2019 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2018/19:100

2019 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2018/19:100

2019 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 april 2019

Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2020. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2018/19:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2). 2. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 8 Migration (avsnitt 9). 3. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 9). 4. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 9). 5. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 9).

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2018/19:100

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken

2.1 Inledning Näringslivets samlade konkurrenskraft kräver fler innovativa och växande företag. Med de Samhällsproblemen ska lösas. Jobben ska bli fler, välståndsskapande krafterna skapas jobb i hela klimatutmaningen mötas, välfärden tryggas och landet. kunskaperna i skolan öka. Sverige ska vara ett De globala klimatförändringarna är vår tids samhälle präglat av frihet, gemenskap, samman- ödesfråga. Sverige ska bli världens första fossilfria hållning och respekt för den enskilda människans välfärdsland. Det av riksdagen beslutade målet vägval. Det parlamentariska läget efter 2018 års om att Sverige senast 2045 inte ska ha några riksdagsval innebär att gamla positioner har nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären ska behövt omprövas och nya samarbeten komma uppnås. Ekonomiska styrmedel ska användas för till. Tilltron till vår demokrati ska fördjupas. att ställa om samhället i miljövänlig riktning och Samtidigt står vi tillsammans inför stora bidra till att fler kan göra klimatsmarta val i sin utmaningar: klimatförändringar, bristande integ- vardag. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ration, segregation och bidragsberoende, en ut såväl i Sverige som globalt. En kraftfull grön globalisering som fortsätter att pröva vår konkur- skatteväxling ska genomföras. Samhällets renskraft, ökade klyftor, ökad polarisering och klimatinvesteringar ökar och bidrar till jobb och rasism, gängbrottslighet, demografi, bostadsbrist företagande i hela landet. Företagen har en och ett allt mer osäkert närområde. nyckelroll i den gröna omställningen. Ambit- Med olika politiska utgångspunkter förenas ionen är att klimatomställningen sker på ett partierna bakom januariavtalet i försvaret av en sådant sätt att alla har möjlighet att vara en del av stark rättsstat och ett orubbligt skydd för den lösningen. Den ekonomiska politiken ska fortsatt enskilda människans fri- och rättigheter, bidra till att de svenska miljömålen nås. Skyddet motstånd mot främlingsfientlighet och stöd för av utrotningshotade arter och värdefull natur till oberoende fria medier, jämställdhet, jämlikhet kommande generationer ska gå hand i hand med och lika förutsättningar oberoende av bakgrund. en stark rättssäkerhet för markägare och företag. Vårt välstånd ska tryggas med en hög syssel- Den generella och skattefinansierade välfärden sättning bland både kvinnor och män, starka stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till drivkrafter att arbeta och bättre förutsättningar jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för för innovation, export och jobbskapande. Ett eget bättre livschanser för alla. Vårdköerna ska kortas. jobb ger möjlighet till egen försörjning och Den ekonomiska tryggheten för pensionärer som självbestämmande. Möjligheterna att starta och arbetat och betalat skatt hela sina yrkesliv ska driva företag samt att lyckas som företagare ska stärkas. Funktionsnedsattas möjligheter att delta bli bättre och skatten på arbete sänkas. Fler i arbets- och samhällslivet ska förbättras. Alla som reformer krävs för att arbetsgivare ska kunna har rätt till assistans ska också få det. tillsätta de över 100 000 lediga jobb där det i dag Nyanländas integration i det svenska samhället ofta saknas sökande med rätt kompetens. ska präglas av en tydlig förväntan om, och goda

PROP. 2018/19:100

möjligheter, att tillägna sig det svenska språket ska göra sin del i arbetet med att bekämpa och de yrkeskunskaper som efterfrågas på arbets- brottsligheten och förebygga kriminalitet. marknaden. Trots att utrikes föddas sysselsätt- Vårt närområde blir alltmer osäkert, samtidigt ningsgrad är högre i Sverige än motsvarande som extrema krafter underblåser polarisering, genomsnitt i EU är skillnaden mot inrikes föddas misstro och främlingsfientlighet i vårt land. sysselsättningsgrad stor och behöver minska. Sveriges demokrati och rätt till självbestämmande Både kvinnor och män ska från samhällets sida ska värnas från inre och yttre hot med ett stärkt mötas av samma förväntningar och ges rätt arbete mot alla former av våldsbejakande förutsättningar för att kunna försörja sig själva extremism. Med en fortsatt ökad försvarsförmåga genom inträde på arbetsmarknaden. Samman- ökar tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt hållning och jämställdhet förutsätter att kvinnor närområde. I en tid då auktoritära rörelser ropar och män har lika rätt till utbildning och arbete. på starka ledare vilar ansvaret tungt på folkvalda Hedersrelaterat våld och förtryck ska alltid att visa demokratins överlägsna förmåga att lösa bekämpas. Det måste förebyggas, förhindras och samhällsproblemen. straffas. Sverige ska ha en human, rättssäker och Svensk ekonomi har utvecklats starkt. Trots en långsiktigt hållbar migrations-politik som värnar tilltagande ekonomisk osäkerhet är Sveriges asylrätten och som bygger på en bred överens- ekonomiska utgångsläge gott. Ordning och reda kommelse i riksdagen. råder i de offentliga finanserna, samtidigt som Alla ska ges likvärdiga möjligheter att tillgodo- Sverige har den lägsta statsskuldskvoten sedan göra sig de kunskaper och färdigheter som krävs 1977 och den högsta sysselsättningsgraden på på morgondagens arbetsmarknad, i en tid när över 25 år. Den höga sysselsättningen har gett kraven drivs upp av en hårdnande internationell den lägsta andelen försörjda av ersättnings- och konkurrens. Sverige ska stärkas som kunskaps- försäkringssystem sedan 1981. Överensnation. Skolan ska präglas av ordning och kommelsen om det finanspolitiska ramverket ska studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara Lärares arbetstid ska ägnas åt undervisning. statsfinanser. Sverige står väl rustat att lösa de Hela Sverige ska leva och växa. Möjligheterna samhällsproblem vi står inför. att bo, studera och arbeta i hela landet förbättras Den ekonomiska vårpropositionen bygger på med bredband, vägar, järnvägar och bostads- en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialbyggande. Landsbygdens utveckling är avgörande demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och för hela Sverige. Där skapas klimatsmart energi, Miljöpartiet. sund och säker mat och värden som bidrar till Med januariavtalet som grund bygger vi nu jobb och välfärd. förändring som är hållbar över tid. Vi vill skapa Fler bostäder behövs för att underlätta för förutsättningar för ett samhälle där sammanungdomar att få sin första bostad, för människor hållning och trygghet går hand i hand med att flytta dit jobben finns och för att bryta den människors frihet och möjligheter. Så tar vi växande boendesegregationen. Bostadsmark- Sverige framåt. naden behöver reformeras så att fler människors behov kan mötas, reglerna förenklas och konkurrensen öka. Det behövs mer av blandade Nu inleds genomförandet av januariavtalet bostadsområden och större möjligheter att göra boendekarriär. Rörligheten på bostadsmarknaden Fler ska komma i arbete förbättras när flyttkedjor ger ett bättre nyttjande Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen av beståndet. försörjning och etablering i samhället. En hög Arbetet mot kriminalitet och terrorism ska sysselsättning är också grunden för den fortsätta att stärkas. Polisen och hela gemensamma välfärden. Sysselsättningsgraden i rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att Sverige är den högsta på över 25 år och den högsta möta grov och organiserad brottslighet, ha en hög inom EU. Trots den positiva utvecklingen finns beredskap mot terrorism och säkra tryggheten i det fortsatt stora problem på arbetsmarknaden. människors vardag. Tryggheten i hela landet ska Arbetslösheten är fortfarande för hög inom vissa öka, rättsväsendet stärkas och antalet polis- grupper och arbetskraften saknar alltför ofta den anställda öka med 10 000 till 2024. Hela samhället kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och

PROP. 2018/19:100

utrikes födda är alltjämt för stor. Regeringen ska arbetsgivaren även ersätts för ålderspensionsavdärför driva en politik som prioriterar jobben och giften för personer i den aktuella åldersgruppen. främjar näringslivets hållbara omställning och Rätt utformade subventionerade anställningar konkurrenskraft. Tröskeln till det första jobbet är effektiva insatser för att få personer med behöver sänkas. svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. I En god tillgång till utbildning av hög kvalitet är enlighet med januariavtalet avser regeringen att ta central för att säkra kompetensförsörjningen och bort kravet på att andra anställningsförmåner än Sveriges ställning som konkurrenskraftig lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kunskapsnation. För att möta arbetsgivarnas kollektivavtal i nystartsjobben för att underlätta behov av utbildad arbetskraft stärker regeringen för fler att få en sådan anställning. Kraven på arbetet med att rusta arbetssökande och särskilt kollektivavtal för nystartsjobb tas därmed bort. möjliggöra insatser inom lokala jobbspår som Detta förväntas leda till fler nystartsjobb. Arbetsförmedlingen, kommuner och arbets- Utrikes födda har ofta sämre förutsättningar givare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor vad gäller exempelvis tillgång till nätverk och kunska prioriteras. Därtill ska ett arbete med att skaper om hur det svenska samhället fungerar. reformera Arbetsförmedlingen i enlighet med Därtill har utrikes födda kvinnor lägre sysseljanuariavtalet genomföras. Arbetsmarknads- sättningsgrad och driver egna företag i mindre politiken ska vara effektiv, ändamålsenlig och ha omfattning än utrikes födda män. Arbetet med väl avvägda volymer. att stärka utrikes födda kvinnors företagande och För att fler företagare ska ta steget att anställa etablering på arbetsmarknaden ska därför intenär arbetsgivaravgifterna för den först anställda sifieras. En mångfald av företag och företagare i nedsatta. Riksdagen tillkännagav i december 2018 olika branscher bidrar till förnyelse och ger föratt nedsättningen ska slopas för enskilda närings- utsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. idkare. Regeringen vill dock främja att enmans- Den svenska exporten bidrar till 1,4 miljoner företagare i större utsträckning ska våga ta steget jobb. Genom att fortsätta utveckla den nuvarande att anställa en första person. Regeringen anser exportstrategin, och föreslå mer medel till exportdärför att nedsättningen även fortsättningsvis bör och investeringsfrämjande åtgärder, bidrar regeomfatta enskilda näringsidkare och föreslår att ringen till att skapa förutsättningar för att stärka den utvidgas till att gälla två år i stället för ett. svenska företags export och internationalisering. Nedsättningen innebär att enmansföretagare som anställer sin första medarbetare bara betalar Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland ålderspensionsavgiften på ersättningen till den Det övergripande målet för miljöpolitiken är att anställda. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän kunna lämna över ett samhälle till nästa löneavgift och särskild löneskatt betalas inte. generation där de stora miljöproblemen är lösta. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet. först anställda är tillfällig och gäller till utgången Regeringen förstärker därför miljö- och av 2021. Regeringen anser att nedsättningen bör klimatarbetet kraftigt. Klimatfrågan är en av vår bli permanent och har därför för avsikt att tids största utmaningar. För att ta vår del av återkomma med förslag om detta. Regeringens ansvaret och leva upp till internationella förslag och bedömningar redovisas vidare i åtaganden ska Sverige bli världens första fossilfria propositionen Vårändringsbudget för 2019. välfärdsland. För att underlätta för ungdomar att få Senast 2045 ska Sverige inte ha några extrajobb på helger och lov, och därigenom viktig nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. arbetslivserfarenhet, föreslår regeringen att Sedan 2017 har Sverige ett klimatpolitiskt arbetsgivaravgiften sätts ned för personer som vid ramverk som ska säkerställa att detta mål nås. Ett ingången av kalenderåret fyllt 15 men inte 18 år. av kraven i detta ramverk är att regeringen under Nedsättningen innebär att endast ålders- året presenterar en handlingsplan för hur pensionsavgiften ska betalas för den del av lönen utsläppen ska minska i den takt som behövs. Som och annan ersättning som uppgår till högst en del av detta kommer all relevant lagstiftning att 25 000 kronor per månad. Nedsättningen föreslås ses över så att det klimatpolitiska ramverket får träda i kraft den 1 augusti 2019. Regeringen avser genomslag. att 2020 återkomma med förslag som innebär att För att minska klimatutsläppen föreslår regeringen att Klimatklivet utökas för att kunna

PROP. 2018/19:100

stödja kostnadseffektiva klimatinvesteringar i kraftvärmeanläggningar minska. Regeringen hela landet. En del av stödet riktas särskilt till föreslår därför att energi- och koldioxidskatten investeringar i biogas och ladda hemma-stöd. höjs för fossila bränslen som används i kraft- Ladda hemma-stödet ska göra det enklare och värmeverk för produktion av värme till billigare för hushåll att installera laddpunkter för fjärrvärmenätet. elfordon i hemmet och därmed bidra till omställ- Flygets klimatpåverkan ska minska. Efter ningen till hållbara transporter. Regeringen avser förslag i budgetpropositionen för 2018 infördes även att återkomma till hur klimatinvesterings- en skatt på flygresor fr.o.m. den 1 april 2018. programmet ska effektiviseras. Riksdagen tillkännagav dock i december 2018 att Regeringen föreslår vidare att Industriklivet, flygskatten bör avskaffas. Regeringen anser att som syftar till att minska processindustrins det är rimligt att flyget även fortsatt står för utsläpp av växthusgaser, förstärks. Stöd till åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygelektrifiering kan i vissa fall ingå. Ett skatten bör därför behållas och i Regeringsinvesteringsstöd införs också för forskning, kansliet bereds nu frågan om att komplettera utveckling och testanläggningar av miljöteknik regleringen med införandet av en reduktionsplikt som medför minusutsläpp. för biodrivmedel i flyg. En hög inblandning av Naturvården behöver stärkas på ett sätt som hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska bygger på legitimitet hos de människor och incitament. Sverige ska ta ledartröjan för att verksamheter som berörs i syfte att skydda omförhandla de internationella avtal och värdefull natur samt rödlistade och akut konventioner som i dag sätter stopp för en skatt utrotningshotade arter. Detta ska ske samtidigt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på som rättssäkerheten för markägare och företag flygresor. Mindre regionala flygplatser som påstärks och det säkerställs att markägare ska få verkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd. ekonomisk kompensation för inskränkningar i I syfte att minska utsläppen av koldioxid från ägande- och brukanderätten i den utsträckning gruvsektorn, och bidra till en globalt hållbar som de har rätt till. Anslagen för skydd av och utveckling, föreslår regeringen att nedsättningåtgärder för värdefull natur, inklusive ersätt- arna av energi- och koldioxidskatten avskaffas för ningen till markägare, föreslås därför förstärkas. diesel som används i arbetsfordon vid tillverk- Bland annat ska berörda myndigheter ges bättre ningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. förutsättningar att besluta om ersättning till Sedan den 1 juli 2017 beskattas kemikalier i viss markägare för skydd av skog med nyckelbiotops- elektronik för att driva på utvecklingen mot en rika brukningsenheter. Den privata äganderätten giftfri hemmiljö. För att öka kemikalieskattens till skogen ska värnas och stärkas. styreffekt föreslår regeringen att skattenivåerna De senaste årens låga grundvattennivåer och och det maximala skattebeloppet per vara höjs. torka ger en föraning om en framtid där vatten- För varor som innehåller mindre hälsofarliga brist kan bli allt vanligare. Regeringen föreslår kemikalier finns fortsatt möjlighet till avdrag med därför att medel tillförs för att restaurera och 50 eller 90 procent av skatten. anlägga våtmarker i syfte att stärka landskapets Det ska vara enklare och mer lönsamt att förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden, investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i öka tillskottet till grundvattnet och förbättra solceller. Regeringen föreslår därför en utökning vattenreningen. Våtmarker som restaureras och av stödet för installation av solceller för privatnyanläggs bidrar också till biologisk mångfald, personer och företag. minskad klimatpåverkan och minskad övergödning. Välfärden ska stärkas För att havsmiljön ska förbättras föreslår Sverige ska fortsätta att vara ett ledande välfärdsregeringen att medel avsätts för en satsning på land. En väl utformad generell och skattehavs- och vattenmiljön för ett renare hav. Syftet finansierad välfärd är viktig för att jämna ut är bl.a. att motverka övergödning och förstärka människors livsvillkor och bidra till jämlikhet och miljöövervakningen i havs- och vattenmiljöer. jämställdhet. Dessutom främjar en sådan välfärd I kraftvärmeverk förbrukas fortfarande fossila en god ekonomisk utveckling. Behoven av bränslen. Till följd av målet om att Sverige senast välfärdstjänster ökar när befolkningen växer, 2045 inte ska ha några nettoutsläpp till atmosfä- särskilt när det blir fler barn och äldre. Regeringen ren behöver utsläppen av koldioxid från svenska

PROP. 2018/19:100

avser därför fortsätta att föra en politik som direkt är kopplade till elevernas kunskapsutveckstärker välfärden. ling. Regeringen föreslår därför en långsiktig Kommunernas och landstingens ekonomiska satsning på lärarassistenter i skolan. förutsättningar är avgörande för hur välfärden Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, kan stärkas. De senaste årens tillskott till hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. kommuner och landsting har möjliggjort fler Det behövs ett tydligt barnrättsperspektiv i anställda inom vård, skola och omsorg. Mot arbetet mot hedersförtrycket. Regeringen avser bakgrund av de utmaningar som kommunsektorn därför att förstärka satsningarna på dessa möter behöver de generella bidragen till områden, bl.a. genom att avsätta medel till kommuner och landsting fortsätta att förstärkas i kvinno- och tjejjourer. Regeringen föreslår även en jämn takt över mandatperioden. Den enskildas att medel avsätts till det nationella kompetensvalfrihet är en central del av den svenska teamet mot hedersvåld och förtryck och avser att välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av återkomma med ett förslag som innebär att detta aktörer, goda villkor och enskilt drivna blir permanent. verksamheter inom välfärden som underlättar Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till ett den enskildes aktiva val. sammanhållet, långsiktigt och effektivt genom- I enlighet med januariavtalet kommer förande av jämställdhetspolitiken. Delegationen regeringen inte att lägga förslag som innebär mot segregation ska bidra till att minska och vinstbegränsningar för privata aktörer. Höga motverka segregation i samhället och förbättra kvalitetskrav ska vara styrande i välfärden och situationen i områden med socioekonomiska gälla alla aktörer. Alla aktörer inom välfärden, utmaningar. Regeringen föreslår att myndigoavsett driftsform, ska ha likvärdiga villkor. heterna tillförs medel 2019, så att de kan fullgöra Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sina uppgifter. sjukvården genom att fler får vård i tid och att Ett levande och oberoende kulturliv är en köerna minskar kommer att vara en av de viktig del av demokratin, genom att skapa en fri viktigaste frågorna för regeringen denna mandat- och kreativ arena för uttryck och åsiktsbildning. period. Regeringen avser därför att införa en Fri entré på statliga museer möjliggör att fler kan uppdaterad kömiljard som ingår i en generalplan ta del av det gemensamma kulturarvet. För att för kortare köer. bibehålla den fria entrén föreslår regeringen att de Alla som har rätt till stöd inom den personliga statliga museerna tillförs ytterligare medel. assistansen ska få det. Regeringen avser i ett första För att utveckla den kommunala kulturskolan steg återkomma med en proposition med förslag föreslår regeringen att det statliga bidraget till som innebär att hjälp med andning och sond- kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet matning ska utgöra grundläggande behov som återinförs. Bidraget ska bl.a. göra kulturskolan kan ge rätt till personlig assistans. Regeringen mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn föreslår vidare att medel tillförs för den statliga och unga att delta i kulturskolans verksamhet i assistansersättningen. hela landet. Sverige ska ha höga ambitioner som kunskapsnation. Alla elever ska, oavsett kön eller social Hela landet ska växa bakgrund, ges förutsättningar att nå målen för Politiken ska komma hela landet till del. Såväl utbildningen. För att åstadkomma detta krävs en landsbygd och glesbygd som mindre och större kunskapsskola som präglas av höga förväntningar städer ska kunna utvecklas. på varje elev. Regeringen avser att arbeta vidare Ett bättre företagsklimat förbättrar möjligmed Skolkommissionens förslag för att öka heterna att leva och bo på landsbygden. likvärdigheten i skolan. Det statliga stödet för Regeringen vill också satsa på utbildning och stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska kommunikationer i hela landet. Bland annat förstärkas. En avgörande faktor för att höja föreslås en satsning på underhåll av enskilda resultaten i skolan är undervisningens kvalitet. vägar, gods på järnväg samt en förstärkt satsning För att undervisningen ska hålla en hög kvalitet på utbyggnad av bredband. Satsningarna är ett behöver lärarna tid att förbereda och utveckla sin steg för att uppnå målet för en sammanhållen undervisning. För närvarande används en alltför landsbygdspolitik. stor del av lärarnas tid till uppgifter som inte Regeringen avser att under mandatperioden förstärka den statliga närvaron i hela landet.

PROP. 2018/19:100

Regeringens ambition är att servicekontor ska bedömning redovisas vidare i propositionen etableras på fler orter. Utgångspunkten är att Vårändringsbudget för 2019. Arbetsförmedlingen vid behov ska kunna erbjuda personliga möten i hela landet inom ramen för sitt myndighetsansvar. Regeringen kommer att Reformer återkomma avseende formerna för Arbetsförmedlingens framtida deltagande i serviceorga- Eftersom ingen ny regering hade tillträtt nisationen. Servicekontorsutredningens förslag överlämnade övergångsregeringen den 15 ska fortsatt vara vägledande vid utvecklingen av november en budgetproposition för 2019 till servicekontoren. riksdagen. Budgetförslaget utgick från den för Klimatförändringarna förväntas leda till att 2018 beslutade budgeten justerad utifrån ett antal extremväder i form av exempelvis torrperioder principer som tagits fram efter kontakter med och värmeböljor blir vanligare framöver. Under företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, 2018 ledde en osedvanligt varm och torr sommar Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och till bränder och torka. För att ge bättre förut- Liberalerna. Riksdagen beslutade dock i sättningar för lantbrukare att hantera följderna av december 2018 en budget i enlighet med en torkan föreslår regeringen en förstärkning av de gemensam reservation från Moderaterna och stödjande åtgärderna. Medel föreslås vidare Kristdemokraterna. Denna av riksdagen avsättas för den ersättning som berörda beslutade budget är således utgångspunkten för kommuner är berättigade till för kostnader redovisningen av reformförslagen. I tabell 2.1 förknippade med skogsbränderna sommaren redovisas förslagen i propositionen Vårändrings- 2018 och för att stärka kommunernas möjligheter budget för 2019. att förebygga klimatrelaterade olyckor. En väl fungerande digital infrastruktur är avgörande för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Målet om att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020 ligger fast. För att underlätta bredbandsutbyggnaden och öka möjligheterna att uppnå målet avsätts ytterligare medel 2019. Regeringen avser att återkomma när det gäller utformningen av investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Regeringen anser emellertid att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna behandlas och föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2019 att medel avsätts för detta. Regeringen vill göra det möjligt att resa kollektivt med liten klimatpåverkan. Trafikverket ska därför ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. Regeringen ska vidare agera för att göra det enklare att boka utlandsresor med tåg. Den 1 januari 2018 sänktes mervärdesskatten på förevisning av naturområden och dylikt (naturguidning). Riksdagen tillkännagav i december 2018 att mervärdesskatten bör höjas till 25 procent. Regeringen vill dock fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Den lägre mervärdesskattesatsen på dessa tjänster bör därför bestå. Regeringens

PROP. 2018/19:100

Tabell 2.1 Förslag till reformer och finansiering i 2019

propositionen Vårändringsbudget för 2019

Finansiering

Miljoner kronor Skatteförändringar 1 331 2019 varav

Fler ska komma i arbete

Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion 182 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 380 Nej till avskaffad flygskatt 785 Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den Höjd kemikalieskatt 224 först anställda 120 Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell Bibehållen nedsättning av moms på naturguidning 170 verksamhet 140 Rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov 340 Anvisade medel i riksdagens budget 1 som återtas 725 Krav på kollektivavtal i nystartsjobb tas bort 45 Ändrade avräkningar 700 Exportsatsning 65 Långsammare utbyggnad av särskilda utbildningar m.m. 335

Välfärden ska stärkas

Anpassning av underutnyttjat statsbidrag för yrkesvux 397 LSS - rätt till stöd för andning och sondmatning 150 Effektivisering av näringslivspolitiken 250 Insatser för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld Avbruten prolongering 244 och förtryck 140 Övrigt 604 Fler lärarassistenter 475

Summa finansiering 4 586

Medel till Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation 51 Summa reformer och finansiering 83

Bibehållen fri entré på museer 60 Oundvikligheter och nödvändiga tillskott i Stimulansbidrag kulturskolan 50 Vårändringsbudget 2019 (netto) -1 481

Hela landet ska växa varav

Åtgärder och stöd till jordbruket till följd av Tillskott rättsliga biträden -665 extremväder 350 Nytt avtal läkemedelsförmåner -630 Stärk bredbandsutbyggnaden i hela landet 100

Summa effekt offentliga finanser -1 398

Regionala flygplatser 57 1 Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Källa: Egna beräkningar.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Förstärkning Klimatklivet, inklusive biogas och hemladdning 750

Förstärkning Industriklivet 100

2.2 Utsikter för svensk ekonomi

Underlätta tågresor till utlandet, bl.a. nattåg 50

Investeringsstöd för minusutsläpp, forskning,

Utvecklingen i omvärlden

utveckling och test 100

Skydd av värdefull natur, ersättning till markägare av Världsekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. nyckelbiotoprika brukningsenheter 150 En kombination av flera faktorer har dock Skydd av värdefull natur 100 bidragit till att tillväxten mattats av i flera Åtgärder för värdefull natur, våtmarker 200 ekonomier under 2018 och inledningen av 2019. Till viss del är avmattningen en följd av den starka Rent hav 200 Solcellsstöd 300 konjunkturen, dvs. att ett alltmer ansträngt Summa reformer 4 503 resursutnyttjande inte möjliggör samma snabba

tillväxt som tidigare. Men även andra faktorer, som inte är direkt kopplade till konjunkturen, har

troligen påverkat. Exempelvis påverkades BNPtillväxten i flera stora ekonomier negativt av

väderrelaterade faktorer under andra halvåret 2018. I Tyskland har låga vattennivåer i floden

Rhen till följd av sommarens torka lett till flaskhalsar i industriproduktionen och i Japan

bidrog översvämningar till att BNP minskade. Osäkerhet kring handelsrelationerna mellan

framför allt USA och Kina har därtill lett till en minskad optimism bland företagen, vilket

PROP. 2018/19:100

minskat den globala industriproduktionen och ca 4 procent lägre än toppnivån 2017. världshandeln. De mer dämpade utsikterna i Prisnedgången på bostäder beror sannolikt till världsekonomin har även medfört en ökad oro största delen på ett högt utbud av nyproducerade och därmed volatilitet på finansmarknaderna. lägenheter. Det höga utbudet och den lägre Trots den handelspolitiska oron har tillväxten i prisnivån har bidragit till ett minskat bostads- USA varit stark, understödd av en gynnsam byggande. Även om en gynnsam utveckling på utveckling på arbetsmarknaden och en expansiv arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor finanspolitik. Framöver väntas dock tillväxten i indikerar att efterfrågan på bostäder även USA bli lägre, när både finans- och penning- fortsättningsvis kommer att vara relativt hög, politiken blir mindre expansiv. I euroområdet har talar det höga utbudet och den lägre prisnivån tillväxten bromsat in snabbare än väntat. Den sammantaget för att bostadsbyggandet fortsätter svaga utvecklingen under 2018 förklaras delvis av att minska de närmaste åren, dock från höga tillfälliga faktorer, men euroområdet, som är en nivåer. Antalet påbörjade bostäder bedöms 2019 exportberoende region, förefaller också ha bli ca 50 000 och 2020 ca 45 000, vilket kan drabbats särskilt hårt av avmattningen i världs- jämföras med genomsnittet om 32 400 per år handeln. Framöver väntas därtill hushållen öka 2000 – 2018. sin konsumtion i långsammare takt, vilket verkar Hushållens konfidensindikator i Konjunktur – återhållande på BNP-tillväxten. barometern har sjunkit till en relativt låg nivå sett I Kina har tecken på en avmattning börjat synas ur ett historiskt perspektiv. Detta bidrar tilli ekonomin. Myndigheterna har svarat med mer sammans med en svagare utveckling av hushållens expansiv finans- och penningpolitik, vilket väntas disponibla inkomster till att hushållens konsumtstimulera ekonomin på kort sikt, men riskerar ion förväntas växa i en mer måttlig takt 2019, samtidigt att bidra till att de finansiella jämfört med tidigare år. Ett i utgångsläget högt obalanserna förvärras. sparande, fortsatt låga räntor och en fortsatt stabil Oljepriset sjönk under den senare delen av utveckling på arbetsmarknaden talar dock för att 2018, vilket har bidragit till en svagare ekonomisk tillväxttakten i hushållens konsumtion åter stiger utveckling i oljeproducerande länder som något 2020 och åren därefter. exempelvis Ryssland. Ett lågt oljepris ger positiva Utbudet av arbetskraft har ökat snabbt de konjunktureffekter för världsekonomin på kort senaste åren, vilket tillsammans med den starka sikt, men om det resulterar i en strukturellt och konjunkturen har bidragit till en historiskt hög långsiktigt ökad oljekonsumtion är de negativa sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden har effekterna på klimatet stora. Sammantaget tyder ökat tydligt bland både kvinnor och män, olika förtroendeindikatorer på en dämpad samtidigt som arbetslösheten har minskat. utveckling i världsekonomin framöver. Tillväxten Framöver väntas ökningen i sysselsättning avta i sammanvägd BNP i de länder som är viktiga för som en följd av den förväntade konjunktur- Sveriges utrikeshandel bedöms mattas av 2019, försvagningen. för att därefter växa ungefär i linje med Samtidigt som utvecklingen på arbetsmarkgenomsnittet sedan 2000. Inflationen i omvärlden naden varit gynnsam, vilket även visat sig i en bedöms öka något långsammare 2019, för att åter stark tillväxt i antalet arbetade timmar, har tillta något 2020. Det underliggande inflations- produktiviteten endast ökat svagt de senaste åren. trycket i omvärlden förblir dock alltjämt lågt. Så har även varit fallet i många andra jämförbara länder. Framöver väntas produktivitetstillväxten stiga något. Utvecklingen i svensk ekonomi Resursutnyttjandet bedöms i nuläget vara högre än normalt. Långa rekryteringstider i Konjunkturläget har stärkts i Sverige de senaste näringslivet tyder på att det är svårare än vanligt åren och tillväxten har varit hög. Indikatorer för företagen att rekrytera den arbetskraft de tyder dock på en avmattning i BNP-tillväxten efterfrågar. Även Arbetsförmedlingens arbetsunder första halvåret 2019. givarundersökning visar att arbetsgivarna Färre bostadsinvesteringar framöver väntas upplever brist på arbetskraft, särskilt inom den bidra negativt till BNP-tillväxten (tabell 2.2). Det offentliga sektorn. Det finns även indikatorer senaste året har förvisso bostadspriserna stigit som tyder på att företagen utnyttjar befintlig svagt, men i februari 2019 var priserna fortfarande produktionskapacitet i större utsträckning än

PROP. 2018/19:100

normalt. Exempelvis är kapacitetsutnyttjandet ekonomins långsiktiga hållbarhet och utveckinom industrin enligt Statistiska centralbyrån på lingen av befolkningens livskvalitet redovisar en högre nivå än det historiska genomsnittet. regeringen kompletterande indikatorer som Det relativt höga resursutnyttjandet på arbets- belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala marknaden har ännu inte gett något tydligt aspekter av livskvalitet (se vidare avsnitt 3.10). avtryck i löneökningstakten. Löneökningarna förväntas stiga något 2019 – 2022, bl.a. på grund av Jämställdhetsbudgetering en gradvis stigande produktivitetstillväxt, Skillnader i livsvillkor samt fördelning av makt stigande löner i omvärlden och en fortsatt stabil och resurser baserade på kön är samhällsproblem arbetsmarknadsutveckling. Den svaga produkti- som kan och ska motverkas, bl.a. genom politiska vitetstillväxten bidrar dock till att arbets- beslut. I regeringens arbete på detta område ingår kostnaderna per producerad enhet stiger relativt att använda jämställdhetsbudgetering. På så sätt snabbt. Detta driver upp kostnadsutvecklingen i beaktas konsekvenser för jämställdheten redan företagen och håller uppe inflationstakten de från början när förslag och reformer utformas och kommande åren. I takt med att den underliggande när beslut fattas om politikens inriktning och om inflationen stiger väntas Riksbanken gradvis höja fördelningen av resurser. reporäntan. Kronan har försvagats sedan hösten 2018. En viss förstärkning av kronan med en återgång till historiskt mer normala nivåer Den offentliga sektorns finanser förväntas under 2019 och 2020. Den offentliga sektorns finanser är starka. Det Tabell 2.2 Makroekonomiska nyckeltal finansiella sparandet uppgick 2018 till 0,7 procent av BNP. Sparandet beräknas 2019 försvagas något Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 i förhållande till 2018, främst till följd av de 2018 2019 2020 2021 2022 åtgärder som beslutats i riksdagen för 2019. För efterföljande år bedöms överskottet i de offent- BNP 1 2,3 1,6 1,6 1,6 2,0 BNP, kalenderkorrigerad liga finanserna successivt växa, för att 2022 uppgå 1 2,4 1,6 1,4 1,5 2,0 BNP-gap till närmare 2 procent av BNP (tabell 2.3). Där- 2 1,2 1,0 0,4 0,0 0,0 Sysselsatta, 15 – 74 år 1,8 1,3 0,2 0,6 0,7 med förväntas de offentliga finanserna uppvisa överskott samtliga år under den kommande Sysselsättningsgrad 3 , 15 – 74 år 68,5 69,0 68,7 68,8 68,9 mandatperioden.

Sysselsättningsgrad 3 , 20 – 64 år 82,6 83,0 82,7 82,8 82,9 Tabell 2.3 Den offentliga sektorns finanser 4 Miljarder kronor respektive procent av BNP. Utfall 2018, prognos Arbetade timmar 2,4 1,0 0,3 0,4 0,6 2019 – 2022 4, 5 Produktivitet 0,1 0,6 1,1 1,2 1,4 2018 2019 2020 2021 2022 Arbetslöshet 6 , 15 – 74 år 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 Finansiellt sparande 32 30 37 59 104 Timlön 7 2,6 2,8 2,9 3,1 3,2 Procent av BNP 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 KPI 2,0 2,0 1,9 2,2 2,7 Stat 1,3 1,2 1,3 1,6 2,3 KPIF 2,1 1,7 1,5 1,9 2,0 ÅP 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 BNP omvärlden, Kommunsektor -0,7 -0,7 -0,8 -0,7 -0,7 KIX-vägd 1, 8 2,5 2,1 2,1 2,0 2,0 1 Strukturellt sparande, Fasta priser. 2 procent av BNP 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning. Konsoliderad bruttoskuld 1 859 1 716 1 692 1 646 1 567 3 Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp. Procent av BNP 38,8 34,5 32,8 30,9 28,2 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. 6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Procent av arbetskraften. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2018. 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Det strukturella sparandet, dvs. sparandet justerat för bl.a. konjunkturella effekter, beräknas succes- Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar. sivt öka under prognosperioden i förhållande till 2018 och närma sig 2 procent av potentiell BNP Regeringens politik syftar till att stärka välståndet 2022. i en bredare bemärkelse. För att bättre beskriva

PROP. 2018/19:100

Överskotten i de offentliga finanserna har påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl bidragit till att den offentliga sektorns konsoli- Storbritannien som de medlemsstater i EU, derade bruttoskuld sjunkit till ca 39 procent av däribland Sverige, som är nära sammankopplade BNP 2018. Skulden förväntas minska ytterligare med den brittiska ekonomin. Om konjunkturen och understiga 30 procent av BNP 2022. Brutto- skulle utvecklas sämre än väntat är möjligheterna skulden påverkas dock även av andra faktorer än att genom penningpolitiken stabilisera ekonomin det finansiella sparandet, exempelvis lån eller begränsade, till följd av det låga ränteläget. Även återbetalning av tidigare lån från Riksbanken till medlemsstaternas möjligheter att stabilisera sin Riksgäldskontoret. ekonomi med hjälp av aktiv finanspolitik är begränsade. Europeiska kommissionen beräknar att medlemsstaternas sparande i den offentliga Den ekonomiska utvecklingen är osäker sektorn i genomsnitt uppgick till -0,7 procent av BNP 2018 och att hälften av medlemsstaternas Den ovan beskrivna utvecklingen bedöms av Maastrichtskuld översteg 60 procent av BNP. regeringen som mest sannolik. Samtidigt är Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan osäkerheten i regeringens prognoser stor. Det är också bli starkare än väntat, t.ex. om handelsviktigt att beakta de osäkerheter som finns för konflikten trappas ned och den globala tillförbåde en svagare och starkare ekonomisk utveck- sikten därmed tilltar. En starkare ekonomisk ling för 2019 och 2020. utveckling i omvärlden skulle gynna svensk Sverige är en liten öppen ekonomi. Det innebär exportindustri. att den ekonomiska utvecklingen i stor utsträck- I Sverige utgör utvecklingen på bostadsmarkning påverkas av utvecklingen i omvärlden. naden en osäkerhetsfaktor. Efter en nedgång Fortsatta handelspolitiska spänningar, framför under andra halvåret 2017 stabiliserades prisallt mellan USA och Kina, har bidragit till en utvecklingen på bostadsmarknaden under 2018. avmattning i världshandeln och till att den Om priserna skulle sjunka framöver kan det leda ekonomiska tillväxten förväntas bli lägre. Det till negativa effekter för svensk ekonomi. råder stor osäkerhet om hur situationen kommer Hushållens höga skuldsättning kan bidra till en att utvecklas framöver. Om hoten om utökade minskad konsumtion. Därutöver kan bostadshandelshinder realiseras kan det leda till en investeringarna bli lägre. väsentligt svagare global ekonomisk tillväxt än En annan osäkerhetsfaktor är hushållens enligt prognosen. konsumtion som skulle kunna utvecklas starkare Tecken på en avmattning har också börjat än enligt prognosen. Konsumtionstillväxten var synas i den kinesiska ekonomin. Förutom att en dämpad under 2018, men hushållen har samtidigt upptrappad handelskonflikt skulle kunna slå hårt ett högt sparande. Tillsammans med det fortsatt mot ekonomin har Kina problem med över- gynnsamma läget på arbetsmarknaden talar det kapacitet i statliga företag, obalanser på bostads- för att hushållens konsumtion kan växa snabbare marknaden och en hög skuldsättning i både den än vad som antas i prognosen. privata och den offentliga sektorn. En kraftig Den allmänna ekonomiska utvecklingen har inbromsning av tillväxten i Kina skulle få stora också stor betydelse för de offentliga finanserna, konsekvenser för världsekonomin, eftersom den framför allt genom skattebasernas utveckling. kinesiska efterfrågan på råvaror och andra Skatteintäkter från kapitalskatter tenderar att insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den förändras mycket mellan år och kan få stor effekt globala tillväxten. på de offentliga finanserna. Även arbetslöshets- Klimatförändringarna och extrema väder- relaterade utgifter och kostnader för socialförhändelser utgör också risker för den globala säkringarna samt migration kan variera kraftigt ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för över tiden. Förändringar av detta slag kan ha en både enskilda och samhället. Detta sker samtidigt betydande effekt på både det finansiella och som några få länder hotar att lämna Parisavtalet. strukturella sparandet. Dessutom kan en för- En annan osäkerhetsfaktor är hur den framtida ändrad bedömning av den potentiella produktekonomiska och politiska relationen mellan EU ionsnivån i ekonomin påverka det strukturella och Storbritannien kommer att se ut efter att sparandet. Storbritannien lämnat unionen. Formerna för utträdet och den framtida relationen kommer att

PROP. 2018/19:100

2.3 Det finanspolitiska ramverket ska på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan värnas en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar kraftigt begränsas. Regeringen föreslår i enlighet för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är med denna ordning en ny nivå på utgiftstaket för offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång 2021, se tabell 2.4. sikt.

Tabell 2.4 Utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor om inte annat anges Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2019 2020 2021 2022

Av riksdagen beslutade nivåer Överskottsmålet och skuldankaret på utgiftstaket 1 351 1 388 1 430 Överskottsmålet är formulerat så att det Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 1 1 439 1 498 finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,4 27,1 27,0 27,0 genomsnitt över en konjunkturcykel. Målet följs Utgiftstak, procent av BNP 27,1 27,0 27,0 27,0 upp genom det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år. För att i efterhand Takbegränsade utgifter 1 312 1 345 1 372 1 388 utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för Budgeteringsmarginal 39 43 67 110 att upptäcka systematiska avvikelser, används ett Budgeteringsmarginal, procent bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det av takbegränsade utgifter 3,0 3,2 4,9 8,0 faktiska finansiella sparandet. 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2022. Källa: Egna beräkningar. Det strukturella sparandet bedöms uppgå till 0,2 procent av potentiell BNP 2019. Till följd av Regeringen anser att om det under de kommande osäkerheten i bedömningen av det strukturella åren bedöms finnas ett budgetutrymme är det sparandet bedöms så små skillnader i förhållande rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade till målet inte utgöra någon tydlig avvikelse. Inte reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar heller 2020 bedöms någon tydlig avvikelse uppstå. därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Regeringen bedömer således att inriktningen på Genomförande av insatser på utgiftssidan kan finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. dock ske först efter avstämning mot över- Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskottsmålet och de inkomstförstärkningar som skuld bedöms vidare vara förenlig med skuldkan komma att krävas. ankarets riktmärke på 35 procent av BNP. De beslutade nivåerna på utgiftstaket 2019 och 2020 föreslås lämnas oförändrade. Regeringen Utgiftstaket anser att utgiftstakets nivå 2021 bör höjas med Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån 9 miljarder kronor. i statens budget. Genom utgiftstaket ges riks- Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för dagen och regeringen möjligheter att kontrollera 2022 bör uppgå till 1 498 miljarder kronor. och styra utgifterna. Utgiftstaket är ett av verktygen för att ge budgetprocessen ett medelfristigt perspektiv. Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgiftstaket 2022. I enlighet med budgetlagens bestämmelser kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket 2022 i budgetpropositionen för 2020. Efter att utgiftstakets nivå fastställts av riksdagen ändras det normalt inte. I det finanspolitiska ramverket lämnas dock utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer

3 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2018/19:100

3 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den svensk ekonomi väntas dock bidra till en

makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i dämpning av utvecklingen på arbetsmarkvärlden 2019 – 2022. Tyngdpunkten i avsnittet naden.

ligger på utvecklingen 2019 och 2020. I pro- – Under 2018 och inledningen av 2019 uppgnosen har information som fanns tillgänglig gick KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt t.o.m. den 6 mars 2019 beaktats. med konsumentprisindex med fast bostads- Prognosen är baserad på gällande regler samt ränta, till omkring 2 procent. Under 2019 regeringens föreslagna ändringar i propositionen och 2020 väntas dock KPIF-inflationen bli Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). lägre än 2 procent då energipriserna väntas Tabeller med prognosens innehåll i detalj redoöka betydligt långsammare än 2018. Repovisas i bilaga 1. räntan bedöms bli fortsatt låg 2019 och 2020.

– Det finns flera osäkerhetsfaktorer i pro-

Sammanfattning

gnosen. Ett allmänt osäkert läge i världs-

ekonomin medförde en ökad volatilitet på de finansiella marknaderna i slutet av 2018 – Konjunkturen i omvärlden har stärkts de och inledningen av 2019. Risker kopplade senaste åren. Under 2018 och inledningen av till Storbritanniens utträde ur EU och den 2019 har dock aktiviteten dämpats, i synnerpågående handelskonflikten mellan USA het i Kina och euroområdet. Det beror delvis och flera andra länder kan leda till att den på tillfälliga faktorer, men är också en ekonomiska utvecklingen i Sverige blir naturlig utveckling efter flera år med snabb svagare än väntat. Konjunkturutvecklingen i tillväxt. omvärlden kan också bli starkare än väntat, – Även i Sverige har konjunkturen stärkts de t.ex. om handelskonflikten trappas ned och senaste åren och tillväxten har varit hög. förtroendet i världsekonomin ökar. I Sverige Under inledningen av 2019 visar indikatorer utgör en svag utveckling på bostadsmarkatt tillväxten mattas av. BNP bedöms därför naden en osäkerhetsfaktor. växa i långsammare takt 2019 och 2020 jämfört med de senaste åren. En avmattning

i den internationella konjunkturen, sjunkande bostadsinvesteringar och en inbroms-

ning i offentlig konsumtion, bl.a. på grund 3.1 Utsikterna i omvärlden 2019 och av minskade migrationskostnader, förväntas 2020

bidra till denna utveckling.

– Sysselsättningsgraden och antalet arbetade Konjunkturen i omvärlden har stärkts de senaste

timmar per capita har ökat till historiskt åren. Under 2018 mattades dock tillväxten av i höga nivåer och arbetslösheten har minskat. många länder, bl.a. i Kina och i euroområdet, och

Den förväntade konjunkturförsvagningen i tillväxten i världshandeln avtog. Till viss del är

PROP. 2018/19:100

avmattningen en följd av den starka konjunk- i tysk bilindustri och en nedgång i detaljhandeln turen, dvs. att ett alltmer ansträngt resursut- till följd av demonstrationer i Frankrike. Men det nyttjande inte möjliggör samma snabba tillväxt går även att skönja en mer allmän avmattning i som tidigare. Men även andra faktorer, som inte exportefterfrågan och industriproduktionen. är direkt relaterade till konjunkturen, har troligen Euroområdet verkar ha drabbats särskilt hårt av spelat in. Osäkerheter kopplade till bl.a. Stor- nedgången i världshandelstillväxten under andra britanniens utträde ur EU och handelsrelationer- halvåret och förtroendeindikatorer tyder på en na mellan USA och Kina bedöms ha bidragit till dämpad utveckling av exporten även under en minskad investeringsvilja och ökad volatilitet inledningen av 2019 (se diagram 3.1). Indikatorer på de finansiella marknaderna. på inhemsk efterfrågan, exempelvis Europeiska Inledningen av 2019 har i många ekonomier kommissionens konfidensindikator för hushållen präglats av en fortsatt försvagad konjunktur för i euroområdet, har sjunkit jämfört med de höga den exportinriktade tillverkningsindustrin. Sam- nivåerna 2017. Hushållen väntas därför öka sin tidigt visar indikatorer för den inhemska efter- konsumtion i långsammare takt framöver, vilket frågan, såsom mått på konsumenternas för- också verkar återhållande på BNP-tillväxten. troende, inte samma tydliga tendens till avmatt- Tillväxten i Storbritannien har bromsat in 2018 ning. Arbetsmarknaden utvecklas också fortsatt och förtroendeindikatorer har sjunkit. Osäkerväl i många ekonomier. heten rörande formerna för Storbritanniens utträde ur EU har bidragit till försämrade planeringsförutsättningar för näringslivet, vilket

Diagram 3.1 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin

Index har påverkat investeringarna negativt. Även 70 exportens utveckling och hushållens konsumtion 65 har varit dämpad. Formerna för Storbritanniens utträde ur EU var inte klara när denna prognos 60 färdigställdes. Prognosen vilar på antagandet om 55 ett ordnat utträde där handeln mellan EU och 50 Storbritannien utvecklas under liknande förutsättningar som i dag, dvs. utan större handels- 45 Euroområdet hinder. Tillväxten i Storbritannien bedöms mattas av 2019 till följd av förhöjd osäkerhet rörande 40 USA Kina 35 Sverige utträdet men väntas stiga något 2020 förutsatt att osäkerheten om de framtida relationerna mellan 30 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 EU och Storbritannien minskar. Konjunkturen i USA är fortsatt stark trots Källa: Macrobond. handelspolitisk oro. Förhandlingar pågår mellan Det mesta tyder dock på att många avancerade USA och Kina och beslut om ytterligare ameriekonomier befinner sig i en konjunkturkanska tullhöjningar på kinesiska varor har hittills avmattning och sammantaget bedöms tillväxten i skjutits upp. Viktiga skäl till den fortsatta uppsammanvägd BNP i de länder som är viktiga för gången i den amerikanska ekonomin har varit en Sveriges utrikeshandel (KIX-vägd BNP) bli gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och en något lägre de kommande åren (se tabell 3.1). expansiv finanspolitik till följd av de genomförda Inflationen i omvärlden bedöms öka något skattesänkningarna. Förtroendeindikatorer är långsammare 2019 än 2018. Det underliggande fortfarande på höga nivåer men har sjunkit något inflationstrycket i omvärlden är alltjämt lågt. under inledningen av 2019. Tillväxten bedöms sakta in något 2019 och 2020 i takt med att både finans- och penningpolitiken blir mindre

Konjunkturavmattning i avancerade ekonomier

expansiv än tidigare.

I euroområdet har tillväxten under 2018 bromsat in snabbare än väntat, till stor del drivet av en Stadig tillväxtutveckling i Norden kraftig inbromsning i stora ekonomier som Tyskland och Italien under andra halvåret. Den En stor del av svensk export går till de nordiska svaga utvecklingen kan delvis förklaras av ekonomierna. Den norska BNP-tillväxten steg tillfälliga faktorer, t.ex. flaskhalsar i produktionen

PROP. 2018/19:100

2017 och 2018. Expansiv penning- och finanspolitik samt stigande sysselsättning har bidragit till att BNP ökat i snabbare takt. Bostadspriserna sjönk under 2017, men har återhämtat sig och sakta börjat stiga igen. Fastlands-BNP, dvs. BNP exklusive de oljeproducerande sektorerna, bedöms växa i ungefär samma takt 2019 som 2018, för att därefter mattas av 2020 i samband med att finans- och penningpolitiken blir mindre expansiv. Danmarks BNP-tillväxt var relativt låg 2018, vilket till stor del berodde på försäljningen av ett patent till utlandet under 2017. Inhemsk efterfrågan är dock stark och tillväxten bedöms öka igen 2019 och vara oförändrad 2020. Den finska ekonomin har gynnats av en stark industrikonjunktur och en stark arbetsmarknadsutveckling de senaste åren. Efter några år med hög tillväxt väntas tillväxten nu mattas av 2019 och 2020, som en följd av en dämpad efterfrågan från omvärlden.

Blandade utsikter för framväxande ekonomier

BNP-tillväxten i Kina mattades av 2018. Det beror delvis på att myndigheterna vidtog åtstramande åtgärder för att begränsa den höga kredittillväxten men även på handelskonflikten med USA. Dessa faktorer har i sin tur lett till en svagare utveckling i industrin och detaljhandeln. Kinesiska myndigheter har svarat med mer expansiv finans- och penningpolitik. Detta väntas stimulera ekonomin på kort sikt men kan också bidra till en riskfylld ökning av skuldsättningen och finansiella obalanser. Tillväxten bedöms falla till 6 procent 2019 för att därefter vara något lägre 2020. I Ryssland har finanspolitiken stramats åt de senaste åren. Rysk ekonomi är i hög grad beroende av intäkter från export av olja. Den finanspolitiska åtstramningen syftar till att bygga en buffert inför bl.a. eventuella oljeprisrelaterade exportförsvagningar. Åtstramningen bidrar till en avmattning i tillväxten 2019 och 2020. I Brasilien har konjunkturutsikterna däremot ljusnat. Återhämtningen efter den djupa lågkonjunkturen 2015 och 2016 fortsätter och tillväxten bedöms tillta 2019 och 2020.

PROP. 2018/19:100

Tabell 3.1 Nyckeltal Tabell 3.2 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 2019 – 2022

2018 2019 2020 2021 2022 2018 2019 2020 2021 2022

Internationella variabler Försörjningsbalans

1 BNP, euroområdet 1,9 1,3 1,5 1,5 1,4 BNP 2,3 1,6 1,6 1,6 2,0

BNP, Storbritannien 1,4 1,2 1,7 1,7 1,6 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 1,6 1,4 1,5 2,0

BNP, USA 2,9 2,4 1,7 1,5 1,5 Hushållens konsumtion 1,2 1,6 2,1 2,4 2,8

BNP, Kina 6,6 6,0 5,9 5,8 5,7 Offentlig konsumtion 0,9 0,1 0,0 -0,3 -0,8

BNP i världen, PPP-vägd 1 3,7 3,5 3,6 3,6 3,5 Fasta bruttoinvesteringar 3,3 0,8 1,3 0,9 1,1

BNP i världen, KIX-vägd 2 2,5 2,1 2,1 2,0 2,0 Lagerinvesteringar 2 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Svensk exportmarknad 3 3,1 3,7 3,7 3,7 3,6 Export 3,5 3,5 3,1 3,2 3,5

Inflation, euroområdet 4 1,8 1,4 1,5 1,7 1,7 Import 2,9 2,3 2,5 2,6 2,4

Inflation, USA 5 2,4 1,9 2,2 2,2 2,2 BNP per invånare 3 1,2 0,6 0,7 0,7 1,1

Styrränta, euroområdet 6 0,0 0,0 0,4 0,9 1,7 Bytesbalans, procent av BNP 4 3,0 3,6 3,9 4,1 4,6

Styrränta, USA 6 1,9 2,5 2,8 2,8 2,8 BNP i löpande pris 4,6 3,9 3,5 3,6 4,1

Råoljepris 7 71,0 63,1 62,4 61,4 60,8 Produktivitet och arbetsmarknad

Finansiella marknader

8 Produktivitet 0,1 0,6 1,1 1,2 1,4

Reporänta -0,5 -0,3 0,0 0,3 0,7 Arbetade timmar 5 2,4 1,0 0,3 0,4 0,6

Statsobligationsränta 10 år 0,7 0,5 1,0 1,6 2,0 Medelarbetstid 6 0,6 -0,3 0,0 -0,2 0,0

Statsobligationsränta 5 år 0,1 0,1 0,8 1,3 1,7 Sysselsatta 1,8 1,3 0,2 0,6 0,7

Växelkurs, kronindex KIX 9 117,6 118,8 116,9 115,4 113,6 Sysselsättningsgrad 7 68,5 69,0 68,7 68,8 68,9

Växelkurs, SEK per EUR 10,3 10,4 10,3 10,1 9,9 Arbetslöshet 8 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5

Löner och priser Arbetskraft 1,4 1,2 0,4 0,5 0,7

Arbetskraftsdeltagande 7 Timlön enligt KL 10 2,6 2,8 2,9 3,1 3,2 73,1 73,6 73,5 73,5 73,7

Befolkning, total 9 Timlön enligt NR 2,2 2,6 2,9 3,1 3,2 1,2 1,0 1,0 1,0 0,9

Befolkning, 15 – 74 år 9 Reallön 11 0,7 0,8 0,9 0,9 0,5 0,8 0,6 0,5 0,5 0,5

Potentiella variabler och resursutnyttjande

10 KPI 2,0 2,0 1,9 2,2 2,7

KPIF 2,1 1,7 1,5 1,9 2,0 Potentiell BNP 1,9 1,8 1,9 2,0 2,0

KPIF exkl. energi 1,4 1,6 1,7 1,9 2,0 Potentiellt arbetade timmar 1,2 1,0 0,9 0,7 0,7

HIKP 2,0 1,6 1,3 1,7 1,8 Potentiell produktivitet 0,7 0,7 1,0 1,2 1,4

BNP-deflator 2,2 2,3 1,8 1,9 2,0 BNP-gap 11 1,2 1,0 0,4 0,0 0,0

Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens förslag i Timgap 12 1,1 1,0 0,4 0,0 0,0 propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Potentiell BNP i löpande pris 4,2 4,1 3,8 3,9 4,1 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens förslag i BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Produktivitet, svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2019 och därarbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, efter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 – 74 år. Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive 1 Fasta priser, referensår 2017, ej kalenderkorrigerade värden, om inte annat lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 anges. Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. 2 5 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 3 6 BNP per person i totala befolkningen. Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet och Federal funds 4 Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, ränta för USA. 7 avkastning på kapital samt löpande transfereringar. Brent, USD per fat. 5 8 Enligt nationalräkenskaperna (NR). Procent om ej annat anges, årsgenomsnitt 6 9 Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal 18 november 1992=100. 10 sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). 2018 avser prognos. 7 11 Procent av befolkningen. Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för 8 Procent av arbetskraften. prisförändringar enligt KPI. 9 Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond, Medlingsinstitutet och 10 Fasta priser, referensår 2017, kalenderkorrigerade värden, om inte annat egna beräkningar. anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. 11 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 12 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar i procent av potentiellt arbetade timmar Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

3.2 Tillväxtutsikterna för Sverige långsammare takt när utvecklingen på arbets- 2019 och 2020 marknaden mattas av, men konsumtionstillväxten väntas inte dämpas i motsvarande BNP-tillväxten väntas mattas av utsträckning eftersom hushållen antas dra ned på sitt historiskt sett höga sparande. I Sverige har konjunkturen stärkts de senaste åren och tillväxten har varit hög. Under den senaste Lägre konsumtionsutgifter för migration tiden har dock flera indikatorer på den ekonom- De offentliga konsumtionsutgifterna väntas iska utvecklingen sjunkit något, vilket pekar på att utvecklas svagt de kommande åren. Det förklaras BNP-tillväxten kommer att mattas av under 2019 bl.a. av att de migrationsrelaterade utgifterna (se diagram 3.1). En avmattning i den interna- förknippade med nyanländas första år i Sverige tionella konjunkturen, minskade bostadsinveste- successivt minskar. Samtidigt ökar den offentliga ringar och en inbromsning i offentlig konsumtion sektorns inkomster i svagare takt jämfört med väntas bidra till en fortsatt dämpad tillväxt även perioden 2015 – 2017, då inkomsterna steg ovan- 2020 (se diagram 3.2). ligt kraftigt. Det beror dels på att skatteunderlaget såsom lönesumman inte väntas öka lika Diagram 3.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten snabbt, dels på att skatterna sänktes i den av riksdagen beslutade budgeten. Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP föregående år. Utfall 2014 – 2018, prognos 2019 och 2020 5 Hushållens konsumtion Svagare investeringstillväxt Bostadsinvesteringar Övriga investeringar De senaste årens höga BNP-tillväxt har till stor 4 del drivits av en hög investeringstillväxt, främst i Offentlig konsumtion Lager 3 Nettoexport bostadssektorn men även i övriga delar av BNP näringslivet. Även kommunala investeringar har 2 vuxit snabbt, drivet av bl.a. investeringar kopplat till bostadsbyggandet och den demografiska 1 utvecklingen som infrastruktur, skolor m.m. Dessutom har det funnits ett behov av upp- 0 rustning av äldre byggnader och infrastruktur i -1 kommunsektorn. 14 15 16 17 18 19 20 Under 2018 ökade de totala investeringarna något långsammare än under åren 2014 – 2017, Anm.: Bidrag till procentuell förändring av BNP i procentenheter för BNP:s komponenter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. vilket till stor del har att göra med såväl tillfälliga faktorer som lägre bostadsinvesteringar. I Svagare konsumtionstillväxt näringslivet finns ett fortsatt behov av invest- Hushållens konsumtion utvecklades svagt det eringar för att öka produktionskapaciteten men andra halvåret 2018. Det förklaras delvis av dessa hålls tillbaka av den svagare konjunkturtillfälliga faktorer som att hushållen köpt färre utvecklingen, både i Sverige och omvärlden. bilar till följd av ändrade skatte- och certifierings- Investeringarna bedöms fortsätta att öka 2019, regler. Men under slutet av 2018 och inledningen om än i en långsammare takt än tidigare. av 2019 har antalet nybilsregistreringar åter ökat något. Samtidigt har hushållens konfidens- Fortsatt högt bostadsbyggande indikator enligt Konjunkturinstitutets Konjunk- Bostadsinvesteringarna har ökat med i genomturbarometer sjunkit till den lägsta nivån sedan snitt 11 procent per år de senaste fem åren vilket 2013, vilket av allt att döma till stor del kan i hög grad har bidragit till BNP-tillväxten under kopplas till lägre bostadspriser och en allmän 2014 – 2017 (se diagram 3.2). Men under andra osäkerhet om hur läget på bostadsmarknaden halvåret 2017 började bostadspriserna sjunka. Det kommer att utvecklas. Sammantaget bedöms ledde till att bostadsinvesteringarna minskade hushållens konsumtion därför växa i en mer med ca 1 procent under 2018 och att nybyggnamåttlig takt 2019, jämfört med tidigare år. Men tionen minskade med 16 procent till ca 53 000 påden svaga utvecklingen bedöms till viss del vara började bostäder. Bostadsbyggandet är dock forttillfällig och hushållen förväntas konsumera i en farande på en hög nivå jämfört med genomsnittet högre takt igen redan 2020. Hushållens sedan 1975 som är ca 35 000 påbörjade bostäder disponibla inkomster väntas förvisso öka i per år, eller 8 750 per kvartal (se diagram 3.3).

PROP. 2018/19:100

Diagram 3.3 Påbörjade bostäder

Arbetsmarknaden utvecklades fortsatt starkt

Antal

2018

18000 Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdelta- 16000 14000 gandet fortsatte att öka 2018 och är på den högsta 12000 nivån på 25 år, bland både kvinnor och män. Arbetslösheten fortsatte att sjunka och uppgick 10000 till 6,3 procent. Arbetslösheten minskade mer för 8000 männen än för kvinnorna och skillnaden i arbetslöshet mellan könen minskade därmed till endast 6000 4000 0,1 procentenheter 2018 (se diagram 3.4).

2000 Diagram 3.4 Arbetslöshet

0 Procent av arbetskraften. Prognos 2019 och 2020 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Anm.: Avser säsongsrensade kvartalsvärden. 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kvinnor Totalt Män 9 Under 2018 stabiliserades bostadspriserna för redan existerande bostäder, men andelen pris- 8 sänkta objekt fortsatte att öka på marknaden för nyproducerade bostäder. Samtidigt har utbudet av bostäder till försäljning varit fortsatt stort. Det 7 innebär en risk för ytterligare prisjusteringar framöver. 6 Antalet beviljade bygglov minskade från halvårsskiftet 2017, men steg igen under andra halv- 5 året 2018. Samtidigt är byggbranschen mindre 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Anm.: Avser åldersgruppen 15 – 74 år. optimistisk om framtiden enligt Konjunktur- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. barometern. Sammantaget bedöms bostadsinvesteringarna minska de närmaste åren, dock Fortsatt stor brist på arbetskraft från mycket höga nivåer. De senaste årens goda Den höga efterfrågan på arbetskraft har bidragit inkomstutveckling, den starka utvecklingen på till att allt fler arbetsgivare har problem att hitta arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor är arbetskraft med rätt kompetens. Andelen företag faktorer som talar för en fortsatt hög efterfrågan som upplever brist på arbetskraft har ökat kraftigt på bostäder 2019 och 2020. de senaste fem åren och är på höga nivåer enligt både Konjunkturbarometern och Arbets- Avmattning i utrikeshandeln förmedlingens arbetsgivarundersökning. Bristen Exporten växte relativt starkt 2018. Tillfälliga på arbetskraft är framför allt hög inom den omständigheter bidrog till att exporttillväxten var offentliga sektorn (som ingår i Arbetssärskilt hög det fjärde kvartalet 2018, bl.a. för förmedlingens undersökning) även om den har tjänster. Exportorderingången i industrin enligt dämpats något under 2018 (se diagram 3.5). Konjunkturbarometern och andra indikatorer Bristen på arbetskraft har bidragit till att det tar tyder på att avmattningen i den internationella längre tid att rekrytera eller att arbetsgivarna till konjunkturen kommer att dämpa exporttill- viss del fått sänka kraven. växten under 2019. Den internationella konjunkturförsvagningen förväntas bidra till en lägre exporttillväxt även 2020. En svagare utveckling av den inhemska efterfrågan bidrar också till en lägre importtillväxt. Sammantaget bedöms nettoexporten bidra positivt till BNP-utvecklingen 2019 och 2020.

PROP. 2018/19:100

Diagram 3.5 Brist på arbetskraft

ningen i arbetsför ålder. Även tillväxten i arbetskraften väntas avta och sammantaget medför Andel ja-svar 80 detta att arbetslösheten förväntas vara oförändrad Näringslivet (AF) Offentlig sektor (AF) 70 Näringslivet (KI) jämfört med 2018 (se tabell 3.3). År 2020 bedöms 60 sysselsättningen och arbetskraften fortsätta att öka, men i en betydligt långsammare takt än 50 under föregående år. 40 Under 2019 bedöms tillväxten i både sysselsättningen och arbetskraften vara högre bland 30 kvinnor än bland män. Arbetslösheten väntas 20 dock förbli oförändrad för båda könen jämfört 10 med 2018. Under 2020 antas arbetslösheten öka bland både kvinnor och män, men något mer 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 bland män, vilket följer av den allmänna konjunkturavmattningen. Historiskt sett är arbetslös- Anm.: Bristen enligt Arbetsförmedlingen (AF) avser halvårsvärden och motsvarar andelen arbetsgivare som har upplevt brist vid rekrytering de senaste sex månaderna. Bristen enligt Konjunkturinstitutet avser säsongsrensade kvartalsvärden och heten mer konjunkturkänslig bland män än bland är andelen företag som har svarat jakande på frågan om de har brist på arbetskraft. Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet. kvinnor och den tenderar därför att öka snabbare bland män vid konjunkturavmattningar.

Viss avmattning i indikatorer

Tabell 3.3 Arbetsmarknadens utveckling

Under den senaste tiden har framåtblickande Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017 och 2018, indikatorer, som t.ex. företagens anställnings- prognos 2019 och 2020 planer enligt Konjunkturbarometern, visat tecken 2017 2018 2019 2020 på att en viss avmattning äger rum på arbets- Sysselsättning 2,3 1,8 1,3 0,2 marknaden (se diagram 3.6). Flödesstatistiken från arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar Kvinnor 1,9 1,7 1,3 0,2 samtidigt att chansen för en arbetslös att få ett Män 2,6 1,9 1,2 0,2 jobb har minskat något. Flertalet indikatorer Sysselsättningsgrad 1 67,8 68,5 69,0 68,7 befinner sig dock fortfarande på höga nivåer, Kvinnor 1 65,7 66,3 66,8 66,6 såsom antalet lediga jobb enligt SCB:s vakans- Män 1 69,9 70,7 71,1 70,8 statistik. Arbetslöshet 2 6,7 6,3 6,3 6,4

Kvinnor 2 6,4 6,3 6,2 6,3

Diagram 3.6 Sysselsättningsindikatorer

Män 2 6,9 6,4 6,3 6,5 Procent av arbetskraften Nettotal 2,5 30 Arbetskraft 2,0 1,4 1,2 0,4 Kvinnor 1,7 1,5 1,3 0,3 20 2 Män 2,2 1,3 1,2 0,5 10 Arbetskraftsdeltagande 1 72,7 73,1 73,6 73,5 Kvinnor 1 1,5 70,2 70,7 71,2 71,1 0 Män 1 75,1 75,5 75,9 75,8 -10 1 Befolkning 1,1 0,8 0,6 0,5 Lediga jobb (vä axel) Kvinnor 0,9 0,7 0,6 0,5 -20 0,5 Män 1,2 0,8 0,7 0,6 Anställningsplaner, -30 näringslivet (hö axel) Anm.: Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 – 74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Prognoserna 0 -40 baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i pro- 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 positionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Anm.: Säsongsrensade kvartalsvärden. Nettotal avser skillnaden mellan andelen 1 Procent av befolkningen 15 – 74 år i respektive grupp. respondenter som svarat att antalet anställda förväntas öka respektive minska. 2 Procent av arbetskraften 15 – 74 år i respektive grupp. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Fortsatt hög sysselsättningsgrad Under de senaste åren har sysselsättningen i den Sysselsättningen bedöms öka i en långsammare offentliga sektorn ökat. Även i näringslivet har takt under 2019, till följd av en mer dämpad efter- sysselsättningen ökat i stadig takt, till följd av den frågan och en långsammare tillväxt av befolk- goda efterfrågan i svensk ekonomi. Men framöver

PROP. 2018/19:100

bedöms sysselsättningen inte öka lika starkt vare något lägre än 3,2 procent, vilket är den genomsig i näringslivet eller offentlig sektor. snittliga ökningstakten sedan det första industriavtalet slöts 1997. Även reallönen, mätt som den nominella lönen Högre resursutnyttjande än normalt enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för inflation mätt med konsumentprisindex (KPI), Flera indikatorer visar att ekonomin 2018 och väntas växa i måttlig takt till följd av en stigande under inledningen av 2019 kännetecknas av ett inflation. högt resursutnyttjande. Företagens kapacitetsutnyttjande har ökat till höga nivåer enligt både SCB:s undersökning och Konjunkturbaro- Inflationen dämpas metern. Samtidigt har det blivit svårare att rekrytera. Många lediga platser i kombination Under 2017 och 2018 samt inledningen av 2019 med höga bristtal har avspeglat sig i att det tar var KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt med längre tid att rekrytera (se diagram 3.5). KPI med fast bostadsränta, omkring 2 procent, Arbetslösheten har minskat stadigt samtidigt vilket betyder att inflationen var i linje med som inflödet till arbetskraften varit högt. En Riksbankens inflationsmål. Kärninflationen, mätt relativt hög invandring och ett ökat arbetskrafts- med t.ex. KPIF exklusive energi, har under deltagande har också inneburit att en allt större samma period legat under 2 procent. andel av de arbetssökande står längre ifrån arbets- Ett högre resursutnyttjande än normalt i marknaden än tidigare. Det återspeglas i en lägre Sverige och i omvärlden talar för att inflationen sannolikhet för arbetslösa att få ett jobb trots stiger de kommande åren. Samtidigt finns det ett konjunkturläget. Det höga resursutnyttjandet på antal faktorer som förväntas verka återhållande på arbetsmarknaden har dock ännu inte gett något inflationen 2019 och 2020: företagens inflationstydligt avtryck i löneutvecklingen. förväntningar är låga enligt Konjunkturbaro- I takt med att efterfrågan och rekryterings- metern, löneutvecklingen väntas bli fortsatt behoven dämpas väntas resursutnyttjandet på dämpad jämfört med tidigare perioder med arbetsmarknaden bli mindre ansträngt framöver. ansträngt resursutnyttjande, och de avtalade BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden hyresökningarna för 2019 är jämförelsevis låga. mellan faktisk och potentiell BNP, är ett mått på Dessutom indikerar terminspriser på energi att resursutnyttjandet i ekonomin. Det bedöms bli energiprisernas direkta bidrag till KPIFmindre positivt 2019 och 2020, en bedömning inflationen blir betydligt mindre under andra som dock är förenad med stor osäkerhet, se halvåret 2019 och år 2020. avsnitt 3.5. Sammantaget förväntas KPIF-inflationen bli lägre än 2 procent 2019 och 2020 (se tabell 3.1). KPI-inflationen, som inkluderar effekten av Måttlig löneökningstakt ändrade bostadsräntor, förväntas bli omkring 2 procent 2019 och 2020. Enligt de preliminära utfallen från konjunkturlönestatistiken var löneutvecklingen fortsatt dämpad 2018, trots att resursutnyttjandet på Räntorna förväntas stiga långsamt arbetsmarknaden bedöms ha varit högt. Samtidigt har produktivitetstillväxten varit låg vilket inne- Svagare konjunkturindikatorer än förväntat bibär att kostnadstrycket, mätt som arbets- drog till prisnedgångar på aktiemarknaderna i kostnader per producerad enhet, fortsatt öka slutet av 2018. Även högre prognoser för styrrelativt snabbt. räntan på längre sikt från den amerikanska Regeringen bedömer att bl.a. en gradvis centralbanken bidrog till nedgångarna på aktiestigande produktivitetstillväxt, stigande löner i marknaden. I december 2018 sänktes dock omvärlden och ett fortsatt högt resurs- prognoserna för styrräntan vilket av allt att döma utnyttjande på arbetsmarknaden medför något bidrog till att priserna steg i början av 2019. Sedan högre löneökningar framöver. De väntas dock bli årsskiftet förväntar sig marknadsaktörer i allmänhet lägre framtida styrräntor i såväl USA som i Europa och i Sverige jämfört med hösten 2018.

PROP. 2018/19:100

Detta tar sig bl.a. uttryck i att räntor på stats- I svensk ekonomi bedöms resursutnyttjandet obligationer med längre löptid blivit lägre. vara högre än normalt 2019 och 2020. Till följd av I Sverige höjde Riksbanken reporäntan antagandet om oförändrade offentliga utgifter uttill -0,25 procent i december 2018, vilket har fått vecklas den offentliga konsumtionen jämförelseräntor på statsobligationer med kort löptid att vis svagt 2021 och 2022. Därtill bidrar kapacitetsstiga. Räntor på statsobligationer med längre löp- begränsningar till att aktiviteten i svensk ekonomi tider har däremot sjunkit, i linje med utvecklingen mattas av. Sammantaget förväntas en något på många håll i omvärlden. Reporäntan förväntas dämpad BNP-tillväxt även 2021 och 2022. vara fortsatt låg 2019 och 2020 (se tabell 3.1). Kronan har försvagats sedan hösten 2018 och ligger på historiskt svaga nivåer. I förhållande till Lägre tillväxt påverkar arbetsmarknaden långsiktiga bestämningsfaktorer, såsom exempelvis bytesbalansen, bedöms även kronans växel- Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har de kurs mot andra valutor generellt ligga på en svag senaste åren varit gynnsam, vilket bl.a. inneburit nivå. En viss förstärkning av kronan med en åter- en hög tillväxt av arbetade timmar. Ett högre gång till historiskt mer normala nivåer förväntas arbetskraftsdeltagande är en förklaring till denna under 2019 och 2020. utveckling, men även en stark befolkningsutveckling har bidragit. På längre sikt förväntas befolkningstillväxten mattas av, bl.a. till följd av minskad migration. Detta medför en förväntad 3.3 Utvecklingen 2021 och 2022 lägre tillväxt av arbetade timmar 2020 och 2021 jämfört med 2016 – 2019. Tillväxten i syssel- I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk sättningen och arbetskraften bedöms också ekonomi 2021 och 2022 under förutsättning att mattas av. Trots minskad migration ökar andelen inga nya störningar påverkar ekonomin. Detta utrikes födda i befolkningen i arbetsför ålder. betyder att konjunkturläget gradvis går mot ett Eftersom utrikes födda i genomsnitt har en högre balanserat resursutnyttjande. På längre sikt arbetslöshet bidrar detta till att arbetslösheten bestäms BNP-utvecklingen huvudsakligen av förväntas stiga något. ekonomins utbudsfaktorer, dvs. tillväxten i pro- Samtidigt som utvecklingen på arbetsmarkduktivitet och antalet arbetade timmar. Rege- naden varit gynnsam har produktivitetstillväxten ringens prognosprinciper innebär att skatte- de senaste åren varit låg. Så har det även varit i satserna hålls oförändrade utöver beslutade och många andra jämförbara länder. Framöver antas aviserade förändringar samt att endast beslutade produktivitetstillväxten stiga något för att på och aviserade förändringar av statens utgifter längre sikt återgå till nivåer i linje med den beaktas. På några års sikt antas i normalfallet genomsnittliga utvecklingen sedan 1980. kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat Det relativt höga resursutnyttjandet på arbetssom är i linje med god ekonomisk hushållning. marknaden 2019 och 2020 bidrar med viss för- Prognosprinciperna kan få som konsekvens att dröjning till en högre löneökningstakt. Inflationden kommunala konsumtionen avviker från det en, mätt med KPIF, bedöms vara nära Riksdemografiska behovet (se avsnitt 7.5). bankens inflationsmål på 2,0 procent 2021 och 2022. Riksbanken väntas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. Balanserat resursutnyttjande Låga styrräntor i omvärlden bidrar dock till en jämförelsevis långsam ränteökning. I de avancerade ekonomierna bedöms konjunkturen nå sin topp 2019 och BNP-tillväxten mattas därefter av. Tillväxten i flera av de framväxande ekonomierna förväntas också dämpas något 3.4 Osäkerhet i prognosen framöver, bl.a. i Kina där omställningen till en mer konsumtionsdriven tillväxt pågår. Sammantaget Prognoser är alltid behäftade med osäkerhet. Det bidrar detta till att svensk export förväntas växa innebär att den ekonomiska utvecklingen kan bli relativt långsamt 2021 och 2022. starkare eller svagare än i prognosen. Detta

PROP. 2018/19:100

avsnitt beskriver de viktigaste osäkerhets- medlemsstaterna hade en offentlig skuld faktorerna för prognosen 2019 och 2020. Syftet (Maastrichtskuld) som översteg 60 procent av med avsnittet är främst att belysa osäkerhets- BNP. faktorer som Sverige kan behöva ha beredskap för Flera av de ovan nämnda riskerna skulle i värsta i den ekonomiska politiken. fall kunna utlösa en period med generell finansiell oro och högre riskpremier, t.ex. om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal eller om Osäkerhetsfaktorer i omvärlden ett eventuellt skifte sker i marknadens förväntningar kring takten för normaliseringen av Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas i penningpolitiken i USA. Även fortsatt oro kring stor utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Italiens finanspolitik och förhöjda nivåer för Fortsatta handelspolitiska spänningar, framför italienska statsobligationsräntor kan bidra till allt mellan USA och Kina, har bidragit till en ökad finansiell oro. avmattning i världshandeln. Det råder stor Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan osäkerhet om hur situationen kommer att också bli starkare än väntat, t.ex. om den pågåutvecklas framöver. Om hoten om utökade ende handelskonflikten trappas ned och den handelshinder realiseras kan det leda till en globala tillförsikten därmed tilltar. En starkare väsentligt svagare global ekonomisk tillväxt än i ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna prognosen. svensk exportindustri. Aktiviteten i den kinesiska ekonomin har också börjat mattas av. Förutom att en upptrappad handelskonflikt skulle kunna slå hårt mot Inhemska osäkerhetsfaktorer ekonomin, har Kina även problem med överkapacitet i statliga företag, obalanser på bostads- I Sverige bedöms hushållens skuldsättning och marknaden och en hög privat och offentlig skuld- utvecklingen på bostadsmarknaden utgöra de sättning. En kraftig inbromsning av tillväxten i främsta osäkerhetsfaktorerna. Prisutvecklingen Kina skulle få stora effekter på världsekonomin, på bostadsmarknaden stabiliserades under 2018, eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och men om bostadspriserna skulle sjunka framöver andra insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den eller om räntorna skulle stiga mer än vad globala tillväxten. hushållen förväntar sig kan det leda till negativa En annan osäkerhetsfaktor är hur den framtida effekter för svensk ekonomi på grund av bl.a. ekonomiska och politiska relationen mellan EU lägre bostadsinvesteringar och lägre konsumtion. och Storbritannien kommer att se ut efter att En korrekt bedömning av resursutnyttjandet i Storbritannien lämnat unionen. Formerna för ekonomin är central för att bedriva en effektiv utträdet och den framtida relationen kommer att penning- och finanspolitik. Resursutnyttjandet påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl kan dock inte direkt observeras, vilket innebär att Storbritannien som de medlemsstater i EU, där- osäkerheten i bedömningen är betydande. Om ibland Sverige, som är nära sammankopplade med bedömningen av resursutnyttjandet avviker den brittiska ekonomin. väsentligt från det verkliga utnyttjandet skulle Klimatförändringar och extrema väderhändel- detta innebära att den penning- och finanspolitik ser utgör också risker för den globala ekonomin, som bedrivits har varit mindre effektiv. då de kan medföra stora kostnader för både En annan osäkerhetsfaktor är hushållens konenskilda och samhället. Detta sker samtidigt som sumtion som skulle kunna utvecklas starkare än i ett fåtal stora länder hotar lämna Parisavtalet. prognosen. Konsumtionstillväxten var dämpad Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än under 2018, men hushållen har samtidigt ett högt väntat är möjligheterna att genom penningpoli- sparande. Tillsammans med det fortsatt gynntiken stabilisera ekonomin begränsade till följd av samma läget på arbetsmarknaden talar det för att det låga ränteläget. Även medlemsstaternas hushållens konsumtion kan växa snabbare än vad möjligheter att stabilisera sin ekonomi med hjälp som antas i prognosen. av aktiv finanspolitik är begränsade. Europeiska kommissionen beräknar att medlemsstaternas sparande i offentlig sektor i genomsnitt uppgick till -0,7 procent av BNP 2018 och att hälften av

PROP. 2018/19:100

3.5 Alternativa scenarier produktivitetstillväxten med en viss eftersläpning stiger enhetsarbetskostnaderna något till en Potentiell BNP är den nivå på BNP som är början. Inflationen blir därmed något högre jämförenlig med en ekonomi i balans och används fört med huvudscenariot, och Riksbanken väntas bl.a. för att beräkna det strukturella sparandet. föra en något mindre expansiv penningpolitik. Potentiell BNP går inte att observera utan Effekten på den offentliga sektorns finansiella bedöms utifrån statistiska modeller och indika- sparande bedöms bli relativt liten. Den svagare torer (se Finansdepartementets rapport Metod utvecklingen av privat konsumtion och löneför beräkning av potentiella variabler april 2019 på summa i förhållande till huvudscenariot vägs upp www.regeringen.se). Bedömningen är förknippad av att de offentliga utgifterna för konsumtion och med stor osäkerhet. En viktig del i bedömningen investeringar samtidigt väntas minska. Den av potentiell BNP är produktivitetstillväxten på offentliga sektorns finansiella sparande beräknas längre sikt. Produktivitetstillväxten har under en totalt sett vara relativt oförändrat av den alternaperiod varit svagare än väntat både i Sverige och i tiva utvecklingen. Det strukturella sparandet omvärlden. I prognosen antas potentiell produk- minskar initialt i förhållande till huvudscenariot tivitet återhämta sig och på sikt återgå till en till följd av ett större BNP-gap. I takt med att tillväxttakt som motsvarar det historiska genom- BNP-gapet minskar väntas det strukturella snittet sedan 1980. Nedan presenteras en känslig- sparandet successivt utvecklas i linje med hetsanalys med scenarier där potentiell produk- beräkningen i huvudscenariot. tivitet är lägre respektive högre än i prognosen. Resultaten visar att de olika antagandena för potentiell produktivitetstillväxt inte ger några Känslighetsanalys med högre potentiell betydande effekter på det strukturella sparandet produktivitet 2020. I detta scenario antas potentiell produktivitet i nivå vara 0,5 procent högre i nuläget och resurs- Känslighetsanalys med lägre potentiell utnyttjandet inom företagen antas därmed vara produktivitet mindre ansträngt än i prognosen. Vidare antas potentiell produktivitet växa snabbare under I detta scenario antas potentiell produktivitet i prognosperioden för att år 2022 vara drygt nivå vara omkring 0,5 procentenheter lägre i 1 procent högre. nuläget än i prognosen och resursutnyttjandet I detta scenario blir effekten motsatt jämfört inom företagen antas därmed vara mer ansträngt. med det föregående scenariot och potentiell BNP Vidare antas att potentiell produktivitet växer i blir alltså högre och resursutnyttjandet lägre än i långsammare takt under prognosperioden jäm- prognosen. En högre potentiell produktivitet fört med prognosen och att potentiell produkt- leder till att investeringarna växer snabbare och en ivitet år 2022 blir drygt 1 procent lägre. Potentiell högre produktionskapacitet bland exportföre- BNP blir därmed lägre och resursutnyttjandet tagen medför i sin tur en starkare utveckling av blir, allt annat lika, högre. exporten. Det leder vidare till att reallönerna En lägre potentiell produktivitet leder till en växer snabbare än i prognosen och hushållens lägre nivå på kapitalstocken, vilket minskar före- konsumtion utvecklas starkare. Sammantaget tagens vinster. Detta sänker investeringsnivån växer alltså BNP snabbare jämfört med 2019 – 2022. Vidare får svenska exportföretag en prognosen. lägre produktionskapacitet jämfört med pro- En högre efterfrågan avspeglar sig även på gnosen och exporttillväxten blir därmed lägre. En arbetsmarknaden där sysselsättningen stiger och lägre potentiell produktivitet leder till att real- arbetslösheten blir något lägre. På liknande sätt lönerna ökar något långsammare, vilket dämpar som i det föregående scenariot anpassar sig lönertillväxten av hushållens konsumtion. Samman- na till den högre produktivitetsnivån med en viss taget blir BNP-tillväxten lägre jämfört med eftersläpning och kostnadstrycket blir något prognosen. lägre. Inflationen stiger något långsammare och En svagare efterfrågan i ekonomin leder till en penningpolitiken blir något mer expansiv för att något svagare utveckling på arbetsmarknaden. säkerställa att inflationen når 2 procent i slutet av Eftersom lönerna anpassar sig till den lägre prognosperioden.

PROP. 2018/19:100

Även i detta scenario blir effekterna på det 3.6 Prognosrevideringar finansiella sparandet förhållandevis begränsade till följd av att effekterna på de offentliga finan- Nedan redovisas de prognosrevideringar som serna i stor utsträckning tar ut varandra. Det gjorts jämfört med budgetpropositionen för 2019 strukturella sparandet bedöms initialt öka i (prop. 2018/19:1). Sedan den publicerades har förhållande till huvudscenariot till följd av ett bl.a. två kvartalsutfall av nationalräkenskaperna mindre BNP-gap. I takt med att BNP-gapet och ett antal månadsutfall för bl.a. arbetsminskar väntas det strukturella sparandet kraftsundersökningarna och konsumentprissuccessivt utvecklas i linje med huvudscenariot. index publicerats.

Tabell 3.4 Scenarier: 1 Lägre potentiell produktivitet och

2 Högre potentiell produktivitet

Svagare BNP-tillväxt 2019

Utfall och prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer. Procentuell förändring om inte annat anges BNP-tillväxten 2019 bedöms bli lägre jämfört 2018 2019 2020 2021 2022 med bedömningen i budgetpropositionen för Potentiell produktivitet 1 0,7 0,7 1,0 1,2 1,4 2019 (se tabell 3.5). Hushållens konsumtion utvecklades överraskande svagt under andra halv- Scenario 1 0,5 0,6 0,8 1,0 1,2 året 2018, delvis till följd av att hushållen köpte Scenario 2 0,9 0,9 1,2 1,5 1,5 färre nya bilar än förväntat. Även dämpningen av

BNP

1 2,4 1,6 1,4 1,5 2,0 bostadspriserna och lägre aktiepriser kan ha Scenario 1 2,4 1,4 0,9 1,2 1,8 bidragit till att tillväxten i hushållens konsumtion Scenario 2 2,4 1,9 1,9 2,0 2,0 blev lägre än väntat. Eftersom produktionen förväntas växa i måttligare takt framöver än när

BNP-gap

2 1,2 1,0 0,4 0,0 0,0 Scenario 1 1,6 1,3 0,5 0,0 0,0 prognosen för budgetpropositionen 2019 Scenario 2 0,7 0,6 0,4 0,2 0,0 färdigställdes, väntas behovet av investeringar Arbetslöshet 3 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 vara mindre. Näringslivets investeringar, Scenario 1 6,3 6,3 6,5 6,5 6,5 exklusive bostadsinvesteringar, bedöms av den anledningen växa något långsammare de Scenario 2 6,3 6,3 6,3 6,3 6,5 kommande åren. Bostadsinvesteringarna har Timlön enligt KL 2,6 2,8 2,9 3,1 3,2 utvecklats något svagare än prognosen i Scenario 1 2,6 2,7 2,7 2,9 3,0 budgetpropositionen för 2019. Scenario 2 2,6 2,9 3,2 3,3 3,4 Tillväxten i potentiell BNP har reviderats ned KPIF 4 2,1 1,7 1,5 1,9 2,0 2019 och de kommande åren jämfört med budgetpropositionen för 2019. En orsak till detta Scenario 1 2,1 1,7 1,7 2,0 2,0 Scenario 2 2,1 1,7 1,4 1,8 2,0 är att produktivitetsutvecklingen har fortsatt att Reporänta utvecklas svagt och det bedöms nu ta än längre tid 4 -0,5 -0,3 0,0 0,3 0,7 Scenario 1 -0,5 -0,3 0,2 0,4 0,7 innan produktivitetsutvecklingen återgår till Scenario 2 -0,5 -0,4 -0,1 0,2 0,7 tillväxttakter i linje med den genomsnittliga Finansiellt sparande 5 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 historiska tillväxten. Detta motverkas delvis av att potentiell arbetskraft väntas öka något snabbare Scenario 1 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 2019 och 2020. Resursutnyttjandet i svensk Scenario 2 0,7 0,6 0,8 1,2 1,8 ekonomi bedöms sammantaget vara något

Strukturellt sparande

6 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9 mindre ansträngt 2019 och 2020 än den bedöm- Scenario 1 -0,2 -0,1 0,4 1,0 1,9 ning som gjordes i budgetpropositionen för 2019. Scenario 2 0,3 0,4 0,7 1,0 1,8 I denna prognos har metoden som används för 1 Kalenderkorrigerade värden. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. bedömningen av jämviktsarbetslösheten ändrats i betydande delar. Metodändringarna har inte 3 15 – 74 år, i procent av arbetskraften. 4 Årsgenomsnitt. föranlett någon större revidering av bedöm- 5 Procent av BNP. 6 Procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna ningen. Se Finansdepartementets rapport Metod beräkningar. för beräkning av potentiella variabler april 2019 på www.regeringen.se för en beskrivning av den aktuella metoden.

PROP. 2018/19:100

Tabell 3.5 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Högre sysselsättningstillväxt 2019

Prognoser enligt budgetpropositionen för 2019 inom parentes. Procentuell förändring om inte annat anges Sysselsättningen och arbetskraften bedöms öka 2018 2019 2020 2021 något snabbare 2019 jämfört med prognoserna i BNP 2,3 1,6 1,6 1,6 budgetpropositionen för 2019, främst till följd av starkare utfall än väntat. Arbetslösheten bedöms (2,5) (2,1) (1,6) (1,7) samtidigt bli något lägre. Konjunkturen på Potentiell BNP 1,2 1,9 1,8 1,9 2,0 arbetsmarknaden bedöms mattas av något (1,9) (2,2) (2,2) (2,0) snabbare jämfört med bedömningarna i budget- BNP-gap 3 1,2 1,0 0,4 0,0 propositionen för 2019 och sysselsättningen (1,4) (1,3) (0,5) (0,0) stiger 2020 som en följd av det i en något lång- 4,5 Arbetslöshet 6,3 6,3 6,4 6,4 sammare takt. (6,4) (6,4) (6,4) (6,5) Preliminär konjunkturlönestatistik pekar på Sysselsatta 4 1,8 1,3 0,2 0,6 att löneutvecklingen varit fortsatt dämpad under (1,7) (0,9) (0,5) (0,4) andra halvåret 2018. Samtidigt har produktivitetsutvecklingen varit fortsatt svag. Timlönen Arbetade timmar 2 2,4 1,0 0,3 0,4 bedöms därför utvecklas något svagare 2019 och (1,9) (0,9) (0,4) (0,2) framåt jämfört med bedömningen i budget- Timlön 6 2,6 2,8 2,9 3,1 propositionen för 2019. (2,6) (3,0) (3,2) (3,3) KPIF-inflationen har reviderats ned 2019 och KPI 7 2,0 2,0 1,9 2,2 2020 till följd av att utfallen var lägre än väntat (2,0) (1,9) (2,3) (2,6) under inledningen av 2019 och även att termins- KPIF 7 2,1 1,7 1,5 1,9 prissättningen på energimarknaden och före- (2,1) (2,0) (1,9) (2,0) tagens prisförväntningar är lägre än tidigare. Reporänta 8 -0,5 -0,3 0,0 0,3 Till följd av försämrade konjunkturindikatorer, (-0,5) (-0,3) (0,0) (0,3) lägre marknadsförväntningar samt lägre inflation Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler samt regeringen föreslagna än väntat är reporäntan marginellt nedreviderad och aviserade åtgärder i denna proposition. under 2019 och 2020 jämfört med budget- 1 Avser marknadspris. 2 Kalenderkorrigerad. propositionen för 2019. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 15 – 74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. 8 Procent, årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7 Utvecklingen enligt andra

bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av bedömare som Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Europeiska kommissionen. Regeringens prognos för BNP-tillväxten är i linje med övriga bedömare 2019 och 2020. Regeringens och Konjunkturinstitutets prognos för BNP-tillväxten är dock något högre 2019. Skillnaden kan bero på att övriga bedömare gjorde sina prognoser innan publiceringen av BNP-utfallet för fjärde kvartalet 2018 som var oväntat starkt (se tabell 3.6). Skillnaderna mellan prognoserna är dock små sett ur ett statistiskt

PROP. 2018/19:100

perspektiv. Diagram 3.7 visar bedömarnas pro-

Tabell 3.6 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

2019 2020 gnoser tillsammans med symmetriska osäker-

BNP

1 hetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader Regeringen 1,6 1,6 mellan utfall och regeringens prognoser. Bedöm- Konjunkturinstitutet 1,5 1,6 arnas prognoser ligger inom det intervall som Europeiska kommissionen 1,3 1,7

täcker hälften av regeringens prognosfel och Riksbanken 1,3 1,9 befinner sig inom en felmarginal som kan anses

Arbetslöshet

2 motsvara ett relativt vanligt prognosfel. I det Regeringen 6,3 6,4 avseendet är det små skillnader mellan bedöm- Konjunkturinstitutet 6,3 6,4 arnas prognoser. Europeiska kommissionen 6,2 6,2

Diagram 3.7 BNP-prognos med osäkerhetsintervall Riksbanken 6,3 6,5

Procentuell förändring

Inflation

3 6 Regeringen 2,0/1,6 1,9/1,3 5 Konjunkturinstitutet 1,8/1,7 1,9/1,5 4 Europeiska kommissionen /1,7 /1,6

3 Riksbanken 2,2/2,0 2,6/1,8 80%

BNP-gap

4 2 65% 50% Regeringen 1,0 0,4 1 Utfall Konjunkturinstitutet 1,2 0,7 0 REG KI Europeiska kommissionen 0,0 -0,2

-1 KOM Riksbanken 1,1 0,9 RB Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-04-11, Konjunkturinstitutet -2 2019-03-27, Europeiska kommissionen 2018-11-08 för arbetslöshet och BNP-gap 14 15 16 17 18 19 20 samt 2019-02-07 för BNP och HIKP och för Riksbanken 2019-02-13. Anm.: REG = regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska 1 Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden. kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens 2 Procent av arbetskraften, 15 – 74 år. historiska prognosfel, i de ekonomiska vårpropositionerna 1994 – 2018, och bör inte 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP. förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med den ekonomiska beräkningar. vårpropositionen 2018.

Regeringens prognos för arbetslösheten är i linje

med övriga bedömares prognoser både 2019 och

3.8 Utvärdering av prognoser för

2020. Regeringens och Konjunkturinstitutets

BNP-tillväxten

prognoser för HIKP-inflationen är något lägre än övriga bedömares. Skillnaderna kan bero på att I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser prognoserna för övriga bedömare gjordes innan för Sveriges BNP-tillväxt 1994 – 2018 som publiceringen av utfallet i januari 2019 vilket var redovisats i budgetpropositionerna och de oväntat svagt. Regeringen, Konjunkturinstitutet ekonomiska vårpropositionerna. Prognoserna och Riksbanken gör bedömningen att resursutvärderas i förhållande till prognoser gjorda av utnyttjandet, mätt med BNP-gapet, kommer att andra bedömare. vara positivt 2019 och 2020. Europeiska För systematiska prognosfel i form av genomkommissionen bedömer i stället att resursutnyttsnittliga över- eller underskattningar används ofta jandet blir i det närmaste balanserat. den engelska termen bias. Genom att skatta en Sammantaget bedöms skillnaderna mellan bedömares genomsnittliga prognosfel kan hyporegeringens och övriga bedömares prognoser som tesen att dess prognoser inte har någon bias små. testas. I tabell 3.7 visas de olika bedömarnas

medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer. Medelprognosfel som är statistiskt

signifikant skilda från noll är märkta med en asterisk.

PROP. 2018/19:100

Tabell 3.7 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt Tabell 3.8 Rangordningar av bedömarens prognosprecision

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994 – 2018 Rangordningar efter medelabsolutfel (MAF) och medelkvadratfel och antal observationer (N) (MKF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994 – 2018 Samma år som utfallet Året före utfallet Prognoser gjorda samma år som utfallet MPF N MPF N Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) Regeringen 0,25 50 -0,10 48 SHB KI REG SEB LO RB SWB HUI NO SN Konjunkturinstitutet 0,20 104 -0,22 99 SHB KI SEB REG RB HUI LO SN NO SWB Riksbanken 0,11 112 -0,20 106 Prognoser gjorda året före utfallet HUI Research AB 0,28 96 -0,01 96 Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) LO 0,15 50 0,09 48 NO SEB RB KI REG HUI LO SWB SHB SN Svenskt näringsliv 0,50* 79 0,31 76 NO SEB RB HUI LO SHB KI REG SWB SN Handelsbanken 0,24 85 -0,06 81 Anm.: Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta prognosfelen. SEB 0,16 94 -0,01 90 Medelkvadratfelet är medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen. Rangordningen sker fallande från vänster. Bedömarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet Nordea 0,35 93 0,04 90 (KI), Riksbanken (RB), HUI Research AB (HUI), Landsorganisationen (LO), Svenskt näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), SEB, Nordea (NO) och Swedbank (SWB). Swedbank 0,06 60 0,02 56 Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar. Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet

3.9 Fördjupning om utvecklingen på

eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en arbetsmarknaden underskattning. Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark Samtliga prognoser är uppdelade i prognoser under de senaste åren. Arbetskraftsdeltagandet gjorda samma år som utfallet respektive året före och sysselsättningsgraden har stigit till den utfallet. För prognoser gjorda samma år som högsta nivån på 25 år, samtidigt som arbetslösutfallet har samtliga bedömare ett positivt skattat heten har minskat. I vissa fall har den positiva medelprognosfel. Regeringen har därmed, liksom utvecklingen omfattat majoriteten av grupperna övriga bedömare, i genomsnitt underskattat på arbetsmarknaden, t.ex. så har flertalet grupper BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För haft en stigande sysselsättningsgrad. I andra fall prognoser gjorda året före utfallet har regeringen har den positiva utvecklingen varit begränsad till i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens några få grupper, där t.ex. arbetslösheten har medelprognosfel är dock inte statistiskt signifi- minskat tydligt bland unga medan den bland kanta, dvs. ingen bias kan säkerställas. utrikes födda varit mer eller mindre oförändrad. I I tabell 3.8 rangordnas bedömarna med detta avsnitt beskrivs arbetsmarknadsutveckavseende på sina medelabsolutfel och medel- lingen för olika grupper. kvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. Regeringens prognosprecision rangordnas rela-

Minskad ungdomsarbetslöshet

tivt högt för prognoser utfärdade samma år som utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade året före utfallet. I allmänhet vilar rangord- Arbetslösheten bland unga kvinnor och män ningarna på små skillnader, och inga test har (15 – 24 år) har minskat tydligt de senaste åren (se utförts för att undersöka om dessa skillnader är diagram 3.8). Nedgången i ungdomsarbetslösstatistiskt signifikanta. Utformningen av ett heten har dock stannat av något under 2018. sådant test försvåras av att bedömarna för ett Minskningen i arbetslösheten bland unga har givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tid- bidragit stort till nedgången i den aggregerade punkter, dels producerar olika antal prognoser. arbetslösheten (15 – 74 år) de senaste åren. Rangordningarna bör därför värderas med viss Drygt hälften av alla arbetslösa unga i Sverige försiktighet. är heltidsstuderande som samtidigt söker arbete. Av dessa betraktar sig omkring 90 procent i huvudsak som studerande. Dessutom är en tredjedel av de arbetslösa unga avvaktande, dvs. de har fått ett arbete men inväntar att börja detta

PROP. 2018/19:100

inom tre månader. Dessa ungdomar bedöms

Diagram 3.9 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

för inrikes och utrikes födda (25 – 54 år)

sannolikt ha goda möjligheter att etablera sig på Procent av befolkningen arbetsmarknaden. Ett kompletterande mått är 100 unga som varken arbetar eller studerar som andel 95 av befolkningen i åldern 15 – 24 år, s.k. NEET (Neither in employment nor in education and 90 training). Andelen unga som varken arbetar eller 85 studerar har minskat det senaste decenniet, från 80 9,5 procent 2009 till 6,2 procent 2018. Andelen 75 unga som varken arbetar eller studerar i Sverige är 70 bland de lägsta i EU. 65 Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad Inrikes födda Inrikes födda Diagram 3.8 Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år) 60 Utrikes födda Utrikes födda Procent av arbetskraften 55 30 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statistiska centralbyrån. 25 Arbetslösheten bland utrikes födda (25 – 54 år) är i genomsnitt högre än bland inrikes födda 20 samtidigt som sysselsättningsgraden och arbets- 15 Totalt kraftsdeltagandet är lägre. Detta gäller i synnerhet 10 personer födda utanför Europa. År 2018 var ar- Kvinnor betslösheten bland utomeuropeiskt födda i åldern 25 – 54 år 20,5 procent, jämfört med 2,3 procent Män 5 bland inrikes födda och 6,0 procent bland de födda i Europa. 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statistiska centralbyrån. Att arbetslösheten bland utrikes födda, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda, inte har minskat i samma utsträckning som bland inrikes Arbetskraftsdeltagandet har stigit bland både födda kan bl.a. förklaras av det stora inflödet av inrikes och utrikes födda utrikes födda till arbetskraften samt att det i genomsnitt tar längre tid för nyanlända att hitta ett arbete än för inrikes födda. Det finns dock Sysselsättningsgraden bland inrikes födda (25 – 54 år) har fortsatt att öka, från en redan tecken på att etableringen på arbetsmarknaden bland nyanlända nu går något snabbare än mycket hög nivå (se diagram 3.9). Samtidigt har arbetslösheten för denna grupp fortsatt att tidigare. Det goda konjunkturläget har bidragit till detta. minska och var 2018 lägre än den lägsta nivån under högkonjunkturen före finanskrisen. Vidare Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden är högre bland män än bland kvinnor, har långtidsarbetslösheten, i betydelsen andelen som varit arbetslösa längre än sex månader, oavsett födelseregion, men skillnaderna mellan könen är väsentligt större bland utrikes födda. minskat bland inrikes födda, både som andel av arbetskraften och som andel av de arbetslösa. Bland inrikes födda skiljer det omkring 3 procentenheter mellan män och kvinnor, både Även bland utrikes födda (25 – 54 år) har arbetsmarknadsläget förbättrats under de senaste avseende sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande, medan skillnaden mellan utrikes åren. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden har stigit. Det ökade arbets- födda kvinnor och män är omkring 10 procentenheter. Detta medför också större skillnader kraftsdeltagandet bland utrikes födda har också i stor utsträckning bidragit till ökningen av det mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män. Både totala arbetskraftsdeltagandet (15 – 74 år). Arbetslösheten bland utrikes födda har däremot inte sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor är dock haft samma positiva utveckling som bland inrikes födda, utan har legat omkring 14 procent under relativt högt i Sverige jämfört med genomsnittet för utrikes födda kvinnor inom EU. Men flera års tid.

PROP. 2018/19:100

eftersom arbetskraftsdeltagandet och syssel- lägre arbetskraftsdeltagande och sysselsättningssättningsgraden för inrikes födda kvinnor är högt, grad samt högre arbetslöshet. Detta är särskilt är skillnaden mellan inrikes och utrikes födda tydligt bland kvinnor. Oavsett födelseregion har kvinnor i Sverige ändå betydande. kvinnor utan gymnasial utbildning betydligt lägre sysselsättningsgrad än kvinnor med högre utbildning. Det gäller i synnerhet för utomeuropeiskt Utbildningsnivå har betydelse födda.

Det är relativt stora skillnader i arbetsmarknadsutfall och utveckling mellan individer med olika Ökad sysselsättningsgrad bland äldre utbildningsnivåer. Personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har haft stigande Sverige har, i internationell jämförelse, en god arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad arbetsmarknad för äldre (55 – 74 år) med hög samt sjunkande arbetslöshet under de senaste fem sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Sysseltill sex åren. Samtidigt har utvecklingen varit näst- sättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet intill motsatt bland dem som saknar en gymnasial bland äldre kvinnor och män har dessutom ökat utbildning. Mellan 2017 och 2018 steg arbetslös- under det senaste decenniet (se diagram 3.11). heten tydligt bland dem som saknar gymnasial Detta har också bidragit relativt mycket till det utbildning (se diagram 3.10). En förklaring till ökade aggregerade arbetskraftsdeltagandet detta är att antalet utrikes födda utan gymnasial (15 – 74 år). En förklaring är att allt färre äldre nu utbildning i arbetskraften ökat. En stor andel av lämnar arbetskraften till följd av sjukdom än dessa är nyanlända. tidigare.

Diagram 3.10 Arbetslöshet efter utbildningsnivå (25 – 54 år) Diagram 3.11 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättnings-

Procent av arbetskraften grad bland äldre 25 Procent av befolkningen Procent av befolkningen Förgymnasial utb. 85 30 20 Gymnasial utb. 80 25 Eftergymnasial utb. 15 75 20 10 70 15 5 65 Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad 10 55-64 år 55-64 år 0 65-74 år (hö axel) 65-74 år (hö axel) 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 60 5 Källa: Statistiska centralbyrån. 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källa: Statistiska centralbyrån. Att inte ha en gymnasial utbildning medför en ökad risk för arbetslöshet oavsett födelseland. Risken är dock störst för utomeuropeiskt födda.

3.10 Regeringens mått på välstånd

Utomeuropeiskt födda utgör dessutom mer än tre fjärdedelar av de arbetslösa som saknar gymn- Regeringen följer kontinuerligt vilken effekt de asial utbildning. Arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda utan gymnasial utbildning politiska åtgärderna får på samhällsutvecklingen. Ofta görs detta genom BNP-måttet. Det är ett (25 – 54 år) har stigit kraftigt under det senaste decenniet och uppgick 2018 till ca 38 procent. viktigt mått som ger information om ekonomins storlek och tillväxt, men som inte visar alla Detta kan jämföras med 5,4 procent bland inrikes födda utan gymnasial utbildning i samma ålders- detaljer kring välståndsutveckling och fördelning eller utvecklingen inom andra samhällsområden. grupp. Personer utan gymnasial utbildning har i Sedan 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 bilaga 4) kompletteras därför genomsnitt ett sämre arbetsmarknadsutfall med redovisningen av BNP-måttet med ytterligare

PROP. 2018/19:100

indikatorer. De visar ekonomiska, miljömässiga före. Under 2018 ökade sysselsättningsgraden och sociala hållbarhetsaspekter inom ett antal något mer bland män än bland kvinnor. nyckelområden. Som alltid kan indikatorer vara Skillnaden mellan kvinnor och män ökade därstatistiskt osäkra i jämförelser över tid och mellan med från 4,2 till 4,4 procentenheter mellan 2017 grupper. Nedan följer en sammanfattning av och 2018. utvecklingen för samhällets långsiktiga hållbarhet Även i ett internationellt perspektiv har Sverige och befolkningens livskvalitet. en mycket hög sysselsättningsgrad. Den är högst Regeringen avser att inför 2020 års ekono- inom EU, främst till följd av en hög sysselsättmiska vårproposition se över indikatorerna så att ningsgrad bland kvinnor. de bättre speglar samhällets långsiktiga hållbarhet, befolkningens livskvalitet och självbestämmande Arbetslöshet samt ekonomins potential för hög långsiktig Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa i tillväxt. arbetskraften, där arbetskraften utgörs av arbetslösa och sysselsatta i åldern 15 – 74 år. Indikatorn mäter således hur stor andel av arbetskraften som Ekonomiska indikatorer inte har något arbete men som har sökt och kan ta ett arbete. Arbete ger individen möjlighet till BNP per capita egen försörjning, bättre möjligheter att forma sitt Ett sätt att mäta ett lands välfärd är genom BNP liv samt gemenskap och tillhörighet. Arbetslösa per capita, dvs. BNP per person, som visar hur drabbas också av ohälsa i större utsträckning. En effektivt befolkningen används i produktionen. låg arbetslöshet är därför central för både BNP mäter det samlade värdet av alla varor och individen och samhället. tjänster som produceras inom landet, och en De senaste åren har arbetslösheten minskat högre BNP per capita leder generellt till ett ökat och var 2018 6,3 procent, jämfört med 6,7 provälstånd. Men måttet har också en rad cent 2017. Men den är ännu inte nere på samma begränsningar. Eftersom det mäts på en över- nivå som perioden före finanskrisen (6,1 procent gripande nivå säger det exempelvis inget om hur 2007). Arbetslösheten är något lägre bland kvininkomster eller konsumtion är fördelade. nor, även om den minskade tydligare bland män Sedan 2000 har BNP per capita ökat med under 2018. 28 procent med en genomsnittlig årlig öknings- På regeringens uppdrag redovisade Ekonomitakt på 1,4 procent. Mellan 2017 och 2018 var styrningsverket i april 2017 (Fi2017/02020/BAS) ökningen 1,2 procent. Efter finanskrisen har bl.a. en kartläggning av i vilken utsträckning dock BNP per capita utvecklats relativt svagt jäm- kvinnor respektive män tagit del av olika fört med tidigare år. Det beror på att produk- satsningar på arbetsmarknadsområdet 2015 och tiviteten utvecklats svagt, men kan också 2016. Enligt deras rapport är män överförklaras av att andelen i befolkningen i arbetsför representerade i flera av de kartlagda reformerna, ålder har minskat. Denna demografiska trend en överrepresentation som är större än vad som väntas fortsätta enligt SCB:s befolkningsprognos kan motiveras av skillnaden i arbetslöshet mellan publicerad våren 2018. könen.

Sysselsättningsgrad Hushållens skuldsättning Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av Indikatorn visar hushållssektorns låneskulder i befolkningen i åldern 15 – 74 år som har ett arbete. procent av disponibel inkomst och i procent av En hög sysselsättningsgrad är grunden för den hushållens finansiella tillgångar. Den belyser en gemensamma välfärden då arbetsinkomster är del av ekonomins långsiktiga hållbarhet. Interden viktigaste skattebasen i ekonomin. När fler nationella valutafonden, OECD och Europeiska försörjer sig genom arbete minskar dessutom den kommissionen bedömer att de svenska husoffentliga sektorns kostnader eftersom bidrags- hållens skuldsättning utgör en risk för Sveriges utbetalningarna generellt minskar. ekonomi. Högt skuldsatta hushåll kan tvingas att En hög efterfrågan på arbetskraft de senaste dra ner på sin konsumtion vid ett kraftigt åren har medfört att sysselsättningsgraden har bostadsprisfall, vilket i förlängningen kan komma ökat till höga nivåer. Sysselsättningsgraden var att påverka BNP och sysselsättning negativt. 68,5 procent 2018, jämfört med 67,8 procent året Hushållens skulder som andel av den disponibla inkomsten har stigit under en längre tid och

PROP. 2018/19:100

uppgick under 2018 till 186 procent. Jämfört med Miljömässiga indikatorer år 2017 minskade indikatorn marginellt, men ligger fortfarande på en hög nivå historiskt sett. Luftkvalitet Däremot har skuldsättningen i förhållande till Välståndsindikatorn för luft visar utvecklingen hushållens finansiella tillgångar varit relativt för två av de vanligaste luftföroreningarna i konstant under hela 2000-talet då hushållen haft svenska städer: kvävedioxid (NO 2 ) och små ett högt sparande, bostadspriserna ökat och partiklar (PM2,5). Båda har negativ påverkan på börsen stigit kraftigt under denna period. såväl hälsa som miljö, och exponering kan öka risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa grupper i befolkningen är särskilt känsliga

Diagram 3.12 Hushållens låneskulder i procent av

disponibel inkomst och av hushållens finansiella tillgångar

såsom äldre, personer med astma, redan sjuka, Procent barn och gravida. 200 Kvävedioxidutsläppen kommer till stor del 180 från trafiken. Förhöjda halter uppstår vid vägar 160 med hög belastning och i mellanstora till stora 140 städer i Sverige. Partikelutsläppen transporteras i 120 stor utsträckning till Sverige från kontinenten och är därför högre i södra Sverige än i norra 100 Sverige. Halterna av både kvävedioxid och små 80 Andel av disponibel inkomst 60 Andel av finansiella tillgångar partiklar visar en nedåtgående trend sedan 40 mätningarna inleddes 2008 respektive 2006 (se 20 diagram 3.13). 0 Även om Sverige fortfarande har lokala problem med kvävedioxid och partiklar är halt- 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Källa: Statistiska centralbyrån. erna av luftföroreningar låga i jämförelse med övriga EU. EU-regleringar för bränslekvalitet, Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld standarder för fordon och miljölagstiftning inom Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoindustri- och energisektorn påverkar halterna skuld som andel av BNP, ofta kallad Maastrichtliksom trafik, användningen av dubbdäck samt skulden, är det mått på den offentliga sektorns hur bebyggelsen utvecklas. skuld som används inom EU. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoli-

Diagram 3.13 Halter av PM2,5 och NO 2 i gatumiljö

derade statsskulden och kommunsektorns (årsmedelvärden) skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP- µg/m 3 fondernas innehav av statsobligationer. Maast- 40 PM2,5 NO2 richtskulden har genomgående minskat som 35 andel av BNP sedan 2014. År 2018 låg den på 38,8 procent av BNP. 30 I juni 2016 kom sju av åtta riksdagspartier 25 överens om ett antal förändringar av det finans- 20 politiska ramverket. I överenskommelsen ingick ett riktmärke för Maastrichtskulden (skuld- 15 ankare) på 35 procent av BNP som imple- 10 menteras 2019. Om skulden avviker med mer än 5 5 procent av BNP, ska regeringen lämna en särskild skrivelse till riksdagen med en 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 redogörelse för vad som orsakat avvikelsen och Källor: SMHI och Naturvårdsverket. hur regeringen avser att hantera denna. Vattenkvalitet Indikatorn visar vattenförekomster med hög eller god ekologisk status och potential i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Statusbedömningen tar hänsyn till bl.a. övergödning, vissa miljögifter och fysisk påverkan. God vattenkvalitet är

PROP. 2018/19:100

centralt för vattenlevande arter, dricksvatten, Mätningarna av föroreningar i bröstmjölk visar

kulturmiljö, friluftsliv m.m. att halterna minskar långsamt trots att använd-

Vid den senaste mätningen 2015 uppnådde ning och spridning begränsats genom förbud i

37 procent av vattenförekomsterna minst god Sverige och internationellt. Problemet är att äm-

status. Det är främst kustvattenförekomsterna nena är långlivade i miljön, ansamlas i fettvävnad

som inte gör det. Övergödning är den vanligaste hos människor och djur och att de redan är

orsaken. Överlag är statusen bättre i norra Sverige spridda i varor, byggnader och miljö. Det har

än i södra Sverige där bebyggelsen är tätare och gjorts stora insatser för att minska utsläppen, men

jordbruksintensiteten högre. mätningarna visar att utmaningar återstår.

I europeisk jämförelse har Sverige fler vatten- Det internationella arbetet är viktigt för att

förekomster med hög status och färre med dålig minska exponeringen för skadliga ämnen. Kemi-

och otillfredsställande status (se diagram 3.14). kalielagstiftningen är harmoniserad inom EU och

Sverige verkar aktivt för att utveckla reglerna. Det

finns också ett antal konventioner som på global

Diagram 3.14 Ekologisk status och potential för svenska

och europeiska vattenförekomster

nivå reglerar vissa kemikalier. Procent

Okänd Dålig Otillfredsställande Måttlig God hög Utsläpp av växthusgaser 100 Indikatorn visar de samlade utsläppen av växthus-

gaser som omfattas av klimatmålet (koldioxid, 80 metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) inom

svenskt territorium. Utsläpp och upptag inom 60 markanvändning och skogsbruk ingår inte.

Klimatförändringarna förväntas påverka en rad 40 samhällsbärande områden som exempelvis

20 livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och

folkhälsa både i Sverige och globalt. Den värme-

0 bölja som drabbade norra halvklotet sommaren

Genomsnitt i EU Sverige 2018 är ett exempel på att ett förändrat klimat

Källa: Europeiska miljöbyrån. ställer Sverige inför nya utmaningar. Folkhälso-

myndigheten har t.ex. visat att dödligheten ökade Biologisk mångfald under värmeböljan sommaren 2018 jämfört med I 2017 och 2018 års ekonomiska vårpropositioner tidigare somrar. I ett uppdrag som Konjunkhar andel skyddad natur ingått som en indikator. turinstitutet redovisade i december 2017 Denna redovisas inte i år eftersom ansvariga (Fi2018/00038/BAS) konstaterades att flera av myndigheter under hösten 2019 ska få i uppdrag effekterna som är viktiga för människors välfärd att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna är svåra att förutse och värdera då det handlar om skyddad mark. En ny indikator för biologisk komplexa naturliga och ekonomiska samband. mångfald ska tas fram. Ett angeläget tema för framtida studier är därför

att studera hur klimatförändringarna kommer Kemikaliebelastning påverka människor och olika typer av hushåll. Indikatorn kemikaliebelastning redovisar mät- De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige ningar av ett antal långlivade miljögifter i modersuppgick 2017 till 52,7 miljoner ton koldioxidmjölk och blod. De ämnen som följs är PCB, ekvivalenter. Det innebär en minskning på DDE (vilket är en nedbrytningsprodukt av 0,5 procent jämfört med 2016. Sedan 1990 har DDT), dioxiner och PBDE (bromerade flamutsläppen gått ner med 26 procent, vilket kan skyddsmedel). Genom att mäta halter i bröstjämföras med målnivån 85 – 100 procents mjölk är det möjligt att följa upp vilka ämnen utsläppsminskning senast år 2045. Minskningen mamman utsatts för liksom exponeringen hos har framför allt skett under perioden 2003 – 2014 spädbarn. Höga halter av dessa ämnen kan ge (se diagram 3.15). upphov till sjukdomar som cancer, påverka fort- Utsläppsminskningarna i Sverige har skett plantningsförmågan, skada arvsmassan och störa samtidigt som befolkningen vuxit och den ekohormonsystemet. nomiska tillväxten varit stark. Utsläppsminsk-

ningen kan delvis förklaras av t.ex. övergång från

PROP. 2018/19:100

fossila bränslen till biobränslen och el samt ”mycket bra” eller ”bra” på frågan ”Hur tycker du energieffektivisering. att din hälsa är i allmänhet?” i SCB:s Under sökningar av levnadsförhållanden. År 2017 svarade i genomsnitt 77 procent att de

Diagram 3.15 Sveriges nationella växthusgasutsläpp och

BNP

hade en bra eller mycket bra hälsa, samtidigt som Index 1993=100 andelen var något högre för män (se 200 BNP CO2 diagram 3.16). En lika stor skillnad observerades 180 mellan grupperna inrikes och utrikes födda. 160 Vidare skattar äldre sin hälsa som bra eller mycket 140 bra i betydligt lägre utsträckning än yngre. 120 Sverige har en av de högsta skattningarna av den upplevda hälsan bland EU:s medlemsstater, 100 där Irland ligger högst. Även jämfört med de 80 60 nordiska länderna har Sverige en hög andel som 40 tycker att de har en bra eller mycket bra hälsa. 20 Inget nordiskt land ligger dock under genom- 0 snittet i EU, som enligt Eurostat var 70 procent. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån. Diagram 3.16 Andel som bedömer sin hälsa som bra eller

mycket bra år 2017, befolkningen 16 år och äldre

Procent Sociala indikatorer 100 90 Låg ekonomisk standard 80 70 Indikatorn låg ekonomisk standard avser den 60 andel av befolkningen som har en ekonomisk 50 standard lägre än 60 procent av median- 40 inkomsten. Ekonomisk standard är summan av 30 alla skattepliktiga och skattefria inkomster, minus 20 skatter och övriga negativa transfereringar, juste- 10 rad för hushållets storlek och sammansättning. 0 Personer med låg ekonomisk standard riskerar på grund av ekonomiska begränsningar att utestängas från konsumtion och aktiviteter som i det Källa: Statistiska centralbyrån ULF/SILC 2016 – 2017. omgivande samhället anses vara en del av godtagbar levnadsstandard. Utbildningsnivå I Sverige har andelen ökat från ca 7 procent Utbildningsnivå avser högsta avklarade utbild- 1995 till ca 15 procent 2017, vilket beror på att ning för befolkningen i åldern 16 – 74 år och inkomsterna i den nedre delen av inkomst- baseras på SCB:s utbildningsregister. fördelningen inte ökat i samma takt som median- Befolkningens utbildningsnivå har ökat stadigt inkomsten. Ökningen under de senaste tio åren under 2000-talet och andelen med en efterhar dock varit måttlig. gymnasial utbildning har gått från 27 procent Indikatorns utveckling över tid har varierat 2001 till 37 procent 2017. Under samma period mellan grupper. Generellt har andelen med låg har andelen personer med högst en förgymnasial ekonomisk standard ökat särskilt mycket i utbildning minskat från 27 till 17 procent. grupper som är i förvärvsarbetande åldrar men har Kvinnor har i genomsnitt högre utbildningsnivå svag anknytning till arbetsmarknaden. I bilaga 2 än män. För närvarande är ca 50 procent fler Fördelningspolitisk redogörelse finns en mer kvinnor än män registrerade vid svenska univerutförlig analys av gruppen med låg ekonomisk sitet och högskolor. standard. Unga möter i dag ett större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva Självskattad allmän hälsa tid, särskilt vid den högre utbildningen, och yngre Indikatorn för självskattad allmän hälsa avser den personer med högre utbildning ersätter kontiandel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat nuerligt äldre med lägre utbildningsnivå. Effekten

PROP. 2018/19:100

är att den genomsnittliga utbildningsnivån med ca 6 procentenheter sedan början av 2000successivt stiger. talet (se diagram 3.17). Andelen eftergymnasialt utbildade är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda, och har

Diagram 3.17 Andel som anser att de är nöjda eller mycket

nöjda med livet, uppdelat på inrikes och utrikes uppväxt

varit så under hela 2000-talet. Dock är andelen Procent med högst en förgymnasial utbildning större 100 bland utrikes födda, och här har skillnaderna ökat Inrikes Samtliga Utrikes under 2000-talet. 95

Mellanmänsklig tillit 90 Mellanmänsklig tillit, eller social tillit, mäter i vilken grad de tillfrågade uppfattar att andra 85 människor går att lita på. Indikatorn mäts av 80 SOM-institutet på en skala mellan 0 – 10 med frågan ”Enligt din uppfattning, i vilken utsträck - 75 ning går det att lita på människor i allmänhet?”. En svarssiffra över 7 anses utgöra hög tillit. 70 Sedan 2000 har andelen med hög tillit legat på 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 en relativt konstant nivå, mellan 53 och Källa: SOM-undersökningen 2017. 61 procent, även om andelen sjunkit något sedan den högsta noteringen år 2014. Internationellt hör Sverige till de länder med den högsta tilliten. Detta är fördelaktigt inte bara för att det skapar ett sammanhängande kitt i samhället, utan även för att beslutsprocesser och affärstransaktioner blir smidigare och effektivare. Det finns dock skillnader mellan grupper. Personer mellan 16 och 29 år har lägre tillit än de över 30 år. På liknande sätt har personer med utrikes uppväxt i genomsnitt lägre tillit än personer uppväxta i Sverige. Andelen med hög tillit ökar med utbildningsnivån hos de svarande.

Nöjd med livet Den femte och sista sociala indikatorn, nöjd med livet, är ett mått på subjektivt välbefinnande och mäts av SOM-institutet med fråga n ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”. Indikatorn visar andelen som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”. Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet. I Sverige har andelen som är nöjda med livet legat på en hög och stabil nivå över tid. År 2017 låg den på i genomsnitt på 91 procent. Jämfört med övriga sociala indikatorer finns det få tydliga skillnader mellan grupper: andelen som är nöjd med livet varierar mellan 86 och 93 procent oavsett ålder, utbildning, och oberoende om personen vuxit upp i Sverige eller utomlands. Personer mellan 16 och 29 år och de som vuxit upp utomlands låg dock i den nedre delen av spannet. Men mellan utrikes och inrikes födda har skillnaden minskat

4 De budgetpolitiska målen

PROP. 2018/1 9:100

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- andel av BNP vara inom skuldankarets

politiska målen och bedömer en ny nivå på toleransintervall. utgiftstaket för 2022. Avsnittet innehåller även en – För att i efterhand utvärdera om överskottsuppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtmålet uppnåtts och för att upptäcka pakten. Avslutningsvis redovisar regeringen sina systematiska avvikelser, används ett bakåtbedömningar av EU:s rekommendationer till blickande åttaårigt genomsnitt av det Sverige inom ramen för den europeiska terminen, faktiska finansiella sparandet. Det bakåtav Finanspolitiska rådets rekommendationer och blickande genomsnittet av det finansiella bedömningar samt av Riksrevisionens iaktsparandet för 2011 – 2018 ligger under tagelser från granskningen av årsredovisningen målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit för staten. Regeringen redovisar vanligtvis dessa under perioden. bedömningar i budgetpropositionen. I budget- – Regeringen föreslår i propositionen propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1) redo- Vårändringsbudget för 2019 en ny nivå på visades dock inte dessa bedömningar eftersom utgiftstaket för 2021. Regeringen bedömer propositionen lämnades av en övergångsregering. att utgiftstaket för 2022 bör uppgå till De budgetpolitiska målen skapar förut- 1 498 miljarder kronor. Det är en ökning sättningar för att andra politiska mål ska uppnås med 59 miljarder kronor jämfört med den på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på föreslagna nivån för 2021. både kort och lång sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns – Kommunsektorn som helhet bedöms klara

finansiella sparande, ett utgiftstak för staten, ett balanskravet under prognosperioden. kommunalt balanskrav och ett skuldankare. Sektorns resultat beräknas vara relativt

Uppföljningen av målen sker enligt de metoder oförändrat under perioden 2019 – 2022.

som anges i skrivelsen Ramverket för – Som medlem i EU är Sverige bundet av finanspolitiken (skr. 2017/18:207). bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Sverige klarar med god marginal de

gränsvärden för underskottet i de offentliga

Sammanfattning

finanserna och för den offentliga skulden

som anges i stabilitets- och tillväxtpakten. Sverige förväntas även med bred marginal – Enligt överskottsmålet som gäller fr.o.m. uppfylla sitt medelfristiga budgetmål om

2019 ska sparandet i den offentliga sektorn i minus 1 procent av potentiell BNP i genomsnitt motsvara en tredjedels procent strukturellt sparande 2018 och 2019.

av BNP över en konjunkturcykel. Rege- – Finanspolitiska rådet bedömer i 2018 års ringen bedömer att inriktningen på rapport att det inte föreligger någon tydlig finanspolitiken är i linje med överavvikelse från överskottsmålet och att skottsmålet. Vidare bedöms bruttoskuldens finanspolitiken därmed är förenlig med

PROP. 2018/19:100

överskottsmålet. Rådet konstaterar sam- Strukturellt sparande tidigt att överskottet i ett bakåtblickande perspektiv inte har uppfyllt vare sig det Det strukturella sparandet är en beräkning av vad gällande överskottsmålet eller det nya den offentliga sektorns finansiella sparande skulle överskottsmålet. Regeringen konstaterar, vara i ett balanserat (neutralt) konjunkturläge och som nämnts ovan, att det bakåtblickande vid en normal sammansättning av skattebaser. genomsnittet av det finansiella sparandet Det strukturella sparandet justeras också för ligger under målnivån men har stigit gradvis. engångseffekter. (För regeringens beräkningsmetod, se Finansdepartementets rapport Metod – Regeringen delar överlag Europeiska komför beräkning av strukturellt sparande i offentlig missionens bedömningar om hushållens sektor april 2019 på www.regeringen.se.) Det höga skuldsättning och de utmaningar som strukturella sparandet kan beräknas på flera sätt finns på bostadsmarknaden. Regeringen har och är inte en del av den officiella statistiken. Det vidtagit en rad åtgärder för att minska gör att nivån på det strukturella sparandet kan riskerna kopplade till hushållens skuldskilja sig åt mellan olika bedömare, t.ex. på grund sättning samt främja bostadsbyggandet. av olika bedömningar av potentiell BNP (se avsnitt 7.7 för jämförelser mellan olika institutioners bedömningar av det strukturella sparandet). En avvikelse från överskottsmålet anses före-

4.1 Uppföljning av målet för det

ligga om det strukturella sparandet tydligt avviker

finansiella sparandet

från målnivån det innevarande eller det närmast Enligt den nya målnivån för det finansiella följande budgetåret. Att sparandet avviker från målet kan ha flera olika orsaker och ska inte sparandet (överskottsmålet), som gäller fr.o.m. 2019, ska sparandet i den offentliga sektorn i likställas med att politiken är felaktigt utformad. I tabell 4.1 redovisas utfall och prognoser för genomsnitt motsvara en tredjedels procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en kon- det offentliga finansiella sparandet, bakåtblickande åttaårssnitt för det finansiella sparandet junkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att samt det strukturella sparandet. Det finansiella sparandet prognostiseras bli 0,6 procent av BNP bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För 2019 och 0,7 procent av BNP 2020. Det strukturella sparandet bedöms uppgå till att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska 0,2 procent av potentiell BNP 2019. Till följd av osäkerheten i bedömningen av det strukturella avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. sparandet innebär dock inte så små skillnader i förhållande till målet någon tydlig avvikelse. Inte Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt utan används i heller 2020 bedöms någon tydlig avvikelse uppstå. Regeringen bedömer således att inriktningen på huvudsak för att vid nästa översyn utvärdera om målnivån, givet måluppfyllelsen och skuld- finanspolitiken är i linje med överskottsmålet.

utvecklingen, behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga

Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt

finanserna.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Det bakåtblickande genomsnittet av det

samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

finansiella sparandet för 2011 – 2018 ligger under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 perioden. 2018 2019 2020 2021 2022 Finansiellt sparande 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,1 1 Strukturellt sparande 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

4.2 Uppföljning av skuldankaret föreslår ändrade nivåer på utgiftstaket (se bet. 1995/96:FiU10 s. 69). Enligt det nya ramverket ska regeringen i den För 2022 gör regeringen en bedömning av ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra utgiftstakets nivå i denna proposition. Enligt för utvecklingen av den offentliga sektorns budgetlagen (2011:203) är det obligatoriskt för konsoliderade bruttoskuld. Om denna skuld av- regeringen att i budgetpropositionen föreslå en viker från skuldankaret, dvs. 35 procent av BNP, nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet i året. I enlighet med budgetlagen kommer nationalräkenskaperna för det föregående året regeringen att lämna förslag till utgiftstak för eller enligt prognoserna för det innevarande året 2022 i budgetpropositionen för 2020. eller det följande budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna. Eftersom skuldankaret börjar gälla fr.o.m. 2019 ska bedömningen i denna proposition inte avse utfallsåret 2018 utan endast 2019 och 2020. Bruttoskuldens andel av BNP bedöms ligga inom skuldankarets toleransintervall dessa år (se diagram 4.1). I nuvarande prognos, som endast bygger på dagens aviserade finanspolitik, väntas bruttoskulden minska längre fram under prognosperioden och uppgå till strax under 30 procent av BNP 2022.

Diagram 4.1 Skuldankaret

Procent av BNP 60

20 Konsoliderad bruttoskuld 10 Intervall Intervall 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.3 Bedömning av utgiftstakets nivå

2022

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 (2018/19:99) föreslår regeringen att den redan fastställda nivån på utgiftstaket för 2021 ska höjas. Det är förenligt med såväl praxis som det finanspolitiska ramverket att en ny regering

PROP. 2018/19:100

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 Teknisk justering 1 6 13 10 2 4 2 7 12 5 10 5 2 Reell justering 33 41 52 -51 -88 9 3 5 Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 388 1 439 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid respektive riksdagsbeslut 4 32 30 30 20 10 10 51 46 58 58 14 37 51 Takbegränsade utgifter 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 312 1 345 1 372 Budgeteringsmarginal 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55 39 43 67 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,0 3,2 4,9 1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år. 2 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa justerin gar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justeringarna för respektive år. 3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar. 4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. 5 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

storlek medger utgiftstaket att de takbegränsade Regeringens bedömning: För 2022 bör utgifts- utgifterna 2022 i budgetpropositionen för 2022 taket för staten, inklusive ålderspensionssystemet blir knappt 90 miljarder kronor högre än vad som vid sidan av statens budget, uppgå till prognostiseras i dagsläget. Detta utrymme för 1 498 miljarder kronor. möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,6 procent av BNP 2022. Att det finns ett ledigt utrymme Skälen för regeringens bedömning: Att under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. finns ett utrymme för reformer som ökar de Regeringar med olika politisk inriktning kommer takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftsatt ha olika syn på vilken nivå på de offentliga sidan kan genomföras efter avstämning mot överutgifterna som är lämplig. Det går därför inte att skottsmålet med hänsyn tagen till eventuella reducera ett beslut om nivån till en beräkning inkomstförändringar. enligt en i förväg bestämd formel. Nedan beskrivs De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl den bedömda nivån på utgiftstaket för 2022 med komma att bli högre och budgeteringsmarginalen utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som i motsvarande utsträckning mindre än enligt den redovisas i skrivelsen Ramverket för finans- aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av politiken (skr. 2017/18:207). makroekonomiska förändringar, såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer, eller oförutsedda De takbegränsade utgifterna prognostiseras bli volymökningar i de statliga transfererings- 1 388 miljarder kronor 2022 och samma år systemen, försämras normalt det strukturella bedöms utgiftstaket till 1 498 miljarder kronor. sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas Det innebär att de takbegränsade utgifterna kan i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroöka med maximalt drygt 110 miljarder kronor i ekonomiska förändringar påverkas i många fall förhållande till prognosen t.o.m. 2022. I enlighet inte möjligheten att uppnå överskottsmålet. med regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek bör en buffert om motsvarande minst knappt 21 miljarder kronor för 2022 lämnas obudgeterad under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2022 för oförutsedda händelser under budgetåret. När hänsyn tagits till riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta

PROP. 2018/19:100

Tabell 4.3 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

enlighet med regeringens riktlinje för budget-

eringsmarginalens minsta storlek. En budget- Miljarder kronor om inte annat anges

2019 2020 2021 2022 eringsmarginal som endast motsvarar säkerhets-

marginalen skulle kunna medföra att möjlig- Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 351 1 388 1 430 heterna att genomföra prioriterade reformer på

utgiftssidan under kommande år begränsades. Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är 1 1 439 1 498 det dock rimligt att reformer ska kunna genom- Utgiftstak, procent av BNP 27,1 27,0 27,0 27,0 föras på budgetens utgiftssida. Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,4 27,1 27,0 27,0 Om det tillgängliga utrymmet under utgifts-

taket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2022, Utgiftstak, fasta priser 2 1 291 1 302 1 322 1 346 dvs. knappt 90 miljarder kronor utöver de pro- Takbegränsade utgifter 1 312 1 345 1 372 1 388 gnostiserade takbegränsade utgifterna, skulle tas i Takbegränsade utgifter, anspråk för högre utgifter ger det en genomprocent av BNP 26,4 26,1 25,7 25,0 snittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade Takbegränsade utgifter, fasta utgifterna på ca 3,6 procent per år 2019 – 2022. priser 3 1 253 1 262 1 261 1 246 Denna ökning kan jämföras med den genom- Budgeteringsmarginal 39 43 67 110 snittliga ökningstakten för de takbegränsade Budgeteringsmarginal, procent utgifterna enligt prognosen i denna proposition av takbegränsade utgifter 3,0 3,2 4,9 8,0 vilken uppgår till 2,0 procent per år 2019 – 2022. Budgeteringsmarginal, procent Den genomsnittliga ökningstakten under periav BNP 0,8 0,8 1,3 2,0 oden 1997 – 2018 uppgick till 2,9 procent per år. Finansiellt sparande, procent av BNP 0,6 0,7 1,1 1,9 Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder

dock inte i sig att det kommer att användas för att Strukturellt sparande, procent av BNP 0,2 0,5 1,0 1,9 öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP 48,5 48,3 47,9 47,1 1 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2021 i propositionen Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP Vårändringsbudget för 2019. 2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer Utgiftstakets andel av potentiell BNP bedöms och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltnings- minska från 27,4 procent till 27,0 procent

2019 – 2022. anslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag. 3 Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag. 4.4 Uppföljning av det kommunala

balanskravet

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I målet för den offentliga sektorns sparande ingår

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och

det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i

budgeteringsmarginalens storlek

kommuner och landsting. För kommuner och

landsting är det emellertid det ekonomiska Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för resultatet, och inte det finansiella sparandet, som 2022 innebär en något större årlig ökning av är avgörande för om kommunallagens (2017:725) utgiftstaket än den genomsnittliga årliga krav på en balanserad budget uppfylls. Detta krav ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes benämns vanligtvis balanskrav och innebär att 1997 till det senaste utfallsåret 2018. Den genomkommuner och landsting ska upprätta budget för snittliga årliga ökningen i löpande priser mellan nästa kalenderår där intäkterna överstiger kost- 1997 och 2018 uppgår till 3,0 procent, medan naderna. Kommunernas och landstingens årsökningen 2022 uppgår till 4,1 procent. redovisning ska innehålla en bedömning av om År 2022 utgör budgeteringsmarginalen balanskravet har uppfyllts. Balanskravet ut- 8,0 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är värderas med hjälp av resultatmåttet balansett större utrymme än den säkerhetsmarginal som kravsresultat som definieras i lagen (2018:597) regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket i

PROP. 2018/19:100

om kommunal bokföring och redovisning. Nega- Under prognosperioden antas de migrationstiva balanskravsresultat ska enligt kommunal- relaterade statsbidragen fortsätta minska kraftigt lagen som huvudregel återställas inom tre år. då kommunsektorns utgifter för migrations- Balanskravet anger en miniminivå, men för att relaterad verksamhet sjunker. Det leder till att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk även de totala statsbidragens nivå sjunker något i hushållning behöver resultatet i regel vara högre. prognosen. Även om behoven av migrations- Vad som menas med god ekonomisk hushållning relaterad verksamhet minskar under prognosdefinieras av kommunerna och landstingen själva. perioden ökar behoven av kommunala välfärdstjänster då andelen barn och äldre i befolkningen ökar snabbt. Under perioden 2019 – 2022 antas Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn kommunsektorns kostnader öka i ungefär samma takt som intäkterna. Det leder till att sektorns Kommunernas och landstingens årsredovisning resultat är ungefär oförändrat under prognosska innehålla en bedömning av om balanskravet perioden. har uppfyllts. Uppgifter för 2018 finns ännu inte Sektorn som helhet bedöms klara balanskravet tillgängliga. Regeringen återkommer i budget- med god marginal under prognosperioden. propositionen för 2020 med uppgifter för 2018. Resultatet beräknas uppgå till 17 miljarder kronor Balanskravsresultatet för 2017 uppgick för 2019. Därefter beräknas resultatet uppgå till kommunsektorn som helhet till 16 miljarder kro- 17 – 18 miljarder kronor per år 2020 – 2022, vilket nor, varav kommunerna svarade för 14 miljarder motsvarar 1,9 procent av skatteinkomsterna och kronor. de generella statsbidragen. Avsnitt 7.5 innehåller Resultatutjämningsreserverna uppgick 2017 mer information om prognosen för kommuntill totalt 14 miljarder kronor för sektorn som sektorns finanser. helhet, varav kommunerna stod för drygt 13 miljarder kronor. Nästan hälften av kommunerna och 30 procent av landstingen avsatte medel till en resultatutjämningsreserv. 4.5 Uppföljning av målen i Vid utgången av 2017 var det knappt 4 procent stabilitets- och tillväxtpakten av kommunerna och 20 procent av landstingen som hade ett negativt resultat kvar att återställa, Utöver de nationella budgetpolitiska målen är totalt 0,2 miljarder kronor respektive 1,6 mil- Sverige bundet av reglerna inom stabilitets- och jarder kronor. tillväxtpakten i och med sitt medlemskap i EU. Resultatet före extraordinära poster har varit Reglerna består av en korrigerande del och en positivt för kommunsektorn som helhet sedan förebyggande del. 2004. Enligt preliminära uppgifter för 2018 Den korrigerande delen, underskottsföruppgick resultatet för sektorn som helhet till farandet, anger gränsvärden som innebär att knappt 15 miljarder kronor. Kommunerna stod underskottet i de offentliga finanserna inte får för drygt 14 miljarder kronor av det totala vara större än 3 procent av BNP och att den resultatet och landstingen för 0,5 miljarder offentliga bruttoskulden inte får överstiga 60 prokronor. Jämfört med 2017 försämrades resultatet cent av BNP. Regeringen bedömer att det under med nästan 12 miljarder kronor. prognosperioden kommer att finnas god marginal till dessa gränsvärden om inget oförutsett uppkommer och att Sverige därmed kommer att Balanskravet väntas klaras även kommande år befinna sig i den förebyggande delen. Den förebyggande delen av pakten ska säker- I regeringens prognos bedöms det kommunala ställa att medlemsstaterna bedriver en sund skatteunderlaget utvecklas något långsammare finanspolitik på medellång sikt och förhindra att 2019 – 2022 än de närmast föregående åren. Det det uppstår alltför stora underskott i medlemsberor på att utvecklingen av antalet arbetade staternas offentliga finanser. Sveriges medeltimmar bedöms bromsa in när efterfrågan i fristiga budgetmål (MTO) är ett underskott på ekonomin dämpas. Därmed beräknas kommun- 1 procent av potentiell BNP och förväntas med sektorns skatteinkomster växa långsammare bred marginal uppfyllas samtliga år (se tabell 4.4). 2019 – 2022 än under de senaste fyra åren.

PROP. 2018/19:100

Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- ekonomiska politiken inom EU skulle inriktas på fristiga budgetmål förväntas följa kommissionens ökade investeringar, strukturreformer och en riktlinjer för en anpassningsbana för det struk- ansvarsfull finanspolitik. turella sparandet och måste även ta hänsyn till det I mars 2018 presenterades kommissionens s.k. utgiftskriteriet. s.k. landsrapporter, som innehåller analyser av Utgiftskriteriet omfattar i stort de primära medlemsstaternas ekonomier. Dessa omfattar utgifterna (dvs. de offentliga utgifterna exklusive även fördjupade granskningar av eventuella ränteutgifter) och innebär att den reala ökningen makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. av utgifterna, efter justering för skatteför- Kommissionen lämnade i maj 2018 förslag till ändringar, ska vara lägre än ett givet referens- landsspecifika rekommendationer till medlemsvärde. Referensvärdet bestäms av den reala till- staterna. Rekommendationerna baserades på växten i potentiell BNP men anpassas därtill så att kommissionens landsrapporter samt de nationella finanspolitiken siktar mot det medelfristiga reformprogram och stabilitets- och konvergensbudgetmålet. program som utarbetats av medlemsstaterna under våren 2018. Landsspecifika rekommendationer riktas till

Tabell 4.4 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

tillväxtpaktens förebyggande del

medlemsstaterna inom ramen för den Procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, prognos ekonomisk-politiska samordningen. Dessa rekommendationer är inte bindande, men utgör 2017 2018 2019 ett viktigt politiskt instrument inom den Uppföljning medelfristigt europeiska terminen. Regeringen ser rekom-

budgetmål (MTO)

mendationerna som en möjlighet för EU att Medelfristigt budgetmål (MTO) -1,0 -1,0 -1,0 uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik Strukturellt sparande, och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlems- 1 procent av potentiell BNP 1,4 0,9 0,9 Uppföljning utgiftskriteriet stat avgör själv hur den ska förhålla sig till Primära offentliga utgifter rekommendationerna, och ytterst är det parlajusterade för diskretionära mentet i varje medlemsstat som beslutar om den nationella ekonomiska politiken. skatteförändringar, real årlig procentuell förändring 0,8 2,7 1,3 I slutet av juni 2018 ställde sig Europeiska rådet Referensvärde 2 6,2 5,7 6,1 bakom de landsspecifika rekommendationerna, 1 Enligt Europeiska kommissionens beräkningar. 2 Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den reala medel- som därefter formellt antogs av rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 13 juli 2018. fristiga tillväxten i potentiell BNP och MTO enligt Europeiska kommissionens senaste prognos. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos (november 2018). Samtliga medlemsstater, med undantag för Grekland som vid denna tidpunkt omfattades av ett särskilt stödprogram, fick rekommendationer. Sverige och Danmark var fortsatt de enda EU- 4.6 Den europeiska terminen och medlemsstater som bara fick en rekommen- EU:s rekommendation till dation.

Sverige

Den europeiska terminen utgör ramen för sam- Rekommendationen till Sverige ordningen av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna i EU. Den syftar till att öka Europeiska kommissionen publicerade den samstämmigheten i rapporteringen och gransk- 23 maj 2018 sitt förslag till rekommendation till ningen av de åtgärder som medlemsstaterna Sverige. Kommissionen lyfter i sitt förslag på nytt vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och syssel- fram de svenska hushållens skuldsättning som har sättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och ökat från redan höga nivåer. Kommissionen tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning menar att detta är orsakat av ökade bostadslån av makroekonomiska obalanser. som beror på höga bostadspriser och strukturella I november 2017 inleddes den åttonde euro- snedvridningar som gynnar lånefinansierade peiska terminen. Europeiska kommissionen före- fastighetsinvesteringar. slog då i den årliga tillväxtöversikten att den

PROP. 2018/19:100

Kommissionen anser att viktiga drivkrafter till bolån eller genom att höja fastighetsskatten, de snabbt ökande bostadspriserna och de stora samt

bolånen också är de skatteincitament som gynnar – att stimulera bostadsbyggandet där bristen bostadsägande och bolån, de fördelaktiga villär som störst, främst genom att ta bort koren för lånen och den relativt långsamma strukturella hinder för byggandet, och amorteringstakten. Utöver detta bidrar bristen på effektivisera bostadsmarknaden, bl.a. genom bostäder till de allt högre bostadspriserna. Enligt att göra hyressättningen flexiblare och se kommissionen beror bostadsbristen i sin tur på över kapitalvinstbeskattningen. strukturell ineffektivitet inom byggsektorn och på olika hinder för ett effektivt utnyttjande av det

befintliga bostadsbeståndet. Skatten på kapital-

Regeringens bedömning av rekommendationen

vinster motverkar, enligt kommissionens bedöm-

ning, rörligheten för de som äger sin bostad och Regeringen delar Europeiska kommissionens på hyresmarknaden skapar hyror under markbedömning att hushållens höga skuldsättning nadspris inlåsnings- och utestängningseffekter. utgör en risk för den makroekonomiska stabili- Kommissionen anser mot bl.a. denna bakteten. Om räntorna stiger eller i händelse av ett grund att det finns makroekonomiska obalanser i inkomstbortfall kan högt skuldsatta hushåll den svenska ekonomin. Höga bostadspriser i behöva minska sin konsumtion. En sådan kombination med hushållens ökande skuldutveckling skulle kunna påverka tillväxten i sättning innebär en risk för en oordnad ekonomin negativt. En snabb ökning av huskorrigering. På grund av bankernas ökande expohållens skulder har vid flera tidigare tillfällen nering mot hushållens bolån menar komföregått djupare och mer utdragna konjunkturmissionen att en sådan korrigering också skulle nedgångar, vilket i förlängningen även kan utgöra kunna drabba den finansiella sektorn, trots att en risk för den finansiella stabiliteten. bankerna förefaller tillräckligt kapitaliserade. I en Bostadspriserna har under en lång tid stigit sådan situation kan det uppstå spridningseffekter snabbt och hushållens skulder har ökat mer än till grannländerna eftersom det finns kopplingar inkomsterna. Under hösten 2017 sjönk dock mellan ländernas systemviktiga finansinstitut. bostadspriserna, i synnerhet för bostadsrätter, Samtidigt pekar kommissionen på att åtgärder och den årliga tillväxttakten blev negativ. Under har vidtagits i Sverige för att dämpa bolåne- 2018 stabiliserades bostadspriserna även om de utvecklingen och för att öka bostadsbyggandet. alltjämt växte snabbare än inkomsterna. Kommissionen nämner bolånetaket, bankernas Tillväxttakten i utlåningen till hushåll tilltog riskviktsgolv, det skärpta amorteringskravet, från 2013 fram till våren 2016 då den stabi- Finansinspektionens förstärkta mandat samt de liserades kring 7,0 procent på årsbasis. Under åtgärder som vidtagits för att öka bostads- 2018 har tillväxten dämpats till 5,5 procent, vilket byggandet och effektivisera bostadsmarknaden. är den lägsta ökningstakten på över fyra år. En Kommissionen menar dock att de åtgärder som stor del av ökningen av bostadspriserna och genomförts haft en begränsad inverkan på hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990bolåneutvecklingen. talet kan förklaras av strukturella och makro- För att komma till rätta med utvecklingen av ekonomiska faktorer. Allt fler hushåll äger sin hushållens skuldsättning förespråkar kommibostad. Utbudet av bostäder i framför allt ssionen en stegvis begränsning av avdragsrätten storstäder har dock länge ökat långsammare än för utgiftsräntor på bolån eller en höjning av befolkningen och de bostadsrelaterade skatterna fastighetsskatten. Kommissionen konstaterar har sänkts, särskilt i samband med införandet av också att inga betydande politiska åtgärder har en takbegränsad kommunal fastighetsavgift 2008. vidtagits för att göra hyressättningen flexiblare Samtidigt har hushållens inkomster ökat i god eller för att se över kapitalvinstbeskattningen. takt och realräntan sjunkit. Finansinspektionen I det formella rådsbeslutet från den 13 juli 2018 bedömer i sin årliga rapport Den svenska bolånerekommenderas Sverige marknaden att hushållen överlag har tillräckliga – att ta itu med risker kopplade till hushållens marginaler i sin ekonomi för att kunna hantera

höga skuldsättning genom att stegvis stigande räntor och arbetslöshet (Finansbegränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på inspektionen 2019).

PROP. 2018/19:100

En rad åtgärder har vidtagits under senare år för Räntebeläggningen på uppskovsbeloppet ska att stärka både hushållens och det finansiella enligt januariavtalet avskaffas. systemets motståndskraft mot störningar i Regeringen delar också bedömningen att det ekonomin. Bolånetaket och amorteringskravet finns utmaningar på den svenska bostadssom infördes 2010 respektive 2016 bedöms ha marknaden. Det finns behov av ytterligare inneburit att de hushåll som omfattas av dessa reformer för att öka utbudet av bostäder och förlånar mindre och köper billigare bostäder. bättra marknadens funktionssätt. Flera åtgärder Andelen nya bolånetagare som amorterar har för att främja bostadsbyggandet och öka utbudet ökat kraftigt och den genomsnittliga storleken på av byggbar mark har vidtagits. Ett investeringsamorteringarna har också ökat. Finansinspek- stöd till byggandet av hyresrätter infördes under tionen har även skärpt kapitalkraven för bankerna den föregående mandatperioden. Stödets utformför att säkerställa att dessa håller en kapitalbas ning ska ses över för att koncentreras och som täcker riskerna i utlåningen, bl.a. genom effektiviseras och riktas om till hyresrätter i hela införandet av ett golv för de riskvikter för bolån landet. Som det står i j anuariavtalet: ”Fri som används i beräkningen av bankernas kapital- hyressättning vid nybyggnation införs. […] Låt krav. Finansinspektionen har också fr.o.m. den lägenheternas kvalitet och läge få ett större 1 februari 2018 fått ett utökat mandat för att genomslag i hyressättningen .” kunna lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att t.ex. minska hushållens skuldsättning. Förslagen till åtgärder måste dock godkännas av regeringen innan de kan införas. 4.7 Finanspolitiska rådets Regeringen anser att det är av central betydelse bedömningar att de åtgärder som vidtas är väl avvägda för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning. I maj 2018 publicerade Finanspolitiska rådet sin Risken är annars att åtgärderna utlöser en snabb årliga rapport om svensk finanspolitik. I detta och okontrollerad nedgång av bostadspriserna, avsnitt redovisas de huvudsakliga bedömningarna vilket kan medföra negativa effekter på tillväxt och rekommendationerna i rådets rapport och sysselsättning. Regeringen och berörda tillsammans med en kort redogörelse för myndigheter fortsätter att följa utvecklingen av regeringens bedömning av dessa. hushållens skuldsättning. Regeringen delar kommissionens bedömning att utformningen av skattesystemet kan påverka Det ekonomiska läget och stabiliseringspolitiken hushållens skuldsättning. Den omfattande skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras Enligt Finanspolitiska rådets bedömning i maj under mandatperioden syftar bl.a. till att minska 2018 har konjunkturen i Sverige varit stark under hushållens skuldsättning och bidra till att för- flera år, och den ser också ut att förbli stark 2018 bättra bostadsmarknadens funktionssätt. och 2019. Rådet menar dock att en viss Regeringen delar även kommissionens bedöm- avmattning är att vänta och ser vissa risker i form ning att skattesystemet kan påverka rörligheten av vikande bostadsinvesteringar, höga tillgångspå bostadsmarknaden. De senaste årens priser och skulder samt strukturella problem. förändringar av bostadsbeskattningen har gått i Rådet menar i sin rapport att den aktiva finansriktning mot en minskad löpande beskattning politiken sedan ett par år tillbaka är procyklisk och en ökad beskattning vid transaktionstillfällen. eftersom det strukturella sparandet har minskat För att öka rörligheten på bostads- och arbets- trots rådande högkonjunktur. Rådet menar att marknaden ändrades dock reglerna för uppskov finanspolitiken därmed inte är väl avvägd. med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av Finanspolitiken borde enligt rådet vara mer privatbostad 2017, vilket innebär att taket för åtstramande för att minska risken för överuppskovsbelopp slopats för avyttringar av hettning och öka det framtida utrymmet för privatbostäder som sker under perioden den konjunkturstabiliserande åtgärder. Finans- 21 juni 2016 till den 30 juni 2020. Dessutom har politiken behöver enligt rådet inte stödja metoden för att beräkna uppskovets storlek vid penningpolitiken, då inflationen ligger nära målet köp av en billigare bostad ändrats, så att den, och resursutnyttjandet är högt. utom i undantagsfall, blivit mer generös.

PROP. 2018/19:100

Regeringen instämmer i att resursutnyttjandet de komponenter som bedömningen av poteni svensk ekonomi varit och fortfarande är högre tiella variabler bygger på. Regeringen konstaterar än normalt. Regeringen instämmer också i att vidare att bedömningar av potentiell BNP och detta i sig skulle tala för en åtstramande finans- dess komponenter generellt är osäkra och politik. Mot en sådan politik talar dock revideras. Regeringen genomförde just av den avsaknaden av ett tydligt inflationstryck, till- anledningen i 2018 års ekonomiska vårsammans med Riksbankens begränsade möjlig- proposition en känslighetsanalys av antaganden heter att ytterligare stimulera ekonomin. kring jämviktsarbetslösheten och dess effekter på Dessutom befinner sig Sverige i ett läge då många potentiell BNP och de offentliga finanserna. av de nyanlända som kommit till landet under de Rådet anser även att utgiftstakets nivåer för senaste åren träder in på arbetsmarknaden och 2018 – 2020 är tilltagna så att de medger betydande behöver komma i sysselsättning. Deras möjlig- utgiftsökningar. Utrymmet är avsevärt större än heter att snabbt etablera sig på svensk de utgifter som ryms inom överskottsmålet, och arbetsmarknad underlättas av ett relativt högre om utrymmet används måste de offentliga efterfrågetryck i ekonomin samt av de reformer inkomsterna öka för att överskottsmålet ska nås. som följer av januariavtalet. Rådet anser att regeringen mer utförligt bör diskutera sin syn på den önskvärda utgifts- och inkomstutvecklingen på tre års sikt, som en del av Överskottsmålet och utgiftstaket riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Rådet anser att det inte föreligger en tydlig Regeringen vill framhålla att ett ledigt avvikelse från överskottsmålet och bedömer utrymme under utgiftstaket inte i sig innebär att därmed att finanspolitiken är förenlig med över- det finns ett utrymme för reformer på utgiftsskottsmålet. Rådet konstaterar samtidigt att över- sidan. Regeringen har i de ekonomiska proposiskottet i ett bakåtblickande perspektiv inte har tionerna framfört att genomförandet av insatser uppfyllt vare sig det gällande överskottsmålet på utgiftssidan kan ske först efter avstämning mot eller det nya överskottsmålet. överskottsmålet och eventuella inkomstförstärk- Regeringen konstaterar att det bakåtblickande ningar som reformerna kan komma att kräva. genomsnittet av det finansiella sparandet för 2011 – 2018 ligger under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Stabiliseringspolitikens principer Rådet menar att regeringens beräkning av det strukturella sparandet förutsätter en lägre jäm- Rådet anser att den finanspolitiska ramverksviktsarbetslöshet och en högre potentiell BNP än skrivelsen bör innehålla en precisering av ansvarsvad andra prognosmakare, såsom Konjunktur – fördelningen mellan finanspolitiken och penninginstitutet, bedömer. Enligt rådet förefaller politiken. Detta saknas enligt rådet i den nya beräkningen därmed vara optimistisk. ramverksskrivelse, Ramverket för finanspolitiken Regeringen delar inte rådets syn. I budget- (skr. 2017/18:207), som regeringen lämnade till propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) var riksdagen våren 2018. Rådet anser också att den regeringens bedömning av resursutnyttjandet, ansvarsfördelning som legat till grund för mätt med BNP-gapet, i linje med Internationella ramverket sedan mitten av 1990-talet inte bör valutafondens (IMF:s) bedömning och högre än revideras. Enligt denna ansvarsfördelning vilar Europeiska kommissionens. I 2018 års ekono- huvudansvaret för stabiliseringspolitiken på penmiska vårproposition (prop. 2017/18:100) var ningpolitiken som dock undantagsvis kan behöva regeringens bedömning i linje med Riksbankens aktivt stöd från finanspolitiken, t.ex. när sänkbedömning och lägre än kommissionens. Om ningar av styrräntan inte räcker till eller inte jämförelsen vidgas till att omfatta även andra längre är möjliga. bedömare än Konjunkturinstitutet framgår alltså Regeringen bedömer att den samsyn som kan att regeringens bedömningar snarare har befunnit sägas ha rått om ansvarsfördelningen mellan sig i mittfältet bland bedömare. Rådet lägger finans- och penningpolitik inte längre är lika vidare vikt främst vid regeringens bedömning av tydlig, något som bl.a. illustreras av de expertjämviktsarbetslösheten, men den är endast en av utlåtanden, och rådets diskussion om dessa

PROP. 2018/19:100

utlåtanden, som redovisas i rådets rapport. Skriv- Varken kommitténs betänkande eller den blockelsen Ramverket för finanspolitiken utgår från överskridande överenskommelsen behandlar den blocköverskridande överenskommelse om någon särskild process för att göra tekniska skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt justeringar av skuldankaret. Därför behandlar inte uppföljning av överskottsmålet som träffades heller skrivelsen Ramverket för finanspolitiken 2016 (SOU 2016:67 bilaga 3). Frågor om ansvars- någon sådan process. fördelningen behandlades inte i överens- Rådet välkomnar pensionsgruppens överenskommelsen. Regeringen har därför inte bedömt kommelse om långsiktigt höjda och trygga pensdet vara lämpligt att i den nya skrivelsen ge en ioner från den 14 december 2017. Regeringen allmän redogörelse för ansvarsfördelningen. delar rådets bedömning. Dock konstaterar regeringen i skrivelsen att det är viktigt att konjunkturell hänsyn tas när avvikelser från överskottsmålet korrigeras och att det Arbetslöshet och sysselsättning måste säkerställas att effekterna på efterfrågan inte är större än att penningpolitiken kan hantera Rådet anser att flertalet åtgärder på arbetsdessa. Vidare pågår ett arbete inom den parla- marknadsområdet i budgetpropositionen för mentariska Riksbankskommittén med att se över 2018 är ändamålsenliga men att de har små lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, vilket effekter på jämviktsarbetslösheten. Ett omkan komma att påverka ansvarsfördelningen fattande arbete återstår enligt rådet för att sänka mellan finans- och penningpolitiken. trösklarna in på arbetsmarknaden, förbättra matchningen och minska skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Skuldankaret och långsiktigt hållbara offentliga Regeringen delar rådets bild att arbetslösheten finanser fortfarande är för hög, i synnerhet för dem som saknar gymnasial utbildning, är utomeuropeiskt Rådet bedömer att de offentliga finanserna är födda eller har en funktionsnedsättning som långsiktigt hållbara och att den offentliga medför nedsatt arbetsförmåga. sektorns konsoliderade bruttoskuld kommer att Rådet konstaterar att Sveriges sysselsättningshålla sig inom målintervallet för skuldankaret grad alltjämt är högst i EU och att sysselfram till nästa översyn om åtta år. Regeringen sättningsgraden har stigit under en följd av år, i bedömer att bruttoskuldens andel av BNP synnerhet för utrikes födda. Rådet konstaterar kommer att ligga inom skuldankarets tolerans- vidare att den stora invandringen 2015 och 2016 intervall 2019 och 2020 (se vidare avsnitt 4.3). medför att fler i arbetskraften har svag Rådet anser att en teknisk justering ska göras arbetsmarknadsanknytning, vilket ställer höga av skuldankarets nivå om Riksbankens upplåning krav på arbetsmarknadspolitiken framöver. Rådet för att förstärka valutareserven skulle avvecklas, bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt eftersom bruttoskuldkvoten då skulle minska mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU med omkring 5 procentenheter utan att netto- 2020 och att målet inte är ändamålsenligt. Rådet skulden påverkas. anser att regeringen i stället borde formulera Regeringen konstaterar att hanteringen av separata mål som är nära kopplade till den avvikelser från skuldankaret behandlas i skriv- inhemska arbetsmarknadens problem, i synnerelsen Ramverket för finanspolitiken. Enligt het arbetsmarknadsutsikterna för dem som ramverket ska regeringen lämna en skrivelse till saknar gymnasial utbildning, är utomeuropeiskt riksdagen om skulden avviker från skuldankaret födda eller är nyanlända. med mer än 5 procent. I skrivelsen ska regeringen Regeringen konstaterar att arbetslösheten redogöra dels för orsakerna till avvikelsen, oavsett minskade, sysselsättningen ökade och antalet deras karaktär, dels för hur regeringen avser att arbetade timmar ökade under den förra mandathantera avvikelsen. Som rådet nämner konstaterar perioden. Arbetslöshetsmålet syftade till att Överskottsmålskommittén i sitt betänkande En tydliggöra och påverka prioriteringarna för den översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) att ekonomiska politiken och därmed finansdet finns ett antal faktorer som påverkar brutto- politikens inriktning. skulden utan att detta har att göra med avvikelser Enligt rådet kommer en tidsbegränsad subfrån det mer operativt lämpade överskottsmålet. ventionerad anställning för många människor inte

PROP. 2018/19:100

att räcka till för att få en fast förankring på bedömer att detta främst har gynnat hushåll med arbetsmarknaden. Det finns därför enligt rådet ett högre inkomster. fortsatt behov av att arbetsmarknadens parter Regeringen konstaterar att rådets beskrivning även öppnar för reguljära enkla jobb. av inkomstfördelningens utveckling stämmer väl Regeringen bedömer att subventionerade med den bild som redovisats i de fördelanställningar är effektiva insatser för att få ningspolitiska redogörelserna i de ekonomiska personer med svagare förankring på arbets- vårpropositionerna. marknaden i arbete. Regeringen vill i detta Rådet tar upp att beskattningen av realiserade sammanhang framhålla att etableringsjobben kapitalvinster på fastigheter skärptes samtidigt innebär en helt ny modell för staten att stimulera som den löpande beskattningen av fastigheter anställningar för nyanlända och långtids- sänktes 2007 och anser att detta troligen har arbetslösa. Etableringsjobb ska ge individerna bidragit till att minska rörligheten på bostadsmöjlighet att skaffa sig kunskaper och erfaren- marknaden. Rådet menar att en kommande heter som efterfrågas på arbetsmarknaden och skattereform bör utformas så att skatten på syftar till att hjälpa nyanlända och lång- fastigheter tas ut löpande. tidsarbetslösa att etablera sig samt att underlätta Regeringen instämmer i att rörligheten på arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning. bostadsmarknaden kan påverkas av att bostads- Regeringen avser också i enlighet med januari- beskattningen har gått mot en minskad löpande avtalet att ta bort kravet på kollektivavtal i beskattning och en ökad beskattning vid transnystartsjobben. aktionstillfällen. Kapitalvinstbeskattningens ut- Rådet menar att regeringens satsning Kun- formning är dock bara en av flera faktorer som skapslyftet på sikt kan bidra både till att stärka påverkar individers val av bostäder. sysselsättningsmöjligheterna för dem som har en svag anknytning till arbetsmarknaden och till att möta arbetskraftsbristen. Rådet påpekar dock att det saknas en samlad uppföljning av insatserna 4.8 Riksrevisionens granskning av inom Kunskapslyftet och efterlyser en sådan. årsredovisningen för staten 2017 Regeringen konstaterar att det visserligen inte finns någon samlad uppföljning, men att insatser Riksrevisionen har i en revisionsrapport till i Kunskapslyftet regelbundet följs upp av Skol- regeringen (Fi2018/02039/BATOT) redogjort verket och Myndigheten för yrkeshögskolan och för iakttagelser som framför allt avser behov av att regeringen i varje budgetproposition redovisar möjliga förbättringar som regeringen enligt resultaten för de delar som ingår i Kunskapslyftet. myndigheten bör beakta i de kommande årsredovisningarna. I rapporten rekommenderar myndigheten Inkomstfördelning och beskattning av hushållens regeringen att på ett mer fullständigt och rättkapitalinkomster visande sätt redovisa dels de problem och brister som är kopplade till det s.k. skattefelet Rådet konstaterar att inkomstspridningen har (skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt ökat de senaste decennierna, främst på grund av riktiga beloppen för skatter och avgifter) och att kapitalinkomsterna har ökat och blivit mer felaktiga utbetalningar av transfereringar, dels de koncentrerade till höga inkomstskikt. Andra åtaganden som är kopplade till medlemskap i bidragande förklaringar är att transfereringarna internationella organisationer eller överensinte har stigit i takt med inkomstutvecklingen, att kommelser. Det senare föranleds bl.a. av andelen singelhushåll har ökat, att det är fler äldre Storbritanniens utträdesförhandlingar med i befolkningen samt att sysselsättningens Europeiska unionen. sammansättning har förändrats. Rådet menar Regeringen eftersträvar att i enlighet med vidare att de förändringar av kapitalbeskattningen budgetlagens bestämmelser om årsredovisningen som gjorts efter 1991 års skattereform samman- för staten ha en tydlig och transparent redotaget har inneburit en lägre genomsnittlig skatt på visning. Regeringen har vidare som ambition att kapitalinkomster, större skillnader mellan skatten löpande förbättra redovisningen, bl.a. mot på olika slags kapitalinkomster och en större bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser från asymmetri i förhållande till avdragsräntor. Rådet granskningen av årsredovisningen för staten. I de

PROP. 2018/19:100

fall som nämns ovan instämmer dock regeringen inte i Riksrevisionens bedömningar. Regeringen anser att det inte är rimligt eller möjligt att redovisa framtida åtaganden kopplade till Sveriges medlemskap i internationella organisationer eller överenskommelser. Medlemskapen löper normalt tills vidare och åtagandena hos berörd organisation finansieras genom de årliga avgifter som medlemmarna betalar till organisationen och/eller det grundkapital som betalats in till institutionen i samband med medlemskapet. Som också Riksrevisionen konstaterar i rapporten kommer åtaganden som utlöses under vissa förutsättningar, exempelvis vid ett utträde, att bli föremål för förhandlingar varför det inte är möjligt att uppskatta dessa i förväg. Vad gäller skattefelet och felaktiga utbetalningar av transfereringar handlar det om delvis dolda fel, att bedömningarna är behäftade med stora osäkerheter och att det inte heller är rimligt att göra årliga bedömningar av omfattningen. Sammantaget anser regeringen att den information som Riksrevisionen efterfrågar inte lämpar sig för årsredovisningen för staten.

5 Inkomster

PROP. 2018/19:100

5 Inkomster

I detta avsnitt redovisas de offentligfinansiella – I förhållande till den beslutade budgeten för effekterna av skatte- och avgiftsförändringarna i 2019 har prognosen för de totala skattepropositionen Vårändringsbudget för 2019 intäkterna för 2018 reviderats upp medan (prop. 2018/19:99). Därefter redovisas prognoprognosen för 2019 – 2021 reviderats ned. sen för den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget. En jämförelse görs sedan med prognosen i den beslutade budgeten för 2019. Avslutningsvis följs inkomsterna i statens budget för 2017 och 2018 upp.

5.1 Förslag till ändrade skatteregler

och förändringar av övriga

inkomster i propositionen

Sammanfattning

Vårändringsbudget för 2019

I tabell 5.1 redovisas de offentligfinansiella effek- – I propositionen Vårändringsbudget för 2019 terna av de skatte- och avgiftsförändringar som föreslår regeringen ett flertal förändringar på föreslås i propositionen Vårändringsbudget för skatteområdet, bl.a. en nedsättning av 2019 och i propositionen Extra ändringsbudget arbetsgivaravgifterna på ersättning till unga, för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska förlängd nedsättning av arbetsgivaravgif- publikationer (prop. 2018/19:73). Regeringen terna för den först anställda och höjd föreslår i propositionen Vårändringsbudget för kemikalieskatt. 2019 bl.a. en nedsättning av arbetsgivaravgifterna – År 2019 väntas de totala skatteintäkternas på ersättning till unga, förlängd nedsättning av ökningstakt dämpas till 2,4 procent, vilket är arbetsgivaravgifterna för den först anställda och lägre än genomsnittet för de senaste tio åren. höjd kemikalieskatt. Förslagen beskrivs i detalj i Det förklaras både av regeländringar och av propositionen Vårändringsbudget för 2019. I att viktiga skattebaser, som lönesumman, propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – hushållens konsumtion och bostadsinveste- Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publiringar, utvecklas svagare än de närmast före- kationer förslås att mervärdesskattesatsen för gående åren. elektroniska publikationer sänks till 6 procent. Sammantaget bedöms förslagen innebära att – Under 2020 – 2022 bedöms skatteintäkterna skatteintäkterna ökar med 0,47 miljarder kronor sammantaget öka med i genomsnitt 2019 och med ca 1 miljard kronor per år 3,5 procent per år. Samtliga skattebaser 2020 – 2022. För en beskrivning av metodfrågor väntas bidra till ökningen. kopplade till redovisningen av offentligfinansiella – Skattekvoten sjunker under prognosperio- effekter hänvisas till Finansdepartementets pubden med en procentenhet till drygt 43 pro- likation Beräkningskonventioner 2019: Metoder cent, vilket förklaras av både skattereformer för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, och dämpad tillväxt av viktiga skattebaser. som publiceras på www.regeringen.se.

PROP. 2018/19:100

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 5.2 Offentliga sektorns skatteintäkter redovisas föreslagna förändringar av övriga inkomster i statens budget. De avser förslaget om I enlighet med budgetlagen (2011:203) tillämpas Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna en periodiserad redovisning av den offentliga Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1. För- sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatteslagen påverkar statens totala inkomster och intäkterna redovisas under det år som den skattestatens budgetsaldo. pliktiga händelsen ägde rum. Den offentliga Förslagen till ändrade skatteregler och för- sektorns skatteintäkter motsvarar de totala ändringar av övriga inkomster beskrivs i detalj i skatteintäkterna efter att avdrag gjorts för de propositionen Vårändringsbudget för 2019. skatter som tillfaller Europeiska unionen.

Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler i propositionen Vårändringsbudget för 2019 och

propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer

Miljarder kronor Effekt från Brutto- Periodiserad nettoeffekt Varaktig effekt effekt 2019 2019 2020 2021 2022 Förslag i Vårändringsbudget för 2019

Skatt på arbetsinkomster - socialavgifter m.m.

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda 2019-08-01 -0,11 -0,08 -0,21 0,22 0,00 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2019-08-01 -0,45 -0,38 -0,68 -0,66 -0,65 -0,71

Skatt på konsumtion m.m. - energi- och miljöskatter

Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet 2019-08-01 0,18 0,14 0,34 0,34 0,34 0,34 Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion 2019-08-01 0,23 0,18 0,44 0,44 0,44 0,44

Skatt på konsumtion m.m. - övriga punktskatter

Höjd kemikalieskatt 2019-08-01 0,20 0,22 0,54 0,47 0,47 0,47

Summa förslag 0,05 0,08 0,43 0,37 0,60 0,53

Bedömningar i Vårändringsbudget för 2019

Skatt på arbetsinkomster - socialavgifter m.m.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person behålls 2019-07-01 -0,06 -0,04 -0,08 -0,08 0,00 Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent 2022-01-01 -0,43 -0,43

Skatt på konsumtion m.m. - övriga punktskatter

Skatten på flygresor behålls 2019-07-01 0,77 0,79 1,57 1,57 1,50 1,50

Skatt på konsumtion m.m. - mervärdesskatt

Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls 2019-07-01 -0,17 -0,17 -0,33 -0,30 -0,30 -0,30

Summa bedömningar 0,55 0,58 1,16 1,19 0,77 0,77

Extra ändringsbudget Sänkt moms på e-publikationer 2019-07-01 -0,20 -0,20 -0,41 -0,38 -0,38 -0,38

Summa extra ändringsbudget -0,20 -0,20 -0,41 -0,38 -0,38 -0,38

Summa förslag, bedömningar och extra ändringsbudget 0,40 0,47 1,18 1,18 0,99 0,93

Anm.: Utöver de förslag och bedömningar till ändrade skatte- och avgiftsregler som redovisas i tabellen har ytterligare propositioner, lagrådsremisser och promemorior med skatteförslag lämnats under våren 2019. Dessa följer av riksdagens tillkännagivande (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 punkt 2, s. 137 – 140, rskr. 2018/19:62) och är sedan tidigare beaktade i inkomstberäkningen. Förslagen avser 1) prop. 2018/19:45 Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift, 2) prop. 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag, 3) prop. 2018/19:92 Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, 4) prop. 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre, 5) prop. 2018/19:54 Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansbolag, och 6) prop. 2018/19:94 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin. För en övergripande sammanställning av skillnaderna mellan inkomstberäkningen i Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1 Stat ens budget 2019 Rambeslutet och prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m., se tabell 7.1.

PROP. 2018/19:100

I år väntas skatteintäkternas ökningstakt dämpas och hushållens kapitalskatter minskar i år i förtill 2,4 procent, jämfört med 4,0 procent 2018 (se hållande till BNP. diagram 5.1). Det förklaras främst av skatte- Skattekvoten fortsätter att, även vid bibehållna reformer i den beslutade budgeten, men även av regler, sjunka något under prognosperioden och att tillväxten i viktiga skattebaser som löne- förväntas uppgå till 43,2 procent 2022. Det summa, hushållens konsumtion och bostads- förklaras främst av utvecklingen av punktskatter investeringar dämpas. Det innebär att löne- och hushållens kapitalskatter. Exempelvis indexbaserade skatter och skatteintäkter från mer- eras inte alla punktskatter med prisutvecklingen. värdesskatt ökar i en lägre takt. Lönesumman, Vidare antas hushållens kapitalskatter återgå till som är den enskilt viktigaste skattebasen, väntas ett historiskt genomsnitt jämfört med nuvarande under prognosperioden stiga med i genomsnitt höga nivåer. 3,6 procent per år. De underliggande skatteintäkterna, dvs. intäk-

Tabell 5.2 Skattekvot

ter exklusive regeländringar, väntas i år öka med Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 3,3 procent, vilket är något lägre än året innan. 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Skattekvot 44,3 44,1 43,4 43,3 43,2 43,2

Diagram 5.1 Totala skatteintäkter

varav Årlig förändring i procent Miljarder kronor Skatt på arbete 26,1 25,9 25,5 25,4 25,4 25,3 10 2 500 Årlig förändring, procent Skatt på kapital 5,7 5,6 5,5 5,5 5,5 5,5 8 Miljarder kronor 2 300 Skatt på 2 100 konsumtion 12,3 12,2 12,0 12,0 12,0 11,9 6 Övriga skatter 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 1 900 4 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 1 700 summan. Skattekvoten för 2018 är regeringens kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. 2 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. 1 500 0 1 300 Diagram 5.2 Skattekvot -2 Procent av BNP 1 100 51 -4 900 50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 49 48 Under perioden 2019 – 2022 väntas de totala 47 skatteintäkterna öka med i genomsnitt 46 3,2 procent per år. Samtliga skattebaser (arbete, 45 kapital och konsumtion) väntas bidra till ök- 44 ningen. Under perioden 2015 – 2018 var ökningen 43 betydligt högre, med i genomsnitt 6 procent per 42 år. Anledningen till att skatteintäkterna steg snabbt under denna period förklaras bl.a. av det 41 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 förbättrade läget på arbetsmarknaden samt på Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. regeländringar i skattesystemet. I tabell 5.3 redovisas prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens Skattekvot budget.

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. Normalt påverkas skattekvoten främst av regeländringar i skattesystemet. År 2019 väntas skattekvoten sjunka, jämfört med föregående år, till 43,4 procent av BNP. Det förklaras främst av reformer i beslutad budget, framför allt utökat jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Även moms

PROP. 2018/19:100

Tabell 5.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 Inkomsthuvudgrupp 2017 2018 2019 2020 2021 2022

1100 – 1200 Skatt på arbete 1 194,1 1 243,2 1 270,8 1 309,0 1 354,7 1 406,6

1100 Direkta skatter 635,3 657,9 664,6 685,1 709,1 735,9 Kommunal inkomstskatt 700,1 727,9 752,4 776,3 803,5 833,9 Statlig inkomstskatt 58,5 60,0 56,3 56,3 57,2 58,1 Jobbskatteavdrag -109,1 -113,3 -127,2 -130,7 -134,3 -138,3 Husavdrag -13,8 -14,5 -15,2 -15,8 -16,3 -16,8 Övrigt -0,3 -2,1 -1,7 -1,1 -1,1 -1,1 1200 Indirekta skatter 558,8 585,3 606,2 623,9 645,6 670,8 Arbetsgivaravgifter 540,5 566,4 589,0 608,0 629,1 653,4 Egenavgifter 11,9 12,3 12,8 13,3 13,9 14,5 Särskild löneskatt 46,0 48,2 48,8 49,2 50,9 52,7 Nedsättningar -3,2 -3,4 -4,3 -5,1 -5,3 -5,3 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -36,9 -38,8 -40,7 -42,0 -43,4 -45,1

1300 Skatt på kapital 263,1 268,5 271,9 282,1 291,6 306,5

Skatt på kapital, hushåll 80,4 71,9 67,7 66,6 67,3 67,8 Skatt på företagsvinster 127,1 137,6 145,3 155,2 157,2 164,7 Avkastningsskatt 4,2 5,1 5,1 5,8 10,7 16,2 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32,9 33,4 32,2 32,1 33,2 33,8 Stämpelskatt 12,1 12,1 12,4 12,8 13,2 13,6 Kupongskatt m.m. 6,4 8,5 9,2 9,6 10,0 10,4

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 554,7 576,6 590,8 610,9 631,6 654,0

Mervärdesskatt 427,2 446,1 455,3 470,8 489,1 508,0 Skatt på tobak 11,9 12,4 12,4 12,5 12,7 12,8 Skatt på etylalkohol 4,3 4,5 4,4 4,4 4,3 4,3 Skatt på vin m.m. 6,0 6,1 6,2 6,4 6,5 6,6 Skatt på öl 4,1 4,3 4,4 4,4 4,5 4,5 Energiskatt 46,8 50,0 52,3 53,5 54,8 56,5 Koldioxidskatt 23,5 23,0 23,1 23,7 23,9 24,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 3,7 4,4 4,7 4,7 4,7 Skatt på vägtrafik 19,9 19,8 22,0 23,9 24,6 25,3 Övriga skatter 6,9 6,6 6,4 6,5 6,6 6,7

1500 Skatt på import 6,3 6,5 7,1 7,4 7,7 7,9

1600 Restförda och övriga skatter 12,2 16,2 21,1 19,1 19,6 20,1

Restförda skatter -5,8 -4,7 -4,7 -4,7 -4,7 -4,7 Övriga skatter 18,1 20,9 25,8 23,8 24,3 24,8

Totala skatteintäkter 2 030,4 2 111,0 2 161,7 2 228,5 2 305,2 2 395,2

1700 Avgående poster, EU-medel -6,3 -6,5 -7,1 -7,4 -7,7 -7,9

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 024,2 2 104,5 2 154,5 2 221,1 2 297,5 2 387,3

1800 Avgående poster till andra sektorer -962,0 -1 003,2 -1 037,4 -1 070,1 -1 107,7 -1 149,3

Kommunala skatteintäkter -717,0 -746,2 -771,2 -795,5 -823,5 -854,3 Avgifter till ålderspensionssystemet -245,0 -257,0 -266,2 -274,7 -284,2 -294,9

Statens skatteintäkter 1 062,1 1 101,3 1 117,2 1 150,9 1 189,8 1 238,0

PROP. 2018/19:100

Inkomsthuvudgrupp 2017 2018 2019 2020 2021 2022

1900 Periodiseringar -12,0 18,7 10,8 -49,8 7,6 1,2

Uppbördsförskjutningar 1,1 18,7 17,0 12,7 4,8 4,3 Betalningsförskjutningar -13,4 2,1 -6,2 -62,5 2,8 -3,1 varav kommuner och landsting -6,1 5,5 1,0 -0,6 7,4 1,3 varav ålderspensionssystemet 1,0 1,6 -0,3 0,9 0,8 0,9 varav privat sektor -8,5 -4,9 -6,7 -61,9 -4,5 -5,3 varav kyrkosektorn 0,2 -0,2 -0,2 -1,0 -0,9 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,4 -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1000 Statens skatteinkomster 1 050,1 1 119,9 1 128,0 1 101,1 1 197,4 1 239,3

Övriga inkomster -48,7 -47,8 -49,5 -45,1 -49,2 -55,6

2000 Inkomster av statens verksamhet 27,4 32,8 34,9 38,7 39,0 37,6 3000 Inkomster av försåld egendom 0,0 1,8 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 11,4 12,2 14,2 15,5 15,0 14,4 6000 Bidrag från EU 10,5 12,4 12,5 12,9 12,1 9,6 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -98,8 -107,7 -116,7 -117,8 -120,9 -122,8 Utgifter som redovisas som krediteringar på 8000 skattekonto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 001,4 1 072,1 1 078,5 1 056,0 1 148,2 1 183,7

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2019 och framåt. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete Intäkterna från hushållens skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen som är klar i Skatterna på arbete kan delas in i direkta och december året efter inkomståret. Det innebär att indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete beräkningen av 2018 års intäkter endast finns tillbestår i huvudsak av kommunal och statlig gänglig som prognos. inkomstskatt. Dessa skatter minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på Lönesummans tillväxttakt arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter Lönesumman, dvs. summan av utbetalda löner, och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete utgör nästan 80 procent av underlaget för skatt på beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala arbete. Förändringen av antalet arbetade timmar skatteintäkterna 2018 och till knappt 26 procent och timlönen har därför stor betydelse för av BNP (se tabell 5.4). utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av Tabell 5.4 Skatt på arbete skattepliktiga transfereringar, inklusive pensioner, till hushållen. Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 2017 2018 2019 2020 2021 2022 År 2018 växte lönesumman med 4,9 procent, Direkta skatter 13,9 13,7 13,4 13,3 13,3 13,3 men ökningstakten beräknas sjunka till Kommunal skatt 15,3 15,2 15,1 15,1 15,1 15,0 3,9 procent år 2019 (se diagram 5.3). Antalet Statlig skatt 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,0 arbetade timmar bedöms öka långsammare 2019 jämfört med 2018, medan timlönerna väntas öka Reduktioner -2,7 -2,7 -2,9 -2,9 -2,8 -2,8 något snabbare.

Indirekta skatter 12,2 12,2 12,2 12,1 12,1 12,1

Under resten av prognosperioden bedöms timlönens ökningstakt fortsätta öka något, samtidigt

Skatt på arbete 26,1 25,9 25,5 25,4 25,4 25,3

Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid som antalet arbetade timmar bedöms växa i en överens med summan. lägre takt. Detta innebär sammantaget att Källor: Skatteverket och egna beräkningar. lönesumman förväntas växa med i genomsnitt 3,5 procent per år 2020 – 2022.

PROP. 2018/19:100

Diagram 5.3 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

nettodagar med sjukpenning ligger kvar på ungefär samma nivå. Årlig procentuell förändring 8 Arbetade timmar Timlön Lönesumma Utbetalningarna av arbetslöshetsersättning beräknas bli lägre 2018 än 2017 till följd av att 6 andelen personer inom garantierna som är 4 berättigade till ersättning minskar. År 2019 och 2020 ökar utbetalningarna eftersom antalet ar- 2 betslösa ökar och antalet personer inom garantierna ökar. Däremot antas tillväxttakten minska 2021 och 2022 eftersom antalet 0 ersättningstagare inom vissa arbetsmarknads- -2 politiska program minskar.

-4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Kommunal inkomstskatt Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nas 2018 uppgå till drygt 15 procent av BNP. Med oförändrade kommunalskatter beräknas intäkt- Transfereringar till hushållen erna ligga kvar på ungefär samma nivå under Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna resten av prognosperioden (se tabell 5.4). till hushållen baseras dels på utvecklingen av Det kommunala skatteunderlaget, som främst antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, består av löner och pensioner, har ökat starkt dels på löne- och prisutvecklingen. under flera år men förväntas mattas av något Diagram 5.4 Utveckling av inkomst från transfereringar på framöver (se tabell 5.5). Det beror främst på att skatt och arbete tillväxten i lönesumman bedöms avta. Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning Procent påverkas också av regeländringar. Att den under- 15 liggande utvecklingen är starkare än den faktiska 10 både 2018 och 2019 beror till största delen på 5 sänkt skatt för personer över 65 år. Kommunernas skattebortfall vägs upp av ett höjt generellt statsbidrag. Vidare höjs skatteinkomsterna något 0 10 12 14 16 18 20 22 till följd av att skattefrihet för privat hälso- och -5 sjukvård tagits bort samt införandet av löpande -10 inrapportering av uppgifter på individnivå i Transfereringar, totalt Pensioner arbetsgivardeklarationer. -15 Sjukförsäkring Arbetsmarknadsersättningar Tabell 5.5 Faktisk och underliggande utveckling av -20

kommunernas skatteunderlag

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Årlig procentuell förändring. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 Transfereringarna beräknas öka i en stabil takt på 2017 2018 2019 2020 2021 2022 drygt 3 procent per år under prognosperioden (se Faktisk utveckling 4,5 3,9 3,1 3,2 3,5 3,8 diagram 5.4). Underliggande utveckling 4,5 4,4 3,5 3,2 3,5 3,8 Pensionerna är den största skattepliktiga Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. transfereringen och motsvarar drygt 80 procent Källor: Skatteverket och egna beräkningar. av skatteunderlaget. Under prognosperioden ökar dessa ungefär i linje med lönesumman. Statlig inkomstskatt Tillväxttakten för ohälsorelaterade ersätt- Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha ningar beräknas växa svagt under prognos- uppgått till 1,3 procent av BNP 2018. Andelen perioden. I juli 2018 höjdes taket i sjuk- väntas sjunka till 1,1 procent i år och sedan ligga försäkringen vilket ökar tillväxten något. Anled- kvar på ungefär samma nivå hela prognosperioden ningen till att ersättningen inte växer snabbare (se tabell 5.4). Nivåskiftet förklaras av höjda beror på att antalet personer med sjuk- och skiktgränser som genomfördes till följd av den aktivitetsersättning är lägre samtidigt som antalet beslutade budgeten för 2019. När skiktgränserna

PROP. 2018/19:100

höjs hamnar en lägre andel av inkomsterna över under prognosperioden, vilket motsvarar

skiktgränsen, vilket leder till lägre skatteintäkter. 12,1 procent av BNP.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka Skatt på kapital

under prognosperioden (se tabell 5.6), bl.a. till

följd av att skatteunderlaget ökar. Under 2018 Skatt på kapital består främst av hushållens

och 2019 påverkas de också av regeländringar. År kapitalskatter och skatt på företagens vinster,

2018 infördes skattereduktion för personer med men inkluderar även stämpelskatt, avkastnings-

sjuk- och aktivitetsersättning samt för personer skatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastig-

med fackföreningsavgift. I den beslutade hetsavgift. Kapitalskatter från företag och hushåll

budgeten för 2019 infördes ett nytt jobbskatte- fastställs i huvudsak i det årliga beskattnings-

avdrag. Skattereduktionen för fackförenings- utfallet i december året efter inkomståret. Det

avgift har avskaffats från och med den 1 april innebär att 2018 års kapitalskatter till stor del

2019. Det föreslås vidare att reglerna för ännu inte är fastställda, och att endast en prognos

husavdraget ändras och att en skattereduktion för för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år.

gåvor återinförs fr.o.m. den 1 juli 2019. Intäkterna från skatt på kapital beräknas 2019

uppgå till knappt 13 procent av de totala skatte-

Tabell 5.6 Skattereduktioner

intäkterna, vilket motsvarar 5,5 procent av BNP.

Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022

Skatt på hushållens kapitalinkomster 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Allmän pensionsavgift -119 -124 -129 -133 -138 -143 Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs

Jobbskatteavdrag -109 -113 -127 -131 -134 -138 av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter.

Husavdrag -14 -14 -15 -16 -16 -17 De största posterna utgörs av skatt på realiserade

kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablon- Fackföreningsavgift -1 -1 intäkter samt avdrag för hushållens ränteutgifter. Övriga skattereduktioner 0 -1 -1 -1 -1 -1 År 2018 beräknas intäkterna från hushållens

Summa -242 -254 -273 -280 -289 -299

skatt på kapitalinkomster ha minskat från en hög Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattereduktion för fackföreningsavgift infördes den 1 juli 2018 och tas nivå de föregående två åren. Det förklaras främst

av något lägre utdelningsinkomster och en bort den 1 april 2019. Den uppgår därför endast till 1,3 miljarder kronor 2018 och 0,7 miljarder 2019. I övriga skattereduktioner ingår skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med omkring 0,5 miljarder kronor per år. svagare utveckling av tillgångspriser på bostäder

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. och aktier under förra året. Medelpriset på

bostadsrätter sjönk, medan småhuspriserna i Arbetsgivaravgifter och egenavgifter genomsnitt var oförändrade. Även priset på Intäkterna från indirekta skatter på arbete befinansiella tillgångar sjönk eftersom börsen föll i döms öka med i genomsnitt 3,5 procent per år slutet av förra året. Det medför sammantaget att under prognosperioden. Ökningen förklaras i hushållens kapitalvinster sjönk 2018, jämfört med hög grad av lönesummans tillväxt under motsvaåret innan. rande period. Det innebär en dämpning av ök- Kapitalvinsterna minskar även till följd av att ningstakten jämfört med de föregående fyra åren. en ökande andel av hushållens tillgångar väntas Arbetsgivaravgifter och egenavgifter utgör den vara placerade på investeringssparkonton. Schahuvudsakliga delen av intäkterna från indirekta bloninkomsten på dessa sparkonton beskattas skatter. Den 1 augusti 2019 förlängs nedsättsom kapitalinkomst och ger inte upphov till ningen av arbetsgivaravgifter för den först kapitalvinster. anställda från ett till två år. Dessutom avser Från 2020 väntas kapitalvinsterna uppgå till regeringen att återkomma med förslag om att den drygt 3 procent av BNP, vilket är något lägre än tillfälliga nedsättningen ska bli permanent fr.o.m. den genomsnittliga nivån i förhållande till BNP 2022. Även nedsatta arbetsgivaravgifter för unga 2006 – 2017. Det förklaras främst av ett ökat under 18 år införs den 1 augusti 2019. De sparande på investeringssparkonton. föreslagna utökade nedsättningarna bedöms Ränteinkomster och ränteutgifter antas följa minska skatteintäkterna med drygt 1 miljard ränteutvecklingen och ökar framför allt i slutet av kronor fr.o.m. 2020. prognosperioden. Sammantaget beräknas de indirekta skatterna

utgöra 28 procent av de totala skatteintäkterna

PROP. 2018/19:100

Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på

Diagram 5.6 Skatt på företagsvinster

hushållens kapitalinkomster vara relativt oför- Miljarder kronor Procent av BNP 4,0 ändrade 2019 – 2022 och uppgå till 1,3 procent av 160 BNP. Miljarder kronor 140 3,5 Procent av BNP Diagram 5.5 Hushållens kapitalvinster 120 3,0 Miljarder kronor Procent av BNP 100 2,5 220 7 Miljarder kronor 80 200 2,0 6 180 Procent av BNP 60 1,5 160 5 40 140 1,0 4 20 120 100 0 0,5 3 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 60 2 Avkastningsskatt 40 1 Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på 20 sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, på- 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. verkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattnings- Skatt på företagsvinster året. Den nuvarande låga räntenivån medför att Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas avkastningsskatten är på en låg nivå i år. 2018 ha ökat med 8 procent till 138 miljarder År 2020 och 2021 bedöms räntenivån vara kronor. Det motsvarar knappt 3 procent av BNP. högre jämfört med 2019. Till följd av detta Under prognosperioden väntas skatt på företags- förväntas intäkterna från avkastningsskatten öka vinster öka något som andel av BNP, vilket för- kraftigt 2021 och 2022. Intäkterna ökar från klaras av att vinsterna i företagssektorn utvecklas 5 miljarder kronor 2019 till 16 miljarder kronor något starkare än BNP under denna period. 2022. Som andel av BNP ökar intäkterna från För 2018 baseras prognosen främst på före- 0,1 procent 2019 till 0,3 procent 2022. tagens inbetalade preliminärskatt samt resultatoch vinstutveckling enligt årsrapporter. Från och Fastighetsskatt och fastighetsavgifter med 2019 styrs prognosen av utvecklingen av Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsdriftsöverskottet i företagssektorn. avgift har varit stabila i flera år och uppgick till Från och med 2019 påverkas prognosen av 33 miljarder kronor 2017. Under 2018 – 2022 regeländringar inom företagsskatteområdet. väntas intäkterna fortsatt uppgå till mellan 32 och Regeländringarna avser främst generell ränte- 34 miljarder kronor per år (se tabell 5.7). Som avdragsbegränsning och sänkt bolagsskattesats andel av BNP beräknas intäkterna från fastighetsfrån 22,0 procent 2018 till 20,6 procent 2021. beskattningen sjunka något, vilket till stor del Regeländringarna antas öka skatteintäkterna med beror på den sänkta fastighetsskattesatsen för 3 miljarder kronor 2020 och minska intäkterna vattenkraft, som sker i fyra steg 2017 – 2020. med 4 miljarder kronor 2021.

PROP. 2018/19:100

Tabell 5.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

förändringar i mervärdesskatteintäkterna på hur hushållens konsumtion totalt sett förändras samt Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2022 hur sammansättningen i hushållens konsumtion 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Småhus 15 17 17 17 18 18 ser ut. För 2019 är visserligen sammansättningen varav kommunal i hushållens konsumtion mindre gynnsam för avgift 14 16 16 17 17 18 mervärdesskatteintäkterna men den främsta Hyreshus, förklaringen till den lägre ökningstakten av bostadslägenheter 3 3 3 3 3 3 mervärdesskatteintäkterna är att det antas ske en varav kommunal minskning av bostadsinvesteringarna. Dessa avgift 3 3 3 3 3 3 investeringar görs till stor del av hushåll som, till Hyreshus, lokaler 8 8 8 9 9 9 skillnad från företag, inte kan göra avdrag för Industrier 2 2 2 2 2 2 ingående mervärdesskatt. Vattenkraft 4 3 1 1 1 1 För 2020 – 2022 bedöms intäkterna från mer- Summa 33 33 32 32 33 34 värdesskatt öka starkare igen och närma sig den historiskt genomsnittliga ökningstakten. Det Procent av BNP 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 beror både på en återhämtning av bostads- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. investeringarna och på att hushållens konsumtion Källor: Skatteverket och egna beräkningar. väntas öka starkt. I prognosen för mervärdesskatteintäkterna ingår förslaget i propositionen Extra ändrings-

Skatt på konsumtion och insatsvaror

budget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer. Dessutom ingår i progno- Skatt på konsumtion och insatsvaror består av sen att behålla mervärdesskattesatsen på naturmervärdesskatt och punktskatter (se tabell 5.8). guider enligt propositionen Vårändringsbudget Merparten av dessa skatter betalas in månadsvis för 2019. och med en månads eftersläpning. Det innebär att utfallet i stort sett blir definitivt med endast en Diagram 5.7 Hushållens konsumtion, fasta månads förskjutning. Skatt på konsumtion och bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt insatsvaror utgör knappt 30 procent av de totala Årlig procentuell förändring, löpande priser skatteintäkterna och ungefär 12 procent av BNP. 11 9 Tabell 5.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 7 Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, 5 prognos 2018 – 2022 3 2017 2018 2019 2020 2021 2022 1 Skatt på konsumtion 561 583 598 618 639 662 -1 och insatsvaror -3 Hushållens konsumtion Procentuell 4,0 3,9 2,6 3,4 3,4 3,5 -5 Fasta bruttoinvesteringar förändring -7 Mervärdesskatteintäkter Procent av BNP 12,3 12,2 12,0 12,0 12,0 11,9 -9 Mervärdesskatt 427 446 455 471 489 508 -11 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Procentuell 5,1 4,4 2,0 3,4 3,9 3,9 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna förändring beräkningar.

Punktskatter 134 137 143 147 150 154 Punktskatter Procentuell förändring 0,7 2,4 4,2 3,3 1,9 2,5 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten summan. I tabellen ingår skatt på import i punktskatterna och därmed även i genom att det tas ut med ett visst belopp per skatt på konsumtion och insatsvaror, till skillnad från tabell 5.3 där skatt på import särredovisas. enhet snarare än som ett procentuellt påslag på mervärdet i varje led i produktionskedjan. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Intäkterna från punktskatterna väntas öka Mervärdesskatt kraftigare 2019 jämfört med året innan. En Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med förklaring till den högre ökningstakten är att 2 procent 2019. Det är betydligt svagare än den intäkterna från flygskatten förväntas bli större. genomsnittliga ökningstakten sedan 2000 som En annan förklaring är att energianvändningen ligger på nästan 5 procent. Vanligtvis beror

PROP. 2018/19:100

bedöms bli högre, bl.a. på grund av högre elförbrukning. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 föreslås också vissa höjda miljöskatter fr.o.m. 1 augusti 2019, som bidrar till att öka skatteintäkterna. Skattehöjningarna avser diesel som används inom gruvindustriell verksamhet och fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. I samma proposition föreslås också en höjning av kemikalieskatten. Under 2020 – 2022 väntas skatteintäkterna fortsätta att öka. Ökningstakten är dock lägre jämfört med 2019, vilket kan förklaras av regeländringar i den beslutade budgeten för 2019. Det handlar om en utökad skattebefrielse för dieselbränsle inom skogs- och jordbruket samt om en frysning av tillägget på två procentenheter till KPIomräkningen av skattesatserna på bensin och diesel under 2019.

Restförda och övriga skatter

Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. År 2019 beräknas intäkterna uppgå till 21 miljarder kronor (se tabell 5.3).

PROP. 2018/19:100

Tabell 5.9 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till föregående år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Skatt på arbete 27,2 3,6 -7,2 -16,1 -1,7 0,0 -0,3

Kommunalskatt 1,5 0,4 -3,6 -1,6 -0,3 Förändrad medelutdebitering 2,3 0,2 0,2 1,6 Ändringar av grundavdraget (pensionärer) -1,8 -4,4 -4,8 Övrigt 1,0 0,2 0,6 1,5 -0,3 Statlig skatt 1,9 1,2 0,3 -3,9 -0,1 Skiktgränsjusteringar 1,7 1,3 -3,9 -0,1 Övrigt 0,2 0,0 0,3 0,0 0,0 Skattereduktioner 8,3 -0,7 -1,8 -9,9 0,6 Jobbskatteavdrag 2,7 -10,0 Skattereduktion för fackföreningsavgift -1,3 0,9 0,9 Övriga skattereduktioner 5,6 -0,7 -0,5 -0,8 -0,3 Socialavgifter 15,4 2,6 -2,0 -0,6 -1,9 0,0 -0,3 Nedsättning för den först anställda -2,3 0,4 -0,2 0,0 -0,3 Särskild löneskatt för äldre 2,1 -1,4 -1,4 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga 13,3 3,1 -0,5 -0,4 Övrigt -0,5 0,3 0,8 0,0

Skatt på kapital 2,1 2,0 -0,7 -0,6 2,1 -4,3 0,0

Inkomstskatt, företag 2,4 0,3 0,6 2,9 -4,0 Nya skatteregler företagssektorn 0,0 -0,1 2,9 -4,0 Reformerad spelmarknad 0,7 Avdragsrätt för representationsmåltider 0,8 0,3 Övrigt 1,6 0,1 Fastighetsskatt -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Vattenkraft: skattesatsändringar -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Övriga skatter på kapital 2,1 0,8 0,1 -0,1 0,2 -0,3 Sänkt expansionsfondsskatt 0,0 0,0 -0,3 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen, avkastningsskatt på pensionsmedel 0,0 0,6 -0,6 Övrigt 2,1 0,2 0,7 -0,1 0,2

Skatt på konsumtion 5,1 1,3 1,7 2,4 2,0 0,0 -0,1

Mervärdesskatt -0,3 -0,4 -0,3 -0,2 -0,2 Punktskatter 5,3 1,8 2,1 2,6 2,2 0,0 -0,1 Energiskatt 4,2 2,2 1,2 0,9 0,0 Koldioxidskatt 0,0 0,0 0,4 0,2 0,4 Skatt på termisk effekt m.m. 0,4 -1,9 -2,3 0,0 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 0,7 0,0 0,5 1,2 1,5 0,0 -0,1 Kemikalieskatt 1,1 1,1 0,2 0,3 Skatt på flygresor 1,1 0,4 0,0 Övrigt 0,0 0,3 0,0 -0,3

Restförda och övriga skatter 3,1 0,0 2,5 -2,5 -3,9 0,0 0,0

Totala skatteintäkter 37,3 6,9 -3,7 -16,8 -1,5 -4,3 -0,4

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering 35,0 6,7 -3,9 -18,5 -1,5 -4,3 -0,4

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I de celler i tabellen ovan där det står 0, 0 uppgår beloppet till mindre än 0,05 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

5.3 Statens inkomster nettot av de sammantagna inkomsterna är nega-

tivt. År 2019 – 2022 beräknas Övriga inkomster

Skatteinkomster uppgå till i genomsnitt -50 miljarder kronor per år

(se tabell 5.3).

Inkomsterna i statens budget består av statens skatteinkomster och övriga inkomster. De ska Inkomster av statens verksamhet

enligt budgetlagen redovisas kassamässigt, dvs. Inkomsterna består främst av utdelningar från

när de faktiska in- och utbetalningarna sker. statens aktieinnehav, affärsverkens och

Från den offentliga sektorns skatteintäkter, Riksbankens inlevererade överskott, ränte-

som redovisas periodiserat i avsnitt 5.2, behövs inkomster samt inkomster från offentligrättsliga

två justeringsposter för att få statens skatte- avgifter. År 2019 beräknas dessa inkomster uppgå

inkomster kassamässigt redovisade. Dessa är till 35 miljarder kronor.

Avgående poster till andra sektorer respektive Periodiseringar. Inkomster av försåld egendom

Avgående poster till andra sektorer är de Inkomsterna omfattar redovisade försäljningar av

skatter som hör till kommunsektorn samt av- statlig egendom, varav försäljningar av aktier i

gifter till ålderspensionssystemet. Periodiseringar statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största

är förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning delen. För 2019 – 2022 görs ett beräkningstekniskt

av skatt till andra sektorer. På grund av dessa antagande om försäljningsinkomster om

periodiseringar kommer skatteinkomsterna ut- 5 miljarder kronor per år.

vecklas annorlunda än statens skatteintäkter. Periodiseringarna och statens skatteinkomster Återbetalning av lån

Inkomsterna omfattar återbetalning av studieredovisas i tabell 5.3. Under 2016 – 2020 påverkas de samlade periodi- medel för lån upptagna före 1989 samt av övriga

lån. År 2019 beräknas inkomsterna till seringarna av kapitalplaceringar på skattekontot. Kapitalplaceringar om totalt 60 miljarder kronor 0,7 miljarder kronor.

väntas i prognosen utbetalas 2020 när de ränte- Kalkylmässiga inkomster satser som företagen erhåller inte längre är Inkomsterna omfattar vissa avskrivningar, amornegativa. teringar samt statliga pensionsavgifter. Pensions- Skatteintäkter och skatteinkomster har olika avgifterna utgör merparten av dessa inkomster. påverkan på de offentliga finanserna. Skatte- År 2019 beräknas inkomsterna till 14 miljarder intäkterna påverkar det finansiella sparandet kronor. medan periodiseringsposter som kapitalplace-

ringar på skattekontot endast påverkar statens Bidrag från EU inkomster och budgetsaldo. Motsvarande skill- Inkomsterna omfattar bidrag från olika EUnad finns för övriga inkomster. Vissa inkomster fonder. De största bidragen kommer från av statens verksamhet, såsom utdelningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, statens aktieinnehav, påverkar statens finansiella Europeiska socialfonden och EU:s jordbrukssparande medan försäljningsinkomster och fonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter återbetalningar av lån endast påverkar statens på anslag under utgiftsområden. År 2019 inkomster och budgetsaldo (se avsnitt 7.2). beräknas inkomsterna till 13 miljarder kronor.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Övriga inkomster

Inkomsterna består av två delar, tillkommande

inkomster och avräkningar i anslutning till skatte- Utfall och prognoser för de inkomster som redosystemet. visas under posten Övriga inkomster i statens Tillkommande inkomster redovisas i statens budget framgår av tabell 5.3. Posten innefattar inbudget. Motsvarande poster avräknas på andra komsttyperna 2000 – 8000. Bland dessa inkomster inkomsttitlar eller på budgetens utgiftssida. Det ingår avräkningar som minskar statens ingäller främst skatter som tillfaller EU och komster, främst kompensation för statlig och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen kommunal mervärdesskatt. Detta förklarar varför (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade.

PROP. 2018/19:100

Avräkningarna består till största delen av

Tabell 5.10 Antaganden i skatteprognoserna och

förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2019

statliga och kommunala myndigheters kompen- Årlig procentuell förändring om inte annat anges sation för inbetald mervärdesskatt. 2017 2018 2019 2020 2021 Utgifter som redovisas som krediteringar på BNP, marknadspris 1 4,4 4,6 3,9 3,5 3,6 skattekonto Diff BP19 0,0 0,1 -0,5 -0,2 -0,2 Från och med 2016 budgeteras utgifter som redo- 2 Arbetade timmar 2,3 2,7 1,2 0,3 0,4 visas som krediteringar på skattekonto under Diff BP19 0,0 0,6 0,4 -0,1 0,1 anslag på budgetens utgiftssida. Timlön 3 2,5 2,2 2,6 2,9 3,1 Diff BP19 0,0 -0,7 -0,5 -0,3 -0,2 Utbetald lönesumma,

Ändrad redovisning av inkomsttitlar

skatteunderlag 4,7 4,9 3,9 3,2 3,5 Diff BP19 0,0 0,0 -0,1 -0,4 0,0 Följande inkomsttitel tas bort: Arbetslöshet 4, 5 6,7 6,3 6,3 6,4 6,4 1492 Försäljningsskatt på motorfordon Diff BP19 0,0 -0,1 -0,1 0,1 -0,1 Hushållens 1 konsumtionsutgifter 4,0 3,5 3,3 3,7 4,3 5.4 Uppföljning av statens inkomster Diff BP19 0,0 -0,8 -1,0 -0,9 -0,1

Kommunal medelutdebitering 6 32,1 32,1 32,2 32,2 32,2 Nedan jämförs prognosen för skatteintäkterna i Diff BP19 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 denna proposition med prognosen i beslutad Statslåneränta 6 0,5 0,6 0,5 1,2 1,7 budget för 2019. Vidare görs en uppföljning av Diff BP19 0,0 -0,2 -0,9 -0,4 -0,3 inkomsterna i statens budget för 2017 och 2018. KPI juni-juni 1,7 2,1 2,1 1,9 2,2 Prognosskillnaderna finns redovisade i Diff BP19 0,0 0,0 0,3 -0,5 -0,4 tabell 5.11. I tabell 5.10 finns de viktigaste antagandena för skatteprognoserna och en jäm- 7 Inkomstbasbelopp 61,5 62,5 64,4 66,1 67,8 förelse med bedömningen i budgetpropositionen. Diff BP19 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,5

Prisbasbelopp 7 44,8 45,5 46,5 47,5 48,4 Diff BP19 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0

Jämförelse med prognosen i den beslutade

Inkomstindex 168,2 170,7 176,0 180,9 185,7

budgeten för 2019

Diff BP19 0,0 0,0 0,0 -0,3 -1,0 Skiktgräns 8 438,9 455,3 491,0 511,3 531,3 Skatt på arbete Diff BP19 0,0 0,0 18,2 19,3 17,3 Intäkterna från skatt på arbete 2018 har reviderats ned något, vilket främst förklaras av att utfallet 8 Övre skiktgräns 638,5 662,3 689,3 717,8 745,8 för arbetsgivaravgifter blev något lägre än Diff BP19 0,0 0,0 1,5 2,1 -1,9 beräknat i beslutad budget. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. I övrigt är det flertalet mindre nedrevideringar Enligt nationalräkenskapernas definition 3 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. vilka sänker nivån för hela prognosperioden, 5 Procent av arbetskraften. såsom ett lägre beskattningsutfall än beräknat för 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 2017, nedreviderade skattepliktiga transfereringar 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. samt marginellt lägre lönesumma. Att ned- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. revideringen blir större 2020 och 2021 beror framför allt på att lönesumman har reviderats ned 2020 vilket sänker nivån framöver. Detta påverkar främst kommunalskatterna samt arbetsgivaravgifter. Att kommunalskatterna inte är lika mycket nedreviderade som arbetsgivaravgifterna beror på att kommunerna har höjt kommunalskatten med 7 öre vilket höjer nivån med knappt 2 miljarder kronor.

PROP. 2018/19:100

Tabell 5.11 Aktuell prognos jämfört med beslutad budget för 2019 samt statens budget för 2017 och 2018

Miljarder kronor Aktuell Utfall Jfr SB prognos Jfr SB Jämförelse med beslutad budget för 2019 Inkomstår 2017 2017 2018 2018 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 1 194,1 -9,8 1 243,2 4,1 0,3 -1,6 -2,5 -10,2 -10,4

Direkta skatter 635,3 -9,3 657,9 0,8 0,2 -0,6 -1,5 -6,7 -6,8 Kommunal inkomstskatt 700,1 -6,1 727,9 1,8 0,1 -0,3 -0,2 -3,6 -3,9 Statlig inkomstskatt 58,5 -2,6 60,0 -0,8 -0,1 -0,3 -0,8 -2,0 -1,6 Jobbskatteavdrag -109,1 -0,5 -113,3 -0,7 0,0 0,0 -0,7 -1,3 -1,4 Husavdrag -13,8 -0,2 -14,5 0,6 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 Övrigt -0,3 0,0 -2,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Indirekta skatter 558,8 -0,5 585,3 3,3 0,1 -1,0 -1,0 -3,5 -3,6 Arbetsgivaravgifter 540,5 -1,3 566,4 1,6 0,0 -1,1 -1,8 -4,3 -4,6 Egenavgifter 11,9 -1,4 12,3 -0,5 -0,2 -0,3 -0,3 -0,4 -0,4 Särskild löneskatt 46,0 1,4 48,2 -0,5 0,2 0,2 -0,1 1,0 1,5 Nedsättningar -3,2 0,7 -3,4 2,7 0,2 0,2 1,2 -0,1 -0,4 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,0 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -36,9 0,3 -38,8 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,3 0,3

Skatt på kapital 263,1 34,5 268,5 12,9 -0,2 8,5 0,4 -6,2 -6,6

Skatt på kapital, hushåll 80,4 19,4 71,9 2,5 -0,4 3,8 -1,0 -3,1 -1,5 Skatt på företagsvinster 127,1 13,4 137,6 8,0 0,4 4,7 2,1 3,1 0,3 Avkastningsskatt 4,2 0,5 5,1 0,7 -0,3 -0,3 -1,3 -6,6 -6,0 Fastighetsskatt 32,9 0,5 33,4 0,7 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 Stämpelskatt 12,1 -0,6 12,1 -0,2 0,0 -0,5 -0,4 -0,4 -0,4 Kupongskatt m.m. 6,4 1,3 8,5 1,3 0,0 0,8 1,0 0,8 0,9

Skatt på konsumtion och insatsvaror 554,7 12,1 576,6 -4,3 0,0 -1,7 -4,0 -4,6 -4,8

Mervärdesskatt 427,2 13,4 446,1 -4,4 0,0 -0,9 -5,8 -7,8 -7,4 Skatt på tobak 11,9 0,1 12,4 0,3 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 Skatt på alkohol 14,4 0,0 14,9 0,4 0,0 0,1 0,3 0,3 0,3 Energiskatt 46,8 -0,1 50,0 2,4 0,0 0,2 0,6 0,8 0,4 Koldioxidskatt 23,5 -0,1 23,0 -0,3 0,0 -0,9 0,2 0,5 0,2 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 -0,4 3,7 -0,6 0,0 0,1 1,0 2,0 2,1 Skatt på vägtrafik 19,9 -0,7 19,8 -1,5 0,0 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 Övriga skatter 6,9 -0,2 6,6 -0,5 0,0 -0,4 -0,2 -0,3 -0,3

Skatt på import 6,3 -0,3 6,5 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Restförda skatter och övriga skatter 12,2 0,9 16,2 0,9 -0,3 0,3 -0,4 -0,4 -0,5

Restförda skatter -5,8 -1,5 -4,7 0,0 0,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Övriga skatter 18,1 2,4 20,9 0,9 -0,3 -0,8 -1,5 -1,5 -1,6

Totala skatteintäkter 2 030,4 37,4 2 111,0 13,3 -0,2 5,4 -6,4 -21,4 -22,3

Avgår EU-skatter -6,3 0,3 -6,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 024,2 37,7 2 104,5 13,7 -0,2 5,4 -6,5 -21,4 -22,4

Avgår, kommunala inkomstskatter -717,0 5,9 -746,2 -2,1 -0,3 0,0 -0,1 3,4 3,7 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -245,0 0,1 -257,0 -2,5 -0,2 -0,5 0,4 1,2 1,3

Statens skatteintäkter 1 062,1 43,7 1 101,3 9,1 -0,8 4,9 -6,1 -16,8 -17,3

Periodiseringar -12,0 -17,3 18,7 25,7 0,5 -19,5 3,9 9,0 5,9

Statens skatteinkomster 1 050,1 26,4 1 119,9 34,7 -0,3 -14,6 -2,2 -7,8 -11,4

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Skatt på kapital Övriga inkomster Intäkterna från skatt på kapital 2018 har jämfört Jämfört med bedömningen i beslutad budget blev med beslutad budget reviderats upp med drygt utfallet för övriga inkomster 7 miljarder kronor 8 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lägre 2018 (se tabell 5.12). Avvikelsen förklaras hushållens kapitalskatter och skatt på företags- till största del av att inkomsterna från försäljvinster bedöms bli högre, vilket förklaras av höga ningar av statlig egendom blev 3 miljarder kronor kompletteringsbetalningar av skatt från hushåll lägre än det beräkningstekniska antagandet som och höga preliminära inbetalningar av företags- ingick i beräkningen. Även posten Avräkningar skatt avseende 2018. m.m. i anslutning till skattesystemet blev lägre än År 2020 och 2021 har skatt på kapital reviderats bedömningen i beslutad budget. Det förklaras av ned med drygt 6 miljarder kronor per år. Det högre kompensation för statlig och kommunal förklaras främst av lägre avkastningsskatt som i mervärdesskatt. sin tur beror på att statslåneräntan är ned- År 2019 – 2021 är övriga inkomster nedrevireviderad jämfört med prognosen i beslutad derade med 2 – 4 miljarder kronor, vilket främst budget (se tabell 5.11). förklaras av högre kompensation för statlig och Från 2019 är hushållens kapitalskatter nedrevi- kommunal mervärdesskatt. derade med 1 – 3 miljarder kronor per år. Det förklaras främst av att hushållens utdelningsinkom-

Tabell 5.12 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med

beslutad budget för 2019

ster bedöms bli lägre än i beslutad budget. Miljarder kronor Skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 2019 2020 2021 Intäkterna från mervärdesskatt har reviderats ned 2000 Inkomster av statens verksamhet -2 2 3 2 med mellan 1 och 8 miljarder kronor per år sedan 3000 Inkomster av försåld den beslutade budgeten. Det beror till viss del på egendom -3 0 0 0 att prognoserna för bostadsinvesteringar har 4000 Återbetalning av lån 0 0 0 0 reviderats ned men framför allt på att hushållens konsumtion inte väntas öka lika starkt som prog- 5000 Kalkylmässiga inkomster 0 0 1 1 nosen i beslutad budget. 6000 Bidrag m.m. från EU 0 0 0 1 Intäkterna från punktskatterna 2018 har sam- 7000 Avräkningar m.m. i mantaget reviderats ned något sedan beslutad anslutning till skattesystemet -2 -4 -5 -7 budget för 2019, framför allt på grund av att det 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 slutliga utfallet för koldioxidskatt blev lägre än förväntat. För 2019 – 2021 har punktskatte- Övriga inkomster -7 -2 -2 -4 intäkterna reviderats upp. Den största Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. revideringen har skett för intäkter från miljö- Källa: Egna beräkningar. skatter och kan till största delen förklaras av regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Uppföljning av statens budget för 2017 och

2018

Periodiseringar Jämfört med prognosen i den beslutade budgeten Skatt på arbete medförde periodiseringseffekter att statens skat- Intäkterna från skatt på arbete 2017 har reviderats teinkomster blev 19 miljarder kronor lägre 2018. ned jämfört med bedömningen i statens budget Det förklaras främst av att företag och hushåll för 2017. Det beror främst på att det slutliga placerat pengar på skattekontot utöver skatte- beskattningsutfallet blev lägre än beräknat. Vidare betalningar. Under 2018 ökade dock de totala har lönesumman reviderats ned vilket i sin tur kapitalplaceringarna i mindre omfattning än medfört en nedrevidering av främst kommunalprognosen i beslutad budget. Det påverkar även skatter och arbetsgivaravgifter. periodiseringsposten 2020 när företag väntas ta ut År 2018 bedöms intäkterna från skatt på arbete kapitalplaceringar. Kapitalplaceringarna uppgick blivit högre än vad som beräknades i statens till totalt ca 60 miljarder kronor vid utgången av budget för samma år. Förklaringen är främst en 2018. högre lönesumma samt att husavdragen reviderats ned något, vilket höjer inkomsterna.

PROP. 2018/19:100

Vidare är de skattepliktiga transfereringarna statens budget för 2018 väntades återbetalningar något uppreviderade. under 2018.

Skatt på kapital Övriga inkomster Jämfört med beräkningarna i statens budget för Utfallet för övriga inkomster blev 5 miljarder 2017 ökade intäkterna från skatt på kapital ytter- kronor lägre 2017 än vad som beräknades i statens ligare från en hög nivå året innan. Både intäkter budget för 2017 (se tabell 5.13). Det beror främst från skatt på hushållens kapitalinkomster och på att inkomsterna från försäljningar av statlig skatt på företagsvinster bidrog till upprevide- egendom blev betydligt lägre än det beräkningsringen. Den kraftiga ökningen av intäkterna från tekniska antagandet som gjordes i statens budget skatt på hushållens kapitalinkomster förklaras för 2017 . främst av att både kapitalvinster och utdelnings- Utfallet för inkomsterna 2018 blev 6 miljarder inkomster blev betydligt högre än väntat. Även kronor lägre jämfört med beräkningen i statens utfallet för intäkterna från skatt på företagsvinster budget för 2018. Skillnaden förklaras i huvudsak 2017 blev högre jämfört med prognosen i statens av att inkomsterna från försäljningar av statlig budget, främst till följd av att företagens vinster egendom blev 3 miljarder kronor lägre än det utvecklades starkare än förväntat. beräkningstekniska antagandet som gjordes i Jämfört med beräkningarna i statens budget statens budget för 2018. Även Avräkningar m.m. för 2018 har intäkterna från skatt på kapital i anslutning till skattesystemet blev lägre än reviderats upp med knappt 13 miljarder kronor. bedömningen i statens budget. Det förklaras av Det beror främst på att intäkter från skatt på högre kompensation för statlig och kommunal företagsvinster bedöms bli högre. Det förklaras mervärdesskatt. av högre utfall avseende beskattningsåret 2017 samt bättre vinstutveckling än i beräkningen som

Tabell 5.13 Övriga inkomster, utfall 2017 och 2018 jämfört

med statens budget för 2017 och 2018

låg till grund för statens budget för 2018. Även Miljarder kronor intäkter från hushållens kapitalskatter har Utfall Jfr SB Utfall Jfr SB reviderats upp. 2017 2017 2018 2018

2000 Inkomster av statens Skatt på konsumtion och insatsvaror verksamhet 27 0 33 2 Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 3000 Inkomster av försåld 13 miljarder kronor mer än väntat i statens budget egendom 0 -5 2 -3 för 2017. Det beror främst på att bostads- 4000 Återbetalning av lån 1 0 1 0 investeringarna ökade kraftigare än väntat. 5000 Kalkylmässiga inkomster 11 0 12 0 Prognosen för mervärdesskatteintäkterna för 6000 Bidrag m.m. från EU 10 -1 12 -1 2018 har reviderats ned med 4 miljarder kronor i 7000 Avräkningar m.m. i förhållande till statens budget för 2018. Det föranslutning till skattesystemet -99 1 -108 -4 klaras av att både bostadsinvesteringarna och hus- 8000 Utgifter som ges som hållens konsumtion utvecklats svagare än väntat. krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 Intäkterna från punktskatterna 2017 blev

Övriga inkomster -49 -5 -48 -6

något lägre jämfört med vad som beräknades i Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med statens budget för 2017. Det beror till största summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. delen på att fordonsskatten blev lägre. Prognosen för intäkterna från punktskatterna 2018 har sammantaget reviderats upp något i förhållande till prognosen i budgeten för 2018. Det beror främst på att intäkterna från energiskatt utvecklats starkare än förväntat.

Periodiseringar Jämfört med statens budget för 2018 medförde periodiseringseffekter att statens inkomster blev högre än väntat. Det förklaras till stor del av att kapitalplaceringar på skattekonton från företag och hushåll fortsatte öka detta år. I prognosen i

6 Utgifter

PROP. 2018/19:100

6 Utgifter

I detta avsnitt redovisas och analyseras utveck- – I jämförelse med den beslutade budgeten för lingen av utgifterna i statens budget, vilka delas in 2019 beräknas de takbegränsade utgifterna i 27 utgiftsområden och posten Minskning av sammantaget bli 0,4 miljarder kronor högre anslagsbehållningar. Till budgetens utgifter hör 2019, 3,5 miljarder kronor högre 2020 och även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den 5,9 miljarder kronor högre 2021. Förslag kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7.3). och aviseringar i propositionen Vår- De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter ändringsbudget för 2019 och i denna prosom omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna position bidrar till de högre utgifterna med under utgiftsområde 1 – 25 och 27 samt utgifterna 2,2 miljarder kronor 2019, 0,9 miljarder inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens kronor 2020 och 4,5 miljarder kronor 2021 budget. (tabell 6.10).

Sammanfattning

Tabell 6.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och

takbegränsade utgifter som andel av BNP

– De takbegränsade utgifterna som andel av Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 BNP beräknas minska från 26,4 procent 2018 2019 2020 2021 2022

2019 till 25,0 procent 2022 (se tabell 6.1). Utgifter under

utgiftsområden exkl. – I nominella termer beräknas de takbegränstatsskuldsräntor 1 20,4 20,0 19,8 19,5 18,8 sade utgifterna öka med totalt 105 miljarder Statsskuldsräntor m.m. 1 0,3 0,4 0,5 0,2 0,2 kronor 2019 – 2022. Det innebär en genom- Summa utgiftsområden 1 20,6 20,4 20,3 19,6 19,0 snittlig ökning med ca 26 miljarder kronor eller 2,0 procent per år (se tabell 6.2). Ålderspensionssystemet vid sidan av statens – De utgiftsområden som väntas bidra mest budget 6,4 6,4 6,3 6,3 6,2

till ökningen av de takbegränsade utgifterna Takbegränsade utgifter 2 26,8 26,4 26,1 25,7 25,0 2019 – 2022 är utgiftsområdena 27 Avgiften 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgifter under budgetens utgiftsområden (exklusive utg.omr. 26 till Europeiska unionen, 6 Försvar och sam- Statsskuldsräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens hällets krisberedskap samt 25 Allmänna budget. Källa: Egna beräkningar. bidrag till kommuner. Dessa tre utgiftsområden beräknas sammanlagt öka med

knappt 51 miljarder kronor under perioden.

– Utgifterna för ålderspensionssystemet be-

räknas öka med 37 miljarder kronor 2019 – 2022. Det innebär en årlig genomsnittlig

ökning med 2,9 procent, dvs. en något högre ökningstakt än de takbegränsade utgifterna

som helhet.

PROP. 2018/19:100

Tabell 6.2 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor Utgiftsområde 2018 utfall 1 2019 anslag 2 2019 prognos 2020 beräknat 2021 beräknat 2022 beräknat 1 Rikets styrelse 14 288 14 743 15 006 14 581 14 652 14 815 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 992 17 293 17 032 17 930 18 205 18 634 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 509 11 439 11 771 12 040 12 212 4 Rättsväsendet 45 937 49 203 48 741 51 021 53 306 53 993 5 Internationell samverkan 1 893 2 360 2 281 2 019 1 996 2 001 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 487 60 278 59 440 64 788 70 463 71 700 7 Internationellt bistånd 42 813 44 158 43 988 45 555 47 463 49 563 8 Migration 19 624 12 418 12 780 11 467 11 958 12 602 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 418 81 502 80 260 82 964 82 220 79 795 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 681 97 654 98 339 96 992 95 840 95 105 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 878 34 381 34 969 34 745 34 671 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 97 332 97 817 100 439 102 623 105 555 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 22 217 18 430 17 312 10 824 7 696 6 863 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 74 304 73 434 73 606 72 888 73 718 15 Studiestöd 21 118 24 694 22 585 24 841 25 625 26 697 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 80 312 78 138 82 622 83 540 84 381 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 008 15 801 15 662 15 825 15 162 15 246 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 987 3 070 3 152 4 483 2 875 19 Regional tillväxt 3 576 3 527 3 664 3 487 3 813 3 807 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 10 932 10 677 10 135 10 211 10 069 21 Energi 3 504 3 445 3 387 3 159 2 370 2 376 22 Kommunikationer 56 594 59 192 57 444 60 710 67 588 68 071 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 21 001 20 156 19 585 12 180 12 010 24 Näringsliv 7 464 7 402 7 285 7 095 6 930 6 627 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 119 993 119 993 124 133 124 872 124 874 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 25 155 21 817 28 324 9 392 8 619 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 40 914 40 438 47 270 52 695 54 109

Summa utgiftsområden 988 527 1 032 419 1 016 565 1 049 264 1 044 956 1 050 988

Minskning av anslagsbehållningar 3 -1 615 1 857 954

Summa utgifter

988 527 1 032 419 1 016 565 1 047 649 1 046 812 1 051 942

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor

974 924 1 007 263 994 749 1 019 399 1 037 494 1 043 399

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 307 356 317 074 325 898 334 488 344 147

Takbegränsade utgifter 1 282 280 1 311 823 1 345 297 1 371 982 1 387 546

Budgeteringsmarginal 54 720 39 177 42 703 67 018 110 454

Utgiftstak

6

1 337 000 1 351 000 1 388 000 1 439 000 1 498 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2019. 2 Inklusive förslag enligt propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). 3 Posten Minskning av anslagsbehållningar beskriver skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognos för den faktiska utgi ftsförbrukningen. 4 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 5 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 6 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) och bedömning av utgiftstakets nivå för 2022 i denna proposition (se avsnitt 4.3).

PROP. 2018/19:100

6.1 Utveckling av de takbegränsade Beslut om åtgärder

utgifterna över tid

Nedan beskrivs hur de takbegränsade utgifternas Nedan beskrivs prognosen för de takbegränsade utveckling påverkas av alla tidigare beslut eller utgifterna 2019 – 2022. Analysen utgår från ett godkända beräkningar av riksdagen samt antal faktorer som är viktiga för utgiftsutveck- regeringens nu aktuella förslag och aviseringar lingen och som är generella för utgiftsområdena. som har ekonomiska konsekvenser. Det är Dessa faktorer beskriver hur utgifterna förändras därmed den samlade budgeteffekten i förhållande över tiden till följd av bl.a. beslut om åtgärder, till det föregående året som redovisas. I beskrivpris- och löneomräkning, makroekonomisk ningen ingår även budgeteffekterna av att tidigare utveckling och volymförändringar. Den nomi- reformer och temporära program upphör eller nella årliga förändringen av de takbegränsade minskar i omfattning. utgifterna uppdelat enligt dessa faktorer redovisas Beslutade, föreslagna och aviserade reformer i tabell 6.3 och varje rad i tabellen kommenteras beräknas öka de takbegränsade utgifterna mer utförligt nedan. 2019 – 2021 och minska dem 2022. De utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar mest

Tabell 6.3 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

till följd av beslut under perioden är utgifts-

med det föregående året

område 6 Försvar och samhällets krisberedskap, Miljarder kronor, prognos 2019 – 2022 25 Allmänna bidrag till kommunerna och 22 2019 2020 2021 2022 Kommunikationer.

Takbegränsade utgifter 30 33 27 16

Under flera utgiftsområden beräknas utgift- Förklaras av: erna sammantaget minska 2019 – 2022. Det gäller bl.a. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och 1 Beslut om åtgärder 9 2 5 -6 Pris- och löneomräkning 4 6 5 5 arbetsliv, 13 Jämställdhet och nyanlända invand- Makroekonomiska förändringar 20 17 14 15 rares etablering och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Volymer 2 -18 -5 -3 2 I tabell 6.4 redovisas hur beslutade, föreslagna Tekniska justeringar 3 6 0 0 0 och aviserade reformer påverkar utgifterna för- Övrigt 8 12 6 0 delat på enskilda utgiftsområden. Nedan kom- Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. menteras, för varje år 2019 – 2022, de utgiftsområden som uppvisar störst förändring av de 1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i propositionen Vårändringsbudget för 2019 beräknade utgifterna mellan år. (prop. 2018/19:99) föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Förändring av beräknade utgifter 2019 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person Utgifterna beräknas öka med sammantaget 9 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018 till finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. följd av beslutade och föreslagna reformer. De 3 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. Källa: Egna beräkningar. beloppsmässigt största utgiftsförändringarna finns under utgiftsområde 6 Försvar och sam- De takbegränsade utgifterna beräknas öka med hällets krisberedskap, 25 Allmänna bidrag till sammanlagt 105 miljarder kronor 2019 – 2022. kommuner, 13 Jämställdhet och nyanlända Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om invandrares etablering och 18 Samhällsplanering, 2,0 procent. Ökningen förklaras i första hand av bostadsförsörjning, byggande samt konsumentatt den makroekonomiska utvecklingen väntas politik. medföra att den genomsnittliga ersättningsnivån I den beslutade budgeten för 2019 ökar de i de olika transfereringssystemen ökar, givet for- beräknade utgifterna under utgiftsområde 6 merna för indexering i de olika systemen, samt att Försvar och samhällets krisberedskap jämfört anslag för förvaltnings- och investeringsändamål med 2018. Det beror främst på satsningar som ökar i enlighet med systemet för pris- och löne- syftar till att stärka försvaret. omräkning. Volymrelaterade utgiftsförändringar I den beslutade budgeten för 2019 höjdes det i transfereringssystemen väntas bidra till att generella statsbidraget till kommunsektorn. Det minska de takbegränsade utgifterna 2019 – 2021.

PROP. 2018/19:100

ökar de beräknade utgifterna under utgifts- följd av aviserade reformer. De beloppsmässigt område 25 Allmänna bidrag till kommuner 2019 största förändringarna av de beräknade utgifterna jämfört med 2018. finns under utgiftsområde 22 Kommunikationer, I budgetpropositionen för 2017 6 Försvar och samhällets krisberedskap och (prop. 2016/17:1) aviserades förändringar av 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. statens ersättningsystem för mottagande av Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och ensamkommande barn och unga, vilket bidrar till samhällets krisberedskap beräknas öka främst till att minska de beräknade utgifterna 2019 under följd av satsningar i den beslutade budgeten för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända 2019 som syftar till att stärka försvaret. invandrares etablering jämfört med 2018. Under utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgifterna under utgiftsområde 18 Samhälls- ökar de beräknade utgifterna 2021 till följd av den planering, bostadsförsörjning och byggande samt beslutade budgeten för 2019 med anledning av konsumentpolitik beräknas minska av flera den av riksdagen beslutade satsningen på en ny orsaker. I den beslutade budgeten för 2019 har långsiktig ekonomisk ram för den trafikslagsbl.a. anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat övergripande planen för planeringsperioden bostadsbyggande avvecklats och anslag 1:7 Energi- 2019 – 2029. effektivisering och renovering av flerbostadshus och För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsutomhusmiljöer minskat. I propositionen bygd och livsmedel minskar de beräknade utgift- Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) erna till följd av minskade medel till landsbygdsjusteras anslagsnivån för framför allt anslag 1:9 programmet i den beslutade budgeten för 2019. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ned jämfört med 2018 Förändring av beräknade utgifter 2022 vilket också bidrar till den beräknade utgifts- År 2022 beräknas utgifterna minska med minskningen under utgiftsområdet. sammantaget 6 miljarder kronor jämfört med 2021, bl.a. till följd av att flera tidigare beslutade Förändring av beräknade utgifter 2020 satsningar upphör eller minskar i omfattning. Utgifterna beräknas öka med sammantaget Den största förändringen av de beräknade ut- 2 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019 till gifterna sker under utgiftsområde 9 Hälsovård, följd av aviserade reformer. De beloppsmässigt sjukvård och social omsorg där utgifterna största förändringarna finns under utgifts- beräknas minska, framför allt till följd av att tillområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, fälliga satsningar i budgetpropositionen för 2018 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 6 Försvar (prop. 2017/18:1) upphör 2022. De tillfälliga satsoch samhällets krisberedskap. ningarna avser framför allt personalsatsningar till I den beslutade budgeten för 2019 aviserades vårdpersonal i landstingen. förslag om bl.a. höjning av det generella stats- Under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bidraget till kommunsektorn, vilket beräknas bostadsförsörjning och byggande samt konsumedföra ökade utgifter 2020 jämfört med 2019 mentpolitik beräknas utgifterna minska 2022 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till jämfört med 2021. Det beror i huvudsak på att en kommuner. satsning på investeringsstödet för hyresbostäder Utgifterna under utgiftsområde 14 Arbets- och bostäder för studerande i propositionen marknad och arbetsliv beräknas minska under Vårändringsbudget för 2019 inte är lika stor 2022 2020 jämfört med 2019 främst till följd av som 2021. åtgärder i den beslutade budgeten för 2019 för att minska kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beräknas öka 2020 jämfört med 2019 till följd av satsningar i den beslutade budgeten för 2019 med syfte att stärka försvaret.

Förändring av beräknade utgifter 2021 Utgifterna beräknas öka med sammantaget 5 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020 till

PROP. 2018/19:100

Pris- och löneomräkning

Tabell 6.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med det föregående året till följd av tidigare beslutade och

aviserade samt nu föreslagna reformer

Miljarder kronor Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag som används för förvaltnings- och investerings- Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 ändamål medför att de takbegränsade utgifterna 1 Rikets styrelse -0,1 -0,4 -0,1 0,0 beräknas öka 2019 – 2022. 2 Samhällsekonomi och Vid omräkningen av myndigheternas förvaltfinansförvaltning 0,5 0,1 -0,2 0,0 ningsanslag, som utgör huvuddelen av de anslag 3 Skatt, tull och exekution -0,1 0,0 0,1 0,0 som pris- och löneomräknas, används olika index 4 Rättsväsendet 2,0 1,7 1,6 0,0 för att följa utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader. 5 Internationell samverkan 0,3 -0,4 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets Omräkningstalen för 2019 och 2020 är fastställda krisberedskap 4,9 2,8 4,7 0,2 och redovisas i tabell 6.5. Pris- och löne- 7 Internationellt bistånd -2,0 0,6 0,4 0,0 omräkningen för 2021 och 2022 är preliminär. 8 Migration 2,7 -0,5 0,0 0,0 Från och med pris- och löneomräkningen för 9 Hälsovård, sjukvård och social 2020 beräknas arbetskostnadsindex som ett omsorg 2,0 1,1 -1,5 -4,3 femårigt medelvärde. Metodjusteringen redovisas 10 Ekonomisk trygghet vid närmare i avsnitt 6.4. sjukdom och funktionsnedsättning 0,7 0,0 -0,1 0,0

Tabell 6.5 Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av

11 Ekonomisk trygghet vid förvaltningsanslag 2019 och 2020 ålderdom 0,4 0,4 0,0 0,0 Procent

12 Ekonomisk trygghet för 2019 2020 familjer och barn 1,1 0,1 0,0 0,0 Löneindex 0,65 1,60 13 Jämställdhet och nyanlända varav arbetskostnadsindex 1,79 2,87 invandrares etablering -3,9 -1,4 -0,5 0,0 varav produktivitetsavdrag 1,14 1,27 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -2,8 -3,1 -1,0 0,2 Hyresindex 1,18 1,59 15 Studiestöd 0,6 -0,2 0,0 0,0 Index för övriga förvaltningskostnader 1,72 1,53 16 Utbildning och universitetsforskning 1,5 1,2 0,1 0,0 Högskoleindex 1,22 1,91 Anm.: Hyresindex används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan om- 17 Kultur, medier, trossamfund förhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan och fritid -0,4 -0,1 -0,8 0,0 omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -3,1 -0,9 1,3 -1,6

Makroekonomiska förändringar

19 Regional tillväxt -0,4 0,0 0,3 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 0,1 -0,8 0,1 -0,2 De statliga utgifterna påverkas av den eko- 21 Energi -0,3 -0,3 -0,8 0,0 nomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. 22 Kommunikationer 1,8 0,2 5,6 0,0 Detta sker bl.a. genom att ersättningen till hushållen inom flertalet transfereringssystem i olika 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,4 -1,4 -4,3 -0,2 grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. För 2019 – 2022 medför den makro- 24 Näringsliv 0,0 -0,4 -0,2 -0,3 ekonomiska utvecklingen att utgifterna ökar med 25 Allmänna bidrag till kommuner 3,3 4,1 0,7 0,0 66 miljarder kronor (se tabell 6.3). Nedan redovisas förklaringar till några av de större utgifts- 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 förändringarna. I avsnitt 3 finns en närmare beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen.

Summa utgiftsförändringar 9,3 2,5 5,3 -6,3

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i Inkomstgrundade pensioner statens budget föreslagits eller som i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av för- Inkomstgrundade pensioner i ålderspensionssystemet står för huvuddelen av den ökning av de ändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Källa: Egna beräkningar. takbegränsade utgifterna som är hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen 2019 – 2022. De

PROP. 2018/19:100

årliga ökningarna av utgifterna för ålders- som uppnår pensionsålder och lämnar försäkpensionssystemet följer normalt löneutveck- ringen antas vara större än antalet personer som lingen i samhället, som avspeglas i inkomstindex. nybeviljas ersättning. Förändringen av framför allt inkomstindex väntas Sammantaget beräknas utgifterna under utmedföra att utgifterna för ålderspensions- giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom systemet ökar med i genomsnitt 9,1 miljarder och funktionsnedsättning till följd av volymkronor per år 2019 – 2022. utvecklingen minska med 12,1 miljarder kronor 2019 – 2022, varav 4,5 miljarder kronor 2019. Internationellt bistånd Storleken på biståndsramen är kopplad till Minskande utgifter för migration Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Från och Sverige tog 2015 emot 162 877 asylsökande, med 2018 uppgår biståndsramen till 1 procent av vilket var en fördubbling jämfört med 2014. De beräknad BNI. Utvecklingen av BNI beräknas efterföljande tre åren har betydligt färre sökt asyl öka biståndsramen med i genomsnitt 1,8 milj- i Sverige och för 2019 beräknas antalet nya asylarder kronor per år 2019 – 2022. sökande uppgå till 26 000. Antalet asylsökande förväntas öka något de kommande åren men Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen väntas fortsatt bli väsentligt lägre än 2015. De makroekonomiska faktorer som främst En person som söker asyl i Sverige skrivs in i påverkar utgifterna inom sjukförsäkringen och Migrationsverkets mottagningssystem och lämföräldraförsäkringen är prisutvecklingen, via pris- nar i regel mottagningssystemet efter att perbasbeloppet, och timlöneutvecklingen. Utveck- sonen fått ett lagakraftvunnet beslut avseende sin lingen av prisbasbeloppet och timlönerna beräk- ansökan om uppehållstillstånd. Antalet inskrivna nas öka utgifterna under utgiftsområde 10 Eko- i mottagningssystemet har minskat och väntas nomisk trygghet vid sjukdom och funktions- fortsätta minska 2019 för att sedan öka nedsättning, med i genomsnitt 1,4 miljarder 2020 – 2022. Det leder till att utgifterna under kronor per år 2019 – 2022. utgiftsområde 8 Migration minskar 2019 och Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet 2020 för att sedan öka 2021 och 2022. Sammanför familjer och barn beräknas utvecklingen av taget beräknas de volymrelaterade utgifterna prisbasbeloppet och timlönerna öka utgifterna under utgiftsområde 8 Migration minska med med i genomsnitt 1,0 miljarder kronor per år 8,5 miljarder kronor 2019 – 2022, varav den största 2019 – 2022. utgiftsminskningen sker 2019 och beräknas uppgå till 8,8 miljarder kronor.

Volymer i transfereringssystemen Minskande utgifter för etablering Utgifterna under utgiftsområde 13 Jämställdhet Med volymer avses antalet personer i trans- och nyanlända invandrares etablering påverkas fereringssystemen och längden på den tid som en först när de nyanlända fått uppehållstillstånd och person får ersättning. I begreppet kan det också mottagits i en kommun. ingå förändringar av nivåerna på styckkost- Staten har ett ekonomiskt ansvar för flyktingnaderna i transfereringssystemen som inte direkt mottagandet och ersätter kommuner och landskan kopplas till den makroekonomiska utveck- ting för kostnader relaterade till mottagandet av lingen eller är att betrakta som reformer. nyanlända inklusive ensamkommande barn och År 2019 – 2022 beräknas de takbegränsade ut- unga. Kommunersättningen består bl.a. av ett gifterna minska med sammanlagt 24 miljarder schablonbelopp som betalas ut under två år. kronor till följd av volymrelaterade förändringar Kommunmottagandet sker utspritt över året och (se tabell 6.3). Nedan redovisas några av de större antalet personer som kommunerna får ersättning bedömda utgiftsförändringarna under prognos- för varierar från månad till månad. Det innebär att perioden som beror på volymantaganden. det genomsnittliga antalet personer som kommunerna får ersättning för 2019 baseras på månads- Färre personer i sjukförsäkringen data över antalet personer som blev kommun- Antalet personer i sjukförsäkringen väntas mottagna 2017 – 2019. År 2018 var det genomminska 2019 – 2022 (se tabell 6.7). Det beror snittliga antalet personer som kommunerna fick huvudsakligen på att antalet med sjukersättning schablonersättning för 136 822 personer. Antalet bedöms minska 2019 – 2022 (se tabell 6.7).

PROP. 2018/19:100

Statlig ersättning betalas ut för bl.a. boende för

Tabell 6.6 Helårsekvivalenter inom vissa

transfereringssystem

ensamkommande barn och unga som blivit mot-

Tusental, andel av befolkningen 20 – 64 år i procent inom parentes. tagna i en kommun. Under 2018 fick komm- Utfall 2018, prognos 2019 – 2022

unerna ersättning för i genomsnitt 14 078 ny- 2018 2019 2020 2021 2022 anlända ensamkommande barn och unga. Antalet Sjuk- och bedöms minska 2019 – 2022 (se tabell 6.7). rehabiliteringspenning 1 224 225 224 224 225

Av dem som beviljas uppehållstillstånd är Sjuk- och ungefär hälften mellan 20 och 64 år. De flesta av aktivitetsersättning 265 245 230 215 201

dessa personer deltar i etableringsinsatser genom Arbetslöshets-

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Del- ersättning 72 80 81 81 82

tagarna är berättigade till etableringsersättning i Arbetsmarknads-

två år. År 2018 uppgick antalet deltagare till politiska program 2 153 144 142 137 139 62 405 personer. Antalet deltagare förväntas suc- Etableringsersättning 66 31 20 13 12

cessivt minska 2019 – 2022 (se tabell 6.7).

Summa 780 725 697 671 658

Sammantaget beräknas utgifterna under Ekonomiskt bistånd 91 96 101 104 108 utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

Summa inkl. 872 822 798 775 766

invandrares etablering till följd av volym-

ekonomiskt bistånd

3 (15,0) (14,0) (13,5) (13,1) (12,9) utvecklingen minska med 11,7 miljarder kronor,

Befolkning 20 – 64 år 5 814 5 853 5 891 5 927 5 962

varav 2,5 miljarder kronor 2019.

Anm.: Beloppen avser åldersgruppen 20 – 64 år och är avrundade varför de inte alltid överensstämmer med summan. Fler barn och ökat uttag av föräldrapenning 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och

familjer och barn ökar de volymrelaterade utgiftrehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra erna. Bland annat beräknas fler barn födas och fler ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. personer beräknas ta ut både föräldrapenning och

tillfällig föräldrapenning. Sammantaget beräknas I tabell 6.6 redovisas, för transfereringssystemen utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk för ohälsa och arbetsmarknad, de i tabell 6.7 trygghet för familjer och barn öka med angivna volymerna omräknade till helårsekviva- 4,9 miljarder kronor 2019 – 2022, varav 0,2 millenter. I tabell 6.6 inkluderas även sjuklön, dvs. erjarder kronor 2019. satt sjukfrånvaro fr.o.m. dag två, i beräkningen av

en helårsekvivalent. Det innebär att både personer Den samlade volymen i vissa transfereringssystem som står utanför arbetsmarknaden och personer fortsätter att minska som är i arbete ingår. I tabellen redovisas även Volymen mäts på olika sätt i olika transfereringsekonomiskt bistånd, som är en kommunal utgift, system, t.ex. utbetalda dagar eller genomsnittligt vilket medför viss dubbelräkning eftersom antal personer som får ersättning. Omräkning till individer som får ersättning från statliga transhelårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna fereringssystem också kan ha rätt till ekonomiskt jämförbara mellan olika transfereringssystem. En bistånd. helårsekvivalent motsvarar exempelvis två Andelen av befolkningen i åldersgruppen personer som under ett år är sjukskrivna på halv- 20 – 64 år som tar emot ersättning i dessa transfertid eller två personer som har fulltidsersättning eringssystem beräknas minska 2019 – 2022. Mest från a-kassa ett halvår vardera. minskar antalet mottagare i sjuk- och aktivitets-

ersättning samt etableringsersättning.

PROP. 2018/19:100

Tabell 6.7 Volymer inom olika transfereringssystem

Köns- Könsfördelning fördelning Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Utgiftsområde och volym 2017 2018 2017 2018 2019 2020 2021 2022 8 Asylsökande, genomsnittligt 31 % kv 40 % kv antal inskrivna per dygn 69 % m 60 % m 95 578 63 544 48 400 54 900 65 000 73 600 9 Antal personer med 46 % kv 46 % kv assistansersättning 54 % m 54 % m 15 277 14 596 14 428 14 257 14 105 13 967 9 Antal timmar assistans per 98 % kv 1 97 % kv 1 vecka per beviljad brukare, genomsnitt 101 % m 1 102 % m 1 129 130 130 132 134 135 10 Antal sjukpenningdagar 65 % kv 64 % kv (netto) 2 , miljoner 35 % m 36 % m 55,8 54,4 54,8 54,7 54,7 54,8 10 Antal 68 % kv 67 % kv rehabiliteringspenningdagar (netto) 2 , miljoner 32 % m 33 % m 1,9 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 10 Antal personer med 59 % kv 59 % kv sjukersättning 41 % m 41 % m 276 411 261 306 245 993 230 618 216 233 202 795 10 Antal personer med 46 % kv 46 % kv aktivitetsersättning 54 % m 54 % m 36 249 37 292 29 993 27 607 25 565 23 228 10 Antal personer med sjuk- och 53 % kv 53 % kv aktivitetsersättning som får bostadstillägg 47 % m 47 % m 129 907 118 927 115 661 111 958 108 432 105 039 11 Antal personer med 79 % kv 79 % kv garantipension 21 % m 21 % m 664 700 661 600 657 600 655 600 655 600 662 200 11 Antal pensionärer som får 77 % kv 75 % kv bostadstillägg 23 % m 25 % m 286 000 288 500 292 000 296 600 301 300 306 100 12 Antal barnbidrag 3 75 % kv 73 % kv 25 % m 27 % m 1 904 985 1 913 383 1 936 542 1 958 375 1 979 831 1 999 202 12 Antal uttagna 72 % kv 71 % kv föräldrapenningdagar, miljoner 28 % m 29 % m 55,2 55,1 55,2 56,0 56,8 57,6 12 Antal uttagna dagar med 55 % kv 55 % kv tillfällig föräldrapenning, miljoner 45 % m 45 % m 6,6 7,8 8,0 8,2 8,3 8,3 13 Antal deltagare i 43 % kv 48 % kv etableringsinsatser 57 % m 52 % m 75 329 62 405 39 000 25 100 16 700 14 600 13 Genomsnittligt antal ensam- 19 % kv 15 % kv kommande barn och unga 4 81 % m 85 % m 11 623 14 078 5 12 858 6 917 4 564 3 579 13 Genomsnittligt antal 47 % kv 43 % kv nyanlända som kommunerna får schablonersättning för 6 53 % m 57 % m 135 183 136 822 93 268 57 039 35 561 27 991 15 Antal personer med 47 % kv 47 % kv studiehjälp 53 % m 53 % m 407 400 416 803 433 000 439 300 450 700 461 700 15 Antal personer med 60 % kv 60 % kv studiemedel 40 % m 40 % m 469 400 475 969 488 600 496 300 501 200 502 600 ÅP Antal personer med 52 % kv 52 % kv tilläggspension 48 % m 48 % m 2 062 300 2 059 600 2 023 400 1 960 100 1 889 600 1 814 600 ÅP Antal personer med 50 % kv 50 % kv inkomstpension 50 % m 50 % m 1 583 800 1 671 200 1 755 000 1 833 700 1 909 900 1 983 500 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslöshet och antal deltagare i arbe tsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell u tan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan. 2 Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar. 3 Könsfördelning baseras på mottagarens kön. 4 Avser samtliga ensamkommande barn och unga som kommunerna får ersättning för. Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga. 5 Preliminärt utfall. 6 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Tekniska justeringar

Tabell 6.8 Anslagsförändringar i den beslutade budgeten

jämfört med budgetpropositionen för 2019

Miljarder kronor När en utgiftsförändring inte har samma netto- 2019 2020 2021 effekt på den offentliga sektorns konsoliderade

Takbegränsade utgifter i

utgifter eller det offentliga finansiella sparandet

budgetpropositionen för 2019 1 307,9 1 321,6 1 334,3

som på de takbegränsade utgifterna kan det moti- Reformer i beslutad budget 3,6 20,2 31,8 vera en teknisk justering av utgiftstaket. Tekniska justeringar har genomförts vid behov sedan varav anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket infördes 1997 och justeringarna föreutgiftstaket 1,1 1,1 1,1 slås normalt i budgetpropositionen.

Takbegränsade utgifter i beslutad

I den beslutade budgeten för 2019 ingår en budget för 2019 1 311,4 1 341,8 1 366,1 höjning av statsbidragen till kommunerna för att Källa: Egna beräkningar. neutralisera att kommunernas skatteintäkter blir lägre till följd av en skattesänkning för personer I den beslutade budgeten för 2019 presenterades över 65 år. Detta föranleder en teknisk justering en beräkning av de takbegränsade utgifterna för av utgiftstaket fr.o.m. 2019. 2020 och 2021. I denna proposition görs en reviderad beräkning. Förändringen i förhållande till den tidigare beräkningen redovisas i tabell 6.9, Övriga utgiftsförändringar fördelad på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.1. Sammantaget beräknas de tak- Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte begränsade utgifterna bli 3,5 miljarder kronor förklaras av beslut om åtgärder, pris- och löne- högre 2020 och 5,9 miljarder kronor högre 2021 omräkning, makroekonomiska förändringar eller än bedömningen i beslutad budget (se tabell 6.9). volymförändringar. Dessa övriga förändringar De förklaringsfaktorer som främst bidrar till de består exempelvis av förändringar av nivån på högre utgifterna är beslut om reformer och medlemsavgiften till EU. Även tidsförskjutningar minskning av anslagsbehållningar. Samtidigt i olika program eller utbetalningar, exempelvis bidrar bl.a. volymförändringar i en utgiftsinvesteringar i transportinfrastruktur och olika sänkande riktning, vilket reducerar den totala EU-finansierade program, kategoriseras som utgiftsförändringen. övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den förändring av anslagsbehållningar som följer av Tabell 6.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med den beslutade budgeten för 2019

skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och Miljarder kronor prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen. För 2019 – 2022 är det i huvudsak den årliga 2020 2021 ökningen av EU-avgiften som förklarar övriga

Takbegränsade utgifter i beslutad

budget för 2019 1 341,8 1 366,1

utgiftsförändringar. EU-avgiftens utveckling styrs i stort av den fleråriga budgetramen för EU- Beslut om reformer 0,9 4,5 budgeten. Reviderad pris- och löneomräkning 1,6 2,0 Övriga makroekonomiska förändringar -0,2 -2,7 Volymförändringar 1 -2,3 -2,9 Minskning av anslagsbehållningar 3,9 6,9

6.2 Förändring av de takbegränsade

Övriga utgiftspåverkande faktorer -0,5 -2,0

utgifterna jämfört med den

Total utgiftsförändring 3,5 5,9

beslutade budgeten för 2019

Takbegränsade utgifter i 2019 års

ekonomiska vårproposition 1 345,3 1 372,0

Riksdagens budgetbeslut för 2019 bygger på en 1 Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av gemensam reservation av Moderaterna och Krist- bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person demokraterna. I tabell 6.8 redovisas skillnaden finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska mellan budgetpropositionen för 2019 och den av utvecklingen. Källa: Egna beräkningar. riksdagen beslutade budgeten.

PROP. 2018/19:100

Beslut om åtgärder

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 lämnar regeringen förslag om ändrade anslagsnivåer för innevarande budgetår och aviserar ändrade anslagsnivåer för 2020 – 2022. Dessa förslag och aviseringar sammanfattas per utgiftsområde i tabell 6.10. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under varje utgiftsområde. Se även avsnitt 7.3 för mer information om budgeteffekterna 2019.

PROP. 2018/19:100

Tabell 6.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 2022

1 Rikets styrelse 149

varav Regeringskansliet m.m. 4:1 87

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning -26

3 Skatt, tull och exekution -13

4 Rättsväsendet 820 0 0 0

varav Finansiering av kostnader för transporter av frihetsberövade 1:1 -230 -115 -115 -115 Kostnader för transporter av frihetsberövade 1:6 230 115 115 115 Säkerhetsbevarande åtgärder 1:6 105 1 Tillskott till rättsliga biträden m.m. 1:12 665 5 Internationell samverkan -2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 212 varav Klimatanpassningsåtgärder i kommuner 2:2 55 Ersättning skogsbränder 1 2:3 170

7 Internationellt bistånd -787

varav Ändrade avräkningar 1:1 -700 Finansiering av kärnstöd till FN:s migrationsorganisation (IOM) 1:1 -50

8 Migration 306

varav Tillskott till Migrationsverket 1:1 57 Kärnstöd till FN:s migrationsorganisation (IOM) 1:3 50 Tillskott till migrationsdomstolarna 1:4 199

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 225

varav Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1:5 630 Finansiering av kapitaltillskott Apotek Produktion & Laboratorier AB 1:8 -90 LSS – rätt till stöd för andning och sondmatning 4:4 150 Minskning av bidrag för metodutveckling och personalkontinuitet hemtjänsten 4:5 -110 Minskning av bidrag för anställning av resurspersoner trygghetsboende 4:5 -200 Minskning föräldraskapsprogram 4:7 -75 Minskning fritidspeng 4:7 -50

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -3

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -3

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 462 -23 -40 -57

varav Krav på kollektivavtal i nystartsjobb tas bort 1:3 -4 -23 -40 -57 Insatser för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld och förtryck 3:1 130 Medel till Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation 3:2, 4:2 51 Bidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden 4:1 321

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 364 372 695 870

varav Krav på kollektivavtal i nystartsjobb tas bort 1:2, 1:3, 1:12 49 261 460 627 Rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov 1:3 340 Ändrad växelkurs socialfonden 1:6 116 240 248

15 Studiestöd -37

16 Utbildning och universitetsforskning -534 500 500 500

varav Fler lärarassistenter 1:5 475 500 500 500 Minskning av bidrag för gymnasial lärlingsutbildning 1:5 -100 Anpassning av underutnyttjat statsbidrag för yrkesvux 1:13 -397 Långsammare utbyggnad av särskilda utbildningar m.m. 2:64 -264 Anslagsminskning forskning och forskningsinformation 3:1 -70

PROP. 2018/19:100

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 20

varav Stimulansbidrag kulturskolan 1:2 50 Bibehållen fri entré på museer 8:1 60

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -755 3 000 1 500

varav Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 1:9 -750 3 000 1 500

19 Regional tillväxt 30 60 345 345

varav Ändrad växelkurs regionalfondsprogrammen 1:3 60 345 345

20 Allmän miljö- och naturvård 1 195

varav Rent hav 1:2, 1:4, 1:11 200 Åtgärder för värdefull natur, våtmarker 1:3 200 Klimatanpassningsåtgärder i kommuner 1:10 -55 Minskning insatser för internationella klimatinvesteringar 1:12 -80 Skydd av värdefull natur 1:14 100 Förstärkning Klimatklivet, inklusive biogas och hemladdning 1:16 750 Förstärkning Industriklivet 1:20 100 Investeringsstöd för minusutsläpp, forskning, utveckling och test 1:20 100 Minskning teknikneutral laddinfrastruktur 1:21 -50 Minskning Formas 2:2 -100

21 Energi 295

varav Solcellsstöd 1:7 300

22 Kommunikationer 224

varav Satsningar landsbygdsproposition 1:2 122 Regionala flygplatser 1:6 57 Underlätta tågresor till utlandet, bl.a. nattåg 1:16 50

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 100 6 2 -4

varav Skydd av värdefull natur, ersättning till markägare av nyckelbiotoprika brukningsenheter 1:2 150 Finansiering av satsningar landsbygdsproposition 1:17 -280 Halvårseffekt landsbygdsproposition 1:17 -250 Åtgärder och stöd till jordbruket till följd av extremväder 1:17 350 Stärk bredbandsutbyggnaden i hela landet 1:17 95 Ändrad växelkurs landsbygdsprogrammet 1:17 -141 -241 -141 -97 Ändrad växelkurs landsbygdsprogrammet 1:18 141 241 141 97

24 Näringsliv -35

varav Effektivisering av näringslivspolitiken 1:2, 1:5 -250 Satsningar landsbygdsproposition 1:4, 1:5 74 Kapitaltillskott Apotek Produktion & Laboratorier AB 1:17 90 Exportsatsning 2:3, 2:4 65

Summa anslagsförändringar 2 207 915 4 502 3 154

varav anslagsökningar 6 788 1 501 5 153 3 924 varav anslagsminskningar -4 581 -586 -651 -770

Summa ökning av takbegränsade utgifter

2

2 207 915 4 502 3 154

Anm.: Endast större anslagsförändringar redovisas separat under varje utgiftsområde. 1 Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) som tillförs regelstyrda anslag som påverkas av förändringar av volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag) utan att någon ny reform föreslås. Dessa medför höjda anslagsnivåer netto om 1,0 miljarder kronor. 2 Förslag till följd av nya diskretionära reformer medför höjda anslagsnivåer netto om 1,2 miljarder kronor. Förslag som i enlighet med fotnot 1 tillförs i första hand regelstyrda anslag medför höjda anslagsnivåer netto om 1,0 miljarder kronor. De föreslagna anslagsförändringarna uppgår sammanlagt till 2,2 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Reviderad pris- och löneomräkning och etableringsinsatser, vilket leder till lägre

utgifter 2020 och 2021 under utgiftsområde 13

Revideringar i pris- och löneomräkningen av Jämställdhet och nyanlända invandrares etabl-

förvaltnings- och investeringsanslag ger högre ering. Sammantaget beräknas utgifterna bli lägre

utgifter 2020 och 2021, jämfört med den eftersom kostnaderna per person tenderar att vara

beslutade budgeten. Slutliga omräkningstal har högre i etableringsfasen än i asylmottagandet.

fastställts för 2020 och en ny preliminär pris- och

löneomräkning har genomförts för 2021.

Tabell 6.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2019 –

2021

Förändringar jämfört med den beräkning som låg till grund för den beslutade budgeten för 2019

Makroekonomiska förändringar

Utgiftsområde och volym 2019 2020 2021

8 Asylsökande, genomsnittligt antal Anslag som påverkas av den makroekonomiska inskrivna per dygn 3 400 18 900 34 800

utvecklingen har justerats utifrån de makro- 13 Antal deltagare i etableringsekonomiska antaganden som görs i denna pro- insatser -3 800 -10 900 -15 400

position (se avsnitt 3). Den nya makro- 13 Genomsnittligt antal nyanlända ekonomiska bedömningen medför sammantaget som kommunerna får schablon-

något lägre utgifter för 2020 och 2021. Ned- ersättning för -7 942 -23 754 -34 504

revideringen av Sveriges BNI påverkar bistånds- Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. Endast ett urval volymer med större förändringar mot beslutad budget för 2019 ramen och medför att utgifterna under utgifts- redovisas i tabellen. Se tabell 6.7 för könsuppdelade utfall.

Källa: Egna beräkningar. område 7 Internationellt bistånd revideras ned

både 2020 och 2021 jämfört med den bedömning

som låg till grund för beräkningen av utgifterna i

Minskning av anslagsbehållningar

budgetpropositionen för 2019. Nedjusteringen av

timlönen ger lägre utgifter för föräldraförsäkring I förhållande till den beslutade budgeten för 2019 under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för har den beräknade utgiftsförbrukningen för flera familjer och barn både 2020 och 2021. För 2021 anslag 2020 och 2021 justerats upp. Det medför ger en ny bedömning av räntan för femåriga statssammantaget att behållningen av medel beräknas obligationer lägre utgifter för studiemedelsräntor bli lägre dessa år än i den beslutade budgeten för under utgiftsområde 15 Studiestöd. 2019. Eftersom posten Minskning av anslags- För bägge åren, 2020 och 2021, leder nedbehållningar är negativt definierad ger mindre revideringar av inkomstindex till lägre utgifter i anslagsbehållningar ett positivt värde i tabell 6.9. ålderspensionssystemet. Förändringen är ett resultat av flera olika

prognosjusteringar, bl.a. inom EU:s landsbygds-

program under utgiftsområde 23 där anslags-

Volymförändringar

nivåerna för 2021 inte överensstämmer med

bedömningen av den nivå på landsbygds- De beräknade utgifterna 2020 och 2021 har också programmet som behövs för att Sverige ska förändrats till följd av nya prognoser för antalet kunna utnyttja tillgängliga medel på EU:s budget. personer inom regelstyrda transfereringssystem. Regeringen återkommer med nya anslags- Sammantaget innebär det att utgifterna bedöms beräkningar i budgetpropositionen för 2020. bli 2,3 respektive 2,9 miljarder kronor lägre 2020

och 2021 jämfört med motsvarande beräkning i

budgetpropositionen för 2019.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

En betydande del av denna utgiftsförändring

för både 2020 och 2021 beror på att antalet av- Utgiftsprognoserna kan också revideras till följd gjorda asylärenden reviderats ned. Det ger ett av justeringar som motiveras av ny information högre genomsnittligt antal inskrivna i Migrasom inte avser makroekonomiska förutsättningar tionsverkets mottagningssystem, vilket leder till eller volymer, t.ex. nya prognosmetoder, korriatt utgifterna beräknas bli högre under utgiftsgeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar område 8 Migration 2020 och 2021. De färre utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar avgjorda ärendena medför samtidigt att färre i EU-rättsakter. De lägre utgifterna för 2021 personer blir aktuella för kommunmottagande förklaras i huvudsak av en lägre EU-avgift, vilket

PROP. 2018/19:100

bl.a. beror på en reviderad bedömning av betalningstaket för programperioden 2021 – 2027.

6.3 Utgiftsprognos för 2019

Statens utgifter under 2019 beräknas sammantaget understiga den av riksdagen beslutade utgiftsramen i statens budget för 2019. I tabell 6.12 redovisas den aktuella utgiftsprognosen i förhållande till utfallet för 2018, den ursprungliga budgeten för 2019 och regeringens förslag till förändringar i denna. I den nu aktuella prognosen uppgår utgifterna under samtliga utgiftsområden till sammanlagt 1 016,6 miljarder kronor. I statens budget för 2019 anvisades totalt 1 018,9 miljarder kronor, vilket inkluderar posten Minskning av anslagsbehållningar. Den största enskilda revideringen avser en nedjustering av prognosen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. om 3,3 miljarder kronor. Därutöver är prognosen nedreviderad med 2,7 miljarder kronor till följd av ändrade volymer och med ytterligare 0,8 miljarder kronor på grund av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Utgifterna påverkas även av de förslag regeringen lämnar i propositionen Vårändringsbudget för 2019 vilka netto höjer anslagen med 2,2 miljarder kronor 2019. De största förändringarna avser anslag inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik och 20 Allmän miljö- och naturvård.

PROP. 2018/19:100

Tabell 6.12 Utgifter 2018 och 2019

Miljarder kronor 2018 2019 Differens Differens prognos - prognos - Urspr. Ändrings- Totalt urspr. totalt Utgiftsområde Utfall 1 budget 2 budget 3 anvisat 4 Prognos budget anvisat 1 Rikets styrelse 14,3 14,6 0,1 14,7 15,0 0,4 0,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,0 17,3 0,0 17,3 17,0 -0,3 -0,3 3 Skatt, tull och exekution 11,4 11,5 0,0 11,5 11,4 -0,1 -0,1 4 Rättsväsendet 45,9 48,4 0,8 49,2 48,7 0,4 -0,5 5 Internationell samverkan 1,9 2,4 0,0 2,4 2,3 -0,1 -0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53,5 60,1 0,2 60,3 59,4 -0,6 -0,8 7 Internationellt bistånd 42,8 44,9 -0,8 44,2 44,0 -1,0 -0,2 8 Migration 19,6 12,1 0,3 12,4 12,8 0,7 0,4 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78,4 81,3 0,2 81,5 80,3 -1,0 -1,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99,7 97,7 0,0 97,7 98,3 0,7 0,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,8 34,9 0,0 34,9 34,4 -0,5 -0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95,2 97,3 97,3 97,8 0,5 0,5 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 22,2 18,0 0,5 18,4 17,3 -0,7 -1,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73,9 73,9 0,4 74,3 73,4 -0,5 -0,9 15 Studiestöd 21,1 24,7 0,0 24,7 22,6 -2,1 -2,1 16 Utbildning och universitetsforskning 76,0 80,8 -0,5 80,3 78,1 -2,7 -2,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16,0 15,8 0,0 15,8 15,7 -0,1 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4,6 4,7 -0,8 4,0 3,1 -1,7 -0,9 19 Regional tillväxt 3,6 3,5 0,0 3,5 3,7 0,2 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 10,4 9,7 1,2 10,9 10,7 0,9 -0,3 21 Energi 3,5 3,1 0,3 3,4 3,4 0,2 -0,1 22 Kommunikationer 56,6 59,0 0,2 59,2 57,4 -1,5 -1,7 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19,6 20,9 0,1 21,0 20,2 -0,7 -0,8 24 Näringsliv 7,5 7,4 0,0 7,4 7,3 -0,2 -0,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 111,4 120,0 120,0 120,0 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 13,6 25,2 25,2 21,8 -3,3 -3,3 27 Avgiften till Europeiska unionen 35,0 40,9 40,9 40,4 -0,5 -0,5

Summa utgiftsområden 988,5 1 030,2 2,2 1 032,4 1 016,6 -13,6 -15,9

Minskning av anslagsbehållningar -11,3

Summa utgifter 988,5 1 018,9 2,2 1 032,4 1 016,6 -2,4 -15,9

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor 974,9 993,9 1 007,3 994,7 0,9 -12,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 307,4 317,6 317,6 317,1 -0,5

Takbegränsade utgifter 1 282,3 1 311,4 1 311,8 0,4

Budgeteringsmarginal 54,7 38,8 39,2 -0,4

Utgiftstak 1 337 1 351 1 351

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Utfallet för 2018 har fördelats enligt strukturen i statens budget för 2019. 2 Enligt den beslutade budgeten för 2019 (bet. 2018/19:FiU10). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet under utgiftsområdet uppgår totalt till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statens budget enligt beslutad budget för 2019 (bet 2018/19:FiU10) och förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Diagram 6.1 Skillnad mellan utgifter för 2019 och

flera anslag. Den främsta förklaringen är att stats-

ursprungligt anvisade medel i statens budget för 2019 för

bidrag till skolhuvudmän inte nyttjats fullt ut.

vissa utgiftsområden

Miljarder kronor Anslagsminskningar i propositionen Våränd- 5 ringsbudget för 2019 bidrar även till nedrevideringen. 4 3 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 1 Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt 0 anvisade medlen beror främst på en minskning av -1 nivån för investeringsstöd för anordnande av -1,0 hyresbostäder och bostäder för studerande i -2 -1,5 propositionen Vårändringsbudget för 2019. -1,7 -2,1 -3 -2,7 Utgiftsområde 22 Kommunikationer -4 -3,3 -5 Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt 9 15 16 18 22 26 anvisade medel i statens budget beror på prognosrevideringar och förskjutningar mellan år. Detta Utgiftsområde har främst att göra med att anslagsbelastningen Anm.: Med anvisade medel i statens budget för 2019 avses finansutskottets sammanställning (bet. 2018/19:FiU10). Källa: Egna beräkningar. avseende trängselskatten i Göteborg 2019 – 2021 omfördelas över tiden beroende på hur Nedan redogörs för de utgiftsområden som redo- produktionskostnaderna för västsvenska paketet visas i diagram 6.1, under vilka de största finansieras. Finansiering av det västsvenska sammantagna avvikelserna finns mellan denna paketet sker genom trängselskatteanslaget, utgiftsprognos och ursprungligt anvisade medel i investeringsanslaget och lån i Riksgäldskontoret. statens budget för 2019. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt omsorg anvisade medlen beror på uppreviderade över- Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt kurser vid försäljning av realobligationer i anvisade medel i statens budget beror på lägre be- samband med obligationsbyten. räknade kostnader för i huvudsak stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.

Utgiftsområde 15 Studiestöd 6.4 Arbetskostnadsindex i pris- och Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt löneomräkningen anvisade medlen beror på att färre studerande beräknas utnyttja bidragsdelen inom studiemedlet. Vid budgetering av studiemedel för nya Ärendet och dess beredning utbildningsplatser antas att samtliga studerande kommer att utnyttja studiemedel. I praktiken Inom Finansdepartementet har promemorian En varierar nyttjandegraden mycket mellan olika jämnare utveckling av arbetskostnadsindex i prisutbildningar, och i den aktuella prognosen och löneomräkningen tagits fram. Promemorian beräknas en betydligt mindre andel av de stude- har remitterats. Remissyttranden har inkommit rande utnyttja bidraget. Därutöver understiger från Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket prognosen för antalet mottagare av studie- (ESV), Konjunkturinstitutet (KI), Lantmäteriet, startsstöd något den budgeterade volymen efter- Medlingsinstitutet (MI), Myndigheten för som ansökningarna varit färre än vad som kulturanalys, Socialstyrelsen, Statistiska förväntats. centralbyrån (SCB), Statskontoret, Trafikverket, Universitets- och högskolerådet, Universitets- Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- kanslersämbetet och Umeå universitet. Remissforskning svaren finns tillgängliga i Finansdepartementet Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt (Fi2017/04399/BATOT). anvisade medlen förklaras av lägre förbrukning av

PROP. 2018/19:100

En jämnare utveckling av arbetskostnads- och sin kompetensförsörjning, leda till en bättre index i pris- och löneomräkningen kostnadseffektivitet och underlätta den statliga sektorns utvecklingssatsningar. En ökad förut- Pris- och löneomräkningen innebär att varje sägbarhet skulle också, enligt Arbetsgivarverket, förvaltningsanslag, utifrån det senaste årets öka arbetstagarnas arbetstrygghet och göra förbrukning, delas in i de tre kategorierna löner, statliga jobb mer attraktiva samt ge bättre konlokalkostnader och övriga förvaltningskostnader. troll över utvecklingen av statens budget. Arbets- De olika delarna multipliceras med motsvarande givarverket tror att en jämnare anslagsutveckling omräkningstal, som baseras på utfallsstatistik. En ger en stabilitet och i förlängningen även är till genomsnittlig myndighet använder ca 60 procent stor fördel för medborgare, företag och samhällsav förvaltningsanslaget till lönekostnader. ekonomin i stort. Utfallen i pris- och löneomräkningen av förvalt- KI delar bedömningen i promemorian att ningsanslagen beror därför till stor del på om- förslaget skulle leda till minskad osäkerhet kring räkningstalet för anslagens lönedelar. förvaltningsanslagens utveckling och därmed Löneomräkningstalet motsvarar förändringen förbättrade planeringsförutsättningar. Enligt KI i ett arbetskostnadsindex avseende tjänstemän är det dock tänkbart att perioden för ett glidande inom tillverkningsindustrin, benämnt AKI Ram, medelvärde bör vara densamma för både arbetsmed avdrag för produktivitetsutvecklingen inom kostnaden och produktiviteten, för vilken ett tjänstesektorn. tioårigt medelvärde tillämpas. KI påpekar även att I promemorian En jämnare utveckling av en konjunkturcykel sannolikt är längre än fem år. arbetskostnadsindex i pris- och löneomräkningen Enligt myndigheten borde därför perioden eventkonstateras att variationen i utfallet av pris- och uellt förlängas för AKI Ram och förkortas för löneomräkningen har varit relativt stor över tid. produktivitetsavdraget. KI behandlar i remiss- Omräkningstalet för anslagens lönedelar har varit yttrandet även andra aspekter av AKI Ram, bl.a. föremål för större variation än omräkningstalen att dagens beräkningsmetod innebär att preför lokalkostnader och övriga förvaltnings- liminär statistik behöver användas. Myndigheten kostnader, till följd av svängningarna i AKI Ram. anser att en fördel med en övergång till ett fem- Variationen försvårar prognostisering av pris- och årigt medelvärde skulle vara att det ger möjlighet löneomräkningen och försämrar förvaltnings- att i viss utsträckning i efterhand revidera de myndigheternas planeringsförutsättningar. I pro- årsförändringstal som används. MI påpekar att memorian föreslås därför att AKI Ram utjämnas myndigheternas lönekostnader påverkas av genom ett femårigt glidande medelvärde, dvs. konjunkturen och att den föreslagna modellen medelvärdet av de fem senaste observationerna. blir nästintill okänslig för konjunkturell variation. MI föreslår mot den bakgrunden en alternativ metod för att utjämna AKI Ram, som innebär att Ett femårigt medelvärde av arbetskostnadsindex beräkningen skulle utgå från en bredare grupp – tjänstemän inom näringslivet som helhet – i stället för inom tillverkningsindustrin. Myndig- Regeringens bedömning: Omräkningstalet för heten bedömer att en sådan metod, med vissa löner bör baseras på ett femårigt glidande medel- justeringar och ett tvåårigt glidande medelvärde, värde av de årliga förändringarna i AKI Ram skulle vara förhållandevis jämn över tid. Socialfr.o.m. pris- och löneomräkningen för 2020. styrelsen anser att förslaget ger en fördröjning innan eventuella lönekostnadsökningar inom industrin slår igenom som anslagsökningar och Promemorians bedömning överensstämmer att det kan leda till att myndigheter tappar med regeringens. konkurrenskraft som arbetsgivare. Remissinstanserna : Bedömningen tillstyrks av Skälen för regeringens bedömning: För Arbetsgivarverket, ESV, Lantmäteriet, SCB, närvarande beräknas förändringen av AKI Ram Statskontoret, Trafikverket, Universitetskanslers- som den procentuella skillnaden mellan novemämbetet och Umeå universitet . Arbetsgivarverket ber två år innan budgetåret och november tre år bedömer att en jämnare uppräkning av löne- innan budgetåret. En jämnare och mer förutsebar anslagen skulle ge bättre förutsättningar för de utveckling skulle kunna uppnås genom att statliga myndigheterna att planera sin verksamhet använda ett flerårigt glidande medelvärde av de

PROP. 2018/19:100

årliga förändringarna. För att ett glidande medel- statens attraktionskraft som arbetsgivare, eftervärde ska vara ändamålsenligt och påtagligt jämna som myndigheternas planeringsförutsättningar ut variationerna i AKI Ram bör det beräknas på förbättras. tillräckligt många observationer. Ett glidande medelvärde som baseras på ett stort antal observationer skulle dock medföra att årlig procentuell Konsekvensanalys förändring i AKI Ram endast i begränsad utsträckning får genomslag i respektive års pris- och Mindre variation i utfallet av pris- och lönelöneomräkning. Regeringen anser att löne- omräkningen leder till en minskad osäkerhet omräkningstalen inte bara långsiktigt utan även kring förvaltningsanslagens utveckling, vilket bör på kortare sikt i viss mån bör avspegla arbets- förbättra myndigheternas planeringsförutsättkostnadsutvecklingen inom tillverknings- ningar och minska behovet av anslagskredit och industrin. Mot den bakgrunden bedöms ett anslagssparande. En mindre variation över tid glidande medelvärde baserat på fem observationer förbättrar samtidigt Regeringskansliets förutsättvara ändamålsenligt. ningar att prognostisera pris- och löneomräk- Det är tänkbart, som KI påpekar, att perioden ningen. Införandet av ett glidande medelvärde för för medelvärdet av AKI Ram skulle kunna vara AKI Ram innebär inte att den underliggande melika lång som perioden för produktivitets- toden för pris- och löneomräkningen förändras. avdraget, dvs. tio år. Regeringens bedömning är Åtgärden kan därmed inte heller förväntas påverdock att fem år är en lämplig period för att medel- ka den långsiktiga löneutvecklingen inom staten. värdet förhållandevis snabbt ska anpassas till nya årsutfall. Det är inte heller uppenbart att löneomräkningstalet skulle vara mer ändamålsenligt med lika långa perioder för AKI Ram som för 6.5 Prisomräkning av vissa anslag på produktivitetsavdraget. Regeringen anser vidare infrastrukturområdet att fördelen med ett större inslag av reviderad statistik, som KI pekar på, inte uppväger nack- Anslagen 1:1 Utveckling av statens transportdelarna i form av att pris- och löneomräknings- infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens modellen kompliceras och att transparensen transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 kring pris- och löneomräkningen försämras. Kommunikationer är indexerade med netto- Värdet av konjunkturell följsamhet, vilket prisindex (NPI). SCB slutade publicera NPI behandlas i MI :s yttrande, begränsas av att pris- 2014. I enlighet med ett regeringsuppdrag och löneomräkningen redan i dag görs med två (N2014/04176/TE) har dock SCB beräknat NPI års eftersläpning, eftersom omräkningen baseras t.o.m. den 31 december 2018, med publicering på på utfallsstatistik. MI föreslår att ett bredare Trafikverkets webbplats. Prisomräkningen sker arbetskostnadsindex ska användas i pris- och med två års eftersläpning. NPI behöver därför löneomräkningen. Principfrågan har behandlats ersättas fr.o.m. budgetåret 2021. tidigare, bl.a. i Utredningen angående den arbetsgivarpolitiska delegeringen (SOU 1997:48) och i Arbetsgivarpolitikutredningen (SOU 2002:32). KPI-KS ersätter NPI Ingen av utredningarna ansåg det dock vara motiverat att föreslå ett bredare index. Regeringens bedömning: Anslagen 1:1 Utveck- Regeringen har heller inte för avsikt att göra avsteg från de principiella utgångspunkterna för ling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur pris- och löneomräkningen. Med ett femårigt medelvärde tar det längre tid för en större arbets- under utgiftsområde 22 Kommunikationer bör indexeras med KPI-KS fr.o.m. budgetåret 2021. kostnadsökning att slå igenom i anslagsomräkningen, vilket Socialstyrelsen påpekat. På motsvarande sätt tar det emellertid även längre tid även för en mindre arbetskostnadsökning att få Skälen för regeringens bedömning: effekt. Regeringen bedömer att en över tid Utredningen om översyn av Konsumentprisjämnare anslagsomräkningstakt kan stärka index (SOU 1999:124) föreslog att de löpande beräkningarna av nettoprisindex skulle upphöra

PROP. 2018/19:100

och ersättas av ett konstantskatteindex. Regeringen, som behandlade utredningens betänkande i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 bilaga 4), delade utredarens bedömning. Sedan 2014 publicerar SCB löpande konsumentprisindex med konstant skatt (KPI- KS), vilket beskrivs närmare i SCB:s promemoria KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt), daterad den 18 februari 2014. Regeringen bedömer att KPI-KS är det mest ändamålsenliga och kostnadsneutrala sättet att ersätta NPI. I Trafikverkets budgetunderlag för 2018 förespråkar myndigheten ett infrastrukturindex som, till skillnad från NPI och KPI-KS, i viss mån avspeglar prisutvecklingen inom anläggningsbranschen (N2018/01479/SUBT). Regeringen anser dock att de berörda anslagen även framöver bör prisomräknas med ett index som inte är knutet till anläggningsbranschen. Ett index av det slag som Trafikverket förordar skulle vara kostnadsdrivande och sannolikt medföra negativa samhällsekonomiska konsekvenser, då staten är en betydande aktör på marknaden. Om de statliga anslagen automatiskt skulle anpassas till anläggningsföretagens priser riskerar det att leda till en spiral där snabb prisutveckling leder till högre prisomräkningstal, vilket försämrar anläggningsföretagens drivkrafter att förbättra produktiviteten i sektorn.

7 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

PROP. 2018/19:100

7 Den offentliga sektorns finanser,

statens budgetsaldo och statsskuld

I detta avsnitt redovisas budgeteffekterna av fluktuerande räntebetalningar på statsregeringens förslag och beräknade förändringar skulden. på den offentliga sektorns finansiella sparande – Ålderspensionssystemets finansiella sparsamt prognoser för den offentliga sektorns ande beräknas visa överskott under hela finanser, nettoförmögenhet och skuldutveckling. prognosperioden. Redovisningen görs för såväl delsektorerna – Kommunsektorns finansiella sparande och staten, ålderspensionssystemet och kommunresultat 2019 bedöms vara relativt sektorn som för den totala konsoliderade offentoförändrat jämfört med 2018. Underskottet liga sektorn. Konsolideringen innebär att transi kommunsektorns finanser beräknas ligga fereringar mellan de olika delsektorerna räknas av. kvar kring 0,7 procent av BNP 2019 – 2022. Avsnittet innehåller avslutningsvis en jämförelse mellan olika bedömares prognoser för – Den offentliga sektorns konsoliderade brutfinansiellt och strukturellt sparande och en toskuld understeg 40 procent av BNP 2018. uppföljning av statens budgetsaldo och sparande. Den beräknas fortsätta minska under Tabeller med prognosens innehåll i detalj prognosperioden både till följd av överredovisas i bilaga 1. skotten i finanserna och av att Riksbanken amorterar på sitt valutalån i Riksgäldskontoret.

Sammanfattning

– Den konsoliderade statsskulden minskade under 2018 från 1 265 miljarder kronor till 1 197 miljarder kronor, vilket innebar att – Den offentliga sektorns finanser har skulden motsvarade 25,0 procent av BNP redovisat överskott 2015 – 2018. År 2018 blev vid utgången av året. Den konsoliderade överskottet 0,7 procent av BNP. Det statsskulden beräknas minska både nomifinansiella sparandet beräknas vara i stort nellt och som andel av BNP samtliga år sett oförändrat mellan 2018 och 2019. I under prognosperioden. avsaknad av aktiva beslut förstärks finanserna gradvis t.o.m. 2022. Det strukturella sparandet beräknas till Redovisningen av den offentliga sektorns 0,2 procent av potentiell BNP 2019 och även finanser i detta avsnitt följer generellt principerna det förstärks successivt t.o.m. 2022. i nationalräkenskaperna (NR). Skatter och stats- – Statens budgetsaldo beräknas visa stora bidrag redovisas dock enligt den ordning som överskott samtliga år i prognosperioden gällde före den genomgripande revideringen av (2019 – 2022) förutom 2020. Den kraftiga NR i maj 2010. Därmed överensstämmer redovariationen mellan åren är en följd av bl.a. visningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt kapitalplaceringar på skattekonton och bättre med redovisningen i statens budget och

PROP. 2018/19:100

den kommunala redovisningen än med NR:s respektive 2021 (se tabell 7.1), jämfört med redovisningsprinciper. Det finansiella sparandet budgetpropositionen för 2019. Försvagningen för den offentliga sektorn och dess delsektorer 2019 beror i huvudsak på sänkta skatter medan påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redo- den ytterligare försvagningen de efterföljande visningen av inkomster och utgifter för den kon- åren i huvudsak beror på utgiftsökningar. soliderade offentliga sektorn påverkas inte heller. I samband med att NR gick över till EU:s nya

Tabell 7.1 Budgeteffekter av riksdagens beslut om statens

budget för 2019, jämfört med budgetpropositionen för

regelverk för nationalräkenskaper (ENS 2010)

2019

ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. Budgeteffekt på den offentliga sektorns finansiella sparande Här används dock de äldre men vedertagna Miljarder kronor benämningarna offentlig sektor (som i NR 2019 2020 2021 numera benämns offentlig förvaltning), stat Utgifter 2,5 19,1 30,7 (statlig förvaltning), ålderspensionssystem Inkomster -14,5 -16,0 -16,3 (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor

Förändring finansiellt sparande

(kommunal förvaltning).

offentlig sektor -16,9 -35,1 -47,0

Källa: Riksdagens beslut om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62).

7.1 Budgeteffekter av riksdagens och

Budgeteffekter av regeringens förslag och

regeringens åtgärder sedan

aviseringar jämfört med den beslutade budgeten

budgetpropositionen för 2019

för 2019

Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering i november 2018. I december Sedan riksdagens beslut om statens budget för samma år beslutade emellertid riksdagen om 2019 har regeringen lämnat förslag och avisestatens budget för 2019 baserat på en reservation ringar med budgetära konsekvenser i från Moderaterna och Kristdemokraterna. propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Nedan följer en översiktlig redovisning av Sänkt mervärdesskatt på elektroniska pubbudgeteffekterna på de offentliga finanserna, till likationer (prop. 2018/19:73) och i propositionen följd av riksdagens beslut om statens budget för Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). 2019 samt förslag och aviseringar från regeringen, I tabell 7.2 redovisas budgeteffekterna av dessa i förhållande till budgetpropositionen för 2019 förslag och aviseringar. Det framgår att de (prop. 2018/19:1). föreslagna och aviserade åtgärderna för 2019 – Utgångspunkten för redovisningen är att 2022 sammantaget medför att den offentliga beslutade, föreslagna och aviserade ökningar och sektorns finanser försvagas något, främst 2021. minskningar av anslag fullt ut motsvaras av en Av förslagen för 2019 som avser budgetens förändring av den faktiska förbrukningen av utgifter i Vårändringsbudget för 2019 ingår i utgifter på anslagen. Nivån på den offentliga tabell 7.2 de som avser nya diskretionära åtgärder sektorns inkomster och utgifter påverkas även av och finansiering. Dessa medför höjda anslagsandra förändringar, som i detta sammanhang inte nivåer om ca 1,2 miljarder kronor. I tabell 7.2 definieras som nya förslag. Exempel på sådana ingår inte medel som föreslås tillföras regelstyrda förändringar är variationer i volymer i rättighets- anslag som påverkas av förändringar av volym och baserade transfereringssystem eller förändrade makroekonomiska förutsättningar (i första hand makroekonomiska förutsättningar. transfereringsanslag) utan att någon ny reform föreslås (se vidare tabell 6.10).

Budgeteffekter av riksdagens beslut jämfört med

budgetpropositionen för 2019

Riksdagens beslut om statens budget medför en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande med ca 17 miljarder kronor för 2019 samt med ca 35 respektive 47 miljarder för 2020

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.2 Budgeteffekter av föreslagna och aviserade

I tabell 7.8 redovisas den samlade budgeteffekten

åtgärder sedan den av riksdagen beslutade budgeten för

i förhållande till föregående år av alla tidigare

2019

Budgeteffekt på den offentliga sektorns finansiella sparande beslut från riksdagen samt nu aktuella förslag och Miljarder kronor om inte annat anges aviseringar med ekonomiska konsekvenser, som 2019 2020 2021 2022 en del av analysen av förändringen av det Förändring av takbegränsade strukturella sparandet och finanspolitikens effekt utgifter på efterfrågan. 1 1,2 0,9 4,5 3,2 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och NR -0,1 -0,4 -0,7 -0,7

Summa utgiftsförändringar 1,1 0,5 3,8 2,4

Skatter, netto 2 0,5 1,2 1,2 1,0 7.2 Den offentliga sektorns finanser

Övriga inkomstreformer 3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa inkomstförändringar, Den offentliga sektorns finanser har redovisat netto 0,5 1,2 1,2 1,0 överskott 2015 – 2018. Det finansiella sparandet Förändring finansiellt sparande förstärktes något mellan 2016 och 2017 och offentlig sektor -0,6 0,7 -2,6 -1,4 uppgick till 1,4 procent av BNP (se diagram 7.1). Procent av BNP 0,0 0,0 0,0 0,0 Ett lägre överskott förväntas både 2018 och 2019 jämfört med 2017. Detta gäller både för staten 1 Se avsnitt 6.2 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. Tabell 6.10 visar de beräknade budgeteffekterna per utgiftsområde. och kommunsektorn. Från och med 2020 förväntas den offentliga sektorns sparande 2 Effekterna på de offentliga finanserna av föreslagna förändringar av skatteregler beskrivs närmare i tabell 5.1. 3 Förslaget i propositionen Vårändringsbudget för 2019 om Fastighetsverkets stärkas och närma sig 2 procent av BNP år 2022. försäljning av fastigheter påverkar övriga inkomster i statens budget men har ingen effekt på det finansiella sparandet. Källa: Egna beräkningar. Diagram 7.1 Den offentliga sektorns finansiella och

strukturella sparande

Procent av BNP samt potentiell BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Sammanlagda budgeteffekter jämfört med 4 budgetpropositionen för 2019 Finansiellt sparande 3 Strukturellt De sammanlagda budgeteffekterna sedan budget- sparande 2 propositionen för 2019 av riksdagens beslut om statens budget för 2019 samt av regeringens 1 föreslagna och aviserade åtgärder framgår av 0 tabell 7.3.

-1

Tabell 7.3 Sammanlagda budgeteffekter sedan

budgetpropositionen för 2019 av riksdagens beslut om -2

statens budget för 2019 samt av regeringens förslag och

aviseringar -3 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Budgeteffekt på den offentliga sektorns finansiella sparande Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Miljarder kronor 2019 2020 2021 Det lägre överskottet 2018 jämfört med 2017

Utgifter 3,5 19,6 34,5

följde främst av att inkomsterna från skatter varav riksdagens beslut om statens budget 2,5 19,1 30,7 minskade i förhållande till BNP, men också av att utgifterna växte något snabbare än BNP. År 2019 varav regeringens förslag och aviseringar 1,1 0,5 3,8 Inkomster -14,0 -14,8 -15,1 beräknas inkomsterna fortsätta att minska som varav riksdagens beslut om statens budget -14,5 -16,0 -16,3 andel av BNP samtidigt som även utgiftsandelen varav regeringens förslag och aviseringar 0,5 1,2 1,2 minskar. Mot slutet av prognosperioden bedöms Förändring finansiellt sparande offentlig sektor -17,5 -34,4 -49,6 inkomsterna växa i takt med BNP medan varav riksdagens beslut om statens budget -16,9 -35,1 -47,0 utgifterna i framför allt staten fortsätter att varav regeringens förslag och aviseringar -0,6 0,7 -2,6 minska som andel av BNP (se diagram 7.2).

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Diagram 7.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

52 procent staten, ca 12 procent ålderspensionssystemet och ca 36 procent kommunsektorn. Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 60 Inkomster i övrigt utgörs av kapitalinkomster, Inkomster som 2018 svarade för ca 3 procent av den offent- 58 Utgifter liga sektorns inkomster, och transfereringarna 56 54 från övriga sektorer, som uppgick till ca 1 pro- 52 cent. Enligt principerna i NR bruttoredovisas 50 även vissa kalkylmässiga poster som inte belastar 48 det finansiella sparandet, i huvudsak kapitalför- 46 slitning, både på inkomst- och utgiftssidan. Dessa 44 poster uppgick till resterande ca 7 procent av in- 42 komsterna 2018. Den offentliga sektorns inkomster som andel 40 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 av BNP beräknas minska 2019 jämfört med 2018. Det beror främst på en svagare skattetillväxt som Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. följer dels av förändringarna i skattelag- Det strukturella sparandet, som är justerat för stiftningen, dels av att hushållens kapitalskatt konjunkturella variationer och vissa engångsberäknas växa svagare än 2018. Från och med effekter, är tänkt att visa den underliggande nivån 2020 prognostiseras inkomsterna i stort sett på det finansiella sparandet. Det strukturella utvecklas i proportion till BNP. I tabell 7.5 sparandet beräknas liksom det finansiella redovisas skatteinkomsterna efter NR:s sparandet vara i det närmaste oförändrat mellan redovisning. Den offentliga sektorns totala 2018 och 2019 och sedan successivt förstärkas skatteinkomster som andel av BNP är lägre än t.o.m. 2021. skattekvoten (se avsnitt 5) eftersom en mindre del av de totala skatteintäkterna tillfaller EU.

Tabell 7.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos

Tabell 7.5 Den offentliga sektorns skatter och avgifter

2019 – 2022 2018 2019 2020 2021 2022 Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022

Inkomster 2 370 2 442 2 525 2 613 2 716 2018 2019 2020 2021 2022 Procent av BNP 49,5 49,1 49,0 49,0 48,9 Hushållens direkta skatter 15,4 15,2 15,1 15,1 15,1 Skatter och avgifter 1 2 093 2 155 2 221 2 298 2 387 Företagens direkta Kapitalinkomster 75 79 88 92 97 skatter 3,1 3,2 3,3 3,3 3,3 Övriga inkomster 202 208 216 223 231 Arbetsgivar- och Utgifter 2 338 2 412 2 487 2 554 2 612 egenavgifter 12,2 12,2 12,1 12,1 12,1 Procent av BNP 48,8 48,5 48,3 47,9 47,1 Mervärdesskatt 9,3 9,1 9,1 9,1 9,1 Utgifter exkl. räntor 2 306 2 385 2 460 2 526 2 584 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 Räntor 2 32 27 28 27 28 Övriga indirekta skatter 3,2 3,1 3,0 3,0 2,9

Finansiellt sparande 32 30 37 59 104

Summa (skattekvoten) 43,8 43,4 43,3 43,2 43,2 Procent av BNP 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9

varav till offentlig sektor 43,7 43,3 43,1 43,1 43,0

Strukturellt sparande

varav till EU 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Procent av potentiell BNP 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9 1 Anm.: Utfall 2018 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på Utfallet 2018 bygger än så länge delvis på beräkningar och kan enligt NR skilja offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 5. P.g.a. sig från regeringens prognos för skatteintäkter 2018 som redovisas i avsnitt 5. 2 avrundningar kan summan av delarna skilja sig från totalen. Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgiftskvoten

Inkomster

Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i för- Den offentliga sektorns inkomster utgörs i huvudsak av inkomster från skatt på arbete samt skatt hållande till BNP, uppgick 2018 till 48,8 procent. Denna kvot prognostiseras successivt minska på kapital och konsumtion. Dessa inkomster uppgick 2018 till närmare 90 procent av de totala under prognosperioden (se tabell 7.6). I stor utsträckning är detta en följd av dels ett antagande inkomsterna. Av inkomsterna från skatt tillföll ca

PROP. 2018/19:100

om oförändrade regler i enlighet med den aktiva finanspolitiska beslut. En automatisk stabilisator finanspolitik som hittills aviserats, dels är en regelkonstruktion som innebär att den antagandet om att kommunsektorn bedriver en aggregerade efterfrågan i ekonomin med autoutgiftspolitik som är förenlig med balanskravet. matik hålls nere vid en hög tillväxt och uppe vid Främst är det den offentliga konsumtionen och en låg tillväxt. Exempelvis minskar hushållens transfereringar till hushåll som påverkas av dessa disponibla inkomster mindre än den ekonomiska antaganden. aktiviteten generellt i en lågkonjunktur, eftersom skatteintäkterna minskar som andel av BNP medan ersättningarna för arbetslöshet ökar. På så sätt stabiliseras efterfrågan automatiskt i

Tabell 7.6 Den offentliga sektorns utgifter

Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 ekonomin. För att komma närmare effekten på efterfrågan 2018 2019 2020 2021 2022 Konsumtion 26,1 26,0 25,8 25,5 25,1 av finanspolitikens utformning används därför Investeringar 4,8 4,8 5,0 5,0 4,8 ofta förändringen av det strukturella sparandet Transfereringar till som en indikator. hushåll 13,7 13,4 13,2 13,0 12,7 I tabell 7.7 redovisas den årliga förändringen av varav det strukturella och det finansiella sparandet. Pensioner Skillnaden mellan utvecklingen av det finansiella 1 7,6 7,5 7,4 7,4 7,3 Hälsorelaterat 2 2,3 2,2 2,1 2,0 2,0 sparandet och förändringen av det strukturella Arbetsmarknad 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 sparandet utgörs av nettoeffekten av de Familjer och barn 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 automatiska stabilisatorerna och skattebasernas sammansättning samt engångseffekter (om Övrigt 1,5 1,5 1,5 1,5 1,4 raderna 2 – 4 i tabellen dras från rad 1 erhålls Övriga transfereringar och subventioner m.m. 3,5 3,7 3,8 3,8 3,8 rad 5). År 2019 förväntas resursutnyttjandet i Ränteutgifter 3 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 ekonomin minska (rad 11 i tabellen), vilket ingår som en del i försvagningen av det finansiella

Summa utgifter 48,8 48,5 48,3 47,9 47,1

sparandet genom de automatiska stabilisatorerna Exklusive räntor 48,1 47,9 47,8 47,4 46,6 1 (rad 2 i tabellen). Denna försvagning dras bort vid Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll. Utöver ålderspensioner inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner. beräkningen av det strukturella sparandet. 2 Omfattar bl.a. sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Samtidigt blir skattebasernas sammansättning (rad 3 i tabellen) något mindre gynnsam. Inte Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. heller denna försvagning av det finansiella sparandet ska ingå i det strukturella sparandet.

Finanspolitikens effekter på efterfrågan

Sammansättningen av BNP kan i varierande grad ha olika effekt på de offentliga finanserna, t.ex. är I avsnittet nedan redovisas en analys av hushållens konsumtion i större utsträckning förändringen av det finansiella och strukturella beskattad än export. Om centrala skattebaser sparandet 2019 – 2022. Analysen ger en överväxer snabbare (långsammare) än BNP så gripande bild av hur finanspolitiken förväntas förstärks (försvagas) det finansiella sparandet. påverka den allmänna efterfrågan på varor och Under den redovisade tidsperioden bedöms det tjänster i ekonomin de närmaste åren. Analyser av inte finnas någon engångseffekt som påverkar det detta slag är dock osäkra och beaktar inte att själva finansiella sparandet (rad 4 i tabellen). utformningen av finanspolitiken även kan Om förändringen av det strukturella sparandet påverka efterfrågan, dvs. att två finansiellt sett lika är nära noll indikerar det att finanspolitiken, kostsamma åtgärder kan påverka efterfrågan på utöver effekten av de automatiska stabilisaolika sätt. torerna, har en neutral effekt på resurs- Förändringen av det finansiella sparandet är ett utnyttjandet i ekonomin det aktuella året. Om övergripande mått på finanspolitikens effekt på det strukturella sparandet i stället ökar eller efterfrågan. Det finansiella sparandet förväntas minskar indikerar det att finanspolitiken har en vara i stort sett oförändrat mellan 2018 och 2019 åtstramande respektive expansiv effekt på för att därefter stärkas. Det samlade finansiella resursutnyttjandet. sparandets förändring fångar de offentliga finansernas totala effekter på efterfrågan, dvs. såväl de s.k. automatiska stabilisatorerna som

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.7 Indikatorer för impuls till efterfrågan

ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de statliga utgifterna ökar något lång- Årlig förändring, procent av BNP och potentiell BNP sammare. Anledningen till att utgifterna ökar 2019 2020 2021 2022 1 Förändring av finansiellt sparande, långsammare än BNP är att många transfereringar procent av BNP -0,1 0,1 0,4 0,8 och andra anslag inte automatiskt räknas upp i takt med att ekonomin växer. Anslagen till de 2 Automatiska stabilisatorer -0,1 -0,2 -0,1 0,0 3 Skattebasernas sammansättning -0,1 -0,1 0,0 -0,1 statliga myndigheterna kompenseras vidare inte 4 Engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss 5 Förändring av strukturellt produktivitetsökning förutsätts i pris- och löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut

sparande, procent av potentiell BNP 0,1 0,4 0,5 0,8

6 Aktiv finanspolitik förstärks därför normalt de offentliga finanserna. 1 -0,6 -0,1 -0,2 0,1 7 Kapitalnetto Även inkomstförändringar som inte bedöms bero 2 0,2 0,1 0,1 0,0 8 Kommunsektorns sparande på konjunkturen ingår i posten Övrigt. 3 0,0 0,0 0,1 0,1 9 Pensionssystemets sparande 3 0,0 0,0 0,1 0,1 10 Övrigt 0,5 0,3 0,5 0,5 11 BNP-gap, förändring i procentenheter -0,2 -0,6 -0,4 0,0 Anm.: Raderna 2 – 5 i tabellen summerar till rad 1, medan raderna 6 – 10 summerar till rad 5. 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2018 – 2021 till följd av tidigare beslutade samt nu föreslagna och beräknade åtgärder (se tabell 7.8). 2 Intäkter från räntor och utdelningar minus räntekostnader. 3 Konjunkturjusterat sparande exkl. kapitalkostnader, netto (kapitalkostnader minus kapitalintäkter). Källa: Egna beräkningar.

Förändringen av det strukturella sparandet enligt rad 5 kan även förklaras av flera andra faktorer (raderna 6 – 10 i tabellen). En av dessa faktorer är den aktiva finanspolitiken (se tabell 7.8 för en mer utförlig redovisning av aktiva finanspolitiska åtgärder). Den aktiva finanspolitiken bidrar till att det strukturella sparandet minskar 2019 – 2021, om än i mindre grad efter 2019, givet aktuella aviserade åtgärder som är planerade att träda i kraft efter 2019. För 2022 medför den aviserade aktiva finanspolitiken att sparandet förstärks. Förändringen av det strukturella sparandet förklaras också av utvecklingen av nettointäkter från kapital samt utvecklingen av det strukturella sparandet i kommunsektorn och pensionssystemet. Kapitalnettot (rad 7) förstärks under perioden vilket har en positiv effekt på det finansiella sparandets utveckling. Det strukturella sparandet i kommunsektorn och pensionssystemet (rad 8 respektive 9) har såväl för innevarande och nästa år en neutral effekt på efterfrågan. För de två sista prognosåren väntas de sammantaget ge en något åtstramande effekt på efterfrågan. Förändringen i det strukturella sparandet (rad 5) reducerat med ovan uppräknade faktorer (rad 6 – 9) benämns Övrigt i tabellen (rad 10). Posten Övrigt innehåller bl.a. effekten av en underliggande automatisk budgetförstärkning. Denna uppkommer då skatteintäkterna ökar i

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.8 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu

aktuella förslag och aviseringar i förhållande till föregående

år

Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder på den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om inte annat anges 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Förändring av takbegränsade utgifter 1 26,4 26,3 9,3 2,5 5,3 -6,3 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och NR -10,6 2,1 3,5 2,9 0,8 -2,3 varav stöd till kommuner och landsting -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 2 -0,4 1,4 3,2 2,6 0,7 -2,4

Summa utgiftsförändringar

15,9 28,4 12,8 5,3 6,1 -8,7

4,5 Skatter, brutto 6,7 -3,9 -18,5 -1,5 -4,3 -0,4 5 Indirekta effekter av skatter 1,4 2,1 0,5 1,0 0,0 0,0 Övriga inkomstreformer 0,3 -1,4 -0,1 0,0 0,0 0,0

Summa inkomstförändringar,

netto 8,4 -3,2 -18,1 -0,6 -4,3 -0,5

Utgifts- och inkomst-

förändringar, effekt på

offentliga sektorns

finansiella sparande

3,6

-7,5 -31,6 -30,8 -5,9 -10,4 8,2

Procent av BNP -0,2 -0,7 -0,6 -0,1 -0,2 0,1 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Avsnitt 6.1 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 6.4 redovisas budgeteffekterna per utgiftsområde. 2 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 3 För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. 4 Se tabell 5.9. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.9 men ska inte ingå i tabell 7.8 eftersom den ska visa budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. 5 För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via prisbasbeloppet). 6 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

7.3 Statens finanser transaktioner i sig inte förändrar den finansiella förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot Det finansiella sparandet i staten och statsskulden av sådana transaktioner. Förutom denna skillnad avviker det finansiella Det finansiella sparandet i staten uppgick 2018 till sparandet i flera andra avseenden från budget- 1,3 procent av BNP. Överskottet i sektorn för saldot. Bland annat redovisas budgetsaldot kassa- 2019 beräknas vara i stort sett oförändrat i mässigt, medan det finansiella sparandet redovisas förhållande till 2018 (se tabell 7.9). De åtgärder enligt NR:s principer, vilket innebär en periosom tidigare beslutats innebär att skatte- diserad redovisning. Denna skillnad påverkar intäkterna till sektorn växer långsammare än BNP framför allt redovisningen av skatteintäkter och 2019 jämfört med 2018, men även utgifterna ränteutgifter. väntas växa långsammare. Främst är det utgifterna för räntebetalningar som bidrar till den svagare

Tabell 7.10 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

2018 – 2022

utgiftsökningen. Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Överskottet i staten väntas öka något 2020 och 2018 2019 2020 2021 2022 därefter successivt stärkas fram t.o.m. 2022, till

Finansiellt sparande 61 59 69 87 126

följd av att utgifterna minskar som andel av BNP. Det är bl.a. kostnader för aktivitets- och sjuk- Justeringar till budgetsaldo ersättningar som förväntas minska. Dessutom Räntor, periodisering, kursvinster/förluster 8 -10 -17 -1 1 medför antagandet om oförändrade regler i Periodisering av skatter 27 11 -50 8 1 enlighet med den aktiva finanspolitik som hittills aviserats att sparandet ytterligare förstärks i slutet Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar m.m. 1 2 6 5 5 5 av perioden. Övriga finansiella transaktioner m.m. -17 65 -8 -6 -6

Tabell 7.9 Statens inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos Budgetsaldo 80 131 -1 93 127 2019 – 2022 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 1 247 1 277 1 321 1 364 1 416

Det finansiella sparandet var 2018 ca 20 miljarder Procent av BNP 26,0 25,7 25,6 25,6 25,5 kronor lägre än budgetsaldot. De kassamässigt Skatter och avgifter 1 093 1 117 1 151 1 190 1 238 inbetalda skatterna beräknas ha blivit högre än de Kapitalinkomster 28 30 35 36 36 prognostiserade debiterade, dvs. periodiserade, Övriga inkomster 126 131 135 138 143 skatteintäkterna. Det innebär att de inbetalningar Utgifter 1 186 1 218 1 252 1 277 1 290 som den privata sektorn gjort till staten under Procent av BNP 24,8 24,5 24,3 23,9 23,2 kalenderåret bedöms ha blivit högre än skatteintäkterna, vilket medförde att budgetsaldot blev Utgifter exkl. räntor 1 160 1 198 1 233 1 260 1 273 högre än det finansiella sparandet. Procent av BNP 24,2 24,1 23,9 23,6 22,9 Enligt redovisningsprinciperna för statens Ränteutgifter 26 19 19 17 17 budget förstärkte även räntorna budgetsaldot i

Finansiellt sparande 61 59 69 87 126

förhållande till det finansiella sparandet. I huvud- Procent av BNP 1,3 1,2 1,3 1,6 2,3 sak svarade valuta- och kursdifferenser för denna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skillnad (se vidare under rubriken Varierande nivå på statsskuldsräntorna nedan). Posten Övriga finansiella transaktioner m.m.,

Från statens finansiella sparande till budgetsaldo

som framför allt avser lån till Riksbanken för upplåning i utländsk valuta och Centrala studie- Statens finansiella sparande visar förändringen av stödsnämnden (CSN), försvagade budgetsaldot statens finansiella förmögenhet, exklusive 2018. Posten påverkade inte sparandet enligt NR effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar och bidrog, i och med att den medför ett lägre statens lånebehov (i tabell 7.10) med omvänt budgetsaldo, till att minska skillnaderna mellan tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. redovisningarna. Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana

PROP. 2018/19:100

Även 2019 förväntas det finansiella sparandet

Tabell 7.11 Statens budgetsaldo

bli lägre än budgetsaldot. De kassamässigt in- Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 betalda skatterna bedöms också detta år bli högre 2018 2019 2020 2021 2022 än de debiterade skatteintäkterna. Likaså bedöms Inkomster 1 072 1 079 1 056 1 148 1 184 försäljning av aktieinnehav förstärka budget- Utgifter exkl. saldot, men inte det finansiella sparandet. statsskuldsräntor 1 975 995 1 019 1 038 1 043 Skillnaden mellan budgetsaldot och det finansiella Statsskuldsräntor m.m. 2 14 22 28 9 9 sparandet förklaras dock 2019 till största delen av Riksgäldskontorets nettoutlåning 2 -67 10 8 4 återbetalning av lån från Riksbanken under Övriga finansiella transaktioner m.m., se avsnittet varav Riksgäldskontorets nettoutlåning nedan. CSN, studielån 5 6 7 7 8 Följaktligen beräknas lånebehovet 2019 In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -2 0 0 0 0 minska i större utsträckning än vad den finansiella förmögenheten ökar. Infrastrukturinvesteringar 3 -2 1 4 5 2 År 2020 försvagas däremot saldot väsentligt i Investeringslån till förhållande till sparandet av att de kapitalplamyndigheter 3 1 1 1 1 ceringar som gjorts på skattekonton då förväntas Kärnavfallsfonden 0 1 0 0 0 återbetalas. Dessa betalningsflöden påverkar Lån till andra länder 0 0 0 0 0 endast de kassamässigt inbetalda skatterna och Lån till Riksbanken 11 -67 1 -1 -2 påverkar därmed inte det finansiella sparandet. Lån till Svenska kraftnät 0 1 1 1 1 Dessutom belastar även räntorna 2020 budgetsaldot i större utsträckning än det finansiella spar- Premiepensionsmedel, inbetalning -42 -44 -45 -47 -49 andet. Både periodiseringseffekter samt valuta- Premiepensionsmedel, och kursdifferenser svarar för denna skillnad. År utbetalning 41 44 45 47 49 2021 och 2022 beräknas flertalet av skillnaderna i Resolutionsreserven -9 -6 -3 -4 -4 de två redovisningsprinciperna i större utsträck- Exportkreditnämnden -5 -2 0 0 0 ning ta ut varandra och det finansiella sparandet Public service-konto 0 -1 -1 -1 -1 och budgetsaldot är relativt lika. Övrigt, netto 3 0 0 0 0 Kassamässig korrigering 2 -2 0 0 0

Statens budgetsaldo Statens budgetsaldo 80 131 -1 93 127

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Prognosen för 2019 – 2022 visar på ett överskott i 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. statens budget alla år utom 2020, då budgetsaldot 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Nettot av nyupplåning och amortering. beräknas uppgå till -1 miljarder kronor (se tabell Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. 7.11). Detta betyder att statens lånebehov minskar under 2019, 2021 och 2022, vilket bidrar till Kapitalplaceringar på skattekontot påverkar en lägre statsskuld. budgetsaldot Intäktsräntan på skattekontot har skapat incita- Diagram 7.3 Statens budgetsaldo ment för företag och hushåll att placera pengar på kontot utöver skattebetalningar. Dessa kapital- Miljarder kronor. Utfall 2003 – 2018, prognos 2019 – 2022 placeringar har ingen koppling till uppbörden av 200 150 skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och budgetsaldo. Vid utgången av 100 2018 bedöms ca 60 miljarder kronor på skattekontot ha utgjort kapitalplaceringar. När ränte- 50 0 nivån i ekonomin åter blir positiv, vilket antas ske i slutet av 2020, väntas företag ta ut dessa -50 kapitalplaceringar. Detta beräknas försvaga budgetsaldot med 60 miljarder kronor 2020. -100

-150

-200 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Varierande nivå på statsskuldsräntorna 2,6 procent av BNP. Under de senaste fem åren Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar har ränteutgifterna i genomsnitt uppgått till kraftigt från år till år. Avgörande för ränte- ca 10 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av utgifternas nivå över tid är statsskuldens storlek, BNP. inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. Den upplånings- Riksgäldskontorets nettoutlåning teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort Riksgäldskontoret lånar ut pengar till – och sikt få betydande effekter på de kassamässiga ansvarar för inlåning från – myndigheter samt ränteutgifterna, främst genom att utgifterna vissa statliga bolag och fonder. Riksgäldsomfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller kontorets nettoutlåning är en post på budgetens underkurser i samband med emissioner av utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade statsobligationer. utgifter påverkar budgetsaldot. Nettoutlåningen Överkurser uppstår om marknadsräntan speglar den totala nettoförändringen av all in- och understiger obligationens kupongränta vid utlåning under en viss period. En ökad emissionstillfället. Köparen av obligationen är då nettoutlåning kan alltså bero på en ökad utlåning beredd att betala ett högre pris eftersom detta eller en minskad inlåning under perioden. kompenseras av en högre löpande avkastning Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig fram till att obligationen förfaller. På mot- verksamhet, som t.ex. utbetalning av studielån, svarande sätt uppstår underkurser om marknads- och tillfälliga poster, som oftast beslutas med kort räntan överstiger obligationens kupongränta vid varsel och därför inte går att förutse. På grund av emissionstillfället. dessa tillfälliga poster varierar nettoutlåningen Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret kraftigt från år till år. köper tillbaka obligationer och marknadsräntan Riksbanken meddelade den 6 mars 2019 att vid köptillfället understiger kupongräntan. Så- myndigheten i år kommer att återbetala dana kursdifferenser är samma sak som en över- 69 miljarder kronor av de lån som Riksgäldseller underkurs, fast vid en köptransaktion i stället kontoret tagit upp för Riksbankens räkning i för en säljtransaktion. syfte att stärka valutareserven. I och med Valutakursförluster uppstår på instrument i Riksbankens besked kommer det att återstå totalt utländsk valuta om värdet på den svenska kronan 193 miljarder kronor i valutalån vid utgången av är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet 2019. Dessa lån antas tas upp på nytt när de ingicks. förfaller, dvs. inga ytterligare återbetalningar, År 2018 – 2022 finns huvudsakligen två sins- utöver de 69 miljarder kronor som Riksbanken emellan motverkande faktorer som påverkar aviserat, ingår i prognosen. ränteutgifterna: stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld. Därutöver beräknas ränteutgifterna 2019 och 2020 bli förhållandevis höga till följd av kursförluster i samband med byten av 7.4 Ålderspensionssystemets obligationer. Att räntebetalningarna minskar finanser relativt mycket 2021 beror främst på att en realobligation som förfaller 2020 ger upphov till I ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsen stor betalning av upplupen inflations- underskott under hela prognosperioden, dvs. kompensation om ca 10,1 miljarder kronor. avgiftsinkomsterna i ålderspensionssystemet Någon motsvarande betalning äger inte rum beräknas vara lägre än pensionsutbetalningarna. 2021. Därutöver förfaller ett antal obligationer Det finansiella sparandet i ålderspensionsmed relativt hög kupong t.o.m. 2020, vilket systemet bedöms trots detta visa ett överskott innebär att kupongbetalningarna på utestående 2019 – 2022. Det förklaras av att direktobligationer 2021 och 2022 sammantaget är lägre. avkastningen på AP-fondernas tillgångar i form Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan av ränteintäkter och utdelningar de närmaste åren mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att bedöms vara högre än avgiftsunderskottet. räntenivåerna i dag är markant lägre än då. Under de fem första åren av 2000-talet uppgick de genomsnittliga ränteutgifterna årligen till ca 67 miljarder kronor, vilket motsvarade ca

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

Resterande andel, som antas motsvara löner över

avgiftstaket, förs till statens budget. Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 Därutöver finansieras ålderspensionssystemet

2018 2019 2020 2021 2022 även av avgifter som betalas från vissa anslag. De

Avgifter 280 288 297 307 319 består av pensionsgrundande transfereringar,

Pensioner 304 313 322 330 340 exempelvis sjukpenning och föräldrapenning,

Avgiftsöverskott -24 -25 -24 -23 -21 samt pensionsgrundande belopp, exempelvis

Räntor, utdelningar 35 36 38 40 43 pensionsrätt för barnår.

Förvaltningsutgifter mm -5 -5 -5 -5 -5

Tabell 7.13 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Finansiellt sparande 6 6 8 12 17 Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022

Procent av BNP 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 2018 2019 2020 2021 2022

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Allmän pensionsavgift 123 129 133 138 143

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Ålderspensionsavgift, arbetsgivare 129 133 137 142 148 Utgifterna i ålderspensionssystemet beräknas öka Ålderspensionsavgift,

de närmaste åren till följd av att antalet egenföretagare 3 3 4 4 4

pensionärer blir fler och av att pensionerna i Statlig ålderspensionsavgift 25 23 24 24 25

genomsnitt blir högre. År 2019 – 2022 antas

Avgiftsinkomster 280 288 297 307 319

pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med

2,8 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som är summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. starkt kopplade till lönesumman i ekonomin

(summan av utbetalda löner inklusive företagar- Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som inkomster), beräknas öka något snabbare, med i erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. genomsnitt 3,3 procent per år. Avgiftsunder- Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och skottet minskar 2020 – 2022 som en följd av detta, tilläggspensionerna varje år räknas om med men består ändå hela perioden. utvecklingen av inkomstindex eller ett balans- Det finansiella sparandet i ålderspensionsindex, minus en förskottsränta på 1,6 procent. systemet förstärktes 2018. Det förklaras av att Förskottsräntan motsvarar det förskott som utbetalningar av inkomstpensioner ökade med läggs till pensionen när den beviljas. I ett läge då knappt 3 procent, vilket var betydligt svagare pensionssystemets finanser är i balans bygger jämfört med året innan. Det berodde på den autoföljsamhetsindexeringen på förändringen av matiska balanseringen av systemet. Efter finansinkomstindex. Om pensionssystemets skulder krisen översteg systemets skulder dess tillgångar överstiger systemets tillgångar aktiveras balansoch balanseringen aktiverades 2010, vilket eringen. Det innebär att följsamhetsindexeringen dämpade uppräkningen av pensioner t.o.m. 2014. bygger på förändringen av ett balansindex i stället Därefter följde en period med snabbare uppräkför inkomstindex. Balanseringen är ett sätt att ning för att återställa pensionernas nivå. genom en justering av indexeringen säkerställa att Balanseringen upphörde 2018 och beräknas inte pensionssystemets utgifter inte över tid övervara aktiverad under prognosperioden. stiger dess inkomster. När balanseringen är aktiv- De avgiftsinkomster som finansierar systemet erad fastställs balansindex utifrån utvecklingen av är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och inkomstindex och balanstalets storlek. Balansegenföretagare samt den allmänna pensionstalet anger systemets tillgångar i förhållande till avgiften. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin dess skulder. Om balanstalet överstiger 1,0 helhet till ålderspensionssystemet. Avgiften är kommer balansindex att utvecklas starkare än 7,0 procent av underlaget, som består av löner, inkomstindex det givna året. Omvänt kommer skattepliktiga transfereringar samt inkomst av balansindex i stället att ha en svagare utveckling näringsverksamhet. Avgiften betalas för än inkomstindex om balanstalet understiger 1,0. inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Balanseringen är aktiverad så länge balansindex Avgiftssatsen för ålderspensionsavgiften är understiger nivån för inkomstindex. 10,21 procent av underlaget. Den största delen Balanseringen beräknas inte vara aktiverad överförs till ålderspensionssystemet och en under prognosperioden. Därmed bestäms mindre del överförs till premiepensionssystemet.

PROP. 2018/19:100

följsamhetsindexeringen av inkomstindex för Resultat och finansiellt sparande t.o.m. 2018 dessa år.

Kommunsektorn som helhet har under en längre period redovisat starka finanser men 2018 redo-

Tabell 7.14 Inkomstindex, balanstal och

följsamhetsindexering

visade sektorn ett lägre resultat än de tre Procentuell förändring om inte annat anges. Fastställda tal 2018 och 2019, prognos 2020 – 2022 föregående åren (se diagram 7.4). Sektorns

preliminära resultat före extraordinära poster blev 2018 2019 2020 2021 2022 totalt 15 miljarder kronor. Kommunernas Inkomstindex 1,5 3,1 2,8 2,7 2,9 resultat blev över 14 miljarder kronor, medan Följsamhetsindexering

1

1,0 1,5 1,2 1,1 1,3 landstingens resultat blev en halv miljard kronor.

Det motsvarar 2,6 respektive 0,2 procent av Balanstal, dämpat 2 1,013 1,012 1,017 1,016 1,011 intäkter från skatter och generella statsbidrag. I 1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus förskottsräntan 1,6 procent. Förskottsräntan motsvarar det förskott som läggs till genomsnitt har landstingen haft lägre resultat än pensionen när den beviljas. 2 Det dämpade balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger kommunerna historiskt men den ekonomiska

ställningen skiljer sig också mellan olika systemets tillgångar i förhållande till dess skulder. Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. kommuner och landsting. Av kommunernas

resultat på 14 miljarder kronor stod de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö

för nästan 6 miljarder kronor. Andelen

7.5 Kommunsektorns finanser

kommuner som redovisade nollresultat eller

positiva resultat före extraordinära poster var Kommunsektorns finanser regleras av balans- 75 procent. Andelen kommuner med negativa kravet och kravet på god ekonomisk hushållning resultat var högre bland de befolkningsmässigt i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet minsta kommunerna. Av landstingen redovisade får kommuners och landstings resultat som 70 procent nollresultat eller positiva resultat. huvudregel inte vara negativa medan kravet på Enligt NR:s preliminära statistik växte både god ekonomisk hushållning innebär att högre statsbidrag och skatteinkomster långsammare resultat troligen behövs (se avsnitt 4.4). 2018 än 2017. Samtidigt ökade sektorns konsum- Skillnaden mellan resultatet och det finansiella tionsutgifter något snabbare än 2017. Landssparandet förklaras till största delen av att tingens konsumtionsutgifter växte snabbare än investeringar, men inte avskrivningar, ingår som kommunernas 2018. Att investeringsutgifter utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. ökade kraftigt gjorde att det finansiella sparandet I resultatet ingår inte investeringar men däremot sjönk betydligt mer än resultatet i kommunavskrivningar. Det kan även förekomma periodsektorn. iseringsskillnader för olika inkomster och utgifter

mellan det finansiella sparandet och resultatet.

Diagram 7.4 Finansiellt sparande och resultat 1998 – 2022

I regeringens prognos för kommunsektorns Miljarder kronor. Utfall 1998 – 2018, prognos 2019 – 2022 finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik 30 som är förenlig med balanskravet. På några års 20 sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet även redovisa ett resultat som bedöms vara 10

i linje med god ekonomisk hushållning. Vidare 0 antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen -10 vara oförändrad. Prognosen grundar sig på ett antagande om oförändrad politik på statlig nivå, -20

förutom tidigare beslutade och nu föreslagna -30 Finansiellt sparande förändringar av statsbidragen. Därigenom blir Resultat före extraordinära poster -40 skatteunderlagets tillväxt viktigt för utvecklingen av kommunsektorns inkomster i prognosen. -50

Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk

hushållning på några års sikt blir den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget vanligt-

vis styrande för prognosen för utgifterna.

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.15 Kommunsektorns finanser

Små förändringar av finansiellt sparande 2019 –

2022

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 2018 2019 2020 2021 2022 Under prognosperioden bedöms de kommunala

Totala inkomster 1 118 1 155 1 187 1 218 1 254

skatteinkomsterna växa något långsammare än de gjort de senaste åren. Under perioden 2019 – 2022 Utveckling i procent 3,7 3,3 2,7 2,7 2,9 beräknas även statsbidragens nivå minska något. Skatter 1 726 752 776 804 834 Att de totala statsbidragen ändå är relativt Kommunal fastighetsavgift 18 19 20 20 21 oförändrade under flera år i prognosen beror på att migrationsrelaterade statsbidrag minskar Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 207 208 209 206 203 samtidigt som andra statsbidrag ökar. varav Eftersom behoven av migrationsrelaterad generella bidrag 107 116 120 120 120 kommunal verksamhet minskar de kommande åren bedöms kommuner och landsting kunna riktade bidrag 100 93 89 86 82 styra resurser till övrig verksamhet under Kapitalinkomster 12 14 15 16 19 prognosperioden. Efter flera år av snabb tillväxt Övriga inkomster 2 156 162 167 173 178 av investeringsutgifterna bedöms utvecklingen av varav dessa dämpas under prognosperioden. Den momskompensation 72 74 76 78 79 snabba utvecklingen av investeringsutgifterna har Totala utgifter 1 153 1 191 1 226 1 258 1 293 lett till att sektorns finansiella sparande har Utveckling i procent 5,9 3,3 2,9 2,6 2,8 minskat betydligt de senaste åren. Konsumtion 935 965 992 1015 1041 Resultatet antas öka någon miljard under Investeringar 130 133 138 141 143 prognosperioden jämfört med 2018. Eftersom Transfereringar 85 90 92 96 101 investeringsutgifterna bedöms plana ut i 3 Övriga utgifter 3 4 5 6 8 prognosen beräknas det finansiella sparandet inte

Finansiellt sparande -35 -36 -40 -40 -39

fortsätta minska i samma takt som de senaste Procent av BNP -0,7 -0,7 -0,8 -0,7 -0,7 åren. Det finansiella sparandet bedöms sammantaget minska något under prognos-

Resultat 15 17 17 18 18

perioden (se tabell 7.15). Procent av skatter och generella statsbidrag 1,8 2,0 1,9 1,9 1,9 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2018 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2018 som redovisas i avsnitt 5. 2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster och inte i statsbidragen. 3 Inkluderar nettoköp av mark. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns inkomster

Kommunsektorns inkomster består framför allt av inkomster från skatt på arbete (främst inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt pensioner) och av statsbidrag. Tillväxten av antalet arbetade timmar bedöms bromsa in åren 2019 – 2022 jämfört med de senast föregående åren. Lönesummans tillväxt som var hög 2018 förväntas därför bli lägre under prognosperioden. Lönesumman beräknas öka med i genomsnitt 3,6 procent per år under prognosperioden vilket kan jämföras med 4,7 procent per år de senaste fyra åren. Det medför att de kommunala skatteinkomsterna

PROP. 2018/19:100

förväntas växa i långsammare takt 2019 – 2022 än kommunsektorn. De generella statsbidragen föregående fyraårsperiod (se diagram 7.5). fortsätter öka även 2020 i enlighet med den av Utvecklingen av de kommunala skatte- riksdagen beslutade budgeten för 2019. inkomsterna är dock något dämpad både 2018 De riktade statsbidragen finansieras från ett och 2019, till följd av att riksdagen beslutat om flertal olika utgiftsområden. Bidragen från sänkt inkomstskatt för personer över 65 år. utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet Pensionsutbetalningarna som också ingår i det och nyanlända invandrares etablering sjönk till ca kommunala skatteunderlaget, bedöms öka med i 25 miljarder kronor 2018 efter att ha varit genomsnitt drygt 3 procent per år under betydligt högre ett par år. Under prognosprognosperioden. Det är ungefär samma perioden förväntas bidragen från dessa två utveckling som de hade 2018. utgiftsområden minska med ytterligare ca 16 miljarder kronor i nivå till följd av färre

Diagram 7.5 Lönesumma och kommunala skatteinkomster

asylsökande i mottagningssystemet och färre nyanlända i etableringsinsatser. Sammantaget Procentuell förändring. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 8 Kommunala antas de totala statsbidragen minska något under skatteinkomster 7 Lönesumma prognosperioden.

6 5

Kommunsektorns utgifter

4 3 Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen, dvs. 2 välfärdstjänster inom främst vård, skola och 1 omsorg. Kommunerna och landstingen har därutöver utgifter för investeringar och trans- 0 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 fereringar, t.ex. utgifter för ekonomiskt bistånd. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kommunal konsumtion Vid förändringar av skattelagstiftningen som Den kommunala konsumtionen fördelas mellan påverkar det kommunala skatteunderlaget neu- ett antal verksamhetsområden. Störst andel av traliseras i regel effekterna av dessa genom att konsumtionsutgifterna går till hälso- och sjuknivån på de generella statsbidragen höjs eller vård. Därefter följer utgifter för omsorg och för sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande utbildning. Den demografiska utvecklingen har prognosen påverkas kommunsektorns skatte- stor betydelse för behovet av resurser inom olika inkomster framförallt av att riksdagen beslutat välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever om sänkt inkomstskatt för personer över 65 år ökar behöver fler lärare anställas för att inte fr.o.m. 2019. De kommunala skatteinkomsterna lärartätheten ska sjunka. Mellan 2012 och 2017 bedöms bli ca 5 miljarder kronor lägre 2019 till har befolkningen ökat i en allt snabbare takt, men följd av skattesänkningen men kommunsektorn avtog något 2018. Befolkningsökningen väntas kompenseras för detta genom höjning av de fortsätta avta gradvis under perioden 2019 – 2022. generella statsbidragen. Det är framför allt antalet barn som ökar snabbare Kommuner och landsting får bidrag från staten än övriga befolkningen och bidrar till den höga i form av dels generella statsbidrag, dels riktade ökningstakten. Även antalet äldre (65 år och statsbidrag. Under prognosperioden utgör de äldre) ökar snabbare än befolkningen i stort. generella statsbidragen och de riktade stats- I diagram 7.6 visas en modellberäkning av hur bidragen ca 10 respektive 6 – 8 procent av mycket konsumtionsvolymen (dvs. mängden kommunsektorns inkomster. arbetade timmar, lokaler och förbrukningsvaror De generella statsbidragen ökar ca 8 miljarder etc.) inom den kommunala sektorn behöver öka kronor 2019 vilket delvis beror på kompensa- för att tillgodose det demografiskt betingade tionen avseende kommunsektorns minskade behovet. I denna beräkning tas ingen hänsyn till skatteinkomster till följd av sänkt skatt för möjligheterna att effektivisera verksamheten. personer över 65 år. Ökningen av de generella Sedan 2013 har behoven ökat i en allt högre takt. statsbidragen 2019 beror även på att riksdagen Även om ökningstakten dämpas 2019 – 2022 beslutat ytterligare permanenta tillskott till

PROP. 2018/19:100

bedöms den vara betydligt högre än under perio- per timme i kommunsektorn beräknas öka med

den före 2014. 2,5 – 3,8 procent per år 2019 – 2022. Detta innebär

att de kommunala konsumtionsutgifterna ökar i

en snabbare takt i löpande priser än i fasta priser

Diagram 7.6 Konsumtionsutveckling motsvarande det

demografiska behovet i kommunsektorn, modellberäkning

(se diagram 7.7). Index år 2000 = 100 Procentuell förändring 125 1,8 Procentuell förändring (hö) Utgifter för transfereringar, räntor och

1,6 120 investeringar Nivå (vä) 1,4 Knappt 8 procent av kommunsektorns totala 115 Utveckling, snitt 2000 – 2013 respektive 2014 – 2022 (hö) 1,2 utgifter består av transfereringar till staten,

110 1,0 näringslivet och hushållen. Denna andel har varit

i princip konstant under 2000-talet och bedöms 105 0,8 även vara det i prognosen. Kommunsektorns

0,6 100 transfereringar till staten utgörs främst av

sektorns del av assistansersättningen. Trans- 0,4 95 0,2 fereringarna till näringslivet utgörs främst av

90 0,0 subventioner till företag, exempelvis subven-

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 tioner av kollektivtrafiken. Transfereringarna till

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. hushållen består bl.a. av pensioner och eko-

nomiskt bistånd. Transfereringarna till hushållen De faktiska konsumtionsutgifterna i kommuni form av ekonomiskt bistånd utgör drygt sektorn ökade med 1,0 procent i fasta priser 2018, 1 procent av kommunsektorns utgifter. en något starkare utveckling än 2017 (se diagram Ränteutgifterna bedöms öka något 2019 – 2022, 7.7). Framöver bedöms konsumtionsutveckfrämst till följd av stigande räntenivåer, men lingen dämpas successivt då inkomstutvecklingen också till följd av ökad skuldsättning. blir svagare. Både skatteinkomster och stats- Kommunsektorns investeringsutgifter har bidrag väntas öka långsammare än de har gjort ökat kraftigt de senaste åren. År 2018 uppgick under perioden 2015 – 2017. Mot slutet av sektorns fasta bruttoinvesteringar till 130 milprognosperioden upphör tidsbegränsade statsjarder kronor, eller 2,7 procent av BNP. Det är bidrag till kommunsektorn. Detta bidrar till att den högsta andelen under 2000-talet. Kommunkonsumtionsutvecklingen i slutet av prognossektorns omfattande investeringar de senaste åren perioden blir ännu svagare. har flera förklaringar. Många kommuner har en

växande befolkning och är i behov av nya lokaler,

Diagram 7.7 Kommunala konsumtionsutgifter

Årlig procentuell förändring. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 t.ex. för skolor och förskolor. Samtidigt har den

9 demografiska utvecklingen också ökat behoven

Fasta priser 8 Medel 2000-2018 fasta priser inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre

Löpande priser byggnader och infrastruktur behöver dessutom 7 Medel 2000-2018 löpande priser renoveras eller bytas ut. Utöver ökade behov har 6 det låga ränteläget tillsammans med sektorns 5 goda ekonomiska resultat de senaste åren ökat 4 benägenheten att investera. År 2019 bedöms ök-

3 ningstakten för de fasta bruttoinvesteringarna

dämpas betydligt, detta efter mycket kraftiga ök- 2 ningar 2016 – 2018 (se diagram 7.8). Efter 2019 1 0 väntas investeringarna utvecklas fortsatt svagt för

-1 att 2022 uppgå till 143 miljarder kronor, eller 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 2,6 procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I kommunsektorns finansiella sparande och

resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande

priser, dvs. prisutvecklingen ingår. Prisut-

vecklingen i kommunal konsumtion styrs främst

av löneutvecklingen i sektorn. Lönekostnaden

PROP. 2018/19:100

Diagram 7.8 Kommunala investeringar Diagram 7.9 Kommunalt finansierad sysselsättning

Miljarder kronor. Utfall 2000 – 2018, prognos 2019 – 2022 Utfall 1993 – 2018 160 Tusental personer Procent

Kommunsektorn Kommuner 1 400 30 140 Landsting Andel sysselsatta hos privata utförare (hö)

Sysselsättning, kommunfinansierad verksamhet (vä) 120 1 300 25 Sysselsättning, kommunsektorn (vä)

100 1 200 20

80 1 100 15 60

40 1 000 10

20 900 5

0 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 800 0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Den höga förväntade investeringsnivån bidrar till

att kommunsektorns skulder, där kommunerna Den kommunalt finansierade sysselsättningen står för den största andelen, beräknas öka då har ökat varje år sedan 2010 och ökningen var investeringarna till viss del lånefinansieras. särskilt hög 2015 och 2016, i likhet med den kom- Investeringar som utförs av kommunala bolag, munala konsumtionen. Efter 2016 mattas utveckklassificerade utanför kommunsektorn, ökar till lingen av. viss del också kommunsektorns skuldsättning. Mellan 1993 och 2016 har andelen av den Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån kommunalt finansierade sysselsättningen som som vidareutlånas till bolagen i privat sektor. hör till privat sektor ökat stadigt. Den kommu-

nalt finansierade sysselsättningen har därmed

ökat snabbare än sysselsättningen i kommunal

Kommunalt finansierad sysselsättning

sektor. De två senaste åren har dock andelen som

tillhör privat sektor sjunkit (se diagram 7.9). Den kommunalt finansierade sysselsättningen I prognosen för 2019 – 2022 utvecklas den omfattar dels personer som är sysselsatta i kommunfinansierade sysselsättningen svagt i kommunsektorn, dels personer som är sysselsatta likhet med den kommunala konsumtionen. i näringslivet och producerar välfärdstjänster som Utöver antal sysselsatta är även arbetade finansieras med kommunala skattemedel. Sysseltimmar ett viktigt mått. Arbetade timmar är ett satta på fristående skolor eller äldreboenden som bättre mått än antalet sysselsatta på den faktiska drivs av privata utförare räknas exempelvis som resursinsatsen, eftersom de sysselsatta kan ha sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. olika arbetstid mellan olika perioder. Om dess- Det saknas statistik över personer som är sysselutom antalet kommunalt finansierade arbetade satta i privat sektor, men som arbetar med timmar sätts i relation till befolkningen fås ett kommunalt finansierad verksamhet. Därför är grovt mått på hur arbetsinsatsen i förhållande till uppgifterna om kommunalt finansierad sysselantalet personer som utnyttjar de kommunala sättning modellberäknad. tjänsterna utvecklats. Antalet sysselsatta i kommunalt finansierade Under hela prognosperioden väntas den verksamheter uppgick 2018 till nästan kommunfinansierade sysselsättningen per 1,4 miljoner personer varav 1,2 miljoner var invånare minska. Främst är det en dämpad sysselsatta i kommunsektorn (se diagram 7.9). inkomstutveckling i kommunsektorn som är Omkring 75 procent av de sysselsatta i kommunorsaken till den minskade sysselsättningen. sektorn var kvinnor. Samtidigt väntas befolkningen fortsätta öka i

snabbare takt än den genomsnittliga öknings-

takten sedan 2000.

PROP. 2018/19:100

Diagram 7.10 Kommunalt finansierad sysselsättning och Tabell 7.16 Den offentliga sektorns okonsoliderade

arbetade timmar per 1 000 invånare tillgångar och skulder samt nettoförmögenhet 2017

Antal sysselsatta/1 000 inv. Arbetade timmar/1 000 inv. Miljarder Procent av kronor BNP 145 225 000

Tillgångar 8 317 181,6

220 000 Sysselsatta (vä) Arbetade timmar (hö) Finansiella tillgångar 4 178 91,3 140 215 000 varav aktier 1 918 41,9 210 000 Kapitalstock 4 139 90,4 135 205 000 varav mark 869 19,0 200 000

Skulder 2 990 65,3

130 195 000

Maastrichtskuld

1

1 869 40,8

190 000 Pensionsskuld 402 8,8 125 185 000 Övrigt 718 15,7 180 000 120 175 000 Nettoförmögenhet 5 327 116,3 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Staten 1 366 29,8 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Ålderspensionssystemet 1 437 31,4 Kommunsektorn 2 525 55,1

Finansiell förmögenhet 1 188 26,0

Statens nettoförmögenhet inkl. löneskatt 7.6 Nettoförmögenheten och på kommunsektorns pensionsskuld 1 458 31,8 skuldutvecklingen Anm.: År 2017 är det senast redovisade utfallsåret för den offentliga sektorn enligt NR. 1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. av både realkapital och finansiella tillgångar, med Källa: Statistiska centralbyrån. avdrag för skulder (se tabell 7.16). Realkapitalet, eller kapitalstocken, innefattar både materiella Skulderna omfattar finansiella skulder samt tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, statens och den kommunala sektorns åtaganden och immateriella tillgångar, som t.ex. forskning för tjänstepensioner. Den s.k. Maastrichtskulden och utveckling samt datorprogram. Större delen (se avsnittet Den offentliga sektorns konsoav den offentliga sektorns kapitalstock består av liderade bruttoskuld), av vilken statsskulden byggnader, vägar och annan infrastruktur som utgör en övervägande del, redovisas till nominellt inte ger någon direkt finansiell avkastning. En del värde. I den finansiella nettoförmögenheten av kapitalstocken används för produktion av definieras skulden i stället till sitt marknadsvärde. offentliga tjänster, som t.ex. skolor, sjukhus och Posten Övrigt under skulder inkluderar kontorsbyggnader, medan andra delar, exempel- skillnaden mellan marknadsvärdet och den nomivis infrastrukturen, ger en samhällsekonomisk nellt värderade Maastrichtskulden. avkastning. Vidare ingår mark som tillgångsslag i Vid utgången av 2017 uppgick den offentliga den officiella statistiken. De finansiella till- sektorns totala nettoförmögenhet till ca gångarna omfattar såväl olika fordringar på den 116 procent av BNP, varav ägandet i reala tillprivata sektorn som aktier. Aktieinnehaven kan gångar uppgick till ca 90 procent av BNP. Den vara likvida tillgångar förknippade med ett tydligt finansiella nettoförmögenheten, dvs. skillnaden avkastningskrav, som t.ex. AP-fondernas aktie- mellan finansiella tillgångar och skulder, uppgick innehav. Innehaven kan också vara en form för därmed till ca 26 procent av BNP. kontroll av realkapital, som t.ex. statens ägande av Fördelningen av nettoförmögenheten på statliga bolag. sektorer visar att statens andel av förmögenheten är minst då den offentliga sektorns skuld huvudsakligen består av statsskulden (se tabell 7.16 och diagram 7.11). Både den kommunala sektorns och statens nettoförmögenhet består till övervägande del av reala tillgångar, medan ålderspensionssystemets nettoförmögenhet utgörs av finansiella tillgångar.

PROP. 2018/19:100

Diagram 7.11 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet Diagram 7.12 Den offentliga sektorns finansiella

fördelad på sektorer nettoförmögenhet

Procent av BNP Procent av BNP Procent av BNP. Utfall 1995 – 2018, prognos 2019 – 2022 120 120 60

100 100 40

80 80 20

60 60 0

40 40 -20

20 20 -40 Staten Kommunsektorn 0 0 -60 Staten Ålderspensionssystemet Ålderspensionssystemet Total nettoställning Kommunsektorn Offentliga sektorn -20 -20 -80 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 Källa: Statistiska centralbyrån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den finansiella nettoförmögenheten minskade Den finansiella nettoförmögenheten med drygt 1 procent av BNP mellan 2017 och 2018. Både värdeförändringar på tillgångar i Nivån på den offentliga sektorns finansiella ålderspensionssystemet och bidraget från BNPnettoförmögenhet bestäms huvudsakligen av tillväxten medförde att den finansiella förmögen- AP-fonderna i ålderspensionssystemet. Statens heten minskade (se tabell 7.17). bidrag till den finansiella nettoförmögenheten är För 2019 – 2022 är det främst överskotten i i stället negativ medan kommunsektorns finan- staten som förstärker den offentliga sektorns siella tillgångar och skulder sedan 1995 i stort sett finansiella nettoförmögenhet. har varit lika stora (se diagram 7.12). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i

Tabell 7.17 Den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet

form av räntor och utdelningar, huvudsakligen Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019 – 2022 hänförliga till ålderspensionssystemet, överstiger 2018 2019 2020 2021 2022 ränteutgifterna. Den totala skulden inkluderar Staten -2,6 -1,1 0,3 1,8 4,0 statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som in- Ålderspensionssystemet 29,4 29,3 29,2 29,1 28,9 tjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de Kommunsektorn -2,1 -2,8 -3,6 -4,3 -4,9 fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna Offentlig sektor 24,7 25,3 25,9 26,6 28,0 ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte Förändring -1,3 0,6 0,6 0,7 1,4 i den offentliga sektorn utan redovisas i försäk- Bidrag till förändringen ringssektorn. Finansiellt sparande 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9

Värdeförändringar m.m. -0,8 1,0 0,8 0,5 0,5 Nominell BNP-förändring -1,1 -0,9 -0,8 -0,9 -1,0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Maastrichtskulden definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

PROP. 2018/19:100

Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev årsskiften. Detta bruttoredovisas i NR, vilket

medlem i EU uppgick den konsoliderade innebär att tillgångar och skulder ökar i lika stor

bruttoskulden till över 1 200 miljarder kronor, utsträckning, varför den finansiella nettoförmö-

vilket motsvarade ca 70 procent av BNP (se genheten inte påverkas. Eftersom dessa repor

diagram 7.13). Sedan dess har det nominella hanteras av Kammarkollegiet påverkas inte stats-

värdet ökat med närmare 650 miljarder kronor, skulden enligt redovisningen i statens budget,

för att vid utgången av 2018 uppgå till som endast speglar Riksgäldskontorets skuld-

ca 1 860 miljarder kronor. hantering. I övrigt bidrog även underskotten i de

Skulden har emellertid minskat kraftigt som offentliga finanserna och valutakurseffekter till

andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid att skulden ökade mellan 2012 och 2014.

utgången av 2018 till ca 39 procent av BNP Utöver detta har den ökade vidareutlåningen

(skuldkvoten). från kommunsektorn till kommunala bolag i

Utvecklingen av den offentliga sektorns privat sektor bidragit till att den offentliga brutto-

konsoliderade bruttoskuld beror dels på det skulden vuxit i nominella termer.

finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt År 2018 medförde kommunsektorns upp-

sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som låning att bruttoskulden i stort sett var nominellt

inte påverkar det finansiella sparandet. De sist- oförändrad jämfört med 2017 trots överskottet i

nämnda faktorerna rör periodiseringar och s.k. de offentliga finanserna. Den höga BNP-till-

stock-flow förändringar, som bl.a. utgörs av växten medförde dock att skuldkvoten minskade.

finansiella transaktioner. Exempelvis påverkas

bruttoskulden av köp och försäljning av tillgångar

Diagram 7.14 De enskilda sektorernas bidrag till den

konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld

medan det finansiella sparandet inte påverkas av Procent av BNP. Utfall 1994 – 2018, prognos 2019 – 2022 dylika transaktioner. 100

90 Diagram 7.13 Den offentliga sektorns konsoliderade Stat Pensionssystem Kommunsektor bruttoskuld 80

Utfall 1994 – 2018, prognos 2019 – 2022 70 Miljarder kronor Procent av BNP 60 2 000 100 50 1 800 Konsoliderad skuld, mdkr 90 40 1 600 Procent 80 30 1 400 70 20 1 200 60 10 1 000 50 0 800 40 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 600 30 Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala Maastrichtskulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. 400 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

200 10 0 0 Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas

minska kraftigt innevarande år till följd av Riks- 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. bankens beslut att inte refinansiera de återstående

valutalån som förfaller under 2019, se avsnittet Merparten av ökningen av den nominella skulden Riksgäldskontorets nettoutlåning ovan. Även 1994 – 2017 skedde mellan 2012 och 2014, då den kommande år prognostiseras bruttoskulden ökade med närmare 400 miljarder kronor, vilket fortsätta minska som en följd av de beräknade motsvarar en ökning av skuldkvoten med över överskotten i de offentliga finanserna. År 2022 7 procent av BNP. Statens finansiering av Riksbedöms bruttoskulden understiga 30 procent av bankens lån för förstärkningen av valutareserven BNP. 2013 ökade skulden med närmare 3 procent av Den successivt lägre bruttoskulden rör ute- BNP. Vidare ökade skulden 2014 med ca slutande statsskulden. Kommunsektorns skuld 2 procent av BNP till följd av regelförändringar beräknas däremot fortsätta att växa snabbare än som innebär att andra myndigheter än Riksgälds- BNP, bl.a. på grund av stora investeringar i komkontoret får inneha utestående återköpsavtal munsektorn och vidareutlåning till kommunala avseende finansiella instrument, s.k. repor, över bolag i privat sektor.

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.18 Den offentliga sektorns konsoliderade Tabell 7.19 Statsskuldens förändring

bruttoskuld och bidrag till förändringen Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019 – 2019 – 2022 2022 2018 2019 2020 2021 2022 2018 2019 2020 2021 2022 Okonsoliderad statsskuld Miljarder kronor 1 859 1 716 1 692 1 646 1 567 vid ingången av året 1 328 1 262 1 059 1 044 950 Procent av BNP 38,8 34,5 32,8 30,9 28,2 Förändring av Förändring -2,0 -4,3 -1,6 -2,0 -2,6 okonsoliderad statsskuld -66 -203 -15 -94 -127 Bidrag till förändringen varav 1 Primärt finansiellt Lånebehov -80 -131 1 -93 -127 sparande -1,2 -1,0 -1,1 -1,4 -2,2 Skulddispositioner m.m. 14 -72 -17 0 0 Ränteutgifter 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 Okonsoliderad statsskuld vid årets slut 2 Stock-flow 0,5 -2,3 0,2 0,3 0,5 1 262 1 059 1 044 950 823 varav periodisering av Eliminering av räntor och skatter -0,2 -0,1 0,0 -0,1 0,0 myndigheters innehav av statspapper 65 66 67 68 69 varav försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Statsskuld vid årets slut 3 1197 993 977 882 754 varav övrigt 0,7 -2,0 0,4 0,5 0,5 Statsskuldsförändring 4 -68 -204 -16 -95 -128 Nominell BNP-förändring -1,8 -1,5 -1,2 -1,1 -1,2 Statsskuld i procent av BNP 25,0 19,9 19,0 16,5 13,6 Anm.: Övrigt omfattar i huvudsak Riksgäldskontorets skulddispositioner samt Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med finansiering av lån till Riksbanken. summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. Statsskuldens utveckling 4 Avser förändring av konsoliderad statsskuld. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Statens budget visade ett överskott på 80 miljarder kronor 2018. Statsskulden minskade dock Riksgäldskontoret anser att det inte är lämpligt att omedelbart minska statsskulden för att endast med 68 miljarder kronor (se tabell 7.19). Orsaken till att utvecklingen av statsskulden anpassa den till det låga lånebehovet 2017 eftersom detta skulle påverka likviditeten på inte helt följer lånebehovet är posten Skulddispositioner m.m. I den ingår ny värdering av statspappersmarknaden negativt. Vidare bedömer Riksgäldskontoret att det skulle medföra en valutaskulden i form av valutakurseffekter och av realskulden i form av upplupen inflationskom- sämre låneberedskap och högre långsiktiga upplåningskostnader för staten. Riksgäldspensation. Här ingår även en justering till följd av att statsskulden och lånebehovet bokförs på olika kontoret har därför successivt minskat kassaöverskottet, som beräknas återgå till historiskt dagar. Sedan utgången av 2017 har Riksgäldskontoret normala nivåer under 2019. Detta medför att statsskulden minskar mer än vad som kan haft större förvaltningstillgångar än vanligt. Det beror framför allt på att Riksgäldskontoret över- förklaras av utvecklingen av lånebehovet under framför allt 2019 (se tabell 7.19). skattade statens lånebehov 2017 i sin upplåningsplan, samt att det fick in finansiering vid sidan av den ordinarie upplåningen genom oväntat stora volymer marknadsvårdande repor, dvs. daglig utlåning av statspapper till Riksgäldskontorets återförsäljare. Riksgäldskontoret erhåller pengar som säkerhet för de statspapper som de lånar ut, vilket minskar upplåningsbehovet. Detta medförde sammantaget att ett stort kassaöverskott uppstod, som placerats i tillgångar. Dessa s.k. förvaltningstillgångar ingår i posten Skulddispositioner m.m. Skulddispositionerna påverkar statsskulden, men inte statens budgetsaldo och nettolånebehov.

PROP. 2018/19:100

Diagram 7.15 Statsskuldens utveckling

utvecklas svagare 2020 – 2022 än vad regeringen bedömer, i huvudsak rör det inkomster från skatt Utfall 2002 – 2018, prognos 2019 – 2022 Miljarder kronor Procent av BNP på kapital men också övriga inkomster från 1 600 50 Statsskuld, mdkr Skuldkvot kapital. ESV:s prognos för 2020 – 2022 är i linje 45 med regeringens beräkning. 1 400 40 1 200 Europeiska kommissionen beräknar att det 35 finansiella sparandet 2019 och 2020 utvecklas 1 000 något starkare än i regeringens prognos. 30 Skillnaden mellan de olika prognoserna beror 800 25 600 20 framför allt på olika bedömningar av den framtida 15 makroekonomiska utvecklingen, konsumtions- 400 10 efterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen. 200 5 0 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Tabell 7.20 Bedömningar av finansiellt sparande Anm.: Avser konsoliderad statsskuld. Procent av BNP Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 2019 2020 2021 2022 Sedan 2015 har statsskulden minskat både Regeringen 0,6 0,7 1,1 1,9 nominellt och uttryckt som andel av BNP. År KI inkl. åtgärder 1 0,2 0,3 0,4 0,2 2019 – 2022 bedöms statsskulden fortsätta minska KI exkl. åtgärder 1 0,2 0,4 0,8 1,4 (se diagram 7.15). I slutet av 2022 beräknas skuld- ESV 0,2 0,6 1,1 1,6 kvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som Riksbanken 0,7 0,6 0,5 – andel av BNP, uppgå till ca 14 procent. Europeiska kommissionen 0,9 0,8 – –

OECD 1,2 1,5 – – IMF 0,8 0,6 0,4 0,3 Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-04-10, Konjunkturinstitutet 7.7 Finansiellt sparande enligt olika 2019-03-27, Ekonomistyrningsverket 2019-03-13, Riksbanken 2019-02-12, Europeiska kommissionen 2018-11-08, OECD 2018-11-21, och Internationella bedömare valutafonden (IMF) 2018-10-09. 1 I KI:s huvudscenario antas aktiva åtgärder för åren 2020 – 2022 som innebär att personaltätheten i offentligfinansierade verksamheter kan hållas på 2019 års I följande avsnitt redovisas en jämförelse mellan nivå samt en standardhöjning enligt historisk utveckling. I det alternativa scenariot exklusive åtgärder ingår endast de åtgärder som tidigare beslutats och de senaste prognoserna för det finansiella och föreslagits i den beslutade budgeten för 2019, samt att den kommunala strukturella sparandet gjorda av regeringen i utdebiteringen hålls på 2019 års nivå. denna proposition, Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken,

Prognosjämförelse avseende det strukturella

OECD, Europeiska kommissionen och Inter-

sparandet

nationella valutafonden (IMF). Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och I tabell 7.21 redovisas olika bedömares prognoser för den offentliga sektorns strukturella sparande. kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Skillnaderna gentemot andra bedömare är i vissa fall större vid jämförelser av det strukturella sparandet än det finansiella sparandet. Detta kan Prognosjämförelse avseende det finansiella dels bero på olika bedömningar av ekonomins sparandet potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder. Regeringen prognostiserar en starkare utveckling av de offentliga finanserna innevarande år än vad både KI och ESV gör (se tabell 7.20). Detta förklaras främst av olika syn på hur inkomsterna väntas växa. Både KI och ESV bedömer att inkomsterna från bl.a. kapitalskatter utvecklas svagare än enligt regeringens prognos. KI gör bedömningen att det finansiella sparandet

PROP. 2018/19:100

Tabell 7.21 Bedömningar av strukturellt sparande

inkomster blev lägre än beräknat beror framför allt på att försäljningar av statens egendom under Procent av potentiell BNP 2018 blev betydligt lägre än det beräknings- 2019 2020 2021 2022 Regeringen 0,2 0,5 1,0 1,9 tekniska antagandet om försäljningsinkomster KI inkl. åtgärder om 5 miljarder kronor som gjordes i budget- 1 -0,1 0,0 0,3 0,3 KI exkl. åtgärder 1 -0,2 0,1 0,8 1,5 propositionen för 2019. ESV 0,0 0,5 1,1 1,7 De sammantaget lägre utgifterna på budgetens Europeiska kommissionen 0,9 1,0 – – utgiftsområden återfinns framför allt på utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och OECD 0,7 1,0 – – 8 Migration, som tillsammans blev 2 miljarder IMF 0,7 0,5 0,4 0,3 Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-04-10, Konjunkturinstitutet kronor lägre än beräknat. Den kassamässiga 2019-03-27, Ekonomistyrningsverket 2019-03-13, Riksbanken 2019-02-12, korrigeringen blev högre än beräknat bl.a. till Europeiska kommissionen 2018-11-08, OECD 2018-11-21, och Internationella valutafonden (IMF) 2018-10-09. följd av att Europeiska kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som 1 I KI:s huvudscenario antas aktiva åtgärder föråren 2020 – 2022 som innebär att personaltätheten i offentligfinansierade verksamheter kan hållas på 2019 års nivå samt en standardhöjning enligt historisk utveckling. I det alternativa redovisades mot anslag under utgiftsområde 27 scenariot exklusive åtgärder ingår endast de åtgärder som tidigare beslutats och föreslagits i den beslutade budgeten för 2019 samt att den kommunala Avgiften till Europeiska unionen. Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig utdebiteringen hålls på 2019 års nivå. korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av 7.8 Uppföljning av statens Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redobudgetsaldo visning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel En fullständig uppföljning av statens budget för från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisning 2018 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, för staten 2018 (skr. 2018/19:101). Statens uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl budgetsaldo visade 2018 ett överskott om redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. 80 miljarder kronor. Överskottet blev därmed Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske 20 miljarder kronor lägre än beräkningarna i den under olika budgetår. beslutade budgeten för 2019, se tabell 7.22.

Tabell 7.22 Utfall för statens budget 2018

Miljarder kronor

7.9 Uppföljning av offentliga

sektorns finanser

Prognos i Utfall Differens beslutad utfallbudget prognos för 2019 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett

Inkomster 1093,2 1072,1 -21,1

finansiellt sparande som uppgick till Statens skatteinkomster 1134,5 1119,9 -14,6 ca 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Övriga inkomster -41,3 -47,8 -6,5 Jämfört med beräkningarna i den beslutade Utgifter m.m. 993,3 992,1 -1,3 budgetpropositionen för 2019 blev sparandet 2018 ca 17 miljarder kronor lägre än beräknat. 1 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 977,4 974,9 -2,5 Statsskuldsräntor m.m. 13,6 13,6 0,0 Bland inkomsterna tog avvikelser mer eller Riksgäldskontorets nettoutlåning 2,3 2,0 -0,4 mindre ut varandra medan utgifter för framför allt Kassamässig korrigering 0,0 1,6 1,6 räntor och investeringar belastade sparandet i större utsträckning än beräknat. I staten blev

Statens budgetsaldo 99,8 80,0 -19,8

ränteutgifterna enligt NR betydligt högre än Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. enligt den beslutade budgeten. Detta beror bl.a. 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. på att NR ändrat definitionen på hur ränteutgifter ska redovisas. I den tidigare redovisningen Skillnaden mellan utfallet för skatteinkomsterna påverkades utgiftsräntorna, vid återköp av och prognosen i den beslutade budgeten för 2019 obligationer, av kurseffekter. Dessa effekter beror främst på att kapitalplaceringarna på skatte- utgörs av den kvarvarande bokförda över- eller kontot blev lägre än beräknat. Att övriga underkursen för hela den löptid som återstod vid

PROP. 2018/19:100

tidpunkten för återköpet. I den nya

Tabell 7.23 Offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Aktuell prognos och förändringar jämfört med beslutad

redovisningen tas inte denna effekt upp i ränte-

budget för 2019

kostnaderna och påverkar således inte finansiellt Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos sparande. 2019 – 2021 Även ränteutgifterna i kommunsektorn blev 2018 2019 2020 2021 högre än beräknat. Den största avvikelsen för Finansiellt sparande i beslutad sektorn rör dock investeringsutgifterna som budget för 2019 49 45 66 92 växte snabbare än prognostiserat. Procent av BNP 1,0 0,9 1,3 1,7 År 2019 innebär upprevideringar av både ränte- Förändringar utgifter i staten och kommunsektorn att Inkomster 1 0 -14 -15 utgifterna reviderats upp. Likaså beräknas Skatter -6 -6 -21 -22 kommunsektorns investeringsutgifter bli högre. varav Dessa utgiftsrevideringar medför att sparandet Skatter staten -3 -6 -17 -17 beräknas bli lägre än enligt den beslutade Skatter ålderspensionssystemet 0 0 -1 -1 budgeten för 2019. År 2020 och 2021 medför Skatter kommunsektorn -3 0 -3 -4 både nedrevideringar av skatteinkomster och utgifter i staten och kommunsektorn att det Övriga inkomster 7 7 8 7 finansiella sparandet blir lägre än i föregående Utgifter 18 16 15 17 prognos (se tabell 7.23). Kommunal konsumtion 2 4 2 0 Ålderspensioner 1 -1 -2 -3 Ränteutgifter 1 10 4 3 2 Övriga primära utgifter 5 9 12 19 Förändring av finansiellt sparande -17 -15 -29 -32 Procent av BNP -0,4 -0,3 -0,6 -0,6 Staten -6 -10 -23 -30 Ålderspensionssystemet 3 2 2 3 Kommunsektorn -13 -7 -8 -5

Finansiellt sparande i 2019 års

vårproposition 32 30 37 59

Procent av BNP 0,7 0,6 0,7 1,1 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/19:100

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella utgifterna var högre i utfallet. Investeringsnettoförmögenheten jämfört med beslutad budget utgifterna var 8 miljarder kronor högre än i för 2019 prognosen. Det preliminära utfallet för kommunsektorns resultat var 3 miljarder kronor lägre än i

Tabell 7.24 Offentliga sektorns finansiella

prognosen.

nettoförmögenhet. Aktuell prognos och förändringar jämfört

I prognosen i denna proposition har utgifterna

med beslutad budget för 2019

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2018, prognos reviderats upp mer än inkomsterna vilket medför 2019 – 2021 att det finansiella sparandet reviderats ned. På 2018 2019 2020 2021 utgiftssidan har framför allt investeringarna Beslutad budget för 2019 reviderats upp. På inkomstsidan har bl.a. skatterna reviderats ned 2018, 2020 och 2021 Finansiell nettoförmögenhet 1 350 1 434 1 551 1667 medan övriga inkomster reviderats upp under Procent av BNP 28,2 28,7 29,9 31,0 hela perioden. Att sparandet reviderats ned mer Konsoliderad skuld 1 830 1 747 1 692 1 638 än resultatet i såväl utfall som prognos beror på Procent av BNP 38,2 34,9 32,6 30,4 upprevideringarna av investeringsutgifterna Förändringar eftersom de inte påverkar resultatet. Finansiell nettoförmögenhet -169 -175 -216 -248 Konsoliderad skuld 29 -30 0 8 Tabell 7.25 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört

med beslutad budget för 2019

2019 års vårproposition

Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019 – 2021 Finansiell nettoförmögenhet 1 182 1 259 1 335 1 420 2018 2019 2020 2021 Procent av BNP 24,7 25,3 25,9 26,6

Totala inkomster 0 6 3 2

Konsoliderad skuld 1 859 1 716 1 692 1 646 Skatter -2 0 -4 -4 Procent av BNP 38,8 34,5 32,8 30,9 Statsbidrag, exkl. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. mervärdesskatt -1 -1 0 0 Övriga inkomster 3 7 7 6 Jämfört med bedömningen i den beslutade budgeten för 2019 har den finansiella netto-

Totala utgifter 13 12 11 7

förmögenheten reviderats ned betydligt mer än Konsumtion 2 4 2 0 nedrevideringen av det ackumulerade finansiella Investeringar 8 6 7 6 sparandet (se tabell 7.24). Detta beror huvud- Övriga utgifter 3 3 1 2 sakligen på att marknadsvärdet på tillgångarna i Finansiellt sparande -13 -7 -8 -5 ålderspensionssystemet blev lägre än beräknat. Resultat före Dessutom har statens pensionsskuld från 2017 extraordinära poster -3 -1 0 2 reviderats upp i NR, vilket medförde att denna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skuld var underskattad även 2018 i den beslutade budgeten för 2018. Maastrichtskulden har också reviderats i en annorlunda utsträckning än det ackumulerade finansiella sparandet. Detta beror dels på Riksbankens beslut att 2019 amortera delar av valutalånet, dels på en reviderad prognos på Riksgäldskontorets hantering av skulddispositioner.

Kommunsektorns finanser jämfört med beslutad

budget för 2019

Enligt det preliminära NR-utfallet för 2018 var kommunsektorns finansiella sparande 13 miljarder kronor lägre än prognostiserat i den budget för 2019 som beslutades av riksdagen (se tabell 7.25). Det lägre sparandet berodde på att

8 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

PROP. 2018/19:100

8 Bedömning av finanspolitikens

långsiktiga hållbarhet

I detta avsnitt redovisas en bedömning av om – Ett långt arbetsliv är en förutsättning för att finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Bedömalla ska kunna ha en god ekonomisk ningen görs utifrån scenarier för hur de offentliga standard och för att skattefinansierade inkomsterna och utgifterna utvecklas vid oförtjänster av god kvalitet ska kunna tillhandaändrade regler och givet vissa antaganden om bl.a. hållas i önskad omfattning. När medellivsbefolkningsförändringar, sysselsättning, och tilllängden ökar är det därför viktigt att även växt. Syftet med analysen är att i god tid uppfatta antalet yrkesverksamma år ökar. om finanspolitiken är ohållbar, så att åtgärder för

att återställa hållbarheten kan vidtas så tidigt som möjligt. Avsnittet innehåller även en jämförelse En hållbar finanspolitik minskar risken för med andra aktörers och regeringens tidigare obalanser i de offentliga finanserna och tvära kast bedömningar av finanspolitikens hållbarhet. i den förda finanspolitiken. Om nödvändiga anpassningar identifieras och genomförs i tid

begränsas potentiella negativa konsekvenser av

Sammanfattning

politiken. Anpassningarna verkar då före-

byggande eftersom mer omfattande åtgärder inte behöver genomföras i ett senare skede. Om man – Regeringen bedömer att finanspolitiken är har starka offentliga finanser finns förutlångsiktigt hållbar. sättningar för att hantera kriser på ett ordnat sätt – Mer än en tredjedel av befolkningsökningen och stabiliseringspolitiska insatser kan då vid

mellan 2018 och 2035 utgörs av de som är behov genomföras utan att förtroendet för

70 år och äldre. Även antalet barn och unga finanspolitiken äventyras. Det är därför viktigt att väntas öka snabbt de närmaste åren. Den såväl hushåll och företag som de internationella demografiska utvecklingen innebär att finansmarknaderna har ett stort förtroende för

produktionen av vård, skola och omsorg i finanspolitiken. kommunal regi behöver öka betydligt

snabbare fram till 2035 än det senaste

decenniet. Detta medför stora rekryteringsbehov och personalförsörjningen i delar av 8.1 Vad avses med att

de kommunala verksamheterna blir sanno- finanspolitiken är hållbar?

likt en utmaning.

En hållbar finanspolitik innebär att de regler som – Det är angeläget att de nyanländas arbetsstyr de offentliga inkomsterna och utgifterna kan kraftsutbud tas till vara, både för de hållas oförändrade på lång sikt, utan att det nyanländas och för samhällsekonomins resulterar i växande underskott och en alltför stor skull, men även för de offentliga finanserna. offentlig skuldsättning. Bedömningen av hur de

PROP. 2018/19:100

offentliga finanserna påverkas av en oförändrad det offentliga åtagandet inkluderar samtidigt inte finanspolitik, samt hur stora underskott och hur en fortsatt utbyggnad av åtagandets omfattning stor skuld som kan tillåtas, kan göras på många eller kvalitet. Det innebär att om det i framtiden olika sätt. Vanligtvis görs bedömningen utifrån exempelvis efterfrågas en högre standard på de framskrivningar av den offentliga sektorns skattefinansierade välfärdstjänsterna, eller mer inkomster och utgifter som sträcker sig så långt fritid, vilket skulle vara möjligt om produkfram i tiden att alla förutsägbara demografiska tiviteten fortsätter att öka, så är detta inte något förändringar beaktas. Osäkerheten i framskriv- som bör leda till ett högre offentligt sparande i ningarna är dock naturligtvis stor. Därför dag. Framtida generationer måste själva väga redovisas ett antal olika scenarier med skilda nyttan av en högre standard på välfärdstjänsterna antaganden som visar konsekvenserna av antag- mot nyttan av mer fritid, precis som nuvarande anden som har både negativa och positiva effekter generationer gör i dag. De måste själva komma på hållbarheten. fram till en rimlig balans mellan arbete och skatter Europeiska kommissionen har lagt fast två å ena sidan och fritid och offentlig servicenivå å kriterier i den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten. andra sidan. Enligt dessa får ett underskott i de offentliga finanserna inte vara större än 3 procent av BNP, och den offentliga skulden inte överstiga 60 procent av BNP. Länder som är medlemmar i 8.2 Långsiktiga utmaningar Europeiska unionen har nationella finanspolitiska ramverk som syftar till att dessa gränsvärden inte Sverige står inför en demografisk utveckling som överskrids. I Sverige finns sedan i slutet av 1990- kan innebära påfrestningar för samhällstalet ett mål för den offentliga sektorns finansiella ekonomin. En ökad medellivslängd leder till en sparande (överskottsmålet), och fr.o.m. 2019 åldrande befolkning, vilket kan förväntas leda till även ett riktmärke för den offentliga skulden ökade offentliga utgifter för vård- och omsorgs- (skuldankaret). Båda dessa nationellt bestämda tjänster. Dessutom har ett stort antal, främst restriktioner är på en mer ambitiös nivå än vad yngre, människor invandrat till Sverige de senaste unionens regler kräver, vilket har bidragit till att åren, vilket ökar behovet av arbetsmarknads- Sverige är en av två medlemsstater i EU som utbildning och utbildningsplatser. Invandringen aldrig har varit föremål för ett s.k. förfarande vid sänker samtidigt befolkningens medelålder och för stort underskott. kan minska effekten av en åldrande befolkning på Frågan om finanspolitiken behöver ändras för de offentliga finanserna då de nyanlända kommer att vara hållbar är förknippad med frågan om in på arbetsmarknaden. rättvisa mellan generationer. De skattefinans- Det är inte bara en ändrad befolkningsstruktur ierade välfärdssystemen kan liknas vid ett implicit som kan påverka de offentliga finanserna. Även avtal mellan individen och samhället. Vi arbetar högre kostnader för och ökad efterfrågan på de och betalar skatt under vissa delar av livet och skattefinansierade tjänsterna kan innebära påförväntar oss att det ska finnas ett välfungerande frestningar. Hur detta ska mötas är i grunden en utbildningssystem och vård- och omsorgs- politisk fråga. Sänkt ambitionsnivå (avseende tjänster. Det finns ingen vedertagen uppfattning kvaliteten eller omfattningen i de skattefinanom vad det offentliga åtagandet egentligen sierade välfärdstjänsterna) eller högre skatter ger omfattar, vilka problem framtida generationer ska olika utfall. Dessa är dock inte de enda faktorer hantera själva och vilka problem som ska hanteras som påverkar de offentliga finanserna. Genom att i dag genom ett högre eller lägre offentligt producera de skattefinansierade tjänsterna på ett sparande. Beräkningarna i detta avsnitt bygger på mer effektivt sätt, förlänga arbetslivet i takt med att dagens nivå av det offentliga åtagandet att medellivslängden ökar, öka sysselsättningen upprätthålls även i framtiden. Ett sådant för grupper med lägre sysselsättningsgrad, öka oförändrat åtagande innebär att antalet arbets- medelarbetstiden och förbättra befolkningens timmar inom välfärdstjänster som vård, skola och hälsa så att fler kan arbeta längre kan trycket på de omsorg ökar i takt med antalet brukare av dessa offentliga finanserna dämpas. tjänster, och värdet av de offentliga transfereringarna i takt med den genomsnittliga inkomstutvecklingen. En sådan framskrivning av

PROP. 2018/19:100

Diagram 8.2 Befolkningen i åldrarna 20 – 69 år

Befolkningens storlek och sammansättning

ändras snabbt de närmaste 15 åren

Förändring jämfört med 2018, tusental personer 700 Sveriges befolkning förväntas öka med närmare 600 1,2 miljoner personer mellan 2018 och 2035 enligt 500 Statistiska centralbyråns (SCB) befolknings- 400 prognos från april 2018 (se diagram 8.1). Befolk- 300 ningen, som uppgick till ca 10 miljoner personer i 200 Födda i Sverige januari 2017, förväntas öka till ca 11 miljoner i Födda utomlands slutet av 2027 och till ca 11,4 miljoner personer 100 2035. Befolkningen ökar då med mer än Födda utanför Europa 0 70 000 personer per år 2018 – 2035, eller med -100 ca 0,7 procent per år, vilket är en relativt snabb -200 ökningstakt både historiskt och i europeisk jäm- 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 förelse. Av ökningen utgör barn och ungdomar Källa: Statistiska centralbyrån. ca 20 procent och antalet personer i yrkesverk- Framskrivningen av antalet personer i åldern sam ålder (20 – 69 år) ca 44 procent. Resterande 20 – 69 år som är födda utomlands, är betydligt ökning utgörs av personer som är 70 år och äldre. mer osäker eftersom in- och utvandringen bland Diagram 8.1 Befolkningsförändringar jämfört med 2018 utlandsfödda varierar kraftigt. Procentuell förändring 70

Befolkningens genomsnittsålder ökar

2022 60 2025 50 När medellivslängden stiger ökar andelen äldre i befolkningen. I diagram 8.3 illustreras detta med 2030 40 en s.k. äldreförsörjningskvot, definierad som 2035 30 personer som är 70 år och äldre per 100 personer i åldern 20 – 69 år. Efter att ha varit mer eller 20 mindre oförändrat från mitten av 1980-talet till 10 2010 har antalet äldre ökat betydligt snabbare än antalet personer i yrkesverksam ålder de senaste 0 0-19 år 20-69 år 70-79 år 80 år och äldre Alla åren. Detta är en utveckling som förväntas fort- Källa: Statistiska centralbyrån. sätta under resten av innevarande sekel.

Antalet unga och de i yrkesverksam ålder förvän-

Diagram 8.3 Äldreförsörjningskvot

tas öka särskilt snabbt fram till ca 2025, då invand- Antal personer som är 70 år och äldre per hundra personer 20 – 69 år Utfall 1980 – 2018, prognos 2019 – 2100 ringen förväntas vara stor, medan de allra äldsta, 40 de som är 80 år och äldre, gradvis står för en allt större andel av befolkningstillväxten efter 2025. 35 Befolkningens sammansättning kommer troligen att förändras de närmaste 15 åren även vad gäller ursprung. Antalet personer i åldern 30 20 – 69 år som är födda i Sverige har minskat de senaste åren och kommer med stor sannolikhet 25 att fortsätta minska med ca 70 000 personer fram till mitten av 2020-talet, för att därefter öka 20 endast svagt (se diagram 8.2). Denna prognos är relativt säker eftersom den inte är beroende av 15 antaganden om fertilitet, och eftersom dödlig- 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. heten och migrationsbenägenheten förändras obetydligt i denna befolkningsgrupp.

PROP. 2018/19:100

Eftersom de som invandrar till Sverige har en arbetsliv de offentliga inkomsterna, medan en lägre genomsnittsålder än de som är födda i förbättrad hälsa leder till att kostnaderna för vård Sverige innebär en ökad invandring att den demo- och omsorg minskar. grafiska försörjningskvoten, definierad som antalet personer i åldrarna 0 – 19 år och över 69 år per hundra personer i åldrarna 20 – 69 år, minskar. Diagram 8.4 visar en demografisk försörjnings- 8.3 Ett scenario för utvecklingen på kvot där antalet personer som är yngre eller äldre lång sikt än 20 – 69 år ställs i relation till denna åldersgrupp. Räknat enbart på personer som är födda i Sverige I detta delavsnitt redovisas ett scenario som ökar antalet yngre och äldre snabbt fram till illustrerar de utmaningar som beskrivits i tidigare mitten av 2030-talet. I hela befolkningen ökar avsnitt. Scenariot tar sin utgångspunkt i de demoantalet äldre och yngre långsammare i relation till grafiska förändringarna i SCB:s befolkningsbefolkningen i yrkesverksam ålder och når inte prognos. Det bör understrykas att scenariot inte samma nivåer. De utrikes födda bidrar till att redovisar den mest sannolika utvecklingen (för sänka försörjningskvoten samtliga år. Störst är att markera skillnaden mot de bedömningar som skillnaden i slutet av 2030-talet. För att den lägre redovisas i avsnitt 3 och 6 i denna proposition, demografiska försörjningskvoten till följd av benämns de beräkningar som redovisas i detta invandring ska leda till ett minskat tryck på de avsnitt som framskrivningar, medan referenser offentliga finanserna krävs en väl fungerande till bedömningar i avsnitt 3 och 6 genomgående integration. benämns prognos). Syftet är i stället att illustrera konsekvenserna av en utveckling med oföränd-

Diagram 8.4 Demografisk försörjningskvot

rade regler för de offentliga inkomsterna och utgifterna, och oförändrat beteende avseende Antal personer 0 – 19 år och över 69 år per hundra personer 20 – 69 år Utfall 1980 – 2018, prognos 2019 – 2100 arbetskraftsdeltagande och utnyttjandet av de 90 skattefinansierade tjänsterna. Ambitionen är att identifiera framtida utmaningar genom att under- 85 80 söka hur stora anpassningar av dagens regler för de offentliga inkomsterna och utgifterna som 75 behöver göras för att de offentliga finanserna ska vara i balans på lång sikt. Genom alternativa 70 65 scenarier som baseras på olika antaganden är det Inrikes födda möjligt att belysa vilka faktorer som stärker 60 Hela befolkningen finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och vilka som försvagar den. 55

50 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräkningarna bygger på antaganden

Effekten på de offentliga finanserna av föränd- De långsiktiga framskrivningarna av de offentliga ringar i befolkningens ålderssammansättning inkomsterna och utgifterna utgår från den beror på att en genomsnittlig individ påverkar den bedömning av utvecklingen av svensk ekonomi offentliga sektorns inkomster och utgifter på t.o.m. 2022 som redovisas i avsnitt 3 och 7. År olika sätt över livet. Den förväntade befolknings- 2018 uppgick det primära finansiella sparandet i ökningen sker till stor del i åldersgrupper, de den offentliga sektorn, dvs. det finansiella yngsta och de äldsta, där de offentliga utgifterna sparandet justerat för kapitalinkomster och för välfärdstjänster och transfereringar är kapitalutgifter, till ca -0,2 procent av BNP. betydligt större än skatteinbetalningarna. Den Mellan 2019 och 2022 förstärks den offentliga demografiska utvecklingen vi nu står inför sektorns finansiella sparande i beräkningen. År tenderar därmed att försämra det offentliga 2022 beräknas det primära sparandet i den sparandet. Effekten på de offentliga finanserna offentliga sektorn motsvara ca 0,6 procent av beror dock även på hur det finansiella utbytet BNP, vilket är utgångsläget för framskrivningen med den offentliga sektorn förändras i olika av utvecklingen åren därefter. åldersgrupper. Exempelvis ökar ett längre

PROP. 2018/19:100

Produktiviteten i näringslivet antas på sikt öka ansvaret för finansieringen av den skattemed 2,1 procent per år. I produktionen av de finansierade välfärden. Statsbidragen anpassas skattefinansierade tjänsterna antas däremot därför i kalkylen så att kommunallagens produktiviteten vara oförändrad, oavsett om (2017:725) krav på god ekonomisk hushållning produktionen sker i offentlig eller privat regi. uppfylls. En mer utförlig beskrivning av de Skillnaden i produktivitetsutveckling leder, till- antaganden beräkningarna bygger på finns i sammans med ett antagande om att timlöne- rapporten Teknisk bilaga till Bedömning av utvecklingen är densamma i hela ekonomin, till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet april 2019 att kostnaderna för att producera välfärdstjänster som publiceras på www.regeringen.se i anslutning ökar snabbare än den genomsnittliga kostnads- till denna proposition. ökningen för övrig produktion. I scenariot antas befolkningens arbetsmarknadsbeteende vara i stort sett oförändrat fr.o.m. Utvecklingen till 2035 2022. Det betyder att arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet och medelarbetstid för personer i I det långsiktiga scenariot skrivs den offentliga olika åldrar med olika ursprung och av olika kön sektorns inkomster och utgifter fram under en antas vara konstant. En genomsnittlig kvinna eller mycket lång tidsperiod. Slutåret för framskrivman i en viss ålder och med ett visst ursprung ningen är 2110, medan redovisningen i detta antas då arbeta lika mycket i framtiden som i dag. delavsnitt endast går till 2060. Det råder självfallet Ett undantag från denna princip är att trenden mycket stor osäkerhet om utvecklingen under en med minskande andel sjuka utanför arbetskraften så lång tidsperiod. Som tidigare framhållits ska det i åldersgruppen 55 – 64 år antas fortsätta, vilket långsiktiga utvecklingsscenariot inte heller ses innebär att arbetskraftsdeltagandet i samma som en prognos över den mest sannolika utveckåldersgrupp ökar. lingen, utan som en konsekvensanalys av de Scenariot bygger även på antagandet att det antaganden som görs. offentliga åtagandet är oförändrat fr.o.m. 2022. Samtidigt bygger beräkningarna på SCB:s Med detta avses att skattesatserna hålls på samma befolkningsprognos som normalt bör kunna nivå som 2022, dvs. deras andel av skattebaserna, fånga den huvudsakliga utvecklingen på medelvilket är det underlag på vilka skatterna tas ut, är lång sikt. De årliga förändringarna av befolkkonstant. För de skattefinansierade verksamhet- ningen är, vid frånvaro av stora migrationsflöden, erna antas att standarden är oförändrad uttryckt relativt små i jämförelse med den totala befolksom resursinsats per brukare, dvs. att en 90-åring ningen. De allra flesta människor som kommer i framtiden får lika många äldreomsorgstimmar att leva i Sverige om 15 år gör det redan i dag. Det som en 90-åring i dag. Eftersom produktiviteten i finns således skäl att titta närmare på utvecklingen produktionen av de skattefinansierade tjänsterna i ett lite mer kortsiktigt perspektiv, för att försöka antas vara oförändrad kommer den offentliga fånga några av de förändringar som med relativt konsumtionen att utvecklas i samma takt som stor sannolikhet kommer att prägla det närmaste antalet arbetstimmar som behövs för att till- decenniet. I detta avsnitt görs därför en fördjupad handahålla oförändrad standard. Även ersätt- analys av utvecklingen fram till 2035. ningsgraden i transfereringssystemen antas vara oförändrad så att transfereringarna per individ utvecklas i paritet med de sysselsattas timlöner. Antalet sysselsatta kommer sannolikt att växa Det betyder att även transfereringar som enligt långsammare än befolkningen regelverket är nominellt fastställda eller endast följer prisutvecklingen antas öka i takt med Hur mycket en person arbetar varierar med genomsnittslönen fr.o.m. 2023. åldern och är olika för kvinnor och män, och för Den demografiska utvecklingen påverkar i personer av olika ursprung. Arbetsutbudet påförsta hand utgifterna för de välfärdstjänster som verkas därför när befolkningen i yrkesverksam kommuner och landsting ansvarar för. I fokus för ålder ändrar storlek och sammansättning. framskrivningen ligger dock det offentliga åtagandet i sin helhet och den offentliga sektorn betraktas i detta sammanhang samlat. Ett centralt antagande är att staten har det övergripande

PROP. 2018/19:100

Diagram 8.5 Arbetade timmar per person och ålder

Även om antalet arbetade timmar ökar fram till 2035 så växer totalbefolkningen snabbare när en Arbetade timmar per år (5-årsgenomsnitt) 1 800 stor del av befolkningstillväxten utgörs av äldre personer som har lämnat arbetsmarknaden. Det 1 600 1 400 innebär att antalet arbetade timmar per capita 1 200 minskar. För att bibehålla antalet arbetade timmar per capita på 2018 års nivå behöver antalet 1 000 arbetade timmar öka med ytterligare ca 800 3,5 procentenheter till 2035, vilket motsvarar ca 180 000 fler sysselsatta med samma medel- 600 Födda i Sverige 400 arbetstid, eller en ökning av den genomsnittliga Födda i Europa utanför Sverige 200 årsarbetstiden med ca 52 timmar. Födda utanför Europa 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70

Fler välfärdstjänster behöver produceras när

Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistiska centralbyrån.

befolkningen växer och åldras

Framskrivningen av antalet sysselsatta och arbetade timmar bygger på att arbetsutbud och Befolkningens åldersfördelning är som tidigare sysselsättning är oförändrade per person i olika nämnts betydelsefull för de offentliga inkomståldrar och av olika kön och ursprung på det sätt ernas och utgifternas utveckling. Diagram 8.7 som visas i diagram 8.5, medan befolkning ändras visar hur utgifterna för den offentliga konsumi enlighet med SCB:s befolkningsprognos. I framtionen, dvs. vård, skola, omsorg m.m., fördelas skrivningen ökar antalet sysselsatta och antalet över livet. I början av livet används relativt mycket arbetade timmar i genomsnitt med knappt resurser för barnomsorg (genomgående i detta 0,5 procent per år, vilket är något långsammare än avsnitt används benämningen barnomsorg för antalet personer i arbetskraften ökar. välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, se den tekniska

Diagram 8.6 Arbetskraft, timmar och sysselsättning

bilagan på regeringen.se) och utbildning. När en Tusental personer Miljontal timmar Utfall 1980 – 2018, prognos 2019 – 2022, framskrivning 2023 – 2035 person blir ca 20 år sjunker de offentliga 6 000 9 250 utgifterna, och mot slutet av livet ökar utgifterna snabbt för främst sjukvård och äldreomsorg. Fler 5 600 8 750 barn och äldre innebär således högre offentliga utgifter för att producera fler av dessa tjänster.

5 200 8 250

Diagram 8.7 Offentlig konsumtion per person och ålder

Tusental kronor 4 800 7 750 600 Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Äldreomsorg m.m. Arbetskraft (vänster axel) 500 4 400 7 250 Sysselsättning (vänster axel) 400 Arbetade timmar (höger axel) 4 000 6 750 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 300 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 200 Den sammanlagda arbetslösheten ökar något 2022 – 2035. Det beror på att den yrkesverksamma 100 befolkningen till större andel förväntas bestå av 0 personer som är födda utanför Sverige och att det 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 0-4 5-9 är en grupp som har en högre arbetslöshet än 10-1 15-1 20-2 25-2 30-3 35-3 40-4 45-4 50-5 55-5 60-6 65-6 70-7 75-7 80-8 85-8 90-9 95-9 100+ Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. genomsnittet. Sammantaget ökar antalet arbetade timmar med ca 8,5 procent 2018 – 2035, vilket är Genom att kombinera uppgifter om den genomnågot mer än hälften så mycket som under snittliga konsumtionen av välfärdstjänster i olika 2000 – 2018 (se diagram 8.6). åldrar och den förväntade befolkningsutvecklingen kan utvecklingen av den offentliga

PROP. 2018/19:100

konsumtionen beräknas, under antagandet att

Tabell 8.1 Demografiskt betingad förändring i sysselsättning

standarden per brukare förblir oförändrad. Det är Tusental personer och procent

främst äldreomsorgen som kommer att behöva 2000 – 2018 2018 – 2035

tillföras mer resurser de närmaste åren, om Staten 33 14,6 27 10,6

standarden per brukare ska hållas oförändrad (se Kommunsektorn 142 13,5 221 18,5

diagram 8.8). Även inom sjukvården och utbild- Barnomsorg 1 12 8,7 10 6,8

ningssystemet ökar behoven snabbt de närmaste Utbildning 18 6,8 39 13,5 åren, medan behoven ökar något långsammare Sjukvård 41 18,0 50 18,8 inom barnomsorgen. Mellan 2018 och 2030 ökar

Äldreomsorg 46 18,7 99 33,7 behovet av äldreomsorg med ca 23 procent och

till 2035 med ca 33 procent. Efterfrågan på Övrigt 24 14,7 23 11,9

tjänster som inte konsumeras individuellt, såsom Offentlig sektor 175 13,7 248 17,1

rättsväsende, försvar och offentlig administra- Anm.: Tabellen anger det demografiskt bestämda rekryteringsbehovet netto. 1 I tabellen används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom tion, antas öka i takt med totalbefolkningen och områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se den tekniska bilagan

är knappt 12 procent högre 2035 än 2018. på regeringen.se). Källa: Egna beräkningar. Sammantaget behöver den offentliga konsum-

tionen öka med drygt 16 procent i volym mellan Totalt sett behöver antalet sysselsatta i den 2018 och 2035 för att tjänsteutbudet ska växa i offentliga sektorn öka med ca 248 000 personer, takt med demografin. eller med drygt 17 procent, mellan 2018 och 2035 Mellan 2022 och 2035 ökar konsumtionsutför att personaltätheten ska vara oförändrad. Det gifterna något uttryckt som procent av BNP (se är ca 40 procent mer än vad som krävdes under tabell 8.2). Det är utgifterna för sjukvård och perioden 2000 till 2018. Som jämförelse kan äldreomsorg som ökar snabbare än BNP vid ett nämnas att antalet sysselsatta totalt sett bedöms oförändrat utnyttjande per brukare, medan utöka med ca 405 000 personer mellan 2018 och gifterna för barnomsorg och utbildning ökar 2035. Det innebär således att mer än 60 procent långsammare. av sysselsättningsökningen under dessa år

förutsätts ske inom den offentliga sektorn, om

Diagram 8.8 Offentlig konsumtion per ändamål

verksamheterna ska kunna växa i takt med den Index 2018 = 100 demografiska efterfrågan. 135 Övrigt Skillnaden mellan de två perioder som jämförs

130 i tabell 8.1 är större i kommunsektorn än i staten, Sjukvård där det framtida personalbehovet är något 125 Barnomsorg mindre. Behoven är som störst inom äldreom-

sorgen, men skillnaden mellan rekryterings- 120 Utbildning

Äldreomsorg m.m. behovet under den första och andra perioden är

115 också stor i utbildningssektorn. Både inom

110 utbildning och äldreomsorg är de demografiskt

betingade rekryteringsbehoven under de

105 närmaste 17 åren mer än dubbelt så stora som de

100 varit under de senaste 18 åren. Tabell 8.1 anger

demografiskt motiverade sysselsättningsföränd- 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Källa: Egna beräkningar. ringar netto. Om en normal personalomsättning,

framtida pensionsavgångar etc. inkluderas, blir När den offentliga sektorn, och främst då de rekryteringsbehovet betydligt större. verksamheter som kommuner och landsting Mellan 2000 och 2018 ökade sysselsättningen i ansvarar för, expanderar behöver antalet sysselstaten och kommunsektorn med ca 20 000 satta öka. Det gäller dem som är direkt anställda i respektive 138 000 personer, dvs. mindre än vad den offentliga sektorn, men också anställda i som var demografiskt motiverat enligt tabell 8.1. näringslivet som producerar skattefinansierade En jämförelse med de faktiska sysselsättningsförtjänster inom vård, skola och omsorg. Tabell 8.1 ändringarna kräver dock att hänsyn tas till att visar hur antalet anställda i offentlig sektor sektorernas omfattning delvis förändrats. År behöver öka om antalet arbetade timmar ska öka 2000 ingick exempelvis ca 16 500 värnpliktiga i i takt med antalet personer som utnyttjar de

skattefinansierade tjänsterna.

PROP. 2018/19:100

den statliga sysselsättningen enligt national- ökar det finansiella sparandet i pensionssystemet. räkenskaperna (NR), något som i princip helt En anledning till att de offentliga pensionerna försvunnit 2018. Om hänsyn tas till detta, ökade ökar långsammare än BNP är att framtida penantalet statligt anställda ca 10 procent mer än vad sioner i högre grad kommer att betalas ut från demografin motiverade mellan 2000 och 2018. premiepensionssystemet än från ålderspensions- Inom vård, skola och omsorg har vidare en stor systemet. Utbetalningar från premiepensionsdel av sysselsättningstillväxten skett i näringslivet, systemet redovisas inte som en transferering från och inte i kommunal regi. Antalet personer som den offentliga sektorn, eftersom det är en del av producerar skattefinansierade välfärdstjänster i hushållens sparande i NR. Beräkningen bygger näringslivet ökade med närmare 100 000 personer dessutom på nuvarande regler, vilket bl.a. innebär mellan 2000 och 2018. Sammantaget ökade att indexeringen av pensionerna inte påverkas således antalet kommunfinansierat sysselsatta positivt av den starka utvecklingen av pensionsmed ca 238 000 personer, vilket var betydligt mer systemets tillgångar. än vad som krävdes av demografin.

Den offentliga sektorns sparande och skuld

Växande överskott i pensionssystemet

Åren fram till 2035 karakteriseras av demo- Det allmänna pensionssystemets utgifter mot- grafiska förändringar som tenderar att öka den svarade 2018 ca 6,6 procent av BNP och det offentliga sektorns primära utgifter, dvs. utgiffinansiella sparandet var mer eller mindre i balans. terna exklusive ränteutgifter, som andel av BNP Om statens och kommunernas pensionsutgifter (se diagram 8.10). Efter 2035 bedöms utgifterna läggs till det allmänna pensionssystemets utgifter öka i långsammare takt än BNP. Utgifterna ökar ökar utgifterna till ca 7,6 procent av BNP 2018 med ca 0,6 procent av BNP mellan 2022 och 2035 (se diagram 8.9). Fram till 2035 förväntas antalet till följd av att de stora åldersklasser som är födda personer som är 65 år och äldre öka från strax på 1940-talet uppnår åldrarna över 80 år, som över 2 miljoner personer 2018 till mer än 2,5 mil- relativt sett efterfrågar mer omsorgs- och vårdjoner personer 2035. I beräkningen antas den tjänster, samtidigt som personer som är födda på genomsnittliga pensionsåldern vara oförändrad så 1960-talet påbörjar sitt utträde från arbetsatt antalet ålderspensionärer ökar i samma takt marknaden. Det primära finansiella sparandet blir som antalet personer som är 65 år och äldre. negativt under dessa år (se diagram 8.11). I tabell 8.2 redovisas utvecklingen av de

Diagram 8.9 Den offentliga sektorns pensionsutgifter och

primära offentliga utgifterna fördelade på olika

pensionssystemets finansiella sparande

ändamål. Det kan noteras att den primära utgifts- Procent av BNP Procent av BNP 7,6 0,9 kvoten faller snabbt till 2022 vid en oförändrad Utgifter politik, och att den därefter är i det närmaste finansiellt sparande oförändrad till 2035, för att sedan åter falla på lång 7,5 0,7 sikt. En förklaring till denna utveckling är att transfereringsutgifterna minskar som andel av BNP mellan 2018 och 2022, och framför allt då transfereringar till hushållen. Efter 2022 minskar 7,4 0,5 transfereringarna ytterligare något som andel av BNP fram till 2035, medan transfereringarna till 7,3 0,3 hushållen uppvisar en oförändrad BNP-andel. Nedgången fram till 2022 beror framför allt på att 7,2 0,1 betalningarna från ålderspensionssystemet inte ökar lika snabbt som BNP. 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. I scenariot med oförändrat beteende minskar den konsoliderade bruttoskulden från ca 39 pro- Trots att antalet ålderspensionärer ökar väntas cent av BNP 2018 till ca 28 procent av BNP 2022, den offentliga sektorns samlade pensionsutgifter, för att sedan fortsätta att minska som andel av inklusive avtalspensioner, garantipension och BNP så att den är helt avvecklad omkring 2060 bostadstillägg för pensionärer, minska i relation (se diagram 8.12). Det s.k. S1-värdet är till BNP (se diagram 8.9). Under samma period

PROP. 2018/19:100

-3,1 procent av BNP i detta scenario (se och insatser till personer med funktionstabell 8.4). S1-värdet är storleken på den perma- nedsättning, är den enda utgiftspost som uppvisar nenta budgetförsvagning som krävs 2020 för att ökande BNP-andelar även efter 2035, medan bruttoskulden ska motsvara 60 procent av BNP utgifterna för sjukvård endast minskar svagt som 2033. När S1-indikatorn beräknas utifrån att den andel av BNP. konsoliderade bruttoskulden ska motsvara De mest betydande skatteunderlagen, och där- 60 procent av BNP 2033 blir indikatorvärdet med skatteinkomsterna, styrs i stor utsträckning jämförbart med Europeiska kommissionens av utvecklingen på arbetsmarknaden. De primära indikatorvärden (se Fiscal Sustainability Report inkomsterna uppgår till ca 47 procent av BNP 2018, European Economy, January 2019). under den första delen av framskrivningsperioden (se diagram 8.10), men faller tillbaka något omkring 2035.

Utvecklingen efter 2035

Diagram 8.10 Primära offentliga inkomster och utgifter vid

oförändrat beteende

Det demografiska kostnadstrycket avtar efter Procent av BNP 2035 och de primära utgifterna minskar på lång sikt till mindre än 45 procent av BNP. Trenden Primära inkomster med fallande utgifter beror främst på att de 48 offentliga investeringarna och konsumtionsut- Primära utgifter gifterna minskar som andel av BNP. Ett skäl till konsumtionsutgifternas minskning är att det inte 47 antas ske någon standardförbättring i de skattefinansierade välfärdstjänsterna när BNP, och därmed inkomsterna, ökar. De offentliga trans- 46 fereringarna uppvisar en fortsatt svagt fallande trend som andel av BNP fram till 2060.

45 Tabell 8.2 Primära offentliga utgifter vid oförändrat 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058 beteende Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Procent av BNP 2018 2022 2035 2060 Det primära finansiella sparandet når ett Primära utgifter * 48,1 46,6 46,7 45,8 minimum strax före 2035 och motsvarar på sikt ca 0,5 – 1,5 procent av BNP (se diagram 8.11), Offentlig konsumtion * 26,1 25,1 25,5 24,8 medan det finansiella sparandet tenderar att öka varav snabbare än BNP på lång sikt. Orsaken till den Barnomsorg 1 1,7 1,6 1,6 1,4 gradvis växande skillnaden mellan det finansiella Utbildning 4,9 4,6 4,5 4,0 sparandet och det primära finansiella sparandet är Sjukvård 6,1 6,1 6,2 6,0 den med tiden allt större avkastningen på de finansiella nettotillgångarna. 2 Äldreomsorg m.m. 4,0 3,8 4,2 4,9 Övrigt 9,4 9,1 9,0 8,5 Investeringar * 4,7 4,8 4,7 3,8 Transfereringar * 17,2 16,6 16,6 17,2 Till hushåll

*

13,7 12,7 12,9 13,5 Anm.: För alla poster med * avser 2018 utfall, 2019 – 2022 prognos. Resterande poster och år avser framskrivningar. 1 I tabellen används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se den tekniska bilagan på regeringen.se). 2 Utöver äldreomsorg, som 2016 svarar för drygt 50 procent, ingår insatser till personer med funktionsnedsättning och barn- och ungdomsvård i denna post. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Efter 2035 minskar utgifterna för den offentliga konsumtionen som andel av BNP. Utgifterna för äldreomsorg, som inkluderar både äldreomsorg

PROP. 2018/19:100

Diagram 8.11 Finansiellt sparande vid oförändrat beteende

att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) ska motsvara Procent av BNP 4 60 procent av BNP 2033. Eftersom bruttoskulden motsvarade ca 39 procent av BNP i slutet Primärt finansiellt sparande 3 Finansiellt sparande av 2018 innebär det att det finns en förhållandevis stor säkerhetsmarginal till denna skuldnivå. Det innebär att S1-värdet för svensk del normalt är 2 negativt, dvs. det krävs en mycket stor permanent 1 budgetförsvagning 2020 för att bruttoskulden ska öka till 60 procent av BNP. Indikatorn är endast 0 ett nyckeltal som möjliggör jämförelser av hur olika antaganden påverkar utvecklingen fram till -1 2033. 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058 Den andra indikatorn, S2, är ett mer långsiktigt mått som visar hur mycket det offentliga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sparandet permanent måste förstärkas eller för- Den höga nivån på det primära sparandet bidrar svagas för att den offentliga nettoskulden som på sikt till en kraftig minskning av den andel av BNP ska stabiliseras över en oändlig tidskonsoliderade bruttoskulden och stadigt växande horisont. Indikatorn baseras på att nuvärdet av finansiella tillgångar (se diagram 8.12). alla framtida offentliga inkomster ska vara lika med nuvärdet av utgifterna och den initiala skuld-

Diagram 8.12 Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar

stocken. Att nettoskulden stabiliseras på lång sikt

och konsoliderade bruttoskuld vid oförändrat beteende

Procent av BNP är ett nödvändigt villkor för att finanspolitiken 70 ska kunna betraktas som hållbar. Även om S2 är Nettotillgångar ett teoretiskt sett välgrundat mått på finanspolitikens hållbarhet går det dock inte att enbart 60 Konsoliderad bruttoskuld 50 utifrån S2-indikatorn avgöra om politiken verkligen är hållbar. För det första beräknas indikatorn utifrån offentliga saldon mycket långt 40 30 in i framtiden, så långt att det i praktiken inte finns någon meningsfull information att tillgå för att bedöma deras nivå. Sparandet antas därför vara 20 oförändrat som andel av BNP. 10 För det andra är en justering av finanspolitiken 0 i linje med S2-indikatorns värde inte heller en 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. garanti för att skulden stabiliseras på en nivå som är förenlig med mer kortsiktiga kriterier för finanspolitisk hållbarhet. En budgetjustering i Finanspolitiken är långsiktigt hållbar givet linje med S2-värdet innebär endast att den beräkningsförutsättningarna finansiella nettoställningen är stabil som andel av BNP på lång sikt, men säger ingenting om på vilken nivå detta sker. Det kan vara på nivåer som För att sammanfatta beräkningsresultaten används två indikatorer, de s.k. S1- och S2- kanske inte är förenliga med fortsatt tillgång till krediter på internationella kapitalmarknader. indikatorerna, som visar hur stor permanent förändring av det offentliga sparandet som krävs Indikatorvärdet är därför endast ett underlag i en mer generell bedömning av under vilka förutett givet år för att den offentliga skulden ska utvecklas på ett önskvärt sätt. I beräkningarna är sättningar som dagens finanspolitik är långsiktigt hållbar, och måste tolkas med försiktighet. 2020 det år som den permanenta förändringen av det offentliga sparandet kan genomföras, efter- Generellt kan sägas att ju större S2-värdet är i absoluta termer, och ju tidigare i framskrivningen som det är det första år för vilket regeringen kan föreslå en ny budget för staten. en obalans uppstår, desto större är sannolikheten att finanspolitiken kommer att behöva läggas om. Den första indikatorn, S1, är ett mått på hur stor förändring av finanspolitiken som behövs för

PROP. 2018/19:100

Hållbarhetsindikatorn S1 uppgår till -3,1 pro- 64 år i genomsnitt, medan den förväntade åter-

cent av BNP, beräknad från 2020. Det relativt stående medellivslängden vid 65 års ålder var

stora negativa S1-värdet visar att dagens omfatt- drygt 20 år.

ning av de offentliga inkomsterna och utgifterna Bland europeiska länder med jämförbara data

med stor sannolikhet kan upprätthållas fram till har Sverige en hög utträdesålder. I Frankrike och

2033 utan att bruttoskulden överskrider stabili- Italien är den genomsnittliga utträdesåldern

tets- och tillväxtpaktens gränsvärde. Finans- 58 – 59 år, medan den i USA och Japan är 64 – 65 år.

politiken är således hållbar med god marginal Sysselsättningsgraden åren före 65 år är hög i

enligt detta kriterium. Sverige vid en internationell jämförelse, men den

Hållbarhetsindikatorn S2 är -1,5 procent av faller snabbt efter denna ålder. Uppfattningen att

BNP. Strikt tolkat betyder det att det finansiella 65 år är en naturlig pensionsålder verkar således

sparandet kan försvagas permanent med vara väl etablerad, trots möjligheten till senare

1,5 procent av BNP 2020, samtidigt som netto- pensionsålder i dagens pensionssystem.

skulden stabiliseras på mycket lång sikt.

Finanspolitiken är därmed hållbar även bedömd

Tabell 8.3 Utträdesålder och återstående medellivslängd

Kvinnor Män på detta sätt. Det faktum att indikatorn bygger på

1990 2017 1990 2017 antaganden om utvecklingen under mycket lång

tid gör dock att S2-värdet inte kan tolkas som att Utträdesålder 61,7 63,5 63,0 64,5

det finns ett faktiskt engångsvist reform- Återstående medellivslängd

utrymme. Indikatorvärdets förändring vid altervid 65 års ålder 19,0 21,4 15,3 19,1

Källor: Statistiska centralbyrån och Pensionsmyndigheten. nativa antaganden ger dock en indikation på vilka

faktorer som stärker finanspolitikens hållbarhet Ett antal faktorer pekar på att utträdesåldern kan och vilka som försämrar den. komma att stiga framöver. Ett bättre hälso-

tillstånd i kombination med att färre har fysiskt

krävande arbeten har förbättrat förutsättningarna

för att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna.

8.4 Förutsättningarna kan ändras

Vidare är utbildningsnivån högre än tidigare, och

personer med högre utbildning lämnar vanligtvis Det scenario som redovisades ovan bygger på ett arbetsmarknaden senare än de utan högre antal antaganden om hur arbetskraftutbudet, utbildning. produktiviteten m.m. utvecklas (detta scenario Det finns även ekonomiska drivkrafter i benämns referensscenariot nedan). För att belysa pensionssystemet som verkar för att senarelägga effekten av alternativa utvecklingar och illustrera utträdet från arbetsmarknaden. Om utträdet från vilka faktorer som är betydelsefulla och mindre arbetsmarknaden inte senareläggs innebär det att betydelsefulla för det offentliga sparandets den genomsnittliga ålderspensionen kommer att utveckling, och därigenom kunna göra en mer öka långsammare än de sysselsattas inkomster, utvecklad bedömning av finanspolitikens hållbareftersom pensionen blir lägre när medellivshet, görs några alternativa beräkningar där olika längden ökar och de intjänade pensionsrättigantaganden varieras. Först diskuteras faktorer heterna måste fördelas på fler pensionsår. En som förstärker det finansiella sparandet och sedan sådan utveckling skulle kunna skapa hållbarfaktorer som försvagar det. hetsproblem om fler pensionärer blir berättigade

till andra ersättningar, t.ex. garantipension och

bostadstillägg för pensionärer.

Fler sysselsatta och ett längre arbetsliv stärker

För att bidra till att pensionerna utvecklas i

hållbarheten

linje med övriga inkomster kom den parlamenta-

riska Pensionsgruppen i december 2017 överens Dagens äldre kan se fram emot en betydligt längre om ett antal regelförändringar som höjer tid som pensionärer än tidigare generationer. pensionsåldern. Pensionsgruppens förslag går i Både åldern för utträde från arbetsmarknaden och korthet ut på att den lägsta åldern för att ta ut den förväntade medellivslängden har ökat de senallmän pension och erhålla garantipension gradvis aste decennierna, men utträdesåldern har ökat i höjs från 61 respektive 65 år i dag till 64 respektive långsammare takt än medellivslängden, särskilt 66 år fram till 2026, och att dessa åldrar sedan för män (se tabell 8.3). Utträdesåldern låg 2017 på

PROP. 2018/19:100

knyts till en riktålder som ökar med den för- intäkter och minskade utgifter för bl.a. ekoväntade återstående medellivslängden vid 65 år. nomiskt bistånd, bostadsbidrag och arbets- I en alternativ beräkning antas att utträdes- marknadsstöd. För att bedöma effekten av en åldern ökar i proportion till den återstående snabbare etablering av nyanlända antas att medellivslängden vid 65 år som förväntas öka skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes med ca 1,7 år från 2018 till 2035, och med födda och personer födda i Sverige minskar med ytterligare ca 1,3 år till 2060. I detta scenario ökar hälften mellan 2022 och 2035. Därmed ökar arbetskraftsutbudet med 1,6 procent 2035 och antalet arbetade timmar i ekonomin med drygt med 3,7 procent 2060 jämfört med referens- 3 procent fram till 2035. scenariot. Utträdesåldern har då antagits öka med Jämfört med referensscenariot förstärker detta två tredjedels år för varje år som den återstående det primära offentliga sparandet och därmed medellivslängden vid 65 år ökar. I beräkningen finanspolitikens hållbarhet påtagligt (se tabell innebär det att BNP och de offentliga skatte- 8.4). S1-indikatorn förbättras med ca 0,5 procent inkomsterna ökar i snabbare takt, men också att av BNP till -3,7 och S2-indikatorn förbättras med kostnaderna för arbetslöshets- och sjukförsäk- 0,7 procent av BNP till -2,3. ringen samt förtidspension ökar i proportion till det högre arbetskraftsutbudet. Jämfört med referensscenariot förstärker detta Ett stigande välstånd kan sätta press på de det primära offentliga sparandet och därmed offentliga utgifterna finanspolitikens hållbarhet påtagligt (se tabell 8.4). S1-indikatorn förbättras med ca 0,2 procent Beräkningarna ovan visar att finanspolitikens av BNP till -3,4 och S2-indikatorn förbättras med hållbarhet förbättras om sysselsättningen ökar. 2,3 procent av BNP till -3,9. Skälet till att S2- Men det finns andra möjliga utvecklingar som kan indikatorn förbättras så mycket mer än S1- komma att sätta de offentliga finanserna under indikatorn är att arbetskraftutbudet förstärks press. varje år jämfört med referensscenariot i detta De offentliga utgifterna ökade från ca scenario, och huvuddelen av sysselsättnings- 21 procent av BNP 1950 till ca 62 procent av ökningen uppkommer efter 2033, det år som S1- BNP 1982 (se diagram 8.13). Både den offentliga indikatorn utgår från. konsumtionen och transfereringarna ökade under perioden. Utgiftskvoten minskade sedan något under 1980-talet, men ökade åter snabbt till följd Snabbare etablering av utrikes födda av 1990-talskrisen, då BNP föll kraftigt, och uppgick 1993 som mest till ca 67 procent av BNP. Även om anknytningen till arbetsmarknaden Sedan mitten av 1990-talet har utgiftskvoten bland utrikes födda har stärkts under senare år är sjunkit till strax under 50 procent av BNP 2016, den fortfarande väsentligt svagare än bland inrikes framför allt till följd av minskande transferefödda. Sysselsättningsgraden uppgick 2018 till ringar, men också på grund av lägre ränteknappt 62 procent bland de utrikes födda i åldern kostnader. Sedan 1980 har BNP stigit trend- 15 – 74 år, jämfört med drygt 70 procent bland de mässigt, samtidigt som utgiftskvoten inte uppinrikes födda. Vidare var arbetslösheten bland ut- visar någon motsvarande trend. Ett samband rikes födda ca 15,5 procent, jämfört med mindre mellan tillväxt och utgiftskvoten är alltså svårt att än 4 procent bland inrikes födda. Anknytningen belägga. till arbetsmarknaden skiljer sig även åt mellan olika grupper av utrikes födda, t.ex. är nyanlända födda utanför Europa sysselsatta i lägre grad än övriga utrikes födda. Andra betydande faktorer för anknytningen till arbetsmarknaden är vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Vidare har generellt sett utlandsfödda kvinnor lägre arbetskraftsdeltagande än utlandsfödda män. En snabbare etablering av nyanlända förbättrar finanspolitikens hållbarhet genom ökade skatte-

PROP. 2018/19:100

Diagram 8.13 Offentliga utgifter 1950 – 2018 Diagram 8.14 BNP per person fördelat efter användning

Procent av BNP Tusental kronor, 2017 års priser 70 2000 Transfereringar Offentlig konsumtion 60 1750 Offentlig konsumtion Hushållens konsumtionsutgifter 1500 50 Investeringar Övriga ändamål Övrigt 1250 40 1000 30 750 20 500 10 250

0 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2000 2018 2035 2060 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I Sverige tillhandahålls välfärdstjänster som vård, I scenariot antas medelarbetstiden vara ca omsorg och utbildning i stor utsträckning via den 15 timmar kortare per person och år 2035 och offentliga sektorn till låga eller inga kostnader för 60 timmar kortare 2060 jämfört med i referensbrukaren. En högre efterfrågan på välfärdstjänster scenariot (motsvarande ca en och en halv heltidsutgör en potentiell utmaning för framtidens vecka per år eller drygt en kvart per arbetsdag). finanspolitik. Samtidigt växer välståndet och Till följd av detta minskar även skatteinkomsresurserna, vilket innebär att möjligheten att terna och möjligheterna att finansiera välfärden. möta denna utmaning förbättras. Diagram 8.14 Finansieringsproblemen förstärks ytterligare om visar att BNP per capita i fasta priser i referens- standarden i de offentliga tjänsterna gradvis ökar. scenariot förväntas vara nästan dubbelt så hög I scenariot antas att personaltätheten inom vård, 2060 som 2018, och mer än fyra gånger så hög skola och omsorg ökar så att antalet arbetade 2100. Hushållens konsumtionsutgifter ökar timmar i den offentliga sektorn sammantaget är något snabbare än BNP i beräkningen, medan den drygt 5,5 procent högre 2035 och 17,5 procent offentliga konsumtionen i fasta priser endast ökar högre 2060 än i referensscenariot. Det innebär att i begränsad omfattning. Befolkningen kommer antalet arbetstimmar som är tillgängliga för därmed att i framtiden ha mer resurser att produktion i näringslivet minskar i motsvarande använda till konsumtion av varor och tjänster, utsträckning. Allt eftersom fritiden ökar, antalet inklusive välfärdstjänster. arbetade timmar i hela ekonomin minskar och För att visa på konsekvenserna av förändringar standarden i de skattefinansierade tjänsterna höjs, i efterfrågan som kan ske på grund av ett ökat utsätts den offentliga sektorn för ett allt större välstånd antas den genomsnittliga arbetstiden per förändringstryck för att finanspolitiken ska vara sysselsatt minska med 0,1 procent per år hållbar. fr.o.m. 2023 jämfört med i referensscenariot. I detta scenario försvagas det primära finan- Detta överensstämmer ungefär med minskningen siella sparandet betydligt på sikt jämfört med i medelarbetstiden 1980 – 2009. Pensionsåldern referensscenariot, vilket försämrar hållbarheten antas vara densamma som i referensscenariot. (se tabell 8.4). S1-indikatorn uppgår till -2,5, Nedgången antas bero på en ökad efterfrågan på vilket är en försvagning med 0,7 procent av BNP fritid, en kortare arbetsvecka, fler semesterdagar jämfört med i referensscenariot, och S2-indikaetc. i takt med att BNP och det materiella torn uppgår till 11,7 procent av BNP. Enligt S2välståndet ökar. Samtidigt antas den offentliga indikatorn är det därmed tydligt att denna konsumtionen volymmässigt växa 0,4 procent utveckling är ohållbar på lång sikt. Det höga S2snabbare per år än vad som är demografiskt värdet beror till ungefär en tredjedel på att motiverat. Detta innebär att det sker en standard- arbetsutbudet minskar när fritiden ökar, och till ökning i de välfärdstjänster som den offentliga två tredjedelar på att produktionen av skattesektorn erbjuder (som exempel skulle en mot- finansierad välfärd ökar. svarande standardökning i grundskolan motsvara ungefär 11 000 fler lärare 2035 än vad som vore demografiskt motiverat).

PROP. 2018/19:100

8.5 Beräkningarnas känslighet och Hållbarheten är något högre än i föregående

jämförelse med föregående bedömning

bedömning

I scenariot med oförändrat beteende uppgår S1 Nedan behandlas beräkningarnas känslighet för till -3,1 procent av BNP och S2 till -1,5 procent av olika antaganden och en jämförelse görs med den BNP. I 2018 års ekonomiska vårproposition hållbarhetsbedömning som gjordes i 2018 års beräknades S1 till -3,0 procent av BNP och S2 till ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100). -0,7 procent av BNP i samma scenario. Lägre indikatorvärden betyder att finanspolitiken nu bedöms vara något mer hållbar än i den tidigare Finanspolitiken är hållbar i de flesta scenarier bedömningen. En anledning till att hållbarheten förstärkts är att den befolkningsprognos som Hållbarhetsindikatorerna S1 och S2 visar att SCB publicerade under våren 2018, och som finanspolitiken är långsiktigt hållbar i ett scenario används som underlag för hållbarhetsberäksom bygger på ett oförändrat beteende. Detta ningarna i denna proposition, är något mer resultat bör dock tolkas med försiktighet av flera gynnsam ur ett offentlig finansiellt perspektiv. skäl. De finanspolitiska utmaningar som be- Det bidrar till att den långsiktiga hållbarheten handlas i detta avsnitt verkar på mycket lång sikt mätt med S2 förbättras med 0,8 procent av BNP och beräkningarna sträcker sig därför långt in i jämfört med bedömningen i 2018 års ekonomiska framtiden. Den långa beräkningshorisonten vårproposition. medför ett betydande inslag av osäkerhet. Till Skälet till att S1-indikatorns värde minskat är detta ska läggas att kalkylerna är starkt beroende att den konsoliderade bruttoskulden minskar av de antaganden som görs. Kalkylerna ska, som som andel av BNP mellan 2019 och 2020. I 2018 redan nämnts, inte uppfattas som prognoser för års ekonomiska vårproposition beräknades S1 en sannolik utveckling, utan som effektanalyser som storleken på den permanenta budgetdär effekten av olika förändringar i beräknings- förändring 2019 som gjorde att bruttoskulden antagandena redovisas. motsvarade 60 procent av BNP 2032. I denna proposition visar S1 storleken på en budget-

Tabell 8.4 Hållbarhetsindikatorer

förändring 2020 som gör att bruttoskulden är 60 procent av BNP 2033. Det förbättrade Procent av BNP utgångsläget 2020 jämfört med 2019 gör att S1- S1 S2 Oförändrat beteende -3,1 -1,5 värdet minskar med ca 0,1 procent av BNP. Fler sysselsatta och ett längre arbetsliv -3,3 -3,9 Förbättrad etablering -3,6 -2,3

Andras bedömningar av finanspolitikens

Högre efterfrågan på fritid och välfärdstjänster -2,5 11,7 Anm.: Positiva värden anger att det offentliga sparandet måste förstärkas hållbarhet permanent för att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, och negativa värden att en permanent försvagning är möjlig. Källa: Egna beräkningar. Både Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen har nyligen publicerat bedömningar av I tabell 8.4 sammanfattas hur de alternativa den svenska finanspolitikens långsiktiga hållbarantaganden som ligger till grund för beräk- het (se Specialstudie 61, Konjunkturinstitutet, ningarna påverkar S1 och S2. Allmänt kan sägas februari 2019 respektive Fiscal Sustainability att finanspolitiken är hållbar i de flesta av Report 2018, European Economy, January 2019). beräkningarna. S1-indikatorn är negativ i alla Konjunkturinstitutet bedömer att dagens starka redovisade scenarier, och S2 endast positiv i offentliga finanser ger ett utrymme att möta scenariot med högre efterfrågan på fritid och väl- kommande demografiska utmaningar, även om färdstjänster. Under antagande om en minskande marginalerna är små. Risken att de offentliga genomsnittlig arbetstid går en ökad standard i finanserna utvecklas på ett ohållbart sätt i närtid tjänsteproduktionen inte att finansiera med bedöms som begränsad. Kommissionen anser i oförändrade skattesatser på lång sikt. sin analys att risken för en ohållbar utveckling är låg, både på kort, medellång – fram till 2033 – och lång sikt. Sammanfattande hållbarhetsindikatorer redovisas i tabell 8.5.

PROP. 2018/19:100

Tabell 8.5 Hållbarhetsindikatorer för Sverige

capita fram till 2070. Därefter skriver kommissionen fram de offentliga konsum- Procent av BNP tionsutgifterna med befolkningsutvecklingen. S1 S2 Regeringen -3,1 -1,5 Regeringen antar i stället att personaltätheten Konjunkturinstitutet (februari 2019) 0,0 inom den offentligt finansierade produktionen är Europeiska kommissionen (januari 2019) -4,6 1,1 oförändrad. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och egna beräkningar. Konjunkturinstitutet antar i likhet med regeringen, att behovet av antalet arbetstimmar i den offentliga sektorn är konstant per individ Utgångsläget är av betydelse för slutsatserna som använder tjänsten. Till skillnad från regeringen antar Konjunkturinstitutet samtidigt Olika utgångslägen förklarar i stor utsträckning att den summa som läggs på insatsvaror i att regeringens, kommissionens och Konjunktur- produktionen (t.ex. hyror, datorer, medicinsk institutets slutsatser om finanspolitikens hållbar- och annan utrustning m.m.) växer i samma takt het skiljer sig åt. Kommissionen bedömer finans- som lönekostnaderna. Regeringen antar i stället politikens hållbarhet på medellång sikt, fram till att utgifterna för insatsvaror endast ökar i takt 2033, och på mycket lång sikt med hjälp av S1- med antalet producerade tjänster och prisoch S2-indikatorerna. Eftersom det bara är 14 år utvecklingen på dessa insatsvaror. Denna skillnad till 2033 betyder den initiala skuldnivån mycket i beräkningsantagandena gör att utgifterna för för S1-indikatorns värde. Om den offentliga den offentliga konsumtionen som andel av BNP skulden ligger långt under 60 procent av BNP, ökar relativt snabbt i Konjunkturinstitutets vilket är fallet i Sverige, krävs stora förändringar bedömning och på sikt når en högre BNP-andel av finanspolitiken för att skuldkvoten ska öka till än någonsin tidigare. Denna utveckling skiljer sig denna nivå. signifikant från regeringens beräkning, där Kommissionen räknar även på finanspolitikens konsumtionen som andel av BNP minskar fram effekter över en oändlig tidshorisont. I dessa till 2022, och endast ökar med ca 0,4 procent av beräkningar blir dagens skuldnivå mindre BNP under den efterföljande trettonårsperioden betydande för resultatet. I stället blir det (se tabell 8.2). finansiella sparandet i utgångsläget av större Det är även värt att notera att kommissionen betydelse. Kommissionen delar upp sitt S2-värde använder en annan befolkningsprognos än i ett initialvillkor, dvs. den finansiella ställningen i regeringen. Kommissionen använder sig av Euroutgångsläget, som bidrar med -0,7 procent- stats befolkningsprognos som publicerades i enheter av Sveriges S2-värde på 1,1 procent av februari 2017. Eftersom beräkningarna i stor BNP, och en del som avser den framtida utsträckning bygger på det demografiska underutvecklingen, som bidrar med resterande laget är resultatet beroende av vilken befolknings- 1,9 procentenheter. I den senare komponenten är prognos som används. Resultaten skiljer sig åt det särskilt på sikt ökande kostnader för även av andra anledningar, t.ex. på grund av olika äldreomsorgen som bidrar till att öka S2-värdet. antaganden om potentiell tillväxttakt, prisök- Enligt kommissionens bedömning i den senaste ningstakt, räntor, arbetsutbud och arbetslöshet. långsiktsberäkningen motsvarar det strukturella primära sparandet 1,2 procent av BNP 2019, det år kostnadsberäkningarna börjar. För 2022, det Finanspolitiken är mer hållbar än i många andra sista året i regeringens medelfristiga prognos, länder bedömer kommissionen det strukturella primära sparandet till 1,3 procent av BNP, vilket är högre Enligt kommissionens hållbarhetbedömningar är än i regeringens bedömning. finanspolitikens hållbarhet god i Sverige i inter- Utöver bilden av utgångsläget gör kom- nationell jämförelse. Sverige är ett av sex medmissionen även en annan bedömning än lemsstater som bedöms ha en låg risk för en regeringen när det gäller beräkningen av de fram- ohållbar utveckling på både kort, medellång och tida utgifterna för offentlig konsumtion. lång sikt. Av 27 redovisade medlemsstater i EU Kommissionen beräknar en kostnad per person har tio medlemsstater positiva värden på S1som använder de skattefinansierande tjänsterna, indikatorn, vilket indikerar ett konsolideringsoch låter sedan denna öka i takt med BNP per behov för att den konsoliderade bruttoskulden

PROP. 2018/19:100

ska understiga 60 procent av BNP 2033. Sverige År 2020 – 2035 karakteriseras av stigande demohar det fjärde lägsta värdet efter Danmark, grafiskt motiverade utgiftsanspråk. De primära Luxemburg och Malta, och har därmed en god utgifterna i staten och kommunerna bedöms öka marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens skuld- med knappt 1 procent av BNP dessa år på grund restriktion. För framför allt Italien, Spanien, av en demografiskt betingad ökad efterfrågan på Belgien, Portugal och Frankrike krävs stora bud- skattefinansierade välfärdstjänster. Pensionssygetförstärkningar för att skuldrestriktionen ska stemet skapar i sig starka incitament att arbeta klaras 2033. längre upp i åldrarna när medellivslängden ökar, eftersom pensionärernas inkomster minskar i förhållande till de sysselsattas om utträdesåldern

Tabell 8.6 Europeiska kommissionens hållbarhetsindikatorer

för ett urval medlemsstater

från arbetsmarknaden inte senareläggs. Om Procent av BNP yrkeslivet förlängs i takt med att den återstående S1 S2 medellivslängden vid 65 år ökar förbättras finans- Belgien 4,3 4,3 politikens hållbarhet påtagligt. Danmark -5,1 -0,5 Att så många som möjligt har ett långt och Finland 0,1 2,7 produktivt arbetsliv är en förutsättning för att Frankrike 4,2 -0,1 pensionärer och övriga medborgare ska ha en god Italien 9,4 2,9 ekonomisk standard och för att offentligt finansierade tjänster av god kvalitet ska kunna till- Nederländerna -1,7 3,0 handahållas. Med en ökad medellivslängd finns Portugal 4,3 0.7 möjligheten att både öka fritiden och tiden i Spanien 5,2 2,3 arbete. I takt med att medellivslängden ökar är det därför viktigt med ett högt arbetskraftsdel- Storbritannien 1,3 3,0 Sverige -4,6 1,1 tagande och ett långt och hållbart arbetsliv, bland Tyskland -2,0 1,7 både kvinnor och män. Källa: Europeiska kommissionen.

Kommissionen bedömer vidare att 16 medlemsstater har en hög eller medelhög risk för en ohållbar utveckling på lång sikt. Denna bedömning gör kommissionen om S2-värdet är större än 2. Ohållbarhetsrisken uppkommer både på grund av en hög skuld i dag, och på höga framtida utgifter för en åldrande befolkning. Sverige tillhör en grupp av länder som har ett lågt S2-värde, mindre än 2, vilket bidrar till att kommissionen bedömer att risken för en ohållbar utveckling på lång sikt är låg.

8.6 Finanspolitiken bedöms

sammantaget vara långsiktigt

hållbar

Finanspolitiken bedöms sammantaget vara långsiktigt hållbar. I referensscenariot uppgår S1 till - 3,1 procent av BNP och S2 till -1,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet och den konsoliderade skulden ligger inom ramarna för de uppsatta gränserna i stabilitets- och tillväxtpakten i de flesta av de redovisade scenarierna.

9 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

PROP. 2018/19:100

9 Ändrad fördelning av ändamål och

verksamheter på utgiftsområden

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag om vilka För 2020 beräknas förslaget öka utgiftsramen ändamål och verksamheter som bör flyttas mellan för utgiftsområde 8 Migration med utgiftsområden fr.o.m. 2020. De föreslagna 165 500 000 kronor och minska utgiftsramen för ändringarna genomförs först efter riksdagens utgiftsområde 1 Rikets styrelse med motsvarande ställningstagande vilket innebär att de inte ingår i belopp. de beräkningar för utgiftsområden som görs i denna proposition.

Riksrevisionen

Migrationsverksamhet vid utlandsmyndigheterna

Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser Riksrevisionens verksamhet och Regeringens förslag: De ändamål och verksam- som finansieras från anslaget 1:15 Riksrevisionen heter som avser migrationsverksamhet vid under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och utlandsmyndigheterna och som finansieras från finansförvaltning flyttas till utgiftsområde 1 anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgifts- Rikets styrelse. område 1 Rikets styrelse flyttas till utgiftsområde 8 Migration. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om ändringar i riksdagsordningen som Skälen för regeringens förslag: I syfte att innebär att beredningen av Riksrevisionens årsskapa bättre förutsättningar för effektivisering av redovisning och upphandlingen av den årliga revimigrationsverksamheten anser regeringen att sionen av myndigheten ska höra till Migrationsverket även bör ansvara för den del av konstitutionsutskottets ansvarsområde. Lagmigrationsverksamheten som bedrivs vid ut- ändringen trädde i kraft den 1 april 2019 landsmyndigheterna. Genom att ge Migrations- (bet. 2018/19:KU14, rskr. 2018/19:127). Av verket huvudansvaret för dessa frågor, tydliggörs betänkandet framgår bl.a. följande. Ansvaret för myndighetens uppdrag som central förvaltnings- frågor om Riksrevisionen som myndighet ska myndighet inom migrationsområdet. samlas hos konstitutionsutskottet. Detta innebär Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de bl.a. att anslaget på statens budget för Riksreviändamål och verksamheter som avser migrations- sionen ska flyttas från utgiftsområde 2 Samhällsverksamheten vid utlandsmyndigheterna och ekonomi och finansförvaltning till utgiftssom finansieras från anslaget 4:1 Regeringskansliet område 1 Rikets styrelse fr.o.m. budgetåret 2020. m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse Frågan om denna flytt behandlas i riksdagen i flyttas till utgiftsområde 8 Migration. samband med behandlingen av 2019 års ekonomiska vårproposition (bet. 2018/19:KU14).

PROP. 2018/19:100

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de Folkbildningen ändamål och verksamheter som avser Riksrevisionens verksamhet och som finansieras från anslaget 1:15 Riksrevisionen under utgifts- Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser folkbildning och som finansområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. ieras från anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda För 2020 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd under utgiftsområde 17 Kultur, 337 254 000 kronor och minska utgiftsramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- medier, trossamfund och fritid flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. förvaltning med motsvarande belopp.

Etableringsersättning Skälen för regeringens förslag:

Folkbildningens verksamhet utgörs av utbildnings-, bildnings- och kulturverksamhet vid folk- Regeringens förslag: De ändamål och verksam- högskolor och studieförbund. Folkbildningen är heter som avser etableringsuppdraget och som en del av den offentligt finansierade vuxenutbildfinansieras från anslaget 1:3 Etableringsersättning ningen tillsammans med den kommunala vuxentill vissa nyanlända invandrare under utgifts- utbildningen och yrkeshögskolan. Regeringen område 13 Jämställdhet och nyanlända invand- anser att samtliga anslag som avser den offentligt rares etablering flyttas till utgiftsområde 14 finansierade vuxenutbildningen bör vara samlade Arbetsmarknad och arbetsliv. inom samma utgiftsområde. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter som avser folk- Skälen för regeringens förslag: I syfte att för- bildning och som finansieras från anslagen enkla och effektivisera regelverket för eta- 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till bleringsuppdraget för vissa nyanlända invandrare tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom har det gjorts mer likt regleringen på det arbets- folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd marknadspolitiska området. Som ett led i detta under utgiftsområde 17 Kultur, medier, troshar fr.o.m. 2018 även utgifterna för program- samfund och fritid flyttas till utgiftsområde 16 kostnader inom etableringsuppdraget flyttats till Utbildning och universitetsforskning. anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska För 2020 beräknas förslaget öka utgiftsramen program och insatser under utgiftsområde 14 för utgiftsområde 16 Utbildning och uni- Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen anser versitetsforskning med 4 740 672 000 kronor och att ersättningen till de som deltar i etablerings- minska utgiftsramen för utgiftsområde 17 uppdraget för vissa nyanlända invandrare bör Kultur, medier, trossamfund och fritid med motfinansieras inom samma utgiftsområde. svarande belopp. Mot denna bakgrund föreslår regeringen där- Förslaget kan behöva föranleda en översyn av för att de ändamål och verksamheter som avser ansvarsfördelningen mellan riksdagens utskott. ersättning till deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och som finansieras från anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering flyttas till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020 med förslag till ändringar av utgiftsramar och anslag.

Bilaga 1 Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1 Bilaga 1 Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

I denna bilaga specificeras prognoserna för den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser. Dessa prognoser beskrivs i avsnitt 3, 6 och 7. Prognoserna baseras på gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (2018/19:99).

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 Internationella variabler

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 BNP, euroområdet -0,2 1,4 2,1 2,0 2,4 1,9 1,3 1,5 1,5 1,4 BNP, Belgien 0,2 1,3 1,7 1,5 1,7 1,4 1,3 1,4 1,4 1,4 BNP, Finland -0,8 -0,6 0,5 2,8 2,7 2,2 1,7 1,5 1,4 1,3 BNP, Frankrike 0,6 1,0 1,1 1,2 2,2 1,5 1,3 1,5 1,5 1,4 BNP, Italien -1,7 0,1 0,9 1,1 1,6 0,9 0,3 0,7 0,8 0,7 BNP, Nederländerna -0,1 1,4 2,0 2,2 2,9 2,5 1,8 1,7 1,6 1,6 BNP, Spanien -1,7 1,4 3,6 3,2 3,0 2,5 2,2 1,8 1,8 1,7 BNP, Tyskland 0,5 2,2 1,7 2,2 2,2 1,4 1,1 1,6 1,5 1,4 BNP, Danmark 0,9 1,6 2,3 2,4 2,3 1,2 1,6 1,6 1,6 1,5 BNP, Norge, fastland 2,3 2,2 1,4 1,1 2,0 2,2 2,3 1,8 1,7 1,7 BNP, Sverige 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,3 1,6 1,6 1,6 2,0 BNP, Japan 2,0 0,4 1,2 0,6 1,9 0,7 0,7 0,4 0,7 0,6 BNP, Storbritannien 2,0 2,9 2,3 1,8 1,8 1,4 1,2 1,7 1,7 1,6 BNP, Sydkorea 2,9 3,3 2,8 2,9 3,1 2,7 2,4 2,5 2,6 2,6 BNP, USA 1,8 2,5 2,9 1,6 2,2 2,9 2,4 1,7 1,5 1,5 BNP, Brasilien 3,0 0,5 -3,5 -3,3 1,1 1,1 2,1 2,6 2,4 2,2 BNP, Indien 6,4 7,4 8,2 7,1 6,7 7,4 7,6 7,6 7,6 7,6 BNP, Kina 7,8 7,3 6,9 6,7 6,8 6,6 6,0 5,9 5,8 5,7 BNP, Polen 1,4 3,3 3,8 3,1 4,8 4,9 3,5 3,0 2,9 2,8 BNP, Ryssland 1,8 0,7 -2,5 -0,2 1,5 2,2 1,7 1,7 1,7 1,6 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,5 3,6 3,5 3,3 3,7 3,7 3,5 3,6 3,6 3,5 BNP i världen, KIX-vägd 2 1,5 2,2 2,2 2,3 2,7 2,5 2,1 2,1 2,0 2,0 Svensk exportmarknad 3 2,2 3,5 4,3 3,5 4,7 3,1 3,7 3,7 3,7 3,6 Inflation, euroområdet 4 1,4 0,4 0,2 0,2 1,5 1,8 1,4 1,5 1,7 1,7 Inflation, USA 5 1,5 1,6 0,1 1,3 2,1 2,4 1,9 2,2 2,2 2,2 Styrränta, euroområdet 6 0,6 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,9 1,7 Styrränta, USA 6 0,3 0,3 0,3 0,5 1,1 1,9 2,5 2,8 2,8 2,8 Råoljepris 7 108,6 99,0 52,4 43,5 54,2 71,0 63,1 62,4 61,4 60,8 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2019 och dä refter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. 5 Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet och Federal funds-räntan för USA. 7 Brent, USD per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 2 Finansiella marknader

Procentuell förändring, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Reporänta 1,0 0,5 -0,3 -0,5 -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,3 0,7 Statsobligationsränta 10 år 2,1 1,7 0,7 0,5 0,7 0,7 0,5 1,0 1,6 2,0 Statsobligationsränta 5 år 1,6 0,9 0,2 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,8 1,3 1,7 Växelkurs, kronindex KIX 1 103,0 106,8 112,6 111,7 112,9 117,6 118,8 116,9 115,4 113,6 Växelkurs SEK per EUR 8,7 9,1 9,4 9,5 9,6 10,3 10,4 10,3 10,1 9,9 Växelkurs SEK per USD 6,5 6,9 8,4 8,6 8,5 8,7 8,9 8,5 8,4 8,2 1 18 november 1992 = 100. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2017 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP 4 579 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,3 1,6 1,6 1,6 2,0

Hushållens konsumtion 2 041 1,9 2,1 3,1 2,9 2,2 1,2 1,6 2,1 2,4 2,8 Offentlig konsumtion 1 196 1,3 1,5 2,4 3,6 0,0 0,9 0,1 0,0 -0,3 -0,8 varav stat 305 3,6 1,7 2,0 2,1 -1,6 0,5 0,6 -0,5 0,0 -1,4 varav kommunsektor 892 0,4 1,5 2,6 4,1 0,6 1,0 0,0 0,1 -0,3 -0,6 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 0,6 5,4 6,7 4,2 6,0 3,3 0,8 1,3 0,9 1,1 varav Näringsliv 941 0,7 6,4 8,1 3,3 6,2 2,8 0,5 0,7 0,5 1,7 varav bostadsinvesteringar 260 0,9 15,6 18,0 10,9 11,6 -0,7 -6,6 -3,1 -1,1 -1,1 Offentliga myndigheter 196 -0,3 1,6 0,3 8,1 4,9 5,6 2,2 4,5 2,7 -1,2 varav stat 96 -2,6 -2,7 -3,2 6,7 0,6 0,8 3,2 7,9 5,6 -1,6 varav kommunsektor 100 2,9 7,2 4,4 9,4 9,2 10,2 1,3 1,4 0,0 -0,8 Lagerinvesteringar 2 30 0,2 0,2 0,4 -0,1 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2 076 -0,8 5,3 5,7 3,0 3,2 3,5 3,5 3,1 3,2 3,5 Import 3 1 908 -0,1 6,3 5,2 4,3 4,8 2,9 2,3 2,5 2,6 2,4 Nettoexport 4 169 -0,3 -0,2 0,4 -0,4 -0,5 0,4 0,6 0,4 0,4 0,7

BNP per invånare 0,5

5

0,4 1,6 3,4 1,4 0,7 1,2 0,6 0,7 0,7 1,1

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 5 BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 4 Försörjningsbalans, fasta priser, kalenderkorrigerad

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2017

BNP 4 579 1,2 2,7 4,2 2,4 2,4 2,4 1,6 1,4 1,5 2,0

Hushållens konsumtion 2 041 1,9 2,2 3,0 2,8 2,3 1,2 1,6 2,0 2,4 2,8 Offentlig konsumtion 1 196 1,3 1,7 2,1 3,2 0,3 1,1 0,2 -0,4 -0,5 -0,8 varav stat 305 3,6 1,8 1,8 1,9 -1,3 0,6 0,6 -0,7 -0,2 -1,4 varav kommunsektor 892 0,5 1,7 2,1 3,7 1,0 1,2 0,0 -0,3 -0,6 -0,5 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 0,6 5,6 6,3 3,8 6,4 3,4 0,8 1,0 0,7 1,2 varav Näringsliv 941 0,7 6,5 7,8 3,0 6,6 3,0 0,5 0,2 0,2 1,7 varav bostadsinvesteringar 260 0,9 15,6 18,0 10,9 11,5 -0,7 -6,7 -3,1 -1,1 -1,1 Offentliga myndigheter 196 -0,2 1,6 0,4 8,2 4,7 5,5 2,2 4,6 2,8 -1,2 varav stat 96 -2,6 -2,7 -3,2 6,8 0,6 0,8 3,2 8,0 5,7 -1,6 varav kommunsektor 100 2,9 7,2 4,4 9,5 9,1 10,1 1,3 1,6 0,1 -0,8 Lagerinvesteringar 2 30 0,2 0,1 0,4 -0,1 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2 076 -0,8 5,5 5,2 2,5 3,7 3,7 3,5 2,7 3,0 3,5 Import 3 1 908 -0,1 6,5 4,8 3,9 5,2 3,1 2,3 2,1 2,4 2,4 Nettoexport 4 169 -0,3 -0,2 0,4 -0,4 -0,4 0,4 0,6 0,4 0,4 0,7 Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser, miljarder kronor. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 5 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring, löpande priser, om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2017 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP 4 579 2,3 4,4 6,6 4,4 4,4 4,6 3,9 3,5 3,6 4,1

Hushållens konsumtion 2 041 2,6 3,2 4,0 3,9 4,0 3,5 3,3 3,7 4,3 4,7 Offentlig konsumtion 1 196 4,0 3,9 5,3 6,2 3,7 4,7 3,3 2,7 2,5 2,5 varav stat 305 4,9 2,5 4,0 3,5 1,6 4,1 3,6 2,2 3,1 2,3 varav kommunsektor 892 3,6 4,4 5,8 7,1 4,4 4,9 3,2 2,8 2,3 2,6 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 0,9 7,7 8,8 5,9 8,8 6,3 2,7 3,0 2,4 2,6 varav Näringsliv 941 1,1 8,9 10,4 5,1 9,0 5,6 2,1 2,2 1,8 3,0 varav bostadsinvesteringar 260 3,8 19,1 21,7 17,6 15,8 1,5 -4,4 0,2 2,2 2,3 Offentliga myndigheter 196 -0,2 2,9 1,3 9,6 8,4 9,6 5,1 6,5 4,8 0,9 varav stat 96 -2,7 -1,7 -2,4 8,0 4,4 4,5 5,8 9,9 7,6 0,2 varav kommunsektor 100 3,3 8,8 5,6 11,3 12,5 14,4 4,4 3,6 2,2 1,6 Export 2 076 -3,3 7,4 7,9 1,8 6,6 8,3 4,2 3,5 3,8 4,1 Import 2 1 908 -2,9 8,2 6,6 2,6 8,8 9,3 2,5 2,9 3,2 3,0

BNI 4 649 2,3 4,3 5,4 4,0 5,3 4,6 3,9 3,5 3,5 4,0

Bytesbalans, procent av BNP

3

5,2 4,6 4,3 3,8 3,2 3,0 3,6 3,9 4,1 4,6

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Miljarder kronor. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 3 Enligt definitionen i Statistiska centralbyråns statistikpublikation Betalningsbalansen, statistikansvarig myndighet Sveriges riksbank. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 6 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring för hushållens inkomster. Andel av disponibel inkomst för hushållens sparande. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Hushållens inkomster

Real disponibel inkomst 2 2,4 2,8 2,5 3,6 1,8 2,9 1,6 1,3 1,3 1,6 Prisindex 3 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 2,3 1,7 1,6 1,8 1,9 Nominell disponibel inkomst 2 362 3,1 3,9 3,4 4,7 3,6 5,3 3,3 2,8 3,2 3,5 Lönesumma 4 1 901 2,7 3,8 4,1 4,4 4,7 4,9 3,9 3,2 3,5 3,9 Övriga faktorinkomster 5 196 1,8 4,8 -3,8 5,5 7,6 5,9 2,3 3,0 2,9 3,4 Räntor och utdelningar, netto 6 202 0,0 1,2 1,6 1,9 -0,1 -0,1 0,2 0,2 0,6 0,5 Offentliga transfereringar 654 4,3 0,7 2,6 3,2 2,4 2,9 1,8 2,0 1,7 2,1 varav Pensioner 364 5,7 0,3 2,8 4,9 3,7 2,6 2,5 2,9 2,5 2,7 Sjukdom 110 2,5 3,7 4,4 -2,5 -1,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 Arbetsmarknad 31 6,1 -7,2 -1,2 1,2 -0,6 -4,8 -3,1 -1,2 -2,7 0,8 Familjer och barn 79 3,7 2,6 2,6 3,3 3,2 8,6 2,9 2,2 1,9 2,4 Studier 15 0,5 1,2 -2,3 -1,3 1,7 11,9 8,6 3,2 2,9 2,4 Övrigt 55 0,6 0,1 2,2 7,1 2,2 5,6 0,6 0,9 1,7 1,9 Privata transfereringar 7 155 10,5 5,5 10,4 4,9 4,1 6,0 2,4 1,4 2,2 3,3 Skatter och avgifter -744 3,5 4,1 8,0 7,6 5,0 0,7 2,7 2,8 3,6 3,8 Hushållens sparande 8 Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 249 8,6 9,2 8,7 9,3 9,0 10,5 10,6 9,9 8,8 7,8 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 9 ) 186 7,5 8,7 7,5 8,0 7,2 7,9 8,2 8,1 8,3 8,3 Totalt nettosparande 10 435 15,0 16,4 15,0 16,0 15,1 17,1 17,3 16,6 15,8 14,8

Finansiellt sparande 339 14,1 15,8 12,9 13,4 11,9 14,3 14,9 14,2 13,4 12,3

Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om ne ttoinvesteringar överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implici tprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Procentuell andel av disponibel inkomst. 9 Premiepensionssparande. 10 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 7 Produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2018 Produktivitet 2 503 0,9 1,0 3,1 0,3 0,3 0,1 0,6 1,1 1,2 1,4 Näringslivet 2 559 1,5 1,5 4,1 0,9 0,8 0,5 0,9 1,3 1,4 1,6 Offentlig sektor 2 370 -1,0 -0,9 0,0 -1,6 -1,5 -1,6 -0,3 0,0 0,0 -0,1 Arbetade timmar 3 8 255 0,4 1,8 0,9 2,0 2,1 2,4 1,0 0,3 0,4 0,6 varav näringslivet 3 5 843 0,3 1,7 0,8 1,6 2,0 2,6 1,0 0,5 0,7 1,1 varav offentlig sektor 3 2 242 0,6 2,1 0,7 3,1 2,4 2,1 0,9 -0,3 -0,5 -0,7 Medelarbetstid 4 1 615 -0,6 0,3 -0,5 0,4 -0,2 0,6 -0,3 0,0 -0,2 0,0 Sysselsatta, 15 – 74 år 5 113 1,0 1,4 1,4 1,5 2,3 1,8 1,3 0,2 0,6 0,7 Sysselsatta, näringslivet 5 3 522 0,8 1,5 1,1 1,5 2,4 2,2 1,5 0,4 0,8 1,2 Sysselsatta, offentlig sektor 5 1 451 1,0 1,3 2,2 2,8 2,0 1,0 1,1 -0,1 -0,4 -0,5 varav stat 5 256 2,2 1,4 0,4 1,1 1,0 1,2 0,6 -0,9 -0,4 -1,1 varav kommunsektor 5 1 195 0,8 1,3 2,7 3,1 2,2 1,0 1,2 0,1 -0,4 -0,3 Sysselsättningsgrad 15 – 74 år 6 65,7 66,2 66,6 67,1 67,8 68,5 69,0 68,7 68,8 68,9 Sysselsättningsgrad 20 – 64 år 6,7 79,8 79,9 80,5 81,2 81,8 82,6 83,0 82,7 82,8 82,9 Arbetslösa, 15 – 74 år 344 1,9 0,0 -6,1 -5,1 -2,2 -4,0 0,7 2,9 0,4 1,3 Arbetslöshet, 15 – 74 år 8 8,0 7,9 7,4 6,9 6,7 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5 Arbetskraft, 15 – 74 år 5 457 1,1 1,3 0,8 1,0 2,0 1,4 1,2 0,4 0,5 0,7 Arbetskraftsdeltagande, 15 – 74 år 9 71,5 71,9 72,0 72,1 72,7 73,1 73,6 73,5 73,5 73,7 Befolkning, total 10 10 175 0,9 1,0 1,1 1,3 1,4 1,2 1,0 1,0 1,0 0,9 Befolkning, 15 – 74 år 10 7 461 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 0,8 0,6 0,5 0,5 0,5 1 Nivå, avser tusental om inte annat anges. 2 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme, kalenderkorrigerat. 3 Enligt NR. Nivå avser miljoner timmar, kalenderkorrigerat. 4 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökninga rna (AKU). 5 Sysselsättning enligt NR. Näringslivet och offentlig sektor summerar inte till totalt antal sysselsatta enligt AKU. M ed begreppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal arbetslösa i procent av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 9 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 10 Utfall för 2018 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 8 Potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring, fasta priser, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges 2017 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Potentiell BNP¹ 4 551 2 1,9 2,1 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 1,9 2,0 2,0 Potentiell produktivitet 564 3 0,8 0,9 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 1,0 1,2 1,4 Potentiellt arbetade timmar 8 069 4 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 1,0 0,9 0,7 0,7 Potentiell sysselsättning 5 024 5 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 1,0 0,9 0,8 0,7 BNP-gap 6 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1,0 0,4 0,0 0,0 Produktivitetsgap 6 -0,9 -0,9 1,5 1,2 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Timgap 6 -1,7 -1,2 -1,6 -0,9 -0,1 1,1 1,0 0,4 0,0 0,0 Sysselsättningsgap 6 -1,4 -1,2 -1,1 -1,0 -0,1 0,6 0,8 0,2 0,0 0,0 Jämviktsarbetslöshet 7 7,0 6,9 6,8 6,6 6,5 6,4 6,4 6,4 6,4 6,5 Potentiell BNP i löpande pris 8 4 551 9 3,0 3,9 4,3 3,8 4,3 4,2 4,1 3,8 3,9 4,1 Anm.: Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. 1 Potentiell BNP till marknadspris, referensår 2017. 2 Nivå, avser miljarder kronor, löpande priser. 3 Nivå, avser hundratal kronor per timme, marknadspris. 4 Nivå, avser miljoner timmar. 5 Nivå, avser tusental. 6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell variabel i procent av potentiell variabel. 7 I procent av potentiell arbetskraft. 8 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2017) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. 9 Nivå, avser miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 9 Löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Lönesumma 2 1 901 1 2,7 3,8 4,1 4,4 4,7 4,9 3,9 3,2 3,5 3,9 Timlön enligt NR 3 2,1 1,9 3,2 2,2 2,5 2,2 2,6 2,9 3,1 3,2 Timlön enligt KL 4 2,5 2,8 2,4 2,4 2,3 2,6 2,8 2,9 3,1 3,2 Reallön 5 2,5 3,0 2,5 1,4 0,5 0,7 0,8 0,9 0,9 0,5 KPI 6 0,0 -0,2 0,0 1,0 1,8 2,0 2,0 1,9 2,2 2,7 KPIF 7 0,9 0,5 0,9 1,4 2,0 2,1 1,7 1,5 1,9 2,0 KPIF exkl. energi 1,1 0,7 1,4 1,4 1,7 1,4 1,6 1,7 1,9 2,0 KPI-KS 8 -0,1 -0,2 -0,3 0,8 1,7 1,9 1,9 1,9 2,2 2,7 HIKP 9 0,4 0,2 0,7 1,1 1,9 2,0 1,6 1,3 1,7 1,8 BNP-deflator 1,1 1,8 2,1 1,6 2,3 2,2 2,3 1,8 1,9 2,0 Prisbasbelopp 10 44,5 44,4 44,5 44,3 44,8 45,5 46,5 47,5 48,4 49,4 1 Nivå, avser miljarder kronor. 2 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 3 Nominell löneutveckling, kalenderkorrigerad. Timlönen enligt NR mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 4 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken (KL) för 2018 avser prognos. 5 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 6 Konsumentprisindex (KPI). 7 KPI med fast ränta. 8 KPI med konstanta skatter. 9 Harmoniserat index för KPI. 10 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

2 Utgifter

Tabell 10 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utgiftstak 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 388 1 439 1 498 Takbegränsade utgifter 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 312 1 345 1 372 1 388 Budgeteringsmarginal 28 11 23 31 45 55 39 43 67 110 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,0 3,2 4,9 8,0 Anm.: Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) samt bedömni ng av utgiftstakets nivå för 2022 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 11 Utgifter per utgiftsområde 2007 – 2022

Miljarder kronor. Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2019. Utfall 2007 – 2018, prognos 2019, beräknat 2020 – 2022 Utgiftsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 1 Rikets styrelse 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,7 13,3 14,3 15,0 14,6 14,7 14,8 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 1,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 14,2 14,5 15,1 15,3 16,0 17,0 17,9 18,2 18,6 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,8 10,8 11,0 11,4 11,4 11,8 12,0 12,2 4 Rättsväsendet 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,4 42,3 44,1 45,9 48,7 51,0 53,3 54,0 5 Internationell samverkan 1,6 1,8 1,8 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 1,9 2,1 2,0 1,9 2,3 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,3 49,4 50,4 53,5 59,4 64,8 70,5 71,7 7 Internationellt bistånd 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 32,2 32,0 36,7 42,8 44,0 45,6 47,5 49,6 8 Migration 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 18,7 41,3 40,0 19,6 12,8 11,5 12,0 12,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 149,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 65,0 63,4 67,4 78,4 80,3 83,0 82,2 79,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 102,6 105,6 101,9 99,7 98,3 97,0 95,8 95,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 35,9 34,7 34,8 34,4 35,0 34,7 34,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 82,9 86,1 88,7 95,2 97,8 100,4 102,6 105,6 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,4 19,2 23,9 22,2 17,3 10,8 7,7 6,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,0 72,5 71,6 73,9 73,4 73,6 72,9 73,7 15 Studiestöd 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,2 19,5 19,7 21,1 22,6 24,8 25,6 26,7 16 Utbildning och universitetsforskning 41,8 44,2 48,9 53,3 53,6 53,7 56,3 59,3 62,8 66,0 71,1 76,0 78,1 82,6 83,5 84,4 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,1 10,3 11,3 12,1 12,5 12,9 13,0 13,4 14,1 14,5 16,0 15,7 15,8 15,2 15,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 3,1 3,8 4,6 3,1 3,2 4,5 2,9 19 Regional tillväxt 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,2 2,6 2,8 3,6 3,7 3,5 3,8 3,8 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 5,2 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,9 7,3 7,8 10,4 10,7 10,1 10,2 10,1 21 Energi 2,2 2,1 3,0 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,3 2,7 3,0 3,5 3,4 3,2 2,4 2,4 22 Kommunikationer 44,3 61,5 40,6 39,8 38,7 42,8 43,6 45,9 47,2 50,0 53,2 56,6 57,4 60,7 67,6 68,1

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Utgiftsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,4 15,9 17,2 19,6 20,2 19,6 12,2 12,0 24 Näringsliv 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,5 5,9 6,4 7,5 7,3 7,1 6,9 6,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 102,0 93,3 105,6 111,4 120,0 124,1 124,9 124,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 21,9 1,7 10,6 13,6 21,8 28,3 9,4 8,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 44,2 30,3 24,2 35,0 40,4 47,3 52,7 54,1 Minskning av anslagsbehållningar -1,6 1,9 1,0

Summa utgiftsområden 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 889,3 900,8 940,7 988,5 1 016,6 1 047,6 1 046,8 1 051,9

Summa utgiftsområden

exkl. statsskuldsräntor 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 867,4 899,1 930,2 974,9 994,7 1 019,4 1 037,5 1 043,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 188,2 201,4 219,8 222,9 222,0 238,5 256,7 258,0 267,5 285,4 299,1 307,4 317,1 325,9 334,5 344,1

Takbegränsade utgifter 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 1 022,2 1 067,3 1 095,5 1 134,9 1 184,5 1 229,3 1 282,3 1 311,8 1 345,3 1 372,0 1 387,5

Budgeteringsmarginal 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 61,8 27,7 11,5 23,1 30,5 44,7 54,7 39,2 42,7 67,0 110,5 Utgiftstak för staten 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1215 1 274 1 337 1 351 1 388 1 439 1 498 Anm.: Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) samt b edömning av utgiftstakets nivå för 2022 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Tabell 12 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 2007 – 2022

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2019. Utfall 2007 – 2018, prognos 2019, beräknat 2020 – 2022. Utgifter som har justerats för tekniska justeringar anges i kursiv stil Utgiftsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 1 Rikets styrelse 1,2 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 3 Skatt, tull och exekution 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 4 Rättsväsendet 3,4 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 3,7 3,8 3,9 3,9 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,1 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,3 4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 4,2 4,5 4,8 5,1 7 Internationellt bistånd 2,8 2,9 3,1 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,7 3,0 3,3 3,3 3,4 3,4 3,5 8 Migration 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,6 3,5 3,3 1,5 1,5 1,0 0,9 0,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5,1 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,6 5,7 5,4 5,5 6,1 6,1 6,1 6,2 6,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 9,0 9,0 8,9 8,3 7,8 7,5 7,2 7,0 6,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,0 2,8 2,7 2,6 2,6 2,5 2,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,1 7,0 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 7,5 7,5 7,5 7,6 12 Justerad för teknisk förändring 7,2 7,1 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 7,5 7,5 7,5 7,6 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,7 0,8 1,1 1,4 1,6 1,9 1,7 1,3 0,8 0,6 0,5 13 Justerad för teknisk förändring 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,6 1,9 1,7 1,3 0,8 0,6 0,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 6,0 5,1 6,3 7,0 6,4 6,5 6,5 6,1 5,7 6,1 5,8 5,8 5,6 5,5 5,3 5,3 14 Justerad för teknisk förändring 7,0 5,8 7,0 7,6 7,1 7,2 7,2 6,8 6,4 6,2 5,9 5,8 5,6 5,5 5,3 5,3 15 Studiestöd 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 1,6 1,6 1,6 1,7 1,8 1,9 1,9 15 Justerad för teknisk förändring 2,1 2,0 2,2 2,2 2,2 2,0 1,9 1,8 1,6 1,6 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 1,9 16 Utbildning och universitetsforskning 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 6,0 6,1 6,1 6,1

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Utgiftsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 17 Justerad för teknisk förändring 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 0,2 19 Regional tillväxt 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 21 Energi 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 22 Kommunikationer 4,9 6,5 4,2 4,0 3,9 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 4,4 4,4 4,5 4,9 4,9 22 Justerad för teknisk förändring 5,1 6,7 4,4 4,3 4,0 4,3 4,2 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 4,4 4,5 4,9 4,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,7 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 1,5 1,5 1,2 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 0,9 0,9 24 Näringsliv 0,5 1,4 0,7 0,9 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 24 Justerad för teknisk förändring 0,5 1,4 0,7 0,9 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,0 6,9 8,5 7,7 8,9 8,3 8,3 8,5 9,0 7,9 8,6 8,7 9,1 9,2 9,1 9,0 25 Justerad för teknisk förändring 9,1 9,4 10,8 9,5 10,0 9,4 9,2 9,2 9,8 8,6 9,4 9,1 9,1 9,2 9,1 9,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen 2,9 3,3 2,0 3,1 3,1 3,1 3,5 3,8 3,9 2,6 2,0 2,7 3,1 3,5 3,8 3,9 Minskning av anslagsbehållningar 0,1 0,1 0,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 20,7 21,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24,1 23,5 23,6 24,1 24,3 24,0 24,2 24,2 24,4 24,8 Budgeteringsmarginal 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,0 3,2 4,9 8,0 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

3 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 13 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 1 862 1 904 2 047 2 180 2 280 2 370 2 442 2 525 2 613 2 716

Procent av BNP 49,3 48,3 48,7 49,7 49,8 49,5 49,1 49,0 49,0 48,9 Skatter och avgifter 1 1 612 1 671 1 803 1 933 2 025 2 093 2 155 2 221 2 298 2 387 Procent av BNP 42,7 42,4 42,9 44,1 44,2 43,7 43,3 43,1 43,1 43,0 Kapitalinkomster 73 62 63 65 64 75 79 88 92 97 Övriga inkomster 2 177 171 181 182 191 202 208 216 223 231

Utgifter 1 913 1 965 2 045 2 136 2 215 2 338 2 412 2 487 2 554 2 612

Procent av BNP 50,7 49,9 48,7 48,7 48,4 48,8 48,5 48,3 47,9 47,1 Transfereringar och subventioner 719 730 750 766 786 826 855 878 900 922 Hushållen 583 588 603 622 637 656 668 681 693 707 Näringslivet m.m. 3 68 73 75 82 82 90 105 106 111 116 Utlandet 67 69 71 61 66 80 82 91 96 99 Konsumtion 993 1 032 1 087 1 154 1 196 1 252 1 293 1 328 1 361 1 395 Investeringar m.m. 166 171 178 186 205 227 237 254 265 266 Ränteutgifter 4 36 33 31 30 29 32 27 28 27 28

Finansiellt sparande -52 -61 2 44 65 32 30 37 59 104

Procent av BNP -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9 Staten -43 -49 8 65 75 61 59 69 87 126 Pensionssystemet -5 4 8 4 0 6 6 8 12 17 Kommunsektorn -3 -16 -15 -25 -10 -35 -36 -40 -40 -39

Strukturellt sparande, procent av potentiell

BNP -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9

Finansiell ställning

Konsoliderad bruttoskuld 1 535 1 792 1 856 1 858 1 869 1 859 1 716 1 692 1 646 1 567 Procent av BNP 40,7 45,5 44,2 42,4 40,8 38,8 34,5 32,8 30,9 28,2 Nettoställning 780 774 794 990 1 188 1 182 1 259 1 335 1 420 1 553 Procent av BNP 20,7 19,6 18,9 22,6 26,0 24,7 25,3 25,9 26,6 28,0 1 Utfall 2018 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 201 8 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ej fördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 14 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 955 974 1 066 1 157 1 207 1 247 1 277 1 321 1 364 1 416

Skatter och avgifter 1 807 839 927 1013 1063 1093 1117 1151 1190 1238 Kapitalinkomster 35 24 22 24 22 28 30 35 36 36 Övriga inkomster 2 113 112 116 120 122 126 131 135 138 143

Utgifter 998 1 023 1 058 1 092 1 131 1 186 1 218 1 252 1 277 1 290

Transfereringar privat sektor 3 400 407 414 406 414 443 461 474 483 491 Bidrag till kommunsektorn 191 203 219 247 272 279 283 285 284 282 Ålderspensionsavgifter 21 22 23 26 25 24 22 23 23 24 Konsumtion 269 275 286 296 301 313 325 332 342 350 Investeringar m.m. 89 88 89 93 97 101 108 119 128 126 Ränteutgifter 4 28 27 26 25 23 26 19 19 17 17

Finansiellt sparande -43 -49 8 65 75 61 59 69 87 126

Procent av BNP -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,3 1,2 1,3 1,6 2,3 Budgetsaldo -131 -72 -33 85 62 80 131 -1 93 127 Procent av BNP -3,5 -1,8 -0,8 1,9 1,3 1,7 2,6 0,0 1,7 2,3 Statsskuld, okonsoliderad 1 277 1 394 1 403 1 347 1 328 1 262 1 059 1 044 950 823 Procent av BNP 33,8 35,4 33,4 30,7 29,0 26,3 21,3 20,3 17,8 14,8 Statsskuld, konsoliderad 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 993 977 882 754 Procent av BNP 32,8 34,2 32,2 29,5 27,6 25,0 19,9 19,0 16,5 13,6 1 Utfall 2018 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ej fördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 15 Ålderspensionssystemets finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 253 263 278 291 301 316 325 336 349 363

Socialförsäkringsavgifter 208 214 224 234 245 256 266 275 284 295 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 21 23 24 26 25 24 23 23 24 24 Räntor, utdelningar m.m. 25 27 30 31 31 36 37 38 41 44

Utgifter 258 260 269 287 301 310 319 328 337 346

Pensioner 254 255 265 283 296 305 314 323 331 341 Övriga utgifter 4 4 5 5 5 5 5 5 6 6

Finansiellt sparande -5 4 8 4 0 6 6 8 12 17

Procent av BNP -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 1

Tabell 16 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Inkomster 877 903 957 1 015 1 079 1 118 1 155 1 187 1 218 1 254

Skatter 1 582 603 636 670 700 726 752 776 804 834 Kommunal fastighetsavgift 15 16 16 16 17 18 19 20 20 21 Statsbidrag 140 148 160 185 206 207 208 209 206 203 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,5 19,4 19,3 19,9 20,2 19,8 19,7 19,5 19,3 19,1 Kapitalinkomster 15 14 12 10 12 12 14 15 16 19 Övriga inkomster 125 124 134 134 143 156 162 167 173 178 varav kompensation för moms 52 55 59 61 66 72 74 76 78 79

Utgifter 880 919 971 1 040 1 089 1 153 1 191 1 226 1 258 1 293

Transfereringar till hushåll 40 41 41 43 43 45 46 48 50 52 Övriga transfereringar 33 35 39 45 41 41 44 44 47 50 Konsumtion 721 753 797 854 892 935 965 992 1 015 1 041 Investeringar 2 77 83 89 94 108 126 129 134 137 140 Ränteutgifter 3 9 8 5 5 5 6 7 8 9 11

Finansiellt sparande -3 -16 -15 -25 -10 -35 -36 -40 -40 -39

procent av BNP -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 -0,7 -0,8 -0,7 -0,7

Resultat före extraordinära poster 13 14 16 25 26 15 17 17 18 18

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2018 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2018 som redovisas i avsnitt 5. 2 Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 17 Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP om inte annat anges. Utfall 2013 – 2018, prognos 2019 – 2022 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Finansiellt sparande, miljarder kronor -52 -61 2 44 65 32 30 37 59 104

Finansiellt sparande, procent av BNP -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7 0,6 0,7 1,1 1,9

Justering för BNP-gap 1,3 1,1 0,0 -0,2 -0,3 -0,5 -0,4 -0,2 -0,1 -0,1 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning -0,3 -0,2 0,1 -0,2 -0,4 -0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 Justering för engångseffekter 1 -0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1 0,2 0,5 1,0 1,9

BNP-gap

-2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1,0 0,4 0,0 0,0

1 Engångseffekter för 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till EU. År 2015 inkluderar även en engångsinbetalning av skatt från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

I den fördelningspolitiska redogörelsen analyse- enstaka år. I många fall rör det sig om ras inkomstfördelningen i ett historiskt och inter- tillfälliga kapitalvinster. nationellt perspektiv. Inledningsvis beskrivs – Den långsammare utvecklingen för grupper inkomstfördelningens utveckling sedan mitten av med låga inkomster har medfört att andelen 1990-talet. Tyngdpunkten i analysen ligger på personer med låg ekonomisk standard, mätt orsakerna bakom den ökade inkomstspridningen. i relation till medianinkomsten, har ökat I två separata avsnitt analyseras sedan inkomstutsedan mitten av 1990-talet. vecklingen i den övre respektive den nedre delen – Jämfört med många andra länder har Sverige av inkomstfördelningen. Därefter redogörs för fortfarande en relativt jämn inkomstfördelhur fördelningen av ekonomiska resurser påverning. Vid en jämförelse mellan EU:s medkas om hänsyn tas till offentligt subventionerade lemsstater är Sverige ett av länderna med individuella välfärdstjänster. I det avslutande lägst risk för fattigdom och social uteavsnittet redovisas fördelningseffekterna av stängning. reformerna under föregående mandatperiod och av reformerna i den beslutade budgeten för 2019. – Offentligt subventionerade välfärdstjänster, som äldreomsorg, utbildning samt hälsooch sjukvård, är en viktig del av fördelnings- Sammanfattning politiken. När värdet av dessa tjänster beaktas reduceras inkomstskillnaderna med ca 20 procent, främst till följd av att hushåll – I ett längre perspektiv, 1995 – 2017, har den med barn och äldre pensionärer flyttas uppåt ekonomiska standarden ökat för alla i inkomstfördelningen. inkomstgrupper. Den mest påtagliga – De reformer som genomfördes 2015 – 2018 ökningen har dock skett i den yttersta hade en utjämnande fördelningspolitisk toppen av inkomstfördelningen. profil. Reformerna bedöms ha bidragit till – Kapitalvinster, räntor och utdelningar är minskad inkomstspridning och till stärkt starkt koncentrerade till personer med höga ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och disponibla inkomster. Utvecklingen för den män. yttersta inkomsttoppen beror i huvudsak på – År 2015 – 2018 genomfördes också satsningatt dessa kapitalinkomster har ökat kraftigt. ar på välfärdstjänster, vilka hade störst bety- – Inkomsterna i den nedre delen av inkomst- delse för hushåll med låga inkomster. Barnfördelningen har samtidigt ökat förhållande- familjer tillfördes mest resurser då utbildvis långsamt. Det förklaras delvis av att ning utgjorde en stor del av satsningarna. transfereringar utgör en större andel av in- – Reformerna i den beslutade budgeten för komsterna i de lägre inkomstskikten än i de 2019 bedöms leda till ökad ekonomisk stanhögre. Transfereringarna är vanligen kopp- dard i alla inkomstskikt, men ha störst effekt lade till prisutvecklingen och har inte ökat på den ekonomiska standarden i den övre lika snabbt som lönerna. delen av inkomstfördelningen. Reformerna – Den kraftiga inkomsttillväxten i toppen av bidrar därför till en ökning av inkomstspridinkomstfördelningen och den långsammare ningen och till att minska den ekonomiska tillväxten i fördelningens nedre del har lett jämställdheten mellan kvinnor och män. till en ökning av inkomstspridningen. – Välfärdssatsningarna i den beslutade budge- – När den ökade inkomstspridningen delas ten för 2019 bedöms tillföra ekonomiska reupp på de inkomstslag som ingår i den surser i alla inkomstgrupper utom i den lägdisponibla inkomsten, förklaras den ökade sta. Detta beror på att det främst är individer spridningen framför allt av ökade och mer med de lägsta inkomsterna som påverkas av ojämnt fördelade kapitalinkomster. de neddragningar som görs inom områdena arbetsmarknadsåtgärder, äldreomsorg och – Närmare fyra av tio personer av dem som socialt arbete. tillhör topprocenten av inkomstfördelningen gör det till följd av att de har haft tillfälligt mycket höga inkomster under ett

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

1 Inledning dock realiserade vinster från kapital i den disponibla inkomsten om inte annat framgår. På uppdrag av riksdagen lämnar regeringen sedan 1994 en fördelningspolitisk redogörelse. I redo- Offentliga välfärdstjänster görelsen analyseras inkomstfördelningen i ett En stor del av den offentliga sektorns omfördelhistoriskt och internationellt perspektiv. ning sker i form av subventionerade välfärdstjänster, som t.ex. skola och hälso- och sjukvård. Värdet av dessa tjänster ingår dock inte i den Kort om beräkningsförutsättningar disponibla inkomsten. Som ett komplement till de traditionella fördelningsanalyserna tillämpas Ekonomisk standard därför i två separata avsnitt i denna bilaga (6 och Fördelningsanalyser använder i regel ett inkomst- 7) ett utvidgat inkomstbegrepp. I det inkluderas begrepp som brukar benämnas ekonomisk stan- även de resurser som tillhandahålls i form av dard. Analyserna i denna redogörelse baseras offentligt finansierade välfärdstjänster. också i huvudsak på detta inkomstbegrepp. Ekonomisk standard har hushållet som in- Data komstenhet och individen som analysenhet. Det Analyserna i redogörelsen grundar sig på Sveriges betyder för det första att alla hushållsmedlem- officiella inkomstfördelningsstatistik som t.o.m. mars disponibla inkomster summeras. Den dis- 2013 baseras på Hushållens ekonomi (HEK). ponibla inkomsten består av ett antal olika kom- Därefter baseras den på Totalräknad inkomstförponenter: inkomst från arbete, kapital och när- delningsstatistik (TRIF). För 2013 – 2017 grundas ingsverksamhet samt skattepliktiga och skattefria analyserna i denna redogörelse på ett urval från transfereringar, med avdrag för direkt skatt. För TRIF benämnt Statistiskt analysregister (STAR). det andra beaktas hushållets försörjningsbörda Datamaterial och metoder beskrivs i Finansoch de stordriftsfördelar som uppstår när flera departementets rapport Teknisk bilaga till delar på fasta kostnader. Detta görs genom att Fördelningspolitisk redogörelse april 2019 på hushållets totala disponibla inkomst justeras uti- www.regeringen.se. från hushållets storlek och sammansättning och fördelas lika mellan hushållets medlemmar.

Kvinnors och mäns individuella inkomster Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det argumenteras för att det i stället för det hushållsbaserade inkomstbegreppet ekonomisk standard är mer relevant att studera hur stora resurser individen direkt förfogar över. Hur kvinnors och mäns individuella disponibla inkomster har utvecklats redovisas utförligt varje år i en bilaga till budgetpropositionen. I denna fördelningspolitiska redogörelse begränsas redovisningen därför till en analys av hur den förda politiken bedöms påverka den ekonomiska jämställdheten.

Kapitalvinster I Sveriges officiella inkomststatistik räknas realiserade vinster och förluster från kapital med när individers disponibla inkomst beräknas. Värdeökningar som ackumulerats under många år kan därför komma att registreras som en stor inkomst under ett enskilt år. Vissa forskare och statistikproducenter bortser av olika skäl från kapitalvinster vid beräkning av disponibel inkomst. I de fördelningspolitiska redogörelserna inkluderas

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

2 Inkomsternas utveckling

Diagram 2.2 Bruttoinkomstens sammansättning i olika delar

av inkomstfördelningen

Medelinkomst i kronor (2019 års priser)

Den ekonomiska standarden har ökat mest i den

4 000 000

övre delen av inkomstfördelningen

3 500 000 Arbetsinkomster/transfereringar Kapitalinkomster 3 000 000 Hushållens reala disponibla inkomster tenderar 2 500 000 att stiga över tiden, bl.a. till följd av en kontinu- 2 000 000 erlig produktivitetstillväxt i samhället. Mellan 1 500 000 1995 och 2017 ökade den reala ekonomiska stan- 1 000 000 500 000 darden över hela inkomstfördelningen. Det fram- 0 går av diagram 2.1, där alla individer i 1995 1995 2017 1995 2017 1995 2017 respektive 2017 års befolkning har rangordnats p1 – p90 p91 – p99 p100 efter ekonomisk standard och därefter delats in i Inkomstgrupp (percentilgrupp) 100 lika stora inkomstgrupper, s.k. percentil- Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017. Staplarna i diagrammet visar genomsnittlig bruttoinkomst av respektive inkomstslag grupper. Den ekonomiska tillväxten har dock inte för individer som är 20 år eller äldre. fördelats jämnt över olika inkomstgrupper. Ju Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. högre upp i inkomstfördelningen man kommer desto högre har inkomstökningen varit. Mellan Av diagram 2.1 kan utläsas att den samlade in- 1995 och 2017 ökade medianen för ekonomisk komstspridningen har ökat. Det relativa avstånstandard med 77 procent. det mellan den översta delen och mitten av fördelningen har ökat, liksom det relativa avståndet Diagram 2.1 Förändring av ekonomisk standard 1995 – 2017 mellan mitten och den nedersta delen av fördel-

i olika delar av inkomstfördelningen

ningen. Tabell 2.1 visar hur den genomsnittliga Procent ekonomiska standarden för olika percentil- 350 grupper förhöll sig till medianen 1995 respektive 2017. Det kraftigt ökade avståndet mellan toppen 300 250 och mitten av fördelningen speglar den starka 200 tillväxttakten för den översta procenten jämfört 150 med övriga grupper. År 1995 hade en genomsnittlig person i hundradelen med högst 100 inkomster drygt fyra gånger högre ekonomisk 50 standard än medianinkomsttagaren. År 2017 hade avståndet ökat till närmare elva gånger median- 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Låg inkomst Hög inkomst inkomsttagarens standard. På samma sätt speglar Inkomstgrupp (percentilgrupp) det ökade avståndet mellan den nedre delen och Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017. Staplarna visar förändringen av medelinkomsten i respektive percentilgrupp. mitten av fördelningen den relativt svaga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inkomsttillväxten för de lägre inkomstgrupperna jämfört med övriga grupper. Mest iögonfallande i diagram 2.1 är den kraftiga inkomsttillväxten för den översta procenten av Tabell 2.1 Ekonomisk standard i förhållande till medianen fördelningen. De personer som utgjorde den Procent 1995 2017 Förändring 1995 – 2017 översta procenten i 2017 års fördelning hade i p10 63 52 -18 genomsnitt 330 procent högre ekonomisk standard än de som befann sig i den översta procenten p20 75 65 -13 i 1995 års fördelning. Kapitalvinster, ränteinkom- p30 84 77 -8 ster och utdelningar är starkt koncentrerade till p40 91 88 -3 personer med höga disponibla inkomster. p60 109 111 3 Utvecklingen för den yttersta inkomsttoppen p70 120 126 5 beror i huvudsak på att dessa inkomster har ökat p80 135 145 7 kraftigt (se diagram 2.2). Toppinkomsternas p90 159 177 11 utveckling redovisas mer utförligt i avsnitt 4. p100 441 1077 144 Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Inkomstskillnaderna har också ökat mellan olika mellan grupper (t.ex. äldre/yngre, ensambefolkningsgrupper stående/sammanboende, kvinnor/män, inrikes/utrikes födda etc.) är av mindre betydelse för I föregående avsnitt beskrevs inkomstfördelning- den ökade inkomstspridningen. Den främsta förens förändring över tid i termer av förändrade klaringen står i stället att finna i ökade skillnader inkomstrelationer mellan olika inkomstgrupper. inom var och en av grupperna. Ett annat sätt att analysera hur inkomstfördelningen har förändrats är att studera hur inkomst- Tabell 2.2 Förändring av relativ ekonomisk standard mellan

grupper 1995 – 2017

relationerna har förändrats mellan olika befolk- Procent ningsgrupper när individer grupperas efter andra Real Relativ Relativ karaktäristika än inkomstnivån, t.ex. efter husutveckling ek. std. ek. std. per år 1995 2017 hållssammansättning eller arbetsmarknadsstatus.

Ålder, kön och familjetyp

I tabell 2.2 beskrivs hur inkomsterna har förän- 0 – 19 år: drats för olika grupper sedan mitten av 1990-talet. Befolkningen har grupperats utifrån tre olika Barn 3,1 87 87 indelningsgrunder: 1) ålder, kön och familjetyp, 20 – 64 år: 2) arbetsmarknadsstatus, och 3) vistelsetid i Ensamstående män med barn 3,1 81 81 Sverige. Inom var och en av de tre kategorierna är Ensamstående kvinnor med barn 2,4 76 65 grupperna ömsesidigt uteslutande. Den ekono- Ensamstående män utan barn 2,9 96 94 miska standarden har förbättrats för samtliga Ensamstående kvinnor utan barn 2,8 93 88 grupper i tabellen. Vissa grupper har dock haft en Sammanboende med barn 3,1 96 98 påtagligt starkare inkomsttillväxt än andra. På ett Sammanboende utan barn 3,1 135 135 övergripande plan går det att identifiera en tydlig utvecklingstrend, nämligen att skillnaderna i 65+ år: genomsnittlig ekonomisk standard har ökat Ensamstående män 2,9 90 86 mellan grupper med relativt låg respektive relativt Ensamstående kvinnor 2,6 80 72 hög ekonomisk standard. För de flesta grupper Sammanboende 3,3 106 112 med förhållandevis låg ekonomisk standard, t.ex.

Arbetsmarknadsstatus

1

ensamstående föräldrar, personer med ekono- Sjukpenning 2,4 85 75 miskt bistånd och utrikes födda, ökade inkomst- Arbetslöshetsersättning 1,6 82 60 erna långsammare än för befolkningen som helhet. För dessa grupper ökade därför det rela- Sjuk- och aktivitetsersättning 1,0 100 64 tiva avståndet till medelvärdet i den totala Ek. bistånd/etableringsersättning 1,5 61 43 inkomstfördelningen. För grupper med relativt Ålderspension 2,4 94 82 hög ekonomisk standard, t.ex. heltidsarbetande, Heltidsarbetande 3,1 121 122 sammanboende i förvärvsaktiv ålder, samman- Deltidsarbetande 3,0 105 103 boende pensionärer och inrikes födda, ökade i Studerande 3,0 80 79 stället inkomsterna i de flesta fall snabbare än för

Födelseland och vistelsetid

befolkningen som helhet. Det relativa avståndet till medelvärdet i den totala inkomstfördelningen Utrikes födda, vistelsetid 0 – 3 år 2,8 64 60 ökade således även för dessa grupper. Utrikes födda, vistelsetid 4 – 10 år 2,5 78 69 Den samlade inkomstspridningen vid en given Utrikes födda, vistelsetid 11 – 20 år 2,7 89 82 tidpunkt kan beskrivas som ett resultat av skillna- Utrikes födda, vistelsetid 20+ år 2,7 101 93 der mellan grupper och skillnader inom grupper. Inrikes födda 3,2 102 104 I 2018 års fördelningspolitiska redogörelse visas Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017. att både inom- och mellangruppsspridningen har Inkomstutvecklingen avser förändring av medelinkomst för respektive grupp. Den relativa ekonomiska standarden för en viss grupp definieras som kvoten mellan ökat över tid, och att båda således har bidragit till medelinkomsten för gruppen och medelinkomsten för befolkningen som helhet. 1 ) Indelningen har gjorts på basis av individers huvudsakliga inkomstkälla. den ökade totala inkomstspridningen. Den över- 1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. gripande slutsatsen är dock att ökade skillnader

1 Se prop. 2017/18:100 bilaga 2.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

3 Den samlade inkomstspridningen inleddes 2008, med kraftigt fallande kapitalvinster till följd av en svag utveckling på aktie- och Inkomstspridningen har ökat bostadsmarknaden, fick till följd att inkomstskillnaderna föll tillbaka från 2007 års historiskt Ojämlikheten i den samlade inkomstfördelning- höga nivå. Mellan 2009 och 2013 var Ginien beskrivs ofta med hjälp av Lorenzkurvan. Om koefficienten förhållandevis stabil. De sista fyra befolkningens inkomster sorteras i stigande ord- åren för vilka utfallsdata finns tillgängliga, ning visar Lorenzkurvan hur stor andel av de 2014 – 2017, har Gini-koefficienten återigen ökat. samlade inkomsterna som tillfaller en viss del av Som beskrivits ovan har den ökade inkomstbefolkningen (se diagram 3.1). Ju mer kurvan spridningen delvis uppkommit genom en föravviker från diagonallinjen, desto ojämnare är hållandevis stark inkomsttillväxt i den övre delen fördelningen. Att Lorenzkurvan för 2017 ligger av inkomstfördelningen. Toppinkomsternas under kurvan för 1995 innebär att fördelningen snabba ökningstakt beror i sin tur till stor del på har blivit mer ojämn. De 50 procent som 1995 ökade kapitalinkomster. Om inkomster mäts hade lägst inkomst förfogade tillsammans över exklusive realiserade kapitalvinster blir tids- 34,7 procent av de samlade inkomsterna. År 2017 profilen för Gini-koefficienten delvis en annan. hade andelen sjunkit till 29,2 procent. År 1995 Ökningstakten för perioden som helhet reduförfogade de 20 procent som hade högst inkomst ceras samtidigt som variationerna mellan åren blir över 33,2 procent av inkomsterna. År 2017 hade betydligt mindre. Den långsiktiga trenden mot andelen stigit till 40,7 procent. ökade inkomstskillnader kvarstår dock. Om även övriga kapitalinkomster (räntor och utdelningar,

Diagram 3.1 Lorenzkurvan

med tillhörande skatter) exkluderas minskar Kumulativ inkomstandel, procent uppgången ytterligare, och efter 2009 har Gini- 100 90 koefficienten i stort sett varit konstant. Sett över 1995 80 hela perioden 1995 – 2017 är det därför tydligt att 2017 70 kapitalinkomster kan förklara en betydande del av 60 den ökade inkomstspridningen. Men mellan 1995 50 40 och 2009 ökade spridningen även när samtliga 30 inkomster från kapital exkluderas. Det visar att 20 andra inkomstslag än kapitalinkomster, t.ex. 10 transfereringar och skatt på förvärvsinkomster, 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 också har påverkat utvecklingen. Kumulativ befolkningsandel, procent Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017.

Diagram 3.2 Gini-koefficienten

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Gini-enheter 0,36 Gini-koefficienten är det vanligaste samman- Inkl. samtliga kapitalinkomster 0,34 fattande måttet på spridningen i en inkomstför- Exkl. kapitalvinster 0,32 Exkl. samtliga kapitalinkomster delning. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla 2 0,30 har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. 0,28 Vid maximal ojämlikhet (en person får alla 0,26 inkomster) antar koefficienten värdet 1. År 1995 – 0,24 2017 ökade Gini-koefficienten för ekonomisk 0,22 standard från ca 0,23 till ca 0,32 (se diagram 3.2). 0,20 Det innebär att inkomstspridningen, mätt på 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 detta sätt, ökade med ca 40 procent. Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. Gini-koefficienten för ekonomisk standard har Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ökat gradvis sedan 1995, men den varierar en del mellan olika år. Den ekonomiska kris som

2 Gini-koefficienten kan definieras utifrån Lorenzkurvan i diagram 3.1, nämligen som kvoten mellan den yta som avgränsas av diagonallinjen och Lorenzkurvan, och den totala ytan under diagonallinjen.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Kapitalinkomsternas bidrag till den samlade andel av den disponibla inkomsten har minskat inkomstspridningen har ökat medan kapitalinkomsternas andel har ökat. Detta bedöms delvis vara en konsekvens av de för- För att få en tydligare bild av vad som drivit ändrade reglerna kring utdelningar i s.k. fåmansförändringarna i inkomstspridningen kan man se bolag, som har inneburit att en del av arbetsnärmare på utvecklingen av olika inkomstslag, inkomsterna i de övre inkomstskikten har t.ex. löner, kapitalinkomster, transfereringar och omvandlats till kapitalinkomster. skatter. Det finns en omfattande litteratur som med olika metoder analyserar hur olika inkomst-

Tabell 3.1 Olika inkomstslags bidrag till Gini-koefficienten

slag bidrar till den totala inkomstspridningen i Gini-enheter 1995 2017 Förändring befolkningen. I detta avsnitt används en metod

Vikt

som delar upp Gini-koefficienten på de inkomst- Löne- och näringsinkomst 0,90 0,85 -0,05 slag som ingår i den disponibla inkomsten. 3 Varje inkomstslag påverkar Gini-koefficienten Pension 0,26 0,21 -0,05 genom produkten av två faktorer, dels inkomst- Transfereringar exkl. pension 0,21 0,10 -0,11 slagets vikt och dels inkomstslagets s.k. koncen- Kapitalvinst 0,03 0,10 0,08 trationsindex. Vikterna för samtliga inkomstslag Övr. kapitalinkomst 0,05 0,08 0,03 summerar till 1 (skatternas vikt antar negativa Skatt exkl. kapitalinkomstskatt -0,43 -0,30 0,12 värden). Koncentrationsindexet, kan anta värden Skatt på kapitalinkomst -0,02 -0,04 -0,02 mellan -1 och 1. Ett negativt koncentrationsindex

Koncentrationsindex

betyder att det aktuella inkomstslaget motverkar Löne- och näringsinkomst 0,37 0,37 0,00 ojämnheten i inkomstfördelningen, dvs. inkomsterna från inkomstslaget är mer koncentrerade Pension 0,18 0,08 -0,10 till hushåll med relativt låga totala inkomster än Transfereringar exkl. pension -0,18 -0,22 -0,04 vad den disponibla inkomsten är. Ett positivt Kapitalvinst 0,78 0,94 0,16 värde betyder att inkomstslaget bidrar till ojämn- Övr. kapitalinkomst 0,45 0,83 0,38 het i fördelningen. Skatt exkl. kapitalinkomstskatt 0,34 0,36 0,02 Vissa inkomstslag, t.ex. löneinkomster och Skatt på kapitalinkomst 0,56 0,89 0,33 kapitalinkomster, är ojämnt fördelade och ger via

Ginibidrag

koncentrationsindex ett positivt bidrag till Ginikoefficienten. Andra inkomstslag, såsom skatter Löne- och näringsinkomst 0,33 0,31 -0,02 och många transfereringar, verkar utjämnande Pension 0,05 0,02 -0,03 och ger därför ett negativt bidrag. Efter att Transfereringar exkl. pension -0,04 -0,02 0,02 koncentrationsindex har multiplicerats med in- Kapitalvinst 0,02 0,09 0,07 komstslagets vikt summerar de positiva och nega- Övr. kapitalinkomst 0,02 0,07 0,05 tiva bidragen till den totala Gini-koefficienten. I Skatt exkl. kapitalinkomstskatt -0,14 -0,11 0,03 detta avsnitt har den disponibla inkomsten delats Skatt på kapitalinkomst -0,01 -0,04 -0,03 in sju inkomstslag: löne- och näringsinkomst, pension, transfereringar (exklusive pension),

Gini totalt 0,23 0,32 0,09

kapitalvinst, övrig kapitalinkomst (t.ex. ränta och Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2017. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utdelning), skatt exklusive kapitalinkomstskatt samt skatt på kapitalinkomst. Den främsta förklaringen till den ökade sprid- Löne- och näringsinkomsternas bidrag till ningen är att kapitalinkomster har ökat och att de Gini-koefficienten har minskat sedan mitten av har blivit mer koncentrerade till toppen av fördel- 1990-talet (se tabell 3.1). Sett över hela perioden ningen. Sedan 1990-talets mitt har bostäders och har det inte skett någon märkbar förändring av finansiella tillgångars värde ökat flerfalt, vilket har löne- och näringsinkomsternas fördelning i förföranlett en kraftig ökning av hushållens kapitalhållande till total disponibel inkomst. Orsaken till det minskade bidraget är i stället att lönernas

3 Metoden beskrivs i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2019 på www.regeringen.se.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

vinster. Skattesystemets ändrade struktur gäll- takt med den genomsnittliga inkomstutande beskattning av kapitalinkomster, inte minst vecklingen. Detta har verkat i riktning mot ökad relativt beskattningen av löneinkomster, före- inkomstspridning. Samtidigt har transfererfaller också ha haft inverkan särskilt på utdel- ingarna över tid blivit något mer koncentrerade ningsinkomsterna. Till följd av kapitalinkomster- till personer med lägre inkomster, vilket tenderar nas ökade betydelse har även kapitalinkomstskat- att reducera spridningen. Vikteffekten dominerar ten ökat och blivit mer koncentrerad till toppen dock, vilket innebär att transfereringarna bidrog av fördelningen. Det senare har haft en något mindre till inkomstutjämningen 2017 än 1995. dämpande effekt på den ökade inkomstspridningen. Övriga skatter (dvs. exklusive kapitalinkomst- Inkomstspridningen har ökat även internationellt skatt) har däremot bidragit till ökad spridning. Att skatterna bidrar mindre till utjämningen 2017 I ett internationellt perspektiv har Sverige och de än 1995 beror på att skatternas storlek i relation övriga nordiska länderna en jämn fördelning av till disponibel inkomst har minskat. Detta beror i inkomsterna (se diagram 3.3). År 2000 hade 6 sin tur dels på att förvärvsinkomsternas vikt i Sverige och Danmark lägst inkomstspridning i förhållande till total disponibel inkomst har Norden, och tillhörde då också de medlemsstater minskat, dels på ett antal skattereformer som har i EU som hade allra lägst spridning. År 2016 hade sänkt skatten på förvärvsinkomster. Skatternas Sverige och Danmark i stället högst inkomst- 4 koncentration till hög- respektive låginkomst- spridning i Norden, men skillnaderna mellan läntagare är däremot i stort sett oförändrad sett över derna är relativt små. hela perioden. Inkomstspridningen i EU:s medlemsstater Pensioner är ett ojämnt fördelat inkomstslag utanför Norden varierar betydligt mer, i synnersom ger ett positivt bidrag till Gini- het bland nyare medlemsstater. Både bland äldre koefficienten. Pensionerna har dock blivit mer och nyare medlemsstater finns länder där Gini- 5 jämnt fördelade mellan olika inkomstgrupper koefficienten ligger på ungefär samma nivå som i under perioden (dvs. koncentrationsindexet har de nordiska länderna. Det gäller t.ex. Belgien, minskat). Samtidigt har pensionernas andel av Nederländerna och Österrike samt några av de den totala disponibla inkomsten minskat. centraleuropeiska länderna – Slovakien, Slovenien Sammantaget har därför pensionernas bidrag till och Tjeckien. I Frankrike och Tyskland är inkomstspridningen minskat under perioden. inkomstspridningen något större än i de nordiska De sammanlagda transfereringarna (exklusive länderna. I Storbritannien och de sydeuropeiska pensioner) är ett utjämnande inkomstslag som länderna Italien, Portugal, Grekland och Spanien ger ett negativt bidrag till Gini-koefficienten. Här är spridningen avsevärt större än i de nordiska bör noteras att det handlar om ett stort antal olik- länderna. Detsamma gäller för flertalet av de artade transfereringar. De skattepliktiga trans- nyare medlemsstaterna i EU, i synnerhet de fereringarna (t.ex. arbetslöshetsersättning och baltiska länderna samt Rumänien och Bulgarien. sjukpenning) är relativt jämnt fördelade mellan Inkomstskillnaderna har ökat i de flesta länder personer med högre respektive lägre disponibla under 2000-talet. Under krisåren 2008 – 2010 inkomster, medan de skattefria transfereringarna sjönk Gini-koefficienten i en majoritet av de (t.ex. bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd) är 30 länderna i diagram 3.3, vilket tillfälligt bromstarkt koncentrerade till de lägre inkomstskikten. sade utvecklingen mot ökade inkomstskillnader i Transfereringarnas andel av de disponibla inkom- dessa länder. År 2010 – 2016 har inkomstskillsterna har minskat över tid, vilket hänger samman naderna återigen ökat i flertalet länder. med att de flesta transfereringar inte har vuxit i

4 Under andra halvan av 1990-talet ökade skatternas utjämnande effekt, 6 Internationellt jämförbar statistik över inkomstfördelningen sammanbl.a. genom införandet av den s.k. värnskatten och egenavgifterna i pen- ställs av olika statistikproducenter. Skillnader i data och metodval innebär sionssystemet. Under 2000-talet har inkomstskatternas utjämnande effekt att de beräkningar av Gini-koefficienten från Eurostat som redovisas här minskat till följd av bl.a. kompensationen för egenavgiften i början av 2000- och beräkningar för Sverige som redovisas i andra delar av denna redotalet, det successiva införandet av jobbskatteavdraget fr.o.m. 2007 samt av- görelse inte är helt jämförbara. Eurostat använder t.ex. en annan ekvivaskaffandet av fastighets- och förmögenhetsskatten. lensskala för att justera för försörjningsbörda och inkluderar inte realise- 5 Före 2003 ingår förtidspension i inkomstslaget pensioner. Från och med rade kapitalvinster. 2003 ingår sjuk- och aktivitetsersättning. 13

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Diagram 3.3 Inkomstspridning inom EU och de nordiska Diagram 4.1 Inkomstandelar i den översta tiondelen av

länderna inkomstfördelningen

Gini-koefficienter för disponibel inkomst exklusive kapitalvinst Procent 35 Slovakien p100 Slovenien 2016 30 p96 – p99 Island 2000 p91 – p95 25 Tjeckien Norge 20 Finland Belgien 15 Nederländ. 10 Danmark Österrike 5 Sverige 0 Ungern 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Malta Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) Tyskland 2013 – 2017. Polen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Frankrike Avståndet mellan den yttersta toppen och per- Kroatien Irland centilgrupperna strax under toppen har ökat Cypern Luxemburg successivt sedan 1995 (se diagram 4.2). Inkomst- Estland erna allra högst upp i inkomstfördelningen Italien varierar dock mer mellan olika år än inkomster längre ner i fördelningen. Detta beror i hög Rumänien Storbrit. utsträckning på att personer med höga inkomster Grekland Portugal från kapitalvinster tenderar att hamna högt upp i Spanien inkomstfördelningen och på att de samlade Lettland kapitalvinsterna varierar förhållandevis mycket mellan olika år till följd av bl.a. utvecklingen på Litauen Bulgarien aktie- och bostadsmarknaden. År 2000 och 2007 0 10 20 30 40 var de samlade kapitalvinsterna avsevärt högre än Anm.: I diagrammet rangordnas länder efter storleken på Gini-koefficienten 2016. För Norge saknas data för 2000 och 2016; i stället används data för intilliggande år. Därför ökade topprocentens 2002 och 2015. För Island saknas data för 2000 och 2016; i stället används data för 2003 och 2015. För Lettland används data för 1999 i stället för 2000. inkomster relativt kraftigt, vilket syns som toppar Källa: Eurostat (EU-SILC). i kurvan för p100 i diagram 4.2. Den snabba utvecklingen sedan 2012 beror delvis på ökade kapitalvinster, men även på snabbt ökande ränteoch utdelningsinkomster (se vidare nedan).

4 Inkomster i toppen av Diagram 4.2 Ekonomisk standard i den översta tiondelen av

inkomstfördelningen inkomstfördelningen

Genomsnittlig ekonomisk standard i kronor (2019 års priser) 3 000 000

Toppinkomsterna har dragit ifrån, men de årsvisa

p100 variationerna är stora 2 500 000 p96 – p99 p91 – p95 2 000 000 Den snabbare inkomstutvecklingen för tiondelen med högst inkomster återspeglas i en förändring 1 500 000 av olika gruppers andelar av de totala inkomst- 1 000 000 erna. Den översta tiondelen av inkomstfördelningen förfogade 1995 över 19,7 procent av 500 000 de totala inkomsterna. År 2017 hade denna andel 0 ökat till 27,2 procent (se diagram 4.1). Merparten 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 av ökningen förklaras av en ökad inkomstandel Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. för den översta procenten av fördelningen. För Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. övriga i den översta tiondelen har inkomstandelarna i stort sett legat på en konstant nivå, eller endast ökat svagt.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Kapitalinkomsterna har ökat i betydelse för vinster som övriga kapitalinkomster. Topptoppinkomsttagarna procentens totala arbetsinkomster ökade med 31 procent, medan de samlade kapitalinkomst- I avsnitt 2 visades att inkomsternas sammansätt- erna ökade med drygt 700 procent. Kapitalning ser olika ut i olika delar av inkomstfördeln- inkomsternas andel i topprocenten ökade därmed ingen. I de nedre nio tiondelarna av fördelningen från 35 till 77 procent. Kapitalvinster utgör är inkomsterna från kapital mycket små. Kapi- huvuddelen av topprocentens kapitalinkomster. talinkomstandelen, dvs. kapitalinkomsternas an- Räntor och utdelningar har dock ökat i betydelse del av den totala bruttoinkomsten, har i denna och det gäller särskilt inkomster från utdelningar grupp legat stabilt runt 3 procent 1995 – 2017. i fåmansbolag som har ökat förhållandevis Kapitalinkomster kan delas upp i dels ränte- och mycket. Till viss del bedöms denna utveckling utdelningsinkomster, dels kapitalvinster. Kapital- kunna kopplas till de gynnsammare skatteregler vinsterna varierar något mellan olika år, men har i för fåmansbolag som införts sedan 2006. genomsnitt utgjort ungefär en tredjedel av gruppens totala kapitalinkomster. Merparten av

Diagram 4.4 Bruttoinkomstens sammansättning för

topprocenten (p100)

kapitalinkomsterna, ca två tredjedelar, har Genomsnittlig bruttoinkomst i kronor (2019 års priser) utgjorts av ränte- och utdelningsinkomster 4 000 000 Inom den översta tiondelen i fördelningen Kapitalvinster 3 500 000 Räntor och utdelningar finns betydande skillnader i olika inkomstslags Transfereringar 3 000 000 nivåer och trender. För percentilgrupperna 91 – 99 Arbetsinkomster har kapitalinkomstandelen ökat från 7 till 2 500 000 24 procent 1995 – 2017 (se diagram 4.3). Arbets- 2 000 000 inkomster är dock fortfarande den klart domi- 1 500 000 nerande inkomstkällan i denna del av för- 1 000 000 delningen. Vidare går det inte att urskilja någon 500 000 tydlig förskjutning mellan kapitalets olika del- 0 komponenter; kapitalvinsternas andel av totala 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 kapitalinkomster varierar mellan olika år, men har Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. i genomsnitt utgjort ca 60 procent av gruppens Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. samlade kapitalinkomster.

Diagram 4.3 Bruttoinkomstens sammansättning för den

Det är inte samma personer som befinner sig i

översta tiondelen exkl. topprocenten (p91 – p99)

topprocenten under olika år

Genomsnittlig bruttoinkomst i kronor (2019 års priser) 800 000 Analysen av inkomstutvecklingen ovan avser Kapitalvinster 700 000 Räntor och utdelningar Transfereringar årliga tvärsnitt. Detta betyder att det inte nöd- 600 000 Arbetsinkomster vändigtvis är samma individer som befinner sig i 500 000 en viss inkomstgrupp vid olika tidpunkter. En 400 000 individ som ett år har låga inkomster till följd av studier kan några år senare ha höga arbets- 300 000 200 000 inkomster. Årsinkomster kan också variera till 100 000 följd av tillfälliga händelser. Det kan t.ex. handla 0 om arbetslöshet, sjukdom eller en bostads- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 försäljning som realiserar en stor kapitalvinst och ger en kraftig inkomstökning ett specifikt år. Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. I 2018 års fördelningspolitiska redogörelse undersöktes i vilken utsträckning de individer För den översta procenten (p100) har inkomst- som tillhör topprocenten ett visst år är varaktiga strukturen förändrats mer påtagligt (se eller tillfälliga toppinkomsttagare. Individer sortdiagram 4.4). Mellan 1995 och 2017 har arbets- eras in i olika grupper beroende på var i inkomstinkomster gått från att vara topprocentens största fördelningen de befann sig var och ett av de tre inkomstkälla till att bli mindre än såväl kapital- åren före och efter observationsåret. Individer betraktas som varaktiga toppinkomsttagare om

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

de också tillhör topprocenten minst fyra av sex dag in nästan 30 länder och sträcker sig över stora intilliggande år. delar av 1900-talet. 7 8 Resultaten visar att det finns en viss rörlighet i Diagram 4.5 visar topprocentens inkomsttopprocenten. År 2013 (det sista möjliga analys- andel för ett urval av länder sedan början av året) utgjorde de varaktiga toppinkomsttagarna 1900-talet. Flera intressanta utvecklingsmönster ca en tredjedel av topprocenten. Män, svensk- framträder. Topprocentens inkomstandel tycks födda och personer äldre än 50 år är i varierande ha varit historiskt hög i början av 1900-talet i grad överrepresenterade bland de varaktiga topp- nästan samtliga länder för vilka data finns tillinkomsttagarna. Personer som lever i hushåll där gängliga. Omkring en femtedel av de samlade någon typ av kapitalinkomst utgör den främsta bruttoinkomsterna tillföll då hundradelen med inkomstkällan är tydligt överrepresenterade både högst inkomster. Från 1900-talets början till ca bland de varaktiga och de tillfälliga toppinkomst- 1980 minskade inkomstkoncentrationen och toptagarna. Utmärkande för de varaktiga topp- procentens inkomstandel mer än halverades i de inkomsttagarna är dock att räntor och utdel- flesta länder. ningar utgör den viktigaste kapitalinkomsten. De är i mycket liten utsträckning beroende av Diagram 4.5 Den översta hundradelens inkomstandel kapitalvinster för att tillhöra topprocenten. Procent 30 Andelen personer som endast tillhör topp- USA procenten det aktuella året, men inte något Tyskland 25 Frankrike intilliggande år, har ökat över tid och utgjorde Finland Sverige 2013 ca fyra tiondelar av topprocenten. Dessa till- 20 fälliga toppinkomsttagare återfanns i olika delar 15 av inkomstfördelningen åren strax före och strax efter 2013. En klar majoritet tillhörde dock varje 10 år den övre halvan av inkomstfördelningen. Per- 5 soner 65 år eller äldre är kraftigt överrepresenterade bland de tillfälliga toppinkomsttagarna, 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 och för många förklaras den tillfälliga inkomst- Anm.: Individuella bruttoinkomster inkl. realiserade kapitalvinster. ökningen av att de har haft höga kapitalvinster det Källa: World Inequality Database. aktuella året (t.ex. pensionärer som säljer sina

Diagram 4.6 Den översta tiondelens inkomstandel exkl.

boenden och realiserar värdeökningar som ack-

andelen för topprocenten

umulerats under många år). Procent 40 35

Ökade toppinkomstandelar är ett internationellt

fenomen, men orsakerna varierar mellan länder

25 De senaste åren har forskare i ökad utsträckning 20 publicerat historiska serier över toppinkomst- 15 USA Tyskland andelar i olika länder. Studierna grundar sig på i 10 Frankrike princip samma sorts data (taxeringsdata), vilket Finland 5 Sverige gör att de är jämförbara både över tid och mellan 0 länder. Före andra världskriget behövde i de flesta 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 länder endast personer med högre inkomster Anm.: Individuella bruttoinkomster inkl. realiserade kapitalvinster. Källa: World Inequality Database. deklarera sina inkomster. Av den anledningen är det främst toppens bruttoinkomster som kan Från och med åren omkring 1980 har toppstuderas över längre perioder. Den databas som inkomstandelarna ökat i många länder. I några dessa studier har medverkat till att skapa täcker i länder har den yttersta toppens inkomstandel ökat kraftigt, i vissa fall (som i USA) nästan till de

7 Se prop. 2017/18:100 bilaga 2. 8 Databasen finns fritt tillgänglig på www.wid.world.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

nivåer som existerade före första världskriget. I de kopplade till prisutvecklingen eller bestämda i kontinentaleuropeiska och i de nordiska länderna fasta belopp. Ersättningsnivåerna justeras ibland har ökningen inte varit lika påtaglig. också diskretionärt. Merparten av transferering- Utvecklingen ser annorlunda ut för den övriga arna har därför vuxit något snabbare än prisutinkomsttoppen strax under den högsta procenten vecklingen sedan mitten av 1990-talet. I den abso- (se diagram 4.6). Inkomstandelen för dessa hög- luta merparten av systemen har ersättningarna inkomsttagare har varit förhållandevis konstant dock vuxit långsammare än den genomsnittliga över tiden. Detta mönster är relativt likartat i löneutvecklingen. 10 olika länder. Orsakerna bakom de ökande toppinkomstan- Diagram 5.1 Inkomsttillväxt i den nedre delen av

inkomstfördelningen

delarna varierar mellan länder. I exempelvis USA Index 1995=100 har topprocentens kapitalinkomstandel minskat 180 sedan början av 1980-talet. Toppinkomstandel- 170 Medianinkomst arna i USA har alltså ökat till följd av ökade löner 160 p20 p10 (och andra ersättningar kopplade till arbete), inte 150 till följd av ökade kapitalinkomster. I Sverige har 9 140 däremot topprocentens kapitalinkomstandel 130 ökat sedan början av 1980-talet, och denna 120 utveckling förklarar merparten av den ökade 110 toppinkomstandelen i Sverige. 100 90 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5 Inkomster i den nedre delen av

Diagram 5.2 Andel individer i olika inkomstgrupper efter

inkomstfördelningen

huvudsaklig inkomstkälla 2017

Procent Inkomsterna har ökat långsammare i den nedre Transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla Faktorinkomst som huvudsaklig inkomstkälla delen än i mitten av inkomstfördelningen 100 90 80 I avsnitt 2 framgick att den ekonomiska stan- 70 darden har ökat även i den nedre delen av 60 inkomstfördelningen. Inkomsttillväxten har 50 dock varit svagare i lägre inkomstlägen än i högre. 40 30 Detta har gradvis ökat avståndet mellan mitten 20 och den nedre delen av inkomstfördelningen (se 10 diagram 5.1). 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 En viktig bidragande orsak till denna utveck- Låg inkomst Hög inkomst ling är att andelen individer som får sin huvud- Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) sakliga försörjning från olika typer av transfe- 2013 – 2017. I beräkningarna ingår alla individer i respektive decilgrupp som är 20 år reringar är större i de lägre inkomstskikten än i de eller äldre. Individer bedöms ha transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla om dessa utgör mer än hälften av den individuella bruttoinkomsten. Faktorinkomst avser högre (se diagram 5.2). Högre upp i inkomst- inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital. Att det finns personer med fördelningen bestäms inkomstutvecklingen i hög transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla i de högsta inkomstgrupperna förklaras i regel av att de har en partner med hög inkomst som bidrar till den grad av hur snabbt arbets- och kapitalinkomster ekonomiska standarden. ökar. Längre ner i fördelningen utgör transfere- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ringsinkomster en större del av den totala Det finns också andra orsaker till den förhålinkomsten, och transfereringarna är vanligtvis landevis svaga inkomsttillväxten i de nedre

9 Se Roine och Waldenström, Long Run Trends in the Distribution of 10 Se avsnitt 4 i 2017 års fördelningspolitiska redogörelse Income and Wealth, i Atkinson och Bourguignon (red.), Handbook of (prop. 2016/17:100 bilaga 2) för en utförligare redovisning av olika Income Distribution, vol. 2A, 2015. transfereringsinkomsters tillväxttakt.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

inkomstskikten. Exempelvis har även de demo- Med en absolut gräns – beräknad som 60 procent grafiska förändringar som ägt rum sedan mitten av 1995 års prisjusterade medianinkomst – har anav 1990-talet, såsom en ökad andel ensamhushåll delen med låg ekonomisk standard minskat i stort och en ökad andel utrikes födda i befolkningen, sett kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet. bidragit till det ökade avståndet mellan mitten Minskningen beror på att de reala inkomsterna och den nedre delen av fördelningen. har ökat även för dem med förhållandevis låga 11 inkomster.

Andelen personer med låg relativ ekonomisk

standard har ökat Vad utmärker individer som har låg ekonomisk

standard?

Det finns olika sätt att mäta hur många som är ekonomiskt utsatta, eller fattiga, i samhället. En I 2018 års fördelningspolitiska redogörelse finns vanligt förekommande ansats är att betrakta dem en utförlig redovisning av vad som utmärker vars ekonomiska standard ligger under en given individer i den nedre delen av inkomstfördelgräns som individer med låg ekonomisk standard. ningen med avseende på hushållssammansättning Gränsen kan vara antingen absolut eller relativ. och inkomststruktur. Särskilt fokus ligger på de En absolut gräns innebär att låginkomstgränsen nedersta tio procenten av fördelningen, dvs. låses ett visst år och därefter bara skrivs upp med inkomstgrupp 1. Ungefär två tredjedelar av de prisutvecklingen. Med en relativ gräns följer individer som har en ekonomisk standard under gränsen med när medelinkomsten i ett samhälle 60 procent av medianinkomsten finns i inkomstökar. Med detta mått ses fattigdom i förhållande grupp 1. 12 till det samhälle som beskrivs. Det är ofta svårt att identifiera en enskild orsak Utvecklingen över tid ser olika ut beroende på till varför vissa individer har låg ekonomisk vilken typ av låginkomstgräns som används. Med standard. Orsaken förefaller i stället ofta vara en en relativ gräns, här beräknad som 60 procent av kombination av förhållanden; en egen låg medianinkomsten, har andelen med låg ekono- inkomst, försörjningsansvar för barn och en partmisk standard ökat sedan mitten av 1990-talet (se ner med låg inkomst eller avsaknad av en partner. diagram 5.3). Medianinkomstens tillväxt har Förklaringen till att en individs position i gradvis höjt den relativa låginkomstgränsen. inkomstfördelningen inte bara beror på den egna Eftersom inkomsttillväxten har varit svagare för inkomsten ligger i begreppet ekonomisk standgrupper i de nedre inkomstskikten har andelen ard. Inkomstbegreppet har hushållet som inmed inkomster under gränsen ökat. komstenhet och individen som analysenhet. Det betyder för det första att alla enskilda hushålls-

Diagram 5.3 Andel med låg ekonomisk standard

medlemmars disponibla inkomster summeras. Därför har det stor betydelse för den ekonomiska Procent 16 standarden om det finns flera personer i hushållet Relativ 60 som bidrar med inkomster. För det andra beaktas 14 Absolut 60 12 hushållets försörjningsbörda och de stordrifts- 10 fördelar som uppstår när flera delar på fasta kost- 8 nader.

6 Ensamstående med barn är överrepresenterade i de 4 lägre inkomstskikten Ensamstående med barn återfinns i större 2 0 utsträckning i de lägre än i de högre inkomst- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 skikten. Andelen sammanboende utan barn är Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 – 2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013 – 2017. däremot liten i de lägre inkomstskikten. För att Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sammanboende personer ska återfinnas långt ner

11 Se prop. 2016/17:100 bilaga 2. 12 Se prop. 2017/18:100 bilaga 2.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

i inkomstfördelningen krävs att det är många som Jämfört med andra länder i Europa har Sverige ska försörjas på parets sammantagna inkomst en låg andel ekonomiskt utsatta eller att båda har förhållandevis låg inkomst. Motsvarande förhållanden gäller för de som fyllt Inom EU används ett mått på andelen människor 65 år, huvudsakligen ålderspensionärer. Ensam- som lever eller riskerar att leva i fattigdom och stående pensionärer återfinns framför allt i de social utestängning. Det mäter andelen personer lägre inkomstskikten, medan sammanboende är som identifieras via minst en av följande tre delvanligare längre upp i fördelningen. indikatorer: – Personen har en ekonomisk standard som Inkomstgrupp 1 är mycket heterogen med avseende understiger 60 procent av den nationella på inkomstkällor medianinkomsten. Det finns en större variation i inkomstsamman- – Personen har en mycket låg materiell sättningen i inkomstgrupp 1 än i inkomststandard. grupperna strax ovanför. Färre i inkomstgrupp 1 försörjer sig huvudsakligen på arbete och fler – Personen tillhör ett hushåll som har låg lever på transfereringsinkomster. Ekonomiskt förvärvsintensitet. bistånd och etableringsersättning är också vanligare i inkomstgrupp 1 än i inkomstgrupp 2. Det Personer med mycket låg materiell standard återspeglar att ekonomiskt bistånd är det yttersta saknar förmåga inom minst fyra av nio områden, skyddsnät som ska garantera en lägsta skälig såsom att möta oväntade utgifter, att hålla inkomst för hushåll som inte kan försörja sig hemmet tillräckligt varmt, att ha en tvättmaskin själva. Däremot finns det färre personer med och att äga en bil. Indikatorn avser att fånga ålderspension som huvudsaklig inkomstkälla i bristande möjligheter till sådant som uppfattas inkomstgrupp 1 än i inkomstgrupp 2. Det beror som socialt nödvändigt. Hushåll med låg förpå att grundskyddet för pensionärer ligger på en värvsintensitet är hushåll där medlemmarna i nivå som motsvarar inkomsterna i inkomst- förvärvsaktiv ålder (18 – 59 år) arbetar mindre än grupp 2 eller 3. 20 procent av arbetstiden i ett lika stort hushåll där alla arbetar heltid. Varaktigheten i inkomstgrupp 1 är hög för personer År 2008 beräknades 23,7 procent av befolkmed ekonomiskt bistånd ningen inom EU befinna sig i riskzonen för En del individer har tillfälligt låga inkomster fattigdom och social utestängning (dvs. de under kortare perioder till följd av t.ex. studier, uppfyllde ett eller fler av de tre kriterierna ovan). arbetslöshet eller sjukdom. Inkomströrlighet, Andelen ökade under finanskrisen och åren uppåt eller nedåt, kan också förekomma om hus- närmast därefter. Sedan 2012 har andelen minskat hållets sammansättning ändras genom att vuxna och uppgick 2017 till 22,4 procent, dvs. lägre än flyttar ihop eller separerar och om barn föds eller 2008. flyttar hemifrån. För andra är den låga ekono- Sverige och övriga nordiska länder har förmiska standarden ett mer permanent tillstånd. hållandevis låg risk för fattigdom och social ute- Ungefär en tredjedel av de individer som till- stängning (se tabell 5.1). Mellan 2008 och 2017 hörde inkomstgrupp 1 i 2015 års inkomst- ökade andelen i Sverige från 16,7 till 17,7 procent. fördelning hade efter ett år flyttat till en högre Det berodde främst på att andelen personer med inkomstgrupp. Mer än hälften av individerna som en ekonomisk standard under 60 procent av lämnade inkomstgrupp 1 flyttade upp till in- medianinkomsten ökade. År 2017 var Sverige det komstgrupp 2, och mycket få flyttade till den land i Norden som hade högst andel i riskzonen övre halvan av fördelningen. för fattigdom och social utestängning. Varaktigheten i inkomstgrupp 1 varierar mel- Andelen individer med mycket låg materiell lan olika grupper. Personer som har ekonomiskt standard varierar kraftigt mellan de olika länderna bistånd eller etableringsersättning har högre var- i tabell 5.1, från 1 procent till 30 procent. Låga aktighet i inkomstgrupp 1 än personer med andra andelar finns bl.a. i Sverige och de övriga nordiska försörjningskällor. Studerande och personer med länderna, medan de högsta andelarna finns i arbete som huvudsaklig inkomstkälla lämnar Grekland och i vissa av EU:s nyare medlemsinkomstgrupp 1 i högst utsträckning. stater, som Bulgarien och Rumänien. Detta avspeglar till stor del skillnader i levnadsstandard

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

mellan länderna. Sedan 2008 har andelen med Skillnaden mellan olika länder är mindre om den mycket låg materiell standard minskat i ungefär ekonomiska utsattheten mäts med relativa två tredjedelar av länderna och ökat i en tredjedel. inkomstmått. Andelen med en inkomst under- I Sverige har andelen minskat från 1,4 till stigande 60 procent av den nationella median- 1,1 procent. inkomsten varierar mellan ca 10 och 25 procent. Låga andelar finns bl.a. i Tjeckien, Slovakien, och Tabell 5.1 Indikatorer för risk för fattigdom och social i de nordiska länderna. Sedan 2008 har andelen

utestängning inom EU och de nordiska länderna 2017

med låg relativ ekonomisk standard ökat i ungefär Procent två tredjedelar och minskat i en tredjedel av Mycket låg Låg relativ Låg förvärvsmateriell ekonomisk intensitet i länderna. Indikatorn som mäter andelen personer i hus- Totalt standard standard hushållet Tjeckien 12 4 9 6 håll med låg förvärvsintensitet varierar mellan Island 12 2 9 4 4 och 16 procent i de olika länderna i tabell 5.1. Norge 15 2 12 8 Lägst andelar finns i Island, Slovakien och Finland 16 2 12 11 Tjeckien, medan de högsta andelarna finns i Slovakien 16 7 12 5 Grekland och Irland. Sedan 2008 har andelen Nederländerna 17 3 13 10 personer i hushåll med låg förvärvsintensitet i EU Frankrike 17 4 13 8 ökat från 9,2 till 10,5 procent. För Sverige har Slovenien 17 5 13 6 andelen ökat från 7,0 till 8,8 procent.

Danmark 17 3 12 10 Sverige 18 1 16 9 Österrike 18 4 14 8 Tyskland 19 3 16 9 6 Fördelningen av offentligt Malta 19 3 17 7 finansierade välfärdstjänster Polen 20 6 15 6 Belgien 20 5 16 14 Offentliga välfärdstjänster är en viktig del av Luxemburg 22 1 19 7 fördelningspolitiken Storbritannien 22 4 17 10 Irland 23 5 16 16 En stor del av omfördelningen genom den offent- Portugal 23 7 18 8 liga sektorn sker i form av subventionerade Estland 23 4 21 6 tjänster, som t.ex. skola, hälsovård och omsorg. Cypern 25 12 16 9 Eftersom värdet av de offentligt finansierade tjänsterna inte ingår i den disponibla inkomsten Ungern 26 15 13 7 tenderar traditionella fördelningsanalyser, som Kroatien 26 10 20 12 använder disponibel inkomst som inkomst- Spanien 27 5 22 13 begrepp, att underskatta de ekonomiska resurser Lettland 28 11 22 8 som tillfaller individen. Vidare överskattas skill- 13 Italien 29 10 20 12 nader i fördelningen av ekonomiska resurser Litauen 30 12 23 10 mellan olika inkomstgrupper när de offentliga Grekland 35 21 20 16 välfärdstjänsterna inte beaktas. Detta beror på att Rumänien 36 20 24 7 välfärdstjänsterna är generella och i huvudsak tillgängliga efter behov oavsett betalnings- Bulgarien 39 30 23 11 Anm.: För Island och Norge saknas data för 2017; i stället används 2016. I tabellen rangordnas länderna från lägsta till högsta värde för totalindikatorn. förmåga. Även vid fördelningsanalyser över tid Totalindikatorn mäter andelen personer som identifieras via minst en av de tre kan det vara av stor vikt att inkludera de offentligt delindikatorerna. För delindikatorn låg relativ ekonomisk standard används den mest aktuella inkomststatistiken från Eurostat, vilken avser inkomståret 2016. finansierade tjänsterna, då dessa och de disponibla inkomsterna kan utvecklas på olika sätt. Källa: Eurostat (EU-SILC). Jämförelser av det ekonomiska välståndet mellan

13 De individuellt inriktade offentliga tjänsterna motsvarar nästan 20 pro- gemensamt (kollektiva tjänster), såsom infrastruktur, försvar och rättsväscent av BNP. Detta kan ställas i relation till de kontanta inkomstöver- ende, beaktas inte i detta avsnitt. föringarna från offentlig sektor som uppgår till knappt 15 procent av BNP. Offentligt finansierade tjänster som kan konsumeras av många personer

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

länder påverkas också av om offentligt och utgjordes till största delen av utbildning. För finansierade välfärdstjänster inkluderas i de personer som är 75 år eller äldre var den totala resurser som tillfaller individen, eftersom subventionen i genomsnitt 170 700 kronor, där inriktningen och omfattningen av de offentligt största delen utgjordes av socialt skydd (framför finansierade välfärdstjänsterna skiljer sig mellan allt äldreomsorg) och hälso- och sjukvård. länder. Det är därför angeläget att komplettera de traditionella fördelningsanalyserna genom att Tabell 6.1 Individuella välfärdstjänster efter ändamål 2017 även belysa hur de offentligt finansierade Miljarder kronor (2017 års priser) individuella välfärdstjänsterna är fördelade i Hälso- och sjukvård 273 befolkningen. Sådana analyser har presenterats i Utbildning 208 flera tidigare fördelningspolitiska redogörelser. Socialt skydd 205 Ett huvudresultat är att de ekonomiska resurser som tillfaller äldre (som erhåller vård- och Barnomsorg 82 omsorgstjänster) ökar i förhållande till resurserna Fritid och kultur 38 för yngre och mindre vårdbehövande åldrar. Totalt 806 Detsamma gäller hushåll med barn och ungdomar Anm.: I tabellen används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se fotnot 15). Redovisningen som erhåller subventionerad utbildning. De är exkl. ingående mervärdesskatt. ekonomiska resurser som tillfaller dessa hushåll Källa: Statistiska centralbyrån. ökar i förhållande till resurserna för hushåll med

Diagram 6.1 Välfärdstjänster för individer i olika

enbart vuxna. Analyserna visar också att kvinnor

åldersgrupper 2017

totalt sett mottar mer subventionerade välfärds- Kronor (2017 års priser) tjänster än män. Dessa tjänster bidrar därigenom 180 000 även till att minska de ekonomiska skillnaderna 160 000 Fritid och kultur Hälso- och sjukvård mellan kvinnor och män. 14 140 000 Socialt skydd 120 000 Utbildning Barnomsorg 100 000 Behovet av välfärdstjänster varierar över livet 80 000 60 000 De individuella offentliga tjänsterna inkluderar 40 000 välfärdstjänster inom områdena hälso- och sjuk- 20 000 vård, utbildning, barnomsorg, socialt skydd (bl.a. 0 0 – 19 år 20 – 29 år 30 – 49 år 50 – 64 år 65 – 74 år 75+ år äldreomsorg och arbetsmarknadsinsatser), samt Åldersgrupp fritid och kultur. År 2017 uppgick utgifterna för 15 Anm.: I diagrammet används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom individuellt inriktade välfärdstjänster till 806 milområdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se fotnot 15). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. jarder kronor (se tabell 6.1). Utgifterna var störst på hälso- och sjukvårdsområdet, som svarade för nära en tredjedel av de totala utgifterna på Mer välfärdstjänster till grupper med lägre individuellt inriktade välfärdstjänster. 16

ekonomisk standard

De offentliga välfärdssubventioner som fördelades 2017 motsvarade i genomsnitt 82 200 kronor I den följande redogörelsen förutsätts alla i husper person. Behovet och konsumtionen av hållet ha lika stor nytta av de subventioner som välfärdstjänster varierar dock över livet och är tillfaller hushållet, exempelvis till ett barns utbildstörst för barn och unga samt för de äldsta i ning, eftersom hushållet annars skulle behöva befolkningen (se diagram 6.1). För barn 0 – 19 år bidra till att betala för tjänsten. Värdet av var subventionen i genomsnitt 140 100 kronor

14 Kvinnor mottar i genomsnitt mer av samtliga välfärdstjänster förutom Barnomsorg är dock inte en egen kategori enligt COFOG-indelningen, kultur och fritid än män. Det kan förklaras av att kvinnor i genomsnitt men i detta avsnitt används benämningen barnomsorg för tjänster inom studerar i högre grad än män samt att kvinnor i genomsnitt lever längre än områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Förskola ingår män. Särskilt stor är skillnaden vad gäller socialt skydd, främst äldre- enligt COFOG-indelningen egentligen i utbildning, medan pedagogisk omsorg. Se prop. 2016/2017:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. omsorg och fritidshem ingår i socialt skydd. bilaga 3 för en utförligare redovisning. 16 För en närmare beskrivning av hur värdet av olika offentliga välfärds- 15 De offentliga konsumtionsutgifterna redovisas enligt den s.k. COFOG- tjänster har beräknats, se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till indelningen (Classification of the Functions of Government). Fördelningspolitisk redogörelse april 2019 på www.regeringen.se.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

offentliga tjänster antas inte bero på familjens Tabell 6.2 Rörelser i inkomstfördelningen 2017 när

rangordning sker efter utökad inkomst i stället för

storlek eller sammansättning, dvs. det uppstår

ekonomisk standard

inga stordriftsfördelar för denna typ av resurs- Procent omfördelning. De totala subventionerna räknas Barn i 20 – 64 år Hela befolkhushållet utan barn 65 – 74 år 75+ år ningen därför samman för varje hushåll och fördelas Upp minst två sedan lika på varje medlem i hushållet. inkomstgrupper 3 2 1 52 7 Nedan rangordnas alla individer i befolkningen Upp en efter ekonomisk standard och delas därefter in i inkomstgrupp 28 3 1 17 16 tio lika stora inkomstgrupper. Välfärdstjänsterna Samma bidrar till att de ekonomiska resurserna ökar i alla inkomstgrupp 56 38 41 30 46 inkomstgrupper. De bidrar också till en jämnare Ned en fördelning av de ekonomiska resurserna genom inkomstgrupp 12 39 54 2 24 att omfattningen av tjänsterna är större i de lägre Ned minst två inkomstgrupper 2 17 4 0 7 inkomstgrupperna än i de högre (se diagram 6.2). I de tre lägsta inkomstgrupperna motsvarar de

Totalt 100 100 100 100 100

offentliga tjänsterna 95 000 – 110 000 kronor per Anm.: Indelningen i inkomstgrupper (decilgrupper) har gjorts dels utifrån ekonomisk standard, dels utifrån utökad inkomst. Hushåll som innehåller såväl barn individ och år, medan värdet i de tre högsta som personer äldre än 65 år har grupperats som barnhushåll. Värdena i tabellen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. inkomstgrupperna motsvarar 63 000 – 68 000 kro- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nor.

Diagram 6.2 Välfärdstjänster i olika inkomstgrupper 2017

Välfärdstjänsterna utjämnar fördelningen av

Kronor (2017 års priser)

ekonomiska resurser

120 000 Fritid och kultur Hälso- och sjukvård 100 000 Socialt skydd I vilken grad välfärdstjänster bidrar till en jämnare Utbildning fördelning av ekonomiska resurser kan belysas på 80 000 Barnomsorg olika sätt. Ett sätt är att stegvis analysera olika 60 000 inkomstslags effekter på inkomstspridningen (se tabell 6.3). Spridningen för ekonomisk standard 40 000 2017, mätt med Gini-koefficienten, är 0,32. För 20 000 den utökade inkomsten, där hänsyn också tas till värdet av välfärdstjänster, är spridningen 0,25. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Den är alltså ca 20 procent lägre. Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekonomisk standard)

Tabell 6.3 Inkomstspridning för olika inkomstslag 2017

Anm.: I diagrammet används benämningen barnomsorg för välfärdstjänster inom Gini-koefficienter områdena förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem (se fotnot 15). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Faktorinkomst (F) 0,51 Välfärdstjänsterna har med andra ord en större Ekonomisk standard (E) 0,32 betydelse för vissa grupper än för andra. Det leder Utökad inkomst (U) 0,25 till att många personer i dessa grupper kommer Total effekt (U – F) -0,27 att lyftas upp i inkomstfördelningen om individer Välfärdstjänsteffekt (U – E) -0,07 rangordnas efter det utvidgade inkomstbegreppet Anm.: Resultaten baseras på inkomster som beräknats med simuleringsmodellen – utökad inkomst – som avser summan av eko- FASIT. Faktorinkomsten (inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital) är, liksom ekonomisk standard, justerad för försörjningsbörda. nomisk standard och värdet av individuella Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. välfärdstjänster per person (se tabell 6.2). En stor andel av de personer som tillhör hushåll där de I analysen ovan beaktas inte de skillnader i behov vuxna är 75 år eller äldre förflyttas uppåt i som motiverar många av tjänsterna. Anledningen inkomstfördelningen. Personer som tillhör ett till att exempelvis äldre erhåller mer vård och hushåll med barn förflyttas också i stor utsträck- omsorg är att de faktiskt har ett större behov av ning uppåt i fördelningen. Det gäller framför allt dessa tjänster för att kunna upprätthålla sin personer i hushåll med flera barn. En försämrad levnadsstandard. I delar av den akademiska forskrelativ inkomstposition får främst personer i ningen som på senare år har uppmärksammat förvärvsaktiv ålder 20-64 år utan barn, men också välfärdstjänsternas betydelse för inkomstde i åldersgruppen 65 – 74 år. fördelningen beaktas även behoven. Ett exempel

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

är en studie av inkomstskillnaderna i ett antal reformerna. Reformerna stärkte de ekonomiska 19 länder i Europa där hänsyn tas till åldersspecifika marginalerna för hushåll med låg ekonomisk skillnader i behov. Resultatet visar att utjämn- standard och ökade skatteuttaget från hushåll ingseffekten av välfärdstjänsterna då minskar med starkare ekonomi. Satsningarna inbegrep något jämfört med fallet när skillnader i behov bl.a. höjt bostadstillägg och sänkt skatt för inte beaktas. pensionärer, höjd ersättning i arbetslöshetsför- 17 säkringen, skattereduktion för fackföreningsavgiften, höjt tak i sjukpenningen, höjd sjuk- och aktivitetsersättning, höjd inkomstgräns inom bostadsbidraget, höjt barnbidrag och höjt under-

7 Fördelningseffekter av reformer

hållsstöd. Sammantaget bedöms hushållens disponibla I detta avsnitt redovisas först hur reformer i inkomster ha ökat med 7 miljarder kronor till skatte- och transfereringssystemen samt satsföljd av den politik som bedrevs 2015 – 2018. Den ningar på offentligt finansierade välfärdstjänster förda politiken bedöms ha haft en utjämnande under föregående mandatperiod, 2015 – 2018, fördelningspolitisk profil. Den ekonomiska bedöms ha påverkat fördelningen av de ekostandarden bedöms ha ökat mest för inkomstnomiska resurserna i befolkningen. Därefter grupp 1 och 2, med i genomsnitt 4,3 respektive redovisas fördelningseffekterna av reformerna i 3,5 procent (se diagram 7.1). den beslutade budgeten för 2019. Beräkningarna har gjorts med mikrosimule- Diagram 7.1 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i ringsmodellen FASIT. Beräkningarna är statiska 18 olika inkomstgrupper till följd av reformer 2015 – 2018 i den meningen att de inte beaktar eventuella Procent beteendeförändringar som kan uppkomma till 5 följd av reformerna. Det innebär bl.a. att beräk- 4 ningarna inte tar hänsyn till de förändringar av 3 sysselsättning och arbetade timmar, och de därav 2 följande effekterna på disponibel inkomst, som reformerna kan tänkas medföra. 1 Propositionen Vårändringsbudget för 2019 0 innehåller inga förslag som bedöms ha en direkt -1 effekt på hushållens disponibla inkomst. Nettot -2 av de förslag som avser individuella välfärdstjän- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ster är mycket begränsat och har en jämn fördel- Låg inkomst Hög inkomst ningsprofil. Därför görs ingen redovisning av Inkomstgrupp (ekonomisk standard) förslagen i Vårändringsbudget för 2019 i denna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. redogörelse. Reformerna bedöms ha bidragit till att minska spridningen av den ekonomiska standarden i befolkningen (se tabell 7.1). Andelen personer

Fördelningseffekter av reformer 2015 – 2018

med låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianen) bedöms också ha minskat till följd Reformerna bidrog till en jämnare fördelning av av reformerna. den ekonomiska standarden Inledningsvis redovisas hur reformerna i skatteoch transfereringssystemen bedöms ha påverkat individers ekonomiska standard. I beräkningarna redovisas den förväntade helårseffekten 2018 av

17 Se Aaberge, Langørgen och Lindgren, The Impact of Public Services on 19 För en utförlig redovisning av de reformer som beaktas i beräkningarna, the Distribution of Income in European Countries, i Atkinson och Marlier se tabell a.5 i 2018 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 2017/18:100 (Eds.), Income and Living Conditions in Europe, 2010. bilaga 2). 18 Se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2019 på www.regeringen.se.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Tabell 7.1 Effekt på Gini-koefficienten och andelen med låg förhållandevis mycket. Sammantaget ökade den

ekonomisk standard till följd av reformer 2015 – 2018

utökade inkomsten i alla inkomstgrupper utom i Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter den högsta. Den utökade inkomsten bedöms ha ökat mest för inkomstgrupp 1 och 2, med i 2018 exkl. 2018 inkl. reformer reformer Reformeffekt genomsnitt 4,8 respektive 3,8 procent. Gini-koefficienten 0,311 0,304 -0,007

Andel med ek. standard under Reformerna stärkte den ekonomiska jämställdheten 60 % av medianen 15,8 14,5 -1,3 mellan kvinnor och män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Flera av reformerna i skatte- och transfererings- Välfärdssatsningarna tillförde ekonomiska resurser systemen 2015 – 2018 bedöms ha gynnat kvinnor i högre utsträckning än män. Detta gäller t.ex. det över hela inkomstfördelningen År 2015 – 2018 genomfördes förstärkningar av ett förhöjda grundavdraget för pensionärer, höjt bostadstillägg för pensionärer, höjt underhållsantal individuella välfärdstjänster. Utbildning 20 stöd, höjd grundnivå i föräldrapenningen och höjt utgjorde en relativt stor andel av dessa förstärkstudiemedel. De budgetförstärkande reformerna ningar, men satsningar gjordes också på bl.a. äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Samman- (t.ex. det avtrappade jobbskatteavdraget och den begränsade uppräkningen av den nedre skikttaget beräknas de individuella välfärdstjänsternas gränsen vid uttag av statlig inkomstskatt) bedöms omfattning ha ökat med ca 40 miljarder kronor ha haft en större negativ effekt på inkomsterna 2015 – 2018. för män än för kvinnor. Sammantaget bedöms Diagram 7.2 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i reformerna därför ha stärkt den ekonomiska olika inkomstgrupper till följd av reformer 2015 – 2018 jämställdheten mellan kvinnor och män. När satsningarna på individuella välfärdstjäns- Procent 6 ter som vård, skola och omsorg beaktas, beräknas 5 Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdssatsningar kvinnors individuella utökade inkomst i genom- 4 Bidrag från förändrad ekonomisk standard snitt ha ökat med 1,9 procent (se diagram 7.3). För män bedöms den utökade inkomsten i ge- 3 nomsnitt ha ökat med 1,1 procent. 2 1 0 Diagram 7.3 Genomsnittlig förändring av individuell utökad

inkomst till följd av reformer 2015 – 2018

-1 Procent -2 3,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Förändring av utökad inkomst Låg inkomst Hög inkomst 2,5 Bidrag från välfärdssatsningar Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Bidrag från förändrad individuell disponibel inkomst Anm.: Bidrag från förändrad ekonomisk standard och bidrag från välfärdssatsningar 2,0 avser förändringen i ekonomisk standard respektive välfärdssatsningar som andel av den utökade inkomsten före reformerna. Att stapeln för ekonomisk standard är högre 1,5 i diagram 7.1 än i diagram 7.2 beror på att förändringen i ekonomisk standard divideras med ett lägre belopp (ekonomisk standard före reformerna) i diagram 7.1. 1,0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0,5

Välfärdssatsningarna tillförde ekonomiska resur- 0,0 ser i alla inkomstgrupper (se diagram 7.2). Effek- -0,5 ten av välfärdssatsningarna, uttryckt som andel av Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna avser vuxna kvinnor och män (20 år och äldre). Vid beräkning den utökade inkomsten, var störst i de lägre av den individuella disponibla inkomsten fördelas gemensamma inkomster, som t.ex. inkomstgrupperna. Barnfamiljer, och i synnerhet bostadsbidrag eller barnbidrag, lika mellan hushållets vuxna. Vid beräkning av den individuella utökade inkomsten fördelas värdet av barnens välfärdstjänster lika ensamstående föräldrar, i de lägre inkomst- mellan föräldrarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. grupperna gynnades mest då utbildning utgör en stor del av välfärdstjänsterna. Även äldre ensamstående kvinnor med låga inkomster gynnades

20 Den totala omfattningen av välfärdssatsningarna, uppdelat på olika om- rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2019 på råden, finns redovisade i tabell a.6 i 2018 års fördelningspolitiska redo- www.regeringen.se. görelse (prop. 2017/18:100 bilaga 2). För en mer utförlig beskrivning av hur välfärdssatsningarna fördelas på individer, se Finansdepartementets

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Fördelningseffekter av reformer i den beslutade Diagram 7.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i

olika inkomstgrupper till följd av reformer i beslutad budget

budgeten för 2019

för 2019

Procent Den ekonomiska standarden ökar mest i den övre 1,2

delen av inkomstfördelningen 1,0 I beräkningarna av effekter på hushållens eko-

nomiska standard beaktas alla reformer i den 0,8 beslutade budgeten som är beräkningsbara och 0,6

som har en direkt effekt på den disponibla 0,4 inkomsten:

0,2 – Utökat jobbskatteavdrag.

0,0 – Sänkt inkomstskatt för pensionärer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Låg inkomst Hög inkomst – Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt. Inkomstgrupp (ekonomisk standard)

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. – Höjt tak i RUT-avdraget.

– Avskaffad skattereduktion för fackföre- Välfärdssatsningar tillför ekonomiska resurser i alla

ningsavgift. inkomstgrupper utom den lägsta

De individuella välfärdstjänsternas totala omfatt- – Införande av skattereduktion för gåva till ning beräknas öka med ca 6 miljarder kronor till ideell verksamhet. följd av reformerna i den beslutade budgeten för – Införande av fritidspeng. 2019. Bakom denna nettosiffra ryms neddrag-

ningar inom vissa områden och satsningar inom Hushållens disponibla inkomster bedöms öka andra med olika fördelningsprofil. Att värdet av med ca 17 miljarder kronor 2019 till följd av välfärdstjänsterna sjunker i inkomstgrupp 1 beror reformerna i den beslutade budgeten. Förpå att det främst är individer med de lägsta indelningsprofilen bestäms i huvudsak av de tre komsterna som påverkas av de neddragningar på beloppsmässigt viktigaste reformerna, dvs. det ca 6 miljarder kronor som görs inom områdena utökade jobbskatteavdraget, höjd brytpunkt för arbetsmarknadsåtgärder, äldreomsorg och socialt statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionarbete. I alla övriga inkomstgrupper tillför de ärer. Jobbskatteavdraget, med dess förvärvssamlade reformerna avseende individuella välvillkor, stärker inkomsterna för förvärvsarbetfärdstjänster ökade resurser (se diagram 7.5). ande, dvs. en grupp som till stor del befinner sig i

den övre halvan av inkomstfördelningen. Den Diagram 7.5 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i

höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt berör olika inkomstgrupper till följd av reformer i beslutad budget

för 2019

i huvudsak personer med förhållandevis höga

inkomster. Skattesänkningen för pensionärer är Procent 1,5 ytterligare ett steg i avskaffandet av skillnaden i Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdssatsningar beskattning mellan löneinkomst och pension. Bidrag från förändrad ekonomisk standard

Skatten har tidigare sänkts för pensionärer med 1,0 lägre inkomster. Det steg som genomförs 2019

berör främst pensionärer med högre inkomster. 0,5

Sammantaget bedöms den genomsnittliga för-

ändringen i ekonomisk standard för olika in- 0,0 komstgrupper variera mellan 0,3 och 1,0 procent

(se diagram 7.4).

-0,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Anm.: Bidrag från förändrad ekonomisk standard och bidrag från välfärdssatsningar avser förändringen i ekonomisk standard respektive välfärdssatsningar som andel av den utökade inkomsten före reformerna. Att stapeln för ekonomisk standard är högre i diagram 7.4 än i diagram 7.5 beror på att förändringen i ekonomisk standard divideras med ett lägre belopp (ekonomisk standard före reformerna) i diagram 7.4. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Effekten av välfärdssatsningarna, uttryckt som andel av den utökade inkomsten, är ungefär lika stor i inkomstgrupperna 3 – 9, och något mindre i inkomstgrupp 2 och 10. Den utökade inkomsten (dvs. summan av förändringar i ekonomisk standard och värdet av välfärdstjänster) förväntas öka i alla inkomstgrupper.

Den individuella disponibla inkomsten ökar mer för män än för kvinnor Den beloppsmässigt största reformen i den beslutade budgeten för 2019, det utökade jobbskatteavdraget, bedöms ha ungefär samma procentuella effekt på kvinnors och mäns individuella disponibla inkomster. Den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt berör dock fler män än kvinnor, eftersom fler män än kvinnor har inkomster över den tidigare skiktgränsen. Den sänkta skatten för pensionärer berör främst personer med förhållandevis höga inkomster. Eftersom kvinnor är underrepresenterade i de högre inkomstskikten bedöms även denna reform gynna kvinnor i mindre utsträckning än män. Sammantaget bedöms reformerna i den beslutade budgeten för 2019 ge en svagare ökning av den individuella disponibla inkomsten för kvinnor än för män. När satsningarna på individuella välfärdstjänster som vård, skola och omsorg beaktas, beräknas kvinnors individuella utökade inkomst i genomsnitt öka med 0,7 procent (se diagram 7.6). För män bedöms den individuella utökade inkomsten i genomsnitt öka med 0,8 procent.

Diagram 7.6 Genomsnittlig förändring av individuell utökad

inkomst till följd av reformer i beslutad budget för 2019

Procent 1,2 Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdssatsningar 1,0 Bidrag från förändrad individuell disponibel inkomst 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna avser vuxna kvinnor och män (20 år och äldre). Vid beräkning av den individuella disponibla inkomsten fördelas gemensamma inkomster, som t.ex. bostadsbidrag eller barnbidrag, lika mellan hushållets vuxna. Vid beräkning av den individuella utökade inkomsten fördelas värdet av barnens välfärdstjänster lika mellan föräldrarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 100 B ila ga 2

Tabellbilaga

Tabell a.1 Nyckeltal 1995 och 2003 – 2017

1995 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvinnors individuella disponibla inkomst som andel av männens (%) 1,2 80,3 82,3 82,8 80,8 82,0 80,4 81,0 82,0 Gini inkl. kapitalvinster 2 0,227 0,253 0,258 0,271 0,287 0,307 0,289 0,291 Gini exkl. kapitalvinster 2 0,213 0,230 0,232 0,237 0,245 0,257 0,259 0,267 Inkomstandel för översta procenten (%) 2 4,0 5,1 5,7 6,7 7,6 8,3 6,8 6,4 Inkomstandel för översta tiondelen (%) 2 19,7 21,6 22,4 23,6 25,0 26,4 24,1 23,9 Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard, relativ 60 (%) 2 7,3 8,9 9,3 10,1 10,2 12,2 13,2 13,4 - Låg ek. standard, absolut 60 (%) 2 7,3 4,2 3,9 3,8 3,3 3,2 3,9 4,1 - Mycket låg materiell standard (%) 3 - - 3,0 2,3 2,1 2,2 1,8 2,0 - Andel hushåll med ek. bistånd (%) 4 9,9 5,9 5,9 6,1 5,8 5,6 5,7 6,2 Marginaleffekt (%) 2,5 - 39,9 40,4 40,0 39,4 36,4 35,7 33,3 Ersättningsgrad (%) 2,5,6 - Arbetslöshet - 80,0 80,0 80,0 77,8 74,8 72,7 70,9 - Sjukpenning - 83,0 83,0 84,0 86,7 83,4 81,9 81,2 - Sjuk- och aktivitetsersättning - - - 75,0 77,0 74,8 73,1 72,5 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnors individuella disponibla inkomst som andel av männens (%) 1,2 81,2 81,3 81,2 83,4 83,6 84,1 84,8 84,8 Gini inkl. kapitalvinster 2 0,297 0,298 0,291 0,293 0,304 0,317 0,320 0,323 Gini exkl. kapitalvinster 2 0,265 0,268 0,269 0,267 0,271 0,275 0,279 0,280 Inkomstandel för översta procenten (%) 2 7,0 6,8 6,3 6,8 7,3 8,3 9,1 9,0 Inkomstandel för översta tiondelen (%) 2 24,6 24,7 24,0 24,3 25,3 26,6 27,1 27,2 Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard, relativ 60 (%) 2 14,1 14,4 13,8 13,8 14,4 14,8 14,5 15,0 - Låg ek. standard, absolut 60 (%) 2 4,0 3,9 3,5 3,0 2,8 2,4 2,2 2,3 - Mycket låg materiell standard (%) 3 1,9 1,7 1,8 1,9 1,0 1,1 0,8 1,1 - Andel hushåll med ek. bistånd (%) 4 6,5 6,0 5,7 5,7 5,6 5,6 6,1 5,9 Marginaleffekt (%) 2,5 32,8 33,6 33,4 33,7 32,7 33,3 33,7 34,1 Ersättningsgrad (%) 2,5,6 - Arbetslöshet 69,7 69,2 68,7 69,3 68,4 69,3 71,0 70,6 - Sjukpenning 80,2 80,1 80,0 80,7 80,0 79,9 79,8 79,9 - Sjuk- och aktivitetsersättning 71,4 71,9 72,0 72,4 72,0 71,7 70,9 70,8 1 Avser åldersgruppen 20 – 64 år. Andelen avser kvoten mellan kvinnors medianinkomst och mäns medianinkomst. 2 På grund av dataomläggning är serien före 2013 inte helt jämförbar med serien 2013 – 2017 (HEK 1995 – 2012, STAR 2013 – 2017). 3 Data från Eurostat. 4 Data från Socialstyrelsen. Från och med 2012 ingår inte längre introduktionsersättning i redovisningen av ekonomiskt bistånd, vilket skapar ett brott i serien för an del med ekonomiskt bistånd. 5 Tidsseriebrott till följd av att Statistiska centralbyrån fr.o.m. FASIT 2011 använder en ny metod för att beräkna skattefria transfereringar. 6 På grund av ändrade beräkningskonventioner för ersättningsgrader är serierna före och efter 2006 inte helt jämförbara. Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och egna beräkningar.