina hämtningen efter den djupa lågkonjunkturen har också bidragit till att förtroendeindikatorer 2015 och 2016. Handelsoro och osäkerhet rörhar sjunkit, framför allt i exportsektorerna. ande om reformer för att säkerställa finansiell Förhöjd handelsoro och en avtagande effekt från hållbarhet i pensionssystemet kommer att finanspolitiska stimulanser bedöms leda till att genomföras, bedöms hålla tillbaka tillväxten, som tillväxten i USA successivt mattas av 2019 och blir fortsatt måttlig 2019. Tillväxten bedöms stiga 2020. 2020 i takt med att den politiska osäkerheten avtar och inhemsk efterfrågan stärks.

Konjunkturavmattning i Norden

Oljeinvesteringarna bedöms öka i norsk ekonomi 2019, vilket påverkar även de sektorer som inte producerar olja. Fastlands-BNP, dvs. BNP exklusive de oljeproducerande sektorerna, bedöms växa i ungefär samma takt 2019 som 2018, för att därefter mattas av 2020 i samband med att finans- och penningpolitiken förväntas bli mindre expansiv. I Danmark och Finland bedöms en dämpad omvärldsefterfrågan bidra till en konjunkturavmattning. Tillväxten bedöms vara i princip oförändrad i Danmark 2019 men något svagare i Finland. År 2020 mattas dock tillväxten av något i båda länderna.

Blandade utsikter för framväxande ekonomier

Den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina har bidragit till en svagare utveckling inom kinesisk industri och detaljhandel. Effekterna av de införda tullarna börjar också synas i minskad handel mellan USA och Kina. Myndigheterna har sedan 2018 fört en mer expansiv finans- och penningpolitik för att stimulera ekonomin, bl.a. genom sänkta kassakrav för bankerna och ökade infrastrukturinvesteringar. Det har bidragit till att stabilisera tillväxten under första halvåret 2019, men kan också bidra till en riskfylld ökning av skuldsättningen och finansiella obalanser. Tillväxten bedöms sakta ned 2019 för att därefter avta ytterligare något 2020. Det beror dels på den förhöjda handelsoron, dels på den fortsatta omställningen av kinesisk ekonomi från en

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 4.1 Nyckeltal Tabell 4.2 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos

2019 – 2022 2019 – 2022

2018 2019 2020 2021 2022 2018 2019 2020 2021 2022

Internationella variabler Försörjningsbalans 1

BNP, euroområdet 1,9 1,2 1,3 1,5 1,5 BNP 2,4 1,4 1,4 1,8 1,9

BNP, Storbritannien 1,4 1,3 1,3 1,8 1,7 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 1,5 1,2 1,7 2,0

BNP, USA 2,9 2,3 1,7 1,5 1,6 Hushållens konsumtion 1,2 0,8 2,2 2,7 3,0

BNP, Kina 6,6 6,1 5,7 5,7 5,6 Offentlig konsumtion 0,9 0,2 0,0 -0,5 -0,9

BNP i världen, PPP-vägd 1 3,6 3,3 3,5 3,6 3,5 Fasta bruttoinvesteringar 4,0 -0,7 1,1 0,9 1,2

BNP i världen, KIX-vägd 2 2,5 1,9 2,0 2,0 2,0 Lagerinvesteringar 2 0,4 -0,2 0,0 0,0 0,0

Svensk exportmarknad 3 3,1 3,3 3,5 3,6 3,5 Export 3,9 3,5 2,4 3,1 3,2

Inflation, euroområdet 4 1,8 1,3 1,4 1,6 1,7 Import 3,8 0,6 2,2 2,2 2,3

Inflation, USA 5 2,4 1,8 2,1 2,2 2,2 BNP per invånare 3 1,2 0,4 0,5 1,0 1,2

Styrränta, euroområdet 6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Bytesbalans, procent av BNP 4 1,7 3,3 3,3 3,6 4,0

Styrränta, USA 6 1,9 2,4 2,0 2,0 2,4 BNP i löpande pris 4,6 3,9 3,2 3,8 4,0

Råoljepris 7 71,0 64,5 61,0 59,2 58,6 Produktivitet och arbetsmarknad

Finansiella marknader

8 Produktivitet 0,1 0,6 0,8 1,4 1,4

Reporänta Arbetade timmar 5 -0,5 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 2,4 1,1 0,3 0,3 0,5

Statsobligationsränta 10 år Medelarbetstid 6 0,7 0,1 0,4 0,9 1,3 0,6 0,3 -0,1 -0,3 -0,1

Statsobligationsränta 5 år 0,1 -0,3 0,0 0,6 1,0 Sysselsatta 1,8 0,8 0,4 0,6 0,6

Växelkurs, kronindex (KIX) 9 Sysselsättningsgrad 7 117,6 121,4 120,5 119,2 117,8 68,5 68,6 68,5 68,7 68,8

Växelkurs, SEK per EUR Arbetslöshet 8 10,3 10,5 10,6 10,5 10,4 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5

Löner och priser Arbetskraft 1,4 0,8 0,4 0,7 0,6

Arbetskraftsdeltagande 7 Timlön, konjunkturlönerna 10 2,5 2,6 2,8 3,0 3,1 73,1 73,3 73,2 73,4 73,6

Befolkning, total 9 Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,9 2,8 3,0 3,1 1,2 1,0 0,9 0,8 0,8

Reallön 11 0,6 0,8 1,1 0,9 0,8 Befolkning, 15 – 74 år 0,8 0,6 0,5 0,4 0,4

KPI 2,0 1,9 1,7 2,1 2,3 Potentiella variabler och resursutnyttjande 10

KPIF 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0 Potentiell BNP 1,9 1,8 1,9 1,9 2,0

KPIF exkl. energi 1,4 1,7 1,7 1,8 2,0 Potentiellt arbetade timmar 1,3 1,2 0,9 0,6 0,5

HIKP 2,0 1,7 1,4 1,6 1,8 Potentiell produktivitet 0,6 0,6 1,0 1,3 1,5

BNP-deflator 2,2 2,4 1,7 2,0 2,0 BNP-gap 11 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem Timgap 12 1,0 0,9 0,3 0,0 0,0 och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits

eller aviserats av regeringen. Potentiell BNP i löpande pris 4,2 4,3 3,6 3,9 4,0

1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem valutafonden. och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för eller aviserats av regeringen. Produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2019 och avser kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. åldersgruppen 15 – 74 år. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive 1 Fasta priser, referensår 2018, ej kalenderkorrigerade värden, om inte annat lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. anges. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 5 Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 6 3 BNP per person i totala befolkningen. Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet och Federal funds 4 Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, ränta för USA. avkastning på kapital samt löpande transfereringar. 7 Brent, USD per fat. 8 5 Enligt nationalräkenskaperna (NR). Procent om inte annat anges, årsgenomsnitt. 6 Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal 9 18 november 1992=100. sysselsatta enligt AKU. 10 2018 avser prognos. 11 7 Procent av befolkningen. Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för 8 Procent av arbetskraften. prisförändringar enligt KPI. 9 Utfall för 2018 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond, Medlingsinstitutet och 10 Fasta priser, referensår 2018, kalenderkorrigerade värden, om inte annat egna beräkningar. anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås

vid ett balanserat konjunkturläge.

11 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

12 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar i procent av

potentiellt arbetade timmar.

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

4.2 Tillväxtutsikterna för Sverige Minskade utgifter för migration håller tillbaka 2019 och 2020 ökningen av offentlig konsumtion De offentliga konsumtionsutgifterna väntas de BNP-tillväxten mattas av kommande åren utvecklas svagt. Det förklaras främst av att utgifter förknippade med ny- Konjunkturen i Sverige har stärkts de senaste åren anländas första år i Sverige successivt minskar. och tillväxten har varit hög. Resursutnyttjandet Dessutom väntas den offentliga sektorns inkombedöms fortfarande vara högre än normalt. ster öka i en långsammare takt efter några år med Under första halvåret 2019 mattades dock den ovanligt snabbt stigande inkomster. Det beinhemska efterfrågan av. Framåtblickande indika- gränsar förutsättningarna att öka de offentliga torer tyder på att tillväxten blir dämpad även konsumtionsutgifterna. Skälet till att inkomsunder andra halvåret 2019. En svagare utveckling terna inte ökar lika snabbt längre är främst att i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och sysselsättningen ökar i en långsammare takt. Det en inbromsning i offentlig konsumtion väntas minskar inkomsterna från skatt på arbete. bidra till en fortsatt dämpad tillväxt även 2020 (se diagram 4.2). Svagare tillväxt i investeringar De senaste årens höga BNP-tillväxt har till stor Diagram 4.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten del drivits av att investeringar ökat i snabb takt, främst i bostadssektorn men även i övriga delar av Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP föregående år. Utfall 2014 – 2018, prognos 2019 och 2020 näringslivet. Även kommunala investeringar har 5 Hushållens konsumtion ökat snabbt. Bostadsinvesteringar 4 Övriga investeringar Men under det första halvåret 2019 sjönk investeringarna, drivet av en svag utveckling inom Offentlig konsumtion Lager 3 Nettoexport stora delar av näringslivet, bl.a. i bostadssektorn. BNP Efter flera år med ökat bostadsbyggande minskade antalet påbörjade bostäder 2017, dock 2 från mycket höga nivåer (se diagram 4.3). Under 1 första halvåret 2019 har även antalet beviljade bygglov minskat, vilket indikerar en fortsatt 0 nedgång i bostadsbyggandet framöver. Det är -1 delvis en följd av att det höga utbudet och den 14 15 16 17 18 19 20 lägre prisnivån har lett till försämrad lönsamhet. Anm.: Bidrag till procentuell förändring av BNP i procentenheter för BNP:s komponenter. Samtidigt är husbyggarbranschen mindre Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. optimistisk om framtiden enligt Konjunkturbarometern. Sammantaget bedöms bostads- Osäkerhet minskar tillväxttakten i hushållens investeringarna därför minska de närmaste åren, konsumtion men ligga kvar på nivåer som är högre än normalt. Hushållens konsumtion utvecklades svagt 2018 och första halvåret 2019. Det förklaras delvis av Diagram 4.3 Påbörjade bostäder tillfälliga faktorer såsom ändrade skatte- och Tusental certifieringsregler på bilar. Under senare tid har 18 dock antalet nybilsregistreringar ökat något vilket 16 indikerar att hushållens inköp av bilar också 14 kommer att öka. Samtidigt visar hushållens 12 konfidensindikator, enligt Konjunkturinstitutets 10 Konjunkturbarometer, på ett mer dämpat stäm- 8 ningsläge än normalt. Sammantaget bedöms 6 hushållens konsumtion växa i en långsammare 4 takt 2019 än tidigare år. Den svagare tillväxttakten 2 bedöms till viss del vara tillfällig och hushållen 0 förväntas öka sin konsumtion i en högre takt 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 2020. En stabilisering av läget på bostadsmark- Anm.: Avser säsongsrensade kvartalsvärden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. naden och ett högt sparande bland hushållen talar för en sådan utveckling.

PROP. 2019/ 20: 1

Även investeringarna i näringslivet exklusive barometern tydligt minskat under den senaste bostäder väntas öka långsammare 2019 och 2020 tiden (se diagram 4.4). Det talar för att än de senaste åren. Ett skäl till det är att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att tillförsikten i tillverkningsindustrin fallit snabbt vara fortsatt dämpad den närmaste tiden. den senaste tiden enligt Konjunkturbarometern. Avmattningen syns särskilt tydligt i till- Även kapacitetsutnyttjandet har fallit i verkningsindustrin. Flödesstatistiken från arbetstillverkningsindustrin, om än från höga nivåer. kraftsundersökningarna (AKU) visar att arbets- De offentliga investeringarna väntas inte heller lösas jobbchans har minskat det senaste året. växa i samma takt då kommunsektorn, som drivit Flertalet indikatorer befinner sig dock tillväxten de senaste åren, bedöms öka sina fortfarande på höga nivåer historiskt sett, såsom investeringar i långsammare takt. De statliga antalet lediga jobb enligt SCB:s vakansstatistik. investeringarna väntas däremot öka i en snabbare takt än tidigare, främst till följd av ökade Diagram 4.4 Sysselsättningsindikatorer investeringar i infrastruktur. Det förväntas dock Procent av arbetskraften Nettotal 2,5 30 inte väga upp för den långsammare ökningstakten i kommunsektorn. 20 Sammantaget bedöms således investeringarna 2,0 inte bidra till BNP-tillväxten i samma utsträck- 10 ning som de senaste åren. 1,5 0

Svagare utrikeshandel 1,0 -10 Under första halvåret 2019 utvecklades utrikes- Lediga jobb (vä axel) -20 handeln något svagare än 2018. Indikatorer, 0,5 Anställningsplaner, som t.ex. exportorderingången i tillverknings- näringslivet (hö -30 industrin, tyder på att exporttillväxten axel) 0,0 -40 fortsätter att dämpas 2019. Lägre förväntad 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 global tillväxt tillsammans med en gradvis för- Anm.: Säsongsrensade kvartalsvärden. Nettotal avser skillnaden mellan andelen respondenter som svarat att antalet anställda förväntas öka respektive minska. stärkning av kronan förväntas bidra till att Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. exporten ökar långsammare även 2020. En svagare utveckling av den inhemska efterfrågan Höga bristtal i offentlig sektor talar för att även importen ökar långsammare De senaste årens höga efterfrågan på arbetskraft framöver. Sammantaget bedöms dock netto- har medfört att andelen företag som upplever exporten bidra positivt till BNP-utvecklingen brist på arbetskraft har ökat kraftigt. Samtidigt 2019 och även 2020, om än betydligt mindre. har rekryteringstiderna blivit längre och arbetsgivarna har i något högre grad än tidigare sänkt kraven på de arbetssökande för att fylla vakanser. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden Sedan slutet av 2018 har dock bristtalen mattas av minskat tydligt, i takt med att efterfrågan på arbetskraft har mattats av (se diagram 4.5). Det är Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagan- dock fortfarande fler arbetsgivare än normalt som det har stigit sedan 2011 och är på historiskt sett upplever brist på arbetskraft. höga nivåer, både bland kvinnor och män. Denna Bristen har under många år varit betydligt positiva utveckling har även inneburit att arbetade högre i den offentliga sektorn jämfört med i timmar ökat i snabb takt de senaste åren. Men näringslivet. Bristtalen i offentlig sektor har dock under det första halvåret 2019 har utvecklingen på minskat något sedan 2017. Det är framför allt i arbetsmarknaden dämpats. Både sysselsättnings- kommuner och landsting som bristtalen är höga. graden och arbetskraftsdeltagandet har minskat Den demografiska utvecklingen med bl.a. fler något. Arbetslösheten har inte minskat sedan äldre i befolkningen väntas leda till fortsatt hög 2018. efterfrågan på kommunala tjänster och således arbetskraft i kommunsektorn under kommande Svagare arbetsmarknadsindikatorer år. Möjligheterna att utöka antalet anställda Framåtblickande indikatorer, som t.ex. begränsas av att det råder brist inom många yrken företagens anställningsplaner och uppgifter om brist på arbetskraft, har enligt Konjunktur-

PROP. 2019/ 20: 1

som kräver yrkesutbildning, i synnerhet på Diagram 4.6 Arbetslöshet

högskolenivå. Procent av arbetskraften. Utfall 2001 – 2018, prognos 2019 och 2020

10 Kvinnor Totalt Män

Diagram 4.5 Brist på arbetskraft

Andel ja-svar 9

80 Näringslivet (AF) Offentlig sektor (AF) 70 8 Näringslivet (KI)

60 7 50

40 6

5 20 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Anm.: Avser åldersgruppen 15 – 74 år. 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

0 Små förändringar av arbetslösheten bland både 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: Bristen enligt Arbetsförmedlingen (AF) avser halvårsvärden och motsvarar andelen arbetsgivare som har upplevt brist vid rekrytering de senaste sex kvinnor och män

Under första halvåret 2019 minskade sysselmånaderna. Bristen enligt Konjunkturinstitutet avser säsongsrensade kvartalsvärden och är andelen företag som har svarat jakande på frågan om de har brist på arbetskraft. sättningen något mer bland män än bland

Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet. kvinnor. Sammantaget bedöms tillväxten i både

sysselsättningen och arbetskraften vara högre Lägre efterfrågan på arbetskraft 2019 och 2020 bland kvinnor än män 2019. Historiskt sett har Utfall från AKU för det första halvåret 2019 visar arbetslösheten bland män varit mer konjunkturatt sysselsättningen och arbetskraften utveckkänslig än bland kvinnor och har därför ökat lades svagare än väntat. Framåtblickande snabbare för män vid konjunkturavmattningar. indikatorer talar för att efterfrågan på arbetskraft Arbetslösheten bedöms förbli oförändrad bland dämpas även framöver. Utvecklingen påverkas både kvinnor och män 2019, jämfört med 2018. också av att befolkningen i arbetsför ålder väntas År 2020 bedöms dock arbetslösheten öka bland växa i långsammare takt både 2019 och 2020 än män, medan den bedöms förbli oförändrad bland tidigare år. kvinnor. Sammantaget bedöms sysselsättningen och

arbetskraften fortsätta att öka både 2019 och

2020, men tillväxten väntas avta tydligt jämfört

med tidigare år (se tabell 4.3). Både syssel-

sättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet

bedöms även fortsatt vara mycket höga. Arbets-

lösheten förväntas vara oförändrad 2019 jämfört

med 2018, för att sedan öka marginellt 2020 (se

diagram 4.6).

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 4.3 Arbetsmarknadens utveckling Diagram 4.7 Resursutnyttjandeindikatorer

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017 och 2018, Standardavvikelser prognos 2019 och 2020 2,0 2017 2018 2019 2020 Konjunkturinstitutets RU-indikator 1,5 Riksbankens RU-indikator Sysselsättning 2,3 1,8 0,8 0,4 1,0 Kvinnor 1,9 1,7 0,8 0,3 0,5 Män 2,6 1,9 0,7 0,4 0,0 Sysselsättningsgrad 1 67,8 68,5 68,6 68,5 -0,5 Kvinnor 1 65,7 66,3 66,5 66,4 -1,0 Män 1 69,9 70,7 70,6 70,6 -1,5 Arbetslöshet 2 6,7 6,3 6,3 6,4 -2,0 Kvinnor 2 6,4 6,3 6,3 6,3 -2,5 Män 2 6,9 6,4 6,4 6,5 -3,0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Arbetskraft 2,0 1,4 0,8 0,4 Anm.: RU-indikatorerna är statistiska mått på resursutnyttjandet. De är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Kvinnor 1,7 1,5 0,9 0,4 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Män 2,2 1,3 0,8 0,5 Arbetskraftsdeltagande 1 72,7 73,1 73,3 73,2 Kvinnor 70,2 70,7 71,0 70,9 Måttlig löneökningstakt 1 Män 1 75,1 75,5 75,5 75,4 Befolkning 1,1 0,8 0,6 0,5 Enligt de preliminära utfallen från konjunktur- Kvinnor 0,9 0,7 0,6 0,4 lönestatistiken var löneutvecklingen fortsatt Män 1,2 0,8 0,7 0,5 dämpad det första halvåret 2019. Anm.: Avser åldersgruppen 15 – 74 år. Prognosen är baserad på de regelverk för Det ansträngda resursutnyttjandet på arbetsmarknaden väntas, med viss fördröjning, leda till skatter och transfereringssystem och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. Procent av befolkningen 15 – 74 år i respektive grupp. att löneökningarna blir något högre framöver. 1 2 Procent av arbetskraften 15 – 74 år i respektive grupp. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Även en tilltagande produktivitetstillväxt stöder detta. Löneökningarna väntas dock bli lägre än den genomsnittliga ökningstakten sedan det Resursutnyttjandet dämpas framöver första industriavtalet slöts 1997. Även reallönen, dvs. den nominella lönen Regeringen bedömer att resursutnyttjandet i enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för svensk ekonomi i nuläget är högre än normalt, om konsumentprisindex (KPI), väntas växa i måttlig än något lägre än 2018. Det bekräftas av olika takt 2019 och 2020. sammanfattande mått över resursutnyttjandet publicerade av Konjunkturinstitutet och Riksbanken (se diagram 4.7). Fortsatt måttlig inflation I takt med att efterfrågan på arbetskraft och rekryteringsbehoven dämpas bedöms resursut- Under det första halvåret 2019 uppgick KPIFnyttjandet gradvis gå mot ett balanserat inflationen, dvs. inflationen mätt med KPI med konjunkturläge. Det återspeglas i att BNP-gapet, fast bostadsränta, till omkring 2 procent, vilket dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk betyder att inflationen var i linje med och potentiell BNP, minskar 2019 och 2020. Riksbankens inflationsmål. En viktig anledning till denna utveckling är att energipriserna ökade i snabb takt. Underliggande inflation, mätt med t.ex. KPIF exklusive energi, var under samma period lägre. Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige talar för att inflationen stiger de kommande åren. Samtidigt finns det ett antal faktorer som förväntas verka återhållande på inflationen 2019 och 2020. Företagens inflationsförväntningar är enligt Konjunkturbarometern

PROP. 2019/ 20: 1

låga och löneutvecklingen väntas bli fortsatt ekonomin. En utgångspunkt här är att BNPdämpad jämfört med tidigare perioder av utvecklingen på längre sikt huvudsakligen ansträngt resursutnyttjande. Dessutom indikerar bestäms av ekonomins utbudssida, dvs. tillväxten terminspriser på råolja och el att energiprisernas i produktivitet och antalet arbetade timmar. direkta bidrag till KPIF-inflationen blir betydligt Vidare innebär regeringens principer för mindre framöver än de senaste åren. prognoser att endast beslutade och aviserade Sammantaget förväntas KPIF-inflationen förändringar av skattebaserna och av statens understiga 2 procent 2019 och 2020 (se utgifter beaktas. På några års sikt antas vidare, i tabell 4.1). KPI-inflationen, som inkluderar normal-fallet, att kommunsektorn som helhet effekten av ändrade bostadsräntor, förväntas redovisar resultat i linje med god ekonomisk också understiga 2 procent 2019 och 2020. hushållning. Principerna kan få som konsekvens att den kommunala konsumtionen avviker från det s.k. demografiska behovet (se avsnitt 8.5).

Fortsatt låga räntor

Osäkerheten kring handelsrelationen mellan Genomsnittlig tillväxt i omvärlden USA och framför allt Kina har bidragit till oro på de finansiella marknaderna under våren och Tillväxten i omvärlden (sammanvägd med sommaren 2019. Aktiemarknaderna har präglats vikterna i kronindex, KIX-vägd) väntas av denna osäkerhet och kursrörelserna har på normaliseras till genomsnittliga tillväxttakter på många håll varit stora. Den ökade osäkerheten, i omkring 2 procent 2021 och 2022 och resurskombination med förväntningar om lägre utnyttjandet bedöms vara i det närmaste inflation och lägre framtida styrräntor än tidigare, balanserat. Detta bidrar till att efterfrågan på har bidragit till att också de längre räntorna i svensk export väntas växa med omkring omvärlden sjunkit. I juli 2019 sänkte den 3,5 procent per år, vilket är något långsammare än amerikanska centralbanken räntan och den den genomsnittliga tillväxten sedan 2000. Det europeiska centralbanken signalerade att förklaras bl.a. av att de senaste årens långsammare penningpolitiken kan komma att bli mer expansiv tillväxt i världshandeln antas bestå även framöver. framöver. Riksbanken höll reporäntan och prognosen oförändrad i juli 2019. Även i Sverige har dock ränteförväntningarna sjunkit och Potentiell tillväxt bedöms uppgå till ca 2 procent marknadsaktörer förväntar sig inte längre att Riksbanken höjer räntan inom de närmaste två I Sverige väntas tillväxten i arbetsutbudet dämpas åren. Reporäntan bedöms därför inte höjas 2019 2021 och 2022 jämfört med tidigare år till följd av eller 2020 i prognosen. Det lägre internationella att befolkningstillväxten mattas av samtidigt som ränteläget tar sig även uttryck i låga räntor på andelen äldre i befolkningen ökar. Samtidigt statsobligationer (se tabell 4.1). väntas produktivitetsutvecklingen, som har varit Kronan har försvagats under våren och svag under flera år, stiga något. Tillväxten i sommaren 2019 och ligger på historiskt sett låga produktiviteten väntas dock förbli lägre än före nivåer. Växelkursen bedöms även vara på en svag finanskrisen. Sammantaget bedöms tillväxten i nivå i förhållande till de faktorer som kan potentiell BNP uppgå till omkring 2 procent förväntas bestämma kronans värde på lång sikt, 2021 och 2022. t.ex. bytesbalansen. Kronan förväntas stärkas Konjunkturläget bedöms vara balanserat 2021 något under 2020 och återgå till historiskt mer och 2022. Den offentliga konsumtionen normala nivåer. utvecklas jämförelsevis svagt 2021 och 2022, till följd av antagandet om oförändrade regler. Dessa beräkningstekniska antaganden innebär att finanspolitiken sammantaget blir åtstramande. 4.3 Utvecklingen 2021 och 2022 Effekterna av detta motverkas till viss del av att penningpolitiken blir mer expansiv än vad som I det följande beskrivs ett huvudscenario för annars skulle vara fallet, vilket antas stimulera svensk ekonomi 2021 och 2022, under förut- tillväxten i framför allt hushållens konsumtion sättning att inga nya störningar påverkar och fasta bruttoinvesteringar. Sammantaget

PROP. 2019/ 20: 1

förväntas BNP-tillväxten 2021 och 2022 bli något relationen kommer att påverka den ekonomiska lägre än genomsnittet sedan 2000. utvecklingen i såväl Storbritannien som EU. Det Det jämförelsevis höga resursutnyttjandet på gäller särskilt de medlemsstater i EU, däribland arbetsmarknaden väntas med viss fördröjning Sverige, som är nära sammankopplade med den medföra ett högre kostnadstryck. Inflationen, brittiska ekonomin. Regeringen har förberett sig mätt med KPIF, bedöms vara nära Riksbankens för ett avtalslöst utträde och tillfälliga åtgärder har inflationsmål på 2,0 procent 2022. Riksbanken vidtagits både i Sverige och i andra EUväntas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till medlemsstater för att möta de allvarligaste stigande statsobligationsräntor. Fortsatt låga konsekvenserna. styrräntor i omvärlden bidrar dock till en Klimatförändringar, extrema väderhändelser jämförelsevis långsam ränteökning. och förlust av biologisk mångfald utgör också risker för den globala ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället. En otillräcklig omställning kan också 4.4 Osäkerhet i prognosen leda till högre kostnader än nödvändigt, t.ex. har det uppstått flaskhalsar i delar av den europeiska Den ovan beskrivna utvecklingen är regeringens bilindustrin till följd av att biltillverkare inte ställt huvudscenario och bedöms vara den mest om produktionen i tid för att möta nya regler för sannolika. Men prognoser är alltid förknippade mätning av utsläpp. med stor osäkerhet. Nedan beskrivs några av de Det hårdare politiska tonläget mellan framför osäkerheter som skulle kunna leda till en svagare allt USA och Iran under våren och sommaren eller starkare ekonomisk utveckling 2019 och 2019 har bidragit till en ökad geopolitisk 2020 än i prognosen. osäkerhet och en ökad osäkerhet om utvecklingen av oljepriset. Hittills har dock effekterna på världsekonomin och fluktuationerna i olje- Osäkerhetsfaktorer i omvärlden priset varit relativt begränsade. Flera av de ovan nämnda osäkerheterna skulle i Fortsatta handelspolitiska spänningar och värsta fall kunna utlösa en period med allmän införandet av handelsrestriktioner, framför allt finansiell oro och högre riskpremier. Även mellan USA och Kina, har bidragit till en fortsatt oro kring Italiens finanspolitik och föravmattning i världshandeln och till att den höjda nivåer för italienska statsobligationsräntor ekonomiska tillväxten förväntas bli lägre. Det skulle kunna bidra till en ökad finansiell oro. råder stor osäkerhet om hur situationen kommer Det låga ränteläget globalt innebär därtill att att utvecklas framöver. Om ytterligare handels- möjligheterna att stabilisera ekonomin genom hinder införs kan det leda till en väsentligt svagare penningpolitiken är begränsade om konjunkglobal ekonomisk tillväxt och därmed sämre ut- turen skulle utvecklas sämre än väntat. Även sikter för svensk export. Även investeringar och möjligheten att stabilisera ekonomin med hjälp av hushållens konsumtion kan påverkas negativt. aktiv finanspolitik är begränsad i flera av EU:s Kina har även problem med överkapacitet i medlemsstater som har stora offentligfinansiella statliga företag, obalanser på bostadsmarknaden underskott och höga statsskulder. Sverige, med och en hög skuldsättning i både den privata och sina starka offentliga finanser, har tvärtom goda den offentliga sektorn. En kraftig inbromsning av möjligheter att bedriva en stabiliserande finanstillväxten i Kina skulle få stora konsekvenser för politik om så skulle behövas. utvecklingen i världsekonomin, eftersom den Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan kinesiska efterfrågan på råvaror och andra insats- också bli starkare än väntat, t.ex. om handelsvaror utgör en viktig drivkraft. konflikten trappas ned så att den globala tillför- En annan osäkerhetsfaktor rör Storbritanniens sikten tilltar. En sådan starkare ekonomisk utträde ur EU. Risken för ett avtalslöst utträde utveckling i omvärlden skulle gynna svensk bedöms vara betydande. I juli 2019 tillträdde en exportindustri. ny regering i Storbritannien och det återstår nu inte mycket tid för att få ett utträdesavtal på plats innan tidsfristen löper ut den 31 oktober 2019. Formerna för utträdet och den framtida

PROP. 2019/ 20: 1

Inhemska osäkerhetsfaktorer lösningen). Parterna enades även om en ickerättsligt bindande politisk förklaring om det I Sverige utgör utvecklingen på bostads- framtida samarbetet. Europeiska rådet har ställt marknaden och hushållens höga skuldsättning en sig bakom utträdesavtalet och godkänt den osäkerhetsfaktor. Bostadspriserna och hushållens politiska förklaringen. Brittiska parlamentet, som skuldsättning har ökat snabbt under en lång tid, måste godkänna avtalet för att det slutligt ska vilket har inneburit en ökad risk för en kraftig kunna ingås och träda i kraft, har dock röstat mot priskorrigering, med stora effekter på hushållens att godkänna avtalet vid flera tillfällen. konsumtion och bostadsinvesteringar. Efter en Parlamentet har även röstat för att inte lämna EU nedgång under det andra halvåret 2017 utan utträdesavtal. Efter förfrågan från brittiska stabiliserades prisutvecklingen på bostads- regeringen har Europeiska rådet gått med på att marknaden under 2018, och bostadspriserna förlänga tidsfristen för utträdet till den fortsatte stiga svagt under det första halvåret 31 oktober 2019. 2019. Riskerna för en snabb nedgång i Huvudscenariot i regeringens makroekonobostadspriserna har därmed minskat, men skulle miska prognos är att Storbritannien lämnar EU priserna sjunka kraftigt framöver kan det leda till med ett utträdesavtal på plats, dvs. genom ett negativa effekter för svensk ekonomi om ordnat utträde. Med hänsyn till oenigheten i det hushållen drar ned på sin konsumtion eller om brittiska parlamentet och inriktningen hos den bostadsinvesteringarna blir lägre till följd av detta. nya brittiska regeringen finns det dock en Hushållens konsumtion skulle vidare kunna betydande risk för att Storbritannien lämnar EU utvecklas starkare än i prognosen. Konsumtions- utan ett utträdesavtal den 1 november 2019. tillväxten var dämpad under 2018 och inledningen av 2019, trots att hushållen har ett historiskt sett Vad innebär ett avtalslöst utträde? högt sparande. Tillsammans med en stabilisering Ett avtalslöst utträde innebär att Storbritannien på bostadsmarknaden talar det för att hushållens lämnar EU:s inre marknad och tullunion den konsumtion skulle kunna växa snabbare än vad 1 november 2019, vilket innebär att alla nusom antas i prognosen. varande EU-regler och avtal omedelbart upphör Osäkerheterna som beskrivs ovan skulle kunna att gälla för Storbritannien. Det blir därmed ingen leda till en annan utveckling än i prognosen. övergångsperiod, som enligt utträdesavtalet Svensk ekonomi står samtidigt väl rustad för att annars skulle löpt fram till den 31 december 2020, möta osäkerheterna i omvärlden och nationellt. med möjlighet till förlängning, som längst till Statsfinanserna uppvisar överskott, statsskulds- 2022. Storbritannien skulle under denna period ha kvoten är den lägsta sedan slutet av 1970-talet och fortsatt att omfattas av alla EU-regler och avtal. arbetslösheten har sjunkit. Ett ordnat utträde skulle också ge parterna tid att förhandla fram den långsiktiga relationen. Utan utträdesavtal blir Storbritannien ett s.k. tredje- En avtalslös brexit slår mot ekonomin land i förhållande till EU. Handelsrelationen med Storbritannien kommer i så fall att regleras på Betydande risk att Storbritannien lämnar EU utan grundval av tillämpliga internationella principer avtal och regler från exempelvis WTO. Det innebär Den 29 mars 2017 meddelade Storbritanniens bl.a. införande av tullsatser och tullkontroller för regering sin avsikt att lämna EU till Europeiska att säkerställa att EU:s regler för varuhandel är rådet. Därmed inleddes den tvåårsperiod för uppfyllda. utträdesförhandlingar som föreskrivs i artikel 50 i EU-fördraget. Utträdet skulle då ske den 29 mars Ekonomiska effekter av ett avtalslöst utträde 2019. EU och Storbritanniens regering enades i Ett avtalslöst utträde kommer på kort sikt november 2018 om ett utträdesavtal som reglerar oundvikligen att leda till störningar i handeln villkoren för bl.a. status och rättigheter för de mellan EU och Storbritannien. Storbritannien är EU-medborgare och britter som berörs av en av Sveriges viktigaste handelspartners och nära utträdet, Storbritanniens ekonomiska åtaganden 6 procent av varuexporten går dit. Beroende på och hur en s.k. hård gräns (dvs. fysisk infra- exponering kan vissa sektorer och regioner bli struktur och tillhörande kontroller) på ön Irland mer utsatta. Förutom den direkta effekten av ska undvikas i framtiden (den s.k. reserv- ökade handelshinder kan svensk ekonomi även påverkas negativt av en ökad osäkerhet eller oro

PROP. 2019/ 20: 1

på de finansiella marknaderna och lägre global I Sverige har flertalet åtgärder vidtagits för att

efterfrågan. underlätta för de brittiska medborgare som bor

Hur stora de ekonomiska effekterna av ett och arbetar i Sverige i dag (ca 20 000 personer).

avtalslöst utträde blir är svårt att bedöma. De 1. Brittiska medborgare undantas flesta internationella bedömare fokuserar främst tillfälligt från kraven på på de långsiktiga effekterna för Storbritannien uppehålls- och arbetstillstånd och de resterande 27 EU-medlemsstaterna när väl som annars gäller för medekonomierna anpassat sig fullt ut till de nya förborgare från länder utanför EU. hållandena. Internationella valutafonden (IMF) De får fortsatt rätt till socialpresenterade dock i sin rapport World Economic försäkring och hälso- och Outlook i april 2019 två scenarier för de kortsjukvård. siktiga effekterna av ett avtalslöst utträde under 2. Pågående ansökningar om andra kvartalet 2019. I ett försiktigt scenario utan erkännande av yrkesstörre marknadsrörelser eller handelshinder kvalifikationer inom hälso- och bedöms BNP-nivån i Storbritannien bli sjukvårdssektorn (läkare och 3,6 procent lägre 2020 än vid ett ordnat utträde. sjuksköterskor) ska kunna Den negativa effekten för de kvarvarande slutföras. medlemsstaterna i EU är betydligt lägre,

0,4 procent. I ett mer allvarligt scenario med 3. För brittiska studenter som

betydligt mer finansiell oro och stora störningar i påbörjat utbildning och för andra

handelsflödena i samband med tullkontrollerna britter som tillhör gruppen som

skulle BNP-nivån i Storbritannien i stället bli lagligen befinner sig i Sverige,

4,7 procent lägre 2020 och 0,7 procent lägre i EU införs tillfälligt undantag från

än vid ett ordnat utträde. På lång sikt, när ekono- anmälnings- och studieavgift vid

mierna har anpassat sig till de nya förhållandena, universitet och högskolor.

bedöms ett avtalslöst utträde leda till att BNP- 4. Brittiska skolungdomar som inte nivån blir nära 3 procent lägre i Storbritannien är folkbokförda i Sverige ska och ca 0,3 procent lägre i EU. kunna fortsätta gå i svensk skola. I den ovan nämnda studien redovisar inte IMF 5. För att brittiska körkort inte effekter för enskilda medlemsstater i EU men omedelbart ska bli ogiltiga vid ett små, öppna ekonomier med stor handel med avtalslöst utträde införs ett Storbritannien kan tänkas drabbas i större tillfälligt undantag i körkortsutsträckning än andra. Den bilden bekräftas lagen för britter som varit folkockså av tidigare studier gjorda av IMF. bokförda i Sverige i över ett år. Ett avtalslöst utträde den 1 november 2019 skulle ske i ett läge där tillväxten globalt och i 6. På EU-nivå har en förordning

Sverige har mattats av efter flera år med hög antagits som möjliggör för

tillväxt. Andra osäkerheter, såsom ökade handels- britter att resa viseringsfritt till

politiska spänningar, kan därtill förstärka de och från Sverige och övriga

negativa effekterna av ett avtalslöst utträde. medlemsstater i EU.

7. En EU-förordning har antagits Sverige har förberett sig för avtalslöst utträde för att säkerställa att de som före Regeringen har bedrivit ett omfattande beredutträdet tjänat in pensionsskapsarbete för att Sverige ska vara förberett om rättigheter i både EU och Stordet blir ett avtalslöst utträde. Arbetet har skett i britannien ska kunna få dessa nära samarbete med Europeiska kommissionen, samordnade på samma sätt som i som slagit fast vägledande principer som ligger till dag. grund för allt arbete; det rör sig om tillfälliga åt- – Genom en EU-förordning ska de studenter gärder för att kunna möta allvarliga konsekvenser. som befinner sig på eller antagits i Många av frågorna som berörs tillhör EU:s Erasmus+ kunna fortsätta sina planerade kompetensområde och ett 30-tal åtgärder har studier. antagits på EU-nivå.

PROP. 2019/ 20: 1

– Villkoren för svenskar bosatta i Stor- 4.5 Alternativa scenarier britannien (ca 100 000 personer) beror i huvudsak på vad den brittiska regeringen Svagare ekonomisk utveckling i omvärlden beslutar. Nedan beskrivs hur en betydligt lägre efterfrågan Åtgärder har vidtagits för att säkerställa att de i omvärlden kan påverka svensk ekonomi. I detta finansiella marknaderna ska kunna fortsätta alternativscenario antas tillväxten i omvärlden fungera effektivt. Av vikt för effektiviteten är bromsa in snabbare än väntat, t.ex. på grund av en clearingtjänsterna och den funktion som bl.a. ytterligare upptrappning av den pågående London Clearing House fyller. Kommissionen handelskonflikten mellan USA och Kina. En har därför fattat beslut som ger EU-aktörer förhöjd oro på finansiella marknader bidrar till ett tillfällig tillgång till brittiska clearingtjänster samt lägre konsument- och företagsförtroende, vilket i sex månaders uppskov för ändring av derivat- sin tur medför lägre konsumtion och investerkontrakt. Svenska åtgärder har vidtagits för att ingar. säkerställa kontinuiteten av vissa finansiella avtal Sammanvägd BNP i de länder som är viktiga som ingåtts före ett brittiskt utträde. Tullverket för Sveriges utrikeshandel (s.k. KIX-BNP) blir har anställt mer personal för att möta den ökade 1,3 procentenheter lägre 2020 än i huvudarbetsbördan. scenariot. På EU-nivå har förordningar antagits som En lägre tillväxt i omvärlden hämmar svensk syftar till att säkerställa att resandet med flyg och tillväxt via en lägre efterfrågan på svensk export. tåg kan fortsätta mellan EU och Storbritannien. De försämrade exportutsikterna dämpar även Löpande diskussioner förs inom EU om företagens investeringsplaner. Vidare påverkar läkemedelsförsörjningen. Läkemedelsverket i oron på de finansiella marknaderna investeringar Sverige har också tidigare fått extra resurser för och hushållens konsumtion negativt. Det bidrar att hantera effekterna av Storbritanniens utträde till att BNP-tillväxten dämpas och att resursur EU. utnyttjandet blir lägre än i huvudscenariot (se En viktig del av regeringens förberedelsearbete tabell 4.4). Lönerna stiger inte lika snabbt vilket består av informationsspridning tillsammans med medför att företagen inte höjer sina priser i berörda myndigheter för att säkerställa att alla samma takt. En lägre inflation bidrar till att aktörer har möjlighet att vidta nödvändiga åt- Riksbanken inte höjer reporäntan lika snabbt. En gärder. Regeringen har fört en löpande dialog mer expansiv penningpolitik dämpar nedgången i med centrala närings- och samhällsintressen. exporten genom att växelkursen försvagas något Vilka effekterna blir på EU-budgeten och den och gynnar även hushållens konsumtion och svenska EU-avgiften beror både på hur investeringar. Storbritannien agerar och hur EU hanterar Sammantaget väntas BNP-tillväxten bli lägre eventuella uteblivna betalningar i budget- 2019 och 2020 jämfört med huvudscenariot. Den hänseende. Under förutsättning att Stor- lägre efterfrågan håller tillbaka sysselsättningsbritannien erkänner skyldighet att fortsätta betala tillväxten och leder till att arbetslösheten blir sina avgifter kan beredskapsförordningen för något högre. EU-budgeten potentiellt lösa underskott i 2019 År 2021 väntas exporttillväxten tillta i takt med års budget. Regeringen anser att motsvarande att tillväxten i omvärlden återhämtar sig i detta förordning bör antas för 2020. scenario. Det leder till att BNP mot slutet av Sverige har förberett sig för ett eventuellt prognosperioden växer i en snabbare takt jämfört avtalslöst utträde. Effekterna kommer dock att med huvudscenariot och att arbetslösheten bli kännbara och bör inte underskattas. sjunker till 6,5 procent 2022. Regeringen följer utvecklingen löpande och Den svagare tillväxten för framför allt 2020 och beredskapsarbetet fram till utträdet handlar 2021 medför att inkomsterna från bl.a. skatt på huvudsakligen om att se över det hittillsvarande arbete och kapital beräknas minska och att den arbetet och pröva om redan beslutade åtgärder är offentliga sektorn redovisar ett sparande som är ändamålsenliga. Till följd av förlängningen av nära balans dessa år. tidsfristen för utträdet till den 31 oktober 2019 kan slutdatum för några av de vidtagna beredskapsåtgärderna behöva senareläggas.

PROP. 2019/ 20: 1

Starkare ekonomisk utveckling i omvärlden Tabell 4.4 Alternativa scenarier: 1 Svagare ekonomisk

utveckling i omvärlden och 2 Starkare ekonomisk utveckling

i omvärlden

I detta alternativscenario antas omvärlden växa i Utfall 2018 och prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive snabbare takt än i huvudscenariot, t.ex. till följd variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna av minskad osäkerhet om de ekonomiskpolitiska och aviserade reformer. Procentuell förändring om inte annat anges förutsättningarna för världshandeln. Det skulle 2018 2019 2020 2021 2022 exempelvis kunna ske om handelskonflikten BNP i världen, KIX-vägd 1 2,5 1,9 2,0 2,0 2,0 mellan USA och Kina trappas ned. Sammanvägd Scenario 1 2,5 1,6 1,0 2,5 2,6 BNP i de länder som är viktiga för Sveriges Scenario 2 2,5 2,1 2,4 1,8 1,8 utrikeshandel (s.k. KIX-BNP) blir 0,6 procent- BNP 2 2,5 1,5 1,2 1,7 2,0 enheter högre 2020 än i huvudscenariot. Scenario 1 2,5 1,3 0,5 1,9 2,5 En ökad omvärldsefterfrågan stärker svensk Scenario 2 2,5 1,7 1,5 1,4 1,8 exporttillväxt. Det leder till en högre BNP-

BNP-gap

1,2 0,9 0,2 0,0 0,0

tillväxt och ett högre resursutnyttjande jämfört Scenario 1 1,2 0,7 -0,6 -0,6 -0,1 med huvudscenariot. För att möta en högre exportefterfrågan ökar även svenska företag sina Scenario 2 1,2 1,1 0,7 0,2 0,0 investeringar något. Ett högre resursutnyttjande Arbetslöshet 4 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 medför att företagen höjer sina priser och Scenario 1 6,3 6,3 6,6 6,7 6,5 inflationen stiger snabbare jämfört med huvud- Scenario 2 6,3 6,3 6,2 6,2 6,5 scenariot. Det får till följd att Riksbanken höjer Timlön 5 2,5 2,6 2,8 3,0 3,1 räntan i en snabbare takt än i huvudscenariot. En Scenario 1 2,5 2,6 2,6 2,8 3,1 högre ränta dämpar uppgången i investeringarna Scenario 2 2,5 2,6 2,9 3,1 3,1 något. I jämförelse med huvudscenariot väntas KPIF 6 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0 dock BNP-tillväxten bli högre 2019 och 2020. En Scenario 1 2,1 1,7 1,5 1,6 1,9 högre tillväxt leder till att sysselsättningen växer Scenario 2 2,1 1,7 1,8 1,9 2,0 snabbare och att arbetslösheten blir något lägre än

Reporänta

-0,5 -0,3 -0,3 -0,2 0,0

i huvudscenariot. Ett något ansträngt resursutnyttjande leder till att BNP-tillväxten blir lägre Scenario 1 -0,5 -0,3 -0,5 -0,5 -0,2 2021 och 2022 än i huvudscenariot. Scenario 2 -0,5 -0,3 -0,1 0,0 0,1 I detta scenario blir effekterna på det finansiella Finansiellt sparande 7

0,9 0,4 0,3 0,4 1,2

sparandet förhållandevis begränsade till följd av Scenario 1 0,9 0,4 -0,1 0,1 1,0 att högre inkomster från skatter delvis tas ut av Scenario 2 0,9 0,5 0,5 0,5 1,3 ökade offentliga utgifter. 1 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2019 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 2 Kalenderkorrigerade värden. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 Avser åldersgruppen 15 – 74 år, i procent av arbetskraften. 5 Enligt konjunkturlönestatistiken. 6 Årsgenomsnitt. 7 Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

4.6 Prognosrevideringar om lägre räntor i omvärlden har gjort att förväntningarna även för svenska räntor sjunkit. Nedan redovisas de prognosrevideringar som Ränteprognosen är därför nedreviderad och gjorts jämfört med 2019 års ekonomiska Riksbanken bedöms inte höja räntan de närmaste vårproposition (prop. 2018/19:100). Sedan den två åren. publicerades har bl.a. ett preliminärt kvartalsutfall av nationalräkenskaperna och ett antal månads- Tabell 4.5 Jämförelse mellan regeringens prognoser utfall för bl.a. AKU och KPI publicerats. Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022. Siffror inom parentes avser prognos från 2019 års ekonomiska vårproposition 2018 2019 2020 2021 2022

Svagare BNP-tillväxt 2019

BNP 2,4 1,4 1,4 1,8 1,9 (2,3) (1,6) (1,6) (1,6) (2,0) BNP-tillväxten 2019 bedöms bli lägre jämfört Potentiell BNP 1,9 1,8 1,9 1,9 2,0 med bedömningen i vårpropositionen (se 1,2 tabell 4.5). Det beror till stor del på att investe- (1,9) (1,8) (1,9) (2,0) (2,0) ringarna i näringslivet sjönk mer än förväntat BNP-gap 3 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0 under första halvåret 2019. Hushållens konsumt- (1,2) (1,0) (0,4) (0,0) (0,0) ion utvecklades svagt första halvåret 2019, bl.a. till Arbetslöshet 4,5 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 följd av lägre konsumtion av nya bilar. Prognosen (6,3) (6,3) (6,4) (6,4) (6,5) för tillväxten i hushållskonsumtionen har därför Sysselsatta 4 1,8 0,8 0,4 0,6 0,6 reviderats ned 2019 jämfört med bedömningen i (1,8) (1,3) (0,2) (0,6) (0,7) vårpropositionen. Arbetade timmar 2 2,4 1,1 0,3 0,3 0,5 Tillväxten i potentiell BNP är oförändrad 2019 (2,4) (1,0) (0,3) (0,4) (0,6) och 2020. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi Timlön 6 2,5 2,6 2,8 3,0 3,1 bedöms sammantaget vara något mindre ansträngt 2019 och 2020 än den bedömning som (2,6) (2,8) (2,9) (3,1) (3,2) gjordes i vårpropositionen. KPI 7 2,0 1,9 1,7 2,1 2,3 (2,0) (2,0) (1,9) (2,2) (2,7) KPIF 7 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0 Lägre sysselsättningstillväxt 2019 (2,1) (1,7) (1,5) (1,9) (2,0)

Reporänta 8 -0,5 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 Konjunkturen på arbetsmarknaden har mattats av (-0,5) (-0,3) (0,0) (0,3) (0,7) snabbare under första halvåret 2019 jämfört med Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem och de bedömningarna i vårpropositionen. Till följd av anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. svagare utfall än väntat under första halvåret 2019 1 Avser marknadspris. bedöms sysselsättningen och arbetskraften växa i 2 Kalenderkorrigerad. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. en långsammare takt 2019 jämfört med 4 Avser åldersgruppen 15 – 74 år. prognosen i vårpropositionen. Arbetslösheten 5 Procent av arbetskraften. 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. bedöms samtidigt vara oförändrad. Årsgenomsnitt. 7 8 Procent, årsgenomsnitt. Preliminär konjunkturlönestatistik pekar på Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar. att löneutvecklingen varit fortsatt dämpad under första halvåret 2019. Även produktivitetsutvecklingen har utvecklats svagare än väntat. Timlönen bedöms därför utvecklas något svagare 2019 och framåt jämfört med bedömningen i vårpropositionen. KPIF-inflationen pendlade runt 2 procent första halvåret 2019, men bedöms bli lägre under andra halvåret till följd av lägre bidrag från energipriser. KPIF-prognosen är i stort sett oförändrad jämfört med vårpropositionen, men KPI-inflationen är nedreviderad till följd av en nedrevidering av ränteprognosen. Förväntningar

PROP. 2019/ 20: 1

4.7 Utvecklingen enligt andra något lägre än övriga bedömares 2020. bedömare Regeringen, Konjunkturinstitutet och Riks-

banken gör bedömningen att resursutnyttjandet, I det följande jämförs regeringens prognoser för mätt med BNP-gapet, kommer att vara positivt vissa centrala makroekonomiska variabler med både 2019 och 2020. Europeiska kommissionen prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, bedömer i stället att resursutnyttjandet blir Riksbanken och Europeiska kommissionen. negativt båda åren. Detta beror i huvudsak på en Regeringens prognos för BNP-tillväxten är i annan bedömning av potentiell BNP. linje med Konjunkturinstitutets och Riksbankens Sammantaget bedöms skillnaderna mellan prognoser både 2019 och 2020 (se tabell 4.6). regeringens och övriga bedömares prognoser vara Kommissionens prognos är något högre, vilket små. kan förklaras av att den inte beaktat det senaste utfallet. Skillnaderna mellan prognoserna är dock Tabell 4.6 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser 2019 2020 små. Diagram 4.8 visar regeringens och övriga

BNP

bedömares BNP-prognoser tillsammans med 1 symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika Regeringen 1,4 1,4 sannolikheter av regeringens historiska prognos- Konjunkturinstitutet 1,5 1,3 fel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens Europeiska kommissionen 1,7 1,5 prognoser. Samtliga bedömares prognoser ligger Riksbanken 1,5 1,5 klart inom det intervall som täcker hälften av Arbetslöshet 2 regeringens prognosfel och befinner sig inom en Regeringen 6,3 6,4 felmarginal som kan anses motsvara ett relativt Konjunkturinstitutet 6,4 6,5 vanligt prognosfel. I det avseendet är det små Europeiska kommissionen 6,4 6,4 skillnader mellan regeringens och övriga Riksbanken 6,6 6,7 bedömares prognoser.

Inflation

3 Diagram 4.8 BNP-prognos med osäkerhetsintervall Regeringen 1,9/1,7 1,7/1,4 Procentuell förändring Konjunkturinstitutet 2,0/1,7 1,9/1,6 6 Europeiska kommissionen - /1,7 - /1,6 5 Riksbanken 1,8/1,7 1,9/1,7

4 BNP-gap 4

Regeringen 0,9 0,2 3 80% Konjunkturinstitutet 1,3 0,7 2 65% Europeiska kommissionen -0,1 -0,4 50% 1 Riksbanken 1,0 0,4 Utfall REG Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-09-18, för Konjunkturinstitutet 0 2019-06-19 för HIKP och BNP-gap samt 2019-08-06 för resterande variabler, för KI Europeiska kommissionen 2019-05-07 för arbetslöshet och BNP-gap samt -1 KOM 2019-07-10 för BNP och HIKP och för Riksbanken 2019-09-05. 1 Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden. RB 2 Procent av arbetskraften, avser åldersgruppen 15 – 74 år. -2 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP. 14 15 16 17 18 19 20 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm.: REG = regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens beräkningar. historiska prognosfel, i budgetpropositioner för 1994 – 2018, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser april 2018 på www.regeringen.se. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten är något lägre än Riksbankens prognos men i linje med övriga bedömares prognoser både 2019 och 2020. Skillnaden kan bero på att regeringens och övriga bedömares prognoser gjordes innan publiceringen av utfallet för arbetslösheten i juli 2019. Regeringens prognos för HIKP-inflationen är

5 De budgetpolitiska målen

PROP. 2019/ 20: 1

5 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- – Det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet politiska målen och föreslår nivå för utgiftstaket av det finansiella sparandet ligger under 2022. Vidare föreslår regeringen nya nivåer för överskottsmålets nivå. Sparandet har dock utgiftstaket 2020 och 2021 till följd av tekniska gradvis stigit under perioden. justeringar. Avsnittet innehåller även en uppfölj- – Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för ning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten samt 2022 ska uppgå till 1 502 miljarder kronor. en kort beskrivning av finanspolitikens långsik- Det är samma nivå som bedömdes i 2019 års tiga hållbarhet. ekonomiska vårproposition (prop. De budgetpolitiska målen skapar förutsätt- 2018/19:100) efter att hänsyn tagits till ningar för att uppnå andra politiska mål på ett sätt tekniska justeringar. som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. De budgetpolitiska målen består av – De tidigare beslutade nivåerna för 2020 och

ett mål för den offentliga sektorns finansiella 2021 föreslås revideras och fastställas till sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för 1 392 miljarder kronor respektive 1 443 mil-

staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuld- jarder kronor till följd av tekniska ankare. Uppföljningen av de budgetpolitiska justeringar.

målen sker enligt de uppföljningsmetoder som – Som helhet uppfyllde kommunsektorn anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken balanskravet med god marginal 2018 och (skr. 2017/18:207). Skuldankaret ska enligt rambedöms även klara balanskravet under hela verket följas upp i de ekonomiska vårproposiprognosperioden 2019 – 2022. Sektorns tionerna och behandlas därmed inte i detta resultat bedöms öka marginellt i slutet av avsnitt. perioden.

– Marginalerna till stabilitets- och tillväxt-

paktens gränsvärden för underskottet i de

Sammanfattning

offentliga finanserna och för den offentliga

skulden bedöms vara goda. Sverige förväntas även med bred marginal uppfylla sitt medel- – Det strukturella sparandet bedöms uppgå fristiga budgetmål om minus 1 procent av till nära noll procent av potentiell BNP 2019 potentiell BNP i strukturellt sparande 2019 och 0,2 procent 2020. Till följd av osäkeroch 2020. heten i bedömningen av det strukturella sparandet bedöms så små skillnader i – Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt

förhållande till målet inte utgöra någon hållbar med viss marginal. Det innebär att

tydlig avvikelse. Regeringen bedömer därför det offentliga sparandet skulle kunna att inriktningen på finanspolitiken är i linje försvagas något utan att hållbarheten hotas.

med överskottsmålet.

PROP. 2019/ 20: 1

5.1 Uppföljning av målet för det I tabell 5.1 redovisas utfall och prognos för det finansiella sparandet finansiella sparandet, bakåtblickande åttaårssnitt för det finansiella sparandet samt det strukturella Enligt målet för det finansiella sparandet sparandet. (överskottsmålet) som gäller fr.o.m. 2019 ska Det strukturella sparandet bedöms uppgå till sparandet i den offentliga sektorn motsvara en nära noll procent av potentiell BNP 2019 och tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en 0,2 procent 2020. Till följd av osäkerheten i konjunkturcykel. För att bedöma om överskotts- bedömningen av det strukturella sparandet målet uppfylls i ett framåtblickande perspektiv bedöms så små skillnader i förhållande till målet används det strukturella sparandet för inne- inte utgöra någon tydlig avvikelse. Regeringen varande och nästkommande år som indikator. bedömer därför att inriktningen på finans- För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet politiken är i linje med överskottsmålet. uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det genomsnittliga finansiella sparandet för 2011 – 2018 uppgick till -0,1 procent av BNP, Tabell 5.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn vilket är under målnivån (se tabell 5.1). Sparandet

samt indikatorer för avstämning mot målet för det

har dock gradvis stigit under perioden.

finansiella sparandet

Det bakåtblickande genomsnittet ska dock Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 inte styra finanspolitiken på kort sikt utan det är 2018 2019 2020 2021 2022 en tydlig åtskillnad mellan den framåtblickande uppföljningen i syfte att bedöma budget- Finansiellt sparande 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 utrymmets storlek, och en tillbakablickande Bakåtblickande åttaårssnitt -0,1 utvärdering av uppfyllelsen av överskottsmålet. Strukturellt sparande 1 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Strukturellt sparande 5.2 Utgiftstaket – uppföljning, Det strukturella sparandet är en beräkning av det tekniska justeringar och förslag finansiella sparandet i den offentliga sektorn utifrån antagandet att sektorns inkomster och Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) ska utgifter inte påverkas av konjunkturläget eller av regeringen i budgetpropositionen föreslå en nivå engångseffekter (se Finansdepartementets på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. rapport Metod för beräkning av strukturellt Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden på sparande i offentlig sektor april 2019 på statens budget exklusive utgiftsområde 26 Statswww.regeringen.se). skuldsräntor m.m., samt utgifterna för ålders- Det strukturella sparandet är inte en del av den pensionssystemet vid sidan av statens budget. officiella statistiken utan kan beräknas på flera I följande avsnitt presenteras regeringens sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparan- förslag till nivå på utgiftstaket 2022. Avsnittet det kan skilja sig åt mellan olika bedömare, t.ex. inleds med en uppföljning av de beslutade på grund av olika bedömningar av potentiell BNP nivåerna för utgiftstaket 2019 – 2021 och förslag (se avsnitt 8.7 för jämförelser mellan olika till tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer. institutioners bedömningar av det strukturella sparandet). En avvikelse från överskottsmålet anses föreligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande budgetåret. Att sparandet avviker från målet kan dock ha flera skäl och ska inte likställas med att politiken är felaktigt utformad eller oförenlig med det finanspolitiska ramverket.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 5.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2009 – 2018 och prognos 2019 – 2021 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 Teknisk justering 1 6 13 10 2 4 2 7 12 5 10 9 4 Reell justering 2 33 41 52 -51 -88 9 Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket 3 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 392 1 443 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid respektive riksdagsbeslut 4 32 30 30 20 10 10 51 46 58 58 14 37 51 Takbegränsade utgifter 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 315 1 352 1 387 Budgeteringsmarginal 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55 36 40 56 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 2,8 3,0 4,0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år. 2 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa justeringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justerin garna för respektive år. 3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar. 4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbund et justeras av tekniska skäl. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Uppföljning av utgiftstaket Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer

Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska Regeringens förslag: För 2020 och 2021 beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginal. Detta utrymme ska i fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor respektive 1 443 miljarder kronor. utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes (se tabell 5.2). Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara i Skälen för regeringens förslag: Utgiftstaket budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. för ett specifikt år ska ha samma begränsande Enligt riktlinjen bör utrymmet till utgiftstaket effekt från att det beslutats, normalt tre år i föruppgå till minst 1 procent av de takbegränsade väg, till dess att det aktuella budgetåret passerats. utgifterna för det innevarande året (t), minst Under en så lång period sker dock normalt 1,5 procent för det följande året (t+1), minst budgettekniska förändringar av olika slag som 2 procent för det andra följande året (t+2) och förändrar de takbegränsade utgifterna, men som minst 3 procent för det tredje följande året (t+3). inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt Regeringen anser att budgeteringsmarginalens åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som påverkar det offentliga åtagandet, men som som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade 2019 – 2021. Jämfört med prognosen i 2019 års utgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprungekonomiska vårproposition bedöms budget- liga begränsande effekt på de statliga utgifterna eringsmarginalen nu bli mindre 2019, 2021 och görs tekniska justeringar av beslutade taknivåer så 2022 men oförändrad 2020. I avsnitt 7.4 görs en att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. närmare genomgång av hur prognosen för de Tekniska justeringar har genomförts regelbundet takbegränsade utgifterna förändrats sedan 2019 sedan utgiftstaket infördes 1997 och föreslås års ekonomiska vårproposition. normalt i budgetpropositionen.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 5.3 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå 2020 och 2021 fastställs till 1 392 miljarder

kronor respektive 1 443 miljarder kronor. Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022

Utgiftstak i 2019 års ekonomiska vårproposition 1 351 1 388 1 439 1 498

Förslag till nivå på utgiftstaket 2022

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 4,06 4,06 4,06 Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten

Nivåhöjning utjämningsbidrag inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av

för LSS-kostnader 0,06 0,15 0,15 0,15 statens budget fastställs för 2022 till

Summa tekniska justeringar 0,06 4,21 4,21 4,21 1 502 miljarder kronor.

Summa tekniska justeringar

(avrundat) 0 4 4 4

Förslag till utgiftstak 1 351 1 392 1 443 1 502

Skälen för regeringens förslag: Det är ett

Källa: Egna beräkningar. politiskt beslut att bestämma utgiftstakets nivå.

Regeringar med olika politisk inriktning kommer Vissa budgetförändringar i denna proposition att ha olika syn på vilken nivå på de offentliga motiverar tekniska justeringar av dels de utgifterna som är lämplig. Det går därför inte att fastställda nivåerna på utgiftstaket 2020 och 2021, reducera ett beslut om nivån till en beräkning dels förslaget till nivå för 2022 som regeringen enligt en i förväg bestämd formel. redovisar i denna proposition (se tabell 5.3). Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för Förslaget i denna proposition om sänkt skatt 2022 ska uppgå till 1 502 miljarder kronor. Nivån för personer över 65 år fr.o.m. 2020 medför minsär oförändrad jämfört med bedömningen i 2019 kade skatteintäkter för kommuner och landsting. års ekonomiska vårproposition med undantag för För att neutralisera effekten på kommunernas tekniska justeringar. Nedan beskrivs den finanser föreslås motsvarande belopp tillföras föreslagna nivån på utgiftstaket för 2022 med anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning utgångspunkt i de faktorer som redovisas i under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till skrivelsen Ramverket för finanspolitiken kommuner fr.o.m. 2020. Detta motiverar en (skr. 2017/18:207). teknisk justering av utgiftstaket. Motsvarande

tekniska justeringar har gjorts tidigare år i sam-

band med att förändringar i skattesystemet har

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet

påverkat det kommunala skatteunderlaget.

Beräkningen av inkomster och utgifter i det De takbegränsade utgifterna prognostiseras bli kommunala utjämningssystemet för stöd och ser- 1 409 miljarder kronor 2022 och samma år vice till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli föreslås utgiftstaket till 1 502 miljarder kronor (se 0,06 miljarder kronor högre 2019 och 0,15 miljartabell 5.4). Det innebär att de takbegränsade der kronor högre fr.o.m. 2020. Detta föranleder utgifterna kan öka med maximalt 93 miljarder en ökning av anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för kronor i förhållande till prognosen t.o.m. 2022. I LSS-kostnader under utgiftsområde 25 Allmänna enlighet med regeringens riktlinje för bidrag till kommuner, som dock motsvaras av budgeteringsmarginalens minsta storlek bör en högre avgifter från kommunerna till staten. Förbuffert som uppgår till minst 21 miljarder kronor ändringen motiverar en höjning av utgiftstaket. för 2022 lämnas under utgiftstaket i budget- Utgiftstaket har justerats tekniskt tidigare år av propositionen för 2022 för att kunna hantera motsvarande förändring. oförutsedda händelser under budgetåret. När I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekhänsyn tagits till riktlinjen för budgeteringsniska justeringarna till hela miljarder kronor. marginalens minsta storlek medger utgiftstaket Sammantaget motiverar de ovan nämnda förändatt de takbegränsade utgifterna 2022 i budgetringarna att de tidigare fastställda nivåerna 2020 propositionen för 2022 är ca 72 miljarder kronor och 2021 respektive den nu föreslagna nivån på högre än vad som prognostiseras i dagsläget. utgiftstaket 2022 bör höjas med 4 miljarder Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar kronor. Mot denna bakgrund föreslår regeringen motsvarar ca 1,3 procent av BNP 2022. Att det att utgiftstaket för staten, inklusive åldersfinns ett utrymme under utgiftstaket som inte är pensionssystemet vid sidan av statens budget, för

PROP. 2019/ 20: 1

utnyttjat betyder dock inte i sig att det finns ett Det kan exempelvis vara bero på makroutrymme för reformer som ökar de tak- ekonomiska förändringar eller nya politiska begränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan beslut. kan genomföras först efter avstämning mot Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk för överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella nya reformer, eller oförutsedda volymökningar i inkomstförändringar. Utgiftstakets nivå bör inte transfereringssystemen, påverkas normalt det betraktas som ett mål för de faktiska utgifterna. strukturella sparandet och möjligheten att uppnå överskottsmålet. Om budgeteringsmarginalen

Tabell 5.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

däremot tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar behöver det Miljarder kronor om inte annat anges inte påverka möjligheten att uppnå överskotts- 2019 2020 2021 2022 Av riksdagen beslutade nivåer målet. Det beror dels på att överskottsmålet är på utgiftstaket 1 351 1 388 1 439 1 498 formulerat på ett sätt som tillåter att utgifts- 1 Regeringens förslag till nivåer ökningar som följer av de automatiska stabilpå utgiftstaket 1 392 1 443 1 502 isatorerna, främst utgifter för arbetslöshets- Utgiftstak, procent av BNP 27,1 27,1 27,1 27,1 ersättningen, normalt bör kunna försvaga den Utgiftstak, procent av offentliga sektorns finansiella sparande vid en potentiell BNP 27,4 27,2 27,1 27,1 försvagning av konjunkturen, dels på att generella Utgiftstak, fasta priser 1 315 1 330 1 351 1 373 förändringar av pris- och lönenivån på några års 2 Takbegränsade utgifter 1 315 1 352 1 387 1 409 sikt tenderar att påverka den offentliga sektorns Takbegränsade utgifter, inkomster och utgifter i ungefär samma procent av BNP 26,4 26,3 26,0 25,4 utsträckning.

Takbegränsade utgifter, fasta priser 2 1 279 1 291 1 298 1 287 Budgeteringsmarginal 36 40 56 93 Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och Budgeteringsmarginal, procent budgeteringsmarginalens storlek av takbegränsade utgifter 2,8 3,0 4,0 6,6 Budgeteringsmarginal, procent Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för av BNP 0,7 0,8 1,0 1,7 2022 innebär en något större årlig ökning av ut- Finansiellt sparande, procent giftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997. Den av BNP 0,4 0,3 0,4 1,2 Strukturellt sparande, procent genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser av BNP 0,0 0,2 0,5 1,3 mellan 1997 och 2018 uppgår till 3,0 procent, Offentliga sektorns utgifter, medan ökningen 2022 uppgår till 4,1 procent. procent av BNP 48,6 48,6 48,1 47,3 År 2022 motsvarar budgeteringsmarginalen 1 Regeringens bedömning av nivån på utgiftstaket 2022 i 2019 års ekonomiska vårproposition. 6,6 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än vad som ges av regeringens 2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för storlek. Om det bedöms förenligt med statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte överskottsmålet och i övrigt bedöms lämpligt är är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Vid beräkningen av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeterings- det rimligt att reformer kan genomföras på budgetens utgiftssida. marginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Om det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen för De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl 2022, dvs. ca 72 miljarder kronor utöver de komma att bli högre och budgeteringsmarginalen prognostiserade takbegränsade utgifterna, i ett i motsvarande utsträckning lägre än enligt den räkneexempel skulle tas i anspråk för högre aktuella utgiftsprognosen. Det kan exempelvis utgifter ger det en genomsnittlig årlig ökningsbero på makroekonomiska förändringar, såsom takt för de takbegränsade utgifterna på högre inflation, oförutsedda volymökningar i de ca 3,6 procent per år 2019 – 2022. Denna ökning statliga transfereringssystemen eller beslut om kan jämföras med den genomsnittliga reformer. ökningstakten för de takbegränsade utgifterna På samma sätt kan de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition, vilken bli lägre än enligt den aktuella utgiftsprognosen.

PROP. 2019/ 20: 1

uppgår till 2,3 procent per år 2019 – 2022. Den kravsresultatet och resultatet före extraordinära genomsnittliga ökningstakten under perioden poster består främst av justeringar för realisa- 1997 – 2018 uppgick till 2,9 procent per år. Att det tionsvinster, förändring av resultatutjämningsfinns utrymme under utgiftstaket betyder dock reserven samt extraordinära poster. inte i sig att det kommer att användas för att öka Resultatutjämningsreserverna uppgick 2018 de faktiska takbegränsade utgifterna. till nästan 17 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för knappt 16 miljarder kronor. Drygt hälften av kommu- Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP nerna (154 kommuner) och 30 procent av landstingen (6 landsting) har avsatt medel till en Utgiftstakets andel av potentiell BNP bedöms resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsminska från 27,4 procent till 27,1 procent reserverna ökade totalt med nästan 3 miljarder 2019 – 2021 för att därefter vara oförändrad till kronor mellan 2017 och 2018. 2022. Andelen kommuner som redovisat positiva balanskravsresultat har varierat genom åren. Under perioden 2014 – 2018 har andelen varit som lägst 75 procent och som högst 96 procent. För 5.3 Uppföljning av det kommunala landstingen har motsvarande andel varierat balanskravet mellan som lägst 25 procent och som högst 90 procent. År 2018 redovisade nästan 25 procent I målet för den offentliga sektorns sparande ingår av kommunerna (72 kommuner) och 30 procent det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i av landstingen (6 landsting) ett negativt balanskommuner och landsting. För kommuner och kravsresultat. Av dessa anförde åtta kommuner landsting är det emellertid det ekonomiska och ett landsting synnerliga skäl för att inte resultatet, och inte det finansiella sparandet, som behöva återställa hela eller delar av det negativa är avgörande för om kommunallagens (2017:725) resultatet. krav på en balanserad budget uppfylls. Detta krav Vid utgången av 2018 var det 35 kommuner benämns vanligtvis balanskrav och innebär att och 6 landsting som hade ett negativt resultat kommuner och landsting ska upprätta en budget kvar att återställa, totalt knappt 1 miljard kronor för nästa kalenderår där intäkterna överstiger respektive 3 miljarder kronor. kostnaderna. Kommunernas och landstingens Resultatet före extraordinära poster har varit årsredovisning ska innehålla en bedömning av om positivt sedan 2004 för kommunsektorn som balanskravet har uppfyllts. Balanskravet ut- helhet. Resultatet före extraordinära poster värderas med hjälp av resultatmåttet balanskravs- uppgick 2018 till nästan 15 miljarder kronor för resultat som definieras i lagen (2018:597) om sektorn som helhet (se vidare utg.omr. 25 kommunal bokföring och redovisning. Negativa avsnitt 2.5.3). balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år. Balanskravet anger en miniminivå, men för att Balanskravet väntas klaras även kommande år uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. I regeringens prognos bedöms kommunsektorn Vad som menas med god ekonomisk hushållning som helhet klara balanskravet med god marginal definieras av kommunerna och landstingen själva. under prognosperioden. Resultatet beräknas uppgå till 14 miljarder kronor 2019. Därefter beräknas resultatet uppgå till 15 – 17 miljarder Positivt balanskravsresultat i kommunsektorn kronor per år 2020 – 2022, vilket motsvarar 1,7 – 1,8 procent av skatteinkomsterna och de Balanskravsresultatet för 2018 uppgick för generella statsbidragen. Avsnitt 8.5 innehåller kommunsektorn som helhet till drygt 8 miljarder mer information om prognosen för kommunkronor, varav kommunerna svarade för nästan sektorns finanser. hela beloppet. Det är 6 miljarder kronor lägre än resultatet före extraordinära poster enligt resultaträkningen. Differensen mellan balans-

PROP. 2019/ 20: 1

5.4 Uppföljning av målen i

Tabell 5.5 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

tillväxtpaktens förebyggande del

stabilitets- och tillväxtpakten

Procent av BNP respektive årlig procentuell förändring, Europeiska kommissionens beräkningar Utöver de nationella budgetpolitiska målen är 2018 2019 2020 Sverige bundet av reglerna inom EU:s stabilitets-

Uppföljning medelfristigt budgetmål (MTO)

och tillväxtpakt. Reglerna består av en korrige- Medelfristigt budgetmål (MTO) -1,0 -1,0 -1,0 rande del och en förebyggande del. Den korrigerande delen, underskotts- Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP 1 0,6 0,6 0,6 förfarandet, anger gränsvärden som innebär att

Uppföljning utgiftskriteriet

underskottet i de offentliga finanserna inte får vara större än 3 procent av BNP och att den Referensvärde 2 8,8 8,6 7,0 offentliga bruttoskulden inte får överstiga Årlig utgiftstillväxt justerad för diskretionära skatteåtgärder 5,4 3,7 3,0 60 procent av BNP. Sverige bedöms under prognosperioden ha mycket god marginal till Avvikelse från referensvärdet, procent av BNP 3 1,6 2,3 1,9 dessa gränsvärden och befinner sig därför i den 1 Enligt Europeiska kommissionens bedömning. 2 Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den nominella förebyggande delen. medelfristiga BNP-tillväxten i löpande priser. 3 Ett positivt värde innebär att de primära utgifterna är lägre än referensvärdet. Den förebyggande delen av pakten ska säker- Källa: Europeiska kommissionens vårprognos (maj 2019). ställa att medlemsstaterna bedriver en sund finanspolitik på medellång sikt och förhindra att det uppstår alltför stora underskott i medlemsstaternas offentliga finanser. Varje medlemsstat 5.5 Finanspolitikens långsiktiga har ett medelfristigt budgetmål (MTO) för det hållbarhet strukturella sparandet, dvs. för den offentliga sektorns konjunkturjusterade finansiella spar- För att medborgarna och de finansiella ande, utan beaktande av engångseffekter. Målets marknaderna ska ha förtroende för finansnivå bestäms av respektive medlemsstat, men politiken måste den vara hållbar på lång sikt. Med måste vara förenlig med en miniminivå som detta menas att de lagar och regler som beräknas av Europeiska kommissionen. Sveriges bestämmer den offentliga sektorns inkomster MTO är ett underskott på 1 procent av potentiell och utgifter inte kommer att behöva genomgå BNP och förväntas med bred marginal uppfyllas omfattande och oväntade förändringar som en samtliga år (se tabell 5.5). följd av att sektorns finansiella ställning Det medelfristiga budgetmålet följs upp försämrats. En hållbar finanspolitik är en förårligen. Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- och utsättning för att möta både framtida konvergensprogram, som publiceras i april varje lågkonjunkturer och de ökade utgifter som kan år, bl.a. redogöra för om de uppfyllt sitt medel- behöva följa av den demografiska utvecklingen. fristiga budgetmål. Tidigare erfarenheter visar att de samhälls- Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- ekonomiska kostnaderna kan bli stora om fristiga budgetmål förväntas följa kommissionens förtroendet för finanspolitiken skulle svikta. Ett riktlinjer för en anpassningsbana för det struktu- bristande förtroende för finanspolitiken riskerar rella sparandet och måste även ta hänsyn till det att leda till att dess inriktning snabbt måste läggas s.k. utgiftskriteriet. om från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd Utgiftskriteriet omfattar de primära utgifterna och sysselsättning till åtgärder för budget- (dvs. de offentliga utgifterna exklusive ränte- förstärkningar och skuldsanering. utgifter) och innebär att förändringen av Ett mått på förtroendet för finanspolitiken är utgifterna, efter justering för diskretionära den svenska statens upplåningskostnader. I skatteåtgärder, ska vara lägre än ett av Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de kommissionen givet referensvärde. Referens- senaste åren legat på en historiskt låg nivå och värdet bestäms av den reala tillväxten i potentiell endast något högre än den tyska statslåneräntan, BNP och anpassas även till det medelfristiga som ofta används som en jämförelsenorm (se budgetmålet. Referensvärdet höjs eller sänks om tabell 5.6). Den konsoliderade bruttoskulden sparandet överstiger respektive understiger det ligger på en i internationell jämförelse låg nivå och medelfristiga budgetmålet. fortsätter att minska framöver. Den finansiella nettoställningen, dvs. summan av den offentliga

PROP. 2019/ 20: 1

sektorns finansiella tillgångar och skulder, är ekonomiska vårpropositionerna. De hållbarhetspositiv och ökar med närmare 3 procent av BNP beräkningar som har gjorts i samband med denna mellan 2017 och 2022. Redovisningen i tabell 5.6 proposition visar att finanspolitiken är långsiktigt tyder på att den svenska finanspolitiken är hållbar (se tabell 5.7). De båda S-indikatorerna långsiktigt hållbar. har negativa värden, vilket innebär att det offentliga sparandet kan försvagas utan att finans- Tabell 5.6 Finanspolitiska nyckeltal politiken blir ohållbar. S1 är lite större i absoluta termer än motsvarande värde i 2019 års Procent av BNP, procent respektive procentenheter ekonomiska vårproposition, dvs. indikatorn visar 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Konsoliderad bruttoskuld 40,8 38,8 34,8 33,4 31,8 29,6 en något starkare ställning. Det beror dock på en Finansiell nettoställning 26,0 26,1 27,1 27,6 27,8 28,9 metodförändring i beräkningen av S1. I vår- Statsobligationsränta 10 år 0,7 0,7 0,2 1 propositionen beräknades S1 som den största engångsvisa budgetförsvagning som kan genom- Räntedifferens mot Tyskland, tioårig statsobligation 0,3 0,2 0,3 1 föras 2020 utan att bruttoskulden överstiger 60 procent av BNP 2033. I denna proposition 1 Avser genomsnitt för perioden januari – augusti. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar. beräknas S1, i enlighet med kommissionens beräkningsmetod, som den största samlade Regeringen gör även, i likhet med ett antal andra budgetförsvagning som kan genomföras 2020 – granskare av svensk ekonomi, bedömningar av 2024 utan att bruttoskulden överstiger finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp 60 procent av BNP 2033. Om budgetav ekonomiska modeller. Syftet med dessa försvagningen genomförs gradvis under en bedömningar är att tidigt fånga upp tecken på om femårsperiod blir den något större i absoluta finanspolitiken behöver läggas om, så att åtgärder termer än om det sker omedelbart. Om S1 för att säkerställa hållbarheten och upprätthålla beräknas på samma sätt som i vårpropositionen så förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god minskar den marginellt i absolut värde till -3,0. tid. Även S2 indikerar en något svagare ställning än Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts i 2019 års ekonomiska vårproposition. Det beror ofta med hjälp av de s.k. S1- och S2-indikatorerna. till största delen på att det primära finansiella S1 visar hur mycket det offentliga sparandet sparandet de första åren av framskrivningen nu behöver förstärkas eller försvagas för att den bedöms bli något svagare än i vårpropositionen. konsoliderade offentliga bruttoskulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given Tabell 5.7 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga tidpunkt. I denna proposition redovisas hur stora hållbarhet permanenta åtgärder som sammantaget krävs Procent av BNP 2020 – 2024 för att denna skuld ska motsvara S1 S2 60 procent av BNP 2033. Även kommissionen 2019 års ekonomiska vårproposition -3,1 -1,5 beräknar S1 på detta sätt i sin bedömning av Budgetpropositionen för 2020 -3,5 -1,3 finanspolitikens hållbarhet i Sverige. Regeringens Källa: Egna beräkningar. och kommissionens indikatorvärden är därmed jämförbara. S2 visar på samma sätt hur mycket det De båda S-indikatorerna ger en teoretisk bild av offentliga sparandet behöver förändras 2020 för finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. att den offentliga finansiella nettoställningen ska Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsvara stabil som andel av BNP över en mycket lång antaganden. Osäkerheten i en framskrivning av tidshorisont. Ett negativt värde på dessa demografiska och offentligfinansiella variabler indikatorer innebär att en permanent budget- som sträcker sig långt in i framtiden är mycket försvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir stor. Indikatorerna kan därför inte användas för ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar att bedöma storleken på budgetutrymmet i på att en permanent budgetförstärkning är närtid, utan ska snarare ses som indikatorer på nödvändig. Indikatorvärdet anger den förändring finanspolitikens konsekvenser över en längre av det primära sparandet som krävs, uttryckt som tidshorisont. procent av BNP, för att finanspolitiken ska bli Indikatorvärdena måste därför tolkas med exakt hållbar, definierat på dessa sätt. försiktighet. Ett högt positivt indikatorvärde En mer utförlig analys av finanspolitikens innebär dock att sannolikheten är högre för att långsiktiga hållbarhet presenteras i de finanspolitiken är ohållbar och måste läggas om

PROP. 2019/ 20: 1

än om värdet är noll eller negativt. Ett högt negativt värde indikerar på samma sätt att det finns en säkerhetsmarginal till en skuldnivå som skulle kunna påverka statens kreditvärdighet på ett negativt sätt. Den demografiska utvecklingen bidrar till att öka de offentliga utgifterna under åren fram till 2033 men det höga negativa S1värdet visar att det finns en betydande marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP även om utvecklingen skulle bli mindre gynnsam än vad som antagits i beräkningarna.

6 Inkomster

PROP. 2019/ 20: 1

6 Inkomster

I detta avsnitt lämnas förslag till beräkning av – Som andel av BNP väntas de totala skatteinkomsterna i statens budget för 2020 och en intäkterna sjunka från 43,5 procent 2019 till preliminär beräkning av inkomsterna för 2021 42,9 procent 2022. Det förklaras både av och 2022. Prognosen för den offentliga sektorns regeländringar och av att viktiga skattebaser skatteintäkter och för inkomsterna i statens som lönesumman och bostadsinvesteringar budget redovisas. En jämförelse görs mellan antas öka långsammare än BNP. nuvarande prognos och prognosen i 2019 års – I förhållande till bedömningarna i 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100). ekonomiska vårproposition har de totala Därefter görs en uppföljning av inkomsterna som skatteintäkterna reviderats upp med beräknades i statens budget för 2018 respektive 2 miljarder kronor för 2019 och därefter ned 2019. Slutligen redovisas förslag som ligger till med mellan 12 och 21 miljarder kronor per grund för beräkningen av statens övriga år. inkomster.

Sammanfattning

6.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

– År 2019 väntas de totala skatteintäkterna År 2019 väntas ökningstakten för den offentliga öka med 2,6 procent, vilket är en lägre sektorns skatteintäkter dämpas till 2,6 procent, ökningstakt än de närmast föregående åren. vilket är ungefär hälften av den genomsnittliga Det förklaras främst av det sjätte jobbskatteökningstakten de senaste fem åren (se avdraget och det förhöjda grundavdraget för diagram 6.1). Det förklaras främst av genomförda personer över 65 år som sänker skatteskattereformer, som det sjätte jobbskatteavdraget intäkterna. Dessutom minskar bostadsoch det förhöjda grundavdraget för personer över investeringarna, vilket dämpar mervärdes- 65 år. Den lägre ökningstakten förklaras även av skatteintäkterna, samtidigt som ökningen av att tillväxten i viktiga skattebaser som lönelönesumman förväntas bli lägre än 2018. summan (dvs. summan av utbetalda löner – År 2020 väntas de totala skatteintäkterna inklusive företagarinkomster), hushållens kon-

öka med 2,5 procent. De regeländringar som sumtion och bostadsinvesteringar antas mattas

föreslås i denna proposition väntas sänka av. Det innebär att lönebaserade skatter och

skatteintäkterna samtidigt som öknings- intäkter från mervärdesskatt väntas öka i en lägre

takten i lönesumman väntas bli lägre än takt än tidigare år.

2019. År 2020 väntas skatteintäkterna öka med

– Under 2021 och 2022 väntas skatte- 2,5 procent. Att ökningstakten fortsätter vara

intäkterna totalt öka med 3 respektive lägre än tidigare förklaras av att de regeländringar

4 procent. Samtliga skattebaser väntas bidra som föreslås i denna proposition sänker skatte-

till ökningen. intäkterna med 14 miljarder kronor. Dessutom

PROP. 2019/ 20: 1

bedöms ökningstakten i lönesumman bli lägre än Tabell 6.1 Effekten på den offentliga sektorns totala

skatteintäkter av förändrad åldersgräns för pension

2019, vilket håller tillbaka intäkterna från skatt på Miljarder kronor. Prognos 2020 – 2022 arbete samtidigt som hushållens kapitalskatter 2020 2021 2022 fortsätter att minska något. Effekt av höjd åldersgräns 0,7 1,3 1,4 År 2021 och 2022 bedöms de totala skattein- Anm.: Eftersom personer fyller år över hela året och approximativt i genomsnitt i täkterna öka med 3 respektive 4 procent. Samtliga mitten av året får de nya åldersgränserna bara halv effekt 2020. skattebaser (arbete, kapital och konsumtion) Källa: Egna beräkningar. väntas bidra till den högre ökningstakten.

Diagram 6.1 Totala skatteintäkter Regeringens förslag: Den beräkning av inkom- Utfall 2000 – 2017, prognos 2018 – 2022 ster i statens budget för 2020 som sammanställts Årlig procentuell förändring Miljarder kronor i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. Den preliminära beräkningen av inkomster i 10 2 500 Årlig förändring, procent 2 300 statens budget för 2021 och 2022 enligt tabell 6.2 8 Miljarder kronor godkänns som riktlinje för regeringens 2 100 6 budgetarbete.

1 900 4 1 700 Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 2 1 500 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett 0 1 300 förslag till statens inkomster för det kommande -2 1 100 budgetåret. Regeringens förslag till inkomstberäkning för 2020 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. -4 900 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Regeringen ska i budgetpropositionen också lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. för det andra och tredje tillkommande budget- I tabell 6.10 finns en sammanställning av de året, se 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). beräknade effekterna av regeländringar på skatte- Regeringens förslag till preliminära inkomstområdet 2017 – 2022. Tabellen visar både tidigare beräkningar för 2021 och 2022 redovisas i beslutade och i denna proposition föreslagna tabell 6.2. regeländringar i förhållande till föregående år. I avsnitt 12 samt i Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner, som publiceras på Skattekvot www.regeringen.se , finns en utförlig beskrivning av hur de offentligfinansiella effekterna redovisas. Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som De förslag och aviseringar som regeringen andel av BNP. Normalt påverkas skattekvoten lämnar i denna proposition beräknas sänka främst av regeländringar i skattesystemet. År skatteintäkterna med 14 miljarder kronor 2020, 2020 väntas skattekvoten sjunka, jämfört med med 20 miljarder kronor 2021 och med föregående år, till 43,2 procent av BNP (se 16 miljarder kronor 2022. Det handlar främst om tabell 6.3). Det förklaras främst av reformer som avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt föreslås och aviseras i denna proposition, framför (s.k. värnskatt), sänkt skatt för personer över allt avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomst- 65 år och införandet av ett ingångsavdrag (sänkt skatt (s.k. värnskatt), sänkt skatt för personer arbetsgivaravgift och allmän löneavgift för över 65 år samt införandet av ett ingångsavdrag. personer som är nya på arbetsmarknaden). Samtidigt antas hushållens kapitalskatter minska i Enligt pensionsöverenskommelsen höjs lägsta förhållande till BNP. åldern för när en person får ta ut pension från 61 år till 62 år 2020. Därför höjs prognosen för de totala skatteintäkterna med runt 1 miljard kronor per år (se tabell 6.1).

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 6.2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 Inkomsthuvudgrupp 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Skatt på arbete 1 194,1 1 242,6 1 272,9 1 297,0 1 330,8 1 375,7

1100 Direkta skatter 635,3 656,7 665,4 674,9 692,1 715,6 Kommunal inkomstskatt 700,1 725,5 751,8 771,8 796,3 823,8 Statlig inkomstskatt 58,5 60,6 57,3 51,5 51,7 52,3 Jobbskatteavdrag -109,1 -113,0 -126,7 -129,9 -133,4 -137,3 Husavdrag -13,8 -14,2 -15,3 -16,0 -16,6 -17,2 Övrigt -0,3 -2,2 -1,7 -2,4 -5,9 -5,9 1200 Indirekta skatter 558,7 585,9 607,5 622,1 638,8 660,1 Arbetsgivaravgifter 540,5 566,4 589,8 608,4 628,6 651,2 Egenavgifter 11,8 11,8 12,3 12,8 13,3 13,8 Särskild löneskatt 46,0 49,2 49,8 49,9 51,5 53,3 Nedsättningar -3,2 -3,3 -4,1 -7,5 -11,8 -13,9 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -36,9 -38,8 -40,8 -42,0 -43,4 -44,9

1300 Skatt på kapital 263,1 268,4 272,2 279,3 287,1 309,6

Skatt på kapital, hushåll 80,4 70,3 68,4 67,3 68,4 71,0 Skatt på företagsvinster 127,1 139,1 145,4 153,4 157,3 172,0 Avkastningsskatt 4,2 5,1 5,1 5,4 6,3 9,9 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32,9 33,4 32,2 32,1 33,2 33,7 Stämpelskatt 12,1 12,1 11,8 11,9 12,3 12,7 Kupongskatt m.m. 6,4 8,5 9,3 9,1 9,6 10,2

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 554,7 576,5 593,0 615,1 639,5 663,2

Mervärdesskatt 427,2 446,5 458,0 474,2 494,4 514,7 Skatt på tobak 11,9 12,4 12,1 12,4 12,5 12,7 Skatt på etylalkohol 4,3 4,5 4,4 4,4 4,3 4,3 Skatt på vin m.m. 6,0 6,1 6,2 6,4 6,5 6,6 Skatt på öl 4,1 4,3 4,4 4,4 4,5 4,5 Energiskatt 46,8 49,7 52,3 52,7 54,2 55,8 Koldioxidskatt 23,5 23,0 22,8 22,9 23,2 23,6 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 3,6 5,3 7,6 8,7 8,8 Skatt på vägtrafik 19,9 19,8 20,9 23,5 24,2 25,0 Övriga skatter 6,9 6,5 6,6 6,7 6,9 7,2

1500 Skatt på import 6,3 6,5 7,1 7,3 7,6 7,9

1600 Restförda och övriga skatter 14,2 15,1 18,3 17,9 19,2 19,8

Restförda skatter -5,8 -4,7 -4,7 -4,7 -4,7 -4,7 Övriga skatter 20,0 19,8 23,1 22,7 23,9 24,5

Totala skatteintäkter 2 032,3 2 109,0 2 163,5 2 216,7 2 284,3 2 376,3

1700 Avgående poster, EU-medel -6,3 -6,5 -7,1 -7,3 -7,6 -7,9

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 026,1 2 102,5 2 156,4 2 209,4 2 276,7 2 368,4

1800 Avgående poster till andra sektorer -962,0 -1 000,4 -1 036,8 -1 065,3 -1 099,8 -1 137,8

Kommunala skatteintäkter -717,0 -743,8 -770,6 -791,0 -816,3 -844,2 Avgifter till ålderspensionssystemet -245,0 -256,6 -266,2 -274,3 -283,4 -293,6

Statens skatteintäkter 1 064,0 1 102,1 1 119,6 1 144,1 1 176,9 1 230,6

Tabellen fortsätter på nästa sida

PROP. 2019/ 20: 1

Inkomsthuvudgrupp 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Statens skatteintäkter 1 064,0 1 102,1 1 119,6 1 144,1 1 176,9 1 230,6

1900 Periodiseringar -13,9 17,9 8,0 13,7 -20,4 -30,5

Uppbördsförskjutningar -0,8 21,0 15,6 18,7 7,1 2,2 Betalningsförskjutningar -13,4 -1,1 -7,6 -5,0 -27,5 -32,6 varav kommuner och landsting -6,1 3,1 0,4 1,9 8,0 1,3 varav ålderspensionssystemet 1,0 1,3 -0,5 1,5 0,8 0,9 varav privat sektor -8,5 -4,9 -7,3 -7,4 -35,4 -34,8 varav kyrkosektorn 0,2 -0,6 -0,2 -0,9 -0,9 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,4 -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1000 Statens skatteinkomster 1 050,1 1 119,9 1 127,6 1 157,8 1 156,5 1 200,1

Övriga inkomster -48,7 -47,8 -49,2 -41,7 -45,9 -50,5

2000 Inkomster av statens verksamhet 27,4 32,8 35,3 41,2 39,9 38,0 3000 Inkomster av försåld egendom 0,0 1,8 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,7 0,8 0,7 0,6 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 11,4 12,2 14,2 16,0 17,4 18,7 6000 Bidrag från EU 10,5 12,4 12,9 13,7 12,7 10,4 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -98,8 -107,7 -117,3 -118,2 -121,6 -123,2 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 001,4 1 072,1 1 078,4 1 116,1 1 110,5 1 149,6

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 20 20 och framåt. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Även vid bibehållna regler beräknas skattekvoten Diagram 6.2 Skattekvot fortsätta att sjunka något under prognos- Procent av BNP. Utfall 1990 – 2017, prognos 2018 – 2022 perioden, och förväntas uppgå till 42,9 procent 51 2022 (se diagram 6.2). Det förklaras främst av 50 utvecklingen av skatt på arbetsinkomster där 49 lönesumman i ekonomin utvecklas svagare än 48 BNP i slutet av prognosperioden. Dessutom 47 indexeras inte alla punktskatter med pris- 46 utvecklingen, vilket medför en sjunkande andel av 45 BNP. 44 43

Tabell 6.3 Skattekvot

42 Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 41 2017 2018 2019 2020 2021 2022 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Skatt på arbete 26,1 25,9 25,6 25,3 25,0 24,8 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Skatt på kapital 5,7 5,6 5,5 5,4 5,4 5,6 Skatt på konsumtion 12,3 12,2 12,1 12,1 12,1 12,1

Skatt på arbete

Övriga skatter 0,3 0,3 0,4 0,3 0,4 0,4 Skatterna på arbete kan delas in i direkta och

Skattekvot 44,4 44,0 43,5 43,2 42,9 42,9

indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattekvoten för 2018 är regeringens kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. består i huvudsak av kommunal och statlig Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. inkomstskatt. Skatteuttaget minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete

PROP. 2019/ 20: 1

beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala bedöms öka långsammare 2019 jämfört med skatteintäkterna 2019 och till knappt 26 procent 2018, medan timlönerna väntas öka något av BNP (se tabell 6.4). snabbare. Under resten av prognosperioden bedöms

Tabell 6.4 Skatt på arbete

timlönen fortsätta att öka i ungefär samma takt, samtidigt som antalet arbetade timmar bedöms Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 2017 2018 2019 2020 2021 2022 växa i en lägre takt. Detta innebär sammantaget Direkta skatter 13,9 13,7 13,4 13,1 13,0 12,9 att lönesumman förväntas växa med i genomsnitt Kommunal skatt 15,3 15,1 15,1 15,0 14,9 14,9 3,4 procent per år 2020 – 2022.

Statlig skatt 1,3 1,3 1,2 1,0 1,0 0,9 Transfereringar till hushållen Reduktioner -2,7 -2,7 -2,9 -2,9 -2,9 -2,9 Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna Indirekta skatter 12,2 12,2 12,2 12,1 12,0 11,9 till hushållen baseras dels på utvecklingen av antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa,

Skatt på arbete 26,1 25,9 25,6 25,3 25,0 24,8

Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid dels på löne- och prisutvecklingen. överens med summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Diagram 6.4 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete

Intäkterna från hushållens skatt på arbete Årlig procentuell förändring. Utfall 2010 – 2017, prognos 2018 – 2022 fastställs i den årliga beskattningen som är klar i 15 december året efter inkomståret. Det innebär att 10 2018 års skatteintäkter fortfarande baseras på en prognos. 5

Lönesummans tillväxttakt 0 10 12 14 16 18 20 22 Lönesumman, som angetts ovan, består av -5 utbetalda löner inklusive företagarinkomster och utgör nästan 80 procent av underlaget för skatt på -10 arbete. Förändringen av antalet arbetade timmar Transfereringar, totalt Pensioner och timlönen har därför stor betydelse för -15 Sjukförsäkring utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del Arbetsmarknadsersättningar -20 av skatteunderlaget för skatt på arbete består av Källor: Skatteverket och egna beräkningar. skattepliktiga transfereringar, inklusive pensioner, till hushållen. Transfereringarna beräknas öka i en stabil takt med i genomsnitt knappt 3 procent per år under

Diagram 6.3 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

prognosperioden (se diagram 6.4). Årlig procentuell förändring. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 Pensionerna är den största skattepliktiga 8 Arbetade timmar Timlön Lönesumma transfereringen och motsvarar drygt 80 procent av skatteunderlaget. Under prognosperioden 6 antas dessa öka ungefär i linje med lönesumman. 4 Tillväxttakten för sjukförsäkring beräknas växa svagt 2020 men därefter öka något. Anledningen 2 till att denna inte växer snabbare 2021 och 2022 beror på att antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning är lägre kommande år, 0 samtidigt som antalet nettodagar med sjuk- -2 penning ligger kvar på ungefär samma nivå. -4 Från och med 2019 och framåt väntas 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 utbetalningarna av arbetslöshetsersättning öka Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. eftersom antalet arbetslösa blir fler. Att transfereringarna inom arbetsmarknadsersättningar 2019 ökar kraftigt År 2018 växte lönesumman med 4,9 procent, men ökningstakten beräknas sjunka till 4,0 procent år beror på att antalet personer inom jobb och utvecklingsgarantin ökar snabbt. Åren därefter är 2019 (se diagram 6.3). Antalet arbetade timmar

PROP. 2019/ 20: 1

den antagna ökningen mer dämpad eftersom Skattereduktioner antalet ersättningstagare inom vissa arbets- Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka marknadspolitiska program samtidigt antas under prognosperioden (se tabell 6.6), bl.a. till minska. följd av att skatteunderlaget ökar. Under 2019 påverkas de också av regeländringar. I statens Kommunal inkomstskatt budget för 2019 infördes ett sjätte jobbskatte- Intäkterna från kommunal inkomstskatt 2019 avdrag. Skattereduktionen för fackföreningsberäknas uppgå till drygt 15 procent av BNP. avgift har avskaffats fr.o.m. den 1 april 2019 och Med oförändrade kommunalskatter beräknas en skattereduktion för gåvor återinfördes fr.o.m. intäkterna ligga kvar på ungefär samma nivå under den 1 juli 2019. Vidare höjdes taket för resten av prognosperioden (se tabell 6.4). rutavdraget. Det kommunala skatteunderlaget, som främst Från och med 2020 och framåt höjs består av löner och pensioner, har ökat starkt skattereduktionerna ytterligare i och med den i under flera år men förväntas mattas av något denna proposition aviserade gröna skatteframöver (se tabell 6.5). Det beror främst på att reduktionen för boende i vissa glest befolkade tillväxten i lönesumman bedöms avta. Skatte- områden. Dessutom aviseras en skattesänkning i underlaget för kommunal inkomstbeskattning denna proposition med 3,48 miljarder kronor påverkas också av regeländringar. Att den faktiska 2021. Av beräkningstekniska skäl är den utvecklingen antas vara svagare än den under- budgeterad som sänkt skatt på förvärvsliggande 2018 – 2020 (se tabell 6.5) beror till inkomster. Regeringen avser att återkomma till största delen på att skatt för personer över 65 år riksdagen med den närmare utformningen under har sänkts i flera steg, dels enligt tidigare beslut 2020. och dels genom förslag i denna proposition (se tabell 6.10). Detta har gjorts genom att ytterligare Tabell 6.6 Skattereduktioner höja det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 kommunernas skatteunderlag. Kommunernas 2017 2018 2019 2020 2021 2022 skattebortfall kompenseras via ett höjt generellt Allmän statsbidrag. pensionsavgift -119 -124 -129 -133 -137 -142 Jobbskatteavdrag -109 -113 -127 -130 -133 -137

Tabell 6.5 Faktisk och underliggande utveckling av

Husavdrag -14 -14 -15 -16 -17 -17

kommunernas skatteunderlag

Grön skattereduktion Årlig procentuell förändring. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 för boende i vissa 2017 2018 2019 2020 2021 2022 glest befolkade Faktisk utveckling 4,5 3,6 3,4 2,6 3,2 3,4 områden -1 -1 -1 Fackföreningsavgift -1 -1 Underliggande utveckling 4,5 4,1 3,7 2,9 3,2 3,4 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen Övriga justerad för regeländringar. skattereduktioner 0 -1 -1 -1 -5 -5 Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Summa -242 -253 -272 -281 -293 -302

Statlig inkomstskatt Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattereduktion för fackföreningsavgift infördes den 1 juli 2018 och Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas togs bort den 1 april 2019. Den uppgår därför endast till 1,3 miljarder kronor 2018 och 0,7 miljarder kronor 2019. I övriga skattereduktioner ingår sjunka från 1,3 procent av BNP 2018 till skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med omkring 0,5 miljarder 1,2 procent år 2019. Fram t.o.m. 2022 väntas kronor per år. Från 2021 ingår i övriga skattereduktioner en skattesänkning på 3,48 miljarder kronor som av beräkningstekniska skäl är budgeterad som sänkt andelen sjunka ytterligare till 0,9 procent (se skatt på förvärvsinkomst. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den tabell 6.4). Att andelen sjunker 2019 beror på närmare utformningen under 2020. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. höjda skiktgränser som genomfördes till följd av statens budget för 2019. När skiktgränserna höjs Arbetsgivaravgifter och egenavgifter hamnar en lägre andel av inkomsterna över Intäkterna från indirekta skatter på arbete skiktgränsen, vilket leder till lägre skatteintäkter. bedöms öka med i genomsnitt 3,0 procent per år Nivåskiftet 2020 förklaras av förslag i denna under prognosperioden. Ökningen förklaras i proposition om avskaffande av den övre hög grad av lönesummans tillväxt under motskiktgränsen för statlig inkomstskatt (s.k. svarande period. Det innebär en dämpning av värnskatt). ökningstakten jämfört med de föregående fyra åren.

PROP. 2019/ 20: 1

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter utgör den ökat i år efter att börsen stigit under det första

huvudsakliga delen av intäkterna från indirekta halvåret.

skatter. Den 1 augusti 2019 förlängdes nedsätt- Från och med 2020 väntas kapitalvinsterna

ningen av arbetsgivaravgifter för den först uppgå till drygt 3 procent av BNP, vilket är något

anställda från ett till två år. Regeringen avser lägre än den genomsnittliga nivån i förhållande till

också att föreslå ytterligare nedsättning av BNP 2006 – 2018. Det förklaras främst av det

arbetsgivaravgifterna genom att införa dels ett ökande sparandet på investeringssparkonton.

s.k. ingångsavdrag fr.o.m. 1 juli 2020, dels ett höjt Ränteinkomster och ränteutgifter antas följa

avdrag för personer som arbetar med forskning ränteutvecklingen och ökar i slutet av prognos-

eller utveckling fr.o.m. 1 april 2020. De aviserade perioden.

åtgärderna bedöms minska skatteintäkterna med Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på

totalt ca 2,6 miljarder kronor 2020. hushållens kapitalinkomster vara relativt

Sammantaget beräknas de indirekta skatterna oförändrade 2019 – 2022 och uppgå till i genom-

utgöra 28 procent av de totala skatteintäkterna snitt 1,3 procent av BNP (se diagram 6.5).

under prognosperioden, vilket motsvarar

ca 12 procent av BNP. Diagram 6.5 Hushållens kapitalvinster

Utfall 1990 – 2017, prognos 2018 – 2022 Miljarder kronor Procent av BNP

220 7 Skatt på kapital Miljarder kronor 200 6 180 Procent av BNP Skatt på kapital består främst av hushållens 160 5 kapitalskatter och skatt på företagens vinster, 140 men inkluderar även stämpelskatt, avkastnings- 4 120 skatt på pensioner samt fastighetsskatt och 100 3 fastighetsavgift. Kapitalskatter från företag och 80

hushåll fastställs i huvudsak i det årliga beskatt- 60 2

ningsutfallet i december året efter inkomståret. 40

Det innebär att 2018 års kapitalskatter till stor del 1 20 ännu inte är fastställda, och beräkningen baseras 0 0

på en prognos. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Intäkterna från skatt på kapital beräknas under

prognosperioden uppgå till knappt 13 procent av Skatt på företagsvinster de totala skatteintäkterna, vilket motsvarar Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas 5,5 procent av BNP. 2019 öka med 5 procent till 145 miljarder kronor.

Det motsvarar knappt 3 procent av BNP. Under Skatt på hushållens kapitalinkomster prognosperioden väntas skatt på företagsvinster Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs öka något som andel av BNP, vilket förklaras av av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. att vinsterna i företagssektorn utvecklas något De största posterna utgörs av skatt på realiserade starkare än BNP under denna period (se kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablondiagram 6.6). intäkter och avdrag för hushållens ränteutgifter. Från och med 2019 styrs prognosen främst av År 2019 beräknas intäkterna från hushållens utvecklingen av driftsöverskottet i företagsskatt på kapitalinkomster minska något jämfört sektorn. För innevarande år påverkar även med 2018. Det förklaras av lägre kapitalvinster resultat- och vinstutveckling enligt företagens efter en fortsatt något dämpad utveckling av delårsrapporter. Under 2019 och 2020 väntas bostadsmarknaden. Kapitalvinsterna minskar företagens vinster dämpas jämfört med de två även till följd av att en ökande andel av hushållens närmast föregående åren då företagssektorn tillgångar väntas vara placerade på investeringsredovisade starka resultat, där framför allt sparkonton. Schabloninkomsten på dessa sparexportindustrin påverkades positivt av kronans konton beskattas som kapitalinkomst och ger försvagning. I slutet av prognosperioden väntas inte upphov till kapitalvinster. Detta motverkas företagens vinster åter öka i en snabbare takt, med till viss del av att priset på finansiella tillgångar har i genomsnitt drygt 5 procent per år, vilket är

PROP. 2019/ 20: 1

något starkare än BNP-tillväxten motsvarande 2019 – 2022 väntas intäkterna fortsatt uppgå till period. mellan 32 och 34 miljarder kronor per år (se Från och med 2019 påverkas prognosen av tabell 6.7). Som andel av BNP beräknas dock regeländringar inom företagsskatteområdet. intäkterna från fastighetsbeskattningen sjunka Regeländringarna avser främst en generell ränte- något. Till stor del beror det på den sänkta avdragsbegränsning och sänkt bolagsskattesats fastighetsskattesatsen för vattenkraft, men även från 22,0 procent till 21,4 procent 2019 och på att intäkterna från den kommunala fastighetsdärefter till 20,6 procent 2021. Regeländringarna avgiften hålls tillbaka av ett tak som förändras i antas öka skatteintäkterna med 3 miljarder takt med inkomstbasbeloppet. kronor 2020 och minska intäkterna med 4 miljarder kronor 2021. I denna proposition

Tabell 6.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

aviseras även en skatt på finanssektorn fr.o.m. Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 2022. Regeringen avser att återkomma till 2017 2018 2019 2020 2021 2022 riksdagen med ett förslag. Småhus 15 17 17 17 18 18 Diagram 6.6 Skatt på företagsvinster varav kommunal Utfall 1990 – 2017, prognos 2018 – 2022 avgift 14 16 16 17 17 18 Miljarder kronor Procent av BNP Hyreshus, 180 4,0 bostadslägenheter 3 3 3 3 3 3 160 Miljarder kronor varav kommunal 3,5 Procent av BNP avgift 3 3 3 3 3 3 140 3,0 Hyreshus, lokaler 8 8 8 9 9 9 120 Industrier 2 2 2 2 2 2 100 2,5 Vattenkraft 4 3 1 1 1 1 80 2,0

Summa 33 33 32 32 33 34

60 1,5 Procent av BNP 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 40 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 1,0 summan. 20 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 0 0,5 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Avkastningsskatt Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på Skatt på konsumtion och insatsvaror består av sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, mervärdesskatt och punktskatter (se tabell 6.8). påverkas i hög grad av hur statslåneräntan Merparten av dessa skatter betalas in månadsvis utvecklas under kalenderåret närmast före och med en månads eftersläpning. Det innebär att beskattningsåret. Den långa perioden med låga utfallet i stort sett blir definitivt med endast en räntenivåer har medfört att avkastningsskatten månads förskjutning. Skatt på konsumtion och varit på en mycket låg nivå de senaste åren. I insatsvaror utgör knappt 30 procent av de totala enlighet med ränteprognosen väntas den vara på skatteintäkterna och ca 12 procent av BNP. en låg nivå även under de närmaste åren. År 2021 bedöms räntenivån vara högre jämfört med året innan. Till följd av detta väntas intäkterna från avkastningsskatt öka i slutet av prognosperioden. Intäkterna beräknas öka från 5 miljarder kronor 2020 till 10 miljarder kronor 2022. Som andel av BNP ökar intäkterna från 0,1 procent 2020 till 0,2 procent 2022.

Fastighetsskatt och fastighetsavgifter Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift har varit stabila i flera år och bedöms ha uppgått till 33 miljarder kronor 2018. Under

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 6.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror Diagram 6.7 Hushållens konsumtion, fasta

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt 2018 – 2022 Årlig procentuell förändring, löpande priser. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 2017 2018 2019 2020 2021 2022 11

Skatt på konsumtion

och insatsvaror 561 583 600 622 647 671

7 Procentuell

förändring 4,0 3,9 2,9 3,7 4,0 3,7

3 Procent av BNP 12,3 12,2 12,1 12,1 12,1 12,1

1 Mervärdesskatt 427 447 458 474 494 515 -1 Procentuell -3 förändring 5,1 4,5 2,6 3,5 4,3 4,1 Hushållens konsumtion -5 Fasta bruttoinvesteringar Punktskatter 134 136 142 148 153 156 -7 Mervärdesskatteintäkter Procentuell förändring 0,7 2,0 4,1 4,4 2,9 2,5 -9 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med -11 summan. I tabellen ingår skatt på import i punktskatterna och därmed även i 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 skatt på konsumtion och insatsvaror, till skillnad från tabell 6.2 där skatt på Källor: Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. import särredovisas. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Punktskatter Mervärdesskatt Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med genom att de tas ut med ett visst belopp per enhet 2,6 procent 2019. Det är betydligt svagare än den i stället för som ett procentuellt påslag på mergenomsnittliga ökningstakten på 4,6 procent värdet i varje led i produktionskedjan. sedan 2000. Vanligtvis beror förändringar i Intäkterna från punktskatterna väntas öka mervärdesskatteintäkterna på hur hushållens kraftigare 2019 jämfört med året innan. Det beror konsumtion totalt sett förändras samt hur bl.a. på att intäkterna från flygskatten och sammansättningen i hushållens konsumtion ser kemikalieskatten väntas bli större. Flygskatten ut. För 2019 väntas visserligen tillväxten i infördes 1 april 2018 och medförde därmed inga hushållens konsumtion dämpas (se diagram 6.7) skatteintäkter under årets första tre månader. och sammansättningen är något mindre gynnsam Kemikalieskatten höjdes 2019. Högre intäkter för mervärdesskatteintäkterna, men den främsta från handeln med utsläppsrätter bidrar också till förklaringen till den lägre ökningstakten är att det en starkare utveckling av skatteintäkterna från bedöms ske en minskning av bostads- punktskatter. investeringarna. Dessa investeringar görs till stor Under 2020 väntas skatteintäkterna fortsätta del av hushåll som, till skillnad från företag, inte att öka relativt kraftigt. Ökningen förklaras kan göra avdrag för ingående mervärdesskatt. främst av kommande förslag på skatteområdet. För 2020 – 2022 bedöms intäkterna från Regeringen avser bl.a. att återkomma till mervärdesskatt öka starkare igen och närma sig riksdagen med förslag om att införa skatt på den historiskt genomsnittliga ökningstakten. Det avfallsförbränning fr.o.m. 1 april 2020 och skatt beror på att hushållens konsumtion väntas öka på plastbärkassar fr.o.m. 1 maj 2020. Mot slutet av samt på en viss återhämtning av bostads- prognosperioden bedöms skatteintäkterna öka investeringarna. något långsammare igen. Regeringen har för avsikt att genomföra det andra steget i det s.k. e-handelspaketet för mervärdesskatt fr.o.m. 2021, med syftet att Restförda och övriga skatter förenkla för företagen, förbättra konkurrensen och minska skattebortfallet. Genomförandet Restförda och övriga skatter består främst av bedöms öka skatteintäkterna med knappt uppbördsförluster, omprövningar och anstånd 0,3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2021. från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. År 2019 beräknas intäkterna uppgå till 18 miljarder kronor för att därefter stiga till 20 miljarder kronor 2022.

PROP. 2019/ 20: 1

6.2 Inkomster i statens budget Övriga inkomster uppgå till i genomsnitt minus 47 miljarder kronor per år.

Skatteinkomster

Inkomster av statens verksamhet Inkomsterna i statens budget består av statens Inkomsterna består främst av utdelningar från skatteinkomster och övriga inkomster. De ska statens aktieinnehav, affärsverkens och enligt budgetlagen redovisas kassamässigt, dvs. Riksbankens inlevererade överskott, räntenär de faktiska in- och utbetalningarna sker. inkomster samt inkomster från offentligrättsliga Från den offentliga sektorns skatteintäkter, avgifter. År 2020 beräknas dessa inkomster uppgå som redovisas periodiserat i avsnitt 6.1, behövs till 41 miljarder kronor. två justeringsposter för att få statens skatte- Avgifterna för prövning av olika kategorier inkomster kassamässigt redovisade. Dessa är inom uppehålls- och arbetstillstånd har inte höjts Avgående poster till andra sektorer respektive sedan perioden 2006 – 2011. En avgiftsjustering Periodiseringar. görs nu för att närma sig full kostnadstäckning Avgående poster till andra sektorer är de och för att följa inflationen, vilket höjer skatter som hör till kommunsektorn samt prognosen för inkomster av statens verksamhet avgifter till ålderspensionssystemet. Periodise- med 0,07 miljarder kronor per år från 2020 och ringar är förskjutningar i uppbörd av skatt och framåt (se tabell 6.9). betalning av skatt till andra sektorer. På grund av

Tabell 6.9 Effekt på inkomster av statens verksamhet av

dessa periodiseringar kommer skatteinkomsterna

avgiftsjustering för prövning av uppehålls- och

utvecklas annorlunda än statens skatteintäkter. arbetstillstånd Periodiseringarna och statens skatteinkomster Miljarder kronor redovisas i tabell 6.2. 2020 2021 2022 Under 2016 – 2022 påverkas de samlade Effekt av avgiftsjustering 0,07 0,07 0,07 periodiseringarna av kapitalplaceringar på skatte- Källa: Egna beräkningar. kontot. Kapitalplaceringar om totalt 60 miljarder kronor väntas i prognosen utbetalas 2021 och Inkomster av försåld egendom 2022 när de räntesatser som företagen erhåller Inkomsterna omfattar redovisade försäljningar av inte längre är negativa. statlig egendom, varav försäljningar av aktier i Skatteintäkter och skatteinkomster har olika statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största påverkan på de offentliga finanserna. Skattedelen. För 2019 – 2022 görs ett beräkningstekniskt intäkterna påverkar det finansiella sparandet antagande om försäljningsinkomster om medan periodiseringsposter som kapital- 5 miljarder kronor per år. placeringar på skattekontot endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Motsvarande Återbetalning av lån skillnad finns för övriga inkomster. Vissa Inkomsterna omfattar återbetalning av studieinkomster av statens verksamhet, såsom medel för lån upptagna före 1989 samt av övriga utdelningar från statens aktieinnehav, påverkar lån. År 2020 beräknas inkomsterna till statens finansiella sparande medan försäljnings- 0,7 miljarder kronor. inkomster och återbetalningar av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Kalkylmässiga inkomster Inkomsterna omfattar vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Pensions- Övriga inkomster avgifterna utgör merparten av dessa inkomster. År 2020 beräknas inkomsterna till 16 miljarder Utfall och prognoser för de inkomster som kronor. redovisas under posten Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 6.2. Bland dessa Bidrag från EU inkomster ingår avräkningar, som främst avser Inkomsterna omfattar bidrag från olika kompensation för statlig och kommunal EU-fonder. De största bidragen kommer från mervärdesskatt. Dessa minskar statens inkomster Europeiska regionala utvecklingsfonden, och förklarar varför nettot av de sammantagna Europeiska socialfonden och EU:s jordbruksinkomsterna är negativt. År 2019 – 2022 beräknas fonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter

PROP. 2019/ 20: 1

på anslag under utgiftsområden. År 2020 beräknas dessa inkomster till 14 miljarder kronor.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsterna omfattar två delar, tillkommande skatter och avräkningar. Tillkommande skatter redovisas i statens budget. Motsvarande poster avräknas på andra inkomsttitlar eller på budgetens utgiftssida. Det gäller främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avräkningar består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2020 väntas dessa inkomster uppgå till minus118 miljarder kronor.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 6.10 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Skatt på arbete 3,6 -7,2 -16,1 -16,0 -7,7 -2,3

Kommunalskatt 0,4 -3,6 -1,6 -4,6 Förändrad medelutdebitering 0,2 0,2 1,6 Sänkt skatt för personer över 65 år (ändringar av grundavdraget) -4,4 -4,8 -4,3 Övrigt, kommunal skatt 0,2 0,6 1,5 -0,3 Statlig skatt 1,2 0,3 -3,9 -6,2 Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) -6,1 Skiktgränsjusteringar 1,3 -3,9 -0,1 Övrigt, statlig skatt 0,0 0,3 0,0 0,0 Skattereduktioner -0,7 -1,8 -9,9 -0,7 -3,5 Husavdrag -0,7 -0,3 -0,2 Jobbskatteavdrag -10,0 Övriga skattereduktioner -1,8 0,3 -0,5 -3,5 Socialavgifter 2,6 -2,0 -0,6 -4,5 -4,2 -2,3 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FOU -0,6 -0,2 Ingångsavdrag -2,0 -3,9 -2,0 Nedsättning för den först anställda -2,3 0,4 -0,2 0,0 -0,3 Särskild löneskatt för äldre -1,4 -1,4 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga 3,1 -0,5 -0,4 Övriga socialavgifter -0,5 0,3 0,8 0,0

Skatt på kapital 2,0 -0,7 -0,6 0,9 -4,6 6,4

Inkomstskatt, företag 2,4 0,3 0,6 2,9 -4,0 6,3 Skatt på finanssektorn 6,3 Skatteregler för företagssektorn 0,0 -0,1 2,9 -4,0 Övriga inkomstskatter, företag 2,4 0,3 0,7 0,0 Fastighetsskatt -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Övriga skatter på kapital 0,8 0,1 -0,1 -1,0 -0,6 0,1 Höjt tak för uppskov vid försäljning av privatbostad -0,5 -0,4 -0,1 Ett system med anstånd med kupongskatt i vissa fall -0,6 0,2 0,2 Övrigt, övriga skatter på kapital 0,8 0,1 -0,1 0,2 -0,3

Skatt på konsumtion 1,3 1,7 2,4 3,1 1,4 0,1

Mervärdesskatt -0,4 -0,3 -0,2 -0,2 0,3 Punktskatter 1,8 2,1 2,6 3,3 1,1 0,1 Energiskatt 2,2 1,2 0,9 -0,5 Koldioxidskatt 0,0 0,4 0,2 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 0,0 0,5 1,2 1,5 Skatt på plastbärkassar 1,7 0,8 Skatt på avfallsförbränning 0,3 0,2 0,1 Övriga punktskatter -0,5 -0,1 0,3 0,4

Restförda och övriga skatter 0,0 2,5 -2,5 -3,9 0,7 0,0

Totala skatteintäkter 6,9 -3,7 -16,8 -16,0 -10,2 4,2

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering 6,7 -3,9 -18,5 -16,0 -10,2 4,2

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I de celler i tabellen ovan där det står 0,0 uppgår beloppet till mindre än 0,05 miljarder kronor. Beloppet för höjt tak för uppskov vid försäljning av privatbostad skiljer sig från den offentligfinansiella effekten som finns redovisad i tabell 12.4. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

är att kommunal inkomstskatt är nedreviderad Utgifter som redovisas som krediteringar på medan särskild löneskatt är uppreviderad. skattekonto Intäkterna för 2019 är däremot uppreviderade. Från och med 2016 budgeteras utgifter som Det är framför allt arbetsgivaravgifter och särskild redovisas som krediteringar på skattekonto under löneskatt som är uppreviderade till följd av något anslag på budgetens utgiftssida. högre lönesumma än tidigare bedömning samt ett högre utfall enligt det preliminära beskattningsutfallet. Intäkterna från kommunal skatt är Ändrad redovisning av inkomsttitlar nedreviderade även 2019 till följd av det preliminära beskattningsutfallet. I statens budget för 2020 görs vissa ändringar i Den statliga inkomstskatten är uppreviderad inkomsttitelstrukturen. Följande inkomsttitlar 2019, vilket främst är en följd av det preliminära läggs till: beskattningsutfallet. Från och med 2020 och 1463 Skatt på avfallsförbränning framåt är enligt förslag i denna proposition den 1464 Skatt på plastbärkassar. övre skiktgränsen (s.k. värnskatten) avskaffad, Följande inkomsttitlar byter namn: vilket sänker statlig inkomstskatt med drygt 2322 Räntor på övriga näringslån, 6 miljarder kronor per år. Att nedrevideringen är Kammarkollegiet mindre än detta beror dels på det preliminära 4136 Återbetalning av övriga näringslån, beskattningsutfallet, dels på lägre KPI 2019 vilket Kammarkollegiet. sänker skiktgränserna fr.o.m. 2020 och framåt. De heter fortsättningsvis: När skiktgränserna sänks hamnar en större andel 2322 Räntor på övriga näringslån av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till 4136 Återbetalning av övriga näringslån . högre skatteintäkter från statlig inkomstskatt. Även jobbskatteavdraget påverkas i motsvarande grad av KPI och är därför nedreviderat fr.o.m. 2020 och framåt, vilket höjer skatteintäkterna. 6.3 Jämförelse med 2019 års Revideringen av jobbskatteavdraget 2018 och ekonomiska vårproposition och 2019 beror på det preliminära beskattningsuppföljning av statens budget för utfallet.

2018 och 2019

Skatt på kapital Nedan jämförs prognosen för skatteintäkterna i Jämfört med prognosen i vårpropositionen har denna proposition med prognosen i 2019 års kapitalskatterna för 2018 och 2019 endast ekonomiska vårproposition. Vidare görs en upp- reviderats marginellt. För 2020 – 2022 har följning av inkomsterna som beräknades i statens prognosen reviderats ned med i genomsnitt budget för 2018 och 2019. Prognosskillnaderna 3 miljarder kronor per år. Det förklaras av en finns redovisade i tabell 6.13. I tabell 6.11 finns de svagare bedömning av företagens vinster 2020 viktigaste antagandena för skatteprognoserna och samt att avkastningsskatten reviderats ned fr.o.m. en jämförelse med bedömningen i 2019 års 2021 på grund av en betydligt lägre statslåneränta ekonomiska vårproposition. jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

Skatt på hushållens kapitalinkomster Jämförelse med prognosen i 2019 års Jämfört med prognosen i vårpropositionen är ekonomiska vårproposition hushållens kapitalskatter nedreviderade med knappt 2 miljarder kronor 2018 till följd av det Skatt på arbete preliminära beskattningsutfallet. Det förklaras Intäkterna från skatt på arbete 2018 har reviderats främst av att kapitalvinsterna antas bli lägre. För ned något jämfört med bedömningen i 2019 års 2019 och 2020 är revideringarna små. ekonomiska vårproposition. Det preliminära Nedreviderade räntenivåer medför lägre kapitalbeskattningsutfallet för 2018 tyder på lägre inkomster från ränteinkomster och investeringsdirekta skatter, men högre indirekta skatter, jäm- sparkonto, men också lägre ränteavdrag. fört med den tidigare bedömningen. Anledningen Sammantaget är bidraget något positivt och ökar över tid.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 6.11 Antaganden i skatteprognoserna och och 2022. Den främsta förklaringen till

förändringar jämfört med 2019 års ekonomiska

upprevideringen 2022 är regeländringar som

vårproposition

Årlig procentuell förändring om inte annat anges föreslås i denna proposition.

2017 2018 2019 2020 2021 2022 Avkastningsskatt BNP, marknadspris 1 4,4 4,6 3,9 3,2 3,8 4,0 Prognosen för intäkterna från avkastningsskatten Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,2 0,0 är nedreviderad i slutet av prognosperioden, med

4 miljarder kronor 2021 och 6 miljarder kronor Arbetade timmar 2 2,3 2,7 1,1 0,3 0,3 0,5

Differens mot VÅP19 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,2 2022. Revideringen förklaras till stor del av att

Timlön prognosen för statslåneräntan har reviderats ned 3 2,5 2,2 2,9 2,8 3,0 3,1 Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,2 -0,1 -0,1 -0,1 betydligt 2019 – 2021 i förhållande till be-

Utbetald lönesumma, dömningen i vårpropositionen. Anledningen till

skatteunderlag 4,7 4,9 4,0 3,1 3,3 3,6 att nedrevideringen av avkastningsskatten är

Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,1 -0,1 -0,1 -0,3 betydligt mindre 2020 förklaras av att det införts

Arbetslöshet 4, 5 6,7 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 ett golv för den räntenivå som ligger till grund för

Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 beskattning.

Hushållens konsumtionsutgifter 1 4,0 3,6 2,9 3,9 4,5 5,0 Stämpel- och kupongskatt

Intäkterna från stämpel- och kupongskatten är Differens mot VÅP19 0,0 0,1 -0,4 0,2 0,2 0,2 nedreviderade med 1 miljard kronor per år, Kommunal medelutdebitering 6 32,1 32,1 32,2 32,2 32,2 32,2 jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

Revideringarna förklaras dels av lägre utfall för Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 stämpelskatt, dels av införandet av anstånd för Statslåneränta 6 0,5 0,6 -0,1 0,5 1,0 1,3 kupongskatt. Differens mot VÅP19 0,0 0,0 -0,6 -0,7 -0,7 -0,7

KPI juni-juni 1,7 2,1 1,8 1,9 2,0 2,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från mervärdesskatt 2019 – 2022 har Differens mot VÅP19 0,0 0,0 -0,3 0,0 -0,2 -0,3

Inkomstbasbelopp 61,5 62,5 64,4 66,3 68,0 69,8 reviderats upp med mellan 3 och 7 miljarder 7 Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 kronor per år sedan vårpropositionen. Upp-

Prisbasbelopp 7 44,8 45,5 46,5 47,3 48,2 49,2 revideringen förklaras huvudsakligen av ett starkt

Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 utfall de första fem månaderna 2019, vilket har

föranlett en upprevidering av samtliga prognosår. Inkomstindex 168,2 170,7 176,0 181,1 186,1 191,1 Samtidigt har upprevideringen motverkats av att Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 0,3 0,4 -0,1 bostadsinvesteringarna har reviderats ned, vilket Skiktgräns 8 438,9 455,3 491,0 509,6 529,6 551,0 ger lägre skatteintäkter. Nedrevideringen till följd Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 -1,7 -1,7 -2,9 av lägre bostadsinvesteringar är störst 2019, vilket

förklarar att den sammantagna revideringen inte Övre skiktgräns 8 638,5 662,3 689,3 715,4 743,5 773,5

Differens mot VÅP19 0,0 0,0 0,0 -2,4 -2,3 -4,0 är lika stor 2019 som 2021 och 2022.

Intäkterna från punktskatter har sammantaget 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. reviderats ned något 2019 jämfört med 3 Enligt nationalräkenskapernas definition. 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. 5 Procent av arbetskraften. vårpropositionen. Nedrevideringen förklaras

framför allt av att fordonsskatten väntas bli lägre 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. jämfört med tidigare bedömning. För 2020 – 2022

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. har punktskatteintäkterna sammantaget revi-

derats upp. Den huvudsakliga förklaringen till Skatt på företagsvinster upprevideringen är regeländringar som aviseras i Intäkterna från skatt på företagens vinster 2018 denna proposition. Regeringen har för avsikt att har reviderats upp. Det är framför allt det föreslå skatt på plastbärkassar och skatt på preliminära beskattningsutfallet som indikerar avfallsförbränning. något högre skatteintäkter än vad som tidigare

beräknats. Periodiseringar Revideringen för prognosåren påverkas av att I förhållande till prognosen i vårpropositionen företagens resultat nu bedöms utvecklas något har det skett förhållandevis stora revideringar av svagare 2019 och 2020 men något starkare 2021 periodiseringarna. Det beror på att prognosen för

PROP. 2019/ 20: 1

tidpunkten när de räntor som företagen möter upp med 13 miljarder kronor. Det beror främst på inte längre kommer vara negativa har senarelagts. att intäkter från skatt på företagsvinster bedöms I vårpropositionen väntades kapitalplaceringar på bli högre. Det förklaras av att det preliminära skattekontot om totalt 60 miljarder kronor beskattningsutfallet för 2018 visade på en bättre betalas ut under 2020 medan de i nuvarande vinstutveckling för företagen än i den beräkning prognos väntas utbetalas under 2021 och 2022. som låg till grund för statens budget för 2018. Även intäkter från hushållens kapitalskatter och Övriga inkomster kupongskatt har reviderats upp något. Prognosen för statens övriga inkomster har Jämfört med beräkningarna i statens budget reviderats upp med mellan 3 och 5 miljarder för 2019 är prognosen för skatt på kapital i stort kronor per år 2020 – 2022 (se tabell 6.12). Det sett oförändrad. Skatt på företagsvinster och handlar både om att inlevererat överskott från kupongskatt är något uppreviderade vilket Riksbanken väntas bli högre och att prognosen motverkas av att stämpelskatt och avkastningsför statliga pensionsavgifter reviderats upp. skatt är nedreviderade i motsvarande grad.

Tabell 6.12 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med Skatt på konsumtion och insatsvaror

2019 års vårproposition

Intäkterna från mervärdesskatt 2018 har Miljarder kronor reviderats ned med drygt 4 miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 jämfört med statens budget för 2018. Det 2000 Inkomster av statens verksamhet 0 2 1 0 förklaras av att både bostadsinvesteringar och 3000 Inkomster av försåld egendom 0 0 0 0 hushållens konsumtion utvecklats svagare än 4000 Återbetalning av lån 0 0 0 0 väntat. Prognosen för mervärdesskatteintäkterna 5000 Kalkylmässiga inkomster 0 1 2 4 2019 bedöms bli 3 miljarder kronor lägre jämfört 6000 Bidrag m.m. från EU 0 1 1 1 med prognosen i statens budget för 2019. Även det beror på en nedrevidering av prognosen för 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -1 0 -1 0 bostadsinvesteringar och hushållskonsumtion. Intäkterna från punktskatterna 2018 är 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 sammantaget nästan i nivå med prognosen i Övriga inkomster 0 3 3 5 statens budget för 2018. Prognosen för Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med punktskatteintäkterna 2019 jämfört med statens budget för 2019 är däremot något högre. Det summan. Källa: Egna beräkningar. förklaras huvudsakligen av att intäkterna från övriga skatter på energi och miljö bedöms bli högre, vilket i sin tur beror på högre förväntade

Uppföljning av statens budget för 2018 och

skatteintäkter från bl.a. flygresor och högre

2019

intäkter från handeln med utsläppsrätter. Skatt på arbete Periodiseringar Prognosen som avser intäkterna från skatt på Jämfört med statens budget för 2018 medförde arbete har reviderats upp med knappt 4 miljarder periodiseringseffekter att statens inkomster blev kronor för 2018 jämfört med vad som beräknades högre än väntat. Det förklaras till stor del av att i statens budget för 2018. Detta beror i huvudsak kapitalplaceringar på skattekonton från företag på att effekten av beslutet om nedsättning av och hushåll fortsatte att öka detta år. I prognosen arbetsgivaravgifter för den först anställda inte i statens budget för 2018 väntades återbetalningar blev lika stor som väntat. under 2018. År 2019 bedöms intäkterna från skatt på arbete sammantaget vara i nivå med prognosen i statens budget för 2019. Förklaringen är främst att lönesumman är oförändrad och att revideringarna mellan de olika skatterna i princip tar ut varandra.

Skatt på kapital Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2018 har intäkterna från skatt på kapital reviderats

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 6.13 Aktuell prognos jämfört med 2019 års ekonomiska vårproposition, och statens budget för 2018 och 2019

Miljarder kronor Aktuell Jfr Aktuell Jfr Jämförelse med 2019 års ekonomiska vårproposition prognos SB prognos SB Inkomstår 2018 2018 2019 2019 2018 2019 2020 2021 2022

Skatt på arbete 1 242,6 3,5 1 272,9 -0,3 -0,6 2,2 -12,0 -23,9 -30,9

Direkta skatter 656,7 -0,4 665,4 -0,7 -1,2 0,8 -10,2 -17,0 -20,2 Kommunal inkomstskatt 725,5 -0,6 751,8 -0,7 -2,4 -0,5 -4,6 -7,2 -10,1 Statlig inkomstskatt 60,6 -0,2 57,3 0,3 0,6 1,0 -4,9 -5,5 -5,9 Jobbskatteavdrag -113,0 -0,4 -126,7 -0,2 0,3 0,5 0,8 0,9 1,0 Husavdrag -14,2 0,8 -15,3 0,0 0,3 -0,1 -0,2 -0,3 -0,4 Övrigt -2,2 -0,1 -1,7 -0,1 0,0 0,0 -1,4 -4,8 -4,8 Indirekta skatter 585,9 4,0 607,5 0,4 0,6 1,4 -1,8 -6,8 -10,7 Arbetsgivaravgifter 566,4 1,6 589,8 -1,0 0,0 0,8 0,4 -0,5 -2,2 Egenavgifter 11,8 -1,0 12,3 -0,8 -0,5 -0,5 -0,5 -0,6 -0,7 Särskild löneskatt 49,2 0,5 49,8 0,8 1,0 0,9 0,7 0,6 0,6 Nedsättningar -3,3 2,7 -4,1 1,4 0,1 0,2 -2,4 -6,5 -8,6 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,1 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -38,8 -0,1 -40,8 0,1 0,0 -0,1 0,0 0,1 0,2

Skatt på kapital 268,4 12,8 272,2 0,7 -0,2 0,3 -2,8 -4,5 3,1

Skatt på kapital, hushåll 70,3 0,9 68,4 -0,4 -1,6 0,6 0,7 1,1 3,2 Skatt på företagsvinster 139,1 9,4 145,4 2,2 1,4 0,1 -1,7 0,1 7,3 Avkastningsskatt 5,1 0,7 5,1 -1,3 0,0 0,0 -0,5 -4,3 -6,3 Fastighetsskatt 33,4 0,7 32,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stämpelskatt 12,1 -0,2 11,8 -1,0 0,0 -0,6 -0,9 -0,9 -0,9 Kupongskatt m.m. 8,5 1,3 9,3 1,2 0,0 0,2 -0,5 -0,5 -0,2

Skatt på konsumtion och insatsvaror 576,5 -4,4 593,0 -1,8 -0,1 2,2 4,3 7,9 9,2

Mervärdesskatt 446,5 -4,1 458,0 -3,0 0,4 2,8 3,4 5,4 6,7 Skatt på tobak 12,4 0,3 12,1 -0,2 0,0 -0,3 -0,1 -0,1 -0,2 Skatt på alkohol 14,9 0,4 15,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energiskatt 49,7 2,1 52,3 0,6 -0,3 0,0 -0,7 -0,5 -0,7 Koldioxidskatt 23,0 -0,3 22,8 -0,1 0,0 -0,3 -0,9 -0,7 -0,8 Övriga skatter på energi och miljö 3,6 -0,7 5,3 1,8 -0,1 0,9 2,9 3,9 4,1 Skatt på vägtrafik 19,8 -1,5 20,9 -1,2 0,0 -1,1 -0,4 -0,4 -0,3 Övriga skatter 6,5 -0,7 6,6 0,0 -0,1 0,2 0,3 0,3 0,4

Skatt på import 6,5 -0,3 7,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0

Restförda skatter och övriga skatter 15,1 -0,1 18,3 -3,2 -1,1 -2,7 -1,2 -0,4 -0,3

Restförda skatter -4,7 0,0 -4,7 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga skatter 19,8 -0,1 23,1 -4,3 -1,1 -2,7 -1,2 -0,4 -0,3

Totala skatteintäkter 2 109,0 11,4 2 163,5 -4,6 -1,9 1,8 -11,8 -20,9 -19,0

Avgår, EU-skatter -6,5 0,3 -7,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 102,5 11,7 2 156,4 -4,6 -1,9 1,9 -11,7 -20,8 -18,9

Avgår, kommunala inkomstskatter -743,8 0,3 -770,6 0,5 2,4 0,5 4,5 7,2 10,1 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -256,6 -2,2 -266,2 0,4 0,3 0,0 0,3 0,7 1,4

Statens skatteintäkter 1 102,1 9,9 1 119,6 -3,7 0,8 2,4 -6,9 -12,9 -7,4

Periodiseringar 17,9 24,9 8,0 1,1 -0,8 -2,8 63,5 -28,0 -31,7

Statens skatteinkomster 1 119,9 34,7 1 127,6 -2,6 0,0 -0,4 56,7 -40,9 -39,1

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Övriga inkomster Avskaffande av Fiskarförsäkringsfonden Utfallet för inkomsterna 2018 blev 6 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i statens Försäkringskassan har i skrivelse till regeringen budget för 2018 (se tabell 6.14). Skillnaden (S2019/02486/SF) lämnat förslag till ändring i förklaras i huvudsak av att inkomsterna från lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder försäljningar av statlig egendom blev 3 miljarder inom socialförsäkringsområdet. Lagförslagets utkronor lägre än det beräkningstekniska antag- formning har beretts med Försäkringskassan. andet som gjordes i statens budget för 2018. Även avräkningar blev lägre än bedömningen i statens budget, vilket förklaras av högre kompensation Regeringens förslag: Samtliga bestämmelser för statlig och kommunal mervärdesskatt. gällande Fiskarförsäkringsfonden ska upphöra att Prognosen för inkomsterna 2019 har gälla den 1 februari 2020. De återstående medel sammantaget reviderats ned med 1 miljard som finns i Fiskarförsäkringsfonden ska föras till kronor i förhållande till statens budget för 2019. inkomsttitel i statens budget senast vid utgången Inkomsterna av statens verksamhet har reviderats av februari 2020. upp till följd av att Riksbankens inlevererade överskott väntas bli högre. Samtidigt bedöms avräkningarna bli lägre beroende på högre Försäkringskassans förslag överensstämmer kompensation för statlig och kommunal med regeringens. mervärdesskatt. Skälen för regeringens förslag: Fiskarförsäkringsfonden, en särskild för fiskare avsedd Tabell 6.14 Övriga inkomster, utfall 2018 och prognos försäkring mot skada till följd av olycksfall,

2019, jämfört med statens budget för 2018 och 2019

förvaltas av Kammarkollegiet. Försäkringskassan Miljarder kronor svarar för att medel ur fonden och dess avkastning Utfall Jfr SB Prognos Jfr SB 2018 2018 2019 2019 används i enlighet med de ändamål som fonden är avsedd för. Möjligheten att teckna försäkring 2000 Inkomster av statens verksamhet 33 2 35 3 upphörde 1954. I februari 2019 avled den sista 3000 Inkomster av försåld personen med rätt till livränta från egendom 2 -3 5 0 Fiskarförsäkringsfonden och inga ytterligare 4000 Återbetalning av lån 1 0 1 0 berättigade kan tillkomma. Det innebär att 5000 Kalkylmässiga inkomster 12 0 14 0 fonden inte har någon kvarstående förpliktelse och bör avvecklas samt att bestämmelserna om 6000 Bidrag m.m. från EU 12 -1 13 0 Fiskarförsäkringsfonden är obsoleta och bör 7000 Avräkningar m.m. i upphöra att gälla. anslutning till skattesystemet -108 -4 -117 -5 När Fiskarförsäkringsfonden nu avvecklas 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 finns en återstående fond som den 30 juni 2019 uppgick till 2 115 662 kronor. Fondens åter- Övriga inkomster -48 -6 -49 -1 stående medel bör föras till inkomsttitel 2127 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Inlevererat överskott av övriga myndigheter. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Försäljning av fastigheten Dykärret Större 7

6.4 Förslag som ligger till grund för

Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens

beräkningen av statens övriga

godkännande för försäljning av fast egendom om

inkomster

värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor. I avsnitt 12 Skattefrågor lämnar regeringen förslag till ändringar i den skatte- och avgiftslagstiftning som påverkar beräkningen av statens Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att inkomster. I detta avsnitt lämnar regeringen regeringen under 2020 eller 2021 genom förslag som påverkar statens övriga inkomster i försäljning överlåter fastigheten Dykärret samma beräkning. Större 7 i Stockholm.

PROP. 2019/ 20: 1

Från försäljningsintäkterna får regeringen fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader avräkna dels det belopp som behövs för att lösa som uppkommer för staten vid en försäljning. lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm förvärvades 2009 av Banverket för genomförandet av projektet Citybanan. Vid förvärvet meddelades att fastigheten skulle komma att säljas när projektet var slutfört eftersom Banverket och senare Trafikverket inte har i uppdrag att förvalta fastigheter som inte behövs för kärnverksamheten. Regeringen bedömer att det inte längre finns något behov för staten av att äga den aktuella fastigheten i och med att projektet Citybanan nu är slutfört. Den bör därför säljas. En försäljning ska genomföras till marknadsvärde, vilket vid en värdering i maj 2019 bedömdes uppgå till 200 000 000 kronor. Med hänsyn till fastighetens värde krävs riksdagens godkännande för en försäljning. Det finns en bostadsrättsförening, Brf Dykärret Större 7, som har en giltig intresseanmälan i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Föreningen ska därmed enligt gällande lagstiftning i första hand erbjudas att köpa fastigheten. Om föreningen inte vill förvärva fastigheten kommer Stockholms stad att erbjudas att förvärva fastigheten. Vill ingen av dessa intressenter förvärva fastigheten till angivet marknadsvärde kommer fastigheten bjudas ut till försäljning i ett öppet auktions- eller anbudsförfarande. Det finns lån i Riksgäldskontoret motsvarande fastighetens bokförda värde. Lånen uppgår till sammanlagt ca 161 miljoner kronor. Vid en försäljning bör kostnaderna för att lösa dessa lån och de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten avräknas från försäljningsintäkterna innan dessa redovisas mot inkomsttitel. Det slutliga bokförda värdet beräknas vid den tidpunkt som försäljningen sker. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till

7 Utgifter

PROP. 2019/ 20: 1

7 Utgifter

I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar för – Jämfört med bedömningen i 2019 års 2020, förändring av anslagsbehållningar för 2020, ekonomiska vårproposition (prop. utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av 2018/19:100) beräknas de takbegränsade statens budget för 2020 samt preliminära utgiftsutgifterna bli 6,3 miljarder kronor högre ramar för 2021 och 2022. Till grund för förslagen 2020, 15,4 miljarder kronor högre 2021 och ligger en analys av utvecklingen av utgifterna 21,1 miljarder kronor högre 2022 (se under budgetens utgiftsområden och de utgifter tabell 7.14 och tabell 7.15). som omfattas av utgiftstaket, de s.k. tak- – Utgiftsramarna beräknas öka med begränsade utgifterna. 32 miljarder kronor 2020 jämfört med de fastställda utgiftsramarna för 2019.

Sammanfattning

Ökningen beror främst på tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och

aviserade reformer (se tabell 7.2). – Som andel av bruttonationalprodukten

(BNP) beräknas de takbegränsade utgifterna minska från 26,8 till 25,4 procent

Tabell 7.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och

fr.o.m. 2018 t.o.m. 2022 (se tabell 7.1).

takbegränsade utgifter som andel av BNP

– I nominella termer beräknas de Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 takbegränsade utgifterna öka med totalt 2018 2019 2020 2021 2022

126 miljarder kronor 2019 – 2022 (se Utgifter under utgiftsområden tabell 7.4 och tabell 7.5). Det innebär en exkl. statsskuldsräntor 20,4 20,0 20,0 19,8 19,2 1 genomsnittlig årlig ökning med 32 miljarder Statsskuldsräntor m.m. 0,3 0,4 0,6 0,1 0,1 1 kronor eller 2,3 procent. Summa utgiftsområden 20,6 20,5 20,6 19,9 19,3

– De utgiftsområden som beräknas bidra mest Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 6,4 6,4 6,4 6,3 6,2 till ökningen av de takbegränsade utgifterna 2019 – 2022 är utgiftsområdena 6 Försvar och Takbegränsade utgifter 2 26,8 26,4 26,3 26,0 25,4 samhällets krisberedskap, 27 Avgiften till 1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgifter under budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldräntor Europeiska unionen och 25 Allmänna bidrag m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar. till kommuner. Sammantaget beräknas dessa tre utgiftsområden öka med 59 miljarder Utgifterna i statens budget delas in i kronor under perioden. 27 utgiftsområden och posten Minskning av – Utgifterna för ålderspensionssystemet anslagsbehållningar. Till budgetens utgifter hör beräknas öka med 36 miljarder kronor även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den 2019 – 2022. Det innebär en genomsnittlig kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 8.3). årlig ökning med 2,8 procent, dvs. en något Utgiftsramarna utgörs av anvisade medel för de snabbare ökning än de takbegränsade 27 utgiftsområdena medan de takbegränsade utgifterna som helhet. utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av

PROP. 2019/ 20: 1

utgiftstaket, består av utgifterna under samtliga bidra till att utgiftsramarna för 2020 ökar med utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Stats- 20,4 miljarder kronor. De utgiftsområden som skuldsräntor m.m. samt utgifterna inom ökar mest till följd av detta är utgiftsområdena 6 ålderspensionssystemet vid sidan av statens Försvar och samhällets krisberedskap, budget. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Den makroekonomiska utvecklingen och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för 7.1 Utgiftsramar för 2020 förvaltnings- och investeringsändamål beräknas medföra ökade utgiftsramar med 7,7 miljarder kronor respektive 6,1 miljarder kronor. De Regeringens förslag: Utgifterna för 2020 utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av fördelas på utgiftsområden enligt tabell 7.3. den makroekonomiska utvecklingen är utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. funktionshinder och 14 Arbetsmarknad och 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens arbetsliv. Samtidigt beräknas volymförändringar, budget innehålla en fördelning av anslagen på t.ex. i form av färre personer i olika utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för transfereringssystem, bidra till att utgiftsramarna utgiftsområdena för 2020 redovisas i tabell 7.3. minskar med 6,7 miljarder kronor. De Utgiftsramen för ett utgiftsområde är summan av utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre de anvisade medlen för de anslag som ingår i volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk utgiftsområdet. I förslaget till utgiftsramar har trygghet vid sjukdom och funktionshinder och hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares samt nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. utgiftsramarna ligger även bl.a. regeringens Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra prognoser för den makroekonomiska utveck- till ökade utgiftsramar med 4,6 miljarder kronor. lingen och volymutvecklingen i de statliga Förändringen är främst hänförlig till utgiftsregelstyrda transfereringssystemen samt pris- områdena 26 Statsskuldsräntor m.m. och och löneomräkningen av förvaltnings- och 27 Avgiften till Europeiska unionen. investeringsanslag. Nivån på utgiftsramarna för 2020 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära

Tabell 7.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna

utgiftsramar för 2020 i den beslutade budgeten

2020

för 2019. I 2019 års ekonomiska vårproposition Miljarder kronor redovisas de förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2019

Fastställda utgiftsramar 2019

1

1 030,2

och vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 7.4. Förändring till följd av: Beslut om reformer 20,4 Makroekonomiska förändringar 7,7 Pris- och löneomräkning 6,1 Volymer -6,7 Övrigt 4,6

Summa utgiftsramar 2020 1 062,4

1 Statens budget enligt riksdagens rambeslut (bet 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsramarna beräknas öka med 32,2 miljarder kronor 2020 jämfört med ramarna för 2019 i den beslutade budgeten för 2019 (se tabell 7.2). Tidigare beslutade och nu föreslagna reformer (raden Beslut om reformer i tabell 7.2) beräknas

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.3 Utgiftsramar 2020

Tusental kronor Regeringens förslag: Beräkningen av Utgiftsområde förändringen av anslagsbehållningar för 2020 1 Rikets styrelse 15 131 274 enligt tabell 7.3 godkänns.

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 191 3 Skatt, tull och exekution 12 056 989 Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 4 Rättsväsendet 51 731 092 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens 5 Internationell samverkan 2 028 315 förslag till statens budget omfatta alla inkomster 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 799 753 och utgifter samt andra betalningar som påverkar 7 Internationellt bistånd 45 989 153 statens lånebehov. 8 Migration 11 446 213 Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 142 mellan anvisade medel och förbrukningen av 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och anslagsmedel. De uppstår och förändras dels till funktionsnedsättning 95 705 843 följd av att statliga myndigheter har vissa möjlig- 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 396 heter att omfördela utgifter över tiden, dels till följd av skillnader mellan anslagsnivåer och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 320 prognoser över faktisk användning av medel. 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 10 065 663 Anslagsbehållningarna ingår därför i beräkningen av lånebehovet. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 287 Bedömningen av hur anslagsbehållningarna 15 Studiestöd 25 508 400 kommer att förändras under nästkommande 16 Utbildning och universitetsforskning 83 315 865 budgetår redovisas på utgiftssidan som en för alla 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 280 anslag gemensam post, benämnd Minskning av 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och anslagsbehållningar. byggande samt konsumentpolitik 3 726 522 19 Regional tillväxt 3 672 525 20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 183 Regeringens förslag: Beräkningen av utgifterna 21 Energi 3 468 932 för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 enligt tabell 7.3 godkänns. 22 Kommunikationer 61 295 946 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 790 236 24 Näringsliv 7 263 863 Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 417 572 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 200 nivån på utgiftstaket användas i beredningen av 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649 förslaget till statens budget. Utgiftstaket Summa utgiftsområden 1 062 385 804 omfattar bl.a. utgifterna inom ålderspensions- Minskning av anslagsbehållningar -7 266 690 systemet vid sidan av statens budget. Utgifterna för ålderspensionssystemet be-

Summa utgifter

1

1 055 119 114

räknas öka med 8,6 miljarder kronor 2020 jämfört

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

2

1 025 535 614

med prognosen för 2019 i denna proposition. Ålderspensionssystemet vid sidan av statens Ökningen är huvudsakligen hänförlig till den budget 326 046 000 makroekonomiska utvecklingen (se även

Takbegränsade utgifter 1 351 581 614

avsnitt 7.3). Budgeteringsmarginal 40 418 386

Utgiftstak för staten 1 392 000 000

1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar. 2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

7.2 Preliminära utgiftsramar för

2021 och 2022

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 enligt tabell 7.4 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 redovisas i tabell 7.4. De preliminära utgiftsramarna beräknas öka med 2 miljarder kronor 2021 och 11 miljarder kronor 2022, jämfört med det föregående året (se tabell 7.4). En utförlig redovisning av utgiftsutvecklingen lämnas i avsnitt 7.3. De preliminära utgiftsramarna för 2021 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2021 i samband med den beslutade budgeten för 2019. De förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2019 och 2019 års ekonomiska vårproposition har redovisats i vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 7.4.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.4 Utgifter per utgiftsområde 2018 – 2022

Miljoner kronor 2018 2019 2019 2020 2021 2022 Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 1, 2 Prognos 1 Förslag 3 Förslag 4 Förslag 4 1 Rikets styrelse 14 624 15 105 15 115 15 131 15 109 15 251 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 656 16 959 16 598 17 390 17 967 18 294 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 509 11 445 12 057 12 237 12 400 4 Rättsväsendet 45 937 49 602 49 246 51 731 54 481 55 469 5 Internationell samverkan 1 893 2 360 2 310 2 028 2 009 2 018 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 487 60 278 59 759 64 800 70 543 76 738 7 Internationellt bistånd 42 813 44 458 44 367 45 989 48 274 50 433 8 Migration 19 624 12 418 12 175 11 446 10 372 10 145 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 418 81 545 79 701 84 167 83 266 80 477 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 681 97 789 98 112 95 706 94 268 93 341 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 900 34 389 36 542 35 676 35 579 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 97 866 98 573 101 430 103 485 106 031 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 17 293 14 726 13 982 10 066 8 159 7 701 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 78 786 78 267 77 159 77 164 77 416 78 385 15 Studiestöd 21 118 24 710 22 700 25 508 26 134 27 024 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 80 465 78 663 83 316 84 858 85 606 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 008 15 853 15 771 16 061 15 551 15 608 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 988 2 837 3 727 4 581 4 288 19 Regional tillväxt 3 576 3 568 3 631 3 673 3 683 3 521 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 11 253 10 703 12 571 12 978 13 006 21 Energi 3 504 3 945 3 881 3 469 2 406 2 403 22 Kommunikationer 56 594 59 192 58 470 61 296 68 192 69 500 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 22 023 20 874 19 790 17 854 16 325 24 Näringsliv 7 464 7 408 7 304 7 264 6 936 6 731 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 120 052 120 052 128 418 128 529 128 881 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 25 155 21 095 29 655 7 655 7 155 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 40 914 39 383 41 990 52 046 53 464

Summa utgiftsområden 988 527 1 036 311 1 018 297 1 062 386 1 064 666 1 075 772

Minskning av anslagsbehållningar -7 267 -4 255 -3 606

Summa utgifter

5

988 527 1 018 297 1 055 119 1 060 411 1 072 166

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

6

974 924 997 202 1 025 536 1 052 828 1 065 085

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 307 356 317 415 326 046 334 572 343 549

Takbegränsade utgifter 1 282 280 1 314 617 1 351 582 1 387 400 1 408 634

Budgeteringsmarginal 54 720 36 383 40 418 55 600 93 366

Utgiftstak

7

1 337 000 1 351 000 1 392 000 1 443 000 1 502 000

1 Anslagen är fördelade på de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2020. 2 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288) och förslag enligt propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2). 3 Regeringens förslag till utgiftsramar för 2020 i denna proposition (tabell 7.3). 4 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2021 och 2022. 5 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar. 6 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. 7 Regeringens förslag till utgiftstak för 2022 (se avsnitt 5.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

7.3 Utvecklingen av de Beslut om reformer

takbegränsade utgifterna över tid

Nedan beskrivs hur de takbegränsade utgifternas Nedan beskrivs prognosen för de takbegränsade förväntade utveckling påverkas av tidigare utgifterna 2019 – 2022. Analysen utgår från ett riksdagsbeslut, av riksdagen godkända beräkantal faktorer som är väsentliga för utgifts- ningar samt regeringens nu aktuella förslag och utvecklingen och generella för utgiftsområdena. aviseringar som har ekonomiska konsekvenser. Dessa faktorer beskriver hur utgifterna förändras Det är därmed den samlade budgeteffekten på de över tiden till följd av bl.a. beslut om reformer, takbegränsade utgifterna, både vad gäller pris- och löneomräkning, makroekonomisk reformer och finansiering av dessa, i förhållande utveckling och volymförändringar. Den årliga till det föregående året som redovisas. I förändringen av de takbegränsade utgifterna beskrivningen ingår därmed även budgetuppdelat enligt dessa faktorer redovisas nedan effekterna av att tidigare reformer och temporära och sammanfattas i tabell 7.5. Prognoserna program upphör eller minskar i omfattning. inkluderar förslag och aviseringar i denna Beslutade, föreslagna och aviserade reformer proposition och tidigare beslutade och aviserade beräknas öka de takbegränsade utgifterna åtgärders effekt på den medelfristiga budget- 2019 – 2021 och minska dessa 2022. Som framgår utvecklingen. Inga ytterligare framtida regel- eller av tabell 7.6 är de utgiftsområden där de anslagsförändringar ingår i beräkningarna. beräknade utgifterna ökar mest under perioden till följd av beslut om reformer, utgiftsområdena

Tabell 7.5 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets

med det föregående året

krisberedskap, 22 Kommunikationer och Miljarder kronor. Prognos 2019 – 2022 25 Allmänna bidrag till kommuner. 2019 2020 2021 2022 Under flera utgiftsområden beräknas utgift-

Takbegränsade utgifter 32 37 36 21

erna sammantaget minska 2019 – 2022. Det gäller Förklaras av: bl.a. utgiftsområdena 13 Jämställdhet och Beslut om reformer nyanlända invandrares etablering, 14 Arbets- 1 12 12 10 -2 Pris- och löneomräkning 4 6 5 5 marknad och arbetsliv och 18 Samhällsplanering, Makroekonomiska förändringar 20 17 15 14 bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Volymer 2 -17 -4 -3 1 Nedan kommenteras de utgiftsområden vars Tekniska justeringar 3 6 4 0 0 utgiftsram beräknas öka eller minska med minst Övrigt 8 1 10 2 1 miljard kronor något av åren 2019 – 2022. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1 Vidare ingår inte medel som i propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2) eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget Utgifterna ökar 2019 – 2022 jämfört med det föregående året, bl.a. till följd av satsningar i avses tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av denna proposition som syftar till att stärka 2 bl.a. antalet personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck- Kriminalvården och Sveriges Domstolar. Även tidigare beslut och aviseringar som syftar till att kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 3 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. stärka Polismyndigheten bidrar till de ökade Källa: Egna beräkningar. utgifterna (se bl.a. prop. 2017/18:1 och bet. 2018/19:JuU1, rskr. 2018/19:73). De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt 126 miljarder kronor 2019 – 2022. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om krisberedskap 2,3 procent. Ökningen förklaras i första hand av Utgifterna ökar 2019 – 2022 jämfört med det den makroekonomiska utvecklingen, som bl.a. föregående året på grund av stegvisa satsningar medför högre genomsnittliga ersättningsnivåer i som syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga. de statliga transfereringssystemen. I andra hand De ökade utgifterna är till största del hänförliga förklaras utvecklingen av tidigare beslutade och till tidigare beslut och aviseringar samt nu nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer. föreslagna och aviserade ökningar. Volymutvecklingen i de statliga transfereringssystemen bidrar till lägre utgifter 2019 – 2021.

PROP. 2019/ 20: 1

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (prop. 2018/19:134), dels genom förslaget att Utgifterna minskar 2019 jämfört med det grundnivån i garantipensionen höjs, dels genom föregående året främst på grund av att det förslaget om en höjning av taket för bostadsförändrade ersättningssystemet för ensam- tillägget för pensionärer. kommande barn och unga, som infördes fr.o.m. den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:1), orsakade större Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer utgiftsökningar 2018 än 2019. Vidare minskar och barn utgifterna 2019 eftersom de kostnader för asyl- Utgifterna ökar 2019 jämfört med det föregående och flyktingmottagandet under utgiftsområde 8 året främst till följd av att det allmänna barnsom klassificeras som bistånd ökar bidraget höjdes med 200 kronor per barn och (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. månad fr.o.m. den 1 mars 2018 (prop. 2017/18:1, 2018/19:288). bet. 2017/18:SfU3, rskr. 2017/18:112). För 2020 ökar utgifterna jämfört med det föregående året till följd av effekter av Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända förlängningen av lagen (2016:752) om tillfälliga invandrares etablering begränsningar av möjligheten att få uppehålls- Utgifterna minskar 2019 jämfört med det tillstånd i Sverige (prop. 2018/19:128, föregående året och främsta orsaken till det är att bet. 2018/19:SfU26, rskr. 2018/19:295). Även en ett förändrat ersättningssystem för mottagande ny avräkningsmodell avseende biståndet bidrar av ensamkommande barn och unga infördes till de ökade utgifterna 2020. fr.o.m. den 1 juli 2017 (se ovan under utg.omr. 7).

Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgifterna ökar 2019 jämfört med det föregående Utgifterna minskar 2019 och 2020 jämfört med året främst till följd av det förändrade ersättnings- det föregående året främst till följd av att den systemet för mottagande av ensamkommande beslutade budgeten för 2019 innebar minskade barn och unga som infördes fr.o.m. den 1 juli utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och 2017 (se ovan under utg.omr. 7). insatser (bet. 2018/19:AU2, rskr. 2018/19:112). Utgifterna minskar 2020 – 2022 jämfört med Utgiftsområde 16 Utbildning och det föregående året till följd av förlängningen av universitetsforskning lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Utgifterna ökar 2019 jämfört med det föregående året till följd av ett ökat statligt stöd för stärkt Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social likvärdighet och kunskapsutveckling, som riktar omsorg sig till förskoleklass och grundskola. Även en Utgifterna ökar 2019 och 2020 jämfört med det satsning på lärarassistenter bidrar till ökade föregående året. Ökningen 2019 och 2020 sker utgifter 2019 (prop. 2018/19:99, bet. främst till följd av ökade kostnader för 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). För 2020 läkemedelsförmånerna och satsningar för att ökar utgifterna jämfört med det föregående året korta vårdköerna (se prop. 2018/19:99 och till följd av bl.a. utbyggnad av platser på bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111 samt universitet och högskolor, höjda forskningsdenna proposition). Utgifterna minskar 2021 anslag, en satsning på fler utbildningsplatser till jämfört med det föregående året främst till följd yrkeshögskolan och bidrag till lärarlöner (se av att en tillfällig satsning på psykisk hälsa och prop. 2017/18:1, bet. 2018/19:UbU1, psykiatri upphör 2020. Den största utgifts- rskr. 2018/19:104). För 2020 ökar utgifterna även minskningen jämfört med det föregående året till följd av ett utökat bidrag till lärarassistenter sker 2022, framför allt till följd av att tillfälliga enligt förslag i denna proposition. satsningar, främst avseende vårdpersonal i Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, landstingen, upphör. bostadsförsörjning och byggande samt Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid konsumentpolitik ålderdom Utgifterna minskar 2019 jämfört med det Utgifterna ökar 2020 jämfört med det föregående föregående året främst till följd av åtgärder i den året på grund av förslagen i propositionen beslutade budgeten för 2019, där anslaget 1:8 Stöd Förbättrat grundskydd för pensionärer till kommuner för ökat bostadsbyggande

PROP. 2019/ 20: 1

avvecklades och anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer minskades. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 justerades anslagsnivån ned för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande , vilket också bidrar till utgiftsminskningen jämfört med det föregående året (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgifterna ökar 2020 jämfört med det föregående året främst till följd av satsningar i denna proposition, däribland Klimatklivet och åtgärder för respektive skydd av värdefull natur.

Utgiftsområde 21 Energi Utgifterna minskar 2021 jämfört med det föregående året främst på grund av att en satsning på stöd för installation av solceller upphör 2020, men även till följd av att en satsning på energi- och klimatrådgivare upphör 2020.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgifterna ökar 2019 jämfört med det föregående året på grund av tidigare aviserade satsningar på väg- och järnvägsunderhåll. Utgifterna ökar 2021 jämfört med det föregående året med anledning av genomförandet av den trafikslagsövergripande planen för planeringsperioden 2018 – 2029 (prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101).

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Jämfört med det föregående året ökar utgifterna 2019 och 2021 och minskar 2020 och 2022, främst på grund av omfördelning av medel mellan år inom landsbygdsprogrammets programram. Omfördelningen beror på en ny bedömning avseende utbetalningstakten över tid.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgifterna ökar 2019 och 2020 jämfört med det föregående året främst till följd av en höjning av det generella statsbidraget till kommunerna på lokal nivå (se prop. 2017/18:1 och bet. 2018/19:FiU3, rskr. 2018/19:116).

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.6 Förändring av takbegränsade utgifter till följd av

19 Regional tillväxt -0,4 0,2 0,0 -0,2

tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och

aviserade reformer, jämfört med det föregående året varav i denna proposition 0,0 0,2 -0,3 -0,2 Miljarder kronor. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att 20 Allmän miljö- och naturvård 0,4 1,3 0,4 0,0 finansieringen av temporära program upphör eller minskar i omfattning varav i denna proposition 0,3 2,1 0,3 0,2 Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 21 Energi 0,2 -0,5 -1,1 0,0 1 Rikets styrelse -0,1 0,0 -0,2 -0,1 varav i denna proposition 0,5 -0,2 -0,3 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,3 -0,1 0,0 22 Kommunikationer 1,8 0,6 5,8 0,1 2 Samhällsekonomi och varav i denna proposition 0,0 0,4 0,2 0,2 finansförvaltning 0,5 0,2 -0,2 0,0 23 Areella näringar, landsbygd och varav i denna proposition 0,0 0,1 0,0 0,0 livsmedel 1,3 -2,4 1,1 -1,7 3 Skatt, tull och exekution -0,1 0,3 0,0 0,0 varav i denna proposition 1,0 -1,0 5,4 -1,5 varav i denna proposition 0,0 0,3 -0,1 0,0 24 Näringsliv 0,0 -0,2 -0,4 -0,2 4 Rättsväsendet 2,4 2,0 2,0 0,3 varav i denna proposition 0,0 0,2 -0,2 0,1 varav i denna proposition 0,4 0,3 0,4 0,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 3,3 4,2 0,1 0,4 5 Internationell samverkan 0,3 -0,3 0,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,1 -0,6 0,4 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 krisberedskap 4,9 2,8 4,7 5,2 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 5,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Internationellt bistånd -1,6 1,5 0,5 0,0

Summa utgiftsområden 11,9 12,4 10,7 -1,6

varav i denna proposition 0,4 0,9 0,1 0,0 8 Migration 2,6 -0,9 -0,6 -0,5 Ålderspensionssystemet 0,0 -0,6 -0,6 0,1 varav i denna proposition -0,1 -0,4 -0,6 -0,5 varav i denna proposition 0,0 -0,6 -0,6 0,1 9 Hälsovård, sjukvård och social Takbegränsade utgifter 11,9 11,7 10,1 -1,5 omsorg 2,0 3,2 -1,3 -4,2 Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Höständringsbudget för 2019 varav i denna proposition 0,0 2,2 0,2 0,1 (prop. 2019/20:2) eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget avses tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makro- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom ekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). och funktionsnedsättning 0,7 -0,4 0,0 0,0 Källa: Egna beräkningar. varav i denna proposition 0,0 -0,3 0,0 0,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,5 1,8 -0,1 0,0 varav i denna proposition 0,0 1,4 0,0 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1,1 0,1 0,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -4,1 -0,7 -0,7 -0,5

varav i denna proposition -0,3 0,8 -0,1 -0,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -2,6 -2,4 -0,2 0,3 varav i denna proposition 0,3 0,7 0,7 0,1 15 Studiestöd 0,6 0,4 0,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,6 0,0 0,0 16 Utbildning och universitetsforskning 1,6 1,8 0,7 -0,1 varav i denna proposition 0,2 0,5 0,6 -0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -0,3 0,1 -0,6 0,0

varav i denna proposition 0,1 0,2 0,1 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -3,1 -0,3 0,8 -0,3 varav i denna proposition 0,0 0,6 -0,5 1,3

PROP. 2019/ 20: 1

Pris- och löneomräkning Tabell 7.7 Förändring av utgifter till följd av pris- och

löneomräkning, jämfört med det föregående året

Miljoner kronor Pris- och löneomräkningen medför att de Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 takbegränsade utgifterna ökar med 3,9 miljarder 1 Rikets styrelse 240 315 214 211 kronor 2019 och med 6,1 miljarder kronor 2020, jämfört med det föregående året. Pris- och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 24 57 44 44 löneomräkningen beräknas preliminärt ge ökade utgifter med ytterligare 4,8 miljarder kronor 2021 3 Skatt, tull och exekution 138 275 178 177 och med 5,0 miljarder kronor 2022, jämfört med 4 Rättsväsendet 494 827 735 760 det föregående året. I tabell 7.7 summeras pris- 5 Internationell samverkan 2 9 5 4 och löneomräkningen för 2019 – 2022 per 6 Försvar och samhällets utgiftsområde. krisberedskap 1 099 1 889 1 102 1 174 De mest väsentliga utgiftsförändringarna till 7 Internationellt bistånd 15 23 27 28 följd av pris- och löneomräkning återfinns under 8 Migration 73 101 79 74 utgiftsområden med ett flertal större statliga 9 Hälsovård, sjukvård och social myndigheter, däribland utgiftsområdena 4 Rätts- omsorg 40 83 56 56 väsendet och 16 Utbildning och universitets- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom forskning. och funktionsnedsättning 130 168 132 130 Även utgiftsområdena 6 Försvar och 11 Ekonomisk trygghet vid samhällets krisberedskap och 22 Kommunika- ålderdom 6 10 10 9 tioner tillhör de utgiftsområden som påverkas 13 Jämställdhet och nyanlända mest av pris- och löneomräkningen, bl.a. invandrares etablering 2 3 3 3 beroende på att investeringsanslagen för 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 109 171 123 114 försvarsmateriel respektive transportinfra- 15 Studiestöd 11 15 14 14 struktur återfinns under dessa. 16 Utbildning och Pris- och löneomräkningen baseras på universitetsforskning 627 972 841 828 utfallsstatistik och avspeglar därför pris- och 17 Kultur, medier, trossamfund och löneförändringar i övriga samhället med två års fritid 74 98 94 86 eftersläpning. Vid omräkningen av myndig- 18 Samhällsplanering, heternas förvaltningsanslag, som utgör huvudbostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 15 21 20 19 delen av de anslag som pris- och löneomräknas, 20 Allmän miljö- och naturvård 25 24 22 20 används separata index för att följa utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga 21 Energi 5 9 6 6 förvaltningskostnader. De omräkningsfaktorer 22 Kommunikationer 698 925 993 1 200 som är mest centrala i pris- och löneomräkningen 23 Areella näringar, landsbygd och av myndigheternas förvaltningsanslag redovisas i livsmedel 35 58 55 54 tabell 7.8. 24 Näringsliv 31 57 33 32 Omräkningstalet för löner motsvarar för- Summa utgiftsområden 3 894 6 108 4 787 5 043 ändringen i ett arbetskostnadsindex för

Summa utgiftsområden

tjänstemän i tillverkningsindustrin, med avdrag exkl. statsskuldsräntor 3 894 6 108 4 787 5 043 för ett tioårigt genomsnitt av produktivitets- Ålderspensionssystemet 0 0 0 0 utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Takbegränsade utgifter 3 894 6 108 4 787 5 043 Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med enligt två olika metoder beroende på om avtalet summan. Källa: Egna beräkningar. för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader används ett sammanvägt omräkningstal som speglar prisutvecklingen för ett urval av varor och tjänster baserat på flera index från Statistiska centralbyrån (SCB).

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.8 Omräkningsfaktorer i pris- och löneomräkningen timlöneutvecklingen. Den makroekonomiska

av myndigheternas förvaltningsanslag

utvecklingen beräknas öka utgifterna under Procent utgiftsområdet med i genomsnitt 1,3 miljarder 2019 2020 kronor per år 2019 – 2022. Löneindex 0,65 1,60 varav arbetskostnadsindex 1,79 2,87 varav produktivitetsavdrag 1,14 1,27 Hyresindex 1,18 1,59 Index för övriga förvaltningsutgifter 1,72 1,53 Anm.: Hyresindex används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Makroekonomiska förändringar

Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden påverkar utgiftsutvecklingen, bl.a. genom att ersättningen inom flertalet transfereringssystem till hushållen i olika grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt knappt 67 miljarder kronor 2019 – 2022 till följd av makroekonomiska faktorer (se tabell 7.9). Nedan redovisas förklaringar till större utgiftsförändringar. Den makroekonomiska utvecklingen beskrivs närmare i avsnitt 4. Den årliga ökningen av utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bestäms av inkomstindex, som mäter genomsnittlig pensionsgrundande inkomst. Det medför att utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med i genomsnitt 9,1 miljarder kronor per år 2019 – 2022 till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bestäms till viss del av den makroekonomiska utvecklingen, främst genom antalet personer som är arbetslösa. Den makroekonomiska utvecklingen beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet med i genomsnitt 2,0 miljarder kronor per år 2019 – 2022. Utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är knutna till den makroekonomiska utvecklingen genom att biståndsramen ska motsvara 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Utvecklingen av BNI beräknas öka biståndsramen med i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år 2019 – 2022. Utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning bestäms bl.a. av prisbasbeloppet och

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.9 Förändring av utgifter till följd av den Tabell 7.10 Förändring av utgifter till följd av volym, jämfört

makroekonomiska utvecklingen, jämfört med det föregående med det föregående året

året Miljarder kronor Miljarder kronor Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 2 Samhällsekonomi och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,1 0,2 0,5 0,2 finansförvaltning 0,3 0,3 0,3 0,1 8 Migration -9,3 0,1 -0,6 0,3 7 Internationellt bistånd 1,7 1,4 1,9 2,2 9 Hälsovård, sjukvård och social 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,8 -0,1 0,5 1,4 omsorg 1,1 0,4 -0,2 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och och funktionsnedsättning -4,7 -3,5 -2,7 -2,4 funktionsnedsättning 1,5 1,3 1,2 1,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -1,5 0,1 -1,1 -0,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,6 0,2 0,2 0,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer 12 Ekonomisk trygghet för familjer och och barn 0,9 2,1 0,8 1,6 barn 1,0 0,6 1,2 0,9 13 Jämställdhet och nyanlända 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -2,2 -3,2 -1,8 0,0 invandrares etablering 0,0 -0,1 0,6 0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,1 -1,1 -0,6 0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 3,7 3,1 0,9 0,4 15 Studiestöd 0,6 2,1 0,4 0,2 15 Studiestöd 0,4 0,3 0,3 0,4 23 Areella näringar, landsbygd och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,2 -0,8 0,7 0,0 livsmedel 0,6 0,6 -0,7 -0,2

Summa utgiftsområden -17,8 -3,9 -3,8 0,9

Summa utgiftsområden 11,0 8,1 5,7 5,5

Summa utgiftsområden exkl.

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor -17,8 -3,9 -3,8 0,9

statsskuldsräntor 11,0 8,1 5,7 5,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,4 0,0 0,3 0,1 statens budget 9,4 9,2 8,9 8,9 Takbegränsade utgifter -17,4 -3,9 -3,5 1,0 Takbegränsade utgifter 20,4 17,3 14,6 14,4 Anm.: Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. Anm.: Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. Källa: Egna beräkningar. statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. Källa: Egna beräkningar. Färre personer i sjukförsäkringssystemen Antalet personer i sjukförsäkringssystemen Volymer i transfereringssystemen väntas minska 2019 – 2022 (se tabell 7.11). Det beror huvudsakligen på att antalet personer med Med volymer avses antalet personer i sjukersättning som uppnår pensionsålder och transfereringssystemen och längden på den tid lämnar försäkringen är större än inflödet av nya som en person får ersättning. I begreppet kan personer. också ingå förändringar av nivåerna på Sammantaget beräknas utgifterna under styckkostnaderna i transfereringssystemen som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska sjukdom och funktionsnedsättning till följd av utvecklingen eller är att betrakta som reformer. volymutvecklingen minska med 13,2 miljarder År 2019 – 2022 beräknas de takbegränsade kronor 2019 – 2022, varav 3,5 miljarder kronor utgifterna minska med sammanlagt 24 miljarder 2020. kronor till följd av volymrelaterade förändringar (se tabell 7.5 och tabell 7.10). Nedan redovisas Minskade utgifter för migration några av de större bedömda utgifts- Sverige tog 2015 emot 162 877 asylsökande, förändringarna. vilket var en fördubbling jämfört med 2014. De efterföljande tre åren har betydligt färre sökt asyl i Sverige och för 2019 beräknas antalet nya asylsökande uppgå till 21 000. Antalet asylsökande väntas vara kvar på samma nivå de kommande åren. En person som söker asyl i Sverige skrivs in i Migrationsverkets mottagningssystem och

PROP. 2019/ 20: 1

lämnar i regel mottagningssystemet efter att Fler studenter personen fått ett lagakraftvunnet beslut avseende I Sverige väntas befolkningen öka och med det sin ansökan om uppehållstillstånd. Antalet antas också antalet personer med studiestöd och inskrivna i mottagningssystemet har minskat och studiehjälp öka (se tabell 7.11). Sammantaget väntas fortsätta minska 2019 – 2022. Det leder till beräknas utgifterna under utgiftsområde 15 att de volymrelaterade utgifterna under utgifts- Studiestöd öka med 3,3 miljarder kronor område 8 Migration sammantaget beräknas 2019 – 2022, varav 2,1 miljarder kronor 2020. minska med 9,5 miljarder kronor 2019 – 2022. Färre personer med efterlevandepension Minskade utgifter för etablering Antalet personer som får garantipension väntas Utgifterna under utgiftsområde 13 Jämställdhet öka (se tabell 7.11). Trots detta minskar de och nyanlända invandrares etablering påverkas volymrelaterade utgifterna under utgiftsförst när de nyanlända fått uppehållstillstånd och område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom mottagits i en kommun. med 3,0 miljarder kronor 2019 – 2022. Den Staten har ett ekonomiskt ansvar för asyl- främsta anledningen till det är att antalet personer mottagandet och ersätter kommuner och lands- med efterlevandepension väntas bli lägre över tid. ting för kostnader relaterade till mottagande av nyanlända inklusive ensamkommande barn och Färre deltagare i etableringsinsatser unga. Kommunersättningen består bl.a. av ett De flesta av dem som är mellan 20 och 64 år och schablonbelopp som betalas ut under två år. som beviljats uppehållstillstånd deltar i Kommunmottagandet sker utspritt över året och etableringsinsatser genom Arbetsförmedlingens antalet personer som kommunerna får ersättning etableringsuppdrag. Deltagarna är berättigade till för varierar från månad till månad. Det innebär att etableringsersättning i två år. År 2018 uppgick det genomsnittliga antalet personer som antalet deltagare till 62 405 personer. Antalet kommunerna får ersättning för 2019 baseras på deltagare väntas successivt minska 2019 – 2022 (se månadsdata över antalet personer som blev tabell 7.11). mottagna i en kommun 2017 – 2019. År 2018 var Sammantaget beräknas utgifterna under det genomsnittliga antalet personer som utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv kommunerna fick schablonersättning för minska med 1,7 miljarder kronor 2019 – 2022, 136 822 personer. Antalet personer bedöms varav 1,1 miljarder kronor 2020. minska 2019 – 2022 (se tabell 7.11). Statlig ersättning betalas ut för bl.a. boende för Färre personer med statlig assistansersättning ensamkommande barn och unga som blivit mot- Antalet personer med statlig assistansersättning tagna i en kommun. Under 2018 fick kommun- väntas successivt minska samtidigt som antalet erna ersättning för i genomsnitt 14 078 nyanlända timmar assistans per brukare väntas öka ensamkommande barn och unga. Antalet bedöms 2019 – 2022 (se tabell 7.11). Även den beräknade minska 2019 – 2022 (se tabell 7.11). timschablonen beräknas bli högre de kommande Sammantaget beräknas utgifterna under åren. utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända Sammantaget beräknas de volymrelaterade invandrares etablering till följd av volym- utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, utvecklingen minska med 7,2 miljarder kronor sjukvård och social omsorg minska 2019 och 2020 2019 – 2022, varav 3,2 miljarder kronor 2020. med 1,9 miljarder kronor för att sedan öka 2021 och 2022 med 1,9 miljarder kronor. Fler barn och ökat uttag av föräldrapenning Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar de volymrelaterade utgifterna. Bland annat beräknas fler barn födas och fler personer beräknas ta ut både föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (se tabell 7.11). Sammantaget beräknas utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn öka med 5,5 miljarder kronor 2019 – 2022, varav 2,1 miljarder kronor 2020.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.11 Volymer inom olika transfereringssystem

Könsfördelning Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Utgiftsområde 2018 2018 2019 2020 2021 2022 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn 40 % kv 60 % m 63 544 45 900 40 900 39 300 37 800 9 Antal personer med assistansersättning 46 % kv 54 % m 14 596 14 300 14 041 13 798 13 553 9 Antal timmar assistans per vecka per beviljad brukare, 97 % kv 1 genomsnitt 102 % m 1 129,6 130,0 131,0 132,2 133,1 10 Antal sjukpenningdagar (netto) 2 , miljoner 64 % kv 36 % m 54,4 53,4 52,1 51,5 51,3 10 Antal rehabiliteringspenningdagar (netto) 2 , miljoner 67 % kv 33 % m 1,5 1,3 1,3 1,3 1,3 10 Antal personer med sjukersättning 59 % kv 41 % m 261 306 246 520 231 861 217 990 205 047 10 Antal personer med aktivitetsersättning 46 % kv 54 % m 37 292 30 910 29 045 26 915 24 716 10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning som får 53 % kv bostadstillägg 47 % m 118 927 116 172 114 826 111 959 109 070 11 Antal personer med garantipension 79 % kv 21 % m 661 600 657 600 720 300 701 100 719 200 11 Antal pensionärer som får bostadstillägg 75 % kv 25 % m 288 500 289 800 293 100 298 100 302 700 12 Antal barnbidrag 3 73 % kv 27 % m 1 913 383 1 941 236 1 960 106 1 976 906 1 992 507 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner 71 % kv 29 % m 55,1 55,4 55,9 56,4 57,0 12 Antal uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning, 55 % kv miljoner 45 % m 7,8 7,8 8,1 8,2 8,3 13 Genomsnittligt antal ensamkommande barn och unga 4 15 % kv 85 % m 14 078 12 845 7 333 4 987 3 848 13 Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får 43 % kv schablonersättning för 5 57 % m 136 720 94 225 60 021 47 508 44 773 14 Antal deltagare i etableringsinsatser 48 % kv 52 % m 62 405 39 000 26 379 19 808 18 101 15 Antal personer med studiehjälp 47 % kv 53 % m 416 803 426 500 439 300 450 700 461 700 15 Antal personer med studiemedel 60 % kv 40 % m 475 969 489 300 505 700 510 500 511 700 ÅP Antal personer med tilläggspension 52 % kv 48 % m 2 059 600 2 024 300 1 961 300 1 890 700 1 815 700 ÅP Antal personer med inkomstpension 50 % kv 50 % m 1 671 200 1 756 000 1 830 500 1 904 000 1 979 500 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslöshet och antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan. 2 Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar. 3 Könsfördelningen baseras på mottagarens kön. 4 Avser samtliga ensamkommande barn och unga som kommunen får ersättning för. Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett ru llande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga. 5 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Den samlade volymen i vissa transfereringssystem Mest minskar antalet mottagare i sjuk- och fortsätter att minska aktivitetsersättning medan antalet helårs- Volymen mäts på olika sätt i olika ekvivalenter inom ekonomiskt bistånd väntas stå transfereringssystem, t.ex. utbetalda dagar eller för den största ökningen. genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika Tekniska justeringar transfereringssystem. En helårsekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är När en utgiftsförändring inte har samma nettosjukskrivna på halvtid eller två personer som har effekt på den offentliga sektorns konsoliderade fulltidsersättning från a-kassa ett halvår vardera. utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det Tabell 7.12 Helårsekvivalenter inom vissa motivera en teknisk justering av utgiftstaket.

transfereringssystem

Tekniska justeringar har genomförts vid behov Tusental, andel av befolkningen 20 – 64 år i procent inom parentes. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 sedan utgiftstaket infördes 1997 och nya nivåer på utgiftstaket till följd av justeringarna föreslås 2018 2019 2020 2021 2022 normalt i budgetpropositionen. Sjuk- och rehabiliteringspenning 1 224 221 217 215 215 I denna proposition föreslås en höjning av statsbidragen till kommunerna för att neutralisera Sjuk- och aktivitetsersättning 265 247 232 218 205 att kommunernas skatteintäkter blir lägre till följd av en skattesänkning för personer över 65 år. Arbetslöshetsersättning 72 77 76 77 78 Detta föranleder en teknisk justering av Arbetsmarknadspolitiska program 2 153 144 150 148 149 utgiftstaket fr.o.m. 2020 (se avsnitt 5.2).

Etableringsersättning 66 31 21 16 15

Summa 780 720 697 674 661

Övriga utgiftsförändringar

Ekonomiskt bistånd 90 93 96 99 102 Summa inkl. ekonomiskt 870 813 793 773 763 Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte bistånd 3 (15,0) (13,9) (13,5) (13,1) (12,8) förklaras av beslut om reformer, pris- och Befolkning 20 – 64 år 5 815 5 858 5 892 5 918 5 945 löneomräkning, makroekonomiska förändringar Anm.: Beloppen avser åldersgruppen 20 – 64 år och är avrundade varför de inte eller volymförändringar. Dessa övriga förändringar består exempelvis av förändringar av alltid överensstämmer med summan. 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. nivån på medlemsavgiften till EU. Även 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis investeringar i 3 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. transportinfrastrukturen, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den I tabell 7.12 redovisas, för transfereringssystemen förändring av anslagsbehållningar som följer av för ohälsa och arbetsmarknad, de i tabell 7.11 skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och angivna volymerna omräknade till helårs- prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen. ekvivalenter. I tabell 7.12 inkluderas även sjuklön, För 2019 – 2022 är det i huvudsak den årliga dvs. ersatt sjukfrånvaro fr.o.m. dag två, i ökningen av EU-avgiften som förklarar övriga beräkningen av en helårsekvivalent. Det innebär utgiftsförändringar (se tabell 7.13). EU-avgiftens att både personer som står utanför arbets- utveckling styrs i stort av den fleråriga marknaden och personer som är i arbete ingår. I budgetramen för EU-budgeten. tabellen redovisas även ekonomiskt bistånd, som Under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyär en kommunal utgift, vilket medför viss anlända invandrares etablering minskar utgifterna dubbelräkning eftersom individer som får 2019 av övriga orsaker. Anledningen är att de ersättning från statliga transfereringssystem utbetalningar som går till kommuner och landsockså kan ha rätt till ekonomiskt bistånd. ting för mottagande av personer med uppehålls- Andelen av befolkningen i åldersgruppen tillstånd var särskilt stort 2018 på grund av att det 20 – 64 år som tar emot ersättning i dessa trans- var problem i ärendehanteringen 2017 och att fereringssystem beräknas minska 2019 – 2022. utbetalningarna därför senarelades till 2018.

PROP. 2019/ 20: 1

7.4 Förändring av de takbegränsade

Tabell 7.13 Förändring av utgifter till följd av övriga

utgiftspåverkande faktorer, jämfört med det föregående året

utgifterna sedan 2019 års

Miljarder kronor

ekonomiska vårproposition

Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 7 Internationellt bistånd 1,0 -0,8 -0,1 -0,1 I 2019 års ekonomiska vårproposition 8 Migration -1,4 -0,3 0,0 0,0 presenterade regeringen en beräkning av de tak- 9 Hälsovård, sjukvård och social begränsade utgifterna 2020 – 2022. I denna proposition görs en reviderad beräkning. De takomsorg 0,0 -0,2 0,0 0,0 13 Jämställdhet och nyanlända begränsade utgifterna beräknas bli 6 miljarder invandrares etablering -2,8 0,0 0,0 0,0 kronor högre 2020, 15 miljarder kronor högre 2021 och 21 miljarder kronor högre 2022, än 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1,3 -0,4 0,0 0,0 15 Studiestöd -0,1 0,1 0,0 0,3 bedömningen i den ekonomiska vår- 16 Utbildning och propositionen. universitetsforskning 0,1 0,1 0,0 0,0 Förändringarna i förhållande till den tidigare 22 Kommunikationer 0,1 0,5 0,1 0,1 beräkningen redovisas i tabell 7.14, fördelade på 23 Areella näringar, landsbygd och samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 7.3. livsmedel -0,6 -0,1 -3,1 0,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 7,5 8,5 -22,0 -0,5 Tabell 7.14 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

med bedömningen i 2019 års ekonomiska vårproposition

27 Avgiften till Europeiska unionen 4,7 2,6 10,1 1,4 Miljarder kronor Summa utgiftsområden 9,8 10,2 -15,1 1,5 2020 2021 2022

Minskning av anslagsbehållningar Takbegränsade utgifter i 2019 års m.m . 5,1 -0,2 2,9 0,4 ekonomiska vårproposition 1 345,3 1 372,0 1 387,5

Summa utgifter

1

14,9 10,0 -12,1 1,8 Beslut om reformer 12,0 16,7 21,5

Summa utgifter exkl. Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 0,2 0,2

Statsskuldsräntor

2

7,4 1,5 9,9 2,3 Makroekonomiska förändringar 0,3 0,6 0,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av Volymer 1 1,3 1,0 -0,1 statens budget 0,3 0 0 0 Tekniska justeringar 2 4,2 4,2 4,2

Takbegränsade utgifter 7,7 1,5 9,9 2,3

Minskning av anslagsbehållningar -5,7 -6,1 -4,6 Anm.: Övriga utgiftspåverkande faktorer innefattar samtliga utgiftsförändringar som inte är en följd av beslut om reformer, pris- och löneomräkningar, den Övriga utgiftspåverkande faktorer -5,8 -1,2 -0,5 makroekonomiska utvecklingen, volymförändringar eller tekniska justeringar. Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per Total utgiftsförändring 6,3 15,4 21,1 utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. Takbegränsade utgifter i 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar m.m.

budgetpropositionen för 2020 1 351,6 1 387,4 1 408,6

2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. 1 Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av Källa: Egna beräkningar. bl.a. antalet personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den Statsskuldsräntorna, som inte ingår i de makroekonomiska utvecklingen. 2 Utgiftsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå takbegränsade utgifterna, varierar mycket under redovisas i avsnitt 5.2. perioden eftersom den upplåningsteknik som Riksgälden använder sig av kan få stora I tabell 7.15 redovisas förändringarna av utgiftskassamässiga effekter enskilda år som inte är ramarna och förändringen av de takbegränsade direkt relaterade till kostnaden för skulden. utgifterna 2020 – 2022 jämfört med 2019 års Minskningen 2021 från 2020 beror främst på en ekonomiska vårproposition. stor betalning som sker 2020 av upplupen inflationskompensation för en realobligation.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.15 Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter jämfört med 2019 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor Total Total Total förändring varav förändring förändring Beslut om Makro Volym Övrigt 1 Utgiftsområde 2020 reformer 2021 2022 1 Rikets styrelse 550 162 0 0 389 457 436 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning -540 98 0 -290 -348 -238 -341 3 Skatt, tull och exekution 286 286 0 0 0 197 188 4 Rättsväsendet 710 710 0 0 0 1 174 1 476 5 Internationell samverkan 10 10 0 0 0 13 17 6 Försvar och samhällets krisberedskap 12 12 0 0 0 80 5 038 7 Internationellt bistånd 434 1 281 -170 0 -676 811 870 8 Migration -21 -331 0 310 0 -1 586 -2 457 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 203 2 159 0 -943 -13 1 046 683 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -1 286 -339 -155 -793 0 -1 572 -1 764 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1 573 1 419 -193 347 0 931 908 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 991 -10 -247 1 248 0 862 476 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -758 770 -18 672 -2 182 464 838 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 3 558 707 405 264 2 182 4 528 4 666 15 Studiestöd 667 589 -81 159 0 509 327 16 Utbildning och universitetsforskning 694 694 0 0 0 1 318 1 225 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 236 236 0 0 0 389 362 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 574 574 0 0 0 98 1 413 19 Regional tillväxt 186 186 0 0 0 -130 -287 20 Allmän miljö- och naturvård 2 436 2 436 0 0 0 2 767 2 937 21 Energi 310 310 0 0 0 36 27 22 Kommunikationer 586 423 0 0 164 604 1 429 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 205 -41 242 4 0 5 675 4 314 24 Näringsliv 169 169 0 0 0 6 104 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 284 63 0 0 4 221 3 657 4 007 26 Statsskuldsräntor m.m. 1 331 0 0 0 1 331 -1 737 -1 464 27 Avgiften till Europeiska unionen -5 281 0 0 0 -5 281 -649 -645

Summa utgiftsområden 13 122 12 573 -215 978 -214 19 711 24 783

Minskning av anslagsbehållningar -5 651 -5 651 -6 111 -4 559

Summa utgifter 7 470 12 573 -215 978 -5 865 13 599 20 224

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

2

6 137 12 573 -215 978 -7 199 15 334 21 686

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 148 -610 481 277 0 84 -598

Takbegränsade utgifter 6 285 11 963 266 1 255 -7 199 15 418 21 088

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive tekniska justeringar. De förändringar som föranleder teknisk justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.2. 2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Beslut om reformer

I denna proposition och propositionen Höständringsbudget för 2019 lämnar regeringen förslag om ändrade anslagsnivåer för innevarande år och 2020 samt aviserar ändrade anslagsnivåer för 2021 och 2022. Dessa förslag och aviseringar sammanfattas per utgiftsområde i tabell 7.16. Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2019 års ekonomiska vårproposition. Sedan vårpropositionen har riksdagen beslutat om eller bereder propositionerna Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (prop. 2018/19:128, bet. 2018/19:SfU26, rskr. 2018/19:295), En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133) och Förbättrat grundskydd för pensionärer (prop. 2018/19:134). Budgeteffekterna av dessa propositioner ingår i redovisningen i tabell 7.16. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under varje utgiftsområde.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.16 Nu föreslagna och aviserade reformer

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 2022

1 Rikets styrelse 30 162 56 30

varav Migrationsverksamhet vid utlandsmyndigheterna 4:1 -166 -166 -166 Förstärkt mediestöd 8:1 30 85 55 55

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning -1 98 120 120

varav Nya servicekontor 1:15 54 108 108

3 Skatt, tull och exekution 286 190 180

varav Ingångs- och ungdomsavdrag 1:1 141 24 24 Bekämpa välfärdsbrott 1:1 65 68 58

4 Rättsväsendet 399 710 1 149 1 436

varav Förstärkning av Polismyndigheten 1:1 120 120 120 Förstärkning av Åklagarmyndigheten 1:3 61 61 61 Omprövning av vattenverksamheter 1:5 30 50 50 Förstärkning av Sveriges Domstolar 1:5 174 280 275 275 Förstärkning av Kriminalvården 1:6 200 130 559 719 Ersättning för skador på grund av brott 1:11 -40 -80 Fonden för inre säkerhet 1:18 41 42 85

5 Internationell samverkan 10 13 17

6 Försvar och samhällets krisberedskap 12 36 4 996

varav Försvar 1:1, 1:3 5 000 SOS Alarm 2:5 70 70

7 Internationellt bistånd 300 1 281 1 374 1 398

varav Förlängning av tillfälliga lagen 1:1 1 022 1 093 1 220 Kärnstöd IOM 1:1 -50 -50 -50 Ny avräkningsmodell 1:1 367 356 253 Minskade avräkningar för asylkostnader 1:1 299

8 Migration -331 -954 -1 482

varav Förvarsverksamhet 1:1 125 200 200 Migrationsverksamhet vid utlandsmyndigheterna 1:1 166 166 166 Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande 1:1, 1:2 38 73 73 Förlängning av tillfälliga lagen 1:2, 1:6, 1:7 -830 -1 545 -2 050 Kärnstöd IOM 1:3 50 50 50 Tillskott till migrationsdomstolarna 1:4 122 104 81

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 43 2 159 2 347 2 429

varav Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1:5 1 891 1 891 1 891 Kapitaltillskott Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) 1:6 -75 HPV-vaccination av pojkar 1:6 -56 -56 -56 Vidareutbildning till specialistsjuksköterska 1:6 100 100 100 Karriärtjänster för sjuksköterskor 1:6 100 100 100 Ersättning bemanningstjänster 1:6 210 210 210 Screening livmoderhalscancer 1:6 -141 -141 -141 Begränsa tvångsåtgärder mot barn i psykiatri 1:8 -100 -100 -100 Tillskott barn- och ungdomspsykiatrin 1:8 300 300 300 Bilstöd: Ökad möjlighet till anpassning 4:3 13 52 52 LSS: Andning och sondmatning (ny prop.) 4:4 85 100 100

PROP. 2019/ 20: 1

Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 2022 Tillskott Statens institutionsstyrelse 4:6 4 68 150 Minskning föräldraskapsprogram och fritidspeng 4:7 -175 -175 -175

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 135 -339 -304 -297

varav Koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården 1:6 -361 -361 -361 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1:7 135

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 22 1 419 1 397 1 389

varav Förbättrat grundskydd för pensionärer 1:1, 1:4 1 383 1 383 1 383

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 534 -10 -5 -6

varav Ökade medel för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg 2 1:1 534

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 532 399 -104

varav Förlängning av tillfälliga lagen 1:2 62 206 -319 Mer och förbättrad samhällsorientering 1:2 -40 -50 -50 Grundersättningen för flyktingmottagande avskaffas 1:2 -69 -70 -71 Utebliven indexering av schablonersättningen 1:2 -60 Bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande 1:2 80 Flytt av medel för etableringsersättning 1:3 -2 484 -1 834 -1 688 Insatser för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld och förtryck 3:1 155 155 155 Återinrättande av Jämställdhetsmyndigheten 3:2 70 70 70 Statsbidrag mot segregation 4:1 500 250 250

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 260 945 1 655 1 786

varav Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser 1:1 350 150 Utvecklingstid 1:1, 1:2 216 589 979 Etableringsjobb 1:1, 1:2, 1:3, 1:12, 1:14 47 43 75 Integrationsår/intensivår för nyanlända 1:1, 1:3 56 56 96 Studiestartsstöd 1:2, 1:3 -313 -313 -313 Extratjänster och introduktionsjobb 1:2, 1:3 427 77 77 Upphandlade matchningstjänster 1:2, 1:3 193 348 427 Förlängning av tillfälliga lagen 1:3, 1:14 52 -49 -293 Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) 1:3 52 Arbetsmarknadsutbildning 1:3 281 177 226 Justering av tidigare tillskott till Samhall 1:4 -130 -130 -130 Ny programperiod för Europeiska socialfonden 2021 – 2027 1:6 50 200 Omfördelning inom Europeiska socialfonden över tid 1:6 -169 223 62 Ökade utbetalningar lönegarantiersättning 2 1:11 260 Flytt av medel för etableringsersättning 1:14 2 484 1 834 1 688

15 Studiestöd 16 589 592 594

varav Fler studerande på universitet och högskola 1:2, 1:3, 1:4 182 185 187 Studiestartsstöd 1:7 410 410 410

16 Utbildning och universitetsforskning 153 694 1 286 1 190

varav Specialpedagogik för lärande förlängs och utvidgas 1:1, 1:5 39 120 81 Fler lärarassistenter 1:5 500 500 500 Medel för specialpedagogik 1:5 -32 -91 -91 Flytt av befintliga bidrag karriärtjänster 1:5 -43 -94 -94 Förlängning av lärarlyftet 1:5, 1:10 135 135 135 Indexering av maxtaxan 1:7 -192 -192 -192

PROP. 2019/ 20: 1

Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 2022 Fortbildning för förskollärare vid införande av tioårig grundskola 1:10 -170 20 20 Medel för kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal 1:10 -82 -82 -82 Statsbidrag lågstadiesatsningen 1:11 -986 -1 971 -1 971 Nytt, samlat bidrag för karriärsteg för förstelärare 1:14 43 94 94 Förstärkt stöd för likvärdighet och kunskapsutveckling 1:16 1 386 2 730 2 730 Justering av bidrag till regional yrkesvux 1:18 -190 -190 -190 Åtgärder för stärkt lärarförsörjning 2:14, 2:64, flera anslag 142 133 125 Förstärkning rymdforskning 2:64, 3:1 -75 -150 -150 Förstärkning rymdforskning 3:4 150 150 150 150

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 52 236 385 357

varav Statsbidrag till kulturskoleverksamhet 1:2 100 100 100 Fri entré vid vissa statliga museer 8:1 90 90 90 Renovering av Nationalmuseum 8:1 52 11 11 11 Ökad kvalitet i folkhögskolan 14:1 22 38 70 Svenska från dag ett 14:3 100 60

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 574 97 1 411

varav Neddragning av stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag 1:2 -70 -82 -82 Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 1:8 600 150 1 450

19 Regional tillväxt 41 186 -130 -287

varav Ökade utgifter för transportbidraget 1:2 41 54 Ny programperiod för Europeiska regionalfonden 2021 – 2027 1:3 150 600 Omfördelning inom Europeiska regionalfonden över tid 1:3 52 -317 -882

20 Allmän miljö- och naturvård 321 2 436 2 765 2 935

varav Åtgärdspaket pollinatörer 1:2, 1:3 70 70 70 Rent hav 1:2, 1:4, 1:11 385 385 385 Åtgärder för värdefull natur 1:3 420 420 420 Klimatbonus, inkl. justering av gräns för bonus 1:8 100 130 280 340 Effektivisering miljöpolitik 1:10,1:12, 1:13,1:21, 2:2 -356 -249 -209 Skydd av värdefull natur 1:14 200 200 200 200 Klimatklivet 1:16 1 155 1 135 1 155 Klimatpremier 1:17 70 70 70 Stöd för gröna och trygga samhällen 1:18 50 150 200 Industriklivet inkl. minusutsläpp 1:19 300 300 300

21 Energi 500 310 36 27

varav Laddinfrastruktur större vägar 1:5 50 50 50 Stöd till solceller 1:7 500 300

22 Kommunikationer 0 423 586 754

varav Åtgärder och investeringar samt drift avseende viss infrastruktur 1:1, 1:17 68 Vägunderhåll bärighet och tjälsäkring 1:2 118 118 118 Järnvägsunderhåll 1:2 100 100 100 Förstärkning av trafikavtal 1:2, 1:7 115 115 Nattåg till europeiska städer 1:16 50 50 50 Bredbandsutbyggnad 2:5 150 200 300

PROP. 2019/ 20: 1

Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 2022

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 022 -41 5 411 3 920

varav Värna äganderätt till skog 1:1, 1:2 50 50 50 Förändrad växelkurs m.m. 1:10 850 Skolmjölksstöd 2 1:11 72 Omfördelning mellan år inom programram 2014 – 2020 1:13 26 39 81 Förstärkning av livsmedelsstrategin 1:15 176 62 62 Medfinansiering till landsbygdsutvecklingsfonden 2021 – 2027 1:17 1 074 1 000 Justerad anslagsnivå 1:17 2 000 2 867 Omfördelning mellan år inom programram för landsbygdsprogrammet 1:17 -105 751 -1 250 Fördelning av medel för landsbygdsproposition 1:17 -650 -300 -300 Ny programperiod landsbygdsutvecklingsfonden 2021 – 2027 1:18 1 000 Omfördelning mellan åren inom programram för landsbygdsprogrammet 1:18 355 1 623 306 Metangasreduceringsstöd 1:19 100

24 Näringsliv 6 169 5 103

varav Effektivisering av näringslivspolitik 1:2, 1:5, 1:14 -10 -275 -275 -275 Innovationsrådet 1:5 100 100 100 Elektrifiering av fordonsparken 1:5 55 85 Göta kanal: korrigering 1:15 -140 -80 Kapitaltillskott Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) 1:17 75 Tillskott för drift ALMI 1:20 10 110 110 110 Exportstrategi 2:3, 2:4 175 175 175

25 Allmänna bidrag till kommuner 59 4 284 3 657 4 007

varav Koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården 1:1 361 361 361 Begränsa tvångsåtgärder mot barn i psykiatri 1:1 100 100 100 HPV-vaccination av pojkar 1:1 56 56 56 Prioriterade satsningar inom skolområdet 1:1 -575 -1 250 -900 Sänkt skatt för personer över 65 3 1:1 4 060 4 060 4 060 Screening livmoderhalscancer 1:1 141 141 141 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 2,3 1:2 59 154 154 154

93 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget -610 -1 220 -1 170

varav Höjd pensions- och LAS-ålder 2020 3 1:1 -610 -1 220 -1 170

Summa anslagsförändringar 3 892 16 185 20 943 25 733

varav anslagsökningar 4 021 27 344 34 387 41 665 varav anslagsminskningar -128 -11 159 -13 444 -15 932

Summa ökning av takbegränsade utgifter 3 892 16 185 20 943 25 733

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 59 4 214 4 214 4 214

Ökning av takbegränsade utgifter exkl. utgiftsförändringar som motiverar

4

teknisk justering av utgiftstaket 3 833 11 971 16 729 21 519

Anm.: Där 0 anges har reformer föreslagits eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 1 Vissa av anslagsförändringarna ingår inte i tabell 1.1, men påverkar de offentliga finanserna (se tabell 8.1). 2 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:2) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås uppgår netto till sammanlagt 1 204 miljoner kronor. 3 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket, se avsnitt 5.2. 4 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Reviderad pris- och löneomräkning Sammantaget innebär det högre utgifter 2020 och 2021 och lägre utgifter 2022 (se Mot bakgrund av nya prognoser för den makro- tabell 7.14 och tabell 7.15). ekonomiska utvecklingen har de beräknade En betydande del av denna utgiftsförändring utgifterna till följd av pris- och löneomräkning av 2020 – 2022 sker under utgiftsområde 8 Migration anslag för förvaltnings- och investeringsändamål och utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända reviderats. I denna proposition bedöms utgifterna invandrares etablering. Jämfört med bedömn- 2020 – 2022 bli något högre än i beräkningen i 2019 ingarna i 2019 års ekonomiska vårproposition års ekonomiska vårproposition (se tabell 7.14). väntas migrationsdomstolarna avgöra fler asylärenden, efter tillskott av medel i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Makroekonomiska förändringar Det leder till att fler får lagakraftvunna beslut och lämnar Migrationsverkets mottagningssystem. Den nya makroekonomiska bedömningen, som Även ett lägre antal asylsökande väntas komma redovisas i avsnitt 4, beräknas sammantaget och sammantaget leder detta till minskade medföra något högre utgifter i jämförelse med volymrelaterade utgifter under utgiftsområde 8 2019 års ekonomiska vårproposition 2020 – 2022 Migration under perioden 2020 – 2022. (se tabell 7.14 och tabell 7.15). Fler avgjorda överklagade asylärenden i Utgifterna under utgiftsområde 14 Arbets- migrationsdomstolarna tillsammans med ett lägre marknad och arbetsliv påverkas bl.a. av att en antal nya asylsökande medför att Migrationsstörre andel av de arbetslösa bedöms ha rätt till verket omfördelar resurser från mottagningsa-kassa, den genomsnittliga ersättningen i verksamhet till asylprövning och kan avgöra fler a-kassan har ökat och att andelen arbetslösa som ärenden. Det innebär att fler personer blir aktuella får ersättning inom ramen för Jobb- och för kommunmottagning och tillsammans med att utvecklingsgarantin beräknas bli större, jämfört fler väntas beviljas uppehållstillstånd på grund av med vårpropositionen. Utgifterna under utgifts- anknytning så antas fler personer bli kommunområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och mottagna jämfört med vårpropositionen. Det barn har reviderats ned 2020 – 2022 jämfört med leder till ökade utgifter under utgiftsområde 13 vårpropositionen. Nya prognoser för timlön och Jämställdhet och nyanlända invandrares prisbasbelopp beräknas bidra till lägre utgifter för etablering. bl.a. föräldraförsäkring, omvårdnadsbidrag och De volymrelaterade utgifterna under utgiftsvårdbidrag. Jämfört med vårpropositionen område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas högre utgifter för bl.a. gårdsstöd under har reviderats ned. Jämfört med 2019 års utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och ekonomiska vårproposition visar nya utfall att det livsmedel, med anledning av att växelkursen för är fler personer som lämnar assistansersättningen den svenska kronan försvagats gentemot euron. än som nybeviljas ersättning och att ökningen av Prognosen för inkomstindex har reviderats genomsnittligt antal timmar per brukare är lägre upp för 2020 och 2021 och ned för 2022 i än vad som tidigare prognostiserats. jämförelse med vårpropositionen, vilket ger De volymrelaterande utgifterna under utgiftshögre utgifter för ålderspensionssystemet vid område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och sidan om statens budget för 2020 och 2021 och funktionsnedsättning har reviderats ned. Jämfört lägre utgifter för 2022. med 2019 års ekonomiska vårproposition visar Vidare har BNI reviderats ned jämfört med nya utfall att antalet sjukpenningdagar är lägre på bedömningen i vårpropositionen, vilket ger lägre grund av att antalet startade sjukfall, dvs. beviljade anslag under utgiftsområde 7 Internationellt ansökningar om sjukpenning där sjukfallslängden bistånd. blir minst 30 dagar, inte är lika högt som tidigare beräknat.

Volymförändringar

De beräknade utgifterna 2020 – 2022 har också förändrats till följd av nya prognoser för antalet personer inom regelstyrda transfereringssystem.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.17 Volymer inom olika transfereringssystem 2020 – Övriga utgiftsförändringar

2022

Förändringar mot 2019 års ekonomiska vårproposition Utgiftsprognoserna kan revideras till följd av Utgiftsområde 2020 2021 2022 justeringar som motiveras av ny information som 8 Asylsökande, genomsnittligt inte avser makroekonomiska förutsättningar eller antal inskrivna per dygn -14 000 -25 700 -35 800 volymer, t.ex. nya prognosmetoder, korrigeringar 9 Antal personer med av tidigare gjorda fel och regeländringar utom assistansersättning -216 -307 -414 regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU- 10 Antal sjukpenningdagar rättsakter. (netto), miljoner -2,6 -3,2 -3,5 Jämfört med 2019 års ekonomiska 13 Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna vårproposition revideras övriga utgifter ned för får schablonersättning för 2 982 11 947 16 782 2020 – 2022 främst på grund av ändrade Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. antaganden om EU-avgiften. Dels kommer Endast ett urval volymer med större förändringar mot beslutad budget för 2019 redovisas i tabellen. Se tabell 7.11 för könsuppdelade utfall. Europeiska kommissionen göra en retroaktiv

betalning till Sverige efter en översyn av inbetalda Källa: Egna beräkningar. medel från 1995 fram till i dag, dels är

kommissionens förslag till budget för 2020 nu

Tekniska justeringar

beaktad i prognosen.

Vissa av de förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av

utgiftstakets nivå (se tabell 7.14). Dessa

7.5 Uppföljning av utgifterna i

budgetförändringar uppgår sammantaget till

statens budget och

4,2 miljarder kronor per år fr.o.m. 2020. Den

takbegränsade utgifter 2019

enskilt största tekniska justeringen beror på att

statsbidragen till kommunerna föreslås höjas för Utgiftsramarna för 2019 följer dels av statens att neutralisera att skatteintäkterna till budget för 2019, dels av de ramar som beslutades kommunerna blir lägre till följd av den föreslagna av riksdagen efter förslag i propositionen skattesänkningen för personer över 65 år. I Vårändringsbudget för 2019. Därutöver beaktas enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska förslagen i propositionen Höständringsbudget justeringarna till hela miljarder kronor och uppgår för 2019. I tabell 7.18 redovisas den beslutade till 4 miljarder kronor årligen 2020 – 2022 (se budgeten för 2019, samt beräkningarna i ovan avsnitt 5.2). nämnda propositioner. Statens utgifter under 2019 beräknas samman-

taget understiga de utgiftsramar som riksdagen

Minskning av anslagsbehållningar

fastställt. I den nu aktuella prognosen uppgår

utgifterna under samtliga utgiftsområden till Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden sammanlagt 1 018 miljarder kronor. I den mellan anvisade medel och förbrukningen av beslutade budgeten för 2019 anvisades anslagsmedel. Beräkningsposten Minskning av 1 030 miljarder kronor. Inklusive posten anslagsbehållningar beskrivs närmare i avsnitt 7.1. Minskning av anslagsbehållningar bedömdes Sedan 2019 års ekonomiska vårproposition har en utgifterna totalt uppgå till 1 019 miljarder kronor. ny beräkning gjorts avseende anslags- Med hänsyn tagen till ovan angivna ändringsbehållningarnas förändring 2019 – 2022. Den nya budgetar har totalt 1 036 miljarder kronor beräkningen medför att förändringen av anslagsanvisats. behållningarna blir större 2019 – 2022. Förändringarna är bl.a. hänförliga till utgifts-

område 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För 2019 förklaras förändringen till stor del av en

generell nedjustering av utgiftsprognosen i syfte att beakta systematisk överskattning i utgifts-

prognoserna. Posten Minskning av anslagsbehållningar är negativt definierad, dvs. ett nega-

tivt värde innebär att anslagsbehållningarna ökar.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 7.18 Utgifter 2019

Miljarder kronor Förslag till Ändrings- ändrings- Differens Differens Urspr. budget 2 budget 2 Totalt prognos prognos Utgiftsområde budget 1 (VÄB) (HÄB) anvisat 3 Prognos urspr. budget totalt anvisat 1 Rikets styrelse 14,6 0,1 0,0 14,8 14,8 0,2 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17,3 0,0 0,0 17,3 16,9 -0,4 -0,4 3 Skatt, tull och exekution 11,5 0,0 11,5 11,4 -0,1 -0,1 4 Rättsväsendet 48,4 0,8 0,4 49,6 49,2 0,9 -0,4 5 Internationell samverkan 2,4 0,0 2,4 2,3 -0,1 -0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 60,1 0,2 60,3 59,8 -0,3 -0,5 7 Internationellt bistånd 44,9 -0,8 0,3 44,5 44,4 -0,6 -0,1 8 Migration 12,1 0,3 12,4 12,2 0,1 -0,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81,3 0,2 0,0 81,5 79,7 -1,6 -1,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97,7 0,0 0,1 97,8 98,1 0,5 0,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,9 0,0 0,0 34,9 34,4 -0,5 -0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97,3 0,5 97,9 98,6 1,2 0,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18,0 0,5 18,4 17,6 -0,4 -0,8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73,9 0,4 0,3 74,6 73,6 -0,3 -1,0 15 Studiestöd 24,7 0,0 0,0 24,7 22,7 -2,0 -2,0 16 Utbildning och universitetsforskning 80,8 -0,5 0,2 80,5 78,7 -2,2 -1,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15,8 0,0 0,1 15,9 15,8 0,0 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4,7 -0,8 0,0 4,0 2,8 -1,9 -1,2 19 Regional tillväxt 3,5 0,0 0,0 3,6 3,6 0,1 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 9,7 1,2 0,3 11,3 10,7 1,0 -0,5 21 Energi 3,1 0,3 0,5 3,9 3,9 0,7 -0,1 22 Kommunikationer 59,0 0,2 59,2 58,5 -0,5 -0,7 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20,9 0,1 1,0 22,0 20,9 0,0 -1,1 24 Näringsliv 7,4 0,0 0,0 7,4 7,3 -0,1 -0,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 120,0 0,1 120,1 120,1 0,1 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 25,2 25,2 21,1 -4,1 -4,1 27 Avgiften till Europeiska unionen 40,9 40,9 39,4 -1,5 -1,5

Summa utgiftsområden 1 030,2 2,2 3,9 1 036,3

Minskning av anslagsbehållningar -11,3

Summa utgifter 1 018,9 1 018,3 -0,6 -18,0

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 993,9 997,2 3,3 -14,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 317,6 317,4 -0,2

Takbegränsade utgifter 1 311,4 1 314,6 3,2

Budgeteringsmarginal 39,6 36,4 -3,2

Utgiftstak för staten 1 351,0 1 351,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2018/19:FiU10). 2 Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Anvisat i statens budget enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårän dringsbudget för 2019 (prop. 2018/219:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288) och Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Diagram 7.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2019 och annan pedagogisk verksamhet, som inte nått full

ursprungligt anvisade medel för vissa utgiftsområden

kapacitet eller ännu inte har startats.

Miljarder kronor

5 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande samt 4

konsumentpolitik 3

2 Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt

1 anvisade medel i statens budget beror främst på

ändrade antaganden om tidpunkten för infriandet 0 av tidigare ingångna åtaganden samt osäkerhet

-1 kring när nya åtaganden som kommer göras

-2 under 2019 faller ut till betalning. -1,6 -1,5 -2,0 -1,9 -3 -2,2

-4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

-5 -4,1 Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt

9 15 16 18 26 27 aviserade medel i statens budget beror främst på

Utgiftsområde överkurser vid emission när gamla obligationer

Anm.: Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2018/19:FiU10). emitterats på nytt till en ursprunglig kupongränta

Källa: Egna beräkningar. som är högre än marknadsräntan. Jämfört med

den beslutade budgeten för 2019 är det en kassa- Nedan redogörs för de utgiftsområden som mässig förskjutning, som är budgetneutral över redovisas i diagram 7.1, under vilka de största tid, med lägre ränteutgifter 2019 och högre räntesammantagna avvikelserna finns mellan denna utgifter under obligationernas resterande löptid. utgiftsprognos och ursprungligt anvisade medel i

budgeten för 2019. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social aviserade medel i statens budget beror på en omsorg reglering i samband med uppdatering av statistik Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt för BNI-, tull- och mervärdesskatteavgifter, och anvisade medel förklaras främst av att antalet som en konsekvens, en omräkning av den personer med statlig assistansersättning förväntas sammanlagda EU-avgiften fr.o.m. 1995 och bli lägre än beräknat. Nedrevideringen förklaras framåt. även av att ursprungligt anvisade medel för

riktade insatser inom äldreområdet samt bidrag

för utvecklingen av socialt arbete inte fullt ut

beräknas förbrukas.

7.6 Uppdaterad metod för pris- och

löneomräkning på

Utgiftsområde 15 Studiestöd

försvarsområdet

Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt

anvisade medlen beror framför allt på att antalet Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap studerande med högre bidragsdel inom studieunder utgiftsområde 6 Försvar och samhällets medlet förväntas bli lägre än beräknat. Vidare krisberedskap pris- och löneomräknas årligen. beräknas färre studerande utnyttja bidragsdelen Den del av anslaget som används för förbandsinom studiemedlet, jämfört med bedömningen i verksamhet och beredskap delas utifrån det budgetpropositionen för 2019. Nyttjandegraden senaste årets förbrukning in i kategorierna Löner, mellan olika utbildningar varierar och i den Lokaler, Övrigt och Olja/Drivmedel, varefter aktuella prognosen beräknas färre av de omräkning görs med motsvarande pris- eller studerande utnyttja bidraget. löneindex. Kategorin Övrigt räknas om med

nettoprisindex (NPI) rensat för oljeprodukter. Utgiftsområde 16 Utbildning och SCB slutade publicera NPI på sin webbplats universitetsforskning 2014, men har i enlighet med ett regerings- Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt uppdrag (N2014/04176/TE) beräknat NPI t.o.m. anvisade medel i statens budget beror i huvudsak den 31 december 2018 med publicering på på satsningar, bl.a. utveckling av skolväsendet och Trafikverkets webbplats. Prisomräkningen sker

PROP. 2019/ 20: 1

med två års eftersläpning. NPI behöver därför ersättas fr.o.m. budgetåret 2021.

KPI-KS ersätter NPI

Regeringens bedömning: Vid pris- och löneomräkning av anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap bör NPI rensat för oljeprodukter ersättas med KPI-KS rensat för oljeprodukter fr.o.m. budgetåret 2021.

Skälen för regeringens bedömning:

Utredningen om översyn av Konsumentprisindex föreslog att de löpande beräkningarna av NPI skulle upphöra och ersättas av ett konstantskatteindex (SOU 1999:124). Regeringen, som behandlade utredningens betänkande i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 bilaga 4), delade utredningens bedömning. Sedan 2014 publicerar SCB löpande konsumentprisindex med konstant skatt (KPI- KS), vilket beskrivs närmare i SCB:s promemoria KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt), daterad den 18 februari 2014. Regeringen bedömer att KPI-KS är det alternativ som närmast liknar NPI. Konsekvenserna av att ersätta NPI med KPI-KS bedöms vara marginella. Försvarsmakten har ombetts att lämna eventuella synpunkter på regeringens bedömning och har inget att erinra (Fö2019/00708/MFI). Indexet kommer att tillgängliggöras för Försvarsmakten.

8 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

PROP. 2019/ 20: 1

8 Den offentliga sektorns finanser,

statens budgetsaldo och statsskulden

I detta avsnitt redovisas budgeteffekterna av Det finansiella sparandet beräknas varje år regeringens förslag och aviseringar och de överstiga 1 procent av BNP. Likaså beräknas beräknade förändringarna på den offentliga budgetsaldot uppvisa stora överskott som sektorns finansiella sparande samt prognoser för dock förväntas variera kraftigt mellan åren, den offentliga sektorns finanser, netto- bl.a. till följd av kapitalplaceringar på förmögenhet och skuldutveckling. Redo- skattekonton. visningen görs för såväl delsektorerna staten, – Ålderspensionssystemet beräknas redovisa ålderspensionssystemet och kommunsektorn överskott under hela prognosperioden. som för den totala konsoliderade offentliga – Kommunsektorns finansiella sparande och sektorn. Konsolideringen innebär att transresultat 2019 bedöms försvagas något fereringar mellan de olika delsektorerna räknas av. jämfört med 2018. Underskottet i kommun- Avsnittet innehåller avslutningsvis en sektorns finansiella sparande beräknas jämförelse mellan olika bedömares prognoser för uppgå till 0,8 procent av BNP under finansiellt och strukturellt sparande samt en prognosperioden. uppföljning av den offentliga sektorns finanser. Tabeller med prognosens innehåll i detalj – Den offentliga sektorns konsoliderade redovisas i bilaga 2. bruttoskuld understeg 40 procent av BNP 2018. Den beräknas fortsätta minska under prognosperioden både till följd av över- Sammanfattning skotten i de offentliga finanserna och till följd av att Riksbanken amorterar på delar av sitt valutalån i Riksgäldskontoret. – Den offentliga sektorns finanser har – Den konsoliderade statsskulden minskade redovisat överskott 2015 – 2018. År 2018 blev under 2018 från 1 265 miljarder kronor till överskottet 0,9 procent av BNP. Det 1 197 miljarder kronor, vilket innebar att finansiella sparandet väntas även 2019 vara skulden motsvarade 25 procent av BNP vid positivt men försvagas med 0,5 procent av utgången av året. Den konsoliderade stats- BNP jämfört med 2018. Givet beslutade, skulden beräknas minska både nominellt föreslagna och aviserade finanspolitiska och som andel av BNP samtliga år under åtgärder beräknas sparandet vara i stort sett prognosperioden. oförändrat mellan 2019 och 2021 för att sedan växa 2022. Det strukturella sparandet beräknas vara i balans 2019 och successivt förstärkas t.o.m. 2022. – Staten förväntas redovisa stora överskott under hela prognosperioden (2019 – 2022).

PROP. 2019/ 20: 1

Redovisningen av den offentliga sektorns propositionen Vårändringsbudget för 2019 finanser i detta avsnitt följer generellt principerna (prop. 2018/19:99). I redovisningen ingår de i nationalräkenskaperna (NR). Skatter och förslag för 2020 och aviserade förändringar för statsbidrag redovisas dock enligt den ordning 2021 och 2022 som lämnas i denna proposition som gällde före den genomgripande revideringen och förslagen i propositionen Höständringsav NR i maj 2010. Därmed överensstämmer redo- budget för 2019 (prop. 2019/20:2). Utgångsvisningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt punkten för redovisningen är att beslutade, bättre med redovisningen i statens budget och föreslagna och aviserade ökningar och den kommunala redovisningen än med NR:s minskningar av anslag fullt ut motsvaras av en redovisningsprinciper. Det finansiella sparandet förändring av den faktiska förbrukningen av för den offentliga sektorn och dess delsektorer utgifter på anslagen. påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Nivån på den offentliga sektorns inkomster Redovisningen av inkomster och utgifter för den och utgifter påverkas även av andra förändringar, konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte som i detta sammanhang inte definieras som nya heller. I samband med att NR gick över till EU:s förslag. Exempel på sådana förändringar är nya regelverk för nationalräkenskaper (ENS variationer i volymer i rättighetsbaserade 2010) ändrades benämningarna på flera sektorer i transfereringssystem eller förändrade makro- NR. Här används dock de äldre men vedertagna ekonomiska förutsättningar. benämningarna offentlig sektor (som i NR I tabell 8.1 redovisas budgeteffekterna på den numera benämns offentlig förvaltning), stat offentliga sektorns finansiella sparande. Det (statlig förvaltning), ålderspensionssystem framgår att de nu föreslagna och aviserade (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor reformerna och finansieringarna på budgetens (kommunal förvaltning). utgifts- och inkomstsida sammantaget medför att Regeringens beräkningar av de offentliga den offentliga sektorns finanser försvagas finansernas utveckling baseras på en aktuell 2019 – 2022, jämfört med beräkningarna i prognos för den makroekonomiska utvecklingen vårpropositionen. Vidare framgår det att samt på de regelverk för skatter och försvagningen är något större för 2021 och 2022 transfereringssystem och de anslagsnivåer som än för 2020, vilket följer av de åtgärder som har beslutats av riksdagen, har aviserats och aviseras i denna proposition med ikraftträdande föreslagits av regeringen att träda i kraft under det dessa år. kommande budgetåret eller har aviserats av regeringen att träda i kraft efter det kommande budgetåret. Utöver detta ingår inte några ytterligare framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar för den redovisade prognosperioden. Beräkningen av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret ska därmed ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

8.1 Effekterna av regeringens politik

på de offentliga finanserna

sedan 2019 års ekonomiska

vårproposition

Nedan följer en översiktlig redovisning av budgeteffekterna för de offentliga finanserna av riksdagsbeslut samt förslag och beräkningar från regeringen sedan 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100) och

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.1 Budgeteffekter av föreslagna och aviserade och kommunsektorn. Från och med 2020

åtgärder sedan 2019 års ekonomiska vårproposition

förväntas den offentliga sektorns sparande Budgeteffekt på den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om inte annat anges stärkas och uppgå till 1,2 procent av BNP år 2022.

2019 2020 2021 2022

Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella och

Förändring av takbegränsade strukturella sparande utgifter 1,4 2,7 12,0 16,7 21,5 Procent av BNP samt potentiell BNP. Utfall 2000 – 2018, prognos

Justering för olika redovisnings- 2019 – 2022 principer i statens budget och 4 nationalräkenskaperna -0,9 0,2 -1,6 -1,5 Finansiellt sparande 3

Summa utgiftsförändringar 1,8 12,2 15,2 20,1

Strukturellt sparande Skatter, netto 2 0,0 -13,6 -18,6 -15,0 2

Övriga inkomstreformer 3,4 0,0 0,8 1,4 1,5 1

Summa inkomstförändringar,

netto 0,0 -12,8 -17,2 -13,5 0

Förändring finansiellt sparande

-1

offentlig sektor -1,8 -25,0 -32,4 -33,5

Procent av BNP 0,0 -0,5 -0,6 -0,6 -2

1 Se avsnitt 7.4 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. Tabell 7.16 visar de beräknade budgeteffekterna per -3 utgiftsområde. 2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av föreslagna förändringar av skatteregler beskrivs närmare i tabell 12.4. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3 Avser effekterna på den offentliga sektorns skatteintäkter av förslagen i propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, se även tabell 6.1) samt höjda avgifter för vissa Det lägre överskottet 2018 jämfört med 2017

följde främst av att utgifterna växte något tillståndsärenden (se även tabell 6.9). 4 Vissa förslag till anslagsändringar och budgeteffekterna av propositionen En riktålder för höjda pensioner ingår inte i tabell 1.1. snabbare än BNP. År 2019 beräknas inkomsterna Källa: Egna beräkningar. minska som andel av BNP samtidigt som även

utgiftsandelen minskar. Mot slutet av prognos- Av förslagen för 2019 i propositionen perioden bedöms inkomsterna växa något svagare Höständringsbudget för 2019 ingår i tabell 8.1 än BNP medan utgifterna i framför allt staten endast de som avser nya reformer och successivt minskar som andel av BNP (se diagram finansiering. I tabell 8.1 ingår inte medel som 8.2). föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas

av förändringar av volym och makroekonomiska

Diagram 8.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

förutsättningar (i första hand transfererings- Procent av BNP. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022

anslag) utan att någon ny reform föreslås (se 60

tabell 7.16). Dessa medför höjda anslagsnivåer 58

om ca 1,2 miljarder kronor. 56 Inkomster

I tabell 8.6 redovisas den samlade budget- Utgifter 54 effekten i förhållande till föregående år av alla 52 tidigare beslut från riksdagen samt nu aktuella 50 förslag och aviseringar med ekonomiska 48 konsekvenser, som en del av analysen av 46 förändringen av det strukturella sparandet och

finanspolitikens effekt på efterfrågan. 44

40 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.2 Den offentliga sektorns finanser

Det strukturella sparandet, som är justerat för Den offentliga sektorns finanser har redovisat konjunkturella variationer och vissa engångsöverskott 2015 – 2018. Det finansiella sparandet effekter, är tänkt att visa den underliggande nivån förstärktes något mellan 2016 och 2017 och på det finansiella sparandet. Det strukturella

uppgick till 1,4 procent av BNP (se diagram 8.1). sparandet beräknas vara i det närmaste oförändrat

Ett lägre överskott förväntas både 2018 och 2019

jämfört med 2017. Detta gäller både för staten

PROP. 2019/ 20: 1

2018 och 2019 och sedan successivt förstärkas för efterföljande år t.o.m. 2022 väntas

t.o.m. 2022 (se tabell 8.2). inkomsterna växa långsammare än BNP, dock

endast i mindre utsträckning. I tabell 8.3

Tabell 8.2 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser redovisas skatteinkomsterna efter NR:s redo-

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos visning. Den offentliga sektorns totala skatte- 2019 – 2022 inkomster som andel av BNP är lägre än 2018 2019 2020 2021 2022 skattekvoten (se avsnitt 6) eftersom en mindre

Inkomster 2 383 2 439 2 510 2 586 2 688

del av de totala skatteintäkterna tillfaller EU.

Procent av BNP 49,7 49,0 48,9 48,5 48,5

Skatter och avgifter 1 2 106 2 157 2 209 2 277 2 368 Tabell 8.3 Den offentliga sektorns skatter och avgifter

Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Kapitalinkomster 75 73 84 87 89 2018 2019 2020 2021 2022 Övriga inkomster 202 209 216 223 231 Utgifter 2 340 2 418 2 493 2 564 2 621 Hushållens direkta skatter 15,6 15,2 15,0 14,8 14,7

Procent av BNP 48,9 48,6 48,6 48,1 47,3 Företagens direkta skatter 3,2 3,2 3,3 3,2 3,4

Utgifter exkl. räntor 2 308 2 391 2 466 2 538 2 595 Arbetsgivar- och egenavgifter 12,2 12,2 12,1 12,0 11,9

Räntor 2 32 27 27 26 26 Mervärdesskatt 9,3 9,2 9,2 9,3 9,3

Fastighetsskatt och

Finansiellt sparande 43 21 17 22 67

fastighetsavgift 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 Procent av BNP 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 Övriga indirekta skatter 3,2 3,1 3,0 3,0 3,0

Strukturellt sparande

Summa (skattekvoten) 44,1 43,5 43,2 42,9 42,9

Procent av potentiell BNP 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3 varav till offentlig sektor 44,0 43,3 43,0 42,7 42,7 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. varav till EU 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1 Utfallet 2018 bygger än så länge delvis på beräkningar och kan enligt nationalräkenskaperna skilja sig från regeringens prognos för skatteintäkter Anm.: Utfallet 2018 bygger än så länge delvis på beräkningar och kan enligt 2018 som redovisas i avsnitt 6. nationalräkenskaperna skilja sig från regeringens prognos för skatteintäkter 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. 2018 som redovisas i avsnitt 6. Beloppen är avrundade och överensstämmer inte Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. alltid med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomster

Utgiftskvoten

Den offentliga sektorns inkomster utgörs i Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i huvudsak av inkomster från skatt på arbete samt förhållande till BNP, uppgick 2018 till skatt på kapital och konsumtion. Dessa 48,9 procent. Denna kvot beräknas successivt inkomster uppgick 2018 enligt NR till närmare minska under prognosperioden (se tabell 8.4). I 90 procent av de totala inkomsterna. Av skattestor utsträckning är detta en följd av dels att inkomsterna tillföll ca 52 procent staten, beräkningarna inte innehåller någon aktiv ca 12 procent ålderspensionssystemet och finanspolitik utöver de i denna proposition ca 35 procent kommunsektorn. föreslagna och aviserade åtgärderna, samt tidigare Inkomster i övrigt utgörs av kapitalinkomster, beslutade och aviserade åtgärder, dels antagandet som 2018 svarade för ca 3 procent av den om att kommunsektorn bedriver en utgiftspolitik offentliga sektorns inkomster, och transsom är förenlig med balanskravet. Främst är det fereringar från övriga sektorer, som uppgick till ca den offentliga konsumtionen och transfereringar 1 procent. Enligt principerna i NR bruttotill hushåll som påverkas av dessa antaganden. redovisas även vissa kalkylmässiga poster som

inte belastar det finansiella sparandet, i huvudsak

kapitalförslitning, både på inkomst- och

utgiftssidan. Dessa poster uppgick till resterande

ca 7 procent av inkomsterna 2018.

Den offentliga sektorns inkomster som andel

av BNP beräknas minska 2019 jämfört med 2018.

Det beror främst på en svagare skattetillväxt som

följer dels av förändringarna i skattelag-

stiftningen, dels av att hushållens kapitalskatter

beräknas minska något jämfört med 2018. Även

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.4 Den offentliga sektorns utgifter intäkterna minskar som andel av BNP medan ersättningarna för arbetslöshet ökar. På så sätt Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 stabiliseras efterfrågan automatiskt i ekonomin. 2018 2019 2020 2021 2022 Konsumtion 26,2 26,0 25,9 25,6 25,2 För att fånga in effekten på efterfrågan av Investeringar 4,8 4,9 5,1 5,1 5,0 finanspolitikens utformning används ofta Transfereringar till förändringen av det strukturella sparandet som en hushåll 13,7 13,4 13,3 13,0 12,7 indikator.

Varav

Tabell 8.5 Indikatorer för impuls till efterfrågan

Pensioner 1 7,6 7,5 7,5 7,4 7,3 Årlig förändring, procent av BNP och potentiell BNP Hälsorelaterat 2 2,3 2,2 2,1 2,0 1,9 2019 2020 2021 2022 Arbetsmarknad 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6

1 Förändring av finansiellt

Familjer och barn 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6

sparande, procent av BNP -0,5 -0,1 0,1 0,8

Övrigt 1,5 1,5 1,5 1,4 1,4 2 Automatiska stabilisatorer -0,2 -0,3 -0,1 0,0 Övriga transfereringar 3 Skattebasernas sammansättning -0,3 0,0 -0,1 0,1 och subventioner m.m. 3,5 3,7 3,8 3,9 3,9 4 Engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteutgifter 3 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5

5 Förändring av strukturellt

Summa utgifter 48,9 48,6 48,6 48,1 47,3

sparande, procent av potentiell BNP 0,0 0,2 0,3 0,7

Exkl. räntor 48,2 48,0 48,0 47,6 46,8 6 Aktiv finanspolitik 1 -0,7 -0,6 -0,3 0,1 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 7 Kapitalnetto 2 summan. 0,0 0,2 0,0 0,0 1 Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll. Utöver ålderspensioner 8 Kommunsektorns sparande 3 -0,1 0,1 0,1 0,1 inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner. 2 Omfattar bl.a. sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. 3 9 Pensionssystemets sparande 3 0,0 0,1 0,1 0,1 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 10 Övrigt 0,7 0,5 0,4 0,5 11 BNP-gap, förändring i procentenheter -0,3 -0,7 -0,2 0,0 Finanspolitikens effekter på efterfrågan Anm.: Raderna 2 – 5 i tabellen summerar till rad 1, medan raderna 6 – 10 summerar till rad 5. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I avsnittet nedan redovisas en analys av 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2019 – 2022 till följd av tidigare beslutade samt nu föreslagna och beräknade åtgärder (se tabell 8.6). förändringen av det finansiella och strukturella 2 Intäkter från räntor och utdelningar minus räntekostnader. 3 Konjunkturjusterat sparande exkl. kapitalnetto. sparandet 2019 – 2022. Analysen ger en över- Källa: Egna beräkningar. gripande bild av hur finanspolitiken förväntas påverka den allmänna efterfrågan på varor och I tabell 8.5 redovisas den årliga förändringen av tjänster i ekonomin de närmaste åren. Analyser av det finansiella och det strukturella sparandet. detta slag är dock osäkra och beaktar inte att själva Skillnaden mellan utvecklingen av det finansiella utformningen av finanspolitiken även kan sparandet och förändringen av det strukturella påverka efterfrågan, dvs. att två finansiellt sett lika sparandet utgörs av nettoeffekten av de kostsamma åtgärder kan påverka efterfrågan på automatiska stabilisatorerna och skattebasernas olika sätt. sammansättning samt engångseffekter (om Förändringen av det finansiella sparandet är ett raderna 2 – 4 i tabellen subtraheras från rad 1 övergripande mått på finanspolitikens effekt på erhålls rad 5). År 2019 förväntas resursefterfrågan. Det finansiella sparandet förväntas utnyttjandet i ekonomin bli mindre ansträngt vara i stort sett oförändrat mellan 2018 och 2019 (rad 11 i tabellen), vilket bidrar till försvagningen för att därefter stärkas. Det finansiella sparandets av det finansiella sparandet genom de automatiska förändring fångar de offentliga finansernas totala stabilisatorerna (rad 2 i tabellen). Denna effekter på efterfrågan, dvs. såväl de s.k. försvagning dras bort vid beräkningen av det automatiska stabilisatorerna som aktiva finans- strukturella sparandet. Även förändringar i politiska beslut. En automatisk stabilisator är ett skattebasens sammansättning kan påverka de regelsystem som innebär att den samlade offentliga finanserna och rensas bort vid efterfrågan i ekonomin med automatik hålls nere beräkning av det strukturella sparandet. vid en hög tillväxt och uppe vid en låg tillväxt. Exempelvis är hushållens konsumtion i större Exempelvis minskar hushållens disponibla utsträckning beskattad än export. Skattebasernas inkomster mindre än den ekonomiska aktiviteten sammansättning beräknas bli något mindre generellt i en lågkonjunktur, eftersom skatte- gynnsam för finanserna 2019 (rad 3 i tabellen),

PROP. 2019/ 20: 1

vilket därmed dras bort i beräkningen av det fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss strukturella sparandet. Framöver väntas produktivitetsökning förutsätts i pris- och skattebasernas sammansättning vara i stort sett löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut neutrala för finanserna. Under den redovisade förstärks därför normalt de offentliga finanserna. tidsperioden bedöms det inte finnas någon Även inkomstförändringar som inte bedöms bero engångseffekt som påverkar det finansiella på konjunkturen ingår i posten Övrigt. sparandet (rad 4 i tabellen). Om förändringen av det strukturella sparandet Tabell 8.6 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu

aktuella förslag och aviseringar i förhållande till föregående

är nära noll indikerar det att finanspolitiken,

år

utöver effekten av de automatiska stabilisa- Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade torerna, har en neutral effekt på efterfrågan i samt nu föreslagna och aviserade åtgärder på den offentliga sektorns ekonomin det aktuella året. Om det strukturella finansiella sparande Miljarder kronor om inte annat anges sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finanspolitiken har en åtstramande respektive 2017 2018 2019 2020 2021 2022 expansiv effekt på efterfrågan. Förändring av takbegränsade utgifter 1 26,4 26,3 11,9 11,7 10,1 -1,5 Förändringen av det strukturella sparandet Justering för olika redovisenligt rad 5 kan även fördelas på ett antal andra ningsprinciper i statens komponenter (raderna 6 – 10 i tabellen). En av budget och dessa komponenter är den aktiva finanspolitiken nationalräkenskaperna -10,6 2,1 4,4 3,3 -2,6 -1,4 (se tabell 8.6 för en mer utförlig redovisning av varav stöd till kommuner och aktiva finanspolitiska åtgärder). Den aktiva landsting -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 finanspolitiken bidrar till att det strukturella varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 2 -0,4 1,4 3,2 3,6 -0,9 -1,5 sparandet minskar 2019 – 2021, om än i mindre grad efter 2019, givet aviserade åtgärder som är

Summa utgiftsförändringar

15,9 28,4 16,3 15,0 7,4 -2,9

planerade att träda i kraft efter 2020. För 2022 Skatter, brutto 6,7 -3,9 -18,5 -16,0 -10,2 4,2 4,5 medför den aviserade aktiva finanspolitiken att Indirekta effekter av skatter 1,4 2,1 0,5 1,8 0,8 -0,8 5 sparandet förstärks. Övriga inkomstreformer 0,3 -1,4 -0,1 0,8 0,6 0,1 Förändringen av det strukturella sparandet Summa inkomstförändringar, förklaras också av utvecklingen av nettointäkter netto 8,4 -3,2 -18,1 -13,4 -8,7 3,5 3 från kapital samt utvecklingen av det strukturella Utgifts- och inkomstsparandet i kommunsektorn och pensions- förändringar, effekt på

offentliga sektorns

systemet. Kapitalnettot (rad 7 i tabellen) finansiella sparande 3,6 -7,5 -31,6 -34,3 -28,4 -16,2 6,4 förstärks något under perioden vilket har en Procent av BNP -0,2 -0,7 -0,7 -0,6 -0,3 0,1 positiv effekt. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med Det strukturella sparandet i kommunsektorn summan. och pensionssystemet (rad 8 respektive 9) har för 1 Avsnitt 7.3 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 7.6 redovisas budgeteffekterna per innevarande år en i stort sett neutral effekt på 2 utgiftsområde. Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. efterfrågan. Från och med 2020 väntas de Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. sammantaget ge en något åtstramande effekt på 3 För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär efterfrågan. minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att Förändringen i det strukturella sparandet de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. (rad 5) reducerat med ovan uppräknade faktorer 4 Se tabell 6.10. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 6.10 men inte i tabell 8.6 eftersom den visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och (rad 6 – 9) benämns Övrigt i tabellen (rad 10). förslag från regeringen. Posten Övrigt innehåller bl.a. effekten av en 5 För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt underliggande automatisk budgetförstärkning. effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta Denna uppkommer då skatteintäkterna ökar i effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas ungefär samma takt som BNP i löpande priser, via prisbasbeloppet). 6 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på medan de statliga utgifterna ökar något utgiftssidan. Källa: Egna beräkningar. långsammare. Anledningen till att utgifterna ökar långsammare än BNP är att många transfereringar och andra anslag inte automatiskt räknas upp i takt med att ekonomin växer. Anslagen till de statliga myndigheterna kompenseras vidare inte

PROP. 2019/ 20: 1

8.3 Statens finanser Från statens finansiella sparande till budgetsaldo

Det finansiella sparandet i staten Statens finansiella sparande visar förändringen av statens finansiella förmögenhet, exklusive Det finansiella sparandet i staten uppgick 2018 till effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar 1,5 procent av BNP. Överskottet i sektorn för statens lånebehov (se tabell 8.8) med omvänt 2019 beräknas minska i förhållande till 2018 (se tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. tabell 8.7). De åtgärder som tidigare beslutats Det finansiella sparandet påverkas inte av innebär att skatteintäkterna till sektorn 2019 försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, minskar som andel av BNP jämfört med 2018. t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana Utgifterna beräknas också växa långsammare än transaktioner i sig inte förändrar den finansiella BNP, dock endast marginellt. Främst är det förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot utgifterna inom migrationsområdet som minskar och statsskulden av sådana transaktioner. men även lägre räntebetalningar bidrar till den Förutom denna skillnad avviker det finansiella svagare utgiftsutvecklingen. sparandet i flera andra avseenden från budgetsaldot. Bland annat redovisas budgetsaldot

Tabell 8.7 Statens inkomster och utgifter

kassamässigt, medan det finansiella sparandet redovisas enligt NR:s principer, vilket innebär en Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 periodiserad redovisning. Denna skillnad 2018 2019 2020 2021 2022 påverkar framför allt redovisningen av skatte-

Inkomster 1 258 1 279 1 315 1 351 1 407

intäkter och ränteutgifter. Procent av BNP 26,3 25,7 25,6 25,4 25,4 Skatter och avgifter 1 1 104 1 120 1 144 1 177 1 231 Tabell 8.8 Statens finansiella sparande och budgetsaldo Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Kapitalinkomster 28 27 36 36 34 Övriga inkomster 126 132 135 139 143 2018 2019 2020 2021 2022

Utgifter 1 186 1 221 1 262 1 295 1 310 Finansiellt sparande 71 57 53 57 97

Procent av BNP 24,8 24,5 24,6 24,3 23,6 Till budgetsaldo Räntor, periodisering, Utgifter exkl. räntor 1 161 1 202 1 242 1 276 1 293 kursvinster/förluster 8 -7 -15 6 5 Procent av BNP 24,2 24,1 24,2 23,9 23,3 Periodisering av skatter 16 8 14 -20 -30 Ränteutgifter 2 26 20 20 19 17 Köp och försäljning av aktier, Finansiellt sparande 71 57 53 57 97 extra utdelningar m.m. 1 2 6 5 5 5 Procent av BNP 1,5 1,1 1,0 1,1 1,8 Övriga finansiella Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med transaktioner m.m. -17 65 -10 -9 -7 summan. 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens Budgetsaldo 80 130 47 38 71 prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2018 som redovisas i 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. avsnitt 6. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Det finansiella sparandet var 2018 ca 9 miljarder År 2020 beräknas såväl inkomster som utgifter kronor lägre än budgetsaldot. De kassamässigt växa i takt med BNP och sparandet i sektorn blir inbetalda skatterna beräknas ha blivit högre än de oförändrat i förhållande till 2019. Från och med debiterade, dvs. periodiserade, skatteintäkterna. 2021 beräknas överskottet i staten successivt Det innebär att de inbetalningar som den privata stärkas, till följd av att utgifterna minskar som sektorn gjort till staten under kalenderåret andel av BNP. Det är bl.a. utgifter inom bedöms ha blivit högre än skatteintäkterna, vilket migrationsområdet som fortsätter att minska, medförde att budgetsaldot blev högre än det men även utgifterna för aktivitets- och sjuk- finansiella sparandet. ersättningar förväntas minska. Dessutom medför Enligt redovisningsprinciperna för statens beslutade och föreslagna finanspolitiska åtgärder budget förstärkte även räntorna budgetsaldot i som hittills aviserats att sparandet ytterligare förhållande till det finansiella sparandet. I huvudförstärks i slutet av perioden. sak svarade valuta- och kursdifferenser för denna skillnad (se nedan under rubriken Varierande nivå på statsskuldsräntorna).

PROP. 2019/ 20: 1

Posten Övriga finansiella transaktioner m.m., Statens budgetsaldo som framför allt avser lån till Riksbanken för upplåning i utländsk valuta och Centrala Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att studiestödsnämnden, försvagade budgetsaldot under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen. 2018. Posten påverkade inte sparandet enligt NR och bidrog, i och med att den medför ett lägre Beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutbudgetsaldo, till att minska skillnaderna mellan låning för 2020 enligt tabell 8.9 godkänns. redovisningarna. Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2020 enligt tabell 8.9 godkänns. År 2019 förväntas det finansiella sparandet bli betydligt lägre än budgetsaldot. De kassamässigt inbetalda skatterna bedöms också detta år bli högre än de debiterade skatteintäkterna. Likaså Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. bedöms försäljning av aktieinnehav förstärka 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet. förslag till statens budget omfatta alla inkomster Skillnaden mellan budgetsaldot och det finansiella och utgifter samt andra betalningar som påverkar sparandet förklaras dock 2019 till största delen av statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär återbetalning av lån från Riksbanken under ett minskat lånebehov för staten och att Övriga finansiella transaktioner m.m. (se nedan statsskulden därigenom normalt minskar. Det under avsnittet Riksgäldskontorets netto- motsatta förhållandet gäller vid ett budgetutlåning). underskott. För att statens budgetsaldo ska Följaktligen beräknas lånebehovet 2019 överensstämma med dess lånebehov redovisas minska i större utsträckning än vad den finansiella Riksgäldskontorets nettoutlåning och en förmögenheten ökar. kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av År 2020 beräknas flertalet av skillnaderna i de statens budget. två redovisningsprinciperna i större utsträckning ta ut varandra och det finansiella sparandet och Överskott i statens budget 2019 – 2022 budgetsaldot vara relativt lika. Brutto är det i Prognosen för 2019 – 2022 visar ett överskott i huvudsak skatte- och räntebetalningarna som statens budget dessa år (se diagram 8.3). Detta påverkar budgetsaldot i större utsträckning än det betyder att statens lånebehov minskar under finansiella sparandet. Både periodiseringseffekter 2019 – 2022, vilket bidrar till en lägre statsskuld. samt valuta- och kursdifferenser svarar för dessa

Diagram 8.3 Statens budgetsaldo

skillnader. Miljarder kronor. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 Budgetsaldot försvagas däremot både 2021 och 2022 i förhållande till sparandet på grund av att de 200 kapitalplaceringar som gjorts på skattekonton då 150 förväntas återbetalas. Dessa betalningsflöden 100 påverkar endast de kassamässigt inbetalda skatterna och påverkar därmed inte det finansiella 50 sparandet. 0

-50 -100 -150 -200 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.9 Statens budgetsaldo Varierande nivå på statsskuldsräntorna Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 kraftigt från år till år. Avgörande för 2018 2019 2020 2021 2022 Inkomster 1 072 1 078 1 116 1 111 1 150 ränteutgifternas nivå över tid är statsskuldens Utgifter exkl. storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt statsskuldsräntor 975 997 1 026 1 053 1 065 den svenska kronans växelkurs. Den upplånings- 1 Statsskuldsräntor m.m. teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort 2 14 21 30 8 7 Riksgäldskontorets sikt få betydande effekter på de kassamässiga nettoutlåning 2 -67 14 12 6 ränteutgifterna, främst genom att utgifterna varav omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller CSN, studielån 5 5 6 8 8 underkurser i samband med emissioner av statsobligationer. In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -2 -1 0 0 0 Överkurser uppstår om marknadsräntan Infrastruktur- understiger obligationens kupongränta vid investeringar -2 0 5 4 3 emissionstillfället. Köparen av obligationen är då 3 Investeringslån till beredd att betala ett högre pris eftersom detta myndigheter 3 2 1 1 1 kompenseras av en högre löpande avkastning Kärnavfallsfonden 0 1 0 0 0 fram till att obligationen förfaller. På mot- Lån till andra länder 0 0 0 0 0 svarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid Lån till Riksbanken 11 -67 4 2 -2 emissionstillfället. Lån till Svenska kraftnät 0 0 2 1 1 Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret Premiepensionsmedel, köper tillbaka obligationer och marknadsräntan inbetalning -42 -44 -46 -47 -48 vid köptillfället understiger kupongräntan. Premiepensionsmedel, utbetalning 41 44 45 47 48 Sådana kursdifferenser är samma sak som en över- eller underkurs, fast vid en köptransaktion i Resolutionsreserven -9 -6 -3 -3 -4 stället för en säljtransaktion. Exportkreditnämnden -5 0 0 0 0 Valutakursförluster uppstår på instrument i Public service-konto 0 -1 -1 -1 -1 utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet Övrigt, netto 2 0 0 0 0 Kassamässig korrigering 2 -2 0 0 0 ingicks. Statens budgetsaldo 80 130 47 38 71 År 2019 – 2022 finns huvudsakligen två Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med sinsemellan motverkande faktorer som påverkar summan. 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. ränteutgifterna: stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld. Därutöver beräknas 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Nettot av nyupplåning och amortering. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. ränteutgifterna 2019 bli förhållandevis höga till följd av kursförluster i samband med byten av Kapitalplaceringar på skattekontot påverkar obligationer. budgetsaldot Att räntebetalningarna minskar relativt mycket Intäktsräntan på skattekontot har skapat mellan 2020 och 2021 beror främst på att en incitament för företag och hushåll att placera realobligation som förfaller 2020 ger upphov till pengar på kontot utöver skattebetalningar. Dessa en stor betalning av upplupen inflationskapitalplaceringar har ingen koppling till kompensation om ca 10,5 miljarder kronor. uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt Någon motsvarande betalning äger inte rum statens inkomster och budgetsaldo. Vid utgången 2021. Därutöver förfaller ett antal obligationer av 2018 bedöms ca 60 miljarder kronor på med relativt hög kupong fram t.o.m. 2020, vilket skattekontot ha utgjorts av kapitalplaceringar. innebär att kupongbetalningarna på utestående När räntenivån i ekonomin åter blir positiv, vilket obligationer 2021 sammantaget är lägre. antas ske först under 2021, väntas företag börja ta Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan ut dessa kapitalplaceringar. Detta beräknas mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att försvaga budgetsaldot med 30 miljarder kronor räntenivåerna i dag är markant lägre än då. Under per år 2021 och 2022. de fem första åren av 2000-talet uppgick de genomsnittliga ränteutgifterna årligen till

PROP. 2019/ 20: 1

ca 67 miljarder kronor, vilket motsvarade avgiftsinkomsterna beräknas vara lägre än ca 2,6 procent av BNP. Under de senaste fem pensionsutbetalningarna. Det finansiella sparanåren har ränteutgifterna i genomsnitt uppgått till det i ålderspensionssystemet beräknas trots detta ca 10 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av visa ett överskott 2019 – 2022 som i genomsnitt BNP. motsvarar 0,1 procent av BNP. Det förklaras av att direktavkastningen på AP-fondernas till- Riksgäldskontorets nettoutlåning gångar i form av ränteintäkter och utdelningar de Riksgäldskontoret lånar ut pengar till – och närmaste åren bedöms vara högre än avgiftsansvarar för inlåning från – myndigheter samt underskottet. vissa statliga bolag och fonder. Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens Tabell 8.10 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 utgifter påverkar budgetsaldot. Nettoutlåningen speglar den totala nettoförändringen av all in- och 2018 2019 2020 2021 2022 utlåning under en viss period. En ökad Avgifter 280 289 297 307 317 nettoutlåning kan alltså bero på en ökad utlåning Pensioner 304 314 322 330 339 eller en minskad inlåning under perioden. Avgiftsunderskott -24 -25 -25 -24 -22 Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig Räntor, utdelningar 36 33 36 37 39 verksamhet, som t.ex. utbetalning av studielån, Förvaltningsutgifter m.m. -5 -5 -5 -5 -5 och tillfälliga poster, som oftast beslutas med kort

Finansiellt sparande 7 3 5 8 12

varsel och därför inte går att förutse. På grund av Procent av BNP 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 dessa tillfälliga poster varierar nettoutlåningen Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med kraftigt från år till år. summan. Lån till Riksbanken påverkas av valutakurs- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förändringar hela prognosperioden och av en amortering av en del av den förstärkta valuta- Det finansiella sparandet i ålderspensionsreserven 2019 som en följd av Nordea Bank AB:s systemet väntas försvagas något 2019. Det flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland. förklaras av att avgifterna till systemet ökar i Nordeas flytt medförde även att banken fr.o.m. långsammare takt än 2018 samtidigt som 2019 inte längre är skyldig att betala avgift till den pensionsutbetalningarna ökar något mer. svenska resolutionsreserven. Dessutom minskar utdelningsinkomsterna efter Sedan 2016 betalar banker och kreditinstitut en en svag utveckling av tillgångspriser under slutet avgift till den s.k. resolutionsreserven, som under av 2018. Från och med 2020 beräknas extraordinära omständigheter ska kunna ålderspensionssystemet successivt uppvisa ett användas för ett institut som försatts i resolution. ökande överskott, vilket förklaras av stigande Behållningen på resolutionsreserven ökar över kapitalinkomster och att avgiftsinkomsterna ökar prognosperioden på grund av det årliga avgifts- något snabbare än pensionsutbetalningarna. uttaget, men till viss del även på grund av Utgifterna i ålderspensionssystemet beräknas ränteintäkter på behållningen, vilket bidrar till en öka de närmaste åren till följd av att lägre nettoutlåning. pensionärerna blir fler och av att pensionerna i Under 2019 ersattes radio- och tv-avgiften av genomsnitt blir högre. År 2019 – 2022 antas en individuell public service-avgift. Avgiften pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt kommer att tas in av Skatteverket som betalar ut 2,8 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som är avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto starkt kopplade till lönesumman i ekonomin i Riksgäldskontoret. (summan av utbetalda löner inklusive företagarinkomster), beräknas öka något snabbare, med i genomsnitt 3,1 procent per år. Avgiftsunderskottet minskar som en följd av detta, men består 8.4 Ålderspensionssystemets ändå hela perioden. finanser Efter finanskrisen översteg systemets skulder dess tillgångar och balanseringen aktiverades I ålderspensionssystemet förväntas ett avgifts- 2010, vilket dämpade uppräkningen av pensioner underskott under hela prognosperioden, dvs. t.o.m. 2015. Därefter följde en period med snabbare uppräkning för att återställa

PROP. 2019/ 20: 1

pensionernas nivå. Balanseringen upphörde 2018 tilläggspensionerna varje år räknas om med och beräknas inte bli aktiverad under utvecklingen av inkomstindex eller ett balansprognosperioden. index, minus en förskottsränta på 1,6 procent. I ett läge då pensionssystemets finanser är i balans

Diagram 8.4 Inkomstindex och balansindex

bygger följsamhetsindexeringen på förändringen av inkomstindex. Om pensionssystemets skulder Fastställda tal 2006 – 2019, prognos 2020 – 2022 200 överstiger systemets tillgångar aktiveras balan- 190 Inkomstindex Balansindex seringen och indexeringen bygger i stället på ett 180 balansindex. Balanseringen är ett sätt att genom en justering av indexeringen säkerställa att 170 pensionssystemets utgifter inte över tid över- 160 stiger dess inkomster. Balanseringen beräknas inte bli aktiverad under 150 prognosperioden. Därmed bestäms följsamhets- 140 indexeringen av inkomstindex för dessa år.

130 Tabell 8.12 Inkomstindex, balanstal och

följsamhetsindexering

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Procentuell förändring om inte annat anges. Fastställda tal 2018 och Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. 2019, prognos 2020 – 2022

2018 2019 2020 2021 2022 De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och Inkomstindex 1,5 3,1 2,9 2,7 2,7 egenföretagare samt den allmänna pensions- Följsamhetsindexering 1,0 1,5 1,3 1,1 1,1 1 avgiften. Ålderspensionsavgiften överförs till Balanstal, dämpat 2 1,013 1,012 1,017 1,020 1,015 största delen till ålderspensionssystemet och en 1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus mindre del till premiepensionssystemet. förskottsräntan 1,6 procent. Förskottsräntan motsvarar det förskott som läggs till Resterande andel, som antas motsvara löner över pensionen när den beviljas. 2 Det dämpade balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger avgiftstaket, förs till statens budget. Den systemets tillgångar i förhållande till dess skulder. allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. ålderspensionssystemet. Därutöver finansieras ålderspensionssystemet även av avgifter som betalas från vissa anslag. De

8.5 Kommunsektorns finanser

består av pensionsgrundande transfereringar, exempelvis sjukpenning och föräldrapenning, Kommunsektorns finanser regleras av balanssamt pensionsgrundande belopp, exempelvis kravet och kravet på god ekonomisk hushållning pensionsrätt för barnår. i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet Tabell 8.11 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster får kommuners och landstings resultat som Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 huvudregel inte vara negativa medan kravet på 2018 2019 2020 2021 2022 god ekonomisk hushållning innebär att högre resultat troligen behövs (se avsnitt 5.3). Allmän pensionsavgift 124 129 133 137 142 Skillnaden mellan resultatet och det finansiella Ålderspensionsavgift, arbetsgivare 130 134 138 143 148 sparandet förklaras till största delen av att investeringar, men inte avskrivningar, ingår som Ålderspensionsavgift, egenföretagare 3 3 3 4 4 utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. Statlig ålderspensionsavgift 24 22 23 23 24 I resultatet ingår inte investeringar men däremot avskrivningar. Det kan även förekomma

Avgiftsinkomster 280 289 297 307 317

periodiseringsskillnader för olika inkomster och Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. utgifter mellan det finansiella sparandet och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. resultatet. I regeringens prognos för kommunsektorns Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. som är förenlig med balanskravet. På några års Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och sikt antas i normalfallet kommunsektorn som

PROP. 2019/ 20: 1

helhet även redovisa ett resultat som bedöms vara Tabell 8.13 Kommunsektorns finanser i linje med god ekonomisk hushållning. Vidare Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen 2018 2019 2020 2021 2022 vara oförändrad. Prognosen grundar sig på ett

Totala inkomster 1 119 1 152 1 185 1 214 1 245

antagande om oförändrad politik på statlig nivå, förutom tidigare beslutade och nu föreslagna Utveckling i procent 3,8 2,9 2,9 2,4 2,6 förändringar av statsbidragen. Därigenom blir Skatter 728 752 772 796 824 1 skatteunderlagets tillväxt viktigt för utvecklingen Kommunal fastighetsavgift 18 19 19 20 20 av kommunsektorns inkomster i prognosen. Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas Statsbidrag exkl. kompensation för redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk mervärdesskatt 207 207 214 211 208 hushållning på några års sikt blir den beräknade varav utvecklingen av skatteunderlaget vanligtvis generella bidrag 107 116 124 124 124 styrande för prognosen för utgifterna. riktade bidrag 100 91 90 87 84 Kapitalinkomster 11 13 13 14 15 Övriga inkomster 2 155 162 167 172 178

Resultat och finansiellt sparande 2018 – 2022

varav kompensation för mervärdesskatt 72 75 77 78 79 År 2018 ökade kommunsektorns inkomster något långsammare än de föregående tre åren,

Totala utgifter 1 155 1 192 1 228 1 257 1 287

framförallt till följd av minskade migrations- Utveckling i procent 6,0 3,2 3,0 2,4 2,4 relaterade statsbidrag och långsammare Konsumtion 937 967 994 1019 1044 utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt ökade Investeringar 130 133 139 144 146 kommunsektorns konsumtions- och Transfereringar 86 89 91 90 92 investeringsutgifter kraftigt. Sammantaget ökade Övriga utgifter 3 2 3 3 4 5 utgifterna mer än inkomsterna 2018, vilket

Finansiellt sparande -35 -39 -42 -43 -42

medförde att sektorns finansiella sparande Procent av BNP -0,7 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 minskade jämfört med 2017. Även det

Resultat 15 14 15 17 17

ekonomiska resultatet försämrades 2018. Procent av skatter och I regeringens prognos ökar kommunsektorns generella statsbidrag 1,8 1,7 1,7 1,8 1,8 skatteinkomster något mindre 2019 – 2022 än de Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med gjorde föregående fyraårsperiod. Det beror 1 summan. Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens främst på att antalet arbetade timmar i ekonomin prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2018 som redovisas i utvecklas i en något långsammare takt. Samtidigt avsnitt 6. 2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga hålls tillväxten av statsbidrag tillbaka på grund av inkomster och inte i statsbidragen. 3 Inkluderar nettoköp av fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger minskande migrationsrelaterade statsbidrag till köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med följd av minskat antal asylsökande och nyanlända. några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns utgifter bedöms också öka i en något måttligare takt framöver. Efter flera år av snabb tillväxt av investeringsutgifterna bedöms utvecklingen av dessa dämpas under prognosperioden. Den snabba utvecklingen av investeringsutgifterna har lett till att sektorns finansiella sparande har minskat betydligt de senaste åren. Sammantaget beräknas kommunsektorns utgifter öka något mer än inkomsterna 2019 – 2022. Det medför ett något avtagande finansiellt sparande under perioden. Kommunsektorns resultat bedöms minska marginellt 2019 men antas därefter stärkas något (se tabell 8.13).

PROP. 2019/ 20: 1

Kommunsektorns inkomster och i denna budgetproposition föreslås ytterligare en sänkning om ca 4 miljarder kronor 2020. Kommunsektorns inkomster består framför allt Kommunsektorn kompenseras dock för detta av inkomster från skatt på arbete (främst inkomst genom motsvarande höjningar av de generella av tjänst och näringsverksamhet samt pensioner) statsbidragen. och av statsbidrag. Tabell 8.14 visar de kommunala skatte- Tillväxten av antalet arbetade timmar bedöms inkomsternas förväntade utveckling exklusive bromsa in 2019 – 2022 jämfört med de senast effekten av regeländringar. Skatteinkomsterna, föregående åren. Lönesummans tillväxt som var justerade för regeländringar som påverkar det hög 2018 förväntas därför bli lägre under kommunala skatteunderlaget, bedöms öka med prognosperioden. Lönesumman beräknas öka 3,8 procent 2019, men ha något lägre ökningstakt med i genomsnitt 3,5 procent per år under 2020 – 2022. prognosperioden vilket kan jämföras med 4,5 procent per år de senaste fyra åren (se diagram Tabell 8.14 Skatter och statsbidrag 8.5). Utvecklingen av de kommunala skatte- Utfall 2018 i miljarder kronor, prognos 2019 – 2022 i procentuell förändring inkomsterna beräknas dämpas varje år 2018 – 2020 2018 2019 2020 2021 2022 då skattesänkningar för personer över 65 år har beslutats för 2018 och 2019 samt föreslås för Skatteinkomster justerade för 2020. Pensionsutbetalningarna, som också ingår i regeländringar 1 728 3,8 3,3 3,2 3,4 det kommunala skatteunderlaget, bedöms öka varav med i genomsnitt drygt 3 procent per år under ökat skatteunderlag 3,6 3,3 3,2 3,4 prognosperioden. Det är ungefär samma ändrad kommunalutveckling som under 2018. Sammantaget gör skattesats 0,2 avmattningen av arbetade timmar och skatte- Statsbidrag sänkningarna att de kommunala skatte- justerade för inkomsterna förväntas växa i långsammare takt skatteregleringar 207 -1,6 1,3 -1,5 -1,5 2019 – 2022 än under de föregående fyra åren. Skatter och bidrag

exkl. ersättning för

Diagram 8.5 Lönesumma och kommunala skatteinkomster mervärdesskatt 935 2,6 2,8 2,2 2,4

Procentuell förändring. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exkl. ersättning för mervärdesskatt. För 2020 – 2022 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av 8 skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift. Beloppen är avrundade och Kommunala stämmer därför inte alltid överens med summan. skatteinkomster 7 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens Lönesumma prognos för den offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i 6 avsnitt 6. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 5 4 Kommuner och landsting får bidrag från staten i form av dels generella, dels riktade statsbidrag. De 3 generella statsbidragen ökar med ca 8 miljarder 2 kronor 2019 vilket delvis beror på kompensa- 1 tionen avseende kommunsektorns minskade skatteinkomster till följd av sänkt skatt för 0 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 personer över 65 år. Ökningen av de generella Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. statsbidragen 2019 beror även på att riksdagen beslutat om ytterligare permanenta tillskott till Vid förändringar av skattelagstiftningen som kommunsektorn. De generella statsbidragen påverkar det kommunala skatteunderlaget fortsätter öka även 2020 i regeringens prognos. neutraliseras i regel effekterna av dessa genom att Även 2020 beror ökningen främst på permanenta nivån på de generella statsbidragen höjs eller tillskott till kommuner och landsting, samt sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande kompensation för de sänkta skatteinkomsterna prognosen påverkas kommunsektorns skatte- från personer över 65 år. inkomster framför allt av två sänkningar av De riktade statsbidragen finansieras från ett inkomstskatten för personer över 65 år. flertal olika utgiftsområden. Bidragen från Riksdagen har beslutat att sänka inkomstskatten utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet för denna grupp med ca 5 miljarder kronor 2019 och nyanlända invandrares etablering bedöms

PROP. 2019/ 20: 1

sjunka till ca 16 miljarder kronor 2019 efter att ha Diagram 8.6 Konsumtionsutveckling motsvarande det

demografiska behovet i kommunsektorn, modellberäkning

varit betydligt högre de föregående tre åren. År

Index år 2000 = 100 Procentuell förändring 2020 – 2022 bedöms bidragen från dessa två 125 1,8 utgiftsområden minska ytterligare till följd av Procentuell förändring (hö)

1,6 färre asylsökande i mottagningssystemet och 120 Nivå (vä) färre nyanlända i etableringsinsatser. Samman- 1,4 115 taget antas de totala statsbidragen öka 2019 och Uteckling, snitt 2000 – 2013 1,2 respektive 2014 – 2022 (hö) 2020 men åter minska 2021 och 2022, i enlighet 110 1,0

med de beräkningsförutsättningar som beskrivs i 105 0,8 inledningen av avsnitt 8.5.

0,6 100 0,4

95 Kommunsektorns utgifter 0,2

90 0,0 Av kommunsektorns totala utgifter utgör 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kommunal konsumtion den största delen, dvs.

välfärdstjänster inom främst vård, skola och De faktiska konsumtionsutgifterna i kommunomsorg. Kommunerna och landstingen har sektorn ökade med 1,1 procent i fasta priser 2018, därutöver utgifter för investeringar och en något starkare utveckling än 2017 (se diagram transfereringar, t.ex. ekonomiskt bistånd. 8.7). Framöver bedöms konsumtions-

utvecklingen dämpas successivt då inkomst- Kommunal konsumtion utvecklingen väntas bli svagare och de Den kommunala konsumtionen fördelas mellan migrationsrelaterade utgifterna bedöms fortsätta ett antal verksamhetsområden. Störst andel av att minska. Både skatteinkomster och statsbidrag konsumtionsutgifterna går till hälso- och väntas öka långsammare än de gjorde under sjukvård. Därefter följer utgifter för omsorg och perioden 2015 – 2017. Mot slutet av prognosför utbildning. Den demografiska utvecklingen perioden upphör vissa tidsbegränsade statsbidrag har stor betydelse för behovet av resurser inom till kommunsektorn. Detta bidrar till att olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet konsumtionsutvecklingen i slutet av prognoselever ökar behöver fler lärare anställas för att inte perioden blir svagare. lärartätheten ska sjunka. Mellan 2012 och 2017

har befolkningen ökat i en allt snabbare takt, men

Diagram 8.7 Kommunala konsumtionsutgifter

befolkningstillväxten avtog något 2018. Sett till Årlig procentuell förändring. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022

åldersstrukturen är det framför allt antalet barn 9

Fasta priser som har legat bakom denna stigande ökningstakt, Medel 2000-2018 fasta priser 8 men även antalet äldre (65 år och äldre). Löpande priser 7 Medel 2000-2018 löpande priser Befolkningsökningen väntas fortsätta avta 6 gradvis 2019 – 2022. Även detta förklaras främst av

5 antalet barn där ökningen framöver väntas ske i

4 en avtagande takt. Antalet äldre bedöms däremot

fortsätta att öka snabbare än befolkningen i stort. 3

I diagram 8.6 visas en modellberäkning av hur 2

mycket konsumtionsvolymen (dvs. mängden 1

arbetade timmar, lokaler och förbrukningsvaror 0

etc.) inom den kommunala sektorn behöver öka -1

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 för att tillgodose de ökade behov som den Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. demografiska utvecklingen innebär. I denna

beräkning tas ingen hänsyn till möjligheterna att I kommunsektorns finansiella sparande och effektivisera verksamheten. Sedan 2013 har resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande behoven ökat i en allt högre takt. Även om priser. Prisutvecklingen har därmed stor ökningstakten dämpas 2019 – 2022 bedöms den betydelse för utvecklingen. Prisutvecklingen i vara betydligt högre än under perioden före 2014. kommunal konsumtion styrs främst av löne-

utvecklingen i sektorn. Lönekostnaden per

PROP. 2019/ 20: 1

timme i kommunsektorn beräknas öka med Diagram 8.8 Kommunsektorns investeringar 2,8 – 3,2 procent per år 2019 – 2022. Konsumtions- Miljarder kronor. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 160 utgifterna i löpande priser beräknas samtidigt öka med 2,4 – 3,3 procent (se diagram 8.7). 140

120 Utgifter för transfereringar, räntor och investeringar 100 Cirka 7 procent av kommunsektorns totala 80 utgifter består av transfereringar till staten, 60 näringslivet och hushållen. Denna andel har varit relativt oförändrad under 2000-talet och bedöms 40 även vara det i prognosen. Kommunsektorns 20 transfereringar till staten utgörs främst av 0 sektorns del av assistansersättningen. Transfere- 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 ringarna till näringslivet utgörs främst av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. subventioner till företag, exempelvis subventioner av kollektivtrafiken. Transfereringarna till Den höga investeringsnivån bidrar till att hushållen består bl.a. av pensioner och kommunsektorns skulder, där kommunerna står ekonomiskt bistånd. Transfereringarna till för den största andelen, beräknas öka då hushållen i form av ekonomiskt bistånd utgör investeringarna till viss del lånefinansieras. drygt 1 procent av kommunsektorns utgifter. Investeringar som utförs av kommunala bolag, Ränteutgifterna bedöms öka något 2019 – 2022, klassificerade utanför kommunsektorn, ökar till främst till följd av stigande räntenivåer, men viss del också kommunsektorns skuldsättning. också till följd av ökad skuldsättning. Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån Kommunsektorns investeringsutgifter har som vidareutlånas till bolagen i privat sektor. ökat kraftigt de senaste åren (se diagram 8.8). År 2018 uppgick sektorns fasta bruttoinvesteringar

Kommunalt finansierad sysselsättning

till 130 miljarder kronor, eller 2,7 procent av BNP. Det är den högsta andelen under 2000-talet. Kommunsektorns omfattande investeringar de Den kommunalt finansierade sysselsättningen senaste åren har flera förklaringar. Många omfattar dels personer som är sysselsatta i kommuner har en växande befolkning och är i kommunsektorn, dels personer som är sysselsatta behov av nya lokaler, t.ex. för skol- och i näringslivet och producerar välfärdstjänster som förskoleverksamhet. Samtidigt har den demo- finansieras med kommunala skattemedel. Sysselgrafiska utvecklingen också ökat behoven inom satta på fristående skolor eller äldreboenden som sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader drivs av privata utförare räknas exempelvis som och infrastruktur behöver dessutom renoveras sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. eller bytas ut. Utöver ökade behov har det låga Det saknas statistik över personer som är ränteläget tillsammans med sektorns goda sysselsatta i privat sektor, men som arbetar med ekonomiska resultat de senaste åren ökat kommunalt finansierad verksamhet. Därför är benägenheten att investera. År 2019 bedöms uppgifterna om kommunalt finansierad sysselökningstakten för de fasta bruttoinvesteringarna sättning modellberäknade. dämpas betydligt, detta efter mycket kraftiga Antalet sysselsatta i kommunalt finansierade ökningar 2016 – 2018. Efter 2019 väntas verksamheter uppgick 2018 till nästan investeringarna utvecklas fortsatt svagt för att 1,4 miljoner personer varav 1,2 miljoner var 2022 uppgå till 146 miljarder kronor, eller sysselsatta i kommunsektorn (se diagram 8.9). 2,6 procent av BNP. Omkring 75 procent av de sysselsatta i kommunsektorn var kvinnor.

PROP. 2019/ 20: 1

Diagram 8.9 Kommunalt finansierad sysselsättning fortsätta öka i snabbare takt än den genomsnittliga ökningstakten sedan 2000. Tusental personer Procent 1 400 30 Andel sysselsatta hos privata utförare (hö)

Diagram 8.10 Kommunalt finansierad sysselsättning och

1 300 Sysselsättning, kommunfinansierad verksamhet (vä) 25

arbetade timmar per 1 000 invånare

Sysselsättning, kommunsektorn (vä) Antal sysselsatta/1 000 inv. Arbetade timmar/1 000 inv. 1 200 20 140 215 000 Sysselsatta (vä) Arbetade timmar (hö) 210 000 1 100 15 135 205 000 1 000 10 200 000 130 195 000 900 5 190 000

125 185 000 800 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 180 000 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. 120 175 000 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 170 000 Den kommunalt finansierade sysselsättningen 115 165 000 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 har ökat varje år sedan 2010 och ökningen var Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. särskilt stor 2015 och 2016. Den främsta orsaken Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. till ökningen 2015 och 2016 var ökade utgifter relaterade till migration. Efter 2016 mattades ökningstakten av.

8.6 Nettoförmögenheten och

Mellan 1993 och 2016 har andelen av den kommunalt finansierade sysselsättningen som skuldutvecklingen

hör till privat sektor ökat stadigt. Den kommunalt finansierade sysselsättningen har Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består av både realkapital och finansiella tillgångar, med därmed ökat snabbare än sysselsättningen i kommunal sektor. Denna trend bröts 2017 då avdrag för skulder (se tabell 8.15). Realkapitalet, eller kapitalstocken, innefattar både materiella andelen som tillhör privat sektor minskade. Nedgången fortsatte även 2018 (se diagram 8.9). tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, och immateriella tillgångar, som t.ex. forskning I prognosen för 2019 – 2022 utvecklas den kommunfinansierade sysselsättningen svagt i och utveckling samt datorprogram. Större delen av den offentliga sektorns kapitalstock består av likhet med den kommunala konsumtionen. Utöver antal sysselsatta är även arbetade byggnader, vägar och annan infrastruktur som inte ger någon direkt finansiell avkastning. En del timmar ett viktigt mått. Arbetade timmar är ett bättre mått än antalet sysselsatta på den faktiska av kapitalstocken, som t.ex. skolor, sjukhus och kontorsbyggnader, används för produktion av arbetsinsatsen, eftersom de sysselsatta kan arbeta i olika omfattning. Om dessutom antalet offentliga tjänster medan andra delar, exempelvis infrastrukturen, ger en samhällsekonomisk kommunalt finansierade arbetade timmar sätts i relation till befolkningen fås ett grovt mått på hur avkastning. Vidare ingår mark som tillgångsslag i den officiella statistiken. De finansiella tillarbetsinsatsen i förhållande till antalet personer som utnyttjar de kommunala tjänsterna gångarna omfattar såväl olika fordringar på den privata sektorn som aktier. Aktieinnehaven kan utvecklats (se diagram 8.10). Under hela prognosperioden väntas den vara likvida tillgångar förknippade med ett tydligt avkastningskrav, som t.ex. AP-fondernas aktiekommunfinansierade sysselsättningen per invånare minska. I närtid är det främst en dämpad innehav. Innehaven kan också vara en form för kontroll av realkapital, som t.ex. statens ägande av inkomstutveckling samt minskade migrationsrelaterade utgifter i kommunsektorn som är statliga bolag.

orsaken till minskningen. Mot slutet av prognosperioden förklaras den svaga utvecklingen främst av antagandet om oförändrad politik som beskrevs i inledningen av avsnittet Kommunsektorns finanser. Samtidigt väntas befolkningen

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.15 Den offentliga sektorns okonsoliderade Diagram 8.11 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet

tillgångar och skulder samt nettoförmögenhet 2018 fördelad på sektorer

Miljarder Procent av Procent av BNP kronor BNP 120 Tillgångar 8 697 181,6

Finansiella tillgångar 4 300 86,5 100

varav aktier 1 953 40,8 80 Kapitalstock 4 397 91,8 60 varav mark 896 18,7

Skulder 3 050 63,7 40

Maastrichtskuld 1 1 859 38,8 20 Pensionsskuld 432 8,5

Övrigt 758 16,4 0 Staten Ålderspensionssystemet Nettoförmögenhet 5 647 117,9 Kommunsektorn Offentliga sektorn -20 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Staten 1 584 33,1 Källa: Statistiska centralbyrån. Ålderspensionssystemet 1 408 29,4

Kommunsektorn 2 655 55,4

Finansiell förmögenhet 1 250 26,1 Den finansiella nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet inkl. löneskatt

på kommunsektorns pensionsskuld 1 677 34,9

Nivån på den offentliga sektorns finansiella

1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och nettoförmögenhet bestäms huvudsakligen av

kommunsektorn. AP-fonderna i ålderspensionssystemet. Statens Källa: Statistiska centralbyrån. bidrag till den finansiella nettoförmögenheten är

negativt medan kommunsektorns finansiella Skulderna omfattar finansiella skulder samt tillgångar och skulder sedan 1995 i stort sett har statens och den kommunala sektorns åtaganden varit lika stora (se diagram 8.12). för tjänstepensioner. Den s.k. Maastrichtskulden Den offentliga sektorns kapitalinkomster i (se nedan under avsnittet Den offentliga sektorns form av räntor och utdelningar, huvudsakligen konsoliderade bruttoskuld), av vilken statshänförliga till ålderspensionssystemet, överstiger skulden utgör en övervägande del, redovisas till ränteutgifterna. Den totala skulden inkluderar nominellt värde. I den finansiella nettostatens och kommunsektorns åtaganden för de förmögenheten definieras skulden i stället till sitt förmånsbestämda tjänstepensionerna som marknadsvärde. Posten Övrigt under skulder intjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de inkluderar skillnaden mellan marknadsvärdet och fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna den nominellt värderade Maastrichtskulden. ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte Vid utgången av 2018 uppgick den offentliga i den offentliga sektorn utan redovisas i sektorns totala nettoförmögenhet till närmare försäkringssektorn. 120 procent av BNP, varav ägandet i reala till-

gångar uppgick till drygt 90 procent av BNP. Den

finansiella nettoförmögenheten, dvs. skillnaden

mellan finansiella tillgångar och skulder, uppgick

därmed till ca 26 procent av BNP.

Fördelningen av nettoförmögenheten på

sektorer visar att kommunsektorns andel av

nettoförmögenheten är störst, medan statens

andel av förmögenheten har ökat under de

senaste åren och nu är något större än

ålderspensionssystemets (se tabell 8.15 och

diagram 8.11). Både den kommunala sektorns

och statens nettoförmögenhet består till

övervägande del av reala tillgångar, medan ålders-

pensionssystemets nettoförmögenhet utgörs av

finansiella tillgångar.

PROP. 2019/ 20: 1

Diagram 8.12 Den offentliga sektorns finansiella Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev

nettoförmögenhet

medlem i EU uppgick den konsoliderade Procent av BNP. Utfall 1995 – 2018, prognos 2019 – 2022 bruttoskulden till över 1 200 miljarder kronor, 60 vilket motsvarade ca 70 procent av BNP (se 40 diagram 8.13). Sedan dess har det nominella värdet ökat med närmare 650 miljarder kronor, 20 för att vid utgången av 2018 uppgå till 0 ca 1 860 miljarder kronor.

-20

Diagram 8.13 Den offentliga sektorns konsoliderade

bruttoskuld

-40 Utfall 1994 – 2018, prognos 2019 – 2022 Staten Kommunsektorn Miljarder kronor Procent av BNP -60 Pensionssystemet Total nettoställning 2 000 100 -80 Konsoliderad skuld, mdkr 1 800 90 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 Procent 1 600 80 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 400 70 Under 2019 – 2022 medför de beräknade 1 200 60 överskotten i staten att den offentliga sektorns 1 000 50 finansiella nettoförmögenhet successivt för- 800 40 stärks. Staten förväntas fr.o.m. 2019 ge ett 600 30 positivt bidrag till den finansiella netto- 400 20 förmögenheten. 200 10 0 0 Tabell 8.16 Den offentliga sektorns finansiella 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 nettoförmögenhet Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Skulden har emellertid minskat kraftigt som 2018 2019 2020 2021 2022 Staten -1,2 0,1 1,4 2,6 4,4 andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid Ålderspensionssystemet 29,4 29,8 29,9 29,7 29,5 utgången av 2018 till ca 39 procent av BNP Kommunsektorn -2,1 -2,9 -3,7 -4,4 -5,1 (skuldkvoten). Offentlig sektor 26,1 27,1 27,6 27,8 28,9 Utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beror dels på det Förändring 0,1 1,0 0,5 0,2 1,0 finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt Varav bidrag till förändringen sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som Finansiellt sparande 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 inte påverkar det finansiella sparandet. De Värdeförändringar m.m. 0,4 1,6 1,0 0,8 0,9 sistnämnda faktorerna rör periodiseringar och Nominell BNP-förändring -1,1 -1,0 -0,8 -1,0 -1,1 s.k. stock flow-förändringar, som bl.a. utgörs av Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan finansiella transaktioner. Exempelvis påverkas bruttoskulden av köp och försäljning av tillgångar Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. medan det finansiella sparandet inte påverkas av sådana transaktioner.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Maastrichtskulden definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

PROP. 2019/ 20: 1

Diagram 8.14 De enskilda sektorernas bruttoskuld Tabell 8.17 Den offentliga sektorns konsoliderade

Procent av BNP. Utfall 1994 – 2018, prognos 2019 – 2022 bruttoskuld och bidrag till förändringen 100 Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 90 Stat Pensionssystem Kommunsektor 2018 2019 2020 2021 2022 80

Miljarder kronor 1 859 1 732 1 716 1 696 1 642

70 Procent av BNP 38,8 34,8 33,4 31,8 29,6 60 Förändring -2,0 -4,0 -1,4 -1,6 -2,2 50 Bidrag till förändringen 40 Primärt finansiellt 30 sparande -1,4 -0,8 -0,7 -0,7 -1,5 20 Ränteutgifter 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 10 Stock-flow 0,7 -2,1 0,0 0,0 0,2 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 varav periodisering av Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala räntor och skatter -0,2 -0,2 -0,1 -0,2 0,0 Maastrichtskulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. varav försäljning av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 varav övrigt 0,9 -1,9 0,2 0,3 0,3 Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas Nominell BNP-förändring -1,8 -1,5 -1,1 -1,2 -1,2 minska kraftigt innevarande år till följd av Anm.: Övrigt omfattar i huvudsak Riksgäldskontorets skulddispositioner samt Riksbankens beslut att inte refinansiera de finansiering av lån till Riksbanken. återstående valutalån som förfaller under 2019, se Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. avsnittet Riksgäldskontorets nettoutlåning ovan. Även kommande år prognostiseras brutto-

Statsskuldens utveckling

skulden fortsätta minska som en följd av de beräknade överskotten i de offentliga finanserna (se tabell 8.17). År 2022 bedöms bruttoskulden Statens budget visade ett överskott på 80 miljarder kronor 2018. Statsskulden minskade uppgå till ca 30 procent av BNP. I diagram 8.14 redovisas respektive delsektors dock endast med 68 miljarder kronor (se tabell 8.18), främst beroende på skuldbruttoskuld. Summan av de tre sektorernas skulder överstiger den offentliga sektorns dispositioner (poster som påverkar statsskulden men inte via budgetsaldot) avseende valutakurskonsoliderade bruttoskuld eftersom inbördes skulder, i huvudsak ålderspensionssystemets effekter, upplupen inflationskompensation och affärsdagsjusteringar. Skulddispositionerna innehav av statsobligationer, räknas av. Den successivt minskande bruttoskulden rör påverkar statsskulden, men inte statens budgetsaldo och nettolånebehov. uteslutande statsskulden. Kommunsektorns skuld beräknas däremot fortsätta att växa Riksgäldskontoret har haft relativt stora förvaltningstillgångar sedan 2017, bl.a. beroende snabbare än BNP, bl.a. på grund av stora investeringar i kommunsektorn och vidare- på en överskattning av statens lånebehov i Riksgäldskontorets låneplan. Riksgäldskontoret utlåning till kommunala bolag i privat sektor. har gradvis anpassat statsskulden till lånebehovet, i en sådan takt att inte statspappersmarknaden påverkats negativt, och förvaltningstillgångarna har under 2019 återgått till historiskt normala nivåer.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.18 Statsskuldens förändring beslutade, föreslagna och aviserade finanspolitiska åtgärder. Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 2018 2019 2020 2021 2022 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 328 1 262 1 072 1 004 962

8.7 Finansiellt sparande enligt olika

Förändring av

bedömare

okonsoliderad statsskuld -66 -190 -69 -42 -75 varav I följande avsnitt redovisas en jämförelse mellan Lånebehov 1 -80 -130 -47 -38 -71 de senaste prognoserna för det finansiella och Skulddispositioner m.m. 14 -60 -22 -4 -4 strukturella sparandet gjorda av regeringen i Okonsoliderad statsskuld denna proposition, Konjunkturinstitutet (KI), vid årets slut 2 1 262 1 072 1 004 962 887 Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksbanken, Eliminering av Europeiska kommissionen, OECD och Intermyndigheters innehav av statspapper 65 66 67 68 69 nationella valutafonden (IMF). Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att

Statsskuld vid årets slut

1 197 1 006 937 894 818

beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och Statsskuldsförändring 4 -68 -191 -70 -43 -76 kan bygga på olika antaganden om den framtida Statsskuld i procent av BNP 25,0 20,2 18,2 16,8 14,8 politiken. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Prognosjämförelse avseende det finansiella 3 Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. sparandet 4 Avser förändring av konsoliderad statsskuld. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Regeringens prognos visar på en starkare utveckling av de offentliga finanserna Riksgäldskontorets handlingssätt har medfört att innevarande år än vad KI:s och ESV:s gör (se statsskulden minskar mer än vad som kan tabell 8.19). Detta förklaras främst av olika syn på förklaras av utvecklingen av lånebehovet under hur inkomsterna väntas växa. Både KI och ESV 2019 (se tabell 8.18). bedömer att skatteinkomsterna utvecklas svagare Diagram 8.15 Statsskuldens utveckling än enligt regeringens prognos. Dessutom Miljarder kronor. Utfall 1990 – 2018, prognos 2019 – 2022 beräknar dessa bedömare att utgifterna i Statsskuld, mdkr (vänster axel) kommunsektorn växer snabbare än enligt Skuldkvot, procent av BNP (höger axel) regeringens prognos. Från och med 2020 innebär 1 600 80 de åtgärder som presenteras i denna proposition 1 400 70 olika beräkningsförutsättningar för regeringens 1 200 60 prognoser jämfört med myndigheternas. Detta 1 000 50 förklarar delvis den annorlunda utvecklingen av 800 40 finanserna som KI och ESV räknar med. Vidare kvarstår de olika bedömningarna av hur skatte- 600 30 inkomsterna växer. 400 20 Europeiska kommissionen beräknar att det finansiella sparandet 2019 och 2020 utvecklas i 200 10 0 0 linje med regeringens prognos. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Sedan 2015 har statsskulden minskat både nominellt och uttryckt som andel av BNP. År 2019 – 2022 bedöms statsskulden fortsätta minska (se diagram 8.15). I slutet av 2022 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till ca 15 procent givet

PROP. 2019/ 20: 1

8.8 Uppföljning av offentliga

Tabell 8.19 Bedömningar av finansiellt sparande

sektorns finanser

Procent av BNP

2019 2020 2021 2022 Regeringen 0,4 0,3 0,4 1,2 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett

KI inkl. åtgärder 0,2 (0,1) 0,0 (-0,1) 0,3 0,2 finansiellt sparande som uppgick till 1 KI exkl. åtgärder 1 0,2 0,4 0,9 1,7 ca 43 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP.

ESV 0,0 0,3 0,8 1,4 Jämfört med det redovisade utfallet i 2019 års

Riksbanken 0,1 0,0 0,1 – ekonomiska vårproposition har sparandet 2018

reviderats upp med ca 11 miljarder kronor. I Europeiska kommissionen 0,4 0,4 huvudsak är det inkomster från kapitalskatter OECD 0,8 1,0 – – som reviderats upp. IMF 0,5 0,3 0,3 0,3 År 2019 beräknas inkomsterna från bl.a. kapital Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-09-16, Konjunkturinstitutet (KI) 2019-06-19 samt uppdatering inom parentes från 2019-08-06, bli lägre än i vårpropositionen. Samtidigt har

Ekonomistyrningsverket (ESV) 2019-09-04, Riksbanken 2019-09-05, Europeiska kommissionen 2019-05-07, OECD 2019-05-15, och Internationella valutafonden utgifterna för konsumtion och investeringar

reviderats upp. Även förslag och aviseringar i (IMF) 2019-04-09. 1 I KI:s huvudscenario antas aktiva åtgärder för åren 2020 – 2022 som innebär att personaltätheten i offentligfinansierade verksamheter kan hållas på 2019 års denna proposition medför högre utgifter.

nivå samt en standardhöjning enligt historisk utveckling. I det alternativa scenariot exklusive åtgärder ingår endast de åtgärder som tidigare beslutats och Sammantaget medför detta att det finansiella

föreslagits i den beslutade budgeten för 2019, samt att den kommunala sparandet reviderats ned med ca 11 miljarder utdebiteringen hålls på 2019 års nivå. kronor.

De åtgärder som föreslås och aviseras i denna

proposition medför att inkomster från skatter

Prognosjämförelse avseende det strukturella

minskar samtidigt som utgifterna ökar fr.o.m.

sparandet

2020 i förhållande till beräkningarna i vår-

propositionen. Utöver dessa revideringar har I tabell 8.20 redovisas olika bedömares prognoser även inkomster från kapital reviderats ned medan för den offentliga sektorns strukturella sparande. utgifterna för konsumtion beräknas bli något Skillnaderna mellan regeringen och andra högre än i föregående beräkning. bedömare är i vissa fall annorlunda vid jämförelser Det finansiella sparandet beräknas bli lägre av det strukturella sparandet än det finansiella under hela prognosperioden i samtliga sektorer sparandet. Detta kan dels bero på olika jämfört med 2019 års ekonomiska vårproposition bedömningar av ekonomins potentiella BNP- (se tabell 8.21). nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Tabell 8.20 Bedömningar av strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP

2019 2020 2021 2022

Regeringen 0,0 0,2 0,5 1,3

KI inkl. åtgärder 1 -0,1 (-0,1) -0,2 (0,0) 0,3 0,3

KI exkl. åtgärder 1 -0,1 0,1 0,8 1,8

ESV -0,3 0,2 0,8 1,4

Europeiska kommissionen 0,5 0,6

OECD 0,6 1,0

IMF 0,4 0,3 0,3 0,3

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-09-16, Konjunkturinstitutet (KI) 2019-06-19 samt uppdatering inom parentes från 2019-08-06, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2019-09-04, Europeiska kommissionen 2019-05- 07, OECD 2019-05-15, och Internationella valutafonden (IMF) 2019-04-09. 1 I KI:s huvudscenario antas aktiva åtgärder för åren 2020 – 2022 som innebär att personaltätheten i offentligfinansierade verksamheter kan hållas på 2019 års nivå samt en standardhöjning enligt historisk utveckling. I det alternativa scenariot exklusive åtgärder ingår endast de åtgärder som tidigare beslutats och föreslagits i den beslutade budgeten för 2019 samt att den kommunala utdebiteringen hålls på 2019 års nivå.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Tabell 8.22 Offentliga sektorns finansiella

Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2019 års nettoförmögenhet. Aktuell prognos och förändringar jämfört

ekonomiska vårproposition med 2019 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 2019 – 2022 2018 2019 2020 2021 2022 2018 2019 2020 2021 2022

Finansiellt sparande i 2019 Beslutad budget för 2019

års ekonomiska

Finansiell

vårproposition 32 30 37 59 104

nettoförmögenhet 1 182 1 259 1 335 1420 1 553

Procent av BNP 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 Procent av BNP 24,7 25,3 25,9 26,6 28,0

Förändringar

Konsoliderad skuld 1 859 1 716 1 692 1 646 1 567 Inkomster 12 -3 -15 -27 -28 Procent av BNP 38,8 34,5 32,8 30,9 28,2 Skatter 13 2 -12 -21 -19 Förändringar varav Finansiell Skatter staten 11 3 -7 -13 -7 nettoförmögenhet 69 90 84 64 47 Skatter Konsoliderad skuld 0 16 24 50 75 ålderspensionssystemet 0 0 0 -1 -1

2019 års vårproposition

Skatter kommunsektorn 2 -1 -5 -8 -10 Finansiell Övriga inkomster -1 -5 -3 -6 -9 nettoförmögenhet 1 250 1 349 1 419 1 483 1 600 Utgifter 2 5 5 11 9 Procent av BNP 26,1 27,1 27,6 27,8 28,9 Kommunal konsumtion 2 3 2 4 3 Konsoliderad skuld 1 859 1 732 1 716 1 696 1 642 Ålderspensioner 0 0 0 0 -1 Procent av BNP 38,8 34,8 33,4 31,8 29,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Ränteutgifter 1 0 0 -1 -1 -2 Övriga primära utgifter 1 3 4 7 9 Förändring av finansiellt

Kommunsektorns finanser jämfört med 2019 års

sparande 11 -9 -20 -38 -37

ekonomiska vårproposition

Procent av BNP 0,2 -0,2 -0,4 -0,7 -0,7 Staten 10 -2 -15 -30 -29 Jämfört med 2019 års ekonomiska vårproposition Ålderspensionssystemet 1 -3 -3 -4 -5 har kommunsektorns inkomster och utgifter Kommunsektorn 0 -3 -2 -4 -3 reviderats marginellt medan det finansiella

Finansiellt sparande i

sparandet är oförändrat för utfallsåret 2018.

budgetpropositionen för

2020 43 21 17 22 67 I prognosen för 2019 och 2020 har inkomsterna reviderats ned. Det förklaras främst Procent av BNP 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med av att skatteinkomsterna och ränteinkomster har reviderats ned. Ränteinkomster ingår i Övriga summan. 1 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inkomster i tabell 8.23. För 2021 och 2022 då inkomsterna har reviderats som mest har även utgifterna reviderats ned som en anpassning till de Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella lägre inkomsterna. Kommunsektorns investenettoförmögenheten jämfört med 2019 års ringsutgifter har samtidigt reviderats upp något ekonomiska vårproposition 2020 – 2022. Till följd av de uppreviderade investerings- Den finansiella nettoförmögenheten beräknas bli utgifterna har det finansiella sparandet reviderats högre än i föregående prognos trots ned- ned mer än det ekonomiska resultatet i revideringarna av det finansiella sparandet (se prognosen. Det beror på att investeringstabell 8.22). Detta beror huvudsakligen på att NR utgifterna inte direkt påverkar resultatet men reviderat upp marknadsvärdet på tillgångarna i sänker det finansiella sparandet. staten för 2018. För 2019 – 2022 har även värdet på tillgångarna i ålderspensionssystemet reviderats upp. Maastrichtskulden har däremot i hög utsträckning reviderats i överensstämmande med det ackumulerade finansiella sparandet.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 8.23 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört

med 2019 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 2018 2019 2020 2021 2022

Totala inkomster 1 -3 -1 -5 -9

Skatter 2 -1 -5 -7 -10 Statsbidrag, exkl. mervärdesskatt 0 -1 5 5 5 Övriga inkomster -1 -1 -2 -2 -4

Totala utgifter 1 0 1 -1 -6

Konsumtion 2 3 2 4 3 Investeringar 0 0 1 3 3 Övriga utgifter 0 -3 -2 -9 -12

Finansiellt sparande 0 -3 -2 -4 -3

Resultat före

extraordinära poster 0 -3 -2 -1 -1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9 Statens investeringar och finansiella befogenheter

PROP. 2019/ 20: 1

9 Statens investeringar och finansiella

befogenheter

I detta avsnitt redovisar regeringen en – För 2020 föreslår regeringen beställningsinvesteringsplan med de samlade investeringarna bemyndiganden som uppgår till totalt i staten och regeringens förslag till låneram för de 492,5 miljarder kronor. investeringar som används i statens verksamhet. Syftet med investeringsplanen är att ge riksdagen en samlad bild av de planerade totala investeringarna i staten för de kommande tre åren. Avsnittet innehåller även regeringens förslag

9.1 En samlad investeringsplan för

till kreditram för myndigheters rörelsekapital.

staten

Vidare presenteras sammanställningar över alla förslag till övriga krediter, statlig utlåning, statliga I den samlade investeringsplanen redovisas både garantier och beställningsbemyndiganden som samhällsinvesteringar och investeringar som lämnas i denna proposition. Avslutningsvis används i statens egen verksamhet. Med samhällsinnehåller avsnittet regeringens förslag till investeringar avses investeringar i vägar och bemyndigande att överskrida anslag. järnvägar, försvarsmateriel och krisberedskap, fastigheter och markanläggningar samt affärsverkens investeringar i elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För dessa investeringar

Sammanfattning

presenterar regeringen investeringsplaner under respektive utgiftsområde. Med investeringar som används i statens verksamhet avses investeringar – Statens samlade investeringar, inklusive som finansieras med den låneram som riksdagen investeringar i forskning, beräknas uppgå till beslutar om samlat för alla myndigheter (se 128 miljarder kronor 2020. Investerings- avsnitt 9.2). Övervägande del av investeringarna volymen ökar därefter till 135 miljarder redovisas som anläggningstillgångar, medan kronor 2021 för att 2022 uppgå till knappt resterande del redovisas som löpande kostnader i 131 miljarder kronor. statens bokföring. – Låneramen för investeringar i anläggnings- I nationalräkenskaperna klassificeras forskning tillgångar som används i statens verksamhet som en investering. I den samlade investeringsföreslås uppgå till 45,6 miljarder kronor planen ingår därför även en beräkning av statens 2020. investeringar i forskning.

– Kreditramen för myndigheters rörelsekapital föreslås uppgå till 14,9 miljarder kronor 2020.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 9.1 Investeringsplan för staten

Miljoner kronor Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Summa 2018 2019 2020 2021 2022 2020 – 2022

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

Vägar och järnvägar 1 20 037 21 073 27 267 31 993 29 736 88 996 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 10 983 14 506 16 189 19 317 19 568 55 075 Fastigheter och markanläggningar 3 3 260 3 561 5 221 3 987 3 112 12 320 Elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart (affärsverk) 4 2 042 3 534 4 910 4 917 4 292 14 118 Statens egen verksamhet 5 11 221 15 386 14 098 12 243 11 383 37 724

Summa nyanskaffning 47 542 58 059 67 685 72 456 68 092 208 233

Varav investeringar i anläggningstillgångar (nyanskaffning) 42 571 52 611 62 084 66 213 61 437 189 735

Finansiering av nyanskaffning

Anslag 31 731 33 582 36 760 43 339 43 604 123 703 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 1 432 4 600 11 963 10 892 7 946 30 801 Lån i RGK för statens egen verksamhet (nyupplåning) 10 411 14 496 13 206 7 11 558 10 784 35 548 Medfinansiering/förskott avseende infrastruktur 723 1 502 2 306 2 871 2 595 7 772 Egna medel (affärsverk) 308 1 345 727 1 022 654 2 403 Övrig finansiering 2 938 2 535 2 723 2 773 2 509 8 006

Summa finansiering av nyanskaffning 47 542 58 059 67 685 72 456 68 092 208 233

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Vägar och järnvägar 1 4 540 5 680 6 001 7 429 6 815 20 245 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 7 323 7 621 8 398 10 344 10 360 29 102 Fastigheter och markanläggningar 3 3 362 4 128 5 110 4 475 3 730 13 315 Elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart (affärsverk) 4 1 372 1 364 1 380 1 091 1 700 4 171

Summa vidmakthållande 16 598 18 793 20 888 23 339 22 605 66 832

Varav investeringar i anläggningstillgångar (vidmakthållande) 8 840 11 113 12 490 13 425 12 740 38 655

Finansiering av vidmakthållande

Anslag 13 132 14 284 15 517 18 912 18 295 52 724 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 1 555 2 618 3 422 2 608 2 118 8 148 Egna medel (affärsverk) 732 1 243 1 187 1 091 1 476 3 753 Övrig finansiering 1 179 648 763 728 716 2 207

Summa finansiering av vidmakthållande 16 598 18 793 20 888 23 339 22 605 66 832

Summa investeringar i nyanskaffning och vidmakthållande 64 140 76 852 88 573 95 795 90 697 275 065

Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 51 412 63 724 74 574 79 638 74 178 228 390

Statens investeringar i forskning

6

37 826 38 544 39 427 39 665 39 981 119 072

Summa statens investeringar inklusive forskning 101 966 115 396 128 000 135 460 130 678 394 137

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Investeringar hos Trafikverket. 2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen. 4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. 5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret (RGK) enli gt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Omfattar i princip alla statliga myndigheter. 6 Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2018 för anslagsm edel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2019 – 2022. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2018 antagits gälla även för kommande år. För 2018 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till 37,8 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som har bedrivits av statliga myndigheter, varav 26,9 miljarder kronor finansierats med anslag och 10,9 miljarder kronor med externa bidrag. 7 Skillnaden mellan nyupplåning för 2020 i denna tabell och tabell 9.3 förklaras av att Riksdagsförvaltningen och Rik srevisionen inte ingår i tabell 9.3. Källor: I denna proposition redovisade investeringsplaner, ESV:s underlag om investeringar i forskning (Fi 2019/02391/BATOT) och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Den samlade investeringsplanen ca 2,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Minskningen avser främst anskaffning och De sammanlagda investeringarna i staten i form utveckling (1,8 miljarder kronor). av anskaffning och utveckling, vidmakthållande För 2019 beräknas de totala investeringarna bli samt forskning beräknas uppgå till i genomsnitt oförändrade jämfört med vad som beräknades i de 131 miljarder kronor per år och sammanlagt investeringsplaner regeringen redovisat (prop. 394 miljarder kronor 2020 – 2022. Av dessa avser 2018/19:1 och prop. 2018/19:99) och riksdagen 208 miljarder kronor nyanskaffning, 67 miljarder tagit ställning till för 2019. Investeringar i vägar kronor vidmakthållande och 119 miljarder och järnvägar beräknas bli 2,8 miljarder kronor kronor forskning (se tabell 9.1 och diagram 9.1). lägre medan investeringar i statens egen verk- Investeringarna beräknas finansieras till samhet och investeringar i fastigheter beräknas bli 67 procent med anslag, 19 procent med lån i 1,8 respektive 1,0 miljarder kronor högre. Riksgäldskontoret och 14 procent på annat sätt. För en mer utförlig analys av investeringarna De största investeringarna i anskaffning, hänvisas till de investeringsplaner som redovisas utveckling och vidmakthållande 2020 – 2022 under respektive utgiftsområde i denna utgörs av vägar och järnvägar (40 procent), proposition. försvarsmateriel och krisberedskap (31 procent) och statens egen verksamhet (14 procent). Jämfört med redovisningen av den samlade Jämförelse med tidigare års utfall investeringsplanen i budgetpropositionen för 2018 har investeringarna i försvarsmateriel som De planerade investeringarna i anläggningsandel av de totala investeringarna ökat. Av tillgångar (se raden Summa varav investeringar i investeringarna i statens egen verksamhet utgörs anläggningstillgångar i tabell 9.1) kan jämföras en dryg fjärdedel av investeringar i datorsystem med utfallet för statens investeringar de senaste och rättigheter såsom programlicenser. åren som redovisas i årsredovisningen för staten. Investeringarna i anskaffning, utveckling och vidmakthållande beräknas sammantaget öka med

Tabell 9.2 Utfall statens investeringar i

anläggningstillgångar

13,8 miljarder kronor (18 procent) i löpande Miljoner kronor priser mellan 2019 och 2022. Investeringar i vägar År Investeringar exkl. finansiella tillgångar och järnvägar ökar med 9,8 miljarder kronor 2014 48 482 (37 procent) och försvarsmateriel och krisberedskap ökar med 7,8 miljarder kronor 2015 45 263 (35 procent). 2016 45 662 2017 46 807

Diagram 9.1 Statens investeringar

2018 51 412 Miljoner kronor. Utfall 2018, prognos 2019, beräknat 2020 – 2022 Källor: Årsredovisningen för staten 2014 – 2018, not om investeringar till finansieringsanalysen. Nyanskaffning Vidmakthållande Forskning Vid jämförelse mellan tabell 9.1 och tabell 9.2 160 000 140 000 måste hänsyn tas till skillnader mellan vad som 120 000 redovisas som en investering i investeringsplanen 100 000 och vad som redovisas som en anläggningstillgång. För 2018 förklaras skillnaderna av att 80 000 utgifterna för forskning (37,8 miljarder kronor), ca hälften av investeringarna i vidmakthållande 60 000 40 000 (7,8 miljarder kronor) och en mindre del av 20 000 investeringarna i utveckling (5,0 miljarder 0 kronor) inte redovisas som anläggningstillgångar 2018 2019 2020 2021 2022 utan som löpande kostnader i statens bokföring. Källa: Egna beräkningar.

I jämförelse med den investeringsplan som presenterades i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1) blev utfallet för 2018

PROP. 2019/ 20: 1

9.2 Finansiering av Jämfört med tidigare år har tabell 9.3 anläggningstillgångar och kompletterats med information om nyupplåning rörelsekapital i statens och amortering. Nyupplåningen beräknas till verksamhet 13,1 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen Riksdagen beslutar årligen om en låneram i verksamhet 2020, vilka framgår av tabell 9.1. Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- Av den begärda låneramen kommer ningstillgångar som används i statens verksamhet. 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att för- Vidare beslutar riksdagen årligen om en kredit- delas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av ska kunna hantera situationer då lånebehov rörelsekapital i statens verksamhet. uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Låneram för 2020

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45 600 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 9.3 redovisas regeringens förslag till låneram avseende investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet. Låneramen anger det högsta lånebelopp, inklusive tidigare tagna lån, som regeringen och myndigheterna under regeringen får ha i Riksgäldskontoret. Fördelningen på utgiftsområdesnivå är preliminär, då regeringen normalt fastställer respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Förslaget för 2020, om 45,6 miljarder kronor, är 2,1 miljarder kronor högre än innevarande års låneram. Låneramen har, inklusive förslaget för 2020, i genomsnitt ökat nominellt med 3,5 procent per år under de senaste tio åren (2011 – 2020). Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2018 till 32,7 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen (utgående saldo per den 31 december som andel av låneramen) uppgick till 82 procent för 2018. Det innebär att nyttjandegraden 2018 var 4 procentenheter högre jämfört med 2017.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 9.3 Låneramar för investeringar som används i statens egen verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning Utgiftsområde 2018 2018-12-31 2019 2020 1 2020 2020 1 Rikets styrelse 2 1 816 1 435 1 990 2 143 403 767 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 834 586 983 1 067 237 430 3 Skatt, tull och exekution 1 780 1 590 1 860 1 920 509 543 4 Rättsväsendet 6 380 5 663 8 775 8 925 1 811 2 868 5 Internationell samverkan 13 8 14 14 4 6 6 Försvar och samhällets krisberedskap 6 819 5 683 7 019 7 047 1 283 1 599 7 Internationellt bistånd 68 62 70 81 33 50 8 Migration 796 502 770 1 273 357 913 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 517 291 609 734 170 355 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 009 1 707 2 015 2 006 718 734 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 400 341 400 550 91 245 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 31 15 31 31 5 6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 904 787 909 1 009 310 427 15 Studiestöd 337 163 387 301 26 52 16 Utbildning och universitetsforskning 8 381 7 196 8 457 8 747 1 911 2 128 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 689 515 822 870 158 285 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 331 245 371 418 91 165 20 Allmän natur- och miljövård 365 310 385 418 113 124 21 Energi 40 32 47 42 12 13 22 Kommunikationer 4 327 3 366 4 482 4 768 340 876 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2 445 1 952 2 485 2 615 315 334 24 Näringsliv 425 278 420 451 123 195 Ej fördelat 195 202 170

Summa 39 900 32 727 43 500 45 600 9 020 13 115

¹ Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. ² Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

Räntekontokreditram för 2020

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 900 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade över året. Den beräknade kreditramen för 2020 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 9.4. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 14,9 miljarder kronor för 2020. Cirka 0,1 miljarder kronor av kreditramen kommer inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då likviditetsbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 9.4 Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd kreditram nyttjande kreditram kreditram Utgiftsområde 2018 under 2018 2019 2020¹ 1 Rikets styrelse² 778 328 988 990 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 687 357 714 714 3 Skatt, tull och exekution 994 994 994 4 Rättsväsendet 2 993 447 2 999 3 161 5 Internationell samverkan 2 1 2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 905 103 2 089 2 358 7 Internationellt bistånd 33 33 33 8 Migration 250 233 250 250 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 429 96 441 442 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 427 443 507 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 499 355 340 330 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23 21 23 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 391 70 395 395 15 Studiestöd 77 77 77 16 Utbildning och universitetsforskning 576 56 585 584 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 347 141 370 377 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 240 119 249 249 20 Allmän miljö- och naturvård 61 16 62 62 21 Energi 31 4 29 29 22 Kommunikationer 2 585 2 495 2 495 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 259 188 389 591 24 Näringsliv 84 7 99 125 Ej fördelat 131 140 112

Summa 13 800 2 520 14 200 14 900

¹ Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. ² Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

9.3 Låneramar för av 7 kap. 1 – 5 §§. Nedan sammanställs de lånesamhällsinvesteringar och övriga ramar och krediter som regeringen föreslår under kontokrediter respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen. De föreslagna låneramarna för I 7 kap. 1 – 5 §§ budgetlagen (2011:203) anges de samhällsinvesteringar och de övriga kontovillkor som gäller för finansiering av statens krediterna i budgetpropositionen för 2020 uppgår investeringar och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma till sammanlagt 318,3 miljarder kronor. Den lag följer att riksdagen för en viss myndighet, ett största posten utgörs av begärda kreditramar för visst lån eller en viss anskaffning kan besluta att stabilitetsfonden och resolutionsreserven (redofinansiering ska ske på annat sätt än vad som följer visas i tabell 9.5 under raden Riksgäldskontoret).

Tabell 9.5 Låneramar för samhällsinvesteringar och övriga kontokrediter

Miljoner kronor Begärd Kreditram Skuld Kreditram kreditram Utgiftsområde Verksamhet 2018 2018-12-31 2019 2020

Låneramar för samhällsinvesteringar

2 Fortifikationsverket 14 200 12 567 14 500 18 000 2 Statens fastighetsverk 15 200 12 995 15 200 15 200 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 550 1 304 1 550 1 550 9 Folkhälsomyndigheten 350 62 350 350 9 Socialstyrelsen 100 8 100 100 21 Affärsverket svenska kraftnät 7 670 3 735 6 200 6 600 22 Luftfartsverket 3 850 0 3 850 4 550 22 Sjöfartsverket 300 0 100 100 22 Trafikverket 39 300 37 887 41 300 45 500

Övriga kontokrediter

2, 23 Kammarkollegiet 355 0 350 350 2 Riksgäldskontoret 150 000 0 150 000 150 000 2 Statens tjänstepensionsverk 100 0 100 100 6 Försvarets materielverk 18 500 10 379 25 500 26 500 6 Försvarsmakten - - 2 000 1 000 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 40 000 40 000 10 Försäkringskassan 170 141 170 170 11 Pensionsmyndigheten 8 000 1 847 8 000 8 000 17 Public service-kontot - - 250 250

Summa 299 645 80 925 309 520 318 320

Anm.: Affärsverk har inom beslutade kreditramar även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. Källor: Årsredovisning för staten 2018 och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

9.4 Statlig utlåning utgiftsområden i denna proposition och sammanställs i tabell 9.6. De föreslagna ramarna uppgår Regeringen får besluta om utlåning som till sammanlagt 364,6 miljarder kronor. finansieras med lån i Riksgäldskontoret för det Den statliga utlåningen som helhet redovisas i ändamål och intill det belopp som riksdagen har skrivelsen Årsredovisning för staten 2018 beslutat om. Regeringens förslag till ramar för (skr. 2018/19:101). statlig utlåning under 2020 lämnas i berörda

Tabell 9.6 Ramar för statlig utlåning under 2020, förslag i denna proposition

Miljoner kronor Ram Utlåning Ram Förslag Utgiftsområde 2018 2018-12-31 2019 2020 15 Studielån 223 000 222 415 230 500 1 238 200 17 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 25 70 70 17 Kungliga Operan AB 126 96 126 126 21 Affärsverket svenska kraftnäts utlåning till nätföretag 700 110 700 700 21 Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 235 500 500 24 Svensk exportkredit AB 125 000 0 125 000 125 000

Summa 349 396 222 881 356 896 364 596

1 Inklusive förslag i Höständringsbudget för 2019. Källor: Årsredovisning för staten 2018 och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

9.5 Statliga garantier respektive utgiftsområde och sammanställs i tabell 9.7. De föreslagna ramarna uppgår till Regeringen får besluta om att ställa ut kredit- sammanlagt 1 433 miljarder kronor. garantier och göra andra liknande åtaganden för Garantiverksamheten som helhet redovisas i det ändamål och intill det belopp som riksdagen skrivelsen Årsredovisning för staten 2018 (skr. har beslutat om. 2018/19:101). Regeringens förslag till ramar för garantiverksamheten under 2020 lämnas under

Tabell 9.7 Garantiramar 2020, förslag i denna proposition

Miljoner kronor Utestående Föreslagna åtagande garantiramar Utgiftsområde Myndighet/Ändamål Ram 2018 2018-12-31 Ram 2019 2020

Riksgäldskontoret

2 Stabilitetsfonden 750 000 0 750 000 750 000 2 Resolutionsreserven 200 000 0 200 000 200 000

Sida

7 Garantier för biståndsverksamhet 12 000 5 198 14 000 15 000

Boverket

18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, för lösen av kommunala borgensåtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt 8 000 3 096 8 000 8 000

Exportkreditnämnden

24 Exportkreditgarantier 450 000 192 143 450 000 450 000 24 Investeringsgarantier 10 000 1 152 10 000 10 000

Summa 1 430 000 201 589 1 432 000 1 433 000

Anm.: Med garantiramar avses ramar inom vilka de berörda myndigheterna får utfärda garantier. Källor: Årsredovisning för staten 2018 och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

9.6 Beställningsbemyndiganden

Regeringen får, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas under respektive utgiftsområde. I tabell 9.8 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2020. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2020 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn redovisas nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2020. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som regeringen ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2020. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I kolumnen Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär under de olika utgiftsområdena i denna proposition. Av tabell 9.8 framgår att regeringen i denna proposition begär beställningsbemyndiganden om totalt 492,5 miljarder kronor. Jämfört med beställningsbemyndiganden i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2019 innebär förslagen för 2020 en minskning med 9,3 miljarder kronor, eller 1,9 procent. I förändringen ingår såväl minskningar som ökningar. Regeringen begär vidare ett bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020 (se utg.omr. 27 avsnitt 2).

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 9.8 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2020

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndiganden Utgiftsområde 2020 2020 2020 2020 2020 1 Rikets styrelse 239 219 219 239 239 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 130 130 130 130 130 4 Rättsväsendet 210 80 105 185 185 5 Internationell samverkan 163 163 115 211 211 6 Försvar och samhällets krisberedskap 87 026 24 563 19 785 91 804 92 625 7 Internationellt bistånd 101 960 29 718 32 677 99 000 99 000 8 Migration 356 3 94 266 266 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 023 2 951 1 149 3 825 3 975 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 66 166 66 166 166 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 21 977 18 331 15 804 24 503 24 503 15 Studiestöd 4 4 4 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 39 460 24 315 17 074 46 701 46 701 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 007 787 728 1 066 1 066 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 017 3 658 2 110 7 565 7 565 19 Regional tillväxt 6 160 2 904 2 989 6 075 6 075 20 Allmän miljö- och naturvård 9 758 3 968 3 385 10 340 10 340 21 Energi 3 622 1 863 1 640 3 845 3 845 22 Kommunikationer 160 618 57 933 41 371 177 180 179 952 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 11 405 4 131 3 436 12 100 12 100 24 Näringsliv 3 051 2 600 2 098 3 553 3 553

Summa 455 252 178 485 144 980 488 757 492 500

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

9.7 Bemyndigande att överskrida I skrivelsen Årsredovisning för staten 2018 anslag lämnades en redovisning av anslag för vilka regeringen hade medgivit överskridande under 2018. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Under 2019 har regeringen hittills medgivit under 2020, med de begränsningar som följer av följande överskridanden: 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att – anslaget 1:19 Finansiering av rättegångsett anslag som inte avser förvaltningsändamål får kostnader under utgiftsområde 24 överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av Näringsliv. anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2019 att det ovan angivna anslaget tillförs medel som täcker det medgivna Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. överskridandet (prop. 2019/20:2). 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag senare under året kommer att redovisas i årsredofår överskridas om det är nödvändigt för att i en visningen för staten 2019. verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När det gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EUrelaterade utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att liksom tidigare skett föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

10 Granskning och ekonomisk styrning

PROP. 2019/ 20: 1

10 Granskning och ekonomisk styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen sin omfattar även fördjupade granskningar av bedömning av EU:s rekommendationer till eventuella makroekonomiska obalanser i Sverige inom ramen för den europeiska terminen medlemsstaterna. Kommissionen lämnade i juni och av Finanspolitiska rådets rekommendationer 2019 förslag till landsspecifika rekommendaoch bedömningar. Vidare innehåller avsnittet tioner till medlemsstaterna. Rekommendainformation om Riksrevisionens revisions- tionerna baserades på kommissionens landsberättelse för årsredovisningen för staten 2018 rapporter samt de nationella reformprogram och (skr. 2018/19:101). Avslutningsvis lämnas en stabilitets- och konvergensprogram som utredovisning av arbetet med att utveckla den arbetats av medlemsstaterna under våren 2019. ekonomiska styrningen i staten. Landsspecifika rekommendationer riktas till medlemsstaterna inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen. Dessa rekommendationer är inte bindande, men utgör ett 10.1 Den europeiska terminen och viktigt politiskt instrument inom den europeiska EU:s rekommendationer till terminen. Regeringen ser rekommendationerna Sverige som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av Den europeiska terminen utgör ramen för de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit samordningen av den ekonomiska politiken överens om. Varje medlemsstat avgör själv hur mellan medlemsstaterna i EU. Den syftar till att den ska förhålla sig till rekommendationerna, och öka samstämmigheten i rapporteringen och ytterst är det parlamentet i varje medlemsstat som granskningen av de åtgärder som medlems- beslutar om den nationella ekonomiska politiken. staterna vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och De landsspecifika rekommendationerna ansysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- togs formellt av rådet för ekonomiska och och tillväxtpakten samt förfarandet för finansiella frågor i juli 2019. Samtliga medlemsövervakning av makroekonomiska obalanser. stater fick rekommendationer, inklusive minst en I november 2018 inleddes den nionde rekommendation om investeringar, vilket utgör europeiska terminen. I den årliga tillväxt- ett särskilt fokusområde inom årets europeiska översikten föreslog då Europeiska kommissionen termin. Sverige fick i år tre rekommendationer. att den ekonomiska politiken inom EU skulle inriktas på investeringar av hög kvalitet och reformer som främjar produktivitetstillväxt, Rekommendationerna till Sverige inkludering och förstärkt institutionell kvalitet, samtidigt som makroekonomisk stabilitet och Kommissionens förslag till rekommendationer sunda offentliga finanser fortsatt skulle värnas. till Sverige antogs i sin helhet av rådet. Den första I februari 2019 presenterades kommissionens rekommendationen handlar om de svenska s.k. landsrapporter som innehåller analyser av hushållens höga skuldsättning och bostadsmedlemsstaternas ekonomier. Landsrapporterna marknadens funktionssätt. Kommissionen lyfter

PROP. 2019/ 20: 1

att hushållens skuldsättning har fortsatt att öka har en fortsatt hög investeringsnivå inom från redan höga nivåer. Detta har, enligt forskning och utveckling, fördelaktiga ramvillkor kommissionen, orsakats av ökade bostadslån som och en bred innovationsbas. beror på höga bostadspriser, tillsammans med I sin tredje rekommendation uppmanar strukturella snedvridningar som har gynnat kommissionen Sverige att säkerställa effektiv lånefinansierade bostadsköp. tillsyn och tillämpning av regelverket i det fort- Kommissionen anser att viktiga aspekter av de satta arbetet mot penningtvätt. Kommissionen höga bostadspriserna och de stora bolånen är noterar att bekämpandet av penningtvätt nu skatteincitament som gynnar bostadsägande och utgör ett prioriterat område för Sverige till följd bolån, fördelaktiga villkor för lån och fortsatt av att misstankar om penningtvätt med koppling relativt långsam amorteringstakt. Det är till en av Sveriges största banker framkommit. dessutom fortfarande brist på bostäder vilket, Kommissionen noterar vidare att tillsynsenligt kommissionen, beror på strukturell myndigheterna i Sverige och Baltikum med ineffektivitet inom byggsektorn. Bostads- anledning av detta inlett en gemensam utredning. beståndet utnyttjas inte heller på ett effektivt sätt. Trots att Sveriges penningtvättsregelverk stärkts Enligt kommissionens bedömning motverkar under 2017 i och med införandet av bl.a. den nya skatten på kapitalvinster rörligheten för de som penningtvättslagen, anser kommissionen att det äger sin bostad och på hyresmarknaden skapar är viktigt att fortsätta arbetet med att identifiera hyror under marknadspris såväl inlåsnings- som och åtgärda återstående brister i regelverket. utestängningseffekter. Tillsynsmyndigheten behöver vidta ytterligare Kommissionen anser mot bl.a. denna bak- åtgärder och utforma riktlinjer för hur tillsynen grund att det finns makroekonomiska obalanser i kan stärkas. Fokus bör sedan, enligt den svenska ekonomin. Det medför en risk för en kommissionen, ligga på effektiv tillämpning av de oordnad korrigering som kan drabba den vidtagna åtgärderna. finansiella sektorn och få spridningseffekter till I rådsbeslutet rekommenderas Sverige grannländerna. – att ta itu med risker kopplade till hushållens Kommissionen noterar att åtgärder har höga skuldsättning genom att stegvis vidtagits för att dämpa ökningen i bolånen och för begränsa avdragsrätten för ränteutgifter för att öka bostadsbyggandet. Kommissionen bolån eller genom att höja fastighetsskatten, nämner t.ex. de senaste årens genomförda makrosamt att stimulera investeringar i bostadstillsynsåtgärder och det stegvisa genomförandet byggandet där bristen är som störst, främst av 22-punktsprogrammet. Kommissionen menar genom att ta bort strukturella hinder för dock att de åtgärder som har vidtagits inte har byggandet, och att effektivisera bostadsvarit tillräckliga. marknaden, bl.a. genom en mer flexibel Kommissionens andra rekommendation hyressättning och en översyn av kapitalhandlar om investeringar inom utbildning och vinstbeskattningen, kompetens, transportinfrastruktur samt forsk- – att inrikta den investeringsrelaterade ning och innovation. Kommissionen ser behov av ekonomiska politiken på utbildning och ökade investeringar i utbildning och kompetens färdighetsutveckling och fortsätta att för att bl.a. komma till rätta med arbetskraftsinvestera i hållbara transporter för att bristen i vissa sektorer, t.ex. inom utbildning, it upprusta de olika trafikslagen, i synnerhet samt bygg och anläggning. Det är, enligt järnvägen, samt i forskning och innovation, kommissionen, av central betydelse att utbudet av med beaktande av regionala skillnader, och specialiserad arbetskraft säkerställs för att därmed stödja digitalisering samt forskning och – att säkerställa en effektiv tillsyn och tillämputveckling. Kommissionen anser också att ning av regelverket mot penningtvätt. Sverige bör fortsätta att investera i transportinfrastruktur. Detta kan bidra till förbättrad arbetskraftsrörlighet, regional sammanhållning och bostadsmarknad, och därigenom främja Sveriges produktivitetstillväxt på lång sikt. För att även säkra Sveriges innovationsledande position är det, enligt kommissionen, viktigt att Sverige

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringens bedömning av rekommendationen och okontrollerad nedgång av bostadspriserna, om hushållens skuldsättning och vilket kan medföra negativa effekter på tillväxt bostadsmarknaden och sysselsättning. Regeringen och berörda myndigheter fortsätter att följa utvecklingen av Regeringen delar kommissionens bedömning att hushållens skuldsättning. hushållens höga skuldsättning utgör en risk för Regeringen delar kommissionens bedömning den makroekonomiska stabiliteten. Om räntorna att utformningen av skattesystemet påverkar stiger eller i händelse av ett inkomstbortfall kan hushållens skuldsättning och rörligheten på högt skuldsatta hushåll behöva minska sin bostadsmarknaden. Den omfattande skattekonsumtion. En sådan utveckling skulle kunna reform som avses genomföras under mandatpåverka tillväxten i ekonomin negativt och utgöra perioden syftar bl.a. till att minska hushållens en risk för den finansiella stabiliteten. skuldsättning och bidra till att förbättra bostads- Hushållens skulder, understödda av stigande marknadens funktionssätt. bostadspriser, har under lång tid ökat snabbare än De senaste årens förändringar av bostadsinkomsterna. Efter flera år av snabbt stigande beskattningen har även gått i riktning mot en bostadspriser sjönk dock bostadspriserna under minskad löpande beskattning och en ökad hösten 2017, i synnerhet för bostadsrätter, och beskattning vid transaktionstillfällen. För att öka den årliga tillväxttakten blev negativ. Sedan dess rörligheten på bostadsmarknaden och arbetshar prisutvecklingen stabiliserats och bostads- marknaden ändrades reglerna för uppskov priserna steg svagt första halvåret 2019. avseende beskattning av kapitalvinst vid avyttring Tillväxttakten i utlåningen till hushåll har under av privatbostad 2017, vilket innebär att taket för de senaste åren dämpats något och är nu den uppskovsbelopp slopats för avyttringar av lägsta sedan 2013. privatbostäder som sker under perioden den En rad åtgärder har vidtagits under senare år för 21 juni 2016 till den 30 juni 2020. Dessutom har att stärka både hushållens och det finansiella metoden för att beräkna uppskovets storlek vid systemets motståndskraft mot störningar i köp av en billigare bostad ändrats, så att den i de ekonomin. Bolånetaket, som infördes 2010, och allra flesta fall blivit mer generös. Regeringen de två amorteringskraven, som infördes 2016 avser vidare att föreslå att taket för uppskov med respektive 2018, bedöms av Finansinspektionen kapitalvinst vid avyttring av privatbostad höjs ha inneburit att de hushåll som omfattas av dessa påtagligt fr.o.m. den 1 juli 2020 när taket för lånar mindre och köper billigare bostäder. uppskovsbelopp åter blir tillämpligt. Ränte- Andelen nya bolånetagare som amorterar har beläggningen på uppskovsbeloppet ska enligt ökat kraftigt och den genomsnittliga storleken på januariavtalet avskaffas. amorteringarna har också ökat. Samtidigt noteras Regeringen delar också bedömningen att det att unga ensamstående i storstadsområdena som finns utmaningar på den svenska bostadstar stora lån begränsas mer än andra grupper av marknaden. Det finns behov av ytterligare det skärpta amorteringskravet. Finansinspek- reformer för att öka utbudet av bostäder och förtionen har även skärpt kapitalkraven för bankerna bättra marknadens funktionssätt. Flera åtgärder för att säkerställa att dessa håller en kapitalbas för att främja bostadsbyggandet och öka utbudet som täcker riskerna i utlåningen, bl.a. genom av byggbar mark har vidtagits. Utformningen av införandet av ett golv för de riskvikter för bolån det investeringsstöd till byggandet av hyresrätter som används i beräkningen av bankernas kapital- som infördes under den föregående mandatkrav. Finansinspektionen har också fr.o.m. den perioden har setts över och promemorian Förslag 1 februari 2018 fått ett utökat mandat för att till ändringar i förordningen (2016:881) om kunna lägga fram förslag till ytterligare statligt investeringsstöd för hyresbostäder och makrotillsynsåtgärder för att t.ex. minska bostäder för studerande (Fi2019/02681/BB) har hushållens skuldsättning. Finansinspektionens remitterats. Promemorian innehåller förslag till förslag till åtgärder måste dock godkännas av ändringar som syftar till att stödet ska koncentreregeringen innan de kan införas. ras, effektiviseras och riktas om till hyresrätter i Regeringen anser att det är av central betydelse hela landet. att de åtgärder som vidtas är väl avvägda för att När det gäller hyressättning ska fri hyresdämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning. sättning vid nybyggnation införas och lägen- Risken är annars att åtgärderna utlöser en snabb

PROP. 2019/ 20: 1

heternas kvalitet och läge ska låtas få ett större att stärka arbetet mot penningtvätt. Exempelvis genomslag i hyressättningen. trädde lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (den nya penningtvättslagen) i kraft 2017, vilken gav Regeringens bedömning av rekommendationen tillsynsmyndigheterna möjlighet att utfärda ännu om investeringar kraftigare sanktioner. Samma år trädde lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän Regeringen delar kommissionens bedömning att i kraft. utbildning och kompetens, infrastruktur och Under 2019 har arbetet fortsatt. Regeringen forskning och innovation är viktiga områden. överlämnade den 16 maj en proposition till Regeringen konstaterar att detta är områden där riksdagen om förbättrad tillsyn över och ingripstora satsningar har genomförts under senare år. anden mot advokater och advokatbolag Ett exempel på detta är att regeringen under flera (prop. 2018/19:125), samt ytterligare en proår har genomfört en utbyggnad av yrkes- position den 19 juni med ett större antal skärpta högskolan, regional yrkesinriktad vuxen- åtgärder mot penningtvätt och finansiering av utbildning (regionalt yrkesvux), folkhögskolan terrorism (prop. 2018/19:150). I den senare prooch universitet och högskolor. positionen ingår genomförandet av stora delar av Regeringen beslutade i maj 2018 om en EU:s femte penningtvättsdirektiv som bl.a. nationell plan för transportinfrastrukturen för förtydligar hur Finansinspektionen ska samarbeta 2018 – 2029. Anslag motsvarande 622 miljarder med sina motsvarigheter i andra medlemsstater i kronor fördelas i planen. Utöver det tillkommer EU. 90 miljarder kronor från trängselskatt, ban- Regeringen har dessutom under 2019 bl.a. avgifter och medfinansieringar. Planen omfattar förbättrat Finansinspektionens möjligheter till stora satsningar på såväl nybyggnation som vandelsprövning så att brottslingar inte ska kunna upprustning och modernisering av befintlig driva finansiell verksamhet samt överlämnat en järnvägsinfrastruktur. Beslutet rymmer också lagrådsremiss till Lagrådet med förslag på betydande satsningar på sjöfart och väg. förbättringar i tillsynen av utländska bankers Sammantaget uppskattas statens investeringar filialer i Sverige. I propositionen Vårändringsoch övriga offentliga investeringar i forskning budget för 2019 förstärktes resurserna för vissa och utveckling (FoU) uppgå till 43,3 miljarder tillsynsmyndigheter, och i denna budgetkronor 2018. Det motsvarar en andel av BNP på proposition föreslår regeringen att förstärkca 0,90 procent. De offentliga investeringarna ningen förlängs och att även Finansinspektionen 2017 uppgick till 42,6 miljarder kronor vilket får ökade resurser för att stärka tillsynen på motsvarade 0,93 procent av BNP. Företagens området. Vidare har Finansinspektionen i årets investeringar i FoU uppgick till 113,8 miljarder regleringsbrev fått i uppdrag att utveckla sitt kronor 2018, vilket motsvarar 2,38 procent av tillsynsarbete inom penningtvättsområdet. BNP. Det är en ökning med 400 miljoner kronor Finansinspektionen aviserade också i mars att i fasta priser sedan 2017. Tillsammans med myndigheten dels ska utveckla strukturer för offentliga avsättningar på 0,90 procent 2018 förbättrat regionalt tillsynssamarbete, dels göra avsattes ca 3,28 procent av BNP för FoU 2018. interna omprioriteringar för att förstärka penningtvättstillsynen. Finansinspektionen deltar dessutom, tillsammans med femton andra Regeringens bedömning av rekommendationen myndigheter, i den samordningsfunktion för om bekämpning av penningtvätt åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som sedan 2018 finns inom Polis- Regeringen anser att det är av stor vikt att be- myndigheten. Samordningsfunktionens första kämpa penningtvätt och finansiering av terror- nationella riskbedömning publicerades i juni ism. Ett hållbart finansiellt system ska inte tillåta 2019, och kommer årligen att uppdateras penningtvätt eller finansiering av terrorism. framöver. Regeringen har under de senaste åren arbetat Regeringen har också förbättrat systemet för intensivt för att säkerställa en effektiv tillsyn och bekämpning av penningtvätt även i andra delar än tillämpning av regelverket mot penningtvätt. hos tillsynsmyndigheterna. Exempelvis har Sedan 2015 har det tillkommit en rad nya lagar för regeringen i propositionen Utökade möjligheter

PROP. 2019/ 20: 1

för Skatteverket att bekämpa brott Sysselsättningen och arbetslösheten (prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16, rskr. 2018/19:207) föreslagit att Skatteverkets Finanspolitiska rådet konstaterar att den svenska brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att arbetsmarknaden är mycket stark sedan ett par år den även omfattar bl.a. penningtvättsbrott. Det och att bristen på arbetskraft är stor, framför allt innebär att Skatteverket ges möjlighet att bedriva i offentlig sektor. Rådet konstaterar vidare att självständig underrättelseverksamhet mot sådan sysselsättningsgraden är hög, både i ett historiskt brottslighet. Bestämmelserna trädde i kraft den och i ett internationellt perspektiv, och att Sverige 1 juli 2019. tillsammans med Estland har den högsta sysselsättningsgraden i EU. Regeringen instämmer i rådets beskrivning av sysselsättningsgraden och arbetskraftsbristen, 10.2 Finanspolitiska rådets även om bristtalen nu har minskat (se avsnitt 4). bedömningar Rådet bedömer att huvudproblemen på svensk arbetsmarknad är bristen på arbetskraft med rätt I maj 2019 publicerade Finanspolitiska rådet sin kompetens och de stora skillnaderna i sysselårliga rapport om svensk finanspolitik. Nedan sättning och arbetslöshet mellan personer födda i redovisas de huvudsakliga bedömningarna och Sverige och personer födda utanför Europa. rekommendationerna i rådets rapport till- Rådet är positivt till regeringens åtgärder för att sammans med en kort redogörelse för minska dessa problem men anser att de är regeringens bedömning av dessa. otillräckliga och att det fortfarande finns behov av reguljära enkla jobb. Regeringen instämmer i att arbetslösheten är Det ekonomiska läget och stabiliseringspolitiken för hög inom vissa grupper och att arbetskraften alltför ofta saknar den kompetens som arbets- Finanspolitiska rådets bedömning i maj 2019 av givarna efterfrågar. Skillnaden i sysselsättningsden globala konjunkturutvecklingen är att grad mellan utrikes och inrikes födda är för stor. konjunkturtoppen har passerats, att tillväxten Vägen in på arbetsmarknaden förstärks genom att väntas bromsa in under 2019 samt att risken för fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. en svagare utveckling har vuxit det senaste Detta sker genom ett införande av etableringshalvåret samtidigt som utsikterna för positiva jobb med lägre lön för nyanlända och långtidsöverraskningar har försämrats. När det gäller den arbetslösa (i enlighet med parternas förslag). I svenska konjunkturen menar rådet att den varit förlängningen kan bl.a. etableringsjobben och stark under flera år, men att konjunkturtoppen ingångsavdraget (se avsnitt 1) leda till reguljära har passerats och att den svenska konjunkturen anställningar. För att möta arbetsgivarnas behov nu är i en avmattningsfas. av utbildad arbetskraft stärks arbetet med att Regeringen delar dessa bedömningar (se vidare rusta arbetssökande, bl.a. genom s.k. lokala avsnitt 4). Osäkerheten kring resursutnyttjandet jobbspår. och konjunkturläget är dock stor. Finanspolitiska rådet bedömer att behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder i nuläget är litet. BNP per capita Rådet anser dock att regeringen bör vara beredd på att vidta stabiliseringspolitiskt motiverade Finanspolitiska rådet menar att Sverige de allra åtgärder eftersom utrymmet för penningpolitiska senaste åren har haft en låg tillväxt i BNP per åtgärder är mycket begränsat och eftersom det capita i en internationell jämförelse och att det är inte är säkert att de automatiska stabilisatorerna ett allvarligt problem om detta skulle visa sig vara är tillräckliga för att stabilisera resursutnyttjandet en bestående trend. Rådet anser vidare att sett ur om Sverige skulle drabbas av en allvarlig ett längre perspektiv har Sveriges tillväxt i BNP konjunkturnedgång. per capita varit i nivå med andra jämförbara Regeringen delar rådets bedömning. Beredskap länder, och att i relation till OECD-länderna för konjunktursvängning ska finnas för att trygga befinner sig Sveriges BNP per capita i nuläget på jobb, välfärd och statsfinanser. ungefär samma nivå som under 1980-talet.

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringen instämmer i att det är viktigt att Överskottsmålet och utgiftstaket följa tillväxten i BNP per capita och noterar att Finanspolitiska rådet framhållit att Sverige de allra Finanspolitiska rådet bedömer att finanspolitiken senaste åren haft en låg tillväxt i BNP per capita. 2019 är i linje med överskottsmålet. Någon tydlig Det är dock svårt att dra slutsatser från statistik avvikelse föreligger inte. I ett bakåtblickande för enskilda år, bl.a. då ett land kan vara i ett annat perspektiv har emellertid varken det gamla eller konjunkturläge än andra länder. Det kan även det nya överskottsmålet nåtts enligt rådets vara svårt att jämföra nivåer för BNP per capita bedömning. länder emellan då nationalräkenskaperna är Regeringen delar rådets bedömning att föremål för kontinuerliga revideringar. Om man inriktningen av finanspolitiken är i linje med studerar tillväxten för BNP per capita under överskottsmålet. När det gäller det bakåtperioden 2014 – 2018 placerar sig Sverige ändå i blickande perspektivet konstaterar regeringen att linje med USA och före länder som Danmark, genomsnittet av det finansiella sparandet för Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Norge, 2011 – 2018 ligger under målnivån. Sparandet har Schweiz och Kanada. Sett till utvecklingen sedan dock gradvis stigit under perioden. 2000 har Sverige haft en högre tillväxt i BNP per Rådet konstaterar att riksdagen i december capita än de flesta andra jämförbara länder. 2018 sänkte utgiftstaket och att regeringen i Rådet anser att även om Sverige har klarat sig vårpropositionen inte föreslog några väsentliga ganska väl i en internationell jämförelse betyder förändringar av de nya nivåerna. Rådet bedömer det inte att man kan ta lätt på de allra senaste årens att budgeteringsmarginalerna därmed är mer svaga produktivitetstillväxt. Det är enligt rådet normala och att utrymmet under utgiftstaket står viktigt att följa utvecklingen och vidta åtgärder i bättre samklang med utrymmet som ges av som kan bidra till att höja produktivitets- överskottsmålet. Rådet välkomnar detta men tillväxten. anser att regeringen bör klargöra de principer och Regeringen instämmer i att det är viktigt att överväganden som styr valet av utgiftstakets nivå. följa utvecklingen i BNP per capita och att vidta Regeringen konstaterar att den bedömning av åtgärder för att höja produktiviteten bl.a. genom utgiftstakets nivå som regeringen gjort i 2019 års kompetenshöjande åtgärder. Regeringen har ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100), noterat de senaste årens svaga produktivitets- samt det förslag som regeringen lämnar i denna tillväxt. proposition, har förhållits till de bestämningsfaktorer som redovisas i det finanspolitiska ramverket.

Riktlinjerna för en övergångsregering och det

finanspolitiska ramverket

Skuldankaret och långsiktigt hållbara offentliga

Finanspolitiska rådet konstaterar att de gällande finanser riktlinjerna för en övergångsregering innebär att en övergångsregering inte bör lägga fram en Finanspolitiska rådet skriver att bruttoskulden budgetproposition som innehåller förslag som befinner sig nära 35 procent av BNP 2019 och att har en tydlig partipolitisk inriktning. Rådet menar skulden av regeringen beräknas underskrida att det finns en potentiell konflikt mellan dessa 30 procent 2022 men att det inte ingår några riktlinjer och det finanspolitiska ramverket framtida finanspolitiska åtgärder i denna eftersom det kan vara svårt att uppfylla beräkning. Rådets bedömning är att det därför överskottsmålet och respektera utgiftstaket utan inte är sannolikt att bruttoskulden hamnar under att vidta åtgärder som har partipolitisk inriktning. 30 procent före nästa översyn av det finans- Regeringen konstaterar att även en övergångs- politiska ramverket. regering är bunden av budgetlagens (2011:203) Regeringen konstaterar att rådets bedömning krav och ramverket för finanspolitiken av bruttoskulden 2019 överensstämmer med (skr. 2017/18:207). bedömningen i 2019 års ekonomiska vårproposition. Prognosen för bruttoskulden i vårpropositionen bygger endast på den finanspolitik som då beslutats och aviserats. I enlighet med det finanspolitiska ramverket kommer

PROP. 2019/ 20: 1

bruttoskuldens utveckling för senare år att årsredovisningen i enlighet med 10 kap. 5 – 10 §§ bedömas i kommande vårpropositioner. budgetlagen och även i övrigt lämnat information Rådet bedömer att den demografiska utveck- som är förenlig med årsredovisningens finansiella lingen på längre sikt kommer att medföra delar. Riksrevisionens uttalande omfattar, liksom påfrestningar på de offentliga finanserna men att tidigare år, inte avsnittet om den offentliga den övergripande bilden ändå är att hållbarheten sektorns finansiella sparande. Skälet till detta är på längre sikt är förhållandevis god. Rådet att informationen i avsnittet, enligt myndigheten, framhåller samtidigt att bedömningar av de är behäftad med olika grader av osäkerhet och inte offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är möjlig att verifiera med tillräckliga och ändamålsmycket osäkra och känsliga för vilka beräknings- enliga revisionsbevis. antaganden som görs. Regeringen delar rådets bedömning.

10.4 Utvecklingen av den ekonomiska

Inkomstskillnader och inkomströrlighet styrningen

Enligt Finanspolitiska rådet har skillnaderna i Den ekonomiska styrningen är en central del i arbetsinkomster, mätta som sammanräknade regeringens styrning av myndigheter och förvärvsinkomster, vuxit kraftigt sedan början av verksamheter. Utvecklingen av den ekonomiska 1980-talet men är fortfarande förhållandevis små styrningen bedrivs med utgångspunkt i i ett internationellt perspektiv. regeringens behov av att styra för att genomföra Regeringen konstaterar att rådets slutsatser om sin politik och nå de beslutade målen för olika skillnaderna i arbetsinkomster bygger på en områden. Vidare ska det finnas en fungerande begränsad analys av en viss åldersgrupp och att uppföljning av genomförandet och målrådet i rapporten inte redovisar någon inter- uppfyllelsen i myndigheter och verksamheter nationell jämförelse. Regeringen konstaterar att som svarar mot både regeringens och riksdagens den ökade spridningen de senaste två decennierna behov. Vid utvecklingen av styrningen är måli disponibel inkomst, som normalt är det mått sättningen att värna myndigheternas kärnsom används i fördelningsanalyser, framför allt verksamheter och att beakta olikheter i förutförklaras av ökade och mer ojämnt fördelade sättningar och verksamheter. kapitalinkomster. Det arbete som kontinuerligt bedrivs för att Rådet redovisar också en inledande diskussion, utveckla den ekonomiska styrningen i staten avsedd att fördjupas i nästa års rapport, om omfattar åtgärder för att förbättra förutinkomströrlighet mellan generationer. Rådet sättningarna för styrning och uppföljning för anger att analysen tyder på att inkomströrligheten såväl Regeringskansliet som andra myndigheter. mellan generationer för personer födda mellan Nedan presenteras delar av detta arbete. 1968 och 1982 inte har förändrats nämnvärt. Regeringen välkomnar att rådet med sin analys uppmärksammar inkomströrligheten mellan Resultatstyrning generationer och ser fram emot den fortsatta analysen i nästa års rapport. Regeringens resultatstyrning ska bidra till förverkligandet av de politiska målen och ge underlag för att bedöma hur utvecklingen ser ut i förhållande till dessa mål.

10.3 Riksrevisionens granskning av

årsredovisningen för staten 2018 Effektivare statsförvaltning De statliga myndigheterna har ett ständigt ansvar Riksrevisionen har för årsredovisningen för att genomföra sina verksamheter på ett effektivt staten 2018 lämnat en revisionsberättelse utan sätt. Regeringen följer myndigheternas effektivreservation eller avvikande mening iseringsarbete och beslutar även om riktade (Fi2019/02022/BATOT). Enligt myndigheten insatser på området. Under de senaste åren har har regeringen i alla väsentliga avseenden Ekonomistyrningsverket (ESV) på regeringens upprättat de finansiella delarna av uppdrag arbetat med att kartlägga myndig-

PROP. 2019/ 20: 1

heternas arbete med effektiviseringar och sprida Regeringen gav 2018 ESV i uppdrag att jämföra goda exempel (se prop. 2017/18:1 Förslag till och analysera de krav som ställs på statliga statens budget, finansplan m.m. avsnitt 11.4). På myndigheter att redovisa olika aspekter av hålluppdrag av regeringen har ESV även tagit fram ett barhet med de krav som ställs på en hållbarhetsmetodstöd vid genomförande av effektiviseringar rapport enligt årsredovisningslagen. I uppdraget i myndigheternas verksamhet (ESV 2019:29). ingick även att bedöma om ytterligare krav bör Parallellt med utvecklingen av metodstödet har införas. Uppdraget redovisades till regeringen i ESV samordnat och gett stöd i det februari 2019 (Fi2019/00731/BATOT). effektiviseringsarbete som, på regeringens ESV:s analys visar att det för staten som helhet uppdrag, genomförts vid Arbetsförmedlingen, redan finns rapporteringskrav inom de områden Energimyndigheten och Finansinspektionen som årsredovisningslagen anger och att (ESV 2019:28). Regeringen anser att det är myndigheterna har ett mer långtgående ansvar för värdefullt att det finns en samlad kunskapsbas hållbarhetsfrågor jämfört med företag. Mot och en gemensam begreppsapparat i staten kring denna bakgrund bedömer ESV att generella effektiviseringsarbete och att det arbete som rapporteringskrav kopplade till hållbarhet, genomförts innebär ett viktigt steg i den liknande de i årsredovisningslagen, inte bör riktningen. införas för statliga myndigheter. ESV anser i stället att regeringens verksamhetsanpassade Utvecklad resultatredovisning till riksdagen styrning, som sker via uppgifter och uppdrag i Förutom det löpande arbetet med att utveckla myndigheternas instruktioner och regleringsresultatredovisningen till riksdagen har ett riktat brev, i högre grad kan bidra till den utveckling utvecklingsarbete bedrivits inom Regerings- som behövs för att uppnå målen enligt Agenda kansliet under 2019. De berörda utgiftsområdena 2030 (ESV 2019:23). har varit Samhällsekonomi och finansförvaltning, Försvar och samhällets krisberedskap samt Rapportering av uppgifter om finansiella Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Syftet befogenheter i informationssystemet Hermes har bl.a. varit att förbättra översikten och Ett utvecklingsarbete kring styrningen och upppresentationen inom områdena. följningen av den statliga investeringsverksamheten har pågått under flera år och har bl.a. inneburit att regeringen fr.o.m. budget- Finansiell styrning propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) presenterar en samlad investeringsplan för staten. Regeringens finansiella styrning ska säkerställa att Utvecklingen har under senare tid fokuserat på det finns tydliga regler för redovisningen och att effektivisera rapporteringen av information användningen av statens medel och bidra till en från budgetunderlagen och samtidigt öka analyseffektiv resursanvändning. möjligheterna. Under 2018 har ESV i samarbete med Krav på hållbarhetsredovisning i statliga Finansdepartementet utvecklat en funktionalitet myndigheters årsredovisningar i informationssystemet Hermes som möjliggör Under 2016 beslutade riksdagen om en ändring i för myndigheterna att rapportera uppgifter om årsredovisningslagen (1995:1554), vilket innebär vissa finansiella befogenheter direkt i informaatt större företag ska upprätta en hållbarhets- tionssystemet. Under våren 2019 rapporterades rapport i årsredovisningen eller som en handling uppgifter om investeringar och tillhörande låneskild från årsredovisningen. I hållbarhets- ramar. När funktionaliteten har utvecklats rapporten ska företagen bl.a. rapportera om ytterligare kommer även andra uppgifter om konsekvenserna av sin verksamhet kopplade till finansiella befogenheter att omfattas. En miljö, sociala förhållanden, respekt för mänskliga elektronisk rapportering ger förutsättningar för rättigheter och motverkande av korruption. ett mer korrekt underlag och förbättrar Bestämmelserna i årsredovisningslagen har sin Regeringskansliets möjligheter att göra analyser grund i en ändring av EU:s redovisningsdirektiv och bedömningar av uppgifterna i budgetom stora företags tillhandahållande av icke processen. Rapporteringen förbättrar även finansiell information och var Europeiska myndigheternas analysmöjligheter samtidigt som kommissionens svar på den globala 2030agendan.

PROP. 2019/ 20: 1

framtagandet av uppgifter som ska ingå i budgetunderlaget effektiviseras.

Intern styrning och kontroll samt internrevision

Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att försäkra ledningen för en myndighet att den med rimlig säkerhet når målen för verksamheten och att den bedrivs enligt gällande rätt. Regeringens styrning för att myndigheterna ska ha fungerande processer för intern styrning och kontroll består av flera delar. Myndighetsledningarnas ansvar för intern styrning och kontroll framgår av myndighetsförordningen (2007:515). Därutöver har regeringen beslutat att de myndigheter som följer internrevisionsförordningen (2006:1228) även ska följa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. ESV har i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten. ESV lämnar varje år en rapport till regeringen i vilken myndigheten redovisar hur internrevisionen fungerar i staten som helhet samt hur myndighetsledningarnas interna styrning och kontroll fungerar. I rapporten Internrevision och intern styrning och kontroll 2019 (ESV 2019:26) redovisar ESV en samlad bedömning av att den statliga internrevisionen fungerar väl. De myndigheter som tillämpar förordningen om intern styrning och kontroll ska i sin årsredovisning göra en bedömning om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Genom myndigheternas bedömning kan regeringen få en bild av den interna styrningen och kontrollen i staten som helhet. ESV har i sin årliga rapport redovisat att myndighetsledningarna med få undantag bedömt att myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande under 2018. Regeringen bedömer mot bakgrund av ESV:s rapport att den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i allt väsentligt fungerar väl i staten som helhet.

11 Lagförslag, skattefrågor

PROP. 2019/ 20: 1

11 Lagförslag, skattefrågor

I detta avsnitt finns lagförslag om ändrade skatte- och avgiftsregler. Lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster finns i avsnitt 3.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

11.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12 och 16 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam ska ha följande lydelse. 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 § 4 Skatt enligt denna lag tas ut med Skatt enligt denna lag tas ut med 7,65 procent av beskattningsvärdet. 6,9 procent av beskattningsvärdet.

16 § 5 Redovisningsskyldighet för rek- Redovisningsskyldighet för lamskatt föreligger om det samman- reklamskatt föreligger om det lagda beskattningsvärdet för sammanlagda beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger beskattningsåret överstiger 60 000 kronor. Om ett beskattnings- 100 000 kronor. Om ett beskattår är längre eller kortare än tolv ningsår är längre eller kortare än tolv månader, ska den angivna gränsen månader, ska den angivna gränsen

3 Lagen omtryckt 1984:156. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117. 4 Senaste lydelse 2017:1202. 5 Senaste lydelse 2017:1202.

PROP. 2019/ 20: 1

räknas upp eller ne d i motsvarande räknas upp eller ne r i motsvarande mån. mån.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3. Bestämmelsen i 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2019.

PROP. 2019/ 20: 1

11.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 och 6 §§, 66 kap. 4 och 14 §§ och 67 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 15 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

62 kap.

6 § 2 Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att 1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige, och 2. den skattskyldige enligt slutligt 2. den skattskyldige enligt fastställd debitering eller liknande ska slutligt fastställd debitering eller betala avgifterna liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med – i överensstämmelse med den – den konvention som avses i konvention som avses i lagen lagen (2013:134) om nordisk (2013:134) om nordisk konvention konvention om social trygghet, om social trygghet, eller – rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 1 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, eller – till följd av att den skattskyldige – Europaparlamentets och rådets enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av förordning (EG) nr 883/2004 av den den 29 april 2004 om samordning 29 april 2004 om samordning av de av de sociala trygghetssystemen. sociala trygghetssystemen ska omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:135.

PROP. 2019/ 20: 1

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 34 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 44 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,48 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 4,45 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,45 men inte 5,31 1,397 prisbasbelopp minskat med 3,9 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 5,31 men inte 7,88 0,763 prisbasbelopp ökat med 8 procent prisbasbelopp av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 1,551 prisbasbelopp minskat med 2 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 13,54 2,399 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 12,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 13,54 men inte 34 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp

PROP. 2019/ 20: 1

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 a § 3 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 34 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 44 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 4,45 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,45 men inte 7,88 0,488 prisbasbelopp ökat med 16,5 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 1,276 prisbasbelopp ökat med 6,5 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 11,06 2,205 prisbasbelopp minskat med 5 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 11,06 men inte 12,15 7,182 prisbasbelopp minskat med 50 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

3 Senaste lydelse 2018:2086.

PROP. 2019/ 20: 1

överstiger 12,15 men inte 29,65 1,654 prisbasbelopp minskat med 4,5 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 29,65 men inte 34 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 kap.

5 § 4 För fysiska personer är den statliga För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster förvärvsinkomster 20 procent av den – 20 procent av den del av den del av den beskattningsbara beskattningsbara förvärvsinkomsten förvärvsinkomsten som överstiger en som överstiger en nedre skiktgräns , skiktgräns. och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns . Skiktgränserna bestäms med Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 490 700 kronor för beskattningsåret 2019 och en övre skiktgräns på 689 300 2019. kronor för beskattningsåret 2019 . För de därpå följande beskatt- För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till ningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränserna för det föregående skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerade med beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal avrundas uppåt till helt hundratal kronor. kronor. Om en enskild näringsidkare enligt Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte samman- beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de faller med kalenderåret, ska den skiktgränser som gäller vid detta skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. beskattningsårs utgång tillämpas.

4 Senaste lydelse 2018:2086.

PROP. 2019/ 20: 1

6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar. Från och med det fjärde Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar den upp till ett belopp som motsvarar nedre skiktgränsen i 5 §. skiktgränsen i 5 §.

66 kap.

4 § Särskild skatteberäkning får göras Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvs- och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, inkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger den nedre skiktgränsen överstiger skiktgränsen enligt 65 kap. enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 5 § med minst 50 000 kronor. kronor. Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, ska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.

14 § 5 Om en ackumulerad inkomst Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret hänför sig enbart till beskattningsoch tid dessförinnan, ska den genom- året och tid dessförinnan, ska den snittliga beskattningsbara förvärvs- genomsnittliga beskattningsbara inkomsten ökas med ett belopp som förvärvsinkomsten ökas med ett motsvarar den nedre skiktgränsens belopp som motsvarar skiktgränsens förändring mellan förändring mellan 1. det närmast föregående beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår, 2. det andra beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår, 3. det tredje beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller 4. det fjärde beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

5 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2019/ 20: 1

67 kap.

4 § 6 Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. För den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och själv ska betala allmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

15 a § För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Bestämmelserna i 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 och 6 §§, 66 kap. 4 och 14 §§ och 67 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019. 3. Bestämmelsen i 67 kap. 15 a § tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2009:197.

12 Skattefrågor

PROP. 2019/ 20: 1

12 Skattefrågor

I detta avsnitt redovisar regeringen åtgärder på – Ett krav på elektronisk betalning för rätt till skatte- och avgiftsområdet med effekter för rut- och rotavdrag införs. budgetåret 2020 och framåt. Åtgärderna – Reglerna för allmänt avdrag för utländska presenteras indelade i ett antal huvudgrupper. De socialförsäkringsavgifter och skatteolika huvudgrupperna är reduktion för allmän pensionsavgift – skatt på arbetsinkomster (skatter på förändras. förvärvsinkomster och socialavgifter m.m., – En skattereduktion för boende i vissa glest avsnitt 12.1 – 12.9), befolkade områden bör införas som en del – skatt på kapitalägande (kapital- och av en grön skatteväxling. egendomsskatter, avsnitt 12.10 och 12.11), – Skatten bör sänkas på jobb och företagande – skatt på kapitalägande (företagsskatter, som en del av en grön skatteväxling. avsnitt 12.12), – Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör – skatt på konsumtion m.m. (energi- och införas vid beskattning av utomlands bosatta miljöskatter, övriga punktskatter och arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige. mervärdesskatt, avsnitt 12.13 – 12.19), och – Ett ingångsavdrag bör införas. – övriga skattefrågor (avsnitt 12.20 – 12.23). – Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller Därefter sammanfattas de offentligfinansiella utveckling bör förstärkas. effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition – Ett system för anstånd med betalning av

(avsnitt 12.24). Avsnittet avslutas med en kupongskatt bör införas.

författningskommentar till lagförslagen – Taket för uppskov med kapitalvinst vid (avsnitt 12.25). avyttring av privatbostad bör höjas. För de åtgärder där förslag lämnas finns – Skatten på finanssektorn bör ökas. lagförslag i avsnitt 11. Beredningen av de olika förslagen inklusive granskning av Lagrådet – En skatt på avfallsförbränning bör införas.

redovisas i respektive delavsnitt. – Skatten på drivmedel bör justeras.

– Reklamskatten sänks.

Sammanfattning – En skatt på plastbärkassar bör införas.

– Ändrade mervärdesskatteregler för e-handel

mellan företag och konsumenter bör Regeringens förslag och bedömningar: införas.

– Den övre skiktgränsen för statlig

inkomstskatt avskaffas.

– Skatten sänks för personer över 65 år.

PROP. 2019/ 20: 1

Skatt på arbetsinkomster – med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som förvärvsinkomstbeskattning anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni 12.1 Avskaffad övre skiktgräns för andra året före beskattningsåret plus två statlig inkomstskatt (s.k. procentenheter. Skiktgränserna fastställs av värnskatt) regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt 12.1.1 Ärendet och dess beredning hundratal kronor. Att statlig inkomstskatt endast tas ut över en Finansdepartementet har tagit fram viss nivå bygger på de principer som slogs fast vid promemorian Avskaffad övre skiktgräns för 1990 års skattereform. Utgångspunkterna var att statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt). En samman- statlig inkomstskatt bara borde tas ut på höga fattning av promemorian finns i bilaga 4 avsnitt 1 . inkomster, att den statliga skatteskalan enbart Promemorians lagförslag finns i bilaga 4 avsnitt 2 . borde innehålla ett skikt och att en lämplig nivå Promemorian har remissbehandlats. En för- var 20 procent (prop. 1989/90:110 s. 299). Från teckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 och med inkomståret 1995 infördes av avsnitt 3 . Remissvaren finns tillgängliga i statsfinansiella skäl en särskild s.k. värnskatt som Finansdepartementet (Fi2019/02421/S1). ett av flera förslag för att öka statens inkomster i ett allvarligt statsfinansiellt läge. Värnskatten Lagrådet innebar att den statliga inkomstskatten på Förslaget om avskaffad övre skiktgräns för statlig förvärvsinkomster över skiktgränsen höjdes till inkomstskatt är författningstekniskt och även i 25 procent mellan åren 1995 och 1998 (prop. övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets 1994/95:25 s. 26). hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har Den statliga inkomstskatten på förvärvsdärför inte inhämtat Lagrådets yttrande. inkomster fick sin nuvarande utformning när den övre skiktgränsen infördes fr.o.m. inkomståret 1999. Då återgick nivån till 20 procent och 12.1.2 Bakgrund och gällande rätt ytterligare en skiktgräns infördes över vilken den statliga skatten ökade med 5 procent. Vid Fysiska personer som har beskattningsbara införandet anfördes som skäl att den övre förvärvsinkomster över en viss nivå ska betala skiktgränsen har ett fördelningspolitiskt syfte, statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Den vilket vägts mot att det bedömts som angeläget statliga inkomstskatten styrs av de s.k. skikt- att begränsa skatteuttaget på arbete för att gränserna, vilket innebär att skatten tas ut efter undvika alltför höga marginalskatter för flertalet olika skattesatser i olika skikt. I det första skiktet, skattskyldiga (prop. 1997/98:150). över den nedre skiktgränsen, tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som över- 12.1.3 Avskaffad övre skiktgräns (s.k. stiger den nedre skiktgränsen. För beskattnings- värnskatt) bara förvärvsinkomster över den övre skiktgränsen tas ytterligare fem procent ut i statlig inkomstskatt, vilket alltså innebär att inkomster Regeringens förslag: Den övre skiktgränsen för över den övre skiktgränsen beskattas med totalt statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) avskaffas. 25 procent statlig inkomstskatt. Bestämmelser om skiktgränserna för statlig inkomstskatt finns i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), Promemorians förslag överensstämmer med förkortad IL. regeringens. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en Remissinstanserna: De flesta remissinstanser nedre skiktgräns på 490 700 kronor och en övre tillstyrker eller har inget att invända mot skiktgräns på 689 300 kronor för beskattnings- förslaget. Bland dessa finns Arbetsgivarverket, året 2019. Vid de därpå följande beskattningsåren Ekonomistyrningsverket ( ESV ) , Företagaruppgår skiktgränserna till det föregående förbundet Fria Företagare, Företagarna, beskattningsårets skiktgränser multiplicerade Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö,

PROP. 2019/ 20: 1

Institutet för arbetsmarknads- och Konjunkturinstitutet har framhållit och effekterna utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), infaller successivt under en lång tid efter Konjunkturinstitutet, Näringslivets Skatte- reformens genomförande. delegation, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Genom avskaffandet av den övre skiktgränsen Småföretagarnas riksförbund, Svenskt Näringsliv, samtidigt som den nedre skiktgränsen behålls Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) uppfylls 1990 års skattereforms mål om enbart ett och Tillväxtverket . Förslaget avstyrks av skikt för statlig inkomstskatt med en skattesats Landsorganisationen i Sverige (LO) och på 20 procent. Pensionärernas riksförbund . Flera remissinstanser, bland andra Arbetsgivar- Lagförslag verket, ESV, Företagarna, Konjunkturinstitutet, Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 och 6 §§ Näringslivets Skattedelegation, Saco och och 66 kap. 4 och 14 §§ IL, se avsnitt 11.2. Småföretagarnas riksförbund anför att förslaget leder till ökade incitament till högre utbildning och vidareutbildning. 12.1.4 Ikraftträdande- och Konjunkturinstitutet och ESV saknar en analys övergångsbestämmelser av alternativa sätt att sänka marginalskatterna. Konjunkturinstitutet anser att incitamentet att Regeringens förslag: De föreslagna lagomvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020 minskar med förslaget medan IFAU påpekar att och tillämpas första gången på beskattningsår incitamentet fortfarande är betydande. som börjar efter den 31 december 2019. LO anför att förslaget leder till ökade inkomstskillnader. Ett antal remissinstanser har synpunkter på effekterna av förslagen. Bland andra Promemorians förslag överensstämmer med Arbetsförmedlingen, LO och IFAU understryker regeringens. osäkerheten som finns om förslagens Remissinstanserna: Ingen remissinstans har självfinansieringsgrad på sikt. Arbetsförmedlingen, yttrat sig särskilt i frågan. IFAU och LO anser att effekterna bör följas upp. Skälen för regeringens förslag: Lagändring- Skälen för regeringens förslag: Såväl den arna bör träda i kraft vid ett årsskifte. Om de tidigare värnskatten som den nuvarande övre träder i kraft den 1 januari 2020 finns det skiktgränsen infördes av statsfinansiella skäl tillräckligt med tid för Skatteverket och andra under 1990-talet. I enlighet med den sakpolitiska aktörer att anpassa sina it-system och informera överenskommelsen (januariavtalet) mellan om lagändringen. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna Lagändringen, dvs. avskaffad övre skiktgräns, och Miljöpartiet de gröna ska den s.k. värnskatten bör vidare tillämpas första gången på avskaffas, detta genom en korrigering av beskattningsår som börjar efter den 31 december skiktgränserna. Korrigeringen bör ske i linje med 2019. Inkomster som uppbärs dessförinnan grundtankarna bakom 1990 års skattereform, kommer alltså inte att påverkas av lagändringen. nämligen att det endast ska finnas ett skikt för statlig inkomstskatt. En lämplig nivå bedömdes vid reformen vara 20 procent, vilket nu motsvaras 12.1.5 Konsekvensanalys av den nedre skiktgränsen. När skatten på de högsta arbetsinkomsterna Syfte och alternativa lösningar sänks kan det bli mer lönsamt för personer med Syftet med förslaget är att i enlighet med rörlig lön som redan har höga inkomster att januariavtalet avskaffa den övre skiktgränsen och arbeta en extra timme. Det blir också mer lönsamt ändra den statliga inkomstskattens uppdelning i för dem med de högsta arbetsinkomsterna att på skiktgränser till att hamna i överensstämmelse andra sätt öka sina inkomster. Avskaffandet av med avsikterna som lyftes fram vid 1990 års den övre skiktgränsen kan öka antalet arbetade skattereform. Då överenskommelsen i januari timmar i ekonomin enligt vad som följer av avtalet är att genomföra reformen på detta sätt är avsnitt 12.1.5. Storleken på dessa effekter är dock några alternativa lösningar inte aktuella. Det osäker vilket bl.a. Arbetsförmedlingen , IFAU och saknas därmed anledning att som ESV och Konjunkturinstitutet efterfrågat undersöka

PROP. 2019/ 20: 1

alternativa sätt att sänka marginalskatterna eller offentlig sektor på samma sätt som privata att vänta med att förändra höginkomsttagares arbetsgivare (se ovan). beskattning tills en större skattereform genomförs vilket LO föreslår. Effekter för miljön Förslaget bedöms inte ha någon miljöpåverkan. Offentligfinansiella effekter Att ta bort den övre skiktgränsen beräknas, i Effekter för sysselsättning enlighet med beräkningskonventionerna, leda till Förslaget bedöms, som Arbetsförmedlingen minskade skatteintäkter med 6,12 miljarder framhåller, ha en försumbar effekt på både antalet kronor 2020. Minskningen rör helt och hållet den sysselsatta och antalet arbetslösa personer i statliga inkomstskatten. ekonomin. Förslaget bedöms däremot stärka de ekonomiska incitamenten för redan sysselsatta Effekter för företagen individer med beskattningsbara inkomster på en Ett borttagande av den övre skiktgränsen sådan nivå att de påverkas av förslaget att arbeta påverkar på kort sikt inte företagens lönsamhet fler timmar och att göra lönekarriär, vilket flera eller på något direkt sätt företagens verksamhet. remissinstanser framhåller. Ett sådant förändrat På längre sikt kan det dock innebära positiva beteende skulle på längre sikt kunna leda till att effekter för företagen. Förslaget leder till att det i skatteintäkterna i ekonomin ökar, vilket i sin tur viss utsträckning kommer att löna sig mer för den skulle bidra till att finansiera reformen. enskilde att utbilda sig till och erbjuda sin Skattningar baserade på mikrosimuleringsarbetskraft i högbetalda yrken. Det kan innebära modellen FASIT pekar på att antalet arbetade att det på längre sikt kan bli lättare för företagen timmar i ekonomin kan öka med 0,13 procent till att få tag i utbildad arbetskraft. Förslaget kan följd av reformen, vilket motsvarar ca 7 000 också, som bland andra Näringslivets årsarbetskrafter; denna siffra är dock behäftad skattedelegation framhållit, stärka svenska företags med osäkerhet och den verkliga effekten kan vara och Sveriges konkurrenskraft när det gäller att högre eller lägre. Flera studier, som t.ex. Sörensen attrahera kvalificerad internationell arbetskraft. (2010) och Holmlund & Söderström (2011), indikerar också att dessa effekter kan vara Effekter för enskilda och offentlig sektor betydande. Arbetsförmedlingen menar att År 2020 beräknas ungefär 345 000 personer ha relevansen av dessa effekter dock är osäker vid de beskattningsbara inkomster på en sådan nivå att högsta inkomstnivåerna. Enligt litteratur på de påverkas av förslaget att ta bort den övre området kan den långsiktiga självfinansieringsskiktgränsen. För samtliga dessa personer innebär graden för reformen ligga i intervallet 56 – förslaget att skatten sänks. Den genomsnittliga 185 procent. En samlad bedömning är att den skattesänkningen bland de berörda blir ca långsiktiga självfinansieringsgraden mest sanno- 17 700 kronor per år. Medianeffekten för de likt är i närheten av 100 procent. Den faktiska 345 000 personer som påverkas beräknas till storleken på dessa effekter är mycket osäker och 8 375 kronor per år. effekterna infaller successivt under en lång tid efter reformens genomförande. Regeringen avser

Tabell 12.1 Förändring i skatt (kr/år) till följd av förslaget

att följa reformens långsiktiga effekter.

om avskaffad övre skiktgräns vid olika inkomster

Kronor per år Fördelningseffekter Fastställd förvärvsinkomst Förändring i skatt Förslaget påverkar personer med 700 000 0 beskattningsbara inkomster som skulle överstiga 750 000 -1 610 den övre skiktgränsen. Dessa personer återfinns 800 000 -4 110 högt upp i inkomstfördelningen. Förslaget får 900 000 -9 110 därför störst effekt för den del av befolkningen 1 000 000 -14 110 som har högst ekonomisk standard. Uppdelat i inkomstdeciler, där den tionde inkomstdecilen 1 500 000 -39 110 Källa: Egna beräkningar. består av den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard och den första Kommunernas skatteintäkter kommer inte direkt inkomstdecilen består av den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, att påverkas av förslaget. I övrigt påverkas har förslaget absolut störst effekt i den tionde

PROP. 2019/ 20: 1

inkomstdecilen och mycket liten eller ingen 12.2.2 Tidigare skattesänkningar för effekt i inkomstdecil 1 – 7. personer över 65 år genom ett

förhöjt grundavdrag

Effekter för jämställdheten Av de berörda är ca 253 000 män och Någon form av grundavdrag har funnits i skatte- 92 000 kvinnor. Den genomsnittliga skatte- lagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget sänkningen för de män som berörs är ca har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst 19 000 kronor per år och för de kvinnor som att lindra beskattningen för låginkomsttagare. berörs ca 14 200 kronor per år. Skillnaden beror Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. på att männen i genomsnitt har högre inkomster 1 – 5 och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), än kvinnorna. Förslaget bidrar till att den förkortad IL. ekonomiska jämställdheten minskar. Rätt till grundavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av Effekter för myndigheter och de allmänna beskattningsåret och som har haft förvärvsförvaltningsdomstolarna inkomst. Obegränsat skattskyldig är i princip den Förslaget innebär att Skatteverket måste anpassa som är bosatt eller vistas stadigvarande i Sverige sina it-system, blanketter och informations- eller som har väsentlig anknytning hit och som material. Dessa förändringar kommer att ingå i tidigare har varit bosatt här (se 3 kap. 3 § IL). den anpassning som årligen görs med anledning Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella till grundavdrag. Grundavdragets storlek är tillkommande kostnader ska hanteras inom beroende av den fastställda förvärvsinkomstens Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar. storlek. Förslagen bedöms inte påverka antalet mål i de Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt allmänna förvaltningsdomstolarna. grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för Förslagets förenlighet med EU-rätten personer som vid beskattningsårets ingång har Förslaget bedöms vara förenligt med det EUfyllt 65 år. Bestämmelserna om det förhöjda rättsliga regelverket. grundavdraget för personer som har fyllt 65 år finns i 63 kap. 3 a § IL. Regleringen innebär att grundavdraget uppgår till grundavdragsbeloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som 12.2 Ytterligare skattesänkningar för anges för vissa inkomstintervall.

personer över 65 år

Det förhöjda grundavdraget har sedan införandet 2009 stegvis byggts ut. Åren 2010 och

12.2.1 Ärendet och dess beredning

2011 förstärktes det förhöjda grundavdraget för samtliga över 65 år. Åren 2013 och 2014 Finansdepartementet har tagit fram genomfördes ett fjärde och femte steg och även promemorian Ytterligare skattesänkningar för dessa gånger sänktes skatten över samtliga personer över 65 år. En sammanfattning av inkomstintervall. Det förhöjda grundavdraget promemorian finns i bilaga 5 avsnitt 1 . förstärktes därefter 2016 då skatten sänktes för Promemorians lagförslag finns i bilaga 5 avsnitt 2 . äldre med inkomster upp till 240 000 kronor per Promemorian har remissbehandlats. En för- år och 2018 då skatten sänktes för äldre med en teckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 fastställd förvärvsinkomst mellan 123 700 och avsnitt 3 . Remissvaren finns tillgängliga i 416 300 kronor per år. Finansdepartementet (Fi2019/02411/S1). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan Lagrådet m.m. avsnitt 6.2.5) aviserades att skillnaden i Förslaget om ytterligare skattesänkningar för beskattning mellan löneinkomst och pension i sin personer över 65 år är författningstekniskt och helhet ska vara borttagen till 2020. Med anledning även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets av aviseringen uttalades att den återstående hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har skattesänkningen skulle göras i två steg där den därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. första sänkningen skulle genomföras 2019 med en offentligfinansiell effekt på 4,17 miljarder

PROP. 2019/ 20: 1

kronor och den andra 2020 med en offentlig- delen till 44 procent av inkomsterna minskat

finansiell effekt på 4,31 miljarder kronor. med 0,480 prisbasbelopp.

I den budgetproposition för 2019 som – För inkomster som överstiger 3,21 men inte lämnades av övergångsregeringen hösten 2018 4,45 prisbasbelopp uppgår den förhöjda (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, delen till 0,207 prisbasbelopp ökat med finansplan m.m. avsnitt 6.1) fanns ett förslag på 22,8 procent av inkomsterna. hur skattesänkningen för 2019 skulle göras. – För inkomster som överstiger 4,45 men inte Förslaget innebar liksom tidigare år en 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda förstärkning av det förhöjda grundavdraget. delen till 0,488 prisbasbelopp ökat med Riksdagen beslutade i december 2018 att bifalla 16,5 procent av inkomsterna. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation avseende statens budget för 2019. – För inkomster som överstiger 7,88 men inte

Reservationen innehöll en delvis annan ut- 8,08 prisbasbelopp uppgår den förhöjda formning av skattesänkningen för personer som delen till 1,276 prisbasbelopp ökat med

vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och 6,5 procent av inkomsterna.

innebar att grundavdragsbeloppet höjdes för alla – För inkomster som överstiger 8,08 men inte med en fastställd förvärvsinkomst mellan 60 500 11,06 prisbasbelopp uppgår den förhöjda och 1 177 000 kronor per år. Det förhöjda delen till 2,205 prisbasbelopp minskat med grundavdraget minskades samtidigt för förvärvs- 5 procent av inkomsterna. inkomster som överstiger 1 182 000 kronor per – För inkomster som överstiger 11,06 men år. inte 12,15 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 7,182 prisbasbelopp

minskat med 50 procent av inkomsterna.

12.2.3 Det förhöjda grundavdraget

förstärks – För inkomster som överstiger 12,15 men

inte 29,65 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 1,654 prisbasbelopp Regeringens förslag: Det förhöjda grund- minskat med 4,5 procent av inkomsterna. avdraget för dem som vid beskattningsårets – För inkomster som överstiger 29,65 men ingång har fyllt 65 år förstärks. Detta sker genom inte 34 prisbasbelopp uppgår den förhöjda att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en delen till 1,031 prisbasbelopp minskat med fastställd förvärvsinkomst mellan ca 210 000 och 2,4 procent av inkomsterna. 1 400 000 kronor per år. För beskattningsåret 2020 ska den förhöjda – För inkomster som överstiger 34 prisbas-

delen av grundavdraget beräknas på följande sätt: belopp uppgår den förhöjda delen till 0,215 prisbasbelopp. – För inkomster upp t.o.m. 0,99 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020. 0,687 prisbasbelopp.

– För inkomster som överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda Promemorians förslag överensstämmer med

delen till 0,885 prisbasbelopp minskat med regeringens. 20 procent av inkomsterna. Remissinstanserna: Flera remissinstanser

tillstyrker eller har inte några synpunkter på – För inkomster som överstiger 1,11 men inte förslaget. Bland dessa finns Försäkringskassan, 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda Pensionsmyndigheten och Sveriges Kommuner och delen till 0,600 prisbasbelopp ökat med Landsting (SKL) . SKL utgår i sitt ställnings- 5,7 procent av inkomsterna. tagande ifrån att skattesänkningen blir neutral för – För inkomster som överstiger 2,72 men inte kommunsektorn genom en höjning av anslaget 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda Kommunalekonomisk utjämning. Inte heller delen till 34 procent av inkomsterna minskat Skatteverket har några invändningar mot att med 0,169 prisbasbelopp. förslaget genomförs. – För inkomster som överstiger 3,11 men inte

3,21 prisbasbelopp uppgår den förhöjda

PROP. 2019/ 20: 1

I ett gemensamt yttrande ställer sig Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riks- avstyrker förslaget. Saco utesluter inte att det är förbundet Pensionärsgemenskap, SPF Seniorerna väl motiverat att förbättra de ekonomiska och Svenska Kommunalpensionärernas förbund villkoren för vissa grupper av pensionärer. positiva till förslaget. Organisationerna vänder sig Avstyrkandet riktar sig huvudsakligen mot den dock emot att den skatteskyldiges ålder är metod som föreslås. Införandet av avdrag och avgörande för hur personens inkomster beskattas reduktioner ökar enligt Saco skattesystemets och anser att lika skatt ska gälla alla oavsett ålder komplexitet och bidrar till att göra systemet mer och inkomstslag. svåröverskådligt. Saco betonar i stället behovet av Ekonomistyrningsverket (ESV) saknar en en övergripande och bred skatteöversyn med analys av de sammantagna offentligfinansiella inriktning mot generella regler och lösningar som konsekvenserna och sysselsättningseffekterna av leder till ett enklare och mer transparent system. alla genomförda steg. ESV anser vidare att en metod med en skattereduktion i stället för ett förhöjt grundavdrag är att föredra. Det skulle då Skälen för regeringens förslag vara möjligt att utjämna skillnaderna i beskattning mellan lön och pension till en lägre offentlig- Fortsatt sänkning av skatten finansiell kostnad och andra skatteuttag och Under de senaste åren har det gjorts en stegvis gränsvärden skulle inte påverkas. ESV för därför sänkning av skatten för personer som vid fram att en övergång till en skattereduktion bör beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet har analyseras mer ingående när skillnaden mellan varit att successivt ta bort skillnaden i beskattning beskattningen av pension och arbetsinkomst helt mellan pension och löneinkomst. elimineras. I budgetpropositionen för 2018 (prop. Arbetsgivarverket anser att det är sannolikt att 2017/18:1) aviserades att skillnaden i beskattning de olika steg som tagits för att förbättra i sin helhet skulle vara borttagen till 2020. Den pensionärernas disponibla inkomster jämfört offentligfinansiella effekten av det sista steget med löneinkomst, sammantaget påverkar 2020 beräknades vid det tillfället till 4,31 miljarder incitamenten att arbeta bland äldre och att kronor. arbetskraftsutbudet sannolikt minskar. Som redogjorts för ovan (se avsnitt 12.2.2) Arbetsgivarverket efterfrågar därför en mer beslutade riksdagen i december 2018 att bifalla utförlig analys kring hur arbetsutbudet kan Moderaternas och Kristdemokraternas budgetkomma att påverkas och vilka konsekvenser det reservation avseende statens budget för 2019. indirekt får på skatteintäkter och kompetens- Reservationen innehöll en delvis annan försörjning. Även Konjunkturinstitutet efterfrågar utformning av skattesänkningen för personer en analys av de sammanlagda effekterna i detta över 65 år än den som övergångsregeringen avseende. föreslagit. Reservationen innebar också att Näringslivets Skattedelegation (NSD), till jobbskatteavdraget förstärktes fr.o.m. 2019 (bet. vilken Svenskt Näringsliv ansluter sig, anser att 2018/19:FiU1, reservation 5 under punkt 2 det inte är naturligt givet att beskatta arbete och s. 137 – 140, rskr. 2018/19:62). pension exakt lika. NSD anser också att om det Den förstärkning av jobbskatteavdraget som blir mer förmånligt att vara pensionär kan färre budgetreservationen medförde innebar att personer förväntas välja att jobba längre och NSD skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och efterfrågar därför en analys av denna problematik. pension ökade. Sammantaget innebar budget- Även den snabbare avtrappningstakten i vissa reservationen att kostnaden för att helt ta bort högre inkomstintervall kan enligt NSD innebära skillnaden i beskattning minskade något i försämrade incitament till arbete då den effektiva förhållande till då gällande regelverk men ökade marginalskatten höjs i vissa intervall. De negativa med ca 3 miljarder kronor jämfört med förslagen effekter förslaget har för sysselsättningen i detta i övergångsregeringens budgetproposition (prop. avseende bör därför analyseras. 2018/19:1). I det förslag som nu läggs fram är utgångspunkten att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension kan minskas på ett sätt som medför en offentligfinansiell kostnad på

PROP. 2019/ 20: 1

4,33 miljarder kronor 2020. Det är en kostnad inkomstintervall som berörs av den föreslagna som drygt motsvarar den avisering som gjordes i förstärkningen, dvs. inkomster över ca budgetpropositionen för 2018 och kan anses väl 210 500 kronor per år. Detaljerna i utformningen avvägd givet det offentligfinansiella utrymmet. beskrivs mer noggrant i avsnitt 12.2.4 under PRO , Riksförbundet Pensionärsgemenskap , rubriken Effekter för enskilda. SPF Seniorerna och Svenska Kommunal- ESV har framfört att en metod med en pensionärernas förbund har i ett gemensamt skattereduktion i stället för ett förhöjt yttrande vänt sig mot att den skatteskyldiges grundavdrag är att föredra. Regeringen är ålder är avgörande för hur pensionen beskattas. medveten om att det krävs en övergång till Saco anser att det finns ett behov av en skattereduktion för att fullt ut kunna uppnå lika övergripande och bred skatteöversyn. beskattning mellan arbetsinkomster för personer Regeringen kan konstatera att frågan om under 65 år och pensionsinkomster för personer åldersgränser i inkomstskattesystemet och i än över 65 år. Ett sådant metodbyte får dock större utsträckning behovet av en övergripande konsekvenser både för andra skatter och vissa och bred skatteöversyn kräver omfattande bidrag och måste därför analyseras noga. utredning, vilket ligger utanför detta Regeringens bedömning är därför att en övergång lagstiftningsärende. De synpunkter som till skattereduktion kan bli aktuellt tidigast i framförts rörande åldersgränser respektive samband med att hela skillnaden utjämnas. behovet av en skatteöversyn behandlas därför inte vidare här. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Några remissinstanser har framfört Ändringarna bör träda i kraft snarast möjligt, synpunkter på förslagets effekter, främst rörande vilket är den 1 januari 2020, och tillämpas första arbetskraftsutbudet och marginalskatter. Dessa gången för beskattningsår som börjar efter den synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i 31 december 2019. Det bedöms inte finnas behov avsnitt 12.2.4. av övergångsbestämmelser.

Förstärkningens utformning Lagförslag För årsinkomster under 2,72 prisbasbelopp (ca Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § IL, 128 700 kronor) är det nuvarande förhöjda se avsnitt 11.2. grundavdraget mer generöst än jobbskatteavdraget för personer under 65 år. Detsamma gäller för årsinkomster som överstiger ca 12.2.4 Konsekvensanalys 29,7 prisbasbelopp (drygt 1 400 000 kronor). För inkomster mellan 2,72 och 4,45 prisbasbelopp Syfte och alternativa lösningar (128 700 – 210 500 kronor) är det förhöjda Syftet med förslaget är att sänka skatten för äldre grundavdraget och jobbskatteavdraget ungefär och i första hand för pensionsinkomster för att lika stora och för inkomster mellan 4,45 och minska skillnaden i beskattning mellan pension 29,75 prisbasbelopp är jobbskatteavdraget mer och arbetsinkomster. Ett möjligt alternativ för att generöst än det förhöjda grundavdraget. Det uppnå detta skulle vara att låta pensionsinkomster förhöjda grundavdraget förstärks därför för års- ingå i underlaget för jobbskatteavdrag. En sådan inkomster mellan ca 4,45 och 29,65 prisbasbelopp förändring skulle dock få andra effekter, t.ex. (ca 210 500 – 1 400 000 kronor). För inkomster beträffande skattereduktionen för fastighetsunder 4,45 prisbasbelopp och över avgift. Det skulle också innebära att skatten 29,65 prisbasbelopp blir det förhöjda grund- höjdes för dem som har de lägsta pensionerna. avdraget oförändrat. Det bedöms därför vara lämpligare att ytterligare Utformningen är bestämd utifrån jobbskatte- förstärka det förhöjda grundavdraget för avdragets utformning. Då avdrag och skatte- personer över 65 år. reduktioner har delvis olika effekter går det inte att direkt efterlikna det som tidigare kallades det Offentligfinansiella effekter särskilda beloppet i jobbskatteavdraget. Utform- Förslaget har en offentligfinansiell effekt på ningen på det förhöjda grundavdraget har i stället -4,33 miljarder kronor 2020. bestämts med utgångspunkt i att effekten på den slutliga skatten ska bli så lik som möjlig i de

PROP. 2019/ 20: 1

Effekter för offentlig sektor Tabell 12.2 Förändring i skatt till följd av förslaget om

ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid

Förslaget innebär att skatten sänks med

olika inkomster

4,33 miljarder kronor. Av dessa träffar Kronor per år vid genomsnittlig kommunalskatt 2019 (32,19 procent)

4,06 miljarder kronor den kommunala sektorn Fastställd förvärvsinkomst Förändrad skatt I procent av och resterande del minskar den statliga inkomst- bruttoinkomsten

skatten. 200 000 0 0

225 000 -934 -0,4 Effekter för företagen 250 000 -2 575 -1,0 En höjning av det förhöjda grundavdraget för

300 000 -4 024 -1,3 personer över 65 år bedöms inte påverka

företagens lönekostnader eller på annat sätt 400 000 -6 695 -1,7

företagens verksamhet. Eftersom en särskild 500 000 -9 110 -1,8

kolumn redan finns i skattetabellen för personer 600 000 -6 628 -1,1

över 65 år bedöms förslaget inte heller påverka 700 000 -7 672 -1,1

företagens administrativa kostnader. 1 000 000 -4 3 84 -0,4

1 300 000 -1 096 -0,1 Effekter för enskilda

1 700 000 0 0 Förslaget att förstärka det förhöjda grund-

Källa: Egna beräkningar. avdraget för personer över 65 år innebär att

skatten sänks för personer med fastställda för- Förstärkningens utformning har valts utifrån hur värvsinkomster mellan 4,45 prisbasbelopp och jobbskatteavdraget är utformat och vilka effekter 29,65 prisbasbelopp (ca 210 500 – 1 400 000 ett avdrag, såsom det förhöjda grundavdraget, har kronor). För inkomster som understiger 4,45 i förhållande till en skattereduktion, såsom prisbasbelopp eller överstiger 29,65 prisbasbelopp jobbskatteavdraget. För inkomster som blir det förhöjda grundavdraget oförändrat. understiger 4,45 prisbasbelopp är skatten med Förslaget innebär att ungefär 1 miljon personer gällande regler redan lika eller lägre för personer får sänkt skatt. Skattesänkningen i kronor räknat över 65 år med pensionsinkomster jämfört med ökar med inkomsten upp till en årsinkomst om ca skatten på arbetsinkomster för personer under 525 000 kronor per år, där skatten sänks med ca 65 år. Det förhöjda grundavdraget lämnas därför 9 700 kronor per år vid genomsnittlig kommunaloförändrat för dessa inkomster. För inkomster skatt. Skattesänkningen minskar sedan ner till ca som överstiger 29,7 prisbasbelopp gör avtrapp- 4 600 kronor per år för årsinkomster upp till ningen av jobbskatteavdraget att skatten med 567 000 kronor per år för att sedan åter stiga upp gällande regler är högre för arbetande under 65 år. till ca 8 400 kronor per år för inkomster på diagram 12.1 visar det förhöjda grundavdraget 644 000 kronor per år. För årsinkomster över ca enligt gällande regler och enligt föreslagna regler 644 000 kronor minskar skattesänkningen stadigt för 2020, samt det ordinarie grundavdraget. med stigande inkomst för att bli noll vid en Som syns i figuren trappas det förhöjda årsinkomst om ca 1 400 000 kronor. I tabell 12.2 grundavdraget av kraftigt inom ett relativt kort visas förändringen i skatt för personer över 65 år inkomstintervall mellan 11,06 och 12,15 prisvid olika årsinkomster och genomsnittlig basbelopp (ca 523 000 – 575 000 kronor per år). kommunalskatt. Utformningen syftar till att motverka effekten

det förhöjda grundavdraget har på brytpunkten

för statlig inkomstskatt. Det förhöjda grund-

avdraget innebär att brytpunkten för statlig

inkomstskatt för personer över 65 år ligger vid en

högre inkomst än för personer under 65 år. För

att åstadkomma samma eller liknande skatt som

för yngre arbetande trappas därför enligt förslaget

det förhöjda grundavdraget av kraftigare i

inkomstintervallet mellan brytpunkten för

personer under 65 år (523 000 kronor år 2020)

och den med nuvarande förslag blivande

PROP. 2019/ 20: 1

brytpunkten för personer över 65 år (ca Tabell 12.3 Skillnad i skatt mellan en person över 65 år

med pensionsinkomst och en person under 65 år med

575 000 kronor).

arbetsinkomst, vid olika inkomster, vid gällande regler och

enligt föreslagna regler

Diagram 12.1 Förhöjda grundavdraget för personer över Kronor per år vid genomsnittlig kommunalskatt 2019 (32,19 procent)

65 år enligt gällande regler och föreslagna regler samt

Fastställd förvärvsinkomst Enligt föreslagna Enligt gällande

ordinarie grundavdrag

regler regler Kronor per år 200 000 -21 -21 120 000 Ordinarie grundavdag 225 000 269 1 203

100 000 Gällande regler 250 000 784 3 359 Föreslagna regler 300 000 1 781 5 805 80 000 400 000 3 759 10 454

60 000 500 000 5 368 14 478

600 000 4 174 10 802 40 000 700 000 4 735 12 407

20 000 1 000 000 2 781 7 165

1 300 000 827 1 923

0 1 700 000 -5 323 -5 323 0 400 000 800 000 1 200 000 1 600 000 Källa: Egna beräkningar. Anm.: Ett negativt värde betyder att pensionären över 65 år betalar lägre skatt än den arbetande under 65 år. Källa: Egna beräkningar. Förslaget minskar skillnaden i beskattning mellan

arbetande under 65 år och pensionärer över 65 år Fördelningseffekter för inkomster mellan 4,45 och 29,65 prisbas- Totalt sett påverkar förslaget den ekonomiska belopp. Inkomster upp till 4,45 prisbasbelopp standarden för knappt 1,6 miljoner människor. påverkas inte av förslaget. Inte heller inkomster Då beaktas effekten för samtliga hushållssom överstiger 29,65 prisbasbelopp. I tabell 12.3 medlemmar inklusive barnen i hushållet. Då detta visas skillnaden i beskattning mellan gällande steg i att sluta skattegapet mellan löntagare och regler och föreslagna regler för 2020. Ett positivt pensionärer är riktat till dem som har högre värde innebär att skatten på pensionsinkomster pensioner kommer effekten i de två lägsta för en person över 65 år är högre än skatten på inkomstgrupperna att vara mycket liten. arbetsinkomster för en person under 65 år medan Inkomstgrupp 3 t.o.m. 9 får en genomsnittlig ett negativt tal visar på det motsatta förhållandet. ökning av ekonomisk standard med ca

0,2 procent och inkomstgrupp 10 något lägre, se

diagram 12.2.

Diagram 12.2 Förändring av ekonomisk standard av den nu

föreslagna förstärkningen, uppdelat på inkomstgrupper

Procent

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

För hela det förhöjda grundavdraget för personer berörda. Sammantaget är ca 62 procent av de över 65 år ser fördelningseffekterna annorlunda direkt berörda män och ca 38 procent kvinnor. ut. Inklusive den nu föreslagna förstärkningen Bland de direkt berörda ökar individuell har hela det förhöjda grundavdraget störst effekt disponibel inkomst med ca 1,3 procent. Uttryckt på ekonomisk standard i inkomstgrupp 2 och 3, i kronor motsvarar det ca 4 100 kronor om året se diagram 12.3. Lägst sammantagen effekt på eller ca 350 kronor per månad. Effekten är större ekonomisk standard får inkomstgrupp 10. för män (4 400 kronor per år) än för kvinnor (3 700 kronor per år), vilket är en effekt av att

Diagram 12.3 Förändring av ekonomisk standard av hela

män ofta har högre pensioner än kvinnor. I

det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år, inklusive

procentuella termer är dock skillnaden i effekt

den nu föreslagna förstärkningen, uppdelat på

inkomstgrupper mellan kvinnor och män marginell. I genomsnitt Procent ökar den individuella disponibla inkomsten med 6 1,3 procent för både kvinnor och män som berörs direkt av reformen. Utslaget på samtliga individer i åldern 20 år och 5 äldre, berörd eller icke berörd av reformen, 4 innebär det en genomsnittlig ökning av den individuella disponibla inkomsten med omkring 3 560 kronor per år. Effekten är större för män 2 (740 kronor) än för kvinnor (380 kronor) som en konsekvens av att män i genomsnitt har högre 1 pensioner än kvinnor och därigenom i större utsträckning berörs av reformen. Den genom- 0 snittliga förändringen för kvinnors individuella 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. disponibla inkomst uppgår till 0,15 procent medan förändringen för män är ca 0,22 procent, ESV , Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet se diagram 12.4. Reformen bidrar därmed till att efterfrågar en analys av de samlade effekterna av försvaga den ekonomiska jämställdheten. det förhöjda grundavdraget. Det förstärkta grundavdraget innebär lägre skatt på inkomster

Diagram 12.4 Procentuell förändring av individuell

disponibel inkomst för personer över 20 år av den nu

för personer över 65 år. Skattesänkningen blir lika

föreslagna förstärkningen, uppdelat på kvinnor och män

stor oavsett om inkomsten kommer från pension Procent eller arbete. Det innebär att förslaget om 0,25 ytterligare förstärkning av det förhöjda grundavdraget inte gör det mer lönsamt att gå i pension 0,2 relativt att arbeta. Förslaget innebär dock en inkomsteffekt som i någon mån kan få en negativ 0,15 effekt på arbetsutbudet bland äldre. Denna effekt bedöms, vilket även remissinstanserna anser, för 0,1 det nuvarande förslaget vara liten. För hela det förstärkta grundavdraget blir inkomsteffekten betydligt större. Samtidigt innebär det förhöjda 0,05 grundavdraget att marginalskatten har sänkts för inkomster upp till drygt 380 000 kronor per år. 0 Kvinnor Män Det innebär att för en mycket stor majoritet av de Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. personer som är över 65 år har det blivit mer lönsamt att arbeta vilket motverkar inkomst- För hela det förhöjda grundavdraget för personer effekten. över 65 år, inklusive den nu föreslagna förstärkningen, ser fördelningseffekterna mellan Effekter för jämställdheten män och kvinnor annorlunda ut. Den genom- Sett ur ett individuellt perspektiv berörs omkring snittliga förändringen för kvinnors individuella 1 560 000 personer direkt själva eller genom en disponibla inkomst uppgår till 1,88 procent hushållsmedlem. Av dessa är ca 1 050 000 direkt

PROP. 2019/ 20: 1

medan förändringen för män är ca 1,52 procent, överlämnade den 5 maj 2017 betänkandet se diagram 12.5. Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37). Diagram 12.5 Procentuell förändring av individuell En sammanfattning av relevanta delar av

disponibel inkomst för personer över 20 år av hela det

betänkandet finns i bilaga 6 avsnitt 1 . Relevanta

förhöjda grundavdraget, inklusive den nu föreslagna

förstärkningen, uppdelat på kvinnor och män delar av betänkandets lagförslag finns i bilaga 6 Procent avsnitt 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i 2 1,8 bilaga 6 avsnitt 3 . Remissyttrandena finns 1,6 tillgängliga i lagstiftningsärendet hos Justitie- 1,4 departementet (Ju2017/04129/KRIM). 1,2 I denna proposition behandlar regeringen 1 utredningens förslag i fråga om ett krav på 0,8 elektronisk betalning för rätt till skattereduktion i samband med rut- och rotarbeten. Regeringen 0,6 har tidigare, utifrån utredningens betänkande, 0,4 infört ett krav på elektronisk betalning för 0,2 löneutbetalningar för vissa arbetsmarknads- 0 Kvinnor Män politiska stöd samt gjort en förändring i Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. instruktionen för Centrala studiestödsnämnden som innebär att myndigheten ska motverka Effekter för miljön bidragsbrott och säkerställa att felaktiga Förslaget bedöms inte ha någon miljöpåverkan. utbetalningar inte görs. Regeringen har även genomfört åtgärder för att öka kvaliteten i folk- Effekter för myndigheter och de allmänna bokföringen samt infört en skyldighet för förvaltningsdomstolarna Skatteverket att anmäla brott vid rut- och En förstärkning av det förhöjda grundavdraget rotavdrag. Övriga delar av betänkandet är föremål för pensionärer medför endast marginella för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller Lagrådet förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande Regeringen beslutade den 17 maj 2018 att utgifter för Skatteverket ska hanteras inom inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag befintliga ekonomiska ramar. För de allmänna som finns i bilaga 6 avsnitt 4 . Lagrådets yttrande förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få finns i bilaga 6 avsnitt 5 . Regeringen har följt någon budgetpåverkan. Lagrådets synpunkter som behandlas i författningskommentaren till inkomstskatte- Förslagets förenlighet med EU-rätten lagen. Förslaget bedöms vara förenligt med det EUrättsliga regelverket.

12.3.2 Skattereduktion för hushållsarbete

Rut- och rotavdrag 12.3 Krav på elektronisk betalning för Den 1 juli 2007 trädde det s.k. rutavdraget i kraft. rätt till rut- och rotavdrag Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Rut- och rotavdragen benämns 12.3.1 Ärendet och dess beredning gemensamt husavdraget. De materiella bestämmelserna om husavdraget, dvs. skattereduktion Regeringen beslutade den 24 september 2015 att för hushållsarbete, finns i 67 kap. 11 – 19 §§ tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot Rutavdraget omfattar följande arbeten. organiserad och systematisk ekonomisk – Enklare städarbete eller annat brottslighet (dir. 2015:96). rengöringsarbete samt flyttstädning som Utredningen om organiserad och systematisk utförs i bostaden. ekonomisk brottslighet mot välfärden,

PROP. 2019/ 20: 1

– Vård av kläder och hemtextilier när vården och avgifter i sitt hemland genomgår mot-

utförs i bostaden. svarande kontroll som den som är godkänd för F-

skatt. För det andra kan den enskilde anlita en – Snöskottning som utförs i nära anslutning privatperson som inte är godkänd för F-skatt till bostaden. (däremot inte en näringsidkare som av någon – Häck- och gräsklippning, krattning och anledning inte är godkänd för F-skatt). För det ogräsrensning samt beskärning och tredje kan den enskilde få tjänsterna tillhandaborttagande av träd och buskar som utförs hållna som en skattepliktig löneförmån av sin på tomt eller i trädgård i nära anslutning till arbetsgivare. bostaden.

– Barnpassning som inte mer än i ringa Skattereduktion och utbetalning enligt

omfattning innefattar hjälp med läxor och fakturamodellen annat skolarbete och som utförs i eller i nära Rut- och rotavdragen ges genom skatteanslutning till bostaden samt lämning och reduktion. Utbetalning i samband med

hämtning till och från förskola, skola, skattereduktion görs enligt den s.k. faktura-

fritidsaktiviteter eller liknande. modellen reglerat i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushålls- – Annan omsorg och tillsyn än barnpassning arbete. Fakturamodellen för skattereduktion för som en fysisk person behöver och som utfört arbete innebär i princip att en köpare i utförs i eller i nära anslutning till bostaden praktiken får en preliminär skattereduktion eller i samband med promenader, direkt vid köpet genom att han eller hon bara bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra betalar en del av arbetskostnaden till utföraren. liknande enklare ärenden. När arbetet är utfört och kunden betalat sin del – Flytt av bohag och annat lösöre mellan av arbetskostnaden ansöker utföraren om bostäder samt till och från magasinering i utbetalning från Skatteverket för den del av samband med flytt mellan bostäder. arbetskostnaden som kunden inte har betalat. I – Arbete som avser installation, reparation och med att Skatteverket betalar ut ersättning till

och underhåll av data- och informations- utföraren tillgodoförs köparen även formellt en teknisk utrustning, dataprogram och preliminär skattereduktion. Uppgift om

dataförbindelser samt handledning och preliminär skattereduktion förtrycks i köparens rådgivning i samband med sådant arbete, när inkomstdeklaration. I samband med

arbetet, handledningen och rådgivningen beskattningsbeslutet medges köparen slutlig utförs i eller i nära anslutning till bostaden. skattereduktion med ett belopp motsvarande den

preliminära skattereduktionen förutsatt att – Reparation och underhåll av vitvaror som köparens slutliga skatt räcker för att tillgodoföra utförs i bostaden. den preliminära skattereduktionen. Enligt 6 § lagen om förfarandet vid skatte- Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt reduktion för hushållsarbete får en sådan utförare om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För att som anges i 67 kap. 16 § 1 och 17 § IL begära omfattas av skattereduktionen ska rotarbetet avse utbetalning från Skatteverket om den som kan ha ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den rätt till skattereduktion för hushållsarbete som ansöker om eller begär skattereduktion. (köparen) inte har betalat hela utgiften för Eftersom husavdragets subvention riktas mot hushållsarbetet. Begäran om utbetalning enligt arbete omfattar avdraget bara kostnader för lagen kan således endast bli aktuell i två fall. Det arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte första fallet, som omfattas av 67 kap. 16 § 1 IL, kostnader för material, utrustning och resor. avser att utföraren är godkänd för F-skatt. Det Det finns tre olika spår inom husavdragsandra fallet, som omfattas av 67 kap. 17 § IL, avser systemet. För det första kan den enskilde anlita sådana situationer när arbetet har utförts en näringsidkare som när avtalet om arbetet utomlands och utföraren inte har bedrivit någon träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd näringsverksamhet i Sverige. Det krävs då att för F-skatt eller, om arbetet utförs utanför utföraren har ett intyg eller någon annan handling Sverige och utföraren inte har bedrivit näringssom visar att företaget i fråga om skatter och verksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan

handling som visar att företaget i fråga om skatter

PROP. 2019/ 20: 1

avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande rotarbeten. Skatteverket anser att det är angeläget kontroll som den som är godkänd för F-skatt. att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet Enligt 8 § lagen om förfarandet vid skatte- preciserar vad som avses med spårbart reduktion för hushållsarbete får utbetalning betalningsmedel så att det blir tydligt för utförare, begäras efter det att hushållsarbetet har utförts köpare, Skatteverket och domstolar vad som och betalats. Begäran ska lämnas elektroniskt krävs för att uppfylla kravet på spårbarhet. Vidare inom viss tid och vara undertecknad av utföraren anser Skatteverket att kravet bör vara att hela eller annan behörig person. Det finns dock inte betalningen är spårbar, dvs. skattereduktion bör någon reglering av på vilket sätt en betalning för inte utgå när betalning skett delvis med spårbart utfört arbete ska ske för att utbetalning ska betalningsmedel och delvis kontant. Skatteverket medges och skattereduktion kunna tillgodo- lämnar även en lagteknisk synpunkt. Ekobrottsräknas. myndigheten anser att det bör övervägas om ytterligare förändringar av lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska 12.3.3 Ett krav på elektronisk betalning genomföras, t.ex. bör Skatteverket i sitt införs för rätt till rut- och rotavdrag utredningsarbete få möjlighet att genom föreläggande ta in underlag från bank- och finansieringsbolag. Enligt Ekobrottsmyndig- Regeringens förslag: För rätt till skattereduktion heten skulle det leda till att Skatteverket får ett när arbetet har utförts av en näringsidkare som är bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur skulle godkänd för F-skatt eller, om arbetet utförts effektivisera deras verksamhet och ge ytterligare utomlands, genomgår motsvarande kontroll i möjligheter att förhindra felaktiga utbetalningar. utlandet krävs att det utförda hushållsarbetet har Ekonomistyrningsverket delar utredningens syn på betalats elektroniskt. förslaget om elektroniska betalningar och Betalningen ska anses ha skett elektroniskt bedömer att spårbara betalningsmedel är en endast om den har förmedlats av en betaltjänst- åtgärd som kan minska risken för felaktiga leverantör enligt lagen om betaltjänster och utbetalningar. Datainspektionen kan inte innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, tillstyrka förslaget eftersom ingen analys av belopp och tidpunkt. förslagets förenlighet med dataskyddsförord- Regeringens bedömning: Riksbankslagens ningen och det nya dataskyddsdirektivet har bestämmelser om lagliga betalningsmedel är inte genomförts. något hinder för ett krav på elektronisk betalning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I betänkandet Behovet av ett krav på elektronisk betalning föreslår utredningen att ett krav på elektronisk I en rapport om uppföljning och utvärdering av betalning ska införas såväl i inkomstskattelagen fakturamodellen (Fi2011/02962/S1) lyfte som i lagen om förfarandet vid skattereduktion. Skatteverket fram att det finns skäl att överväga Utredningen gör inte någon bedömning i frågan om det för rätt till utbetalning och skatteom riksbankslagens bestämmelser skulle kunna reduktion bör införas ett krav på att betalningen innebära ett hinder för ett krav på elektronisk mellan kunden och utföraren ska ha gjorts med betalning. ett spårbart betalningsmedel i syfte att upprätt- Remissinstanserna: Majoriteten av de hålla en sund konkurrens inom de branscher som remissinstanser, däribland Skatteverket , utför rut- och rotarbeten. Med spårbart betal- Åklagarmyndigheten , Ekobrottsmyndigheten , ningsmedel avses enligt Skatteverkets rapport en Linnéuniversitetet och Tjänstemännens central- betalning som har förmedlats av en godkänd organisation (TCO) , som har yttrat sig i frågan betalningsförmedlare, där det går att kartlägga att tillstyrker eller har inget att invända mot en betalning har gjorts med ett visst belopp förslaget. TCO och Åklagarmyndigheten anför mellan en betalare och en betalningsmottagare vid att det är rimligt att ställa krav på en spårbar en viss tidpunkt. Ett sådant krav ställs enligt elektronisk betalning som villkor för att få ta del rapporten i Danmarks motsvarande system. av skattereduktionen avseende rut- och

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringen tog upp frågan om ett krav på Genom att införa ett krav på att betalning ska spårbara betalningsmedel i propositionen ha skett elektroniskt ökar kontrollmöjligheterna Förbättringar av husavdragets fakturamodell och felaktiga utbetalningar minskar vid rut- och (prop. 2014/15:10) och konstaterade att ett rotarbeten eftersom det blir möjligt att säkerställa sådant krav i praktiken skulle innebära ett att ersättning för arbeten verkligen har erlagts och avskaffande av kontantbetalningar, vilket att ersättningen har erlagts med det belopp som regeringen ansåg i stället borde prövas i ett större anges. Förslaget ligger också i linje med de sammanhang än inom ramen för husavdraget. En vägledande principer för skattepolitikens sådan prövning genomfördes av utredningen om utformning som riksdagen antog våren 2015 organiserad och systematisk ekonomisk (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, rskr. brottslighet mot välfärden och redovisades i 2014/15:254) och regeringens arbete med att betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – bekämpa skattefusk och skatteundandragande. förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU Datainspektionens invändning om bristande 2017:37). Utredningen föreslår att det ska införas analys av om förslaget är förenligt med ett krav på att betalningen av rut- och rotarbeten dataskyddsförordningen och det nya dataskyddsska ha skett elektroniskt. direktivet behandlas närmare i avsnitt 12.3.5. I betänkandet kartlägger utredningen den kvalificerade välfärdsbrottsligheten och gör Innebörden av att en betalning ska ha skett bedömningen att det innebär en risk att godta elektroniskt kontanta betalningar som grund för exempelvis I betänkandet lyfter utredningen fram att en rut- och rotavdrag i situationer när utföraren är grundläggande skillnad mellan kontanta och ett företag och utbetalningar sker med stöd av elektroniska betalningar är att det vid en lagen om förfarandet vid skattereduktion för elektronisk betalning krävs en eller flera hushållsarbete. Eftersom kontantbetalningar sker mellanhänder för att betalningen ska genomföras. genom ett fysiskt överlämnande utan mellan- Ett exempel på elektronisk betalning är s.k. händer är dessa svåra att identifiera och kontobaserade betalningar där medel överförs kontrollera. Vid kontantbetalning är det därför mellan olika konton. Det avgörande för en sådan svårt att avgöra om det underlag som ligger till elektronisk betalning är alltså att det krävs en grund för en utbetalning speglar de verkliga bakomliggande, stödjande struktur för att förhållandena. Utredningen menar att det från betalningen ska kunna genomföras. Vid en kontrollsynpunkt är en klar fördel om elektronisk betalning registreras betalningar på transaktioner är dokumenterade genom en ett sätt som innebär att det går att identifiera oberoende part och att det ökar möjligheterna att avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt för vid en utredning kunna konstatera om ett fel har betalningen genom att den som ska betala begåtts. I annat fall föreligger enligt utredningen instruerar banken att överföra medel till en risk att utbetalningar och skattereduktion mottagarens konto. Detta skiljer sig mot en medges på felaktiga grunder. kontantbetalning där själva överlämnandet av Flera remissinstanser ställer sig positiva till medlen inte sätter några elektroniska avtryck och utredningens förslag att införa ett krav på parterna i princip kan vara anonyma. elektronisk betalning och lyfter fram att det är ett Regeringen instämmer i utredningens rimligt krav från statens sida i syfte att minska bedömning att avgörande för att det ska vara fråga riskerna för felaktiga utbetalningar. om en elektronisk betalning som kan identifieras För att motverka felaktiga utbetalningar vid är att det finns en mellanhand som får i uppdrag utfört rut- och rotarbete anser regeringen i likhet att genomföra betalningen. Enligt regeringens med utredningen och remissinstanserna att det bedömning bör det därför krävas att betalningen finns ett behov av att ställa högre krav på har gjorts genom en sådan mellanhand för att betalaren och utföraren av rut- och rotarbeten för skattereduktion för rut- och rotarbeten ska att skattereduktion och utbetalning ska beviljas. beviljas. Därmed uppkommer frågan om vad som Regeringen gör därför, på samma sätt som ska anses vara en mellanhand. utredningen, bedömningen att det bör införas ett I lagen (2010:751) om betaltjänster, kallad krav på att en betalning som ligger till grund för betaltjänstlagen, finns bestämmelser om dels vad en utbetalning i samband med rut- och rotavdrag som avses med en betaltjänst, dels vem som får ska ha skett elektroniskt. tillhandahålla betaltjänster. Med betaltjänst avses

PROP. 2019/ 20: 1

enligt 1 kap. 2 § betaltjänstlagen bl.a. genom- Mot bakgrund av den snabba utveckling som förande av betalningstransaktioner genom t.ex. sker av nya sätt att initiera betalningar är det enligt autogiro och kontobaserade betalningar. I regeringens uppfattning inte lämpligt att införa 1 kap. 3 § definieras vad som avses med någon uttömmande lista över vad som ska anses betaltjänstleverantörer i den lagen. Exempelvis är som godkända betalningsformer utan det avkreditinstitut betaltjänstleverantörer. görande är att betalningen har skett genom en Regeringen anser att definitionen av betaltjänstleverantör och att det går att identifiera betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen är en avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. lämplig definition av vad som ska anses vara en mellanhand. Genom att kravet på elektronisk Kontrollmöjligheter för Skatteverket betalning knyts till nämnda definition tillgodoses Ekobrottsmyndigheten efterfrågar ytterligare behovet av den bakomliggande struktur som är kontrollmöjligheter för Skatteverket för att nödvändig för att betalningar ska kunna kravet på elektronisk betalning ska få avsedd identifieras. Det blir därmed enligt regeringens effekt, exempelvis i form av en möjlighet att bedömning, såsom även utredningen påpekat, genom föreläggande ta in underlag från bank- och möjligt att identifiera vem som har gjort finansieringsbolag. Med anledning av Ekobrottsbetalningen, vem som mottagit betalningen samt myndighetens synpunkt bör det understrykas att vid vilken tidpunkt och till vilket belopp ett krav på elektronisk betalning för rätt till betalningen har gjorts. Identifieringen visar alltså utbetalning och skattereduktion kompletterar de att arbetet verkligen har betalats och att befintliga reglerna om elektronisk begäran om ersättningen har erlagts med det belopp som utbetalning och utförarens skyldighet att ge anges. Skatteverket tillfälle att granska underlaget för Mot denna bakgrund anser regeringen att en utbetalningen och lämna de uppgifter som behövs betalning ska anses ha skett elektroniskt endast för granskningen enligt 8 och 9 §§ respektive 20 § om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör lagen om förfarandet vid skattereduktion för enligt betaltjänstlagen och innehåller uppgifter hushållsarbete. Det föreslagna kravet ökar om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Skatteverkets möjligheter att säkerställa att Med denna definition av elektronisk betalning utbetalning sker på korrekt grund genom att anser regeringen, såsom Skatteverket efterfrågar i kravet på förmedling genom en betaltjänstsitt remissvar, att det blir tydligt för utförare, leverantör medför att uppgifterna i underlaget köpare, Skatteverket och domstolarna vad som kan verifieras genom exempelvis ett kontoutdrag krävs för att uppfylla kravet på elektronisk från banken. Ytterligare åtgärder utöver förslaget betalning. Det innebär också att betalningen om elektronisk betalning omfattas inte av detta avseende arbetet i ansökan i sin helhet måste vara lagstiftningsprojekt och behandlas därför inte elektronisk för att utbetalning ska medges. vidare i denna proposition. Skattereduktion och utbetalning kommer således inte att kunna beviljas när betalning skett både Kravet på elektronisk betalning står i elektroniskt och med kontanter. överensstämmelse med riksbankslagen Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen har endast Exempel på elektroniska betalningar Riksbanken rätt att ge ut sedlar och mynt. I Exempel på en elektronisk betalning är en 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbetalning med kontokort, inbetalningskort, bank, kallad riksbankslagen, anges att sedlar och BankID och Swish. Däremot omfattas exempel- mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga vis inte betalning med check som är ett löpande betalningsmedel. Enligt förarbetena innebär detta skuldebrev, som löses in av innehavaren och som att var och en är skyldig att ta emot sedlar och medför en utbetalning där uppgift om mottagare mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64). inte behöver anges. Inte heller utgör betalning Denna regel gäller dock inte utan undantag. I med kryptovalutor, såsom Bitcoin och liknande privaträttsliga förhållanden är regeln dispositiv betalningslösningar, en elektronisk betalning och det står således parterna fritt att avtala om att eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betalning ska ske på annat sätt än med kontanter, betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen vilket t.ex. med kort (se 7 § lagen [1936:81] om skuldeinnebär att information om avsändare, mottagare, brev). Användningen av ett visst betalningsmedel belopp eller tidpunkt inte kan identifieras. behöver inte heller vara uttryckligen angiven i

PROP. 2019/ 20: 1

avtalsvillkor utan kan framgå av handelsbruk eller utbetalning förutsätter att betalning skett av annan sedvänja. någon som kan ha rätt till skattereduktion. Det Det finns fall där det direkt i lag anges att innebär att Skatteverket ska avslå en begäran om betalning får ske på annat sätt än genom kontanta utbetalning så snart någon förutsättning för rätt medel eller att betalning ska ske på ett visst sätt. till skattereduktion brister (jfr prop. 2008/09:77 Av 12 kap. 20 § jordabalken framgår t.ex. att s. 42 och prop. 2014/15:10 s. 15). Om förutbetalning av hyra alltid får ske genom post- sättningarna i 67 kap. 11 § IL och det föreslagna anvisning, postgiro eller bankgiro. Detsamma kravet på elektronisk betalning i 67 kap. 15 a § IL gäller betalning av avgift till bostadsrättsförening inte uppfylls kan inte heller förutsättningarna för enligt 7 kap. 15 § bostadsrättslagen (1991:614). rätt till utbetalning enligt 6 och 8 §§ i lagen om Ett exempel på i lag angiven skyldighet att göra en förfarandet vid skattereduktion för hushållsbetalning till ett konto finns i 62 kap. 2 § skatte- arbete anses uppfyllda. Av den anledningen anser förfarandelagen (2011:1244) där det framgår att regeringen att lagen om förfarandet vid skatter och avgifter ska betalas in till skattereduktion för hushållsarbete inte behöver Skatteverkets särskilda konto för skatte- ändras. betalningar. Förslaget om ett krav på elektronisk betalning Lagförslag innebär inte att det är Skatteverket som Förslaget föranleder att en ny paragraf, myndighet som vägrar kontantbetalning utan 67 kap. 15 a § IL, införs, se avsnitt 11.2. kravet gäller förhållandet mellan utföraren och beställaren av hushållsarbetet. Kravet hindrar inte avtalsparterna från att använda sig av kontant 12.3.4 Undantag från kravet på elektronisk betalning för utfört rut- och rotarbete om så betalning önskas men för att skattereduktion ska kunna tillgodoräknas ska betalningen för arbetet i Regeringens bedömning: Krav på elektronisk ansökan ha skett elektroniskt. Mot denna betalning vid rut- och rotarbeten kan inte anses bakgrund gör regeringen bedömningen att ett medföra sådana nackdelar att det bör införas krav på elektronisk betalning inte står i strid med några undantag från att betalning ska ske riksbankslagen. elektroniskt. Det bör heller inte göras undantag Den lagtekniska lösningen för utländska betalningar eller för mindre belopp. De materiella förutsättningarna för att rut- och rotavdrag ska beviljas regleras i 67 kap. 11 – 19 §§ IL. Utredningens förslag överensstämmer med Regeringens förslag innebär en ändring i dessa regeringens. förutsättningar. Ett krav på att betalningen för Remissinstanserna: Ingen remissinstans har utfört arbete ska ha gjorts elektroniskt bör därför yttrat sig särskilt i frågan. införas i inkomstskattelagen. Skatteverket har i Skälen för regeringens bedömning: sitt remissvar anfört att ett sådant krav bör införas Regeringen anser att det är viktigt att förslaget i den redan befintliga bestämmelsen i 67 kap. 11 § om att införa ett krav på elektronisk betalning IL som reglerar vilka som har rätt till inte medför att grupper i samhället med skattereduktion vid hushållsarbete i stället för att begränsad tillgång till dator och internet får det enligt utredningens förslag införs en ny minskade möjligheter att ta del av subventionen bestämmelse. Regeringen anser dock, i likhet med för rut- och rotarbeten. Av utredningens utredningen, att ett sådant krav lämpar sig bättre betänkande och Riksbankens rapport Den i anslutning till övriga villkor för skattereduktion svenska finansmarknaden 2016 framgår att och bör därför införas i en ny paragraf, användandet av kontantbetalningar har minskat 67 kap. 15 a § IL. kraftigt och att befolkningen i allt större Utredningen föreslår i sitt betänkande att det utsträckning använder digitala medel för att betala även ska införas ett krav på elektronisk betalning räkningar och uträtta bankärenden och att i 8 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för majoriteten av befolkningen har tillgång till hushållsarbete. Regeringen anser emellertid att internetbank. I Riksbankens rapport framgår det redan framgår av 6 § samma lag att en också att endast ett fåtal gireringar och konto-till-

PROP. 2019/ 20: 1

konto-överföringar initieras på annat sätt än 12.3.5 Personuppgiftsbehandlingen elektroniskt. Som framgår av avsnitt 12.3.3 föreslås Regeringens bedömning: Behandlingen av definitionen av elektronisk betalning även personuppgifter med anledning av förslaget om omfatta möjligheten att betala rut- och rotarbete med exempelvis inbetalningskort på ett ett krav på elektronisk betalning inom systemet bankkontor eftersom det uppfyller kraven på för rut- och rotavdrag är förenlig med EU:s förmedling genom en betaltjänstleverantör och dataskyddsförordning och föranleder inget behov av ändringar i lagen om behandling av uppgifter i att avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt Skatteverkets beskattningsverksamhet. Datakan identifieras. Det är alltså möjligt att skyddsdirektivet bedöms inte bli tillämpligt på tillgodoräkna sig skattereduktion utan tillgång till dator och internet. Med hänsyn till detta anser den personuppgiftsbehandling som förslaget kan regeringen att förslaget om ett krav på elektronisk ge upphov till. betalning vid rut- och rotavdrag inte kan anses medföra sådana nackdelar att det kan motivera ett undantag. Mot bakgrund av syftet med ett krav på Utredningen har inte gjort någon bedömning elektronisk betalning, dvs. att minska felaktiga av om kravet på elektronisk betalning är förenligt utbetalningar, att öka Skatteverkets kontroll- med dataskyddsförordningen eller det nya möjligheter och att upprätthålla en sund dataskyddsdirektivet. konkurrens inom rut- och rotbranschen, anses Remissinstanserna: Datainspektionen framför det särskilt motiverat att i viss utsträckning att myndigheten inte kan tillstyrka något av begränsa kontantanvändningen i detta samman- utredningens förslag eftersom utredningen inte hang. har genomfört en analys av förslagens förenlighet Utredningen lyfter i betänkandet fram att det med dataskyddsförordningen och det nya med hänsyn till den väl utbyggda infrastruktur dataskyddsdirektivet. Övriga remissinstanser har som Sverige har i fråga om elektroniska inte tagit upp frågan om dataskydd. betalningar inte finns skäl att göra undantag från Skälen för regeringens bedömning: ett krav på elektronisk betalning gällande mindre Förslaget innebär att det införs ett krav på att belopp. Regeringen instämmer i utredningens betalning ska ha skett elektroniskt för rätt till bedömning. Regeringen delar även utredningens skattereduktion vid rut- och rotarbeten. Genom bedömning att det inte bör göras något undantag kravet får Skatteverket en förbättrad möjlighet att för exempelvis utländska betalningar eftersom verifiera uppgifter om vem som har gjort det i dessa fall kan vara än svårare att kontrollera betalningen, vem som mottagit betalningen samt riktigheten i de uppgifter som lämnas till grund vid vilken tidpunkt och till vilket belopp för beslut om utbetalning. betalningen har gjorts. Regeringen gör inledningsvis bedömningen att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF inte blir tillämpligt på den personuppgiftsbehandling som förslaget kan ge upphov till eftersom Skatteverket inte agerar i egenskap av behörig myndighet enligt direktivet vid den aktuella behandlingen av personuppgifter. Skatteverkets fiskala verksamhet omfattas alltså inte, se propositionen Brottsdatalag (prop. 2017/18:232 s. 100).

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringen konstaterar härefter att förslaget utöver vad som är nödvändigt för att upprätthålla inte medför någon förändring av vilken typ av Skatteverkets kontrollmöjligheter i syfte att personuppgifter som ska behandlas i minska möjligheterna till fusk och brott vid rutbeskattningsdatabasen i förhållande till vad som och rotavdrag samt att upprätthålla en sund gäller i dag. Sådan personuppgiftsbehandling konkurrens. Mot bakgrund av att behandlingen omfattas av Europaparlamentets och rådets av personuppgifter hos Skatteverket sker i syfte förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 att fastställa en skattemässig förmån för den om skydd för fysiska personer med avseende på enskilde, dvs. skattereduktion och utbetalning för behandling av personuppgifter och om det fria utfört hushållsarbete, får behandlingen anses flödet av sådana uppgifter och om upphävande av proportionerlig. direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter förordning), nedan kallad EU:s dataskydds- i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår förordning. Dataskyddsförordningen är i alla att uppgifter bl.a. får behandlas för att delar bindande och direkt tillämplig i samtliga tillhandahålla information som behövs hos EU:s medlemsländer och ska tillämpas fr.o.m. Skatteverket för fastställande av underlag för den 25 maj 2018. Förordningen, som utgör den samt bestämmande, redovisning, betalning och generella regleringen av personuppgifts- återbetalning av skatter och avgifter samt för behandling inom EU, tillåter och förutsätter revision och annan kontrollverksamhet. Av ibland att medlemsstaterna kompletterar förord- 2 kap. 2 § i lagen framgår vidare att i beskattningsningen med nationell lagstiftning. För databasen får uppgifter behandlas om personer Skatteverkets personuppgiftsbehandling i som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1 – 9. beskattningsverksamheten finns lagen I 2 kap. 3 § och i förordningen (2001:588) om (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatte- behandling av uppgifter i Skatteverkets verkets beskattningsverksamhet som innehåller beskattningsverksamhet finns bestämmelser om bestämmelser som kompletterar dataskydds- vilka uppgifter som får behandlas i förordningen. Lagen gäller behandling av beskattningsdatabasen. Den behandling av personuppgifter om enskilda personer men vissa uppgifter som förslaget ger upphov till hos bestämmelser i lagen gäller även behandling av Skatteverket i beskattningsdatabasen är tillåten uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § enligt de angivna bestämmelserna. andra stycket). Sammanfattningsvis bedömer regeringen att Den rättsliga grunden för behandlingen hos den personuppgiftsbehandling som föranleds av Skatteverket är i första hand att den är nödvändig förslaget således är förenlig med EU:s för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller dataskyddsförordning och inte föranleder något som ett led i den personuppgiftsansvariges behov av ändringar i lagen om behandling av myndighetsutövning på det sätt som anges i uppgifter i Skatteverkets beskattningsartikel 6.1 e. Den aktuella grunden för verksamhet. behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga 12.3.6 Ikraftträdande- och grunden är fastställd i förordningen (2017:154) övergångsbestämmelser med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen (2011:1244) och i lagen Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De närmare ändamålen för den 1 januari 2020. Lagen tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som behandlingen liksom andra specificerade bestämmelser finns i lagen om behandling av har betalats av köparen efter ikraftträdandet. uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses Utredningens förslag: Överensstämmer inte i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. med regeringens förslag. Utredningen föreslår ett Regeringen gör bedömningen att kravet på ikraftträdande den 1 juli 2018 och att äldre elektronisk betalning inte innebär ett sådant bestämmelser ska gälla för hushållsarbeten som intrång i den personliga integriteten som går påbörjats före den 1 januari 2019.

PROP. 2019/ 20: 1

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har det är lämpligt att göra en försiktig bedömning av yttrat sig särskilt i frågan. förslagets effekter. Skälen för regeringens förslag: Ändringen Enligt Skatteverket begärde företagen ut föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. sammanlagt ca 15,1 miljarder kronor för rut- och Utredningen har föreslagit att äldre rotarbeten 2018, medan Skatteverket betalade ut bestämmelser ska gälla för hushållsarbeten som ca 14,5 miljarder kronor. Det betyder att påbörjats före den 1 januari 2019. När vissa Skatteverket 2018 vägrade utbetalningar om ca förändringar gjordes avseende vilka uppgifter 0,6 miljarder kronor. En del av detta kan hänföras som ska lämnas i en begäran om utbetalning till fusk, medan en del är vad Skatteverket många enligt den s.k. fakturamodellen gånger kan anta är oavsiktliga fel som t.ex. att den (prop. 2014/15:10) tillämpades ändringen första skattskyldige har för lite skatt att reducera för att gången på utbetalning för arbete som betalats erhålla reduktionen eller materiella fel såsom att efter ikraftträdandet. Det finns enligt regeringens restid eller materialkostnader har inkluderats (se bedömning inte skäl att göra på annat sätt t.ex. Skatteverkets rapport 2011:1 s. 88). I det avseende vid vilken tidpunkt elektronisk följande antas att en fjärdedel av de vägrade betalning ska börja gälla. För arbete som har utbetalningarna kan hänföras till fusk. påbörjats före ikraftträdandet och där beställaren För 2020 beräknas utbetalningarna avseende avsåg att betala kontant torde det inte vara ett rut- och rotarbete sammanlagt uppgå till problem att sätta in pengarna på ett bankkonto 16,1 miljarder kronor. Vid antagandet om samma och från detta genomföra betalningen andel vägrade utbetalningar som 2018, och vid elektroniskt. samma antagande om andelen fusk, beräknas utbetalningarna som vägras på grund av fusk vara ca 160 miljoner kronor 2020. Förslaget bedöms 12.3.7 Konsekvensanalys kunna leda dels till att denna summa ökar, dels till att ansökningarna om utbetalningar på felaktiga Offentligfinansiella effekter grunder minskar genom en avskräckande effekt. I detta avsnitt görs en uppskattning av hur För att uppskatta effekten av förslaget antas en mycket utbetalningarna avseende rut- och ökning med 10 procent av det som i dag antas rotarbete kan komma att minska till följd av ett vägras på grund av fusk, vilket förväntas vara en krav på elektronisk betalning. Regeringen gör försiktig bedömning av förslagets effekter. Den bedömningen att potentiella effekter av att vissa offentligfinansiella effekten av förslaget om ett köpare kan ha begränsade möjligheter att på egen krav på elektronisk betalning vid köp av rut- och hand betala rut- och rotarbete elektroniskt är rotarbete skulle med dessa antaganden uppgå till försumbara eftersom det visats att majoriteten av 16 miljoner kronor. befolkningen har tillgång till internetbank och redan initierar gireringar elektroniskt (se Effekter för företagen avsnitt 12.3.4). Däremot bedöms antalet Ett krav på elektronisk betalning vid köp av rututbetalningar som sker på felaktiga grunder och rotarbeten bedöms i allt väsentligt vara kunna minska dels genom ökade möjligheter att positivt för de allra flesta utförare. Regeringen vid en utredning kunna konstatera om ett fel har delar utredningens bedömning att förslaget kan begåtts, dels genom en viss avskräckande verkan leda till att företagens administrativa arbete på att ansöka om utbetalning på felaktiga grunder. minskas eftersom kontanthantering kan anses Beräkningen av den offentligfinansiella dyr och i många fall omständlig då bankerna effekten är förenad med stor osäkerhet då under- försöker minimera den (SOU 2017:37 s. 554). laget är mycket knapphändigt. Det finns inga Förslaget bedöms inte heller leda till ökade uppgifter om hur många som betalar kontant vid administrativa kostnader i det fall företaget blir köp av rut- och rotarbete eller om hur stor föremål för Skatteverkets kontroller då företagen andelen felaktiga utbetalningar är i de fall som redan i dag vid en eventuell kontroll behöver köp av tjänster har skett kontant. Det är lämna uppgifter om betalning till Skatteverket. dessutom svårt att säga hur många av de Dessutom innebär ett krav på elektronisk utbetalningar som sker på felaktiga grunder som betalning att Skatteverkets underlag för kan hänföras till fusk. Regeringen anser därför att kontroller förbättras, vilket förväntas leda till minskad förekomst av fusk och missbruk och

PROP. 2019/ 20: 1

således en förbättring av konkurrensen i de för sysselsättning och antal arbetade timmar, den berörda branscherna. ekonomiska jämställdheten, fördelning och miljö. Förslaget om krav på elektronisk betalning Eventuella tillkommande kostnader för bedöms vidare vara förenligt med EU:s data- Skatteverket ska hanteras inom befintliga skyddsförordning (se avsnitt 12.3.5). Förslaget ekonomiska ramar. bedöms inte innebära någon skillnad för berörda företag med anledning av EU:s dataskyddsförordning, eftersom dessa får antas hantera personuppgifter på ett sätt som gör att de 12.4 Allmänt avdrag för utländska omfattas av dataskyddsförordningen och socialförsäkringar och konsekvenserna som följer därav, vare sig det skattereduktion för allmän finns ett krav på elektronisk betalning eller inte. pensionsavgift

Effekter för enskilda 12.4.1 Ärendet och dess beredning Utredningen gör bedömningen att majoriteten av aktuella betalningar redan i dag sker elektroniskt Skatteverket har utarbetat en promemoria med och i många fall omfattar så pass stora belopp, förslag som rör dels allmänt avdrag för åtminstone för rotavdragets del, att elektroniska obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter, betalningar framstår som det mest praktiska och dels skattereduktion för allmän pensionsavgift. ändamålsenliga betalningssättet (SOU 2017:37 En sammanfattning av promemorian finns i s. 552). Utredningen påpekar dock att det kan bilaga 7 avsnitt 1 och promemorians lagförslag finnas grupper i samhället som har en begränsad finns i bilaga 7 avsnitt 2 . Skatteverkets möjlighet att på egen hand betala elektroniskt. promemoria har remissbehandlats. En för- För dessa enskilda förväntas förslaget försvåra teckning över remissinstanserna finns i bilaga 7 köp av rut- och rotarbete. Regeringen gör dock avsnitt 3 . Remissvaren finns tillgängliga i bedömningen, i likhet med utredningen, att de Finansdepartementet (Fi2018/00425/S1). allra flesta köp av rut- och rotarbete redan sker elektroniskt och att det därför rör sig om relativt Lagrådet få enskilda som skulle påverkas. Definitionen av Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att elektronisk betalning föreslås även omfatta inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som möjligheten att betala rut- och rotarbete med är likalydande med propositionens. Lagrådet exempelvis inbetalningskort på ett bankkontor lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets eftersom det uppfyller kraven på förmedling yttrande finns i bilaga 7 avsnitt 4 . genom en betaltjänstleverantör och att avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt kan identifieras. Dessutom har det visats att majoriteten av 12.4.2 Allmänt avdrag för utländska befolkningen har tillgång till internetbank och socialförsäkringsavgifter redan i dag initierar gireringar elektroniskt (se avsnitt 12.3.4). Sammantaget förväntas förslaget Bakgrund och gällande rätt påverka enskilda med ärliga avsikter i liten Nationell rätt utsträckning och det bedöms inte begränsa deras I 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), köp av rut- och rotarbeten eftersom det är möjligt förkortad IL, anges att allmänt avdrag ska göras att exempelvis betala med inbetalningskort på för obligatoriska utländska socialförsäkringsbank för att tillgodoräkna sig skattereduktion. avgifter under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt under Övriga effekter beskattningsåret i Sverige. En annan förut- Den offentligfinansiella effekten av förslaget sättning för att avdrag ska göras är att den förväntas vara liten relativt omfattningen av rut- skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering och rotavdragen. Dessutom bedöms förslaget eller liknande ska betala avgifterna i överensfrämst påverka de utförare och köpare som i dag stämmelse med lagen (2013:134) om nordisk begär utbetalning på felaktiga grunder och i vissa konvention om social trygghet, kallad den av dessa fall har inget arbete utförts. Förslaget nordiska socialförsäkringskonventionen, eller till bedöms av dessa anledningar inte få några effekter följd av att den skattskyldige enligt Europa-

PROP. 2019/ 20: 1

parlamentets och rådets förordning (EG) nr Norge och Island gäller för tredjelands- 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av medborgare den nordiska socialförsäkringsde sociala trygghetssystemen ska omfattas av ett konventionen. annat lands lagstiftning om social trygghet. Enligt förordning 883/2004 ska en person Tidigare fanns det i 62 kap. 6 § IL också ett omfattas av endast en medlemsstats lagstiftning. krav för rätt till avdrag att den skattskyldige hade I artikel 11.3 regleras vilken medlemsstats betalat avgiften på grund av utfört arbete. Detta lagstiftning en person ska omfattas av. En person fick till följd att obligatoriska socialförsäkrings- som varken är anställd, bedriver verksamhet som avgifter som togs ut på t.ex. pension inte fick dras egenföretagare, är offentligt anställd, får arbetsav enligt ett avgörande från Högsta löshetsersättning eller är inkallad/återinkallad i förvaltningsdomstolen (RÅ 2006 ref. 55). militär eller civil tjänstgöring, ska omfattas av Orsaken var att domstolen tolkat regleringen lagstiftningen där denne är bosatt utan att det som att avgift på pension inte är en sådan avgift påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i som betalas på grund av utfört arbete. Den förordningen enligt vilken en sådan person har 1 januari 2013 gjordes en ändring i 62 kap. 6 § rätt till förmåner enligt lagstiftningen i en eller första stycket 2 IL som innebar att kravet på flera medlemsstater (artikel 11.3 e). I vissa fall kan arbete togs bort. Avsikten med lagändringen 2013 en medlemsstat som ger ut pension till en person var att även pensionärer skulle kunna få allmänt bosatt i Sverige vara skyldig att betala avdrag för socialförsäkringsavgifter som de kostnaderna för de vårdförmåner som Sverige tillbetalat i en annan medlemsstat (se handahåller till personen (avsnitt 2, prop. 2012/13:18). artikel 23 – 30 i förordningen). En sådan Sedan 2013 ska således allmänt avdrag för skyldighet kan medföra att den utbetalande obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter medlemsstaten debiterar en avgift på pension. göras även för sådana avgifter som tagits ut på pension i överensstämmelse med antingen den nordiska socialförsäkringskonventionen eller 12.4.3 Kravet på att omfattas av en annan förordning 883/2004. För att rätt till avdrag ska medlemsstats lagstiftning om social föreligga för avgifter som tagits ut enligt trygghet tas bort förordning 883/2004 ställs dock – till skillnad mot när avdrag får göras enligt nordiska Regeringens förslag: Kravet på att personen ska socialförsäkringskonventionen – krav på att personen ska omfattas av en annan medlemsstats omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning om social trygghet för att få göra avdrag för lagstiftning om social trygghet enligt den förordningen. obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter som betalats i överensstämmelse med förordning Unionsrätt 883/2004 tas bort. Det förtydligas att också Förordning 883/2004 gäller för medborgare i avgifter som betalats i överensstämmelse med EU:s medlemsstater, de tre EES-länderna Norge, förordning 1408/71 ska dras av. Island och Liechtenstein samt Schweiz. Dessa länder benämns fortsättningsvis medlemsstater, vilket är det uttryck som används i förordningen. Promemorians förslag överensstämmer med Personer som inte är bosatta i en medlemsstat regeringen. kallas ofta för tredjelandsmedborgare. Sedan den Remissinstanserna: Alla remissinstanser som 1 januari 2011 gäller förordningen också för yttrat sig tillstyrker förslaget eller har angett att tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i en de inte har några synpunkter på förslaget. medlemsstat. För tid före den 1 januari 2011 Skälen för regeringens förslag: Avsikten med tillämpas rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den lagändring som gjordes den 1 januari 2013 var den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen att även pensionärer skulle kunna få allmänt för social trygghet när anställda, egenföretagare avdrag för socialförsäkringsavgifter som de eller deras familjemedlemmar flyttar inom betalat i en annan medlemsstat. Till skillnad mot gemenskapen för tredjelandsmedborgare i EU:s när avdrag får göras för avgifter enligt den medlemsstater med undantag för Danmark. I nordiska socialförsäkringskonventionen ställs förhållande till Danmark och EES-länderna dock i dag i lagtexten krav på att personen ska

PROP. 2019/ 20: 1

omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning sedan tidigare tillämpar bestämmelsen i enlighet om social trygghet enligt förordning 883/2004 med förslaget. för att rätt till avdrag för avgifter enligt den förordningen ska föreligga. Detta har fått till följd att pensionärer som är bosatta i Sverige och därför 12.4.5 Skattereduktion för allmän omfattas av svensk socialförsäkring inte har rätt pensionsavgift vid inkomst av annat till avdrag för socialförsäkringsavgifter som de förvärvsarbete enligt förordningen är tvungna att betala på pensioner som de får utbetalade från en annan Bakgrund och gällande rätt medlemsstat. Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen Allmän pensionsavgift att formuleringen i 62 kap. 6 § IL som gäller År 1994 infördes regler om pensionsavgift. förordning 883/2004 bör ändras så att kravet på Avgiften skulle betalas av alla löntagare och andra att omfattas av en annan medlemsstats personer med pensionsgrundande inkomst lagstiftning om social trygghet tas bort. Det kan (prop. 1994/95:41). År 1998 slogs den allmänna noteras att den nu gällande bestämmelsen om sjukförsäkringsavgiften och pensionsavgiften allmänt avdrag för obligatoriska utländska samman till en allmän pensionsavgift. socialförsäkringsersättningar redan tillämpas på Bestämmelserna om allmän pensionsavgift detta sätt, se Skatteverkets ställningstagande den finns i lagen (1994:1744) om allmän pensions- 25 november 2016 (dnr 131 506966-16/111). avgift, förkortad APL. Den allmänna pensions- Socialförsäkringsavgifter kan fortfarande avgiften är en form av socialavgift och används för debiteras enligt förordning 1408/71. I enlighet att finansiera den allmänna pensionen. Avgiften med Skatteverkets förslag bör därför paragrafen betalas av alla som är obegränsat skattskyldiga även kompletteras så att avgifter som betalats i och som omfattas av svensk socialförsäkring. överensstämmelse med förordning 1408/71 Avgiften beräknas dels på inkomst av anställning, också ska dras av. dels på inkomst av annat förvärvsarbete om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt Lagförslag inkomstskattelagen. Förslaget föranleder ändringar i 62 kap. 6 § IL, se Avgiftsunderlaget fastställs för varje år av avsnitt 11.2. Skatteverket i beslutet om slutlig skatt. Som en följd av det kommer endast inkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen att vara 12.4.4 Ikraftträdande- och underlag för allmän pensionsavgift (5 § APL). På övergångsbestämmelser avgiftsunderlaget ska allmän pensionsavgift betalas med 7 procent (2 § APL). Vad gäller lön och andra ersättningar som Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft utgör inkomst av anställning svarar arbetsgivaren den 1 januari 2020 och tillämpas första gången för för att preliminär inbetalning görs av allmän beskattningsår som börjar efter den 31 december pensionsavgift. När det gäller inkomst av annat 2019. förvärvsarbete svarar den som har inkomsten för att inbetalning görs av allmän pensionsavgift som löper på sådan inkomst. I skattetabellerna ingår Promemorians förslag överensstämmer med allmän pensionsavgift. regeringen förutom ikraftträdandet. Remissinstanserna: Inga synpunkter har Skattereduktion för allmän pensionsavgift inkommit. Allmän pensionsavgift fick tidigare dras av. Med Skälen för regeringens förslag: Det är början inkomståret 2000 inleddes dock en reform angeläget att den föreslagna regeln kan träda i som innebar att avdraget successivt skulle kraft så snart som möjligt. Regeln bör träda i kraft omvandlas till en skattereduktion. En skattevid ett årsskifte. Regeln föreslås därför träda i reduktion innebär ett avdrag från den skatt som kraft den 1 januari 2020 och tillämpas första ska betalas. gången för beskattningsår som börjar efter den Skattereduktion för allmän pensionsavgift 31 december 2019. Det finns inte behov av över- regleras i 67 kap. 4 § IL. Reglerna innebär att gångsbestämmelser, bl.a. eftersom Skatteverket

PROP. 2019/ 20: 1

skattereduktion ska göras för allmän pensions- stor som den slutliga skatten (62 kap. 17 § första avgift enligt APL som avser beskattningsåret. stycket SFL). Om den betalda preliminära Skattereduktion för allmän pensionsavgift skatten understiger den slutliga skatten, anses så beräknas i dag utifrån den debiterade avgiften, stor del av det betalda beloppet avse avgifter som som är en summa av avgifterna för dels motsvarar avgifternas andel av den slutliga anställning, dels annat förvärvsarbete. Såväl skatten. Samtliga betalningar som görs under avdrag för allmän pensionsavgift som skatte- beskattningsåret och fram till den dag då beslut reduktion för allmän pensionsavgift har fått göras om slutlig skatt fattas ska beaktas (62 kap. 17 § för den debiterade avgiften oavsett om avgiften andra stycket SFL). Belopp som betalas senare, betalats eller inte. men före utgången av juni månad andra året efter beskattningsåret, anses som betalning av obetalda Pensionsgrundande inkomst och avdrag för allmän avgifter till samma kvotdel som de obetalda pensionsavgift avgifterna utgör av den fysiska personens När den försäkrades pensionsgrundande inkomst sammanlagda skuld vid den tidpunkt då av anställning respektive av annat förvärvsarbete betalningen görs. Detsamma gäller om avgifterna beräknas ska avdrag göras för debiterad allmän beslutas på annat sätt än genom ett beslut om pensionsavgift i enlighet med 59 kap. 36 och 37 §§ slutlig skatt, dock bara i fråga om belopp som socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Av betalas före utgången av den fjärde månaden efter förarbetena framgår bl.a. följande. Till grund för den månad då skatten beslutades (62 kap. 17 § avdraget ska ligga den slutligt debiterade allmänna tredje stycket SFL). Avgifter som inte har pensionsavgiften, oavsett om denna betalas eller betalats inom den tid som sägs i tredje stycket tas inte. I annat fall skulle avgiftsuppbörden inverka inte ut (62 kap. 17 § fjärde stycket SFL). på den pensionsrätt som tillgodoräknas. Vid Vid inkomst av annat förvärvsarbete fattar beräkning av avdrag för avgiften ska hänsyn inte Skatteverket beslut om att inte ta ut obetald tas till ändrad avgiftsdebitering på grund av allmän pensionsavgift, och eventuell skuld på bristande betalning. Det är alltid den avgift som skattekontot ska minskas med det belopp som rätteligen ska betalas som ska dras av motsvarar obetald avgift. Denna del av avgiften (prop. 1997/98:151 s. 196 f. och 671 f.). ger inte heller någon pensionsförmån. Vid inkomst av anställning görs ingen Pensionsrätt och betalning av allmän beräkning av hur stor del av allmän pensionsavgift pensionsavgift som anses vara betald. Skatteverket fattar inte I 61 kap. 9 § SFB regleras hur obetald allmän heller beslut om obetald allmän pensionsavgift. pensionsavgift påverkar pensionsrätt och Pensionsrätten påverkas inte heller om det finns pensionspoäng vid inkomst av annat förvärvs- obetald allmän pensionsavgift. arbete. För att en försäkrad ska tillgodoräknas full pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete för ett år måste hela ålders- 12.4.6 Skattereduktion endast för betald pensionsavgiften enligt socialavgiftslagen allmän pensionsavgift vid inkomst (2000:980) och hela den allmänna pensions- av annat förvärvsarbete avgiften enligt APL för inkomsten vara betald. Om dessa avgifter inte helt betalats inom den tid som följer av 62 kap. 17 och 18 §§ skatte- Regeringens förslag: Skattereduktion för allmän förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, pensionsavgift vid inkomst av annat gäller följande. Pensionsrätt ska beräknas endast förvärvsarbete ska endast göras för betald allmän på så stor andel av den pensionsgrundande pensionsavgift. inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete som motsvarar den andel av årets avgifter som betalats inom föreskriven tid Promemorians förslag överensstämmer med (61 kap. 9 § SFB). regeringens. Vid beräkning av pensionsrätt och Remissinstanserna: Majoriteten av remisspensionspoäng enligt 61 kap. SFB, anses den instanserna tillstyrker eller har inga synpunkter ålderspensionsavgift och allmänna pensionsavgift på förslaget. Pensionsmyndigheten tillstyrker som den fysiska personen ska betala själv vara helt förslaget men förordar att frågan om kopplingen betald om betald preliminär skatt är minst lika

PROP. 2019/ 20: 1

mellan den allmänna pensionsavgiften och gäller inkomst av anställning bör skatteskattereduktionen för allmän pensionsavgift blir reduktionen i den situationen kvarstå oförändrad. föremål för en fördjupad och bred analys. Svenskt Vad Pensionsmyndigheten har anfört om Näringsliv, vars yttrande Företagarna ansluter sig behovet av en fördjupad och bred analys av till, har inget att erinra mot förslaget i sig men kopplingen mellan allmän pensionsavgift och ifrågasätter om den valda metoden är den mest skattereduktionen för allmän pensionsavgift lämpliga. Regelrådet anser att redogörelsen för ligger utanför detta lagstiftningsärende. Av alternativa lösningar och effekter av om ingen samma skäl, och med beaktande av att Regelrådet reglering kommer till stånd får anses vara angett att redovisningen av alternativa lösningar tillräcklig givet förutsättningarna i ärendet. får anses vara tillräcklig, anser regeringen att det Skälen för regeringens förslag: Enligt 67 kap. inte heller finns anledning att ytterligare behandla 4 § IL ska skattereduktion göras för allmän Svensk Näringslivs synpunkt om val av metod. pensionsavgift enligt APL som avser Att anmärka är även att det framgår av beskattningsåret. Av föregående avsnitt framgår förarbetena som rör införandet av skatteatt vid inkomst av annat förvärvsarbete svarar den reduktion att reformen är väl förenlig med som har inkomsten för att inbetalning görs av pensionsuppgörelsen eftersom den varken allmän pensionsavgift. Vidare framgår att påverkar allmän pensionsavgift eller intjänad Skatteverket fattar beslut om att inte ta ut obetald pensionsrätt (prop. 1999/2000:1 del 1 allmän pensionsavgift och att eventuell skuld på s. 188 – 192). Reglerna om skattereduktion är inte skattekontot ska minskas med det belopp som en del av pensionsuppgörelsen. En ändring av motsvarar obetald avgift. Denna del av avgiften reglerna om skattereduktion skulle således inte ger inte någon pensionsförmån men påverka nämnda uppgörelse. skattereduktion för allmän pensionsavgift kvarstår dock oförändrad. Vid inkomst av Lagförslag anställning svarar däremot arbetsgivaren för att Förslaget föranleder ändring i 67 kap. 4 § IL, se preliminär inbetalning görs av allmän pensions- avsnitt 11.2. avgift och varken pensionsrätt eller eventuell skatteskuld påverkas av obetald allmän pensionsavgift. 12.4.7 Ikraftträdande- och Regeln avseende skattereduktion tillämpas övergångsbestämmelser alltså i dag på så sätt att skattereduktion görs även om allmän pensionsavgift inte har betalats. Detta Regeringens förslag: Ändringen träder i kraft innebär att personer som har inkomst av annat den 1 januari 2020 och tillämpas första gången för förvärvsarbete och som inte har betalat den beskattningsår som börjar efter den 31 december debiterade allmänna pensionsavgiften får en 2019. skattefördel jämfört med dem som betalar den debiterade allmänna pensionsavgiften. Vad som ska gälla avseende skattereduktion för allmän pensionsavgift i en situation med obetald Promemorians förslag överensstämmer med avgift har inte behandlats vare sig i lagtext eller i regeringen förutom ikraftträdandet. förarbetena till införandet av reglerna om Remissinstanserna: Inga synpunkter har skattereduktion. Den skattefördel som i dag inkommit. uppkommer för den som har inkomst av annat Skälen för regeringens förslag: Förslaget förvärvsarbete och som inte har betalat den föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Den nya allmänna pensionsavgiften är dock enligt lydelsen ska tillämpas första gången för regeringen en icke önskvärd effekt. Mot denna beskattningsår som börjar efter den 31 december bakgrund anser regeringen i likhet med vad som 2019. anges i Skatteverkets promemoria att reglerna om Förslaget innebär att den skattefördel som en skattereduktion bör ändras på så sätt att person med inkomst av annat förvärvsarbete i dag skattereduktion vid inkomst av annat förvärvs- har vid obetald allmän pensionsavgift tas bort. arbete endast ska göras för betald avgift. Eftersom Mot bakgrund av detta syfte, och med beaktande varken pensionsrätten eller eventuell skatteskuld av de frister som finns för inbetalning av allmän påverkas av obetald allmän pensionsavgift när det pensionsavgift som redogjorts för ovan, finns det

PROP. 2019/ 20: 1

inte anledning att överväga övergångsbestäm- inkomst av annat förvärvsarbete obetald allmän melser. pensionsavgift till ett sammanlagt belopp av 38 miljoner kronor. Skattereduktion har gjorts även för obetald allmän pensionsavgift. Om lag- 12.4.8 Konsekvenser stiftningen ändras så att skattereduktion inte görs när allmän pensionsavgift förblir obetald kan Allmänt avdrag för utländska statens intäkter förväntas öka med socialförsäkringsavgifter 38 miljoner kronor per år.

Offentligfinansiella effekter Effekter för enskilda och företag Den nu gällande bestämmelsen om allmänt Förslaget kommer att påverka enskilda avdrag för obligatoriska utländska socialför- näringsidkare med inkomst av annat säkringsavgifter tillämpas redan av Skatteverket förvärvsarbete som har obetald allmän på det sätt som föreslås i denna proposition, se pensionsavgift. Det fanns runt en miljon enskilda Skatteverkets ställningstagande den 25 november näringsidkare med inkomst av annat 2016 (dnr 131 506966-16/111). Lagförslaget förvärvsarbete, varav knappt 7 000 hade obetald bedöms därför inte medföra några offentlig- allmän pensionsavgift under beskattningsåret finansiella effekter. 2015. Näringsverksamheterna fanns inom olika branscher. Regelrådet efterfrågar en redovisning Effekter för Skatteverket och de allmänna avseende de berörda företagens storlek. Förslaget förvaltningsdomstolarna berör företagen indirekt via beskattningen av Skatteverket har i sin promemoria som ligger till enskilda näringsidkares inkomst av annat grund för denna proposition bedömt att förslaget förvärvsarbete. Av de personer som, baserat på endast får marginell effekt för myndigheten. uppgifterna för 2015, skulle ha berörts av Eventuella ekonomiska konsekvenser för förslaget hade så gott som alla enmans- eller Skatteverket ska hanteras inom befintliga mikroföretag. Endast 14 procent hade anställda i ekonomiska ramar. näringsverksamheten. Av verksamheterna hade Vad gäller konsekvenserna för de allmänna nästan alla en omsättning under 20 miljoner förvaltningsdomstolarna kan noteras att varken kronor. Medianomsättningen uppgick till drygt Förvaltningsrätterna i Stockholm och Malmö 125 000 kronor. Knappt hälften av de berörda eller Domstolsverket har haft synpunkter på näringsidkarna hade också inkomster från annan bedömningen i promemorian vad gäller att anställning. Någon särskild hänsyn till små förslaget inte bedöms ha någon nämnvärd effekt företag bedöms inte behöva tas mot bakgrund av för de allmänna förvaltningsdomstolarna. att syftet med förslaget är att ta bort den Regeringen anser därför att eventuella kostnader skattefördel som en person med inkomst av annat för berörda myndigheter ska hanteras inom förvärvsarbete i dag har vid obetald allmän befintliga ekonomiska ramar. pensionsavgift. Den föreslagna ändringen kommer inte att innebära någon ökad tidsåtgång Övrigt eller medföra några administrativa kostnader för Mot bakgrund bl.a. av att förslaget inte påverkar de berörda företagen. Den som har inkomst av tillämpningen av nu gällande bestämmelser delar annat förvärvsarbete och inte har betalat allmän regeringen även Skatteverkets bedömning att pensionsavgift kommer dock att få en lägre förslaget inte har några konsekvenser vad gäller skattereduktion jämfört med i dag. Minskningen bl.a. sysselsättning och antal arbetade timmar, av skattereduktionen kommer att motsvara den den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor obetalda allmänna pensionsavgiften. För och män, fördelning och miljö. beskattningsåret 2015 hade skattereduktionen varit ca 5 400 kronor lägre i genomsnitt.

Skattereduktion för allmän pensionsavgift vid Effekter för jämställdheten mellan kvinnor och inkomst av annat förvärvsarbete män Både kvinnor och män som är enskilda närings- Offentligfinansiella effekter idkare med inkomst av annat förvärvsarbete och Enligt Skatteverkets uppgifter för beskattnings- har obetald allmän pensionsavgift kommer enligt året 2015 hade knappt 7 000 personer med förslaget att få minskad skattereduktion. Av de

PROP. 2019/ 20: 1

personer som hade obetald allmän pensionsavgift Skatteverket och överklaganden till de allmänna beskattningsåret 2015 var 23 procent kvinnor och förvaltningsdomstolarna. Regeringen noterar att 77 procent män. Kvinnor hade i genomsnitt varken Skatteverket, de förvaltningsrätter som 4 600 kronor i obetald allmän pensionsavgift besvarat remissen med Skatteverkets promemoria medan männen hade 5 700 kronor i genomsnitt. eller Domstolsverket har uttryckt liknande Förslaget förväntas således påverka män, både till farhågor. Vad Svenskt Näringsliv och antal och ekonomiskt, i större utsträckning än Företagarna har anfört föranleder mot den kvinnor. Detta kan bidra till ökad ekonomisk bakgrunden inte regeringen att göra någon annan jämställdhet mellan kvinnor och män. Eftersom bedömning än den som gjorts i Skatteverkets förslaget rör relativt få personer så bedöms det promemoria. emellertid inte påverka jämställdheten mellan Vidare har Skatteverket i sin promemoria kvinnor och män i någon större utsträckning. bedömt att förslaget inte påverkar aviseringen av pensionsgrundande inkomst och obetald Effekter för myndigheter och de allmänna pensionsavgift till Pensionsmyndigheten och förvaltningsdomstolarna därmed inte heller Pensionsmyndighetens Avseende Skatteverket kommer förslaget att beräkning av pensionsrätt för personer med medföra initiala kostnader och årliga kostnader. obetald pensionsavgift. Pensionsmyndigheten En stor del av de initiala kostnaderna kommer att har inte lämnat någon synpunkt på denna bestå av systemanpassningar samt intern bedömning i sitt remissvar. Regeringen finner information om ändrad hantering av ärenden om därför inte anledning att frångå Skatteverkets obetald pensionsavgift. Förslaget medför utöver bedömning. ändring av skattereduktion för allmän Slutligen kan förslaget komma att innebära en pensionsavgift även ändring av beräkning av viss ökning av antalet mål i allmän övriga skattereduktioner på grund av den förvaltningsdomstol eftersom enskilda kan avräkningsordning som gäller för skatte- komma att överklaga omprövningsbeslut där reduktioner samt avräkning av utländsk skatt. skattereduktion satts ned. Under beskattnings- Ändringarna måste anpassas så att beräkningen av året 2015 hade 7 000 enskilda näringsidkare pensionsgrundande inkomst inte påverkas i dessa obetald allmän pensionsavgift. Hur många av fall. Förslaget innebär vidare förändringar av dessa som skulle komma att överklaga beslut om Skatteverkets omräkningsfunktion samt skatte- skattereduktion är svårt att uppskatta. Ett mål om beräkningsfunktion vid hantering av ärenden om beräkning av skattereduktion borde anses vara obetald pensionsavgift. De initiala kostnaderna mål av enklare slag. Med hänsyn till att det rör sig för Skatteverket beräknas till sammanlagt om ett begränsat antal beslut som skulle kunna 2 600 000 kronor. komma att överklagas samt de eventuella målens Antalet ärenden hos Skatteverket uppgår till ca art anser regeringen att eventuella kostnader för 7 000 stycken per år och kan hanteras såsom en de allmänna förvaltningsdomstolarna ska enklare arbetsuppgift. Förslaget innebär att hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. handläggningen av ärendena blir mer kvalificerad eftersom Skatteverket behöver beakta andra Övrigt skatteeffekter såsom avräkning av utländsk skatt, Regeringen ansluter sig till Skatteverkets påförda skattetillägg, påverkan på andra bedömning att förslaget inte har några skattereduktioner som t.ex. rot- och rutavdrag konsekvenser vad gäller bl.a. miljöaspekter, EUm.m. I flera fall kräver detta manuella aspekter, det kommunala självstyret, eller för skatteberäkningar. Skatteverkets ökade årliga sysselsättning och offentlig verksamhet i olika kostnader med anledning av förslaget har delar av landet. Svenskt Näringsliv anför i sitt beräknats till sammanlagt 860 000 kronor. remissvar att det är nödvändigt med De tillkommande kostnaderna för informationsinsatser till de skattskyldiga som Skatteverket ska hanteras inom befintliga berörs av förslaget. Regeringen anser emellertid ekonomiska ramar. att det inte krävs några särskilda insatser utöver Svenskt Näringsliv och Företagarna anmärker i de sedvanliga mot bakgrund av förslagets natur sina remissvar att ett beslut om nedsättning av och syfte. gjord skattereduktion för tidigare år riskerar att orsaka bl.a. ett ökat antal omprövningar hos

PROP. 2019/ 20: 1

12.5 Skattereduktion för boende i Det kommande förslaget bör träda i kraft den kommuner som i sin helhet ingår 1 januari 2021.

i stödområde A eller B

Skälen för regeringens bedömning : Miljö- Regeringens bedömning: Som en del av en grön skatternas andel av statens skatteinkomster ökar. skatteväxling bör en skattereduktion införas för Det är därför angeläget att låta pengarna från fysiska personer boende i vissa glest befolkade höjda miljöskatter gå tillbaka i form av sänkt områden. skatt. Den planerade skattesänkningen är i denna Det kommande förslaget bör träda i kraft proposition budgeterad som sänkt skatt med 3,48 under 2020. miljarder kronor 2021. Av beräkningstekniska skäl är den budgeterad som sänkt skatt på förvärvsinkomster. Regeringen avser återkomma Skälen för regeringens bedömning: En till till riksdagen med den närmare utformningen ytan stor del av Sverige har andra förutsättningar under 2020. till utveckling än resten av landet. Detta beror Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021. bl.a. på geografiska lägesnackdelar i form av långa avstånd, låg befolkningstäthet och sämre tillgång till service. Lägesnackdelarna påverkar inte bara företagen utan också fysiska personers 12.7 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp möjligheter att bo och arbeta i dessa områden.

vid beskattning av utomlands

Samtidigt får invånarna till följd av det bosatta personer som tillfälligt geografiska läget i vissa fall bära en större del av

arbetar i Sverige

energi- och miljöskatterna än genomsnittet av befolkningen. I många av kommunerna i området är kommunalskatten högre än i övriga landet, Regeringens bedömning: Ett ekonomiskt samtidigt som tillgången till gemensamt arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av finansierade välfärdstjänster är lägre än på andra utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar platser. i Sverige. Undantag bör göras för vissa I syfte att överbrygga de effekter som koncerninterna situationer. lägesnackdelarna medför avser regeringen som en Utländska företag som saknar fast driftställe i del av en grön skatteväxling föreslå en skatte- Sverige och som bedriver viss verksamhet här bör reduktion för fysiska personer boende främst i omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag och Norrland och nordvästra Svealand. Den uppgiftsskyldighet på samma sätt som svenska föreslagna åtgärden utgör både en kompensation företag som bedriver motsvarande verksamhet. och en regional stimulans som kan underlätta och De kommande förslagen bör träda i kraft den i viss mån attrahera till boende och arbete i dessa 1 januari 2021. delar av landet. Det kommande förslaget bedöms innebära att skatteintäkterna minskar med 1,35 miljarder Skälen för regeringens bedömning: En kronor 2020. begränsat skattskyldig arbetstagare som är Regeringen avser återkomma till riksdagen anställd av ett företag i Sverige beskattas här vid med ett förslag som kan träda i kraft under 2020. tillfälligt arbete i Sverige. Om arbetstagaren i stället är inhyrd från ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige och vistelsen här inte överstiger 183 dagar under en 12.6 Sänkt skatt på jobb och tolvmånadersperiod, beskattas dock arbetsföretagande som en del av en tagaren inte i Sverige enligt dagens regler. grön skatteväxling I syfte att skapa konkurrensneutrala regler bör begreppet ekonomisk arbetsgivare införas vid beskattning av arbetstagare som tillfälligt arbetar Regeringens bedömning: Ytterligare skattei Sverige. Det avgörande för om arbetstagaren ska sänkningar på jobb och företagande bör genombeskattas i Sverige blir därigenom vem den utför föras som en del av en grön skatteväxling.

PROP. 2019/ 20: 1

arbete för och inte vem som betalar ut lönen. Att långtidsarbetslösa samt nyanlända som har tillämpa ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp är uppehållstillstånd som skyddsbehövande och internationellt vedertaget och kommer bl.a. till deras anhöriga. För att göra det mer attraktivt för uttryck i OECD:s modell för skatteavtal, som arbetsgivare att anställa dessa personer bör ett s.k. syftar till att fördela beskattningsrätten mellan ingångsavdrag införas. Avdraget innebär att länder. Ett sådant synsätt tillämpas av det stora arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneflertalet av de länder som Sverige har ingått avgiften sätts ner så att endast ålderspensionsskatteavtal med. Genom att övergå till ett avgiften behöver betalas under de första ekonomiskt arbetsgivarbegrepp säkerställs att 24 månaderna av anställningen. Nedsättningen beskattning av utländska arbetstagare i Sverige bör omfatta arbetsgivaravgifter och allmän kan ske under motsvarande förutsättningar som i löneavgift för ersättning upp till 23 500 kronor utlandet gäller för beskattning av svenska per anställd och månad. Detta innebär en maximal arbetstagare vid arbete där. Den exakta nedsättning per anställd om ca 5 000 kronor per utformningen av förslaget är inte klar. Regeringen månad. Avdraget ska också upphöra efter en viss ämnar återkomma i frågan. inkomstgräns. Avdraget kommer därmed rikta in Förslaget bedöms leda till en ökning av sig främst på dem som är nya på arbetsmarknaden intäkterna från särskild inkomstskatt för och har svårare att etablera sig. utomlands bosatta med 0,7 miljarder kronor Det kommande förslaget bedöms innebära en införandeåret 2021. offentligfinansiell nettokostnad på 1,89 miljarder Avsikten är att en proposition ska lämnas kronor 2020, vilket inkluderar Skatteverkets under 2020 och att de kommande förslagen ska kostnader om 0,22 miljarder kronor. För 2021 träda i kraft den 1 januari 2021. och 2022 bedöms den totala nettokostnaden uppgå till 4,81 respektive 6,26 miljarder kronor, där Skatteverkets kostnader utgör 0,04 miljarder kronor respektive år. Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter Finansdepartementet kommer att remittera ett m.m. förslag om ingångsavdrag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under våren 12.8 Ingångsavdrag 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020. Regeringens bedömning: För att göra det mer attraktivt att anställa personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden bör ett

12.9 Förstärkt nedsättning av

ingångsavdrag införas. Avdraget innebär att arbetsgivaravgifter för personer arbetsgivare som anställer en person som

som arbetar med forskning eller

omfattas av ingångsavdraget får nedsatta

utveckling

arbetsgivaravgifter under de 24 första månaderna av anställningen. Ingångsavdraget kommer framför allt att omfatta unga personer som är nya Regeringens bedömning: För att förbättra på arbetsmarknaden och saknar högre utbildning, möjligheterna för företag att bedriva forskning långtidsarbetslösa samt nyanlända som har och utveckling bör nedsättningen av uppehållstillstånd som skyddsbehövande och arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar deras anhöriga. med forskning eller utveckling förstärkas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020. 1 april 2020.

Skälen för regeringens bedömning: Många Skälen för regeringens bedömning: Den har i dag svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för Det gäller inte minst unga personer som är nya på forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 arbetsmarknaden och saknar högre utbildning, Förslag till statens budget, finansplan m.m.

PROP. 2019/ 20: 1

avsnitt 6.9). Reglerna, som finns i 2 kap. 29 – 31 §§ Skatt på kapitalägande – kapital- och socialavgiftslagen (2000:980), innebär att vid egendomsskatter beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska 12.10 Ett system för anstånd med avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget betalning av kupongskatt i vissa för dessa personer. Avdraget får inte medföra att fall de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för Regeringens bedömning: Ett system för samtliga personer som arbetar med forskning anstånd med betalning av kupongskatt i vissa fall eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte bör införas. Det kommande förslaget bör träda i överstiga 230 000 kronor per månad. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera kraft den 1 januari 2020. avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för Skälen för regeringens bedömning: EUavdraget är att personerna har arbetat med domstolen uttalar i sin dom i mål C-575/17, forskning eller utveckling i en viss utsträckning. Sofina SA m.fl., att det inte är förenligt med den För att förbättra möjligheterna för företag att fria rörligheten för kapital att utdelning till bolag bedriva forskning och utveckling bör i en annan stat som uppvisar underskott beläggs nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för med källskatt samtidigt som en motsvarande personer som arbetar med forskning eller utdelning till ett bolag med hemvist i landet tas utveckling förstärkas. upp inom ramen för vanlig bolagsbeskattning, Förslaget bedöms leda till minskade intäkter och därmed bara beskattas om det uppkommer från arbetsgivaravgifterna med 0,64 miljarder ett överskott. Det saknas bestämmelser i kronor 2020 och 0,85 miljarder 2021 och 2022. kupongskattelagen (1970:624) för att bevilja Detta medför att bolagsskattebasen ökar i anstånd med betalning av kupongskatt för motsvarande omfattning vilket leder till ökade mottagare av utdelning med hemvist i en annan bolagsskatteintäkter, och att den offentlig- stat som uppvisar underskott. Det finns därför finansiella nettoeffekten uppgår till skäl att ändra den svenska kupong- - 0,50 miljarder kronor 2020 och - 0,67 miljarder skatteregleringen så att det står klart att den är kronor 2021 och 2022. förenlig med EU-rätten. Finansdepartementet kommer att remittera ett Utgångspunkten för ändringen av kupongförslag med utgångspunkt i ovanstående. skattelagen bör vara att utländska bolag bara ska Regeringen avser att under våren 2020 betala kupongskatt när de går med överskott. Det återkomma till riksdagen med ett förslag. bör därför införas en möjlighet för utländska Det kommande förslaget bör träda i kraft den bolag att beviljas anstånd med att betala 1 april 2020. kupongskatt om bolaget kan visa att kupongskatt har innehållits eller betalats för en viss utdelning och att det finns ett anståndsutrymme. Vid beräkningen av om det finns ett anståndsutrymme bör det utländska bolagets resultat beräknat enligt svenska regler, utdelningar som bolaget tagit emot under det aktuella beskattningsåret och tidigare beviljade anstånd beaktas. Anståndet bör gälla fram t.o.m. fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anstånd. Det kommande förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 620 miljoner kronor 2020, 450 miljoner kronor 2021 och därefter 280 miljoner årligen.

PROP. 2019/ 20: 1

Finansdepartementet har remitterat ett förslag Det nya taket bör bestämmas till med angivna ändringar. Regeringen avser att 3 miljoner kronor, vilket precis som tidigare under 2019 återkomma till riksdagen med ett multipliceras med den skattskyldiges andel av förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft ursprungsbostaden. Med ett tak på 3 miljoner den 1 januari 2020. kronor bedöms ca 95 procent av de som begär uppskov kunna få uppskov med hela kapitalvinsten. Förändringar av reglerna för uppskov med 12.11 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst påverkar skatteuppbörden. Förslaget kapitalvinst vid avyttring av om att höja taket för uppskovsbeloppet från privatbostad 1 450 000 till 3 000 000 kronor fr.o.m. den 1 juli 2020 innebär att skatteinbetalningar skjuts framåt i tiden, till den tidpunkt då uppskovsbeloppet Regeringens bedömning: För att öka återförs. Den offentliga sektorns finansiella rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör sparande bedöms minska med ca taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring 0,5 miljarder kronor till följd av detta. Den av privatbostad höjas. offentligfinansiella nettoeffekten vid ändrade Det kommande förslaget bör träda i kraft den uppbördsregler utgörs av hur statens förändrade 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett lånebehov påverkar de offentliga finanserna. efter den 30 juni 2020. Eftersom de högre uppskoven till följd av förslaget beläggs med schablonintäkt bedöms nettoeffekten av förslaget vara svagt positiv. Skälen för regeringens bedömning: Syftet Regeringen avser att under 2020 återkomma med reglerna om uppskov vid avyttring av till riksdagen med ett förslag. Det kommande privatbostad är främst att öka rörligheten på förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla bostadsmarknaden. Detta uppnås genom att en för avyttringar som har skett efter den 30 juni kapitalvinst från en avyttring, helt eller delvis, 2020. utan beskattning hos den skattskyldige kan investeras i en ny bostad. Ett uppskovsbelopp får dock inte överstiga ett takbelopp om 1,45 miljoner kronor multiplicerat med den Skatt på kapitalägande – företagsskatter skattskyldiges andel av ursprungsbostaden. Syftet med införandet av taket för uppskovsbelopp var 12.12 Skatt på finanssektorn bl.a. att begränsa förekomsten av skattekrediter (prop. 2007/08:27 s. 111). Genom lagen (2016:1256) om beräkning av Regeringens bedömning: Med hänsyn till de uppskovsbelopp i vissa fall är taket för samhällskostnader som kan uppkomma i uppskovsbelopp slopat för avyttringar av händelse av en finansiell kris bör skatten på privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter finanssektorn öka. som sker under tiden 21 juni 2016 – 30 juni 2020. Det kommande förslaget bör träda i kraft den Det tillfälliga slopandet av taket har varit avsett att 1 januari 2022. bidra till ökad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden och ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet (prop. 2016/17:25 s. 14) Skälen för regeringens bedömning: En genom att skapa flyttkedjor som underlättar finansiell kris kan ge upphov till utdragna rörligheten. perioder av minskad produktion och syssel- Det är angeläget att underlätta rörligheten på sättning och djupa nedgångar på tillgångsbostads- och arbetsmarknaden även på längre marknaderna. Detta kan i sin tur försämra de sikt. Även om kapitalvinstbeskattningens offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter utformning bara är en av flera olika faktorer som och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till påverkar individers val av bostäder finns det detta bör skatten på finanssektorn öka. Skatten därför skäl att efter den 30 juni 2020, när taket för bör öka med 5 miljarder kronor. uppskovsbelopp åter blir tillämpligt, höja taket.

PROP. 2019/ 20: 1

Regeringen avser att återkomma till riksdagen avfallsförbränningen ingår i produktionen av med ett förslag. Det kommande förslaget bör materialet. Det sistnämnda undantaget förutträda i kraft den 1 januari 2022. sätter att materialet innehåller en del av avfallet eller dess restprodukter. Den som bedriver verksamheten på en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning ska vara skattskyldig. Skatt på konsumtion m.m. – energi- och Skattesatsen bör vara 125 kr per ton avfall. Under miljöskatter 2020 bör dock skattesatsen vara 75 kronor per ton avfall och under 2021 bör skattesatsen vara 12.13 Skatt på avfallsförbränning 100 kronor per ton avfall. Det bör från 2023 även göras en årlig omräkning av skattesatsen grundad på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Regeringens bedömning: En punktskatt på Sekundäravfall är utsorterat avfall som minst avfall som förbränns bör införas. En sådan skatt en gång ratats i försök till återvinning. En stor bör kunna träda i kraft den 1 april 2020. andel av detta lämnas till förbränning i en avfallseller samförbränningsanläggning. Något undantag för sekundäravfall är i nuläget inte aktuellt, Skälen för regeringens bedömning: men regeringen avser att följa frågan om ett Regeringen beslutade den 2 juni 2016 att en eventuellt undantag, särskilt med avseende på särskild utredare bl.a. skulle se över förutsätt- negativa konsekvenser för materialåtervinning. ningarna för och analysera behovet av att införa Det kommande förslaget bedöms öka skatteen skatt på förbränning av avfall. Utredningen intäkterna med 0,24 miljarder kronor för 2020 redovisade sitt uppdrag den 30 november 2017 i (delårseffekt), 0,42 miljarder kronor 2021 och betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsför- 0,53 miljarder kronor 2022. bränning och utsläpp av kväveoxider från Regeringen avser att under 2019 återkomma energiproduktion beskattas? (SOU 2017:83). till riksdagen med ett förslag. Ett sådant förslag Betänkandet har remissbehandlats. bör träda i kraft den 1 april 2020. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än 12.14 Justerad skatt på drivmedel utsläppen 1990. Vidare ska Sverige sträva efter att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin. En skatt Regeringens bedömning: Koldioxidskatt som på avfallsförbränning bör införas för att nå de tas ut på bensin och diesel bör sänkas. Även nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv energiskatten på bensin och diesel bör sänkas. och giftfri avfallshantering. Skatten förväntas leda Förändringarna bör träda i kraft den 1 januari till att avfallsförbränningskapaciteten i Sverige 2020. minskar efter 2030 och kan därmed också bidra till att minska Sveriges territoriella fossila växthusgasutsläpp. Skälen för regeringens bedömning: Den Skatten bör utformas enligt en netto- 10 september 2019 remitterade Finansbeskattningsmodell vilket innebär att skatt ska tas departementet promemorian Sänkt skatt på ut för avfall som förs in till en skattepliktig drivmedel (Fi2019/03089/S2). De remitterade anläggning och avdrag ska medges för avfall, förslagen motsvarar regeringens bedömning. ämne eller föremål som upphört att vara avfall och För att motverka ökade pumppriser på bensin som förs ut från anläggningen. Avfalls- och diesel som kan uppstå när inblandningen av förbränningsanläggningar och samförbrännings- biodrivmedel ökar till följd av reduktionsplikten anläggningar ska vara skattepliktiga anläggningar. samt genom indexering av drivmedelsskatter Skatt ska dock inte betalas för farligt avfall, 2020 föreslås att energiskatten på bensin och biobränsle, animaliska biprodukter eller avfall diesel sänks. Skatten på koldioxid föreslås sänkas, som förs in till en samförbränningsanläggning vilket medför att den generella skattenivån på som huvudsakligen producerar material, där fossilt kol upprätthålls även 2020 när andelen

PROP. 2019/ 20: 1

biodrivmedel i bensin och diesel är högre. gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende Förslagen medför att skatten vid pump, utöver annonser i självständig periodisk publikation från vad som följer av indexeringen med 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för konsumentprisindex, inte höjs 2020. helt år. Regeringen föreslog även en höjning av Det kommande förslaget bedöms minska gränsen för redovisningsskyldighet för statens skatteintäkter med totalt reklamskatt för övriga annonser och reklam från 0,9 miljarder kronor år 2020. Koldioxidskatten 20 000 kronor till 60 000 kronor. Förslagen bör justeras motsvarande en minskning av skatte- trädde i kraft den 1 januari 2017. intäkterna med ungefär 0,4 miljarder kronor. I promemorian Sänkt reklamskatt Energiskatten bör sänkas motsvarande ungefär (Fi2016/01415/S2) gjordes bedömningen att 0,5 miljarder kronor. Sänkningarna görs i skattesänkningen på 20 miljoner kronor för 2019 förhållande till de indexomräknade koldioxid- lämpligen bör fördelas på motsvarande sätt som och energiskattesatser för 2020 som annars skulle skattesänkningen för 2017, dvs. att gälla utifrån nuvarande regelverk. 10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för Regeringen avser att under 2019 återkomma staten avser annonser i periodiska publikationer med ett förslag. Åtgärden bör genomföras den och att 10 miljoner kronor avser övriga annonser 1 januari 2020. och reklam. Av budgetpropositionen för 2017 framgår att regeringen avser föreslå att skattesänkningen för 2019 hanteras genom sänkningar av respektive skattesats i enlighet med Skatt på konsumtion m.m. – övriga promemorians förslag. Regeringen bedömde att punktskatter skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 12.15 Sänkt reklamskatt 1 procent och att skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 12.15.1 Ärendet och dess beredning 6,9 procent fr.o.m. den 1 januari 2019. Vidare angavs att, för det fall avsatta reformmedel Regeringen aviserade i budgetpropositionen för bedöms räcka till ytterligare sänkning av 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, skattesatserna, en sådan sänkning bör övervägas. finansplan m.m. avsnitt 6.30 s. 320) att ytterligare I budgetpropositionen för 2018 steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, dagspressen ska tas genom att sänka skatten med finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 592) föreslog motsvarande 20 miljoner kronor fr.o.m. 2017 och regeringen att reklamskatten för annonser i med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019. periodiska publikationer (dagspress m.m.) som I budgetpropositionen för 2017 inte utgör annonsblad, katalog eller program (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, slopas. Ändringen trädde i kraft den 1 januari finansplan m.m. avsnitt 6.19 s. 366 – 368) ansåg 2018. regeringen att skattesänkningen för 2017 Det som återstår av regeringens avisering är en lämpligen bör fördelas på så sätt att sänkning av skatten för övriga annonser och 10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för reklam motsvarande 10 miljoner kronor eller staten avser annonser i periodiska publikationer mer. Budgetpropositionen för 2019 innehöll och 10 miljoner kronor avser övriga annonser och dock inte något förslag om detta. reklam. En sådan fördelning bedömdes inte Finansdepartementet har därför tagit fram utgöra statligt stöd enligt artikel 107.1 EUF- promemorian Sänkt reklamskatt 2020. fördraget. Vidare ansågs en sådan fördelning mer Promemorian har remissbehandlats och lämplig än en hantering där hela nedsättningen innehåller förslag till ändringar i lagen (1972:266) endast kommer en bransch till godo. För att om skatt på annonser och reklam för att åstadkomma denna sänkning av reklamskatten åstadkomma den förändring som regeringen har föreslog regeringen en sänkning av skattesatsen aviserat i budgetpropositionerna för 2016 och för annons i periodisk publikation från 3 procent 2017. Promemorians lagförslag är likalydande till 2,5 procent och en sänkning av skattesatsen med propositionens förslag. En förteckning över för övriga annonser och reklam från 8 procent till remissinstanserna finns i bilaga 8 . Remiss- 7,65 procent. Vidare föreslogs en höjning av

PROP. 2019/ 20: 1

yttrandena finns tillgängliga i Finans- samtliga periodiska publikationer, även departementet (dnr Fi2019/02101/S2). gratisutdelade, retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007 fick samma lägre reklamskatt (3 procent) Lagrådet som allmänna nyhetstidningar som inte är Förslaget om sänkt reklamskatt är gratisutdelade. Vidare blev samtliga självständiga författningstekniskt och även i övrigt av sådan periodiska publikationer, även gratisutdelade, beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna från samma tidpunkt berättigade till det högre betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat grundavdraget om 50 miljoner kronor. Lagrådets yttrande över förslaget. I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m. 12.15.2 Successivt avskaffande av avsnitt 6.2.6.1 s. 155 f.) anförde regeringen att det reklamskatten är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men bedömde att förutsättningar för att 1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt finansiera ytterligare steg i avskaffandet för betänkande Avskaffa reklamskatten! närvarande inte förelåg. Skatteutskottet delade i (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning (1972:266) om skatt på annonser och reklam. men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska hela reklamskatten ska avvecklas och förutsatte vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 177) att att detta skulle ske i kommande förslag från man ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det regeringen. I budgetpropositionerna för konstaterades dock att det vid detta tillfälle 2010 – 2014 vidhöll regeringen inställningen att saknades förutsättningar att finansiera ett totalt den resterande reklamskatten bör avskaffas men avskaffande av reklamskatten. Eftersom det prioriterade andra skatteändringar. ansågs föreligga särskilt allvarliga problem när det Presstödskommittén bedömde i sitt gällde beskattningen av reklamtrycksaker, betänkande Översyn av det statliga stödet till föreslogs ett avskaffande av skatten i denna del. dagspressen (SOU 2013:66) att reklamskatten Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades bör avskaffas i enlighet med riksdagens tillkännaden 1 januari 1999. Riksdagen tillkännagav den givande från 2002. Frågan om ytterligare steg i 10 april 2002 (bet. 2001/02:SkU20, avskaffandet av reklamskatten prövades även i rskr. 2001/02:201) att reklamskatten bör budgetberedningen för 2015. I budgetavvecklas och att frågan, med beaktande av de propositionen för det året höll regeringen fast vid budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid att den resterande reklamskatten bör avskaffas, kommande budgetberedning. men fann att det för närvarande inte förelåg Efter att frågan sedan 2002 hade tagits upp i det förutsättningar för att finansiera ett avskaffande. årliga budgetarbetet genomfördes den 1 januari I maj 2015 tillkännagav riksdagen 2006 ett andra steg i avskaffandet av den (bet. 2014/15:KU12 punkt 5, rskr. 2014/15:195) resterande reklamskatten. Ändringen bestod i att vad konstitutionsutskottet anfört om möjligreklamskatten på annonser i allmän nyhetstidning heten att stegvis påbörja processen med att sänktes från 4 procent till 3 procent av avveckla reklamskatten för dagspressen. När det beskattningsvärdet och att reklamskatten i övrigt gäller finansieringen av den stegvisa avvecklingen sänktes från 11 procent till 8 procent av ansåg utskottet att den bör genomföras på det sätt beskattningsvärdet fr.o.m. den 1 januari 2006. som regeringen finner möjligt och lämpligt. Dessutom höjdes beloppet av den skattepliktiga I budgetpropositionen för 2016 omsättning som berättigar till återbetalning av (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, reklamskatt, det s.k. grundavdraget, för finansplan m.m. avsnitt 6.30 s. 320) angav dagspressen från 12 miljoner kronor till regeringen att ytterligare steg i avskaffandet av 50 miljoner kronor för helt år. För populär- och reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom fackpressen höjdes grundavdraget från att skatten sänks med motsvarande 6 miljoner kronor till 10 miljoner kronor för helt 20 miljoner kronor fr.o.m. 2017 och med år. Ytterligare steg i avskaffandet av den ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019. resterande reklamskatten genomfördes den Aviseringen om att sänka reklamskatten med 1 januari 2008. Den förändringen bestod i att motsvarande 20 miljoner kronor fr.o.m. 2017 har

PROP. 2019/ 20: 1

genomförts genom att skattesatsen för annonser som förts in till landet utan att reklamskatt i periodisk publikation sänktes från 3 procent till betalats vid införseln är skattskyldig (9 § RSL). 2,5 procent och genom att skattesatsen för övriga Skatt tas ut med 7,65 procent av beskattningsannonser och reklam sänktes från 8 procent till värdet (12 § RSL). Av 13 § RSL framgår att 7,65 procent. Vidare höjdes gränsen för åter- beskattningsvärdet utgörs av vederlaget, dvs. det betalning av reklamskatt avseende annonser i avtalade priset. Om inget vederlag utgår eller om självständig periodisk publikation från ett belopp vederlaget uppenbart understiger vad som är motsvarande en skattepliktig omsättning om skäligt, är beskattningsvärdet det som skulle vara högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor ett skäligt vederlag. för helt år. Även gränsen för redovisnings- Redovisningsskyldighet för reklamskatt skyldighet för reklamskatt för övriga annonser föreligger om det sammanlagda beskattningsoch reklam höjdes från 20 000 kronor till värdet för beskattningsåret överstiger 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 60 000 kronor. Om ett beskattningsår är längre 1 januari 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till eller kortare än tolv månader, ska den angivna statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.19 s. gränsen räknas upp eller ner i motsvarande mån 364 – 368). (16 § RSL). Aviseringen om att sänka reklamskatten med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019 har delvis redan genomförts genom att reklamskatten 12.15.4 Sänkt reklamskatt 2020 för annonser i periodiska publikationer som inte utgör reklamtrycksaker, annonsblad, katalog eller program slopades fr.o.m. den 1 januari 2018 Regeringens förslag: Skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 589 – 593.). 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till Riksdagens tillkännagivande från 2015 i den del som rör reklamskatt är slutbehandlat. Tillkänna- 100 000 kronor för ett beskattningsår. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020. givandet från 2002 är dock inte slutbehandlat.

12.15.3 Gällande rätt Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Reklamskatten regleras genom lagen (1972:266) Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket , om skatt på annonser och reklam, förkortad RSL. Förvaltningsrätten i Falun , Kommerskollegium , Enligt 1 § RSL ska reklamskatt betalas för Konkurrensverket , Skatteverket , Tillväxtverket och annons, som är avsedd att offentliggöras inom Tullverket tillstyrker eller har inga synpunkter på landet, och för reklam, som är avsedd att spridas förslaget. Företagarna , Svenskt Näringsliv , inom landet i annan form än annons. Med annons Sveriges Annonsörer och Sveriges menas ett särskilt utrymme som upplåtits i en Kommunikationsbyråer tillstyrker eller har inga trycksak för återgivning av text eller bild för invändningar mot förslaget som sådant, men annan än utgivaren och sådant utrymme i anser att reklamskatten bör avskaffas i sin helhet. trycksaken som tagits i anspråk av utgivaren för Sveriges Annonsörer anför att avskaffandet går egen reklam. Med reklam menas ett meddelande alltför långsamt och att ett fullständigt som har till syfte att åstadkomma eller främja avskaffande måste ges prioritet. Svenskt avsättning i kommersiell verksamhet av vara, Näringsliv anför att förslaget innebär en fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst. Reklam otillfredsställande fördröjning av ett helt i radio, tv och internet omfattas inte av avskaffande samt extra administrativt arbete för beskattningen. staten och företagen. Riksidrottsförbundet Skattskyldig till reklamskatt är den som i tillstyrker förslaget som sådant men anser att yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör redovisningsgränsen bör höjas ytterligare fram till skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i dess att skatten har avskaffats helt. annan form än annons. Även den som i Skälen för regeringens förslag: För att yrkesmässig verksamhet distribuerar annonsblad genomföra nästa steg av avskaffandet av reklamskatten i enlighet med riksdagens

PROP. 2019/ 20: 1

tillkännagivande bör reklamskatten sänkas Lagförslag ytterligare fr.o.m. 2020. Förslaget föranleder ändringar i 12 och 16 §§ Enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska lagen (1972:266) om skatt på annonser och unionens funktionssätt, förkortat EUF- reklam. Ändringarna föreslås träda i kraft den fördraget, är, om inte annat föreskrivs i fördragen, 1 januari 2020, se avsnitt 11.1. stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen 12.15.5 Konsekvensanalys genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i Syfte, alternativa lösningar och ikraftträdande den utsträckning det påverkar handeln mellan Syftet med förslaget är att ta ytterligare ett steg i medlemsstaterna. Skattesänkningen för 2020 bör avskaffandet av reklamskatten. Ett alternativ vore därför lämpligen hanteras så att reklamskatten för att inte ta något steg alls. Ett annat alternativ vore annonser och reklam sänks med åtminstone ett att avskaffa hela reklamskatten 2020. motsvarande belopp som vid slopandet av Det bedöms vara angeläget att det stegvisa reklamskatten för annonser i periodiska avskaffandet av reklamskatten fortsätter, i publikationer som inte utgör reklamtrycksak, enlighet med vad riksdagen har tillkännagett. annonsblad, katalog eller program. Statens intäkter från reklamskatt uppgick 2018 till Med beaktande av de offentligfinansiella ca 150 miljoner kronor. Med hänsyn till det effekter som följde av att reklamskatten för ekonomiska läget och behovet av andra angelägna annonser i periodiska publikationer som inte åtgärder finns det dock inte utrymme för ett utgör reklamtrycksak, annonsblad, katalog eller fullständigt avskaffande 2020. program slopades den 1 januari 2018, bör Det bedöms inte finnas skäl att ta särskild skattesatsen för annonser och reklam sänkas från hänsyn beträffande valet av ikraftträdandedatum. 7,65 procent till 6,9 procent fr.o.m. den 1 januari Det bedöms lämpligt att ändringarna träder i kraft 2020. Därutöver kan gränsen för redovisnings- i samband med ett årsskifte. skyldighet för reklamskatt höjas från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett Offentligfinansiella effekter beskattningsår. Förslagen medför minskade årliga skatteintäkter Reklamskatten är den punktskatt som har flest för staten om ca 14,5 miljoner kronor brutto och redovisningsskyldiga, ca 3 900 stycken. Av dem ca 11,5 miljoner kronor netto. Skillnaden mellan är den absoluta merparten idrottsföreningar och brutto och netto utgörs av en positiv effekt på små företag. Denna utformning av skatte- statens bolagsskatteintäkter. Dessa intäkter sänkningen gynnar samtliga skattskyldiga genom beräknas öka som en konsekvens av att förslaget att reklamskatten blir lägre. Uppskattningsvis förväntas stärka berörda företags resultat, allt 400 skattskyldiga med låg skattepliktig annat lika. omsättning, däribland ett stort antal idrottsföreningar, slipper genom ändringen helt redovisa Effekter för företag och andra skattskyldiga och betala reklamskatt. Förslagen bedöms inte Enligt uppgift från Skatteverket uppgick antalet innebära en snedvridning av konkurrensen. skattskyldiga för reklamskatt 2018 till ca 3 900, Flera remissinstanser har anfört att varav en mycket stor del bestod av idrottsreklamskatten redan nu bör avskaffas i sin helhet föreningar och mindre företag. eller att avvecklingen bör ske i snabbare takt än Den föreslagna sänkningen av reklamvad som föreslås. Regeringen har förståelse för skattesatsen medför positiva effekter för samtliga remissinstansernas synpunkter, men konstaterar skattskyldiga som betalar reklamskatt, då dessa att det för 2020 inte finns utrymme att sänka behöver betala mindre reklamskatt efter reklamskatten i högre utsträckning än vad som förändringarna. Exempelvis får en skattskyldig följer av förslaget. Vad som i övrigt har framförts som i dag betalar 5 000 kronor per år i av remissinstanserna föranleder inte att reklamskatt (med skattesatsen 7,65 procent) en regeringen gör en annan bedömning. sänkning av skatten med 490 kronor per år fr.o.m. 2020. En skattskyldig som i dag betalar 10 000 kronor per år i reklamskatt erhåller en sänkning av skatten med 980 kronor per år.

PROP. 2019/ 20: 1

Höjningen av redovisningsgränsen beräknas 12.16 Skatt på plastbärkassar leda till att ca 400 skattskyldiga inte längre kommer att vara redovisningsskyldiga för Regeringens bedömning: En skatt på reklamskatt (och därmed inte heller behöver plastbärkassar bör införas. Skatten bör kunna tas betala någon reklamskatt). Dessa bedöms utgöras av idrottsföreningar samt mindre företag. ut från och med den 1 maj 2020. Förslaget leder därmed till minskade kostnader och minskad administrativ börda för idrottsföreningar och mindre företag som inte längre Skälen för regeringens bedömning: Enligt behöver redovisa och betala in reklamskatt. statistik från Naturvårdsverket omsattes totalt Förslaget är inte av den storlek att det ger en 1 020 miljoner tunna (väggtjocklek under betydande påverkan på konkurrensförhållandena 50 mikrometer) och 67 miljoner tjocka plastför berörda företag. Någon särskild anpassning av bärkassar på den svenska marknaden år 2018. Den förslaget med hänsyn till små företag har inte nuvarande förbrukningsnivån leder till ett ansetts behövas. ineffektivt utnyttjande av resurser och betydande nedskräpning, som i sin tur leder till spridning av Effekter för myndigheter och allmänna mikroplaster i naturen. Enligt Europaförvaltningsdomstolar parlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den Förslaget uppskattas i begränsad omfattning 20 december 1994 om förpackningar och medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket förpackningsavfall (förpackningsdirektivet) för anpassning till nya nivåer på skattesatser och åligger det Sverige att vidta åtgärder för att säkerredovisningsgränser. Den administrativa bördan ställa att den årliga förbrukningsnivån inte för Skatteverket minskar i gengäld något genom överskrider 40 tunna plastbärkassar per person att antalet redovisningsskyldiga för reklamskatt senast den 31 december 2025. minskar till följd av att gränsen för redovisnings- Regeringen bedömer att Sverige utan skyldighet höjs. Samtidigt uppkommer ytterligare styrmedel inte kommer att klara de inledningsvis en något ökad administration för kvantitativa mål som följer av förpacknings- Skatteverket för att åtgärda omedvetna fel i direktivet. Det lämpligaste styrmedlet i syfte att skattskyldigas redovisning med anledning av minska förbrukningen av plastbärkassar är enligt förändringarna, samt för att gallra ut vilka som regeringen en punktskatt. Skatten bör tas ut av inte längre ska vara skattskyldiga. Några speciella den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller informationsinsatser utöver vad som normalt importerar plastkassar avsedda för att krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. konsumenter inom handeln ska kunna packa eller Tillkommande kostnader för Skatteverket ska bära varor. Plastbärkassar avsedda för varaktigt hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. bruk bör dock inte omfattas av skatten. Från Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller skattskyldighet bör undantas införsel, arbetsbelastningen i de allmänna förvaltnings- mottagande och import som sker med maximalt domstolarna och inte heller medföra några ökade 40 plastbärkassar per tillfälle. Det bör vidare kostnader för andra myndigheter. införas ett system med godkända lagerhållare som får uppskjuten beskattning i likhet med annan Effekter i övrigt punktskattelagstiftning. Förslaget bedöms inte ha påverkan på det Skattenivån bör vara så hög att den bidrar till kommunala självstyret, sysselsättningen, den att Sverige når det kvantitativa mål som följer av ekonomiska jämställdheten, den ekonomiska förpackningsdirektivet. Skatten bör därför uppgå jämlikheten, miljön, integrationen eller till tre kronor per plastbärkasse. Vissa mindre och brottsligheten. Förslaget bedöms vara förenligt tunnare påsar av sådan typ som huvudsakligen med EU-rätten. används inom dagligvaruhandeln för att konsumenter ska kunna förpacka livsmedel i lösvikt bör dock omfattas av en lägre skattesats. För plastbärkassar med en väggtjocklek som understiger 15 mikrometer och en volym som inte överstiger fem liter bör skatten därför uppgå till 30 öre per plastbärkasse.

PROP. 2019/ 20: 1

Det kommande förslaget bedöms öka statens tuggtobak. Tobak som inte ingår i någon av dessa skatteintäkter med 2,08 miljarder kronor för produkter beskattas inte. Det rör sig oftast om 2020 (delårseffekt) och därefter obehandlad tobak, ibland kallad ”råtobak” även 2,76 miljarder kronor årligen. om det inte är ett skatterättsligt begrepp, men kan Finansdepartementet har i juni 2019 remitterat även vara exempelvis vissa former av rester från ett förslag om skatt på plastbärkassar. Regeringen produktion av tobaksprodukter. Sådan tobak kan avser att under 2019 lämna ett förslag till inte konsumeras som den är utan används främst lagstiftning. Skatten bör kunna tas ut fr.o.m. den för att tillverka andra tobaksvaror. Eftersom 1 maj 2020. sådan tobak inte beskattas blir gränsdragningen mot beskattad tobak mycket viktig. Den gränsdragning som i praktiken blir den svåraste är den mellan skattefri råtobak och skattepliktig 12.17 Utökad beskattning av utländska röktobak. säljare avseende kemikalieskatt För att tobak ska anses vara skattepliktig röktobak krävs det normalt dels att den ska ha I lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss ”skurits eller på annat sätt strimlats , tvinnats eller elektronik är i dag försäljning från utländska pressats till kakor”, dels att den ”går att röka utan säljare direkt till svenska konsumenter undan- ytterligare industriell beredning”. Delar av dessa tagen beskattning om vissa krav uppfylls. I krav har tolkats av EU-domstolen i en dom den propositionen Vårändringsbudget för 2019 6 april 2017 i mål C-638/15, den s.k. Eko-Tabak- (prop. 2018/19:99) angavs att det är angeläget att domen. EU-domstolen uttalade sig i domen bl.a. skatt tas ut även vid de aktuella försäljningarna om vad som utgör röktobak och vad ”skurits”, och att det framöver bör övervägas om och i ”strimlats” och ”industriell beredning” innebär. vilken utsträckning detta är möjligt. Domen har dock tolkats på skilda sätt i olika EU- Undantaget motiverades vid införandet av länder och rättsläget inom EU kan snarast sägas skatten främst med de stora praktiska problemen vara mer oklart efter domen än innan. Även inom att upprätthålla en fungerande beskattning i dessa svensk rätt har diskuterats hur domen ska tolkas. situationer. Undantaget har kritiserats av bl.a. När det gäller begreppet ”går att röka utan flera branschorganisationer och företag. Det har ytterligare industriell beredning” innehåller det även inkommit en anmälan från en bransch- ett bedömningsmoment. Bedömningen kan organisation till Europeiska kommissionen om delvis påverkas av vilken testmetod som används, att undantaget skulle kunna utgöra otillåtet även om ett test i sig inte är avgörande för om viss statsstöd. Regeringens bedömning är att tobak anses rökbar. Dessutom kan även vissa undantaget inte utgör otillåtet statsstöd, men har restprodukter från tillverkning av tobaksförståelse för de principiella invändningarna mot produkter ses som röktobak om de går att röka att utländska handlare i dessa fall beskattas och ”bjuds ut till detaljförsäljning”. Även detta annorlunda än svenska och anser fortfarande att begrepp innehåller ett bedömningsmoment. det är angeläget att skatt tas ut även vid de aktuella Sammantaget finns det vissa svårigheter och försäljningarna. Under 2019 kommer därför en oklarheter kring gränsdragningen mellan promemoria med förslag på hur en sådan skattepliktig röktobak och sådan tobak som inte förändring kan utformas att tas fram. omfattas av beskattning. Under de senaste åren har flera problem som orsakas av dessa oklarheter uppmärksammats. Något förenklat kan dessa problem delas in i tre 12.18 Konsekvenser av obeskattad huvudgrupper. Den första är att mindre seriösa tobak aktörer för in och säljer röktobak i Sverige men anger att den är råtobak för att undgå beskattning. I rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 Tobaken kan i så fall säljas till en bråkdel av priset om strukturen och skattesatserna för punkt- för röktobak. Oklarheterna kring gränsskatten på tobaksvaror harmoniseras beskatt- dragningen innebär att det kan krävas långdragna ningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och processer för att avgöra om tobaken ska beskattas röktobak. Utöver dessa tobaksprodukter finns i eller inte. Den andra gruppen problem rör tobak Sverige även nationella skatter på snus och som förs in i Sverige för att användas i legal

PROP. 2019/ 20: 1

snustillverkning. Oklarheterna kring gräns- Det första steget i e-handelspaketet är redan dragningen har i vissa fall inneburit att tobak som genomfört i svensk rätt. Ändringarna i det andra tidigare har klassificerats som råtobak nu har steget innebär bl.a. att undantaget från klassificerats som skattepliktig röktobak. Det mervärdesskatt vid import av försändelser med innebär en risk för dubbelbeskattning eftersom lågt värde slopas. Vidare blir elektroniska råvaran för snustillverkningen under vissa marknadsplatser (plattformar) i vissa fall omständigheter kan beskattas och det färdiga skattskyldiga för mervärdesskatt avseende snuset sedan beskattas igen. Det finns i dag inte försäljning av varor från säljare i ett tredjeland någon möjlighet till återbetalning av den skatt som görs via plattformen. Den särskilda som har betalats för röktobak om den används för ordningen för redovisning och betalning av snustillverkning. Den sista gruppen rör fall då mervärdesskatt (Mini-One-Stop-Shop) som i dag råtobak lagligen har förts in i Sverige men sedan gäller för elektroniska tjänster utökas till att gälla används för yrkesmässig tillverkning av för alla tjänster och för vissa omsättningar av tobaksprodukter utan att skatt betalas. Om en varor. Slutligen slopas den nuvarande omsättprivatperson exempelvis använder råtobak för att ningströskeln för distansförsäljning av varor från tillverka cigaretter för eget bruk uppkommer andra EU-länder. I stället ska den EU-gemeningen skattskyldighet. Men om tillverkningen är samma tröskel som gäller för bestämmande av yrkesmässig ska skatt betalas för de färdiga beskattningsland för elektroniska tjänster även cigaretterna. I de här fallen är det inte gräns- gälla för unionsintern distansförsäljning av varor. dragningen som sådan som orsakar problem, utan Finansdepartementet har i juni 2019 remitterat problemen uppkommer av att den obeskattade ett förslag avseende det andra steget i råtobaken underlättar för oseriösa aktörer att e-handelspaketet. Skatteintäkterna bedöms öka försöka kringgå skattskyldigheten vid till- med ca 290 miljoner kronor 2021 och därefter ca verkningen av tobaksvaror. 250 miljoner kronor årligen till följd av förslaget. Regeringen avser att bereda frågan och vid Regeringen avser att under början av 2020 behov återkomma med förslag på hur dessa lämna ett förslag till lagstiftning. Förslaget bör förhållanden kan åtgärdas. träda i kraft den 1 januari 2021.

Skatt på konsumtion m.m. – Övriga skattefrågor mervärdesskatt

12.20 Övriga åtgärder inom

12.19 E-handelspaketet för skatteförfarandet

mervärdesskatt

Från och med den 1 januari 2019 ska alla som är skyldiga att redovisa uppgifter om bl.a. utbetalda Regeringens bedömning: Ändrade mervärdes- ersättningar för arbete och skatteavdrag lämna skatteregler för e-handel mellan företag och dessa uppgifter löpande till Skatteverket på konsumenter, det andra steget i det s.k. individnivå, dvs. per betalningsmottagare. e-handelspaketet, bör införas från den 1 januari Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en 2021. arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift, vilket tidigare var fallet (prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21, rskr. Skälen för regeringens bedömning: 2016/17:256). Europeiska unionens råd kom i december 2017 Utredningen om informationsskyldighet för och i mars 2019 överens om ändrade mervärdes- skatterådgivare (dir. 2017:38 och 2018:34) fick i skatteregler avseende e-handel mellan företag och uppdrag att se över möjligheterna att införa en konsumenter, det s.k. e-handelspaketet. skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Förslagen innebär ändringar i bl.a. direktiv Skatteverket om skatteupplägg. Under utred- 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet), som ningstiden antog rådet ett direktiv om ändring av ska vara genomförda av medlemsstaterna i två direktivet om administrativt samarbete (se steg, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2021. avsnitt 12.21). Direktivet innebär att det införs

PROP. 2019/ 20: 1

EU-gemensamma bestämmelser om informa- förutsättningarna för en korrekt folkbokföring tionsskyldighet för bl.a. förmedlare av gräns- förbättras. Den 5 september 2019 beslutade överskridande skatteupplägg och automatiskt därför regeringen om kommittédirektiv Åtgärder utbyte av upplysningar om sådana upplägg mellan för att minska fel i folkbokföringen (dir. behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Hur 2019:54). Som en del i regeringens satsning för att direktivet ska genomföras i svensk rätt bekämpa välfärdsbrott föreslås dessutom att omfattades också av utredningens uppdrag. medel avsätts till Skatteverket för att höja Utredningens betänkande Rapporteringspliktiga kvaliteten i folkbokföringen (se utg.omr. 3 arrangemang – ett nytt regelverk på avsnitt 3.4). skatteområdet (SOU 2018:91) har remitterats. Falska eller manipulerade handlingar är i många För att ytterligare bekämpa skatteundan- fall starten på en lång kedja av ekonomisk dragande och skatteflykt tillsatte regeringen F- brottslighet, som t.ex. bedrägerier, skattebrott skatteutredningen (dir. 2017:108), som fick i och bokföringsbrott, som syftar till att finansiera uppdrag att se över F-skattesystemet. organiserad brottslighet. Regeringen har därför Utredningen har lämnat sitt slutbetänkande F- föreslagit att Skatteverkets brottsbekämpande skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31) och verksamhet ska kunna inriktas på ytterligare brott detta remitteras till den 25 oktober 2019. (prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16, Riksdagen har i två tillkännagivanden begärt att rskr. 2018/19:207). Det handlar bl.a. om olovlig regeringen ska se över reglerna om det identitetsanvändning och urkundsförfalskning skatterättsliga företrädaransvaret och överväga om gärningen avser uppgift eller handling i ärende om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och hos Skatteverket samt penningtvättsbrott. förutsägbarheten samt förbättra villkoren för Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2019. företagare och företagande (bet. 2014/15:SkU20 Regeringen avser att under 2019 återkomma till punkt 7, rskr. 2014/15:169 och frågan som rör ökade möjligheter till bet. 2017/18:SkU12 punkt 12, uppgiftslämnande mellan Skatteverkets brottsrskr. 2017/18:202). Som en följd av det första bekämpande verksamhet och myndighetens tillkännagivandet fick både Skatteverket och övriga verksamheter. Statskontoret regeringsuppdrag avseende företrädaransvaret, vilka redovisades den 30 november 2015 respektive den 31 maj 2018. Med anledning av de båda tillkännagivandena 12.21 Det internationella arbetet för att avser regeringen att under 2019 tillsätta en motverka skatteundandragande utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret. Tillkännagivandena är inte slut- Skatteflykt och skatteundandragande innebär behandlade. mycket stora kostnader för Sverige och andra Den 1 januari 2019 trädde lagändringar i kraft länder och drar undan resurser från den som innebär att skyddet för hotade och förföljda gemensamma välfärden. personer har förstärkts. För att åstadkomma ett Att motverka skatteundandragande är därför ökat och förbättrat skydd för denna utsatta grupp en fråga som under flera år stått högt upp på såväl har det bl.a. införts ett nytt skyddsinstitut i Sveriges som EU:s och OECD:s agenda. Det folkbokföringen, skyddad folkbokföring. bedrivs ett omfattande internationellt arbete i Skyddad folkbokföring ersätter den tidigare dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt skyddsåtgärden kvarskrivning. Den skyddade informationsutbyte där Sverige deltar i såväl EU:s folkbokföringen gör det möjligt att i större arbete som i arbetet inom OECD och det globala utsträckning ge ett skydd som är bättre anpassat forumet för transparens och informationsutbyte efter vars och ens specifika situation. Det har även på skatteområdet. införts en förstärkt sekretess för uppgifter om personer med skyddad folkbokföring som är Direktivet mot skatteundandraganden parter i mål och ärenden hos myndigheter och I juni 2016 antog rådet direktivet mot skattedomstolar (prop. 2017/18:145, bet. undandraganden. Direktivet innebär en 2017/18:SkU19, rskr. 2017/18:317). minimistandard och omfattar olika åtgärder varav Regeringen anser att det är viktigt att vissa i huvudsak överensstämmer med OECD:s folkbokföringen håller en hög kvalitet och att rekommendationer för att motverka skattebas-

PROP. 2019/ 20: 1

erosion och flyttning av vinster (BEPS, Base Direktivet om skattetvistlösningsmekanismer Erosion and Profit Shifting). De olika åtgärderna I oktober 2017 antog rådet direktivet om avser en ränteavdragsbegränsningsregel, regler skattetvistlösningsmekanismer inom Europeiska om utflyttningsbeskattning och anstånd, unionen. I direktivet finns bestämmelser för att kontrollerade utländska bolag (CFC-regeln) och lösa tvister om dubbelbeskattning som uppstått hybrida missmatchningar. mellan medlemsstater till följd av tolkningen och Direktivet ska, med vissa undantag, vara tillämpningen av skatteavtal. implementerat senast den 31 december 2018. Direktivet syftar till att förbättra förutse- Regeln om utflyttningsbeskattning och anstånd barheten på skatteområdet och därigenom främja ska genomföras i svensk rätt senast den investeringar och stimulera tillväxten. 31 december 2019 och tillämpas fr.o.m. den Genom direktivet inrättas en obligatorisk och 1 januari 2020. bindande skattetvistlösningsmekanism genom ett I maj 2017 antog rådet direktivet om ändring förfarande vid ömsesidig överenskommelse av direktivet mot skatteundandraganden vad kombinerat med ett skiljeförfarande, med tydliga gäller hybrida missmatchningar med tredje tidsfrister och en skyldighet att nå resultat för alla länder. Hybridreglerna i direktivet mot skatte- medlemsstater. undandraganden och i ändringsdirektivet ska vara Regeringen beslutade den 19 juni 2019 att genomförda i svensk rätt senast den 31 december överlämna prop. 2018/19:143 till riksdagen. 2019 och tillämpas senast fr.o.m. den 1 januari Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag 2020. Bestämmelserna som motverkar omvända om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör hybrida missmatchningar ska dock vara skatteavtal inom Europeiska unionen och syftar genomförda i svensk rätt senast den 31 december till att genomföra skattetvistlösningsdirektivet. 2021 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022. Lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019 Den svenska lagstiftningen för att genomföra och tillämpas på ansökningar om tvistlösning ränteavdragsbegränsningsregeln och CFC-regeln som getts in efter den 30 juni 2019. Regeringen trädde i kraft den 1 januari 2019 efter förslag i avser att komplettera den nya lagen med en propositionen Nya skatteregler för företags- förordning. sektorn (prop. 2017/18:245) respektive propositionen Genomförande av CFC-regler i EU:s Finansiella konton direktiv mot skatteundandraganden I juli 2019 hade 105 länder, inklusive Sverige, (prop. 2017/18:296). Som ett första steg i genom- undertecknat ett multilateralt avtal om att förandet av reglerna mot hybrida missmatch- genomföra och tillämpa den globala standarden ningar trädde samtidigt avdragsförbud för ränte- för automatiskt utbyte av upplysningar om utgifter vid vissa gränsöverskridande situationer i finansiella konton. Den globala standarden har kraft efter förslag i propositionen Nya även tagits in i EU-rätten genom ändringar i skatteregler för företagssektorn. direktivet om administrativt samarbete. Många av Som ett andra steg i genomförandet av reglerna länderna, däribland Sverige, påbörjade det mot hybrida missmatchningar har förslag om att automatiska utbytet om finansiella konton i bl.a. utöka de nämnda bestämmelserna till att september 2017. Flertalet övriga länder påbörjade omfatta fler situationer med hybrida miss- utbytet i september 2018. Några länder har åtagit matchningar remissbehandlats och granskats av sig att inleda informationsutbytet i september Lagrådet. Regeringen avser att senare under 2019 eller under följande år. hösten 2019 återkomma till riksdagen med förslag. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 Land-för-land-rapporter på skatteområdet januari 2020. I juli 2019 hade 79 länder undertecknat ett Ett förslag om genomförande av reglerna om multilateralt avtal om land-för-land-rapportering utflyttningsbeskattning och anstånd har på skatteområdet och om automatiskt utbyte av remissbehandlats och granskats av Lagrådet. sådana rapporter. Standarden har även tagits in i Regeringen avser att senare under hösten 2019 EU-rätten genom ändringar i direktivet om återkomma till riksdagen med ett förslag. Det administrativt samarbete. kommande förslaget bör träda i kraft den Stora multinationella koncerner ska lämna 1 januari 2020. land-för-land-rapporter. Rapporterna ska innehålla vissa uppgifter om koncernernas verksamhet i respektive land. Rapporterna ska i

PROP. 2019/ 20: 1

huvudsak användas för övergripande riskanalys 1. avskaffad särskild löneskatt för äldre, avseende skattebaserosion och flyttning av 2. skatteändringar för att underlätta vinster på internprissättningsområdet. entreprenörers generationsskiften, 3. utökat tak och utvidgat rut-avdrag, Direktivet om administrativt samarbete I maj 2018 antog rådet ett direktiv om ändring av 4. avskaffad flygskatt, direktivet om administrativt samarbete. 5. fryst överindexering av bensinskatt, Direktivet innebär att det införs EU-gemen- 6. sänkt skatt för diesel i jord- och skogssamma bestämmelser om informationsskyldighet bruket, för bl.a. förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av 7. skattereduktion för gåvor i ideell upplysningar om sådana upplägg mellan behöriga verksamhet, myndigheter i medlemsstaterna. Den svenska 8. avskaffad skattereduktion för facklagstiftningen som genomför detta ändringsföreningsavgift, direktiv ska vara beslutad senast den 31 december 9. höjd mervärdesskatt för naturguider, och 2019 (se avsnitt 12.20). 10. avskaffat växa-stöd. EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner Regeringen har under våren 2019 lämnat Vid sitt möte den 5 december 2017 godkände och propositioner till riksdagen med förslag om offentliggjorde Ekofinrådet slutsatser om en EU- avskaffad särskild löneskatt för äldre förteckning över icke samarbetsvilliga juris- (prop. 2018/19:82), nya skatteregler för ägardiktioner på skatteområdet. Vid denna tidpunkt skiften mellan närstående i fåmansföretag innehöll förteckningen 17 jurisdiktioner. För- (prop. 2018/19:54), höjt tak för rutavdrag teckningen har uppdaterats flera gånger under (prop. 2018/19:89), befrielse från koldioxid- och 2018 och 2019 och innehåller nu energiskatt och förändrad omräkning av skatt för 11 jurisdiktioner. bensin och diesel (prop. 2018/19:94), återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Digitala ekonomin (prop. 2018/19:92) och avskaffad skattereduk- Sedan 2013 har frågor rörande digitaliseringens tion för fackföreningsavgift (prop. 2018/19:45). utmaningar för beskattningen diskuterats inom Regeringen har också den 5 juni 2019 beslutat att ramen för det av OECD och G20 ledda BEPS- ge en särskild utredare i uppdrag att utreda projektet. Den första fasen av arbetet avslutades utvidgningar av rutavdraget (dir. 2019:26). genom en slutrapport hösten 2015. Den andra Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari fasen pågår för närvarande. En delrapport 2020. publicerades i mars 2018. Inclusive Framework Regeringen har vidare i propositionen on BEPS antog vid sitt möte den 28 – 29 maj 2019 Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) ett arbetsprogram avseende det fortsatta arbetet. gjort bedömningen att flygskatten och den lägre Resultatet av detta arbete avses presenteras vid mervärdesskatten för naturguidning bör behållas utgången av 2020. liksom nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (s.k. växa-stöd). Regeringen anser därmed att tillkännagivandet 12.22 Tillkännagivande om ändringar är slutbehandlat.

av skatte- och avgiftsregler i

rambeslutet för statens budget

2019

12.23 Utvärdering av

Riksdagen har tillkännagett (bet. 2018/19:FiU1, utjämningsordningen med reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) att Danmark regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett avseende (bet. 2011/12:SkU13) att förhandlingar bör

PROP. 2019/ 20: 1

inledas med Danmark i syfte att förbättra skatteförändring påverkar den offentliga sektorns balansen mellan bosättningskommun och finansiella sparande på kort sikt, är den arbetskommun vid beskattning av gränspendlare offentligfinansiella nettoeffekten den mest i Öresundsregionen. För att möjliggöra ett relevanta. ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt Den offentligfinansiella effekten av en arbete med Danmark för att utvärdera den regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor utjämningsordning som finns i 2003 års avtal för olika år. Det kan bero på att åtgärden är mellan Sverige och Danmark om vissa tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Tidigare inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga diskussioner utgör utgångspunkten för hur denna effekten är ett mått på den bestående årliga utvärdering ska genomföras. effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars nettoeffekter fördelas olika över tiden. De offentligfinansiella effekterna utgår 12.24 Offentligfinansiella effekter – en vanligtvis från att beteendet hos individer och sammanfattning företag inte ändras till följd av förändringar i skattereglerna. De efterfrågade och utbjudna I tabell 12.4 redovisas de offentligfinansiella kvantiteterna av varor och tjänster är därmed effekterna av de förändringar i skatte- och opåverkade och aktivitetsnivån i ekonomin avgiftsreglerna som presenteras i denna oförändrad. Undantag från antagandet om proposition. För mer utförliga beskrivningar av oförändrat beteende kan göras om utbud och konsekvenserna av de olika skatteåtgärderna efterfrågan bedöms ändras i stor utsträckning hänvisas till tidigare avsnitt. eller om substitution mot utländsk konsumtion I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella förväntas ske i betydande omfattning. effekter: bruttoeffekt för 2020, nettoeffekter för De offentligfinansiella beräkningarna görs i 2020 – 2022 och varaktig effekt. Bruttoeffekten 2020 års priser och volymer med utgångspunkt i beskriver den direkta förändringen av intäkterna den prognos för den ekonomiska utvecklingen från den skatt som regeländringen avser. och de offentliga finanserna som presenteras i Referensalternativet vid tolkningen av brutto- denna proposition. Effekterna redovisas i effekten är de förväntade skatteintäkterna i periodiserade termer, vilket innebär att effekten frånvaro av regeländringar. Utöver den direkta hänförs till det år den skattepliktiga händelsen effekten kan en regeländring ge upphov till inträffar, oavsett när uppbörden av skatten sker. indirekta effekter på de offentliga finanserna av Slutligen avser de offentligfinansiella effekterna i olika slag. Indirekta effekter uppstår om tabell 12.4 effekten på den konsoliderade skatteändringen påverkar underlaget för andra offentliga sektorns finansiella sparande. För en skatter eller offentliga utgifter och därigenom detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade påverkar de offentliga finanserna. I de offentlig- till de offentligfinansiella effektberäkningarna finansiella effektberäkningarna tas normalt hänvisas till Finansdepartementets publikation hänsyn till indirekta effekter i form effekter av Beräkningskonventioner, som publiceras på övervältring på löner, priser och vinster, effekter www.regeringen.se. på mervärdesskatten av ändrade punktskatter och Förslagen och bedömningarna i budgeteffekter av förändringar i konsumentprisindex. propositionen medför att skatteintäkterna Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av sammantaget bedöms minska med summan av bruttoeffekten och de indirekta 13,11 miljarder kronor 2020, se tabell 12.4. effekterna. Vid bedömningen av hur en

PROP. 2019/ 20: 1

Tabell 12.4 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor Brutto- Varaktig Effekt från effekt Nettoeffekt effekt 2020 2020 2021 2022

Förslag i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) 2020-01-01 -6,12 -6,12 -6,12 -6,12 -6,12 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år 2020-01-01 -4,33 -4,33 -4,33 -4,33 -4,33 Krav på elektronisk betalning för rätt till rut- och rotavdrag 2020-01-01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Allmänt avdrag för utländska socialförsäkringar och skattereduktion för allmän pensionsavgift 2020-01-01 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sänkt reklamskatt 2020-01-01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01

Delsumma – förslag -10,40 -10,40 -10,40 -10,40 -10,40

Bedömningar i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Skattereduktion för boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B 2020-01-01 -1,35 -1,35 -1,35 -1,35 -1,35 Sänkt skatt på jobb och företagande som en del av en grön skatteväxling 2021-01-01 -3,48 -3,48 -3,48 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige 2021-01-01 0,70 0,70 0,70

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Ingångsavdrag 2020-07-01 -1,97 -1,67 -4,77 -6,22 -6,68 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling 2020-04-01 -0,64 -0,50 -0,67 -0,67 -0,67

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Ett system för anstånd med kupongskatt i vissa fall 2020-01-01 -0,62 -0,62 -0,45 -0,28 -0,28 Höjt tak för uppskov vid avyttring av privatbostad 1 2020-07-01 -0,04 0,01 0,02 0,02 0,02

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Skatt på finanssektorn 2022-01-01 5,00 5,00

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Skatt på avfallsförbränning 2020-04-01 0,30 0,24 0,42 0,53 0,54 Justerad skatt på drivmedel 2020-01-01 -0,86 -0,90 -0,81 -0,81 -0,84

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Skatt på plastbärkassar 2020-05-01 1,66 2,08 2,76 2,76 2,76

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

E-handelspaketet för mervärdesskatt 2021-01-01 0,29 0,25 0,25

Delsumma – bedömningar -3,51 -2,71 -7,34 -3,55 -4,03

Summa -13,92 -13,11 -17,75 -13,95 -14,43

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 Effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande av åtgärden är -0,50 miljarder kronor 2020; -0,90 miljarder kronor 2021 och -1,00 miljarder kronor 2022. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1

12.25 Författningskommentar nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, 12.25.1 Förslaget till lag om ändring i lagen egenföretagare eller deras familjemedlemmar (1972:266) om skatt på annonser flyttar inom gemenskapen ska dras av. och reklam Den nya tredje strecksatsen motsvarar delvis den tidigare andra strecksatsen. Ändringen 12 § innebär att kravet på att den skattskyldige ska Ändringen innebär att skattesatsen sänks från omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning 7,65 procent till 6,9 procent. om social trygghet ersätts med att de utländska socialförsäkringsavgifterna har betalats i överens- 16 § stämmelse med Europaparlamentets och rådets Ändringen innebär att gränsen för förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från om samordning av de sociala trygghetssystemen. 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår. 63 kap. 3 a § Paragrafen innehåller bestämmelser om Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser beräkningen av grundavdraget för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. För Av första punkten framgår att lagen träder i kraft dessa personer uppgår grundavdraget till beloppet den 1 januari 2020. enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som Av andra punkten framgår att äldre anges för vissa inkomstintervall. Ändringarna av bestämmelser ska gälla för förhållanden som det särskilda beloppet i olika inkomstintervall hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att den beskattningsbara inkomsten och innebär att den tidigare skattesatsen är tillämplig därmed skatten sänks för personer äldre än 65 år på skattskyldighet som inträtt före ikraft- med inkomst mellan ca 210 000 och trädandet. 1 400 000 kronor per år. För personer med en Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i fastställd förvärvsinkomst som överstiger 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för 1 400 000 kronor per år är grundavdragsbeloppet beskattningsår som avslutas efter den oförändrat. Ändringarna föranleds av förslaget i 31 december 2019. För skattskyldiga med brutet avsnitt 12.2 om ytterligare skattesänkningar för räkenskapsår innebär detta att den högre personer över 65 år. redovisningsgränsen tillämpas avseende hela beskattningsåret om detta avslutas efter den 65 kap. 31 december 2019. 5 § Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om statlig inkomstskatt för 12.25.2 Förslaget till lag om ändring i fysiska personer och innehåller två skiktgränser inkomstskattelagen (1999:1229) från vilka olika skattesatser ska betalas. Ändringen innebär att den övre skiktgränsen

62 kap. tas bort. Det kommer därmed endast att finnas en 6 § skiktgräns för statlig inkomstskatt. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 12.4 om Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 12.1 allmänt avdrag för utländska socialförsäkrings- om avskaffad övre skiktgräns för statlig avgifter och skattereduktion för allmän pensions- inkomstskatt. avgift. Av paragrafen framgår under vilka förut- 6 § sättningar allmänt avdrag ska göras för Paragrafen innehåller bestämmelser om statlig obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter. inkomstskatt för dödsbon och kompletterar I första stycket andra punkten införs en ny andra bestämmelserna i 5 §. strecksats som innebär att även utländska Ändringen är en följd av att det som tidigare socialförsäkringsavgifter som har betalats i benämndes den nedre skiktgränsen ska benämnas överensstämmelse med rådets förordning (EEG) skiktgränsen.

PROP. 2019/ 20: 1

66 kap. omprövningsbeslut som avser beslut att inte ta ut 4 och 14 §§ obetald allmän pensionsavgift också besluta om Kapitlet innehåller bestämmelser om skatt på att skattereduktion inte ska göras för obetald ackumulerad inkomst. allmän pensionsavgift. Ändringarna är en följd av att det som tidigare benämndes den nedre skiktgränsen ska benämnas 15 a § skiktgränsen. Detta innebär inte någon ändring i Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 12.3 sak för beskattningen av ackumulerad inkomst. om krav på elektronisk betalning för rätt till rutoch rotavdrag.

67 kap. I paragrafen, som är ny, införs ett krav på att 4 § det utförda hushållsarbetet ska ha betalats Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 12.4 elektroniskt för rätt till skattereduktion. Kravet om allmänt avdrag för utländska socialförsäk- omfattar skattereduktion i de fall när utföraren är ringsavgifter och skattereduktion för allmän godkänd för F-skatt, eller om hushållsarbetet har pensionsavgift. utförts utomlands, ett intyg som visar att Av första stycket framgår att skattereduktion utföraren genomgår motsvarande kontroll i sitt ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen hemland som den som är godkänd för F-skatt. En (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser sådan utförare får enligt 6 § lagen (2009:194) om beskattningsåret. förfarandet vid skattereduktion för hushålls- Andra stycket är nytt. Av det framgår att för den arbete begära utbetalning från Skatteverket om som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete köparen inte har betalat hela utgiften för som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och hushållsarbetet. själv ska betala allmän pensionsavgift, krävs för Betalningen ska anses ha skett elektroniskt rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift endast om den har förmedlats av en betaltjänsthar betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § leverantör enligt lagen (2010:751) om betaltredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244), tjänster och innehåller uppgifter om avsändare, förkortad SFL. mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en Av 59 kap. socialförsäkringsbalken framgår sådan elektronisk betalning är en betalning med vad som avses med inkomst av annat inbetalningskort, kontokort, BankID och Swish. förvärvsarbete, exempelvis uppräknas inkomst av Andra stycket har utformats i enlighet med en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. förslag från Lagrådet. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet. Om den fysiska personen själv ska betala allmän pensionsavgift krävs för Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § Av första punkten framgår att lagen träder i kraft tredje stycket SFL. Det innebär att den som har den 1 januari 2020. inkomst av annat förvärvsarbete och inte har Av andra punkten framgår att 62 kap. 6 §, betalat allmän pensionsavgift inte har rätt till 63 kap. 3 a §, 65 kap 5 och 6 §§, 66 kap. 4 och skattereduktion för den obetalda delen. Betalning 14 §§ och 67 kap. 4 § tillämpas första gången på av allmän pensionsavgift ska göras före utgången beskattningsår som börjar efter den 31 december av juni månad andra året efter beskattningsåret 2019. eller, om avgifterna beslutas på annat sätt än Av tredje punkten framgår att 67 kap. 15 a § genom ett beslut om slutlig skatt, före utgången tillämpas första gången på begäran om av den fjärde månaden efter den månad då skatten utbetalning som avser arbete som har betalats av beslutades. Eftersom betalning av allmän köparen efter ikraftträdandet. pensionsavgift inte behöver vara gjord när Skatteverket fattar beslut om slutlig skatt ska Skatteverket göra skattereduktion för debiterad allmän pensionsavgift när beslut om slutlig skatt fattas. Om det vid avstämning efter den tidpunkt då allmän pensionsavgift ska vara betald framgår att avgiften inte är betald ska Skatteverket i det

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2020

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1 Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2020

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

I denna bilaga sammanställs budgetens utgifter på 27 utgiftsområden och inkomsterna på och inkomster för 2020. Utgifterna är fördelade inkomsttyper och inkomsttitlar.

1 Specifikation av budgetens utgifter för 2020

Tabell 1 Specifikation av budgetens utgifter för 2020

Tusental kronor

1 Rikets styrelse 15 131 274

1 Statschefen 146 400

1 Kungliga hov- och slottsstaten 146 400

2 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 2 390 507

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 968 702 2 Riksdagens förvaltningsanslag 861 468 3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 112 428 5 Riksrevisionen 347 909

3 Sametinget och samepolitiken 55 428

1 Sametinget 55 428

4 Regeringskansliet m.m. 7 922 271

1 Regeringskansliet m.m. 7 922 271

5 Länsstyrelserna 3 172 290

1 Länsstyrelserna m.m. 3 172 290

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 494 911

1 Allmänna val och demokrati 142 340 2 Justitiekanslern 52 550 3 Datainspektionen 110 374 4 Valmyndigheten 20 447 5 Stöd till politiska partier 169 200

7 Nationella minoriteter 119 271

1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 1 500

8 Medier 801 241

1 Mediestöd 762 119 2 Myndigheten för press, radio och tv 39 122

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 28 955

1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 955

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 191

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1 Statskontoret 100 183 2 Kammarkollegiet 71 185 3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 17 550 4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 895 000 6 Finanspolitiska rådet 10 396 7 Konjunkturinstitutet 66 295 8 Ekonomistyrningsverket 175 469 9 Statistiska centralbyrån 583 629 10 Bidragsfastigheter 274 000 11 Finansinspektionen 623 253 12 Riksgäldskontoret 319 204 13 Bokföringsnämnden 10 667 14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 240 520 15 Statens servicecenter 698 581 16 Finansmarknadsforskning 29 921 17 Upphandlingsmyndigheten 94 419 18 Myndigheten för digital förvaltning 177 476

3 Skatt, tull och exekution 12 056 989

1 Skatteverket 7 924 955 2 Tullverket 2 123 025 3 Kronofogdemyndigheten 2 009 009

4 Rättsväsendet 51 731 092

1 Polismyndigheten 28 546 852 2 Säkerhetspolisen 1 641 279 3 Åklagarmyndigheten 1 698 586 4 Ekobrottsmyndigheten 736 115 5 Sveriges Domstolar 6 241 698 6 Kriminalvården 9 448 433 7 Brottsförebyggande rådet 166 347 8 Rättsmedicinalverket 455 273 9 Gentekniknämnden 5 709 10 Brottsoffermyndigheten 48 374 11 Ersättning för skador på grund av brott 121 953 12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 57 157 16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 21 224 17 Domarnämnden 8 574 18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 113 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

5 Internationell samverkan 2 028 315

1 Avgifter till internationella organisationer 1 328 554 2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 193 326 3 Nordiskt samarbete 13 595 4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 5 Inspektionen för strategiska produkter 45 029 6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 72 358 7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 9 Svenska institutet 131 360 10 Information om Sverige i utlandet 15 475 11 Samarbete inom Östersjöregionen 176 215

6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 799 753

1 Försvar 59 808 965

1 Förbandsverksamhet och beredskap 38 972 457 2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 180 488 3 Anskaffning av materiel och anläggningar 15 202 092 4 Forskning och teknikutveckling 716 905 5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 191 6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 209 195 7 Officersutbildning m.m. 224 275 8 Försvarets radioanstalt 1 271 189 9 Totalförsvarets forskningsinstitut 233 501 10 Nämnder m.m. 6 301 11 Försvarets materielverk 1 770 787 12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 584

2 Samhällets krisberedskap 4 529 819

1 Kustbevakningen 1 304 152 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 4 Krisberedskap 1 311 104 5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 471 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 383 330 7 Statens haverikommission 47 332

3 Strålsäkerhet 395 666

1 Strålsäkerhetsmyndigheten 395 666

4 Elsäkerhet 65 303

1 Elsäkerhetsverket 65 303

7 Internationellt bistånd 45 989 153

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1 Internationellt utvecklingssamarbete 45 989 153

1 Biståndsverksamhet 44 283 158 2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 491 976 3 Nordiska Afrikainstitutet 16 532 4 Folke Bernadotteakademin 127 311 5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 6 Utvärdering av internationellt bistånd 20 176

8 Migration 11 446 213

1 Migrationsverket 4 443 762 2 Ersättningar och bostadskostnader 4 936 000 3 Migrationspolitiska åtgärder 127 915 4 Domstolsprövning i utlänningsmål 781 903 5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 249 831 6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 402 150 7 Utresor för avvisade och utvisade 349 202 8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 450

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 142

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 52 113 210

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 37 320 2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 87 923 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 152 349 4 Tandvårdsförmåner 7 069 781 5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 29 680 000 6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 257 886 7 Sjukvård i internationella förhållanden 498 187 8 Bidrag till psykiatri 2 160 393 9 Läkemedelsverket 149 768 10 E-hälsomyndigheten 119 603 11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 2 900 000

2 Folkhälsopolitik 644 266

1 Folkhälsomyndigheten 434 599 2 Insatser för vaccinberedskap 88 500 3 Bidrag till WHO 45 665 4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 75 502

3 Funktionshinderspolitik 249 638

1 Myndigheten för delaktighet 60 896 2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742

4 Politik för sociala tjänster 28 873 462

1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 27 598 2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 797 514

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 395 4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 450 971 5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 427 490 6 Statens institutionsstyrelse 1 157 143 7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 749 351

5 Barnrättspolitik 48 518

1 Barnombudsmannen 26 257 2 Barnets rättigheter 22 261

6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel 95 629

1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 95 629

7 Forskningspolitik 697 991

1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 36 488 2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 661 503

8 Socialstyrelsen 1 444 428

1 Socialstyrelsen 699 850 2 Inspektionen för vård och omsorg 744 578

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 705 843

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 86 827 428

1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36 925 977 2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 42 150 170 3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 408 000 4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 608 000 5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 923 6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 508 500 7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 189 858

2 Myndigheter 8 878 415

1 Försäkringskassan 8 807 593 2 Inspektionen för socialförsäkringen 70 822

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 396

1 Ersättning vid ålderdom 35 946 500

1 Garantipension till ålderspension 14 940 800 2 Efterlevandepensioner till vuxna 9 804 900 3 Bostadstillägg till pensionärer 10 026 300 4 Äldreförsörjningsstöd 1 174 500

2 Myndigheter 595 896

1 Pensionsmyndigheten 595 896

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 320

1 Barnbidrag 33 493 943 2 Föräldraförsäkring 47 288 762 3 Underhållsstöd 2 627 264 4 Adoptionsbidrag 20 184 5 Barnpension och efterlevandestöd 997 300 6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 691 391 7 Pensionsrätt för barnår 7 565 300 8 Bostadsbidrag 4 746 176

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 10 065 663

1 Nyanlända invandrares etablering 8 785 587

1 Etableringsåtgärder 156 430 2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 8 502 572 3 Hemutrustningslån 126 585

2 Diskriminering 218 874

1 Diskrimineringsombudsmannen 126 955 2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 91 919

3 Jämställdhet 543 202

1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 445 039 2 Jämställdhetsmyndigheten 70 000 3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163

4 Segregation 518 000

1 Åtgärder mot segregation 500 000 2 Delegationen mot segregation 18 000

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 287

1 Arbetsmarknad 76 218 499

1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 272 139 2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 28 067 425 3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 882 007 4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 470 545 5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 120 034 6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 451 500 7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 42 292 8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 73 616 9 Bidrag till administration av grundbeloppet 57 916 10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 875 000 12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 262 634 13 Lån till körkort 151 466

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 2 483 622

2 Arbetsliv 945 788

1 Arbetsmiljöverket 676 593 2 Arbetsdomstolen 34 240 3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 4 Medlingsinstitutet 50 521 5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 38 712 6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000

15 Studiestöd 25 508 400

1 Studiehjälp 4 382 408 2 Studiemedel 17 696 712 3 Avsättning för kreditförluster 1 855 904 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 167 518 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 7 Studiestartsstöd 410 000 8 Centrala studiestödsnämnden 889 803 9 Överklagandenämnden för studiestöd 16 905

16 Utbildning och universitetsforskning 83 315 865

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 27 296 795

1 Statens skolverk 1 135 892 2 Statens skolinspektion 443 484 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 762 437 4 Sameskolstyrelsen 51 579 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 911 093 6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 314 806 7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 903 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 190 720 9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 108 015 10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 380 026 11 Fler anställda i lågstadiet 985 500 12 Skolforskningsinstitutet 24 387 13 Praktiknära skolforskning 18 543 14 Bidrag till lärarlöner 4 670 100 15 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 4 885 500 17 Bidrag till vissa studier 17 525 18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 372 422 19 Myndigheten för yrkeshögskolan 125 594 20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 832 754

2 Universitet och högskolor 47 433 737

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1 Universitetskanslersämbetet 156 376 2 Universitets- och högskolerådet 202 273 3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 849 467 4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 259 049 5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 165 339 6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 322 628 7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 206 210 8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 664 258 9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 812 675 10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 709 980 11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 463 101 12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 186 882 13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 626 821 14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 022 080 15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 747 524 16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 663 040 17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 216 582 18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 712 345 19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 706 999 20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 416 790 21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 550 22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 260 690 23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 111 214 24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 359 084 25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 830 106 26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 796 27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 583 130 28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 262 470 29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 979 794 30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 255 672 31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 262 700 32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 401 33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 634 451 34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 131 692 35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 208 588 36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 52 014 37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 111 379 38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 351 39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 523 023 40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 89 468 41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 446 239 42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 87 804 43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 478 704 44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 109 671 45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 414 196 46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 80 014 47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 417 497

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 565 49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 321 195 50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 57 159 51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 383 154 52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 77 105 53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 169 115 54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 318 55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 67 365 56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 11 571 57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 137 058 58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 419 59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 440 002 60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 92 836 61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 36 540 62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 21 439 63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 537 450 64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 860 473 65 Särskilda medel till universitet och högskolor 456 723 66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 681 459 67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 46 674

3 Forskning 8 427 070

1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 035 846 2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 061 3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 167 731 4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 112 356 5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 35 448 6 Institutet för rymdfysik 57 106 7 Kungl. biblioteket 414 482 8 Polarforskningssekretariatet 49 636 9 Sunet 49 183 10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 363 11 Etikprövningsmyndigheten 42 663 12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 8 200 13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 88 995

4 Vissa gemensamma ändamål 158 263

1 Internationella program 81 589 2 Avgift till Unesco och ICCROM 30 886 3 Kostnader för Svenska Unescorådet 10 645 4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 35 143

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 280

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 2 356 409

1 Statens kulturråd 56 717 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 533 084

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

3 Skapande skola 176 465 4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 518 605 7 Myndigheten för kulturanalys 16 533

2 Teater, dans och musik 1 437 852

1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 104 748 2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 213 614 3 Statens musikverk 119 490

3 Litteraturen, läsandet och språket 375 452

1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 180 735 2 Myndigheten för tillgängliga medier 125 957 3 Institutet för språk och folkminnen 68 760

4 Bildkonst, arkitektur, form och design 126 483

1 Statens konstråd 31 753 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 714 4 Bidrag till bild- och formområdet 40 069

5 Kulturskaparnas villkor 498 512

1 Konstnärsnämnden 22 481 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 476 031

6 Arkiv 411 006

1 Riksarkivet 411 006

7 Kulturmiljö 1 023 924

1 Riksantikvarieämbetet 285 382 2 Bidrag till kulturmiljövård 270 542 3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000

8 Museer och utställningar 1 740 649

1 Centrala museer: Myndigheter 1 347 035 2 Centrala museer: Stiftelser 268 714 3 Bidrag till vissa museer 75 519 4 Forum för levande historia 49 301 5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80

9 Trossamfund 95 004

1 Myndigheten för stöd till trossamfund 13 085 2 Stöd till trossamfund 81 919

10 Film 553 444

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1 Filmstöd 553 444

11 Medier 85 772

1 Sändningar av TV Finland 9 721 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 392 3 Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet 483 4 Statens medieråd 23 320 5 Stöd till taltidningar 48 856

12 Ungdomspolitik 294 336

1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 51 656 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 240 680 3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000

13 Politik för det civila samhället 2 264 018

1 Stöd till idrotten 1 974 311 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 3 Stöd till friluftsorganisationer 50 785 4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 5 Insatser för den ideella sektorn 171 758

14 Folkbildning 4 722 172

1 Bidrag till folkbildningen 4 319 683 2 Bidrag till tolkutbildning 59 331 3 Särskilda insatser inom folkbildningen 150 000 4 Särskilt utbildningsstöd 193 158

15 Tillsyn över spelmarknaden 76 247

1 Spelinspektionen 76 247

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 726 522

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 3 457 248

1 Bostadspolitisk utveckling 20 600 2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 25 000 3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 4 Boverket 333 462 5 Statens geotekniska institut 50 500 6 Lantmäteriet 660 686 7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 165 000 8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 100 000 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 34 000 10 Innovativt och hållbart byggande 25 000

2 Konsumentpolitik 269 274

1 Konsumentverket 169 819 2 Allmänna reklamationsnämnden 52 582

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

3 Fastighetsmäklarinspektionen 25 565 4 Åtgärder på konsumentområdet 16 934 5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374

19 Regional tillväxt 3 672 525

1 Regionala tillväxtåtgärder 1 690 637 2 Transportbidrag 454 864 3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 527 024

20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 183

1 Miljöpolitik 11 516 646

1 Naturvårdsverket 588 944 2 Miljöövervakning m.m. 465 714 3 Åtgärder för värdefull natur 1 115 035 4 Sanering och återställning av förorenade områden 919 218 5 Miljöforskning 93 825 6 Kemikalieinspektionen 275 692 7 Avgifter till internationella organisationer 262 131 8 Klimatbonus 1 760 000 9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 268 281 10 Klimatanpassning 98 000 11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 389 565 12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 255 000 13 Internationellt miljösamarbete 40 400 14 Skydd av värdefull natur 875 500 15 Havs- och vattenmyndigheten 244 341 16 Klimatinvesteringar 1 955 000 17 Klimatpremier 170 000 18 Stöd för gröna och trygga samhällen 50 000 19 Industriklivet 600 000 20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 90 000

2 Miljöforskning 1 054 537

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 98 129 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 956 408

21 Energi 3 468 932

1 Statens energimyndighet 304 609 2 Insatser för energieffektivisering 203 000 3 Insatser för förnybar elproduktion 25 000 4 Energiforskning 1 567 723 5 Laddinfrastruktur längs större vägar 50 000 6 Energimarknadsinspektionen 135 272 7 Energiteknik 835 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

8 Elberedskap 258 000 9 Avgifter till internationella organisationer 25 328 10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 65 000

22 Kommunikationer 61 295 946

1 Transportpolitik 60 707 386

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 783 982 2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 24 655 015 3 Trafikverket 1 421 782 4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 188 308 5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 88 013 7 Trafikavtal 1 050 000 8 Viss internationell verksamhet 28 757 9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 53 035 10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 000 11 Trängselskatt i Stockholm 2 215 476 12 Transportstyrelsen 2 215 497 13 Trafikanalys 70 001 14 Trängselskatt i Göteborg 930 236 15 Sjöfartsstöd 1 588 000 16 Internationell tågtrafik 50 000 17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 157 000

2 Politiken för informationssamhället 588 560

1 Post- och telestyrelsen 63 387 2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 136 278 3 Grundläggande betaltjänster 28 037 4 Informationsteknik och telekommunikation 64 844 5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 296 014

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 790 236

1 Skogsstyrelsen 488 251 2 Insatser för skogsbruket 252 073 3 Statens veterinärmedicinska anstalt 153 420 4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 125 978 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 134 349 7 Ersättningar för viltskador m.m. 52 778 8 Statens jordbruksverk 601 098 9 Bekämpande av växtskadegörare 7 000 10 Gårdsstöd m.m. 7 345 000 11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 144 000 12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 33 250 13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 164 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

14 Livsmedelsverket 257 235 15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 261 160 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 896 097 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 987 376 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 49 830 20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 22 Främjande av rennäringen m.m. 113 915 23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 985 357 24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 571 164 25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 237

24 Näringsliv 7 263 863

1 Näringspolitik 6 594 507

1 Verket för innovationssystem 253 190 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 953 255 3 Institutens strategiska kompetensmedel 759 268 4 Tillväxtverket 284 375 5 Näringslivsutveckling 793 022 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 62 567 7 Turistfrämjande 104 613 8 Sveriges geologiska undersökning 239 665 9 Geovetenskaplig forskning 5 923 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Bolagsverket 47 285 12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 13 Konkurrensverket 155 431 14 Konkurrensforskning 10 804 15 Upprustning och drift av Göta kanal 159 910 16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 24 850 17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 76 000 18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 780 19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 21 Patent- och registreringsverket 336 770

2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 669 356

1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 055 2 Kommerskollegium 91 809 3 Exportfrämjande verksamhet 366 867 4 Investeringsfrämjande 72 772 5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 6 Bidrag till standardiseringen 31 336 7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 50 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

25 Allmänna bidrag till kommuner 128 417 572

1 Kommunalekonomisk utjämning 120 808 984 2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 600 438 3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 150 4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 3 000 000

26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 200

1 Räntor på statsskulden 29 500 000 2 Oförutsedda utgifter 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200

27 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649

1 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649

Summa anslag 1 062 385 804

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

2 Specifikation av budgetens inkomster för 2020

Tabell 2 Specifikation av budgetens inkomster för 2020

Tusental kronor

Skatt på arbete 1 297 019 670

1100 Direkta skatter på arbete 674 875 760

1110 Inkomstskatter 823 208 951 1111 Statlig inkomstskatt 51 458 623 1115 Kommunal inkomstskatt 771 750 328

1120 Allmän pensionsavgift 132 637 236 1121 Allmän pensionsavgift 132 637 236

1130 Artistskatt 0 1131 Artistskatt 0

1140 – 1150 Skattereduktioner -280 970 427 1141 Allmän pensionsavgift -132 606 087 1142 Fackföreningsavgift 0 1144 Fastighetsavgift -259 974 1151 Sjöinkomst -52 677 1153 Jobbskatteavdrag -129 893 425 1154 Husavdrag -16 016 088 1155 Gåvor till ideell verksamhet -250 000 1156 Övriga skattereduktioner -1 892 176

1200 Indirekta skatter på arbete 622 143 910

1210 Arbetsgivaravgifter 608 391 355 1211 Sjukförsäkringsavgift 67 462 242 1212 Föräldraförsäkringsavgift 49 408 966 1213 Arbetsskadeavgift 3 800 690 1214 Ålderspensionsavgift 200 593 022 1215 Efterlevandepensionsavgift 11 402 069 1216 Arbetsmarknadsavgift 49 560 514 1217 Allmän löneavgift 220 820 070 1218 Ofördelade avgifter 0 1219 Nedsatta avgifter 5 343 782

1240 Egenavgifter 12 765 653 1241 Sjukförsäkringsavgift 406 575 1242 Föräldraförsäkringsavgift 661 850 1243 Arbetsskadeavgift 88 862 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 927 623 1245 Efterlevandepensionsavgift 266 836 1246 Arbetsmarknadsavgift 44 367 1247 Allmän löneavgift 4 238 302 1248 Ofördelade avgifter 0

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1249 Nedsatta avgifter 2 131 238

1260 Avgifter till premiepensionssystemet -41 981 008 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -41 981 008

1270 Särskild löneskatt 49 882 734 1271 Pensionskostnader, företag 43 019 132 1272 Pensionskostnader, staten 4 282 367 1273 Förvärvsinkomster 1 764 775 1274 Egenföretagare 816 460 1275 Övrigt 0

1280 Nedsättningar -7 475 020 1282 Arbetsgivaravgifter -5 343 782 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 054 382 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -76 856

1290 Tjänstegruppliv 560 196 1291 Tjänstegruppliv 560 196

1300 Skatt på kapital 279 261 406

1310 Skatt på kapital, hushåll 67 300 187 1311 Skatt på kapital 86 388 059 1312 Skattereduktion kapital -19 239 160 1313 Expansionsmedelsskatt 151 288

1320 Skatt på företagsvinster 153 413 428 1321 Skatt på företagsvinster 153 413 428 1322 Skattereduktioner 0

1330 Kupongskatt 9 098 409 1331 Kupongskatt 9 098 409

1340 Avkastningsskatt 5 391 303 1341 Avkastningsskatt, hushåll 168 156 1342 Avkastningsskatt, företag 5 145 649 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 77 498

1350 Fastighetsskatt 32 121 707 1351 Fastighetsskatt, hushåll 785 002 1352 Fastighetsskatt, företag 11 782 890 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 15 759 415 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 3 794 400

1360 Stämpelskatt 11 936 372 1361 Stämpelskatt 11 936 372

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 615 148 700

1410 Mervärdesskatt 474 187 045 1411 Mervärdesskatt 474 187 045

1420 Skatt på alkohol och tobak 27 575 536 1421 Skatt på tobak 12 363 728 1422 Skatt på etylalkohol 4 377 212 1423 Skatt på vin 6 205 413 1424 Skatt på mellanklassprodukter 146 040 1425 Skatt på öl 4 439 420 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak -277 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 44 000

1430 – 1460 Skatt på energi och miljö 83 171 839 1430 Energiskatt 52 715 802 1431 Skatt på elektrisk kraft 25 653 528 1432 Energiskatt bensin 11 142 931 1433 Energiskatt oljeprodukter 15 663 906 1434 Energiskatt övrigt 255 437 1440 Koldioxidskatt 22 868 603 1441 Koldioxidskatt bensin 7 146 148 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15 285 919 1443 Koldioxidskatt övrigt 436 536 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 7 587 434 1451 Svavelskatt 11 669 1452 Skatt på råtallolja 0 1453 Särskild skatt mot försurning 55 515 1454 Skatt på bekämpningsmedel 153 769 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0 1456 Avfallsskatt 228 345 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 55 204 1458 Övriga skatter 113 496 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 1 394 894 1461 Kemikalieskatt 1 923 833 1462 Skatt på flygresor 1 690 709 1463 Skatt på avfallsförbränning 300 000 1464 Skatt på plastbärkassar 1 660 000

1470 Skatt på vägtrafik 23 493 975 1471 Fordonsskatt 16 147 706 1472 Vägavgifter 1 377 297 1473 Trängselskatt 2 979 000 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 989 972

1480 – 1490 Övriga skatter 6 720 305 1481 Systembolaget AB:s överskott 186 997 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 2 284 094

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1483 Skatt på spel 3 938 088 1484 Lotteriskatt 0 1485 Spelavgifter 70 000 1486 Skatt på annonser och reklam 131 126 1488 Lokalradioavgifter 0 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 0 1491 Avgifter för telekommunikation 110 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon 0

1500 Skatt på import 7 329 781

1511 Tullmedel 7 329 784 1512 Sockeravgifter -3

1600 Restförda och övriga skatter 17 936 044

1610 Restförda skatter -4 714 649 1611 Restförda skatter, hushåll -1 966 952 1612 Restförda skatter, företag -2 747 697

1620 Övriga skatter, hushåll 4 170 645 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår -966 862 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1 000 000 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 3 300 441 1625 Skattetillägg 167 243 1626 Förseningsavgifter 169 823

1630 Övriga skatter företag 72 419 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår -1 581 488 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 400 000 1633 Anstånd -500 000 1634 Övriga skatter 130 972 1635 Skattetillägg 1 232 757 1636 Förseningsavgifter 390 178

1640 Intäkter som förs till fonder 9 043 041 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 343 720 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 3 700 185 1644 Batteriavgifter 1 804 1645 Kväveoxidavgifter 616 332 1647 Resolutionsavgift 3 381 000

1650 Avgifter till public service 9 364 588 1651 Avgifter till public service 9 364 588

Totala skatteintäkter 2 216 695 601

1700 Avgående poster, skatter till EU -7 329 780

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

1710 EU-skatter -7 329 780 1711 EU-skatter -7 329 780

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 209 365 821

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 065 298 821

1810 Skatter till andra sektorer -1 065 298 821 1811 Kommunala inkomstskatter -790 950 084 1812 Avgifter till AP-fonder -274 348 737

Statens skatteintäkter 1 144 067 000

1900 Periodiseringar 13 731 068

1910 Uppbördsförskjutningar 18 723 017 1911 Uppbördsförskjutningar 18 723 017

1920 Betalningsförskjutningar -4 991 949 1921 Kommuner och landsting 1 875 295 1922 Ålderspensionssystemet 1 463 406 1923 Företag och hushåll -7 424 813 1924 Kyrkosamfund -925 084 1925 EU 19 247

1930 Anstånd 0 1931 Anstånd 0

1000 Statens skatteinkomster 1 157 798 068

2100 Rörelseöverskott 4 579 997

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 424 900 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 422 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 2 900

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 155 097 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 53 097 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 2127 Inlevererat överskott av övriga myndigheter 102 000

2130 Riksbankens inlevererade överskott 4 000 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 4 000 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 285 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 285 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 285 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

2300 Ränteinkomster 2 176 820

2320 Räntor på näringslån 0 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 0 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 0 2323 Räntor på övriga näringslån 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 0

2340 Räntor på studielån 34 000 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 34 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 0

2390 Övriga ränteinkomster 2 142 820 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 2392 Räntor på intressemedel 0 2394 Övriga ränteinkomster 42 400 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 2 100 420

2400 Inkomster av statens aktier 21 000 000

2410 Inkomster av statens aktier 21 000 000 2411 Inkomster av statens aktier 21 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter 10 728 130

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 1 120 409 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film 0 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 633 418 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 36 500 2528 Avgifter vid Bergsstaten 15 000 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 431 000 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 292 2532 Avgifter vid Kronofogdemyndigheten 1 530 000 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 443 000 2535 Avgifter för statliga garantier 0 2537 Miljöskyddsavgifter 300 000 2539 Täktavgift 0 2541 Avgifter vid Tullverket 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 0 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 631 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 286 000 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 418 314 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 24 313 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 0 2558 Avgifter för årlig revision 152 700 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 20 360

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 18 324 2562 CSN-avgifter 645 500

2600 Försäljningsinkomster 71 600

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 71 600 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0

2700 Böter m.m. 1 174 355

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 93 000 2712 Bötesmedel 869 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 0 2714 Sanktionsavgifter m.m. 130 915 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 81 440

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 167 366

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 167 366

2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 268

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 210

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0

4130 Återbetalning av övriga näringslån 210 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 60 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 50 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 100

4300 Återbetalning av studielån 440 018

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 0

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

4312 Återbetalning av allmänna studielån 18 4313 Återbetalning av studiemedel 440 000

4500 Återbetalning av övriga lån 216 296

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 62 946 4526 Återbetalning av övriga lån 153 350

4000 Återbetalning av lån 656 524

5100 Avskrivningar och amorteringar 0

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 5121 Amortering på statskapital 0

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 0

5200 Statliga pensionsavgifter 16 009 000

5211 Statliga pensionsavgifter 16 009 000

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 421 530

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 403 430 6111 Gårdsstöd 7 255 000 6113 Övriga interventioner 144 000 6114 Exportbidrag 0 6115 Djurbidrag 0 6116 Offentlig lagring 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 430

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 018 100 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 -2 000 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 3 020 100

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 209 000

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007 – 2013 0 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 209 000

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 498 856

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007 – 2013 0 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 498 856

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 239 000

6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007 – 2013 0 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 1 239 000

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 1

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 100 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 100 000

6900 Övriga bidrag från EU 247 500

6911 Övriga bidrag från EU 247 500 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0

6000 Bidrag m.m. från EU 13 715 886

7100 Tillkommande skatter 11 756 972

7110 EU-skatter 7 310 534 7112 Tullmedel 7 310 537 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter -3 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 446 438 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 446 438

7200 Avräkningar -129 991 912

7210 Intäkter som förs till fonder -9 043 041 7211 Intäkter som förs till fonder -9 043 041 7220 Kompensation för mervärdesskatt -111 584 283 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -35 766 307 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -75 817 976 7230 Avgifter till public service -9 364 588 7231 Avgifter till public service -9 364 588

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -118 234 940

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0

Summa inkomster 1 116 107 806

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

I denna bilaga specificeras prognoserna för den baserad på de regelverk för skatter och makroekonomiska utvecklingen och den transfereringssystem och de anslagsnivåer som offentliga sektorns finanser. Dessa prognoser har beslutats av riksdagen och som har beskrivs i avsnitt 4, 6 och 7. Prognosen är föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 Internationella variabler

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 BNP, euroområdet -0,2 1,4 2,1 1,9 2,4 1,9 1,2 1,3 1,5 1,5 BNP, Belgien 0,2 1,3 1,7 1,5 1,7 1,4 1,2 1,2 1,4 1,4 BNP, Finland -0,8 -0,6 0,5 2,8 3,0 1,7 1,5 1,4 1,4 1,4 BNP, Frankrike 0,6 1,0 1,1 1,1 2,3 1,7 1,3 1,4 1,5 1,5 BNP, Italien -1,7 0,1 0,9 1,1 1,7 0,9 0,1 0,5 0,6 0,6 BNP, Nederländerna -0,1 1,4 2,0 2,2 2,9 2,6 1,7 1,5 1,6 1,5 BNP, Spanien -1,7 1,4 3,6 3,2 3,0 2,6 2,2 1,9 1,7 1,6 BNP, Tyskland 0,5 2,2 1,7 2,2 2,2 1,4 0,6 1,3 1,5 1,5 BNP, Danmark 0,9 1,6 2,3 2,4 2,3 1,5 1,6 1,4 1,5 1,5 BNP, Norge, fastland 2,3 2,2 1,4 1,1 2,0 2,2 2,3 1,8 1,8 1,7 BNP, Sverige 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,4 1,4 1,4 1,8 1,9 BNP, Japan 2,0 0,4 1,2 0,6 1,9 0,8 0,8 0,4 0,6 0,6 BNP, Storbritannien 2,0 2,9 2,3 1,8 1,8 1,4 1,3 1,3 1,8 1,7 BNP, Sydkorea 3,2 3,2 2,8 2,9 3,2 2,7 2,0 2,6 2,5 2,6 BNP, USA 1,8 2,5 2,9 1,6 2,4 2,9 2,3 1,7 1,5 1,6 BNP, Brasilien 3,0 0,5 -3,5 -3,3 1,1 1,1 1,0 2,3 2,4 2,4 BNP, Indien 6,4 7,4 8,0 8,2 7,2 6,8 6,9 7,3 7,6 7,6 BNP, Kina 7,8 7,3 6,9 6,7 6,8 6,6 6,1 5,7 5,7 5,6 BNP, Polen 1,4 3,3 3,8 3,1 4,8 5,1 4,0 3,2 3,0 2,8 BNP, Ryssland 1,8 -0,2 -2,3 0,3 1,6 2,3 0,9 1,9 1,7 1,7 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,5 3,6 3,4 3,4 3,8 3,6 3,3 3,5 3,6 3,5 BNP i världen, KIX-vägd 2 1,5 2,2 2,2 2,3 2,8 2,5 1,9 2,0 2,0 2,0 Svensk exportmarknad 3 2,2 3,5 4,3 3,5 4,9 3,1 3,3 3,5 3,6 3,5 Inflation, euroområdet 4 1,4 0,4 0,2 0,2 1,5 1,8 1,3 1,4 1,6 1,7 Inflation, USA 5 1,5 1,6 0,1 1,3 2,1 2,4 1,8 2,1 2,2 2,2 Styrränta, euroområdet 6 0,6 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Styrränta, USA 6 0,3 0,3 0,3 0,5 1,1 1,9 2,4 2,0 2,0 2,4 Råoljepris 7 108,6 99,0 52,4 43,5 54,2 71,0 64,5 61,0 59,2 58,6 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX -vikterna används för 2019 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. 5 Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet och Federal funds-räntan för USA. 7 Brent, USD per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 2 Finansiella marknader

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Reporänta 1,0 0,5 -0,3 -0,5 -0,5 -0,5 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 Statsobligationsränta 10 år 2,1 1,7 0,7 0,5 0,7 0,7 0,1 0,4 0,9 1,3 Statsobligationsränta 5 år 1,6 0,9 0,2 -0,2 -0,1 0,1 -0,3 0,0 0,6 1,0 Växelkurs, kronindex KIX 1 103,0 106,8 112,6 111,7 112,9 117,6 121,4 120,5 119,2 117,8 Växelkurs SEK per EUR 8,7 9,1 9,4 9,5 9,6 10,3 10,5 10,6 10,5 10,4 Växelkurs SEK per USD 6,5 6,9 8,4 8,6 8,5 8,7 9,3 9,0 8,7 8,5 1 18 november 1992 = 100. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP 4 790 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,4 1,4 1,4 1,8 1,9

Hushållens konsumtion 2 115 1,9 2,1 3,1 2,9 2,2 1,2 0,8 2,2 2,7 3,0 Offentlig konsumtion 1 253 1,3 1,5 2,4 3,6 0,0 0,9 0,2 0,0 -0,5 -0,9 varav stat 316 3,6 1,7 2,0 2,1 -1,6 0,3 -0,3 -0,2 0,1 -1,3 varav kommunsektor 937 0,4 1,5 2,6 4,1 0,6 1,1 0,3 0,1 -0,6 -0,7 Fasta bruttoinvesteringar 1 223 0,6 5,4 6,7 4,2 6,0 4,0 -0,7 1,1 0,9 1,2 varav Näringsliv 1 002 0,7 6,4 8,1 3,3 6,2 3,7 -1,3 0,3 0,1 1,9 varav bostadsinvesteringar 259 0,9 15,6 18,0 10,9 11,6 -2,6 -9,4 -2,4 -0,3 -0,3 Offentliga myndigheter 215 -0,3 1,6 0,3 8,1 4,9 5,6 2,1 4,7 4,2 -1,9 varav stat 100 -2,6 -2,7 -3,2 6,7 0,6 0,9 4,0 7,6 6,8 -3,1 varav kommunsektor 114 2,9 7,2 4,4 9,4 9,2 10,1 0,5 2,1 1,7 -0,7 Lagerinvesteringar 2 48 0,2 0,2 0,4 -0,1 0,1 0,4 -0,2 0,0 0,0 0,0 Export 2 253 -0,8 5,3 5,7 3,0 3,2 3,9 3,5 2,4 3,1 3,2 Import 3 2 102 -0,1 6,3 5,2 4,3 4,8 3,8 0,6 2,2 2,2 2,3 Nettoexport 4 151 -0,3 -0,2 0,4 -0,4 -0,5 0,2 1,4 0,2 0,5 0,5

BNP per invånare

5

0,5 0,4 1,6 3,4 1,4 0,7 1,2 0,4 0,5 1,0 1,2

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar båd e kommuner och landsting. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 5 BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 4 Försörjningsbalans, fasta priser, kalenderkorrigerad

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP 4 790 1,2 2,7 4,2 2,4 2,4 2,5 1,5 1,2 1,7 2,0

Hushållens konsumtion 2 115 1,9 2,2 3,0 2,8 2,3 1,3 0,8 2,1 2,6 3,0 Offentlig konsumtion 1 253 1,3 1,7 2,1 3,2 0,4 1,1 0,2 -0,4 -0,7 -0,9 varav stat 316 3,6 1,8 1,8 1,9 -1,3 0,4 -0,2 -0,4 -0,1 -1,3 varav kommunsektor 937 0,5 1,7 2,1 3,7 1,0 1,3 0,4 -0,4 -0,8 -0,7 Fasta bruttoinvesteringar 1 223 0,6 5,6 6,3 3,8 6,4 4,2 -0,6 0,8 0,8 1,2 varav Näringsliv 1 002 0,7 6,5 7,8 3,0 6,6 3,9 -1,2 -0,1 -0,1 1,9 varav bostadsinvesteringar 259 0,9 15,6 18,0 10,9 11,5 -2,6 -9,4 -2,4 -0,3 -0,3 Offentliga myndigheter 215 -0,2 1,6 0,4 8,2 4,7 5,6 2,1 4,8 4,3 -1,9 varav stat 100 -2,6 -2,8 -3,2 6,8 0,6 0,9 4,0 7,6 6,8 -3,1 varav kommunsektor 114 2,9 7,2 4,4 9,5 9,1 10,0 0,5 2,3 1,8 -0,7 Lagerinvesteringar 2 48 0,2 0,1 0,4 -0,1 0,2 0,3 -0,2 0,0 0,0 0,0 Export 2 253 -0,8 5,5 5,2 2,5 3,7 4,1 3,5 2,0 2,9 3,2 Import 3 2 102 -0,1 6,5 4,9 3,9 5,2 3,9 0,6 1,8 2,1 2,3 Nettoexport 4 151 -0,3 -0,1 0,3 -0,3 -0,4 0,2 1,4 0,2 0,5 0,5 Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser, miljarder kronor. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 5 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP 4 790 2,3 4,4 6,6 4,4 4,4 4,6 3,9 3,2 3,8 4,0

Hushållens konsumtion 2 115 2,6 3,2 4,0 3,9 4,0 3,6 2,9 3,9 4,5 5,0 Offentlig konsumtion 1 253 4,0 3,9 5,3 6,2 3,7 4,8 3,4 2,7 2,5 2,4 varav stat 316 4,9 2,5 4,0 3,5 1,6 3,8 3,7 2,4 2,5 2,4 varav kommunsektor 937 3,6 4,4 5,8 7,1 4,4 5,1 3,3 2,8 2,5 2,4 Fasta bruttoinvesteringar 1 223 0,9 7,7 8,8 5,9 8,8 7,1 1,4 2,8 2,4 2,6 varav Näringsliv 1 002 1,1 8,9 10,4 5,1 9,0 6,5 0,7 1,9 1,5 3,1 varav bostadsinvesteringar 259 3,8 19,1 21,7 17,6 15,8 -0,4 -8,1 0,7 3,1 3,1 Offentliga myndigheter 215 -0,2 2,9 1,3 9,6 8,4 9,6 5,0 6,8 6,2 0,2 varav stat 100 -2,7 -1,7 -2,4 8,0 4,4 4,7 6,7 9,5 8,5 -1,4 varav kommunsektor 114 3,3 8,8 5,6 11,3 12,5 14,4 3,6 4,3 4,0 1,8 Export 2 253 -3,3 7,4 7,9 1,8 6,6 8,5 6,5 2,5 3,8 3,8 Import 2 2 102 -2,9 8,2 6,6 2,6 8,8 10,2 3,4 2,5 2,8 2,9

BNI 4 865 2,3 4,3 5,4 4,0 5,3 4,7 3,8 3,2 3,7 4,0

Bytesbalans, procent av BNP

3

5,2 4,6 4,2 3,8 2,8 1,7 3,3 3,3 3,6 4,0

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Miljarder kronor. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 3 Enligt definitionen i Statistiska centralbyråns statistikpublikation Betalningsbalansen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 6 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring för hushållens inkomster. Andel av disponibel inkomst för hushållens sparande. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Hushållens inkomster

Real disponibel inkomst 2 2,4 2,8 2,5 3,6 1,8 1,8 1,5 1,9 1,3 1,3 Prisindex 3 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 2,3 2,1 1,6 1,8 1,9 Nominell disponibel inkomst 2 336 3,1 3,9 3,4 4,7 3,6 4,2 3,6 3,5 3,1 3,3 Lönesumma 4 1 901 2,7 3,8 4,1 4,4 4,7 4,9 4,0 3,1 3,3 3,6 Övriga faktorinkomster 5 195 1,8 4,8 -3,8 5,5 7,6 5,3 2,6 2,6 2,8 3,2 Räntor och utdelningar, netto 6 200 0,0 1,2 1,6 1,9 -0,1 -0,2 -0,1 0,6 0,4 0,5 Offentliga transfereringar 654 4,3 0,7 2,6 3,2 2,4 2,9 1,9 2,0 1,6 1,9 varav Pensioner 364 5,7 0,3 2,8 4,9 3,7 2,6 2,6 3,1 2,3 2,6 Sjukdom 110 2,5 3,7 4,4 -2,5 -1,1 -0,1 -0,6 -1,3 -0,9 -0,8 Arbetsmarknad 31 6,1 -7,2 -1,2 1,2 -0,6 -4,8 -1,6 -0,5 0,3 2,1 Familjer och barn 79 3,7 2,6 2,6 3,3 3,2 8,6 3,8 2,4 1,8 2,0 Studier 15 0,5 1,2 -2,3 -1,3 1,7 11,9 9,3 4,2 2,7 2,4 Övrigt 55 0,6 0,1 2,2 7,1 2,2 5,5 0,0 0,5 1,5 1,7 Privata transfereringar 7 151 10,5 5,5 10,4 4,9 4,1 3,5 2,5 1,3 2,2 3,3 Skatter och avgifter -765 3,5 4,1 8,0 7,6 5,0 3,5 1,4 1,5 2,6 3,6 Hushållens sparande 8 Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 221 8,6 9,2 8,7 9,3 9,0 9,5 10,1 9,8 8,6 7,1 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 9 ) 194 7,5 8,7 7,5 8,0 7,2 8,3 8,4 8,2 8,5 8,5 Totalt nettosparande 10 415 15,0 16,4 15,0 16,0 15,1 16,4 17,0 16,6 15,7 14,4

Finansiellt sparande 320 14,1 15,8 12,9 13,4 11,9 13,7 14,6 14,3 13,4 11,9

Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringa r överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implicitpr isindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Procentuell andel av disponibel inkomst. 9 Premiepensionssparande. 10 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 7 Produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Produktivitet 2 514 0,9 1,0 3,1 0,3 0,3 0,1 0,6 0,8 1,4 1,4 Näringslivet 2 568 1,5 1,5 4,1 0,8 0,8 0,5 0,8 0,8 1,7 1,7 Offentlig sektor 2 386 -1,0 -0,9 0,0 -1,6 -1,5 -1,7 -0,3 0,4 -0,1 -0,1 Arbetade timmar 3 8 255 0,4 1,8 0,9 2,0 2,1 2,4 1,1 0,3 0,3 0,5 varav näringslivet 3 5 843 0,3 1,7 0,8 1,6 2,0 2,6 1,1 0,5 0,6 1,0 varav offentlig sektor 3 2 242 0,6 2,1 0,7 3,1 2,4 2,1 0,9 -0,3 -0,5 -0,8 Medelarbetstid 4 1 615 -0,6 0,3 -0,5 0,5 -0,2 0,6 0,3 -0,1 -0,3 -0,1 Sysselsatta, 15 – 74 år 5 113 1,0 1,4 1,4 1,5 2,3 1,8 0,8 0,4 0,6 0,6 Sysselsatta, näringslivet 5 3 522 0,8 1,5 1,1 1,5 2,4 2,2 0,9 0,5 1,0 1,0 Sysselsatta, offentlig sektor 5 1 451 1,0 1,3 2,2 2,8 2,0 1,0 0,5 0,0 -0,2 -0,3 varav stat 5 256 2,2 1,4 0,4 1,1 1,0 1,2 0,8 -0,1 -0,2 -0,5 varav kommunsektor 5 1 195 0,8 1,3 2,7 3,1 2,2 1,0 0,4 0,1 -0,2 -0,3 Sysselsättningsgrad 15 – 74 år 6 65,7 66,2 66,6 67,1 67,8 68,5 68,6 68,5 68,7 68,8 Sysselsättningsgrad 20 – 64 år 6,7 79,8 79,9 80,5 81,2 81,8 82,6 82,7 82,6 82,7 82,8 Arbetslösa, 15 – 74 år 344 1,9 0,0 -6,1 -5,1 -2,2 -4,0 1,4 1,3 1,2 1,1 Arbetslöshet, 15 – 74 år 8 8,0 7,9 7,4 6,9 6,7 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 Arbetskraft, 15 – 74 år 5 457 1,1 1,3 0,8 1,0 2,0 1,4 0,8 0,4 0,7 0,6 Arbetskraftsdeltagande, 15 – 74 år 9 71,5 71,9 72,0 72,1 72,7 73,1 73,3 73,2 73,4 73,6 Befolkning, total 10 10 175 0,9 1,0 1,1 1,3 1,4 1,2 1,0 0,9 0,8 0,8 Befolkning, 15 – 74 år 10 7 461 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 0,8 0,6 0,5 0,4 0,4 1 Nivå, avser tusental om inte annat anges. 2 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme, kalenderkorrigerat. 3 Enligt nationalräkenskaperna (NR). Nivå avser miljoner timmar, kalenderkorrigerat. 4 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU). 5 Sysselsättning enligt NR. Näringslivet och offentlig sektor summerar inte till totalt antal sysselsatta enligt AKU. Med begre ppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal arbetslösa i procent av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 9 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 10 Utfall för 2018 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 8 Potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Potentiell BNP¹ 4 737 2 1,9 2,1 2,2 2,0 2,0 1,9 1,8 1,9 1,9 2,0 Potentiell produktivitet 580 3 0,8 0,9 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 1,0 1,3 1,5 Potentiellt arbetade timmar 8 174 4 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2 0,9 0,6 0,5 Potentiell sysselsättning 5 079 5 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 0,9 0,8 0,7 0,6 BNP-gap 6 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,7 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0 Produktivitetsgap 6 -1,0 -0,9 1,5 1,3 0,8 0,2 0,0 -0,1 0,0 0,0 Timgap 6 -1,7 -1,1 -1,6 -0,9 -0,1 1,0 0,9 0,3 0,0 0,0 Sysselsättningsgap 6 -1,4 -1,2 -1,1 -1,0 0,0 0,7 0,5 0,1 0,0 0,0 Jämviktsarbetslöshet 7 7,0 6,9 6,8 6,6 6,5 6,4 6,4 6,4 6,4 6,5 Potentiell BNP i löpande pris 8 4 737 9 3,0 3,9 4,3 3,7 4,3 4,2 4,3 3,6 3,9 4,0 Anm.: Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. 1 Potentiell BNP till marknadspris, referensår 2018. 2 Nivå avser miljarder kronor, löpande priser. 3 Nivå avser hundratal kronor per timme, marknadspris. 4 Nivå avser miljoner timmar. 5 Nivå avser tusental. 6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell variabel i procent av potentiell variabel. 7 I procent av potentiell arbetskraft. 8 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2018) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. 9 Nivå, avser miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 9 Löner och priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Lönesumma 2 1 901 1 2,7 3,8 4,1 4,4 4,7 4,9 4,0 3,1 3,3 3,6 Timlön enligt NR 3 2,1 1,9 3,2 2,2 2,5 2,2 2,9 2,8 3,0 3,1 Timlön enligt KL 4 2,5 2,8 2,4 2,4 2,3 2,5 2,6 2,8 3,0 3,1 Reallön 5 2,5 3,0 2,5 1,4 0,5 0,6 0,8 1,1 0,9 0,8 KPI 6 0,0 -0,2 0,0 1,0 1,8 2,0 1,9 1,7 2,1 2,3 KPIF 7 0,9 0,5 0,9 1,4 2,0 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0 KPIF exkl. energi 1,1 0,7 1,4 1,4 1,7 1,4 1,7 1,7 1,8 2,0 KPI-KS 8 -0,1 -0,2 -0,3 0,8 1,7 1,9 1,7 1,7 2,1 2,3 HIKP 9 0,4 0,2 0,7 1,1 1,9 2,0 1,7 1,4 1,6 1,8 BNP-deflator 1,1 1,8 2,1 1,7 2,3 2,2 2,4 1,7 2,0 2,0 Prisbasbelopp 10 44,5 44,4 44,5 44,3 44,8 45,5 46,5 47,3 48,2 49,2 1 Nivå, avser miljarder kronor. 2 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 3 Nominell löneutveckling, kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna (NR) mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 4 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken (KL) för 2018 avser prognos. 5 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 6 Konsumentprisindex. 7 KPI med fast ränta. 8 KPI med konstanta skatter. 9 Harmoniserat index för konsumentpriser. 10 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

2 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 1 862 1 904 2 047 2 180 2 280 2 383 2 439 2 510 2 586 2 688

Procent av BNP 49,3 48,3 48,7 49,7 49,8 49,7 49,0 48,9 48,5 48,5 Skatter och avgifter 1 1 612 1 671 1 803 1 933 2 025 2 106 2 157 2 209 2 277 2 368 Procent av BNP 42,7 42,4 42,9 44,1 44,2 44,0 43,3 43,0 42,7 42,7 Kapitalinkomster 73 62 63 65 64 75 73 84 87 89 Övriga inkomster 2 177 171 181 182 191 202 209 216 223 231

Utgifter 1 913 1 965 2 045 2 136 2 215 2 340 2 418 2 493 2 564 2 621

Procent av BNP 50,7 49,9 48,7 48,7 48,4 48,9 48,6 48,6 48,1 47,3 Transfereringar och subventioner 719 730 750 766 786 826 857 879 904 924 Hushållen 583 588 603 622 637 656 669 682 693 706 Näringslivet m.m. 3 68 73 75 82 82 91 107 111 115 118 Utlandet 67 69 71 61 66 79 81 86 96 100 Konsumtion 993 1 032 1 087 1 154 1 196 1 253 1 295 1 330 1 364 1 397 Investeringar m.m. 166 171 178 186 205 228 239 257 270 274 Ränteutgifter 4 36 33 31 30 29 32 27 27 26 26

Finansiellt sparande -52 -61 2 44 65 43 21 17 22 67

Procent av BNP -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 Staten -43 -49 8 65 75 71 57 53 57 97 Pensionssystemet -5 4 8 4 0 7 3 5 8 12 Kommunsektorn -3 -16 -15 -25 -10 -35 -39 -42 -43 -42

Strukturellt sparande,

procent av potentiell BNP -0,5 -0,6 -0,1 0,5 0,7 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3

Finansiell ställning

Konsoliderad bruttoskuld 1 535 1 792 1 856 1 858 1 869 1 859 1 732 1 716 1 696 1 642

Procent av BNP 40,7 45,5 44,2 42,4 40,8 38,8 34,8 33,4 31,8 29,6 Nettoställning 780 774 794 990 1 188 1 250 1 349 1 419 1 483 1 600 Procent av BNP 20,7 19,6 18,9 22,6 26,0 26,1 27,1 27,6 27,8 28,9 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 6. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ej fördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 11 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 955 974 1 066 1 157 1 207 1 258 1 279 1 315 1 351 1 407

Skatter och avgifter 1 807 839 927 1013 1 063 1 104 1 120 1 144 1 177 1 231 Kapitalinkomster 35 24 22 24 22 28 27 36 36 34 Övriga inkomster 2 113 112 116 120 122 126 132 135 139 143

Utgifter 998 1 023 1 058 1 092 1 131 1 186 1 221 1 262 1 295 1 310

Transfereringar privat sektor 3 400 407 414 406 414 444 464 475 494 501 Bidrag till kommunsektorn 191 203 219 247 272 279 282 291 289 287 Ålderspensionsavgifter 21 22 23 26 25 24 22 23 23 24 Konsumtion 269 275 286 296 301 313 324 332 340 349 Investeringar m.m. 89 88 89 93 97 102 109 121 129 132 Ränteutgifter 4 28 27 26 25 23 26 20 20 19 17

Finansiellt sparande -43 -49 8 65 75 71 57 53 57 97

Procent av BNP -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,5 1,1 1,0 1,1 1,8

Budgetsaldo -131 -72 -33 85 62 80 130 47 38 71

Procent av BNP -3,5 -1,8 -0,8 1,9 1,3 1,7 2,6 0,9 0,7 1,3 Statsskuld, okonsoliderad 1 277 1 394 1 403 1 347 1 328 1 262 1 072 1 004 962 887 Procent av BNP 33,8 35,4 33,4 30,7 29,0 26,3 21,5 19,6 18,0 16,0

Statsskuld, konsoliderad 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 1 006 937 894 818

Procent av BNP 32,8 34,2 32,2 29,5 27,6 25,0 20,2 18,2 16,8 14,8 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 6. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ej fördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 12 Ålderspensionssystemets finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 253 263 278 291 301 317 323 334 345 358

Socialförsäkringsavgifter 1 208 214 224 234 245 257 266 274 283 294 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 21 23 24 26 25 24 23 23 24 24 Räntor, utdelningar m.m. 25 27 30 31 31 36 34 36 38 40

Utgifter 258 260 269 287 301 310 319 328 337 346

Pensioner 254 255 265 283 296 305 314 323 331 340 Övriga utgifter 2 4 4 5 5 5 5 5 5 6 6

Finansiellt sparande -5 4 8 4 0 7 3 5 8 12

Procent av BNP -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 6. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 2

Tabell 13 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 877 903 957 1 015 1 079 1 119 1 152 1 185 1 214 1 245

Skatter 1 582 603 636 670 700 728 752 772 796 824 Kommunal fastighetsavgift 15 16 16 16 17 18 19 19 20 20 Statsbidrag 140 148 160 185 206 207 207 214 211 208 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,5 19,4 19,3 19,9 20,2 19,9 19,6 19,6 19,3 19,0 Kapitalinkomster 15 14 12 10 12 11 13 13 14 15 Övriga inkomster 125 124 134 134 143 155 162 167 172 178 varav kompensation för moms 52 55 59 61 66 72 75 77 78 79

Utgifter 880 919 971 1 040 1 089 1 155 1 192 1 228 1 257 1 287

Transfereringar till hushåll 40 41 41 43 43 45 46 47 49 51 Övriga transfereringar 33 35 39 45 41 41 43 44 41 42 Konsumtion 721 753 797 854 892 937 967 994 1 019 1 044 Investeringar 2 77 83 89 94 108 126 129 135 141 143 Ränteutgifter 3 9 8 5 5 5 6 6 7 7 8

Finansiellt sparande -3 -16 -15 -25 -10 -35 -39 -42 -43 -42

procent av BNP -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8

Resultat före extraordinära poster 13 14 16 25 26 15 14 15 17 17

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2018 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 6. 2 Investeringarna inkluderar även köp och försäljningar av fastigheter. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 14 Strukturellt sparande

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Finansiellt sparande, miljarder kronor -52 -61 2 44 65 43 21 17 22 67

Finansiellt sparande, procent av BNP -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 Justering för BNP-gap 1,2 1,0 0,0 -0,2 -0,3 -0,6 -0,4 -0,1 0,0 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning -0,3 -0,2 0,1 -0,2 -0,4 -0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 Justering för engångseffekter 1 -0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande -0,5 -0,6 -0,1 0,5 0,7 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3

BNP-gap 2 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,7 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0 1 Engångseffekter för 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till EU. År 2015 inkluderar även en engångsinbetalning av skatt från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3 4

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

I denna bilaga analyseras utvecklingen av – Skillnaderna i marknadsinkomster (summan fördelningen av ekonomiska resurser mellan av arbets- och kapitalinkomster) utjämnas kvinnor och män fr.o.m. 1995 och framåt. Bilagan till viss del av transfereringar och skatter. I inleds med en analys av utvecklingen av arbets- befolkningen äldre än 19 år hade kvinnor i inkomster, följt av analyser av inkomstrelaterade genomsnitt 77 procent av mäns individuella pensioner, kapitalinkomster samt transfereringar disponibla inkomst, dvs. individens samtliga och skatter. Därefter beskrivs betydelsen av inkomster minus skatter. Denna andel har offentligt finansierade tjänster. Bilagan avslutas inte förändrats nämnvärt sedan 1995. med en beskrivning av effekten av reformer Orsaken till detta är främst kapitalinkomsom införs 2020 på fördelningen av ekonomiska sternas ökade betydelse. Skatternas och resurser mellan kvinnor och män. transfereringarnas omfördelande effekt mellan kvinnor och män har samtidigt minskat.

Sammanfattning

– Kvinnors disponibla inkomster närmar sig mäns i alla delar av fördelningen utom i den absoluta toppen. Den kraftigare ökningen av – Det av riksdagen beslutade övergripande mäns inkomster i den absoluta toppen av målet för jämställdhetspolitiken är att fördelningen är lika stor som den utjämning kvinnor och män ska ha samma makt att av kvinnors och mäns inkomster som skett i forma samhället och sina egna liv. Enligt andra delar av fördelningen. delmålet om ekonomisk jämställdhet ska – Sammansättningen av inkomster skiljer sig kvinnor och män ha samma möjligheter och åt mellan olika inkomstgrupper för både villkor i fråga om betalt arbete som ger kvinnor och män. I lägre inkomstgrupper är ekonomisk självständighet livet ut. transfereringar och pensioner de främsta – I åldersgruppen 20 – 64 år hade kvinnor 2017 inkomstkällorna, varefter arbetsinkomster i genomsnitt 76 procent av mäns arbetsökar i betydelse i högre inkomstgrupper. inkomster. För de med högst inkomster har kapital- – Kvinnors lägre arbetsinkomster beror delvis inkomster stor betydelse. på att färre kvinnor än män deltar i – Sammansättningen av inkomster varierar arbetskraften. Fler kvinnor än män arbetar dock på olika sätt mellan inkomstgrupperna också deltid. Kvinnor har också en högre för kvinnor och män. I lägre inkomstfrånvaro från arbete på grund av både grupper har kvinnor i genomsnitt högre föräldraledighet och ohälsa. Ytterligare en inkomster från pensioner, medan män i förklaring till kvinnors lägre arbetsgenomsnitt har högre arbetsinkomster och inkomster är att arbetsmarknaden kännetransfereringar (exklusive pensioner). I tecknas av en könsmässig uppdelning, där inkomstgrupperna i mitten av fördelningen män är överrepresenterade i yrken och är förhållandet det motsatta. För kvinnor befattningar med högre löner. och män med hög individuell disponibel – Kvinnors arbetsinkomster har dock ökat i inkomst är arbetsinkomster och pensioner snabbare takt än mäns sedan 1995, och högre för män än för kvinnor, medan det skillnaderna mellan kvinnor och män på motsatta gäller för transfereringar (exklusive arbetsmarknaden har minskat. pensioner). I högre inkomstgrupper har kapitalinkomsterna stor betydelse, och – Både skillnader i arbetsinkomster och att dessa är högre för män än för kvinnor. kvinnor och män till stor del omfattas av olika tjänstepensionsavtal på grund av den – Offentligt finansierade tjänster omfördelar könsuppdelade arbetsmarknaden leder till ekonomiska resurser mellan kvinnor och inkomstskillnader mellan kvinnor och män bland pensionärer. – Kvinnors kapitalinkomster är i genomsnitt lägre än mäns. År 2017 uppgick kapitalinkomsterna för kvinnor till knappt hälften av mäns.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

män. Kvinnor använder totalt sett mer försörjning består av, arbetsinkomster, kapital-

välfärdstjänster än män. inkomster och/eller transfereringar.

I analysen ordnas alla individer efter storleken

på den individuella disponibla inkomsten

(arbetsinkomster, kapitalinkomster och trans-

fereringar minus skatt) och delas därefter in i tio

lika stora grupper, s.k. inkomstgrupper. Den

1 Inledning

tiondel av befolkningen som har lägst inkomster

återfinns i inkomstgrupp 1, och de med högst Det av riksdagen beslutade övergripande målet inkomster i inkomstgrupp 10. När indelningen i för jämställdhetspolitiken innebär att kvinnor inkomstgrupper görs gemensamt för kvinnor och och män ska ha samma makt att forma samhället män skiljer sig nivån på den disponibla inkomsten och sina egna liv. Fördelningen av ekonomiska inte mycket mellan kvinnor och män i samma resurser är en central del av detta övergripande inkomstgrupp. Däremot varierar andelen kvinnor mål. Delmålet om ekonomisk jämställdhet och män i de olika inkomstgrupperna. Det finns innebär att kvinnor och män ska ha samma fler kvinnor i de lägre inkomstgrupperna, och möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete färre i de högre, medan det motsatta gäller för som ger ekonomisk jämställdhet livet ut. Vidare män. inbegriper delmålet att kvinnor och män ska ha Sammansättningen av inkomster skiljer sig åt samma möjligheter och förutsättningar i fråga om mellan olika inkomstgrupper för både kvinnor tillgång till arbete och samma möjligheter och och män. I lägre inkomstgrupper är transvillkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och fereringar och pensioner de främsta inkomstandra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i källorna, medan arbetsinkomst ökar i betydelse i arbetet. Målet har ett livscykelperspektiv, dvs. det högre inkomstgrupper. För de med högst avlönade arbetet ska innebära ekonomisk inkomster har kapitalinkomster stor betydelse. trygghet och självständighet även under Sammansättningen av inkomster varierar dock pensionsåren. på olika sätt mellan inkomstgrupperna för I enlighet med ett beslut i riksdagen kvinnor och män. I lägre inkomstgrupper har (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU 17, kvinnor i genomsnitt högre inkomster från rskr. 1987/88:364) har regeringen sedan 1988 pensioner, medan män i genomsnitt har högre redovisat fördelningen av ekonomiska resurser arbetsinkomster och transfereringar (exklusive mellan kvinnor och män som en del av budgetpensioner). I inkomstgrupperna i mitten är propositionen. Årets bilaga om ekonomisk förhållandet det motsatta. Kvinnors arbetsjämställdhet analyserar utvecklingen fr.o.m. 1995 inkomster och transfereringar (exklusive och framåt. Under denna period har förhållandet pensioner) är högre än mäns, medan män har mellan kvinnors och mäns individuella disponibla högre pensionsinkomster. För kvinnor och män inkomst (summan av arbetsinkomst, kapitalmed hög individuell disponibel inkomst är inkomst och transfereringar minus skatt) varit återigen arbetsinkomster och pensioner högre för relativt oförändrat. Kvinnors individuella dismän än för kvinnor, medan det motsatta gäller för ponibla inkomst har varit ungefär 20 – 25 procent transfereringar (exklusive pensioner). I högre lägre än mäns under hela perioden. inkomstgrupper får kapitalinkomsterna större Sammansättningen av kvinnors och mäns betydelse, och dessa är högre för män än för inkomster är inte densamma. Män har i genomkvinnor. snitt högre arbetsinkomster, kapitalinkomster

och pensioner, medan kvinnor har högre

inkomster från transfereringar. Män betalar också

i genomsnitt högre skatt än kvinnor.

I denna bilaga kompletteras beskrivningen av 2 Kvinnors och mäns

de genomsnittliga skillnaderna mellan kvinnors arbetsinkomster

och mäns inkomster med beskrivningar av

kvinnors och mäns inkomster i inkomstgrupper. För de allra flesta i åldern 20 – 64 år utgör

Syftet är att ge en mer fullständig beskrivning av inkomster från arbete, dvs. löne- och företagar-

hur de ekonomiska resurserna fördelar sig mellan inkomster, den största delen av inkomsten.

kvinnor och män samt vad kvinnor och mäns Arbetsinkomsten är även viktig för andra

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

inkomster eftersom arbetsinkomsten till stor del Kvinnor har lägre arbetsinkomster i samtliga ligger till grund för exempelvis sjukpenning, inkomstgrupper föräldrapenning och pension. Bland kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år har arbetsinkomsten ökat Kvinnors arbetsinkomster är något lägre än mäns med 95 procent 1995 – 2017. Det är en större i samtliga inkomstgrupper. År 2017 uppgick de ökning än bland män, vars arbetsinkomst ökat till mellan 91 och 97 procent av mäns arbetsmed 69 procent under samma period. Detta har inkomster i alla inkomstgrupper, förutom i den medfört att kvinnors arbetsinkomst i relation till översta inkomstgruppen, där kvinnors arbetsmäns har ökat från 65 till 76 procent 1995 – 2017 inkomst uppgick till 85 procent av mäns. (se diagram 2.1). Skillnaden är dock betydligt mindre inom respektive inkomstgrupp än för samtliga kvinnor Diagram 2.1 Arbetsinkomst för kvinnor och män och män, där andelen var 76 procent 2017. Detta beror på att kvinnor är överrepresenterade i de Genomsnittlig arbetsinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns arbetsinkomst i procent (höger axel) lägre inkomstgrupperna, där också arbetsin- 400 000 100 Andel Kv/M Kvinnor Män komsterna är lägre (se diagram 2.2). 90 350 000 80

Diagram 2.2 Arbetsinkomst i inkomstgrupper för kvinnor

300 000 70 och män 2017 250 000 Genomsnittlig arbetsinkomst i kronor (2019 års priser) och andel 60 kvinnor i procent (höger axel) 200 000 50 800 000 100 40 Lön 150 000 700 000 90 30 Företagarinkomst 80 100 000 600 000 20 Andel kvinnor (höger axel) 70 500 000 50 000 60 10 400 000 0 0 50 300 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 40 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Genomsnittlig arbetsinkomst är 200 000 30 beräknat som total arbetsinkomst för kvinnor respektive män i åldersgruppen 20 – 64 år delat med befolkningen för kvinnor respektive män i åldersgruppen 100 000 20 20 – 64 år. 0 10 Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. -100 000 0 K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Distinktionen mellan arbets- och kapital- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 inkomster är inte alltid helt klar, och kan påverkas Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. K avser kvinnor, M avser män. Vid av förändringar i skattelagstiftningen. Bland indelningen i inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och transfereringar minus annat har reglerna för utdelning från fåmans- skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av befolkningen som har företag ändrats vid flera tillfällen sedan 2006. En lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. utvärdering av 2006 års reform pekar på att de Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. ökade utdelningsinkomsterna delvis drivits av att delägare i fåmansföretag har minskat sin löne- I åldersgruppen 65 – 74 år är arbetsinkomsterna inkomst från bolaget för att i stället öka utdel- betydligt lägre, vilket främst beror på färre ningsinkomsterna, utan att de totala inkomsterna sysselsatta i denna åldersgrupp. Men sysselhar ökat. Utdelningarna har främst ökat bland sättningsgraden och arbetsinkomsterna har 1 män, vilket innebär att fördelningen av såväl successivt stigit sedan mitten av 1990-talet, arbetsinkomster som kapitalinkomster mellan särskilt bland kvinnor. Detta har medfört att kvinnor och män kan ha påverkats av de kvinnors arbetsinkomst i relation till mäns i förändrade reglerna (se vidare avsnitt 4.2 för en denna åldersgrupp har ökat från 37 till 62 procent mer utförlig beskrivning). mellan 1995 – 2017 (se diagram 2.3).

1 Se Alstadsæter och Jacob, Dividend Taxes and Income Shifting, Scandinavian Journal of Economics, 2016.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 2.3 Arbetsinkomst för kvinnor och män 65 – 74 år lägre än mäns. År 2018 sjönk skillnaden något och

uppgick till 4,7 procentenheter till följd av att Genomsnittlig arbetsinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns arbetsinkomst i procent (höger axel) kvinnors arbetskraftsdeltagande ökade mer än 80 000 100 Andel Kv/M Kvinnor Män mäns. 90 Skillnaden i arbetskraftsdeltagande beror 70 000 80 60 000 främst på att kvinnor i högre utsträckning än män

70 står utanför arbetskraften till följd av sjukdom 50 000 och studier. Dessa faktorer förklarar tillsammans 60

över hälften av skillnaden mellan kvinnors och 40 000 50 30 000 40 mäns arbetskraftsdeltagande. År 2018 stod

30 sjukdom och studier för 40 respektive 15 procent 20 000 20 av skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan

kvinnor och män. 10 000 10

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Genomsnittlig arbetsinkomst är beräknat som total arbetsinkomst för kvinnor respektive män i åldersgruppen 65 – 74 år delat med befolkningen för kvinnor Födelseregion och utbildning spelar stor roll

respektive män i åldersgruppen 65 – 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande beror i hög

grad på ett lågt arbetskraftsdeltagande bland Kvinnors lägre arbetsinkomster beror delvis på utrikes födda kvinnor, i synnerhet utomatt färre kvinnor än män är sysselsatta och att europeiskt födda kvinnor. År 2018 stod drygt kvinnor i genomsnitt har kortare faktisk arbetstid 26 procent av alla utomeuropeiskt födda kvinnor än män. Dessutom är lönen per arbetad timme i i åldern 20 – 64 år utanför arbetskraften, jämfört genomsnitt lägre för kvinnor än för män. Detta med strax under 14 procent bland utomberor till stor del på att arbetsmarknaden är europeiskt födda män. Motsvarande skillnad könsmässigt uppdelad, både med avseende på mellan inrikes födda kvinnor och män var endast sektorer och yrken, i kombination med att lönen 3 procentenheter (se diagram 2.4). Skillnaden i kvinnodominerade yrken och sektorer igenommellan utomeuropeiskt födda kvinnor och män snitt är lägre än i mansdominerade yrken och har varierat under de senaste åren, men minskade sektorer. För att ge en djupare förståelse av under 2018 till följd av att utomeuropeiskt födda skillnaderna i arbetsinkomster mellan kvinnor kvinnors arbetskraftsdeltagande steg samtidigt och män analyseras i den resterande delen av detta som arbetskraftsdeltagandet bland män i samma avsnitt de skillnader i arbetslivet som kan orsaka grupp förblev oförändrat. skillnader i arbetsinkomst mellan kvinnor och

män.

2.1 Kvinnor står oftare utanför

arbetsmarknaden än män

En av orsakerna till att kvinnor i genomsnitt har

lägre arbetsinkomster än män är att syssel-

sättningsgraden bland kvinnor är lägre än bland

män. Eftersom skillnaden i arbetslöshet mellan

kvinnor och män är liten innebär det att kvinnor i

lägre utsträckning än män står till arbets-

marknadens förfogande. Sedan slutet av 1980- 2 talet har kvinnors arbetskraftsdeltagande i ålders-

gruppen 20 – 64 år varit ca 5 – 6 procentenheter

2 Skillnader i arbetslöshet är snarare kopplat till födelseland än kön, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:199).

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 2.4 Arbetskraftsdeltagande efter födelseregion mäns, oavsett födelseregion (se diagram 2.6).

Bland kvinnor med högst förgymnasial Procent 95 utbildning stod 37 procent utanför arbetskraften 2018. Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan 90 85 kvinnor och män var i denna grupp 17 procent- 80 enheter medan skillnaden endast var 2 procentenheter mellan kvinnor och män med efter- 75 gymnasial utbildning. I den senare gruppen var 70 arbetskraftsdeltagandet 90 procent respektive 92 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män 65 har dock minskat 2018 jämfört med 2017, både Kvinnor, Sverige Män, Sverige 60 bland dem som saknar gymnasial utbildning och Kvinnor, Europa Män, Europa 55 dem som har eftergymnasial utbildning. Detta till Kvinnor, utanför Europa Män, utanför Europa 50 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 följd av en starkare utveckling av arbetskrafts-

deltagandet bland kvinnor. Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Europa avser personer födda inom Europa men utanför Sverige. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Diagram 2.6 Arbetskraftsdeltagande efter utbildningsnivå

Både sjukdom och studier är viktiga förklaringar Procent 95 även till utrikes födda kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande. Studier är en särskilt viktig 90

orsak bland utomeuropeiskt födda kvinnor. 85 Bland dessa kvinnor står också en stor andel

utanför arbetskraften på grund av hemarbete (se 80 diagram 2.5). Av utomeuropeiskt födda kvinnor 75 Kvinnor, förgymn. utb. Män, förgymn. utb.

utanför arbetskraften uppgav nästan 20 procent 70 Kvinnor, gymn. utb. Män, gymn. utb. att de står utanför arbetsmarknaden på grund av Kvinnor, eftergymn. utb. Män eftergymn. utb. hemarbete 2018. Bland inrikes födda kvinnor var 65 det endast drygt 4 procent som uppgav denna 60

orsak. 55 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Diagram 2.5 Andel av befolkningen utanför arbetskraften Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. efter orsak och födelseregion, 2018 Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Procent 30 Studerande ¹

Allt fler äldre arbetar

25 Hemarbetande Arbetssökande ² 20 Lediga Från 65 års ålder sjunker både arbetskrafts-

deltagandet och sysselsättningsgraden, då många Pension Sjuk lämnar arbetskraften för pension. Det senaste 15 Övriga orsaker 10 decenniet har dock arbetskraftsdeltagandet stigit tydligt bland både kvinnor och män 65 – 74 år (se

diagram 2.7). Då arbetslösheten är mycket låg i 5 denna åldersgrupp har sysselsättningsgraden 0 Inrikes Inom Europa Utanför Inrikes Inom Europa Utanför stigit i samma takt som arbetskraftsdeltagandet. Europa Europa

Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Europa avser personer födda inom Europa men utanför Sverige. 1 Avser både hel- och deltidsstuderande. 2 Betraktar sig som arbetssökande men uppfyller inte definitionskraven för arbetslösa i arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män varierar även med utbildnings-

nivå. Avsaknad av gymnasial utbildning påverkar kvinnors arbetskraftsdeltagande betydligt mer än

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 2.7 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Diagram 2.8 Faktisk medelarbetstid bland sysselsatta

bland äldre Timmar per vecka och antal färre timmar för sysselsatta kvinnor i Procent genomsnitt (höger axel) 25 40 8 Skillnad M-Kv Kvinnor Män 35 7 20 30 6 25 5 15 20 4 10 15 3 10 2 5 Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad Kvinnor Kvinnor 5 1 Män Män 0 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 65 – 74 år. Anm.: Statistiken avser faktiskt arbetad tid för sysselsatta i åldersgruppen 20 – 64 år. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Utvecklingen har varit ungefär densamma bland Många kvinnor med barn som ännu inte börjat både kvinnor och män, men arbetskrafts- skolan är antingen föräldralediga eller går ned i deltagandet bland kvinnor har under det senaste arbetstid. Detta får till följd att skillnaden i decenniet varit 7 – 10 procentenheter lägre än frånvaro mellan kvinnor och män med barn under mäns. Det innebär att det könsmönster som finns 7 år är betydligt större än bland kvinnor och män bland 20 – 64-åringar också återfinns bland utan barn eller med barn över 6 år. År 2018 var 65 – 74-åringar. kvinnor med barn under 7 år i genomsnitt frånvarande från sitt arbete strax över 34 procent av den överenskomna arbetstiden, vilket motsvarar ungefär 12,5 timmar per vecka (se

2.2 Kvinnor har kortare arbetstid än män

diagram 2.9). Mäns arbetstid och frånvaro påverkas inte i samma utsträckning av före- År 2018 arbetade kvinnor i genomsnitt 4,8 färre komsten av små barn. Män med barn under 7 år timmar per vecka än män, vilket motsvarar var i genomsnitt frånvarande 21 procent av den 14 procent kortare arbetad tid. Detta beror dels överenskomna arbetstiden, eller 8,4 timmar. på att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid, dels på att kvinnor i högre grad är frånvarande Diagram 2.9 Överenskommen och faktisk arbetstid, 2018 från arbetet till följd av t.ex. föräldraledighet, vård Timmar per vecka av barn eller sjukskrivning. Skillnaden i arbetad 45 Överenskommen arbetstid Faktisk arbetstid tid mellan kvinnor och män har i genomsnitt 40 minskat med drygt 2 timmar per vecka sedan 35 2005, främst till följd av att kvinnors arbetstid har 30 ökat (se diagram 2.8). Detta har bidragit till att 25 kvinnors arbetsinkomster har ökat mer än mäns 20 de senaste decennierna. 15 10 5 0 Utan barn Med barn Med barn Utan barn Med barn Med barn under 7 år under 19 år under 7 år under 19 år Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Överenskommen arbetstid avser den tid en arbetstagare skulle arbeta utan någon frånvaro. Skillnaden mellan överenskommen arbetstid och faktisk arbetstid utgörs av frånvaro, exempelvis föräldraledighet, vård av barn, sjukfrånvaro eller semester. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Fler kvinnor än män arbetar deltid minoritet av dessa som uppgivit att de faktiskt vill öka sin arbetstid. Av alla sysselsatta kvinnor i åldern 20 – 64 år Den näst vanligaste orsaken till att kvinnor arbetade omkring 610 000 kvinnor och arbetar deltid är att de tar hand om barn eller 275 000 män deltid 2018. Detta motsvarar annan anhörig. Ungefär 138 000 av de deltids- 27 procent av samtliga sysselsatta kvinnor. arbetande kvinnorna uppgav denna orsak 2018, Motsvarande andel bland män var 11 procent medan motsvarande siffra för männen var ca (se diagram 2.10). Andelen kvinnor som arbetar 28 000. Antalet män som anger att de tar hand om deltid har minskat över tid, samtidigt som barn eller annan anhörig som orsak till deltidsarbete bland män har ökat. deltidsarbete har dock ökat sedan 2005.

Diagram 2.10 Andelen deltidsarbetande av samtliga Diagram 2.11 Orsak till deltidsarbete, 2018

sysselsatta kvinnor och män Antal personer Procent 175 000 45 150 000 Vill ej öka sin arbetstid Vill öka sin arbetstid 125 000 40 100 000 35 75 000 50 000 30 25 000 0 Ha Vå Stud Ne An För Ha Öv Ha Vå Stud Ne An För 25 Ha Öv r in rd ds dra r fle rig r in rd ds dra fy fy r fle rig ie ie av att a sis att a t av sis te r te t pe r 20 Kvinnor Män få b ra få b pe ra arn rso kt e rso kt e jo arn rbe rbe jo tt/hi nli l. p bb tt/hi nli l. p bb /vu ts /vu 15 ts tta för ga tta för ga t h xen m s is syk t h xen m s is syk 10 a åg kä a åg kä eltid kt k eltid kt k nh l nh a a l räv räv örig örig 5 an an de de 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Med deltid avses för anställda en Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. överenskommen arbetstid kortare än 35 timmar per vecka. För företagare och Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar. medhjälpande hushållsmedlemmar och anställda utan överenskommen arbetstid avses en genomsnittlig arbetstid kortare än 35 timmar per vecka. Anställda i yrken där en överenskommen arbetstid kortare än 35 timmar anses utgöra Det kan finnas flera orsaker till att det är vanligare heltidsanställning räknas här som deltidsarbetande. Dessa är dock relativt få. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). bland kvinnor än bland män att arbeta deltid. En sådan kan vara att många kvinnor går ner i Skillnaden mellan andelen kvinnor och män som arbetstid när de får sitt första barn. En annan arbetar deltid är större i grupper som i genomsnitt orsak kan vara att det i många kvinnodominerade har en svagare ställning på arbetsmarknaden, t.ex. yrken finns en deltidskultur som kan göra det personer födda utanför Europa, personer med svårt för både kvinnor och män att bli erbjudna en högst förgymnasial utbildning och personer med heltidstjänst. 3 funktionsnedsättning som medför nedsatt Arbetsvillkoren kan också påverka möjligarbetsförmåga. heterna till att arbeta heltid. Ett exempel är s.k. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete, bland delade turer dvs. att arbetsdagen består av två både kvinnor och män, är att inte hitta ett hel- arbetsperioder med en lång rast (mellan 1,5 och tidsarbete. År 2018 arbetade ca 156 000 kvinnor 5,0 timmar) mellan perioderna. Delade turer och ca 79 000 män deltid på grund av att de inte förekommer främst i den offentliga sektorn, hittat någon heltidstjänst, vilket motsvarar inom vårdyrken och lokaltrafik och är betydligt 25 respektive 29 procent av alla deltidsarbetande vanligare bland kvinnor än bland män. 4 kvinnor respektive män (se diagram 2.11). Som framgår av diagrammet är det dock endast en

3 Hela lönen, hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50). 4 Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (Arbetsmiljöverket, Kunskapssammanställning 2016:2).

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Ofrivilligt deltidsarbete har minskat bland Det finns även skillnader i hur många timmar kvinnor deltidsarbetande kvinnor och män arbetar i denna Antalet ofrivilligt deltidsarbetande, dvs. deltids- åldersgrupp. Andelen kvinnor och män över 65 år arbetande som vill arbeta mer men inte kan på som arbetar mellan 10 – 19 timmar respektive grund av att de inte erbjuds heltidsarbete, uppgick 20 – 34 timmar i veckan är i genomsnitt lika hög. 2018 till ca 57 000 kvinnor och ca 32 000 män. Men en betydligt högre andel kvinnor än män 5 Antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor har arbetar endast upp till 10 timmar i veckan minskat med ca 40 000 under de senaste tio åren, (se diagram 2.13). Detta får till följd att män, även vilket motsvarar en minskning från 4,7 procent av i åldersgruppen 65 år och äldre, i genomsnitt antalet sysselsatta kvinnor 2008 till 2,5 procent arbetar fler timmar än kvinnor. 2018. Minskningen har framför allt skett i den kommunala sektorn. Bland män har antalet som Diagram 2.13 Andelen sysselsatta som arbetar deltid upp

till 10 timmar i veckan, 65 – 74 år

arbetar ofrivillig deltid i stället ökat något. Det Procent gäller i synnerhet yngre män och män som har 45 eftergymnasial utbildning. 40 Äldre arbetar deltid 35 30

Diagram 2.12 Andelen deltidsarbetande av samtliga

sysselsatta, 65 – 74 år

Procent 20 85 15 Kvinnor Män 80 10 Kvinnor Män 5 75 0 70 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). 65

60 Kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män

55 Kvinnor är frånvarande från arbetet till följd av 50 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 föräldraledighet i högre grad än män, vilket Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). påverkar både arbetsinkomsten och den kommande pensionen. Kvinnor tar i genomsnitt Många väljer att lämna arbetskraften till förmån ut en betydligt större andel av föräldrapenningför pension vid 65 års ålder. Bland de kvinnor och dagarna och en ännu större del av den totala män som fortsätter att arbeta efter denna ålder föräldraledigheten, dvs. både betalda och obetalda arbetar majoriteten deltid (se diagram 2.12). dagar under föräldraledigheten. 6 Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än År 2018 tog kvinnor ut 71 procent av de män även bland de över 65 år, även om skill- betalda föräldrapenningdagarna. Fördelningen av naderna är mindre än i åldersgruppen 20 – 64 år. föräldrapenningen mellan könen går dock Andelen kvinnor i åldersgruppen 65 – 74 år som långsamt mot ett jämnare uttag. Under de senaste arbetar deltid uppgick 2018 till 75 procent, tio åren har kvinnor i genomsnitt minskat sin jämfört med 65 procent bland män, och har inte andel av uttaget med 8 procentenheter (se förändrats särskilt mycket under de senaste tio diagram 2.14). åren.

5 Ofrivilligt deltidsarbetande, de som vill arbeta mer men inte kan på grund 6 För mer information om föräldrapenningen ur ett könsperspektiv, se av att de inte erbjuds heltidsarbete, utgör en delmängd av de som arbetar utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. deltid på grund av att heltidstjänst inte erbjuds. Resterande, de som arbetar deltid på grund av att de inte erbjuds heltidstjänst men som anger att de inte vill arbeta mer, klassificeras inte som ofrivilligt deltidsarbetande. 16

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Under barnens två första levnadsår är kvinnors Diagram 2.14 Fördelning av föräldrapenningdagar mellan

kvinnor och män

andel av uttagna föräldrapenningdagar högre än Procent under resten av den berättigade föräldra- 100 ledighetstiden. För barn födda 2016 tog kvinnor Kvinnor Män 90 ut 79 procent av föräldrapenningdagarna under 80 barnets två första levnadsår. Ungefär 17 procent av föräldrarna delade jämnt på föräldrapenning- 70 dagarna, dvs. en fördelning inom intervallet 40 – 60 60 procent, under barnets två första år. Det är en 50 ökning med 7 procentenheter jämfört med tio år 40 tidigare. 7 30 Sannolikheten för en jämnare fördelning av 20 föräldrapenninguttaget mellan föräldrarna sam- 10 varierar med flera olika faktorer. Ju högre 0 utbildning föräldrarna har desto mer sannolikt är 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Försäkringskassan. det att de fördelar föräldraledigheten lika och särskilt betydelsefullt är det om kvinnan har hög utbildning. Om föräldrarna är inrikes födda,

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män

sysselsatta i offentlig sektor, har ungefär lika stora inkomster eller bor i ett storstadsområde ökar Sjukfrånvaron har varierat kraftigt över tid bland också sannolikheten för ett jämnt uttag. 8 både kvinnor och män (se diagram 2.15). Under Kvinnor är också oftare än män frånvarande 2010-talet ökade sjukpenningtalet t.o.m. 2016, från arbetet för vård av barn (VAB). Skillnaden särskilt bland kvinnor. Därefter har sjukpenningmellan kvinnors och mäns uttag av s.k. VABtalet minskat något, både bland kvinnor och män. dagar är mindre än för föräldrapenningdagarna, men skillnaden har minskat långsamt över tid.

Diagram 2.15 Sjukpenningtalet

Under de senaste tio åren har kvinnors andel Antal sjukpenningdagar per försäkrad minskat med 3 procentenheter, till 62 procent 25 2018. Kvinnor 20

Män 15

0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 16 – 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. blir två dagar med halv ersättning en nettodag. Sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjukpenning och rehabiliteringspenning dividerat med antalet försäkrade exklusive antal personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning med hel omfattning. Källa: Försäkringskassan.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukpenningtal i relativa termer är stor. Sjukfrånvaron

7 För mer information om föräldrapenningen ur ett könsperspektiv, se 8 De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 bilaga 3). 2013:8).

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

bland kvinnor har under de senaste fyra åren varit År 2018 var kvinnors månadslön i genomsnitt nästan dubbelt så hög som bland män. 32 600 kronor, medan mäns uppgick till 9 Det kan finnas flera orsaker till skillnaden i 36 500 kronor. Sedan 2007 har lönegapet minskat sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. En är att varje år, från 16,3 procent 2007 till 10,7 procent kvinnor i högre utsträckning än män arbetar i 2018 (se diagram 2.16). Mellan 2017 och 2018 13 yrken och sektorer med sämre upplevd minskade lönegapet med 0,6 procentenheter till psykosocial arbetsmiljö. En annan är att kvinnor följd av att kvinnors lön i genomsnitt steg med 10 och män ofta utför olika slags arbetsuppgifter 900 kronor medan mäns steg med 800 kronor. med olika typer av belastningar, även inom Den enskilt viktigaste orsaken till den totala samma yrke. Ett större ansvar för hem, barn och löneskillnaden mellan kvinnor och män är att 11 föräldrar i kombination med förvärvsarbete kan kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom vara ytterligare en orsak till den högre olika yrken. Kvinnodominerade yrken har i sjukfrånvaron bland kvinnor. genomsnitt lägre löner än mansdominerade yrken 12 samtidigt som skillnaden i genomsnittlig lön bland kvinnor respektive män är mindre i många kvinnodominerade yrken (se diagram 2.17).

2.3 Kvinnor har lägre lön än män

Lönespridningen inom ett yrke är också generellt sett lägre i kvinnodominerade yrken än i Utöver skillnader i sysselsättningsgrad och mansdominerade yrken. arbetstid påverkas skillnaden i kvinnors och mäns Skillnaderna i yrkesstruktur grundas i hög grad arbetsinkomster av den ersättning som kvinnor på att kvinnor och män i stor utsträckning har respektive män får för sitt arbete, dvs. tim- eller olika utbildningsinriktningar. Även möjligheten månadslönen. till högre befattningar påverkas av utbildningens inriktning och längd. Kvinnor har sedan slutet 14

Diagram 2.16 Lönegap mellan kvinnor och män

av 1970-talet varit överrepresenterade inom högre Procent utbildningar och under senare år har allt fler 20 kvinnor valt traditionellt mansdominerade 18 högskoleutbildningar. Samma tendenser åter- 16 finns dock inte bland männen, som fortfarande 14 väljer traditionellt kvinnodominerade utbild- 12 ningar i betydligt lägre utsträckning. De förändringar som har skett i köns- 10 fördelningen inom olika utbildningar har 8 6 successivt slagit igenom på arbetsmarknaden. 4 Arbetsmarknaden är därför ofta mer köns- 2 uppdelad i äldre åldersgrupper än i yngre. Inom 0 flera yrkesgrupper där män är i majoritet i de äldre åldersgrupperna är mönstret det omvända i de 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Det totala lönegapet mäter procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns månadslöner uppräknade till heltid. Ett lönegap på 11 procent innebär att en kvinna yngre åldersgrupperna. Detta är särskilt tydligt inom vissa yrken som kräver eftergymnasial som arbetar heltid i genomsnitt tjänar 89 procent av lönen för en man som arbetar heltid. Lönegapet är beräknat med standard för svensk yrkesklassificering (SSYK12 nivå 4). utbildning, som exempelvis arkitekt och jurist. Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

9 Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 13 Deltidslöner är uppräknade till heltids- och månadslöner i hela avsnitt funktionsnedsättning. 2.3 i denna bilaga. Eftersom många kvinnor arbetar deltid är den faktiska 10 Kvinnors sjukfrånvaro, Redovisning av regeringsuppdrag löneskillnaden större. (Försäkringskassan 2013). Se även Jämställdhet i socialförsäkringen? 14 Se Underlag till jämställdhetsutredningen (U2014:06) och Hela lönen, (SOU 2014:74). hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) för en 11 Kunskapssammanställning – Belastning, genus och hälsa i arbetslivet beskrivning av kvinnors och mäns utbildningsval, samt Könsstruktur per (Arbetsmiljöverket 2013:9). utbildning och yrke 1990 – 2030 (SCB: Tema: Utbildning, Temarapport 2010:1). 12 Se Kvinnors och mäns sjukfrånvaro (IFAU 2011:2) och Kvinnors sjukfrånvaro. En studie av förstagångsföräldrar (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2014:14).

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 2.17 Löneskillnad, genomsnittlig grundlön och könsuppdelning inom yrken, 2018

Kvinnors lön i procent av mäns lön 120

80 Mansdominerade yrken

75 Kvinnodominerade yrken

70 Könsbalanserade yrken

65 18 000 23 000 28 000 33 000 38 000 43 000 48 000 53 000 58 000 63 000 68 000 73 000 78 000 Genomsnittlig månadslön Anm.: Storleken på bubblorna representerar storleken på respektive yrke, dvs. ju större bubbla desto fler anställda inom yrket. De vita representerar kvinnodominerade yrken, dvs. yrken med mer än 60 procent kvinnor, de svarta mansdominerade yrken med mindre än 40 procent kvinnor och de grå könsbalanserade yrken där andelen kvinnor är 40 – 60 procent. I diagrammet visas 263 av de 430 yrken som finns i standard för svensk yrkesklassificering (SSYK12 nivå 4). Resterande yrken är exkluderade på grund av att data saknas. Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

Kvinnor är underrepresenterade bland chefer arbetar deltid under småbarnsåren. Den högre frånvaron kan medföra att karriären stannar av År 2018 var strax under 40 procent av alla chefer under småbarnsåren. Samtidigt kan arbetskvinnor. Samtidigt utgjorde kvinnor omkring givarens förväntningar på hur kvinnor och män 50 procent av alla anställda. Det finns stora ska bete sig på arbetsmarknaden ha betydelse, s.k. skillnader i könsfördelningen bland chefer mellan statistisk diskriminering. En konsekvens av detta olika näringsgrenar och sektorer. Inom kan vara att en kvinna i barnafödande ålder inte kommuner och landsting är omkring 70 procent erbjuds samma möjligheter i yrkeslivet som en av alla chefer kvinnor, medan motsvarande andel man oavsett om hon har barn eller inte och i den privata sektorn är 31 procent. Kvinnor är oavsett hur hon planerar att förlägga en eventuell dock underrepresenterade som chefer i alla föräldraledighet. sektorer, dvs. andelen kvinnor i chefspositioner är En ytterligare möjlig förklaring handlar om lägre än andelen anställda kvinnor. normer och att det i en del branscher fortfarande Det kan finnas flera orsaker till varför andelen kan finnas en föreställning om att chefen är en kvinnor i chefspositioner är lägre än andelen män. man. Eftersom en viss typ av maskulinitet En förklaring kan vara valet av fortfarande kan anses utgöra normen för utbildningsinriktning, där män tidigare har varit chefskap, riskerar kvinnor att inte uppfylla överrepresenterade på de universitets- och kriterierna. Följden kan bli att kvinnor, som inte högskoleutbildningar som senare har lett till stämmer överens med ett visst chefsideal, utesluts högre chefsbefattningar i näringslivet. från rekryteringsprocesserna. 15 En annan förklaring kan vara att kvinnor är föräldralediga längre och att de oftare än män

15 Ökad medvetenhet men långsam förändring – om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv (SOU 2014:80). 19

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Det standardvägda lönegapet lönegapet minskar med 16,5 procentenheter när hänsyn tas till ålder, utbildning, arbetstid och Den löneskillnad mellan kvinnor och män som yrke. Det är till stor del ett resultat av att kvinnor kvarstår när hänsyn har tagits till skillnader i ålder, och män i större utsträckning har olika yrken utbildning, sektor, yrke och arbetstid kallas för inom landstinget än i andra sektorer. det standardvägda lönegapet. År 2018 uppgick Det standardvägda lönegapet ger en statistisk det standardvägda lönegapet till 4,4 procent, förklaring av löneskillnaderna mellan kvinnor och jämfört med det totala lönegapet på 10,7 procent män. Att det även efter standardvägning finns en (se diagram 2.18). Under de senaste tio åren har skillnad i lön mellan kvinnor och män innebär att det standardvägda lönegapet minskat med det finns andra faktorer än de som redovisas i 2,2 procentenheter, medan skillnaden mot det statistiken som påverkar löneskillnader. Det kan totala lönegapet har minskat med 1,9 procent- exempelvis handla om diskriminering, skillnader i enheter. arbetsuppgifter inom samma yrke och individuella egenskaper eller förväntningar på

Diagram 2.18 Standardvägt lönegap

kvinnors respektive mäns karriärer. Forskning visar att löneskillnader mellan Procent 8 kvinnor och män framför allt uppstår vid det 7 första barnets födelse. Kvinnors arbetsinkomster påverkas starkt negativt vid första barnets födelse, 6 och även om effekten minskar med tiden kvarstår 5 ett betydande lönegap även tio år efter första barnets födelse. Även mäns arbetsinkomster 17 4 sjunker initialt i samband med första barnets 3 födelse, men inga långsiktiga löneeffekter 2 kvarstår bland män. 1 Kvinnors längre föräldraledighet kan också påverka löneutvecklingen. Effekten på lönen av 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 en lång föräldraledighet verkar dock vara mindre på 2000-talet än den var på 1990-talet. Givet lika Anm.: Det standardvägda lönegapet är det lönegap som kvarstår när hänsyn tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid samt arbetar inom olika yrken och sektorer. Det standardvägda lönegapet är beräknat med standard för lång ledighet är effekten på lönen ungefär lika stor svensk yrkesklassificering (SSYK12 nivå 4). Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. för kvinnor och män. Ytterligare en förklaring till de minskade skillnaderna kan vara att det under Storleken på det standardvägda lönegapet varierar 2000-talet blivit allt vanligare att både kvinnor och män är föräldralediga, vilket kan minska den mellan olika sektorer. Det är minst inom statistiska diskrimineringen. 18 kommunerna (0,3 procent) och störst inom den Såväl svensk som internationell forskning visar privata sektorn (5,5 procent). I den privata sektorn är det standardvägda lönegapet betydligt att deltidsarbete har en negativ effekt på timlönen. Den negativa effekten tenderar att växa högre för tjänstemän (6,7 procent) än för arbetare (3,8 procent). Det kan bero på att individuell ju längre deltidsarbetet pågår. Kvinnors deltidsarbete kan därför vara en orsak till kvinnors lägre lönesättning är vanligare bland tjänstemän än löner, och i förlängningen också kvinnors lägre bland arbetare, men också på att lönespridningen pensioner. 19 generellt sett är större inom tjänstemannayrken än inom arbetaryrken. 16 Den största skillnaden mellan totalt och standardvägt lönegap finns inom landstinget, där

16 Lönebildningsrapporten 2012, Konjunkturinstitutet. Lönebildnings- Child Penalties Across Countries: Evidence and Explanations (Kleven et. rapportens analys inkluderar förutom ålder, utbildning, yrke och arbetstid al. 2019. NBER Working Papers). (beräknat som hel- eller deltid), även region, näringsgren, födelseland, 18 Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser utbildningsinriktning, arbetsplatsstorlek samt om arbetstagaren får tim- (SOU 2014:28). eller månadslön. 19 Frånvaroeffekter på lönen för kvinnor och män (Konjunkturinstitutet 17 Se bl.a. Parenthood and the Gender Gap in Pay (Angelov et al. 2016. 2011). Journal of Labor Economics), Familjepolitik för alla? (ESO 2015:5) och

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

2.4 Internationell jämförelse EU med den mest jämställda arbetsmarknaden (se diagram 2.19). Vid internationella jämförelser är Sverige ett land Jämställdhetsindexet för arbetsmarknaden är som karaktäriseras av relativt små skillnader ett sammanvägt index från flera olika delområden mellan kvinnor och män när det kommer till inom arbetsmarknaden, där det första handlar om jämställdhet på arbetsmarknaden. deltagande på arbetsmarknaden och det andra om könssegregation och möjligheter i arbetslivet.

Diagram 2.19 Jämställdhetsindex för arbetsmarknad för

Sverige rankas högst på det första delområdet,

EU:s medlemsstater, 2015 och 2005

deltagande på arbetsmarknaden, till följd av en Land hög sysselsättningsgrad bland kvinnor. I det Sverige andra delområdet hamnar Sverige något lägre, på Danmark plats fyra. Detta beror mycket på att Sverige har Nederländerna en, internationellt sett, relativt könsuppdelad arbetsmarknad. Mellan 2005 och 2015 har Storbritannien Österrike Sveriges position förbättrats något, från plats fem Finland till plats fyra, till följd av att arbetsmarknaden har Luxemburg Irland blivit något mindre könsuppdelad under det Belgien senaste decenniet.

Lettland Litauen Spanien Frankrike Estland 3 Pensionsinkomster intjänade

under förvärvslivet

Portugal Slovenien EU-28 Arbetsinkomsterna är inte bara det viktigaste Tyskland inkomstslaget för kvinnor och män under Malta Cypern arbetslivet. De påverkar också i hög grad Kroatien inkomstnivån efter arbetslivet, eftersom en stor del av pensionerna är knutna till tidigare 2015 Bulgarien arbetsinkomster. Arbetsinkomsten är pensions- Ungern 20 2005 Rumänien grundande och ligger till grund både för den allmänna inkomstrelaterade pensionen och för Polen 21 Tjeckien tjänstepensionen. Nedan beskrivs hur inkomst- Slovakien skillnaderna under arbetslivet återspeglas i Grekland Italien skillnader i inkomstrelaterade pensionsinkomster mellan kvinnor och män i åldersgruppen 65 år och 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 äldre. Därefter beskrivs skillnaden i inträdet i 22 Anm.: Det samlade indexet för området arbetsmarknad baseras på två olika huvudblock som i sin tur består av två respektive tre olika delblock. Det första pensionssystemen och i inkomstrelaterade pensioner mellan kvinnor och män i åldersblocket rör deltagande på arbetsmarknaden, med delblocken heltidskorrigerad sysselsättningsgrad och längd på arbetsliv. Det andra blocket rör könssegregation på arbetsmarknaden, möjligheten att ta ledigt en till två timmar av personliga skäl gruppen 55 – 64 år. Det nuvarande samt karriärmöjligheter. Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). pensionssystemet infördes 2003 och därför redovisas utvecklingen sedan detta år i båda I Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) avsnitten. senaste jämställdhetsindex för arbetsmarknaden från 2015, rankades Sverige som det land inom

20 Inte bara arbetsinkomster som de definierades i föregående avsnitt är 22 Hur samtliga pensioner och andra transfereringar påverkar inkomstpensionsgrundande. Även skattepliktiga transfereringar, tid med småbarn skillnaderna mellan kvinnor och män i åldersgruppen 20 år och äldre och studietid kan ge pensionsrätt. beskrivs i avsnitt 5.1 i denna bilaga. 21 Den allmänna inkomstrelaterade pensionen består av tilläggspension, inkomstpension och premiepension.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

3.1 Pension en återspegling av det allmän pension enbart avsätts för inkomster upp tidigare arbetslivet till ett visst tak medan pensionsrätter för tjänstepensionen avsätts även för inkomster över Skillnaden i inkomstrelaterad pension mellan taket. Eftersom män i större utsträckning än 23 kvinnor och män speglar främst skillnader i kvinnor har inkomster över taket är skillnaden inkomst under arbetslivet. Skillnaden har dock mellan kvinnors och mäns tjänstepension större minskat sedan mellan 2003 och 2017. Kvinnors än skillnaden i den allmänna pensionen (se tabell inkomstrelaterade pensioner ökade med 3.1). 24 60 procent, medan mäns ökade med 20 procent under denna period. Detta fick till följd att Tabell 3.1 Inkomstrelaterade pensionsinkomster 2017,

65 år och äldre

kvinnors inkomstrelaterade pensioner 2017 i Inkomster i kronor (2019 års priser) och andelar i procent genomsnitt uppgick till 65 procent av mäns, att jämföra med 50 procent 2003 (se diagram 3.1). Medelinkomst för personer med inkomst Andel med Utvecklingen återspeglar de minskade skillna- från inkomstslaget inkomst Kv/M derna mellan kvinnor och män i arbetslivet, som Kv, Män (%) Kv. Män successivt har skett under en lång tidsperiod. Inkomstgrundad

allmän pension 133 200 181 000 74 94 96

Diagram 3.1 Genomsnittlig inkomstrelaterad

Tjänstepension 44 400 86 700 51 87 89

pensionsinkomst för kvinnor och män 65 år och äldre

Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) 300 000 100 Medan den allmänna pensionen varit i princip oförändrad för män har kvinnors allmänna Andel Kv/M Kvinnor Män 90 250 000 80 pension i genomsnitt ökat med 52 procent mellan 2003 och 2017. Tjänstepensionen har under 70 samma tidsperiod ökat för både kvinnor och män, 200 000 60 men mer för kvinnor än för män. Kvinnors 150 000 50 tjänstepension har i genomsnitt ökat med 40 100 000 104 procent, mot 72 procent för män. Detta 30 innebär att skillnaderna mellan kvinnor och män 20 50 000 har minskat både avseende allmän pension och tjänstepension (se diagram 3.2). 10 0 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Diagram 3.2 Inkomstrelaterade pensioners sammansättning,

Anm.: I inkomstrelaterad pension ingår inkomstgrundad allmän pension och

65 år och äldre

tjänstepension. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Medelinkomst i kronor (2019 års priser) 300 000 Ungefär lika många kvinnor som män i befolk- Inkomstrelaterad allmän pension 250 000 ningen 65 år och äldre har en inkomstgrundad Tjänstepension allmän pension, 94 procent av kvinnorna och 200 000 96 procent av männen. Något färre har tjänstepension, 87 procent av kvinnorna och 89 procent 150 000 av männen. Kvinnor har i genomsnitt lägre 100 000 pensionsinkomster än män. År 2017 uppgick kvinnors inkomstgrundade allmänna pension i 50 000 genomsnitt till 74 procent av mäns. Motsvarande andel avseende tjänstepensionen var 51 procent. 0 03 05 07 09 11 13 15 17 03 05 07 09 11 13 15 17 Anledningen till att skillnaden mellan kvinnors Kvinnor Män och mäns allmänna pension är mindre än Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. skillnaden i tjänstepension är att pensionsrätt för

23 Pensionsrätt för allmän pension avsätts för pensionsgrundande 24 Utformningen av såväl de tidigare förmånsbestämda tjänstepensionerna inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp, vilket 2017 motsvarade en som de nuvarande avgiftsbaserade ger högre ersättning för de med högre månadsinkomst på ca 41 300 kronor. inkomster.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Skillnaden mellan kvinnors och mäns pensionsgrundande inkomsten under intjänandetjänstepension är dock fortfarande större än för taket (takad PGI) ger rätt till allmän inkomstinkomstrelaterad allmän pension. Kvinnors pension medan den pensionsgrundande intjänstepension uppgick 2017 till 50 procent av komsten utan någon övre inkomstgräns (otakad mäns, medan motsvarande siffra för den allmänna PGI) har en stark koppling till den totala pensionen var 72 procent. inkomstrelaterade pensionen, inklusive tjänste- Gapet mellan kvinnors och mäns inkomst- pension. relaterade pensioner är inte lika stort i alla Den genomsnittliga pensionsgrundande åldersgrupper. Skillnaden mellan kvinnors och inkomsten omfattar alla som har tjänat in mäns inkomstrelaterade pensioner är mindre i de pensionsrätt ett visst år. Det innebär att såväl de yngre åldersgrupperna och större i de äldre, vilket som kommer ta ut pension om mer än 40 år, såväl speglar minskade skillnader i pensionsgrundande som de som kommer att ta ut pension om ett år, inkomster under förvärvslivet. Skillnaden mellan finns med. kvinnor och män i inkomstgrundad allmän Gapet mellan kvinnors och mäns inkomstpension är mindre än i tjänstepension bland de relaterade pensioner var 35 procent 2017. Det är yngre pensionärerna, medan det motsatta gäller högre än gapet i otakad PGI som var 21 procent för de äldre. Att skillnaden i tjänstepension är 2017 (se diagram 3.4). Detta innebär att 25 större bland de yngre beror till stor del på att skillnaden i utbetalade inkomstrelaterade betydelsen av tjänstepensionen har ökat (se pensioner mellan kvinnor och män sannolikt diagram 3.3). kommer att fortsätta minska.

Diagram 3.3 Gapet i inkomstrelaterade pensionsinkomster Diagram 3.4 Gap i inkomstrelaterade pensioner 65 år och

mellan kvinnor och män i olika åldrar, 2017 äldre och i intjänade pensionsrätter samtliga åldrar

Procent Procent 60 Utbetald inkomstrelaterad pension (inklusive tjänstepension) Inkomstgrundad allmän pension Tjänstepension 80 Utbetald inkomstgrundad allmän pension 50 Otakad PGI 40 Takad PGI 60 30 40 20

10 20

0 0 Ålder 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR), Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns intjänade

Skillnaden i inkomstrelaterade pensioner ser ut

pensionsrätter har under hela perioden varit

att fortsätta minska

störst i åldrarna 30 – 50 år, dvs. i de åldrar då det ofta finns hemmavarande barn i hushållet. En stor De pensionsrätter som kvinnor och män tjänar in andel av dessa personer har förmodligen långt ligger till grund för den framtida inkomstkvar till sin pension. Även om skillnaderna har relaterade pensionen. Skillnaden i dagens minskat kvarstår skillnader i pensionsgrundande pensionsrätter ger en bild av hur skillnaden inkomst även mellan yngre kvinnor och män. År mellan kvinnors och mäns inkomstrelaterade 2017 hade kvinnor i samtliga åldersgrupper i pensioner kommer se ut i framtiden. Den genomsnitt drygt 20 procent lägre pensionsgrundande inkomst än män (se diagram 3.5).

25 Skillnaden i utbetalad pension kommer sannolikt bli mindre eftersom exempelvis under småbarnsåren. Dessa går i högre utsträckning till kvinnor staten betalar in pensionsavgifter som inte motsvarar inkomsten än till män.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 3.5 Gap i intjänade pensionsrätter vid olika åldrar Diagram 3.6 Inkomstrelaterade pensioner och antal kvinnor

Procent och män i olika delar av fördelningen av individuell 40 disponibel inkomst 2017, 65 år och äldre - 30 år 30-50 år 50+ år Medelinkomst i kronor (2019 års priser) Antal personer 35 500 000 400 000 Inkomstgrundad allmän pension 30 450 000 Tjänstepension 350 000 400 000 Antal 25 300 000 350 000 20 250 000 300 000

15 250 000 200 000

200 000 10 150 000 150 000 100 000 5 100 000 50 000 0 50 000 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 0 0 Källa: Pensionsmyndigheten. K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Anm.: K avser kvinnor, M avser män. Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, Fler äldre kvinnor i den nedre delen av kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i fördelningen av individuell disponibel inkomst inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10.

Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Skillnaden i inkomstrelaterad pension mellan

kvinnor och män ökar med inkomst. Den

inkomstgrundade allmänna pensionen är högre

3.2 Inkomstrelaterade pensioner även

för män än kvinnor i samtliga inkomstgrupper,

före 65 års ålder

men skillnaden är större i de övre inkomst-

grupperna. Det beror på att tjänstepension tjänas Det är inte bara befolkningen 65 år och äldre som in även över taket för den allmänna pensionen. har inkomstrelaterade pensionsinkomster. Skillnaden mellan kvinnor och män, både vad Tjänstepension kan tas ut från 55 års ålder och gäller pensionsnivå och sammansättningen av den allmänna pensionen från 61 års ålder. För att pensionsinkomsterna, är större i de högre ge en mer fullständig bild av fördelningen av inkomstgrupperna (se diagram 3.6). inkomstrelaterade pensioner mellan kvinnor och Generellt gäller att personer 65 år och äldre är män beskrivs i denna del utvecklingen av överrepresenterade i lägre inkomstgrupper och inkomstrelaterade pensioner i åldersgruppen underrepresenterade i högre. Av alla i ålders- 55 – 64 år. Det är också viktigt att beakta att alla gruppen 65 år och äldre finns nästan 50 procent i som tar ut pension inte slutar förvärvsarbeta. de tre lägsta inkomstgrupperna. I dessa inkomst- Detta gäller särskilt för personer yngre än 65 år. grupper finns det också fler kvinnor än män som

är 65 år och äldre.

Det är den sammanlagda individuella

Även kvinnorna under 65 år har lägre

disponibla inkomsten som avgör i vilken

pensionsinkomster

inkomstgrupp personerna befinner sig. Detta får

till följd att kvinnor och män i inkomstgrupperna Även i åldersgruppen 55 – 64 år finns skillnader 2 – 9 inom respektive inkomstgrupp i genomsnitt mellan kvinnors och mäns inkomstrelaterade har ungefär samma individuella disponibla pensionsinkomster. År 2017 uppgick kvinnors inkomst. Äldre kvinnors historiskt svagare inkomstrelaterade pensioner i genomsnitt till anknytning till förvärvslivet innebär att de har 63 procent av mäns i åldersgruppen. Skillnaden lägre inkomstrelaterade pensioner. För att hamna har minskat sedan 2003, då motsvarande siffra var i samma inkomstgrupp behöver de därför högre 56 procent (se diagram 3.7). inkomster från andra inkomstkällor. Trots att kvinnors inkomstrelaterade

pensionsinkomster har ökat i förhållande till

mäns i denna grupp, finns det ingen tydlig trend i

utvecklingen av kvinnors och mäns inkomst-

relaterade pensionsinkomster. Kvinnor hade

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

något högre medan männen hade lägre inkomster 61 års ålder är andelen som tar ut pension låg,

år 2017 än 2003. Anledningen till detta är att ca 5 procent, bland både kvinnor och män. Efter

andelen kvinnor och män som har tagit ut 61 års ålder ökar andelen, och det är fler män än

pension i åldrarna 55 – 64 år har minskat mellan kvinnor som tar ut pension. Vid 64 års ålder har

2003 och 2017. ungefär hälften av alla i en årskull tagit ut någon

pension (se diagram 3.8). Diagrammet visar också

Diagram 3.7 Genomsnittlig inkomstrelaterad hur stor andel av de som har tagit ut någon

pensionsinkomst för kvinnor och män 55 – 64 år

inkomstrelaterad pension som har en arbets- Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) inkomst överstigande 100 000 kronor samma år

40 000 100 (höger axel).

Andel Kv/M Kvinnor Män 90 35 000

Diagram 3.8 Andel som tagit ut pension vid viss ålder samt

80 30 000 hur stor andel av dessa som har en arbetsinkomst över 70 100 000 kronor 2017, 55 – 64 år 25 000 Procent pension Procent med arbetsinkomst> 100 000 kr 60 Enbart allmän pension Allmän pension och tjänstepension 20 000 50 Enbart tjänstepension Andel med arbetsinkomst>100 000 40 60 100 15 000 90 30 50 80 10 000 20 40 70 60 5 000 10 30 50 40 0 0 20 30 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 20 Anm.: I inkomstrelaterad pension ingår såväl allmän pension som tjänstepension. 10 10 Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 0 0 K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M

55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Fler män än kvinnor tar ut pension före 65 års Ålder

ålder

Anm.: K avser kvinnor, M avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. År 2017 tog 8 procent av kvinnorna och

9 procent av männen i åldersgruppen 55 – 64 år ut

inkomstgrundad allmän pension. En större andel,

och fler män än kvinnor, tog ut tjänstepension

4 Kapitalinkomster

före 65 års ålder, 25 procent av männen och

16 procent av kvinnorna. Detta beror till stor del

4.1 Kvinnor har i genomsnitt ungefär

på att tjänstepension i många fall kan tas ut från

hälften så stora kapitalinkomster som

55 års ålder, medan inkomstrelaterad allmän

män

pension kan tas ut från 61 års ålder. Liksom för

åldersgruppen 65 år och äldre är mäns pensioner i Sedan mitten av 1990-talet har kapitalgenomsnitt högre än kvinnors (se tabell 3.2). inkomsterna i genomsnitt ökat i betydelse i

Tabell 3.2 Inkomstrelaterade pensionsinkomster 2017, förhållande till andra inkomstslag. Mellan 1995

55 – 64 år och 2017 ökade kvinnors och mäns genom-

Inkomster i kronor (2019 års priser) och andelar i procent snittliga kapitalinkomst med ungefär 500 procent

Medelinkomst för Andel med (se diagram 4.1). År 2017 uppgick kvinnors

personer med inkomst inkomst från inkomstslaget kapitalinkomster i genomsnitt till 49 procent av

Kv/M mäns. Kvinnors kapitalinkomster uppgick i Kv, Män (%) Kv. Män genomsnitt till 35 500 kronor och mäns till Inkomstgrundad 71 000 kronor. Förhållandet mellan kvinnors och allmän pension 90 800 118 200 77 8 9 mäns kapitalinkomster har varit relativt konstant Tjänstepension 89 900 143 500 63 16 25 sedan mitten av 1990-talet, även om det varierat Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. enskilda år.

Andelen kvinnor och män som tar ut pension i

åldersgruppen 55 – 64 år ökar med åldern. Före

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 4.1 Genomsnittliga kapitalinkomster för kvinnor fastighetsrelaterade kapitalvinsterna. Män redo-

och män

visade dock i genomsnitt ett betydligt större Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) belopp än kvinnor. 80 000 100 Bland övriga kapitalinkomster är utdelningar i Andel Kv/M Kvinnor Män 90 fåmansföretag det dominerande inkomstslaget. 70 000 År 2017 stod utdelningar i fåmansföretag för 80 60 000 drygt en fjärdedel av de samlade kapital- 70 50 000 inkomsterna, ungefär 48 000 kvinnor och 60 143 000 män redovisade inkomster från detta 40 000 50 inkomstslag. Det genomsnittliga beloppet bland 40 30 000 dem som redovisade utdelning i fåmansföretag var också betydligt större för män än för kvinnor. 30 20 000 År 2017 stod utdelning i fåmansföretag för cirka 20 10 000 en tredjedel av mäns samlade kapitalinkomster. 10 0 0 Motsvarande andel för kvinnor var knappt 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 15 procent. Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Tabell 4.1 Kapitalinkomster 2017

Även om utvecklingstakten har varit likartad för Kapitalvinster Övriga kapitalinkomster kvinnor och män är skillnaden i nivån på kvinnors Räntor Utd. i få- Övr. aktie- Reala Finansiella m.m. mansftg. utdelningar och mäns genomsnittliga kapitalinkomster Total inkomst betydande. Det beror både på skillnader i antalet (miljarder kronor) 155 65 37 109 36 kvinnor och män som redovisar inkomster från Kvinnor 75 19 13 19 11 kapital och på hur stora belopp som redovisas i Män 81 47 24 90 25 genomsnitt för kvinnor respektive män. Antal med inkomst >0 (tusental pers.) 227 908 4 209 191 1 419

Kvinnor 109 402 2 142 48 614 4.2 Betydande skillnader i Män 118 506 2 068 143 805 sammansättningen av kvinnors och Medelinkomst för mäns kapitalinkomster personer med inkomst >0 (1000 kr) 693 77 9 569 25 Kapitalinkomster kan delas in i två huvud- Kvinnor 692 49 6 396 17 kategorier, realiserade kapitalvinster och övriga Män 694 99 13 626 31 kapitalinkomster. Kapitalvinster består av vinster Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Belopp i kronor är uttryckta i 2019 års priser. Ränteinkomster inkluderar bl.a. bankränta, som uppstår vid försäljning av reala (t.ex. schablonintäkt på investeringssparkonto och intäkt vid uthyrning av fastigheter) eller finansiella (t.ex. aktier) tillprivatbostad. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. gångar, medan övriga kapitalinkomster består av olika typer av ränte- och utdelningsinkomster. Av diagram 4.2 framgår hur kvinnors och mäns År 2017 redovisade ca 109 000 kvinnor och ca kapitalinkomster har utvecklats de senaste åren. 118 000 män fastighetsrelaterade kapitalvinster. Sedan 2013 har de totala kapitalinkomsterna i Bland dessa redovisade män i genomsnitt ett genomsnitt ökat mer för män (66 procent) än för något högre belopp än kvinnor (se tabell 4.1). För kvinnor (54 procent). Det är främst ökade reala kvinnor var detta det klart viktigaste kapitalkapitalvinster och ökade inkomster från utinkomstslaget – 55 procent av kvinnors samlade delningar i fåmansföretag som förklarar utveckkapitalinkomster utgjordes av fastighetsrelalingen för både kvinnor och män. terade kapitalvinster. Motsvarande andel för män var 30 procent. Betydligt fler personer, och betydligt fler män än kvinnor, redovisade kapitalvinster från försäljning av finansiella tillgångar. De redovisade beloppen var i genomsnitt avsevärt lägre än de

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 4.2 Kapitalinkomsternas sammansättning En utvärdering av 2006 års reform pekar på att de ökade utdelningarna delvis har drivits av att Medelinkomst i kronor (2019 års priser) Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster Räntor m.m. Utdelning i fåmansföretag delägare i fåmansföretag har minskat sin Övr. aktieutdelningar löneinkomst från bolaget för att i stället öka 80 000 utdelningarna, utan att de totala inkomsterna före 70 000 Kvinnor Män skatt har ökat. En viss del av de inkomster från 27 60 000 fåmansföretag som i dag klassas som kapital- 50 000 inkomster hade därför räknats som arbets- 40 000 inkomst innan 2006. Detta illustrerar att 30 000 distinktionen mellan arbets- och kapital- 20 000 inkomster inte är helt klar och kan påverkas av 10 000 skattelagstiftningen. 0 13 14 15 16 17 13 14 15 16 17 Hade utdelningar från fåmansföretag räknats Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. som arbetsinkomster hade kapitalinkomsterna inte varit lika ojämnt fördelade mellan kvinnor Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. och män. År 2017 hade kvinnors kapital- Inkomster från fåmansföretag: kapital- eller inkomster som andel av mäns ökat från 50 till arbetsinkomster? 65 procent (se diagram 4.1 ovan). Arbets- Genom skattereformen 1990 fick Sverige ett inkomsterna hade dock blivit mer ojämnt s.k. dualt skattesystem. Det innebär att arbetsfördelade i statistiken. Om alla utdelningar från inkomster och kapitalinkomster beskattas olika. fåmansföretag räknas som arbetsinkomster För arbetsinkomster tillämpas en progressiv sjunker kvinnors arbetsinkomster som andel av beskattning medan kapitalinkomster beskattas mäns arbetsinkomster med fyra procentenheter med en proportionell och i de flesta fall lägre 2017. Det motsvarar mer än häften av den skatt. I ett företag med endast en eller ett fåtal minskade skillnaden i arbetsinkomst mellan ägare kan ägaren välja mellan att låta företaget dela kvinnor och män som skett sedan 2006 (se ut vinst till delägaren eller att betala ut lön till diagram 2.1 ovan). delägaren i egenskap av anställd i företaget. Den nya ordningen skapade starka incitament att omvandla arbetsinkomster över en viss storlek till kapitalinkomster. För att undvika detta 4.3 Kapitalinkomster har en tydlig infördes särskilda regler för beskattningen av ut- åldersprofil bland både kvinnor och delning och kapitalvinst på andelar i fåmans- män företag. Reglerna fastställer bl.a. ett gränsbelopp inom vilket utdelningar och kapitalvinster tas upp De samlade kapitalinkomsterna har en tydlig till två tredjedelar och beskattas som inkomst av åldersprofil som är gemensam för både kvinnor kapital. Utdelning och kapitalvinst över gräns- och män (se diagram 4.3). Den genomsnittliga beloppet beskattas som inkomst av tjänst. kapitalinkomsten ökar med stigande ålder t.o.m. Reglerna för kapitalbeskattning av utdelning åldersgruppen 55 – 64 år. I åldersgruppen 65 – 74 år och kapitalvinst från fåmansföretag har ändrats är den genomsnittliga kapitalinkomsten ungefär i vid flera tillfällen, bl.a. 2006 och 2014. Syftet med samma storleksordning som för åldersgruppen reformerna har bl.a. varit att stimulera före- 55 – 64 år. I den äldsta åldersgruppen, 75 år och tagande och sysselsättning inom små och äldre, avtar sedan den genomsnittliga kapitalmedelstora företag. Reformerna har inneburit att inkomsten. skattenivån på utdelningar sänkts och att reglerna Kvinnor hade i genomsnitt lägre kapitalför hur gränsbeloppet beräknas har gjorts mer inkomst än män i samtliga åldersgrupper 2017. I generösa. Dessa ändringar har följts av en kraftig den yngsta åldersgruppen, 20 – 34 år, var kapitalökning av utdelningarna från fåmansföretag. inkomsterna förhållandevis låga för både kvinnor 26 och män, och den relativa skillnaden mellan

26 Se Ekonomistyrningsverkets rapport Prognos april 2018. 27 Se Alstadsæter och Jacob, Dividend Taxes and Income Shifting., Scandinavian Journal of Economics, 2016.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

kvinnors och mäns kapitalinkomster var också betydande skillnader i genomsnittlig kapitalmindre än för befolkningen som helhet. inkomst mellan kvinnor och män som har ungefär Skillnaden mellan kvinnors och mäns kapital- lika stor individuell disponibel inkomst (dvs. inkomster var 2017 störst i åldersgruppen 45 – mellan kvinnor och män som befinner sig i 54 år. I denna grupp uppgick kvinnors andel av samma inkomstgrupp). Att kvinnor i genom- 28 mäns kapitalinkomster till 40 procent. I de olika snitt endast har 49 procent av mäns kapitalåldersklasserna mellan 35 och 74 år är det till stor inkomst beror i stället på att det finns fler kvinnor del utdelningar i fåmansföretag som förklarar än män i de lägre inkomstgrupperna, där skillnaderna mellan kvinnors och mäns samlade kapitalinkomsterna är låga, och fler män än kapitalinkomster. kvinnor i de övre inkomstgrupperna där kapital- Mäns inkomster från utdelningar i fåmans- inkomsterna uppgår till mer betydande belopp. företag sjunker markant i den äldsta åldersgruppen, 75 år och äldre. Därför minskar också Tabell 4.2 Genomsnittlig kapitalinkomst 2017 för kvinnor

och män efter storleken på individuell disponibel inkomst

mäns samlade kapitalinkomster relativt mycket i Medelinkomst i kronor (2019 års priser) denna åldersgrupp. Som en konsekvens av detta Inkomstgrupp 1 – 5 Inkomstgrupp 6 – 9 Inkomstgrupp 10 är kvinnors andel av mäns kapitalinkomster Kv Män Kv Män Kv Män förhållandevis hög, 65 procent i åldersgruppen Reala 75 år och äldre. kapitalvinster -100 -200 3 200 1 600 292 400 152 700

Finansiella Diagram 4.3 Genomsnittlig kapitalinkomst 2017 för kvinnor kapitalvinster 500 -300 2 800 2 100 57 200 84 700

och män efter ålder

Räntor m.m. 1 500 1 500 3 300 3 400 20 800 31 100 Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns kapitalinkomst i procent (heldraget streck, höger axel) Utdelning i Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster fåmansföretag 100 200 1 100 1 700 71 700 168 600 Räntor m.m. Utdelning i fåmansföretag Övr. aktieutdelningar Kv/Män (höger axel) Övriga aktie- 120 000 100 utdelningar 700 800 1 500 1 600 29 600 41 000 90

Total kapital-

100 000 80 inkomst 2 700 2 100 12 000 10 400 471 600 478 100 70 80 000 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Vid indelningen i 60 inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella disponibla inkomsten 60 000 50 (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Tiondelen av befolkningen som har lägst 40 inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i 40 000 inkomstgrupp 10. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens 30 med summan. 20 20 000 Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. 10 0 0 K M K M K M K M K M K M I inkomstgrupperna 1 – 9 är olika typer av ränte- 20 – 34 år 35 – 44 år 45 – 54 år 55 – 64 år 65 – 74 år 75+ år inkomster det största kapitalinkomstslaget för Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. både kvinnor och män. I inkomstgrupp 10 är Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. skillnaden i sammansättningen av kapitalinkomsterna mellan kvinnor och män större. För kvinnor i tiondelen med högst individuell disponibel inkomst är fastighetsrelaterade

4.4 Kapitalinkomster är starkt

kapitalvinster det klart dominerande kapital-

koncentrerade till kvinnor och män

inkomstslaget. För män i denna inkomstgrupp

med höga disponibla inkomster

utgörs kapitalinkomsterna i högre utsträckning Kapitalinkomsterna är starkt koncentrerade till av utdelningar från fåmansföretag. De fastighetsrelaterade kapitalvinsterna har i den översta inkomstgruppen (se tabell 4.2). Av tabellen framgår att det inte finns några många fall ackumulerats under lång tid. För den enskilda individen innebär det att inkomsten kan

28 I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 bilaga 3) gjordes en kapitalinkomsterna. I de nedre nio tiondelarna av den översta inkomstännu mer finfördelad indelning av den översta inkomstgruppen. Där gruppen har kvinnor däremot i genomsnitt något högre kapitalinkomster visades att det finns skillnader mellan kvinnor och män inom den översta än män. inkomstgruppen. Det är i huvudsak män i den yttersta toppen av fördelningen av individuella disponibla inkomster som har de mycket höga

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

bli mycket stor just det år då vinsten realiseras. transfereringar, dvs. transfereringar som har till

Nästkommande år återgår inkomsten i de flesta uppgift att ersätta inkomstbortfall under

fall till en lägre nivå. Att fastighetsrelaterade arbetslivet när individen inte kan förvärvsarbeta

kapitalvinster är en betydligt större inkomstkälla på sitt ordinarie arbete på grund av t.ex. sjukdom

för kvinnor än för män i toppen av fördelningen eller vård av barn. Kvinnor med sådana trans-

av individuell disponibel inkomst innebär därför fereringar hade 2017 i genomsnitt 16 procent

att färre kvinnor än män har varaktigt höga högre inkomster från dessa transfereringar än

inkomster. män. Skillnaden beror på att kvinnor använder 29 fler föräldrapenningdagar och därför har högre

total inkomst från föräldrapenning än män. Män

har dock högre inkomster från andra

lönerelaterade transfereringar. Kvinnor med sjuk-

5 Transfereringar och skatter jämnar

och aktivitetsersättning samt arbetsmarknads-

ut skillnaden mellan kvinnor och

stöd hade i genomsnitt lägre inkomster från dessa

män

transfereringar än män eftersom kvinnors

genomsnittliga inkomstrelaterade ersättning är Kvinnors och mäns inkomster kommer inte bara något lägre än mäns. De kvinnor som uppbar från inkomster från arbete och kapital. ersättning i samband med sjukdom var i Transfereringar har stor betydelse för många, genomsnitt sjukskrivna något längre än de män samtidigt som skatter betalas för både marknadssom uppbar ersättning i samband med sjukdom, inkomster och de flesta transfereringar. samtidigt som mäns sjukpenninggrundande Skatter och transfereringar minskar skillinkomst var något högre. Detta fick till följd att naderna mellan kvinnors och mäns inkomster. de kvinnor och män som uppbar ersättning i Eftersom kvinnors marknadsinkomster är lägre samband med sjukdom i genomsnitt fick ungefär och skatten på förvärvsinkomster är progressiv, lika mycket i ersättning. betalar de också mindre skatt. Kvinnors Kvinnor har också högre försörjningsskatteinbetalningar är i genomsnitt 36 procent relaterade transfereringar, dvs. transfereringar lägre än mäns. som har till uppgift att öka inkomsten för hushåll Eftersom kvinnor i högre utsträckning än män med låga inkomster och/eller barnhushåll, och bl.a. studerar, är föräldralediga eller sjukskrivna, som inte är knutet till förvärvsinkomst. är kvinnors inkomster från transfereringar Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller (exklusive pensioner) i genomsnitt högre än dessa transfereringar är betydligt större än mäns. Män har dock i genomsnitt högre skillnaden mellan lönerelaterade transfereringar. pensionsinkomster. 30 Kvinnor hade 2017 i genomsnitt 51 procent För att få en helhetsbild av betydelsen av högre ersättning från försörjningsrelaterade pensioner och övriga transfereringar redovisas transfereringar än män. Skillnaden mellan nedan omfattningen i befolkningen 20 år och kvinnor och män är störst för bostadsbidrag samt äldre. Många transfereringar, t.ex. föräldraunderhållsstöd och underhållsstödbidrag, vilket penning och ålderspensioner, är koncentrerade beror på att det är vanligare att barn med till vissa åldersgrupper, där en särredovisning särlevande föräldrar är folkbokförda hos hade visat att dessa transfereringar har en större mamman. Det är vanligare att kvinnor tar emot betydelse. underhållsstöd och underhållsbidrag än att män I tabell 5.1 visas storleken och skillnaden i gör det. Att återbetala underhållsstöd är dock transfereringar mellan de kvinnor och män som vanligare för män än för kvinnor. Det är dessutom tar del av de olika transfereringarna. Kvinnor har betydligt vanligare att kvinnor har försörjningsi genomsnitt högre inkomster från lönerelaterade relaterade transfereringar än män.

29 Varaktigheten för kvinnor och män i toppen av fördelningen av både i detta avsnitt och i avsnitt 3. I detta avsnitt redovisas dock betydelsen individuell disponibel inkomst analyserades utförligt i budget- av samtliga pensioner, inte bara de inkomstrelaterade, och pensionerna propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 bilaga 3). redovisas för befolkningen 20 år och äldre. 30 I detta avsnitt menas med pensionsinkomster samtliga pensionsinkomster, inte enbart pensionsrätter intjänade under arbetslivet, som i avsnitt 3. Detta innebär att de inkomstrelaterade pensionerna redovisas

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

5.1 Kvinnor har högre Undantaget är ekonomiskt bistånd där andelen är transfereringsinkomster än män ungefär densamma bland kvinnor och män. Eftersom fler kvinnor än män genomgår högre

Tabell 5.1 Transfereringar 2017

utbildning är det fler kvinnor än män som mottar Inkomster i kronor (2019 års priser) och andelar i procent studiestöd, och det är också fler kvinnor än män som betalar tillbaka studielån. Beloppen för de Genomsnittlig ersättning Andel med för personer som har inkomst inkomst från inkomstslaget Kv/M som får studiestöd och de som återbetalar dessa är dock ungefär lika stora både för kvinnor och Kv. Män (%) Kv. Män Lönerelaterade män.

transfereringar 66 900 57 700 116 33 27

För kvinnor och män med pensionsinkomster var kvinnors genomsnittliga pensionsinkomst Arbetsmarknadsstöd 62 200 72 600 86 5 5 Ersättning i 72 procent av mäns 2017. Detta beror på att samband med pensionen till stor del baseras på tidigare förvärvssjukdom 1 55 200 55 300 100 11 6 inkomst (se även avsnitt 3). Av tabell 5.1 framgår Sjuk- och att kvinnor i högre grad har pensionsinkomster aktivitetsersättning 105 400 115 900 91 5 4 än män, 34 respektive 30 procent av alla äldre än Föräldrapenning 36 800 24 900 147 18 15 19 år. Detta beror främst på att kvinnor i Vårdbidrag 54 600 46 900 116 1 0 genomsnitt lever längre än män, vilket leder till att Övr. transfereringar 16 200 31 100 52 3 2 det finns drygt 16 procent fler kvinnor än män Försörjnings- över 65 år.

relaterade transf. 25 900 17 100 151 51 45

Sedan 1995 har både kvinnors och mäns trans- Barnbidrag 14 800 13 200 112 28 24 fereringsinkomster (exklusive pension) minskat Underhållsstöd och (se diagram 5.1). Mellan 2006 och 2011 föll de -bidrag (mottaget) 2 23 900 14 000 171 6 2 genomsnittliga transfereringsinkomsterna, vilket Underhållsstöd och till stor del berodde på att transfereringarna från -bidrag (givet) 3 -11 600 -19 300 60 1 5 sjukpenning, sjukersättning och arbetsmarknads- Bostadsbidrag 22 100 13 900 159 4 3 stöd (a-kassa och aktivitetsersättning) sjönk. Bostadstillägg 30 700 32 300 95 8 4 Både andelen i befolkningen som erhöll dessa Ekonomiskt bistånd 52 500 45 900 114 3 3 transfereringar och den genomsnittliga ersätt- Äldreförsörjnings- ningen per mottagare sjönk. År 1995 hade stöd 45 400 33 800 134 0 0 75 procent av kvinnorna och 69 procent av Studiestöd 60 600 58 400 104 7 5 männen inkomst från transfereringar (exklusive Studiestöd pensioner), medan motsvarande andel 2017 var (återbetalning) -11 600 -11 800 98 18 12 58 procent respektive 51 procent. Samtidigt har Övr. transfereringar 26 700 21 000 127 1 3 skillnaden mellan kvinnors och mäns trans- Pensioner 173 700 242 200 72 34 30 fereringsinkomster ökat. År 1995 var kvinnors transfereringsinkomster 26 procent högre än Inkomstrelaterad allmän pension 131 300 177 600 74 28 25 mäns, 2016 var de 51 procent högre.

Tjänstepension 46 600 89 000 52 27 25 Garantipension 21 000 22 500 93 13 3 Änkepension 44 100 - - 6 - Privat pension 34 700 43 900 79 11 10 Övriga pensioner 47 200 25 000 74 1 1

Samtliga

transfereringar 114 100 126 200 90 82 76

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Här ingår sjukpenning, rehabiliteringsersättning, arbetsskadeersättning och avtalsersättning under sjukpenningperioden. 2 Här ingår såväl underhållsstöd via Försäkringskassan som underhållsbidrag som föräldrarna reglerar själva. 3 Här ingår både underhållsbidrag som föräldrarna reglerar själva och återbetalning av underhållsstöd till Försäkringskassan. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 5.1 Transfereringsinkomster (exklusive pensioner) inkomstgrupperna (se diagram 5.3). Detta beror

för kvinnor och män

till stor del på att fler kvinnor är sjukskrivna än Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) män och att fler kvinnor tar ut föräldrapenning, 50 000 180 samtidigt som fler kvinnor än män får studiestöd,

underhållsstöd och bostadsbidrag. Andel Kv/M Kvinnor Män 45 000 160 Pensionerna är i genomsnitt högre för kvinnor 40 000 140 än för män i de två lägsta inkomstgrupperna, i 35 000 övriga inkomstgrupper är de högre för männen. 120 30 000 100 Till del beror detta på sammansättningen av 25 000 80 inkomstgrupperna. Det finns många kvinnor 20 000 med låga pensioner i inkomstgrupp 1 och 2, 60 medan kvinnor och män med högre pensioner 15 000 40 ofta finns något högre i fördelningen av 10 000 disponibla inkomster. 5 000 20

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Diagram 5.3 Transfereringar i olika inkomstgrupper

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Medelinkomst i kronor (2019 års priser) Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 180 000 Lönerelaterade Försörjningsrelaterade Pensioner Till skillnad från lönerelaterade- och 160 000

försörjningsrelaterade transfereringar har de 140 000 genomsnittliga pensionerna i åldersgruppen 20 år 120 000

och äldre ökat mellan 1995 och 2017. Detta beror 100 000 dels på att andelen äldre ökat, dels på att 80 000

arbetsinkomsten ökat i senare födelsekohorter 60 000 (personer födda samma kalenderår), vilket i 40 000 förlängningen lett till högre pensioner. Kvinnors 20 000 pensionsinkomster har ökat mer än mäns, 0 78 procent att jämföra med 66 procent under K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M perioden. Detta får till följd att kvinnors 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

pensionsinkomster i genomsnitt uppgår till Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. K avser kvinnor, M avser män. Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella 81 procent av männens 2017, mot 76 procent disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och

1995 (se diagram 5.2). transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Tiondelen av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. Diagram 5.2 Pensionsinkomster för kvinnor och män Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) 80 000 100 Andel Kv/M Kvinnor Män 90 5.2 Män betalar mer skatt än kvinnor 70 000 80 Både kvinnors och mäns direkta skatte- 60 000 70 50 000 inbetalningar mätt i kronor har ökat sedan 1995, 60 dock inte i samma utsträckning som marknads- 40 000 50 inkomsterna. Förändringen av de genomsnittliga 40 skatteinbetalningarna under perioden beror i 30 000 30 20 000 huvudsak på den ekonomiska konjunkturen samt

20 lönetillväxten, även om politiska beslut också har 10 000 haft betydelse. Kvinnors andel av mäns skatter 10 har under en lång period legat stabilt kring 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. 60 procent. Sedan 2012 har kvinnors andel ökat

Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. något och ligger 2017 på 64 procent (se diagram 5.4). Lönerelaterade och försörjningsrelaterade transfereringar är högre för kvinnor än för män i

samtliga inkomstgrupper, förutom i de två lägsta

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 5.4 Direkta skatter för kvinnor och män skatter, kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst. Den individuella disponibla Direkta skatter i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns direkta skatter i procent (höger axel) inkomsten är mer jämnt fördelad mellan kvinnor 140 000 100 Andel Kv/M Kvinnor Män och män än vad marknadsinkomsterna är. Det 90 120 000 beror på att kvinnor har högre transfererings- 80 inkomster än män och att män betalar mer skatt 100 000 70 än kvinnor. År 2017 uppgick kvinnors individuella disponibla inkomst till 77 procent av 60 80 000 mäns (se diagram 6.1). 50 60 000 40 Både kvinnors och mäns individuella 40 000 30 disponibla inkomst har ökat med 87 procent 20 sedan 1995. Det innebär att kvinnors andel av 20 000 10 mäns genomsnittliga individuella disponibla 0 0 inkomst legat kring 77 procent under de senaste 20 åren. Men det betyder också att de 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. ekonomiska skillnaderna har ökat i absoluta tal.

Diagram 6.1 Individuell disponibel inkomst för kvinnor och

När kvinnor och män delas in i inkomstgrupper

män

är den direkta skatten i respektive inkomstgrupp Medelinkomst i kronor (2019 års priser) och kvinnors andel av mäns i princip identisk för kvinnor och män (se inkomst i procent (höger axel) diagram 5.5). Undantagen är inkomstgrupp 1 och 350 000 100 10. I inkomstgrupp 1 dras männens genom- Andel Kv/M Män Kvinnor 90 300 000 snittliga inkomst ner av större kapitalförluster. I 80 inkomstgrupp 10 är det framför allt skillnaderna i 250 000 70 arbetsinkomster och pensioner som skapar 60 200 000 skillnaden mellan kvinnors och mäns individuella 50 disponibla inkomst, vilket får till följd att mäns 150 000 40 skatt på förvärvsinkomster är högre än kvinnors i 30 denna inkomstgrupp. 100 000 20 50 000 Diagram 5.5 Direkta skatter i olika inkomstgrupper 10 Kronor (2019 års priser) 0 0 450 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 400 000 Skatt på förvärvsinkomster Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Skatt på kapitalinkomster Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 350 000 Övriga skatter Jobbskatteavdrag 300 000 Avdrag underskott kapital Övriga avdrag 250 000 Skatt 200 000 6.1 Inkomstgapet mellan kvinnor och 150 000 män oförändrat sedan 1995

100 000 50 000 Trots att skillnaden mellan kvinnor och män 0 minskat i det största inkomstslaget, arbets- -50 000 inkomster, har skillnaden mellan kvinnors och K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M mäns individuella disponibla inkomst i princip 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 varit oförändrad mellan 1995 och 2017. Det är Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. K avser kvinnor, M avser män. därför av intresse att undersöka varför skillnaden Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. i individuell disponibel inkomst varit stabil. I detta avsnitt beskrivs den genomsnittliga skillnaden i individuell disponibel inkomst mellan kvinnor och män i termer av inkomstgap. Inkomstgapet definieras som skillnaden i

6 Individuell disponibel inkomst

kvinnors och mäns genomsnittliga individuella

Summan av alla arbetsinkomster, kapitalinkomster och transfereringar ger, med avdrag för

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

disponibla inkomst i procent av mäns Diagram 6.2 Inkomstgap i individuell disponibel inkomst

samt bidrag till inkomstgapet från olika inkomstslag

genomsnittliga individuella disponibla inkomst. 31 Procent Inkomstgapet kan delas upp efter de inkomstslag som utgör individuell disponibel 80 Arbetsinkomster Kapitalinkomster inkomst. Därigenom är det möjligt att ange varje Pension Övriga transfereringar enskilt inkomstslags bidrag till inkomstgapet. Ett 60 Skatt Disponibel inkomst positivt bidrag innebär att inkomstslaget bidrar 40 till att öka skillnaden mellan kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst medan ett 20 negativt bidrag innebär det motsatta. Bidragen från inkomstslagen summerar till det totala 0 inkomstgapet för individuell disponibel inkomst. -20 Diagram 6.2 visar att skillnader i arbetsinkomster bidrar mest till skillnader i disponibel -40 inkomst såväl 1995 som 2017. Bidraget från 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. arbetsinkomster har dock minskat sedan början Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. av 2000-talet. I stället har bidraget från kapitalinkomster ökat, vilket är huvudorsaken till att inkomstgapet varit oförändrat snarare än minskat sedan 1995. Kapitalinkomster är mer ojämnt fördelade mellan kvinnor och män än arbetsinkomster. Mellan 1995 och 2017 har kapitalinkomsternas andel av den disponibla inkomsten ökat för både kvinnor och män. För befolkningen 20 år och äldre har kapitalinkomsterna dessutom blivit mer ojämnt fördelade mellan kvinnor och män under perioden. Sammantaget gör detta att kapitalinkomsterna har bidragit till att öka inkomstgapet och motverkat det minskade bidraget från arbetsinkomsterna. Skatten på arbetsinkomster är progressiv medan skatten på kapital är proportionerlig. Därför har den jämnare fördelningen av arbetsinkomster samt kapitalinkomsternas växande andel av disponibel inkomst bidragit till att även skatternas utjämnande effekt har avtagit. Även politiska beslut har bidragit till att den utjämnande effekten av skatterna har minskat. Pensioner bidrar till att öka skillnaderna mellan kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst, men bidraget till inkomstgapet är relativt litet och har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Övriga transfereringar minskar inkomstgapet, men även denna effekt är relativt liten och har minskat sedan början av 2000-talet.

31 Inkomstgap = 100 · (ink. för män – ink. för kvinnor) / ink. för män.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 6.3 Inkomstgapet, bidrag från olika inkomstslag fördelat efter ålder, 2017

Procent 70 60 Arbetsinkomst Transfereringar Pension Skatt Kapitalinkomst Inkomstgap totalt 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Ålder Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

6.2 Inkomstgapet varierar med åldern 6.3 Kvinnor är underrepresenterade i de

högre inkomstgrupperna

Inkomstgapet mellan kvinnor och män har en tydlig åldersprofil. Fram till omkring 70 års ålder Det finns fler kvinnor än män i de lägre ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomstgrupperna, medan det motsatta gäller i de individuella disponibla inkomst, från 3 procent högre. Skillnaderna har dock minskat sedan 1995. vid tjugoårsåldern till 36 procent vid sjuttio- Av diagram 6.4 framgår kvinnors andel av årsåldern. Bland kvinnor och män över 70 år respektive inkomstgrupp 1995 och 2017. I den minskar inkomstgapet. Vid 90 års ålder är nedre delen av fördelningen av individuell skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster disponibel inkomst har kvinnors andel minskat omkring 12 procent (se diagram 6.3). över tid och i den övre delen har den ökat. Olika inkomstslag bidrar till gapet för olika Fortfarande är dock kvinnor överrepresenterade i åldersgrupper. Fram till omkring 30 års ålder ökar den nedre delen av fördelningen och undersuccessivt arbetsinkomstens betydelse för representerade i den övre. inkomstgapet. Skatter och transfereringar verkar i motsatt riktning och kapitalinkomster spelar en väldigt liten roll för inkomstgapet i dessa åldersgrupper. Från 30 års ålder minskar arbetsinkomstens betydelse för inkomstgapet. Samtidigt bidrar kapitalinkomsterna allt mer till gapet med stigande ålder och den utjämnade effekten från olika transfereringar avtar. Vid 60 års ålder börjar pensionsinkomsten betydelse för inkomstgapet öka och stiger fram till 80 års ålder. Vid 70 års ålder avtar kapitalinkomsterna, vilket gör att inkomstgapet trendmässigt minskar för pensionärer i åldersgruppen 70 – 90 år.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 6.4 Andel kvinnor i olika inkomstgrupper 1995 och grupp 10 är det framför allt skillnaderna i arbets-

2017

inkomster som bidrar till att män har högre Procent inkomst, men även pensioner och kapital- 80 inkomster bidrar till skillnaden (se diagram 6.5). 2017 1995 Sammansättningen av olika inkomstslag 70 60 varierar i olika delar av fördelningen av individuell disponibel inkomst. Ett generellt mönster är dock 50 att arbetsinkomsternas andel av den individuella

disponibla inkomsten ökar högre upp i för- 40 30 delningen, samtidigt som transfereringarnas

andel minskar för både kvinnor och män. Även 20 om arbetsinkomsterna i absoluta tal är högre i den 10 allra högsta inkomstgruppen minskar dess

0 relativa betydelse eftersom kapitalinkomsterna är

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 mycket stora i denna inkomstgrupp (se diagram Anm.: Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och 6.6).

transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. Diagram 6.6 Andel av bruttoinkomsten från olika Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. inkomstslag 2017 Procent Arbetsinkomst Kapitalinkomst

Pension Transfereringar 6.4 Sammansättningen av individuell Skatter Kvot Kvinnor/Män 160 disponibel inkomst 140

120 100 När kvinnors och mäns individuella disponibla 80 60 inkomster ordnas i en och samma fördelning är 40 den genomsnittliga inkomsten i respektive 20 0 inkomstgrupp i princip densamma för kvinnor -20 och män. Undantaget är inkomstgrupp 1 och 10. -40 -60 K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Diagram 6.5 Genomsnittlig inkomstsammansättning i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

respektive inkomstgrupp 2017

Anm.: K avser kvinnor, M avser män. Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas Kronor (2019 års priser) individer efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, 1 400 000 kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora 1 200 000 Arbetsinkomst Kapitalinkomst Pension grupper. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. 1 000 000 Transfereringar Skatter Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. 800 000 600 000 I botten av fördelningen utgör pensions- 400 000 inkomster en större andel av den individuella 200 000 0 disponibla inkomsten för kvinnor än för män. Å

-200 000 andra sidan utgör övriga transfereringar en större -400 000 andel av mäns individuella disponibla inkomster i

botten av fördelningen. Det innebär att kvinnor -600 000 K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M och män hamnar i de lägre inkomstgrupperna av 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 delvis olika skäl. För kvinnor är låga pensioner till Inkomstgrupp Anm.: K avser kvinnor, M avser män. Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas följd av lågt arbetskraftsdeltagande under de

individer efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, yrkesverksamma åren en viktig förklaring till låga kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i inkomster. För män är det i högre utsträckning en

konsekvens av en bristande försörjningsförmåga inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. här och nu och därmed ett större beroende av

transfereringar som gör att de hamnar i de lägsta I inkomstgrupp 1 dras männens genomsnittliga inkomstgrupperna. Denna skillnad mellan inkomst ner av större kapitalförluster. I inkomstkvinnor och män med låga inkomster innebär också att det finns en tydlig åldersskillnad mellan

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

kvinnor och män i de lägre inkomstgrupperna. inkomster ökar därmed högre upp i respektive

Kvinnor är i genomsnitt äldre än män i de lägre fördelning.

inkomstgrupperna. En åldersskillnad som minskar i de högre inkomstgrupperna. Diagram 6.7 Inkomstspridningen för kvinnor och män 1995

och 2017

Kronor (2019 års priser) 1 600 000

6.5 Kvinnor närmar sig männens 1 400 000

inkomster utom i toppen 1 200 000

1 000 000 Även om den disponibla inkomstens utveckling

varit densamma för kvinnor och män totalt sett, 800 000 finns det betydande skillnader inom olika 600 000 inkomstgrupper som medfört att inkomst- 400 000

spridningen ökat mer bland män än kvinnor. För 200 000 att kunna analysera vad som hänt med kvinnors respektive mäns fördelning av individuell 0 1995 2017 1995 2017 disponibel inkomst görs i avsnitt 6.5 och 6.6, till Kvinnor Män

skillnad från i övriga delar av bilagan, indelningen Anm.: Indelningen i inkomstgrupper gjord separat för kvinnor och män. Boxens kanter anger den 10:e respektive 90:e percentilen. Strecket i boxens mitt anger medianen. i inkomstgrupper separat för kvinnor och män. Änden på boxens armar anger den 1:a respektive 99:e percentilen.

Detta får till följd att andelen kvinnor och män är Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. densamma i alla inkomstgrupper, men att Kvinnors disponibla inkomster närmar sig inkomstgränserna för kvinnor och män varierar. männens i alla delar av fördelningen utom i den Jämförelsen som görs i dessa avsnitt blir därför absoluta toppen. Kvinnors andel av mäns mellan kvinnor och män i samma relativa position individuella disponibla inkomster har ökat vid av fördelningen för respektive kön (t.ex. att de den 10:e, 50:e och 90:e percentilen av respektive 33 10 procent av kvinnor med lägst individuell fördelning, men kvinnors andel av mäns disponibel inkomst jämförs med de 10 procent av disponibla inkomster vid den 99:e percentilen i män med lägst individuell disponibel inkomst). I respektive fördelning har minskat. Den kraftigare övriga bilagan jämförs i stället kvinnor och män ökningen av mäns inkomster i den absoluta med ungefär samma individuella disponibla toppen av fördelningen är lika stor som den inkomst. utjämning av kvinnors och mäns inkomster som Om inkomstspridningen varit densamma och skett i andra delar av fördelningen, och får till utvecklats på samma sätt över tid för både följd att den genomsnittliga inkomstskillnaden kvinnor och män skulle figurerna för män mellan kvinnor och män i princip varit oförändrad respektive kvinnor i diagram 6.7 varit likadana sedan 1995. både i början och i slutet av perioden. Av diagram 6.7 framgår emellertid tydliga skillnader mellan

kvinnors och mäns fördelning av individuell disponibel inkomst. Mäns disponibla inkomst

6.6 Inkomstgapet varierar mellan

hade en större spridning än kvinnors redan 1995,

inkomstgrupper

men skillnaden har ökat till 2017. Det beror

framför allt på att spridningen i den absoluta Vad som orsakar inkomstgapet mellan kvinnor toppen av fördelningen har ökat snabbare för män och män och hur stort det är beror på vilken del i än för kvinnor. Generellt har inkomsterna ökat 32 kvinnors respektive mäns fördelning av mer i högre inkomstgrupper än i lägre. Skillnaden individuell disponibel inkomst som analyseras. mellan kvinnors och mäns individuella disponibla Det har också till viss del skett förändringar över

tid. Generellt gäller dock att inkomstgapet är

32 I diagram 6.7 illustreras det av längden på armarna från boxens kanter. 90:e percentilen är den inkomst som avgränsar de 10 procent som har högst individuell disponibel inkomst. Den 50:e percentilen är lika med 33 Den 10:e percentilen är den inkomst som avgränsar de 10 procent som fördelningens medianvärde. har lägst individuell disponibel inkomst i fördelningen. Den

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

större i högre inkomstgrupper än i lägre. inkomst. På motsvarande sätt som för Däremellan är inkomstgapet i princip konstant transfereringar förklaras det av att pensioner (se diagram 6.8). utgör en betydligt större del av kvinnors Olika inkomstslag bidrar på olika sätt till individuella disponibla inkomst än mäns i de lägre inkomstgapet i olika inkomstgrupper. I lägre inkomstgrupperna. inkomstgrupper bidrar transfereringar till att öka Även kapitalinkomster har olika betydelse för inkomstgapet mellan kvinnor och män, i de andra inkomstgapet i olika inkomstgrupper. I inkomstinkomstgrupperna verkar de i stället utjämnande. grupp 1 och 2 bidrar kapitalinkomster, som i Att transfereringarna bidrar till att vidga dessa inkomstgrupper är kapitalförluster, svagt inkomstgapet i de lägre inkomstgrupperna beror utjämnade medan de i högre inkomstgrupper, då på att de i dessa inkomstgrupper utgör en större som positiva kapitalinkomster, ökar inkomstdel av den individuella disponibla inkomsten för skillnaderna mellan kvinnor och män. Sett över män än kvinnor. För pensioner är situationen den tid har kapitalinkomsternas betydelse i den omvända. I lägre inkomstgrupper utjämnar de översta inkomstgruppen ökat. skillnaden mellan kvinnor och män medan de i Det motsatta gäller för arbetsinkomster, vars högre inkomstgrupper bidrar till att öka betydelse för inkomstgapet minskat mellan 1995 skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla och 2017, med undantag från de två lägsta inkomstgrupperna.

Diagram 6.8 Respektive inkomstslags bidrag till inkomstskillnaden mellan kvinnor och män 1995 och 2017

Procent 100 Arbetsinkomst Kapitalinkomst Pension Transfereringar Skatt Individuell disponibel inkomst 80

-20

-40

-60 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 95 17 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År och inkomstgrupper Anm.: Indelningen i inkomstgrupper gjord separat för kvinnor och män. Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas kvinnor och män separat efter den individuella disponibla inkomsten (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av kvinnor respektive män som har lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1 för kvinnor respektive män, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10 för kvinnor respektive män. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

6.7 Sammanboende kvinnors ekonomiska av tabell 6.1 är de sammanboende rangordnade

självständighet har ökat efter hushållets totala inkomster och indelade i

fem lika stora grupper (kvintilgrupper), där Hur mycket tid som ägnas åt förvärvsarbete femtedelen med lägst hushållsinkomst återfinns i respektive obetalt hemarbete varierar kraftigt kvintilgrupp 1, medan femtedelen med högst

beroende på i vilken fas i livet en person befinner hushållsinkomst återfinns i kvintilgrupp 5. sig samt hur fördelningen av det obetalda hemarbetet ser ut inom hushållet. För samman- Tabell 6.1 Sammanboende kvinnors andel av

hushållsinkomsten 2017

boende kvinnor och män, framför allt med 34 Procent småbarn, innebär arbetsfördelningen ofta att kvinnan minskar tiden i betalt arbete och ökar Andel Medeltiden i obetalt arbete. Det medför att kvinnans 35 0 – 25 25 – 45 45 – 55 55 – 75 75 – 100 tal andel av hushållets totala inkomst blir mindre och Åldersgrupper att hennes beroende av mannens inkomst ökar. 20 – 34 år 12 47 27 10 3 41

Att kvinnor lägger mindre tid på betalt arbete 35 – 44 år 10 43 32 12 3 42 leder också ofta till skillnader i löneutveckling 45 – 54 år 9 41 33 13 4 41 mellan kvinnor och män på individnivå. För 55 – 64 år 10 38 29 18 4 42 sammanboende är också inkomstgapet mellan kvinnor och män större än för ensamstående 65 – 74 år 8 48 28 14 2 41 (se tabell 6.1). 75 år och äldre 6 60 27 6 1 39 Sammanboende kvinnor stod i genomsnitt för Hushållstyp

41 procent av hushållens disponibla inkomst Med barn 0 – 6 år 13 48 27 10 3 40 2017. Andelen var betydligt lägre 1975, Med barn 7 – 19 år 8 42 33 13 3 42 31 procent. Ökningen skedde framför allt fram 20 – 44 år, utan till 1990-talet. Därefter har kvinnornas andel av barn 10 39 31 14 5 44

hushållsinkomsten legat relativt konstant kring 45 – 64 år, utan 41 – 43 procent. Utvecklingen förklaras främst av barn 10 39 30 17 4 42

den kraftiga ökningen av antalet förvärvs- 65+ år, utan barn 7 52 28 11 2 40 arbetande kvinnor som skedde fram till

Inkomstgrupp

1990-talet. Kvintilgrupp 1 12 42 26 12 9 45 Av samtliga sammanboende kvinnor har Kvintilgrupp 2 11 44 24 18 3 43 30 procent ungefär lika stor individuell disponibel inkomst som sin partner, motsvarande Kvintilgrupp 3 6 47 33 13 1 44 45 – 55 procent av hushållsinkomsten. Kvintilgrupp 4 4 48 36 11 1 44 Skillnaderna är förhållandevis små mellan Kvintilgrupp 5 15 42 30 11 3 38

yngre och äldre kvinnor och mellan de som har Samtliga 10 45 30 13 3 41 barn i olika åldrar, men lägst andel av Anm.: Statistiken avser sammanboende kvinnor 20 år och äldre. Inkomstgruppen

hushållsinkomsten har de äldsta kvinnorna och avser summan av kvinnan och mannens individuella disponibla inkomst. Källa: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. sammanboende kvinnor med små barn. Det kan

till stor del förklaras av att en relativt stor andel Sett över tid har det blivit något vanligare att kvinnor i den förra gruppen förvärvsarbetat lite kvinnan har en högre individuell disponibel eller inte alls. I den senare gruppen är en stor andel inkomst än mannen i hushållet. Andelen föräldralediga eller arbetar deltid. Att kvinnan har sammanboende hushåll där kvinnor står för mer högre inkomst än sin partner är vanligast i än 55 procent av hushållsinkomsten ökade från medelåldern, och mindre vanligt i småbarns- 10 till 16 procent mellan 1995 och 2017 (se hushåll, yngre och äldre åldersgrupper. diagram 6.9). Det är därmed fortfarande vanligast Att kvinnor står för den största delen av att mannen står för en större del av hushållshushållsinkomsten är vanligast i hushåll med låg inkomsten. Andelen sammanboende hushåll där sammanlagd hushållsinkomst. I den nedre delen

34 Eftersom jämförelsen i denna del görs för sammanboende kvinnor och 35 Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år män (juridiskt kön) finns inte samkönade hushåll med i jämförelsen. 2010/11 (SCB 2012).

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

män står för mer än 55 procent av hushålls- att kvinnors genomsnittliga utbildningsnivå antas

inkomsten var 54 procent 2017, att jämföra med öka mer än mäns. Det är slutsatsen när man med

65 procent 1995. hjälp av mikrosimuleringsmodellen SESIM 36 studerar hur de demografiska och strukturella

Diagram 6.9 Sammanboende kvinnor fördelade efter andel

förändringar som antas i Långtidsutredningens

av hushållsinkomsten

basscenario kan förväntas påverka kvinnors och Procent mäns inkomster fram till 2035 (se diagram 6.10). 60 1995 2017 Med samma mikrosimuleringsmodell kan man

50 också studera hur förändringar av de strukturella skillnader som finns på dagens arbetsmarknad

40 kan påverka inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. I tre olika scenarier beskrivs effekten av en mer jämställd arbetsmarknad genom att 30 sysselsättningsgrader och lönestruktur jämnas ut 20 mellan kvinnor och män.

10 Diagram 6.10 Kvinnors andel av mäns individuella

disponibla inkomst 1995 – 2035

0 Procent. Utfall 1995 – 2017, prognos 2018 – 2035 0-25 25-45 45-55 55-75 75-100 Anm.: Statistiken avser sammanboende kvinnor 20 år och äldre. 100 Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. 90

70 6.8 Effekter av ökade löner och ökad 60 Basscenario sysselsättning för kvinnor 50

40 Sysselsättning Som framgått av den tidigare analysen är en viktig 30 Årslöner och orsak till att kvinnors individuella disponibla sysselsättning 20 inkomst är lägre än mäns att kvinnors arbets- Årslöner 10 inkomster i genomsnitt är lägre. Arbets- 0 inkomsten är även viktig för andra inkomster 1995 2005 2015 2025 2035 eftersom arbetsinkomsten till stor del ligger till Anm.: Beräkningen avser befolkningen äldre än 20 år. Källa: Egna beräkningar (SESIM). grund för exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och pension. En viktig orsak till kvinnors I det första scenariot minskas sysselsättningslägre arbetsinkomst är att kvinnor och män till gapet mellan kvinnor och män. Från 2020 antas stor del arbetar i olika sektorer och olika yrken, skillnaden mellan kvinnors och mäns sysseldär lönerna ofta är lägre i kvinnodominerade sättningsgrad gradvis minska och vid 2030 är yrken och branscher än i mansdominerade. sysselsättningsgapet slutet. Den aggregerade Kvinnors sysselsättningsgrad är också lägre, och sysselsättningsgraden antas dock vara oförändkvinnor arbetar mer deltid och är mer frånvarande rad, vilket innebär att kvinnors sysselsättningsfrån arbetet med t.ex. sjukpenning eller föräldragrad ökar samtidigt som mäns sysselsättningspenning (se avsnitt 2.1). grad minskar. Om de strukturella skillnaderna på dagens Att kvinnors sysselsättningsgrad ökar innebär arbetsmarknad består kommer skillnaden i emellertid inte att kvinnor och män arbetar lika kvinnors och mäns individuella disponibla mycket i detta scenario. Kvinnor antas fortinkomst i princip ligga kvar på dagens nivå under farande arbeta mer deltid än män även om de närmaste 30 åren. En svag utjämning av sysselsättningsgraden ökar. Även andra inkomstskillnaderna kan förväntas ske till följd av strukturella skillnader som finns på dagens

36 Se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet 2019 på www.regeringen.se för en beskrivning av mikrosimuleringsmodellen SESIM.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

arbetsmarknad består som t.ex. löneskillnader genomsnittsinkomsten i olika delar av arbets-

mellan kvinnor och män i olika sektorer. Det marknaden avspeglas då i kvinnors och mäns

innebär att en stor del av de inkomstskillnader genomsnittsinkomster. Ytterligare en förklaring

som finns i dag kvarstår även om syssel- är att kvinnors förändrade sysselsättningsgrad

sättningsgraden jämställs. Fram till 2035 beräknas och de mer jämställda lönerna på arbets-

emellertid inkomstgapet minska något och marknaden inte annat än marginellt hinner

kvinnors inkomster bedöms då vara omkring påverka de skillnader som finns i dag mellan

82 procent av mäns i detta scenario, att jämföra kvinnors och mäns pensionsinkomster. Sett över

med 78 procent i basscenariot. en längre period kommer dock även kvinnors

I ett andra scenario likställs de kvinnor och pensioner att stärkas och skillnaden i pensions-

män som förvärvsarbetar, givet att de har samma inkomster jämnas ut.

egenskaper i övrigt. Det innebär att både

månadslöner och arbetstid likställs för de

sysselsatta kvinnor och män som arbetar i samma

sektor, är lika gamla och har samma utbildnings-

7 Individuell utökad inkomst

nivå. Skillnaden mellan kvinnors och mäns

inkomster beror i detta scenario på att kvinnor

7.1 Ett vidgat inkomstbegrepp fångar

och män inte är jämt fördelade över arbets-

värdet av välfärdstjänster

marknadens sektorer, samt på skillnader i

utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. En viktig del av den offentliga sektorns Under dessa antaganden utjämnas inkomstverksamhet är att finansiera individuella offentliga gapet betydligt mer än när sysselsättningsgraden tjänster, såsom skola, omsorg och hälsovård. mellan kvinnor och män jämnas ut. Skillnaden i Dessa verksamheter kallas också välfärdstjänster. individuell disponibel inkomst minskar fram till När de individuella offentligt finansierade 2035 och uppgår då till knappt 90 procent av tjänsternas betydelse för fördelningen av männens. ekonomiska resurser analyseras inkluderas I ett tredje scenario antas både sysselsättningsvälfärdstjänster inom områdena utbildning, graden och årslönerna jämnas ut mellan kvinnor barnomsorg, hälso- och sjukvård, socialt skydd och män. Det innebär att skillnaden mellan (främst äldreomsorg), samt fritid och kultur. 37 kvinnor och män inte finns kvar vad gäller Tjänster som kan konsumeras av många personer arbetsutbud och löner inom respektive yrke och gemensamt (kollektiva tjänster), såsom infrasektor. Däremot arbetar kvinnor och män i detta struktur, försvar och rättsväsende, beaktas scenario fortfarande i olika delar av arbetsdäremot inte. Välfärdstjänsterna motsvarade marknaden. För de kvinnor och män som arbetar 20 procent av bruttonationalprodukten 2017. 38 i samma sektor, har samma ålder, familjetyp, Nedan åskådliggörs betydelsen av utbildningsnivå etc. kommer dock inkomsterna välfärdstjänster genom att värdet av individuella vara lika. offentligt finansierade tjänster per person 20 år När både sysselsättningsgraden och löneeller äldre inklusive värdet för eventuella barns inkomsterna jämställs minskar inkomstvälfärdstjänster läggs på den individuella skillnaden mellan kvinnor och män ytterligare. disponibla inkomsten. Det nya begreppet kallas Fram till 2035 minskar inkomstgapet till individuell utökad inkomst. 94 procent i detta scenario. De kvarstående I tidigare bilagor om ekonomisk jämställdhet inkomstskillnaderna beror framför allt på att har värdet av barnens välfärdstjänster i kvinnor och män arbetar i olika delar av beräkningarna fördelats på de vuxna i det hushåll arbetsmarknaden. Kvinnor kommer fortfarande där barnet är skrivet. Från och med 2017 delas vara överrepresenterade i sektorer med låga löner värdet av barnens individuella välfärdstjänster i och män i sektorer med höga. Skillnaden mellan

37 De offentliga konsumtionsutgifterna redovisas enligt den s.k. COFOG- enligt COFOG-indelningen egentligen i utbildning, medan pedagogisk indelningen (Classification of the Functions of Government). omsorg och fritidshem ingår i socialt skydd. Barnomsorg är dock inte en egen kategori enligt COFOG-indelningen, 38 I Könsuppdelad statistik i regeringens reformarbete (ESV 2017:50)

men i detta avsnitt används benämningen barnomsorg för tjänster inom redovisas också könsuppdelad statistik för bl.a. välfärdstjänster. områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Förskola ingår

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

stället lika mellan föräldrarna, oavsett om de är kvinnors och mäns individuella utökade

sammanboende eller särlevande. Den förälder inkomster är mindre än skillnaden mellan deras

barnen är folkbokförd hos tilldelas med andra ord individuella disponibla inkomster.

hälften av barnets välfärdstjänster medan den De främsta orsakerna till att kvinnor mottar

andra hälften tilldelas den andra särlevande individuella offentligt finansierade tjänster till ett

föräldern. högre värde än män är att fler kvinnor än män

studerar och att kvinnor lever längre än män. Av

diagram 7.1 framgår detta av att värdet för hälso-

och sjukvårdstjänster samt för utbildning är

7.2 Välfärdstjänsternas omfattning och

högre för kvinnor än för män. Kvinnor mottar

fördelning på individnivå

även mer socialt skydd, där bl.a. äldreomsorg

ingår, jämfört med män. Behovet av välfärdstjänster varierar kraftigt i olika

faser av livet. Sammansättningen av välfärds- Diagram 7.1 Individuell utökad inkomst för kvinnor och män

tjänsterna varierar därför främst med ålder, 2017

familjesituation och inkomstgrupp. I tabell 7.1 Medelinkomst i kronor (2019 års priser) redovisas värdet av de samlade välfärdstjänsterna 600 000 Individuell disponibel inkomst Utbildning 2017, uppdelat efter kön, åldersgrupp och Hälso- och sjukvård Socialt skydd 500 000 förekomst av barn upp till 19 år, vare sig barnet är Kultur och fritid Barnomsorg folkbokfört hos föräldern eller ej. 400 000

Kvinnor mottar i genomsnitt välfärdstjänster

till ett högre värde än män. Värdet av de 300 000

välfärdstjänster som mottogs av kvinnor uppgick

2017 i genomsnitt till ca 102 000 kronor. För män 200 000

uppgick värdet av välfärdstjänster i genomsnitt till

ca 90 400 kronor. 100 000

0 Tabell 7.1 Välfärdstjänster till kvinnor och män fördelade

Kvinnor Män

efter ålder och hushållstyp 2017

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. I posterna utbildning, hälso- Kronor (2019 års priser) och sjukvård, socialt skydd samt fritid och kultur ingår både den vuxnes och barnets värde av offentligt finansierade tjänster. Barnomsorg däremot motsvarar det värde Kvinnor Män den vuxne föräldern tilldelas då deras barn har barnomsorg. I diagrammet används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk Samtliga 20+ år 102 000 90 400 omsorg och fritidshem (se fotnot 37). Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. Samtliga 20+ år utan barn 75 300 66 600

Samtliga 20+ år med barn 156 300 142 600 Välfärdstjänsterna tillfaller kvinnor och män i 20 – 64 år utan barn 50 400 54 000 samtliga delar av fördelningen av individuell 20 – 64 år med barn 157 100 143 400 disponibel inkomst (se diagram 7.2).

65+ år utan barn 110 200 90 000 Eftersom personer med förvärvsinkomster

65+ år med barn 97 400 106 900 generellt sett är koncentrerade till den övre delen

Anm.: I tabellen beaktas individuella offentligt finansierade tjänster inom av fördelningen (jämfört med exempelvis områdena utbildning inklusive barnomsorg, hälso- och sjukvård, socialt skydd (främst äldreomsorg) samt fritid och kultur. I tabellen används benämningen personer med pensionsinkomster) och kvinnor

och män med barn i allmänhet befinner sig i barnomsorg för välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se fotnot 37). Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. förvärvsaktiv ålder, går barnens individuella Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. offentligt finansierade tjänster (i diagrammet

främst barnomsorg och utbildning) främst till Värdet av välfärdstjänsterna är högre i hushåll personer i den övre delen av fördelningen. Om med barn än i hushåll utan barn. Till stor del beror värdet av barnens välfärdstjänster skulle detta på att värdet av barns välfärdstjänster enbart exkluderas skulle mönstret bli det omvända. ingår i hushåll med barn. Värdet av de offentligt finansierade individuella I diagram 7.1 visas den genomsnittliga tjänsterna skulle då i genomsnitt bli lägre för både individuella utökade inkomsten bland kvinnor kvinnor och män, men i synnerhet i den övre och män, där värdet av välfärdstjänsterna är delen av fördelningen av individuell disponibel uppdelade efter verksamhet. Av diagrammet inkomst (se även anmärkning i diagram 7.2). framgår att välfärdstjänsterna utjämnar skillnaden

mellan kvinnor och män, dvs. skillnaden mellan

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 7.2 Välfärdstjänster för kvinnor och män i olika Beräkningarna har gjorts med mikro-

inkomstgrupper 2017

simuleringsmodellen FASIT. Beräkningarna är Kronor (2019 års priser) statiska i den meningen att de inte beaktar 160 000 Utbildning Hälso- och sjukvård Socialt skydd eventuella beteendeförändringar som kan upp- 140 000 Kultur och fritid Barnomsorg komma till följd av reformerna. Det innebär bl.a. 120 000 att beräkningarna inte tar hänsyn till de föränd- 100 000 ringar av sysselsättning och arbetade timmar, och 80 000 de därav följande effekterna på disponibel inkomst, som reformerna kan tänkas medföra. 60 000 Att övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den s.k. värnskatten, slopas bedöms bidra till en 40 000 20 000 ökad medelarbetstid. Förslaget bedöms stärka 0 redan sysselsatta individers ekonomiska incitament att arbeta fler timmar och att göra K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M lönekarriär. På lång sikt förväntas förslaget leda 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. K avser kvinnor, M avser män. Notera att i områdena utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd samt fritid och till fler arbetade timmar och en ökad löneinkomst för dessa individer. Förslaget väntas emellertid ha kultur så ingår barnens välfärdstjänster i föräldrarnas värde. I diagrammet används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se fotnot 37). en försumbar effekt på både antalet sysselsatta Vid indelningen i inkomstgrupper ordnas individer efter den individuella disponibla och arbetslösa personer i ekonomin. inkomsten (summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och transfereringar minus skatter) och delas in i tio lika stora grupper. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster återfinns i inkomstgrupp 1, och tiondelen med högst inkomster i inkomstgrupp 10. Effekter av förslag i denna proposition Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. I denna proposition lämnas förslag till ytterligare Redovisningen efter inkomstgrupp visar även att ett steg i avskaffandet av skillnaden mellan hälso- och sjukvårdstjänster samt socialt skydd beskattning mellan löneinkomst och pension. (där äldreomsorg utgör en stor del) i hög grad går Vidare föreslås att den s.k. värnskatten tas bort. till den nedre delen av fördelningen och framför Dessa två reformer träffar huvudsakligen allt till kvinnor. Det förklaras av att dessa personer med högre inkomster. Eftersom relativt individuella offentligt finansierade tjänster i hög färre kvinnor än män har högre inkomster grad riktas till ålderspensionärer som ofta finns i tillfaller en större del av dessa reformer män. den nedre delen av fördelningen. Även utbild- Även grundskyddet för pensionärer stärks. ningstjänster går i stor utsträckning till kvinnor Kvinnor tar till större del än män del av och män med relativt låg individuell disponibel grundskyddet, och gynnas därför mer av denna inkomst, i första hand studerande. reform. Vidare sänks inkomstskatten i vissa glest Sammanfattningsvis bidrar de individuella befolkade områden och taket för uppskov med offentligt finansierade tjänsterna i sin helhet kapitalvinst vid avyttring av privatbostad höjs. generellt till en jämnare fördelning av de Dessa två reformer påverkar kvinnor och män i ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män. ungefär lika stor utsträckning. Totalt sett ökar Kvinnor mottar i genomsnitt välfärdstjänster till reformerna mäns individuella disponibla inkomst ett högre värde än män i alla inkomstgrupper. (se diagram 8.1). Skillnaden är störst i de tre lägsta inkomstgrupperna.

8 Effekter av regeringens politik

I detta avsnitt redovisas hur reformer i skatte- och transfereringssystem samt satsningar på offentligt finansierade välfärdstjänster i budgetpropositionen bedöms påverka den ekonomiska jämställdheten samt fördelningen av de ekonomiska resurserna i befolkningen.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 3

Diagram 8.1 Genomsnittlig förändring av individuell

disponibel inkomst till följd av reformer som föreslås i

budgetpropositionen för 2020

Procent 0,8 Bidrag från värnskatt 0,7 Bidrag från sänkt inkomstskatt i vissa glest befolkade områden Bidrag från uppskovstak 0,6 Bidrag från pensionärsskatt Bidrag från grundskydd pensionärer 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna avser den vuxna befolkningen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

De reformer avseende individuella tjänster som föreslås i denna proposition bedöms tillfalla kvinnor och män i ungefär samma utsträckning. Sammantaget väntas förslag som lämnas i denna proposition medföra att mäns individuella utökade inkomst ökar något mer än kvinnors (se diagram 8.2).

Diagram 8.2 Genomsnittlig förändring av utökad individuell

disponibel inkomst till följd av reformer som föreslås i

budgetpropositionen för 2020

Procent 0,6 Bidrag från disponibel inkomst 0,5 Bidrag från välfärdstjänster 0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna avser den vuxna befolkningen 20 år och äldre. Individuell utökad inkomst är summan av individuell disponibel inkomst och värdet av subventioner för individuella välfärdstjänster. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 4 Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Bilaga till avsnitt 12.1

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 4 Bilaga 4 Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 4

1 Promemorians huvudsakliga

innehåll

I promemorian föreslås att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den s.k. värnskatten) avskaffas. Förslaget bygger på januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Förslaget föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 4

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 65 kap. 5 och 6 §§ och 66 kap. 4 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 kap.

5 § 2 För fysiska personer är den statliga För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvs- inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster inkomster 20 procent av den del av den – 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. överstiger en nedre skiktgräns, och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 490 700 kronor för skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019 och en övre skiktgräns på beskattningsåret 2019. 689 300 kronor för beskattningsåret 2019 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående föregående beskattningsåret multiplicerade med beskattningsåret multiplicerad med det det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. utgång tillämpas.

6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar. Från och med det fjärde beskattningsåret efter Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §,

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2018:2086.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 4

20 procent av hela den beskattningsbara 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar den nedr e skiktgränsen i 5 §. motsvarar skiktgränsen i 5 §.

66 kap.

4 § Särskild skatteberäkning får göras bara om Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger den nedre inklusive nettobeloppet, överstiger skiktgränsen skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor. kronor. Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, ska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.

14 § 3 Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den till beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvs- genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som motsvarar inkomsten ökas med ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsens förändring mellan skiktgränsens förändring mellan 1. det närmast föregående beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår, 2. det andra beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår, 3. det tredje beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller 4. det fjärde beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

3 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 4

3 Förteckning över Sveriges Akademikers Centralorganisation och remissinstanserna Tillväxtverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller Efter remiss har yttranden inkommit från angett att de avstår från att lämna några Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, synpunkter: Entreprenörskapsforum, Institutet Ekonomistyrningsverket, Företagarförbundet för näringslivsforskning, Myndigheten för Fria Företagare, Företagarna, Försäkringskassan, tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Förvaltningsrätten i Malmö, Institutet för Näringslivets regelnämnd, Sveriges Kommuner arbetsmarknads- och utbildningspolitisk och Landsting och Tjänstemännens utvärdering, Konjunkturinstitutet, Lands- Centralorganisation. organisationen i Sverige, Näringslivets Yttrande har dessutom inkommit från Svenska Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Pensio- Kommunalpensionärernas Förbund, Sveriges närernas Riksorganisation, Skatteverket, Små- Ingenjörer och Sveriges läkarförbund. företagarnas riksförbund, Svenskt Näringsliv,

Bilaga 5 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Bilaga till avsnitt 12.2

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 5 Bilaga 5 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av promemorian Ytterligare skattesänkningar för personer

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 5

1 Sammanfattning av promemorian

Ytterligare skattesänkningar för

personer över 65 år

Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att skatteförslag kan förberedas genom remittering. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2020, och med vilken utformning, blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. I promemorian lämnas förslag på ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år. Enligt förslaget sänks skatten genom att det förhöjda grundavdraget förstärks för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 211 000 och 1 400 000 kronor per år. Syftet med förändringarna i det förhöjda grundavdraget är att minska skillnaden i beskattningen mellan löneinkomst och pension. För inkomster som understiger ca 211 000 kronor per år är skatten med gällande regler redan lika eller lägre för personer över 65 år med pensionsinkomster jämfört med skatten på arbetsinkomster för personer under 65 år. Det föreslås därför att det förhöjda grundavdraget lämnas oförändrat för dessa inkomster. På inkomster som överstiger ca 1 400 000 kronor per år gör avtrappningen av jobbskatteavdraget att skatten med gällande regler är högre för arbetande under 65 år. Det föreslås därför att det förhöjda grundavdraget lämnas oförändrat för dessa inkomster. Förslaget föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 5

2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1 Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp 44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp överstiger 3,21 men inte 4,45 prisbasbelopp 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,45 men inte 5,31 prisbasbelopp 1,397 prisbasbelopp minskat med 3,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 5,31 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,763 prisbasbelopp ökat med 8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp 1,551 prisbasbelopp minskat med 2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp 2,399 prisbasbelopp minskat med 12,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 13,54 men inte 34 prisbasbelopp 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2018:2086. 6

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 5 Föreslagen lydelse

63 kap.

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp 44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,48 prisbasbelopp överstiger 3,21 men inte 4,45 prisbasbelopp 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,45 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,488 prisbasbelopp ökat med 16,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp 1,276 prisbasbelopp ökat med 6,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 8,08 men inte 11,06 prisbasbelopp 2,205 prisbasbelopp minskat med 5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 11,06 men inte 12,15 prisbasbelopp 7,182 prisbasbelopp minskat med 50 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 12,15 men inte 29,65 prisbasbelopp 1,654 prisbasbelopp minskat med 4,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 29,65 men inte 34 prisbasbelopp 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 5

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation, Skatteverket, SPF Seniorerna, Svenska Kommunalpensionärernas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting. Yttrande har dessutom inkommit från Riksförbundet Pensionärsgemenskap. Tjänstemännens Centralorganisation har inte svarat.

Bilaga 6 Krav på elektronisk betalning för rätt till rutoch rotavdrag Bilaga till avsnitt 12.3

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 6

1 En sammanfattning i relevanta identifierats har vi tagit fram förslag till de delar av betänkandet Kvalificerad åtgärder som vi menar är mest angelägna att välfärdsbrottslighet – förebygga, genomföra. förhindra, upptäcka och beivra Uppdraget är mycket omfattande och vissa (SOU 2017:37) avgränsningar utöver dem som redan framgår av direktivet har därför varit nödvändiga att göra. Uppdraget Då det inte finns några fasta eller entydiga definitioner av begreppen ekonomisk Utredningen har fått i uppdrag att göra en brottslighet, organiserad och systematisk översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot brottslighet eller av vad som innefattas i organiserad och systematisk ekonomisk begreppen välfärdssystem och andra närliggande brottslighet. Syftet är enligt direktivet att skattefinansierade eller skattesubventionerade identifiera risker i välfärdssystemen och andra system har vi varit hänvisade till att definiera närliggande skattefinansierade eller skatte- begreppen utifrån vårt uppdrag. subventionerade system för att därigenom kunna säkerställa en korrekt användning av offentliga … medel samt effektivt förebygga och beivra brottslighet av detta slag. I uppdraget har ingått att göra en kartläggning I direktivet särskilt utpekade frågor av den ekonomiska brottslighet som i organiserade och systematiska former riktas mot … dessa system och att identifiera riskfaktorer i de system som är mest brottsutsatta. Utredningen De risker som vi har identifierat i fråga om att har vidare fått i uppgift att se över funktionen för godta kontanta betalningar som grund för uppföljning och kontroll hos brottsutsatta positiva beslut om utbetalningar ur välmyndigheter och analysera de brottsbekämpande färdssystemen och andra närliggande skattemyndigheternas förutsättningar att utreda och finansierade eller skattesubventionerade system, beivra denna brottslighet. I detta sammanhang är att utbetalningar sker på felaktiga grunder och har utredningen även haft i uppgift att föreslå att brott mot välfärdssystemen inte kan beivras på åtgärder. grund av bevissvårigheter. Vi menar därför att det Därutöver har uppdraget bestått i att se över som villkor för rätten till de stöd som omfattas av ett antal särskilt utpekade frågor. Det har gällt förordningen om den arbetsmarknadspolitiska frågor om näringsförbudens tillämpning i verksamheten, förordningen om stöd för sammanhang av brott mot välfärdssystemen, nystartsjobb och förordningen om stöd för behovet av och förutsättningar för en spärrtid för yrkesintroduktionsanställningar, införs bestämföretag som har missbrukat välfärdssystemen melser om att löneutbetalningarna ska göras med samt riskerna med att godta kontanta betalningar spårbart betalningsmedel under hela den tid som som grund för beslut om utbetalningar från stödet utgår. Vi föreslår även att det införs ett välfärdssystemen. Vi har också haft i uppdrag att villkor för rätten till rot- och rutavdrag som överväga vilka för- och nackdelar det finns med innebär att betalningen av det arbete som kan att i högre grad samordna utbetalningar från grunda rätt till avdrag ska ha gjorts med spårbart välfärdssystemen. betalningsmedel. Med spårbart betalningsmedel Uppdraget utgår från den organiserade och avses en betalning som gjorts genom ett systematiska ekonomiska brottslighet som riktas elektroniskt förfarande där det går att klarlägga mot välfärdssystemen och andra närliggande att en betalning har gjorts med ett visst belopp skattefinansierade och skattesubventionerade mellan en viss betalare och en viss betalningssystem. En central uppgift har således varit att mottagare vid en viss tidpunkt. identifiera denna brottslighet. Detta har vi gjort genom att kartlägga den brottslighet som vi … menar är att anse som organiserad och systematisk i detta sammanhang. Kartläggningen har därefter fått ligga till grund för riskinventeringen. Utifrån de risker som

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 6

2 Lagförslag i betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra,

upptäcka och beivra (SOU 2017:37) i relevanta delar

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) ska införas en ny paragraf, 67 kap. 15 a §, med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap.

15 a § För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av utförare som avses i 16 § 1 och 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Bestämmelsen tillämpas inte i fråga om hushållsarbeten som har påbörjats före ikraftträdandet.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 6

3 Förteckning över läns landsting, Västerbotten läns landsting, remissinstanserna Företagarna och Sveriges Akademikers Centralorganisation. Efter remiss har följande instanser yttrat sig över Följande remissinstanser har inte kommit in betänkandet: Svea hovrätt, Hovrätten för Västra med något yttrande: Alingsås kommun, Sverige, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt, Botkyrka kommun, Falu kommun, Kävlinge Västmanlands tingsrätt, Kammarrätten i kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Sundsvall, Förvaltningsrätten i Linköping, Storumans kommun, Timrå kommun, Varbergs Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagar- kommun, Visby kommun, Ystads kommun, myndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polis- Hallands läns landsting, Centrum för rättvisa, myndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, Fastighetsägarna Sverige, Handikappförbunden, Brottsförebyggande rådet, Revisorsinspektionen, Hyresgästföreningen, Lika unika - federationen Migrationsverket, Datainspektionen, mänskliga rättigheter för personer med Försäkringskassan, Socialstyrelsen , Inspektionen funktionsnedsättning, Svenskt Näringsliv och för vård och omsorg, Myndigheten för Sveriges domareförbund. delaktighet, Inspektionen för socialförsäkringen, Yttranden har vidare kommit in från: Pensionsmyndigheten, Tullverket, Finans- Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Östergötlands inspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatte- län, Polisförbundet, Växjö kommun och verket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivar- Småföretagarnas Arbetslöshetskassa. verket, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Statskontoret, Elegitimationsnämnden, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen), Uppsala universitet (Juridiska institutionen), Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Alvesta kommun, Bodens kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Norrköpings kommun, Skövde kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Tranås kommun, Trollhättans kommun, Vilhelmina kommun, Västerviks kommun, Stockholms läns landsting, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (REKON), Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Vårdföretagarna Almega. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över betänkandet: Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Kalmar kommun, Kiruna kommun, Lidköpings kommun, Kalmar

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 6

4 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) ska införas en ny paragraf, 67 kap. 1 15 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap.

15 § För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. Med elektronisk betalning avses en betalning som har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och som innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Lagen tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 6

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-05-23

Närvarande: Justitieråden Kerstin Calissendorff, Dag Mattsson och Thomas Bull

Krav på elektronisk betalning för rätt till rut- och

rotavdrag

Enligt en lagrådsremiss den 17 maj 2018 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Henrik Hasslemark och departementssekreteraren Anna Lewander.

Förslaget om införande av en ny paragraf, 15 a §, i 67 kap. inkomstskattelagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lagtext innehåller en definition av vad som utgör en elektronisk betalning. Det anges att det är en betalning som har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betalningstjänster, fastän det i den lagen inte anges att betalningstjänstleverantörer måste utföra betaltjänster elektroniskt. Lagrådet föreslår att lydelsen justeras till följande.

För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

Bilaga 7 Allmänt avdrag för utländska socialförsäkringar och skattereduktion för allmän pensionsavgift Bilaga till avsnitt 12.4

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 7

1 Sammanfattning av Skatteverkets

promemoria

I promemorian föreslås att allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter som ska betalas i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller i överensstämmelse med Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. Den nu gällande bestämmelsen om allmänt avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsersättningar tillämpas redan på detta sätt, se Skatteverkets ställningstagande den 25 november 2016 (dnr 131 506966-16/111). Lagförslaget bedöms därför inte medföra några offentligfinansiella effekter. I promemorian föreslås vidare att skattereduktion för allmän pensionsavgift vid inkomst av annat förvärvsarbete endast ska göras för betald allmän pensionsavgift. I dag får personer med inkomst av annat förvärvsarbete som inte betalar allmän pensionsavgift ändå skattereduktion och staten förlorar motsvarande intäkter (cirka 40 miljoner kronor årligen). Förslaget innebär att den skattefördel som en person med inkomst av annat förvärvsarbete i dag har vid obetald allmän pensionsavgift tas bort. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 7

2 Lagförslag i Skatteverkets promemoria

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 62 kap. 6 § och 67 kap. 4 § ska 1 ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

62 kap.

6 § 2 Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att 1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige, och 2. den skattskyldige enligt slutligt fastställd 2. den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering eller liknande ska betala avgifterna debitering eller liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med – i överensstämmelse med den konvention som – den konvention som avses i lagen (2013:134) avses i lagen (2013:134) om nordisk konvention om nordisk konvention om social trygghet, om social trygghet, eller – Rådets förordning (EEG) om nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller – till följd av att den skattskyldige enligt deras familjer flyttar inom gemenskapen, eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) – Europaparlamentets och rådets förordning nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om av de sociala trygghetssystemen ska omfattas av ett samordning av de sociala trygghetssystemen. annat lands lagstiftning om social trygghet . Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.

67 kap.

4 § 3 Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. För den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110) och själv ska betala allmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Bestämmelsen i 62 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:135. 3 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 7 3. Bestämmelsen i 67 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 7

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Regelrådet och Småföretagarnas Riksförbund. Företagarförbundet Fria Företagare, SPF Seniorerna och Sveriges Kommuner och Landsting har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter.

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 7

4 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Ella Nyström samt justitierådet Erik Nymansson

Vissa frågor om avdrag för utländska

socialförsäkringsavgifter och skattereduktion

för allmän pensionsavgift

Enligt en lagrådsremiss den 30 augusti 2018 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Ann-Britt Bäck. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Bilaga 8 Sänkt reklamskatt Bilaga till avsnitt 12.15

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 8 Bilaga 8 Sänkt reklamskatt

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 B ila ga 8

1 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Sänkt reklamskatt 2020 inkommit från Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Regelrådet, Riksidrottsförbundet, Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Annonsörer, Sveriges Kommunikationsbyråer, Tillväxtverket och Tullverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: FAR, Sponsrings & Eventsverige, Svensk Branschförening Profil- och Reklamartiklar, Sveriges Biografägareförbund och Sveriges Marknadsförbund.

PROP. 2019/ 20: 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Lindhagen, Hallberg, Nordmark

Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Johansson, Baylan, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Lindhagen, Hallberg, Nordmark

Regeringen beslutar proposition 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020

Rikets styrelse 1

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Diagramförteckning

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar ramanslagen för 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2020 under utgiftsområde 1 2020 besluta om bidrag som inklusive Rikets styrelse, när det gäller anslag som står tidigare åtaganden medför behov av framtida till regeringens disposition, enligt tabell 1.1. anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

3. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvalt- 5. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att under 2020 ta upp lån i Riksgälds- ningen att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggnings- kontoret för investeringar i fastigheter och tillgångar som används i myndighetens tekniska anläggningar som inklusive tidigare verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 500 000 000 upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 4.4.3). kronor (avsnitt 4.4.2). 6. Riksdagen anvisar ramanslagen för 4. Riksdagen godkänner investeringsplanen budgetåret 2020 under utgiftsområde 1 för 2020 – 2022 för anslaget 2:3 Riksdagens Rikets styrelse, när det gäller anslag som står fastighetsanslag som en riktlinje för till Riksdagsförvaltningens disposition, Riksdagsförvaltningens investeringar enligt tabell 1.1. (avsnitt 4.4.3).

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

7. Riksdagen beslutar att Riksdagens 8. Riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetombudsmän (JO) för 2020 får året 2020 under utgiftsområde 1 Rikets anslagsfinansiera anläggningstillgångar som styrelse, för Riksdagens ombudsmän (JO), används i myndighetens verksamhet (avsnitt enligt tabell 1.1. 5.4.2).

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Riksrevisionens förslag:

9. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att 10. Riksdagen anvisar ett ramanslag för under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret budgetåret 2020 under utgiftsområde 1 för investeringar i anläggningstillgångar Rikets styrelse för Riksrevisionen enligt som används i myndighetens verksamhet tabell 1.1. som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 35 000 000 (avsnitt 6.5.1).

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 146 400 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 968 702 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 861 468 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 112 428 2:5 Riksrevisionen 347 909 3:1 Sametinget 55 428 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 922 271 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 172 290 6:1 Allmänna val och demokrati 142 340 6:2 Justitiekanslern 52 550 6:3 Datainspektionen 110 374 6:4 Valmyndigheten 20 447 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 1 500 8:1 Mediestöd 762 119 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 39 122 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 955

Summa 15 131 274

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 2021 8:1 Mediestöd 70 000 2021 – 2023

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 239 200

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2.1 Omfattning

I utgiftsområde 1 Rikets styrelse ingår avsnitten Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Statschefen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 140 145 143 146 145 148

Summa Statschefen 140 145 143 146 145 148

Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 916 926 975 969 944 959 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 816 819 833 861 858 870 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 97 100 131 100 100 100 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 97 102 105 112 113 114 2:5 Riksrevisionen 0 0 0 348 353 358

Summa Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 1 926 1 947 2 043 2 391 2 367 2 402

Sametinget och samepolitiken 3:1 Sametinget 53 55 55 55 56 57

Summa Sametinget och samepolitiken 53 55 55 55 56 57

Regeringskansliet m.m. 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 654 7 894 7 809 7 922 8 026 8 167

Summa Regeringskansliet m.m. 7 654 7 894 7 809 7 922 8 026 8 167

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Länsstyrelserna 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 967 3 028 3 059 3 172 3 141 3 135

Summa Länsstyrelserna 2 967 3 028 3 059 3 172 3 141 3 135

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 6:1 Allmänna val och demokrati 536 517 497 142 97 62 6:2 Justitiekanslern 49 50 51 53 53 54 6:3 Datainspektionen 85 94 98 110 112 114 6:4 Valmyndigheten 18 20 20 20 21 21 6:5 Stöd till politiska partier 171 172 168 169 169 169

Summa Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 860 853 834 495 453 420

Nationella minoriteter 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 122 118 116 118 118 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 15 14 2 2 2

Summa Nationella minoriteter 136 132 131 119 119 119

Medier 8:1 Mediestöd 492 652 645 762 732 732 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 36 39 37 39 40 40

Summa Medier 528 691 682 801 772 772

Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EUarbetet 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 24 29 29 29 29 30

Summa Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet 24 29 29 29 29 30

Totalt för utgiftsområde 01 Rikets styrelse

2

14 289 14 772 14 784 15 131 15 109 15 251

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Till och med budgetåret 2019 redovisades anslaget 1:15 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Fr.o.m. budgetåret 2020 redovisas anslaget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (anslaget 2:5 Riksrevisionen )

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2020 – 2022 Tabell 2.3 Ramnivå 2020 realekonomiskt fördelad

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor Miljoner kronor

2020 2021 2022 2020 Transfereringar 1 Anvisat 2019 1 14 926 14 926 14 926 1 725 Verksamhetsutgifter 2 Förändring till följd av: 13 370 Investeringar 3 Pris- och löneomräkning 2 315 527 738 36 Beslut 32 -201 -269 Summa ramnivå 15 131 Varav BP20 3 141 82 82 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2018 samt kända förändringar av anslagens användning. Överföring till/från andra 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från utgiftsområden -182 -185 -187 staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Varav BP20 3 -166 -166 -166 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. Övrigt 41 41 42 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Ny ramnivå 15 131 15 109 15 251

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

2.3 Mål för utgiftsområdet 2.4 Resultatredovisning

De av riksdagen beslutade målen inom utgifts- Resultatredovisning lämnas på den underindelade området är följande: nivån, se respektive avsnitt. För avsnittet Medier sker resultat- Samepolitik redovisningen samlat i utgiftsområde 17 Kultur, Samepolitikens övergripande mål är att verka för medier, trossamfund och fritid. För avsnittet en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt Sametinget och samepolitiken sker resultathållbar rennäring och andra samiska näringar redovisningen avseende rennäring och andra (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, näringar under utgiftsområde 23 Areella näringar, rskr. 2005/06:108). landsbygd och livsmedel.

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet 2.5 Politikens inriktning och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, Politikens inriktning redovisas i förekommande rskr. 2017/18:74). fall på den underindelade nivån, se respektive Målet för politiken för mänskliga rättigheter är avsnitt. att säkerställa full respekt för Sveriges inter- För avsnittet Medier redovisas politikens nationella åtaganden om mänskliga rättigheter inriktning samlat i utgiftsområde 17 Kultur, (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, medier, trossamfund och fritid. rskr. 2015/16:59).

Nationella minoriteter Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

Medier Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

För övriga delområden inom utgiftsområdet finns inga av riksdagen bundna mål. Mål beslutade av regeringen eller, i förekommande fall, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen redovisas på den underindelade nivån, se respektive avsnitt.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

3 Statschefen

3.1 Budgetförslag kollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisi-

tion till H.M. Konungens hovförvaltning. 3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas

månadsvis i lika stora delar.

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och

slottsstaten

Tusental kronor

Resultatredovisning

Anslags- 2018 Utfall 140 044 sparande 0 Utgifts- Verksamheten inom Hovstaten 2019 Anslag 144 685 1 prognos 143 018 Kungens konstitutionella statsceremoniella och 2020 Förslag 146 400 officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens

2021 Beräknat 145 417 årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. 2 2022 Beräknat 147 985 3 öppnande av riksmötet, ordförandeskap i utrikes-

nämnden och i konseljer, audienser, statsbesök, 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 142 900 tkr i 2020 års prisnivå. officiella besök, representation och möten med

företrädare för offentlig och privat sektor samt 3 Motsvarar 142 900 tkr i 2020 års prisnivå. det civila samhället. Kungen stöds i sitt uppdrag

av kungafamiljen.

Ändamål

Av verksamhetsberättelsen för 2018 framgår

att 24 utländska ambassadörer ackrediterats vid Anslaget får användas för att täcka utgifter för högtidliga audienser och att 24 avskedsaudienser statschefens officiella funktioner inklusive utgifhållits. Statsbesök från Island och Italien togs ter för kungafamiljen samt för Kungliga hovemot och statsbesök till Japan genomfördes. statens och Kungliga slottsstatens förvaltnings- Det framgår vidare att det, som tidigare år, utgifter. funnits ett stort intresse av kungligt deltagande i

olika sammanhang. År 2018 inkom 1 752 förfrågningar om kungligt deltagande. Kungen och

Kompletterande information

kungafamiljen genomförde 900 officiella programpunkter under året, jämfört med Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga 875 föregående år. slottsstaten (Slottsstaten) har till uppgift att bistå Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet med statschefen och övriga medlemmar av kungakansli, ekonomi- och personalavdelning, Hovfamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften ingår marskalkämbetet och informationsavdelningen. även att vårda det kungliga kulturarvet och att visa I konstitutionsutskottets betänkande Allmändetta kulturarv för allmänheten. na helgdagar m.m. föreslog utskottet bl.a. ett Anslaget fördelas på Hovstaten (51 procent) tillkännagivande om utformningen av riksdagens och Slottsstaten (49 procent). Anslagsmedlen anslag till hovet, vilket antogs av riksdagen som avser Hovstaten disponeras av Kammar- (bet. 2017/18:KU28 s. 8, rskr. 2017/18:337 och

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

338). Tillkännagivandet bereds för närvarande i Slottsstatens ekonomi Regeringskansliet, med inriktningen att en parla- Slottsstaten har som tidigare år lämnat en årsmentariskt sammansatt kommitté ska ges i upp- redovisning enligt gängse utformning. Slottsdrag att överväga de aktuella frågorna. Till- statens verksamhet finansieras genom anslag, kännagivandet är inte slutbehandlat. med hyres- och arrendeintäkter, intäkter från visningar av de kungliga slotten och intäkter från Verksamheten inom Slottsstaten försäljning i slottsbodarna. De anslagna medlen, Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vilket motsvarade 35 procent av verksamhetens vård och underhåll av det kungliga kulturarvet intäkter, uppgick 2018 till 69 miljoner kronor. samt utställnings- och visningsverksamhet. Orga- Övriga intäkter härrör främst från avgifter och nisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den andra ersättningar och uppgick till 116 miljoner löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga kronor, vilket var en minskning med drygt slotten med tillhörande byggnader och parker. 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ett flertal underhålls- och renoveringsprojekt Intäktsminskningen berodde bl.a. på att antalet utförs för närvarande i samarbete med Statens besök vid de kungliga slotten minskade, samtidigt fastighetsverk. Det mest omfattande är den som kostnaderna ökade med 5 procent. pågående fasadrenoveringen av Stockholms slott. Av verksamhetens kostnader uppgick perso- År 2018 inleddes även en upprustning av Drott- nalkostnaderna till 118 miljoner kronor, vilket var ningholms slottspark. Slottsparken är upptagen en ökning med 8 procent jämfört med föregående på Unescos världsarvslista och en betydelsefull år, och övriga driftskostnader till 63,7 miljoner internationell sevärdhet. kronor. Slottsstatens arbete med att öka tillgängligheten till de kungliga slotten fortsätter. Anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidare- Hovstatens ekonomi anställda 2018 ca 260 årsarbetskrafter, vilket var I enlighet med den överenskommelse som en ökning jämfört med föregående år. Därutöver träffats mellan regeringen och Riksmarskalks- anlitas ett stort antal personer för tillfälliga ämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges nedan uppdrag i form av timanställningar. Även här har under Regeringens överväganden, består den antalet anställda ökat under 2018 till motsvarande ekonomiska redovisningen av Hovstatens verk- 83 heltidstjänster. Ökningen av antalet tillssamhet av resultat- och balansinformation samt vidareanställda och timanställda förklaras av utkommentarer i form av tilläggsupplysningar och ökade öppettider inom den publika verksamnoter. Redovisningen följer vedertagna principer heten. som tillämpas för Slottsstaten. De anslagsmedel som avser Hovstaten uppgick 2018 till 71 miljoner kronor. Medlen används för att finansiera Analys och slutsatser kostnader för representation, statsbesök, resor, transporter, personal m.m. samt levnadsomkost- Regeringen bedömer att verksamheten vid Hovnader som är direkt kopplade till statschefens staten och Slottsstaten under 2018 har varit omfunktion. Anslaget till Hovstaten utgjorde fattande. 84 procent av verksamhetens intäkter. Övriga in- Av Hovstatens verksamhetsberättelse för 2018 täkter bestod framför allt av avgifter och andra framgår att förbrukningen av anslaget varierar ersättningar. Likt föregående år utgjordes den mellan åren. För 2018 redovisas en marginellt största kostnadsposten, motsvarade 69 procent positiv kapitalförändring om 0,15 miljoner kroav de totala kostnaderna, av personalkostnader. nor. Kapitalförändringen över tid visar att verk- Övriga driftskostnader, där de största posterna samheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med avsåg förbrukningskostnader och köpta tjänster, anslagets storlek. motsvarade 29 procent av kostnaderna. Verk- Av årsredovisningen för Slottsstaten 2018 samheten inom Hovstaten resulterade 2018 i en framgår att intäkterna från avgifter och andra positiv kapitalförändring om 0,15 miljoner kro- ersättningar fortsatt att vara betydande, även om nor. exempelvis antalet besök vid de kungliga slotten minskade under året. I likhet med tidigare år översteg dessa ersättningar intäkterna från anslag.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Slottsstatens satsningar på ökad tillgänglighet Regeringen och Riksmarskalksämbetet har har inneburit större krav på säkerheten i och kring sedermera kommit överens om att som grund för de kungliga slotten. Under 2019 tillfördes därför en eventuell framtida ändring av anslagsför- Slottsstaten 4 miljoner kronor för säkerhets- delningen mellan Hovstaten och Slottsstaten ska höjande åtgärder vid slotten (prop. 2018/19:99, större organisatoriska förändringar dem emellan bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Åtgär- redovisas i verksamhetsberättelsen för det budderna har bedömts vara nödvändiga för att även getår då förändringen sker. Anslagets fördelning fortsättningsvis kunna visa det kungliga kultur- på de olika verksamhetsområdena ska dessutom arvet för allmänheten. bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6). Regeringens överväganden Enligt tidigare överenskommelse har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när

Tabell 3.2 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmar- Tusental kronor skalksämbetet enades emellertid 2013 om att den 2020 2021 2022 ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redo-

Anvisat 2019 1 140 685 140 685 140 685

Förändring till följd av: görelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Pris- och löneomräkning Detta innebär att uppställningen ska bestå av 2 2 215 4 732 7 300 Beslut 3 500 0 0 resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter Varav BP20 3 3 500 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Varav Av förarbetena till regeringsformen framgår att säkerhetshöjande åtgärder Kungliga slotten 3 3 500 Hovstaten står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verk- Överföring till/från andra anslag samhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksam- Övrigt het m.m. Hovstaten omfattas inte heller av

Förslag/beräknat anslag 146 400 145 417 147 985

anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. om bl.a. prövning av anslagssparande och indrag- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en ning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. regeringen. Kammarkollegiet betalar ut anslagsmedel engångsvis efter rekvisition. Den ovan Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt överens- nämnda överenskommelsen ändrar inte denna kommelse med regeringen årligen lämna en ordning. berättelse över den samlade verksamheten Regeringen föreslår att 146 400 000 kronor an- (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksam- visas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottshetsberättelsen ligger till grund för regeringens staten för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anbedömning av medelsbehovet. Av det totala slaget till 145 417 000 kronor respektive anslaget tillförs, i enlighet med vad som ovan an- 147 985 000 kronor. förs, Hovstaten 51 procent, medan Slottsstaten tilldelas 49 procent. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkliga kostnadsutfall. Några förändringar som gjort det motiverat att komma överens om en annan anslagsfördelning har hitintills inte inträffat.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

4 Riksdagsförvaltningen

4.1 Utgångspunkter för ärenden som rör riksdagens internationella Riksdagsförvaltningens kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för verksamhet att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter. Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga skyldighet att verka för att demokratins idéer blir förutsättningar för riksdagens och ledamöternas vägledande inom samhällets alla områden. arbete genom att Riksdagen har även uppgifter som följer av – svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i internationella åtaganden och av medlemskapet i kammare och utskott m.m. Europeiska unionen. – svara för ett väl fungerande stöd och service Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med till ledamöter och partikanslier bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om – främja kunskapen om riksdagen och arbetets inriktning. riksdagens arbete

– vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

Riksdagsförvaltningens uppgift

– vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet Dessa uppdrag utgör grunden för de fem regleras i riksdagsordningen och i lagen uppdragsområden som Riksdagsförvaltningens (2011:745) med instruktion för Riksdagsverksamhet är indelad i: förvaltningen samt i annan lagstiftning och i föreskrifter på riksdagsområdet. A. Stöd till arbetet i kammare och utskott Riksdagsförvaltningen har endast en m.m. verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska B. Stöd och service till ledamöter och processen. partikanslier Riksdagsförvaltningen har till uppgift att C. Kunskap om riksdagen och riksdagens stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till arbete att kammaren, utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det D. Vård och bevarande av byggnader och stöd och den service de behöver. Förvaltningen samlingar ska också informera allmänheten om riksdagens E. Myndighet och arbetsgivare. arbete och om EU-frågor samt handlägga

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Med utgångspunkt i uppdraget fastställer – gett relevanta målgrupper möjligheter att få riksdagsstyrelsen en strategisk plan för information och kunskap om riksdagens Riksdagsförvaltningen varje valperiod. I den arbete. Under 2018 fortsatte förberedelstrategiska planen beskrivs ambitionerna och de serna för firandet av demokratins genomövergripande prioriteringarna för valperioden. I brott och i slutet av året invigdes det fyra år mars 2019 beslutade riksdagsstyrelsen om en långa demokratijubileet. Förvaltningen har strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för även arbetat med att utveckla komperioden 2019 – 2022. För en utförligare infor- munikationen via film och sociala medier, mation se vidare Strategisk plan för Riksdags- och under året lanserades en ny digital förvaltningen 2019 – 2022 (dnr 1810-2018/19). rundvandring i Riksdagshuset på riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen har genomfört ett antal utvecklingsinsatser för att förbättra webbplatsen riksdagen.se och 4.2 Resultatredovisning möta behoven i samband med riksdagsvalet. – fortsatt att utveckla sitt arbete med att vårda

4.2.1 Resultat

och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Under Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa året genomförde förvaltningen ett ombästa möjliga förutsättningar för riksdagens och fattande arbete med att förbereda för en ledamöternas arbete. Nedan följer en sammantotalrenovering av ledamotshuset. Lokaler i fattning av Riksdagsförvaltningens resultat sedan andra fastigheter har byggts om och anjanuari 2018. Riksdagsförvaltningen har passats för att kunna flytta arbetsplatser och – gett kammare och utskott ett väl fungerande servicefunktioner från ledamotshuset. stöd. Som en följd av att Sverige styrdes av Ytterligare kontorslokaler och övernatten övergångsregering har arbetet i ningsbostäder har hyrts in. kammaren under delar av året inte – varit en väl fungerande myndighet och genomförts enligt plan. Förvaltningen har arbetsgivare. Riksdagsförvaltningen har under dessa perioder anpassat planeringen fortsatt att skapa förutsättningar för ett av kammararbetet efter de ändrade långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. förutsättningarna. Arbetet för att förbättra Under 2018 stod medarbetarskapet särskilt i it-systemen som stöder den parlamentariska fokus, och bl.a. slutfördes arbetet med att ta processen har fortsatt. Riksdagsförvaltfram en medarbetarpolicy. En ny kommuniningens utvecklingsarbete för krisberedskap kationsstrategi har tagits fram och förvaltoch planering för civilt försvar har fortlöpt ningen har genomfört en rad kompetensoch förvaltningen har stärkt arbetet med utvecklingsinsatser under året. Exempelvis kontinuitetshantering. deltog samtliga chefer i ett seminarium inom – gett ledamöter och partikanslier ett väl området feedback. fungerande stöd och en god service. Arbetet för att förbättra stödet och servicen har I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens under året präglats av förberedelserna för intäkter, kostnader och transfereringar för riksdagsvalet och en ny riksdag. Exempelvis verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska har förvaltningen vidareutvecklat introduk- processen. tionsprogrammet för nya ledamöter. Utvecklingen av servicecentret har fortsatt, och under 2018 startades ett projekt för att vidareutveckla servicecentret med digitala tjänster. Ett annat område som varit i fokus är säkerhet. Riksdagsförvaltningen har t.ex. tagit fram en ny instruktion som tydligare reglerar it-säkerhetsområdet och tagit fram förslag till ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen, som trädde i kraft 1 april 2019.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 4.1 Intäkter, kostnader och transfereringar

skicklighet och snabbhet i förvaltningens stöd. En annan stor utmaning för förvaltningen har Miljoner kronor varit förberedelserna inför totalrenoveringen av 2018 2017 2016 Intäkter ledamotshuset. Den 27 mars 2019 beslutade 1 36 47 45 Kostnader 1 517 1 490 1 997 riksdagsstyrelsen om byggstart och projektet för- Nettokostnader 1 481 1 443 1 952 väntas pågå till 2022. Sammanfattningsvis bedömer Riksdagsförvaltningen att förvaltningen Transfereringar 518 505 501 har genomfört sina uppdrag med ett tillfreds-

Totalt

2

1 999 1 948 2 453

1 ställande resultat. Exklusive intäkter av anslag. 2 Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

De förändrade redovisningsprinciperna för

4.3 Den årliga revisionens

avsättningarna av pensioner och avgångsförmåner

iakttagelser

inklusive sociala avgifter påverkar fördelningen jämfört med 2017. Bland annat minskar Enligt Riksrevisionens uppfattning ger årsintäkterna då räntepåverkan i avsättningen inte redovisningen en i alla väsentliga avseenden rättlängre redovisas. visande bild av Riksdagsförvaltningens finansiella De något högre kostnaderna för 2018 jämfört ställning den 31 december 2018. med 2017 beror främst på ökade kostnader i samband med valet samt löner och arvoden. De ökade kostnaderna för transfereringar beror främst på ökat stöd till partigrupperna i samband

4.4 Budgetförslag

med valet 2018. För en utförlig redogörelse över arbetet i

4.4.1 2:1 Riksdagens ledamöter och

riksdagen hänvisas till Tillbakablick på

partier m.m.

riksdagsåret 2017/18 och Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2018 Tabell 4.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och (2018/19:RS1) samt utskottens egna verksam- partier m.m. hetsberättelser. Tusental kronor Konstitutionsutskottet kommer under hösten Anslags- 2019 att behandla Riksdagsförvaltningens års- 2018 Utfall 915 945 sparande 32 055 redovisning för 2018. Vid behandlingen av Utgifts- 2019 Anslag 926 469 1 prognos 974 816 årsredovisningen för 2017 (bet. 2018/19:KU1) hade utskottet inget att invända och riksdagen

2020 Förslag 968 702

lade årsredovisningen till handlingarna. 2021 Beräknat 943 695 2

2022 Beräknat 958 839 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 4.2.2 Analys och slutsatser 2 Motsvarar 928 702 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 928 702 tkr i 2020 års prisnivå. Riksdagsvalet har satt sin prägel på förvaltningens verksamhet under 2018. Ett riksdagsval innebär

Anslagets ändamål

att förvaltningens normala arbetsuppgifter ökar markant i omfattning samtidigt som det Anslaget får användas för kostnader för tillkommer uppgifter som utförs endast i samband med ett val. Förvaltningens bedömning – ersättningar som riksdagens ledamöter är att förberedelserna och genomförandet av enligt lag har rätt till inom ramen för sitt uppgifterna i samband med valet förlöpt väl. I en ledamotsuppdrag, utvärdering som förvaltningen gjort med nya – stöd till riksdagsledamöternas och partiledamöter efter valet framkom att de till största gruppernas arbete i riksdagen, del var nöjda med förvaltningens service. – talmannens verksamhet, resor och Regeringsbildningsprocessen och den nya representation, parlamentariska situationen efter valet innebar nya utmaningar som ställde krav på både

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

– utskottens utgående besök samt utrikes och kronor för 2020. Det kan bli aktuellt under 2020 inrikes resor och utfrågningar, för riksdagsstyrelsen att återkomma till riksdagen om en ytterligare medelsförstärkning. – internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete,

Anslagsförändringar

– bidrag till föreningar i riksdagen, – språkutbildning till riksdagens ledamöter Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

samt för Tusental kronor – klimatkompensation. 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

926 469 926 469 926 469

Riksdagsstyrelsens överväganden

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 8 062 23 149 38 388 Stödet till politiska sekreterare Beslut 34 171 -5 923 -6 018 Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska 3 sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 Varav BP20 47 082 7 082 7 082 kap. lagen (2016:1109) om stöd till parti- 3 Varav grupperna för riksdagsledamöternas arbete i Stödet till politiska sekreterare 6 282 6 282 6 282 riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är Interparlamentariskt och internationellt samarbete 800 800 800 avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp Förstärkning av anslaget 40 000 åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdags- Överföring till/från andra anslag ledamot. Schablonbeloppet för stödet till Övrigt politiska sekreterare räknas upp med ca 2,3 procent från nuvarande 63 100 kronor till 64 600 Förslag/beräknat anslag 968 702 943 695 958 839 kronor fr.o.m. den 1 januari 2020. Förslaget 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens innebär att nivån på anslaget behöver ökas med budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga 6 282 000 kronor fr.o.m. 2020. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. Interparlamentariskt och internationellt samarbete 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Med anledning av demokratifrämjande samarbete samt ökning av bidragen för bl.a. Nordiska rådet Enligt riksdagsstyrelsens överväganden föreslås föreslås anslaget ökas med 800 000 kronor fr.o.m. anslaget ökas med 47 082 000 kronor 2020 varav 2020. Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma 7 082 000 kronor i nivåhöjande. till riksdagen i nästa års budgetproposition med Tidigare beslutade och aviserade anslagsföranledning av Natos parlamentariska församlings ändringar avseende engångshöjningar för intervårsession 2021 samt värdskapet för Östersjö- parlamentariskt samarbete och en förstärkning av konferensen (BSPC) i Stockholm. anslaget innebär att anslagsnivån minskas med 12 911 000 kronor fr.o.m. 2020. Förstärkning av anslaget 2020 Riksdagsstyrelsen föreslår att 968 702 000 Det finns flera osäkra faktorer som gör att nivån kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens på anslaget är svårberäknad, bl.a. hur stort ledamöter och partier m.m. för 2020. För 2021 och behovet är av avgångsförmåner. Även omfatt- 2022 beräknas anslaget till 943 695 000 kronor ningen av framtida pensionsutbetalningar är svår respektive 958 839 000 kronor. att uppskatta. Hittills har fluktuationer mellan åren till stor del kunnat finansieras av upparbetat anslagssparande. Till 2020 beräknas det inte finnas något anslagssparande kvar. Den beräknade budgeten för 2020 visar på att behovet ligger över anslagsutrymmet. På grund av detta föreslås anslaget ökas med 40 000 000

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

4.4.2 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag sker i riksdagen och få information om beslut

som fattas samt ge en fördjupad förståelse för den

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens

parlamentariska processen.

förvaltningsanslag

Med anledning av ovanstående föreslås

Tusental kronor anslaget ökas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2020.

Anslags- 2018 Utfall 815 506 sparande 29 457 Interparlamentariskt samarbete

Riksdagen kommer 2021 stå värd för Natos Utgifts- 1 2019 Anslag 819 396 prognos 832 683 parlamentariska församlings vårsession samt för

2020 Förslag 861 468

Östersjökonferensen (BSPC). Detta innebär ett

2021 Beräknat 857 846 2 ökat resursbehov på förvaltningsanslaget redan

2022 Beräknat 870 284 3 från 2020. För detta behöver anslaget ökas med

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 500 000 kronor 2020 och 650 000 kronor 2021.

Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma till 2 Motsvarar 844 688 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 844 040 tkr i 2020 års prisnivå. riksdagen i nästa års budgetproposition.

Resursförstärkning inom utskottsavdelningen

Anslagets ändamål

Beslutade ändringar i riksdagsordningen medför

en resursförstärkning av Riksrevisionens parla- Anslaget får användas för Riksdagsförvaltningens mentariska råd. Ett särskilt tjänstemannastöd för förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i utövandet av rådets funktioner knyts till berörda riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får utskottskanslier, dvs. konstitutionsutskottet och också användas för kostnader för stipendier till finansutskottet. Lagändringarna har trätt i kraft skolungdomar och kostnader för nämnder och den 1 januari 2019 (framst. 2018/19:RS5, bet. riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med 2018/19:KU14, rskr. 2018/19:126 – 128) och instruktion för Riksdagsförvaltningen. riksdagsstyrelsen återkommer därför till riks-

dagen.

Inom Socialförsäkringsutskottets berednings-

Riksdagsstyrelsens överväganden

område har antalet riksdagsärenden under en

följd av år ökat. Detta innebär att kansliet är i Digitalisering behov av en permanent resursförstärkning. I den strategiska planen för Riksdagsför- För ovanstående föreslås anslaget ökas med valtningen för åren 2019 – 2022 är digitalisering ett 2 150 000 kronor fr.o.m. 2020. av fem prioriterade områden. För att kunna

genomföra och realisera uppdragen inom digitali- Parlamentarisk utredning seringsområdet behövs en långsiktig resurs- Under 2019 och 2020 kommer en parlamentarisk förstärkning inom verksamhetsutveckling, såsom kommitté att göra en översyn av vissa frågor som behovs- och kravanalys, samt systemutveckling gäller riksdagens arbete. Kommittén kommer att och kvalitetssäkring. biträdas av sakkunniga, experter och en Mot bakgrund av ovanstående behov föreslås sekreterare. För kostnader som utfaller 2020 att anslaget ökas med 4 500 000 kronor fr.o.m. behöver anslaget ökas med 1 150 000 kronor. 2020.

Säkerhet och informations- och it-säkerhet Utökad satsning på kommunikation Under 2018 och inledningen av 2019 har det Saklig och partipolitiskt neutral information genomförts flera avdelningsöverskridande provärnar förtroendet för riksdagen och för jekt, uppdrag och utvecklingsinitiativ inom demokratin. I enlighet med Riksdagsförvaltramen för områdena säkerhetsskydd (informaningens inriktning att utveckla den digitala tionssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerkommunikationen, så att fler får kunskap och hetsprövning), krisberedskap, kontinuitet och information om riksdagens funktion och beslut, planering för civilt försvar. Syftet med dessa är att planerar Riksdagsförvaltningen att utveckla och på en övergripande nivå säkerställa att den utöka kommunikationen med film. parlamentariska beslutsprocessen ska kunna Filmmediet förväntas attrahera fler och nya fortgå över hela hotskalan, såväl i vardagen som målgrupper, leda till att fler kan ta del av det som vid incidenter, kriser och krigsfara eller krig.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Detta arbete medför ett utvecklingsbehov, uppmärksamhet och intresse för demokratisom kräver resurser för att kunna omhändertas. jubileet samt förbereda för jubileumsåret 2021. Det gäller bl.a. utveckling av långsiktiga moderna Det planeras många aktiviteter för att nå lösningar för teknisk bearbetning och människor runt om i hela landet. Bland annat är kommunikation av säkerhetsskyddsklassificerad avsikten att en nationell utställning ska visas i information samt utveckling inom det samtliga län fram till 2021. I anslutningen till systematiska säkerhetsskyddsarbetet. Till denna utställningen ska seminarier och andra aktiviteter utveckling tillkommer investeringar. anordnas som uppmärksammar demokratin. Förutom den ökning av anslaget gällande Demokratijubileets webbplats ska utvecklas med säkerhet och informations- och it-säkerhet som filmer, infografik och fördjupande textmaterial finns i 2019 års budgetproposition föreslås som syftar till att inspirera och skapa engagemang anslaget ökas ytterligare med 5 200 000 kronor för demokratifrågor. I den digitala kommunika- 2020 varav 3 700 000 kronor är nivåhöjande. Det tionen ingår en virtuell utställning som under kan bli aktuellt för riksdagsstyrelsen att 2020 ska utvecklas med fler teman och återkomma till riksdagen i nästa års berättelser. Avsikten är att fortsätta med spridbudgetproposition. ningen av skolmaterial till gymnasie- och folkhögskolor. En seminarieserie planeras och Fastighetsverksamhet Riksdagsförvaltningen har för avsikt att vara aktiv Översynen som gjordes av fastighetsverk- på flera externa arenor under 2020. samheten 2018 visade på ett behov av resurs- och Kostnaden beräknas till 11 800 000 kronor för kompetensmässig förstärkning av verksamheten vilket anslaget föreslås ökas 2020. Med anledning vilket också anslaget ökades för. Utöver detta har av att 2021 planeras bli höjdpunkten på riksförvaltningen under 2019 identifierat ett dagens demokratijubileum, då ett större ytterligare behov av resursförstärkning inom jubileumsfirande äger rum, beräknas kostnaden omfattande fastighetsprojekt. öka ytterligare 2021. Riksdagsstyrelsen åter- Förutom den ökning av anslaget gällande kommer i nästa års budgetproposition med fastighetsverksamhet som finns i 2019 års beräkningar för jubileumsåret 2021. budgetproposition föreslås anslaget ökas ytterligare med 1 100 000 kronor fr.o.m. 2020.

Kringkostnader projekt ledamotshuset I samband med ombyggnationen av ledamotshuset uppkommer kostnader för medieteknikrelaterad utrustning under 2020 samt ett resursbehov. Merparten av kringkostnaderna gällande ledamotshuset kommer dock att infalla 2021 och 2022, dvs. närmare projektets färdigställande. Till detta tillkommer investeringar. Med anledning av ovanstående föreslås anslaget ökas med 2 500 000 kronor för 2020. Riksdagsstyrelsen avser att återkomma till riksdagen i nästa års budgetproposition.

Demokratijubileet Riksdagen beslutade 2013 att 100-årsjubileet för demokratins genombrott ska uppmärksammas. Riksdagsstyrelsen har beslutat att detta ska ske mellan december 2018 och januari 2022. Under 2020 planerar Riksdagsförvaltningen att fortsätta sprida kunskap om och väcka engagemang för demokratins betydelse i dåtid, nutid och framtid. Arbetet avser att gå in i en intensivare fas under 2020 med syfte att skapa

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Anslagsförändringar Låneram

Tabell 4.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvalt- Tusental kronor ningen bemyndigas att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- 2020 2021 2022 ningstillgångar som används i myndighetens

Anvisat 2019 1 819 396 819 396 819 396

verksamhet som inklusive tidigare upplåning Förändring till följd av: uppgår till högst 130 000 000 kronor. Pris- och löneomräkning 2 12 853 25 817 38 730 Beslut 29 219 12 633 12 158 Varav BP20 Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: För 3 30 900 14 100 13 450 Varav 3 2020 beräknas investeringar i anläggnings- Digitalisering 4 500 4 500 4 500 tillgångar som används i myndighetens verksamhet uppgå till ca 60 000 000 kronor. Där ingår Utökad satsning på kommunikation 2 000 2 000 2 000 investeringar för projektet Utveckling av Interparlamentariskt Rixsystemen 2.0, vars totala beräknade budgetsamarbete 500 650 ram är 24 000 000 kronor. Projektet syftar till att Resursförstärkning inom förbättra driftsäkerheten, tillförlitligheten och användbarheten i de it-system som stöder den utskottsavdelningen 2 150 2 150 2 150 Parlamentarisk utredning 1 150 parlamentariska processen. Säkerhet och informations- De investeringar som är planerade för 2020 och it-säkerhet 5 200 3 700 3 700 gällande myndighetens verksamhet ryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en Fastighetsverksamhet 1 100 1 100 1 100 Kringkostnader projekt ökning av låneramen för 2020 med 10 000 000 ledamotshuset 2 500 kronor till 130 000 000 kronor. Demokratijubileet 11 800 Överföring till/från andra anslag

4.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 861 468 857 846 870 284 Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. fastighetsanslag 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Tusental kronor budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Anslagspris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är 2018 Utfall 97 222 sparande 66 807 preliminär. Utgifts- 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 2019 Anslag 100 000 1 prognos 131 285

2020 Förslag 100 000

Enligt riksdagsstyrelsens överväganden föreslås 2021 Beräknat 100 000 anslaget ökas med 30 900 000 kronor 2020 varav 2022 Beräknat 100 000 13 450 000 kronor är nivåhöjande. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i Tidigare beslutade och aviserade anslags- samband med denna proposition. förändringar avseende engångshöjning för demokratijubileet och nivåhöjning för säkerhetoch informations- och it-säkerhet samt fastig- Anslagets ändamål hetsverksamhet innebär att anslagsnivån minskas med 1 681 000 kronor fr.o.m. 2020. Anslaget får användas för kostnader för särskilt Riksdagsstyrelsen föreslår att 861 468 000 beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens fastigheter och bostadsrätter. Det får också förvaltningsanslag för 2020. För 2021 och 2022 användas för kostnader för renoverings- och beräknas anslaget till 857 846 000 kronor respek- underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband tive 870 284 000 kronor. med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för itsystem kopplade till denna verksamhet. Anslaget

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

får även användas för att täcka kostnader för Projekt ledamotshuset (kvarteret Mars och räntor och avskrivningar för ovanstående. Vulcanus 1) Anslaget får också användas för kostnader för Detaljprojektering av projekt ledamotshuset är förvärv av mark för framtida byggnation av en nu genomförd. Den 27 mars 2019 beslutade extern godsmottagning. riksdagsstyrelsen om start av byggproduktion och denna är startad den 1 april. Projektet kommer preliminärt att pågå fram till 2022. För Riksdagsstyrelsens överväganden 2020 uppskattas investeringskostnaden för projektet till 618 000 000 kronor. Riksdagsförvaltningen arbetar vidare med den Den bedömda slutkostnaden har reviderats långsiktiga planeringen för att förvalta och efter detaljprojektering och framtagande av utveckla fastigheterna så att riksdagens hus även i bygghandling. Projektkostnaden uppskattas till framtiden kan vara ett gott stöd för demokratin. mellan 1 500 000 000 och 1 700 000 000 kronor. Framtidens riksdagshus är det övergripande och Projekt ledamotshuset medför investeringsstrategiska programmet som den stegvisa samt anslagspåverkande kostnader även på renoveringen och utvecklingen av de olika förvaltningsanslaget under byggnadstiden och vid byggnaderna utgår från. Varje fastighet har projektets färdigställande. dessutom en fastställd underhållsplan som uppdateras löpande. Ombyggnad av kvarteret Cephalus Det finns ett stort underhållsbehov i Förstudien för ombyggnad av kvarteret Cephalus fastighetsbeståndet och omfattande renoverings- har avslutats i början av 2019. Enligt planeringen arbeten beräknas pågå in på 2030-talet. Detta inom ramen för programmet Framtidens rikspåverkar resursbehovet, kostnaderna för dagshus ska renoveringen påbörjas när ledaavskrivningar och räntor samt innebär högre motshuset är inflyttningsklart. Riksdagsstyrelsen låneramar. Som en följd av renoveringarna förväntas fatta beslut om ett eventuellt projekt i kommer även kostnaderna för tillfälliga slutet av 2019. evakueringslokaler att vara höga. Projekt ledamotshuset, fastigheten Mars och Renovering av fogar och fasader, riksbyggnaderna Vulcanus 1, pågår enligt plan. De övernattnings- Renoveringen av fogar och fasader gällande bostäder som tagits bort i ledamotshuset riksbyggnaderna överstiger enligt nya berespektive fastigheten Cephalus är ersatta med räkningar 20 000 000 kronor och har dessutom hyresrätter som upplåts till ledamöterna. Därtill klassificerats till att vara en investering. Investepågår ett antal större underhållsprojekt, t.ex. ringen kommer att pågå under flera år och syftar renovering av fönster, fasadrenovering på till att bevara riksbyggnaderna och därmed fastigheten Ormsaltaren och takomläggning på anslagsfinansieras enligt lagen (2016:1091) om fastigheten Mercurius. budget och ekonomiadministration för riks- Riksdagsförvaltningen har tidigare genomfört dagens myndigheter. två förstudier gällande ny larmcentral och extern godsmottagning. För ny larmcentral har även en fördjupad förstudie genomförts. Båda dessa initiativ syftar till att öka säkerheten. Satsningarna kommer sannolikt att innebära investeringar som överstiger 20 000 000 kronor, men ytterligare analyser krävs för att kunna göra en slutlig bedömning av resursbehovet. Riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen när det gäller dessa investeringar. När det gäller den externa godsmottagningen har Riksdagsförvaltningen som ambition att förvärva mark under 2020.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Anslagsförändringar Riksdagsstyrelsen föreslår att 100 000 000 kronor anvisas under 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 2:3

2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

Riksdagens fastighetsanslag

100 000 000 kronor för respektive år. Tusental kronor

2020 2021 2022

Investeringsplan

Anvisat 2019 1 100 000 100 000 100 000

Förändring till följd av: Beslut Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen Överföring till/från andra för 2020 – 2022 för anslaget 2:3 Riksdagens anslag fastighetsanslag (tabell 4.8) godkänns som en Övrigt riktlinje för Riksdagsförvaltningens Förslag/beräknat anslag 100 000 100 000 100 000 investeringar. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 4.8 Investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 2020 – 2022

Miljoner kronor Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Underhåll och renoveringsplan 76,5 60,8 77,5 60 60 Projekt ledamotshuset 44,9 321 618 400 175 Fogar och fasader riksbyggnaderna 4,7 5 10 10 10

Summa utgifter för vidmakthållande 126,1 386,8 705,5 470 245

Varav investeringar i anläggningstillgångar 126,1 386,8 705,5 470 245

Finansiering

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 20 15 13 20 20 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 106,1 371,8 692,5 450 225

Summa finansiering av vidmakthållande 126,1 386,8 705,5 470 245

Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar 126,1 386,8 705,5 470 245

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 126,1 386,8 705,5 470 245

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2020 – 2022 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter. I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2019 är beloppen höjda för 2020 och 2021. Detta beror främst på projekt ledamotshuset, där slutkostnaden också har reviderats.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag:

Riksdagsförvaltningen bemyndigas att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 500 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: De investeringar som är planerade för 2020 inryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en ökning av låneramen för 2020 med 500 000 000 kronor till 1 500 000 000 kronor. Ökningen av låneramen beror främst på projekt ledamotshuset. Då renoveringen av ledamotshuset kommer att pågå under flera år kommer låneramen att behöva utökas i samma takt som denna.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

5 Riksdagens ombudsmän

5.1 Mål för Riksdagens ombudsmän de som vill komma i kontakt med 2020 myndigheten. – JO ska vara välinformerad om allmänhetens Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är, enligt behov och förhållanden i den offentliga 13 kap. 6 § regeringsformen samt lagen verksamheten. (1986:765) med instruktion för Riksdagens – JO:s beslut ska ha stor genomslagskraft. ombudsmän (JO-instruktionen), att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar – JO ska ha en god arbetsmiljö och vara en och andra författningar. Ombudsmännen ska attraktiv arbetsplats. särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar regerings- JO ska även delta i internationellt samarbete dels formens bud om saklighet och opartiskhet och att för att sprida idén om rättslig kontroll genom medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter oberoende ombudsmannainstitutioner, dels för inte träds för när i den offentliga verksamheten. övrigt erfarenhetsutbyte. Ombudsmännen ska också verka för att brister i I syfte att genomföra uppdraget och uppnå lagstiftningen avhjälps. verksamhetsmålen har strategier utarbetats. JO har också till uppgift att fullgöra de upp- Strategierna och mer preciserade mål för gifter som ankommer på ett nationellt verksamheten kommer att anges i JO:s besöksorgan (National Preventive Mechanism, verksamhetsplan för 2020. NPM) enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2012 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller 5.2 Resultatredovisning bestraffning (Opcat). Ett övergripande mål för verksamheten är att JO:s tillsyn är inriktad på fri- och rättighetsfrågor främja rättssäkerheten och höja den rättsliga och frågor som rör regeringsformens regler för kvalitetsnivån i myndighetsutövningen. saklighet och opartiskhet. En förutsättning för JO:s verksamhet är att Riksdagens konstitutionsutskott har betonat den åtnjuter högt förtroende hos såväl att klagomålsprövningen är JO:s viktigaste allmänheten som de domstolar och myndigheter uppgift och den som är bäst ägnad att uppfylla som JO granskar. JO:s verksamhet ska utgöra en syftet med JO:s verksamhet i stort. Denna förebild för offentlig förvaltning. För att verksamhet har också prioriterats. säkerställa detta har följande övergripande mål I verksamhetsplanen har mer preciserade mål satts upp för verksamheten. satts upp rörande handläggningstider, ärendebalans, inspektioner, Opcat-verksam- – Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet heten, besvarande av lagstiftningsremisser och och vara effektiv. den internationella verksamhetens inriktning. Av – JO:s funktion ska vara väl känd i alla delar av planen framgår också att ärenden som rör långa samhället och JO ska vara lätt tillgänglig för

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

handläggningstider hos myndigheter och 5.2.1 Analys och slutsatser

myndigheternas hantering av framställningar om

utlämnande av allmänna handlingar ska JO bedömer att de övergripande målen för 2018

prioriteras, vilket också i huvudsak har gjorts. nåddes. Detsamma gällande målen för tillsyns-

Under 2018 var målsättningen att 80 procent avdelningarnas inspektionsverksamhet, liksom

av avskrivningsärendena skulle vara avslutade målen för arbetet med lagstiftningsremisser,

inom två månader från det att ärendet kom in. Opcat-verksamheten och den internationella

Cirka 87 procent av avskrivningsärendena verksamheten. Målet för handläggningstider för

avslutades inom denna tid. Målet nåddes således. avskrivningsärenden nåddes också men inte målet

För de remitterade ärendena var målet att minst för handläggningstider rörande de remitterade

60 procent skulle ha en handläggningstid som ärendena. Inte heller nåddes målet för

understeg ett år. Detta mål nåddes inte fullt ut då ärendebalansen utan både det totala antalet

56 procent av de remitterade ärendena hade en balanserade ärenden och antalet äldre ärenden i

handläggningstid som understeg ett år. balans ökade.

Målet för ärendebalansen var att den inte skulle Arbetssituationen var under 2018 ansträngd.

öka och att antalet ärenden äldre än ett år i balans En avdelning var utan ordinarie ombudsman

skulle minska. Vid årets slut uppgick under årets tre första månader. Omsättningen av

ärendebalansen till 1 543 ärenden vilket var 134 visstidsanställda föredragande medförde att flera

fler än föregående år. 159 tillsynsärenden hade en erfarna föredragande slutade och cirka en

handläggningstid som var äldre än ett år, vilket var tredjedel av föredragandena var nyanställda. Det

51 ärenden fler än föregående år. Målet för uppstod även vakanser och oförutsedd frånvaro.

ärendebalansen nåddes således inte. Inför 2018 hade JO beviljats medel till ytterligare

fyra föredragande. Dessa var dock inte på plats

fullt ut förrän till halvårsskiftet. Därtill kom att

Tabell 5.1 Ärendebalansen vid utgången av åren 2016 –

2018

antalet nyregistrerade ärenden låg på en hög nivå.

År 2016 2017 2018 Allt detta sammantaget medförde att JO inte

Tillsynsärenden 1 228 1 384 1 535 lyckades nå målen när det gäller handläggnings-

Lagstiftningsremisser 29 25 8 tider, ärendebalans och äldre ärenden i balans.

Antalet nyregistrerade tillsynsärenden under Summa 1 257 1 409 1 543 de första fyra månaderna 2019 uppgår till 3 268,

Varav tillsynsärenden äldre än

vilket är mer än 200 fler än motsvarande period

ett år 54 108 159

2018 (3 035). Detta tyder på att ärendetill-

strömningen i år kan bli den största någonsin. För inspektionsverksamheten var målet att minst Ärendebalansen har under de senare åren stadigt 20 inspektioner skulle avslutas på tillsynsökat. Detsamma gäller för antalet tillsynsärenden avdelningarna. Detta mål nåddes och 20 inspeksom är äldre än ett år. Trots att JO under 2018 tioner avslutades under 2018. Inom Opcatökat sin bemanning kommer det att bli mycket verksamheten avslutades 25 inspektioner under svårt att komma tillrätta med de långa året, vilket var tio fler än det uppsatta målet. handläggningstiderna. Det påbörjade arbetet med Ytterligare preciserade målsättningar 2018 var att åstadkomma effektivare digitala rutiner kan att belysa viktiga rättssäkerhetsaspekter i förväntas ge resultat först på längre sikt. Ett sätt besvarandet av lagstiftningsremisser och att att hantera en ökad ärendetillströmning har varit främja den internationella spridningen av idén om att låta färre ärenden bli föremål för en fullständig rättslig kontroll genom oberoende ombudsutredning. Under de senaste åren har ca 8 procent mannainstitutioner. Målsättningen har nåtts. av det totala antalet registrerade ärenden utretts Under året handlades 127 remisser i lagstiftfullt ut, genom remiss till den berörda ningsärenden. JO tog emot 21 utländska besök myndigheten, och 5 – 6 procent av de inkomna och deltog i 17 aktiviteter utomlands. ärendena har avslutats med kritik. Andelen är

betydligt lägre än vad som var fallet för tio år

sedan. JO är av uppfattningen att lägsta godtag-

bara nivå för utredda ärenden redan nåtts och att

ambitionen bör vara att fler ärenden ska utredas

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

fullt ut. Detta förutsätter dock en förstärkning av 5.4.2 Anslagsfinansiering av JO:s personal. anläggningstillgångar För ytterligare resultatinformation hänvisas till JO:s ämbetsberättelse för verksamhetsåret

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

2017-07-01 – 2018-06-30 samt till årsredovisningen för 2018. Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2020 anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

5.3 Den årliga revisionens

iakttagelser Skälen för Riksdagens ombudsmäns

(JO) förslag: JO har hittills fått använda anslags- Riksrevisionen har för 2018 bedömt års- medel för att finansiera sina anläggningsredovisningen som i allt väsentligt rättvisande. tillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. För 2020 uppgår investeringsbehovet till 1 400 000 kronor. Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om 5.4 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – Tabell 5.2 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän med vissa särskilt angivna undantag – finansieras

(JO)

med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska ske på annat sätt. Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 97 084 sparande 8 843

5.4.3 Riksdagens ombudsmäns (JO)

Utgifts- 2019 Anslag 101 516 1 prognos 105 000

överväganden

2020 Förslag 112 428

2021 Beräknat 112 684 2 För att bevara elektroniska handlingar och information för framtiden upphandlade JO ett e- 2022 Beräknat 114 304 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. arkiv 2017. Under 2018 hävdes avtalet med leverantören på grunda av utebliven leverans. En 2 Motsvarar 111 048 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 111 048 tkr i 2020 års prisnivå. ny upphandling kommer att göras under 2019 med målsättningen att ett e-arkiv kan driftsättas 2020. Investeringskostnaden beräknas till

5.4.1 Anslagets ändamål

1 400 000 kronor och den årliga driftkostnaden till 200 000 kronor. På grund av ett ökat Anslaget får användas för Riksdagens ombudsdigitaliseringsbehov behöver satsningar göras på mäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar it-stödet till en årlig driftskostnad om 400 000 av anläggningstillgångar. kronor. Förhoppningen är att en ökad digitalisering ska kunna bidra till effektiviseringar, förbättrad informationssäkerhet och en god arbetsmiljö. JO:s anslag bör därför ökas med 2 000 000 kronor 2020 och med 600 000 kronor fr.o.m. 2021. JO fick 2011 uppdraget som nationellt besöksorgan enligt Opcat-protokollet och tilldelades då medel för denna uppgift motsvarande fyra årsarbetskrafter. The European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) besökte under 2015 JO och av den rapport som lämnades till regeringen framgick att Opcat-verksamheten bedömdes vara

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

underbemannad. Opcat-enheten har därefter som är äldre än ett år har ökat, trots stora utökats med två anställningar, varav endast den ansträngningar för att förhindra detta. Samtidigt ena finansierades genom tillskott av medel i 2018 utreds färre ärenden fullständigt och andelen års budgetproposition. Den andra var en kritikbeslut har de senaste tre åren varit historiskt tidsbegränsad förstärkning med en föredragande. låg. JO ser allvarligt på detta och önskar komma För att JO ska kunna leva upp till protokollets tillrätta med de långa handläggningstiderna krav på bl.a. en regelbunden inspektions- samtidigt som det måste finnas utrymme för verksamhet har den tidsbegränsade anställningen större utredningar och egna initiativ. För att få övergått i en tillsvidareanställning. För att bättre förutsättningar att klara detta och även ha kunna fullgöra sitt uppdrag har Opcat-enheten beredskap för att ta omhand en ökande även behov av viss medicinsk expertis såsom ärendetillströmning måste bemanningen på psykiatriker, sjuksköterska och psykolog. Dessa tillsynsavdelningarna utökas. För närvarande experter kommer att anlitas per timme. bedöms behovet uppgå till i vart fall ytterligare tre Sammantaget medför kostnaderna för en föredragande. JO:s anslag bör därför förstärkas föredragande på Opcat-enheten samt enhetens med ytterligare 3 000 000 kronor fr.om. 2020. tillgång till medicinsk expertis att JO:s anslag bör Det framstår dock inte som osannolikt att förstärkas med 1 300 000 kronor fr.o.m. 2020. verksamheten kan behöva ytterligare förstärk- JO har kunnat göra vissa omfördelningar i ningar under kommande år. budgeten som i kombination med längre Upplysningsvis kan nämnas att JO i dagsläget kostnader för premier för tjänstepension under har en extra byråchef samt en notarie. Det är för några år har möjliggjort finansiering av viss extra närvarande inte klart om den extra byråpersonal. Inför 2018 äskade dock JO medel för chefstjänsten kommer att permanentas och inte ytterligare fyra föredragande och anslaget heller vilken omfattning JO:s medverkan i utökades i enlighet härmed. Vid denna tid kunde notarieutbildningen bör ha. Någon förstärkning man konstatera att antalet nyregistrerade ärenden av anslaget för 2020 begärs därför inte i denna del. hade ökat med cirka 40 procent under perioden 2007 – 2016. Antalet ärenden uppgick 2016 till ca

Tabell 5.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 2:4

Riksdagens ombudsmän (PLO-anslag)

8 000. Antalet föredragande hade under denna Tusental kronor period varit i stort sett konstant. I äskandet förutskickade JO att verksamheten kunde 2020 2021 2022 komma att behöva ytterligare tillskott under

Anvisat 2019 1 101 516 101 516 101 516

kommande år. Därefter har det skett en fortsatt Förändring till följd av: ökning av antalet nyregistrerade ärenden. Enligt årsredovisningen 2018 registrerades 8 836 Pris- och löneomräkning 2 1 612 3 131 4 635 ärenden under året och det kan nu konstateras att Beslut 9 300 8 037 8 153 det under första tertialet 2019 har kommit in Varav BP20 3 9 300 7 900 7 900 drygt 200 ärenden fler än under första tertialet Varav 3 2018, vilket skulle kunna tyda på en ökning med i E-arkiv och digitalisering 2 000 600 600 vart fall 700 ärenden 2019. Förstärkning Opcat 1 300 1 300 1 300 JO har även under det senaste året kunnat Nuvarande organisation 3 000 3 000 3 000 finansiera viss extra personal. Det rör sig om bl.a. Förstärkning två föredragande och 1,5 sekreterare. För att tillsynsverksamheten 3 000 3 000 3 000 kunna hålla handläggningstider och utrednings- Överföring till/från andra frekvens m.m. är det en minimibemanning vid en anslag ärendetillströmning på 2018 års nivå. På grund av Övrigt kraftigt ökade kostnader för pensionspremier går

Förslag/beräknat anslag 112 428 112 684 114 304

det inte längre att finansiera dessa anställningar 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. genom omfördelningar i budgeten. För att täcka 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. kostnaden för två föredragande och 1,5 sekre- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga terare behöver JO:s anslag därför förstärkas med förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är 3 000 000 kronor fr.o.m. 2020. preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Antalet nyregistrerade ärenden ökar, och även ärendebalansen liksom antalet tillsynsärenden

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Riksdagens ombudsmän föreslår att anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) anvisas 112 428 000 kronor för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 112 684 000 kronor respektive 114 304 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

6 Riksrevisionen

6.1 Riksrevisionen Den revision som utförs är ett stöd för riksdagens kontroll av den statliga verksamheten. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen Genom årlig revision granskar Riksrevisionen med uppgift att granska genomförandet och om de statliga myndigheternas årsredovisningar resultatet av den verksamhet som bedrivs av är tillförlitliga och om räkenskaperna är rättstaten, att statliga insatser är effektiva och att god visande samt, med vissa undantag, om ledningens ordning råder i den statliga redovisningen. Den förvaltning följer tillämpliga regler och särskilda årliga revisionen och effektivitetsrevisionen beslut. Den årliga revisionen sker i enlighet med genomförs med utgångspunkt i lagen god revisionssed och avrapporteras genom revi- (2002:1022) om revision av statlig verksamhet sionsberättelser, huvudsakligen till regeringen. m.m. Genom effektivitetsrevisionen ska Riksrevi- Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda sionen främja en sådan utveckling att staten med Sverige som det nationella revisionsorganet i hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett internationella sammanhang samt att bedriva effektivt utbyte av sina insatser. Det betyder att internationellt utvecklingssamarbete. Det inter- granskningen huvudsakligen ska inriktas på husnationella utvecklingssamarbetet genomförs hållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. inom ramen för den svenska biståndspolitiken Som ett led i effektivitetsrevisionen får Riksoch finansieras med ett eget anslag. revisionen också lämna förslag på alternativa För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen insatser för att nå avsedda resultat. Resultaten av anslaget 2:5 Riksrevisionen inom utgiftsområde 1 effektivitetsrevisionen redovisas till riksdagen Rikets styrelse samt anslaget 1:5 Riksrevisionen: genom granskningsrapporter. De viktigaste Internationellt utvecklingssamarbete inom utgifts- iakttagelserna av effektivitetsrevisionen och den område 7 Internationellt bistånd. årliga revisionen redovisas i en årlig rapport till riksdagen. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella 6.2 Mål för Riksrevisionen revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Riksrevisionens verksamhet främjar en god Medlen används inom ramen för målen för svensk förvaltning. Med detta avses att statens verksam- biståndspolitik. Riksrevisionen rapporterar till het ska bedrivas med hög effektivitet och enligt riksdagen vart fjärde år om resultatet av sitt gällande regelverk, att den bedrivs på ett tillförlit- internationella utvecklingssamarbete. ligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas. Närmare bestämmelser om Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i 13 kap. 7 – 9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

6.3 Resultatredovisning verksamhetsåret 2016. Den visar att de flesta granskningsrapporter har medfört någon form av Resultaten av Riksrevisionens verksamhet redo- åtgärd av regeringen eller andra granskningsvisas i myndighetens årsredovisning, i årliga objekt. rapporten och i uppföljningsrapporten. Riksrevi- I rollen som nationellt revisionsorgan har sionen rapporterar därtill till riksdagen vart fjärde Riksrevisionen aktivt bidragit till utvecklingen av år om resultatet av sitt internationella utveck- revisionsstandarder inom INTOSAI (Internalingssamarbete. tional Organization for Supreme Audit Under 2018 slutfördes den årliga revisionen av Institutions). Riksrevisionen var under 2018 fort- 2017 års årsredovisningar i rätt tid och i enlighet satt vice ordförande i INTOSAI:s kommitté för med god redovisningssed. Totalt lämnades kapacitetsutveckling (CBC) och medordför- 228 revisionsberättelser. För 14 myndigheter ande i INTOSAI:s regionala arbetsgrupp för lämnade Riksrevisionen en modifierad revisions- Europa (EUROSAI) arbete med kapacitetsberättelse för räkenskapsåret 2017. En myndighet utveckling. Riksrevisionen deltog därutöver i ett fick fler än ett modifierat uttalande i sin antal arbetsgrupper inom ramen för INTOSAI revisionsberättelse. För räkenskapsåret 2017 och EUROSAI och bidrog därigenom bland lämnade Riksrevisionen även 11 upplysningar i annat till utvecklingen av revisionsstandarder. revisionsberättelserna. Den vanligaste orsaken till Riksrevisionen representerade Sverige i samupplysning i revisionsberättelsen är oklarheter i arbetet mellan EU:s revisionsorgan och deltog i frågan om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd flera arbetsgrupper, inklusive kontaktkommittén verksamhet. för revisionsorgan inom EU. Riksrevisionen har Effektivitetsrevisionen följde under året den även varit medordförande i nätverket för högre inriktning av revisionen som riksrevisorerna revisionsorgan i kandidatländer och potentiella beslutat om. Totalt publicerades 35 gransknings- kandidatländer (JWGAA). Riksrevisionen medrapporter, vilket är en minskning jämfört med verkade vidare i genomförandet av Europeiska tidigare år (2017; 37 granskningsrapporter). revisionsrättens granskningsbesök i Sverige. Under 2018 fattades beslut om att inleda Det internationella utvecklingssamarbetet har 36 granskningar. Vid årsskiftet 2018/19 pågick under året bedrivits i globala, regionala och 42 granskningar. Riksrevisionen bedömer att bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan granskningen under 2018 sammantaget levde upp och Östeuropa. Riksrevisionen har i ökad uttill bredden i lagens krav. sträckning valt att inrikta samarbetet på revisions- Riksrevisorernas granskningsplan ger en myndigheter i länder som befinner sig i konfliktsamlad bild av de kommande årens granskning, eller postkonfliktsituation. Två nya bilaterala både inom effektivitetsrevisionen och den årliga projekt påbörjades under 2018, med Afghanistan revisionen. 2018 lämnades granskningsplanen till och Liberia. Samtidigt avslutades samarbetet med riksdagen i oktober. Georgien. Den årliga rapporten sammanfattar de viktig- Genom stödet till revisionsmyndigheter i lågaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och medelinkomstländer bidrar Riksrevisionen och den årliga revisionen. Under 2018 lämnades till att främja god resursanvändning och effektiv rapporten till riksdagen i maj. förvaltning, vilket är centralt för tillväxt och Riksrevisionen följer upp om gransknings- demokratisk utveckling. Ökad transparens och rapporterna från effektivitetsrevisionen har med- fungerande system för ansvarsutkrävande främjar fört någon form av åtgärder från regeringen eller den enskilde medborgarens möjligheter att göra från andra granskade organisationer, företrädes- sin röst hörd och bidrar samtidigt till att motvis förvaltningsmyndigheterna. Uppföljnings- verka korruption och oegentligheter. rapporten för 2018 lämnades till riksdagen i mars Riksrevisionen har stöttat samarbetsparternas och innehåller en djupare uppföljning av 18 utveckling av metoder och processer inom granskningsrapporter som beslutades under åren finansiell revision och effektivitetsrevision samt 2013 – 2015 och översiktlig uppföljning av 21 coachat enskilda revisionsteam. Insatser har granskningsrapporter som regeringen behandlat i också gjorts inom utvecklingen av strategisk skrivelser 2015 – 2016. Rapporten innehåller också planering, personal- och HR-frågor, informauppföljning av de modifierade revisionsberättel- tionsteknologi, ledarskap och kommunikation. ser som lämnats av den årliga revisionen för Projekten har i huvudsak löpt enligt plan.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Riksrevisionen rapporterar till riksdagen vart

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 2:5 Riksrevisionen

fjärde år om resultatet av sitt internationella Tusental kronor utvecklingssamarbete. Den senaste rapporten om Anslagsuppnådda resultat under perioden 2015 till 2018 2018 Utfall 335 495 sparande -2 205 överlämnades till riksdagen hösten 2018. 1 Utgifts- 2019 Anslag 332 720 prognos 330 515

Tabell 6.1 Verksamhetens nettokostnader 2018 2020 Förslag 347 909

Tusental kronor 2021 Beräknat 353 037 2 Verksamhetsgren Belopp 2022 Beräknat 358 110 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i Årlig revision 168 178 samband med denna proposition. Effektivitetsrevision 152 212 2 Motsvarar 347 909 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 347 910 tkr i 2020 års prisnivå. Nationellt revisionsorgan 14 084 Internationellt utvecklingssamarbete 41 105

Summa 375 579 Ändamål

Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader minus intäkter och lämnade bidrag (transfereringar), dock inte intäkter av anslag. Anslaget får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

6.4 Revisionens iakttagelser

Finansutskottet har uppdragit åt en privat revi-

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

sionsbyrå att utföra revision av Riksrevisionen. Revisionsbyrån har i sin revisionsberättelse Den årliga revision som Riksrevisionen utför är bedömt att Riksrevisionens årsredovisning är i allt avgiftsbelagd. Inkomsterna tillförs inkomsttitel väsentligt rättvisande. 2558 Avgifter för årlig revision .

Tabell 6.3 Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig

revision, inkomsttitel 2558

6.5 Budgetförslag Tusental kronor

Offentligrättslig Intäkter till Kostnader Resultat Ackumulerat

6.5.1 2:5 Riksrevisionen

verksamhet inkomsttitel (intäkt - över- (som inte får kostnad) /underskott disponeras) Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det Utfall 2018 154 691 154 896 -205 -3 429 kommande året endast bör påverkas av pris- och Prognos 2019 153 000 152 000 1 000 -2 429 löneomräkningen. Budget 2020 153 000 152 000 1 000 -1 429

Den årliga revisionen ska vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås över tid. Riksrevisionen gör årligen en justering av avgifterna. 2018 upphörde granskningen av delårsrapporter. Behovet av granskning av årsredovisningen ökar som följd av att delårsgranskningen till viss del innehållit kompletterande informationsinsamling och tidigarelagd granskning. Nettoeffekten framgår av tabellen ovan.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 6.4 Uppdragsverksamhet: Avgiftsfinansierade

Låneram för Riksrevisionen

internationella uppdrag

Tusental kronor

Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen bemyn- Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat (intäkt – överkostnad ) /underskott digas att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskon-

toret för investeringar i anläggningstillgångar som Utfall 2018 261 206 55 673 används i myndighetens verksamhet som inkl- Prognos 2019 150 300 -150 523 usive tidigare gjord upplåning uppgår till högst Budget 2020 150 300 -150 373 35 000 000 kronor.

Den internationella uppdragsverksamheten har

avsett revision av verksamheten inom Östersjö-

Skälen för Riksrevisionens förslag:

staternas råd (Council of the Baltic States, CBSS). Nuvarande hyresavtal löper ut under 2020 och Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Riksrevisionen söker för närvarande nya lokaler Stora delar av det ackumulerade överskottet för myndighetens framtida kontorslösning. Inhar uppstått i samband med tidigare avgiftsfinanriktningen är att hyreskostnaden för en ny lokalsierade uppdrag (Malawi och Åland). Endast lösning ska rymmas inom befintlig anslagsram. mindre del av överskottet kan kopplas till CBSS. En flytt medför även en del tillfälliga kostnader Viss justering av taxorna för CBSS har genomunder flyttåret och även där är inriktningen att de förts 2018 och justeringen kommer att fortsätta ska finansieras inom befintlig anslagsram, men under 2019. Överskottet avses fortsatt disponeras med ett visst utnyttjande av anslagskredit. En av Riksrevisionen för att kunna användas i samflytt till nya lokaler medför dock oundvikligen band med eventuellt framtida uppdrag. behov av investeringar i bland annat inventarier

och teknisk utrustning för it, telefoni och mötes-

rum, även om Riksrevisionen i möjligaste mån

strävar att återanvända befintliga inventarier.

Därför föreslår Riksrevisionen att myndighetens

låneram utökas med 20 miljoner kronor, från

15 miljoner kronor till 35 miljoner kronor. Av

den befintliga låneramen är ca 10 miljoner kronor

ianspråktagna och återstoden är inte tillräcklig för

att täcka det bedömda investeringsbehovet 2020.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Riksrevisionens överväganden

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2020 2021 2022

Anvisat 2019 1 332 720 332 720 332 720

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 15 189 20 317 25 390 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 347 909 353 037 358 110

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. T.o.m. budgetåret 2019 redovisades anslaget (f.d. 1:15 Riksrevisionen) under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär.

Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning. Riksrevisionen föreslår att anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2020 anvisas med 347 909 000 kronor. Anslaget för 2021 och 2022 bör beräknas till 353 037 000 kronor respektive 358 110 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

7 Sametinget och samepolitiken

7.1 Omfattning Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden, bland andra utgiftsområde 16 Utbildning och univer- Området omfattar främst Sametingets verksam- sitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund het i frågor som bidrar till att verka för en levande och fritid samt 23 Areella näringar, landsbygd och samisk kultur, som finansieras från anslag 3:1 livsmedel. Sametinget .

7.2 Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Sametinget och samepolitiken

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Sametinget och samepolitiken 3:1 Sametinget 53 55 55 55 56 57

Summa Sametinget och

samepolitiken 53 55 55 55 56 57

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

7.3 Mål kultur. Resultaten av de åtgärder som vidtagits avseende rennäring och andra samiska näringar Det övergripande målet för samepolitiken är att redovisas under utgiftsområde 23 Areella verka för en levande samisk kultur byggd på en näringar, landsbygd och livsmedel. Målet för ekologisk hållbar rennäring och andra samiska samepolitiken berör även andra politikområden. näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

7.4.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

7.4 Resultatredovisning Centrala bedömningsgrunder är: – samiskt inflytande och delaktighet, I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder – utvecklingen av det samiska språkets ansom bidragit till att verka för en levande samisk vändning och ställning, och

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

– möjligheten att ta del av och utöva ett De flesta remisser handlar om undersökmångfaldigt samiskt kulturliv. ningstillstånd, vägar, vindkraftsetableringar och kommunernas planarbete. Bedömningarna utgår främst från Sametingets I sådana tillståndsärenden deltar normalt både årsredovisning, men även resultat från andra Sametinget och berörda samebyar också under rapporter och utredningar vägs in. samrådsfasen, när en ansökan ska tas fram. Samebyarnas deltagande i samrådsfasen varierar dock stort från fall till fall och beror på samebyns 7.4.2 Resultat kapacitet och hur mycket projektet bedöms påverka samebyn. Samiskt inflytande och delaktighet Arbetet med förslag till en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket Arbetet med att säkerställa det samiska folkets har fortsatt under 2018 och 2019. Vid åtnjutande av sina rättigheter har fortsatt under framtagandet av förslag till konsultationsordning året. En central del har varit att stärka samiskt har dialog förts med bl.a. Sametinget, som är en inflytande och delaktighet. viktig aktör i processen. Promemorian Sametinget ska enligt sametingslagen Konsultation i frågor som rör det samiska folket (1992:1433, 2 kap. 1 §) medverka i samhälls- (Ds 2017:43) har remissbehandlats. Utifrån planeringen och bevaka att samiska behov synpunkterna har ett utkast till lagrådsremiss beaktas. Bland annat deltar Sametinget i referens- tagits fram som har skickats på remiss. och arbetsgrupper, forum och samråd med Den fördjupade dialogen med Sametingets centrala och regionala myndigheter. Till exempel politiska ledning har fortsatt. kan nämnas att Sametinget deltar i Riksdagen har beslutat om ett antal myndighetsnätverket för klimatanpassning som lagändringar som trätt i kraft den 1 juli 2019. arbetar för att stärka samhällets förmåga att Dessa innebär bl.a. att Sametingets plenum även i hantera effekterna av klimatförändringarna. fortsättningen ska vara det högsta beslutande Sametinget har också fortsatt arbetet med organet samt att Sametingets styrelse ska ansvara etablering av en handlingsplan för klimat- för Sametingets verksamhet och kanslichefen ska anpassning och vidareutvecklat renbruksplanerna sköta den löpande verksamheten enligt de (se utg.omr. 23). direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Sametinget är remissinstans i ärenden kopplade Vissa bestämmelser om val till Sametinget har till den samiska kulturen och språket samt är ändrats, bl.a. tas kravet i sametingslagen på central förvaltningsmyndighet för rennäringen. svenskt medborgarskap för att vara valbar till Efterfrågan på samisk expertis och kunskap har Sametinget bort (prop. 2017/18:287, bet. sedan 2012 ökat. Enligt diagram 7.1 framgår 2018/19:KU9, rskr. 2018/19:34). Sametingets besvarade remisser över tid. Förhandlingarna mellan Sverige, Norge och Finland om en nordisk samekonvention slutfördes 2017, därefter har Sametingen i Sverige,

Diagram 7.1 Sametingets besvarade remisser

Antal Norge och Finland genom samiskt parlamen- 350 tariskt råd under 2018 skickat in en hemställan till Remisser 300 respektive lands regeringar om ett antal ändringar. 250 Regeringen beviljade den 23 mars 2017 200 Västerbottens läns landsting 3 miljoner kronor för att etablera ett kunskapsnätverk för samers hälsa tillsammans med Region Norrbotten, 150 100 Region Jämtland/Härjedalen, Sametinget och ett antal samiska organisationer. Under 2018 beviljades även Landstinget i Dalarna medel för 50 att kunna delta i arbetet för att etablera 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kunskapsnätverket för samers hälsa. Syftet med projektet är att öka tillgången på kultur- och Källa: Sametinget språkanpassade hälso- och sjukvårdstjänster och

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

att ta fram en gemensam hälsostrategi. I arbetet Språkcentrum har vidare under året anordnat ingår bl.a. att ta fram en gemensam strategi för konferenser om bl.a. digital teknik och översamisk hälsa. Projektet ska slutredovisas senast sättning samt tillsammans med Sameskolden 31 januari 2020 (S2013/05824/FS). styrelsen genomfört sex språkbadsläger på nord-, När det gäller det internationella arbetet kan lule-, ume- och sydsamiska där totalt 129 elever nämnas deltagande i FN:s permanenta forum för deltog, att jämföra med 2017 då 99 elever deltog. urfolksfrågor i New York. Sametinget har även Erfarenheterna från mentorsprogrammet ska ingått i den svenska delegationen och deltagit i sammanställas i en metodbok om språköverpartsmötet (COP14) inom ramen för föring. konventionen för biologisk mångfald i Sharm El- Giellagáldu är ett samnordiskt kunskaps- och Sheikh. Vidare har Sametinget deltagit vid expertorgan som arbetar för en gemensam samisk genomförande av Agenda 2030 bl.a. med samisk terminologi på de olika språken över nationstraditionell kunskap (Árbediehtu) som källa för gränserna med syfte att stärka de samiska en hållbar utveckling. språkens ställning i Sverige, Norge och Finland. Sametinget har redovisat ett uppdrag om att Under 2018 beslutade regeringen om bidrag till kartlägga förekomsten av rasism mot samer i dag Sametinget för att säkerställa Giellagáldus som har bidragit till mer kunskap om verksamhet tills en permanent struktur har förekomsten av upplevd rasism mot samer och etablerats. behovet av fortsatt forskning Sametingets språkavdelning har även handlagt (A2019/00605/MRB). bidrag för vissa studier i samiska s.k. Sametingets etiska råd med uppgift att vara korttidsstudier i samiska riktat till dem som vill rådgivande organ för etiska frågor vad gäller lära sig läsa eller skriva på samiska. Samiska hantering och förvaring av samiska kvarlevor har kvinnor söker i högre utsträckning än män bidrag under året deltagit i samråd med Riksantikvarie- för detta ändamål. De samiska språken är en del ämbetet som har i uppdrag av regeringen att av den samiska kulturen. Totalt har utarbeta en vägledning för museernas hantering 576 000 kronor beviljats under 2018 från anslaget av mänskliga kvarlevor. Sametinget ingår även i 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling det nätverk av myndigheter som etablerats för samt internationellt kulturutbyte och samarbete, repatriering och återbegravning av samiska anslagspost 5 bidrag till samisk kultur under kranier i Lycksele i augusti 2019. utgiftsområdet 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Utvecklingen av det samiska språkets användning

och ställning Ett starkt och mångfaldigt samiskt kulturliv

Enligt 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433) ska Enligt 2 kap. 1 § sametingslagen ska Sametinget Sametinget fastställa mål för och leda det samiska verka för en levande samisk kultur och ta språkarbetet. Sametingets mål är att främja det initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder samiska språkets användning samt driva samiska som främjar denna kultur. Sametingets kulturspråkcentrum. nämnd har under 2018 särskilt beaktat projekt- Samiskt språkcentrums uppdrag är att utveckla ansökningar där traditionell samisk kunskap och stimulera ökad användning av de samiska (Árbediehtu) och samiskt kulturarv ingår samt språken bl.a. genom metodutveckling och andra höjt verksamhetsbidraget för samiska organisainsatser för språkrevitalisering. Under 2018 fort- tioner och sameföreningar. satte satsningen på digitala medier för att under- Sametinget har fördelat totalt 17,9 miljoner lätta språkinlärning bl.a. samisk-svensk ordbok kronor till samisk kultur från anslaget 1:2 Bidrag och onlinespelet New Amigos. Språkcentrums till allmän kulturverksamhet, utveckling samt interungdomssatsning och samarbete med ungdoms- nationellt kulturutbyte och samarbete, anslagspost organisationen Sáminuorra har fortsatt. Språk- 5 bidrag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, centrum har bl.a. tillhandahållit simultantolkning trossamfund och fritid. Sametinget beviljade 79 av på förbundsmöten för att stimulera använd- totalt 199 stycken inkomna ansökningar, (se ningen av det talade samiska språket samt diagram 7.2). Medlen har fördelats jämställt. Det synliggörande av samiskan i sociala medier.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

totala ansökningsbeloppet var för 2018 drygt 35 säkerställa att dess behov och synpunkter beaktas miljoner kronor. i frågor där det samiska folket berörs. Genom historien har samerna blivit utsatta för övergrepp, kränkningar och rasism. Regeringen

Diagram 7.2 Samisk kultur, verksamhets- och projektbidrag

Antal bedömer att kunskap om historien och dess 250 samband med dagens villkor för samerna behöver Ansökningar Beviljade bidrag stärkas. Den nordiska samekonventionen som ännu 200 inte är ratificerad syftar till att tydliggöra det 150 samiska folkets rättigheter, så att samerna kan bevara och utveckla sin kultur, sina språk och sitt 100 samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna. Det är det första regionala urfolks- 50 instrumentet i sitt slag och regeringen bedömer att en ratificerad nordisk samekonvention kan få stor betydelse för en mer samordnad nordisk 0 2016 2017 2018 samepolitik. Den samiska allmänheten, inklusive barn och Källa: Sametinget unga, nyttjar de språkrevitaliserande och Giron Sámi Teáhter tilldelades 5,9 miljoner främjande aktiviteter som Sametinget och kronor från anslaget, vilket är en ökning jämfört språkcentrum erbjuder. Den ökade efterfrågan med i fjol. Giron Sámi Teáhter har under året också på översättning och korttidsstudier går i en gjort fyra produktioner och publikantalet positiv riktning. De samiska språken synliggörs i uppgick till 3 130 besökare. Gaaltije sydsamiskt samhället och fler samer vill lära sig läsa och skriva kulturcentrum verkar för att sprida kunskap och på samiska. Det kan dock noteras att kvinnor i information om det sydsamiska samhället och har högre grad ansöker om och beviljas stöd för beviljats 1,4 miljoner kronor i bidrag. korttidsstudier samt att kvinnor i högre grad Vid Samernas bibliotek ökade antal böcker till deltar i språkcentrums aktiviteter. utlåning till 22 467 jämfört med 20 189 före- Samisk kultur har under lång tid varit utsatt för gående år. Sametinget fick 2017 i uppdrag att yttre påfrestningar som begränsat möjligheten att utvärdera och analysera Samernas bibliotek och uttrycka och skapa en levande samisk kultur. Ett redovisade uppdraget i april 2018 ökat stöd till samisk kultur 2018 har möjliggjort (Ku2015/02788/DISK). för det samiska folket att i högre grad själva kunna förmedla sin historia, sitt språk och sin identitet och synliggöra samisk traditionell kunskap

7.4.3 Analys och slutsatser

(Árbediehtu) och samiskt kulturarv. Regeringen bedömer att stöd till samiska kulturbärande Att säkerställa det samiska folkets åtnjutande av verksamheter spelar en viktig roll för att sina rättigheter är ett långsiktigt arbete. Att stärka synliggöra och förmedla samisk kultur samt skapa samiskt inflytande och delaktighet för alla, det mötesplatser för den samiska befolkningen. samiska språket och kulturen kräver insatser inom flera olika politikområden. Antalet besvarade remisser är fortfarande på en hög nivå jämfört med 2012 och 2013, fler frågor

7.5 Politikens inriktning

belyses således ur ett samiskt perspektiv. Senare års utplaning av antalet besvarade remisser kan Det samiska folket har genom historien och än i bero på ett flertal faktorer. Lokalt och regionalt dag blivit utsatta för övergrepp, kränkningar och har samebyars kapacitet en betydande påverkan rasism vilket har bidragit till att samerna i många på deltagandet och därför inflytandet i samfall fråntagits sitt språk, sin kultur och sin rådsfasen i t.ex. tillståndsärenden. Regeringens identitet. Dessa oförrätter påverkar än idag bedömning är att ytterligare steg behöver tas för relationen mellan olika samiska grupper och att säkerställa det samiska folkets åtnjutande av mellan samer och den svenska staten. Regeringen sina rättigheter som folk och urfolk samt för att har ett ansvar att öka kunskapen om de oförrätter

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

som begåtts och verka för försoning. Sametinget Regeringens överväganden har gjort en hemställan om en sanningskommission. Det ärendet bereds i

Tabell 7.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 3:1

Sametinget

Regeringskansliet. Tusental kronor Den särskilda ställning som det samiska folket har som Sveriges urfolk ska respekteras. Detta 2020 2021 2022 kräver att efterlevnaden av det samiska folkets

Anvisat 2019 1 54 501 54 501 54 501

rättigheter säkerställs inom olika politikområden. Förändring till följd av: Regeringen avser införa en konsultationsordning i frågor som rör det samiska urfolket. Pris- och löneomräkning 2 919 1 821 2 730 Konsultationsordningen befäster samernas rätt Beslut 8 20 20 till inflytande och delaktighet i beslutsprocesser Överföring till/från andra och inflytande över sina angelägenheter. anslag Konsultationsordningen syftar även till att, med Övrigt en höjd ambitionsnivå, möjliggöra det fortsatta Förslag/beräknat anslag 55 428 56 342 57 251 arbetet med att främja det samiska folkets 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. möjligheter att behålla och utveckla sitt kultur- 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. och samfundsliv och stärka samernas rätt till 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga självbestämmande. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är Regeringen kommer att fortsätta arbetet med preliminär. att stärka de samiska språkens utveckling och användning. Regeringen föreslår att 55 428 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 56 342 000 kronor respektive 57 251 000 kronor.

7.6 Budgetförslag

7.6.1 3:1 Sametinget

Tabell 7.2 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 52 894 sparande 1 542 Utgifts- 2019 Anslag 54 501 1 prognos 55 397

2020 Förslag 55 428

2021 Beräknat 56 342 2 2022 Beräknat 57 251 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 55 440 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 55 439 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

8 Regeringskansliet m.m.

8.1 Budgetförslag

8.1.1 4:1 Regeringskansliet m.m. Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m. Tabell 8.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Tusental kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Anslags- verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - 2018 Utfall 7 653 859 sparande 356 314 (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Utgifts- 2019 Anslag 7 893 527 1 prognos 7 808 965 Utfall 2018 196 013

2020 Förslag 7 922 271

Prognos 2019 200 000 2021 Beräknat 8 025 518 2 Budget 2020 200 000 2022 Beräknat 8 167 118 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansökningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas 2 Motsvarar 7 903 784 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 923 187 tkr i 2020 års prisnivå. på inkomsttitel, beräknas till 200 miljoner kronor för 2020. Verksamheten utförs vid utlandsmyndigheterna.

Ändamål

Tabell 8.3 Uppdragsverksamhet

Anslaget får användas för Regeringskansliets Tusental kronor förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat för utgifter för utrikesrepresentationen, kom- (intäkt mittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kostnad) kapitalkostnader m.m.). Utfall 2018 3 295 3 295 0

(varav tjänsteexport) Prognos 2019 3 400 3 400 0 Mål (varav tjänsteexport)

Budget 2020 3 500 3 500 0 Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kom- (varav tjänsteexport) petent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Avgifter för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 3,5 miljoner kronor för 2020. Med näringslivsfrämjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Regeringens överväganden

Regeringskansliets verksamhet I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 8.4 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

2014 2015 2016 2017 2018 Antal tjänstgörande (inkl. politikeravtal) 4 637 4 534 4 590 4 767 4 727 andel kvinnor/män 60/40 60/40 61/39 61/39 61/39 Anställda på politikeravtalet 188 181 189 204 203 andel kvinnor/män 1 49/51 53/47 55/45 53/47 51/49 Andel kvinnor/män av anställda på 48/52 48/52 50/50 53/47 54/46 chefsavtalet Sjukfrånvaro andel av arbetstid 2,2 2,5 2,6 2,6 2,6 bland kvinnor/män 2,8/1,4 3,1/1,5 3,1/1,7 3,3/1,4 3,1/1,7 Antal diarieförda ärenden 89 790 83 883 72 865 69 707 58 493 Regeringsärenden 5 283 5 007 5 249 4 955 5 262 Propositioner och skrivelser 238 179 195 220 264 Författningsärenden 1 583 1 069 1 369 1 343 2 113 Kommitté- och tilläggsdirektiv 166 137 117 135 116 Regleringsbrev och ändringsbeslut 647 693 667 613 679 SOU-serien 92 109 94 115 92 Ds-serien 46 60 47 68 41 Interpellationssvar 514 804 636 548 310 Frågesvar till riksdagen 696 1 091 1 563 1 829 1 150 Brevsvar till enskilda 25 203 22 008 14 462 12 532 11 571 1 Resdagar i Sverige (med övernattning) 8 259 8 177 6 971 8 821 7 618 1 Resdagar utomlands (med övernattning) 36 226 37 481 34 522 34 693 34 391 Arbetsdagar i EU:s rådsarbetsgrupper 2 509 1 998 2 579 2 365 2 534 Arbetsdagar i kommissionens kommittéer och 1 650 1 598 1 454 1 480 1 448 expertgrupper Arbetsdagar i internationella organisationer 3 710 3 717 4 445 4 262 4 379 utanför EU Faktapromemorior till EU-nämnden 87 65 149 110 148 Reg. internationella handlingar 13 161 11 167 12 399 14 970 14 950 Utlandsstationerade 578 579 588 604 605 andel kvinnor/män 56/44 56/44 57/43 55/45 56/44 1 Uppgifterna är hämtade från respektive årsbok för Regeringskansliet.

Regeringskansliet, kommittéerna och utlands- keravtalet har ökat något. Andelen kvinnor på myndigheterna hade i genomsnitt tillsammans chefsavtalet har fortsatt att öka i förhållande till 4 727 tjänstgörande (exklusive lokalt anställda vid andelen män. Sjukfrånvaron är fortsatt låg utlandsmyndigheterna) under 2018. Andelen i förhållande till staten totalt. kvinnor och män är densamma som tidigare år. Ytterligare redovisning av Regeringskansliets Av de tjänstgörande var ca 4 procent anställda på arbete återfinns i Regeringskansliets årsbok 2018 politikeravtalet. Andelen män anställda på politi- och på www.regeringen.se.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Utrikesrepresentationen utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti med motsvarande belopp. 2019 av 108 utlandsmyndigheter, varav 93 I 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. ambassader, 8 karriärkonsulat samt 7 represen- 2018/19:100 s. 157) aviserades en flytt av den del tationer och delegationer. Sverige har diplo- av migrationsverksamheten som bedrivs vid matiska förbindelser med i stort sett alla utlandsmyndigheterna till Migrationsverket. För självständiga stater i världen. Vidare har Sverige detta ändamål förs 165 500 000 kronor från drygt 340 honorärkonsulat. anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. till anslaget 1:1 Från 1 januari 2000 till 1 augusti 2019 har Migrationsverket under utgiftsområde 8 regeringen beslutat att öppna 26 ambassader, Migration. 5 karriärkonsulat och en delegation. För samma Det internationella säkerhetsläget kräver period har regeringen beslutat att stänga 21 fortsatta säkerhetsinsatser i syfte att bland annat ambassader och 7 karriärkonsulat. åstadkomma en säker arbetsmiljö för utlandsmyndigheternas personal och förbättra det fysiska skyddet vid kanslier, bostäder och Anslagsförändringar transporter. Därför tillförs anslaget 12 000 000 kronor. Med anledning av regeringens satsningar inom

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

4:1 Regeringskansliet m.m.

familjekonfliktområdet med fokus på frågor om Tusental kronor barn- och tvångsäktenskap tillförs anslaget 2020 2021 2022 7 200 000 kronor. Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till

Anvisat 2019

1

7 806 618 7 806 618 7 806 618

enskilda utomlands samt diverse kostnader för Förändring till följd av: rättsväsendet under utgiftsområde 5 Pris- och löneomräkning 2 206 944 330 369 453 658 Internationell samverkan. Beslut 40 021 21 865 42 197 Regeringens satsning på exportfrämjande fortsätter och anslaget tillförs 11 200 000 kronor. 3 Varav BP20 53 400 53 400 53 400 Varav 3 Finansiering sker genom en minskning av Fredsdiplomati och anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet under fältförstärkningar 23 000 23 000 23 000 utgiftsområde 24 Näringsliv. Överföring Sammantaget innebär ovan redovisade förslag familjekonfliktområdet 7 200 7 200 7 200 till anslagsförändringar, inklusive förändringar Säkerhetsinsatser vid enligt tabell 8.5, att anslaget 4:1 Regeringskansliet utlandsmyndigheterna 12 000 12 000 12 000 m.m. ökar med 115 653 000 kronor 2020. Exportfrämjande 11 200 11 200 11 200 Regeringen föreslår att 7 922 271 000 kronor Överföring till/från andra anvisas under anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. anslag -171 978 -174 627 -177 273 för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 8 025 518 000 kronor respektive 8 167 118 000 Varav BP20 3 -165 500 -165 500 -165 500 Varav kronor. 3 Migrationsverksamhet vid utlandsmyndigheterna -165 500 -165 500 -165 500 Övrigt 4 40 666 41 292 41 918

Förslag/beräknat anslag 7 922 271 8 025 518 8 167 118

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 4 Här ingår förändringar av valutakurser samt lokalkostnader i utlandet.

I syfte att stärka svensk kapacitet för dialog, medling och konfliktförebyggande tillförs anslaget 23 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

9 Länsstyrelserna

9.1 Omfattning kostnaderna finansieras med bidrag från andra anslag och avgifter. De största bidragsgivarna Området Länsstyrelserna avser den samordnade 2018 var Naturvårdsverket, Havs- och vattenlänsförvaltningen med de 21 länsstyrelserna. Om- myndigheten och Myndigheten för samhällsrådet omfattar anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. skydd och beredskap. Anslaget finansierar en del av länsstyrelsernas verksamhetskostnader. Resterande del av

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom område Länsstyrelserna

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Länsstyrelserna 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 967 3 028 3 059 3 172 3 141 3 135

Summa Länsstyrelserna 2 967 3 028 3 059 3 172 3 141 3 135

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

9.2 Utgiftsutveckling 9.3 Mål för området

Anslaget föreslås ökas 2020 jämfört med 2019 till Regeringens mål för området Länsstyrelserna är följd av tillskott av medel avseende länsstyrel- att nationella mål ska få genomslag i länen, samsernas arbete med tillsyn över gränsöverskridande tidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden transporter, tillsyn inom penningtvätt och finan- och förutsättningar. Målet omfattar samtliga län, siering av terrorism, miljötillsyn, kontroll av oavsett ansvars- och uppgiftsfördelning mellan livsmedel och foder i primärproduktionen, samt stat och kommun. för länsstyrelsernas handläggning av ärenden kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

9.4 Resultatredovisning 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion om att arbeta sektorsövergripande, Länsstyrelserna har uppgifter inom ramen för samordna olika intressen och insatser samt att flera nationella mål, som är fördelade på ett stort ansvara för tillsynsuppgifter. antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Målen redovisas under respektive utgiftsområde. Beslut och insatser inom olika ut- 9.4.2 Resultat giftsområden får konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet. Utöver den resultatredovisning Samordnings- och sektorsövergripande arbete som lämnas i detta avsnitt hänvisas till de redovisningar som lämnas under respektive Länsstyrelserna samverkar med ett stort antal utgiftsområde i denna proposition. aktörer inom olika områden, vilket följer av den De 21 länsstyrelserna verkar utifrån uppgiften mångskiftande och breda verksamhet som länsatt vara statens regionala företrädare. Länsstyrel- styrelserna ansvarar för. Den statliga verksamserna ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv heten i länen är i flera avseenden föremål för samarbeta sektorsövergripande och inom myndig- ordning av länsstyrelserna. Samhällsplanering, heternas ansvarsområden samordna olika sam- kulturmiljö, jämställdhet, miljötillsyn, mänskliga hällsintressen och statliga myndigheters insatser. rättigheter och integration är exempel på om- Länsstyrelserna har uppgifter i fråga om bl.a. råden som ställer krav på samarbete både i länsfoder- och livsmedelskontroll, djurskydd och all- styrelsernas interna arbete och i dialog med männa veterinära frågor, regional tillväxt, infra- lokala, regionala och nationella aktörer. Det har strukturplanering, hållbar samhällsplanering och bl.a. skett genom samråd, stödjande strukturer boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd och konsultativt stöd till kommuner, andra statmot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, liga myndigheter och andra berörda aktörer. För brottsförebyggande arbete, naturvård, miljö- och att bidra i arbetet med ett hållbart samhälle har hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, reg- länsstyrelserna prövat nya arbetssätt med råd och ionaliserad rovdjursförvaltning, folkhälsa, jäm- stöd till kommunerna och intensifierat dialogen ställdhet och integration. Utöver dessa uppgifter med dessa. har vissa länsstyrelser särskilda uppgifter, såsom Länsstyrelserna utgör högsta civila totalförexempelvis förvaltning av vattendistrikt, fjäll- svarsmyndighet inom respektive län, med uppfrågor, vissa rennäringsfrågor, tillsyn rörande gift att bl.a. samordna de civila försvarsåtgärpenningtvätt och finansiering av terrorism och derna, samt att i samråd med Försvarsmakten frågor om tillstånd att anordna kampsports- verka för att det civila och militära försvaret sammatcher. ordnas. Samverkan med Försvarsmakten har fort- För många av de offentliga åtaganden som ut- satt. förs av kommuner eller andra aktörer har läns- När det gäller civilt försvar och krisberedskap styrelserna även uppgifter som rör samordning, fortsatte länsstyrelserna 2018 att utveckla den tillsyn, uppföljning och utvärdering. regionala krissamverkan tillsammans med övriga centrala aktörer på både lokal och regional nivå. Länsstyrelserna arbetar även vidare med att 9.4.1 Resultatindikatorer och andra utveckla ett systematiskt informations- och bedömningsgrunder säkerhetsskyddsarbete. I arbetet med anledning av de omfattande Eftersom det slutliga resultatet av länsstyrelsernas skogsbränderna sommaren 2018 hade flera länsarbete framför allt redovisas inom andra utgifts- styrelser en sammanhållande och samordnande områden används inte resultatindikatorer i detta roll inom ramen för sitt geografiska områdesavsnitt. Det resultat och den effekt som läns- ansvar. Länsstyrelsen i Jämtlands län fick i uppstyrelsernas insatser bidrar till mäts och analy- drag av regeringen att betala ut ersättning till seras i stället under berört utgiftsområde. kommuner som hade drabbats av kostnader med Nedan redovisas endast en samlad bild av läns- anledning av skogsbränderna styrelsernas arbete och resultat. Redovisningen (Fi2018/03038/SFÖ). utgår från länsstyrelsernas uppgifter enligt

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Många länsstyrelser är involverade i regionala 1 juni 2018 handläggningen av ärenden enligt och nationella utvecklings- och samverkanspro- lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och jekt med bl.a. andra länsstyrelser, myndigheter katter samt verkställigheten av beslut om omeller organisationer som ett led i sitt arbete med händertaganden av djur från Polismyndigheten. kontroll och efterlevnad av djurskyddslagstift- Länsstyrelserna bedrev 2018 tillsyn och tillningen. synsvägledning i form av handläggning, till- I arbetet med klimatanpassning samverkar synsbesök, väglednings- och informationsinsatlänsstyrelserna i hög grad med andra myndigheter ser samt uppföljning och utvärdering (i fråga om och aktörer. miljötillsyn se även utg.omr. 20 avsnitt 3.6). Länsstyrelserna har tillsammans med lands- Länsstyrelserna har fortsatt att utveckla tilltingen i arbetet med kulturplaner och regionala synsarbetet. Det har bl.a. skett genom att gemenutvecklingsstrategier verkat för bevarande, samma tillsynsinsatser för olika tillsynsområden användning och utveckling av kulturmiljöer. planerats, genomförts och utvärderats samlat vid Länsstyrelserna har genom dialog med och stöd en viss länsstyrelse, och genom att länsstyrelserna till kommunerna bidragit till deras arbete med fortsatt har satsat på särskilda tillsynsveckor. I kulturmiljöprogram och kulturmiljöunderlag. sina årsredovisningar redovisar länsstyrelserna Även i övrigt samarbetade länsstyrelserna 2018 utmaningarna att möta behovet av tillsyn inom med ett stort antal myndigheter och frågor, t.ex. kulturmiljöområdet, naturvårdsområdet samt med Naturvårdsverket och Havs- och vatten- miljö- och hälsoskyddsområdet. myndigheten i fråga om naturvård, miljöskydd och miljömålsarbete, Livsmedelsverket och Jordbruksverket i fråga om livsmedelskedjan, 9.4.3 Analys och slutsatser Jordbruksverket i fråga om jordbrukarstöd och stöd inom landsbygdsprogrammet, Skogs- Regeringen bedömer att länsstyrelserna 2018 styrelsen i fråga om skogliga näringar, utifrån sitt statliga helhetsperspektiv har arbetat Riksantikvarieämbetet i fråga om kulturmiljö, sektorsövergripande och bidragit till att inom sina Folkhälsomyndigheten i fråga om impleme- ansvarsområden samordna vissa samhällsintresntering av strategin för alkohol-, narkotika-, sen och statliga myndigheters insatser. dopnings- och tobakspolitiken, Myndigheten för Att övriga berörda statliga myndigheter i stor delaktighet när det gäller att ge stöd till landsting utsträckning deltagit i de samverkansstrukturer och kommuner att genomföra sina funktion- som länsstyrelserna verkar inom har skapat förshinderspolitiska strategier och planer samt med utsättningar för ett utvecklat samarbete i olika Arbetsförmedlingen och Migrationsverket i frågor. Regeringen anser att denna samverkan ger genomförandet av integrationsuppdragen. möjlighet till värdefullt erfarenhetsutbyte, sam- Vidare har länsstyrelserna upprätthållit kon- syn och samarbete kring viktiga utvecklingsfrågor takter och samverkat med näringslivet inom för länen. ramen för länsstyrelsernas samverkansstrukturer, Genom sitt tillsynsarbete kommer länsstyrelbl.a. genom s.k. strategiska samtal, ledningsforum serna i kontakt med flera sakområden och branoch råd för statlig samordning. Samverkan om- scher. Den kunskap som länsstyrelserna därmed fattar ett stort antal företrädare för länens olika får om hur arbetet bedrivs, och om vilket behov samhällsintressen, t.ex. statliga myndigheter, av stöd som finns, kan användas för att ytterligare kommuner och landsting, näringsliv, civilsam- utveckla och effektivisera den egna tillsynsverkhället samt universitet och högskolor. samheten och även tillsynsvägledningen. Länsstyrelsernas verksamhetsövergripande satsningar inom tillsynsområdet fortsätter att bidra till att Tillsyn nationella mål får genomslag i länen.

Länsstyrelserna bedriver tillsynsarbete inom ett flertal områden. Tillsynen omfattar bl.a. miljötillsyn, djurskydd, veterinärverksamhet, kommunernas arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, skydd mot olyckor och överförmyndarverksamhet. Länsstyrelserna övertog den

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

9.5 Den årliga revisionens frågor samt krisberedskaps- och totalförsvarsiakttagelser frågor är exempel på områden där behovet av samordning är stort. Regeringen anser att läns- Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse styrelsernas uppdrag att inom sitt ansvarsområde med reservation för Länsstyrelsen i Kalmar län samordna olika samhällsintressen och statliga och Länsstyrelsen i Värmlands län. myndigheters insatser i länet är fortsatt viktigt. I Reservationen för Länsstyrelsen i Kalmar län detta ingår t.ex. att, mot bakgrund av de långlämnades med anledning av att det i myndig- siktiga energi- och klimatpolitiska målen, samhetens årsredovisning saknas noter till balans- ordna och främja det lokala och regionala arbetet räkningen. mot minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet Reservationen för Länsstyrelsen i Värmlands med Sveriges klimatmål. län lämnades med anledning av att myndighetens För att förbättra länsstyrelsernas förutsättårsredovisning saknar underskriftsmening och ningar att bedriva en effektiv, ändamålsenlig och underskrift från myndighetschefen och därmed kostnadseffektiv verksamhet avser regeringen att inte är fullständig. fortsätta utveckla styrningen och samordningen Regeringen har efter dialog med myndig- av myndigheternas uppdrag samt den finansiella heterna säkerställt att lämpliga åtgärder vidtas styrningen av dem. Regeringen har i sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens reservationer. till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna konstaterat att det finns behov av att göra principerna som bör ligga till grund för 9.6 Politikens inriktning styrningen av länsstyrelserna mer transparenta och kända (skr. 2018/19:117 s. 6). Länsstyrelsernas roll i en sammanhållen offentlig Utifrån sin kunskap om regionala förhållanden förvaltning anser regeringen att länsstyrelserna även fortsättningsvis ska vara delaktiga i arbetet med kartlägg- Länsstyrelserna har en viktig roll i att upprätthålla ning och utveckling av statlig närvaro och service. en väl fungerande offentlig förvaltning och i att Länsstyrelserna ansvarar enligt ansvarsprincipfrämja en hållbar utveckling i hela landet. Läns- en själva för sitt informationssäkerhetsarbete. De styrelsernas arbete med regional samordning senaste årens utveckling har visat på behovet av inom sitt ansvarsområde och omfattande samver- att myndigheterna bedriver ett systematiskt kan med kommuner och landsting samt andra arbete med informations- och säkerhetsskydd, aktörer på lokal, regional och nationell nivå bidrar och länsstyrelserna behöver upprätthålla en god till att skapa goda förutsättningar för att natio- informationssäkerhet i all sin verksamhet. Regenella mål ska få genomslag i länen. Länsstyrel- ringen anser vidare att det är viktigt att länssernas breda uppdrag med arbete mot mål inom styrelserna fortsätter att arbeta med beredskapsmånga olika områden medför att behovet av frågor och civilt försvar samt fortsätter att vidta anpassade avvägningar i verksamheten är stort åtgärder för att minska risker och sårbarheter i inom myndigheterna. Det är också viktigt att en sina verksamheter. balans råder mellan hur resurser används inom länsstyrelserna och att myndigheterna fortsatt arbetar med att hitta olika former av samverkan och samordning mellan sina verksamheter. Vidare behöver länsstyrelserna fortsatt verka för en ökad samverkan mellan varandra, inte minst för att öka synergieffekter och effektiviseringsvinster inom sina verksamheter, men även för att säkerställa likvärdigheten i den tillsynsverksamhet som länsstyrelserna bedriver. En viktig del i länsstyrelsernas verksamhet är samordningen med andra statliga myndigheters verksamheter. Utvecklings-, bostads- och miljö-

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

9.7 Budgetförslag

Tabell 9.4 Inkomsttitlar 2018

Tusental kronor

9.7.1 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Inkomsttitel 2537 Miljöskyddsavgift 175 792 Tabell 9.2 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m. 32 863 Tusental kronor 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 26 166 Anslags- 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 16 221 2018 Utfall 2 966 559 sparande 73 604 Utgifts- 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 526 2019 Anslag 3 027 691 1 prognos 3 058 755 Övriga inkomster mot inkomsttitel 5 242

2020 Förslag 3 172 290

Summa 260 810

2021 Beräknat 3 141 226 2 2022 Beräknat 3 134 850 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar Sammanlagt redovisades 2018 inkomster på 10 inkomsttitlar. I tabell 9.4 redovisas de volymi samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 093 990 tkr i 2020 års prisnivå. mässigt största inkomsttitlarna. 3 Motsvarar 3 042 339 tkr i 2020 års prisnivå.

Tabell 9.5 Uppdragsverksamhet

Ändamål

Tusental kronor Uppdragsverksa Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat mhet (intäkt - resultat Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas kostnad) förvaltningsutgifter samt för ersättningar till Utfall 2018 landsting och Gotlands kommun för de uppgifter (varav som dessa övertagit från länsstyrelserna. tjänsteexport) 488 800 466 900 21 900 Anslaget får användas för regeringens behov av Prognos 2019 vissa mindre utvecklingsinsatser och visst euro- (varav peiskt samarbete. tjänsteexport) 470 600 484 400 -13 800 Anslaget får även användas för utgifter för den Budget 2020 svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt (varav stöd i de territoriella programmen Nord, Sverige- tjänsteexport) 492 000 502 800 -10 800 17 768 Norge, Botnia-Atlantica och Norra Periferin samt delfinansiering av förvaltningsorganisa- Uppdragsverksamheten avser till största delen tionen för Laponiatjuottjudus. resurssamordningen med anledning av den länsstyrelsegemensamma it-enhet som är placerad vid länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Offentlig- Intäkter Intäkter Kostnader Resultat Ackumurättslig till som får (intäkt - lerat verksamhet inkomst- disp- kostnad) resultat titel oneras (som inte får disponeras) Utfall 2018 260 800 26 700 26 500 200 Prognos 2019 268 000 22 800 25 200 -2 400 Budget 2020 257 300 20 900 23 000 -2 100 -28300

De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av intäkter från avgifter inom djur- och lantbruksområdet, avgifter för utbildningar inom miljöbalkens område och registreringsavgifter för jaktområden.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Regeringens överväganden utbetalad EU-stödkrona, ska minska genom effektivare arbetssätt och en minskad adminis-

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 5:1

tration. Medlen för länsstyrelsernas kostnader för

Länsstyrelserna m.m.

förvaltning och kontroll av EU-stöd föreslås Tusental kronor därför minskas med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2020 2021 2022 2020. Regeringen föreslår att 3 172 290 000 kronor

Anvisat 2019

1

3 016 691 3 016 691 3 016 691

Förändring till följd av: anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna för Pris- och löneomräkning 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 2 61 373 108 365 154 967 Beslut 94 225 16 170 -36 806 3 141 226 000 kronor respektive 3 3 134 850 000 kronor. Varav BP20 54 000 49 000 49 000 3 Varav Bekämpa välfärdsbrott 12 000 12 000 12 000 Effektivisera förvaltning och kontroll av EU-stöd -15 000 -15 000 -15 000 Miljötillsyn 42 000 42 000 42 000 Förstärkning av livsmedelsstrategi 15 000 10 000 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 3 172 290 3 141 226 3 134 850

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Länsstyrelsernas arbete med miljötillsyn är ett viktigt verktyg för att kunna nå miljömålen. För att stärka länsstyrelsernas arbete med tillsyn enligt miljöbalken ökas anslaget med 42 000 000 kronor 2020. Även för 2021 och 2022 beräknas anslaget ökas med 42 000 000 kronor. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har tillsynsansvar för många av de aktörer som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att länsstyrelserna bättre ska kunna genomföra sin tillsyn, och eftersom de föreslagits få utökade uppgifter på området (prop. 2018/19:125 och prop. 2018/19:150), föreslås anslaget årligen ökas med 12 000 000 kronor. Länsstyrelsernas anslag ökas med 15 000 000 kronor 2020 för att förstärka kontrollen av primärproduktionen i livsmedelskedjan, inklusive kontrollen av foder. För 2021 – 2025 beräknas anslaget behöva ökas med 10 000 000 kronor per år. Den svenska förvaltningen och kontrollen av EU-stöd bör effektiviseras. Kostnaden per stödkrona, dvs. myndigheternas kostnader per

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

10 Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter

10.1 Omfattning valen, en mer motståndskraftig demokrati och arbetet med att värna det demokratiska samtalet Avsnittet omfattar Valmyndighetens, Justitie- mot hot och hat. Avsnittet omfattar därutöver kanslerns och Datainspektionens verksamhet. samordning och utveckling av frågor om Demokratipolitiken omfattar också arbetet för mänskliga rättigheter på nationell nivå, liksom ett högt och mer jämlikt valdeltagande, stärkta statligt stöd till politiska partier. möjligheter till deltagande och delaktighet mellan

10.2 Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom område Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 6:1 Allmänna val och demokrati 536 517 497 142 97 62 6:2 Justitiekanslern 49 50 51 53 53 54 6:3 Datainspektionen 85 94 98 110 112 114 6:4 Valmyndigheten 18 20 20 20 21 21 6:5 Stöd till politiska partier 171 172 168 169 169 169

Summa Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 860 853 834 495 453 420

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

10.3 Mål för demokratipolitiken 10.4.2 Resultat

Målet för demokratipolitiken är en levande Valdeltagandet allmänna valen 2018 och demokrati som är uthållig, kännetecknas av Europaparlamentsvalet 2019 delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1). Valdeltagandet i riksdagsvalet 2018 uppgick till 87,2 procent av de röstberättigade, vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 10.3.1 Resultatbedömning för 2014 års val. Den 26 maj genomfördes val till demokratipolitiken Europaparlamentet. Valdeltagandet i Sverige ökade med 4,2 procentenheter jämfört med 2014 I det följande görs en redovisning av utvecklingen års val, från 51,1 till 55,3 procent. i förhållande till målet för demokratipolitiken utifrån politikområdets fyra inriktningar:

Insatser för ett högt och mer jämlikt

– ett högt och mer jämlikt valdeltagande,

valdeltagande

– stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen, I arbetet för ett högt och mer jämlikt val- – en mer motståndskraftig demokrati, och deltagande i de allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019 har flera åtgärder genom- – värna det demokratiska samtalet mot hot förts. Utgångspunkten i arbetet har varit att öka och hat. medvetenheten om rösträttens betydelse samt intresset för och deltagande i valen 2018 och 2019.

10.4 Resultatredovisning för ett högt

Insatserna har främst riktats mot grupper av

och mer jämlikt valdeltagande

röstberättigade med lågt deltagande i tidigare val såsom unga, utrikes födda och personer med I detta avsnitt redovisas de åtgärder som funktionsnedsättning samt socioekonomiskt regeringen vidtagit i syfte att stimulera ett högt svaga områden. I nedanstående avsnitt redovisas och mer jämlikt valdeltagande i allmänna val samt resultatet av de åtgärder som har genomförts för det arbete som bedrivits av Valmyndigheten att stimulera valdeltagandet i valet 2018. En under 2018. fördjupad analys av valdeltagandet bland olika grupper av röstberättigade i valet 2018 ingår också i redovisningen.

10.4.1 Resultatindikatorer och andra

Regeringens åtgärder för att öka valdeltagandet

bedömningsgrunder

bland utlandssvenskar redovisas i utgiftsområde 5 Internationell samverkan, avsnitt 2.4.4. Arbetet med ett högt och mer jämlikt valdeltagande bedöms utifrån: Skolval 2018 – utvecklingen av valdeltagandet i det senaste I april 2019 redovisade Myndigheten för allmänna valet, vilket inbegriper ett jämlikt ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) deltagande mellan kvinnor och män, uppdraget att genomföra skolval 2018 i samband – insatser för att främja ett högt och mer med de nationella allmänna valen jämlikt valdeltagande, och (Ku2019/00784/MD). Skolvalet riktar sig till elever i gymnasieskolan och grundskolan årskurs – insatser som syftar till att säkerställa att 7 – 9. Även elever i grund- och gymnasiesärskolan allmänna val genomförs på ett tillförlitligt har möjlighet att delta i skolvalet. Skolval ger och effektivt sätt. elever en konkret upplevelse av röstningsförfarandet och också ett tillfälle för skolorna att diskutera frågor om det demokratiska systemet och demokratins principer. Totalt 1 718 skolor anmälde sig och totalt 489 982 elever hade möjlighet att rösta i skolval 2018. Skolor från 271 kommuner i Sverige deltog i

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

skolvalet. I utförandet av uppdraget valde MUCF webbplatsen publicerades nyheter om svensk att samarbeta med ungdomsorganisationer i politik, information om det politiska systemet, de civilsamhället. Sveriges Elevkårer, Sveriges politiska partierna och arbetet i riksdagen samt elevråd, Europeiska ungdomsparlamentet och information om hur det går till att rösta. Läsarna Ung media beviljades medel av MUCF för att kunde också ställa frågor till partierna. Frågor och driva det praktiska genomförandet av skolvalet svar från partierna publicerades på webbplatsen. gentemot skolorna. MUCF har ansvarat för att anpassa och sköta den tekniska plattform där Studie av valdeltagandet i de allmänna valen 2018 skolorna anmäler sig till skolval samt den I juni 2019 redovisade Statistiska centralbyrån plattform där skolorna rapporterar in resultat. I uppdraget att genomföra en studie om syfte att skapa intresse för att arrangera skolval valdeltagandet i de allmänna valen 2018 har MUCF tagit fram stödmaterial till lärare samt (Ku2019/01327/MD). De allmänna valen 2018 distribuerat informationsmaterial. innebar en fortsättning på en trend av ökat valdeltagande, valdeltagandet ökade för fjärde Stöd till organisationer och kommuner riksdagsvalet i rad. Samtidigt visar SCB:s analyser I april 2019 redovisade MUCF uppdraget att att andelen röstande varierar mellan olika grupper fördela medel till organisationer inom det civila i befolkningen. Totalt sett röstar kvinnor och samhället och till kommuner som har genomfört män i nästan lika stor utsträckning. Kvinnors verksamhet i syfte att öka valdeltagandet i de valdeltagande var drygt en procentenhet högre än allmänna valen 2018 (Ku2019/00961/MD). männens i 2018 riksdagsval – 87,8 jämfört med MUCF har beviljat medel till 20 projekt och 86,5 procent. organisationer. I projekten har organisatörerna Valdeltagandet bland förstagångsväljare ökade arbetat med uppsökande verksamhet, flerspråkig i 2018 års riksdagsval, från 83 procent 2014 till 86 information och valinformatörer i syfte att göra procent. Skillnaden i valdeltagande gentemot valet mer tillgängligt för målgrupper med lågt övriga befolkningen var två procentenheter. deltagande i tidigare val. Av redovisningen fram- Bland förstagångsväljare röstade kvinnor i går att projekten genom samverkan och lokal marginellt högre utsträckning än män, andelen förankring har nått 137 000 personer med infor- röstande var drygt en procentenhet större bland mation om valet. kvinnor än män. Bland dem i åldrarna 18 – 29 år ökade valdeltagandet mellan 2014 och 2018 års Medel till riksdagspartierna för riksdagsval från 83 till 86 procent. När kön och informationsinsatser ålder studeras tillsammans framträder vissa köns- Regeringen fördelade under 2018 särskilda medel skillnader – unga kvinnor i åldrarna 18 – 29 röstar i till riksdagspartierna för informationsinsatser större utsträckning än unga män, en skillnad på inför de allmänna valen 2018. I april 2019 redo- knappt sex procentenheter. Det motsatta gäller å visade Mittuniversitetet uppdraget att utvärdera andra sidan bland de allra äldsta. Bland röstpartiernas användning av de särskilda medlen berättigade 75 år och äldre röstar män i större (Ku2019/00799). utsträckning än kvinnor, också där en skillnad på Utvärderingen visar att medlen är en viktig sex procentenheter. förstärkning av partiernas kampanjkassa som Inrikes födda röstade i större utsträckning än möjliggör informationsinsatser som annars inte utrikes födda i 2018 års riksdagsval, valhade blivit gjorda. Partierna har bl.a. stöttat sina deltagandet var 90 procent jämfört med 74 ungdomsförbund ekonomiskt för att de ska procent. Jämfört med 2014 års val ökade valkunna kommunicera med unga i sociala medier, deltagandet bland såväl utrikes som inrikes födda kampanja och resa runt till gymnasieskolor. i ungefär samma utsträckning, vilket innebär att Partierna har också översatt valinformation till skillnaden i valdeltagande efter födelseland är olika språk och lättläst. oförändrad från 2014. Bland utrikes födda röstar kvinnor i något högre utsträckning än män. Webbplats med lättläst valinformation Valdeltagande bland personer med funktions- I april 2019 redovisade Myndigheten för nedsättning var lägre än i övriga befolkningen tillgängliga medier (MTM) uppdraget att driva med en skillnad på sex procentenheter i riksdagswebbplatsen ”Alla väljare”, www.allavaljare.se, valet 2018. Valdeltagandet varierar efter typ av med lättläst valinformation i samband med de funktionsnedsättning. Det är framför allt allmänna valen 2018 (Ku2019/00338/MD). På

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

personer med nedsatt rörelseförmåga, med besvär Under våren genomförde MSB och Valav oro och ångest och med synnedsättning som myndigheten en rad riktade föreläsningar om röstar i lägre grad. Bland dem med en funktions- informationspåverkan och val för olika medienedsättning fanns inga skillnader i valdeltagande aktörer. Valmyndigheten samarbetade även med mellan kvinnor och män. Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att Det finns stora regionala skillnader i val- öka säkerheten inför valet 2018. deltagandet. I riksdagsvalet 2018 skilde det 21 procentenheter mellan den kommun som hade det högsta respektive det lägsta valdeltagandet. På 10.4.3 Analys och slutsatser valdistriktsnivå finns än större skillnader. Totalt sett fanns 6 004 valdistrikt i 2018 års allmänna val. Valdeltagandets utveckling är fortsatt positiv. I drygt tusen valdistrikt var valdeltagandet 90 Andelen röstande ökade i riksdagsvalet 2018 procent eller högre i riksdagsvalet 2018. Samtidigt liksom i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. fanns det fyra distrikt där andelen röstande I 2018 års allmänna val ökade valdeltagandet i understeg 50 procent. många avseenden jämfört med 2014 år val, totalt Studien utgör ett centralt och grundläggande sett såväl som i olika befolkningsgrupper och kunskapsunderlag inför regeringens framtida in- regioner. Samtidigt kvarstår stora skillnader satser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. mellan framförallt olika valdistrikt. Regeringens bedömning är att skolval 2018 var en lyckad satsning som nådde många elever. Valmyndigheten har förberett och genomfört Regeringen bedömer att MTM:s drift av allmänna val webbplatsen ”Alla väljare” har möjliggjort för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig Valmyndighetens arbete under 2018 har främst information och ta del av den politiska debatten i varit inriktat på: samband med de allmänna valen 2018. Sammantaget är regeringens bedömning att de – förberedelser och genomförande av de insatser som har genomförts för ett högt och mer allmänna valen, jämlikt valdeltagande har aktualiserat valens och – förberedelser för genomförande av rösträttens betydelse vilket bör ha medfört ett Europaparlamentsvalet 2019, ökat intresse för valen samt bidragit till viljan hos – arbete med anpassningar i valadministra- olika grupper av röstberättigade att rösta i de tionens it-stöd inför valen 2018 och 2019, allmänna valen. Regeringen bedömer att Valmyndigheten har – utveckling av nytt it-stöd för valgenomfört de allmänna valen 2018 med tilladministrationen samt driftsättning av en förlitlighet och effektivitet. helt ny webbplats, val.se, – arbete med beredskap för eventuellt extraval, – stöd till kommunala folkomröstningar, och 10.5 Resultatredovisning för stärkta

möjligheter till deltagande och

– arbete till följd av regeringens beslut sedan

delaktighet mellan valen

2016 med att Skatteverket ska ta över drift, förvaltning och utveckling av Valmyndig- I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder hetens it-stöd för valadministrationen. som syftar till att stärka och utveckla individens möjligheter att delta i och påverka offentliga Vidare har Valmyndigheten under 2018 genombeslutsprocesser som utformar samhället och fört säkerhetsarbete och risk- och hotbildsberör den egna vardagen. analyser inför valen 2018 och 2019. För att öka säkerheten inför valen har Valmyndigheten också samarbetat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Samarbetet har bestått i att lämna underlag till hotbildsanalyser, delta i utbildningar av länsstyrelser och kommuner samt vara länk till regionala och lokala valmyndigheter.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

10.5.1 Resultatindikatorer och andra eller ganska intresserade av politik. Det politiska

bedömningsgrunder intresset i Sverige ligger därmed kvar på samma

höga nivå som under de fyra föregående åren. En Arbetet med stärkta möjligheter till deltagande större andel män än kvinnor uppger att de är

och delaktighet mellan valen bedöms utifrån: intresserade av politik, 70 procent jämfört med 59 procent. Intresset för politik är också större i – omfattningen av medborgerligt engagemang storstäderna (72 procent) jämfört med på i demokratiska processer och intresset för landsbygden (61 procent). Intresset för politik att engagera sig i och påverka samhällets ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 16 – 29 år utveckling, och är 58 procent intresserade av politik jämfört med – tillämpningen av formella inflytandeformer, 71 procent i åldersgruppen 65 – 85 år. såsom medborgarförslag, folkinitiativ och Enligt rapporten anser 27 procent av den vuxna medborgardialog. befolkningen att de har goda eller mycket goda möjligheter att påverka beslut på kommunal nivå

och 22 procent på nationell nivå (tabell 10.2). Det

10.5.2 Resultat

är endast sex procent av befolkningen som anser

att de har mycket eller ganska goda möjligheter Medborgarnas engagemang, delaktighet och att påverka beslut som fattas på EU-nivå. deltagande i demokratin och i demokratiska Andelen som upplever att de kan påverka processer påverkas av olika faktorer och händelser politiska beslut har ökat sedan slutet av 1990-talet i omvärlden. Deltagande och engagemang är t.ex. när mätningarna inleddes. 2018 var skillnaderna högre under valår än i perioderna mellan valen. mellan kvinnors och mäns bedömning av Tydliga partipolitiska motsättningar och särskilda möjligheten att påverka politiska beslut små. sakfrågor som får stor uppmärksamhet bidrar till Andelen som anser att de har möjlighet att att mobilisera deltagande och politisk aktivitet. påverka politiska beslut är genomgående högre Vid sidan av statliga insatser på området utförs ett bland personer med hög utbildning jämfört med viktigt arbete av organisationer i det civila personer med låg utbildning. När det gäller samhället och av myndigheter på olika nivåer. möjligheten att påverka beslut nationellt är Statliga insatser utgör en av flera faktorer som andelen som anser att de har möjlighet att påverka påverkar medborgarnas deltagande och delaktighögre bland personer bosatta i storstäder jämfört het i demokratin och behöver därför ses i ett med personer bosatta på landsbygden och i större sammanhang. I detta avsnitt redovisas mindre tätorter. endast resultatet av statliga insatser.

Befolkningens deltagande och delaktighet i

demokratin har följts upp

För att öka kunskapen och förbättra uppföljningen av demokratipolitiken har Göteborgs

universitet sedan 2015 haft i uppdrag att ta fram indikatorer om befolkningens deltagande och

delaktighet i demokratin mellan valen (Ku2015/02716/D, Ku2016/02626/LS,

Ku2017/02544/LS). Uppdraget genomförs av SOM-institutet och indikatorerna grundar sig på

frågor som institutet under flera decennier årligen har ställt i intervjuundersökningar till svenska

folket. Uppdraget redovisades den 31 maj 2019 (Ku2019/01364/MD). I nedanstående redo-

visning presenteras data könsuppdelat i de fall skillnader mellan könen finns. I rapporten

redovisas uppgifter från 2018 som visar att 64 procent av den vuxna befolkningen är mycket

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 10.2 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna kommunen, 2000 – 2018

Andel i befolkningen (procent), som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 Goda möjligheter påverka Kvinnor 2 2 3 4 4 3 5 beslut i EU Män 3 3 5 5 5 6 6 Totalt 2 2 3 5 5 5 6 Goda möjligheter påverka Kvinnor 7 10 15 20 18 19 23 beslut i Sverige Män 10 14 17 19 20 22 22 Totalt 9 12 15 19 19 21 22 Goda möjligheter påverka Kvinnor 14 16 23 25 25 24 27 beslut i den egna kommunen Män 18 20 23 26 26 26 27 Totalt 17 18 23 26 25 25 27 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2019

Kommitté för att uppmärksamma att demokratin kunna följas upp kontinuerligt. Uppdraget slutfyller 100 år redovisas i mars 2020.

2021 är det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt och valbarhet för Lokala resurscenter har stärkt individers både kvinnor och män. Även om alla vuxna demokratiska delaktighet medborgare inte omfattades av rösträtten 1921 – omyndighetsförklaring togs bort först 1989 – kan I många bostadsområden och stadsdelar med årtalet anses markera demokratins slutliga socioekonomiska utmaningar finns problem med genombrott i Sverige efter en reformprocess att delar av befolkningen inte deltar i eller känner 1918 – 21 som innebar avskaffande av graderad sig delaktiga i demokratin. Regeringen beslutade rösträtt i kommunalval, demokratiskt vald därför 2015 om en satsning på Lokala sammansättning av riksdagens båda kammare resurscenter för demokratisk delaktighet samt rätt för kvinnor att rösta och bli valbara till (Ku2015/01964/D). Satsningen genomfördes alla politiska uppdrag. För att uppmärksamma 2016 – 2018 av Myndigheten för ungdoms- och demokratins genombrott har regeringen tillsatt civilsamhällesfrågor (MUCF). Under 2018 har kommittén Demokratin 100 år – samling för en verksamhet med Lokala resurscenter drivits i fem stark demokrati. Kommittén har till uppgift att av landets områden med störst socioekonomiska samla en mängd aktörer över hela landet i utmaningar. MUCF konstaterar i en uppföljning aktiviteter och insatser som uppmärksammar att de lokala resurscentren bland annat bidragit till demokratin som styrelseskick och som bidrar till bättre relationer och dialog mellan lokalbor och att främja, förankra och försvara den för beslutsfattare, till ökad aktivitet och engagemang framtiden (dir. 2018:53). i demokratin samt till ett närmare samarbete mellan föreningar, kommuner och lokalt förtroendevalda (Ku2018/01263/D).

Uppdrag att analysera demokrati och delaktighet

i områden med socioekonomiska utmaningar

Medborgardialog i frågor som rör

Delegationen mot segregation (Delmos) har fått flyktingmottagande och integration i uppdrag att genomföra en undersökning av politiskt deltagande och delaktighet i demokratin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bland invånare i områden med socioekonomiska under 2016 – 2019 beviljats medel för ett projekt utmaningar. Undersökningen ska innehålla kvan- som syftar till att stärka kommuner i att föra titativa jämförelser mellan områden med socio- medborgardialog i frågor som rör flyktingekonomiska utmaningar och andra typer av mottagande och integration (Ku2016/02241/D, bostadsområden. I uppdraget ingår att lämna Ku2017/01240/D). SKL har tagit fram ett rekommendationer till hur undersökningen ska utbildningskoncept för kommuner och landsting.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Genom workshoppar, föreläsningar och process- bättre förutsättningar för att utveckla bättre eller ledarutbildningar har SKL hittills utbildat för- nya tjänster, till nytta både för enskilda, företag troendevalda och tjänstemän från 168 kommuner och myndigheterna själva. och 13 landsting (Ku2019/00845/D). För att förstärka arbetet med öppna data har uppdrag tidigare getts till Riksarkivet om att främja statliga myndigheters arbete med att Det europeiska medborgarinitiativet för ökat tillgängliggöra data för vidareutnyttjande medborgardeltagande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att Sedan 2012 har EU-medborgares påverkans- främja vidareutnyttjandet av öppna data och möjligheter stärkts i och med möjligheten att datadriven innovation (Fi2017/02164/DF), uppgenom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana Euro- draget slutredovisades den 20 december 2018. peiska kommissionen att, inom ramen för dess Den nationella portalen för att tillgängliggöra befogenheter, lägga fram ett lagförslag. För att ett öppna data är oppnadata.se. Antalet dataset, dvs. medborgarinitiativ ska gå vidare krävs stöd från samling av data i ett strukturerat format, som minst en miljon medborgare fördelade på minst tillgängliggörs genom portalen ökade under en fjärdedel av EU:s medlemsstater. perioden 16 oktober 2018 till 26 mars 2019 från Under 2018 har två medborgarinitiativ lämnats 1 235 dataset publicerade av 34 organisationer till in till Valmyndigheten för granskning. Av dessa 1 829 dataset publicerade av 45 organisationer. två drogs ett tillbaka och ett kontrollerades och Regeringen beslutade i maj 2019 ett uppdrag intyg utfärdades. till DIGG om att öka den offentliga förvalt- I september 2017 presenterade kommissionen ningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, ett förslag till en ny förordning om det europeiska bedriva öppen och datadriven innovation samt medborgarinitiativet. Förslaget har förhandlats använda artificiell intelligens (I2019/01416/DF). under 2018 och i början av 2019 antogs den nya Regeringen har tillsatt en särskild utredare som förordningen. Den nya förordningen innebär att har i uppdrag att genomföra omarbetningen av medborgarinitiativet blir mer tillgängligt och mer Europaparlamentets och rådets direktiv lättanvänt både för organisatörerna och de som 2003/98/EG om vidareutnyttjande av informavill stödja ett initiativ, bland annat genom att tion från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) i kommissionen inte ska registrera ett initiativ som svensk rätt och ur ett rättsligt perspektiv främja uppenbart faller utanför dess kompetens, in- och stödja den offentliga förvaltningens arbete rättandet av nationella kontaktpunkter samt ett med öppna data och annan offentlig digital centralt insamlingssystem för insamling av information (dir. 2019:20). Uppdraget ska slutunderskrifter, s.k. stödförklaringar. redovisas senast den 15 maj 2020. Regeringen beslutade i maj om ett uppdrag till Lantmäteriet om att i samverkan med berörda Informationsteknikens potential statliga myndigheter analysera budgetära konsekvenser samt samhällsekonomiska nyttor av Riksdagen har tillkännagett för regeringen att myndigheters tillgängliggörande av värdefulla åtgärder bör vidtas för att informationsteknikens datamängder avgiftsfritt (I2019/01415/DF). potential utnyttjas i syfte att främja demokratin Hack for Sweden är ett myndighetsinitiativ i (bet. 2016/17:KU15 punkt 8, rskr. 2016/17:244). form av en tävling som syftar till att öka kun- Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder på skapen om och demonstrera värdet av tillgängområdet. liggörande och vidareutnyttjande av öppna Regeringen har inrättat Myndigheten för offentliga data. Antalet deltagare i Hack for digital förvaltning (DIGG), som inledde sitt Sweden ökade 2019 med 100 procent jämfört arbete den 1 september 2018. Myndigheten har med 2018, till totalt 1000 deltagare, varav 450 bl.a. i uppgift att främja öppen och datadriven utvecklare. innovation samt att tillgängliggöra öppna data för Regeringen har även låtit OECD göra en övervidareutnyttjande av handlingar från den syn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD offentliga förvaltningen. Ett ökat vidare- konstaterar i sin översyn av den datadrivna utnyttjande av myndigheternas data innebär ökad förvaltningen i Sverige bl.a. att det finns behov av öppenhet och insyn i förvaltningen. Det ger också en förstärkt styrning av den offentliga

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en och delaktighet mellan valen. Engagemanget och nationell datapolicy (OECD 2019). Se vidare intresset för politik och samhällsfrågor i befolkutg.omr. 2 avsnitt 5.3.2. ningen ligger kvar på en hög nivå. Samtidigt är det Genom de åtgärder som redovisats får till- oroande att vissa grupper står utanför och varken kännagivandet anses tillgodosett och därmed deltar eller känner sig delaktiga i demokratin. slutbehandlat. Andelen som står utanför demokratin är större i områden med socioekonomiska utmaningar. Det finns också en klyfta mellan stad och land, där en Åtgärder för att öka antalet förtroendevalda lägre andel av befolkningen på landsbygden än i storstadsregionerna anser att de har möjlighet att Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör påverka politiska beslut på nationell nivå. återkomma med förslag på hur förtroende- Satsningen på lokala resurscenter för demokratisk uppdragen ska utformas så att fler människor delaktighet i områden med stora sociolockas att engagera sig politiskt, hinder mot ekonomiska utmaningar bedöms ha haft viss nyrekrytering minskar och ungdomar ges ökade effekt för att möta samhällsutmaningen med möjligheter att delta aktivt i den demokratiska ökande demokratiska klyftor. Det är också processen (bet. 2016/17:KU17 punkt 1, rskr. positivt att tillämpningen av formella inflytande- 2016/17:337). För att underlätta för förtroende- former som folkinitiativ och medborgardialog valda att förena ett uppdrag med arbets- och fortsätter att öka i landets kommuner och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar landsting. Mot bakgrund av det låga antalet för underrepresenterade grupper att ta uppdrag europeiska medborgarinitiativ är det positivt att föreslog 2014 års demokratiutredning (SOU en ny förordning har antagits av EU. 2016:5) att förtroendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlas i regeringens proposition En 10.6 Resultatredovisning för en mer ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Den nya motståndskraftig demokrati kommunallagen (2017:725) förtydligar att kommuner och landsting kan besluta att ge I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara som regeringen har vidtagit för att stärka föräldralediga eller sjukskrivna. Lagen trädde i demokratins motståndskraft. Insatserna syftar till kraft den 1 januari 2018. Därutöver har att öka kunskapen om demokratin och dess prin- Myndigheten för ungdoms- och civilsam- ciper, att främja demokratiska värderingar samt hällsfrågor (MUCF) haft i uppdrag att 2014 – till att förebygga antidemokratiskt beteende. 2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattar 10.6.1 Resultatindikatorer och andra även insatser för att motverka att unga politiker bedömningsgrunder väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Det huvudsakliga ansvaret Arbetet för en mer motståndskraftig demokrati för att förbättra den sociala representativiteten bedöms utifrån: ligger dock hos de politiska partierna eftersom de – befolkningens stöd för och kunskap om ansvarar för nominerings- och rekryteringsdemokratin som styrelseskick samt dess processerna inför allmänna val. Genom de grundläggande värderingar, åtgärder som redovisats får tillkännagivandet – befolkningens bedömning av demokratins anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. sätt att fungera, – förtroendet för demokratin i allmänhet och 10.5.3 Analys och slutsatser för demokratins institutioner, såsom regering, riksdag och EU:s institutioner, Regeringen bedömer att de genomförda – befolkningens syn på att använda våld för att insatserna har bidragit till att stärka påverka samhällsutvecklingen. befolkningens möjligheter till inflytande, insyn

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Åtgärderna redovisas nedan. Under Rätts- ganska nöjda uppgick år 2018 till 57 procent vilket väsendet (utg.omr 4, avsnitt 2.4.3) redovisas är den största andelen sedan mätningarna inleddes omfattningen av våldsbejakande extremism i 1999. Andelen som var nöjda med hur Sverige samt insatser för att förebygga inträde i demokratin i EU fungerar är större bland kvinnor våldsbejakande extremism och insatser för att än bland män, 63 procent jämfört med 52 underlätta utträde ur våldsbejakande extremism. procent. Andelen i befolkningen som har mycket eller ganska stort förtroende för Europeiska kommis- 10.6.2 Resultat sionen respektive Europaparlamentet var under 2018 i båda fallen 26 procent vilket är den största Demokratins motståndskraft har följts upp andelen sedan mätningarna inleddes 1998. Se vidare utg.omr. 1 anslag 9:1, Svenska institutet för För att öka kunskapen och förbättra uppfölj- europapolitiska studier samt EU-information . ningen av demokratipolitiken har regeringen gett Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram och redovisa indikatorer som belyser hur demokratins tillstånd i Sverige utvecklas över tid (Ku2017/02544/LS). Uppdraget har genomförts av SOM-institutet vid universitetet. Mer om uppdraget redovisas i avsnitt 10.5.2. I nedanstående redovisning presenteras data könsuppdelat i de fall skillnader mellan könen föreligger. Redovisningen visar att en majoritet av befolkningen i åldern 16 – 85 år är ganska eller mycket nöjd med hur demokratin fungerar i Sverige. År 2018 var andelen som är nöjda med demokratin 74 procent. Rapporten visar att lågutbildade är mindre nöjda med demokratin i Sverige än högutbildade och att personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter är mindre nöjda än personer bosatta i andra typer av regioner. Andelen av befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen var 37 procent 2018. Motsvarande andel som har förtroende för regeringen var 39 procent och för kommunstyrelserna 28 procent. Förtroende för riksdagen och regeringen är lägre bland personer med låg utbildning än bland personer med hög utbildning och lägre bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter än bland personer bosatta i storstäderna. En överväldigande majoritet av befolkningen, 96 procent, anser att det aldrig är rätt att använda våld för att påverka det svenska samhället. Fyra procent av befolkningen menar dock att de under vissa omständigheter kan vara rätt att ta till våld i syfte att påverka (Ku2019/01364/MD). När det gäller synen på hur demokratin fungerar i EU går det att se en tydligt positiv utveckling över tid. Andelen som är mycket eller

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 10.3 Förtroende för demokratiska institutioner 2000 – 2018

Andel i befolkningen (procent), 16 – 85 år, som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 Riksdagen Kvinnor 25 23 45 33 30 34 39 Män 30 23 43 24 28 31 37 Totalt 27 23 44 29 29 32 37 Regeringen Kvinnor 24 20 50 35 33 39 40 Män 30 22 54 28 31 39 39 Totalt 27 21 52 32 31 39 39 Kommunstyrelserna Kvinnor 19 17 28 23 22 26 29 Män 20 17 24 17 20 24 27 Totalt 20 17 26 20 21 24 28 EU-kommissionen Kvinnor 7 10 23 19 19 25 27 Män 8 10 19 14 15 18 24 Totalt 8 10 21 17 16 21 26 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2019

Statskontoret har utvärderat åtgärder mot mism har ökat mellan åren 2014 och 2017, om våldsbejakande extremism man med motståndskraft avser medvetenhet. 80 procent anger att de har haft nytta av den Den 13 december 2018 redovisade Statskontoret nationella samordnarens arbete. rapporten Utvärdering av regeringens åtgärder mot våldsbejakande extremism 2014 – 2017 Forum för levande historia har arbetat för en mer (Ku2018/02222/D). Statskontoret bedömer att motståndskraftig demokrati samtliga myndigheter har genomfört regeringsuppdragen för att förebygga våldsbejakande I juni 2018 fick Forum för levande historia i extremism väl. Utöver att myndigheterna har uppdrag av regeringen att stärka demokratins tagit fram stöd för olika personalgrupper och motståndskraft under 2018 och 2019. Under förbättrat sin samverkan, har regeringens insatser 2019 kommer ett nytt pedagogiskt material att bidragit till att det i dag finns kommunala lanseras, med det långsiktiga målet att fler ska samordningsfunktioner, lokala handlingsplaner engagera sig och verka aktivt för demokratiska och en bättre kunskap och beredskap att bemöta principer. utmaningarna med våldsbejakande extremism. Forum för levande historia har genomfört Eftersom det förebyggande lokala arbetet är insatser för att stärka förutsättningarna för att relativt nytt så har det dock varit en utmaning att skolor och andra ska kunna göra hågkomstresor genomföra åtgärder baserade på forskning och till Förintelsens minnesplatser utvärdering av metoder och arbetssätt. (Ku2018/01169/DISK). Seminarier om forsk- En annan utmaning har varit att nå ut med de ningsläget kring denna typ av resor har genomrapporter, metodstöd, m.m. som har tagits fram. förts på tre platser i landet för pedagoger som Statskontoret bedömer att det är svårt att uttala planerar att resa med grupper. Svenska sig om vilka effekter åtgärderna har haft för t.ex. kommittén mot antisemitism har genomfört flera yrkesverksammas arbete med att förebygga utbildningsresor med bidrag som beviljats för ett radikalisering. Det är även svårt att bedöma projekt om hågkomstresor till Förintelsens effekterna av de demokratifrämjande åtgärderna. minnesplatser (Ku2018/00545/MD). Se även Mellan 20 och 40 procent av de kommuner som utgiftsområde 13, avsnitt 1.4.2. känner till materialet har dock använt det och Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) anser att det har haft betydelse för deras har tillsammans med Forum för levande historia förebyggande arbete. utvecklat en universitetskurs som vänder sig till Sjuttio procent av de lokala samordnarna mot pedagoger som genomför studieresor till våldsbejakande extremism bedömer att sam- historiska minnesplatser med syftet att öka sina hällets motståndskraft mot våldsbejakande extre- elevers förståelse för demokrati och rasism.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Totalförsvarets forskningsinstitut har kartlagt Betänkandet har remissbehandlats och bereds i propaganda Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade vidare Demokrativillkorsutredningen betänkandet Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället fortsatt att på regeringens uppdrag utföra kart- (SOU 2019:35) som har remitterats. I uppdraget läggningar och analyser av våldsbejakande ingick inte att föreskriva på vilka grunder en extremistisk propaganda, se vidare under kommun ska bevilja bidrag till det civila samutg.omr. 4, avsnitt 2. hället, mot bakgrund av den kommunala själv- I november 2018 presenterade FOI rapporten styrelsen. Däremot har utredaren i samråd med Digital Jihad (R-4645-SE). Rapporten beskriver representanter för kommunsektorn tagit fram ett den så kallade Islamiska statens (IS) propaganda stödmaterial som kan användas både av statliga ur olika perspektiv, bl.a. språkbruket och och kommunala förvaltningsmyndigheter som varumärkesbyggandet. Rapporten är skriven på hanterar bidragsgivning. Tillkännagivandena är engelska för att kunna spridas till andra länder. inte slutbehandlade. I februari 2019 lämnade FOI rapporten Riksdagen har vidare tillkännagett för Ensamagerande våldsverkare – profiler, risk- regeringen vad som anförs i reservationen om att bedömningar och digitala spår (R-4736-SE). lika viktigt som det är att stödja organisationer Rapporten omfattar forskning om psykologi, som motverkar hedersrelaterade brott, är det att lingvistik och datavetenskap. Syftet är att öka dra en tydlig gräns mot föreningar och organikunskapen om det komplexa samspelet mellan sationer som accepterar eller i vissa fall rentav faktorer som utmärker ensamagerande, t.ex. för legitimerar hedersrelaterat förtryck och hedersatt underlätta för experter att riskbedöma traditioner (bet. 2017/18:KrU3 reservation 2 kommunikation från potentiella ensamagerande. under punkt 2 s. 30, rskr. 2017/18:242). Mot denna bakgrund har regeringen förlängt Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att Stöd till det civila samhället och trossamfunden bidra till att stärka statliga och kommunala för att värna demokratin verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barn- Myndigheten för ungdoms- och civilsam- äktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning hällesfrågor (MUCF) har sedan 2012 fördelat av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.) till och medel till det civila samhällets organisationer för med 2020. Tillkännagivandet är inte slutatt stödja förebyggande insatser mot behandlat. våldsbejakande extremism enligt förordningen (2011:1508) om statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin. Demokratisk medvetenhet bland EU:s Under 2018 fördelade MUCF totalt 13,5 medborgare främjas miljoner kronor till 24 organisationer. Av dessa arbetar 22 organisationer med att förebygga att För att främja demokratisk delaktighet bland antidemokratiska beteenden utvecklas. Samtliga EU:s medborgare finns EU-programmet Ett 24 arbetar med att förebygga att individer Europa för medborgarna 2014 – 2020. Programradikaliseras och ansluter sig till våldsbejakande met ska också stimulera till reflektion om EU:s extremistmiljöer och 14 arbetar med att stödja historia och framtid, samt visa den mångfald som individer som avser att lämna sådana miljöer. finns i EU. MUCF är svensk kontaktpunkt för Riksdagen har givit två tillkännagivanden till programmet. Europeiska kommissionens mynregeringen om vikten av att bidrag från det dighet (EACEA) beviljade under 2018 stöd till allmänna inte ges till verksamheter som stöder två projekt med svenskt huvudmannaskap (4 radikalisering, våldsbejakande extremism eller projekt 2017), båda inom Nätverk av städer. 15 terrorism (bet. 2015/16:KU4 punkt 5, rskr. projekt med svenska partner har beviljats stöd (17 2015/16:137 och bet. 2016/17:KU:23 punkt 5, projekt 2017). Under 2018 har även folkhögrskr. 2016/17:294). I mars 2018 överlämnade Ut- skolan Paidea, the European institute for Jewish redningen om översyn av statens stöd till tros- Studies in Sweden, beviljats ett särskilt treårigt samfund betänkandet Statens stöd till trossam- driftsbidrag inom programområdet Europeisk fund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). hågkomst. Det var första gången en svensk aktör

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

sökt och beviljats denna typ av driftsbidrag inom 10.7 Resultatredovisning för arbetet Ett Europa för medborgarna. Det totala antalet med att värna det demokratiska

ansökningar på europeisk nivå har under 2018 samtalet mot hot och hat

minskat med 15 procent.

MUCF har under 2018 genomfört 19 olika I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder spridningsaktiviteter där sammanlagt 638 del- som regeringen vidtagit i syfte att värna det

tagare har nåtts av information kring Europa för demokratiska samtalet mot hot och hat. medborgarna, det är högt över vad som krävs från

kommissionen för att få full finansiering. Under 2018 har förhandlingar om nästa 10.7.1 Resultatindikatorer och andra finansieringsperiod för EU-finansierade program bedömningsgrunder

påbörjats, inom ramen för EU:s fleråriga budget-

ram. Ett Europa för medborgarna föreslås där gå Arbetet för att värna det demokratiska samtalet samman med EU-programmet Rights, equality mot hot och hat bedöms utifrån:

and citizenship och bilda ett nytt program; – Omfattning och konsekvenser av hot, våld European Values programme. Förhandlingar har och trakasserier mot centrala aktörer i det pågått under 2018 och början av 2019. demokratiska samtalet som t.ex. förtroendevalda, journalister och opinions-

bildare, och

10.6.3 Analys och slutsatser

– insatser för att värna det demokratiska samtalet med inriktning på förtroende- En majoritet av befolkningen är nöjda med hur valdas, journalisters och opinionsbildares demokratin fungerar i Sverige och i EU samtidigt utsatthet för hot och hat. som förtroendet för demokratiska institutioner

visar en uppåtgående trend. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan olika grupper i befolk-

10.7.2 Resultat

ningen. Personer med lägre utbildning och personer Regeringen beslutade i juli 2017 om som är bosatta på landsbygden är i genomsnitt handlingsplanen Till det fria ordets försvar – mindre nöjda med demokratin och har lägre åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland förtroende för de nationella demokratiska journalister, förtroendevalda och konstnärer institutionerna än personer med högre utbildning (Ku2017/02388/D). Nedan redovisas de insatser och personer som är bosatta i andra typer av som avser ökad kunskap på området, stöd till dem regioner. Regeringen bedömer att de insatser som som utsätts samt åtgärder för ett stärkt genomförts under året för att göra demokratin rättsväsende. Arbetet vad gäller hot och hat mot mer motståndskraftig har varit viktiga. EUkonstnärer redovisas i utg.omr. 17, avsnitt 7 programmet Ett Europa för medborgarna Konstnärers villkor och insatser för att stärka bedöms ha varit ändamålsenligt. människors medie- och informationskunnighet Statskontorets utvärdering av regeringens redovisas i utg.omr. 17, avsnitt 13 Medier. insatser för att förebygga våldsbejakande

extremism visar att samhällets medvetenhet och motståndskraft mot våldsbejakande extremism

Stöd till förtroendevalda

har ökat mellan åren 2014 och 2017. Det är angeläget att arbetet fortsätter. Regeringen har sedan 2016 beviljat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medel för att

stödja och utveckla kommuners och landstings systematiska arbete med att förebygga och

hantera hot och hat mot förtroendevalda. Enligt den halvtidsredovisning som SKL inkom med i

oktober 2018 (dnr Ku2018/01872/D) är SKL:s arbete inriktat mot fem områden: framtagning av

fördjupad kunskap, utbildning och kunskapsspridning, stöd till förtroendevalda, systematiskt

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

utvecklingsarbete samt samarbete med Polis- närstående innehaft ett uppdrag som förtroendemyndigheten och andra aktörer. vald i stat, kommun, landsting, Sametinget eller SKL har genomfört en enkät för 2018 som Europaparlamentet. Lagändringen föreslås träda i visar hur arbetet i kommuner och landsting har kraft den 1 januari 2020. utvecklats sedan 2016. Rapporten visar på en markant förbättring på flera områden. Det är t.ex. 73 procent av kommunerna och landstingen som Fördjupad kunskap och stöd till journalister har genomfört utbildning för förtroendevalda om hot och hat, jämfört med 2016 då det var 30 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) fick procent. 53 procent av kommunerna och lands- 2018 ett utökat uppdrag att kartlägga och analytingen har någon form av styrande dokument sera förekomsten av hot och hat som riktas mot inom ramen för det förebyggande arbetet, vilket förtroendevalda och journalister, inom ramen för är en ökning med 20 procent jämfört med 2016. uppdraget att kartlägga våldsbejakande Det är en lägre andel som har ett system för att extremistisk propaganda. I juni 2018 publicerade förebygga hot och hat mot förtroendevalda (66 TU Medier i Sverige i samarbete med FOI procent) än andelen som anger att de har ett rapporten Hatets anatomi, i vilken hat mot system för att omhänderta hot (75 procent). journalister i ett diskussionsforum på internet SKL har tagit fram flera skrifter under 2018 – och kommentarsfälten i tre olika digitala medier 2019, bl.a. Anmäl alltid hot, hat och våld Det undersöks. Rapporten visar att det är ett fåtal handlar om demokratin i samarbete med journalister som omnämns ofta. De journalister Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten . som nämns oftast är framför allt ledarskribenter I november 2018 beslutade regeringen om och politiska kommentatorer. Ett tiotal anförlängd och förstärkt finansiering av projektet vändare i varje digital miljö står för 20 – 30 procent (Ku2018/02146/D) i enlighet med SKL:s av det totala antalet hatfulla inlägg om ansökan (Ku2017/02316/D). journalister. Linnéuniversitet har via Medieinstitutet Fojo sedan 2017 haft i uppdrag att identifiera, utveckla Stärkt rättsväsende och genomföra kompentens- och kapacitetshöjande insatser riktade till journalister och Polismyndigheten har i enlighet med ett redaktioner för att förebygga och hantera uppdrag i regleringsbrevet för 2018 redovisat utsatthet för hot och hat. Enligt den redovisning vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för som Linnéuniversitetet inkom med i oktober att bekämpa brott som hotar den fria åsikts- 2018 (Ku2018/01983/D) har Medieinstitutet bildningen, med fokus på bl.a. förtroendevalda Fojo fortsatt att bygga upp den digitala kunskapsoch journalister. Av redovisningen (dnr banken som kallas Demokratijouren och det Ju2019/01261/PO) framgår bl.a. att arbetet finns en bemannad helpdesk som kan ge råd och med kompetenshöjande åtgärder inom myndig- stöd till utsatta journalister. Utöver seminarier heten ska fortsätta för att ytterligare förbättra för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, har Medieförmågan att identifiera och utreda brott som institutet Fojo under senare delen av 2018 också hotar den fria åsiktsbildningen. Även förmågan anordnat säkerhetskurser. I regleringsbrevet för att ge återkoppling till målsägande rörande 2019 (anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ) fick beslut i utredningar och ärenden kommer att Linnéuniversitetet i fortsatt uppdrag att ge stöd stärkas. till journalister och redaktioner. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 om propositionen Brott mot förtroendevalda (prop. 2018/19:154). Propositionens förslag avser ett Stöd till det civila samhället förstärkt straffrättsligt skydd för brott som begås mot förtroendevalda eller deras närstående. Rapporten Det demokratiska samtalet Förslaget innebär att det som en försvårande (Ku2019/01362/MD) som Göteborgs universitet omständighet vid bedömningen av straffvärdet (SOM-institutet) tar fram på uppdrag av regesärskilt ska beaktas om brottet begåtts mot en ringen visar att 17 procent av dem som uttryckt person på grund av han eller hon eller någon en åsikt i en samhällsfråga minst någon gång i veckan i offentliga sammanhang har utsatts för

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

hot, våld eller trakasserier under det senaste året. jourerna som tagit del av utbildningsmaterialet,

Av de som uttrycker åsikter i samhällsfrågor som uppskattas till 80 procent vid årsskiftet i

minst en gång i veckan på internet och i sociala redovisningen.

medier uppger 33 procent att de har utsatts. Bland MUCF har i uppgift att fördela medel till det

dem som uttryckt en åsikt minst en gång i veckan civila samhällets organisationer enligt förord-

i samband med ett engagemang i en förening eller ningen (2018:32) om statsbidrag för insatser som

annan ideell organisation är siffran 12 procent. motverkar hot och hat i det offentliga samtalet.

Diagrammet beskriver utsattheten i olika forum MUCF fördelade bidraget för första gången

för åren 2016 – 2018. För denna period framträder under 2018. Totalt fördelades 6 miljoner kronor

inga eller marginella skillnader mellan kvinnor till fyra organisationer. Näthatsgranskaren

och män vad gäller utsatthet. arbetar i sitt projekt med att söka upp, granska

och polisanmäla kriminellt hat och olaga hot i

Diagram 10.1 Utsatthet för hot, våld eller trakasserier i

svenska sociala medier. Stiftelsen Expo arbetar

olika forum 2016 – 2018

för att öka kunskapen hos myndigheterna inom

Andel utsatta för hot våld eller trakasserier 40 rättsväsendet när det gäller de högerextrema

2016 2017 2018 miljöernas verksamhet och om hur lagstiftningen 35 fungerar i digitala miljöer. Brottsofferjouren och

30 den svenska insamlingsstiftelsen Make Equal

riktar sig till individer och grupper som har 25

20 utsatts för hot och hat och erbjuder olika typer av

15 digitala verktyg som ger utsatta personer stöd och

10 vägledning.

Genom projektens olika metoder och inrikt- 5 ning når de tillsammans flera olika målgrupper,

0 i offentliga sammanhang på internet och i sociala i samband med däribland individer, tjänstemän, politiker och

medier engagemang inom det personal hos rättsvårdande myndigheter. Organi-

civila samhället sationerna slutredovisar sina projekt i slutet av

Göteborgs universitet, SOM-institutet, 2019, 2018 och 2017. 2019.

Sedan 2018 har Kammarkollegiet i uppdrag att Att allmänheten påverkas av det hårda debattfördela medel enligt förordningen (2018:1533) klimatet tyder Brottsförebyggande rådets senaste om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till Nationella trygghetsundersökning (2019:1) från organisationer inom det civila samhället, se vidare 2018. Den visar att ungefär var femte person, i utg.omr. 17, avsnitt 15. åldern 16 – 84 år och oavsett kön, under det

senaste året ofta avstått från att lägga upp något

på internet av oro för att utsättas för hot eller

10.7.3 Analys och slutsatser

trakasserier.

År 2017 beviljades Brottsofferjouren i Sverige Hot och hat mot förtroendevalda, journalister (BOJ) medel (Ku2017/01578/D) av regeringen i och opinionsbildare är ett allvarligt demokratisyfte att stärka jourverksamhetens stöd till problem och utgör i förlängningen ett hot mot enskilda individer som utsätts för hot och hat i demokratin. Regeringen har fortsatt arbetet med samband med att de deltar i det offentliga att ta fram mer kunskap på området, utveckla samtalet. Enligt den redovisning som inkommit stödet till dem som utsätts och att stärka till regeringen (Ku2018/01972/MD) har Brottsrättsväsendets arbete. Flera av insatserna som offerjouren bl.a. utbildat den nationella telefonlanserades 2017 inom ramen för handlingsplanen centralen, tagit fram en checklista för demokrati- Till det fria ordets försvar har vidareutvecklats i brott, anordnat utbildningsdagar om demokrativad regeringen bedömer vara en positiv riktning. brott för de lokala brottsofferjourerna samt tagit Regeringen bedömer att arbetet för att motverka fram ett digitalt utbildningspaket som lanserades förekomsten av och utsattheten för hot och hat i i september 2018. Brottsofferjouren tar numera samhällsdebatten behöver fortsätta. emot ärenden och ger stöd till stödsökanden som

utsatts för otillåten påverkan i syfte att skrämma,

tysta eller få någon att ändra åsikt i det offentliga

samtalet. Det finns en beredskap hos de lokala

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

10.8 Politikens inriktning insatser under mellanvalsperioden kombineras med punktinsatser vid valår i syfte att uppmuntra Demokratin 100 år röstberättigade att använda sin rösträtt.

År 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Stärkta möjligheter till deltagande och Även om demokratin fortfarande står stark i delaktighet mellan valen Sverige finns utmaningar som samhället aktivt behöver bemöta. En av demokratins största utmaningar är det I dag lever alltför många i ett demokratiskt demokratiska utanförskapet och de klyftor som utanförskap, där det demokratiska samtalet hotas finns i befolkningen vad gäller deltagande och och där antidemokratiska aktörer har blivit mer delaktighet i demokratin. En väl fungerande och synliga. levande demokrati förutsätter att alla invånare, Demokratin som vi ärvde av tidigare genera- oavsett bostadsort, socioekonomiska föruttioner ska lämnas i ett ännu starkare skick till våra sättningar eller kön, har tillräckliga förutbarn. Demokratin måste fördjupas. Under 2020 sättningar att göra sin röst hörd även mellan och 2021 genomför regeringen därför en nationell valen. Om stora grupper i befolkningen inte är kraftsamling, Demokratin 100 år – samling för en delaktiga i demokratin får det negativa stark demokrati, för att säkerställa en levande och konsekvenser för såväl den enskilda individen uthållig demokrati för framtiden. Inom ramen för som samhället i stort. Ett utbrett demokratiskt den nationella satsningen avser regeringen att utanförskap leder till minskat förtroende för det stärka förutsättningarna för att människor i större demokratiska systemet samtidigt som det utgör utsträckning aktivt ska kunna delta i demokratin en grogrund för missnöje, social oro och bidrar bl.a. genom kunskapshöjande och folkbildande till ökad risk för radikalisering i riktning mot insatser. våldsbejakande extremism. Regeringen beräknar att anslaget 6:1 Allmänna Regeringen bedömer att det är prioriterat att val och demokrati tillförs 25 miljoner kronor 2020 genomföra insatser som ökar deltagandet i och 25 miljoner kronor 2021 för att myndigheter, demokratiska processer mellan valen särskilt kommuner och organisationer i det civila sam- bland invånare som upplever sig stå långt från hället ska kunna genomföra särskilda demokrati- delaktighet. stärkande insatser i samband med satsningen Det civila samhällets organisationer har en Demokratin 100 år. viktig roll när det gäller att främja kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin. Det civila samhället Ett högt och mer jämlikt valdeltagande bidrar även till engagemang och stärker stödet för demokratins principer. Regeringen avser att anslå Den representativa demokratin förverkligas medel för att stärka det civila samhällets förgenom de allmänna valen. Att rösta i allmänna val utsättningar att främja, förankra och försvara är den form av demokratiskt deltagande som demokratin i hela landet. omfattar flest människor och är det viktigaste medlet för ansvarsutkrävande. Valdeltagandet är också betydelsefullt för det demokratiska En mer motståndskraftig demokrati systemets legitimitet och den politiska jämlikheten. Det är därför mycket angeläget att val- En uthållig demokrati förutsätter ett starkt stöd deltagandet ökar i grupper som röstar i mindre hos befolkningen. Arbetet med att öka kunutsträckning, såsom unga, utrikes födda, låg- skapen om demokratin och förankra dess utbildade och personer med funktionsned- principer är därför ett viktigt område. Forum för sättning samt i områden med socioekonomiska levande historia spelar en viktig roll i att förankra utmaningar där valdeltagandet är lågt. Regeringen stödet för demokratin som styrelseskick genom kommer under mellanvalsperioden fortsätta att lärdom av historiska exempel. Regeringen verka för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. beräknar att anslaget 6:1 Allmänna val och De insatser som genomförs utgör en del av ett demokrati tillförs 5 miljoner kronor 2020, och 6 långsiktigt arbete där demokratifrämjande miljoner kronor 2021 och 2022 för att förlänga

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

satsningen på hågkomstresor till Förintelsens 10.9 Mål för mänskliga rättigheter minnesplatser. Satsningen bidrar till att höja kunskapen om de yttersta konsekvenserna av Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att rasism och ett odemokratiskt styrelseskick. säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1, utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat 2015/16:62).

Tystas människor tystnar demokratin. I en levande demokrati ska alla människor oavsett kön våga uttrycka både sin åsikt och sin identitet utan 10.10 Resultatredovisning rädsla för hot, hat och våld. Det demokratiska samtalet ska vara öppet för en mångfald av röster. I detta avsnitt redovisas resultaten av de över- Varje gång en journalist skräms till tystnad gripande och strukturella åtgärder som bidragit hotas det demokratiska samtalet. Varje gång en till att uppnå målet om att säkerställa full respekt kommunpolitiker får ett hotfullt brev hem till för Sveriges internationella åtaganden om mänskadressen där de bor med sina barn, är det ett hot liga rättigheter. Målet berör många politikommot det öppna samhället. Varje gång en råden, t.ex. funktionshinderspolitiken och barnrepresentant från det civila samhället får utstå hat rättspolitiken som redovisas i utgiftsområde 9 för sitt engagemang krymper utrymmet för en Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 6 inkluderande debatt där olika uppfattningar får respektive 7, samt politiken mot diskriminering komma till tals. och jämställdhetspolitiken som redovisas i Viktiga målgrupper för arbetet med att värna utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända det demokratiska samtalet är journalister, för- invandrares etablering avsnitt 4 respektive 5. troendevalda, konstnärer, forskare, det civila samhällets organisationer och enskilda opinionsbildare. Insatser som lanserades 2017 inom ramen 10.10.1 Resultatindikatorer och andra för handlingsplanen Till det fria ordets försvar bedömningsgrunder kommer att fortgå och vidareutvecklas. Insatser vad gäller det stöd som erbjuds olika grupper som Bedömningen av utvecklingen görs i förhållande är utsatta är särskilt centrala. Kunskapen om till strukturen i regeringens strategi för det utsattheten behöver öka, både vad gäller utsatthet nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. hos olika grupper, vilka konsekvenser utsattheten 2016/17:29). Centrala bedömningsgrunder är får och hur hot och hat tar sig uttryck, inte minst – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd i digitala miljöer. Rättsväsendet kommer även av de mänskliga rättigheterna, fortsättningsvis att lägga stor vikt vid arbetet för – ett samordnat och systematiskt arbete med att motverka och bekämpa brott som hotar mänskliga rättigheter inom offentlig demokratin. verksamhet, och En allt viktigare förutsättning för att var och en ska kunna nyttja den digitala utvecklingens – ett starkt stöd för arbete med mänskliga potential är ökad medie- och informations- rättigheter inom det civila samhället och kunnighet (MIK). Statens medieråd har inlett ett inom näringslivet. viktigt utvecklingsarbete på området. Regeringen tillsatte en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska 10.10.2 Resultat samtalet (Ku 2018:04). Syftet är att öka medieoch informationskunnigheten och stärka männi- I avsnittet redovisas resultat i förhållande till skors motståndskraft mot näthat, desinformation regeringens strategi för det nationella arbetet med och propaganda genom utåtriktade insatser. mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29). Redovisning sker också i förhållande till de 15 miljoner kronor som finns på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för åtgärder för främjande av det nationella arbetet med mänskliga rättigheter.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Synpunkter och rekommendationer från med FN:s konvention om barnets rättigheter internationella granskningsorgan (barnkonventionen). Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas Den internationella granskningen av Sveriges konvention om barnets rättigheter träder i kraft efterlevnad av konventionsåtaganden är en viktig den 1 januari 2020. För att barnets rättigheter ska utgångspunkt i arbetet med målet om att få genomslag i praktiken krävs vid sidan av den säkerställa full respekt för Sveriges internationella inkorporering som beslutats av riksdagen (prop. åtaganden om mänskliga rättigheter. Synpunkter 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25, rskr. och rekommendationer från internationella 2017/18:389) en fortsatt och systematisk granskningsorgan ger därför vägledning i arbetet. transformering av barnkonventionens bestäm- Synpunkter och rekommendationer är dock inte melser i nationell rätt. Därutöver krävs en juridiskt bindande för konventionsstaten. Rege- kombination av olika åtgärder såsom vägledning, ringens strategi är även en viktig del i och en utbildning och samordning mellan olika aktörer central utgångspunkt för arbetet med Sveriges på olika nivåer i samhället. De samlade åtgärder genomförande av Agenda 2030. Mänskliga rättig- som regeringen presenterat i propositionen i heter är en av de frågor som ska genomsyra hela form av lag om FN:s konvention om barnets agendan. rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett Sverige lämnade i februari 2018 en upp- fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska följningsrapport gällande konventionen om ses som ett samlat paket för att konventionen ska avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor få genomslag (se vidare utg.omr. 9 avsnitt7). (CEDAW) till kommittén för avskaffande av En arbetsgrupp i Regeringskansliet har haft i diskriminering av kvinnor. uppdrag att utforma en vägledning som kan Sverige lämnade i november 2018 in sin utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av åttonde rapport avseende FN:s konvention mot barnkonventionen. Denna bereds för närvarande. tortyr och annan grym, omänsklig eller för- (se vidare utg.omr. 9 avsnitt 7). nedrande behandling eller bestraffning (CAT). För att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med I juni 2018 lämnade FN:s kommitté för transformering av barnkonventionen inom olika avskaffande av rasdiskriminering rekommenda- rättsområden beslutade regeringen i mars 2018 att tioner och synpunkter angående Sveriges efter- ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en levnad av konventionen om avskaffande av alla kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning former av rasdiskriminering (CERD). I maj 2019 och praxis överensstämmer med barnlämnade Sverige en uppföljningsrapport angåen- konventionen (dir. 2018:20). Utredningen som de konventionen. antagit namnet Barnkonventionsutredningen Den 10 maj 2019 hölls ett möte med civila (S 2018:03) ska redovisa sitt uppdrag senast den samhället inför rapporteringen i oktober gällande 15 november 2019. FN:s konvention om rättigheter för personer Arbetet för att få en effektiv och heltäckande med funktionsnedsättning. lagstiftning mot diskriminering har fortsatt. Regeringskansliet har även haft ett upp- Sverige har under lång tid fått återkommande följningsseminarium med Europarådet angående internationell och nationell kritik för sin Europeiska stadgan om landsdels- eller häktnings- och restriktionsanvändning. Flera minoritetsspråk och ramkonventionen om skydd åtgärder har vidtagits för att svara upp mot denna för nationella minoriteter. kritik. Kriminalvården har bl.a. under 2018 undertecknat en nationell överenskommelse med Röda korset om ökade insatser för att minska Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de isolering för häktade med restriktioner. mänskliga rättigheterna Riksdagen har i ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift Sveriges konventionsåtaganden och svensk att analysera frågan om skadestånd vid överlagstiftning trädelser av grundlagsskyddade fri- och rättig- Åtgärder har vidtagits i syfte att svara upp mot heter i regeringsformen och att föreslå de rekommendationen från FN:s kommitté för lagändringar som bedöms nödvändiga (bet. barnets rättigheter (barnrättskommittén) om att 2015/16:KU15 punkt 15, rskr. 2015/16:192). En nationell lagstiftning fullt ut ska överensstämma parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

uppdrag att utreda frågan om skadestånd från det Grundläggande rättigheter inom EU allmänna för skada som orsakats vid överträdelser Europeiska kommissionen rapporterar årligen av de grundläggande fri- och rättigheterna i 2 kap. om tillämpningen av Europeiska unionens stadga regeringsformen (RF) (dir. 2018:92). Kommittén om de grundläggande rättigheterna (stadgan) och ska bl.a. överväga om rätten till ersättning från det rådet brukar anta årliga slutsatser om den. Rådet allmänna för skada som orsakats vid överträdelser kunde dock inte nå enighet om slutsatserna 2018 av grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. varför dessa i stället antogs som ordförandeskaps- RF bör utvidgas. Genom beslutet om slutsatser. Ordförandeskapsslutsatserna från kommittédirektiv har regeringen ansett att 2018 påminner bl.a. om att unionen vilar på de tillkännagivandet är slutbehandlat. gemensamma värdena i artikel 2 i EU-fördraget Fortsatt arbete har även genomförts för att och betonar vikten av fortsatta insatser till skydd säkerställa skyddet för de mänskliga rättigheterna för de rättigheter som kommer till uttryck i och det samiska folkets möjligheter att åtnjuta stadgan. Slutsatserna lyfter även ett antal dem (se vidare avsnitt 7). Regeringen beslutade områden där stadgan har betydelse, såsom bl.a. i augusti 2018 om propositionen Ändringar i respekt för demokrati och rättsstatens principer, regleringen för Sametinget och sametingsvalet kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga (prop. 2017/18:287). Riksdagen har antagit rättigheter, bekämpa rasism, barns rättigheter, regeringens förslag och lagen trädde i kraft den 1 rättigheter för personer med funktionsnedjuli 2019 (bet. 2018/19:KU9, rskr. 2018/19:34). sättning samt jämlikhet för hbtq-personer. Vidare har arbetet med förslag till en Som en del av EU:s fleråriga budgetram för konsultationsordning i frågor som rör det perioden 2021 – 2027 presenterade kommissionen samiska folket fortsatt under 2018 och 2019. Ett den 30 maj 2018 förslag till ett nytt utkast till lagrådsremiss En konsultationsordning finansieringsprogram Rättigheter och värden i frågor som rör det samiska folket har skickats på (programmet). Våren 2019 nådde rådet och remiss med svarstid den 30 september 2019. Europaparlamentet en samsyn om programmets För att säkra efterlevnaden av de nationella utformning och innehåll i sak. Slutligt beslut om minoriteternas rättigheter har riksdagen beslutat programmet inklusive budget kommer att tas i enlighet med propositionen En stärkt efter beslut om EU:s fleråriga budgetram. minoritetspolitik (prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, rskr. 2017/2018:409). Propositionen innehåller förslag som syftar till att Ett samordnat och systematiskt arbete med stärka det grundläggande skyddet för samtliga mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet nationella minoriteter och att stärka de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena Kunskap om Sveriges konventionsåtaganden inom för finska, meänkieli och samiska. Till följd av offentlig verksamhet beslutet trädde ändringar i lagen (2009:724) om I enlighet med flera aktuella rekommendationer nationella minoriteter och minoritetsspråk, och synpunkter från internationella granskningsskollagen (2010:800) och socialtjänstlagen organ har arbetet fortsatt med att säkerställa att (2001:453) i kraft den 1 januari 2019 (se vidare berörda aktörer har nödvändig kunskap om avsnitt 11). Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter och vad detta innebär för den egna Institutioner som säkerställer internationella verksamheten. Särskilda åtgärder har vidtagits åtagande om mänskliga rättigheter under 2018 och 2019 på nationell, regional och Regeringskansliet beslutade i mars 2018 om ett lokal nivå. uppdrag att utreda frågan om inrättande av en Under 2018 och 2019 har Uppsala universitet nationell institution för mänskliga rättigheter i fortsatt haft i uppdrag att stärka kompetensen om Sverige (Ku2017/02610/DISK). Uppdraget redo- mänskliga rättigheter hos statligt anställda visades i oktober 2018 och har remissbehandlats. (Ku2017/00254/DISK, Ku2017/00961/DISK, I januari 2018 påbörjade Jämställdhets- Ku2018/01280/D, Ku2018/01912/D, myndigheten sin verksamhet. Bl.a. fördelar Jäm- Ku2018/01979/D m.fl.). Uppdraget har bl.a. ställdhetsmyndigheten statsbidrag till jämställd- resulterat i att drygt 16 000 personer från 91 olika hetsprojekt och kvinnors organisering (se myndigheter har registrerat sig för den utg.omr. 13 avsnitt 4). webbaserade introduktionsutbildningen om

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

mänskliga rättigheter. I utvärderingen av utbild- har inkommit med en rapport om det arbete som ningen framgår att 80 procent av deltagarna anser bedrivits inom ramen för överenskommelsen att den är relevant för deras yrkesutövning. Till de under året som gått (A2019/01495/MRB). verksamhetsanpassade utbildningarna har drygt Det treåriga kunskapslyftet med uppdrag till 1 100 personer från 58 olika myndigheter anmält Barnombudsmannen om att under perioden sig (A2019/01074/MRB). 2017 – 2019 stödja arbetet med att säkerställa Folkbildningsrådet har i enlighet med uppdrag tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners (Ku2017/01154/DISK, Ku2018/01280/D, och landstings verksamheter (S2016/07874/FST) Ku2018/01912/D, Ku2018/01979/D m.fl.) fortsätter (se vidare utg.omr. 9 avsnitt 7). fortsatt sin utbildningssatsning om mänskliga I juli 2018 överlämnade regeringen skrivelsen rättigheter inom folkbildningen. Satsningen har Nystart för en stärkt minoritetspolitik (skr. bl.a. riktat sig till nyckelpersoner inom kommun- 2017/18:282) till riksdagen. I skrivelsen redogör ledningskontor och fritidsledarverksamhet. Upp- regeringen för huvudsakliga prioriteringar för draget har enligt Folkbildningsrådet resulterat i minoritetspolitiken och bedömer att betydande en ökad kompetens om mänskliga rättigheter hos arbete återstår för att efterlevnaden av de såväl personal som ledare och deltagare nationella minoriteternas rättigheter ska upp- (A2019/00622/MRB). fyllas (se vidare avsnitt 11). Barnombudsmannens uppdrag om att stödja Myndigheters regeringsuppdrag om jämställdarbetet med att säkerställa tillämpningen av hetsintegrering avslutades 2018, men myndigbarnets rättigheter i statliga myndigheters heternas arbete fortsätter alltjämt (se vidare verksamhet under perioden 2017 – 2019 utg.omr. 13 avsnitt 5). SKL:s projekt Kunskaps- (S2016/07875/FST) har fortsatt och utvidgats så spridning genom modellkommuner har fått stöd att sexton statliga myndigheter nu omfattas av under perioden 2015 – 2018 och därmed också kunskapslyftet. Länsstyrelserna har även fått i arbetet för att sprida goda exempel på jämuppdrag att i samverkan med Barnombuds- ställdhetsarbete i kommuner (S2018/05936/RS mannen samordna och utveckla sin tillämpning av delvis). barnets rättigheter samt stödja arbetet med att Det förebyggande och kompetenshöjande säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i arbetet mot sexuella trakasserier har stärkts . kommuner och landsting (A 2019/01274/MRB, Arbetsmiljöverket hade under 2018 särskilda se vidare utg.omr. 9 avsnitt 7). medel för att genomföra en informationsinsats Socialstyrelsen har ett fortsatt uppdrag att ta med stöd till arbetsgivare i syfte att förebygga fram och genomföra en webbaserad utbildning sexuella trakasserier i arbetslivet. Den regionala om det ansvar hälso- och sjukvården och skyddsombudsverksamheten fick också särskilda socialtjänsten har för att arbeta med de mänskliga medel för informations- och utbildningsinsatser. rättigheterna i förhållande till personer med Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsfunktionsnedsättning i den praktiska yrkesut- ombudsmannen har inom ramen för sitt övningen (S2019/02110/FS). gemensamma regeringsuppdrag Arbetet inom ramen för regeringens nationella (Ku2018/00557/DISK) tagit fram en digital plan mot rasism, liknande former av fientlighet plattform som tillhandahåller samlad information och hatbrott har fortsatt (Ku2016/02629/DISK, om diskrimineringslagens (2008:567) och arbetsse vidare utg.omr. 13 avsnitt 4). miljölagens (1977:1160) krav på arbetsgivare när det gäller att förebygga, förhindra och åtgärda Tillämpning och beaktande av mänskliga förekomsten av sexuella trakasserier. I juni 2019 rättigheter inom offentlig verksamhet fick Diskrimineringsombudsmannen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i Arbetsmiljöverket i uppdrag att vidta enlighet med överenskommelsen med regeringen informationsinsatser för att höja kunskapen om fortsatt arbetet för att öka kunskapen om aktiva åtgärder och kränkande särbehandling, mänskliga rättigheter hos förtroendevalda och däribland arbetet mot sexuella trakasserier. I anställda i kommuner och landsting och öka uppdraget ingår att tillsammans med Arbetsintegreringen av mänskliga rättigheter i ordinarie miljöverket utveckla den digitala plattformen processer (Ku2017/00256/DISK, samt att sprida information om plattformen (dnr Ku2017/01466/DISK, Ku2018/01280/D, A2019/01324/MRB och A2019/01325/MRB). Ku2018/01912/D, Ku2018/01979/D m.fl.) SKL

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Länsstyrelserna har en mycket viktig roll i Ett starkt stöd för arbete med mänskliga genomförandet av Sveriges konventions- rättigheter inom det civila samhället och inom åtaganden på regional och lokal nivå. näringslivet Länsstyrelsernas uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen, att i sin verksamhet belysa, Sakråd och samråd med civila samhället analysera och beakta mänskliga rättigheter, har Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet för resulterat i att deras arbete för mänskliga att på ett systematiskt sätt ta vara på civilrättigheter utvecklats. Länsstyrelsen i Dalarna samhällets expertis i olika sakfrågor. Metoden har har fortsatt sitt uppdrag att samordna och fortsatt att införas. Sakråd kompletterar andra utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga former av samråd och ökar kvaliteten i rättigheter (Ku2017/00707/DISK, regeringens underlag (se vidare utg.omr. 17 Ku2018/01280/D, Ku2018/01912/D, avsnitt 15). Ku2018/01979/D m.fl.). Ett verksamhetsstöd Flera sakråd har hållits, bl.a. om uppföljningen om 100 000 kronor har delats ut till 19 av de rekommendationer och synpunkter Sverige länsstyrelser för att bl.a. implementera metod- fick angående efterlevnad av konventionen om stödet för ett rättighetsbaserat arbetssätt. avskaffande av alla former av rasdiskriminering Länsstyrelserna har arbetat med att ta fram ett (ICERD). Även i anslutning till FN:s kvinnosökbart system av människorättsindikatorer kommission (CSW) hölls ett sakråd och i inom tre specifika områden. Länsstyrelserna har delegationen till CSW 2018 och 2019 ingick flera även gett stöd till kommunerna i deras arbete med företrädare från civilsamhället. mänskliga rättigheter. I flera län har det etablerats Under 2018 har Regeringskansliet genomfört stödstrukturer för mänskliga rättigheter, i vilka sex ordinarie samrådsmöten med de nationella länsstyrelserna är en drivande aktör minoriteterna. Regeringskansliet har även haft ett (A2019/00631/MRB). uppföljningsseminarium med Europarådet an- Statistiska centralbyrån (SCB) fick i augusti gående ramkonventionen om skydd för 2018 i uppdrag att ta fram förslag till indikatorer nationella minoriteter och den europeiska för regeringens nationella arbete med mänskliga stadgan om landsdels eller minoritetsspråk. rättigheter (Ku2018/01727/DISK). I mars 2019 Bidrag gavs även till Mänskliga Rättighetsredovisade SCB uppdraget. I redovisningen förs dagarna 2018 i syfte att bredda och fördjupa det en diskussion om hur arbetet med indikatorer kan offentliga samtalet om mänskliga rättigheter, struktureras och vilka indikatorer som skulle erbjuda kunskap och metoder för praktisk kunna vara aktuella (A2019/00634/MRB). tillämpning av mänskliga rättigheter och utveckla Migrationsverket tog i oktober 2018 beslut om samarbetet inom området en handlingsplan för likvärdig behandling. Planen (Ku2018/01182/DISK). har som övergripande mål att alla sökande ska behandlas likvärdigt oavsett kön, könsuttryck Hållbart företagande, företag och mänskliga och sexuell läggning och oavsett om den sökande rättigheter är ett barn eller en vuxen. Arbetet med hållbart företagande har drivits Vidare fick Migrationsverket, Jämställdhets- vidare under året med utgångspunkt i skrivelsen myndigheten och Statens skolverk i juni 2018 i om hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och uppdrag av regeringen att vara en av flera Sveriges nationella handlingsplan för företagande strategiska myndigheter som i sin verksamhet ska och mänskliga rättigheter, utarbetad i linje med främja hbtq-personers lika rättigheter och FN:s vägledande principer för företag och möjligheter (dnr Ku2018/01457/DISK m.fl.). mänskliga rättigheter (UNGP). Hållbart före- Statens skolverk har tagit fram stöd och tagande omfattar mänskliga rättigheter, anstänverktyg för utvecklingen av sex- och diga arbetsvillkor, hänsyn till miljö och klimat samlevnadsundervisningen och arbetet mot och antikorruption. Till detta kommer också sexuella trakasserier i skolan (U2018/03702/S). jämställdhet, barnrättsperspektivet, mångfald, Skolverket har även fördelat 30 miljoner kronor affärsetik och skattefrågor. Handlingsplanen till organisationer i civilsamhället som erbjuder redogör för den allmänna policyn på området, skolpersonal kompetensutveckling i sex- och inklusive en tydlig förväntan på företag att samlevnadsundervisning och i arbetet mot respektera mänskliga rättigheter i all sin verkkränkande behandling. samhet, både i Sverige och utomlands.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Regeringen har också presenterat en upp- om mänskliga rättigheter. Sverige lägger stor vikt följningsrapport till handlingsplanen för före- vid rekommendationer och synpunkter från tagande och mänskliga rättigheter i vilken det internationella granskningsorgan. konstateras att flertalet av de ca femtio utlovade När allt fler länder ifrågasätter det internaåtgärderna är genomförda, inklusive en s.k. ”Base tionella regelverket om mänskliga rättigheter är Line Study” (UD2017/21086/FH, se vidare det angeläget att arbetet för att förverkliga de utg.omr. 24, avsnitt 4). Under året har även mänskliga rättigheterna fortsätter såväl nationellt Business Sweden utvecklat sitt arbete inom som internationellt. Sverige kan på så sätt agera området. Ett informationspaket om hållbart som en positiv kraft och förebild för andra länder. företagande har tagits fram till deltagande företag i samband med främjanderesor utomlands. Regeringskansliet har även tagit fram en webbutbildning om hållbart företagande för 10.11 Politikens inriktning ambassaderna så att de kan bli bättre på att stötta företag i deras hållbarhetsarbete. Vi lever i en tid som mer än någonsin kräver att Bolag med statligt ägande ska agera före- de internationella överenskommelserna och dömligt inom hållbart företagande. Därför är normerna om mänskliga rättigheter tas på största hållbart företagande inklusive mänskliga rättig- allvar. I internationella forum ifrågasätts mänskheter en integrerad del i Statens ägarpolicy och liga rättigheter allt oftare och det finns en ökad bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter tendens från vissa aktörer att försöka undergräva i styrningen av bolag med statligt ägande har och omtolka bindande konventioner, vedertagna stärkts, t.ex. genom en vägledning för styrelser i begrepp och normer. Utvecklingen har bidragit bolag med statligt ägande om förväntningarna på till ett ifrågasättande av de mänskliga rättigföretagens arbete inom området mänskliga rättig- heternas giltighet på många platser i världen. heter samt styrelsens roll och ansvar. Detta innebär inte bara ett långsiktigt hot mot respekten för konventionsåtaganden utan ger också näring åt motsvarande krafter i Sverige. 10.10.3 Analys och slutsatser I det sammanhanget är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en positiv kraft och ständigt Regeringens bedömning är att de insatser som håller frågor om mänskliga rättigheter på agendan vidtagits inom ramen för regeringens strategi för både på internationell och nationell nivå. Ett det nationella arbetet med mänskliga rättigheter konkret sätt att försvara de internationella (skr. 2016/17:29) bidrar till att uppfylla målet att överenskommelserna om mänskliga rättigheter är säkerställa full respekt för Sveriges internationella att ständigt ta nya steg för att de ska efterlevas åtaganden om mänskliga rättigheter. Insatserna fullt ut i Sverige. har bl.a. resulterat i en ökad kunskap och Även om Sverige på många sätt är en förebild kompetens om mänskliga rättigheter hos framför när det gäller respekten för de mänskliga allt statligt anställda men även inom vissa andra rättigheterna kritiseras Sverige återkommande i yrkeskategorier. Insatserna har vidare bidragit till både internationella och nationella granskningar. ett mer samordnat och systematiskt arbete för Kritiken är en indikation på att ett fortsatt arbete mänskliga rättigheter på regional och kommunal behövs för att säkerställa full respekt för Sveriges nivå, bl.a. genom ett rättighetsbaserat arbetssätt. internationella åtaganden om mänskliga rättig- Frågor om mänskliga rättigheter integreras i heter. I detta sammanhang är det viktigt att större utsträckning än tidigare i den ordinarie svensk lagstiftning är utformad i överensverksamheten. stämmelse med dessa åtaganden. Även insatser som skett inom andra politik- Regeringen kommer att fortsätta arbetet inom områden t.ex. funktionshinderspolitiken, barn- ramen för strategin för det nationella arbetet med rättspolitiken, jämställdhetspolitiken, utbild- mänskliga rättigheter. Regeringen fortsätter även ningspolitiken och politiken mot diskriminering beredningen av frågan om en oberoende nationell bidrar till måluppfyllelsen. institution för mänskliga rättigheter. Samtidigt visar olika granskningar att det krävs Regeringen kommer att fortsatt prioritera ett fortsatt arbete för att nå målet om att säkerställa samordnat och systematiskt arbete för mänskliga full respekt för Sveriges internationella åtaganden rättigheter inom såväl det offentliga som det civila

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

samhället och inom näringslivet. Regeringens 10.12.2 Resultat insatser för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå och i Justitiekanslerns verksamhet syfte att höja kompetensen om mänskliga rättigheter kommer därför att fortsätta. Antalet inkomna ärenden till Justitiekanslern Regeringen anser att arbetet med mänskliga uppgick 2018 till drygt 7 800, vilket är en rättigheter bör ske i samarbete och samverkan minskning med 4 900 ärenden jämfört med med andra länder, aktörer och organisationer. EU föregående år (statistiken finns ännu inte tillgängär en viktig arena, liksom FN och andra multi- lig könsuppdelad). Minskningen beror främst på laterala organisationer. Sverige kommer i januari att skadeståndsanspråken från de personer som 2020 att granskas i FN:s råd för mänskliga registrerades i uppgiftssamlingen Kringresande rättigheter inom ramen för den s.k. Universal gått ned avsevärt. Nedbrutet på olika ärendeslag Periodic Review (UPR). UPR-granskningen var det skadeståndsanspråken som stod för drygt spelar en viktig roll i arbetet med att skydda och 50 procent. Under året avgjordes 9 240 ärenden främja mänskliga rättigheter såväl nationellt som vilket är drygt 2 300 färre jämfört med föregående internationellt. I UPR-processen strävar Sverige år. Minskningen avsåg även här främst att skadeefter att genom konstruktiv dialog och i nära ståndsanspråk med anledning av uppgiftssamsamarbete med civilsamhället verka för en större lingen Kringresande gått ned. transparens kring situationen för de mänskliga Till följd av minskningen av antalet inkomna rättigheterna och att stärka de mänskliga rättig- ärenden minskade även den utgående ärendeheternas universalitet. balansen inom myndigheten. I allt väsentligt har de mål för handläggningstider som myndigheten har satt upp uppnåtts. 10.12 Resultatredovisning för Under 2018 handlade myndigheten ca 1 200 Justitiekanslern och tillsynsärenden. Antalet inkomna tillsynsärenden Datainspektionen ökade med ca 5 procent jämfört med 2017. Justitiekanslern har under 2018 genomfört nio 10.12.1 Uppdrag för Justitiekanslern och tillsynsprojekt, varav sju inspektioner, vilket är en Datainspektionen markant ökning från föregående år och ett led i Justitiekanslerns arbete med att stärka tillsyns- Justitiekanslern har tillsyn över att de som utövar verksamheten. Dessa skedde vid Umeå tingsrätt, offentlig verksamhet efterlever lagar och andra Karlstads åklagarkammare, Polismyndigheten författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. (polisområde Örebro län), Säkerhetspolisen, I detta ingår att vaka över tryck- och yttrande- Länsstyrelsen i Västerbottens län, Kronofogdefriheten samt värna integriteten och rätts- myndighetens specialverkställighetsteam och säkerheten i den offentliga verksamheten. dess enhet för betalningsföreläggande. Det Myndigheten ska bevaka statens rätt och föra allmänna intrycket från inspektionerna var att de eller låta föra statens talan, om inte någon annan inspekterade verksamheterna fungerade väl eller myndighet har denna uppgift. mycket väl. Justitiekanslern påpekade emellertid Datainspektionen har som huvudsaklig uppgift vissa brister. I tre av ärenden kritiserades dessatt arbeta för att människors grundläggande fri- utom berörda myndigheter i vissa hänseenden. och rättigheter skyddas i samband med behand- Kritiken avsåg brister i diarieföringen, vid hanling av personuppgifter. Myndigheten ska också teringen av frågor om förverkande samt vid verka för att god sed iakttas i kredit- och inkasso- tillämpningen av rättegångsbalkens bestämmelse verksamhet. Inom ramen för sitt uppdrag är om beslagsförbud avseende närstående. Datainspektionen tillsynsmyndighet inom en rad Arbetet med att värna tryck- och yttrandefriområden. heten har främst skett genom att pröva inkomna En samlad resultatbedömning görs för Justitie- anmälningar om brott mot tryckfrihetsförkanslern respektive Datainspektionen utifrån hur ordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen väl de har uppfyllt de uppgifter som åligger dem. (YGL). Antalet inkomna ärenden på det tryckoch yttrandefrihetsrättsliga området har under 2018 ökat med 7 procent jämfört med 2017. I likhet med tidigare år har en stor del av de

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

inkomna anmälningarna avsett publiceringar som Verksamhetens utveckling inte har omfattats av grundlagsskydd. Det gäller Under 2018 har dataskyddsreformen gjort att ofta uttalanden på internet där webbplatsen inte Datainspektionens förutsättningar för tillsyn omfattats av den så kallade databasregeln i 1 kap. förändrats. Skarpare befogenheter finns nu att 4 § YGL. Ärendena ska då hanteras av allmän tillgå och ett arbete med att prioritera tillsynen för åklagare och inte av Justitiekanslern. att få genomslag av reformen har kommit igång. Under 2018 inkom ca 3 900 skadeståndsären- Under 2018 genomförde Datainspektionen mer den till Justitiekanslern, vilket är en minskning tillsyn avseende personuppgiftsbehandling än med över 50 procent jämfört med 2017. Totalt under föregående år. Totalt inleddes 70 tillsynsavsåg ca 25 procent ersättningsanspråk enligt ärenden utifrån dataskyddsförordningen, brottslagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberöv- datalagen eller den tidigare personuppgiftslagen. anden och andra tvångsåtgärder. Myndigheten Eftersom myndigheten har fått en rad nya avgjorde ca 1 900 sådana ärenden under 2018. arbetsuppgifter har kraven skärpts i flera tidigare Ersättning beviljades helt eller delvis i ca 90 arbetsuppgifter. Behovet av stöd och vägledning procent av fallen. har ökat påtagligt i både privat och offentlig Antalet inkomna ärenden om rättshjälp ökade sektor, och ett rekordhögt inflöde på 25 000 under 2018 och uppgick till ca 2 000 ärenden. ärenden noterades (8 000 ärenden 2017). Detta Justitiekanslern har under året överklagat beslut i har gjort att balanser byggts upp då man inte fullt 41 rättshjälpsärenden. ut kunnat hantera inflödet av ärenden i den takt man hade önskat. Myndigheten har nästan Fortsatt förstärkning av den extraordinära fördubblat sin personalstyrka under året vilket tillsynen och förändringsarbete har tagit resurser i anspråk. Det finns goda Justitiekanslern har fortsatt sitt arbete med att förutsättningar att komma i fas med balanserna förstärka och utöka sin extraordinära tillsyn, under året, när arbetet med nya medarbetare, vilket under 2018 tagit ytterligare steg framåt. uppgifter och rutiner har satt sig. I den stödjande Antalet initiativärenden har mer än fördubblats verksamheten, som tagit ungefär 60 procent av sedan 2016. För att kunna möta upp en fortsatt myndighetens arbete med dataskyddsreformen i hög arbetsbörda pågår ett förändringsarbete på anspråk, har de prioriterat stöd till stora centrala myndigheten och en del av de reformer som aktörer för att få en så bra spridning som möjligt. genomförts under senare år har fallit väl ut. Detta Datainspektionen konstaterar att intresset för får till följd att justitiekanslern och byråcheferna tillsyn är stort, och att det är en förutsättning för kan ägna sig åt mer komplicerade ärenden som att upprätthålla förtroende för reformen och kräver mer ingående överväganden och att mer personuppgiftbehandlingar i samhället. Samtidigt rutinbetonade ärenden kan avgöras allteftersom. kan de konstatera att antalet klagomål avseende Detta gynnar i slutändan de enskilda medborgare personuppgiftebehandlingar har ökat från 250 som vänder sig till myndigheten. Justitiekanslern under 2017 till drygt 1 800 under 2018. Denna har hittat en form och ett arbetssätt för sina ökade ökning har olika förklaringar kopplade till den ambitioner på tillsynsområdet och alla anställda nya reformen, bl.a. rätten att vända sig till den på myndigheten deltar i utvecklingsarbetet, vilket nationella tillsynsmyndigheten även med klagobidrar till god arbetsmiljö och ett gemensamt mål som rör personuppgifter som hanteras i ett engagemang. Det gynnar även genomförandet av annat land. Datainspektionen kommer behöva myndighetens uppdrag. göra satsningar under kommande år för att säkerställa kvalitet och effektivitet i klagomålshanteringen.

Datainspektionens verksamhet

Tillsyn enligt kamerabevakningslagen Datainspektionen har, genom sin roll som Datainspektionen har lagt mycket tid på att få en nationell tillsynsmyndighet inom dataskydds- organisation på plats för tillstånd- och tillsynsområdet, samt inom områdena kamerabevakning, verksamhet kring den nya kamerabevakningskreditupplysning och inkasso, utövat tillsyn över lagen som trädde i kraft den 1 augusti 2018. Databehandlingen av personuppgifter och där bidragit inspektionen övertog då tillståndsuppgiften från till att säkra individens rätt till integritet. länsstyrelserna, samt fick ett utökat tillsynsuppdrag. För att hantera de nya uppdragen har

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Datainspektionen byggt upp en ny organisation remisser i allt från självkörande bilar till framoch arbetat fram nya rutiner och arbetssätt. tidens biobanker och omreglerad spelmarknad. I Myndigheten har behövt göra vissa interna brottsbekämpande verksamhet är frågor kring omfördelningar för att förstärka verksamheten integritetsskydd ofta en viktig del och Datainom området för kamerabevakning. Trots en ny inspektionen har under 2018 bland annat svarat organisation för kamerabevakningsfrågor har på remisser om datalagring, beslag och husmyndigheten prioriterat att inleda tillsyn i några rannsakan. På grund av den stora omställningen fall, då många klagomål och frågor rör kamera- av verksamheten under 2018 så har Datafrågor och otillåten kamerabevakning i allvarliga inspektionen begränsat sitt deltagande som fall kan innebära ett omfattande intrång i den experter i utredningar, och har där istället valt att personliga integriteten. Ett 30-tal tillstånds- samråda och ha dialog med olika utredare. ärenden har avgjorts under hösten. Cirka 250 ansökningar om tillstånd var under beredning vid Internationell verksamhet årsskiftet. Ett antal ärenden som överlämnades Myndigheten bedriver ett mycket aktivt interfrån länsstyrelserna var vid årsskiftet ännu öppna, nationellt arbete. Datainspektionen har bland vilket har lett till långa handläggningstider. annat deltagit i olika arbetsgrupper på EU- och Tillståndsprövningen kommer att behöva internationell nivå. Året har präglats av att den prioriteras under 2019 för att verksamheter med europeiska dataskyddsstyrelsen fokuserat på viktiga samhällsuppdrag ska få förutsättningar att policyutveckling och att bygga gemensamma utföra sina respektive uppdrag. strukturer, där har Datainspektionen en höjd ambitionsnivå och har tagit ledarroll i vissa frågor. Informations- och utbildningsinsatser Samverkan mellan de nordiska länderna har En viktig del av Datainspektionens arbete med att fördjupats, och på global nivå deltar myndigheten förebygga hot mot den personliga integriteten regelbundet där integritetsskyddsfrågor diskuhandlar om att sprida information. Förutom att teras i frågor kring bland annat artificiell intellifortsätta utveckla sin webbplats där antalet gens, smarta städer och uppkopplade hem. Databesökare fördubblats sedan föregående år, arbetar inspektionen bedömer att de internationella myndigheten med att svara på frågor via telefon, frågorna kommer att kräva ännu mer engagemang post och e-post samt använder media för att nå ut. i framtiden. De genomför även regelbundet utbildningsinsatser och under 2018 anordnades 23 utbildningstillfällen, 33 föreläsningar och 16 seminarie- 10.12.3 Analys och slutsatser serier för höga chefer. Myndigheten satsar mycket på att målanpassa den information de Justitiekanslern sprider så att det ska vara lätt och enkelt att förstå för att minimera fel och därmed stärka kunskapen Regeringen bedömer att Justitiekanslern har om reglerna i samhället i stort, både hos privat- utfört det uppdrag som riksdagen och regeringen personer och i stora organisationer. har beslutat för verksamheten med hög kvalitet Under 2018 ökade trycket på Datainspek- och effektivitet. Det är av vikt att myndigheten tionens upplysningstjänst avsevärt. Av 25 000 fortsätter med det arbete som bedrivs för att inkomna ärenden var knappt 12 000 skriftliga vidareutveckla verksamheten. frågor, 2 300 klagomål från enskilda, 2 300 anmälningar om personuppgiftsincident, 7 600 anmälningar om vem som är dataskyddsombud i Datainspektionen en verksamhet, 100 tillsynsärenden och ca 300 tillståndsansökningar för kamerabevakning. Regeringen bedömer att Datainspektionen har utfört det uppdrag som regeringen har beslutat Utredningar, remisser och samverkan för verksamheten på ett sätt som bidragit till att Datainspektionen stöder lagstiftaren med råd och stärka den personliga integriteten. Med utgångsvägledning för att höja samhällets integritets- punkt i ett utökat och omfattande uppdrag med skydd. Att bevaka när nya lagar och regler arbetas införandet av ett nytt regelverk på dataskyddsfram är en naturlig del av myndighetens arbete. området och ett resursmässigt ansträngt läge i ett Datainspektionen har under 2018 svarat på 109 arbetsfält präglat av växande initiativ och snabba

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

förändringar, har Datainspektionen gjort väl Regeringens överväganden avvägda prioriteringar i sin verksamhet under året utifrån tillgängliga resurser.

Tabell 10.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 6:1

Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2020 2021 2022

10.13 Politikens inriktning

Anvisat 2019 1 472 640 472 640 472 640

Förändring till följd av:

Datainspektionen

Beslut -320 300 -365 300 -400 300 I anslutning till de förändringar som görs på Varav BP20 40 000 31 000 6 000 kamerabevakningsområdet föreslås medel till- Varav föras Datainspektionen för att säkerställa upp- Hågkomstresor till giften om att besluta om tillstånd för samt stärka Förintelsens minnesplatser 5 000 6 000 6 000 tillsynen över kamerabevakning och för att Demokratin 100 år 25 000 25 000 möjliggöra utökad vägledning och stöd Nationell satsning i samband (utg.omr. 4 avsnitt 2.7.4). med konferens om Förintelsen 10 000 Regeringen anser att myndigheten bör byta Överföring till/från andra anslag -10 000 -10 000 -10 000 namn till Integritetsskyddsmyndigheten och återkommer till riksdagen med nödvändiga Varav BP20 -10 000 -10 000 -10 000 lagändringar. Varav Medel avs statsbidrag för verksamheter som värnar demokratin -10 000 -10 000 -10 000

10.14 Budgetförslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 142 340 97 340 62 340

10.14.1 6:1 Allmänna val och demokrati

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 10.4 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och

demokrati

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 5 000 000 kronor Tusental kronor 2020, 6 000 000 kronor 2021 och 2022 för att Anslags- 2018 Utfall 536 332 sparande 19 036 förlänga satsningen på hågkomstresor till 1 Utgifts- Förintelsens minnesplatser. 2019 Anslag 517 440 prognos 497 186 Anslaget ökas även med 25 000 000 kronor

2020 Förslag 142 340

2020 och 2021 för att genomföra satsningen 2021 Beräknat 97 340 Demokratin 100 år. Anslaget ökas vidare med 10 000 000 kronor 2022 Beräknat 62 340 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2020 för en nationell satsning med anledning av att Sverige år 2020 står värd för ett internationellt forum om hågkomst av Förintelsen och om Ändamål bekämpande av nutida antisemitism (se även utg. omr. 16 avsnitt 2). Anslaget får användas för utgifter för val, åtgärder Anslaget minskas med 10 000 000 kronor för att främja, förankra och försvara demokratin årligen för 2020 – 2025 för att finansiera samt åtgärder för främjande av de mänskliga motsvarande ökning av anslaget 1:15 Bidrag till rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får lokalt brottsförebyggande arbete (utg. omr. 4). användas för administrationskostnader som är en Regeringen föreslår att 142 340 000 kronor förutsättning för genomförandet av insatser inom anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och området. demokrati för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 97 340 000 kronor respektive 62 340 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

10.14.2 6:2 Justitiekanslern 10.14.3 6:3 Datainspektionen

Tabell 10.6 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern Tabell 10.8 Anslagsutveckling 6:3 Datainspektionen

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- Anslags- 2018 Utfall 49 194 sparande 1 844 2018 Utfall 85 307 sparande 2 064 Utgifts- Utgifts- 1 1 2019 Anslag 50 027 prognos 50 920 2019 Anslag 94 377 prognos 98 128

2020 Förslag 52 550 2020 Förslag 110 374

2021 Beräknat 53 324 2 2021 Beräknat 112 050 2 2022 Beräknat 54 092 3 2022 Beräknat 113 717 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. samband med denna proposition. 2 Motsvarar 52 550 tkr i 2020 års prisnivå. 2 Motsvarar 110 373 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 52 550 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 110 373 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål Ändamål

Anslaget får användas för Justitiekanslerns Anslaget får användas för Datainspektionens förvaltningsutgifter. förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden Regeringens överväganden

Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 6:2 Tabell 10.9 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 6:3

Justitiekanslern Datainspektionen

Tusental kronor Tusental kronor

2020 2021 2022 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

50 027 50 027 50 027 Anvisat 2019

1

94 377 94 377 94 377

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 523 3 297 4 065 Pris- och löneomräkning 2 1 489 2 945 4 393 Beslut Beslut 14 508 14 728 14 947 3 Överföring till/från andra Varav BP20 14 000 14 000 14 000 anslag Varav 3 Övrigt Förstärkning tfa Förslag/beräknat anslag 52 550 53 324 54 092 kamerabevakningslagen 14 000 14 000 14 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. Överföring till/från andra 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens anslag budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga Övrigt förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är Förslag/beräknat anslag 110 374 112 050 113 717 preliminär. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Regeringen föreslår att 52 550 000 kronor anvisas budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2020. För förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är 2021 och 2022 beräknas anslaget till 53 324 000 preliminär. kronor respektive 54 092 000 kronor. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att säkerställa genomförandet av Datainspektionens uppgifter att besluta om tillstånd för och utöva tillsyn över kamerabevakning, föreslår regeringen att anslaget ökas med 14 000 000 kronor fr.o.m. 2020. Regeringen föreslår att 110 374 000 kronor anvisas under anslaget 6:3 Datainspektionen för

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 10.14.5 6:5 Stöd till politiska partier

112 050 000 kronor respektive 113 717 000

kronor.

Tabell 10.12 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska

partier

Tusental kronor

10.14.4 6:4 Valmyndigheten

Anslags- 2018 Utfall 170 839 sparande -3 889 Tabell 10.10 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten Utgifts- 1 2019 Anslag 171 500 prognos 167 611 Tusental kronor

2020 Förslag 169 200

Anslags- 2021 Beräknat 169 200 2018 Utfall 18 274 sparande 1 161 2022 Beräknat 169 200 Utgifts- 2019 Anslag 20 093 1 prognos 19 861 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 1 samband med denna proposition.

2020 Förslag 20 447

2021 Beräknat 20 728 2

2022 Beräknat 21 003 Ändamål 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget får användas för utgifter för stöd till 2 Motsvarar 20 447 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 447 tkr i 2020 års prisnivå. politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till

politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels

Ändamål

som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett

år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Anslaget får användas för utgifter för Val- Partistödet lämnas som ett mandatbidrag. myndighetens verksamhet.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens överväganden

Tabell 10.11 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

6:4 Valmyndigheten Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 6:5 Stöd till politiska Tusental kronor partier besluta om bidrag som inklusive tidigare 2020 2021 2022 åtaganden medför behov av framtida anslag på

Anvisat 2019 1 20 093 20 093 20 093 högst 169 200 000 kronor 2021.

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2 354 635 910 Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen Beslut (2006:999) om ekonomiadministrativa bestäm- Överföring till/från andra melser för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens anslag ombudsmän och Riksrevisionen krävs be- Övrigt myndigande för beslut om bl.a. bidrag som

Förslag/beräknat anslag 20 447 20 728 21 003

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens under senare budgetår än det år budgeten avser,

budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga vilket gäller för stödet till politiska partier. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Regeringen bör därför bemyndigas att under pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 2020 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare

Regeringen föreslår att 20 447 000 kronor anvisas åtaganden medför behov av framtida anslag på under anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2020. För högst 169 200 000 kronor 2021.

2021 och 2022 beräknas anslaget till 20 728 000 kronor respektive 21 003 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 10.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat 2018 2019 2020 2021 Ingående åtaganden 125 224 125 224 169 200 Nya åtaganden 172 200 169 200 169 200 Infriade åtaganden -172 200 -125 224 -169 200 -169 200 Utestående åtaganden 125 224 169 200 169 200

Erhållet/föreslaget bemyndigande 172 200 169 200 169 200

Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

Tabell 10.14 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

6:5 Stöd till politiska partier

169 200 000 kronor respektive 169 200 000 Tusental kronor kronor. 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

169 200 169 200 169 200

Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 169 200 169 200 169 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

11 Nationella minoriteter

11.1 Omfattning 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter respektive 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer . Området omfattar frågor om skydd och stöd för Verksamhet som rör de nationella minoriteterna de nationella minoriteterna och de historiska bedrivs även inom t.ex. områdena utbildnings-, minoritetsspråken som finansieras från anslag språk- och samepolitik.

11.2 Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom område Nationella minoriteter

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Nationella minoriteter 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 122 118 116 118 118 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 15 14 2 2 2

Summa Nationella minoriteter 136 132 131 119 119 119

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

11.3 Mål benämns Uppföljningsrapport 2018 (Ku2019/00849/CSM). Uppföljningsrapport Målet för politikområdet är att ge skydd för de 2018 innehåller en redovisning av hur statliga nationella minoriteterna och stärka deras medel använts bl.a. genom de olika typer av möjligheter till inflytande samt stödja de insatser som Länsstyrelsen i Stockholms län och historiska minoritetsspråken så att de hålls Sametinget genomfört. Även effekter och resultat levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. av dessa redovisas. Vidare utgår bedömningarna 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). från återrapporteringar av regeringsuppdrag och Målet ska följas upp inom följande delområden Länsstyrelsen i Stockholms läns årliga rapport (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. Strategin för romsk inkludering – Lägesrapport 2008/09:272): 2018 (Ku2019/00879/CSM). – diskriminering och utsatthet, – inflytande och delaktighet, och

11.4.2 Resultat

– språk och kulturell identitet.

Efterlevnaden av lagen (2009:724) om nationella

minoriteter och minoritetsspråk

11.4 Resultatredovisning Den 1 januari 2019 trädde lagändringar i kraft efter riksdagens beslut om regeringens I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder proposition En stärkt minoritetspolitik (prop. som bidragit till målet. Politikområdet saknar 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, rskr. delvis statistiska uppgifter. 2017/18:409). Lagändringarna innebär dels att det grundläggande skyddet för samtliga nationella minoriteter stärks, dels att rättigheterna för 11.4.1 Resultatindikatorer och andra finska, meänkieli och samiska inom respektive bedömningsgrunder språks förvaltningsområde stärks. Ett utredningsbetänkande (SOU 2017:88) Centrala bedömningsgrunder är: som behandlar bl.a. frågan om finlandssvenskarnas ställning i Sverige har remitterats och – kommuners, landstings och myndigheters frågan bereds i Regeringskansliet. efterlevnad av lagen (2009:724) om Den 28 juni 2018 lämnades regeringens nationella minoriteter och minoritetsspråk skrivelse Nystart för en stärkt minoritetspolitik och Sveriges internationella åtaganden inom (skr. 2017/18:282) till riksdagen, innehållande området, bl.a. en översiktlig redovisning av nuläget inom – informations- och kunskapshöjande insatser minoritetspolitiken samt revideringar av för att förstärka efterlevnaden av de regeringens minoritetspolitiska strategi. nationella minoriteternas rättigheter, – Diskrimineringsombudsmannens (DO) Kommuners och landstings arbete inom och andra aktörers arbete mot förvaltningsområdena diskriminering och utsatthet, Kommuner och landsting kan, efter beslut av regeringen, ingå i förvaltningsområden för finska, – utvecklingen av samråd med och inflytande meänkieli och samiska. Det innebär vissa utökade för de nationella minoriteterna, språkliga rättigheter utöver de rättigheter som – språk- och kulturaktiviteter för och av de samtliga fem nationella minoriteter har enligt nationella minoriteterna, och minoritetslagen. Antalet kommuner och – insatser för att stärka de nationella landsting som ingår i förvaltningsområdena har minoritetsspråken. ökat kraftigt från 38 kommuner och 8 landsting 2010 till 84 kommuner respektive 15 landsting Bedömningarna utgår främst från Sametingets från och med den 1 februari 2019. och Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Länsstyrelsen i Stockholms län fördelade Nationella minoriteter – minoritetspolitikens ut- under 2018 sammanlagt 59 miljoner kronor i veckling 2018, som fortsättningsvis statsbidrag till 59 kommuner och Sametinget 19

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

miljoner kronor till 22 kommuner vilket innebär 12 september 2018 beslutade Europarådets att 78 miljoner fördelades till 81 kommuner. ministerkommitté om en resolution med Sammantaget förbrukades 76,5 miljoner kronor. rekommendationer till Sverige. I huvudsak Fördelningen ser ungefär likadan ut som tidigare berörde rekommendationerna genomförande av år vilket innebär att drygt 40 procent har använts lagstiftning, inflytande och delaktighet, arbetet till samordning, 20 procent till språk- och kultur- mot diskriminering och utsatthet och språkaktiviteter, 10 procent till förskoleverksamhet, 10 revitalisering, med fokus på utbildningsrelaterade procent till service och omvårdnad inom frågor. äldreomsorgen samt två procent till nationella I juni 2019 påbörjades den sjunde övervakminoriteters inflytande, delaktighet och samråd. ningsomgången om Sveriges efterlevnad av den Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget europeiska stadgan om landsdels- eller fördelade sammanlagt 3,4 miljoner kronor till fem minoritetsspråk (SÖ 2000:3), språkstadgan, landsting och 84 procent av medlen förbrukades, genom att Sverige lämnade in sin periodiska vilket var en minskning i förhållande till rapport. föregående år. Minskningen berodde på att ett landsting som var nytillträtt i förvaltnings- Informations- och kunskapshöjande insatser för att området inte hade förbrukat några medel. Medlen förstärka efterlevnaden av de nationella har använts till språk- och kulturaktiviteter, minoriteternas rättigheter samordning och informationsinsatser i likhet Samordnare från samtliga kommuner och med tidigare år. landsting inom förvaltningsområdena har bjudits in av Länsstyrelsen i Stockholms län och Statliga myndigheters insatser Sametinget har genomfört olika informations- En rad myndigheter har haft uppdrag utifrån insatser riktade främst till de kommuner och minoritetspolitikens mål eller genomfört gemen- landsting som ingår i förvaltningsområden. samma samråd med nationella minoriteter. Under hösten 2018 fick uppföljningsmyndig- Myndigheter och institutioner som på olika sätt heterna ett särskilt uppdrag att under året och utifrån deras uppdrags utgångspunkter är förmedla information om de lagändringar i involverade i arbetet är Folkhälsomyndigheten, minoritetslagen, skollagen och socialtjänstlagen Institutet för språk och folkminnen, Försäkrings- som trädde i kraft den 1 januari 2019. kassan, Arbetsförmedlingen, Pensions- Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget myndigheten, Skatteverket, Statens kulturråd, har under 2018 och 2019 prioriterat digitala Statens skolverk, Sameskolstyrelsen, Statens insatser för att effektivisera informationsspridskolinspektion, Socialstyrelsen, Universitets- och ningen och en särskild hemsida finns för att samla högskolerådet och Svenska Filminstitutet. information om såväl lagstiftning som Samtliga länsstyrelser har också i uppdrag att erfarenheter från olika delar av landet. redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har tillämpats i myndigheternas interna och externa insatser Diskriminering och utsatthet utifrån målet för minoritetspolitiken. Sammanfattningsvis kan konstateras att Förekomsten av diskriminering och hatbrott myndigheternas arbete täcker ett brett spektrum Brottsförebyggande rådet (Brå) har på regeav olika delar av samhället med en överlag hög ringens uppdrag gjort en fördjupad studie av ambitionsnivå. antisemitiska hatbrott, som redovisades i juni 2019 (Brå 2019:4). Se vidare under utgiftsområde 13 avsnitt 4.4. Sveriges internationella åtaganden om nationella Av Uppföljningsrapport 2018 framgår att minoriteters rättigheter uppfattningar om diskriminering och utsatthet skiljer sig mellan de olika nationella Sverige befann sig mellan juni 2016 och minoriteterna. I rapporten redovisas bl.a. hur september 2018 i den fjärde övervaknings- tidigare diskriminering fortfarande påverkar omgången om Sveriges efterlevnad av Europa- språk- och kulturutvecklingen inom den egna rådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteten. minoriteter (SÖ 2000:2), ramkonventionen. Den

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Länsstyrelsen i Stockholms län redovisade i arbetssätt för att stärka unga att vara öppna med december 2018 en nulägesbeskrivning av romers sin romska identitet. Länsstyrelsen redovisar att livsvillkor och hur arbetet fortlöper i de alla utvecklingskommuner har styrdokument kommuner som har beviljats statsbidrag för som i någon mån kopplar arbetet med romsk utvecklingsarbete för romsk inkludering under inkludering till mänskliga rättigheter. I samtliga åren 2012 – 2017. Länsstyrelsen konstaterar att utvecklingskommuner är också synliggörande av många romer fortfarande utsätts för diskrimi- diskriminering kombinerat med utbildning om nering och antiziganism i vardagen, vilket gör att romer och romsk kultur ett verktyg för att de döljer sin romska identitet i kontakten med motverka fördomar. olika offentliga verksamheter. Ökad kunskap om romer i skolan Insatser för att motverka utsatthet och Statens skolverk har inom ramen för sitt uppdrag diskriminering att öka kunskapen i skolan om den nationella Under 2018 hade 18 kommuner inom förvalt- minoriteten romer genomfört en pilotsatsning ningsområdena utbildat sin personal om tillsammans med Stockholms stad inom vilken diskrimineringsfrågor som omfattar nationella grundskolelärare utsågs till s.k. MRminoriteter. Antalet landsting som gjort en sådan ambassadörer och bl.a. erbjöds utbildning om insats uppgår till 8. Det är fler kommuner utanför nationella minoriteter med fokus på romer. förvaltningsområdena än inom som genomför Statens skolverk har även tagit fram och spridit utbildningar. Bland landstingen är det lika många ett digitalt stödpaket bestående av undervisningsinom som utom förvaltningsområdena som material som riktar sig främst till elever och lärare genomfört utbildningsinsatser. i högstadiet. Av Uppföljningsrapport 2018 framgår att det Länsstyrelsen i Stockholms län har under året finns ett behov av att öka kunskapen om distribuerat cirka 20 000 exemplar av skolboken nationella minoriteter och synliggöra dessa Antiziganismen i Sverige. En utvärdering visar att genom att informera både personal och allmänhet materialet främst använts i undervisning i årskurs om de nationella minoriteterna och deras 7 – 9 samt på gymnasienivå och att det fungerar väl rättigheter. för målgruppen. Departementspromemorian Långsiktighet och stadga i arbetet framåt — en myndighet för Stöd till etablering på arbetsmarknaden romska frågor (Ds 2019:15) har skickats ut på Arbetsförmedlingen har under året fortsatt remiss. I den föreslås att en nämndmyndighet vid utveckla verksamheten utifrån den genomen värdmyndighet inrättas. förandeplan som beslutades 2017 och som ska bidra till myndighetens långsiktiga och Arbetet för romsk inkludering i kommuner med strategiska arbete för att säkerställa romers statsbidrag rättigheter och deltagande på arbetsmarknaden. I den nulägesbeskrivning som Länsstyrelsen i Myndigheten har bl.a. initierat interna dialoger Stockholms län redovisade 2018 (Romsk inklu- med arbetsgivarcenter och företagsrådgivare för dering lokalt – nuläget i kommuner med statligt att öka kunskapen om de förutsättningar på stöd 2012 – 2017, Ku2018/02234/CSM) konsta- arbetsmarknaden som många romer har. På lokal teras att arbetet med romsk inkludering till stor nivå har myndigheten arbetat med arbetsgivare del fortfarande är avhängigt enskilda samordnare, för att bygga kontaktnät och göra fler medvetna s.k. brobyggare och samrådspersoner. om myndighetens uppdrag kring romsk Enligt myndighetens årsrapport om arbetet för inkludering. Detta har haft positiva effekter och romsk inkludering (Ku2019/00879/CSM) har de involverat fler individer inom målgruppen. fem s.k. utvecklingskommuner som under 2018 Arbetsförmedlingen har under 2018 även med statsbidrag bedrivit utvecklingsarbete för genomfört intervjuer och workshops med romsk inkludering fokuserat på olika delar av romska kvinnor i arbetet med att se över utbudet strategins delområden och utvecklat insatser som av stöd och insatser utifrån målgruppens behov. visar att arbetet gör skillnad. Kommunerna Det har då framkommit att många romska rapporterar positiva resultat i relation till flera kvinnor inte uppfyller arbetslöshetskravet som målgrupper, till exempel insatser för att ofta ställs för att få ta del av arbetsmarknadskompetensutveckla personal, metoder för att låta utbildningar eller vissa subventionerade anställallmänheten ta del av romsk historia och ningar.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Arbete mot diskriminering på bostadsmarknaden på delaktighet och inflytande. Den vanligaste Boverket har inom ramen för sitt uppdrag att formen av inflytande sker vid direktkontakt med motverka diskriminering av romer på bostads- politiker och tjänstemän i specifika frågor, men marknaden genomfört utbildningsinsatser vid två även formaliserade samråd är en relativt vanlig bostadsbolag. Myndigheten konstaterar i sin form av inflytande. redovisning att intresset för utbildningen har varit I de kommuner som ingår i ett förvaltningsrelativt litet under året och Boverket fick därför i område erbjuds de nationella minoriteterna december 2018 i uppdrag att fortsätta försöka nå representation i kommunernas råd, referensut med utbildningen under 2019. grupper eller som remissinstans i högre utsträckning än utanför förvaltningsområdena. Samma Brobyggarverksamhet förhållande gäller för landstingen, även om Vårterminen 2018 startade en ny utbildnings- uppföljningsmyndigheterna konstaterar att omgång för s.k. brobyggare med romsk språk- landstingens stora organisationer medför och kulturkompetens med sju deltagare från fyra utmaningar för inflytandet. kommuner. Brobyggarna, vars lön till 50 procent Vilka frågor som diskuteras vid samråd varierar finansieras via statsbidrag, är anställda inom beroende på vilken grupp som deltar. social- eller arbetsmarknadsförvaltningen eller i Av Länsstyrelsen i Stockholms årliga rapporskolan och fungerar som en länk mellan den tering om verksamheten i utvecklingsromska minoriteten och det offentliga. Enligt kommunerna framgår att samtliga genomför Skolverkets redovisning (Ku2019/00996/DISK) någon form av samråd med romska företrädare, är deltagarna överlag mycket positiva till den men att kommunerna behöver kunskapshöjande reviderade och förbättrade utbildningen som de insatser på området. Myndigheten redovisar även menar har gjort dem tryggare och säkrare i sin roll att kommunerna i övrigt arbetar med delaktighet som brobyggare. och inflytande på olika sätt. Det handlar bl.a. om Kommunerna beskriver att brobyggarnas satsningar på kommunanställda med romsk arbete bl.a. bidragit till att kontaktnät skapats, att språk- och kulturkompetens, arbete för att öka tillit och förtroende för myndigheter förbättrats, romskt inflytande över styrdokument, involveatt informationsspridning lett till ökad kunskap ring av romer i styrgruppers arbete, liksom om romers situation, att skolelevers frånvaro skapande av föräldranätverk eller romska minskat och att kontakten mellan hem och skola träffpunkter. ökat. Kapacitetsstärkande insatser för det romska Utbildning av personal inom socialtjänsten civilsamhället Socialstyrelsen har under 2018 fortsatt att besöka Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesaktuella kommuner i sitt uppdrag frågor har under 2018 fördelat 1,9 miljoner (Ku2016/01242/DISK) att utbilda personal inom kronor i stöd till åtta organisationer i enlighet socialtjänsten utifrån framtaget utbildnings- med förordning (2016:840) om statsbidrag för material med särskilt fokus på den romska hälsofrämjande insatser riktade till romer. minoriteten. Myndigheten har också arrangerat ett erfaren- Socialstyrelsen har uppmärksammat att hetsutbyte mellan romska organisationer som socialtjänstens arbete för romska barn väckts vid beviljats projektmedel för hälsofrämjande i stort sett samtliga dialogmöten och utbildnings- insatser för romer 2016 – 2018 och organisationer tillfällen. Socialstyrelsen har mot bakgrund av som fått projektbidrag för att öka valdeltagandet detta inlett ett arbete med att ta fram ett i de allmänna valen 2018. Myndigheten konstakunskapsstöd om socialtjänstens arbete med terar att de fyra projekt som hittills slutnätverksplaceringar inom ramen för ett mer rapporterats visar goda resultat både i form av generellt uppdrag gällande den sociala barn- och ökad kunskap om hälsa, men även ett stärkt ungdomsvården (S2018/00535/FST). romskt civilsamhälle och bättre kontakter mellan romer och den offentliga sektorn, samt i viss mån även allmänheten.

Inflytande och delaktighet

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i Uppföljningsrapport 2018 fokuserat särskilt

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Språk och kulturell identitet professionellt skrivande för att på sikt få fler författare som skriver och blir utgivna på Tillgången till de nationella minoriteternas språk nationella minoritetsspråk. och kultur Statens kulturråd redovisar även att 14 romska Två tredjedelar av kommunerna erbjuder moders- kulturaktörer ansökt om det särskilda bidraget målsundervisning i minoritetsspråk i grundskolan för romsk kulturverksamhet under 2018 som enligt Uppföljningsrapport 2018. Bland de inrättats med anledning av regeringsuppdrag kommuner som ingår i förvaltningsområden 2016 – 2018 om insatser för romsk kultur erbjuder de flesta modersmålsundervisning, (Slutredovisning av regeringsuppdrag om insatser medan andelen är närmare hälften i kommunerna för romsk kultur, Ku2019/00434). Fyra av dessa utanför förvaltningsområdena. I förskola och aktörer beviljades bidrag. Kulturrådet bedömer förskoleklass är motsvarande andel ungefär att de beviljade medlen möjliggör för de sökande hälften för Sverige som helhet, medan det är att i samverkan med kulturinstitutioner stärka, vanligare i de kommuner som ingår i förvalt- utveckla och synliggöra romska kulturuttryck ningsområden, där närmare åtta av tio kommuner och språk. erbjuder det. Modersmålsundervisning i Institutet för språk och folkminnen har nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan engagerat åtta samtalsledare som intervjuat talare erbjuds enligt rapporten i fyra av tio kommuner av den romska dialekten kaale och spelat in över något som är vanligare i förvaltningsområdena än 90 intervjuer på dialekten runt om i landet inom i övriga kommuner. ramen för sina insatser att bevara och synliggöra det romska språket enligt uppdrag i myndig- Insatser för att stärka de nationella minoriteternas hetens regleringsbrev för 2018. Myndigheten språk och kultur konstaterar i sin delredovisning av uppdraget att Institutet för språk och folkminnen bedriver kaaledialekten i dag håller på att dö ut eftersom språkvårdande verksamhet för de nationella gruppen kaaleromer oftast använder sig av finska minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och eller svenska som kommunikationsspråk romani chib samt fördelar medel till revitali- (Ku2019/00463/CSM). seringsåtgärder till stöd för de nationella minoritetsspråken. Under 2018 har myndigheten fortsatt följa upp pågående projekt. Uppfölj- 11.4.3 Analys och slutsatser ningen visar att insatserna har haft effekt och att språken används i större utsträckning än för några Det faktum att antalet kommuner och landsting år sedan. som anslutit sig till förvaltningsområden stadigt Statens kulturråd har för 2018 fördelat riktade ökar innebär att möjligheterna till att utveckla stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet arbetet och lyfta fram goda exempel ökar. Frågan på sammanlagt 13,7 miljoner kronor. Medel har om språk och kultur är viktig för de nationella fördelats till kulturverksamhet, litteratur och minoriteterna och det arbete som utförs på produktionsstöd. Myndigheten har i uppdrag att området utifrån regeringens uppdrag till främja regionernas arbete med nationella myndigheterna på kulturområdet ges positiv minoriteter och har fördelat 1 miljon kronor till uppmärksamhet. Ett mer långsiktigt konsekvent insatser för de nationella minoriteternas kultur. och förutsebart arbete där de nationella Statens kulturråd genomför insatser för att främja minoriteterna, såväl kvinnor som män, bjuds in i utgivning och spridning av litteratur på de arbetet i kommuner och landsting förbättrar nationella minoritetsspråken och har särskilt möjligheten till inflytande och delaktighet. prioriterat utgivningen av barn- och ungdoms- Regeringen konstaterar att insatser som litteratur. En av flera insatser som genomförts är finansierats med statsbidrag till kommunerna att det läsfrämjande projektet Bokstart har som utbildning och anställning av brobyggare har översatts till de nationella minoritetsspråken. bidragit till att minska förtroendegapet mellan Statens kulturråd har också upphandlat romer och det offentliga vilket är centralt i arbetet folkhögskolan Biskops-Arnö att i samråd med de för att uppnå målet för strategin för romsk fem nationella minoriteterna genomföra inkludering. Samtidigt är det tydligt att arbetet skrivarkurser under 2019, en för varje nationell för romsk inkludering fortfarande inte är minoritet/minoritetsspråk. Syftet var att främja tillräckligt förankrat i de kommunala

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

strukturerna vilket gör det sårbart och beroende Att stärka, utveckla och synliggöra de av enskilda personer. nationella minoriteternas språk och kultur är av största betydelse. Den pågående språkbytesprocessen hotar att urholka de nationella minoriteternas kulturella identitet på ett 11.5 Politikens inriktning irreversibelt sätt. Tidigare insatser för att bryta denna process har inte varit tillräckligt Efterlevnaden av de nationella minoriteternas framgångsrika. Ett långsiktigt och samlat rättigheter ska säkerställas. Det är rättigheter som handlingsprogram för språkrevitalisering och följer såväl av svensk lagstiftning som av det språkbevarande ska därför utarbetas och antas. internationella ramverket till skydd för de Regeringen är av uppfattningen att samordmänskliga rättigheterna. En rad framsteg har ningen, utvecklingen och uppföljningen av gjorts, men betydande arbete återstår alltjämt. minoritetspolitiken ska stärkas i alla styrkedjans Regeringen fortsätter därför arbetet med att led. En pågående utredning har i uppdrag att se stärka minoritetspolitiken genom ett helhets- över och föreslå hur detta ska organiseras (dir. grepp om de möjligheter och utmaningar som 2018:86 och dir. 2019:7). finns på området. Den nystart av minoritetspolitiken som formulerades i propositionen En Strategin för romsk inkludering stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199) och Arbetet med att genomföra strategin för romsk i regeringens skrivelse Nystart för en stärkt inkludering har nu pågått i sju år och involverat minoritetspolitik (skr. 2017/18:282) är en såväl kommuner, myndigheter och romska nationell angelägenhet och involverar många företrädare. Regeringen menar att det är viktigt olika aktörer i det svenska samhället. Regeringen att sprida den kunskap och de erfarenheter som följer noga utvecklingen vad gäller genom- arbetet med romsk inkludering hittills har gett, förandet av den reviderade strategin och de inte minst när det gäller kommunala strukturer lagändringar på området som trädde i kraft den 1 för arbetet i stort och för romskt inflytande och januari 2019. romsk delaktighet i synnerhet. Ingen människa ska hindras att vara öppen med Den diskriminering och rasism som många sin identitet, sitt språk, sin kultur eller sina åsikter romer upplever i sin vardag hindrar romer att på grund av risken för hot, hat och våld. Den åtnjuta de mänskliga rättigheterna och de diskriminering och utsatthet som de nationella rättigheter som romer har i egenskap av nationell minoriteterna utsätts för är hela samhällets minoritet. Det är därför viktigt att öka kunskapen problem och hela samhällets ansvar att bekämpa. i samhället om romsk historia, romers situation i Regeringen kommer att fortsätta det strategiska dag, liksom ställning som nationell minoritet. och samlade arbetet mot bl.a. antisemitism, Regeringen följer arbetet i Utredningen om antiziganism och rasism mot samer, kopplat till samordning, utveckling och uppföljning för en den nationella planen mot rasism, liknande stärkt minoritetspolitik (dir. 2018:86 och dir. former av fientlighet och hatbrott. Ett viktigt 2019:7) och remissutfallet från promemorian verktyg är att synliggöra historien och de Långsiktighet och stadga i arbetet – en myndighet kränkningar och övergrepp som de nationella för romska frågor (Ds 2019:5). minoriteterna har utsatts för. Regeringen fortsätter därför arbetet med att inrätta ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 2.6.1) och avser att vidta fortsatta insatser för att synliggöra de historiska kränkningarna och övergreppen mot tornedalingar och meänkielitalande respektive det samiska folket. Formerna för detta arbete bereds. De nationella minoriteternas förutsättningar för och möjlighet till inflytande och delaktighet ska fortsätta att stärkas för att bidra till ökad egenmakt.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

11.6 Budgetförslag Regeringens överväganden

11.6.1 7:1 Åtgärder för nationella

Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

minoriteter

Tusental kronor

Tabell 11.2 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella

2020 2021 2022

minoriteter

Tusental kronor Anvisat 2019 1 117 771 117 771 117 771 Förändring till följd av: Anslags- 2018 Utfall 122 045 sparande 866 Beslut Utgifts- Överföring till/från andra 2019 Anslag 117 771 1 prognos 116 414 anslag

2020 Förslag 117 771

Övrigt 2021 Beräknat 117 771

Förslag/beräknat anslag 117 771 117 771 117 771

2022 Beräknat 117 771 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens samband med denna proposition. budget.

Regeringen föreslår att 117 771 000 kronor Ändamål anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2020. För 2021 och 2022 beräknas Anslaget får användas för utgifter för åtgärder anslaget till 117 771 000 kronor respektive för de nationella minoriteterna enligt lagen 117 771 000 kronor. (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligt språklagen

11.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella

(2009:600) samt enligt Sveriges minoritets-

minoriteten romer

åtaganden. Anslaget får även användas för Länsstyrelsens i Stockholms läns och

Tabell 11.4 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den

Sametingets utgifter för det nationella nationella minoriteten romer samordningsansvaret för minoritetspolitiken Tusental kronor samt för uppföljning enligt lagen om nationella Anslagsminoriteter och minoritetsspråk. Därutöver får 2018 Utfall 14 200 sparande 300 anslaget användas för utgifter för statsbidrag Utgifts- 2019 Anslag 14 500 1 prognos 14 332 enligt lagen om nationella minoriteter och

2020 Förslag 1 500

minoritetsspråk till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, 2021 Beräknat 1 500 meänkieli och samiska samt för utgifter för 2022 Beräknat 1 500 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i statsbidrag för verksamhet som främjar 1 samband med denna proposition. regeringens minoritetspolitik.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Regeringens överväganden

Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor 2020 2021 2022

Anvisat 2019 1 14 500 14 500 14 500

Förändring till följd av: Beslut -13 000 -13 000 -13 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 500 1 500 1 500

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 1 500 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 1 500 000 kronor respektive 1 500 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

12 Medier

12.1 Omfattning Kultur, medier och trossamfund och fritid. I den del av budgetpropositionen som behandlar det Avsnittet omfattar Myndigheten för press, radio senare utgiftsområdet återfinns en mer utförlig och tv samt presstöd. Medieområdet är delat beskrivning och analys av medieområdet. mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

12.2 Budgetförslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att 12.2.1 8:1 Mediestöd under 2020 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför

Tabell 12.1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd

behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2021 – 2023. Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 492 388 sparande 74 731 Utgifts- 2019 Anslag 652 119 1 prognos 644 603 Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade den 14 juni 2018 (prop. 2017/18:154,

2020 Förslag 762 119

bet. 2017/18:Ku43, rskr. 2017/18:407) om ett 2021 Beräknat 732 119 nytt mediestöd som bl.a. innehåller ett utvidgat 2022 Beräknat 732 119 1 innovations- och utvecklingsstöd för allmänna Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. nyhetsmedier. Stödet ersätter det tidigare utvecklingsstödet för tryckta allmänna nyhetstidningar. För att möjliggöra för mediestöds- Ändamål nämnden vid Myndigheten för press, radio och tv att fatta beslut om innovations- och utvecklings- Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag stöd till fleråriga utvecklingsprojekt bör till presstöd och mediestöd. regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som, inklusive tidigare åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2021 – 2023.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 12.2 Beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ingående åtaganden 10 825 18 227 70 000 Nya åtaganden 38 099 70 000 50 000 Infriade åtaganden -31 011 -18 227 -50 000 -25 000 -25 000 -20 000 Utestående åtaganden 18 227 70 000 70 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 70 000 70 000 70 000

Regeringens överväganden 12.2.2 8:2 Myndigheten för press, radio

och tv

Tabell 12.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 8:1

Mediestöd Tabell 12.4 Anslagsutveckling 8:2 Myndigheten för press,

Tusental kronor radio och tv Tusental kronor 2020 2021 2022 Anslags-

Anvisat 2019

1

622 119 622 119 622 119

2018 Utfall 35 908 sparande -931 Förändring till följd av: Utgifts- 1 2019 Anslag 38 514 prognos 37 150 Beslut 140 000 110 000 110 000

2020 Förslag 39 122

Varav BP20 85 000 55 000 55 000 2021 Beräknat 39 723 2 Varav 2022 Beräknat 40 324 3 Förstärkt mediestöd 85 000 55 000 55 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i Överföring till/från andra samband med denna proposition. 2 Motsvarar 39 122 tkr i 2020 års prisnivå. anslag 3 Motsvarar 39 123 tkr i 2020 års prisnivå. Övrigt

Förslag/beräknat anslag 762 119 732 119 732 119

Ändamål

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Anslaget får användas för Myndigheten för press, Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar radio och tv:s förvaltningsutgifter. innebär att anslaget ökas med 85 000 000 kronor för 2020 och 55 000 000 kronor för 2021 och 2022 för att förbättra förutsättningarna för bl.a. lokal journalistik i landets svagt bevakade områden. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 55 000 000 kronor fr.o.m. 2020. Regeringen föreslår att 762 119 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 732 119 000 kronor respektive 732 119 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 12.7 Offentligrättslig verksamhet – särskild avgift

Regeringens överväganden

och viten

Tusental kronor

Tabell 12.5 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 8:2

Myndigheten för press, radio och tv Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - Tusental kronor (som inte får disponeras kostnad) disponeras) 2020 2021 2022 Utfall 2018 675

Anvisat 2019 1 38 514 38 514 38 514

Prognos 2019 1 Förändring till följd av: Budget 2020 1 Pris- och löneomräkning 2 608 1 209 1 809 1 Att lämna en prognos och budget för särskilda avgifter och viten är inte möjligt då dessa är beroende av framtida beslut av granskningsnämnden för radio och tv Beslut samt domstolsutslag.

Överföring till/från andra anslag Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för Övrigt 1 inkassering och eventuell indrivning av särskild Förslag/beräknat anslag 39 122 39 723 40 324 avgift enligt radio- och tv-lagen (2010:696). 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. Under 2018 inkasserades sammanlagt 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 675 000 kronor i särskilda avgifter.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

Tabell 12.8 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. ansökan om tillstånd att sända tv och digital kommersiell

radio

Tusental kronor Regeringen föreslår att 39 122 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt tv för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget (som inte får disponeras kostnad) disponeras) till 39 723 000 kronor respektive 40 324 000 kronor. Utfall 2018 44 44 0

Prognos 2019 2 700 2 700 2 700

Budget 2020 50 50 0

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Under 2019 genomförs processen med att fördela

Tabell 12.6 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för

tillstånd för marksänd tv som ska gälla från och

analog kommersiell radio

med den 1 april 2020. Prognosen för antalet Tusental kronor inkommande ansökningar är cirka 60 stycken och Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - därmed beräknas ansökningsavgifterna uppgå till (som inte får disponeras kostnad) disponeras) 2 700 000 kronor.

Utfall 2018 1 364 000 Tabell 12.9 Offentligrättslig verksamhet – utgivningsbevis Prognos 2019 163 000 för webbsidor m.m. Tusental kronor Budget 2020 163 000 Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader 1 Resultat Ackumuverksamhet inkomsttitel som får (intäkt - lerat Under hösten 2017 beslutade Myndigheten för (som inte disponeras kostnad) resultat 2 får press, radio och tv om tre nationella och 35 disponeras) lokala/regionala tillstånd att bedriva analog Utfall 2018 1 079 1 030 49 -4 kommersiell radio från och med den 1 augusti Prognos 2019 500 490 0 6 2018. Tillståndshavarna betalade sammanlagt ca Budget 2020 500 490 0 16 1 306 000 000 kronor engångsvis i förskott för 1 Kolumnen avser 35 procent av kostnaderna, eftersom det ekonomiska målet är hela tillståndsperioden (2018 – 2026). De inkomna 35 procents kostnadstäckning. 2 Ackumulerat resultat är beräknat från år 2014. avgifterna periodiseras i statsredovisningen med lika stora belopp under tillståndsperioden, ca 163 Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för miljoner kronor årligen. att utfärda utgivningsbevis för webbsidor m.m.

Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Under 2018 ökade antalet ansökningar kraftigt och 1 079 000 kronor betalades in i ansökningsavgifter. Målet att avgifterna ska täcka 35 procent

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

av kostnaderna för verksamheten uppfylldes. Under 2019 har antalet ärenden om utgivningsbevis däremot minskat och prognosen är att intäkterna under året kommer att bli ca 500 000 kronor.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

13 Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet

13.1 Omfattning

Området omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser gällande samarbetet inom EU.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom område Sieps samt EU-information

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EUarbetet 24 29 29 29 29 30

Summa Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet 24 29 29 29 29 29

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

13.2 Resultatredovisning Analyser och spridning av forskningsrapporter

13.2.1 Resultat avseende Svenska Sieps gav under 2018 ut 15 publikationer och institutet för europapolitiska studier arrangerade lika många seminarier. Teman för dessa har varit både av institutionell och Svenska institutet för europapolitiska studier sakpolitisk karaktär, flera av dem med anknytning (Sieps) ska bl.a. ta fram forskningsbaserade till EU:s framtidsdiskussion såsom den analyser och annat underlag i frågor om kommande långtidsbudgeten och framtida utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges EMU-reformer. Flera analyser har behandlat europapolitik, göra detta tillgängligt för riksdagens och de politiska partiernas arbete med regeringen och övriga aktörer i den politiska EU-frågor. Sieps har under 2018 arbetat särskilt beslutsprocessen i Sverige samt tillhandahålla med att utveckla tillgänglighet och målgruppsutbildningar i ämnen som rör EU som en del av anpassning av sina analyser. kompetensförsörjningen i offentlig verksamhet. Myndigheten hade knappt 12 årsarbetskrafter under 2018.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

EU-relaterad kompetensförsörjning för praktiktjänstgöring och anställning inom EU:s institutioner. Myndigheten har genomfört Sieps genomför utbildningar på beställning men flera informationsinsatser och antalet EUerbjuder också öppna utbildningar som offentlig- karriärambassadörer vid lärosäten har ökat från anställda tjänstemän kan anmäla sig till. Under fem till nio (sex kvinnor, tre män). Utbildnings- 2018 utbildades ca 1 000 personer, vilket är en insatser har genomförts, liksom flera rekryökning med 46 procent jämfört med året innan. teringsmöten. UHR har också lanserat Ökningen beror till stor del på en särskild onlineträning inför uttagningsprov. Intresset satsning mot den kommunala och regionala nivån bland tjänstemän för att arbeta som nationell i samarbete med Sveriges Kommuner och expert i EU:s institutioner har ökat till följd av att Landsting (SKL). Utbildningar har genomförts Regeringskansliet har avsatt särskilda medel. på 15 olika orter i Sverige. I de utbildningar som riktat sig till den lokala nivån har personer från 48 kommuner och 13 regioner deltagit. Sieps har på Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor flera sätt arbetat med ökad målgruppsanpassning av sina utbildningar. Arbetet för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige utgår från betänkandet EU på hemmaplan 13.2.2 Analys och slutsatser avseende av Utredningen om delaktighet i EU (SOU Svenska institutet för 2016:10). Under 2018 genomfördes flera nya europapolitiska studier insatser för att öka delaktigheten. Sieps genomför en särskild utbildningssatsning för förtroende- Analyser och spridning av forskningsrapporter valda och anställda inom kommuner och landsting. Linnéuniversitetet har via Medieinstitutet Regeringen bedömer att Sieps verksamhet Fojo genomfört fyra EU-relaterade utbildningar fortsatt håller hög kvalitet och att myndigheten med totalt 42 deltagare från media på både gjort viktiga insatser för att belysa och skapa en riksnivå och lokal nivå. UHR har förstärkt sitt bred diskussion kring EU:s framtida utveckling. arbete med att utbilda lärare och skolledare om Regeringen välkomnar det arbete som gjorts för EU-samarbetet (s.k. skolambassadör för EU). att öka tillgängligheten till och spridningen av Under 2018 fördubblades antalet platser till skolmyndighetens publikationer. ambassadörsutbildningen. 54 lärare (28 kvinnor, 26 män) och 46 skolledare (26 kvinnor, 20 män) deltog i UHR:s utbildningar och studieresor till EU-relaterad kompetensförsörjning Bryssel. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram en plan Sieps står för en viktig del av den EU-relaterade för aktiviteter som ska genomföras under 2019 – kompetensförsörjningen inom offentlig sektor. 2020 i syfte att öka kunskapen och delaktigheten Regeringens bedömning är att Sieps breda utbud bland unga och resurssvaga grupper. Två digitala av utbildningar på ett bra sätt fångar upp det verktyg för bättre tillgång till EU-kunskap har kunskapsbehov som finns på statlig, regional och vidareutvecklats. kommunal nivå. Sieps har lyckats öka deltagandet Regeringen har stärkt sin kommunikation i kurserna på ett bra sätt, men en ökad geografisk kring det EU-relaterade arbetet, bland annat spridning av deltagarna, framförallt på den genom förbättrad information på regeringens kommunala nivån, bör eftersträvas. webbsida. Regeringen bjöd in samtliga 77 samhällsaktörer som ingått EU-handslag till ett uppsamlande EU-forum i början av 2018 samt 13.2.3 Resultat avseende EU-information lyfte delaktighetsperspektivet i samband med Europadagen. För att stärka dialogen med det Rekrytering till EU:s institutioner civila samhället har regeringen fortsatt bjuda in till EU-sakråd om viktigare frågor, såsom framtidens Universitets- och högskolerådet (UHR) fick inre marknad och EU:s långsiktiga klimatstrategi. under 2018 ökat anslag för uppdraget att Statsministerns EU-råd med arbetsmarknadens informera om möjligheter och tillvägagångssätt parter har fortsatt att hållas två gånger per år.

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Statskontoret fick i augusti 2018 ett uppdrag av regional nivå öka. De kan även bidra till att regeringen att genomföra en fördjupad analys av förbättra allmänhetens tillgång till information myndigheternas arbete med frågor om delaktig- och möjlighet att påverka EU-relaterade frågor. het i EU. Uppdraget avrapporterades den 13 juni Regeringen bedömer att EU-sakråden tagits 2019. emot väl och bidragit till såväl ökad transparens som en mer strukturerad form för dialog med olika aktörer i EU-relaterade frågor. Vidare kan 13.2.4 Analys och slutsatser avseende EU- regeringen konstatera att flera myndigheter har information vidtagit åtgärder för att stärka informations- och samrådsarbetet samt öka EU-kompetensen Rekrytering till EU:s institutioner internt.

Jämfört med många andra medlemsländer är Sverige underrepresenterat i institutionerna och till detta kommer att en stor del av de svenskar 13.3 Politikens inriktning som är anställda inom institutionerna beräknas att gå i pension under de kommande åren. En viktig Många av de utmaningar Sverige står inför kräver grund för att fler svenska medborgare ska välja en gränsöverskridande lösningar. EU-samarbetet är karriär i EU:s institutioner är att nå ut med därför av central betydelse för Sverige. information till universitet och högskolor. Trots I maj 2019 hölls val till Europaparlamentet och de insatser som utförts av UHR under 2018 en ny kommission tillträder under hösten 2019. kommer inte tillräckligt många svenska studenter Parallellt med förändringar i EU:s institutioner igenom uttagningarna till institutionerna. pågår flera betydelsefulla förhandlingar, bl. a. om Regeringen bedömer att den nyinrättade heltids- EU:s fleråriga budgetram samt den framtida tjänsten på Sveriges EU-representation bidragit relationen till Storbritannien. till att Sverige med bättre framförhållning och Regeringen lägger stor vikt vid att kunskapen mer proaktivt än tidigare kan följa och driva om EU stärks i det svenska samhället och att det rekryteringsfrågorna. Det är positivt att fler förs en bred diskussion om hur EU ska utvecklas tjänstemän vill jobba som nationella experter i framöver. Sammantaget syftar insatserna till att EU-institutioner. Experttjänstgöring bidrar till öka medborgarnas kunskap om och delaktighet i ökat kunskapsutbyte både i substans- och EU-arbetet. procedurfrågor mellan den svenska förvaltningen och EU:s centrala beslutssystem samt tjänar till viktigt nätverksbyggande. Svenska institutet för europapolitiska studier

Sieps ska fortsatt fokusera verksamheten på Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor frågor av betydelse för EU:s funktion och framtid samt även möta behovet av forskningsbaserade De genomförda åtgärderna bedöms ha lett till en analyser i aktuella EU-frågor. Det är viktigt att ökad kunskap om EU bland förtroendevalda och myndighetens verksamhet får bred spridning. anställda på lokal och regional nivå liksom i Sieps ska erbjuda utbildningar till offentlig journalistkåren, vilket varit viktigt inte minst verksamhet om hur EU-samarbetet fungerar och inför valet till Europaparlamentet. Satsningen på vilka påverkanskanaler som finns. Utbildningar att höja ungas kunskaper om EU är viktig och ska även erbjudas för förtroendevalda och regeringen ser positivt på det arbete MUCF anställda i kommuner och landsting. Behovet av bedriver för detta ändamål. UHR:s utbildning utbildningar väntas öka det kommande året till Skolambassadör för EU har enligt regeringen följd av antalet nyvalda förtroendevalda i varit betydelsefull för att höja kunskapen om EU kommuner och landsting och till följd av insatser i skolan. Regeringen bedömer vidare att EU- inom ramen för EU-handslagen. I syfte att säkra handslagen har bidragit till att arbetet för ökad god EU-kompetens i offentlig verksamhet och delaktighet i EU når ut bredare i samhället. möta en ökad efterfrågan bör Sieps utbildnings- Genom aktörernas insatser kan kunskapen om verksamhet breddas och utvecklas vidare. EU i olika organisationer och på lokal och

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Rekrytering till EU:s institutioner att erbjudas myndighetsledningar även budgetåret 2020. Utbildningarna arrangeras i samverkan Det är prioriterat att förstärka nyrekryteringen av mellan Sieps och Regeringskansliet. svenska medborgare eftersom Sverige är underrepresenterat i institutionerna. Regeringen avser att verka för att fler svenskar söker till och blir anställda inom EU:s institutioner. Unga som är 13.4 Budgetförslag intresserade av att praktisera eller arbeta inom EU:s institutioner är en viktig målgrupp för 13.4.1 9:1 Svenska institutet för ytterligare informationsinsatser. europapolitiska studier samt EU-

information

Tabell 13.2 Anslagsutveckling 9:1 Svenska institutet för

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

europapolitiska studier samt EU-information

Tusental kronor Regeringens långsiktiga målsättning är att kvinnors och mäns möjligheter till insyn och Anslagsdelaktighet i beslut som fattas på EU-nivå ska 2018 Utfall 24 454 sparande 4 311 vara lika god som på den kommunala, regionala Utgifts- 2019 Anslag 28 528 1 prognos 28 770 och nationella nivån, vilket förutsätter att

2020 Förslag 28 955

medvetenheten om hur beslut fattas på EU-nivå 2021 Beräknat 29 407 2 ökar. 2022 Beräknat 29 858 3 De åtgärder som regeringen har vidtagit med 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i anledning av betänkandet EU på hemmaplan samband med denna proposition. (SOU 2016:10) fortsätter under 2020. Genom 2 Motsvarar 28 955 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 28 954 tkr i 2020 års prisnivå. EU-sakråd ges civilsamhällets organisationer och andra aktörer möjligheter att på ett systematiskt sätt bidra med sin expertis och sina perspektiv på Ändamål EU-relaterade förslag i ett tidigt skede. Regeringen avser att verka för att aktörerna Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för som har ingått EU-handslag även i fortsättningen Svenska institutet för europapolitiska studier. kommer att arbeta för stärkt delaktighet och Anslaget får användas för utbildnings- och kunskap kring EU-relaterade frågor. kommunikationsinsatser på EU-området. An- En central kunskapshöjande insats är den slaget får användas för att medfinansiera medel utbildning, Skolambassadör för EU, som tillfrån EU. Vidare får anslaget användas för att handahålls av UHR och som erbjuds lärare och främja rekrytering av svenska medborgare till skolledare om det europeiska samarbetet. I syfte tjänster inom EU:s institutioner, byråer och att nå fler elever i Sverige är det regeringens avsikt organ. att fler lärare och skolledare ska kunna få en sådan utbildning. Vidare är det av betydelse att insatser genomförs i syfte att öka kunskapen och del-

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

aktigheten även bland unga och resurssvaga grupper i samhället. Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbild- Regeringen bedömer att det finns behov av ningsverksamhet som myndigheten bedriver. fortsatta insatser som riktas till media om hur och var EU-relaterade politiska beslut fattas. Statskontorets fördjupade analys av 12 myndigheters delaktighetsarbete (2019:11) med förslag om utveckling av arbetsmetoder kommer att lägga grund för det fortsatta arbetet för att stärka myndigheternas delaktighetshetsarbete i EU-relaterade frågor. Den särskilda utbildning som syftar till att stärka myndigheternas roll i EU-arbetet kommer

PROP. 2019/20:1 UTGIF TSOMRÅDE 1

Tabell 13.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt kostnad) Utfall 2018 999 2510 -1511 (varav tjänsteexport) Prognos 2019 1100 2500 -1400 (varav tjänsteexport) Budget 2020 1100 2500 -1400 (varav tjänsteexport)

Sieps får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 13.4 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-

information

Tusental kronor 2020 2021 2022

Anvisat 2019 1 28 528 28 528 28 528

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 427 879 1 330 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 28 955 29 407 29 858

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär.

Regeringen föreslår att 28 955 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska frågor samt EU-information för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 29 407 000 kronor respektive 29 858 000 kronor.

Samhällsekonomi och 2 finansförvaltning

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 Diagram 5.10 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett 10

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

om principer för bankens kapital- och likvi- 1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för ditetshantering (avsnitt 3.5.5). 2020 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på 8. Riksdagen godkänner stadgeändringen som högst 750 000 000 000 kronor för stabili- innebär att sammansättningen av NIB:s tetsfonden (avsnitt 3.5.3). kontrollkommitté ändras (avsnitt 3.5.5). 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 9. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kreditram på högst 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskon- 100 000 000 000 kronor och en garantiram toret för att tillgodose Kammarkollegiets på högst 200 000 000 000 kronor för resolu- behov av likviditet i samband med inrättande tionsreserven (avsnitt 3.5.3). av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 250 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2). 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att för till Asiatiska banken för infrastrukturinve- 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontsteringar, vilket innebär att de totala kapital- oret för att tillgodose Kammarkollegiets tillskotten under 2016 – 2020 får uppgå till behov av likviditet i det statliga försäkringshögst 1 110 000 000 kronor (avsnitt 3.5.4). systemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under (avsnitt 4.6.2). 2020 ställa ut statliga garantier för garantikapital i Nordiska investeringsbanken 11. Riksdagen bemyndigar regeringen att för (NIB) som inklusive tidigare utfärdade 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontgarantier uppgår till högst 2 600 282 165 oret för att tillgodose Statens tjänstepenseuro (avsnitt 3.5.5). ionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad 5. Riksdagen godkänner att Sveriges andel av kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor kreditriskreserveringarna för NIB:s projekt- (avsnitt 5.3.2). investeringslån (PIL) om 147 563 948 euro överförs till Sveriges inbetalda kapital 12. Riksdagen godkänner investeringsplanen (avsnitt 3.5.5). för fastigheter och markanläggningar för 2020 – 2022 som en riktlinje för Statens fast- 6. Riksdagen godkänner att regeringen upphör ighetsverks investeringar (avsnitt 6.5.1). med garantigivning till PIL och miljöinvesteringslån (avsnitt 3.5.5). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta att Statens fastighetsverk får ta 7. Riksdagen godkänner stadgeändringen som upp lån i Riksgäldskontoret för investeinnebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar ringar i fastigheter och markanläggningar

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

som inklusive tidigare upplåning uppgår till som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (avsnitt 6.5.1). högst 18 000 000 000 kronor (avsnitt 6.5.3). 14. Riksdagen godkänner investeringsplanen 16. Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetför fastigheter och markanläggningar för året 2020 under utgiftsområde 2 Samhälls- 2020 – 2022 som en riktlinje för Fortifika- ekonomi och finansförvaltning enligt tationsverkets investeringar (avsnitt 6.5.3). bell 1.1. 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 17. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta att Fortifikationsverket får ta 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inkupp lån i Riksgäldskontoret för invester- lusive tidigare åtaganden medför behov av ingar i fastigheter och markanläggningar framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Statskontoret 100 183 1:2 Kammarkollegiet 71 185 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 17 550 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 895 000 1:6 Finanspolitiska rådet 10 396 1:7 Konjunkturinstitutet 66 295 1:8 Ekonomistyrningsverket 175 469 1:9 Statistiska centralbyrån 583 629 1:10 Bidragsfastigheter 274 000 1:11 Finansinspektionen 623 253 1:12 Riksgäldskontoret 319 204 1:13 Bokföringsnämnden 10 667 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 240 520 1:15 Statens servicecenter 698 581 1:16 Finansmarknadsforskning 29 921 1:17 Upphandlingsmyndigheten 94 419 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 177 476

Summa 17 390 191

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Beställnings- Tidsperiod Anslag bemyndigande 1:10 Bidragsfastigheter 100 000 2021 1:16 Finansmarknadsforskning 30 000 2021 – 2023

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 130 000

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

2.1 Omfattning Statliga arbetsgivarfrågor omfattar personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pen- Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- sionsvillkor, arbets- och anställningsvillkor avförvaltning omfattar politiken för finansmark- seende offentliga anställningar, statlig arbetsrätt naden och den statliga förvaltningspolitiken. och kompetensförsörjning inom staten samt I utgiftsområdet ingår följande områden: fin- frågor om arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, ansmarknad och internationella finansiella insti- mångfald och värdegrundsarbete inom staten. Till tutioner, statlig förvaltningspolitik, statliga ar- området hör Arbetsgivarverket, Statens tjänstebetsgivarfrågor, fastighetsförvaltning, digitalis- pensionsverk, Statens ansvarsnämnd, Statens ering och it inom offentlig förvaltning, statistik, tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämprognos- och uppföljningsverksamhet samt god nden i vissa trygghetsfrågor, Statens överklagredovisningssed och offentlig upphandling. andenämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd Finansmarknad och internationella finansiella och Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstifinstitutioner omfattar åtgärder för ett stabilt och telse. hållbart finansiellt system som präglas av ett Fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av starkt konsumentskydd och en effektiv statlig fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistorfinansförvaltning. I området ingår Finansinspek- iska eller av andra skäl har ansetts lämpliga att förtionen, Riksgäldskontoret och Krigsförsäkrings- valtas av staten. På fastigheterna finns bl.a. regenämnden. ringsbyggnader, länsresidens, ambassader, de Internationella finansiella institutioner omfat- kungliga slotten, museer, teatrar och monument. tar exempelvis kapitaltillskott till Asiatiska ban- Statens kulturfastigheter förvaltas främst av Statken för infrastrukturinvesteringar, årliga med- ens fastighetsverk, som även förvaltar andra typer lemsavgifter till tankesmedjan Bruegel, European av fastigheter. Fortifikationsverket förvaltar Institute of Public Administration och Europa- fastigheter som främst används för försvarsändarådets utvecklingsbank, samt garantier till sex mål. Myndigheternas verksamheter finansieras internationella finansieringsinstitut, bl.a. Nor- framför allt genom avgifter, dvs. hyresintäkter. diska investeringsbanken. Övriga myndigheter som förvaltar fastigheter gör Statlig förvaltningspolitik omfattar myndig- det främst för den verksamhet som myndigheten heterna Statskontoret, Kammarkollegiet, Eko- bedriver. nomistyrningsverket och Statens servicecenter Digitalisering och it inom offentlig förvaltning samt frågor om styrning, ledning, organisation omfattar Myndigheten för digital förvaltnings och utveckling av de statliga myndigheterna, och verksamhet samt frågor om digital mognad, itvissa övergripande frågor om relationen mellan användning och it-investeringar inom offentlig stat och kommun, inklusive regional ansvarsför- förvaltning, tillgänglighet till digital offentlig delning. service, elektroniska inköpsprocesser inom den offentliga förvaltningen, elektronisk identifiering

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

och underskrift, förvaltningsgemensam digital ekonomi, samt frågor som ska bidra till att det infrastruktur, t.ex. plattformar, tjänster, stand- finanspolitiska ramverket följs, att politiska arder och ramverk, samt digital innovation och beslut och prioriteringar är välgrundade samt till vidareutnyttjande av information från den transparens vid redovisningen av den ekonomiska offentliga förvaltningen. politiken. Utöver detta ingår också arbetet med Statistik omfattar Statistiska centralbyråns att tillvarata de resultat från den nationalekono- (SCB) verksamhet, som utgörs av utveckling, miska forskningen som är relevanta för utforproduktion, spridning och samordning av stati- mningen av den ekonomiska politiken. I avsnittet stik. SCB producerar officiell statistik och annan redovisas även utvecklingen av god redovisningsstatlig statistik. SCB ingår i det europeiska stati- sed, som Bokföringsnämnden och ESV ansvarar stiksystemet (ESS) och myndigheten är även för. verksam i de statistiksamarbeten som bedrivs Offentlig upphandling omfattar flera lagar med inom FN, OECD och det nordiska samarbetet. bestämmelser som syftar till att upphandlande Samarbetet inom ESS påverkar utvecklingen av myndigheter och enheter ska göra effektiva den officiella statistiken, eftersom den till stor del offentliga inköp. Reglerna ska vidare säkerställa regleras av EU:s rättsakter. Detta gäller bl.a. jord- sunda och rättssäkra konkurrensförhållanden. bruksstatistiken, den ekonomiska statistiken och Dessutom utgör regelverken ramar för hur arbetsmarknadsstatistiken. offentlig upphandling ska bidra till för att uppnå Prognos- och uppföljningsverksamheten om- olika samhälleliga mål. Upphandlingsmyndighefattar myndigheterna Konjunkturinstitutet, Eko- ten är regeringens stödmyndighet och Konkurnomistyrningsverket (ESV), Finanspolitiska rå- rensverket är ansvarig tillsynsmyndighet för lagdet och Expertgruppen för studier i offentlig stiftningen.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 1:1 Statskontoret 92 98 102 100 103 104 1:2 Kammarkollegiet 70 80 78 71 67 68 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 13 18 15 18 18 18 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 2 2 2 2 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 018 13 651 13 359 13 895 14 649 14 948 1:6 Finanspolitiska rådet 10 10 10 10 11 11 1:7 Konjunkturinstitutet 65 64 64 66 66 67 1:8 Ekonomistyrningsverket 169 166 165 175 179 166 1:9 Statistiska centralbyrån 551 566 562 584 595 603 1:10 Bidragsfastigheter 247 269 249 274 280 280 1:11 Finansinspektionen 598 604 615 623 633 642 1:12 Riksgäldskontoret 277 325 276 319 324 329 1:13 Bokföringsnämnden 11 10 10 11 11 11 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 207 231 227 241 2 2 1:15 Statens servicecenter 8 562 554 699 742 752 1:16 Finansmarknadsforskning 88 30 31 30 30 31 1:17 Upphandlingsmyndigheten 94 95 95 94 96 96 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 136 178 184 177 160 162 f.d. 1:15 Riksrevisionen 335 333 331 0 0 0

Totalt för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2

15 991 17 292 16 929 17 390 17 967 18 294

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Till och med budgetåret 2019 redovisades anslaget 1:15 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Fr.o.m. budgetåret 2020 redovisas anslaget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (anslaget 2:5 Riksrevisionen).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2.3 Mål för utgiftsområdet 2018 till 15,991 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2019 är 16,929 miljarder, vilket är Nedan redovisas de av riksdagen beslutade målen 363 miljoner kronor under de anvisade anslagen. för verksamheten under utgiftsområdet Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. för 2020 uppgår till 17,390 miljarder kronor, vil- 2009/10:315, prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. ket är i nivå med 2019. Anslagsförändringarna 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118). redovisas detaljerat under respektive delområde.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2020 – 2022. Finansmarknaden

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor – Det finansiella systemet ska vara stabilt och 2020 2021 2022 präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushåll-

Anvisat 2019

1

16 986 16 986 16 986

Förändring till följd av: ens och företagens behov av finansiella tjän- Pris- och löneomräkning ster samtidigt som det finns ett högt skydd 2 57 101 144 Beslut 29 -172 -189 för konsumenter. Varav BP20 98 120 119 – Det finansiella systemet ska bidra till en håll- 3 Övriga makroekonomiska bar utveckling. förutsättningar 329 600 694 – Statens finansförvaltning ska bedrivas effek- Volymer -85 398 603 tivt. Överföring till/från andra utgiftsområden 74 55 55 Varav BP20 3

Statlig förvaltningspolitik

Övrigt 0 0 0 Ny ramnivå 17 390 17 967 18 294 – En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Anvisat belopp enligt riksdagens beslut i dec 2018 (bet. 2018/19:FiU2) exklusive belopp utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges anslagsflytt från utgiftsområde 2 (f.d. anslag 1:15 Riksrevisionen). 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och utveckling och ett effektivt EU-arbete. löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För övriga delområden under utgiftsområdet Tabell 2.3 Utgiftsram 2020 realekonomiskt fördelad. finns inga av riksdagen beslutade mål. De mål som

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

har beslutats av regeringen redovisas i respektive Miljoner kronor avsnitt. 2020 Transfereringar 1 13 895 Verksamhetsutgifter 2 3 490 Investeringar 3 5 2.4 Resultatredovisning

Summa utgiftsram 17 390

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2018 samt kända 2.4.1 Resultatindikatorer och andra förändringar av anslagens användning. bedömningsgrunder 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten I avsnitt 3.3 redovisas ett antal indikatorer kopperhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. lade till målen för finansmarknadsområdet. Indi- 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. katorer för att bedöma statsförvaltningens utveckling avseende effektivitet och förtroende Utgifter för transfereringar utgör 80 procent av redovisas i avsnitt 4.2. den anslagsfinansierade verksamheten och utbetalningar sker främst ifrån anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m . Verksamhetsutgifter för 12 myndigheter utgör 20 procent av utgiftsområdets anslagsmedel.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2.4.2 Resultat

Resultatredovisning finns i avsnitt 3 – 10 och i bilaga 1.

2.4.3 Analys och slutsatser

Analys och slutsatser finns i avsnitt 3 – 10 och i bilaga 1.

2.5 Den årliga revisionens

iakttagelser

Riksrevisionens iakttagelser och redogörelser för vidtagna åtgärder finns i avsnitt 4.4 avseende Kammarkollegiet, avsnitt 6.3 avseende Fortifikationsverket och i avsnitt 9.4.1 avseende Bokföringsnämnden.

2.6 Politikens inriktning

Politikens inriktning för att uppnå utgiftsområdets riksdagsbundna mål redovisas i avsnitt 3.4, 4.5 och 7.3. Politikens inriktning för de av regeringen beslutade målen redovisas i respektive avsnitt.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

3 Finansmarknad och internationella

finansiella institutioner

3.1 Mål för området 3.3 Resultatredovisning

Riksdagen har beslutat om följande mål för Statliga medel och omvärldsfaktorer finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1 utg. omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118): Arbetet med att uppnå målen för finansmarknadsområdet delas mellan regeringen, Finansins- – Det finansiella systemet ska vara stabilt och pektionen och Riksgäldskontoret. Även Rikspräglas av högt förtroende med väl fungebanken, Konkurrensverket, Pensionsmyndigrande marknader som tillgodoser hushållens heten, AP-fonderna och Konsumentverket har och företagens behov av finansiella tjänster uppgifter inom området men omfattas i formell samtidigt som det finns ett högt skydd för mening inte av de aktuella målen. konsumenter. Medlen för att nå målet att statens finansför- – Det finansiella systemet ska bidra till en valtning ska bedrivas effektivt utgörs främst av de hållbar utveckling. regelverk, avtal och kontostrukturer som utgör – Statens finansförvaltning ska bedrivas statens betalningsmodell. På motsvarande sätt är effektivt. regelverken för statens garanti- och utlåningsverksamhet medel för att uppnå effektivitet i Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av denna verksamhet. den statliga finansförvaltningen, utvärderas under Även omvärldsfaktorer påverkar måluppfyllutgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. elsen. Sveriges finansmarknader är globalt integrerade och nära sammanlänkade med i synnerhet vårt närområde. Problem som uppstår i ett annat land kan snabbt spridas till Sverige och hota den 3.2 Det finansiella systemets finansiella stabiliteten här. uppgifter Regelutvecklingen drivs därför i huvudsak internationellt både av EU och av olika globala Det finansiella systemet utgör en viktig del av det standardsättande organ. globala samhällets infrastruktur och är en förutsättning för att det moderna samhället ska kunna fungera och växa. Flera olika sorters aktörer är Resultatindikatorer och andra verksamma inom systemet, bl.a. banker, för- bedömningsgrunder säkringsföretag, fondbolag och börser. En mer utförlig beskrivning av det finansiella systemets Resultatindikatorerna syftar till att ge en fingeruppgifter lämnades i budgetpropositionen för visning om hur måluppfyllelsen för de tre målen 2017. inom finansmarknadsområdet utvecklas och i vilken grad de har uppnåtts. Det finns inte något

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

enskilt mått eller någon enskild indikator som För statlig finansförvaltning: beskriver den sammantagna måluppfyllelsen. – styckkostnad per statlig betalning, I stället används flera olika indikatorer i resultat- – myndigheternas upplevda servicenivå, och redovisningen för att ge en helhetsbild. En del av indikatorerna är direkt knutna till något av målen, – riskerna inom Riksgäldskontorets garantimedan andra kopplas till flera mål. Av detta skäl och utlåningsverksamhet. klassificeras inte indikatorerna i förhållande till de olika delmålen. Några justeringar har gjorts när det gäller 3.3.1 Resultat för det finansiella systemet indikatorerna jämfört med föregående år. Indikatorn hushållens skuldsättning omfattar nu Marknadsfinansiering även de underliggande indikatorerna avseende En av sårbarheterna i det svenska finansiella hushållens räntekostnader, volymviktade belån- systemet är att den finansiella sektorn är stor i ingsgrader för nya bolån, andelen hushåll med förhållande till den svenska ekonomin. De högre belåning än 85 procent, amorteringar efter svenska monetära finansinstitutens (MFI) sambelåningsgrad samt hushållens skuldkvoter för lade tillgångar uppgick i slutet av 2018 till ungefär nya lån. Indikatorn klagomål, Finansinspektion- 13 972 miljarder kronor, vilket är ungefär 14 proens varningar och finansiell folkbildning omfattar cent lägre än föregående år till följd av Nordeas ärendestatistik hos Konsumenternas Bank- och flytt av huvudkontor till Finland. Under 2018 finansbyrå. uppgick de svenska monetära finansinstitutens marknadsfinansiering till 33 procent av deras För det finansiella systemet och hållbarhet: totala finansiering (se diagram 3.1). Av marknadsfinansieringen sker ca 58 procent i utländsk – marknadsfinansiering, valuta. Finansieringen i utländsk valuta utgörs till – marknadsandelar, stor del av certifikat med kort löptid, medan – storbankernas likviditetsreserver, finansieringen i svenska kronor till stor del utgörs av inlåning och säkerställda obligationer för vilka – storbankernas kapitaltäckning, säkerheten utgörs av panträtt i bostäder. – försäkringsföretagens solvenskvot, – hushållens skuldsättning, Diagram 3.1 Monetära finansinstituts marknadsfinansiering Miljarder Procent – konsumtionslån, 6000 60 – finansiellt stressindex, 5000 50 – okonsoliderad statsskuld, 4000 40 – företagens finansieringsmöjligheter, 3000 30 – användningen av elektroniska betalningar och kontantbetalning, 2000 20 – kontantbetalningar, 1000 10 – klagomål, Finansinspektionens varningar 0 0 och finansiell folkbildning, 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 – kundnöjdhet inom olika delar av finans- Utländsk valuta (vänster axel) Svensk valuta (vänster axel) marknaden för privatkunder respektive Andel marknadsfinansering (höger axel) företagskunder, Källa: Finansinspektionen. – vetenskaplig publicering, Marknadsandelar – könsfördelningen i forskningscentrumen Sverige har ett relativt stort banksystem koncenför finansmarknadsforskning, trerat kring fyra tätt sammanlänkade storbanker – hållbara fonder, och – Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. – antalet rapporter om misstänkta transak- Banker är centrala aktörer i det finansiella systioner mottagna av finanspolisen. temet eftersom betalningar främst görs via bankkonton. Storbankerna står för ungefär 70 procent av banksystemets utlåning i Sverige (se diagram

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

3.2). Att banksystemet är koncentrerat till ett att begränsa riskerna med bankernas löptidsfåtal aktörer kan göra systemet mer sårbart. Om omvandling. För närvarande föreligger enbart en en av dessa banker skulle få problem finns en risk skyldighet för bankerna att redovisa sin NSFRatt det kan sprida sig till hela banksystemet, vilket kvot, men genom det s.k. bankpaketet införs ett skulle innebära ett hot mot den finansiella stabilit- bindande minimikrav som innebär att NSFReten och i förlängningen den reala ekonomin. kvoten ska vara minst 100 procent. Vid utgången av 2018 stod de fyra storbankerna för 68,5 procent av utlåningen. När det gäller Diagram 3.3 Storbankernas genomsnittliga

likviditetstäckningsgrad (LCR) samt NSFR

inlåningen hade de fyra storbankerna 2018 en Kvot Procent marknadsandel, baserat på deras verksamhet i 110 Sverige, som sammantaget uppgick till omkring 2,4 108 67,7 procent. 2,2 106 104 2,0 102 Diagram 3.2 Marknadsandelar 1,8 100 Procent 1,6 98 96 1,4 94 Handelsbanken 1,2 19,4% 92 Övriga 1,0 90 32,3% 14 15 16 17 18 Genomsnittlig LCR, fyra storbankerna Genomsnittlig LCR, storbanker exkl. Nordea NSFR (höger axel) Swedbank Källa: Finansinspektionen. 19,7% De svenska storbankerna har en omfattande Nordea 12,6% SEB löptidsomvandling. En förklaring är deras stora andel bostadslån, där lånens löptid ofta är flera 16,0% decennier men som till stor del finansieras med Källa: Statistiska centralbyrån. säkerställda obligationer med betydligt kortare löptid. NSFR har i genomsnitt ökat över tid och Storbankernas likviditetsreserver från 2015 har kvoten i genomsnitt legat över det För att stärka bankernas förmåga att hantera kommande minimikravet på 100 procent. likviditetskriser har kraven på riskhantering skärpts och likviditetsreserverna utökats. Ett Storbankernas kapitaltäckning viktigt led i detta arbete har varit införandet av En ytterligare sårbarhet i det finansiella systemet kvantitativa likviditetstäckningskrav. Kraven är att banker generellt sett har en begränsad förinnebär att bankerna ska hålla en tillräcklig måga att hantera förluster. Sedan finanskrisen likviditetsbuffert som motsvarar minst 30 dagars 2008 och 2009 har dock regelverket för att stärka nettokassautflöden under stressade förhållanden. bankernas motståndskraft mot kreditförluster Under 2018 var de genomsnittliga kvoterna för skärpts i flera omgångar. likviditetstäckningsgraderna 1,52 respektive 1,46 Storbankernas genomsnittliga kärnprimärför storbankerna exklusive Nordea (se dia- kapitalrelation har ökat varje år fram till 2017, gram 3.3). Detta är något högre än 2017, då sannolikt som konsekvens av höjda kapitalkrav kvoterna var 1,43 för de fyra storbankerna och (se diagram 3.4). Under 2017 – 2018 föll kärn- 1,32 exklusive Nordea. Om kvoten för likvi- primärkapitalrelationen som en teknisk följd av ditetstäckningsgraden överstiger 1,0 uppfyller att metoden för riskviktsgolvet för bolån ändbanken kravet, vilket är fallet för samtliga stor- rades. Svenska kreditinstitut är dock fortsatt lika banker sedan kravet infördes 2013. motståndskraftiga eftersom de har lika mycket Ett annat likviditetsmått är den s.k. stabila kapital i svenska kronor som tidigare. nettofinansieringskvoten (NSFR), som något Som komplement till att mäta kapitaltäckning förenklat innebär att banker ska finansiera till- i riskvägda tillgångar används bruttosoliditet. gångar vars löptid överstiger ett år med skulder Bruttosoliditeten anger storleken på det egna vars löptid också överstiger ett år eller som av kapitalet i förhållande till bankens totala tillgångar annat skäl bedöms vara stabila. Måttet syftar till och åtaganden utanför balansräkningen. De fyra

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

storbankernas bruttosoliditet var ungefär 5 pro- Eftersom försäkringsföretagen och tjänstepens-

cent 2018, vilket är samma som året innan och ionskassorna tillämpar olika regelverk särredo-

över minimikravet på 3 procent. visas tre grupper: Solvens 1, Solvens 2 och blandade, där en kombination mellan Solvens 1

Diagram 3.4 Storbankernas kapitaltäckning

och 2 tillämpas (se diagram 3.5). För försäkringsföretag som rapporterar under Solvens 1 har Procent 25 Kärnprimärkapitalrelation kvoten minskat med ungefär 3,7 procentenheter

Bruttosoliditet (Gamla definitionen) sedan slutet av 2017 till följd av den negativa börs-

20 utvecklingen som ägde rum under fjärde kvartalet Bruttosolidtet (Ny definition Basel) 2018. Kapitalbasen, och därmed kapitalkravet,

påverkas kraftigt vid större förändringar av till- 15 gångsportföljen. Denna effekt är inte lika påtaglig för företag som rapporterar under Solvens 2, där 10 företagens solvenskvoter varit stabila sedan

reglerna infördes den 1 januari 2016. Den genom- 5 snittliga solvenskvoten för blandade företag

0 ökade något under 2018. 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 På grund av förändrade solvensregelverk är

data inte jämförbar mellan åren. Därför görs upp- Källa: Finansinspektionen. följningen dels för de företag som följer respek- Försäkringsföretagens solvenskvot tive regelverk, dels för de försäkringsföretag som Försäkringsföretagen spelar en viktig roll för det redovisar enligt båda regelverken (blandade). finansiella systemet, bl.a. genom att mer än hälften av svenskarnas sparande sker i olika försäk- Hushållens skuldsättning ringslösningar. En stor del av sparandet utgörs av Hög hushållsskuldsättning är en risk som kan tjänstepensioner. Stabila försäkrings- och hota den realekonomiska utvecklingen och på pensionsföretag är därför viktigt ur ett konsusikt även den finansiella stabiliteten. Historiskt mentskyddsperspektiv. sett har finansiella kriser ofta föregåtts av en Försäkringsföretagens förmåga att möta sina snabb tillväxt i krediter och fastighetspriser. Riskåtaganden på kort och lång sikt mäts genom solerna för den realekonomiska utvecklingen följer venskvoten, vilken definieras som kapitalbas framför allt av att högt skuldsatta hushåll minskar dividerat med erforderlig solvensmarginal. En sin konsumtion i en situation när bostadspriserna kvot som överstiger 1,0 innebär att företaget kan faller eller räntorna stiger. Hushållens skuldsättfullgöra sina åtaganden. ning berör även delmålet om konsumentskydd.

Diagram 3.5 Genomsnittlig solvenskvot för försäkrings-

Diagram 3.6 Hushållens skuldsättning efter skatt

företag

Procent Procent Kvot 200 25 5,0 Solvens 1 Skulder/disponibel inkomst Skuld/BNP 180 Solvens 2 (höger axel) 4,5 Blandade (höger axel) 160 20 4,0 140 3,5 120 15 3,0 100 2,5 80 10 2,0 60 1,5 40 5 1,0 20 0,5 0 0 0,0 98 00 01 03 04 06 07 09 10 12 13 15 16 18 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statistiska centralbyrån. Källa: Finansinspektionen.

Hushållens skuldsättning som andel av BNP har fördubblats sedan millennieskiftet. Även som andel av disponibel inkomst kan man se en

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

liknande kraftig ökning (se diagram 3.6). Hus- År 2018 ökade belåningsgraden för nya lån med hållens skulder uppgick till 186,7 procent av hus- 0,7 procentenheter till 67,8 procent jämfört med hållens disponibla inkomst sista kvartalet 2018, föregående år, vilket är den första ökningen sedan vilket är en stabilisering av ökningstakten jämfört 2013 (se diagram 3.8). med de senaste årens kraftiga uppgångar. Sammantaget växer hushållens inkomster nu ungefär Diagram 3.8 Volymviktade belåningsgrader för nya bolån i samma takt som deras skulder. Procent Hushållens skulder som andel av BNP har ökat 72 kontinuerligt de senaste åren från ca 80 procent i 70 början av 2013 till ca 88 procent i slutet av 2018. 68 Bolånen står för 82 procent av hushållens totala 66 skulder. 64 Ett annat sätt att studera utvecklingen är att 62 mäta hushållens räntebetalningar före skatt i 60 förhållande till disponibel inkomst (hushållens 58 räntekvot). Trenden har varit negativ över tid och 56 under 2018 var kvoten 3,6 procent (se diagram 54 3.7). Trots att hushållens skulder har ökat så har 52 låga räntor medfört att räntebetalningarna som 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 andel av disponibel inkomst har minskat. Källa: Finansinspektionen. I sammanhanget bör även noteras att ungefär Andelen befintliga lån med belåningsgrad över 69 procent av utlåningen till svenska hushåll hade 85 procent har stadigt minskat sedan 2010, med en räntebindningstid på ett år eller kortare. undantag för de senaste två åren då andelen har Kortare räntebindningstid har under de senaste ökat med 0,4 respektive 3,7 procentenheter till decennierna varit fördelaktigt för hushållen. Det 5,7 procent 2018 (se diagram 3.9). Andelen nya innebär dock också att hushållen blir mer känsliga lån med belåningsgrad över 85 procent har minsför en ränteuppgång. kat under perioden 2013 – 2017 men ökade 2018 Diagram 3.7 Hushållens räntekostnader före skatt som med 1,5 procentenheter till 4,9 procent 2018.

andel av disponibel inkomst

Procent Diagram 3.9 Andel hushåll med belåningsgrader över 18 85 procent Procent 16 16,0 Andel över 85 procent i belåningsgrad, befintliga lån 14 14,0 (stock) 12 Andel över 85 procent i belåningsgrad, nya lån 12,0 10 10,0 8 8,0 6 4 6,0

2 4,0

0 2,0 81 85 89 93 97 01 05 09 13 17 Källa: Finansinspektionen. 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ett sätt att mäta hushållens sårbarhet utgörs av Källa: Finansinspektionen. volymviktade belåningsgrader, beräknat genom För att motverka de makroekonomiska sårbarlån som används för att finansiera en bostad i förheterna som högt belånade hushåll medför införhållande till marknadsvärdet på bostaden. des ett amorteringskrav den 1 juni 2016 som Trenden med stigande volymviktade belåningsinnebär att nya bolånetagare årligen måste amorgrader i nyutlåningen bröts i samband med att botera minst två procentenheter vid belåningsgrader lånetaket infördes 2010. På senare tid har andra över 70 procent och minst en procentenhet vid insatser, såsom höjda riskvikter för bolån och amorteringskraven, påverkat belåningsgraderna.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

belåningsgrader mellan 50 och 70 procent, av det ökad e-handel under motsvarande period där köp ursprungliga lånebeloppet. på internet ofta finansieras genom kreditkort eller kontokredit. Diagram 3.10 Amorteringar beroende på belåningsgrad Volymen av lån större än 250 000 kronor har Procent nästan femdubblats på tio år. Ökningen har varit 120 särskilt stor de senaste fem åren, vilket hänger 0-25 25-50 50-70 70-85 över 85 samman med en stark konjunktur och låga räntor, 100 samtidigt som har bostadspriserna stigit kraftigt.

80 Diagram 3.12 Nya konsumtionslån uppdelat på storlek

Index 2008=100 60 500 < 50 tkr 40 50 – 250 tkr 400 Blancolån, > 250 tkr 20 Objektsfinansiering, > 250 tkr

300 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Finansinspektionen. 200

Ett förstärkt amorteringskrav infördes den 100 1 mars 2018 som ett komplement till det första kravet. Det förstärkta kravet innebär att nya låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 bruttoinkomst måste amortera ytterligare en pro- Källa: Finansinspektionen. centenhet utöver tidigare krav. Sedan Finansinspektionen införde bolånetaket

Diagram 3.11 Hushållens skulder som andel av brutto-

2010 kan hushållen bara ta bolån upp till 85 pro-

inkomst, nya lån

cent av bostadens värde. Efterfrågan på blancolån Procent kan ha ökat på grund av stigande bostadspriser 45 2014 2015 2016 2017 2018 och bolånetaket. Även amorteringskraven kan ha 40 bidragit till ökningen. Om en låntagare utökar sitt bolån påverkas den amorteringsgrundande 35 30 skulden, vilket gör att vissa låntagare ibland kan 25 välja att utöka sin skuld med blancolån i stället för bolån. 20

15 Finansiellt stressindex 10 I det tredje delmålet för det finansiella systemet 5 konstateras att ett högt ömsesidigt förtroende 0 mellan företag som verkar på de finansiella mark- 0-150 150-300 300-450 Över 450 naderna är en förutsättning för finansiell stabili- Källa: Finansinspektionen. tet. Finansiellt stressindex består av fyra delindex som mäter volatilitet på aktie-, penning-, valuta- Konsumtionslån och obligationsmarknaden. Finansiell stress inne- Konsumtionslån står för en mindre del av husbär en störning som skulle kunna skada marknadhållens totala skulder men har volymmässigt ökat ernas förmåga att effektivt uppfylla rollen som under senare år. Även om de inte utgör ett hot förmedlade länk mellan låntagare och långivare mot den finansiella stabiliteten, så medför de respektive köpare och säljare. Det sammanvägda risker för enskilda konsumenter, då ränta och indexet ger en indikation på hur hög stressnivån amorteringar på konsumtionslån utgör en betyär på de svenska finansiella marknaderna. dande del av hushållens totala lånekostnader. Volymen av nya lån som understiger 50 000 kronor har mer än fördubblats sedan 2008 (se diagram 3.12). Utvecklingen sammanfaller med

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.13 Finansiellt stressindex När den okonsoliderade statsskulden var som 1,0 störst i förhållande till BNP, i mitten av 1990talet, uppgick skuldkvoten till mer än 70 procent. 0,9 0,8 0,7 Företagens finansieringsmöjligheter 0,6 Ytterligare ett viktigt bedömningskriterium för 0,5 det finansiella systemets funktionssätt är företag- 0,4 ens kapitalförsörjning. Ett väl fungerande ramverk och finansiellt system för kapitalförsörjning 0,3 är avgörande för att företag ska kunna starta och 0,2 expandera. Företagens behov av externt kapital 0,1 ska i första hand tillgodoses av den privata mark- 0,0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 naden. Statens roll är marknadskompletterande, Källa: Riksbanken. t.ex. vid tidiga utvecklingsskeden och vid kommersialisering av innovativa affärsidéer för små Stressnivåerna har med undantag för september och medelstora företag. månad varit låga 2018 (se diagram 3.13). Under Företagens möjlighet att finansiera investerhösten 2018 steg den finansiella stressen inom ingar är viktigt för konkurrenskraften. Goda EU, sannolikt på grund av politisk osäkerhet i möjligheter till investeringar för företagen bidrar kombination med minskad riskvilja globalt. också till högre sysselsättning. En indikator för I förhållande till åren under finans- och skuld- det finansiella systemets funktionssätt när det krisen framgår att nivån var betydligt lägre under gäller företagens kapitalförsörjning är Konjunk- 2018. Stressnivåerna på de svenska värdepappers- turinstitutets barometer, där företag tillfrågas om marknaderna har överlag varit låga under det hur de upplever möjligheterna att finansiera sin senaste året. verksamhet.

Okonsoliderad statsskuld Diagram 3.15 Företagens finansieringsmöjligheter Statens okonsoliderade skuld är storleken på ute- Procent stående fordringar på staten. En låg statsskuld 100 Lättare Normalt Svårare innebär i allmänhet att staten har en god kredit- 90 värdighet och att staten har goda möjligheter att 80 hantera oförutsedda utgifter. 70

60 Diagram 3.14 Okonsoliderad statsskuld 50 Miljarder kronor, nominell Procent 40 1600 100 30 Statsskuld (vänster axel) Andel av BNP (höger axel) 90 1400 20 80 1200 10 70 0 1000 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 60 Källa: Konjunkturinstitutet. 800 50 40 600 I Konjunkturinstitutets barometer uppger 30 400 85 procent av respondenterna under 2018 att 20 200 deras finansieringsmöjligheter är ”normalt” (se 10 diagram 3.15). Åren 2016 och 2017 angav 88 pro- 0 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 cent att det var ”normalt”. Ytterligare beskriv - Källa: Riksgäldskontoret. ningar av företagens kapitalförsörjning lämnas under utgiftsområde 24 Näringsliv. I slutet av 2018 uppgick den svenska statens okonsoliderade skuld till 1 262 miljarder kronor, Användningen av elektroniska betalningar och vilket motsvarar en skuldsättning på ungefär kontantbetalningar 26 procent av Sveriges BNP, en minskning med Utvecklingen mot en minskad kontanthantering 3 procentenheter från 2017 (se diagram 3.14). har gått snabbt i Sverige, framför allt bland yngre,

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

jämfört med i många andra länder. Antalet kort- 13 procent. Äldre personer använder kontanter i betalningar i butik har fortsatt att öka (se diagram högre utsträckning än yngre. 3.16). Antalet Swish-betalningar uppgick 2018 till Klagomål, varningar och finansiell folkbildning omkring 390 miljoner jämfört med 270 miljoner Konsumenternas Bank- och finansbyrå redovisar 2017. Merparten av betalningarna gjordes av statistik över inkomna ärenden avseende klagoprivatpersoner i ålderskategorin 18 – 44 år. Antalet mål uppdelade på kategorierna låna, spara, betala privatpersoner som var anslutna till Swish under och övrigt. 2018 uppgick till omkring 7 miljoner, en ökning

Diagram 3.18 Klagomål hos Konsumenternas Bank- och

med 1 miljon sedan 2017.

finansbyrå

Antal ärenden Diagram 3.16 Användningen av olika betalningsinstrument 1800 Miljoner transaktioner 2014 2015 2016 2017 2018 1600 4 000 Kort Elektroniska gireringar Autogiro 1400 3 500 1200 3 000 1000 2 500 800

2 000 600 1 500 400 1 000 200 500 0 Betala Låna Spara Övrigt 0 Anm.: Statistiken finns för närvarande inte uppdelad på kön. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Anm.: Swish-betalningar ingår i elektroniska gireringar. Källa: Riksbanken. Bortsett från kategorin ”betala”, som ökade med 415 ärenden jämfört med föregående år, har Riksbanken genomför vartannat år en enkätantalet inkomna ärenden varit relativt konstant undersökning där den bl.a. frågar om vilket betalunder perioden 2014 – 2018, även om vissa skillningsinstrument som de tillfrågade använde vid nader finns mellan hur anmälningsfrekvensen sitt senaste köp. mellan områdena betala, låna och spara har utvecklat sig under samma tid (se diagram 3.18).

Diagram 3.17 Andel kontantbetalning vid senaste köp

Procent Komplexa finansiella produkter, bristande information samt intressekonflikter där förmed- 45 lare och rådgivare får provision från producenter 40 i stället för konsumenten är faktorer som innebär att det uppstår risker för konsumenter. 35 30 För att öka konsumenternas medvetenhet 25 inom privatekonomi informerar och utbildar 20 Finansinspektionen olika målgrupper om finanskunskap (se tabell 3.1). Under 2018 fokuserades 15 insatserna bl.a. på överförmyndare, diakoner, 10 kommunala budget- och skuldrådgivare, kommunanställda som arbetar nära personer som är 5 0 nya i Sverige och förstagångsföräldrar. 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Riksbanken.

Andelen som uppgav att de använde kontanter vid sitt senaste köp har minskat sedan 2010 (se diagram 3.17). Mellan 2010 och 2018 minskade andelen med 26 procentenheter från 39 till

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 3.1 Finansiell folkbildning nedgången att branschen som helhet får lägre

resultat för produktkvalitet och service.

2015 2016 2017 2018 Tilldelade medel, Finansmarknadsforskning

Verket för innovationssystem (Vinnova) har utfall (mnkr) 6,2 7,5 6,8 5,7

Folkbildning (antal sedan 2009 i uppdrag att utforma ett forsknings-

personer) 119 993 110 936 225 026 191 500 program för finansmarknadsforskning med syfte

Källa: Finansinspektionen. att stärka den svenska finansmarknadsforsk-

ningens internationella konkurrenskraft och öka Finansinspektionens varningslista visar företag dess relevans för både privata och offentliga som erbjuder konsumenter och investerare finanaktörer inom den finansiella sektorn. siella tjänster eller produkter utan att företaget Forskningsprogrammet består i huvudsak av har nödvändiga tillstånd i eller utanför Sverige. två insatsformer: långsiktig finansiering av tre Antalet varningar har ökat från 891 till 1 041 forskningscentrum och utlysningar av projektunder perioden 2014 – 2018. Antalet varningar medel inom olika områden. Båda insatsformerna under 2018 är dock något lägre jämfört med 2017, finansieras gemensamt av Vinnova, universitet då antalet uppgick till 1 129. och högskolor (medfinansiering av projekt) och

finansbranschen. De tre centrumbildningarna är Kundnöjdhet Swedish House of Finance, Knut Wicksells Svenskt Kvalitetsindex (SKI) utför återkomman- House of Finance och Centrum för Finans. de undersökningar av nöjdheten inom olika Forskningscentrumen sprider forskningsmarknader för finansiella produkter riktade till resultaten, dels genom akademiska och praktiska både privat- och företagskunder. konferenser, dels genom samarbete med andra

Diagram 3.19 Kundnöjdhet inom olika delar av forskare och branschaktörer. Även vetenskaplig

finansmarknaden för privatkunder publicering är central för att sprida resultaten.

Index 1 – 100 Antalet publiceringar ökade från 61 till 64 mellan

72 2017 och 2018.

Livförsäkring Bolån Värdepapper

70 Tabell 3.2 Andel kvinnor i forskningscentrumen

68 Procent

2015 2016 2017 2018 66

Administrativ personal

64 Kvinnor 58 61 57 54

Män 42 39 43 46 62

Docent

60 Kvinnor 20 8 13 7

58 Män 80 92 87 93

11 12 13 14 15 16 17 18

Doktorand

Källor: Finansinspektionen och Svenskt Kvalitetsindex. Kvinnor 34 30 36 36

För kundnöjdheten avseende privata livför- Män 66 70 64 64

säkringar har tilliten ökat sedan 2017 (se diagram Gästforskare inklusive postdok

3.19). Det är framför allt de mindre företagen Kvinnor 18 23 38 50

som har hög kundnöjdhet bland livförsäkrings- Män 82 77 62 50

företagen. Lektor

Kundnöjdheten för bolåneprodukter ökade Kvinnor 26 23 25 25

med 1,0 procentenhet jämfört med 2017. Kunder Män 74 77 75 75 anser att konkurrenskraftiga räntor och bra

Professor

service är det viktigaste för kundnöjdhet vid bo- Kvinnor 5 4 5 12 lån. Kundnöjdheten för sparandeprodukter i

Män 95 96 95 88 värdepapper minskade med ungefär 1,7 procent-

Källa: Vinnova. enheter under 2018 jämfört med året innan.

Enligt Finansinspektionen är en förklaring till

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Andelen kvinnor som väljer forskningsområdet har minskat för Andra och Sjätte AP-fonderna finansmarknad är mindre än andelen män (se och ökat för Första och Fjärde AP-fonderna jämtabell 3.2). En av flera möjliga orsaker är att det fört med 2017. Tredje AP-fondens indikatorer saknas förebilder för unga kvinnor inom området. går åt olika håll. Indikatorerna bör dock tolkas Swedish House of Finance har därför haft flera med försiktighet, eftersom de inte ger en helevenemang riktade till kvinnliga studenter i syfte täckande bild av investeringars totala finansiella att tydliggöra möjligheterna för kvinnor inom klimatrisker, t.ex. klimatrisker kopplade till torka området. och översvämningar. Under 2018 påbörjades en reformering av pre- Hållbara fonder miepensionssystemet, se avsnittet Ålderspen- För att öka transparensen och underlätta för kon- sionssystemet vid sidan av statens budget. Som sumenter att välja fond utifrån sina preferenser ett första steg i denna reformering måste fondförom hållbarhet infördes ett nytt lagstadgat valtare ansöka om att få ingå fondavtal med Peninformationskrav den 1 januari 2018. Det nya lag- sionsmyndigheten och nya villkor för att få ingå kravet riktar sig till förvaltare av värdepappers- fondavtal har införts. Bland annat har villkor om fonder och av alternativa investeringsfonder som fondförvaltarens hållbarhetsarbete införts och för marknadsförs till konsumenter. Kraven innebär att få delta på premiepensionens fondtorg krävs att fondförvaltarna ska lämna den information numera att fondförvaltarna är anslutna till FNsom behövs för att en konsument ska förstå initiativet PRI, Principles for Responsible Investfondens förvaltning med avseende på hållbarhet. ments, samt att de lämnar information om sitt En kartläggning som Finansinspektion har hållbarhetsarbete till Pensionsmyndigheten. genomfört visar att för nästan 85 procent av de fonder som berörs av det nya lagkravet anger för- Insatser mot penningtvätt och finansiering av valtarna att de beaktar hållbarhet i förvaltningen terrorism av fonden. Ett hållbart finansiellt system ska inte tillåta miss- Sedan Miljömärkning Sverige delade ut de bruk i form av penningtvätt och finansiering av första licenserna under hösten 2017 har antalet terrorism. Arbetet inom området har i hög grad Svanenmärkta fonder stadigt ökat. Av 6 000 fon- bedrivits internationellt, eftersom den brottsligder på den nordiska marknaden är i dag 23 märkta het som systemet ska motverka ofta har gränsmed Svanen. I dessa fonder förvaltas totalt över överskridande inslag. Arbetet har fokuserat på att 80 miljarder kronor. säkerställa att det internationella ramverket för Under 2018 har Första – Fjärde AP-fonderna bekämpning av penningtvätt och finansiering av genom det gemensamma etikrådet utfört ett om- terrorism ska vara effektivt utan att ge avkall på fattande arbete för att förbereda sig för de nya lag- rättsstatens grundläggande principer. Arbetet har reglerna avseende hållbar förvaltning som trädde framför allt bedrivits inom ramen för förhandi kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271, bet. lingar i den internationella organisationen 2018/19:FiU14, rskr. 2018/19:52). De nya reg- Financial Action Task Force (Fatf) och i EU. lerna innebär ett högre krav på att Första – Fjärde Sverige har under 2017, med uppföljning under AP-fonderna agerar föredömligt utifrån ett 2018, granskats av Fatf. Under 2019 har flera hållbarhetsperspektiv. förändringar genomförts, bl.a. förbättrades Med stöd i de nya lagreglerna har Första och Finansinspektionens möjligheter att utföra ägar- Fjärde AP-fonderna under 2018 avyttrat en del och ledningsprövningar i banker och andra finaninvesteringar. AP-fonderna har under året fort- siella företag i januari 2019. Vidare har regeringen satt att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete. AP- lämnat tre propositioner till riksdagen som befonderna har tagit olika initiativ i detta avseende, handlar brottsutredande myndigheters tillgång exempelvis genom ökade investeringar i gröna till information från finansiella företag (prop. obligationer och gröna mandat, aktivt arbete för 2017/18:291, bet. 2018/19:FiU15, rskr. att minska portföljens koldioxidavtryck och 2018/19:25), tillsyn över och ingripanden mot rapportering enligt Task Force on Climate advokater och advokatbolag (prop. 2018/19:125) Related Financial Disclosures. samt ett antal ytterligare skärpningar av regel- AP-fonderna redovisar sina aktieportföljers verket (prop. 2018/19:150). koldioxidavtryck med hjälp av indikatorer för bl.a. koldioxidintensitet. Koldioxidintensiteten

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.20 Antalet rapporter om misstänkta den statliga betalningsmodellen samt för att till-

transaktioner mottagna av finanspolisen

handahålla den infrastruktur som de statliga Antal myndigheterna behöver för att genomföra sina 22000 betalningar och för att få tillgång till de anslagsmedel och lån som respektive myndighet blivit 20000 18000 tilldelad. 16000 Statens betalningsmodell är en samlad benämning på de regelverk, avtal, kontostrukturer och 14000 system som stöder myndigheternas betalningar. 12000 Huvudaktörerna i modellen är Riksgäldskonto- 10000 ret, ramavtalsbankerna och myndigheterna.

8000 6000 Styckkostnad per statlig betalning 4000 Kostnadseffektiviteten i den statliga betalnings- 2014 2015 2016 2017 2018 modellen mäts som styckkostnad per betalning. Källa: Polismyndigheten. Styckkostnaden per betalning var 57 öre 2018, vilket är något lägre än året innan (se tabell 3.3). Penningtvätt och finansiering av terrorism kräver Genom de nya ramavtalen med valutakoncernatt de som begår dessa brott flyttar medel genom konton effektiviseras statens valutahantering det finansiella systemet. I syfte att korrekt uppgenom att det blir färre växlingar totalt sett, vilket skatta och utreda antalet misstänkta transaktioner minskar kostnaderna. är det viktigt att de företag som omfattas av regelverket om insatser mot penningtvätt och finans- Tabell 3.3 Styckkostnad per betalning iering av terrorism och kommer i kontakt med Kronor det finansiella systemet rapporterar sina miss- 2015 2016 2017 2018 tankar till finanspolisen. Finanspolisen, som tar Antal betalningar (miljoner) 171 177 167 166 emot dessa rapporter, är en del av Polismyndig- Total kostnad (miljoner) 94 91 99 95 hetens nationella operativa avdelning. Sedan 2017

Styckkostnad 0,55 0,51 0,59 0,57

har antalet rapporter ökat med 2 755 stycken (se Källa: Riksgäldskontoret. diagram 3.20). Ökningen av antalet rapporter behöver inte vara negativ eftersom den t.ex. kan Riksgäldskontorets service till myndigheterna tyda på en ökad benägenhet att rapportera och Betalningsverksamheten är i stora delar decentrainnebär att finanspolisen får ett bättre informaliserad, varför det är viktigt att Riksgäldskontoret tionsunderlag för fortsatta åtgärder. ger god service till myndigheterna. Riksgäldskontoret genomför varje år en kundundersökning, där myndigheterna på en femgradig skala svarar

3.3.2 Resultat för effektiviteten i den

på hur de upplever den kvalitet och service

statliga finansförvaltningen

Riksgäldskontoret ger på området.

För att statens finansförvaltning ska kunna Tabell 3.4 Myndigheternas upplevda servicenivå bedrivas på ett effektivt sätt krävs att de regelverk, Betyg 1 – 5 avtal och kontostrukturer som stöder statens 2015 2016 2017 2018 betalningsmodell och modellen för statens

Sammanvägt betyg 4,8 4,6 4,6 4,6

garanti- och utlåningsverksamhet är ändamåls- Källa: Riksgäldskontoret. enliga. Resultatutvärderingen bygger till stor del på en kvalitativ bedömning av de regelverk som Resultatet 2018 blev 4,6, vilket innebär ett fortsatt stöder modellerna. högt betyg för verksamheten (se tabell 3.4). Mest nöjda var kunderna med bemötande, tillgänglighet, följt av kunskapsnivå och relevant råd-

Statens betalningsmodell

givning. Lägst betyg fick tillgänglighet och proaktivitet. I sin roll som statens internbank ansvarar Riksgäldskontoret för att förvalta och utveckla

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Säkerheten i statens betalningar Tabell 3.5 Utestående garantier, tillgångar och förväntade

förluster

Riksgäldskontoret redogör vartannat år för Miljoner kronor, den 31 december 2018 riskerna i den statliga betalningsmodellen. Ett 2016 2017 2018 fokusområde som Riksgäldskontoret lyfter fram

Utestående garantier 33 316 29 655 30 050

är att den tekniska utvecklingen och den ökade

digitaliseringen inom betalningsområdet ställer Tillgångar 1 320 1 395 1 165

nya krav på säkerhet. Vidare är det enligt Riks- Reservkonto 313 443 532

gäldskontoret viktigt att myndigheterna arbetar Värdering fordringar 975 914 597

riskmedvetet i sin dagliga betalningsverksamhet, Förväntade framtida avgifter 32 38 69 bl.a. genom att använda beloppsgränser på ut- Justering, kreditreserv 0 0 33 betalningskonton, ha tydliga avtal när betalnings-

Förväntade förluster 645 867 1 096

verksamhet överlåts till annan aktör och tydliga Källa: Riksgäldskontoret. betalningsinstruktioner för betalningar där det

kan vara osäkert vem som är avsändaren. Utlåning med kreditrisk

Riksgäldskontorets utlåning till låntagare utanför

staten (exklusive lån med villkorad återbetalning)

Garanti- och utlåningsverksamheten

uppgick till drygt 5,1 miljarder kronor vid slutet

av 2018, vilket är en minskning med drygt Riksgäldskontorets uppdrag inom garanti- och 500 miljoner kronor jämfört med föregående år utlåningsverksamheten (se tabell 3.6). Förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har i uppdrag att ställa ut och utlåningen till Svenska-Danska Broförbindelsen förvalta vissa statliga garantier och lån. Uppdraget SVEDAB AB minskade. De förväntade förlustinnebär att värdera de ekonomiska riskerna, sätta erna var oförändrade jämfört med föregående år. avgifter och bestämma villkoren för de garantier

och lån som ställs ut. I uppdraget ingår också att Tabell 3.6 Utestående lån, tillgångar och förväntade

hantera fordringar. Riksgäldskontoret ska bidra förluster

till att statens risk begränsas och att statens rätt Miljoner kronor, den 31 december 2018

tryggas. 2016 2017 2018

Riksgäldskontoret ska även arbeta aktivt för att Utestående lån 11 279 5 643 5 118

andra myndigheters garanti- och utlåningsverk- Tillgångar 779 606 604 samhet bedrivs på ett effektivt sätt och för att ut-

Förväntade förluster 246 0 0

veckla hanteringen av statliga garantier och lån i Anm.: I beloppen för utestående lån ingår inte royaltylån. Dessa uppgick till samverkan med de andra myndigheterna. 1 006 miljoner kronor per 31 december 2018. Källa: Riksgäldskontoret. I skrivelsen Årsredovisning för staten lämnas

en utförligare redovisning och riskanalys av

statliga garantier och utlåning (skr. 2018/19:101).

3.3.3 Resultat för internationella

finansiella institutioner

Garantiportföljen

Vid utgången av 2018 uppgick det totala garant- En mer utförlig redogörelse för verksamhet, mål erade belopp för vilket Riksgäldskontoret anoch resultat för Asiatiska banken för infrastruksvarar till 30,1 miljarder kronor, vilket var turinvesteringar (AIIB), Europeiska investerings- 400 miljoner kronor mer än vid föregående årsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppskifte (se tabell 3.5). Tillgångarna i garantiverkbyggnad och utveckling (EBRD), Nordiska samheten minskade med 230 miljoner kronor och investeringsbanken (NIB) och Världsbanken uppgick till närmare 1,2 miljarder kronor vid årets finns i den återkommande skrivelsen till riksslut. Minskningen förklaras huvudsakligen av att dagen om verksamheten i Internationella valutatillgångarna kopplade till Saab Automobile AB:s fonden, Världsbanksgruppen samt vissa regionala konkurs värderats lägre. utvecklings- och investeringsbanker.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar För att bedöma måluppfyllelsen används uppgifter om antalet deltagare i EIPA:s olika utbild- AIIB har i uppdrag att främja hållbar ekonomisk ningsinsatser. År 2018 uppgick antalet deltagare i utveckling, skapa välstånd och förbättra infra- institutets aktiviteter till 9 557 stycken. Det var strukturen i Asien, samt främja regionalt sam- en minskning med ca 30 procent jämfört med arbete och partnerskap för att möta utvecklings- föregående år. Minskningen berodde främst på utmaningar. I samband med riksdagens beslut om ett minskat antal deltagare i de utbildningsin- Sveriges medlemskap i AIIB bemyndigades satser som institutet tillhandahåller enligt avtal, regeringen att under 2016 – 2020 för anslaget men även på att antalet deltagare i institutets 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om öppna utbildningar hade minskat. kapitaltillskott på högst 1,1 miljard kronor till AIIB genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna(prop. 2015/16:99,bet. 2015/16:Fi Europarådets utvecklingsbank U21, rskr. 2015/16:310). Kapitaltillskottet ska betalas in genom fem lika stora årliga utbetal- Europarådets utvecklingsbanks (CEB) verksamningar, varav en återstår. OECD:s biståndskom- het redovisas av regeringen i skrivelsen Verksammitté DAC beslutade i juni 2017 att till 85 pro- heten inom Europarådets ministerkommitté cent beteckna kapitaltillskott till AIIB som bi- m.m. (skr. 2017/18:139). Medlemsavgiften för stånd. Detta innebär att motsvarande del av 2017 uppgick till ca 26 200 euro. Den minskade Sveriges kapitaltillskott till AIIB ingår i bistånds- till ca 25 500 euro 2018 på grund av interna beramen. sparingar. Även medlemsavgiften för 2019 är på en lägre nivå och uppgår till ca 25 600 euro. CEB uppfyller sina mål vad gäller såväl kvalitet Bruegel som volym av lån. Sverige lyckades under 2018 få genomslag för sin ståndpunkt att banken ska ta Bruegel är en oberoende europeisk tankesmedja hänsyn till jämställdhetsaspekter genom att anmed fokus på internationell ekonomisk-politisk vända jämställdhetsindikatorer i sin bedömning forskning. Bruegel strävar efter att förbättra den av vilka projekt som ska genomföras. Sverige har ekonomiska politiken med öppen och fakta- även drivit besparingsfrågor, vilket bl.a. bidragit baserad forskning, analys och debatt. till de lägre årliga medlemsavgifterna. Bruegels medlemmar är företag, institutioner och flertalet av EU:s medlemsstater, inklusive Sverige. Sedan 2017 ingår en svensk i Bruegels Garantier till vissa internationella styrelse som representant för organisationens finansieringsinstitut medlemsländer. Bruegel får stort genomslag i den politiska Sverige har medlemsåtaganden i elva internadebatten i EU, bl.a. på grund av sina nära konta- tionella finansiella institutioner. Medlemskapen kter med Europeiska kommissionen och genom kan likställas med delägande, eftersom varje regelbundna presentationer och rapportbidrag till medlemsland bidar med en andel av institurådet för ekonomiska och finansiella frågor. tionernas egna kapital. Det egna kapitalet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att medlemsländerna utöver det European Institute of Public Administration inbetalda kapitalet förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ytterligare ett bestämt Sveriges medlemsavgift till European Institute of kapitalbelopp till instituten. Public Administration (EIPA) syftar till att Riksdagen har godkänt att garantikapital till stödja institutets arbete med att genom forsk- internationella finansiella institutioner inte ska nings- och utbildningsverksamhet bidra till ut- hanteras inom ramen för den statliga garantivecklingen av den offentliga förvaltningen i modellen, där riskavspeglande avgifter sätts in på Europa. EIPA:s verksamhet stödjer den europ- ett konto i Riksgäldskontoret (prop. 2001/02:1, eiska integrationsprocessen och är inriktad på bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129). Eventu- EU:s institutioner, beslutsprocesser samt förvalt- ella infrianden ska i stället belasta anslag. ning och EU-rätt. Infrianden av garantikapital till EIB, NIB, Världs-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

banksgruppen, EBRD, AIIB och CEB ska belasta Konsumtionslånen har under de senaste åren anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter . ökat markant. Hur konsumtionslånen utvecklas De utestående garantiåtagandena gentemot dessa är ett område som regeringen och myndigheterna institutioner, vilka har redovisats i skrivelsen Års- följer noga, inte minst utifrån ett konsumentredovisning för staten 2018 (skr. 2018/19:101), skyddsperspektiv. uppgick vid utgången av 2018 till ca 136 miljarder Att vara konsument på finansmarknaden kronor. skiljer sig från att vara konsument på de flesta Riksdagen har under 2019 godkänt att Sverige andra marknader. Finansmarknaden känneteckmedverkar i en kapitalhöjning i EIB nas av komplexa produkter, en hög innovations- (prop. 2018/19:46, bet. 2018/19:FiU33, takt, stora risker för intressekonflikter och dessrskr. 2018/19:148). Kapitalhöjningen ska ersätta utom har många konsumenter en begränsad Storbritanniens kapital i EIB i samband med finansiell kunskap, vilket sammantaget gör att landets utträde ur EU. Riksdagens beslut innebär konsumenten i flera avseenden är mer utsatt på att regeringen bemyndigas att öka de statliga denna marknad än på de flesta andra. garantierna till EIB med ca 13 miljarder kronor Det finns därmed en ökad risk att konsumfrån den dag då Storbritannien lämnar EU. enter inte väljer de produkter och tjänster som passar bäst utifrån den egna ekonomiska situationen. Finansinspektionen har identifierat 3.3.4 Analys och slutsatser främst bl.a. placeringsrådgivning, bedrägerier i samband med betaltjänster och skuldsättning Det finansiella systemet som områden med risker för konsumenterna. Regeringen bedömer att det finansiella systemets Kundnöjdheten enligt SKI har ökat något när det allmänna välmående och motståndskraft är god, gäller bolån och livförsäkringar, men minskat när men ser även specifika svagheter inom systemet. det gäller sparandeprodukter för privatkunder. Statens okonsoliderade statsskuld som andel av Användningen av kortbetalningar och elek- BNP har minskat till den lägsta nivån sedan 1977, troniska betalningar som exempelvis Swish har vilket innebär att staten har goda förutsättningar fortsatt att öka, vilket kan ses som en indikation att hantera oförutsedda avgifter i händelse av t.ex. på att både kunder och handel successivt får ett en finansiell kris. högre förtroende och ser en större nytta med Hushållens skuldsättning har under senare år elektroniska betaltjänster. legat i blickfånget för vad som skulle kunna utgöra en risk för den finansiella stabiliteten. Färre Bekämpa penningtvätt och finansiering av högt belånade hushåll innebär en minskad risk för terrorism att en lågkonjunktur kan förstärkas och i för- Bekämpning av penningtvätt och finansiering av längningen hota den finansiella stabiliteten om terrorism är en hållbarhetsaspekt som möter ökat hushållen drar ner på sin konsumtion. intresse nationellt och internationellt. Efter en lång period av ökad hushållsskuld- Fatf har i juli 2018 bekräftat att Sveriges system sättning har ökningstakten dämpats. Likväl kvar- för bekämpning av penningtvätt och finansiering står hushållens skulder på höga nivåer och utgör av terrorism tillhör de bättre i världen genom att fortsatt en risk för såväl den realekonomiska godkänna att Sverige flyttas till den s.k. normala utvecklingen som den finansiella stabiliteten. uppföljningsprocessen, vilket endast tre andra Hushåll som både har en hög belåningsgrad Fatf-medlemmar lyckats med tidigare. Tilloch en hög skuldkvot är relativt mer sårbara. sammans med de kvalitativa granskningarna som Hushållens skuldsättning framhålls av bedömare gjorts av Fatf noterar regeringen statistiken som såsom IMF, OECD, ESRB, Europeiska kom- visar att finanspolisen tar emot allt fler rapporter missionen, Finansinspektionen och Riksbanken om misstänkta transaktioner. som en risk för den makroekonomiska och den finansiella stabiliteten. Det är därför positivt att Internationella finansiella institutioner vidtagna makrotillsynsåtgärder i allmänhet har Regeringen bedömer att Sverige genom sitt bidragit till att fler hushåll amorterar, i synnerhet medlemskap i AIIB bidrar till att projekt genomhushåll med höga skulder i förhållande till sin förs i Asien som förbättrar infrastruktur och inkomst. bidrar till hållbar ekonomisk utveckling. För Sverige innebär medlemskapet i Bruegel ett närmare deltagande och insyn i de debatter som

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

förs i Bryssel med Bruegel som plattform, inte globala överenskommelser, vilka för svenskt vidminst gällande kommande EU-initiativ. Medlem- kommande huvudsakligen beslutas på EU-nivå. skapet ger även en möjlighet att påverka Bruegels De finansiella marknaderna utgör vidare en viktig forskningsinriktning. Den svenska representa- del av EU:s inre marknad och styrs i hög utsträcktionen i styrelsen ger ett ökat inflytande och ning av gemensamma regler som successivt insyn i Bruegels verksamhet och styrning. Sverige förhandlas fram. är bl.a. pådrivande för organisationens arbete med Förändringstakten har varit hög sedan den jämställdhetsfrågor, vilket är ett område där man senaste globala finanskrisen och den efterföljande under senare år blivit allt mer aktiv. skuldkris som drabbade flera medlemsstater i EU. Medlemskapet i EIPA innebär dels att Sverige Det är därför viktigt att Sverige driver en aktiv bidrar till utvecklingen av övriga EU-länders politik såväl i EU som internationellt inom offentliga förvaltning, dels att den svenska finansmarknadsområdet. I detta arbete är utstatsförvaltningen får tillgång till utbildning och gångspunkten de av riksdagen beslutade målen forskning som är relevant för deltagandet i EU- för en väl fungerande finansmarknad. arbetet och för den egna förvaltningens utveck- De finansiella marknaderna spelar en viktig roll ling. i omställningen till en hållbar ekonomi. År 2016 Regeringen bedömer att Sverige genom sitt infördes därför målet om att finansmarknaden medlemskap i CEB bidrar till att projekt som ska bidra till en hållbar utveckling. främjar social sammanhållning och inkluderande Klimatförändringarna leder till ekonomiska hållbar ekonomisk tillväxt, inklusive flyktingmot- förluster och risker, där investerat kapital riskerar tagande och integration, genomförs i bankens att förlora i värde till följd av klimatrelaterade medlemsländer. katastrofer. Det finns även ett växande intresse Riksgäldskontoret analyserar i rapporten från såväl privata sparare som institutionella Statens garantier och utlåning – en riskanalys investerare att veta hur deras förvaltade pengar (Riksgälden 2019) bl.a. riskerna för att garanti- används. kapital i internationella finansiella institutioner En hållbar ekonomi förutsätter vidare att det ska leda till stora förluster för staten. Myndig- finansiella systemet stänger ute illegala finansiella heten bedömer risken som låg, bl.a. då instit- flöden. Penningtvätt och finansiering av terrorutionerna har en hög underliggande kreditvärdig- ism leder till att förtroendet för det finansiella het och garantikapital hittills aldrig infriats i for- systemet undergrävs och till stora finansiella mell mening. De internationella finansiella insti- risker. Regeringens arbete med hållbara finanstutionernas kapital har i stället ökats stegvis marknader är därför viktigt. genom kapitalhöjningar av det inbetalda kapitalet Nedan redogörs för ett antal politiska priooch garantikapitalet. Institutionernas utlåning riteringar som bidrar till måluppfyllelsen för bidrar till de ekonomiska och sociala mål som finansmarknadsområdet. medlemsländerna enats om (skr. 2018/19:35, bet. 2018/19:FiU22).

3.4.1 Stärka konsumentskyddet

Konsumentskydd genomsyrar regeringens arbete 3.4 Politikens inriktning med regelutveckling inom finansmarknadsområdet såväl nationellt som i EU-förhandlingar. Den politiska inriktningen – med målen att värna Finansmarknaden präglas av att konsumenter finansiell stabilitet, ett högt förtroende, väl oftast är i ett informationsunderläge gentemot fungerande marknader, ett högt konsument- företagen. Den främsta risken med detta är att skydd och att politikområdet ska bidra till en håll- konsumenter vilseleds genom marknadsföring bar utveckling – ligger fast. eller rådgivning, vilket leder till att konsumenter Sverige är en liten öppen ekonomi med globalt köper dyra och olämpliga produkter och tjänster. integrerade finansmarknader och påverkas av den Ett annat område där ett informationsunderglobala utvecklingen och inte minst av initiativ läge riskerar att påverka konsumenterna negativt som tas inom EU. Centrala delar av finans- är vid gräsrotsfinansiering, där plattformar marknadsregleringen är dessutom föremål för erbjuder möjligheter för konsumenter att, till en hög risk, ta del av en högre avkastning. Det finns

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

dock oklarheter kring plattformarnas legala status Eftersom såväl finansmarknaderna som som påverkar bl.a. hur befintligt konsument- klimatförändringarna är globala företeelser skydd kan tillämpas. behöver omställningen till en grönare finans- En statlig utredning lämnade i mars 2018 marknad också ske globalt. Sverige arbetar för att förslag om hur gräsrotsfinansiering kan regleras hållbara finansmarknader ska vara en del av EU:s (SOU 2018:20). Förslaget remitterades senare prioriterade områden och i mars 2018 presentersamma år. Nationell lagstiftning behöver emeller- ade kommissionen en handlingsplan för finanstid ta hänsyn till förslag på området som för när- iering av hållbar tillväxt som nu håller på att varande förhandlas inom EU. genomföras. Planens tio åtgärdsområden inne- Konsumtionslånen ökar i Sverige. På webb- fattar lagförslag och åtgärder för att främja platser som tillhandahåller köp av varor eller hållbara finansmarknader, och tydliggör EU:s tjänster till konsumenter är det vanligt att betal- ambition att leda kampen mot klimatförändring. ningsalternativ visar kreditlösningar före andra Regeringen välkomnar handlingsplanen och har alternativ eller är förvalt. Det ökar risken för att intagit en konstruktiv roll i genomförandet av en kredit inte är resultatet av ett aktivt val från den. Flera av förslagen för hållbara finansmarkkonsumentens sida, vilket i sin tur kan vara en nader är i linje med åtgärder som redan vidtagits bidragande orsak till ökningen av konsumtions- på den svenska marknaden. lån. Ett förslag har remitterats om att det ska En hållbar finansmarknad förutsätter att införas ett krav på att de betalningsalternativ som konsumenter och företag kan fatta välinformervisas först, eller är förvalt, inte ska innebära en ade och medvetna beslut vid köp av finansiella kreditlösning när flera alternativa betalningssätt tjänster och produkter. För att integrera klimattillhandahålls (Fi2019/02539/B). relaterade risker i investeringsbeslut och för att Konsumenterna behöver ges bättre möjlig- skapa tydligare definitioner är det viktigt att med heter för att kunna påverka utfallet av sitt en ökad transparens och förbättrade mätmetoder pensionssparande och annat försäkringssparande. och riskbedömningar på finansmarknaden. Regeringen har därför föreslagit att reglerna för Klimat- och hållbarhetsrelaterade risker ingår försäkringsföretagens uttag av avgifter vid åter- därför som en del av Finansinspektionens tillköp och flytt av individuella personförsäkringar synsarbete sedan 2018. ska bli tydligare (prop. 2018/19:124). Syftet med Regeringen har gett Riksgäldskontoret i upplagändringarna är att de ska effektivisera möjlig- drag att senast under 2020 genomföra en emission heterna att återköpa och flytta sparandet i liv- av gröna statliga obligationer (Fi2019/02708/S). försäkringar. En sådan emission kan ytterligare bidra till att Regeringen har även föreslagit att det ska in- främja marknaden för gröna obligationer och är föras en ny reglering för tjänstepensionsföretag, en del av regeringens arbete i omställningen till en en ny typ av finansiella företag som ska få driva hållbar utveckling. Emissionsbeloppet ska väljas tjänstepensionsverksamhet på försäkringsom- med utgångspunkt i målet för statsskuldsrådet (prop. 2018/19:158). Den nya regleringen är politiken och emissionen ska bl.a. utvärderas avsedd att vara särskilt anpassad till de förhåll- avseende förenligheten med en effektiv förvaltanden som råder i den svenska tjänstepensions- ning av statsskulden och effekter på övriga sektorn. Genom den nya regleringen möjliggörs obligationsmarknaden. en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapitalet samtidigt som det säkerställs att de nuvarande och framtida pensionärerna får ett fullgott skydd. Bekämpa penningtvätt och finansiering av

terrorism

3.4.2 Främja hållbara finansmarknader Ett hållbart finansiellt system tillåter inte penningtvätt eller finansiering av terrorism. Regeringen arbetar aktivt för att skapa hållbara Bekämpning av dessa brott är en hållbarhetsfråga, finansmarknader, som bidrar till att klimatmålen, vilket bl.a. konstaterats av FN inom ramen för Agenda 2030 och Parisavtalet nås. Finansmark- Agenda 2030. Det finansiella systemet ska vara nadernas roll i denna nödvändiga omställning är motståndskraftigt mot allvarlig brottslighet. fundamental.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Under de senaste åren har allvarliga fall av terrorism föreslår regeringen att den tillfälliga penningtvätt och finansiering av terrorism konst- satsningen på länsstyrelsernas arbete inom aterats, utretts och beivrats. Den underliggande området, som genomfördes i propositionen brottsligheten är ofta gränsöverskridande till sin Vårändringsbudget för 2019, förlängs natur, vilket gör internationellt samarbete på (utg.omr. 1 avsnitt 8.8). Vidare avser regerområdet viktigt. ingen att återkomma till riksdagen med förslag I det svenska sammanhanget har under våren om att införa ett system som gör det möjligt för 2019 två specifika fall fått stor uppmärksamhet: vissa myndigheter att få tillgång till uppgifter dels händelserna i Swedbanks baltiska verksam- om bankkonton. Skatteverket bör ansvara för het, som för närvarande utreds av Finansinspek- systemet och regeringen föreslår därför att tionen tillsammans med myndighetens baltiska Skatteverkets anslag ökas (utg.omr. 3 avsnitt motsvarigheter, dels rättegången mot ett flertal 3.4). personer rörande bl.a. brott mot finansieringslagen där åtal väcktes i slutet av förra året. Dessa två fall illustrerar hur skadligt penningtvätt och 3.4.3 Utveckla EU:s inre marknad för finansiering av terrorism kan vara för samhället, finansiella tjänster men visar samtidigt att det är möjligt att utkräva ansvar och vikten av långsiktiga insatser för att Den ekonomiska och finansiella krisen 2008 – stärka det finansiella systemets motståndskraft 2009 visade att regelverken för att säkerställa och hållbarhet. finansiell stabilitet inte har varit tillräckliga. Sedan Regeringen har under 2019 vidtagit flera åtgär- dess har ett omfattande arbete skett globalt och der för att förbättra systemet för bekämpning av på EU-nivå med att skapa ett ramverk som säkerpenningtvätt och finansiering av terrorism. ställer en långsiktigt hållbar finansiell stabilitet. Exempel på ytterligare initiativ på området är Regeringen har varit aktiv i detta arbete. kommissionens analys av de senaste årens Viktiga delar i arbetet har varit att stärka det penningtvättsfall i europeiska banker samt den finansiella systemets förmåga att hantera svåra regionala IMF-analys som regeringen och Riks- situationer genom bl.a. högre krav på kapital och banken föreslagit i den nordisk-baltiska val- likviditet. Därutöver har ett gemensamt kriskretsen. hanteringsramverk för banker utvecklats som Regeringen och dess myndigheter har ett gott innebär att det i första hand är ägare och långivare, samarbete med andra länder i frågor som rör inte skattebetalare, som ska stå för kostnaderna åtgärder mot penningtvätt och finansiering av vid fallissemang. Arbete med att säkerställa den terrorism. Samarbetet har fördjupats under 2019, finansiella stabiliteten fortsätter för andra finansinte minst när det gäller Finansinspektionens iella aktörer. Inom EU förhandlas nu ett krishantsamarbete på regional basis. Internationellt sam- eringsramverk för centrala motparter. Behovet av arbete är viktigt för att säkerställa en effektiv ett ramverk för centrala motparter aktualiserades bekämpning av penningtvätt och finansiering av under hösten 2018 då en medlem i den svenska terrorism och Sverige deltar därför aktivt i alla centrala motparten drabbades av obestånd. relevanta sammanhang (EU, Fatf, IMF m.fl.). Det finns en stor samsyn i samhället om att bekämpning av penningtvätt och finansiering av Bankunionen och bankreglering terrorism är en viktig fråga. Regeringen kommer att verka för att behålla och utveckla denna sam- Bankunionen är EU:s gemensamma system för syn, respektera Sveriges internationella åtagand- tillsyn över banker och hantering av banker i kris. en, delta i utformningen av framtida internation- Fullbordandet av bankunionen – en gemensam ella åtaganden och förbättra det svenska finans- insättningsgaranti – är föremål för förhandlingar. iella systemets motståndskraft och hållbarhet. Bankunionen omfattar i dag alla medlemsstater För att förstärka Finansinspektionens arbete som har euro som valuta men också andra medmed att bekämpa penningtvätt och finansiering lemsstater kan delta. av terrorism föreslår regeringen att myndig- Sverige fattade vid bankunionens inrättande heten anvisas ökade resurser motsvarande beslut om att inte delta. För närvarande pågår en 10 miljoner kronor fr.o.m. 2020. För att stärka utredning om för- och nackdelar med att delta i tillsynen mot penningtvätt och finansiering av eller kvarstå utanför bankunionen

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

(dir. 2017:123). En välfungerande bankunion marknaden såväl som brittiska aktörers tillträde ökar den finansiella stabiliteten även i Sverige, till den europeiska marknaden. oavsett om Sverige deltar eller kvarstår utanför, På ett politiskt plan behöver också hänsyn tas eftersom de olika finansiella systemen i EU är till det faktum att kretsen EU-medlemmar som beroende av varandra. inte har euro som valuta blir avsevärt mindre utan En förutsättning för funktionaliteteten i bank- Storbritannien, vilket kan komma att påverka unionen är att den kombineras med åtgärder som gruppens påverkansmöjligheter i framtida förminskar riskerna i de finansiella systemen i EU. handlingar. Detta berör i allra högsta grad Sverige. Det gäller framför allt utformningen av EU:s lag- Regeringen verkar nationellt och inom EU för stiftning rörande banker, som är gemensam för att skapa goda förutsättningar för en fortsatt digialla medlemsstater, oavsett valuta. I det avseendet talisering och teknologisk utveckling på finanshar ett flertal åtgärder vidtagits, framför allt marknaderna. Denna utveckling inom finansändringar av regelverken om kapitaltäckning och marknadens samtliga grundfunktioner – spara, hantering av banker i kris (det s.k. bankpaketet), låna, försäkra, investera och betala – skapar förett nytt regelverk om kapitaltäckning för värde- utsättningar för nya innovativa lösningar vilket pappersbolag, ett nytt regelverk om säkerställda möjliggör billigare, bättre och mer konsumentobligationer och ett nytt regelverk om hantering vänliga produkter och tjänster. av s.k. nödlidande krediter. Dessa unionsrättsliga Digitaliseringen och den teknologiska utveckregelverk är beslutade på EU-nivå och ska lingen bidrar till målet att tillgodose hushållens genomföras i svensk lagstiftning under 2020. och företagens behov av finansiella tjänster och Regeringen har därför tillsatt utredningar som ska skapar förutsättningar för en större diversifiering lämna förslag på hur dessa regler ska genomföras och därmed också en mer välfungerande och i svensk rätt. robust finansmarknad. Det är dock viktigt att Revideringarna av de förordningar och utvecklingen inte sker på bekostnad av finansiell direktiv som reglerar kapitaltäckningskraven i stabilitet eller konsumentskydd. EU kommer att förhandlas framöver. Detta Utvecklingen leder samtidigt till att den finanskommer bl.a. att medföra ett införande av mer iella sektorns infrastruktur blir mer sårbar för riskkänsliga schablonmetoder för beräkning av cyberrisker. Regeringen kommer därför fortsätta kreditrisk, vissa begränsningar av användandet prioritera arbetet med cybersäkerhet inom det av interna modeller och nya metoder för beräk- finansiella systemet, bl.a. inom ramen för Stabilining av operativ risk och marknadsrisk. Bank- tetsrådet, och ser positivt på ett fortsatt samarunionen påverkar EU:s reglering på finans- bete i den finansiella sektorn både på EU-nivå och marknadsområdet i stort och det är därför mellan svenska myndigheter. viktigt att regeringen deltar i de sammanhang Säkerheten i statens betalningar är en del i som påverkar denna utformning. skyddet av Sveriges säkerhet. Det är därför viktigt att betalningssystemet fungerar tillfredsställande även vid allvarliga störningar och har en hög nivå Kapitalmarknadsunionen och finansiell av informationssäkerhet och skydd av den persinnovation onliga integriteten. Den teknologiska utvecklingen och den omfat- Kapitalmarknadsunionen syftar till att öka tande digitaliseringen medför även konsekvenser kapitalflödena på den inre marknaden, stimulera för betalningssystemet i stort. Utvecklingen har investeringar genom att ge företag alternativa förenklat och effektiviserat betalningarna och finansieringskällor, samt stärka det finansiella medfört ett ökat utbud av elektroniska betalsystemets motståndskraft genom mer diversifier- ningstjänster, vilket inneburit fördelar för såväl ing och ett minskat beroende av bankfinansiering. konsumenter som företag. I nästa steg av genomförandet av kapital- Utvecklingen har samtidigt inneburit en marknadsunionen kommer en viktig komponent minskad kontantanvändning i samhället. Bankvara att anpassa EU:s kapitalmarknad till att Stor- erna erbjuder inte längre kontanttjänster i samma britannien inte längre kommer att vara en del av utsträckning som tidigare, vilket medfört en risk EU. En angelägen fråga för Sverige är frågan om för att vissa grupper i samhället som inte har EU:s finansiella aktörers tillträde till den brittiska möjlighet att, eller inte vill, ta del av de nya inno-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

vativa lösningarna och som är beroende av kon- Regeringens överväganden

tanter hamnar i ett s.k. finansiellt utanförskap.

Regeringen har därför föreslagit att vissa banker

Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s

med verksamhet i Sverige ska tillhandahålla kon-

tillsynsmyndigheter

tanttjänster (kontantuttag och dagskasseinsätt- Tusental kronor ningar) i betryggande utsträckning i hela Sverige. 2020 2021 2022 Genom förslaget stärks kontanters roll som

Anvisat 2019

1

17 550 17 550 17 550

betalningsmedel i samhället, vilket motverkar Förändring till följd av: finansiellt utanförskap och minskar samhällets sårbarhet för störningar i betalningssystemet. Beslut När det gäller Riksbankens roll på det Överföring till/från andra anslag aktuella området behandlas det av den s.k. Riksbankskommittén. Riksbankskommitténs slut- Övrigt

betänkande, som ska lämnas senast den Förslag/beräknat anslag 17 550 17 550 17 550

30 november 2019, innebär en översyn av det 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. penningpolitiska ramverket och den rättsliga

regleringen av Riksbanken. Regeringen föreslår att 17 550 000 kronor anvisas

under anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2020. För 2021 och

2022 beräknas anslaget till 17 550 000 kronor

3.5 Budgetförslag

respektive 17 550 000 kronor.

3.5.1 1:3 Finansinspektionens avgifter till

EU:s tillsynsmyndigheter

3.5.2 1:11 Finansinspektionen

Tabell 3.7 Anslagsutveckling 1:3 Finansinspektionens

Tabell 3.9 Anslagsutveckling 1:11 Finansinspektionen

avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusental kronor Tusental kronor Anslags- Anslags- 2018 Utfall 598 257 sparande 22 333 2018 Utfall 13 182 sparande 4 368 Utgifts- Utgifts- 2019 Anslag 603 643 1 prognos 614 502 2019 Anslag 17 550 1 prognos 14 827

2020 Förslag 623 253

2020 Förslag 17 550

2021 Beräknat 632 684 2 2021 Beräknat 17 550 2022 Beräknat 642 081 3 2022 Beräknat 17 550 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. samband med denna proposition. 2 Motsvarar 623 252 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 623 253 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndig- Anslaget får användas för Finansinspektionens heter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkrings-

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten nämndens verksamhet.

samt Europeiska värdepappers- och marknads-

myndigheten.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet Regeringens överväganden

Tabell 3.10 Offentligrättslig verksamhet Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

Tusental kronor 1:11 Finansinspektionen Tusental kronor Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Ackumurättslig inkomst- som får (intäkt - lerat 2020 2021 2022 verksamhet titel disp- kostnad) resultat (som inte oneras Anvisat 2019 1 603 643 603 643 603 643 får disponeras) Förändring till följd av: Utfall 2018 630 162 105 312 93 921 11 391 19 966 Pris- och löneomräkning 2 9 610 18 890 28 136 Prognos Beslut 10 000 10 151 10 302 2019 684 782 105 000 105 000 0 19 966 Varav BP20 3 10 000 10 000 10 000 Budget Varav 3 2020 799 112 99 000 100 000 -1 000 18 966 Bekämpa välfärdsbrott 10 000 10 000 10 000 Överföring till/från andra Finansinspektionen tar i huvudsak ut två slag av anslag avgifter, dels avgifter för tillstånd m.m. som Övrigt regleras i förordningen (2001:911) om avgifter

Förslag/beräknat anslag 623 253 632 684 642 081

för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). dels avgifter för Finansinspektionens anslags- Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. finansierade verksamhet enligt förordningen 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är preliminär. Finansinspektionens verksamhet. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Avgifterna fastställs i syfte att uppnå full kostnadstäckning över tid. De årliga avgifterna har en För att ytterligare stärka Finansinspektionens konstruktion som innebär att en höjning av arbete med att bekämpa penningtvätt och finansanslaget är saldoneutralt, eftersom motsvarande iering av terrorism bör anslaget öka med belopp tas upp på inkomstsidan. 10 000 000 kronor 2020. Från och med 2021 I beloppen för intäkter till inkomsttitel ingår beräknas anslaget öka med motsvarande belopp. även sanktionsavgifter som företagen under till- Regeringen föreslår att 623 253 000 kronor syn betalar vid överträdelser. anvisas under anslaget 1:11 Finansinspektionen för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 632 684 000 kronor respektive 642 081 000 kronor.

3.5.3 1:12 Riksgäldskontoret

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 1:12 Riksgäldskontoret

Tusental kronor Anslags- 2018 Utfall 276 779 sparande 60 334 Utgifts- 2019 Anslag 325 027 1 prognos 276 279

2020 Förslag 319 204

2021 Beräknat 324 190 2 2022 Beräknat 329 176 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 319 204 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 319 205 tkr i 2020 års prisnivå.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Ändamål Tabell 3.14 Insättningsgaranti och investerarskydd

Tusental kronor Anslaget får användas för Riksgäldskontorets Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat rättslig inkomsttitel som får (intäkt förvaltningsutgifter. verksamhet (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Utfall 2018 12 346 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Prognos 2019 16 168 Budget 2020 17 000

Tabell 3.13 Garanti- och utlåningsverksamhet

Tusental kronor Verksamheten insättningsgaranti och investerar- Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Ackumurättslig inkomst- som får (intäkt - lerat skydd finansieras genom Riksgäldskontorets förvaltningsanslag. Administrationskostnaden verksamhet titel disp- kostnad) resultat (som inte oneras får för denna verksamhet avräknas från efterföljande disponeras) års avgifter och redovisas mot inkomsttitel 2552 Utfall 2018 51 831 20 710 537 275 -516 565 616 458 Övriga offentligrättsliga avgifter . Resterande av- Prognos gifter placeras på räntebärande konto i Riksgälds- 2019 54 700 20 300 19 700 600 617 058 kontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av Budget staten. Avgifter för insättningsgaranti och 2020 50 700 17 500 15 000 2 500 619 558 investerarskydd betalas av de institut som är anslutna till garantin respektive skyddet. Avgifter tas ut för verksamheterna inom områdena garantier och utlåning, bankstöd samt insättningsgaranti och investerarskydd. Regeringens överväganden De riskavspeglande garanti- och kreditavgifterna finansieras av garanti- respektive låntagarna Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för eller genom anslag via statsbudgeten. I enlighet

1:12 Riksgäldskontoret

med budgetlagen (2011:203) ska ränta eller avgift Tusental kronor tas ut motsvarande statens förväntade kostnad för 2020 2021 2022 lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett Anvisat 2019

1

331 027 331 027 331 027

visst lån eller åtagande beslutat annat. Förändring till följd av: Vidare föreskrivs att om lån- eller garanti- Pris- och löneomräkning 2 5 177 10 428 15 680 tagaren ska betala en ränta eller avgift som inte Beslut -17 000 -17 266 -17 531 täcker kostnaderna ska regeringen föreslå riks- Varav BP20 3 -17 000 -17 000 -17 000 dagen hur mellanskillnaden ska finansieras. Dessa Varav 3 avgifter, samt återvinningar från tidigare infrianden, placeras på räntebärande konton hos Riks- Bekämpa välfärdsbrott -12 000 -12 000 -12 000 gäldskontoret och ska finansiera eventuella infri- Finansiering -5 000 -5 000 -5 000 anden i myndighetens garanti- och kreditverk- Överföring till/från andra samhet. anslag De administrativa avgifter som tas ut dispon- Övrigt eras av Riksgäldskontoret för att täcka de admin- Förslag/beräknat anslag 319 204 324 190 329 176 istrativa kostnaderna i verksamheten. Målet är att Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). 1 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. avgifterna ska täcka infrianden och admin- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga istrationskostnaderna sett över en längre tid. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är Modellen ska vara finansiellt självbärande och preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. tydligt visa vad kostnaderna för statens garantioch kreditgivning uppgår till. För att finansiera ökningen av anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse som sker i syfte att länsstyrelserna bättre ska kunna genomföra tillsyn mot penningtvätt och finansiering av terrorism bör anslaget 1:12 Riksgäldskontoret minskas med

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

12 000 000 kronor 2020. Från och med 2021 be- medlen utgör en betydande resurs för att vidta räknas anslaget minska med motsvarande belopp. eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt För att finansiera reformer som föreslås i denna stöd eller användning av statliga stabiliseringsproposition bör anslaget 1:12 Riksgäldskontoret verktyg. minskas med 5 000 000 kronor 2020. Från och Det program som inrättades vid finanskrisen med 2021 beräknas anslaget minska med mot- 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljsvarande belopp. arder kronor, vilket var det sammanlagda kapital- Sammantaget bör anslaget minskas med tillskott som staten kunde medge. Samma belopp 17 000 000 kronor per år fr.o.m. 2020. Minsk- utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsningen bedöms inte påverka den verksamhet som fondens lånemöjligheter och föreslås gälla även finansieras från anslaget. för 2020. Regeringen föreslår att 319 204 000 kronor Garantiramen för stabilitetsfonden bör anvisas under anslaget 1:12 Riksgäldskontoret för bestämmas utifrån det faktum att i första hand 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till generella stödåtgärder i form av garantiprogram 324 190 000 kronor respektive 329 176 000 kro- till samtliga banker kan komma att bli aktuella. nor. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här blir fråga om Ramar till stabilitetsfonden och generella stödåtgärder till samtliga banker. Den resolutionsreserven ram som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upp- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att låning under viss period. Ramen sänktes senare för 2020 besluta om en kreditram på högst till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet 50 000 000 000 kronor och en garantiram på aldrig var över 400 miljarder. Samma belopp högst 750 000 000 000 kronor för stabilitets- utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens fonden. möjlighet att medge garantier och föreslås även Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta gälla för 2020. om en kreditram på högst 100 000 000 000 kro- Resolutionsreserven kan komma att användas nor och en garantiram på högst för att finansiera åtgärder inom ramen för ett 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven. resolutionsförfarande, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms som livs- Skälen för regeringens förslag: I samband kraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget med genomförandet i svensk rätt av krishanter- till ca 38 miljarder kronor. ingsdirektivet ändrades reglerna för stabilitets- När det gäller resolutionsreservens kreditram fonden och en ny fond för finansiering av kris- bör den främst bli aktuell i fråga om olika återhanteringsåtgärder, resolutionsreserven, inrätta- kapitaliseringsåtgärder efter det att nedskrivning des. Båda fonderna finansieras genom avgifter av vissa av företagets skulder skett. Därutöver kan från banksystemet. I samband med inrättandet resolutionsreservens kreditram komma att beslutades att riksdagen årligen ska fastställa användas till att betala ut kompensation till krediter och garantiramar för stabilitetsfonden företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått och resolutionsreserven. För ytterligare bak- ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid grundsinformation om stabilitetsfonden och konkurs eller likvidation. resolutionsreserven, se budgetpropositionen för Kreditramen som för närvarande uppgår till 2017 (prop. 2016/17:1). 100 miljarder kronor motiveras därför av att den Stabilitetsfonden kan komma att användas för bör ha åtminstone samma förmåga till återkapitaatt finansiera förebyggande åtgärder enligt lagen liseringsåtgärder som kreditramen till stabilitets- (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till fonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom kreditinstitut. Åtgärderna innefattar kapital- eller innehålla utrymme för att hantera eventuella likviditetsstöd till livskraftiga banker. Stabilitets- kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder fondens behållning uppgår i dagsläget till ca kronor föreslås därför även gälla under 2020. 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Garantiramen för resolutionsreserven kan an- Regeringens överväganden

vändas om banker i resolution initialt behöver

stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att Tusental kronor uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är 2020 2021 2022 svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå

1

Anvisat 2019 203 370 203 370 203 370

till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en Förändring till följd av:

negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp Beslut 37 150 -201 000 -201 000 behöva justera garantiramen. Därför föreslår Varav BP20 40 150

regeringen att garantiramen för resolutionsreser- Varav ven även under 2020 sätts till 200 miljarder kro- AIIB 40 150 nor. Överföring till/från andra anslag

Övrigt

3.5.4 1:14 Vissa garanti- och

Förslag/beräknat anslag 240 520 2 370 2 370

medlemsavgifter 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 3.16 Anslagsutveckling 1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter

Budgetförslaget baseras på antagandet om Tusental kronor oförändrade eller svagt nominellt ökade utgifter Anslags- 2018 Utfall 207 449 sparande -1 038 för Bruegel, EIPA och CEB motsvarande

Utgifts- 99 609 euro, 55 000 euro respektive 27 940 euro 2019 Anslag 231 186 1 prognos 227 415 2020 – 2022.

2020 Förslag 240 520

Det svenska åtagandet i AIIB är bestämt i US-

2021 Beräknat 2 370 dollar. Inför 2020 beräknas en medelsbrist uppstå 2022 Beräknat 2 370 till följd av att dollarn stärkts mot kronan. Regeringen föreslår därför en ökning av anslaget 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter med totalt 40 150 000 kronor för 2020, varav 34 100 000

kronor finansieras via en överföring ifrån anslaget

Ändamål

1:1 Biståndsverksamhet underutgiftsområde 7. Inga medel beräknas behövas för infrianden av Anslaget får användas för utgifter för Sveriges garantier till de internationella finansiella instituårliga medlemsavgifter eller statsbidrag till tioner som behandlas i detta avsnitt. Bruegel, European Institute of Public Administ- Regeringen föreslår att 240 520 000 kronor ration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsanvisas under anslaget 1:14 Vissa garanti- och bank (CEB). Anslaget får även användas för medlemsavgifter för 2020. För 2021 och 2022 utgifter för infrianden av garantier till vissa interberäknas anslaget till 2 370 000 kronor respektive nationella finansieringsinstitut. Anslaget får även 2 370 000 kronor. användas för utgifter för eventuella böter till följd

av försenat genomförande av EU-direktiv. Anslaget får även användas för kapitaltillskott till Asia-

tiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Ökat bemyndigande om kapitaltillskott till principer för bankens kapital- och likviditets-

Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar hantering.

Riksdagen godkänner stadgeändringen som

innebär en ändring av sammansättningen av Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att NIB:s kontrollkommitté. under 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott till

Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar Skälen för regeringens förslag: NIB ägs av de (AIIB), vilket innebär att de totala kapitaltillnordiska och baltiska länderna. Bankens uppdrag skotten under 2016 – 2020 får uppgå till högst är att främja hållbar tillväxt i ägarländerna genom 1 110 000 000 kronor. att tillhandahålla långfristig finansiering till

projekt som stärker produktivitet och god miljö.

Banken har ett särskilt fokus på investeringar i Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har infrastruktur, bättre miljö, industriutveckling bemyndigat regeringen att under 2016 – 2020 för samt lån som gynnar små- och medelstora företag anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter och ger lån främst till projekt i Norden och Balti-

besluta om kapitaltillskott på högst 1,1 miljarder kum. År 2018 lånade banken ut totalt kronor till AIIB (prop. 2015/16:99, 4 047 miljoner euro, vilket var en ökning jämfört

bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2016/17:350). Det med föregående år. För en närmare redovisning svenska åtagandet i AIIB, är bestämt i US-dollar. av NIB:s verksamhet, se vidare regeringens skri-

Till följd av att dollarn stärkts kraftigt mot kronan velse Redovisning av verksamheten i Internatiobehöver riksdagens tidigare bemyndigande om nella valutafonden, Världsbanksgruppen samt

högst 1,1 miljarder kronor i inbetalningar till regionala utvecklings- och investeringsbanker AIIB utökas med 10 miljoner kronor för att 2016, 2017 och 2018 (skr. 2018/19:35).

Sverige ska kunna fullgöra sina åtaganden gente- NIB har under de senaste åren närmat sig den mot AIIB under 2020. Den totala summan för utlåningsbegränsning som är reglerad i bankens

Sveriges kapital-inbetalningar till AIIB för åren stadgar, dvs. att den sammanlagda utlåningen inte 2016 – 2020 beräknas därmed uppgå till högst får överskrida 250 procent av ägarkapitalet och

1 110 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bankens reserver. Utlåningsbegränsningen tar bakgrund bemyndigas att under 2020 för anslaget inte hänsyn till risken i bankens verksamhet. Både

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta bankens direktörsstyrelse, som består av repreom kapitaltillskott till AIIB som inklusive tidi- sentanter från bankens medlemsländer, och inter-

gare kapitaltillskott under 2016 – 2020 får uppgå nationella kreditinstitut bedömer att NIB är väl till högst 1 110 000 000 kronor. kapitaliserad om hänsyn tas till risken i utlånings-

verksamheten och att den nuvarande begräns-

ningen därmed inte är motiverad.

3.5.5 Stadgeändring i Nordiska

I oktober 2018 presenterade bankens ledning

investeringsbanken

ett förslag om att ändra stadgarna för att möta

behoven av fortsatta klimat- och produktivitets-

investeringar i linje med mandatet för bankens Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att verksamhet. Förslaget innebär samtidigt ett under 2020 ställa ut statliga garantier för garantieffektivare resursutnyttjande i banken. I maj 2019 kapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) som beslutade guvernörsstyrelsen, där finansminiinklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till stern företräder Sverige, att godkänna förslaget högst 2 600 282 165 euro. till stadgeändringar, samt att underställa änd- Riksdagen godkänner att Sveriges andel av ringsförslagen den nationella procedur som är kreditriskreserveringarna för NIB:s projektnödvändig för ett slutligt godkännande. investeringslån (PIL) om 147 563 948 euro över- Förslaget till stadgeändringar består av fyra förs till Sveriges inbetalda kapital. delar. Den första ändringen innebär att banken Riksdagen godkänner att regeringen upphör inför ett riskbaserat ramverk för bankens kapitalmed garantigivning till PIL och miljöinvesteoch likviditetshantering för att förhindra att utringslån. låningen begränsas av det nuvarande utlånings- Riksdagen godkänner stadgeändringen som taket. Syftet med förändringen är dels att skapa en innebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar om

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

mer transparent kapital- och likviditetshantering, För MIL- och PIL-garantier betalas därför avgifsom tar hänsyn till risk, dels att förtydliga sam- ter till Riksgäldskontoret från statens budget, bandet mellan bankens risktagande och kapital- vilket i och med avskaffandet kommer att uppbehov. Stadgeändringen innebär konkret att den höra. Samtidigt kommer det svenska garantinuvarande volymbegränsningen för NIB:s utlån- kapitalet till NIB att öka, och eftersom de garantiing ersätts med bindande miniminivåer för kapit- erna inte ingår i den statliga garantimodellen altäckning, likviditet och bruttosoliditet, och skulle statens budget belastas om garantikapitalet innebär inte per automatik att risktagandet ökar. skulle behöva tas i anspråk. Riksgäldskontoret Förändringen är även en anpassning till det bedömer dock att risken är låg för att dessa internationella regelverket på finansmarknads- garantier skulle behöva infrias, bl.a. eftersom NIB området, de s.k. Baselreglerna. Stadgeändringen har en hög kreditvärdighet och garantikapital hitinnebär dessutom att guvernörsstyrelsen får tills aldrig infriats i formell mening. befogenhet att besluta om principer för bankens Efter stadgeändringen kommer Sveriges samkapital- och likviditetsstyrning. manlagda kapitalinsats (dvs. inbetalt kapital och Regeringen stödjer förslaget. Det nya ram- garantikapital) att uppgå till 2 892 527 559 euro, verket skapar större medvetenhet och transparens vilket innebär en ökning med 36,3 procent. För kring riskerna i verksamheten och stärker direkt- svensk del kommer det inbetalda kapitalet att öka örsstyrelsens möjligheter att styra banken utifrån från 144 681 446 euro till 292 245 394 euro och dess målsättningar. garantikapitalet kommer att öka från Den andra delen i stadgeändringen rör bankens 1 978 147 338 euro till 2 600 282 165 euro. Kapitvå särskilda lånefaciliteter, projektinvesterings- taljusteringen förändrar inte Sveriges ägarandel lån (PIL) och miljöinvesteringslån (MIL), som eller röststyrka i bankens styrorgan. avskaffas. Dessa lånefaciliteter inrättades ur- Regeringen stödjer även detta förslag. Genom sprungligen för att möjliggöra utlåning till priori- att avskaffa de särskilda låneordningarna och tillterade, mer riskfyllda projekt och garanterades föra garantier och riskavsättningar från PIL till med separata garantier från medlemsländerna. NIB:s ordinarie grundkapital kommer resurserna PIL inrättades efter beslut av riksdagen 1982 att kunna användas mer effektivt och komma hela (prop. 1981/82:176) i syfte att finansiera inves- verksamheten till del, i stället för att vara öronteringsprojekt i tredjeland med nordiskt intresse. märkta för de i dag underutnyttjade PIL- och MIL inrättades 1996 efter riksdagens godkänn- MIL-faciliteterna. Utlåningen till miljöprojekt i ande (enligt prop. 1995/96:222) i syfte att finans- närområdet och till investeringsprojekt i tredjeiera miljöprojekt i medlemsländernas närområde. land med nordiskt intresse kommer att kunna Den föreslagna stadgeändringen innebär att fortgå inom ramen för NIB:s ordinarie utlåning. PIL och MIL upphör som särskilda lånefaciliteter Det tredje stadgeändringsförslaget gäller och att belopp motsvarande garantierna för PIL NIB:s kontrollkommitté. Den har till uppgift att kommer att tillföras medlemsländernas ordinarie säkerställa att bankens verksamhet bedrivs i garantikapital i banken. Det sammanlagda utställ- enlighet med stadgarna och att ansvara för da garantikapitalet från alla medlemsländer till genomförandet av revisionen av banken och har NIB kommer till följd av förslaget att öka med en företrädare från varje medlemsland. Förslaget 1 800 miljoner euro till totalt ca 7 523 miljoner medför en tydligare uppdelning av arbetet mellan euro. Vidare kommer fonderade kreditriskreserv- presidiet och kommittémedlemmarna och inneeringar, som avsatts av vinstmedel från PIL, att bär att stadgarna anpassas till hur kommitténs tillföras medlemsländernas inbetalda kapital. Inga verksamhet fungerar i praktiken. Presidiet, vars motsvarande kreditriskreserveringar finns för ledamöter är tillsatta utifrån kompetens på revi- MIL. Med tillskottet av PIL-reserveringarna sionsområdet, föreslås utvidgas från två till fyra kommer det totala inbetalda kapitalet till NIB medlemmar och få ett tydligare övergripande anfrån alla medlemsländer att öka från nuvarande svar för kommitténs verksamhet, bl.a. gällande 419 miljoner euro till 845 miljoner euro. den externa revisonen. Regeringen stödjer för- I Sverige ingår de särskilda garantierna för MIL stärkningen av kontrollkommittén enligt stadgeoch PIL i den statliga garantimodellen, till ändringsförslaget. skillnad från ägaråtaganden i form av garanti- Det fjärde stadgeändringsförslaget innebär att kapital till internationella finansiella institutioner. NIB, utöver att tillhandahålla lån och garantier, ges möjlighet att investera i aktiekapital (equity).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Banken bedömer att det kan finnas behov av Förslaget som innebär att guvernörsstyrelsen sådant kapital inom gröna näringar i medlems- beslutar om principer för bankens kapital- och staterna, och även i övrigt i de baltiska länderna, likviditetshantering, samt förslaget att justera den bl.a. på grund av att NIB kan vara mer uthållig i s.k. kontrollkommitténs sammansättning, påsina investeringar än t.ex. riskkapitalfonder. verkar dock befogenheterna för guvernörsstyrel- Aktieinvesteringar kommer endast att över- sen och kräver därför riksdagens godkännande. vägas om de är i linje med NIB:s mandat, om ett Förslaget om att upphöra med miljöinvemarknadsmisslyckande kan identifieras och om sterings- och projektinvesteringslån och införliva investeringen bedöms vara en ändamålsenlig PIL-garantier och riskavsättningar i bankens finansieringsform. Investeringarna kommer att grundkapital innebär både att det inbetalda kapibedömas enligt restriktiva riktlinjer och kräva talet från Sverige ökar och att garantiåtagandet för enhällighet i styrelsen för att godkännas. NIB utökas. Av 9 kap. 8 § andra stycket rege- Enligt artikel 2 i Överenskommelsen mellan ringsformen och 6 kap. 3 § budgetlagen Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, (2011:203) framgår att regeringen inte utan riks- Litauen, Norge och Sverige om Nordiska inve- dagens godkännande får ställa ut kreditgarantier. steringsbanken kan stadgarna ändras genom Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksbeslut av bankens råd (guvernörsstyrelsen) på dagens godkännande för att regeringen ska kunna förslag av eller efter uttalande från bankens ingå en bindande överenskommelse som förutstyrelse, med undantag för bestämmelserna om sätter att en lag ändras eller i övrigt gäller ett ämne rådets sammansättning och befogenheter. som riksdagen ska besluta om. Mot denna bak- Av de föreslagna stadgeändringarna kan ban- grund krävs riksdagens godkännande för utökkens guvernörsstyrelse således själv besluta om ningen av Sveriges garantiåtagande och inbetalda stadgeändringen rörande aktieinvesteringar som kapital till NIB och ändringen av institutionens ny finansieringsform som komplement till lån stadgar i denna del. De förslag till stadgeändringar och garantier. Som tidigare anförts stödjer rege- som kräver riksdagens godkännande redovisas i ringen ändringarna, under förutsättning att aktie- bilaga 2. investeringar prövas restriktivt och ger ett högt mervärde.

Tabell 3.18 Effekter av förslaget om kapitaljustering i NIB på Sveriges andelar i och garantiåtaganden till banken

Belopp i tusental kronor och tusental EUR 1 Nuvarande allokering Efter föreslagen kapitaljustering Förändring (procent) Grundkapital SEK 22 501 985 30 660 792 +8 158 807 (+36,3) -EUR 2 122 829 2 892 528 +769 699 (+36,3) Garantikapital SEK 20 968 362 27 562 991 +6 594 629 (+31,5) -EUR 1 978 147 2 600 282 +622 135 (+31,5) Inbetalt kapital SEK 1 533 623 3 097 801 +1 564 178 (+102,0) -EUR 144 681 292 245 +147 564 (+102,0) PIL-garantier SEK 6 594 629 0 -6 594 629 (-100,0) -EUR 622 135 0 -622 135 (-100,0) MIL-garantier SEK 975 239 0 -975 239 (-100,0) -EUR 92 004 0 -92 004 (-100,0) 1 Valutakurs 1 EUR=10,60 SEK

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

3.5.6 1:16 Finansmarknadsforskning Regeringen föreslår att 29 921 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för

Tabell 3.19 Anslagsutveckling

2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

1:16 Finansmarknadsforskning

30 495 000 kronor respektive 31 087 000 kronor. Tusental kronor Anslags- 2018 Utfall 88 120 sparande 1 180 Utgifts- Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2019 Anslag 29 921 1 prognos 30 743

2020 Förslag 29 921

2021 Beräknat 30 495 2 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att 2022 Beräknat 31 087 3 under 2020 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklu- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 29 921 tkr i 2020 års prisnivå. sive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2021 – 2023. 3 Motsvarar 29 921 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål

Skälen för regeringens förslag: Forskning bedrivs i regel i fleråriga projekt. För att kunna Anslaget får användas för utgifter för finansfinansiera sådana projekt behöver Vinnova fatta marknadsforskning och högst 2 procent av anbeslut som medför åtaganden för kommande år. slaget får användas för programanknutna förvalt- Regeringen bör därför bemyndigas att under ningsutgifter. 2020 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på

Regeringens överväganden

högst 30 000 000 kronor 2021 – 2023.

Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

29 921 29 921 29 921

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 574 1 166 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 29 921 30 495 31 087

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är preliminär.

Tabell 3.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ingående åtaganden 4 864 38 000 30 000 Nya åtaganden 38 000 11 000 30 000 Infriade åtaganden -4 864 -19 000 -30 000 -10 000 -5 000 -5 000 Utestående åtaganden 38 000 30 000 30 000 20 000 15 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 60 000 30 000 30 000

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 44

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

4 Statlig förvaltningspolitik

4.1 Mål indikatorn är att hjälpa länder att få en uppfattning om deras statsförvaltning och lära Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en av varandra. innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvali- Indikatorerna förklaras närmare i avsnitt 4.2.2. I tet, service och tillgänglighet, och som därigenom resultatredovisningen beaktas också särskilda bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt åtgärder som vidtagits och den generella utveckl- EU-arbete ingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2 resultat inom enskilda områden redovisas under 09/10:315.). respektive utgiftsområde. Vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun redovisas under utgiftsområde 25 avsnitt Allmänna bidrag till kommuner.

4.2 Resultatredovisning

Resultatredovisningen är inriktad på den statliga 4.2.2 Resultat förvaltningens utveckling på en övergripande nivå. Vidare redovisas vissa förvaltningspolitiska Indikatorn Corruption Percpetions Index (CPI) åtgärder som vidtagits liksom relevanta resultat tas fram av organisationen Transparency Interhos de myndigheter som omfattas av området. national. Sedan 1995 rankas världens länder uti- Resultat och åtgärder som bidrar till att uppfylla från hur experter och företagare bedömer graden det förvaltningspolitiska målet redovisas även i av korruption i den offentliga sektorn. År 2018 andra avsnitt under utgiftsområdet. rankades Sverige som landet med världens tredje minst korrupta offentliga sektor (se tabell 4.1), vilket var en förbättring med tre placeringar jäm- 4.2.1 Resultatindikatorer och andra fört med år 2017. bedömningsgrunder InCiSE tas fram vartannat år av Blavatnik School of Government och The Institute for De indikatorer som används för att redovisa Government vid Oxfords Universitet och publiresultaten inom området är följande: cerades för andra gången 2019. Indexet är inriktat på statsförvaltningen. Vid framtagandet av ind- – organisationen Transparency Internationals exet definieras de huvudsakliga egenskaperna hos ranking av världens länder avseende korrupen effektiv central statsförvaltning. Sverige rankas tion i den offentliga sektorn, och som nummer 10 av 38 länder enligt det övergrip- – indikatorn Civil Service Effectiveness Index ande indexet. Sverige har fått ett snittvärde på (InCiSE), som används för att ranka 0,785. Medelvärdet är 0,516 och maxvärdet 1.0. världens länder avseende effektivitet i den Indexet bygger på tolv delindikatorer: policycentrala statliga förvaltningen. Syftet med

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

utveckling, digitala tjänster, personalfrågor, inkl- Utvecklad styrning för bättre resultat

udering, integritet, öppenhet, upphandling, regel-

givning, skatteadministration, krishantering och Genomförandet av tillitsreformen, som inleddes

förmågor. Sverige fick högst poäng för kris- och 2015, fortsatte under 2018 med ett ökat fokus på

riskhantering, finansiell förvaltning samt inte- statliga myndigheter. Tillitsdelegationen har

gritet. När det gäller integritet uppnår Sverige regeringens uppdrag att stöda myndigheter som

högsta poäng på mätsystemet för s.k. vissel- vill styra sin verksamhet på ett mer tillitsbaserat

blåsning, dvs. mätvärdet när det gäller graden av sätt (dir. 2017:119). Delegationen har aktivt arbe-

visselblåsarskydd för medarbetare i statsförvalt- tat för att främja en tillitsbaserad styrning och

ningen. Det är inte möjligt att göra en jämförelse ledning genom försöksverksamheter i myndig-

mellan resultaten från 2017 och 2019, då ytter- heter inom ramen för två projekt, Tillitsverk-

ligare data tillkommit och nya mätmetoder till- staden och Tillitsnätverket. I Tillitsverkstaden

ämpats. Arbetet med framtagandet av indexet be- deltar Arbetsförmedlingen, Inspektionen för

finner sig i ett tidigt stadium och är under ut- vård och omsorg, Polismyndigheten, Socialsty-

veckling. relsen, Säkerhetspolisen och Trafikverket. I

Tillitsnätverket deltar 44 myndigheter. Upp-

Tabell 4.1 Korruption Transparency Internationals

draget ska redovisas senast den 13 oktober 2019.

Corruption Perceptions Index 2018

Regeringen gav 2017 en särskild utredare i Sveriges placering uppdrag att se över regeringens analys- och ut-

År CPI (placering) värderingsresurser och hur dessa är organiserade

2018 3 (dir. 2017:79). Uppdraget redovisades

2017 6 den 30 oktober 2018 (SOU 2018:79). Utredaren

2016 4 lämnade bl.a. förslag som syftar till att säkerställa

2015 3 att organisationen och styrningen av analys och

2014 4 utvärderingsresurserna är ändamålsenlig och

effektiv, och möter regeringens behov av analyser 2013 3 och utvärderingar inom samtliga politikområden 2012 4 samt regeringens ökade krav på analyser med hel-

2011 4 hetsperspektiv. Betänkandet har remitterats

Källa: Transparency International. utom vad avser de delar som rör ny myndig-

hetsstruktur. OECD ger vartannat år ut rapporten Govern- Utredningen om Systematiska jämförelser i ment at a Glance, i vilken den offentliga sektorn staten – för lärande i staten lämnade sitt slutinom en rad områden följs upp, bl.a. allmänhetens betänkande till regeringen i mars 2015 (SOU upplevda förtroende för den nationella rege- 2015:36). Utredningen har föreslagit att lärande ringen genom indikatorn Trust in Government. I genom systematiska jämförelser ska bli en integden senaste rapporten, som publicerades 2017 rerad del av regeringens styrning av statsförvaltoch innehåller data från 2016, låg Sverige över ningen, genom att ett generellt krav om detta genomsnittet för OECD-länderna, men förtroinförs i myndighetsförordningen (2007:515). endet har sjunkit sedan 2007. Betänkandet har remissbehandlats. Systematiska En ny rapport kommer att publiceras i septemjämförelser är ett sätt för statliga myndigheter att ber 2019 och indikatorn Trust in Government bedriva verksamhetsutveckling och skapa effektiredovisas därför inte i denna proposition. Detvitet i den egna organisationen. samma gäller för Världsbankens indikator Gov- Regeringen anser att jämförelser kan vara en ernment Effectiveness, som tidigare använts som användbar metod i myndigheternas utvecklingsett resultatmått på statlig förvaltningspolitik. arbete. Varje myndighet ansvarar dock enligt 6 § Även om resultaten av de olika indikatorerna myndighetsförordningen för att utveckla den ska tolkas med viss försiktighet, och med beakegna verksamheten. Varje myndighet har specitande av att de till vissa delar även omfattar den fika utvecklingsbehov och utmaningar beroende kommunala sektorn, indikerar de sammantaget på inriktning på dess uppdrag och verksamhetens att den svenska statsförvaltningen presterar bra förutsättningar. Därför bör myndigheten i första resultat. Regeringen avser utveckla arbetet med hand själv avgöra om systematiska jämförelser är att redovisa förvaltningspolitiken utifrån olika en ändamålsenlig utvecklingsmetod för just den indikatorer.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

myndigheten. Mot denna bakgrund avser rege- om handlingsplanen gavs uppdrag till tre myndigringen inte att ändra myndighetsförordningen i heter och ett råd. Statistiska centralbyrån (SCB) enlighet med utredningens förslag. fick i uppdrag att varje år 2019 – 2021 ta fram stati- Myndigheterna utvecklar kontinuerligt nya stik, indikatorer samt redovisa en statistisk lägesarbetssätt och tjänster i samverkan med varandra, bild. SCB har i april 2019 lämnat en delredovismedborgare och företag. Regeringen följer ning som innehåller förslag på en nationell indikalöpande upp myndigheternas utvecklingsarbete, torlista. Listan integrerar de globalt överenskombl.a. i samband med den årliga myndighetsdia- na indikatorerna med ett antal nationella indikalogen. Regeringen har beslutat om ett antal åt- torer som tagits fram för att komplettera de gärder för att stärka förvaltningens utvecklings- globala indikatorerna och för att anpassa dessa till förmåga i linje med de förslag som Kommittén en svensk kontext. För varje indikator finns förom ett nationellt råd för innovation och kvalitet i slag på vilken myndighet som bör ha det natiooffentlig verksamhet förde fram i juni 2013 nella ansvaret för indikatorn. (SOU 2013:40). Exempel på åtgärder är vissa Rådet för främjande av kommunala analyser ändringar i förordningen (2007:603) om intern (RKA) har haft i uppdrag att ta fram nyckeltal för styrning och kontroll i syfte att förtydliga Agenda 2030 som kan vara till stöd för arbetet i styrningen och vissa insatser avseende rekry- kommuner och landsting utifrån mål och delmål i tering av myndighetschefer, som regeringen Agenda 2030. RKA redovisade sitt uppdrag i april redovisat i budgetpropositionen för 2017 2019 och har publicerat ett nyckeltalsurval i data- (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 4). basen Kolada som stöd för arbetet med Agenda Företrädare för ett stort antal myndigheter 2030. I nyckeltalsurvalet har RKA valt ut ca 50 träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och nyckeltal som grupperas under de olika målen. lärdomar i syfte att stärka arbetet med en god Ekonomistyrningsverket (ESV) har på regeförvaltningskultur. Statskontoret har till uppdrag ringens uppdrag jämfört och analyserat de krav att främja och samordna arbetet mot korruption som ställs på statliga myndigheter att redovisa och andra oegentligheter i statsförvaltningen. olika aspekter av hållbarhet med de krav som Statskontoret har bl.a. arrangerat workshops, ställs på en hållbarhetsrapport enligt årsredovisseminarier och dilemmadiskussioner tillsammans ningslagen (1995:1554). ESV redovisade uppmed myndigheterna. Statskontoret har också, draget i februari 2019. ESV:s analys visar att det efter uppdrag från regeringen i mars 2017 för staten som helhet redan finns rapporterings- (Fi2017/01595/SFÖ), fortsatt arbetet med att krav inom de områden som årsredovisningslagen samordna nätverket mot korruption för statliga anger och att myndigheterna har ett mer långtmyndigheter. Nätverket mot korruption växer gående ansvar för hållbarhetsfrågor jämfört med och bestod vid utgången av 2018 av 232 myn- företag. Mot denna bakgrund bedömer ESV att digheter. Nätverket utgör en plattform för erfar- generella rapporteringskrav kopplade till hållbarenhetshetsutbyte och lärande. Det knyter sam- het, liknande de i årsredovisningslagen, inte bör man kunskap om korruption och korruptions- införas för statliga myndigheter (ESV 2019:23). förebyggande arbete med de praktiska erfaren- Statskontoret har fått i uppdrag att analysera heter som finns vid myndigheterna. och följa upp hur Agenda 2030 påverkar myndig- Regeringen har gett Tillitsdelegationen ett ut- heters, kommuners och landstings hållbarhetsvidgat uppdrag (dir. 2019:06), som innebär att arbete. Statskontoret ska delredovisa uppdraget delegationen ska kartlägga och analysera intro- den 31 oktober 2019 och slutredovisa det senast duktionsutbildningar som statliga myndigheter den 30 juni 2020. tillhandahåller sina anställda samt lämna förslag Agenda 2030-delegationen redovisade sitt sluttill hur och när en gemensam obligatorisk intro- betänkande den 11 mars 2019. Delegationens förduktionsutbildning för statsanställda kan införas. slag har remitterats till ett stort antal aktörer och Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2020. bereds nu inom Regeringskansliet. Flertalet myndigheter, inklusive länsstyrels- Det nationella genomförandet av Agenda 2030 för erna, arbetar aktivt med Agenda 2030. Ett antal hållbar utveckling myndigheter har haft i uppdrag att i sina årsredo- Regeringen beslutade i juni 2018 om en nationell visningar för 2018 redogöra för sitt arbete med handlingsplan för Agenda 2030 som gäller fram agendan, bl.a. länsstyrelserna. Ett stort antal t.o.m. 2020. I samband med regeringens beslut myndigheter har skapat ett samverkansforum för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Agenda 2030 som kallas GD-forum. På liknande att driftskostnaderna i förhållande till premiesätt har det svenska civilsamhällets organisationer intäkterna över tid ska understiga 20 procent slutit upp bakom en gemensam avsiktsförklaring uppnåddes även 2018, då de uppgick till 17 proför att stärka Sveriges arbete med de globala cent. målen. Det nationella organet för dialog och Från och med den 1 januari 2019 förvaltar och samråd mellan regeringen och det civila samhället, betalar Kammarkollegiet ut avgiftsmedel från det NOD, har varit en stödjande resurs i att ta fram nyinrättade public servicekontot avsiktsförklaringen. NOD bygger på en överens- (Fi2018/03884/RS). Public serviceavgiften finankommelse mellan regeringen och paraplyorga- sierar radio- och tv-verksamheten i allmänhetens nisationer inom civilsamhället som underteck- tjänst samt verksamhet som är direkt anknuten nades i februari 2018 (Ku2018/00245/D). Över- till den. enskommelsen syftar till att underlätta dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället. Ett ökat nyttjande av samordnade ramavtal för Samarbete sker även i övrigt mellan GD-forum ökad effektivitet och civilsamhället. Omsättningen i användningen av Kammarkollegiets ramavtal ökade från 13,6 miljarder kronor Ökad effektivitet 2017 till 13,9 miljarder kronor 2018. Vid ut- ESV har bistått regeringen och övriga myndig- gången av 2018 fanns 1 975 ramavtal tecknade heter med underlag i syfte att utveckla och öka med 765 unika leverantörer inom 44 ramavtalseffektiviteten i den ekonomiska styrningen, samt områden, uppdelade på 1 064 delområden. Av de förbättra den interna styrningen och kontrollen i 765 leverantörerna hade 18 procent upp till 9 anstatsförvaltningen. ställda (16 procent 2017), 47 procent 10 – 49 anställda (48 procent 2017) och 22 procent 50 – Samordnande tjänster för ökad effektivitet 199 anställda (21 procent 2017). Andelen små Statens servicecenter och Kammarkollegiet till- och medelstora företag hade därmed ökat totalt handahåller service avseende bl.a. ekonomi- och sett jämfört med föregående år. De statliga mynlöneadministration, inköpssamordning, riskhan- digheternas avrop stod för 79 procent av omsätttering och kapitalförvaltning. ningen under 2018. Resterande 21 procent ut- Vid utgången av 2018 var 159 myndigheter an- gjordes av avrop från kommuner och landsting. slutna till någon av de tjänster som Statens I syfte att underlätta tolkförmedlingar har servicecenter levererar. Vid dessa myndigheter ar- Kammarkollegiet på regeringens uppdrag utveckbetade ca 45 procent av det totala antalet anställda lat en tjänst för avrop av tolkförmedlingstjänster. i staten, vilket var en ökning från ca 39 procent Tjänsten ska även möjliggöra en bättre upp- 2017. Myndigheten redovisade ett resultat på följning av levererade tolktjänster och identifiera 7,4 miljoner kronor 2018. Det var andra gången de språkbehov som finns. Uppdraget har genomsom ett positivt resultat redovisats. Samtidigt har förts i samverkan med Domstolsverket, Migra- Statens servicecenter effektiviserat sin verk- tionsverket och Polismyndigheten samhet, bl.a. genom en mer effektiv hantering av (Fi2017/04623/ESA, Fi2017/04755/ESA och lönespecifikationer och leverantörsfakturor. Det Fi2017/04757). Kammarkollegiets arbete med finns dock fortsatt behov av att behålla resurser tolkförmedlingstjänsten fortsätter under 2019. för kvalitetssäkring hos de myndigheter som anslutit sig till Statens servicecenter, vilket minskar besparingspotentialen för staten som helhet. Service och tillgänglighet Trots produktivitetsutvecklingen hos Statens servicecenter har avgiftsuttaget för ett antal myn- Stärkt statlig service i hela landet digheter fortsatt att öka de senaste åren. Arbetet med att säkerställa och stärka tillgången Marknadsvärdet av det kapital som förvaltas av till grundläggande statlig service i hela landet har Kammarkollegiet ökade 2018 med 4,2 miljarder fortsatt. Statens servicecenter har tillsammans kronor, och uppgick vid årets slut till 210 mil- med berörda myndigheter, i enlighet med regerjarder kronor. Premieintäkterna i Kammarkolle- ingens uppdrag, förberett inordnandet av uppgiets försäkringsverksamhet ökade till 212 mil- giften att tillhandahålla en ny serviceorganisation joner kronor 2018, vilket var en ökning med vid servicekontor där lokal statlig service ges för 4 procent jämfört med 2017. Myndighetens mål

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensions- 4.3 Analys och slutsatser myndigheten fr.o.m. den 1 juni 2019 (Fi2018/02985/SFÖ). Genom att de lokala ser- Regeringen bedömer att den statliga förvaltvicekontoren organiseras på ett sammanhållet sätt ningen presterar bra i ett internationellt perspekfinns förutsättningar för kontinuitet och lång- tiv, men att den ständigt bör utvecklas. För att siktig planering av statlig servicesamverkan. förbättra förvaltningen krävs en fortsatt utveck- De rättsliga förutsättningarna för regleringen ling av styrningen av de statliga myndigheterna. av servicekontoren finns i den nya lagen Regeringen anser vidare att de statliga verksam- (2019:212) om viss gemensam offentlig service heternas nytta för medborgare och företag även (prop. 2018/19:47, bet. 2018/19:KU35, fortsättningsvis ska vara i fokus vid arbetet med rskr. 2018/19:185). Lagen trädde i kraft den 1 juni att utveckla och förnya den statliga förvaltningen. 2019. Regeringen har även beslutat om komplett- En hög tillit till och ett stort förtroende för den erande förordningsändringar, som trädde ikraft offentliga sektorn är viktiga framgångsfaktorer vid samma tidpunkt. för detta arbete. Genom Tillitsdelegationens uppdrag har de Statliga myndigheters lokalisering statliga myndigheterna getts möjlighet att prak- Regeringen har beslutat förordningen (2019:202) tiskt pröva konkreta förändringar i styrningen om statliga myndigheters lokalisering utifrån ett tillitsperspektiv. (Fi2019/01505/SFÖ). Förordningen innebär Regeringen anser att politiken ska komma hela bl.a. att myndigheter vid beslut om avveckling av landet till del. Statlig närvaro handlar ytterst om arbetsställe på en viss ort ska genomföra analyser legitimitet och allmänhetens förtroende för det av verksamhetsmässiga, personella, ekonomiska offentliga, vilket är av central betydelse för vår och regionala konsekvenser inom myndighetens demokrati. ansvarsområden samt att lokaliseringsbeslut ska Genom att den lokala serviceverksamheten fattas av myndighetens ledning. Förordningen samlats i en organisation övervägs och avgörs trädde i kraft den 1 juni 2019. prioriteringar, resursplanering och ekonomiska förutsättningar i en organisation istället för flera. Spridningen av statliga myndigheter har ökat Styrningen och ledningen av den statliga service- Riksdagen har tillkännagett för regeringen att organisationen kan därmed effektiviseras. Ett den statliga närvaron bör öka i hela landet (bet. effektivt resursutnyttjande inom servicekontors- 2015/16:NU17 punkt 2, rskr. 2015/16:201 och verksamheten säkerställer en fortsatt god service bet. 2015/16:FiU25 punkt 9, rskr. 2015/16:208). för privatpersoner och företag. Regeringen har 2015 – 2019 fattat 21 beslut om Att andelen små och medelstora företag ökar lokalisering av hela eller delar av myndigheters bland ramavtalsleverantörerna visar att genomverksamheter. Merparten av besluten har avsett förda insatser för att underlätta för dessa företag verksamheter i Stockholms län, som har omlo- vid framtagandet av samordnade ramavtal har gett kaliserats till andra delar av landet. Därtill har resultat. regeringen beslutat att omlokalisera Styrelsen för Regeringen anser att en effektiv och rättssäker internationellt utvecklingssamarbete (Sida) från statsförvaltning är viktig för att upprätthålla förcentrala Stockholm till Botkyrka kommun i troendet för förvaltningen. Regeringen avser fort- Stockholms län (UD2018/01405/IU). I och med satt att se över vilka åtgärder som kan vidtas för regeringens beslut om omlokaliseringar, myndig- att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen för avgifheternas egna initiativ till lokaliseringar och infö- terna till Statens servicecenter, särskilt för små randet av förordningen om statliga myndigheters myndigheter. Det är även viktigt att Statens serlokalisering (Fi2019/01505/SFÖ) anser rege- vicecenter fortsätter att utveckla kvaliteten i sina ringen att tillkännagivandena är slutbehandlade. tjänster, bl.a. för att säkerställa att de lever upp till ökade krav på säkerhet. En viktig del av det förvaltningspolitiska målet är att statsförvaltningen ska vara innovativ och samverkande. OECD konstaterar i sin rapport Digital Government Review of Sweden – Towards a Data-driven Public Sector (OECD 2018)

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

bl.a. att Sverige har en stark samarbets- och kon- Riksrevisionen bedömer att Kammarkollegiet vid sensuskultur, men att nationella insatser för sin redovisning av förvaltningen av Allmänna innovation och digitalisering i statsförvaltningen arvsfonden ska följa regelverket BFNAR 2012:1 riskerar att hindras av långsamt beslutsfattande Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och lågt risktagande i myndigheterna (se vidare och att den nuvarande redovisningen inte uppavsnitt 7). Tillitsdelegationen lyfter också fram fyller de ställda kraven. Kammarkollegiet har med behovet av att öka takten i den offentliga sektorns anledning av Riksrevisionens iakttagelser inlett förändrings- och utvecklingsarbete ett arbete för att säkerställa att gällande redo- (SOU 2018:47). Digitalisering och en snabb visningsregelverk följs. Regeringen kommer att teknikutveckling skapar förändringstryck och följa upp resultatet av detta arbete. ställer krav på flexibilitet och lyhördhet gentemot omvärlden. Vidare måste bl.a. behovet av informationssäkerhet tillgodoses. Regeringen anser att de offentliga verksamhet- 4.5 Politikens inriktning ernas nytta för medborgare och företag även fortsättningsvis ska vara i fokus vid arbetet med att Samhällets och enskildas behov och förväntutveckla och förnya den offentliga förvaltningen. ningar på en innovativ, samverkande, effektiv, Regeringen anser att det är nödvändigt med en rättssäker och tillgänglig förvaltning är utgångsbred politisk samsyn i det fortsatta arbetet med punkten för utformningen av såväl statsförvaltatt genomföra Agenda 2030. Samarbete mellan ningen som den offentliga sektorn i sin helhet. olika aktörer och mellan olika politikområden, Samhällsförändringar, såsom en förändrad demoliksom mellan nationell, regional och lokal nivå, grafi, integration av nyanlända och digitalisering är avgörande för att genomföra de globala målen. medför fortsatt höga krav på rättssäkerhet och Det krävs en långsiktig och tydlig riktning i arbe- effektivitet. Den offentliga verksamheten måste tet med en hållbar utveckling som kan möjliggöra ständigt utvecklas för att medborgarnas förtroför planering, organisering och investeringar hos ende ska upprätthållas. Att våra gemensamma olika aktörer. resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är avgörande för tilliten och förtroendet för den offentliga sektorn.

4.4 Den årliga revisionens

iakttagelser Den strategiska styrningen och samordningen ska

stärkas

Riksrevisionen har för 2018 lämnat en revisionsberättelse med reservation för Kammarkollegiet, De senaste årens utveckling i statsförvaltningen med motiveringen att myndigheten redovisat har präglats av en ökad specialisering och reningångna åtaganden som för två beställnings- odling samt ett större fokus på kärnan i de offentbemyndiganden överstiger den tilldelade ramen. liga åtagandena. Detta ställer krav på en mer strat- Regeringen har beslutat om åtaganden genom att egisk styrning och ett mer effektivt och innobevilja projektmedel i sådan utsträckning att be- vativt sätt att organisera statsförvaltningen. Sammyndiganderamarna överskridits. Det har där- tidigt ökar kraven på en ändamålsenlig och väl efter ålegat Kammarkollegiet att betala ut dessa fungerande hantering av exempelvis säkerhetsmedel. Den övervägande delen av bemyndigandet frågor. Det är angeläget att regeringens styrning för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedels- av statsförvaltningen även fortsättningsvis är sektor avser beslut för verksamhet som bedrivs av långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanstatliga myndigheter. Regeringen för tillsammans hållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. med bl.a. Ekonomistyrningsverket en dialog med Detaljstyrning bör undvikas, såvida det inte finns Kammarkollegiet för att förhindra att något tydliga skäl till detta. Det pågår ett gemensamt liknande inträffar igen. utvecklingsarbete i Regeringskansliet för att ut- Riksrevisionen har vidare i sin revisions- veckla regeringens styrning av statsförvaltningen. berättelse avseende Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden för 2018 lämnat uttalande med avvikande mening.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Fortsatta insatser för att stärka den statliga valtningen. Att med all kraft få bukt med förtronärvaron i landet endeskadliga beteenden i förvaltningen är avgörande för att upprätthålla medborgarnas förtro- Enskilda personers och företags behov av en till- ende för myndigheternas saklighet och opartiskgänglig förvaltning ställer stora krav på att statliga het och för staten i stort. Myndigheter behöver myndigheter kan erbjuda god service i hela landet. alltid vara uppmärksamma på omständigheter Den statliga närvaron och servicen är idag ojämnt som kan leda till att deras opartiskhet kan ifrågafördelad i landet i förhållande till befolkningen. sättas. Regeringen anser därför att det finns ett fortsatt behov av att stärka förtroendet för de statliga myndigheterna genom en utvecklad statlig när- Samordnade tjänster för ökad effektivitet varo och service. Regeringen avser att under mandatperioden Kammarkollegiets och Statens servicecenters fortsätta arbetet med statlig närvaro i hela landet. bidrag till delmålet för den statliga förvaltnings- En utgångpunkt är att inga nya myndigheter ska politiken om att den statliga förvaltningen ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden. vara effektiv, genom myndigheternas arbete av- En annan utgångspunkt är att regeringen avser att seende samordnande tjänster, är fortsatt prioristärka den statliga närvaron över landet, vilket terade. Arbetet med att främja ett ökat nyttjande bedöms leda till ökade statliga arbetstillfällen över av samordnade ramavtal för ökad effektivitet landet. Regeringen har för avsikt att fortsätta fortsätter. Detsamma gäller arbetet med att arbetet för en förbättrad koordinering av den underlätta för små och medelstora företag att bli statliga närvaron och servicen i hela landet. ramavtalsleverantörer. Regeringens arbete med Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska att öka kostnadseffektiviteten i administrativa förbättras. Regeringen föreslår därför att antalet myndighetsgemensamma tjänster fortsätter. En servicekontor utökas för att förstärka den statliga god informationssäkerhet måste säkerställas, varnärvaron i hela landet. Servicekontorsutredning- för arbetet måste ha ett tydligt säkerhetsperspekens förslag ska fortsatt vara vägledande vid ut- tiv. vecklingen av den lokala statliga serviceorganisationen.

Agenda 2030 för hållbar utveckling

Tillitsreformen fortsätter med målet att öka Regeringen ska bedriva en ambitiös politik för medborgarnas tillit hållbar utveckling och för att genomföra de globala målen. Omställningen till ett hållbart Genomförandet av tillitsreformen fortsätter uti- samhälle är en förutsättning för att kunna säkra från en bredare målbild. Vid sidan av insatser för en god ekonomisk utveckling, framtida välstånd att utveckla regeringens tillitsbaserade styrning och en god välfärd. Jämställdhet ska integreras kommer åtgärder att vidtas för att stärka stats- och är en grundpelare i genomförandet av Agenda tjänstemannarollen och de statsanställdas kun- 2030. Regeringen vill ge barn och ungdomar skap kring regelverk och rättsprinciper, som ett utrymme att påverka och forma sin framtid och led i att öka medborgarnas tillit till förvaltningen. ser dem som viktiga förändringsagenter i genom- Det utvidgade uppdraget till Tillitsdelegationen förandet av agendan. Barn och ungdomars medatt lämna förslag till hur och när en gemensam, verkan och deras rättigheter samt samarbete med obligatorisk introduktionsutbildning för alla näringslivet är viktiga fokusområden i det fortstatsanställda kan införas är ett led i detta arbete. satta arbetet. Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och regeringen avser stärka dess Arbetet med god förvaltningskultur och mot samordning och uppföljning. Regeringen avser korruption förstärks att under 2020 återkomma till riksdagen med en samlad inriktning för arbetet med att genomföra Regeringen avser att fortsätta stärka arbetet med och följa upp agendan. att förebygga och upptäcka korruption i statsför- Regeringens handlingsplan för arbetet med Agenda 2030 åren 2018 – 2020 lägger grunden för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

ett starkt och samstämmigt genomförande. internationella arbetet för Agenda 2030 beskrivs Regeringen avser att med ökad kraft belysa och vidare under utgiftsområde 5 och 7. bättre tillvarata synergier för samstämmighet mellan olika politikområden i linje med Sveriges Politik för global utveckling (PGU). Även målkonflikter behöver synliggöras och bli föremål för 4.6 Budgetförslag medvetna och övervägda beslut. Arbetet med att nationellt genomföra Agenda 2030 ska ske i 4.6.1 1:1 Statskontoret befintliga processer med utgångspunkt i de redan etablerade målsystemen. Tabell 4.2 Anslagsutveckling 1:1 Statskontoret Genomförandet av Agenda 2030 innebär en Tusental kronor omställning av Sverige, där alla aktörer, såsom Anslags- 2018 Utfall 92 154 sparande 5 896 kommuner, landsting, näringslivet, civilsamhället Utgiftsoch forskarsamhället, har en central roll. Utveck- 2019 Anslag 97 616 1 prognos 101 796 ling och användning av verktyg för att integrera 2020 Förslag 100 183 de tre dimensionerna av hållbarhet – ekonomisk, 2021 Beräknat 102 764 2 social, och miljömässig utveckling är därför 2022 Beräknat 104 289 3 värdefull. Arbetet i kommuner och landsting 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. underlättas bl.a. genom frivilliga nyckeltal för 2 Motsvarar 101 234 tkr i 2020 års prisnivå. kommuner och landsting. Motsvarar 101 235 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Partnerskap och samverkan kring agendan ska främjas. Regeringen avser prioritera fler innovativa partnerskap mellan aktörer inom olika Ändamål sektorer och myndigheter. En viktig förutsättning för genomförandet av Anslaget får användas för Statskontorets förvalt- Agenda 2030 är också att det finns en bred kun- ningsutgifter och för regeringens behov av vissa skap om agendans mål och syfte och en med- förvaltningspolitiska insatser. vetenhet om vikten av ett hållbart samhälle. Skolan, folkbildning och kommunikativa insatser på olika nivåer är därför av stor vikt. Regeringens överväganden Ett nationellt uppföljningssystem för agendans

Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

genomförande är under uppbyggande. SCB sam-

1:1 Statskontoret

ordnar utveckling och produktion av statistik och Tusental kronor ska göra den allmänt tillgänglig. Statskontoret har 2020 2021 2022 regeringens uppdrag att samlat följa upp och

Anvisat 2019

1

97 616 97 616 97 616

analysera hur Agenda 2030 påverkar myndigheters, kommuners och landstings hållbarhets- Förändring till följd av: arbete. Pris- och löneomräkning 2 1 481 2 979 4 471 Sverige ska verka för att arbetet med Agenda Beslut 1 086 2 169 2 202 2030 tydligt integreras i alla relevanta interna- Överföring till/från andra tionella processer, samarbeten och överens- anslag kommelser. Regeringen anser att EU:s politik- Övrigt utveckling, strategier och agerande, både internt Förslag/beräknat anslag 100 183 102 764 104 289 och externt, ska vägledas av Agenda 2030. EU:s 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). engagemang är en viktig faktor för omställningen Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga till ett hållbart samhälle både i Europa och globalt. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är Den 24 och 25 september 2019 äger FN:s preliminär. toppmöte om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling rum i New York. Sverige Regeringen föreslår att 100 183 000 kronor ankommer fortsätta att vara pådrivande i arbetet och visas under anslaget 1:1 Statskontoret för 2020. regeringen ser mötet som ett viktigt tillfälle att För 2021 och 2022 beräknas anslaget till stärka det internationella samarbetet och på- 102 764 000 kronor respektive 104 289 000 kroskynda genomförandet av Agenda 2030. Det nor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

4.6.2 1:2 Kammarkollegiet stiftelserätt. Intäkterna disponeras inte av Kammarkollegiet.

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 1:2 Kammarkollegiet

Tusental kronor Tabell 4.6 Uppdragsverksamhet Anslags- Tusental kronor 2018 Utfall 70 183 sparande 4 770 Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Utgifts- (intäkt- resultat 2019 Anslag 79 509 1 prognos 78 090 kostnad) 2020 Förslag 71 185 Utfall 2018 216 933 213 884 3 049 41 343 2021 Beräknat 67 050 2 Prognos 2019 224 210 233 353 -9 143 2022 Beräknat 68 061 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Budget 2020 227 418 241 774 -14 356 Motsvarar 66 038 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 66 038 tkr i 2020 års prisnivå. Kammarkollegiets verksamhet finansieras till största delen av avgifter från uppdragsverksam- Ändamål heten.

Regeringens överväganden

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för för vissa nämnder. Anslaget får även användas för

1:2 Kammarkollegiet

att bevaka statens rätt och andra allmänna Tusental kronor intressen samt för utbetalning av vissa mindre 2020 2021 2022 skadeståndsersättningar. Anvisat 2019

1

72 009 72 009 72 009

Kompletterande information Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2 1 139 2 260 3 380 De ovan angivna nämnderna är Alkoholsorti- Beslut -1 963 -7 219 -7 328 mentsnämnden, Fideikommissnämnden, Nämn- Överföring till/från andra den för styrelserepresentationsfrågor, Skilje- anslag nämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens nämnd Övrigt för arbetstagares uppfinningar, Statens skadereg-

Förslag/beräknat anslag 71 185 67 050 68 061

leringsnämnd och Statens överklagandenämnd. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Med mindre skadeståndsersättningar avses ut- Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. betalningar upp till 600 000 kronor enligt 4 § för- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en ordningen (1995:1301) om handläggning av pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. skadeståndsanspråk mot staten.

Regeringen föreslår att 71 185 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kammarkollegiet för 2020. För

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

2021 och 2022 beräknas anslaget till 67 050 000 kronor respektive 68 061 000 kronor.

Tabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat rättslig inkomsttitel som får (intäkt- resultat verksamhet (som inte får dispo- kostnad) disponeras) neras Utfall 2018 4 967 25 054 -20 087 -134 464 Prognos 2019 4600 25 893 -21 293 Budget 2020 4600 26 419 -21 819

Den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamheten avser auktorisation av tolkar m.m. och

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Kredit avseende nya myndigheter beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret 4.6.3 1:15 Statens servicecenter för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya Tabell 4.8 Anslagsutveckling 1:15 Statens servicecenter myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad Tusental kronor kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor. Anslags- 2018 Utfall 8 000 sparande Utgifts- 2019 Anslag 562 000 1 prognos 553 717 Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på 2020 Förslag 698 581 ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet anser 2021 Beräknat 742 073 2 regeringen att tillgångar och övriga utgifter för 2022 Beräknat 751 849 3 nya myndigheters räkning tillfälligt bör finan- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i sieras med en kredit hos Kammarkollegiet. När samband med denna proposition. 2 Motsvarar 732 075 tkr i 2020 års prisnivå. en myndighet har bildats bör anskaffningen av 3 Motsvarar 732 076 tkr i 2020 års prisnivå. tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Under den senaste femårsperioden har en kredit av detta slag Ändamål årligen utnyttjats med mellan 0 och 6 969 138 kronor. Under 2019 har hittills inte krediten ut- Anslaget får användas för Statens servicecenters nyttjats. För vilka nya myndigheter som krediten förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras behöver utnyttjas 2020, och i vilken utsträckning, med avgifter. är svårt att bedöma. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

Tabell 4.9 Uppdragsverksamhet

1

riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 låta Tusental kronor Kammarkollegiet disponera en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat (intäkt- resultat 250 000 000 kronor för att tillgodose behovet av kostnad) likviditet i samband med inrättandet av nya Utfall 2018 476 700 469 300 7 400 - 184 780 myndigheter. Prognos 2019 475 633 470 633 8 000 - 176 780

Budget 2020 628 818 616 818 12 000 - 164 780 1 Statens servicecenters disponerar även intäkter i verksamhet avseende lokal

Kredit avseende det statliga försäkringssystemet

statlig service från pensionsmedlen för administration för ålderspension med ersättning från AP-fonderna samt premiepensionssystemet. Vidare disponerar Statens servicecenter intäkter från Skatteverket avseende id-korts verksamhet. Dessa uppgifter redovisas inte i tabellen ovan. Under 2019 uppgår dessa intäkter och avgifter till 44 215 tkr. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret Statens servicecenter tillhandahåller mot avgift för att tillgodose Kammarkollegiets behov av tjänster inom ekonomiadministration, löneadmilikviditet i det statliga försäkringssystemet som nistration och elektronisk beställnings- och fakinklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till turahantering. högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 000 000 kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:15 Statens servicecenter

Tusental kronor 2020 2021 2022 Anvisat 2019 1 562 000 562 000 562 000 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 8 938 16 735 24 359 Beslut 53 944 108 633 110 064 Varav BP20 2 54 000 108 000 108 000 Varav 3 Nya servicekontor 54 000 108 000 108 000 Överföring till/från andra anslag 73 700 54 707 55 427 Övrigt Förslag/beräknat anslag 698 581 742 073 751 849 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. Regeringen föreslår därför att antalet servicekontor utökas för att förstärka den statliga närvaron i hela landet. Mot denna bakgrund ökas anslaget 1:15 Statens servicecenter med 54 000 000 kronor 2020, 108 000 000 kronor 2021 och 108 000 000 kronor 2022. Regeringen föreslår att 698 581 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Statens servicecenter för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 742 073 000 kronor respektive 751 849 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

5 Statliga arbetsgivarfrågor

5.1 Mål för området 5.2 Resultatredovisning

Regeringens mål för området är en samordnad 5.2.1 Resultatindikatorer och andra statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att bedömningsgrunder

kompetens finns för att nå verksamhetens mål.

Målet utgår från den långtgående arbetsgivar- Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten är politiska delegeringen i staten. Arbetsgivar- långtgående och följs årligen upp av regeringen.

politiken utvecklas i samverkan mellan myndig- För att följa upp utvecklingen inom verksamheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. För hetsområdet i förhållande till regeringens mål och

att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och delmål används i huvudsak följande indikatorer: föredömlig arbetsgivare. De statliga myndig- – myndigheternas arbete med kompetensheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin försörjningen, kompetensförsörjning. Att de statsanställda av- – personalförsörjningsläget i staten, speglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtro- – utvecklingen av genomsnittliga löner i olika

ende för den statliga förvaltningen. Ett respekt- sektorer på arbetsmarknaden,

fullt och värdigt bemötande i kontakten med – andelen kvinnor och män på ledande befattallmänheten är av stor vikt för förtroendet. ningar i staten, Regeringen har satt upp följande delmål för de – löneskillnaden mellan kvinnor och män i statliga arbetsgivarna. staten, – Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara – andelen anställda med utländsk bakgrund på löneledande. olika nivåer i staten, – Andelen kvinnor på ledande befattningar i – den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten, staten ska öka. – utvecklingen av nybeviljade sjukpensioner i – Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten, staten ska minska. – utvecklingen av antalet anmälningar enligt – Andelen anställda i staten med utländsk det statliga personskadeavtalet (PSA), och bakgrund ska öka på alla nivåer. – arbetsmiljöundersökningar (genomförs – Arbetsmiljön i staten ska vara god. vartannat år). – De statsanställda ska ha kunskap om och

förståelse för grundläggande värden i stats-

förvaltningen och rollen som statsanställd.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

5.2.2 Resultat Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad myndighet, vars verksamhet finansieras av med- År 2018 var 260 603 personer, varav 52 procent lemsavgifter. Medlemsavgiften uppgick 2018 till kvinnor och 48 procent män, anställda i den stat- 0,085 procent av respektive medlems bruttolöneliga sektorn. Detta motsvarade 5,3 procent av summa. År 2018 uppgick intäkterna från medsamtliga sysselsatta på den svenska arbetsmark- lems- och serviceavgifter till ca 95,5 miljoner kronaden. Bland samtliga månadsavlönade statsan- nor, vilket ska jämföras med drygt 86 miljoner ställda hade 95 procent av kvinnorna och 96 pro- kronor 2017. År 2017 var medlemsavgiften temcent av männen en heltidsanställning. Heltid är porärt sänkt till 0,08 procent av respektive medsåledes norm inom statsförvaltningen. lems bruttolönesumma. Totalt uppgick intäkt- I bilaga 1 till utgiftsområdet ges en övergrip- erna för Arbetsgivarverket, i form av avgifter och ande redovisning av personalstrukturen m.m. andra ersättningar, till drygt 102 miljoner kronor inom staten och kompletterande information av- 2018, vilket ska jämföras med drygt 93 miljoner seende uppföljningen av regeringens delmål. kronor 2017.

Avtal En samordnad statlig arbetsgivarpolitik För arbetstagare inom det statliga avtalsområdet gäller ramavtalen om löner m.m. (RALS). Avtals- Nedan redovisas hur myndigheterna inom om- rörelsen 2017 resulterade i treåriga RALS-avtal rådet och Trygghetsstiftelsen bidragit till rege- med Offentliganställdas Förhandlingsråds förringens mål att den statliga arbetsgivarpolitiken bundsområden inom det statliga förhandlingsska vara samordnad. området sammantagna (OFR/S,P,O) och med Seko, service- och kommunikationsfacket. Avtalen gäller fram t.o.m. den 30 september 2020. I Arbetsgivarverket dessa avtal finns under de tre åren en s.k. oenighetsbilaga på totalt 6,5 procent. Detta innebär att Arbetsgivarverket är både en förvaltningsmyn- medlemmarna i respektive kollektiv vid oenighet dighet under regeringen och en medlemsorga- som grupp ska vara garanterade löneökningar i en nisation. Myndigheten har vidare i uppgift att ut- takt om 2,2 procent per den 1 oktober 2017, föra stabsuppgifter åt regeringen, bl.a. att utge en 2,0 procent per den 1 oktober 2018 och 2,3 proförfattningssamling. cent per den 1 oktober 2019. Med Sveriges aka- Den statliga arbetsgivarpolitiken utvecklas demikers centralorganisation (Saco-S) gäller genom samverkan mellan Arbetsgivarverkets sedan 2010 RALS tillsvidare. medlemmar och samordnas av myndigheten. Arbetsgivarverket förhandlar och sluter kollek- Arbetsgivarpolitiska strategin, råd och stöd tivavtal på statens vägnar för det statliga avtalsom- Arbetsgivarverket bedriver tillsammans med sina rådet. Myndigheten företräder vidare medlem- medlemmar ett målmedvetet arbete inom ramen marna i arbetstvister och ansvarar för information för den arbetsgivarpolitiska strategin som gäller och rådgivning samt utbildning i arbetsgivar- fram t.o.m. 2020. frågor. År 2018 genomförde Arbetsgivarverket sin Alla statliga myndigheter som har arbetsgivar- hittills största satsning på mentorprogram för nyansvar är medlemmar i Arbetsgivarverket. Därut- anlända akademiker. Syftet är att ge verkets över företrädde Arbetsgivarverket 27 icke-obliga- medlemmar en möjlighet att ta del av nyanlända toriska medlemmar med anknytning till det stat- akademikers kompetens och erfarenhet, skapa liga området 2018. Dessa medlemmar hade sam- kontaktytor med en grupp som är viktig för manlagt ca 5 600 anställda, vilket utgör ca 2 pro- statens kompetensförsörjning och att profilera cent av samtliga anställda som är knutna till med- sig som en attraktiv arbetsgivare. Programmet är lemsorganisationen. Vidare har Arbetsgivar- också ett sätt för nyanlända att lära sig mer om verket serviceavtal med riksdagen och dess myn- statlig verksamhet och att utveckla sitt kontaktdigheter samt med Kungliga Hovstaterna. nät i Sverige. Arbetsgivarverket ger därutöver service till tre Arbetsgivarverkets satsning för att stöda de nordiska myndigheter och till Finsk-svenska myndigheter som fått i uppdrag att lokalisera hela gränsälvskommissionen. eller delar av sin myndighet från Stockholm till annan ort fortsatte 2018.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Medlemsundersökning ett nytt konsolideringsmål för sparrörelsen. Från och med 2016 skickas Arbetsgivarverkets Målet för sparrörelsens konsolideringsgrad är att medlemsundersökning till respektive medlems den per den 31 december 2028 ska befinna sig högsta chef och besvaras i samverkan mellan inom målintervallet 104 – 108 procent. Målinterchefen och medlemsföreträdaren i Arbetsgivar- vallet kommer att omprövas av myndighetens verket (personalchef eller liknande). styrelse 2023 utifrån de förutsättningar som då Medlemmarnas nöjdhet när det gäller kärn- gäller, om inte särskilda omständigheter kräver en verksamheten, t.ex. förhandling, rådgivning, ut- tidigare omprövning. Ingen förändring har skett i bildning och kommunikation, låg 2018 i inter- finansieringen av försäkringsrörelsen i förvallet 58 – 75 procents nöjdhet, vilket kan jämföras hållande till den beskrivning som lämnades i med 53 – 82 procent 2017. budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Nöjdheten när det gäller de indikatorer som utg.omr. 2 avsnitt 7). ska följa utvecklingen mot målbilderna i arbetsgivarpolitiska strategin låg i intervallet 45 – 79 pro- Prestationer cents nöjdhet, vilket kan jämföras med 44-74 pro- SPV:s driftkostnader jämförs sedan flera år tillcent 2017. baka med motsvarande kostnader för tjänste- Svarsfrekvensen på undersökningen 2018 upp- pensionsföretaget Alecta. Jämförelsen görs utigick till 77 procent, vilket kan jämföras med från nyckeltalet driftkostnadsprocent, som ut- 71 procent 2017. görs av driftkostnaderna som andel av premieinkomsterna. SPV:s driftkostnadsprocent mins- Arbetsgivarverkets årsredovisning kade från 2,1 till 1,7 mellan 2017 och 2018. Upp- Arbetsgivarverket har erhållit en revisionsberät- gifter om Alectas driftkostnadsprocent finns telse utan invändningar. Regeringen noterar dock endast för 2017, då den uppgick till 1,5. Driftatt årsredovisningen innehåller faktafel vad gäller kostnadsprocent är dock ett trubbigt nyckeltal, avtal som slöts 2018 och vilka icke-statliga arbets- eftersom premieinkomsterna kan variera mellan givare som verket företrädde samma år. olika år, exempelvis beroende på ändringar i de försäkringstekniska antagandena och premieregleringar av engångskaraktär. Eftersom nyckel- Statens tjänstepensionsverk talet inte mäter effektiviteten ska SPV fr.o.m. 2019 återrapportera effektiviteten i hanteringen Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar för av de statliga avtalsförsäkringarna och göra jämfrågor som rör den statliga tjänstepensioneringen förelser över tid. och statens tjänstegrupplivförsäkring. Utifrån bl.a. resultaten av de under 2018 genomförda kvalitetsgranskningarna i verksam- Den statliga försäkringsmodellen heten bedömer SPV kvaliteten som god inom tre SPV har det övergripande ansvaret för att för- av fyra områden och hög inom ett område. Det är säkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för samma bedömning som för 2017. statliga tjänstepensioner och liknande förmåner. I SPV hanterar återkrav som beror på att för detta ingår att SPV utifrån tillgängligt underlag mycket pension eller ersättning betalats ut. De ska påföra arbetsgivarna rätt premier utifrån ett belopp som 2018 bedömdes möjliga att återkräva statsfinansiellt perspektiv. uppgick till 0,03 procent av de totala utbetal- Den ekonomiska ställningen i försäkrings- ningarna under samma år, vilket kan jämföras rörelsen framgår av konsolideringsgraden, dvs. med 0,06 procent 2017. tillgångarna i förhållande till skulderna. Konsolideringsgraden i sparrörelsen, där förmånsbe- Pensionsinformation och kundnöjdhet stämda ålderspensioner säkras, uppgick till SPV samarbetar med webbportalen minpen- 103,5 procent vid utgången av 2018, vilket kan sion.se och erbjuder därmed kostnadsfritt enjämföras med 104,0 procent vid utgången av skilda en samlad bild av hela sin pension. Myn- 2017. Vid ingången av 2019 bedöms den under- digheten informerar även på sin egen webbplats stiga 100 procent. Det av SPV tidigare beslutade och genom tjänsten Dina pensionssidor. målet att nå en konsolideringsgrad på 106 procent I SPV:s undersökningar uppgick den överi sparrörelsen till slutet av 2018 har således inte gripande nöjdheten bland arbetsgivarna till 79 på uppnåtts. Myndighetens styrelse beslutade i nov- en 100-gradig skala 2018, vilket kan jämföras med ember 2018 om en ny konsolideringspolicy och 80 år 2017. Nöjdheten bland de statligt anställda

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

uppgick till 50 och bland pensionärer till 69, vilket Statens ansvarsnämnd

var en oförändrad nivå jämfört med 2017. Bland Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplin-

de anställda som faktiskt varit i kontakt med SPV ansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning

2018 uppgick nöjdheten till 62, medan motsva- och läkarundersökning med tvång beträffande

rande siffra för pensionärerna var 75. Det som de statligt anställda i högre befattningar. Till denna

anställda är minst nöjda med är hur myndigheten krets hör bl.a. myndighetschefer, domare, åkla-

informerar om vad som påverkar deras tjänste- gare och professorer.

pension. Knappt tre av tio anställda uppger att de År 2018 hade nämnden fyra sammanträden

har en mycket god kännedom om hur de får till- och därutöver fattades några beslut efter skriftlig

gång till information om tjänstepensionen. beredning. Av tabell 5.1 framgår utvecklingen av

Många har också en bristande kännedom om de antalet anmälningsärenden de senaste tre åren.

förmåner som är kopplade till tjänstepensionen

från deras statliga anställning. Männen är något Tabell 5.1 Ärenden vid Statens ansvarsnämnd

mer nöjda med informationen än vad kvinnorna Antal ärenden

är. SPV arbetar för att kännedomen om tjänste- 2016 2017 2018 pensionen ska öka bland både kvinnor och män. Pågående ärenden 1 1 1

Inkomna ärenden 8 12 13 Ekonomiskt utfall Avgjorda ärenden 8 12 13 Verksamheten i området statlig pensionsverk- - varav avsked/avstängning 1 1 0 samhet m.m. ska bedrivas med full kostnads- - varav läkarundersökning 0 0 0 täckning över tid. Utfallet för verksamhetsom- - varav åtalsanmälan 1 5 1 rådet blev 2,6 miljoner kronor 2018. Utfallet för - varav disciplinansvar 0 1 0 2017 var negativt och uppgick till -13,9 miljoner - varav avskrivna ärenden 6 6 1 12 kronor.

Kvarstående ärenden 1 1 1

SPV bedriver uppdragsverksamhet enligt den 1 I ett avskedandeärende fattades två beslut, ett avseende åtalsanmälan och ett affärsstrategi som regeringen fastställt senare där frågan om avskedande skrevs av efter återkallelse av anmälan.

Källa: Statens ansvarsnämnd. (S2011/00054/ESA). Målet för verksamheten är

att generera ett verksamhetsutfall, exklusive Svea hovrätt utför administrativa uppgifter åt ränteintäkter avseende balanserade vinstmedel, nämnden. Nämndens förvaltningsutgifter belassom på lång sikt motsvarar minst 6 procent av tar anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor . verksamhetens intäkter. Utfallet för verksam-

hetsområdet uppgick 2018 till 5,4 miljoner kro- Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd nor, vilket innebar en ackumulerad avkastning på Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd utfem år om 7,3 procent. Det angivna målet nåddes övar vissa befogenheter som tillkommer arbetsgidärmed för åttonde året i följd. varen enligt de statliga pensionsbestämmelserna i Inom verksamhetsområdet inomstatliga penderas lydelse den 31 december 1991 eller tidigare. sionsuppdrag erbjöd SPV fram till den 31 juli Nämnden prövar vidare vissa frågor enligt den 2018 tjänster som bestod i att verket mot avgift statliga grupplivförsäkringen. underlättade de administrativa processer som Tvister rörande den statliga grupplivförsäkmyndigheterna ska hantera i samband med ringen avgörs av Skiljenämnden för grupplivtjänstepensioneringar. Tjänsterna tillhandahålls frågor, som består av ledamöterna i Statens fr.o.m. den 1 augusti 2018 avgiftsfritt till myndigtjänstepensions- och grupplivnämnd. heterna. Verksamhetsutfallet uppgick 2018 till År 2018 sammanträdde Statens tjänstepen- 0,4 miljoner kronor. sions- och grupplivnämnd fyra gånger. Av tabell

5.2 framgår hur många ärenden som nämnden har

avgjort under de senaste tre åren.

Nämndmyndigheter inom området

Till området hör fyra nämndmyndigheter, som

prövar vissa frågor inom den delegerade statliga

arbetsgivarpolitiken.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 5.2 Ärenden vid Statens tjänstepensions- och Kammarkollegiet utför administrativa och

grupplivnämnd

handläggande uppgifter åt skiljenämnden. Nämn- Antal ärenden dens förvaltningsutgifter belastar anslaget 2016 2017 2018 1:2 Kammarkollegiet . Pågående ärenden 0 0 0 Inkomna ärenden 12 8 17 Statens överklagandenämnd Avgjorda ärenden 12 8 13 Statens överklagandenämnd prövar överklaganvarav grupplivärenden 12 8 13 den av beslut i anställningsärenden i statsförvaltvarav pensionsärenden 0 0 0 ningen, med undantag av universitets- och hög- Kvarstående ärenden 0 0 4 skolesektorn. Överklagade anställningar inom Källa: Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. denna sektor prövas av Överklagandenämnden för högskolan. Statens överklagandenämnd prö- SPV utför administrativa och handläggande upp- var även överklaganden av beslut om utbildning i gifter åt nämnden. Nämndens förvaltningsutgif- skydd mot olyckor (övriga ärenden) och beslut ter belastar anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor . som rör totalförsvarspliktiga (försvarsmaktsärenden). Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor År 2018 genomförde nämnden 20 samman- Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor har till träden. I tabell 5.4 redovisas antalet inkomna och uppgift att pröva frågor om tvister om tillämp- avgjorda ärenden under de senaste tre åren och i ningen av PSA, överklaganden av vissa beslut av hur många av dessa som ändringar gjordes i det Kammarkollegiet om bl.a. ersättning vid skada i överklagade beslutet, genom bifall eller återförskolan eller i samband med arbetsmarknads- visning till myndigheten för förnyad prövning. politiska åtgärder, samt andra frågor i den utsträckning som det framgår av avtal, författ-

Tabell 5.4 Ärenden vid Statens överklagandenämnd

ningar eller beslut. Antal ärenden Av tabell 5.3 framgår hur många ärenden som Anställningsärenden 206 207 208 prövats av skiljenämnden under de senaste tre Inkomna ärenden 1 515 1 553 880 åren. Uppgifterna för 2017 är korrigerade och Avgjorda ärenden 1 389 1 080 1 103 överensstämmer därför inte med redovisningen i - varav bifall/återförvisning 28 64 23 budgetpropositionen för 2019. Statistiken är ännu inte uppdelad på kön. Försvarsmaktsärenden 2016 2017 2018 Tabell 5.3 Ärenden vid Skiljenämnden i vissa Inkomna ärenden 125 251 259

trygghetsfrågor

Avgjorda ärenden 189 188 303 Antal ärenden - varav bifall/återförvisning 2 5 5 2016 2017 2018 Källa: Statens överklagandenämnd. Pågående ärenden 54 61 82 Inkomna ärenden 162 158 138 Nämnden har som mål att ett ärende ska vara Återförvisade ärenden 1 1 0 avgjort senast tre månader från ankomstdagen. Avgjorda ärenden (i sak) 141 116 1 145 Måluppfyllelsen för anställningsärenden uppgick varav PSA 88 57 105 2018 till 10 procent, vilket ska jämföras med varav författningsreglerade 53 59 2 40 60 procent 2017 och 84 procent 2016. År 2015 var Avgjorda ärenden (övriga) 13 20 14 måluppfyllelsen för dessa ärenden 95 procent. Nedgången beror delvis på en oväntat hög per- Kvarstående ärenden 61 82 3 61 1 Korrigerad siffra, uppgick till 115 i budgetpropositionen för 2019. sonalomsättning inom nämndens värdmyndighet Korrigerad siffra, uppgick till 58 i budgetpropositionen för 2019. Kammarkollegiet. Av försvarsmaktsärendena av- 2 3 Korrigerad siffra, uppgick till 83 i budgetpropositionen för 2019. Källa: Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. gjordes 37 procent inom tre månader 2018. Även om nämndens mål inte nåddes 2018 kan konstat- År 2018 genomförde skiljenämnden 11 samman- eras att antalet avgjorda ärenden för båda de anträden. givna ärendetyperna översteg antalet inkomna ärenden. Kammarkollegiet utför administrativa och handläggande uppgifter åt nämnden. Nämndens

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

förvaltningsutgifter belastar anslaget 1:2 Kam- vilket var en högre nivå än åren dessförinnan.

markollegiet och uppgick 2018 till 6 390 000 kro- Majoriteten av anmälningarna kommer från

nor, vilket kan jämföras med 3 451 000 kronor universitets- och högskolesektorn. Ökningen

2017. Ökningen av utgifterna 2018 bestod i under 2018 kom främst från Migrationsverket,

huvudsak av personalkostnader. som anmälde över 600 medarbetare till följd av

neddragningar inom sin verksamhet. Andelen Offentliga sektorns särskilda nämnd kvinnor respektive män som anmäls är relativt

Offentliga sektorns särskilda nämnd tillkom jämn. Det var fler kvinnor än män som anmäldes

genom det s.k. särskilda huvudavtalet den 29 nov- under 2018. Tidigare har dock andelen män varit

ember 1976 för den offentliga sektorn. Avtalet något högre än andelen kvinnor. Andelen som

ingicks i anslutning till arbetsrättsreformen 1977 lämnade en tidsbegränsad anställning minskade

(prop. 1975/76:105). På begäran av förhandlande markant jämfört med 2017 och uppgick 2018 till

part ska nämnden i sitt utlåtande ange om den 60 procent.

anser att ett kollektivavtal i något visst ämne

skulle kränka den politiska demokratin. Tabell 5.5 Anmälda till Trygghetsstiftelsen

Nämnden består av representanter för arbets-

givar- respektive arbetstagarsidan samt riksdagen. Procent 2016 2017 2018

Nämnden har hittills endast behandlat ett ärende, Andel kvinnor 47 47 53

som avgjordes 1995. Nämndens förvaltnings- Andel män 53 53 47

utgifter belastar anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska Andel tillsvidareanställda 22 24 40 frågor . Andel tidsbegränsat anställda 78 76 60

Antal 2 305 2 427 2 871

Källa: Trygghetsstiftelsen.

Trygghetsstiftelsen

Vid utgången av 2018 var det totalt 2 857 personer Trygghetsstiftelsen bildades av staten och de som inte hade fått en permanent lösning på sin statsanställdas huvudorganisationer 1990 i samsituation. band med att parterna på det statliga avtalsom-

rådet enades om trygghetsavtalet för statligt De som lämnade Trygghetsstiftelsen anställda. Den 1 januari 2015 ersattes trygghets- De som lämnar Trygghetsstiftelsen har antingen avtalet av ett avtal om omställning. Trygghetsfått en permanent lösning eller så har tidsgränsen stiftelsen har fått i uppdrag att bedriva verksamför trygghetsavtalet respektive ramtiden för avhet enligt det nya avtalet. talet om omställning infallit, vilket innebär att de Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras inte längre omfattas av stiftelsens verksamhet. genom avgifter från statliga myndigheter och År2018 var det en något högre andel kvinnor andra arbetsgivare som omfattas av avtalet om än män som lämnade Trygghetsstiftelsen (se taomställning. Avgifterna fastställs genom centrala bell 5.6). Antalet som lämnade Trygghetsstiftelkollektivavtal. Den totala avgiften för stiftelsen sen 2018 var betydligt fler jämfört med tidigare år. var oförändrad 2018 och uppgick till 0,3 procent

av arbetsgivarnas lönesummor. Avgiftsintäkterna Tabell 5.6 De som lämnat Trygghetsstiftelsen

uppgick till sammanlagt 339 miljoner kronor

2018, vilket ska jämföras med 328 miljoner kro- Procent 2016 2017 2018

nor 2017 och 310 miljoner kronor 2016. Andel kvinnor 50 49 51

Andel män 50 51 49 Antalet anmälda till Trygghetsstiftelsen

När en statsanställd blir uppsagd på grund av

Antal 2569 2 843 3 393

arbetsbrist, eller innehaft en tidsbegränsad an- Källa: Trygghetsstiftelsen.

ställning som löpt ut och som omfattas av avtalet Majoriteten av de som 2018 lämnade Trygghetsom omställning, skickas en anmälan till Tryggstiftelsen var tidigare anställda inom universitetshetsstiftelsen. Detsamma gäller om någon till och högskolesektorn. följd av omlokalisering väljer att inte följa med till Av de som hade lämnat en tillsvidareanställden nya orten och därför säger upp sig. ning fick 82,8 procent (81,9 procent av kvinnorna Som framgår av tabell 5.5 uppgick antalet och 83,5 procent av männen) 2018 ett nytt arbete anmälda till stiftelsen 2018 till 2 871 personer,

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

eller någon annan lösning på sin situation innan En strategisk kompetensförsörjning i staten uppsägningstidens slut, vilket kan jämföras med 84,6 procent 2017 och 81,1 procent 2016. Av de Konjunkturbarometern för den statliga sektorn personer som hade lämnat en tidsbegränsad anställning fick 86,7 procent (84,9 procent av På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konkvinnorna och 88,3 procent av männen) 2018 en junkturinstitutet två gånger per år en enkätunderlösning på sin situation inom nio månader från att sökning benämnd Konjunkturbarometern för deras anställning löpte ut, vilket kan jämföras den statliga sektorn, i vilken samtliga medlemmar med 88 procent 2017 och 86,1 procent 2016. hos Arbetsgivarverket deltar. Av medlemmarna Trygghetsstiftelsen har målsättningen att 75 pro- svarade 75 procent på konjunkturbarometern cent av de som anmälts ska ha fått en lösning på våren 2019. Dessa representerade 78 procent av sin situation inom de angivna tiderna. Stiftelsen de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. nådde därmed sin målsättning för båda grup- I undersökningen hösten 2018 svarade 82 properna. En bidragande orsak till de goda resultaten cent av medlemmarna, med 85 procent av de är att den svenska arbetsmarknaden är fortsatt anställda, på enkäten. Uppföljningen av utveckgynnsam. lingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 enligt den internationella klassifikationen COFOG (Classi- Nöjdheten med Trygghetsstiftelsens stöd fication of the functions of the government), och Trygghetsstiftelsens undersökningar visar på en syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter hög nöjdhet hos dem som har deltagit i de akti- deras funktion eller ändamål. viteter som stiftelsen har genomfört. År 2018 Andelen medlemmar som uppgav att de hade uppgav 83 procent av kvinnorna och 81 procent brist på lämpliga sökanden uppgick i undersökav männen att de var nöjda med stödet. Stiftelsen ningen våren 2019 till 73 procent. Detta är ett av får därmed ansetts ha nått sin målsättning att de högsta bristtalen som noterats i statsförvaltminst 80 procent av dem som tagit del av stödet ningen. ska vara nöjda. Undersökningen visar, liksom tidigare tidigare år, att det finns störst brist på sökande inom itverksamheten. Inom it-drift, underhåll och sup- En attraktiv och föredömlig arbetsgivare port hade bristen dock minskat från 42 procent i föregående undersökning till 14 procent. Inom it- Verksamhetens behov styr kompetensförsörj- systemutveckling och systemförvaltning hade ningen i myndigheterna. Statliga arbetsgivares bristen minskat från 60 till 34 procent. Bristen förmåga att locka rätt kompetens är avgörande inom it var framför allt utbredd inom COFOGför att de ska kunna utföra sina uppgifter. grupperna Näringslivsfrågor inklusive miljö- Till stöd för myndigheterna i detta arbete finns skydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckbl.a. Arbetsgivarverkets webbplats Jobba statligt, ling, Allmän offentlig förvaltning och Utbildsom innehåller en söktjänst för lediga jobb i stats- ning. förvaltningen. Som en del i arbetet med att stärka Inom COFOG-gruppen Samhällsskydd och statliga verksamheters attraktivitet har utveck- rättskipning noterades i den senaste undersöklingen av webbplatsen fortsatt. Här finns bl.a. ningen för första gången en stor brist på lämpliga grafiskt material som Arbetsgivarverkets med- sökanden inom polis och brottsutredning. lemmar fritt kan använda enskilt eller tillsammans Andelen medlemmar som upplever svårigheter med den egna organisationens profil. Arbets- att behålla personal hade ökat från 41 procent i givarverkets rapporter och seminarier utgör undersökningen hösten 2018 till 48 procent i den samtidigt ett viktigt kunskapsunderlag. senaste undersökningen. Svårast att behålla kompetens har medlemmarna framför allt haft inom COFOG-grupperna Försvar och Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Särskilt svårt att behålla personal är det inom it-systemförvaltning och systemutveckling, men också inom it-drift, underhåll och support. Bristen på chefer med personalansvar hade minskat från 23 till 17 procent. Högst andel brist

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

på chefer finns inom COFOG-grupperna Fri- som helhet ska på sikt inte överstiga den tidsverksamhet, kultur och religion och Socialt konkurrensutsatta sektorn. Arbetsgivarverket, skydd inklusive hälso- och sjukvård. Andelen som sluter kollektivavtal på statens vägnar, har uppsägningar av chefer med personalansvar hade tolkat detta som att staten inte ska förhandla först ökat från 2 procent i höstens undersökning till inför en ny avtalsperiod. 21 procent i vårens undersökning. Uppsägning- Som underlag för uppföljningen av delmålet arna är starkt koncentrerade till de ovan nämnda används utvecklingen av de genomsnittliga lönergrupperna. na i olika sektorer. Andelen medlemmar som sagt upp personal under det senaste halvåret hade ökat från 25 till Diagram 5.1 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika

sektorer på arbetsmarknaden 1994 – 2018

32 procent i vårens undersökning. Uppsägningar Index 1994 = 100 hade främst skett inom COFOG-gruppen Ut- 250 bildning och där inom forsknings- och utveck- 240 Primärkommunal sektor lingsarbete. Även inom Utredning m.m. med 230 Landstingskommunal 220 allmänrättslig inriktning, arbetsförmedling var

sektor

210 Statlig sektor uppsägningar vanligt förekommande. 200

Privat sektor

I vårens undersökning uppgav 20 procent av 190 180 medlemmarna att de haft omfattande pensions- 170 avgångar, vilket var en något lägre nivå än i den 160 150 föregående undersökningen, då andelen uppgick 140 till 23 procent. Endast 1 procent av de som haft 130 omfattande pensionsavgångar ansåg att detta 120 110 hade påverkat verksamheten negativt. Det var 100 endast inom COFOG-grupperna Fritidsverk- 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella samhet, kultur och religion och Allmän offentlig förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. förvaltning som verksamheten bedömdes ha Källa: Statistiska centralbyrån. påverkats negativt. Av konjunkturbarometern framgår vidare att Som framgår av diagram 5.1 fortsätter löneutvecklingen i staten att relativt väl följa utveckpersonalomsättningen 2018 var oförändrad jämlingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämfört med 2017 hos 65 procent av medlemmarna, förande statistik från tiden efter ramanslagsmedan 25 procent hade haft en ökad personalomreformen. sättning och 10 procent angav att den hade min- Mellan 1994 och 2018 uppgick löneutveckskat. En majoritet av medlemmarna hade inte för- lingen inom den landstingskommunala sektorn till 136,7 procent, inom den statliga sektorn till ändrat sitt övertidsuttag (den del som komp- 130,5 procent, inom den privata sektorn till enseras i pengar) mellan 2017 och 2018. 124,2 procent och inom den kommunala sektorn till 110,3 procent. För tjänstemän inom den Uppföljning av delmålen för de statliga privata sektorn uppgick löneutvecklingen till arbetsgivarna 133,2 procent och för arbetare till 111,9 procent.

Nedan redovisas måluppfyllelsen för respektive

Andelen kvinnor på ledande befattningar i staten

delmål för de statliga arbetsgivarna. Komplett-

ska öka

erande information lämnas i bilaga 1.

Som underlag för uppföljningen av delmålet att Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara andelen kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka används i första hand statistik över andel-

löneledande

en kvinnor respektive män med uppgift att plan- Den svenska lönebildningsmodellen baseras på era och leda myndighetens verksamhet och som har personalansvar (ledningskompetens). att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande (se även utg.omr. 14 av- Av diagram 5.2 framgår dels den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befattsnitt 4). Lönekostnadsutvecklingen inom staten ningar 2009 – 2018, dels samma andel exklusive

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den Tabell 5.7 Fördelningen den 5 september 2019 av kvinnor

och män bland myndighetschefer som regeringen anställt

totala andelen kvinnor på ledande befattningar Antal ökade från 42,9 procent 2017 till 44,0 procent Kvinnor Män Totalt 2018, dvs. med 1,1 procentenheter. Vid en exklu- Generaldirektörer 60 46 106 dering av inom Försvarsmakten uppgick andelen kvinnor till 48,9 procent 2018, vilket var en ök- Landshövdingar 10 11 21 ning med 0,7 procentenheter jämfört med 2017. Rektorer 1 13 18 31 Totalt finns nu ca 7 600 chefer som är kvinnor Överintendenter 5 4 9 och drygt 9 600 som är män. Övriga titlar 2 16 16 32

Myndighetschefer totalt 104 95 199

3 4

Diagram 5.2 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift

1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag

att planera och leda myndighetens verksamhet på olika

från lärosätets styrelse. nivåer 2009 – 2018. Visar även fördelningen exkl. 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, Försvarsmakten direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc. 3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. Procent 4 Etikprövningsmyndigheten är ny myndighet. 100

Kvinnor Män Kvinnor exkl FM

90 Av diagram 5.3 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som rege- 80 ringen anställt 2006 – 2019. 70 60 64 64 63 62 62 61 61 58 57 47 48 49 56 Diagram 5.3 Fördelningen av kvinnor och män bland 50 42 43 44 44 44 41 41 44 myndighetschefer som regeringen anställt 2006 – 2019 40 42 43 38 38 39 39 Antal 36 36 37 30 250 20 Kvinnor Män Totalt 225 10 200 0 175 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Arbetsgivarverket. 150 125 År 2018 anställde regeringen totalt 37 myndig- 100 hetschefer, varav 19 (51 procent) var kvinnor och 75 18 (49 procent) var män. 50 Den 5 september 2019 var andelen kvinnor 25 bland myndighetscheferna 51,8 procent, vilket 0 var 1,3 procentenheter högre än 2018. Föränd- 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 ringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer. Antalet myndigheter uppgår nu till 199, Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i vilket kan jämföras med 198 år 2018 (se tabell staten ska minska 5.7). I underbilagan till bilaga 1 redovisas en sam- Som underlag för uppföljningen av delmålet att manställning över myndighetscheferna per den löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten 5 september 2019. ska minska används den partsgemensamma löne-

statistiken. Jämfört med tidigare rapporter har Arbetsgivarverket i rapporten Utveckling av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2008 – 2018 ersatt standardvägning som metod för beräkningen av löneskillnader mellan kvinnor och män med en regressionsanalys (Fi2019/02526/ESA). Den genomsnittliga löneskillnaden uppgick i september 2018 till 6,6 procent. Det innebar en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2017. Arbetsgivarverket har i rapporten analyse- (totalt, respektive nyanställda), bland samtliga rat de sakliga och mätbara faktorer som den totala förvärvsarbetande och i befolkningen som helhet löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten (i åldern 20 – 64 år). består av. De faktorer som har störst påverkan på Från och med budgetpropositionen för 2018 den totala löneskillnaden är att kvinnor och män redovisas statistik avseende andelen anställda med i olika omfattning arbetar med olika arbetsupp- utländsk bakgrund endast för de obligatoriska gifter och på olika nivåer i myndigheterna, samt medlemmarna, vilket är korrigerat för jämförelseatt kvinnor i högre grad än män arbetar deltid. åren. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvar- Totalt hade ca 47 500 statsanställda utländsk står en skillnad som inte kan förklaras av tillgäng- bakgrund 2018. Andelen anställda med utländsk lig information i statistiken, den s.k. oförklarade bakgrund i staten fortsätter att öka och uppgick löneskillnaden. Denna skillnad uppgick till 2018 till 19,2 procent, vilket var en ökning med 0,5 procent i september 2018, vilket innebar en 0,6 procentenheter jämfört med 2017. ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2017 Andelen anställda med utländsk bakgrund för- (se vidare utg.omr. 14 avsnitt 4 för en beskrivning ändras över tid. Många av de som i dag är statsav kvinnors och mäns löner enligt lönestruktur- anställda rekryterades när andelen med utländsk statistiken). bakgrund i befolkningen var lägre än i dag. Det är I diagram 5.4 redovisas den genomsnittliga därför intressant att följa andelen nyanställda med löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten utländsk bakgrund inom staten över tid, eftersom och den oförklarade löneskillnaden under de det på sikt påverkar den totala andelen med senaste tio åren. utländsk bakgrund bland de statsanställda.

Diagram 5.4 Genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor och Diagram 5.5 Andel med utländsk bakgrund i staten totalt,

män i staten och den oförklarade löneskillnaden 2009 – nyanställda, förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för

2018 befolkningen i arbetsför ålder 2009 – 2018

Procent Procent 18 30 16 Genomsnittlig löneskillnad 25 14 Oförklarad löneskillnad 12 20 10 15 8 Staten totalt 6 10 Nyanställda i staten 4 Förvärvsarbetande 20-64 år 5 2 Befolkningen 20-64 år 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Arbetsgivarverket. Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Andelen anställda i staten med utländsk I statistiken för förvärvsarbetande 20 – 64 år, ingår egna företagare och personer vars

bakgrund ska öka på alla nivåer

arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2018 avseende förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån. Som underlag för uppföljningen av delmålet att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund Som framgår av diagram 5.5 har andelen med ska öka på alla nivåer används statistik över hur utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten stor andel av de statsanställda som har utländsk ökat med 1,6 procentenheter. Andelen uppgick bakgrund. Med utländsk bakgrund avses i enlig- 2018 till 27,6 procent. Andelen var därmed nästan het med Statistiska centralbyråns definition i nivå med den totala andelen med utländsk personer som är utrikes födda eller personer som bakgrund i befolkningen 20 – 64 år (28,4 procent är födda i Sverige och där båda föräldrarna är 2018). utrikes födda. Av diagram 5.5 framgår andelen Mellan 2009 och 2017 (året med senast jämförmed utländsk bakgrund bland de anställda i staten bara uppgifter) uppgick ökningen av andelen med

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

utländsk bakgrund till 6,2 procentenheter bland Diagram 5.6 Andelen anställda med utländsk bakgrund

inom staten totalt och uppdelad per kompetenskategori och

de statsanställda och till 6,4 procentenheter bland

kön 2009 – 2018

samtliga förvärvsarbetande i Sverige. Diagram 5.5 visar att andelen med utländsk bakgrund bland Kvinnor Män nyanställda i staten är högre än andelen med utländsk bakgrund bland samtliga förvärvsarbe- Staten totalt tande. Ökningen av andelen anställda med ut- Ledningskompetens 2009 ländsk bakgrund har varit snabbare bland anställ- Kärnkompetens Stödkompetens da i staten än bland samtliga förvärvsarbetande. Staten totalt Nedbrutet per födelseregion är 15,7 procent av Ledningskompetens 2010 Kärnkompetens de statsanställda utrikes födda och 3,5 procent Stödkompetens födda i Sverige med två föräldrar som är födda ut- Staten totalt Ledningskompetens rikes. Andelen anställda som är födda i något av 2011 Kärnkompetens de nordiska länderna har minskat de senaste åren, Stödkompetens Staten totalt medan andelen som är födda i något av de övriga Ledningskompetens länderna successivt ökat. 2012 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Könsfördelningen Ledningskompetens Av diagram 5.6 framgår att andelen kvinnor med 2013 Kärnkompetens Stödkompetens utländsk bakgrund i statsförvaltningen uppgick Staten totalt till 19,5 procent 2018 och andelen män till Ledningskompetens 2014 Kärnkompetens 18,9 procent. Det innebar en ökning med 0,5 pro- Stödkompetens centenheter för kvinnor och med 0,8 procent- Staten totalt enheter för män jämfört med 2017. Ledningskompetens 2015 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2016 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2017 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2018 Kärnkompetens Stödkompetens 0% 5% 10% 15% 20% 25% Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. Källa: Arbetsgivarverket.

Arbetsmiljön i staten ska vara god

Som underlag för uppföljningen av delmålet att arbetsmiljön i staten ska vara god används uppgifter om sjukfrånvaro, sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet och anmälningar enligt PSA.

Sjukfrånvaron i staten För andra året i rad noterades en svag minskning i sjukfrånvaron i staten 2018. Sjukfrånvaron uppgick till 3,9 procent av den ordinarie arbetstiden 2018, vilket kan jämföras med 4,0 procent 2017. Kvinnornas sjukfrånvaro om 5,2 procent var mer

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

än dubbelt så hög som männens 2,5 procent. Jäm- Det var en minskning för både kvinnor och män fört med 2017 minskade sjukfrånvaron med jämfört med 2017. 0,2 procentenheter för kvinnor och med 0,1 procentenhet för män. Förändringen över åren fram- Utvecklingen av antalet anmälningar enligt det går av diagram 5.7. statliga personskadeavtalet Om en statligt anställd drabbas av personskada Diagram 5.7 Sjukfrånvaro totalt och uppdelat på kön 2009 – som bedöms vara en arbetsskada har personen

2018

rätt till ersättning enligt PSA. Med arbetsskada Procent, uppdelat på kön Procent, totalt avses arbetsolycksfall, färdolycksfall, vålds- eller 6,0 4,5 Kvinnor Män Totalt misshandelsfall, smittskada eller särskild utlands- 4,0 5,0 skada. Som framgår av diagram 5.9 var antalet 3,5 anmälningar enligt PSA något lägre 2018 än 2017. 4,0 3,0 Totalt gjordes 5 057 anmälningar 2018. Upp- 2,5 gifterna för 2016 och 2017 har justerats i för- 3,0 hållande till vad som angavs i budgetpropo- 2,0 sitionen för 2019, med anledning av att AFA 2,0 1,5 försäkring, som har i uppdrag att reglera arbetsskador i enlighet med PSA, har gjort en rättning i 1,0 1,0 0,5 sitt datasystem.

0,0 0,0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Diagram 5.9 Anmälningar enligt PSA 2013 – 2018 Källa: Statskontoret. Antal 7 000 Utvecklingen av antalet nybeviljade sjukpensioner Kvinnor Män 6 000 i staten Statligt anställda som beviljas sjukersättning eller 5 000 aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken har beroende på omfattningen rätt till en 4 000 sjukpension eller tillfällig sjukpension enligt det 3 000 statliga tjänstepensionsavtalet. I den följande redovisningen inkluderar begreppet sjukpension 2 000 även tillfälliga sjukpensioner. 1 000 Som framgår av diagram 5.8 fortsätter minskningen av nybeviljningen av sjukpensioner. 0 13 14 15 16 17 18 Källa: Arbetsgivarverket.

Diagram 5.8 Nybeviljade sjukpensioner 2009 – 2018

Antal, uppdelat på kön Antal, totalt Männen stod för drygt 57 procent av det totala 400 600 Kvinnor Män Totalt antalet anmälningar under 2018, vilket ska jämföras med 57 procent 2017 och 60 procent 2013. 350 500 300 400 Arbetsmiljöundersökning 250 Statistiska centralbyrån genomför sedan 1989, på 200 300 uppdrag av Arbetsmiljöverket, en arbetsmiljö- 150 undersökning vartannat år. Arbetsgivarverket 200 sammanställer sedan ett urval av frågorna som 100 belyser arbetsmiljön i statlig sektor i rapporten 100 50 Hur upplever de statsanställda sin arbetsmiljö? 0 0 (Arbetsgivarverket 2018:6). De senaste uppgift- 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 erna avser arbetsmiljön 2017. Statistiska central- Källa: Statens tjänstepensionsverk. byrån intervjuade 3 705 personer ur den sysselsatta befolkningen. Av dessa var 351 anställda i Det syns en tydlig skillnad mellan könen beträffstaten. I den föregående undersökningen som ande antalet nybeviljade sjukpensioner. År 2018 avsåg arbetsmiljön 2015, omfattades 7 120 perbeviljades 58 kvinnor och 34 män sjukpension. soner, varav 517 var anställda i staten. Resultaten

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

bör tolkas försiktigt avseende de statsanställda, statliga myndigheter tillhandahåller sina anställda eftersom urval och svarsfrekvens inte är tillräck- samt att lämna förslag till hur och när en gemenliga för att få signifikanta värden för fler frågor. sam, obligatorisk introduktionsutbildning för Sammanfattningsvis visar rapporten att stats- statsanställda kan införas. Av förslaget ska anställda kvinnor i högre utsträckning än män har huvuddragen av vilka delmoment utbildningen fysiska besvär och mentala påfrestningar. Av de ska innehålla, formerna i stort för utbildningen statsanställda uppgav 20 procent att de 2017 hade samt vilken myndighet som ska ansvara för samutsatts för våld eller hot om våld under de senaste ordningen av utbildningen framgå. Delegationen 12 månaderna. Motsvarande andel för 2015 upp- ska även lämna nödvändiga författningsförslag. gick till 22 procent. Nivån för kvinnor hade ökat Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2020 med 2 procentenheter från 2015 och uppgick (dir. 2019:6). 2017 till 22 procent, medan andelen män hade Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte minskat med 8 procentenheter mellan samma år, är slutbehandlat. så att den 2017 uppgick till 17 procent. Av de statsanställda var de flesta, 81 procent, i Myndigheternas personalansvarsnämnder det stora hela nöjda med arbetet. Motsvarande Myndigheternas personalansvarsnämnder handandel för hela arbetsmarknaden var 73 procent. lägger ärenden som rör disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden när det gäller Grundläggande värden i statsförvaltningen och statligt anställda. rollen som statsanställd Personalansvarsnämnderna har viktiga funktioner när det gäller att upprätthålla allmänhetens Som underlag för uppföljningen av delmålet att förtroende för statlig förvaltning och tillgodose de statsanställda ska ha kunskap om och förstå- arbetstagarnas intresse av en korrekt handläggelse för grundläggande värden i statsförvaltningen ning av de enskilda ärendena. och rollen som statsanställd redovisas nedan de De statliga myndigheterna hanterade totalt initiativ som regeringen har tagit i arbetet för en 293 personalansvarsärenden 2018, vilket var 33 god förvaltningskultur i staten, samt utvecklingen färre än 2017. Av diagram 5.10 framgår utveckav antalet ärenden vid myndigheternas personal- lingen av antalet personalansvarsärenden ansvarsnämnder. 2009 – 2018.

En god förvaltningskultur Diagram 5.10 Antal personalansvarsärenden och antal

ärenden som lett till åtgärd 2009 – 2018

I Statskontorets uppgift att främja och samordna Antal arbetet för en god förvaltningskultur i staten ska 600 ledarskapets betydelse och rollen som statsan- 550 Totalt antal ärenden Varav antal ärenden som lett till åtgärd ställd vara i fokus. I detta arbete har Statskontoret 500 tagit fram handboken En visselblåsarfunktion – 450 överväganden och praktiska råd. Handboken 400 vänder sig till anställda i ledande ställning i statliga 350 myndigheter. Statskontoret publicerar löpande 300 olika dilemman, som man på myndigheterna kan 250 200 föra samtal kring. Till myndighetsnätverket mot 150 korruption, som Statskontoret på regeringens 100 uppdrag har inrättat och samordnar, har 230 50 myndigheter anslutit sig. 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ett utvidgat uppdrag till Tillitsdelegationen Anm.: Uppgifterna bygger på en enkätundersökning. Svarsfrekvensen uppgick för 2009 till 96 procent, 2010 till 98 procent, 2011 till 99 procent, 2012 till 98,6 procent, 2013 till Riksdagen har i april 2018 tillkännagett att en 99 procent, 2014 till 98,6 procent, 2015 till 96,7 procent, 2016 till 97,6 p rocent, 2017 till 99 procent och 2018 till 91 procent. introduktionsutbildning för statsanställda ska Källa: Arbetsgivarverket. införas (bet. 2917/18:KU37 punkt 9, rskr. 2017/18:230). Regeringen har gett Tillitsdelegationen (Fi2016:03) i uppdrag att göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 5.8 Personalansvarsärenden, typ av ärende och utfall göras. Myndigheterna skulle eftersträva att

2016 – 2018

anställa personer som står långt från arbetsmark- Antal naden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare Typ av ärende Ärenden som lett till åtgärd 2016 2017 2018 arbetsuppgifter vid myndigheten. Avsikten var att reformen skulle sysselsätta Uppsägning 9 12 23 minst 5 000 personer 2020. Regeringen gav den Avskedande 22 20 14 23 februari 2017 Statskontoret i uppdrag att följa Varning 105 71 57 reformen med moderna beredskapsjobb. År 2017 Löneavdrag 63 46 57 nåddes ett delmål om 500 personer och 2018 ett Åtalsanmälan 27 74 41 delmål om 2 000 personer. Regeringens satsning Avstängning 5 2 3 på moderna beredskapsjobb upphörde vid ut- Totalt 1 230 222 198 gången av 2018.

1 Diskrepansen mellan del- och totalsummorna i tabellen beror på att vissa ärenden lett till mer än en åtgärd. Källa: Arbetsgivarverket.

5.2.3 Analys och slutsatser

Staten totalt

Övriga aktuella frågor inom den statliga

arbetsgivarpolitiken

Regeringen noterar att utvecklingen är fortsatt positiv för de delmål som har ställts upp för staten Uppföljning av uppdraget till myndigheterna att som arbetsgivare och där utvecklingen följs upp fortsatt tillhandahålla praktikplatser 2019 och 2020 med angivna resultatindikatorer. Regeringen gav i april 2018 flertalet myndigheter i uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbets- – Löneutvecklingen i staten fortsätter att sökande och personer med funktionsnedsättning relativt väl följa utvecklingen på arbetssom medför nedsatt arbetsförmåga för praktik marknaden i stort. t.o.m. 2020 (Fi2018/01701/ESA och – Andelen kvinnor på ledande befattningar A2018/00925/A). Myndigheterna ska gemenhar ökat. samt ta emot i genomsnitt minst 1 000 nyanlända – Löneskillnaderna mellan kvinnor och män respektive kvinnor och män med funktionsfortsätter att minska något. nedsättning per år. Statskontoret ska vid vissa angivna tidpunkter – Andelen anställda med utländsk bakgrund redovisa hur arbetet med uppdragen fortskrider har ökat på samtliga nivåer. under den aktuella perioden. Statskontorets upp- – Sjukfrånvaron i staten har fortsatt att minska följning den 28 maj 2019 visade att 146 mynnågot. digheter hade tagit emot ca 2 652 nyanlända för – Antalet nybeviljade sjukpensioner har minpraktik under perioden 1 april 2016 – 28 februari skat och ligger på en låg nivå. 2019, varav 36 procent var kvinnor och 64 procent män. Övervikten av män avspeglar deras – Antalet anmälningar enligt PSA har minskat överrepresentation bland de nyanlända. Under marginellt. samma period tog 130 myndigheter emot ca 1 052 personer med funktionsnedsättning för Regeringen följer arbetet med den arbetsgivarpolpraktik, varav 53 procent var kvinnor och 47 pro- itiska strategin för 2016 – 2020 (se avsnitt 5.2.2). cent män. Utfallet av antalet praktikplatser visar Kompetensförsörjningen i staten fungerar i på en nedgång och de uppsatta målen har inte huvudsak väl. Den statliga sektorn är den sektor nåtts. som har högst andel högutbildade. Bristen på högutbildade på arbetsmarknaden är större än på Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten de med lägre utbildningsnivåer, vilket innebär att Flertalet myndigheter gavs i sina respektive reg- bristen på arbetskraft fortsatt är relativt hög i leringsbrev för 2018 i uppdrag att fortsatt bidra staten. Att det råder stor brist på lämpliga sökantill regeringens satsning på moderna beredskaps- den med it-kompetens hos de statliga arbetsgivjobb i staten. Dessa jobb skulle bestå av samhälls- arna är inte heller något som är unikt för staten. nyttiga arbetsuppgifter som i dag inte utförs alls Utmaningen i att utveckla en effektiv och modern eller i otillräcklig omfattning, men som behöver statsförvaltning försvåras dock av bristen på

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

kompetens. Den ställer ytterligare krav på myn- Nämndmyndigheter inom området digheterna att stärka statens attraktivitet som arbetsgivare. Nämndmyndigheterna inom området fyller vik- Regeringen noterar att det finns ett stort tiga funktioner för att upprätthålla allmänhetens intresse från myndigheterna att delta i de aktivi- förtroende för den statliga förvaltningen och för teter som Statskontoret bjuder in till inom ramen att säkerställa en korrekt handläggning av de enför sin uppgift att främja en god förvaltnings- skilda ärendena. Regeringen bedömer att mynkultur. Detta gäller inte minst deltagande i nät- digheterna fungerar väl och bedriver en effektiv verket mot korruption. verksamhet.

Arbetsgivarverket 5.2.4 Politikens inriktning

Regeringen anser att den verksamhet som Förtroendet för staten och dess anställda är av Arbetsgivarverket bedrivit har bidragit till att ut- stor vikt för legitimiteten för statsförvaltningen. veckla och samordna den statliga arbetsgivar- Det utvidgade uppdraget till Tillitsdelegationen politiken. att lämna förslag till en obligatorisk gemensam Arbetsgivarverket tar sitt arbetsgivarpolitiska introduktionsutbildning för statsanställda är ett ansvar och bedriver ett strategiskt arbete med sin led i arbetet med att öka förtroendet. Uppdraget egen kompetensförsörjning. Dock behöver myn- ska redovisas senast den 2 maj 2020 (dir. 2019:6). digheten säkerställa sin förvaltningsrättsliga kom- Sjukfrånvaron bland statsanställda kvinnor är petens. Detta är nödvändigt för att säkerställa fortsatt mer än dubbelt så hög som för statskvalitén i den återrapportering och information anställda män. Regeringen ser allvarligt på detta som myndigheten lämnar till regeringen och och avser följa upp frågan. Statskontoret har Regeringskansliet. därför fått i uppdrag att analysera myndigheter- Arbetsgivarverket ska fortsatt beakta sina nas arbete med att förebygga och minska sjukdubbla roller som förvaltningsmyndighet och frånvaron bland statsanställda kvinnor medlemsorganisation. (Fi2019/02907/ESA). Det är i första hand Arbetsgivarverkets med- Kunskapen om den arbetsgivarpolitiska delelemmar som ska bedöma verkets resultat när det geringen i staten behöver öka. Regeringen komgäller dess roll som medlemsorganisation. Med- mer att ta olika initiativ för att sprida kunskapen lemsundersökningen för 2018 hade en högre om delegeringen. svarsfrekvens än undersökningen för 2017. Andelen nöjda medlemmar faller dock eller planar ut inom flera områden i undersökningen för 2018. Regeringen bedömer att de stabsuppgifter som verket utfört åt regeringen har genomförts på ett tillfredsställande sätt.

Statens tjänstepensionsverk

Regeringen bedömer att SPV genomför sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bedömer vidare att myndigheten tar sitt arbetsgivarpolitiska ansvar. SPV arbetar även systematiskt med sin verksamhetsutveckling på flera olika sätt, vilket leder till effektiviseringar och ökad nytta för den statliga förvaltningen.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

5.3 Budgetförslag Regeringens överväganden

5.3.1 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

Tabell 5.9 Anslagsutveckling 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor 2020 2021 2022

1

Anslags- Anvisat 2019 2 443 2 443 2 443 2018 Utfall 1 138 sparande 1 304 Förändring till följd av: Utgifts- 2019 Anslag 2 443 1 prognos 2 414 Beslut 2020 Förslag 2 443 Överföring till/från andra 2021 Beräknat 2 443 anslag 2022 Beräknat 2 443 Övrigt 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i

Förslag/beräknat anslag 2 443 2 443 2 443

samband med denna proposition. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål Regeringen föreslår att 2 443 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor för Anslaget får användas för utgifter för sådana upp- 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till gifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen 2 443 000 kronor respektive 2 443 000 kronor. eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag 5.3.2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Tabell 5.11 Anslagsutveckling 1:5 Statliga tjänstepensioner

m.m.

Anslaget får även användas för förvaltnings-ut- Tusental kronor gifter avseende vissa nämnder inom det arbets- Anslagsgivarpolitiska området. 2018 Utfall 13 017 860 sparande 87 658 Utgifts- 2019 Anslag 13 651 000 1 prognos 13 359 000

Kompletterande information 2020 Förslag 13 895 000

2021 Beräknat 14 649 000 De aktuella nämnderna på det arbetsgivar-poli- 2022 Beräknat 14 948 000 tiska området är Offentliga sektorns särskilda Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 1 samband med denna proposition. nämnd, Statens ansvarsnämnd och Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd inklusive Skiljenämnden för grupplivfrågor.

Ändamål

Enligt avtalet om statens tjänstegruppliv-försäkring (TGL-S) ska tvister rörande frågor i av- Anslaget får användas för utgifter för statliga talet avgöras genom skiljedom av en skiljenämnd. tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, Skiljenämnden för grupplivfrågor bildas enligt grupplivförmåner och personskadeersättningar avtalet av ledamöterna i Statens tjänstepensionssamt liknande förmåner som följer av anställoch grupplivnämnd. ningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor avseende sådana förmåner. Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt social- Regeringens överväganden avgiftslagen (2000:980). Anslaget får dessutom användas för förvalt-

Tabell 5.13 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

ningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk för Tusental kronor biträde vid handläggningen av pensionsärenden 2020 2021 2022 avseende lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut

1

Anvisat 2019 13 651 000 13 651 000 13 651 000

om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. Förändring till följd av: Beslut Övriga makroekonomiska Kompletterande information förutsättningar 329 000 600 000 694 000 Volymer -85 000 398 000 603 000 Följande förordningar reglerar utbetalningar från Överföring till/från andra anslaget: anslag – förordningen (1991:704) om fastställande av Övrigt särskild löneskatt på statens pensionskost- Förslag/beräknat anslag 13 895 000 14 649 000 14 948 000 nader, 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. – förordningen (2002:869) om utbetalning av statliga tjänstepensions- och grupplivför- Anslaget används för utbetalningar av statliga måner, och tjänstepensionsförmåner, premiebefrielseförmåner, grupplivförmåner, personskadeersättningar – förordningen (SAVFS 1990:3 A 1) om utsamt räntor och skatter på dessa förmåner. En betalning av personskadeersättning. stor del av de utbetalningar som belastar anslaget är hänförliga till redan beviljade förmåner. I posten Övriga makroekonomiska förutsätt-

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ningar i tabell 5.13 ingår bl.a. effekten av att vissa Tabell 5.12 Uppdragsverksamhet SPV förmåner som belastar anslaget årligen indexeras Tusental kronor med prisbasbeloppets förändring. Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumul I posten Volymer avspeglas antalet förmåner som nybeviljas under budgetperioden och stor- (intäkt - erat kostnad) resultat leken på dessa förmåner. Utfall 2018 290 945 -282 518 8 427 21 859 Regeringen föreslår att 13 895 000 000 kronor (varav tjänsteexport) anvisas under anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner Prognos 2019 290 810 -289 810 1 000 21 763 m.m. för 2020. För 2021 och 2022 beräknas (varav tjänsteexport) anslaget till 14 649 000 000 kronor respektive Budget 2020 297 629 -295 110 2 519 24 282 14 948 000 000 kronor. (varav tjänsteexport) Källa: Statens tjänstepensionsverk. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att SPV disponerar för administrationskostnader det för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensions- för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks avgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. behov av likviditet i pensionshanteringen som in- För 2019 uppgår detta belopp till 193 200 000 klusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst kronor. Därutöver fastställer regeringen årligen 100 000 000 kronor. de administrationsavgifter som de s.k. självförsäkrarna, dvs. de myndigheter m.fl. som skuldför sina pensionsåtaganden i respektive balansräk- Skälen för regeringens förslag: SPV får bening, ska betala till SPV. För 2018 uppgick dessa driva uppdragsverksamhet när det gäller penavgifter till sammanlagt ca 4 000 000 kronor. sionshanteringen, där väsentliga penning-flöden hanteras. Myndigheten hanterar även flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Enbart det senare flödet omsätter nästan 550 000 000 kronor varje månad

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på nästan 140 000 000 kronor. Regeringen bedömer därför att SPV även fortsättningsvis har ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel föreslås att krediten i Riksgäldskontoret 2020 uppgår till högst 100 000 000 kronor, inklusive tidigare utnyttjad kredit. År 2018 utnyttjades ca 36 700 000 kronor och 2017 utnyttjades ca 95 900 000 kronor av krediten.

Tabell 5.14 Beviljad respektive utnyttjad kredit av SPV

Tusental kronor 2016 2017 2018 Total beviljad kredit 100 000 100 000 100 000 Totalt utnyttjad kredit 43 529 95 889 36 748

Regeringen bör bemyndigas att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i samband med pensionshanteringen, dvs. hanteringen av premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

6 Fastighetsförvaltning

6.1 Mål för området Inom SFV:s fastighetsbestånd har fastigheterna kategoriserats i tre kategorier: de med en mark- Regeringens mål för området fastighetsförvalt- nadsmässig hyressättning (marknadshyresfastigning är en kostnadseffektiv statlig fastighets- heter), fem kulturinstitutioners huvudbyggnader förvaltning. Förvaltningen ska ske med rimligt som har en kostnadsbaserad hyressättning (kostrisktagande samt med likvärdig avkastning och nadshyresfastigheter) och en tredje kategori fasservice i jämförelse med andra alternativ. I kort- tigheter benämnd bidragsfastigheter. De senare het innebär detta att de fastighetsförvaltande fastigheterna saknar förutsättningar att ge ett myndigheterna ska tillämpa följande övergri- långsiktigt ekonomiskt överskott. Regeringens pande målsättningar: ambition för bidragsfastigheterna är att intäkterna från dessa på sikt ska öka. För fastigheter – Fastigheterna ska förvaltas så att god husmed kostnadshyra gäller att hyresgästen betalar hållning och hög ekonomisk effektivitet en hyra som motsvarar kostnaderna för drift, uppnås. underhåll, administration och kapitalkostnader. – Fastigheternas värden ska bevaras på en för För övriga fastighetsförvaltande myndigheter ägaren och brukaren långsiktigt lämplig finns inga särskilda mål för förvaltningen, efternivå. som denna endast utgör en liten del av respektive – Hyresgästerna ska ges ändamålsenliga och myndighets verksamhet. konkurrenskraftiga lokaler, markområden och anläggningar. – Myndigheterna ska uppfattas som kompe-

6.2 Resultatredovisning

tenta och serviceinriktade hyresvärdar. – Myndigheterna ska inom sitt område verka

6.2.1 Resultatindikatorer och andra

för att uppfylla de nationella miljökvalitets-

bedömningsgrunder

målen. – Hänsynen till miljö- och kulturmiljövärden För att följa upp utvecklingen inom verksamska i tillämpliga delar motsvara vad som hetsområdet i förhållande till målen används i gäller för andra stora fastighetsförvaltare. huvudsak följande indikatorer: – hyresintäkt i kronor per kvadratmeter, Såväl Statens fastighetsverk (SFV) som Fortifik- – driftkostnad i kronor per kvadratmeter, ationsverk (FortV) ska, i enlighet med sina respektive regleringsbrev för 2019, uppnå ett resultat – underhållskostnad i kronor per kvadrati sin verksamhet som efter finansiella poster mot- meter, svarar en avkastning om 2,7 procent på 30 pro- – driftnetto i kronor per kvadratmeter, cent av myndighetens genomsnittliga lån i Riks- – ekonomisk vakansgrad, gäldskontoret för investeringar och anläggningar. – kundnöjdhet,

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅ D E 2

– energianvändning, och Tabell 6.2 Omfattningen av de fastighetsförvaltande

myndigheternas lokalbestånd

– myndigheternas miljöledningsarbete. Lokalarea (1 000 m 2 )

2015 2016 2017 2018 SFV:s bestånd 1 678 1 649 1 652 1 634

6.2.2 Resultat

varav marknadshyresfastigheter 1 204 1 176 1 174 1 174 SFV och FortV är de två största fastighetsförvarav kostnadsvaltande myndigheterna. De förvaltar bl.a. olika hyresfastigheter 97 97 98 98 kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stora varav bidragsfastigheter 377 376 380 362 markområden, inklusive skog, och ett stort antal FortV:s bestånd 1 2 515 2 544 2 568 2 578 försvarsanläggningar med tillhörande byggnader. 1 Försvarsanläggningar redovisas normalt som bruttoarea. Omräkningsfaktor till Fastigheternas värdeförändring sedan 2015 fram- lokalarea, som är ett vanligare jämförelsetal, är 0,83. Uppgifterna om FortV:s går av tabell 6.1. lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet. Källor: Statens fastighetsverks och Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Tabell 6.1 Statens byggnader, mark och fast egendom

År 2016 infördes nya redovisningsregler för bl.a. Bokfört värde i miljoner kronor SFV och FortV. Reglerna innebär att delar av 2015 2016 2017 2018 tidigare underhållskostnader omklassificerats till Staten totalt 39 723 39 384 40 215 43 786 investeringar och därför redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen. Denna föränd- - varav SFV 13 457 13 265 13 340 16 083 - varav FortV 10 122 9 989 10 359 10 997 ring innebär för SFV:s räkning ett förbättrat SFV:s och FortV:s andel 59,4 % 59,0 % 58,9 % 61,8 % resultat under ett antal år, som därefter kommer Källa: Årsredovisningarna för staten 2015 – 2018. att följas av ett lägre resultat till följd av ackumulerade kostnader för avskrivningar och ökade Uppgifterna i tabellen bör bedömas med viss för- finansiella kostnader, eftersom investeringar ska siktighet, bl.a. då vissa tillgångar med kultur- finansieras med lån hos Riksgäldskontoret. För historiskt värde inte behöver tas upp i balans- hyresgäster som har en kostnadsbaserad hyresräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast modell innebär de nya redovisningsreglerna att egendom är bl.a. Naturvårdsverket, Sjöfarts- hyran de första åren blir lägre, för att sedan verket, Luftfartsverket, Riksdagsförvaltningen, successivt öka. Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, För 2018 uppgick SFV:s resultat före Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) fastighetsförsäljningar till 877 miljoner kronor och Kammarkollegiet. Värdet av statens innehav (se tabell 6.3). Kravet på avkastning till staten av byggnader, mark och annan fast egendom ök- uppgick 2018 till 2,8 procent på 30 procent av ade 2018. För de fastigheter som förvaltas av SFV myndighetens genomsnittliga lån för investeoch FortV ökade värdet med ca 3,4 miljarder ringar i fastigheter och anläggningar i Riksgäldskronor 2018. Det var färdigställandet av ombygg- kontoret. Detta motsvarade 110 miljoner kronor, naden av Nationalmuseum respektive kvarteret och har betalats in på statens centralkonto. Björnen i Stockholm som stod för merparten av För 2018 uppgick FortV:s resultat till 154 milvärdeökningen. Även den fasta egendom som joner kronor inklusive fastighetsförsäljningar (se förvaltas av Naturvårdsverket ökade i värde under tabell 6.4). Det var en ökning jämfört med 2017. året. Även FortV hade 2018 ett avkastningskrav om SFV:s och FortV:s investeringstakt bedöms 2,8 procent på 30 procent av myndighetens vara fortsatt mycket hög under de kommande genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter åren. och anläggningar i Riksgäldskontoret. Myn- Sedan 2008 har inga större förändringar skett digheten har i enlighet med detta krav betalat in av SFV:s totala lokalarea, vilket delvis framgår av 98 miljoner kronor på statens centralkonto. tabell 6.2. Uppgifterna om FortV:s lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet.

PROP . 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.3 Uppgifter om det ekonomiska läget för SFV Tabell 6.5 Utveckling av hyresintäkter för SFV

Miljoner kronor Kronor per kvadratmeter

Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2016 2017 2018 2015 2016 2017 2018 2019 2020 SFV marknadshyresfastigheter 1 717 1 740 1 808 Totala intäkter 2 888 2 875 2 957 3 001 3 194 3 124 SFV kostnadshyresfastigheter 735 750 985

Totala SFV bidragsfastigheter 197 193 219 kostnader 2 496 2 270 2 128 2 124 2 415 2 334 SFV Totalt 1 396 1 429 1 514

Resultat 392 605 829 877 779 790 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar, budgetunderlag och avvikelserapportering för 2020 – 2022. FortV:s intäkter per kvadratmeter ökade något mellan 2017 och 2018 (se tabell 6.6). Detta be-

Tabell 6.4 Uppgifter om det ekonomiska läget för FortV

Miljoner kronor rodde bl.a. på att de totala hyresintäkterna ökade. Investeringsverksamheten var stor under 2018, Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2015 2016 2017 2018 2019 2020 samtidigt som förvärv av enskilda lokaler som Totala FortV tidigare hyrt inneburit ökade ytor.

intäkter 3 172 3 178 3 256 3 367 3 412 3 453 Totala Tabell 6.6 Utveckling av hyresintäkter för FortV kostnader 3 147 3 074 3 132 3 212 3 295 3 341 Kronor per kvadratmeter Resultat 25 104 124 154 117 112 2016 2017 2018 Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar, budgetunderlag och FortV 554 547 555 avvikelserapportering för 2020 – 2022. Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Driftkostnader i kronor per kvadratmeter

Resultatindikatorer

SFV:s driftkostnader skiljer sig normalt sett något mellan åren, vilket huvudsakligen kan för- SFV och FortV förvaltar olika typer av fastighetsklaras av skillnader i energipriser och av hur bestånd. FortV:s bestånd är till ytan ca 50 procent klimatet har påverkat användningen av kyla och större än SFV:s, och en inte obetydlig del av värme. De totala driftkostnaderna ökade 2018 till beståndet utgörs av enklare förrådsytor. Mynföljd av bl.a. ökade kostnader för snöröjning och digheterna har inte samma marknadsförutsättbevakning, men även på grund av att Nationalningar för sina bestånd. Sammantaget medför museum nu är färdigrenoverat och fastigheten är detta att det i flera fall är missvisande att jämföra i drift (se tabell 6.7). myndigheternas nyckeltal med varandra. Syftet med indikatorerna och nyckeltalen är framför allt Tabell 6.7 Utveckling av driftskostnaderna för SFV att redovisa utvecklingen över tid för respektive Kronor per kvadratmeter myndighet. 2016 2017 2018

SFV marknadshyresfastigheter 281 280 289 Hyresintäkter i kronor per kvadratmeter SFV kostnadshyresfastigheter 277 254 311 SFV:s hyresintäkter per kvadratmeter ökar något från år till år (se tabell 6.5). Hyresintäkterna på- SFV bidragsfastigheter 200 186 208 verkas bl.a. av omförhandlingar och vissa varia- SFV Totalt 281 270 291 tioner i vakansgraden. Ökningen avseende verk- Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. samhetsgrenen kostnadshyresfastigheter för FortV:s driftkostnad per kvadratmeter ligger på 2018 förklaras av att Nationalmuseum nu är en stabil nivå. Myndigheten arbetar aktivt för att färdigrenoverat och att hyran för denna fastighet sänka driftkostnaderna, även om kostnadsnivån därför är högre. 2018 ökade marginellt jämfört med föregående år (se tabell 6.8).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅ D E 2

Tabell 6.8 Utveckling av driftskostnaderna för FortV Tabell 6.11 Utveckling av driftnettot för SFV

Kronor per kvadratmeter Kronor per kvadratmeter 2016 2017 2018 2016 2017 2018 FortV 42 41 44 SFV Marknadshyresfastigheter 1 025 1 124 1 174 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. SFV Kostnadshyresfastigheter 136 280 422 SFV Bidragsfastigheter 53 47 44 Underhållskostnader i kronor per kvadratmeter

SFV Totalt 785 837 897

Från och med 2016 tillämpas, som tidigare Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. nämnts, nya redovisningsregler inom staten som innebär att vissa kostnader som tidigare defi- Även driftnettot för FortV ökade 2018, vilket nierats som underhåll omklassificerats till inveförklaras av att intäkterna har ökat något, medan steringskostnader och därför redovisas som kostnaderna minskat, samtidigt som den totala anläggningstillgångar i balansräkningen. Denna fastighetsytan ökat (se tabell 6.12). förändring innebär att underhållskostnaderna sjunkit kraftigt för SFV sedan 2015. Under 2018 Tabell 6.12 Utveckling av driftnettot för FortV avslutades dock flera större underhållsprojekt Kronor per kvadratmeter avseende marknadshyresfastigheter, samtidigt 2016 2017 2018 som fler underhållsprojekt kunde genomföras på FortV 229 223 244 bidragsfastigheterna, vilket innebar att under- Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. hållskostnaderna ökade mellan 2017 och 2018 (se tabell 6.9). Vakansgrad I statens fastighetsbestånd finns vissa lokalytor

Tabell 6.9 Utveckling av underhållskostnaderna för SFV

som inte är uthyrda, vilket brukar beskrivas som Kronor per kvadratmeter en fastighetsförvaltares vakansgrad. 2016 2017 2018 SFV:s vakansgrad inom verksamhetsgrenen SFV Marknadshyresfastigheter 202 179 158 Marknadshyresfastigheter ligger någorlunda kon- SFV Kostnadshyresfastigheter 180 140 111 stant på en låg nivå (se tabell 6.13). För övriga SFV Bidragsfastigheter 372 389 525 verksamhetsgrenar är nyckeltalet inte relevant, då syftet med bidragsfastigheterna inte primärt är att

SFV Totalt 252 239 248

Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. de ska hyras ut och hyreskonstruktionen för kostnadshyresfastigheternas innebär att de är FortV:s underhållskostnader har minskat något fullt uthyrda. (se tabell 6.10), främst till följd av de förändrade

Tabell 6.13 Utveckling av vakansgraden för SFV

redovisningsreglerna. En del av det som tidigare Ekonomisk vakansgrad i procent redovisades som underhåll redovisas nu som investeringar. 2016 2017 2018 SFV Marknadshyresfastigheter 1,8 1,6 1,8 Tabell 6.10 Utveckling av underhållskostnaderna för FortV Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. Kronor per kvadratmeter 2016 2017 2018 FortV arbetar aktivt med att sänka vakansgraden. Myndigheten har de senaste åren sänkt vakans- FortV 68 66 53 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. graden med flera procentenheter och 2018 uppgick vakansgraden till 2,7 procent (se tabell 6.14). Driftnetto i kronor per kvadratmeter Driftnettot motsvarar intäkter minus kostnader

Tabell 6.14 Utveckling av vakansgraden för FortV

före avskrivningar och räntor. Det redovisade Vakansgrad av uthyrningsbar area i procent driftnettot speglar resultatet i den normala för- 2016 2017 2018 valtningsverksamheten. FortV 3,1 2,7 2,7 Driftnettot ökade för SFV 2018 (se ta- Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. bell 6.11), eftersom intäkterna ökade något mer Mätning av kundnöjdhet än kostnaderna, vilket främst förklaras av att SFV och FortV genomför vartannat år kund- Nationalmuseum nu är i drift igen. undersökningar som kan användas för att bedöma om myndigheterna tillhandahåller det kunderna

PROP . 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

efterfrågar och hur kunderna uppfattar dem som

hyresvärdar. FortV genomförde en extra kund- Tabell 6.17 Utvecklingen av energianvändningen för SFV

undersökning 2016. Energianvändning avseende köpt energi i GWh SFV har under en längre tid haft en kundnöjd- 2016 2017 2018 het som motsvarat branschen i övrigt. Värdet har SFV i Sverige 221 217 216 under flera år legat på en relativt konstant nivå. SFV Utrikes 22 25 23 Kundnöjdheten bland SFV:s lokalhyresgäster

SFV Totalt 243 242 239

ligger kvar på ungefär samma nivå som den gjorde Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

före de förtroendeproblem som myndigheten fick 2017 (se tabell 6.15). En försvårande faktor för SFV och FortV i deras

arbete med att minska energiförbrukningen är att

Tabell 6.15 Utveckling avseende kundnöjdheten för SFV

myndigheterna endast delvis kan påverka energi- NKI, Nöjd kund-index förbrukningen, eftersom förbrukningen är bero-

2013 2015 2018 ende av hur hyresgästerna använder fastigheterna. SFV 71 70 70 År 2018 ökade energianvändningen i FortV:s

byggnader med 26,3 GWh, främst på grund av Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. ökad verksamhet hos hyresgästerna (se ta- Indexvärdena för FortV har sjunkit något i de bell 6.18) Ökningen i energianvändningen besenast genomförda kundundersökningarna (se rodde på bl.a. återinförandet av värnplikten samt tabell 6.16). Mot bakgrund av resultatet 2017, då att särmätning av fastighetsenergi och verksamkundnöjdheten hade minskat med 2 enheter, fathetsenergi respektive energi nyttjad i pågående tade ledningen 2018 beslut om ett antal åtgärder. entreprenader i vissa fall inte kunnat göras (vilket FortV genomför fram t.o.m. 2020 ett kundomöjliggjort en avräkning från fastighetsenerserviceprojekt, med målet att öka kundnöjdheten, gin). Vidare har även den totala lokalarean ökat, bl.a. genom en förbättrad kommunikation mellan vilket bidragit till en ökad energianvändning. myndigheten och dess kunder.

Tabell 6.18 Utveckling av energianvändningen för FortV

Tabell 6.16 Utveckling avseende kundnöjdhet för FortV Energianvändning i GWh

NKI, Nöjd kund-index 2016 2017 2018 2013 2015 2016 2017 FortV 373,0 371,6 397,9 FortV 58 61 59 57 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar Myndigheternas miljöledningsarbete Energianvändning Naturvårdsverket har i rapporten Miljöledning i Myndigheterna har fortsatt fokus på miljö- och staten genomfört en rankning av myndigheternas kulturmiljövärden och hållbar utveckling. Arbemiljöledningsarbete. Myndigheterna erhåller tet med energikartläggningar och energideklarapoäng utifrån olika kriterier och vid poäng mellan tioner fortgår. 19 och 23 anses myndigheten i mycket hög grad Myndigheterna fick 2014 i uppdrag av regeha ett systematiskt miljöarbete som är integrerat i ringen att minska energianvändningen i de byggverksamheten. Vid poäng mellan 16 och 18 anses nader de förvaltar. SFV skulle minska sin använddet systematiska miljöarbetet i hög grad vara intening med 9,6 GWh och FortV med 11 GWh fram grerat i verksamheten. Medelvärdet i staten upptill 2020. Som basår angavs energianvändningen går till 14,6 poäng och medianvärdet till 15 poäng. och golvytan för 2013. Myndigheterna arbetar SFV fick 18 poäng i denna rankning 2018, vilaktivt för att uppnå regeringens mål. ket var något lägre än föregående år, då myndig- År 2018 minskade SFV sin användning av köpt heten fick 20 poäng. SFV:s systematiska miljöenergi med 1 procent (se tabell 6.17). Denna arbete är således i hög grad integrerat i verksamenergianvändning inkluderar hyresgästernas heten och myndighetens miljöledningssystem är användning. SFV:s arbete med energiåtgärder certifierat enligt ISO 14001. Vid en extern revifortgår. Resultatet i tabellen avseende utfallet för sion 2017 konstaterade revisorerna att systemet 2017 är något ändrat i förhållande till vad som var väl implementerat och integrerat i verksamangavs i budgetpropositionen för 2019, då SFV heten. Myndigheten har sedan 2017 en ny hållbarhar justerat utfallet till följd av förfinade mäthetspolicy. metoder.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅ D E 2

SFV har en relativt hög andel upphandlingar med bedriver verksamhet i branscher med stora uppmiljökrav. Myndigheten arbetar även aktivt med handlingar och betydande värden i omlopp. att sänka koldioxidutsläppen från bilresor och SFV:s förändringsarbete fortsätter, med fokus flygresor och ökar ständigt antalet resfria möten. på den interna styrningen och kontrollen samt En del av verksamheten bedrivs dock utomlands värdegrundsarbetet. och på andra kontinenter, varför en del flygresor Regeringen anser att SFV och FortV för 2018 ändå behöver förekomma. SFV tillvaratar skog- till stora delar har genomfört sina uppdrag tillens förmåga att minska samhällets klimatbelast- fredsställande och uppfyllt sina uppgifter och ning. mål. Även FortV har ett väl fungerande miljö- Resultatindikatorerna för SFV och FortV ledningsarbete och har fokus på att utveckla verk- pekar på en stabil verksamhet, där externa faktosamheten på ett hållbart sätt. Naturvårds-verket rer får nyckeltalen att variera, men där trenden gav i sin granskning av FortV 2018 myndigheten avseende effektiviteten är positiv. Hyresintäkt- 18 poäng för dess miljöledningsarbete, vilket var erna påverkas av hur stor yta myndigheterna hyr en förbättring med 2 poäng jämfört med 2017. ut och förvaltar. För den yta som förvaltas ökar FortV arbetar aktivt för att integrera samtliga hyresintäkterna per kvadratmeter i takt med att hållbarhetsperspektiv i det befintliga lednings- äldre och uttjänta byggnader fasas ut. Det senare systemet, som är kvalitets- och miljöcertifierat gäller främst försvarsfastigheter. enligt ISO 14001. Myndigheten har en kvalitets- Energieffektiviseringsarbetet går något långoch miljöpolicy för att hållbarhetsperspektivet samt, men myndigheterna arbetar aktivt för att ska få ett tydligare genomslag i myndighetens uppnå regeringens mål om att fram till 2020 styrning. minska energianvändningen i enlighet med vad FortV har en hög andel, 93 procent, upphandl- som tidigare har anförts. Det är viktigt att SFV ingar med miljökrav. FortV ligger därmed på fortsätter arbetet med att minska energianvändtredje plats bland de 25 miljömålsmyndigheterna. ningen på fastigheter belägna utomlands. SFV Myndigheten arbetar även aktivt med att sänka och FortV arbetar för en fortsatt effektivisering koldioxidutsläppen från bilresor och beslutade av energianvändningen, men trots detta ökade 2018 om en handlingsplan för att hantera kol- användningen i de förvaltade fastigheterna margidioxidutsläpp, samt belysa myndighetens klimat- nellt under 2018. Myndigheterna har dock i enligpåverkan och hur utsläpp av växthusgaser fördelar het med vad som tidigare anförts bara delvis sig mellan olika transportsätt. Handlingsplanen rådighet över frågan, eftersom förbrukningen till har även inkluderats i 2019 års verksamhetsplane- del beror på hur hyresgästerna använder fastigring. FortV har dock fortfarande höga koldioxid- heterna. utsläpp, bl.a. på grund av det stora antal större Regeringen har med anledning av att den arbetsfordon som myndigheten använder sig av. nuvarande kostnadshyresmodellen inte fungerar SFV och FortV startade 2018 upp ett arbete ändamålsenligt tillsatt en utredning med anledning av att regeringen gett myndighet- (dir. 2018:98), som bl.a. har till uppgift att ta fram erna i uppdrag att utveckla sitt arbete med hand- nya alternativa och hållbara hyresmodeller för de lingsplaner för grön infrastruktur på sina fastig- fem kulturinstitutioner som har en kostnadsheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen baserad hyresmodell. Utredningen ska även be- 2020. döma om de föreslagna modellerna kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av SFV. 6.2.3 Analys och slutsatser Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas Regeringens samlade bedömning är att den stat- på sina ursprungsplatser och i lokaler som urliga fastighetsförvaltningen fungerar i huvudsak sprungligen formats för dessa specifika ändamål. väl. Det finns dock behov av att fortsätta det in- Regeringen beslutade den 5 juni 2019 om ledda arbetet med att säkerställa en god förvalt- tilläggsdirektiv till utredningen med innebörden ningskultur samt en väl fungerande intern styr- att utredningstiden förlängs till den 31 oktoning och kontroll i SFV. Frågan om god för- ber 2020 (dir. 2019:58). valtningskultur är viktig, då både SFV och FortV Regeringen har tidigare låtit genomföra flera översyner av den statliga fastighetsförvaltningen.

PROP . 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringen har mottagit följande betänkanden: I april 2019 inkom SFV med en hemställan till En effektivare förvaltning av statens fastigheter regeringen (Fi2019/01565/ESA) om ett bemyn- (SOU 2010:92), Staten som fastighetsägare och digande att inom en investeringsram om 3,5 milhyresgäst (SOU 2011:31), Statens kulturfastig- jarder kronor i 2013 års kostnadsläge genomföra heter (SOU 2013:55) och Försvarsfastigheter i projektet Ny Opera i Operan. Projektet avser en framtiden (SOU 2013:61). Regeringen har tidi- renovering och ombyggnad av operabyggnaden gare beslutat om vissa förändringar utifrån för- vid Gustav Adolfs Torg i Stockholm. Investeslagen i dessa betänkanden och har för närvarande ringsramen är beräknad på ett genomförande av inte för avsikt att gå vidare med övriga förslag. projektet på det sätt som anges i den slutrapport som SFV lämnade in i samband med hemställan. Hanteringen av hemställan från SFV bereds i Regeringskansliet (se även utg.omr. 17 av- 6.3 Den årliga revisionens slutsatser snitt 2.6). Regeringen avser också även fortsättningsvis FortV fick en revisionsrapport för 2018, i vilken nära följa berörda myndigheters arbete med att bristande rutiner för hanteringen av investerings- säkerställa kraven på en god intern styrning och projekt hade identifierats (dock var revisions- kontroll samt med en god förvaltningskultur. berättelsen för 2018 inte modifierad). Iakttagelserna avsåg bristande rutiner vid överskridande av den investeringsram som beslutats av regeringen, otydligheter i riktlinjer för bedömningen av om 6.5 Budgetförslag någon framställan om en enskild investering ska skickas till regeringen samt bristande information 6.5.1 Statens fastighetsverk i avvikelserapporteringen till regeringen. FortV har i svaret på Riksrevisionens revisionsrapport SFV:s uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd klargjort hur myndigheten avser åtgärda brister- som regeringen bestämmer. Det övergripande na. Myndigheten kommer bl.a. i dialog med målet för myndigheten är att förvaltningen ska regeringen förtydliga rapporteringen. ske på ett sätt som innebär en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas värden i vid mening ska bevaras och utvecklas. Förvaltningen av fastig- 6.4 Politikens inriktning heter ska tillgodose hyresgästernas behov av lokaler och ta hänsyn till deras nytta av de resurser De av riksdagen beslutade riktlinjerna inom lokal- som läggs ner på lokalanskaffningen. försörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. SFV:s verksamhet finansieras med hyres-intäk- Detta innebär bl.a. att statens fastighets- ter samt med lån hos Riksgäldskontoret för inveförvaltning bör vara skild från brukandet av steringar i fastigheter och anläggningstillgångar. lokaler och mark, att fastighetsförvaltningen bör SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigbedrivas med ett avkastningskrav som i så stor ut- heter för att finansiera underhållskostnader och sträckning som möjligt är marknadsmässigt, samt löpande driftunderskott avseende bidragsfastigatt de fastigheter som av historiska eller andra skäl heterna. är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform. Större investeringar i pågående projekt De fastighetsförvaltande myndigheterna ska bl.a. förvalta fastigheterna så att god hushållning För närvarande pågår projektering för en renooch hög ekonomisk effektivitet uppnås. Värdet vering och ombyggnad av Kungliga Operan. År på fastigheterna ska bevaras på en för ägaren och 2020 och åren därefter fortsätter renoveringen brukaren långsiktigt lämplig nivå. Myndigheterna och ombyggnaden av vissa regeringsbyggnader i ska också inom sitt respektive område verka för Stockholm. Kvarteret Rosenbad i Stockholm att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen, sär- genomgår för närvarande en renovering och i skilt vad gäller energieffektivisering och begräns- kvarteret Lejonet planeras en renovering. Under ning av klimatpåverkan. 2020 kommer SFV också att genomföra ett

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅ D E 2

förvärv av Fysikhuset i Stockholm genom att Domstolsverket hyr på Riddarholmen. På myndigheten nyttjar statens köpoption avseende Skeppsholmen i Stockholm genomför SFV för det bolag som äger fastigheten Kattrumps- närvarande en renovering av kajer och dykdalber. tullen 1. Vidare avser SFV att i utlandet bl.a. I Uppsala avser myndigheten att eventuellt bygga genomföra en renovering och anpassning av am- om de lokaler som hyrs av konstmuseet på bassadkansliet i Tokyo, uppföra ett nytt Uppsala slott. ambassadkansli i Islamabad, samt genomföra en om- och tillbyggnad av ambassadkansliet i Peking och en grundförstärkning av ambassadkansliet i Investeringsplan Helsingfors. SFV kommer också att återställa Kasern II på Skeppsholmen i Stockholm efter en brand. Vidare kommer myndigheten att genom- Regeringens förslag: Investeringsplanen för föra en ombyggnad av Botanhuset vid Natur- fastigheter och markanläggningar för 2020 – 2022 historiska riksmuseet i Stockholm. Även godkänns som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (se tabell 6.19). kvarteret Krubban och Västra stallet i Stockholm kommer att genomgå en ombyggnation och detsamma gäller flera av de byggnader som

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMR ÅD E 2

Tabell 6.19 Investeringsplan för SFV 2020 – 2022

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022 Anskaffning och utveckling av nya investeringar Marknadshyresfastighet 11 580 1 323 280 70 Mark 1 6 81 51 11

Summa utgifter för anskaffning och utveckling 12 586 1 404 331 81

Varav investeringar av anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 12 586 1 404 331 81 Summa varav investeringar i 12 586 1 404 331 81 anläggningstillgångar

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 12 586 1 404 331 81

Summa finansiering av anskaffning och

utveckling 12 586 1 404 331 81

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Marknadshyresfastighet 1 066 1 454 1 617 1 548 1 147 Kostnadshyresfastighet 161 192 170 136 127 Bidragsfastighet 191 199 200 198 195 Mark 37 65 64 39 35

Summa utgifter för vidmakthållande 1 456 1 910 2 051 1 921 1 504

Varav investering av anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 1 049 1 446 1 579 1 501 1 099 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 1 049 1 446 1 579 1 501 1 099

Finansiering

Anslag 1:10 Bidragsfastigheter 191 199 200 198 195 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 049 1 446 1 579 1 501 1 099 Övrig finansiering 216 265 272 222 210

Summa finansiering av vidmakthållande 1 456 1 910 2 051 1 921 1 504

Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling

och vidmakthållande av investeringar 1 468 2 496 3 455 2 252 1 585

Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar 1 061 2 032 2 983 1 832 1 180

Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Bland annat har projektet om att höja säkerheten i vissa fastigheter på Riddarholmen som används av Domstolsverket tillkommit.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.20 Statens fastighetsverks pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor och deras beräknade utfall

under 2020 – 2022

Miljoner kronor Utfall t.o.m. 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Birger Jarls Torg 1 4 4 30 0 FN-residenset, New york - - - 100 - Fysikhuset, Kattrumpstullen - - 1 150 - - Gripsholms kungsladugård, Strängnäs - - - 50 50 Gustavianum, Uppsala - 1 6 4 19 Gymnasiehusen, Gråmunkholmen i Stockholm - 5 26 15 11 Helsingfors kanslibyggnad 1 6 30 81 - Islamabad ny kanslibyggnad 4 10 45 48 - Kasern II, Skeppsholmen i Stockholm 2 48 25 46 12 Kasern III, Skeppsholmen i Stockholm - - - 10 75 Kungahuset, Lund 6 19 19 - - Kv. Krubban, Västra stallet, Stockholm 1 0 10 43 51 Kv. Lejonet, Regeringskansliet - 2 5 30 305 Moskva, ambassadkansliets bostäder - 1 32 26 - New York, personalbostäder vid kanslibyggnad - 2 43 18 18 Norra Riddarholmshamnen 4 1 6 15 32 Naturhistoriska riksmuseet, Botanhuset 6 10 73 20 - Ny Opera i Operan 70 48 60 60 100 Peking, kanslibyggnad 31 52 25 25 - Riddarholmen, säkerhetsanpassningar för hyresgäst - - 5 15 30 Kv. Rosenbad, Regeringskansliet 110 350 441 300 200 Skeppsholmen, kajer m.m. 58 33 2 58 57 Tokyo, kanslibyggnad 7 26 10 255 100 Uppsala slott - - - 6 35 Östra Riddarholmshamnen 35 24 23 1 - Anm.: Planerade investeringar som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen ovan. Investeringar där inte ort har angivits är kommunen Stockholm. Låneram Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regeringen bör därför bemyndigas att för 2020 för 2020 besluta att Statens fastighetsverk får ta besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i för investeringar i fastigheter och markanläggfastigheter och markanläggningar som inklusive ningar som inklusive tidigare gjord upplåning tidigare upplåning uppgår till högst uppgår till högst 15 200 000 000 kronor. 15 200 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2019 om 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

6.5.2 1:10 Bidragsfastigheter fästningsmiljöer, ruiner, kloster, bruksmiljöer

samt Vasaminnena. Fastigheterna omfattar också

Tabell 6.21 Anslagsutveckling 1:10 Bidragsfastigheter

två världsarv, Drottningholms slott och delar av

Karlskrona örlogsstad. Inom ramen för anslaget Tusental kronor

kommer SFV under en längre tid att genomföra Anslags- 2018 Utfall 247 374 sparande 21 626 Utgifts- en renovering av fasaderna på Stockholms slott

2019 Anslag 269 000 prognos 249 096 samt de närmaste åren förstärka delar av säker- 1 2020 Förslag 274 000 heten i och kring de kungliga slotten. Vidare

2021 Beräknat 280 000 kommer myndigheten genomföra energieffek-

2022 Beräknat 280 000 tiviseringar, bl.a. genom en satsning på solceller.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 4 000 000 kronor för 2020 för att kunna genom-

föra akuta åtgärder i myndighetens parkför-

valtning. Vidare ökas anslaget med 5 000 000 kro-

Ändamål

nor för 2020 och därefter med ytterligare

10 000 000 kronor årligen under 2021 och 2022 Anslaget får användas för utgifter för underhåll av för åtgärder på vissa fastigheters murverk. och löpande driftsunderskott för de bidrags- Tidigare föreslagna och aviserade anslagsförfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får ändringar innebär att anslaget minskas med användas för utgifter för insatser för att utveckla 4 000 000 kronor för 2020. bidragsfastigheter. Regeringen föreslår att 274 000 000 kronor

anvisas under anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för

Tabell 6.22 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:10 Bidragsfastigheter 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

Tusental kronor 280 000 000 kronor respektive 280 000 000 kro-

2020 2021 2022 nor.

Anvisat 2019

1

269 000 269 000 269 000

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Förändring till följd av:

Beslut 5 000 11 000 11 000 Varav BP20 9 000 15 000 15 000 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

Varav under 2020 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Akut parkförvaltning 4 000 ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som

inklusive tidigare åtaganden medför behov av Vidmakthållande åtgärder avseende murverk 5 000 15 000 15 000 framtida anslag på högst 100 000 000 kronor

Överföring till/från andra 2021.

anslag

Övrigt Förslag/beräknat anslag 274 000 280 000 280 000 Skälen för regeringens förslag: Vården och

Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). underhållet av de statliga fastigheter som utgör en 1 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. del av det svenska kulturarvet förutsätter att fler-

åriga ekonomiska åtaganden kan göras. Rege- Kompletterande information ringen bör därför bemyndigas att under 2020 för Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt underhåll av bidragsfastigheter som inklusive ekonomiskt överskott. SFV förvaltar över 100 såtidigare åtaganden medför behov av framtida dana fastigheter. Bidragsfastigheterna omfattar anslag på högst 100 000 000 kronor 2021. ca 1 000 byggnader och anläggningar. Ungefär

hälften av fastigheterna omfattar parker och träd-

gårdar. Bland bidragsfastigheterna finns även bl.a.

kungliga slottsmiljöer, ett antal slotts- och herr-

gårdsmiljöer, flera stora slottsparker, ett antal

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat 2018 2019 2020 2021 Ingående åtaganden 25 600 13 400 100 000 100 000 Nya åtaganden 13 400 100 000 100 000 Infriade åtaganden -25 600 -13 400 - 100 000 - 100 000 Utestående åtaganden 13 400 100 000 100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 50 000 100 000 100 000

6.5.3 Fortifikationsverket det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. FortV:s huvuduppgift är att förvalta en viss del av FortV:s verksamhet finansieras främst med statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda hyresintäkter samt med lån i Riksgäldskontoret för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. för investeringar i fastigheter och anläggnings- Fastigheterna ska förvaltas så att en god hushåll- tillgångar. ning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren kon- Investeringsplan kurrenskraftiga villkor samt så att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Regeringens förslag: Investeringsplanen för FortV ansvarar också för att etablera, förvalta fastigheter och markanläggningar för 2020 – 2022 och avyttra byggnader, anläggningar m.m. för godkänns som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (se tabell 6.24). försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. I myndighetens uppdrag ingår också att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.24 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2020 – 2022

Miljoner kro nor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar

Byggnader och markanläggningar 712 1 073 1 296 1 881 1 687 Mark 365 267 441 105 100 Försvarsanläggningar 416 465 871 724 327 Flygfält 316 167 316 53 24

Summa utgifter för anskaffning och utveckling 1 809 1 972 2 924 2 763 2 138

Varav investering av anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 1 809 1 972 2 924 2 763 2 138 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 1 809 1 972 2 924 2 763 2 138

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 614 1 772 2 824 2 663 2 038 Övrig finansiering 195 200 100 100 100

Summa finansiering av anskaffning och

utveckling 1 809 1 972 2 924 2 763 2 138

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Byggnader och markanläggningar 538 876 1 051 828 735 Försvarsanläggningar 125 166 316 295 285 Flygfält 0 1 35 10 10

Summa utgifter för vidmakthållande 663 1 043 1 402 1 133 1 030

Varav investering av anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 397 773 1 132 863 760 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 397 773 1 132 863 760

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 353 683 932 633 530 Övrig finansiering 310 360 470 500 500

Summa finansiering av vidmakthållande 663 1 043 1 402 1 133 1 030

Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling

och vidmakthållande av investeringar 2 472 3 015 4 326 3 896 3 168

Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar 2 206 2 745 4 056 3 626 2 898

Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Det beror t.ex. på ett större tillkommande förvärv under 2020, några projekt där kostnader strukits ur planen och vissa höjda kostnadsbedömningar.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.25 Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor

Miljoner kronor Utfall t.o.m. 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Berga, bunkringsledning 4 30 24 – – Berga, förvärv – – 130 5 – Boden, stridfordonshall – – 4 42 – Eksjö, nybyggnation av anslutningsväg – – 2 3 40 Eksjö, ombyggnad av förråd – – 5 40 – Eksjö, utbildningsanordning teknisk tjänst 0 3 13 33 23 Enköping, förvärv – 55 – – – Gotland, nybyggnad servicecenter – 1 10 80 109 Gotland, ny garnison 298 439 256 38 4 Göteborg, hamnen – 10 131 4 – Göteborg, inomhusskjutbana 2 28 16 Halmstad, infraåtgärder JAS39E 5 60 Halmstad, luftvärnshallar – – 20 200 430 Kalixfors, nybyggnation p.g.a. flytt 1 3 10 60 119 Karlberg, elevförläggning 126 90 63 – – Karlberg, kadettflygel – 7 50 43 – Karlsborg, hangarer m.m. 11 20 10 225 255 Karlsborg, Heden-området – – 93 – – Karlsborg, rull- och taxibana m.m. 3 33 156 16 – Karlsborg, vakt och infart 1 20 22 – – Karlskrona, kaj för ubåt 2 30 29 – Karlskrona, ombyggnad vaktlokal 2 3 15 20 6 Karlskrona, skeppsbron 2 33 23 – Kungsängen, fjärrvärme, vatten och avloppsledningar 18 38 25 1 – Kungsängen, kontor för stab 5 35 – Kungsängen, vakt och entré – – 5 41 – Luleå, insynsvallar Kallax 3 50 – – – Luleå, kombitvätthall för fordon m.m. 1 7 30 28 - Luleå, övnings- och vårdhall för fordon 2 2 36 Malmen, lokaler för verkstad 2 12 29 – Muskö, renovering och tillbyggnad av kanslihus 0 13 22 20 – Revinge, ersättningsbyggnad för Skånelängan 3 17 66 Revinge, nybyggnation camp Gripen – 5 50 70 11 Revinge, utbildningscentrum 4 20 85 45 – Ronneby, drivmedelsanläggning 5 23 120 – – Ronneby, flygstation 10 30 10 Skredsvik, huvudförläggning 4 27 19 Skövde, nybyggnation arbetsutrymmen 3 3 60 Skövde, nybyggnation skärmtak m.m. – – 5 43 – Sverige, Försvarsmakten centralarkiv 5 35 35 Sverige, hemlig anläggning 195 200 310 401 – Sverige, hemlig anläggning 3 10 300 100 – Sverige, hemlig anläggning – 100 – – Sverige, hemlig anläggning 3 15 15 157

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Sverige, hemlig anläggning 1 15 32 20 Såtenäs, dränering av fältytor m.m. 2 12 17 24 Såtenäs, lokalanpassning 2 12 51 – Umeå, inomhusträningsanläggning – 1 31 70 35 Umeå, nybyggnation för kontor och verkstäder 1 8 35 5 Östersund, Lungvik, ombyggnation logement, kontor m.m. – 6 80 33 – Anm.: Planerade investeringar som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen ovan.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2020 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: FortV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2019 om 14 500 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Den övriga krediten bör, med hänsyn till tidigare upplåning och de behov som brukarna har angett, utökas med 3 500 000 000 kronor jämfört med föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2020 besluta att FortV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

7 Digitalisering och it inom offentlig

förvaltning

7.1 Mål för området 7.2 Resultatredovisning

Regeringens mål för digitaliseringen av den 7.2.1 Resultatindikatorer och andra offentliga förvaltningen är en enklare vardag för bedömningsgrunder medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsoch effektivitet i verksamheten. Dessa mål för- området används bl.a. indikatorer som visar andel tydligar och preciserar delar av det förvaltnings- män och kvinnor som har använt internet för att: politiska målet, se avsnitt 4 Statlig förvaltnings- – hämta information från myndigheters politik. webbsidor, Vidare har regeringen gjort bedömningen att – ladda ner blanketter från myndigheters digitalt ska vara förstahandsval i den offentliga webbsidor, och förvaltningens verksamhet och i kontakter med privatpersoner och företag. Digitalt som första- – skicka in ifyllda blanketter. handsval innebär att den offentliga förvaltningen, när det är lämpligt, ska välja digitala lösningar vid För att följa upp utvecklingen används även utformningen av sin verksamhet. Samtidigt ska internationella index och rankningar, främst EUskyddet av säkerhetskänslig verksamhet, infor- mätningarna eGovernment Benchmark 2018 och mationssäkerheten och skyddet för den per- Digital Economy and Society Index 2019 (DESI), sonliga integriteten säkerställas. Med detta i beak- men även andra internationella rapporter, t.ex. tande ska det vara enkelt att digitalt komma i OECD:s rapport Digital review of Sweden: kontakt med det offentliga Sverige och uppgifter Towards a data-driven public sector. Även ska om möjligt bara behöva lämnas en gång. Den rapporter från Myndigheten för digital föroffentliga förvaltningen ska vara effektiv och valtning (DIGG) och andra statliga myndigheter samarbeta samt återanvända information, upp- används för att bedöma resultatet på området. gifter och gemensamma lösningar, när det är möjligt och lämpligt. Den offentliga förvaltningen ska vidare verka för öppenhet, innovation och 7.2.2 Resultat delaktighet i digitala lösningar (prop. 2017/18:1 utg.omr 2 avsnitt 6.2). Enligt Statistiska centralbyråns statistik om itanvändning bland privatpersoner ökade andelen män som använt internet för att skicka in ifyllda blanketter till myndigheter, t.ex. ansökan om studiemedel eller inlämnande av deklaration, mellan 2017 och 2018, från 74 till 75 procent, medan andelen kvinnor som använt internet på

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

samma sätt ökade från 69 till 74 procent, se befintliga lagar och regelverk som de största diagram 7.1. Diagrammet är ännu inte köns- hindren mot digitalisering av offentlig förvaltning uppdelat. (DIGG 2019-162). Riksrevisionen skriver i sin granskningsrapport

Diagram 7.1 Kontakt med myndighet över internet

Enklare att starta företag – statliga insatser för en digital process (RiR 2019:14) att ytterligare Procent 90 åtgärder krävs för att underlätta digital samverkan mellan myndigheterna, i syfte att hantera rättsliga 80 70 förutsättningar för digitala tjänster och 60 finansieringsutmaningar vid utveckling och drift av förvaltningsgemensamma tjänster. 50 SKL konstaterar i Ekonomirapporten maj 2019 40 att förutsättningarna varierar mellan stora och små kommuner. Mindre kommuner har svårare 30 Hämtat information från webbsidor 20 att på egen hand effektivisera med digitalisering, Laddat ner blanketter 10 däremot har de möjlighet att successivt implem- Skicka in ifyllda blanketter entera arbetssätt, system och metoder som ut- 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 vecklats av andra eller tillsammans med andra. Källa: Statistiska centralbyrån.

Andelen kvinnor som använt internet för att Myndigheten för digital förvaltning hämta information från myndigheters webbsidor minskade från 76 procent 2017 till 74 procent Under året har DIGG prioriterat de uppgifter där 2018, medan andelen män låg kvar på 76 procent. det finns lagkrav, dvs. driften av de förvaltnings- Sverige placerar sig generellt högt i jämförelser gemensamma tjänster som myndigheten ansvarar av digital förvaltning inom EU. I Europeiska för samt särskilda regeringsuppdrag (DIGG kommissionens jämförande studie eGovernment 2019-51). Benchmark 2018 finns Sverige fortfarande bland de fem bäst presterande länderna i EU och EFTA. I DESI ingår Sverige i gruppen högpresterande En enklare vardag för medborgare länder när det gäller digitalisering, men inom området digitala offentliga tjänster har Sveriges eGovernment Benchmark mäter tillgång till placering försämrats mellan 2017 och 2019 från digitala tjänster som skapar en enklare vardag för fjärde till sjätte plats. medborgare och företag. Sveriges resultat för- OECD konstaterar i sin rapport om den sämrades 2018 i livshändelserna att flytta, äga och datadrivna förvaltningen i Sverige att förtroendet köra bil, driva företag och starta ett rättsligt för förvaltningen i Sverige under en tioårsperiod förfarande (se tabell 7.1). har minskat med sju procent, medan snittet för OECD är en minskning med två procent. Det Tabell 7.1 Tillgång till digitala tjänster finns enligt OECD ett samband mellan förtro- Livshändelse Sveriges placering (av 34 länder) endet och hur nöjda användarna är med de digitala 2018 Föregående tjänster som den offentliga förvaltningen tillmätning 1 handahåller (OECD 2019). Enligt Sveriges Flytta 4 3 Kommuner och Landstings (SKL) undersökning Starta företag - 2 Invånarnas inställning till digital service i väl- Äga och köra bil 12 5 färden 2018 tycker en av fyra personer att Studera - 4 kommuner och landsting lever upp till deras för- Driva företag 16 10 väntningar på digital service. Två tredjedelar Starta ett rättsligt förfarande 2 25 21 tycker att det är i hög tid att kommuner och Förlora och hitta arbete - 15 landsting prioriterar att förbättra den digitala servicen. Familjeliv - 5 1 Mätning av de olika livshändelserna sker vartannat år. Av DIGG:s uppföljning av ca 60 statliga 2 Starting a small claims procedure. myndigheter 2018 framgår att myndigheterna Källa: EU e Government Benchmark (2018). anger tillgång till nödvändig kompetens och

PROP. 2019 / 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

OECD lyfter i sin rapport om den datadrivna inte anmält någon svensk e-legitimation till förvaltningen i Sverige fram vikten av att eIDAS-samarbetet. myndigheter vid utveckling av digitala tjänster identifierar och utforskar behoven tillsammans Mina meddelanden med användare (OECD 2019). I DIGG:s upp- Antalet personer och företag som använder följning anger 80 procent av de statliga myndig- tjänsten Mina meddelanden för att ta emot digital heterna att de involverar användaren vid utveck- myndighetspost fortsatte att öka under 2018. lingen av digitala tjänster genom enkäter, work- Antalet mottagare ökade från 2 miljoner till shoppar eller liknande. 3 miljoner, men det är långt kvar till dess att en I september 2018 antogs Europaparlamentets majoritet av alla svenskar tar emot myndighetsoch rådets förordning (EU) 2018/1724 av den post digitalt. Mottagarna väljer att få sin post till 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam en av följande fyra anslutna brevlådor: Digimail, digital ingång för tillhandahållande av infor- Eboks, Kivra och Min myndighetspost. På mation, förfaranden samt hjälp- och problem- avsändarsidan ökade antalet anslutna statliga lösningstjänster och om ändring av förordning myndigheter och kommuner från 50 till nära 100 (EU) nr 1024/2012. Ingången ska ge privat- under 2018. personer och företag tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösnings- Tillgänglighet till digital offentlig service tjänster online. Den 1 januari 2019 trädde lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft. E-legitimationer och e-underskrifter Lagen genomför Europaparlamentets och rådets Antalet e-legitimeringar och e-underskrifter i den direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 offentliga förvaltningen ökade från 218 miljoner om tillgänglighet avseende offentliga myndig- 2017 till 259 miljoner 2018. I maj 2019 var heters webbplatser och mobila applikationer. andelen statliga myndigheter, kommuner och Lagen bedöms leda till att digital offentlig service landsting som erbjuder digitala tjänster med e- blir mer tillgänglig, framför allt för personer med legitimation som identifieringsmetod 55 procent. funktionsnedsättning. DIGG har fått i uppgift att DIGG konstaterar att det finns ett fortsatt vara tillsynsmyndighet och meddela föreskrifter i behov av att utreda och reglera användningen av anslutning till lagen. Enligt DIGG varierar insikelektroniska underskrifter samt utveckla tjänster ten och kunskapen om lagen stort mellan de för validering av elektroniska underskrifter och offentliga aktörer som omfattas (DIGG säkerställa långtidsbevarandet av dessa 2018:285). (I2019/01059/DF). Detta lyftes också av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster i slutbetänkandet reboot – omstart för Öppnare förvaltning som stöder innovation och den digitala förvaltningen (SOU 2017:114). delaktighet 2017 års id-kortsutredning konstaterar i sitt slutbetänkande Ett säkert statligt id-kort – med e- OECD konstaterar i sin rapport om den legitimation (SOU 2019:14) att en säker datadrivna förvaltningen i Sverige bl.a. att det elektronisk identifiering bidrar till att motverka finns behov av en förstärkt styrning av den identitetsrelaterad brottslighet och föreslår därför offentliga förvaltningens hantering av data, t.ex. att en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå genom en nationell datapolicy (OECD 2019). ska finnas på ett statligt id-kort. Beredning av Enligt EU-rapporten Open Data Maturity in förslagen pågår inom Regeringskansliet. Europe 2018, som mäter mognaden avseende När det gäller gränsöverskridande e-legiti- öppna data, placerar sig Sverige på en 22:a plats av mering är anslutningsgraden låg. I april hade 32 länder. I rapporten konstateras att Sverige är 82 myndigheter, kommuner och landsting den enda medlemsstaten som saknar en nationell anslutit till Sweden Connect, noden som hanterar policy kring öppna data. trafik för gränsöverskridande e-legitimationer. Nationella e-legitimationer från fyra andra Ökat fokus på öppna data medlemsländer kunde tas emot via noden och Den nationella portalen för att tillgängliggöra ytterligare var på väg att anslutas. Sverige har ännu öppna data är oppnadata.se. Antalet dataset, dvs. samling av data i ett strukturerat format, som till-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

gängliggörs genom portalen ökade under per- Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten ioden den 16 oktober 2018 till den 26 mars 2019 från 1 235 dataset publicerade av 34 organisatio- Grunddata och informationsutbyte ner till 1 829 dataset publicerade av 45 organis- Bolagsverket, Lantmäteriet, DIGG och Skatteationer (DIGG 2019). verket slutredovisade den 30 april 2019 sitt upp- Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör drag om säker och effektiv tillgång till grunddata. ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att I rapporten lämnar myndigheterna bl.a. förslag på arbeta strategiskt för att öka utbudet av och till- inrättande av ett gemensamt nationellt ramverk gängligheten till öppna data och se till att de för grunddata som reglerar hanteringen av grundstatliga myndigheterna tillgängliggör offentliga data på både nationell och domänspecifik nivå. handlingar i maskinavläsbart skick (bet. Myndigheterna föreslår vidare att regeringen ska 2017/18:FiU25 punkt 2, rskr. 2017/18:180). ge dem i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta Regeringen uppdrog i maj 2019 åt DIGG att öka och anpassa de tre grunddatadomänerna person den offentliga förvaltningens förmåga att till- (med Skatteverket som ansvarig), företag (med gängliggöra öppna data, bedriva öppen och data- Bolagsverket som ansvarig) och geodata (med driven innovation samt använda artificiell intell- Lantmäteriet som ansvarig) enligt ramverket igens (I2019/01416/DF). Tillkännagivandet är (I2019/01412/DF). inte slutbehandlat. Europaparlamentet och rådet förväntas inom Effektiv it-användning kort anta en omarbetning av Europaparlamentets DIGG konstaterar att de statliga myndigheternas och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 nov- mognad avseende digitalisering och it-användember 2009 om öppna data och vidareutnyttjande ning inte har förändrats nämnvärt mellan 2016 av information från den offentliga sektorn (PSI- och 2018 (DIGG 2019-162). DIGG konstaterar direktivet). Direktivets målsättning är bl.a. att vidare att utvecklingen inte skett i den takt som stärka EU:s dataekonomi genom att öka mäng- myndigheterna själva förutsåg. den data från den offentliga sektorn som är till- År 2018 bedrev 53 myndigheter 182 strategiska gängliga för vidareutnyttjande. Regeringen har it-projekt. DIGG konstaterar att de statliga myntillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att digheterna generellt sett fortfarande saknar vikgenomföra direktivet i svensk rätt och ur ett rätts- tiga förutsättningar för att effektivt kunna realiligt perspektiv främja och stödja den offentliga sera nyttorna av dessa projekt. Även om många förvaltningens arbete med öppna data och annan projekts nyttor identifieras och analyseras, så sakoffentlig digital information (dir. 2019:20). nas ofta mätningar av nyttorna, beslut om nytto- Utredningen ska slutredovisas senast den realiseringsplaner och utsedda nyttorealiserings- 15 maj 2020. ansvariga. Regeringen uppdrog i maj 2019 åt Lantmäteriet att i samverkan med berörda statliga myndigheter Säker och samordnad it-drift analysera budgetära konsekvenser samt samhälls- Försäkringskassan har påbörjat anslutning av sex ekonomiska nyttor av myndigheters tillgänglig- myndigheter inom regeringsuppdraget att ergörande av värdefulla datamängder avgiftsfritt bjuda samordnad och säker statlig it-drift (I2019/01415/DF). (Fi2017/03257/DF). Intresset är stort och flera Hack for Sweden är ett myndighetsinitiativ i statliga myndigheter har inlett dialog med form av en tävling som syftar till att öka kuns- Försäkringskassan med avsikt att ansluta sin itkapen om och demonstrera värdet av tillgänglig- drift. görande och vidareutnyttjande av öppna offent- Elektroniska fakturor liga data. Antalet deltagare i Hack for Sweden ökade 2019 med 100 procent jämfört med 2018, Den 1 april 2019 trädde lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig till totalt 1 000 deltagare, varav 450 s.k. hackare. Tillväxtverket har under 2018 skapat och tagit upphandling i kraft. Lagen påverkar bl.a. ett stort antal leverantörer. Regeringen har gett DIGG i i drift en plattform för utmaningsdriven innovation som främst offentliga aktörer kan använda: uppgift att ge stöd och lämna information till privata leverantörer avseende elektroniska faktchallengesgov.se. DIGG har sedan den 2 maj 2019 utvecklingsansvaret för plattformen. uror. För att stödja införandet av den nya lagen uppdrog regeringen vidare åt DIGG i regleringsbrevet för 2018 att vidta förberedande åtgärder

PROP. 2019 / 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

med anledning av ikraftträdandet. Uppdraget be- Regeringen bedömer vidare att data inte i tillräckdöms ha resulterat i god kännedom om lagkravet, lig utsträckning hanteras som en samhällsgemenmen möjligheten att skicka e-fakturor varierar sam strategisk resurs, vilket krävs för att säkeroch det finns behov av fortsatt stöd till framförallt ställa att nyttan av offentliga data kan tas tillvara småföretag. inom alla samhällssektorer. Ett exempel är samhällsbyggnadsprocessen, där en ökad digitali- Utvecklingsmyndigheterna sering har potential att både förenkla och förkorta Naturvårdsverket slutredovisade sitt uppdrag denna process och att lägga grunden för förvaltinom värdekedjan miljöinformation i februari ningsgemensam digital infrastruktur avseende 2019. Statens jordbruksverk slutrapporterade i grunddata och informationsutbyte även för andra februari 2019 sitt uppdrag om en smartare livs- verksamhetsområden. medelskedja som genomförts i samverkan med Det finns fortfarande ett behov av förbättrad Livsmedelsverket. Myndigheterna har föreslagit styrning hos de statliga myndigheterna, bl.a. en gemensam tillsynsprocess för att effektivisera avseende it-kompetensförsörjningsplan och ramför såväl företag som statliga myndigheter verk för nyttorealisering. (I2019/01039/DF, I2019/01013/DF). Lant- Det är positivt att användningen av e-legitimäteriet slutrapporterade i april 2019 sitt uppdrag mering och e-underskrift i den offentliga förom en smartare samhällsbyggnadsprocess som valtningens digitala tjänster fortsätter att öka. Det genomförts i samverkan med Boverket (se vidare finns dock behov av ytterligare åtgärder för att utg.omr. 18 avsnitt 3.4.1). Myndigheten lämnar öka användningen av elektroniska underskrifter, förslag på utveckling för ett nationellt tillgänglig- andra betrodda tjänster och gränsöverskridande görande av alla geodata i samhällsbyggnads- e-legitimationer. För att gränsöverskridande eprocessen (I2019/01361/DF). legitimering ska kunna ske på ett effektivt och säkert sätt krävs även ett register för att koppla ihop utländska e-legitimationer och svenska 7.2.3 Analys och slutsatser personnummer. För att öka kunskapen om tillgänglig digital Användningen av de digitala tjänster som till- offentlig service krävs ett kontinuerligt informahandahålls av den offentliga förvaltningen är fort- tionsarbete. Effektiva informationsinsatser kan satt hög bland både kvinnor och män. Samtidigt minska de resurser som läggs i DIGG:s tillsynsförsämras resultatet i förhållande till andra länder verksamhet. bl.a. avseende tillgång till digitala tjänster som utgår från användarens behov i en livshändelse och avseende den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Vidare visar rapporter 7.3 Politikens inriktning och internationella mätningar att den offentliga förvaltningens förmåga att arbeta med datadriven För att hantera de samhällsutmaningar Sverige innovation och öppna data behöver utvecklas. står inför, med stora behov inom välfärden och Mot denna bakgrund bedömer regeringen att klimatutsläpp som måste minska, samt för att förmågan att styra den digitala strukturomvandl- skapa bättre förutsättningar för innovation, föreingen behöver utvecklas för att möta behoven, tagande och hållbar tillväxt, och en demografisk kraven och förväntningarna från privatpersoner utveckling med fler som blir allt äldre, har och företag. Samtidigt måste skyddet av säker- digitaliseringen en central roll att fylla. Därför hetskänslig verksamhet, informationssäkerheten måste digitaliseringen av, och samverkan inom, och den personliga integriteten säkerställas. offentlig sektor intensifieras och effektiviseras. Förutsättningarna för en effektiv styrning och Samtidigt måste digitaliseringen genomföras på samordning har förbättrats genom inrättandet av ett sätt som säkerställer skyddet av säkerhets- DIGG. De uppgifter som myndigheten inte har känslig verksamhet, informationssäkerheten och kunnat utföra till följd av sin ekonomiska skyddet för den personliga integriteten. Detta är situation är emellertid centrala för att göra den viktiga delar i att öka förtroendet för offentlig offentliga förvaltningen mer effektiv och ända- sektor bland medborgare och företag. Effektimålsenlig. visering genom digitalisering och automatisering är en av flera förutsättningar för att klara av den

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

offentliga förvaltningens åtagande att leverera en grepp kring data som strategisk resurs där hållbar, jämlik och jämställd välfärd för framtiden, möjligheter och risker balanseras. Detta är en se även utgiftsområde 22 Politiken för informa- förutsättning för att den offentliga förvaltningen tionssamhället. i större utsträckning ska kunna utnyttja fram- Regeringen bedömer att det behövs en sam- växande datadrivna teknologier såsom t.ex. manhållen styrning och ökad digital mognad för artificiell intelligens (AI) och blockkedjor. Den att statliga myndigheter, kommuner och lands- offentliga förvaltningen behöver utveckla sin förting ska klara den digitala strukturomvandlingen. måga att tillgängliggöra öppna data, främja data- Det finns också behov av att utveckla den förvalt- driven utveckling och innovation samt öka anningsgemensamma digitala infrastrukturen och vändningen av samhällsnyttiga och hållbara digifrämja digital innovation. Myndigheten för digital tala lösningar, bl.a. genom en ökad samverkan förvaltning (DIGG)har en central roll för att mellan offentlig förvaltning, inte minst univerregeringen ska kunna åstadkomma en mer sam- sitet och högskolor, näringslivet samt civilsammanhållen styrning och för genomförandet av hället. insatser på området. Regeringen avser att se över behovet av att utveckla formerna för exempelvis finansiering och uppföljning av den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Vidare krävs fortsatta insatser för att säkerställa att det finns juridiska förutsättningar för en digital och datadriven förvaltning, exempelvis genom att genomföra omarbetningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2009 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Vidare anser regeringen att det finns behov av att utveckla, konsolidera och standardisera den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, t.ex. vad gäller valfrihetssystem för elegitimationer och Mina meddelanden. Statliga myndigheters, kommuners och landstings arbete med informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas för att klara den digitala omställningen. Regeringen avser därför att se över frågan om säker och kostnadseffektiv it-drift för den offentliga förvaltningen. Det offentliga åtagandet för hantering av digitala identiteter behöver vidgas. För att stärka privatpersoners och företags möjligheter att delta i den digitala inre marknaden kommer fortsatta åtgärder kopplade till eIDAS-samarbetet att behöva vidtas. Ökad användning av elektroniska underskrifter som går att lita på är grundläggande i ett alltmer digitaliserat samhälle. I syfte att höja säkerheten och stärka tilliten till sådana underskrifter avser regeringen att se över frågan om bättre reglering gällande elektroniska underskrifter och övriga betrodda tjänster. För att Sverige ska bli en världsledande datadriven ekonomi som säkerställer trygghet, välfärd och tillväxt avser regeringen att ta ett samlat

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

7.4 Budgetförslag Regeringens överväganden

7.4.1 1:18 Myndigheten för digital Tabell 7.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:18 Myndigheten för digital förvaltning

förvaltning

Tusental kronor 2020 2021 2022

Tabell 7.2 Anslagsutveckling 1:18 Myndigheten för digital

förvaltning Anvisat 2019 1 231 682 231 682 231 682

Förändring till följd av: Anslags- 2018 Utfall 135 621 sparande 43 851 Pris- och löneomräkning 2 1 789 5 550 9 345 Utgifts- Beslut -55 993 -77 622 -78 864 2019 Anslag 178 182 1 prognos 183 971 Varav BP20 3 300 300 300

2020 Förslag 177 476

Varav 3 2021 Beräknat 159 609 2 Överföring maa webbriktlinjer 2022 Beräknat 162 163 3 offentlig sektor 2 000 2 000 2 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Förstärkning DIGG 13 300 13 300 13 300 2 Motsvarar 157 079 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 157 079 tkr i 2020 års prisnivå. Minskning av medel för NDI -15 000 -15 000 -15 000 Överföring till/från andra anslag Ändamål Övrigt -2 -1 -1

Förslag/beräknat anslag 177 476 159 609 162 163

Anslaget får användas för Myndigheten för digital 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). förvaltnings förvaltningsutgifter. Anslaget får Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga även användas för utgifter för styrning, samord- förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är ning och uppföljning av digitaliseringen av den preliminär. offentliga förvaltningen samt för den förvalt- 3 Exklusive pris- och löneomräkning. ningsgemensamma digitala infrastrukturen och Anslaget ökas med 2 000 000 kronor med anledandra förvaltningsgemensamma tjänster och ning av att Myndigheten för digital förvaltning funktioner. har tagit över webbriktlinjer för offentlig sektor. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning minskas med motsvarande belopp. Anslaget ökas även med 13 300 000 kronor för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning minskas med ytterligare 2 000 000 kronor samt anslaget 2:4 Informations teknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med 8 000 000 kronor. De medel som tidigare beräknats för arbetet med nationell digital infrastruktur minskas delvis. Anslaget minskas därför med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2020. Regeringen föreslår att 177 476 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget uppgå till 159 609 000 kronor respektive 162 163 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

8 Statistik

8.1 Mål för området

Tabell 8.1 Resultatindikatorer

2016 2017 2018 Regeringens mål för området är att producera Statistikdatabasen - antal tabeller 3 794 3 926 4 072 statistik av god kvalitet som är tillgänglig för an- - antal uttag (1000-tal) 1 174 1 265 1 246 vändarna. Kostnaderna för uppgiftslämnandet Webbplatsen ska minska, statistikproduktionen ska vara effek- - antal besök (1000-tal) 1 6 332 654 7 466 tiv och samordningen av statistiken ska utvecklas. 8 Punktlighet i publiceringen (%) 98 99 99 Nöjd Kundindex i uppdragsverksamheten - Leveransenkäten 8.2 Resultatredovisning (7-gradig skala) 6,2 6,3 6,4 - Nöjd Kundindex 2

8.2.1 Resultatindikatorer och andra

(10-gradig skala) 8,0 bedömningsgrunder Allmänhetens förtroende (mycket eller ganska stort förtroende) (%) 3 - 43 44 Målet att producera statistik av god kvalitet mäts Kostnad för uppgiftslämnandet 404 387 385 bl.a. genom punktlighet i publicering, nöjdkund- Uppgiftslämnarnas kostnader (förindex och allmänhetens förtroende. Tillgänglig- ändring jämfört med föregående år i mnkr) 4 -11 -13 -4 heten till statistiken mäts bl.a. genom antal tabeller i och uttag från Statistiska centralbyråns Produktivitetsförändring (%) -1,3 8,8 2,2 1 Innehållsmässiga och tekniska förändringar medför att jämförelser över åren är (SCB) statistikdatabas (SSD) på myndighetens svåra att göra. webbplats samt antal besök på webbplatsen. 2 Ingen mätning gjordes 2017 eller 2018. Nöjd Kundindex kommer ersättas av en ny mätmetod av kundernas förtroende fr.o.m. 2019. Kostnaderna för uppgiftslämnandet mäts genom 3 Ny undersökning vilket medför att jämförbart värde saknas för 2016. Förändringen är beräknad på en justerad uppgift för föregående år för uppgiftslämnarnas totala kostnader och kost- 4 jämförbarhet. nadsförändringen jämfört med föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån. Effektiviteten i statistikproduktionen mäts genom produktivitetsförändringen.

8.2.2 Resultat

Löpande statistikproduktion

SCB har till uppgift att inom ramen för sitt statistikansvar framställa och sprida officiell statistik samt att samordna framställningen av Sveriges officiella statistik. År 2018 ansvarade 28 myndigheter för att producera officiell statistik. Den officiella statistiken är indelad i 22 ämnesom-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

råden, 112 statistikområden och 356 statistikpro- De totala kostnaderna för SCB:s verksamhet dukter. Av de senare regleras 122 produkter av minskade 2018 (se tabell 8.2). Minskningen för- EU-förordningar, främst inom området jordbruk klaras främst av dels lägre kostnader för personal och utbildning. på grund av ett minskat antal anställda, dels av att SCB är den största av de statistikansvariga övriga driftskostnader hölls nere. myndigheterna. År 2018 ansvarade myndigheten Andelen statistikprodukter som publicerades för 114 av de produkter som avsåg officiell stati- enligt fastställd tidsplan uppgick till 99 procent stik. 2018, vilket var i nivå med 2017 års resultat (se De totala intäkterna för SCB:s verksamhet tabell 8.1). Det var ingen nämnvärd skillnad i ökade 2018 (se tabell 8.2). Ökningen förklaras punktlighet mellan månads-, kvartals- och årsfrämst av högre anslagsintäkter och bidrag. publiceringarna. En korrigering av fel i publicerad Av SCB:s verksamhet 2018 finansierades drygt statistik som bedömdes som allvarligt gjordes 52 procent av anslag och 46 procent av avgifter 2018. Antalet interna felrapporter var dock i från främst uppdragsfinansierad statistikproduk- övrigt lägre än 2017. tion. Den uppdragsfinansierade verksamheten I SCB:s uppdrag ingår att minska och underomfattar framställning av officiell statistik, stat- lätta uppgiftslämnandet så att kostnaderna för de istisk bearbetning av data, statistiska under- som lämnar uppgifter för framtagande av statistik sökningar och tjänsteexport. Statliga myndig- blir lägre. Underlaget för kostnadsberäkningen heter utgör den största kundkategorin och står för uppgiftslämnandet utgörs av SCB:s anslagsför fyra femtedelar av uppdragsverksamhetens finansierade statistik och officiell statistik som intäkter. Övriga kunder utgörs av andra delar av produceras på uppdrag av andra myndigheter. För den offentliga sektorn och den privata sektorn. 2018 beräknas den totala kostnaden för uppgifts- År 2018 producerade SCB inom ramen för sin lämnandet ha uppgått till 385 miljoner kronor, uppdragsverksamhet officiell statistik i samma varav 315 miljoner kronor avsåg kostnader för omfattning som föregående år. Syftet med upp- företag och organisationer, 2 miljoner kronor dragsverksamheten är att utnyttja det statistiska kostnader för myndigheter och 68 miljoner materialet och den statistiska kompetensen inom kronor kostnader för kommuner och landsting. myndigheten för att tillgodose användarnas De totala kostnaderna minskade med 4 miljoner behov. kronor eller ca 1 procent jämfört med 2017. Minskningen var främst hänförlig till företag och

Tabell 8.2 Intäkter, kostnader och registerutdrag

organisationer. Den huvudsakliga förklaringen till att kostnaderna för uppgiftslämnandet har minskat är att 2016 2017 2018 Totala intäkter (mnkr) 1 121 1 084 1 096 digitala lösningar har fortsatt att införas, t.ex. varav webbinsamling av uppgifter och ökade möjlig- - anslagsintäkter 597 566 573 heter att lämna filer som kan genereras av före- - avgiftsintäkter och övr. ersättn. 525 519 523 tagens egna administrativa system. Även förtydligande av enkäter och utförligare instruktioner Andel av avgiftsintäkter avs. officiell statistik från andra till uppgiftslämnarna har bidragit positivt. statistikansvariga myndigh. (%) 25 26 26 År 2018 deltog SCB i arbetet med att samordna Totala kostnader (mnkr) 1 130 1 102 1 090 finansiella begrepp mellan myndigheter för digital Antal utskickade registerutdrag ingivning av finansiell information om årsredovisenligt PUL och GDPR 89 86 245 Källa: Statistiska centralbyrån. ningar m.m. (N2016/04957/SUN). Arbetet består av en systematisering och klassificering av Av de totala avgiftsintäkterna 2018 kom 34 pro- termer i tillämplig redovisningslagstiftning och cent från uppdrag som SCB utfört åt andra statis- god redovisningssed (taxonomier) så att finansiell tikansvariga myndigheter, vilket var i nivå med information kan lämnas elektroniskt. Arbetet avföregående år. En fjärdedel av de totala avgifts- seende årsredovisningar för mindre aktiebolag intäkterna avsåg produktion av officiell statistik har slutförts, samtidigt som motsvarande arbete och tre fjärdedelar övriga undersökningar samt avseende årsredovisningar för större aktiebolag utrednings- och utvecklingsuppdrag. har påbörjats (N2018/02033/FF). Detta samordningsarbete är viktigt för att möjliggöra dels en effektiv hantering hos företagen, dels en större

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

återanvändning av årsredovisningsuppgifter. När SCB medverkade 2018 även som medarrangör av årsredovisningar finns i ett digitalt och struktu- ett s.k. hackaton, som syftade till att utveckla rerat format minskar SCB:s behov av att samla in webbtjänster och applikationer för ökad tillgängdenna typ av information för statistikändamål. lighet till myndighetens öppna data i SSD genom SCB samråder med näringslivets regelnämnd, gränssnitt som finns tillgängliga för alla använd- Sveriges Kommuner och Landsting och Regel- are. rådet inför såväl framtagande av ny statistik som SCB handlägger årligen ca 500 mikrodatautförändringar av befintlig statistikframställning lämnanden för forsknings- och statistikändamål. som kan påverka uppgiftslämnarna. År 2018 fort- De flesta utlämnanden avser forskningsändamål satte myndigheten sitt arbete med att kartlägga och sker främst till forskare vid universitet och insamlingsvariabler för att på sikt kunna för- högskolor. hindra dubbelinsamling och att i större utsträck- År 2018 vidtogs ytterligare åtgärder för att öka ning kunna samla in uppgifter via automatiserade tillgängligheten till de uppgifter som används för dataöverföringar från olika källor. forskningsändamål. Under de senaste åren har Enligt SCB:s regleringsbrev ska statistiken bl.a. handläggningen centraliserats inom SCB, i göras mer tillgänglig och användbar. Tillgången syfte att korta väntetiderna och säkerställa en till den information som finns på myndighetens enhetlig och effektiv hantering. Även priswebbplats är avgiftsfri. År 2018 uppmättes sättningen av uppdragen har setts över, vilket har 7,5 miljoner besök på webbplatsen (se tabell 8.1). resulterat i en bättre transparens och att priserna Innehållsmässiga och tekniska förändringar med- för mikrodatauppdragen generellt har kunnat för att jämförelser över åren är svåra att göra. År reduceras. SCB deltog som medarrangör av 2018 besvarade SCB:s centrala statistikservice konferensen för registerbaserad forskning som närmare 13 600 förfrågningar om statistik per genomfördes under hösten 2018, för vilken telefon och 5 300 förfrågningar per e-post. De Vetenskapsrådet var huvudarrangör. vanligaste frågorna gällde befolknings- och En stor del av beställningarna från SCB av data arbetsmarknadsstatistik. I syfte att nå fler mål- för forskning rör även andra myndigheters data. grupper och öka kännedomen om myndigheten Detta gäller i hög utsträckning data som finns hos är SCB även aktiv på plattformar för sociala Socialstyrelsen. SCB har därför etablerat ett nära nätverk. I dessa forum besvarar SCB frågor samt samarbete med Socialstyrelsen för att underlätta publicerar information om ny statistik och utlämnande av data till bl.a. forskning. SCB hade nyheter om myndighetens aktiviteter. En av de under 2018 vidare tio användarråd. I dessa föranviktigaste kanalerna för SCB att sprida och kras bl.a. förändringar i ämnesområdesstatistiken kommunicera statistik är SSD. Antalet uttag av hos viktiga användare. Användarråden bidrar till statistikuppgifter från SSD minskade med drygt att ge SCB kunskap om nya och förändrade 1 procent 2018 (se tabell 8.1). Totalt gjordes statistikbehov. Under året genomfördes även en knappt 1,3 miljoner uttag 2018. Antalet tabeller i utvärdering av användarrådens verksamhet i syfte databasen ökade från 3 926 stycken 2017 till att få underlag till fortsatt utveckling av arbetet i 4 072 stycken 2018. Av dessa tabeller hade SCB råden. statistikansvar för knappt 90 procent. Andelen Kundernas förtroende för SCB mättes 2018 tabeller som finns tillgängliga på engelska ökade genom en leveransenkät. Kundernas förtroende 2018 med 4 procentenheter till 57 procent av för myndighetens uppdragsverksamhet uppgick tabellerna. till 6,4 på en sjugradig skala, vilket var en ökning Möjligheten att hämta statistik ur SSD genom med 0,1 i jämförelse med de senaste två åren (se API-anrop (Application Programming Interface) tabell 8.1). Enkäten vände sig till uppdragskunder infördes 2014. Funktionen används både av som köper statistiktjänster för mer än 10 000 kroexterna användare, för att t.ex. bygga applik- nor per år. ationer, och internt av SCB. Sedan införandet Någon mätning av nöjd kundindex genom- 2014 har antalet API-anrop ökat. År 2018 fördes inte 2018. Under 2019 kommer detta uppgick antalet anrop till 8,3 miljoner, vilket var index ersättas av en ny metod för att mäta kunden minskning med 17 procent jämfört med 2017. ernas förtroende. SCB arbetar löpande med att utveckla sin Sedan 2016 har SCB valt att delta i och använda webbplats så att den ska kunna läsas på olika den årliga förtroendeundersökningen som sorters datorer, läsplattor och smarta telefoner.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

genomförs av SOM-institutet, som är en obero- förelse med 2017. I uppföljningen av de kvalitetsende forskningsorganisation under Göteborgs redovisningar som myndigheterna genomför universitet. Resultatet för SCB 2018 visar att framhålls vikten av att den officiella statistikens 44 procent av de tillfrågade hade stort eller innehåll utvecklas så att den omfattar samhället på mycket stort förtroende för SCB, vilket var en ett aktuellt sätt där omvärldsförändringar också mindre ökning jämfört med 2017. Förtroendet fångas upp. för SCB kan utifrån undersökningens resultat bedömas som relativt högt, också i förhållande till andra myndigheter och samhällsinstitutioner som Löpande kvalitetsarbete inom SCB deltar i undersökningen. Produktiviteten inom SCB ska enligt myndig- SCB är certifierad enligt den internationella stanhetens regleringsbrev öka med i genomsnitt darden ISO 20252:2012 för marknad, opinion 3 procent per år. Under den senaste femårs- och samhällsundersökningar. Under 2018 geperioden har ökningen i genomsnitt uppgått till nomfördes en extern uppföljningsrevision som 2,8 procent per år. Totalproduktiviteten ökade gav myndigheten en fortsatt certifiering. med 2,2 procent 2018. Endast förändringen av En av de centrala utmaningarna för SCB är att produktionsvolymen, och således inte föränd- upprätthålla svarsnivåerna i individ- och hushållsringar i kvalitet och utvecklingsarbete, beaktas i undersökningar. Svarsnivåerna har stabiliserats dessa beräkningar (se tabell 8.1). Produktiviteten under de senaste åren och ökningstakten för bortkan variera mellan enskilda år till följd av kalen- fallet i viktiga undersökningar har delvis bromsats dereffekter och andra tillfälliga orsaker, och bör in. Under 2018 ökade dock bortfallet något. Den därför främst följas genom en jämförelse av främsta orsaken till bortfall är svårigheter att utvecklingen under en längre period. komma i kontakt med berörda individer. Att individer avböjer att medverka bidrar också till bortfallet. Samordning och kvalitetsuppföljning av officiell SCB arbetar med flera insatser för att förbättra statistik svarsfrekvensen och minska bortfallet. Myndigheten har bl.a. genomfört organisatoriska för- SCB har i uppgift att samordna systemet för den ändringar för att uppnå en ökad effektivitet. Mynofficiella statistiken. En viktig del av samord- digheten har även fått tillgång till kontaktuppningen av denna statistik utgörs av aktiviteter för gifter till individer som Arbetsförmedlingen har. kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och Vidare har nya tekniska och metodmässiga lössamordning mellan de 28 statistikansvariga myn- ningar införts, så som kombinationer av webbasdigheterna. År 2018 etablerades inom ramen för erad insamling av uppgifter och telefonintervjuer. samordningen arbetsgrupper som behandlar frågor om användbarhet, tillgänglighet, metoder och kvalitet samt uppgiftslämnarfrågor. SCB Jämställdhetsstatistik och könsuppdelad statistik tillgängliggjorde 2018 ytterligare it-verktyg så att andra statistikansvariga myndigheter ska kunna SCB publicerade 2018 jämställdhetsstatistik i den använda dem i sin statistikproduktion. särskilda publikationen På tal om kvinnor och En uppföljning av kvaliteten i den officiella män, Lathund om jämställdhet. SCB uppdaterar statistiken 2018 visar att samtliga statistikans- löpande det särskilda temaavsnittet om jämställdvariga myndigheter arbetar med kvalitet utifrån het som finns på SCB:s webbplats. I avsnittet riktlinjerna för europeisk statistik (European redovisas aktuell jämställdhetsstatistik i form av Statistics Code of Practice) och har en god med- indikatorer för uppföljning av jämställdhetspolivetenhet om de särskilda krav som ställs på tiken och statistik inom några fördjupningsofficiell statistik. Vid utgången av 2018 hade de områden. statistikansvariga myndigheterna kvalitetsdek- Enligt 14 § förordningen (2001:100) om den larerat 89 procent av sin statistikproduktion, vil- officiella statistiken ska individbaserad officiell ket var i nivå med tidigare år. Punktligheten på statistik vara uppdelad efter kön, om det inte publiceringarna varierade mellan 98 och 100 pro- finns särskilda skäl mot detta. SCB hade i sitt cent, vilket innebar en marginell förbättring i jäm- regleringsbrev för 2018 i uppdrag att följa upp och rapportera om efterlevnaden av denna reglering.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Myndigheten genomförde 2018 den kartläggning 8.2.3 Analys och slutsatser som kommer att ligga till grund för nästa analys och uppföljning. År 2018 utvecklade, producerade, spred och sam- SCB bedömer att knappt 90 procent av den ordnade SCB planenligt officiell och europeisk officiella statistiken och den övriga individ- statistik. Statistiken bedöms i stor utsträckning baserade statistik som myndigheten framställer är användas som underlag för forskning, beslutsfattkönsuppdelad. Enligt myndigheten är det av ande och samhällsdebatt. Den uppdragsbaserade praktiska och ekonomiskt försvarbara skäl svårt statistikverksamheten bedöms ha bidragit till en att komma upp i högre nivåer. SCB svarade under ökad statistikanvändning i samhället. 2018 löpande på frågor från andra myndigheter SCB bedöms driva ett målinriktat och systemom hur statistik kan könsuppdelas och presen- atiskt arbete för att säkerställa en effektiv teras. Föreläsningar genomfördes på temat att statistikproduktion av hög kvalitet. Målet om en könsuppdela statistik, exempelvis på Forum jäm- statistik av god kvalitet bedöms i stor utsträckställdhet, som samlar många aktörer inom jäm- ning uppnås. Myndigheten bedöms vidare nå ställdhetsområdet. Under 2018 arbetade SCB målet att öka tillgängligheten till statistiken, även med aktiviteter som syftade till att under- genom utveckling av ny statistik och förbättlätta för användarna av SSD att följa jämställd- ringar av sina digitala lösningar för åtkomst till hetsutvecklingen på regional nivå. SSD och annat statistiskt material. Ytterligare samverkan med andra registerhållande myndigheter och en fortsatt utveckling av digitala lösn- Statistik om det civila samhället ingar bedöms dock vara nödvändig för att fortsatt öka tillgängligheten för olika typer av användare. I december 2018 publicerade SCB statistik över Myndigheten måste även fortsättningsvis hantera det civila samhället för redovisningsåret 2016 som efterfrågan på ny statistik genom löpande fören statistiknyhet och i SSD. För första gången ändringar av befintlig statistik och lansering av ny redovisades också en värdering i ekonomiska statistik. Detta kräver att löpande omprioritermer av det frivilliga arbete som utförs obetalt teringar av verksamheten görs inom myndigoch inom ramen för en ideell organisation i det heten. civila samhället. Beräkningarna avsåg 2014 och Regeringen bedömer att SCB har en god medvisade att det ekonomiska värdet av frivilligt vetenhet om problematiken rörande svarsbortfall arbete då uppgick till 3,2 procent av BNP. och välkomnar att flera insatser genomförts i syfte att hantera och reducera de negativa effekterna av detta. Det är dock allvarligt att vissa Miljöstatistik undersökningar har avslutats som en följd av de kvalitetsbrister som uppstått på grund av svars- Sedan tidigare rapporterar SCB in data om luft, bortfall. Arbetet med att förbättra svarsfremiljöskatter och materialflöden till Eurostat. År kvenserna och begränsa bortfallen är därför även 2018 redovisades ytterligare statistik genom tre fortsättningsvis av stor vikt. nya moduler, som tagits fram enligt den ram som Regeringen bedömer vidare att myndigheten följer av Europaparlamentets och rådets förord- på ett effektivt sätt bedriver ett arbete, självning om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 ständigt och i samverkan med andra myndigheter om europeiska miljöräkenskaper. De tre nya och intressenter, för att minska kostnaderna för modulerna omfattar energi, miljösektorn och uppgiftslämnande. miljöskyddskostnader. Det redovisade resultatet av produktivitetsförändringen för 2018 låg under målnivån, vilket tyder på att det finns behov av fortsatta effektiviseringar inom SCB.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

8.3 Politikens inriktning effektivitet i produktionen av statistik. Det är därför angeläget att SCB fortsätter att arbeta med Den officiella statistiken ska bl.a. utgöra ett att effektivisera sin verksamhet. faktabaserat underlag för beslut och stöd till forskning samt bidra till den allmänna debatten och medborgarnas möjlighet till insyn. För att statistiken ska kunna bidra till samhällsnytta och 8.4 Budgetförslag samhällsekonomisk effektivitet krävs att den är tillgänglig, opartisk, pålitlig och av god kvalitet. 8.4.1 1:9 Statistiska centralbyrån Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen av kvaliteten på den officiella statistiken

Tabell 8.3 Anslagsutveckling 1:9 Statistiska centralbyrån

med stöd av det befintliga systemet för syste- Tusental kronor matisk uppföljning av statistiken. Den fortsatta Anslags- 2018 Utfall 551 343 sparande 12 790 utvecklingen av uppföljningssystemet är av stor Utgiftsvikt som stöd för att vidmakthålla kvaliteten och 2019 Anslag 565 759 prognos 561 948 1 därmed förtroendet för den officiella statistiken. 2020 Förslag 583 629 I detta sammanhang är det väsentligt att de stati- 2021 Beräknat 594 583 2 stikansvariga myndigheternas arbete med att 2022 Beräknat 603 364 3 minska svarsbortfallet i urvalsundersökningar 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i fortsätter, och att ett samordnat arbete avseende samband med denna proposition. 2 Motsvarar 585 642 tkr i 2020 års prisnivå. de kvalitetskrav som anges i lag och riktlinjerna 3 Motsvarar 585 531 tkr i 2020 års prisnivå. för framställning av officiell och europeisk statistik utvecklas. Regeringen anser att det är väsentligt att SCB Ändamål och övriga statistikansvariga myndigheter fortsätter att vidta åtgärder för att förbättra samtliga Anslaget får användas för Statistiska centralanvändarkategoriers tillgänglighet till den offic- byråns förvaltningsutgifter. iella statistiken och det statistiska materialet. Det är angeläget att SCB förstärker sina insatser för att tillvarata digitaliseringens möjligheter Budget för avgiftsbelagd verksamhet inom ett flertal områden. Utvecklingen av in-

Tabell 8.4 Uppdragsverksamhet

satser bör ske i samverkan med andra berörda Tusental kronor myndigheter och övriga aktörer, samt inom ramen för myndighetens samordningsansvar för Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulera (intäkt - t resultat statistiksystemet. En fortsatt digitalisering be- kostnad) döms kunna möjliggöra betydande effektivise- Utfall 2018 509 457 503 369 6 088 24 164 ringsvinster, bl.a. när det gäller framställning och (varav tjänsteexport) 61 476 63 283 -1 807 1 184 tillgängliggörande av statistik samt insamling av Prognos 2019 526 000 530 000 -4 000 20 164 uppgifter. (varav tjänsteexport) 78 050 78 250 -200 984 Det är av vikt att kostnaderna för uppgifts- Budget 2020 508 000 511 200 -3 200 16 964 lämnarna, som till stor del utgörs av kommuner, (varav tjänsteexport) 90 000 90 200 -200 784 landsting, företag och organisationer, hålls nere och inte ökar. Regeringens arbete med att under- Huvuddelen av uppdragsverksamheten avser lätta en ökad samverkan mellan uppgiftsinsamstatistikproduktion. Produktion av officiell statilande myndigheter, genom t.ex. särskilda regerstik till andra myndigheter utgör ca 26 procent av ingsuppdrag eller förordningsändringar, kommer uppdragsverksamhetens totala volym. Statistisk att fortsätta. SCB ska utifrån sin samordnande bearbetning står för 24 procent, tjänsteexporten roll för den officiella statistiken arbeta för att en för 12 procent och övriga undersökningar för sådan samverkan sker där så är möjligt och lämp- 43 procent av uppdragsverksamhetens intäkter. ligt. Omvärldens krav på ny statistik och förbättrad kvalitet i den befintliga statistiken måste främst mötas med löpande omprioriteringar och en ökad

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden För att finansiera en ökning av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden under ut-

Tabell 8.5 Härledning av ramnivån 2020 – 2022 för

giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-

1:9 Statistiska centralbyrån

sörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor föreslår regeringen att anslaget minskas med 2020 2021 2022 2 000 000 kronor för 2020. Anvisat 2019 1 567 759 567 759 567 759 Regeringen föreslår att 583 629 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån Förändring till följd av: för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Pris- och löneomräkning 2 17 303 26 235 35 122 594 583 000 kronor respektive 603 364 000 kro- Beslut -1 433 589 483 nor. Varav BP20 3 -1 500 500 400 Varav 3 Statistik för studieförbunden 500 500 400 Allmänna reklamationsnämndens förvaltningsanslag -2 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 583 629 594 583 603 364

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Ansvaret för officiell statistik inom folkbildningen är i dag delat mellan SCB och Myndigheten för kulturanalys. Regeringen bedömer att SCB bör ha det samlade ansvaret för denna statistik. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 500 000 kronor för 2020. För 2021 beräknar regeringen att anslaget ökas med 500 000 kronor och fr.o.m. 2022 med 400 000 kronor årligen. Finansiering sker genom att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas med motsvarande belopp. Efter förslag i 2017 års ekonomiska vårproposition beslutade riksdagen att de verksamheter som avsåg statistiska valundersökningar avseende riksdagsvalen och Europaparlamentsvalen, som då finansierades från anslaget, skulle flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Mot denna bakgrund minskades anslaget för 2018 med 7 280 000 kronor. Från och med 2019 minskas finansieringen med anledning av överföringen till 1 820 000 kronor. Detta sker genom en överföring av 5 460 000 kronor från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning anslaget 2:8 Göteborgs universitet Forskning och utbildning på forskarnivå .

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

9 Prognos- och uppföljningsverksamhet

samt god redovisningssed

9.1 Mål för prognos- och högre än snittet av alla prognosinstitut för samtuppföljningsverksamheten liga undersökta variabler.

Regeringens mål för området är att åstadkomma Modellverksamhet tillförlitliga och väldokumenterade prognoser Konjunkturinstitutet har i uppdrag att utveckla samt analyser och uppföljningar av den samhälls- ett lämpligt modellstöd för det makroekonoekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. miska prognos- och policyarbetet vid Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet (Fi2014/03569/E1). Modellen är en s.k. dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell. I decem- 9.2 Mål för god redovisningssed ber 2018 levererades en fullskalig modell till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Modellen Bokföringsnämnden ska utveckla god redovis- har bl.a. använts för att analysera olika scenarier ningssed, förbättra standarder och verka för att på Konjunkturinstitutet och resultaten av dessa regelverket är enkelt och anpassat för dem som scenarioanalyser har dessutom publicerats i mynupprättar och använder redovisningen. dighetens rapporter. Modellen bedöms ha de egenskaper som behövs för att den på ett framgångsrikt sätt ska kunna användas i Finansdepartementets verksamhet. Konjunkturinstitutet 9.3 Resultatredovisning prognos- och kommer att vidareutveckla modellen för att göra uppföljningsverksamhet den än mer ändamålsenlig och användarvänlig.

Konjunkturinstitutet Fördjupade specialstudier Konjunkturinstitutet genomför fördjupade ana- Prognosprecision lyser inom olika specialområden av betydelse för Konjunkturinstitutet analyserar årligen prognos- förståelsen av den makroekonomiska utvecklingfel för en rad makroekonomiska variabler, såsom en. Analyserna ingår i myndighetens kontinu- BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och offent- erliga utvecklingsarbete och redovisas bl.a. i form ligfinansiellt sparande. Prognosfelen jämförs med av fördjupningar i publikationen Konjunkturtio andra svenska prognosinstituts, däribland läget. regeringens. Detta görs för prognoser för inne- Konjunkturinstitutet har vidare sammanställt varande och nästkommande års utfall och för två en rapport om de samhällsekonomiska förutsättolika utvärderingsperioder: 2018 och 2014 – 2018. ningarna för lönebildningen och en rapport om Den senaste utvärderingen visar att Konjunk- den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finansturinstitutets prognosprecision 2018, liksom erna. Myndigheten har även analyserat hur 2014 – 2018, generellt sett var lika hög som eller finanspolitikens s.k. automatiska stabilisatorer

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

har utvecklats över tid i Sverige, och vilka åtgärder ESV:s prognoser underskattade statens inkomssom ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är ter 2018. Myndigheten reviderade upp prognosändamålsenliga för att höja respektive sänka de erna från hösten 2016 fram till hösten 2018, och automatiska stabilisatorerna. Med automatiska det var framför allt skatteintäkterna som stabilisatorer menas den offentliga sektorns regel- reviderades upp. I de fyra första prognoserna var styrda inkomster och utgifter som per automatik regeringens bedömning närmare det slutliga utdämpar konjunkturens effekter på hushåll och fallet än ESV:s, medan ESV var närmast i den sista företag. prognosen. ESV underskattade statens utgifter 2018 i Miljöekonomiskt arbete samtliga prognosomgångar, förutom i september Konjunkturinstitutet producerar varje år en 2017, då utgifterna överskattades. De största rapport om miljöpolitikens samhällsekonomiska underskattningarna gjordes hösten 2016 och aspekter. Temat för 2018 års rapport var den våren 2017, och en stor del av prognosavvikelsen svenska energipolitiken, med ett särskilt fokus på berodde på att utgifterna för hälsa och sjukvård hur en kostnadseffektiv politik bör utformas för blev betydligt lägre än vad som hade prognosatt uppnå energiintensitetsmålet och förnybar- tiserats. hetsmålet. Under 2018 har även allmänjämviktsmodellen EMEC utvecklats på transportområdet Tabell 9.1 ESV:s prognosavvikelse för takbegränsade

utgifter

för att kunna ta hänsyn till nya och fler fordons- Miljarder kronor och drivmedelsalternativ, samtidigt som modellen har gjorts mer användarvänlig. Utfall Medelfel Medel- Andel av absolutfel utfall 2018 1 Totalt 1 282,3 -7,7 10,7 0,6%

Ekonomistyrningsverket

Utgiftsområden exkl. räntor 974,9 -9,7 12,0 1,0% Prognosprecision Ålderspensions- Ekonomistyrningsverket (ESV) gör årligen en systemet 307,4 1,9 1,9 0,6% uppföljning av myndighetens prognosprecision. 2017 2 Uppföljningen 2018 avsåg prognoser för 2018 Totalt 1 229,3 8,1 10,9 0,7% publicerade fr.o.m. hösten 2016 t.o.m. hösten Utgiftsområden 930,2 7,3 9,7 0,8% 2018. exkl. räntor ESV:s senaste utvärdering (ESV 2019:33) visar Ålderspensions- 299,1 0,8 1,2 0,3% att de flesta prognosmakarna under hösten 2016 systemet underskattade BNP-tillväxten för 2018. ESV 1 Jämförelsen 2018 avser prognosavvikelser i september 2016, april och september 2017 samt april och september 2018. underskattade tillväxten mest i början av perio- 2 Jämförelsen 2017 avser prognosavvikelser september 2015, april och september den, men hörde till dem som låg närmast utfallet 2016 samt april och september 2017. Anm.: Ett positivt värde på medelfelet innebär en överskattning, ett negativt i de prognoser som gjordes under 2018. värde en underskattning. För att öka jämförbarheten mellan regeringens och Det offentliga finansiella sparandet under- ESV:s prognoser har ESV:s prognoser justerats med förslag i närmast följande budget- resp. vårproposition. skattades inledningsvis av samtliga prognos- Källa: Ekonomistyrningsverket. makare. Under våren 2017 höjde ESV prognosen för det finansiella sparandet och låg då nära utfallet. Utfallet är dock fortfarande preliminärt och Finanspolitiska rådet kan komma att ändras. ESV och regeringen är de enda prognosmakar- Finanspolitiska rådet publicerade i maj 2019 sin na som gör prognoser för statens budget med årliga rapport Svensk finanspolitik. Rapporten samma detaljnivå och struktur, varför en jäm- innehöll bedömningar av bl.a. finanspolitikens förelse av sådana prognoser endast är möjlig måluppfyllelse, inriktning och långsiktiga hållbarmellan dessa två aktörer. Regeringen under- het. Rapporten innehöll också en analys av skattade budgetsaldot för 2018, medan ESV över- utvecklingen av Sveriges BNP per capita och en skattade budgetsaldot förutom i en av prognos- analys om inkomströrlighet mellan generationer. omgångarna. Sammantaget var ESV:s prognos- Med den årliga rapporten som utgångspunkt precision för budgetsaldot 2018 bättre än rege- anordnade finansutskottet en offentlig utfrågning ringens. av rådets ordförande och finansministern.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi Den andel av myndighetens verksamhetskostnader som avsåg normgivning minskade under Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2018, medan den andel av kostnaderna som avsåg (ESO) ska bidra till att bredda och fördjupa information till småföretagare ökade, se tabell 9.2. underlaget för framtida samhällsekonomiska och Bokföringsnämnden har gett ut samlade regelfinanspolitiska avgöranden. Uppgiften utförs verk för förenklat årsbokslut, årsbokslut, årsredoframför allt genom att forskare och institutioner visning och koncernredovisning. Företag ska får i uppdrag att genomföra studier som ges ut i utifrån företagsform och storlek tillämpa något av ESO:s skriftserie och publiceras på expertgrup- de samlade regelverken. I dag finns heltäckande pens hemsida. regelverk för årsbokslut, årsredovisning och År 2018 publicerade ESO sju rapporter, som koncernredovisning. Utöver detta har myndigbl.a. behandlade integrationspolitik, digitalise- heten gett ut ett samlat regelverk om bokföring. ringen inom vården, värdet av samhällsekono- Under 2018 har endast mindre resurser lagts på miska konsekvensanalyser och hur skogen kan normgivningsarbete och utvärdering av befintliga skyddas på ett effektivt sätt. I samband med att regelverk. ESO publicerat rapporter har också större semi- Informationen till småföretagare ska på ett narier hållits. enkelt och lättförståeligt sätt ge besked om hur lagens grundläggande krav på bokföringen och den offentliga redovisningen lämpligen uppfylls. Bokföringsnämnden besvarade 2018 ca 2 700 frå- 9.4 Resultatredovisning god gor per telefon och e-post, vilket var ca 20 procent redovisningssed färre än 2017. År 2018 var antalet besök på myndighetens webbplats 259, vilket kan jämföras med Staten har två expertorgan för att utveckla god 280 föregående år. redovisningssed: Bokföringsnämnden, som utvecklar den privata redovisningen, och Ekonomistyrningsverket som utvecklar god redovisnings- Ekonomistyrningsverket sed inom staten. ESV ger ut föreskrifter och allmänna råd till bl.a. förordningen (2000:606) om myndigheters Bokföringsnämnden bokföring och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, men även Bokföringsnämnden ger ut allmänna råd, ofta handledningar och vägledningar. ESV genomför med vägledningar, som ger uttryck för vad som är även en årlig värdering av myndigheternas god redovisningssed. Indikatorerna och bedöm- regelefterlevnad på det ekonomiadministrativa ningsgrunderna för resultatet är andel norm- området, den s.k. EA-värderingen. givningsarbete, andel information till småföre- ESV är även ansvarig myndighet för att uttagare m.m. samt genomförda förändringar i K- veckla och förvalta den statliga redovisningen, regelverken och aktiviteter för att förbättra den finansiella styrningen och resultatstyrningen, standarden i företagens bokföring, årsredovis- vilket samlas under begreppet ekonomisk styrningar och bokslut. Bokföringsnämndens arbete ning. Den ekonomiska styrningen beskrivs närmed att utveckla god redovisningssed kallas här mare i Förslag till statens budget, finansplan m.m. för normgivningsarbete. Vad som utgör god avsnitt 10.4. redovisningssed bestäms i sista hand av domstol genom en självständig prövning.

9.4.1 Den årliga revisionens iakttagelser

Tabell 9.2 Bokföringsnämndens verksamhet

Riksrevisionen har lämnat en modifierad revi- Andel (%) av totala kostnader sionsberättelse avseende Bokföringsnämnden 2016 2017 2018 Normgivningsarbete 75 74 59 med ett uttalande med reservation. Bokförings- Information till småföretagare m.m. 25 26 41 nämnden har överskridit den av regeringen beslu- Källa: Bokföringsnämnden. tade anslagskrediten med ca 300 000 kronor och har därigenom inte följt 6 § anslagsförordningen

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

(2011:223). Överskridandet framgår av årsredo- precisionen genom utveckling av den ekonovisningen. Bokföringsnämnden har med anled- miska analysen och prognosmetoderna samt konning av detta vidtagit åtgärder. tinuerligt utveckla uppföljningen av sina prognoser. Särskild vikt ska läggas på områden av stor ekonomisk betydelse.

9.5 Analys och slutsatser

Utvärderingar och djupgående analyser är viktiga 9.7 Budgetförslag ingångsvärden för utformningen av den ekonomiska politiken och för att riksdagen och rege- 9.7.1 1:6 Finanspolitiska rådet ringen ska kunna fatta välgrundade beslut Genom utvärderingar samt kvalificerade och Tabell 9.3 Anslagsutveckling 1:6 Finanspolitiska rådet fördjupade analyser bidrar Konjunkturinstitutet, Tusental kronor ESV, Finanspolitiska rådet och ESO till en ökad Anslags- 2018 Utfall 10 201 sparande 171 förståelse för utvecklingen av svensk ekonomi. Utgifts- Vid utvärderingen av sina prognoser beaktar rege- 2019 Anslag 10 230 prognos 9 885 1 ringen Konjunkturinstitutets och ESV:s prog- 2020 Förslag 10 396 noser. 2021 Beräknat 10 553 2 Genom seminarier m.m. bidrar myndigheterna 2022 Beräknat 10 710 3 till en ökad öppenhet och tydlighet kring den 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i ekonomiska politikens syften och ändamålsenligsamband med denna proposition. 2 Motsvarar 10 395 tkr i 2020 års prisnivå. het. 3 Motsvarar 10 395 tkr i 2020 års prisnivå. Regeringen anser att myndigheterna har en viktig roll för utformningen av den ekonomiska politiken och att de genom sina olika verksam- Ändamål heter bidrar till att målet för området uppfylls. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets Bokföringsnämndens resultat är tillfredsställande förvaltningsutgifter. och att myndigheten har bidragit till att uppfylla målet för god redovisningssed för företag och organisationer. Regeringen bedömer att nämn- Regeringens överväganden dens informationsgivning kan fortsätta att

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

utvecklas, t.ex. genom att myndigheten i större

1:6 Finanspolitiska rådet

utsträckning samverkar med andra myndigheter. Tusental kronor

2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

10 230 10 230 10 230

9.6 Politikens inriktning

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 166 323 480 Regeringen lägger stor vikt vid att de analyser Beslut som används som underlag för att utforma den Överföring till/från andra framtida ekonomiska politiken bygger på bästa anslag praxis. Det är även viktigt att den ekonomiska Övrigt politiken är begriplig och förståelig för alla med- Förslag/beräknat anslag 10 396 10 553 10 710 borgare. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Konjunkturinstitutet, ESV och Finanspolitiska Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga rådet ska därför kontinuerligt arbeta med att förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är utveckla sina analysmetoder för utvärdering i preliminär. syfte att förbättra underlaget för den ekonomiska politiken och debatten i samhället. Myndighet- Regeringen föreslår att 10 396 000 kronor anvisas erna ska även arbeta för att förbättra prognos- under anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet för 2020.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

För 2021 och 2022 beräknas anslaget till i staten inom myndighetens ansvarsområden.

10 553 000 kronor respektive 10 710 000 kronor. Regeringen föreslår att 66 295 000 kronor anvisas

under anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 9.7.2 1:7 Konjunkturinstitutet 66 283 000 kronor respektive 67 246 000 kronor.

Tabell 9.5 Anslagsutveckling 1:7 Konjunkturinstitutet

9.7.3 1:8 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 64 565 sparande 1 669

Tabell 9.7 Anslagsutveckling 1:8 Ekonomistyrningsverket

Utgifts- 2019 Anslag 64 083 1 prognos 64 251 Tusental kronor

2020 Förslag 66 295 Anslags- 2018 Utfall 169 343 sparande 3 594 2021 Beräknat 66 283 2 Utgifts- 2019 Anslag 166 389 1 prognos 165 075 2022 Beräknat 67 246 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i 2020 Förslag 175 469 samband med denna proposition. 2 Motsvarar 65 310 tkr i 2020 års prisnivå. 2021 Beräknat 178 777 2 3 Motsvarar 65 310 tkr i 2020 års prisnivå. 2022 Beräknat 166 134 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 176 123 tkr i 2020 års prisnivå. Ändamål 3 Motsvarar 161 289 tkr i 2020 års prisnivå.

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter. Ändamål

Anslaget får användas för Ekonomistyrnings-

Regeringens överväganden verkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen.

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

Kompletterande information

2020 2021 2022

Det verksamhetsstöd som avses regleras i 26 a §

Anvisat 2018

1

65 136 65 136 65 136

Förändring till följd av: förordningen (1996:1515) med instruktion för

Pris- och löneomräkning Regeringskansliet (RK Statsbudgetstöd). 2 2 248 3 252 4 246

Beslut -1 089 -2 105 -2 136

Tabell 9.8 Uppdragsverksamhet

Varav BP20 3 -1 000 -1 000 Tusental kronor Varav Uppdragsverksam- Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Förstärkning ESV -1 000 -1 000 het (intäkt - resultat kostnad) Överföring till/från andra anslag Utfall 2018 (varav 12 325 11 503 822 -536 Övrigt tjänsteexport) 14 26 -12 331

Förslag/beräknat anslag 66 295 66 283 67 246

1 Prognos 2019 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). (varav 13 000 12 000 1 000 464 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga tjänsteexport) 50 50 0 331 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är Budget 2020 preliminär. 12 000 12 000 0 464 3 Exklusive pris- och löneomräkning. (varav tjänsteexport) 50 50 0 331

Anslaget föreslås minska med 1 000 000 kronor Uppdragsverksamheten avser områdena Ekofr.o.m. 2021 för att finansiera förstärkningen av nomisk styrning och tjänsteexport. Ekonomistyrningsverkets förmåga att genom-

föra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag till effektiviseringar

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden 9.7.4 1:13 Bokföringsnämnden

Tabell 9.9 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för Tabell 9.10 Anslagsutveckling 1:13 Bokföringsnämnden

1:8 Ekonomistyrningsverket Tusental kronor Tusental kronor Anslags- 2020 2021 2022 2018 Utfall 11 047 sparande -616 Utgifts-

1

Anvisat 2019 166 389 166 389 166 389 2019 Anslag 10 498 1 prognos 10 078 Förändring till följd av: 2020 Förslag 10 667 Pris- och löneomräkning 2 7 431 10 050 12 653 2021 Beräknat 10 824 2 Beslut 1 649 2 338 -12 908 2022 Beräknat 10 979 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i Varav BP20 3 3 000 4 000 4 000 samband med denna proposition. 2 Motsvarar 10 667 tkr i 2020 års prisnivå. Varav 3 Motsvarar 10 667 tkr i 2020 års prisnivå. Förstärkning ESV 3 000 4 000 4 000 Överföring till/från andra anslag

Ändamål

Övrigt Anslaget får användas för Bokföringsnämndens

Förslag/beräknat anslag 175 469 178 777 166 134

förvaltningsutgifter. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är

Regeringens överväganden

preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 9.11 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

Anslaget ökas med 3 000 000 kronor 2020 för att 1:13 Bokföringsnämnden stärka myndighetens förmåga att genomföra upp- Tusental kronor drag, analysera myndigheter och verksamheter 2020 2021 2022 samt lämna förslag till effektiviseringar i staten

Anvisat 2019

1

10 498 10 498 10 498

inom myndighetens ansvarsområden. Anslaget Förändring till följd av: 1:2 Tullverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull Pris- och löneomräkning 169 326 481 och exekution minskas med motsvarande belopp. 2 Från och med 2021 ökas anslaget med ytterligare Beslut 1 000 000 kronor för detta arbete. Anslaget Överföring till/från andra 1:7 Konjunkturinstitutet minskas då med motsvaranslag ande belopp. Övrigt Regeringen föreslår att 175 469 000 kronor an- Förslag/beräknat anslag 10 667 10 824 10 979 visas under anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga 178 777 000 kronor respektive 166 134 000 kroförändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är nor. preliminär.

Regeringen föreslår att 10 667 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Bokföringsnämnden för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 10 824 000 kronor respektive 10 979 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

10 Offentlig upphandling

10.1 Mål för området 10.2 Resultatredovisning

Regeringens mål för området är att den offentliga 10.2.1 Resultatindikatorer och andra upphandlingen ska vara effektiv, rättssäker och ta bedömningsgrunder tillvara konkurrensen på marknaden, samtidigt som innovativa lösningar främjas samt miljöhän- Följande resultatindikatorer och andra bedömsyn och sociala hänsyn beaktas. På så sätt bidrar ningsgrunder används vid resultatbedömningen: den offentliga upphandlingen till en väl funger- – tillgång till Upphandlingsmyndighetens ande samhällsservice till nytta för medborgarna (UHM) stöd, och näringslivets utveckling, samtidigt som – leverantörers benägenhet att delta i offentskattemedel används på bästa sätt. liga upphandlingar (genomsnittligt antal Utifrån målet för den offentliga upphandlinganbudsgivare per upphandling), en har regeringen i den nationella upphandlingsstrategin (Fi2016/00833) beslutat om sju inrikt- – antalet överprövade upphandlingar (antalet ningsmål: inkomna ansökningar om överprövning vid upphandling till förvaltningsrätt), och – en offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för en god affär, – andel ställda miljökrav i samband med upphandlingar hos myndigheterna. – effektiva offentliga inköp, – en mångfald av leverantörer och en väl fung- Regeringens indikatorer utgår från den nationella erande konkurrens, upphandlingsstrategins inriktningsmål. – en rättssäker offentlig upphandling, – en offentlig upphandling som främjar

10.2.2 Resultat

innovationer och alternativa lösningar, – en miljömässigt ansvarsfull offentlig upp-

Tillgång till Upphandlingsmyndighetens stöd

handling, och – en offentlig upphandling som bidrar till ett UHM har i uppdrag att tillhandhålla stöd och socialt hållbart samhälle. vägledning om offentlig upphandling och arbetar bl.a. för att den nationella upphandlingsstrategin Det första inriktningsmålet är det övergripande ska få genomslag. Efterfrågan på myndighetens målet. Övriga inriktningsmål används för att upp- stöd fortsatte att öka under 2018. Antalet nå detta. sidvisningar i UHM:s frågeportal har mer än dubblerats sedan 2017 och uppgick till 271 238, samtidigt som antalet besvarade telefonsamtal ökade marginellt från 2 619 till 2 656 (1,4 procent). Myndigheten har vidare genomfört en målgruppskartläggning som visar att kännedomen

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

om myndigheten totalt sett är relativt hög. Av Andel ställda miljökrav hos myndigheterna upphandlande organisationer och leverantörer anger 64 procent att de känner till UHM ”väl” Myndigheternas sammanlagda redovisade värde eller ”mycket väl”, medan end ast 1 procent anger för upphandlingar och avrop från ramavtal uppatt de inte alls känner till UHM. gick till ca 60 miljarder kronor 2018 (Miljöledning i Staten 2018, Naturvårdsverket rapport 6877). Upphandlingar med ett redovisat värde Leverantörers benägenhet att delta i om 71 procent av det sammanlagda värdet inkluupphandlingar derade miljökrav. Detta var en minskning jämfört med 2017 och 2016, då motsvarande andel var För att offentlig upphandling ska kunna vara ett 74 procent respektive 76 procent. Dock påverkas strategiskt verktyg för en god affär behövs en god detta av att Trafikverket, som ställer miljökrav i konkurrens på marknaden. Att mäta det genom- alla sina upphandlingar, minskade sitt upphandsnittliga antalet anbud per upphandling över tid lingsvärde med 8 miljarder kronor mellan 2017 ger en indikation på företags benägenhet och hur och 2018. attraktivt det är att delta i en offentlig upphandling. Trenden de senaste åren har varit att antalet Förenklingsutredningen anbud per upphandling minskar. Det genomsnittliga antalet anbud såg ut att öka något under I juni 2018 överlämnade Utredningen om vissa 2018, även om det är svårt att dra några definitiva förenklade upphandlingsregler sitt betänkande slutsatser av en observation, se tabell 10.1. Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa Tabell 10.1 Genomsnittligt antal anbudsgivare per regler om överprövningsmål (SOU 2018:44). I

upphandling och inkomna ansökningar om överprövning

betänkandet föreslås bl.a. ett nytt regelverk för 2013 – 2018 upphandlingar under EU:s tröskelvärden samt 2013 2014 2015 2016 2017 2018 bestämmelser om ansökningsavgift och process- Antal 4,7 4,6 4,4 4,3 4,1 4,3 kostnadsansvar i mål om överprövning av en uppanbudsgivare (genomsnitt) handling och om överprövning av ett avtals giltighet. Förslagen i betänkandet har remitterats. Överprövningar 3 201 3 508 2 973 4 190 3 279 2 850 (antalet Ärendet bereds för närvarande inom Regeringsansökningar) kansliet. Anm.: Tabellen avser antalet ansökningar om överprövning i förvaltningsrätt, inte antalet överprövade upphandlingar. Källor: Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten och Domstolsverket.

Förbättrad statistik på upphandlingsområdet

Antalet överprövade upphandlingar Regeringen uppdrog under 2018 till UHM att genomföra en studie om vilka inköpsvärden som En väl fungerande offentlig upphandling bygger är möjliga och lämpliga att samla in. Uppdraget på att såväl leverantörer som medborgare har till- redovisades till regeringen i februari 2019 tro till att den är rättssäker. Ett sätt att mäta till- (Fi2019/00728/OU). Av slutredovisningen tron till en fungerande och rättssäker upphand- framgår bl.a. att det finns ett stort behov av lingsmarknad är att undersöka benägenheten att nationell statistik om inköpsvärden och att det är överpröva, exempelvis genom att undersöka an- möjligt att samla in relevanta uppgifter. talet inkomna ansökningar om överprövning, se Regeringen har i en proposition som beslutabell 10.1. Under 2018 minskade antalet ansök- tades den 13 juni 2019 föreslagit att statistik om ningar om överprövning som inkom till förvalt- offentlig upphandling i första hand ska tas fram ningsrätterna med 13 procent. genom uppgifter från registrerade annonsdatabaser (prop. 2018/19:142).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Uppdrag att främja innovationsupphandling ställts i upphandlingar. Av redovisningarna framgår att sådana villkor främst har använts inom UHM delredovisade 2018 och slutredovisade områden såsom flytt-, it-, taxi- och bevaknings- 2019 ett uppdrag från regeringen att främja inno- tjänster. Flera av myndigheterna har uppgett att vationsupphandling. I slutredovisningen fram- de använt sig av UHM:s stöd vid upphandlingar hålls bl.a. att upphandlande myndigheter och en- av detta slag. heter kan driva förnyelse och innovation på upphandlingsområdet genom s.k. beställarnätverk (N2019/01452/BI). Underrättelse om genomförande av EU-direktiv

Europeiska kommissionen har ifrågasatt Sveriges Stärkt kompetens inom livsmedelsupphandling genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av Regeringen uppdrog 2016 åt UHM att stärka den 26 februari 2014 om tilldelning av konceskompetensen inom området upphandling av livs- sioner, Europaparlamentets och rådets direktiv medel och måltidstjänster. Myndigheten slut- 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig redovisade uppdraget till regeringen i februari upphandling och om upphävande av direktiv 2019 (N2019/01040/DL). UHM bedömer i rap- 2004/18/EG samt Europaparlamentets och porten att de genomförda insatserna inom om- rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari rådet har stärkt kunskapen när det gäller strate- 2014 om upphandling av enheter som är verkgisk upphandling av livsmedel, gett en ökad för- samma på områdena vatten, energi, transporter ståelse för olika roller i den offentliga affären och och posttjänster och om upphävande av direktiv inspirerat till en ökad handlingskraft hos mål- 2004/17/EG, de s.k. LUK-, LOU- och LUFgrupperna. direktiven. Sveriges inställning är att direktivens bestämmelser har genomförts i svensk rätt och att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att säker- Vägledning om EU:s statsstödsregler ställa att direktiven tillämpas fullt ut, men att några mindre justeringar kan behöva göras. UHM har sedan 2018 i uppdrag att ge vägledning till kommuner och landsting i frågor om EU:s statsstödsregler med fokus på bostadsförsörjning Tillsynen över den offentliga upphandlingen och bostadsmarknaden. Statsstödsfunktionen påbörjade sin verksamhet i september 2018. Myn- Som tillsynsmyndighet bedriver Konkurrensdigheten har publicerat informationsmaterial om verket förebyggande arbete och ingriper mot statsstöd på sin webbplats. I april 2019 publi- överträdelser av upphandlingslagstiftningen. cerades även två riktade vägledningar om stats- År 2018 lämnade Konkurrensverket in 27 anstödsproblematik i kommuners exploaterings- sökningar om upphandlingsskadeavgift till domprocesser och hur ekonomiska kalkyler kan an- stol, varav 8 var s.k. obligatoriska ansökningar. vändas vid statsstödsbedömningar. Konkurrensverkets ansökningar om upphandlingsskadeavgift ska bidra till utveckling av praxis och ge vägledning för övriga intressenter på upp- Återrapportering om arbetsrättsliga villkor handlingsområdet. Konkurrensverket tog under 2018 fram en ny Samtliga berörda statliga förvaltningsmyndig- form av vägledning, s.k. ställningstaganden. Det heter fick i sina regleringsbrev för 2018 i uppdrag första behandlade frågan om tillämpningen av att återrapportera hur myndigheten vid upphand- upphandlingsregelverket när statliga myndigheter lingar över tröskelvärdena hade arbetat med att anskaffar varor eller tjänster av andra statliga uppfylla kraven på arbetsrättsliga villkor som myndigheter. följer av 17 kap. 2 – 5 §§ lagen (2016:1145) om Konkurrensverket har också undersökt om offentlig upphandling. tillsynsbeslut och ansökningar om upphandlings- Totalt 142 myndigheter berördes av uppdraget skadeavgift har lett till förändringar hos de och har återrapporterat hur arbetsrättsliga villkor myndigheter och företag som varit föremål för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

tillsyn. Sammantaget tyder resultatet på att till- att Trafikverket upphandlade för ett betydligt synen har haft effekt i form av förändringar av- lägre värde 2018 än föregående år. seende hanteringen av inköp och upphandlingar. Genom strategiska inköp har den offentliga Uppföljningen tyder också på att Konkurrens- upphandlingen stor potential att utveckla markverkets arbete med transparens och handlägg- naden och uppnå målet för upphandlingen. ningstider har gett positiva resultat. UHM har i uppdrag att sprida information och goda exempel om strategisk upphandling i syfte att utveckla kompetensen hos upphandlande 10.2.3 Analys och slutsatser myndigheter och enheter att göra strategiska överväganden vid planering och genomförande av Regeringen bedömer att alltfler känner till UHM upphandlingar. Dessa åtgärder är svåra att värdera och att efterfrågan på myndighetens stöd fort- genom kvantitativa mätningar. Regeringen bedösätter att öka. UHM ger ett brett stöd både i form mer dock att de genomförda insatserna har varit av råd och arbete med goda exempel. Myn- ändamålsenliga och att de bidrar till att uppnå det dighetens webbplats har utvecklats och informa- upphandlingspolitiska målet. tionen gjorts tydligare och mer lättillgänglig. Trenden med minskande antal anbudsgivare per upphandling ser ut att ha stannat av under 2018, vilket tyder på att regeringens och UHM:s 10.3 Politikens inriktning åtgärder inom området har gett effekt. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser uti- Regeringens arbete med att ta fram ett system för från en observation. Att ha ett högt antal anbuds- tillförlitlig och heltäckande statistik för upphandgivare vid upphandlingar är viktigt eftersom kon- lingsområdet fortsätter. Ambitionen är att statikurrens är avgörande för att effektiva inköp ska stiken om genomförda upphandlingar ska koppkunna genomföras. las samman med uppgifter om de inköp som Tillförlitlig statistik om samtliga offentliga gjorts till följd av upphandlingarna. På detta sätt upphandlingar i Sverige kan synliggöra strategiska kan en fullständig bild skapas av de offentliga utvecklingsområden för att ytterligare öka kon- inköp som sker genom upphandling. kurrensen. Vidare kan arbetet med inköpsvärden Den utvecklade statistiken och analysen av bidra till en mer fullständig bild av de offentliga densamma kommer att möjliggöra en mer träffinköpen. Underlaget kan sedan användas för säker strategisk styrning av den offentliga uppstrategisk styrning i syfte att skapa större ekon- handlingen, och effektivare åtgärder för att omiska och samhälleliga värden. exempelvis öka antalet anbud kommer att kunna Regeringen konstaterar i den nationella upp- vidtas. handlingsstrategin att statistiken på upphand- Arbetet med att minska antalet överprövningar lingsområdet behöver förbättras, för att öka både och konsekvenserna av dem fortsätter. Regekunskapen om, och möjligheterna till, strategisk ringen prioriterar även arbetet med att ta fram styrning av den offentliga upphandlingen. I den enklare och mer flexibla regler för icke-direktivovan nämnda propositionen med förslag om styrda upphandlingar. statistik om offentlig upphandling föreslås att de Regeringen avser att fortsatt verka för att statregistrerare annonsdatabaserna ska rapportera till liga upphandlingar bidrar till att uppnå de UHM, som kommer att vara statistikmyndighet nationella miljömålen och en hållbar utveckling med huvudansvaret för statistiken på upphand- samt främjar innovativa lösningar. lingsområdet. Konkurrensverket kommer att För att uppnå regeringens mål för området ska vara registermyndighet och ansvara för regi- UHM fortsatt ge relevant stöd och vägledning streringen av annonsdatabaserna. Eftersom det om hela upphandlingsprocessen. Upphandlingar även blir obligatoriskt att annonsera i annons- kan vara komplexa och det finns ett omfattade databaserna kommer statistiken att bli hel- regelverk, samtidigt som det finns en stor potentäckande. tial att genom upphandlingar främja innovationer Att andelen upphandlingar med miljökrav har och uppnå olika mål för samhällsutvecklingen. minskat värdemässigt betyder inte att myndig- Det är därför viktigt att kvaliteten och effekheter har minskat på miljökraven, eftersom indi- tiviteten på upphandlingsstödet även fortsättkatorn, som ovan anförts, påverkades mycket av ningsvis förbättras.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringen anser att Sverige även fortsättningsvis Regeringen föreslår att 94 419 000 kronor anvisas ska ha en ledande roll inom den internationella under anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten för utvecklingen på upphandlingsområdet. 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 95 887 000 kronor respektive 96 299 000 kronor.

10.4 Budgetförslag

10.4.1 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor Anslags- 2018 Utfall 93 869 sparande 207 Utgifts- 2019 Anslag 94 974 1 prognos 95 180

2020 Förslag 94 419

2021 Beräknat 95 887 2 2022 Beräknat 96 299 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 94 419 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 93 393 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022

1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

94 974 94 974 94 974

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 497 2 997 4 499 Beslut -2 052 -2 084 -3 174 Övrigt

Förslag/beräknat anslag 94 419 95 887 96 299

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär.

Anslaget för UHM minskas till följd av att tidigare beslutade satsningar på arbete med s.k. sociala utfallskontrakt och information om produktionsvillkor i andra länder avslutas 2020 respektive 2022.

Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1 Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter 4

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

1 Inledning torer: policyutveckling, digitala tjänster, per-

sonalfrågor, inkludering, integritet, öppenhet,

I denna bilaga redogörs för den statliga förvalt- upphandling, regelgivning, skatteadministration,

ningens organisation och utveckling. Vidare ges krishantering och förmågor. Sverige fick högst

en övergripande redovisning av personalstruk- poäng för kris- och riskhantering, finansiell

turen m.m. inom staten. förvaltning samt integritet. När det gäller inte-

En ständigt pågående utveckling och förnyelse gritet uppnår Sverige högsta poäng på mät-

av statsförvaltningen är en förutsättning för att systemet för s.k. visselblåsning, dvs. skyddet för

regeringens politik ska få genomslag inom alla medarbetare i statsförvaltningen som vill anmäla

områden. Utvecklingsarbete bedrivs både av missförhållanden.

regeringen och av myndigheterna. Indikatorn Corruption Perceptions Index

Denna bilaga kompletterar den redovisning på (CPI) tas fram av organisationen Transparency

området som lämnas i budgetpropositionen för International. Sedan 1995 rankas världens länder

2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 av- utifrån graden av korruption i den offentliga sek-

snitt 4 och 5). torn. Sverige har placerat sig väl i samtliga av dessa

mätningar. År 2018 rankades Sverige som landet

med världens tredje minst korrupta offentliga

sektor, vilket var en förbättring med tre place-

ringar jämfört med år 2017.

2 Den statliga förvaltningens

Vartannat år ger OECD ut rapporten Govern-

organisation och utveckling

ment at a Glance, i vilken den offentliga sektorn

inom en rad områden följs upp, bl.a. allmänhetens Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en förtroende för den nationella regeringen. Den innovativ och samverkande statsförvaltning som senaste rapporten publicerades 2017 och inneär rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalhåller data från 2016. Rapporten visar att Sverige itet, service och tillgänglighet och som därigenom ligger över genomsnittet för OECD-länderna, bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt men att förtroendet har sjunkit sedan 2007. EU – arbete (prop. 2009/10:175, Resultaten ska dock tolkas med viss försiktigbet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). het. Enskilda länder med förhållandevis dåliga

resultat i CPI kan samtidigt ha värden som indik-

erar ett högt förtroende för den nationella rege-

ringen. För index på en sådan aggregerad nivå

2.1 Statsförvaltningens utveckling

som CPI och InCISE är det vidare mycket svårt

Effektivitet, rättssäkerhet och hög trovärdighet att dra slutsatser utifrån små förändringar från ett

år till ett annat. Resultaten talar emellertid för att

Statsförvaltningen utvecklas ständigt och måste den svenska offentliga sektorn presterar väl jäm-

vidareutvecklas för att medborgarnas förtroende fört med många andra länder och har en jämförel-

ska upprätthållas. Det är viktigt att den offentliga sevis hög effektivitet, rättssäkerhet och trovärdig-

sektorn är effektiv, rättssäker och har hög trovär- het.

dighet.

Indikatorer används för att redovisa utveck-

lingen av statsförvaltningen. Indikatorn Civil Ser-

2.2 Antal myndigheter

vice Effectiveness Index (InCiSE) publicerades

för andra gången 2019. Indexet tas fram av Blavat- Antalet myndigheter under regeringen har nik School of Government och The Institute for minskat. Den 1 januari 2019 fanns det 340 myn- Government vid Oxford Universitet. Vid framdigheter under regeringen (se diagram 1), vilket tagandet av InCISE definieras de huvudsakliga var en minskning med 5 myndigheter jämfört egenskaperna hos en effektiv central statsförvaltmed 2018 (Statsförvaltningen i korthet, Statsning. Sverige rankas som nummer 10 av 38 länder kontoret 2019). Statistiken omfattar domstolar enligt det övergripande indexet. Sverige har fått och förvaltningsmyndigheter som lyder under ett snittvärde på 0,785. Medelvärdet är 0,516 och regeringen och som regeringen har beslutat en maxvärdet 1.0. Indexet bygger på tolv delindikaspecifik förordning med instruktion för, eller

som styrs av en särskild lag. Statistiken omfattar

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

inte myndigheter som har ett tidsbegränsat upp- Myndigheternas verksamhetsområden, storlek drag, så som delegationer och kommittéer. De och ledningsformer s.k. utlandsmyndigheterna ingår enligt statistiken i Regeringskansliet. Statskontoret redovisar i sin rapport Statsförvalt- Den 1 januari 2019 inrättades Etikprövnings- ningen i korthet (Statskontoret 2019) att flest myndigheten. Det innebar att sex regionala etik- myndigheter är verksamma inom området samprövningsnämnder upphörde. Det var främst den hällsskydd och rättsskipning. Dessa utgör nästan förändringen som bidrog till att antalet myndig- en tredjedel av det totala antalet statliga myndigheter minskade jämfört med 2018. Även Rese- heter. Förhållandevis många myndigheter finns garantinämnden upphörde 2018. också inom områdena näringslivsfrågor, allmän De senaste årens minskning av antalet myndig- offentlig förvaltning och utbildning. heter har många gånger just varit en följd av att Enligt Statskontoret har ett 70-tal myndigflera regionala myndigheter har slagits ihop till en. heter färre än 30 årsarbetskrafter. Polismyndig- Antalet myndigheter har minskat under en lång heten har flest antal anställda med 28 000 årstid. År 1990 bestod den statliga förvaltningen av arbetskrafter. Därefter följer Försvarsmakten, 1 394 myndigheter. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försvarsmakten har runt 20 000 årsarbetskrafter, Diagram 2.1 Antalet myndigheter 2010 – 2019 medan Försäkringskassan och Arbetsförmed- Antal myndigheter lingen har vardera runt 12 000. Sedan följer Krim- 400 392 inalvården och Skatteverket med nästan Antal myndigheter 390 10 000 årsarbetskrafter var. De 10 största myn- 380 377 376 digheterna står för 52 procent av årsarbets- 373 371 krafterna. 370 Flest myndigheter, 130 stycken, är s.k. enrådig- 360 350 hetsmyndigheter, vilket innebär att myndighets- 348 350 344 345 chefen är ansvarig för verksamheten inför reger- 340 340 ingen. En majoritet av de största myndigheterna leds av styrelser. Av myndigheterna är 39 styrelse- 330 myndigheter och 45 nämndmyndigheter. I dessa fall är styrelsen eller nämnden ansvariga inför 320 310 regeringen. Resterande myndigheter, mestadels 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 domstolar, har andra ledningsformer. Enrådighet Källa: Statskontoret. är den vanligaste ledningsformen, men antalet myndigheter med en styrelse har ökat under de Den statliga närvaron i landet senaste åren.

De statliga myndigheterna är spridda över hela landet. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av rege- Allmänhetens uppfattning om några av de större ringen att kartlägga statlig närvaro och service i myndigheterna sina respektive län (Fi2019/01078/SFÖ). Länsstyrelserna delredovisade uppdraget i juni 2019. Institutet för Samhälle, opinion, medier (SOM- Kartläggningen visade att staten finns represent- institutet) vid Göteborgs universitet genomför i erad i alla län och i 275 av landets 290 kommuner. samverkan med Statskontoret mätningar av hur Endast 15kommuner saknar helt arbetsställen för allmänheten uppfattar verksamheten vid ett antal statliga myndigheter, dvs. platser där myndig- myndigheter. Den senaste mätningen från SOMheter bedriver fast verksamhet. År 2016 var staten institutet, som publicerades i mars 2019, Svenska representerad i 265 kommuner (Statskontoret trender 1986 – 2018, pekar på ett ökat förtroende 2016:8). Den statliga närvaron har därmed ökat. för flera samhällsinstitutioner och myndigheter. I mätningen ingick flera stora myndigheter, bl.a. Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Skolverket och Statistiska centralbyrån. Försvarsmakten ingick för första gången och fick ett

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

relativt bra betyg. Den största uppgången note- För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av rades för Polismyndigheten, vars förtroende hade kompetensförsörjningen lämnar myndigheterna höjts från 58 till 67 procent. Totalt bäst kvali- varje år sedan 1997 en redovisning av sin komtetsbetyg fick Skatteverket, följt av Statistiska petensförsörjning till regeringen. Från och med centralbyrån och Polismyndigheten. Av de svar- 2003 sker denna redovisning i myndigheternas ande ansåg 71 procent att Skatteverket sköter sin årsredovisning. uppgift bra. Uppfattningarna om de olika myn- Myndigheterna ska genom sin kompetensfördigheterna skiljer sig åt. Många anser att Arbets- sörjning säkerställa att relevant kompetens finns förmedlingen och Migrationsverket gör ett dåligt för att fullgöra de uppgifter som de är ålagda och arbete jämfört med antalet personer som tycker för att tillgodose sina behov på både kort och lång de sköter sig bra. Andra mätningar från SOM- sikt. Myndigheterna ska vidare systematiskt anainstitutet indikerar att högskolor och domstolar lysera vilken kompetens som behövs för att de tillhör de statliga myndigheter som får högst ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter. förtroende från allmänheten. I det följande redovisas all individbaserad statistik uppdelad på kön, om dessa uppgifter är tillgängliga.

2.3 Organisationsförändringar per

departement

3.1 De anställda

Nedan följer en redogörelse för genomförda organisationsförändringar under perioden augus- Antalet statsanställda ti 2018 – juli 2019. År 2018 var 260 603 personer anställda i den statliga sektorn, vilket var en minskning med ca 600 Finansdepartementet jämfört med 2017. Sedan 2013 har antalet anställda ökat med ca 12 800. Minskningen mellan Myndigheten för digital förvaltning inrättades 2017 och 2018 var den första minskningen sedan den 1 september 2018 och är lokaliserad i Sund- 2010. De statsanställda motsvarar 5,3 procent av svall. Myndigheten E-legitimationsnämnden av- samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarkvecklades och upphörde som myndighet den naden. 31 augusti 2018. Av diagram 3.1 framgår utvecklingen av antalet Resegarantinämnden upphörde som myndig- statsanställda 1995 – 2018, uppdelad på kvinnor het i augusti 2018. och män.

Diagram 3.1 Antalet statsanställda 1995 – 2018

Utbildningsdepartementet Antal 300 000 Etikprövningsmyndigheten inrättades den 1 jan-

Totalt Män Kvinnor

uari 2019 och ersatte de regionala etikprövnings- 250 000 nämnderna. Myndigheten är lokaliserad i Upp- 200 000 sala.

150 000

100 000 3 Personalstrukturen m.m. i staten 50 000

Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har 0 till stor del delegerats till de statliga myndig- 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: Arbetsgivarverket. heterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet, bl.a. när Fram t.o.m. 2008 var fler män än kvinnor anställdet gäller att utforma sin organisation och sina da i staten, men sedan 2009 är förhållandet det arbetsprocesser samt sin lönebildning och komomvända. petensförsörjning.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas Tabell 3.1 Antal anställda och andel kvinnor och män i

procent 2016 – 2018 efter COFOG grupp

fr.o.m. 2008 enligt den internationella klass- Grupper, antal och procentuell fördelning ifikationen COFOG . Vissa justeringar har gjorts 1 2016 2017 2018 under redovisningstiden avseende några myn- Allmän offentlig förvaltning 28 179 28 655 29 210 digheters COFOG-tillhörighet. Andel kvinnor 63 63 63 Som framgår av tabell 3.1 finns flest anställda Andel män 37 37 37 inom COFOG-gruppen Utbildning och minst Försvar 27 232 29 191 28 454 antal inom gruppen Fritidsverksamhet, kultur Andel kvinnor 20 20 22 och religion. Den största minskningen mellan Andel män 80 80 78 2017 och 2018 skedde i gruppen Socialt skydd Samhällsskydd och 53 064 54 337 55 024 m.m. Den största ökningen mellan 2017 och 2018 rättsskipning skedde i gruppen Näringslivsfrågor m.m. Andel kvinnor 48 48 49 Den största minskningen bland enskilda myn- Andel män 52 52 51 digheter mellan 2017 och 2018 skedde hos Näringslivsfrågor m.m. 1 25 598 26 456 28 147 Migrationsverket, där antalet anställda minskade Andel kvinnor 49 49 49 med drygt 1 600 anställda, vilket innebar en Andel män 51 51 51 minskning med 20 procent. Bland övriga myndig- Fritidsverksamhet, kultur och 2 544 2 560 2 557 heter minskade antalet bl.a. hos Försvarsmakten religion med ca 1 000, Lunds universitet med ca 950 och Andel kvinnor 61 61 61 Arbetsförmedlingen med ca 850 anställda. Den Andel män 39 39 39 största ökningen bland enskilda myndigheter Utbildning 74 256 74 525 74 052 skedde hos Trafikverket med ca 870 anställda, Andel kvinnor 54 55 55 vilket innebar en ökning med 11 procent. Hos Andel män 46 45 45 Linköpings universitet, Polismyndigheten, Dom- Socialt skydd m.m. 2 44 924 45 487 43 159 stolsverket och Kriminalvården ökade antalet Andel kvinnor 67 67 67 anställda med mellan 200 – 250 anställda. Andel män 33 33 33

Totalt 255 797 261 211 260 603 Andel kvinnor 52 52 52 Andel män 48 48 48 1 Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 2 Social skydd inklusive hälso- och sjukvård. Källa: Arbetsgivarverket.

Antal statsanställda uppdelade efter län och kön

I tabell 3.2 redovisas antalet statsanställda fördelade på län, kön m.m. 2018. Flest statsanställda finns i Stockholms län och minst antal i Gotlands län. Andelen män är endast större än andelen kvinnor i Blekinge, Hallands och Norrbottens län. Andelen kvinnor är högst i Jämtlands län.

1 COFOG (Classification of the functions of the government) syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion eller ändamål.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.2 Antalet statsanställda fördelade på län m.m. och till tjänstledighet för att prova en annan statlig an-

kön 2018 samt förändring av antalet jämfört med 2017

ställning och chefer för myndigheter som anställs Antal och procentuell förändring av regeringen för en bestämd tid. I denna kategori Län m.m. Kvinnor Män Totalt Förändring ingår även de som anställts genom moderna Stockholms län (AB) 41 538 37 430 78 968 - 0,5 beredskapsjobb. Västerbottens län (AC) 4 710 4 073 8 783 - 0,9 Tidsbegränsade anställningar inom staten Norrbottens län (BD) 3 972 5 127 9 099 - 2,4 grundar sig till stor del på arbetets karaktär eller Uppsala län (C) 8 974 8 485 17 459 - 0,6 förutsättningar och ska ha stöd i lag, förordning Södermanlands län (D) 2 345 2 011 4 356 + 2,6 eller kollektivavtal. Som exempel kan nämnas soldater och sjömän, vars anställningar regleras i Östergötlands län (E) 7 318 7 183 14 501 + 1,1 både lag och kollektivavtal, samt notariernas för- Jönköpings län (F) 3 355 2 765 6 120 - 0,9 fattningsreglerade anställningar inom Sveriges Kronobergs län (G) 1 946 1 503 3 449 + 1,3 domstolar. Andelen tidsbegränsade anställningar skiljer Kalmar län (H) 2 086 1 657 3 743 + 1,9 Blekinge län (K) 1 996 3 415 5 411 - 0,4 sig åt mellan olika myndigheter. År 2018 fanns, Gotlands län (I) 1066 993 2059 + 9 ,1 liksom tidigare år, den högsta andelen tidsbe- Skåne län (M) 14 793 13 163 27 956 - 3,5 gränsat anställda inom universiteten och högskolorna. Även andelen visstidsanställningar med Hallands län (N) 1 865 2 180 4 045 - 3,3 timavlöning skiljer sig åt mellan myndigheterna. Västra Götalands län (O) 18 028 16 672 34 700 + 0,6 Till exempel är säsongsanställningar särskilt van- Värmlands län (S) 2 859 2 177 5 036 + 0,5 liga vid de statliga museerna. Örebro län (T) 4 315 3 318 7 633 + 3,6 Västmanlands län (U) 2 335 1 971 4 306 + 0,6 Dalarnas län (W) 2 820 2 382 5 202 + 5,5 Befattningsstruktur i staten

Gävleborgs län (X) 3 294 2 607 5 901 + 1,5 Av tabell 3.3 framgår fördelningen av de statsan- Västernorrland (Y) 3 714 2 937 6 651 - 1,1 ställda per kompetenskategori och könsfördel- Jämtlands län (Z) 2 167 1 512 3 679 + 2,3 ningen inom respektive kategori 2018. Med ledningskompetens avses personal med Utlandet 490 463 953 - 2,1 Okänt 198 395 593 + 2,6 ett formellt personalansvar som har till uppgift att Totalt 136 184 124 419 260 603 -0,2 planera och leda en myndighets verksamhet på Andel kvinnor 52 olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- Andel män 48 eller stödkompetens. Kärnkompetens avser per- Källa: Arbetsgivarverket. sonal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Stödkompetens avser personal med en stödfunktion åt personal med Anställningsformer inom staten lednings- eller kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verk- Fördelningen av de statsanställda mellan de olika samhetsområde. anställningsformerna tillsvidareanställda och visstidsanställda var i princip oförändrad 2018 jämfört med 2017. I september 2018 var 77 procent av de statsanställda tillsvidareanställda. Av kvinnorna hade 79 procent en tillsvidareanställning med månadslön och av männen 75 procent. Av de anställda var 18 procent visstidsanställda med månadslön. Bland kvinnorna var andelen 16 procent och bland männen 19 procent. Återstående 5 procent av de anställda hade anställning med betings-, dag- eller timavlöning. Bland kvinnorna var andelen 5 procent och bland männen 6 procent Bland de tidsbegränsat anställda ingår bl.a. de som har en provanställning, de som fått möjlighet

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.3 Fördelning total andel statsanställda per 3.2 Åldersstrukturen

kompetenskategori samt könsfördelning för respektive

kategori 2018

År 2019 – 2028 beräknas drygt 53 000 personer i Procent statsförvaltningen uppnå sin pensionsålder. I Totalt i Varav Varav staten kvinnor män denna grupp finns drygt 3 400 personer som upp- Ledningskompetens 7 44 1 56 nådde sin pensionsålder enligt gällande tjänste- Kärnkompetens 68 50 50 pensionsavtal före 2019, men som kvarstår i Stödkompetens 23 62 38 anställning. Oklassade 1 50 50 Av diagram 3.2 framgår förändringen av den 1 Vid en exkludering av anställda tillhörande ledningskompetens inom Försvars- totala andelen anställda i staten i olika åldersgrupper 2013 och 2018. makten uppgick andelen kvinnor på ledande befattningar 2018 till 48,9 procent, (se diagram 3.7). Källa: Arbetsgivarverket. I åldersgruppen under 35 år var könsfördelningen oförändrad mellan åren. Andelen män Totalt sett överensstämde fördelningen för 2018 uppgick till 25 procent och andelen kvinnor till i stort med 2017. Nedbrutet per kön syns vissa 23 procent. skillnader såvitt avser två kategorier. Andelen Även i åldersgruppen 35 – 44 år var könsfördelkvinnor ökade från 43 procent till 44 procent i ningen oförändrad mellan åren. Andelen män gruppen ledningskompetens, samtidigt som an- uppgick till 25 procent och andelen kvinnor till delen män minskade från 57 procent till 56 pro- 28 procent. cent. Andelen kvinnor ökade från 49 procent till Andelen män ökade från 25 till 26 procent och 50 procent i gruppen oklassade, samtidigt som andelen kvinnor från 25 till 27 procent i åldersandelen män minskade från 51 procent till gruppen 45 – 54 år. 50 procent. I åldersgruppen 55 – 65 år minskade andelen män från 24 till 22 procent och andelen kvinnor från 23 till 21 procent. Utbildningsbakgrund bland de statsanställda Könsfördelningen bland anställda över 65 år var oförändrad. Andelen män uppgick till 2 pro- Av de anställda inom den statliga sektorn 2018 cent och andelen kvinnor till 1 procent. hade 78 procent eftergymnasial utbildning. Av dessa var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Diagram 3.2 Andelen anställda inom olika åldersgrupper i En majoritet av dessa hade en eftergymnasial ut- staten 2013 och 2018 bildning om minst två år. På hela arbetsmark- Procent naden i stort var andelen med eftergymnasial ut- 30

2013 2018

bildning 50 procent. 25 Bland de anställda har kvinnor numera, sedan 2016, en något högre genomsnittlig utbildnings- 20 nivå än män. Det beror på att fler kvinnor än män anställts i staten de senaste åren, och att de 15 kvinnor som nyanställs har en högre utbildningsnivå än redan tidigare anställda. 10 Det finns stora skillnader mellan män och 5 kvinnor när det gäller vilka utbildningsområden som är vanligast. Inom säkerhetstjänster, som är 0 ett av det största utbildningsområdena, finns en <35 år 35-44 år 45-54 år 55-65 år >65 år mycket stor majoritet män. Detta område inklud- Källa: Arbetsgivarverket. Anm: I diagrammet redovisas läget per september 2013 och 2018. erar poliser och militär personal. Även inom teknikområdet dominerar männen. Kvinnorna är År 2018 var medelåldern för de statligt anställda fler inom övriga områden, bl.a. inom samhälls- 44 år för både kvinnor och män. Genomsnittsoch beteendevetenskap, företagsekonomi, handel åldern för kompetenskategorierna lednings-, och administration, juridik och rättsvetenskap, kärn- och stödkompetens framgår av tabell 3.4. hälso- och sjukvård samt pedagogik och lärarutbildning.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.4 Genomsnittsålder för respektive Diagram 3.4 Nybeviljade ålderspensioner 2009 – 2018

kompetenskategori och för samtliga anställda 2018 Antal, uppdelat på kön Totalt antal Genomsnittsålder 4 000 7 000 Kvinnor Män Totalt Alla Kvinnor Män 3 500 6 000 Ledningskompetens 49 49 49 3 000 Kärnkompetens 43 43 43 5 000 2 500 Stödkompetens 46 46 46 4 000 Samtliga 44 44 44 2 000 3 000 Källa: Arbetsgivarverket. 1 500 2 000 Det är ingen skillnad i genomsnittsålder mellan 1 000 könen. 500 1 000 Staten har en äldre personalstyrka än arbets- 0 0 marknaden i övrigt (se diagram 3.3). Att medel- 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 åldern för de statsanställda är högre kan till stor Källa: Statens tjänstepensionsverk. del förklaras av att utbildningsnivån i den statliga År 2018 var det något fler kvinnor än män som sektorn är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, beviljades ålderspension. vilket innebär att antalet anställda i den yngsta åldersgruppen är få. Allt fler väljer uttag innan 65-årsmånaden Diagram 3.3 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmark- För anställda med pensionsålder 65 år finns det en naden totalt 2018, andel fast anställda av de sysselsatta i tydlig trend att allt färre avgår med ålderspension

arbetskraften.

vid den månad då de fyller 65 år (65 årsmånaden). Procent År 2018 uppgick andelen till 18 procent. I stället 35 Arbetsmarknaden totalt Staten har andelen som tar ut ålderspensionen före 65 år 30 ökat. Denna andel uppgick till 31 procent 2018 (se diagram 3.5). 25

Diagram 3.5 Andelen uttag nya ålderspensioner per

uttagsålder och år 2012 – 2018

Procent 15 120% Före 65-årsmånaden Vid 65-årsmånaden Efter 65-årsmånaden 10 100% 5

80% 0 15-34 år 35-44 år 45-54 år 55-65 år 66-75 år Kommentar: Data är insamlade under året och skattas för hela året. Populationen 60% skiljer sig något från den åldersstruktur som redovisas i diagram 3.2., där affärsverken ingår i underlaget. Dessa ingår inte i den statistik som Statistiska centralbyrån redovisar avseende staten. 40% Källa: Statistiska centralbyrån. 20%

Nybeviljade ålderspensioner 0% 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statens tjänstepensionsverk. År 2018 nybeviljades 4 974 personer förmånsbestämda ålderspensioner enligt det statliga tjänste- Kvinnor med anställningar som har 65 år som pensionsavtalet. Det var 184 färre än 2017 (se pensionsålder tar i högre utsträckning än män ut diagram 3.4). ålderspension före 65-årsmånaden. Av kvinnorna är det 33 procent som påbörjar uttag före 65-årsmånaden och 48 procent som påbörjar uttag efter 65-årsmånaden. Bland männen är motsvarande andel 29 respektive 54 procent.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Det är relativt stora skillnader mellan de olika Antalet anställda som är 67 år eller äldre COFOG-grupperna när det gäller uttag av pen- Antalet anställda som har månadslön och är 67 år sion för personer som haft anställningar med eller äldre ökade från 1 807 personer 2017 till 65 år som pensionsålder. Bland statsanställda i 1 919 personer 2018. Fördelningen efter komgruppen Samhällsskydd och beredskap valde en petenskategori och kön framgår av tabell 3.5. stor andel, 47 procent, att påbörja utbetalningarna före 65-årsmånaden under 2018. Andelen Tabell 3.5 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter

kompetenskategorier och kön 2016 – 2018

som påbörjade uttag efter 65-årsmånaden var Antal 35 procent. Bland statsanställda i gruppen Utbild- 2016 2017 2018 ning var mönstret det omvända, 15 procent på- 51 började uttag före 65-årsmånaden och 69 procent Ledningskompetens 37 24 påbörjade uttag efter 65-årsmånaden. – varav kvinnor 10 9 22 Den vanligaste tidpunkten som statsanställda – varav män 27 15 29 väljer att gå i pension är antingen vid 65-års- Kärnkompetens 1 136 1 183 1 238 månaden eller den månad då de fyller 67 år. – varav kvinnor 363 395 409 – varav män 773 788 829 Temporärt uttag Stödkompetens 254 241 245 I de fall då den första utbetalningen av förmåns- – varav kvinnor 127 129 129 bestämd ålderspension sker innan 65-årsmånaden – varav män 127 112 116 kan den anställda välja mellan temporärt eller livs- Oklassade 349 359 385 varigt uttag. Av de drygt 1 300 som under 2018 – varav kvinnor 137 133 143 påbörjade uttag av ålderspension innan 65-års- – varav män 212 226 242 månaden valde 56 procent temporärt uttag, och

Summa 1 776 1 807 1 919

resterande valde livsvarigt uttag. Mer än hälften av

– varav kvinnor 637 666 703

de som valde temporärt uttag kommer inte att ha

– varav män 1 139 1 141 1 216

någon utbetalning från sin statliga tjänstepension Källa: Arbetsgivarverket. efter 65-årsmånaden, och övriga kommer att ha lägre utbetalningar. Jämfört med 2017 ökade 2018 antalet anställda Av de som valt temporärt uttag före 65 år, men som var 67 år eller äldre inom samtliga kategorier. ingen utbetalning efter 65 år, hade de flesta, Av det totala antalet anställda som var 67 år eller ca 70 procent, en tjänstetid på mellan 25 och 30 år äldre var dock könsfördelningen densamma, dvs. inom staten. 37 procent kvinnor och 63 procent män.

Pensionsunderlag För att räkna ut hur mycket en anställd får i Nybeviljade delpensioner pension används pensionsunderlaget. I den allmänna pensionen kan inte pensionsunderlaget bli År 2018 nybeviljades 1 166 delpensioner enligt högre än 7,5 inkomstbasbelopp, även om den an- avtalet om delpension för arbetstagare hos staten. ställda haft en inkomst som överstigit denna gräns. För statligt anställda med en inkomst högre än 7,5 inkomstbasbelopp kompenserar tjänstepensionen för denna begränsning. Av dem som 2018 påbörjade uttag av ålderspension, efter att ha haft en anställning med 65 år som pensionsålder, var det 49 procent av männen och 28 procent av kvinnorna som hade ett pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp. Kvinnor med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp är den grupp som i högst utsträckning påbörjar uttag före 65-årsmånaden. Både kvinnor och män med pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp väljer i högre utsträckning att påbörja uttag efter 65-årsmånaden än de med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.6 Nybeviljade delpensioner 2009 – 2018 Av tabell 3.1 framgår dock att könsfördelningen

skiljer sig åt mellan COFOG-grupperna, och Antal, uppdelat på kön Totalt antal 1000 1800 Kvinnor Män Totalt därmed också mellan olika myndigheter.

900 1600

800 1400 700 Andelen kvinnor och män på ledande befattningar 1200 600 1000 500 Av diagram 3.7 framgår dels den totala fördel-

ningen av kvinnor och män på ledande befatt- 800 400 600 ningar 2009 – 2018, dels fördelningen exklusive 300 400 ledningskompetens inom Försvarsmakten. 200 Den totala andelen kvinnor på ledande befat- 100 200 tningar ökade från 42,9 procent 2017 till 44,0 pro- 0 0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 cent 2018, dvs. med 1,1 procentenheter. Vid en

Källa: Statens tjänstepensionsverk. exkludering av anställda med ledningskompetens

inom Försvarsmakten uppgick andelen kvinnor

De senaste 10 åren har det varit fler kvinnor än på ledande befattningar till 48,9 procent 2018,

män som beviljats delpension. De flesta kvinnor vilket var en ökning med 0,7 procentenheter från

och män beviljas delpension upp till 20 procent. 2017.

Männen beviljas i högre utsträckning den högsta Totalt finns nu ca 7 600 chefer som är kvinnor

omfattningen av delpension, som är 50 procent. och drygt 9 600 som är män.

Detta har varit fallet samtliga år sedan delpen-

sionsavtalet infördes 2003. Diagram 3.7 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift

att planera och leda myndighetens verksamhet på olika

Av tabell 3.6 framgår hur nybeviljade respek-

nivåer 2009 – 2018. Visar även fördelningen exkl. Försvars-

tive löpande delpensioner fördelas per kom- makten

petenskategori. Det finns en liten övervikt i uttag Procent

av delpensioner bland anställda i kategorin stöd- 100

Kvinnor Män Kvinnor exkl FM

kompetens, jämfört med hur de statsanställda 90

totalt fördelas per kompetenskategori (se ta- 80

bell 3.3). 70

60 64 64 63 62 62 61 61 Tabell 3.6 Andelen nybeviljade respektive löpande 58 57 50 47 48 49 56 delpensioner hos anställda i olika kompetenskategorier 42 43 44 44 44 41 41 44 Procent 40 42 43 38 38 39 39 36 36 37 Kompetenskategori Nybeviljade Löpande 30 delpensioner 2018 delpensioner 2018 20 Ledningskompetens 3,4 2,7 10 Kärnkompetens 61,2 63,2 0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stödkompetens 35,4 34,0 Källa: Arbetsgivarverket. Oklassade 0,0 0,1 Källa: Statens tjänstepensionsverk. I kompetenskategorin ledningskompetens ingår

personal med formellt personalansvar som har till

uppgift att planera och leda myndighetens verk-

samhet på olika nivåer, oberoende av om led-

3.3 Könsfördelningen

ningsuppgifterna avser kärn- eller stödverksam-

het. En avgörande förklaring till att andelen

Jämn könsfördelning i staten

kvinnor på ledande befattningar i staten sjunkit

efter 2009 är den strukturella ändring som skett Staten är den sektor som har jämnast könsförinom Försvarsmakten i och med att personalfördelning på arbetsmarknaden. År 2009 fanns det sörjningssystemet för gruppbefäl, soldater och för första gången fler kvinnor än män bland de sjömän förändrades den 1 juli 2010. Personalstatsanställda. År 2018 var andelen kvinnor ansvaret för dessa grupper har delegerats till befäl 52 procent. i insatsorganisationen. De som innehar dessa an-

ställningar är i huvudsak män.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Fördelning av kvinnor och män bland 3.4 Anställda med utländsk bakgrund

myndighetschefer som regeringen anställt

Andelen anställda med utländsk bakgrund fortsätter

År 2018 anställde regeringen totalt 37 myndig- att öka hetschefer, varav 19 (51 procent) var kvinnor och 18 (49 procent) var män. Totalt hade ca 47 500 av de statsanställda utländsk Den 5 september 2019 var andelen kvinnor bakgrund 2018. Med utländsk bakgrund avses bland myndighetscheferna 51,8 procent, vilket personer som är utrikes födda eller personer som var 1,3 procentenheter högre än 2018. Föränd- är födda i Sverige och där båda föräldrarna är ringar i myndighetsstrukturen kan påverka det utrikes födda, i enlighet med Statistiska centraltotala antalet myndighetschefer som regeringen byråns (SCB) definition. anställer. Antalet myndigheter uppgår nu till 199, Av diagram 3.9 framgår att andelen anställda vilket kan jämföras med 198 år 2018 (se ta- med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka bell 5.7). och uppgick 2018 till 19,2 procent, vilket var en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med Tabell 3.7 Fördelningen den 5 september 2019 av kvinnor 2017. Bland de nyanställda i staten hade 27,6 pro-

och män bland myndighetschefer som regeringen anställt

cent utländsk bakgrund 2018. Detta kan jämföras Antal med att andelen med utländsk bakgrund i befolk- Kvinnor Män Totalt ningen 20 – 64 år samma år uppgick till totalt 28,4 procent. Generaldirektörer 60 46 106 Landshövdingar 10 11 21

Diagram 3.9 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt,

Rektorer 1 13 18 31

nyanställda, förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för

Överintendenter 5 4 9 befolkningen i arbetsför ålder 2009 – 2018 Övriga titlar 2 16 16 32 Procent 30 Myndighetschefer totalt 3 104 95 199 4 1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse. 25 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc. 3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. 20 4 Etikprövningsmyndigheten är ny myndighet. 15

Staten totalt

Av diagram 5.3 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som rege- 10 Nyanställda i staten ringen anställt 2006 – 2019. Förvärvsarbetande 20-64 5 år

Befolkningen 20-64 år

Diagram 3.8 Fördelningen av kvinnor och män bland

myndighetschefer som regeringen anställt 2006 – 2019 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal 250 Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos Kvinnor Män Totalt obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. 225 Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år 200 samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20 – 64 år ingår egna företagare och personer vars 175 arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2018 avseende förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. 150 Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån. 125 100 75 Könsfördelningen

50 Av diagram 3.10 framgår att andelen av de an- 25 ställda kvinnorna i statsförvaltningen som hade 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 en utländsk bakgrund uppgick till 19,5 procent. Bland männen uppgick motsvarande andel till 18,9 procent. Det innebar en ökning med 0,5 procentenheter för kvinnor och med 0,8 procentenheter för män jämfört med 2017.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Att andelen är något lägre bland männen beror på män de tre senaste mättillfällena inom alla kompersonalsammansättningen i de tre mest mans- petenskategorier. dominerade COFOG-grupperna Försvar, Näringslivsfrågor m.m. samt Samhällsskydd och rättsskipning. Inom dessa grupper har endast Åldersstrukturen mellan 6 och drygt 12 procent av de anställda utländsk bakgrund. De låga andelarna kan till viss Medelåldern är lägre bland personer med utländsk del förklaras av det krav på svenskt medborgar- bakgrund än bland samtliga statsanställda. Av samtliga statsanställda var 21,6 procent i åldern skap som följer av viss lagstiftning, bl.a. lagen 25 – 34 år 2018 (21,8 procent 2017), medan mot- (1994:260) om offentlig anställning. Att en betysvarande andel i gruppen med utländsk bakgrund dande andel av verksamheterna bedrivs i regioner med en befolkning med en relativt sett lägre andel var 30,7 procent 2018 (31,3 procent 2017). med utländsk bakgrund kan också ha betydelse. Det är också denna åldersgrupp som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen som Diagram 3.10 Andelen anställda med utländsk bakgrund helhet. Andelen äldre är generellt lägre bland inom staten totalt och uppdelad per kompetenskategori och statsanställda med utländsk bakgrund. Bland

kön 2009 – 2018

samtliga statligt anställda var andelen som var År 55 år och äldre 22,6 procent 2018 (oförändrat Kvinnor Män jämfört med 2017), och bland anställda med utländsk bakgrund uppgick andelen till 16,3 pro- Staten totalt Ledningskompetens cent (även det oförändrat jämfört med 2017).

2009 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens Var och inom vilka områden finns de anställda med

utländsk bakgrund i staten?

2010 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig 2011 Kärnkompetens avsevärt åt mellan regioner, men kanske främst Stödkompetens Staten totalt mellan storstadsområden och landsbygd. Utanför de tre storstadsområdena är andelen personer Ledningskompetens 2012 Kärnkompetens Stödkompetens med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för be- Staten totalt Ledningskompetens 2013 Kärnkompetens folkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmark- Stödkompetens naden eller statligt anställda. Högst andel med ut- Staten totalt Ledningskompetens ländsk bakgrund i staten finns i de tre storstads- 2014 Kärnkompetens områdena Stockholm (23,7 procent), Göteborg Stödkompetens (21,9 procent) och Malmö (24,9 procent). Staten totalt Ledningskompetens En högre andel av de anställda med utländsk bakgrund (75,9 procent) tillhör kategorin kärn- 2015 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt kompetens jämfört med samtliga statsanställda (68,3 procent). Motsatsen gäller för kategorierna Ledningskompetens 2016 Kärnkompetens Stödkompetens stöd- och ledningskompetens. Andelen av de Staten totalt statsanställda med utländsk bakgrund som tillhör Ledningskompetens 2017 gruppen ledningskompetens uppgår till 3,5 pro- Kärnkompetens Stödkompetens cent, vilket kan jämföras med 7,0 procent av samtliga statsanställda. Staten totalt Ledningskompetens 2018 Kärnkompetens Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen, bl.a. Stödkompetens beroende på verksamhetens karaktär. I tabell 3.8 0% 5% 10% 15% 20% 25% Anm. Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska redovisas andelen anställda med utländsk bakmedlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. Källa: Arbetsgivarverket. grund fördelad på COFOG-grupper och kompetenskategorier. Av diagram 3.10 framgår att andelen kvinnor med utländsk bakgrund har varit större än andelen

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund sänka andelen anställda med utländsk bakgrund

fördelade på COFOG-grupper 2018 och kompetenskategori

inom dessa grupper. Inom gruppen Försvar hade Procent endast 0,4 procent av de anställda något annat Totalt Ledning Kärn Stöd medborgarskap än svenskt. Inom gruppen Sam- Allmän offentlig förvaltning 14,5 7,9 15,4 14,4 hällsskydd och rättskipning var motsvarande an- Försvar 6,7 3,8 6,6 7,7 del 0,8 procent. Inom den största gruppen Ut- Samhällsskydd och bildning hade 18,1 procent utländskt medborgarskap, vilket ska jämföras med 6,2 procent i statsrättsskipning 12,2 6,5 12,6 13,3 Näringslivsfrågor m.m. 12,0 8,4 12,3 11,6 förvaltningen som helhet och 11,2 procent av Fritidsverksamhet, kultur och befolkningen i åldern 20 – 64 år. religion 16,1 9,7 16,8 15,1 Utbildning 31,4 18,1 37,9 20,0 Socialt skydd m.m. 24,6 14,8 26,9 18,9

3.5 Personalrörligheten

Totalt 19,2 9,6 21,4 15,9

Anm.: Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar. Timavlönade m.fl. Mellan september 2017 och september 2018 uppgick personalrörligheten i staten till 13 procent. ingår inte. Totalen inkluderar även de som inte är klassade på kompetenskategori. Källa: Arbetsgivarverket. Det innebär att rörligheten ökade med 1 procentenhet jämfört med perioden september 2016 – Den högsta andelen anställda med utländsk bak- september 2017. Med personalrörlighet avses här grund, 31,4 procent, finns inom gruppen Utbild- nyanställningar och avgångar vid myndigheterna, ning. Det är också denna grupp som har flest an- oavsett om det skett inom staten eller i förställda i statlig sektor. Universitetens och hög- hållande till andra arbetsmarknadssektorer. skolornas verksamhet karaktäriseras av inter- I likhet med tidigare år var rörligheten 2018 nationellt samarbete inom både forskning och ut- totalt sett högre bland anställda under 35 år, för bildning, och rekryteringar sker ofta internation- att sedan avta med stigande ålder (se diaellt. Det förklarar den relativt höga andelen an- gram 3.11). Personalrörligheten var också högre ställda med utländsk bakgrund inom gruppen. inom kompetenskategorierna kärn- och stöd- Även andelen nyanställda med utländsk bakgrund kompetens än inom kategorin ledningskomär högst inom denna grupp (43,8 procent 2018). petens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Gruppen Socialt skydd m.m. har den näst hög- Skillnaderna i personalrörligheten mellan kvinnor sta andelen anställda med utländsk bakgrund, och män var marginella. Den högsta personal- 24,6 procent. Övriga fem grupper har andelar un- rörligheten, 19 procent, fanns i COFOGder genomsnittet på 19,2 procent. gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion. Andelen anställda med utländsk bakgrund Den lägsta, 10 procent, fanns i COFOG-gruppen ökade inom alla COFOG-grupper mellan 2018 Näringslivsfrågor m.m. och 2019. Det är ett mönster som noterats varje år 2009 – 2018 för samtliga grupper, bortsett gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion. Även inom den gruppen har andelen med utländsk bakgrund ökat, men inte varje år. Det beror delvis på att förändringarna inom denna, den minsta gruppen, påverkas procentuellt mer av små förändringar av antalet anställda. Andelen med utländsk bakgrund i denna grupp uppgick 2018 till 16,1 procent. Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund fanns inom gruppen Försvar, där 6,7 procent av de anställda 2018 hade utländsk bakgrund. Inom både grupperna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom gruppen Samhällsskydd och rättskipning, finns, som tidigare anförts, befattningar som förutsätter svenskt medborgarskap. Detta krav kan antas

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.11 Personalrörlighet fördelad på Diagram 3.12 Totalt inflöde av uppsagda till

kompetenskategorier, ålder och kön Trygghetsstiftelsen

Procent Antal 24 16000 Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens Män Kvinnor 22 20 14000 20 19

18 12000 16 10000 14 13 13 12 12 12 12 12 11 11 8000

10 8 6000 8 7 6 6 6 6 5 5 5 4000 4 4 4 4 2000 2 0 0 Samtliga Kvinnor Män -34 år 35-44 år 45-54 år 55 år - 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Källa: Arbetsgivarverket. Källa: Trygghetsstiftelsen.

År 2018 uppgick antalet anmälda personer till Trygghetsstiftelsen till 2 871 personer, vilket var

3.6 Uppsägningar i staten

444 fler än 2017 och 566 fler än 2016. Könsfördelningen bland de som anmäls till Trygghetsstiftelsen är en kollektivavtalsstiftelse Trygghetsstiftelsen är relativt jämn. De senaste som har som ändamål att stödja och hjälpa statstre åren har andelen män varit något högre än ananställda som sagts upp på grund av arbetsbrist delen kvinnor och innan dess var förhållandet det eller vars längre tidsbegränsade anställning har motsatta. Andelen kvinnor uppgick till 53 prolöpt ut samt gäller när någon till följd av omlokalicent 2018. sering av en myndighets verksamhet väljer att inte De senaste åren har majoriteten av de som anfölja med till den nya orten. mälts till Trygghetsstiftelsen lämnat en tidsbe- Trygghetsstiftelsen bildades 1990 i samband gränsad anställning. År 2018 hade 60 procent av med att parterna på det statliga avtalsområdet de som anmäldes lämnat en tidsbegränsad anställenades om trygghetsavtalet för statligt anställda. ning, vilket kan jämföras med 76 procent 2017 Från och med 2015 arbetar stiftelsen efter ett nytt och 78 procent 2016. Majoriteten av de anmälda avtal, benämnt avtal om omställning. Trygghetskom från universitets- och högskolesektorn. stiftelsens stöd till de uppsagda är individinriktat De personer som är aktuella för Trygghetsoch ska underlätta en återgång till arbete. stiftelsens individuella insatser är de som anmälts Sedan starten 1990 har det totala inflödet till till stiftelsen, som omfattas av avtalet och som Trygghetsstiftelsen varit nästan 108 500 persointe fått en permanent lösning på sin arbetssituaner. tion. Vid utgången av 2018 uppgick dessa till 2 857 personer. Det var betydligt färre jämfört

med utgången av 2017, då antalet uppgick till 3 394 personer, och utgången av 2016, då antalet

uppgick till 3 816 personer. Minskningen berodde framför allt på att många 2018 fick tillsvidare-

anställningar. Av de 2 857 personer som var anmälda hos

stiftelsen hade 42 procent en tillfällig lösning eller var i någon form av åtgärd. De allra flesta av dem

hade en tillfällig anställning. Andra var på praktik, inskolning, utbildning eller höll på att starta ett

eget företag. I tabell 3.9 redovisas uppgifter om dem som

fått en permanent lösning på sin situation och därmed lämnat Trygghetsstiftelsen.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.9 De som lämnat Trygghetsstiftelsen Enligt Statskontorets sammanställningar har Procent 2016 2017 2018 sjukfrånvaron i staten minskat svagt de två Andel kvinnor 50 49 51 senaste åren efter att ha ökat fem år i rad. Sjuk- Andel män 50 51 49 frånvaron uppgick till 3,9 procent av den or- Snittålder 42 år 40 år 40 år dinarie arbetstiden 2018. Förändringen över åren Antal 2 569 2 843 3 393 framgår av diagram 3.13. Källa: Trygghetsstiftelsen.

Diagram 3.13 Sjukfrånvaro vid myndigheterna 2009 – 2018

År 2018 var det en något högre andel kvinnor än Procent, uppdelat på kön Procent, totalt män som lämnade Trygghetsstiftelsen. Under 6,0 4,5 Kvinnor Män Totalt 2017 var förhållandet det motsatta. Majoriteten 4,0 5,0 av de som lämnade stiftelsen 2018 var tidigare an- 3,5 ställda inom universitets- och högskolesektorn. 4,0 3,0 Snittåldern för de som lämnade stiftelsen 2018 var 2,5 40 år, vilket var samma snittålder som 2017 och 3,0 2 år lägre än 2016. 2,0 Av de 3 393 personer som lämnade Trygghets- 2,0 1,5 stiftelsen 2018 inföll tidsgränsen för insatser för 1,0 88 personer. Av de 3 305 personer som 2018 läm- 1,0 0,5 nade stiftelsen av någon annan anledning än att de 0,0 0,0 uppnått tidsgränsen fick drygt 3 000 personer ett 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 nytt arbete, medan 83 startade eget företag. År Källa: Statskontoret. 2017 var det knappt 2 500 personer som fick ett nytt arbete och 84 som startade eget företag. År Kvinnornas sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög 2018 var det 2 procent som lämnade stiftelsen till som männens. Sjukfrånvaron uppgick 2018 till följd av pension och 5 procent av övrig anledning. 5,2 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. År 2017 och 2016 var det 2 procent respektive Jämfört med 2017 minskade 2018 sjukfrånvaron 5 procent som lämnade stiftelsen till följd av med 0,2 procentenheter för kvinnor och med pension och 4 procent av övrig anledning. 0,1 procentenhet för män. Av de som hade lämnat en tillsvidareanställ- Som anfördes i budgetpropositionen för 2019 ning fick 82,8 procent 2018 ett nytt arbete eller har Statskontoret i rapporten Myndigheternas någon annan lösning på sin situation innan upp- arbete med att förebygga och minska sjukfrånsägningstidens slut. Motsvarande andel uppgick varo (2017:14) gjort bedömningen att myndigtill 84,6 procent 2017 och 81,1 procent 2016. heterna i vissa avseenden arbetar i linje med forsk- Av de personer som hade lämnat en tidsbeg- ningen om friskfaktorer för att förebygga och ränsad anställning fick 86,7 procent 2018 en lös- minska sjukfrånvaron bland sina anställda, men ning på sin situation inom 9 månader från att att många myndigheter kan göra mer för att deras anställning hade löpt ut. Detta kan jämföras minska sjukfrånvaron bland kvinnor med 88,0 procent 2017 och 86,1 procent 2016. (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 bilaga avsnitt 3.7) Trygghetsstiftelsen har målsättningen att För anställda i åldersgruppen yngre än 30 år 75 procent av de som anmälts ska ha fått en lös- ökade sjukfrånvaron med 0,1 procentenhet till ning på sin situation innan de ovan angivna tid- 3,0 procent av gruppens sammanlagda arbetstid. punkterna. Stiftelsen nådde därmed 2018 sin mål- För de två andra åldersgrupperna 30 – 49 år, ressättning för båda grupperna. pektive äldre än 50 år, minskade sjukfrånvaron med 0,1 respektive 0,2 procentenheter, och uppgick till 3,7 respektive 4,5 procent.

3.7 Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter

Statskontoret har ett årligt uppdrag att göra en sammanställning av sjukfrånvaron i staten utifrån myndigheternas årsredovisningar.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Tabell 3.10 Sjukfrånvaron inom olika COFOG-grupper Diagram 3.14 Förändring i sjukfrånvaron mellan 2017 och

Procent 2018 vid myndigheterna Antal COFOG-grupp 2016 2017 2018 100 Allmän offentlig förvaltning 4,1 4,0 4,0 90 Minskat Oförändrat Ökat Försvar 2,4 2,3 2,2 80 Samhällsskydd och rättsskipning 5,0 4,6 4,4 70 Näringsliv, miljö, bostad och 60 samhällsutveckling 3,8 3,6 3,7 50 Fritidsverksamhet, kultur och religion 4,2 3,7 3,7 40 Utbildning 2,9 2,9 2,9 30 Socialt skydd inklusive hälso- och 20 sjukvård 6,4 6,1 6,1 10 Totalt 4,1 4,0 3,9 0 Källa: Statskontoret. Små mynd. Mellanstora mynd. Stora mynd. Totalt < 50 årsarb. 50-999 årsarb. >999 årsarb Källa: Statskontoret. I tabell 3.10 redovisas sjukfrånvaron inom de olika COFOG-grupperna. Myndigheter inom Av de 32 myndigheter som hade mindre än gruppen Försvar uppvisade den lägsta totala sjuk- 50 årsarbetskrafter, och redovisade uppgifterna i frånvaron. I den gruppen uppgick andelen män årsredovisningen, hade drygt hälften, 17 myndigtill 80 procent. Myndigheterna inom gruppen heter, en minskad sjukfrånvaro 2018 jämfört med Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård upp- 2017 och resterande hade högre sjukfrånvaro, vilvisade den högsta sjukfrånvaron. I den gruppen ket framgår av (se diagram 3.14.). Enligt förorduppgick andelen kvinnor till 67 procent. I ningen (2000:605) om årsredovisning och budgruppen Försvar var sjukfrånvaron den lägsta getunderlag ska uppgift om sjukfrånvaro inte bland kvinnor, 3,8 procent, och i gruppen Utbild- lämnas om antalet anställda är färre än 10. ning var sjukfrånvaron den lägsta bland män, 1,7 procent. Gruppen med högst sjukfrånvaro bland både kvinnor och män var Socialt skydd Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer inklusive hälso- och sjukvård, med en sjukfrånvaro om 7,1 procent bland kvinnor och 4,3 pro- I SCB:s arbetskraftsundersökningar jämförs cent bland män. I tabell 3.1 finns en fördelning av sjukfrånvaron i olika arbetsmarknadssektorer. kvinnor respektive män inom de olika COFOG- Definitioner och mätmetoder skiljer sig mellan grupperna. sjukfrånvarouppgifterna i myndigheternas års- Av de statliga myndigheterna hade 45 procent redovisningar, som Statskontoret sammanställer, en lägre sjukfrånvaro 2018 än 2017, medan och SCB:s undersökningar. Statskontorets redo- 20 procent låg på samma nivå och 36 procent visning är därmed inte jämförbar med SCB:s upphade en högre sjukfrånvaro 2018 än 2017. gifter.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.15 Sjukfrånvaro enligt SCB:s arbetskrafts- En ökad andel statsanställda angav att de hade

undersökningar

fysiska besvär. Denna utveckling överens- Procent stämmer med utvecklingen på arbetsmarknaden 8,0 som helhet. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har besvär, och ökningen bland 7,0 6,0 kvinnorna är stor sedan föregående undersökning. Exempelvis upplevde 52 procent av 5,0 kvinnorna och 35 procent av männen att de var uttröttade i kroppen 2017. 4,0 3,0 Antalet personer som uppger att de upplever Statligt anställda olika mentala påfrestningar har ökat jämfört före- 2,0 Kommunalt anställda gående undersökningar och det är kvinnorna som står för ökningen. Anställda inom staten upp- 1,0 Privat anställda

Samtliga anställda

0,0 visade dessutom sämre värden än arbetsmarknaden som helhet. Exempelvis uppgav 59 procent 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Källa: Arbetsgivarverket utifrån underlag från Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar. av de statsanställda kvinnorna att de inte kunde koppla bort tankarna från arbetet under fritiden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar min- Motsvarande andel av männen uppgick till skade sjukfrånvaron i staten 2018 med 0,2 pro- 51 procent. centenheter till 2,9 procent (se diagram 3.15). Av de statsanställda upplevde 29 procent att Sjukfrånvaron bland anställda på hela arbets- minst hälften av arbetstiden var så stressig att de marknaden minskade samma år med 0,3 pro- inte hann prata om eller tänka på annat än arbetet, centenheter till 3,4 procent. vilket var något lägre än på arbetsmarknaden som SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att helhet, där motsvarande andel uppgick till 32 prosjukfrånvaron sedan 1990 varit lägre i staten än i cent. Av kvinnorna upplevde 57 procent att de, de andra sektorerna. Att statsanställda i snitt är helt eller delvis, hade alldeles för mycket att göra. mindre sjuka än andra hänger samman med att Motsvarande andel bland männen uppgick till staten har en större andel anställda med tjänste- 55 procent. mannayrken än de andra arbetsmarknadssektor- Av de statsanställda kvinnorna uppgav 48 proerna. Om man skulle jämföra enbart tjänste- cent att de satt mer än två timmar i sträck sysselmannagrupper inom de olika sektorerna med satta med datorn, medan motsvarande andel för varandra skulle skillnaderna sannolikt bli mindre. männen uppgick till 36 procent. Utvecklingen inom de olika sektorerna följer Undersökningen visar även att 29 procent av ungefär samma trend. kvinnorna och 15 procent av männen 2017 övervägde att sluta av hälsoskäl, vilket sammantaget överensstämmer med arbetsmarknaden som Arbetsmiljö helhet. Av männen uppgav 50 procent att de visste vad Vartannat år sedan 1989 genomför SCB, på upp- arbetsgivaren förväntar sig att de ska uppnå i deras drag av Arbetsmiljöverket, en arbetsmiljöunder- arbete. Motsvarande andel bland kvinnorna uppsökning. Arbetsgivarverket sammanställer sedan gick till 47 procent. För arbetsmarknaden som ett urval av frågorna som belyser arbetsmiljön i helhet uppgick andelen till 57 procent. den statliga sektorn. Av de statsanställda uppgav 20 procent att de År 2017 intervjuade Statistiska centralbyrån hade utsatts för våld eller hot om våld under de 3 705 personer ur den sysselsatta befolkningen senaste 12 månaderna, vilket var en minskning om deras arbetsmiljö. Av dessa var 351 anställda i med 2 procentenheter jämfört med 2015. För staten. Resultatet för de statsanställda bör tolkas statsanställda kvinnor hade andelen ökat till med försiktighet, eftersom urvalet och svars- 22 procent (20 procent år 2015 och 12 procent år frekvensen inte är tillräcklig för att genomgående 2013), medan andelen män hade minskat till få signifikanta värden. Nedan redovisas 2017 års 17 procent (25 procent år 2015 och 22 procent år resultat, som framgår av rapporten Hur upplever 2013). Det var något färre anställda inom staten de statsanställda sin Arbetsmiljö? Arbetsmiljö- som hade utsatts än inom kommunsektorn. rapport 2017 (Arbetsgivarverket 2018:6).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Andelen utsatta var lägst inom den privata sek- Sjukpension kan beviljas om Försäkringstorn. kassan har beviljat sjukersättning eller aktivitets- Andelen statsanställda som uppgav att de hade ersättning med omfattningen 25 – 100 procent. utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller Totalt sett har andelen sjukpensioner som beviljas arbetskamrater de senaste 12 månaderna uppgick på heltid ökat varje år sedan 2014. År 2018 betill 3 procent. För kvinnor var andelen 6 procent, viljades 72 procent av de nya sjukpensionerna på vilket var samma nivå som inom den privata sek- heltid. Av de män som 2018 beviljades sjuktorn. Andelen kvinnor som uppgav att de hade pension beviljades 76 procent sjukpension på helblivit sexuellt trakasserade av andra personer, som tid. Motsvarande andel för kvinnorna uppgick till t.ex. patienter eller kunder, uppgick till 9 procent 69 procent. Att männen beviljas sjukpension på i den statliga sektorn, till 10 procent i kommun- heltid i större utsträckning än vad kvinnorna gör sektorn och till 12 procent i den privata sektorn. är ett mönster som noterats alla år sedan 2003, Var femte statsanställd upplevde att det var bortsett från 2016, då andelen var lika stor för svårt att framföra kritiska synpunkter på arbets- kvinnor och för män. förhållanden, vilket var i linje med arbetsmark- Medianåldern för de personer som 2018 bevilnaden som helhet. Kvinnor upplevde i högre grad jades sjukpensioner var 57 år och 7 månader för än män att det fanns svårigheter av detta slag. kvinnor och 58 år och 6 månader för män. Det Av de statsanställda var de flesta, 81 procent, på innebär att skillnaden i medianåldern mellan det stora hela nöjda med arbetet, vilket kan kvinnor och män minskade jämfört med tidigare jämföras med 73 procent för arbetsmarknaden år. som helhet. Av de statsanställda uppgav 53 procent att de hade ett obundet och fritt arbete 2017, vilket var en minskning mot tidigare år, men Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet fortfarande en högre andel än på arbetsmark- Som framgår av diagram 3.17 var antalet anmälnaden som helhet. ningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA) något lägre 2018 än 2017.

Sjukpensioner

Diagram 3.17 Anmälningar enligt PSA 2013 – 2018

Under de senaste åren har personer som nybe- Antal viljats sjukpension minskat (se diagram 3.16). 7 000 Kvinnor Män 6 000

Diagram 3.16 Anställda som har nybeviljats sjukpension

2009 – 2018 5 000 Antal, uppdelat på kön Totalt antal 400 600 4 000 Kvinnor Män Totalt 350 3 000 500 300 2 000 400 250 1 000 200 300 0 150 13 14 15 16 17 18 200 Källa: Arbetsgivarverket. 100 100 50 Majoriteten av anmälningarna enligt PSA avser män. Männens andel har dock successivt minskat, 0 0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 från 60 procent 2013 till 57 procent 2018. Källa: Statens tjänstepensionsverk.

3.8 Lönenivåer och löneutveckling

Det finns en tydlig skillnad mellan könen beträffande nybeviljade sjukpensioner. År 2018 be- I diagram 3.18 redovisas den genomsnittliga viljades 58 kvinnor och 34 män sjukpension inom månadslönen för olika sektorer på arbetsmarkstaten. Det var en minskning för både kvinnor naden 2018. och män jämfört med 2017.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.18 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på Tabell 3.11 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor

arbetsmarknaden 2018 1997 – 2018

Kronor Procent 50 000 Statistik- Avtalsperiod för Löne- Föränd- Real 45 000 42 800 period centrala avtal utv. ring löneutv. sept – sept års- i KPI 1 i årstakt 40 000 38 000 37 400 takt 35 000 1997 – 1998 RALS 2 1998 – 2001 3,8 -0,1 3,9 30 500 28 600 30 000 1998 – 1999 RALS 1998 – 2001 3,8 0,4 3,4 25 000 1999 – 2000 RALS 1999 – 2000 3,8 1,0 2,8 20 000 2000 – 2001 RALS 2001 4,2 2,5 1,7 15 000 2001 – 2002 RALS 2002 – 2004 3,8 2.1 1,7 10 000 2002 – 2003 RALS 2002 – 2004 3,6 1,9 1,7 5 000 2003 – 2004 RALS 2002 – 2004 3,4 0,4 3,0 0 2004 – 2005 RALS 2004 – 2007 3,1 0,4 2,7 Tjänstemän Stat Landsting Kommun Arbetare privat privat sektor sektor 2005 – 2006 RALS 2004 – 2007 3,2 1,4 1,8 Källa: Statistiska centralbyrån. 2006 – 2007 RALS 2004 – 2007 3,2 2,2 1,0 2007 – 2008 RALS 2007 – 2010 3,7 3,5 0,2 Den genomsnittliga månadslönen i staten upp- 2008 – 2009 RALS 2007 – 2010 3,4 -0,3 3,7 gick till 38 000 kronor . Medellönen på hela 2 2009 – 2010 RALS 2007 – 2010 4,1 1,3 2,8 arbetsmarknaden uppgick till 34 600 kronor. 2010 – 2011 RALS 2010 – 2012/ 2,9 3 2,6 0,3 4 RALS – T Löneutvecklingen i staten 2011 – 2012 RALS 2010 – 2012/ 2,3 0,9 1,4 RALS – T Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart 2012 – 2013 RALS 2012 – 2013/ 2,6 0,0 2,6 avtal på statens vägnar med de fackliga parterna RALS – T Offentliganställdas Förhandlingsråds förbunds- 2013 – 2014 RALS 2013 – 2016/ 2,2 -0,2 2,4 områden inom det statliga förhandlingsområdet RALS – T sammantagna (OFR/S,P,O), Sveriges Akademi- 2014 – 2015 RALS 2013 – 2016/ 2,3 0,0 2,3 kers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt RALS – T Seko, service- och kommunikationsfacket. 2015 – 2016 RALS 2013 – 2016/ 2,6 1,0 1,6 Nuvarande ramavtal om löner m.m. för arbets- RALS – T tagare inom det statliga avtalsområdet (RALS) 2016 – 2017 RALS 2016 – 2017/ 2,2 1,8 0,4 gäller tills vidare med Saco-S. Med OFR/S,P,O RALS – T och med Seko är avtalen tidsbegränsade och gäller 2017 – 2018 RALS 2017 – 2020/ 2,7 2,0 0,7 fram t.o.m. den 30 september 2020. RALS-T Arbetsgivarverket har tagit fram uppgifter om

Genomsnittlig ökning för hela perioden 3,2 1,2 2,0

den kollektiva löneutvecklingen 1997 – 2018 om- 1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. 2 RALS: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten. räknat till årstakt (se tabell 3.11). 3 3 Siffran korrigerad på grund av ytterligare inkommet utfall. 4 Konsekvenskorrigerad siffra. Källa: Arbetsgivarverket

Utvecklingen av genomsnittliga löner

Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen (se diagram 3.19).

2 SCB:s siffror är uppräknade till heltid. just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löne- 3 Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna ökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till varierar över året. Därför kan i regel inte den löneutveckling som tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.19 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika Diagram 3.20 Genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor

sektorer på arbetsmarknaden 1994 – 2018 och män i staten och den oförklarade löneskillnaden 2009 –

Index 1994 = 100 2018 250 Procent 240 Primärkommunal sektor 18 230

Landstingskommunal Genomsnittlig löneskillnad

220 16

sektor

210 Statlig sektor 14 200 Oförklarad löneskillnad 190 Privat sektor 12 180 170 10 160 8 150 140 6 130 120 4 110 2 100 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 0 Anm. Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Källa: Arbetsgivarverket. Källa: Statistiska centralbyrån. Mellan 1994 och 2018 uppgick löneutvecklingen Arbetsgivarverkets rapport, urval och lönebegrepp inom den landstingskommunala sektorn till Som underlag för uppföljningen av delmålet an- 136,7 procent, inom den statliga sektorn till vänds den partsgemensamma lönestatistiken. 130,5 procent, inom den privata sektorn till Jämfört med tidigare rapporter har Arbetsgivar- 124,2 procent och inom den kommunala sektorn verket i rapporten Utveckling av löneskillnader till 110,3 procent. För tjänstemän inom den mellan statsanställda kvinnor och män åren privata sektorn uppgick löneutvecklingen till 2008 – 2018 ersatt standardvägning som metod för 133,2 procent och för arbetare till 111,9 procent. beräkningen av löneskillnader mellan kvinnor och män med en regressionsanalys I regressionsanalysen, som syftar till att analys- Löneskillnaderna mellan kvinnor och män era vilka faktorer som kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor, ingår alla myn- Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvin- digheter under regeringen. Arbetsgivarverkets nor och män uppgick i september 2018 till frivilliga medlemmar eller myndigheter som sort- 6,6 procent. Det var en minskning med 0,1 pro- erar under riksdagen ingår inte i det statistiska centenhet jämfört med 2017. Arbetsgivarverket materialet. har i rapporten Utveckling av löneskillnader Materialet omfattar samtliga anställda som har mellan statsanställda kvinnor och män åren 2008 – månadslön. Myndighetschefer, vars löner beslut- 2018 analyserat de sakliga och mätbara faktorer as av regeringen, har uteslutits. I urvalet ingick tosom den totala löneskillnaden mellan kvinnor och talt 246 756 statsanställda, varav 129 975 (53 promän i staten består av. De faktorer som har störst cent) kvinnor och 116 781 (47 procent) män. påverkan på den totala löneskillnaden är att Den genomsnittliga månadslönen för kvinnor kvinnor och män arbetar med olika uppgifter och uppgick 2018 till 35 161 kronor och för män till på olika nivåer i myndigheterna samt att kvinnor 37 636 kronor. Den genomsnittliga löneskilli högre grad än män arbetar deltid. naden mellan kvinnor och män uppgick till ca När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvar- 2 475 kronor eller 6,6 procent. Eftersom kvinnor står en skillnad som inte kan förklaras av tillgäng- i större utsträckning än män arbetar deltid minlig information i statistiken, den s.k. oförklarade skar löneskillnaden något när heltidslöner löneskillnaden. Denna skillnad var 0,5 procent i jämförs. När lönerna räknas om till heltidslöner september 2018, vilket var en ökning med blir skillnaden 5,3 procent. 0,1 procentenhet jämfört med 2017. Bland samtliga månadsavlönade statsanställda I diagram 3.20 redovisas den genomsnittliga hade 95 procent av kvinnorna och 96 procent av löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten männen en heltidsanställning 2018 och den oförklarade löneskillnaden under de senaste tio åren.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Genomsnittlig löneutveckling Tabell 3.12 BESTA-klassning efter grupperingsnivå

(svårighetsgrad) 2018

För statsanställda, exklusive chefer, var den gen- Antal och procentuell fördelning omsnittliga löneutvecklingen i årstakt 2017 och Grupperingsnivå Anställda, ej klassade Anställda, 2018 för identiska individer 3,4 procent för som chef klassade som kvinnor och 3,5 procent för män. chef Löneutvecklingen i årstakt var 4,4 procent för Nivå 1 20 559 kvinnliga chefer och 4,1 procent för manliga Andel kvinnor 44 chefer under samma period. Skillnaden kan delvis Andel män 56 förklaras av att de kvinnor som blir chefer är Nivå 2 35 416 yngre än de män som blir chefer och löneutveck- Andel kvinnor 59 lingen är oftast större i början av karriären. Denna Andel män 41 beräkning gäller endast identiska individer, dvs. 82 444 4 700 Nivå 3 de som varit anställda på samma myndighet under 58 40 Andel kvinnor hela mätperioden. 4 Andel män 42 60 Nivå 4 58 788 6 022 Ett partsgemensamt arbete Andel kvinnor 53 43 Parterna på det statliga avtalsområdet har på alla Andel män 47 57 nivåer ett gemensamt ansvar för att utjämna och 21 280 4 392 förhindra skillnader i löner och andra anställ- Nivå 5 Andel kvinnor 47 51 ningsvillkor mellan kvinnor och män som utför Andel män 53 49 arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. 5 385 1 697 Parterna ska också främja alla medarbetares lika Nivå 6 30 47 möjligheter att på sakliga grunder påverka sin Andel kvinnor Andel män 70 53 löneutveckling. Parterna ska vidare ta ställning till principerna för lönesättningen av de medarbetare Oklassade 19 920 som under viss tid inte befinner sig i arbete, t.ex. Andel kvinnor 38 föräldralediga. Andel män 62 De centrala parterna på det statliga avtalsom- Summa 243 792 16 811 rådet har träffat en överenskommelse om att ge- Källa: Arbetsgivarverket. mensamt fortsatt bedriva fem utvecklingsområden inom Partsrådet 5 . Ett av områdena rör Som framgår av tabell 3.11 är nivå 3 den vanligaste centrala parters stöd till lokal lönebildning. BESTA-klassificeringen. För chefer, dvs. person- Arbetet inom detta område ska fortgå fram t.o.m. er som tillhör kompetenskategorin ledningskomden 31 december 2020. petens, finns en särskild nivågruppering. Vid en jämförelse av antalet klassificerade som chefer Närmare om grupperingsnivå (svårighetsgrad) med antalet som inte är klassificerade som chefer För att bättre kunna analysera lönestatistiken i kan konstateras att det 2018 liksom 2017 gick staten har parterna på det statliga avtalsområdet ca 15 anställda per chef i staten. År 2016 uppgick kommit överens om en indelning av arbets- antalet till ca 14 och 2015 till ca 17 anställda per uppgifter i arbetsområden och grupperingsnivåer. chef. Myndighetschefer ingår inte i det aktuella Denna indelning, BESTA-systemet, delar upp chefskollektivet eftersom de inte klassificeras i arbetsuppgifter på ett 60-tal arbetsområden och BESTA-systemet när det gäller arbetsområde och på sex grupperingsnivåer. Grupperingsnivån an- grupperingsnivå. ger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. I diagram 3.21 redovisas grupperingsnivå upp- Den ska också återspegla det ansvar, den själv- delat på kompetenskategorier och kön 2018. ständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. Sammantaget var det ca 20 000 anställda som inte var klassificerade 2018, vilket kan jämföras med drygt 21 000 år 2017.

4 Uppgifterna avser anställda på det statliga avtalsområdet, dvs. både vid 5 Partsrådet är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, myndigheter och vid Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar. OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. 26

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Diagram 3.21 Grupperingsnivå (svårighetsgrad) uppdelat på

kompetenskategorier och kön i staten 2018

Kvinnor Män Ledningskompetens Kärnkompetens å 1 Niv Stödkompetens Oklassade Ledningskompetens Kärnkompetens å 2 Niv Stödkompetens Oklassade Ledningskompetens Kärnkompetens å 3 Niv Stödkompetens Oklassade Ledningskompetens Kärnkompetens å 4 Niv Stödkompetens Oklassade Ledningskompetens Kärnkompetens å 5 Niv Stödkompetens Oklassade Ledningskompetens Kärnkompetens å 6 Niv Stödkompetens Oklassade 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Källa: Arbetsgivarverket.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1 Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighetschefer per den 5 september 2019

Nedan redovisas en sammanställning över de myndighetschefer som anställs och lönesätts av regeringen. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 5 september 2019. 6

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Affärsverket svenska kraftnät GD vik. Medelius-Bredhe Lotta Allmänna reklamationsnämnden Ordförande Isgren Marcus Arbetsdomstolen Ordförande Lilja Hansson Cathrine Arbetsförmedlingen GD Sjöberg Mikael Arbetsmiljöverket GD Zelmin-Ekenhem Erna

Barnombudsmannen Barnombudsman Dahlin Elisabeth Blekinge tekniska högskola Rektor Viberg Mats Bolagsverket GD Stenberg Annika Boverket GD Sjelvgren Anders Brottsförebyggande rådet GD vik. Borschos Björn Brottsoffermyndigheten GD Öster Annika

Centrala studiestödsnämnden GD Forsberg Christina

Datainspektionen GD Lindgren Schelin Lena Delegationen mot segregation Direktör Ashing Inger Diskrimineringsombudsmannen Ombudsman Broberg Agneta Domstolsverket GD Holmgren Martin

E-hälsomyndigheten GD Valik Janna Ekobrottsmyndigheten GD Rodrigo Monica Ekonomistyrningsverket GD Olsson Clas Elsäkerhetsverket GD Falemo Elisabet Energimarknadsinspektionen GD Vadasz Nilsson Anne Etikprövningsmyndigheten Direktör Modin Johan Exportkreditnämnden GD Jatko Anna-Karin

Fastighetsmäklarinspektionen Direktör Paulsson Gunilla Finansinspektionen GD Thedéen Erik Finanspolitiska rådet Kanslichef Sonnegård Joakim Folke Bernadotteakademin GD Söder Sven-Eric Folkhälsomyndigheten GD Carlson Johan Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd GD Forsberg Ethel Forskningsrådet för miljö, areella näringar och GD Petersson Ingrid samhällsbyggande (FORMAS) Fortifikationsverket GD Bredberg Pettersson Maria Forum för levande historia Överintendent Lomfors Ingrid Försvarets materielverk GD Mårtensson Göran Försvarets radioanstalt GD vik. Gustafsson Charlotta Försvarshögskolan Rektor Egnell Robert

6 På grund av att särskilda bestämmelser reglerar ledningen av Arbetsgivarverket och Regeringskansliet ingår dessa myndigheter inte i sammanställningen.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Försvarsmakten ÖB Bydén Micael Försvarsunderrättelsedomstolen Ordförande Lundgren Lars Försäkringskassan GD Öberg Nils

Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Nilsson Per Göteborgs universitet Rektor Wiberg Eva

Havs- och vattenmyndigheten GD Granit Jakob Högskolan Dalarna Rektor Norsell Martin Högskolan i Borås Rektor Tinnsten Mats Högskolan i Gävle Rektor Fältholm Ylva Högskolan i Halmstad Rektor Hwang Stephen Högskolan i Skövde Rektor Niklasson Lars Högskolan Kristianstad Rektor Pihl Håkan Högskolan Väst Rektor Hellström Martin

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen GD Ekborg Peter Inspektionen för socialförsäkringen GD vik. Seijboldt Marie Inspektionen för strategiska produkter GD vik. Wieslander Carl Johan Inspektionen för vård och omsorg GD Wallström Sofia Institutet för arbetsmarknads- och GD Hemström- Maria utbildningspolitisk utvärdering Hemmingsson Institutet för rymdfysik Föreståndare Barabash Stanislav Institutet för språk och folkminnen GD Sundin Martin

Justitiekanslern JK Heidenborg Mari Jämställdhetsmyndigheten GD Ag Lena

Kammarkollegiet GD Larsson Gunnar Karlstads universitet Rektor Sterte Johan Karolinska institutet Rektor Ottersen Ole Petter Kemikalieinspektionen GD vik. Westerberg Agneta Kommerskollegium GD Stellinger Anna Konjunkturinstitutet GD Hansson Brusewitz Urban Konkurrensverket GD Jermsten Rikard Konstfack Rektor Lantz Maria Konstnärsnämnden Direktör Söderbäck Anna Konsumentverket GD och KO Tisell Cecilia Kriminalvården GD vik. Strömberg Stefan Kronofogdemyndigheten Rikskronofogde Gellerbrant Hagberg Christina Kungl. biblioteket Riksbibliotekarie Grönvall Karin Kungl. Konsthögskolan Rektor Arrhenius Sara Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rektor Wessman Helena Kungl. Tekniska högskolan Rektor Karlsson Sigbritt Kustbevakningen GD Mattsson Therese

Lantmäteriet GD Ås Sivborg Susanne Linköpings universitet Rektor Dannetun Helen Linnéuniversitetet Rektor Aronsson Peter

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Livsmedelsverket GD Sohlström Annica Luftfartsverket GD Persson-Grivas Ann Luleå tekniska universitet Rektor Bergvall-Kåreborn Birgitta Lunds universitet Rektor von Schantz Torbjörn Läkemedelsverket GD Andersson Forsman Catarina Länsstyrelsen i Blekinge län Landshövding Nordin Sten Länsstyrelsen i Dalarnas län Landshövding Thörn Ylva Länsstyrelsen i Gotlands län Landshövding Flanking Anders Länsstyrelsen i Gävleborgs län Landshövding Bill Per Länsstyrelsen i Hallands län Landshövding Sommestad Lena Länsstyrelsen i Jämtlands län Landshövding Hägglund Jöran Länsstyrelsen i Jönköpings län Landshövding Jonsson Helena Länsstyrelsen i Kalmar län Landshövding Carlzon Thomas Länsstyrelsen i Kronobergs län Landshövding Burman Ingrid Länsstyrelsen i Norrbottens län Landshövding Nilsson Björn O. Länsstyrelsen i Skåne län Landshövding Hulthén Anneli Länsstyrelsen i Stockholms län Landshövding Österberg Sven-Erik Länsstyrelsen i Södermanlands län Landshövding Hagberg Liselott Länsstyrelsen i Uppsala län Landshövding Enander Göran Länsstyrelsen i Värmlands län Landshövding vik. Blom Johan Länsstyrelsen i Västerbottens län Landshövding Andersson Magdalena Länsstyrelsen i Västernorrlands län Landshövding Högman Berit Länsstyrelsen i Västmanlands län Landshövding Akhtarzand Minoo Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landshövding Danielsson Anders Länsstyrelsen i Örebro län Landshövding Larsson Maria Länsstyrelsen i Östergötlands län Landshövding Graf Carl Fredrik

Malmö universitet Rektor Tham Kerstin Medlingsinstitutet GD Wennemo Irene Migrationsverket GD Ribbenvik Mikael Mittuniversitetet Rektor Fällström Anders Moderna museet Överintendent Ørskou Gitte Myndigheten för arbetsmiljökunskap GD Ahmadi Nader Myndigheten för delaktighet GD Ekman Aldén Malin Myndigheten för digital förvaltning GD Eriksson Anna Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd GD Svartz Kristina Myndigheten för kulturanalys Direktör Härd Sverker Myndigheten för press, radio och tv GD Ingvar-Nilsson Charlotte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap GD Eliasson Dan Myndigheten för stöd till trossamfund Direktör Göransson Åke Myndigheten för tillgängliga medier GD Larsson Magnus Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och GD Daltung Sonja analyser Myndigheten för ungdoms- och GD Nyberg Lena civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys GD af Geijerstam Jean-Luc Myndigheten för yrkeshögskolan GD Persson Thomas Mälardalens högskola Rektor Pettersson Paul

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Nationalmuseum Överintendent Pettersson Susanna Naturhistoriska riksmuseet Överintendent Malmström Joakim Naturvårdsverket GD Risinger Björn Nordiska Afrikainstitutet Direktör vik. Berger Tania

Patent- och registreringsverket GD Strömbäck Peter Pensionsmyndigheten GD Barr Daniel Polarforskningssekretariatet Direktör Gårdfeldt Katarina Polismyndigheten Rikspolischef Thornberg Anders Post- och telestyrelsen GD Sjöblom Dan

Revisorsinspektionen Direktör Johansson Per Riksantikvarieämbetet Riksantikvarie Amréus Lars Riksarkivet Riksarkivarie Åström Iko Karin Riksgäldskontoret Riksgäldsdirektör Lindblad Hans Rymdstyrelsen GD Rathsman Anna Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige GD Lööw Lars (Svenska ESF-rådet) Rättsmedicinalverket GD Werkström Lars

Sjöfartsverket GD Norén Katarina Skatteverket GD Westling Palm Katrin Skogsstyrelsen GD Sundqvist Herman Skolforskningsinstitutet Direktör von Greiff Camilo Socialstyrelsen GD Wigzell Olivia Specialpedagogiska skolmyndigheten GD Malmberg Fredrik Spelinspektionen GD Rosenberg Camilla Statens beredning för medicinsk och social GD Axelsson Susanna utvärdering Statens centrum för arkitektur och design Överintendent Long Kieran Statens energimyndighet GD Andrén Robert Statens fastighetsverk GD Eiken Holmgren Ingrid Statens försvarshistoriska museer Överintendent Hagberg Magnus Statens geotekniska institut GD Karlsson Åsa-Britt Statens haverikommission GD Ytterberg Hans Statens historiska museer Överintendent Jansén Maria Statens institutionsstyrelse GD Åbjörnsson Hollmark Elisabet Statens jordbruksverk GD Nordin Christina Statens konstråd Direktör Malm Magdalena Statens kulturråd GD Forssell Staffan Statens maritima och transporthistoriska museer Överintendent Grundberg Leif Statens medieråd Direktör Novak Anette Statens museer för världskultur Överintendent Follin Ann Statens musikverk GD vik. Kunosson Gerhard Statens servicecenter GD Pålsson Thomas Statens skolinspektion GD Ängmo Helén Statens skolverk GD Fredriksson Peter Statens tjänstepensionsverk GD Humla Maria Statens veterinärmedicinska anstalt GD vik. Lindberg Ann

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Statens väg- och transportforskningsinstitut GD Svensson Tomas Statistiska centralbyrån GD Stymne Joakim Statskontoret GD Roswall Ljunggren Annelie Stockholms konstnärliga högskola Rektor Crabtree Paula Stockholms universitet Rektor Söderbergh Widding Astrid Strålsäkerhetsmyndigheten GD Cromnier Nina Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll GD Hammarström Ulf (Swedac) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete GD Jämtin Carin (Sida) Svenska institutet GD Sjöstedt Madeleine Svenska institutet för europapolitiska studier Direktör von Sydow Göran (Sieps) Sveriges geologiska undersökning GD Söderberg Lena Sveriges lantbruksuniversitet Rektor Knutson Wedel Maria Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut GD Brennerfelt Rolf (SMHI) Säkerhetspolisen Säkerhetspolischef Friberg Klas Södertörns högskola Rektor Amberg Gustav

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket GD vik. Erlandsson Inger Tillväxtverket GD Nordlöf Gunilla Totalförsvarets forskningsinstitut GD Mattsson Jens Totalförsvarets rekryteringsmyndighet GD Malm Christina Trafikanalys GD vik. Pettersson Eva Trafikverket GD Erixon Lena Transportstyrelsen GD Bjelfvenstam Jonas Tullverket Generaltulldirektör Svensson Charlotte

Umeå universitet Rektor Adolfsson Hans Universitets- och högskolerådet GD Röding Karin Universitetskanslersämbetet GD Söderholm Anders Upphandlingsmyndigheten GD Ek Inger Uppsala universitet Rektor Åkesson Eva

Verket för innovationssystem (Vinnova) GD Isaksson Darja Vetenskapsrådet GD Stafström Sven

Åklagarmyndigheten Riksåklagare Lundh Petra

Örebro universitet Rektor Schnürer Johan Överklagandenämnden för studiestöd Direktör Åhgren Hans Göran

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Ordförande i styrelsemyndigheter per den 5 september 2019

Nedan redovisas en sammanställning över ordförandena i de myndigheter som leds av en styrelse. Sammanställningen avser förhållandena per den 5 september 2019.

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Affärsverket svenska kraftnät Överdirektör Netz Bo AP-fonden Första GD Hansson Brusewitz Urban AP-fonden Andra F.d. VD Roxendal Jan AP-fonden Tredje VD Lindenius Christina AP-fonden Fjärde F.d. VD McPhee Sarah AP-fonden Sjätte Civilekonom Ingelstam Catrina AP-fonden Sjunde Chefsekonom Westman Rose Marie Arbetsförmedlingen GD Petersson Ingrid Arbetsgivarverket Rikskronofogde Gellerbrant Hagberg Christina

Blekinge tekniska högskola Konsult Örn Peter

E-hälsomyndigheten Hälso- och Lundgren Lena sjukvårdsdirektör Exportkreditnämnden VD Lindberg Hans

Finansinspektionen Landshövding Österberg Sven-Erik Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Professor Palme Joakim Fortifikationsverket F.d. landshövding Norrfalk Maria Försvarets materielverk F.d. GD Gustafsson Yvonne Försvarshögskolan F.d. landshövding Egardt Peter Försäkringskassan ÖD Johansson Anita

Gymnastik- och idrottshögskolan F.d. landshövding Eriksson Björn Göteborgs universitet Landshövding Schelin Seidegård Cecilia

Högskolan Dalarna Konsult Bellander Christina Högskolan i Borås Riksbibliotekarie Herdenberg Gunilla Högskolan i Gävle F.d. rektor Palmér Ingegerd Högskolan i Halmstad Vice VD Castler Harald Högskolan i Skövde F.d. rektor Norén Kerstin Högskolan Kristianstad Regionöverläkare Kvist Ulf Högskolan Väst F.d. landshövding Eriksson Eva

Karlstads universitet VD Johansson Karin Karolinska institutet F.d. statsråd Odenberg Mikael Konstfack Jurist Rennerstedt Kristina Konstnärsnämnden VD Larsson Jesper Kungl. Konsthögskolan VD Kumlin Ewa Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Stadsdirektör Lindh Ingela Kungl. Tekniska högskolan Affärsområdeschef Ewaldsson Ulf

Lantmäteriet F.d. GD Sundin Olle Linköpings universitet Landshövding Sommestad Lena Linnéuniversitetet Professor Brändström Dan Luftfartsverket F.d. VD Olson Jan

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 1

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Luleå tekniska universitet Ordförande Nordmark Eva Lunds universitet Ambassadör Hafström Jonas Läkemedelsverket F.d. GD Billinger Nils Gunnar

Malmö universitet F.d. ordförande Fjelkner Metta Mittuniversitetet Seniorrådgivare Nygårds Peter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Professor Anell Anders Mälardalens högskola Landshövding Hagberg Liselott

Pensionsmyndigheten F.d. GD Wigzell Kerstin Post- och telestyrelsen Civilekonom Hedén Åke

Riksgäldskontoret F.d. GD Gustafsson Yvonne Rymdstyrelsen Universitetsdirektör Bjelke Katarina

Sjöfartsverket F.d. GD Sundin Olle Skogsstyrelsen Rättschef Wiberg Mats Socialstyrelsen Vik. GD Gustafsson Charlotta Spelinspektionen Senior rådgivare Håkansson Per Statens fastighetsverk F.d. statssekreterare Olsson Sten Statens jordbruksverk F.d. överintendent Bengtsson Staffan Statens kulturråd F.d. statssekreterare Stuart Hamilton Ulrika Statens servicecenter F.d. landshövding Holmberg Barbro Statens tjänstepensionsverk F.d. GD Sjöstrand Mats Statens väg- och transportforskningsinstitut VD Löfsjögård Malin Stockholms konstnärliga högskola Professor Bremer Kåre Stockholms universitet Justitieråd Calissendorff Kerstin Styrelsen för internationellt F.d. GD Gustafsson Yvonne utvecklingssamarbete Sveriges lantbruksuniversitet GD Brennerfelt Rolf Södertörns högskola Landshövding Akhtarzand Minoo

Tillväxtverket F.d. Landshövding Alsér Kristina Totalförsvarets forskningsinstitut F.d. GD Gustafsson Yvonne Trafikverket F.d. regiondirektör Persson Magnus Transportstyrelsen F.d. statråd Norman Peter

Umeå universitet F.d. landshövding Heister Chris Universitets- och högskolerådet VD Elmsäter-Svärd Catharina Uppsala universitet Professor Hernes Gudmund

Verket för innovationssystem (Vinnova) Direktör Nilsson-Ehle Anna Vetenskapsrådet F.d. rektor Bladh Agneta

Örebro universitet F.d. universitetskansler Haikola Lars

Bilaga 2 Utdrag ur förslag till ändringar i Nordiska investeringsbankens stadgar

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 2 Bilaga 2 Utdrag ur förslag till ändringar i Nordiska investeringsbankens stadgar

Innehållsförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 2

Utdrag ur förslag till ändringar i Nordiska investeringsbankens stadgar

NIB:s stadgar Ändringar i avsnitt 3, 4, 13, 14 och 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Section 3 Section 3

The authorised capital stock of the Bank shall The authorised capital stock of the Bank shall be EUR 6,141,903,086 subscribed by the be EUR 8,368,844,474.11 subscribed by the Member countries as follows: Member countries as follows:

Denmark EUR 1,293,922,083 Denmark EUR 1,763,074,493.79 Estonia EUR 56,254,434 Estonia EUR 76,651,259.81 Finland EUR 1,088,148,207 Finland EUR 1,482,690,785.19 Iceland EUR 58,075,722 Iceland EUR 79,132,913.42 Latvia EUR 82,072,738 Latvia EUR 111,830,807.21 Lithuania EUR 119,795,914 Lithuania EUR 163,231,714.80 Norway EUR 1,320,805,204 Norway EUR 1,799,704,941.30 Sweden EUR 2,122,828,784 Sweden EUR 2,892,527,558.59

Any increase or decrease in the authorised Any increase or decrease in the authorised capital stock shall be decided upon by the Board capital stock shall be decided upon by the Board of Governors, after a proposal by the Board of of Governors, after a proposal by the Board of Directors of the Bank. Any such increase or Directors of the Bank. Any such increase or decrease in the authorised capital stock shall be decrease in the authorised capital stock shall be allocated among the Member countries based allocated among the Member countries based upon their Gross National Income at market upon their Gross National Income at market prices as determined from time to time by the prices as determined from time to time by the Board of Governors. Board of Governors.

Section 4 Section 4

The Member countries have made available to The Member countries have made available to the Bank 6.815502352081970 per cent of the the Bank 10.10346099746250 per cent of the subscribed authorised capital stock. The pay- subscribed authorised capital stock. The payments have been made upon request from the ments have been made upon request from Bank. the Bank.

The remainder of the subscribed capital stock The remainder of the subscribed capital stock shall be subject to call to the extent the Board shall be subject to call to the extent the Board of Directors of the Bank deems it necessary for of Directors of the Bank deems it necessary for the fulfilment by the Bank of its debt obli- the fulfilment by the Bank of its debt obligations gations.

Section 13 Section 12

The Bank shall have a Board of Governors, a The Bank shall have a Board of Governors, a Board of Directors, a President, and such other Board of Directors, a President, a Control personnel as is necessary to carry out its ope- Committee, and such other personnel as is rations. necessary to carry out its operations.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Section 14 Section 13

The Board of Governors shall be composed of The Board of Governors shall be composed of eight Governors. Each Member country shall eight Governors. Each Member country shall be represented by the Minister designated by it be represented by the Minister designated by it as its Governor. as its Governor.

The Board of Governors shall appoint a Chair- The Board of Governors shall appoint a Chair man for a term of one year. The chairmanship for a term of one year. The position of chair of of the Board of Governors shall rotate among the Board of Governors shall rotate among the the Member countries. Member countries.

The Board of Governors shall be vested with The Board of Governors shall be vested with the following powers: the following powers:

a) Amendments of the Statutes with the a) Amendments of the Statutes with the exception of this Section 14. exception of this Section 13. b) Decisions on increase and decrease of the b) Decisions on increase and decrease of the authorised capital stock. authorised capital stock. c) Decisions on questions of interpretation and c) Decisions on principles for capital and application of the provisions of the Agreement liquidity management. and the Statutes. d) Approval of the annual report of the Board d) Decisions on questions of interpretation and of Directors and audited financial statements of application of the provisions of the Agreement the Bank. and the Statutes. e) Appointment of two members of the e) Approval of the annual report of the Board Control Committee in accordance with of Directors and audited financial statements of Section17. the Bank. f) Decisions on procedures related to with- f) Appointment of members of the Control drawal of membership of the Bank. Committee in accordance with Section 16. g) Decision on liquidation of the Bank. g) Decisions on procedures related to Decisions of the Board of Governors shall be withdrawal of membership of the Bank. unanimous. Decisions may be taken by a h) Decision on liquidation of the Bank. written procedure. Decisions of the Board of Governors shall be The Board of Governors shall hold an annual unanimous. Decisions may be taken by a meeting and such other meetings as deemed written procedure. appropriate. The Board of Governors shall hold an annual meeting and such other meetings as deemed appropriate.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Section 17 Section 16

A Control Committee shall be established to A Control Committee shall be established to ensure that the operations of the Bank are monitor that the operations of the Bank are conducted in accordance with these Statutes. conducted in accordance with these Statutes. The Control Committee shall be responsible The Control Committee shall be responsible for the audit of the Bank’s accounts and shall for appointing the external auditors to carry annually deliver an auditors’ report to the out the audit of the Bank’s financial statements. Board of Governors. The external auditors’ report together with reports from the Control Committee and its Chairmanship shall be delivered annually to the Board of Governors.

The Control Committee shall be composed of The Control Committee shall be composed of ten members. The members of the committee at least ten and a maximum of twelve members. shall be appointed for a term of up to two years The members of the Committee shall be at a time. The Nordic Council and the appointed for a term of up to two years at a Parliaments of Estonia, Latvia and Lithuania time. The Nordic Council and the Parliaments shall appoint one member from each country. of Estonia, Latvia and Lithuania shall appoint The Board of Governors shall appoint two one member from each country. The Board of members to serve as Chairman and Deputy Governors shall appoint two to four members Chairman. The chairmanship and deputychair- to serve as Chair, Deputy Chair and other manship shall rotate among the Member members of the Chairmanship who shall countries. administer the responsibilities and tasks of the Committee. The Chairmanship shall oversee the performance of the audit of the Bank’s financial statements, carried out by the external auditors, and monitor the Bank’s financial position, risk levels and capital and liquidity position. The positions of the Chairmanship shall rotate among the Member countries.

Skatt, tull och 3 exekution

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Diagramförteckning

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2020 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1:1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Skatteverket 7 924 955 1:2 Tullverket 2 123 025 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 009 009

Summa 12 056 989

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

2 Skatt, tull och exekution

2.1 Omfattning Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs också brottsbekämpning. Skatteverket, Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution om- Tullverket och Kronofogdemyndigheten är författar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av valtningsmyndigheter inom respektive område. skatt, tull och avgifter. Nära knutet till och starkt Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom integrerat med huvuduppgifterna finns verksam- utgiftsområdet genom att ansvara för tullheter som folkbokföring, fastighetstaxering, kontrollen till sjöss. id-kort, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 1:1 Skatteverket 7 634 7 569 7 497 7 925 7 921 8 020 1:2 Tullverket 1 896 1 980 1 960 2 123 2 282 2 315 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 916 1 960 1 988 2 009 2 034 2 065

Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution 11 446 11 509 11 445 12 057 12 237 12 400

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2020 – 2022. 2022 beräknas anslaget ökas med 58 miljoner

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

kronor. Anslaget beräknas varaktigt ökas med

Miljoner kronor 28 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

2020 2021 2022 Tullverkets anslag ökas med 40 miljoner

kronor 2020 för att förstärka Tullverkets verk-

Anvisat 2019

1

11 523 11 523 11 523

Förändring till följd av: samhet. Anslaget beräknas öka varaktigt fr.o.m.

Pris- och löneomräkning 2 275 449 622 2021 med 40 miljoner kronor. Anslaget minskas

Beslut 296 293 285 varaktigt med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2020 för

finansiera uppdrag till Ekonomistyrningsverket. Varav BP20 3 286 190 180 För att möta behovet av samverkan för att Överföring till/från andra utgiftsområden -37 -28 -29 bekämpa välfärdsbrott och för att bekämpa annan

ekonomisk brottslighet ökas Kronofogdemyn- Varav BP20 3 dighetens anslag med 25 miljoner kronor 2020. Övrigt För 2021 respektive för 2022 beräknas anslaget

Ny ramnivå 12 057 12 237 12 400

1 ökas med 20 miljoner kronor.

Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Kronofogdemyndigheten kommer att få hant-

era fler ärenden med anledning av att regeringen 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är preliminär. anser att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör

3 Exklusive pris- och löneomräkning. införas vid beskattning av utomlands bosatta per-

soner som tillfälligt arbetar i Sverige. Anslaget Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick ökas därför med 6,5 miljoner kronor 2020. För 2018 till 11,4 miljarder kronor. Prognosen för 2021 beräknas anslaget varaktigt ökas med utfallet 2019 är nivå med 2018 vilket är 64 mil- 4,5 miljoner kronor. joner kronor lägre än anvisade anslag. Föreslagen Ovanstående förslag innebär att samtliga anslagsnivå för utgiftsområdet 2020 är 548 milmyndigheter kan rekrytera. För främst Tullverket joner kronor högre än 2019. Ökningen av utgiftskommer det innebära att antalet anställda vid området beror på pris- och löneomräkning, som myndigheten ökar. för 2020 uppgår till 275 miljoner kronor, samt be-

slut i denna proposition och tidigare budgetbeslut

i riksdagen på 296 miljoner kronor. Anslagsförän-

Tidigare beslutade och aviserade

dringarna redovisas detaljerat under respektive

anslagsförändringar

delområde.

I budgetpropositionen för 2018 och i budgetpro-

positionen för 2019 ökades Skatteverkets anslag

Nu föreslagna och aviserade

för införandet av nya skatteregler som bl.a. krävde

anslagsförändringar

it-utveckling som nu är genomförd. Anslaget

minskas därför planenligt 2020 med ca 64 mil- Skatteverkets anslag ökas med sammanlagt joner kronor. 152 miljoner kronor 2020 för skatteförslag som I budgetpropositionen för 2018 ökades Skatteregeringen avser att återkomma till riksdagen verkets anslag för att öppna tio nya servicekontor. med. Det är förslag om att införa ett ingångs- Anslaget ökas 2020 med 35 miljoner kronor. avdrag och förslag om att införa ett ekonomiskt Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicearbetsgivarbegrepp vid beskattning av utomlands center för lokal statlig service. Enligt vad som bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige angavs i budgetpropositionen för 2019 överförs (Förslag till statens budget, finansplan m.m. därför medel till Statens servicecenter. avsnitt 12). För 2021 beräknas anslaget varaktigt Tidigare beräknad anslagsökning för att förökas med 60 miljoner kronor. stärka Tullverkets verksamhet innebär att an- Som en del i regeringens satsning för att slaget ökas med ca 74 miljoner kronor 2020. bekämpa välfärdsbrott ökas Skatteverkets anslag I budgetpropositionen för 2016 ökades Kronomed 65 miljoner kronor 2020 för att höja kvalitetfogdemyndighetens anslag tillfälligt för att hanten i folkbokföringen och för ett system som gör era ett ökat antal ansökningar om skuldsanering det möjligt för vissa myndigheter att få tillgång till med anledning av skuldsaneringslagen som uppgifter om bankkonton. För 2021 beräknas trädde i kraft i november 2016. Anslaget minskas anslaget ökas med 68 miljoner kronor och för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

med 20 miljoner kronor för att den tillfälliga sats- ändring. Även om indikatorerna inte ger någon

ningen upphör. fullständig bild av utgiftsområdets i många fall

komplexa verksamhet tillför de relevant infor-

Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad. mation för att göra en bedömning av hur utgifts-

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

området har utvecklats. På grund av myndig- Miljoner kronor heternas olika karaktärer och omfattning presen-

2020 teras indikatorerna och bedömningsgrunderna i

Transfereringar 1 55 sitt sammanhang för respektive delområde skatt,

tull och exekution. Verksamhetsutgifter 2 11 945

Investeringar 3 57

Summa ramnivå 12 057

2.3.2 Resultat

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2018 samt kända förändringar av anslagens användning. Resultatet presenteras i sitt sammanhang under 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. delområdena skatt, tull respektive exekution. Där

återfinns detaljerad redovisning, analys och 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. bedömning av resultat. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgiftsområdets utgifter utgörs i huvudsak av

2.3.3 Analys och slutsatser

verksamhetsutgifter.

Regeringens samlade bedömning är att målupp-

fyllelsen är god och att myndigheternas insatser i

2.2.1 Mål för utgiftsområdet

hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgifts-

området. Riksrevisionen har granskat myndig- Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansheternas årsredovisningar och dessa har bedömts ieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett som i allt väsentligt rättvisande. väl fungerande samhälle för allmänhet och företag

samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1,

bet. 2017/18:SkU1 rskr. 2017/18:78).

Säkerställa finansieringen av den offentliga

sektorn

Myndigheternas verksamhet och resultat följer

2.3 Resultatredovisning

samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket

t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och be- En övergripande resultatbedömning av utgiftsloppet som Kronofogdemyndigheten drivit in har området görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsökat samt att företag har i högre grad valt att området och bygger på resultatindikatorer och använda förmånsarrangemang för att importera andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatvaror till lägre tullsatser. bedömningen är bl.a. respektive myndighets års- Uppbördsförlusterna är fortfarande låga. redovisning, utvärderingar, rapporter och Riks- Regeringen bedömer att de informations- och revisionens iakttagelser. En detaljerad resultatkunskapsinsatser samt kontroller som har redovisning och bedömning följer under delgenomförts har bidragit till att begränsa skatteområdena skatt, tull respektive exekution. felet, dvs. skillnaden mellan de fastställda be-

loppen och de teoretiskt riktiga.

2.3.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Bidra till ett väl fungerande samhälle

En utgångspunkt är att bedömningsgrunder, Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och snarare än resultatindikatorer, har använts för att Kronofogdemyndigheten är att myndigheterna analysera och bedöma utvecklingen. Detta då det ska fokusera på insatser för att förenkla regelverk är förknippat med stora osäkerheter att isolera och förebygga fel så att det blir rätt från början. enskilda företeelser som förklaringar till en för-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Samverkan mellan myndigheterna inom utgifts- 2.4 Politikens inriktning området och med andra myndigheter har förstärkts. I samarbete med andra har insatser Myndigheterna inom utgiftsområdet ska undergenomförts i syfte att förhindra att välfärds- lätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. systemen missbrukas. Regeringens bedömning är Regeringen understryker vikten av att allmänhet att verksamheten inom utgiftsområdet har bi- och företag som kommer i kontakt med myndigdragit till att motverka att samhällssystemen ut- heterna ska få en enhetlig och rättssäker behandnyttjas på ett icke avsett sätt. ling. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter Allmänhetens och företagens förtroende för och villkor vid kontakter med myndigheterna. Ett myndigheterna har historiskt sett varit högt. jämställdhetsperspektiv ska integreras i allt arbete Regeringens bedömning utifrån myndigheternas som bedrivs vid myndigheterna för att bidra till rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att att uppnå regeringens mål för jämställdhetsförtroendet är fortsatt högt för utgiftsområdet politiken. och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt Regeringen anser att de regelverk och rutiner och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens som myndigheterna själva beslutar om ska vara så och företagens förtroende. enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska Regeringen bedömer att myndigheterna bi- reglerna vara möjliga att förstå och inte leda till dragit till att öka antalet statliga arbetstillfällen stora administrativa kostnader för dem som ska utanför storstadsområdena. Tullverket och tillämpa dessa. Nyttan av förenklingar ska dock Kronofogdemyndigheten har under året genom- alltid vägas mot vikten av att motverka fel och fört lokalisering av viss verksamhet från Stock- fusk. Kontroller och sanktioner syftar till att holm till andra orter (Fi2019/00457/S3 och förstärka och upprätthålla normer och att se till Fi2018/03341/S3). Skatteverket har inlett arbetet att regelverken följs. Myndigheterna ska bidra med att lokalisera fler arbetstillfällen till Kiruna med att utarbeta förslag till förenklingar av de (Fi2018/03673/S3). nationella och internationella regelverken, med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter. Myndigheterna ska utifrån sina respektive Motverka brottslighet kompetensområden fortsätta att bidra till och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med Skatteverket, Tullverket och Kronofogde- att förhindra och motverka organiserad brottsmyndigheten har bidragit i det gemensamma lighet. Myndigheterna ska även fortsatt förstärka samverkansarbetet mot organiserad brottslighet arbetet med att förhindra och motverka penningbl.a. genom olika administrativa åtgärder som kan tvätt, finansiering av terrorism och annan brottsminska eller förhindra aktörers möjligheter att lighet kopplad till terrorism. Samverkan är central fortsätta med olika brottsupplägg. eftersom frågorna är komplexa och berör flera Alla tre myndigheterna deltog t.ex. i en insats i myndigheter. Malmö 2017 och 2018 mot organiserad brottslig- Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall het. Insatsen var riktad mot ett nätverk som med information som ligger till grund för andra bedömdes vara inblandat i det dödliga våldet i myndigheters beslut om bidrag och utbetalstaden, narkotikadistribution i utsatta områden ningar. Det är angeläget att myndigheterna samoch avancerade upplägg för ekonomisk brottslig- arbetar med andra statliga och relevanta komhet. Insatsen resulterade i den högsta höjningen munala myndigheter för att säkerställa att stöd av skatt, betalningssäkrat belopp och utmätta till- lämnas till dem det är avsett för och inte till gångar av alla insatser som bedrevs inom ramen oseriösa aktörer eller kriminella. för samverkan mot organiserad brottslighet Skatteverket och Tullverket ska som bevakunder 2018. Sammantaget ledde arbetet till flera ningsansvariga myndigheter bidra till samhällets fällande domar för narkotikabrott och ekonom- krisberedskap och totalförsvaret (se utg.omr. 6 isk brottslighet. Regeringen ser positivt på hur avsnitt 4). samverkan mellan myndigheterna har utvecklats Regeringen bedömer att fortsatta förändringar och medfört goda resultat. och effektiviseringar i myndigheternas verksamheter är nödvändiga för att klara av framtidens krav. I detta sammanhang är digitalisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

för att effektivisera av stor betydelse. Myndigheternas utveckling ska även förbättra servicen till allmänhet och företag. Såväl digitala tjänster för allmänhet och företag som myndigheternas verksamhetssystem ska präglas av hög it- och informationssäkerhet. Myndigheterna ska fortsätta enligt befintliga planer att bidra till statlig närvaro i hela landet (se utg.omr. 2 avsnitt 4).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

3 Skatt

3.1 Mål för skatt specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde Skatteverket bidrar till att målet för utgiftsom- skatt. rådet uppnås genom att Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamhet som syftar till att skatte- och – fastställa skatte- och avgiftsintäkter rättsavgiftsintäkter säkerställs på ett rättssäkert och säkert, kostnadseffektivt och på ett sätt som effektivt sätt är är enkelt för såväl allmänhet och företag som Skatteverket, och – total uppbörd och uppbördsförlustens storlek (UO), – förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. – skattefelets storlek och utveckling (UO), – användning av digitala tjänster, Skatteverket ska arbeta på ett sådant sätt att all- – andel av revisioner som resulterar i ändring, mänhet och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet och att kvinnor och män ges – antal tillfällen som Skatteverket begärt insamma möjligheter och villkor vid kontakter med formation från andra länder, och myndigheten. – andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för

3.2 Resultatredovisning

verksamhet som syftar till att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet är Resultatbedömningen av delområde skatt görs i – antal beslutade brottsanmälningar, huvudsak utifrån Skatteverkets bidrag till målet ovan. Till stöd för regeringens bedömning av – antal anmälda brottsmisstankar, samt resultatet finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, – antal inkomna och avslutade brottsutredrapporter och Riksrevisionens iakttagelser. ningar.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för

3.2.1 Resultatindikatorer och andra

arbetet med god registerkvalitet för att bidra till

bedömningsgrunder

ett väl fungerande samhälle är – antal avslutade ärenden, Ett urval av indikatorer används i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur – andel utredningar av totalt antal signaler om det har utvecklats under året. Några av indikator- felaktiga uppgifter, erna har även använts för den samlade analysen – andel utredningar av impulser som resulterar för hela utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 i ändring, och Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats med (UO). De övriga indikatorerna används

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

– andel överprövningsärenden i domstol som Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitel innebär ändring. Övriga skatter 5,4% Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för Mervärdesskatt, netto Fysiska personers verksamhet som syftar till att allmänhet och före- 19,6% inkomstskatt tag ska ha förtroende för Skatteverkets verk-sam- 38,1% het är

– enkelt att nå myndigheten (UO), och Arbetsgivaravgifter – rankning och resultat i kvalitets- och 27,0% Juridiska personers anseendemätningar (UO). inkomstskatt 9,8%

Källa: Skatteverket.

3.2.2 Resultat

Skattefelets utveckling Fastställa skatte- och avgiftsintäkter Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Utifrån Skatteverket fastställer och redovisar den stora resultatet av slumpvisa kontroller som Skattemerparten av de skatter som betalas i Sverige. verket har genomfört, beräkningar av mervärdesskattefelet och olika antaganden har Skatteverket Tabell 3.1 Skatte- och avgiftsintäkter kunnat redovisa delar av det genomsnittliga kontrollerbara skattefelet för beskattningsåren 2016 2017 2018 2014 – 2016. Företeelser som bl.a. svartarbete och Uppbörd, brutto (mdkr) 1 936 1 993 2 089 utländska kapitalinkomster kan inte kontrolleras med de metoder som används för att bedöma Uppbörd, netto (mdkr) 1 173 1 189 1 261 skattefelet. Bedömningar av skattefel är för- Uppbördsförlusten (%) 0,24 0,29 0,23 Källa: Skatteverket. knippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med stor försiktighet. Under 2018 betalades 2 089 miljarder kronor i

Tabell 3.2 Skattefelets storlek 2014 – 2016

skatt. Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med 2017, vilket motsvarar 97 miljarder kronor. Uppbördens fördelning framgår av diagram 3.1. Del av kontrollerbara skattefelet Belopp (mdkr) Andel av teoretisk skatt (%) Efter utbetalningar av kommunalskattemedel Privatpersoner 10,4 1,4 m.m. var nettouppbörden 1 261 miljarder kronor, – kvinnor 2,5 0,8 vilket är 73 miljarder kronor högre än 2017. Upp- – män 3.9 0,9 bördens förändring beror främst på förhållanden – skattekonsekvens för delägare som ligger utanför Skatteverkets inflytande. Det och anställda i företag 4,0 0,5 handlar t.ex. om förändringar av skatteregler, Mervärdesskatt 1 i.u. 0,6 löner, priser och konjunkturläge. Små och medelstora företag 14,2 3,5 Uppbördsförlusten, dvs. andel av fastställda skatter som inte har betalats till Skatteverket, Stora företag (arbetsgivar.avg.) 0,6 (+0,5 ) 0,4 2 uppgick 2018 till 0,23 procent vilket motsvarar Punktskatt, alkohol 2,0 13 4,7 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor Punktskatt, cigaretter 0,3 2 minde än 2017 och i samma nivå som 2016. Den 1 Medelvärdet av beräkningar för 2016 gjorda av Statistiska centralbyrån respektive Center for Social and Economic Research (CASE). högre uppbördsförlusten 2017 berodde i huvud- 2 Skattefelet för arbetsgivaravgifter ger i sin tur ett skattefel för skatt på inkomst sak på ett enskilt ärende. Uppbördsförlusten i av tjänst på 0,6 mdkr och för inkomst av näringsverksamhet -0,1 mdkr. Källa: Skatteverket. internationell jämförelse mycket låg. I OECD:s rapport Working Smarter in Tax Debt Manage- Vilka delar av skattefelet som har kunnat bement 2014 var genomsnittet för de länder som dömas framgår av tabell 3.2. Metodutveckling för deltog i undersökningen ca 3 procent. att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i budgetpropositionen för 2019. Skillnaden ska inte tolkas som att skattefelet har

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

förändrats. Det behövs resultat från betydligt fler byggbranschen gjordes. Revisionerna som år innan det kan bli möjligt att bedöma resulterade i ändring var 77 procent vilket är lägre skattefelets utveckling över tid än tidigare år. Andelen överprövningsärenden i Sammantaget uppgick de delar för vilka skatte- domstol som innebär ändring är i nivå med felet beräknats till ca 28 miljarder kronor. För tidigare år. privatpersoner är det framför allt resor till och från arbetet samt försäljning av småhus som bid- Tabell 3.3 Beskattning och kontrollverksamhet rar till skattefelet. Det uppskattade skattefelet är större för män än för kvinnor. Statistiska central- 2016 2017 2018 byrån och Center for Social and Economic Andel e-deklaration privatpersoner (%) 83 85 87 Research (CASE) har gjort var sin beräkning av – kvinnor 52 52 50 mervärdesskattefelet 2016. Metoderna är olika – män 48 48 50 och skillnaderna är svåra att värdera. Därför har Andel e-deklaration företag (%) 37 42 45 Skatteverket valt ett medelvärde av beräkning- Andel e-deklaration mervärdesskatt och arna. Av uppskattat skattefel för små och medel- arbetsgivaravgifter (%) 86 89 97 stora företag står aktiebolag för 5,8 miljarder kro- Andel revisioner som resulterat i ändring nor och enskild näringsverksamhet för 7 miljar- (%) 80 82 77 der kronor. För större företag har Skatteverket Antal tillfällen som Skatteverket begärt enbart kunnat uppskatta skattefelet för arbets- information från andra länder (direkt skatt) 1 630 800 422 givaravgifter. – Varav tillfällen informationsutbytes- Skatteverket har bedömt skattefelets utveckavtalen tillämpats 101 75 51 ling sammantaget genom indikatorer som speglar Andel överprövningsärenden i domstol utvecklingen av skattefelet och faktorer som påsom innebär ändring (%) 16 13 14 verkar skattefelet. Indikatorerna i attitydunder- Källa: Skatteverket. sökningarna som Skatteverket genomfört 2018 visade ingen entydig utveckling och ingen Resultatet av en Kantar Sifo-undersökning i förändring var statistiskt säkerställd. Förutsätt- oktober 2018 visade att en majoritet av de som ningarna att göra rätt förbättrades eftersom an- använt systemet för arbetsgivardeklaration på vändningen av digitala tjänster fortsatte att öka individnivå sedan den 1 juli 2018 upplevde att 2018 och felutrymmet var oförändrat. Resultatet inlämningen har fungerat bra. Systemet infördes för enkätfrågor om upplevd risk för upptäckt, fullt ut vid årsskiftet 2019 och under våren konmotivation och social tillit hade en fördelaktig staterade Skatteverket att den största systemutveckling och var något högre än 2013 – 2017. förändringen på lång tid var genomförd med i Sammantaget bedömer Skatteverket att skatte- huvudsak gott resultat. Majoriteten av ca 400 000 felet varit oförändrat mellan 2017 och 2018. arbetsgivare har klarat förändringen och företagen kan välja att redovisa till Skatteverket direkt Beskattning och kontrollverksamhet från det affärssystem som respektive företag För att säkerställa att rätt skatt tas ut och betalas använder. Behovet av service till arbetsgivarna har så att skattefelet begränsas genomför Skatte- varit större än vad som förutsågs inför ikraftverket förebyggande åtgärder och kontroller. De trädandet och resursförstärkning från kontrollförebyggande åtgärderna består av vägledning, verksamheten har varit nödvändig. strukturutveckling och attitydpåverkan. Därut- För att spåra tillgångar utomlands fortsatte över måste myndighetens hantering av vissa Skatteverket att samarbeta med fler länder och att grundläggande funktioner hålla hög kvalitet. Det använda Sveriges informationsutbytesavtal. handlar t.ex. om effektiv ärendehantering, väl Under 2018 har ca 50 nya länder utbytt informafungerande it-system och god registerkvalitet. tion om finansiella konton och det första utbytet Användningen av e-tjänster var fortfarande av land-för-land-rapportering genomfördes. hög vilket bidragit till att ärendehandläggningen Även om det internationella informationsutbytet och kontrollen har effektiviserats ännu mer. omfattar både direkt skatt och mervärdesskatt Antalet kontrollbesök var ca 6 300 fler än 2017 avser uppgifterna som redovisas i tabell 3.3 enbart eftersom antalet personalliggarkontroller ökade förfrågningar om direkt skatt för enskilda eftertill följd av dels att kravet vidgades till tre nya som informationsutbytesavtalen vanligtvis anverksamheter, dels att en särskild satsning inom vänds i dessa fall och mer sällan i utredningar om

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

mervärdesskatt. Att antalet tillfällen nästan har Tabell 3.4 Motverka ekonomisk brottslighet halverats jämfört med 2017 förklaras av att det i Antal antal tillfällen ingår ca 16 förfrågningar som inkl- 2016 2017 2018 uderade ett stort antal personer som tidigare år Beslutade brottsanmälningar 2 533 2 466 2 267 räknats som enskilda förfrågningar. Anmälda brottsmisstankar 22 644 19 465 20 056 Inkomna brottsutredningar 1 336 1 261 1 256 Avslutade brottsutredningar 1 199 1 108 1 210 Förebygga och motverka ekonomisk brottslighet Källa: Skatteverket.

Skatteverkets arbete med att förebygga och mot- Den ekonomiska brottsligheten blir alltmer verka ekonomisk brottslighet sker i beskattnings- komplex, får fler internationella förgreningar och verksamheten och vid den särskilda skattebrotts- kopplingar till den digitala ekonomin. Antalet enheten, men även i folkbokförings- och id- brottsanmälningar från Skatteverkets beskattkortsverksamheten. Skattebrottsenheten biträder ningsverksamhet var 2018 något lägre än tidigare åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i förunder- år. Minskningen förklaras av ett förändrat arbetssökningar om misstanke om brott enligt skatte- sätt i syfte att ge högre grad av lagföring i de brottslagen (1971:69) och om bokföringsbrott. ärenden som anmäls. Antalet anmälda brotts- Inom skattebrottsenheten bedrivs även under- misstankar, inkomna och avslutade brottsutredrättelseverksamhet. Försöket med åklagare på ningar är i nivå med tidigare år. plats i Skatteverkets lokaler i Solna som inleddes Brottsutredningar om organiserad brottslighet 2017 har bedömts som framgångsrikt och fort- prioriterades under 2018 och folkbokföringssatte därför under 2018. I Ekobrottsmyndig- verksamheten deltog i flera insatser inom ramen hetens årsredovisning framgår att var tredje för- för samverkan mot organiserad brottslighet. undersökning som inleddes av åklagare 2018 ut- Underrättelsesamverkan med bl.a. Ekobrottsreddes av Skatteverket. Dessa utredningar höll myndigheten och Säkerhetspolisen fördjupades regelmässigt hög kvalitet och skattebrottsutred- och Skatteverkets digitala utbyten inom rättsarna var därmed en viktig utredningsresurs för väsendets informationsförsörjning utökades till Ekobrottsmyndigheten. Sveriges domstolar och Kriminalvården. Digitalt Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har utbyte är säkrare, mer effektivt och enhetligt än sedan 2016 förstärkt och intensifierat arbetet mot den tidigare manuella pappershanteringen. skattefusk och skattebrott. Under 2018 arbetade myndigheterna tillsammans för att hitta dolda tillgångar i utlandet och mervärdesskatte- Rättvisande uppgifter för att bidra till ett väl bedrägerier i samband med gränsöverskridande fungerande samhälle handel. Skatteverket förstärkte även utredningar avseende skatteundandragande vid återbetalning En viktig del i att bidra till ett väl fungerande av mervärdesskatt samt arbetet med grövre och samhälle för allmänhet och företag är att Skatteavancerat fusk avseende olagliga läkemedel och verket upprätthåller en god kvalitet i de register kryptovalutor. I fall där kryptovalutor används i som myndigheten ansvarar för. Att uppgifterna i syfte att försvåra upptäckt finns det ofta kopp- folkbokföringen speglar befolkningens bosättlingar till penningtvätt. I samverkan med Läke- ning, identitet och familjerättsliga förhållanden är medelsverket, Polismyndigheten och Tullverket inte bara en förutsättning för Skatteverkets fasthar Skatteverket arbetat med att finna och utreda ställande av skatter utan även för att andra samoregistrerade nätapotek. hällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Tabell 3.5 Folkbokföringsverksamheten krävs en fortsatt användning av applikationen

innan det går att värdera omfattningen av ett

eventuellt missbruk. 2016 2017 2018

Antal avslutade ärenden (tusental) 3 288 3 368 3 344 Den 1 juli 2018 trädde nya bestämmelser i

- varav invandringsärenden (tusental) 140 135 122 folkbokföringslagen (1991:481) i kraft. Genom

- varav flyttärenden (tusental) 1 655 1 754 1 832 lagändringarna har Skatteverket fått möjlighet att

Andel utredningar av totalt antal signaler avregistrera falska identiteter från folkbok-

om felaktiga uppgifter (%) 41 32 28 föringen och göra kontrollbesök för att kon-

Andel utredningar som resulterar i ändring trollera en persons bosättning. Dessutom har

(%) 78 79 81 folkbokföringsbrott införts på nytt. Ofta är folk-

Andel överprövningsärenden i domstol som bokföringsbrott en del i utredningar av ekonom-

isk brottslighet tillsammans med skattebrott, innebär ändring (%) 7 7 9

Källa: Skatteverket bokföringsbrott etc. och då anmäls inte detta

brott specifikt. Det har därför hittills endast Resultatet för folkbokföringsverksamheten är gjorts ett fåtal anmälningar. Folkbokföringsfortsatt inte tillfredsställande och Skatteverkets brottet är även en ingång för myndigheterna i begeneraldirektör bedömer att bristerna avseende kämpningen av organiserad brottslighet där falska den interna styrningen och kontrollen av folkidentiteter ofta är ett inslag. Den nya lagstiftningbokföringen kvarstår. De genomförda åtgärderna en har också bidragit till att Skatteverkets underför att hantera balanser inom invandringsrättelser till andra myndigheter om misstänkta ärendena har inte lett till önskat resultat. Av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ärenden som avsåg invandring från Norden och ökade under 2018. När det gäller möjligheten att övriga länder utöver EU/EES var 62 procent avavregistrera falska identiteter från folkbokförslutade inom 14 dagar, vilket var lägre än 2017 och ingen har Skatteverket inlett ca 200 utredningar Skatteverkets målsättning om 80 procent. Särskilt om misstänkta falska identiteter. när det gäller invandring från EU och EES, är

bedömningen av uppehållsrätt tidskrävande och

ställer höga krav på underlag och kompetens. Av

Förtroende för Skatteverkets verksamhet

dessa ärenden avslutades bara 54 procent inom

30 dagar, vilket också var lägre än föregående år. Ett högt förtroende för Skatteverket påverkar Andelen genomförda utredningar av det totala viljan att göra rätt och efterlevnaden av skatteantalet signaler om misstänkta felaktiga uppgifter reglerna positivt. Undersökningar som Skattei folkbokföringen fortsatte att minska till 28 proverket och andra aktörer har genomfört visade att cent. Andelen av utredningarna inom bosättförtroendet för Skatteverket hos allmänhet och ningskontroll som resulterade i ändring var fortföretag fortfarande är högt. satt hög. Andelen överprövningsärenden i dom- Skatteverkets undersökningar 2018 avseende stol som innebar ändring ökade något. Skatteprivatpersoner och företag visade att förtroendet verkets attitydundersökning bland privatpersför Skatteverket ökade och skillnaden var statistoner visade att 15 procent av de tillfrågade känner iskt säkerställd. Kvinnor hade fortsatt något någon som är folkbokförd på fel adress. Det högre förtroende för Skatteverket än män enligt indikerar att det finns en utmaning att upprättenkätsvaren. Förtroendet för Skatteverket ökade hålla korrekta register. Kunskapen om folkbokmest bland männen. Resultatet från andras mätföringsfelet är fortfarande bristfällig, men hösten ningar visar att förtroendet är oförändrat sedan 2018 redovisade Skatteverket en metod för att 2017. I Kantar Sifos anseendemätning 2018 fick systematiskt kunna följa upp kvaliteten i folkbok- Skatteverket ett gott resultat. Ett anseendeindex föringen (Fi2018/03199/S3). I årsredovisningen på 50 eller över är ett högt anseende för myndigför 2019 kommer skattningar på tre olika fel att heter och medelvärdet var 30 för de 40 myndigredovisas. heter som ingick i mätningen. I Service Score Under 2018 införde Skatteverket en applikamäts svenska konsumenters upplevda service i tion i handläggningen av ärende som rör inflytt- 22 branscher. I senaste mätningen fick Skattening till Sverige och tilldelning av samordningsverket högst resultat bland myndigheter. nummer som ska uppmärksamma om det före-

kommer att personer använder sin identitets-

handling flera gånger (Fi2018/03901/S3). Det

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Tabell 3.6 Förtroende för Skatteverkets verksamhet Skatteverket har under året genomfört åtgärder för att hantera brister i informationssäkerheten som konstaterades 2017. Myndighetsledningen 2016 2017 2018 Andelen privatpersoner som instämmer i har haft fokus på frågan och arbetet med att att de har förtroende för Skatteverkets utveckla säkerheten kommer att fortsätta flera år. sätt att sköta sin uppgift (%) 67 68 76 Till exempel har Skatteverket beslutat en lång- – kvinnor 69 69 76 siktig säkerhetsplan och en it-säkerhetsplan samt – män 66 67 75 förstärkt säkerhetsenheten. I årsredovisning för Andel företag som instämmer i att de har 2018 bedömde Skatteverkets generaldirektör att förtroende för Skatteverkets sätt att brister avseende den interna styrningen och kontsköta sin uppgift (%) 73 74 78 rollen av informationssäkerhetsområdet fanns under 2018 men sammantaget bedömdes de vara Kantar Sifos anseendemätning hanterade vid slutet av året. (indexvärde) 48 50 49 Service Score (indexvärde) 56,9 57,1 58,3 Andelen privatpersoner som instämmer i

3.2.3 Analys och slutsatser

att det är lätt att få information av Skatteverket (%) 67 69 72 – kvinnor 67 71 69 Regeringens samlade bedömning är att Skatteverkets resultat är goda och att myndigheten – män 66 67 75 bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Andelen företag som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket (%) 62 63 59 Det finns dock allvarliga brister i kvalitetsarbetet Källa: Kantar Sifo, ServiceScore och Skatteverket. inom folkbokföringen och resultatet i folkbokföringsverksamheten är inte tillfredsställande. Att enkelt kunna komma i kontakt med Skatteverket och få den service som efterfrågas är viktigt för förtroendet för myndighetens verksamhet. Skattefelets storlek Information och service ska därför vara behovsanpassad och lättillgänglig. Skatteverkets attityd- Regeringen anser att det är viktigt att Skatteundersökningar visade att sju av tio tillfrågade verket kan redovisa bedömningar om skattefelets bland privatpersoner instämde i påståendet att det storlek och det är positivt att Skatteverket har är lätt att få information av Skatteverket, vilket kunnat bedöma skattefelets storlek för fler delar var i nivå med föregående år. Det fanns fort- än tidigare. Att beräkna det kontrollerbara skattefarande en skillnad mellan kvinnor och män. An- felets storlek är behäftat med stora osäkerheter delen företag som instämde i samma påstående och resultatet av Skatteverkets bedömningar var något lägre jämfört med tidigare år. måste användas med stor försiktighet. Beräkning- Skatteverket bidrar till regeringens mål om arna av skattefelets storlek är ett resultat av flera jämn fördelning av makt och inflytande samt års metodutveckling med t.ex. slumpvisa kontekonomisk jämställdhet i kontakterna med all- roller, men delar av skattefelet kvarstår att bemänhet och företag. I en undersökning av bemöt- räkna. Metodutvecklingen behöver därför fortandet i skatteupplysningen som genomfördes sätta så att bättre bedömningar kan göras för t.ex. 2018 konstaterades att det var mycket små skill- större företag. nader i bemötandet kopplade till om den som Regeringens bedömning är att ett sammanringde var kvinna eller man. Helt fritt från skill- taget kontrollerbart skattefel på ca 28 miljarder nader i bemötandet beroende på kön, ålder eller kronor för inkomstskatteåren 2014 – 2016 får anbakgrund var det dock inte i de 366 samtal som ses vara begränsat. I ljuset av att det under 2018 observerades i undersökningen. I kvalitetssäk- betalades in 2 089 miljarder kronor i skatter och ringen av ärendehanteringen granskas om avgifter, vilket även omfattar skatter som inte kvinnor och män i samma utsträckning får kor- kunnat tas med i beräkningen av skattefelet, tyder rekta beslut och därmed har samma ekonomiska skattefelets storlek på att allmänhetens och föreskyldigheter och möjligheter inom myndighetens tagens vilja att betala skatt är god och att Skatteområde. Resultatet 2018 visade små skillnader verkets arbete med att säkerställa eftersträvade inom felmarginalen mellan kvinnor och män. skatte- och avgiftsintäkter är effektivt.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Regeringen bedömer att Skatteverkets åtgärder organiserad brottslighet och regeringen anser att har bidragit till att minska skattefelet jämfört med det är en viktig del för att effektivt motverka t.ex. hur stort det skulle ha varit utan åtgärderna. den identitetsrelaterade brottsligheten. Reger- Ärendehanteringen var effektiv bl.a. genom att ingen välkomnar att folkbokföringsverksamanvändningen av digitala tjänster var hög och heten deltar i större utsträckning då felaktiga eller ökande. Det är viktigt att skattereglerna följs. falska uppgifter i folkbokföringen kan användas Resurserna för kontrollverksamheten var fokus- av aktörer för att möjliggöra bedrägerier, felaktiga erad till de områden där risken för fel och fusk är utbetalningar från välfärdssystemen och annan hög och träffsäkerheten i revisionerna var fortsatt ekonomisk brottslighet. god. Kontrollnivåerna är av vikt för den upplevda risken att bli upptäckt vid skattefusk. Vidare kan regeringen konstatera att Skatteverket i allt högre Högt förtroende och ett jämställt bemötande utsträckning använder Sveriges informationsutbytesavtal och samarbetar med flera länder för att Regeringen konstaterar att de mätningar som spåra tillgångar utomlands som enligt regelverket Skatteverket och andra genomfört visar att allska beskattas i Sverige. mänheten och företagen har fortsatt högt förtroende för myndigheten. Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket påverkar viljan Brister i folkbokföringen att göra rätt för sig och efterlevnaden av skattereglerna positivt. Det finns en förväntan från regeringen och sam- Vidare bedömer regeringen att Skatteverket hället att uppgifterna i folkbokföringen håller en har bidragit till de jämställdhetspolitiska delmålen hög kvalitet. Det är därför allvarligt att det finns om jämn fördelning av makt och inflytande samt brister i Skatteverkets kvalitetsarbete och det är ekonomisk jämställdhet i kontakterna med allangeläget att resultatet förbättras. Det är otill- mänhet och företag. Det är positivt att myndigfredsställande att kunskapen om folkbokförings- heten i kvalitetssäkringen av ärenden säkerställer felet är låg och att folkbokföringsfelets utveckling att kvinnor och män i samma utsträckning får inte kan följas över tid. Regeringen välkomnar korrekta beslut och därmed samma ekonomiska därför att Skatteverket kommande år avser att be- skyldigheter och möjligheter inom myndighetens döma omfattningen av olika fel i folkbok- område. föringen. Skatteverket har genomfört åtgärder för att Regeringen noterar att trots att resurser om- kunna hantera de allvarliga brister i informationsfördes från annan verksamhet till folkbok- säkerheten som konstaterades 2017. Regeringen föringen försämrades handläggningstiderna och ser liksom myndigheten att dessa är nödvändiga färre signaler om misstänkta felaktiga uppgifter och inleder ett systematiskt och kontinuerligt utreddes. Det är dock positivt att Skatteverket har informationssäkerhetsarbete. börjat att använda de möjligheter som ny lagstiftning har gett.

3.3 Politikens inriktning

Samarbete motverkar brottslighet och bidrar till

ett väl fungerande samhälle Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för ett väl funger- Skatteverkets utredningsarbete är ett betydelse- ande samhälle. Skatteverkets insatser för att fullt bidrag i arbetet för att motverka ekonomisk underlätta för allmänhet och företag att göra rätt och organiserad brottslighet. Trenden att detta för sig är därför fortsatt viktiga. arbete karakteriseras av alltmer komplexa ärenden fortsätter. Skatteverket möter detta med att ta tillvara de möjligheter som finns till samverkan Högt förtroende för skattesystemet och arbete med andra myndigheter såväl nationellt som mot skatteundandragande internationellt. Flera verksamheter inom Skatteverket bidrar Regeringen anser att allmänhet och företag ska ha till det myndighetsgemensamma arbetet mot ett högt förtroende för skattesystemet och att

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. Skatte- Rättvisande uppgifter för att bidra till ett väl verket ska därför fortsätta att prioritera insatser fungerande samhälle för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i skattesystemet. Det handlar bl.a. om enhetlig Att rätt personer får det stöd de är berättigade till rättstillämpning, rimliga handläggningstider och är en förutsättning för tilliten till välfärdsrätt kontrollnivåer. systemen. Stöd ska lämnas till dem det är avsett Skattefusk och skatteundandragande skadar en för och inte till oseriösa aktörer eller kriminella. fri och rättvis konkurrens och undandrar sam- Skatteverket bidrar i flera fall med information hället stora inkomster. Att motverka skattefusk som ligger till grund för andra myndigheters och skatteundandragande är en fortsatt politisk beslut om bidrag och utbetalningar, t.ex. uppprioritering. Flera års metodutveckling för att gifter från folkbokföringen. Felaktiga eller falska kunna följa skattefelets utveckling och storlek har uppgifter i folkbokföringen kan inte bara angett resultat, men arbetet behöver fortsätta så att vändas av aktörer för att möjliggöra felaktiga utbedömningar kan göras med större precision och betalningar från välfärdssystemen och skatteöver tid. undandragande utan även för att möjliggöra be- För att upprätthålla de allmänpreventiva drägerier och annan ekonomisk brottslighet. effekterna anser regeringen att Skatteverket ska Det finns en förväntan från regeringen och prioritera sådana områden där risken för allvarliga samhället att uppgifterna i folkbokföringen håller fel är hög och där fusk är särskilt förtroende- en hög kvalitet. Det är viktigt att kunskapen om skadligt. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att folkbokföringsfelet ökar och att folkbokföringsupptäcka och åtgärda avsiktliga fel. För en felets utveckling kan följas över tid. Arbetet med preventiv effekt på individnivå ska kontrollen ske verktyg och it-stöd som effektiviserar handläggtidigt och följas upp i syfte att minska upprepade ningen av ärenden och arbetet med att hitta, fel och fusk. utreda och åtgärda fel behöver intensifieras i syfte Det nya systemet med uppgifter på individnivå att förbättra verksamhetens resultat och höja i arbetsgivardeklarationen ger Skatteverket och kvaliteten i folkbokföringen. Regeringen föreslår även Försäkringskassan, Migrationsverket och därför att Skatteverkets anslag ökas. Den 5 sep- Arbetsförmedlingen löpande tillgång till upp- tember 2019 beslutade regeringen om kommittégifter. Det är viktigt att myndigheterna använder direktiv Åtgärder för att minska fel i folkbokuppgifterna effektivt till underlag för beslut, för föringen (dir. 2019:54) för att förbättra förutatt förbättra kontroller och i arbetet med att mot- sättningarna för en korrekt folkbokföring. verka felaktiga utbetalningar från välfärds- Skatteverket ska även fortsätta arbetet med att systemen. förhindra och motverka ekonomisk brottslighet, Ett högt förtroende för skattesystemet kräver penningtvätt och finansiering av terrorism. Beäven åtgärder för att bekämpa skattebrott, fusk stämmelser om att Skatteverkets brottsbekämpoch skatteundandraganden. Skatteflykt och ande verksamhet ska kunna inriktas på ytterligare skatteundandragande innebär stora kostnader för brott, bl.a. olovlig identitetsanvändning och Sverige och andra länder och det drar undan penningtvättsbrott, trädde i kraft den 1 juli 2019 resurser från vår gemensamma välfärd. Skatte- (prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16, verket utvecklar löpande arbetssätt och sam- rskr. 2018/19:207). Regeringen avser att under verkan för att motverka skatteflykt och skatte- 2019 återkomma till frågan som rör ökade möjligundandragande, bl.a. genom att ta del av andra heter till uppgiftslämnande mellan Skatteverkets länders erfarenheter. Regeringen följer arbetet brottsbekämpande verksamhet och myndigoch anser att det är viktigt att Skatteverket på ett hetens övriga verksamheter. Flera verksamheter effektivt sätt använder uppgifterna från informa- inom Skatteverket bidrar till det myndighetstionsutbytet med andra länders skatteadminist- gemensamma arbetet mot organiserad brottsligrationer. het. Regeringen anser att samverkan är avgörande för att effektivt motverka t.ex. den identitetsrelaterade brottsligheten.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

God service till allmänhet och företag Ändamål

Skatteverket har omfattande kontakter med all- Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltmänhet och företag. Kvinnor och män ska ges ningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag samma möjligheter och villkor. Därför anser till vissa internationella organisationer inom regeringen att det är angeläget att fortsätta arbetet skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor med jämställdhetsintegrering. Arbetet omfattar i ersättningsbelopp enligt vissa lagar. t.ex. att vidareutveckla den individbaserade verksamhetsstatistiken och analysen av denna. Allmänhetens och företagens uppgiftslämn- Budget för avgiftsbelagd verksamhet ande ska i första hand ske genom digitala lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, Tabell 3.8 Offentligrättslig verksamhet kvalitet och effektivitet. Det är viktigt att arbetet Tusental kronor med att utveckla de digitala tjänsterna för före- Offentligrättslig Intäkter Intäkter Kostnader Resultat Ackumuverksamhet till in- som får (intäkt - lerat tagen fortsätter utifrån förhållningssättet att upp- komsttitel dispo- kostnad) resultat giftslämnandet måste anpassas till olika företags (som inte neras 2 får disbehov och förutsättningar. Regeringen kommer poneras) 1 att följa Skatteverkets arbete med att förbättra Utfall 2018 6 718 85 159 81 985 3 173 3 166 och upprätthålla hög it- och informationssäker- Prognos 2019 6 950 83 400 84 534 -1 137 2 029 het för såväl digitala tjänster för allmänheten och Budget 2020 7 000 83 400 82 537 863 2 892 företagen som för myndighetens verksamhets- 1 Avser intäkter för förhandsbesked och låneförbud samt ansökningsavgift för system. äktenskapsregistret och europeiskt arvsintyg. 2 Avser intäkter för prissättningsbesked, ID-kort och namnärenden. Högt förtroende för myndigheten är en förutsättning för att Skatteverket effektivt ska kunna Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet utföra sitt uppdrag och säkerställa finansieringen Tusental kronor av den offentliga sektorn. Därför vill regeringen Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat Ackumubetona att det är viktigt att Skatteverket fortsätter (intäkt - lerat kostnad) resultat att aktivt arbeta med insatser för att stärka Utfall 2018 934 588 922 517 12 071 73 957 allmänhetens och företagens förtroende för (40 574) (41 792) (-1 218) (4 639) myndigheten. (varav tjänsteexport) Prognos 2019 773 250 793 188 -19 938 53 659 (varav tjänsteexport) (38 000) (38 000) (0) (4 639) Budget 2020 784 031 800 251 -16 220 37 439 3.4 Budgetförslag (varav tjänsteexport) (38 000) (38 000) (0) (4 639) 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten, servicekontorsamverkan med 3.4.1 1:1 Skatteverket Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (t.o.m. 2018), myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt aviseringssystemet.

Tabell 3.7 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor Anslags- 2018 Utfall 7 633 685 sparande 35 503 Utgifts- 2019 Anslag 7 569 094 1 prognos 7 496 593

2020 Förslag 7 924 955

2021 Beräknat 7 920 662 2 2022 Beräknat 8 020 197 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 7 807 746 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 796 083 tkr i 2020 års prisnivå.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Regeringens överväganden varaktigt ökas med 36 miljoner kronor för Skatteverkets löpande kostnader för de nya reglerna.

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

Uppgifter från folkbokföringen ligger ofta till

1:1 Skatteverket

grund för andra myndigheters beslut om bidrag Tusental kronor och utbetalningar. Som en del i regeringens sats- 2020 2021 2022 ning för att bekämpa välfärdsbrott ökas Skatteverkets anslag för att höja kvaliteten i folkbok-

1

Anvisat 2019 7 569 094 7 569 094 7 569 094

Förändring till följd av: föringen. Anslaget ökas med 45 miljoner kronor Pris- och löneomräkning 204 572 316 994 428 042 2020. För 2021 beräknas anslaget ökas med 2 Beslut 188 189 6 008 51 895 60 miljoner kronor och för 2022 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kronor. Anslaget be- Varav BP20 3 217 000 128 000 118 000 räknas varaktigt ökas med 20 miljoner kronor Varav 3 fr.o.m. 2023. Bekämpa välfärdsbrott 65 000 68 000 58 000 Regeringen avser att återkomma till riksdagen Ekonomiskt arbetsgivarmed förslag om att införa ett system som gör det begrepp vid beskattning av arbetstagare som tillfälligt möjligt för vissa myndigheter att få tillgång till arbetar i Sverige 11 000 36 000 36 000 uppgifter om bankkonton (utg.omr. 2 av- Ingångs- och ungdomsavdrag 141 000 24 000 24 000 snitt 3.3). Skatteverket bör ansvara för systemet Överföring till/från andra och anslaget ökas därför med 20 miljoner kronor anslag -36 900 -28 434 -28 834 2020. För 2021 beräknas anslaget ökas varaktigt Övrigt med 8 miljoner kronor. Förslag/beräknat anslag 7 924 955 7 920 662 8 020 197 I budgetpropositionen för 2018 och i budgetpropositionen för 2019 ökades Skatteverkets 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga föränd- anslag för införandet av nya skatteregler som bl.a. ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och krävde it-utveckling som nu är genomförd. Anlöneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. slaget minskas planenligt 2020 med ca 64 miljoner kronor. Regeringen avser att under våren 2020 åter- I budgetpropositionen för 2018 ökades Skattekomma till riksdagen med förslag om att införa verkets anslag för att öppna tio nya servicekontor. ett ingångsavdrag (Förslag till statens budget, Därför ökas anslaget 2020 med 35 miljoner krofinansplan m.m. avsnitt 12). Det kommande för- nor. Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens serslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020. Skatte- vicecenter för lokal statlig service. Enligt vad som verket kommer att vara ansvarig myndighet för angavs i budgetpropositionen för 2019 överförs ingångsavdraget. Den 1 augusti 2019 infördes en därför medel till Statens servicecenter. Från annedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer slaget förs 36,9 miljoner kronor 2020 till anslaget som vid ingången av kalenderåret fyllt 15 men 1:19 Statens servicecenter . inte 18 år. Regeringen gör bedömningen att regel- Regeringen föreslår att 7 924 955 000 kronor verket bör kvarstå oförändrat (Förslag till statens anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2020. budget, finansplan m.m. avsnitt 1). Anslaget ökas För 2021 och 2022 beräknas anslaget till med 141 miljoner kronor 2020 för att Skatte- 7 920 662 000 kronor respektive verket inför ingångsavdragets ikraftträdande 8 020 197 000 kronor. behöver utveckla it-stöd och arbetssätt. För 2021 beräknas anslaget varaktigt ökas med 24 miljoner kronor för hanteringen av de båda avdragen. Regeringen aviserar att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12). De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2021. Inför ikraftträdandet behöver Skatteverket utveckla it-stöd och arbetssätt och anslaget ökas därför med 11 miljoner kronor 2020. För 2021 beräknas anslaget

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

4 Tull

4.1 Mål för tull analysen för hela utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har mark- Tullverket bidrar till att målet för utgiftsområdet erats med (UO). De övriga indikatorerna anuppnås genom att rättssäkert och kostnads- vänds specifikt för att belysa och fördjupa redoeffektivt visningen vad gäller utvecklingen inom delområde tull. – ta in tullar, skatter och avgifter, Resultatindikatorer och bedömningsgrunder – övervaka och kontrollera att reglerna om inför verksamhet som syftar till att tullar, skatter och utförsel av varor följs, och avgifter tas in rättssäkert och kostnads- – informera om regler och göra det enkelt att effektivt är göra rätt från början, och – total uppbörd och uppbördsfelets storlek – förebygga och motverka brottslighet. (UO), – skattefelets utveckling (UO), Tullverket ska arbeta på ett sådant sätt att all- – andel automatklarerade ärenden, mänhet och företag har förtroende för Tullverkets verksamhet och att kvinnor och män ges – debiterat belopp efter kontroller, och samma möjligheter och villkor vid kontakter med – andel rätt debiterad uppbörd. myndigheten. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamhet som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet är

4.2 Resultatredovisning

– samhällsnyttovärde alkohol, narkotika- och tobaksbeslag (UO), Resultatbedömningen av delområde tull görs i huvudsak utifrån Tullverkets bidrag till målet – antal inledda förundersökningar avseende ovan. Till stöd för bedömningen av resultatet tullrelaterad ekonomisk brottslighet där åtal finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter väckts, och Riksrevisionens iakttagelser. – träffprocent fysiska kontroller, och – antal kriminella nätverk som slagits ut eller vars verksamhet allvarligt skadats.

4.2.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamhet som syftar till att allmänhet och före- Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge tag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet en övergripande bild av delområdet och beskriva är hur resultaten har utvecklats under året. Några av indikatorerna har även använts för den samlade – rankning i kvalitets- och anseendemätningar (UO),

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

– enkelt att nå myndigheten (UO), och en mycket liten andel av tullräkningarna förblir

obetalda, t.ex. om beloppen är för låga för att – rankning i internationella studier. drivas in av Kronofogdemyndigheten eller via internationella samverkansavtal.

4.2.2 Resultat

Diagram 4.1 Uppbördsfelet

Procent Fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter 1

Uppbördsfelet Linjär (Uppbördsfelet) 0,9 Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och 0,8 avgifter i samband med import och export. Den 0,7

främsta orsaken till uppbördsskillnaderna över tid 0,6 är konjunkturlägets effekt på varuimporten. 0,5

0,4 Tabell 4.1 Tullar, skatter och avgifter tas in rättssäkert och 0,3 kostnadseffektivt 0,2

0,1 2016 2017 2018 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Uppbörd (mnkr) 6 900 6 800 8 300 Källa: Tullverket. Uppbördsfel (%) 0,23 0,21 0,18 Skattefelets utveckling (bedömning) i.u. i.u. i.u. Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt

Andel automatklarerade ärenden (%) 88 89 90 riktiga beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Tullverket ska Debiterat efter kontroller (mnkr) 180 157 988 bedöma skattefelets storlek och i vilken grad

Andel rätt debiterad uppbörd (skattad %) 98,2 97,9 98,5

skattefelet har förändrats. Tullverket bedömer att Källa: Tullverket. myndigheten har bidragit till att det potentiella mörkertalet vid import är mindre än vad det Närmare 8,3 miljarder kronor i uppbörd debiteraskulle ha varit om inte de redovisade åtgärderna des 2018, vilket var en ökning med 23 procent genomförts. Bedömningen baseras på de riskjämfört med 2017. Det var främst debiterad och underrättelsebaserade samt kontroll- och tobaksskatt som ökat. serviceinriktade åtgärder som vidtagits för att Under 2018 uppgick det totala importvärdet uppfylla målet samt resultatet av de åtgärder som till 470 miljarder kronor vilket var en ökning med vidtagits under respektive skattefelsområde. 65 miljarder kronor (14 procent) jämfört med Att ta fram tillförlitliga metoder för att kunna föregående år. Den värdemässigt största importbedöma skattefelets utveckling är komplicerat. en kom precis som föregående år från Norge följt Tullverket kan i dag inte med säkerhet kvantifiera av Kina. Därefter kom USA som 2018 låg på en skattefelet. Till följd av återrapporteringskrav i tredje plats följt av Ryssland. Flest antal dekregleringsbrevet pågår sedan 2018 ett arbete med larationer vid import lämnades från Kina följt av metodutveckling för att öka kunskapen om USA och Norge. Råolja omfattade störst andel av skattefelet och arbete pågår för att med hjälp av importvärdet och uppgick till 79 miljarder kronakademien söka en metod för beräkningar av or. Därefter kom lax för 31 miljarder kronor (avskattefelet. ser import till hela EU med Sverige som första Andelen automatklarerade ärenden ökade från EU-land). 89 till 90 procent under 2018. Närmare 988 milj- Av det totala exportvärdet på 615 miljarder oner kronor debiterades efter åtgärder i form av kronor bestod den största andelen av farmaceutkontroller jämfört med 157 miljoner kronor iska produkter. På andra plats kom personbilar 2017. Ökningen 2018 berodde främst på en stor följt av traktorer och telefoner. debitering i efterkontrollen av koldioxid- och Fastställda belopp ska betalas i sin helhet inom energiskatt på 690 miljoner kronor. Andelen rätt utsatt tid. Skillnaden, dvs. den icke influtna uppdebiterad uppbörd uppgick till 98,5 procent, börden av den debiterade uppbörden benämns vilket var en ökning med 0,55 procentenheter uppbördsfelet. Andelen debiterad uppbörd som jämfört med 2017. inte betalas under året har varit på en jämn nivå

under flera år och uppgick 2018 till 0,18 procent jämfört med 0,21 procent föregående år. Endast

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Administrativa misstag med 3 miljarder kronor föregående år. Samhälls-

Tullavgifter utgör vad som benämns som tradi- nyttan av beslagtagen alkohol och tobak uppgick

tionella egna medel och ingår i systemet för till 84 miljoner kronor jämfört med 164 miljoner

finansiering av EU-budgeten. I de fall en fordran kronor 2017. Minskningen berodde på att färre

från EU uppstår och Tullverket inte har hanterat beslag gjordes då det stora antalet grova brott

ärendet korrekt, t.ex. vidtagit alla kontrollåt- prioriterades under våren 2018 framför en sats-

gärder eller begärt att garanti ställs för en import, ning mot illegal införsel av punktskattepliktiga

blir det ett s.k. administrativt misstag. Detta leder varor.

till att Sverige blir ekonomiskt ansvarigt gent- Antalet beslag av skjutvapen ökade till 34 jäm-

emot EU. Europeiska kommissionen granskar fört med 28 föregående år, men antalet beslag-

regelbundet Sveriges tillämpning av tullagstift- tagna skjutvapen minskade till 41 jämfört med 61

ningen samt hanteringen av traditionella egna under 2017.

medel. Anspråken på egna medel från kommis- Varumärkesintrången, t.ex. varor som är varu-

sionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för märkesförfalskade, pirattillverkade eller varor

administrativa misstag var höga 2018 och uppgick som gör intrång i patent, omsätter stora värden.

till 38 miljoner kronor. Bakgrunden var en gran- Under 2018 gjorde Tullverket 269 ingripanden

skning som genomfördes i Sverige 2015. Kost- jämfört med 411 föregående år.

naden för misstagen belastade i sin helhet Tull-

Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom

verkets anslag för 2018. För att minimera risken

tullområdet

för framtida administrativa misstag inleddes

under 2018 ett arbete hos myndigheten för att 2016 2017 2018 säkerställa att verksamhetens riskanalys fångar Samhällsnytta av narkotikabeslag upp risker för administrativa misstag. (mnkr) 1 456 3 001 2 655

Samhällsnytta av alkohol och tobaksbeslag (mnkr) 119 164 84 Förebygga och motverka brottslighet på Förundersökningar som lämnats till

tullområdet åklagare (antal) 1 873 2 050 1 533

Träffprocent fysiska kontroller (%) 19 16 18 De brottsbekämpande resurserna används främst Utslagna eller allvarligt störda

för att bekämpa smuggling av narkotika och kriminella nätverk (antal) 18 16 18

Källa: Tullverket. vapen liksom att förhindra organiserad eller stor-

skalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och Antalet fysiska kontroller minskade under 2018 tobak. Tullverket genomför även kontroll av till ca 60 100 från 71 750 jämfört med 2017. Detta andra restriktionsområden t.ex. avfall och immatberor dels på att gränsskyddspersonal har förerialrätt. Under 2018 stoppades 360 ton avfall stärkt utredningsverksamheten, dels på att tid som fått exportförbud och 234 avfallstransporter lades på att utbilda nya tulltjänstemän. Till följd hindrades från att komma in i Sverige. av en höjning av Tullverkets anslag har myndig- Enligt Europeiska unionens byrå för samarbete heten 2018 kunnat genomföra den största satsinom brottsbekämpning (Europol) är den illegala ningen på rekrytering av nya medarbetare på narkotikamarknaden den största illegala markmånga år. Fyra grundutbildningar inom brottsbenaden inom EU. Tullverket beräknar samhällskämpningen startades. Grundutbildningen pågår nyttan av beslagtagen narkotika respektive beunder cirka ett år. slagtagen och omhändertagen alkohol och tobak Av 8 100 inledda förundersökningar lämnades enligt den modell som presenterades i betänk- 1 500 till åklagare. Enligt Tullverkets uppgifter andet En gräns – en myndighet (SOU 1998:18). blev förundersökningarna under 2018 effektivare Samhällsnyttan av beslagtagen narkotika varierar och höll en hög kvalitet. över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat En hög träffprocent i kontrollarbetet är viktigt som beslagtas. Ju farligare ett preparat är desto för att inte störa det legitima flödet i onödan och högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det. för att använda resurserna effektivt. Tullverkets Tullverket beslagtog under 2018 narkotika och kontroller ska vara riskbaserade vid gräns mot dopningsmedel till ett värde av närmare 2,7 miljicke-EU-land med inslag av slumpvisa kontroller. arder kronor omräknat i samhällsnytta jämfört Träffprocenten i myndighetens tullkontroller

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

2018 var högre, 18 procent jämfört med 16 pro- brottsvinster till 1,3 miljoner kronor jämfört med cent föregående år. 4,3 miljoner kronor 2017. Antalet domar var detsamma för 2018 och 2017. Enstaka ärenden fick

Diagram 4.2 Samhällsnytta av beslagtagen narkotika

stor betydelse för utfallet. Miljoner kronor Tullverket deltar i ett myndighetsgemensamt 3500 Samhällsnytta Linjär (Samhällsnytta) regeringsuppdrag tillsammans med Polismyndig- 3000 heten och Kustbevakningen för att förstärka be- 2500 kämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. Under hösten 2000 2018 genomfördes en operativ insats, där även Åklagarmyndigheten deltog, i form av utrese- 1500 1000 kontroller för att hitta stöldgods. Insatsen genomfördes främst för att pröva projektgruppens 500 förslag på arbetsmetoder. Uppdraget pågår fram till februari 2020. Tullverket har även deltagit i det 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Tullverket. gemensamma samverkansarbetet mot organiserad brottslighet. Inom ramen för en kontroll- Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör se operation med särskilt fokus mot postflödet över möjligheten att utöka Tullverkets befogen- gjordes flera beslag med mottagare i utsatta omhet att besluta om postspärrar för postförsän- råden samt ytterligare beslag i efterföljande husdelser samt att införa samma möjlighet för rannsakningar. försändelser förmedlade av kurirföretag Tullverket deltog 2018 i ett omfattande inter- (bet. 2015/16:SkU21 punkt 3, nationellt samarbete, främst inom EU, men även rskr. 2015/16:161). Riksdagen har vidare till- i Världstullorganisationen (World Customs kännagett att regeringen bör se över smugglings- Organization, WCO), Östersjösamarbetet, lagstiftningen så att den skärpta synen på vapen- Polis- och tullsamarbetet i Norden (PTN) samt brott får genomslag även vad gäller vapensmugg- Nordiska tulladministrativa rådet. På EU-nivå ling (bet. 2016/17:Ju18 punkt 45, drev Tullverket som representant för Sverige unrskr. 2016/17:223). Som svar på dessa tillkänna- der 2018 frågor om regel- och procedurförgivanden från riksdagen beslutade regeringen i enklingar med beaktande av behovet av kontrollapril 2018 att ge en utredare i uppdrag att se över möjligheter samt effektiv riskhantering och ratiodessa frågor. I juli 2019 lämnade utredaren sina nell användning av it-stöd. förslag i promemorian En strängare syn på vapen- Brexit brott och smuggling av vapen och explosiva varor Under 2018 gjorde Tullverket en genomlysning (Ds 2019:14). Promemorian remissbehandlas t.o.m. den 31 oktober 2019. Tillkännagivandena av vilka konsekvenserna kan bli för myndigheten om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. är inte slutbehandlade. Tullverket har tagit fram information om vilka Internationellt samarbete och insatser mot förändringar ett avtalslöst utträde skulle medföra organiserad brottslighet för företag som handlar med eller planerar att Inriktningen för arbetet mot den organiserade handla med Storbritannien och vilka åtgärder som brottsligheten är att lagföra eller på annat sätt företagen bör vidta i förväg. skada eller försvåra möjligheterna för de grövsta kriminella att ägna sig åt kriminell verksamhet. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller Förtroende för Tullverkets verksamhet allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse, varav Efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner påhälften för grovt brott. Under 2018 identifierades verkas positivt av att allmänhet och företag har ett 35 kriminella nätverk och 18 slogs ut. Motsvar- högt förtroende för Tullverket. Därför är det ande utfall för 2017 var 39 och 16. Ett annat viktigt att handläggningstider hålls nere, att rättsviktigt led i det brottsbekämpande arbetet är att tillämpningen håller hög kvalitet och att kontrolkomma åt det ekonomiska utbytet av brott. ler utförs korrekt och enhetligt så att alla behand- Under 2018 uppgick Tullverkets förverkade las lika. En del i myndighetens kontrollstrategi är

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

att vägleda de företag som vill göra rätt och på- Arbete med jämställdhetsintegrering verka de företag som inte följer reglerna att vilja Under 2018 genomförde Tullverket undersökgöra rätt. ningar avseende bemötande, debiteringar efter efterkontroller, kontrolluppslag och hantering av

Tabell 4.3 Förtroendet för Tullverkets verksamhet

brottsutredningar avseende kvinnor och män. Inga osakliga skillnader konstaterades. 2016 2017 2018 Tullsvar (antal e-post och telefonsamtal) 115 600 107 100 111 200

4.3 Analys och slutsatser

Kurser och infoträffar (antal) 235 216 233 Global Enabling Trade Report, tulldelen WEF (rankning) 3 i.u. i.u. Regeringens samlade bedömning är att Tullverk- Doing Business, tulldelen VB ets resultat är goda och att myndigheten i hög

(rankning) 18 18 18

grad bidrar till att uppfylla målet för utgifts- Källa: Tullverket. Världsbanken Doing Business och World Economic Forum Global Enabling Report placering i tulldelen. området. Regeringen ser positivt på det pågående arbetet Frågorna till informationstjänsten Tullsvar via med metodutveckling för att öka kunskapen om telefon eller e-post ökade 2018 med 4 000 till skattefelet och att ta fram en kvalitetssäkrad 111 200. Det var frågorna från privatpersoner metod för beräkningar av skattefelet. Endast en som ökade medan frågorna från företag mins- liten andel av den debiterade uppbörden betalas kade. Främsta orsaken till ökningen var den änd- inte in i rätt tid. Det är angeläget att myndigheten rade hanteringen av betalning av mervärdesskatt fortsätter sitt arbete för att hålla uppbördsfelet hos Postnord av lågvärdeförsändelser i postflödet nere. från mars 2018. Anspråken gentemot Sverige för administ- Under 2018 genomfördes 181 informations- rativa misstag måste hållas på en så låg nivå som insatser för företagen och 52 kurser. För att så möjligt. Tullverkets arbete för att minska riskerna många som möjligt ska kunna delta vid varje kurs för administrativa misstag är därför av stor vikt. genomför Tullverket även kurser på distans. Av Myndighetens arbete för att stärka konkurantalet deltagare var 60 procent kvinnor respek- rensneutraliteten för de företag som vill bedriva tive 40 procent män och 96 procent av deltagarna legitim handel är viktigt och behöver fortsätta. uppgav att de var nöjda. Kvinnor och män var lika Det är effektivt att illegala varor stoppas redan nöjda. vid gränsen. Inflödet av narkotika är fortsatt Tullverket deltog i Kantar Sifos anseendeindex stort. Regeringen ser positivt på Tullverkets och fick ett index på 40, där snittet bland myndig- utveckling där myndighetens fortsatt gjort stora heter var 30 och över 50 är att betrakta som ett beslag av narkotika. Samhällsutvecklingen visar högt anseendeindex. Undersökningsföretaget In- att skjutvapen används i hög grad i kriminella dikator genomförde 2018 en kundnöjdhetsund- kretsar. Tullverkets insatser för att förhindra ersökning bland 500 tullansvariga hos tullombud, smuggling av skjutvapen och andra vapen är import- och exportföretag. Tullverket uppnådde mycket viktiga och måste stärkas ytterligare. ett NKI-värde på 69 av 100 som var ett samman- Den höjning av Tullverkets anslag som gjorts fattande mått på företagens nöjdhet och värdet möjliggör fortsatta förstärkningar av tullkontbaseras på tre områden: förtroende, övergripande rollerna vid gränserna. Regeringen noterar Tullnöjdhet, samt förväntningar och upplevelse. verkets ansträngningar men anser att det är ange- När det gäller internationella studier som läget att analys- och underrättelseverksamheten, regelbundet mäter hur enkelt det är för företag att kontrollmetoderna och den internationella sambedriva handel i olika länder ingår ofta tull som ett verkan vidareutvecklas. delområde. Att företag och allmänhet har för- Det är viktigt att myndigheten fortsätter att troende för Tullverket visade bland annat Världs- informera om vilka regler som gäller för att förebankens rapport Doing Business 2019. Inom den tagen ska göra rätt från början och underlätta för indikator som mäter hur enkelt det är för företag företag att bedriva gränsöverskridande handel. att importera och exportera varor rankades Regeringens bedömning är att Tullverket Sverige som nummer 18 vilket är i nivå med arbetar aktivt med att stärka allmänhetens och tidigare år.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

företagens förtroende och att resultatet är till- Tullverket kan göra än mer riktade kontrollfredsställande. insatser och samtidigt bidra till ökad konkurrens- Myndighetens arbete med jämställdhetsinte- neutralitet. grering av verksamheten under 2018 är tillfredsställande och regeringen ser positivt på att arbetet med metodutveckling och mätningar fortgår. Insatser för att begränsa illegala vapen, terrorism

och annan gränsöverskridande brottslighet

Det förekommer i allt större omfattning att skjut- 4.4 Politikens inriktning vapen används i kriminella kretsar. Denna utveckling är oroväckande och behöver brytas. Fortsatt Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och utveckling av Tullverkets kontrollmetoder, ska prioritera insatser för att göra det enkelt och analys- och underrättelseverksamhet är nödvänsmidigt för allmänhet och företag att göra rätt för dig. För att begränsa tillgången till illegala vapen sig. Samtidigt ska Tullverkets insatser skydda från behöver samverkan med Polismyndigheten forthot mot hälsa, miljö och säkerhet. Tullverket satt tydligt utvecklas. Tullverket ska vara en drivaförstärks kraftigt. nde kraft i det internationella samarbetet för att tillsammans med andra aktörer arbeta för att upptäcka och förhindra vapensmuggling. Fortsatt ökad kontrollverksamhet Terroristorganisationer och enskilda med kopplingar till terrorism hittar nya och fler till- Illegal handel med narkotika och vapen är allvarlig vägagångssätt för att agera och finansiera sin verkbrottslighet som också skapar förutsättningar för samhet. Det kräver att myndigheterna kontinuerannan grov och organiserad brottslighet i sam- ligt uppmärksammar risker och identifierar mothället, inte minst i socialt utsatta områden. Det åtgärder. Tullverket ska förstärka arbetet med att gör att många människor känner sig otrygga. förhindra och motverka penningtvätt, finansier- Regeringen anser att insatserna för att stoppa den ing av terrorism och annan brottslighet kopplad illegala handeln med narkotika och vapen redan till terrorism. Samverkan med andra är central vid gränsen fortsatt ska stärkas. Fusk vid deklar- eftersom frågorna är komplexa och berör flera ering av varor innebär orättvis konkurrens för myndigheter. företag. För att bekämpa fusk i varuflödet och för Tullverkets samverkan med andra myndigheter att stoppa smuggling av narkotika och vapen när det gäller att bekämpa utländska stöldligor m.m. ska tullkontrollerna vid gränserna öka. som begår brott i Sverige är viktig. Regeringen har Kontroller ska genomföras i syfte att säker- därför gett Tullverket i uppdrag att utveckla samställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. verkan med Polismyndigheten och Kustbevak- Regeringen anser att Tullverket behöver bli bättre ningen på det området. Uppdraget ska redovisas på att säkerställa att regelverken följs, att brister senast den 14 februari 2020 (Ju2018/00991/PO). fångas upp och att korrigerande åtgärder vidtas. Myndigheternas redovisning blir ett viktigt Anspråken gentemot Sverige för administrativa underlag för regeringens fortsatta överväganden. misstag måste hållas på en så låg nivå som möjligt. Eftersom Tullverkets kontrollverksamhet bidrar till mål inom flera politikområden anser rege- Digitalisering och arbetssätt ringen att det är av stor betydelse att samverkan med berörda myndigheter fortsätter att vidareut- Handeln över gränserna ökar kontinuerligt och vecklas och förbättras. Tullverkets insatser ska det är i dag enkelt att handla på internet från andra grundas på aktuella läges- och hotbilder inom länder och snabbt få varan levererad till bostaden. samtliga restriktionsområden. Regeringen be- De nya handelsmönstren innebär att Tullverket tonar vikten av att Tullverket drar fördel av att snabbt behöver kunna upptäcka nya smugglingsmyndigheten ansvarar för hela varuflödet och sätt och annan tullrelaterad brottslighet, men bättre tar tillvara kompetenserna i myndighetens också att tillgodose företagens behov av informaolika delar. Därigenom bedömer regeringen att tion och vägledning. Myndighetens digitala tjänster ska förbättra servicen till allmänhet och företag. Såväl digitala tjänster för allmänhet och

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

företag som myndigheternas verksamhetssystem Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ska präglas av hög it- och informationssäkerhet.

Att snabbt kunna agera på nya mönster och

Tabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet

företeelser är viktigt. Tullverket måste därför Tusental kronor fortsätta anpassa organisationen och fördela Offentligrättslig Intäkter Intäkter Kostna- Resultat Ackumuverksamhet till in- som får der (intäkt - lerat resurserna för att säkerställa den operativa kapa- komsttitel disponeras kostnad) resultat citeten. (som inte får disponeras)

Utfall 2018 326 38 38 0 -7 Brexit Prognos 2019 390 45 45 0 -7

Budget 2020 400 45 45 0 -7 Risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal bedöms vara betydande. Formerna

Tabell 4.6 Uppdragsverksamhet

för utträdet och den framtida relationen kommer Tusental kronor

att få stor påverkan på Tullverkets verksamhet. Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumu- Det är därför viktigt att myndigheten har bered- (intäkt - lerat kostnad) resultat skap och en handlingsplan för att kunna hantera konsekvenserna. Det är också viktigt att Tullver- Utfall 2018 227 227 0 -105 ket fortsatt arbetar med informationsinsatser om (172) (172) (0) (0) (varav tjänsteexport) brexit till företag och privatpersoner. Regeringen Prognos 2019 260 260 0 -105

följer utvecklingen noga. (varav tjänsteexport) (100) (100) (0) (0)

Budget 2020 280 280 0 -105

(varav tjänsteexport) (100) (100) (0) (0)

4.5 Budgetförslag

Regeringens överväganden

4.5.1 1:2 Tullverket

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket 1:2 Tullverket

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- 2020 2021 2022 2018 Utfall 1 895 777 sparande 69 969

1

Utgifts- Anvisat 2019 1 980 086 1 980 086 1 980 086 2019 Anslag 1 980 086 1 prognos 1 960 146 Förändring till följd av:

2020 Förslag 2 123 025

Pris- och löneomräkning 2 32 371 62 123 91 702 2021 Beräknat 2 282 018 2 Beslut 110 568 239 809 243 282 2022 Beräknat 2 315 070 3 Varav BP20 3 1 37 000 37 000 37 000 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Varav 3 2 Motsvarar 2 248 772 tkr i 2020 års prisnivå. Förstärkning ESV -3 000 -3 000 -3 000 3 Motsvarar 2 248 772 tkr i 2020 års prisnivå.

Förstärkning av Tullverket 40 000 40 000 40 000

Överföring till/från andra Ändamål anslag

Övrigt Anslaget får användas för Tullverkets förvalt-

Förslag/beräknat anslag 2 123 025 2 282 018 2 315 070

ningsutgifter. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 40 miljoner kronor 2020 för att förstärka Tullverkets verksamhet. Anslaget

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

beräknas öka varaktigt fr.o.m. 2021 med 40 miljoner kronor. Förstärkningen innebär bl.a. att myndighetens närvaro vid gränserna kan öka. Tidigare beräknad anslagsökning för att förstärka Tullverkets verksamhet innebär att anslaget ökas med ca 74 miljoner kronor 2020. Anslaget minskas varaktigt med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2020 för att finansiera förstärkningen av Ekonomistyrningsverkets förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag till effektiviseringar i staten inom myndighetens ansvarsområden. Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att 2 123 025 000 kronor anvisas under anslag 1:2 Tullverket för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 2 282 018 000 kronor respektive 2 315 070 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

5 Exekution

5.1 Mål för exekution 5.2.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Kronofogdemyndigheten bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge

kostnadseffektivt en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av – fastställa och verkställa betalningsskyldigindikatorerna har även använts för den samlade heter och andra förpliktelser samt besluta analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt om skuldsanering, 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats – informera om regler, verka för en god med (UO). De övriga indikatorerna används betalningsvilja och motverka överskuldspecifikt för att belysa och fördjupa redovissättning, och ningen vad gäller utvecklingen inom delområde – förebygga och motverka ekonomisk exekution.

brottslighet. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder

för indrivning och verkställighet, skuldsanering Kronofogdemyndigheten ska arbeta på ett sådant samt brottsbekämpning är sätt att allmänhet och företag har förtroende för – indrivet belopp (UO), Kronofogdemyndighetens verksamhet och att – antal allmänna och enskilda mål, kvinnor och män ges samma möjligheter och

villkor vid kontakter med myndigheten. – antal ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning,

– antal ansökningar om skuldsanering, och

– totalt belopp avseende betalningssäkringar

5.2 Resultatredovisning

och kvarstad.

Resultatbedömningen av delområde exekution Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för görs i huvudsak utifrån Kronofogdemyndigverksamhet som syftar till att underlätta för hetens bidrag till målet ovan. Till stöd för bedömallmänhet och företag att göra rätt för sig och ha ningen av resultatet finns bl.a. Kronofogdeförtroende för verksamheten är myndighetens årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. – rankning i kvalitets- och anseendemätningar

(UO), och

– enkelt att nå myndigheten (UO).

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

5.2.2 Resultat under 500 000. Det är en nivå som har varit oförändrad de senaste 10 åren trots att befolkningen i Indrivning och verkställighet, skuldsanering samt Sverige har ökat. Att antalet gäldenärer ligger på brottsbekämpning en stabil nivå bedöms bero på att fler personer beviljas skuldsanering, den rådande högkonjunk- Tabell 5.1 Indrivning och verkställighet, skuldsanering samt turen, låga räntor och minskad arbetslöshet. Den

brottsbekämpning

sammanlagda skulden fortsätter dock att öka. Antalet personer som fick sin första skuld hos 2016 2017 2018 Kronofogdemyndigheten ökade med 12 procent Indrivet belopp (mnkr) 11 000 12 000 12 000 till 138 000 under 2018. Vid årets slut uppgick Inkomna allmänna och antalet gäldenärer till 476 000 varav 414 000 var enskilda mål (antal) 2 214 122 2 201 734 2 222 191 fysiska personer. Av dessa var 66 procent män allmänna 1 586 902 1 538 085 1 509 902 och 34 procent kvinnor. enskilda 627 220 663 649 712 289 Antalet barn i Kronofogdemyndighetens avhysningsmål 6 376 6 069 6 017 register uppgick till 713 vilket är 99 färre än 2017. Inkomna ansökningar De vanligaste anledningarna till att barn förebetalningsföreläggkommer hos Kronofogdemyndigheten är skulder ande och handräckning (antal) 1 185 507 1 217 684 1 341 746 till brottsofferfonden, böter och skadestånd. Inkomna ansökningar Myndigheten arbetar aktivt med att sprida in- 12 395 19 509 18 237 om skuldsanering formation för att förebygga överskuldsättning. (antal) Samverkan sker brett med bl.a. Konsumentkvinnor 5 675 8 836 8 266 verket, Barnombudsmannen, Svensk Handel och män 6 711 10 673 9 971 Svensk Digital Handel för att minska skuldsätt- Samverkan ningen hos barn och unga. Samverkan sker också brottsbekämpning med lärare, kommunernas budget- och skuldråd- (timmar) 7 090 9 115 9 644 givare och Kriminalvården för att sprida kunskap. Säkrat belopp Exempelvis har skolmaterialet Skuldkollen betalningssäkring (mnkr) 225 159 155 spridits genom föreläsningar på lärarkonferenser Säkrat belopp kvarstad och i sociala medier. Kärnan i materialet är ett (mnkr ) 79 955 81 antal filmer som har visats över 25 000 gånger på Youtube. Källa: Kronofogdemyndigheten

En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är Betalningsföreläggande och handräckning att driva in skulder. Under 2018 drevs 11,9 milj- Under 2018 kom det in drygt 1,3 miljoner mål arder kronor in varav 6,1 miljarder kronor hänförs avseende betalningsföreläggande och handräcktill statliga fordringsägare och 5,8 miljarder ning vilket är en ökning med 10 procent jämfört kronor till enskilda. Det indrivna beloppet till med 2017. Landstingen stod för ca 20 procent av staten har minskat med 200 miljoner kronor ökningen. Merparten av ansökningarna riktas medan beloppet till enskilda borgenärer har ökat mot fysiska personer. Av ansökningarna återmed 300 miljoner kronor jämfört med 2017. kallades 43 procent efter att sökanden fått betalt Löneutmätning är den åtgärd som ger störst eller man har nått en uppgörelse. betalning till borgenärer i enskilda mål. Ett nytt arbetssätt som effektiviserar flödena i Under 2018 kom det in ca 2,2 miljoner mål för processen har införts och graden av automativerkställighet och indrivning, ca 20 000 fler än sering när föreläggande skickas ut har ökat. 2017. Två tredjedelar utgjorde allmänna mål och Produktiviteten ökade därigenom med 11 proresten av enskilda mål. De enskilda målen har ökat cent och antalet avslutade mål ökade med med 7 procent jämfört med föregående år. Av 7 procent. Delgivningsverksamheten är fortfarallmänna mål är de vanligaste skulderna för män ande en flaskhals och tiden för delgivning har böter, avgifter till brottsofferfonden och under- ökat successivt under 2018. I likhet med 2017 skott på skattekontot. För kvinnor är det avslutades 69 procent av målen inom 2 månader tv-avgifter, studiemedelsavgifter och underskott och 89 procent inom 4 månader. på skattekontot. Cirka 428 000 ansökningar avsåg olika Antalet gäldenärer med skulder i Kronofogde- personer, en ökning med 7 procent jämfört med myndighetens indrivningsdatabas var 2018 strax

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

2017. Flest svarande finns i åldersgruppen länsstyrelser tagit fram ett metodstöd för att före- 26 – 34-åringar följd av gruppen 35 – 44-åringar. bygga vräkningar och arrangerat två inspirations- Liksom 2017 var 56 procent män och 44 procent dagar för att sprida metoden för att initiera lokal kvinnor. 28 procent av ansökningarna avseende samverkan mellan myndigheten, bostadsbolag fysiska personer avsåg kapitalbelopp under 500 och socialtjänsten. kronor. Under 2018 ökade antalet ansökningar om för- Handräckning kan avse vanlig eller särskild säljning av fastigheter och bostadsrätter med handräckning. Ansökningar om vanlig hand- 14 procent till 2 855 jämfört med 2017, då antalet räckning ökade med 7 procent till 31 779 ansök- sådana ärenden var det lägsta sedan 1986. ningar. Av dessa avsåg 95 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att ge Stort inflöde av skuldsaneringsansökningar någon tillgång till ett utrymme för att avläsa en Antalet ansökningar om skuldsanering har mätare. Dessa handräckningar minskade från fortsatt att öka. En för gäldenären mer förmånlig 2 685 år 2017 till 2 573 ansökningar 2018. skuldsaneringslag trädde i kraft den 1 november 2016 och många väntade därför med att ansöka Indrivning och verkställighet tills den nya lagen trätt i kraft. Antalet ansök- Ett område som fortsatt är bekymmersamt är ningar har stabiliserats och var 2018 drygt 18 000. hanteringen av inbetalda medel. Myndigheten har Jämfört med 2013 har antalet ansökningar förfått kraftig kritik från Justitieombudsmannen. dubblats och de senaste 10 åren har antalet ansök- Handläggningstiderna har varit för långa och ningar nästan tredubblats. Verksamhetens kapakvalitetsbrister har funnits. Regeringen har i citet har ökat under 2018 och myndigheten har myndighetens regleringsbrev lämnat uppdrag om hanterat lika många ärenden som har kommit in. att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som Kapacitetsökningen har emellertid inte varit vidtagits för att förbättra och stärka hanteringen tillräcklig för att minska uppbyggda balanser. I av inbetalda medel för att få en långsiktigt likhet med 2017 avsåg 55 procent av ansökningeffektiv, rättssäker och hållbar hantering. arna män och 45 procent kvinnor. Av männens Myndigheten har bl.a. utökat bemanningen, för- ansökningar beviljades 54 procent och de vanligbättrat styrning och ledning av verksamheten aste orsakerna till överskuldsättning var sjukdom, samt förbättrat och utvecklat arbetssätt och arbetslöshet och olönsamhet i företag. Av kvinrutiner. Handläggningstiderna i de mål som han- nornas ansökningar beviljades 63 procent och de teras manuellt har kortats från drygt 14 dagar till vanligaste orsakerna till överskuldsättning var 3 – 5 dagar. Under 2018 har oförutsedda incident- sjukdom, skilsmässa och överkonsumtion. Av de er i form av dubbla utbetalningar och utbetal- ärenden som handlades under 2018 beviljades ningar till fel mottagare uppmärksammats. sammantaget 58 procent av ansökningarna om Förankringsarbetet avseende metoder och skuldsanering, en minskning med 5 procentverktyg för att styra produktionen inom indriv- enheter jämfört med 2017. ning och verkställighet har fortsatt under 2018. Sedan den 1 november 2016 ansvarar Krono- Det har inneburit bättre kontroll på arbetsläget fogdemyndigheten för att förmedla betalningar och bättre möjligheter att fördela arbetet även vid från gäldenärer som fått skuldsanering till deras avvikelser och har därigenom bidragit till kortare borgenärer. Sedan betalningsförmedlingen införväntetider och snabbare beslut. des har en rad brister identifierats som rör pro- Antalet ansökningar om verkställighet av av- grammerade kontroller som gör att manuella hysning är det lägsta sedan Kronofogdemyndig- återkommande rättningar behövs för att redoheten började föra en sammanhållen statistik visning och utbetalningar ska bli korrekta. Brist- 1982. Ansökningarna har minskat med 1 procent erna innebär förhöjd risk för felaktig redovisning jämfört med föregående år och uppgick till 6017, och försenade utbetalningar till borgenärer. Mynvarav 2154 verkställdes, vilket var en ökning med digheten har arbetat med att förbättra kvaliteten 3 procent. Fler män än kvinnor berörs av verk- på redovisningen under 2018 men är ännu inte ställda avhysningar (62 procent, en minskning klar med det arbetet. med 4 procent jämfört med 2017). Antalet barn som berördes av verkställd avhysning var 448, vilket innebär en ökning med 56 barn. Kronofogdemyndigheten har tillsammans med tre

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Diagram 5.1 Inkomna ansökningar om skuldsanering Förtroende för Kronofogdemyndighetens

Antal ansökningar

verksamhet

25000 Ansökningar Linjär (Ansökningar) Ett högt förtroende för Kronofogdemyndigheten påverkar allmänhetens och företagens vilja att 20000 göra rätt för sig. Det är viktigt att handläggnings- 15000 tider hålls nere och att rättstillämpningen håller hög kvalitet.

10000 Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens

verksamhet

2016 2017 2018 0 Kantar Sifos 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 anseendemätning 42 38 42 Källa: Kronofogdemyndigheten NKI (indexvärde) i.u. 66 i.u. Ansökningarna om omprövning av ett skuld- Kundservice (antal saneringsbeslut ökade från 4 799 2017 till 6 631 e-brev och telefonsamtal) 1 469 858 1 517 559 1 488 179 ansökningar 2018. Vid utgången av 2018 hade Källa: Kronofogdemyndigheten ca 38 000 personer ett pågående beslut om skuldsanering, en ökning med 5 000 jämfört med 2017. I Kantar Sifos anseendemätning 2018 var Kronofogdemyndighetens värde i nivå med tidigare år. Ett anseendeindex över 50 är ett högt anseende

Insatser för att motverka brottslighet

för myndigheter och medelvärdet var 30 för alla myndigheter. Undersökningen visar också att Genom kvarstad i brottmål säkrade Kronokännedomen om myndigheten har ökat sedan fogdemyndigheten 81 miljoner kronor, motsvar- 2017 och att källan framför allt är media. ande 12 procent av yrkat belopp. Under 2017 säk- Antalet samtal och e-brev ligger i stort sett i rades 955 miljoner och 39 procent av yrkat benivå med de senaste åren. Besvarade samtal minlopp. Det året handlades två ärenden i vilka de skade med 3 procent och den genomsnittliga yrkade beloppen var ovanligt höga. väntetiden inom kundservice ökade från drygt Kronofogdemyndigheten har fått indikationer 8 minuter 2017 till 12 minuter 2018. Nya team har på att myndigheten används som ett brottsverkpåverkat väntetiderna. tyg genom att ansökningar om betalningsföreläggande har gjorts avseende fiktiva skulder från Arbete med jämställdhetsintegrering vissa företag. Myndigheten har vidtagit åtgärder Kronofogdemyndigheten har identifierat fyra för att förhindra att sådana skulder fastställs och områden för jämställdhetsintegrering. Myndighar även polisanmält några av sökandena i dessa heten har bl.a. sett över sina interna chefsutbildärenden. Fiktiva skulder har också upptäckts i ningar och den bemötandeutbildning som alla verkställighetsarbetet och inom skuldsaneringen. medarbetare går. En ny modell för att följa Kronofogdemyndigheten samarbetar med bl.a. kvaliteten i handläggningen har tagits fram för att Polismyndigheten och Tullverket för att bidra i på ett systematiskt sätt kunna följa upp och sätta den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. in åtgärder om handläggningen varierar beroende Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter på kön. Kvalitetsuppföljningen 2018 visar inga myndigheten tillgångar som påträffas utanför skillnader i hur myndigheten bemöter kvinnor ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks och män i handläggningen. Kronofogdemyndigför eller har samröre med organiserad brotts- heten har genomfört en kartläggning av skuldlighet. Gemensamt för dessa gäldenärer är att saneringen som pekar på skillnader mellan Kronofogdemyndighetens tidigare tillgångsut- kvinnor och män som ansöker om skuldsanering, redningar har visat att de saknat utmätningsbara men ger inte svar på frågeställningen om varför tillgångar. Sammantaget har egendom för 4,7 mil- fler kvinnor än män beviljas skuldsanering. joner kronor utmätts inom ramen för jour- Myndigheten har under 2018 inlett en dialog med verksamheten under 2018. Snittet för de senaste fem åren är 5 miljoner kronor per år.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

en forskargrupp för att påbörja en fördjupad skuldsättning. Det är viktigt att Kronofogdemynkartläggning och analys. digheten utifrån denna kunskap vidtar förebyggande åtgärder samt ger stöd till parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. 5.2.3 Analys och slutsatser Regeringen betonar vikten av att samverka med andra aktörer och myndigheter i detta arbete. Regeringens samlade bedömning är att myndig- Regeringen ser allvarligt på de brister som upphetens resultat är goda och att Kronofogde- märksammats inom hanteringen av inbetalda myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla medel och betalningsförmedlingen. För att förmålet för utgiftsområdet. säkra sig om att de åtgärder som Kronofogde- Myndighetens insatser för att sprida kunskap myndigheten har vidtagit är tillräckliga och ger och information om skulder och privatekonomi effekt på såväl kort som lång sikt fortsätter är värdefulla. Ett exempel är arbetet med att före- regeringen att följa utvecklingen noga. bygga avhysningar som bedöms ha bidragit till Förändrade regler för skuldsanering har resulutvecklingen av det minskande antalet ansök- terat i en kraftig ökning av antalet ansökningar ningar om avhysning. Regeringens bedömning är om skuldsanering vilket har medfört långa handatt myndighetens förebyggande, stärkande och läggningstider. Det är av stor vikt att myndigaktiverande arbetssätt har betydelse för att min- heten fortsätter att utveckla arbetssättet för att ska antalet skuldsatta både på kort och lång sikt. hantera ärendeinflödet och korta handläggnings- Regeringen noterar att flera insatser har gjorts tiderna. som har lett till effektiviseringar, vilket är positivt. Bland annat har produktionsstyrning införts i hela verksamheten. Bytet av stora it-system Motverka oseriöst utnyttjande av kommer på sikt att möjliggöra allt fler digitala samhällssystemen tjänster och digitaliserad handläggning. Bristerna i hanteringen av inbetalda medel och Regeringen betonar att det är viktigt att motverka i skuldsaneringens betalningsförmedling gör att att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som regeringen anser att myndighetens hantering av inte är avsett. Kronofogdemyndigheten ska fortmedel fortsatt behöver förbättras. sätta att bidra i arbetet med att bekämpa organis- Regeringen bedömer att myndigheten under erad brottslighet. Terroristorganisationer och en- 2018 har bidragit till de jämställdhetspolitiska del- skilda med kopplingar till terrorism hittar nya och målen om jämn fördelning av makt och inflytande fler tillvägagångssätt för att finansiera sin verksamt ekonomisk jämställdhet i kontakterna med samhet. Det kräver att myndigheterna kontinuerallmänhet och företag genom aktivt arbete med ligt uppmärksammar risker och identifierar motfrågor som rör jämställdhetsintegrering. åtgärder. Kronofogdemyndigheten ska därför förstärka arbetet med att förhindra och motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Samverkan med andra är central eftersom frågorna är 5.3 Politikens inriktning komplexa och berör flera myndigheter. Ersättningar och bidrag från välfärdssystemen Kronofogdemyndigheten har en viktig funktion i ska lämnas till dem det är avsett för och inte till arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja. oseriösa aktörer eller kriminella. Kronofogde- Regeringen anser därför att insatser som under- myndigheten bidrar med information som ligger lättar för allmänhet och företag att göra rätt för till grund för andra myndigheters beslut om sig ska prioriteras. bidrag och utbetalningar. Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten fortsätter att delta i det myndighetsgemensamma arbetet så att rätt per- Bidra till ett väl fungerande samhälle soner får det stöd de är berättigade till och risken minskar för att systemen utnyttjas av oseriösa Myndighetens kompetens avseende överskuld- aktörer. sättning är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till över-

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Bemötande, digitalisering och arbetssätt 5.4 Budgetförslag

Kronofogdemyndigheten möter ofta barn i sin 5.4.1 1:3 Kronofogdemyndigheten verksamhet och det är viktigt att barns rättigheter beaktas i dessa situationer. Kronofogdemyndig-

Tabell 5.3 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

heten ingår därför i det kunskapslyft som Tusental kronor regeringen genomför avseende barns rättigheter i Anslags- 2018 Utfall 1 916 490 sparande 32 699 syfte att höja kompetensen om barnkonven- Utgiftstionen och dess tillämpning. 2019 Anslag 1 960 295 prognos 1 987 806 1 Kvinnor och män ska ges samma möjligheter 2020 Förslag 2 009 009 och villkor. Därför anser regeringen att det är 2021 Beräknat 2 034 028 2 angeläget att Kronofogdemyndigheten fortsätter 2022 Beräknat 2 065 091 3 arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i omfattar t.ex. att vidta åtgärder om handläggsamband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 002 118 tkr i 2020 års prisnivå. ningen varierar beroende på kön och analysera 3 Motsvarar 2 001 150 tkr i 2020 års prisnivå varför fler kvinnor än män beviljas skuldsanering. Allt fler väljer i dag att hantera sina ärenden via dator eller applikationer i mobiltelefonen när det Ändamål är möjligt. Därför anser regeringen att det är viktigt att Kronofogdemyndigheten fortsätter Anslaget får användas för Kronofogdemyndigarbetet med att ställa om och utveckla den digitala hetens förvaltningsutgifter samt för forskning kommunikationen med allmänhet och företag. inom exekutionsområdet. Utveckling behöver ske utifrån ett tydligt användarperspektiv och leda till nytta för såväl användarna som myndigheten. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Regeringen anser att Kronofogdemyndighet-

Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet

ens arbete med att utveckla organisationen och Tusental kronor arbetssätten så att verksamheten kan bedrivas mer Offentligrättslig Intäkter till in- Intäkter Kost- Resultat Ackumueffektivt är av stor betydelse. Kronofogdemyn- verksamhet komsttitel som får nader (intäkt- lerat dighetens utveckling ska också förbättra servicen (som inte får dispo- kostnad) resultat disponeras) 1 neras 2 till allmänhet och företag. Regeringen fortsätter Utfall 2018 1 391 573 50 50 0 -1200 därför att betona vikten av att myndigheten prioriterar digitalisering som leder till snabbare hand- Prognos 2019 1 500 000 70 70 0 0 läggning och högre kvalitet. Såväl digitala tjänster Budget 2020 1 530 000 70 700 0 0 för allmänhet och företag som myndigheternas 1 Avser grundavgifter vid enskilda respektive allmänna mål, avgifter för försäljning, förberedelse, betalningsföreläggande, kallelse på okända borgenärer, verksamhetssystem ska präglas av hög it- och dödande av förkommen handling och betalningsförmedling inom skuldsanering. 2 Avser avgifter för lösöreköpskontrakt och växelprotest. informationssäkerhet.

Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat Ackumu- (intäkt- lerat kostnad) resultat Utfall 2018 10 486 11 061 -576 608 (varav tjänsteexport) (456) (436) (19) (-108) Prognos 2019 12 755 11 152 1 603 -433 (varav tjänsteexport) (960) (960) (0) (0) Budget 2020 10 570 11 585 -101 0 (varav tjänsteexport) (960) (960) (0) (0) 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensions-systemet samt tjänsteexport .

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 3

Regeringens överväganden andra myndigheters beslut om bidrag och

utbetalningar. För att möta behovet av samverkan

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för

i dessa frågor och för att bekämpa annan

1:3 Kronofogdemyndigheten

ekonomisk brottslighet ökas anslaget med Tusental kronor 25 miljoner kronor 2020. För 2021 respektive för 2020 2021 2022 2022 beräknas anslaget ökas med 20 miljoner

kronor.

1

Anvisat 2019 1 973 353 1 973 353 1 973 353

Förändring till följd av: Regeringen aviserar att ett ekonomiskt arbets-

Pris- och löneomräkning 38 101 70 159 102 371 givarbegrepp bör införas vid beskattning av 2 Beslut -2 445 -9 484 -10 633 utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar

i Sverige (Förslag till statens budget, finansplan Varav BP20 3 31 500 24 500 24 500 m.m. avsnitt 12). De kommande förslagen bör Varav 3 träda i kraft den 1 januari 2021. Kronofogde- Bekämpa välfärdsbrott 25 000 20 000 20 000 myndigheten kommer att få hantera fler ärenden Ekonomiskt med anledning av de nya reglerna. Anslaget ökas arbetsgivarbegrepp vid beskattning av arbetstagare därför med 6,5 miljoner kronor 2020. För 2021

som tillfälligt arbetar i beräknas anslaget varaktigt ökas med 4,5 miljoner Sverige 6 500 4 500 4 500 kronor.

I budgetpropositionen för 2016 ökades Krono- Överföring till/från andra anslag fogdemyndighetens anslag tillfälligt t.o.m. 2019

Övrigt för att hantera ett ökat antal ansökningar om

Förslag/beräknat anslag 2 009 009 2 034 028 2 065 091 skuldsanering med anledning av skuldsaner-

ingslagen som trädde i kraft i november 2016. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Den tillfälliga satsningen upphör och därför min- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 och 2022 är skas anslaget med 20 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 2 009 009 000 kronor preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndig-

heten för 2020. För 2021 och 2022 beräknas an- Regeringen satsar för att stärka bekämpningen av slaget till 2 034 028 000 kronor respektive välfärdsbrott (Förslag till statens budget, finans- 2 065 091 000 kronor. plan m.m. avsnitt 1). Kronofogdemyndigheten

bidrar med information som ligger till grund för

Rättsväsendet 4

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4 8

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

inklusive tidigare åtaganden medför behov 1. Riksdagen anvisar ramanslagen för av framtida anslag på högst de belopp och budgetåret 2020 under utgiftsområde 4 inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. Rättsväsendet enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Polismyndigheten 28 546 852 1:2 Säkerhetspolisen 1 641 279 1:3 Åklagarmyndigheten 1 698 586 1:4 Ekobrottsmyndigheten 736 115 1:5 Sveriges Domstolar 6 241 698 1:6 Kriminalvården 9 448 433 1:7 Brottsförebyggande rådet 166 347 1:8 Rättsmedicinalverket 455 273 1:9 Gentekniknämnden 5 709 1:10 Brottsoffermyndigheten 48 374 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 121 953 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 57 157 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 21 224 1:17 Domarnämnden 8 574 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 113 000

Summa 51 731 092

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställnings- Tidsperiod bemyndigande 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 185 000 2021–2022

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 185 000

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

2 Rättsväsendet

2.1 Utgiftsområdets omfattning Diagram 2.1 Kostnad per myndighet inom rättsväsendet

under 2018

Procentuell fördelning Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet Åklagarmyndigheten Övriga avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I 3% 3% övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att Säkerhetspolisen 3% avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga Sveriges Domstolar olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt 16% Polismyndigheten inriktade verksamheten syftar till att öka 55% tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att Kriminalvården den som begått brott lagförs, verkställa påföljder 20% och rättsliga anspråk och ge stöd till dem som drabbats av brott. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Källa: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2018. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet (Brå), Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Domarnämnden och Gentekniknämnden . Under 2018 fördelade sig kostnaderna mellan myndigheterna inom utgiftsområdet enligt diagram 2.1.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 1:1 Polismyndigheten 23 767 26 107 26 176 28 547 30 498 30 943 1:2 Säkerhetspolisen 1 472 1 578 1 592 1 641 1 666 1 690 1:3 Åklagarmyndigheten 1 506 1 611 1 582 1 699 1 722 1 746 1:4 Ekobrottsmyndigheten 674 694 710 736 747 759 1:5 Sveriges Domstolar 5 765 5 989 5 932 6 242 6 372 6 468 1:6 Kriminalvården 8 961 9 547 9 148 9 448 10 081 10 394 1:7 Brottsförebyggande rådet 137 150 152 166 153 155 1:8 Rättsmedicinalverket 426 429 445 455 462 469 1:9 Gentekniknämnden 5 6 6 6 5 5 1:10 Brottsoffermyndigheten 57 47 47 48 44 45 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 91 122 124 122 122 202 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 849 3 021 3 035 2 356 2 357 2 357 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 84 95 96 40 40 40 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 13 24 20 24 24 24 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 47 47 47 57 57 57 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 15 21 19 21 22 22 1:17 Domarnämnden 7 8 8 9 9 9 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 61 108 107 113 101 85

Totalt för utgiftsområde 4 Rättsväsendet 45 937 49 602 49 246 51 731 54 481 55 469

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2020–2022. Tabell 2.3 Ramnivå 2020 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor Miljoner kronor 2020 2021 2022 2020 Anvisat 2019 1 48 384 48 384 48 384 Transfereringar 1 2 490 Verksamhetsutgifter 2 Förändring till följd av: 48 909 Pris- och löneomräkning 2 827 1 524 2 216 Investeringar 3 332 Beslut 2 511 4 563 4 859 Summa ramnivå 51 731 Varav BP20 3 700 1 139 1 426 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2018 samt kända förändringar av anslagens användning. Överföring till/från andra 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten utgiftsområden 10 10 10 erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i Varav BP20 3 10 10 10 verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. Övrigt 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Ny ramnivå 51 731 54 481 55 469

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

2.3 Mål för utgiftsområdet Rättsväsendets mål, den enskildes rätts-

säkerhet och rättstrygghet, rör komplexa begrepp

Målet för kriminalpolitiken är att minska som är svåra att fånga i enstaka indikatorer. Såväl brottsligheten och att öka människors trygghet. rättssäkerheten som rättstryggheten förutsätter

Målet för rättsväsendet är den enskildes dock ett välutvecklat och välfungerande rättsrättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet väsende, vilket kan belysas genom indikatorer innebär att rättsskipning och annan myndig- som mäter kvaliteten och effektiviteten i

hetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig rättsväsendet. Dessa redovisas under respektive

samt bedrivas med hög kvalitet. Med verksamhetsområde. Rättssäkerheten och rättstrygghet avses att enskilda personer och rättstryggheten är också beroende av människors

andra rättssubjekt ska vara skyddade mot förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet viktig förutsättning för att människor ska anmäla och egendom. brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som

Målen är beslutade av riksdagen (prop. vittnen. För att mäta förtroendet för

1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87). rättsväsendet används följande indikator:

– kvinnors och mäns förtroende för

rättsväsendet enligt Nationella trygghetsundersökningen.

2.4 Resultatredovisning

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är Resultatredovisningen inleds med en uppföljning en frågeundersökning som genomförs av Brå av de övergripande målen för kriminalpolitiken årligen sedan 2006. Undersökningen riktar varje och hur flödet i rättskedjan utvecklats. Därefter år frågor om utsatthet för brott, upplevelse av följer regeringen mer i detalj upp det senaste årets trygghet samt förtroende för och erfarenheter av måluppfyllelse inom respektive verksamrättsväsendet till ett urval av personer mellan 16 hetsområde: brottsförebyggande verksamhet, och 84 år i befolkningen. År 2017 reviderades utredning och lagföring, dömande verksamhet, undersökningens metod, flera nya brottstyper verkställighet av påföljd samt stöd till brottsinfördes och urvalet av personer utökades från utsatta. I de fall mål har satts av regeringen 20 000 till 200 000. För att möjliggöra jämförelser redovisas dessa under respektive målområde. över tid har Brå genomfört nya beräkningar av

resultat som publicerats före 2017. Se tidigare NTU-publikationer för motsvarande resultat

2.4.1 De övergripande målen för

före omräkningen.

kriminalpolitiken

Resultatindikatorer och andra

Kvinnor tydligt mer otrygga än män

bedömningsgrunder

Att öka tryggheten är ett mycket viktigt För att bedöma måluppfyllelsen avseende kriminalpolitiskt mål som rättsväsendets riksdagens mål för kriminalpolitiken – att minska myndigheter, men även andra samhällsaktörer, brottsligheten och öka människors trygghet – bidrar till. NTU mäter flera olika aspekter av används följande indikatorer: otrygghet, exempelvis upplevelsen av otrygghet

– kvinnors och mäns upplevelse av trygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsenligt Nationella trygghetsundersökningen området, oro över brottsligheten i samhället och

om den tillfrågade har avstått från någon aktivitet – antal anmälda brott inom olika brottspå grund av oro för att utsättas för brott. De flesta kategorier uppger att de är trygga men sedan 2016 har – kvinnors och mäns utsatthet för brott enligt nivåerna av otrygghet varit något högre än åren Nationella trygghetsundersökningen. dessförinnan. År 2018 uppgav 28 procent av de svarande att de var otrygga vid utevistelse sent på Bedömningen av brottslighetens utveckling kvällen. kompletteras också med information från olika

specialstudier.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Diagram 2.2 Indikatorer på otrygghetens utveckling Kraftig ökning av anmälda bedrägerier men färre

Andel otrygga/oroliga/som avstått aktivitet

bostadsinbrott

50 45 Efter en tydlig ökning av antalet anmälda brott 2006–2009 stabiliserades nivån kring 1,4 miljoner 40 under några år, för att från 2014 återigen öka. År 2018 anmäldes ungefär 1,55 miljoner brott i 35 30 Sverige. Även om denna utveckling inte behöver 25 betyda att fler brott begås ställs stora krav på rättsväsendet som fått allt fler ärenden att 20 hantera. Utvecklingen över tid har i hög grad påverkats av antalet anmälda bedrägerier, som 15 10 sedan mitten av 2000-talet har ökat med över 300 5 procent. Skadegörelsebrotten utgör också en betydande andel av de anmälda brotten. Antalet 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 anmälda skadegörelsebrott har varierat kraftigt Otrygga vid utevistelse sen kväll - män över åren utan någon tydlig trend, men med Otrygga vid utevistelse sen kväll - kvinnor betydande påverkan på det totala antalet anmälda brott enskilda år.

Stor oro över brottsligheten i samhället - män

Stor oro över brottsligheten i samhället - kvinnor

År 2018 fortsatte antalet anmälda bedrägerier

Avstått aktivitet på grund av oro för brott - män

Avstått aktivitet på grund av oro för brott - kvinnor att öka kraftigt. Framför allt är det antalet anmälda datorbedrägerier, exempelvis köp på internet med andras kortuppgifter, som har blivit Källa: Nationella trygghetsundersökningen. Anm.: Resultat innan 2017 har omräknats med anledning av revideringar i undersökningens metod. Se tidigare NTU-publikationer för resultat före omräkningen. fler. Som framgår av tabell 2.4 nedan ökade även bl.a. antalet anmälda narkotikabrott och Som framgår av diagram 2.2 ovan upplever skadegörelsebrott under året. kvinnor överlag betydligt större otrygghet än De anmälda sexualbrotten fortsatte också att män. År 2018 uppgav 36 procent av kvinnorna att öka något, 2018 anmäldes två procent fler de känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll i sexualbrott än året innan. Framför allt ökade det egna bostadsområdet, att jämföra med antalet anmälda våldtäkter mot flickor och 19 procent av männen. Bland kvinnorna upplever kvinnor. Antalet anmälda sexualbrott har länge 16 procent att oron för att utsättas för brott ökat i Sverige. Enligt Brå (2017:5 och 2019:5) kan påverkat dem att avstå från någon aktivitet, denna utveckling delvis förklaras av en ökad exempelvis gå på en promenad eller besöka en uppmärksamhet kring sexualbrott, som sannolikt restaurang, jämfört med 9 procent av männen. har resulterat i en högre benägenhet att anmäla Det finns således skäl att särskilt uppmärksamma sådana brott. En allt större tillgång till internet kvinnors otrygghet. Otryggheten i samhället är och smarta mobiltelefoner kan också i viss mån ha ojämnt fördelad även på andra sätt. Exempelvis bidragit till en ökning av vissa typer av sexualoroar sig betydligt fler äldre än yngre för brott. Över tid har antalet anmälda våldtäkter brottsligheten i samhället. Otryggheten är också också påverkats av lagändringar (2005, 2013 och särskilt utbredd i vissa områden med 2018) som innebär att våldtäktsbegreppet har socioekonomiska utmaningar. I de områden i utvidgats. landet som Polismyndigheten betecknar som Antalet anmälda fall av misshandel minskade utsatta uppger ungefär 55 procent av kvinnorna 2018 i jämförelse med året innan, vilket framför och 25 procent av männen att de känner sig allt beror på färre sådana anmälda brott mot män otrygga vid utevistelse sen kväll i det egna över 18 år. Anmäld misshandel mot kvinnor över bostadsområdet (Brå 2018:6). 18 år och barn mellan 7 och 14 år ökade däremot under året. Anmäld misshandel mot barn har ökat under flera decennier, vilket enligt studier bl.a. beror på ökad anmälningsbenägenhet vid exempelvis förskolor och skolor. De anmälda tillgreppsbrotten fortsätter att minska, en trend som pågått i många år.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Minskningen 2018 avsåg ett flertal olika brott, mot enskild person 2017, medan motsvarande bl.a. fickstölder och stölder från fordon. Under andel bland män är 23 procent. Andelen hushåll året minskade också antalet anmälda som utsatts för egendomsbrott har minskat bostadsinbrott tydligt. År 2018 anmäldes ca tydligt sedan mätningarna började, vilket beror på 17 000 inbrott i lägenhet eller villa, vilket är det att de fordonsrelaterade brotten har blivit färre. lägsta antalet sedan 2007 och motsvarar en Knappt två procent av hushållen uppger att de minskning med närmare 25 procent jämfört med utsatts för bostadsinbrott under 2017, en siffra året innan. som varit relativt stabil genom åren. I NTU är utsattheten störst för hot, Tabell 2.4 Anmälda brott och procentuell utveckling sexualbrott och trakasserier. Män uppger i större Antal Procentuell Procentuell anmälda förändring förändring utsträckning än kvinnor att de har utsatts för misshandel, personrån och bedrägerier medan en brott 2018 sedan 2009 sedan 2017 större andel kvinnor än män uppger att de har Misshandel 83 220 –4 % –1 % utsatts för trakasserier. I NTU är det vidare betydligt vanligare att kvinnor uppger att de Sexualbrott 22 476 43 % 2 % utsatts för sexualbrott. Det är också vanligare att Tillgrepp 445 045 –20 % –9 % kvinnor uppger att de utsatts för brott i en nära Bedrägeri 238 214 141 % 20 % relation. I NTU 2017 uppgav de kvinnor som Skadegörelsebrott 189 356 –6 % 5 % utsatts för misshandel att gärningspersonen i Brott mot 40 procent av fallen var en närstående medan trafikbrottslagen 92 252 19 % 3 % motsvarande andel bland män endast var Brott mot 3 procent. narkotikastrafflagen 106 521 33 % 6 % De allt fler anmälda bedrägerierna har under Samtliga brott 1 550 626 10 % 2 % åren också återspeglats i NTU, om än inte lika tydligt. En förklaring till detta kan vara att NTU Källa: Officiel l kriminalstatistik samt Statistiska centralbyrån. inte omfattar brott som riktats mot företag. Från Långt ifrån alla brott anmäls och benägenheten och med NTU 2017 redovisas utsattheten för att anmäla kan variera över tid och mellan olika bedrägerier uppdelat på försäljningsbedrägerier brottskategorier. Antalet anmälda brott är således och kort-/kreditbedrägerier. Det är ungefär lika ingen tillförlitlig indikator på brottslighetens vanligt att bli utsatt för båda dessa typer av utveckling. Frågeundersökningar som Nationella bedrägerier. trygghetsundersökningen (NTU) är ett viktigt Sedan 2017 har även brottstyperna komplement för att kunna bedöma nätkränkning och fickstöld tillkommit i NTU, brottsutvecklingen. och som framgår av tabell 2.5 nedan var utsattheten för dessa brott ungefär densamma för både män och kvinnor.

Utsatthet för brott enligt NTU

NTU omfattar ett drygt tiotal vanliga brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. I NTU 2017 infördes flera nya typer av brott mot enskild person, vilket innebär att den sammantagna utsattheten för sådana brott inte kan jämföras med åren dessförinnan. Jämförelser över tid är dock fortsatt möjliga för brott mot hushåll och vissa brott mot enskild person (misshandel, hot, trakasserier, sexualbrott och personrån). I NTU 2018, som avser utsatthet för brott under 2017, uppgav 25 procent av de svarande att de utsatts för något brott mot enskild person. Det är något högre än året innan då andelen var 23 procent. Bland kvinnor är det 27 procent som uppger att de utsattes för brott

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.5 Andel utsatta för brott mot person 2017 Diagram 2.3 Andel unga män och kvinnor (16–24 år)

Samtliga Män Kvinnor utsatta för misshandel och sexualbrott

Andel utsatta

Misshandel 3,3 4,1 2,5 40

Hot 8,3 8,6 8,0 35 Sexualbrott 6,4 1,6 10,7

30 Personrån 1,3 1,9 0,8

Trakasserier 5,9 5,1 6,7 25

Fickstöld 2,9 2,8 3,1 20 Försäljningsbedrägeri 4,8 5,4 4,2 15

Kort-/kreditbedrägeri 5,1 5,6 4,6 10

Nätkränkning 2,1 2,1 2,1 5 Något brott mot enskild 0 person 24,7 22,6 26,6 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Källa: Nationella trygghetsundersökningen. Män 16-24 år - misshandel

Kvinnor 16-24 år - misshandel

Efter några år på lägre nivåer har utsattheten för Män 16-24 år - sexualbrott

misshandel ökat något sedan 2016, från 3,1 procent Kvinnor 16-24 år - sexualbrott

till 3,3 procent. Utsattheten för misshandel bland

unga män, som är den mest utsatta gruppen, är dock Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

fortfarande tydligt lägre än för tio år sedan (se Anm.: Resultat innan 2017 har omräknats med anledning av revideringar i undersökningens metod. Se tidigare NTU-publikationer för resultat före omräkningen. diagram 2.3). Uppgifter från Socialstyrelsen (2018)

visar också att allt färre personer det senaste NTU mäter även upplevd utsatthet för hatbrott. decenniet har intagits i slutenvård och öppen Hatbrott med främlingsfientliga motiv är klart specialistvård på grund av misshandel, en utveckling vanligast, oftast uttryckta som hot eller som är än mer tydlig i relation till den växande trakasserier. Enligt de senaste resultaten, som befolkningen. avser ett medelvärde för åren 2014–2016, uppgav De senaste åren har utsattheten för sexualbrott 1,6 procent av befolkningen att de utsatts för enligt NTU ökat tydligt, både bland kvinnor och främlingsfientliga hatbrott. Majoriteten av män. Sexualbrott enligt NTU innefattar ett brett brotten anmäls inte (Brå 2018:10). Kvinnor och spektrum av brott – från straffrättsligt lindrigare män är utsatta för främlingsfientliga hatbrott i händelser såsom kränkande sexuella kommentarer, ungefär samma utsträckning (44 respektive 56 till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Kvinnor är procent i NTU 2014–2016). En studie av Brå i betydligt högre grad utsatta än män. Mest utsatta är (2018:10) visar att utsattheten för hatbrott är yngre kvinnor. De senaste årens utveckling är tydligt högre bland yngre åldersgrupper, att svårtolkad. Registeruppgifter från sjukvården fram brotten ofta sker på allmänna platser och att till 2016 visade inte på motsvarande ökningar av gärningspersonen vanligtvis är obekant för antalet personer som sökt vård till följd av sexuella brottsoffret. övergrepp. År 2017 skedde dock även i detta Av NTU framgår att utsattheten för brott är avseende en viss ökning. För att få mer kunskap om ojämnt fördelad i befolkningen. Resultaten för utsattheten för sexualbrott har Brottsförebyggande NTU 2018 visar att 6,5 procent hade drabbats av rådet studerat utvecklingen på området sedan 2005. drygt 75 procent av de brott mot person som Enligt Brå (2019:5) avser de senaste årens ökningar i rapporterades i undersökningen. Unga vuxna, NTU främst mindre allvarliga sexualbrott. Till en särskilt kvinnor, och ensamstående föräldrar är betydande del torde detta handla om en ökad grupper som är särskilt utsatta för upprepade benägenhet bland kvinnor att tala öppet om sin brott. Enligt Brå (2018:7) är personer över 65 år utsatthet. Enligt Brå är det dock inte möjligt att dra generellt utsatta för brott i lägre utsträckning än några säkra slutsatser kring utvecklingen och yngre personer. Många äldre är dock av ålderssexualbrotten behöver även fortsättningsvis följas relaterade skäl särskilt sårbara för exempelvis vissa noga över tid. typer av bedrägerier och stölder i hemmet. Enligt

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

en rapport från Myndigheten för delaktighet (Polisens rapport om allvarlig och organiserad (2019:2) uppger kvinnor med funktions- brottslighet 2017) bedömer att utvecklingen har nedsättning i högre grad än kvinnor i den övriga gått mot mer avancerade brottsupplägg och en befolkningen att de under det senaste året varit bredare samverkan mellan kriminella aktörer de utsatta för våld eller hot om våld. senaste åren. Enligt uppgifter från Som tidigare nämnts är otryggheten enligt Polismyndigheten har också antalet skjutningar NTU tydligt högre i vissa av Sveriges socialt med dödlig utgång i kriminella miljöer ökat utsatta områden än i landet som helhet. I dessa kraftigt, från ca tio fall per år i mitten av 2000områden är även utsattheten för brott högre, men talet, till omkring 40 fall per år de senaste två åren. skillnaden är relativt liten och har minskat över tid Enligt uppgifter från Socialstyrelsen (2018) har (Brå 2018:9). En möjlig förklaring till att även antalet personer som skadas av otryggheten ändå är väsentligt mer utbredd i skjutvapenvåld ökat de senaste tio åren, från ca dessa områden kan vara att det där i högre grad 60 personer år 2008 till drygt 120 personer år förekommer brottslighet som inte fångas upp av 2017. Enligt Polismyndigheten uppgick det totala NTU, såsom skjutningar, bilbränder och öppen antalet skjutningar 2018 till 306, vilket var något narkotikahandel. En fördjupad studie av Brå färre än 2017 då 324 skjutningar bekräftades. I en (2018:6) visar också att ordningsproblem som studie av Brå (2019:3) beskrivs skjutvapenvåldet nedskräpning, buskörningar och skadegörelse i ofta ha sin grund i konflikter om betydligt högre utsträckning upplevs som ett narkotikamarknaden eller i personliga relationer. problem i socialt utsatta områden. Brås studie Användning av skjutvapen kan även vara ett sätt pekar även på att kriminella personer i dessa att bygga upp, stärka och upprätthålla en position områden påverkar benägenheten att anmäla brott i den kriminella miljön, samtidigt som våldet kan eller vittna och begränsar möjligheten för boende öka behovet av att skydda sig från andra individer att röra sig tryggt i områdena. De undersökta som agerar på samma sätt. områdena utmärks vidare av kvinnors frånvaro i Enligt flera undersökningar (t.ex. Brå 2015:8 det offentliga rummet, vilket kan påverka särskilt och SOU 2017:37) framgår vidare att det förekvinnors trygghet negativt. kommer ett omfattande utnyttjande av välfärds- Som framgått ovan ingår inte vissa brottstyper i och förmånssystemen, ofta med företag och NTU, exempelvis brott mot företag och falska eller manipulerade intyg och identitetsmyndigheter och brott som inte riktas mot enskilda handlingar som brottsverktyg. personer, som narkotikabrott. Vissa utsatta grupper För att få en bättre bild av den organiserade är sannolikt också underrepresenterade i brottslighetens utveckling har Polismyndigheten frågeundersökningar som NTU. Undersökningen fått i uppdrag att ta fram en nationell modell för ger således ingen fullständig bild över brottsligheten kartläggning av kriminella nätverk i landet. i samhället. Andra källor kan delvis komplettera Kartläggningen ska möjliggöra en bedömning av bilden. Exempelvis tyder uppgifter från nätverkens storlek och kapacitet och ska kunna Folkhälsomyndigheten och Centralförbundet för följas upp årligen. Uppdraget ska slutredovisas alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på att senast den 1 oktober 2019. narkotikabruket legat på en jämn nivå under 2000- År 2018 konstaterades totalt 108 fall av dödligt talet. Bland ungdomar som använder narkotika våld. Det är fem fall färre än året innan. I ett längre finns dock tecken på att användningsfrekvensen har perspektiv minskar vissa typer av dödligt våld, ökat och antalet narkotikarelaterade dödsfall har medan andra ökar. Samtidigt som antalet fall av blivit fler de senaste tio åren (CAN 2017, s. 20–22). dödligt våld med skjutvapen har ökat betydligt de Se utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social senaste åren har dödligt våld mot barn och omsorg, avsnittet om folkhälsopolitik, för en alkoholrelaterat dödligt våld mellan vuxna män närmare beskrivning av narkotikautvecklingen i minskat över tid. Det dödliga våldet mot kvinnor Sverige. har också minskat de senaste decennierna. Särskilt Det går varken utifrån kriminalstatistik eller tydligt är detta i förhållande till befolknings- NTU att få en bild av den organiserade utvecklingen. År 2018 var dock antalet fall av brottslighetens omfattning. Enligt Brå (2016:12) dödligt våld mot kvinnor något fler än åren finns dock en bredd av aktörer och nätverk inom dessförinnan. Ökningen utgörs av fler fall av den organiserade brottsligheten med delvis olika dödligt våld där kvinnan har eller har haft en sammansättning och karaktär. Polismyndigheten parrelation med gärningspersonen.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Högre förtroende för rättsväsendet Diagram 2.5 Förtroendet för myndigheter i rättsväsendet

Andel med mycket eller ganska stort förtroende Efter att förtroendet för rättsväsendet som helhet 60 har minskat under ett par år ökade det åter 2018. 2018 uppgav 47 procent att de hade ganska eller 50 mycket stort förtroende för rättsväsendet, motsvarande andel 2017 var 44 procent. Kvinnor 40 har överlag något högre förtroende för rättsväsendet än män. Det är också något 30 vanligare att yngre personer har högre förtroende för rättsväsendet än äldre. 20

Diagram 2.4 Förtroendet för rättsväsendet 10 Andel med mycket eller ganska stort förtroende 60 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 50 Polisen Åklagarna

Domstolarna Kriminalvården

40 Källa: Nationella trygghetsundersökningen. Anm.: Resultat innan 2017 har omräknats med anledning av revideringar i undersökningens metod. Se tidigare NTU-publikationer för resultat före omräkningen. 30

2.4.2 Flödet i rättskedjan

10 En viktig del i bedömningen av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls 0 hanteras i rättskedjans olika delar. I detta avsnitt 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 redovisas statistik över anmälda brott, utredning Män Kvinnor och lagföring samt verkställighet av utdömda påföljder. Verksamhet som inte hör till denna Källa: Nationella trygghetsundersökningen. process, exempelvis polisens brottsförebyggande Anm.: Resultat innan 2017 har omräknats med anledning av revideringar i undersökningens metod. Se tidigare NTU-publikationer för resultat före omräkningen. och ordningshållande arbete, stöd och information till brottsoffer, domstolarnas hantering av Nivån på förtroendet skiljer sig åt mellan olika tvistemål och verksamheten inom de allmänna myndigheter i rättsväsendet, vilket är naturligt förvaltningsdomstolarna ingår inte i denna givet deras olika uppgifter och roller. År 2018 beskrivning utan redogörs för under respektive ökade förtroendet för framför allt verksamhetsområde. Brottsstrukturen påverkar hur många brott Polismyndigheten. Förtroendet ökade även något för Åklagarmyndigheten och som sammantaget utreds och klaras upp. Som Kriminalvården, medan förtroendet för tidigare nämnts anmäldes drygt 1,55 miljoner domstolarna var oförändrat. För samtliga brott i Sverige 2018, vilket är ungefär samma nivå som de senaste tre åren. Rättsväsendets förutsättmyndigheter är förtroendet högre än vid den första undersökningen 2006. ningar att hantera och klara upp de anmälda brotten är i stor utsträckning beroende av vilken typ av brott som anmäls. För att tolka utredningsresultatet krävs därför kunskap om de anmälda brottens karaktär och sammansättning. Den anmälda brottsligheten kan grovt delas in i tre kategorier med olika förutsättningar för utredningsarbetet: ingripandebrott och offerbrott med eller utan interaktion mellan gärningspersonen och den brottsdrabbade. Ingripandebrott som

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

trafik- och narkotikabrott är generellt relativt Brå (2016:18) har t.ex. uppskattat att antalet enkla att klara upp medan offerbrott med svåruppklarade bedrägerier ökade från ca 6 300 år interaktion, som hot och misshandel, i allmänhet 2006 till nästan 29 700 år 2013. I samma studie bedöms vara medelsvåra att klara upp. Offerbrott konstateras att andelen svåruppklarade fall av utan interaktion, exempelvis skadegörelse samt misshandel ökade under samma period, även om vissa stölder och bedrägerier, är överlag svåra att de till antalet är få i förhållande till samtliga klara upp. anmälda brott. Det finns också tecken på att viss brottslighet

Diagram 2.6 Anmälda brott fördelat på ingripandebrott samt

blivit mer tidskrävande att utreda. Brå (2017:4)

brott med och utan interaktion mellan gärningspersonen och

bedömer att antalet omfattande ärenden i

den brottsdrabbade

Andel i procent rättsväsendet har ökat de senaste tio åren. Det rör 0,7 främst ärenden om ekonomisk brottslighet, våldsbrott eller narkotikabrott, ofta med ett omfattande analys- och bevismaterial, inter- 0,6 2009

2010

nationella inslag eller ett stort antal misstänkta, 0,5 2011 brottsoffer och vittnen. En ökning av sådana

2012

0,4 omfattande ärenden kan innebära att resurser

2013

behöver omfördelas från andra verksamheter som

2014

0,3 har en större ärendeproduktion. Det är dock svårt

2015

att bedöma i hur stor utsträckning sådana 0,2 2016 2017 omfattande ärenden påverkar myndigheternas 0,1 2018 sammantagna resultatutveckling. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt 0 att de som har behov av tolk får tillgång till en Ingripandebrott Offerbrott med Offerbrott utan interaktion interaktion sådan. Behovet av tolk har ökat betydligt under de senaste tio åren och därmed också Källa: Sammanställt utifrån officiell kriminalstatistik. Polismyndighetens och Sveriges Domstolars kostnader för tolktjänster. Användning av tolkar Av diagram 2.6 ovan framgår fördelningen mellan är också en faktor som påverkar tiden det tar att dessa tre typer av brott de senaste tio åren. genomföra såväl förhör som huvudförhandlingar. Andelen ingripandebrott har minskat något sedan 2009, liksom andelen offerbrott utan interaktion. Andelen brott med interaktion

Fler brott personsuppklarades under året

mellan brottsoffer och gärningsperson har däremot ökat något. En mindre andel ingripande- För att få en bild av det fortsatta flödet i början av brott kan påverka utredningsresultaten i negativ rättskedjan används ett antal indikatorer som riktning medan en större andel offerbrott med delvis överlappar varandra: interaktion och en minskande andel svåruppklarade brott utan interaktion mellan – antal personer skäligen misstänkta för brott gärningsperson och brottsoffer kan vara positivt – antal och andel ärenden redovisade från polis för de övergripande utredningsförutsättningarna. till åklagare Brå (1/2018) har tidigare konstaterat att – antal inkomna brottsmisstankar till förändringar i sammansättningen av anmälda Åklagarmyndigheten brott har påverkat andelen uppklarade brott över tid. Sådana förändringar kan nästan helt förklara – antal och andel personuppklarade brott. en ökad andel uppklarade brott under perioden 2001–2010, medan en minskande andel I diagram 2.7 nedan illustreras den procentuella uppklarade brott under perioden 2010–2016 till utvecklingen sedan 2007 av antalet skäligen en fjärdedel kan förklaras av sådana struktur- misstänkta personer, antalet ärenden redovisade förändringar i den anmälda brottsligheten. till åklagare, antalet brottsmisstankar inkomna till Förändringar inom enskilda brottskategorier, Åklagarmyndigheten och antalet personexempelvis genom en större andel komplicerade uppklarade brott. Med personuppklarade brott ärenden när det gäller vissa brott, kan också avses brott för vilka det beslutats om åtal, påverka förutsättningarna för utredningsarbetet. meddelats åtalsunderlåtelse eller utfärdats

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

strafföreläggande, dvs. brott till vilka det har redovisade till åklagare som andelen personknutits en gärningsperson. Det generella uppklarade brott ökat något. mönstret karaktäriseras av tydliga ökningar åren efter 2007 följt av markanta minskningar under Diagram 2.8 Andel ärenden redovisade till åklagare av

inkomna ärenden samt andelen personuppklarade brott av

senare år (se tabell 2.7). Med undantag för antalet

anmälda brott

misstänkta personer är nivåerna lägre än för Procent tiotalet år sedan. Särskilt tydligt har antalet 20,0 ärenden redovisade till åklagare minskat. Sedan 18,0

2007

2017 ökar dock såväl antalet ärenden redovisade 16,0

2008

till åklagare, misstankar inkomna till 14,0 2009 Åklagarmyndigheten och antalet person- 2010 12,0 uppklarade brott. Till stor del förklaras detta av 2011 10,0 ökningar avseende brottstyperna narkotika- och

2012

8,0 2013 trafikbrott, men det finns även ökningar i andra 6,0 2014 brottstyper som exempelvis bedrägerier. 2015 4,0

2016

2,0

Diagram 2.7 Procentuell utveckling sedan 2007 av antalet 2017

skäligen misstänkta personer, ärenden redovisade till 0,0 2018 åklagare, brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten Andel ärenden redovisade till Andel personuppklarade brott av och personuppklarade brott åklagare av inkomna ärenden anmälda brott Procent Källor: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens årsredovisningar.

20 De senaste årens försämrade utredningsresultat 15 avser många olika brottsområden. Till de 10 brottstyper som minskat mest i antal personuppklarade brott sedan den nedåtgående 5 trenden startade 2011 hör misshandel, bedrägerier, vissa stöldbrott och trafikbrott. När 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 -5 det gäller bedrägerier har de anmälda brotten samtidigt ökat kraftigt, vilket resulterat i att -10 andelen personuppklarade brott av anmälda -15 bedrägerier fallit från nästan 14 procent 2011 till knappt 5 procent 2018. Sedan 2016 har antalet -20 personuppklarade brott dock ökat. Utöver -25 trafikbrott och narkotikabrott har bl.a. även fler bidragsbrott, vapenbrott och bedrägerier -30 personuppklarats.

Skäligen misstänkta personer

Ärenden redovisade till åklagare

Brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten

Antalet lagföringsbeslut och domslut ökade under

Personuppklarade brott

året

Källor: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens respektive För att bedöma flödet i den senare delen av Åklagarmyndighetens årsredovisningar. Uppgifter saknas avseende brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten 2007 och antalet brottsmisstankar detta år har rättskedjan används följande indikatorer:

därför uppskattats utifrån antalet ärenden redovisade till åklagare. – antal och typ av lagföringar, dvs. fällande dom i tingsrätt, beslut om åtalsunderlåtelse Som framgår av diagram 2.8 nedan har andelen och godkänt strafföreläggande personuppklarade brott av samtliga anmälda brott länge minskat. År 2016 var andelen person- – antal domslut i brottmål.

uppklarade brott lägre än på flera decennier. Att andelen ärenden som polisen redovisar till I linje med utvecklingen av antalet ärenden redovisade till åklagare och antalet personåklagare har minskat på ett liknande sätt indikerar att minskningarna kan härledas redan till detta uppklarade brott ökade antalet lagföringsbeslut fram t.o.m. 2009 varefter utvecklingen led. Sedan 2017 har dock såväl andelen ärenden

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

vände. Under perioden 2009–2017 minskade Diagram 2.10 Andel sakprövade mål i tingsrätt och hovrätt

som avgjorts vid huvudförhandling

antalet lagföringsbeslut varje år. År 2018 Andel i procent ökade dock antalet lagföringsbeslut igen. 100 Under året fattades ca 101 200 lagföringsbeslut, vilket är ca 4 000 fler beslut 90 än 2017. Av samtliga lagföringsbeslut 2018 80 avsåg 17 procent kvinnor och 83 procent män, 70 en fördelning som varit likartad de senaste tio 60 åren. 50 Antalet sakprövade brottmål i tingsrätt och 40 antalet fällande domslut i sådana mål följer en liknande utveckling. Efter att ha ökat tydligt 30 mellan 2007 och 2010 minskade dessa fram till 20 2016. Sedan 2017 ökar dock antalet domslut i 10 tingsrätt igen. År 2018 ökade antalet domslut 0 med 6 procent, till ca 60 600 domslut. Som 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 framgår av diagram 2.9 nedan utgjordes ökningen Sakprövade brottmål som avgjorts vid huvudförhandling -

tingsrätt

i antalet domslut fram till 2010 huvudsakligen av enklare mål där påföljden bestämdes till böter. Ökningen 2018 utgörs också främst av domslut Källa: Domstolsverket. med påföljden böter, men även domslut med påföljden fängelse och övriga domslut ökade Domstolarnas belastning avseende brottmål har å något under året. andra sidan ökat genom att tiderna för huvudförhandling har blivit längre. År 2018

Diagram 2.9 Domslut i tingsrätt fördelat på påföljderna

upptog en genomsnittlig huvudförhandling i

fängelse, böter och övriga domslut

Antal domslut tingsrätt ca 2 timmar, jämfört med 1,5 timmar 2007. I hovrätt har den genomsnittliga tiden för 40000 huvudförhandling ökat från 3,8 till 5,1 timmar 35000 under samma period. En viktig bidragande orsak 30000 till detta är den ovan nämnda reformen 2008; med fler mål som avgörs på handlingarna ökar den genomsnittliga förhandlingstiden för de brottmål 25000 20000 som fortfarande går till huvudförhandling (Brå 2017:4). Emellertid har också mer komplicerade brottmål, som kräver särskilt långa förhandlings- 15000 10000 tider, blivit fler och tar allt mer resurser i anspråk. År 2007 utgjorde huvudförhandlingar som pågick 5000 över 18 timmar ca 13 procent av den totala 0 förhandlingstiden i tingsrätt och hovrätt. År 2018 hade denna andel ökat till drygt 18 procent. Detta 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 kan vara ett tecken på att rättsväsendet i allt större

Fängelse Böter Övriga domslut

utsträckning hanterar komplex brottslighet som Källa: Officiell kriminalstatistik. är tidskrävande att utreda och lagföra.

En del av de enklare brottmålen avgörs på handlingarna och kräver därmed överlag mindre resurser Fler utdömda fängelseår och ökad än mål som avgörs efter huvudförhandling. Över tid medelbeläggning i anstalt har allt fler brottmål kommit att avgöras utan huvudförhandling. Det beror i stor utsträckning på För att bedöma flödet i sista delen av rättskedjan en regelförändring 2008. Andelen brottmål som används följande indikatorer: avgörs med huvudförhandling har dock fortsatt att – antal domslut med påföljden fängelse minska något även under senare år.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

– antal utdömda fängelseår i tingsrätterna omläggning av domstolspraxis på narkotika-

(den s.k. straffmassan) området som inleddes 2011 verkar också ha haft

tydlig påverkan på utvecklingen. Även en – medelbeläggning i anstalt. minskande andel återfall i brottslighet kan ha

bidragit till viss del. Det återstår emellertid att se För att få en bild av utvecklingen efter avtjänad om denna utveckling mer varaktigt har brutits i påföljd följs även indikatorn och med de ökningar som i flera avseenden kan – statistik över återfall i brott. påvisas 2017 och 2018.

De flesta intagna i anstalt är män. Andelen Antalet domslut med påföljden fängelse har kvinnor i fängelse uppgår endast till 6 procent, en minskat kontinuerligt under en längre tid. andel som är relativt stabil över tid. Framför allt är det antalet domslut med strafftider Statistiken över återfall i brott visar hur vanligt kortare än ett år som har blivit färre. År 2018 det är att personer lagförs på nytt efter frigivning utdömdes ca 10 900 fängelsepåföljder, vilket är eller annan tidigare lagföring. Med återfall i brott knappt 500 fler än året innan men samtidigt avses ny lagföring. Den senaste slutgiltiga närmare 30 procent färre än i mitten av 2000-talet. statistik från Brå som finns tillgänglig är från 2012 Straffmassan, dvs. den totala utdömda fängelsemedan preliminär statistik finns från 2016. tiden under ett kalenderår, har också minskat Återfallsproblematiken är särskilt tydlig bland under samma period men ökade tydligt 2018. män, ca 28 procent av männen återfaller i något Medelbeläggningen i anstalt ökar också sedan nytt brott inom ett år. Motsvarande andel för 2017 efter flera år av tydliga minskningar. kvinnor ligger runt 19 procent, enligt slutgiltig statistik från 2012. Störst är risken för återfall

Diagram 2.11 Utdömd straffmassa i antal fängelseår samt

medelbeläggning i anstalt bland dem som är mest brottsbelastade sedan Straffmassa Medelbeläggning tidigare. Bland dem som friges efter en

(antal fängelseår) (antal personer) fängelsepåföljd återfaller knappt hälften inom ett 12 000 år, enligt preliminär statistik från 2016. I detta

avseende är dock trenden positiv över tid. Enligt 6 000 preliminär statistik återföll 54 procent av dem

10 000 som frigavs från fängelse 2003 inom ett år, 5 000 jämfört med 44 procent bland dem som frigavs

8 000 2016. En jämförelse mellan 2007 och 2016 visar 4 000 att minskningen är särskilt tydlig bland dem som

dömts till fängelsestraff på mellan fyra månader 6 000 3 000 och två år (en minskning med ca

10 procentenheter). Enligt både Kriminalvården 4 000 (2018) och Brå (4/2017) kan den minskande 2 000 andelen återfall i brott efter frigivning från anstalt delvis förklaras av en förändrad klientsamman- 2 000 sättning vad gäller exempelvis ålder, tidigare 1 000 brottsbelastning och typ av brott.

0 0 Det är oklart i vilken utsträckning 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser

har påverkat utvecklingen.

Straffmassa Medelbeläggning i anstalt

Källa: Officiell kriminalstatistik.

Enligt Brå (1/2017) finns ett flertal faktorer som

sannolikt bidragit till dessa minskningar över tid. Antalet lagförda personer har överlag minskat de

senaste åren samtidigt som det skett en omfördelning i hur olika påföljder används, vilket

har resulterat i färre frihetsberövande straff. En

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Diagram 2.12 Andel frigivna från anstalt som återfaller i att stärka brottsbekämpningen, öka effektiviteten

brott inom ett år

och förbättra resultatet i rättskedjan. Andel i procent Av rättsväsendets kostnader består ca 67 procent av personalkostnader. Antal anställda i 70,0 rättsväsendet i september 2018 var ca 52 800 60,0 personer, varav ca 25 300 kvinnor och ca 27 500 män, enligt Arbetsgivarverkets årliga 50,0 statistikuttag. Flest anställda fanns inom Polismyndigheten (31 511), Kriminalvården 40,0 (11 571) och Sveriges Domstolar inklusive migrationsdomstolarna (7 112).

30,0

2.4.3 Brottsförebyggande arbete

20,0

Mål

10,0 Regeringens mål för den brottsförebyggande 0,0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 verksamheten är att brottsligheten ska minska och att antalet brottsoffer ska bli färre. Strafftid högst 6 månader Strafftid över 6 månader De myndigheter inom rättsväsendet som bidrar till måluppfyllelsen är Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Källa: Preliminär officiell kriminalstatistik. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Därutöver är länsstyrelserna och kommunerna viktiga aktörer som bidrar till att uppfylla målet

Utveckling av rättsväsendets kostnader m.m.

för den brottsförebyggande verksamheten i hela

2009–2018

landet. Det finns även myndigheter inom andra Diagram 2.13 Kostnadsutveckling i rättsväsendet politikområden som bidrar till att uppnå målet. Miljoner kronor Regeringen har i skrivelsen Tillsammans mot 50 000 brott – ett nationellt brottsförebyggande Transfereringar Verksamhetskostnader 45 000 program (skr. 2016/17:126) presenterat gemen- 40 000 samma målsättningar för det brottsförebyggande området som gäller för alla politikområden. Även 35 000 regeringens långsiktiga strategi för att minska och 30 000 motverka segregation kan bidra till mål- 25 000 uppfyllelsen (se utg.omr. 13). 20 000 15 000 10 000

Resultatindikatorer och andra

5 000

bedömningsgrunder

0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 De bedömningsgrunder som används för att värdera resultatet och måluppfyllelsen för den Källor: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2009–2018 samt statsbudgetsystemet Hermes. brottsförebyggande verksamheten utgörs av regeringens övergripande målsättningar i det Rättsväsendets kostnader för 2018 var ca 47 brottsförebyggande programmet samt uppgifter miljarder kronor, vilket var en ökning med 4,4 om polisens brottsförebyggande arbete: procent jämfört med föregående år. Mellan 2009 – utvecklingen av det kunskapsbaserade och 2018 har rättsväsendets kostnader ökat med brottsförebyggande arbetet, på nationell, ca 38 procent eller med 13 miljarder kronor. regional och lokal nivå Kostnadsökningen under de senaste 10 åren beror framför allt på de reformer som genomförts för

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

– utvecklingen av rättsväsendets, läns- således potential att fortsätta utveckla det

styrelsernas och kommunernas samverkan i kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet.

brottsförebyggande syfte

Diagram 2.14 Andel kommuner och kommunpoliser som

– polisens förmåga att upprätthålla ordning

uppger att de genomfört samverkansprocessens olika steg

och säkerhet Andel i procent

– utvecklingen av polisens förmåga att bedriva 100 Kommuner Kommunpoliser planlagd brottsförebyggande verksamhet. 90

80 Förutom dessa bedömningsgrunder kan i viss 70 mån utvecklingen avseende utsatthet för brott, 60 upplevd trygghet och förtroendet för rätts- 50 väsendets myndigheter enligt Nationella 40 trygghetsundersökningen (NTU) användas för 30 att bedöma måluppfyllelsen i den brottsföre- 20 byggande verksamheten. Resultaten från NTU 10

har beskrivits tidigare i avsnitt 2.5.1. Även 0 Kartläggning Gemensam Orsaksanalys Uppföljning utvecklingen av anmälda brott kan i viss mån säga problembild

något om resultatet av det brotts-förebyggande Källa: Brå 2019. arbetet.

Samverkan i det brottsförebyggande arbetet Av Brås årsrapport framgår att det i de flesta

Verksamhetens resultat

kommuner finns samverkansöverenskommelser och medborgarlöften, som utgör grunden för Utvecklingen av ett kunskapsbaserat samarbetet mellan kommun och polis på brottsförebyggande arbete området. Mer om detta redovisas under avsnittet På uppdrag av regeringen tar Brå årligen fram en om polisens brottsförebyggande arbete nedan. rapport om hur det brottsförebyggande arbetet Det finns vidare ett lokalt brottsförebyggande råd har bedrivits och utvecklats på lokal, regional och eller motsvarande i närmare nio av tio av de nationell nivå. I rapporten pekar Brå även på kommuner som deltog i Brås undersökning 2018, utvecklingsbehov. Rapporten bygger bl.a. på en vilket är något fler än året innan. enkätundersökning till kommunpoliser Samverkan mellan kommun och polis är respektive samordnare vid landets kommuner etablerad i det brottsförebyggande arbetet, men och länsstyrelser (enkäterna besvarades av det är viktigt att i högre grad involvera även andra 86 procent av de tillfrågade i kommunerna och aktörer. Många kommuner och kommunpoliser kommunpoliserna, medan svarsfrekvensen bland uppger att de samverkar med andra aktörer i länsstyrelserna var 100 procent). År 2018 svarade samhället utöver kommun och polis. Exempelvis vissa av de tillfrågade kommunala brottsföreuppger drygt 40 procent av kommunerna och byggande samordnarna och kommunpoliserna 64 procent av kommunpoliserna att de samverkar att de följer en kunskapsbaserad arbetsprocess med civilsamhället. Kommunpoliserna samverkar relativt väl. I diagram 2.14 nedan redovisas i samma utsträckning med näringslivet, medan andelen kommuner och kommunpoliser som sådan samverkan sker i endast en tredjedel av angett att de genomfört de olika stegen i den kommunerna. Under 2018 har ett flertal kunskapsbaserade samverkansprocessen. I kommuner arbetat med att systematisera och årsrapporten genomfördes även en fördjupad konkretisera samverkansprocessens operativa analys av arbetet i samverkansprocessen. Enligt arbete, exempelvis inom ramen för arbets- Brå är de kartläggningar som genomförs ofta modellen EST, Effektiv samordning för trygghet. alltför översiktliga och relativt få kommuner och

lokalpolisområden genomför orsaksanalyser av Ett större fokus på situationell prevention god kvalitet. Enligt Brå finns också en svag Under 2018 har många brottsförebyggande koppling mellan brottsproblemet och de åtgärder initiativ tagits av olika aktörer på såväl nationell som utförs och arbetet med att följa upp och som regional och lokal nivå. Sådana initiativ utvärdera åtgärder är lågt prioriterat. Det finns omfattar både social och situationell prevention.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Situationell prevention tar sikte på åtgärder som Länsstyrelsernas brottsförebyggande arbete påverkar förutsättningarna för brott på en Under 2018 fortsatte länsstyrelsernas arbete med specifik plats, medan social prevention omfattar regional samordning inom det brottsföreinsatser för att minska individers benägenhet att byggande området att utvecklas. Länsstyrelserna begå brott. har under året bidragit till erfarenhetsutbyten på Enligt Brå har intresset för situationell lokal nivå och gett stöd till utveckling av prevention ökat under året, bl.a. i samband med kunskaps- och problembaserat brottsförefrågor om samhällsplanering. Ett större fokus har byggande arbete genom olika utbildningar och också riktats mot kamerabevakning och nätverk. I Brås årsrapport 2019 beskrivs också att trygghetsskapande och brottsförebyggande länsstyrelserna är i uppstartsfasen för att stödja arbete kopplat till särskilda platser, t.ex. genom och initiera kommunöverskridande brottsföreoffentlig och privat samverkan och investeringar i byggande åtgärder. Länsstyrelserna är en viktig fysisk miljö och insatser för ökad trygghet och aktör i det brottsförebyggande arbetet och enligt säkerhet. Brå behöver nu länsstyrelsernas stöd tydligare Brå har tidigare konstaterat (Brås årsrapport anpassas till konkreta behov och bidra ytterligare om utvecklingen av det brottsförebyggande till ett praktiskt stöd för lokala brottsförearbetet i Sverige 2018) att merparten av de byggande aktörer. brottsförebyggande insatserna är av generell karaktär och riktas mot breda grupper i samhället. Polismyndighetens brottsförebyggande arbete Arbetet i större kommuner, inklusive i de särskilt Polismyndigheten har en central roll i det utsatta områdena, inriktas dock i högre grad mot brottsförebyggande arbetet vilket omfattar såväl vissa grupper och miljöer och på att förebygga planlagd som händelsestyrd verksamhet. återfall i brott. Förutom insatser som primärt syftar till att I Brås senaste årsrapport (2019) konstaterar förebygga brott omfattas också insatser som myndigheten sammantaget att det brottsföre- vidtas för att öka tryggheten, upprätthålla byggande arbetet fortfarande är lågt prioriterat. ordning och säkerhet samt att ingripa när brott Exempelvis arbetar endast en femtedel av de begås. Enligt Polismyndigheten är det lokala samordnarna i kommunerna på heltid med komplicerat att bedöma resultatet av deras brottsförebyggande frågor. brottsförebyggande arbete då det finns flera osäkerhetsfaktorer att beakta. Det kan emellertid Brottsförebyggande rådets arbete konstateras att Polismyndigheten bedriver ett Brå har sedan 2017 ett förnyat och breddat uppdrag aktivt utvecklingsarbete och att flera åtgärder har att stödja och samordna nationellt, regionalt och vidtagits för att förstärka det brottsförebyggande lokalt brottsförebyggande arbete. Arbetet med detta arbetet och uppföljningen av detta. uppdrag är nu etablerat och ett flertal aktiviteter har En av utgångspunkterna för Polismyndigheten genomförts under året. Brå har bl.a. bidragit till är en polis närmare medborgarna. Det innebär att erfarenhetsutbyten och ökad kunskap för det lokala arbetet ska vara fundamentet i länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare myndighetens verksamhet, med ökad närvaro genom nätverksträffar och möjligheten till ett och tillgänglighet som grundas på lokala förutfördjupat metodstöd. Brå har också arrangerat ett sättningar och behov. Inom varje polisregion rådslag med det tjugotal myndigheter som omnämns finns ett antal polisområden och inom varje i det nationella brottsförebyggande programmet polisområde finns lokalpolisområden där mycket Tillsammans mot brott, i syfte att strategiskt utveckla av det brottsförebyggande och trygghetsoch effektivisera arbetet med programmet. Under skapande arbetet utförs. året har också den basutbildning i kunskapsbaserat Inom lokalpolisområdena finns kommun- och brottsförebyggande arbete som Brå tagit fram områdespoliser som har etablerats som viktiga genomförts i flera omgångar. År 2018 slutförde Brå polisiära funktioner i lokalsamhället. Kommunäven arbetet med ett omfattande metodstöd till vissa polisernas huvuduppdrag är att driva myndigintresserade kommuner med olika utmaningar i det hetens brottsförebyggande och trygghetsbrottsförebyggande arbetet. Erfarenheterna från skapande arbete i samverkan med kommunen och detta arbete kan nu tas tillvara och bidra till övriga samhället. Områdespoliserna ska arbeta kunskapsunderlag för andra kommuner med långsiktigt med kontaktskapande, brottsföreliknande utmaningar. byggande och trygghetsskapande arbete utifrån

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

framtagen problembild. De ska vara kända i Polisiärt arbete i utsatta områden lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt Under året har Polismyndigheten kraftsamlat i område. ett antal särskilt utsatta områden runt om i landet. Samtliga 290 kommuner hade vid 2018 års Det rör sig om bostadsområden som utgång tillgång till en kommunpolis men många Polismyndigheten bedömer är utsatta för en saknar fortfarande en egen sådan. Antalet särskild problematik med brott och områdespoliser hade samtidigt ökat från 580 till ordningsstörningar. 616 stycken och dessa bemannade vid årsskiftet Långsiktighet i arbetet har Polismyndigheten 90 av de 95 lokalpolisområdena. I och med bedömt vara en avgörande framgångsfaktor i kommande rekryteringar av fler polisanställda dessa områden. För att öka möjligheten till ett bedöms det på sikt skapas förutsättningar för fler långsiktigt arbete har Polismyndigheten under kommun- och områdespoliser i hela landet. 2018 tagit fram en strategi för sitt arbete i de I sitt arbete använder polisen medborgarlöften, utsatta områdena. Strategin innehåller mål för medborgardialoger och lokal samverkan som arbetet och beskrivningar av hur målen ska verktyg för att skapa en effektivare brotts- operationaliseras. För att nå målen ska förebyggande och trygghetsskapande verksam- myndigheten arbeta med att vara fysiskt het. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap närvarande, ha en samordnad förmåga och om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till samverka med relevanta aktörer. Utvecklingen i att medborgarnas förtroende för polisen ökar de utsatta områdena ska följas upp årsvis och genom den relation som uppstår vid mötet. mätas mot definierade effektmål. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till Försäljning och distribution av narkotika är en arbetet med medborgarlöften som enligt av de kriminella verksamheter som polisen har Polismyndigheten är av stor betydelse för bedömt är mest problematisk i de utsatta samverkan mellan myndigheten och kom- områdena. Det polisära arbetet har därför munerna. Polismyndighetens utvärdering av inriktats mot bekämpning av öppen narkotikaarbetet med medborgarlöften visade att dessa försäljning på torg och andra platser där bidrog till ett mer effektivt brottsförebyggande allmänheten i hög grad vistas eller passerar. och trygghetsskapande arbete genom ett Lokalpolisområden som har arbetat mot öppen förbättrat samarbete med kommuner och narkotikaförsäljning bedömer att arbetet har gett lokalsamhället. Även Brå har följt effekt men att problemen i vissa fall har flyttat till Polismyndighetens arbete med medborgarlöften andra områden. i fyra utvalda områden (Brå 2018:14). I rapporten, För att öka förmågan att ingripa mot kriminella som visar på flera utvecklingsområden, lämnar personer och grupperingar i utsatta områden som Brå ett antal rekommendationer till har internationella kopplingar har Polismyndigheten, bl. a. att de ska förtydliga sitt Polismyndigheten utvecklat sin samverkan med metodstöd för att underlätta genomförandet av rättsvårdande myndigheter i andra länder under medborgarlöftena. Vid utgången av 2018 fanns 2018, bl.a. Spanien. Polismyndigheten har också utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 arbetat vidare med en modell för kommunikation kommuner vilket är en ökning i förhållande till med utländska brottsbekämpande myndigheter. 2017. Modellen ska i ett första skede tillämpas i de Inom lokalpolisområdena bedrivs även den s.k. särskilt utsatta områdena. I Polismyndighetens ingripandeverksamheten, den händelsestyrda planlagda yttre verksamhet har de utsatta verksamheten. Denna utgör inte en självständig områdena fortsatt varit prioriterade under 2018. verksamhet utan är en arbetsform som omfattar Trots det har det skett en stor mängd fall av både brottsförebyggande arbete, utredning och dödligt våld, många med hjälp av skjutvapen. lagföring samt service. Utgångspunkten är att alla Enligt Polismyndighetens statistik skedde totalt patruller ska arbeta med planlagd verksamhet som 119 bekräftade skjutningar i eller med koppling sedan avbryts vid brådskande och akuta till utsatta områden under 2018, vilket motsvarar arbetsuppgifter. Antalet anställda inom 39 procent av samtliga skjutningar under samma ingripandeverksamheten ökade under 2018 med period. För att testa nya metoder mot skjutningar 236 poliser till 7 021 (29 procent kvinnor och och andra grova våldsbrott bedrivs en 71 procent män). myndighetsgemensam satsning mot dödligt våld – Sluta skjut – som pilotprojekt i Malmö.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Projektet leds av Polismyndigheten, Malmö stad Säkerhetspolisens brottsförebyggande arbete

och Kriminalvården och bygger på en metod som 2018 även fokuserat på insatser för att skydda

kallas gruppvåldsintervention (GVI). Målet med riksdagsvalet.

metoden är att förebygga skjutningar och andra Säkerhetspolisen har även i övrigt bedrivit

grova våldsbrott kopplat till kriminella grupper förebyggande arbete inom verksamhetsområdena

och samtidigt göra det lättare för kriminella kontraspionage, säkerhetsskydd, personskydd

individer att få rätt stöd som leder bort från en och författningsskydd. Säkerhetspolisen bedrev

våldsam livsstil. Pilotprojektet inleddes 2018 och även förebyggande arbete för att förhindra

kommer att fortgå i två år. Därefter ska det spridning och anskaffning av produkter och

utvärderas med stöd av Brottsförebyggande kunskap som kan användas i tillverkning av andra

rådet. Utvärdering planeras vara klar i januari staters massförstörelsevapen.

2021. Om metoden visar sig vara framgångsrik

kan metoden spridas till andra områden i Sverige Arbetet mot våldsbejakande extremism

med liknande problem. Samhällets beredskap och förmåga att förebygga

I polisregion Stockholm har en särskild insats våldsbejakande extremism ska utvecklas på lokal,

bedrivits för att minska antalet illegala skjutvapen regional och nationell nivå. Resultaten redovisas

och förekomsten av handgranater i utsatta utifrån följande bedömningsgrunder:

områden. Polismyndigheten bedömer att – omfattningen av våldsbejakande extremism i insatsen har bidragit till att förhindra ett antal Sverige skjutningar under året och att ett antal centrala – insatser för att förebygga inträde i samt individer har kunnat lagföras. underlätta utträde ur våldsbejakande I det nationella arbetet mot organiserad extremism. brottslighet har Polismyndigheten, tillsammans

med elva andra myndigheter, riktat det gemen- Säkerhetspolisen bedömer att det finns ca 3 000 samma arbetet mot organiserad brottslighet i personer som är involverade i de våldsbejakande utsatta områden. Under 2018 bedrev myndigextremistiska miljöerna i Sverige. Drygt 2 000 av heterna omkring 30 myndighetsgemensamma dessa bedöms finnas inom den våldsbejakande insatser i utsatta områden. En kraftsamling av islamistiska miljön och övriga finns inom den resurser gjordes i tre särskilt utsatta områden och högerextremistiska (vit makt) respektive den myndigheterna tog fram särskilda handlingsvänsterextremistiska (autonoma) miljön. planer för dessa områden. Kraftsamlingen syftade Sannolikt finns ett visst mörkertal av anhängare bl.a. till att ta fram nya enhetliga metoder för att och sympatisörer. Enligt Nationellt centrum för stödja arbetet i andra utsatta områden framöver terrorhotbedömning kommer det främsta (se även utg.omr. 3 avsnitt 2.3). terrorhotet mot Sverige under 2019 sannolikt

från islamistiskt motiverad terrorism. Det finns Säkerhetspolisens brottsförebyggande arbete individer både i Sverige och utomlands som Säkerhetspolisen har under 2018 bl.a. fokuserat betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som på de personer som har återvänt till Sverige efter legitima. Ett fåtal av dessa har troligen såväl avsikt att ha rest till konfliktområden, framför allt i som förmåga att genomföra attentat. Under 2018 Syrien och Irak, för att ansluta sig till en terroristoch 2019 har det även genomförts terrorattentat i organisation. De personernas avsikt och förmåga olika länder av ensamagerande gärningspersoner att begå terroristbrott eller andra allvarliga brott med högerextrem bevekelsegrund. Dessa har bedömts individuellt. En förundersökning terrorattentat kan tillsammans med en ökande inleds om det finns anledning att anta att brott har mängd högerextrem propaganda möjligen begåtts. Säkerhetspolisen har också deltagit i det inspirera enstaka högerextrema individer att tidiga brottsförebyggande arbetet för att hotet utföra terrorattentat i Sverige. Inom den från våldsbejakande extremistmiljöer ska minska autonoma miljön accepteras våld som ett medel på längre sikt. För Säkerhetspolisens del rör det för att uppnå de övergripande ideologiska målen. sig exempelvis om att sprida kunskap till andra De våldsbrott som begås är oftast riktade mot myndigheter och samhällsaktörer så att de tidigt meningsmotståndare inom vit makt-miljön. kan reagera på olika företeelser som tyder på en Center mot våldsbejakande extremism (CVE) avsikt att begå brott. vid Brå som inrättades i januari 2018, har I nära samverkan med andra myndigheter har uppdraget att stärka och utveckla det

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

kunskapsbaserade arbetet med förebyggande av forskning om ensamagerande innehåller åtgärder nationellt, regionalt och lokalt samt ge rapporten ett förslag på textanalysverktyg för behovsanpassat stöd till yrkesverksamma. CVE riskbedömning av skriftlig kommunikation som har under sitt första år arbetat med att kartlägga nu prövas av olika myndigheter. Verktyget är behov och kunskapsluckor. Dialoger har förts tänkt att användas som komplement till andra med lokala, regionala och nationella aktörer inom riskbedömningar och syftar till att utveckla kommun, stat och civilsamhället, andra relevanta arbetet med att identifiera potentiella ensaminstitutioner och religiösa samfund. Under 2018 agerande gärningspersoner. har centrets personal besökt ett trettiotal Statens skolverk har redovisat uppdrag om kommuner. Stödet till kommunerna har främst skolans roll i arbetet mot våldsbejakande inneburit att bistå dem i arbetet med att ta fram extremism samt utvecklat stöd för lärare att möta en lägesbild, utveckla samverkan mellan aktörer intolerans i klassrummet (U2018/03702/S). Av på området och i att sprida kunskap. Olika Skolverkets redovisning framgår att skolans myndigheter har ansvar för centrala delar, som främsta roll i arbetet mot våldsbejakande lagstiftning, vägledning och kunskapsspridning. I extremism är det demokratistärkande arbetet arbetet med att stötta lokala aktörer har centret med alla elever. På individnivå har skolans som uppgift att verka för en högre grad av personal en skyldighet att göra en orosanmälan samordning mellan olika insatser och uppdrag. till socialnämnden om de misstänker att barn far CVE har därför inrättat ett nätverk av 14 illa. nationella myndigheter. Våren 2019 har frågan om återvändare från Syrien och Irak blivit en fråga Arbetet mot rasism och hatbrott som oroar många kommuner. De cirka 40-tal Utifrån regeringens nationella plan mot rasism, kommuner som är närmre berörda erbjuds liknande former av fientlighet och hatbrott har särskilt stöd av CVE. Ett särskilt nätverk av myndigheter inom rättsväsendet fortsatt utveckla socialsekreterare från kommuner med stora det brottsförebyggande arbetet. Se vidare under problem med våldsbejakande extremism har utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyetablerade också inrättats. invandrares etablering, avsnitt 4.4.2. Utöver CVE:s arbete har myndigheter specifika uppdrag. Kriminalvården har under de Förebyggande arbete mot ekonomisk brottslighet senaste åren stärkt och integrerat arbetet mot Ekobrottsmyndigheten ska bedriva brottsförevåldsbejakande extremism i myndighetens byggande arbete som avser ekonomisk säkerhetsrelaterade och återfallsförebyggande brottslighet. I det ingår att lämna information om arbete. Arbetet har fortsatt under 2018 och den brottsligheten till andra myndigheter samt till myndigheten har redovisat sina insatser till kommuner, näringsliv, organisationer och regeringen (Ju2019/01233/KRIM). allmänheten. Kriminalvården har t.ex. utvecklat en grund- Ekonomisk brottslighet upptäcks ofta av andra läggande webbutbildning för myndighetens än Ekobrottsmyndigheten. Därför arbetar personal som kommer att omfatta återvändare, myndigheten i en rad sammanhang och former kopplingen mellan våldsbejakande extremism och med att sprida kunskap om ekobrott. Det kan organiserad brottslighet samt ensamagerande t.ex. handla om att stärka statliga och kommunala gärningspersoner. Myndigheten har också aktörers förmåga att utesluta oseriösa företag vid initierat en försöksverksamhet med kognitiv offentlig upphandling. beteendeterapeutiska insatser riktad till klienter Ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms med kopplingar till våldsbejakande extremism. län avseende information om stiftelsers Digitala plattformar spelar i dag en viktig roll i bokföringsskyldighet har lett till en stor spridandet av våldsbejakande extremistisk minskning i antalet försenade årsredovisningar propaganda. Totalförsvarets forskningsinstitut från stiftelser till länsstyrelsen. (FOI) har ett pågående uppdrag att kartlägga och Ekobrottsmyndigheten har sedan tidigare analysera dessa budskap samt även utveckla nya konstaterat att okunskap ofta är en bidragande verktyg för analys. I februari 2019 lämnade FOI faktor till att småföretagare begår bokföringsrapporten Ensamagerande våldsverkare – profiler, brott till följd av för sent upprättad årsriskbedömningar och digitala spår redovisning. Under året har myndigheten fortsatt (Ju2018/04935/KRIM). Utöver en genomgång samarbetet med Bolagsverket i denna fråga och

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

för att identifiera företag som kan komma att 2.4.4 Utredning och lagföring utnyttjas som brottsverktyg.

Mål

Kostnadsutveckling Regeringens mål för utredning och lagföring är att verksamheten ska bedrivas med högt ställda Diagram 2.15 Kostnadsutveckling brottsförebyggande krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och

arbete

att brottsuppklaringen ska öka. Tusentals kronor De myndigheter inom rättsväsendet som 10 000 Verksamhetskostnader omfattas av verksamheten är Polismyndigheten, 9 000 Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, 8 000 Rättsmedicinalverket, Kriminalvården (för 7 000 häktesverksamhet), Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt 6 000 Säkerhetspolisen. Utöver rättsväsendets 5 000 myndigheter bidrar Tullverket, Skatteverket och Kustbevakningen till verksamheten. Dessa 4 000 3 000 myndigheters verksamhet redovisas under 2 000 utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution respektive utgiftsområde 6 Försvar och 1 000 samhällets krisberedskap. 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Årsredovisningarna 2009–2018 för Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten

Resultatindikatorer och andra

och Brottsförebyggande rådet (inklusive Center mot våldsbejakande extremism). Årsredovisningen för staten avseende Säkerhetspolisen.

bedömningsgrunder

Myndigheternas kostnader för verksamheten För att bedöma resultatet och måluppfyllelsen för brottsförebyggande arbete uppgick till närmare utredning och lagföring används flera av de 9,5 miljarder kronor 2018. Det är en ökning med indikatorer som tidigare redovisats i den samlade 345 miljoner kronor eller 3,8 procent jämfört med bedömningen. De indikatorer som används är föregående år. Vid Polismyndigheten ökade följande: kostnaderna med 215 miljoner kronor (2,8 procent), vid Brottsförebyggande rådet med 22 – antal och andel ärenden redovisade från polis miljoner kronor (14,7 procent), vid till åklagare Ekobrottsmyndigheten minskade kostnaderna – antal och andel personuppklarade brott med fem miljoner kronor (7 procent) och vid – antal och andel lagförda personer och Säkerhetspolisen ökade kostnaderna med 114 brottsmisstankar miljoner kronor (8 procent). De ökade kostnaderna inom verksamheten brotts- – antal utfärdade ordningsböter förebyggande arbete vid Brottsförebyggande – genomströmningstider. rådet förklaras främst av inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism vid myndigheten. Bedömningen baseras på såväl den sammantagna Antalet resurstimmar registrerade på brottsutvecklingen som utvecklingen för olika brottsförebyggande verksamhet minskade marginellt kategorier. vid Polismyndigheten under 2018, samtidigt som Det är svårt att fastställa vilken uppklaringsnivå kostnaderna ökade något. Ökningen förklaras som är rimlig eftersom förutsättningarna att klara huvudsakligen av högre kostnader för personal. upp de anmälda brotten, liksom resurserna som krävs för att nå uppklaring, varierar kraftigt mellan olika typer av brott. De brottsbekämpande myndigheterna måste dock alltid sträva efter att uppnå en så hög brottsuppklaring som möjligt så att personer som begår brott får stå till svars för sina gärningar och brottsoffer får upprättelse.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Verksamhetens resultat under 2018. De antalsmässigt största ökningarna gällde narkotikabrott och trafikbrott medan den Ärendeinflöde och utredning största procentuella ökningen ägde rum i Ett brottsärende som inkommer till kategorin övriga brott mot person (dvs. brott Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten mot person som inte är våldsbrott). För våldtäkt innehåller ett eller flera anmälda brott. Ett anmält respektive sexualbrott som helhet ökade antalet brott innehåller i sin tur en eller flera redovisade ärenden med 25 respektive 21 procent. brottsmisstankar, dvs. varje brottslig gärning som Det var även en större andel av dessa en person kan misstänkas för. förundersökningar som redovisades till åklagare. Det totala antalet brott som anmäldes till Gällande tillgreppsbrott, såväl butiksstölder som brottsbekämpande myndigheter ökade med tillgreppsbrott i övrigt, minskade antalet ärenden 2 procent mellan 2017 och 2018 till ca 1,55 redovisade till åklagare. I dessa båda brottsmiljoner brott. kategorier minskade också antalet inkomna Till Polismyndigheten inkom under 2018 ca ärenden. 1,25 miljoner brottsärenden. Det är i nivå med Sammantaget låg andelen redovisade ärenden föregående års inflöde och motsvarar i av avslutade ärenden kvar på ca 12 procent. genomsnitt 3 400 ärenden per dag. Om även Ärendebalansen i form av antal öppna ärenden ärenden från övervakning med trafiksäkerhets- minskade något men ligger fortfarande på en hög kameror inkluderas uppgår inflödet till 1,55 nivå. miljoner ärenden. Utvecklingen skiljer sig dock åt Till Åklagarmyndigheten inkom under 2018 mellan olika brottskategorier. Antalet inkomna nästan 167 000 ärenden och drygt 437 000 ärenden gällande bedrägeribrott ökade med ca brottsmisstankar, varav ca 82 procent avsåg män 19 000, eller 13 procent, medan antalet ärenden och 17 procent avsåg kvinnor (resterande andel är om tillgreppsbrott minskade med drygt 40 000, okänd). Det är en ökning med 1 procent avseende vilket motsvarar 9 procent. ärenden och 3 procent avseende brottsmisstankar I förhållande till 2009 har antalet inkomna jämfört med föregående år. Sedan 2009 har antalet ärenden ökat med 4 procent. inkomna ärenden minskat med 21 procent.

Diagram 2.16 Inkomna ärenden till Polismyndigheten Diagram 2.17 Inkomna ärenden till Åklagarmyndigheten

Antal Antal 1 800 000 250 000 1 600 000 1 400 000 200 000 1 200 000 150 000 1 000 000 800 000 100 000 600 000 400 000 50 000 200 000 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Polismyndigheten. I diagrammet återges inkomna brottsärenden, inklusive Källa: Åklagarmyndigheten. Siffrorna som illustreras i diagrammet inkluderar även ärenden från övervakning med trafiksäkerhetskameror. andra ärenden än sådana som avser ansvar för brott.

Av de ärenden som inkom till Polismyndigheten Från 2016 har antalet inkomna ärenden till inleddes förundersökning i 43 procent av fallen, Ekobrottsmyndigheten ökat med drygt vilket är en minskning med 1 procentenhet i 70 procent. Den huvudsakliga förklaringen till förhållande till 2017. Av ärenden med inledd detta är en kraftig ökning av ärenden om förundersökning var det dock en högre andel som försenade årsredovisningar. Varje ärende redovisades till åklagare. Den andelen ökade från innehåller en eller flera brottsmisstankar. Totalt 27 till 28,5 procent. inkom under 2018 nästan 49 000 brotts- Antalet ärenden som Polismyndigheten misstankar, varav ca 80 procent avsåg män och redovisade till åklagare ökade med 4 procent 18 procent kvinnor (resterande andel är okänd).

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Skattebrott och bokföringsbrott utgjorde Vid Ekobrottsmyndigheten ökade såväl den huvuddelen av de inkomna brottsmisstankarna. totala genomströmningstiden, antal dagar från Till detta stod bidragsbrott för 5 procent och anmälan till beslut, som den genomsnittliga bedrägeri/förskingring för 4 procent. Bland åldern på de brottsmisstankar som handlades. övriga brottskategorier återfinns bl.a. penning- Den främsta orsaken till den ökade genomtvättsbrott och brott mot aktiebolagslagen. Sedan strömningstiden var det stora inflödet av 2009 har antalet inkomna ärenden ökat med anmälningar om försenade årsredovisningar. 108 procent. Personuppklaring och förverkanden Diagram 2.18 Inkomna ärenden till Ekobrottsmyndigheten När brottsbekämpande myndigheter knyter en gärningsperson till ett brott genom att åklagare Antal 12000 fattar beslut om åtal, strafföreläggande eller 10000 åtalsunderlåtelse (lagföring) räknas brottet som personuppklarat i den officiella kriminal- 8000 statistiken. Antalet personuppklarade brott ökade under 6000 2018 i samma omfattning som antalet redovisade ärenden från polis till åklagare, dvs. med 4 procent. Antalet personuppklarade brott ökade 4000 när det gäller brott mot person, bedrägeribrott, 2000 trafikbrott och narkotikabrott, medan antalet 0 personuppklarade tillgreppsbrott minskade. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sammanlagt personuppklarades ca 211 000 brott Källa: Ekobrottsmyndigheten. under året. Personuppklaringsprocenten (andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda brott) låg på ungefär samma nivå som Totalt inkom nästan 10 000 ärenden till föregående år (13,5 procent). Lagförings- Ekobrottsmyndigheten under 2018. Cirka procenten (andelen personuppklarade brott av 1 procent av dessa klassas av myndigheten som samtliga utredda brott) ökade med särskilt krävande och avser brottslighet som är 2 procentenheter från 28 till 30 procent. I landets mycket komplicerad att utreda. Trots att denna sju polisregioner och åklagarområden varierade ärendekategori utgör en marginell andel av den lagföringsprocenten från 26 procent i Stockholm totala ärendemängden går nästan hälften av till 33 procent i Bergslagen. Ekobrottsmyndighetens resurser för utredning Antalet personer som lagfördes (dvs. åtalades, och lagföring till dessa ärenden. fick strafföreläggande eller meddelades åtals- Genomströmningstider underlåtelse) genom beslut av Medelgenomströmningstiden för bearbetade Åklagarmyndigheten ökade med 5 procent under ärenden hos Polismyndigheten, dvs. ärenden där 2018 och uppgick till drygt 108 000. Av dessa var förundersökning eller annan slags brotts- 17 procent kvinnor och 83 procent män, vilket utredning bedrivits, minskade från 98 till 97 dagar motsvarar fördelningen de närmaste föregående mellan 2017 och 2018. Tiden mäts från inledd åren. Andelen lagförda personer (av det totala förundersökning till dess att ärendet avslutats hos antalet misstänkta personer där polisen. Åklagarmyndigheten beslutat om lagföring eller Den genomsnittliga genomströmningstiden för avskrivning) ökade med 1 procentenhet till åklagarledda förundersökningar, som mäts från det 66 procent. Antalet lagförda brottsmisstankar vid att en anmälan har inkommit till Åklagarmyndigheten ökade med 6 procent. Åklagarmyndigheten till dess att beslut fattats, Lagföringen ökade i alla brottsgrupper förutom uppgick under 2018 till 133 dagar. Det är en ökning våldsbrott och tillgreppsbrott. Ökningen i de två med 11 dagar jämfört med föregående år. största brottsgrupperna, narkotikabrott och Genomströmningstiden mätt från det att en färdig trafikbrott, hänger samman med det ökade brottsutredning inkommit från Polismyndigheten inflödet i dessa brottsgrupper. till dess att Åklagarmyndigheten fattat beslut ökade Antalet lagförda personer genom beslut av från 16 till 17 dagar mellan 2017 och 2018. Ekobrottsmyndigheten ökade med mer än

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

20 procent. Totalt lagfördes ca 2 200 personer. vid utredning och lagföring också arbetar med att Av dessa var drygt 80 procent män, vilket är en återföra brottsvinster. något lägre andel än de närmast föregående åren. Under året registrerade Åklagarmyndigheten Andelen lagförda personer är högst i yrkanden om förverkande av brottsutbyte eller myndighetens särskilt krävande ärenden och av brottslig verksamhet i nästan 800 ärenden. Det är de lagförda brottsmisstankarna står denna en ökning med drygt 30 procent i förhållande till ärendekategori för nästan 40 procent. året innan. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten genomförde under 2018

Diagram 2.19 Personuppklarade brott och lagförda personer

även betydligt fler finansiella utredningar. Sammanlagt gjordes närmare 900 finansiella Antal 300 000 Personuppklarade brott Lagförda personer utredningar, vilket kan jämföras med knappt 570 250 000 s.k. förenklade tillgångsutredningar 2017. Sammantaget framställde 200 000 Ekobrottsmyndigheten knappt 340 tillgångsinriktade yrkanden vid åtal om totalt 150 000 drygt 110 miljoner kronor 2018, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Huvuddelen av dessa beslut avsåg företagsbot, en 100 000 kategori där antalet yrkanden ökade. Till följd av 50 000 fokus på tillgångsinriktad brottsbekämpning ökar antalet yrkanden om företagsbot och före- - 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kommer i fler ärenden än tidigare. I avslutade penningtvättsärenden fattades vidare beslut om Källor: Den officiella kriminalstatistiken samt årsredovisningarna för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. För att möjliggöra tidsserien över personuppklarade brott har dessa definierats enligt den definition som Brå använde beslag och penningbeslag i knappt 600 fall. Ekobrottsmyndigheten har dessutom bidragit till till och med redovisningsåret 2013. att andra myndigheter har kunnat säkra tillgångar Antalet ordningsböter som Polismyndigheten om totalt 44 miljoner kronor under 2018. utfärdar ökade med 3,5 procent från ca 143 000 till 148 000 (böter från trafiksäkerhetskameror ej Forensiskt utredningsstöd medräknat). Detta innebär att den tidigare Forensiska undersökningar åt brottsbekämpande kraftigt nedåtgående trenden har brutits. Antalet myndigheter och andra aktörer utförs av utfärdade böter ligger dock fortfarande på en låg Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid nivå i förhållande till tidigare. Polismyndigheten samt av Rättsmedicinalverket. Inflödet av ärenden till NFC, som

Diagram 2.20 Utfärdade ordningsböter

kontinuerligt har ökat under flera år, låg under Antal 350 000 2018 på i stort sett samma nivå som 2017. Komplexiteten i ärendena fortsatte dock att växa. 300 000 En allt större andel ärenden vid NFC är s.k. 250 000 samarbetsärenden vilket innebär att flera olika ämnesområden och arbetsgrupper är involverade i ett och samma ärende. 200 000 150 000 NFC:s produktion ökade under 2018 och man avslutade sammanlagt 87 000 ärenden, vilket är drygt 3 procent fler än 2017. Om även undersök- 100 000 ningar och analyser åt andra myndigheter såsom 50 000 Migrationsverket, Tullverket och utländska 0 aktörer räknas in hanterade NFC över 158 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ärenden under 2018. Trots den stora mängden Källa: Polismyndigheten. undersökningar som utfördes hade NFC i slutet av året en balans på knappt 9 000 öppna ärenden. Möjligheterna till ekonomisk vinning är en av de Rättsmedicinalverket ansvarar för rättsfrämsta drivkrafterna för en stor del av psykiatrisk, rättsgenetisk, rättskemisk och brottsligheten i samhället. Incitamenten för att rättsmedicinsk verksamhet. Det totala antalet begå brott kan därför minska om rättsväsendet

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

rättspsykiatriska undersökningar ökade jämfört fick del av isoleringsbrytande åtgärder i två med året innan, liksom antalet undersökningar timmar eller mer per dag. Unga och kvinnor fick där den undersökte bedömdes lida av en allvarlig del av åtgärder i något större utsträckning än psykisk störning vid gärningen. Totalt bedömdes övriga. Resultatet är i nivå med de närmast 39 kvinnor (61 procent av de undersökta föregående åren men en viss nedgång i andelen kvinnorna) och 252 män (55 procent av de som fått del av åtgärder kan konstateras. undersökta männen) ha lidit av en allvarlig Kriminalvården vidtar fortsatt åtgärder för att öka psykisk störning vid gärningen. intagnas tid i gemensamhet. En stor del av arbetet Ett ökat inflöde från Migrationsverket om utgörs av fortsatt utveckling av åtgärder, stöd och släktärenden bidrog till att antalet rättsgenetiska styrning i samarbete med Åklagarmyndigheten. undersökningar fortsatte att öka. Även antalet Sverige har under lång tid fått återkommande rättskemiska undersökningar fortsatte att öka, nationell och internationell kritik för sin särskilt i ärenden från Kriminalvården om häktnings- och restriktionsanvändning. kontroll av drogfrihet, men också i polisärenden Regeringen har vidtagit flera åtgärder på området. avseende rattfylleri och ringa narkotikabrott. Som ett resultat av dessa har bl.a. häktes- och I den rättsmedicinska verksamheten ökade restriktionsutredningen lämnat förslag som antalet förrättade obduktioner under året. Cirka syftar till att minska användningen av häktning en fjärdedel av alla obducerade är kvinnor och tre och restriktioner och föreslå särskilda regler för fjärdedelar män. Vanligast är att dödssättet barn. Regeringen arbetar med förslagen. bedöms vara sjukdomsrelaterat. Därefter bedöms ungefär lika många dödsfall vara självmord eller Försöksverksamhet med snabbare lagföring olycksfall. I ca 2 procent av alla expedierade Sedan januari 2018 pågår på regeringens uppdrag obduktioner, avseende 27 kvinnor och 92 män, en försöksverksamhet i norra Stockholm med ett bedömdes dödssättet som avsiktligt vållat av snabbförfarande i brottmål, som bedrivs i annan. samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan (Ju2017/08090/DOM). Beläggning i häkte och isoleringsbrytande åtgärder En delutvärdering från Brottsförebyggande Medelbeläggningen i häkte har ökat sedan 2013. rådet visar att försöksverksamheten har lett till Mellan 2017 och 2018 ökade beläggningen med ökad lagföring och kortare handläggningstider. 13 procent. Beläggningen 2018 var den högsta Arbetet har också präglats av delaktighet, uppmätta under den senaste tioårsperioden. engagemang och god samverkan mellan myndigheterna. Av de brottsmisstankar som har Diagram 2.21 Medelbeläggning i häkte registrerats och avslutats hos Polismyndigheten Antal inom ramen för försöksverksamheten under 2 000 perioden 29 januari – 30 september 2018 1 900 redovisades 82 procent till åklagare, jämfört med 1 800 57 procent inom ordinarie verksamhet i 1 700 försöksområdet. Av de misstankar som inom 1 600 försöksverksamheten har inkommit till och 1 500 hanterats av Åklagarmyndigheten beslutades åtal 1 400 i 68 procent av fallen, jämfört med 49 procent 1 300 1 200 inom ordinarie verksamhet. Andelen 1 100 strafförelägganden var 23 procent i både försöks- 1 000 verksamheten och den ordinarie verksamhet. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Jämfört med ordinarie verksamhet var handläggningstiderna inom försöksverksamheten Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2011–2018. i median 17 dagar kortare hos Polismyndigheten och 7 dagar kortare hos Åklagarmyndigheten. Kriminalvården mäter deltagande i Den sammanlagda handläggningstiden, från isoleringsbrytande åtgärder vid ett antal tillfällen registrerad anmälan till avslut, var för misstankar varje år. 2018 års mätningar visade att ca som avslutades hos åklagare i median 27 dagar 30 procent av de intagna med restriktioner och ca kortare inom försöksverksamheten än inom 70 procent av de intagna i häkte utan restriktioner ordinarie verksamhet. För misstankar som

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

avslutades hos tingsrätt var handläggningstiden i Diagram 2.22 Kostnadsutveckling utredning och lagföring

median 47 dagar kortare inom försöks- Miljoner kronor 20 000 verksamheten än inom ordinarie verksamhet. Verksamhetskostnader 18 000 Regeringen beslutade den 2 maj 2019 om ett 16 000 uppdrag till myndigheterna att förbereda en 14 000 geografisk utbyggnad av försöksverksamheten,

som ska kunna genomföras under 2020–2022 12 000

(Ju2019/01670/DOM). 10 000

8 000

6 000 Kostnadsutveckling 4 000

2 000 Myndigheternas kostnader för utredning och -

lagföring uppgick 2018 till 18,7 miljarder kronor, 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 vilket är 677 miljoner kronor eller knappt Källa: Årsredovisningarna 2009–2018 för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården. 4 procent mer än föregående år. Av denna summa

utgjorde Polismyndighetens kostnader tre

fjärdedelar. Vid Polismyndigheten ökade

2.4.5 Dömande verksamhet

kostnaderna med 553 miljoner kronor

(4 procent), vid Åklagarmyndigheten med

Mål

17 miljoner kronor (1 procent) och vid

Ekobrottsmyndigheten med 18 miljoner kronor Regeringens mål för den dömande verksamheten (3 procent). Kriminalvårdens kostnader ökade är att mål och ärenden ska avgöras med hög med 88 miljoner kronor (4 procent). kvalitet och effektivitet. Målbalanserna och Den brottskategori som upptar mest omloppstiderna ska hållas på en rimlig nivå. utredningstid i Polismyndigheten är våldsbrott. Regeringen har därför beslutat om verksam- Sett över tid har också våldsbrottens andel av hetsmål för hur långa omloppstider olika typer av utredningsresurserna växt. Under 2018 lades mål och ärenden högst bör ha. 42 procent av resurstiden för utredning och Den dömande verksamheten bedrivs inom lagföring på våldsbrott. Våldsbrottens andel av Sveriges Domstolar, som omfattar de allmänna ärendeinflödet uppgick till 10 procent. Andelen domstolarna, de allmänna förvaltningshar varit förhållandevis konstant under längre tid. domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Av Åklagarmyndighetens sammanlagda Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden kostnader användes 96 procent till utredning och samt Domstolsverket. Verksamheten vid lagföring. Inom myndigheten utgjordes migrationsdomstolarna redovisas under 11 procent av de avslutade brottsmisstankarna av utgiftsområde 8 Migration. Domstolsverket ska våldsbrott och 23 procent av resurserna användes skapa förutsättningar för domstolarna att för att handlägga sådana brottsmisstankar. uppfylla målet för verksamheten bl.a. genom en Även Ekobrottsmyndigheten lägger ändamålsenlig resursfördelning och stöd i huvuddelen av sina resurser på utredning och verksamhetsutvecklingen. lagföring. Det kraftigt ökade ärendeinflödet ger

generellt ökade kostnader, även om huvuddelen

av det ökade inflödet består av ärenden om

Resultatindikatorer och andra

försenade årsredovisningar som ofta är mindre

bedömningsgrunder

komplicerade. Några få procent av myndighetens

ärenden kan kategoriseras som särskilt krävande. För att redovisa resultat och bedöma mål- Trots att de till antalet är få tar de stora resurser i uppfyllelsen inom den dömande verksamheten anspråk och under 2018 lades nästan hälften av används följande indikatorer: Ekobrottsmyndighetens utrednings- och – omloppstider lagföringsresurser på dessa särskilt krävande

ärenden. – inkomna, avgjorda och balanserade mål

– överbalanser

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

– produktivitet, mätt som antalet avgjorda mål bör ha från att de kommit in till domstolen till att och ärenden i förhållande till kostnaderna. de har avgjorts. Motsvarande verksamhetsmål gäller även för omloppstiderna vid hyres- och arrendenämnderna. Verksamhetsmålen och Verksamhetens resultat resultaten för 2010–2018 framgår av tabell 2.6.

Omloppstider Verksamhetsmålen för domstolarna gäller hur lång handläggningstid 75 procent av målen högst

Tabell 2.6 Uppfyllelse av verksamhetsmål: genomsnittlig omloppstid i månader för avgjorda mål och ärenden, 75:e

percentilen

Månader Verk- 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

samhets

-mål

Tingsrätter

Brottmål exkl. förtursmål 5,0 5,1 5,2 4,9 4,9 4,8 4,5 4,3 4,2 4,1 Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 7,6 7,9 7,3 7,2 7,0 7,0 6,7 6,4 6,2

Hovrätter

Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,2 7,4 7,2 7,6 7,5 7,1 6,5 6,1 6,3 Tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd 2,0 2,1 1,9 1,9 1,6 1,8 Tvistemål där prövningstillstånd beviljats 10,0 12,6 11,7 11,5 10,7 11,7

Förvaltningsrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 8,1 10,0 8,5 7,0 6,4 6,0 5,8 6,5 6,8

Kammarrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 9,5 7,2 6,8 7,5 7,0 7,9 7,4 11,3 5,3

Hyres- och arrendenämnder

Samtliga ärenden exkl. avstående- och 4,0 5,2 4,9 5,5 7,4 7,5 5,7 7,0 11,2 6,9 lokalmedlingsärenden Anm.: Från och med 2016 är tvistemål vid hovrätter uppdelade i två delar, tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd och tvistemål där beslut om prövningstillstånd har beviljats. Därför finns jämförelsetal endast tillgängliga för 2014–2017. Källa: Årsredovisningarna 2010–2018 för Sveriges Domstolar.

Under 2018 fortsatte den positiva utvecklingen utsträckning använts för att hantera situationen vid tingsrätterna. Omloppstiderna minskade och vid migrationsdomstolarna. Detta har enligt verksamhetsmålen för brottmål och tvistemål domstolarna varit en försvårande omständighet uppnåddes. Vid hovrätterna ökade omlopps- för måluppfyllelsen. Andra försvårande tiderna både för brottmål och tvistemål. omständigheter som framhålls är den ökade Verksamhetsmålet för tvistemål fram till beslut måltillströmningen, ansträngd arbetssituation till om prövningstillstånd nåddes men övriga följd av högt målinflöde i kombination med verksamhetsmål uppnåddes inte. personalomsättning och vakanser samt fokus på Vid förvaltningsrätterna försämrades att avgöra äldre mål. Som framgångsfaktorer omloppstiden och verksamhetsmålet uppnåddes framhåller domstolarna att man lyckas attrahera inte. Vid kammarrätterna skedde en stor och rekrytera rätt kompetens för att lösa förbättring av omloppstiderna och verksamhets- verksamhetens arbetsuppgifter, att fler mål kan målet uppnåddes. Förbättringen är främst en avgöras utan muntlig förhandling, att man använt effekt av minskade omloppstider för socialförsäk- sig av hänvisning till muntlig bevisning och att ringsmålen. förbättrade digitala systemstöd har bidragit Under 2018 har den förstärkningsstyrka med positivt. Internt utvecklingsarbete t.ex. avseende domare som kan tas i anspråk vid t.ex. handlägg- beredning, specialisering, snabbspårslösningar ning av större mål och balansavarbetningar i stor och effektivitetsåtgärder framhålls också.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

För att hantera det ökade antalet inkomna mål 2 000 mål rörande ersättning för kostnader till har domstolarna under året ökat sin bemanning. följd av vård i annat land (de s.k. hyperhidros- Under året har det totala antalet årsarbetskrafter målen). vid domstolarna ökat med 2 procent jämfört med Under 2018 fortsatte antalet avgjorda mål att 2017. Ökningen har framför allt skett i öka vid samtliga domstolsslag utom vid kammartingsrätterna. rätterna där antalet avgjorda mål minskade kraftigt. Den främsta orsaken till minskningen jämfört med Inkomna, avgjorda och balanserade mål 2017 är det höga antal, drygt 5 300, hyper- Antalet inkomna mål (exklusive migrationsmål) hidrosmål som avgjordes under 2017. till domstolarna ökade med 5,5 procent 2018 Även om antalet avgjorda mål ökat under 2018 jämfört med 2017. Antalet avgjorda mål ökade har ökningen inte motsvarat ökningen av antalet med 3,1 procent och antalet balanserade mål inkomna mål. Detta har lett till en ökning av ökade med 12 procent. Utvecklingen under de antalet balanserade mål från ca 125 300 mål 2017 senaste nio åren framgår av diagram 2.23. till ca 140 400 mål 2018, vilket är den högsta nivån sedan 2010.

Diagram 2.23 Utvecklingen av inkomna, avgjorda och

balanserade mål (exkl. migrationsmål)

Överbalanser Antal mål Domstolarnas totala balans kan delas upp i en s.k. 450 000 Inkomna Avgjorda Balanserade arbetsbalans och en överbalans. Med arbetsbalans 400 000 avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med att kunna nå regeringens 350 000 300 000 verksamhetsmål för omloppstider. Det antal mål 250 000 som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans. Utvecklingen för de senaste nio åren 200 000 framgår av diagram 2.24. 150 000 100 000 Diagram 2.24 Överbalanser Antal mål 50 000 25000 0 Överbalans 10 11 12 13 14 15 16 17 18 20000 Källa: Årsredovisningarna för 2010–2018 för Sveriges Domstolar.

15000 Den markanta ökningen av antalet inkomna mål som började under 2017 har fortsatt under 2018. 10000 Antalet inkomna mål har ökat i alla domstolsslag utom i Högsta förvaltningsdomstolen. Vid 5000 tingsrätterna ökade både antalet inkomna brottmål och tvistemål. Totalt uppgick ökningen till 0 6 procent jämfört med 2017 och nivåerna är de 10 11 12 13 14 15 16 17 18 högsta som uppmätts under perioden. Även vid -5000 hovrätterna ökade antalet inkomna brottmål och Källa: Årsredovisningarna 2010–2018 för Sveriges Domstolar. tvistemål, totalt med 4 procent. Vid förvaltningsrätterna har antalet inkomna mål enligt Överbalanserna inom Sveriges Domstolar ökade socialtjänstlagen fortsatt öka. Detsamma gäller kraftigt 2018. Under perioden 2010–2015 socialförsäkringsmålen, t.ex. nådde mål rörande minskade överbalanserna gradvis, vilket hänger sjukpenning nya högsta nivåer. Totalt ökade samman med processrättsliga reformer och en antalet inkomna mål med 6 procent jämfört med minskad måltillströmning. Därefter vände 2017 och är nu på den högsta nivån sedan 2010. Vid utvecklingen och överbalanserna ökade 2016 och kammarrätterna ökade antalet inkomna mål med 2017 men var fortfarande på en låg nivå. Vid 12 procent jämfört med 2017. Ökningen berodde utgången av 2018 hade överbalansen ökat till ca till övervägande del på ett ökat antal inkomna 10 800 mål, jämfört med ca 1 900 mål vid socialförsäkringsmål. Antalet ökade från 3 000 mål utgången av 2017. 2017 till drygt 6 300 mål 2018 och av dessa var nära

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Balanssituationen är en viktig faktor för att nå Under 2018 minskade antalet inkomna mål och verksamhetsmålen. Det finns ett tydligt samband ärenden till Patent- och marknadsöverdomstolen mellan balansernas storlek, åldersstrukturen (dvs. jämfört med 2017. Antalet avgjorda mål och hur gamla målen är) och omloppstidernas längd. ärenden ökade vilket medförde att även balanserna minskade. Eftersom Patent- och Patent- och marknadsdomstolarna marknadsöverdomstolen är högsta instans har Den 1 september 2016 inrättades två särskilda domstolen en viktig prejudikatbildande roll. domstolar som handlägger immaterialrättsliga, Sedan inrättandet har domstolen därför arbetat marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga med att bl.a. utveckla kunskapshanteringssystem. mål och ärenden. Patent- och marknadsdomstolen Vid båda domstolarna har det också bedrivits inrättades vid Stockholms tingsrätt och Patent- och arbete för att utveckla kvaliteten och marknadsöverdomstolen inrättades vid Svea effektiviteten i handläggningen. hovrätt. Samtidigt upphörde Patentbesvärsrätten 2018 var det andra hela verksamhetsåret för de och Marknadsdomstolen som myndigheter. nya domstolarna och det är ännu för tidigt att Syftet med reformen var att skapa en mer närmare uttala sig om effekterna av reformen. bärkraftig dömande verksamhet där både resurser och kompetens kunde användas mer effektivt. Regeringen uttalade samtidigt att reformen bör Kostnadsutveckling och produktivitet följas upp för att säkerställa att den får avsett genomslag. Verksamhetsområdet omfattar både verksamheten inom Sveriges Domstolar (exklusive

Tabell 2.7 Inkomna, avgjorda och balanserade mål och

migrationsdomstolarna) och transfereringar och

ärenden vid Patent- och marknadsdomstolen

övriga utbetalningar avseende rättsliga biträden Antal mål och ärenden m.m., t.ex. utgifter för offentlig försvarare, 2016 2017 2018 målsägandebiträde, offentligt biträde, rättshjälp, Inkomna mål och ärenden 381 358 376 konkursförvaltararvode, bevisning och tolkar. Avgjorda mål och ärenden 169 370 434 Kostnadsutvecklingen inom området framgår Balanserade mål och ärenden 298 285 227 av diagram 2.25. Verksamhetskostnader avser utgifterna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar och Källa: Årsredovisningen 2018 för Sveriges Domstolar. transfereringar avser utgifterna på anslaget 1:12 Inflödet av mål och ärenden till Patent- och Rättsliga biträden m.m. marknadsdomstolen har under perioden i stort sett varit enligt prognos på totalen. Antalet Diagram 2.25 Kostnadsutveckling dömande verksamhet inkomna patentmål, som är den mest Miljoner kronor resurskrävande målgruppen, har dock varit fler än 10 000 Transfereringar Verksamhetskostnader förväntat liksom vissa typer av ärenden. Under 9 000 2018 ökade antalet inkomna mål med 5 procent 8 000 jämfört med 2017. Antalet avgjorda mål och 7 000 ärenden ökade med 17 procent. Balanserna 6 000 minskade med 20 procent jämfört med 2017 och 5 000 balansläget har gett goda förutsättningar för 4 000 förbättrade omloppstider framöver. Det är dock 3 000 för närvarande för tidigt att redovisa tillförlitliga 2 000 siffror för omloppstider. 1 000 0

Tabell 2.8 Inkomna, avgjorda och balanserade mål och

09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

ärenden vid Patent- och marknadsöverdomstolen

Antal mål och ärenden Källa: Årsredovisningarna 2009–2018 för Sveriges Domstolar. 2016 2017 2018 Under perioden 2009–2018 har verksamhets- Inkomna mål och ärenden 56 100 90 kostnaderna för Sveriges Domstolar ökat med Avgjorda mål och ärenden 17 77 96 30 procent. Ökningen förklaras huvudsakligen av Balanserade mål och ärenden 39 62 56 högre kostnader för personal och lokaler. Vidare Källa: Årsredovisningen 2018 för Sveriges Domstolar. har antalet domstolar med fast säkerhetskontroll

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

ökat, vilket medför högre kostnader för säkerhet. 2.4.6 Verkställighet av påföljd Från 2017 till 2018 ökade kostnaderna med 4,7 procent. Ökningen förklaras främst av att Mål antalet anställda vid domstolarna har ökat för att möta den ökade måltillströmningen. Produktivi- Regeringens mål för verksamheten är att teten, mätt som antalet avgjorda mål och ärenden påföljderna ska verkställas på ett säkert, humant i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget, och effektivt sätt och att antalet återfall i brott ska ökade samtidigt. minska. Transfereringarna och utbetalningarna av- Kriminalvården ansvarar för att verkställa seende rättsliga biträden m.m. har ökat med påföljder inom verksamhetsområdet. 76 procent under perioden 2009–2018. Utgifterna har ökat till följd av att timkostnadsnormen, som ligger till grund för ersättningen till rättsliga Resultatindikatorer och andra biträden, årligen räknas upp. Vidare påverkas bedömningsgrunder utgifterna av antalet förordnanden och debiterad tid per förordnande. Under 2018 ökade antalet Uppfyllelsen av målet bedöms bl.a. utifrån inkomna mål till domstolarna, vilket innebar att följande indikatorer: fler rättsliga biträden förordnades. Även – myndighetens arbete med intern styrning debiterad tid per förordnande ökade. och kontroll Rättshjälpsmyndigheten ansvarar för hand- – effektiviteten i resursutnyttjandet läggningen av ärenden när dömda i brottmål ska ersätta staten för vissa kostnader för rättsligt – myndighetens arbete med verkställighetsbiträde m.m. Av diagram 2.26 framgår planering utvecklingen av intäkterna till följd av denna – antalet rymningar och andra allvarliga ersättningsskyldighet. händelser Diagram 2.26 Intäktsutveckling till följd av ersättnings- – graden av strukturerad sysselsättning i skyldighet gentemot staten för dömda i brottmål anstalt. Miljoner kronor Måluppfyllelsen avseende det återfalls- 60 Återbetalningar förebyggande arbetet under verkställigheten 50 bedöms bl.a. utifrån följande indikatorer: 40 – andelen klienter som har fullföljt behandlingsprogram 30 – klienternas deltagande i utbildning 20 – andelen klienter som har blivit föremål för särskilda utslussningsåtgärder. 10

0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Verksamhetens resultat Källa: Årsredovisningarna 2009–2018 för Sveriges Domstolar. Beläggning och effektivt resursutnyttjande Som framgår av diagrammet har det skett en Medelbeläggningen i anstalt ökade med drygt 5,5 trendmässig ökning av intäkterna till följd av procent i förhållande till föregående år. Det är den ersättningsskyldigheten, som uppgår till 28 pro- första ökningen på många år. Medelantalet cent för perioden 2009–2018. Samtidigt finns det klienter i frivård är i nivå med föregående år, vilket fluktuationer mellan åren. År 2018 blev intäk- innebär att antalet för första gången på många år terna 6,8 procent lägre än året innan. inte minskade. Medelbeläggningen i häkte har ökat kraftigt, se avsnitt 2.5.4 Utredning och lagföring.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Diagram 2.27 Medelantal frivårdsklienter och

Sedan starten av myndighetens interna tillsyns-

medelbeläggning i anstalt 2009–2018

verksamhet har nu samtliga regioner och Antal frivård Antal anstalt verksamhetsgrenar varit föremål för tillsyn. 16 000 5 000 Resultatet av årets tillsyn bekräftar tidigare års 4 500 14 000 identifierade utvecklingsområden. 4 000 12 000 3 500 10 000 Säkerhet 3 000 Antalet rymningar från anstalter i den lägsta 8 000 2 500 säkerhetsklassen ökade även under 2018 och 2 000 6 000 uppgick till 31 stycken. 1 500 4 000 1 000

Diagram 2.28 Antal rymningar 2004–2018

2 000 500 Antal rymningar 0 0 250 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Medelantal Frivård Medelbeläggning Anstalt

200 Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2011–2018.

150 Kriminalvården har under den aktuella tioårsperioden avvecklat platser till följd av den 100 tidigare nedgången i beläggningen men även med anledning av att lokaler varit i för dåligt skick för 50 att användas i Kriminalvårdens verksamhet. Kombinationen av minskat antal platser och 0 ökande beläggning, i framför allt häkte men även i 200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018 anstalt, förklarar det faktum att beläggningsgraden Säkerhetsklass1 och 2 Säkerhetsklass 3 har varit ansträngd trots att medelbeläggningen Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2011–2018. ännu inte har varit i nivå med den mycket ansträngda beläggningssituationen i mitten av 00- Liksom myndigheten har framhållit tidigare talet. Kriminalvården har under 2018 vidtagit flera bedöms förklaringen till ökningen vara en åtgärder för att hantera beläggningssituationen på förändrad riskacceptans vid placering i den lägsta kort sikt, t.ex. genom dubbelbeläggning och säkerhetsklassen. Syftet är att på ett bättre sätt inrättande av tillfälliga platser. utnyttja platsbeståndet med avseende på såväl Kriminalvården transporterade drygt 90 000 bättre utslussning som rättssäkerhet och klienter under året. Drygt 20 200 av dessa avsåg resurseffektivitet. Liksom föregående år skedde transporter åt andra myndigheter, vilket är en en rymning från en anstalt i säkerhetsklass 2. ökning om ca 2 900 transporter, eller 16 procent i Under året skedde även en rymning i samband förhållande till föregående år. med en transport från häkte. Till följd av Kriminalvårdens ekonomiska Antalet rapporterade allvarliga händelser, dvs. underskott har myndigheten under 2018 inlett ett hot och våld mot personal eller mellan intagna var arbete med att effektivisera verksamheten i syfte 280 i anstalt, vilket är i nivå med föregående år. att minska kostnaderna och närma sig en budget i Rapporterna avsåg främst våld mellan intagna balans. följt av hot mot personal. I frivården ökade

antalet rapporterade allvarliga händelser och Intern styrning och kontroll uppgick till 38. Det är alltjämt få i förhållande till Under 2018 har Kriminalvården lyft ansvarsdet stora antalet frivårdsklienter. Majoriteten av fördelningen och genomförandet av transporter händelserna i frivården avser hot mot personal. av frihetsberövade samt den ökade beläggningen Antalet rapporterade allvarliga händelser under som viktiga utvecklingsområden. Regeringen har transport var 26, vilket är i nivå med de noggrant följt myndighetens arbete med att föregående åren. Under 2018 har Kriminalvården planera och vidta åtgärder för att kunna hantera utbildat personal som ska arbeta för att säkerställa dessa områden. att incidentrapporteringar sker på ett likvärdigt Kriminalvårdens tillsynssektion har under året och rättvisande sätt. Myndigheten har också granskat 21 av myndighetens verksamhetsställen. bedrivit ett utvecklingsarbete för att bättre följa

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

upp, analysera och omhänderta incidenter i Majoriteten av Kriminalvårdens klienter är

verksamheten i syfte att kunna vidta åtgärder för män. Sex procent av de intagna i anstalt var

att motverka upprepningar. Arbetet avser även de kvinnor och av de som verkställde påföljd inom

incidentrapporteringar som görs i häkte. 2018 frivården var 12 procent kvinnor. Liksom tidigare

uppgick dessa till ca 155, vilket är i nivå med år finns skillnader mellan i vilken utsträckning

föregående år. Rapporterna bestod till absolut män och kvinnor får del av olika återfalls-

övervägande del av hot mot personal följt av våld förebyggande insatser. Det förefaller dock inte

mot personal. Endast en liten andel avser vara några systematiska skillnader, dvs. det är inte

incidenter mellan intagna i häkte. så att något av könen genomgående har ett högre

eller lägre deltagande än det andra.

Återfallsförebyggande arbete

Av de som avslutat en verkställighet inom

Kriminalvården 2018 hade 96 procent en Kostnadsutveckling

fastställd verkställighetsplan, vilket är en ökning

med sex procentenheter i jämförelse med Diagram 2.29 Kostnadsutveckling verkställighet av påföljd

föregående år. Myndighetens mätningar för 2018 Miljoner kronor

visar också att verkställighetsplaneringen nu i 8 000 Verksamhetskostnader högre grad möter klienternas individuella behov. 7 000

Sysselsättningsgraden i anstalt fortsätter att 6 000 vara knappt 80 procent, i likhet med tidigare år.

Den främsta anledningen till den outnyttjade 5 000

tiden är brist på sysselsättning. Endast en mycket 4 000

liten andel består i vägran att delta i sysselsättning. 3 000 Den största andelen sysselsättning utgörs fortsatt

av arbetsdrift och service. 2 000

En dryg femtedel av de intagna i anstalt 1 000

påbörjade någon form av vuxenutbildning under året. Det är en liten minskning i förhållande till 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

föregående år. Andelen intagna som fullföljt Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2009–2018. Anm.: Kostnaden för transfereringar ligger på i snitt 13 miljoner kronor. studier under tiden i anstalt är dock på samma nivå.

19 procent av de intagna som avslutade sin Verksamhetsområdet omfattar verksamhet inom verkställighet i anstalt under året och som frivården, anstalter samt Kriminalvårdens bedömts ha medel eller hög risk för återfall har transportverksamhet för såväl nationella som fullföljt ett behandlingsprogram. För klienter i internationella transporter. Internationella frivården var motsvarande andel 13 procent. transporter inom migrationsområdet redovisas Resultatet är en viss ökning i förhållande till under utgiftsområde 8 Migration. Häktesföregående år. verksamheten ingår som en del i verksam- Andelen intagna som frigivits med särskild hetsområdet Utredning och lagföring. utslussningsåtgärd var i nivå med de föregående Kostnaderna för verksamhetsområdet har ökat åren (12 procent). En skillnad kan konstateras när sedan 2009. Mellan 2017 och 2018 ökade det gäller gruppen frigivna med längre strafftid kostnaderna med 260 miljoner kronor. Utvecksom friges från säkerhetsklass 3. Denna lingen förklaras av att kostnaderna för personal, klientgrupp står för den största andelen som lokaler och övrig drift ökar när antalet transporter friges med särskild utslussningsåtgärd. I denna och beläggningen i anstalt ökar. grupp har andelen minskat från 63 till 56 procent.

Orsakerna till detta har inte analyserats närmare

av myndigheten.

2.4.7 Stöd till brottsoffer

Regeringen gav 2018 Kriminalvården i uppdrag

att inrätta försöksverksamhet med insluss-

Mål

ningsgrupper (Ju2018/02430/KRIM). Myndig-

heten har under året förberett verksamheten, som Regeringens mål är att skadeverkningarna av startade i början av 2019. brott ska minska och att verksamheten till stöd

för brottsoffer bedrivs på ett effektivt och

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

rättssäkert sätt med hög kvalitet. Den som inte att redovisa utvecklingen över tid för dessa drabbats av brott ska få adekvat information och indikatorer. ett gott bemötande från rättsväsendets myndigheter. De myndigheter inom rätts- Brottsutsattas erfarenheter av rättsväsendets arbete väsendet som bidrar till måluppfyllelsen genom Rättsväsendet ska tillsammans med övriga brottsofferrelaterade verksamheter är berörda aktörer i samhället ge stöd åt personer Brottsoffermyndigheten, Polismyndigheten, som har utsatts för eller på annat sätt drabbats av Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar. brott. Brottsoffer ska bl.a. få information om hur rättsprocessen går till, vad som sker i det enskilda ärendet och om var det finns olika stöd- och Resultatindikatorer och andra hjälpinsatser att få. Brottsoffers upplevelser av bedömningsgrunder kontakterna med polis, åklagare, domstolar och målsägandebiträden ger värdefull information om För att bedöma måluppfyllelsen används hur brukarna upplever att rättsväsendet lever upp bl.a. följande indikatorer: till dessa krav. Bland personer som utsatts för något brott – brottsutsattas erfarenheter av polisens, som polisanmälts de senaste tre åren visar NTU åklagarnas och domstolarnas arbete för 2018 att knappt hälften (44 procent) – antalet inkomna och avgjorda sammantaget hade positiva erfarenheter av brottsskadeärenden polisen. Denna andel har minskat de senaste åren – genomsnittlig handläggningstid för och resultatet för 2018 är det lägst uppmätta brottsskadeärenden sedan 2007, då mätningarna startade. Kvinnor har mer positiva sammantagna erfarenheter än män – inkomna medel från regressverksamheten (48 respektive 40 procent), och äldre (65–84 år) – antalet aktiva regressärenden vid årets slut personer är mer positiva än yngre (16–24 år) – antalet inkomna och beviljade ansökningar personer (50 respektive 37 procent). till brottsofferfonden.

Diagram 2.30 Brottsutsattas erfarenheter av polisens

bemötande och information i det egna ärendet

Procent

Verksamhetens resultat

90 80 För att kunna bedöma måluppfyllelsen inom området följer regeringen dels de åtgärder som 70 myndigheterna vidtagit för att förbättra 60 bemötandet av brottsutsatta och informationen 50 till brottsutsatta, dels Brottsoffermyndighetens 40 resultat avseende handläggning av brottsskade- 30 ärenden m.m. Inledningsvis redovisas en bedömning av rättsväsendets allmänna arbete, 20 framför allt utifrån ett urval av resultatindikatorer 10 från NTU. Därefter redovisas specifikt 0 Brottsoffermyndighetens arbete. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År 2017 reviderades metoden för genom-

Mycket eller ganska nöjd med bemötandet från polis i

samband med utsatthet för brott - kvinnor

förandet av NTU. För att möjliggöra jämförelser över tid har Brå genomfört nya beräkningar av Mycket eller ganska nöjd med bemötandet från polis i

samband med utsatthet för brott - män

resultat som publicerats före 2017. Se tidigare NTU-publikationer för motsvarande resultat Mycket eller ganska nöjd med information om hur polisen

arbetar med ärendet i samband med utsatthet för brott -

före omräkningen (se även avsnitt 2.4.1 ovan). På kvinnor grund av mättekniska skäl presenterade Brå i den Mycket eller ganska nöjd med information om hur polisen

arbetar med ärendet i samband med utsatthet för brott -

senaste NTU resultaten enbart för 2018 avseende

män

brottsutsattas erfarenheter av åklagare, domstol, Källa: Nationella trygghetsundersökningen. målsägandebiträde och rättegång. Det går därför Anm.: Resultat före 2017 har omräknats med anledning av revideringar i undersökningens metod. Se tidigare NTU-publikationer för resultat före omräkningen.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Som framgår av diagram 2.30 uppgav drygt tagit fram en tvåveckors nationell utbildning hälften (54 procent) av de brottsutsatta att de var för de utredare, såväl gamla som nya, som nöjda med polisens bemötande. Kvinnor var mer arbetar med sexualbrottsutredningar i syfte att nöjda än män (57 respektive 52 procent). Jämfört utveckla deltagarnas kunskap om faktorer som med 2017 har andelen nöjda med polisens påverkar möjligheten att framgångsrikt utreda bemötande sammantaget minskat något. sexualbrott. Minskningen har skett bland kvinnor, medan den Polismyndigheten har också tillsammans har ökat något för män. Vidare var omkring en med Åklagarmyndigheten tagit fram en tredjedel av de brottsutsatta (34 procent) nöjda handledning som är en praktiskt inriktad med den information de fått från polisen i det vägledning för planering och genomförande av egna ärendet (38 procent av kvinnorna och förhör med barn samt vuxna med osynliga 30 procent av männen). Andelen som var nöjda funktionsnedsättningar som autism, adhd och med informationen har minskat något jämfört add samt intellektuella funktionsnedsättningar. med 2017 bland både män och kvinnor, men har En form av bedrägeri som från slutet av 2017 sedan 2009 varit på ungefär samma nivå. vuxit till ett allt större problem är social Vidare visar NTU att knappt hälften manipulation per telefon eller e-post med avsikt (49 procent) av de personer som varit i kontakt att lura till sig personlig information, finansiell med polisen med anledning av utsatthet för brott information eller säkerhetsinformation, s.k. var nöjda med polisens tillgänglighet (53 procent vishing (eng. voice phishing). Under det gångna av kvinnorna och 46 procent av männen). Det är året har Polismyndigheten genomfört olika samma nivå som för 2017. Brottsutsattas informationsinsatser i syfte att stärka upplevelse av polisens effektivitet och förmåga att allmänhetens förmåga att motstå denna typ av utreda och klara upp brottet ligger däremot bedrägerier samt att påverka produktägare till att fortsatt på samma låga nivå. Knappt en femtedel stärka skyddet. Den primära målgruppen för den (19 procent) uppgav att de var nöjda, varav brottsförebyggande informationen är 70 år eller kvinnor i högre grad än män (21 procent äldre och utgör 70 procent av brottsoffren. respektive 16 procent). Andelen som var nöjda Informationen har spridits på olika språk via tv med polisens effektivitet var dock något högre och radio. Budskapet har även förts ut i tidningar, bland både kvinnor och män när det gäller brott sociala medier och via samverkanspartner såsom som innehöll hot eller våld (25 procent respektive PRO och SPF Seniorerna. Under hösten 19 procent). genomfördes seminariet Vilseledd och lurad – vad Bland brottsutsatta som under 2018 kom i gör jag nu? Syftet med seminariet var att bidra till kontakt med en åklagare hade drygt två ökade kunskaper kring hur äldre personer bör femtedelar (41 procent) positiva erfarenheter. agera om de blir utsatta för bedrägeribrott samt Även här hade kvinnorna mer positiva brottsförebyggande tips och råd. erfarenheter (43 procent) jämfört med männen Åklagarmyndigheten arbetar brett mot mäns (38 procent). Bland brottsutsatta som kom i våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och kontakt med en domstol under 2018 var drygt fridskränkningsbrott. Brottsofferperspektivet är hälften (56 procent) nöjda med bemötandet i en viktig aspekt i myndighetens tillsyns- och domstolen. Kvinnor var något mer nöjda metodutvecklingsarbete. Åklagarmyndighetens (57 procent) än män (54 procent). Vidare visar handbok om bemötande av brottsoffer omfattar NTU att en övervägande majoritet (69 procent) alla brottsutsatta oavsett brottskategori. Under av målsägande som haft ett målsägandebiträde året har Åklagarmyndigheten tillsammans med hade positiva erfarenheter. I likhet med övriga Polismyndigheten genomfört ett granskningsindikatorer hade kvinnor även i denna del mer projekt avseende brott i nära relationer och positiva erfarenheter (76 procent) jämfört med sexualbrott. Inom ramen för män (61 procent). Åklagarmyndighetens arbete med jämställdhetsintegrering har den e-utbildning som Brottsofferarbete vid rättsväsendets myndigheter Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Bemötandet av brottsoffer, men även av Uppsala universitet tagit fram för förövare, är en viktig del i utredningsprocessen. Åklagarmyndighetens räkning fått fortsatt Med rätt bemötande ökar chanserna till aktiv spridning under året. Utbildningen syftar till att medverkan i processen. Polismyndigheten har höja kompetensnivån om brott i nära relationer

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

och sexualbrott för samtliga berörda Kostnadsutveckling medarbetare. Inom Sveriges Domstolar har flera åtgärder

Diagram 2.31 Kostnadsutveckling stöd till brottsoffer

vidtagits för att förbättra informationen till Tusental kronor 250 målsägande och vittnen. Bland annat har Transfereringar Verksamhetskostnader Domstolsverket genomfört en omfattande klarspråksöversyn av kommunikationsmallar och 200 informationsblad med syfte att snabbt få en enhetlighet i och modernisering av Sveriges 150 Domstolars kommunikation i mål- och ärendehanteringen. Genom språkliga, strukturella och 100 grafiska förbättringar höjdes kvaliteten när det gäller läsbarhet och förståelse av mallarnas 50 innehåll för mottagarna. I kallelsemallarnas upplysningar till målsäganden och vittnen 0 framgår tydligt de trygghetsskapande åtgärder 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 som finns med möjligheten att få vittnesstöd i Källa: Brottsoffermyndighetens årsredovisningar 2009–2018. förväg innan förhandling eller på plats i domstolen, att vissa domstolar har ett avskilt Verksamhetsområdet omfattar både Brottsoffermyndighetens arbete och de transfeväntrum för målsägande och vittnen samt att reringar som utgörs av kostnader för målsägande och vittnen vid upplevd otrygghet brottskadeersättning under anslaget 1:11 kan kontakta domstolen och att den då kan Ersättning för skador på grund av brott . Även besluta om olika åtgärder för att öka tryggheten i Brottsofferfonden ingår i verksamheten. samband med förhandlingen. Domstolsverket Brottsofferfondens medel är dock inte uppförda har också fortsatt med att stötta domstolarna på statens budget utan finansieras huvudsakligen med förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som av lagöverträdare, som betalar en särskild avgift kan användas av domstolarna för att förbättra till fonden. informationen om kommande och inställda Det är främst transfereringskostnaderna som förhandlingar till vittnesstödsverksamheten. varierar från år till år. Under 2018 uppgick de till Brottsoffermyndigheten har under året lanserat ca 133 miljoner kronor vilket är en ökning med 6 ett webforum för landets vittnesstödssamordnare miljoner kronor jämfört med 2017. i syfte att stimulera erfarenhetsutbyte och utveckling av lokala vittnesstödsverksamheter. Brottsskadeärenden Om en dömd person inte kan betala utdömt Brottsoffermyndighetens arbete och resultat skadestånd och den brottsdrabbade inte har Brottsoffermyndighetens uppgift är att främja någon försäkring som helt täcker skadan, kan brottsoffers rättigheter, behov och intressen samt personen i vissa fall få ersättning från staten. att vara ett informations- och kunskapscentrum Detta gäller även fall där ett brott begåtts mot en för brottsofferfrågor. I den övergripande rollen person och någon gärningsperson inte kunnat att uppmärksamma och synliggöra brottsofferidentifieras. Sådan ersättning kallas frågor ingår även att initiera samverkan kring och brottsskadeersättning. sprida information om brottsofferfrågor. Antalet inkomna brottsskadeärenden 2018 uppgick till ca 9 700, vilket är i nivå med föregående år. Antalet avgjorda ärenden minskade med 9 procent till knappt 8 700. Under flera år har ökad handläggningstid av brottsskadeärenden varit en stor utmaning för Brottsoffermyndigheten. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning vilket resulterade i en kraftig nedgång av handläggningstiden under 2017. Under 2018 har handläggningstiden dock ökat. Ökningen beror bl.a. på en ovanligt hög

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

personalomsättning och att juridiska resurser Brottsoffermyndighetens årsredovisning för lagts på att säkerställa ett gott genomförande av 2018 presenterar nya och mer detaljerade tabeller lagstiftningen i dataskyddsförordningen. Den gällande antalet avgjorda ärenden och storleken genomsnittliga handläggningstiden för ett på utbetald brottsskadeersättning för olika brottsskadeärende att registreras, beredas, brottstyper. Orsaken till detta är bl.a. ny avgöras och expedieras ökade följaktligen med lagstiftning som innebär att ett antal nya brott 37 procent jämfört med året innan och uppgick tillkommit eller tillkommer som kan ge till 67 dagar. Under 2018 utbetalades drygt brottsskadeersättning, t.ex. kränkning för grovt 91 miljoner kronor i brottsskadeersättning, vilket förtal. Detta påverkar dock delvis möjligheten att ligger i nivå med 2017. Andelen bifallsbeslut jämföra resultat mellan åren. Antal avgjorda jämfört med samtliga beslut har ökat något ärenden av försök till mord är avsevärt högre än jämfört med föregående år och uppgår till ca tidigare år vilket beror på ansökningar om 48 procent. Eftersom förutsättningarna för att få ersättning efter terrorattentatet i Stockholm. brottsskadeersättning är sämre när lagföring inte Genom regressverksamheten kräver staten skett innebär en vikande lagföring en risk för att gärningspersoner på den brottsskadeersättning färre brottsoffer får ersättning för sina skador. som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer. Diagram 2.32 Inkomna och avgjorda ärenden Intäkterna från regressverksamheten ökade Inkomna och avgjorda ärenden med drygt 8 procent jämfört med föregående år och uppgick till drygt 35 miljoner kronor. Vid 12000 10000 utgången av 2018 fanns drygt 42 000 aktiva regressärenden. Av de betalningsskyldiga var 92 procent män. Konjunkturläget i kombination 8000 6000 med en intern översyn av befintliga avbetalningsplaner ligger sannolikt till grund för det goda resultatet. 4000 2000 Tidigare betalade Brottsoffermyndigheten ut brottskadeersättning även till den som på grund av egen brottslighet hade en skuld till staten för 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 utbetald brottskadeersättning. En kvittning av

Inkomna ärenden Avgjorda ärenden män Avgjorda ärenden kvinnor

sådana skulder och anspråk på brottsskadeersättning kunde då bara genomföras om Källa: Brottsoffermyndighetens årsredovisningar 2012–2018. personen i fråga medgav det. Från och med 2014 Under 2018 inkom 276 ansökningar om brottshar Brottsoffermyndigheten rätt att kvitta oavsett skadeersättning avseende barn som har bevittnat personens inställning. Den kraftiga nedgången av brott. Antalet inkomna ansökningar minskade antalet kvittningar och medel från kvittningar med 19 procent under 2018 jämfört med året som kunde konstateras för 2017 har stannat av innan samtidigt som antalet avgjorda ärenden har och stabiliserats på en ny nivå. minskat med 21 procent. Det bör nämnas att Brottsoffermyndigheten 2017 fokuserade särskilt på barns rättsliga ställning och ersättning till barn som bevittnar brott medan myndighetens arbete 2018 år varit inriktat på även andra grupper. En preliminär bedömning är att det fortsatt finns behov av att säkerställa att information om ersättning för barn som bevittnar brott når målgruppen. Totalt betalades knappt 1,1 miljoner kronor ut till sökande i denna ärendekategori, vilket är en minskning med ca 33 procent jämfört med föregående år. Analys av statistik i brottsskadeärenden har visat att det inte finns några omotiverade skillnader i handläggning, beslut eller omprövningsbeslut för kvinnor och män, flickor och pojkar.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Diagram 2.33 Utbetald brottsskadeersättning och intäkter

har sammantaget nått närmare 9 400 personer

från regress

vilket är fördubbling jämfört med förra året. Det Tusental kronor finns ett fortsatt behov av att utveckla brotts- 120 000 offerkompetensen hos såväl yrkesverksamma

100 000 som ideellt aktiva.

80 000

60 000

2.5 Analys och slutsatser

40 000

20 000 Regeringen bedömer att de övergripande målen

för kriminalpolitiken och rättsväsendet delvis har 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 uppnåtts. Även om de flesta människor i

Utbetald ersättning Intäkter regress, män Intäkter regress, kvinnor samhället känner sig trygga har dock nivåerna av

otrygghet enligt NTU stigit de senaste tre åren.

Källa: Brottsoffermyndighetens årsredovisningar 2012–2018. Regeringen ser allvarligt på detta och att

otryggheten fortsätter vara särskilt utbredd bland Brottsofferfonden kvinnor och i socialt utsatta områden. Samtidigt Under 2018 uppgick Brottsofferfondens intäkter måste resultaten tolkas med viss försiktighet. till närmare 44 miljoner kronor, vilket var en ökning Otrygghet är ett komplext och mångfacetterat med knappt 3 procent jämfört med föregående år. fenomen som är svårt att mäta. Nivåerna kan Cirka 42 miljoner kronor fördelades under året från också variera relativt kraftigt mellan olika år. fonden till olika brottsofferinriktade projekt och Sambandet mellan otrygghet och utsatthet för verksamheter. En mycket stor del av fondens medel brott är heller inte okomplicerat, exempelvis är går till Brottsofferjouren Sverige och de lokala äldre personer generellt mer otrygga än yngre brottsofferjourerna. Vidare beviljades närmare en trots att utsattheten bland äldre är väsentligen 30 procent av fondens medel till brottslägre än bland yngre. offerinriktade forskningsprojekt inom olika ämnen Brottslighetens omfattning är också svår att och inriktningar. Hanteringen av ärenden och beskriva på ett heltäckande sätt. Antalet anmälda fördelningen av medel ur Brottsofferfonden i brott 2018 var på ungefär samma nivå som åren förhållande till inkomna ansökningarna är dessförinnan. Utsattheten för brott mot person jämställd. var något högre i NTU 2018 än 2017. Särskilt

tydligt ökade utsattheten bland unga kvinnor, Kunskapscentrum vilket i huvudsak beror på att fler uppger att de Brottsoffermyndigheten arbetar på olika sätt för utsatts för sexualbrott. Den sammantagna att öka kunskapen om brottsofferfrågor hos brottsutvecklingen är emellertid inte entydig. myndigheter och andra berörda aktörer. De olika Exempelvis tyder uppgifter från vården på att regeringsuppdrag som Brottsoffermyndigheten grovt våld, med undantag för skjutvapenvåldet, under året har arbetat med kommer innebära att snarare minskat det senaste decenniet. brottsoffers ställning stärks. Myndighetens Utvecklingen av tillgreppsbrottsligheten har webbplats frivilligtsex.se som publicerades i slutet också länge varit positiv. av 2018 har bidragit till att det totala antalet besök Förtroendet för rättsväsendet ökade under på myndighetens webbplatser sammantaget ökat 2018. Särskilt tydligt ökade förtroendet för med över 150 procent till ca 1,2 miljoner Polismyndigheten. Allmänhetens förtroende är besökare. Det är tydligt att de medel avgörande för att rättsväsendets myndigheter på Brottsoffermyndigheten erhållit för att sprida ett effektivt sätt ska kunna förebygga, bekämpa kunskap om förändrad sexualbrottslagstiftning och lagföra brott. möjliggjort för myndigheten att nå långt fler Regeringen följer utvecklingen på dessa personer. områden noga och insatser för att öka tryggheten Under året har myndigheten också satsat på samt bekämpa och förebygga brott är fortsatt utbildning om barn och ungas utsatthet, hatbrott, högt prioriterade. mäns våld mot kvinnor och barn samt utsatthet Brottsligheten och tryggheten påverkas av på internet. De föreläsningar, utbildningar, många faktorer, även sådana som ligger utanför mässor etc. som myndigheten har medverkat vid

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

kriminalpolitikens och rättsväsendets räckvidd. nivå för att hålla ihop arbetet. En viktig del i det Rättsväsendets förutsättningar att hantera brottsförebyggande arbetet är också att ge stöd brottsligheten påverkas också av vilka resurser och hjälp till de individer som vill lämna en som tillförs myndigheterna. Rättsväsendet har kriminell livsstil. Regeringen bedömer att detta fått betydande resursförstärkningar de senaste tio arbete behöver utvecklas ytterligare. Det finns åren och regeringen fortsätter att genomföra även fortsatt ett stort behov av ökad kunskap sådana satsningar, inte minst genom betydande bland brottsförebyggande aktörer. Det förstärkningar av Polismyndigheten. Rätts- brottsförebyggande arbetet måste också i högre väsendets verksamhetsvolymer har under ett grad utgå från den lokala problembilden och antal år präglats av minskningar trots ökade omfatta såväl sociala som situationella insatser. resurser. Sedan 2017 redovisar Polismyndigheten Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande dock något fler ärenden till åklagare och antalet extremism fortsatte att utvecklas under 2018. personuppklarade brott och domslut har ökat Center mot våldsbejakande extremism (CVE) något. Regeringen anser det vara av stor vikt att vid Brå spelar en avgörande roll för stöd, kunskap antalet redovisade ärenden från polis till åklagare och samordning i dessa frågor. Under 2018 och och antalet personuppklarade brott fortsätter att 2019 har CVE utvecklat sitt arbete med att ge öka. I detta sammanhang är det också angeläget konkret vägledning till kommuner i det att Polismyndigheten, efter övergången till en förebyggande arbetet. Det gäller inte minst enhetlig nationell polismyndighet 2015, fortsätter arbetet med att förbereda kommuner för att ta att kontinuerligt anpassa sin verksamhet för att emot återvändande barn och vuxna från Syrien öka effektiviteten i brottsuppklaringen. Inom och Irak. Det är av största vikt att Kriminalvården har minskningarna i anstalt uppmärksamma att detta i allt väsentligt handlar planat ut och beläggningen ökar i både häkte och om personer som har levt i radikaliserade miljöer, anstalt. Regeringen följer utvecklingen noga och såväl vuxna som barn. I många fall handlar det om vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. barn som har vuxit upp i miljö där en Det myndighetsgemensamma arbetet mot våldsbejakande ideologi är normen. Det handlar organiserad brottslighet har fortsatt visat goda om individer som har hög sannolikhet för att vara resultat. Regeringen bedömer att det såväl traumatiserade som radikaliserade. CVE:s gemensamma arbetet ger ett tydligt mervärde i verksamhet och det förebyggande arbetet har kampen mot den organiserade brottsligheten. fortsatt hög prioritet. Polismyndigheten har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete under de senaste åren för att Brottsförebyggande verksamhet öka tillgängligheten och komma närmare medborgarna, vilket också omfattar metoder för Regeringen bedömer att det i vissa delar har skett brottsförebyggande verksamhet. Arbetet har en positiv utveckling inom den brotts- börjat få visst genomslag i verksamheten och förebyggande verksamheten, bl.a. genom att den regeringen bedömer att den utveckling som har situationella brottspreventionen har ägnats större skett är positiv. En lokalt förankrad och uppmärksamhet under året. Brås uppdrag att närvarande polis är grundläggande för att skapa utveckla det nationella stödet för det förtroende, inte minst i utsatta områden. Ett brottsförebyggande arbetet har bidragit till ökat kunskapsbaserat arbetssätt, genomarbetade stöd på regional och lokal nivå. På regional nivå lokala problembilder och uppföljningsbara fortsätter länsstyrelserna att utveckla sitt arbete aktiviteter är enligt regeringens mening centralt med att stödja och bidra till erfarenhetsutbyten för ett framgångsrikt brottsförebyggande och och samordning i det lokala brottsförebyggande brottsbekämpande arbete. Det är därför av stor arbetet. betydelse att Polismyndigheten utvecklar Arbetet behöver emellertid fortsätta utvecklas metoder för att följa upp och utvärdera effekterna och fler aktörer involveras, inte minst i områden av de åtgärder som vidtas. Polismyndighetens nya med en utbredd problematik med brott och definition av brottsförebyggande arbete kan otrygghet. Mycket talar för att Polismyndigheten komma att avsevärt förbättra möjligheterna för i dagsläget får ta stort ansvar för problem som myndigheten att styra och följa upp den planlagda berör andra aktörer på lokal nivå. Det är därför verksamheten. Härutöver behöver viktigt att det finns en samordning på kommunal Polismyndigheten vidta ytterligare åtgärder för

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

att områdespoliser ska få större möjlighet att syns vidare en ökning av antalet lagförda personer arbeta fredat med kontaktskapande och vid såväl Åklagarmyndigheten som brottsförebyggande arbete. Regeringen anser Ekobrottsmyndigheten. Även antalet ordningsäven att ingripandeverksamhetens förutsätt- böter som Polismyndigheten utfärdar har ökat. ningar att bidra till det planlagda brottsföre- Det är också positivt att myndigheternas byggande arbetet behöver förbättras. En fortsatt ansträngningar att genomföra finansiella ökning av antalet polisanställda bedöms förbättra utredningar och driva ärenden om förverkanden förutsättningarna för ett än mer effektivt och har fortsatt att öka. ändamålsenligt brottsförebyggande arbete. Det ökade antalet ärenden redovisade till Det är positivt att Polismyndigheten har åklagare beror i huvudsak på fler redovisade skapat en strategi för sitt arbete i de utsatta ärenden om trafik- och narkotikabrott, men områdena. Strategin ger myndigheten utökade antalet redovisade ärenden har ökat även för möjligheter att arbeta sammanhållet och andra typer av brott. Exempelvis ökade antalet långsiktigt. Polismyndighetens planer på redovisade ärenden avseende sexualbrott, effektutvärderingar av arbetet i de utsatta inklusive våldtäkt. områdena kommer framöver att medföra bättre Gällande tillgreppsbrott, där antalet redovisade möjligheter för myndigheten att sprida metoder ärenden minskade, märks också ett minskat som visat sig vara effektiva. Det kommer även att inflöde av ärenden. Utredningsresultatet för innebära en ökad möjlighet att bedöma tillgreppsbrott (exkl. i butik) uppvisar en positiv myndighetens arbete i de utsatta områdena. Det utveckling på så sätt att det är en större andel är också viktigt att många av samhällets aktörer utredda ärenden som redovisas till åklagare. involveras i arbetet i dessa områden och att Brå har de senaste åren identifierat ett antal brottsbekämpande insatser kompletteras med faktorer som har påverkat resultatutvecklingen andra förebyggande åtgärder från hela samhället. negativt. Bland dessa kan nämnas en ökad Säkerhetspolisens brottsförebyggande och användning av förundersökningsbegränsning och brottsbekämpande arbete bedöms också ha ett ökat inflöde av svåruppklarade bedrägerier. utvecklats i positiv riktning under året. Enligt Brå (1/2018) förklarar också förändringar i sammansättningen av anmälda brott att andelen uppklarade brott ökade mellan 2000-talets början Utredning och lagföring och 2010, framför allt genom minskningar i den ofta svåruppklarade stöldbrottsligheten samt ett Regeringen bedömer att målet om att större fokus på narkotikabrott, som i allmänhet är brottsuppklaringen ska öka har uppnåtts men att relativt enkla att klara upp. Däremot kan de nivån på uppklaringen fortfarande inte är tydliga minskningarna åren därefter endast till en tillfredsställande. Uppklaringen är fortfarande mindre del förklaras med förändringar i tydligt lägre än för ett antal år sedan. Det är därför brottssammansättningen. Arbete med anledning mycket viktigt att den positiva utvecklingen av ökad migration, terrorismhot och grova fortsätter mot varaktigt högre nivåer. våldsbrott samt ombildningen av polisen till en År 2017 bröts den mångåriga utvecklingen nationell myndighet kan också ha haft betydelse med sjunkande resultat inom verksamheten för framför allt Polismyndighetens negativa utredning och lagföring. För första gången sedan resultatutveckling, vilket även inverkat på 2009 ökade exempelvis antalet ärenden verksamhetsvolymerna i rättskedjans senare redovisade till åklagare och en uppbromsning delar. Regeringen delar Brås bedömning att ett kunde ses i det minskande antalet lagförda flertal faktorer tillsammans har påverkat personer respektive utfärdade ordningsböter. resultatutvecklingen negativt de senaste åren. Under 2018 har de positiva tendenserna blivit Polismyndighetens omorganisation är nu tydligare. Antalet ärenden som polisen redovisar emellertid genomförd och regeringen har vidtagit till åklagare har ökat och det är också en större ett flertal åtgärder för att stärka andel av förundersökningarna som har blivit Polismyndighetens verksamhet. Regeringen redovisade. Motsvarande utveckling gäller för följer utvecklingen noga och har höga förväntpersonuppklarade brott. Antalet person- ningar på att resultaten ska fortsätta att förbättras. uppklarade brott har ökat och en större andel av Den på kort tid kraftigt ökade beläggningen i de utredda brotten har personuppklarats. Det häkte innebär utmaningar för Kriminalvården.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Regeringen förväntar sig dock att arbetet med att Verkställighet av påföljd minska isoleringen av häktade fortsätter med full kraft. Detta av både humanitära och Regeringen bedömer att målen för verksamheten rättssäkerhetsmässiga skäl samt även ur ett delvis har uppnåtts. Beläggningsökningen som barnrättsperspektiv. var omfattande i slutet av 2018 innebär, tillsammans med myndighetens ekonomiska underskott, en stor utmaning för myndigheten. Dömande verksamhet Kriminalvårdens arbete med att tillfälligt öka kapaciteten inom platsbeståndet är angeläget och Regeringen bedömer att målet för den dömande i linje med myndighetens uppgift att ha ett verksamheten delvis är uppnått. flexibelt platsbestånd som kan möta variationer i Fyra av de åtta verksamhetsmålen för om- beläggningen. Regeringen ser också positivt på att loppstider uppnåddes 2018, vilket är ett mer än myndigheten, under den senare delen av 2018, har 2017. Det är positivt att även kammarrätterna börjat vidta åtgärder för att få sin ekonomi i nått verksamhetsmålet efter att omloppstiderna balans. Detta är en förutsättning för genomminskat markant. Av de övriga tre verksam- förande av ett mer långsiktigt arbete avseende hetsmål som uppnåtts är det dock bara i myndighetens framtida infrastruktur. tingsrätterna som omloppstiderna har minskat Kriminalvårdens dynamiska säkerhetsarbete jämfört med föregående år. I hovrätterna liksom i fortsätter att visa goda resultat bl.a. i form av ett förvaltningsrätterna har samtliga omloppstider fortsatt lågt antal rymningar. Därutöver kan ökat. Förvaltningsrätterna påverkas av den konstateras att antalet allvarliga händelser var på kraftiga ökningen av antalet inkomna mål till samma nivå som föregående år, trots den ökade migrationsdomstolarna, som inte bara påverkat beläggningen och ett fortsatt fokus på ökad de fyra förvaltningsrätter som är migrations- rapporteringsbenägenhet. Regeringen är domstolar. För hyres- och arrendenämnderna angelägen om att myndigheten vidmakthåller det minskade omloppstiderna, men inte tillräckligt goda säkerhetsarbetet. för att verksamhetsmålet ska uppnås. Att andelen dömda som får en verk- Regeringen konstaterar att ökningen av antalet ställighetsplan fortsatt att öka samtidigt som de inkomna mål till domstolarna har fortsatt och är planerade insatserna i högre grad möter på den högsta nivån sedan 2010. Detta har klienternas identifierade behov är en positiv medfört att balanserna och även överbalanserna utveckling och en viktig del i Kriminalvårdens har ökat trots att domstolarna avgjort fler mål. arbete med att bidra till att ytterligare minska Ökade balanser innebär en risk för ökade återfallen i brott. Även om den ökade omloppstider. Det är därför viktigt att bryta den beläggningen på kort sikt kan innebära extra uppåtgående trenden, dels för att korta utmaningar för myndigheten förväntar sig omloppstider är av central betydelse både ur ett regeringen att dessa resultat fortsätter att rättssäkerhetsperspektiv och ur ett samhälls- utvecklas positivt. Regeringen förväntar sig också ekonomiskt perspektiv, dels för att arbetet blir att detta på längre sikt även kommer visa sig bidra mindre effektivt om domstolarna tvingas hantera till att en ökad andel klienter får del av bl.a. många äldre mål. studier, behandlingsprogram och särskilda Domstolarna ökade sin bemanning under 2018 utslussningsåtgärder. i syfte att möta ökningen av antalet inkomna mål. Utvecklingen av produktiviteten mätt som antalet avgjorda mål i förhållande till kostnaderna Stöd till brottsoffer var positiv. De ökade kostnaderna innebar dock att en stor del av det upparbetade anslags- Regeringen anser att målet för verksamheten sparandet förbrukades. Regeringen följer delvis har uppnåtts. Resultaten i NTU visar att utvecklingen i Sveriges Domstolar. flera av indikatorerna för brottsutsattas erfarenhet av polisen har försämrats, alternativt ligger på samma nivå. Omkring hälften av de brottsutsatta var nöjda med polisens bemötande och tillgänglighet, medan omkring en tredjedel var nöjda med informationen i det egna ärendet.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Endast en knapp femtedel var nöjda med polisens 2.6 Återrapportering av vissa effektivitet. Det finns således ett behov av tillkännagivanden som gäller förbättringar när det gäller polisens kontakter rättsväsendet med brottsutsatta. Även domstolarna och åklagare har en viktig roll när det gäller Uppföljning av den nya regleringen om bemötandet av brottsutsatta. Med anledning av avlägsnande den förändrade metoden för genomförandet av NTU går det inte att dra slutsatser över tid i dessa Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast delar. Det kan dock konstateras att knappt årsskiftet 2017/2018 bör ta nödvändiga initiativ hälften av de brottsutsatta hade positiva till en uppföljning av regleringen (bet. erfarenheter av åklagare 2018, medan drygt 2016/17:CU13 punkt 1 b, rskr. 2016/17:275). hälften var nöjda med bemötandet i domstolen. Regeringen har tagit initiativ till en uppföljning Kvinnor var generellt sett mer nöjda än män för genom uppdrag till Kronofogdemyndigheten och alla de redovisade indikatorerna. Detta är något Polismyndigheten. som bör beaktas i det fortsatta arbetet. Kronofogdemyndigheten redovisade upp- Under flera år har handläggningen av draget i oktober 2018. Polismyndigheten brottsskadeärenden varit en stor utmaning för redovisade uppdraget i årsredovisningen för 2018. Brottsoffermyndigheten. Handläggningstiderna Såväl Kronofogdemyndigheten som Polisminskade 2017 kraftigt för att återigen öka 2018. myndigheten är överens om att avsikterna med Regeringen bedömer att det är viktigt att lagstiftningen om avlägsnande har fått ett myndigheten fortsatt arbetar med att säkerställa genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnas en långsiktigt effektiv och skyndsam av myndigheterna. handläggning. Regeringen anser att tillkännagivandet är Att staten kräver dömda gärningspersoner på tillgodosett genom de vidtagna åtgärderna. den brottsskadeersättning som Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut slutbehandlat. till brottsoffer är en viktig signal från samhället. Antalet aktiva regressärenden, dvs. ärenden där staten kräver gärningspersonen på den brotts- Förrättningskostnader vid verkställighet av skadeersättning som Brottsoffermyndigheten i ett avlägsnande deras ställe betalt ut till brottsoffret har fortsatt att öka, liksom intäkterna. Regeringen bedömer Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta att målen för regressverksamheten har uppnåtts. initiativ till att sökandens ansvar för Brottsofferfonden har stor betydelse för förrättningskostnader begränsas (bet. finansieringen av ideella organisationers brotts- 2016/17:CU13 punkt 5, rskr. 2016/17:275). offerarbete och viktimologisk forskning. Genom en ändring i förordningen (1992:1094) Bidragen från Brottsofferfonden når många olika om avgifter vid Kronofogdemyndigheten har verksamheter som gagnar brottsoffer och regeringen begränsat sökandens ansvar för regeringen bedömer att målen för förrättningskostnader. Storleken på grund- Brottsofferfonden har uppnåtts. avgiften har bestämts till 300 kronor. Sökandens Kunskapscentrum samlar och sprider kunskap ansvar för grundavgifterna har dessutom och information om brottsoffers rättigheter, bestämts högst kunna uppgå till 3 000 kronor. behov och intressen. Genomförande av Regeringen har även genom ett uppdrag till regeringsuppdrag är en viktig del i att verka för att Kronofogdemyndigheten tagit initiativ till en kunskap om brottsofferfrågor i större uppföljning av den nya regleringen om utsträckning sprids till relevanta aktörer. avlägsnande. Av redovisningen framkommer att Regeringen bedömer att målen för kunskaps- de sökande upplever att kostnaderna har minskat centrum har uppnåtts. (Fi2018/03480/S3). Förklaringen till de minskade kostnaderna anges vara en ökad effektivitet i förfarandet totalt sett, vilket har gjort att fallen av mer omfattande olovliga boenden har minskat. Regeringen anser att

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

tillkännagivandet är tillgodosett genom de för mord skärps. Förslaget innebär att det i vidtagna åtgärderna. straffbestämmelsen om mord anges att det som Regeringen anser därmed att tillkännagivandet skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om är slutbehandlat. gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit Polismyndighetens befogenheter svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i initiativ till att Polismyndighetens befogenheter betydligt större utsträckning än tidigare. att hantera kvarlämnad egendom i samband med En särskild utredare har haft i uppdrag att ett ingripande mot en otillåten bosättning med överväga och föreslå ändringar beträffande den stöd av polislagen förtydligas (bet. straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i 2016/17:CU13 punkt 2, rskr. 2016/17:275). åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I Regeringen har genom ett uppdrag till uppdraget har ingått att lämna förslag som Polismyndigheten tagit initiativ till en innebär att den åldersgruppen behandlas som uppföljning av myndighetens ingripanden mot andra myndiga lagöverträdare vid otillåtna bosättningar vid ett avlägsnande. Av straffmätningen och när det gäller val av påföljd. återrapporteringen framgår att myndigheten Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i bedömer möjligheten att ingripa mot otillåtna betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga bosättningar som god. Myndigheten har inte gett (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. utryck för ett behov av utökade befogenheter för straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern att t.ex. kunna hantera kvarlämnad egendom. 18–20 år. Betänkandet har remitterats och bereds Om myndigheten skulle påkalla behov av inom Regeringskansliet. ytterligare befogenheter kan frågan åter Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. aktualiseras. Mot den bakgrunden bör ytterligare åtgärder inte övervägas med anledning av tillkänna- Ökad kompetens i arbetet mot givandet. Regeringen anser därmed att tillkänna- människohandel med barn givandet kan anses som slutbehandlat. Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om kompetensen inom rättsväsendet i Straffvärdebedömning arbetet mot människohandel med barn (bet. 2017/18:JuU1 punkt 65, rskr. 2017/18:92). Riksdagen har tillkännagett det som utskottet Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka anför om straffvärdebedömning (bet. kompetensen i arbetet mot människohandel med 2016/17:JuU16 punkt 19, rskr. 2016/17:211). barn. Riksdagen har anfört bl.a. följande. När det gäller Regeringen har tagit fram en handlingsplan till straffen för brott mot person bör dessa grunda sig skydd för barn mot människohandel, exploapå den brottsliga handlingens straffvärde snarare tering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen än på brottslingens ålder och andra gällde för 2016–2018 och innehåller 23 åtgärder omständigheter som är knutna till honom eller för att förebygga, skydda och stödja barn samt henne. Sett ur brottsoffrets perspektiv är straffet skapa förutsättningar för att effektivt lagföra i viss mån ett mått på hur allvarligt samhället ser gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att på den kränkning som man blivit utsatt för. ständigt utveckla kunskapen och kompetensen Straffets storlek har därför betydelse för offrets inom området. Nedan redovisas åtgärder som känsla av upprättelse. Enligt riksdagen bör vidtagits för att höja kompetensen inom straffen därför i högre utsträckning än i dag rättsväsendet i arbetet som rör människohandel grunda sig på den brottsliga handlingens med barn. straffvärde. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Regeringen beslutade den 5 juni 2019 Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och propositionen Straffet för mord (prop. redogöra för vilka åtgärder som myndigheten 2018/19:138). I propositionen föreslås att straffet vidtar för att stärka förmågan att bekämpa

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

människohandel i hela landet. Uppdraget och rättssäkert sätt med respekt för målsägandens redovisningen skulle inkludera åtgärder som rör rättigheter. utveckling av såväl det operativa arbetet som För att säkra en effektiv hantering av kompetenshöjande insatser. I slutredovisningen människohandelsärenden har Åklagarmyndigheten av uppdraget den 13 december 2018 framgick att tagit fram ett gediget metodstöd i form av en Polismyndigheten har identifierat framgångsrika handledande checklista med operativ inriktning arbetssätt och arbetar för att utveckla och sprida som stöd för den handläggande åklagaren. Den metoderna. För att ytterligare stärka förmågan att syftar till att säkerställa att alla åklagare får bekämpa människohandel har Polismyndigheten grundkunskaper för att ärenden ska upptäckas och tagit fram en plan mot människohandel. för hantering av ärenden på jourtid. Polismyndigheten fortsätter att utveckla Domstolsakademin ansvarar för kompetenspågående utvecklingsinsatser och kompetens- utvecklingen för domare och andra jurister inom höjande insatser har genomförts bl.a. för de Sveriges Domstolar. Domstolsakademin regionala människohandelsgrupperna och för tillhandahåller utbildningar om bl.a. barnet i gränspolisen. Sedan april 2017 erbjuder rättsprocessen, barnets bästa, barn och unga i Polismyndigheten tillgång till en interaktiv migrationsmål, målsägande och tilltalad i utbildning om människohandel med barn sexualbrott och våld i nära relationer. (lägesbild 19). Under hösten 2017 tog den Utöver de kompetenshöjande åtgärder som nationella rapportören i samarbete med UC riktats mot rättsväsendets personal har Stockholm fram ett särskilt utbildningsmaterial regeringen uppdragit till Socialstyrelsen att ta om människohandel för gränspolisen, där fram en informationsskrift till socialtjänsten när barnperspektivet är belyst. det gäller att utreda barns behov av stöd och Polismyndigheten genomför även skydd i transnationella ärenden där barn utsatts kompetenshöjande åtgärder avseende sexualbrott för människohandel eller sexuella övergrepp. mot barn. I april 2018 redovisades ett Uppdraget slutredovisades till regeringen den 1 regeringsuppdrag, där myndigheten informerade december 2018. Utbildningsinsatser om om att de kommer att införa specialiserade människohandel med vuxna och barn har även utredningsgrupper för internetrelaterade sexuella genomförts för personal inom Migrationsverket. övergrepp mot barn i de regionala it- Arbetet mot människohandel är högt brottscentrumen, som är under utveckling. På prioriterat. Regeringen följer utvecklingen noga. regionala it-brottscentrum (RC3) ska Regeringen anser därmed att tillkännagivandet specialistfunktioner inrättas för utredning av kan anses slutbehandlat. sexuella övergrepp mot barn där utredarna är specialiserade på kombinationen internet och sexualbrott mot barn liksom utredning av Direktåtkomst för Tullverket till komplexa cyberbrott. personuppgifterna i passagerarregistret Åklagarmyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kompetensen och ge Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör åklagarna bättre förutsättningar att utreda och vidta åtgärder för att ge Tullverket direktåtkomst lagföra brott som rör människohandel med barn till personuppgifterna i passagerarregistret (bet. och vuxna. Åklagarmyndigheten har beslutat att 2018/19:JuU18 punkt 2, rskr. 2018/19:159). ärenden om människohandel ska hanteras av Regeringen har den 22 augusti 2019 beslutat om Riksenheten mot internationell och organiserad förordning (2019:567) om passagerarregister i brottslighet (RIO). Beslutet har införts i vilken det föreskrivs att Tullverket får ha myndighetens arbetsordning som trädde i kraft direktåtkomst till personuppgifterna i den 1 april 2018. Detta innebär att varje passagerarregistret för sådan verksamhet som människohandelsärende handläggs av seniora avses i ändamålsbestämmelsen i lagen (2006:444) åklagare med särskild kompetens och erfarenhet om passagerarregister. Förordningen träder i av brottstypen. Den koncentrerade handlägg- kraft den 1 oktober 2019. ningen bidrar till att människohandelsärenden Regeringen anser därmed att tillkännagivandet handläggs på ett effektivare sätt. Det bidrar också kan anses slutbehandlat. till att ärenden handläggs på ett korrekt och

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Brott som begås av djurrättsaktivister 2014/15:77). Riksdagen har också ställt sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad Riksdagen har tillkännagett för regeringen att polis (bet. 2016/17:JuU1 punkt 9, rskr. arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister 2016/17:90). I skrivelse 2016/17:75 redovisades ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 punkt 22, rskr. dessa punkter som slutbehandlade. Riksdagen 2014/15:77). Justitiedepartementet har tidigare ansåg dock att regeringen inte hade redovisat inhämtat och sammanställt information från tillräckligt med vidtagna åtgärder för att Polismyndigheten avseende dessa brott. Därefter tillkännagivandena skulle kunna anses har regeringen tagit upp frågan med såväl slutbehandlade (bet. 2016/17:KU21, rskr. rikspolischefen som säkerhetspolischefen samt 2016/17:295). I budgetpropositionen för 2018 vid flera tillfällen med Lantbrukarnas (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) riksförbund. Detta har redovisats för riksdagen i meddelade regeringen att punkterna därför åter tidigare skrivelser. I regeringens skrivelse stod som öppna. Härutöver har riksdagen ställt 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna sig bakom det som utskottet anför om en lokalt åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till förankrad, närvarande och synlig polis i hela handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat landet (bet. 2017/18:JuU1 punkt 36, rskr. skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2017/18:92). Nedan redovisas regeringens 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den åtgärder för att öka antalet lokalt förankrade 16 november 2017 att riksdagsskrivelse poliser i hela landet. 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen En mer lokalt förankrad polis riksdagen om att så hade skett och att punkten Ett av syftena med ombildningen av polisen var därmed var slutbehandlad. Av konstitutions- att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis utskottets betänkande (2017/18:KU21, rskr. i hela landet. För att följa upp utfallet av 2017/18:325) framgår dock att justitieutskottet polisreformens intentioner har regeringen under anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses flera år begärt in återrapportering av olika slag. I innebära att arbetet mot brott som begås av regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde djurrättsaktivister prioriteras. Enligt utskottet regeringen krav på Polismyndigheten att löpande behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder hålla regeringen informerad om det fortsatta som vidtagits för att prioritera arbetet mot sådana arbetet med ombildningen. Den löpande brott och att punkten därmed inte kan anses vara avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 mötena mellan rikspolischefen och stats- (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) sekreteraren. meddelade regeringen därför riksdagen att I regleringsbrevet för 2016 fick punkten åter står som öppen. Regeringen har Polismyndigheten också i uppdrag att i därför den 21 mars 2019 gett Polismyndigheten i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för redovisningen av genomförandet avseende en att motverka brottslighet kopplad till lokalt förankrad polisverksamhet. Av redodjurrättsaktivism. Redovisningen ska lämnas visningen framgick att Polismyndigheten under senast den 1 mars 2020. 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. I regleringsbrevet för 2017 Fler lokala poliser fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i Riksdagen har vid flera tillfällen påtalat för målsättningen med en mer närvarande och regeringen att det behövs fler lokalt förankrade tillgänglig polis i lokalsamhället. poliser som är närvarande och synliga i hela Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl landet. Riksdagen har tillkännagett att regeringen myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär bör återkomma med en redovisning av vilka närvaro i särskilt utsatta områden. åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen poliser (bet. 2014/15:JuU1 punkt 10, rskr. Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

utsträckning det finns områdespoliser på ökade resurser. Polisverksamhet är en lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning personalintensiv verksamhet och mer än 70 dessa arbetar fredat med kontaktskapande, procent av myndighetens resurser läggs på brottsförebyggande och trygghetsskapande personal. För att stärka och utveckla arbete. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag verksamheten är det därför främst mer personal att analysera i vilken utsträckning det finns som behövs. likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från Regeringens satsning på Polismyndigheten ska polisen över hela landet samt bedöma i vilken ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 brottsförebyggande och vidta långtgående första- jämfört med hur många anställda som fanns vid handsåtgärder. Genom den verksamhetsupp- ingången av 2016. Polismyndigheten har haft följning som Polismyndigheten under 2018 regeringens uppdrag att redovisa hur månatligen har redovisat till Regeringskansliet resursförstärkningarna ska användas för att på har utvecklingen varit möjlig att följa avseende bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. bl.a. var regionernas resurser är placerade. I Polismyndigheten har genom uppdraget tagit november 2017 redovisades att 49,4 procent av fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka regionernas resurser finns på lokalpolis- antalet anställda med 10 000 till 2024. områdesnivå. I Polismyndighetens årsredo- Den betydande personalökningen kommer visning för 2018 framgår att andelen nu ökat till innebära att både antalet civilanställda och antalet 50 procent. Genom att öka resurserna vid poliser kommer att bli väsentligt fler. Utifrån den lokalpolisområdena har det skapats bättre kraftfulla satsning som görs på polisverksamförutsättningar för att bedriva polisverksamheten heten kommande år förväntar sig regeringen att nära medborgarna. verksamheten utvecklas och stärks på lokal nivå i Kommunpoliser och områdespoliser etable- hela landet. rades som viktiga polisiära funktioner i lokal- Regeringen har även skapat förutsättningar för samhället i och med myndighetsombildningen att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka 2015. Av Polismyndighetens årsredovisning för antalet lärosäten som kan tillhandahålla 2018 framgår att samtliga kommuner, vid 2018 års polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem utgång, hade tillgång till en kommunpolis. I vissa sådana lärosäten. fall finns flera kommunpoliser i samma kommun, och i andra fall finns kommunpoliser som ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet Effektivare polis områdespoliser har ökat från 580 i december 2017 till nuvarande 616 stycken. Områdespoliser finns Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför nu i 90 av de 95 lokalpolisområdena, jämfört med om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 punkt december 2016 då det fanns områdespoliser i 3, rskr. 2015/16:106). I skrivelse 2016/17:75 drygt hälften av lokalpolisområdena. redovisades denna punkt som slutbehandlad. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att september 2018 lämnade Statskontoret sin tillkännagivandet skulle kunna anses slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklings- 2016/17:295). I budgetpropositionen för 2018 arbete för att uppnå reformens intentioner, ett (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) arbete som regeringen följer noga och får löpande meddelade regeringen att punkten därför åter står information om. som öppen. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Satsning på 10 000 fler polisanställda Genom de ökade krav som ställs på Med anledning av de ökade krav som ställs på Polismyndigheten till följd av utvecklingen i Polismyndigheten till följd av utvecklingen i omvärlden och i vårt samhälle genomför omvärlden och i vårt samhälle genomför regeringen en kraftfull satsning på regeringen en kraftfull satsning på Polismyndigheten. Regeringen har för detta Polismyndigheten. Regeringen har för detta ändamål bl.a. tillfört myndigheten väsentligt ändamål bl.a. tillfört myndigheten väsentligt ökade resurser. Polisverksamhet är en

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

personalintensiv verksamhet och för att stärka dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt och utveckla den polisära verksamheten är det med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet därför främst mer personal som behövs. skulle kunna anses slutbehandlat (bet. Regeringens satsning på Polismyndigheten ger 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 antalet anställda med sammantaget 10 000 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att anställda jämfört med antalet anställda vid punkten därför åter står som öppen. ingången av 2016. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och Polismyndigheten har haft regeringens redovisas nedan anser regeringen att uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna tillkännagivandet avseende fler områdespoliser ska användas för att på bästa sätt stärka och och kommunpoliser kan anses slutbehandlat. utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten Kommunpoliser och områdespoliser har med anledning av uppdraget tagit fram en plan etablerades som viktiga polisiära funktioner i för hur myndigheten ska kunna öka antalet lokalsamhället i och med myndighetsombildanställda med 10 000 till 2024. Den betydande ningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag personalökningen kommer innebära att både är att driva myndighetens brottsförebyggande antalet civilanställda och antalet poliser kommer och trygghetsskapande arbete i samverkan med att bli väsentligt fler. Den personella ökningen kommunen och övriga samhället. Områdeskommer också innebära att fler poliser kommer polisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktatt kunna arbeta med uppgifter där en polismans skapande, brottsförebyggande och trygghetskompetens är nödvändig. Redan i dag finns skapande arbete utifrån framtagen problembild. möjligheter för civilanställda att erhålla polismans De ska vara kända i lokalsamhället och besitta befogenhet. Antalet civilanställda som arbetar goda kunskaper om sitt område. Områdesmed utredningsverksamhet har ökat stort under poliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs senare år. Polismyndigheten genomför härutöver och vid kommenderingar, men helst inom sitt funktionsutbildningar och avser att utvidga dessa eget område. ytterligare. Utifrån den kraftfulla satsning som Med anledning av de ökade krav som ställs på görs på polisverksamheten kommande år Polismyndigheten till följd av utvecklingen i förväntar sig regeringen att verksamheten omvärlden och i vårt samhälle genomför regeutvecklas och stärks vartefter personalresurserna ringen en kraftfull satsning på Polismyndigheten. ökar. Regeringen har för detta ändamål bl.a. tillfört Regeringen har även skapat förutsättningar för myndigheten väsentligt ökade resurser. att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka Polisverksamhet är emellertid en personalintensiv antalet lärosäten som kan tillhandahålla verksamhet och mer än 70 procent av myndigpolisutbildning. Från och med 2019 finns det fem hetens resurser läggs på personal. För att stärka sådana lärosäten. och utveckla verksamheten är det därför främst För att göra polisverksamheten mer effektiv mer personal som behövs. har regeringen dessutom genomfört en renodling Regeringens satsning på Polismyndigheten ger av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat del transporter av frihetsberövade och en del antalet anställda med sammantaget 10 000 djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. jämfört med hur många anställda som fanns vid Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för ingången av 2016. Polismyndigheten har haft polisens kärnverksamhet. regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Fler områdespoliser och kommunpoliser Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför antalet anställda med 10 000 till 2024. om fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. Den betydande personalökningen kommer 2016/17:JuU1 punkt 12, rskr. 2016/17:90). I innebära att både antalet civilanställda och antalet skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – poliser kommer att bli betydligt fler. Det kommer åtgärder under 2016, skr. 2016/17:75) redovisades också att innebära att fler poliser kommer att denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg kunna arbeta med uppgifter där en polismans

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

kompetens är nödvändig. Utifrån den kraftfulla finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare satsning som görs på polisverksamheten sikt är målet att den negativa utvecklingen i kommande år förbättras förutsättningarna avse- utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar värt för fler områdespoliser och kommunpoliser i och att det finns en god förmåga att bekämpa hela landet. Det ligger emellertid inom brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten Polismyndighetens ansvar att organisera de lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta funktioner som finns inom myndigheten på det bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande sätt som myndigheten anser lämpligt. polis som arbetar relationsskapande och Regeringen har även skapat förutsättningar för gränssättande med åtgärder utifrån lokala att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna antalet lärosäten som kan tillhandahålla vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem regeringens satsning på fler polisanställda. sådana lärosäten. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen regionala handlingsplaner för att omhänderta Polismyndigheten i uppdrag att analysera och strategin och utvecklingen i områdena är planerad bedöma hur långt myndigheten har kommit i att följas upp årsvis genom analys av förändringar målsättningen med en mer närvarande och i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att och mätas mot definierade effektmål. säkerställa att områdespoliser etableras och kan Härutöver kan nämnas att polisen använder verka på det sätt som är avsett gav regeringen i medborgarlöften, medborgardialoger och lokal regleringsbrevet för 2018 Polismyndigheten i samverkan som verktyg för att skapa en uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i effektivare brottsförebyggande och trygghetsvilken utsträckning det finns områdespoliser på skapande verksamhet. Medborgardialoger ger en lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och dessa arbetar fredat med kontaktskapande, bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende brottsförebyggande och trygghetsskapande för polisen ökar genom den relation som uppstår arbete. vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör Enligt Polismyndighetens årsredovisning för grunden till arbetet med medborgarlöften och 2018 hade samtliga 290 kommuner, vid 2018 års beskrivs vara av avgörande betydelse för utgång, tillgång till en kommunpolis. I vissa fall samverkan med kommunerna. Vid utgången av finns flera kommunpoliser i samma kommun, 2018 fanns utfärdade medborgarlöften i 287 av och i andra fall finns kommunpoliser som landets 290 kommuner. Detta är en ökning i ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet förhållande till de 280 kommuner som hade områdespoliser har ökat från 580 i december 2017 medborgarlöften vid utgången av 2017. till nuvarande 616. Områdespoliser finns nu i 90 av de 95 lokalpolisområdena, jämfört med december 2016 då det fanns områdespoliser i Uppföljning av den nya polisorganisationen drygt hälften av lokalpolisområdena. I fördelningen av resurser har utsatta områden Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför varit prioriterade och den personella resursen har om uppföljning av den nya polisorganisationen ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 (bet. 2015/16:JuU1 punkt 2, rskr. 2015/16:106). gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål regeringen inte hade redovisat tillräckligt med ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle också göra en bedömning av vilka polisiära kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, åtgärder som krävs framöver i de utsatta rskr. 2016/17:295). I budgetpropositionen för områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Polismyndigheten att en långsiktig strategi har meddelade regeringen att punkten därför åter står tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta som öppen. områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och och kortsiktiga mål för polisens arbete. redovisas nedan anser regeringen att Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

tillkännagivandet avseende uppföljning av den I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen nya polisorganisationen kan anses slutbehandlat. Polismyndigheten i uppdrag att analysera och Regeringen har noga följt Polismyndighetens bedöma hur långt myndigheten har kommit i arbete med att utveckla sin organisation alltsedan målsättningen med en mer närvarande och den nya myndigheten bildades och på olika sätt tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att begärt in och tagit del av information. Det har säkerställa att områdespoliser etableras och kan dels skett genom löpande dialog dels genom ett verka på det sätt som är avsett gav regeringen i antal skriftliga redovisningar. Nedan följer några regleringsbrevet för 2018 Polismyndigheten i exempel. uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret haft i vilken utsträckning det finns områdespoliser på uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen till lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning en sammanhållen myndighet. Statskontoret har dessa arbetar fredat med kontaktskapande, sammanlagt presenterat tre rapporter och brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdraget avslutades under hösten 2018. Med arbete. utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att Polismyndigheten sedan 2018 månatligen redouppnå målen med reformen, ett arbete som visar till Regeringskansliet har utvecklingen varit regeringen får löpande information om. möjlig att följa, bl.a. avseende var regionernas I regleringsbreven för 2015 och 2016 gav resurser är placerade. I november 2017 regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisades att 49,4 procent av regionernas kontinuerligt hålla regeringen informerad om det resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I fortsatta arbetet med ombildningen. Polismyndighetens årsredovisning 2018 framgår Avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga att andelen nu ökat till 50 procent. Genom att öka mötena mellan rikspolischefen och stats- resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats sekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick bättre förutsättningar för att bedriva polis- Polismyndigheten också i uppdrag att i verksamheten nära medborgarna. årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid Regeringen följer även utvecklingen avseende redovisningen av genomförandet avseende en Polismyndighetens utredningsverksamhet. Förra lokalt förankrad polisverksamhet. året sågs ett trendbrott i resultatet för brotts- I och med omorganisationen infördes nya utredningsverksamheten, där antalet ärenden begrepp och funktioner inom Polismyndigheten. redovisade till åklagare ökade för första gången på Som exempel kan områdespoliser, kommun- åtta år. Under 2018 ser regeringen fortsatta poliser och medborgarlöften nämnas. Dessa är resultatförbättringar på olika områden. viktiga komponenter i ambitionen att komma Regeringen följer den fortsatta resultatvecklingen närmare medborgarna, ett av polisreformens månadsvis via Polismyndighetens verksamhetshuvudsyften. Uppföljning avseende dessa uppföljning. komponenter sker därför kontinuerligt. Enligt Regeringen har också gett Brå i uppdrag att Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hade utvärdera Polismyndighetens arbete med samtliga 290 kommuner, vid 2018 års utgång, medborgarlöften i fyra utvalda områden (Rapport tillgång till en kommunpolis. I vissa fall finns flera 2018:14). kommunpoliser i samma kommun, och i andra Den 16 februari 2017 fick Brå dessutom i fall finns kommunpoliser som ansvarar för flera uppdrag att årligen beskriva det brottsförekommuner samtidigt. Antalet områdespoliser har byggande arbetet, som i allt väsentligt utförs av ökat från 580 i december 2017 till nuvarande 616 kommunpoliser och områdespoliser, i samverkan stycken. Områdespoliser finns nu i 90 av de 95 med övriga berörda aktörer i lokalsamhället. Den lokalpolisområdena, jämfört med december 2016 senaste rapporten Det brottsförebyggande då det fanns områdespoliser i drygt hälften av arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov lokalpolisområdena. Vid utgången av 2018 fanns 2019 har bl.a. ett förstärkt fokus på att analysera utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 och redovisa hur samverkansprocessen och det kommuner. Detta är en ökning i förhållande till kunskapsbaserade förebyggande arbetet i de 280 kommuner som hade medborgarlöften vid kommuner och lokalpolisområden fungerar. utgången av 2017.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Specialenheter inom Polismyndigheten meddelade regeringen att punkterna därför åter står som öppna. Därutöver har riksdagen Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet ytterligare en gång ställt sig bakom det som anför om att inrätta vissa specialenheter inom utskottet anför om polisens närvaro i Polismyndigheten och tillkännagett detta för brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:JuU10 punkt 12, rskr. regeringen (bet. 2017/18:JuU1 punkt 41, rskr. 2018/19:191). 2017/18:92). Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag Nedan redovisas åtgärder som regeringen har att redovisa hur resursförstärkningarna ska vidtagit för att säkerställa polisens närvaro i användas för att på bästa sätt stärka och utveckla brottsutsatta områden. Tillkännagivandena är polisverksamheten. Det hör till inte slutbehandlade. Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens. Regeringen har vid flera En mer lokalt förankrad polis tillfällen klargjort att det är verksamhetens behov Ett av syftena med ombildningen av polisen var som ska styra sammansättningen av kompetenser i att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis Polismyndigheten. Polismyndigheten har i linje i hela landet. För att följa upp utfallet av med detta fått i uppdrag att ta fram en strategisk polisreformens intentioner har regeringen under och långsiktig plan för att säkerställa att rätt flera år begärt in återrapportering av olika slag. I kompetens finns i organisationen. Uppdraget regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde redovisades den 23 maj 2018. regeringen krav på Polismyndigheten att löpande Polismyndigheten har beslutat om att inrätta hålla regeringen informerad om det fortsatta specialiserade utredningsgrupper för att hantera arbetet med ombildningen. Den löpande internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga Grupperna ska vara en del av de regionala it- mötena mellan rikspolischefen och statsbrottscentrumen som nu håller på att inrättas i sekreteraren. Polismyndigheten. Etableringen av regionala it- I regleringsbrevet för 2016 fick brottscentrum ska vara klar 2020. Polismyndigheten också i uppdrag att i Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid de ställningstaganden som görs anser regeringen redovisningen av genomförandet avseende en att tillkännagivandet avseende specialenheter kan lokalt förankrad polisverksamhet. Av anses slutbehandlat. redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än En ökad polisiär närvaro i brottsutsatta hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i områden lokalpolisområdena. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och Riksdagen har vid flera tillfällen påtalat för bedöma hur långt myndigheten hade kommit i regeringen vikten av polisens närvaro i brotts- målsättningen med en mer närvarande och utsatta områden. Riksdagen har tillkännagett det tillgänglig polis i lokalsamhället. utskottet anför om vikten av polisens närvaro i Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl brottsutsatta områden (bet. 2015/16:JuU1 punkt myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär 7, rskr. 2015/16:106). Riksdagen har också ställt närvaro i särskilt utsatta områden. sig bakom det utskottet anför om polisens I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 punkt utsträckning det finns områdespoliser på 17, rskr. 2016/17:90). I skrivelse 2016/17:75 lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning redovisades dessa punkter som slutbehandlade. dessa arbetar fredat med kontaktskapande, Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som brottsförebyggande och trygghetsskapande regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte arbete. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag tillräckliga för att tillkännagivandena skulle kunna att analysera i vilken utsträckning det finns anses slutbehandlade (bet. 2016/17:KU21, rskr. likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från 2016/17:295). I budgetpropositionen för 2018 polisen över hela landet samt bedöma i vilken (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

brottsförebyggande och vidta långtgående antalet anställda med 10 000 till 2024. Främst är förstahandsåtgärder. Genom den verksamhets- det lokalpolisområdena som ska stärkas med uppföljning som Polismyndigheten under 2018 utökad kompetens och fler resurser. månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen varit möjlig att följa avseende Strategi för det polisiära arbetet i utsatta områden bl.a. var regionernas resurser är placerade. I I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen november 2017 redovisades att 49,4 procent av Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka regionernas resurser finns på lokalpolis- långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i områdesnivå. I Polismyndighetens årsredo- utsatta områden och hur dessa mål ska visning 2018 framgår att andelen nu ökat till 50 operationaliseras. Polismyndigheten skulle också procent. Genom att öka resurserna vid göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som lokalpolisområdena har det skapats bättre krävs framöver i de utsatta områdena. I förutsättningar för att bedriva polisverksamheten årsredovisningen 2018 beskriver nära medborgarna. Polismyndigheten att en långsiktig strategi har Kommunpoliser och områdespoliser tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta etablerades som viktiga polisiära funktioner i områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga lokalsamhället i och med myndighets- och kortsiktiga mål för polisens arbete. ombildningen 2015. Av Polismyndighetens Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska årsredovisning för 2018 framgår att samtliga finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare kommuner, vid 2018 års utgång, hade tillgång till sikt är målet att den negativa utvecklingen i en kommunpolis. I vissa fall finns flera utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar kommunpoliser i samma kommun, och i andra och att det finns en god förmåga att bekämpa fall finns kommunpoliser som ansvarar för flera brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten kommuner samtidigt. Antalet områdespoliser har lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta ökat från 580 i december 2017 till nuvarande 616 bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande stycken. Områdespoliser finns nu i 90 av de 95 polis som arbetar relationsskapande och gränslokalpolisområdena, jämfört med december 2016 sättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. då det fanns områdespoliser i drygt hälften av En av förutsättningarna för att kunna vara mer lokalpolisområdena. närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Satsning på 10 000 fler polisanställda Polismyndigheten har påbörjat arbetet med Med anledning av de ökade krav som ställs på regionala handlingsplaner för att omhänderta Polismyndigheten till följd av utvecklingen i strategin och utvecklingen i områdena är planerad omvärlden och i vårt samhälle genomför att följas upp årsvis genom analys av förändringar regeringen en kraftfull satsning på i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp Polismyndigheten. Regeringen har bl.a. tillfört och mätas mot definierade effektmål. myndigheten väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. Polisverksamhet är en personalintensiv Samverkan och breda åtgärder avgörande för de verksamhet och mer än 70 procent av utsatta områdena myndighetens resurser läggs på personal. För att Regeringen har på flera vis adresserat problemastärka och utveckla verksamheten är det därför tiken i utsatta områden och vikten av att hela främst mer personal som behövs, inte minst i samhället gemensamt involveras i lösningen. I särskilt brottsutsatta områden. december 2015 beslutade regeringen att ge Regeringens satsning på Polismyndigheten ger samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat myndighetsgemensamma satsningen mot antalet anställda med sammantaget 10 000 organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin jämfört med hur många anställda som fanns vid organisation och ha ett ökat fokus på utsatta ingången av 2016. Polismyndigheten har haft områden. I oktober 2017 slutredovisades regeringens uppdrag att redovisa hur uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat resursförstärkningarna ska användas för att på det lokala arbetet mot organiserad brottslighet bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. med en ökad förmåga att hantera organiserad Polismyndigheten har genom uppdraget tagit brottslighet i utsatta områden. Under 2018 har de fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio återkommande möten med representanter från nya myndigheter till samverkan. de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär aktivt mot företag med webbsidor där olovliga närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att utsatta områdena. Regeringen presenterade höja dessa företags säkerhet och minska antalet därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram brottsdrabbade. för att minska segregationen i landet. Syftet är att Genom NBC tilldelades Polismyndigheten lyfta socialt utsatta områden. Reform- 2018 års Polisstipendium från programmet innehåller en rad åtgärder som tar Stöldskyddsföreningen för sitt brottsföresikte på långsiktiga lösningar på segregationen byggande arbete. I sin motivering lyfte juryn bl.a. och dess mekanismer, däribland brottsligheten. vikten av att följa med sin tid: ”I en tid då den Regeringen vill också skapa bättre förutsätt- internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt ningar för ett strukturerat brottsförebyggande har NBC förstärkt kunskapen om hur arbete över hela landet på så väl lokal som regional bedrägerierna förändras i takt med teknikens och nationell nivå. Därför har en satsning på det utveckling samt lyft brottsförebyggande åtgärder brottsförebyggande arbetet lanserats. genom att skapa stor uppmärksamhet i media och på olika kunskapsarenor.” Under 2018 deltog Polismyndigheten i en Åtgärder mot bedrägeribrott nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför kunskap om vilka grundläggande säkerhetsom åtgärder mot bedrägeribrott (bet. åtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig 2016/17:JuU1 punkt 49, rskr. 2016/17:90). Med mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen hänsyn till de åtgärder som vidtagits och ingick i ett regeringsuppdrag riktat till redovisas nedan anser regeringen att tillkänna- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap givandet avseende åtgärder mot bedrägeribrott (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kan anses slutbehandlat. kortbedrägerier (CNP) samt identitetskapningar Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett med koppling till företagande. Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och Med de många anmälda bedrägeribrotten bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot kommer också krav på stora utredningsresurser. bedrägeribrott och brott mot äldre. Regeringen har tillfört Polismyndigheten Polismyndigheten redovisar att myndigheten har väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de Satsningen på Polismyndigheten ger myndigsenaste åren, både genom reaktiva och proaktiva heten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet insatser. En viktig utveckling på området har varit anställda med sammantaget 10 000 jämfört med inrättandet av polisens Nationella hur många anställda som fanns vid ingången av bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet 2016. De ökade resurserna kommer inte minst mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat. komma utredningsverksamheten till del genom NBC har bidragit till stora förbättringar i utökad kompetens och fler personer. Polismyndighetens samordning av bedrägeri- Polismyndigheten har lämnat förslag som de ärenden. uppfattar skulle kunna minska antalet Samtidigt beskriver Polismyndigheten att bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort flera punkter. En föreslagen åtgärd har varit att och så väl regeringen som Polismyndigheten minska antalet accepterade identitetskort och konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att göra det möjligt med digital kontroll för att på så utreda bort. För att minska inflödet behöver sätt begränsa möjligheterna till att använda falska berörda samhällsfunktioner göras än mer identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en delaktiga i arbetet mot bedrägerier. utredning för att se över frågan om bedrägerier Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med som begås med falska eller stulna id-handlingar. andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn Utredningen redovisade sina resultat i SOU samt e-handelsbranschen för att få till stånd 2019:14 Ett säkert statligt ID-kort – med eåtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett legitimation där en ny lag föreslås om statliga effektivt vis. Under året hade Polismyndigheten identitetshandlingar med bestämmelser om ett

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

statligt identitetskort och en statlig e- proaktiva, för att förbättra bekämpningen av legitimation. brott mot äldre personer. Utredningar av brott I brottsutredningar med ekonomisk koppling mot äldre är komplexa och kräver ett nationellt är Polismyndigheten beroende av information helhetsperspektiv. Det finns därför en särskild från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag ny lagstiftning i propositionen Finansiella att verka nationellt mot det aktuella företags uppgifter till brottsutredande brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera myndigheter (prop. 2017/ 18:291) som riksdagen seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, beslutade om under 2018. Lagändringen innebär identifiera misstänkta gärningsmän, initiera att bankernas svar till de brottsutredande samordning av brott och ärenden, utreda brott, myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra form från och med den 1 september 2019. utredningsgrupper och arbeta brottsföre- När det gäller bedrägerier som begås mot äldre byggande. Under 2018 lades särskild kraft vid att så har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder identifiera seriebrott i ärendeflödet, detta för att för att komma till rätta med problematiken. Ett bidra till såväl adekvat lagföring av gärningsviktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda personer som till att kunna ge fler brottsoffer och förebygga brott mot äldre och funktions- upprättelse. Lagförda brott rapporteras till hindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Europol eftersom de som dömts ofta Genom samordning av brott kan man identifiera återkommer i samma eller liknande brottslighet i mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från andra länder. brottsplatser i syfte att undersöka om det finns Circa-gruppen har även genomfört gemensamma faktorer som kan tyda på utbildningsinsatser för polisanställda över hela exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten landet för att höja kunskapen om den här har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje brottsligheten och om vad som är viktigt att tänka dag går igenom alla anmälningar av brott mot på i kontakten med brottsoffren. Det har också äldre och funktionshindrade i landet och bedrivits ett brottsförebyggande arbete i form av identifierar likheter och skillnader mellan bl.a. föreläsningar i samverkan med seniora tillvägagångssätt. Gruppen ser också till så att intresseorganisationer. tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att Äldre tillhör en särskilt drabbad grupp när det snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar gäller bedrägerier genom social manipulation, s.k. utredningar från alla polisregioner och utgör vishing. För att stävja utvecklingen, som under 2018 samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. eskalerade allt mer, har Polismyndigheten bedrivit Polismyndigheten arbetade även med brotts- omfattande informationsinsatser riktade mot äldre förebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot via tv och radio samt flera andra typer av kanaler. äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i Brott som systematiskt begås mot äldre utförs samverkan med seniora intresseorganisationer. inte sällan av internationella brottsnätverk som Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten snabbt rör sig över stora geografiska områden. I genomfördes över hela landet för att höja februari 2018 presenterade regeringen ett kunskapen om brottsområdet och vad som är åtgärdspaket i syfte att göra Sverige till ett mindre viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer. attraktivt land för den här typen av inresta, kriminella ligor. Bland annat har Polismyndigheten fått i uppdrag att långsiktigt Brott mot äldre förstärka de polisiära insatserna mot den aktuella brottsligheten och säkerställa att brotten utreds Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför på ett ändamålsenligt sätt, med effektiva metoder om brott mot äldre (bet. 2016/17:JuU1 punkt 35, och med rätt resurser. Inom ramen för uppdraget rskr. 2016/17:90). ska också Polismyndigheten, Tullverket och Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Kustbevakningen analysera om myndigheterna Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och genom en närmare samverkan dem emellan kan bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot försvåra för nätverken att begå brott i Sverige. bedrägeribrott och brott mot äldre. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits anser Polismyndigheten redovisar att man under 2018 regeringen att tillkännagivandet kan anses vidtagit en rad åtgärder, både reaktiva och slutbehandlat.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Mer praktik i polisutbildningen arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför har sett över den dagliga styrningen av om mer praktik i polisutbildningen (bet. verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna 2 016/17:JuU1 punkt 21, rskr. 2016/17:90). utbilda fler förundersökningsledare som ska ha Polismyndigheten har utformat utbildningen en, för Polismyndigheten, gemensam kompetens. så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan Polismyndigheten arbetar också med att stärka teori och praktik. Generellt sett innehåller brottssamordningen, stärka förmågan hos första utbildningen många löpande praktiska moment. polis på brottsplats och stärka samverkan mellan Utbildningen innehåller dessutom en hel termins utredningsverksamheten och den forensiska praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att verksamheten. Sammantaget har detta lett till återigen pröva om det råder balans mellan teori vissa resultatförbättringar under de senaste åren. och praktik har myndigheten på eget initiativ Exempelvis uppvisar antalet ärenden som inlett en översyn av utbildningens innehåll. redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan en Med hänsyn till vad som redovisats ovan om ökning för andra året i rad. Polismyndighetens åtgärder som vidtagits och planerar att vidtas uppfattning är att utredningsresultatet har anser regeringen att tillkännagivandet om mer förbättrats under 2018. Regeringen delar denna praktik i polisutbildningen kan anses slut- bedömning. behandlat. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersöknings- Utredning, uppföljning och återkoppling till kungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär brottsoffer bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför med information om den fortsatta handläggom förbättrad brottsutredning, uppföljning och ningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick återkoppling till brottsoffer (bet. 2015/16:JuU1 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga punkt 44, rskr. 2015/16:106). I skrivelse brottsutsattas behov av stöd under brottmåls- 2016/17:75 redovisades denna punkt som processen och analysera i vilken utsträckning slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseregeringen inte hade redovisat tillräckligt med ringens möjligheter. Uppdraget redovisades vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle under 2017 och fick till följd att regeringen i kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets rskr 2016/17:296). I budgetpropositionen för myndigheter i uppdrag att identifiera vilka 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) relevanta meddelandeflöden riktade till meddelade regeringen att punkten därför åter står brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina som öppen. Riksdagen har också ställt sig bakom meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda det som utskottet anför om att förbättra polisens i vilken mån tjänsten kan användas för att återkoppling till brottsutsatta och tillkännagett brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 punkt statusuppdateringar kring sina ärenden. 73, rskr. 2017/18:92). Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt Regeringen har tillfört Polismyndigheten i februari 2019. För att inhämta mer information ökade resurser i syfte att myndigheten ska kunna om vad Polismyndigheten gör för att stärka anställa mer personal för att förstärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande verksamheten, vilket också har skett. Antalet brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten anställda har de senaste tre åren ökat med mer än ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Redo- 2 300 personer. En stor del av de tillkommande visningen kommer att ske i årsredovisningen som resurserna har lagts på utredningsverksamheten. ska lämnas i februari 2020. Regeringen har även tillfört särskilda medel i syfte Den brottsofferinformation som alltid går ut att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt från Polismyndigheten tillsammans med centrum, en viktig del av utrednings- brottsanmälan via papperspost till alla som verksamheten. Så skedde i Vårändringsbudget för anmäler ett brott kan, när rätt förutsättningar 2017 (prop. 2018/19:99). Utöver nyanställningar finns på plats, komma att skickas digitalt till dem

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

som väljer det och som har digitala brevlådor. ankomst och att det vid ankomsten finns personal Även annan kommunikation med brottsoffer tillgänglig som har möjlighet att informera om skulle kunna bli aktuell. Polismyndighetens rättsprocessen och vilka trygghetsskapande övergripande bedömning är att de tekniska åtgärder som domstolen kan erbjuda. förutsättningarna är goda för att kunna påbörja en Domstolsverket har även utvecklat de sådan förändring under 2019 förutsatt att kallelsemallar som används av domstolarna så att samtliga säkerhetsrelaterade frågor kan hanteras. möjligheten att få vittnesstöd framgår tydligt. En Samtidigt pågår det inom rättsväsendets olika omfattande klarspråksöversyn av kommumyndigheter satsningar för att kunna erbjuda nikationsmallar och informationsblad med syfte medborgarna enkla digitala kontaktvägar. På att snabbt få en enhetlighet i och modernisering Polismyndigheten pågår en förstudie kring Mina av Sveriges Domstolars kommunikation i målsidor. Syftet är att kunna erbjuda medborgarna och ärendehanteringen har genomförts. Genom enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. I ett språkliga, strukturella och grafiska förbättringar första steg har Polismyndigheten kartlagt behov höjdes kvaliteten när det gäller läsbarhet och kopplat till att kunna följa sin brottsutredning. En förståelse av mallarnas innehåll för mottagarna. I grundförutsättning för Mina sidor är säker kallelsemallarnas upplysningar till målsäganden inloggning och legitimering via e-legitimation, en och vittnen framgår tydligt de trygghetsskapande förmåga som Polismyndigheten fortfarande åtgärder som finns med möjligheten att få saknar men som myndigheten bedömer kommer vittnesstöd i förväg innan förhandling eller på att kunna finnas inom en rimlig framtid. plats i domstolen, att vissa domstolar har ett Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. avskilt väntrum för målsägande och vittnen samt att målsägande och vittnen vid upplevd otrygghet kan kontakta domstolen och att den då kan Information om möjlighet till vittnesstöd besluta om olika åtgärder för att öka tryggheten i samband med förhandlingen. Domstolsverket Riksdagen har tillkännagett att vittnen ska få har också fortsatt med att stötta domstolarna information om möjligheterna till olika former av med förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som vittnesstöd (bet. 2015/16:JuU1 punkt 46, rskr. kan användas av domstolarna för att förbättra 2015/16:106). informationen om kommande och inställda Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket förhandlingar till vittnesstödsverksamheten. redovisade 2015 ett gemensamt regeringsuppdrag Brottsoffermyndigheten har uppdaterat om att lämna förslag till en långsiktigt hållbar informationen om vittnesstödsverksamheten på organisation för och finansiering av vittnes- myndighetens webbplats och utvecklat ett stödsverksamheten (Ju2014/03767/KRIM). webbforum för vittnesstödssamordnare där de Redovisningen innehåller bl.a. förslag till åtgärder kan utbyta erfarenheter. Brottsoffermyndigheten för att vittnen ska få ytterligare information om har också på uppdrag av regeringen tagit fram en möjligheterna till olika former av vittnesstöd. I webbutbildning för att främja en likvärdighet i det regleringsbreven för 2017 gav regeringen stöd som erbjuds vittnen och målsägande. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i Genom de vidtagna åtgärderna bedömer uppdrag att återrapportera genomförandet av de regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. förslag till åtgärder som myndigheterna har Tillkännagivandet kan därmed anses slutlämnat till regeringen. De åtgärder som behandlat. myndigheterna har vidtagit har redovisats i respektive myndighets årsredovisningar. Inom ramen för uppdraget har Brottsförebyggande arbete Domstolsverket bl.a. tagit fram förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som kan användas Riksdagen har tillkännagett att regeringen dels av domstolarna för att förbättra informationen inte ska tillsätta en nationell samordnare för om kommande och inställda förhandlingar till brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma vittnesstödsverksamheten. Domstolsverket har till riksdagen med en redovisning av vilka också uppmanat domstolarna att överväga att konkreta brottsförebyggande åtgärder som införa rutiner som innebär att målsägande och regeringen avser att vidta och när man avser att vittnen ombes att anmäla sig i receptionen vid

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 punkt 5, organisationer och konstellationer, sprida rskr. 2016/17:321). positiva motbudskap om demokrati och våra Regeringens brottsförebyggande satsning grundläggande värden (bet. 2015/16:KU4 pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål punkt 7, rskr. 2015/16:137). som regeringen har slagit fast i det nationella Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka brottsförebyggande programmet, Tillsammans kunskapen och tillgängliggöra information och mot brott (skr. 2016/17:126). Bland annat har 14 förebyggande strategier i förhållande till de av de myndigheter som omnämns i Tillsammans budskap som sprids via olika digitala miljöer. mot brott fått i uppdrag att redovisa insatser som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och sedan 2016 haft uppdraget att göra kartläggningar som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för och analyser av våldsbejakande extremistisk programmets strategiska målsättningar. propaganda som sprids i digitala miljöer Redovisningen kommer att ligga till grund för (Ku2016/01373/D). Under 2018 förlängde och den återrapportering till riksdagen som planeras utökade regeringen detta uppdrag under 2019. Brottsförebyggande rådet (Brå) ska (Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartläggningar den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det Hatbudskap och våldsbejakande extremism i brottsförebyggande arbetet har bedrivits och digitala miljöer (2017), Det digitala kalifatet – om utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Även Brås islamiska statens propaganda (2017), Det vita rapport kommer att ligga till grund för eventuella hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (2017), ytterligare förslag till åtgärder på området. Den digitala kampen – Autonoma rörelser på Punkten är inte slutbehandlad. nätet (2018), Digital Jihad – propaganda from the Islamic State (2018) och Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och Bättre anpassade frivårdsinsatser för unga digitala spår (2019) har bidragit till ökad kunskap gängkriminella om den våldsbejakande extremistiska propagandans innehåll och hur det kan appellera Riksdagen har tillkännagett det som utskottet till olika mottagare. Med dessa kartläggningar anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för som bas finns det nya möjligheter för olika unga gängkriminella (bet. 2017/18:JuU16 punkt aktörer att utveckla olika förebyggande insatser. 9, rskr. 2017/18:184). Regeringen beslutade den Vidare har Statens medieråd och Forum för 14 mars 2019 propositionen Förstärkta levande historia gjort centrala insatser för att återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig fri- utveckla arbetet med att stärka människors givning (prop. 2018/19:77). Förslagen innebär att förmåga och motståndskraft mot propaganda, Kriminalvården ska få utökade möjligheter och bl.a. riktat till barn och ungdomar. Regeringen verktyg att motverka återfall i brottslighet bl.a. bedömer att det mest grundläggande är att det genom att möjligheten att föreskriva villkor om finns kunskap om dessa budskap och deras vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen innehåll. Utifrån denna kunskap har myndigheter utökas och att möjligheten att förverka villkorligt kunnat samverka och utveckla utbildningsmedgiven frihet på grund av misskötsamhet material och andra relevanta insatser. Sammanunder den villkorliga frigivningen utvidgas. taget har detta bidragit till att öka kunskapen hos Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna olika aktörer både om våldsförhärligande fatta beslut om elektronisk övervakning av den budskap och våra grundläggande demokratiska frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. värden. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Regeringen bedömer att tillkännagivandet är tillgodosett och därför kan anses slutbehandlat.

Att förhindra radikalisering och rekrytering i

digitala miljöer Beredskap att hantera avhoppare och

individer som lämnar extremistiska miljöer

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet samt kunskapshöjande åtgärder anför om att det är viktigt att, i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som Riksdagen har tillkännagett att det är viktigt att utgör verktyg i rekrytering till extremistiska myndigheter och kommuner har beredskap för

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

att hantera avhoppare som fortfarande det arbete som utfördes av den nationella förespråkar våldsbejakande ideologier eller som samordnaren mot våldsbejakande extremism (Ju återvänder och misstänks ha begått grova brott 2014:18). Det är nu Center mot våldsbejakande utomlands (bet. 2015/16:KU4 punkt 9, rskr. extremism vid Brottsförebyggande rådet, som 2015/16:137). inrättades i januari 2018, som har uppdraget att Riksdagen har även tillkännagett om dels samla och sprida kunskap om förebyggande av behovet av avhopparverksamhet och om att våldsbejakande extremism baserad på forskning regeringen bör överväga statlig avhoppar- och beprövad erfarenhet samt verka för en verksamhet, dels om behovet av ökad kunskap kunskapsbaserad praktik. Regeringen bedömer hos kommunerna, skolan och andra aktörer (bet. att de genomförda insatserna har bidragit till ökad 2016/17:KU23 punkt 8, rskr. 2016/17:294). kunskap om våldsbejakande extremism hos Regeringen har sedan 2014 tagit initiativ till ett berörda aktörer och även beredskap att hantera åtgärdspaket som finansierades med ca 170 individer som är involverade i våldsbejakande miljoner kronor. Inom ramen för detta gavs extremism. I Regeringskansliet pågår ett arbete uppdrag till flera myndigheter. Socialstyrelsen har med att analysera hur den nationella samordt.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till ningen kan stärkas för insatser till individer barn och unga som riskerar att involveras i eller involverade i kriminella miljöer eller i våldsredan är involverade i våldsbejakande extremism. bejakande extremism (se nationellt exitprogram). Myndigheten har även utvecklat ett Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244/KRIM). Ensamagerande våldsverkare Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för Riksdagen har tillkännagett det som utskottet personalen som arbetar inom de särskilda anför om ensamagerande terrorister och forskungdomshemmen och missbruksvården ning om mekanismerna bakom självradikalisering (Ju2018/02957/KRIM, Ku2016/02296/D). (bet. 2016/17:KU23 punkt 10, rskr. 2016/17:294). Kriminalvården har utvecklat vägledning, Regeringens insatser har bidragit till att det finns utbildning och stöd för sina personalgrupper i ökad kunskap om självradikalisering och dessa frågor samt ett särskilt stöd för anlitande av ensamagerande gärningspersoner. Den nationella trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har samordnaren för att värna demokratin mot också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det våldsbejakande extremism tog i samarbete med förebyggande arbetet inom myndigheten forskare från Uppsala universitet fram rapporten (Ju2016/06988/KRIM, Ju2017/08663/KRIM). Den ensamme terroristen? – om lone wolfs, Myndigheten för ungdoms- och näthat och brinnande flyktingförläggningar civilsamhällesfrågor har intervjuat ungdomar om (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den deras erfarenheter (Ku2016/02190/D) och nationella samordnaren betänkandet Barnombudsmannen har lyssnat till barn med Våldsbejakande extremism – en forskarantologi direkta och indirekta erfarenheter av (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av våldsbejakande islamistisk extremism samt relevant forskning, inklusive riskfaktorer för sammanställt befintlig forskning om barns självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag erfarenheter (Ku2018/00061/D). Även Statens att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande skolverk har tagit fram kunskapsstöd för skolans extremistisk propaganda spelar vid personal i hur de ska hantera frågor om självradikalisering med särskilt fokus på våldsbejakande extremism (U2018/04061/S). ensamagerande personer (Ju2018/01289/KRIM). Effekterna av regeringens åtgärdspaket har Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om Ensamagerande våldsverkare – profiler, våldsbejakande extremism vilket framkommer av riskbedömningar och digitala spår. FOI har inom Statskontorets utvärdering av regeringens ramen för uppdraget analyserat befintlig insatser (Ku2018/02222/D). När det gäller forskning samt olika riskbedömningsinstrument kommunernas kunskap anger 80 procent av de och som ett komplement till dessa utvecklat ett kommunala samordnare som tillfrågats i nytt textanalysverktyg (Profile Risk Assesment Statskontorets utvärdering att de har haft nytta av Tool, PRAT) som kan användas som

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

komplement i riskbedömningar av potentiella och näthat, t.ex. genom medie- och ensamagerande gärningspersoner. Textanalys- informationskunnighet. Med dessa insatser har verktyget bygger på att många ensamagerande regeringen vidtagit relevanta åtgärder för att offentliggör åsikter, värderingar och planer stärka den nationella samordningen mot skriftligt, via brev, online-dagböcker, forum- våldsbejakande extremism och för att relevanta inlägg och manifest. Ett utvecklingsarbete pågår aktörer ska sprida kunskap om demokratiska för att analyser av sådan kommunikation ska värderingar. användas som en del i olika myndigheters Mot denna bakgrund bedömer regeringen att riskbedömningar i syfte att utveckla det tillkännagivandet är tillgodosett och därför kan förebyggande arbetet med att förhindra anses slutbehandlat terroristattacker. I Säkerhetspolisens årsbok för 2018 lyfter myndigheten fram att en främlingsfientlig och radikalnationalistisk Ett nationellt exitprogram idéströmning har ökat i samhället, framför allt på internet. Enligt Säkerhetspolisen bidrar detta till Riksdagen har tillkännagett det som utskottet en bild av en växande bred radikalnationalism som anför om att införa ett nationellt exitprogram inkluderar radikala och våldsbejakande grupper. (bet. 2018/19:JuU13 punkt 3, rskr. 2018/19:192). Att vit makt­miljön och den lösare I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 främlingsfientliga miljön närmar sig varandra anförde statministern att ett nationellt bedöms kunna bli en drivkraft för individer att exitprogram ska införas för att få fler att lämna begå främlingsfientligt motiverade brott. På kriminaliteten bakom sig. I Regeringskansliet grund av denna utveckling anser regeringen att pågår ett arbete med att analysera hur den det finns behov av fortsatta analyser i olika frågor nationella samordningen kan stärkas för insatser som rör ensamagerande gärningspersoner. till individer involverade i kriminella miljöer eller Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. i våldsbejakande extremism. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Nationell samordning

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet 2.7 Politikens inriktning anför om en nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot vålds- Kraftsamling för ett tryggare Sverige bejakande extremism och för demokratiska värderingar (bet. 2017/18:KU34 punkt 17, rskr. För att skapa ett tryggt samhälle krävs såväl ett 2017/18:270). strategiskt och målmedvetet brottsförebyggande Center mot våldsbejakande extremism har arbete som ett brottsbekämpande arbete. För uppgiften att verka för en hög grad av effektivitet regeringen är det centralt att fler brott förhindras och samordning i det förebyggande arbetet mot och att fler brott klaras upp. Det gäller både våldsbejakande extremism. När det gäller en vardagsbrott och brottslighet som utgör ett hot nationell kommunikationsstrategi om demo- mot det demokratiska samhället, som organiserad kratiska värderingar har regeringen tillsatt en brottslighet, terrorism och hatbrott. Det är också särskild kommitté som under åren 2018–2021 ska viktigt att brottsutsatta får stöd och hjälp. Vidare planera, samordna och genomföra en samling av är en grundläggande förutsättning för att insatser och aktiviteter för en stark demokrati rättssamhället ska fungera att brottsoffer och (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad vittnen fritt kan tala med polis och åklagare samt delaktighet, förankring och motståndskraft i vittna i domstol. Den organiserade brottsdemokratin. Regeringen har dessutom initierat en lighetens gränsöverskridande inslag kräver också nationell satsning på medie- och informations- väl fungerande internationella samarbeten som kunnighet och det demokratiska samtalet (dir. regeringen prioriterar. 2018:88). En särskild utredare har fått uppdraget Kvinnors upplevda otrygghet är betydligt att i samarbete med relevanta aktörer arbeta med större än mäns. Det finns även skillnader i mäns utåtriktade insatser som ökar människors och kvinnors utsatthet för brott och egna motståndskraft mot desinformation, propaganda brottslighet. Regeringen prioriterar arbetet med

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

att skapa ett mer jämställt samhälle högt. I detta Polismyndigheten har förmåga att både utveckla arbete är insatser mot mäns våld mot kvinnor och och behålla befintliga medarbetare och kan hedersrelaterad brottslighet centrala. Även ökat attrahera, växa och ta emot nya medarbetare. skydd för barn och unga mot våld är centralt. Därutöver ska myndigheten ha förmåga att Möjligheten att leva ett tryggt liv utan omsätta personalförstärkningen till nytta för brottslighet ska inte vara beroende av i vilket medborgarna i hela landet. område eller vilken del av landet man bor eller Utifrån den kraftfulla satsningen på vem man är. Regeringen satsar på att genom breda polisverksamheten kommande år förväntar sig och långsiktiga åtgärder bygga ett samhälle, där regeringen att verksamheten utvecklas och stärks rättsväsendet förstärks och tillsammans med vartefter personalresurserna ökar. Det är av stor andra aktörer tar ansvar för att ge människor en betydelse att det också sker en produktivitetstryggare tillvaro. förbättring och en kontinuerlig effektivisering av polisverksamhetens resultat sett i förhållande till de tilldelade resurserna. Detta tillsammans med 2.7.1 Förstärkta resurser till rättskedjan resursförstärkningarna innebär att verksamhetsresultaten i polisen förväntas successivt Satsning på stärkt polisverksamhet förbättras. Det förväntas också att resursförstärkningen till Polismyndigheten ska ge Med anledning av de ökade krav som ställs på effekt längre fram i rättskedjan när utrednings- Polismyndigheten till följd av utvecklingen i verksamheten utvecklas och tillförs mer resurser. omvärlden och i vårt samhälle inledde regeringen Polismyndigheten behöver också fortsatt stärka i samband med budgetpropositionen 2018 en den lokala närvaron i hela landet och det är viktigt satsning på Polismyndigheten, en satsning som att det ökade antalet anställda med 10 000 till år bygger vidare på de betydande resursförstärk- 2024 får tydligt genomslag på såväl landsbygd och ningar som skett de senaste tio åren. Polis- glesbygd som i de större städerna. Arbetet i de verksamhet är en personalintensiv verksamhet utsatta områdena behöver även fortsättningsvis och mer än 70 procent av myndighetens resurser prioriteras. Det är också viktigt att läggs på personal. För att stärka och utveckla Polismyndigheten har tillräcklig kapacitet och verksamheten är det främst mer personal som förmåga att i samverkan med andra myndigheter behövs. Satsningen på Polismyndigheten innebär hantera brott som har begåtts mot särskilt utsatta att myndigheten till 2024 ska ha ökat antalet brottsoffer, exempelvis personer utsatta för brott anställda med sammantaget 10 000 personer i nära relation, hedersrelaterade brott, sexualbrott jämfört med hur många anställda som fanns vid och människohandel. Polismyndigheten ska ingången av 2016. Ambitionen är att upprätthålla vidare säkerställa att den gränspolisiära verksamfördelningen mellan civilanställda och poliser. heten prioriteras på ett sådant sätt att gräns- Den snabba expansionen medför stora kontrollarbetet bedrivs och utvecklas ändamålsutmaningar för Polismyndigheten. Fler än 20 000 enligt. Myndigheteten ska även tillse att arbetet personer behöver rekryteras under perioden för med återvändande av personer som saknar rätt att att antalet polisanställda ska kunna öka med vistas i landet fortsätter och förbättras. sammantaget 10 000. Det behövs både fler poliser Under kommande år ökas anslaget till och fler civila medarbetare. Sedan januari 2019 Polismyndigheten kraftigt för att motverka finns det fem lärosäten som bedriver kriminalitet och göra Sverige till ett tryggare land polisutbildning. Sammantaget kan drygt 1 000 att leva i. nya studenter per termin erbjudas plats. Antalet sökande till utbildningen har stadigt ökat och under 2019 har 1 710 studenter antagits till Ökade resurser till åklagarmyndigheterna utbildningen. Tillgången på rätt kompetens är avgörande för att verksamheten ska kunna I anslutning till de kraftfulla satsningarna på att utvecklas på rätt sätt. Den satsning som riksdagen stärka polisens verksamhet behöver det också beslutade om i den senaste budgeten gällande tillföras resurser för att stärka andra delar av det högre löner, bättre villkor och en ökad brottsutredande arbetet och öka lagföringen. attraktivitet för polisyrket håller på att Regeringen föreslår därför att genomföras. Det förutsätter att Åklagarmyndigheten tillförs medel för att möta

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

regeringens ambitioner på området genom bl.a. platskapaciteten påbörjas. Frivårdens insatser för en ändamålsenlig bemanning. Under de senaste att stärka individernas förutsättningar att lämna åren har ärendeflödet till Ekobrottsmyndigheten en kriminell livsstil ska utvecklas. För att ge ökat kraftigt. För att kunna möta detta och myndigheten förutsättningar för detta har säkerställa myndighetens förmåga att hantera regeringen föreslagit tillskott för 2020–2022. särskilt resurskrävande ärenden, t.ex. avseende systematiska brott mot välfärdssystemen, behöver även Ekobrottsmyndigheten tillföras Förstärkt forensiskt utredningsstöd ytterligare resurser. Rättsmedicinalverket gör undersökningar på uppdrag av en rad aktörer både inom och utom Ett välfungerande domstolsväsen rättsväsendet. Då det bl.a. behövs ökad mottagningskapacitet inom ramen för den Oberoende domstolar är avgörande för rättspsykiatriska verksamheten behöver rättsstaten och demokratin. Domstolsväsendet Rättsmedicinalverket tillföras medel för att kunna fungerar väl men det är viktigt att säkerställa möta efterfrågan på myndighetens tjänster. rättssäkerheten och allmänhetens tilltro till domstolarna också på längre sikt. Förslag om utvidgade möjligheter till digital kommunikation 2.7.2 Effektivare och mer ändamålsenliga i domstolsprocesser har tagits fram. system Digitaliseringen ökar domstolarnas tillgänglighet och medför en förbättrad service till med- Förstärkta straffrättsliga åtgärder borgarna. De senaste åren har antalet inkomna mål till Regeringen fortsätter arbetet med att modernidomstolarna ökat för i princip samtliga måltyper sera det straffrättsliga skyddet, påföljdssystemet och ökningen förväntas fortsätta. Under 2018 och de återfallsförebyggande åtgärderna. För att ökade också målbalanserna vid domstolarna. En kunna möta de kostnader som detta innebär sådan situation tenderar att skapa ytterligare föreslår regeringen att Kriminalvården tillförs balanser eftersom effektiviteten minskar när ytterligare resurser. domstolarna tvingas hantera många äldre mål. Hedersrelaterat våld och förtryck måste Verksamheten i domstolarna ska bedrivas med bekämpas med kraft. I Regeringskansliet bereds hög kvalitet och vara effektiv. Den som vänder sig nu förslag på bl.a. en ny straffbestämmelse om till domstol ska kunna utgå från att mål avgörs barnäktenskap, införande av en särskild straffinom rimlig tid och med högt ställda rätts- skärpningsgrund för brott med hedersmotiv och säkerhetskrav. För att ge domstolarna möjlighet införande av ett utreseförbud för barn som att hantera den ökade måltillströmningen föreslår riskerar att föras utomlands för att ingå äktenskap regeringen att medel tillförs Sveriges Domstolar eller könsstympas. Regeringen beslutade även de kommande åren. den 18 juli 2019 att tillsätta utredningen Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta ligger också i linje med tillkännagivanden Stärkt platskapacitet inom Kriminalvården från riksdagen. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en Det senaste årets kraftiga beläggningsökning i trygg hemmiljö. Det lever i dag omkring 210 000 häkte och anstalt har inneburit en stor utmaning barn i Sverige i familjer där det förekommer våld för Kriminalvården. Straffrättsliga reformer och av olika slag. Förslag om att stärka det en förväntad ökad effektivitet i övriga rättskedjan straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar våld kommer att påverka beläggningen och plats- eller andra brottsliga handlingar är för närvarande behovet i Kriminalvården även framöver. För att ute på remiss. möta platsbehovet på kort sikt behöver Det är även angeläget att ta krafttag mot de Kriminalvården inrätta tillfälliga platser och vidta problem som finns med tillgreppsbrottslighet, inte andra tillfälliga lösningar för att kunna öka antalet minst när det gäller internationella stöldligor. I platser ytterligare. Samtidigt måste det långsiktiga Regeringskansliet bereds nu förslag som tar sikte arbetet med att planera för den framtida på bl.a. tillgrepp av egendom efter intrång i en

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

bostad och systematiska stölder respektive 2.7.3 Åtgärder för ett tryggare samhälle hälerier. Detta ligger också i linje med flera tillkännagivanden från riksdagen. Ett vidareutvecklat brottsförebyggande arbete Det är även viktigt med tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att förebygga Regeringens brottsförebyggande satsning och hindra att unga fortsätter begå brott. Det finns fortsätter. För att öka tryggheten och minska behov av ett nytt påföljdsalternativ för de fall då brottsligheten i samhället behövs kraftfulla varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är åtgärder för att bekämpa såväl brotten som lämpliga eller tillräckligt ingripande. Riksdagen har brottens orsaker. Satsningar på fler poliser, vidare beslutat ett antal tillkännagivanden om effektiva brottsbekämpande metoder och påföljder för unga lagöverträdare. Mot den ändamålsenlig lagstiftning är nödvändiga men bakgrunden arbetar regeringen med förslag om att inte tillräckliga. Det måste också bedrivas ett införa en ny ungdomspåföljd, ungdoms- brett och långsiktigt brottsförebyggande arbete övervakning. Ungdomsövervakning föreslås som involverar många aktörer i samhället. Inte innefatta tydliga inskränkningar i den unges minst i de socialt utsatta områden som under rörelsefrihet. senare år präglats av grov våldsbrottslighet och Regeringen ser även behov av förstärkta utbredd otrygghet. Brå och länsstyrelsernas roll åtgärder mot återfall i brott. I nuläget bereds i att stödja arbetet fortsätter och regeringen avser Regeringskansliet förslag om att i flera fall än i dag att följa upp det brottsförebyggande programmet kunna skjuta upp den villkorliga frigivningen på Tillsammans mot brott. grund av den dömdes beteende under Det är också angeläget att nödvändigt stöd anstaltsvistelsen, ett förslag som även ligger i linje finns för att kunna lämna ett kriminellt liv. På med vad riksdagen tillkännagett. Det kan t.ex. detta område finns ett stort behov av nationell handla om vägran att medverka i behandling mot samordning och kunskapsutveckling. vålds- eller drogproblematik. I vissa bostadsområden har kriminalitet, gängbildningar och social utsatthet påverkat de boendes livsvillkor på ett negativt vis. Att Bättre hantering av stora brottmål och minskad förändra situationen är hela samhällets ansvar. användning av häktningar och restriktioner Inte minst ska staten ta ett gemensamt ansvar och verka med en samlad kraft. Även andra aktörer, Regeringen har sedan tidigare konstaterat att inte minst kommunerna, genomför viktiga rättsväsendet ställs inför allt större utmaningar att insatser i det brottsförebyggande arbetet inom hantera stora förundersökningar och brottmål, en ramen för sina ansvarsområden. följd av mer komplex brottslighet med många För att minska brottsligheten och öka inblandade personer och brottsmisstankar. Långa tryggheten i de socialt utsatta bostadsområdena handläggningstider i brottmål riskerar att ge ett krävs både ett långsiktigt reformarbete och sämre bevisläge samt att enskilda personer binds riktade kriminalpolitiska åtgärder. En stark upp i långdragna processer och långa polisär närvaro med en tydlig lokal förankring är häktningstider. nödvändig för att bryta brottslighetens Sverige har under lång tid fått återkommande utveckling i de utsatta områdena men också för nationell och internationell kritik för en att stärka relationen till medborgarna och öka omfattande restriktionsanvändning vid häktning. förtroendet för rättsväsendet. Det är dessutom Kritiken har särskilt avsett situationen för viktigt att myndigheterna fortsätter att bidra till häktade barn och den isolering som restriktions- och utveckla samverkan inom ramen för arbetet användningen ofta leder till. Regeringen har låtit med att bekämpa organiserad brottslighet, inte en utredning föreslå hur användningen av minst i särskilt utsatta områden. Även övriga häktning och restriktioner kan minska. delar av rättsväsendet liksom kommuner och Regeringen avser att återkomma om detta. andra aktörer behöver genomföra insatser inom ramen för sina ansvarsområden. Att bekämpa narkotikabrottsligheten är ett viktigt led i arbetet med att försvåra finansieringen av den organiserade brottsligheten och öka tryggheten hos befolkningen t.ex. i

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

socialt utsatta områden. Regeringen gav i augusti ytterligare genom att ge Brå i uppdrag att fördela 2019 Polismyndigheten i uppdrag att stärka statsbidrag till kommuner och organisationer i bekämpningen av illegal handel med narkotika det förebyggande arbetet. och kommer att ge Brå i uppdrag att studera Rättsväsendet kommer även fortsättningsvis narkotikamarknaden i Sverige. Även ett fortsatt att lägga stor vikt vid arbetet för att motverka och arbete mot vapenbrott är centralt för att bl.a. bekämpa hatbrott och andra brott som hotar minska det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella demokratin. miljöer och öka människors trygghet. I Polismyndighetens arbete med att bekämpa brottsligheten vid Sveriges gränser understryker 2.7.4 Insatser för att möta den tekniska regeringen vikten av god samverkan med andra utvecklingen brottsbekämpande myndigheter som Tullverket och Kustbevakningen. Effektivare verktyg för brottsbekämpning Regeringen avser också att utreda frågan om effektiva polisiära kontroller i gränsnära zoner, Den brottsbekämpande förmågan måste som kan ha stor betydelse för bekämpningen av bibehållas och lagstiftningen anpassas i takt med gränsöverskridande brottslighet. den tekniska utvecklingen. Möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation är Kraftfulla åtgärder mot terrorism och ett oumbärligt verktyg i brottsbekämpningen. våldsbejakande extremism Dagens hemliga tvångsmedel ger inte de brottsbekämpande myndigheterna tillgång till Bekämpande av terrorism är ett ansvar för hela krypterad datatrafik och myndigheterna går samhället. Samverkan mellan relevanta aktörer därför miste om viktig information. Den tekniska är en förutsättning för att arbetet ska bli utvecklingen har också lett till att de framgångsrikt. Det förutsätter att det finns ett brottsbekämpande myndigheterna har behov av regelverk som gör det möjligt att utbyta att i hemlighet läsa av ny slags information, t.ex. information på ett effektivt och rättssäkert sätt. lagrade uppgifter. Ytterligare ett problem är att En förutsättning för att bekämpa terrorism är ett det finns en medvetenhet hos kriminella att effektivt internationellt samarbete. Det är en undvika vissa platser där avlyssning och övervakprioriterad fråga och regeringen arbetar med att ning kan äga rum. För att skapa förutsättningar förbättra möjligheterna för sådant arbete. för att bedriva effektivt förundersöknings- och Ett grundläggande verktyg i arbetet mot underrättelsearbete avser regeringen att föreslå en terrorism är att se till att Sverige har en bred och lag om hemlig dataavläsning, vilket ger myndigeffektiv terrorismlagstiftning. På uppdrag av heterna möjlighet att möta dessa problem. regeringen gör en utredare just nu en systematisk Tillgången till information från kameraöversyn av hela den straffrättsliga terrorism- bevakning är värdefull för polisens möjlighet att lagstiftningen. Syftet är bl.a. att åstadkomma förebygga brott, avbryta pågående brottslighet straffskärpningar för brottslighet kopplad till och utreda begångna brott. Den nya terrorism. Utredaren ska presentera sina förslag kamerabevakningslagen har gjort det lättare för hösten 2019. Förutom skärpta straff ska det bl.a. polisen och kommunerna att få tillstånd till straffbara området för handlingar som främjar kamerabevakning i brottsbekämpande eller terrorism utökas. Regeringen arbetar med ett trygghetsskapande syften. För att ytterligare förslag som ska kriminalisera vissa former av underlätta för kamerabevakning i brottsbekämpsamröre med en terroristorganisation om ningen har regeringen föreslagit att kravet på gärningen är ägnad att främja, stärka eller tillstånd helt ska tas bort för Kustbevakningen, understödja terroristorganisationen. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Det förebyggande arbetet mot radikalisering, Tullverket. Detta ligger i linje med tillkännavåldsbejakande extremism och terrorism är givanden från riksdagen. I anslutning till de särskilt viktigt. För att stärka samhällets insatser förändringar som görs på kamerabevakpå detta område inrättade regeringen Center mot ningsområdet föreslås medel tillföras våldsbejakande extremism vid Brå i början av Datainspektionen för att stärka tillsynen och för 2018. Regeringen förstärker nu detta arbete att möjliggöra utökad vägledning och stöd

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

(utg.omr. 1 avsnitt 10.13). Regeringen anser att 2.8 Budgetförslag myndigheten bör byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten och återkommer 2.8.1 1:1 Polismyndigheten till riksdagen med nödvändiga lagändringar. Regeringen har också låtit en utredning se över

Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:1 Polismyndigheten

Tusental kronor och föreslå en modernisering av reglerna om beslag och husrannsakan, bl.a. för att det ska bli Anslagslättare att få fram och säkra bevisning som finns 2018 Utfall 23 767 284 sparande 1 021 498 Utgiftselektroniskt lagrad. Förslagen avser bl.a. 2019 Anslag 26 106 720 1 prognos 26 176 296 möjligheten att kopiera information som finns

2020 Förslag 28 546 852

lagrad i det s.k. molnet eller i den misstänktes 2021 Beräknat 30 498 306 2 dator eller mobiltelefon. Det är angeläget att 2022 Beräknat 30 942 521 3 regelverken även på dessa områden är 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar uppdaterade med den tekniska utvecklingen. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 30 050 730 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 30 050 940 tkr i 2020 års prisnivå.

Förstärkt lagstiftning för att möta hoten mot

säkerhetskänslig verksamhet Ändamål

Hoten mot Sverige har breddats och antagit nya Anslaget får användas för utgifter avseende former. Statliga aktörer bedriver aktiviteter, t.ex. Polismyndighetens verksamhet. Anslaget får cyberoperationer och strategiska uppköp, i en också användas för bidrag till organisationer gråzon mellan fred och väpnad konflikt för att som hjälper personer att lämna ett liv i skaffa sig ett övertag som kan användas för att kriminalitet (avhopparverksamhet). destabilisera ett land. Samtidigt innebär den snabba teknikutvecklingen och digitaliseringen andra sårbarheter. Det blir därmed allt mer väsentligt att säkerhetskänsliga verksamheter har Budget för avgiftsbelagd verksamhet ett adekvat säkerhetsskydd. För att möta denna utveckling trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft Tabell 2.10 Offentligrättslig verksamhet den 1 april 2019. Tusental kronor Offentlig- Intäkter Intäkter Kost- Resultat Ackurättslig till som får nader för mulerat verksamhet inkomst- dispo- intäkter resultat

Ett mer digitaliserat rättsväsende

titel neras som för int. (som dispo- som inte får neras dispodispo- neras Digitalisering är ett strategiskt viktigt verktyg för neras) att utveckla rättsväsendets verksamhet. Utfall 2018 66 309 749 829 982 612 –232 783 –736 127 Regeringen avser därför att inrätta ett råd för Prognos 2019 75 000 754 000 754 000 0 –736 127 digitalisering av rättsväsendet. Rådets kansli- Budget 2020 75 000 760 000 762 000 –2 000 –738 127 funktioner placeras på Brottsförebyggande rådet, och regeringen föreslår att myndigheten tillförs medel för denna uppgift. Digitaliseringen ska leda De offentligrättsliga avgifter som inte får till en effektivare ärendehantering, ökad kunskap disponeras är avgifter från tillståndsgivningen och möjligheter till analys och uppföljning samt samt Riksbankens transporter. Polismyndigheten bättre service åt enskilda främst inom disponerar avgifter från stämningsmannabrottmålsprocessen. Såväl digitala tjänster för delgivning, passhantering och nationella id-kort. enskilda som myndigheternas verksamhets- Underskottet som redovisas i tabellen ovan har system ska präglas av hög it- och informations- främst uppstått i den avgiftsbelagda verksamsäkerhet. Inom rådets ansvarsområde ligger även heten stämningsmannadelgivning. att samverka kring gemensamma strategiska frågor om användande av ny teknik och innovationer.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.11 Uppdragsverksamhet

Regeringen föreslår att 28 546 852 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Polismyndigheten för Tusental kronor 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat (intäkt – resultat kostnad) 30 498 306 000 kronor respektive 30 942 521 000 Utfall 2018 40 121 59 858 –19 737 –115 747 kronor.

(varav tjänsteexport) (30 755) (30 755)

Tabell 2.12 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:1

Prognos 2019 23 000 44 000 –21 000 –136 747 Polismyndigheten (varav tjänsteexport) (11 000) (11 000) Tusental kronor

Budget 2020 23 000 44 000 –21 000 –157 747 2020 2021 2022 (varav tjänsteexport) (11 000) (11 000)

Anvisat 2019

1

26 338 720 26 338 720 26 338 720

Förändring till följd av: Den uppdragsverksamhet som ovanstående in- Pris- och löneomräkning 2 464 694 863 904 1 259 924 täkter avser är, förutom tjänsteexport, prover Beslut 1 743 438 3 295 682 3 343 877 som utförs av Nationellt forensiskt centrum, utbildning av ordningsvakter samt kontroller av Varav BP20 3 112 100 112 100 112 100 väktarhundar. Varav 3 Medel för utökad tillsyn –2 000 –2 000 –2 000 Finansiering av den Regeringens överväganden nationella trygghetsundersökningen –3 500 –3 500 –3 500 Samordning av digitalisering Antalet polisanställda ska successivt öka fram till av rättskedjan –2 400 –2 400 –2 400 2024 med sammantaget 10 000 personer. Förstärkning Regeringen föreslår därför att Polismyndigheten Polismyndigheten 120 000 120 000 120 000 tillförs ytterligare medel som bl.a. ska säkerställa Överföring till/från andra satsningen på hemlig dataavläsning samt att anslag attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom Övrigt bättre villkor. Anslaget föreslås öka med

Förslag/beräknat anslag 28 546 852 30 498 306 30 942 521

120 000 000 kronor från och med 2020. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. Från och med den 1 augusti i år bedriver 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tillsyn 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga över Säkerhetspolisens och Polismyndighetens förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är tillämpning av den nya lag som ger de båda preliminär. myndigheterna utökad tillgång till uppgifter från 3 Exklusive pris- och löneomräkning. signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. För att finansiera den nya tillsynsuppgiften

2.8.2 1:2 Säkerhetspolisen

föreslås anslaget minska med 2 000 000 kronor från och med 2020. Anslaget 1:16 Säkerhets- och

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:2 Säkerhetspolisen

integritetsskyddsnämnden ökas med motsvarande Tusental kronor belopp. För att fortsätta bidra till finansieringen av Anslags- 2018 Utfall 1 472 292 sparande –1 471 arbetet med den nationella trygghets- Utgiftsundersökningen och för att säkerställa fortsatt 2019 Anslag 1 578 009 1 prognos 1 592 433 kvalitet och bibehållen urvalsstorlek minskas 2020 Förslag 1 641 279 anslaget med 3 500 000 kronor från och med 2020. 2021 Beräknat 1 665 724 2 Anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet ökas med 2022 Beräknat 1 689 974 3 motsvarande belopp. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget minskas med 2 400 000 kronor från 2 Motsvarar 1 641 279 tkr i 2020 års prisnivå. och med 2020 för att finansiera en kanslifunktion 3 Motsvarar 1 641 279 tkr i 2020 års prisnivå. till rådet för digitalisering av rättsväsendet. Kanslifunktionen placeras på Brottsförebyggande rådet och anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet ökas därmed med motsvarande belopp.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Ändamål 2.8.3 1:3 Åklagarmyndigheten

Anslaget får användas för Säkerhetspolisens

Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:3 Åklagarmyndigheten

Tusental kronor förvaltningsutgifter.

Anslags- 2018 Utfall 1 506 066 sparande 25 649 Utgifts- Regeringens överväganden 2019 Anslag 1 610 760 1 prognos 1 581 560

2020 Förslag 1 698 586

Regeringen föreslår att Säkerhetspolisen tillförs 2021 Beräknat 1 721 881 2 35 000 000 kronor från och med 2020 för att 2022 Beräknat 1 745 914 3 säkerställa satsningen på hemlig dataavläsning. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar

Regeringen föreslår att 1 641 279 000 kronor 2 i samband med denna proposition. Motsvarar 1 697 525 tkr i 2020 års prisnivå. anvisas under anslaget 1:2 Säkerhetspolisen för 3 Motsvarar 1 697 526 tkr i 2020 års prisnivå.

2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 1 665 724 000 kronor respektive 1 689 974 000

kronor. Ändamål

Tabell 2.14 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:2

Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens

Säkerhetspolisen

Tusental kronor förvaltningsutgifter.

2020 2021 2022

Anvisat 2019 Regeringens överväganden

1

1 565 509 1 565 509 1 565 509

Förändring till följd av: För att Åklagarmyndigheten ska kunna bibehålla Pris- och löneomräkning 2 25 754 49 454 72 965 och utveckla kvaliteten och effektiviteten i Beslut 50 016 50 761 51 500 verksamheten ökas anslaget med 61 000 000 Varav BP20 3 35 000 35 000 35 000 kronor från och med 2020. Varav 3 Anslaget minskas med 700 000 kronor från

Förstärkning och med 2020 för att finansiera en kanslifunktion Säkerhetspolisen 35 000 35 000 35 000 till rådet för digitalisering av rättsväsendet. Överföring till/från andra Kanslifunktionen placeras på anslag Brottsförebyggande rådet och anslaget 1:7 Övrigt Brottsförebyggande rådet ökas därmed med motsvarande belopp.

Förslag/beräknat anslag 1 641 279 1 665 724 1 689 974

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Regeringen föreslår att 1 698 586 000 kronor 2 budget. anvisas under anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten för Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 1 721 881 000 kronor, respektive 1 745 914 000 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. kronor. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.16 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:3 systematiska välfärdsbrott, föreslår regeringen att

Åklagarmyndigheten

anslaget ökas med 19 000 000 kronor 2020 och Tusental kronor med 35 000 000 kronor från och med 2021.

2020 2021 2022 För att kompensera för de utgifter som uppstår

Anvisat 2019 1 1 610 760 1 610 760 1 610 760 hos Ekobrottsmyndigheten till följd av vidtagna

eller planerade åtgärder i syfte att öka Förändring till följd av: attraktiviteten i polisyrket och förbättra villkoren Pris- och löneomräkning 2 30 968 54 523 77 766 föreslår regeringen att anslaget ökas med Beslut 56 858 56 598 57 388 8 600 000 kronor 2020 och med 12 900 000 Varav BP20 3 60 300 60 300 60 300 kronor från och med 2021.

Varav Anslaget minskas med 80 000 kronor från och 3 Samordning av digitalisering med 2020 för att finansiera en kanslifunktion till av rättskedjan -700 -700 -700 rådet för digitalisering av rättsväsendet.

Förstärkning Kanslifunktionen placeras på Åklagarmyndigheten 61 000 61 000 61 000 Brottsförebyggande rådet och anslaget 1:7 Överföring till/från andra Brottsförebyggande rådet ökas därmed med anslag motsvarande belopp. Övrigt Regeringen föreslår att 736 115 000 kronor

Förslag/beräknat anslag 1 698 586 1 721 881 1 745 914

anvisas under anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

746 997 000 kronor, respektive 759 136 000 budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en kronor. pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Tabell 2.18 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:4

Ekobrottsmyndigheten

Tusental kronor

2.8.4 1:4 Ekobrottsmyndigheten 2020 2021 2022

1

Anvisat 2019 685 548 685 548 685 548

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:4 Ekobrottsmyndigheten

Tusental kronor Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2 23 047 34 644 46 347 Anslags- 2018 Utfall 673 727 sparande 16 443 Beslut 27 520 26 805 27 241 Utgifts- Varav BP20 3 27 520 47 820 47 820 2019 Anslag 693 548 1 prognos 709 725 Varav 3

2020 Förslag 736 115

Samordning av digitalisering 2021 Beräknat 746 997 2 av rättskedjan -80 -80 -80 2022 Beräknat 759 136 3 Bekämpa välfärdsbrott m.m. 19 000 35 000 35 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Öka attraktiviteten i 2 Motsvarar 734 968 tkr i 2020 års prisnivå. polisyrket 8 600 12 900 12 900 3 Motsvarar 734 969 tkr i 2020 års prisnivå. Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Ändamål

Förslag/beräknat anslag 736 115 746 997 759 136

Anslaget får användas för Ekobrottsmyndighetens 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens förvaltningsutgifter. budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär.

Regeringens överväganden

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att stärka Ekobrottsmyndighetens kapacitet

att möta det ökande ärendeinflödet och

säkerställa utredning och lagföring i resurs-

krävande ärenden, såsom bekämpning av

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

2.8.5 1:5 Sveriges Domstolar Regeringens överväganden

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Sveriges Domstolar

Situationen vid Sveriges Domstolar är ansträngd Tusental kronor till följd av att antalet inkomna mål och ärenden Anslags- till domstolarna har ökat markant. Det behövs en resursförstärkning för att mål och ärenden 2018 Utfall 5 764 526 sparande 12 972 Utgifts- 2019 Anslag 5 988 514 1 prognos 5 931 838 fortsatt ska kunna avgöras med bibehållen hög kvalitet och effektivitet. Regeringen anser därför

2020 Förslag 6 241 698

att anslaget bör ökas med 280 000 000 kronor 2021 Beräknat 6 371 844 2 2020. Från och med 2021 beräknas anslaget ökas 2022 Beräknat 6 468 413 3 med 275 000 000 kronor. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Vattenverksamheter som producerar vatten- 2 Motsvarar 6 278 966 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 283 337 tkr i 2020 års prisnivå. kraftsel kommer att prövas av Mark- och miljödomstolen för ett nytt tillstånd med moderna miljövillkor. Denna omprövning berör Ändamål uppskattningsvis ca 7 400 verksamheter. För att hantera omprövningen behöver medel tillföras Anslaget får användas för utgifter avseende de Sveriges Domstolar. Denna kostnadsökning allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltnings- finansieras genom prövningsavgiften, som i domstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, enlighet med propositionen Vattenmiljö och Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, vattenkraft ses över så att den ger full Notarienämndens samt Domstolsverkets kostnadstäckning (prop. 2017/18:243, bet, verksamhet. Vidare får anslaget användas för 2017/18:CU31, rskr. 2017/18:383). Regeringen utgifter avseende den regionala avdelningen vid anser därför att anslaget bör ökas med 30 000 000 den enhetliga patentdomstolen. kronor 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget ökas med 50 000 000 kronor. Anslaget minskas med 1 100 000 kronor från Budget för avgiftsbelagd verksamhet och med 2020 för att finansiera en kanslifunktion till rådet för digitalisering av rättsväsendet. Tabell 2.20 Offentligrättslig verksamhet Kanslifunktionen placeras på Brottsförebyggande rådet för digitalisering av rättskedjan Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till inkomsttitel Intäkter och anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet ökas verksamhet (som inte får som får disponeras) disponeras därmed med motsvarande belopp. Regeringen aviserar att ett ekonomiskt Utfall 2018 154 567 19 228 arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av Prognos 2019 166 000 19 550 utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar Budget 2020 176 000 19 550 i Sverige och att det bör träda i kraft den 1 januari 2021 (Förslag till statens budget, finansplan m.m. Under 2019 beräknas Sveriges Domstolar avsnitt 12). De kommande förslagen medför en leverera in avgifter till inkomsttitel på stats- ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsbudgeten motsvarande 166 miljoner kronor, domstolarna. Regeringen anser därför att anslaget varav 134 miljoner kronor utgör ansöknings- bör ökas med 4 500 000 kronor 2021 och med avgifter, 9 miljoner kronor kungörandeavgifter 9 000 000 kronor från och med 2022. och 23 miljoner kronor efterbevaknings- och Regeringen föreslår att 6 241 698 000 kronor tillsynsavgifter. Återbetalning av medel för anvisas under anslaget 1:5 Sveriges Domstolar för rättshjälpskostnader m.m. beräknas uppgå till 47 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till miljoner kronor. 6 371 844 000 kronor respektive 6 468 413 000 Intäkter som disponeras härrör i huvudsak från kronor. uthyrning av lokaler och kopior av domar. Av totalt 19,2 miljoner kronor uppgick dessa poster till 13,9 miljoner kronor 2018.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:5

Sveriges Domstolar – övervakare, biträdande övervakare, förtroendemän och Tusental kronor – statsbidrag till organisationer inom 2020 2021 2022 kriminalvårdens område.

Anvisat 2019

1

5 814 514 5 814 514 5 814 514

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 106 891 194 480 281 306 Kompletterande information

Beslut 320 293 362 850 372 593 Statsbidrag regleras i förordningen (2002:954) Varav BP20 3 308 900 328 400 332 900 om statsbidrag till vissa organisationer inom Varav 3 kriminalvårdens område. Omprövning av vattenverksamheter 30 000 50 000 50 000

Samordning av digitalisering av rättskedjan –1 100 –1 100 –1 100 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Förstärkning Sveriges Domstolar 280 000 275 000 275 000 Tabell 2.23 Avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av Intäkter som inte Intäkter som får arbetstagare som tillfälligt får disponeras/ disponeras/Arbetsdrift Intensivövervakning arbetar i Sverige 4 500 9 000 Utfall 2018 2 790 120 728 Överföring till/från andra anslag Prognos 2019 2 800 112 000

Övrigt Budget 2020 2 800 112 000

Förslag/beräknat anslag 6 241 698 6 371 844 6 468 413

Kriminalvården disponerar inkomster från 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. arbetsdriften och terapiverksamheten inom kriminalvården. För arbetsdriften gäller inte 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är kravet på full kostnadstäckning. Det ekonomiska preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. målet är att intäkterna till 50 procent ska täcka de

direkta kostnaderna för arbetsdriften. För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska

2.8.6 1:6 Kriminalvården delfinansiera verksamheten. Av 5 § lagen (1994:451) om intensiv-

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:6 Kriminalvården övervakning med elektronisk kontroll framgår att dömda som verkställer ett fängelsestraff under Tusental kronor intensivövervakning med elektronisk kontroll ska Anslags- 2018 Utfall 8 960 768 sparande –561 968 betala en avgift. Avgiften uppgår till 80 kronor per

dag, dock högst 9 600 kronor. Avgiften ska Utgifts- 2019 Anslag 9 546 540 1 prognos 9 148 254 betalas i förskott till Kriminalvården för att

2020 Förslag 9 448 433

därefter kvartalsvis tillföras Brottsofferfonden. 2021 Beräknat 10 081 339 2

2022 Beräknat 10 394 077 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Regeringens överväganden

2 Motsvarar 9 928 333 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 10 083 554 tkr i 2020 års prisnivå. Mot bakgrund av den ansträngda beläggnings-

situationen i häkte och anstalt behöver Kriminalvårdens anslag tillföras ytterligare medel

Ändamål

för att ge myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa tillfälliga och permanenta platser. Anslaget får användas för Kriminalvårdens Regeringen avser att lämna ett antal propositioner förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget inom det straffrättsliga området, vilka medför användas för utgifter för: ökade kostnader för Kriminalvården. För att – övervakningsnämnderna, förslagen ska kunna finansieras och

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Kriminalvården ska kunna upprätthålla kvalitet, 2.8.7 1:7 Brottsförebyggande rådet effektivitet och tillräckligt god säkerhet inom verksamheten föreslår regeringen att anslaget bör

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:7 Brottsförebyggande rådet

Tusental kronor ökas med 130 000 000 kronor 2020, 569 000 000 kronor 2021 och 729 000 000 kronor från och Anslagsmed 2022. 2018 Utfall 136 511 sparande 15 104 Utgifts- Anslaget minskas med 1 100 000 kronor från 2019 Anslag 149 806 1 prognos 152 476 och med 2020 för att finansiera en kanslifunktion

2020 Förslag 166 347

till rådet för digitalisering av rättsväsendet. 2021 Beräknat 152 753 2 Kanslifunktionen placeras på 2022 Beräknat 155 070 3 Brottsförebyggande rådet och anslaget 1:7 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar Brottsförebyggande rådet ökas därmed med i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 150 432 tkr i 2020 års prisnivå. motsvarande belopp. 3 Motsvarar 150 433 tkr i 2020 års prisnivå. Regeringen föreslår att 9 448 433 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Kriminalvården för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Ändamål 10 081 339 000 kronor respektive 10 394 077 000 kronor. Anslaget får användas för Brottsförebyggande

rådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även

Tabell 2.24 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:6

användas för utgifter för verksamheten vid ett

Kriminalvården

Tusental kronor nationellt centrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 2020 2021 2022

1

Anvisat 2019 9 011 540 9 011 540 9 011 540

Förändring till följd av: Regeringens överväganden

Pris- och löneomräkning 2 154 215 295 468 436 474 Anslaget ökas med 3 500 000 kronor från och med Beslut 282 678 774 331 946 063 2020 för att fortsätta bidra till finansieringen av Varav BP20 3 128 900 567 900 727 900 arbetet med den nationella trygghetsunder- Varav 3 sökningen och för att säkerställa fortsatt kvalitet Samordning av digitalisering och bibehållen urvalsstorlek. Anslaget 1:1 av rättskedjan –1 100 –1 100 –1 100 Polismyndigheten minskas med motsvarande Ökat skydd mot belopp. hedersrelaterad brottslighet 10 000 10 000 Anslaget ökas med 5 540 000 kronor från och Förstärkning Kriminalvården 130 000 559 000 719 000 med 2020 för att finansiera en kanslifunktion till Överföring till/från andra rådet för digitalisering av rättsväsendet. anslag Kanslifunktionen placeras på Brottsförebyggande Övrigt rådet. Finansiering sker genom att anslaget 1:1

Förslag/beräknat anslag 9 448 433 10 081 339 10 394 077

1 Polismyndigheten minskas med 2 400 000 kronor; Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens anslag 1:5 Sveriges domstolar och anslag 1:6 budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga Kriminalvården minskas med 1 100 000 kronor förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en vardera; anslag 1:3 Åklagarmyndigheten minskas pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. med 700 000 kronor; anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten och anslag 1:8 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Rättsmedicinalverket minskas med 80 000 kronor vardera samt att anslag 2:1 Kustbevakningen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 80 000 kronor. Regeringen föreslår att 166 347 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 152 753 000 kronor respektive 155 070 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:7 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Brottsförebyggande rådet

Tusental kronor

Tabell 2.28 Uppdragsverksamhet

2020 2021 2022 Tusental kronor Uppdrags- Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat

Anvisat 2019

1

149 806 149 806 149 806

verksamhet (intäkt - resultat kostnad) Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 501 9 928 12 350 Utfall 2018 115 700 121 100 –5 400 18 300 Beslut 9 040 –6 981 –7 086 Prognos 2019 115 700 118 500 –2 800 15 500 Varav BP20 3 9 040 9 040 9 040 Budget 2020 118 000 120 000 –2 000 13 500 Varav 3 Finansiering av den Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsbelagd nationella verksamhet inom framför allt rättsgenetik, delar trygghetsundersökningen 3 500 3 500 3 500 av rättskemin samt inom rättsmedicin vad gäller Samordning av digitalisering utfärdande av rättsintyg. Rättsmedicinalverket tar av rättskedjan 5 540 5 540 5 540 också ut avgifter för rättsmedicinska ålders- Överföring till/från andra bedömningar. Under 2018 resulterade de anslag avgiftsbelagda verksamheterna i ett negativt Övrigt resultat, vilket bidrog till att det sedan tidigare ackumulerade överskottet minskade till

Förslag/beräknat anslag 166 347 152 753 155 070

Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 18 300 000 kronor. Både det prognostiserade 1 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. utfallet för 2019 och det beräknade resultatet för 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2020 väntas innebära ytterligare minskningar av det ackumulerade överskottet. pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

2.8.8 1:8 Rättsmedicinalverket

För att bl.a. möta den ökade efterfrågan på

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverkets tjänster föreslår rege- Tusental kronor ringen att anslaget ökas med 15 000 000 kronor Anslags- från och med 2020. 2018 Utfall 426 446 sparande 11 371 Anslaget minskas med 80 000 kronor från och Utgifts- 2019 Anslag 429 169 1 prognos 444 814 med 2020 för att finansiera en kanslifunktion till 2020 Förslag 455 273 rådet för digitalisering av rättsväsendet. Kanslifunktionen placeras på 2021 Beräknat 462 120 2 Brottsförebyggande rådet för digitalisering av 2022 Beräknat 468 928 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar rättskedjan och anslaget 1:7 Brottsförebyggande i samband med denna proposition. rådet ökas därmed med motsvarande belopp. 2 Motsvarar 455 273 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 455 273 tkr i 2020 års prisnivå. Regeringen föreslår att 455 273 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Ändamål 462 120 000 kronor respektive 468 928 000 kronor. Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets förvaltningsutgifter.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.29 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:8 lokaler och utföra administrativa och hand-

Rättsmedicinalverket

läggande uppgifter åt Gentekniknämnden. Den Tusental kronor organisatoriska förändringen innebär att de 2020 2021 2022 administrativa kostnaderna för Genteknik- Anvisat 2019 1 429 169 429 169 429 169 nämnden på sikt blir lägre. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 1 000 000 Förändring till följd av: kronor från och med 2021. Pris- och löneomräkning 2 11 184 17 807 24 392 Regeringen föreslår att 5 709 000 kronor Beslut 14 920 15 144 15 367 anvisas under anslaget 1:9 Gentekniknämnden för Varav BP20 3 14 920 14 920 14 920 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Varav 4 794 000 kronor respektive 4 864 000 kronor. 3 Samordning av digitalisering av rättskedjan –80 –80 –80 Tabell 2.31 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 1:9 Förstärkning Gentekniknämnden Rättsmedicinalverket 15 000 15 000 15 000 Tusental kronor

Överföring till/från andra 2020 2021 2022 anslag

Anvisat 2019

1

5 615 5 615 5 615

Övrigt Förändring till följd av:

Förslag/beräknat anslag 455 273 462 120 468 928

Pris- och löneomräkning 2 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 94 179 264 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Beslut –1 000 –1 015 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga Varav BP20 3 –1 000 –1 000 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är Varav 3 preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Minskning Gentekniknämnden –1 000 –1 000

Överföring till/från andra

2.8.9 1:9 Gentekniknämnden

anslag

Övrigt

Tabell 2.30 Anslagsutveckling 1:9 Gentekniknämnden Förslag/beräknat anslag 5 709 4 794 4 864

Tusental kronor 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Anslags- budget. 2018 Utfall 4 619 sparande 684 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga Utgifts- förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är 2019 Anslag 5 615 1 prognos 5 874 preliminär.

2020 Förslag 5 709

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

2021 Beräknat 4 794 2

2022 Beräknat 4 864 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar 2.8.10 1:10 Brottsoffermyndigheten

i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 723 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 723 tkr i 2020 års prisnivå. Tabell 2.32 Anslagsutveckling 1:10 Brottsoffermyndigheten Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 56 632 sparande 1 818

Ändamål

Utgifts- 2019 Anslag 46 685 1 prognos 47 447 Anslaget får användas för utgifter för

2020 Förslag 48 374

Gentekniknämndens verksamhet. 2021 Beräknat 43 840 2

2022 Beräknat 44 544 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar Regeringens överväganden i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 43 142 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 43 143 tkr i 2020 års prisnivå. Den 1 september 2019 blev Vetenskapsrådet värdmyndighet åt Gentekniknämnden. Vetenskapsrådet ansvarar därmed för att bl.a. upplåta

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Ändamål Ändamål

Anslaget får användas för Brottsoffermyndighetens Anslaget får användas för utgifter för ersättningar

förvaltningsutgifter. för skador på grund av brott i enlighet med

bestämmelserna i brottsskadelagen (2014:322).

Regeringens överväganden

Kompletterande information

Regeringen föreslår att 48 374 000 kronor anvisas

under anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten för Bestämmelser om brottsskadeersättning finns i

2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Brottsskadeförordningen (2014:327).

43 840 000 kronor respektive 44 544 000 kronor.

Tabell 2.33 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för Regeringens överväganden

1:10 Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor Regeringen avser att se över nivån på

2020 2021 2022 kränkningsersättningen till brottsoffer. Eftersom

Anvisat 2019 1 47 685 47 685 47 685 befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte

tas i anspråk i sin helhet minskas anslaget dock Förändring till följd av: tills vidare med 40 000 000 kronor 2020 och Pris- och löneomräkning 2 1 736 2 535 3 341 80 000 000 kronor 2021. Anslagsnivån återställs Beslut –1 047 –6 380 –6 482 från och med 2022 för att möjliggöra en översyn Överföring till/från andra av nivån på kränkningsersättningen. anslag Regeringen föreslår att 121 953 000 kronor Övrigt anvisas under anslaget 1:11 Ersättning för skador

Förslag/beräknat anslag 48 374 43 840 44 544

på grund av brott för 2020. För 2021 och 2022 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens beräknas anslaget till 121 953 000 kronor

respektive 201 953 000 kronor. budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är Tabell 2.35 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för preliminär. 3 1:11 Ersättning för skador på grund av brott Exklusive pris- och löneomräkning. Tusental kronor

2020 2021 2022

2.8.11 1:11 Ersättning för skador på grund 1

Anvisat 2019 121 953 121 953 121 953

av brott

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Tabell 2.34 Anslagsutveckling 1:11 Ersättning för skador på

grund av brott Beslut 80 000 Tusental kronor Varav BP20 3 –40 000 –80 000

Anslags- Varav 3 2018 Utfall 91 211 sparande 34 400 Tillfällig minskning Utgifts- 2019 Anslag 121 953 1 prognos 123 559 Ersättning för skador p.g.a. brott –40 000 –80 000

2020 Förslag 121 953

Överföring till/från andra 2021 Beräknat 121 953 2 anslag 2022 Beräknat 201 953 3 Övrigt 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Förslag/beräknat anslag 121 953 121 953 201 953 2 Motsvarar 121 953 tkr i 2020 års prisnivå. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 3 Motsvarar 201 953 tkr i 2020 års prisnivå. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

2.8.12 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna med behov av tolk- och översättar-

Tabell 2.36 Anslagsutveckling 1:12 Rättsliga biträden m.m.

tjänster vid målhanteringen. Regeringen anser Tusental kronor därför att anslaget bör ökas med 500 000 kronor Anslags- från och med 2021. Regeringen föreslår att 2 356 357 000 kronor 2018 Utfall 2 849 447 sparande –222 962 Utgifts- 2019 Anslag 3 021 357 1 prognos 3 035 000 anvisas under anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. för 2020. För 2021 och 2022 beräknas

2020 Förslag 2 356 357

anslaget till 2 356 857 000 kronor respektive 2021 Beräknat 2 356 857 2 356 857 000 kronor. 2022 Beräknat 2 356 857 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Tabell 2.37 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för

1:12 Rättsliga biträden m.m.

Tusental kronor

Ändamål 2020 2021 2022

1

Anvisat 2019 2 356 357 2 356 357 2 356 357

Anslaget får användas för utgifter för rättsliga Förändring till följd av: biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångs- Beslut 500 500 balken, lagen (1988:609) om målsägande- Varav BP20 500 500 biträde och rättshjälpslagen (1996:1619) ska Varav betalas av allmänna medel. Anslaget får vidare Ekonomiskt arbetsgivaranvändas för utgifter som enligt lagen begrepp vid beskattning av (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas arbetstagare som tillfälligt av allmänna medel, exklusive utgifter som arbetar i Sverige 500 500 avser offentligt biträde i ärenden enligt Överföring till/från andra anslag utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Övrigt Anslaget får även användas för utgifter för Förslag/beräknat anslag 2 356 357 2 356 857 2 356 857 medlare enligt 6 kap. 18 a § och 21 kap. 13 § 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens andra stycket föräldrabalken samt rättegångs- budget. biträde enligt 20 kap. 2 b § föräldrabalken. Anslaget får användas för utgifter för särskilda

2.8.13 1:13 Kostnader för vissa

företrädare för barn enligt 12 § lagen

skaderegleringar m.m.

(1999:997) om särskild företrädare för barn samt för utgifter för bevisning, parter, tolk,

Tabell 2.38 Anslagsutveckling 1:13 Kostnader för vissa

översättning och god man, förvaltararvoden skaderegleringar m.m. m.m. i konkurser samt ersättning till Tusental kronor likvidatorer och bouppteckningsförrättare. Anslags- Dessutom får anslaget användas för utgifter 2018 Utfall 83 696 sparande -459 som hänför sig till internationellt straff- och Utgifts- 2019 Anslag 94 987 1 prognos 95 727 civilrättsligt samarbete och som inte ska betalas av annan myndighet.

2020 Förslag 39 987

2021 Beräknat 39 987 2 2022 Beräknat 39 987 3

Regeringens överväganden

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 39 987 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 39 987 tkr i 2020 års prisnivå. Regeringen aviserar att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige och att det bör träda i kraft den 1 januari 2021 (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12). De kommande förslagen medför en

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Ändamål 2.8.14 1:14 Avgifter till vissa

internationella sammanslutningar

Anslaget får användas för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa

Tabell 2.40 Anslagsutveckling 1:14 Avgifter till vissa

internationella sammanslutningar

skaderegleringar samt för utgifter för Tusental kronor ersättning till vissa ombuds- och rättegångskostnader. Anslaget får även Anslags- 2018 Utfall 13 317 sparande 5 857 användas för utgifter i samband med statens Utgifts- 2019 Anslag 24 174 prognos 19 770 skadeståndsansvar om den enhetliga 1 patentdomstolen överträder EU-rätten.

2020 Förslag 24 174

2021 Beräknat 24 174 2022 Beräknat 24 174

Regeringens överväganden

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringen föreslår att 39 987 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Kostnader för vissa

Ändamål

skaderegleringar m.m. för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 39 987 000 kronor, Anslaget får användas till årsavgifter och respektive 39 987 000 kronor. bidrag till vissa internationella sammanslutningar, internationellt samarbete och

Tabell 2.39 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. forskning med anknytning till rättsväsendets Tusental kronor område.

2020 2021 2022

Anvisat 2019 1 39 987 39 987 39 987 Kompletterande information

Förändring till följd av: Vidare får bidrag till vissa andra internationella Pris- och löneomräkning 2 sammanslutningar samt internationellt samarbete Beslut och forskning med anknytning till Justitie- Överföring till/från andra departementets område betalas från anslaget. anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 39 987 39 987 39 987

Regeringens överväganden

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Regeringen föreslår att 24 174 000 kronor anvisas budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en under anslaget 1:14 Avgifter till vissa pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. internationella sammanslutningar för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till 24 174 000 3 Exklusive pris- och löneomräkning. kronor respektive 24 174 000 kronor.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Tabell 2.41 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för 2022 beräknas anslaget till 57 157 000 kronor

1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

respektive 57 157 000 kronor. Tusental kronor

2020 2021 2022 Tabell 2.43 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för

1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Anvisat 2019

1

24 174 24 174 24 174 Tusental kronor

Förändring till följd av: 2020 2021 2022 Beslut

Anvisat 2019

1

47 157 47 157 47 157

Överföring till/från andra anslag Förändring till följd av: Övrigt Beslut

Förslag/beräknat anslag 24 174 24 174 24 174 Överföring till/från andra 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. anslag 10 000 10 000 10 000 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Varav BP20 10 000 10 000 10 000 budget. Varav Medel avs. statsbidrag för

2.8.15 1:15 Bidrag till lokalt

verksamheter som värnar demokratin 10 000 10 000 10 000

brottsförebyggande arbete

Övrigt

Tabell 2.42 Anslagsutveckling 1:15 Bidrag till lokalt Förslag/beräknat anslag 57 157 57 157 57 157

brottsförebyggande arbete 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. Tusental kronor 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Anslags- 2018 Utfall 46 941 sparande 216 Utgifts- 2019 Anslag 47 157 1 prognos 46 614 2.8.16 1:16 Säkerhets- och

2020 Förslag 57 157 integritetsskyddsnämnden

2021 Beräknat 57 157

Tabell 2.44 Anslagsutveckling 1:16 Säkerhets- och

2022 Beräknat 57 157 integritetsskyddsnämnden 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Tusental kronor

Anslags- 2018 Utfall 15 267 sparande 3 543 Ändamål Utgifts- 2019 Anslag 20 924 1 prognos 19 248

2020 Förslag 21 224

Anslaget får användas för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. 2021 Beräknat 21 546 2 Brottsförebyggande rådet belastar anslaget 2022 Beräknat 21 868 3 med vissa egna kostnader direkt kopplade till 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. denna verksamhet. Anslaget får även användas 2 Motsvarar 21 223 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 21 224 tkr i 2020 års prisnivå. för utgifter för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism.

Ändamål

Regeringens överväganden

Anslaget får användas för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens Anslaget ökas med 10 000 000 kronor för 2020– förvaltningsutgifter. 2025 för att finansiera statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin mot våldsbejakande extremism. Anslaget 6:1 Allmänna val och

Regeringens överväganden

demokrati under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp. Från och med den 1 augusti 2019 bedriver Regeringen föreslår att 57 157 000 kronor nämnden tillsyn över Säkerhetspolisens och anvisas under anslaget 1:15 Bidrag till lokalt Polismyndighetens tillämpning av den nya lag brottsförebyggande arbete för 2020. För 2021 och

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

som ger dessa myndigheter utökad tillgång till Ändamål

uppgifter från signalspaning i försvarsunder-

rättelseverksamhet. Regeringen föreslår att Anslaget får användas för Domarnämndens anslaget ökas med 2 000 000 kronor från och med förvaltningsutgifter.

2020 för den nya tillsynsuppgiften. Anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med motsvarande belopp. Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 21 224 000 kronor

anvisas under anslaget 1:16 Säkerhets- och Regeringen föreslår att 8 574 000 kronor anvisas integritetsskyddsnämnden för 2020. För 2021 och under anslaget 1:17 Domarnämnden för 2020.

2022 beräknas anslaget till 21 546 000 kronor, För 2021 och 2022 beräknas anslaget till respektive 21 868 000 kronor. 8 710 000 kronor respektive 8 846 000 kronor.

Tabell 2.45 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för Tabell 2.47 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för

1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 1:17 Domarnämnden

Tusental kronor Tusental kronor

2020 2021 2022 2020 2021 2022

Anvisat 2019

1

1 8 441 8 441 8 441

Anvisat 2019 18 924 18 924 18 924

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 133 269 405 Pris- och löneomräkning 2 300 592 883 Beslut Beslut 2 000 2 030 2 061 Överföring till/från andra Varav BP20 3 2 000 2 000 2 000 anslag Varav 3 Övrigt Medel för utökad tillsyn 2 000 2 000 2 000

Förslag/beräknat anslag 8 574 8 710 8 846

Överföring till/från andra 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. anslag 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Övrigt 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

Förslag/beräknat anslag 21 224 21 546 21 868

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. preliminär. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 3 Exklusive pris- och löneomräkning. budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021–2022 är preliminär. 2.8.18 1:18 Från EU-budgeten

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

finansierade insatser avseende EU:s

inre säkerhet

2.8.17 1:17 Domarnämnden Tabell 2.48 Anslagsutveckling 1:18 Från EU-budgeten

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

Tabell 2.46 Anslagsutveckling 1:17 Domarnämnden Tusental kronor Tusental kronor Anslags- 2018 Utfall 60 917 sparande 20 083 Anslags- 2018 Utfall 7 471 sparande 949 Utgifts- 2019 Anslag 108 000 1 Utgifts- prognos 106 755 2019 Anslag 8 441 1 prognos 8 402

2020 Förslag 113 000

2020 Förslag 8 574

2021 Beräknat 101 000 2021 Beräknat 8 710 2 2022 Beräknat 84 900 2022 Beräknat 8 846 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar 1 i samband med denna proposition. Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 574 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 8 574 tkr i 2020 års prisnivå.

PROP. 2019/ 20: 1 UTGIFTSOMRÅD E 4

Ändamål förordningarna (EU) nr 513/2014 och (EU) nr 515/2014 som tillsammans inrättar Fonden för Anslaget får användas för utgifter avseende inre säkerhet (ISF). Fonden är en del av flera EUverksamhet som bedrivs inom ramen för fonden fonder kopplade till EU:s fleråriga budgetram för inre säkerhet, samt för administration av som sträcker sig från och med 2014 till och med fonden. 2020. Utbetalningar av fondmedel kommer dock att göras även under 2021 och 2022. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett nationellt Bemyndigande om ekonomiska åtaganden program som delvis omfattar fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget medför således utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:18 Från under 2020 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som ingå ekonomiska åtaganden som inklusive inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov tidigare åtaganden medför behov av framtida av framtida anslag på högst 185 000 000 kronor anslag på högst 185 000 000 kronor 2021–2022. 2021–2022.

Skälen för regeringens förslag: Europaparlamentet och rådet antog den 16 april 2014

Tabell 2.49 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre

säkerhet

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående åtaganden 112 000 164 336 210 000 Nya åtaganden 110 000 151 000 80 000 Infriade åtaganden 58 000 105 336 105 000 100 500 84 500 Utestående åtaganden 164 336 210 000 185 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 170 000 210 000 185 000

Regeringens överväganden Tabell 2.50 Härledning av anslagsnivån 2020–2022 för

1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende

EU:s inre säkerhet

Regeringen föreslår att 113 000 000 kronor Tusental kronor anvisas under anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 2020 2021 2022 för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till Anvisat 2019

1

108 000 108 000 108 000

101 000 000 kronor respektive 84 900 000 Förändring till följd av: kronor. Beslut 5 000 –7 000 –23 100 Varav BP20 41 000 42 000 84 900 Varav Fonden för inre säkerhet 41 000 42 000 84 900 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 113 000 101 000 84 900

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Internationell 5 samverkan

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Diagramförteckning

Diagram 2.2 Antal artiklar där UI:s forskare och redaktörer har medverkat, 2014 –

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

tidigare åtaganden medför behov av framtida 1. Riksdagen anvisar ramanslagen för anslag på högst de belopp och inom de budgetåret 2020 under utgiftstidsperioder som anges i tabell 1.2. område 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om bidrag som inklusive

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 328 554 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 193 326 1:3 Nordiskt samarbete 13 595 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 45 029 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke- 1:6 spridning 72 358 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 1:9 Svenska institutet 131 360 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 176 215

Summa 2 028 315

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 2021 – 2022 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 160 500 2021 – 2029

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 210 500

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 1 2019 2020 2021 2022 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 208 1 680 1 629 1 329 1 329 1 329 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 187 193 195 193 183 184 1:3 Nordiskt samarbete 44 14 13 14 14 14 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 9 14 14 5 5 5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 39 44 45 45 46 46 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 53 54 53 72 71 74 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 28 28 28 28 28 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 19 19 19 19 19 1:9 Svenska institutet 120 125 125 131 131 133 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 15 15 15 15 15 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 174 172 176 168 170

Totalt för utgiftsområde 05 Internationell samverkan 1 893 2 360 2 310 2 028 2 009 2 018

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2020-2022. Tabell 2.3 Ramnivå 2020 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor Miljoner kronor 2020

Transfereringar 1 2020 2021 2022 1595 Verksamhetsutgifter 2 432

Anvisat 2019

1

2 362 2 362 2 362

Investeringar 3 1 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 14 19 Summa ramnivå 2028 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2018 samt kända Beslut -343 -367 -364 förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag Varav BP20 3 10 13 17 från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Överföring till/från andra 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i utgiftsområden verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom Varav BP20 3 byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. Övrigt

Ny ramnivå 2 028 2 009 2 018

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.3 Mål för utgiftsområdet Exportkontroll Handläggningstider för tillståndsärenden, antal avgjorda ärenden och Målet för utgiftsområdet Internationell omfattningen av tillsynsverksamheten. samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i Nordiskt samarbete: Antal undanröjda hinder förbindelserna med andra länder (prop. 2007/08:1 för rörlighet över gränserna. utg. omr. 5, bet. 2007/08:UU1). Sverigefrämjande: Nation Brands index, Svenska institutets stipendier och ledarskapsprogram och antal institutioner utomlands som undervisar i svenska.

2.4 Resultatredovisning

En rad olika faktorer bidrar till målet att 2.4.2 Resultat säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även Sveriges engagemang i internationella effekterna av andra offentliga insatser eller organisationer samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar I syfte att säkerställa Sveriges intressen i om en bredd av samhälleliga kontakter och förbindelserna med andra länder är Sverige relationsskapande på olika nivåer och i olika engagerat i ett antal internationella forum, och med diplomatiska, politiska och organisationer. Arbetet är inriktat på bred ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna internationell samverkan och samarbete. Sverige spelar här en central roll. var under 2018 en aktör i FN, EU, Europarådet, Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader OSSE, Nordiska ministerrådet (NMR), och redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. OECD och i sitt partnerskap med Nato. De obligatoriska avgifterna finansieras från anslag 1:1 Avgifter till internationella 2.4.1 Resultatindikatorer och andra organisationer och utgjorde 2018 drygt 66 procent bedömningsgrunder av utgiftsområdet. Utvecklingen av kostnader på anslaget är framför allt beroende av förändringar i En bärande del av verksamheten inom organisationernas arbete och valutakurser och utgiftsområdet utgörs av de principer och lämnar litet utrymme för svensk påverkan. I tabell politiska prioriteringar som vägleder den förda 2.4 redovisas andelen kostnader av de totala årliga politiken. Dessa är Agenda 2030 för hållbar utbetalningarna för de internationella utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter, organisationerna. rättsstatens principer, dialog och medling, fred och säkerhet samt en feministisk utrikespolitik,

Tabell 2.4 Avgifter för respektive organisation som

finansieras under anslag 1:1 Avgifter till internationella

såsom de kommer till uttryck i regeringens årliga

organisationer

utrikesdeklaration. Dessa utgör centrala Organisation 2018 2017 2016 2015 bedömningsgrunder för att bedöma resultatet, FN 49 59 61 60 måluppfyllelsen och utvecklingen på området. Nordiska ministerrådet 31 24 24 26 För utgiftsområdet finns följande indikatorer Europarådet 5 5 4 4 för utvecklingen på området och verksamhetens OSSE 6 5 4 3 resultat: Internationell krishantering och fredsfrämjande OECD 4 4 3 3 insatser: Antal svenska kvinnor och män i civila Övriga organisationer 5 3 4 4 och militära krishanterings- och fredsfrämjande Total 100 100 100 100 insatser. Källa: Kammarkollegiet Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning: SIPRI:s förekomst i FN mediereportage och antal artiklar där UI:s FN är den främsta förvaltaren av en regelbaserad forskare och redaktörer har medverkat. världsordning och som sådan en av de viktigaste arenorna för svensk utrikespolitik. Denna roll

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

accentuerades under 2017 då Sverige inträdde genomförandet av den globala strategin för EU:s som invald medlem i FN:s säkerhetsråd och utrikes- och säkerhetspolitik. Strategin speglar en stärktes ytterligare under 2018. bred syn på säkerhet och är förankrad i EU:s Generalsekreteraren fortsatte under 2018 att värdegrund. driva processer för att reformera FN:s utveck- Genomförandet påbörjades av det permanenta lingssystem, freds- och säkerhetsarkitektur samt strukturerade samarbetet om EU:s gemensamma den interna förvaltningen av organisationen. säkerhets- och försvarspolitik (Pesco). Sverige, som kritisk FN-vän, bidrog till dessa Under 2018 fattades beslut om att ge EU:s reformansträngningar. Arbetet resulterade i att planerings- och ledningsfunktion för militära FN stod redo att sjösätta nya strukturer och insatser (MPCC) i uppgift att även kunna leda en processer från och med 1 januari 2019. exekutiv EU-insats med upp till 2 500 personer. Som medlem i säkerhetsrådet arbetade Sverige Sverige deltog i 15 av EU:s 16 krishanteringsför genomförandet av rådets uppgift enligt FN:s insatser och lämnade ett av de största stadga – att upprätthålla internationell fred och personalbidragen till den civila krishanteringen säkerhet. FN ledde 14 fredsbevarande insatser 2018. Sverige spelade under året en avgörande roll och 24 politiska insatser runt om i världen med i förhandlingarna om den s.k. civila pakten, som syfte att säkerställa hållbar fred och förebygga syftar till att EU:s civila krishantering ska bli mer konflikt under 2018. Den fredsbevarande handlingskraftig, effektiv och flexibel. insatsen i Liberia avslutades under året. Den regionala närvaron i EU:s rådgivande Sverige bidrog till ett ökat fokus på insats för civil säkerhetssektorreform i Ukraina genomförandet av agendan för kvinnor, fred och (EUAM Ukraina) med en närvaro i Odessa i säkerhet samt förebygga väpnad konflikt. Sverige tillägg till Kharkiv och Lviv utökades 2018. Precis verkade för att alla ordförandeskapsuttalanden som EU:s konfliktförebyggande övervakningssom antagits för krissituationer har haft en insats i Georgien (EUMM Georgien) syftar referens till FN:s agenda för kvinnor, fred och EUAM Ukraina till att upprätthålla den säkerhet. Sverige drev frågan om att europeiska säkerhetsordningen. I båda dessa civilsamhället, inte minst kvinnorätts- prioriterade insatser tillhörde Sverige under 2018 organisationer, ska få möjlighet att informera de största personalbidragarna. Även EU:s civila säkerhetsrådet om kvinnors situation i specifika rådgivningsinsats i Irak (EUAM Irak) har blivit länder och områden. Sverige arbetade för att förlängd och fått ett mer omfattande mandat, stärka arbetet i säkerhetsrådet med med en fördubbling av insatsens personal. barnperspektiv i väpnade konflikter. Under året deltog Sverige i arbetet med att ta Sverige arbetade för att säkerhetsrådet ska fram en ny policy för EU:s arbete med kvinnor, kunna bli bättre på att möta nya fred och säkerhet, vilken antogs i december 2018. säkerhetsutmaningar såsom kopplingen mellan Under hösten påbörjades även ett arbete med att klimatförändringar och säkerhet. ta fram en handlingsplan för genomförandet av Regeringen redogjorde för medlemskapet i policyn. säkerhetsrådet genom skr. 2018/19:104 Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017 – 2018. OSSE Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till Organisationen för säkerhet och samarbete i regeringen om behov av en oberoende Europa (OSSE) är ett säkerhetspolitiskt utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s samarbetsorgan med 57 deltagande stater. säkerhetsråd. Regeringen avser att tillsätta en OSSE:s verksamhet utgår från en bred syn på sådan och återkomma till riksdagen i detta ärende. säkerhet som omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet EU och demokrati. Sverige verkade 2018 för att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhets- respekten för den europeiska säkerhetsordningen politiska plattform. Mot bakgrund av det ska återupprättas och att alla deltagande stater ska försämrade omvärldsläget har medlemsstaterna i leva upp till organisationens normer och principer EU sett ett behov av att stärka EU som från Helsingforsslutakten och Parisstadgan säkerhetspolitisk aktör. Flera steg togs under liksom andra åtaganden. Sverige verkade också 2018 för att utveckla den gemensamma säkerhets- för att stärka EU:s röst inom organisationen. och försvarspolitiken, inom ramen för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Svenskt fokus var OSSE:s hantering av den Europarådet ryska aggressionen mot Ukraina under 2018, Europarådet är en paneuropeisk organisation inklusive den illegala annekteringen av Krim, och med 47 medlemsstater. En del av organisationens den konflikt som därmed har uppstått. Sverige arbete är att ta fram konventioner som skapar en verkade för att konflikten och de ryska brotten normgrund för internationellt samarbete inom mot OSSE:s principer och åtaganden fortsatt ska mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens ha framträdande plats på OSSE:s dagordning och principer. Organisationen bevakar och motverkar att OSSE ska användas som instrument för EU:s inskränkningar i länder som begränsar samlade politik i förhållande till konflikten. domstolars, oppositioners, mediers och Sverige bidrog med politiskt, finansiellt och akademikers villkor att uttrycka sig fritt. personalmässiga stöd till OSSE:s särskilda Sverige fortsatte under 2018 att stödja observatörsmission i Ukraina (SMM), ett viktigt generalsekreterarens reformsträvanden och att instrument för ansvarsutkrävande. prioritera Europarådets kärnområden. Sverige Sverige betonade vikten av OSSE:s insatser för verkade för att det unika övervakningssystemet demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens enligt Europakonventionen och Europaprinciper genom tydligt politiskt och finansiellt domstolen fortsatt kan fungera väl. stöd till de tre oberoende institutionerna: För att trygga kärnverksamheten gav Sverige Kontoret för demokratiska institutioner och ett särskilt stöd till Europadomstolen, mänskliga rättigheter (ODIHR), Mediefrihets- Venedigkommissionen och Istanbulrepresentanten (RFoM) och Högkommissarien konventionen i form av projektbidrag till för nationella minoriteter (HCNM). Sveriges har verksamhet som syftar till att främja demokrati, genom projektbidrag till ODIHR hjälpt till att ökad respekt för mänskliga rättigheter och stärka kapaciteten hos civilsamhälles- rättsstatens principer samt jämställdhet och organisationer i Ukraina 2018. I rollen som EU:s kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de lokala samordnare för mediefrihetsfrågor bidrog mänskliga rättigheterna. Sverige till att dessa frågor fått ett framträdande Den ryska aggressionen mot Ukraina, utrymme i diskussionerna inom organisationen, inklusive den illegala annekteringen av Krim, inklusive genom antagandet av en deklaration om präglade arbetet även under 2018. Sverige verkade journalisters säkerhet. för att stödja Ukraina genom Europarådets olika Sverige arbetade för att stärka jämställdhets- instrument och genom ett omfattande stöd och integrering i OSSE och lyfte särskilt fram sekunderingar till organisationens verksamhet Agendan för kvinnor, fred och säkerhet under och reformarbete i landet. Sverige bidrar även till ordförandeskapet i OSSE:s militärpolitiska organ Europarådets reformarbete i Armenien, Forum for Security Cooperation (FSC). Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Sverige har deltagit i och bidragit till den dialog Vitryssland. som förs inom OSSE avseende konventionell Europadomstolen effektiviserade sitt arbete rustningskontroll och militärt förtroende- och minskade radikalt det tidigare stora antalet skapande, som fått förnyad aktualitet efter den mål som väntar på behandling och avgörande. ryska aggressionen mot Ukraina, med Sverige tillförde nordisk representation i målsättningen att öka militär transparens och expertgruppen GREVIO som har till uppgift att förutsägbarhet i Europa. övervaka Europarådets konvention om Sverige har fortsatt verkat för en förebyggande och bekämpande av våld mot modernisering av Wiendokumentet och för att kvinnor och våld i nära relationer fördraget om observationsflygningar ska (Istanbulkonventionen). genomföras. Sverige bidrog till arbetet med att kontrollera Sverige bidrog till att öka det civila samhällets att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att möjligheter att delta i OSSE:s arbete genom förebygga och bekämpa korruption enligt fortsatt stöd till civilsamhällesplattformen Civic Europarådets konventioner och Solidarity Platform och till det svenska OSSE- rekommendationer om korruption, som gruppen nätverket. av stater mot korruption (Greco) utför. Under 2018 utvärderade Greco också Sverige i femte utvärderingsrundan.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Partnerskapet med Nato Frågor kring framtidens arbetsmarknad har Sedan 1994 är Sverige ett partnerland till varit högaktuella under 2018 och 2019. OECD Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). fattade beslut om inrättandet av en särskild De prioriterade målsättningarna för Sveriges stödenhet för Global Deal-initiativet under partnerskap med Nato är politisk dialog, övnings- OECD:s och ILO:s delade värdskap. Sverige är och utbildningssamarbete och informations- sedan våren 2019 ordförande för initiativets utbyte, framför allt kopplat till säkerhetsläget i styrkommitté, med ILO och OECD som Sveriges närområde. medordförande. Sveriges partnerskap med Nato fortsatte under En OECD-rapport som kopplat till de 2018 att utvecklas inom ramen för vår status som nordiska statsministrarnas initiativ ”Nordic Enhanced Opportunities Partner (EOP), en Gender Effect at Work” visade hur jämställdhet status som förlängdes i slutet av 2017 med på arbetsmarknaden ökat tillväxten i de nordiska ytterligare tre år. länderna liksom en första rapport om nyanlända Sverige verkade för ett fördjupat samarbete kvinnors etablering på arbetsmarknaden rönte mellan EU och Nato på en rad områden under internationell uppmärksamhet. 2018, exempelvis militär rörlighet, övnings- Genom svensk medverkan antog OECDverksamhet samt förmågan att bemöta hybridhot. DAC ett ramverk för samverkan med Sverige deltog i Natos övningsverksamhet, t.ex. civilsamhället. OECD-DAC inledde under 2018 Trident Juncture i Nordnorge, i syfte att utveckla en granskning av Sveriges utvecklingssamarbete Försvarsmaktens förmåga, både för det nationella och humanitära bistånd. försvaret och för deltagande i internationella krishanteringsinsatser. Sverige förlängde stödet till Natos utbildnings- Verksamhet för fredsbyggande och och rådgivningsmission i Afghanistan, Resolute säkerhetsfrämjande Support Mission, samt till Natos insats i Kosovo, Kosovo Force under 2018. Läget i vår omvärld har försämrats med fler Sverige verkade för att Natos och konflikter och hot mot mänskliga rättigheter och partnerländers tillämpning av FN:s säkerhets- rättsstaten, se diagram 2.1. rådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet utvecklas och stärks ytterligare. Diagram 2.1 Antal väpnade konflikter i världen 1947 – 2017 60 OECD Antal väpnade konflikter Organisationen för ekonomiskt samarbete och 50 utveckling (OECD) arbetar för global 40 ekonomisk integration, regelbaserat internationellt samarbete och hållbar handel. 30 OECD:s rapporter, rekommendationer och granskningar fortsatte under 2018 att tjäna som 20 referenspunkter för svenskt arbete på flera områden, t. ex. i utvärderingen och utvecklingen 10 av den svenska skolan. 0 Organisationen genomförde bland annat en 1947 1957 1967 1977 1987 1997 2007 2017 översyn av yrkesutbildningen i Sverige samt en Källa: UCDP, Uppsala universitet. granskning av Sveriges politik för integration av utlandsfödda elever i svensk grund- och Målet med verksamheten för fredsbyggande och gymnasieskola vilka resulterade i konkreta säkerhetsfrämjande är att stävja den negativa rekommendationer till Sverige. Sverige utvecklingen genom att främja fred och säkerhet, medverkade också i en ny omgång av PISA och förebygga konflikter och främja respekten för Talis. Ett annat exempel är att OECD rättsstatens principer och mänskliga rättigheter presenterade en översyn av politiken för samt jämställdhet. digitalisering i Sverige, med rekommendationer Verksamheten finansieras i huvudsak av för att upprätthålla Sveriges ledande position på anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande det digitala området. verksamhet under utgiftsområde 5. Delar av

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

verksamheten erhåller även finansiellt stöd under Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vilket bidrog i dialogansträngningar som rör institutets möjliggör synergieffekter. Verksamheten är bred arbete med icke-spridning och nedrustning. och omfattar en mångfald av utrikespolitiska instrument, däribland politisk dialog, påverkansarbete i internationella organisationer och Stöd till prioriterade organisationer samverkan med strategiska partner. För genomförandet används framförallt två verktyg: Verksamheten har innefattat stöd till stöd till strategiska organisationer med tydligt mellanstatliga, multilaterala och enskilda mervärde och sekonderingar av personal med organisationer för särskilda insatser och projekt expertkompetens. som främjar konfliktförebyggande, freds- och säkerhetsfrämjande, medling, folkrätt och mänskliga rättigheter. Stöden har också bidragit Dialog och fredsprocesser till genomförandet av den feministiska utrikespolitiken samt till Agenda 2030 och då Regeringen fortsatte satsningen på dialog och särskilt mål 16 som handlar om att främja fredliga, fredsprocesser under 2018. Sverige bidrog till och inkluderande samhällen. dialoginitiativ i bland annat Cypern, Jemen, De geografiskt prioriterade områdena var 2018 Somalia och Koreahalvön. Dagens konflikter är närområdet, Ukraina, Syrien, Irak, Afrikas horn, komplexa och rör sig på olika nivåer. Det innebär Somalia och Sahel- och Stora sjöregionerna. att traditionell medling mellan två parter sällan är Några teman var nedrustning och ickespridning, rätt metod för att nå en lösning. Sverige verkade anti-terrorism och samhällets motståndskraft för inkluderande fredsprocesser, där insatser med mot hybridhot. det civila samhället på lokal nivå, dialog mellan Sverige har ett starkt engagemang för FN och olika befolkningsgrupper och lokala områden, gav stöd till organisationens organ för fred och ska ha naturliga länkar till officiella processer på säkerhet under 2018. Arbetet i och stödet till central nivå. FN:s fredsbyggandekommission fortsatte. Kvinnors och ungas inflytande och deltagande på alla nivåer är en central prioritering för att skapa hållbar fred, eftersom väl förankrade Expertstöd och metodutveckling fredsavtal är mer hållbara. Sveriges stöd till interreligiös dialog i Cypern bidrog till lokal Sverige har under 2018 sekonderat och ställt förankring av fredsprocessen, vilket stärker personal till förfogande för freds- och förutsättningarna för att kunna nå ett hållbart säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande fredsavtal. verksamhet, främst inom FN, EU, Nato och Medlemmarna i det svenska kvinnliga OSSE, bl.a. till FN:s insats på Cypern, till EU:s medlingsnätverket bidrog till arbetet för fred i marina styrka i Medelhavet och Natos insats i bland annat Georgien, Jemen, Somalia, Sudan och Afghanistan. Syrien. Sverige bidrog också med råd och Folke Bernadotteakademin (FBA) har fortsatt erfarenhetsutbyte till länder som arbetar med och bidragit till arbetet med att reformera genomför nationella handlingsplaner för kvinnor, säkerhetssystem i länder som rör sig från konflikt fred och säkerhet, till exempel Tjeckien och eller auktoritärt styre, framför allt med Jordanien. jämställdhetsintegrerade kurser, samordning och Europeiska fredsinstitutet, som Sverige var utveckling av det internationella samarbetet inom med och grundade 2014, har fortsatt varit International Forum for the Challenges of Peace engagerat i dialog- och medlingsprojekt i främst Operations (Challenges Forum), och stöd till Mellanöstern. Institutet bidrog till och internationella forskararbetsgrupper för kompletterade EU:s globala arbete för fred. Med fredsbevarande operationer och stöd till hjälp av bland annat bidrag från Sverige bidrog avväpning, demobilisering och återanpassning av fredsinstitutets dialogprojekt i Irak och Sydsudan före detta kombattanter. till lokala försoningsprocesser i syfte att minska Inom ramen för genomförandet av den väpnat våld. feministiska utrikespolitiken anordnade Svenska institutet tillsammans med Utrikesdepartementet

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

i april 2018 Stockholm Forum on Gender Försvarsmakten, Polismyndigheten, FBA, Equality med syftet att hitta nya lösningar, ta Myndigheten för samhällsskydd och beredskap initiativ och etablera samarbeten som stärker det (MSB), Kriminalvården, Domstolsverket och globala jämställdhetsarbetet. Åklagarmyndigheten. De myndigheter som Sanktioner är ett komplement till andra freds- bidrar till freds- och säkerhetsfrämjande insatser och säkerhetsfrämjande åtgärder. Sverige verkade fortsatte sitt samverkansarbete inom ramen för för en rättssäker och effektiv användning av det myndighetsråd som inrättades på regeringens sanktionsinstrumentet under 2018. uppdrag hösten 2013. Sverige bidrog till att inom EU, med Nato och i andra sammanhang stärka det internationella Kvinnor, fred och säkerhet i internationell samarbetet och dialogen om bemötandet av krishantering hybridhot, inklusive cybersäkerhet och arbetet Regeringens ambition är att andelen kvinnor i mot desinformation. internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser ska öka. Det totala antalet utsända från Sverige under 2018 redovisas i tabell Internationell krishantering och fredsfrämjande 2.5. Mellan 2017 och 2018 ökade andelen kvinnor insatser i civila insatser med fyra procent och Sveriges bidrag hade oftast en mycket högre andel kvinnor Målet med Sveriges deltagande i freds- och än insatsens totala andel kvinnor. För de militära säkerhetsfrämjande insatser är att förebygga, bidragen ökade andelen kvinnor med en procent. hantera och lösa kriser och konflikter och i

Tabell 2.5 Det totala antalet utsända samt procentandel

förlängningen att bygga hållbar fred.

kvinnor och män i svenska bidrag till civila och militära

Verksamheten finansieras inom utgiftsområde 5 krishanterings- och fredsfrämjande insatser Internationell samverkan, anslaget 1:2 Freds- och Antal och procent säkerhetsfrämjande verksamhet , utgiftsområde 6 Insats Totalt Andel Andel Andel Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget antal kvinnor kvinnor kvinnor 2018 /män /män /män 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt 2018 2017 2016 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, anslaget Afrika söder om Sahara 1:1 Biståndsverksamhet , den del som enligt Civil 78 45/55 37/63 38/62 OECD-DAC räknas som bistånd. I det följande Militär 378 12/88 11/89 10/90 redogörs övergripande för resultaten av det

Mellanöstern och Nordafrika

svenska deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser, finansierade under alla tre Civil 34 41/59 37/63 54/46 utgiftsområden. Militär 81 6/94 4/96 3/97

Östeuropa, Centralasien och

Inriktning och genomförande Västra Balkan Sveriges bidrag till internationell krishantering Civil 97 42/58 36/64 39/61 och fredsfrämjande insatser har koncentrerats till Militär 4 25/75 25/75 0/100 regioner och konflikter som är prioriterade ur ett

Asien

utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt Civil 4 75/25 75/25 50/50 perspektiv. Även det försvars- och rättspolitiska Militär 35 13/87 14/86 8/92 perspektivet har beaktats. Erfarenheter och lärdomar av Sveriges deltagande i internationell

Latinamerika

krishantering analyseras mer utförligt i Civil 12 17/83 29/71 29/71 regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för Militär 0 0/0 0/0 0/0 internationell civil och militär krishantering Totalt 723 (skr. 2016/17:196). Civil 225 42/58 38/62 40/60 Sverige har verkat för att mandat och mål för

Militär 498 11/89 10/90 8/92

de insatser som vi bidrar till blir så tydliga som möjligt med hänsyn tagen till den ofta komplexa, Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik civila insatser för december föränderliga och utmanande miljö som insatserna 2016, 2017, och 2018. Årsberättelse för Försvarsmakten 2016, 2017 och 2018 verkar i. De myndigheter som deltog med (antal befattningar eller antal individer om dessa understiger antalet befattningar, andel män och kvinnor i procent på grund av personalrotation). personal i internationella insatser under 2018 var

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Samtliga utsändande myndigheter arbetade med Nato under 2018. Antalet befattningar var jämställdhetsintegrering under året. Sverige var omkring 720, men antalet tjänstgörande varierade även drivande för nya åtaganden på från månad till månad. Kostnaden för Sveriges jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s civila samlade engagemang var cirka 1 700 miljoner krishanteringsinsatser. kronor, varav drygt 370 miljoner kronor för civila insatser. Tabell 2.6 illustrerar den samlade bilden De svenska bidragen för de svenska bidragen där svensk personal sänts Sverige bidrog med personal till närmare 40 civila ut. Därefter beskrivs ett urval av insatser mer och militära krishanterings- och fredsfrämjande ingående för att ge en bild av insatsernas olika insatser under ledning av EU, FN, OSSE och resultat och förutsättningar.

Tabell 2.6 Svenska bidrag i civila och militära krishantering- och fredsfrämjande insatser 2016 – 2018

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk personal personal personal 2018 2017 2016

Afrika söder om Sahara

Centralafrikanska republiken FN Stabilisering och säkerhet Civil 6 6 5 (CAR)/MINUSCA CAR/EUTM EU Stabilisering och säkerhetssektorreform Militär 9 9 2 (SSR) Demokratiska republiken Kongo FN Stabilisering och säkerhet Civil 13 7 14 (DRK)/MONUSCO DRK/MONUSCO FN Stabilisering och säkerhet Militär 4 2 2 Guinea Bissau/UNIOGBIS FN Stabilisering och fredsbyggande Civil 1 1 0 Liberia/UNMIL* FN Stabilisering och säkerhet Civil 0 4 11 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Civil 7 5 9 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Militär 330 330 232 Mali/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och SSR Civil 2 1 0 Mali/EUTM EU Utbildning och rådgivning till Malis Militär 15 7 7 försvarsmakt Niger/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och SSR Civil 1 2 1 Somalia/UNSOM FN Stabilisering och säkerhet Civil 6 8 5 Somalia/EUCAP EU Kapacitetsbyggande säkerhetssektor och Civil 10 10 3 maritim sektor Somalia/EUNAVFOR Atalanta EU Marin insats mot sjöröveri och för skydd av Militär 6 38 3 humanitära leveranser Somalia/EUTM EU Utbildning av försvarsmakt Militär 8 8 8 Somalia/ UNODC Somaliland FN Stöd för rättsstatsuppbyggnad Civil 5 4 0 Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Civil 20 7 20 Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 17 Västsahara/MINURSO FN Övervakning stillestånd Militär 4 4 0

Mellanöstern och Nordafrika

Irak/EUAM EU Stöd säkerhetssektorreform Civil 5 6 0 Irak/Operation Inherent Resolve(OIR) Mellanstatlig Militär utbildningsinsats Militär 70 70 35 koalition Libyen/EUBAM EU Stöd för rättstatsuppbyggnad och Civil 4 4 3 gränsförvaltning Libyen/UNSMIL FN Stabilisering och säkerhet Civil 1 1 0 Mellanöstern/UNTSO FN Övervakning av gränser/stilleståndslinjer Militär 8 8 7 Södra centrala EU Marin kapacitetmot smuggling och Militär/ 3 3 3 Medelhavet/EUNAVFORMED Operation trafficking samt bistå nödställda UO5 Sophia

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

och UO6 Palestina/EUPOL COPPS EU Rättstatsstöd, främst polis Civil 10 2 9 Palestina (Hebron)/TIPH TIPH Övervakning Hebron Civil 13 14 13

Östeuropa, Centralasien och Västra

Balkan

Cypern/UNFICYP FN Övervakning stillestånd Civil 3 0 0 Georgien/EUMM EU Övervakning av stillestånd och verka för Civil 20 20 23 avspänning Kosovo/EULEX EU Rättstödsinsats mot bl.a. org. brottslighet Civil 16 21 19 och korruption Kosovo/OSCE Mission in Kosovo OSSE Demokrati, mänskliga rättigheter och Civil 3 3 3 rättsstatsuppbyggnad Kosovo/KFOR NATO Stabilisering och säkerhet Militär 4 4 4 Moldavien & Ukraina/EUBAM EU Stöd för gränsförvaltning Civil 0 1 2 Tadzjikistan/OSSE OSSE Rättsstatsstöd och säkerhet Civil 1 1 1 Ukraina/EUAM EU Civil säkerhetsreform. Främst stöd till polis Civil 19 16 9 Ukraina/SMM OSSE Observationer av konflikten och Civil 28 16 19 säkerhetsläget samt konfliktförebyggande insatser

Asien

Afghanistan/Resolute Mission NATO Utbildnings- och rådgivningsinsats Militär 24 24 24 Support Kashmir/UNMOGIP FN Övervakning stilleståndslinje Militär 6 6 7 Koreahalvön/NNSC Samarbete Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 5 neutrala stater Myanmar/UNDP FN Fredsbyggande Civil 1 1 0

Latinamerika

Colombiamissionen/UN Mission in FN Övervakning av fredsavtal Civil 3 4 7 Colombia Guatemala/CICIG Oberoende/F Rättsstatsstöd Civil 2 1 3 N Haiti/MINJUSTH (MINSUTAH) FN Stabilisering, säkerhet och rättsstatsstöd Civil 4 6 4

Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik för december månad 2015, 2016 respektive 2017 för civila insatser. Årsberättelse fö r Försvarsmakten 2015, 2016 och 2017 där max antal befattningar anges, exakt antal varierar något under året. Årsberättelse över GS FP-insatser, European External Action Service, 2017.

Afrika söder om Sahara svenskt deltagande är att bidra till att uppfylla Säkerhetsläget i Mali och den bredare Minusmas mandat enligt säkerhetsrådets Sahelregionen har fortsatt varit allvarligt under resolution och därigenom bidra till förbättrad 2018. Genomförandet av fredsavtalet i Mali från säkerhet i Mali samt understödja långsiktigt juni 2015 har gått långsamt. Det internationella hållbara lösningar på krisen. Sverige bidrog även samfundet har därför fortsatt att ge stöd till Mali. till att sända ut ett specialiserat polisteam till Sverige har också arbetat för att processen ska bli Centralafrikanska republiken (Minusca) för mer inkluderande så att kvinnor får utökade kortare tjänstgöring. Fokus för insatsen var att möjligheter att påverka och delta i fredsarbetet. motarbeta genusbaserat våld. FN-insatsen Minusma verkar på bred front för Sverige har fortsatt bidragit till EU:s att stabilisera landet. Sverige bidrog under 2018 rådgivning- och utbildningsinsats till stöd för med personal från Försvarsmakten, vilket Malis försvarsmakt, EUTM Mali, och EU:s civila beskrivs närmare under utgiftsområde 6, och med missioner, EUCAP Sahel Mali respektive personal från Polismyndigheten. Målet för EUCAP Sahel Niger. Insatserna har i större

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

utsträckning erbjudit stöd till regionala Svensk sekonderad personal (16 män och 14 samarbeten i Sahel, främst den regionala kvinnor) deltog i OSSE:s särskilda observatörsorganisationen G5 Sahel. De tre insatserna har mission SMM i Ukraina 2018, vilket är en ökning bidragit till kapacitetsuppbyggnad av Malis från föregående år. Missionen gör oberoende försvarsmakt och interna säkerhetsstyrkor i Mali observationer av konflikten och säkerhetsoch Niger. situationen och verkar konfliktförebyggande genom att underlätta dialog mellan konfliktens Mellanöstern och Nordafrika parter. Sverige har ett brett och långsiktigt engagemang i Irak. Sverige deltar sedan 2015 i den militära Asien utbildningsinsats som bedrivs inom ramen för Sverige bidrog med cirka 30 svenskar till Natos den internationella koalitionen mot ISIL/Daeshs utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan, insats, Operation Inherent Resolve, OIR. Målet Resolute Support Mission (RSM) under 2018. med insatsen är att bistå de irakiska Säkerhetssituationen var utmanande och behovet säkerhetsstyrkorna med att kunna stå emot och av militär internationell närvaro är fortfarandet slutligen besegra Daesh. Cirka 70 svenskar stort. RSM har bidragit till att stärka de afghanska arbetade i norra Irak med utbildning inom bl.a. säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse, hantera säkerheten i landet. detektering av improviserade sprängladdningar FN-insatsen Unmogib har till uppgift att och folkrättsliga regler i samband med väpnad övervaka vapenvilan mellan Indien och Pakistan i konflikt under 2018. området Kashmir. Sverige bidrog till insatsen med EU:s civila rådgivningsinsats i Irak (EUAM fem militärobservatörer under 2018. Unmogip Irak) etablerades i Bagdad. Insatsen förlängdes i har enligt sitt mandat genomfört undersökningar oktober 2018 med 18 månader och fick då ett mer av klagomålen rörande överträdelser av omfattande mandat, med en fördubbling av vapenvilan som också rapporterats till FN:s insatsens personal. Sverige bidrar fortsatt med generalsekreterare för vidare åtgärd. personal till insatsen. Sverige bidrog till Neutral Nations Supervisory De två civila insatserna i Palestina (Eupol Commission (NNSC) med fem militär- Copps och Eubam Rafah) är fortsatt viktiga för observatörer under 2018, som är en oberoende EU:s breda engagemang till stöd för den israelisk- part med uppgift att övervaka 1953 års palestinska fredsprocessen och uppbyggandet av vapenstilleståndsavtal mellan parterna i den palestinska rättsstaten. Sverige bidrar till Koreakriget. Eupol Copps med personal från flera myndigheter inom rättsväsendet. Latinamerika Sverige bidrar till FN:s insats i Colombia som har Östeuropa, Västra Balkan och Centralasien mandatet att verifiera återintegreringen av och EU:s civila rådgivande insats i Ukraina, EUAM, säkerhetsgarantier för Farc-gerillan. Farc-gerillan stödjer arbetet med reformering av den civila betecknas nu som avväpnad och som ett politiskt säkerhetssektorn. Sverige bidrog 2018 till att en parti. Insatsens mandat förlängdes i september ny fältnärvaro öppnades i Odessa, som arbetade 2018 med ett år. Vid årsskiftet 2018/2019 uppgick med strategisk rådgivning och projekt- antalet svenskar i insatsen till två. Sverige har verksamhet med ukrainska departement och konsekvent stött kvinnors deltagande i den myndigheter. colombianska fredsprocessen vilket bidragit till I Georgien har Sverige genom EU:s civila att Colombias fredsavtal genomsyras av ett observatörsinsats, EUMM, fortsatt lämna bidrag jämställdhetsperspektiv och kan stå som modell till konfliktförebyggande och stabilisering i för andra fredsavtal. landet. Insatsens uppdrag är att övervaka avtalet om eldupphör mellan Ryssland och Georgien från år 2008. Insatsen har fortsatt arbeta med Nedrustning och icke-spridning höghöjdskameror för att bättre kunna genomföra sitt mandat på icke-regeringskontrollerat område. Sveriges nedrustning- och ickespridningsarbete Sverige förlängde även stödet till Natos insats i syftar till att reducera och eliminera Kosovo, Kosovo Force (KFOR), liksom till EU:s massförstörelsevapen, motverka att dessa vapen rättsvårdande insats, EULEX Kosovo. används och sprids samt kontrollera och i vissa

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

fall helt förbjuda även konventionella vapen. Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och Sverige har genom en aktiv politik och god icke-spridning teknisk expertis fortsatt att bidra till nedrustning och icke-spridning i FN, EU och bilateralt. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Sverige verkade för att driva arbetet med Stockholms internationella fredsforskningskärnvapennedrustning framåt bl.a. inom ramen institut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet för icke-spridningsfördraget (NPT) inför (UI) har under 2018 fortsatt bedriva forskning översynskonferensen 2020 och inom IAEA om säkerhetspolitik, nedrustning och ickeunder 2018. spridning med finansiering från anslagen 1:6 Sverige var ordförande för den så kallade Haag- Forskning, utredningar och andra insatser rörande koden, en uppförandekod för att motverka säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning , spridning av ballistiska missiler 2018 – 2019. 1:7 Bidrag till Stockholms internationella Sverige verkade för att fler länder ska ansluta sig fredsforskningsinstitut och 1:8 Bidrag till till koden, samt ansvarade för en resolution om Utrikespolitiska institutet . Haag-koden som antogs i FN:s FOI har fortsatt haft rollen som ordförande i generalförsamling 2018. Sverige värnade det en teknisk arbetsgrupp under det internationella internationella atomenergiorganet IAEA:s partnerskapet för verifikation av kärnvapenuppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, nedrustning (IPNDV) och medverkat i ett liksom dess roll för nukleärt säkerhetsskydd. fyrpartssamarbete (QUAD) inom samma Sverige bidrog till insatser för att eliminera och område, och därutöver försett regeringen med förhindra spridning av biologiska och kemiska tekniskt underlag för förhandlingar m.m. på vapen, inte minst genom hanteringen av frågan nedrustnings- och ickespridningsområdet. om Syriens kemiska vapen i FN:s säkerhetsråd Som ett mått på genomslagskraften av SIPRI:s och Organisationen för förbud mot kemiska forskning kan det noteras att institutet förekom i vapen (OPCW). mer än 22 000 mediereportage i mer än 140 länder Inom ramen för EU och FN bidrog Sverige till under 2018, vilket är ungefär samma nivå som hanteringen och bekämpningen av små och lätta 2017 och 4000 fler än 2016. SIPRI:s databas om vapen och till insatser för att förhindra den militärutgifter slog nytt rekord när den nådde fler olagliga och okontrollerade spridningen av dessa än 3070 medier under lanseringsveckan i maj vapen samt uppmärksammat kopplingen till 2018. könsbaserat våld och våld i nära relationer. UI:s uppdrag är att främja intresse för och Sverige deltog i den expertgrupp vidga kunskapen om utrikespolitik och globala (Governmental Group of Experts) som med frågor. Institutet bedriver forskning, där även svenskt stöd skapats för att föra frågan om policyrelaterad analys ingår och folkbildande autonoma vapen framåt, inte minst vad gäller verksamhet. Institutets närvaro i svenska medier begrepp och definitioner. minskade något 2018, cirka 1158 artiklar färre Jämställd representation och deltagande har jämfört med den starka uppgången under 2017 fortsatt uppmärksammats, bl.a. genom riktat stöd och närvaron har därmed återgått till ungefär för ökat deltagande av kvinnor i multilaterala samma nivå som 2015, se diagram 2.2. nedrustningsförhandlingar. Insatser för nedrustning och icke-spridning, i form av stöd till exempelvis studier, seminarier och publikationer liksom till konkreta projekt, har finansierats från anslagen 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet , 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning och delvis även under utgiftsområde 7 för insatser som utgör internationellt bistånd enligt OECD:s kriterier. Sveriges obligatoriska bidrag till de internationella konventionerna på området finansieras under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer .

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Diagram 2.2 Antal artiklar där UI:s forskare och redaktörer som trädde i kraft 15 april 2018, präglade delar av

har medverkat, 2014 – 2018

ISP:s arbete under året. Myndigheten bistod

Regeringskansliet i bl.a. översynen av EU- 4500 Antal artiklar förordningen om kontroll av produkter med

4000 dubbla användningsområden.

14 ärenden föredrogs för Exportkontrollrådet 3500 3000 2018, jämfört med 15 ärenden 2017 och ett ärende

2500 överlämnades av ISP till regeringen för beslut.

Regeringen bereder överlämnade ärenden. 2000

1000 Samarbete inom Östersjöregionen

500 0 Sverige har som övergripande mål att förbättra

2014 2015 2016 2017 2018 relationer och samarbeten inom Östersjö-

Källa: Utrikespolitiska institutet. regionen. I förhållande till Ryssland är det

övergripande målet att bidra till en ökad

demokratisk utveckling i det ryska samhället samt

Exportkontroll

till ökad respekt för mänskliga rättigheter,

inklusive jämställdhet och minskad Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och miljöpåverkan. Verksamheten finansieras från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är de centrala anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen . myndigheterna på exportkontrollområdet. Östersjösamarbetet bedrivs genom Verksamheten vid ISP finansieras under anslag regeringens strategi för Svenska institutets (SI) 1:5 Inspektionen för strategiska produkter , medan verksamhet inom Östersjösamarbetet 2016 – SSM finansieras under utgiftsområde 6 Försvar 2020. Strategin har två huvudsakliga målområden: och samhällets krisberedskap.

Regeringen redovisar årligen grunderna för den Målområde 1. En hållbar utveckling och stärkt svenska exportkontrollpolitiken, arbetet och dess global konkurrenskraft i regionen resultat samt utvecklingen på området i en SI gav stöd för olika typer av lands- och skrivelse till riksdagen. Den senaste utgörs av sektorsövergripande samarbetsprojekt i syfte att regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll – möta gemensamma utmaningar i regionen 2018. krigsmateriel och produkter med dubbla Exempelvis beviljades 27 nya stöd för användningsområden 2018 (skr. 2018/19:114). projektinitiering. En utvärdering av programmet Skrivelsen innehåller också en redovisning av över tid visar att denna stödform är effektiv och tillståndsprövningen samt av exporten av resulterat i utökade nätverk, långsiktiga krigsmateriel och av produkter med dubbla samarbeten, nya tematiska kunskaper och användningsområden (PDA). bidragit till sänkta trösklar för svenska aktörer ISP hanterade en fortsatt stor inströmning av som t.ex. vill söka större EU-projekt. Stödet ärenden under 2018. Handläggningstiderna för bidrog till genomförandet av EU:s strategi för ansökningarna fortsatte att öka, bl.a. på grund av Östersjöregionen genom att bland annat att ärendena blivit allt mer komplexa och antalet underlätta inkluderingen av länder utanför EU i avgjorda ärenden minskade något 2018. Samtidigt olika samarbetsprojekt. Ökad medverkan i har ISP på senare år effektiviserat sin verksamhet Östersjösamarbetet av icke-EU-länder, främst genom ett förbättrat it-stöd och organisatoriska Ryssland och Vitryssland, har möjliggjorts förändringar. genom stöd för tredjelandssamverkan i 11 nya Tillsynsbesök är en viktig del i ISP:s projekt. Sverige bidrog till mer inkluderande verksamhet för att förebygga och åtgärda brister i samhällen och ökat förtroende mellan människor företags exporthantering. 23 tillsynsbesök genom utlandsmyndigheterna i Ryssland och de gjordes under 2018. Tillsynerna resulterade i baltiska länderna, som fått stöd för insatser med bättre regelefterlevnad, rutiner och exportfokus på bl.a. minoritetsgrupper och rysktalande kontrollansökningar i merparten av fallen. grupper i Baltikum. Genomförandet av det nya svenska regelverket

för export av krigsmateriel (prop. 2017/18:23)

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Målområde 2. Ökad integration mellan EU:s rättigheter, inklusive jämställdhet under 2018. medlemsstater och länderna inom EU:s Östliga Det svenska stödet bidrog till att bygga upp partnerskap samt Ryssland nätverk och stärka koordinationen mellan SI har genom olika plattformar för dialog och civilsamhällesorganisationer som är verksamma i nätverksbyggande bidragit till ökat förtroende Ryssland, något som varit viktigt mot bakgrund och utbyte mellan unga, förändringsaktörer, av det minskande utrymme som civilsamhället beslutsfattare och offentlig sektor i regionen har att verka inom. Sverige fortsatte ge stöd till under 2018. Fokus har varit på bl.a. aktörer som verkar för ökad respekt för de hållbarhetsfrågor, mänskliga rättigheter, mänskliga rättigheterna och i synnerhet jämställdhet och yttrandefrihet. SI genomförde yttrandefrihet i norra Kaukasien. För att främja sex olika ledarskapsprogram i regionen för unga genomförandet av Agenda 2030 har Sverige under tjänstemän, forskare, entreprenörer och året bland annat stött aktiviteter som syftar till representanter för civilsamhälle, som fått ökade medvetandegörande om Agenda 2030 och de kunskaper inom bl.a. innovation, hållbar globala målen för hållbar utveckling och deras förvaltning och Agenda 2030. SI har fortsatt att relevans på regional och lokal nivå. främja samarbete på högskolenivå i regionen, exempelvis genom Network for Future Global Mål 2. Förbättrad miljö och minskad Leaders (NFGL) som riktar sig till stipendiater på klimatpåverkan i Östersjöområdet svenska universitet och högskolor, samt genom På miljöområdet har Sveriges långsiktiga aktiviteter med alumner i regionen (2428 satsningar på hållbarhet och kapacitetsbyggande deltagare under året, nästan dubbelt mot 2017). SI resulterat i att nätverk upprättats i Ryssland för finansierar löpande besöksprogram för att främja dialog om gemensamma utmaningar på journalister och experter till Sverige. Ett lokal nivå i vattenfrågor. Insatserna bidrog 2018 pilotprogram startades för journalister från till stärkt civilsamhällespåverkan och förbättrad Östeuropa 2018. Utbyten inom kultur och vattenmiljö i Ryssland. medier mellan främst Sverige och Ryssland har möjliggjorts inom programmet Creative Force, Särskild satsning till vilket söktrycket ökat betydligt och 12 Under 2017 anslog regeringen ytterligare medel projektstöd beviljades under 2018. till anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för en särskild satsning över fyra år på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det Ryssland civila samhället och motverkan av desinformation. Satsningen har bidragit till ökad Regeringen beslutade 2014 om en resultatstrategi motståndskraft hos aktörer i det civila samhället, för Sveriges stöd till demokrati-, mänskliga i synnerhet medier, mot yttre påverkan. Stöd har rättigheter- och miljö i Ryssland 2014 – 2018. till exempel lämnats till kurser i media Målen med strategin är 1) att stödja demokratisk management på SSE Riga och till projekt genom utveckling samt ökad respekt för mänskliga Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet för att rättigheter och 2) att bidra till en förbättrad miljö st ä rka utvecklingen av fria, oberoende och i Östersjön och nordvästra Ryssland. professionella medier i Östeuropa. Utvecklingen på områdena demokrati och Allmänhetens tillgång till information har mänskliga rättigheter i Ryssland gick under 2018 stärkts genom kommunikationsplattformen fortsatt i en negativ riktning. Utrymmet för sweden.ru, som sedan den startades 2015 nått en civilsamhället att verka i landet har fortsatt att bred publik framför allt i Ryssland. Konceptet har krympa. sedan dess utvecklats till fyra delar 1) webbplatsen ru.sweden.se, 2) kommunikation i Mål 1. Demokrati och mänskliga rättigheter sociala medier, 3) strategiska samarbeten med Sverige bidrog till att stärka kapaciteten hos lokala medieplattformar och 4) lokalt arrangerade förändringsaktörer i Ryssland genom ett brett evenemang. Satsningen har breddats och stöd till civilsamhällesorganisationer under 2018. innehållet i sociala mediekanaler riktas också till Stöd gavs till organisationer baserade både i och användare i Estland, Lettland och Vitryssland. utanför Ryssland för att utveckla deras kapacitet att driva frågor inom demokrati och mänskliga

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regionalt samarbete ett våtmarksprojekt samt arbetet med att minska utsläppen av sot och metan. Vidare fortsatte Sverige ledde 2018 arbetet i fem regionala Sverige att stödja jämställdhetsarbetet och arbetet samarbetsformat: dels som ordförandeland i med psykiska ohälsa bland urfolken. Barentsrådet (2017 – 2019), Östersjöstaternas råd (juni 2017 – juni 2018) och Nordiska ministerrådet (2018), dels som ansvarig för Nordiskt samarbete samordningen av de nordiska och nordiskbaltiska utrikespolitiska samarbetsformaten N5 Sverige främjar nordiskt samarbete under och NB8 (2018). Det övergripande målet med vår utgiftsområde 5 via anslagen 1:1 Avgifter till verksamhet i dessa organisationer är att bidra till internationella organisationer och 1:3 Nordiskt dialog och samverkan, vilket ökat samarbetet och samarbete . därmed säkerheten i Östersjöregionen. Nordiska ministerrådet är de nordiska Inom Östersjöstaternas råd (CBSS) bidrog regeringarnas officiella samarbetsorgan. Sverige till arbetet med att förbättra samarbetet Samarbete bedrivs inom samtliga politikområden och samordningen av de aktiviteter som även med undantag för utrikes-, försvars- och bedrivs inom ramen för EU:s strategi för säkerhetspolitik och syftar till att främja ett Östersjöregionen och i andra regionala gränslöst, innovativt och utåtriktat Norden där samarbetsorgan under 2018. Sverige arbetade för hållbar utveckling och ökad regional integration att frågor som gäller bland annat jämställdhet, står i centrum. människohandel och utsatta barn får en starkare För en heltäckande redogörelse över de framtoning. Arbetet med genomförande av CBSS resultat som uppnåtts inom det nordiska regionala handlingsplan för Agenda 2030, som samarbetet under 2018 hänvisas till regeringens togs fram på svenskt initiativ, har pågått under skrivelse om nordiskt samarbete året. (skr. 2018/19:90). Fokus för Barentsrådet var under året Sverige tog över ordförandeskapet i Nordiska utveckling av mellanfolkliga kontakter, med ministerrådet 2018. Under ordförandeskapsåret särskild inriktning på ungdomar samt fortsatt satte Sverige digitaliseringsfrågorna högt på arbete med särskilt förorenade områden, genom agendan och drev på samarbetet kring allt från eåtgärdsbefrämjande och stödjande aktiviteter legitimationer och 5G till vård och omsorg på inom ramen för ordförandeskapet i miljöarbets- distans. De nordiska statsministrarna antog på gruppen Working Group on Environment. Ett svenskt initiativ en gemensam avsiktsförklaring annat centralt inslag var arbetet med att uppdatera om att Norden ska vara världens första den regionala transportplanen med syfte att integrerade 5G-region. synliggöra de gränsöverskridande transportleder De nordiska länderna undertecknade ett som behöver ges åtgärdsprioritet. Sverige drev i reviderat avtal om erkännande av yrkes- Barentsrådet en agenda för hållbar utveckling, kvalifikationer för vissa personalgrupper inom respekt för mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdsområdet och om utbyte av jämställdhet. SI gav stöd till länsstyrelserna i upplysningar om tillsyn av viss hälso- och Norr- och Västerbotten som bidrog till sjukvårdspersonal. mellanfolkliga kontakter mellan bl.a. ungdoms- 14 gränshinder mellan de nordiska länderna och civilsamhällsorganisationer. blev helt eller delvis lösta under 2018. Sverige Utgångspunkten för svensk Arktispolitik är sjösatte även fyra ordförandeskapsprojekt på Sveriges strategi för den arktiska regionen från områden där det har bedömts finnas ett tydligt 2011 samt den förstärkta miljöstrategin från nordiskt mervärde av att växla upp samarbetet januari 2016. Huvudprioriteringarna är att Arktis och erfarenhetsutbytet. förblir ett säkerhetspolitiskt lågspännings- Sveriges ambition att knyta det nordiska område, ett ökat skydd av biologisk mångfald och samarbetet närmare de baltiska länderna har ekosystem på land och till havs, ett förstärkt börjat ge resultat, inte minst på digitaliseringsklimatarbete samt ett långsiktigt hållbart området. resursutnyttjande. Inom Arktiska rådet deltog Nordiska ministerrådet tog fram ett nytt Sverige bland annat i arbetet med att utveckla nordiskt samarbetsprogram för miljö och klimat arbetet mot marint skräp och har fortsatt att driva för perioden 2019 – 2024. I januari 2019 antog de

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

nordiska statsministrarna en deklaration där de Tabell 2.7 Nation Brands Index nordiska länderna förbinder sig att vara föregångare i omställningen till koldioxidneutrala Land 2018 2017 2016 2015 samhällen. Sverige var ansvarig för de nordiska Tyskland 1 1 2 2 ordförandeskapsaktiviteterna under 2018 vid Japan 2 4 7 6 FN:s kvinnokommissions årliga möte, Storbritannien 3 3 3 3 Commission on the Status of Women. Frankrike 4 2 5 4 Det första nordiska kulturtoppmötet Kanada 5 4 4 5 anordnades i Malmö, där politiker från hela Italien 6 7 6 7 Norden diskuterade kulturpolitiska utmaningar och samarbetsmöjligheter. USA 6 6 1 1 Schweiz 8 8 8 8 Sverige 9 10 10 10 Sverigefrämjande och Svenska institutet Australien 10 9 9 9 Källa: Nation Brands Index Insatser inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från Som en del av det integrerade främjandearbetet anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet fortsatte Regeringskansliet att sammanföra samt av Svenska institutet (SI), vars utlandsmyndigheterna i regionala främjarmöten, främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras där även SI och Business Sweden deltagit. Arbetet från anslag 1:9 Svenska institutet . Detta avsnitt inom de lokala samarbetskretsarna kallade Team behandlar även verksamhet utförd av SI som Sweden bidrog till synergier mellan Sverigefinansieras under utgiftsområde 7 Internationellt främjande och handels- och investeringsbistånd, 16 Utbildning och universitetsforskning främjande insatser under 2018. samt utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4 Regeringen delade ut Musikexportpriset samt Utrikeshandel, handels- och investerings- regeringens pris för de kulturella och kreativa främjande. näringarna som båda uppmärksammar betydelsen Det långsiktiga Sverigefrämjandet syftar till att av de kulturella och kreativa näringarna både för sprida information och kunskap om Sverige, svensk export och för Sverigebilden. främja svenska intressen internationellt samt SI utarbetade flera nya paket med bygga långsiktiga relationer till Sverige. Arbetet informationsmaterial, s.k. tool kits, som med Sverigefrämjande genomförs av de svenska utlandsmyndigheterna kan använda i sitt utlandsmyndigheterna och av SI. Sverigefrämjande arbete bl.a. med utgångspunkt i Sverigefrämjandet ger också förutsättningar regeringens fem samverkansprogram. för att regeringen når framgång inom andra Informationsmaterialets användbarhet mäts och områden, framför allt export-, investerings- och utvärderas löpande. turismfrämjande samt innovationsfrämjande. SI fortsatte att följa och analysera Dessa insatser redovisas under utgiftsområde 24 Sverigebilden utomlands, via internationella Näringsliv. undersökningar, index och genom egna En indikator för effekterna av undersökningar. Mediebilden av Sverige har Sverigefrämjande insatser är oberoende diversifierats de senaste åren, men bilden i bedömningar av Sveriges varumärke. Enligt medierna är i huvudsak god liksom den generella Nation Brands Index – ett av flera index som Sverigebilden. mäter länders varumärken – uppnådde Sverige SI och utlandsmyndigheterna arbetar med att 2018 plats 9 av de 50 länder som mäts, vilket är en attrahera studenter till svenska universitet och plats bättre än tidigare år, se tabell 2.7. högskolor och med alumnverksamhet, som bidrar till att utveckla kontakter och nätverk och bidrar till Sveriges synlighet. Swedish Institute Study Scholarships (SISS) avser stipendier för studier på masterprogram vid svenska universitet och högskolor. Stipendierna har bidragit till stärkt kompetensutveckling i utvecklingsländer och till att uppfylla målen för

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Agenda 2030, särskilt mål 4. De bidrog även till Haagkonventioner. Centralmyndigheten har målen för Sverigefrämjandet genom ökade under året, i nära samarbete med andra länders kontaktytor mellan Sverige och partnerländer. centralmyndigheter, hanterat enskilda ärenden SI:s ledarskapsprogram förmedlar kunskaper om främst bortförda barn och barn i behov av och färdigheter för stärkt ledarskap med skydd som utspelar sig mellan Sverige och ett utgångspunkt i svenska utrikespolitiska profil- annat förordnings- eller konventionsland. Inom frågor som mänskliga rättigheter och hållbar det civilrättsliga området har även ärenden om utveckling. Det totala antalet deltagare i barn som bortförts till icke konventionsländer programmen har ökat från 284 år 2016 till 400 år hanterats. Totalt 231 nya ärenden inkom 2018, 2018. Utvärderingar visar att deltagarna i hög vilket kan jämföras med 169 under 2017. utsträckning tillgodogjort sig ny kunskap, UD:s reseinformation fortsatte att utvecklas metoder och verktyg inom de angivna målen. och kvalitetssäkras under 2018, med syftet att Dessutom har programmen bidragit till att skapa svenska resenärer ska få tydligare, snabbare och nya och användbara nätverk, enligt mera samstämmiga råd om hur man kan undvika utvärderingarna. att hamna i en konsulär krissituation samt hur Undervisning i svenska vid universitet i andra man ska agera när man drabbas. länder bidrar till Sverigefrämjandet. SI gav bidrag En konsulär krisberedskapsorganisation till svenskundervisning vid 228 universitet i 39 upprätthålls för att vid en kris eller katastrof länder 2018, vilket motsvarar samma nivå som utomlands kunna bistå drabbade svenska under 2017. Utländska studenter i Sverige som medborgare och den personkrets som framgår av också agerar Sverigeambassadörer lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser. uppmärksammades på SI:s årliga diplomerings- Förmågan att hantera konsulära kriser stärks ceremoni och på nomineringsceremonin Global genom årliga krishanteringsövningar såväl av Swede. hemmaorganisationen som av utlandsmyndigheterna.

Konsulär verksamhet

2.4.3 Analys och slutsatser

Den författningsstyrda konsulära verksamheten är en kärnuppgift för utrikesförvaltningen. Regeringen bedömer att verksamheten inom Svenska medborgare och personer med hemvist i utgiftsområdet i huvudsak uppfyller målet om att Sverige fick under 2018 råd och stöd av UD och säkerhetsställa Sveriges intressen i förbindelserna utlandsmyndigheterna när de råkat i svårigheter med andra länder. utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade Utvecklingen globalt och i närområdet ställer områden. Antalet konsulära ärenden är fortsatt allt högre krav på en proaktiv och sammanhållen omfattande och ökar stadigt. politik för fred och säkerhet. Det krävs ett En särskild satsning på familjekonfliktområdet breddat, fördjupat och förstärkt utrikespolitiskt med fokus på barn och tvångsäktenskap inleddes engagemang för att försvara den multilaterala 2018. Satsningen har möjliggjort ett världsordningen med FN som kärna, bidra till en informations- och utbildningsarbete för att säkrare och fredligare värld och därmed även etablera en tydligare sammanlänkning av arbetet stärka förutsättningarna för människors inom utrikesförvaltningen med nationella möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna aktörers insatser (i synnerhet Polismyndigheten, samt jobb, jämställdhet och hållbar utveckling i Åklagarmyndigheten, Statens skolverk, både Sverige och globalt. Utrikespolitiken har i Länsstyrelsen i Östergötland, Socialstyrelsen, bred bemärkelse bidragit till en gemensam och Jämställdhetsmyndigheten) i syfte att stärka säkerhet genom diplomati, medling och de olika nyckelaktörernas samarbete. Utöver ett förtroendeskapande åtgärder, och bygger på stärkt förebyggande arbete i Sverige har kontakter mellan stater, civila samhället och satsningen ökat utrikesförvaltningens kapacitet samverkan i internationella organisationer. att handlägga familjekonfliktärenden. Sverige har kunnat bidra till ett stärkt UD:s konsulära enhet har även funktionen genomförande av agendan för kvinnor, fred och som svensk centralmyndighet för den s.k. Bryssel säkerhet, inte minst under sin tid i FN:s II-förordningen samt för 1980 och 1996 års säkerhetsråd, samt inom EU, OSSE och Nato.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Det svenska kvinnliga medlingsnätverket, som säkerhetsråd och bidrog till säkerhetsrådets har utökats, har bidragit till arbetet för fred och agerande i vår tids värsta kriser. säkerhet. Sverige har drivit frågan om att Mot bakgrund av det försämrade civilsamhället, särskilt kvinnorättsorganisationer, omvärldsläget har Sverige bidragit till arbetet med kan informera olika organ om kvinnors situation att utveckla och förstärka Europeiska unionens i specifika länder och områden. Sverige har också gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. varit pådrivande för arbetet mot könsrelaterat Sverige verkar för att stärka EU:s våld och för att förebygga sexuellt våld, inte minst säkerhetspolitiska aktörskap och arbetar även genom insatser för att förhindra den olagliga och aktivt för ett nära samarbete mellan EU och FN okontrollerade spridningen av dessa vapen och och andra internationella organisationer i syfte att uppmärksamma dess koppling till könsbaserat försvara, stärka och utveckla multilateralismen våld och våld i nära relationer. Sverige har fortsatt och den regelbaserade världsordningen. I en tid då att verka för sexuell och reproduktiv hälsa och den europeiska säkerhetsordningen utmanas har rättigheter (SRHR). Genom svenskt stöd såväl Sverige arbetat för att folkrättsliga principer multilateralt som regionalt och bilateralt har respekteras och internationella åtaganden Sverige bidragit till ökad förbättrad tillgång till efterlevs, inklusive i OSSE. SRHR, inklusive förbättrad integrerade hälso- Regeringen bedömer att OECD:s analyser och service för kvinnor och barn, sexualundervisning, rekommendationer fortsätter att utgöra ett preventivmedel och säker abort. viktigt stöd för svenska positioner på ett flertal Regeringen bedömer att kvinnors och flickors områden. egenmakt har kunnat stärkas, bland annat genom Antalet konflikter i världen fortsätter att öka att olika rådgivning- och utbildningsinsatser på under senare år och fattigdom koncentreras landsnivå inkluderar mänskliga rättigheter och alltmer till konfliktdrabbade och sviktande stater. jämställdhet. Genom samarbetet med t.ex. Sveriges breda engagemang för inkluderande fred, OECD, Nordiska ministerrådet och Global säkerhet och hållbar utveckling är centralt för att Deal-initiativet har Sverige bidragit till kvinnors motverka och stävja denna utveckling. och flickors ekonomiska egenmakt. Jämställd Det är regeringens bedömning att svensk representation och deltagande har fortsatt freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet är uppmärksammats, bland annat genom riktat stöd central för att nå målet med utgiftsområdet. för ökat deltagande av kvinnor i multilaterala Regeringens satsning på dialog och nedrustningsförhandlingar. Sverige har stärkt fredsprocesser, bland annat med insatser genom kvinnors inflytande och aktiva deltagande i det svenska kvinnliga medlingsnätverket, har fredsprocesser samt i freds- och statsbyggande. bidragit till mer inkluderande fredprocesser. De Olika plattformar för dialog och svenska bidragen till internationell krishantering nätverksbyggande har bidragit till utbyte mellan och fredsfrämjande insatser bedöms ha haft en unga förändringsaktörer med mänskliga god måluppfyllnad. Svenskt engagemang har, i rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihet. samverkan med våra partner, bidragit till att Men kvinnors rättigheter, representation och skydda civila, främja mänskliga rättigheter och resurser är fortfarande systematiskt stärka rättsstatens principer, motverka eskalering underordnade världen över. av konflikter och stödja stabilisering. Genom Sverige är en respekterad partner i utbildnings- och rådgivningsinsatser har organisationer som EU, FN, Nordiska insatsländers förmåga att utöva och försvara sin ministerrådet, OSSE, Europarådet, OECD och suveränitet stärkts. Särskild tonvikt har lagts vid genom vårt partnerskap med Nato. Regeringen kvinnors inflytande och aktiva deltagande i anser att det svenska deltagandet i dessa internationella krishanterings- och fredsorganisationer är centralt för vårt samlande främjande insatser. Regeringen bedömer att det internationella engagemang och vår egen konsekventa arbetet för jämställdhetsintegrering säkerhet. har uppnått goda effekter. Sverige har solidariskt Som ett litet, öppet och omvärldsberoende bidragit till det internationella samfundets land är det centralt för Sverige att värna FN som förmåga att genom krishantering och väktare av en regelbaserad världsordning. Sverige fredsfrämjande insatser främja internationell fred var en trovärdig och inflytelserik medlem av FN:s och säkerhet, och därigenom främjat även Sveriges säkerhet. Regeringen anser att det

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

svenska engagemanget för fred och säkerhet Trots att förutsättningarna för stöd till det inom internationell krishantering har bidragit till ryska civilsamhället har försämrats, är regeringens att tillvarata Sveriges intressen i förbindelserna bedömning att stödet genomförts på ett med andra länder. tillfredställande sätt. Intresset från svenska I det internationella arbetet för nedrustning aktörer att delta i insatser som främjar folk-tilloch icke-spridning har Sverige fortsatt varit en folkkontakter har ökat och många nya kontakter stark och trovärdig röst. Teknisk sakkunskap från och samarbeten har etablerats, bl.a. genom SI:s FOI och Strålskyddsmyndigheten, liksom projektstöd och nätverksfrämjande verksamhet. studier och seminarier av SIPRI har gett ett SI:s kommunikationssatsning på ryska har nått ut tydligt sakunderlag i regeringens arbete med brett och bidragit till ökade kunskaper om och nedrustnings- och icke-spridningsfrågor och intresse för Sverige inte minst hos unga i bidragit till att Sverige kunnat inta en aktiv roll regionen. Stödet till civilsamhällsorganisationer med hög trovärdighet. På detta sätt har som företräder utsatta grupper eller verkar i ryska målsättningen att tillvarata Sveriges intressen i regioner där utvecklingen varit särskilt oroande förbindelserna med andra länder på har fortsatt trots ökande svårigheter. På nedrustningsområdet säkerställts. miljöområdet bedöms de av Sverige stödda Regeringens bedömning är att svensk insatserna ha bidragit till stärkt kapacitet för ryska exportkontroll har fortsatt bedrivits strikt och organisationer och en förhöjd medvetenhet i effektivt, i enlighet med gällande nationellt framför allt vattenmiljöfrågor. De svenska regelverk och Sveriges internationella åtaganden ordförandeskapen i Östersjöstaternas råd och på icke-spridningsområdet. ISP:s effektivitet, Barentsrådet har varit en viktig plattform för att bl.a. mätt som genomsnittliga handläggnings- bl.a. utöka de mellanfolkliga kontakterna med tider bedöms som godtagbar. Ryssland, med särskilt fokus på den yngre Regeringen bedömer att Utrikespolitiska generationen. institutet har bidragit till analys och informerad Det är regeringens bedömning att Sveriges samhällsdiskussion om internationella frågor i det samordningsansvar för det informella nordiska svenska samhället. och nordisk-baltiska utrikes- och Det är regeringens bedömning att säkerhetspolitiska samarbetet under 2018 bidrog utlandsmyndigheternas och Svenska institutets till att stärka den regionala sammanhållningen Sverigefrämjande verksamhet har fortsatt god och den gemensamma säkerheten. Inom ramen effekt genom att förmedla en fördjupad och för Sveriges ordförandeskap i Nordiska nyanserad bild av Sverige i utlandet. Regeringen ministerrådet har regeringens tydliga prioritering konstaterar att det samlade Sverigefrämjandet av bland annat digitalisering, jämställdhet i bidrar till att öka omvärldens förtroende för arbetslivet och hållbar omställning bidragit till att Sverige, och begränsar konsekvenserna av stärka och modernisera samarbetet. Under 2018 desinformation och falska nyheter. har Sverige även framgångsrikt verkat för att Utlandsmyndigheterna och SI bidrar även till bredda och fördjupa det nordiska samarbetet med främjande av Sverige som studienation, upprättar Baltikum kring frågor av ömsesidigt intresse alumnnätverk samt genomför besöksprogram, såsom digitalisering och energiforskning. vilket bidrar till att skapa relationer och nätverk Regeringens bedömning är att svenska inom nyckelområden, samt underlättar nya medborgare och personer med hemvist i Sverige samarbeten, utbyten och handel med omvärlden. under 2018 fått råd och stöd av UD och Sverigefrämjandet ger också förutsättningar för utlandsmyndigheterna när de råkat i svårigheter att regeringen når framgång inom andra områden, utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade framför allt export, investeringar och turism. områden. Regeringens samlade bedömning är att de statliga insatserna för att främja Sverige utomlands har bidragit till att uppnå målet för utgiftsområdet om att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder, inklusive de specifika målen för Sverigefrämjandet.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.4.4 Återrapportering av vissa förespråkare (bet. 2015/16:UU15 punkt 2, rskr. tillkännagivanden gällande 2015/16:288). Utskottet betonar att det är internationell samverkan angeläget att främjande av demokrati och mänskliga rättigheter är vägledande för Sveriges relation med Kuba. Regeringen har i ett antal svar Ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar på riksdagsfrågor och interpellationer redogjort för riksdagen hur regeringen har svarat upp mot Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad det som framhålls i betänkandet, se interpellation utskottet anfört om utökade öppettider för 2017/18:302 samt riksdagsfrågor 2015/16:1457, röstning på svenska ambassader och konsulat, 2016/17:389, 2016/17:571, 2016/17:1290, förbättrad information till utlandssvenskar om 2016/17:1292, 2016/17:1293 och 2017/18:1222. reglerna för att få rösta och att ett högt Regeringen konstaterar att avtalet om dialogen valdeltagande bland utlandssvenskar är en mellan EU och Kuba har förhandlats klart och prioriterad uppgift för utlandsmyndigheterna anser därmed att tillkännagivandet är (bet. 2016/17:KU22 punkt 5, rskr. 2016/17:201). slutbehandlat. Inför de allmänna valen 2018 har regeringen vidtagit följande åtgärder för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande. Ryssland Utrikesdepartementet, som är ansvarigt departement för röstmottagning utomlands, har Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad uppmanat samtliga ambassader att utöka sina utskottet anfört om vikten av en fortsatt tydlig öppettider för röstmottagning kvällar och helger. svensk linje i förhållande till utvecklingen i Samtliga ambassader har anmodats att vara Ryssland, där det är särskilt viktigt att i frikostiga med informationsspridning kring de relationerna med Ryssland verka för och stödja allmänna valen, särskilt vad avser information demokratiska värderingar och respekt för kring reglerna för att avlägga röst utomlands. mänskliga rättigheter (2015/16:UU15 punkt 7, Utrikesdepartementet har även förbättrat sitt rskr. 2015/16:288). Utskottet framhåller att stöd till utlandsmyndigheterna och erbjudit Sverige tydligt ska markera mot en alltmer vägledning i dessa kommunikationsinsatser. auktoritär regim i Kreml och samtidigt fördjupa Vidare har Utrikesdepartementet informerat relationen med medborgarna och civilsamhället. berörda utlandsmyndigheter att röstmottagning Utskottets uppfattning är att stödet till utomlands är en prioriterad fråga för regeringen. organisationer som arbetar för att försvara och Regeringen har tillsett att röstmottagning upprätthålla de mänskliga rättigheterna bör utomlands inför de allmänna valen 2018 har vidgas. erbjudits på fler platser än vid de två föregående Regeringen har i ett antal svar på riksdagsfrågor allmänna valen. Genom det som anförts ovan om och interpellationer redogjort för riksdagen hur åtgärder för att öka valdeltagandet bland den har svarat upp mot det som framhålls i utlandssvenskar anser regeringen att betänkandet. Regeringen har i förhållande till tillkännagivandet i de delar som rör åtgärder för Ryssland fört en tvåspårspolitik där man å ena att öka tillgängligheten för röstning på sidan tydligt kritiserat Rysslands brott mot ambassader och konsulat är tillgodosett. folkrätten och den internationella regelbaserade Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. ordningen, i första hand avseende Rysslands olagliga annektering av Krim och den ryska aggressionen i östra Ukraina. Sverige har i Kuba bilaterala kontakter och i internationella forum, däribland i EU och OSSE, markerat mot Riksdagen har tillkännagett för regeringen att demokratiunderskottet och mot MR-brott i regeringen även i fortsättningen måste driva på så Ryssland, exempelvis kopplat till begränsningar att EU ställer hårda krav på demokrati och av yttrande- och mötesfriheten och till mänskliga rättigheter i Kuba och så att EU:s förföljelser av hbtq-personer. Samtidigt har dialog om dessa centrala frågor sker med aktivt regeringen agerat för ett stärkande av deltagande från Kubas politiska opposition, mellanfolkliga kontakter, inklusive genom stöd människorättsaktivister och demokrati- till det ryska oberoende civilsamhället.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regeringen har även utnyttjat ordförandeskapen ordning värnas. I ett kritiskt världsläge ska i Östersjöstaternas råd och i Barentsrådet till att Sverige vara en stark aktör som tar sitt ansvar för främja det mellanfolkliga utbytet. internationell fred, säkerhet och hållbar Det svenska stödet till demokrati, mänskliga utveckling. Sveriges deltagande i krishantering rättigheter och jämställdhet i Ryssland bedrivs bidrar till att upprätthålla den multilaterala inom ramen för den strategi som regeringen världsordningen med FN som kärna och stärker beslutade 2014. Trots allt svårare omständigheter Sveriges nationella säkerhet. på grund av skärpta lagar och förföljelse av civilsamhällesrepresentanter bedrivs ett brett stöd som bland annat omfattar hbtq-rörelsen samt Internationella organisationer organisationer som verkar för migranters rättigheter. Genom samarbeten med Sveriges medlemskap i internationella internationella civilsamhällsorganisationer med organisationer möjliggör genomslag för Sveriges stor erfarenhet av Ryssland når det svenska stödet utrikes- och säkerhetspolitik och samlade nu ännu längre. internationella engagemang. Regeringen anser att Regeringen har genom en särskild satsning Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull omfattande 10 miljoner kronor årligen för medlem av dessa internationella organisationer. anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Regeringen anser att FN, som förvaltare av en för perioden 2018 – 2020 bland annat utökat det global, regelbaserad multilateral världsordning, är stöd som ges till ryska civilsamhälles- en central arena för Sveriges arbete för organisationer, i linje med vad som framförs i internationell fred och säkerhet, hållbar riksdagens tillkännagivande. Den särskilda utveckling och mänskliga rättigheter samt satsningen har möjliggjort ytterligare insatser, jämställdhet. Denna världsordning är ställd under främst inom områdena demokrati, yttrandefrihet, hot och därmed ökar regeringens sitt engagemang jämställdhet och stöd till oberoende medier i också i EU för att försvara och utveckla Ryssland. Genom det som anförts ovan om multilateralismen med FN som kärna. Efter tiden demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland som medlem i FN:s säkerhetsråd fortsätter anser regeringen att riksdagens tillkännagivande Sverige med en stärkt aktörsroll att arbeta för ett har tillgodosetts fullt ut och att tillkännagivandet mer effektivt, resultatorienterat, representativt därmed är slutbehandlat. och transparent FN bl.a. med målsättningen att FN ska bistå länder i genomförandet av Agenda 2030 utifrån länders egna förutsättningar. Regeringen fortsätter att förvalta och bygga 2.5 Politikens inriktning vidare på de lärdomar som dragits och nyttja nya och existerande plattformar från tiden som Utvecklingen avseende fred och säkerhet i medlem i FN:s säkerhetsråd. Arbetet i FN går Sveriges närområde och globalt ställer höga krav vidare med att genomföra de reformer som på ett starkt svenskt utrikes- och generalsekreterare Guterres initierat för att göra säkerhetspolitiskt aktörskap för att värna svenska FN mer ändamålsenligt. Regeringen fortsätter och europeiska intressen. I detta sammanhang är bl.a. att arbeta för absolut nolltolerans mot alla det av största vikt att den regelbaserade former av sexuella övergrepp, utnyttjanden och multilaterala världsordningen som vilar på sexuella trakasserier i FN och andra multilaterala folkrätten och FN-stadgan upprätthålls. organisationer. Sverige driver kontinuerligt att Klimatförändringarna utgör ett tydligt hot mot länken mellan klimat och säkerhet internationell fred och säkerhet. Fördjupat uppmärksammas i FN. Stärkt kapacitet till samarbete med internationella organisationer och fredsbyggande och förebyggande av väpnad andra länder är en viktig del av den svenska konflikt är fortsatt ett prioriterat område för säkerhetspolitiska linjen. EU är Sveriges regeringen i FN och för generalsekreterarens viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska reformansträngningar. Regeringen avser att bidra plattform. Regeringen arbetar för ett delat ansvar till att fredsbyggande och förebyggande av för vår gemensamma säkerhet. väpnade konflikter genomförs genom hela FN- Sverige är ett militärt alliansfritt land och har systemet. Stärkandet av folkrätten och ett starkt intresse av att verka för att denna främjandet av de mänskliga rättigheterna, liksom

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

att stärka kvinnors och flickors inflytande och initiativets stödenhet under OECD:s och ILO:s meningsfulla deltagande i alla samhällsområden värdskap. samt fredsfrämjande insatser, är andra Sveriges partnerskap med Nato fortsätter att prioriterade områden för Sverige i FN. Barns utvecklas i enlighet med vad regeringen tidigare rättigheter och inflytande är också en viktig anfört, med fokus på politisk dialog, övnings- och prioritet för Sverige. utbildningssamarbete och informationsutbyte, Regeringen anser att EU genom en effektiv framförallt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik står väl rustat för att närområde. Partnerskapet med Nato är ett värna den multilaterala, regelbaserade verktyg för att värna den transatlantiska länken. världsordningen och för att möta de Sverige ska bidra till att inom EU, med Nato mångfacetterade utmaningar och kriser som och i andra sammanhang stärka det Europa och världen står inför. Utvecklingen av internationella samarbetet om hybridhot, EU:s krishanteringsförmåga ökar unionens inklusive cybersäkerhet och arbetet mot förmåga att genomföra konfliktförebyggande desinformation. och stabiliserande insatser. Regeringen anser att Sverige ska tillhöra kärnan i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och arbeta för att stärka den Fred och säkerhet gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige ska verka för och bidra till genomförande I en omvärld där auktoritära krafter vinner av åtagandena i EU:s samarbete för civil och terräng, terrorhandlingar utförs och militär krishantering. Regeringen kommer att demokratiska värden hotas i grunden måste med ökad kraft verka för en stärkt samverkan Sverige med alla medel värna demokratiska mellan EU och FN och för stärkt integrering av samhällen och rättsstatens principer. Det görs FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred bl.a. genom att motverka påverkansoperationer och säkerhet i EU:s insatser. Regeringen avser att men också att i dialog med andra alltid stå upp för fortsatt verka för att all relevant policyutveckling dessa värden närhelst vi ser dem hotade. i EU präglas av Agenda 2030 och att agendan, Svensk diplomati är efterfrågad. Regeringen inom ramen för regeringens övergripande anser att Sverige kan spela en unik roll i ett urval budgetrestriktiva förhandlingsmål, beaktas vid av konfliktsituationer och kommer fortsatt ha ett utformandet av nästa fleråriga budgetram. aktivt engagemang i fredsdialog och medling. Det Sverige ska fortsatt verka för att värna OSSE:s kvinnliga medlingsnätverket fortsätter sina principer, åtaganden och den europeiska engagemang i olika konfliktsituationer. säkerhetsordningen samt arbeta för att stärka Det finns ett stort behov av att försvara de EU:s röst inom OSSE. Regeringen avser att mänskliga rättigheterna och att stärka kvinnors fortsätta stödet till säkerhets- och och flickors rättigheter, representation och förtroendeskapande åtgärder, inklusive militär tillgång till resurser och att främja kvinnors och transparens och förutsägbarhet inom ramen för flickors ekonomiska och sociala villkor, inklusive OSSE. arbetet mot prostitution och människohandel för Sverige prioriterar Europarådets kärnområden: sexuella ändamål. En av vår tids stora utmaningar mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens är att bekämpa ojämlikhet och visa att hela principer, i syfte att bidra till en gemensam samhällen kan gynnas av globaliseringen. Det värdegrund och en stärkt europeisk finns en växande kunskap om att ojämlikhet leder säkerhetsordning. Europarådets verksamhet är till social och politisk oro. Sverige ska fortsatt dock utsatt för hårt tryck både politiskt och värna principerna i Agenda 2030 och arbeta för att finansiellt. Regeringen anser att Sverige fortsatt alla ska vara med och ingen ska lämnas utanför i ska stödja och bidra till Europarådets viktiga det internationella arbetet för en hållbar arbete såväl politiskt som finansiellt. utveckling. Verksamhet för att främja Sverige ska värna OECD:s naturliga plats i en sysselsättning och rimliga arbetsvillkor utgör en regelbaserad multilateral världsordning. OECD:s viktig del i arbetet med en bred agenda för bidrag till framtidens utbildning, arbetsmarknad säkerhet och utveckling, ett arbete i vilket Global och god offentlig förvaltning ska värnas. Som Deal är ett viktigt initiativ för regeringen. ordförande i styrkommittén för Global Deal- Regeringen anser att den feministiska initiativet ska Sverige säkerställa en god start för utrikespolitiken har gjort avtryck. Samtidigt

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

behövs Sverige mer än någonsin som en tydlig genomförandet inom EU av EU:s pakt för civil röst för jämställdhet, inte minst i en tid där krishantering. Sverige ska fortsatt främja de demokratiska värden och respekten för mänskliga internationella insatsernas effektivitet och rättigheter ifrågasätts. Kvinnors och flickors fulla legitimitet genom att bland annat bidra till att och lika deltagande i alla samhällsområden är utveckla nya verktyg samt verka för utveckling centralt. Forskning visar att kvinnors deltagande för hållbar finansiering, adekvat utbildning, mer bidrar till att fredsavtal sluts och att freden blir jämställd representation, effektiva uppförandemer hållbar. koder och en regelbunden uppföljning av Unga människor utgör en allt större del av pågående krishanteringsinsatser. Regeringen ska befolkningarna i konfliktdrabbade länder. För att sträva efter att påverka utformningen av mandat minska risken för utanförskap för unga och mål för de insatser till vilka Sverige bidrar, så människor och samtidigt öka stabiliteten i dessa att de blir så tydliga och fokuserade som möjligt. länder krävs många olika insatser, bl.a. sådana Sveriges arbete för en fredligare och säkrare som främjar ekonomisk utveckling och värld ska bedrivas i nära samarbete med jobbskapande, inom FN och genom samverkan organisationer som FN, EU, Nato, OSSE samt mellan stat, näringsliv, fackliga rörelser samt regionala organisationer såsom Afrikanska civilsamhällets olika organisationer i de olika unionen. Regeringen avser fortsatt verka för att länderna. Flickor är generellt den grupp som EU, inom ramen för en minskad EU-budget i ligger långt efter. nästa fleråriga budgetram, får långsiktigt hållbara Klimatförändringarnas negativa konsekvenser och flexibla instrument för kapacitetsbyggande bidrar redan i dag till social oro och instabilitet med partnerländer och partnerorganisationer och mycket tyder på att utvecklingen kommer att inom säkerhet och utveckling. Inom EU kommer bli värre i en varmare värld. Sverige driver Sverige även särskilt att verka för genomförande kontinuerligt att länken mellan klimat och av unionens strategi för kvinnor, fred och säkerhet uppmärksammas i internationella säkerhet samt för att EU:s handlingsplan för forum. jämställdhet genomförs i alla delar av EU:s utrikespolitik.

Internationell krishantering och freds-

främjande insatser Nedrustning och icke-spridning

Sverige ska fortsatt vara en bidragsgivare till Mot bakgrund av rådande omvärldsläge, där internationell krishantering och fredsfrämjande riskerna för kärnvapenanvändning ökar och där insatser. Regeringen anser att Sverige ska vara en centrala rustningskontrollavtal överges, är tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen en demokratisk utveckling och rättsstatens principer tydlig utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering. samt jämställdhet och bidra till att dessa Regeringen satsar på den svenska kunskapsbasen kärnvärden beaktas i det internationella inom nedrustningspolitiken. Ett kunskapsfredsfrämjande arbetet. Sverige bidrar till centrum ska säkerställa att svensk kunskap internationell fred och säkerhet också genom förstärks och uppdateras på flera områden för en militära medel. Utan säkra och trygga samhällen mångsidig och långsiktig kompetens. blir det svårt att upprätthålla fred och skapa rätt Den viktigaste plattformen för denna politik förutsättningar för långsiktig utveckling, är icke-spridningsfördraget NPT. Regeringen demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga anser att det inom ramen för NPT:s verksamhet krishanteringsinsatser som Sverige deltar i ska ske inte sker tillräcklig och systematisk uppföljning inom ramen för en samlad, politisk ansats och att det i hög grad överlåts åt länderna själva. I gentemot landet eller regionen ifråga. Regeringen synnerhet gäller detta NPT:s nedrustningsavser att ge fortsatt hög prioritet åt Afrika söder dimension. Medel tillförs därför för att om Sahara, Mellanöstern och i Östeuropa, med möjliggöra ett svenskt bidrag till etablerandet av särskilt fokus på Ukraina och Georgien. en sekretariatsfunktion för NPT i form av ett Den svenska utsända personalen ska ha hög genomförandeteam liknande de Implementation kompetens och sammantaget besitta en bredd av Support Units som finns för bl.a. bexpertkunskaper. Sverige ska vara drivande i vapenkonventionen.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Inför NPT:s översynskonferens 2020 ska Exportkontroll Sverige fortsatt verka för ett resultat som slår vakt om NPT:s grundläggande roll, bekräftar de Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och åtaganden som gjorts inom ramen för fördraget modern exportkontroll. Ett skärpt regelverk för samt flyttar fram positionerna avseende kontrollen av export av krigsmateriel trädde i genomförandet av dessa åtaganden. kraft den 15 april 2018. Ändringarna innebär bl.a. Regeringen konstaterar att FN:s förbuds- att den mottagande statens demokratiska status konvention inte är redo för undertecknande. ska utgöra ett centralt villkor vid Regeringen avstår i nuläget från att underteckna tillståndsprövningen. Sverige ska fortsatt verka konventionen. Ställningstagandet föregicks bland för ökad anslutning till och effektivt annat av en särskild utredning vars rapport var genomförande av vapenhandelsfördraget ATT. föremål för en remissbehandling som inkluderade en lång rad intressenter, inklusive berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Forskning och kunskap om säkerhetspolitik, Sverige blir observatörer till konventionen för att nedrustning och icke-spridning bidra till dess utveckling. Sverige ska bidra till genomförandet av den Regeringen har för avsikt att fortsatt säkerställa agenda för nedrustning som FN:s general- att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i den sekreterare har lanserat, bl.a. genom att verka för forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och ett stärkt jämställdhetsperspektiv i icke-spridning som bedrivs med statligt stöd av nedrustningsfrågor. bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Sverige ska som medlem och ordföranden för Stockholms internationella fredsforsknings- IAEA:s styrelse värna det internationella institut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra (UI). spridning av kärnvapen, liksom dess roll för Förhållandet till Kina får allt större betydelse nukleär säkerhet. för Sverige. För att långsiktigt hantera och Det globala förbudet mot kemiska vapen står utveckla denna relation tillför regeringen medel fortsatt inför stora utmaningar efter för stärkt svenskt kunnande om Kina. kemvapenanvändning i bl.a. Syrien och Salisbury. Regeringens ambition är att UI ska vara en Sverige ska fortsatt arbeta för att främja relevant och policyinriktad tankesmedja som kemvapenkonventionen och säkerställa ansvars- bistår med kritiskt tänkande, djupa utkrävande. Organisationen för förbud mot expertanalyser och Sverigeperspektiv. kemiska vapen (OPCW) spelar här en central roll. På området biologiska vapen ska Sverige Sverigefrämjande och Svenska institutet fortsatt genomföra insatser för att främja generalsekreterarmekanismen samt andra insatser Utlandsmyndigheterna och Svenska institutet för hotreducering och värnande av förbudet mot (SI) kommer att fortsätta sina insatser för att biologiska vapen. främja Sverige, bl.a. genom att sprida information Sverige ska bidra till insatser för att förhindra och kunskap om Sverige och främja samarbete den olagliga och okontrollerade spridningen av och långsiktiga relationer med andra länder. små och lätta vapen och uppmärksamma dess Arbetet med att motverka desinformation och koppling till könsrelaterat våld och våld i nära ryktesspridning, i synnerhet inom det digitala relationer. Vidare ska Sverige fortsatt delta i informationsflödet, är prioriterat. arbetet om autonoma vapensystem (LAWS) Ett integrerat främjande, där värderings-, inom konventionen om vissa konventionella handels- och kulturfrämjande genomförs vapen (CCW). Sverige ska även fortsätta arbeta samfällt, är fortsatt ledordet för för stärkta internationella normer på utlandsmyndigheternas främjandearbete. rymdområdet, i syfte att motverka kapprustning SI och utlandsmyndigheterna kommer att och förebygga konflikt. fortsätta arbetet mot bredare och mer självbärande relationer bortom biståndet mellan Sverige och partnerländer, inklusive relationer inom bl.a. handel och utbildning. Satsningarna på

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

att informera om och marknadsföra svensk högre Nordiskt samarbete utbildning i andra länder och på alumnsamarbete prioriteras. Regeringen anser att Sverige fortsatt ska driva på för ett synligare, effektivare och mer medborgarnära samarbete inom Nordiska Samarbete inom Östersjöregionen ministerrådet. Sverige kommer fortsatt att verka för integrering av ett tydligare hållbarhets- och Respekten för demokrati och mänskliga jämställdhetsperspektiv och genomförandet av rättigheter fortsätter att gå i en negativ utveckling statsministrarnas deklarationer om ökad regional i Ryssland. Regeringen avser därför att genom integration, koldioxidneutralitet och att stärka stöd fortsätta stärka de aktörer i Ryssland som 5G-samarbetet inom Norden. Ambitionsnivån verkar för att värna demokratins principer och det höjs ytterligare för att stärka rörligheten inom fria ordet. Detta innefattar inte minst behovet av Norden och undanröja gränshinder samt för att att utöka de mellanfolkliga kontakterna mellan nå de uppsatta målen för det nordisk-baltiska Sverige och Ryssland på regional och lokal nivå samarbetet kring digital offentlig förvaltning och samt med civilsamhället i Ryssland. ömsesidigt erkännande av e-legitimationer. Relationen med Ryssland är viktig för svensk Vidare kommer Sverige att driva på för att höja utrikes- och säkerhetspolitik. För att långsiktigt Nordens internationella profil genom strategiska hantera och utveckla denna relation tillför kultur- och främjandesatsningar i utlandet och regeringen medel för stärkt svenskt kunnande om stöd till de nordiska ambassaderna. Ryssland och Östeuropa. Regeringen avser även att fortsatt verka för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland och i övriga Konsulär verksamhet Östersjöregionen inom ramen för den satsning som initierades 2017 om stöd till civilsamhället Den författningsstyrda konsulära verksamheten och oberoende medier och motståndskraft mot är en huvuduppgift för utrikesförvaltningen. desinformation. En strategi för detta är under Arbetet fortsätter med att utveckla framtagning. arbetsverktygen för stöd till särskilt utsatta Sverige verkar i Barentsrådet bl.a. för att öka de grupper samt för att stärka den förebyggande mellanfolkliga kontakterna med särskild tonvikt kommunikationen. på den yngre generationen och för hållbar Den särskilda satsning som inleddes under utveckling i enlighet med Agenda 2030 och de 2018 inom familjekonfliktområdet med fokus på globala målen. I Östersjöstaternas råd arbetar barn- och tvångsäktenskap har inneburit en ökad Sverige för att organisationens unika mervärde kapacitet för utrikesförvaltningen att bl.a. hantera inom samarbetets långtidsprioriteringar trygghet ärenden där personer förs ut ur landet och utsätts och säkerhet, hållbarhet och välmående samt för hedersrelaterat våld och förtryck. I syfte att regional identitet ska genomsyra all verksamhet kunna upprätthålla arbetet långsiktigt och uppnådda resultat kommuniceras på ett inkorporeras satsningen i utrikesförvaltningens tydligare sätt. Sverige ska också arbeta för ordinarie verksamhet. genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen vars övergripande mål är att rädda havsmiljön i Östersjön, sammanlänka regionen och öka tillväxten i regionen. Regeringen avser att presentera en ny Arktisstrategi 2020 och fortsätter att driva och utveckla en aktiv Arktispolitik inte minst på klimat- och miljöområdet inom ramen för Arktiska rådet.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.6 Budgetförslag

Tabell 2.9 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:1

Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor 2.6.1 1:1 Avgifter till internationella 2020 2021 2022

organisationer

Anvisat 2019

1

1 679 554 1 679 554 1 679 554

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella Förändring till följd av: organisationer Beslut -351 000 -351 000 -351 000 Tusental kronor Överföring till/från andra anslag Anslags- 2018 Utfall 1 208 134 sparande 120 420 Övrigt Utgifts- Förslag/beräknat anslag 1 328 554 1 328 554 1 328 554 2019 Anslag 1 679 554 1 prognos 1 629 007 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2020 Förslag 1 328 554 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2021 Beräknat 1 328 554 2022 Beräknat 1 328 554 2019 tillfördes anslaget engångsvis 351 000 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. kronor. Anslaget beräknas därmed minskas med motsvarande belopp från och med 2020. Regeringen föreslår att 1 328 554 000 kronor Ändamål anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2020. För 2021 Anslaget får användas för utgifter för avgifterna och 2022 beräknas anslaget till 1 328 554 000 avseende Sveriges medlemskap i internationella kronor respektive 1 328 554 000 kronor. organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska 2.6.2 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande ministerrådet och Organisationen för verksamhet ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och

säkerhetsfrämjande verksamhet

Kompletterande information Belastningen på anslaget påverkas såväl av Tusental kronor valutafluktuationer som av antalet freds- och Anslagssäkerhetsfrämjande insatser. 2018 Utfall 187 070 sparande 8 469 Utgifts- 2019 Anslag 193 151 1 prognos 195 396

2020 Förslag 193 326

Regeringens överväganden

2021 Beräknat 183 112 2 2022 Beräknat 184 029 Anslaget har för perioden 2020 – 2022 beräknats 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar enligt följande: i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 181 056 tkr i 2020 års prisnivå. 3 Motsvarar 180 077 tkr i 2020 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildningsoch forskningsinsatser och andra särskilda insatser samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Anslaget får även användas för utgifter för att framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2021 ställa svensk personal till förfogande för och 2022. fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska Skälen för regeringens förslag: Anslaget unionen (EU), Organisationen för säkerhet och används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller eller enskilda organisationer och institutioner. andra mellanstatliga eller enskilda organisationer. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande Bemyndigande om ekonomiska åtaganden strategiska stöd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:2 Fredsoch säkerhetsfrämjande verksamhet ingå Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare under 2020 för anslaget 1:2 Freds- och åtaganden medför behov av framtida anslag på säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag högst 50 000 000 kronor 2021 och 2022. som inklusive tidigare åtaganden medför behov av

Tabell 2.11 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående åtaganden 14 000 17 000 Nya åtaganden 14 000 10 000 45 000 Infriade åtaganden -7 000 -12 000 -25 000 -25 000 Utestående åtaganden 14 000 17 000 50 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 50 000 50 000 50 000

Tabell 2.12 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:2

Regeringens överväganden

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor För att finansiera ökningen av anslag 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande 2020 2021 2022 säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning för Anvisat 2019

1

193 151 193 151 193 151

stärkt svenskt kunnande om Kina minskas Förändring till följd av: anslaget med 1 000 000 kronor 2020, 2 000 000 Pris- och löneomräkning 2 1 495 3 705 5 766 kronor 2021 och 3 000 000 kronor från 2022. Beslut -1 320 -13 744 -14 888 För att bidra till utgifterna för Varav BP20 3 -1 320 -3 400 -4 400 riksgränskommissionens arbete med översyn av Varav 3 riksgränsen mellan Sverige och Norge minskas anslaget med 320 000 kronor 2020, 1 400 000 Kompetenscentrum Kina -1 000 -2 000 -3 000 kronor 2021 och 1 400 000 kronor 2022. Anslaget Gränskommission -320 -1 400 -1 400 har för perioden 2020 – 2022 beräknats enligt Överföring till/från andra följande: anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 193 326 183 112 184 029

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regeringen föreslår att 193 326 000 kronor Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas anvisas under anslaget 1:2 Freds- och under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2020. säkerhetsfrämjande verksamhet för 2020. För 2021 För 2021 och 2022 beräknas anslaget till och 2022 beräknas anslaget till 183 112 000 13 595 000 kronor respektive 13 595 000 kronor. kronor respektive 184 029 000 kronor.

2.6.4 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda

2.6.3 1:3 Nordiskt samarbete utomlands samt diverse kostnader

för rättsväsendet

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till

enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Anslags- Tusental kronor 2018 Utfall 43 637 sparande 1 958 Utgifts- Anslags- 2019 Anslag 13 595 1 prognos 13 439 2018 Utfall 8 503 sparande 5 323 2020 Förslag 13 595 Utgifts- 2019 Anslag 13 826 1 prognos 13 667 2021 Beräknat 13 595

2020 Förslag 4 826

2022 Beräknat 13 595 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar 2021 Beräknat 4 826 i samband med denna proposition. 2022 Beräknat 4 826 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget Anslaget får användas för utgifter: får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även – enligt lagen (2003:491) om konsulärt användas för utgifter för insatser för att främja ekonomiskt bistånd, samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med – för konsulära insatser vid en kris eller en specifikt gränsregional prägel samt till katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet. om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser, – för höjd beredskap och initiala åtgärder vid

Regeringens överväganden

en konsulär kris, Anslaget har för perioden 2020 – 2022 beräknats – för insatser för bortförda och kvarhållna enligt följande: barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja

Tabell 2.14 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:3

rätten till umgänge mellan barn och

Nordiskt samarbete

föräldrar, Tusental kronor – i samband med rättegång inför internationell 2020 2021 2022 domstol eller liknande organ där svenska Anvisat 2019 1 15 595 15 595 15 595 staten är part eller deltar på annat liknande sätt, Förändring till följd av: Beslut -2 000 -2 000 -2 000 – för särskilda informationsinsatser riktade till Överföring till/från andra utlandsresenärer, anslag – för ersättning enligt sjöförklarings- Övrigt kungörelsen (1967:294) till person som Förslag/beräknat anslag 13 595 13 595 13 595 enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. sjöförklaring och enligt sjöförklaringskungörelsen till annan än befälhavaren och

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

medlem av besättningen för inställelse till för 2020. För 2021 och 2022 beräknas anslaget till

förhör vid sjöförklaring inför svensk 4 826 000 kronor respektive 4 826 000 kronor.

utlandsmyndighet,

– för informations- och utbildningsinsatser

2.6.5 1:5 Inspektionen för strategiska

för myndigheter som verkar inom

produkter

familjekonfliktområdet med fokus på frågor

om barn- och tvångsäktenskap samt för

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för

statsbidrag till enskilda organisationer som

strategiska produkter

är verksamma i dessa frågor, Tusental kronor – för specifika tidsbegränsade insatser i Anslagsenskilda konsulära ärenden avseende barn- 2018 Utfall 39 270 sparande 3 383

och tvångsäktenskap. Utgifts- 2019 Anslag 43 844 1 prognos 44 627

2020 Förslag 45 029

Regeringens överväganden 2021 Beräknat 45 706 2

2022 Beräknat 46 380 3 För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 2 Motsvarar 45 029 tkr i 2020 års prisnivå. Rikets styrelse med anledning av regeringens 3 Motsvarar 45 030 tkr i 2020 års prisnivå. satsningar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap

Ändamål

minskas anslaget med 9 miljoner kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på Anslaget får användas för Inspektionen för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. eftersom ett strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter. standardmässigt avdrag för flytt av medel till

anslag som omfattas av pris- och Kompletterande information löneomräkningen har tillämpats. ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och Anslaget har för perioden 2020 – 2022 tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel beräknats enligt följande: och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter

Tabell 2.16 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:4 med dubbla användningsområden och av tekniskt Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse bistånd, om inte någon annan myndighet har

kostnader för rättsväsendet

detta till uppgift. Inspektionen är därtill nationell Tusental kronor myndighet med de uppgifter som följer av lagen

(1994:118) om inspektioner enligt Förenta 2020 2021 2022 nationernas konvention om förbud mot kemiska

Anvisat 2019

1

13 826 13 826 13 826

vapen och förordningen (1997:121) om Förändring till följd av: inspektioner enligt Förenta nationernas

Beslut -9 000 -9 000 -9 000 konvention om förbud mot kemiska vapen m.m. Varav BP20 -9 000 -9 000 -9 000 Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter

Varav som myndigheten tilldelas enligt sådana förordningar om ekonomiska sanktioner som Familjekonfliktområdet -9 000 -9 000 -9 000 beslutas av Europeiska gemenskapen, enligt Överföring till/från andra anslag beslut som regeringen meddelar med anledning

av sådana förordningar eller enligt föreskrifter Övrigt som regeringen beslutar med stöd av lagen

Förslag/beräknat anslag 4 826 4 826 4 826

1 (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Inspektionen prövar även frågor om tillstånd budget. enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om Regeringen föreslår att 4 826 000 kronor anvisas genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet delar till eldvapen och ammunition, bifogat till

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Förenta nationernas konvention mot endast behörig myndighet för genomförandet av gränsöverskridande organiserad brottslighet vissa internationella sanktioner. (FN:s protokoll om skjutvapen), och om Anslaget har för perioden 2020 – 2022 införande av exporttillstånd, import- och beräknats enligt följande: transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition och utför de Tabell 2.20 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:5

Inspektionen för strategiska produkter

uppgifter som följer därmed. Tusental kronor

2020 2021 2022

Avgiftsfinansierad verksamhet vid Inspektionen 1

Anvisat 2019 43 844 43 844 43 844

för strategiska produkter

Förändring till följd av: Inspektionen för strategiska produkter tar ut Pris- och löneomräkning 2 1 185 1 862 2 536 avgifter i enlighet med förordning (2013:707) om Beslut kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen Överföring till/från andra och ammunition. Dessa intäkter får disponeras av anslag myndigheten. Vidare tas avgifter ut i enlighet med Övrigt bestämmelserna i förordningen (2008:889) om Förslag/beräknat anslag 45 029 45 706 46 380 finansiering av verksamheten vid Inspektionen 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens för strategiska produkter. Dessa intäkter budget. disponeras inte av myndigheten. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2019. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2021 – 2022 är Tabell 2.18 Uppdragsverksamhet preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - Regeringen föreslår att 45 029 000 kronor anvisas kostnad) under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska Utfall 2018 297 518 -221 produkter för 2020. För 2021 och 2022 beräknas (varav tjänsteexport) 0 0 anslaget till 45 706 000 kronor respektive 46 380 000 kronor. Prognos 2019 400 400 0 (varav tjänsteexport) 0 0 Budget 2020 400 400 0 (varav tjänsteexport) 0 0

Tabell 2.19 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Utfall 2018 32 506 0 32 234 272 Prognos 2019 36 600 0 36 500 100 Budget 2020 36 600 0 36 500 100

Regeringens överväganden

Vissa delar av inspektionens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, samt den verksamhet som inspektionen bedriver som

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.6.6 1:6 Forskning, utredningar och Tabell 2.22 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande

andra insatser rörande

säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

säkerhetspolitik, nedrustning och

Tusental kronor

icke-spridning

2020 2021 2022

Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar

Anvisat 2019

1

54 358 54 358 54 358

och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning

och icke-spridning Förändring till följd av: Tusental kronor Beslut 18 000 16 500 19 500 Varav BP20 18 000 21 000 24 000 Anslags- 2018 Utfall 52 917 sparande 1 441 Varav Utgifts- Insatser inom nedrustning 2019 Anslag 54 358 1 prognos 53 439 och icke-spridning 15 000 15 000 15 000

2020 Förslag 72 358

Kompetenscentrum Kina 3 000 6 000 9 000 2021 Beräknat 70 858 Överföring till/från andra 2022 Beräknat 73 858 anslag 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Övrigt

Förslag/beräknat anslag 72 358 70 858 73 858

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2018 (bet. 2018/19:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Ändamål budget.

Anslaget får användas för utgifter för forskning, Regeringen föreslår att 72 358 000 kronor anvisas utredningar och andra insatser rörande under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets och icke-spridning för 2020. För 2021 och 2022 forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska beräknas anslaget till 70 858 000 kronor institutet (UI) och statsbidrag till projekt som respektive 73 858 000 kronor. svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

2.6.7 1:7 Bidrag till Stockholms

internationella

Regeringens överväganden fredsforskningsinstitut

Anslaget föreslås ökas med 15 000 000 kronor Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut

från 2020 för insatser inom nedrustning och ickespridning. Anslaget föreslås ökas med 3 000 000 Tusental kronor kronor 2020, 6 000 000 kronor 2021 och Anslags- 9 000 000 kronor från 2022 för stärkt svenskt 2018 Utfall 28 402 sparande kunnande om Kina. Utgifts- 2019 Anslag 28 402 1 prognos 28 402 Anslaget har för perioden 2020 – 2022

2020 Förslag 28 402

beräknats enligt följande: 2021 Beräknat 28 402 2022 Beräknat 28 402 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2019 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande

PROP. 2019/ 20: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

internationellt samarbete för fred och säkerhet i Regeringens överväganden enlighet med stiftelsens stadgar. Anslaget har för perioden 2020 – 2022 beräknats enligt följande:

Regeringens överväganden

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:8

Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Anslaget har för perioden 2020 – 2022 beräknats enligt följande: Tusental kronor

2020 2021 2022

Tabell 2.24 Härledning av anslagsnivån 2020 – 2022 för 1:7