Budgetpropositionen för 2019

Regeringens proposition 2018/19:1

Budgetpropositionen för 2019 Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2019. Stockholm den 9 november 2018 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2019 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

PROP. 2018/ 19: 1 11.1 EU:s och Finanspolitiska rådets rekommendationer och 10

Sammanställning av förslag till statens budget för 2019

PROP. 2018/ 19: 1

Sammanställning av förslag till statens

budget för 2019

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 14 901 645 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 315 466 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 11 402 533 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 46 342 859 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 362 277 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 56 190 704 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 44 945 140 Utgiftsområde 8 Migration 13 573 430 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 122 185 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 657 012 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 450 476 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 203 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18 486 483 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 76 814 772 Utgiftsområde 15 Studiestöd 25 022 956 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 81 347 211 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 994 531 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 972 123 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 3 496 525 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 11 836 248 Utgiftsområde 21 Energi 3 594 947 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 59 456 655 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 787 281 Utgiftsområde 24 Näringsliv 7 266 717 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 115 892 772 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 200 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 913 834

Summa utgiftsområden 1 026 634 185

Minskning av anslagsbehållningar -11 289 117

Summa utgifter 1 015 345 068

Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 628 408 Kassamässig korrigering 0

Summa 1 018 973 476

PROP. 2018/ 19: 1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 1 145 289 810 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 32 536 178 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 716 774 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 14 194 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 12 521 658 Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -112 758 867 Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 1 097 499 553

Beräknat lånebehov -78 526 077

Summa 1 018 973 476

1 Finansplan

PROP. 2018/ 19: 1

1 Finansplan

1.1 Budgetpropositionen för 2019 politiskt kontroversiella eller som har en tydlig har beslutats av en partipolitisk inriktning. När det särskilt gäller en övergångsregering budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag Sverige styrs av en övergångsregering. Efter valet som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda regeringsformen följer vidare att den senaste riksdagens ledamöter nej på frågan om stats- beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det ministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Med fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid anledning av detta entledigades samtliga statsråd. framtagandet av denna proposition har regering- Någon ny regering har ännu inte tillträtt. De en därför bedömt att budgeten för 2019 bör entledigade statsråden uppehåller därför enligt utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, regeringsformen sina befattningar som en över- i väntan på att en ny regering tillträder och kan gångsregering. Vid ett regeringsskifte i samband lämna de förslag till ändringar som följer av dess med ett riksdagsval ska budgetpropositionen politiska inriktning. enligt riksdagsordningen lämnas inom tre veckor Med beaktande av vad som ovan anförts har efter det att en ny regering har tillträtt, dock särskilda principer tagits fram för utformningen senast den 15 november. Eftersom någon ny av denna proposition. Principerna har tagits fram regering inte har tillträtt har budgetpropositionen efter kontakter med företrädare för Moderaterna, för 2019 beslutats av övergångsregeringen. Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna Detta är första gången som en övergångs- och Liberalerna. Principerna redovisas nedan. regering lämnar en budgetproposition till Förslagen ska utgå från den budget som riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i och budgetlagen finns bestämmelser om budget- budgetpropositionen för 2018. Följande generella propositionen och dess innehåll. Någon särskild justeringar görs: reglering om hur en budgetproposition som – Anslag som används för förvaltnings- och lämnas av en övergångsregering ska utformas investeringsändamål har pris- och finns inte. I en promemoria från Statsrådsberedlöneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag ningen har vissa riktlinjer utfärdats för det som avser regelstyrda transfereringssystem praktiska arbetet i Regeringskansliet under en har justerats utifrån ändrad makroekoövergångsregeringsperiod (Statsrådsberedningnomisk utveckling liksom ändrade volymer ens promemoria En övergångsregerings befogen- (t.ex. antal personer som omfattas). heter, SB PM 1990:1, reviderad 2014-07-07). – Anslag har justerats till följd av beslutade Konstitutionsutskottet har vid granskningar av lagar och förordningar, internationella avtal, en övergångsregerings befogenheter hänvisat till civilrättsligt bindande avtal eller EUdessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en överrättsakter. gångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är

PROP. 2018/ 19: 1

– Anslag har justerats med anledning av att Informationsvärdet av beräkningarna är därför riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och begränsat. verksamheter mellan utgiftsområden. Mot bakgrund av de begränsningar som gäller för en övergångsregering omfattar regeringens – Anslag har justerats om det krävts för att förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna och budgetpolitiken endast en bedömning av upprätthållas. utsikterna för svensk ekonomi och en uppfölj- – För att verksamhet som baseras på ett ning av de budgetpolitiska målen. Någon redobeställningsbemyndigande för kommande visning av den framtida politiska inriktningen år ska ges förutsättningar att bedrivas i lämnas inte. Ramarna för statens verksamhet samma omfattning 2019 – 2021 har anslags- 2019 framgår i stället av förslaget till statens nivåerna för alla år justerats med hänsyn till budget för 2019. nivån på beräknade infrianden av de ekonomiska åtagandena 2019. – Lagförslag som är politiskt okontroversiella, och som inte kan genomföras under 1.2 Utsikter för svensk ekonomi pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.

Den makroekonomiska utvecklingen

De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens De senaste åren har konjunkturen i svensk budgetförslag har i enlighet med ramverket för ekonomi stärkts, även om BNP-tillväxten mattats finanspolitiken tillämpats även när denna av. Under första halvåret 2018 växte BNP i hög proposition har tagits fram (skr. 2017/18:207, takt, mycket tack vare en hög tillväxt i hushållsbet. 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). konsumtionen. Företagen är fortsatt optimistiska Motsvarande principer har beaktats i om konjunkturutsikterna, framför allt inom tillämpliga delar för förslag som avser statens industrin. BNP-tillväxten förväntas stiga 2018 (se inkomster. tabell 1.1). BNP-tillväxten bedöms mattas av Utöver förslag till inkomstberäkning och något 2019, främst till följd av lägre anslag lämnar regeringen även de övriga förslag bostadsinvesteringar och mindre bidrag från om bl.a. ekonomiska åtaganden som krävs för det offentlig konsumtion än under föregående år. kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndiganden har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och de föreslagna anslagsnivåerna. Endast sådana förändringar i förhållande till riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 som omfattas av någon av de ovan angivna principerna och varit förenliga med de ovan nämnda riktlinjerna har föreslagits. Regeringens budgetförslag innebär i de allra flesta fall att den statliga verksamheten kan genomföras i samma omfattning som 2018. Vid behov kan förslag till ändringar i budgeten lämnas under pågående budgetår. I enlighet med budgetlagens krav lämnar regeringen i denna proposition förslag till utgiftstak för 2021 och till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för 2020 och 2021. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 1.1 Makroekonomiska nyckeltal Hittills under 2018 har inflationen, mätt med

konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021. uppgått till omkring 2 procent, och den väntas 2017 2018 2019 2020 2021 ligga kvar omkring denna nivå även kommande

BNP 1 2,1 2,5 2,1 1,6 1,7 år. I takt med att den underliggande inflationen

BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 stiger väntas Riksbanken gradvis höja reporäntan. 1

BNP-gap 2 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0

Sysselsatta, 15 – 74 år 2,3 1,7 0,9 0,5 0,4

Utvecklingen i de offentliga finanserna

Sysselsättningsgrad 3 , 15 – 74 år 67,8 68,4 68,6 68,6 68,5 Sysselsättningsgrad 3 , De senaste åren har den offentliga sektorns

20 – 64 år 81,8 82,5 82,7 82,7 82,6 finanser stärkts och sektorn har de senaste tre

Arbetade timmar 4 2,1 1,9 0,9 0,4 0,2 åren redovisat överskott. Det finansiella spar-

Produktivitet 4, 5 0,3 0,7 1,3 0,9 1,3 andet uppgick 2017 till 1,6 procent av BNP.

Det finansiella sparandet bedöms minska till Arbetslöshet 6 , 15 – 74 år 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 1 procent av BNP 2018. Givet de särskilda prin- Timlön 7 2,3 2,6 3,0 3,2 3,3 ciper som tillämpats vid utformningen av denna KPI 1,8 2,0 1,9 2,3 2,6 proposition bedöms det finansiella sparandet för-

KPIF 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 stärkas fr.o.m. 2019 och uppgå till 2,6 procent av

BNP omvärlden, BNP 2021 (se tabell 1.2). KIX-vägd 1, 8 2,8 2,7 2,4 2,2 2,1 Den offentliga sektorns strukturella sparande,

dvs. sparandet justerat för konjunkturella Inkomstspridning 9 0,278 0,274 0,273

1 Fasta priser. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. effekter, bedöms uppgå till 0,4 procent av

Potentiell BNP är en bedömning. potentiell BNP 2018 och 0,8 procent av potentiell 3 Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp. 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. BNP 2019.

5 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. 6 Procent av arbetskraften. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2017. Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finanser 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på Miljarder kronor respektive procent av BNP. Utfall 2017, prognos respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. 9 2018 – 2021 Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Framskrivning från utfall för 2016. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 2017 2018 2019 2020 2021 och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) Finansiellt sparande 71 49 62 102 140 antar koefficienten värdet 1. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna Procent av BNP 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6 beräkningar. Stat 1,8 1,4 1,7 2,5 3,1

ÅP 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 Sysselsättningen har ökat under de senaste åren. Kommunsektor -0,2 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 Samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder har

ökat mycket har både arbetskraftsdeltagandet Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6 och sysselsättningsgraden stigit. Arbetslösheten

Konsoliderad bruttoskuld 1 870 1 830 1 728 1 637 1 535

har sjunkit. Även långtidsarbetslösheten som Procent av BNP 40,8 38,2 34,6 31,6 28,5 andel av arbetskraften har minskat. År 2019 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. fortsätter sysselsättningen att öka, om än inte i

lika snabb takt som under de senaste åren. Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- Arbetslösheten väntas uppgå till 6,4 procent för skuld beräknas successivt minska framöver. både kvinnor och män 2018 och 2019. Bruttoskulden understiger därmed med god Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms marginal det referensvärde inom Europeiska vara högre än normalt 2018 och 2019. unionens (EU) stabilitets- och tillväxtpakt som Kapacitetsutnyttjandet inom industrin är högt, innebär att skulden inte bör överstiga 60 procent och långa rekryteringstider i näringslivet och av BNP. höga bristtal tyder på att det är svårare än vanligt

för företagen att rekrytera den arbetskraft de

efterfrågar. Samtidigt har det mer ansträngda

resursutnyttjandet ännu inte gett något påtagligt

avtryck i form av stigande löneökningstakter.

PROP. 2018/ 19: 1

1.3 Uppföljning av de riktmärke som ges av skuldankaret på 35 procent budgetpolitiska målen av BNP (se tabell 1.2).

Regeringen redogör i såväl budgetpropositionen Utgiftstakets nivå för 2021 som den ekonomiska vårpropositionen för Regeringen är skyldig att i budgetpropositionen förutsättningarna för den ekonomiska politiken föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje och den inriktning på politiken som bedöms vara tillkommande året. I enlighet med de principer nödvändig för att de budgetpolitiska målen ska som har tagits fram för övergångsregeringens uppnås. budgetproposition bör innehållet inte vara politiskt kontroversiellt eller ha en partipolitisk inriktning. Utgiftstakets nivå är emellertid ett Utvecklat finanspolitiskt ramverk politiskt beslut. Regeringen föreslår därför att utgiftstakets nivå för 2021 ska vara oförändrad på Riksdagen har fastställt att nivån på överskotts- samma nivå som i 2018 års ekonomiska målet fr.o.m. 2019 ska vara i genomsnitt en vårproposition, med undantag för tekniska tredjedels procent av BNP över en konjunktur- justeringar. Utgiftstakets nivå för 2021 föreslås cykel (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. därmed uppgå till 1 496 miljarder kronor. 2017/18:54). Uppföljningen av överskottsmålet En ny regering har i enlighet med praxis förstärks och ramverket kompletteras med ett möjlighet att föreslå ändringar av tidigare föreskuldankare för den offentliga sektorns konsolid- slagna och beslutade nivåer på utgiftstaket. erade bruttoskuld (Maastrichtskulden).

De budgetpolitiska målen 1.4 Principernas tillämpning

Överskottsmålet Utifrån principerna som redogörs för i avsnitt 1.1 Överskottsmålet är formulerat som det genom- redovisas i tabell 1.4 resultatet av tillämpningen på snittliga finansiella sparandet i offentlig sektor, utgiftsområdesnivå. Tabellen visar förändringen som andel av BNP, över en konjunkturcykel. av nu föreslagna utgiftsramar jämfört med beslut- Målet följs upp genom det strukturella sparandet ade utgiftsramar för 2018. för innevarande och nästkommande år. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet 2019 är i linje med den nya nivån för överskottsmålet (se tabell 1.3).

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt

indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella

sparandet

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP Utfall 2017 och prognos 2018 – 2021 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,2 Strukturellt sparande 1 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6 1 Andel av potentiell BNP. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld bedöms vidare vara förenlig med det

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 1.4 Förändring av utgiftsramar jämfört med beslutande ramar för 2018

Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade ramar 2018 1 Förslag till ramar 2019 Differens 2019-2018 1 Rikets styrelse 14 531 14 902 370 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 286 17 315 1 030 3 Skatt, tull och exekution 11 399 11 403 3 4 Rättsväsendet 45 777 46 343 566 5 Internationell samverkan 2 009 2 362 353 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 836 56 191 2 355 7 Internationellt bistånd 42 985 44 945 1 960 8 Migration 15 748 13 573 -2 175 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 77 696 78 122 426 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 615 97 657 -4 958 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 636 34 450 -185 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 94 586 97 332 2 746 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25 600 18 486 -7 114 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 084 76 815 2 731 15 Studiestöd 24 353 25 023 670 16 Utbildning och universitetsforskning 77 966 81 347 3 382 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 880 15 995 115 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 952 6 972 20 19 Regional tillväxt 3 922 3 497 -425 20 Allmän miljö- och naturvård 10 773 11 836 1 063 21 Energi 3 588 3 595 7 22 Kommunikationer 56 419 59 457 3 038 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 254 19 787 534 24 Näringsliv 7 371 7 267 -104 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 385 115 893 4 507 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 25 155 13 800 27 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 40 914 1 403

Summa utgiftsområden 1 000 515 1 026 634 26 119

1 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).

PROP. 2018/ 19: 1

I tabell 1.5 visas de största anslagsförändringarna till följd av nu föreslagna åtgärder och förändrade beslut i förhållande till beräkningarna för 2019 i 2018 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.5 Anslagsförändringar jämfört med beräkningar i

2018 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Tidigare aviserade anslagsförändringar som ej

genomförs -7 993

varav större anslagsökningar som ej genomförs -18 080 Tillskott kommunerna -5 000 Arbetsmarknadspolitiska program -2 364 Socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden -1 000 Polismyndigheten -720 Landsbygdspolitik -650 varav större anslagsminskningar som ej genomförs 10 087 Bemanningssatsning äldrevården 2 000 Dimensionering Migrationsverket 1 270 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 Arbetsförmedlingen 622 Cancervård 500

Nya förslag till följd av lagar och förordningar samt

för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner

1

3 176

varav Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1 869 Avgifter till internationella organisationer 351 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 131 Offentligt biträde i utlänningsärenden 118 Kustbevakningen 101

Summa anslagsförändringar -4 817

Extra ÄB – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (proposition beslutad av riksdagen 7 juni 2018) 1 698

Summa anslagsförändringar inkl. Extra ÄB – Ny

möjlighet till uppehållstillstånd -3 120

1 Exklusive anslagsförändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket och inte har effekt på finansiellt sparande.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2018/ 19: 1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag 9. Riksdagen godkänner den preliminära till statens budget för 2019 fördelningen av utgifter på utgiftsområden

för 2020 och 2021 som riktlinje för 1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den regeringens budgetarbete (avsnitt 8.2 och ekonomiska politiken och budgetpolitiken tabell 8.4). (avsnitt 1).

10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten 2019 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen inklusive ålderspensionssystemet vid sidan (2011:203) (avsnitt 9.2). av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 401 miljarder kronor för 11. Riksdagen godkänner beräkningen av

2019 och 1 475 miljarder kronor för 2020 Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019

(avsnitt 5.2). (avsnitt 9.2 och tabell 9.9).

3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan kassamässiga korrigeringen för 2019 av statens budget till 1 496 miljarder kronor (avsnitt 9.2 och tabell 9.9).

för 2021 (avsnitt 5.2). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för

4. Riksdagen godkänner beräkningen av 2019 besluta om lån i Riksgäldskontoret för inkomster i statens budget för 2019 investeringar i anläggningstillgångar som

(avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2). används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 5. Riksdagen godkänner den preliminära 43 500 000 000 kronor (avsnitt 10.2). beräkningen av inkomster i statens budget för 2020 och 2021 som riktlinje för 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för

regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1 och 2019 besluta om krediter för myndigtabell 7.2). heternas räntekonton i Riksgäldskontoret

som inklusive tidigare utnyttjade krediter 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utuppgår till högst 14 200 000 000 kronor gifter på utgiftsområden för 2019 (avsnitt 10.2). (avsnitt 8.1 och tabell 8.3).

15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 7. Riksdagen godkänner beräkningen av 2019, med de begränsningar som följer av förändringen av anslagsbehållningar för 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen 2019 (avsnitt 8.1 och tabell 8.3). (2011:203), besluta att ett anslag som inte 8. Riksdagen godkänner beräkningen av avser förvaltningsändamål får överskridas utgifterna för ålderspensionssystemet vid om ett riksdagsbeslut om ändring av sidan av statens budget för 2019 (avsnitt 8.1 anslaget inte hinner inväntas och och tabell 8.3).

PROP. 2018/ 19: 1

överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 10.7).

Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.1 och 6.2). 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.2 och 6.1). 18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.3 och 6.2).

3 Lagförslag

PROP. 2018/ 19: 1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 Allmän löneavgift tas ut med 10,72 Allmän löneavgift tas ut med 11,62 procent av underlaget och tillfaller procent av underlaget och tillfaller staten. staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2018. 3. Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2018. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2018 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2016:1054.

PROP. 2018/ 19: 1

3.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska 1 ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 2,94 33,2 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,162 prisbasbelopp

överstiger 2,94 men inte 3,11 0,482 prisbasbelopp ökat med 11,3 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 4,45 0,171 prisbasbelopp ökat med 21,3 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,45 men inte 7,88 1,376 prisbasbelopp minskat med 5,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 9,15 2,164 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 15,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 9,15 men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2017:1212.

PROP. 2018/ 19: 1

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 2,94 33,2 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,162 prisbasbelopp

överstiger 2,94 men inte 3,11 0,482 prisbasbelopp ökat med 11,3 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 4,45 0,171 prisbasbelopp ökat med 21,3 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,45 men inte 7,88 0,763 prisbasbelopp ökat med 8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 1,551 prisbasbelopp minskat med 2 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 13,54 2,399 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 12,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 13,54 men inte 34 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp

PROP. 2018/ 19: 1 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Bestämmelserna i 63 kap. 3 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.

PROP. 2018/ 19: 1

3.3 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

2 kap.

Nuvarande lydelse

26 § 1 Arbetsgivaravgifterna är 20,70 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,35 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 0,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,64 % 6. arbetsskadeavgift 0,20 %

Föreslagen lydelse

26 § Arbetsgivaravgifterna är 19,80 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 3,55 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 0,60 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,64 % 6. arbetsskadeavgift 0,20 %

3 kap.

Nuvarande lydelse

13 § 2 Egenavgifterna är 18,25 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,44 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 0,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,10 % 6. arbetsskadeavgift 0,20 %

Föreslagen lydelse

13 § Egenavgifterna är 17,35 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 3,64 %

1 Senaste lydelse 2016:1056. 2 Senaste lydelse 2016:1056.

PROP. 2018/ 19: 1

2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 0,60 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,10 % 6. arbetsskadeavgift 0,20 %

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2018. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2018. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2018 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2018/ 19: 1

4 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den och en inbromsning i tillväxten av offentlig ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen konsumtion. för innevarande år samt för de kommande tre – Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättåren. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ningsgraden har stigit till höga nivåer. utvecklingen 2018 och 2019. I prognosen har Arbetslösheten har minskat och väntas information som fanns tillgänglig t.o.m. den uppgå till 6,4 procent 2018 och 2019. 25 oktober 2018 beaktats. Löneutvecklingen är dock fortsatt dämpad, Prognoserna är baserade på nu gällande regler trots att arbetsgivarna rapporterar om stor samt regeringens föreslagna och beräknade åtbrist på arbetskraft. gärder i denna proposition. Särskilda principer – Inflationen mätt med KPIF, dvs. konsuhar tillämpats vid utformningen av propositionen mentprisindex (KPI) mätt med fast ränta, (se avsnitt 1.1). Att propositionen lämnas av en uppgick till omkring 2 procent under perioövergångsregering medför att prognoserna är den januari till september 2018. Underförknippade med större osäkerhet än normalt. liggande inflation mätt med KPIF exklusive Tabeller med prognosens innehåll i detalj energi är dock alltjämt låg och bedöms vara redovisas i bilaga 2. lägre än 2 procent även nästa år. Reporäntan väntas höjas 2019.

Sammanfattning – Prognoser över den framtida ekonomiska utvecklingen är osäkra. Ekonomin kan komma att utvecklas såväl bättre som sämre än – Konjunkturuppgången i omvärlden har vad som förutses i prognosen. Utvecklingen fortsatt under 2018. Utvecklingstakten i i euroområdet, Sveriges viktigaste exportvärldshandeln och industriproduktionen har marknad, kan bli starkare än väntat. Samdock dämpats något sedan en tid tillbaka. En tidigt kan en eskalerande handelskonflikt oro för en försvagad global tillväxt har med- mellan USA och resten av världen eller fört ökad turbulens på många av världens stramare finansiella förhållanden än väntat börser. Även om den globala tillväxttakten leda till en sämre utveckling i omvärlden än i mattas av väntas tillväxten i Sveriges viktig- prognosen. Det skulle även innebära en lägre aste exportländer bli högre än normalt 2018 tillväxt i Sverige eftersom det försämrar och 2019. export- och investeringsutsikterna. I Sverige finns framför allt risker kopplade till – I Sverige växte bruttonationalprodukten bostadsmarknaden. (BNP) i hög takt första halvåret 2018. Uppmätta förtroendeindikatorer bland företagen visar på en fortsatt hög aktivitet i svensk ekonomi under slutet av 2018. År 2019 förväntas BNP växa i långsammare takt till följd av sjunkande bostadsinvesteringar

PROP. 2018/ 19: 1

4.1 Omvärlden 2018 och 2019 ungefär i samma takt 2018 som 2017 (se tabell 4.2). År 2019 saktar BNP-tillväxten in och närmar Gynnsam internationell konjunktur sig sitt historiska genomsnitt. Marknadstillväxten för svensk exportindustri väntas bli något svagare Världsekonomin har vuxit i stadig takt under 2018 och 2019 än 2017. 2018, trots ökade handelspolitiska spänningar. Tillväxten har dock varit mindre synkroniserad än Diagram 4.1 Världshandel och industriproduktion 2017 med en snabbt ökande tillväxt i USA Årlig procentuell förändring, 3 månaders glidande medelvärde 20 samtidigt som tillväxten dämpats i många andra ekonomier, i synnerhet i Europa, men även i flera 15 framväxande ekonomier. Hushåll och företag är 10 dock alltjämt överlag optimistiska om den framtida ekonomiska utvecklingen, även om de inte är 5 lika positiva som under 2017. Oljepriset har stigit 0 det senaste året, men uppgången väntas inte -5 påverka den globala BNP-tillväxten mer än marginellt. Världshandeln och industrikonjunk- -10 Industriproduktion turen utvecklades starkt 2017. Utvecklingen har -15 Handel (varor) dock dämpats under loppet av 2018 (se -20 diagram 4.1). Även exportorderingången har 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 stigit i långsammare takt. En bidragande orsak till Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis. utvecklingen kan vara en ökad osäkerhet om hur framtida handelsrelationer kommer att se ut och

Stadig tillväxt i flertalet avancerade ekonomier

begynnande kapacitetsbegränsningar i vissa sektorer. Den ökade osäkerheten om de globala I euroområdet dämpades BNP-tillväxten under tillväxtförutsättningarna har under hösten tagit 2018 efter att 2017 ha varit den starkaste på tio år. sig uttryck i mer turbulens på många av världens Den starka draghjälpen från exporten 2017 har börser. En ökad sysselsättning, en alltjämt avtagit, och den har inte kompenserats fullt ut av expansiv penningpolitik i många ekonomier och en ökad inhemsk efterfrågan. Tillfälliga väderdraghjälp från en expansiv amerikansk finansrelaterade faktorer i början av året antas ligga politik gör att BNP i världen väntas växa med bakom en del av inbromsningen, men även 3,8 procent 2018, vilket är den högsta tillväxttilltagande kapacitetsbegränsningar kan ha spelat takten på sju år. Denna tillväxttakt bedöms i stort in. BNP-tillväxten väntas stärkas mot slutet av sett hålla i sig även 2019. 2018. Förtroendeindikatorer bland hushåll och I juni 2018 införde USA tullar på stål- och företag har fallit sedan årsskiftet, och inom indualuminiumimport även från EU, som tillsammans strin har nedgången accelererat under hösten. med ytterligare några länder tidigare hade fått ett Indikatorerna är dock alltjämt något över sina tillfälligt undantag. USA har sedan dess också historiska medelvärden. Ekonomin i euroominfört tullar på import från Kina i flera omgångar. rådet får också fortsatt draghjälp av en expansiv Dessa tullar omfattar knappt hälften av den totala penningpolitik och förbättringar på arbetsmarkamerikanska importen från Kina. Kina har svarat naden, där arbetslösheten sjunkit till sin lägsta genom att införa riktade åtgärder mot delar av nivå sedan strax innan finanskrisen. En fortsatt importen från USA, om än i mindre omfattning. hög efterfrågan väntas medföra ökade investe- Även EU har vidtagit motåtgärder gentemot ringar. BNP-tillväxten väntas uppgå till 2,1 pro- USA. Sammantaget väntas de införda americent 2018 för att därefter dämpas något 2019. kanska tullarna och de motåtgärder som hittills Utsikterna för den brittiska ekonomin har förinförts endast få små direkta effekter på den sämrats efter folkomröstningen om EUglobala tillväxten 2018 och 2019. Det råder dock medlemskap 2016 och BNP-tillväxten var fortsatt stor osäkerhet om eventuella indirekta effekter svag under första halvåret 2018. Konsumtionen och huruvida handelskonflikterna kommer att som länge tyngts av en försvagning av pundet, trappas upp ytterligare. som drivit upp inflationen och försämrat Sammanvägd BNP i de länder som är viktiga hushållens köpkraft, förbättrades något under för Sveriges utrikeshandel växer i prognosen i första halvåret i år. Sparandet är dock på historiskt

PROP. 2018/ 19: 1

låga nivåer. Investeringarna, som redan tidigare delen av året. Under 2018 har bostadspriserna bromsat in till följd av osäkerheten kring återhämtat sig och är nu något högre än för ett år Storbritanniens framtida ekonomiska och sedan. Bostadsinvesteringarna väntas dock fortpolitiska relation till EU, föll kraftigt under första sätta falla även 2018 och 2019. Norges BNPhalvåret 2018. Exporten föll också kraftigt, bl.a. tillväxt väntas uppgå till 2,4 procent 2018 och till följd av minskad bilexport. Den inhemska ligga kvar omkring den tillväxttakten 2019. Tillefterfrågan väntas fortsätta att utvecklas svagt växten framöver drivs i större utsträckning av en 2018 och 2019. Sammantaget väntas BNP- gynnsam omvärldsefterfrågan och en ökning i tillväxten mattas av till 1,3 procent 2018 och 2019, investeringarna inom olje- och gasindustrin, efter vilket är nära en halvering av den tillväxttakt som flera års nedåtgående trend. God sysselsättningsförelåg innan folkomröstningen 2016. tillväxt och stigande löner fortsätter att under- Den amerikanska ekonomin har fortsatt att stödja konsumtionen. utvecklas starkt under 2018. Konjunkturupp- Danmarks BNP-tillväxt 2017 drevs upp av gången som inleddes redan 2009 är den näst tillfälliga faktorer relaterade till försäljningen av längsta som uppmätts i landet, men den genom- ett patent. Tillväxttakten väntas därför avta 2018 snittliga tillväxttakten under hela denna upp- och endast bli drygt 1 procent, även om den gångsfas är låg sett i ett historiskt perspektiv. underliggande styrkan i ekonomin fortsatt är god. Konjunkturuppgången väntas fortsätta under Tillväxten drivs till stor del av en stadig konsumnästa år även om takten mattas av till följd av ett tionstillväxt och stigande bostadsinvesteringar. alltmer ansträngt resursutnyttjande och en grad- Brist på kvalificerad arbetskraft är dock på väg att vis mindre expansiv penningpolitik. Den expan- bli ett allt större problem i flera sektorer. siva finanspolitiken bidrar på kort sikt till BNP- Danmark är också, som en liten öppen ekonomi tillväxten men driver samtidigt upp den höga med en stor sjöfartsnäring, känslig för utveckstatsskulden ytterligare. Den högre tillväxten lingen i världshandeln. ökar inflationstrycket, vilket väntas leda till en mer åtstramande penningpolitik.

Blandad utveckling i framväxande ekonomier

Återhämtningen fortsätter i Norden De mer exportorienterade framväxande ekonomierna har gynnats av uppgången i världshandeln De nordiska ekonomierna befinner sig i olika 2017. En förstärkning av den amerikanska dollarn faser i konjunkturcykeln, men konjunkturen och stigande amerikanska räntor har dock slagit bedöms sammantaget fortsätta stärkas 2018 och hårt mot flera skuldtyngda ekonomier, däribland 2019. Argentina och Turkiet, som kommit under hård Efter en utdragen period av låg tillväxt är press sedan sommaren 2018. Det senaste årets Finlands ekonomi inne i en period av stark stigande oljepriser har dock stärkt den ekonoåterhämtning understödd dels av reformer som miska utvecklingen i Ryssland och oljeproduceökat konkurrenskraften, dels av en gynnsam rande länder i Mellanöstern. Samtidigt har detta omvärldsefterfrågan. Både företag och konsu- missgynnat stora oljeimporterande länder, såsom menter är optimistiska om den framtida ekono- Indien. miska utvecklingen. Förbättrad konkurrenskraft, BNP-tillväxten i Kina har saktat in under 2018, ökade inkomster för hushållen till följd av ökad vilket bl.a. beror på myndigheternas försök att sysselsättning och sänkta skatter samt goda begränsa den höga kredittillväxten och minska de finansieringsmöjligheter för företagen stärker finansiella riskerna. Även handelskonflikten med tillväxten. BNP-tillväxten väntas bli 2,7 procent USA tynger utvecklingen. Investeringstillväxten 2018 och strax över 2 procent 2019 då ett högt har sjunkit och hushållen är mer försiktiga än resursutnyttjande dämpar utvecklingen. tidigare. Som svar på detta har kinesiska myndig- Norsk ekonomi återhämtade sig under 2017 heter återgått till att stimulera ekonomin med efter några år med svag tillväxt, stimulerad av en hjälp av penning- och finanspolitik. expansiv penning- och finanspolitik och högre oljepriser. Den goda utvecklingen har fortsatt under 2018. Bostadsmarknaden mattades av under 2017, med fallande priser under större

PROP. 2018/ 19: 1

4.2 Sverige 2018 och 2019 Måttlig ökning i offentlig konsumtion De offentliga konsumtionsutgifterna var oför- BNP-tillväxten något över genomsnittet ändrade 2017 jämfört med 2016. Den svaga utvecklingen var bl.a. en följd av en kraftig minsk- De senaste åren har konjunkturen i svensk ning av de migrationsrelaterade utgifterna, främst ekonomi stärkts, även om BNP-tillväxten mattats inom staten. År 2018 väntas offentlig konsumav (se diagram 4.2). Under första halvåret 2018 tion på nytt öka i en takt som motsvarar den växte BNP i hög takt, mycket tack vare en hög genomsnittliga ökningstakten sedan 2000. Att tillväxt i hushållskonsumtionen. Företagen är konsumtionen ökar igen beror bl.a. på tillskott till fortsatt optimistiska om konjunkturutsikterna, polisen och försvaret, höjda statsbidrag till komframför allt inom industrin. BNP-tillväxten för- munerna samt stigande skatteinkomster för väntas stiga 2018. BNP-tillväxten bedöms mattas kommunsektorn. Migrationsrelaterade utgifter av något 2019, främst till följd av lägre bostadsin- väntas dock fortsätta att minska kraftigt i komvesteringar och mindre bidrag från offentlig kon- munsektorn 2018. År 2019 antas tillväxten i den sumtion än under föregående år (se diagram 4.2). offentliga konsumtionen mattas av till följd av en dämpad skatteinkomstutveckling. För kommun-

Diagram 4.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten

sektorns del antas även statsbidragen minska vilket dämpar konsumtionsutvecklingen ytter- Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP föregående år. Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 och 2019 ligare. Minskningen av statsbidrag bedöms främst 7 Hushållens konsumtion bero på minskade migrationsutgifter inom kom- Bostadsinvesteringar munsektorn. De särskilda principer som tilläm- 6 Övriga investeringar Offentlig konsumtion 5 Lager pats vid utformningen av denna proposition bedöms få en mindre effekt på statsbidragen Nettoexport 4 BNP 2019. 3 2 Fortsatt stark investeringstillväxt … De senaste årens höga BNP-tillväxt har framför 1 allt drivits av en hög investeringstillväxt, främst i 0 bostadssektorn, men även i övriga delar av när- -1 ingslivet. Till följd av en tid med ett högt resurs- 15 16 17 18 19 utnyttjande ökar behovet av kapacitetshöjande Anm.: Bidrag till procentuell förändring av BNP i procentenheter för BNP:s komponenter. investeringar. Investeringarna fortsätter därmed Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. att öka 2019, om än i långsammare takt än tidigare. Stabil tillväxt i hushållskonsumtionen Tillväxten i hushållens konsumtion var hög under … men något svagare bostadsbyggande det första halvåret 2018. Det var framför allt en Bostadsinvesteringarna har ökat med i genomstark utveckling i detaljhandeln och tjänstekon- snitt 14 procent per år de senaste fyra åren. År sumtionen som bidrog till utvecklingen. 2017 påbörjades byggandet av ca 65 000 nya bo- Framöver förväntas konsumtionen växa i linje städer, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på med den genomsnittliga ökningstakten sedan 35 000 per år sedan 1975. Under första halvåret 2000. Hushållens konfidensindikator enligt Kon- 2018 var bostadsbyggandet något lägre än under junkturinstitutets Konjunkturbarometer låg i de senaste åren, men fortsatt på en mycket hög oktober 2018 på en nivå nära det historiska nivå historiskt sett (se diagram 4.3). Bostadsinvegenomsnittet. Tillväxten i de reala disponibla steringarnas andel av de totala investeringarna är inkomsterna väntas minska något 2019, främst normalt sett förhållandevis liten. De senaste tre som en följd av att tillväxten i sysselsättningen åren har bostadsinvesteringarna dock utgjort bromsar in. Konsumtionstillväxten dämpas dock nästan hälften av de totala investeringarnas bidrag inte då hushållen väntas dra ned på sitt historiskt till BNP-tillväxten och i genomsnitt bidragit med sett höga sparande. 0,6 procentenheter per år till BNP-tillväxten (se diagram 4.2).

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 4.3 Påbörjade bostäder Stabil utveckling på arbetsmarknaden

Antal

18000 De senaste åren har sysselsättningen och arbets-

kraften ökat i god takt, bland både kvinnor och 16000

14000 män, till följd av en stark efterfrågan i ekonomin

12000 och en snabbt växande befolkning. Även syssel-

sättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har 10000 ökat tydligt. Utvecklingen var särskilt stark 2017.

8000 Det gäller inte minst äldre (65 – 74 år) och utrikes

födda som historiskt sett deltagit i arbetskraften i 6000

4000 lägre grad.

2000 Samtidigt som antalet personer i arbetskraften

ökade sjönk arbetslösheten kontinuerligt 2014 – 0 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 2017. Arbetslösheten minskade snabbt bland

inrikes födda, inte minst bland ungdomar, vilket Anm.: Avser säsongsrensade kvartalsvärden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. bl.a. kan förklaras av det gynnsamma konjunktur-

läget. Även bland utrikes födda minskade arbets- Det råder stor osäkerhet om hur bostadspriserna lösheten, men i en långsammare takt. Att arbetskommer att utvecklas under slutet av 2018 och lösheten bland utrikes födda har minskat lång- 2019. Under första halvåret 2018 stannade sammare kan bl.a. förklaras av det stora inflödet prisnedgången på marknaden av för redan existeav utrikes födda i arbetskraften och att det i rande bostäder, medan andelen prissänkta objekt genomsnitt tar längre tid för denna grupp att hitta fortsatte att öka på marknaden för nyproducerade ett arbete. bostäder.

Antalet beviljade bygglov uppnådde en histo- Sysselsättningen fortsätter att öka 2018 och 2019 riskt hög nivå i mitten av 2017 och har sedan dess Under första halvan av 2018 har både sysselsättminskat. Även byggbranschens optimism om ningen och arbetskraften fortsatt att öka i relativt framtiden har minskat påtagligt enligt Konjunksnabb takt. Särskilt har arbetskraften ökat i snabb turbarometern. Sammantaget bedöms bostadstakt, vilket har lett till att minskningen i arbetsinvesteringarna minska de närmaste åren, dock lösheten stannat av. från mycket höga nivåer. De senaste årens goda Framåtblickande indikatorer, som t.ex. föreinkomstutveckling, den starka utvecklingen på tagens anställningsplaner enligt Konjunkturbaroarbetsmarknaden och fortsatt låga räntor är metern, tyder på en fortsatt hög efterfrågan på faktorer som talar för en fortsatt stark efterfrågan arbetskraft (se diagram 4.4). Även antalet lediga på bostäder 2019. jobb har fortsatt att öka enligt Statistiska central-

byrån (SCB). Samtidigt upplever många arbets- Förbättrade exportutsikter givare brist på utbildad arbetskraft och rekryte- Sverige är en liten öppen ekonomi och exporten ringstiderna i näringslivet är jämförelsevis långa. motsvarar ca 45 procent av BNP. De senaste Den gynnsamma konjunkturutvecklingen årens förbättrade omvärldskonjunktur har gynunder 2018 bedöms medföra att sysselsättningen nat svensk exportefterfrågan. Samtidigt har en fortsätter att öka i relativt hög takt. Även arbetsstark utveckling av den inhemska efterfrågan kraften fortsätter att växa i relativt hög takt och bidragit till en hög importtillväxt, vilket har sammantaget medför detta att arbetslösheten dämpat nettoexportbidraget. Det första halvåret väntas bli 6,4 procent (se diagram 4.5 och tabell 2018 växte exporten dock i en måttlig takt. Flera 4.1). indikatorer, såsom exportorderingången i År 2019 fortsätter sysselsättningen och arbetsindustrin enligt Konjunkturbarometern och kraften att öka, men i en långsammare takt än inköpschefsindex, tyder på förbättrade exportunder föregående år till följd av en något mer utsikter framöver. Tillsammans med den jämdämpad efterfrågan samt en långsammare tillväxt förelsevis svaga kronan gör detta att exporten i befolkningen i arbetsför ålder. Sysselsättningsväntas öka i snabbare takt resterande delen av graden och arbetskraftsdeltagandet väntas stiga 2018 och 2019. till 68,6 respektive 73,3 procent 2019. Arbetslös-

heten väntas dock vara oförändrad på 6,4 procent.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 4.4 Sysselsättningsutveckling och Tabell 4.1 Arbetsmarknadens utveckling

anställningsplaner Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 och 2019 Årlig procentuell utveckling Nettotal Procentuell förändring om inte annat anges 3,0 50 2016 2017 2018 2019 2,5 40 Sysselsättning 1,5 2,3 1,7 0,9 2,0 30 Kvinnor 1,8 1,9 1,4 0,8 1,5 20 1,0 Män 1,3 2,6 1,9 0,9 0,5 10 Sysselsättningsgrad 1 67,1 67,8 68,4 68,6 0,0 0 Kvinnor 1 65,1 65,7 66,2 66,3 -0,5 -10 Män 1 69,0 69,9 70,7 70,9 -1,0 Sysselsättningsutveckling -20 Arbetslöshet 2 -1,5 6,9 6,7 6,4 6,4 -30 -2,0 Anställningsplaner, Kvinnor 2 6,5 6,4 6,4 6,4 näringslivet (höger -40 -2,5 Män 2 7,3 6,9 6,4 6,4 skala) -3,0 -50 Arbetskraft 1,0 2,0 1,3 0,9 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Sysselsättningsutvecklingen avser åldersgruppen 15 – 74 år. Anställnings- Kvinnor 1,0 1,7 1,4 0,9 planerna avser säsongsrensade kvartalsvärden. Nettotal avser skillnaden mellan andelen respondenter som svarat att antalet anställda förväntas öka respektive Män 1,0 2,2 1,3 0,9 minska. Arbetskraftsdeltagande 1 72,1 72,7 73,1 73,3 Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Kvinnor 1 69,6 70,2 70,6 70,9 Högre sysselsättningsgrad bland både kvinnor och Män 74,4 75,1 75,5 75,7 1 män Befolkning 0,9 1,1 0,8 0,6 De senaste åren har sysselsättningen och arbets- Kvinnor 0,8 0,9 0,7 0,6 kraften ökat bland såväl kvinnor som män. Även Män 1,0 1,2 0,8 0,6 sysselsättningsgraden och arbetskrafts- Anm.: Avser åldersgruppen 15 – 74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökdeltagandet har ökat i båda grupperna, men är ningarna (AKU). Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens föreslagna och beräknade åtgärder i denna proposition. fortsatt högre bland män än bland kvinnor. 1 Procent av befolkningen 15 – 74 år i respektive grupp. 2 Procent av arbetskraften 15 – 74 år i respektive grupp. Skillnaderna mellan könen har dock trendmässigt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. minskat under de senaste åren. Framöver bedöms sysselsättningsgraden öka något ytterligare bland Tjänstebranscherna bidrar mest till både kvinnor och män. sysselsättningsökningen Arbetslösheten har sedan finanskrisen varit Under de senaste åren har sysselsättningslägre bland kvinnor än bland män. Skillnaden har ökningen varit särskilt stark i den offentliga dock minskat något, bl.a. till följd av en ökning av sektorn, vilket bl.a. kan förklaras av den arbetslösheten bland kvinnor under 2018. Under demografiska utvecklingen och migrationen. 2018 och 2019 väntas arbetslösheten bland både Även 2018 och 2019 väntas den demografiska kvinnor och män uppgå till 6,4 procent. utvecklingen medföra en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft i offentligt finansierad verksamhet,

Diagram 4.5 Arbetslöshet

framför allt inom kommunerna. Sysselsättningen Procent av arbetskraften, prognos 2018 och 2019 bedöms därmed fortsätta att öka inom den 10 Kvinnor Män Totalt offentliga sektorn, om än i en långsammare takt. Inom näringslivet har framför allt tjänste- 9 sektorn och byggsektorn bidragit till sysselsättningsökningen de senaste åren. Anställningsplanerna i byggsektorn enligt Konjunkturbaro- 8 metern tyder på en betydligt svagare utveckling 7 framöver jämfört med de senaste åren. Tjänstebranscherna väntas däremot fortsätta att stå för 6 den största delen av sysselsättningsökningen även 2018 och 2019. 5 Under 2017 ökade antalet sysselsatta inom 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 industrin, efter att ha minskat under flera år. Till Anm.: Avser åldersgruppen 15 – 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. följd av en fortsatt stabil efterfrågan från omvärlden bedöms industriproduktionen och antalet

PROP. 2018/ 19: 1

sysselsatta inom industrin fortsätta att stiga, Diagram 4.6 Bristtal och kapacitetsutnyttjande framför allt 2018. Ökningen väntas dock bli Andel ja-svar Procent 50 100 svagare än i övriga sektorer inom näringslivet. Bristtal, näringslivet (vänster skala) Kapacitetsutnyttjande, industrin (höger skala) 95 40 Högre resursutnyttjande än normalt 90 30 Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har ökat 85 sedan 2013 och bedöms vara högre än normalt 20 2018 och 2019. En rad faktorer talar för detta. 80 Jämförelsevis långa rekryteringstider i närings- 10 75 livet och höga bristtal enligt Konjunkturbarometern tyder på att det är svårare än vanligt för 0 70 företagen att rekrytera den arbetskraft de efter- 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 frågar (se diagram 4.6). Även Arbetsförmed- Anm.: Bristtalen avser säsongsrensade kvartalsvärden och är andelen företag som har svarat jakande på frågan om de har brist på arbetskraft. lingens arbetsgivarundersökning visar att arbets- Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. givarna upplever stor brist på arbetskraft, också inom den offentliga sektorn. Det finns även indikatorer som tyder på att företagen utnyttjar Fortsatt måttlig löneökningstakt befintlig produktionskapacitet i högre utsträckning än normalt. Exempelvis är kapacitetsut- Avtalsrörelsen 2017 resulterade i treåriga avtal nyttjandet inom industrin på en högre nivå än det med årliga löneökningar på i genomsnitt 2,1 prohistoriska genomsnittet, enligt SCB. Samtidigt cent för merparten av de anställda. Ökningarna är har det mer ansträngda resursutnyttjandet ännu något lägre än genomsnittet sedan det första inte gett något påtagligt avtryck i löneutveck- Industriavtalet slöts i slutet av 1990-talet. Enligt lingen. Bristen på arbetskraft kan därmed vara de preliminära utfallen från konjunkturlönefortsatt hög en tid utan att det medför någon statistiken har löneökningarna varit dämpade större risk för överhettning. under första halvåret 2018. Detta även med BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden hänsyn tagen till Medlingsinstitutets bedömning mellan faktisk och potentiell BNP, är ett mått på av kommande upprevideringar av statistiken till resursutnyttjandet i ekonomin. Att bedöma följd av retroaktiva löneutbetalningar. Tillresursutnyttjandet är förenat med stor osäkerhet. sammans med en dämpad produktivitetstillväxt BNP-gapet bedöms vara knappt 1,5 procent av och måttliga löneförväntningar bland arbets- BNP både 2018 och 2019. marknadens parter indikerar detta att de årliga löneökningarna 2018 och 2019 kommer att vara jämförelsevis låga, givet konjunkturläget. Reallönerna, mätt som den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken justerad för inflationen mätt med KPI, bedöms både 2018 och 2019 öka långsammare än genomsnittet för de senaste 20 åren.

Inflationen i linje med Riksbankens mål

Under perioden januari t.o.m. september 2018 uppgick inflationen mätt med KPIF, i genomsnitt till omkring 2 procent. KPIF-inflationen väntas ligga kvar på denna nivå resterande delen av 2018, vilket innebär att den är i linje med Riksbankens inflationsmål för andra helåret i rad. År 2011 – 2016 uppgick KPIF-inflationen till i genomsnitt 1 procent.

PROP. 2018/ 19: 1

Uppgången i KPIF-inflationen från 2014 Fortsatt lågt ränteläge förklaras av det stigande resursutnyttjandet i svensk ekonomi, men också av mer tillfälliga Räntorna på statsobligationsmarknaderna i omfaktorer såsom kraftigt stigande energipriser och världen steg under hösten 2017. Ränteuppgången en svagare krona. Att energipriserna ökat under berodde till stor del på stigande inflationsförväntsenare tid beror bl.a. på stigande råoljepriser, ningar och på att marknadsaktörerna förväntade kraftiga höjningar av elnätsavgifterna, höjd ener- sig gradvis högre styrräntor. Under första halvgiskatt och låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen året 2018 har dock räntorna i Sverige och i efter den torra sommaren. KPIF exklusive energi Tyskland sjunkit i takt med att inflationen och uppgick under perioden januari t.o.m. september konjunkturindikatorer utvecklats något svagare till 1,4 procent. än förväntat. I USA, där konjunkturutvecklingen Ett högre resursutnyttjande än normalt i har varit särskilt stark, har däremot centralbanken Sverige och i omvärlden talar för att den under- fortsatt att höja räntan, vilket lett till att räntorna liggande inflationen kommer att stiga snabbare de fortsatt att stiga. kommande åren. Ett antal faktorer bidrar dock till Statsobligationsräntorna i Sverige var i början att dämpa denna utveckling. Dels är företagens av oktober 2018 något lägre än vid årsskiftet och inflationsförväntningar låga, dels väntas löneut- är fortfarande låga sett i ett historiskt perspektiv. vecklingen bli dämpad jämfört med tidigare Till detta kommer förväntningar om att perioder med ansträngt resursutnyttjande. Därtill Riksbanken avser hålla reporäntan låg under en är de avtalade hyresökningarna för 2018 jäm- längre period. Konjunkturförstärkningen i omförelsevis låga och förhandlingsbuden inför världen och det fortsatt höga resursutnyttjandet i förhandlingen av 2019 antyder att hyresökning- svensk ekonomi förväntas emellertid bidra till arna blir måttliga även detta år. gradvis stigande statsobligationsräntor framöver. Den underliggande inflationen, mätt med Kronan har försvagats sedan hösten 2017 och KPIF exklusive energi, väntas alltjämt understiga ligger på svaga nivåer sett i ett historiskt per- 2 procent 2019. Ett fortsatt stort direkt bidrag spektiv. Svagare inflationsutfall i Sverige än väntat från stigande energipriser medför dock att KPIF- och förväntningar om en fortsatt expansiv peninflationen förväntas uppgå till 2 procent. ningpolitik har bidragit till denna utveckling. Historiskt sett har kronan varit stark då den ekonomiska utvecklingen har varit gynnsam. Kronan förväntas därför förstärkas under 2018 och 2019.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 4.2 Nyckeltal Tabell 4.3 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges Procentuell förändring om inte annat anges

2017 2018 2019 2020 2021 2017 2018 2019 2020 2021

Internationella variabler Produktivitet och arbetsmarknad

BNP, euroområdet 2,4 2,1 1,8 1,5 1,5 Produktivitet 0,3 0,7 1,3 0,9 1,3

BNP, Tyskland 2,2 1,9 1,7 1,5 1,3 Produktivitet i näringslivet 0,8 1,0 1,4 0,9 1,5

BNP, Frankrike 2,2 1,7 1,6 1,5 1,5 Arbetade timmar 1 2,1 1,9 0,9 0,4 0,2

BNP, Finland 2,8 2,7 2,1 1,6 1,3 Arbetade timmar i näringslivet 1 BNP, Danmark 2,3 1,2 1,9 1,7 1,6 2,0 2,1 1,1 1,4 0,8

Medelarbetstid 2 BNP, Norge, fastland 2,0 2,4 2,3 2,0 1,9 -0,2 0,2 0,0 -0,1 -0,2

BNP, Storbritannien 1,7 1,3 1,3 1,6 1,7 Sysselsatta 2,3 1,7 0,9 0,5 0,4

Sysselsättningsgrad 3 BNP, USA 2,2 2,9 2,5 1,8 1,5 67,8 68,4 68,6 68,6 68,5

Arbetslöshet 4 BNP, Kina 6,9 6,6 6,1 5,9 5,8 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5

BNP, Ryssland 1,5 2,0 1,7 1,7 1,7 Arbetskraft 2,0 1,3 0,9 0,5 0,5

Arbetskraftsdeltagande 3 BNP, Brasilien 1,0 1,3 2,4 2,5 2,5 72,7 73,1 73,3 73,3 73,3

Befolkning, total 5 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,7 3,8 3,7 3,7 3,7 1,4 1,1 1,0 1,0 1,0

Befolkning, 15 – 74 år 5 BNP i världen, KIX-vägd 2 2,8 2,7 2,4 2,2 2,1 1,1 0,8 0,6 0,5 0,5

Svensk exportmarknad 3 4,6 3,9 4,1 3,9 3,9 Potentiella variabler

Potentiell BNP 6 Inflation, euroområdet 4 1,5 1,8 1,7 1,7 1,8 2,0 1,9 2,2 2,2 2,0

Inflation, USA 5 2,1 2,5 2,3 2,3 2,3 Potentiellt arbetade timmar 7 1,2 1,2 1,0 0,8 0,5 Styrränta, euroområdet 6 0,0 0,0 0,1 0,4 0,9 BNP-gap 8 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0 Styrränta, USA 6 1,1 1,9 2,6 3,1 3,3 Timgap 9 0,1 0,8 0,7 0,4 0,0 Oljepris 7 54,2 74,6 79,6 75,6 71,6

Lön och inflation

BNP i Sverige

8

Timlön enligt KL 2,3 2,6 3,0 3,2 3,3 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 Timlön enligt NR 2,5 2,8 3,1 3,2 3,3 BNP 2,1 2,5 2,1 1,6 1,7 Reallön 10 0,5 0,6 1,1 0,9 0,7 Hushållens konsumtion 2,2 2,3 2,4 2,7 2,5 KPI 1,8 2,0 1,9 2,3 2,6 Offentlig konsumtion 0,0 1,0 0,1 -2,0 -1,7 KPIF 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 6,1 3,6 1,9 1,9 1,7 KPIF exkl. energi 1,7 1,5 1,8 2,0 2,1 Lagerinvesteringar 9 0,1 0,2 -0,1 0,0 0,0

Finansiella variabler

Export 3,2 3,3 4,1 3,8 3,4 Reporänta, genomsnitt -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,3 Import 4,8 3,5 2,9 3,1 2,6 Statsobligationsränta 10 år 0,7 0,7 1,4 1,8 2,1 Nettoexport 9 -0,5 0,0 0,7 0,5 0,5 Statsobligationsränta 5 år -0,1 0,1 0,7 1,2 1,5 Bytesbalans 10 3,3 3,1 3,8 4,1 4,4 Växelkurs kronindex KIX 11 112,9 117,7 117,2 116,2 114,4 BNP per capita 11 0,7 1,3 1,1 0,7 0,7 Växelkurs SEK per EUR 9,6 10,3 10,4 10,3 10,1

BNP i löpande pris

Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens före- BNP 4,4 4,5 4,4 3,7 3,8 slagna och beräknade åtgärder i denna proposition. Produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbets- Potentiell BNP 12 4,2 4,0 4,5 4,3 4,2 kraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 – 74 år. Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens före- 1 Enligt nationalräkenskaperna (NR). slagna och beräknade åtgärder i denna proposition. 1 BNP sammanviktad med 2 Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU). 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för 3 Procent av befolkningen. svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2018 och där- 4 Procent av arbetskraften. efter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 5 Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive 6 Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle upplands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. nås vid ett normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. arbete och kapital. 5 Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 7 Potentiellt arbetade timmar är den nivå på antalet arbetade timmar som skulle 6 Årsgenomsnitt, procent. uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. 7 Brent, USD per fat. 8 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 8 Fasta priser, referensår 2017, om inget annat anges. 9 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar i procent av potenti- 9 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. ellt arbetade timmar. 10 Procent av BNP, löpande priser. 10 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för 11 BNP per person i totala befolkningen. prisförändringar enligt KPI. 12 Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid ett normalt 11 Index, 18 november 1992=100. resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar. beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

4.3 År 2020 och 2021 4.4 Osäkerhet i prognosen och

alternativa scenarier

I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2020 och 2021 under förutsättning att Prognoser är alltid behäftade med osäkerhet. inga nya störningar påverkar ekonomin. Detta Detta avsnitt beskriver de mest väsentliga osäkerbetyder att konjunkturläget går mot ett balan- hetsfaktorerna för prognosen 2018 och 2019. serat resursutnyttjande. På längre sikt bestäms Syftet med avsnittet är främst att belysa några BNP-utvecklingen huvudsakligen av tillväxten i osäkerhetsfaktorer som den ekonomiska politiproduktivitet och antalet arbetade timmar. ken i Sverige kan behöva ha beredskap för. De Regeringens prognosprinciper innebär vidare faktorer som nämns i avsnittet är sådana som även att skattesatserna hålls oförändrade utöver beslu- andra nationella och internationella bedömare har tade och beräknade förändringar samt att endast pekat på. beslutade och beräknade förändringar av statens utgifter beaktas. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet redovisa ett Osäkerhetsfaktorer i omvärlden resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. Prognosprinciperna kan få som konse- Sverige är en liten öppen ekonomi. Det innebär kvens att den kommunala konsumtionen avviker att den ekonomiska tillväxten i Sverige i stor utfrån det demografiska behovet. Att proposit- sträckning påverkas av utvecklingen i omvärlden. ionen lämnas av en övergångsregering medför att USA har infört tullar på importerat stål och prognoserna är förknippade med större osäkerhet aluminium från ett flertal handelspartners, därän normalt. ibland EU. Samtidigt har USA också infört tullar I de avancerade ekonomierna bedöms kon- på en stor del av importen från Kina i flera omjunkturen nå sin topp 2019 och BNP-tillväxten gångar. Detta har lett till att Kina infört riktade mattas därefter av något. Tillväxten i flera av de åtgärder mot delar av importen från USA. Det framväxande ekonomierna förväntas också råder stor osäkerhet om hur situationen kommer dämpas något framöver, bl.a. i Kina där om- att utvecklas framöver. En eskalerande handelsställningen till en mer hållbar konsumtionsdriven konflikt som eventuellt omfattar ytterligare tillväxt pågår. Sammantaget bidrar detta till att länder skulle kunna leda till en väsentligt svagare svensk export förväntas växa i en något lägre takt global ekonomisk utveckling än i prognosen. 2020 och 2021 än 2019. En annan osäkerhetsfaktor är hur den framtida I svensk ekonomi bedöms resursutnyttjandet ekonomiska och politiska relationen mellan EU vara högre än normalt 2018 och 2019. Till följd av och Storbritannien kommer att se ut efter att antagandet om att inga ytterligare finanspolitiska Storbritannien lämnat unionen i mars 2019. Rebeslut kommer att tas utöver dem som redovisas sultatet av de pågående förhandlingarna kommer i denna proposition minskar den offentliga att påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl konsumtionen 2020 och 2021. Penningpolitiken Storbritannien som de EU-länder, däribland förutsätts till stor del motverka den negativa Sverige, som är nära sammankopplade med den effekt på efterfrågan som detta för med sig. brittiska ekonomin. Ekonomin förutsätts därigenom sammantaget gå Det finns också osäkerhet kopplad till Italiens mot ett balanserat läge 2021. Det innebär att finanspolitik. Signaler från den italienska rege- BNP-tillväxten blir lägre 2020 och 2021, jämfört ringen om omfattande ofinansierade reformer i med de närmast föregående åren. Tillväxten i kombination med en redan hög statsskuld, har sysselsättningen och arbetskraften mattas också fått räntor på italienska statsobligationer att stiga. av. Det relativt höga resursutnyttjandet 2018 och Det är osäkert om den italienska regeringens bud- 2019 bidrar till en högre löneökningstakt och att getförslag kommer att justeras så att det blir inflationen, mätt med KPIF, bedöms vara nära förenligt med landets åtaganden gentemot EU. I Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent 2020 värsta fall kan det leda till en oro för hela det och 2021. Riksbanken väntas höja reporäntan europeiska samarbetet, i första hand inom ramen gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligations- för den monetära unionen. Om situationen förräntor. Låga styrräntor i omvärlden bidrar dock värras kan det även innebära risker för den till en jämförelsevis långsam ränteökning. finansiella stabiliteten och en sämre utveckling

PROP. 2018/ 19: 1

för den europeiska ekonomin, vilket även skulle de senaste månaderna, men om bostadspriserna påverka Sverige. skulle sjunka ytterligare eller om räntorna skulle Om räntorna i omvärlden skulle stiga snabbare stiga mer än vad hushållen förväntar sig kan det än väntat skulle detta kunna medföra en sämre leda till negativa effekter för svensk ekonomi via ekonomisk utveckling än i prognosen på grund av bl.a. lägre bostadsinvesteringar och lägre konsjunkande tillgångspriser, lägre investeringar och sumtion. De senaste årens goda ekonomiska lägre konsumtion. utveckling och förväntningar om fortsatt låga Många framväxande ekonomier är finansiellt räntor är dock faktorer som talar för att eftersårbara på grund av stora bytesbalansunderskott, frågan på bostäder förblir stark, vilket skulle hög skuldsättning samt svaga balansräkningar i innebära att den tidigare prisnedgången får banksektorn. Dessa länder är dessutom känsliga begränsade effekter på tillväxten, och därmed för stigande räntor i omvärlden, vilket kan leda till arbetslösheten. stora och snabba kapitalutflöden och försvagade En korrekt bedömning av resursutnyttjandet i växelkurser. Eftersom många lån är i utländsk ekonomin är central för att bedriva en effektiv valuta ökar försvagade växelkurser sårbarheten penning- och finanspolitik. Resursutnyttjandet ytterligare. I de flesta fall har dock sådana kriser kan dock inte direkt observeras, vilket innebär att liten effekt på svensk ekonomi. osäkerheten i bedömningen är betydande. Om En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina centrala aktörers bedömning av resursutnyttskulle dock få stora effekter på världsekonomin, jandet skulle visa sig avvika väsentligt från det inklusive den svenska, eftersom den kinesiska verkliga utnyttjandet skulle detta innebära att den efterfrågan på råvaror och andra insatsvaror utgör penning- och finanspolitik som bedrivits har varit en viktig drivkraft för den globala tillväxten. mindre väl avvägd än väntat. Landet har alltjämt problem med överkapacitet i statliga företag och regionala obalanser på bostadsmarknaden och marknaden för kommer- Alternativa scenarier siella fastigheter. En eskalerad handelskonflikt skulle också kunna slå hårt mot Kinas ekonomi. Svagare global utveckling till följd av stigande Även klimatförändringarnas och extrema räntor i USA väderhändelsers effekter utgör en risk, då de kan Penningpolitiken i omvärlden har varit expansiv medföra stora kostnader både för enskilda och för under flera år. Den amerikanska ekonomin besamhället. Detta samtidigt som flera stora länder, döms vara inne i en högkonjunktur och penningbl.a. USA och Brasilien, hotar lämna Parisavtalet. politiken har sedan en tid tillbaka stramats åt. Om Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan penningpolitiken stramas åt snabbare än vad också bli starkare än väntat. I EU är resursutnytt- marknadsaktörerna förväntar sig kan det leda till jandet relativt lågt och penningpolitiken expansiv. snabbt stigande marknadsräntor och finansiell Det innebär att det finns lediga resurser som turbulens, i likhet med situationen 2013. Förväntskulle kunna mobiliseras för att understödja en ningar om en penningpolitisk åtstramning i USA ytterligare förstärkning av konjunkturen, även skapade då oro på de finansiella marknaderna. om vissa tecken på kapacitetsbrist gjort sig I detta alternativscenario antas en högre inflapåminda i t.ex. Tyskland. I USA är det tänkbart tion än väntat medföra en snabbare åtstramning att den expansiva finanspolitiken kan komma att av penningpolitiken i USA, vilket leder till att få större effekter än väntat 2018 och 2019. En långa räntor och riskpremier stiger. Det innebär starkare utveckling i omvärlden skulle gynna striktare kreditvillkor, en starkare dollarkurs och svensk exportindustri. fallande tillgångspriser, vilket medför att aktiviteten i den amerikanska ekonomin dämpas. Stigande räntor i USA och lägre riskbenägenhet Inhemska osäkerhetsfaktorer bland globala investerare leder också till kapitalutflöden och växelkursförsvagningar i I Sverige utgör hushållens skuldsättning och framväxande ekonomier samt ökad stress på de utvecklingen på bostadsmarknaden en risk. Efter globala finansmarknaderna. Sammantaget medför flera år av kraftiga prisökningar sjönk bostads- det att tillväxten i omvärlden blir lägre än i huvudpriserna under slutet av 2017 och inledningen av scenariot. Detta förstärks av att möjligheterna att 2018. Prisutvecklingen förefaller ha stabiliserats

PROP. 2018/ 19: 1

stabilisera ekonomin, framför allt genom scenariot. För att möta en högre exportefterpenningpolitiken, är begränsade i många länder. frågan ökar även svenska företag sina investe- Sverige är en liten, öppen ekonomi och en lägre ringar något. Ett högre resursutnyttjande medför tillväxt i omvärlden hämmar svensk tillväxt via en också ett större utrymme för företag att höja sina lägre svensk exportefterfrågan. Den lägre tillväx- priser och inflationen stiger då snabbare jämfört ten i exporten dämpar BNP-tillväxten och bidrar med huvudscenariot. Det får till följd att till ett lägre resursutnyttjande än i huvudscenariot Riksbanken höjer räntan i en snabbare takt. En (se tabell 4.4). Detta bidrar även till att inflationen högre ränta dämpar uppgången i investeringarna blir lägre och till att Riksbanken höjer reporäntan något. Sammantaget väntas dock BNP-tillväxten i en långsammare takt. En lägre ränta dämpar bli högre 2019. En högre tillväxt leder till att dock nedgången i exporten genom att växel- sysselsättningen växer snabbare och arbetslöskursen försvagas något. Den gynnar även hus- heten blir något lägre än i huvudscenariot. Ett hållens konsumtion och investeringar. Samman- något ansträngt resursutnyttjande leder till att taget väntas dock BNP-tillväxten bli lägre 2019 än BNP-tillväxten blir något lägre 2021. Den lägre i huvudscenariot. Den lägre efterfrågan håller efterfrågan leder till en lägre sysselsättningstillbaka sysselsättningstillväxten och leder till att tillväxt och arbetslösheten stiger till 6,4 procent arbetslösheten blir något högre. Därefter väntas 2021. exporttillväxten tillta i takt med att tillväxten i Även i detta scenario blir effekterna på det omvärlden återhämtar sig. Det leder till att BNP finansiella sparandet förhållandevis begränsade växer i en snabbare takt jämfört med huvud- till följd av att den högre BNP-tillväxten främst scenariot 2021. drivs av en ökad export. Det finansiella sparandet Eftersom den lägre BNP-tillväxten främst är förstärks i detta scenario med 0,1 procentenheter exportstyrd blir effekterna på de offentliga per år fr.o.m. 2019 jämfört med huvudscenariot. finanserna relativt begränsade. Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras något, ca 0,1 procentenheter per år fr.o.m. 2019 jämfört med huvudscenariot. Det är framför allt lönesumman som beräknas minska till följd av både färre antal arbetade timmar och något lägre lönenivå.

Starkare tillväxt i euroområdet Euroområdet utgör Sveriges viktigaste exportmarknad och den ekonomiska utvecklingen i området är därmed av stor betydelse för svensk tillväxt. Efter höga tillväxttal under 2017 dämpades tillväxten i euroområdet de första tre kvartalen 2018. Situationen på arbetsmarknaden har samtidigt fortsatt att förbättras, medan räntor till hushåll och företag är låga. Detta tyder på att konjunkturen i euroområdet skulle kunna bli starkare under den senare delen av 2018 och under kommande år, jämfört med prognosen. I detta alternativscenario beskrivs effekterna av en starkare tillväxt i euroområdet än i prognosen. BNP-tillväxten i euroområdet antas i scenariot uppgå till i genomsnitt 2,1 procent under perioden 2018 – 2021, vilket ska jämföras med 1,7 procent i huvudscenariot. En starkare återhämtning i euroområdet stärker svensk exporttillväxt. Det leder till en högre BNP-tillväxt och ett högre resursutnyttjande jämfört med huvud-

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 4.4 Alternativa scenarier: 1 Stigande räntor i USA och 2019 (se tabell 4.5). Skillnaderna mellan

och 2 Starkare uppgång i euroområdet

prognoserna är små sett ur ett statistiskt perspek- Procentuell förändring om inte annat anges tiv. Diagram 4.7 visar bedömarnas prognoser till- 2017 2018 2019 2020 2021 sammans med symmetriska osäkerhetsintervall BNP 1 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall Alternativt scenario 1 2,4 2,6 1,7 1,4 1,8 Alternativt scenario 2 2,4 2,6 2,5 1,4 1,3 och regeringens prognoser. Eftersom bedömar- Export 3,7 3,5 4,1 3,4 3,2 nas prognoser ligger inom det intervall som 1 Alternativt scenario 1 3,7 3,5 3,3 3,4 3,8 täcker hälften av regeringens prognosfel befinner Alternativt scenario 2 3,7 3,5 4,9 3,4 2,7 de sig inom en felmarginal som kan anses mot- BNP-gap 2 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0 svara ett relativt vanligt prognosfel. I det avseendet är det små skillnader mellan bedömarnas Alternativt scenario 1 0,8 1,4 0,9 0,1 0,0 prognoser. Alternativt scenario 2 0,8 1,4 1,7 0,9 0,1 Arbetslöshet 3 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5

Diagram 4.7 BNP-prognos med osäkerhetsintervall

Alternativt scenario 1 6,7 6,4 6,6 6,6 6,6 Procentuell förändring 8 Alternativt scenario 2 6,7 6,4 6,2 6,2 6,4 80% 7 65% Reporänta 4 -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,3 50% Alternativt scenario 1 -0,5 -0,5 -0,4 -0,1 0,3 6 Utfall Alternativt scenario 2 -0,5 -0,5 -0,1 0,2 0,3 5 REG KI BNP världen, KIX-vägd 5 2,8 2,7 2,4 2,2 2,1 4 KOM Alternativt scenario 1 2,8 2,6 1,9 2,1 2,6 RB 3 Alternativt scenario 2 2,8 2,7 2,7 2,5 2,3 2

Finansiellt sparande

1,6 1,0 1,2 2,0 2,6

1 Alternativt scenario 1 1,6 1,0 1,1 1,9 2,5 0 Alternativt scenario 2 1,6 1,0 1,3 2,1 2,7 Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens före- -1 slagna och beräknade åtgärder i denna proposition. 13 14 15 16 17 18 19 1 Kalenderkorrigerade värden. Anm.: REG = regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommiss- 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. ionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens histo- 3 15 – 74 år, i procent av arbetskraften. 4 riska prognosfel i budgetpropositioner för 1994 – 2017 och bör inte förväxlas med en Årsgenomsnitt. framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräk- 5 BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk nade, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska proutrikeshandel med olika länder. gnoser 2015, som publicerades på www.regeringen.se i anslutning till 2015 års 6 I offentlig sektor. Procent av BNP. ekonomiska vårproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten är i linje 4.5 Utvecklingen enligt andra med övriga bedömares prognoser både 2018 och bedömare 2019. Även regeringens prognoser för inflationen ligger nära övriga bedömares. I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för Regeringen, Konjunkturinstitutet och Riksvissa centrala makroekonomiska variabler med banken gör bedömningen att resursutnyttjandet, prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riks- mätt med BNP-gapet, kommer att vara positivt banken och Europeiska kommissionen. I Europe- 2018 och 2019. Europeiska kommissionen beiska kommissionens prognos från juli 2018 är inte dömer i stället att resursutnyttjandet är betydligt ordinarie utfall av nationalräkenskaperna för mindre ansträngt. andra kvartalet 2018 beaktat. I samband med Sammantaget bedöms skillnaderna mellan denna publicering reviderades utfallen för de regeringens och övriga bedömares prognoser som senaste åren, dels till följd av att årsräkenskaperna små. för 2016 publicerades, dels till följd av att ytterligare primärdata har kunnat beaktas avseende 2017 och 2018. Regeringens prognos för BNP-tillväxten är i linje med övriga bedömares prognoser både 2018

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 4.5 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser Svagare BNP-tillväxt

2018 2019 BNP 1 Bedömningen av BNP-tillväxten har reviderats Regeringen 2,5 2,1 ned för hela prognosperioden jämfört med den Konjunkturinstitutet 2,4 1,9 ekonomiska vårpropositionen, främst för 2018 Europeiska kommissionen 2,4 1,9 och 2020 (se tabell 4.6). Den svagare BNP- Riksbanken 2,3 1,9 tillväxten 2018 kan i huvudsak förklaras av den Arbetslöshet jämförelsevis stora nedrevideringen av tidigare 2 Regeringen 6,4 6,4 BNP-utfall i samband med den senaste pub- Konjunkturinstitutet 6,3 6,2 liceringen av nationalräkenskaperna. För de Europeiska kommissionen 6,3 6,3 senare åren är det främst en lägre offentlig konsumtion som bidrar till nedrevideringen av BNP- Riksbanken 6,3 6,4 tillväxten. Det kan förklaras av tillämpningen av Inflation 3 de särskilda principer som använts vid utform- Regeringen 2,1/2,0 1,9/1,7 ningen av denna proposition. Konjunkturinstitutet 2,1/2,0 2,2/2,1 De reviderade BNP-utfallen påverkar även be- Europeiska kommissionen -/1,9 -/1,7 dömningen av potentiell BNP. Jämfört med Riksbanken 2,2/2,1 2,1/2,1 prognosen i den ekonomiska vårpropositionen BNP-gap har bedömningen av potentiell BNP reviderats 4 Regeringen 1,4 1,3 ned, främst som en följd av lägre tillväxt i poten- Konjunkturinstitutet 1,5 1,3 tiell produktivitet. Samtidigt har vissa skattebaser Europeiska kommissionen 0,1 -0,3 som är viktiga för statens intäkter, exempelvis Riksbanken 1,5 1,3 privat konsumtion som andel av BNP, reviderats Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2018-11-15, för Konjunkturinstitutet upp. Resursutnyttjandet bedöms vara något 2018-10-10, för Europeiska kommissionen 2018-07-12 för BNP och HIKP och 2018-05-03 för övriga variabler, och för Riksbanken 2018-10-24. mindre ansträngt 2020 och 2021 jämfört med bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen. 1 Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden. 2 Procent av arbetskraften, 15 – 74 år. 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPIF/HIKP. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar. Starkare sysselsättning och arbetskraft

Prognosen för sysselsättnings- och arbetskraftstillväxten har reviderats upp jämfört med bedöm- 4.6 Prognosrevideringar ningen i den ekonomiska vårpropositionen. I närtid beror det främst på starkare utfall än väntat Nedan redovisas de prognosrevideringar som under de tre första kvartalen 2018. Därtill har gjorts jämfört med 2018 års ekonomiska vår- befolkningsprognosen reviderats upp i syfte att proposition (prop. 2017/18:100). Att propo- följa den befolkningsprognos som SCB publisitionen lämnas av en övergångsregering medför cerade i april 2018. Vidare har arbetslösheten reviatt prognoserna är förknippade med större derats upp för hela prognosperioden. I närtid osäkerhet än normalt. beror det främst på att arbetskraften har utvecklats starkare än sysselsättningen. Under senare delen av prognosperioden förklaras revi-

Nya utfall sedan den ekonomiska

deringen främst av tillämpningen av de särskilda vårpropositionen principer som använts vid utformningen av denna proposition. Sedan den ekonomiska vårpropositionen läm- Prognosen över antalet arbetade timmar har nades har två kvartalsutfall för nationalräken- reviderats upp till följd av en starkare sysselskaperna samt detaljerade årsberäkningar avse- sättningstillväxt. ende 2016 offentliggjorts. Årsberäkningarna bygger på ett mer fullständigt underlag jämfört med den tidigare preliminära skattningen. Även utfall för KPI och arbetskraftsundersökningarna för de tre första kvartalen 2018 har publicerats.

PROP. 2018/ 19: 1

Lägre löneökningar och reporänta Tabell 4.6 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Prognos enligt 2018 års ekonomiska vårproposition inom parentes. Procentuell förändring om inte annat anges Preliminära utfall av konjunkturlönestatistiken 2018 2019 2020 2021 tyder på att löneutvecklingen varit fortsatt däm- BNP 2,5 2,1 1,6 1,7 pad under inledningen av 2018. Utvecklingen har varit svagare än förväntat. Timlönen väntas därför (2,8) (2,2) (2,1) (1,8) utvecklas något svagare 2018 och 2019 jämfört Potentiell BNP 1,9 2,2 2,1 2,0 1,2 med bedömningen i den ekonomiska vårpropo- (2,2) (2,3) (2,3) (2,2)

sitionen. En svagare produktivitetstillväxt bidrar BNP-gap 3 1,4 1,3 0,5 0,0 till långsammare löneökningar även i slutet av (1,4) (1,3) (1,0) (0,5)

prognosperioden. Arbetslöshet 4,5 6,4 6,4 6,4 6,5 Prognosen för inflationen mätt med KPIF har (6,2) (6,2) (6,1) (6,1) reviderats upp tydligt 2018 och 2019, detta fram- Sysselsatta 4 1,7 0,9 0,5 0,4 för allt till följd av högre marknadspriser på (1,4) (0,6) (0,5) (0,3) energi. Även prognosen för inflationen mätt med KPI har reviderats upp 2018. För perioden Arbetade timmar 2 1,9 0,9 0,4 0,2 2020 – 2021 är både KPI-inflationen och KPIF- (1,7) (0,8) (0,4) (0,1) inflationen nedreviderade eftersom resursutnytt- Timlön 2,6 3,0 3,2 3,3 6 jandet bedöms vara något mindre ansträngt (2,8) (3,1) (3,4) (3,4) jämfört med prognosen i den ekonomiska vår- KPI 7 2,0 1,9 2,3 2,6

propositionen. (1,6) (1,9) (2,8) (3,4) Även prognosen för reporäntan har reviderats KPIF 7 2,1 2,0 1,9 2,0 ned. Det följer av att penningpolitiken till stor del (1,7) (1,7) (2,0) (2,1) antas motverka den negativa efterfrågeimpuls Reporänta 8 -0,5 -0,3 0,0 0,3 som den mycket svaga utvecklingen i den offent- (-0,5) (-0,0) (0,5) (1,2) liga konsumtionen för med sig. I den ekonomiska Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens vårpropositionen förväntades en starkare utveck- föreslagna och beräknade åtgärder i denna proposition. ling av den offentliga konsumtionen. Prognosen 1 Avser marknadspris. 2 Kalenderkorrigerad. för reporäntan har även reviderats ned 2019 till 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. följd av lägre förväntningar bland marknadens 4 15 – 74 år. 5 Procent av arbetskraften. aktörer. Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 6 7 Årsgenomsnitt. 8 Procent. Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

5 De budgetpolitiska målen

PROP. 2018/ 19: 1

5 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- matiska avvikelser, används ett bakåtblick-

politiska målen och föreslår nivå på utgiftstaket ande åttaårigt genomsnitt av det faktiska 2021 samt tekniska justeringar av utgiftstakets finansiella sparandet. Det bakåtblickande

nivå 2019 och 2020. Avsnittet innehåller även en genomsnittet av det finansiella sparandet uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxt- ligger under målnivån. Detta förklaras delvis

pakten samt en kort beskrivning av finans- av den utdragna lågkonjunkturens effekter politikens långsiktiga hållbarhet. på de offentliga finanserna i och med finans-

De budgetpoliska målen skapar förutsättningar och skuldkrisen, men också av ofinansierade för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är finanspolitiska åtgärder.

offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång – Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål 2021 ska uppgå till 1 496 miljarder kronor. för den offentliga sektorns finansiella sparande, Det är samma nivå som bedömdes i 2018 års ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balansekonomiska vårproposition (prop. krav och ett skuldankare. Uppföljningen av de 2017/18:100) efter att hänsyn tagits till budgetpolitiska målen sker enligt de uppföljtekniska justeringar. De tidigare beslutade ningsmetoder som anges i skrivelsen Ramverket nivåerna för 2019 och 2020 föreslås fastför finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Skuldställas till 1 401 miljarder kronor respektive ankaret ska enligt ramverket följas upp i de 1 475 miljarder kronor till följd av tekniska ekonomiska vårpropositionerna och behandlas justeringar. därmed inte i detta avsnitt. – Som helhet uppfyllde kommunsektorn

balanskravet med god marginal 2017 och bedöms även klara balanskravet under hela

Sammanfattning

perioden 2018 – 2021. Resultatet bedöms dock försvagas något under prognospe-

rioden när behovet av kommunal verksam- – Från och med 2019 är målet för den offenthet växer och förväntas bidra till att kostliga sektorns finansiella sparande (övernaderna ökar snabbare än intäkterna. skottsmålet) en tredjedels procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genom- – Som medlem i EU är Sverige bundet av

snitt över en konjunkturcykel. Det struktu- bestämmelserna i stabilitets- och tillväxt-

rella sparandet ligger något över målet 2019, pakten. Marginalerna till stabilitets- och men regeringen bedömer att det inte är tillväxtpaktens gränsvärden för underskot-

någon tydlig avvikelse. Regeringen bedömer tet i de offentliga finanserna och för den därför att sparandet är i linje med över- offentliga skulden är mycket goda. Sverige

skottsmålet. förväntas även med bred marginal uppfylla sitt medelfristiga budgetmål om minus – För att i efterhand utvärdera om överskotts- 1 procent av potentiell BNP i strukturellt målet uppnåtts och för att upptäcka systesparande 2017 och 2018.

PROP. 2018/ 19: 1

– Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt institutioners bedömningar av det strukturella hållbar med viss marginal. Det innebär att sparandet). det offentliga sparandet kan försvagas utan En avvikelse från överskottsmålet anses föreatt hållbarheten hotas. ligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande budgetåret. Att sparandet avviker från målet kan dock ha flera skäl och ska inte likställas med att politiken är felaktigt utformad eller oför- 5.1 Uppföljning av målet för det enlig med det finanspolitiska ramverket. finansiella sparandet I tabell 5.1 redovisas utfall och prognos för det offentliga finansiella sparandet, bakåtblickande Enligt det nya målet för det finansiella sparandet åttaårssnitt för det finansiella sparandet samt det (överskottsmålet), som gäller fr.o.m. 2019, ska strukturella sparandet. Givet de särskilda prinsparandet i den offentliga sektorn motsvara en ciper som tillämpats vid utformningen av denna tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en proposition bedöms det strukturella sparandet konjunkturcykel. Det strukturella sparandet in- förstärkas fr.o.m. 2019 och uppgå till 2,6 procent nevarande och nästkommande år används för att av BNP 2021. Det strukturella sparandet ligger bedöma måluppfyllelsen i förhållande till över- något över målet 2019, men regeringen bedömer skottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att det inte är någon tydlig avvikelse. Regeringen att i efterhand utvärdera om överskottsmålet bedömer därför att sparandet är i linje med den uppnåtts och för att upptäcka systematiska av- nya nivån för överskottsmålet. vikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte Det genomsnittliga finansiella sparandet uppgick styra finanspolitiken på kort sikt utan används i till -0,2 procent av BNP 2010 – 2017 (se tabell 5.1). huvudsak för att vid nästa översyn utvärdera om Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna målnivån, givet måluppfyllelsen och skuldut- lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanvecklingen, behöver anpassas för att säkerställa serna, men också av ofinansierade finanspolitiska hållbarheten och marginalerna i de offentliga åtgärder. finanserna.

Tabell 5.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn

samt indikatorer för avstämning mot målet för det

5.2 Uppföljning av utgiftstaket och

finansiella sparandet

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP förslag till nivå på utgiftstaket för Utfall 2017 och prognos 2018 – 2021 2021

2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6 Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen föreslå en nivå på Bakåtblickande åttaårssnitt -0,2 utgiftstaket för det tredje tillkommande året. I Strukturellt sparande 1 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6 följande avsnitt presenteras regeringens förslag 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. till nivå på utgiftstaket 2021. Avsnittet inleds med en uppföljning av de beslutade nivåerna på ut- Strukturellt sparande giftstaket 2018 – 2020. Det strukturella sparandet är en beräkning av det finansiella sparandet i den offentliga sektorn utifrån antagandet att sektorns inkomster och Uppföljning av utgiftstaket utgifter inte påverkas av konjunkturläget eller av engångseffekter. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska Det strukturella sparandet är inte en del av den beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeofficiella statistiken utan kan beräknas på flera teringsmarginal. Detta utrymme ska i första hand sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparan- fungera som en buffert om utgifterna på grund av det kan skilja sig åt mellan olika bedömare, t.ex. konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett på grund av olika bedömningar av potentiell BNP (se avsnitt 9.4 för jämförelser mellan olika

PROP. 2018/ 19: 1

annat sätt än vad som förväntades när utgifts- budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för takets nivå fastställdes. Regeringen har en rikt- att hantera den osäkerhet som finns i belinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst dömningen av utgiftsutvecklingen 2018 – 2020. behöver vara i budgeteringsfasen för att hantera Jämfört med prognosen i 2018 års ekonomiska osäkerheter. Enligt riktlinjen bör säkerhetsmargi- vårproposition bedöms budgeteringsmarginalen nalen uppgå till minst 1 procent av de takbe- nu bli något mindre 2018 och något större 2019. gränsade utgifterna för det innevarande året (t), År 2020 väntas budgeteringsmarginalen bli minst 1,5 procent för det följande året (t+1), betydligt större än enligt prognosen i vårpropominst 2 procent för det andra följande året (t+2) sitionen. Med hänsyn till att propositionen lämoch minst 3 procent för det tredje följande året nas av en övergångsregering är de förutsättningar (t+3). I tabell 5.2 presenteras hur stor budge- som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. teringsmarginalen bedöms bli 2018 – 2020, både i För en närmare genomgång av hur prognosen för miljarder kronor och som andel av de tak- de takbegränsade utgifterna förändrats sedan den begränsade utgifterna. Regeringen anser att ekonomiska vårpropositionen, se avsnitt 8.4.

Tabell 5.2 Ursprungliga och slutgiltiga nivåer på utgiftstaket

Miljarder kronor om inget annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2008 – 2017 och prognos 2018 – 2020. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 Teknisk justering 1 -14 6 13 10 2 4 2 7 12 5 9 4 Reell justering 2 33 41 52 Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket 3 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 401 1 475 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid respektive riksdagsbeslut 4 33 32 30 30 20 10 10 51 46 58 58 60 74 Takbegränsade utgifter 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 285 1 308 1 322 Budgeteringsmarginal 14 24 38 74 62 28 11 23 31 45 52 93 153 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,0 7,1 11,6 Anm.: För 1997 – 2007, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år. 2 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa justeringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. 3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar. 4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2008 till 971 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 957 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2009 först fastställdes till 989 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2009 med 32 miljarder kronor. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå För att neutralisera denna effekt föreslås motsvarande belopp fr.o.m. 2019 tillföras anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- Regeringens förslag: För 2019 och 2020 fastområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Detta ställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspenmotiverar en teknisk justering av utgiftstaket. sionssystemet vid sidan av statens budget till följd Motsvarande tekniska justeringar har gjorts av tekniska justeringar till 1 401 miljarder kronor tidigare år i samband med att förändringar i respektive 1 475 miljarder kronor. skattesystemet har påverkat det kommunala skatteunderlaget. Beräkningen av omslutningen i det kom- Skälen för regeringens förslag: Utgiftstaket munala utjämningssystemet för stöd och service för ett specifikt år ska ha samma begränsande till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli effekt från att det beslutats, normalt tre år i för- 0,02 miljarder kronor högre 2018 och 0,38 milväg, till dess att det aktuella budgetåret passerats. jarder kronor högre fr.o.m. 2019. Detta föran- Under en så lång period sker dock normalt leder en ökning av anslaget 1:2 Utjämningsbidrag budgettekniska förändringar av olika slag som för LSS-kostnader under utgiftsområde 25 Allförändrar de takbegränsade utgifterna, men som männa bidrag till kommuner, som dock motinte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt svaras av högre avgifter från kommunerna till åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras staten. Förändringen motiverar en höjning av som påverkar det offentliga åtagandet, men som utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade har gjorts tidigare i samband med att omslututgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprung- ningen i utjämningssystemet förändrats. liga begränsande effekt på de statliga utgifterna I enlighet med praxis avrundas de årsvisa justeras beslutade taknivåer så att budgetföränd- tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. ringar av detta slag neutraliseras. Det sker genom Sammantaget motiverar de ovan nämnda förändtekniska justeringar. Tekniska justeringar har ge- ringarna att de tidigare fastställda respektive nomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes föreslagna nivåerna på utgiftstaket 2019 – 2021 bör 1997 och justeringarna föreslås normalt i budget- höjas med 4 miljarder kronor. Mot denna bakpropositionen. grund föreslår regeringen att utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan

Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets

av statens budget, för 2019 och 2020 fastställs till

nivå

1 401 miljarder kronor respektive 1 475 miljarder Miljarder kronor kronor. 2018 2019 2020 2021 Utgiftstak i VÅP18 1 337 1 397 1 471 1 492 Reglering kommunalekonomisk Förslag till nivå på utgiftstaket 2021 utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 3,83 3,83 3,83 Nivåhöjning utjämningsbidrag Regeringens förslag: För 2021 fastställs utgiftsför LSS-kostnader 0,02 0,38 0,38 0,38 taket för staten inklusive ålderspensionssystemet Summa tekniska justeringar 0,02 4,21 4,21 4,21 vid sidan av statens budget till 1 496 miljarder

Summa tekniska justeringar

kronor.

(avrundat) 0 4 4 4

Förslag till utgiftstak 1 337 1 401 1 475 1 496

Skälen för regeringens förslag: Regeringen är Vissa budgetförändringar i denna proposition skyldig att i budgetpropositionen föreslå en nivå motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket (se på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. I tabell 5.3). De tekniska justeringarna omfattar de enlighet med de principer som har tagits fram för redan fastställda nivåerna på utgiftstaket 2019 och övergångsregeringens budgetproposition bör 2020 samt förslaget till nivå för 2021 som innehållet inte vara politiskt kontroversiellt eller regeringen redovisar i denna proposition. ha en partipolitisk inriktning. Det är svårt att Förslaget i denna proposition om sänkt skatt hävda att det finns en nivå på utgiftstaket för det för personer över 65 år fr.o.m. 2019 medför mins- tredje året som är mer lämplig än någon annan för kade skatteintäkter för kommuner och landsting.

PROP. 2018/ 19: 1

en övergångsregering att föreslå. Att bestämma 5.3 Uppföljning av det kommunala utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. För att balanskravet undvika nya politiska ställningstaganden har regeringen valt att föreslå samma nivå som den I målet för den offentliga sektorns sparande ingår bedömde i 2018 års ekonomiska vårproposition. det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i Regeringen föreslår därför att utgiftstakets kommuner och landsting. För kommuner och nivå för 2021 ska uppgå till 1 496 miljarder kro- landsting är det emellertid det ekonomiska resulnor. Förslaget överensstämmer med den be- tatet, och inte det finansiella sparandet, som är dömning som regeringen lämnade i den avgörande för om de uppfyller kommunallagens ekonomiska vårpropositionen, efter att hänsyn (2017:725) krav på en balanserad budget. Detta tagits till tekniska justeringar. krav benämns vanligtvis balanskrav och innebär att kommuner och landsting ska upprätta budget Tabell 5.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Miljarder kronor om inget annat anges Årets resultat motsvarar förändringen av det 2018 2019 2020 2021 Av riksdagen beslutade nivåer egna kapitalet. Efter justering för realisationspå utgiftstaket 1 337 1 397 1 471 1 492 1 vinster och realisationsförluster, för orealiserade Regeringens förslag till nivåer förluster i värdepapper och eventuell återföring av på utgiftstaket 1 337 1 401 1 475 1 496 tidigare justeringar av orealiserade förluster samt Utgiftstak, procent av BNP 27,9 28,0 28,4 27,8 reservering till och användning av resultatutjäm- Utgiftstak, procent av ningsreserver, erhålls det s.k. balanskravsresulpotentiell BNP 28,3 28,4 28,6 27,9 tatet. Genom att reservera medel i resultatutjäm- Utgiftstak, fasta priser ningsreserver kan kommuner och landsting ut- 2 1 310 1 347 1 385 1 371 Takbegränsade utgifter 1 285 1 308 1 322 1 334 jämna intäkter över tid och därigenom möta kon- Takbegränsade utgifter, junkturvariationer. Negativa balanskravsresultat procent av BNP 26,8 26,2 25,5 24,8 ska enligt kommunallagen återställas inom tre år. Takbegränsade utgifter, fasta Om det finns synnerliga skäl får dock kommunen priser eller landstinget besluta om en budget som inte är 3 1 259 1 257 1 241 1 223 Budgeteringsmarginal 52 93 153 162 i balans och att en reglering av ett negativt balans- Budgeteringsmarginal, procent kravsresultat inte ska göras. Kommunernas och av takbegränsade utgifter 4,0 7,1 11,6 12,1 landstingens årsredovisning ska innehålla en be- Budgeteringsmarginal, procent dömning av om balanskravet har uppfyllts. av BNP 1,1 1,9 3,0 3,0 Balanskravet anger en miniminivå, men för att Finansiellt sparande, procent uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. av BNP 1,0 1,2 2,0 2,6 Strukturellt sparande, procent Innebörden av god ekonomisk hushållning av BNP 0,4 0,8 1,8 2,6 preciseras av de enskilda kommunerna och Offentliga sektorns utgifter, landstingen. procent av BNP 48,5 47,9 47,3 46,5 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2021 i 2018 års ekonomiska vårproposition.

Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn

2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för stat- Balanskravsresultatet för 2017 uppgick för komliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är munsektorn som helhet till 16 miljarder kronor, indexerade är omräknade med prisindex för BNP. 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för inne - varav kommunerna svarade för 14 miljarder kronor. Det är drygt 10 miljarder kronor lägre än varande år, har behandlats som transfereringsanslag. 3 Samma metod har använts som för beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som årets resultat. Differensen mellan balanskravstransfereringsanslag. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. resultatet och årets resultat består främst av justeringar för realisationsvinster och förändring av resultatutjämningsreserven. Resultatutjämningsreserverna uppgick 2017 till totalt 14 miljarder kronor för sektorn som

PROP. 2018/ 19: 1

helhet, varav kommunerna stod för drygt 13 mil- Det medför att resultatet försvagas något t.o.m. jarder kronor. Nästan hälften av kommunerna 2021. (137 kommuner) och 30 procent av landstingen Sektorn som helhet bedöms klara balanskravet (6 landsting) avsatte medel till en resultatutjäm- med god marginal under prognosperioden. ningsreserv. Resultatutjämningsreserverna ökade Resultatet beräknas uppgå till 18 miljarder kronor med 4 miljarder kronor mellan 2016 och 2017. 2018. Därefter beräknas resultatet uppgå till Andelen kommuner som redovisat positiva 15 – 16 miljarder kronor per år 2019 – 2021, vilket balanskravsresultat har varierat genom åren. motsvarar 1,6 – 1,9 procent av skatteinkomsterna Under perioden 2014 – 2017 har andelen varit som och de generella statsbidragen. Avsnitt 9.2 innelägst 76 procent och som högst 96 procent. För håller mer information om prognosen för komlandstingen har motsvarande andel varierat munsektorns finanser. mellan som lägst 25 procent och som högst 90 procent. År 2017 redovisade 9 procent av kommunerna (25 kommuner) och 25 procent av landstingen 5.4 Uppföljning av målen i (5 landsting) ett negativt balanskravsresultat. Av stabilitets- och tillväxtpakten dessa åberopade två kommuner, men inget landsting, synnerliga skäl för att inte behöva återställa Utöver de nationella budgetpolitiska målen är hela eller delar av det negativa resultatet. Sverige bundet av reglerna inom stabilitets- och Vid utgången av 2017 var det elva kommuner tillväxtpakten i och med sitt medlemskap i EU. och fyra landsting som hade ett negativt resultat Reglerna består av en korrigerande del och en kvar att återställa, totalt 0,2 miljarder kronor re- förebyggande del. spektive 1,6 miljarder kronor. Den korrigerande delen, underskottsförfaran- Resultatet före extraordinära poster har varit det, anger gränsvärden som innebär att underpositivt sedan 2004 för kommunsektorn som hel- skottet i de offentliga finanserna inte får vara het. Resultatet före extraordinära poster uppgick större än 3 procent av BNP och att den offentliga 2017 till 26,5 miljarder kronor för sektorn som bruttoskulden inte får överstiga 60 procent av helhet, vilket var 1,5 miljarder kronor högre än BNP. Sverige bedöms under prognosperioden ha 2016 (se vidare utg.omr. 25 avsnitt 2.5.3). mycket god marginal till dessa gränsvärden och befinner sig därför i den förebyggande delen. Den förebyggande delen av pakten ska säker- Balanskravet klaras även kommande år ställa att medlemsstaterna bedriver en sund finanspolitik på medellång sikt och förhindra att I regeringens prognos bedöms det kommunala det uppstår alltför stora underskott i medlemsskatteunderlaget fortsatt utvecklas i god takt staternas offentliga finanser. Varje medlemsstat 2018. Därefter väntas dock tillväxttakten i har ett medelfristigt budgetmål (MTO) för det sysselsättningen avta vilket leder till en något strukturella sparandet, dvs. för den offentliga seksvagare utveckling av de kommunala skattein- torns konjunkturjusterade finansiella sparande, komsterna 2019 – 2021. Skatteunderlagets ut- utan beaktande av engångseffekter. Målets nivå veckling 2018 – 2021 bedöms leda till att skatte- bestäms av respektive medlemsstat, men måste inkomsterna växer i ungefär samma takt som de vara förenlig med en miniminivå som beräknas av gjort i genomsnitt de senaste tio åren. Europeiska kommissionen. Sveriges MTO är ett Under prognosperioden minskar de migra- underskott på 1 procent av potentiell BNP och tionsrelaterade statsbidragen kraftigt då kom- förväntas med bred marginal uppfyllas samtliga år munsektorns utgifter för migrationsrelaterad (se tabell 5.5). verksamhet sjunker. Det leder till att även de Det medelfristiga budgetmålet följs upp årtotala statsbidragens nivå sjunker i prognosen. ligen. Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- och Även om behoven av migrationsrelaterad verk- konvergensprogram, som publiceras i april varje samhet minskar under prognosperioden ökar be- år, bl.a. redogöra för om de uppfyllt sitt medelhoven av kommunal service då andelen barn och fristiga budgetmål. I de fall målet inte uppnåtts äldre i befolkningen ökar snabbt. Den demo- ska medlemsstaten redogöra för en anpassningsgrafiska utvecklingen bedöms driva upp kom- bana för att återgå till målet. I samband med att munsektorns utgifter, och därmed kostnader.

PROP. 2018/ 19: 1

kommissionen utvärderar stabilitets- och konver- behöva genomgå omfattande och oväntade förgensprogrammen görs även en helhetsbedöm- ändringar som en följd av att sektorns finansiella ning av måluppfyllelsen för det medelfristiga ställning försämrats. En hållbar finanspolitik är en budgetmålet. Den görs på basis av kommission- förutsättning för att möta både framtida lågens årliga vårprognos som publiceras i maj. Upp- konjunkturer och de ökade utgifter som följer av följningen är huvudsakligen bakåtblickande och den demografiska utvecklingen. De senaste årens avser det föregående året, men en preliminär be- utveckling i flera europeiska länder visar att de dömning görs även för innevarande och kom- samhällsekonomiska kostnaderna kan bli stora mande år. när förtroendet för finanspolitiken sviktar. Ett Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- bristande förtroende för finanspolitiken riskerar fristiga budgetmål förväntas följa kommissionens att leda till att dess inriktning snabbt måste läggas riktlinjer för en anpassningsbana för det struktu- om från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd rella sparandet och måste även ta hänsyn till det och sysselsättning till åtgärder för budgetförs.k. utgiftskriteriet. stärkningar och skuldsanering. Utgiftskriteriet omfattar de primära utgifterna Ett mått på förtroendet för finanspolitiken är (dvs. de offentliga utgifterna exklusive ränte- den svenska statens upplåningskostnader. I utgifter) och innebär att den reala ökningen av Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de utgifterna, efter justering för diskretionära skatte- senaste åren legat på en historiskt låg nivå och förändringar, ska vara lägre än ett givet referens- endast något högre än den tyska statslåneräntan, värde. Referensvärdet bestäms av den reala till- som ofta används som en jämförelsenorm (se växten i potentiell BNP och anpassas därtill vid tabell 5.6). Den konsoliderade bruttoskulden avvikelser från det medelfristiga budgetmålet så ligger på en i internationell jämförelse låg nivå och att referensvärdet höjs eller sänks om sparandet fortsätter att minska framöver (se tabell 5.6). Den överstiger respektive understiger det medelfris- finansiella nettoställningen, dvs. summan av den tiga budgetmålet. offentliga sektorns alla finansiella tillgångar och skulder, är positiv och ökar med mer än

Tabell 5.5 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

10 procent av BNP mellan 2016 och 2021. Den

tillväxtpaktens förebyggande del

snabba förstärkningen av den offentliga sektorns Procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, prognos finansiella ställning efter 2018 beror på tillämpningen av de särskilda principer som 2017 2018 2019 använts vid utformningen av denna proposition.

Uppföljning medelfristigt budgetmål (MTO)

Redovisningen i tabell 5.6 tyder på att den Medelfristigt budgetmål (MTO) -1,0 -1,0 -1,0 svenska finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP 1 1,2 0,7 1,0

Tabell 5.6 Finanspolitiska nyckeltal

Uppföljning utgiftskriteriet Procent av BNP, procent respektive procentenheter Referensvärde 2 6,2 5,7 5,8 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Differens mellan referensvärdet och primära Konsoliderad bruttoskuld 42,4 40,8 38,2 34,6 31,6 28,5 offentliga utgifter justerade för diskretionära Finansiell nettoställning 22,6 26,6 28,2 29,0 30,9 32,9 skatteförändringar 3 2,4 1,4 2,1 Statsobligationsränta 10 år 0,5 0,7 0,7 1 1 Enligt Europeiska kommissionens beräkningar. 2 Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den reala medelfristiga tillväxten i potentiell BNP. Räntedifferens mot Tyskland, tioårig statsobligation 0,4 0,3 0,2 3 1 Ett positivt värde innebär att de primära utgifterna är lägre än referensvärdet. Källa: Europeiska kommissionens vårprognos (maj 2018). 1 Avser genomsnitt för perioden januari – augusti. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringen gör även i likhet med ett antal andra 5.5 Finanspolitikens långsiktiga granskare av svensk ekonomi bedömningar av hållbarhet finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa be- För att medborgarna och de finansiella markna- dömningar är att tidigt fånga upp tecken på att derna ska ha förtroende för finanspolitiken måste finanspolitiken kommer att behöva läggas om, så den vara hållbar på lång sikt. Med detta menas att att åtgärder för att säkerställa hållbarheten och de lagar och regler som bestämmer den offentliga upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan sektorns inkomster och utgifter inte kommer att vidtas i god tid.

PROP. 2018/ 19: 1

Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts De båda S-indikatorerna ger en teoretiskt välofta med hjälp av de s.k. S1- och S2-indikatorerna. grundad bild av finanspolitikens långsiktiga kon- S1 visar hur mycket det offentliga sparandet sekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika behöver förstärkas eller försvagas för att den beräkningsantaganden. Osäkerheten i en framkonsoliderade offentliga bruttoskulden ska mot- skrivning av demografiska och offentligfinansiella svara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt. variabler som sträcker sig långt in i framtiden är I denna proposition redovisas hur stora per- mycket stor. Indikatorerna kan därför inte använmanenta åtgärder som krävs 2019 för att denna das för att bedöma storleken på budgetutrymmet skuld ska motsvara 60 procent av BNP 2032. i närtid, utan ska snarare ses som indikatorer på Även kommissionen använder en skuldkvot mot- finanspolitikens konsekvenser över en längre svarande 60 procent av BNP 2032 för sin beräk- tidshorisont. ning av S1 för Sverige. Regeringens och kommis- Indikatorvärdena måste därför tolkas med försionens indikatorvärden är därmed direkt jämför- siktighet. Ett högt positivt indikatorvärde innebär bara. S2 visar på samma sätt hur mycket det dock att sannolikheten är högre för att finansoffentliga sparandet behöver förändras 2019 för politiken är ohållbar och måste läggas om än om att den offentliga finansiella nettoställningen ska värdet är noll eller negativt. Ett högt negativt vara stabil som andel av BNP över en mycket lång värde indikerar på samma sätt att det finns en tidshorisont. Ett negativt värde på dessa indika- säkerhetsmarginal till en skuldnivå som skulle torer innebär att en permanent budget- kunna påverka statens kreditvärdighet på ett försvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir negativt sätt. Även om den demografiska utveckohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar lingen sannolikt kommer att bidra till att öka de på att en permanent budgetförstärkning är offentliga utgifterna under åren fram till 2032 nödvändig. Indikatorvärdet anger den förändring pekar det höga negativa S1-värdet således på att av det primära sparandet som krävs, uttryckt som det finns en betydande marginal innan den procent av BNP, för att finanspolitiken ska bli konsoliderade bruttoskulden kommer i konflikt exakt hållbar, definierat på dessa sätt. med stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att En mer utförlig analys av finanspolitikens lång- denna inte får överstiga 60 procent av BNP. siktiga hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna. De hållbarhetsberäkningar som har gjorts i samband med denna proposition visar att finanspolitiken är långsiktigt hållbar (se tabell 5.7). De båda S-indikatorerna har negativa värden, vilket innebär att det offentliga sparandet kan försvagas utan att finanspolitiken blir ohållbar. S1 är större i absoluta termer än motsvarande värde i 2018 års ekonomiska vårproposition, dvs. indikatorn visar en starkare ställning. Även S2 indikerar en starkare ställning än i 2018 års ekonomiska vårproposition. Det beror till stor del på att det primära finansiella sparandet 2021, det år långsiktsberäkningen börjar, nu bedöms bli högre än i vårpropositionen till följd av tillämpningen av de särskilda principer som använts vid utformningen av denna proposition.

Tabell 5.7 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga

hållbarhet

Procent av BNP S1 S2 2018 års ekonomiska vårproposition -3,0 -0,7 Budgetpropositionen för 2019 -4,0 -2,0 Källa: Egna beräkningar.

6 Skattefrågor

PROP. 2018/ 19: 1

6 Skattefrågor

I detta avsnitt redovisar regeringen ett antal Skatt på arbetsinkomster – förslag på skatte- och avgiftsområdet med förvärvsinkomstbeskattning

effekter för budgetåret 2019 och framåt. Förslag lämnas inom två huvudområden: 6.1 Sänkt skatt för personer över

65 år

– skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.

6.1.1 Ärendet och dess beredning

avsnitt 6.1 och 6.2), och

– skatt på konsumtion m.m. (energi- och I budgetpropositionen för 2018 miljöskatter avsnitt 6.3). (prop. 2017/18:1) aviserade regeringen att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och Därefter sammanfattas de offentligfinansiella pension i sin helhet ska vara borttagen till 2020. effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som Vidare uttalade regeringen att den återstående lämnas eller beräknas i denna proposition. skattesänkningen bör göras i två steg med den Avsnittet avslutas med en författningsförsta sänkningen 2019 och den andra 2020. Mot kommentar till lagförslagen. bakgrund av detta har promemorian Ett ytter- För de ärenden där förslag lämnas finns lagligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika mellan löneinkomst och pension tagits fram inom frågorna inklusive granskning av Lagrådet redo- Finansdepartementet. Den innehåller ett förslag visas under respektive förslag. på hur skattesänkningen i det första av de två stegen bör göras. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 avsnitt 1. Prome-

Sammanfattning

morians lagförslag finns i bilaga 4 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 – Skatten sänks för personer över 65 år. avsnitt 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finans-

– Socialavgifternas nivåer förändras. departementet (Fi2018/02415/S1).

– Vägavgifterna inom eurovinjettsamarbetet Lagrådet för tung lastbilstrafik bör höjas och miljö- Förslaget om sänkt skatt för personer över 65 år differentieras. är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

PROP. 2018/ 19: 1

6.1.2 Det förhöjda grundavdraget 6.1.3 Ytterligare ett steg för att ta bort

skillnaden i beskattning

Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget Regeringens förslag: Det förhöjda grundhar ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att minska beskattningen för låginkomsttagare. avdraget för dem som vid beskattningsårets in- Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. 1 – gång har fyllt 65 år förstärks. Detta sker genom

5 och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan 207 000 och förkortad IL. 1 177 000 kronor per år. Det förhöjda grundav- Rätt till grundavdrag har fysiska personer som draget minskas samtidigt för förvärvsinkomster är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och som har haft förvärvsin- som överstiger 1 182 000 kronor per år. komst. Obegränsat skattskyldig är i princip den För beskattningsåret 2019 ska den förhöjda

som är bosatt eller vistas stadigvarande i Sverige delen av grundavdraget beräknas på följande sätt:

eller som har väsentlig anknytning hit och som – För inkomster upp t.o.m. 0,99 prisbastidigare har varit bosatt här (se 3 kap. 3 § IL). belopp uppgår den förhöjda delen till

Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt 0,687 prisbasbelopp. till grundavdrag. – För inkomster som överstiger 0,99 men inte Grundavdragets storlek är beroende av den 1,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda fastställda förvärvsinkomstens storlek. Grunddelen till 0,885 prisbasbelopp minskat med avdraget får inte överstiga den skattskyldiges 20 procent av inkomsterna. sammanlagda överskott av tjänst och aktiv – För inkomster som överstiger 1,11 men inte näringsverksamhet sedan allmänna avdrag gjorts. 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda Särskilda regler finns för hur överskottet av tjänst delen till 0,609 prisbasbelopp ökat med och allmänna avdrag ska beräknas i vissa speciella 4,9 procent av inkomsterna. fall (se 63 kap. 5 § IL).

Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt – För inkomster som överstiger 2,72 men inte grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar 2,94 prisbasbelopp uppgår den förhöjda

till att förbättra de ekonomiska villkoren för delen till 33,2 procent av inkomsterna personer som vid beskattningsårets ingång har minskat med 0,162 prisbasbelopp.

fyllt 65 år. Bestämmelserna om det förhöjda – För inkomster som överstiger 2,94 men inte grundavdraget för personer som har fyllt 65 år 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda finns i 63 kap. 3 a § IL. Regleringen innebär att delen till 0,482 prisbasbelopp ökat med det förhöjda grundavdraget uppgår till grund- 11,3 procent av inkomsterna. avdragsbeloppet enligt 3 § med tillägg av ett – För inkomster som överstiger 3,11 men inte särskilt belopp som anges för vissa inkomst- 4,45 prisbasbelopp uppgår den förhöjda intervall. delen till 0,171 prisbasbelopp ökat med Det förhöjda grundavdraget har sedan 21,3 procent av inkomsterna. införandet 2009 stegvis byggts ut. Åren 2010 och 2011 förstärktes det förhöjda grundavdraget för – För inkomster som överstiger 4,45 men inte

samtliga över 65 år. Åren 2013 och 2014 genom- 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda fördes ett fjärde och ett femte steg och även dessa delen till 0,763 prisbasbelopp ökat med

gånger sänktes skatten över samtliga inkomst- 8 procent av inkomsterna. intervall. Det förhöjda grundavdraget förstärktes – För inkomster som överstiger 7,88 men inte därefter den 1 januari 2016 vilket innebar att 8,08 prisbasbelopp uppgår den förhöjda skatten sänktes för äldre med inkomster upp till delen till 1,551 prisbasbelopp minskat med 20 000 kronor i månaden. Den senaste för- 2 procent av inkomsterna. stärkningen gjordes 2018. Då omfattade för- – För inkomster som överstiger 8,08 men inte stärkningen personer med en fastställd förvärvs- 13,54 prisbasbelopp uppgår den förhöjda inkomst mellan 123 700 och 416 300 kronor per delen till 2,399 prisbasbelopp minskat med år 2018. 12,5 procent av inkomsterna.

PROP. 2018/ 19: 1

– För inkomster som överstiger 13,54 men och att detta i sin tur minskar arbetskrafts-

inte 34 prisbasbelopp uppgår den förhöjda utbudet.

delen till 1,031 prisbasbelopp minskat med Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar inga

2,4 procent av inkomsterna. synpunkter på förslagets utformning eller målet

om att ta bort skillnaden i beskattning mellan – För inkomster som överstiger 34 prisbaslöneinkomst och pension. ESV framför att man belopp uppgår den förhöjda delen till delar uppfattningen att effekten på arbetsutbudet 0,215 prisbasbelopp. av det föreliggande förslaget är liten men påtalar

att sammantaget torde effekten på arbetsutbudet, Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019. av föreliggande förslag och de tidigare genom-

förda stegen, vara större. Den statiska be-

räkningen av de offentligfinansiella effekterna är Promemorians förslag överensstämmer med därför enligt ESV sannolikt mindre än den fakregeringens. tiska effekten av åtgärderna. Konjunkturinstitutet Remissinstanserna: Flera remissinstanser bedömer att det finns en risk att de offentligfinantillstyrker eller har inte något att erinra mot siella effekterna underskattas eftersom ingen förslaget. Bland dessa finns Landsorganisationen i hänsyn tas till förändringar i äldres arbetsutbud. Sverige (LO) och Försäkringskassan . I ett gemen- Konjunkturinstitutet saknar också en analys av samt yttrande ställer sig Pensionärernas Rikshur marginalskatterna och de genomsnittliga organisation (PRO), Riksförbundet Pensionärsskatterna för personer över 65 år påverkas av gemenskap, SPF Seniorerna och Svenska förslaget och hur beskattningen för personer över Kommunalpensionärernas Riksförbund positiva 65 år som även har arbetsinkomster ser ut efter till förslaget. Organisationerna vänder sig dock förslaget. Konjunkturinstitutet saknar också emot att den skatteskyldiges ålder är avgörande motivering till varför pension för dem som är för hur personens inkomster beskattas. över 65 år ska skattas lika som lön för dem som är Tjänstemännens centralorganisation (TCO) delar under 65 år, men pension och lön för dem som är uppfattningen att skatten på pensionsinkomster över 65 år eller under 65 år inte ska skattas lika bör vara likvärdig med beskattning av arbetsinom den åldersgruppen. inkomster, då de i en bemärkelse är uppskjuten Näringslivets skattedelegation (NSD) , med lön. TCO kan dock inte se logiken i att vilka Svenskt Näringsli v instämmer, anser att pensionsinkomster beskattas olika beroende på skattehöjningarna inte beskrivs och analyseras vilken ålder mottagaren har. TCO anser därför att tillräckligt i promemorian. NSD anser att det nu framlagda förslaget i sig utgör ett tydligt förslaget strider mot ambitionen att få fler att exempel på varför Sverige behöver en ny samlad jobba längre upp i åldrarna. Genom att göra det skattereform. Pensionsmyndigheten har inga mer förmånligt att vara pensionär kan man synpunkter på regeringens förslag men påpekar förvänta sig att färre personer väljer att jobba att för att helt ta bort skillnaden i beskattning och längre när de står inför möjligheten att gå i jämställa arbetsinkomster och pensioner krävs en pension. NSD saknar en analys av denna fråga bredare översyn av skattesystemet. Sveriges Läkarförbund motsätter sig förslaget Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har om höjd skatt för personer med inkomster över inga synpunkter på förslaget och framför att man 1 175 000 kronor per år. utgår från att skattesänkningen blir neutral för Sveriges akademikers centralorganisation kommunsektorn genom en höjning av anslaget (SACO) avstyrker förslaget. SACO delar upp- Kommunalekonomisk utjämning. fattningen att pensionsinkomst kan betraktas Skatteverket , som inte har något att erinra mot som uppskjuten arbetsinkomst. SACO anser förslaget, anser att konsekvensutredningen bör dock att förändringar i skattesystemet inte bör kompletteras med en mer utförlig analys av hur ske genom införande av avdrag och reduktioner, förslaget kan komma att påverka marginalskatter, utan i första hand med generella regler och lösarbetsutbud och pensionsbeslut. Arbetsgivarningar. Enligt SACO ökar förslagets utformning verket framför att det finns en hel del som talar för skattesystemets komplexitet och bidrar till att att de olika steg som tagits för att förbättra göra systemet mer svåröverskådligt. SACO anser pensionärernas disponibla inkomster samman-

taget påverkar incitamenten att arbeta bland äldre

PROP. 2018/ 19: 1

att skattesystemet sedan länge är ett svåröver- i vissa fall lägre skatt än personer under 65 år som skådligt lapptäcke som behöver reformeras för att arbetar. Detta gäller pensionärer över 65 år med bli mer effektivt och ändamålsenligt. inkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år (ca 97 500 kronor per månad). För dem innebär den föreslagna ändringen att skatten höjs. Sveriges Skälen för regeringens förslag Läkarförbund motsätter sig förslaget om höjd skatt för personer med sådana inkomster. Rege- Fortsatt sänkning av skatten ringen anser emellertid – mot bakgrund av syftet Särskilda principer har tagits fram för ut- med ändringen – att det är rimligt att också formningen av denna proposition. Motsvarande minska sådana skillnader i beskattningen vilka principer har beaktats i tillämpliga delar för innebär att pensionärer över 65 år i vissa fall har förslag som avser statens inkomster (se avsnitt lägre skatt. 1.1). Den princip som tillämpats i beslutet att Även vid inkomster som understiger 207 000 inkludera förslaget om sänkt skatt för personer kronor per år har pensionärer över 65 år något över 65 år innebär att lagförslag som är politiskt lägre skatt än arbetande under 65 år. Denna okontroversiella, och som inte kan genomföras marginella skillnad, som beror på att skilda under pågående budgetår, har inkluderats i de fall avrundningsregler gäller för avdrag (det förhöjda det råder politisk samsyn om förslaget. grundavdraget) och skattereduktioner (jobb- Pension beskattas i dag i flera fall hårdare än skatteavdraget), lämnas oförändrad. löneinkomst. Såsom tidigare aviserats föreslås nu NSD , med vilka Svenskt Näringsliv instämmer, en sänkning av skatten för personer över 65 år anser att de föreslagna skattehöjningarna inte begenom att det förhöjda grundavdraget förstärks. skrivs och analyseras tillräckligt i promemorian. PRO , Riksförbundet Pensionärsgemenskap , Regeringen behandlar denna synpunkt i konse- SPF Seniorerna och Svenska Kommunal- kvensanalysen i avsnitt 6.1.4. pensionärernas Riksförbund har i ett gemensamt yttrande vänt sig mot att den skatteskyldiges Förstärkningens utformning ålder är avgörande för hur pensionen beskattas. Den senaste förstärkningen av det förhöjda Även TCO och Konjunkturinstitutet saknar grundavdraget 2018 utformades så att personer motiv till att pensionsinkomster beskattas olika som är äldre än 65 år med fastställd förvärvsberoende på vilken ålder mottagaren har. TCO inkomst upp till ca 207 000 kronor per år (drygt anser vidare att Sverige behöver en ny samlad 17 200 kronor i månaden) inte betalar högre skatt skattereform. En bredare översyn av skatte- än personer med arbetsinkomst som är yngre än systemet efterfrågas även av Pensionsmyndigheten 65 år. För att ytterligare minska skatteskillnaden och SACO . mellan pension och lön för högre inkomster än så Regeringen kan konstatera att frågan om föreslås att det förhöjda grundavdraget förstärks åldersgränser i inkomstskattesystemet och i än för inkomster mellan 207 000 kronor och större utsträckning behovet av en ny samlad 1 177 000 kronor per år (mellan ca 17 200 kronor skattereform kräver omfattande utredning, vilket och 98 100 kronor per månad). Det förhöjda ligger utanför detta lagstiftningsärende. De syn- grundavdraget minskas samtidigt för förvärvspunkter som framförts rörande åldersgränser inkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år respektive behovet av en samlad skattereform (ca 97 500 kronor per månad) då utformningen av behandlas därför inte vidare här. avdraget anpassas för att närma sig utformningen Några remissinstanser har framfört syn- av jobbskatteavdraget. För inkomster som överpunkter på förslagets effekter, främst rörande stiger 1 182 000 kronor per år har som ovan arbetskraftsutbudet och marginalskatter. Dessa nämnts pensionärer över 65 år med nuvarande synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i regler lägre skatt än personer under 65 år som avsnitt 6.1.4. arbetar. I tabell 6.1 och tabell 6.2 redovisas nuvarande Höjd skatt i vissa fall särskilda belopp respektive det nya särskilda Som redogjorts för ovan är syftet med de före- beloppet i olika inkomstintervall för beskattslagna ändringarna att minska skillnaden i be- ningsåret 2019. Det förhöjda grundavdraget, dvs. skattning mellan löneinkomst och pension. grundavdraget med tillägg av det särskilda Enligt nuvarande regler har pensionärer över 65 år beloppet, redovisas för olika inkomster dels i

PROP. 2018/ 19: 1

termer av prisbasbelopp och andel av fastställd Tabell 6.4 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år

enligt förslaget

förvärvsinkomst i tabell 6.3, dels i termer av Kronor per år kronor i tabell 6.4. Fastställd förvärvsinkomst Förhöjt grundavdrag Tabell 6.1 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år – 51 600 51 600 Fastställd förvärvsinkomst Nuvarande särskilt belopp 51 700 – 126 400 51 700 upp till 70 300 – 0,99 PBB 0,687 PBB 126 500 – 136 700 70 300 upp till 73 700 0,99 PBB – 1,11 PBB 0,885 PBB – 0,2 FFI 136 800 – 206 900 73 700 upp till 81 600 1,11 PBB – 2,72 PBB 0,609 PBB + 0,049 FFI 207 000 – 375 700 81 700 ner till 78 300 2,72 PBB – 2,94 PBB 0,332 FFI – 0,162 PBB 375 800 – 629 600 78 300 ner till 46 500 2,94 PBB – 3,11 PBB 0,482 PBB + 0,113 FFI 629 700 – 1 581 000 46 500 ner till 23 700 3,11 PBB – 4,45 PBB 0,171 PBB + 0,213 FFI 1 581 000 – 23 700 4,45 PBB – 7,88 PBB 1,376 PBB – 0,058 FFI Källa: Egna beräkningar. 7,88 PBB – 9,15 PBB 2,164 PBB – 0,158 FFI Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 9,15 PBB – 12,43 PBB 1,541 PBB – 0,09 FFI 65 år vid beskattningsårets ingång kommer med 12,43 PBB – 0,422 PBB Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 46 500 kronor för 2019. FFI=Fastställd förslaget att vara oförändrat för inkomster upp till förvärvsinkomst. 4,45 prisbasbelopp (ca 206 900 kronor). I inkomstintervallet 4,45 till 9,15 prisbasbelopp (ca

Tabell 6.2 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år

207 000 – 425 500 kronor) förstärks grundav- Fastställd förvärvsinkomst Nuvarande särskilt belopp draget, för att minska skillnaden i beskattning – 0,99 PBB 0,687 PBB mellan en person med pensionsinkomst och en 0,99 PBB – 1,11 PBB 0,885 PBB – 0,2 FFI löntagare med jobbskatteavdrag i intervallet, gen- 1,11 PBB – 2,72 PBB 0,609 PBB + 0,049 FFI om en långsammare avtrappning. För inkomster 2,72 PBB – 2,94 PBB 0,332 FFI – 0,162 PBB som överstiger 9,15 prisbasbelopp (425 500 2,94 PBB – 3,11 PBB 0,482 PBB + 0,113 FFI kronor och uppåt) trappas grundavdraget av med 3,11 PBB – 4,45 PBB 0,171 PBB + 0,213 FFI en snabbare takt än tidigare och för inkomster som överstiger 13,54 men inte 34 prisbasbelopp 4,45 PBB – 7,88 PBB 0,763 PBB + 0,08 FFI (ca 629 700 – 1 581 000 kronor) införs ett nytt 7,88 PBB – 8,08 PBB 1,551 PBB – 0,02 FFI långsammare avtrappningsintervall med avsikten 8,08 PBB – 13,54 PBB 2,399 PBB – 0,125 FFI att beskattningen av förvärvsinkomster för 13,54 PBB – 34 PBB 1,031 PBB – 0,024 FFI personer över 65 år ska närma sig den som gäller en löntagare under 65 år med jobbskatteavdrag. 34 PBB – 0,215 PBB Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 46 500 kronor för 2019. FFI=Fastställd förvärvsinkomst. Skillnaden i grundavdrag mellan gällande regler och förslaget framgår av diagram 6.1, som visar de Tabell 6.3 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år olika grundavdragsnivåerna.

enligt förslaget

Fastställd förvärvsinkomst Förhöjt grundavdrag – 1,11 PBB 1,11 PBB 1,11 PBB – 2,72 PBB 0,834 PBB + 0,249 FFI 2,72 PBB – 2,94 PBB 0,608 PBB + 0,332 FFI 2,94 PBB – 4,45 PBB 1,252 PBB + 0,113 FFI 4,45 PBB – 8,08 PBB 1,844 PBB – 0,02 FFI 8,08 PBB – 13,54 PBB 2,692 PBB – 0,125 FFI 13,54 PBB – 34 PBB 1,324 PBB – 0,024 FFI 34 PBB – 0,508 PBB Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 46 500 kronor för 2019. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 6.1 Förhöjt grundavdrag i kronor för personer över skattskyldiga bedömas som ringa. Den offentlig-

65 år enligt gällande regler och enligt förslaget om

finansiella effekten av förslaget uppskattas med

ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för

personer under 65 år beaktande av antalet berörda skattskyldiga och Kronor per år föreslagen nivå på höjningen av grundavdraget till 90 000 4,17 miljarder kronor. 80 000 Gällande förhöjt grundavdrag Den offentligfinansiella effekten beror i Nytt förhöjt grundavdrag mycket stor utsträckning på minskad kommunal 70 000 inkomstskatt. Med en höjning av anslaget 1:1 Grundavdrag 60 000 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25, kompenseras emellertid kommuner 50 000 40 000 och landsting. Sveriges Kommuner och 30 000 Landsting anför att anslaget bör höjas med hela reformeffekten på 4,17 miljarder kronor. För- 20 000 stärkningen av det förhöjda grundavdraget 10 000 påverkar dock även den statliga inkomstskatten. Effekten på den kommunala inkomstskatten 0 0 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 250 000 1 500 000 1 750 000 Källa: Egna beräkningar. beräknas till ca 3,83 miljarder kronor 2019. Förslaget innebär också att underlaget för det Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser kommunala inkomstutjämningssystemet kan Ändringarna bör träda i kraft snarast möjligt, komma att påverkas. Genom utjämningssystemet vilket är den 1 januari 2019, och tillämpas första kommer dock eventuella förändringar av enskilda gången för beskattningsår som börjar efter den kommuners och landstings relativa skattekraft att 31 december 2018. Det bedöms inte finnas behov jämnas ut. Förslaget påverkar även storleken på av övergångsbestämmelser. skattereduktionen för kommunal fastighetsavgift för äldre, men förändringen är av mindre Lagförslag betydelse. Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § IL, se avsnitt 3.2. Effekter för enskilda Förslaget innebär att den beskattningsbara inkomsten och därmed skatten sänks för personer 6.1.4 Konsekvenser äldre än 65 år med inkomst mellan 207 000 kronor och 1 177 000 kronor per år, drygt en Offentligfinansiella effekter miljon personer. Den beskattningsbara inkoms- Förslaget att förstärka grundavdraget för dem ten och därmed skatten höjs för personer äldre än som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år 65 år med inkomster över 1 182 000 kronor per bedöms beröra drygt hälften av åldersgruppen, år, ca 8 500 personer. drygt en miljon personer. De personer som I tabell 6.5 visas skattesänkningen 2019 för berörs är de som betalar inkomstskatt och har en olika inkomst- och kommunalskattenivåer som fastställd förvärvsinkomst som överstiger följer av förstärkningen av det förhöjda grund- 206 900 kronor 2019. För de berörda som har en avdraget. För inkomster mellan 207 000 kronor fastställd förvärvsinkomst mellan 207 000 kronor och 535 800 kronor per år är skattesänkningen och 1 177 000 kronor per år innebär förslaget att mellan 0 och 11 050 kronor per år. För inkomster skatten sänks genom att det förhöjda grund- över 535 800 kronor per år avtar sedan skatteavdraget höjs. För inkomster mellan 1 177 100 sänkningen för att bli 0 kronor vid inkomster kronor och 1 182 000 kronor blir det förhöjda mellan 1 177 800 kronor och 1 181 900 kronor grundavdraget oförändrat. För de personer som per år. För inkomster däröver höjs skatten med har en fastställd förvärvsinkomst som överstiger som mest 5 484 kronor per år vid en genom- 1 182 000 kronor per år innebär förslaget att snittlig kommunalskattesats. Skattesänkningen skatten höjs genom att det förhöjda grund- som andel av inkomsten är störst för inkomster avdraget minskar för denna grupp. Av den mellan ca 360 000 kronor och 420 000 kronor per berörda gruppen på drygt en miljon personer år samt mellan ca 525 000 kronor och 560 000 uppskattas ungefär 8 500 personer få höjd skatt. kronor per år. I den grupp som berörs får antalet begränsat

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 6.5 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget Även för dem som arbetar helt eller delvis för-

om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år,

ändras marginalskatterna på samma vis för deras

vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer

Kronor per år och procent totala fastställda förvärvsinkomst. Nivån på

marginalskatten för ytterligare arbetsinkomst kan Fastställd Kommunalskattesats Andel av förvärvs- Lägsta Medel Högsta brutto- samtidigt vara mycket låg beroende på hur stor inkomst inkomsten 1 del av den ursprungliga inkomsten som utgörs av 29,19 32,12 35,15 arbets- respektive pensionsinkomst. 200 000 0 0 0 0,0

225 000 729 803 879 0,4 Förslaget innebär att skillnaden i beskattning

250 000 1 751 1 927 2 109 0,8 för pensionärer över 65 år gentemot löntagare

300 000 3 765 4 143 4 534 1,4 som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång

minskas för inkomster som överstiger 206 900 400 000 7 034 7 741 8 471 1,9 kronor om året. För inkomster som understiger 500 000 6 539 7 195 7 874 1,4 207 400 kronor per år är skatten redan lika låg 750 000 5 581 5 884 6 196 0,8 eller lägre för pensionärer över 65 år jämfört med

1 000 000 2 330 2 457 2 587 0,2 löntagare under 65 år. De som med förslaget får

1 300 000 -1 572 -1 656 -1 744 -0,1 höjd skatt, personer över 65 år med fastställd

1 600 000 -5 202 -5 483 -5 774 -0,3 förvärvsinkomst över 1 182 000 kronor per år, har

med nuvarande regler lägre skatt än löntagare 1 Beräknat på genomsnittlig kommunalskatt (32,12%). Anm.: Beräkningar utifrån 2019 års prisbasbelopp (46 500 kronor). Ett negativt belopp innebär att skatten höjs. under 65 år. Detta gäller såväl om inkomsten

Källa: Egna beräkningar. kommer från pension som om den kommer från

arbete. Skillnaden i beskattning minskar alltså Skatteverket och Konjunkturinstitutet efterlyser en även för denna grupp. I tabell 6.6 visas skillnaden analys av hur marginalskatterna påverkas av föri beskattning med nuvarande och föreslagna slaget. Som Skatteverket också tar upp i sitt regler 2019. remissvar innebär förslaget att marginalskatterna

minskar för fastställda inkomster mellan 4,45 och Tabell 6.6 Skillnad i beskattning mellan en person äldre än

9,15 prisbasbelopp (ca 206 900 och 425 500 kron- 65 år med enbart pensionsinkomst och en person yngre än

or) och ökar för inkomster mellan 9,15 och

65 år med enbart arbetsinkomst vid samma inkomstnivå

Kronor per år 34 prisbasbelopp (ca 425 500 och 1 581 000 kron-

or). Inom dessa intervall Fastställd Enligt 2018 års regler Enligt föreslagna förvärvsinkomst regler – minskar marginalskatten med ca 200 000 -71 -71

4,4 procentenheter för inkomster mellan 225 000 1 495 692 4,45 och 8,08 prisbasbelopp (ca 206 900 och 250 000 3 672 1 745 375 700 kronor), 300 000 7 991 3 848 – minskar marginalskatten med ca 1,1 pro- 400 000 15 773 8 032 centenheter för inkomster mellan 8,08 och 500 000 16 762 9 567 9,15 prisbasbelopp (ca 375 700 och 425 500 750 000 12 979 7 095 kronor),

1 000 000 5 479 3 022 – ökar marginalskatten med ca 1,1 procent- 1 300 000 -3 521 -1 865 enheter för inkomster mellan 9,15 och 1 600 000 -11 195 -5 712 12,45 prisbasbelopp (ca 425 500 och 578 900 Anm.: Beloppen i tabellen avser hur mycket mer personen äldre än 65 år med enbart kronor), pensionsinkomst betalar i skatt per år jämfört med en person, yngre än 65 år, med

enbart arbetsinkomst. Ett negativt belopp innebär därmed att personen med enbart – ökar marginalskatten med ca 4 procent- pensionsinkomst betalar mindre i skatt än personen med enbart arbetsinkomst.

enheter för inkomster mellan 12,45 och Beräkningar utifrån 2019 års prisbasbelopp (46 500 kronor) samt genomsnittlig kommunal skattesats 2018, 32,12 procent. 13,54 prisbasbelopp (ca 578 900 och 629 600 Källa: Egna beräkningar.

kronor), och I diagram 6.2 visas den genomsnittliga procentu- – ökar marginalskatten med ca 0,8 procentella förändringen av ekonomisk standard, till följd enheter för inkomster mellan 13,54 och av förslaget om ett ytterligare förstärkt grund- 34 prisbasbelopp (ca 629 600 och 1 581 000 avdrag för personer över 65 år, uppdelat på kronor). inkomstgrupper (decilgrupper) för hela befolk-

ningen. I diagram 6.3 visas samma förändring

uppdelat på inkomstgrupper för dem som är 65 år

PROP. 2018/ 19: 1

eller äldre. I båda fallen gäller att den ekonomiska Det förhöjda grundavdraget för personer som vid standarden ökar i samtliga inkomstgrupper men årets ingång fyllt 65 år infördes 2009 och har bara marginellt i inkomstgrupp 1 och 2. Att sedan dess förstärkts ett flertal gånger, senast ökningen är klart mindre för inkomstgrupp 10 än 2018. Diagram 6.4 visar den genomsnittliga proför inkomstgrupp 4 till 9 beror dels på högre centuella förändringen av ekonomisk standard, inkomster i relation till skattesänkningen, dels på till följd av hela det förhöjda grundavdraget för att vissa personer i gruppen får höjd skatt. Sett till personer över 65 år, inklusive den nu föreslagna hela befolkningen ökar den ekonomiska standar- förstärkningen, uppdelat på inkomstgrupper den med ungefär lika mycket för inkomstgrupp 4 (decilgrupper) för hela befolkningen. Ökningen till 9. För den berörda åldersgruppen, 65 år eller av ekonomisk standard är störst i inkomstgrupp 2 äldre, är den genomsnittliga ökningen som andel och 3 och minskar sedan med stigande inkomster av ekonomisk standard knappt 0,8 procent. Ök- för att vara lägst i den högsta inkomstgruppen. ningen är störst i inkomstgrupp 7 och 8.

Diagram 6.4 Procentuell förändring av ekonomisk standard

Diagram 6.2 Procentuell förändring av ekonomisk standard till följd av hela det förhöjda grundavdraget för personer

till följd av förslaget om sänkt skatt för personer över 65 år, över 65 år, i olika inkomstgrupper för hela befolkningen,

i olika inkomstgrupper för hela befolkningen, 2019 2019

Procent Procent 0,25 5,00 4,50 0,20 4,00 3,50 0,15 3,00 2,50 0,10 2,00 1,50 0,05 1,00 0,50 0,00 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts utifrån ekonomisk standard för hela Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts utifrån ekonomisk standard för hela befolkningen. Ekonomisk standard, eller ekvivalerad disponibel inkomst, är ett mått befolkningen. Ekonomisk standard, eller ekvivalerad disponibel inkomst, är ett mått på hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Alla i ett på hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Alla i ett hushåll har samma ekonomiska standard. hushåll har samma ekonomiska standard. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

Diagram 6.3 Procentuell förändring av ekonomisk standard Några remissinstanser, däribland Arbetsgivar-

till följd av förslaget om sänkt skatt för personer över 65 år,

verket , Konjunkturinstitutet och Skatteverket ,

i olika inkomstgrupper för personer över 65 år, 2019

bedömer att förslaget och framför allt det totala Procent 1,60 förhöjda grundavdraget riskerar att leda till ett minskat arbetsutbud för äldre. Förslaget att för- 1,40 stärka det förhöjda grundavdraget innebär lägre 1,20 skatt på inkomster för personer 65 år och äldre och därmed högre disponibel inkomst för denna 1,00 grupp. Regeringen instämmer i att detta, som 0,80 nämnda remissinstanser påpekat, innebär en 0,60 inkomsteffekt som i någon mån kan få en negativ effekt på arbetsutbudet genom att det inte är nöd- 0,40 vändigt att arbeta lika länge för att uppnå samma 0,20 disponibelinkomst. För den nu föreslagna för- 0,00 stärkningen bedöms denna effekt emellertid vara 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 liten. Samma bedömning gör också remiss- Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts utifrån ekonomisk standard för befolkningen. Ekonomisk standard, eller ekvivalerad disponibel inkomst, är ett mått instanserna. När det gäller effekten på arbetsutbudet av hela det förhöjda grundavdraget vill på hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Alla i ett hushåll har samma ekonomiska standard. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. regeringen framhålla att beräkningen av det förhöjda grundavdraget inte gör någon skillnad på

PROP. 2018/ 19: 1

pensionsinkomst och arbetsinkomst. Skatte- I diagram 6.6 visas hur hela det förhöjda grundsänkningen blir lika stor oavsett typ av inkomst. avdraget, inklusive den nu föreslagna för- Det innebär att förslaget om ytterligare för- stärkningen, påverkar den ekonomiska jämställdstärkning av det förhöjda grundavdraget inte gör heten mellan kvinnor och män för hela befolkdet mer lönsamt att gå i pension relativt att arbeta ningen. Totalt gynnar hela det förhöjda grundför personer äldre än 65 år. Personer över 65 år avdraget i större utsträckning kvinnor än män. med arbetsinkomst har dessutom ett förstärkt jobbskatteavdrag jämfört med personer yngre än Diagram 6.6 Procentuell förändring av individuell disponibel

inkomst till följd av hela det förhöjda grundavdraget

65 år.

uppdelat mellan kvinnor och män för hela befolkningen,

2019

Jämställdhetsanalys Procent Förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag 1,80 innebär skattesänkningar för både kvinnor och Kvinnor Män 1,60 män. Det minskar skatteskillnaden mellan pens- 1,40 ion och lön och berör äldre med årliga förvärvsinkomster över 4,45 prisbasbelopp (ca 1,20 206 900 kronor). Vid en given fastställd förvärvs- 1,00 inkomst är grundavdraget, inklusive det förhöjda 0,80 grundavdraget, detsamma för kvinnor och män. 0,60 Män har dock i genomsnitt högre pension än kvinnor bl.a. till följd av att kvinnor oftare arbetat 0,40 deltid eller förvärvsarbetat under färre år. För- 0,20 slaget kommer därför att gynna män i större 0,00 utsträckning än kvinnor vilket innebär att den Anm.: Avser individer vars individuella disponibla inkomst förändrats med minst ekonomiska jämställdheten kommer att minska. 10 kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Diagram 6.5 visar de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till följd av det ytterligare förhöjda Effekter för myndigheter och företag grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupp- En förstärkning av det förhöjda grundavdraget er. Ökningen är störst i åldersgruppen 70 – 74 för för personer över 65 år medför endast marginella män och i åldersgruppen 65 – 69 för kvinnor. förändringar för Skatteverket och ingår i den an- I samtliga åldersgrupper ökar mäns individuella passning som årligen görs på grund av ny eller disponibla inkomst mer än kvinnornas. Förslaget förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kommer därför att bidra till ökade inkomstutgifter för Skatteverket ska hanteras inom beskillnader mellan kvinnor och män. fintliga ekonomiska ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få

Diagram 6.5 Procentuell förändring av individuell disponibel

inkomst till följd av förslaget om sänkt skatt för personer någon budgetpåverkan. För företagen bedöms över 65 år efter kön och åldersgrupp, 2019 förslaget inte få några effekter.

Procent 1,40 Kvinnor Män 1,20

1,00

0,80

0,60

0,40

0,20

0,00 65-69 70-74 75-79 80-84 85- Anm.: Avser individer vars individuella disponibla inkomst förändrats med minst 10 kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter Eftersom justeringen av delavgifterna ska göras m.m. inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna löneavgiften till 6.2 Förändrade nivåer för 11,62 procent. socialavgifter Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket. I tabell 6.7 och tabell 6.8 redovisas arbetsgivar- Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i avgifter och egenavgifter före och efter dessa arbetsgivaravgifterna sänks till 3,55 procent och i förändringar. egenavgifterna till 3,64 procent. Efterlevande- De nya avgiftsnivåerna träder i kraft den pensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i 1 januari 2019. egenavgifterna sänks till 0,6 procent. Detta leder sammantaget till att den allmänna löneavgiften Tabell 6.7 Arbetsgivaravgifter 2018 och 2019 enligt höjs till 11,62 procent.

regeringens förslag

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019. Procent 2018 2019 Sjukförsäkringsavgift 4,35 3,55 Skälen för regeringens förslag: Särskilda Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 principer har tagits fram för utformningen av Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 denna proposition. Motsvarande principer har Efterlevandepensionsavgift 0,70 0,60 beaktats i tillämpliga delar för förslag som avser Arbetsmarknadsavgift 2,64 2,64 statens inkomster (se avsnitt 1.1). Den princip Arbetsskadeavgift 0,20 0,20 som tillämpats i beslutet att inkludera detta för- Summa socialavgifter 20,70 19,80 slag innebär att förslag ska genomföras om justeringar behöver göras utifrån ändrade volymer. Allmän löneavgift 10,72 11,62 Socialavgifterna tas ut för finansiering av de Socialavgifter och allmän löneavgift 31,42 31,42 sociala trygghetssystemen och betalas antingen Källa: Egna beräkningar. som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter.

Tabell 6.8 Egenavgifter 2018 och 2019 enligt regeringens

Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare,

förslag

medan egenavgifter betalas av främst enskilda Procent näringsidkare. 2018 2019 Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex avgifter Sjukförsäkringsavgift 4,44 3,64 som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjuk- Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 försäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de förväntade intäkterna från Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. Ut- Efterlevandepensionsavgift 0,70 0,60 gifterna inom sjukförsäkringen förväntas inte öka Arbetsmarknadsavgift 0,10 0,10 i samma utsträckning som intäkterna från sjuk- Arbetsskadeavgift 0,20 0,20 försäkringsavgiften 2019. Mot denna bakgrund Summa socialavgifter 18,25 17,35 föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften Allmän löneavgift 10,72 11,62 sänks med 0,80 procentenheter till 3,55 procent i Socialavgifter och allmän löneavgift 28,97 28,97 arbetsgivaravgifterna och till 3,64 procent i egen- Källa: Egna beräkningar. avgifterna. Prognoserna visar att efterlevandepensionsav- Lagrådet giften kan sänkas till 0,6 procent för att intäkterna Förslagen om förändrade nivåer för socialavgifter ska motsvara de förväntade utgifterna 2019. är författningstekniskt och även i övrigt av sådan Regeringen föreslår därför att efterlevandebeskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna pensionsavgiften sänks med 0,10 procentenheter betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat till 0,60 procent i arbetsgivaravgifterna och i egen- Lagrådets yttrande. avgifterna.

Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 §

PROP. 2018/ 19: 1

lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, se av en avgift för tunga fordon som använder vissa avsnitt 3.3 och 3.1. vägar. En promemoria – Höjda och miljödifferentierade vägavgifter (Fi2018/01890/S2) – med ovan angivna ändringar har därefter tagits fram inom Finansdepartementet. Promemorians Skatt på konsumtion m.m. – energi- och förslag har remissbehandlats. Regeringen miljöskatter beslutade den 8 november 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i pro- 6.3 Höjda och miljödifferentierade memorian (Fi2018/03530/S2). vägavgifter inom Alla samarbetsländer ska ratificera protokollet eurovinjettsamarbetet för att det ska träda i kraft. Protokollet ska således godkännas av riksdagen. Ett godkännande bör inhämtas och ett lag- Regeringens bedömning: Vägavgiften bör höjas förslag presenteras senare under riksdagsåret. och differentieringen efter vilka krav på utsläpp av Det kommande lagförslaget bör träda i kraft föroreningar som ett fordons motor uppfyller den dag regeringen bestämmer, vilket bedöms bör utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav. kunna vara den 1 juli 2019. Det kommande förslaget bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

6.4 Offentligfinansiella effekter – en

Skälen för regeringens bedömning: Särskilda sammanfattning principer har tagits fram för utformningen av denna proposition. Motsvarande principer har I tabell 6.9 redovisas de offentligfinansiella beaktats i tillämpliga delar för förslag som avser effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar statens inkomster (se avsnitt 1.1). Den princip som presenterats i denna proposition. För mer som tillämpats i beslutet att inkludera denna be- utförliga beskrivningar av de olika skatteåtdömning innebär att förslag som beror på be- gärderna hänvisas till tidigare avsnitt. slutade lagar och förordningar, internationella Tre olika typer av offentligfinansiella effekter avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rätts- redovisas i tabell 6.9: bruttoeffekt för 2019, akter ska genomföras. periodiserade nettoeffekter för 2019 – 2021 och Sverige är sedan den 1 januari 1998 anslutet till varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den ett mellanstatligt samarbete i form av ett gemen- statiskt beräknade förändringen i intäkterna från samt uttag av vägavgift för tunga godstransporter den skatt som regeländringen avser. Bruttovid användandet av vissa vägar (eurovinjett- effekten beaktar således inte eventuella indirekta samarbetet). I samarbetskommittén för euro- effekter som t.ex. regeländringens påverkan på vinjettsamarbetet har avtalsparterna kommit andra skattebaser och på konsumentprisindex överens om att höja vägavgifterna och anpassa (KPI). Om KPI påverkas av en regeländring så dessa till nyare utsläppskrav för fordons motorer. uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika Vägavgiften i lagen (1997:1137) om vägavgift offentliga transfereringssystem påverkas av förför vissa tunga fordon har inte höjts sedan 2001 ändringar i KPI. Vid en bedömning av de kortvilket inneburit att den reala avgiftsnivån sjunkit. siktiga offentligfinansiella effekterna av olika åt- Vägavgifterna bör därför höjas för att bibehålla gärder är den periodiserade nettoeffekten för den den totala avgiftsnivån. Avgiftsnivåerna har inte konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. heller anpassats till nya utsläppskrav som införts I den periodiserade redovisningen hänförs förpå tunga godsfordons motorer. Genom en ut- ändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det invidgad differentiering av vägavgiften anpassas komstår den skattepliktiga händelsen äger rum. trafikbeskattningen för den tunga godstrafiken Vidare beaktas i nettoeffekten även vissa indirekta till de kostnader som den ger upphov till i fråga effekter på skatteintäkterna och på de offentliga om bl.a. miljöpåverkan. utgifterna. Den periodiserade nettoeffekten redo- Regeringen undertecknade den 6 december visas för åren 2019 – 2021. 2017 protokoll om ändring i det avtal som reglerar det mellanstatliga eurovinjettsamarbetet om uttag

PROP. 2018/ 19: 1

Den varaktiga effekten, som redovisas i den skillnader i budgeteffekter av förslagen mot sista kolumnen i tabell 6.9, ger ett mått på den be- tidigare aviserade effekter redovisas i tabell 6.9. stående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd I budgetpropositionen för 2018 aviserades medför, dock utan koppling till hur de offentliga även ytterligare sänkning av skatten 2020 för perfinanserna påverkas ett visst år. Beräkningen soner över 65 år. Något förslag om detta lämnas baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida netto- inte i denna proposition. Detta har beaktats i effekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan inkomstberäkningarna. regelförändringar vars nettoeffekter är olika för- I budgetpropositionen för 2018 aviserade delade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga regeringen att bestämmelser om beskattning och effekten och de periodiserade årliga netto- betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige effekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av borde införas från och med den 1 januari 2019. vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare Det aviserades vidare att ett sådant regelverk beskrivning av metodfrågor kopplade till denna skulle medföra en skatteintäktsökning om ca redovisning hänvisas till Finansdepartementets 420 miljoner kronor per år. Något förslag publikation Beräkningskonventioner 2018. rörande beskattning och betalning av skatt vid De offentligfinansiella effekterna av de åt- tillfälligt arbete i Sverige lämnas inte i denna progärder som redovisas i detta avsnitt har beräknats position. Detta har beaktats i inkomstberäkutifrån 2019 års prognostiserade priser och ningarna. volymer. Den prognos av offentliga sektorns I budgetpropositionen för 2016 och 2017 totala intäkter för 2019 – 2021 som redovisas i aviserade regeringen förslag om att ytterligare avsnitt 7 är baserad på nu gällande regler samt sänka reklamskatten från och med 2019. Något regeringens föreslagna och beräknade åtgärder i förslag om detta lämnas inte i denna proposition. denna proposition. I avsnitt 7 redovisas in- Detta har beaktats i inkomstberäkningarna. täkterna i respektive års priser och volymer.

Förslag i andra propositioner Den 1 januari 2019 träder nya skatteregler för företagssektorn i kraft (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Ändringarna aviserades i budgetpropositionen för 2018 men har sedan dess förändrats avseende både utformningen av regeländringarna och de offentligfinansiella effekterna. Ändringarna medför ökade skatteintäkter från företagssektorn med 920 miljoner kronor 2019 jämfört med vad som tidigare aviserats. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna. Den 1 januari 2019 införs en ny reglering av spelmarknaden som bygger på ett licenssystem (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363). Omregleringen innebär även att beskattningen av spelverksamhet förändras. Ändringarna medför ökade skatteintäkter med 418 miljoner kronor 2019 jämfört med tidigare reglering. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.

Tidigare aviserade förslag Vissa åtgärder som redovisas i denna proposition har redan aviserats och budgeterats i budgetpropositionen för 2018 och i den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det gäller förslaget om sänkt skatt 2019 för personer över 65 år och nya skatteregler för företagssektorn. Eventuella

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 6.9 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. Bruttoeffekt 2019, periodiserad nettoeffekt år

2019 – 2021 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Brutto- Varaktig

Effekt från effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2019 2019 2020 2021

Förslag i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Sänkt skatt för personer över 65 år, jämfört med tidigare avisering 2019-01-01 0,00 0,00 4,31 4,31 4,30 Delsumma – förslag i budgetpropositionen 0,00 0,00 4,31 4,31 4,30

Bedömningar i budgetpropositionen

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Höjda och miljödifferentierade avgifter inom eurovinjettsamarbetet 2019-07-01 0,13 0,12 0,24 0,24 0,24 Delsumma – bedömningar i budgetpropositionen 0,13 0,12 0,24 0,24 0,24

Förslag i andra propositioner

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Nya skatteregler för företagssektorn, differens mot avisering 1 2019-01-01 0,90 0,92 0,80 -1,52 -0,08

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Nya skatteregler för spel 2019-01-01 0,42 0,42 0,42 0,42 0,42 Delsumma – förslag i andra propositioner 1,32 1,34 1,22 -1,10 0,34

Tidigare aviserade förslag som inte genomförs

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige 2019-01-01 -0,42 -0,42 -0,42 -0,42 -0,42

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sänkt reklamskatt 2 2019-01-01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Delsumma – tidigare aviserade förslag som inte genomförs -0,41 -0,41 -0,41 -0,41 -0,41

Summa 1,04 1,05 5,36 3,04 4,47

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 I budgetpropositionen för 2018 aviserades den offentligfinansiella effekten för 2018 – 2020. Utifrån beslutad proposition Nya skatteregler för företagssektorn (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398) har effekterna justerats för perioden samt kompletterats med 2021. 2 I budgetpropositionen för 2016 aviserades den offentligfinansiella effekten för bl.a. 2019. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

6.5 Författningskommentarer Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

6.5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen Av första punkten framgår att lagen träder i kraft (1994:1920) om allmän löneavgift den 1 januari 2019. Av andra punkten framgår att 63 kap. 3 a § 3 § tillämpas första gången på beskattningsår som Paragrafen innehåller bestämmelser om allmän börjar efter den 31 december 2018. löneavgift. Ändringen, som föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att den allmänna löneavgiften 6.5.3 Förslaget till lag om ändring i fr.o.m. den 1 januari 2019 uppgår till socialavgiftslagen (2000:980) 11,62 procent.

2 kap.

26 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetsgivaravgift. Ändringen, som föranleds av Av första punkten framgår att lagen träder i kraft förslaget i avsnitt 6.2 om förändrade nivåer för den 1 januari 2019. socialavgifter, innebär att sjukförsäkringsavgif- Av andra punkten framgår att bestämmelsen i ten i arbetsgivaravgifterna sänks till 3,55 procent 3 § i den nya lydelsen tillämpas på lön eller annan och efterlevandepensionsavgiften till 0,60 proersättning enligt 1 § som betalas ut efter den cent. De sammanlagda arbetsgivaravgifterna 31 december 2018. uppgår således till 19,80 procent fr.o.m. den Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i 1 januari 2019. 3 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2018. 3 kap. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som 13 § efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige Paragrafen innehåller bestämmelser om egeninte visar annat, så stor del av beskattningsårets avgift. Ändringen, som föranleds av förslaget i inkomst anses hänförlig till tiden efter den avsnitt 6.2 om förändrade nivåer för social- 31 december 2018 som svarar mot förhållandet avgifter, innebär att sjukförsäkringsavgiften i mellan den del av beskattningsåret som infaller egenavgifterna sänks till 3,64 procent och efterunder denna tid och hela beskattningsåret. levandepensionsavgiften till 0,60 procent. De sammanlagda egenavgifterna uppgår således till 17,35 procent fr.o.m. den 1 januari 2019.

6.5.2 Förslaget till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

63 kap.

3 a § Av första punkten framgår att lagen träder i kraft Paragrafen innehåller bestämmelser om beräk- den 1 januari 2019. ningen av grundavdraget för personer som vid Av andra punkten framgår att bestämmelsen i beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. För dessa 2 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättpersoner uppgår grundavdraget till beloppet ning som betalas ut efter den 31 december 2018. enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i anges för vissa inkomstintervall. Ändringarna av 3 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på indet särskilda beloppet i olika inkomstintervall komst som uppbärs efter den 31 december 2018. innebär att den beskattningsbara inkomsten och Omfattar beskattningsåret tid såväl före som därmed skatten sänks för personer äldre än 65 år efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige med en inkomst mellan 207 000 och 1 177 000 inte visar annat, så stor del av beskattningsårets kronor per år. inkomst anses hänförlig till tiden efter den Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.1 31 december 2018 som svarar mot förhållandet om sänkt skatt för personer över 65 år. mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

7 Inkomster

PROP. 2018/ 19: 1

7 Inkomster

I detta avsnitt lämnas förslag till beräkningen av lönesumman blir lägre än 2018. Däremot stiinkomsterna i statens budget för 2019 och en ger åter intäkterna från skatt på kapital, preliminär beräkning av inkomsterna för 2020 eftersom vinsterna i bolagssektorn ökar och 2021. Prognosen för den offentliga sektorns kraftigt. skatteintäkter och för inkomsterna i statens – Under 2020 och 2021 väntas de totala budget redovisas. En jämförelse görs mellan skatteintäkterna öka med 3,8 respektive nuvarande prognos och prognosen i 2018 års 3,4 procent. ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100). – Som andel av bruttonationalprodukten Slutligen görs en uppföljning av inkomsterna i (BNP) väntas de totala skatteintäkterna statens budget för 2017 och 2018. sjunka från 44,0 procent 2018 till 43,6 pro- Prognoserna är baserade på nu gällande regler cent 2021, eftersom viktiga skattebaser som samt regeringens föreslagna och beräknade åtlönesumman och bostadsinvesteringar ökar gärder i denna proposition. Särskilda principer långsammare än BNP. har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1). Att propositionen har lämnats av – I förhållande till bedömningarna i 2018 års en övergångsregering medför att prognoserna är ekonomiska vårproposition har de totala förknippade med en större osäkerhet än normalt. skatteintäkterna 2017 – 2021 reviderats upp med 9 – 18 miljarder kronor per år.

Sammanfattning

– År 2018 väntas de totala skatteintäkterna 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

öka med 3,7 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga ökningen de senaste Efter tre år med höga tillväxttal väntas skatteintio åren. Jämfört med de närmast föregående täkternas ökningstakt sjunka till 3,7 procent 2018 åren blir dock ökningstakten i intäkterna (se diagram 7.1), vilket alltjämt är något över den lägre. Det beror på att intäkterna från hus- senaste tioårsperiodens genomsnittliga ökningshållens kapitalskatter minskar efter flera år takt. Den snabba ökningen av skatteintäkterna på höga nivåer. Dessutom bidrog skattere- 2015 – 2017 förklaras främst av skattereformer, i former, främst slopad nedsättning av social- huvudsak slopandet av nedsättningen av socialavavgifter för unga, till en stark ökning av gifter för unga. År 2018 medför däremot skatteskatteintäkterna de närmast föregående reformer att intäkterna minskar, det handlar åren. framför allt om sänkt skatt för personer över 65 år. Inbromsningen i bostadsinvesteringarna, – Även 2019 väntas de totala skatteintäkterna som påverkar mervärdesskatteintäkterna, och öka med 3,7 procent. Bostadsinvesteringminskningen av hushållens kapitalinkomster biarna minskar, vilket dämpar mervärdesskatdrar ytterligare till att ökningstakten för de totala teintäkterna, samtidigt som ökningen av

PROP. 2018/ 19: 1

skatteintäkterna blir lägre. Å andra sidan fortsätter antalet arbetade timmar att öka. Det medför Regeringens förslag: Den beräkning av inkomster i statens budget för 2019 som sammanställts att lönesumman, dvs. summan av utbetalda löner i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. Den preliminära beinklusive företagarinkomster, väntas stiga med räkningen av inkomster i statens budget för 2020 5 procent 2018 och därmed öka inkomsterna från skatt på arbete. och 2021 enligt tabell 7.2 godkänns som riktlinje Även 2019 väntas skatteintäkterna öka med för regeringens budgetarbete.

3,7 procent. Minskade bostadsinvesteringar håller tillbaka mervärdesskatteintäkterna. Samtidigt blir ökningstakten för lönesumman lägre och därmed Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. ökar inte intäkterna från skatt på arbete lika starkt 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett som 2018. Däremot väntas intäkterna från skatt förslag till statens inkomster för det kommande på kapital åter öka, framför allt eftersom vinsterna budgetåret. Regeringens förslag till inkomsti bolagssektorn ökar relativt snabbt. beräkning för 2019 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. År 2020 och 2021 bedöms de totala skatte- Regeringen ska i budgetpropositionen också intäkterna öka med 3,8 respektive 3,4 procent. lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar Samtliga skattebaser (arbete, kapital och konsum- för det andra och tredje tillkommande budgettion) väntas bidra till ökningen. Stigande ränte- året, se 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). Regenivåer i ekonomin väntas leda till att intäkterna ringens förslag till preliminära inkomstberäkfrån avkastningsskatten stiger kraftigt. ningar för 2020 och 2021 redovisas i tabell 7.2.

Diagram 7.1 Totala skatteintäkter

Årlig förändring i procent Miljarder kronor

Skattekvoten

10 2 500 Årlig förändring, procent 8 Miljarder kronor 2 300 Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. Skattekvoten påverkas normalt 2 100 främst av regelförändringar i skattesystemet. År 6 2018 väntas skattekvoten sjunka jämfört med fö- 1 900 4 1 700 regående år. Det förklaras främst av att hushållens kapitalskatter och punktskatter minskar i förhål- 2 1 500 lande till BNP, men även av förändrade skattereg- 0 ler, bl.a. sänkt skatt för personer över 65 år. 1 300 -2 1 100

Tabell 7.1 Skattekvot

-4 900 Procent av BNP 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 2017 2018 2019 2020 2021 Skatt på arbete 26,1 26,0 25,7 25,7 25,6 I tabell 7.8 finns en sammanställning av de beräk- Skatt på kapital 5,8 5,4 5,4 5,6 5,5 nade effekterna av förändringar på skatteområdet Skatt på konsumtion 12,3 12,2 12,1 12,1 12,0 till följd av regeländringar 2016 – 2021. Samman- Övriga skatter 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 taget bedöms regeländringar på skatteområdet

Skattekvot 44,3 44,0 43,7 43,7 43,6

minska intäkterna med 4 miljarder kronor 2018 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med och med ytterligare 3 miljarder kronor 2019. För summan. Skattekvoten för 2017 är regeringens prognos och kan skilja sig från 2020 leder regeländringarna sammantaget inte till det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. någon förändring av skatteintäkterna. År 2021 bedöms regeländringar minska intäkterna med 4 miljarder kronor.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 7.2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor Inkomst- Utfall Prognos huvudgrupp 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 1 137,1 1 193,8 1 244,8 1 286,7 1 333,4 1 379,3

1100 Direkta skatter 607,1 635,2 658,6 679,0 703,6 727,5 Kommunal inkomstskatt 669,6 700,0 728,1 753,5 780,3 807,6 Statlig inkomstskatt 55,6 58,6 60,3 61,0 62,3 62,8 Jobbskatteavdrag -105,1 -109,1 -113,3 -117,0 -120,1 -123,5 Husavdrag -12,7 -14,0 -14,5 -15,1 -15,5 -16,0 Övrigt -0,3 -0,3 -2,1 -3,4 -3,4 -3,4 1200 Indirekta skatter 530,1 558,7 586,2 607,7 629,8 651,8 Arbetsgivaravgifter 515,7 540,5 567,5 590,8 612,3 633,7 Egenavgifter 11,5 12,1 12,6 13,1 13,7 14,3 Särskild löneskatt 43,6 45,8 48,0 49,8 51,5 53,2 Nedsättningar -5,7 -3,3 -3,6 -5,8 -6,0 -6,1 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -35,6 -36,9 -38,9 -40,8 -42,3 -43,8

1300 Skatt på kapital 246,0 263,4 260,1 271,5 288,3 298,2

Skatt på kapital, hushåll 74,6 80,8 68,1 68,8 69,8 68,9 Skatt på företagsvinster 115,2 126,7 132,9 143,2 152,1 156,9 Avkastningsskatt 4,6 4,5 5,4 6,4 12,5 16,6 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 33,4 32,8 33,3 32,1 32,0 33,1 Stämpelskatt 12,3 12,1 12,6 12,9 13,2 13,5 Kupongskatt m.m. 5,7 6,4 7,8 8,2 8,8 9,1

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 533,2 554,7 578,3 595,9 617,7 638,7

Mervärdesskatt 406,5 427,2 447,0 460,8 478,0 495,9 Skatt på tobak 11,9 11,9 12,3 12,3 12,4 12,6 Skatt på etylalkohol 4,2 4,3 4,4 4,3 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 5,7 6,0 6,1 6,2 6,3 6,5 Skatt på öl 4,0 4,1 4,3 4,3 4,3 4,3 Energiskatt 44,8 46,8 49,8 52,2 53,8 55,5 Koldioxidskatt 24,1 23,5 23,8 23,1 23,5 23,9 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 4,1 3,5 4,2 4,3 4,3 Skatt på vägtrafik 19,7 19,9 20,0 22,1 24,1 24,7 Övriga skatter 7,0 6,9 7,0 6,6 6,7 6,9

1500 Skatt på import 6,1 6,3 6,5 7,1 7,4 7,6

1600 Restförda och övriga skatter 16,4 12,5 15,9 21,5 19,5 20,1

Restförda skatter -4,7 -5,8 -5,8 -5,8 -5,8 -5,8 Övriga skatter 21,1 18,3 21,7 27,3 25,3 25,9

Totala skatteintäkter 1 938,7 2 030,7 2 105,6 2 182,7 2 266,2 2 343,9

1700 Avgående poster, EU-medel -6,1 -6,3 -6,5 -7,1 -7,4 -7,6

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 932,7 2 024,4 2 099,1 2 175,6 2 258,8 2 336,3

1800 Avgående poster till andra sektorer -919,8 -961,5 -1 002,7 -1 038,6 -1 075,2 -1 112,9

Kommunala skatteintäkter -685,9 -716,7 -746,3 -772,1 -799,3 -827,4 Avgifter till ålderspensionssystemet -233,9 -244,8 -256,5 -266,6 -275,9 -285,5

Statens skatteintäkter 1 012,8 1 062,9 1 096,4 1 136,9 1 183,7 1 223,4

Tabellen fortsätter på nästa sida 89

PROP. 2018/ 19: 1

Inkomst- Utfall Prognos huvudgrupp 2016 2017 2018 2019 2020 2021

1900 Periodiseringar 31,2 -12,5 38,2 8,4 -58,6 1,5

Uppbördsförskjutningar 9,2 0,9 25,6 12,1 7,6 4,6 Betalningsförskjutningar 22,2 -13,8 12,2 -4,1 -66,5 -3,4 varav kommuner och landsting -0,8 -6,4 5,6 4,5 -0,8 4,2 varav ålderspensionssystemet 1,8 0,7 1,5 0,3 0,8 0,8 varav privat sektor 20,5 -8,5 5,0 -7,6 -65,1 -8,5 varav kyrkosektorn 0,7 0,4 0,2 -1,3 -1,4 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Anstånd -0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4

1000 Statens skatteinkomster 1 044,0 1 050,4 1 134,5 1 145,3 1 125,1 1 224,9

Övriga inkomster -41,3 -49,0 -41,3 -47,8 -43,3 -45,6

2000 Inkomster av statens verksamhet 31,3 27,4 34,4 32,5 36,2 37,2 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 0,0 5,1 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 10,8 11,4 12,2 14,2 14,7 14,4 6000 Bidrag från EU 11,0 10,5 11,9 12,5 12,5 11,4 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -95,4 -99,1 -105,7 -112,8 -112,4 -114,2 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 002,7 1 001,4 1 093,2 1 097,5 1 081,8 1 179,3

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2019 och framåt. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skattekvoten fortsätter att sjunka 2019. Även här Skatt på arbete förklaras nedgången av att hushållens kapitalskatter och punktskatter minskar i förhållande till Skatt på arbete kan delas in i direkta och indirekta BNP. Dessutom bidrar lönebaserade skatter och skatter. De direkta skatterna på arbete består i mervärdesskatt till en lägre skattekvot eftersom huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt skattebaserna lönesumman och bostadsinveste- på löner och beskattade transfereringar, främst ringar utvecklas något svagare än BNP detta år. pensioner. De direkta skatterna minskas av ett År 2019 – 2021 väntas skattekvoten uppgå till i antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på genomsnitt 43,6 procent av BNP. arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete

Diagram 7.2 Skattekvot

beräknas 2018 uppgå till närmare 60 procent av de totala skatteintäkterna och till 26 procent av BNP Procent av BNP 51 (se tabell 7.3). 50 49 Tabell 7.3 Skatt på arbete 48 Procent av BNP Utfall Prognos 47 2016 2017 2018 2019 2020 2021 46 Direkta skatter 13,8 13,9 13,8 13,6 13,6 13,5 45 Kommunal skatt 15,3 15,3 15,2 15,1 15,1 15,0 44 Statlig skatt 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 43 Reduktioner -2,7 -2,7 -2,7 -2,7 -2,7 -2,7 42 Indirekta skatter 12,1 12,2 12,2 12,2 12,1 12,1 41 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Skatt på arbete 25,9 26,1 26,0 25,7 25,7 25,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Intäkterna från direkt skatt på arbete fastställs i Diagram 7.4 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete

den årliga beskattningen som är klar i december Procent året efter inkomståret. Det innebär att 2017 års 33 intäkter från skatt på arbete ännu inte är fast- Pensioner Sjukpenning m.m. Arbetsmarknadsersättningar

31 ställda, och att endast en prognos för skatte-

intäkterna finns tillgänglig för detta år. 29

27 Lönesummans tillväxt 25

Lönesumman är, som ovan angetts, summan av 23 utbetalda löner inklusive företagarinkomster och

21 utgör knappt 80 procent av underlaget för skatt

på arbete. Förändringen av antalet arbetade tim- 19 mar och timlönen har därför stor betydelse för 17

utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del 15

av skatteunderlaget för skatt på arbete består av 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skattepliktiga transfereringar, inklusive pension-

er, till hushållen. Transfereringarna som andel av skatteunderlaget Lönesumman beräknas öka relativt starkt beräknas sjunka 2019 och fortsätta minska även 2018, med 5,0 procent. År 2019 beräknas löneunder den resterande prognosperioden (se summan utvecklas långsammare, 4,0 procent, diagram 7.4). Lönesumman väntas växa snabbare vilket beror på en betydligt lägre tillväxttakt av än pensionerna under hela prognosperioden, men antalet arbetade timmar. skillnaden avtar från 2019 och framåt. Detta Under resten av prognosperioden bedöms timmedför att pensionsutbetalningarnas andel av lönens ökningstakt fortsätta växa, samtidigt som skatteunderlaget minskar under prognosperiantalet arbetade timmar bedöms öka svagt och i oden. Även andelen som utgörs av ohälsorelaen avtagande takt. Sammantaget förväntas löneterade ersättningar beräknas sjunka något under summan växa med i genomsnitt 3,6 procent per år prognosperioden. Utbetalningarna av arbetslös- 2020 och 2021. hetsersättning beräknas öka som andel av skatte-

Diagram 7.3 Arbetade timmar, timlön och lönesumma underlaget 2019, men minska från 2020. Det

Årlig procentuell förändring beror på att antalet ersättningstagare med rätt till

8 a-kassa bedöms öka betydligt snabbare än löne-

Arbetade timmar Timlön Lönesumma summan 2019 men långsammare åren därefter.

Att arbetslöshetsersättningen inte indexeras upp 6 samtidigt som arbetslösheten ligger kvar på un-

4 gefär samma nivå bidrar också till att andelen

sjunker. 2

Kommunal inkomstskatt 0 Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk-

-2 nas 2018 uppgå till drygt 15 procent av BNP. Med

oförändrade kommunalskatter beräknas intäk-

terna ligga kvar på ungefär samma nivå 2019 och -4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas (NR) även resten av prognosperioden (se tabell 7.3).

principer. Det kommunala skatteunderlaget, som främst

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. består av löner och pensioner, har ökat relativt

kraftigt de senaste åren, men tillväxten antas Transfereringar till hushållen mattas av något framöver (se tabell 7.4). Det för- Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna klaras främst av att tillväxten i lönesumman antas till hushållen baseras dels på utvecklingen av anminska något under prognosperioden. Skattetalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels underlaget för kommunal inkomstbeskattning på löne- och prisutvecklingen. påverkas också av regelförändringar. Att den un-

derliggande utvecklingen är betydligt starkare än

den faktiska utvecklingen i år beror till största

PROP. 2018/ 19: 1

delen på sänkt skatt för personer över 65 år. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Kommunernas skattebortfall uppvägs av ett höjt Intäkterna från indirekta skatter på arbete

generellt statsbidrag. bedöms öka med i genomsnitt 4 procent per år

under prognosperioden. Ökningen förklaras i

Tabell 7.4 Faktisk och underliggande utveckling av

hög grad av lönesummans tillväxt under prognos-

kommunernas skatteunderlag

perioden. År 2019 minskar dock ökningstakten Årlig procentuell förändring jämfört med de senaste fyra åren, vilket främst

Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 förklaras av att tillväxten av lönesumman antas

vara långsammare än 2018. Faktisk utveckling 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 3,5 Arbetsgivar- och egenavgifter utgör den hu- Underliggande utveckling 4,7 4,4 4,5 3,3 3,6 3,5 vudsakliga delen av intäkterna från indirekta Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. skatter. Från 2018 påverkas arbetsgivaravgifterna

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. av utökade nedsättningar via det lagreglerade

växa-stödet, som har utvidgats till att omfatta fler Statlig inkomstskatt företagsformer. Nedsättningen är tillfällig och Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas gäller 2018 – 2021. uppgå till 1,3 procent av BNP år 2018 och väntas Sammantaget beräknas de indirekta skatterna 2019 sjunka till 1,2 procent. Andelen antas därunder prognosperioden utgöra 28 procent av de efter ligga kvar på 1,2 procent under hela prototala skatteintäkterna, vilket motsvarar 12,2 prognosperioden (se tabell 7.3). Uttryckt i kronor cent av BNP. beräknas dock intäkterna öka med i genomsnitt

1,2 miljarder kronor per år 2018 – 2020, medan de

antas öka med enbart 0,6 miljarder kronor 2021.

Skatt på kapital

Det beror på att konsumentprisindex (KPI), som

skiktgränserna skrivs upp med, förväntas ta fart Skatt på kapital består främst av hushållens först i slutet av prognosperioden. När skiktkapitalskatter och skatt på företagens vinster, gränserna höjs hamnar en lägre andel av inkomsmen inkluderar även stämpelskatt, avkastningsterna över skiktgränsen, vilket leder till lägre skatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastigskatteintäkter. hetsavgift. Kapitalskatter från hushåll och företag

fastställs i huvudsak i det årliga beskattningsut- Skattereduktioner fallet, som är klart i december året efter inkomst- Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka unåret. Det innebär att 2017 års kapitalskatter till der prognosperioden (se tabell 7.5), bl.a. till följd stor del ännu inte är fastställda, och att endast en av att skatteunderlaget antas öka. prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för Skattereduktion för personer med sjuk- och detta år. aktivitetsersättning samt för personer med fack- Intäkterna från skatt på kapital beräknas uppgå föreningsavgift infördes under 2018. till drygt 12 procent av de totala skatteintäkterna

Tabell 7.5 Skattereduktioner 2019, vilket motsvarar 5,4 procent av BNP.

Miljarder kronor Skatt på hushållens kapitalinkomster Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs

Allmän pensionsavgift -113 -119 -124 -129 -133 -138 av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter.

Jobbskatteavdrag -105 -109 -113 -117 -120 -124 De största posterna utgörs av skatt på realiserade

kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablonin- Husavdrag -13 -14 -14 -15 -16 -16 täkter samt avdrag för hushållens ränteutgifter. Fackföreningsavgift -1 -3 -3 -3 Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- Övriga skattereduktioner 0 0 -1 -1 -1 -1 komster beräknas 2017 ha ökat ytterligare från en

Summa -231 -242 -254 -264 -272 -281

hög nivå de föregående två åren. Det förklaras

främst av att hushållens kapitalvinster och utdel- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ingår i övriga skattereduktioner. ningsinkomster väntas bli högre. Den låga ränte-

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. nivån medför även fortsatt låga ränteavdrag. Pro-

gnosen för 2017 baseras till stor del på inform-

ation från det preliminära beskattningsutfallet,

PROP. 2018/ 19: 1

vilket ger en god indikation av hushållens kapital- Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster inkomster under året. Miljarder kronor Procent av BNP 160 4 Diagram 7.5 Hushållens kapitalvinster 140 Miljarder kronor Miljarder kronor Procent av BNP Procent av BNP 120 3 220 7 200 Miljarder kronor 100 6 180 Procent av BNP 80 2 160 5 140 60 4 120 40 1 100 3 20 80 60 2 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 40 1 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 20 Från och med 2019 påverkas prognosen av 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. regeländringar inom företagsskatteområdet. Regeländringarna beräknas öka skatteintäkterna År 2018 beräknas kapitalinkomsterna minska 2019 – 2020 med 0,6 respektive 2,9 miljarder krofrån de senaste årens höga nivåer, främst till följd nor. År 2021 antas regeländringarna i stället bidra av en svagare utveckling av tillgångspriser på med minus 4 miljarder kronor till förändringen av bostäder och aktier, vilket medför lägre kapital- skatteintäkterna (se tabell 7.8). Regeländringarna vinster. Kapitalvinsterna påverkas även av att en avser framför allt en generell ränteavdragsbeökande andel av hushållens tillgångar väntas vara gränsning och sänkt bolagsskattesats från 22 proplacerade på investeringssparkonton. Dessa scha- cent 2018 till 20,6 procent 2021. blonbeskattas och ger inte upphov till beskattningsbara kapitalvinster. Avkastningsskatt Från 2019 väntas kapitalvinsterna uppgå till Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på drygt 3 procent av BNP, vilket är något lägre än sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, påden genomsnittliga nivån i förhållande till BNP verkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas 2006 – 2017. Det förklaras främst av ett ökat spa- under kalenderåret närmast före beskattningsrande på investeringssparkonton. året. Intäkterna från avkastningsskatten beräknas Ränteinkomster och ränteutgifter antas följa uppgå till 5 miljarder kronor 2018, vilket motränteutvecklingen och öka framför allt i slutet av svarar 0,1 procent av BNP. prognosperioden. År 2019 och 2020 bedöms räntenivån vara Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på högre än dagens låga nivå (se tabell 7.9). Till följd hushållens kapitalinkomster vara relativt oföränd- av detta ökar intäkterna från avkastningsskatten rade 2019 – 2021 och uppgå till i genomsnitt kraftigt 2020 och 2021. Uttryckt i kronor ökar 69 miljarder kronor per år, vilket motsvarar intäkterna från avkastningsskatten från 6 mil- 1,3 procent av BNP. jarder kronor 2019 till 17 miljarder kronor 2021 (se tabell 7.2). Som andel av BNP ökar intäkterna Skatt på företagsvinster från 0,1 procent 2019 till 0,3 procent 2021. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 2,8 procent av BNP under både 2017 Fastighetsskatt och fastighetsavgift och 2018. BNP antas i genomsnitt öka i långsam- Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsmare takt i såväl Sverige som omvärlden under avgift bedöms uppgå till 33 miljarder kronor 2018 – 2021 jämfört med de senaste fyra årens 2018, vilket motsvarar 0,7 procent av BNP. Ingenomsnittliga utveckling. täkterna från denna skatt har varit stabila i flera år Under 2019 – 2021 beräknas skatt på företags- och väntas fortsätta uppgå till 32 – 33 miljarder vinster vara något högre som andel av BNP (se kronor per år. Som andel av BNP beräknas diagram 7.6), vilket förklaras av att vinsterna i intäkterna från fastighetsbeskattningen minska företagssektorn bedöms utvecklas något starkare något 2017 – 2021. Minskningen beror främst på än BNP under denna period. sänkt fastighetsskattesats för vattenkraftverk i

PROP. 2018/ 19: 1

fyra steg 2017 – 2020, i enlighet med energiöver- Mervärdesskatt

enskommelsen (se tabell 7.6). Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med

4,6 procent 2018. Det är helt i linje med den Tabell 7.6 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift genomsnittliga ökningstakten sedan 2000, men

Miljarder kronor lägre än de närmast föregående åren. Vanligtvis beror förändringar i mervärdesskatteintäkterna Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 på hur hushållens konsumtion totalt sett för- Småhus 14 15 16 17 17 18 ändras samt hur sammansättningen i hushållens Varav kommunal konsumtion ser ut. För 2018 förklaras dock den avgift 14 14 16 16 16 17 lägre ökningstakten av mervärdesskatteintäkt- Hyreshus, erna främst av att det antas ske en kraftig bostadslägenheter 3 3 3 3 3 3 inbromsning av bostadsinvesteringarna. Dessa Varav kommunal investeringar görs till stor del av hushåll som, till avgift 3 3 3 3 3 3 skillnad från företag, inte kan göra avdrag för Hyreshus, lokaler 8 8 9 9 9 9 ingående mervärdesskatt. Industrier 2 2 2 2 2 2 För 2019 väntas intäkterna från mervärdesskatt Vattenkraft 5 4 3 1 1 1 öka i lägre takt än det historiska genomsnittet sedan 2000, trots att hushållens konsumtion antas

Summa 33 33 33 32 32 33

Procent av BNP 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 öka relativt snabbt. Det beror till största delen på Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med att bostadsinvesteringarna bedöms minska. Därsumman. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. med dämpas ökningen av intäkterna från mervärdesskatt.

För prognosåren 2020 och 2021 bedöms intäk- Skatt på konsumtion och insatsvaror terna från mervärdesskatt fortsätta att öka i lägre

takt än det historiska genomsnittet, även om ök- Skatt på konsumtion och insatsvaror består av ningstakten antas bli något högre än under 2019.

mervärdesskatt och punktskatter (se tabell 7.7).

Diagram 7.7 Hushållens konsumtion, fasta

Merparten av dessa skatter betalas in månadsvis

bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt

och med en månads eftersläpning. Det innebär att Årlig procentuell förändring i löpande priser utfallet i stort sett blir definitivt med endast en 11 månads förskjutning. Skatt på konsumtion och 9 insatsvaror utgör knappt 30 procent av de totala 7 skatteintäkterna och ungefär 12 procent av BNP. 5

3 Tabell 7.7 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1 Miljarder kronor om inget annat anges -1 Utfall Prognos -3 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtion -5 Skatt på Fasta bruttoinvesteringar -7

konsumtion och

Mervärdesskatteintäkter insatsvaror 539 561 585 603 625 646 -9

Procentuell -11 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

förändring 6,2 4,0 4,3 3,1 3,6 3,4

Källor: Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Procent av BNP 12,3 12,3 12,2 12,1 12,1 12,0

Mervärdesskatt 406 427 447 461 478 496 Punktskatter

Procentuell Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten

förändring 6,9 5,1 4,6 3,1 3,7 3,7 genom att de tas ut med ett visst belopp per enhet Punktskatter 133 134 138 142 147 150 snarare än som ett procentuellt påslag på mervär-

Procentuell det i varje led i produktionskedjan. I likhet med förändring 4,1 0,7 3,0 3,3 3,3 2,3 vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt

konjunkturen som, utöver regeländringar, påver- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I tabellen ingår skatt på import i punktskatterna och därmed även i skatt på konsumtion och insatsvaror, till skillnad från i tabell 7.2 där skatt på kar utvecklingen av punktskatteintäkterna. import särredovisas. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 7.8 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 27,2 3,6 -7,2 -2,7 -0,3

Kommunalskatt 1,5 0,4 -3,6 -2,3 -0,3 Förändrad medelutdebitering 2,3 0,2 0,2 Ändringar av grundavdraget (personer över 65 år) -1,8 -4,4 -3,8 Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård 0,7 0,7 Övrigt 1,0 0,2 -0,1 0,8 -0,3 Statlig skatt 1,9 1,2 0,3 0,0 0,0 Skiktgränsjusteringar 1,7 1,3 Övrigt 0,2 0,0 0,3 0,0 0,0 Skattereduktioner 8,3 -0,7 -1,8 -1,7 0,0 Husavdrag 5,3 -0,7 0,0 Jobbskatteavdrag 2,7 Skattereduktion för fackföreningsavgift -1,3 -1,3 Övriga skattereduktioner 0,3 -0,5 -0,3 0,0 Socialavgifter 15,4 2,6 -2,0 1,3 Utvidgat växa-stöd till aktie- och handelsbolag -2,3 0,5 Särskild löneskatt för äldre 2,1 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga 13,3 3,1 Övrigt -0,5 0,3 0,8

Skatt på kapital 2,1 2,0 -0,7 -0,5 2,1 -4,3

Inkomstskatt, företag 2,4 0,3 0,6 2,9 -4,0 Skatteregler för företagssektorn 0,0 -0,1 2,9 -4,0 Avdragsrätt för representationsmåltider 0,8 0,3 Reformerad spelmarknad 0,7 Övrigt 1,6 0,1 0,0 0,0 Fastighetsskatt -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Vattenkraft: skattesatsändringar -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Övriga skatter på kapital 2,1 0,8 0,1 0,1 0,2 -0,3 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen, avkastningsskatt på pensionsmedel 0,0 0,6 -0,6 Övrigt 2,1 0,2 0,7 0,1 0,2 -0,3

Skatt på konsumtion 5,1 1,3 1,7 2,7 1,8

Mervärdesskatt -0,3 -0,4 -0,3 Punktskatter 5,3 1,8 2,1 2,7 1,8 Energiskatt 4,2 2,2 1,2 1,2 0,2 Koldioxidskatt 0,0 0,0 0,4 0,1 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer m.m. 0,4 -1,9 -2,3 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 0,7 0,0 0,5 1,2 1,5 Kemikalieskatt 1,1 1,1 0,0 0,0 Skatt på flygresor 1,1 0,4 0,0 Övrigt 0,3 0,0 -0,3

Restförda och övriga skatter 3,1 0,0 2,5 -2,5 -3,9

Totala skatteintäkter 37,3 6,9 -3,7 -3,0 -0,3 -4,3

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering 35,0 6,7 -3,9 -3,0 -0,3 -4,3

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I de celler i tabellen ovan där det står 0,0 uppgår beloppet till mindre än 0,05 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Under 2018 väntas punktskatteintäkterna öka består följaktligen av betalningar som kan avse med 3 procent, vilket är högre än den genom- skatter för olika inkomstår. snittliga ökningstakten de senaste tio åren. Det är Skillnaden mellan skatteintäkter och skattefrämst regeländringar som bidrar till ökningen. inkomster utgörs av periodiseringar. Periodise- Reduktionsplikt infördes exempelvis vid halvårs- ringarna består i sin tur av uppbörds- och skiftet 2018. Det innebär att biodrivmedel måste betalningsförskjutningar. Periodiseringarna och blandas in i bensin och diesel för att minska ut- statens skatteinkomster redovisas i tabell 7.2. släppen av växthusgaser. Dessutom slopas skatte- Under 2018 – 2020 påverkas de samlade periodibefrielsen för biodrivmedel i bensin och diesel. seringarna av att kapitalplaceringar på skatte- Införandet av en flygskatt bidrar också till högre kontot om totalt 65 miljarder kronor väntas intäkter. utbetalas 2020 när de räntesatser som företagen För både 2019 och 2020 bedöms punktskatte- erhåller inte längre är negativa. intäkterna fortsätta öka starkt. Energiskatten på Skatteintäkter och skatteinkomster har olika el höjs och några miljöskatter indexeras, dvs. att påverkan på de offentliga finanserna. Skatteinderas skattesatser omräknas med inflationen mätt täkterna påverkar det finansiella sparandet medan med KPI. periodiseringsposter som kapitalplaceringar på Ungefär två tredjedelar av punktskatterna är skattekontot endast påverkar statens inkomster indexerade. Skattesatserna på bl.a. bensin och och budgetsaldo. Motsvarande skillnad finns för diesel omräknas dessutom med ett schablon- övriga inkomster där vissa inkomster av statens mässigt tillägg på 2 procentenheter. Under slutet verksamhet, såsom utdelningar från statens aktieav prognosperioden väntas inflationen mätt med innehav, påverkar statens finansiella sparande KPI ta fart och därmed bidra till ökningen av medan försäljningsinkomster och återbetalningar punktskatteintäkterna. av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo (se avsnitt 9.2).

Restförda och övriga skatter

Övriga inkomster

Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från Utfall och prognoser för de inkomster som redohushåll och företag samt intäkter som förs till visas under posten Övriga inkomster i statens fonder och avgifter till public service. År 2018 budget framgår av tabell 7.2. Posten innefattar inberäknas intäkterna uppgå till 16 miljarder kronor komsttyperna 2000 – 8000. Bland dessa inkomster (se tabell 7.2). Merparten av intäkterna utgörs av ingår avräkningar som minskar inkomsterna, avgiftsuttag till fonder som redovisas som skatte- främst kompensation för statlig och kommunal intäkter, främst resolutionsreserven, kärnavfalls- mervärdesskatt. Detta förklarar varför nettot av fonden och insättningsgarantifonden. de sammantagna inkomsterna är negativt. År 2018 beräknas posten Övriga inkomster uppgå till -41 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med 2017. De högre inkomsterna förklaras 7.2 Inkomster i statens budget till stor del av att statens aktieutdelningar ökar med 6 miljarder kronor. År 2019 – 2021 beräknas Skatteinkomster posten Övriga inkomster uppgå till i genomsnitt -46 miljarder kronor per år (se tabell 7.2). I enlighet med budgetlagen tillämpas en periodiserad redovisning av den offentliga sektorns Inkomster av statens verksamhet skatteintäkter. Det innebär att skatteintäkterna Inkomsttypen består av utdelningar från statens redovisas under det år som den skattepliktiga aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inhändelsen ägde rum. levererade överskott, ränteinkomster samt in- Inkomsterna i statens budget ska dock, enligt komster från offentligrättsliga avgifter. År 2018 samma lag, redovisas kassamässigt, dvs. när de beräknas dessa inkomster uppgå till 34 miljarder faktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. kronor. År 2019 – 2021 beräknas inkomsterna av Skatteinkomsterna som redovisas i budgeten statens verksamhet uppgå till i genomsnitt 35 miljarder kronor per år, vilket främst förklaras av

PROP. 2018/ 19: 1

antaganden om högre utdelningar från statens 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillaktieinnehav. växt, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomster av försåld egendom Inkomsterna för 2018 beräknas uppgå till Under inkomsttypen redovisas försäljningar av 12 miljarder kronor. Även 2019 – 2021 beräknas olika slags statlig egendom. Inkomster från för- inkomsterna i genomsnitt uppgå till 12 miljarder säljningar av aktier i statligt ägda bolag utgör kronor per år. vanligtvis den största delen av dessa inkomster. Beroende på omfattningen av försäljningarna av Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet statlig egendom kan inkomsterna variera kraftigt Inkomsttypen består av två delar, tillkommande mellan åren. För 2018 – 2021 görs ett beräknings- inkomster respektive avräkningar i anslutning till tekniskt antagande om att försäljningsinkoms- skattesystemet. terna uppgår till 5 miljarder kronor per år. An- Tillkommande inkomster är inkomster som tagandet görs oavsett omfattning av planerade ska redovisas i statens budget. Motsvarande försäljningar. poster avräknas på andra inkomsttitlar eller förekommer med samma belopp på budgetens ut- Återbetalning av lån giftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, Under inkomsttypen redovisas bl.a. återbetalning såsom tullmedel. Under tillkommande inkomster av studiemedel för lån upptagna före 1989 redovisas också kommunala utjämningsavgifter (studiemedelsavgifter) samt av övriga lån. Från enligt lagen (1993:387) om stöd och service till och med 1989 finansieras studielån med lån i vissa funktionshindrade. De tillkommande in- Riksgäldskontoret och inte som tidigare via an- komsterna beräknas uppgå till 11 miljarder slag. Inbetalningarna på studielån av upplånat kronor per år 2018 – 2020 och till 12 miljarder kapital disponeras för att betala räntor och amor- kronor 2021. teringar till Riksgäldskontoret i stället för att Avräkningarna består till största delen av statredovisas under denna titel. Detsamma gäller de liga och kommunala myndigheters kompensation studielån som infördes 2001 enligt den nya för betald mervärdesskatt. Dessa beräknas uppgå studiestödslagen (1999:1395). till 116 miljarder kronor 2018 och antas därefter År 2018 beräknas inkomsterna av ovanstående successivt öka till 126 miljarder kronor 2021. inkomsttyp till 0,8 miljarder kronor, varav studiemedelsavgifterna utgör den största delen. År Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto 2019 – 2021 beräknas inkomsterna från studie- Från och med 2016 redovisas och budgeteras utmedelsavgifter successivt minska eftersom antalet gifter som ges som krediteringar på skattekonto återbetalare antas bli lägre. Inkomsterna beräknas under anslag på budgetens utgiftssida. 2021 uppgå till 0,6 miljarder kronor.

Kalkylmässiga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Under inkomsttypen redovisas vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. I statens budget för 2019 görs vissa ändringar i Pensionsavgifterna utgör merparten av inkoms- inkomsttitelstrukturen. Följande inkomsttitlar terna. År 2018 uppgick inkomsterna till 12 mil- läggs till: jarder kronor. År 2019 – 2021 beräknas inkoms- 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter terna successivt öka, och de antas uppgå till 1651 Avgifter till public service 14 miljarder kronor 2021. Hela ökningen för- 7231 Avgifter till public service. klaras av ökade inkomster från statliga pensions- Samtidigt byter inkomsttitel 1485 Lotteriavgifter avgifter. namn och heter fortsättningsvis 1485 Spelavgifter.

Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen redovisas bidrag från olika EU-fonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och EU:s jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområdena

PROP. 2018/ 19: 1

7.3 Jämförelse med 2018 års

Tabell 7.9 Antaganden i skatteprognoserna och förändringar

jämfört med 2018 års ekonomiska vårproposition

ekonomiska vårproposition och

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

uppföljning av statens budget för

2017 och 2018

2016 2017 2018 2019 2020 2021

BNP, marknadspris 1 4,4 4,4 4,5 4,4 3,7 3,8

Jämförelse med prognosen i 2018 års Diff VÅP18 -0,5 -0,1 -0,4 0,2 -0,3 0,0

ekonomiska vårproposition Arbetade timmar 2,5 2,3 2,1 0,9 0,4 0,2 2

Diff VÅP18 -0,1 0,3 0,4 0,0 0,1 0,1 Skatt på arbete Timlön 3 2,2 2,5 2,8 3,1 3,2 3,3

Intäkterna från skatt på arbete 2017 har reviderats Diff VÅP18 0,0 -0,3 -0,1 0,0 -0,2 -0,1

ned marginellt jämfört med bedömningen i 2018 Utbetald lönesumma, års ekonomiska vårproposition. Det preliminära skatteunderlag 4,4 4,7 5,0 4,0 3,6 3,5

beskattningsutfallet för 2017 tyder på lägre direk- Diff VÅP18 -0,3 -0,1 0,3 0,0 -0,1 0,0

ta skatter, men högre indirekta skatter, jämfört Arbetslöshet 4, 5 6,9 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 med den tidigare bedömningen. Anledningen är Diff VÅP18 0,0 0,0 0,1 0,2 0,2 0,4 att pensioner och egenavgifter är nedreviderade Arbetsmarknadsmedan särskild löneskatt är uppreviderad. politiska program 5 3,5 3,5 3,2 3,5 3,3 3,3 Intäkterna 2018 är uppreviderade. Det är fram- Diff VÅP18 0,0 0,0 -0,3 0,3 0,3 0,3 för allt intäkterna från kommunal skatt som be- Hushållens döms bli högre. Detta beror på att lönesumman konsumtionsutgifter 1 3,9 4,0 4,3 4,2 4,5 4,4 har beräknats bli högre, vilket höjer nivån hela Diff VÅP18 0,7 -0,1 0,1 -0,2 0,0 -0,5 prognosperioden. Trots detta är kommunal skatt Kommunal nedreviderad från 2019 och framåt. Detta beror medelutdebitering 6 32,1 32,1 32,1 32,1 32,1 32,1

på att sänkt skatt för personer över 65 år numera Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 i prognosen beräknas som kommunal skatt i Statslåneränta 6 0,3 0,5 0,5 1,2 1,6 1,9 stället för skattereduktion som tidigare. Diff VÅP18 0,0 0,0 -0,4 -0,5 -0,7 -0,7 Även den statliga inkomstskatten är marginellt KPI juni-juni 1,0 1,7 2,1 1,9 2,4 2,7 uppreviderad 2018 till följd av en starkare ut-

veckling av lönesumman än vad som tidigare Diff VÅP18 0,0 0,0 0,3 0,0 -0,5 -0,7 antagits. Samtidigt förväntas KPI bli högre jäm- Inkomstbasbelopp 7 59,3 61,5 62,5 64,4 66,3 68,3 fört med den tidigare bedömningen för år 2018, Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,3 -0,4

vilket höjer uppräkningen av skiktgränserna med Prisbasbelopp 7 44,3 44,8 45,5 46,5 47,3 48,4

ett års förskjutning, alltså för 2019. När skikt- Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 -0,1

gränserna höjs hamnar en lägre andel av inkoms- Inkomstindex 162,1 168,2 170,7 176,0 181,2 186,6 terna över skiktgränsen, vilket leder till lägre Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,9 -1,1 skatteintäkter från statlig inkomstskatt 2019. Skiktgräns 8 430,2 438,9 455,3 473,9 492,2 513,7 Även jobbskatteavdraget påverkas i motsvarande Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 1,5 1,7 -0,4 grad av lönesumman och KPI och är upprevi-

derad 2018 till följd av en högre lönesumma samt Övre skiktgräns 8 625,8 638,5 662,3 689,3 716,0 747,2

2019 och framåt även till följd av att KPI är upp- Diff VÅP18 0,0 0,0 0,0 2,1 2,4 -0,8

reviderad 2018. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. Utvecklingstakten för husavdrag har sänkts, Enligt nationalräkenskapernas (NR) definition. 3 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. vilket leder till högre skatteinkomster. 5 Procent av arbetskraften.

Indirekta skatter, både arbetsgivaravgifter och 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. särskild löneskatt, bedöms bli högre 2018 och 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. 2019. Det beror främst på en uppreviderad löne- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

summa. Däremot medför det preliminära be-

skattningsutfallet något lägre egenavgifter under

hela prognosperioden, jämfört med den ekono-

miska vårpropositionen.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 7.10 Aktuell prognos jämfört med 2018 års ekonomiska vårproposition och statens budget för 2017 och 2018

Miljarder kronor Aktuell Aktuell prognos Jfr SB prognos Jfr SB Jämförelse med 2018 års ekonomiska vårproposition Inkomstår 2017 2017 2018 2018 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 1 193,8 -10,1 1 244,8 5,7 -0,6 5,6 3,0 5,6 6,6

Direkta skatter 635,2 -9,5 658,6 1,4 -0,4 2,2 2,5 6,0 7,2 Kommunal inkomstskatt 700,0 -6,2 728,1 2,1 -0,4 2,0 -1,1 -2,0 -2,3 Statlig inkomstskatt 58,6 -2,5 60,3 -0,5 0,0 0,3 -0,6 -0,8 -0,2 Jobbskatteavdrag -109,1 -0,5 -113,3 -0,7 0,0 -0,3 -0,7 -0,5 -0,2 Husavdrag -14,0 -0,3 -14,5 0,6 0,0 0,2 0,4 0,8 1,2 Övrigt -0,3 0,0 -2,1 0,0 0,0 0,0 4,5 8,6 8,8 Indirekta skatter 558,7 -0,6 586,2 4,3 -0,2 3,4 0,4 -0,4 -0,6 Arbetsgivaravgifter 540,5 -1,3 567,5 2,7 -0,6 1,1 1,2 0,4 0,3 Egenavgifter 12,1 -1,2 12,6 -0,2 -0,5 -0,5 -0,6 -0,7 -0,7 Särskild löneskatt 45,8 1,2 48,0 -0,7 0,4 0,2 0,2 0,1 0,1 Nedsättningar -3,3 0,5 -3,6 2,5 0,5 2,5 0,0 0,0 0,0 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,0 0,5 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -36,9 0,3 -38,9 -0,2 0,0 -0,1 -0,4 -0,4 -0,4

Skatt på kapital 263,4 34,7 260,1 4,5 9,0 5,5 7,1 4,6 1,6

Skatt på kapital, hushåll 80,8 19,8 68,1 -1,3 5,7 1,2 2,3 0,9 0,9 Skatt på företagsvinster 126,7 13,0 132,9 3,3 3,3 2,4 6,0 5,1 4,0 Avkastningsskatt 4,5 0,8 5,4 1,1 0,1 0,1 -3,1 -3,6 -5,6 Fastighetsskatt 32,8 0,4 33,3 0,7 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 Stämpelskatt 12,1 -0,6 12,6 0,3 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 Kupongskatt m.m. 6,4 1,3 7,8 0,5 0,0 1,1 1,1 1,4 1,5

Skatt på konsumtion och insatsvaror 554,7 12,1 578,3 -2,6 -0,1 2,8 0,2 0,1 -1,6

Mervärdesskatt 427,2 13,4 447,0 -3,5 -0,2 2,2 -0,9 -1,9 -3,6 Skatt på tobak 11,9 0,1 12,3 0,2 0,0 0,5 0,5 0,5 0,4 Skatt på alkohol 14,4 0,0 14,9 0,4 0,0 0,3 0,1 0,1 0,1 Energiskatt 46,8 -0,1 49,8 2,2 0,3 1,1 2,4 2,9 3,0 Koldioxidskatt 23,5 -0,1 23,8 0,5 0,0 0,3 -0,6 -0,3 -0,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 -0,4 3,5 -0,8 0,0 -0,6 -0,4 -0,4 -0,4 Skatt på vägtrafik 19,9 -0,7 20,0 -1,4 0,0 -0,9 -0,3 -0,3 -0,3 Övriga skatter 6,9 -0,2 7,0 -0,2 -0,1 0,0 -0,6 -0,6 -0,5

Skatt på import 6,3 -0,3 6,5 -0,3 0,0 0,0 0,4 0,4 0,3

Restförda skatter och övriga skatter 12,5 1,2 15,9 0,6 0,3 0,5 6,1 7,7 7,9

Restförda skatter -5,8 -1,5 -5,8 -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga skatter 18,3 2,7 21,7 1,8 0,3 0,5 6,1 7,7 7,9

Totala skatteintäkter 2 030,7 37,7 2 105,6 8,0 8,6 14,4 16,8 18,3 14,8

Avgår EU-skatter -6,3 0,3 -6,5 0,3 0,0 0,0 -0,4 -0,4 -0,3

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 024,4 37,9 2 099,1 8,3 8,6 14,4 16,4 17,9 14,5

Avgår, kommunala inkomstskatter -716,7 6,3 -746,3 -2,1 0,2 -2,2 0,9 1,9 -1,6 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -244,8 0,3 -256,5 -2,0 0,1 -0,6 -0,7 -0,2 0,0

Statens skatteintäkter 1 062,9 44,5 1 096,4 4,1 9,0 11,7 16,6 19,5 12,9

Periodiseringar -12,5 -17,8 38,2 45,2 -8,5 16,6 2,7 -22,4 4,0

Statens skatteinkomster 1 050,4 26,7 1 134,5 49,3 0,5 28,3 19,3 -2,9 16,8

Anm.: Posterna Övrigt och kommunal skatt under Direkt skatt på arbete påverkas av skattesänkningarna för personer över 65 år. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Skatt på kapital i den ekonomiska vårpropositionen. Revidering- Jämfört med prognosen i den ekonomiska vår- arna förklaras till stor del av högre utfall under de propositionen har kapitalskatterna för 2017 revi- tre första kvartalen 2018. derats upp med 9 miljarder kronor, enligt det preliminära beskattningsutfallet. För 2018 – 2021 är Skatt på konsumtion och insatsvaror revideringarna däremot mindre, i genomsnitt Prognosen för intäkterna från mervärdesskatt har knappt 5 miljarder kronor per år. Vinstutveck- reviderats upp med 2 miljarder kronor för 2018 lingen i bolagssektorn bedöms vara något svagare men reviderats ned för åren därefter. Det beror på 2018 men betydligt starkare 2019 jämfört med att prognosen för hushållens konsumtion revibedömningen i den ekonomiska vårproposition- derats upp kraftigt för 2018 men därefter allt en. Nedrevidering av statslåneräntan 2018 och mindre. Dessutom har prognosen för bostadsframåt bidrar till lägre intäkter från avkastnings- investeringarna reviderats upp för 2018 men ned skatten 2019 och framåt, jämfört med den ekono- för de följande åren. miska vårpropositionen. Prognosen för intäkterna från punktskatterna har sammantaget reviderats lite sedan den ekono- Skatt på hushållens kapitalinkomster miska vårpropositionen. Den största upprevide- Jämfört med prognosen i den ekonomiska vår- ringen har skett för intäkter från energiskatt. Den propositionen är hushållens kapitalskatter upp- förklaras delvis av en ny bedömning av hur redukreviderade med knappt 6 miljarder kronor 2017, tionsplikten påverkar energiskatteintäkterna. till följd av det preliminära beskattningsutfallet. Det förklaras av högre beräknade kapitalvinster Periodiseringar och utdelningsinkomster. Även för 2018 och Jämfört med prognosen i den ekonomiska vår- 2019 beräknas skatteintäkterna bli något högre, propositionen medför periodiseringseffekter att vilket främst förklaras av att utdelningsinkomst- statens skatteinkomster bedöms bli 17 miljarder erna antas bli högre. kronor högre 2018, och 22 miljarder kronor lägre 2020. Det förklaras främst av att företag fortsatt Skatt på företagsvinster att placera pengar på skattekontot, utöver skatte- Intäkterna från skatt på företagens vinster betalningar. Det medför att prognosen för perio- 2017 – 2021 har reviderats upp från 2 till 6 mil- diseringsposten har reviderats upp 2018. År 2020 jarder kronor per år. Det är framför allt det pre- har periodiseringsposten reviderats ned. Det liminära beskattningsutfallet för 2017 som indi- beror på att den prognostiserade tidpunkten för kerar högre skatteintäkter än vad som tidigare när företag åter möter en positiv räntenivå, och beräknats. därmed antas börja ta ut kapitalplaceringar om Revideringen 2018 – 2021 påverkas även av att totalt 65 miljarder kronor från skattekontot, har företagens resultat nu bedöms utvecklas något flyttats fram till början av 2020. svagare 2018 men betydligt starkare 2019. För 2019 och 2020 revideras intäkterna från skatt på Övriga inkomster företagens vinster även upp till följd av regel- Övriga inkomster (se tabell 7.11) har 2018 revideändringar inom företagsskatteområdet. rats upp med knappt 2 miljarder kronor i jämförelse med bedömningarna i den ekonomiska Avkastningsskatt vårpropositionen. År 2019 – 2021 har däremot Prognosen för intäkterna från avkastningsskatten övriga inkomster reviderats ned med i genomsnitt är i stort sett oförändrad 2017 och 2018, men ned- 2 miljarder kronor per år. Det förklaras av att reviderad från 3 till 6 miljarder kronor per år avräkningar för avgifter till public service ökar, 2019 – 2021. Revideringen förklaras till stor del av vilket medför lägre övriga inkomster. Däremot att prognosen för statslåneräntan har reviderats bedöms utdelningar från statliga bolag bli högre. ned 2018 – 2020 i förhållande till bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen.

Stämpel- och kupongskatt Intäkterna från stämpel- och kupongskatten är uppreviderade 2018 och framåt med 1 miljard kronor vardera per år, jämfört med bedömningen

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 7.11 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med som beräknades i budgeten för 2017. Upprevide-

2018 års vårproposition

ringen förklaras framför allt av det höga prelimi- Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 nära utfallet för 2017. 2000 Inkomster av statens Jämfört med beräkningarna i statens budget verksamhet 3 2 3 3 för 2018 har intäkterna från skatt på kapital revi- 3000 Inkomster av försåld egendom 0 0 0 0 derats upp med 4 miljarder kronor. Intäkter från 4000 Återbetalning av lån 0 0 0 0 skatt på hushållens kapitalinkomster bedöms bli 5000 Kalkylmässiga inkomster 0 0 0 -1 något lägre, till följd av en svagare utveckling av 6000 Bidrag m.m. från EU 0 0 0 0 tillgångspriser på aktier och bostäder. År 2018 7000 Avräkningar m.m. i anslutning förväntas intäkterna från skatt på företagsvinster till skattesystemet -1 -6 -6 -5 däremot bli 3 miljarder kronor högre än vad som 8000 Utgifter som ges som beräknades i budgeten för 2018. Upprevideringen förklaras främst av det höga preliminära utfallet krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 Övriga inkomster 2 -3 -2 -2 för 2017. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Egna beräkningar. Skatt på konsumtion och insatsvaror I förhållande till statens budget för 2017 ökade intäkterna från mervärdesskatt betydligt mer än Uppföljning av statens budget för 2017 och väntat. Det beror till stor del på att bostads- 2018 investeringarna påverkar intäkterna från mervärdesskatt i större utsträckning än vad som tidigare Skatt på arbete bedömts. Bostadsinvesteringarna görs till stor del Prognosen som avser intäkterna från skatt på av hushåll, som till skillnad från företag inte kan arbete har reviderats ned med 10 miljarder kronor dra av ingående mervärdesskatt. Intäkterna från för 2017 jämfört med vad som beräknades i punktskatterna ökade sammantaget lite svagare statens budget för 2017. Förklaringen är delvis en än väntat, och det beror till största delen på att lägre lönesumma, delvis lägre skatteintäkter från intäkterna från fordonsskatten blev lägre. näringsverksamhet. Även husavdraget blev något Prognosen för intäkterna från mervärdesskatt högre än tidigare beräknat, vilket sänkte skatte- för 2018 är något lägre än prognosen i statens intäkterna något. budget för 2018. Det förklaras av revideringar av År 2018 bedöms intäkterna från skatt på arbete utfallet för hushållens konsumtion som indikerar bli knappt 6 miljarder kronor högre än beräknat i ett förändrat samband mellan hushållens konstatens budget för 2018. Det är till stor del de sumtion och mervärdesskatteintäkterna. Utöver kommunala skatteintäkterna och arbetsgivarav- det har prognosen för bostadsinvesteringarna gifterna som bedöms bli högre till följd av en upp- reviderats ned. Prognosen för intäkterna från reviderad lönesumma. punktskatterna har sammantaget reviderats upp i förhållande till prognosen i budgeten för 2018. Skatt på kapital Det rör sig om att intäkterna från energiskatt Jämfört med beräkningarna i statens budget för antas bli högre till följd av en ny bedömning av 2017 bedöms intäkterna från skatt på kapital ha hur reduktionsplikten påverkar intäkterna. ökat markant, med närmare 35 miljarder kronor. Bedömningen är baserad på det preliminära be- Periodiseringar skattningsutfallet. Både skatt på hushållens kapi- Jämfört med beräkningarna i statens budget för talinkomster och skatt på företagsvinster bidrar 2018 bedöms skatteinkomsterna öka markant, till upprevideringen. Ökningen av intäkterna från med 49 miljarder kronor, främst på grund av peskatt på hushållens kapitalinkomster förklaras riodiseringseffekter. Det förklaras av att intäktsfrämst av att både kapitalvinster och utdelnings- räntan på skattekontot skapat incitament för inkomster beräknas bli betydligt högre. Samtidigt företag att fortsätta placera pengar på kontot uthar en lägre räntenivå bidragit till lägre ränte- över skattebetalningar under året. I budgeten för avdrag, vilket medför högre skatteintäkter. 2018 bedömdes kapitalplaceringarna till en del För 2017 bedöms intäkterna från skatt på före- återbetalas under året. tagsvinster bli 13 miljarder kronor högre än vad

PROP. 2018/ 19: 1

Övriga inkomster Utfallet för övriga inkomster 2017 blev 5 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2017. Det beror främst på att inkomsterna från försäljningar av statlig egendom blev 5 miljarder kronor lägre än det beräkningstekniska antagandet som gjordes i budgeten för 2017. Även bidrag m.m. från EU blev något lägre än beräknat.

Tabell 7.12 Övriga inkomster, utfall 2017 och prognos

2018 jämfört med statens budget för 2017 och 2018

Miljarder kronor Utfall Jmf SB Prognos Jmf SB 2017 2017 2018 2018 2000 Inkomster av statens verksamhet 27 0 34 4 3000 Inkomster av försåld egendom 0 -5 5 0 4000 Återbetalning av lån 1 0 1 0 5000 Kalkylmässiga inkomster 11 0 12 0 6000 Bidrag m.m. från EU 10 -1 12 -1 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -99 1 -106 -2 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0 0 0 0

Övriga inkomster -49 -5 -41 1

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Inkomsterna i prognosen för 2018 har endast reviderats marginellt jämfört med statens budget för 2018. Inkomster av statens verksamhet, bl.a. Riksbankens inlevererade överskott, bedöms bli något högre. Däremot bedöms inkomsterna från bidrag m.m. från EU och avräkningar i anslutning till skattesystemet (kompensation av statlig och kommunal mervärdesskatt) bli något lägre.

8 Utgifter

PROP. 2018/ 19: 1

8 Utgifter

I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar för – Jämfört med bedömningen i 2018 års ekon- 2019, förändring av anslagsbehållningar för 2019, omiska vårproposition (prop. 2017/18:100) utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av beräknas de takbegränsade utgifterna bli statens budget för 2019 samt preliminära utgifts- 3,3 miljarder kronor lägre 2019, 21,7 miljarramar för 2020 och 2021. Till grund för förslagen der kronor lägre 2020 och 29,4 miljarder ligger en analys av utvecklingen av utgifterna kronor lägre 2021. Huvuddelen av förunder budgetens utgiftsområden och de utgifter ändringarna beror på att tillämpningen av de som omfattas av utgiftstaket, de s.k. taksärskilda principerna för utformningen av begränsade utgifterna. denna proposition (se avsnitt 1.1) har medfört att många tidigare aviseringar av förändrade anslag för 2019 – 2021 nu inte före-

Sammanfattning

slås eller beräknas.

– Som andel av bruttonationalprodukten Tabell 8.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och (BNP) beräknas de takbegränsade ut- takbegränsade utgifter som andel av BNP gifterna minska från 26,8 till 24,8 procent Procent av BNP från 2017 till 2021 (se tabell 8.1). Utfall Prognos Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 – I nominella termer beräknas de takbe- Utgifter under gränsade utgifterna öka med totalt 105 milj- utgiftsområden exkl. arder kronor 2018 – 2021 (se tabell 8.4 och statsskuldsräntor 20,3 20,4 19,8 19,2 18,5 1 tabell 8.5). Det innebär en genomsnittlig Statsskuldsräntor m.m. 1 0,2 0,3 0,5 0,5 0,2 ökning med ca 26 miljarder kronor eller Summa utgiftsområden 20,5 20,7 20,3 19,6 18,7 2,1 procent per år. Ålderspensionssystemet – De utgiftsområden som antas bidra mest till vid sidan av statens budget 6,5 6,4 6,4 6,3 6,3 ökningen av de takbegränsade utgifterna Takbegränsade utgifter 26,8 26,8 26,2 25,5 24,8 2018 – 2021 är utgiftsområdena 27 Avgiften 2 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. till Europeiska unionen, 12 Ekonomisk 2 Utgifter under budgetens utgiftsområden (exklusive utgiftsområde 26 Statstrygghet för familjer och barn och 7 Interskuldsräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar. nationellt bistånd. Sammantaget beräknas dessa tre utgiftsområden öka med knappt Utgifterna i statens budget delas in i 27 utgifts- 55 miljarder kronor under perioden. områden samt posten Minskning av anslags- – Utgifterna för ålderspensionssystemet behållningar. Till budgetens utgifter hör även beräknas öka med 38 miljarder kronor Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassa- 2018 – 2021. Det innebär en årlig ökning med mässiga korrigeringen (se avsnitt 9.2). 3,1 procent, dvs. en något snabbare ökning Utgiftsramarna utgörs av anvisade medel för de än de takbegränsade utgifterna som helhet. 27 utgiftsområdena medan de takbegränsade

PROP. 2018/ 19: 1

utgifterna utgörs av utgifterna under utgiftsom- regeringens prognos för den makroekonomiska

rådena 1 – 25 och 27 samt ålderspensionssystemet utvecklingen och volymantaganden för de statliga

vid sidan av statens budget. regelstyrda transfereringssystemen.

Tabell 8.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna

2019

Miljarder kronor

8.1 Utgiftsramar för 2019

2019 Anvisade utgiftsramar 2018

1

1 000,5

Regeringens förslag: Utgifterna för 2019 Förändring till följd av:

fördelas på utgiftsområden enligt tabell 8.3. Beslut om åtgärder 17,1

Makroekonomiska förändringar 12,8

Pris- och löneomräkning 3,9 Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. Volymer -21,8 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens Övrigt 14,1 budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för

Summa utgiftsramar 2019 1 026,6

utgiftsområdena för 2019 redovisas i tabell 8.3. 1 Statens budget enligt riksdagens rambeslut (bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Utgiftsramen för ett utgiftsområde är summan av Källa: Egna beräkningar.

de anvisade medlen för de anslag som ingår i Utgiftsramarna beräknas öka med 26,1 miljarder utgiftsområdet. kronor 2019 jämfört med ramarna för 2018 i De särskilda principer som tillämpats vid utstatens budget för 2018 (se tabell 8.2). Därefter formningen av denna proposition innebär att beslutade och nu föreslagna åtgärder (raden utgångspunkten för förslaget till utgiftsramar för Beslut om åtgärder i tabell 8.2) beräknas bidra till 2019 är de utgiftsramar som riksdagen har att utgiftsramarna 2019 ökar med 17,1 miljarder beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositkronor. De utgiftsområden som ökar mest till ionen för 2018 (prop. 2017/18:1, 2017/18:FiU1, följd av detta är utgiftsområdena 25 Allmänna rskr. 2017/18:54). Därutöver har vissa generella bidrag till kommuner, 8 Migration och 16 Utbildjusteringar gjorts av anslagen, vilket påverkat ning och universitetsforskning. Den makroutgiftsramarna i förhållande till 2018. Anslagen ekonomiska utvecklingen och den årliga pris- och har justerats till följd av beslutade lagar och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt investeringsändamål beräknas medföra ökade bindande avtal eller EU-rättsakter. Till dessa hör utgiftsramar med 12,8 miljarder kronor resde ekonomiska konsekvenserna för 2019 av pektive 3,9 miljarder kronor. De utgiftsramar riksdagens beslut om propositionerna Vissa som beräknas öka mest till följd av den makroförslag om personlig assistans (prop. 2017/18:78, ekonomiska utvecklingen är utgiftsområdena bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164) och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 10 Ekonomisk Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, och 7 Internationellt bistånd. Samtidigt beräknas bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358). Vidare volymförändringar i form av t.ex. färre personer i har anslagen justerats i de fall riksdagen beslutat olika transfereringssystem bidra till att utgiftsom att flytta ändamål och verksamheter mellan ramarna minskar med 21,8 miljarder kronor. De utgiftsområden. Anslagen har även justerats om utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk ska kunna upprätthållas. Därtill har vissa anslag trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, med ett beställningsbemyndigande justerats för 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända 2019 – 2021 med hänsyn till nivån på de beräknade invandrares etablering. Övriga utgiftspåverkande infriandena av ekonomiska åtaganden 2019. På faktorer beräknas bidra till ökade utgiftsramar sedvanligt sätt har anslag för förvaltnings- och med 14,1 miljarder kronor. Nästan hela förinvesteringsändamål beräknats i enlighet med ändringen är hänförlig till ökade utgifter under systemet för pris- och löneomräkning, vilket utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. som påverkar utgiftsramarna. Förslaget till utgiftsberor på Riksgäldens upplåningsteknik. ramar har också beräknats mot bakgrund av

PROP. 2018/ 19: 1

Nivån på utgiftsramarna för 2019 har för- Tabell 8.3 Utgiftsramar 2019 ändrats sedan riksdagens beslut om preliminära Tusental kronor utgiftsramar för 2019 i samband med budget- Utgiftsområde Utgiftsram 2019 propositionen för 2018. De förändringar som 1 Rikets styrelse 14 901 645 skedde under perioden mellan budget- 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 315 466 propositionen för 2018 och 2018 års ekonomiska 3 Skatt, tull och exekution 11 402 533 vårproposition har redogjorts för i 2018 års 4 Rättsväsendet 46 342 859 ekonomiska vårproposition. De förändringar 5 Internationell samverkan 2 362 277 som skett därefter redogörs för i avsnitt 8.4 i 6 Försvar och samhällets krisberedskap 56 190 704 denna proposition. De särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna pro- 7 Internationellt bistånd 44 945 140 position innebär bl.a. att tidigare aviserade 8 Migration 13 573 430 anslagsförändringar, med några få undantag, inte 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 122 185 föreslås. Sammantaget får de tillämpade prin- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och ciperna till följd att vissa anslagsnivåer har blivit funktionsnedsättning 97 657 012 lägre än de beräkningar regeringen tidigare redo- 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 450 476 visat för 2019, medan andra har blivit högre. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 203

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18 486 483 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 76 814 772 15 Studiestöd 25 022 956 16 Utbildning och universitetsforskning 81 347 211 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 994 531 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 972 123 19 Regional tillväxt 3 496 525 20 Allmän miljö- och naturvård 11 836 248 21 Energi 3 594 947 22 Kommunikationer 59 456 655 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 787 281 24 Näringsliv 7 266 717 25 Allmänna bidrag till kommuner 115 892 772 26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 913 834

Summa utgiftsområden 1 026 634 185

Minskning av anslagsbehållningar -11 289 117

Summa utgifter

1

1 015 345 068

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

2

990 298 268

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 317 572 000

Takbegränsade utgifter 1 307 870 268

Budgeteringsmarginal 93 129 732

Utgiftstak för staten 1 401 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Summa utgifter exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

ingår förutom budgetens utgiftsområden 1 – 25 Regeringens förslag: Beräkningen av för- och 27 även ålderspensionssystemets utgifter. ändringen av anslagsbehållningar för 2019 enligt Utgifterna för ålderspensionssystemet betabell 8.3 godkänns. räknas öka med 10 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018 (se tabell 8.4). Den huvudsakliga förklaringen till det är den makroekonomiska ut- Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. vecklingen genom utvecklingen av inkomstindex. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Förändringen av anslags- 8.2 Preliminära utgiftsramar för behållningar redovisas på utgiftssidan i statens 2020 och 2021 budget. Den påverkar lånebehovet och uppstår till följd av att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden. Regeringens förslag: Den preliminära för- Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett delningen av utgifter på utgiftsområden för 2020 budgetår kan inom de gränser som följer av och 2021 enligt tabell 8.4 godkänns som riktlinje anslagsförordningen (2011:223) sparas till efter- för regeringens budgetarbete. följande år. Det innebär att en myndighet, utöver årets anvisade anslagsmedel, under vissa förutsättningar även kan använda sparade anslags- Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. medel från föregående år, vilket ger flexibilitet i 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositmyndighetens planering. Vanligtvis uppgår den ionen lämna förslag till preliminära inkomstdel som myndigheten får disponera efterföljande beräkningar och utgiftsramar för det andra och år till 3 procent av myndighetens förvaltnings- tredje tillkommande budgetåret. Regeringens anslag. Myndigheterna har också möjlighet att förslag till preliminär fördelning av utgifter på inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag, utgiftsområden för 2020 och 2021 redovisas i s.k. anslagskredit. tabell 8.4. Förskjutningar av detta slag redovisas som en Även i förslaget till preliminära utgiftsramar för alla anslag gemensam beräkningspost, be- för 2020 och 2021 är utgångspunkten de särskilda nämnd Minskning av anslagsbehållningar. Posten principer som tillämpats vid utformningen av ingår i de takbegränsade utgifterna. Myndig- denna proposition och förslaget har beräknats heternas förbrukning av anslagsbehållningar som enligt samma principer som förslaget till utgiftssparats från tidigare budgetår och utnyttjande av ramar för 2019 som redovisas ovan. För 2020 och anslagskrediter utgör en osäkerhet i beräkningen 2021 har regeringen dock inte tillämpat principen av de takbegränsade utgifterna. om förlängning av anslagsnivån för 2018, när det Posten Minskning av anslagsbehållningar för gäller aviserade reformer för vilka ett slutdatum 2019 är större än vad den har varit för 2016 – 2018, angetts. För 2020 har reformer som planerats vilket i detta fall innebär att utgifterna understiger upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort de anvisade medlen i större utsträckning än från beräknade anslagsnivåer. I de fall reformer tidigare. planerats upphöra fr.o.m. 2021 har beräknat anslag justerats på motsvarande sätt. Mot bakgrund av att propositionen lämnas av en övergångs- Regeringens förslag: Beräkningen av utgifterna regering är de förutsättningar som beräkningarna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens för de preliminära utgiftsramarna bygger på budget för 2019 enligt tabell 8.3 godkänns. mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. De preliminära utgiftsramarna beräknas Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. minska med 2,8 miljarder kronor 2020 och 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade 13,4 miljarder kronor 2021, jämfört med det förenivån på utgiftstaket användas i beredningen av gående året. förslaget till statens budget. I de utgifter som om- Minskningen 2020 beror till största delen på att fattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, tidigare aviserade åtgärder nu inte genomförs

PROP. 2018/ 19: 1

(se tabell 8.6). Detta väntas bidra till minskade utgifter om 14 miljarder kronor. Den årliga prisoch löneomräkningen av anslag för förvaltningsoch investeringsändamål samt den makroekonomiska utvecklingen beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 4,2 respektive 7,2 miljarder kronor (se tabell 8.7 och tabell 8.9). Följden av beräknade volymförändringar i form av t.ex. färre personer i olika transfereringssystem är minskade utgiftsramar om 5,9 miljarder kronor medan övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas öka de preliminära utgiftsramarna 2020 med 11,2 miljarder kronor (se tabell 8.10 och tabell 8.12). Minskningen av de preliminära utgiftsramarna 2021 förklaras till största del av att tidigare aviserade åtgärder nu inte genomförs, vilket minskar utgifterna med 9,5 miljarder kronor. medan volymförändringar bidrar till minskade utgiftsramar om 2,7 miljarder kronor. Den makroekonomiska utvecklingen samt den årliga prisoch löneomräkningen bidrar till att öka utgiftsramarna med 6,7 respektive 4,0 miljarder kronor. Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas minska utgiftsramarna med 11,5 miljarder kronor. Nivån på de preliminära utgiftsramarna för 2020 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2020 i samband med budgetpropositionen för 2018. De förändringar som skedde under perioden mellan budgetpropositionen för 2018 och 2018 års ekonomiska vårproposition har redogjorts för i 2018 års ekonomiska vårproposition. De förändringar som skett därefter redogörs för i avsnitt 8.4.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 8.4 Utgifter per utgiftsområde 2017 – 2021

Miljoner kronor 2017 2018 2018 2019 2020 2021 Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 1, 2 Prognos 1 Förslag 3 Förslag 4 Förslag 4 1 Rikets styrelse 13 324 14 582 14 365 14 902 14 641 14 561 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 262 16 356 16 074 17 315 17 871 18 309 3 Skatt, tull och exekution 11 011 11 478 11 382 11 403 11 453 11 552 4 Rättsväsendet 44 064 46 254 45 789 46 343 47 044 47 514 5 Internationell samverkan 1 953 2 039 1 890 2 362 2 013 1 990 6 Försvar och samhällets krisberedskap 50 383 54 368 53 835 56 191 57 169 58 172 7 Internationellt bistånd 36 707 42 748 42 760 44 945 45 828 48 397 8 Migration 40 034 22 288 20 465 13 573 12 479 9 865 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 67 411 79 841 77 526 78 122 75 158 74 817 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 868 102 677 99 802 97 657 96 058 95 309 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 34 635 34 773 34 450 34 125 34 045 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 660 95 870 95 162 97 332 99 882 102 198 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23 931 26 204 22 673 18 486 14 335 12 526 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 559 76 338 75 133 76 815 75 928 76 649 15 Studiestöd 19 671 24 481 21 315 25 023 25 441 26 267 16 Utbildning och universitetsforskning 71 098 78 110 75 985 81 347 79 621 79 657 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14 475 16 065 15 974 15 995 15 976 15 295 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 803 7 062 4 939 6 972 6 989 6 951 19 Regional tillväxt 2 808 3 942 3 786 3 497 3 427 3 468 20 Allmän miljö- och naturvård 7 780 10 828 10 466 11 836 11 526 11 019 21 Energi 2 992 3 761 3 515 3 595 3 066 2 286 22 Kommunikationer 53 296 56 445 56 316 59 457 59 808 60 128 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 225 20 107 19 438 19 787 19 456 15 008 24 Näringsliv 6 416 7 371 7 702 7 267 6 611 6 422 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 111 409 111 409 115 893 115 958 115 522 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 13 660 13 569 25 155 24 155 8 655 27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 39 511 34 941 40 914 47 859 53 878

Summa utgiftsområden 940 749 1 018 430 990 985 1 026 634 1 023 878 1 010 465

Minskning av anslagsbehållningar -11 289 -5 552 -5 067

Summa utgifter

5

940 749 1 018 430 990 985 1 015 345 1 018 326 1 005 398

6

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 930 181 1 004 770 977 415 990 298 994 262 996 833

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 299 103 307 608 317 572 327 328 337 429

Takbegränsade utgifter 1 229 284 1 285 023 1 307 870 1 321 590 1 334 262

Budgeteringsmarginal 44 716 51 977 93 130 153 410 161 738

7

Utgiftstak 1 274 000 1 337 000 1 401 000 1 475 000 1 496 000

1 Anslagen är fördelade på de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2019. 2 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435), Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358), Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8) och förslag enligt propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2). 3 Regeringens förslag till utgiftsramar för 2019 i denna proposition (tabell 8.3). 4 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2020 och 2021. 5 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar. 6 Summa utgifter exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskul dsräntor. 7 Regeringens förslag till utgiftstak för 2021 (se avsnitt 5.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

8.3 Utveckling av de takbegränsade klaras i första hand av att den antagna makroutgifterna över tid ekonomiska utvecklingen medför att den genomsnittliga ersättningsnivån i de olika trans- I detta avsnitt beskrivs prognosen för de fereringssystemen ökar, givet formerna för takbegränsade utgifterna 2018 – 2021. Analysen indexering i de olika systemen, samt att anslag för utgår från ett antal faktorer som är viktiga för förvaltnings- och investeringsändamål ökar i enutgiftsutvecklingen och som är generella för lighet med systemet för pris- och löneomräkning. utgiftsområdena. Dessa faktorer beskriver Volymrelaterade utgiftsförändringar i transutgiftsförändringar över tiden till följd av bl.a. fereringssystemen bidrar till att de takbegränsade beslut om åtgärder, pris- och löneomräkning, utgifterna beräknas minska 2018 – 2021, vilket står makroekonomisk utveckling och volymför- i kontrast till utvecklingen 2014 – 2016 då de ändringar. Den nominella årliga förändringen av volymrelaterade utgifterna ökade relativt snabbt. de takbegränsade utgifterna uppdelat enligt dessa faktorer redovisas i tabell 8.5 och varje rad i tabellen kommenteras utförligare nedan. Beslut om åtgärder De särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av förslagen för 2019 och I detta avsnitt beskrivs hur de takbegränsade utberäkningarna för 2020 och 2021 i denna pro- gifternas utveckling påverkas av beslut från riksposition redovisas i avsnitten 8.1 och 8.2. I dagen samt förslag och beräkningar från regeenlighet med principerna beräknas och redovisas ringen som har ekonomiska konsekvenser (raden utgiftsutvecklingen enligt faktorerna Pris- och Beslut om åtgärder i tabell 8.5). löneomräkning, Makroekonomiska förändringar För 2018 ingår alla tidigare reformer som och Volymer, i enlighet med den praxis som riksdagen beslutat om, inklusive propositionen tillämpas för att beskriva utgiftsutvecklingen i Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till budgetpropositionen. uppehållstillstånd och propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare

Tabell 8.5 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

inom lantbruket som drabbats av torkan 2018

med det föregående året

(prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, Miljarder kronor rskr. 2018/19:8) samt förslag i propositionen 2018 2019 2020 2021 Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2).

Takbegränsade utgifter 56 23 14 13

För 2019 – 2021 gäller de särskilda principer Förklaras av: som tillämpats vid utformningen av denna Beslut om åtgärder proposition. Utgångspunkten har varit att de 1 26 6 -14 -9 Pris- och löneomräkning 4 4 4 4 anslagsnivåer som riksdagen beslutade för 2018 Makroekonomiska förändringar 15 20 17 17 efter förslag i budgetpropositionen för 2018 ska gälla även för 2019, dvs. nominellt oförändrade Volymer 2 -13 -13 -6 -2 anslagsnivåer. Utöver detta tillkommer emellertid Tekniska justeringar 3 6 5 0 0 ett antal generella justeringar av anslagsnivåer Övrigt 18 2 12 4 2019 som faller under kategorin Beslut om 1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som föreslagits i tidigare propositioner om ändringar i åtgärder. För det första har anslag justerats om det krävs med anledning av lagar och förstatens budet eller som i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) föreslås tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). ordningar, vissa avtal eller EU-rättsakter. Detta 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en kan innebära både högre och lägre anslagsnivåer person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på jämfört med 2018. För det andra har anslag styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. justerats till följd av att ändamål och verksamheter flyttas mellan utgiftsområden i enlighet 3 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. Källa: Egna beräkningar. med tidigare riksdagsbeslut. Detta påverkar ramnivån för enskilda utgiftsområden 2019 De takbegränsade utgifterna beräknas öka med jämfört med 2018, men inte de totala utgifterna. sammanlagt 105 miljarder kronor 2018 – 2021. För det tredje har anslag justerats om det krävs Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna 2,1 procent, vilket är något lägre än 2000 – 2017 då upprätthållas. Detta innebär i huvudsak högre ökningen uppgick till 3,0 procent. Ökningen föranslagsnivåer 2019 jämfört med 2018. För det

PROP. 2018/ 19: 1

fjärde har vissa anslagsnivåer justerats med Tabell 8.6 Förändring av takbegränsade utgifter till följd av

tidigare beslutade och nu föreslagna och beräknade

hänsyn till nivån på de beräknade infriandena av

åtgärder, jämfört med det föregående året

ekonomiska åtaganden 2019 till följd av Miljarder kronor. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att beställningsbemyndiganden, för att dessa verk- finansieringen av temporära program upphör eller minskar i omfattning samheter ska ges förutsättningar att bedrivas i Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 samma omfattning 2019 – 2021. Detta innebär i 1 Rikets styrelse 1,0 0,2 -0,4 -0,2 huvudsak högre anslagsnivåer 2020 – 2021 jämfört 2 Samhällsekonomi och med 2018. För det femte har anslag justerats för finansförvaltning 0,3 0,5 0,0 -0,2 2020 och 2021 vad avser aviserade reformer för 3 Skatt, tull och exekution 0,3 -0,2 -0,1 0,0 vilka ett slutdatum angivits. I dessa fall har 4 Rättsväsendet 2,0 -0,2 0,1 -0,1 principen om förlängning av anslagsnivån för 5 Internationell samverkan 0,1 0,3 -0,4 0,0 2018 inte tillämpats för åren efter budgetåret 2019. För 2020 har reformer som planerats upp- 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2,8 1,0 0,1 0,1 höra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från 7 Internationellt bistånd 1,4 -1,2 -0,2 0,4 beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 8 Migration -9,2 3,8 0,1 -1,6 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 9,2 -1,4 -3,7 -1,3 det året. Detta innebär lägre anslagsnivåer 2020 jämfört med 2019 och lägre anslagsnivåer 2021 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1,5 0,7 0,0 -0,1 jämfört med 2020. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,7 0,0 0,0 0,0 Det är anslagsnivåerna 2018, som de beslutades av riksdagen efter förslag i budgetpropositionen 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 4,0 1,1 0,1 0,0 för 2018, som är utgångspunkten för förlängningen till 2019. De ändringar av statens 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -7,0 -0,8 -1,0 -0,2 budget för 2018 som följer av ändringsbudgetar är 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2,9 -3,2 -2,5 -0,1 tillfälliga förstärkningar som inte förlängs till 2019. För de anslag vars nivåer har justerats till 15 Studiestöd 2,8 0,9 -0,2 -0,2 följd av propositioner om ändringar i statens 16 Utbildning och universitetsforskning 4,0 2,5 -2,6 -0,7 budget för 2018 betyder det att anslagsnivån för 2019 kan bli lägre än totalt anvisade medel för 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,4 -0,2 -0,1 -0,8 2018. Detta är en förklaring till att tabell 8.6 för 18 Samhällsplanering, bostadsvissa utgiftsområden redovisar ett negativt belopp försörjning och byggande samt för 2019. konsumentpolitik 0,2 -0,1 0,0 -0,1 Beslutade, föreslagna och beräknade åtgärder 19 Regional tillväxt 0,3 -0,4 -0,1 0,0 beräknas medföra att de takbegränsade utgifterna 20 Allmän miljö- och naturvård 1,9 1,0 -0,3 -0,5 ökar med sammanlagt 9 miljarder kronor 21 Energi 0,7 -0,2 -0,5 -0,8 2018 – 2021. De utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar mest till följd av beslutade, före- 22 Kommunikationer 1,1 2,1 -0,9 -1,1 slagna och beräknade åtgärder under perioden är 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,3 -0,8 -0,3 -1,3 utgiftsområdena 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 6 Försvar och samhällets kris- 24 Näringsliv 0,5 -0,1 -0,7 -0,2 beredskap och 15 Studiestöd. 25 Allmänna bidrag till kommuner 1,1 0,3 0,1 -0,4 Under några utgiftsområden beräknas ut- 26 Statsskuldsräntor m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 gifterna sammantaget minska 2018 – 2021, bl.a. 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända

Summa utgiftsområden 26,3 5,7 -13,7 -9,5

invandrares etablering och 8 Migration.

Takbegränsade utgifter 26,3 5,7 -13,7 -9,5

I tabell 8.6 redovisas hur beslutade och nu före- Anm. Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår slagna och beräknade åtgärder påverkar ut- inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare ändringsbudgetar föreslagits och som gifterna, jämfört med det föregående året, föri propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) föreslås tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska delat på enskilda utgiftsområden. I det följande förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Källa: Egna beräkningar. kommenteras de utgiftsområden vars utgiftsram ökar eller minskar med minst 1 miljard kronor något av åren 2019 – 2021.

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- anslagen för Migrationsverket och migrationsberedskap domstolarna som föreslogs och beräknades i Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- budgetpropositionen för 2017 upphör. ciperna för utformningen av denna proposition föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social ökar med 1,0 miljarder kronor 2019, jämfört med omsorg det föregående året. Till följd av tillämpningen av de särskilda princi- Den främsta förklaringen till anslagsök- perna för utformningen av denna proposition ningarna är tidigare aviserade satsningar för föreslås och beräknas åtgärder som medför att kommande år för att förstärka Sveriges försvars- utgiftsramen 2019 minskar med 1,4 miljarder förmåga, se t.ex. budgetpropositionen för 2016 kronor 2019, jämfört med det föregående året, (prop. 2015/16:1). Ökningen 2019 bedöms vara och att den preliminära utgiftsramen 2020 och nödvändig för att viktiga samhällsfunktioner ska 2021 beräknas minska med 3,7 respektive kunna upprätthållas. 1,3 miljarder kronor. Den lägre nivån på utgiftsramen 2019 jämfört Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med 2018 beror i huvudsak på en ändrad metod Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- för uppräkning av den statliga assistansersättciperna för utformningen av denna proposition ningen som aviserades i budgetpropositionen för föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen 2016 och som följer av en beslutad förordning. minskar med 1,2 miljarder kronor 2019, jämfört Anslagsminskningarna 2020 och 2021 beror i hög med det föregående året. Den främsta för- utsträckning på att flera tillfälliga satsningar beklaringen till att utgiftsramen blir lägre är att räknas upphöra fr.o.m. dessa år. Detta gäller t.ex. avräkningarna för biståndsramen ökat till följd av medel till bemanning i äldreomsorgen, cancerdet förändrade ersättningssystemet för ensam- vården, förlossningsvård och kvinnors hälsa samt kommande barn och unga som aviserades i medel för barns och vuxnas psykiska hälsa. budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1). Anslagsminskningen följer av tillämpningen av Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer principen att anslag justeras till följd av beslutade och barn lagar och förordningar. Till följd av tillämpningen av de särskilda principerna för utformningen av denna pro- Utgiftsområde 8 Migration position föreslås åtgärder som medför att utgifts- Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- ramen ökar med 1,1 miljarder kronor 2019 jämciperna för utformningen av denna proposition fört med 2018. Anslagsökningen följer av den föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen lagreglerade höjning av barnbidraget som genomökar med sammantaget 3,8 miljarder kronor 2019 fördes fr.o.m. den 1 mars 2018. jämfört med 2018. För 2021 beräknas den preliminära utgiftsramen minska med 1,6 miljarder Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända kronor, jämfört med det föregående året. Den invandrares etablering främsta förklaringen till att anslagsnivån ökar Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- 2019 är det förändrade ersättningssystemet för ciperna för utformningen av denna proposition mottagande av ensamkommande barn och unga föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen som infördes fr.o.m. den 1 juli 2017. Det för- 2019 minskar med sammantaget 0,8 miljarder ändrade ersättningssystemet i kombination med kronor, jämfört med 2018. Den preliminära ett mindre antal asylsökande ensamkommande utgiftsramen 2020 beräknas minska med barn beräknades innebära en större besparing för 1,0 miljarder kronor. statens budget 2018 än 2019 och senare. Det Den lägre utgiftsramen till följd av beslut 2019 innebär att utgifterna ökar 2019 jämfört med beror till övervägande del på det förändrade 2018. Anslagsökningen följer framför allt av ersättningssystemet för mottagandet av ensamprincipen om beslutade lagar och förordningar. kommande barn och unga som trädde i kraft den Det huvudsakliga skälet till att den preliminära 1 juli 2017. Anslagsminskningen 2019 motverkas utgiftsramen blir lägre till följd av beslut 2021 är till viss del av högre utgifter på grund av lagatt tillfälliga förstärkningar av förvaltnings- ändringar som ger vissa ensamkommande unga en ny möjlighet till uppehållstillstånd och som

PROP. 2018/ 19: 1

riksdagen beslutade om efter förslag i pro- ökar med 2,5 miljarder kronor 2019. Den prepositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Ny liminära utgiftsramen 2020 beräknas minskar möjlighet till uppehållstillstånd. Minskningen av med 2,6 miljarder kronor, jämfört med det utgiftsramen 2020 beror i stor utsträckning på att föregående året. Anslagsökningarna 2019 beror de beräknade utgifterna för dessa lagändringar till övervägande del på beräknade infrianden av minskar jämfört med 2019. ekonomiska åtaganden 2019 för statsbidrag som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskaps- Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv utvecklingen i grundskola och förskoleklass. Till följd av tillämpningen av de särskilda Anslagsminskningarna 2020 beror framför allt principerna för utformningen av denna pro- på att tillfälliga satsningar upphör, bl.a. statsposition föreslås åtgärder som medför att utgifts- bidraget för upprustning av skollokaler och uteramen 2019 minskar med 3,2 miljarder kronor, miljöer, statsbidrag för fler anställda i fritidsjämfört med det föregående året. Den preliminära hemmen samt jämlikhetspengen. utgiftsramen 2020 beräknas minska med 2,5 miljarder kronor. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Då utgifterna inom flera anslag under utgifts- Till följd av tillämpningen av de särskilda prinområdet är regelstyrda medför de särskilda prin- ciperna för utformningen av denna proposition ciper som tillämpats i denna proposition att en föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen stor del av tidigare beräknade förändringar till 2019 ökar med 2,1 miljarder kronor, jämfört med följd av beslut kvarstår. Detta medför bl.a. lägre det föregående året. Den preliminära utgiftsutgifter för aktivitetsstöd och arbetsmarknads- ramen beräknas minska med sammantaget 0,9 politiska program 2019 och 2020, jämfört med respektive 1,1 miljarder kronor 2020 och2021. det föregående året. Därutöver påverkas utgifts- Anslagsökningarna 2019 beror till övervägande ramen av den flytt av medel för insatser för del på tidigare aviserade förslag om höjda anslag deltagare i etableringsuppdraget till utgiftsom- för väg- och järnvägsunderhåll som kvarstår 2019. rådet som genomfördes i budgetpropositionen Orsaken till att anslaget ökar i förhållande till för 2018 från utgiftsområde 13 Jämställdhet och 2018 års nivå är att de planerade insatserna för nyanlända invandrares etablering. De beräknade 2019 redan har bundits upp i ingångna avtal. För förändringar som då gjordes medför att utgifts- att verksamheten, som baseras på beställningsramen minskar 2019 och 2020, jämfört med det bemyndiganden för kommande år, ska ges föregående året. förutsättningar att bedrivas i samma omfattning 2019 – 2021 har anslagsnivåerna justerats med Utgiftsområde 15 Studiestöd hänsyn till nivån på beräknade infrianden av de Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- ekonomiska åtagandena 2019. Mot denna bakciperna för utformningen av denna proposition grund beräknas att satsningen 2019 på järnvägsföreslås åtgärder som medför att utgiftsramen underhållet kvarstår med 2,8 miljarder kronor ökar med 0,9 miljarder kronor 2019 jämfört med och för vägunderhållet med 0,9 miljarder kronor 2018. Anslagsökningen beror till stor del på den även för 2020 och 2021. höjning av bidragsdelen inom studiemedlet som Anslagsminskningarna 2020 och 2021 jämfört genomfördes 2018 och studiemedel till ensam- med det föregående året beror på ett antal tillkommande unga som följer av lagändringarna fälliga satsningar som upphör, bl.a. satsningar på som ger vissa ensamkommande unga en ny kollektivtrafik och järnväg i landsbygd samt vägmöjlighet till uppehållstillstånd och som riks- och järnvägsunderhåll i landsbygd som upphör dagen beslutat om efter förslag i propositionen 2019 och avgiftsfri kollektivtrafik för skol- Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till ungdomar på sommaren samt drift och underhåll uppehållstillstånd. Anslagsökningarna följer så- för vägar i landsbygd och kollektivtrafik i landsledes av beslutade lagar och förordningar. bygd som upphör 2020.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och forskning livsmedel Till följd av tillämpningen av de särskilda prin- Till följd av tillämpningen av de särskilda principerna för utformningen av denna proposition ciperna för utformningen av denna proposition föreslås åtgärder som medför att utgiftsramen presenteras åtgärder som medför att den preliminära utgiftsramen beräknas minska med

PROP. 2018/ 19: 1

sammantaget 1,3 miljarder kronor 2021 jämfört Tabell 8.7 Förändring av utgifter till följd av pris- och

löneomräkning, jämfört med det föregående året

med 2020. Det främsta skälet till anslags- Miljoner kronor minskningarna är att den sjuåriga europeiska Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 programperioden (2014 – 2020) upphör 2020, 1 Rikets styrelse 286 240 190 168 vilket innebär att de nationella medlen för medfinansiering av bl.a. landsbygdsprogrammet också 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 47 24 43 38 upphör. Nya medel för medfinansiering av nästa programperiod 2021 – 2027 har ännu inte be- 3 Skatt, tull och exekution 203 138 154 133 räknats. Vidare upphör flera tillfälliga satsningar 4 Rättsväsendet 788 494 602 531 2020, vilket också leder till en minskning av 5 Internationell samverkan 4 2 4 4 utgiftsramen. Bland annat gäller detta sats- 6 Försvar och samhällets ningarna på bredbandsutbyggnad och grönt krisberedskap 523 1 099 917 880 jobbprogram. 7 Internationellt bistånd 20 15 20 19

8 Migration 143 73 89 78 9 Hälsovård, sjukvård och Pris- och löneomräkning social omsorg 62 40 51 43

10 Ekonomisk trygghet vid Pris- och löneomräkningen medför att de tak- sjukdom och begränsade utgifterna ökar med 4,1 miljarder funktionsnedsättning 167 130 119 103 kronor 2018 och med 3,9 miljarder kronor 2019, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 10 6 9 8 jämfört med det föregående året. Pris- och löneomräkningen beräknas preliminärt ge ökade ut- 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares gifter med ytterligare 4,2 miljarder kronor 2020 etablering 2 2 3 3 och med 4,0 miljarder kronor 2021, jämfört med 14 Arbetsmarknad och det föregående året. I tabell 8.7 summeras pris- arbetsliv 191 109 132 106 och löneomräkningen för 2018 – 2021 per utgifts- 15 Studiestöd 15 11 13 12 område. 16 Utbildning och Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsuniversitetsforskning 843 627 751 664 statistik och avspeglar därför pris- och löne- 17 Kultur, medier, förändringar i övriga samhället med två års efter- trossamfund och fritid 106 74 85 73 släpning. Vid omräkningen av myndigheternas 18 Samhällsplanering, förvaltningsanslag, som utgör huvuddelen av de bostadsförsörjning, anslag som pris- och löneomräknas, används byggande samt konsumentpolitik 18 15 17 15 separata index för att följa utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga förvaltnings- 20 Allmän miljö- och naturvård 20 25 21 18 kostnader. De omräkningsfaktorer som är mest 21 Energi 7 5 6 5 centrala i pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag redovisas i tabell 8.8. 22 Kommunikationer 599 698 904 1 033 Omräkningstalet för löner motsvarar föränd- 23 Areella näringar, ringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i landsbygd och livsmedel 52 35 50 45 tillverkningsindustrin, med avdrag för ett tioårigt 24 Näringsliv 38 31 33 31 genomsnitt av produktivitetsutvecklingen i den Summa utgiftsområden 4 146 3 894 4 211 4 011 privata tjänstesektorn. Summa utgiftsområden Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas exkl. statsskuldsräntor 4 146 3 894 4 211 4 011 enligt två olika metoder beroende på om avtalet Ålderspensionssystemet 0 0 0 0 för fastigheten i fråga kan omförhandlas under

Takbegränsade utgifter 4 146 3 894 4 211 4 011

det kommande budgetåret eller inte. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med För omräkningen av övriga förvaltningssumman. Källa: Egna beräkningar. kostnader används ett sammanvägt omräkningstal som speglar prisutvecklingen för ett urval av varor och tjänster baserat på flera index från Statistiska centralbyrån (SCB).

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 8.8 Omräkningsfaktorer i pris- och löneomräkningen Tabell 8.9 Förändring av utgifter till följd av den

av myndigheternas förvaltningsanslag makroekonomiska utvecklingen, jämfört med det föregående

Procent året Miljarder kronor 2018 2019 Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 Löneindex 2,01 0,65 2 Samhällsekonomi och varav arbetskostnadsindex 2,83 1,79 finansförvaltning 0,2 0,3 0,3 0,3 varav produktivitetsavdrag 0,82 1,14 7 Internationellt bistånd 2,3 1,7 1,9 1,9 Hyresindex 0,83 1,18 9 Hälsovård, sjukvård och social Index för övriga förvaltningsutgifter 0,95 1,72 omsorg 1,7 1,1 0,4 -0,1 Anm. Hyresindex avser myndigheter med hyresavtal som inte kan omförhandlas 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom under det kommande budgetåret. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och funktionsnedsättning 1,9 1,4 1,2 1,4 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -0,3 0,6 0,2 0,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer Makroekonomiska förändringar och barn 1,2 1,1 0,9 1,8 13 Jämställdhet och nyanlända Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige invandrares etablering -0,5 0,0 -0,1 0,6 och i omvärlden påverkar utgiftsutvecklingen 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,2 3,6 1,5 0,7 bl.a. genom att ersättningen inom flertalet 15 Studiestöd 0,7 0,3 0,4 0,5 transfereringssystem till hushållen i olika grad 23 Areella näringar, landsbygd och följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. livsmedel 0,2 0,4 0,6 -0,7 År 2018 – 2021 medför makroekonomiska fak-

Summa utgiftsområden 7,2 10,6 7,2 6,7

torer att de takbegränsade utgifterna ökar med

Summa utgiftsområden exkl.

sammanlagt knappt 68 miljarder kronor (se statsskuldsräntor 7,2 10,6 7,2 6,7 tabell 8.9). Nedan redovisas förklaringar till några Ålderspensionssystemet vid av de större utgiftsförändringarna. I avsnitt 4 sidan av statens budget 7,8 9,4 9,4 9,9 finns en närmare beskrivning av den makro-

Takbegränsade utgifter 15,0 20,0 16,6 16,6

ekonomiska utvecklingen. Anm.: Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. Inkomstgrundade pensioner ökar Källa: Egna beräkningar. De inkomstgrundade pensionerna i ålderspensionssystemet står för huvuddelen av ök- Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen påningen av de takbegränsade utgifterna som är verkas av den allmänna pris- och löneutvecklingen hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen De makroekonomiska faktorer som har störst 2018 – 2021. De årliga ökningarna i utgifterna för inverkan på utgifterna inom sjuk- respektive ålderspensionssystemet följer normalt löneut- föräldraförsäkringen är prisbasbeloppet och timvecklingen i samhället, som avspeglas i inkomst- löneutvecklingen, vilka leder till successivt högre index. Den makroekonomiska utvecklingen be- utgifter 2018 – 2021. Detta innebär att utgifterna räknas medföra att utgifterna för ålderspensions- under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid systemet sammanlagt ökar med 36,4 miljarder sjukdom och funktionsnedsättning sammantaget kronor 2018 – 2021, varav 9,4 miljarder kronor beräknas öka med 6,0 miljarder kronor 2018 – 2019 jämfört med 2018. 2021, varav 1,4 miljarder kronor 2019. Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet Biståndet ökar till följd av en växande brutto- för familjer och barn beräknas utgifterna till följd nationalinkomst av den makroekonomiska utvecklingen öka med Storleken på biståndsramen är kopplad till sammanlagt 5,0 miljarder kronor 2018 – 2021, Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Från och varav 1,1 miljarder kronor 2019. med 2018 uppgår biståndsramen till 1 procent av beräknad BNI. Utvecklingen av BNI beräknas öka biståndsramen med 1,7 miljarder kronor Volymer i transfereringssystemen 2019 jämfört med 2018 och med sammanlagt 7,8 miljarder kronor 2018 – 2021. Volymer påverkar utgiftsutvecklingen genom utvecklingen av antalet personer i transfereringssystemen och längden på den tid som en person

PROP. 2018/ 19: 1

erhåller ersättning från ett transfereringssystem. I Sammantaget beräknas utgifterna under utgiftsbegreppet kan också ingå förändringar av område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och nivåerna på styckkostnaderna i transfererings- funktionsnedsättning till följd av volymsystemen som inte direkt kan kopplas till den utvecklingen minska med 15,8 miljarder kronor makroekonomiska utvecklingen eller är att be- 2018 – 2021, varav 4,6 miljarder kronor 2019. trakta som reformer. År 2018 – 2021 beräknas de takbegränsade ut- Minskande utgifter för migration gifterna minska med sammanlagt 34 miljarder Sverige tog 2015 emot 162 877 asylsökande, kronor till följd av volymrelaterade förändringar vilket var en fördubbling jämfört med 2014. De (se tabell 8.5 och tabell 8.10). Nedan redovisas efterföljande två åren har betydligt färre sökt asyl några av de större bedömda utgiftsförändringarna i Sverige och för 2018 beräknas antalet nya asylunder prognosperioden som beror på ändrade sökande uppgå till ca 23 000. Antalet asylsökande volymantaganden. förväntas öka något de kommande åren men väntas fortsatt bli väsentligt lägre än 2015. Tabell 8.10 Förändring av utgifter till följd av volym, jämfört Till följd av att antalet inskrivna i

med det föregående året

Migrationsverkets mottagningssystem väntas Miljarder kronor minska i takt med att asylsökande får lagakraft- Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 vunna beslut, beräknas utgifterna under utgiftsområde 8 Migration minska med sammanlagt 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,1 0,4 0,2 0,3 19,7 miljarder kronor 2018 – 2021 och med 8 Migration -8,4 -9,2 -1,0 -1,1 9,2 miljarder kronor 2019. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -0,7 0,1 0,4 1,0 Minskande utgifter för etablering 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Utgifterna under utgiftsområde 13 Jämställdhet funktionsnedsättning -6,0 -4,6 -2,9 -2,2 och nyanlända invandrares etablering påverkas 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -0,2 -1,0 -0,5 -0,4 först när de nyanlända fått uppehållstillstånd och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och mottagits i en kommun. barn 1,1 -0,1 1,5 0,5 Staten har ett ekonomiskt ansvar för flykting- 13 Jämställdhet och nyanlända mottagandet och ersätter kommuner och landsinvandrares etablering 1,7 -2,1 -3,1 -1,8 ting för kostnader relaterade till mottagandet av 15 Studiestöd -0,8 2,5 0,1 0,2 nyanlända inklusive ensamkommande barn och unga. Kommunersättningen är ett schablonbe- 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -0,6 0,1 -0,6 0,7 lopp som betalas ut vid flera olika tillfällen under två år. Kommunmottagandet sker utspritt över

Summa utgiftsområden -13,9 -13,8 -5,9 -2,7

Summa utgiftsområden exkl. året och det genomsnittliga antalet personer som

statsskuldsräntor -13,9 -13,8 -5,9 -2,7

kommunerna får ersättning för varierar från månad till månad. Det innebär att det genomsnittliga Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,8 0,6 0,4 0,2 antalet personer som kommunen får ersättning

Takbegränsade utgifter -13,1 -13,2 -5,6 -2,5

för 2017 baseras på månadsdata över antal pers- Anm.: Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. oner som blev kommunmottagna under 2015 – statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. 2017. År 2017 var det genomsnittliga antalet pers- Källa: Egna beräkningar. oner som kommunerna fick schablonersättning för 135 183 personer. Antalet bedöms öka något Färre personer i sjukförsäkringen under 2018 för att sedan successivt minska till ca Antalet personer med sjukersättning väntas 70 000 personer 2021 (se tabell 8.11). minska 2018 – 2021 (se tabell 8.11). Det beror på En extra ersättning betalas ut för bl.a. boende att antalet sjukersättningstagare som uppnår för ensamkommande barn och unga som blivit pensionsålder och lämnar försäkringen antas vara mottagna i en kommun. Under 2017 fick större än antalet personer som nybeviljas kommunerna ersättning för i genomsnitt ersättning. 11 623 ensamkommande barn och unga (0 – Även antalet nettodagar med sjukpenning 19 år). Antalet bedöms öka något under 2018 för beräknas minska 2018 – 2021, som en följd av att att sedan successivt minska till ca 4 700 år 2021. antalet nya sjukfall väntas stabiliseras, samtidigt Av dem som beviljas uppehållstillstånd är som en högre andel sjukfall avslutas tidigare. ungefär hälften mellan 20 och 64 år. De flesta av

PROP. 2018/ 19: 1

dessa personer deltar i etableringsinsatser genom inte väntas få garantipension i samma utsträck- Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, vars ning. Som en följd av detta väntas antalet syfte är att underlätta inträdet på arbetsmark- pensionärer med garantipension minska 2018 – naden. Deltagarna är berättigade till etablerings- 2020. Sammantaget innebär dessa trender att en ersättning i två år. År 2017 uppgick antalet successivt växande andel av de samlade pensionsdeltagare i uppdraget till 75 329 personer. Antalet utbetalningarna kommer att utbetalas från åldersdeltagare förväntas successivt minska till pensionssystemet och att de garantipensioner ca 32 000 år 2021. som betalas ut från utgiftsområde 11 Ekonomisk Utgifterna för etablering beräknas minska till trygghet vid ålderdom successivt minskar. följd av volymförändringar med sammanlagt Utgifterna under utgiftsområde 11 beräknas 5,2 miljarder kronor 2018 – 2021, varav 2,1 mil- minska till följd av volymförändringar med jarder kronor 2019. 2,0 miljarder kronor 2018 – 2021, varav 1,0 miljarder kronor 2019. Fler barn och ändrat uttagsmönster för föräldrapenningen Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat under 2000-talet och beräknas fortsätta öka med i genomsnitt 1 procent per år 2018 – 2021 (se tabell 8.11). Ökningen beror dels på att fler barn väntas födas, dels på att fler barn antas invandra. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Männens andel av uttaget har ökat successivt, från 0,5 procent vid införandet av förmånen 1974, till 28 procent 2017. År 2021 beräknas männens andel av det totala antalet föräldrapenningdagar ha ökat till 32 procent, under förutsättning att männens uttag fortsätter öka i samma takt som tidigare. Eftersom män har en högre genomsnittlig ersättningsnivå blir utgifterna för föräldrapenning högre när deras uttag antas växa. Det ökade antalet barn medför också att antalet barnbidrag väntas öka med knappt 2 procent per år mellan 2018 och 2021. Sammantaget bidrar volymförändringar till att utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn beräknas öka med 3,0 miljarder kronor 2018 – 2021.

Fler pensionärer med inkomstgrundad pension Antalet personer med inkomstgrundad pension från ålderspensionssystemet beräknas fortsätta öka framöver (se tabell 8.11). De volymrelaterade utgifterna beräknas öka med 1,9 miljarder kronor 2018 – 2021, varav 0,6 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018. Ökningstakten väntas dock bli långsammare än den senaste tioårsperioden, då de stora kullarna födda på 1940-talet beviljades pension. De blivande ålderspensionärerna har i allt högre utsträckning haft en pensionsgrundande inkomst och väntas därför få en i genomsnitt högre inkomstgrundad pension än dagens ålderspensionärer, vilket innebär att de

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem

Köns- Könsfördelning fördelning Utfall Utfall Prognos Utgiftsområde 2016 2017 2016 2017 2018 2019 2020 2021 8 Asylsökande, genomsnittligt 32 % kv 31% kv antal inskrivna 68 % m 69 % m 157 376 95 578 63 500 45 000 36 000 30 200

9 Antal personer med 46 % kv 46 % kv assistansersättning 54 % m 54 % m 15 691 14 886 14 639 14 650 14 650 14 650

9 Antal timmar assistans per 98 % kv 1 98 % kv 1 vecka per berättigad, genomsnitt 101 % m 1 101 % m 1 127,5 128,5 129,7 131,1 132,5 134,1 10 Antal sjukpenningdagar 64 % kv 65 % kv (netto) 2 , miljoner 36 % m 35 % m 59,2 55,8 53,6 52,3 51,7 51,3

10 Antal rehabiliterings- 68 % kv 68 % kv penningdagar (netto) 2 , miljoner 32 % m 32 % m 2,5 1,9 1,7 1,7 1,7 1,7 10 Antal personer med 60 % kv 59 % kv sjukersättning 40 % m 41 % m 292 541 276 411 261 876 249 856 237 378 225 726

10 Antal personer med 47 % kv 46 % kv aktivitetsersättning 53 % m 54 % m 38 695 36 249 34 455 28 545 24 815 22 016

10 Antal personer med sjuk- och 54 % kv 53 % kv aktivitetsersättning som erhåller bostadstillägg 46 % m 47 % m 125 024 129 907 121 025 118 503 116 257 114 437 11 Antal personer med 80 % kv 79 % kv garantipension 20 % m 21 % m 699 100 664 700 660 100 659 300 658 200 664 100

11 Antal pensionärer som erhåller 77 % kv 77 % kv bostadstillägg 23 % m 23 % m 288 700 286 000 289 300 292 300 297 000 303 000

12 Antal barnbidrag 3 78 % kv 75 % kv 22 % m 25 % m 1 836 777 1 904 985 1 935 045 1 958 465 1 980 545 2 002 244 12 Antal uttagna 73 % kv 72 % kv föräldrapenningdagar, miljoner 27 % m 28 % m 53,4 55,2 55,9 55,5 56,5 57,2

12 Antal uttagna tillfälliga 54 % kv 55 % kv föräldrapenningdagar, miljoner 46 % m 45 % m 7,2 6,6 7,7 7,8 7,9 8,0

13 Antal deltagare i 43 % kv 43 % kv etableringsinsatser 57 % m 57 % m 61 846 75 329 62 600 42 800 36 000 32 100

13 Genomsnittligt antal 22 % kv 19 % kv ensamkommande barn och unga 0 – 19 år 4 78 % m 81 % m 6 266 11 623 13 647 10 292 6 508 4 799 13 Genomsnittligt antal nyanlända 43 % kv 5 47 % kv 5 som kommunerna får schablonersättning för 57 % m 5 53 % m 5 118 991 135 183 136 193 101 210 80 793 70 065 15 Antal personer med studiehjälp 48 % kv 47 % kv 52 % m 53 % m 397 600 407 400 426 700 434 300 439 500 450 700 15 Antal personer med 59 % kv 60 % kv studiemedel 6 41 % m 40 % m 547 500 507 400 512 400 520 000 508 500 499 300

ÅP Antal personer med 52 % kv 52 % kv tilläggspension 48 % m 48 % m 2 048 800 2 062 300 2 059 700 2 026 000 1 963 900 1 894 100

ÅP Antal personer med 50 % kv 50 % kv inkomstpension 50 % m 50 % m 1 491 900 1 583 800 1 671 300 1 756 500 1 837 100 1 915 800 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbe tslöshetstal och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan. År 2016 hade kvinnor 126,9 medeltimmar beviljad assistans per vecka. Motsvarande siffra för männen var 131,5. 2 Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. 3 Könsfördelningen baseras på mottagarens kön. 4 Avser ensamkommande barn som kommunerna får ersättning för. Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt g enomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn. 5 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna. 6 Bruttoräknat antal exklusive fullt utnyttjande av det högre bidraget. När stödmottagare under året har studerat på flera utbi ldningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Tekniska justeringar till asylmottagandet och kommunmottagandet för nyanlända med uppehållstillstånd under När en utgiftsförändring inte har samma netto- utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända effekt på den offentliga sektorns konsoliderade invandrares etablering, förskjutits från 2017 till utgifter eller det offentliga finansiella sparandet 2018. Vidare blev den faktiska utgiftsförsom på de takbegränsade utgifterna kan det brukningen 2017 inom ett flertal utgiftsområden motivera en teknisk justering av utgiftstaket. lägre än anvisade medel jämfört med motsvarande Tekniska justeringar har genomförts regelbundet bedömning för 2018, vilket framgår av posten sedan utgiftstaket infördes 1997 och justering- Minskning av anslagsbehållningar m.m. arna föreslås normalt i budgetpropositionen. I denna proposition föreslås en höjning av

Tabell 8.12 Förändring av utgifter till följd av övriga

utgiftspåverkande faktorer, jämfört med det föregående året

statsbidragen till kommunerna för att neutralisera Miljarder kronor att skatteintäkterna till kommunerna blir lägre till 2018 2019 2020 2021 följd av förslaget om skattesänkning för personer 7 Internationellt bistånd 0,5 1,7 -0,9 0,3 över 65 år. Förslaget föranleder en teknisk justering av utgiftstaket fr.o.m. 2019. I budget- 8 Migration -3,0 -1,5 -0,2 0,0 propositionen för 2018 gjordes motsvarande 9 Hälsovård, sjukvård och social justering fr.o.m. 2018. omsorg 0,6 -0,2 0,0 0,0 Efter förslag i budgetpropositionen för 2016 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,1 0,0 0,0 0,0 flyttades vissa stöd från inkomstsidan till utgiftssidan av statens budget, bl.a. nystartsjobben un- 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3,2 -1,9 0,0 0,0 der utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets- 15 Studiestöd -1,2 -0,1 0,1 0,3 liv. Dessa budgetförändringar föranledde tekniska justeringar av utgiftstakets nivå 2018 och 16 Utbildning och universitetsforskning 0,2 0,1 0,1 0,0 2019. 22 Kommunikationer -0,2 0,1 0,3 0,3 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,5 -0,6 0,0 -3,1

Övriga utgiftsförändringar

26 Statsskuldsräntor m.m. 3,0 11,5 -1,0 -15,5 Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte 27 Avgiften till Europeiska unionen 10,7 6,0 6,9 6,0 förklaras av beslut om åtgärder, pris- och Summa utgiftsområden 14,4 15,0 5,4 -11,7 löneomräkning, makroekonomiska förändringar Minskning av eller volymförändringar. Dessa övriga för- anslagsbehållningar m.m. 6,4 -1,9 5,7 0,2 ändringar sammanfattas i tabell 8.12 och består Summa utgifter 1 20,7 13,1 11,2 -11,5 exempelvis av nivån på statsskuldräntorna och

Summa utgifter exkl.

medlemsavgiften till EU som i detta sammanhang statsskuldsräntor 2 17,7 1,7 12,1 4,0 helt och hållet kategoriseras som övriga Ålderspensionssystemet vid utgiftsförändringar. Även tidsförskjutningar i sidan av statens budget 0,0 0,0 0,0 0,0 olika program eller utbetalningar, exempelvis

Takbegränsade utgifter 17,7 1,7 12,1 4,0

investeringar i transportinfrastruktur och olika Anm.: Övriga utgiftspåverkande faktorer innefattar samtliga utgiftsförändringar EU-finansierade program, kategoriseras som som inte är en följd av beslut om åtgärder, pris- och löneomräkning, den makroekonomiska utvecklingen, volymförändringar eller tekniska justeringar. övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den Anm.: Endast förändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor redovisas per förändring mellan år av anslagsbehållningar som utgiftsområde. Raderna Summa utgiftsområden, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor och Takbegränsade utgifter inkluderar samtliga förändringar. följer av skillnaden mellan beräknade anslags- 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar m.m. 2 Summa utgifter exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med nivåer och prognoser för den faktiska utgifts- tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. förbrukningen. Källa: Egna beräkningar. Övriga utgiftsförändringar medför en större För 2019 – 2021 består den årliga ökningen av de årlig ökning av utgifterna för 2018 än den årliga takbegränsade utgifterna till följd av övriga utökningen 2019 – 2021. Bland annat var avgiften till giftsförändringar huvudsakligen av den årliga ök- EU ovanligt låg 2017 till följd av retroaktiva ningen av EU-avgiften. Ökningen 2019 av rabatter på avgiften, vilket gör att ökningen 2018 statsskuldräntorna, som inte ingår i de takbegränblir relativt stor. Ökningen 2018 påverkas också sade utgifterna, beror på Riksgäldens upplåningsav att utbetalningar till kommunerna, kopplade

PROP. 2018/ 19: 1

teknik och kan inte hänföras till den underlig- Tabell 8.13 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

med bedömningen i 2018 års ekonomiska vårproposition

gande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen. Miljarder kronor Minskningen 2021 beror främst på att en stor be- 2019 2020 2021 talning 2020 av upplupen inflationskompensation Takbegränsade utgifter i 2018 års för en realobligation inte upprepas 2021. ekonomiska vårproposition 1 311,1 1 343,3 1 363,6 Beslut om åtgärder -3,1 -28,2 -31,2 Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 0,3 -0,4 8.4 Förändring av de takbegränsade Makroekonomiska förändringar 4,9 4,0 3,0 utgifterna 2019 – 2021 sedan Volymförändringar 1 0,3 0,9 0,5 2018 års ekonomiska Tekniska justeringar 2 4,2 4,2 4,2

vårproposition

Minskning av anslagsbehållningar -9,0 -3,7 -2,1 Övrigt -0,6 0,7 -3,3 I 2018 års ekonomiska vårproposition presente-

Total utgiftsförändring -3,3 -21,7 -29,3

rade regeringen en beräkning av de takbegränsade utgifterna 2019 – 2021. I denna proposition görs

Takbegränsade utgifter i

budgetpropositionen för 2019 1 307,9 1 321,6 1 334,3

en reviderad beräkning. De takbegränsade 1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, utgifterna beräknas bli 3,3 miljarder kronor lägre bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en 2019, 21,7 miljarder kronor lägre 2020 och person befinner sig i ett transfereringssystem samt förändringen av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de 29,3 miljarder kronor lägre 2021, än bedöm- makroekonomiska förutsättningarna. 2 Utgiftsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå ningen i den ekonomiska vårpropositionen. redovisas i avsnitt 5.2. Förändringarna i förhållande till den tidigare Källa: Egna beräkningar. beräkningen redovisas i tabell 8.13, fördelade på I tabell 8.14 redovisas förändringarna av utgiftssamma förklaringsfaktorer som i avsnitt 8.3. De ramarna och förändringen av de takbegränsade särskilda principer som tillämpats vid utformutgifterna 2019 – 2021 i förhållande till 2018 års ningen av denna proposition medför att många ekonomiska vårproposition. förslag som aviserats i tidigare propositioner inte läggs fram eller justeras. Principerna medför även vissa förslag till nya åtgärder. Dessa förändringar redovisas i det följande i jämförelse med 2018 års ekonomiska vårproposition. Principerna medger därutöver utgiftsförändringar till följd av bl.a. pris- och löneomräkning, makroekonomiska förändringar och volymförändringar i enlighet med praxis för hur utgiftsförändringar i budgetpropositionen beräknas och redovisas.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 8.14 Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter jämfört med 2018 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor Total Total Total förändring varav förändring förändring Beslut om åtgärder Makro Volym Övrigt 1 Utgiftsområde 2019 2019 2019 2019 2019 2020 2021 1 Rikets styrelse 360 401 -41 225 -12 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 704 650 55 -1 600 520 3 Skatt, tull och exekution -208 -208 -266 -360 4 Rättsväsendet -881 -881 -1 555 -1 667 5 Internationell samverkan 353 353 0 -1 6 Försvar och samhällets krisberedskap -93 -93 -1 077 -1 193 7 Internationellt bistånd -524 -1 -370 -154 -896 -651 8 Migration 2 655 2 038 617 2 568 830 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 110 4 078 32 1 616 2 218 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1 786 -260 396 1 649 1 768 1 852 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 513 18 136 358 561 506 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1 320 21 -1 341 -1 824 -2 706 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 520 1 668 46 -1 232 38 672 459 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 842 -2 849 4 691 -532 -65 15 Studiestöd 324 -48 109 265 -2 -783 -1 254 16 Utbildning och universitetsforskning 1 221 959 262 -4 085 -4 598 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 108 108 92 13 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -63 -63 -56 -66 19 Regional tillväxt -1 522 -1 522 -2 571 -2 499 20 Allmän miljö- och naturvård -1 372 -1 372 -3 160 -2 235 21 Energi -118 -118 -748 -129 22 Kommunikationer 44 138 -94 -877 -6 940 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -192 -650 459 -1 -276 -1 576 24 Näringsliv -223 -223 -597 -443 25 Allmänna bidrag till kommuner -1 036 -5 243 4 206 -6 045 -6 045 26 Statsskuldsräntor m.m. -2 500 -2 500 6 500 0 27 Avgiften till Europeiska unionen -577 -577 598 748

Summa utgiftsområden 3 909 -3 120 5 542 348 1 139 -10 124 -25 244

Minskning av anslagsbehållningar -9 039 -9 039 -3 741 -2 122

Summa utgifter -5 130 -3 120 5 542 348 -7 900 -13 890 -27 413

2

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor -2 605 -3 120 5 542 348 -5 375 -20 363 -27 388

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget -651 -644 -7 -1 384 -1 928

Takbegränsade utgifter -3 256 -3 120 4 898 341 -5 375 -21 747 -29 316

1 Inklusive tekniska justeringar. De förändringar som föranleder teknisk justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.2. 2 Summa utgifter exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskul dsräntor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Beslut om åtgärder är att förslaget inte kan genomföras under pågående budgetår, att det bedöms vara politiskt I tabell 8.15 sammanfattas på utgiftsområdesnivå okontroversiellt och att det råder politisk samsyn den samlade effekten av förändringar av tidigare om förslaget. Som en del av förslagets aviserade reformer samt nya åtgärder som genomförande kompenseras kommunsektorn för regeringen presenterar i denna proposition. I det intäktsbortfall som skattesänkningen medför. tabell 8.16 redovisas anslagsförändringar till följd I tabell 8.17 redovisas vidare anslagseffekterna av av att tidigare aviserade reformer har förändrats, de förslag som regeringen lämnar i propositionen och av tabell 8.17 framgår anslagsförändringar Höständringsbudget för 2018, samt de förslag som är hänförliga till nya åtgärder. Större som riksdagen beslutat om efter förslag i anslagsförändringar under de olika utgifts- propositionerna Extra ändringsbudget för 2018 – områdena redovisas separat. Anslagseffekterna Ny möjlighet till uppehållstillstånd och Extra redovisas i förhållande till den beräkning som låg ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare till grund för 2018 års ekonomiska inom lantbruket som drabbats av torkan 2018. vårproposition. I denna proposition föreslås sänkt skatt för personer över 65 år. Skälet till detta

Tabell 8.15 Förändring av tidigare aviserade reformer samt nya åtgärder

Anslagsförändringar jämfört med den ekonomiska vårpropositionen för 2018. Miljoner kronor Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021

1 Rikets styrelse 11 401 251 57

varav Nya åtgärder 11 124 146 66 Förändringar av tidigare aviseringar 277 104 -10

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0 650 683 672

varav Nya åtgärder 0 613 687 667 Förändringar av tidigare aviseringar 37 -4 6

3 Skatt, tull och exekution 4 -208 -274 -323

varav Nya åtgärder 4 -206 -259 -253 Förändringar av tidigare aviseringar -2 -15 -70

4 Rättsväsendet 15 -881 -1 599 -1 552

varav Nya åtgärder 15 41 15 83 Förändringar av tidigare aviseringar -922 -1 614 -1 635

5 Internationell samverkan 30 353

varav Nya åtgärder 30 353

6 Försvar och samhällets krisberedskap 423 -93 -1 123 -1 137

varav Nya åtgärder 423 277 237 238 Förändringar av tidigare aviseringar -370 -1 360 -1 376

7 Internationellt bistånd -222 -1 -2 -3

varav Nya åtgärder -222 0 0 0 Förändringar av tidigare aviseringar -1 -2 -3

8 Migration 1 082 2 038 2 029 411

varav Nya åtgärder 1 082 307 173 183 Förändringar av tidigare aviseringar 1 731 1 856 228

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -2 4 078 1 479 1 973

varav Nya åtgärder -2 1 897 1 913 1 913 Förändringar av tidigare aviseringar 2 181 -434 60

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 56 -260 -292 -284

varav Nya åtgärder 56 -263 -292 -284

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 Förändringar av tidigare aviseringar 3

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 18 -22 -49

varav Nya åtgärder 15 -22 -49 Förändringar av tidigare aviseringar 3

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1 284

varav Nya åtgärder 1 284

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 534 1 668 666 419

varav Nya åtgärder 534 1 744 681 425 Förändringar av tidigare aviseringar -76 -15 -6

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 217 -2 849 -5 848 -5 486

varav Nya åtgärder 2 217 Förändringar av tidigare aviseringar -2 849 -5 848 -5 486

15 Studiestöd 122 -48 -548 -969

varav Nya åtgärder 122 337 222 Förändringar av tidigare aviseringar -385 -770 -969

16 Utbildning och universitetsforskning 959 -4 398 -4 756

varav Nya åtgärder 54 42 42 Förändringar av tidigare aviseringar 905 -4 439 -4 798

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -2 108 88 18

varav Nya åtgärder -2 18 14 17 Förändringar av tidigare aviseringar 90 74 1

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -63 -57 -64

varav Nya åtgärder 6 6 6 Förändringar av tidigare aviseringar -69 -63 -70

19 Regional tillväxt 20 -1 522 -2 571 -2 499

varav Nya åtgärder 20 -425 -425 -425 Förändringar av tidigare aviseringar -1 097 -2 146 -2 074

20 Allmän miljö- och naturvård 0 -1 372 -3 162 -2 232

varav Nya åtgärder 0 -44 -44 -44 Förändringar av tidigare aviseringar -1 328 -3 118 -2 189

21 Energi -118 -749 -128

varav Nya åtgärder 2 1 1 Förändringar av tidigare aviseringar -120 -750 -129

22 Kommunikationer 138 -1 198 -7 442

varav Nya åtgärder 89 162 236 Förändringar av tidigare aviseringar 49 -1 360 -7 678

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 480 -650 -717 2 887

varav Nya åtgärder 480 -29 -65 5 Förändringar av tidigare aviseringar -621 -652 2 883

24 Näringsliv -223 -601 -441

varav Nya åtgärder 71 10 10 Förändringar av tidigare aviseringar -294 -611 -451

25 Allmänna bidrag till kommuner 24 -1 036 -6 045 -6 045

varav Nya åtgärder 24 4 100 4 104 4 104 Förändringar av tidigare aviseringar -5 137 -10 149 -10 149

26 Statsskuldsräntor m.m. 2 305

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 varav Nya åtgärder 2 305

Summa anslagsförändringar 8 381 1 087 -24 012 -26 972

varav nya åtgärder 8 381 9 080 7 305 6 941 varav förändringar av tidigare aviseringar -7 993 -31 317 -33 913 varav anslagsökningar 8 662 19 619 12 136 17 325 varav anslagsminskningar -280 -18 532 -36 147 -44 296

Summa ökning av takbegränsade utgifter 6 076 1 087 -24 012 -26 972

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 1 4 206 4 206 4 206

Ökning av takbegränsade utgifter exkl. utgiftsförändringar som motiverar teknisk

2

justering av utgiftstaket 6 076 -3 120 -28 218 -31 178

1 Se avsnitt 5.2 samt tabell 8.17. 2 Motsvarar de utgifter som till följd av en förändring avseende tidigare aviserade reformer samt till följd av nya åtgärder mi nskar budgeteringsmarginalen. Källa: Egna beräkningar. Förändringar av tidigare aviserade reformer slutår 2019. Förändringar av tidigare aviseringar I tabell 8.16 redovisas förändringar av tidigare har även i vissa fall skett till följd av att anslagen aviseringar, som följer av de särskilda principer 2020 och 2021 anpassas till infrianden av ekosom tillämpats för denna proposition. Utgångs- nomiska åtaganden som gjorts för 2019. punkten är att de anslag riksdagen beslutade för En betydande del av de förslag till anslags- 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018 ökningar respektive anslagsminskningar som förlängs till att gälla även 2019. Detta får till följd aviserats i tidigare propositioner genomförs att tidsbegränsade satsningar med slutår 2018 och därmed inte. eventuella finansieringar av dessa satsningar får

Tabell 8.16 Förändringar av tidigare aviseringar

Anslagsförändringar jämfört med den ekonomiska vårpropositionen för 2018. Positivt belopp innebär att en tidigare aviserad minskning av anslaget inte genomförs eller att en tidsbegränsad satsning med slutår 2018 förlängs t.o.m. 2019. Negativt belopp innebär att en tidigare aviserad höjning av anslaget inte genomförs eller att en finansiering av en tidsbegränsad satsning med slutår 2018 förlängs t.o.m. 2019. Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021

1 Rikets styrelse 277 104 -10

varav Lokalrenoveringar (BP18) 4:1 102 Genomförande av val (BP18) 6:1 92 118

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 37 -4 6

3 Skatt, tull och exekution -2 -15 -70

varav Ökad kontrollverksamhet (BP18) 1:2 -15 -15 -70

4 Rättsväsendet -922 -1 614 -1 635

varav Förstärkning av Polismyndigheten (BP17, BP18) 1:1 -720 -1 530 -1 548 Kriminalvården (BP15, BP16, BP18) 1:6 -166 -61 -62

6 Försvar och samhällets krisberedskap -370 -1 360 -1 376

varav Försvarssatsning (BP15) 1:1 -380 -1 101 -1 508 Försvarspolitisk överenskommelse (BP16) 1:1 9 -260 131

7 Internationellt bistånd -1 -2 -3

8 Migration 1 731 1 856 228

varav Planerad nedtrappning av tillskott till Migrationsverket 2017 (BP17) 1:1 770 1 188 Minskning av anslaget för effektiviseringsarbete på Migrationsverket (BP18) 1:1 500 207 210 Tillskott för förstärkt återvändandearbete (BP18) 1:1 -85 37 37 Planerad nedtrappning av tillskott till domstolsprövningar i utlänningsmål 2017 och 2018 (BP17) 1:4 287 328 Planerad nedtrappning av tillskott för fler rättsliga biträden 2017 och 2018 (BP17) 1:5 89 99

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021 Tillfälligt kommunstöd för ensamkommande unga asylsökande (BP18) 1:9 195

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 181 -434 60

varav Avgiftsfri cellprovscreening (BP18) 1:6 141 141 141 Ökad tillgänglighet i cancervården (BP15) 1:6 500 Psykisk hälsa och psykiatri (BP18) 1:8 -500 -500 Mer personal inom äldreomsorgen (VÅP15) 4:5 2 000 Forskning, innovation och högre utbildning (BP17) 7:2 -30 -60 -60

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 3

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -76 -15 -6

varav Tidiga insatser (BP17, BP18) 1:1 10 57 1 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor (BP17) 3:1 -100 -100

14 Arbetsmarknad och arbetsliv -2 849 -5 848 -5 486

varav Tillskott till Arbetsförmedlingen (BP15, BP17) 1:1 492 -32 118 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser (VÅP15, BP16, BP17, BP18) 1:3 -2 364 -3 839 -3 836 Höjt lönebidragstak (BP18) 1:4 -382 -1 019 -1 324 Fler platser i Samhall (BP18) 1:4 -340 -560 -560 Europeiska socialfonden m.m. för 2014 – 2020 (beslutad budget för 2015, VÅP15, BP17, BP18) 1:6 32 14 526 Lån för körkortsutbildning (BP18) 1:13 -369 -446 -446

15 Studiestöd -385 -770 -969

varav Studiemedel för fler utbildningsplatser inom regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning (BP15, BP17, BP18) 1:2, 1:3, 1:4 -108 -157 -178 Studiemedel för fler utbildningsplatser inom lärar- och förskollärarutbildningen (BP17) 1:2 -29 -59 -59 Studiemedel för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan (BP18) 1:2, 1:3, 1:4 -165 -373 -524 Studiemedel för fler utbildningsplatser i högskolan (BP18) 1:2, 1:3, 1:4 -40 -81 -98 Studiestartsstöd (BP17) 1:7 -21 -51 -51

16 Utbildning och universitetsforskning 905 -4 439 -4 798

varav Grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram (BP18) 1:5 -59 -176 Omdisponering av medel till satsningar inom skolans område (BP17) 1:5 46 123 123 Jämlikhetspeng (BP18) 1:5 500 Försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska (BP18) 1:5 80 Fortbildning av lärare i specialpedagogik (BP16) 1:5 70 Fler yrkeshögskoleplatser (BP18) 1:12, 1:14 -250 -554 -755 Fler platser inom yrkesvux (BP17) 1:13 -150 -150 Upprustning av skollokaler och utemiljöer (BP17) 1:15 680 Fler anställda i lågstadiet (VÅP16) 1:16 329 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (BP18) 1:21 -2 500 -2 500 Kvalitetssatsning inom samhällsvetenskap, humaniora och lärarutbildningen (BP16, BP18) Flera anslag 12 12 269 Fler platser inom lärar- och förskollärarutbildning (BP17) Flera anslag -54 -109 -164 Utbyggnad högskolan (VÅP15, BP16, BP18) Flera anslag -87 -175 -246 Kompletterande utbildningar (BP16) 2:64 -132 -132 Forskning, innovation och högre utbildning: universitet och högskolor (BP17) Flera anslag -265 -786 -786 Forskning, innovation och högre utbildning: forskning och forskningsinformation (BP17) 3:1, 3:4 -75 -70 -70

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde Anslag 2019 2020 2021

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 90 74 1

varav Tidiga insatser för asylsökande och nyanlända som bor på anläggningsboende (BP17) 14:3 14 79

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -69 -63 -70

19 Regional tillväxt -1 097 -2 146 -2 074

Stöd till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden (BP18) 1:1 -1 000 -2 000 -2 000 EU:s regionalfond (BP15) 1:3 -70 -70 -70

20 Allmän miljö- och naturvård -1 328 -3 118 -2 189

varav Gröna jobb inom naturvården (BP18) 1:3 -50 -50 Rent hav: Sanering av miljögifter i Östersjön (BP18) 1:4 -20 -65 Rent hav: Stärkt havs- och vattenarbete (BP18) 1:11 -78 -113 Klimatanpassning (BP17, BP18) 1:10 -145 -195 -110 Klimatinvesteringar (VÅP15, BP17, BP18) 1:16 -500 -2 100 -1 500 Investeringsstöd för gröna städer (BP18) 1:18 -400 -450 -450 Forskning, innovation och högre utbildning: forskning inom miljö och samhällsbyggande (BP17) 2:2 -103 -115 -115

21 Energi -120 -750 -129

varav Energieffektivisering (BP18) 1:2 -50 -110 Energiforskning (BP17) 1:4 -70 -135 -135 Stöd till solceller (BP18) 1:7 -440 Energi- och klimatomställning (BP18) 1:10 -25 -70

22 Kommunikationer 49 -1 360 -7 678

varav Infrastrukturproposition (BP17, VÅP17) 1:1 -1 000 -5 358 Förbättrat vägnät på Gotland (BP18) 1:1 51 Infrastrukturproposition (VÅP15, BP17, VÅP17) 1:2 -363 -2 292

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -621 -652 2 883

varav Landsbygdspolitiska åtgärder (BP18) 1:2 50 Ekologisk produktion och konsumtion (BP18) 1:17 -25 -75 -75 Stöd för bredbandsutbyggnad (BP17) 1:17 -100 -200 Ny programperiod för landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 (BP14) 1:17 1 560 Omfördelning av medel förr landsbygdsprogrammet mellan år (BP17) 1:17 271 138 Landsbygdspolitiska åtgärder (BP18) 1:17 -650 -650 -300 Ny programperiod för landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 (BP14) 1:18 1 759 Omfördelning av medel förr landsbygdsprogrammet mellan år (BP17) 1:18 -199 208

24 Näringsliv -294 -611 -451

varav Forskning, innovation och högre utbildning (BP17) 1:2 -110 -255 -255 Elektrifiering av fordonsparken samt biodrivmedel (BP18) 1:2, 1:5 -60 -70 -70 Upprustning och drift av Göta Kanal (BP18) 1:15 -5 -60 60 Exportkrediter (BP18) 2:7 -20 -40 -90

25 Allmänna bidrag till kommuner -5 137 -10 149 -10 149

varav Avgiftsfri cellprovscreening (BP18) 1:1 -141 -141 -141 Höjning av det generella statsbidraget till kommunsektorn (BP18) 1:1 -5 000 -10 000 -10 000

Summa anslagsförändringar -7 993 -31 317 -33 913

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Nya åtgärder beslutade lagar och förordningar, internationella Av tabell 8.17 framgår anslagsförändringar till avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EUföljd av nya åtgärder, jämfört med 2018 års rättsakter, riksdagsbeslut om flyttar av ändamål ekonomiska vårproposition. Även dessa förslag och verksamheter mellan utgiftsområden, samt av och beräkningar motiveras utifrån de särskilda att nödvändiga samhällsfunktioner ska upprättprinciper som tillämpats för denna proposition. hållas. Anslagsförändringarna i tabellen följer av

Tabell 8.17 Nya åtgärder

Anslagsförändringar jämfört med den ekonomiska vårpropositionen för 2018. Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag 2018 2019 2020 2021

1 Rikets styrelse 11 124 146 66

varav Totalförsvarsförberedelser 4:1 50 50 40 Förvaltning EU-medel inom jordbrukspolitiken 5:1 34 70

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0 613 687 667

varav En samlad organisation för lokal statlig service (verksamhetsflytt från UO 3, 10 och 11) 1:19 559 632 612

3 Skatt, tull och exekution 4 -206 -259 -253

varav Nya skatteregler 1:1 75 57 57 En samlad organisation för lokal statlig service (verksamhetsflytt till UO 2) 1:1 -251 -288 -279

4 Rättsväsendet 15 41 15 83

varav Tillskott från EU:s fond för inre säkerhet 1:18 32 6 59

5 Internationell samverkan 30 353

varav Ökade avgifter till internationella organisationer 1:1 351

6 Försvar och samhällets krisberedskap 423 277 237 238

varav Förstärkning Kustbevakningen 2:1 101 111 140 Ersättning till räddningstjänst m a a skogsbränder 1 2:3 300 Efterarbete skogsbränder 2:4 88 Mervärdesskattekompensation SOS Alarm 2:5 76 76 49

7 Internationellt bistånd -222 0 0 0

varav Ökade avräkningar för asylkostnader 1 1:1 -222

8 Migration 1 082 307 173 183

varav Högre skolkostnader m.m. 1 1:2 795 Tillskott för att avgöra fler asylmål 1:5 131 55 101 Tillskott för att avgöra fler asylärenden 1:6 118 107 82 Ökade kostnader för offentliga biträden i utlänningsärenden 1 1:6 218

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -2 1 897 1 913 1 913

varav Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1:5 1 869 1 869 1 869 Finansiering av kapitaltillskott till Apoteket Produktion & Laboratorier AB 1:8 -60 Välfärdsutredningens förslag – Ägarprövning 8:2 74 39 39

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning 56 -263 -292 -284

varav Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 1:7 56 En samlad organisation för lokal statlig service (verksamhetsflytt till UO 2) 2:1 -263 -292 -284

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 15 -22 -49

varav Ökade handläggningskostnader garantipension m a a EU-dom 2:1 60 30 En samlad organisation för lokal statlig service (verksamhetsflytt till UO 2) 2:1 -45 -52 -49

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1 284

varav Högre utgifter för föräldraförsäkring 1 1:2 1 284

PROP. 2018/ 19: 1

Utgiftsområde Anslag 2018 2019 2020 2021

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 534 1 744 681 425

varav Extra ändringsbudget för 2018: Ökade utgifter för kommunersättningar 1:2 532 1 319 256 Socioekonomiskt eftersatta områden (flytt från UO 19) 4:1 425 425 425

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 217

varav Arbetslöshetsersättning till följd av högre arbetslöshet och fler med a-kassa 1 1:2 2 217

15 Studiestöd 122 337 222

varav Extra ändringsbudget för 2018: Studiemedel och studiehjälp 1:1, 1:2, ensamkommande unga 1:3 91 337 222

16 Utbildning och universitetsforskning 54 42 42

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -2 18 14 17

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 6 6 6

19 Regional tillväxt 20 -425 -425 -425

varav Socioekonomiskt eftersatta områden (flytt till UO 13) 1:1 -425 -425 -425

20 Allmän miljö- och naturvård 0 -44 -44 -44

21 Energi 2 1 1

22 Kommunikationer 89 162 236

varav Investeringar i viss infrastruktur för flygtrafiktjänst 1:1 84 157 231

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 480 -29 -65 5

varav Finansiering av förvaltning EU-medel inom jordbrukspolitiken 1:17 -34 -70 Extra ändringsbudget för 2018: Stöd till lantbrukare m a a torkan 1:17 400 Extra ändringsbudget för 2018: Nedsättning slakteriavgifter m a a torkan 1:26 60

24 Näringsliv 71 10 10

varav Kapitaltillskott till Apoteket Produktion & Laboratorier AB 1:17 60

25 Allmänna bidrag till kommuner 24 4 100 4 104 4 104

varav Reglering i enlighet med skatteavtal mellan Sverige och Danmark 1:1 -74 -74 -74 Kompensation till kommunsektorn till följd av sänkt skatt för personer över 65 år 2,3 1:1 3 830 3 830 3 830 Anslagsökning till följd av ny prognos för LSS-utjämning 1,2 1:2 24 376 376 376

26 Statsskuldsräntor m.m. 2 305

varav Högre utgifter för statsskuldsräntor 1 1:1 2 300

Summa anslagsförändringar 8 381 9 080 7 305 6 941

1 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny åtgärd föreslås. Dessa uppgår netto till sammanlagt ca 7,1 miljarder kronor. Anslagsförändringar till följd av nya åtgärder uppgår till sammanlagt ca 0,2 miljarder kronor. Därtill medför Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358) samt Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8) höjda anslagsnivåer om ca 1,2 miljarder kronor, vilket sammantaget innebär höjda anslagsnivåer 2018 till följd av nya åtgärder jämfört med den ekonomiska vårpropositionen för 2018 om ca 1,3 miljarder kronor. Därmed uppgår de föreslagna anslagsförändringarna 2018 netto till sammanlagt 8,4 miljarder kronor. 2 Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket, se avsnitt 5.2. 3 Avser förslag som aviserades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18: FiU10, rskr. 2017/18:135), och som därmed inte har någon effekt på det finansiella sparandet jämfört med 2018 års ekonomiska vårproposition. Källa: Egna beräkningar. Reviderad pris- och löneomräkning bli lägre, i förhållande till beräkningen i 2018 års vårproposition (se tabell 8.13). Mot bakgrund av nya makroekonomiska antaganden har de beräknade utgifterna till följd av pris- och löneomräkning av anslag för Makroekonomiska förändringar förvaltnings- och investeringsändamål reviderats något. I denna proposition bedöms utgifterna för Den nya makroekonomiska bedömningen redo- 2020 bli högre, medan utgifterna för 2021 bedöms visas i avsnitt 4 och beräknas i jämförelse med

PROP. 2018/ 19: 1

2018 års ekonomiska vårproposition samman- åldrarna 16 – 64 år som är registrerade försäkrade. taget medföra högre utgifter för 2019 – 2021 (se Bedömningen i 2018 års ekonomiska tabell 8.13). Den största revideringen görs under vårproposition var att sjukpenningtalet vid utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv utgången av 2020 skulle uppgå till 8,2. I den och beror dels på en justerad prognos för nuvarande prognosen beräknas sjukpenningtalet arbetslösheten, dels på att fler av dem som är minska i långsammare takt och uppgå till 9,0 vid arbetslösa bedöms ha rätt till a-kassa samt att samma tidpunkt. Samtidigt innebär en ny andelen heltidsarbetslösa är högre. Utgifterna befolkningsprognos att antalet barn i åldern 0 – under utgiftsområde 14 har även justerats upp 16 år reviderats ned jämfört med 2018 års beroende på att den genomsnittliga tiden med ekonomiska vårproposition, vilket medför lägre aktivitetsstöd bedöms vara längre och att fler utgifter för bl.a. barnbidrag och föräldrapersoner väntas ha nystartsjobb. försäkring. Prognosen för inkomstindex har reviderats Utgifterna under utgiftsområde 8 Migration ned sedan 2018 års ekonomiska vårproposition, har reviderats upp, jämfört med bedömningarna i vilket ger lägre utgifter för ålderspensions- 2018 års ekonomiska vårproposition. Skälet till systemet vid sidan av statens budget 2019 – 2021. detta är ett högre genomsnittligt antal inskrivna i De makroekonomiskt relaterade utgiftsföränd- Migrationsverkets mottagningssystem. En ringarna är vidare hänförliga till bl.a. utgifts- mindre andel av ärendena bifalls, vilket ger fler område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och överklagandeärenden och längre genomsnittliga funktionsnedsättning. Utgifterna har reviderats vistelsetider i mottagningssystemet. upp, bl.a. till följd av antagandena om högre En ny bedömning av antalet förmånstagare medelersättning i sjukpenningen 2019 – 2021 och med garantipension och bostadstillägg för penshögre prisbasbelopp 2019 – 2020, vilket påverkar ionärer beräknas ge högre utgifter under utgiftsutgifterna för aktivitets- och sjukersättning. område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Den svenska kronan har sedan 2018 års jämfört med 2018 års ekonomiska vårpropoekonomiska vårproposition försvagats mot sition. euron, vilket beräknas medföra högre utgifter för Jämfört med 2018 års ekonomiska vårbl.a. gårdsstöd under utgiftsområde 23 Areella proposition har prognosen för antalet ensamnäringar, landsbygd och livsmedel. kommande barn och unga som tas emot i en Vidare har BNI reviderats ned jämfört med kommun reviderats ned för 2019, vilket bidrar till bedömningen i 2018 års vårproposition, vilket ger lägre utgifter för statlig ersättning till kommuner lägre beräknade utgifter under utgiftsområde för mottagande av nyanlända under utgifts- 7 Internationellt bistånd. område 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Volymförändringar Tabell 8.18 Förändring av volymer inom några

transfereringssystem

Förändring mot 2018 års ekonomiska vårproposition Nya prognoser för antalet personer som får Utgiftsområde 2019 2020 2021 ersättning från regelstyrda transfereringssystem medför sammantaget att de beräknade utgifterna 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn 4 600 3 000 600 2019 – 2021 bedöms bli 0,3 – 0,9 miljarder kronor 10 Antal sjukpenningdagar högre jämfört med beräkningen i 2018 års (netto), miljoner 3,6 4,1 4,4 ekonomiska vårproposition (se tabell 8.13). 11 Antal personer med De största volymförändringarna avser utgiftsgarantipension 9 100 12 000 11 600 områdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 11 Antal pensionärer som och funktionsnedsättning och 12 Ekonomisk erhåller bostadstillägg 2 600 4 000 5 600 trygghet för familjer och barn (se tabell 8.18). 12 Antal barnbidrag -10 456 -20 061 -31 639 Antalet nettodagar med sjukpenning har revide- 12 Antal uttagna föräldrarats upp, främst till följd av att antalet startade penningdagar, miljoner -1,8 -1,9 -2,1 sjukfall bedöms ha stabiliserats, jämfört med 2017 Källa: Egna beräkningar. då sjukfallen minskade. Sjukpenningtalet är ett mått på antalet utbetalda nettodagar med bl.a. sjukpenning i förhållande till antalet personer i

PROP. 2018/ 19: 1

Den samlade volymen i vissa transfereringssystem är en kommunal utgift, vilket medför viss dubbelfortsätter att minska räkning eftersom individer som erhåller ersätt- Volymen mäts på olika sätt i olika transfere- ning från statliga transfereringssystem också kan ringssystem, t.ex. utbetalda dagar eller genom- vara berättigade till ekonomiskt bistånd. snittligt antal personer som får ersättning. Andelen av befolkningen i åldersgruppen 20 – Användningen av helårsekvivalenter är ett sätt att 64 år som tar emot ersättning i dessa transgöra volymerna jämförbara mellan olika trans- fereringssystem beräknas minska 2018 – 2021. fereringssystem. En helårsekvivalent motsvarar Även i absoluta tal beräknas antalet mottagare i exempelvis två personer som under ett år är ersättningsystemen minska under hela perioden, sjukskrivna på halvtid eller två personer som har med undantag för ekonomiskt bistånd. Mest fulltidsersättning från a-kassa ett halvår vardera. minskar antalet mottagare av etablerings- I tabell 8.19 redovisas, för transfererings- ersättning och sjuk- och aktivitetsersättning systemen för ohälsa och arbetsmarknad, de i under prognosperioden. tabell 8.11 och tabell 8.18 angivna volymerna om- Jämfört med bedömningen i 2018 års ekoräknade till helårsekvivalenter. I tabell 8.19 inklu- nomiska vårproposition har det samlade antalet deras även sjuklön, dvs. ersatt sjukfrånvaro från helårsekvivalenter i dessa system reviderats upp dag två, i beräkningen av en helårsekvivalent. Det något över hela perioden, främst till följd av fler innebär att både personer som står utanför arbets- personer med sjuk- och rehabiliteringspenning marknaden och personer som är i arbete ingår. I samt arbetslöshetsersättning. tabellen redovisas även ekonomiskt bistånd, som

Tabell 8.19 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkningen 20 – 64 år i procent inom parentes Utfall Prognos 4 Förändring mot 2018 års ekonomiska vårproposition 2017 2018 2019 2020 2021 2018 2019 2020 2021 Sjuk- och rehabiliteringspenning 1 228 222 218 217 216 6,5 9,6 10,9 11,8 Sjuk- och aktivitetsersättning 273 260 243 229 216 2,0 0,1 -1,2 -1,8 Arbetslöshetsersättning 69 69 69 68 67 4,3 4,8 4,8 3,7 Arbetsmarknadspolitiska program 2 159 153 161 157 154 -0,4 7,7 7,5 7,1 Etableringsersättning 54 45 31 26 23 -4,5 -4,9 -2,2 -2,8

Summa 785 749 722 697 676 7,9 17,4 19,8 18,0

Ekonomiskt bistånd 90 95 101 105 109 2,2 7,3 8,8 9,5

Summa inkl. ekonomiskt bistånd

3

875 844 823 801 785 10,1 24,6 28,5 27,5

(15,2) (14,5) (14,1) (13,6) (13,3) (0,1) (0,2) (0,4) (0,4)

Befolkning 20 – 64 år 5 775 5 814 5 853 5 891 5 927 Anm.: Beloppen avser åldersgruppen 20 – 64 år och är avrundade varför de inte alltid överensstämmer med summan. 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning r äknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekono miskt bistånd. 4 I prognoserna beaktas effekten av förslagen i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Tekniska justeringar 8.5 Utgiftsprognos för 2018

Vissa av de förslag regeringen lämnar i denna Statens utgifter under 2018 beräknas sammanproposition motiverar tekniska justeringar av taget understiga de utgiftsramar som beslutades utgiftstakets nivå (se tabell 8.13 och tabell 8.15). av riksdagen efter förslag i dels budget- Dessa budgetförändringar uppgår sammantaget propositionen för 2018, dels propositionerna till 4,2 miljarder kronor per år fr.o.m. 2019. Den Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99, enskilt största tekniska justeringen beror på att bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435), Extra statsbidragen till kommunerna föreslås höjas för ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till att neutralisera att skatteintäkterna till kommu- uppehållstillstånd och Extra ändringsbudget för nerna blir lägre till följd av den föreslagna 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som skattesänkningen för personer över 65 år. I drabbats av torkan samt med beaktande av enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska förslagen i propositionen Höständringsbudget justeringarna till hela miljarder kronor och uppgår för 2018. I tabell 8.20 redovisas den ursprungliga till 4 miljarder kronor årligen 2019 – 2021 (se budgeten för 2018, samt beräkningarna i ovan avsnitt 5.2). nämnda propositioner. I den nu aktuella prognosen uppgår utgifterna under samtliga utgiftsområden till sammanlagt Minskning av anslagsbehållningar 991 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2018 anvisades totalt 992 miljarder kronor, vilket I förhållande till 2018 års ekonomiska vår- inkluderar posten Minskning av anslagsproposition beräknas anslagsbehållningarna behållningar. Inklusive ovan angivna ändringssammantaget bli större. Förändringen är bl.a. budgetar har totalt 1 018 miljarder kronor hänförlig till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård anvisats. och social omsorg. För 2019 förklaras föränd- Nedrevideringen av utgifterna beror till stor ringen till stor del av en generell nedjustering av del på att färre personer väntas få ersättningar från utgiftsprognosen i syfte att beakta systematisk vissa av transfereringssystemen. Detta gäller överskattning i utgiftsprognoserna. Posten framför allt utgiftsområdena 10 Ekonomisk Minskning av anslagsbehållningar är negativt trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, definierad, dvs. ett negativt värde innebär att 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares anslagsbehållningarna ökar. etablering och 15 Studiestöd. Posten Minskning av anslagsbehållningar Samtidigt bedöms utgifterna inom vissa beskrivs närmare i avsnitt 8.1. områden bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2018. Ökningen beror på ändrade volymer eller på makroekonomiska Övriga utgiftspåverkande faktorer förutsättningar, och har motiverat att regeringen lämnat förslag om höjda anslag i propositionen Utgiftsprognoserna kan också revideras till följd Vårändringsbudget för 2018 samt lämnar förslag av justeringar som motiveras av ny information i propositionen Höständringsbudget för 2018. som inte avser makroekonomiska förutsättningar Det gäller i huvudsak anslag under utgiftseller volymer, t.ex. nya prognosmetoder, korrige- områdena 8 Migration och 26 Statsskuldsräntor ringar av tidigare gjorda fel och regeländringar m.m. utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU-rättsakter. Riksgäldskontoret har gjort ändringar i sin låneplan vilket väntas ge lägre utgifter 2019 och högre utgifter 2020 jämfört med bedömningen i 2018 års ekonomiska vårproposition. Denna revidering görs under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och påverkar de samlade utgifterna i statens budget men inte de takbegränsade utgifterna.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 8.20 Utgifter 2018

Miljarder kronor Ändrings- Förslag till Differens Differens Urspr. budget ändringsbudget Totalt prognos urspr. prognos totalt Utgiftsområde budget 1 (VÄB) 2,3 (HÄB) 2,4 anvisat 5 Prognos budget anvisat 1 Rikets styrelse 14,5 0,0 0,0 14,6 14,4 -0,2 -0,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,3 0,1 16,4 16,1 -0,2 -0,3 3 Skatt, tull och exekution 11,4 0,1 0,0 11,5 11,4 0,0 -0,1 4 Rättsväsendet 45,8 0,5 0,0 46,3 45,8 0,0 -0,5 5 Internationell samverkan 2,0 0,0 2,0 1,9 -0,1 -0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53,8 0,1 0,4 54,4 53,8 0,0 -0,5 7 Internationellt bistånd 43,0 0,0 -0,2 42,7 42,8 -0,2 0,0 8 Migration 15,7 5,5 1,0 22,3 20,5 4,7 -1,8 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 77,7 2,1 0,0 79,8 77,5 -0,2 -2,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102,6 0,0 0,1 102,7 99,8 -2,8 -2,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,6 0,0 34,6 34,8 0,1 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 94,6 1,3 95,9 95,2 0,6 -0,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25,6 0,6 0,0 26,2 22,7 -2,9 -3,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74,1 0,0 2,2 76,3 75,1 1,0 -1,2 15 Studiestöd 24,4 0,1 0,0 24,5 21,3 -3,0 -3,2 16 Utbildning och universitetsforskning 78,0 0,1 78,1 76,0 -2,0 -2,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15,9 0,2 0,0 16,1 16,0 0,1 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7,0 0,1 7,1 4,9 -2,0 -2,1 19 Regional tillväxt 3,9 0,0 3,9 3,8 -0,1 -0,2 20 Allmän miljö- och naturvård 10,8 0,1 10,8 10,5 -0,3 -0,4 21 Energi 3,6 0,2 3,8 3,5 -0,1 -0,2 22 Kommunikationer 56,4 0,0 56,4 56,3 -0,1 -0,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19,3 0,4 0,5 20,1 19,4 0,2 -0,7 24 Näringsliv 7,4 7,4 7,7 0,3 0,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 111,4 0,0 111,4 111,4 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 11,4 2,3 13,7 13,6 2,2 -0,1 27 Avgiften till Europeiska unionen 39,5 39,5 34,9 -4,6 -4,6

Summa utgiftsområden 1 000,5 10,2 7,7 1 018,4

Minskning av anslagsbehållningar -8,5

Summa utgifter

6

992,0 991,0 -1,1 -27,4

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

7

980,7 977,4 -3,3 -27,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 308,7 307,6

Takbegränsade utgifter 1 289,4 1 285,0 -4,3

Budgeteringsmarginal 47,6 52,0 4,3

Utgiftstak för staten 1 337,0 1 337,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2017/18: FiU10). 2 Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Inkl. Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358). 4 Inkl. Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8). 5 Utgörs av ursprunglig budget och samtliga ändringsbudgetar under året enligt fotnot 3 och 4. 6 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 7 Summa utgifter exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 8.1 Skillnad mellan utgifter för 2018 och sjuk- och rehabiliteringspenning och färre

ursprungligt anvisade medel i statens budget för 2018 för

personer med aktivitets- och sjukersättning,

vissa utgiftsområden

Miljarder kronor jämfört med bedömningen i budget- 15 propositionen för 2018.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanländas 10 invandrares etablering 4,7 Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt 5 2,2 anvisade medel i statens budget beror främst på

att antalet ensamkommande barn och unga som en kommun får ersättning för att ta emot 0 reviderats ned jämfört med bedömningen i -2,8 budgetpropositionen för 2018. -5 -2,9 -3,0 -4,6

-10 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt

-15 anvisade medlen beror framför allt på att antalet 8 10 13 15 26 27 studerande med den högre bidragsdelen inom

studiemedlet förväntas understiga den budgete- Anm.: Med anvisade medel i statens budget för 2018 avses finansutskottets sammanställning (bet. 2017/18:FiU10). Källa: Egna beräkningar. rade volymen. Vidare beräknas färre studerande

utnyttja bidragsdelen inom studiemedlet, jämfört Nedan redogörs för de utgiftsområden som redo- med bedömningen i budgetpropositionen för

visas i diagram 8.1, under vilka de största 2018. Vid budgetering av studiemedel för nya sammantagna avvikelserna finns mellan denna utbildningsplatser antas att samtliga studerande

utgiftsprognos och ursprungligt anvisade medel i kommer att utnyttja studiemedel. I praktiken budgeten för 2018. varierar nyttjandegraden mycket mellan olika

utbildningar och i den aktuella prognosen Utgiftsområde 8 Migration beräknas betydligt färre av de studerande utnyttja Upprevideringen av utgifterna 2018 i förhållande bidraget än bedömningen i budgetpropositionen till ursprungligt anvisade medel förklaras främst för 2018. Därutöver understiger prognosen för av högre utbetalningar till kommunerna. De antalet mottagare av studiestartstöd den högre utbetalningarna berodde bl.a. på det budgeterade volymen eftersom ansökningarna tidigare ersättningssystemet för mottagande av varit färre än vad som förväntats. ensamkommande barn och unga. Kommunerna hade t.o.m. den 31 december 2017 möjlighet att Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ansöka om ersättning enligt det systemet för Främst högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till tidigare kostnader. De ansökningar om ersättning följd av en försvagad kronkurs gentemot euron, för mottagande av ensamkommande asylsökande gör att ränteutgifterna sammantaget beräknas öka barn och unga som kommit in från kommunerna jämfört med beräkningen i budgetpropositionen uppgår till ett högre belopp än beräknat. för 2018. Dessa effekter överväger effekterna av Dessutom förklaras upprevideringen av längre lägre räntenivåer. handläggningstider, vilket leder till ett ökat antal genomsnittligt inskrivna i Migrationsverkets Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen mottagningssystem, jämfört med bedömningen i Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt budgetpropositionen för 2018. anvisade medlen beror i huvudsak på fyra faktorer. Knappt halva nedrevideringen är en följd Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom av lägre utgifter för EU-budgeten 2017 än föroch funktionsnedsättning väntat, vilket får effekt och minskar avgiften först Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt 2018. Den resterande delen förklaras dels av anvisade medel i statens budget beror på att makroekonomiska effekter för 2017, som utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning påverkar EU-avgiften först 2018, dels av nivån på samt aktivitets- och sjukersättning beräknas bli den antagna EU-budgeten för 2018, som ger en lägre. I båda fallen är revideringen hänförlig till lägre avgift jämfört med antagandet i budgetvolymfaktorer, dvs. ett lägre antal nettodagar med propositionen för 2018. En ytterligare förklaring

PROP. 2018/ 19: 1 till nedrevideringen är den årliga justeringen av saldot för mervärdesskatt- och BNI-baserad avgift som minskade avgiften 2018.

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

PROP. 2018/ 19: 1

9 Den offentliga sektorns finanser,

statens budgetsaldo och statsskulden

I detta avsnitt redovisas budgeteffekterna av följd av tidigare beslutade åtgärder, och beregeringens förslag och beräknade förändringar räknas uppgå till 1 procent av BNP. Från på den offentliga sektorns finansiella sparande och med 2019 beräknas de offentliga finansamt prognoser för den offentliga sektorns finan- serna förstärkas och till följd av beräknade ser, nettoförmögenhet och skuldutveckling. förändringar för 2020 och 2021 i enlighet Redovisningen görs såväl för de enskilda delsek- med de särskilda principer som tillämpats torerna staten, ålderspensionssystemet och kom- vid utformningen av denna proposition munsektorn som för den totala konsoliderade stiger sparandet successivt till 2,6 procent av offentliga sektorn. Konsolideringen innebär att BNP 2021. Det strukturella sparandet betransfereringar mellan den offentliga sektorns räknas till 0,4 procent av potentiell BNP olika delsektorer räknas av. 2018 och förstärks liksom det finansiella Vidare lämnas också i detta avsnitt förslag av- sparandet successivt t.o.m. 2021. seende Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassa- – Statens budgetsaldo beräknas överstiga mässig korrigering och bemyndigande att ta upp 50 miljarder kronor samtliga år 2018 – 2021, lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). men varierar kraftigt mellan åren till följd av Särskilda principer har tillämpats vid utformbl.a. kapitalplaceringar på skattekontot och ningen av denna proposition (se avsnitt 1.1). Att fluktuerande räntebetalningar på statspropositionen lämnas av en övergångsregering skulden. medför att prognoserna är förknippade med en – Ålderspensionssystemets finansiella sparanstörre osäkerhet än normalt. de var stort sett i balans 2017, och sektorn Avsnittet innehåller även en jämförelse mellan väntas redovisa mindre överskott under hela olika bedömares prognoser för finansiellt och prognosperioden. strukturellt sparande och en uppföljning av statens budgetsaldo och sparande. Tabeller med – Kommunsektorns finansiella sparande och prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2. resultat bedöms försvagas 2018 jämfört med 2017. Enligt prognosen medför stora behov av kommunal verksamhet och investeringar Sammanfattning att det finansiella sparandet minskar. Underskottet i kommunsektorns finanser beräknas växa från 0,2 till 0,6 procent av BNP – Den offentliga sektorn har redovisat över- mellan 2017 och 2021. skott de senaste tre åren. År 2017 uppgick – Den offentliga sektorns konsoliderade brutöverskottet till 1,6 procent av brutto- toskuld uppgick 2017 till drygt 40 procent nationalprodukten (BNP). Sparandet 2018 av BNP. Bruttoskulden beräknas fortsätta bedöms försvagas jämfört med 2017, bl.a. till minska under prognosperioden i takt med att de offentliga finanserna förstärks.

PROP. 2018/ 19: 1

– Den konsoliderade statsskulden minskade om åtgärder med budgeteffekter efter förslag i under 2017 från 1 292 miljarder kronor till propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – 1 265 miljarder kronor, vilket innebar att Ny möjlighet till uppehållstillstånd skulden motsvarade 27,6 procent av BNP (prop. 2017/18:252 bet. 2017/18:FiU49, vid utgången av året. Den konsoliderade rskr. 2017/18:358), i propositionen En omstatsskulden beräknas minska både nomi- reglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220, nellt och som andel av BNP samtliga år bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363), i prounder prognosperioden. positionen Nya skatteregler för företagssektorn (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398) och i propositionen Extra Redovisningen av den offentliga sektorns finan- ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare ser i detta avsnitt följer generellt principerna i inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 nationalräkenskaperna (NR). Skatter och stats- (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, bidrag redovisas dock enligt den ordning som rskr. 2018/19:8). Utgångspunkten vid redovisgällde före den genomgripande revideringen av ningen av budgeteffekter är att anslagsökningar NR i maj 2010. Därmed överensstämmer redo- och anslagsminskningar fullt ut påverkar de fakvisningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt tiska utgifterna. i stället bättre med redovisningen i statens budget Nivån på den offentliga sektorns inkomster och den kommunala redovisningen än i NR. Det och utgifter påverkas även av andra förändringar, finansiella sparandet för den offentliga sektorn som i detta sammanhang inte definieras som nya och dess delsektorer påverkas emellertid inte av förslag. Exempelvis kan utgiftsnivån förändras av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och ändrade volymer i rättighetsbaserade transfereutgifter för den konsoliderade offentliga sektorn ringssystem eller förändrade makroekonomiska påverkas inte heller. förutsättningar. I samband med att NR gick över till EU:s nya

Tabell 9.1 Budgeteffekter av föreslagna och beräknade

regelverk för nationalräkenskaper (ENS 2010)

åtgärder sedan 2018 års ekonomiska vårproposition

ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. Budgeteffekt på den offentliga sektorns finansiella sparande Här används dock de äldre benämningarna Miljarder kronor om inte annat anges offentlig sektor (som i NR numera benämns 2018 2019 2020 2021 offentlig förvaltning), stat (statlig förvaltning), Förändring av takbegränsade ålderspensionssystem (sociala trygghetsfonder) utgifter 1 1,3 -3,1 -28,2 -31,2 och kommunsektor (kommunal förvaltning). Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och NR 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa utgiftsförändringar 1,3 -3,1 -28,2 -31,2

Skatter, netto 2 0,0 1,0 5,4 3,0 9.1 Effekterna på de offentliga Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0

finanserna av nya förslag och

Summa inkomstförändringar,

beräkningar sedan den netto 0,0 1,0 5,4 3,0

ekonomiska vårpropositionen

Förändring finansiellt sparande

offentlig sektor -1,3 4,2 33,6 34,2

Detta avsnitt innehåller en översiktlig redovis- Procent av BNP 0,0 0,1 0,6 0,6 ning av budgeteffekterna för de offentliga finan- 1 Se avsnitt 8.4 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar serna av riksdagsbeslut samt förslag och beräkbudgetens utgiftssida. Tabell 8.15 visar de beräknade budgeteffekterna per utgiftsområde. ningar från regeringen sedan 2018 års ekono- Effekterna på de offentliga finanserna av föreslagna förändringar av 2 skatteregler beskrivs närmare i tabell 6.9. miska vårproposition (prop. 2017/18:100) och Källa: Egna beräkningar. propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). Förslag för 2019 och beräk- I tabell 9.1 redovisas budgeteffekterna för den nade förändringar för 2020 och 2021 ingår i enlig- offentliga sektorns finansiella sparande samt förhet med de särskilda principer som tillämpats vid delningen på utgifter och inkomster enligt NR. utformningen av denna proposition (se av- De åtgärder som beslutats, föreslagits och beräksnitt 1.1) Vidare ingår förslag i propositionen nats sedan den ekonomiska vårpropositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2). medför sammantaget att den offentliga sektorns Sedan vårpropositionen har riksdagen beslutat finanser förstärks, jämfört med beräkningarna i

PROP. 2018/ 19: 1

vårpropositionen. I huvudsak sker den beräknade Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella och

strukturella sparande

förstärkningen 2020 och 2021 som en konse- Procent av BNP. Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 kvens av de särskilda principer som har tillämpats 4 vid utformningen av denna proposition. Det är i Finansiellt sparande första hand på statens budgets utgiftssida som 3 Strukturellt tillämpningen av dessa särskilda principer med- 2 sparande fört förändringar för beräkningarna jämfört med

den ekonomiska vårpropositionen. 1 I avsnitt 9.2 redovisas den samlade budget- 0 effekten av alla tidigare förslag som regeringen

lämnat till riksdagen och som riksdagen beslutat -1 om samt nu aktuella förslag (se tabell 9.6). -2 Budgeteffekterna som de redovisas i avsnitt 9.2 är

en del av analysen av förändringen av det struktu- -3

rella sparandet och finanspolitikens inriktning. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. I redovisningen av budgeteffekterna för 2018 i

tabell 9.1 ingår de förslag i propositionen Höst- Försvagningen av finanserna mellan 2017 och ändringsbudget för 2018 som avser nya åtgärder 2018 följer främst av att inkomster från skatter och finansiering. Dessa förslag medför att de takväntas minska i förhållande till BNP, men också begränsade utgifterna blir ca 0,2 miljarder kronor av att utgifterna växer något snabbare än BNP. År högre. Vidare ingår för 2018 budgeteffekter om 2019 beräknas inkomsterna fortsätta att minska dels ca 0,7 miljarder kronor på grund av de lagsom andel av BNP samtidigt som även utgiftsändringar som trädde i kraft den 1 juli 2018 och andelen minskar. Mot slutet av prognosperioden som innebär nya möjligheter till uppehållsbedöms inkomsterna växa i takt med BNP medan tillstånd för studier på gymnasial nivå, dels utgifterna fortsätter att minska som andel av BNP ca 0,5 miljarder kronor av förslagen i pro- (se diagram 9.2). positionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av

Diagram 9.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

torkan 2018. Se vidare tabell 8.17. Procent av BNP. Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021

58 Inkomster 56 9.2 Den offentliga sektorns finanser Utgifter

54 Den offentliga sektorns finanser har successivt 52

stärkts sedan underskottet 2014 och sektorn har 50 de senaste tre åren redovisat överskott. Det 48 finansiella sparandet för sektorn förstärktes något 46 mellan 2016 och 2017 och uppgick till 1,6 procent 44

av BNP (se diagram 9.1). Sparandet progno- 42 stiseras i år försvagas jämfört med 2017 för att 40

sedan gradvis förstärkas under prognosperioden 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2018 – 2021. År 2021 beräknas det finansiella

sparandet uppgå till 2,6 procent av BNP. Det strukturella sparandet, som är justerat för konjunkturella variationer och vissa engångs-

effekter, är tänkt att visa den underliggande nivån

på det finansiella sparandet. Det strukturella sparandet beräknas liksom det finansiella sparandet försvagas mellan 2017 och 2018, men sedan

successivt förstärkas t.o.m. 2021.

PROP. 2018/ 19: 1

Inkomster en liten andel av de totala skatteintäkterna tillfaller EU (se tabell 9.3). Såväl skattekvoten som Den offentliga sektorns inkomster utgörs i den offentliga sektorns skatteintäkter som andel huvudsak av inkomster från skatt på arbete samt av BNP var något lägre 2017 än 2016. skatt på kapital och konsumtion. Dessa inkom- År 2018 sjunker skattekvoten till följd av dels ster uppgick 2017 till ca 90 procent av de totala föreslagna förändringar i skattelagstiftningen inkomsterna. Av inkomsterna från skatt tillföll (främst sänkt skatt för personer över 65 år), dels ca 53 procent staten, ca 12 procent ålders- att hushållens kapitalskatt beräknas minska som pensionssystemet och ca 35 procent kommun- andel av BNP. Föreslagna förändrade skatteregler sektorn. beräknas medföra att skattekvoten minskar ytter- Inkomster i övrigt utgjordes av kapital- ligare något mellan 2018 och 2019. Dessutom inkomster som svarade för ca 3 procent av den prognostiseras inkomster från skatt på arbete och offentliga sektorns inkomster, medan trans- konsumtion växa långsammare mellan dessa år. fereringarna från övriga sektorer uppgick till ca Från och med 2020 beräknas skatterna i stort sett 1 procent. Enligt principerna i NR bruttoförs utvecklas i proportion till BNP. även vissa kalkylmässiga poster som inte belastar det finansiella sparandet, i huvudsak kapital-

Tabell 9.3 Den offentliga sektorns skatter och avgifter

förslitning, både på inkomst- och utgiftssidan. Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 Dessa kalkylmässiga poster uppgick till 2017 2018 2019 2020 2021 resterande ca 7 procent av inkomsterna 2017. Hushållens direkta skatter 16,0 15,5 15,5 15,5 15,4 Tabell 9.2 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Företagens direkta Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos skatter 3,0 3,0 3,1 3,2 3,3 2018 – 2021 Arbetsgivar- och 2017 2018 2019 2020 2021 egenavgifter 12,2 12,2 12,1 12,1 12,1 Inkomster 2 280 2 369 2 456 2 555 2 645 Mervärdesskatt 9,3 9,3 9,2 9,2 9,2 Procent av BNP 49,8 49,5 49,1 49,3 49,1 Fastighetsskatt och Skatter och avgifter 2 025 2 099 2 176 2 259 2 336 fastighetsavgift 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 Procent av BNP 44,2 43,9 43,5 43,6 43,4 Övriga indirekta skatter 3,2 3,2 3,1 3,0 3,0 Kapitalinkomster 64 72 74 82 87 Summa (skattekvoten) 44,4 44,0 43,7 43,7 43,6 Övriga inkomster 191 198 206 214 221 varav till offentlig sektor 44,2 43,9 43,5 43,6 43,4 Utgifter 2 209 2 320 2 394 2 453 2 505 varav till EU 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Anm.: Utfall 2017 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på Procent av BNP 48,2 48,5 47,9 47,3 46,5 offentliga sektorns skatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 7. Utgifter exkl. räntor 2 185 2 297 2 371 2 427 2 480 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Räntor 1 24 23 23 25 25

Finansiellt sparande 71 49 62 102 140

Utgiftskvoten

Procent av BNP 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6

Strukturellt sparande

Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i förhål- Procent av potentiell BNP 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6 1 lande till BNP, uppgick 2017 till 48,2 procent. Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Denna kvot beräknas inledningsvis öka något mellan 2017 och 2018 men minska under resterande del av prognosperioden (se tabell 9.4). Skattekvoten Den beräknade ökningen av utgiftskvoten i inledningen av perioden följer i huvudsak av att öv- De totala skatteintäkterna som andel av BNP riga transfereringar och subventioner ökar mellan (skattekvoten) uppgick 2017 enligt NR till 2017 och 2018, vilket främst rör avgiften till EU. 44,4 procent. Utfallet 2017 bygger dock än så År 2019 bidrar lägre utgifter för volymerna länge delvis på beräkningar och kan enligt NR inom migrationsområdet till att utgifterna antas skilja sig från regeringens prognos för skatte- växa långsammare än BNP. Slutligen medför bl.a. intäkter 2017 som redovisas i avsnitt 7. Den de särskilda principer som tillämpats vid utformoffentliga sektorns skatteintäkter uppgick 2017 ningen av denna proposition att utgiftskvoten till 44,2 procent av BNP. Skillnaden beror på att 2020 och 2021 minskar i förhållande till 2019. Främst är det den offentliga konsumtionen och

PROP. 2018/ 19: 1

transfereringar till hushåll som påverkas av ovan komma närmare effekten på efterfrågan av finansnämnda antaganden. politikens utformning används därför ofta förändringen av det strukturella sparandet som en Tabell 9.4 Den offentliga sektorns utgifter indikator. Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 I tabell 9.5 redovisas den årliga förändringen av det strukturella och det finansiella sparandet. 2017 2018 2019 2020 2021 Konsumtion 26,1 26,1 25,6 25,0 24,5 Skillnaden mellan utvecklingen av det finansiella Investeringar 4,6 4,7 4,7 4,9 4,8 sparandet och förändringen av det strukturella Transfereringar till sparandet utgörs av nettoeffekten av de autohushåll 13,9 13,6 13,3 13,1 12,9 matiska stabilisatorerna, dvs. effekter på sparan- Varav det av konjunkturläget, och skattebasernas sam- Pensioner mansättning samt engångseffekter (raderna 2 – 4 i 1 7,7 7,6 7,5 7,4 7,4 Hälsorelaterat 2 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 tabellen). År 2018 förväntas resursutnyttjandet i Arbetsmarknad 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 ekonomin öka (rad 11 i tabellen), vilket beräknas Familjer och barn 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 förstärka det finansiella sparandet genom de automatiska stabilisatorerna (rad 2 i tabellen). Sam- Övrigt 1,5 1,5 1,5 1,4 1,4 tidigt gör skattebasernas sammansättning att det Övriga transfereringar och subventioner m.m. 3,1 3,6 3,8 3,9 3,9 finansiella sparandet försvagas i motsvarande Ränteutgifter 3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 utsträckning (rad 3 i tabellen). Under den redovisade tidsperioden bedöms det inte finnas någon

Summa utgifter 48,2 48,5 47,9 47,3 46,5

engångseffekt som påverkar det finansiella spa- Exklusive räntor 47,7 48,0 47,4 46,8 46,1 1 randet (rad 4 i tabellen). Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll. Utöver ålderspensioner inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner. Om förändringen av det strukturella sparandet 2 Omfattar bl.a. sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. är nära noll indikerar det att finanspolitiken, utöver effekten av de automatiska stabilisatorerna, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. har en neutral effekt på resursutnyttjandet i ekonomin det aktuella året. Om det strukturella

Finanspolitikens effekter på efterfrågan

sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finanspolitiken har en åtstramande respektive I detta avsnitt redovisas en analys av förändringen expansiv effekt på resursutnyttjandet. av det finansiella och strukturella sparandet 2018 – 2021. Analysen ger en övergripande bild av Tabell 9.5 Indikatorer för impuls till efterfrågan hur finanspolitiken förväntas påverka den all- Årlig förändring, procent av BNP och potentiell BNP männa efterfrågan i ekonomin de närmaste åren. 2018 2019 2020 2021 Analyser av detta slag är dock osäkra och i detta 1 Förändring av finansiellt sparande, avsnitt beaktas inte att utformningen av finans- procent av BNP -0,5 0,2 0,7 0,6 politiken kan påverka efterfrågan, dvs. att två 2 Automatiska stabilisatorer 0,3 0,0 -0,4 -0,2 finansiellt sett lika kostsamma åtgärder kan 3 Skattebasernas sammansättning -0,3 -0,1 0,1 0,0 påverka efterfrågan på olika sätt. 4 Engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändringen av det finansiella sparandet utgör 5 Förändring av strukturellt ett övergripande mått på finanspolitikens effekt sparande, procent av potentiell BNP -0,6 0,4 1,0 0,8 på efterfrågan. Det finansiella sparandet beräknas 6 Aktiv finanspolitik 1 -0,7 -0,2 0,2 0,1 försvagas något 2018 och förväntas vara i stort 7 Kapitalnetto 2 0,1 0,0 0,1 0,1 sett oförändrat 2019 för att därefter stärkas. Det 8 Kommunsektorns sparande 3 -0,3 0,0 0,1 0,1 samlade finansiella sparandets förändring fångar 9 Pensionssystemets sparande 3 0,0 0,0 0,1 0,1 dock de offentliga finansernas totala effekter på 10 Övrigt 0,2 0,7 0,6 0,6 efterfrågan, inklusive de s.k. automatiska stabi- 11 BNP-gap, förändring i lisatorerna, och inte enbart effekten av finansprocentenheter 0,6 -0,1 -0,8 -0,5 politiska beslut. En automatisk stabilisator är en 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2018 – 2021 till följd av tidigare regelkonstruktion som innebär att den aggrege- beslutade samt nu föreslagna och beräknade åtgärder (se tabell 9.6). 2 Intäkter från räntor och utdelningar minus räntekostnader. rade efterfrågan i ekonomin med automatik hålls 3 Konjunkturjusterat sparande exkl. kapitalkostnader, netto (kapitalkostnader nere vid en hög tillväxttakt och uppe vid en låg minus kapitalintäkter). Källa: Egna beräkningar. tillväxttakt (se SOU 2001:62 bilaga 1). För att

PROP. 2018/ 19: 1

Förändringen av det strukturella sparandet enligt Tabell 9.6 Samlade budgeteffekter av regeringens åtgärder

och finansieringen av dessa i förhållande till föregående år

rad 5 kan i sin tur förklaras av flera andra faktorer Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade (raderna 6 – 10 i tabellen). En av dessa faktorer är samt nu föreslagna och beräknade åtgärder på den offentliga sektorns den aktiva finanspolitiken (se tabell 9.6 för en mer finansiella sparande utförlig redovisning av aktiva finanspolitiska Miljarder kronor om inte annat anges åtgärder). Förändringen av det strukturella spa- 2016 2017 2018 2019 2020 2021 randet förklaras också av utvecklingen av nettoin- Förändring av takbegränsade täkter från kapital, utvecklingen av det struktu- utgifter 1 27,0 26,4 26,3 5,7 -13,7 -9,5 rella sparandet i kommunsektorn och pensions- Justering för olika redovissystemet. Utöver detta tillkommer ytterligare ningsprinciper i statens faktorer som lagts ihop i posten Övrigt. Det kon- budget och NR 18,2 -10,6 2,1 3,6 4,2 -0,4 junkturjusterade sparandet i både pensionssyst- varav stöd till kommuner och emet och kommunsektorn (rad 8 respektive 9) landsting 2 17,6 -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 har frånsett 2018 en i stort sett neutral effekt på varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 3 0,0 -0,4 1,4 3,2 3,6 -0,8 efterfrågan under hela prognosperioden. För

Summa utgiftsförändringar 45,2 15,9 28,4 9,4 -9,5 -9,9

innevarande år beräknas dock kommunsektorns 4 sparande försvagas i förhållande till 2017. Skatter, brutto 5,6 35,0 6,7 -3,9 -3,0 -0,3 -4,3 Posten Övrigt (rad 10 i tabellen) innehåller Indirekta effekter av skatter 6 -3,2 1,4 2,1 0,5 1,2 0,0 bl.a. effekten av en underliggande automatisk Övriga inkomstreformer 2,0 0,3 -1,4 -0,1 0,0 0,0 budgetförstärkning. Denna uppkommer då Summa inkomstförändringar, skatteintäkterna ökar i ungefär samma takt som netto 33,8 8,4 -3,2 -2,6 0,9 -4,3 4 BNP i löpande priser, medan de offentliga ut- Utgifts- och inkomstgifterna ökar något långsammare. Anledningen

förändringar, effekt på

offentliga sektorns

till att utgifterna ökar långsammare än BNP är att finansiella sparande 4,7 -11,3 -7,5 -31,6 -12,0 10,4 5,6 många transfereringar inte automatiskt räknas Procent av BNP -0,3 -0,2 -0,7 -0,2 0,2 0,1 upp i takt med att ekonomin växer. Anslagen till Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med de statliga myndigheterna kompenseras vidare summan. 1 Avsnitt 8.3 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de inte fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss takbegränsade utgifterna. I tabell 8.6 redovisas budgeteffekterna per utgiftsproduktivitetsökning förutsätts i pris- och löneområde. 2 Det tillfälliga stödet till kommuner och landsting som föreslogs i propositionen omräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) utbetalades från statsbudgeten i december 2015 men bedöms till större delen ha medfört förändrad konförstärks därför normalt de offentliga finanserna. sumtion i kommunsektorn först 2016. Även inkomstförändringar som inte bedöms bero Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. 3 Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. på konjunkturen ingår i posten Övrigt. 4 För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära Den aktiva finanspolitiken bidrar till att det program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av strukturella sparandet minskar 2018 (rad 6 i åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. tabell 9.5). För 2019 – 2021 är bedömningen av den 5 Se tabell 7.8. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 7.8 men ska inte aktiva finanspolitiken en konsekvens av de säringå i tabell 9.6 eftersom den ska visa budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. skilda principer som har tillämpats vid utform- 6 För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt ningen av denna proposition (se avsnitt 1.1). I effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller kontabell 9.6 redovisas den aktiva finanspolitiken sumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via uppdelad på inkomster och utgifter. prisbasbeloppet). 7 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan. Källa: Egna beräkningar.

Statens finanser

Det finansiella sparandet i staten uppgick 2017 till 1,8 procent av BNP. Överskottet i sektorn väntas försvagas tillfälligt mellan 2017 och 2018 (se tabell 9.7). De åtgärder som tidigare beslutats innebär att skatteintäkterna till sektorn växer långsammare än BNP medan utgifterna växer i

PROP. 2018/ 19: 1

proportion till BNP. Högre utgifter avseende Tabell 9.8 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

2017 – 2021

EU-avgiften enligt NR-redovisningen bidrar till Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 att utgifterna hålls uppe. På grund av periodiserad 2017 2018 2019 2020 2021 redovisning skiljer sig denna utgift från den

Finansiellt sparande 82 67 87 127 165

kassamässiga betalningen enligt statsbudgetens redovisning. Justeringar till budgetsaldo Tabell 9.7 Statens inkomster och utgifter Räntor, periodisering, kursvinster/förluster 3 -3 -14 -12 2 Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 Periodisering av skatter -13 38 8 -59 2 2017 2018 2019 2020 2021 Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar

Inkomster 1 207 1 249 1 294 1 349 1 394

m.m. 1 0 5 5 5 5 Procent av BNP 26,4 26,1 25,9 26,0 25,9 Övriga finansiella Skatter och avgifter 1 064 1 096 1 137 1 183 1 223 transaktioner m.m. -10 -8 -8 -8 -7 Kapitalinkomster 22 28 28 32 33 Budgetsaldo 62 100 79 54 166 Övriga inkomster 122 125 130 134 137 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgifter 1 125 1 182 1 208 1 222 1 229

Procent av BNP 24,6 24,7 24,2 23,6 22,8 Det finansiella sparandet 2017 översteg budgetsaldot med ca 20 miljarder kronor. De kassamäss- Utgifter exkl. räntor 1 107 1 164 1 190 1 202 1 210 Procent av BNP 24,2 24,3 23,8 23,2 22,5 igt inbetalda skatterna beräknas ha blivit något Ränteutgifter 18 17 18 19 19 lägre än de prognostiserade debiterade skatte- Finansiellt sparande 82 67 87 127 165 intäkterna, vilket försvagar budgetsaldot i för- Procent av BNP 1,8 1,4 1,7 2,5 3,1 hållande till det finansiella sparandet. Det innebär Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. att de inbetalningar som den privata sektorn gjort till staten under kalenderåret inte beräknas bli Från och med 2019 beräknas sparandet i staten fullt så stora som skatteintäkterna. successivt stärkas till följd av att utgifterna Enligt redovisningsprinciperna för statens minskar som andel av BNP. Det är bl.a. kostnader budget förstärkte räntorna i stället budgetsaldot i för aktivitets- och sjukersättningar samt migra- förhållande till det finansiella sparandet. I huvudtion som förväntas minska. Givet de särskilda sak svarade valuta- och kursdifferenser för denna principer som tillämpats vid utformningen av skillnad (se vidare avsnittet Varierande nivå på denna proposition bedöms det finansiella sparan- statsskuldsräntorna nedan). det förstärkas mellan 2019 och 2021. Posten Övriga finansiella transaktioner m.m., som framför allt avser lån till Riksbanken för Från statens finansiella sparande till budgetsaldo upplåning i utländsk valuta och Centrala studie- Statens finansiella sparande visar förändringen av stödsnämnden (CSN), försvagar budgetsaldot statens finansiella förmögenhet, exklusive effek- 2017 men påverkar inte sparandet enligt NR och ten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar förklarar en stor del av skillnaden mellan redostatens lånebehov (i tabell 9.8 med omvänt teck- visningarna. en) och därmed dess påverkan på statsskulden. Det finansiella sparandet 2018 beräknas i stället Det finansiella sparandet påverkas inte av för- bli betydligt lägre än budgetsaldot. Det är i säljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. huvudsak de kassamässigt inbetalda skatterna aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana trans- som bedöms bli högre än de debiterade skatteaktioner i sig inte förändrar den finansiella för- intäkterna, vilket förstärker budgetsaldot i mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot förhållande till det finansiella sparandet. Även och statsskulden av dessa transaktioner. försäljning av aktieinnehav beräknas förstärka Förutom denna skillnad avviker redovisningen budgetsaldot. Lån till Riksbanken under Övriga i statens budget i flera andra avseenden från redo- finansiella transaktioner m.m. innebär i stället att visningen i NR. Bland annat redovisas budget- budgetsaldot försvagas i förhållande till det saldot kassamässigt, medan NR tillämpar en finansiella sparandet. periodiserad redovisning. Denna skillnad påver- År 2019 och 2021 beräknas flertalet av skillkar framför allt redovisningen av skatteintäkter naderna i de två redovisningsprinciperna i större och ränteutgifter. utsträckning ta ut varandra och det finansiella

PROP. 2018/ 19: 1

sparandet och budgetsaldot är relativt lika. År Diagram 9.3 Statens budgetsaldo 2020 försvagas däremot saldot väsentligt i för- Miljarder kronor. Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 hållande till sparandet av att de överinsättningar 200 som gjorts på skattekonton då förväntas åter- 150 betalas. Dessa betalningsflöden påverkar endast 100 de kassamässigt inbetalda skatterna och påverkar därmed inte det finansiella sparandet. 50

0 -50

Statens budgetsaldo

-100 -150 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen. -200 Beräkningen av Riksgäldskontorets nettout- 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 låning för 2019 enligt tabell 9.9 godkänns. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2019 enligt tabell 9.9 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär ett minskat lånebehov för staten och att statsskulden därigenom normalt minskar. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med dess lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.

Överskott i statens budget 2018 – 2021 Prognosen för 2018 – 2021 visar på ett överskott i statens budget dessa år (se diagram 9.3). Detta betyder att statens lånebehov minskar under 2018 – 2021, vilket bidrar till en lägre statsskuld.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 9.9 Statens budgetsaldo Varierande nivå på statsskuldsräntorna

Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar kraf- Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021

tigt från år till år. Avgörande för ränteutgifternas 2017 2018 2019 2020 2021 Inkomster 1 001 1 093 1 097 1 082 1 179 nivå över tid är statsskuldens storlek, inhemska

Utgifter exkl. och utländska räntenivåer samt den svenska

kronans växelkurs. Den upplåningsteknik som statsskuldsräntor 1 930 977 990 994 997 Statsskuldsräntor m.m. 11 14 25 24 9 Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få 2 Riksgäldskontorets betydande effekter på de kassamässiga ränteut-

nettoutlåning 3 -3 2 4 10 8 gifterna, främst genom att utgifterna omfördelas

över tiden, t.ex. genom över- eller underkurser i varav

CSN, studielån 5 5 5 6 7 samband med emissioner av statsobligationer.

In-/utlåning från Överkurser uppstår om marknadsräntan un-

myndigheter (räntekonto) 0 0 0 0 0 derstiger obligationens kupongränta vid emis-

sionstillfället. Köparen av obligationen är då Infrastrukturinvesteringar 4 -1 -2 2 5 4 beredd att betala ett högre pris eftersom detta Investeringslån till kompenseras av en högre löpande avkastning myndigheter -1 2 1 1 1 fram till att obligationen förfaller. På motsva- Kärnavfallsfonden 0 2 0 0 0 rande sätt uppstår underkurser om marknads- Lån till andra länder -5 0 1 0 0 räntan överstiger obligationens kupongränta vid Lån till Riksbanken 10 11 0 1 -1 emissionstillfället.

Lån till Svenska kraftnät -1 0 1 1 1 Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret

köper tillbaka obligationer och marknadsräntan Premiepensionsmedel, inbetalning -41 -42 -44 -46 -48 vid köptillfället understiger kupongräntan. Så- Premiepensionsmedel, dana kursdifferenser är samma sak som en överutbetalning 40 42 44 45 47 eller underkurs, fast vid en köptransaktion i stället Resolutionsreserven -6 -9 -6 -3 -4 för en säljtransaktion. Exportkreditnämnden -1 -6 0 0 0 Valutakursförluster uppstår på instrument i Övrigt, netto 0 0 0 0 0 utländsk valuta om värdet på den svenska kronan

Kassamässig korrigering 5 2 0 0 0 0 är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet

Statens budgetsaldo 62 100 79 54 166 ingicks.

År 2018 – 2021 finns huvudsakligen två sinse- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. mellan motverkande faktorer som påverkar ränte-

2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 beräknas uppgå till utgifterna: stigande marknadsräntor och en mins-

3 628 408 000 kronor. kande statsskuld. Därutöver beräknas ränte- 4 Nettot av nyupplåning och amortering. 5 Den kassamässiga korrigeringen för 2019 beräknas uppgå till 0 kronor. utgifterna 2019 bli förhållandevis höga till följd av

kursförluster i samband med byten av obliga- Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. tioner. Att räntebetalningarna minskar relativt Kapitalplaceringar på skattekontot påverkar mycket mellan 2020 och 2021 beror främst på att budgetsaldot en realobligation som förfaller 2020 ger upphov Intäktsräntan på skattekontot har skapat incitatill en stor betalning av upplupen inflationsment för företag och hushåll att placera pengar på kompensation om ca 10,5 miljarder kronor. kontot utöver skattebetalningar. Dessa kapital- Någon motsvarande betalning äger inte rum placeringar har ingen koppling till uppbörden av 2021. Därutöver förfaller ett antal obligationer skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomsmed relativt hög kupong fram till 2020, vilket ter och budgetsaldo. Vid utgången av 2017 innebär att kupongbetalningarna på utestående bedöms ca 50 miljarder kronor på skattekontot obligationer 2021 sammantaget är lägre. ha utgjort kapitalplaceringar, och inflödet av Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan mitytterligare kapitalplaceringar under 2018 bedöms ten av 1990-talet, framför allt på grund av att till ca 15 miljarder kronor. När räntenivån i räntenivåerna i dag är markant lägre än då. Under ekonomin åter blir positiv, vilket antas ske i de fem första åren av 2000-talet uppgick de gebörjan av 2020, väntas företag börja ta ut dessa nomsnittliga ränteutgifterna årligen till ca 67 milkapitalplaceringar. Detta beräknas försvaga jarder kronor, vilket motsvarade ca 2,6 procent av budgetsaldot med 65 miljarder kronor 2020.

PROP. 2018/ 19: 1

BNP. Under de senaste fem åren har ränte- bedöms vara något högre än avgiftsunderskottet. utgifterna i genomsnitt uppgått till ca 11 mil- Det innebär att det finansiella sparandet i åldersjarder kronor eller ca 0,3 procent av BNP. pensionssystemet väntas vara positivt fram till 2021. Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontoret lånar ut pengar till – och an- Tabell 9.10 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter svarar för inlåning från – myndigheter samt vissa Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 statliga bolag och fonder. Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida 2017 2018 2019 2020 2021 som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter Avgifter 270 280 289 298 309 påverkar budgetsaldot. Nettoutlåningen speglar Pensioner 296 304 314 324 334 den totala nettoförändringen av all in- och Avgiftsunderskott -26 -24 -25 -25 -25 utlåning under en viss period. En ökad netto- Räntor, utdelningar 31 33 34 37 39 utlåning kan alltså bero på en ökad utlåning eller Förvaltningsutgifter mm -4 -5 -5 -5 -5 en minskad inlåning under perioden. Netto-

Finansiellt sparande 0 4 5 7 9

utlåningen omfattar både löpande statlig verk- Procent av BNP 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 samhet, som t.ex. utbetalning av studielån, och Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med tillfälliga poster, som oftast beslutas med kort summan. varsel och därför inte går att förutse. På grund av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. dessa tillfälliga poster varierar nettoutlåningen Utgifterna i ålderspensionssystemet beräknas öka kraftigt från år till år. de närmaste åren till följd av fler pensionärer och Sedan 2016 betalar banker och kreditinstitut en avgift till den s.k. resolutionsreserven, som under stigande genomsnittliga pensioner. År 2018 – 2021 antas pensionsutbetalningarna öka med i genomextraordinära omständigheter ska kunna använsnitt 3,1 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som das för ett institut som försatts i resolution. är starkt kopplade till lönesumman i ekonomin Behållningen på resolutionsreserven ökar över (summan av utbetalda löner inklusive företagarprognosperioden på grund av det årliga avgiftsinkomster), beräknas öka något starkare, med i uttaget, men till viss del även på grund av ränteintäkter på behållningen, vilket bidrar till en genomsnitt 3,5 procent per år. Det finansiella sparandet i ålderspensionslägre nettoutlåning. År 2018 och 2019 medför systemet försvagades något 2017. Det förklaras av dock den negativa reporäntan att behållningen på att utbetalningar av inkomstpensioner ökade med resolutionsreserven minskar något. På Nordea knappt 5 procent jämfört med året innan. Det Bank AB:s bolagsstämma den 15 mars 2018 berodde i sin tur på den automatiska godkändes förslaget att flytta huvudkontoret från Sverige till Finland, och den 22 augusti 2018 balanseringen av systemet. Efter finanskrisen översteg systemets skulder dess tillgångar och beslutade Finansinspektionen att godkänna fubalanseringen aktiverades 2010, vilket dämpade sionen av det svenska moderbolaget med det uppräkningen av pensioner fram t.o.m. 2014. finska bolaget. I prognosen antas att Nordea Därefter följde en period med snabbare Bank AB kommer att genomföra flytten under uppräkning för att återställa pensionernas nivå. 2018, vilket medför att banken upphör att vara skyldig att betala avgift till den svenska reso- Balanseringen upphör 2018 och beräknas inte vara aktiverad under prognosperioden. lutionsreserven fr.o.m. 2019. De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och egenföretagare samt den allmänna pensionsav-

Ålderspensionssystemets finanser

giften. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin Avgiftsinkomsterna i ålderspensionssystemet be- helhet till ålderspensionssystemet. Avgiften är 7,0 procent av underlaget, som består av löner, räknas vara lägre än pensionsutbetalningarna skattepliktiga transfereringar samt inkomst av under hela prognosperioden. Det finansiella spanäringsverksamhet. Avgiften betalas för inkomsrandet bedöms trots detta visa ett överskott 2018 – 2021. Det förklaras av att direktavkastning- ter upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Avgiftssatsen för ålderspensionsavgiften är en på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar de närmaste åren 10,21 procent av underlaget. Den största delen

PROP. 2018/ 19: 1

överförs till ålderspensionssystemet (69,3 pro- index det givna året. Omvänt kommer balans-

cent) och en mindre del överförs till premiepen- index i stället att ha en svagare utveckling än

sionssystemet (20,3 procent). Resterande andel, inkomstindex om balanstalet understiger 1,0.

som antas motsvara löner över avgiftstaket, förs Balanseringen är aktiverad så länge balansindex

till statens budget (10,4 procent). understiger nivån för inkomstindex.

Därutöver finansieras ålderspensionssystemet Balanseringen beräknas inte vara aktiverad un-

även av avgifter som betalas från vissa anslag. der prognosperioden. Därmed bestäms följsam-

Underlagen består av pensionsgrundande trans- hetsindexeringen av inkomstindex för dessa år.

fereringar, exempelvis sjukpenning, föräldrapen-

ning och arbetslöshetsersättning samt pensions- Tabell 9.12 Inkomstindex, balanstal och balansindex

grundande belopp, exempelvis pensionsrätt för Procentuell förändring om inte annat anges. Fastställda tal 2017 – 2019, prognos 2020 – 2021 barnår och studier. De statliga ålderspensions-

2017 2018 2019 2020 2021 avgifterna överförs till ålderspensionssystemet

(85 procent) respektive premiepensionssystemet Inkomstindex 3,7 1,5 3,1 3,0 3,0

(15 procent). Balansindex 4,4

Följsamhetsindexering

1

2,8 1,0 1,5 1,4 1,4

Tabell 9.11 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Balanstal, dämpat

2

1,007 1,013 1,012 1,017 1,014 Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år 2017 2018 2019 2020 2021 räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus förskottsräntan 1,6 procent. Förskottsräntan motsvarar det förskott som läggs till Allmän pensionsavgift 119 124 129 133 138 pensionen när den beviljas. 2 Det dämpade balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger Ålderspensionsavgift, systemets tillgångar i förhållande till dess skulder. arbetsgivare 123 129 134 139 144 Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.

Ålderspensionsavgift, egenföretagare 3 3 4 4 4 Statlig ålderspensionsavgift 25 23 22 23 23 Kommunsektorns finanser

Avgiftsinkomster 270 280 289 298 309

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med Kommunsektorns finanser regleras av balans-

summan. kravet och kravet på god ekonomisk hushållning Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet

får kommuners och landstings resultat som hu- Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som vudregel inte vara negativa medan kravet på god erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. ekonomisk hushållning innebär att högre resultat Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och troligen behövs (se avsnitt 5.3). Skillnaden mellan tilläggspensionerna varje år räknas om med utresultatet och det finansiella sparandet förklaras vecklingen av inkomstindex eller ett balansindex, till största delen av att investeringar, men inte minus en förskottsränta på 1,6 procent. Föravskrivningar, ingår som utgifter i beräkningen av skottsräntan motsvarar det förskott som läggs till det finansiella sparandet. I resultatet ingår inte pensionen när den beviljas. I ett läge då pensionsinvesteringar men däremot avskrivningar. Det systemets finanser är i balans bygger följsamhetskan även förekomma periodiseringsskillnader för indexeringen på förändringen av inkomstindex. olika inkomster och utgifter mellan det finansiella Om pensionssystemets skulder överstiger sysparandet och resultatet. stemets tillgångar aktiveras balanseringen. Det I regeringens prognos för kommunsektorns innebär att följsamhetsindexeringen bygger på finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik förändringen av ett balansindex i stället för som är förenlig med balanskravet. På några års inkomstindex. Balanseringen är ett sätt att genom sikt antas i normalfallet kommunsektorn som en justering av indexeringen säkerställa att penhelhet även redovisa ett resultat som bedöms vara sionssystemets utgifter inte över tid överstiger i linje med god ekonomisk hushållning. Vidare dess inkomster. När balanseringen är aktiverad antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen fastställs balansindex utifrån utvecklingen av invara oförändrad. Prognosen grundar sig på ett komstindex och balanstalets storlek. Balanstalet antagande om oförändrad politik på statlig nivå, anger systemets tillgångar i förhållande till dess förutom tidigare beslutade och nu föreslagna skulder. Om balanstalet överstiger 1,0 kommer förändringar av statsbidragen. Därigenom blir balansindex att utvecklas starkare än inkomstskatteunderlagets tillväxt viktigt för utvecklingen

av kommunsektorns inkomster i prognosen.

PROP. 2018/ 19: 1

Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas Tabell 9.13 Kommunsektorns finanser redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 hushållning på några års sikt blir den prognosti- Utfall Prognos serade utvecklingen av skatteunderlaget vanligtvis 2017 2018 2019 2020 2021 styrande för prognosen för utgifterna.

Totala inkomster 1 078 1 118 1 147 1 171 1 202

Utveckling i procent 6,2 3,7 2,6 2,1 2,7 Resultat och finansiellt sparande 2017 – 2021 Skatter 1 699 728 754 780 808 År 2017 ökade kommunsektorns inkomster Kommunal framför allt till följd av att såväl skatteinkomster fastighetsavgift 17 19 19 19 20 som generella och riktade statsbidrag ökade i rela- Statsbidrag exkl. tivt hög takt. Samtidigt ökade även konsumtions- mervärdesskatt 206 208 206 196 192 och investeringsutgifter kraftigt. Sammantaget generella bidrag 102 107 111 112 112 ökade dock inkomsterna mer än utgifterna under riktade bidrag 104 101 94 84 80 2017, vilket medförde att kommunsektorns Kapitalinkomster 12 12 12 14 15 finansiella sparande förbättrades jämfört med Övriga inkomster 2 144 151 156 162 167 2016. Även sektorns resultat före extraordinära varav komp. moms 66 69 70 71 73 poster stärktes något. I regeringens prognos bedöms både kommun-

Totala utgifter 1 089 1 140 1 176 1 202 1 236

sektorns finansiella sparande och resultat för- Utveckling i procent 4,7 4,7 3,2 2,2 2,8 svagas 2018 jämfört med det föregående året då Konsumtion 891 933 959 977 1001 utgifterna växer något snabbare än inkomsterna. Investeringar 115 122 127 130 135 (se tabell 9.13). Transfereringar 84 85 90 94 98 År 2019 – 2021 bedöms tillväxten i antalet Övriga utgifter 3 -1 0 1 1 2 arbetade timmar dämpas något jämfört med de

Finansiellt sparande -10 -22 -29 -32 -34

föregående tre åren. Det bidrar till att de kommu- Procent av BNP -0,2 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 nala skatteinkomsterna förväntas utvecklas något

Resultat 26 18 16 16 15

långsammare under prognosperioden. Under Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 2019 – 2021 antas även statsbidragens nivå minska summan. i enlighet med föreslagna och beräknade anslags- 1 Utfall 2017 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2017 som redovisas i avsnitt 7. nivåer i denna proposition. 2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster och inte i statsbidragen. Behoven av migrationsrelaterad kommunal 3 Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis verksamhet beräknas minska de kommande åren. överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år. Samtidigt antas antalet unga och äldre i befolk- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ningen öka vilket driver på kommunala konsumtions- och investeringsutgifter. Kommunsektorns inkomster Utgifterna bedöms öka något snabbare än Kommunsektorns inkomster består framför allt inkomsterna 2018 – 2021 vilket resulterar i ett av inkomster från skatt på arbete (främst inkomst avtagande finansiellt sparande under perioden. av tjänst och näringsverksamhet samt pensioner) Även kommunsektorns resultat bedöms minska och av statsbidrag. under prognosperioden. Till följd av den starka utvecklingen av antalet arbetade timmar ökade skatteinkomsterna i god takt 2017. År 2018 bedöms lönesummans utveckling vara än lite starkare än 2017. Skatteinkomsterna förväntas dock växa något långsammare 2018, vilket främst förklaras av den sänkta inkomstskatten för personer över 65 år. År 2019 – 2021 bedöms antalet arbetade timmar öka långsammare vilket återspeglas i något svagare tillväxt av lönesumman (se diagram 9.4). Pensionsutbetalningarna som också ingår i det kommunala skatteunderlaget, bedöms öka under prognosperioden, med i genomsnitt 3 procent per år. Den ytterligare sänkning av inkomstskatten för personer över 65 år som föreslås i

PROP. 2018/ 19: 1

denna proposition dämpar utvecklingen av skat- Tabell 9.14 Skatter och statsbidrag teinkomsterna 2019. Sammantaget bedöms kom- Utfall 2017 i miljarder kronor, prognos 2018 – 2021 i procentuell förändring munsektorns skatteinkomster utvecklas i en Utfall Prognos, procentuell förändring något avtagande takt 2018 – 2021. 2017 2018 2019 2020 2021

Skatteinkomster

Diagram 9.4 Lönesumma och kommunala skatteinkomster

justerade för Procentuell förändring. Utfall 2000 – 2007, prognos 2018 – 2021 regeländringar 1 699 4,7 3,8 3,6 3,5 8 Kommunala Ökat skatteunderlag 4,6 3,8 3,6 3,5 skatteinkomster 7 Ändrad kommunal- Lönesumma skattesats 0,0 6 Statsbidrag 5 justerade för skatteregleringar 206 -1,0 -2,2 -4,9 -2,0 4

Skatter och bidrag

3 exkl. ersättning för

mervärdesskatt 905 3,4 2,5 1,8 2,4

2 Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exklusive ersättning för mervärdesskatt. För 2019 – 2021 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av 1 skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 0 1 Utfall 2017 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 offentliga sektorns skatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 7. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vid förändringar av skattelagstiftningen som på- Kommuner och landsting får bidrag från staten i verkar det kommunala skatteunderlaget neutrali- form av dels generella statsbidrag, dels riktade seras i regel effekterna av dessa genom att nivån statsbidrag. Under prognosperioden utgör de på de generella statsbidragen höjs eller sänks (s.k. generella statsbidragen och de riktade statsbiskattereglering). I den nuvarande prognosen på- dragen ca 10 respektive 8 procent av kommunverkas kommunsektorns skatteinkomster fram- sektorns inkomster (se vidare utg. omr. 25). för allt av två sänkningar av inkomstskatten för De generella statsbidragen ökar 2018 och 2019 personer över 65 år. I budgetpropositionen för genom kompensation för kommunsektorns 2018 sänktes inkomstskatten för denna grupp minskade skatteinkomster till följd av sänkt skatt och i denna proposition föreslås ytterligare en för personer över 65 år (se tabell 9.13). sänkning 2019. De kommunala skatteinkomster- De riktade statsbidragen finansieras från ett na bedöms bli ca 4 miljarder kronor lägre 2018 flertal olika utgiftsområden. Bidragen från utoch ytterligare 4 miljarder kronor lägre 2019 till giftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet följd av skattesänkningarna. Kommunsektorn och nyanlända invandrares etablering uppgick till kompenseras dock för detta genom höjningar av ca 37 miljarder kronor 2017. Under prognosde generella statsbidragen 2018 och 2019. perioden förväntas dock bidragen från dessa två Tabell 9.14 visar de kommunala skatteinkoms- utgiftsområden minska med ungefär 26 miljarder ternas förväntade utveckling exklusive effekten av kronor i nivå till följd av färre asylsökande och regeländringar. Skatteinkomsterna, justerade för nyanlända i mottagningssystemet. Sammantaget regeländringar som påverkar det kommunala antas de totala statsbidragen minska under skatteunderlaget, bedöms öka med 4,7 procent prognosperioden. 2018, men ha något lägre ökningstakt 2019 – 2021. Kommunala konsumtionsutgifter Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen. Störst andel av konsumtionsutgifterna går till hälso- och sjukvård. Därefter följer utgifter för omsorg (främst för barn, äldre och funktionshindrade) och för utbildning. Den demografiska utvecklingen har stor betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever ökar behöver fler lärare anställas för att inte

PROP. 2018/ 19: 1

lärartätheten ska sjunka. Sedan 2012 har befolk- följd av de särskilda principer som tillämpats vid ningstillväxten ökat men tillväxttakten bedöms utformningen av denna proposition. ha nått sin topp 2017. Därefter väntas befolkningstillväxten dämpas, men fortsätta öka snab- Diagram 9.6 Kommunala konsumtionsutgifter bare än genomsnittet från 2000. Det är framför Årlig procentuell förändring. Utfall 2000 – 2017, prognos 2018 – 2021. allt antalet barn som ökar snabbare än övriga 8 Fasta priser befolkningen och bidrar till den höga öknings- 7 Medel 2000-2017 fasta priser Löpande priser takten. Även antalet äldre (65 år och äldre) ökar 6 Medel 2000-2017 löpande priser snabbare än befolkningen i stort. 5 I diagram 9.5 visas en modellberäkning av hur 4 mycket konsumtionsvolymen (dvs. mängden ar- 3 betade timmar, lokaler och förbrukningsvaror 2 etc.) inom den kommunala sektorn behöver öka 1 för att tillgodose det demografiskt betingade 0 behovet. I denna analys tas ingen hänsyn till -1 möjligheterna att effektivisera verksamheten. -2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Diagram 9.5 Demografiskt betingad konsumtionsutveckling i Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

kommunsektorn, modellberäkning

I kommunsektorns finansiella sparande och re- Index 2000=100 Årlig procentuell förändring 125 1,8 sultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande Procentuell förändring (hö) 120 1,6 priser, dvs. där även prisutvecklingen ingår. Pris- Nivå (vä) 1,4 utvecklingen i kommunal konsumtion styrs främst av löneutvecklingen i sektorn. Lönekost- 115 Procentuell förändring i genomsnitt 2000 – 2017 samt 2018 – 2021 (hö) 1,2 110 naden per timme i kommunsektorn beräknas öka 1,0 med 2,6 – 4,3 procent per år 2018 – 2021. Detta 0,8 innebär att de kommunala konsumtionsutgifter- 105 na ökar i en snabbare takt i löpande priser än i 0,6 100 0,4 fasta priser (se diagram 9.6). 95 0,2 Utgifter för transfereringar, räntor och 90 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 investeringar Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Knappt 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten, De faktiska konsumtionsutgifterna i kommun- näringslivet och hushållen. Denna andel har varit sektorn ökade med 0,8 procent i fasta priser 2017, i princip konstant under 2000-talet. Kommunen tydlig dämpning efter den mycket kraftiga sektorns transfereringar till staten utgörs främst ökningen 2016 (se diagram 9.6). Uppgången 2016 av sektorns del av assistansersättningen. Transberodde till stor del på kraftigt ökande migra- fereringarna till näringslivet utgörs främst av olika tionsrelaterade utgifter, som låg kvar på i stort subventioner till företag, exempelvis subventionsett samma höga nivå 2017, men utan att öka er av kollektivtrafiken. Transfereringarna till husytterligare. De migrationsrelaterade utgifterna hållen består bl.a. av pensioner och ekonomiskt förväntas minska 2018 och de totala konsum- bistånd. Transfereringarna till hushållen i form av tionsutgifterna antas öka i linje med den genom- ekonomiskt bistånd utgör drygt 1 procent av snittliga ökningstakten sedan 2000. Tidigare kommunsektorns utgifter. beslutade höjningar av statsbidragen till kom- Transfereringarna bedöms öka något under munsektorn motverkar den förväntade ned- prognosperioden 2018 – 2021 och uppgå till gången i migrationsrelaterade utgifter 2018. För 98 miljarder kronor 2021. 2019 – 2021 bedöms ökningstakten för kommunal Ränteutgifterna bedöms öka något 2018 – 2021, konsumtion dämpas. Migrationsutgifterna be- främst till följd av stigande räntenivåer, men döms fortsätta att sjunka successivt. Mot slutet av också till följd av ökad skuldsättning. prognosperioden väntas en svagare utveckling av Kommunsektorns investeringsutgifter har skatteinkomster. Samtidigt upphör tidsbegrän- ökat kraftigt de senaste åren. År 2017 uppgick sade statsbidrag till kommunsektorn, bl.a. till sektorns fasta bruttoinvesteringar till

PROP. 2018/ 19: 1

115 miljarder kronor, eller 2,5 procent av BNP. Diagram 9.7 Kommunalt finansierad sysselsättning Kommunsektorn är inne i en period där Utfall 1993 – 2017, prognos 2018 – 2021 Tusental personer Procent omfattande investeringar görs. Många kommuner 1 500 30 med växande befolkning är i behov av nya lokaler, Andel sysselsatta hos privata utförare (hö) t.ex. för skolor och förskolor, samtidigt som den 1 400 Sysselsättning, kommunfinansierad verksamhet (vä) 25 demografiska utvecklingen också ökar behoven Sysselsättning, kommunsektorn (vä) 1 300 inom sjukvården och äldreomsorgen i kommuner 20 och landsting. Äldre byggnader och infrastruktur 1 200 behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Ränte- 15 1 100 läget är lågt och sektorns ekonomiska resultat har 10 varit relativt goda de senaste åren, vilket ökar 1 000 benägenheten att investera. År 2018 bedöms 5 utgifterna för fasta bruttoinvesteringar öka 900 långsammare än 2016 och 2017 och mer i linje 800 0 med den genomsnittliga ökningstakten sedan 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. 2000. År 2019 och framåt bedöms investerings- Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. utvecklingen dämpas ytterligare för att 2021 uppgå till 135 miljarder kronor. Mellan 1993 och 2016 ökade andelen av den kom- Den höga förväntade investeringsnivån bidrar munalt finansierade verksamheten som bedrivs av till att kommunsektorns skulder, där kommuner- privata utförare. Utvecklingen har bidragit till att na står för den största andelen, beräknas öka då sysselsättningen i kommunsektorn ökat långinvesteringarna till viss del lånefinansieras. Inves- sammare än den kommunalt finansierade sysselteringar som utförs av kommunala bolag, klassifi- sättningen (se diagram 9.7). cerade utanför kommunsektorn, ökar till viss del Den kommunalt finansierade sysselsättningen också kommunsektorns skuldsättning. Det sker har ökat varje år sedan 2010 och framför allt 2015 genom att kommunsektorn tar upp lån som och 2016 utvecklades sysselsättningen starkt i vidareutlånas till bolagen i privat sektor. likhet med den kommunala konsumtionen. Efter 2016 syns en avmattning i utvecklingen av den Kommunalt finansierad sysselsättning kommunfinansierade sysselsättningen. Den kommunalt finansierade sysselsättningen Det är viktigt att följa utvecklingen både av omfattar dels personer som är sysselsatta i komantalet sysselsatta och av antalet arbetade timmar. munsektorn, dels personer som är sysselsatta i Arbetade timmar är ett bättre mått än antalet näringslivet och producerar välfärdstjänster som sysselsatta på den faktiska resursinsatsen, finansieras med kommunala skattemedel. Syssel- eftersom de sysselsatta kan ha olika arbetstid och satta på fristående skolor eller äldreboenden som t.ex. kan sjukfrånvaron variera mellan åren. Om drivs av privata utförare räknas exempelvis som dessutom antalet kommunalt finansierade arbesysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. tade timmar sätts i relation till befolkningen fås Det saknas statistik över sysselsatta i den privata ett grovt mått på hur arbetsinsatsen i förhållande sektorn som arbetar i kommunalt finansierad till antalet personer som utnyttjar de kommunala verksamhet. Därför är uppgifterna om kommu- tjänsterna utvecklats. nalt finansierad sysselsättning modellberäknad. Under hela prognosperioden väntas den kom- Antalet sysselsatta i kommunalt finansierade munfinansierade sysselsättningen per invånare verksamheter uppgick 2017 till nästan 1,4 milminska (se diagram 9.8). Under framförallt 2018 joner personer varav 1,2 miljoner var sysselsatta i är det minskade migrationsrelaterade utgifter kommunsektorn. Omkring 80 procent av de ansom drar ner sysselsättningen. Därefter är det ställda i kommunsektorn var kvinnor. främst en dämpad inkomstutveckling i kommunsektorn som är orsaken till den minskade sysselsättningen. Samtidigt väntas befolkningen fortsätta att öka i snabbare takt än den genomsnittliga ökningstakten sedan 2000.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 9.8 Kommunalt finansierad sysselsättning och Tabell 9.15 Den offentliga sektorns okonsoliderade

arbetade timmar per 1 000 invånare tillgångar och skulder samt nettoförmögenhet 2017

Antal sysselsatta/1 000 inv. Arbetade timmar/1 000 inv. Miljarder Procent av kronor BNP 140 215 000 Sysselsatta (vä) Arbetade timmar (hö) Tillgångar 8 312 181,5 210 000 Finansiella tillgångar 4 173 91,1 135 205 000 varav aktier 1 912 41,8 200 000 Kapitalstock 4 139 90,4 130 195 000 varav mark 869 19,0 190 000

Skulder 2 957 64,6

125 185 000 Maastrichtskuld 1 1 870 40,8 180 000 Pensionsskuld 372 8,1 120 175 000 Övrigt 715 15,6 170 000 115 165 000 Nettoförmögenhet 5 355 116,9

93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 Staten 1 394 30,5 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn t.o.m. 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Ålderspensionssystemet 1 438 31,4

Kommunsektorn 2 523 55,1

Finansiell förmögenhet 1 216 26,6

Statens nettoförmögenhet inkl. löneskatt 9.3 Nettoförmögenheten och på kommunsektorns pensionsskuld 1 488 32,5

skuldutvecklingen

1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består Källa: Statistiska centralbyrån. av både realkapital och finansiella tillgångar, med Skulderna omfattar finansiella skulder samt statavdrag för skulder (se tabell 9.15). Realkapitalet, ens och den kommunala sektorns åtaganden för eller kapitalstocken, innefattar både materiella tjänstepensioner. Den s.k. Maastrichtskulden (se tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, avsnittet Den offentliga sektorns konsoliderade och immateriella tillgångar, som t.ex. forskning bruttoskuld), av vilken statsskulden utgör en och utveckling samt datorprogram. Större delen övervägande del, redovisas till nominellt värde. I av den offentliga sektorns kapitalstock består av finansräkenskaperna definieras skulden till sitt byggnader, vägar och annan infrastruktur som marknadsvärde. Posten Övrigt under skulder inte ger någon direkt finansiell avkastning. En del inkluderar skillnaden mellan marknadsvärdet och av kapitalstocken används för produktion av den nominellt värderade Maastrichtskulden. offentliga tjänster, som t.ex. skolor, sjukhus och Vid utgången av 2017 uppgick den offentliga kontorsbyggnader, medan andra delar, exempelsektorns totala nettoförmögenhet till ca 117 provis infrastrukturen, ger en samhällsekonomisk cent av BNP, varav ägandet i reala tillgångar avkastning. Vidare ingår mark som tillgångsslag i uppgick till ca 90 procent av BNP. Den finansiella den officiella statistiken. De finansiella tillgångnettoförmögenheten, dvs. skillnaden mellan fiarna omfattar såväl olika fordringar på den privata nansiella tillgångar och skulder, uppgick därmed sektorn som aktier. Aktieinnehaven kan vara liktill ca 27 procent av BNP. vida tillgångar förknippade med ett tydligt avkast- Fördelningen av nettoförmögenheten på sekningskrav, som t.ex. AP-fondernas aktieinnehav. torer visar att statens andel av förmögenheten är Innehaven kan också vara en form för kontroll av minst då den offentliga sektorns skuld huvudrealkapital, som t.ex. statens ägande av statliga sakligen består av statsskulden. Både den kombolag. munala sektorns och statens nettoförmögenhet

består till övervägande del av reala tillgångar,

medan ålderspensionssystemets nettoförmögen-

het utgörs av finansiella tillgångar.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 9.9 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet Diagram 9.10 Den offentliga sektorns finansiella

fördelad på sektorer nettoförmögenhet

Procent av BNP Procent av BNP Procent av BNP. Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 120 120 60

100 100 40

80 80 20

60 60 0

40 40 -20

20 20 -40 Staten Kommunsektorn 0 0 -60 Staten Ålderspensionssystemet Pensionssystemet Total nettoställning Kommunsektorn Offentliga sektorn -20 -20 -80 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 Källa: Statistiska centralbyrån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den finansiella nettoförmögenheten ökade med Den finansiella nettoförmögenheten ca 4 procent av BNP mellan 2016 och 2017. Utöver statens finansiella sparande bidrog också Nivån på den offentliga sektorns finansiella värdeförändringar på tillgångar i såväl staten som nettoförmögenhet bestäms huvudsakligen av ålderspensionssystemet till att den finansiella för- AP-fonderna i ålderspensionssystemet. Statens mögenheten växte (se tabell 9.16). bidrag till den finansiella nettoförmögenheten är För 2018 – 2021 är det i första hand överskotten i stället negativ medan kommunsektorns finan- i staten som förstärker den offentliga sektorns siella tillgångar och skulder sedan 1995 i stort sett finansiella nettoförmögenhet. har varit lika stora (se diagram 9.10). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i

Tabell 9.16 Den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet

form av räntor och utdelningar, huvudsakligen Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 hänförliga till ålderspensionssystemet, överstiger 2017 2018 2019 2020 2021 ränteutgifterna. Den totala skulden inkluderar Staten -3,4 -1,5 0,1 2,7 5,5 statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som in- Ålderspensionssystemet 31,4 31,5 31,3 31,2 31,0 tjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de Kommunsektorn -1,4 -1,9 -2,4 -3,0 -3,6 fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna Offentlig sektor 26,6 28,2 29,0 30,9 32,9 ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte Förändring 4,0 1,7 0,8 1,9 1,9 i den offentliga sektorn utan redovisas i för- Bidrag till förändringen säkringssektorn. Finansiellt sparande 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6

Värdeförändringar m.m. 3,4 1,8 0,8 1,0 0,5 Nominell BNP-förändring -1,0 -1,2 -1,2 -1,0 -1,1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Maastrichtskulden definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

PROP. 2018/ 19: 1

Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev med- hanteras av Kammarkollegiet påverkas inte stats-

lem i EU uppgick den konsoliderade bruttoskul- skulden enligt redovisningen i statens budget,

den till över 1 200 miljarder kronor, vilket mot- som endast speglar Riksgäldskontorets skuld-

svarade ca 70 procent av BNP (se diagram 9.11). hantering. I övrigt bidrog även underskotten i de

Sedan dess har det nominella värdet ökat med offentliga finanserna och valutakurseffekter till

över 650 miljarder kronor, för att vid utgången av att skulden ökade mellan 2012 och 2014.

2017 uppgå till ca 1 870 miljarder kronor. Utöver detta har den ökade vidareutlåningen

Skulden har emellertid minskat kraftigt som från kommunsektorn till kommunala bolag bi-

andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid dragit till att den offentliga bruttoskulden vuxit i

utgången av 2017 till 40,8 procent av BNP nominella termer.

(skuldkvoten). År 2017 medförde bl.a. Riksgäldskontorets

Utvecklingen av den offentliga sektorns kon- hantering av skulddispositioner att bruttoskulden

soliderade bruttoskuld beror dels på det finan- i stort sett var nominellt oförändrad jämfört med

siella sparandet (som kan fördelas på primärt 2016 trots överskottet i de offentliga finanserna.

sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som Den höga BNP-tillväxten medförde dock att

inte påverkar det finansiella sparandet. De skuldkvoten minskade.

sistnämnda faktorerna rör periodiseringar och

s.k. stock-flow förändringar, som bl.a. utgörs av Diagram 9.12 De enskilda sektorernas bidrag till den

konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld

finansiella transaktioner. Procent av BNP. Utfall 1994 – 2017, prognos 2018 – 2021 100

Diagram 9.11 Den offentliga sektorns konsoliderade

bruttoskuld 90 Stat Pensionssystem Kommunsektor Utfall 1994 – 2017, prognos 2018 – 2021 80 Miljarder kronor Procent av BNP 70 2 000 100 60 1 800 Konsoliderad skuld, mdkr 90 50 Procent av BNP 1 600 80 40 1 400 70 30 1 200 60 20 1 000 50 10 800 40 0 600 30 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 400 20 Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala Maastrichtskulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. 200 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

0 0 Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. minska hela prognosperioden till följd av de

beräknade överskotten i de offentliga finanserna. Merparten av ökningen av den nominella skulden År 2021 beräknas bruttoskulden understiga 1994 – 2017 skedde mellan 2012 och 2014, då den 30 procent av BNP. ökade med närmare 400 miljarder kronor, vilket Den successivt lägre skulden rör uteslutande motsvarar en ökning av skuldkvoten med över statsskulden. Kommunsektorns skuld beräknas 7 procent av BNP. Statens finansiering av Riksdäremot fortsätta att växa snabbare än BNP, bl.a. bankens lån för förstärkningen av valutareserven på grund av stora investeringar i kommunsektorn 2013 ökade skulden med närmare 3 procent av och vidareutlåning till kommunala bolag. BNP. Vidare ökade skulden 2014 med ca 2 pro-

cent av BNP till följd av regelförändringar som

innebär att andra myndigheter än Riksgälds-

kontoret får inneha utestående återköpsavtal

avseende finansiella instrument, s.k. repor, över

årsskiften. Detta bruttoredovisas i NR, vilket

innebär att tillgångar och skulder ökar i lika stor

utsträckning, varför den finansiella nettoför-

mögenheten inte påverkas. Eftersom dessa repor

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 9.17 Den offentliga sektorns konsoliderade Tabell 9.18 Statsskuldens förändring

bruttoskuld och bidrag till förändringen Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – 2018 – 2021 2021 2017 2018 2019 2020 2021 2017 2018 2019 2020 2021 Okonsoliderad statsskuld

Miljarder kronor 1 870 1 830 1 728 1 637 1 535

vid ingången av året 1 347 1 328 1 226 1 084 1 020 Procent av BNP 40,8 38,2 34,6 31,6 28,5 Förändring av Förändring -1,5 -2,6 -3,7 -3,0 -3,0 okonsoliderad statsskuld -19 -101 -142 -64 -146 Bidrag till förändringen varav Primärt finansiellt Lånebehov 1 -62 -100 -79 -54 -166 sparande -1,9 -1,3 -1,5 -2,3 -2,9 Skulddispositioner m.m. 42 -2 -64 -10 20 Ränteutgifter 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 Okonsoliderad statsskuld Stock-flow 1,8 0,2 -0,8 0,2 0,7 vid årets slut 2 1 328 1 226 1 084 1 020 874 varav periodisering av Eliminering av räntor och skatter 0,3 -0,2 0,1 0,1 0,0 myndigheters innehav av varav försäljning av statspapper 63 64 65 66 67 aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Statsskuld vid årets slut 3 1 265 1 163 1 019 954 807 varav övrigt 1,5 0,5 -0,8 0,2 0,8 Statsskuldsförändring 4 -27 -102 -143 -65 -147 Nominell BNP-förändring -1,8 -1,8 -1,6 -1,2 -1,2 Statsskuld i procent av BNP 27,6 24,3 20,4 18,4 15,0 Anm.: Övrigt omfattar i huvudsak Riksgäldskontorets skulddispositioner samt finansiering av lån till Riksbanken. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. summan. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav Statsskuldens utveckling av statspapper räknats bort. 4 Avser förändring av konsoliderad statsskuld. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Statens budget visade ett överskott på 62 mil-

jarder kronor 2017. Statsskulden minskade dock Riksgäldskontoret anser att det inte är lämpligt endast med 27 miljarder kronor (se tabell 9.18), att omedelbart minska statsskulden för att an-

framför allt beroende på att Riksgäldskontoret passa den till det låga lånebehovet 2017 eftersom överskattade statens lånebehov i sin upplånings- detta skulle påverka likviditeten på statspappers-

plan. Riksgäldskontoret fick även in finansiering marknaden negativt. Vidare bedömer Riksgäldsvid sidan av den ordinarie upplåningen via oväntat kontoret att det skulle medföra en sämre låne-

stora volymer marknadsvårdande repor, dvs. beredskap och högre långsiktiga upplåningsdaglig utlåning av statspapper till Riksgäldskon- kostnader för staten. Riksgäldskontoret planerar

torets återförsäljare. Riksgäldskontoret erhåller därför att successivt minska kassaöverskottet så pengar som säkerhet för de statspapper som de att det återgår till historiskt normala nivåer under

lånar ut, vilket minskar upplåningsbehovet. Detta 2019. Detta medför att statsskulden minskar mer medförde sammantaget att ett kassaöverskott än vad som kan förklaras av utvecklingen av låne-

uppstod, som placerats i tillgångar. Dessa behovet under framför allt 2019 (se tabell 9.18). s.k. förvaltningstillgångar ingår i posten Skulddis-

positioner m.m., som totalt sett uppgick till

42 miljarder kronor 2017. Av dessa utgjorde

förvaltningstillgångarna 65 miljarder kronor, och

valutakurseffekter -29 miljarder kronor.

Utöver förvaltningstillgångar och valutakurs-

effekter innefattar skulddispositionerna bl.a. även

upplupen inflationskompensation. Skulddispo-

sitionerna påverkar statsskulden, men inte statens

budgetsaldo och nettolånebehov.

PROP. 2018/ 19: 1

Diagram 9.13 Statsskuldens utveckling regeringens redovisning hanteras de enligt de särskilda principer som tillämpats vid utform- Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 Miljarder kronor Procent av BNP ningen av denna proposition, medan de ingår i 1 600 50 såväl KI:s alternativa scenario som ESV:s prognos. Att denna proposition lämnas av en över- 45 1 400 gångsregering medför att prognoserna är för- 40 1 200 35 knippade med större osäkerhet än normalt. Europeiska kommissionen beräknar att det 1 000 30 800 25 finansiella sparandet 2018 och 2019 utvecklas 20 något svagare än i regeringens prognos. Skillnad- 600 15 en mellan de olika prognoserna beror framför allt på olika bedömningar av den framtida makroeko- 400 10 200 nomiska utvecklingen, konsumtionsefterfrågan, 5 utvecklingen på arbetsmarknaden och inflations- 0 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 utvecklingen. Statsskuld (mdkr) Procent av BNP Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Tabell 9.19 Bedömningar av finansiellt sparande Procent av BNP 2018 2019 2020 2021 Sedan 2015 har statsskulden minskat både Regeringen 1,0 1,2 2,0 2,6 nominellt och uttryckt som andel av BNP. År KI inkl. åtgärder 0,7 0,7 0,8 0,6 2018 – 2021 bedöms statsskulden fortsätta minska (se diagram 9.13). I slutet av 2021 beräknas skuld- KI exkl. åtgärder 0,7 0,7 1,0 1,5 kvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som ESV 0,9 0,7 1,1 1,9 andel av BNP, uppgå till ca 15 procent. Riksbanken 0,9 0,9 0,7 – Europeiska kommissionen 0,8 0,9 – – OECD 1,0 0,9 – – IMF 1,0 0,8 0,6 0,4 9.4 Finansiellt sparande enligt olika Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2018-11-15, Konjunkturinstitutet

bedömare

2018-10-10, Ekonomistyrningsverket 2018-08-31, Riksbanken 2018-10-24, Europeiska kommissionen 2018-05-03, OECD 2018-05-25, och Internationella valutafonden 2018-10-09. Nedan redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Ekonomistyr- Prognosjämförelse avseende det strukturella ningsverket (ESV), Konjunkturinstitutet (KI), sparandet Riksbanken, OECD, Europeiska kommissionen och Internationella valutafonden (IMF). Vid en I tabell 9.20 redovisas olika bedömares prognoser jämförelse av de olika bedömningarna är det för den offentliga sektorns strukturella sparande. viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tid- Skillnaderna gentemot andra bedömare är i vissa punkter och kan bygga på olika antaganden om fall större vid jämförelser av det strukturella spaden framtida politiken. randet än det finansiella sparandet. Detta kan dels bero på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräknings- Prognosjämförelse avseende det finansiella metoder.

sparandet

Regeringen prognostiserar en starkare utveckling av de offentliga finanserna än övriga inhemska bedömare (se tabell 9.19). För 2018 förklaras detta främst av olika syn på hur inkomsterna väntas växa. Både KI och ESV gör en försiktigare bedömning än regeringen av hur inkomsterna från kapitalskatter beräknas utvecklas. År 2019 – 2021 tillkommer även en betydande skillnad av de finanspolitiska åtgärder som tidigare aviserats. I

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 9.20 Bedömningar av strukturellt sparande Tabell 9.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Procent av potentiell BNP Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2018 års

ekonomiska vårproposition

2018 2019 2020 2021 Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos Regeringen 0,4 0,8 1,8 2,6 2018 – 2021 KI inkl. åtgärder 0,2 0,1 0,5 0,5 2017 2018 2019 2020 2021 KI exkl. åtgärder 0,1 0,1 0,7 1,4 Finansiellt sparande i 2018 ESV 0,4 0,5 0,9 1,9 års ekonomiska

vårproposition 52 46 49 67 104

Europeiska kommissionen 0,7 1,0 – – Procent av BNP 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 OECD 0,3 0,4 – – Förändringar IMF 0,7 0,7 0,5 0,4 Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2018-11-15, Konjunkturinstitutet (KI) Inkomster 14 18 21 24 17 2018-10-10, Ekonomistyrningsverket 2018-08-31, Europeiska kommissionen Skatter 11 14 16 18 14 2018-05-03, OECD 2018-05-25, och Internationella valutafonden 2018-10-09. Varav Skatter staten 11 12 17 20 17 Skatter

9.5 Uppföljning av den offentliga

ålderspensionssystemet 0 1 1 0 0

sektorns finanser

Skatter kommunsektorn 0 2 -1 -2 -2 Övriga inkomster 3 3 5 6 2 Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett finan- Utgifter -6 15 8 -12 -19 siellt sparande som uppgick till ca 71 miljarder Kommunal konsumtion -1 7 2 -15 -15 kronor eller 1,6 procent av BNP (tabell 9.21). Det Ålderspensioner 0 0 0 -1 -1 finansiella sparandet har därmed reviderats upp Ränteutgifter 1 -1 -2 -4 -3 -7 med närmare 20 miljarder kronor eller 0,4 pro- Övriga primära utgifter -4 9 10 7 4 cent av BNP jämfört med det utfall som fanns Förändring av finansiellt tillgängligt när 2018 års ekonomiska vårpropo- sparande 19 3 13 35 36 sition beslutades. I huvudsak är det inkomster Procent av BNP 0,4 0,1 0,3 0,7 0,7 från skatt på kapital som reviderats upp. Även Staten 15 6 15 38 38 inkomster från kapital samt transfereringar från Ålderspensionssystemet 0 1 3 3 3 företag till kommunsektorn blev högre än Kommunsektorn 5 -4 -5 -5 -5 tidigare redovisat. Utgifterna är däremot ned-

Finansiellt sparande i

reviderade i förhållande till redovisningen i 2018

budgetpropositionen för 2019 71 49 62 102 140

års ekonomiska vårproposition. Det är huvud- Procent av BNP 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6 sakligen offentlig konsumtion och transfere- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med ringar till utlandet som reviderats ned. summan. 1 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Prognosen för den offentliga sektorns sparan- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. de är något högre för innevarande år jämfört med beräkningarna i 2018 års ekonomiska vårpro- År 2019 beräknas det finansiella sparandet bli position. Brutto har dock såväl inkomster som högre än i 2018 års ekonomiska vårproposition. utgifter reviderats upp i större utsträckning än Detta följer dels av att inkomster från skatt på sparandet. Främst rör det sig om högre inkomster arbete och kapital väntas bli högre, dels innebär de från produktionsskatter och kapitalskatter. Bland förändringar som gjorts sedan 2018 års ekonoutgifterna har huvudsakligen investeringar i kom- miska vårproposition givet de särskilda principer munsektorn men även i staten reviderats upp. som tillämpats vid utformningen av denna pro- Vidare beräknas transfereringar till utlandet bli position att inkomsterna nu blir högre samtidigt högre än i föregående beräkning. som utgifterna blir lägre. Effekten av dessa förändringar är att det finansiella sparandet successivt ökar t.o.m. 2021 i förhållande till beräkningarna i 2018 års ekonomiska vårproposition.

PROP. 2018/ 19: 1

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella Kommunsektorns finanser jämfört med 2018 års

nettoförmögenheten jämfört med 2018 års ekonomiska vårproposition

ekonomiska vårproposition

Jämfört med prognosen i 2018 års ekonomiska Jämfört med bedömningen i 2018 års ekonomiska vårproposition har kommunsektorns finansiella vårproposition har den finansiella nettoför- sparande reviderats upp utfallsåret 2017 men ned mögenheten reviderats upp i större utsträckning i prognosen för 2018 – 2021. än det ackumulerade finansiella sparandet (se Kommunsektorns inkomster har reviderats tabell 9.22). Det är huvudsakligen utfallet för upp 2017 – 2019. År 2020 och 2021 har däremot statens innehav i onoterade bolag som justerats sektorns inkomster reviderats ned. Det beror upp för 2017, vilket även påverkar prognoserna främst på att statsbidragens nivå är nedreviderade framåt. 2020 och 2021 eftersom tidigare aviserade statsbidragshöjningar inte genomförs till följd av Tabell 9.22 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögen- tillämpningen av de särskilda principerna för ut-

het. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2018 års

formningen av denna proposition (se avsnitt 1.1).

ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2017, prognos På utgiftssidan har den kommunala konsumtion- 2018 – 2021 en anpassats till de lägre inkomsterna och därmed 2017 2018 2019 2020 2021 reviderats ned fr.o.m. 2020. Vidare har investe- 2018 års ekonomiska ringsutgifterna reviderats upp sedan 2018 års vårproposition ekonomiska vårproposition. Det har lett till att Finansiell det finansiella sparandet har reviderats ned mer än nettoförmögenhet 1 144 1 244 1 333 1 451 1 610 resultatet. Det beror på att investeringsutgifterna Procent av BNP 24,9 25,8 26,5 27,7 29,7 inte direkt påverkar resultatet men sänker det Konsoliderad skuld 1 855 1 803 1 718 1 653 1 575 finansiella sparandet. Procent av BNP 40,3 37,3 34,2 31,6 29,0

Tabell 9.23 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört

Förändringar

med 2018 års ekonomiska vårproposition

Finansiell Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 nettoförmögenhet 72 106 118 153 159 2017 2018 2019 2020 2021 Konsoliderad skuld 15 27 10 -16 -40

Totala inkomster 3 6 5 -9 -12

Budgetpropositionen

för 2019 Skatter 0 2 -1 -2 -2 Finansiell Statsbidrag, exkl. nettoförmögenhet 1 216 1 350 1 452 1 604 1 769 mervärdesskatt 0 0 3 -10 -9 Procent av BNP 26,6 28,2 29,0 30,9 32,9 Övriga inkomster 3 4 3 2 -1 Konsoliderad skuld 1 870 1 830 1 728 1 637 1 535 Totala utgifter -2 10 10 -4 -7 Procent av BNP 40,8 38,2 34,6 31,6 28,5 Konsumtion -1 7 2 -15 -15 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Investeringar 0 6 7 7 8 Övriga utgifter -1 -3 1 4 0 Maastrichtskulden har reviderats upp t.o.m. 2019, Finansiellt sparande 5 -4 -5 -5 -5 trots de starkare offentliga finanserna. Detta

Resultat före

beror dels på att Statistiska centralbyrån reviderat extraordinära poster 0 -1 0 1 1 upp utfallet för 2017, dels på en ändrad prognos Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. när det gäller Riksgäldskontorets hantering av skulddispositioner. Från och med 2020 beräknas de starkare finanserna medföra att skulden blir lägre än prognosen i 2018 års ekonomiska vårproposition.

10 Statens investeringar och finansiella befogenheter

PROP. 2018/ 19: 1

10 Statens investeringar och finansiella

befogenheter

I detta avsnitt redovisar regeringen en inve- verksamhet föreslås uppgå till 43,5 milj-

steringsplan med de samlade investeringarna i arder kronor 2019.

staten och regeringens förslag till låneram för – Kreditramen för myndigheters rörelsede investeringar som används i statens kapital föreslås uppgå till 14,2 miljarder verksamhet. Syftet med investeringsplanen är kronor 2019. att ge riksdagen en samlad bild av de planerade – För 2019 föreslår regeringen beställningstotala investeringarna i staten för de kommande bemyndiganden som uppgår till totalt tre åren. 504,3 miljarder kronor. Avsnittet innehåller även regeringens förslag

till kreditram för myndigheters rörelsekapital.

Vidare presenteras sammanställningar över alla

förslag till övriga krediter, statlig utlåning,

statliga garantier och beställningsbemyndi-

10.1 En samlad investeringsplan för

ganden som lämnas i denna proposition.

staten

Avslutningsvis innehåller avsnittet regeringens

förslag till bemyndigande att överskrida anslag. I den samlade investeringsplanen redovisas Omfattningen av investeringsverksamheten, såväl samhällsinvesteringar som investeringar och beställningsbemyndigandenas sammansom används i statens egen verksamhet. Med tagna nivå, är anpassad till föreslagna anslagssamhällsinvesteringar avses investeringar i nivåer och låneramar inom ramen för de vägar och järnvägar, försvarsmateriel och särskilda principer som har tillämpats vid krisberedskap, fastigheter och markanläggutformningen av denna proposition (se ningar samt affärsverkens investeringar i avsnitt 1.1). elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För

dessa investeringar presenterar regeringen

investeringsplaner under respektive utgifts-

Sammanfattning

område. Med investeringar som används i

statens verksamhet avses investeringar som

finansieras med den låneram som riksdagen – Statens samlade investeringar, exklusive beslutar om samlat för alla myndigheter (se investeringar i forskning, beräknas uppgå avsnitt 10.2). Övervägande del av investeringtill 75,7 miljarder kronor 2019. Investearna beräknas redovisas som anläggningsringsvolymen ökar därefter successivt för tillgångar, medan resterande del beräknas att uppgå till 78,5 miljarder kronor 2021. redovisas som löpande kostnader i räken- – Låneramen för investeringar i anlägg- skaperna.

ningstillgångar som används i statens

PROP. 2018/ 19: 1

I nationalräkenskaperna klassificeras forskning som en investering. I den samlade investeringsplanen ingår därför även en beräkning av statens investeringar i forskning. Utöver de investeringar som redovisas i investeringsplanen lämnar staten bidrag till investeringar i andra sektorer. I denna proposition föreslår regeringen bl.a. bidrag till investeringar i bostadsbyggande som uppgår till 4,5 miljarder kronor för 2019.

PROP. 2 0 18/ 19: 1

Tabell 10.1 Investeringsplan för staten

Miljoner kronor Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Summa 2017 2018 2019 2020 2021 2019 – 2021

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

Vägar och järnvägar 1 19 179 18 990 24 063 29 475 29 806 83 344 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 10 412 11 198 13 492 13 734 13 648 40 874 Fastigheter och markanläggningar 3 2 330 3 158 3 256 4 648 3 553 11 457 Elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart (affärsverk) 4 1 548 3 129 3 293 3 625 3 707 10 625 Statens egen verksamhet 5 11 933 12 848 13 610 12 083 10 236 35 929

Summa nyanskaffning 45 402 49 323 57 714 63 565 60 949 182 229

Varav investeringar i anläggningstillgångar (nyanskaffning) 38 169 44 863 52 390 57 772 55 433 165 595

Finansiering av nyanskaffning

Anslag 30 061 31 137 35 333 35 517 35 932 106 782 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 538 2 778 5 113 11 597 9 527 26 237 Lån i RGK för statens egen verksamhet (nyupplåning) 10 635 11 887 12 791 11 217 9 460 33 468 Medfinansiering/förskott avseende infrastruktur 2 216 2 155 2 590 3 459 4 351 10 400 Egna medel (affärsverk) 181 618 911 593 746 2 250 Övrig finansiering 1 771 748 977 1 183 932 3 093

Summa finansiering av nyanskaffning 45 401 49 323 57 715 63 566 60 949 182 230

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Vägar och järnvägar 1 4 605 4 516 5 466 5 911 6 179 17 556 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 7 310 7 310 6 430 6 352 6 278 19 061 Fastigheter och markanläggningar 3 3 463 3 815 4 472 4 133 3 973 12 578 Elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart 4 871 1 534 1 583 1 359 1 157 4 098

Summa vidmakthållande 16 249 17 176 17 950 17 756 17 587 53 292

Varav investeringar i anläggningstillgångar (vidmakthållande) 8 637 9 150 10 708 10 487 10 286 31 481

Finansiering av vidmakthållande

Anslag 12 837 13 117 13 417 13 735 13 917 41 069 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 2 054 2 397 2 510 2 293 2 005 6 808 Egna medel (affärsverk) 766 1 136 1 460 1 200 1 157 3 817 Övrig finansiering 591 527 564 527 509 1 600

Summa finansiering av vidmakthållande 16 249 17 177 17 951 17 756 17 587 53 293

Summa investeringar i nyanskaffning och

vidmakthållande 61 651 66 498 75 664 81 321 78 536 235 522

Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 46 807 54 013 63 098 68 259 65 719 197 076

Statens investeringar i forskning

6

35 960 37 649 37 945 38 147 38 282 114 373

Summa statens investeringar inklusive forskning 97 611 104 147 113 609 119 468 116 818 349 895

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Investeringar hos Trafikverket. 2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen. 4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. 5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Omfattar i princip alla statliga myndigheter. 6 Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2017 för anslag smedel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2018 – 2021. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2017 antagits gälla även för kommande år. För 2018 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till 37,6 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som beräknas bedrivas av statliga myndigheter, varav 28,6 miljarder kronor finansieras med anslag och 9,1 miljarder kronor med externa bidrag. Källor: I denna proposition redovisade investeringsplaner och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Den samlade investeringsplanen prognostiserat och investeringarna i transportinfrastruktur 1,0 miljarder kronor lägre än De sammanlagda investeringarna i staten i form prognostiserat. av anskaffning och utveckling, vidmakthållande För 2018 beräknas de totala investeringarna bli samt forskning beräknas uppgå till i genomsnitt 1,1 miljarder kronor högre än vad som beräk- 117 miljarder kronor per år och sammanlagt nades i budgetpropositionen för 2018. Investe- 350 miljarder kronor 2019 – 2021. Av dessa avser ringarna i forskning och i statens egen verk- 182 miljarder kronor nyanskaffning, 53 miljarder samhet beräknas bli 2,9 respektive 1,1 miljarder kronor vidmakthållande och 114 miljarder kro- kronor högre jämfört med föregående års nor forskning (se tabell 10.1 och diagram 10.1). beräkning medan investeringarna i transport- Investeringarna beräknas till 67 procent infrastruktur beräknas bli 3,0 miljarder kronor finansieras med anslag, 19 procent med lån i Riks- lägre. Den lägre beräknade investeringsnivån för gäldskontoret och 14 procent på annat sätt. transportinfrastruktur förklaras främst av De största investeringarna i anskaffning, ut- senareläggningar i väginfrastrukturprojekt (bl.a. veckling och vidmakthållande 2019 – 2021 utgörs E4/E12 Umeå, E4 Salmis – Haparanda och av vägar och järnvägar (46 procent), försvarsma- E4 Kongberget – Gnarp), en viss förskjutning teriel och krisberedskap (22 procent) och statens mellan år i projekt Förbifart Stockholm samt egen verksamhet (20 procent). Av investering- senareläggningar av utbetalningar av statlig medarna i statens egen verksamhet utgörs knappt en finansiering och återbetalningar av förskotttredjedel av investeringar i datorsystem och eringslån. rättigheter, såsom programlicenser. För en mer utförlig analys av investeringarna Investeringarna i anskaffning, utveckling och hänvisas till de investeringsplaner som redovisas vidmakthållande beräknas öka med 12 miljarder under respektive utgiftsområde i denna propositkronor i löpande priser mellan 2018 och 2021. ion. Investeringar i vägar och järnvägar svarar för huvuddelen av ökningen.

Jämförelse med tidigare års utfall

Diagram 10.1 Statens investeringar

Miljoner kronor De planerade investeringarna i anläggnings- 140 000 tillgångar (se raden Summa varav investeringar i 120 000 anläggningstillgångar i tabell 10.1) kan jämföras med utfallet för statens investeringar de senaste 100 000 åren som redovisas i årsredovisningen för staten 80 000 (se tabell 10.2). 60 000

Tabell 10.2 Utfall statens investeringar

40 000 Miljoner kronor 20 000 År Investeringar exkl. finansiella Investeringar inkl. finansiella tillgångar tillgångar 0 2013 46 991 51 342 2017 2018 2019 2020 2021 Nyanskaffning Vidmakthållande Forskning 2014 48 482 51 673 2015 45 263 48 661 Källa: Egna beräkningar. 2016 45 662 52 081 2017 46 807 47 579 I jämförelse med den investeringsplan som Källor: Årsredovisningen för staten 2013 – 2017, not om investeringar till presenterades i budgetpropositionen för 2018 finansieringsanalysen. (prop. 2017/18:1) blev utfallet för 2017 totalt ca 1,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. I tabell 10.2 redovisas investeringarna både För de olika investeringsslagen finns avvikelser exklusive och inklusive finansiella tillgångar både uppåt och nedåt. Utfallet för investeringar i (aktier och värdepapper). Vad som redovisas som forskning blev 2,8 miljarder kronor högre än anläggningstillgångar i räkenskaperna, exklusive prognostiserat medan investeringar i fastigheter finansiella tillgångar, är relativt oförändrat mellan blev 1,4 miljarder kronor lägre. Affärsverkens åren bortsett från 2014 då Naturvårdsverkets investeringar blev 1,2 miljarder kronor lägre än

PROP. 2018/ 19: 1

byte av ersättningsmark ökade tillgångarna med Låneram för 2019 2,8 miljarder kronor. Vid jämförelse mellan tabell 10.1 och Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att tabell 10.2 måste hänsyn tas till skillnader mellan för 2019 besluta om lån i Riksgäldskontoret för vad som redovisas som en investering i investeringsplanen och vad som redovisas som en investeringar i anläggningstillgångar som används anläggningstillgång. För 2017 förklaras skillna- i statens verksamhet som inklusive tidigare uppderna av att utgifterna för forskning (36,0 mil- låning uppgår till högst 43 500 000 000 kronor. jarder kronor), knappt hälften av investeringarna i vidmakthållande (7,6 miljarder kronor) och en mindre del av investeringarna i utveckling Skälen för regeringens förslag: I tabell 10.3 (7,2 miljarder kronor), inte redovisas som anlägg- redovisas regeringens förslag till låneram ningstillgångar utan som löpande kostnader i avseende investeringar i anläggningstillgångar i räkenskaperna. statens verksamhet. Låneramen anger det högsta Investeringar i aktier och värdepapper redo- lånebelopp som regeringen och myndigheterna visas inte i tabell 10.1, som visar den framåt- under regeringen får ha i Riksgäldskontoret blickande planeringen. Under utgiftsområdena under året, inklusive tidigare tagna lån. Fördel- 7 Internationellt bistånd, 16 Utbildning och ningen på utgiftsområdesnivå är preliminär, då universitetsforskning och 24 Näringsliv lämnas regeringen normalt fastställer respektive myndigförslag om kapitaltillskott till statliga bolag om hets låneram i samband med att regleringsbreven sammanlagt 0,7 miljarder kronor 2019. beslutas. Förslaget för 2019, om 43,5 miljarder kronor, är 3,6 miljarder kronor högre än innevarande års låneram. Låneramen har under de senaste tio åren (2009 – 2018) i genomsnitt ökat 10.2 Finansiering av anläggnings- nominellt med 2,8 procent per år. Myndigtillgångar och rörelsekapital i heternas totala skuld avseende investeringar i statens verksamhet anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2017 till Riksdagen beslutar årligen om en låneram i 30,3 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- av låneramen (utgående saldo per den ningstillgångar som används i statens verksamhet. 31 december som andel av låneramen) uppgick till Vidare beslutar riksdagen årligen om en kredit- 78 procent för 2017. Det innebär att nyttjanderam i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av graden 2017 var marginellt lägre jämfört med rörelsekapital i statens verksamhet. 2016. Nyttjandegraden per den 30 juni 2018 uppgick till 79 procent. Av den begärda låneramen kommer 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 10.3 Låneramar för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens egen verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Beslutad Begärd låneram Skuld låneram låneram Utgiftsområde 2017 2017-12-31 2018 2019¹ 1 Rikets styrelse² 1 618 1 206 1 816 1 990 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning³ 843 537 834 983 3 Skatt, tull och exekution 1 690 1 504 1 780 1 860 4 Rättsväsendet 6 212 5 236 6 380 8 775 5 Internationell samverkan 12 9 13 14 6 Försvar och samhällets krisberedskap 7 229 5 696 6 819 7 019 7 Internationellt bistånd 78 46 68 70 8 Migration 664 466 796 770 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 468 274 517 609 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 009 1 619 2 009 2 015 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 400 322 400 400 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 8 31 31 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 997 584 904 909 15 Studiestöd 181 130 337 387 16 Utbildning och universitetsforskning 8 380 6 443 8 381 8 457 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 637 448 689 822 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 322 233 331 371 20 Allmän miljö- och naturvård 336 257 365 385 21 Energi 31 26 40 47 22 Kommunikationer 3 972 3 174 4 327 4 482 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2 146 1 755 2 445 2 485 24 Näringsliv 373 296 425 420 Ej fördelat 295 195 202

Summa 38 900 30 270 39 900 43 500

¹ Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. ² Exklusive Riksdagsförvaltningen. ³ Exklusive Riksrevisionen. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

Räntekontokreditram för 2019

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2019 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 200 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade över året. Den beräknade kreditramen för 2019 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 10.4. Av tabellen framgår även det maximala kreditutnyttjandet under 2017. De beslutade krediterna för myndigheternas räntekonton uppgick till sammanlagt 14,0 miljarder kronor för 2017 och 13,8 miljarder kronor 2018. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 14,2 miljarder kronor för 2019. Cirka 0,1 miljarder kronor av kreditramen kommer inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna.

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 10.4 Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd kreditram nyttjande kreditram kreditram Utgiftsområde 2017 under 2017 2018 2019¹ 1 Rikets styrelse² 919 0 778 988 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning³ 637 0 687 714 3 Skatt, tull och exekution 954 0 994 994 4 Rättsväsendet 2 989 0 2 993 2 999 5 Internationell samverkan 1 0 2 1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 932 0 1 905 2 089 7 Internationellt bistånd 33 0 33 33 8 Migration 250 0 250 250 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 412 0 429 441 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 420 0 427 443 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 673 547 499 340 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 0 23 21 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 391 0 391 395 15 Studiestöd 77 0 77 77 16 Utbildning och universitetsforskning 570 0 576 585 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 343 0 347 370 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 240 57 240 249 20 Allmän miljö- och naturvård 59 0 61 62 21 Energi 33 0 31 29 22 Kommunikationer 2 512 0 2 585 2 495 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 327 0 259 389 24 Näringsliv 149 0 84 99 Ej fördelat 74 131 140

Summa 14 000 605 13 800 14 200

¹ Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. ² Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. ³ Exklusive Riksrevisionen. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

10.3 Övriga kreditramar krediter som regeringen föreslår under respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § I 7 kap. 1 – 5 §§ budgetlagen anges de villkor som budgetlagen. De föreslagna övriga krediterna i gäller för finansiering av statens investeringar och budgetpropositionen för 2019 uppgår till utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att sammanlagt 309,8 miljarder kronor. Den största riksdagen för en viss myndighet, ett visst lån eller posten, 150 miljarder kronor, utgörs av begärda en viss anskaffning kan besluta att finansiering kreditramar för stabilitetsfonden och resolutionsska ske på annat sätt än vad som följer av 7 kap. reserven (redovisas i tabell 10.5 under raden 1 – 5 §§. Nedan sammanställs de låneramar och Riksgäldskontoret).

Tabell 10.5 Föreslagna övriga krediter i denna proposition

Miljoner kronor Begärd Kreditram Skuld Kreditram kreditram Utgiftsområde Verksamhet 2017 2017-12-31 2018 2019 Låneramar 2 Fortifikationsverket 13 100 11 282 14 200 14 500 2 Statens fastighetsverk 15 200 12 995 15 200 15 200 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 550 1 270 1 550 1 550 9 Socialstyrelsen 100 7 100 100 9 Folkhälsomyndigheten 350 44 350 350 21 Affärsverket svenska kraftnät 8 650 4 122 7 670 6 200 22 Trafikverket 42 800 39 506 39 300 41 300 22 Luftfartsverket 3 750 0 3 850 3 850 22 Sjöfartsverket 450 0 300 100

Krediter 2 Riksgäldskontoret 150 000 0 150 000 150 000 2/23 Kammarkollegiet 355 0 355 350 2 Statens tjänstepensionsverk 100 0 100 100 6 Försvarsmakten - - - 2 000 6 Försvarets materielverk 19 000 7 123 18 500 25 500 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 40 000 40 000 10 Försäkringskassan 170 141 170 170 11 Pensionsmyndigheten 8 000 0 8 000 8 000 17 Rundradiokontot - - - 250 17 Public service-kontot - - - 250

Summa förslag om övriga krediter 309 770

Anm.: Affärsverk har inom beslutade kreditramar även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

10.4 Statlig utlåning utlåningen uppgick den 31 december 2017 till 437,5 miljarder kronor, varav den största posten Regeringen får besluta om utlåning som finansie- uppgick till 238,1 miljarder kronor och utgjordes ras med lån i Riksgäldskontoret för det ändamål av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. och intill det belopp som riksdagen har beslutat Regeringens förslag till ramar för statlig utlåning om. I skrivelsen Årsredovisning för staten 2017 under 2019 lämnas i berörda utgiftsområden i (skr. 2017/18:101) har regeringen redogjort för denna proposition och sammanställs i tabell 10.6. den samlade statliga utlåningen. Den statliga

Tabell 10.6 Ramar för statlig utlåning, förslag i denna proposition

Miljoner kronor Föreslagna ramar för Ram Utlåning Ram Utlåning statlig 2017 2017-12-31 2018 2018-06-30 utlåning 2019 15 Studielån 217 000 216 384 223 000 219 202 228 700 17 Kungliga Dramatiska teatern AB - 0 70 0 70 17 Kungliga Operan AB 120 0 126 99 126 21 Affärsverket svenska kraftnäts utlåning till nätföretag 700 21 700 63 700 21 Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 214 500 188 500 24 Svensk exportkredit AB 125 000 0 125 000 0 125 000

Summa ramar för statlig utlåning 355 096

Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

10.5 Statliga garantier utestående garantiåtaganden uppgick den 31 december 2017 till 2 046,6 miljarder kronor. Regeringen får besluta om att ställa ut kredit- Åtaganden inom ramen för insättningsgarantin garantier och göra andra liknande åtaganden för och exportkreditgarantier utgjorde huvuddelen. det ändamål och intill det belopp som riksdagen Förslagen till beslut om garantiramar för 2019 har beslutat om. En fullständig redovisning av den lämnas under respektive utgiftsområde och statliga garantiverksamheten finns i skrivelsen sammanställs i tabell 10.7. Årsredovisning för staten 2017. Statens

Tabell 10.7 Garantiramar, förslag i denna proposition

Miljoner kronor Utestående Föreslagna åtagande garantiramar Ram 2017 2017-12-31 Ram 2018 2019

Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden 750 000 0 750 000 750 000 Resolutionsreserven 200 000 0 200 000 200 000

Exportkreditnämnden

Exportkreditgarantier 450 000 180 683 450 000 450 000 Investeringsgarantier 10 000 802 10 000 10 000

Sida

Garantier för biståndsverksamhet 12 000 4 904 12 000 14 000

Boverket

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, för lösen av kommunala borgensåtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt 10 000 2 786 8 000 8 000

Summa förslag om garantiramar 1 432 000

Källor: Egna beräkningar och Årsredovisning för staten 2017.

PROP. 2018/ 19: 1

10.6 Beställningsbemyndiganden

Regeringen får, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas under respektive utgiftsområde. På anslagsnivå redovisas vidare information om bl.a. nya och infriade åtaganden 2017 – 2019. I tabell 10.8 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2019. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2019 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn redovisas nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2019. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som regeringen ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2019. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I kolumnen Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär under de olika utgiftsområdena i denna proposition. Av tabell 10.8 framgår att regeringen i denna proposition begär beställningsbemyndiganden om totalt 504,3 miljarder kronor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden som riksdagen beslutade efter förslag i budgetpropositionen för 2018 innebär förslagen för 2019 en ökning med 30,4 miljarder kronor, eller 6,4 procent. I förändringen ingår såväl stora minskningar som ökningar. De största minskningarna kan hänföras till utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap (22,0 miljarder kronor) och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (8,7 miljarder kronor). De största ökningarna kan hänföras till utgiftsområdena 22 Kommunikationer (28,9 miljarder kronor), 7 Internationellt bistånd (21,1 miljarder kronor), 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (5,1 miljarder kronor) och 16 Utbildning och universitetsforskning (4,7 miljarder kronor). Regeringen begär vidare ett bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2019 (se utg.omr. 27 avsnitt 2).

PROP. 2018/ 19: 1

Tabell 10.8 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2019

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndiganden Utgiftsområde 2019 2019 2019 2019 2019 1 Rikets styrelse 202 239 202 239 239 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 96 107 73 130 130 4 Rättsväsendet 170 50 106 114 114 5 Internationell samverkan 166 144 114 196 196 6 Försvar och samhällets krisberedskap 94 735 11 535 32 528 73 742 74 450 7 Internationellt bistånd 88 447 42 405 27 752 103 100 103 100 8 Migration 74 356 74 356 356 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 063 2 593 787 3 869 3 869 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares 251 1 336 521 1 066 1 066 etablering 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 26 383 24 174 20 185 30 371 30 371 15 Studiestöd 4 4 4 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 37 191 20 103 17 467 39 828 39 828 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 023 733 703 1 053 1 053 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 5 051 3 237 3 320 4 968 4 968 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 6 484 3 740 3 354 6 869 7 050 20 Allmän miljö- och naturvård 7 872 6 183 3 417 10 637 10 637 21 Energi 3 975 1 748 1 790 3 933 3 933 22 Kommunikationer 184 803 56 015 36 795 204 023 207 023 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 8 808 6 894 2 973 12 730 12 730 24 Näringsliv 3 561 2 763 3 106 3 218 3 218

Summa 471 358 184 359 155 271 500 446 504 335

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1

10.7 Bemyndigande att överskrida I skrivelsen Årsredovisning för staten 2017 anslag lämnades en redovisning av anslag för vilka regeringen hade medgivit överskridande under 2017. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Under 2018 har regeringen hittills medgivit under 2019, med de begränsningar som följer av följande överskridanden: 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att – anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får m.m. under utgiftsområde 6 Försvar och överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av samhällets krisberedskap, anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. – anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden under utgiftsområde 8 Migration, Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. – anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter vattenbruk under utgiftsområde 23 Areella riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag näringar, landsbygd och livsmedel, samt får överskridas om det är nödvändigt för att i en – anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter under verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska Regeringen föreslår i propositionen Höstkunna uppfyllas. För de flesta anslag kan ändringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att de oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna de medgivna överskridandena. anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns senare under året kommer att redovisas i årsredoytterst sällan behov av att överskrida anslag för visningen för staten för 2018. förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När det däremot gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EUrelaterade utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att liksom tidigare skett föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

11 Granskning och ekonomisk styrning

PROP. 2018/ 19: 1

11 Granskning och ekonomisk styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen vanligen sin Finanspolitiska rådet publicerar varje år en bedömning av EU:s rekommendationer till rapport om svensk finanspolitik. I maj 2018 Sverige inom ramen för den europeiska terminen publicerade rådet rapporten Svensk finanspolitik och av Finanspolitiska rådets rekommendationer 2018. Den 15 maj höll finansutskottet en öppen och bedömningar. Denna proposition lämnas av utfrågning i riksdagen om rapporten. en övergångsregering. En sådan proposition bör I enlighet med vad som inledningsvis anförts inte innehålla bedömningar som är politiskt avstår regeringen från att redovisa sina bedömkontroversiella eller har en partipolitisk inrikt- ningar av EU:s och Finanspolitiska rådets rekomning. Regeringen har därför avstått från att mendationer och bedömningar. redovisa bedömningar av EU:s och Finanspolitiska rådets rekommendationer. Avsnittet innehåller också information om Riksrevisionens revisionsberättelse för årsredo- 11.2 Riksrevisionens granskning av visningen för staten 2017. årsredovisningen för staten 2017 Avslutningsvis lämnas en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styr- Riksrevisionen har för årsredovisningen för ningen i staten. staten 2017 (skr. 2017/18:101) lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (Fi2018/02039/BATOT).

11.1 EU:s och Finanspolitiska rådets

rekommendationer och

bedömningar 11.3 Utvecklingen av den ekonomiska

styrningen

Den europeiska terminen är det ramverk inom EU-samarbetet som syftar till att öka sam- Nedan redovisas det arbete som regeringen bestämmigheten i rapporteringen och granskningen drivit i syfte att utveckla den ekonomiska styrav de åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ningen i staten. Arbetet bedrivs med utgångsramen för EU:s tillväxt- och sysselsättnings- punkt i regeringens behov av att styra olika strategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxt- verksamheter för att genomföra sin politik och nå pakten samt förfarandet för övervakning av de beslutade målen för olika områden samt makroekonomiska obalanser. Inom ramen för regeringens och riksdagens behov av att följa upp den europeiska terminen har Sverige 2018 fått en genomförandet av och måluppfyllelsen i verkrekommendation (Rådets rekommendation av samheten. Vid utvecklingen av styrningen är målden 13 juli 2018 om Sveriges nationella reform- sättningen att värna myndigheternas kärnverkprogram 2018 med avgivande av rådets yttrande samheter och beakta olikheter i förutsättningar om Sveriges konvergensprogram 2018). och verksamheter.

PROP. 2018/ 19: 1

Resultatstyrning som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden ska redovisas i myndigheternas Regeringens resultatstyrning ska bidra till för- årsredovisningar. Ändringen baseras bl.a. på förverkligandet av de politiska målen och ge slag i ESV:s rapport Ekonomiska bindningar på underlag för att bedöma hur utvecklingen ser ut i statens budget (ESV 2017:75). förhållande till dessa mål. För att utveckla de resultatredovisningar som myndigheterna lämnar till regeringen i sina Intern styrning och kontroll samt årsredovisningar beslutade regeringen i juni 2018 internrevision om ändrade regler i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De nya reg- Intern styrning och kontroll är den process som lerna syftar till att göra myndigheternas resultat- syftar till att försäkra ledningen för en myndighet redovisningar mer ändamålsenliga för regeringens att den med rimlig säkerhet når målen för uppföljning och därmed utgöra ett bättre under- verksamheten och att den bedrivs enligt gällande lag för resultatredovisningen till riksdagen. Änd- rätt. Regeringens styrning för att myndigheterna ringarna innebär bl.a. att krav införs på redo- ska ha fungerande processer för intern styrning visning av analyser och bedömningar av verk- och kontroll består av flera delar. Myndighetssamhetens resultat och dess utveckling i för- ledningarnas ansvar för intern styrning och hållande till uppgifter och mål. Reglerna träder i kontroll framgår av myndighetsförordningen kraft den 1 januari 2019 men ska tillämpas första (2007:515). Därutöver har regeringen beslutat att gången för årsredovisningen för 2019. Redo- de myndigheter som följer internrevisionsvisningar enligt de nya reglerna kommer således förordningen (2006:1228) även ska följa förordatt lämnas till regeringen först i februari 2020. ningen (2007:603) om intern styrning och Regeländringarna är baserade på förslag som kontroll. Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnat till regeringen i rapporten Behovsanpassad resultatredo- Utvecklad intern styrning och kontroll visning (ESV 2017:72). Förordningen om intern styrning och kontroll infördes 2008 och följs i dag av ungefär 70 av de största statliga myndigheterna (internrevisions- Finansiell styrning myndigheterna). Regleringen har varit oförändrad sedan ikraftträdandet, men då det bl.a. fram- Regeringens finansiella styrning ska säkerställa att kommit behov av att myndigheternas arbete med det finns tydliga regler för redovisningen och intern styrning och kontroll ska kunna integreras användningen av statens medel och bidra till en bättre med övrig verksamhetsplanering har ESV effektiv resursanvändning. haft i uppdrag att ta fram förordningsförslag med Regeringen utvecklar löpande den finansiella syfte att förbättra den statliga interna styrningen styrningen bl.a. genom uppdrag till ESV och åter- och kontrollen. ESV lämnade rapporten kommer med information till riksdagen när Utvecklad intern styrning och kontroll (ESV väsentliga förändringar genomförs. 2018:20) till regeringen i februari 2018. Under 2018 har det bl.a. bedrivits ett arbete Regeringen beslutade i juni 2018 om ändrade med att utveckla styrningen av den avgiftsbelagda regler för att utveckla den interna styrningen och verksamheten, vilket resulterat i ändrade bestäm- kontrollen i staten. Förändringarna avser främst melser om avgiftssamråd i avgiftsförordningen reglerna i förordningen om intern styrning och (1992:191). Ändringarna innebär bl.a. att myn- kontroll, men det har även gjorts ändringar i digheterna ska samråda med ESV om sina avgifter förordningen om årsredovisning och budgetvart tredje år i stället för varje år. Syftet är att underlag och internrevisionsförordningen. Förminska den administrativa bördan samtidigt som ändringarna syftar till att verksamhetsanpassa avgiftssamråden, när de görs, kan bli mer kvalifi- regelverket genom att tydliggöra att processen cerade. Ändringarna träder i kraft den 1 januari för myndigheternas interna styrning och kontroll 2019. är ledningens ansvar och att den ska inriktas för Vidare införs en ny bestämmelse i förord- att myndigheten ska fullgöra sina uppgifter och ningen (2000:605) om årsredovisning och mål i enlighet med kraven i myndighetsbudgetunderlag om att ekonomiska åtaganden förordningen. Ändringarna ska även leda till en

PROP. 2018/ 19: 1

minskad administrativ börda då det har förtydligats att den interna styrningen och kontrollen ska avse väsentliga risker. Därutöver har dokumentationskravet anpassats till att omfatta myndigheternas behov. Vidare har det gjorts vissa förändringar i sak av den interna styrningen och kontrollen, bl.a. ska myndigheternas process för intern styrning och kontroll omfatta skydd mot korruption och bedrägerier. Det har även tydliggjorts vad myndighetsledningarnas bedömning i myndigheternas årsredovisningar av den interna styrningen och kontrollen ska avse.

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2019

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1 Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2019

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

I denna bilaga sammanställs budgetens utgifter på 27 utgiftsområden och inkomsterna på och inkomster för 2019. Utgifterna är fördelade inkomsttyper och inkomsttitlar.

1 Specifikation av budgetens utgifter för 2019

Tabell 1 Specifikation av budgetens utgifter för 2019

Tusental kronor

1 Rikets styrelse 14 901 645

1 Statschefen 140 685

1 Kungliga hov- och slottsstaten 140 685

2 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 1 947 381

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 926 469 2 Riksdagens förvaltningsanslag 819 396 3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 101 516

3 Sametinget och samepolitiken 54 501

1 Sametinget 54 501

4 Regeringskansliet m.m. 7 967 618

1 Regeringskansliet m.m. 7 967 618

5 Länsstyrelserna 3 081 691

1 Länsstyrelserna m.m. 3 081 691

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 888 337

1 Allmänna val och demokrati 554 640 2 Justitiekanslern 50 027 3 Datainspektionen 94 377 4 Valmyndigheten 20 093 5 Stöd till politiska partier 169 200

7 Nationella minoriteter 132 271

1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 500

8 Medier 660 633

1 Mediestöd 622 119 2 Myndigheten för press, radio och tv 38 514

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 28 528

1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 528

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 315 466

1 Statskontoret 97 616 2 Kammarkollegiet 72 009 3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 17 550 4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 651 000 6 Finanspolitiska rådet 10 230 7 Konjunkturinstitutet 65 136 8 Ekonomistyrningsverket 166 389 9 Statistiska centralbyrån 567 759 10 Bidragsfastigheter 269 000 11 Finansinspektionen 603 643 12 Riksgäldskontoret 331 027 13 Bokföringsnämnden 10 498 14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 203 370 15 Riksrevisionen 332 720 16 Finansmarknadsforskning 29 921 17 Upphandlingsmyndigheten 94 974 18 Myndigheten för digital förvaltning 231 682 19 Statens servicecenter 558 499

3 Skatt, tull och exekution 11 402 533

1 Skatteverket 7 539 094 2 Tullverket 1 890 086 3 Kronofogdemyndigheten 1 973 353

4 Rättsväsendet 46 342 859

1 Polismyndigheten 24 753 720 2 Säkerhetspolisen 1 565 509 3 Åklagarmyndigheten 1 535 760 4 Ekobrottsmyndigheten 685 548 5 Sveriges Domstolar 5 684 514 6 Kriminalvården 8 760 540 7 Brottsförebyggande rådet 149 806 8 Rättsmedicinalverket 429 169 9 Gentekniknämnden 5 615 10 Brottsoffermyndigheten 47 685 11 Ersättning för skador på grund av brott 121 953 12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 47 157 16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 18 924 17 Domarnämnden 8 441

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 108 000

5 Internationell samverkan 2 362 277

1 Avgifter till internationella organisationer 1 679 554 2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 193 151 3 Nordiskt samarbete 15 595 4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 13 826 5 Inspektionen för strategiska produkter 43 844 6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 54 358 7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 9 Svenska institutet 124 682 10 Information om Sverige i utlandet 15 475 11 Samarbete inom Östersjöregionen 174 215

6 Försvar och samhällets krisberedskap 56 190 704

1 Försvar 51 377 939

1 Förbandsverksamhet och beredskap 33 666 845 2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 162 564 3 Anskaffning av materiel och anläggningar 12 411 311 4 Forskning och teknikutveckling 641 905 5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 10 995 6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 170 272 7 Officersutbildning m.m. 220 794 8 Försvarets radioanstalt 1 118 025 9 Totalförsvarets forskningsinstitut 180 638 10 Nämnder m.m. 6 301 11 Försvarets materielverk 1 778 873 12 Försvarsunderrättelsedomstolen 9 416

2 Samhällets krisberedskap 4 356 558

1 Kustbevakningen 1 257 931 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 080 4 Krisberedskap 1 355 514 5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 471 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 219 144 7 Statens haverikommission 46 568

3 Strålsäkerhet 397 048

1 Strålsäkerhetsmyndigheten 397 048

4 Elsäkerhet 59 159

1 Elsäkerhetsverket 59 159

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

7 Internationellt bistånd 44 945 140

1 Internationellt utvecklingssamarbete 44 945 140

1 Biståndsverksamhet 43 534 337 2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 201 325 3 Nordiska Afrikainstitutet 16 279 4 Folke Bernadotteakademin 125 302 5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 6 Utvärdering av internationellt bistånd 17 897

8 Migration 13 573 430

1 Migrationsverket 5 411 896 2 Ersättningar och bostadskostnader 5 567 000 3 Migrationspolitiska åtgärder 57 915 4 Domstolsprövning i utlänningsmål 978 291 5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 426 649 6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 432 027 7 Utresor för avvisade och utvisade 349 202 8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 450 9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. 195 000

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 122 185

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 44 247 545

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 35 831 2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 83 526 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 144 660 4 Tandvårdsförmåner 6 771 752 5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 789 000 6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 6 959 286 7 Sjukvård i internationella förhållanden 476 068 8 Bidrag till psykiatri 1 702 993 9 Läkemedelsverket 136 845 10 E-hälsomyndigheten 147 584

2 Folkhälsopolitik 591 876

1 Folkhälsomyndigheten 389 209 2 Insatser för vaccinberedskap 88 500 3 Bidrag till WHO 38 665 4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 75 502

3 Funktionshinderspolitik 248 693

1 Myndigheten för delaktighet 59 951 2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

4 Politik för sociala tjänster 30 697 867

1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 24 737 2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 767 514 3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 395 4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 486 588 5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 517 490 6 Statens institutionsstyrelse 1 132 192 7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 505 951

5 Barnrättspolitik 48 112

1 Barnombudsmannen 25 851 2 Barnets rättigheter 22 261

6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel 195 629

1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 195 629

7 Forskningspolitik 637 421

1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 35 918 2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 601 503

8 Socialstyrelsen 1 455 042

1 Socialstyrelsen 669 451 2 Inspektionen för vård och omsorg 785 591

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 657 012

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 88 948 161

1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36 946 254 2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 43 943 558 3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 391 000 4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 773 000 5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 349 6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 000 7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 957 000

2 Myndigheter 8 708 851

1 Försäkringskassan 8 640 598 2 Inspektionen för socialförsäkringen 68 253

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 450 476

1 Ersättning vid ålderdom 33 867 300

1 Garantipension till ålderspension 13 225 500 2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 331 200 3 Bostadstillägg till pensionärer 9 156 500 4 Äldreförsörjningsstöd 1 154 100

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

2 Myndigheter 583 176

1 Pensionsmyndigheten 583 176

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 203

1 Barnbidrag 32 802 684 2 Föräldraförsäkring 44 454 417 3 Underhållsstöd 2 765 282 4 Adoptionsbidrag 23 284 5 Barnpension och efterlevandestöd 964 600 6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 472 178 7 Pensionsrätt för barnår 7 303 100 8 Bostadsbidrag 4 546 658

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18 486 483

1 Nyanlända invandrares etablering 17 345 098

1 Etableringsåtgärder 238 430 2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 13 196 275 3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3 707 530 4 Hemutrustningslån 202 863

2 Diskriminering 197 903

1 Diskrimineringsombudsmannen 124 984 2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 72 919

3 Jämställdhet 443 287

1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 334 039 2 Jämställdhetsmyndigheten 81 085 3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163

4 Segregation 500 195

1 Åtgärder mot segregation 478 000 2 Delegationen mot segregation 22 195

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 76 814 772

1 Arbetsmarknad 75 860 978

1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 512 871 2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 013 828 3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 12 984 181 4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 810 364 5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 121 317 6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 523 500 7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 41 444 8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 72 469 9 Bidrag till administration av grundbeloppet 57 022

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 650 000 12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 914 213 13 Lån till körkort 151 466

2 Arbetsliv 953 794

1 Arbetsmiljöverket 767 594 2 Arbetsdomstolen 34 688 3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 4 Medlingsinstitutet 59 597 5 Arbetslivspolitik 25 000 6 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 33 193

15 Studiestöd 25 022 956

1 Studiehjälp 4 267 138 2 Studiemedel 16 867 156 3 Avsättning för kreditförluster 1 844 552 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 148 949 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 29 000 7 Studiestartsstöd 909 000 8 Centrala studiestödsnämnden 880 340 9 Överklagandenämnden för studiestöd 14 671

16 Utbildning och universitetsforskning 81 347 211

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 27 532 717

1 Statens skolverk 1 153 663 2 Statens skolinspektion 414 028 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 733 350 4 Sameskolstyrelsen 49 569 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 755 311 6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 304 820 7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 436 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 188 220 9 Bidrag till svenskundervisning i utlandet 105 257 10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 316 526 11 Bidrag till vissa studier 17 525 12 Myndigheten för yrkeshögskolan 116 749 13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 562 422 14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 236 208 15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 000 16 Fler anställda i lågstadiet 2 300 000 17 Skolforskningsinstitutet 24 008 18 Praktiknära skolforskning 18 543 19 Bidrag till lärarlöner 4 457 100

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 20 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 000

2 Universitet och högskolor 45 474 437

1 Universitetskanslersämbetet 149 035 2 Universitets- och högskolerådet 178 920 3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 778 755 4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 158 476 5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 092 904 6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 220 820 7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 153 058 8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 578 532 9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 760 939 10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 650 888 11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 414 350 12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 132 502 13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 572 054 14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 897 931 15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 730 290 16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 579 228 17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 175 373 18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 565 411 19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 681 997 20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 390 159 21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 672 504 22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 241 163 23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 080 446 24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 339 526 25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 806 968 26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 268 418 27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 762 28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 247 142 29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 946 947 30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 239 799 31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 249 545 32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 97 732 33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 617 330 34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 115 174 35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 204 682 36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 51 040 37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 105 247 38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 34 840 39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 507 765 40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 75 418 41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 436 471 42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 77 958 43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 460 311

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 99 249 45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 397 995 46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 613 47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 402 361 48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 851 49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 312 869 50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 51 159 51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 369 262 52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 919 53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 164 624 54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 19 937 55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 393 56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 11 355 57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 133 169 58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 036 59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 426 124 60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 84 761 61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 35 599 62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 21 037 63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 386 695 64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 872 309 65 Särskilda medel till universitet och högskolor 439 124 66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 619 319 67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 45 867

3 Forskning 8 192 856

1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 007 846 2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 061 3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 165 128 4 Rymdforskning och rymdverksamhet 947 356 5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 34 769 6 Institutet för rymdfysik 56 188 7 Kungl. Biblioteket 374 292 8 Polarforskningssekretariatet 48 671 9 Sunet 49 183 10 Överklagandenämnden för etikprövning 7 448 11 Etikprövningsmyndigheten 41 919 12 Särskilda utgifter för forskningsändamål 99 995

4 Vissa gemensamma ändamål 147 201

1 Internationella program 81 589 2 Avgift till Unesco och ICCROM 30 886 3 Kostnader för Svenska Unescorådet 10 483 4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 243

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 994 531

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 2 392 621

1 Statens kulturråd 55 822 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 578 684 3 Skapande skola 187 065 4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 501 187 7 Myndigheten för kulturanalys 14 858

2 Teater, dans och musik 1 416 046

1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 084 666 2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 213 614 3 Statens musikverk 117 766

3 Litteraturen, läsandet och språket 346 515

1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 155 735 2 Myndigheten för tillgängliga medier 123 182 3 Institutet för språk och folkminnen 67 598

4 Bildkonst, arkitektur, form och design 125 908

1 Statens konstråd 31 241 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 651 4 Bidrag till bild- och formområdet 40 069

5 Kulturskaparnas villkor 489 228

1 Konstnärsnämnden 22 131 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 467 097

6 Arkiv 403 183

1 Riksarkivet 403 183

7 Kulturmiljö 1 013 343

1 Riksantikvarieämbetet 274 801 2 Bidrag till kulturmiljövård 270 542 3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000

8 Museer och utställningar 1 685 665

1 Centrala museer: Myndigheter 1 300 793 2 Centrala museer: Stiftelser 262 694 3 Bidrag till vissa museer 75 519 4 Forum för levande historia 46 459 5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 200

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

9 Trossamfund 94 718

1 Myndigheten för stöd till trossamfund 12 799 2 Stöd till trossamfund 81 919

10 Film 562 144

1 Filmstöd 562 144

11 Medier 81 527

1 Sändningar av TV Finland 9 721 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 842 3 Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet 483 4 Statens medieråd 22 525 5 Stöd till taltidningar 44 956

12 Ungdomspolitik 320 501

1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 42 061 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 243 440 3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 000

13 Politik för det civila samhället 2 221 018

1 Stöd till idrotten 1 954 311 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 3 Stöd till friluftsorganisationer 47 785 4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 5 Insatser för den ideella sektorn 151 758

14 Folkbildning 4 767 852

1 Bidrag till folkbildningen 4 348 183 2 Bidrag till tolkutbildning 59 331 3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 000 4 Särskilt utbildningsstöd 190 338

15 Tillsyn över spelmarknaden 74 262

1 Spelinspektionen 74 262

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 972 123

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 6 703 357

1 Bostadspolitisk utveckling 20 600 2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 94 500 3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 4 Boverket 318 823 5 Statens geotekniska institut 47 248 6 Lantmäteriet 570 186 7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 000 8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 300 000 9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 200 000

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 34 000 11 Innovativt och hållbart byggande 75 000

2 Konsumentpolitik 268 766

1 Konsumentverket 167 979 2 Allmänna reklamationsnämnden 44 869 3 Fastighetsmäklarinspektionen 25 085 4 Åtgärder på konsumentområdet 26 459 5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374

19 Regional tillväxt 3 496 525

1 Regionala tillväxtåtgärder 1 674 637 2 Transportbidrag 400 864 3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 421 024

20 Allmän miljö- och naturvård 11 836 248

1 Miljöpolitik 10 898 232

1 Naturvårdsverket 625 452 2 Miljöövervakning m.m. 410 214 3 Åtgärder för värdefull natur 1 247 535 4 Sanering och återställning av förorenade områden 956 118 5 Miljöforskning 78 825 6 Kemikalieinspektionen 276 973 7 Avgifter till Internationella organisationer 288 131 8 Klimatbonus 1 240 000 9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 248 115 10 Klimatanpassning 171 750 11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 949 565 12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 255 000 13 Internationellt miljösamarbete 45 900 14 Skydd av värdefull natur 1 418 000 15 Havs- och vattenmyndigheten 246 654 16 Klimatinvesteringar 1 590 000 17 Elbusspremie 100 000 18 Investeringsstöd för gröna städer 100 000 19 Elfordonspremie 350 000 20 Industriklivet 300 000

2 Miljöforskning 938 016

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 96 608 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 841 408

21 Energi 3 594 947

1 Statens energimyndighet 317 573

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 2 Insatser för energieffektivisering 233 000 3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 000 4 Energiforskning 1 477 723 5 Planeringsstöd för vindkraft 85 000 6 Energimarknadsinspektionen 123 323 7 Energiteknik 975 000 8 Elberedskap 258 000 9 Avgifter till internationella organisationer 25 328 10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 90 000

22 Kommunikationer 59 456 655

1 Transportpolitik 59 014 360

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 26 014 423 2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 571 698 3 Trafikverket 1 401 577 4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 188 308 5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 168 313 7 Trafikavtal 960 000 8 Viss internationell verksamhet 28 757 9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 54 181 10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 000 11 Trängselskatt i Stockholm 1 752 609 12 Transportstyrelsen 2 193 567 13 Trafikanalys 68 987 14 Trängselskatt i Göteborg 836 656 15 Sjöfartsstöd 1 563 000

2 Politiken för informationssamhället 442 295

1 Post- och telestyrelsen 50 122 2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 140 278 3 Grundläggande betaltjänster 33 037 4 Informationsteknik och telekommunikation 72 844 5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 146 014

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 787 281

1 Skogsstyrelsen 477 482 2 Insatser för skogsbruket 580 373 3 Statens veterinärmedicinska anstalt 145 938 4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 109 231 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 134 349 7 Ersättningar för viltskador m.m. 52 778 8 Statens jordbruksverk 628 080 9 Bekämpande av växtskadegörare 5 000

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 10 Gårdsstöd m.m. 7 168 000 11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 154 000 12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 24 250 13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 194 000 14 Livsmedelsverket 255 463 15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 163 160 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 348 227 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 458 391 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 79 830 20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 22 Främjande av rennäringen m.m. 113 915 23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 929 745 24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 598 164 25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 237

24 Näringsliv 7 266 717

1 Näringspolitik 6 622 848

1 Verket för innovationssystem 239 552 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 910 255 3 Institutens strategiska kompetensmedel 747 421 4 Tillväxtverket 274 635 5 Näringslivsutveckling 881 022 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 61 994 7 Turistfrämjande 114 613 8 Sveriges geologiska undersökning 241 772 9 Geovetenskaplig forskning 5 923 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Bolagsverket 53 285 12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 13 Konkurrensverket 152 999 14 Konkurrensforskning 13 804 15 Upprustning och drift av Göta kanal 153 210 16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 23 200 17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 61 000 18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 780 19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 309 472 21 Patent- och registreringsverket 320 584

2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 643 869

1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 35 771 2 Kommerskollegium 91 084 3 Exportfrämjande verksamhet 382 389

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 4 Investeringsfrämjande 72 772 5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 6 Bidrag till standardiseringen 31 336 7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 000

25 Allmänna bidrag till kommuner 115 892 772

1 Kommunalekonomisk utjämning 105 939 384 2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 446 438 3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 6 950 4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 5 000 000 5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 500 000

26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 200

1 Räntor på statsskulden 25 000 000 2 Oförutsedda utgifter 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200

27 Avgiften till Europeiska unionen 40 913 834

1 Avgiften till Europeiska unionen 40 913 834

Summa anslag 1 026 634 185

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

2 Specifikation av budgetens inkomster för 2019

Tabell 2 Specifikation av budgetens inkomster för 2019

Tusental kronor

Skatt på arbete 1 286 657 093

1100 Direkta skatter på arbete 679 003 646

1110 Inkomstskatter 814 492 145 1111 Statlig inkomstskatt 60 986 320 1115 Kommunal inkomstskatt 753 505 825

1120 Allmän pensionsavgift 128 702 343 1121 Allmän pensionsavgift 128 702 343

1130 Artistskatt 0 1131 Artistskatt 0

1140 – 1150 Skattereduktioner -264 190 842 1141 Allmän pensionsavgift -128 672 112 1142 Fackföreningsavgift -2 670 000 1144 Fastighetsavgift -248 625 1151 Sjöinkomst -54 152 1153 Jobbskatteavdrag -117 003 464 1154 Husavdrag -15 059 893 1155 Gåvor till ideell verksamhet 0 1156 Övriga skattereduktioner -482 596

1200 Indirekta skatter på arbete 607 653 447

1210 Arbetsgivaravgifter 590 840 638 1211 Sjukförsäkringsavgift 65 813 485 1212 Föräldraförsäkringsavgift 48 201 548 1213 Arbetsskadeavgift 3 707 811 1214 Ålderspensionsavgift 194 739 846 1215 Efterlevandepensionsavgift 11 123 434 1216 Arbetsmarknadsavgift 48 339 707 1217 Allmän löneavgift 215 423 841 1218 Ofördelade avgifter 0 1219 Nedsatta avgifter 3 490 966

1240 Egenavgifter 13 125 974 1241 Sjukförsäkringsavgift 73 286 1242 Föräldraförsäkringsavgift 791 143 1243 Arbetsskadeavgift 89 877 1244 Ålderspensionsavgift, netto 5 071 036 1245 Efterlevandepensionsavgift 314 842 1246 Arbetsmarknadsavgift 44 955 1247 Allmän löneavgift 4 417 527 1248 Ofördelade avgifter 0

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 1249 Nedsatta avgifter 2 323 308 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -40 845 788 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -40 845 788

1270 Särskild löneskatt 49 838 573 1271 Pensionskostnader, företag 40 398 371 1272 Pensionskostnader, staten 4 188 376 1273 Förvärvsinkomster 3 928 461 1274 Egenföretagare 1 323 365 1275 Övrigt 0

1280 Nedsättningar -5 814 273 1282 Arbetsgivaravgifter -3 490 966 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 244 052 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -79 255

1290 Tjänstegruppliv 508 323 1291 Tjänstegruppliv 508 323

1300 Skatt på kapital 271 461 659

1310 Skatt på kapital, hushåll 68 755 765 1311 Skatt på kapital 87 409 648 1312 Skattereduktion kapital -18 816 697 1313 Expansionsmedelsskatt 162 814

1320 Skatt på företagsvinster 143 189 230 1321 Skatt på företagsvinster 143 189 230 1322 Skattereduktioner 0

1330 Kupongskatt 8 158 094 1331 Kupongskatt 8 158 094

1340 Avkastningsskatt 6 396 030 1341 Avkastningsskatt, hushåll 144 172 1342 Avkastningsskatt, företag 6 179 266 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 72 592

1350 Fastighetsskatt 32 112 092 1351 Fastighetsskatt, hushåll 800 852 1352 Fastighetsskatt, företag 12 408 492 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 15 279 696 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 3 623 052

1360 Stämpelskatt 12 850 448 1361 Stämpelskatt 12 850 448

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 595 936 447

1410 Mervärdesskatt 460 758 700 1411 Mervärdesskatt 460 758 700

1420 Skatt på alkohol och tobak 27 090 665 1421 Skatt på tobak 12 277 608 1422 Skatt på etylalkohol 4 290 605 1423 Skatt på vin 6 083 459 1424 Skatt på mellanklassprodukter 138 020 1425 Skatt på öl 4 256 722 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 251 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 44 000

1430 – 1460 Skatt på energi och miljö 79 401 459 1430 Energiskatt 52 170 422 1431 Skatt på elektrisk kraft 25 671 177 1432 Energiskatt bensin 11 849 027 1433 Energiskatt oljeprodukter 14 361 272 1434 Energiskatt övrigt 288 946 1440 Koldioxidskatt 23 059 691 1441 Koldioxidskatt bensin 7 624 368 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14 903 656 1443 Koldioxidskatt övrigt 531 667 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 4 171 346 1451 Svavelskatt 12 202 1452 Skatt på råtallolja 0 1453 Särskild skatt mot försurning 51 128 1454 Skatt på bekämpningsmedel 143 209 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0 1456 Avfallsskatt 176 681 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 54 122 1458 Övriga skatter 162 791 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 563 213 1461 Kemikalieskatt 1 541 000 1462 Skatt på flygresor 1 467 000

1470 Skatt på vägtrafik 22 093 901 1471 Fordonsskatt 15 200 669 1472 Vägavgifter 1 186 009 1473 Trängselskatt 2 701 000 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 3 006 223

1480 Övriga skatter 6 591 722 1481 Systembolaget AB:s överskott 293 664 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 4 163 495 1483 Skatt på spel 1 792 000

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 1484 Lotteriskatt 0 1485 Spelavgifter 67 000 1486 Skatt på annonser och reklam 158 863 1488 Lokalradioavgifter 0 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation 108 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon 0

1500 Skatt på import 7 125 058

1511 Tullmedel 7 086 156 1512 Sockeravgifter 38 902

1600 Restförda och övriga skatter 21 505 121

1610 Restförda skatter -5 820 899 1611 Restförda skatter, hushåll -2 009 392 1612 Restförda skatter, företag -3 811 507

1620 Övriga skatter, hushåll 5 901 575 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår -228 925 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1 000 000 1623 Anstånd 1 000 000 1624 Övriga skatter 3 806 339 1625 Skattetillägg 176 457 1626 Förseningsavgifter 147 704

1630 Övriga skatter företag -660 152 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår -1 731 657 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 400 000 1633 Anstånd -1 000 000 1634 Övriga skatter 128 820 1635 Skattetillägg 1 214 504 1636 Förseningsavgifter 328 181

1640 Intäkter som förs till fonder 13 002 597 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 895 325 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 4 756 241 1644 Batteriavgifter 2 773 1645 Kväveoxidavgifter 605 258 1647 Resolutionsavgift 5 743 000

1650 Avgifter till public service 9 082 000 1651 Avgifter till public service 9 082 000

Totala skatteintäkter 2 182 685 378

1700 Avgående poster, skatter till EU -7 125 059

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 1710 EU-skatter -7 125 059 1711 EU-skatter -7 125 059

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 175 560 319

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 038 636 295

1810 Skatter till andra sektorer -1 038 636 295 1811 Kommunala inkomstskatter -772 054 511 1812 Avgifter till AP-fonder -266 581 784

Statens skatteintäkter 1 136 924 024

1900 Periodiseringar 8 365 786

1910 Uppbördsförskjutningar 12 100 140 1911 Uppbördsförskjutningar 12 100 140

1920 Betalningsförskjutningar -4 106 578 1921 Kommuner och landsting 4 468 945 1922 Ålderspensionssystemet 251 730 1923 Företag och hushåll -7 618 277 1924 Kyrkosamfund -1 261 095 1925 EU 52 119

1930 Anstånd 372 224 1931 Anstånd 372 224

1000 Statens skatteinkomster 1 145 289 810

2100 Rörelseöverskott 2 196 396

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 214 500 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 13 500 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till 201 000 statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 181 896 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 31 896 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 2127 Inlevererat överskott av övriga myndigheter 150 000

2130 Riksbankens inlevererade överskott 1 800 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 1 800 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 235 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 235 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 235 000

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor

2300 Ränteinkomster 2 592 310

2320 Räntor på näringslån 128 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 13 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 0 2323 Räntor på övriga näringslån 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 115

2340 Räntor på studielån 38 000 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 38 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 0

2390 Övriga ränteinkomster 2 554 182 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 2392 Räntor på intressemedel 0 2394 Övriga ränteinkomster 53 822 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 2 500 360

2400 Inkomster av statens aktier 15 000 000

2410 Inkomster av statens aktier 15 000 000 2411 Inkomster av statens aktier 15 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter 10 259 392

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 984 300 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film 0 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 503 400 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 36 000 2528 Avgifter vid bergsstaten 26 000 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 414 000 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 469 2532 Avgifter vid Kronofogdemyndigheten 1 467 000 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 411 000 2535 Avgifter för statliga garantier 0 2537 Miljöskyddsavgifter 177 691 2539 Täktavgift 0 2541 Avgifter vid Tullverket 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 3 190 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 624 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 237 000 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 488 500 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 23 600 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 1 005 2558 Avgifter för årlig revision 165 455 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 29 473

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 24 309 2562 CSN-avgifter 641 000

2600 Försäljningsinkomster 70 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 70 000 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0

2700 Böter m.m. 1 161 999

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 97 000 2712 Bötesmedel 864 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 0 2714 Sanktionsavgifter m.m. 146 723 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 54 276

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 021 081

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 021 081

2000 Inkomster av statens verksamhet 32 536 178

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 370

4120 Återbetalning av jordbrukslån 300 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 300

4130 Återbetalning av övriga näringslån 70 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 70 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 0

4300 Återbetalning av studielån 468 000

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 0

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1

Tusental kronor 4312 Återbetalning av allmänna studielån 0 4313 Återbetalning av studiemedel 468 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 248 404

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 71 347 4526 Återbetalning av övriga lån 177 057

4000 Återbetalning av lån 716 774

5100 Avskrivningar och amorteringar 77 000

5120 Avskrivningar på fastigheter 77 000 5121 Amortering på statskapital 77 000

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 0

5200 Statliga pensionsavgifter 14 117 000

5211 Statliga pensionsavgifter 14 117 000

5000 Kalkylmässiga inkomster 14 194 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 920 158

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 742 400 6111 Gårdsstöd 6 600 000 6113 Övriga interventioner 138 000 6114 Exportbidrag 0 6115 Djurbidrag 0 6116 Offentlig lagring 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 400

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 177 758 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 -4 642 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 2 182 400

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 251 000

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007 – 2013 0 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 251 000

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 455 000

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007 – 2013 0 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 455 000

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 538 000

6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007 – 2013 0

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 1 Tusental kronor 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 1 538 000

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 95 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 95 000

6900 Övriga bidrag från EU 262 500

6911 Övriga bidrag från EU 262 500 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0

6000 Bidrag m.m. från EU 12 521 658

7100 Tillkommande skatter 11 142 986

7110 EU-skatter 7 072 940 7112 Tullmedel 7 034 131 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 38 809 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 070 046 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 070 046

7200 Avräkningar -123 901 853

7210 Intäkter som förs till fonder -13 002 597 7211 Intäkter som förs till fonder -13 002 597 7220 Kompensation för mervärdesskatt -101 817 256 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 597 853 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -69 219 403 7230 Avgifter till public service -9 082 000 7231 Avgifter till public service -9 082 000

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -112 758 867

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0

Summa inkomster 1 097 499 553

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling, offentliga finanser och fördelning

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling, offentliga finanser och fördelning

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

I denna bilaga specificeras prognoserna för den sektorns finanser samt inkomstfördelningen. makroekonomiska utvecklingen, den offentliga Dessa prognoser beskrivs i avsnitt 1, 4 och 9.

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 Internationell ekonomi

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

BNP

Euroområdet -0,9 -0,2 1,4 2,1 1,9 2,4 2,1 1,8 1,5 1,5 Tyskland 0,5 0,5 2,2 1,7 2,2 2,2 1,9 1,7 1,5 1,3 Frankrike 0,3 0,6 1,0 1,1 1,2 2,2 1,7 1,6 1,5 1,5 Finland -1,4 -0,8 -0,6 0,1 2,5 2,8 2,7 2,1 1,6 1,3 Norge, fastland 3,7 2,3 2,2 1,4 1,1 2,0 2,4 2,3 2,0 1,9 Storbritannien 1,4 2,0 2,9 2,3 1,8 1,7 1,3 1,3 1,6 1,7 USA 2,2 1,8 2,5 2,9 1,6 2,2 2,9 2,5 1,8 1,5 Kina 7,9 7,8 7,3 6,9 6,7 6,9 6,6 6,1 5,9 5,8 Ryssland 3,7 1,8 0,7 -2,5 -0,2 1,5 2,0 1,7 1,7 1,7 Brasilien 1,9 3,0 0,5 -3,5 -3,5 1,0 1,3 2,4 2,5 2,5 Världen, PPP-vägd 1 3,5 3,5 3,6 3,5 3,3 3,7 3,8 3,7 3,7 3,7 Världen, KIX-vägd 2 1,2 1,5 2,2 2,1 2,2 2,8 2,7 2,4 2,2 2,1 Svensk exportmarknad 3 1,8 2,2 3,5 4,1 3,5 4,6 3,9 4,1 3,9 3,9

Inflation

Euroområdet 4 2,5 1,4 0,4 0,0 0,2 1,5 1,8 1,7 1,7 1,8 USA 5 2,1 1,5 1,6 0,1 1,3 2,1 2,5 2,3 2,3 2,3

Styrräntor

Euroområdet 0,9 0,6 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,9 USA 0,3 0,3 0,3 0,3 0,5 1,1 1,9 2,6 3,1 3,3 Oljepris 6 111,6 108,6 99,0 52,4 43,5 54,2 74,6 79,6 75,6 71,6 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX -vikterna används för 2018 och därefter skrivs vikterna fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt. 5 Konsumentprisindex (KPI), årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt. 6 Brent, USD per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2017 Hushållens konsumtion 2 041 0,8 1,9 2,1 3,1 2,9 2,2 2,3 2,4 2,7 2,5 Offentlig konsumtion 1 196 1,1 1,3 1,5 2,4 3,6 0,0 1,0 0,1 -2,0 -1,7 Stat 304 2,5 3,6 1,7 2,0 2,1 -2,2 0,9 -0,5 -4,9 -4,9 Kommunsektor 891 0,6 0,4 1,5 2,6 4,1 0,8 1,0 0,2 -1,0 -0,6 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 -0,3 0,6 5,4 6,7 4,2 6,1 3,6 1,9 1,9 1,7 Näringsliv 941 -0,8 0,7 6,4 8,1 3,3 6,2 3,0 2,0 1,4 1,8 Stat 95 -0,6 -2,6 -2,7 -3,2 6,7 0,8 4,7 3,1 8,5 1,7 Kommunsektor 101 5,1 2,9 7,2 4,4 9,4 9,8 8,3 -0,5 -0,1 0,7 Lagerinvesteringar 2 31 -1,1 0,2 0,2 0,4 -0,1 0,1 0,2 -0,1 0,0 0,0 Export 2 077 1,0 -0,8 5,3 5,7 3,0 3,2 3,3 4,1 3,8 3,4 Varuexport 1 430 0,3 -2,9 3,1 3,5 2,3 5,0 4,4 4,2 3,7 3,4 Tjänsteexport 646 3,0 5,0 10,4 10,7 4,4 -0,3 1,1 3,8 4,0 3,4 Import 3 1 908 0,5 -0,1 6,3 5,2 4,3 4,8 3,5 2,9 3,1 2,6 Varuimport 1 322 -0,8 -1,7 4,6 5,4 5,9 4,0 5,8 3,4 3,5 3,3 Tjänsteimport 586 4,3 4,1 10,4 4,9 0,9 6,4 -1,4 1,6 2,2 1,0 Nettoexport 4 169 0,3 -0,3 -0,2 0,4 -0,4 -0,5 0,0 0,7 0,5 0,5

BNP 4 579 -0,3 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,5 2,1 1,6 1,7

BNP per capita 5 0,5 -1,0 0,4 1,6 3,4 1,4 0,7 1,3 1,1 0,7 0,7 Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 5 BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2017 Hushållens konsumtion 2 041 0,9 1,9 2,2 3,0 2,8 2,3 2,4 2,4 2,6 2,5 Offentlig konsumtion 1 196 1,6 1,3 1,7 2,1 3,2 0,3 1,2 0,1 -2,4 -1,9 Stat 304 2,8 3,6 1,8 1,8 1,9 -1,9 1,0 -0,4 -5,1 -5,1 Kommunsektor 891 1,2 0,5 1,7 2,1 3,7 1,2 1,2 0,3 -1,4 -0,9 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 0,2 0,6 5,6 6,3 3,8 6,5 3,8 1,9 1,6 1,5 Näringsliv 941 -0,4 0,7 6,5 7,8 3,0 6,6 3,2 2,1 1,0 1,6 Stat 95 -0,7 -2,6 -2,8 -3,2 6,8 0,7 4,7 3,1 8,6 1,7 Kommunsektor 101 4,9 2,9 7,2 4,4 9,5 9,6 8,2 -0,5 0,1 0,8 Lagerinvesteringar 2 31 -1,1 0,2 0,1 0,4 -0,1 0,1 0,2 -0,1 0,0 0,0 Export 2 077 1,6 -0,8 5,5 5,2 2,5 3,7 3,5 4,1 3,4 3,2 Varuexport 1 430 0,9 -2,9 3,4 3,1 1,9 5,4 4,6 4,2 3,3 3,2 Tjänsteexport 646 3,4 4,9 10,6 10,4 4,1 0,0 1,2 3,8 3,6 3,2 Import 3 1 908 1,0 -0,1 6,5 4,8 3,9 5,2 3,7 2,9 2,7 2,4 Varuimport 1 322 -0,2 -1,7 4,9 4,9 5,4 4,5 6,0 3,4 3,0 3,0 Tjänsteimport 586 4,5 4,1 10,4 4,8 0,8 6,5 -1,4 1,6 2,0 0,9 Nettoexport 4 169 0,3 -0,3 -0,2 0,4 -0,4 -0,4 0,1 0,7 0,4 0,5

BNP 4 579 0,0 1,2 2,7 4,2 2,4 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring, löpande priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtion 2 041 1,3 2,6 3,2 4,0 3,9 4,0 4,3 4,2 4,5 4,4 Offentlig konsumtion 1 196 3,7 4,0 3,9 5,3 6,2 3,7 4,3 2,5 1,3 1,8 Stat 304 4,4 4,9 2,5 4,0 3,5 1,5 3,3 1,8 -0,6 -0,5 Kommunsektor 891 3,4 3,6 4,4 5,8 7,1 4,4 4,7 2,8 1,9 2,5 Fasta bruttoinvesteringar 1 143 0,5 0,9 7,7 8,8 5,9 8,8 6,4 3,8 3,6 3,4 Stat 95 1,2 -2,7 -1,7 -2,4 8,0 3,9 8,6 5,7 10,8 3,4 Kommunsektor 101 6,6 3,3 8,8 5,6 11,3 13,0 12,5 3,0 2,7 3,3 Export 2 077 0,0 -3,3 7,4 7,9 1,8 6,7 7,3 4,6 3,9 3,5 Varuexport 1 430 -1,4 -6,0 5,3 5,2 0,7 9,3 9,6 4,8 3,8 3,5 Tjänsteexport 646 4,0 4,0 12,4 14,2 4,0 1,3 2,1 4,0 4,1 3,5 Import 1 1 908 -0,6 -2,9 8,2 6,6 2,6 8,8 8,6 2,6 3,2 2,7 Varuimport 1 322 -2,7 -5,3 5,9 5,3 3,5 8,9 11,6 3,0 3,5 3,3 Tjänsteimport 586 5,3 3,6 13,9 9,5 0,6 8,6 1,8 1,8 2,4 1,3

BNP 4 579 0,8 2,3 4,4 6,6 4,4 4,4 4,5 4,4 3,7 3,8

BNI 4 644 1,0 2,3 4,3 5,7 4,2 4,7 4,6 4,4 3,7 3,7

Bytesbalans

152 1,1 -4,4 -9,1 6,1 -1,6 -18,9 -1,1 28,1 10,7 10,4

Procent av BNP 5,6 5,2 4,6 4,5 4,3 3,3 3,1 3,8 4,1 4,4 Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 2 Enligt definitionen i Statistiska centralbyråns statistikpublikation Betalningsbalansen, statistikansvarig myndighet Sveriges riksbank. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 5 Försörjningsbalans, implicitindex (deflatorer)

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtion 0,5 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 1,9 1,8 1,8 1,9 Offentlig konsumtion 2,6 2,6 2,4 2,9 2,5 3,7 3,3 2,4 3,3 3,5 Fasta bruttoinvesteringar 0,8 0,3 2,2 2,0 1,7 2,6 2,7 1,9 1,7 1,7 Lagerinvesteringar 179,4 -67,6 13,2 8,0 -3,0 3,4 2,6 0,4 1,7 1,7 Export -1,0 -2,5 2,0 2,1 -1,2 3,3 3,8 0,5 0,1 0,1 Varuexport -1,7 -3,2 2,1 1,6 -1,6 4,1 5,0 0,6 0,1 0,1 Tjänsteexport 0,9 -0,9 1,8 3,2 -0,3 1,6 1,0 0,2 0,1 0,1 Import -1,1 -2,8 1,8 1,3 -1,7 3,9 4,9 -0,2 0,1 0,1 Varuimport -1,9 -3,7 1,2 -0,1 -2,2 4,7 5,5 -0,4 0,0 0,0 Tjänsteimport 0,9 -0,4 3,2 4,4 -0,3 2,1 3,2 0,2 0,3 0,3 Bytesförhållande 0,1 0,3 0,2 0,8 0,5 -0,5 -1,0 0,7 0,0 0,0

BNP 1,1 1,1 1,8 2,1 1,6 2,2 2,0 2,3 2,1 2,1

Anm.: Deflatorer är mått på prisutvecklingen för komponenterna i försörjningsbalansen och beräknas som kvoten löpande priser delat med fasta priser för respektive komponent. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt

Förändring i procent av BNP föregående år, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtion 0,4 0,9 1,0 1,4 1,3 1,0 1,0 1,1 1,2 1,1 Offentlig konsumtion 0,3 0,3 0,4 0,6 0,9 0,0 0,3 0,0 -0,5 -0,4 Stat 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 -0,1 0,1 0,0 -0,3 -0,3 Kommunsektor 0,1 0,1 0,3 0,5 0,8 0,1 0,2 0,0 -0,2 -0,1 Fasta bruttoinvesteringar -0,1 0,1 1,2 1,5 1,0 1,4 0,9 0,5 0,5 0,4 Lagerinvesteringar -1,1 0,2 0,2 0,4 -0,1 0,1 0,2 -0,1 0,0 0,0 Export 0,5 -0,4 2,3 2,6 1,4 1,4 1,5 1,9 1,8 1,6 Import 1 -0,2 0,0 -2,5 -2,1 -1,8 -1,9 -1,5 -1,2 -1,3 -1,1

BNP

-0,3 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,5 2,1 1,6 1,7

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 2 Procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2017 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Näringslivet

2

681 2,2 0,6 4,2 5,4 1,0 4,4 3,2 5,2 3,2 2,5

Varuproducenter 284 -0,4 1,6 6,9 -10,1 -0,9 4,9 6,5 3,7 4,0 3,6 Industri 176 -3,0 1,7 9,0 -15,7 0,3 5,0 7,7 3,7 3,9 3,5 Övriga varuproducenter 108 4,7 1,4 3,1 0,2 -2,8 4,8 4,5 3,8 4,1 3,8 Tjänsteproducenter 2 397 4,5 -0,2 1,7 20,6 2,4 4,0 0,8 6,3 2,7 1,7 Bostäder 260 -11,8 0,9 15,6 18,0 10,9 11,6 2,6 -6,3 -3,9 -0,5

Offentliga myndigheter 196 1,7 -0,3 1,6 0,3 8,0 5,2 6,6 1,2 4,1 1,2

Stat 95 -0,6 -2,6 -2,7 -3,2 6,7 0,8 4,7 3,1 8,5 1,7 Kommunsektor 101 5,1 2,9 7,2 4,4 9,4 9,8 8,3 -0,5 -0,1 0,7

Totalt 1 143 -0,3 0,6 5,4 6,7 4,2 6,1 3,6 1,9 1,9 1,7

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 8 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring av hushållens inkomster. Andel av disponibel inkomst av hushållens sparande Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 Hushållens inkomster 2017 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Real disponibel inkomst 2 3,6 2,4 2,8 2,5 3,7 1,9 2,5 1,6 1,2 1,3 Prisindex 3 0,5 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 1,9 1,8 1,8 1,9 Nominell disponibel inkomst 2 244 4,2 3,1 3,9 3,4 4,7 3,6 4,5 3,4 3,0 3,2 Lönesumma 4 1 811 3,7 2,7 3,8 4,1 4,4 4,7 5,0 4,0 3,6 3,5 Övriga faktorinkomster 5 186 -6,9 1,8 4,8 -3,8 5,5 8,4 1,8 2,6 2,9 3,3 Räntor och utdelningar, netto 6 204 1,1 0,0 1,2 1,5 1,9 -0,1 0,0 0,2 0,5 0,3 Offentliga transfereringar 635 4,5 4,3 0,7 2,6 3,2 2,4 2,5 2,1 1,8 2,2 Pensioner 354 6,3 5,7 0,3 2,8 4,9 3,7 2,5 3,0 2,8 3,0 Sjukdom 110 2,1 2,5 3,7 4,4 -2,5 -1,1 0,0 -0,7 -0,5 0,1 Arbetsmarknad 32 6,7 6,1 -7,2 -1,2 1,2 -0,6 -4,6 -2,0 -2,3 0,1 Familjer och barn 73 4,2 3,7 2,6 2,6 3,3 3,2 8,4 2,4 2,3 1,9 Studier 14 0,5 0,5 1,2 -2,3 -1,3 1,5 11,3 8,1 0,7 2,3 Övrigt 52 -0,7 0,6 0,1 2,2 7,1 1,9 1,4 1,7 0,9 1,9 Privata transfereringar 7 146 4,9 10,5 5,5 10,4 4,9 4,1 1,7 2,9 1,8 2,9 Skatter och avgifter -739 2,8 3,5 4,1 8,0 7,6 4,9 1,3 3,1 3,9 3,2

Hushållens sparande

8 Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 203 8,1 8,6 9,2 8,6 9,3 9,0 9,2 8,5 7,2 6,1 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 9 ) 160 7,4 7,5 8,7 7,5 8,0 7,1 7,7 7,8 7,9 8,0 Totalt nettosparande 10 363 14,4 15,0 16,4 15,0 16,0 15,1 15,7 15,1 14,0 13,1 Finansiellt sparande 268 13,6 14,1 15,8 12,9 13,4 11,9 12,6 12,1 11,0 10,0 Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringar överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Andel av disponibel inkomst. 9 Premiepensionssparande. 10 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettos parande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 9 Produktion, baspris

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2017 Varuproducenter 1 064 -4,2 -1,8 0,7 -2,0 0,9 3,8 2,9 1,7 1,5 1,5 Industri 643 -7,0 -1,1 -0,6 -5,2 1,9 3,9 3,3 2,3 2,1 1,7 Byggverksamhet 257 -5,9 -3,7 2,8 5,6 1,0 6,5 3,4 -0,2 0,9 1,6 Tjänsteproducenter 2 105 1,9 3,9 4,4 9,0 3,6 2,0 3,1 2,9 3,0 2,9

Näringslivets produktion 3 170 -0,4 1,8 3,1 5,2 2,7 2,6 3,1 2,5 2,5 2,5

Kommunsektor 583 0,0 -1,3 0,4 1,3 2,1 0,9 0,3 1,4 -1,0 -0,6 Stat 243 2,4 1,7 2,2 0,9 1,8 -0,5 1,3 -0,1 -4,4 -4,4

Offentlig produktion 826 0,7 -0,4 0,9 1,2 2,0 0,5 0,6 0,9 -2,0 -1,7

Produktion totalt 4 049 -0,1 1,3 2,7 4,3 2,6 2,2 2,5 2,1 1,6 1,7

Anm.: Den offentliga produktionen är mindre än den offentliga konsumtionen eftersom offentlig sektor köper mer varor och tjänster från privat sektor än den säljer. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 10 Arbetsmarknad och produktivitet

Procentuell förändring om inte annat anges Nivå Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2017 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Produktivitet 2 502 0,0 1,0 1,2 2,7 -0,1 0,7 0,9 1,4 0,5 1,1 Arbetade timmar 3 8 062 -0,1 0,4 1,4 1,5 2,6 1,5 1,6 0,8 1,1 0,5 Medelarbetstid 4 1 605 -0,8 -0,7 0,0 0,2 1,1 -0,8 0,0 -0,1 0,5 0,1

Kalenderkorrigerad utveckling

Produktivitet 2 502 -0,5 0,9 1,0 3,1 0,3 0,3 0,7 1,3 0,9 1,3 Produktivitet, näringslivet 2 556 -0,4 1,5 1,5 4,1 0,9 0,8 1,0 1,4 0,9 1,5 Produktivitet, offentlig sektor 2 376 -0,2 -1,0 -0,9 0,0 -1,5 -1,5 -0,6 0,6 -0,3 -0,4 Arbetade timmar 3 8 061 0,7 0,4 1,8 0,9 2,0 2,1 1,9 0,9 0,4 0,2 Arbetade timmar, näringslivet 3 5 697 0,3 0,3 1,7 0,8 1,6 2,0 2,1 1,1 1,4 0,8 Arbetade timmar, off. sektor 3 2 195 1,6 0,6 2,1 0,7 3,1 2,4 1,4 0,3 -2,1 -1,5 Medelarbetstid 4 1 605 0,1 -0,6 0,3 -0,5 0,4 -0,2 0,2 0,0 -0,1 -0,2 Befolkning, total 5 10 058 0,7 0,9 1,0 1,1 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 1,0 Befolkning 7 403 0,6 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 0,8 0,6 0,5 0,5 Befolkning 20 – 64 år 5 750 0,5 0,5 0,7 0,7 0,8 1,1 0,7 0,7 0,7 0,6 Arbetskraft 5 380 0,9 1,1 1,3 0,8 1,0 2,0 1,3 0,9 0,5 0,5 Arbetskraftsdeltagande 6 71,1 71,5 71,9 72,0 72,1 72,7 73,1 73,3 73,3 73,3 Sysselsatta 5 022 0,7 1,0 1,4 1,4 1,5 2,3 1,7 0,9 0,5 0,4 Sysselsatta 20 – 64 år 4 704 0,6 1,0 0,9 1,4 1,7 1,9 1,6 0,9 0,6 0,5 Sysselsättningsgrad 7 65,5 65,7 66,2 66,6 67,1 67,8 68,4 68,6 68,6 68,5 Sysselsättningsgrad 20 – 64 år 7, 8 79,4 79,8 79,9 80,5 81,2 81,8 82,5 82,7 82,7 82,6 Arbetslöshet 9 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 Programdeltagare 10, 11 3,7 3,9 3,7 3,7 3,5 3,5 3,2 3,5 3,3 3,3

Deltagare i konjunkturberoende Tusental personer, årsgenomsnitt

arbetsmarknadspolitiska program

vid Arbetsförmedlingen 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Sysselsatta i program 12 10 14 16 16 15 18 27 28 28 28 Övriga i program 177 186 176 175 171 170 153 148 142 138 Totalt 11, 13 187 201 191 191 187 187 180 176 169 166 Anm.: Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i denna proposition. Befolkning, arbetskraft, sysselsatta och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 – 74 år om inte annat anges. 1 Nivå avser tusental om inte annat anges. 2 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser antal arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgrupp en 15 – 74 år enligt arbetskraftsundersökningarna. 5 Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde. 6 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 9 Antal arbetslösa i procent av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 10 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften i åldersgrup pen 15 – 74 år. 11 Från och med 2018 anvisas alla nyanlända till etableringsprogrammet, som är ett nytt arbetsmarknadspolitiskt pro gram vid Arbetsförmedlingen. Detta program ersätter successivt etableringsplanerna. 12 Här ingår subventionerade anställningar och start av näringsverksamhet. Nystartsjobb ingår inte. 13 Till följd av avrundning stämmer inte alltid totalen med delarna. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 11 Sysselsatta i näringslivet och offentliga myndigheter

Procentuell förändring om inte annat anges Nivå Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2017 Varuproducenter 1 092 -0,3 -0,8 0,3 -1,6 -0,6 2,6 1,4 0,8 1,0 1,0 Industri 564 -1,8 -2,2 -1,0 -4,3 -1,8 1,5 1,3 0,6 1,0 0,9 Byggverksamhet 367 1,8 0,9 2,5 2,9 1,8 5,5 3,3 0,7 0,9 0,8 Tjänsteproducenter 2 355 1,1 1,6 2,0 2,5 2,6 2,3 2,2 1,1 1,4 1,0

Näringslivet totalt 3 447 0,6 0,8 1,5 1,1 1,5 2,4 2,0 1,0 1,3 1,0

Kommunsektor 1 184 0,5 0,8 1,3 2,7 3,1 2,2 0,9 0,7 -1,1 -0,8 Stat 253 1,9 2,2 1,4 0,4 1,1 1,0 1,3 -0,8 -3,0 -3,7

Offentliga myndigheter totalt 1 437 0,7 1,0 1,3 2,2 2,8 2,0 0,9 0,5 -1,4 -1,3

Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och landsting. 1 Tusental personer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 12 Resursutnyttjande och potentiella variabler

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå Resursutnyttjande 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP-gap -1,8 -2,5 -1,9 0,0 0,4 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0 Produktivitetsgap -0,9 -0,8 -0,8 1,5 1,1 0,6 0,6 0,6 0,1 0,0 Timgap -0,9 -1,7 -1,1 -1,5 -0,8 0,1 0,8 0,7 0,4 0,0 Sysselsättningsgap -1,2 -1,3 -1,1 -1,1 -0,9 0,1 0,7 0,7 0,4 0,0 Kalenderkorrigerade värden Potentiella variabler 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Potentiell BNP¹ 4 545 1,7 1,9 2,1 2,2 2,1 2,0 1,9 2,2 2,2 2,0 Potentiell produktivitet² 564 0,6 0,7 0,9 0,9 0,8 0,7 0,7 1,2 1,4 1,5 Potentiellt arbetade timmar³ 8 052 1,1 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 1,2 1,0 0,8 0,5 Potentiell sysselsättning 4 5 017 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,1 0,9 0,8 0,7 Jämviktsarbetslöshet 5 7,1 7,0 6,9 6,8 6,6 6,5 6,4 6,4 6,5 6,5

Potentiella variabler, löpande priser 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Potentiell BNP 6 4 545 2,8 3,0 3,9 4,3 3,8 4,2 4,0 4,5 4,3 4,2 1 Potentiell BNP till marknadspris, referensår 2017. Nivå avser miljarder kronor, löpande priser. 2 Nivå avser hundratal kronor per timme, marknadspris. 3 Nivå avser miljoner timmar. 4 Nivå avser tusental. 5 I procent av potentiell arbetskraft. 6 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2017) multiplicerad med BNP -deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 13 Lön och inflation

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Timlön 1 Industri 3,9 2,0 2,5 2,4 2,0 2,1 3,0 3,0 3,2 3,3 Byggindustri 2,6 3,0 3,1 1,6 2,7 1,8 3,2 3,0 3,2 3,3 Näringslivets tjänstesektorer 3,0 2,3 2,9 2,3 2,3 2,0 2,4 3,0 3,2 3,3 Statliga myndigheter 2,1 2,6 2,3 2,6 2,4 2,3 2,8 3,0 3,2 3,3 Kommunala myndigheter 2,7 2,9 2,8 2,7 2,7 3,1 2,6 3,0 3,2 3,3

Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 2,4 2,4 2,3 2,6 3,0 3,2 3,3

Totalt, nationalräkenskaperna 2 2,7 2,1 1,9 3,2 2,2 2,5 2,8 3,1 3,2 3,3 Reallön 3 2,1 2,5 3,0 2,5 1,4 0,5 0,6 1,1 0,9 0,7

Inflation

KPI 4 0,9 0,0 -0,2 0,0 1,0 1,8 2,0 1,9 2,3 2,6 KPIF 5 1,0 0,9 0,5 0,9 1,4 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 KPIF exkl. energi 1,0 1,1 0,7 1,4 1,4 1,7 1,5 1,8 2,0 2,1 Nettoprisindex 6 1,2 -0,3 -0,1 -0,9 0,4 1,3 1,5 Prisbasbelopp 7 44,0 44,5 44,4 44,5 44,3 44,8 45,5 46,5 47,3 48,4 1 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken för 2017 avser prognos. 2 Kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 3 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt KPI. 4 Konsumentprisindex. 5 KPI med fast ränta. 6 Nettoprisindex upphör att beräknas efter 2018. 7 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 14 Räntor och valutor

Årsgenomsnitt. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Reporänta 1,5 1,0 0,5 -0,3 -0,5 -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,3 6-månadersränta¹ 1,2 0,9 0,4 -0,3 -0,6 -0,7 -0,6 0,0 0,3 0,7 Statsobligationsränta 5 år¹ 1,1 1,6 0,9 0,2 -0,2 -0,1 0,1 0,7 1,2 1,5 Statsobligationsränta 10 år¹ 1,6 2,1 1,7 0,7 0,5 0,7 0,7 1,4 1,8 2,1 Differens 10-årsränta Sverige – Tyskland¹ 0,0 0,5 0,5 0,2 0,4 0,3 0,1 -0,2 -0,4 -0,8 6-månadersränta, Tyskland (EUR)¹ 0,0 0,1 0,0 -0,3 -0,6 -0,8 -0,6 0,0 0,5 1,4 Växelkurs, kronindex KIX 2 106,1 103,0 106,8 112,6 111,7 112,9 117,7 117,2 116,2 114,4 Växelkurs SEK per EUR 8,7 8,7 9,1 9,4 9,5 9,6 10,3 10,4 10,3 10,1 Växelkurs SEK per USD 6,8 6,5 6,9 8,4 8,6 8,5 8,7 8,7 8,5 8,3 Växelkurs USD per EUR 1,3 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. 2 Index, 1992-11-18 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

2 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 15 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 1 810 1 862 1 904 2 047 2 180 2 280 2 369 2 456 2 555 2 645

procent av BNP 49,1 49,3 48,3 48,7 49,7 49,8 49,5 49,1 49,3 49,1 Skatter och avgifter 1 1 563 1 612 1 671 1 803 1 932 2 025 2 099 2 176 2 259 2 336 procent av BNP 42,4 42,7 42,4 42,9 44,1 44,2 43,9 43,5 43,6 43,4 Kapitalinkomster 71 73 62 63 65 64 72 74 82 87 Övriga inkomster 2 176 177 171 181 182 191 198 206 214 221

Utgifter 1 846 1 913 1 965 2 040 2 131 2 209 2 320 2 394 2 453 2 505

procent av BNP 50,0 50,7 49,9 48,5 48,6 48,2 48,5 47,9 47,3 46,5 Transfereringar och subventioner 3 687 719 730 750 766 785 828 860 884 905 Hushåll 559 583 588 603 622 637 653 666 678 693 Näringsliv 67 68 73 75 82 82 94 108 113 113 Utland 60 67 69 71 61 66 81 85 93 100 Konsumtion 955 993 1 032 1 087 1 154 1 196 1 247 1 278 1 295 1 318 Investeringar m.m. 165 166 171 178 186 205 222 233 248 257 Ränteutgifter 4 39 36 33 25 25 24 23 23 25 25

Finansiellt sparande -36 -52 -61 7 49 71 49 62 102 140

procent av BNP -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,1 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6 Staten -38 -43 -49 13 70 82 67 87 127 165 Pensionssystemet 10 -5 4 8 4 0 4 5 7 9 Kommunsektorn -7 -3 -16 -15 -25 -10 -22 -29 -32 -34

Strukturellt sparande,

procent av potentiell BNP -0,2 -0,9 -1,0 -0,1 0,6 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6

Finansiell ställning

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 1 405 1 537 1 792 1 856 1 858 1 870 1 830 1 728 1 637 1 535 Procent av BNP 38,1 40,7 45,5 44,2 42,4 40,8 38,2 34,6 31,6 28,5 Finansiell nettoförmögenhet 778 780 774 794 990 1 216 1 350 1 452 1 604 1 769 Procent av BNP 21,1 20,7 19,6 18,9 22,6 26,6 28,2 29,0 30,9 32,9 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 201 7 som redovisas i avsnitt 7. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 16 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 928 955 974 1 065 1 157 1 207 1 249 1 294 1 349 1 394

Skatter och avgifter 1 785 807 839 927 1013 1064 1096 1137 1183 1223 Kapitalinkomster 32 35 24 22 24 22 28 28 32 33 Övriga inkomster 2 111 113 112 116 120 122 125 130 134 137

Utgifter 967 998 1 023 1 052 1 087 1 125 1 182 1 208 1 222 1 229

Transfereringar till privat sektor 3 387 400 407 414 405 414 449 465 476 483 Bidrag till kommunsektorn 181 191 203 219 247 272 277 276 267 265 Ålderspensionsavgifter 22 21 22 23 26 25 23 22 23 23 Konsumtion 256 269 275 286 296 301 311 316 314 313 Investeringar m.m. 91 89 88 89 93 96 105 110 122 126 Ränteutgifter 4 29 28 27 21 20 18 17 18 19 19

Finansiellt sparande -38 -43 -49 13 70 82 67 87 127 165

procent av BNP -1,0 -1,1 -1,2 0,3 1,6 1,8 1,4 1,7 2,5 3,1 Budgetsaldo -25 -131 -72 -33 85 62 100 79 54 166 procent av BNP -0,7 -3,5 -1,8 -0,8 1,9 1,3 2,1 1,6 1,0 3,1

Statsskuld 1 113 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 163 1 019 954 807

procent av BNP 30,2 32,8 34,2 32,2 29,5 27,6 24,3 20,4 18,4 15,0 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 201 7 som redovisas i avsnitt 7. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 17 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 250 253 263 278 291 301 313 324 336 349

Socialförsäkringsavgifter 1 202 208 214 224 234 245 256 267 276 285 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 22 21 23 24 26 25 23 23 23 24 Räntor, utdelningar m.m. 26 25 27 30 31 31 33 35 37 40

Utgifter 240 258 260 269 287 301 309 319 329 339

Pensioner 236 254 255 265 283 296 304 314 324 334 Övriga utgifter 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5

Finansiellt sparande 10 -5 4 8 4 0 4 5 7 9

procent av BNP 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkte r för 2017 som redovisas i avsnitt 7. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

Tabell 18 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 846 877 903 957 1 015 1 078 1 118 1 147 1 171 1 202

Skatter 1 561 582 603 636 670 699 728 754 780 808 Kommunal fastighetsavgift 15 15 16 16 16 17 19 19 19 20 Statsbidrag 131 140 148 160 185 206 208 206 196 192 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,2 19,5 19,4 19,3 19,9 20,1 19,9 19,6 19,2 19,0 Kapitalinkomster 14 15 14 12 10 12 12 12 14 15 Övriga inkomster 124 125 124 134 134 144 151 156 162 167 varav kompensation för moms 50 52 55 59 61 66 69 70 71 73

Utgifter 853 880 919 971 1 040 1 089 1 140 1 176 1 202 1 236

Transfereringar till hushåll 40 40 41 41 43 43 45 46 48 50 Övriga transfereringar 32 33 35 39 45 41 40 44 46 48 Konsumtion 696 721 753 797 854 891 933 959 977 1 001 Investeringar 2 74 77 83 89 94 108 117 123 126 131 Ränteutgifter 3 11 9 8 5 5 5 5 5 5 6

Finansiellt sparande -7 -3 -16 -15 -25 -10 -22 -29 -32 -34

procent av BNP -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6

Resultat före extraordinära poster 19 13 14 16 25 26 18 16 16 15

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkte r för 2017 som redovisas i avsnitt 7. 2 Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 19 Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande, miljarder kronor -36 -52 -61 7 49 71 49 62 102 140

Finansiellt sparande, procent av BNP -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,1 1,6 1,0 1,2 2,0 2,6

Justering för BNP-gap 0,9 1,2 0,9 0,0 -0,2 -0,3 -0,6 -0,6 -0,2 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning 0,1 -0,6 -0,5 0,1 -0,2 -0,3 0,0 0,1 0,1 0,1 Justering för engångseffekter¹ -0,3 -0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande -0,2 -0,9 -1,0 -0,1 0,6 0,9 0,4 0,8 1,8 2,6

BNP-gap, procent² -1,8 -2,5 -1,9 0,0 0,4 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0 1 Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning f rån en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 2

3 Inkomstfördelning

Tabell 20 Genomsnittlig förändring av ekonomisk standard och utökad inkomst till följd av nya åtgärder och förslag i denna

proposition jämfört med de utgiftsramar som beslutades för 2018

Procent Ekvivalerad disponibel inkomst Utökad inkomst varav bidrag från (ekonomisk standard) ekvivalerad disponibel inkomst välfärdstjänster Inkomstgrupp 1 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Inkomstgrupp 2 0,0 0,0 0,0 0,0 Inkomstgrupp 3 0,2 0,1 0,1 0,0 Inkomstgrupp 4 0,2 0,2 0,2 0,0 Inkomstgrupp 5 0,2 0,2 0,1 0,1 Inkomstgrupp 6 0,2 0,2 0,2 0,1 Inkomstgrupp 7 0,2 0,2 0,2 0,0 Inkomstgrupp 8 0,2 0,2 0,2 0,0 Inkomstgrupp 9 0,2 0,2 0,2 0,0 Inkomstgrupp 10 0,1 0,1 0,1 0,0 Individuell disponibel inkomst Utökad individuell inkomst varav bidrag från individuell disponibel inkomst välfärdstjänster Kvinnor 0,1 0,2 0,1 0,1 Män 0,2 0,2 0,2 0,0 Anm. Förändringen i den utökade inkomsten och den individuella utökade inkomsten är uppdelad i två delar: bidrag från disponibel inkomst respektive bidrag från välfärdstjänster. Förändringarna redovisas i procentenheter. De två bidragen till förändringen i de utökade inkomstbegreppen redovisas i procent av den utökade inkomsten. Avrundning medför att de två bidragen inte alltid summerar till helheten i tabellen. Bidrag från välfärdstjänster beräknas utifrån de anslagsförändringar som följer av nya åtgärder och förslag i denna proposition i förhållande till de utgiftsramar som beslutades för 2018, dvs. exklusive förändringar föranledda av pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar och volymförändringar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

I denna bilaga analyseras utvecklingen av fördel- knappt hälften av mäns. Kapitalinkomsterna har ningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor ökat sedan mitten av 1990-talet, vilket har och män från mitten av 1990-talet och framåt. bidragit till en mer ojämn fördelning av den Bilagan inleds med en analys av utvecklingen av samlade marknadsinkomsten, dvs. summan av arbetsinkomster, följt av analyser av kapitalin- löne- och näringsinkomster samt kapitalinkomkomster samt transfereringar och skatter. Syftet ster. är att ge en bild av fördelningen av ekonomiska Skillnaderna i inkomst i förvärvsaktiv ålder resurser mellan kvinnor och män genom den leder också till inkomstskillnader mellan kvinnor individuella disponibla inkomsten. Därefter och män bland pensionärer. beskrivs betydelsen av offentligt finansierade Skillnaderna i marknadsinkomster utjämnas till tjänster. Bilagan avslutas med en beskrivning av viss del av transfereringar och skatter. År 2016 vilken effekt åtgärder i denna proposition har för hade kvinnor 20 år och äldre i genomsnitt 77 profördelningen av ekonomiska resurser mellan cent av mäns individuella disponibla inkomst, dvs. kvinnor och män. individens samtliga inkomster minus skatter. Detta har inte förändrats nämnvärt sedan 1995. Orsaken till att detta inte har förändrats beror Sammanfattning främst på kapitalinkomsternas ökade betydelse. Samtidigt har skatternas omfördelande effekt mellan kvinnor och män minskat. Detta har lett Det av riksdagen beslutade övergripande målet till att skillnaderna i individuell disponibel inför jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män komst mellan kvinnor och män i toppen av förska ha samma makt att forma samhället och sina delningen har ökat. I andra delar av fördelningen egna liv. Enligt delmålet om ekonomisk jämhar det dock skett en utjämning mellan kvinnors ställdhet ska kvinnor och män ha samma möjligoch mäns individuella disponibla inkomst. heter och villkor i fråga om betalt arbete som ger Offentligt finansierade tjänster bidrar också till ekonomisk självständighet livet ut. omfördelningen av ekonomiska resurser mellan År 2016 hade kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år kvinnor och män. Kvinnor mottar totalt sett mer i genomsnitt 75 procent av mäns arbetsinkomst. subventionerade tjänster än män. Detta innebär Kvinnors lägre arbetsinkomster förklaras delvis att de har en utjämnande effekt på skillnaden i av att färre kvinnor än män är sysselsatta, vilket ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. till stor del beror på att färre kvinnor än män deltar i arbetskraften då skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män är liten. Kvinnor har också kortare arbetstid än män. Kvinnor arbetar både deltid i större utsträckning än män och har en högre frånvaro på grund av 1 Inledning både föräldraledighet och ohälsa. Ytterligare en förklaring till kvinnors lägre Det av riksdagen beslutade övergripande målet arbetsinkomster är att kvinnor i genomsnitt har för jämställdhetspolitiken innebär att kvinnor lägre löner än män. Lönegapet beror till stor del och män ska ha samma makt att forma samhället på att arbetsmarknaden kännetecknas av en köns- och sina egna liv. Fördelningen av ekonomiska remässig uppdelning, där kvinnor är överrepresen- surser är en central del av detta övergripande mål. terade i yrken och befattningar med lägre löner. Delmålet om ekonomisk jämställdhet innebär att Men kvinnor har även i genomsnitt lägre lön kvinnor och män ska ha samma möjligheter och inom många yrkesgrupper. villkor i fråga om betalt arbete som ger ekono- Skillnader i arbetstid mellan könen har dock misk jämställdhet livet ut. Vidare inbegriper minskat och kvinnors förvärvsarbetstid har ökat delmålet att kvinnor och män ska ha samma möjsedan mitten av 1990-talet. Arbetsmarknaden har ligheter och förutsättningar i fråga om tillgång till också blivit mindre könsuppdelad. Kvinnors arbete och samma möjligheter och villkor i fråga arbetsinkomster har därmed ökat i snabbare takt om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillän mäns sedan mitten av 1990-talet. kor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet Även kvinnors kapitalinkomster är i genom- har ett livscykelperspektiv, dvs. det avlönade arsnitt lägre än mäns. År 2016 uppgick kapital- betet ska innebära ekonomisk trygghet och inkomsterna för kvinnor i förvärvsaktiv ålder till självständighet även under pensionsåren.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

I enlighet med ett beslut i riksdagen undersöks bl.a. i vilken utsträckning olika in- (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU17, komstslag bidrar till skillnaden i individuell rskr. 1987/88:364) har regeringen sedan 1988 disponibel inkomst mellan kvinnor och män. redovisat fördelningen av ekonomiska resurser Avslutningsvis beskrivs även betydelsen av mellan kvinnor och män som en del av budget- offentligt finansierade tjänster för fördelningen propositionen. Årets bilaga om ekonomisk av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. jämställdhet analyserar utvecklingen av den Beskrivningen i denna bilaga gäller den vuxna ekonomiska jämställdheten fr.o.m. 1995 och befolkningen 20 år och äldre. I avsnitt 2 och 3 i framåt. Under denna period har förhållandet denna bilaga är det dock främst förhållanden i mellan kvinnors och mäns individuella disponibla befolkningen 20 – 64 år som analyseras. inkomst varit relativt oförändrat. Den individuella disponibla inkomsten (arbetsinkomst, kapitalinkomst och transfereringar minus skatt) för kvinnor i åldersgruppen 20 år och äldre var

2 Kvinnors och mäns

77,0 procent av mäns 1995. År 2016 var den

arbetsinkomster

76,9 procent (se diagram 1.1). Skillnaden i inkomst är något större mellan För de allra flesta i förvärvsaktiv ålder utgör kvinnor och män 65 år och äldre än bland inkomster från arbete, dvs. löne- och företagarpersoner i förvärvsaktiv ålder men inom respekinkomster den största delen av inkomsten. tive åldersgrupp är skillnaderna mellan kvinnor Arbetsinkomsten är även viktig för andra och män oförändrad. inkomster eftersom arbetsinkomsten till stor del Diagram 1.1 Kvinnors individuella disponibla inkomst i ligger till grund för exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och pensioner. För kvinnor i förhållande till mäns 1 Procent åldersgruppen 20 – 64 år har arbetsinkomsten ökat med 48 procent fr.o.m. 1995 t.o.m. 2016. Det är 100 20+ år 20-64 år 65+ år 90 snabbare än för män vars arbetsinkomst ökat med 80 40 procent under samma period (se diagram 2.1). 70 Detta har medfört att kvinnors arbetsinkomst i 60 relation till mäns har ökat från 65 till 75 procent 50 fr.o.m. 1995 t.o.m. 2016. 40 Kvinnors lägre arbetsinkomster beror delvis på att färre kvinnor än män är sysselsatta och att 30 kvinnor i genomsnitt har kortare arbetad tid än 20 män. Kvinnor har dessutom lägre lön per arbetad 10 timme jämfört med män, vilket till stor del beror 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 på att arbetsmarknaden är könsmässigt uppdelad, Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. både med avseende på sektor och på yrke. För att ge en djupare förståelse för skillnaderna i arbets- I denna bilaga behandlas först utvecklingen av inkomster mellan kvinnor och män analyseras i kvinnors och mäns marknadsinkomster utifrån detta avsnitt skillnaderna i arbetslivet. inkomstslagen arbetsinkomster och kapitalinkomster. Efter en analys av hur transfereringar och skatter påverkar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män behandlas sedan utvecklingen av kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst. Den individuella disponibla inkomsten visar hur stora resurser individen själv förfogar över och i analysen av detta inkomstbegrepp

1 För en fördjupad analys av företagarinkomster se budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 bilaga 3). 8

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 2.1 Arbetsinkomst för kvinnor och män arbetskraftsdeltagandet 61 procent 2017

(se diagram 2.2). Bland män var arbetskraftsdel- Genomsnittlig arbetsinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns arbetsinkomst i procent (höger axel) tagandet i motsvarande grupp 78 procent, dvs. 400 000 100 Kvinnor/Män Kvinnor Män ca 17 procentenheter högre. Bland dem med 90 eftergymnasial utbildning var skillnaden mar- 350 000 80 300 000 ginell och arbetskraftsdeltagandet uppgick till 70 91 procent för män och 89 procent för kvinnor. 250 000 60 200 000 50 Diagram 2.2 Arbetskraftsdeltagande efter kön och

utbildningsnivå

40 150 000 Procent 30 100 000 95 20 50 000 90 10

0 0 85 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. 80 Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 75 Kvinnor, förgym. utb. Män, förgym. utb.

70 Kvinnor, gym. utb. Män, gym. utb.

65 Kvinnor, eftergym. utb. Män, eftergym. utb.

2.1 Kvinnor står oftare utanför

arbetsmarknaden än män 60

55 En av orsakerna till att kvinnor i genomsnitt har 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

lägre arbetsinkomster än män är att kvinnor är Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). sysselsatta i mindre utsträckning. Det beror i sin

tur på att kvinnor deltar i arbetskraften i mindre Orsaken till att kvinnor och män står utanför utsträckning än män. Skillnaden i arbetslöshet arbetskraften varierar mellan könen. Framför allt mellan kvinnor och män är däremot liten. 2 är andelen kvinnor som står utanför arbetskraften Sedan slutet av 1980-talet har kvinnors arbetspå grund av sjukdom högre än motsvarande andel kraftsdeltagande i åldersgruppen 20 – 64 år varit bland män (se diagram 2.3). Skillnaden är störst ca 5 – 6 procentenheter lägre än mäns. Skillnaden bland dem som saknar gymnasial utbildning, där beror främst på att kvinnor i större utsträckning 19 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20 – 64 år än män står utanför arbetskraften till följd av står utanför arbetskraften på grund av sjukdom, sjukdom och studier. Dessa faktorer förklarar tillmedan motsvarande siffra för män är 11 procent. sammans över hälften av skillnaden mellan Skillnaden i arbetskraftsdeltagandet mellan kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande. kvinnor och män är också större bland utrikes År 2017 stod sjukdom och studier för födda än bland inrikes födda. Arbetskraftsdelta- 38 respektive 23 procent av skillnaden i arbetsgandet är särskilt lågt bland utomeuropeiskt kraftsdeltagande mellan kvinnor och män. födda kvinnor. År 2017 var arbetskraftsdeltagan-

det bland utrikes födda kvinnor 72 procent jämfört med 87 procent bland inrikes födda

Utbildning och födelseregion spelar roll

kvinnor. Bland män uppgick arbetskraftsdeltagandet till 87 procent bland utrikes födda och Utbildningsnivåns betydelse för arbetskrafts- 90 procent bland inrikes födda (se vidare deltagandet är större för kvinnor än för män. avsnitt 2.4). Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män är därför större bland dem med

kortare utbildning. Bland kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år som saknar gymnasial utbildning var

2 Skillnader i arbetslöshet är snarare kopplat till födelseland än kön, se 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100).

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 2.3 Andel av befolkningen utanför arbetskraften (se diagram 2.4). Andelen kvinnor som arbetar 3

efter orsak och utbildningsnivå 2017

deltid har dock minskat över tid, samtidigt som Procent deltidsarbete bland män har ökat något. 45 Det finns flera orsaker till varför kvinnor och 40 Studerande* Hemarbetande män arbetar deltid. Den vanligaste orsaken till 35 deltidsarbete, bland både kvinnor och män, är att Arbetssökande** Lediga 30 Pension det inte erbjuds någon heltidstjänst. År 2017 arbetade ca 180 000 kvinnor och ca 85 000 män 25 Sjuk Övriga orsaker deltid på grund av att de inte hade erbjudits någon 20 15 heltidstjänst (se diagram 2.5). I många kvinnodo- 10 minerade yrken finns en deltidskultur som kan 5 göra det svårt för både kvinnor och män att bli erbjudna en heltidstjänst. 4 0 Förgym. Gym. Eftergym. Förgym. Gym. Eftergym. Kvinnor Män Diagram 2.4 Andelen deltidsarbetande av samtliga Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. *Avser både hel- och deltidsstuderande. sysselsatta kvinnor och män **Betraktar sig som arbetssökande men uppfyller inte definitionskraven för arbetslösa i Procent av sysselsatta arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). 45

40 Kvinnor Män 35

2.2 Kvinnor har kortare arbetstid än

30 män 25

20 Under 2017 arbetade kvinnor i genomsnitt 15 5,2 timmar mindre per vecka än män, vilket motsvarar ca 15 procent kortare arbetad tid. Att den 10 arbetade tiden är lägre bland kvinnor beror dels på 5 att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning, 0 dels på att kvinnor i högre grad är frånvarande 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Med deltid avses för anställda en från arbetet till följd av exempelvis föräldra- överenskommen arbetstid kortare än 35 timmar per vecka. För företagare och medhjälpande ledighet, vård av barn och sjukskrivning. Skillhushållsmedlemmar och anställda utan överenskommen arbetstid avses en genomsnittlig arbetstid kortare än 35 timmar per vecka. Anställda i yrken där en överenskommen arbetstid naden i arbetad tid mellan kvinnor och män har kortare än 35 timmar anses utgöra heltidsanställning räknas här som deltidsarbetande. Dessa är dock relativt få. dock minskat med nästan 2 timmar per vecka Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). sedan 2005, främst till följd av att kvinnors arbetstid har ökat. Detta har bidragit till att kvinnors Arbetsvillkoren kan också påverka möjligheterna arbetsinkomster har ökat snabbare än mäns de till att arbeta heltid. Ett exempel är s.k. delade tusenaste decennierna. rer dvs. att arbetsdagen består av två arbetspe-

rioder med en lång rast (mellan 1,5 och 5 timmar) mellan perioderna. Delade turer förekommer

Fler kvinnor än män arbetar deltid

främst i den offentliga sektorn, inom vårdyrken och lokaltrafik, och är betydligt vanligare bland Av alla sysselsatta kvinnor i åldern 20 – 64 år kvinnor än bland män. 5 arbetade ca 620 000 kvinnor och ca 267 000 män Den näst vanligaste orsaken till att kvinnor ardeltid 2017. Detta motsvarar ca 28 procent av betar deltid är att de tar hand om barn eller annan samtliga sysselsatta kvinnor, medan motsvarande anhörig. Nära 140 000 av de deltidsarbetande andel bland män var strax under 11 procent

3 Observera att skillnaden i deltidsarbete mellan kvinnor och män även 4 Hela lönen, hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv behandlas i utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Nivåerna där (SOU 2015:50). kan dock skilja sig från vad som anges i denna bilaga. Detta till följd av att 5 Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer deltidsarbete i utgiftsområde 14 beskrivs inom gruppen anställda och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (15 – 74 år) medan deltidsarbete i denna bilaga beskrivs inom gruppen (Arbetsmiljöverket, Kunskapssammanställning 2016:2). sysselsatta (20 – 64 år), som även inkluderar bl.a. egenföretagare.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

kvinnorna uppgav denna orsak, medan mot- dagarna och en ännu större del av den totala försvarande siffra för männen var ca 25 000 (se äldraledigheten, dvs. både betalda och obetalda diagram 2.5). Antalet män som anger att de tar dagar under föräldraledigheten. 6 hand om barn eller annan anhörig som orsak till År 2017 tog kvinnor ut 72 procent av de bedeltidsarbete har dock ökat sedan 2005. talda föräldrapenningdagarna. Fördelningen av föräldrapenningen mellan könen går dock lång- Ofrivilligt deltidsarbete samt mot ett jämnare uttag. Skillnaden mellan Antalet ofrivilligt deltidsarbetande, dvs. deltids- kvinnors och mäns uttag av föräldrapenningdagar arbetande som ville arbeta mer men inte kunde på har minskat med ca 14 procentenheter jämfört grund av att heltid inte erbjöds, uppgick 2017 till med tio år tidigare. ca 67 000 kvinnor och ca 37 000 män. Under barnens två första levnadsår är kvinnors Antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor har andel av uttagna föräldrapenningdagar högre än minskat under de senaste tio åren. Under peri- under resten av den tid föräldrarna har rätt att ta oden 2007 – 2017 har antalet ofrivilliga deltidsar- ut föräldrapenning. För barn födda 2015 tog betande minskat från ca 49 000 till ca 22 000. kvinnor ut ca 80 procent av föräldrapenningen Minskningen har framförallt skett i den offentliga under barnets två första levnadsår. Ungefär sektorn. Bland män har antalet som arbetar ofri- 17 procent av föräldrarna delade jämnt på föräldvillig deltid i stället ökat. Det gäller i synnerhet rapenningdagarna, dvs. en fördelning inom interyngre män och män som saknar gymnasial utbild- vallet 40 – 60 procent, under barnets två första år. ning. Det är en ökning med ca 8 procentenheter jämfört med tio år tidigare. 7

Diagram 2.5 Orsak till deltidsarbete 2017

Sannolikheten för en jämnare fördelning av Antal personer föräldrapenninguttaget mellan föräldrarna samva- 175 000 rierar med flera olika faktorer. Ju högre ut- 150 000 bildning föräldrarna har desto mer sannolikt är Vill ej öka sin arbetstid Vill öka sin arbetstid 125 000 100 000 det att de fördelar föräldraledigheten lika och 75 000 särskilt betydelsefullt är det om kvinnan har hög 50 000 25 000 utbildning. Om föräldrarna är inrikes födda, sysselsatta i den offentliga sektorn, har ungefär 0 He Vå Ne Stud An För Ha Öv He Vå Ne Stud An För Ha Öv ltid rd ds dra rig ltid rd ds dra fy r fle fy r fle rig lika stora inkomster eller bor i ett storstadsie ie av att a att a t av t e r sis e r sis rbj b pe ra rbj b pe ra rso kt e rso kt e jo jo arn arn område ökar också sannolikheten för ett jämnt rbe rbe ud bb ud bb s e nli l. p nli l. p /vu ts s e /vu ts för ga för ga uttag. syk syk j j 8 xen xen m s m s is is a åg kä kt k a åg kä kt k nh a l nh a l Kvinnor är också oftare hemma för vård av örig räv örig räv an an barn (VAB). Skillnaden mellan kvinnors och de de mäns uttag av s.k. VAB-dagar är mindre än för föräldrapenningdagarna, men har minskat lång- Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar. sammare över tid. Under de senaste tio åren har kvinnors andel minskat med ca 3 procentenheter, till ca 62 procent 2017.

Kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män

Kvinnor är i högre grad än män frånvarande från Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män arbetet till följd av föräldraledighet, vilket får följder både på den egna inkomsten och den Sjukfrånvaron har varierat kraftigt över tid. Det kommande pensionen. Kvinnor tar i genomsnitt gäller i synnerhet bland kvinnor, som har en högut en betydligt större andel av föräldrapenning- re sjukfrånvaro än män (se diagram 2.6). Under 2010-talet ökade sjukpenningtalet fram t.o.m.

6 För mer information om föräldraledigheten ur ett könsperspektiv se 8 De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 2013:8). 7 För mer information om föräldrapenningen ur ett könsperspektiv se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 bilaga 3).

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

2016, men minskade något under 2017, bland arbetsinkomster av den ersättning som kvinnor både kvinnor och män. Skillnaden mellan kvin- respektive män får för sitt arbete, dvs. tim- eller nors och mäns sjukpenningtal har dock aldrig månadslönen. År 2017 var kvinnors lön i genomvarit större i relativa termer än under 2017. Sjuk- snitt 11,3 procent lägre än mäns (se diagram frånvaron bland kvinnor var då nästan dubbelt så 2.7). Lönegapet har dock minskat från 12 hög som bland män (se även utg.omr. 10). 16,3 procent till 11,3 procent under de senaste tio åren.

Diagram 2.6 Sjukpenningtalet

Antal sjukpenningdagar per försäkrad Diagram 2.7 Totalt lönegap mellan kvinnor och män 25 Procent 20 Kvinnor 20 18 16 Män 15 14 12 10 10 8 5 6 4 0 2 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 0 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 16 – 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 t.ex. blir två dagar med halv ersättning en nettodag. Sjukpenningtalet är definierat som Anm.: Det totala lönegapet mäter procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns antalet nettodagar från sjukpenning och rehabiliteringspenning dividerat med antalet månadslöner uppräknade till heltid. Ett lönegap på 11 procent innebär att en kvinna som försäkrade exklusive antal personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning med arbetar heltid tjänar i snitt 89 procent av lönen för en man som arbetar heltid. Lönegapet är hel omfattning. beräknat med SSYK 4. Källa: Försäkringskassan (STORE). Källor: Medlingsinstitutet (Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2017) och Statistiska centralbyrån. Det finns flera orsaker till skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen. En är att kvinnor oftare än Den enskilt viktigaste orsaken till den totala män arbetar i yrken och sektorer med sämre upp- löneskillnaden mellan kvinnor och män är att levd psykosocial arbetsmiljö. En annan är att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom 9 kvinnor och män ofta utför olika slags arbetsupp- olika yrken. Kvinnodominerade yrken har i gegifter med olika typer av belastningar, även inom nomsnitt lägre löner än mansdominerade yrken. samma yrke. Ett större ansvar för hem och barn Dessutom är skillnaden i den genomsnittliga 10 i kombination med förvärvsarbete kan vara ytter- lönen för kvinnor respektive män mindre i många ligare en orsak till den högre sjukfrånvaron bland kvinnodominerade yrken (se diagram 2.8). Lönekvinnor. spridningen inom ett yrke är också generellt sett 11 lägre i kvinnodominerade yrken än i mansdominerade yrken.

2.3 Kvinnor har lägre lön än män

Utöver skillnader i sysselsättningsgrad och arbetstid påverkas skillnaden i kvinnors och mäns

9 Kvinnors sjukfrånvaro, Redovisning av regeringsuppdrag (Försäkrings- 11 Se Kvinnors och mäns sjukfrånvaro (IFAU, 2011:2) och Kvinnors kassan 2013). Se även Jämställdhet i socialförsäkringen? (SOU 2014:74). sjukfrånvaro. En studie av förstagångsföräldrar (Försäkringskassan, Social- 10 Kunskapssammanställning – Belastning, genus och hälsa i arbetslivet försäkringsrapport 2014:14). (Arbetsmiljöverket 2013:9). 12 Deltidslöner är uppräknade till heltids- och månadslöner i hela avsnitt 2.3. Eftersom många kvinnor arbetar deltid är den faktiska löneskillnaden större.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 2.8 Löneskillnad mellan kvinnor och män, genomsnittlig månadslön och könsuppdelning 2017

Kvinnors lön i procent av mäns lön 120 Mansdominerade yrken Kvinnodominerade yrken Könsbalanserade yrken 115

70 18000 23000 28000 33000 38000 43000 48000 53000 58000 63000 68000 73000 78000 Anm.: Storleken på bubblorna representerar storleken på respektive yrke. De vita representerar kvinnodominerade yrken, dvs. med mer än 60 procent kvinnor, de svarta mansdominerade yrken, med mindre än 40 procent kvinnor och de grå könsbalanserade yrken där andelen kvinnor är 40 – 60 procent. I diagrammet visas 257 av de 432 yrken som finns i SSYK12. Resterande yrken är exkluderade pga. att data saknas. Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån (LSS).

Skillnaderna i yrkesstrukturen mellan kvinnor yrken som kräver eftergymnasial utbildning, och män bestäms i hög grad av att kvinnor och som exempelvis arkitekt och jurist. män gör olika utbildningsval. Även möjligheten till högre befattningar påverkas av utbildningens inriktning och längd. Färre kvinnor än män är chefer, men skillnaden 13 Kvinnor har sedan slutet av 1970-talet varit krymper överrepresenterade inom högre utbildningar och under senare år har allt fler kvinnor valt År 2017 var 39 procent av alla chefer kvinnor, traditionellt mansdominerade högskoleut- vilket är en ökning med 11 procentenheter bildningar. Samma tendenser återfinns dock sedan 2001. Det finns dock stora skillnader i inte bland männen, som i betydligt mindre könsfördelningen bland chefer mellan olika utsträckning väljer traditionellt kvinno- näringsgrenar och sektorer. Inom kommuner dominerade utbildningar. och landsting är omkring 70 procent av alla De förändringar som har skett i könsfördel- chefer kvinnor, medan motsvarande andel i den ningen inom olika utbildningar har successivt privata sektorn är 31 procent. I alla sektorer är slagit igenom på arbetsmarknaden. Arbets- dock andelen chefer som är kvinnor lägre än marknaden är därför mer könsuppdelad i äldre andelen anställda som är kvinnor. åldersgrupper än i yngre. Inom flera yrkes- Det finns flera förklaringar till varför andelen grupper där män är i majoritet i de äldre ålders- kvinnor i chefspositioner är lägre än andelen grupperna är mönstret det omvända i de yngre män. En förklaring kan vara valet av utåldersgrupperna. Detta är särskilt tydligt inom bildningsinriktning, där män tidigare varit

13 I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 bilaga 3) ges en (SOU 2015:50) för en beskrivning av kvinnors och mäns översikt över utvecklingen avseende utbildningsinriktning och längd. utbildningsval, samt Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 – 2030 Se också Underlag till jämställdhetsutredningen (U2014:06) och Hela (SCB: Tema: Utbildning, Temarapport 2010:1). lönen, hela tiden - Utmaningar för ett jämställt arbetsliv 13

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

överrepresenterade bland universitets- och Den största skillnaden mellan totalt och högskoleutbildningar som är vanliga bland standardvägt lönegap finns inom landstinget högre chefsbefattningar i näringslivet. där lönegapet minskar med 16,8 procent- En annan förklaring kan vara att kvinnor är enheter när hänsyn tas till ålder, utbildning, föräldralediga längre och att de oftare än män arbetstid och yrke. Det är till stor del ett arbetar deltid under småbarnsåren. Den högre resultat av att kvinnor och män i större frånvaron kan medföra att karriären stannar av utsträckning än i andra sektorer har olika yrken under småbarnsåren. Samtidigt kan arbets- inom landstinget. givarens förväntningar på hur kvinnor och män ska bete sig på arbetsmarknaden ha betydelse, Diagram 2.9 Standardvägt lönegap mellan kvinnor och

män

s.k. statistisk diskriminering. En konsekvens av Procent detta kan vara att en kvinna i barnafödande 8 ålder inte erbjuds samma möjligheter i yrkeslivet som en man oavsett om hon har barn eller 7 inte och oavsett hur hon planerar att förlägga en 6 eventuell föräldraledighet. 5 Ytterligare en möjlig förklaring handlar om normer och att det i en del branscher 4 fortfarande kan finnas en föreställning om att 3 chefen är en man. Eftersom en viss typ av 2 maskulinitet fortfarande kan utgöra normen för chefskap, riskerar kvinnor att inte uppfylla 1 kriterierna. Följden kan bli att kvinnor, som 0 inte stämmer överens med chefsidealet, 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Det standardvägda lönegapet är det lönegap som kvarstår när hänsyn tagits till utesluts från rekryteringsprocesserna. 14 att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid samt arbetar inom olika yrken och sektorer. Det standardvägda lönegapet är beräknat med SSYK 4. Källor: Medlingsinstitutet (Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2017) och Statistiska centralbyrån.

Det standardvägda lönegapet

Det standardvägda lönegapet ger en statistisk Det lönegap mellan kvinnor och män som kvar- förklaring av löneskillnaderna mellan kvinnor står när hänsyn har tagits till skillnader i ålder, och män. Det finns dock även andra faktorer än utbildning, sektor, yrke samt arbetstid kallas de som kan fångas av statistiken, som kan för det standardvägda lönegapet. Under de påverka det standardvägda lönegapet. Det kan senaste tio åren har detta minskat från 6,5 till handla om diskriminering, skillnader i arbets- 4,3 procent 2017 (se diagram 2.9). uppgifter inom samma yrke, individuella egen- Storleken på det standardvägda lönegapet skaper och förväntningar på kvinnors respekvarierar mellan olika sektorer och är minst tive mäns karriärer. inom den kommunala sektorn (0,3 procent) Kvinnors längre föräldraledighet kan också och störst inom den privata sektorn (5,3 pro- påverka löneutvecklingen. Effekten på lönen av cent). I den privata sektorn är det standard- en lång föräldraledighet verkar dock vara vägda lönegapet betydligt högre för tjänstemän mindre på 2000-talet än den var på 1990-talet, (6,5 procent) än för arbetare (3,6 procent). Det och är numera ungefär lika stor för män som för kan bero på att användningen av individuell kvinnor, givet lika lång ledighet. En förklaring lönesättning är vanligare bland tjänstemän än till de minskade skillnaderna kan vara att det bland arbetare, men också på att löne- under 2000-talet blivit allt vanligare att både spridningen generellt sett är större inom tjänstemannayrken än arbetaryrken. 15

14 Ökad medvetenhet men långsam förändring – om kvinnor och män födelseland, utbildningsinriktning, arbetsplatsstorlek samt om på ledande positioner i svenskt näringsliv (SOU 2014:80). arbetstagaren får tim- eller månadslön. Se även utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för en beskrivning av den standardvägda 15 Lönebildningsrapporten 2012, Konjunkturinstitutet. Lönebildningslöneskillnaden fördelad på sektorer för 2007 – 2016. rapportens analys inkluderar förutom ålder, utbildning, yrke och arbetstid (beräknat som hel- eller deltid), även region, näringsgren, 14

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

kvinnor och män är föräldralediga, vilket kan beroende på utbildningsnivå och grund för bominska den statistiska diskrimineringen. sättning. 16 Såväl svensk som internationell forskning Generellt gäller att sysselsättningsgraden är visar att deltidsarbete har en negativ effekt på högre och arbetslösheten lägre ju högre utbildtimlönen. Den negativa effekten tenderar att ningsnivå individen har. Utbildningsnivån växa allteftersom deltidsarbetet pågår. Kvin- tycks dock ha särskilt stor betydelse för sysselnors deltidsarbete kan därför vara en orsak till sättningsgraden bland kvinnor som har kvinnors lägre löner och i förlängningen också beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddskvinnors lägre pensioner. behov och effekten tycks vara särskilt stor 17 bland dem med högst förgymnasial utbildning. Bland inrikes födda kvinnor och utrikes födda män med högst förgymnasial utbildning uppgår 2.4 Fördjupning: Utrikes födda sysselsättningsgraden till mellan 45 och 70 prokvinnor som har beviljats cent men bland kvinnor som har beviljats

uppehållstillstånd på grund av

uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov skyddsbehov uppgår den bara till 34 procent.

Gruppen utrikes födda som helhet har i dag en Diagram 2.10 Andel sysselsatta och arbetslösa av lägre sysselsättning än inrikes födda, men det befolkningen efter utbildningsnivå och grund för

bosättning 2017

finns stora skillnader inom gruppen. Syssel- Procent sättningen varierar t.ex. beroende på kön, tid i 100 Sverige, utbildningsnivå och ålder vid ankomst 90 Sysselsatt Arbetslös till Sverige. En grupp där sysselsättningen är 80 70 låg, både i förhållande till inrikes födda kvinnor 60 och utrikes födda generellt, är kvinnor som har 50 40 beviljats uppehållstillstånd på grund av skydds- 30 behov. Denna fördjupningsdel beskriver 18 20 10 ställningen på arbetsmarknaden för denna 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M grupp. - F - F - Gy - Gy - E - E - F - F - Gy - Gy - E - E - F - F - Gy - Gy - E - E örg örg m m fte fte rgy örg örg m m fte fte rgy örg örg m m fte fte rgy ym ym na na rgy ym ym na na rgy ym ym na na rgy na sia sia m na sia sia m na sia sia m na m na m na m sia sia l l na na sia sia l l na na sia sia l l na na l l sia sia l l sia sia l l sia sia Sysselsättningsgraden är särskilt låg vid kort l l l l l l utbildning Sverige Skyddsbehov Övrig utrikes Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Kv avser kvinnor och M avser män. Av diagram 2.10 framgår att oavsett utbild- Källor: Statistiska centralbyrån (AKU och STATIV) och egna beräkningar. ningsnivå är sysselsättningsgraden högst och arbetslösheten lägst bland de inrikes födda, följt Andelen med enbart förgymnasial utbildning är av övriga utrikes födda, dvs. utrikes födda som också betydligt högre bland utrikes födda inte ingår i gruppen som har beviljats uppehålls- kvinnor och män än bland inrikes födda. Det tillstånd på grund av skyddsbehov. Lägst syssel- gäller i synnerhet bland kvinnor som har sättningsgrad återfinns bland utrikes födda som beviljats uppehållstillstånd på grund av har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, där andelen uppgår till skyddsbehov – i synnerhet kvinnor. Det finns 30 procent (se diagram 2.11). dock även betydande skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet inom gruppen bl.a.

16 Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser skyddsbehövande eller som anhörig till en skyddsbehövande. (SOU 2014:28). Därutöver ingår personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter samt vissa andra grunder 17 Frånvaroeffekter på lönen för kvinnor och män enligt utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2016:752) om tillfälliga (Konjunkturinstitutet 2011). begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. 18 I gruppen som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov ingår personer som har beviljats uppehållstillstånd som

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 2.11 Andel av befolkningen efter födelseland gymnasiestudier (inklusive vuxenutbildning) i

och bosättningsgrund samt utbildningsnivå 2017

större utsträckning än de som är äldre vid Procent ankomsten till Sverige. 20 60 Utöver skillnader i formell utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 50 kan de skillnader som finns i utbildningars

innehåll och kvalitet över tid och mellan länder 40 också ha betydelse för de utrikes föddas arbets-

30 marknadssituation. Till exempel finns tecken

på att kunskaper och färdigheter kan variera för 20 personer som erhållit sin utbildning i olika

länder, trots samma formella utbildningsnivå. 21 10

0 Kv M Kv M Kv M

Andra faktorer som påverkar möjligheten till

Sverige Skyddsbehov Övrig utrikes Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Kv avser kvinnor och M etablering på arbetsmarknaden

avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU och STATIV) och egna beräkningar. Utöver skillnader i utbildning finns en rad

andra faktorer som kan innebära en svagare Även åldern vid ankomsten till Sverige har beställning på arbetsmarknaden för utrikes födda tydelse för individers situation på arbetsmarki allmänhet och för kvinnor som har beviljats naden. Hos män syns ett negativt samband uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov i mellan ålder vid invandring och sysselsättningssynnerhet. Det handlar bl.a. om skillnader i 22 utveckling, särskilt för de som är 40 år eller andra kvalifikationer, som arbetslivserfarenhet äldre när de kommer till Sverige. För kvinnor är och kunskaper i svenska, och om skillnader i mönstret inte lika entydigt. De som är yngre sociala nätverk. Även olika former av trösklar när de kommer till Sverige tenderar att ha en till arbetsmarknaden och diskriminering kan ha lägre sysselsättningsnivå under de första åren i betydelse, liksom det ekonomiska utbytet av Sverige. En rimlig tolkning av skillnaden mellan att förvärvsarbeta. En stor del av de analyser 23 kvinnor och män är att det reflekterar skillnader som genomförts om utrikes föddas situation på i ansvar för små barn. Majoriteten av de arbetsmarknaden rör hela denna grupp och inte personer som är 20 – 35 år gamla vid invandring specifikt kvinnor som har beviljats uppehar antingen små barn vid invandringstillfället hållstillstånd på grund av skyddsbehov. I de fall eller skaffar det snart därefter. Givet könsroller det finns viktiga skillnader mellan kvinnor och där kvinnor tar störst ansvar för barnen under män, eller skillnader beroende på bosättningsderas tidiga år hålls därmed sysselsättgrund, anges det i detta avsnitt. ningsutvecklingen tillbaka under de tidiga åren Tillräckliga kunskaper i svenska är en grundi Sverige för kvinnor i dessa åldrar. 19 förutsättning för att ha möjlighet att etablera Med tanke på utbildningsnivåns betydelse sig inom stora delar av arbetsmarknaden. för etableringen på arbetsmarknaden är det Utvärderingar av utbildning i svenska för inockså värt att notera att även benägenheten att vandrare (sfi) ger inga entydiga slutsatser, men fullfölja gymnasiestudier är beroende av åldern tyder på att invandrare som har beviljats vid ankomsten till Sverige. För de som anländer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, innan de har uppnått myndig ålder visar anasärskilt kvinnor och lågutbildade, sannolikt har lyser att de som anländer vid tillräckligt låg

ålder för att kunna börja gymnasiet fullbordar

19 Se Ruist, Tid för integration (ESO 2018:3). 23 Se t.ex. Olli Segendorf och Teljosuo, Sysselsättning för invandrare. 20 Engdahl och Forslund, En förlorad generation? Om ungas etablering (ESO 2011:5), Med rätt att delta - Nyanlända kvinnor och anhöriginpå arbetsmarknaden (IFAU 2016:1). vandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69), Forslund et al, Flykting och anhöriginvandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden. 21 Se t.ex. Olli Segendorf och Teljosuo, Sysselsättning för invandrare. (IFAU 2017:14), Löfbom, Lönar sig arbete 2.0? (ESO 2018:2) och (ESO 2011:5) och Långtidsutredningen 2015 – Huvudbetänkande Ruist, Tid för integration. (ESO 2018:3). (SOU 2015:104). 22 Detta avsnitt bygger till stor del på Löfbom, Lönar sig arbete 2.0? (ESO 2018:2).

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

haft nytta av sfi. Senare statistik tyder på att arbetsmarknaden är att lönespridningen är låg i 24 den direkta betydelsen av ett betyg i sfi för kombination med att konkurrensen om yrken sannolikheten att uppbära arbetsinkomst, eller med krav på kortare utbildning eller introför arbetsinkomstens storlek, är begränsad. duktion är hård. I Sverige är lönerna för dem 25 Däremot tycks ett betyg i sfi öka sannolikheten med begränsade kvalifikationer relativt höga för studier. Eftersom utbildningsnivån har stor men sysselsättningsgraden är låg. 29 betydelse för möjligheterna till etablering på Även ekonomiska incitament, det ekonoarbetsmarknaden tyder detta på att ett betyg miska utbytet av att börja förvärvsarbeta eller från sfi främst bidrar till etablering på arbets- att arbeta mer, kan ha betydelse för i vilken marknaden genom att stärka möjligheterna till utsträckning invandrare etablerar sig på fortsatta studier. arbetsmarknaden. Det ekonomiska utbytet av Skillnader i arbetslivserfarenhet innan indivi- arbete varierar bl.a. beroende på hushållets den kom till Sverige kan också ha betydelse för sammansättning. Bland nyanlända har hushåll inträdet på arbetsmarknaden. Information om utan barn störst ekonomiskt utbyte av att utrikes föddas arbetslivserfarenhet i födelse- arbeta. I praktiken innebär detta en könslandet är begränsad, men undersökningar av skillnad, eftersom det finns relativt sett fler deltagarna i de kommunala introduktionspro- nyanlända män än kvinnor i denna grupp. 30 grammen visade stora skillnader mellan kvinnor och män. Medan ca 80 procent av männen hade förvärvsarbetat i födelselandet var Längre studietid före etablering på motsvarande andel för kvinnorna ca 40 pro- arbetsmarknaden cent. Bland kvinnor med kort utbildning hade en stor andel mycket lite arbetslivserfarenhet För alla utrikes födda, oavsett utbildningsnivå, innan de emigrerade. Dessa uppgifter är dock är andelen sysselsatta högre för de som varit i 26 mer än tio år gamla och det kan finnas andra Sverige länge jämfört med de som varit i Sverige mönster bland nyanlända som kommit till kortare tid. I tabell 2.1 visas den huvudsakliga Sverige senare. aktiviteten bland kvinnor och män, som har Nätverk och kontakter kan också påverka beviljats uppehållstillstånd på grund av möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden. skyddsbehov, uppdelade efter utbildningsnivå Jobb förmedlas ofta genom personliga och tid i Sverige. Som framgår av tabell 2.1 är 31 kontakter och utrikes föddas nätverk bedöms i sysselsättningsgraden bland de som har genomsnitt vara mindre effektiva ur arbets- befunnit sig i Sverige kort tid (1 – 4 år) låg för marknadssynpunkt än vad de inrikes föddas alla och för kvinnor med låg utbildningsnivå i är. synnerhet. 27 Arbetsgivarnas agerande kan också spela in, Andelen hemarbetande kvinnor är hög om de t.ex. är tveksamma till att anställa under de första åren i Sverige men sjunker personer vars kompetens är svår att värdera, kraftigt bland de som har befunnit sig i Sverige eller om det förekommer diskriminering. Det några år. Detta gäller inom samtliga utbildfinns flera undersökningar som visar att ningskategorier. Andelen som deltar i någon diskriminering är ett reellt problem. form av utbildning är också hög i början av 28 Ytterligare en tänkbar förklaring till svårig- tiden i Sverige, bland både kvinnor och män. heterna för utsatta grupper att etablera sig på För män sjunker dock andelen kraftigt bland de

24 Svenskundervisning för invandrare (sfi) (Riksrevisionen 2008:13) 29 Se Forslund et al, Flykting och anhöriginvandrares etablering på den och Kennerberg och Åslund. Sfi och arbetsmarknaden. svenska arbetsmarknaden (IFAU 2017:14) och referenser i rapporten. (IFAU 2010:10). 30 Se Löfbom, Lönar sig arbete? (ESO 2018:2). 25 Analysen baseras på uppgifter från databasen STATIV för 2015. 31 Klassificeringen av individernas aktiviteter bygger på indelningen i 26 Introduktion för nyanlända invandrare (Integrationsverket AKU. För personer utanför arbetskraften anger personen själv vilken 2005:01). han eller hon anser vara den huvudsakliga aktiviteten. Personer som 27 Olli Segendorf och Teljosuo, Sysselsättning för invandrare deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram klassificeras oftast (ESO 2011:5). som studerande. Om en person i etableringsprogrammet har förvärvsarbetat någon gång under mätveckan räknas de dock som 28 Se Forslund et al, Flykting och anhöriginvandrares etablering på den sysselsatta. Om en person i etableringsprogrammet har sökt och kunnat svenska arbetsmarknaden (IFAU 2017:14) och referenser i rapporten. ta ett arbete räknas han eller hon som arbetslös. 17

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

som har befunnit sig i Sverige ett par år, oavsett Arbetslösheten är dock hög även bland de utbildningsnivå. I takt med att andelen som som har befunnit sig i Sverige under en längre studerar minskar ökar andelen som förvärvs- tid. Det gäller både kvinnor och män som har arbetar. En majoritet av män arbetar hel- eller beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsdeltid när de befunnit sig i Sverige 5 – 9 år. Det behov och i synnerhet bland dem med högst gäller oavsett utbildningsnivå, även om andelen förgymnasial utbildning. som förvärvsarbetar är högre bland dem med Sammanfattningsvis visar resultaten att det längre utbildning. tar betydligt längre tid för kvinnor som har Andelen kvinnor som studerar är betydligt beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddshögre än för män bland de som har befunnit sig behov att etablera sig på arbetsmarknaden än i Sverige under en kort tid oavsett utbildnings- för män i motsvarande situation. Det gäller i nivå. Jämfört med män är andelen också högre synnerhet kvinnor som har kommit till Sverige bland de som har befunnit sig i Sverige längre med kort utbildning. En del av förklaringen är än fyra år, särskilt bland kvinnor med enbart att många utbildar sig eller deltar i kompetensförgymnasial utbildning. För kvinnor med höjande insatser vid Arbetsförmedlingen under högst förgymnasial utbildning är det först en förhållandevis lång period efter att de fått bland dem som har befunnit sig i Sverige 15 – uppehållstillstånd i Sverige. Även efter lång tid 19 år som en majoritet har hel- eller deltids- i Sverige är dock andelen sysselsatta lägre bland arbete. För de med gymnasial och eftergymn- kvinnor som har beviljats uppehållstillstånd på asial utbildning minskar andelen som studerar grund av skyddsbehov än i andra grupper. snabbare och en majoritet av de som befunnit sig i Sverige 5 – 9 år förvärvsarbetar.

Tabell 2.1 Aktiviteter bland utlandsfödda som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov efter utbildningsnivå

och tid i Sverige 2017.

Procent Kvinnor Män I arbetskraften Utanför arbetskraften I arbetskraften Utanför arbetskraften Utbildningsnivå / Hel- Del- Ar- Stu - Hem- Sjuk Övr- Hel- Del- Ar- Stu- Hem- Sjuk Övr tid i Sverige tids- tids- bets- dier ar- igt tids- tids- bets- dier ar- igt ar- ar- lös bete ar- ar- lös bete bete bete bete bete

Förgymnasial utbildning

1 – 4 år 5 6 24 28 24 5 7 29 14 35 15 2 1 4 5 – 9 år 11 17 31 20 7 8 6 37 15 29 7 0 8 4 10 – 14 år 24 19 22 13 7 10 4 52 13 22 5 0 6 3 15 – 19 år 38 20 22 2 2 13 2 55 9 17 4 0 14 0 20 – 24 år 29 14 6 1 5 39 6 49 8 17 1 0 22 3

Gymnasial utbildning

1 – 4 år 9 10 27 36 14 0 4 35 9 35 13 0 3 4 5 – 9 år 25 27 22 12 6 4 4 50 15 24 7 1 2 2 10 – 14 år 39 29 10 8 4 8 2 59 18 15 4 1 2 2 15 – 19 år 48 31 8 6 2 3 2 73 9 9 5 0 2 1 20 – 24 år 53 26 6 1 1 11 1 74 7 6 1 0 10 2

Eftergymnasial utbildning

1 – 4 år 19 13 20 25 16 3 4 34 10 35 14 1 2 3 5 – 9 år 36 21 22 7 4 7 4 53 13 19 6 2 4 3 10 – 14 år 53 28 7 6 1 3 2 70 10 11 4 0 3 2 15 – 19 år 58 20 9 7 1 4 1 73 8 10 4 0 3 2 20 – 24 år 68 15 5 5 1 6 1 79 5 5 5 0 6 0 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Tid i Sverige definieras som antalet kalenderår efter det att individen fick uppehållstillstånd. De som fick uppehållstillstånd 2016 beräknas t.ex. ha befunnit sig i Sverige 1 år. Antalet observationer i enskilda celler kan vara relativt litet, vilket även medför en osäkerhet i skattningarna. Andelarna är avrundade och summerar därför inte alltid till 100. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU och STATIV) och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

3 Från arbetsinkomst till

Diagram 3.1 Genomsnittliga kapitalinkomster för kvinnor

och män

marknadsinkomst

Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) Marknadsinkomster består av individernas sam- 70 000 100 lade inkomster från arbete och kapital, före skatt Kvinnor/Män Kvinnor Män 90 och transfereringar. För de flesta utgör arbets- 60 000 80 inkomsten den största delen av marknadsin- 50 000 70 komsten. Sedan mitten av 1990-talet har dock 60 kapitalinkomsternas andel ökat. I detta avsnitt 40 000 50 beskrivs först kapitalinkomsternas utveckling för 30 000 kvinnor och män, dels för de i yrkesverksam 40 ålder, dels för personer 65 år och äldre. Därefter 20 000 30 analyseras marknadsinkomsternas samman- 20 10 000 sättning. 10

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

3.1 Kvinnors och mäns

kapitalinkomster

Fler män än kvinnor har kapitalinkomster och

Kvinnor har i genomsnitt hälften så stora

män redovisar också högre belopp

kapitalinkomster som män

Även om utvecklingstakten varit likartad för Mellan 1995 och 2016 ökade den genomsnittliga kvinnor och män är skillnaden i nivån på kvinnors kapitalinkomsten med närmare 500 procent för och mäns genomsnittliga kapitalinkomster betybåde kvinnor och män. Ökningstakten har dock dande. Det beror både på skillnader i antalet kvinvarierat kraftigt över åren (se diagram 3.1). nor och män som redovisar inkomster från kapital År 2016 hade kvinnor i genomsnitt 47 procent och på hur stora belopp som redovisas i genomav mäns kapitalinkomster. Kvinnors kapitalinsnitt för kvinnor respektive män. komster uppgick i genomsnitt till 29 000 kronor Kapitalinkomster kan delas in i två huvudkateoch mäns till 62 000 kronor. Förhållandet mellan gorier, kapitalvinster och övriga kapitalinkomster kvinnors och mäns kapitalinkomster har varit (se tabell 3.1). Kapitalvinster består av vinster relativt konstant sedan mitten av 1990-talet. som uppstår vid försäljning av reala eller finansi- Kapitalinkomsterna är dock mycket ojämnt förella tillgångar, medan övriga kapitalinkomster 32 delade. En liten grupp med mycket höga kapitalbestår av olika typer av ränte- och utdelningsininkomster ökar medelvärdet betydligt (se vidare komster. nedan). År 2016 stod kapitalvinster för drygt hälften av de samlade kapitalinkomsterna. Drygt 70 procent av kapitalvinsterna kom från fastighetsrelaterade transaktioner, medan resterande del kom från försäljning av finansiella instrument. Men eftersom fastigheter omsätts i lägre takt än värdepapper redovisar betydligt färre personer kapitalvinster från fastigheter än från finansiella instrument. År 2016 redovisade 79 000 kvinnor och 87 000 män fastighetsrelaterade kapitalvinster, och bland dessa redovisade män i genomsnitt ett något högre belopp än kvinnor.

32 Med kapitalvinster menas nettot av realiserade kapitalvinster och kapitalförluster.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Betydligt fler personer, och betydligt fler män för närmare 60 procent av kvinnors samlade än kvinnor, redovisar kapitalvinster från för- kapitalinkomster (se diagram 3.2), medan säljning av finansiella tillgångar. År 2016 gjorde motsvarande andel för män var knappt 277 000 kvinnor och 366 000 män finansiella ka- 30 procent. För utdelningar i fåmansbolag är pitalvinster. Bland dessa redovisade män i genom- förhållandet det omvända. För kvinnor utgjorde snitt ett betydligt större belopp än kvinnor. detta inkomstslag knappt 20 procent av de Bland övriga kapitalinkomster är utdelningar i samlade kapitalinkomsterna, medan de för män fåmansbolag det dominerande inkomstslaget. År stod för 40 procent av de samlade kapital- 2016 stod utdelningar i fåmansbolag för ungefär inkomsterna. en tredjedel av de samlade kapitalinkomsterna, och de har ökat trendmässigt sedan mitten av

Diagram 3.2 Kapitalinkomsternas sammansättning

2000-talet. Utvecklingen beror sannolikt till viss Medelinkomst i kronor (2018 års priser) del på de gynnsammare skatteregler för fåmans- Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster Räntor m.m. Utdelning i fåmansbolag bolag som infördes 2006. De innebar bl.a. att 70 000 Övr. aktieutdelningar gränsen för hur mycket som får tas ut i form av 60 000 Kvinnor Män utdelning höjdes. År 2016 redovisade 36 000 kvinnor och 107 000 män inkomster från 50 000 utdelning i fåmansbolag. Det genomsnittliga 40 000 beloppet bland dem som redovisade utdelning i 30 000 fåmansbolag var betydligt större för män än för 20 000 kvinnor. 10 000 0

Tabell 3.1 Kapitalinkomster 2016

13 14 15 16 13 14 15 16 Kapitalvinster Övriga kapitalinkomster Utdelning Övriga Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Räntor i fåmans- aktieut- Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. Reala Finansiella m.m. bolag delningar Total inkomst Av diagram 3.2 framgår även hur kvinnors och (miljarder kronor) 94 35 23 80 19 mäns kapitalinkomster har utvecklats de senaste Kvinnor 44 8 7 14 6 åren. Sedan 2013 har de totala kapitalinkomsterna Män 50 27 16 66 14 i genomsnitt ökat något mer för män (69 pro- Antal med inkomst cent) än för kvinnor (60 procent). För både kvinnor och män är det främst ökade reala kapital- >0 (1000-tal personer) 166 642 2 979 143 893 vinster och ökade inkomster från utdelningar i Kvinnor 79 277 1 487 36 369 fåmansbolag som förklarar utvecklingen. Män 87 366 1 492 107 524 Medelinkomst för personer med in-

Personer med höga arbetsinkomster har i

komst >0 (1000 kr) 576 60 8 557 22

genomsnitt också höga kapitalinkomster

Kvinnor 568 32 5 384 15 Män 583 81 11 616 26 De samlade kapitalinkomsterna är inte bara Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Beloppen är uttryckta i 2018 års priser. Ränteinkomster inkluderar bl.a. bankränta, schablonintäkt på ojämnt fördelade mellan kvinnor och män utan investeringssparkonto och intäkt vid uthyrning av privatbostad. Beloppen är också inom respektive grupp. En stor del av de avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. samlade kapitalinkomsterna går till individer som även har höga arbetsinkomster (se tabell 3.2). Mönstret är likartat för kvinnor och män. År 2016 Betydande skillnader i sammansättningen av tillföll närmare 50 procent av kvinnors totala kvinnors och mäns kapitalinkomster kapitalinkomster de 20 procent av kvinnorna som hade högst arbetsinkomster, medan närmare De ovan beskrivna skillnaderna mellan kvinnor 60 procent av mäns totala kapitalinkomster tillföll och män vad gäller olika typer av kapital- de 20 procent av männen som hade högst arbetsinkomster medför betydande skillnader i sam- inkomster. Av de olika kapitalinkomstslagen är mansättningen av kvinnors och mäns kapital- det utdelningar i fåmansbolag som är mest koninkomster. År 2016 stod kapitalvinster kopplade centrerade till personer med höga arbetsintill reala tillgångar (främst bostadsförsäljningar) komster.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Tabell 3.2 Andel kapitalinkomster i olika delar av

fördelningen av arbetsinkomster för kvinnor respektive män

2016

Procent K1 K2 K3 K4 K5

Totala kapitalinkomster

Kvinnor 13,1 12,0 12,0 16,0 47,0 Män 11,0 8,2 7,7 14,9 58,1

Reala kapitalvinster

Kvinnor 11,3 13,5 14,3 19,4 41,4 Män 11,6 12,0 14,2 21,0 41,1

Finansiella kapitalvinster

Kvinnor 18,3 14,7 9,4 13,6 44,1 Män 19,4 8,1 4,7 8,5 59,4

Räntor m.m.

Kvinnor 14,3 12,3 13,4 17,4 42,5 Män 14,8 10,9 9,2 15,7 49,4

Utdelning i fåmansbolag

Kvinnor 9,6 5,8 6,2 8,7 69,7 Män 4,3 4,7 4,1 13,9 73,0

Övriga aktieutdelningar

Kvinnor 26,6 10,3 9,9 9,1 44,2 Män 20,3 8,8 5,9 9,3 55,6 Anm.: Kvinnor och män 20 – 64 år rangordnas efter arbetsinkomst. Detta görs separat för kvinnor respektive män. Därefter delas kvinnor in i fem lika stora grupper (kvintilgrupper) och män i fem lika stora grupper. K1 för kvinnor (män) avser de 20 procent av kvinnorna (männen) som har de lägsta arbetsinkomsterna och K5 de 20 procent av kvinnorna (männen) som har de högsta arbetsinkomsterna. Andelarna är avrundade och summerar därför inte alltid till 100. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Kapitalinkomster bland personer 65 år och Liksom för de i yrkesverksam ålder finns det tydäldre liga skillnader i sammansättningen av kvinnors och mäns kapitalinkomster bland de äldre (se Personer i åldersgruppen 65 år och äldre har i diagram 3.4). År 2016 var de reala kapitalvinsterna genomsnitt högre kapitalinkomster än personer i ungefär lika stora i alla åldersgrupper för både åldersgruppen 20 – 64 år. År 2016 hade kvinnor kvinnor och män, 25 000 – 30 000 kronor. Men äldre än 64 år i genomsnitt ungefär 50 procent eftersom äldre kvinnors samlade kapitalinkomhögre kapitalinkomster än kvinnor i yrkesverk- ster bara uppgår till 50 procent av äldre mäns sam ålder. För män var kapitalinkomsterna innebär det att de reala kapitalinkomsterna ca 40 procent högre. Liksom för personer i yrkes- svarade för en dubbelt så stor andel av äldre verksam ålder är kapitalinkomsterna dock betyd- kvinnors samlade kapitalinkomster jämfört med ligt högre bland män äldre än 64 år än bland kvin- mäns, 60 respektive 30 procent. nor i samma åldersgrupp. Finansiella kapitalvinster och övriga kapitalin- Sedan mitten av 1990-talet har kapitalin- komster utgör i stället en betydligt större andel av komsterna ökat kraftigt i åldersgruppen 65 år och kapitalinkomsterna bland äldre män än bland äldre, men något långsammare än för de yrkes- äldre kvinnor. Skillnaden är särskilt tydlig när det verksamma, särskilt för kvinnor (se diagram 3.3). gäller utdelningar från fåmansbolag. Bland män Mellan 1995 och 2016 ökade kapitalinkomsterna stod dessa utdelningar för ca 25 procent av de i den äldre åldersgruppen med ca 400 procent för totala kapitalinkomsterna. För äldre män under män och ca 300 procent för kvinnor. 70 år var dessa utdelningar det största kapital- Den kraftigare ökningen för män än för inkomstslaget (33 procent). Andelen minskar kvinnor har lett till att kvinnors andel av mäns sedan med stigande ålder. kapitalinkomster har minskat. Under slutet av 1990-talet och större delen av 2000-talet varierade Diagram 3.4 Kapitalinkomsternas sammansättning för

kvinnor och män 65 år och äldre 2016

kvinnors andel av mäns kapitalinkomster mellan Medelinkomst i kronor (2018 års priser) 60 och 70 procent. Kvinnors andel av mäns kapitalinkomster har därefter minskat och 2016 var Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster 120 000 Räntor m.m. Utdelning i fåmansbolag kvinnors kapitalinkomster i genomsnitt hälften så Övr. aktieutdelningar stora som mäns i åldersgruppen 65 år och äldre. 100 000 Kvinnor Män 80 000

Diagram 3.3 Genomsnittlig kapitalinkomst för kvinnor och

män 65 år och äldre

60 000 Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns inkomst i procent (höger axel) 40 000 100 000 100 Kvinnor/Män Kvinnor Män 20 000 90 000 90 80 000 80 0 70 000 70 69 74 79 84 69 74 79 84 – – – – 85+ – – – – 85+ 65 70 75 80 65 70 75 80 60 000 60 Ålder 50 000 50 Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. 40 000 40 30 000 30 20 000 20 10 000 10 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

3.2 Kvinnors och mäns samlade de högre inkomstskikten (se diagram 3.6). Andelmarknadsinkomster en kvinnor minskar successivt i den övre hälften av fördelningen av marknadsinkomster. Kvinnors andel av mäns marknadsinkomster har Andelen kvinnor i de översta inkomstgrupökat perna har dock ökat sedan mitten av 1990-talet. År 1995 bestod t.ex. den översta tiondelen till År 2016 hade 91 procent av befolkningen i ålders- 19 procent av kvinnor. År 2016 hade andelen gruppen 20 – 64 år någon form av marknads- kvinnor ökat till 31 procent. Motsvarande minskinkomst (löne- och näringsinkomster samt ning av andelen kvinnor har främst ägt rum i kapitalinkomster). Andelen var något större för mitten av fördelningen. I de lägsta inkomstmän (92 procent) än för kvinnor (90 procent). grupperna var andelen kvinnor och män på Detta förhållande har varit relativt konstant sedan ungefär samma nivåer 2016 som 1995. mitten av 1990-talet. Kvinnor har i genomsnitt lägre marknadsin- Diagram 3.6 Andel kvinnor i olika delar av fördelningen av

marknadsinkomster

komster än män (se diagram 3.5). Mellan 1995 Procent och 2016 har den genomsnittliga marknads- 80 inkomsten dock ökat snabbare för kvinnor 70 1995 2016 (105 procent) än för män (88 procent). Detta 60 beror på att arbetsinkomsterna i genomsnitt ökade snabbare för kvinnor än för män (se 50 diagram 2.1). Kvinnors andel av mäns marknads- 40 inkomster har därför ökat från 65 till 71 procent 30 mellan 1995 och 2016. 20 10

Diagram 3.5 Genomsnittlig marknadsinkomst för kvinnor

0 och män 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns Decilgrupp (marknadsinkomst) inkomst i procent (höger axel) Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Samtliga individer 20 – 64 år rangordnas 450 000 100 efter marknadsinkomst och delas in i 10 lika stora grupper (decilgrupper). Decilgrupp 1 Kvinnor/Män Kvinnor Män avser de tio procent som har de lägsta marknadsinkomsterna och decilgrupp 10 de tio 400 000 90 procent som har de högsta marknadsinkomsterna. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 350 000 80 70 300 000 60 250 000 Kapitalinkomstandelen har ökat för kvinnor och 50 200 000 män med höga marknadsinkomster 40 150 000 30 Kapitalinkomsternas snabba ökning i förhållande 100 000 till arbetsinkomsterna har lett till att kapital- 20 inkomsternas andel av de totala marknadsin- 50 000 10 0 0 komsterna ökat. För män har kapitalinkoms- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. ternas andel ökat från 4,8 till 15,2 procent, och för Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. kvinnor från 3,5 till 10,0 procent mellan 1995 och 2016 (se diagram 3.7).

Andelen kvinnor med höga marknadsinkomster

har ökat

Om alla individer 20 – 64 år rangordnas efter storleken på marknadsinkomsten och delas in i tio lika stora grupper (decilgrupper) visar resultaten att kvinnor är överrepresenterade i förhållande till män i de lägre och de mellersta inkomstskikten och underrepresenterade i förhållande till män i

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 3.7 Kapitalinkomsternas andel av Diagram 3.8 Kapitalinkomstandel i olika delar av

marknadsinkomsterna fördelningen av marknadsinkomster

Procent Procent 18 40 Kvinnor Män 16 35 Kvinnor 14 30 Män 12 25 20 10 15 8 10 6 5 4 0 2 Decilgrupp 1 – 9 Decilgrupp 10 Decilgrupp 1 – 9 Decilgrupp 10 1995 2016 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Observera att andelen kvinnor resp. män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. varierar i de olika decilgrupperna (se diagram 3.6). Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Kapitalinkomsterna har främst ökat bland

Skillnader mellan kvinnors och mäns

personer med höga marknadsinkomster (se

inkomststruktur ökar med stigande ålder

diagram 3.8). I de nedre nio tiondelarna är inkomsterna från kapital fortsatt mycket små. I denna del av fördelningen har kapitalinkoms- År 2016 hade kvinnor i genomsnitt 29 procent ternas andel av marknadsinkomsterna legat stabilt lägre marknadsinkomst än män. Kvinnor hade i runt 2 procent under perioden 1995 – 2016 både genomsnitt lägre marknadsinkomst än män i för kvinnor och män. För den tiondel med högst samtliga åldersgrupper (se diagram 3.9). Skillnamarknadsinkomster har kapitalinkomsternas den var minst, ca 20 procent, i den yngsta åldersandel ökat på ett likartat sätt för kvinnor och män gruppen. I övriga åldersgrupper hade kvinnor i under perioden, från ca 10 procent till ca 30 pro- genomsnitt ca 30 procent lägre marknadsinkomst cent. Att kapitalinkomstandelen ökat mer för än män. män än för kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år Den genomsnittliga arbetsinkomsten ökar för beror på att fler män än kvinnor befinner sig i den både kvinnor och män med stigande ålder upp översta tiondelen av fördelningen av marknads- t.o.m. åldersgruppen 45 – 54 år. I åldersgruppen inkomster, där det skett en kraftig ökning av 55 – 64 år minskar arbetsinkomsten något. Kapikapitalinkomsternas andel. talinkomsterna ökar med stigande ålder, och i en snabbare takt än arbetsinkomsterna. Kapitalinkomstandelen är därför högre i äldre åldersgrupper än i yngre, både för kvinnor och män.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

4.1 Transfereringar och skatter

Diagram 3.9 Genomsnittlig marknadsinkomst för kvinnor

och män efter ålder och inkomstslag 2016

utjämnar skillnader i

Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kapitalinkomstandel i procent (höger axel) marknadsinkomster

Arbetsinkomster Kapitalinkomster Kapitalinkomstandel 600 000 25 Skillnaden mellan kvinnors och mäns individuella 500 000 disponibla inkomster är betydligt mindre än skill- 20 naden i marknadsinkomst. Detta beror på att 400 000 15 skatter och transfereringar minskar skillnaderna 300 000 mellan kvinnors och mäns marknadsinkomster. Eftersom kvinnors marknadsinkomster är lägre 10 200 000 och inkomstskatten är progressiv betalar de också 5 100 000 mindre skatt. Kvinnors skatteinbetalningar är i 0 0 genomsnitt 36 procent lägre än mäns. Vidare är kvinnors inkomster från transfereringar (exklu- Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män sive pensioner) i genomsnitt 51 procent högre än 20 – 24 år 25 – 34 år 35 – 44 år 45 – 54 år 55 – 64 år Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. mäns (se tabell 4.1). Män har dock i genomsnitt högre pension, bl.a. eftersom pensionen till stor I de yngsta åldersgrupperna, 20 – 24 år och del speglar förvärvsinkomsten under arbetslivet. 25 – 34 år, är kapitalinkomsterna förhållandevis

Tabell 4.1 Från marknadsinkomst till individuell disponibel

små för både kvinnor och män, och kapitalin-

inkomst 2016

komstandelen är ungefär densamma för kvinnor Inkomster i kronor (2018 års priser) och andelar i procent som för män. I äldre åldersgrupper är mäns Medelinkomst från Andel med kapitalinkomster högre än kvinnors, vilket bidrar inkomstslaget inkomst till att skillnaden mellan kvinnors och mäns in- Kv/M Kv. Män (%) Kv. Män komststruktur är större i de äldre ålders- Marknadsinkomster 226 300 340 200 67 85 88 grupperna. I gruppen 55 – 64 år utgör t.ex. kapital- +Pensioner 56 600 69 700 81 35 31 inkomster 14 procent av marknadsinkomster för kvinnor och 22 procent för män. +Transfereringar (exkl. pensioner) 35 300 23 300 151 59 52 -Skatter 73 300 114 800 64 96 96

=Individuell

disponibel inkomst 244 900 318 300 77 99 99

4 Från marknadsinkomst till

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. individuell disponibel inkomst Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Individuell disponibel inkomst består av en indi- I tabell 4.2 visas skillnaderna i pensioner och vids sammanlagda inkomst från arbete, kapital andra transfereringar mellan de kvinnor och män och transfereringar minus skatter. Eftersom ana- som tar del av de olika transfereringarna. För lysen i detta avsnitt avser den samlade betydelsen personer med pensionsinkomster var kvinnors av alla inkomstslag behandlas inkomsterna för genomsnittliga pensionsinkomst 72 procent av hela befolkningen 20 år och äldre i ett samman- mäns 2016. Detta beror på att pensionen till stor hang. del baseras på tidigare förvärvsinkomst. Av 33 tabellen framgår att kvinnor i högre grad har pensionsinkomster än män, 35 respektive 31 procent av alla äldre än 19 år. Detta beror främst på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män, vilket leder till att det finns drygt 15 procent fler kvinnor än män över 65 år.

33 I avsnitt 2 och 3 i denna bilaga analyserades arbetsinkomsterna i 20 – 64 år och 65 år och äldre var för sig. Eftersom populationerna inte är åldersgruppen 20 – 64 år samt kapitalinkomsterna i åldersgrupperna desamma i detta och tidigare avsnitt är inte uppgifterna jämförbara med varandra.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Kvinnor med inkomst från lönerelaterade Tabell 4.2 Transfereringar 2016 transfereringar (transfereringar som har till Inkomster i kronor (2018 års priser) och andelar i procent uppgift att ersätta inkomstbortfall under arbets- Medelinkomst för Andel med personer som har inkomst livet när individen inte kan förvärvsarbeta på sitt inkomst från ordinarie arbete på grund av t.ex. sjukdom eller inkomstslaget Kv/M vård av barn) hade 2016 i genomsnitt 14 procent Kv. Män (%) Kv. Män högre inkomster från dessa transfereringar än Pensioner 162 800 226 700 72 35 31 män. Skillnaden beror på att kvinnor använder Inkomstrelaterad fler föräldrapenningdagar och därför har högre allmän pension 124 700 170 600 73 28 25 inkomster från föräldrapenning än män. Män har Garantipension 21 000 21 500 98 14 3 dock högre inkomster från andra lönerelaterade Tjänstepension 44 700 86 000 52 27 25 transfereringar. Kvinnor med sjuk- och aktivitets- Privat pension 32 900 41 000 80 12 11 ersättning samt arbetsmarknadsstöd hade i Änkepension 43 400 0 - 7 0 genomsnitt lägre inkomster från dessa trans- Övriga pensioner 23 700 42 400 56 1 1 fereringar än män eftersom kvinnors arbetsinkomster är lägre än mäns. De kvinnor som upp-

Lönerelaterade

transfereringar 64 800 56 900 114 33 27

bar sjukpenning var i genomsnitt sjukskrivna Arbetsmarknadsstöd 59 900 71 300 84 5 5 längre än de män som uppbar sjukpenning, samtidigt som mäns arbetsinkomster var högre. Sjukpenning 56 100 56 600 99 11 6 Detta fick till följd att de kvinnor och män som Föräldrapenning 36 500 24 100 151 17 14 uppbar sjukpenning i genomsnitt hade ungefär Sjuk- och lika mycket i sjukpenning. aktivitetsersättning 103 100 115 200 89 5 4 Skillnaden mellan kvinnors och mäns försörj- Försörjningsrelaterade ningsrelaterade transfereringar är betydligt större

transfereringar 26 900 15 300 176 38 34

än skillnaden mellan lönerelaterade transfere- Barnbidrag 14 400 12 800 113 28 24 ringar. Kvinnor hade 2016 i genomsnitt 76 pro- Bostadsbidrag 21 300 13 400 159 5 3 cent högre ersättning från försörjningsrelaterade Underhållsstöd (netto) 1 18 600 -11 300 -165 7 6 transfereringar än män. Skillnaden mellan kvin- Ekonomiskt bistånd 51 200 46 300 111 3 3 nor och män är störst för bostadsbidrag och Bostadstillägg 30 500 31 200 98 8 4 underhållsstöd, vilket beror på att det är vanligare Äldreförsörjningsstöd 43 800 31 100 141 0 0 att barn med särlevande föräldrar är skrivna hos Övriga transfereringar 10 800 9 400 115 36 29 mamman. Kvinnor mottar i genomsnitt mer underhållsstöd och underhållsbidrag än de Samtliga

transfereringar 111 300 122 100 91 83 76

betalar, medan det motsatta gäller för män. Detta Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Beloppen är avrundade får till följd att underhållsstöd och underhålls- och stämmer därför inte alltid överens med summan. bidrag i genomsnitt är en positiv transferering för 1 Här ingår såväl underhållsstöd via Försäkringskassan som underhållsbidrag som föräldrarna reglerar själva. kvinnor och en negativ transferering för män. Det Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. är dessutom betydligt vanligare att kvinnor har dessa transfereringar än män. Undantaget är Sedan 1995 har både kvinnors och mäns transekonomiskt bistånd där andelen är ungefär fereringsinkomster (exklusive pension) minskat. densamma bland kvinnor och män. Mellan 2005 och 2011 föll de genomsnittliga transfereringsinkomsterna. Kvinnors och mäns minskade inkomster från transfereringar berodde till stor del på att transfereringarna från sjukpenning, sjukersättning och arbetsmarknadsstöd (a-kassa och aktivitetsersättning) sjönk. Både andelen i befolkningen som erhöll dessa transfereringar och den genomsnittliga ersättningen per mottagare sjönk. År 1995 hade ca 75 procent av kvinnorna och ca 69 procent av männen inkomst från transfereringar (exklusive pensioner), medan motsvarande andel 2016 var 59 procent respektive 52 procent. Samtidigt har skillnaden

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

mellan kvinnors och mäns transfererings- Diagram 4.2 Genomsnittliga direkta skatter för kvinnor och

män

inkomster ökat. År 1995 var kvinnors trans- Skatt i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns skatter i fereringsinkomster 26 procent högre än mäns, procent (höger axel) 2016 var de 51 procent högre (se diagram 4.1). 140 000 100

Kvinnor/Män Kvinnor Män 90 Diagram 4.1 Genomsnittliga transfereringsinkomster 120 000 80

(exklusive pension) för kvinnor och män

Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns 100 000 70 inkomst i procent (höger axel) 60 80 000 50 000 200 50 Kvinnor/Män Kvinnor Män 45 000 180 60 000 40 40 000 160 40 000 30 35 000 140 20 30 000 120 20 000 10 25 000 100 0 0 20 000 80 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. 15 000 60 Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 10 000 40

5 000 20

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 4.2 Kvinnors andel av mäns

disponibla inkomst har varit

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

oförändrad i 20 år

Både kvinnors och mäns direkta skatteinbetal- När samtliga inkomster, transfereringar och ningar har ökat sedan 1995, dock inte i samma utskatter tas med i beräkningen och fokus förflyttas sträckning som marknadsinkomsterna. Förändfrån individernas marknadsinkomst till den disringen av de genomsnittliga skatteinbetalningarna ponibla inkomsten minskar de ekonomiska skillunder perioden beror i huvudsak på den ekonaderna mellan kvinnor och män. År 2016 hade nomiska konjunkturen, även om politiska beslut kvinnor 20 år och äldre i genomsnitt 67 procent också har haft betydelse. Kvinnors andel av mäns av mäns marknadsinkomst, medan kvinnors anskatter har under en lång period legat stabilt kring del av mäns individuella disponibla inkomst upp- 60 procent. Sedan 2012 har kvinnors andel ökat gick till 77 procent. Sedan 1995 har såväl kvinnors något och ligger 2016 på 64 procent (se som mäns disponibla inkomster ökat. Eftersom diagram 4.2). ökningen under perioden 1995 – 2016 uppgått till 85 procent för både kvinnor och män var kvin-

nors andel av mäns individuella disponibla inkomst oförändrad 2016 jämfört med 1995 (se

diagram 4.3). Bakom denna stabila bild döljer sig dock olika

typer av förändringar, vilka behandlas i fördjupningsrutan nedan.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 4.3 Genomsnittlig individuell disponibel inkomst Diagram 4.4 Andel kvinnor i olika delar av fördelningen av

för kvinnor och män individuell disponibel inkomst

Medelinkomst i kronor (2018 års priser) och kvinnors andel av mäns Procent medelinkomst i procent (höger axel) 80 350 000 100 70 1995 2016 Kvinnor/män Kvinnor Män 90 300 000 60 80 50 250 000 70 40 60 200 000 30 50 20 150 000 40 10 100 000 30 0 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 50 000 Decilgrupp (disponibel inkomst) 10 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Samtliga individer 20 år och äldre 0 0 rangordnas efter individuell disponibel inkomst och delas in i 10 lika stora grupper 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 (decilgrupper). Decilgrupp 1 avser de tio procent som har lägst inkomst och decilgrupp 10 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. de tio procent som har högst inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

4.3 Kvinnor är underrepresenterade i

den övre delen av fördelningen

Om alla individer 20 år eller äldre rangordnas efter storleken på den individuella disponibla inkomsten, och därefter delas in i tio lika stora inkomstgrupper (decilgrupper), framgår att kvinnor är underrepresenterade och män överrepresenterade i den övre halvan av fördelningen av individuell disponibel inkomst (se diagram 4.4). Andelen kvinnor i inkomstgrupperna minskar successivt högre upp i fördelningen. Andelen kvinnor i de översta inkomstgrupperna har dock ökat mellan 1995 och 2016. År 1995 bestod fördelningens översta tiondel av 24 procent kvinnor. År 2016 hade andelen ökat till 32 procent.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Varför är skillnaden i disponibel inkomst och män (jfr avsnitt 3 i denna bilaga). För befolkmellan kvinnor och män oförändrad? ningen 20 år och äldre har kapitalinkomsterna dessutom blivit mer ojämnt fördelade mellan Skillnaden mellan kvinnors och mäns individuella kvinnor och män under perioden. Sammantaget disponibla inkomst har varit oförändrad mellan gör detta att kapitalinkomsterna har bidragit till 1995 och 2016, med undantag för enstaka år. att öka inkomstgapet och motverkat det mins- Samtidigt har skillnaden minskat i det största in- kade bidraget från arbetsinkomsterna. komstslaget; arbetsinkomster. Det är därför av Skatten på arbetsinkomster är progressiv intresse att undersöka varför skillnaden i indivi- medan skatten på kapital är proportionerlig. duell disponibel inkomst varit stabil. För detta Därför har den jämnare fördelningen av arbetsinsyfte beskrivs i denna fördjupningsruta den komster samt kapitalinkomsternas växande andel genomsnittliga skillnaden i individuell disponibel av disponibel inkomst bidragit till att även inkomst mellan kvinnor och män i termer av skatternas utjämnande effekt har avtagit. Även inkomstgap. Inkomstgapet definieras som skill- politiska beslut har bidragit till att den utnaden i kvinnors och mäns genomsnittliga jämnande effekten av skatterna har minskat. individuella disponibla inkomst i procent av mäns Pensioner bidrar till att öka skillnaderna mellan genomsnittliga individuella disponibla inkomst. kvinnors och mäns individuella disponibla 34 Med denna definition var inkomstgapet 2016 inkomst, men bidraget till inkomstgapet är 23 procent för personer 20 år och äldre. relativt litet och har minskat något sedan mitten Inkomstgapet kan dekomponeras (delas upp) av 1990-talet. Övriga transfereringar minskar på de inkomstslag som utgör individuell disponi- inkomstgapet, men även denna effekt är relativt bel inkomst. Därigenom är det möjligt att ange liten och har minskat sedan början av 2000-talet. varje enskilt inkomstslags bidrag till inkomstgapet. Ett positivt bidrag innebär att inkomst- Diagram 4.5 Inkomstgap i individuell disponibel inkomst

samt bidrag per inkomstslag

slaget bidrar till att öka skillnaden mellan kvin- Procent nors och mäns individuella disponibla inkomst medan ett negativt bidrag innebär det motsatta. Arbetsinkomster Kapitalinkomster 80 Bidragen från inkomstslagen summerar till det Pension Övriga transfereringar totala inkomstgapet för individuell disponibel Skatt Disponibel inkomst inkomst. 60 Redovisningen av de olika inkomstslagens bidrag till det samlade gapet i individuell disponibel 40 inkomst görs för åldersgruppen 20 år och äldre, gruppen 20 – 64 år samt gruppen 65 år och äldre. 20

Åldersgruppen 20 år och äldre

0 Diagram 4.5 visar att skillnader i arbetsinkomster -20 bidrar mest till skillnader i disponibel inkomst såväl 1995 som 2016. Bidraget från arbetsin- -40 komster har dock minskat sedan början av 2000- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 talet. I stället har bidraget från kapitalinkomster Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. ökat, vilket är huvudorsaken till att inkomstgapet Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. varit oförändrat snarare än minskat sedan 1995. Bidraget till inkomstgapet från ränteinkomster och Kapitalinkomster är mer ojämnt fördelade mellan aktieutdelningar har ökat sedan 2006 kvinnor och män än arbetsinkomster. Mellan Bidraget från kapitalinkomster kan delas upp i 1995 och 2016 har kapitalinkomsternas andel av bidrag från ränte- och utdelningsinkomster samt den disponibla inkomsten ökat för både kvinnor

34 Inkomstgap = 100 · (ink. för män – ink. för kvinnor) / ink. för män.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

bidrag från realiserade kapitalvinster. Enskilda år Åldersgruppen 20 – 64 år 35 har de realiserade kapitalvinsterna varit stora och bidragit till att öka inkomstgapet kraftigt. Sedan Diagram 4.8 visar att inkomstgapet varit relativt 2006 beror kapitalinkomsternas ökade bidrag till stabilt på ca 20 procent för personer i åldersinkomstgapet dock främst på räntor och aktie- gruppen 20 – 64 år under perioden 1995 – 2016. utdelningar (se diagram 4.6). År 2016 var bidraget Eftersom denna åldersgrupp utgör huvuddelen av från kapitalinkomster till inkomstgapet ca 11 pro- de som är 20 år och äldre, är de olika inkomstcent. Mer än hälften av detta bidrag härstammar slagens betydelse för inkomstgapet ungefär denfrån utdelning från fåmansbolag (se diagram 4.7). samma för denna grupp som för hela befolkningen 20 år och äldre. Vissa skillnader finns

Diagram 4.6 Kapitalinkomsternas bidrag till inkomstgapet i

dock.

individuell disponibel inkomst

Kapitalinkomsternas fördelning mellan kvin- Procent nor och män i åldersgruppen 20 – 64 år har varit i 16 Ränteinkomster, utdelning m.m. Realiserade kapitalvinster stort sett oförändrad under tidsperioden. Kapital- 14 inkomsternas ökade bidrag till inkomstgapet i denna åldersgrupp förklaras därför enbart av in- 12 komstslagets ökade betydelse. Pensioner förekommer i relativt liten omfatt- 10 8 ning i åldersgruppen 20 – 64 år. I stället har övriga transfereringar delats upp i två delar, försörj- 6 ningsrelaterade och lönerelaterade transfere- 4 ringar. I början av perioden var det främst de 2 försörjningsrelaterade transfereringarna, t.ex. 0 bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd, som bidrog till att minska inkomstgapet men fr.o.m. 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 2000 är det de lönerelaterade transfereringarna, t.ex. sjukpenning och arbetsmarknadsstöd, som Diagram 4.7 Kapitalinkomsternas bidrag till inkomstgapet i minskar inkomstgapet mest i denna åldersgrupp.

individuell disponibel inkomst 2016

Den samlade betydelsen av transfereringarna är Procent dock relativt liten.

14 Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster Utdelning fåmansbolag Övr. aktieudelning Räntor m.m. 12

10 Realiserade kapitalvinster 8

6 Räntor och utdelning 4 m.m 2

0 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

35 Kapitalvinster består av vinster som uppstår vid försäljning av reala (t.ex. fastigheter) eller finansiella (t.ex. aktier) tillgångar.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 4.8 Inkomstgap i individuell disponibel inkomst Liksom i den yngre åldersgruppen betalar män

samt bidrag per inkomstslag, 20 – 64 år

i denna åldersgrupp mer skatt än kvinnor, vilket Procent minskar inkomstgapet. Skatternas utjämnande Arbetsinkomst Kapitalinkomster effekt har dock minskat under perioden. 80 Lönerelaterade transf. Förs. rel. transf. mm Sammanfattningsvis innebär resultaten att de inkomstrelaterade pensionerna har blivit mer Skatt Ind. disp. inkomst jämnt fördelade mellan kvinnor och män i ålders- 60 gruppen 65 år och äldre. Denna effekt har dock 40 motverkats av att skatter och grundskyddet har blivit mindre omfördelande. Samtidigt har kapitalinkomsternas bidrag till inkomstgapet ökat 20 både till följd av att de har ökat i betydelse och att de har blivit mer ojämnt fördelade mellan kvinnor och män i denna åldersgrupp. 0

-20 Diagram 4.9 Inkomstgap i individuell disponibel inkomst

samt bidrag per inkomstslag, 65 år och äldre

Procent -40 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 110 Inkomstrelaterad pension Tjänstepension mm Förvärvsinkomst Kapitalinkomst Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. 90 Grundskydd Skatt mm Ind. disp. inkomst 70

Åldersgruppen 65 år och äldre

50 Även för befolkningen 65 år och äldre har inkomstgapet varit i princip oförändrat sedan 1995, 30 men på en något högre nivå än för befolkningen i 10 yrkesverksam ålder. Inkomstsammansättningen i denna åldersgrupp är dock inte densamma som -10 för personer i arbetsför ålder och förklaringen till inkomstgapets utveckling är också en annan. -30 Den inkomstrelaterade pensionens bidrag till inkomstgapet har minskat medan tjänstepens- -50 ionens bidrag har varit relativt oförändrat under 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Den stora förändringen som syns 2003 beror på det nya pensionssystemet. perioden (se diagram 4.9). Utvecklingen beror Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. främst på att kvinnor i yngre åldersgrupper förvärvsarbetat i större utsträckning än äldre åldersgrupper, och därmed har de högre Inkomstslagens betydelse för inkomstgapet inkomstrelaterad pension. Grundskyddet, som varierar mellan åldersgrupper ska tillförsäkra pensionärer en lägsta inkomst och bl.a. inkluderar garantipension och bostadstillägg, Inkomstgapet mellan kvinnor och män varierar i bidrog till att minska inkomstskillnaderna mellan olika åldersgrupper. När kvinnor och män delas 36 kvinnor och män betydligt när det infördes 2003. in i ettårsklasser framgår att inkomstgapet ökar Sedan dess har grundskyddet dock minskat för i princip varje åldersgrupp upp till drygt 70 år kraftigt i betydelse. Kapitalinkomsternas och för att sedan minska. År 2016 var inkomstgapet förvärvsinkomsternas bidrag till inkomstgapet som störst för 73-åringar (se diagram 4.10). har ökat under perioden.

36 Analysen är gjord på ett tvärsnitt vilket innebär att skillnaden mellan Till exempel har äldre kvinnor haft andra förutsättningar att förvärvsarbeta åldersgrupperna dels beror på att åldern generellt påverkar inkomsterna, än yngre. dels att individerna har växt upp, levt och arbetat under olika tidsperioder.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

I åldersgrupperna upp till strax över 30 år är det minskar i högre åldrar. Sammantaget innebär främst arbetsinkomster som ökar inkomstgapet. detta att skillnaden i individuell disponibel in- Skatter och transfereringar, främst föräldra- komst ökar något med åldern i denna ålderspenning men även andra transfereringar kopplade kategori. till barn, verkar i motsatt riktning. För personer 65 år och äldre minskar arbetsin- För personer mellan strax över 30 och 64 år komsternas betydelse för inkomstgapet kraftigt, minskar arbetsinkomsternas bidrag till inkomst- medan betydelsen av kapitalinkomster fortsätter gapet. Samtidigt får kapitalinkomsterna ökad att vara relativt stor. Pensionsinkomsterna har betydelse för gapet. Transfereringarnas utjäm- störst betydelse för inkomstgapet i denna åldersnande effekt mellan kvinnor och män minskar i grupp. Inkomstgapet fortsätter öka upp till 73 års denna åldersgrupp. I dessa åldrar är det främst ålder. Därefter minskar inkomstgapet, då kapitaltransfereringarna i form av sjukpenning, sjuk- inkomsternas och arbetsinkomsternas bidrag ersättning och underhållsstöd som minskar skill- succesivt minskar med åldern samtidigt som naderna, men bidraget från dessa transfereringar transfereringarnas utjämnande effekt ökar något.

Diagram 4.10 Inkomstgapet i individuell disponibel inkomst samt bidrag per inkomstslag 2016

Procent 70 Arbetsinkomster Kapitalinkomster 60 Pension Övriga transfereringar Skatt Individuell disponibel inkomst 50

-10

-20

-30 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90

Ålder

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Skillnaden i individuell disponibel inkomst Det har tidigare konstaterats att det genommellan kvinnor och män ökar i toppen snittliga inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat 1995 – 2016. Det betyder dock I diagram 4.4 har avgränsningen av inkomst- inte att inkomstutvecklingen har varit densamma grupperna skapats utifrån en gemensam rang- för kvinnor och män i toppen och botten av ordning av individuell disponibel inkomst för hela fördelningen av individuella disponibla inkomstden vuxna befolkningen. Inkomstskillnaderna er. För att undersöka detta närmare kan kvinnor inom varje grupp kommer genom denna och män i stället rangordnas var för sig efter konstruktion vara begränsad. I stället visar sig de individuell disponibel inkomst och därefter delas inkomstskillnader som finns mellan könen i en in i tio lika stora grupper. I inkomstgrupp 1 jämojämn fördelning av antalet kvinnor och män förs då de 10 procent av kvinnorna med lägst inom grupperna. inkomst med de 10 procent av männen med lägst inkomst. Motsvarande jämförelse görs mellan

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

kvinnor och män i varje inkomstgrupp. Andelen 4.4 Toppinkomster kvinnor respektive män kommer då i stort sett vara densamma i varje grupp, men kvinnors och Kapitalinkomster har blivit viktigare bland mäns genomsnittsinkomst kan skilja sig från toppinkomsttagarna, både bland kvinnor och män varandra. Därmed kan inkomstskillnadernas utveckling i olika delar av kvinnors och mäns fördel- Resultaten i tidigare avsnitt visar att andelen kvinningar analyseras närmare (se diagram 4.11). nor i den översta delen av fördelningen har ökat. Samtidigt har inkomsterna för de 10 procent av Diagram 4.11 Skillnad i individuell disponibel inkomst kvinnorna med högst individuell disponibel in-

mellan kvinnor och män i inkomstgrupper där

komst inte ökat lika snabbt som för de 10 procent

gruppindelningen gjorts separat för kvinnor respektive män

av männen med högst individuell disponibel in- Procent 40 komst. För att få en djupare förståelse av utveck- 1995 2016 lingen i toppen av fördelningen av individuella 30 disponibla inkomster analyseras i detta avsnitt fördelningen av inkomster mellan kvinnor och 20 män bland den procenten av hela befolkningen 10 med högst individuell disponibel inkomst. Andelen kvinnor har ökat även i den yttersta 0 toppen av fördelningen av de individuella dispo- -10 nibla inkomsterna. Detta framgår när den översta tiondelen av fördelningen delas upp i tio lika stora grupper (decilgrupper), se tabell 4.3. År 1995 -20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 bestod fördelningens översta hundradel av

Inkomstgrupper

18 procent kvinnor. År 2016 hade andelen ökat Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. till 31 procent.

I inkomstgrupp 1 (med lägst individuell dispo- Tabell 4.3 Andel kvinnor i den översta tiondelen av

fördelningen av individuella disponibla inkomster

nibel inkomst) hade kvinnor 12 procent högre Procent individuell disponibel inkomst än män 2016. I 1995 2016 resterande 9 inkomstgrupper har kvinnor lägre inkomster än män. Skillnaden i individuell p91 – p95 28 33 disponibel inkomst mellan kvinnor och män i p96 – p99 22 31 inkomstgrupperna 2 till 9 har minskat mellan p100 18 31 1995 och 2016. Däremot har skillnaden ökat Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år eller äldre. p100 avser den översta procenten av fördelningen, p96 – p99 avser de översta fem procenten exklusive mellan de 10 procent av männen och kvinnorna den översta procenten osv. med högst inkomster. Då 1 procent av inkomsten Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. i den högsta inkomstgruppen motsvarar betydligt Utvecklingen av inkomsternas sammansättning större skillnad i kronor än i övriga inkomstbland toppinkomsttagarna mellan 1995 och 2016 grupper får de ökade skillnaderna mellan kvinnor har varit ungefär densamma för kvinnor som för och män med högst individuell disponibel män. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt i inkomst stort genomslag på den genomsnittliga omfattning, och för den yttersta inkomsttoppen inkomstskillnaden. Detta förklarar varför den har kapitalinkomster blivit det viktigaste ingenomsnittliga skillnaden i individuell disponibel komstslaget (se diagram 4.12). Kapitalinkomsterinkomst är oförändrad mellan 1995 och 2016 nas andel har ökat relativt mycket även för introts att inkomstgapet har minskat i större delen komsttagarna strax under den översta procenten av fördelningen. Utvecklingen av inkomsterna i (den översta tiondelen exklusive topprocenten), toppen av fördelningen analyseras närmare i men för dessa är arbetsinkomster fortfarande det avsnitt 4.4. dominerande inkomstslaget. Detta gäller både kvinnor och män. I de nedre nio tiondelarna av fördelningen av individuella disponibla inkomster var inkomsterna från kapital relativt obetydliga både 1995 och 2016.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Förutom att män 2016 fortfarande utgjorde procenten i fördelningen av individuella dispo-

ca 70 procent av alla med mycket höga arbetsin- nibla inkomster. Resultaten i diagram 4.13 visar 37 komster, mycket höga kapitalinkomster eller en att det inte är samma personer som befinner sig i kombination av höga arbets- och kapitalinkoms- topprocenten under olika år mellan 2012 och

ter hade män som ingick i topprocenten i 2016. Majoriteten av de som befann sig i topprogenomsnitt både högre arbetsinkomster och centen 2012 hade några år senare flyttat nedåt i högre kapitalinkomster än kvinnorna. Bland in- fördelningen. Ungefär 71 procent av de kvinnor

komsttagarna strax under den översta procenten som tillhörde topprocenten 2012 hade lämnat

såg det något annorlunda ut. År 2016 hade män i denna grupp redan efter ett år, och endast 13 prodenna grupp i genomsnitt högre arbetsinkomster cent fanns kvar i topprocenten även de fyra

än kvinnor, medan kvinnor i genomsnitt hade påföljande åren. högre kapitalinkomster än män.

Diagram 4.13 Varaktighet i topprocenten bland 2012 års

toppinkomsttagare

Diagram 4.12 Bruttoinkomstens sammansättning för

toppinkomsttagare Index 2012=100 Medelinkomst i kronor (2018 års priser) 100 Kvinnor Män Arbetsinkomst/transfereringar Kapitalvinster Övr. kapitalinkomster 90

4 000 000 80 Kvinnor Män 70 3 000 000 60

50 2 000 000 40

1 000 000 30

20 0 10 1995 2016 1995 2016 1995 2016 1995 2016 0 p91 – p99 p100 p91 – p99 p100 2012 2013 2014 2015 2016 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år eller äldre. Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. p100 avser den översta procenten i Källor: Statistiska centralbyrån (LINDA) och egna beräkningar. fördelningen av individuell disponibel inkomst och p91 – p99 de översta tio procenten exklusive den översta procenten. Staplarna i diagrammet visar genomsnittlig individuell En betydligt större andel av männen finns kvar i bruttoinkomst av respektive inkomstslag. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. topprocenten under flera år. Ungefär 55 procent

av de män som tillhörde topprocenten 2012 fanns kvar även året efteråt, och 28 procent av männen

Kvinnor finns inte kvar i topprocenten lika länge

bland 2012 års toppinkomsttagare fanns kvar i

som män

topprocenten även de fyra påföljande åren.

En stor andel av de kvinnor och män som till- En persons position i fördelningen av individuell hörde topprocenten 2012 gjorde detta till följd av disponibel inkomst ett specifikt år beror till viss att de hade realiserade kapitalvinster under det del på årsvisa variationer i den disponibla inaktuella året. Nästkommande år, 2013, redovisade komsten. Tillfälliga händelser såsom arbetslöshet, 2012 års toppinkomsttagare i genomsnitt avsevärt sjukdom, studier eller barnafödande kan leda till lägre kapitalvinster (se diagram 4.14), och många en temporärt låg inkomst. En bostadsförsäljning tillhörde då inte längre den absoluta toppen i kan ge en kraftig inkomstökning ett specifikt år. fördelningen. Kvinnors snabbare utflöde beror Inkomstskillnader mellan individer ett visst katill stor del på att kvinnor i större utsträckning än lenderår har dock även sin grund i mer varaktiga män ingick i topprocenten till följd av att de skillnader i ekonomiska resurser som inte jämnas realiserade kapitalvinster (se tabell 4.4). År 2012 ut över tiden. var kapitalvinster den främsta inkomstkällan för I detta avsnitt analyseras hur stor andel av

individerna som mer varaktigt tillhör den översta

37 En sådan analys av inkomströrligheten kräver att individers inkomster kan följas under flera perioder. I detta avsnitt utnyttjas därför Statistiska centralbyråns longitudinella s.k. LINDA-databas.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

55 procent av de kvinnor som tillhörde toppro- utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård,

centen. Bland männen i topprocenten var det en socialt skydd (främst äldreomsorg), samt fritid

mindre andel, 23 procent, som hade kapitalvinster och kultur. Tjänster som kan konsumeras av som främsta inkomstkälla. många personer gemensamt (kollektiva tjänster),

såsom infrastruktur, försvar och rättsväsende, Diagram 4.14 Bruttoinkomstens sammansättning för beaktas däremot inte. De individuellt inriktade

individer som tillhörde topprocenten 2012

offentligt finansierade tjänsterna motsvarade Medelinkomst i kronor (2018 års priser) ca 17 procent av bruttonationalprodukten 2016. Arbetsinkomst/transfereringar Kapitalvinster Övr. kapitalinkomster I de fördelningspolitiska redogörelserna 38 3 000 000 räknas de totala subventionerna samman för varje Kvinnor Män hushåll och fördelas sedan lika mellan 2 500 000 2 000 000 medlemmarna i hushållet. Vid en jämförelse av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män är

det dock mer relevant att studera hur stora resur- 1 500 000 1 000 000 ser individen själv förfogar över. Här används begreppet individuell utökad inkomst, som avser

summan av individuell disponibel inkomst och 500 000 värdet av individuella offentligt finansierade 0 2012 2013 2012 2013 tjänster per person.

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (LINDA) och egna beräkningar.

Tabell 4.4 Största inkomstkälla för individer som tillhörde

5.2 De offentligt finansierade

topprocenten 2012

Procent tjänsternas omfattning och

fördelning på individnivå

Kvinnor Män 2012 2013 2012 2013 Arbetsinkomst/transfereringar 31 82 52 75 Värdet av de individuella offentligt finansierade tjänster som kvinnor mottar är i genomsnitt Kapitalvinster 55 6 23 4 högre än värdet av de tjänster som män mottar.

Övr. kapitalinkomster 14 12 25 21

Detta har en utjämnande effekt på skillnaderna i Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Källor: Statistiska centralbyrån (LINDA) och egna beräkningar. ekonomiska resurser mellan könen, dvs. skillnaden mellan kvinnors och mäns individuella

utökade inkomst var mindre än skillnaden mellan deras individuella disponibla inkomst 2016 (se

diagram 5.1).

5 Individuell utökad inkomst

Den främsta orsaken till att kvinnor mottar

mer individuella offentligt finansierade tjänster än

5.1 Ett vidgat inkomstbegrepp fångar

män är att det bland särlevande föräldrar är

värdet av offentligt finansierade

vanligare att barnen är skrivna hos mamman än

tjänster

hos pappan och att värdet av barnens individuella

offentligt finansierade tjänster i beräkningarna Den offentliga sektorn omfördelar även resurser hänförs de vuxna i det hushåll där barnen är mellan kvinnor och män genom offentligt skrivna. Att fler kvinnor än män studerar och att 39 finansierade tjänster såsom skola, omsorg och kvinnor lever längre än män bidrar emellertid hälsovård. När de individuella offentligt finanockså. sierade tjänsternas betydelse för fördelningen av

ekonomiska resurser analyseras inkluderas offentligt finansierade tjänster inom områdena

38 Se t.ex. budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 Förslag till 39 En översyn av hur individuella offentligt finansierade tjänster till barn statsbudget, finansplan m.m. bilaga 4) och 2013 års ekonomiska med särlevande föräldrar fördelas mellan föräldrarna i FASIT har påbörjats vårproposition (prop. 2012/13:100 bilaga 2). av Statistiska centralbyrån. Barnens individuella offentligt finansierade tjänster kommer framöver att fördelas lika mellan vårdnadshavare.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

Diagram 5.1 Individuell utökad inkomst för kvinnor och män Kvinnor mottar även mer socialt skydd, där bl.a.

2016

äldreomsorg ingår, jämfört med män. Medelinkomst i kronor (2018 års priser) 600 000

Tabell 5.1 Individuella offentligt finansierade tjänster till

Individuell disponibel inkomst Utbildning

kvinnor och män fördelade efter ålder och hushållstyp 2016

500 000 Hälso- och sjukvård Socialt skydd Kronor, 2018 års priser Kultur och fritid Barnens välfärdstjänster Totalt Värdet från Värdet från vuxen barnen 1 400 000

Samtliga 20+ år

300 000 Kvinnor 119 400 66 400 43 100 Män 92 400 57 000 35 400 200 000 Samtliga 20+ år utan barn Kvinnor 76 500 76 500 0 100 000 Män 63 800 63 800 0

Samtliga 20+ år med barn

0 Kvinnor 175 600 46 100 129 500 Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Män 155 200 42 100 113 100 Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

20 – 64 år utan barn

Kvinnor 49 200 49 200 0 Behovet av individuella offentligt finansierade tjänster varierar kraftigt i olika faser av livet. Män 46 200 46 200 0 Sammansättningen av de individuella offentligt 20 – 64 år med barn finansierade tjänsterna varierar därför med ålder Kvinnor 176 500 45 300 131 200 och med familjesituation. I tabell 5.1 redovisas Män 155 900 41 200 114 700 värdet av de samlade individuella offentligt

65+ år utan barn

finansierade tjänsterna 2016, uppdelat efter kön, Kvinnor 115 000 115 000 0 åldersgrupp och förekomst av hemmaboende Män 96 800 96 800 0 barn upp till 19 år. Värdet av de individuella offentligt finansierade tjänster som mottogs av

65+ år med barn

kvinnor uppgick i genomsnitt till Kvinnor 111 600 102 800 8 900 ca 109 400 kronor. För män uppgick värdet i Män 121 700 79 200 42 500 genomsnitt till 92 400 kronor. Kvinnor mottar Anm.: I tabellen beaktas individuella offentligt finansierade tjänster inom områdena utbildning inklusive barnomsorg, hälso- och sjukvård, socialt skydd individuella offentligt finansierade tjänster till ett (främst äldreomsorg) samt fritid och kultur. I hushåll med sammanboende högre värde än män i samtliga grupper. fördelas de individuella offentligt finansierade tjänsterna lika mellan de vuxna. De individuella offentligt finansierade tjänsterna riktade till barn delas lika Värdet av individuella offentligt finansierade mellan de vuxna i hushållet. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. tjänster redovisas också uppdelat efter värdet av 1 Värdet från barns individuella offentligt finansierade tjänster varierar i olika de tjänster som avser de vuxna respektive det grupper, vilket främst beror på att antalet barn i genomsnitt varierar i de olika grupperna. värde föräldrar får indirekt för att de har Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. hemmaboende barn. Subventionerad barnomsorg och utbildning är mycket betydelsefullt och ökar Om alla individer 20 år eller äldre rangordnas föräldrarnas och barnens ekonomiska resurser. efter storleken på den individuella disponibla Att kvinnor tillgodoräknas barnomsorg, inkomsten, och därefter delas in i tio lika stora utbildning samt hälso- och sjukvård i större inkomstgrupper framgår att de individuella utsträckning än män förklaras som nämnts ovan offentligt finansierade tjänsterna tillfaller kvinnor av att barn med särlevande föräldrar oftare är och män i samtliga delar av fördelningen av folkbokförda hos modern. individuell disponibel inkomst (se diagram 5.2). Även om barnens individuella offentligt Eftersom personer med förvärvsinkomster finansierade tjänster inte beaktas mottar kvinnor generellt sett är koncentrerade till den övre delen i genomsnitt mer individuella offentligt av fördelningen (jämfört med exempelvis perfinansierade tjänster än män. Det förklaras av att soner med pensionsinkomster) och kvinnor och värdet för hälso- och sjukvårdstjänster samt för män med barn i allmänhet befinner sig i förvärvsutbildning är högre för kvinnor än för män. aktiv ålder, går barnens individuella offentligt finansierade tjänster främst till personer i den

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 3

övre delen av fördelningen. Om värdet av barnens 6 Konsekvenser av åtgärder i denna individuella offentligt finansierade tjänster exklu- proposition för fördelningen av deras blir mönstret det omvända. Värdet av de ekonomiska resurser offentligt finansierade individuella tjänsterna är då i genomsnitt lägre för både kvinnor och män i I denna proposition lämnas förslag till ytterligare den övre delen av fördelningen än i den nedre. ett steg i avskaffandet av skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension. Skatten har Diagram 5.2 Individuella offentligt finansierade tjänster för tidigare sänkts för pensionärer med lägre in-

kvinnor och män i olika inkomstgrupper 2016

komster. I denna proposition föreslås att skatten Kronor, 2018 års priser sänks för pensionärer med högre inkomster. 160 000 Eftersom kvinnor är underrepresenterade bland Utbildning Hälso- och sjukvård 140 000 Socialt skydd Kultur och fritid Värdet fr barnen pensionärerna i de högre inkomstgrupperna 120 000 bedöms detta steg gynna kvinnor i mindre 100 000 utsträckning än män och därmed minska den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och 80 000 män (se diagram 6.1). 60 000 Satsningar på individuella, offentligt finansierade välfärdstjänster bidrar generellt sett till att 40 000 20 000 öka individernas ekonomiska resurser. De 0 ändrade beräkningar respektive nya åtgärder, som K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M föreslås i denna proposition och som påverkar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 anslag avseende individuella välfärdstjänster, som Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. K avser kvinnor och M avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. föreslås i denna proposition bedöms gynna kvinnor i större utsträckning än män. Redovisningen efter inkomstgrupp visar även att Sammantaget väntas de förslag som lämnas i hälso- och sjukvårdstjänster samt socialt skydd denna proposition medföra att mäns individuella (där äldreomsorg utgör en stor del) i hög grad går utökade inkomst ökar något mer än kvinnors. till den nedre delen av fördelningen och fram-

Diagram 6.1 Genomsnittlig effekt på individuell utökad

förallt till kvinnor. Det förklaras av att dessa

inkomst till följd av åtgärder i denna proposition

individuella offentligt finansierade tjänster i hög Procent grad riktas till ålderspensionärer som ofta finns i 0,25 Bidrag från individuell disponibel inkomst den nedre delen av fördelningen. Även Bidrag från välfärdstjänster utbildningstjänster går i stor utsträckning till 0,20 kvinnor och män med relativt låg individuell disponibel inkomst, i första hand studerande. 0,15 Sammanfattningsvis bidrar de individuella offentligt finansierade tjänsterna i sin helhet 0,10 generellt till en jämnare fördelning av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män. Detta beror dock till stor del på att kvinnor i 0,05 högre grad tillgodoräknas barnens individuella offentligt finansierade tjänster. Om barnens 0,00 Kvinnor Män individuella offentligt finansierade tjänster inte Anm.: Beräkningarna avser den vuxna befolkningen 20 år och äldre. Individuell utökad tillgodoräknas vuxna kvinnor och män blir bilden inkomst är summan av individuell disponibel inkomst och värdet av subventioner för individuella välfärdstjänster. mindre tydlig. I de tre lägsta inkomstgrupperna Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. mottar kvinnor mer individuella offentligt finansierade tjänster än män, medan det omvända förhållandet råder i mitten av fördelningen. I den övre delen av fördelningen är värdet av de individuella offentligt finansierade tjänsterna jämnt fördelat mellan kvinnor och män.

Bilaga 4 Sänkt skatt för personer över 65 år Bilaga till avsnitt 6.1

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 4 Bilaga 4 Sänkt skatt för personer över 65 år

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av promemorian Ett ytterligare steg för att ta bort

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 4

I denna bilaga redovisas det underlag som legat till grund för regeringens förslag i avsnitt 6.1 Sänkt skatt för personer över 65 år.

1 Sammanfattning av promemorian

Ett ytterligare steg för att ta bort

skillnaden i beskattning mellan

löneinkomst och pension

I budgetpropositionen för 2018 aviserade och budgeterade regeringen för att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension i sin helhet ska vara borttagen till 2020. Regeringen uttalade att den återstående skattesänkning bör göras i två steg med den första sänkningen 2019 och den andra 2020. I denna promemoria presenteras ett förslag hur det första steget av två skulle kunna se ut. Enligt förslaget sänks skatten genom att det förhöjda grundavdraget förstärks för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har en fastställd förvärvsinkomst mellan 206 100 och 1 170 800 kronor per år. För personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 1 175 000 kronor per år höjs skatten. Med dessa förändringar i det förhöjda grundavdraget närmar sig beskattningen av förvärvsinkomster för personer över 65 år den som gäller för löntagare under 65 år med jobbskatteavdrag. Förslaget föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 4

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1 Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a § 2 Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 2,94 prisbasbelopp 033 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,162 prisbasbelopp överstiger 2,94 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,482 prisbasbelopp ökat med 11,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,11 men inte 4,45 prisbasbelopp 0,171 prisbasbelopp ökat med 21,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,45 men inte 7,88 prisbasbelopp 1,376 prisbasbelopp minskat med 5,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 9,15 prisbasbelopp 2,164 prisbasbelopp minskat med 15,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 9,15 prisbasbelopp men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av prisbasbelopp den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2017:1212. 6

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 4 Föreslagen lydelse 3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 2,94 prisbasbelopp 33,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,162 prisbasbelopp överstiger 2,94 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,482 prisbasbelopp ökat med 11,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,11 men inte 4,45 prisbasbelopp 0,171 prisbasbelopp ökat med 21,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,45 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,763 prisbasbelopp ökat med 8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp 1,551 prisbasbelopp minskat med 2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp 2,399 prisbasbelopp minskat med 12,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 13,54 men inte 34 prisbasbelopp 1,031 prisbasbelopp minskat med 2,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 34 prisbasbelopp 0,215 prisbasbelopp

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.

PROP. 2018/ 19: 1 B ila ga 4

3 Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har följande instanser yttrat sig över promemorian. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Arbetsgivarverket, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Skattedelegation (NSD), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna (tidigare Sveriges Folkpensionärers Riksförbund och Sveriges Pensionärsförbund), Svenska Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

PROP. 2018/ 19: 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Regeringen beslutar proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019

Rikets styrelse 1

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Diagramförteckning

Diagram 9.1 Antal anslutna kommuner och landsting till förvaltningsområde

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar ramanslagen för 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 2019 under utgiftsområde 1 under 2019 besluta om bidrag som Rikets styrelse, när det gäller anslag som inklusive tidigare åtaganden medför står till regeringens disposition, enligt behov av framtida anslag på högst de tabell 1.1. belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

3. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvalt- 5. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att under 2019 ta upp lån i ningen att under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i fastigheter och tekniska anläggningar som myndighetens verksamhet som inklusive inklusive tidigare upplåning uppgår till tidigare upplåning uppgår till högst högst 1 000 000 000 kronor (avsnitt 4.4.2). 120 000 000 kronor (avsnitt 4.4.1). 6. Riksdagen anvisar ramanslagen för 4. Riksdagen godkänner investeringsplanen budgetåret 2019 under utgiftsområde 1 som riktlinje för anslaget 2:3 Riksdagens Rikets styrelse, när det gäller anslag som fastighetsanslag för 2019 – 2021 (avsnitt står till Riksdagsförvaltningens disposition, 4.4.2). enligt tabell 1.1.

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

7. Riksdagen beslutar att Riksdagens ombuds- 8. Riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetmän (JO) för 2019 får anslagsfinansiera året 2019 under utgiftsområde 1 Rikets anläggningstillgångar som används i mynd- styrelse, för Riksdagens ombudsmän (JO), ighetens verksamhet (avsnitt 4.4.3). enligt tabell 1.1.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 140 685 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 926 469 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 819 396 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 101 516 3:1 Sametinget 54 501 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 967 618 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 081 691 6:1 Allmänna val och demokrati 554 640 6:2 Justitiekanslern 50 027 6:3 Datainspektionen 94 377 6:4 Valmyndigheten 20 093 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 500 8:1 Mediestöd 622 119 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 38 514 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 528

Summa 14 901 645

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 2020 8:1 Mediestöd 70 000 2020 – 2022

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 239 200

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2.1 Principer för utformningen beräknade infrianden av de ekonomiska av denna proposition åtagandena 2019.

Särskilda principer har tillämpats vid utform- De sedvanliga finansieringsprinciper som anningen av denna proposition med anledning av vänds vid beredningen av regeringens budget-

att den har beslutats av en övergångsregering. förslag har i enlighet med ramverket för finans- Bakgrunden till dessa redogörs närmare för politiken tillämpats även när denna proposition

i finansplanen (Förslag till statens budget, tagits fram (skr. 2017/18:207, bet. 2017/18:FiU32, finansplan m.m. avsnitt 1.1). rskr. 2017/18:334).

Utgångspunkten för förslagen i denna propo- Utöver förslag om anslag lämnar regeringen sition har varit den budget som riksdagen har även nödvändiga förslag om beställnings-

beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropo- bemyndiganden och andra finansiella befogensitionen för 2018. Vidare har följande generella heter samt övriga förslag på finansmaktens

justeringar gjorts för utgiftsområdena: område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid be- – Anslag som används för förvaltnings- och dömningen av storleken på beställningsinvesteringsändamål har pris- och lönebemyndigandena har en prövning gjorts utifrån omräknats på sedvanligt sätt. Anslag som tidigare beslutade bemyndiganden och med avser regelstyrda transfereringssystem har hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna. justerats utifrån ändrad makroekonomisk Endast sådana förändringar i förhållande till utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 antal personer som omfattas). som varit förenliga med vad som ovan angetts – Anslag har justerats till följd av beslutade har föreslagits. Regeringens budgetförslag lagar och förordningar, internationella avtal, innebär i de allra flesta fall att den statliga civilrättsligt bindande avtal eller EUverksamheten kan genomföras i samma omrättsakter. fattning som 2018. Vissa anslagsnivåer har blivit – Anslag har justerats med anledning av att lägre än de beräkningar regeringen tidigare

riksdagen beslutat om flyttar av ändamål redovisat för 2019, medan andra har blivit högre.

och verksamheter mellan utgiftsområden. Vid behov kan förslag till ändringar i budgeten

lämnas under pågående budgetår. – Anslag har justerats om det krävts för att Vilka konsekvenser för anslagsnivån som nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna tillämpningen av principerna har fått redovisas upprätthållas. under regeringens överväganden för respektive – För att verksamhet som baseras på ett anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsebeställningsbemyndigande för kommande år kvenserna för anslagsnivån 2019. I härska ges förutsättningar att bedrivas i samma ledningstabellerna har det inte varit praktiskt omfattning 2019 – 2021 har anslagsnivåerna möjligt att specificera nya beslut och överför alla år justerats med hänsyn till nivån på

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

föringar på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa. Vad som angetts ovan har inte tillämpats i förhållande till de förslag i budgetpropositionen som avser Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän (JO). Budgetpropositionens innehåll motsvarar i dessa delar det förslag som respektive myndighet själv lämnar i budgetpropositionen.

2.2 Omfattning

I utgiftsområde 1 Rikets styrelse ingår avsnitten Statschefen, Riksdagen och Riksdagens ombudsmän (JO), Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

2.3 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Statschefen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 136 139 138 141 143 144

Summa Statschefen 136 139 138 141 143 144

Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 873 905 912 926 928 941 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 779 814 827 819 830 840 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 83 120 133 100 100 100 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 93 97 97 102 103 104

Summa Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 1 829 1 936 1 970 1 947 1 960 1 985

Sametinget och samepolitiken 3:1 Sametinget 46 54 54 55 55 56

Summa Sametinget och samepolitiken 46 54 54 55 55 56

Regeringskansliet m.m. 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 482 7 819 7 608 7 968 7 898 7 979

Summa Regeringskansliet m.m. 7 482 7 819 7 608 7 968 7 898 7 979

Länsstyrelserna 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 744 2 990 2 989 3 082 3 164 3 127

Summa Länsstyrelserna 2 744 2 990 2 989 3 082 3 164 3 127

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 6:1 Allmänna val och demokrati 89 556 547 555 220 66 6:2 Justitiekanslern 44 50 50 50 51 51 6:3 Datainspektionen 55 85 84 94 96 97 6:4 Valmyndigheten 20 20 20 20 20 21 6:5 Stöd till politiska partier 172 167 171 169 169 169

Summa Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 380 878 873 888 557 405

Nationella minoriteter 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 102 123 121 118 118 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 15 14 15 2 2

Summa Nationella minoriteter 116 137 136 132 119 119

Medier 8:1 Mediestöd 544 567 535 622 677 677 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 33 34 35 39 39 40

Summa Medier 576 601 569 661 716 717

Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 16 28 28 29 29 29

Summa Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 16 28 28 29 29 29

Äldreanslag 2017 6:4 Svensk författningssamling 2

Summa Äldreanslag 2

Totalt för utgiftsområde 01 Rikets styrelse 13 327 14 582 14 365 14 902 14 641 14 561

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019 – 2021. Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Målet för demokratipolitiken är en levande Miljoner kronor demokrati som är uthållig, kännetecknas av 2019 2020 2021 delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet.

Anvisat 2018

1

14 531 14 531 14 531

2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74). Förändring till följd av: Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges inter- Pris- och löneomräkning 2 240 428 597 Beslut 147 -295 -543 nationella åtaganden om mänskliga rättigheter Överföring till/från andra (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, utgiftsområden 24 18 18 rskr. 2015/16:59). Övrigt -41 -41 -42 Nationella minoriteter

Ny ramnivå 14 902 14 641 14 561

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga stärka deras möjligheter till inflytande samt förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är stödja de historiska minoritetsspråken så att de preliminär. hålls levande (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272).

Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad.

Medier

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Målen för medieområdet är att stödja Miljoner kronor yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig 2019 Transfereringar mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, 1 1 606 Verksamhetsutgifter 2 13 208 bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Investeringar 3 87 För övriga delområden inom utgiftsområdet

Summa ramnivå 14 902

finns inga av riksdagen bundna mål. Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända förändringar av anslagens användning. Mål beslutade av regeringen eller, i före- 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten kommande fall, Riksdagsförvaltningen och Riks- 2 erhåller någon direkt motprestation. dagens ombudsmän (JO) redovisas på den Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. underindelade nivån, se respektive avsnitt. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.5 Resultatredovisning

2.4 Mål för utgiftsområdet

Resultatredovisning lämnas på den under nivån, se respektive avsnitt. Riksdagen har inom utgiftsområdet beslutat om För avsnittet Medier sker resultatredoföljande mål. visningen samlat i utgiftsområde 17 Kultur, Samepolitik medier, trossamfund och fritid. För avsnittet Samepolitikens övergripande mål är att verka för Sametinget och samepolitiken sker resultaten levande samisk kultur byggd på en ekologiskt redovisningen avseende rennäring och andra hållbar rennäring och andra samiska när- näringar under utgiftsområde 23 Areella ingar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. näringar, landsbygd och livsmedel. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

3 Statschefen

3.1 Budgetförslag Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas

månadsvis i lika stora delar.

3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och Resultatredovisning

slottsstaten

Anslags- 2017 Utfall 136 245 sparande 845 Verksamheten inom Hovstaten

Kungens konstitutionella, statsceremoniella och Utgifts- 2018 Anslag 139 199 1 prognos 138 363 officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens

2019 Förslag 140 685

årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. 2020 Beräknat 142 611 2 öppnande av riksmötet, ordförandeskap i

utrikesnämnden och i konseljer, audienser, 2021 Beräknat 144 212 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. statsbesök, officiella besök, representation och

möten med företrädare för offentlig och privat 2 Motsvarar 140 685 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 140 685 tkr i 2019 års prisnivå. sektor samt det civila samhället. Kungen stöds i

sitt uppdrag av övriga medlemmar av kunga-

familjen.

Ändamål

Av verksamhetsberättelsen för 2017 framgår

att 28 utländska ambassadörer ackrediterats vid Anslaget får användas för att täcka utgifter för högtidliga audienser och att 25 avskedsaudienser statschefens officiella funktioner, inklusive uthållits. Statsbesök från Kanada togs emot och gifter för kungafamiljen, samt för Kungliga hovstatsbesök till Indonesien genomfördes. statens och Kungliga slottsstatens förvaltnings- Det framgår vidare att det, som tidigare år, utgifter. funnits ett stort intresse av kungligt deltagande i

olika sammanhang. År 2017 inkom drygt 1 700

förfrågningar. Kungen och kungafamiljen gen-

Kompletterande information

omförde 875 officiella programpunkter under

året, jämfört med 900 föregående år. Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet slottsstaten (Slottsstaten) har som huvuduppgift med kansli, ekonomi och personalavdelning, Hovatt bistå statschefen och övriga medlemmar av marskalksämbetet och Informationsavdelningen. kungafamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften

ingår även att vårda det kungliga kulturarvet och Verksamheten inom Slottsstaten att visa detta kulturarv för allmänheten. Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen Anslaget fördelas på Hovstaten (51 procent) vård och underhåll av det kungliga kulturarvet och Slottsstaten (49 procent). Anslagsmedlen samt utställnings- och visningsverksamhet. Orgsom avser Hovstaten disponeras av Kammaranisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den kollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvi- löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga

sition till H.M. Konungens hovförvaltning. slotten med tillhörande byggnader och parker.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Ett flertal underhålls- och renoveringsprojekt avgifter och andra ersättningar och uppgick till utförs för närvarande i samarbete med Statens 121 miljoner kronor, vilket var en ökning med fastighetsverk. Det mest omfattande är den pådrygt 15 miljoner kronor jämfört med föregående gående fasadrenoveringen av Stockholms slott. år. Det var främst ökade entré- och visnings- De kulturhistoriskt värdefulla samlingarna i intäkter som låg bakom intäktsökningen. Av slotten, med omkring 250 000 föremål, förvaltas verksamhetens kostnader utgjorde personalkostinom Slottsstaten av Kungl. Husgerådskammarnaderna 59 procent och övriga driftkostnader en med Bernadottebiblioteket. Ett kontinuerligt 37 procent. Resterande kostnader avsåg främst arbete med inventering och dokumentation av samlingarna pågår. En satsning på utökade avskrivningar. Slottsstaten redovisade en positiv öppettider m.m. under de senaste åren har kapitalförändring för 2017 om 5 miljoner kronor. inneburit ett ökat intresse för att besöka och ta Den balanserade kapitalförändringen uppgår till del av det kungliga kulturarvet. År 2017 uppgick närmare 13 miljoner kronor, varav mer än hälften antalet besök till drygt 1,6 miljoner. hänför sig till den s.k. Grusmedelsfonden.

Hovstatens ekonomi Anställda inom Hov- och Slottsstaten I enlighet med den överenskommelse som Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidareträffats mellan regeringen och Riksmarskalks- anställda 218 år 2017, vilket var en ökning med ämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges 5 anställda jämfört med föregående år. Förutom nedan under avsnittet Regeringens över- tillsvidareanställda medarbetare anlitades ett väganden, består den ekonomiska redovisningen stort antal personer för tillfälliga uppdrag, bl.a. i av Hovstatens verksamhet av resultat- och samband med representation och i visningsverkbalansinformation samt kommentarer i form av samheten. Användningen av bemanningsföretag tilläggsupplysningar och noter. Redovisningen minskade under året. I stället utfördes uppgifter följer vedertagna principer och i tillämpliga delar av egna timanställda. de principer som tillämpas för Slottsstaten. De anslagsmedel som avser Hovstaten uppgick 2017 till 70 miljoner kronor. Medlen används för att Regeringens överväganden finansiera kostnader för representation, statsbesök, resor, transporter, personal m.m. samt Tabell 3.2 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion. Anslaget till Hovstaten Tusental kronor utgjorde 85 procent av verksamhetens intäkter. 2019 2020 2021 Övriga intäkter bestod framför allt av avgifter

Anvisat 2018

1

139 199 139 199 139 199

och andra ersättningar. Den största kostnads- Förändring till följd av: posten, som motsvarade 68,5 procent av de totala kostnaderna, utgjordes av personal- Pris- och löneomräkning 2 1 486 3 412 5 013 kostnader. Övriga driftskostnader, där de största Beslut posterna avsåg förbrukningskostnader och köpta Överföring till/från andra tjänster, motsvarade 31 procent av kostnaderna. anslag Verksamheten inom Hovstaten resulterade 2017 Övrigt i en positiv kapitalförändring om 0,5 miljoner Förslag/beräknat anslag 140 685 142 611 144 212 kronor. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga Slottsstatens ekonomi förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Slottsstaten har som tidigare år lämnat en års- preliminär. redovisning enligt gängse utformning. Slottsstatens verksamhet finansieras genom anslag, Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt övermed hyres- och arrendeintäkter, intäkter från enskommelse med regeringen årligen lämna en visningar av de kungliga slotten och genom berättelse över den samlade verksamheten intäkter från försäljning i slottsbodar. De anslag- (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamna medlen, som motsvarade 35 procent av verk- hetsberättelsen ligger till grund för regeringens samhetens intäkter, uppgick 2017 till 66,4 miljoner bedömning av medelsbehovet. Av det totala ankronor, varav 94 000 kronor överförts från före- slaget tillförs, i enlighet med vad som ovan anförs, gående år. Övriga intäkter härrör främst från

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Hovstaten 51 procent, medan Slottsstaten till- för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till delas 49 procent. Anslagsfördelningen mellan 142 611 000 kronor respektive 144 212 000 kronor. Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkligt kostnadsutfall. Några förändringar som gjort det motiverat att komma överens om en annan anslagsfördelning har hittills inte inträffat. Regeringen och Riksmarskalksämbetet har sedermera kommit överens om att som grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten ska större organisatoriska förändringar dem emellan redovisas i verksamhetsberättelsen för det budgetår då förändringen sker. Anslagets fördelning på de olika verksamhetsområdena ska dessutom bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6). Enligt tidigare överenskommelser har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades emellertid 2013 om att den ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redogörelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Detta innebär att uppställningen ska bestå av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Av förarbetena till regeringsformen framgår att hovet står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Hovstaten omfattas inte heller av anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser, om bl.a. prövning av anslagssparande och indragning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under regeringen. Kammarkollegiet betalar ut anslagsmedlen engångsvis efter rekvisition. Den ovan nämnda överenskommelsen ändrar inte denna ordning. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 1 486 000 kronor 2019. Regeringen föreslår att 140 685 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

4 Riksdagen och Riksdagens ombudsmän

4.1 Utgångspunkter för Riksdags- kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för

förvaltningens verksamhet att vårda riksdagens byggnader och samlingar

samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

Riksdagen har som det främsta demokratiska

statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter

i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen

ledamöter har som folkets främsta företrädare

också en central roll i opinionsbildningen och en Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga

skyldighet att verka för att demokratins idéer förutsättningar för riksdagens och ledamöternas

blir vägledande inom samhällets alla områden. arbete genom att

Riksdagen har även uppgifter som följer av – svara för ett väl fungerande stöd till arbetet internationella åtaganden och av medlemskapet i i kammare och utskott m.m. Europeiska unionen. – svara för ett väl fungerande stöd och service Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med till ledamöter och partikanslier bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsord-

ningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets – främja kunskapen om riksdagen och

inriktning. riksdagens arbete

– vårda och bevara riksdagens byggnader och

samlingar

Riksdagsförvaltningens uppgift

– vara en väl fungerande myndighet och

arbetsgivare. Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvalt-

ningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet Dessa uppdrag utgör grunden för de fem regleras i riksdagsordningen och i lagen uppdragsområden som Riksdagsförvaltningens (2011:745) med instruktion för Riksdagsverksamhet är indelad i: förvaltningen samt i annan lagstiftning och i

föreskrifter på riksdagsområdet. A. Stöd till arbetet i kammare och utskott Riksdagsförvaltningen har endast en verkm.m. samhetsgren: Stöd till den parlamentariska B. Stöd och service till ledamöter och processen . partikanslier Riksdagsförvaltningen har till uppgift att C. Kunskap om riksdagen och riksdagens stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till arbete att kammaren, utskotten, EU-nämnden, leda- D. Vård och bevarande av byggnader och möterna och övriga riksdagsorgan får det stöd samlingar och den service de behöver. Förvaltningen ska E. Myndighet och arbetsgivare. också informera allmänheten om riksdagens

arbete och om EU-frågor samt handlägga

ärenden som rör riksdagens internationella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

4.2 Resultatredovisning huvudsak bedrivits enligt plan. Bland annat har projektering pågått i syfte att förbereda 4.2.1 Resultat för kommande renovering av ledamotshuset. Den strategiska lokalplaneringen har Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa fortsatt och har exempelvis innehållit förbästa möjliga förutsättningar för riksdagens och beredelser inför anskaffning av övernattledamöternas arbete. Nedan följer en samman- ningsbostäder och hyra av externa kontorsfattning av Riksdagsförvaltningens resultat sedan lokaler. januari 2017. Riksdagsförvaltningen har – varit en väl fungerande myndighet och – givit kammare och utskott ett väl arbetsgivare. Förvaltningen har på olika sätt fungerande stöd. Arbetet för att förbättra fortsatt att skapa förutsättningar för ett it-systemen som stöder den parlamenta- långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. riska processen har fortsatt. Förvaltningen Arbetet med värdegrunden har fördjupats har även genomfört en förstudie för att och en medarbetarpolicy har tagits fram. utreda en modernisering av det tekniska Förvaltningen har genomfört en mätning av kammarstödet. Kontinuitetsarbetet har klarspråksarbetets effekter. Mätningen visar intensifierats och som ett led i att stärka att medarbetarna i Riksdagsförvaltningen kontinuitetsförmågan har en övning med har god kännedom om klarspråk. krigsdelegationen genomförts på en plats utanför riksdagen. I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens intäkter, kostnader och transfereringar för – givit ledamöter och partikanslier ett väl verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska fungerande stöd och en god service. För att processen . möta användarnas behov har förvaltningen fortsatt att utveckla de digitala arbetsverk-

Tabell 4.1 Intäkter, kostnader och transfereringar (miljoner

tygen. Till exempel har det blivit möjligt att

kronor)

följa status på utredningstjänstens utred- Miljoner kronor ningar via Intranätet och en digital EU- 2017 2016 2015 guide har lanserats för att underlätta Intäkter 1 47 45 33 ledamöternas arbete med EU-frågor. Kostnader 1 490 1 997 1 568 Under året har utvecklingen av säkerhets- Nettokostnader 1 443 1 952 1 534 arbetet intensifierats och arbetet med att införa ett ledningssystem för informations- Transfereringar 505 501 496 säkerhet har slutförts. Totalt

2

1 948 2 453 2 030

1 Exklusive intäkter av anslag. – givit allmänheten, massmedier, vidare- 2 Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan informatörer, skolor och speciella målsummeringsdifferenser förekomma. grupper möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Förvalt- De lägre kostnaderna för 2017 jämfört med 2016 beror främst på att avsättningen för framtida ningen har fortsatt att utveckla riksdagens pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala webbplats och öppna data. Riksdagens avgifter har minskat jämfört med föregående år. diarium är nu tillgängligt via både För en utförlig redogörelse över arbetet i riksdagen.se och öppna data och en ny riksdagen hänvisas till Tillbakablick på rikswebbplats för EU-information har lanserats. Förberedelserna inför riksdagsvalet dagsåret 2016/17 och Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 påbörjades redan 2017, bland annat genom (2017/18:RS1) samt utskottens egna verksamatt ta fram ett koncept för utformningen av hetsberättelser. information på riksdagens webbplats. För- Konstitutionsutskottet kommer under hösten valtningen har även förberett för 2018 att behandla Riksdagsförvaltningens årsdemokratijubileet. redovisning för 2017. Vid behandlingen av – fortsatt att utveckla sitt arbete med att årsredovisningen för 2016 (bet. 2017/18:KU1) vårda och bevara riksdagens byggnader och hade utskottet inget att invända och riksdagen samlingar på ett systematiskt sätt. De lade årsredovisningen till handlingarna. fastighetsprojekt som påbörjats har i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

4.2.2 Analys och slutsatser 4.4 Budgetförslag

Sammanfattningsvis har Riksdagsförvaltningen 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. genomfört sina uppdrag med ett tillfredsställande resultat. Under 2018 arbetar förvalt-

Tabell 4.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

ningen vidare för att komma i mål med ambitionerna i Riksdagsförvaltningens strate- Tusental kronor giska plan för 2015 – 2018. Anslags- Förberedelserna inför val till riksdagen är en 2017 Utfall 873 469 sparande 43 334 prioriterad uppgift för Riksdagsförvaltningen. Utgifts- 2018 Anslag 904 666 1 prognos 912 337 Förvaltningen följer väl inarbetade rutiner som

2019 Förslag 926 469

utvecklas och förbättras inför varje val. 2020 Beräknat 927 507 2 Förvaltningen fortsätter arbetet med att 2021 Beräknat 940 639 förbättra it-systemen som stöder den parlamen- 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar tariska berednings- och beslutsprocessen och att i samband med denna proposition. förbättra servicen till ledamöterna. Satsningarna 2 Motsvarar 913 669 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 913 669 tkr i 2019 års prisnivå. på säkerhet- och informationssäkerhet är fortsatt prioriterat. Riksdagens byggnader är i stort behov av renoveringar och underhåll och för-

Anslagets ändamål

valtningen arbetar vidare med den långsiktiga planeringen för att förvalta och utveckla fastig- Anslaget får användas för kostnader för heterna. Bland annat pågår detaljprojektering – ersättningar som riksdagens ledamöter och förberedande byggarbeten för ledamotsenligt lag har rätt till inom ramen för sitt huset och en förstudie för att utreda förutsättledamotsuppdrag, ningarna för att renovera kvarteret Cephalus. En översyn av fastighetsverksamheten visar på – stöd till riksdagsledamöternas och partibehovet av resursförstärkningar. gruppernas arbete i riksdagen, Förberedelserna inför högtidlighållandet av – talmannens verksamhet, resor och demokratins genombrott i Sverige fortsätter. representation, Firandet inleds under 2018 och kommer att pågå – utskottens utgående besök samt utrikes fram till 2022. och inrikes resor och utfrågningar, Under 2018 följs förvaltningens arbete upp i förhållande till ambitionerna i den strategiska – internationellt och interparlamentariskt planen. samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete,

– bidrag till föreningar i riksdagen,

– språkutbildning till riksdagens ledamöter

4.3 Den årliga revisionens

samt för

iakttagelser

– klimatkompensation. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger årsredovisningen en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksdagsförvaltningens finansiella Riksdagsstyrelsens överväganden ställning den 31 december 2017. Stödet till politiska sekreterare Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

normen en politisk sekreterare per riksdags- Anslagsförändringar ledamot. Schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med ca 2 procent

Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

från nuvarande 61 900 kronor till 63 100 kronor Tusental kronor fr.o.m. den 1 januari 2019. Förslaget innebär att nivån på anslaget behöver ökas med 5 026 000 2019 2020 2021 kronor fr.o.m. 2019.

Anvisat 2018

1

904 666 904 666 904 666

Förändring till följd av: Interparlamentariskt samarbete Under 2019 kommer nordiska rådets svenska Pris- och löneomräkning 2 3 977 17 738 30 798 delegation inneha ordförandeskapet i Nordiska Beslut 17 826 5 103 5 175 rådet. Med anledning av främst ordförande- Varav BP19 17 826 5 026 5 026 3 skapet och en parlamentarisk Barentskonferens Varav 3 föreslås anslaget ökas med 2 800 000 kronor för Stöd till politiska sekreterare 5 026 5 026 5 026 2019. Interparlamentariskt samarbete 2 800 Förstärkning av anslaget 2019 Förstärkning av anslaget 10 000 Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen ökar Överföring till/från andra normalt under ett valår och året därefter. Nivån anslag på anslaget är därför svårberäknad. De största Övrigt svårigheterna i beräkningen är kostnaderna för

Förslag/beräknat anslag 926 469 927 507 940 639

inkomstgarantier och omställningsstöd, som 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). påverkas av antalet ledamöter som inte Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga kandiderar eller återväljs i samband med ett val. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Utfallet beror även på de tidigare ledamöternas pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. ålder, tid i riksdagen och om de omfattas av 3 Exklusive pris- och löneomräkning. inkomstgarantin eller det ekonomiska omställningsstödet då det gamla och nya systemet Med reservation för uppräkningen av stödet till tillämpas parallellt, faktorer som är svåra att politiska sekreterare på 5 026 000 kronor, föreförutse. En beräkning för 2019 visar på att slagen ökning för interparlamentariskt samarbete beräknad budget ligger strax under anslags- på 2 800 000 kronor samt förstärkning av utrymmet inklusive uppskattat anslagssparande. anslaget på 10 000 000 kronor har Riksdags- På grund av dessa osäkerheter föreslås anslaget förvaltningen gjort bedömningen att det ökas med 10 000 000 kronor för 2019. preliminärt anvisade anslaget för 2019, inklusive beräknat anslagssparande, bör kunna inrymma den ordinarie verksamheten. Riksdagsstyrelsen föreslår att 926 469 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 927 507 000 kronor respektive 940 639 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

4.4.1 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag Den parlamentariska EU-kommittén som redovisade sitt arbete i januari 2018 har lämnat

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens

ett antal förslag som kan påverka arbetsbe-

förvaltningsanslag

lastningen för utskottens och EU-nämndens Tusental kronor kanslier och för EU-samordningen Anslags- (2017/18:URF1). Kommitténs förslag är 2017 Utfall 779 437 sparande 30 492 avsedda att träda i kraft den 1 januari 2019 och Utgiftskommer att behandlas i riksdagen under hösten 2018 Anslag 814 471 1 prognos 827 158 2018.

2019 Förslag 819 396

I budgetpropositionen för 2020 kan Riksdags- 2020 Beräknat 829 613 2 styrelsen komma att återkomma till riksdagen 2021 Beräknat 840 302 3 med anledning av de båda kommittéernas för- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. slag. 2 Motsvarar 817 772 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 817 772 tkr i 2019 års prisnivå. Säkerhet och informations- och it-säkerhet Under 2017 och inledningen av 2018 har det genomförts flera avdelningsöverskridande

Anslagets ändamål

projekt, uppdrag och utvecklingsinitiativ inom ramen för områdena säkerhetsskydd (informa- Anslaget får användas för Riksdagsförvalttionssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerningens förvaltningsutgifter, bidrag till hetsprövning), krisberedskap, kontinuitet och föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. planering för civilt försvar. Syftet med dessa är Anslaget får också användas för kostnader för att på en övergripande nivå säkerställa att den stipendier till skolungdomar och kostnader för parlamentariska beslutsprocessen ska kunna nämnder och riksdagsorgan enligt lagen fortgå över hela hotskalan, såväl i vardagen som (2011:745) med instruktion för Riksdagsvid incidenter, kriser och krigsfara eller krig. förvaltningen. Genom detta arbete, samt med anledning av omvärldsutvecklingen, har det identifierats ytterligare utvecklingsbehov, som kräver resurser för

Riksdagsstyrelsens överväganden

att kunna omhändertas. Det handlar bl.a. om att stärka upp säkerhetsskyddet genom förbättrade Riksdagsförvaltningen ska bedriva sin verksamförutsättningar för uppföljning, kontroll och het med utgångspunkt i uppdraget att skapa utbildning samt genom förbättrade tekniska bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och verktyg och fortsatt utveckling av regelverk. ledamöternas arbete. Ambitionen är att höja Vidare handlar det om att skapa förbättrade kvaliteten och effektiviteten i stödet till den förutsättningar för en stärkt krisberedskapsparlamentariska processen genom att förbättra förmåga, utifrån vilken förvaltningen också kan arbetssätten och ta tillvara digitala möjligheter. bygga en förmåga till civilt försvar och krigs- Detta framgår av riksdagsstyrelsens strategiska beredskap. plan för Riksdagsförvaltningen 2015 – 2018 Mot bakgrund av dessa behov av resurs- (dnr 1574-2014/15). förstärkningar föreslås att anslaget ökas med 10 850 000 kronor 2019 och med 15 040 000 Utredningar från Riksdagsförvaltningen kronor fr.o.m. 2020. Kostnader för tekniska Den parlamentariskt sammansatta 2017 års riksverktyg på it-området kommer att tydliggöras i revisionsutredning har i februari 2018 slutslutet av 2018 eller i början på 2019. Det kan redovisat sitt arbete (2017/18:URF2). I slutdärför bli aktuellt för riksdagsstyrelsen att betänkandet föreslår kommittén bl.a. att ett återkomma till riksdagen om en eventuell särskilt tjänstemannastöd för utövandet av ytterligare medelsförstärkning. Riksrevisionens parlamentariska råds funktioner bör knytas till berörda utskottskanslier i riks- Fastighetsverksamhet dagen, dvs. konstitutionsutskottet och finans- En översyn av fastighetsverksamheten under utskottet. Kommittén föreslår att ändringarna 2018 visar på ett behov av att resurs- och ska träda i kraft den 1 januari 2019. kompetensmässigt förstärka verksamheten för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

att bättre nå en överensstämmelse mellan till- nationell utställning i landet, digitala aktiviteter, gången på resurser och omfattningen av seminarier och spridning av skolmaterial. uppdraget. Kostnaden beräknas till 8 530 000 kronor för Riksdagsförvaltningen förvaltar på Helge- vilket anslaget föreslås ökas för 2019. Till detta andsholmen och i Gamla stan fastigheter som tillkommer även investeringar relaterade till räknas till det nationella kulturarvet. Detta görs demokratijubileet. Riksdagsstyrelsen återkombåde ur ett kulturhistoriskt perspektiv och för mer i nästa års budgetproposition med beräkatt underlätta det politiska arbetet. ningar för efterföljande år. En god förvaltning av fastigheterna är också en viktig del i att kunna garantera och utveckla säkerhetsskyddet i och kring fastigheterna. En Anslagsförändringar delvis förändrad omvärld med nya hotbilder ställer krav på att fastigheterna är anpassade för Tabell 4.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

att ge förutsättningar att bedriva det parlamentariska arbetet även under förändrade för- Tusental kronor hållanden vid till exempel allvarliga kriser som 2019 2020 2021 påverkar samhället.

Anvisat 2018

1

814 471 814 471 814 471

Långsiktighet i resurshanteringen är nöd- Förändring till följd av: vändig både för underhållsarbeten som löper över flera år och för att långsiktigt utveckla Pris- och löneomräkning 2 8 482 20 398 31 154 fastighetsbeståndet. Detta förutsätter en för- Beslut -3 557 -5 256 -5 323 stärkning av kompetens, förfinade arbetssätt och Varav BP19 28 110 26 870 26 870 3 fortsatt utveckling av de processer som används Varav 3 för styrning och uppföljning av Riksdags- Säkerhet och informationsförvaltningens fastighetsverksamhet. och it-säkerhet 10 850 15 040 15 040 Vidare finns ett eftersatt underhåll, som Fastighetsverksamhet 8 730 11 830 11 830 byggts upp under många år, vilket på sikt, om Demokratijubileet 8 530 inget görs, leder till högre förvaltningskostnader Överföring till/från andra och minskad effektivitet. Således behövs insatser anslag för att skapa en väl anpassad förmåga att hantera Övrigt akuta underhållsåtgärder, planerat årligt under-

Förslag/beräknat anslag 819 396 829 613 840 302

håll och större renoveringsåtgärder. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Därutöver tillkommer utökade kostnader i Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga samband med förnyade hyresavtal. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Mot bakgrund av ovanstående behov, föreslås pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. att anslaget ökas med 8 730 000 kronor 2019 och 3 Exklusive pris- och löneomräkning. med 11 830 000 kronor fr.o.m. 2020. Med anledning av ytterligare behov avseende Demokratijubileet säkerhet och informations- och it-säkerhet Riksdagen beslutade 2013 att det bör upp- föreslås förvaltningsanslaget ökas med märksammas att 100 år förflutit sedan demo- 10 850 000 kronor för 2019 och med 15 040 000 kratins genombrott i Sverige. Riksdagsstyrelsen kronor fr.o.m. 2020. För kostnader förknippade har beslutat att detta ska ske mellan december med fastighetsverksamheten föreslås anslaget 2018 och januari 2022. ökas med 8 730 000 kronor för 2019 och med Under 2018 har arbete bedrivits för att ta fram 11 830 000 kronor fr.o.m. 2020. För kostnader en digital plattform och digitala spel, en antologi, förknippade med demokratijubileet föreslås tryckt och digitalt skolmaterial till gymnasie- anslaget ökas med 8 530 000 kronor för 2019. elever samt produktion av flera utställningar, Tidigare beslutade och aviserade anslagsförvarav en virtuell. För 2019 är uppdraget att ändringar avseende engångshöjningar för valet sprida kunskap om och väcka engagemang för 2018, demokratijubileet samt säkerhet och demokratins betydelse i dåtid, nutid och framtid informations- och it-säkerhet innebär att och att nå ut till många. Det sker i form av anslagsnivån minskas med 31 667 000 kronor aktiviteter som utställningar i riksdagens lokaler, fr.o.m. 2019.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Riksdagsstyrelsen föreslår att 819 396 000 Anslagets ändamål kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2019. För 2020 och 2021 Anslaget får användas för kostnader för särskilt beräknas anslaget till 829 613 000 kronor beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna respektive 840 302 000 kronor. fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband Låneram med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system kopplade till denna verksamhet. Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvalt- Anslaget får även användas för att täcka ningen bemyndigas att under 2019 ta upp lån i kostnader för räntor och avskrivningar för Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- ovanstående. ningstillgångar som används i myndighetens Anslaget får också användas för kostnader för verksamhet som inklusive tidigare gjord uppförvärv av mark för framtida byggnation av en låning uppgår till högst 120 000 000 kronor. extern godsmottagning.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: För Riksdagsstyrelsens överväganden 2019 beräknas investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet Riksdagsförvaltningen arbetar vidare med den uppgå till ca 58 700 000 kronor. långsiktiga planeringen för att förvalta och Projektet utveckling av rixsystemen 2.0, som utveckla fastigheterna så att riksdagens hus även syftar till att förbättra driftsäkerheten, tillförlit- i framtiden kan vara ett gott stöd för demoligheten och användbarheten i de it-system som kratin. Framtidens riksdagshus är det överstöder den parlamentariska processen, beslutades gripande och strategiska programmet som den i början på 2018 och beräknas pågå till 2020. Den stegvisa renoveringen och utvecklingen av de i nuläget beräknade budgetramen för projektet olika byggnaderna utgår från. Varje fastighet har är 24 000 000 kronor. Budgeten kan komma att dessutom en fastställd underhållsplan som revideras. uppdateras löpande. De investeringar som är planerade för 2019 Stora delar av fastighetsbeståndet är i dåligt ryms inte inom nuvarande låneram. Därför före- skick och omfattande renoveringsarbeten beräkslås en ökning av låneramen för 2019 med nas pågå in på 2030-talet. Detta påverkar resurs- 20 000 000 kronor till 120 000 000 kronor. behovet samt kostnaderna för avskrivningar och räntor samt innebär högre låneramar. Som en följd av renoveringarna kommer även kost- 4.4.2 2:3 Riksdagens fastighetsanslag naderna för tillfälliga evakueringslokaler att vara höga.

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens

Projekt ledamotshuset, fastigheten Mars och

fastighetsanslag

Vulcanus 1, pågår enligt plan och produktion Tusental kronor beräknas starta i början av 2019. Fastigheten ska Anslags- därför tömmas under 2018. Behovet av kontorsarbetsplatser löses genom att förtäta befintligt 2017 Utfall 82 971 sparande 44 029 Utgifts- 2018 Anslag 120 000 1 prognos 133 146 bestånd, att göra om övernattningsbostäder i kvarteret Cephalus till arbetsplatser samt att

2019 Förslag 100 000

hyra externa kontorslokaler. De övernattnings- 2020 Beräknat 100 000 bostäder som finns i ledamotshuset och 2021 Beräknat 100 000 1 kvarteret Cephalus ersätts med hyresrätter som Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. upplåts till ledamöterna. Beslut om hyra av lokaler och bostäder togs i riksdagsstyrelsen i februari 2017. Därtill pågår ett antal större underhållsprojekt, t.ex. sanering av fogar på riksdagshusen och underhåll av fönster.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Riksdagsförvaltningen har genomfört två för- Anslagsförändringar studier gällande ny larmcentral och extern godsmottagning, som syftar till att öka säkerheten.

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 2:3

Riksdagens fastighetsanslag

Satsningarna kommer med stor sannolikhet att Tusental kronor innebära investeringar som överstiger 20 000 000 kronor, men ytterligare analyser krävs för att 2019 2020 2021 kunna göra en slutlig bedömning av resurs-

Anvisat 2018

1

120 000 120 000 120 000

behovet. Riksdagsstyrelsen återkommer till Förändring till följd av: riksdagen när det gäller dessa investeringar. Beslut -20 000 -20 000 -20 000 Ändring av anslagets ändamål Överföring till/från andra anslag När det gäller den externa godsmottagningen har Riksdagsförvaltningen som ambition att Övrigt förvärva mark under 2019. Anslagets ändamål Förslag/beräknat anslag 100 000 100 000 100 000 föreslås därför ändras så att det framgår att 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. anslaget får användas till att förvärva mark för en extern godsmottagning. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslagsnivån minskas med Projekt ledamotshuset (kvarteret Mars och 20 000 000 kronor fr.o.m. 2019. Vulcanus 1) Riksdagsstyrelsen föreslår att 100 000 000 Under 2017 har systemhandlingen för projekt kronor anvisas under 2:3 Riksdagens fastighetsledamotshuset (fastigheten Mars och Vulcanus anslag för 2019. För 2020 och 2021 beräknas 1) färdigställts. I februari 2018 beslutade riksanslaget till 100 000 000 kronor för respektive år. dagsstyrelsen att starta detaljprojektering och förberedande byggarbeten. Dessa beräknas pågå till slutet av 2018 då styrelsebeslut om start av byggproduktion planeras. Projektet kommer preliminärt att pågå fram till 2022. För 2019 uppskattas investeringskostnaden för projektet till 400 200 000 kronor. Beräkningen av slutkostnaden har reviderats efter systemhandlingsarbetet. Projektkostnaden uppskattas till mellan 1 000 000 000 och 1 200 000 000 kronor. Projekt ledamotshuset kan komma att medföra investerings- samt anslagspåverkande kostnader även på förvaltningsanslaget vid projektets färdigställande.

Ombyggnad av kvarteret Cephalus Förstudien för ombyggnad av kvarteret Cephalus kommer att avslutas i början av 2019. Enligt den strategiska lokalplanen ska renoveringen påbörjas när ledamotshuset är inflyttningsklart. Riksdagsstyrelsen förväntas fatta beslut om ett eventuellt projekt i början av 2019. Parallellt pågår förberedande utredningar av de satsningar som enligt den strategiska planeringen ska genomföras efter det att renoveringen av kvarteret Cephalus är genomförd.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2019 – 2021 (tabell 4.8) godkänns som riktlinje.

Tabell 4.8 Investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 2019 – 2021

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

Förvärv av andel i fastigheten Iason 1 43

Summa utgifter för anskaffning och

utveckling 43

Varav investeringar i anläggningstillgångar 43

Finansiering

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 43 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)

Summa finansiering av anskaffning och

utveckling 43

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Underhåll och renoveringsplan 14,5 91,2 62,3 50 50 Projekt ledamotshuset 20,3 70 400,2 334 337

Summa utgifter för vidmakthållande 34,8 161,2 462,5 384 387

Varav investeringar i anläggningstillgångar 34,8 161,2 462,5 384 387

Finansiering

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 0,6 17,6 1,5 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 34,2 143,6 462,5 384 385,5 Summa finansiering av vidmakthållande 34,8 161,2 462,5 384 387

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar 77,8 161,2 462,5 384 387

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 77,8 161,2 462,5 384 387

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2019 – 2021 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter. I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2018 är beloppen höjda för 2019 och 2020. Detta beror främst på projekt ledamotshuset, där slutkostnaden också har reviderats.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Låneram – Att fullgöra de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan (National Preventive Mechanism, NPM) enligt det

Riksdagsstyrelsens förslag:

fakultativa protokollet den 18 december Riksdagsförvaltningen bemyndigas att under 2002 till Förenta nationernas konvention 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för mot tortyr och annan grym, omänsklig eller investeringar i fastigheter och tekniska anlägg- förnedrande behandling eller bestraffning ningar som inklusive tidigare gjord upplåning (Opcat). uppgår till högst 1 000 000 000 kronor. Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Handläggningstiderna och ärende- Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: De in- balansen ska hållas på en rimlig nivå. vesteringar som är planerade för 2019 inryms Mer preciserade mål för verksamheten inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en kommer att anges i JO:s verksamhetsplan för ökning av låneramen för 2019 med 450 000 000 2019. kronor till 1 000 000 000 kronor. Ökningen av låneramen beror främst på projekt ledamotshuset, som under 2019 kommer att övergå i Resultatredovisning produktionsskede. Då renoveringen av ledamotshuset kommer att pågå under flera år De övergripande målen har varit desamma under kommer låneramen att behöva utökas i samma de senaste åren och det är samma mål som nu takt som denna. föreslås för 2019. JO:s tillsyn är inriktad på fri- och rättighetsfrågor och frågor som rör regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet. Mål för Riksdagens ombudsmän (JO) Riksdagens konstitutionsutskott har betonat 2019 att klagomålsprövningen är JO:s viktigaste uppgift och den som är bäst ägnad att uppfylla Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är, enligt syftet med JO:s verksamhet i stort. Denna 13 kap. 6 § regeringsformen samt lagen verksamhet har också prioriterats. (1986:765) med instruktion för Riksdagens I verksamhetsplanen har mer preciserade mål ombudsmän (JO-instruktionen), att utöva till- satts upp rörande handläggningstider, ärendesyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av balansen, antalet avslutade inspektioner, belagar och andra författningar. Ombudsmännen svarandet av lagstiftningsremisser samt den ska särskilt se till att domstolar och förvalt- internationella verksamhetens inriktning. Av ningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar rege- verksamhetsplanen framgår också att ärenden ringsformens bud om saklighet och opartiskhet som rör långa handläggningstider hos myndigoch att medborgarnas grundläggande fri- och heter och myndigheternas hantering av uträttigheter inte träds för när i den offentliga lämnandefrågor ska prioriteras vilket också skett. verksamheten. Ombudsmännen ska också verka Under 2017 uppnåddes målsättningarna för för att brister i lagstiftningen avhjälps. handläggningstiderna. Dessa var att 80 procent De övergripande målen för verksamheten är avskrivningsärendena skulle avgöras inom två följande: månader från att ärendet kommit in och att 60 procent av de remitterade ärendena skulle ha en – Att genom tillsyn över efterlevnaden av lagar och andra författningar hos dem som handläggningstid som understeg ett år. Resultatet blev att cirka 90 procent av avskrivningsutövar offentlig verksamhet främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitets- ärendena avgjordes inom två månader från att ärendet kommit in och 74 procent av de nivån i myndighetsutövningen. remitterade ärendena hade en handläggningstid – Att främja den internationella spridningen som understeg ett år. av idén om rättslig kontroll genom Trots att JO avgjorde cirka 700 fler ärenden oberoende ombudsmannainstitutioner. 2017 (totalt 8 779 ärenden) än året innan uppnåddes inte målsättningarna att ärendebalansen

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

inte skulle öka och att antalet tillsynsärenden För ytterligare resultatinformation hänvisas

äldre än ett år i balans skulle minska. Vid årets till JO:s ämbetsberättelse för verksamhetsåret

slut uppgick ärendebalansen till 1 409 ärenden 2016-07-01 – 2017-06-30 samt till årsredovisvilket är 152 fler än föregående år. 108 tillsyns- ningen för 2017.

ärenden hade en handläggningstid som var äldre än ett år vilket är 54 fler än föregående år.

Den årliga revisionens iakttagelser

Tabell 4.9 Ärendebalans vid utgången av åren 2015 – 2017

Antal Riksrevisionen har för 2017 bedömt årsredovisningen som i allt väsentligt rättvisande. År 2015 2016 2017

Tillsynsärenden 1 006 1 228 1 384

Lagstiftningsremisser 21 29 25 Summa 1 027 1 257 1 409 4.4.3 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

varav tillsynsärenden äldre än ett år 68 54 108

Tabell 4.10 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän

(JO)

Målsättningen för 2017 om att 25 inspektioner Tusental kronor

skulle genomföras av tillsynsavdelningarna uppnåddes inte. Resultatet blev att 15 inspektioner Anslags- 2017 Utfall 93 118 sparande 9 238 genomfördes. Inom OPCAT-verksamheten Utgiftsgenomfördes 21 inspektioner vilket är en mer än 2018 Anslag 96 689 1 prognos 97 189 det uppsatta målet. 2019 Förslag 101 516 Ytterligare preciserade målsättningar 2017 var 2020 Beräknat 102 893 2 att belysa viktiga rättssäkerhetsaspekter i be- 2021 Beräknat 104 086 3 svarandet av lagstiftningsremisser och att främja Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 i samband med denna proposition. den internationella spridningen av idén om 2 Motsvarar 101 516 tkr i 2019 års prisnivå. rättslig kontroll genom oberoende ombuds- 3 Motsvarar 101 517 tkr i 2019 års prisnivå. mannainstitutioner. Målsättningarna har nåtts. Under året har JO besvarat 158 remisser i

Anslagets ändamål

lagstiftningsärenden. 21 utländska besök har tagits emot och JO har deltagit i åtta aktiviteter Anslaget får användas för Riksdagens ombudsutomlands. mäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaff- JO:s medarbetare har hög kompetens och ningar av anläggningstillgångar. minst två jurister granskar ärendena inför beslut. Detta bidrar till hög kvalitet i beslutsfattandet.

Anslagsfinansiering av anläggningstillgångar

Analys och slutsatser

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

JO bedömer att de övergripande målen för 2017 Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2019 uppnåddes. Verksamhetsplanens mål rörande anslagsfinansiera anläggningstillgångar som ärendebalans och inspektionsverksamhet uppanvänds i myndighetens verksamhet. nåddes dock inte.

Antalet nyregistrerade tillsynsärenden under de första fyra månaderna 2018 uppgår till 3 035

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO)

vilket är i princip på samma nivå som för motförslag: JO har hittills fått använda anslagsmedel svarande period 2017 (2 978). Detta tyder på att för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. den stora ökning av antalet nyregistrerade med hänsyn till att dessa investeringar normalt är ärenden som fortgått under de senaste åren har av ringa omfattning. Även för 2019 bedöms avtagit. JO har också under 2018 ökat sin investeringsbehovet vara av ringa omfattning. bemanning. Förutsättningarna för en ökad mål- Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och uppfyllelse bedöms således för närvarande vara ekonomiadministration för riksdagens myndiggoda. heter ska anläggningstillgångar – med vissa sär-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

skilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksdagens ombudsmän föreslår att anslaget 2:4 Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar Riksdagens ombudsmän (JO) anvisas att finansiering ska ske på annat sätt. 101 516 000 kronor för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 102 893 000 kronor respektive 104 086 000 kronor.

Riksdagens ombudsmäns (JO) överväganden

JO har under senare år investerat i ett ärendehanteringssystem, en extern webbplats, ett intranät och ett e-arkiv. Investeringarna har lett till ökade kostnader och behov av samarbete med flera externa leverantörer inom it-området. JO:s överenskommelse om drift av it-miljö och telefoni med Riksdagsförvaltningen är omfattande och förutsätter att kompetens finns för att ta ställning i olika it-relaterade frågor. Myndigheten överväger också i vilken mån en ökad digitalisering bör genomföras samt vilka övriga it-strategiska satsningar som behöver göras. JO behöver förstärka sin kompetens inom informationsteknik och informationssäkerhet. I dag har myndigheten ingen ordinarie befattningshavare med sådan kompetens. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en kompetens- och kravprofil för en it- och informationssäkerhetsansvarig och ambitionen är att kunna genomföra en rekrytering före årsskiftet 2018/19. JO:s anslag bör därför ökas med 1 100 000 kronor för detta ändamål fr.o.m. 2019.

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 2:4

Riksdagens ombudsmän (PLO-anslag)

Tusental kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

96 689 96 689 96 689

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 727 5 089 6 269 Beslut 1 100 1 115 1 128 Varav BP19 3 1 100 1 100 1 100 Varav 3 It och informationssäkerhet 1 100 1 100 1 100 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 101 516 102 893 104 086

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

5 Sametinget och samepolitiken

5.1 Omfattning Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden, bland andra utgiftsområde 16 Utbildning och Området omfattar främst Sametingets verksam- universitetsforskning, 17 Kultur, medier, troshet i frågor som bidrar till att verka för en samfund och fritid samt 23 Areella näringar, levande samisk kultur, som finansieras från landsbygd och livsmedel. anslag 3:1 Sametinget .

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Sametinget och samepolitiken

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Sametinget och samepolitiken 3:1 Sametinget 46 54 54 55 55 56

Summa Sametinget och samepolitiken 46 54 54 55 55 56

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

5.3 Mål 5.4 Resultatredovisning

Det övergripande målet för samepolitiken är att I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder verka för en levande samisk kultur byggd på en som bidragit till att verka för en levande samisk ekologisk hållbar rennäring och andra samiska kultur. Resultaten av de åtgärder som vidtagits näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. avseende rennäring och andra samiska näringar 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). redovisas under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet för samepolitiken berör även andra politikområden där resultaten redovisas under respektive sakområde, bl.a. utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

5.4.1 Resultatindikatorer och andra förändringar i Sametingets organisation. I bedömningsgrunder propositionen föreslår regeringen också bl.a. en särskild lag om säkerhetskontroll vid Same- Centrala bedömningsgrunder är: tingets offentliga sammanträden samt ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. – samiskt inflytande och delaktighet, I maj 2017 var det val till Sametinget och – utvecklingen av det samiska språkets an- Sametinget fick en ny politisk ledning. vändning och ställning, och Sametinget har under 2017 besvarat 281 – möjligheten att ta del av och utöva ett remisser vilket är en liten minskning jämfört mångfaldigt samiskt kulturliv. med 2016. De flesta remisserna handlar om undersökningstillstånd, vägar, vindkraftsetabler- Bedömningarna utgår främst från Sametingets ingar och kommunernas planarbete. Det är årsredovisning, men även resultat från läges- fortsatt en ökning av antal remitteringar till rapporter och utredningar vägs in. Sametinget. Ökningen har resulterat i att fler frågor belysts ur ett samiskt perspektiv. Sametinget bedriver även ett aktivt arbete med 5.4.2 Resultat samisk traditionell kunskap, Árbediehtu. Sametinget har bl.a. deltagit i ett internationellt Samiskt inflytande och delaktighet arbetsgruppsmöte för bevarande av traditionell kunskap i enlighet med artikel 8(j) i Arbetet med att säkerställa det samiska folkets konventionen om biologisk mångfald. Sameåtnjutande av sina rättigheter har under året fort- tinget fick även ett regeringsuppdrag att tillsatt. En central del har varit att stärka samiskt sammans med Naturvårdsverket föreslå åtgärder inflytande och delaktighet genom bl.a. arbetet för att långsiktigt säkerställa att artiklarna 8(j) med Nordisk samekonvention. Regeringen gav om traditionell kunskap och 10(c) om under 2017 ett bidrag till Sametinget för att traditionellt hållbart nyttjande i konventionen genomföra en förankringsprocess beträffande om biologisk mångfald genomförs i Sverige. det framförhandlade utkastet i förhållande till Detta görs bl.a. genom att delta i olika beslutsdet samiska folket, partier, organisationer och processer, bevara och sprida traditionell kunföreningar (Ku2017/01308/DISK). Regerings- skap, respektera och säkerställa deltagande av kansliet har också tillsammans med de samiska kunskapsbärare samt uppföljning. Uppdraget ledamöterna i förhandlingsdelegationen deltagit i redovisades i mars 2018. informationsmöten om konventionsutkastet i Med utgångspunkt i det uppdrag som förhållande till det samiska civilsamhället och regeringen gav till Sametinget 2015, om en partierna i Sametinget. Samiskt Parlamentariskt kunskapssammanställning om samers psyko- Råd, som är ett samarbetsorgan för sametingen i sociala hälsa, beslutade regeringen i mars 2017 Norge, Sverige och Finland, har inkommit med och i februari 2018 om att bevilja ansökan från en skrivelse och föreslagit vissa förändringar i landstingen i Västerbotten, Norrbotten, konventionstexten. Jämtland/Härjedalen och Dalarna för att etablera Vidare har arbetet med förslag till en kon- ett kunskapsnätverk för samers hälsa i sultationsordning i frågor som rör det samiska samverkan med samiska organisationer folket fortsatt under 2018. Vid framtagandet av (S2013/05824/FS (delvis)). Regeringen beslutaförslag till konsultationsordning har dialog förts de i augusti 2018 att bevilja Umeå universitet med bl.a. Sametinget, som är en viktig aktör i och Centrum för samisk forskning drygt 1,6 processen. Promemorian Konsultation i frågor miljoner kronor för att studera hälsa och som rör det samiska folket (Ds 2017:43) har levnadsförhållanden för samer och icke samer i remissbehandlats och bereds för närvarande det traditionella samiska området inom Regeringskansliet. (S2018/03552/FS). Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 om Sametingets styrelse och ansvarigt statsråd har propositionen Ändringar i regleringen för Same- också fört en fördjupad dialog om viktiga sametinget och sametingsvalet (prop. 2017/18:287). I politiska frågor i syfte att öka Sametingets möjpropositionen föreslår regeringen vissa ändringar lighet till inflytande och delaktighet i den frami sametingslagen (1992:1433) som innebär några tida samepolitiken.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Vidare har regeringen tillsammans med för att driva språkvård, ge råd i språkfrågor, företrädare från Sametinget deltagit vid FN:s normera språk och godkänna nya termer. permanenta forum för urfolksfrågor i New Sametinget har under 2017 även bistått all- York. Sverige har också varit aktivt genom mänheten i frågor om samiska ortnamn. insatser för utbildning, information och allmän Vidare har Sametinget handlagt bidrag för kunskap om klimatfrågor och urfolks rättigheter vissa studier i samiska och till s.k. korttidsinom FN:s ramkonvention för klimat- studier. Intresset för att söka medel under 2017 förändringar (UNFCCC). Sametinget deltar har, jämfört med 2016, ökat med ca 60 procent. sedan 2016 i den svenska delegationen vid De informationssatsningar som gjorts för att UNFCCC. Genom Parisavtalet inrättades en göra bidraget känt och de anpassningar som har urfolksplattform och den närmare utformningen gjorts av kursutbudet har bidragit till att av plattformen är under fortsatta förhandlingar intresset ökat för kurserna. Liksom tidigare år är under nästa partsmöte (COP24 i Polen). det fler kvinnor än män som söker och erhåller I Parisavtalet slås vidare fast att bl.a. urfolkens stöd. Under 2017 var 77 procent av bidragstraditionella kunskap är viktig i arbetet med mottagarna kvinnor. klimatanpassning och förebyggande åtgärder på Sametingets Språkcentrum har fortsatt sitt alla nivåer. arbete med metodutveckling och revitalisering av Sametinget har också fortsatt arbetet med det samiska språket. Under 2017 har bl.a. ett etablering av en handlingsplan för klimat- utvecklingsarbete inletts för att publicera en anpassning (se vidare utg.omr. 23). nordsamisk version av ordboksapplikationerna Regeringen deltog i februari 2017 med en för mobiltelefonen. En årsmötesparlör på norddelegation till Trondheim/Tråante för att fira att samiska har utarbetats och Språkcentrum har det var 100 år sedan det första samiska tillsammans med Sameskolstyrelsen genomfört gränsöverskridande landsmötet. Vid invignings- språkbadsläger på fyra olika samiska språk. ceremonin deltog bl.a. sametingen i Norge, Vidare har Språkcentrum tillsammans med Finland och Sverige, företrädare från den norska, Sametingets språknämnd arrangerat ett riksdagsfinska och svenska regeringen samt FN:s seminarium då även lägesrapporten De samiska specialrapportör för urfolks rättigheter. Flera språken i Sverige överlämnades till ansvarigt bilaterala överläggningar ägde rum under statsråd. jubileet.

Ett starkt och mångfaldigt samiskt kulturliv

Utvecklingen av det samiska språkets användning

och ställning Under 2017 fördelade Sametinget totalt 15,4 miljoner kronor till samiska kulturprojekt och Enligt 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433) ska verksamhetsbidrag till samiska organisationer Sametinget fastställa mål för och leda det med medel från anslag 1:2 Bidrag till allmän samiska språkarbetet. Sametingets mål är att kulturverksamhet, utveckling samt internationellt bidra till utvecklingen av de samiska språkens kulturutbyte och samarbete , anslagspost 5 Bidrag användning och ställning i samhället, framför allt till samisk kultur under utgiftsområde 17 Kultur, i de traditionellt samiska områdena. medier, trossamfund och fritid. Sametinget För att bidra till målet har Sametinget bl.a. beviljade 77 av 104 inkomna ansökningar. De tillsammans med sametingen i Norge och flesta av projektansökningarna under 2017 rörde Finland under 2017 fortsatt samarbetet i litteratur, musik/jojk och övriga projekt (se projektet Giellagáldu. Det är ett kunskaps- och vidare utg.omr. 17 avsnitt 4). expertorgan som arbetar med att samordna Giron Sámi Teáhter tilldelades 5,7 miljoner språkvårds- och utvecklingsarbete över nations- kronor från anslaget. Teatern har under 2017 gränserna. Regeringen har under 2018 beslutat gjort fyra produktioner, vilket är samma antal om bidrag till Sametinget för att tillsammans som 2016. Publikantalet har uppgått till 4 444 med sametingen i Norge och Finland möjliggöra personer. Under 2017 har teatern tillsammans inrättandet av en struktur för ett nordiskt med Sametingets styrelse arbetat med att se över samiskt kunskaps- och expertorgan med ansvar teaterns framtida organisation och finansiering i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

syfte att utveckla teatern till en samisk Regeringens överväganden nationalscen. Verksamheten vid Samernas bibliotek har

Tabell 5.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 3:1

Sametinget

tilldelats drygt 1 miljon kronor från anslaget 1:2 Tusental kronor Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. 2019 2020 2021 År 2017 fanns vid Samernas bibliotek 20 181

Anvisat 2018

1

53 901 53 901 53 901

utlånbara objekt. Bibliotekets egna inköp av Förändring till följd av: böcker ligger mycket över föregående år med 1 090 inköpta böcker. Antalet utlån minskade Pris- och löneomräkning 2 600 1 427 2 203 2017 med knappt 400 exemplar och uppgick till Beslut 960. Sametinget fick under 2017 i uppdrag av Överföring till/från andra regeringen att utvärdera och analysera verkanslag samheten vid Samernas bibliotek. Uppdraget Övrigt redovisades i april 2018 (Ku2018/01156/DISK). Förslag/beräknat anslag 54 501 55 328 56 104 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är 5.5 Budgetförslag preliminär.

5.5.1 3:1 Sametinget De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med Tabell 5.2 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget 600 000 kronor 2019. Vidare innebär principerna Tusental kronor att det tidigare beräknade tillskottet till Sametinget inte genomförs och att anslaget därför Anslags- 2017 Utfall 45 703 sparande 535 inte ökas i enlighet med tidigare redovisade Utgifts- beräkningar. 2018 Anslag 53 901 1 prognos 53 783 Regeringen föreslår att 54 501 000 kronor

2019 Förslag 54 501

anvisas under anslaget 3:1 Sametinge t för 2019. 2020 Beräknat 55 328 För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 2 2021 Beräknat 56 104 55 328 000 kronor respektive 56 104 000 kronor. 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 54 501 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 54 501 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

6 Regeringskansliet m.m.

6.1 Budgetförslag

6.1.1 4:1 Regeringskansliet m.m. Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m. Tabell 6.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Tusental kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Anslagsverksamhet inkomsttitel som får (intäkt - 2017 Utfall 7 481 855 sparande 190 863 (som inte får disponeras kostnad) Utgifts- disponeras) 2018 Anslag 7 819 310 1 prognos 7 607 591 Utfall 2017 181 830

2019 Förslag 7 967 618

Prognos 2018 180 000 2020 Beräknat 7 898 084 2 Budget 2019 180 000 2021 Beräknat 7 979 197 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansöki samband med denna proposition. 2 Motsvarar 7 787 286 tkr i 2019 års prisnivå. ningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas 3 Motsvarar 7 769 135 tkr i 2019 års prisnivå. på inkomsttitel, beräknas till 180 000 000 kronor för 2019. Verksamheten utförs vid utlands- Ändamål myndigheterna.

Anslaget får användas för Regeringskansliets Tabell 6.3 Uppdragsverksamhet förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas Tusental kronor för utgifter för utrikesrepresentationen, kom- Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt mittéväsendet och gemensamma ändamål kostnad) (hyror, kapitalkostnader m.m.). Utfall 2017 2 343 2 343 0 (varav tjänsteexport) (0) (0) (0) Prognos 2018 2 400 2 400 0

Mål

(varav tjänsteexport) (0) (0) (0) Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kom- Budget 2019 2 450 2 450 0 petent instrument för regeringen i dess uppgift (varav tjänsteexport) (0) (0) (0) att styra riket och förverkliga sin politik. Avgifter för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 2 450 000 kronor för 2019. Med näringslivsfrämjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Regeringens överväganden

Regeringskansliets verksamhet I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 6.4 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

2013 2014 2015 2016 2017 Antal tjänstgörande (inkl. politikeravtal) 4 631 4 637 4 534 4 590 4 767 andel kvinnor/män 60/40 60/40 60/40 61/39 61/39 Anställda på politikeravtalet 199 188 181 189 204 1 andel kvinnor/män 47/53 49/51 53/47 55/45 53/47 Andel kvinnor/män av anställda på 46/54 48/52 48/52 50/50 53/47 chefsavtalet Sjukfrånvaro andel av arbetstid 2,1 2,2 2,5 2,6 2,6 bland kvinnor/män 2,7/1,3 2,8/1,4 3,1/1,5 3,1/1,7 3,3/1,4 Antal diarieförda ärenden 96 341 89 790 83 883 72 865 69 707 Regeringsärenden 5 579 5 283 5 007 5 249 4 955 Propositioner och skrivelser 198 238 179 195 220 Författningsärenden 1 177 1 583 1 069 1 369 1 343 Kommitté- och tilläggsdirektiv 127 166 137 117 135 Regleringsbrev och ändringsbeslut 631 647 693 667 613 SOU-serien 87 92 109 94 115 Ds-serien 77 46 60 47 68 Interpellationssvar 503 514 804 636 548 Frågesvar till riksdagen 765 696 1 091 1 563 1 829 Brevsvar till enskilda 26 106 25 203 22 008 14 462 12 532 Resdagar i Sverige (med övernattning) 1 7 500 8 259 8 177 6 971 8 821 Resdagar utomlands (med övernattning) 1 36 682 36 226 37 481 34 522 34 693 Arbetsdagar i EU:s rådsarbetsgrupper 2 556 2 509 1 998 2 579 2 365 Arbetsdagar i kommissionens kommittéer och 1 595 1 650 1 598 1 454 1 480 expertgrupper Arbetsdagar i internationella organisationer 3 883 3 710 3 717 4 445 4 262 utanför EU Faktapromemorior till EU-nämnden 163 87 65 149 110 Reg. internationella handlingar 14 027 13 161 11 167 12 399 14 970 Utlandsstationerade 581 578 579 588 604 andel kvinnor/män 56/44 56/44 56/44 57/43 55/45 1 Uppgifterna är hämtade från respektive årsbok för Regeringskansliet. Regeringskansliet, kommittéerna och utlands- politikeravtalet har ökat något. Andelen kvinnor myndigheterna hade i genomsnitt tillsammans på chefsavtalet har fortsatt att öka i förhållande 4 767 tjänstgörande (exklusive lokalt anställda till andelen män. Sjukfrånvaron är fortsatt låg vid utlandsmyndigheterna) under 2017. Andelen i förhållande till staten totalt. kvinnor och män är densamma som tidigare år. Ytterligare redovisning av Regeringskansliets Av de tjänstgörande var ca 4 procent anställda på arbete återfinns i Regeringskansliets årsbok 2017 politikeravtalet. Andelen män anställda på och på www.regeringen.se.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Utrikesrepresentationen Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti 2018 av 108 utlandsmyndigheter, varav 93 ambassader, 8 karriärkonsulat samt 7 representationer och delegationer. Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Vidare har Sverige drygt 340 honorärkonsulat. Från 1 januari 2000 till 1 augusti 2018 har regeringen beslutat att öppna 26 ambassader, 5 karriärkonsulat och en delegation. För samma period har regeringen beslutat att stänga 21 ambassader och 7 karriärkonsulat.

Anslagsförändringar

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

7 779 310 7 779 310 7 779 310

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 178 908 292 138 394 082 Beslut 50 000 -125 787 -146 016 Överföring till/från andra anslag -6 400 -6 481 Övrigt -40 600 -41 178 -41 698

Förslag/beräknat anslag 7 967 618 7 898 084 7 979 197

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2019 sammantaget ökas med 188 308 000 kronor. För att genomföra totalförsvarsförberedelser ökas anslaget med 50 000 000 kronor 2019. Detta utifrån principen om att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Regeringen föreslår att 7 967 618 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m . för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 7 898 084 000 kronor respektive 7 979 197 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

7 Länsstyrelserna

7.1 Omfattning lämnas under respektive utgiftsområde i denna proposition. Området Länsstyrelserna avser den samordnade De 21 länsstyrelserna verkar utifrån uppgiften länsförvaltningen med de 21 länsstyrelserna. att vara statens regionala företrädare. Läns- Området omfattar anslaget 5:1 Länsstyrelserna styrelserna ska utifrån ett statligt helhetsm.m . Anslaget finansierar en del av länsstyrelser- perspektiv arbeta sektorsövergripande och inom nas verksamhetskostnader. Resterande del av myndigheternas ansvarsområden samordna olika kostnaderna finansieras med bidrag från andra samhällsintressen och statliga myndigheters anslag och avgifter. De största bidragsgivarna insatser. 2017 var Naturvårdsverket, Havs- och vatten- För många av de offentliga åtaganden som myndigheten och Myndigheten för samhälls- utförs av kommuner eller andra aktörer har länsskydd och beredskap. styrelserna även uppgifter som rör samordning, tillsyn, uppföljning och utvärdering.

7.2 Mål för området 7.3.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Regeringens mål för området Länsstyrelserna är att nationella mål ska få genomslag i länen, Då det slutliga resultatet av länsstyrelsernas samtidigt som hänsyn tas till regionala för- arbete framför allt redovisas inom övriga utgiftshållanden och förutsättningar. Målet omfattar områden använder regeringen inte resultatsamtliga län, oavsett ansvars- och uppgifts- indikatorer i detta avsnitt. Det resultat och den fördelning mellan stat och kommun. effekt som länsstyrelsernas insatser bidrar till mäts och analyseras i stället under övriga utgiftsområden. Nedan redovisas därför endast en samlad bild 7.3 Resultatredovisning av länsstyrelsernas arbete och resultat. Redovisningen utgår från länsstyrelsernas uppgifter Länsstyrelserna har uppgifter inom ramen för enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsflera nationella mål, som är fördelade på ett stort styrelseinstruktion om att arbeta sektorsöverantal utgiftsområden. Flera av dessa mål är gripande, samordna olika intressen och insatser riksdagsbundna. Målen redovisas under respek- samt att ansvara för tillsynsuppgifter. tive utgiftsområde. Detta innebär att beslut och insatser inom olika utgiftsområden ofta får konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet. Utöver den resultatredovisning som lämnas i detta avsnitt hänvisas till den redogörelse som

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

7.3.2 Resultat om livsmedelskedjan, Jordbruksverket i fråga om jordbrukarstöd och stöd inom landsbygds- Samordnings- och sektorsövergripande arbete programmet, Skogsstyrelsen i fråga om skogliga näringar, Riksantikvarieämbetet i fråga om År 2017 samverkade länsstyrelserna med ett kulturmiljö, Folkhälsomyndigheten i fråga om stort antal aktörer inom olika områden. Den implementering av strategin för alkohol-, statliga verksamheten i länen var i flera av- narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt seenden föremål för samordning av läns- med Arbetsförmedlingen i fråga om bl.a. insatser styrelserna. Samordningen av statlig verksamhet för nyanlända. på regional nivå 2017 skedde bl.a. genom regel- Samarbetet med det civila samhället utvecklabundna möten med de statliga myndighets- des 2017 genom uppdraget till länsstyrelserna ledningarna i länen. om samordning av tidiga insatser för asyl- Samhällsplanering, kulturmiljö, jämställdhet, sökande m.fl. mänskliga rättigheter och integration är exempel Vidare har länsstyrelserna upprätthållit konpå områden som ställer krav på samarbete, både i takter och samverkat med näringslivet inom länsstyrelsernas interna arbete och i dialog med ramen för länsstyrelsernas samverkanslokala, regionala och nationella aktörer. Det har strukturer, bl.a. genom s.k. strategiska samtal, bl.a. skett genom samråd, stödjande strukturer ledningsforum och råd för statlig samordning. och konsultativt stöd till kommuner, andra Samverkan omfattar ett stort antal företrädare statliga myndigheter och andra berörda aktörer. för länens olika samhällsintressen, t.ex. statliga När det gäller byggande finns exempel på hur myndigheter, kommuner och landsting, näringstidiga dialoger har utvecklats för att möjliggöra liv, civilsamhälle samt universitet och högskolor. en effektivare samhällsplanering. I arbetet med anledning av de omfattande År 2017 påbörjade länsstyrelserna arbetet med skogsbränderna sommaren 2018 har flera länsbrottsförebyggande samordning, vilket delvis styrelser haft en sammanhållande och samhar krävt nya samverkansstrukturer. Uppdraget ordnande roll inom ramen för sitt geografiska har inneburit att länsstyrelserna har byggt upp områdesansvar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län en samverkan med bl.a. Polismyndigheten och övertog ansvaret för räddningstjänsten i Ljusdals Kriminalvården i respektive län. Samverkan har, kommun den 23 juli – 9 augusti 2018. utöver andra statliga myndigheter, inkluderat kommunala brottsförebyggande samordnare. Det brottsförebyggande uppdraget behöver även Tillsyn samordnas med andra närliggande uppdrag på länsstyrelserna. Länsstyrelserna bedriver tillsynsarbete inom ett Inom krisberedskapsområdet har länsstyrel- flertal områden. Tillsynen omfattar bl.a. miljöserna inrättat särskilda råd för krisberedskap och tillsyn, djurskydd, veterinärverksamhet, komskydd mot olyckor. Länsstyrelserna fortsatte munernas arbete mot alkohol, narkotika, dop- 2017 att utveckla den regionala krissamverkan ning och tobak, krisberedskap och överförmed övriga centrala aktörer. Länsstyrelserna myndarverksamhet. utgör högsta civila totalförsvarsmyndighet inom Länsstyrelserna bedrev 2017 tillsyn och tillrespektive län, med uppgift att bl.a. samordna de synsvägledning i form av handläggning, tillsynscivila försvarsåtgärderna, samt i samråd med besök, väglednings- och informationsinsatser Försvarsmakten verka för att det civila och samt uppföljning och utvärdering. militära försvaret samordnas. Samverkan med Länsstyrelserna har fortsatt att utveckla till- Försvarsmakten har fortsatt. Bland annat har synsarbetet. Det har bl.a. skett genom att högre regionala grundsyner tagits fram gemen- gemensamma tillsynsinsatser för olika tillsynssamt av myndigheterna. områden planerats, genomförts och utvärderats I övrigt samarbetade länsstyrelserna under samlat vid en viss länsstyrelse och att läns- 2017 i det löpande arbetet och i olika styrelserna fortsatt att satsa på särskilda tillsynssamverkansformer med ett stort antal myndig- veckor, då tillsynsarbetet sätts i fokus. heter och i ett stort antal frågor, såsom med Naturvårdsverket i fråga om miljömålsarbete, Livsmedelsverket och Jordbruksverket i fråga

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

7.4 Den årliga revisionens 7.5 Budgetförslag

iakttagelser

7.5.1 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Länsstyrelsen i Kalmar län,

Tabell 7.1 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Anslags- Reservationen för Länsstyrelsen i Kalmar län 2017 Utfall 2 743 562 sparande 53 307 Utgiftslämnades med anledning av att myndigheten 2017 2018 Anslag 2 989 666 1 prognos 2 988 990 hade överskridit den av regeringen beslutade

2019 Förslag 3 081 691

anslagskrediten för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- 2020 Beräknat 3 163 542 2 åtgärder med 23 000 kronor. Myndigheten hade 2021 Beräknat 3 126 552 3 därmed inte följt regleringen i 8 § anslagsförord- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i ningen (2011:223) om villkor för anslagskrediter. samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 120 101 tkr i 2019 års prisnivå. Ett överskridande ska vidare enligt föreskrifter till 3 Motsvarar 3 047 028 tkr i 2019 års prisnivå. 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i årsredovisningen, vilket myndigheten inte hade Ändamål gjort. Reservationen för Länsstyrelsen i Stockholms Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas län lämnades med anledning av att myndigheten förvaltningsutgifter samt för ersättningar till hade överskridit den av regeringen beslutade landsting och Gotlands kommun för de uppanslagskrediten för anslaget 7:1 Åtgärder för gifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. nationella minoriteter med 5 000 kronor, och Anslaget får användas för regeringens behov av därmed inte följt den ovan nämnda regleringen i vissa mindre utvecklingsinsatser och visst euroanslagsförordningen. Inte heller Länsstyrelsen i peiskt samarbete. Stockholms län hade förklarat överskridandet i Anslaget får även användas för utgifter för den årsredovisningen för 2017. svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt Reservationen för Länsstyrelsen i Västernorr- stöd i de territoriella programmen Nord, Sverigelands län lämnades med anledning av att myndig- Norge, Botnia-Atlantica, Norra Periferin samt heten hade lämnat sin årsredovisning för 2017 delfinansiering av förvaltningsorganisationen för till regeringen den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. Laponiatjuottjudus. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen lämnades således för sent och kunde därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor. Regeringen har efter dialog med myndigheterna säkerställt att lämpliga åtgärder vidtas med anledning av Riksrevisionens reservationer.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet Regeringens överväganden

Tabell 7.2 Offentligrättslig verksamhet Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 5:1

Tusental kronor Länsstyrelserna m.m. Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - 2019 2020 2021 (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Anvisat 2018 1 2 978 666 2 978 666 2 978 666

Utfall 2017 258 600 23 100 25 000 -2 000 Förändring till följd av:

Prognos 2018 239 300 22 700 25 600 -2 800 Pris- och löneomräkning 2 36 725 78 706 115 426

Budget 2019 240 100 23 300 25 800 -2 500 Beslut 42 300 81 836 7 835

Överföring till/från andra De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av anslag 24 000 24 334 24 626 intäkter från avgifter inom djur- och lantbruks- Övrigt området, avgifter för utbildningar inom miljö- Förslag/beräknat anslag 3 081 691 3 163 542 3 126 552 balkens område och registreringsavgifter för 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och jaktområden. löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga

förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Tabell 7.3 Inkomsttitlar 2017

Tusental kronor De principer som tillämpats vid utformningen av Inkomsttitel denna proposition innebär att anslaget samman- 2537 Miljöskyddsavgift 167 498 taget ökas med 103 025 000 kronor 2019. 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 27 729 Anslaget ökas med 11 000 000 kronor med 2714 Sanktionsavgifter m.m. 23 105 anledning av länsstyrelsernas arbete kopplat till 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 16 812 säkerhetsskyddslagen (2018:585), som träder i 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 121 kraft den 1 april 2019 (prop. 2017/18:89, Övriga inkomster mot inkomsttitel 19 144 bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289). Vidare ökas anslaget med 5 000 000 kronor

Summa 258 409

2019 för att ansvariga länsstyrelser ska kunna fullgöra krav på tillsyn enligt miljötillsynsförord- Sammanlagt redovisades 2017 inkomster på 12 ningen (2011:13) i fråga om Europaparlamentets inkomsttitlar. I tabell 7.3 redovisas de volymoch rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den mässigt största inkomsttitlarna. 14 juni 2006 om transport av avfall. Från och med den 1 augusti 2018 har Datain-

Tabell 7.4 Uppdragsverksamhet

spektionen övertagit länsstyrelsernas uppgifter Tusental kronor avseende tillståndsprövning och tillsyn av kamera- Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - övervakning på platser dit allmänheten har tillträde (prop. 2017/18:321, bet. 2017/18:JuU36, kostnad) Utfall 2017 406 900 406 700 200 rskr. 2017/18:391). Anslaget minskas därför med (varav tjänsteexport) 6 200 000 kronor fr.o.m. 2019. Prognos 2018 428 000 435 500 -7 500 Den nya spellagen som träder i kraft den 1 (varav tjänsteexport) januari 2019 innebär att länsstyrelserna inte längre ska ha tillsynsuppgifter på området Budget 2019 436 800 437 500 -700 (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, (varav tjänsteexport) rskr. 2017/18:363). Anslaget minskas därför med 1 500 000 kronor fr.o.m. 2019. Uppdragsverksamheten avser till största delen Länsstyrelsernas handläggning av ärenden resurssamordningen med anledning av den kopplade till den gemensamma jordbrukspolilänsstyrelsegemensamma it-enhet som är tiken kan inte upprätthållas med oförändrad placerad vid länsstyrelsen i Västra Götalands län. anslagsnivå. Anslaget tillförs därför 34 000 000 kronor för 2019. Finansiering sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp. Riksdagen har beslutat att vissa ändamål och verksamheter som avser uppgifter på djurskyddsområdet ska flyttas från utgiftsområde 4 Rättsväsendet till utgiftsområde 1 Rikets styrelse (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU21, rskr. 2016/17:350). Mot denna bakgrund ökas anslaget fr.o.m. 2019 med 24 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Polismyndigheten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bedöms de ovan nämnda anslagsförändringarna ge utrymme för en ökning av antalet anställda vid länsstyrelserna. De närmare personalpolitiska konsekvenserna är dock svåra att bedöma. Regeringen föreslår att 3 081 691 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 3 163 542 000 kronor respektive 3 126 552 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

8 Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter

8.1 Omfattning till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet, att Politikområdet omfattar Valmyndighetens, värna demokratin mot antidemokratiska aktörer, Justitiekanslerns och Datainspektionens verk- samt att värna det demokratiska samtalet mot samhet. Demokratipolitiken omfattar också hot och hat. Politikområdet omfattar därutöver arbetet för ett högt och mer jämlikt val- samordning och utveckling av frågor om deltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i mänskliga rättigheter på nationell nivå, liksom de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter statligt stöd till politiska partier.

8.2 Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 6:1 Allmänna val och demokrati 89 556 547 555 220 66 6:2 Justitiekanslern 44 50 50 50 51 51 6:3 Datainspektionen 55 85 84 94 96 97 6:4 Valmyndigheten 20 20 20 20 20 21 6:5 Stöd till politiska partier 172 167 171 169 169 169

Summa Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 380 878 873 888 557 405

Äldreanslag 2017 6:4 Svensk författningssamling 2

Summa Äldreanslag 2

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

8.3 Mål för demokratipolitiken – utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet, vilket inbegriper ett jämlikt Målet för demokratipolitiken är en levande deltagande mellan kvinnor och män, demokrati som är uthållig, kännetecknas av del- – insatser för att främja ett högt och mer aktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlikt valdeltagande, och jämlika (prop. 2017/18:1). – insatser som syftar till att säkerställa att allmänna val genomförs på ett tillförlitligt Resultatredovisning för politikområdet och effektivt sätt. I det följande görs en redovisning av utvecklingen i förhållande till målet för demokratipolitiken utifrån de inriktningar som angavs i

8.5.2 Resultat

skrivelsen En politik för en levande demokrati (skr. 2013/14:61). Inriktningarna är följande:

Valdeltagandet allmänna valen 2018

– ett högt och mer jämlikt valdeltagande, – ett breddat och jämlikt deltagande i de Den 9 september genomfördes val till riksdagen, folkvalda församlingarna, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Valdeltagandet i riksdagsvalet uppgick till 87,2 – stärkta möjligheter till inflytande, insyn och procent av de röstberättigade, vilket innebär en delaktighet mellan valen, ökning med 1,4 procentenheter jämfört med – en ökad demokratisk medvetenhet, och 2014 års val. – att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Insatser för högt och mer jämlikt valdeltagande

Därutöver redovisas även resultat för inriktningen att värna det demokratiska samtalet mot I arbetet för ett högt och mer jämlikt valdelhot och hat. tagande i de allmänna valen 2018 har flera åtgärder genomförts. Utgångspunkten i arbetet har varit att öka medvetenheten om rösträttens betydelse samt intresset för, och deltagandet i, 8.4 Ny strategi för valet 2018. Insatserna har främst riktats mot demokratipolitiken grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare val, såsom unga, utrikes födda och Regeringen beslutade i juni 2018 om en ny personer med funktionsnedsättning samt mot strategi för demokratipolitiken socioekonomiskt svaga områden. Huvuddelen av (Ku2018/01406/D). I strategin redogörs det för resultatinformationen om valdeltagandestyrkor och utmaningar för demokratin i insatserna kommer att utgöras av återrapporter- Sverige. Tre prioriteringar för en stark och ut- ing från de myndigheter som fått i uppdrag att hållig demokrati läggs fast: att främja deltagande stimulera ett högt och mer jämlikt valdeltagande och delaktighet i demokratin, att förankra i valet 2018. Merparten av återrapporteringen demokratin med kunskap och stöd för dess från myndigheterna kommer att redovisas i principer samt att försvara demokratin mot budgetpropositionen för 2020. En fördjupad antidemokratiska aktörer. analys av valdeltagandet bland olika grupper av röstberättigade i valet 2018 kommer också att ingå i redovisningen i budgetproposition för 2020.

8.5 Resultatredovisning för ett högt

och mer jämlikt valdeltagande Politisk information i skolan Politisk information i skolan är en del av skolans 8.5.1 Resultatindikatorer och andra demokratiuppdrag. Det har dock varit otydligt bedömningsgrunder hur politiska partier får medverka i utbildningen, vilket skapat en osäkerhet i hur politiska partier Arbetet med ett högt och mer jämlikt val- ska behandlas. Det har resulterat i att vissa deltagande bedöms utifrån: skolor valt att inte bjuda in något parti alls.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Genom riksdagens ställningstagande till interna och externa konferenser propositionen Politisk information i skolan (Ku2018/00159/D). För att påskynda tilldel- (prop. 2017/18:17, bet. 2017/18:UbU6, rskr. ningen av medel tog MUCF emot ansökningar 2017/18:42) har det i skollagen (2010:800) redan från november 2017. tydliggjorts hur politiska partier kan tas emot i skolan. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari Medel till riksdagspartierna för 2018. Statens skolverk samt Myndigheten för informationsinsatser ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har Under 2018 fördelades medel till riksdagshaft i uppdrag att uppdatera de stödmaterial de partierna för särskilda informationsinsatser inför tillhandahåller i syfte att ge vägledning åt skolor de allmänna valen 2018 (Ku2017/02544/LS). som bjuder in politiska partier, bl.a. i samband Avsikten med medlen är att ge partierna ökade med skolval. möjligheter att nå ut till grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare Skolval 2018 allmänna val. Partierna ska senast den 14 Regeringen har under 2018 gett MUCF i upp- december 2018 lämna en redovisning av hur drag att genomföra skolval i samband med de medlen har använts. allmänna valen 2018 (Ku2017/02544/LS). Upp- Regeringen har gett Mittuniversitetet i draget ska redovisas till Regeringskansliet uppdrag att utvärdera användningen av de (Kulturdepartementet) senast i april 2019. särskilda medlen inför de allmänna valen 2018 Skolvalet riktar sig till elever i gymnasieskolan (Ku2018/00100/D). Uppdraget ska redovisas till och grundskolans årskurs 7 – 9. Skolval ger elever Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast en konkret upplevelse av röstningsförfarandet. i april 2019. De resurser som tilldelades myndigheten under våren 2017 för förberedelser av genomförande av Medel till myndigheten för statligt stöd till skolvalet har bl.a. använts till fördelning av trossamfund för informationsinsatser medel till samarbetsorganisationer, marknads- Regeringen har under 2018 gett Myndigheten föring av skolvalet och beställning av valsedlar för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att (Ku2018/00483/D). MUCF har tilldelat stimulera trossamfundens arbete med informa- Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Ung Media tionsinsatser inför de allmänna valen 2018. och Europeiska ungdomsparlamentet medel för Uppdraget innebar att informera om rösträttens att samarbeta kring det administrativa genom- betydelse och det praktiska röstningsförfarandet. förandet av skolvalet. Organisationerna har bl.a. Verksamheten skulle inriktas på grupper av administrerat anmälningar från deltagande sko- röstberättigade med lågt deltagande i tidigare lor och inrapportering av resultat samt ansvarat allmänna val. Uppdraget ska redovisas till för drift av webbplatsen www.skolval2018.se. Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast i april 2019. Stöd till organisationer och kommuner Regeringen har under 2018 även gett MUCF i Webbplats med lättläst valinformation uppdrag att fördela medel till organisationer Regeringen har under 2018 gett Myndigheten inom det civila samhället och till kommuner som för tillgängliga medier (MTM) i uppdrag att genomför verksamhet i syfte att öka driva webbplatsen ”Alla väljare” – www.alla.se, valdeltagandet i de allmänna valen 2018 med lättläst nyhetsinformation i samband med (Ku2017/02544/LS). Verksamheten ska inriktas de allmänna valen 2018 (Ku2017/02544/LS). mot befolkningsgrupper som röstar i mindre Syftet var att öka möjligheten för personer med utsträckning än övriga röstberättigade och mot lässvårigheter att tillgodogöra sig information socioekonomiskt svaga områden med lågt och ta del av den politiska debatten under valåret valdeltagande i tidigare allmänna val. Uppdraget 2018. MTM ska redovisa uppdraget till Regeska redovisas till Regeringskansliet (Kultur- ringskansliet (Kulturdepartementet) i myndigdepartementet) senast i april 2019. De resurser hetens årsredovisning för 2018. som tilldelats myndigheten under hösten 2017 för förberedelser av fördelning av stödet Studie av valdeltagandet i de allmänna valen 2018 (Ku2017/02115/D) har bl.a. använts till att Regeringen gav i januari 2018 Statistiska centralsprida information om uppdraget via myndig- byrån i uppdrag att utföra en studie av valdelhetens webbplats, egna sociala medier samt vid tagandets utveckling bland olika grupper av den

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

röstberättigade befolkningen i de allmänna valen 2017/18:139). Ändringarna, som bl.a. innebär att 2018 och det svenska valdeltagandet i Europa- omval ska hållas så snart som möjligt och senast parlamentsvalet 2019 (Ku2018/00101/D). En tre månader från beslutet om omval, trädde i delredovisning om valdeltagandet i de allmänna kraft den 1 mars 2018. Regeringen beslutade i valen 2018 ska lämnas till Regeringskansliet augusti 2018 att överlämna propositionen Stärkt (Kulturdepartementet) senast i juni 2019 och en skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) slutredovisning ska lämnas senast i juni 2020. till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i vallagen som syftar till att stärka väljarnas skydd för valhemligheten i samband Valmyndigheten har förberett och genomfört med röstning i val- och röstningslokalerna och allmänna val att öka möjligheterna till personröstning. Förslagen i propositionen bygger delvis på förslag Valmyndighetens arbete under 2017 har varit från 2011 års vallagskommitté (Ju 2011:13) och inriktat främst på: 2015 års vallagsutredning (Ju 2015:12). – förberedelser inför allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019, – genomförande av sametingsvalet 2017,

8.6 Resultatredovisning för ett

– utveckling av valadministrationens it-stöd breddat och mer jämlikt inför valen 2018 och 2019, deltagande i de folkvalda

församlingarna

– arbete till följd av ändringar i vallagen (2005:837) och andra författningar,

8.6.1 Resultatindikatorer och andra

– utveckling av nytt it-stöd för val-

bedömningsgrunder

administrationen och ny webbplats, val.se, – stöd till kommunala folkomröstningar, och Arbetet med ett breddat och mer jämlikt del- – arbete till följd av regeringens beslut att tagande i de politiska församlingarna bedöms utifrån: Valmyndigheten sedan den 1 april 2016 har Skatteverket som värdmyndighet. – representationen av olika delar av befolkningen inom de folkvalda församlingarna, Vidare har Valmyndigheten under 2017 genom- vilket inbegriper ett jämlikt deltagande fört säkerhetsanalyser, gjort en klassificering av mellan kvinnor och män. informationstillgångar samt genomfört risk- och hotbildsanalys inför valen 2018. För att öka säkerheten inför valen 2018 har Valmyndigheten 8.6.2 Resultat också samarbetat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Säkerhets- Vissa samhällsgrupper är underrepresenterade i polisen. Samarbetet har bestått i att lämna under- de folkvalda församlingarna lag till hotbildsanalyser, delta i utbildningar av länsstyrelser och kommuner och att vara länk till Som redovisades i budgetpropositionerna för regionala och lokala valmyndigheter. Vidare har 2016 och 2017 (utg.omr. 1 avsnitt 9.6 respektive Valmyndigheten deltagit i två utbildningar om 9.5) visar Statistiska centralbyråns studier (SCB valsäkerhet arrangerade av Försvarshögskolan. 2016) att över tid har utvecklingen visat en förbättrad social representativitet i flera avseenden. Trots denna utveckling visar SCB:s studier att 2015 års vallagsutredning – snabbare omval och kvinnor, unga och utrikes födda är alltjämt stärkt skydd för valhemligheten underrepresenterade jämfört med den röstberättigade befolkningen i såväl riksdag som Regeringen beslutade i oktober 2017 att över- kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige lämna propositionen Snabbare omval (prop. efter 2014 års val. Även personer med funktions- 2017/18:38) till riksdagen. Riksdagen beslutade i nedsättning är underrepresenterade. Statistik januari 2018 att anta förslagen till ändringar i över valda kandidater i samband med val till bl.a. vallagen (bet. 2017/18:KU18, rskr.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

riksdagen, kommunfullmäktige och landstings- på olika nivåer. Statliga insatser utgör en av flera fullmäktige 2018 finns ännu inte tillgänglig. faktorer som påverkar medborgarnas deltagande MUCF har haft uppdrag att 2014 – 2017 och delaktighet i demokratin och behöver därför genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor ses i ett större sammanhang. I detta avsnitt och män ska ta på sig uppdrag som politiskt redovisas endast resultatet av statliga insatser. förtroendevalda. Uppdraget innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (dnr Befolkningens deltagande och delaktighet i U2014/03352/UC). Uppdraget slutredovisades i demokratin har följts upp mars 2018 (U2018/01227/UF), se utgiftsområde 17 avsnitt 14.4.3. För att öka kunskapen och förbättra uppföljningen av demokratipolitiken har Göteborgs universitet sedan 2015 haft i uppdrag att ta fram indikatorer om befolkningens deltagande och 8.7 Resultatredovisning för stärkta delaktighet i demokratin mellan valen möjligheter till inflytande, insyn (Ku2015/02716/D, Ku2016/02626/LS). Uppoch delaktighet mellan valen draget genomförs av SOM-institutet och indikatorerna grundar sig på frågor som I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder institutet under flera decennier årligen har ställt i som syftar till att stärka och utveckla individens intervjuundersökningar till svenska folket. möjligheter att delta i och påverka offentliga Uppdraget redovisades den 31 maj 2018 beslutsprocesser som utformar samhället och (Ku2018/01278/D). I rapporten redovisas uppberör den egna vardagen. gifter från 2017 som visar att 61 procent av den vuxna befolkningen är mycket eller ganska intresserade av politik. Det politiska intresset i 8.7.1 Resultatindikatorer och andra Sverige ligger därmed kvar på nästan samma bedömningsgrunder höga nivå som under de tre föregående åren. En större andel män än kvinnor uppger att de är Arbetet med att stärka möjligheterna till intresserade av politik, 67 procent jämfört med inflytande, insyn och delaktighet mellan valen 56 procent. Intresset för politik är också större i bedöms utifrån: storstäderna (70 procent) jämfört med på landsbygden (57 procent). Intresset för politik – omfattningen av medborgerligt engageökar med stigande ålder. I åldersgruppen 16 – 29 mang i demokratiska processer och år är 50 procent intresserade av politik jämfört intresset för att engagera sig i och påverka med 71 procent i åldersgruppen 65 – 85 år. samhällets utveckling, och Enligt rapporten anser 25 procent av den – tillämpningen av formella inflytandeformer, vuxna befolkningen att de har goda eller mycket såsom medborgarförslag, folkinitiativ och goda möjligheter att påverka beslut på medborgardialog. kommunal nivå och 21 procent på nationell nivå (tabell 8.2). Det är endast fem procent av befolkningen som anser att de har mycket eller

8.7.2 Resultat

ganska goda möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå. Andelen som upplever att de Medborgarnas engagemang, delaktighet och delkan påverka politiska beslut har ökat sedan slutet tagande i demokratin och i demokratiska proav 1990-talet när mätningarna inleddes. Det cesser påverkas av olika faktorer och händelser i råder inga betydande skillnader mellan män och omvärlden. Deltagande och engagemang är t.ex. kvinnor när det gäller den bedömda möjligheten högre under valår än i perioderna mellan valen. att kunna påverka politiska beslut. Andelen som Tydliga partipolitiska motsättningar och säranser att de har möjlighet att påverka politiska skilda sakfrågor som får stor uppmärksamhet beslut är högre bland personer med hög bidrar till att mobilisera deltagande och politisk utbildning jämfört med personer med låg aktivitet. Vid sidan av statliga insatser på utbildning. området utförs ett viktigt arbete av organisationer i det civila samhället och av myndigheter

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 8.2 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna kommunen, 2000 – 2017

Andel i befolkningen (procent), 16 – 85 år, som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut Utgiftsområde 2000 2005 2010 2013 2014 2015 2016 2017 Goda möjligheter påverka beslut i Kvinnor 3 3 5 5 6 5 5 6 EU Män 2 2 3 3 6 4 4 3 Totalt 2 2 3 4 6 5 5 5 Goda möjligheter påverka beslut i Kvinnor 7 10 15 18 23 20 18 19 Sverige Män 10 14 17 19 24 19 20 22 Totalt 9 12 15 19 24 19 19 21 Goda möjligheter påverka beslut i Kvinnor 14 16 23 23 27 25 25 24 den egna kommunen Män 18 20 23 25 30 26 26 26 Totalt 17 18 23 24 28 26 25 25 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2018.

Lokala resurscenter har stärkt individers Medborgardialog i frågor som rör

demokratiska delaktighet flyktingmottagande och integration

I många socioekonomiskt utsatta stadsdelar och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bostadsområden finns problem med att delar av under 2016 och 2017 beviljats medel för ett befolkningen inte deltar i, eller känner sig del- projekt som syftar till att stärka kommuner i att aktiga i demokratin. Regeringen beslutade därför föra medborgardialog i frågor som rör flykting- 2015 om en satsning på Lokala resurscenter för mottagande och integration (Ku2016/02241/D, demokratisk delaktighet (Ku2015/01964/D). Ku2017/01240/D). SKL har tagit fram ett Under 2017 har verksamhet med Lokala resurs- utbildningskoncept för kommuner och landscenter drivits i sju av landets mest socio- ting. Genom workshoppar och seminarier har ekonomiskt utsatta områden. MUCF SKL hittills utbildat förtroendevalda och konstaterar i en uppföljning att de lokala tjänstemän från 167 kommuner och 12 landsting resurscentren bland annat bidragit till bättre (Ku2018/00768/D). relationer och dialog mellan lokalbor och beslutsfattare, till ökad aktivitet och engagemang i demokratin samt till ett närmare samarbete Det europeiska medborgarinitiativet för ökat mellan föreningar, kommuner och lokalt medborgardeltagande förtroendevalda (Ku2018/01263/D). Den nya myndigheten Delegationen mot Sedan 2012 har EU-medborgare möjlighet att segregation inrättades i januari 2018 (se vidare genom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana utg.omr. 13, avsnitt Åtgärder mot segregation). Europeiska kommissionen att, inom ramen för Den 28 juni 2018 beslutade regeringen en dess befogenheter, lägga fram ett lagförslag. För långsiktig strategi för att minska och motverka att ett medborgarinitiativ ska gå vidare krävs segregation (2018 – 2028) (Ku2018/01462/D). stöd från minst en miljon medborgare fördelade Ett av delmålen i strategin är att öka den på minst sju av EU:s medlemsstater. demokratiska delaktigheten i områden med Under 2017 har två medborgarinitiativ socioekonomiska utmaningar. lämnats in för granskning till Valmyndigheten, Regeringen beslutade i mars 2018 förord- varav det ena uppfyllde kravet om en miljon ningen (2018:119) om statsbidrag till ideella underskrifter. Ett initiativ om förbud mot ämnet föreningar och stiftelser för att minska och glyfosat och översyn av godkännandeförfarandet motverka segregation där medel bl.a. fördelas till för bekämpningsmedel inom EU överlämnades åtgärder för demokratisk delaktighet. till Europeiska kommissionen, som i december 2017 aviserade att den allmänna livsmedelslagstiftningen (förordning (EG) nr 178/2002) ses över.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

I september 2017 presenterade kommissionen institutioner. Samtidigt kan hot mot säkerheten ett förslag till ny förordning om det europeiska såsom terrorism bidra till att öka uppslutningen medborgarinitiativet. Förslaget syftar till att göra kring demokratin och dess institutioner. Vid förordningen mer tillgänglig och användarvänlig. sidan av regeringens insatser för att öka den demokratiska medvetenheten utförs även arbete av organisationer i det civila samhället och av myndigheter på olika nivåer. Statliga insatser på 8.8 Resultatredovisning för en ökad området behöver ses i ett större sammanhang demokratisk medvetenhet och utgör en av flera faktorer som påverkar den demokratiska medvetenheten i befolkningen. I I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder detta avsnitt redovisas endast resultatet av som syftar till att stärka medvetenheten om och statliga insatser. stödet för demokratins grundläggande principer.

Den demokratiska medvetenheten har följts upp

8.8.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder För att öka kunskapen och förbättra uppföljningen av demokratipolitiken har regeringen gett Att öka den demokratiska medvetenheten Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram och handlar om ett arbete för att på olika arenor redovisa indikatorer som belyser hur demostärka demokratins fundament i form av kratins tillstånd i Sverige utvecklas över tid. befolkningens stöd för och kunskap om styrelse- Uppdraget genomfördes av SOM-institutet. Mer skicket, de demokratiska värderingarna samt om uppdraget redovisas i avsnitt 8.7.2. Redodemokratins beslutsformer. Insatser för att visningen visar att en majoritet av befolkningen i stärka den demokratiska medvetenheten kan åldern 16 – 85 år är ganska eller mycket nöjd med bidra till en ökad demokratisk delaktighet bland hur demokratin fungerar i Sverige. Andelen medborgarna, till ett stärkt demokratiskt samtal, nöjda har ökat med 5 procentenheter mellan till att förebygga polarisering mellan olika 2016 och 2017. År 2017 var andelen som är grupper i samhället samt till att motverka rasism, nöjda med demokratin 76 procent. Rapporten radikalisering och rekrytering till våldsbejakande visar att lågutbildade är mindre nöjda med extremism. demokratin än högutbildade och att personer Arbetet med ökad demokratisk medvetenhet bosatta på landsbygden och i mindre tätorter är bedöms utifrån: mindre nöjda än personer bosatta i andra typer av regioner. Även om andelen som är nöjda med – befolkningens stöd för och kunskap om demokratin var något mindre bland män än demokratin som styrelseskick samt dess bland kvinnor var skillnaden mellan könen grundläggande värderingar, relativt liten. Andelen av befolkningen som har – befolkningens bedömning av demokratins ett mycket eller ganska stort förtroende för sätt att fungera, och riksdagen var 32 procent 2017. Motsvarande – förtroendet för demokratin i allmänhet och andel som har förtroende för regeringen var 39 för demokratins institutioner, såsom reger- procent och för kommunstyrelserna 24 procent. ing, riksdag och EU:s institutioner. Förtroende för riksdagen och regeringen är lägre bland personer med låg utbildning än bland personer med hög utbildning och lägre bland 8.8.2 Resultat personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter än bland personer bosatta i storstäderna. Demokratiska värderingar liksom kunskap om När det gäller synen på hur demokratin fungerar det demokratiska styrelseskicket och förtroende i EU ökade andelen av befolkningen som är för demokratins institutioner påverkas av en rad mycket eller ganska nöjd relativt tydligt mellan faktorer och inte minst av händelser i omvärlden, 2016 och 2017 och andelen nöjda uppgick år såväl nationellt som internationellt. Kriser och 2017 till 53 procent. Sedan millennieskiftet har politiska affärer av olika slag kan exempelvis andelen som svarar att de är nöjda med minska förtroendet för demokratin och dess demokratin i EU ökat. Andelen som var nöjda

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

med hur demokratin i EU fungerar är större procent en ökning i förhållande till 2016. Se bland kvinnor än män. Andelen i befolkningen vidare utgiftsområde 1 anslag 9:1, Svenska som har mycket eller ganska stort förtroende för institutet för europapolitiska studier samt EU- Europeiska kommissionen respektive Europa- information . parlamentet var under 2017 i båda fallen 21

Tabell 8.3 Förtroende för demokratiska institutioner 1990 – 2017

Andel i befolkningen (procent), 16 – 85 år, som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende 1990 1995 2000 2005 2010 2013 2014 2015 2016 2017 Riksdagen 25 28 27 23 44 35 40 29 29 32 Regeringen 21 26 27 21 52 39 47 32 31 39 Kommunstyrelserna X X 20 17 26 19 26 20 21 24 De politiska partierna X X 12 11 26 17 23 16 16 17 Europaparlamentet X X 9 10 19 17 23 16 16 21 EU-kommissionen X X 8 10 21 17 22 17 16 21 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet, 2018. Kommentar: X = uppgift saknas

Forum för levande historia har arbetat för ökad fortsatt ökning jämfört med tidigare år demokratisk medvetenhet (Ku2018/00337/D). Myndigheten fick information om över 200 aktiviteter som arrangerades på Genom att informera och utbilda om historiska 102 orter på Förintelsens minnesdag den 27 skeenden, som Förintelsen, bidrar Forum för januari 2017. levande historia (utg.omr. 17) till en demokratisk medvetenhet och till insikter om vår samtid. Myndigheten har under 2017 genomfört Demokratisk medvetenhet bland EU:s utställningar, workshoppar och lärarfortbild- medborgare har främjats ningar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Under 2017 deltog 1 000 lärare i de För att främja demokratisk delaktighet bland 25 seminarier som myndigheten genomförde EU:s medborgare finns EU-programmet: Ett runt om i landet. Syftet med seminarierna är att Europa för medborgarna 2014 – 2020. Programöka lärarnas förmåga att arbeta med frågor om met ska också stimulera till reflektion om EU:s demokrati, tolerans och värdegrund i klass- historia och framtid, samt visa den mångfald rummet. För att nå en stor spridning i landet som finns i EU. MUCF är svensk kontaktpunkt samverkar myndigheten med en mängd lokala för programmet. Europeiska kommissionens aktörer. Under 2017 har myndighetens åtta olika myndighet (EACEA) beviljade under 2017 utställningar visats på 59 platser och beräknas medel till fyra projekt med svenskt huvudhaft cirka 248 000 besökare. I anslutning till mannaskap inom programområdet Demokratisk utställningarna har myndigheten utbildat lokala delaktighet och engagemang: två som gällde pedagoger som i sin tur har kunnat hålla arbets- vänortssamarbete, ett som gällde samarbete seminarier om utställningarna med sina elever. inom nätverk av städer och ett projekt med Under 2017 deltog 12 100 elever i sådana aktörer ur det civila samhället. Det är fler än interaktiva arbetsseminarier utformade av myn- 2016. digheten. För att kunna fokusera sina resurser MUCF har under 2017 genomfört 18 har myndigheten de senaste åren valt ut regioner aktiviteter/informationsinsatser, där sammanlagt de fokuserar på. Under 2017 var Skåne en sådan 623 deltagare har nåtts av information kring region. Utvecklandet och spridningen av digitala Europa för medborgarna. undervisningsmaterial genom myndighetens Den europeiska kommissionens halvtidswebbplats är en viktig del av verksamheten. utvärdering för programmet 2014 – 2020 visar på Myndigheten erbjuder ett omfattande fakta- goda resultat inom programmets båda områden. material, övningar, filmer, poddar och utbildningar via sin webbplats. Webbplatsen hade under året 540 000 besökare, vilket var en

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

8.9 Resultatredovisning för arbetet med det civila samhället och lagt en grund för med att värna demokratin mot det fortsatta arbetet. våldsbejakande extremism I oktober 2017 presenterade Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet), på uppdrag av I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder Sveriges kommuner och landsting (SKL), en som regeringen har vidtagit i syfte att utveckla rapport om kommunernas handlingsplaner mot arbetet med att värna demokratin mot vålds- våldsbejakande extremism. Enligt rapporten bejakande extremism. Rättsväsendets åtgärder hade få kommuner baserat sina handlingsplaner mot våldsbejakande extremism och terrorism på lokala lägesbilder. På uppdrag av den beskrivs inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. nationella samordnaren har Rädda Barnen sedan Inom ramen för regeringens långsiktiga strategi februari 2017 drivit en nationell stödtelefon dit för att minska och motverka segregation (2018 – bl.a. anhöriga, kommuner och organisationer 2028) är åtgärder för att stärka demokratin ett av kunde vända sig för att få information, råd och de områden som programmet särskilt har stöd (s.k. orostelefon om radikalisering). fokuserat på. Majoriteten av samtalen till orostelefonen har kommit från yrkesverksamma, t.ex. inom kommuner. Regeringens uppdrag till Rädda 8.9.1 Resultatindikatorer och andra Barnen upphörde den 1 juni 2018. Sedan april bedömningsgrunder 2018 erbjuder Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet (Brå) Målsättningen med regeringens åtgärder är att behovsanpassat stöd till kommuner, myndiggöra demokratin mer motståndskraftig mot heter och andra aktörer som i sin verksamhet våldsbejakande extremism. För att uppnå målet hanterar frågor om våldsbejakande extremism har regeringen vidtagit insatser för att främja (se vidare under utg.omr. 4 Rättsväsendet). demokratiska värderingar och förebygga anti- För att ge stöd till barn och unga i riskzonen demokratiskt beteende. Åtgärderna redovisas samt underlätta utträde ur våldsbejakande nedan. extremistiska miljöer har Socialstyrelsen på Under utgiftsområde 4 Rättsväsendet redo- uppdrag av regeringen tagit fram ett stöd till visas omfattningen av våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med återvändare och andra i Sverige samt insatser för att förebygga inträde i personer som är involverade i våldsbejakande våldsbejakande extremism och insatser för att extremistiska miljöer. Myndigheten har även underlätta utträde ur våldsbejakande extremism. vidareutvecklat stödet till socialtjänstens arbete med barn och unga och gjort en behovsanpassning av stödmaterialet så att det enkelt ska 8.9.2 Resultat kunna användas i socialtjänstens dagliga arbete. Genom uppdragen har socialtjänsten tillgång till Insatser för att förebygga våldsbejakande kunskapsstöd när det gäller regelverk, ansvarsextremism fördelning, lagstiftning och samverkan i frågor I december 2017 avslutades uppdraget för den om våldsbejakande extremism. Även Statens nationella samordnaren för att värna demokratin institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat stöd till mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) och sin personal i frågor om våldsbejakande extrefrån den 1 januari 2018 inrättade regeringen ett mism bl. a en webbutbildning som i första hand Center mot våldsbejakande extremism vid riktar sig till medarbetare inom SiS ungdomsvård Brottsförebyggande rådet (Brå). Samordnarens (se vidare under utgiftsområde 9 Hälsovård, slutbetänkande (SOU 2017:110) innehåller en sjukvård och social omsorg). Inom Kriminalsammanställning över hur arbetet med att före- vården har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat bygga våldsbejakande extremism har utvecklats har all klientnära personal fått information om under de tre och ett halvt år som samordnaren våldsbejakande extremism och utbildningshar arbetat. Samordnaren har drivit på material har utvecklats och genomförts i bl.a. utvecklingen av det förebyggande arbetet hos myndighetens grundutbildning. Myndigheten myndigheter och i kommuner, utbildat personal har också utvecklat ett samtalsstöd för från Sveriges 290 kommuner, sökt samarbete psykologer i deras dialog med ungdomar där det finns oro för våldsbejakande extremism.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Internet och sociala medier utgör viktiga verk- extremistmiljöer och nio med att stödja individer tyg för de olika extremistmiljöerna i exempelvis som avser att lämna extremistmiljöer. spridning av propaganda och uppmaningar till Under 2017 fick MUCF i uppdrag att ta fram våld. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en vägledning om hur kommuner och det civila har i kartläggningar och analyser av våldsbeja- samhällets organisationer kan samverka för att kande extremistisk propaganda bidragit till ökad förebygga våldsbejakande extremism. I sepkunskap om propagandans innehåll och sprid- tember 2017 överlämnade MUCF Knäck koden! ning. – en vägledning för hur kommuner och civilsamhälle kan arbeta tillsammans mot Arbetet med att främja demokratiska värderingar våldsbejakande extremism. Den bygger på hos barn och unga etablerade riktlinjer när det gäller samverkan Det förebyggande arbetet som riktas till barn inom politiken för det civila samhället och utgår och ungdomar ska främja demokratiska värder- bl.a. från Europarådets material Europeisk kod ingar och förebygga antidemokratiskt beteende, för idéburna organisationers medverkan i som t.ex. rasism, diskriminering, hot och hat. beslutsprocessen. Vägledningen har översatts till För att öka kunskapen om barnens egna erfaren- engelska för att kunna spridas i det heter av våldsbejakande extremism har rege- internationella kunskaps- och erfarenhetsutbytet ringen givit Barnombudsmannen i uppdrag att som Sverige deltar i, främst inom EU. dels tala med barn som direkt eller indirekt är Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) berörda, dels sammanställa aktuell forskning på har haft i uppdrag att utvidga och fördjupa området (Ku2016/02294/D). Barnombuds- dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera mannen överlämnade i januari 2018 delrapporten arbetet med demokrati och demokratisk Barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande medvetenhet inklusive jämställdhet islamistisk extremism, med röster från barn och (Ku2016/02761/LS)). Uppdraget redovisades i unga som på olika sätt har erfarenheter och juni 2018 (Ku2018/01295/D). Myndigheten har upplevelser av sådan extremism. Barnen beskriv- genomfört ett ledarskapsprogram för unga er en utsatthet som beror på våld, kriminalitet ledare inom trossamfunden och ett ledarskapsoch svåra familjeförhållanden samt en uppgiven- och mentorskapsprogram för kvinnor inom het inför framtiden. I maj 2018 överlämnades trossamfunden. Myndigheten har även stöttat slutrapporten. Under 2016 – 2018 har Göteborgs andra aktörers befintliga arbete mot våldsuniversitet ett särskilt uppdrag att utveckla det bejakande extremism bl.a. den nationella samförebyggande arbetet mot våldsbejakande extre- ordnaren mot våldsbejakande extremism. Totalmism, inklusive rasism och främlingsfientlighet, i försvarets forskningsinstitut (FOI) och myndigskolorna, inklusive stöd till lärare, fritidspersonal heten har gemensamt tagit fram en kunskapsoch socialarbetare. Kurser har bl.a. genomförts översikt om Muslimska brödraskapet, inom om att bemöta extremistiska miljöer samt för att ramen för regeringens uppdrag till FOI att kartförbereda lärare inför studieresor till Förintel- lägga och analysera våldsbejakande extremistisk sens minnesplatser. propaganda (dnr Ku2016/01373/D och Ku2016/01622/LS). Stöd till det civila samhället och trossamfunden för att värna demokratin Utgångspunkter för statsbidrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- Riksdagen har tillkännagett för regeringen som frågor (MUCF) har sedan 2012 fördelat medel sin mening att det bör utvecklas metoder och till det civila samhällets organisationer för att redskap för kommuner för att identifiera stödja förebyggande insatser mot våldsbejakande samfund och organisationer som inte bör få stöd extremism enligt förordning (2011:1508) om från det allmänna eftersom de inte lever upp till statsbidrag för verksamhet som värnar demo- grundläggande demokratiska värderingar (bet. kratin. Under 2017 fördelade MUCF totalt 13,8 2015/16:KU4 punkt 5, rskr. 2015/16:137). miljoner kronor till 27 organisationer. Av dessa Riksdagen har vidare tillkännagett för regeringen 27 organisationer arbetar samtliga med att som sin mening att regeringen ska utarbeta en förebygga att antidemokratiska beteenden ut- strategi för att säkerställa att verksamheter eller vecklas, 26 med att förebygga att individer åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, radikaliseras och ansluter sig till våldsbejakande våldsbejakande extremism eller terrorism inte

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

tilldelas statliga eller kommunala medel (bet. 8.10 Resultatredovisning för arbetet 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294). I med att värna det demokratiska mars 2018 överlämnade Utredningen om över- samtalet mot hot och hat syn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder Sverige (SOU 2018:18). Betänkandet är remit- som regeringen vidtagit i syfte att värna det terat. Regeringen tillsatte vidare i mars 2018 en demokratiska samtalet mot hot och hat. utredning som ser över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar (dir. 2018:19). I uppdraget ingår inte att föreskriva på vilka grunder 8.10.1 Resultatindikatorer och andra en kommun ska bevilja bidrag till det civila sam- bedömningsgrunder hället, mot bakgrund av den kommunala självstyrelsen. Däremot har utredaren i uppdrag att Arbetet för att värna det demokratiska samtalet bl.a. möta representanter för kommunsektorn mot hot och hat bedöms utifrån: och ta fram stödmaterial som kan användas både – omfattning och konsekvenser av hot, våld av statliga och kommunala förvaltningsmyndigoch trakasserier mot centrala aktörer i det heter som hanterar bidragsgivning. Tillkännademokratiska samtalet som t.ex. förtroengivandena är inte slutbehandlade. devalda, journalister och konstnärer, och

– insatser för att värna det demokratiska Värderingsbaserat arbete mot bristande samtalet med inriktning på att förebygga jämställdhet, homofobi och hedersförtryck förtroendevaldas, journalisters och konst- Riksdagen har tillkännagett för regeringen som närers utsatthet för hot och hat. sin mening att regeringen bör överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och

8.10.2 Resultat

hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 punkt 11, rskr. 2016/17:294). Jämställdhetsmyndigheten Regeringen beslutade i juli 2017 om handlingsska från och med 2018 enligt sin instruktion planen Till det fria ordets försvar – åtgärder mot främja utvecklingen av förebyggande insatser utsatthet för hot och hat bland journalister, mot bland annat hedersrelaterat våld och förförtroendevalda och konstnärer tryck. Regeringens nationella plan mot rasism, (Ku2017/01675/D). Nedan redovisas de insatser liknande former av fientlighet och hatbrott omsom avser ökad kunskap på området och stöd till fattar ideologier, uppfattningar eller värderingar dem som utsätts. som ger uttryck för fientlighet mot människor som uppfattas bryta mot samhällets normer när det gäller till exempel sexuell läggning, köns-

Förtroendevaldas utsatthet har ökat

identitet eller könsuttryck. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017 ‒ 2026 Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2017 (skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet − (Ku2017/02388/D) som genomförs på uppdrag feministisk politik för en jämställd framtid). av regeringen visar att var fjärde förtroendevald Strategin omfattar även hbtq-personers utsatthet utsattes för trakasserier, hot eller våld under för våld i nära relationer, inklusive hedersmellanvalsåret 2016. Resultatet visar på en relaterat våld och förtryck. I mars 2018 redoökning i utsatthetens omfattning. Under mellanvisade Länsstyrelsen i Östergötlands län uppvalsåret 2012 hade var femte förtroendevald draget att ansvara för ett nationellt kompetensutsatts för trakasserier, hot eller våld. team med tillhörande stödtelefon för att samordna och stödja arbetet för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttryck (Årsrapport 2017. Länsstyrelsen Östergötlands nationella uppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck – verksamheten under 2017). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Diagram 8.1 Trakasserier, hot eller våld mot förtroendevalda en kommunstyrelseordförande innehöll någon form av hat, hot eller kränkningar. De kvinnliga Andel utsatta förtroendevalda i procent 50 kommunpolitikerna är mer utsatta än de manliga Totalt Kvinnor Män 45 40 kommunpolitikerna i undersökningen.

35 30 25 Förstärkt stöd åt förtroendevalda inför valåret 20 15 Regeringen har under 2016 – 2017 beviljat SKL 10 medel för att stödja och utveckla kommuners 5 och landstings systematiska arbete med att 0 förebygga och hantera hot mot förtroendevalda. 2012 2014 2016 I april 2018 inkom SKL med en rapport Brottsförebyggande rådet, Politikernas trygghetundersökning för åren 2012, 2014 och 2016. (Ku2018/00769/D) som bl.a. beskriver att SKL har erbjudit alla kommuner och landsting lokala Resultatet visar också att utsatthet eller oro för utbildningsinsatser. Hittills har SKL genomfört att utsättas påverkar de förtroendevalda negativt. insatser i 87 kommuner och landsting, med ca. Av samtliga förtroendevalda har nästan var fjärde 4 000 deltagande förtroendevalda. SKL har även påverkats i sitt uppdrag, antingen till över- erbjudit ett utvecklingsnätverk i vilket åtta väganden eller till faktiska handlingar. Vanligast kommuner respektive fyra landsting deltagit. är att man har undvikit att engagera sig eller Syftet med nätverket har varit att systematisera uttala sig i en specifik fråga. Nästan en tredjedel det lokala arbetet genom att bl.a. besluta om av de utsatta förtroendevalda uppfattade att riktlinjer, tydliggöra ansvar, ta fram utbildningar förövaren tillhörde en politisk extremistgrupp. samt lokala rutiner och checklistor. I november Ungefär var fjärde uppfattade att förövaren kom 2017 beslutade regeringen om förlängd och från högerextremistiskt håll. Det är inte heller förstärkt finansiering av projektet inför valåret ovanligt att förövaren finns inom den egna 2018 (Ku2017/02467/D). yrkesgruppen. För 16 procent av fallen är det en Säkerhetspolisen i samverkan med Polisannan förtroendevald som tillskrivs händelserna. myndigheten och andra myndigheter utkom Enligt en fördjupad analys (Kortanalys 2018 med en uppdaterad version av handboken 4/2018) av Brå har kvinnor marginellt större risk Personlig säkerhet (2018). Den innehåller råd än män att utsättas som politiker. Även yngre och stöd till politiskt aktiva, men kan också och personer med utländsk bakgrund löper användas av andra yrkesgrupper. I handboken större risk att utsättas. Dessa grupper är även Personlig säkerhet ges exempel på förebyggande underrepresenterade inom politiken. åtgärder och skyddsåtgärder som kan användas Kunskap om hot och hat mot förtroendevalda för att förhindra eller avstyra hotfulla situationer lägger grunden för medvetandehöjande insatser om de skulle uppstå. och ett effektivt arbete på området. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2018 i uppdrag att genomföra Politikernas trygghetsundersökning Stöd åt journalister och konstnärer för valåret 2018 (Ku2018/01403/D). Kartläggningen ska redovisas senast den 6 november Göteborgs universitets rapport Journalisternas 2019. trygghetsundersökning (Ku2017/01998/D) visar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har att ungefär var fjärde journalist utsattes för hot, fått ett utökat uppdrag att kartlägga och våld, eller trakasserier 2016. Ungefär var fjärde analysera förekomsten av hot och hat som riktas utsatt journalist har undvikit att bevaka ett visst mot politiker och journalister ämne eller fråga och var fjärde har någon gång (Ju2018/01289/KRIM). FOI och Sveriges Kom- funderat på att lämna journalistiken. muner och Landsting (SKL) visar i rapporten Linnéuniversitetet fick i juni 2017 i uppdrag Digitalt hat – Hat och hot mot kommun- att identifiera, utveckla och genomföra politiker, att ca 20 procent av alla de undersökta kompetens- och kapacitetshöjande insatser kommentarerna i öppna diskussionsforum och riktade till journalister och redaktioner för att så kallade alternativa medier som handlade om förebygga och hantera utsatthet för hot och hat.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

I april 2018 lanserade Medieinstitutet Fojo vid 8.11 Resultatredovisning för universitetet ”Demokratijouren” som innehåller Justitiekanslern och en webbaserad kunskapsbank. Universitetet har Datainspektionen genom Medieinstitutet Fojo inkommit med en delrapport (Ku2018/00794/D). I juni 2018 för- 8.11.1 Mål för Justitiekanslern och stärkte regeringen Linnéuniversitetets uppdrag Datainspektionen (Ku2018/01405/D). Förstärkningen avser den fortsatta utvecklingen av bl.a. riktat stöd till Justitiekanslern har som mål att vaka över trycksärskilt utsatta målgrupper, utbildningar, nätverk och yttrandefriheten samt värna integriteten och och mötesplatser, samt stärkt samverkan med rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. berörda aktörer. Myndigheten ska med hög kvalitet och Konstnärsnämnden har sedan 2017 haft ett effektivitet bevaka statens rätt. Justitiekanslern särskilt uppdrag att utveckla stöd till konstnärer ska medverka till att rättstillämpningen är som utsätts för hot, våld och trakasserier. I juli effektiv och av hög kvalitet. 2017 förstärktes uppdraget (Ku2017/01673/D). Datainspektionen har som mål att upptäcka Myndigheten har bl.a. lanserat en webbguide och förebygga hot mot den personliga integri- (Ku2018/00643/D), se även utgiftsområde 17 teten. Verksamheten ska främst inriktas mot Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 7 områden som bedöms vara särskilt känsliga ur Kulturskaparnas villkor. ett integritetsperspektiv, nya företeelser och användningsområden av teknik samt områden där risken för missbruk eller felaktig användning Stöd åt det civila samhället bedöms vara särskilt stor. En samlad resultatbedömning görs för Rapporten Det demokratiska samtalet 2017 Justitiekanslern respektive Datainspektionen (Ku2018/01279/D) som SOM-institutet tar utifrån hur väl de har uppfyllt de uppgifter som fram på uppdrag av regeringen visar att 19 åligger dem. procent av dem som uttryckt en åsikt i en samhällsfråga minst någon gång i veckan i offentliga sammanhang har utsatts för hot, 8.11.2 Resultat trakasserier eller våld under det senaste året. Av de som uttrycker åsikter i samhällsfrågor minst Justitiekanslerns verksamhet en gång i veckan på internet och i sociala medier uppger 36 procent att de utsatts för hot, Antalet inkomna ärenden till Justitiekanslern trakasserier eller våld det senaste året medan uppgick 2017 till närmare 12 700, vilket är den motsvarande uppgift för de som uttryckt en högsta siffran hittills och motsvarar en ökning åsikt minst en gång i veckan i samband med ett med knappt 5 000 ärenden jämfört med föreengagemang i en förening eller annan ideell gående år. Nedbrutet på olika ärendeslag var det organisation är 9 procent. Resultatet speglar främst skadeståndsanspråken som stod för öksituationen för vanliga medlemmar aktiva i hela ningen. Drygt 6 200 ärenden registrerades under föreningslivets bredd. året som en direkt följd av Svea hovrätts dom i MUCF har fått i uppgift att fördela medel till april avseende nivå på ersättningen till personer det civila samhällets organisationer enligt förord- som tidigare varit registrerade i uppgiftsningen (2018:32) om statsbidrag för insatser samlingen Kringresande. Under året avgjordes som motverkar hot och hat i det offentliga 11 600 ärenden vilket är drygt 4 300 fler jämfört samtalet (Ku2018/00097/RS). Syftet med för- med föregående år. Ökningen avsåg även här ordningen är att stödja projekt som dels minskar främst skadeståndsanspråk med anledning av förekomsten av hot och hat i det offentliga uppgiftssamlingen Kringresande. samtalet, dels stärker utsatta opinionsbildare. Till följd av ökningen av antalet inkomna ärenden ökade även den utgående ärendebalansen inom myndigheten. Trots detta uppnåddes i allt väsentligt de mål för handläggningstider som myndigheten har satt upp.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Under 2017 handlade myndigheten drygt förstärkt den extraordinära tillsynen bl.a. över 1 100 tillsynsärenden. Antalet inkomna tillsyns- Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och ärenden ökade med cirka 5 procent jämfört med Kriminalvården. Att organisera och planera samt 2016. genomföra den utökade tillsynen har utgjort en Justitiekanslern har under 2017 genomfört central del av myndighetens arbete under 2017. fem inspektioner. Dessa skedde vid Halmstads Tillsynsverksamheten har intensifierats genom tingsrätt, Länsstyrelsen i Hallands län, att antalet initiativärenden mer än fördubblades Göteborgs åklagarkammare, Polismyndigheten jämfört med föregående år, från sex till 15 (lokalpolisområde Sollentuna) och Kronofogde- ärenden. Initiativen avsåg bland annat Polismyndighetens enhet för betalningsföreläggande, myndigheten och Kriminalvården. Justitiekontoret i Visby. Det allmänna intrycket från kanslern räknar med att den utökade tillsynsinspektionerna var att de inspekterade verksam- verksamheten kommer att ha funnit sina former heterna fungerade väl eller mycket väl. under den senare delen av 2018. Justitiekanslern påpekade emellertid vissa brister. I fyra av ärenden kritiserades dessutom berörda myndigheter i vissa hänseenden. Kritiken avsåg Datainspektionens verksamhet inaktivitet i handläggningen och brister i hanteringen av allmänna handlingar, bristande diarie- Datainspektionen har genom tillsyn över beföring samt att lagstadgade skyndsamhetskrav handlingen av personuppgifter samt genom inte upprätthållits. tillsyn och tillståndsgivning inom kreditupp- Arbetet med att värna tryck- och yttrande- lysnings- och inkassoverksamhet, bidragit till att friheten har främst skett genom att pröva in- säkra individens rätt till integritet. komna anmälningar om brott mot tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrund- Tillsyn lagen (YGL). Antalet inkomna ärenden på det Under 2017 har Datainspektionen inriktat verktryck- och yttrandefrihetsrättsliga området har samheten mot områden som bedömts vara under 2017 ökat med knappt 12 procent jämfört särskilt känsliga ur ett integritetsperspektiv, nya med 2016. I likhet med tidigare år har en stor del företeelser och användningsområden av teknik av de inkomna anmälningarna avsett publi- samt områden där risken för missbruk eller ceringar som inte har omfattats av grundlags- felaktig användning bedömts vara särskilt stor. skydd. Det gäller ofta uttalanden på hemsidor Datainspektionen har också bedrivit ett och bloggar där webbplatsen inte omfattats av omfattande arbete med att förbereda sig för den så kallade databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. uppgiften att vara tillsynsmyndighet enligt EU:s Ärendena ska då hanteras av allmän åklagare och dataskyddsreform. Detta omställningsarbete har inte av Justitiekanslern. tagit resurser från tillsynsverksamheten. Under 2017 inkom cirka 9 000 skadestånds- Under 2017 påbörjades 21 ärenden enligt ärenden till Justitiekanslern, vilket är en ökning personuppgiftslagen jämfört med 64 stycken med cirka 160 procent jämfört med 2016. Totalt 2016 och 47 ärenden avslutades jämfört med 65 avsåg ca 80 procent ersättningsanspråk enligt under 2016. Ett tillsynsärende inleddes enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihets- kreditupplysningslagen, vilket är en minskning berövanden och andra tvångsåtgärder. Myndig- med tre i förhållande till 2016. Tio tillsynsheten avgjorde cirka 1 700 sådana ärenden under ärenden inleddes enligt inkassolagen, vilket är en 2017. Ersättning beviljades helt eller delvis i cirka minskning med 23 i förhållande till 2016. 90 procent av fallen. Ärendebalanserna ligger dock fortfarande på en Antalet inkomna ärenden om rättshjälp låg nivå. minskade under 2017 och uppgick till cirka 1 800 ärenden. Justitiekanslern har under året över- Informations- och utbildningsinsatser klagat beslut i 24 rättshjälpsärenden. Datainspektionens utbildningsverksamhet är en viktig del i det förebyggande arbetet. Myndig- Förstärkning av den extraordinära tillsynen heten har aldrig tidigare genomfört så många Med den ramhöjning motsvarande 7 miljoner utbildningar som under 2017. Totalt genomkronor som Justitiekanslern tilldelades genom fördes 22 olika utbildningstillfällen i Stockholm, budgetpropositionen för 2017 har myndigheten Göteborg, Malmö och Umeå med ca hundra deltagare per tillfälle. Medarbetare från Datainspek-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

tionen har också hållit ett antal föreläsningar 8.12 Mål för mänskliga rättigheter runtom i landet, däribland hos Kommerskollegium, Migrationsverket, Regeringskansliet, Målet för politiken för mänskliga rättigheter är Läkemedelsverket och Svensk Inkasso. att säkerställa full respekt för Sveriges inter- I slutet av 2016 gav regeringen Datainspek- nationella åtaganden om mänskliga rättigheter tionen i uppdrag att ta fram informations- och (prop. 2015/16:1, utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, utbildningsmaterial och vidta andra åtgärder för rskr. 2015/16:62). att underlätta små och medelstora företags anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Av de utbildningar som Datainspektionen har anordnat under 2017 har därför fyra specifikt 8.13 Resultatredovisning inriktats mot den privata sektorn och flera av de föreläsningar som genomförts har varit riktade I detta avsnitt redovisas resultaten av de övertill företag. gripande och strukturella åtgärder som bidragit Under 2017 ökade trycket på Datainspek- till målet om att säkerställa full respekt för tionens upplysningstjänst markant. Upplys- Sveriges internationella åtaganden om mänskliga ningstjänsten svarade på cirka 7 700 mejl, en rättigheter. Målet berör många politikområden. ökning med närmare 15 procent jämfört med Funktionshinderspolitiken och barnrättspolitikåret innan. Antalet telefonsamtal minskade en redovisas t.ex. under utgiftsområde 9 Hälsvisserligen med 11 procent till cirka 4 700 samtal, ovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 6 resmen de som ringer har ofta många och pektive avsnitt 7. Regeringens politik mot diskkomplicerade frågor som tar lång tid att besvara. riminering samt jämställdhetspolitiken redovisas under utgiftsområde 13 Integration och jäm- Utredningar, remisser och samverkan ställdhet avsnitt 4 respektive avsnitt 5. Datainspektionen har även under 2017 prioriterat kommittéarbete och remissarbete eftersom det ger myndigheten möjlighet att lyfta 8.13.1 Resultatindikatorer och andra fram och synliggöra integritetsfrågorna. bedömningsgrunder Under året har myndigheten deltagit i 14 statliga utredningar och yttrat sig över 146 Inom området saknas särskilt framtagna remisser. Flertalet av remisserna har varit omfat- resultatindikatorer. Bedömningen av utvecklingtande och haft koppling till dataskyddsreformen. en görs i förhållande till strukturen i strategin för Även inom Datainspektionens samverkande det nationella arbetet med mänskliga rättigheter respektive rådgivande roll har dataskyddsrefor- (skr. 2016/17:29). Centrala bedömningsgrunder men varit dominerande. Inspektionen har bland är annat deltagit i det GDPR-nätverk som eSam – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd tagit initiativ till där många förvaltningsav de mänskliga rättigheterna, myndigheter och Sveriges Kommuner och – ett samordnat och systematiskt arbete med Landsting deltar. mänskliga rättigheter inom offentlig Myndigheten bedriver också en aktiv verksamhet, och internationell samverkan. Datainspektionen har bland annat deltagit regelbundet i e-Goverment – ett starkt stöd för arbete med mänskliga subgroup som är en undergrupp till Artikel 29- rättigheter inom det civila samhället och gruppen. Vidare har myndigheten deltagit i inom näringslivet. arbetet inom Eurodac, i Schengens informationssystem, i Europol och i Joint Supervisory Body of Europol samt i JSA Customs. 8.13.2 Resultat

En sammanhållen struktur för att främja och

skydda de mänskliga rättigheterna

I enlighet med strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29)

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

redovisas i avsnittet det arbete som skett utifrån förebyggande och bekämpning av våld mot strukturen i strategin. Strategin är också en kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonvenviktig del i och en central utgångspunkt för tionen) i september 2017 och dialog hölls mellan arbetet med genomförandet av Agenda 2030. Sverige och Europarådets expertgrupp Grevio, Mänskliga rättigheter är en av de frågor som ska som övervakar efterlevnaden av Istanbulgenomsyra hela agendan. För att tydliggöra detta konventionen, i februari 2018. har kopplingen mellan Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna lyfts fram i de beslut som fattats inom ramen för strategin under året. Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de Sammantaget har 15 miljoner kronor avsatts från mänskliga rättigheterna anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för åtgärder för främjande av det nationella arbetet Ett fortsatt arbete har bedrivits i enlighet med med mänskliga rättigheter. strategin för att lagstiftningen ska vara utformad Utifrån målet om att säkerställa full respekt i enlighet med svenska konventionsåtaganden för Sveriges internationella åtaganden om och att det finns institutioner som säkerställer mänskliga rättigheter ger synpunkter och att internationella åtaganden om mänskliga rekommendationer från internationella gransk- rättigheter tillgodoses. ningsorgan vägledning. Synpunkter och rekommendationer är dock inte juridiskt Överensstämmelse mellan och tillämpningen av bindande för konventionsstaten. svensk lagstiftning och Sveriges Under 2018 har Sverige mottagit synpunkter konventionsåtaganden och rekommendationer från Europa- Fortsatt arbete har genomförts för att svara upp kommissionen mot rasism och intolerans mot rekommendationen från FN:s kommitté för (ECRI) och Europarådets rådgivande kommitté barnets rättigheter (barnrättskommittén) om att för ramkonventionen. I ECRI:s rapport vidta alla nödvändiga åtgärder för att nationell lämnades ett antal rekommendationer om lagstiftning fullt ut ska överensstämma med arbetet gällande diskriminering, rasism och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnhatbrott (se även utg.omr. 13 avsnitt 4). I konventionen). I mars 2018 beslutade regeringen rapporten från Europarådets rådgivande om en proposition med förslag till lag om kommitté lämnas också rekommendationer för inkorporering av barnkonventionen att förbättra efterlevnaden av de nationella (prop. 2017/18:186). I propositionen föreslås att minoriteternas rättigheter (se även avsnitt 9). artiklarna 1 – 42 i barnkonventionen, i original- Under 2018 har regeringen även lämnat in texternas lydelse, ska gälla som svensk lag. Lagen Sveriges halvtidsrapport i det s.k. Universal föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Genom Periodic Review-förfarandet (UPR). UPR är inkorporering ges barnkonventionen ställning FN:s universella ländergranskningsmekanism, som svensk lag vilket innebär ett förtydligande där FN:s medlemsstater turas om att utvärdera av att domstolar och rättstillämpare ska beakta MR-situationen i varandras länder. I rapporten de rättigheter som följer av barnkonventionen för 2018 redogörs för arbetet med de vid avvägningar och bedömningar som görs i rekommendationer som Sverige mottog i UPR- beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn granskningen 2015. Vidare har en uppföljnings- (se vidare utg.omr. 9 avsnitt 7). I juni 2018 rapport lämnats gällande konventionen om beslutade riksdagen att anta regeringens förslag avskaffandet av all slags diskriminering av om inkorporering av barnkonventionen. kvinnor (CEDAW). Sverige har under lång tid fått återkommande Den 2 – 3 maj 2018 hölls en dialog mellan internationell och nationell kritik för sin Sverige och FN:s Kommitté för avskaffande av häktnings- och restriktionsanvändning. Flera rasdiskriminering med anledning av Sveriges åtgärder har vidtagits för att svara upp mot tjugoandra och tjugotredje rapporter som denna kritik. lämnades till kommittén i januari 2017. Efter Fortsatt arbete har även genomförts för att dialogen har kommittén lämnat ett antal säkerställa skyddet för de mänskliga rättigrekommendationer som berör arbetet inom heterna och det samiska folkets möjligheter att området. Sverige rapporterade också för första åtnjuta dem (se vidare avsnitt 5). Regeringen gången under Europarådets konvention om beslutade bl.a. i augusti 2018 om propositionen

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Ändringar i regleringen för Sametinget och central och det finns flera fall där domstolarna sametingsvalet (prop. 2017/18:287). lagprövat nationell rätt gentemot stadgan. Vidare har arbetet för att få en effektiv och Samtidigt visar kartläggningen att det finns heltäckande lagstiftning mot diskriminering exempel där domstolens resonemang utifrån fortsatt (se vidare utg.omr. 13 avsnitt 4). Den 1 stadgan är knapphändigt. maj 2018 ändrades diskrimineringslagens Europeiska kommissionen rapporterar årligen bestämmelser om diskriminering i form av om tillämpningen av stadgan och rådet brukar bristande tillgänglighet (prop. 2016/17:220, bet. anta årliga slutsatser om den. Rådsslutsatserna 2017/18:AU3, rskr. 2017/18:29). som antogs i oktober 2017 lyfter bl.a. fram För att säkra efterlevnaden av de nationella vikten av att öka medvetenheten om stadgan hos minoriteternas rättigheter har riksdagen beslutat beslutsfattare och rättstillämpare. Slutsatserna i enlighet med propositionen En stärkt tar även upp ett antal områden där stadgan har minoritetspolitik (prop. 2017/18:199, bet. betydelse, såsom asyl och migration, barns 2017/18:KU44, rskr. 2017/2018:409). Propo- rättigheter, bekämpande av rasism, våld mot sitionen innehåller förslag som syftar till att kvinnor och mediepluralism. stärka det grundläggande skyddet för samtliga När det gäller förhandlingarna om EU:s nationella minoriteter och att stärka de utökade anslutning till Europakonventionen är Sveriges rättigheter som finns inom förvaltnings- övergripande målsättning att anslutningen ska områdena för finska, meänkieli och samiska. Till komma till stånd så snart som möjligt och att följd av beslutet träder ändringar i lagen om den ska bidra till att stärka såväl enskildas nationella minoriteter och minoritetsspråk ställning som Europakonventionen och Europa- (2009:724), skollagen (2010:800) och social- domstolen. tjänstlagen (2001:453) i kraft den 1 januari 2019 Den 7 december 2017 antog rådet beslut om (se vidare avsnitt 9). ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Institutioner som säkerställer internationella 2018 – 2022. Sverige gjorde i samband med det ett åtaganden om mänskliga rättigheter uttalande tillsammans med ett antal medlems- Riksdagen har tillkännagett för regeringen som länder om att det var beklagligt att polissin mening att regeringen skyndsamt på nytt ska samarbete och straffrättsligt samarbete inte låta utreda frågan om en nationell institution för kunde tas upp i det fleråriga ramprogrammet och mänskliga rättigheter i Sverige (bet. uppmanade kommissionen att lägga fram ett 2017/18:KU6 punkt 2, rskr. 2017/18:98). förslag om detta efter den oberoende externa Regeringskansliet beslutade i mars 2018 om ett utvärdering som genomfördes under 2017. uppdrag att utreda frågan om inrättande av en nationell institution för mänskliga rättigheter (Ku2017/02610/DISK). Därmed får riksdagens Ett samordnat och systematiskt arbete med tillkännagivande anses slutbehandlat. mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet Vidare påbörjade i januari 2018 Jämställdhetsmyndigheten sin verksamhet (se vidare under I enlighet med strategin har ett samordnat och utg.omr. 13 avsnitt 5). systematiskt arbete fortsatt, bl.a. genom uppdrag till myndigheter och samverkan med kommuner Grundläggande rättigheter inom EU och landsting. I enlighet med strategin har tillämpningen i Sverige av EU:s stadga om de grundläggande Kunskapen om Sveriges konventionsåtaganden rättigheterna (stadgan) utvärderats genom att inom offentlig verksamhet Uppsala universitet har lämnat en rapport om I enlighet med flera aktuella rekommendationer tillämpningen av den. Uppdraget syftade till att och synpunkter har arbetet fortsatt med att bidra med kunskap gällande stadgans tillämpning säkerställa att berörda aktörer har nödvändig i Sverige (Ku2017/02759/DISK). Kartlägg- kunskap om Sveriges konventionsåtaganden om ningen visar att tillämpningsområdet för stadgan mänskliga rättigheter och vilka krav dessa troligtvis är stort eftersom det gäller alla innebär för den egna verksamheten. Särskilda områden där EU-rätten tillämpas. Kartlägg- åtgärder har vidtagits på nationell, regional och ningen visar också att domstolarna har haft ett lokal nivå. förhållandevis stort antal fall där stadgan varit

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Uppsala universitet fick under 2017 i uppdrag personal som ledare och deltagare. Inom ramen att kartlägga myndigheters tillämpning av prin- för projekten har organisationerna skapat nya cipen om fördragskonform tolkning i för- organisatoriska strukturer, nätverk och samhållande till Sveriges konventionsåtaganden om arbetsformer för ett fortsatt systematiskt arbete. mänskliga rättigheter (Ku2017/01390/DISK). De har utvecklat sina arbetssätt och metoder Kartläggningen visar att tillämpningen av samt tagit fram material och verktyg som stöd principen inte förekommer alls eller endast i för fortsatt arbete (Ku2018/01126/DISK). begränsad omfattning. När principen uttryck- Försäkringskassan fick under 2018 i uppdrag ligen tillämpas i domstolspraxis är det endast i att sprida erfarenheter och kunskap om förhållande till europarätten. Orsaken bedöms mänskliga rättigheter (Ku2017/02188/DISK och vara Sveriges dualistiska system, dvs. att den Ku2017/02399/DISK). Uppdraget resulterade i internationella rätten måste införlivas i den att Försäkringskassan bl.a. tagit fram ett nytt svenska rätten innan den kan tillämpas i domstol material om mänskliga rättigheter för temaeller myndighet. För myndigheterna bedöms en diskussioner som syftar till att skapa diskussion orsak också vara bristen på styrning från kring rättighetsfrågor utifrån flera perspektiv. regering och riksdag (Ku2018/02758/DISK). Materialet ska spridas till olika myndigheter Under 2017 och 2018 har Uppsala universitet (Ku2018/00701/DISK). fått förnyat och utvecklat uppdrag om att stärka Myndigheten för delaktighet (MFD) har i kompetensen om mänskliga rättigheter hos samarbete med Diskrimineringsombudsmannen statligt anställda i syfte att förvalta och vidare- haft ett särskilt uppdrag om att öka kunskapen utveckla den webbaserade introduktionen samt om konventionen om rättigheter för personer utarbeta och genomföra verksamhetsanpassade med funktionsnedsättning (CRPD), vilket och praktiskt inriktade utbildningsinsatser om bidragit till att kunskapen om konventionen och de mänskliga rättigheterna för personal på olika om bristande tillgänglighet som diskrimineringsnivåer i ett urval av statliga myndigheter form har ökat hos målgrupperna för uppdraget. (Ku2017/00254/DISK och Målgrupperna har framför allt varit anställda Ku2017/00961/DISK). Uppdraget har bl.a. inom offentlig sektor, arbetsgivare, privata och resulterat i att flera tusen statligt anställda offentliga aktörer samt personer med funktionsutvecklat sin kompetens om mänskliga rättig- nedsättning. heter. Drygt 9 000 personer har t.ex. påbörjat I augusti 2017 fick MFD i uppdrag att vidta introduktionsutbildningen och 5 000 personer, kunskapshöjande åtgärder för att motverka med representation från 73 myndigheter, har diskriminering av personer med funktionsnedavslutat utbildningen. I utvärderingen av utbild- sättning på arbetsmarknaden. Uppdraget redoningen framgår att 80 procent av deltagarna visades i mars 2018 och resulterade i en annonsanser att den är relevant för deras yrkesutövning kampanj som fick god spridning. (Ku2018/00462/DISK). I regleringsbrevet för 2018 har Socialstyrelsen I samarbete med Myndigheten för delaktighet fått i uppdrag att ta fram och genomföra en har Uppsala universitet också tagit fram en webbaserad utbildning om det ansvar hälso- och särskild webbutbildning om FN:s konvention sjukvården och socialtjänsten har för att arbeta om rättigheter för personer med funktions- med de mänskliga rättigheterna i förhållande till nedsättning. personer med funktionsnedsättning i den Barnombudsmannens uppdrag om att stödja praktiska yrkesutövningen. Syftet är att skapa en arbetet med att säkerställa tillämpningen av större förståelse för och bättre tillämpning av barnets rättigheter i statliga myndigheters FN:s konvention om rättigheter för personer verksamhet under perioden 2017 – 2019 med funktionsnedsättning. Uppdraget ska (S2016/07875/FST) fortsatte under 2018 och tio redovisas i februari 2021. statliga myndigheter ingår i kunskapslyftet (se Ett antal insatser har genomförts för att höja vidare under utg.omr. 9 avsnitt 7). kunskapen om specifika former av rasism och Folkbildningsrådet har i enlighet med uppdrag liknande former av fientligheter. Bland annat har (Ku2017/01154/DISK) fortsatt sin utbildnings- Forum för levande historia fått i uppdrag att öka satsning om mänskliga rättigheter inom folkbild- möjligheterna för fler att göra hågkomstresor till ningen. Uppdraget har bl.a. resulterat i en ökad Förintelsens minnesplatser. Forum för levande kompetens om mänskliga rättigheter hos såväl historia har också fortsatt uppdraget om att

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

genomföra en utbildningsinsats om rasism i Länsstyrelserna har en viktig roll i arbetet med historien och i dag (se vidare utg.omr. 13 avsnitt att säkerställa att konventionsåtaganden beaktas 4). på regional och lokal nivå. Länsstyrelsernas Utvecklingsprogrammet för jämställdhets- uppdrag om att i sin verksamhet belysa, integrering i myndigheter (JiM) startade som en analysera och beakta mänskliga rättigheter har pilotsatsning 2013. JiM har breddats och resulterat i att länsstyrelsernas arbete för utvecklats till att nu omfatta ett 60-tal myndig- mänskliga rättigheter utvecklats. heter med särskilt uppdrag att jämställdhets- Länsstyrelsen i Dalarna har fortsatt sitt integrera sina verksamheter enligt myndig- uppdrag om att samordna och utveckla länshetsspecifika handlingsplaner (se vidare utg.omr. styrelsernas arbete med mänskliga rättigheter 13 avsnitt 5). (Ku2017/00707/DISK). Uppdraget har bl.a. Vidare har den nya myndigheten Delega- resulterat i att länsstyrelserna kunnat fortsätta tionen mot segregation inrättats (se vidare under arbetet med att implementera det metodstöd utg.omr. 13 avsnitt 6). som tagits fram för ett rättighetsbaserat arbetssätt och att det har skapats en djupare Tillämpningen och beaktandet av mänskliga samsyn om det. Uppdraget har också bidragit till rättigheter inom offentlig verksamhet en samstämmig syn i fråga om prioriterade I juni 2017 ingick regeringen och SKL en rättighetsfrågor i länsstyrelsernas verksamhet. överenskommelse om en fortsättning på den Metodstödet har också välkomnats av andra dittills treåriga satsningen för att stärka arbetet aktörer inom kommunal, privat och idéburen med mänskliga rättigheter sektor som stöd för deras egna verksamheter. (Ku2017/00256/DISK, Ku2017/01466/DISK). Det utökade stödet under 2017 har även SKL har i enlighet med överenskommelsen resulterat i utdelning av ett aktivitetsbidrag till fortsatt arbetet med att öka kunskapen hos tolv länsstyrelser i syfte att utveckla arbetet för förtroendevalda och anställda i kommuner och att bättre svara upp mot det nationella målet och landsting om hur mänskliga rättigheter omsätts i strategin för det nationella arbetet med mänskpraktiken, öka integreringen av mänskliga liga rättigheter (Ku2017/02364/DISK). Under rättigheter i ordinarie processer för styrning och 2018 har aktivitetsstödet utvecklats ytterligare ledning i kommuner och landsting samt till ett generellt utformat verksamhetsstöd till vidareutvecklat den plattform som tagits fram samtliga länsstyrelser, som mottagits väl. för policy- och verksamhetsutveckling avseende mänskliga rättigheter. Vidare har SKL:s projekt Kunskapsspridning Ett starkt stöd för arbete med mänskliga genom modellkommuner fått stöd under rättigheter inom det civila samhället och inom perioden 2015 – 2018 och därmed också arbetet näringslivet för att sprida goda exempel på jämställdhetsarbete i kommuner (Ku2017/02713/DISK). Regeringen har under 2018 beslutat om för- Det treåriga kunskapslyftet med uppdrag till ordningen (2018:1533) om statsbidrag för säker- Barnombudsmannen om att under perioden hetshöjande åtgärder till organisationer inom det 2017 – 2019 stödja arbetet med att säkerställa civila samhället. Ändamålet med statsbidraget är tillämpningen av barnets rättigheter i kom- att det ska bidra till att tillgodose behov av muners och landstings verksamheter säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer (S2016/07874/FST) fortsätter (se vidare under inom det civila samhället vars verksamhet utg.omr. 9 avsnitt 7). påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier. Vidare har arbetet inom ramen för den Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2018. nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott fortsatt med ett flertal Sakråd och samråd med det civila samhället olika insatser både gällande kunskap, utbildning Den nya arbetsmetoden, s.k. sakråd, för att på och forskning men också stöd till och dialog ett systematiskt sätt ta vara på civilsamhällets med det civila samhället gällande deras insatser expertis i olika sakfrågor, har fortsatt att mot rasism och liknande former av fientlighet implementeras inom Regeringskansliet. Sakråd (se vidare utg. omr. 13 avsnitt 4). kompletterar andra former av samråd och ökar

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

kvaliteten i regeringens underlag (se vidare under FN:s vägledande principer för företag och utg.omr. 17 avsnitt 16). mänskliga rättigheter (UNGP). Hållbart före- Inom ramen för den Barnrättsdelegation som tagande omfattar mänskliga rättigheter, anstäninrättats i syfte att finna en mer systematisk diga arbetsvillkor, hänsyn till miljö och klimat form för dialogen med civilsamhällesorganisa- och antikorruption. Till detta kommer också tioner på barnrättsområdet har det under 2017 jämställdhet, barnrättsperspektivet, mångfald, genomförts tre möten (utg.omr. 9 avsnitt 7). affärsetik och skattefrågor. Handlingsplanen Under 2017 och 2018 genomfördes sakråd om redogör för den allmänna policyn på området, uppföljning av rekommendationerna från FN:s inklusive en tydlig förväntan på företag att kommitté för rättigheter för personer med respektera mänskliga rättigheter i all sin funktionsnedsättning och uppföljningsrapporten verksamhet, både i Sverige och utomlands. En under konventionen om avskaffandet av all slags uppföljningsrapport till handlingsplanen för diskriminering av kvinnor (CEDAW) och företagande och mänskliga rättigheter har också Sveriges rapportering under Istanbulkonven- presenterats i vilken det konstateras att flertalet tionen. Ett gemensamt sakråd genomfördes av de ca femtio utlovade åtgärderna är genomockså gällande uppföljning av de rekommenda- förda, inklusive en s.k. ”Base Line Study”. tioner som Sverige fick angående efterlevnaden Under året har även Business Sweden av den internationella konventionen om med- utvecklat sitt arbete inom området. Ett borgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) informationspaket kring hållbart företagande har och den internationella konventionen om tagits fram till deltagande företag i samband med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter främjanderesor utomlands. Regeringskansliet har (ICESCR). Ett samråd genomfördes om halv- även tagit fram en webbutbildning om hållbart tidsrapporten för Universal Periodic Review företagande för ambassaderna så att de kan bli (UPR). bättre på att stötta företag i deras hållbar- Under 2017 har Regeringskansliet genomfört hetsarbete. sex ordinarie samrådsmöten med de nationella Bolag med statligt ägande ska agera minoriteterna, och därutöver även hållit tre föredömligt inom hållbart företagande. Därför är särskilda öppna samrådsmöten i arbetet med att hållbart företagande inklusive mänskliga rättigbereda propositionen En stärkt minoritetspolitik heter en integrerad del i bolagsstyrningen. Fokus (prop. 2017/18:199). på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag Vidare har olika sakråd hållits under 2017 om med statligt ägande har även stärkts, t.ex. genom genomförandet av den nationella planen mot reviderad ägarpolicy, kompetenshöjande insatser rasism, liknande former av fientlighet och hat- och uppföljning av FN:s vägledande principer. brott med företrädare från det civila samhället. Sakråden har bl.a. varit inriktade på antisemitism, afrofobi och islamofobi. Bidrag gavs även till Mänskliga Rättighetsdagarna 2017 i syfte att bredda och fördjupa det offentliga samtalet om mänskliga rättigheter, erbjuda kunskap och metoder för praktisk tillämpning av mänskliga rättigheter och utveckla samarbetet inom området. Medlen har bl.a. bidragit till att förbättra tillgängligheten så att fler personer med funktionsnedsättning kunde delta (Ku2017/00917/DISK).

Hållbart företagande, företag och mänskliga rättigheter Arbetet med hållbart företagande har drivits vidare under året med utgångspunkt i skrivelsen om hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, utarbetad i linje med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

8.14 Budgetförslag nya lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier (prop. 2017/18:55, bet. 2017/18:KU19, 8.14.1 6:1 Allmänna val och demokrati rskr. 2017/18:153) genomförs. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som

Tabell 8.4 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och

finansieras under anslaget i någon större

demokrati

utsträckning. Tusental kronor I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär Anslags- 2017 Utfall 89 107 sparande 6 970 tillämpningen av principerna också att bl.a. de Utgiftstidigare beräknande minskningarna om 2018 Anslag 555 890 1 prognos 547 297 92 000 000 kronor av anslaget för Valmyndig-

2019 Förslag 554 640

hetens och länsstyrelsernas insatser att genom- 2020 Beräknat 220 340 föra de nationella valen och valdeltagandeinsatser 2021 Beräknat 66 340 inte genomförs utan medlen tillförs även 2019. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Vidare innebär tillämpningen av principerna att tidigare beräknad ökning av medel för nytt itsystem för valadministrationen inte genomförs Ändamål 2019. Regeringen föreslår att 554 640 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och Anslaget får användas för utgifter för val, upp- demokrati för 2019. För 2020 och 2021 beräknas följning och utveckling av demokratipolitiken, anslaget till 228 340 000 kronor respektive åtgärder för att värna demokratin mot vålds- 66 340 000 kronor. bejakande extremism samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. 8.14.2 6:2 Justitiekanslern Anslaget får användas för administrations-

Tabell 8.6 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern

kostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Tusental kronor

Anslags- 2017 Utfall 43 589 sparande 4 938 Regeringens överväganden Utgifts- 2018 Anslag 49 576 1 prognos 50 425

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 6:1 2019 Förslag 50 027

Allmänna val och demokrati 2020 Beräknat 50 715 2 Tusental kronor 2021 Beräknat 51 318 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 2019 2020 2021 i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 50 027 tkr i 2019 års prisnivå.

Anvisat 2018

1

555 890 555 890 555 890 3 Motsvarar 50 027 tkr i 2019 års prisnivå. Förändring till följd av: Beslut -1 250 -335 550 -489 550

Ändamål

Överföring till/från andra anslag Anslaget får användas för Justitiekanslerns för- Övrigt valtningsutgifter.

Förslag/beräknat anslag 554 640 220 340 66 340

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpas i utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskar med 1 250 000 kronor 2019. De tidigare beräknade minskningarna av anslaget till följd av ändring i vallagen enligt propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) samt delfinansiering av kostnader till följd av den

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Regeringens överväganden Regeringens överväganden

Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 6:2 Tabell 8.9 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 6:3

Justitiekanslern Datainspektionen

Tusental kronor Tusental kronor

2019 2020 2021 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

49 576 49 576 49 576 Anvisat 2018

1

85 314 85 314 85 314

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 451 1 139 1 742 Pris- och löneomräkning 2 3 363 4 569 5 607 Beslut Beslut 5 700 6 285 6 357 Överföring till/från andra Överföring till/från andra anslag anslag Övrigt Övrigt

Förslag/beräknat anslag 50 027 50 715 51 318 Förslag/beräknat anslag 94 377 96 168 97 278

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med denna proposition innebär att anslaget ökas med 451 000 kronor för 2019. 9 063 000 kronor för 2019. Regeringen föreslår att 50 027 000 kronor Den nya kamerabevakningslagen (prop. anvisas under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2017/18:231, bet. 2017/18:JuU36, rskr. 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 2017/18:391) trädde i kraft den 1 augusti 2018. 50 715 000 kronor respektive 51 318 000 kronor. Datainspektionen ska besluta om tillstånd för och utöva tillsyn över kameraövervakning. Anslaget ökas därför med 6 200 000 kronor från 8.14.3 6:3 Datainspektionen och med 2019. Som en följd av förändrade ansvarsförhållanden minskas anslaget 5.1 Tabell 8.8 Anslagsutveckling 6:3 Datainspektionen Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Tusental kronor Rikets styrelse med 6 200 000 kronor. För att finansiera kostnader för Styrelsen för Anslags- 2017 Utfall 55 086 sparande 12 010 ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) för Utgifts- ackreditering enligt den nya dataskydds- 2018 Anslag 85 314 1 prognos 84 290 förordningen minskas anslaget engångsvis 2019

2019 Förslag 94 377

med 500 000 kronor. Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndig- 2020 Beräknat 96 168 2 2021 Beräknat 97 278 hetsverksamhet under utgiftsområde 24 Närings- 3 liv ökas med motsvarande belopp. Minskningen 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. bedöms inte påverka den verksamhet som 2 Motsvarar 94 878 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 94 877 tkr i 2019 års prisnivå. finansieras under anslaget i någon större utsträckning. Regeringen föreslår att 94 377 000 kronor

Ändamål

anvisas under anslaget 6:3 Datainspektionen för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till Anslaget får användas för Datainspektionens 96 168 000 kronor, respektive 97 278 000 förvaltningsutgifter. kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

8.14.4 6:4 Valmyndigheten 8.14.5 6:5 Stöd till politiska partier

Tabell 8.10 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten Tabell 8.12 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- Anslags- 2017 Utfall 20 040 sparande -513 2017 Utfall 172 131 sparande 69 Utgifts- Utgifts- 2018 Anslag 19 937 1 prognos 19 698 2018 Anslag 166 950 1 prognos 170 818

2019 Förslag 20 093 2019 Förslag 169 200

2020 Beräknat 20 348 2 2020 Beräknat 169 200 2021 Beräknat 20 559 3 2021 Beräknat 169 200 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 20 093 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 093 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till Anslaget får användas för utgifter för Val- politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till myndighetens verksamhet. politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett Regeringens överväganden år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag.

Tabell 8.11 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 6:4

Valmyndigheten

Tusental kronor Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

2019 2020 2021 Anvisat 2018 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas

1

19 937 19 937 19 937

Förändring till följd av: att under 2019 för anslaget 6:5 Stöd till politiska Pris- och löneomräkning 2 156 411 622 partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida Beslut anslag på högst 169 200 000 kronor 2020. Överföring till/från andra anslag Övrigt Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen

Förslag/beräknat anslag 20 093 20 348 20 559

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). (2006:999) om ekonomiadministrativa bestäm- 2 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. melser för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en ombudsmän (JO) och Riksrevisionen krävs bemyndigande för beslut om bl.a. bidrag som pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter under senare budgetår än det år De principer som tillämpas i utformningen av budgeten avser, vilket gäller för stödet till denna proposition innebär att anslaget ökar med politiska partier. 156 000 kronor 2019. Regeringen bör därför bemyndigas att under Regeringen föreslår att 20 093 000 kronor 2019 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier anvisas under anslaget 6:4 Valmyndigheten för besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till åtaganden medför behov av framtida anslag på 20 348 000 kronor respektive 20 559 000 kronor. högst 169 200 000 kronor 2020.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 8.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående åtaganden 129 098 129 098 166 950 169 200 Nya åtaganden 172 200 166 950 169 200 Infriade åtaganden -129 098 -129 098 -166 950 -169 200 Utestående åtaganden 129 098 166 950 169 200 0

Erhållet/föreslaget bemyndigande 172 200 172 200 169 200

Regeringens överväganden

Tabell 8.14 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 6:5

Stöd till politiska partier

Tusental kronor 2019 2020 2021

1

Anvisat 2018 166 950 166 950 166 950

Förändring till följd av: Beslut 2 250 2 250 2 250 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 169 200 169 200 169 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 2 250 000 kronor 2019. Den tidigare beräknade minskningen av finansieringen från anslaget genomförs för att delfinansiera ökade kostnader till följd av den nya lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier (prop. 2017/18:55, bet. 2017/18:KU19, rskr. 2017/18:153). Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 169 200 000 kronor respektive 169 200 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

9 Nationella minoriteter

9.1 Omfattning anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella Området omfattar frågor om skydd och stöd för minoriteten romer . Verksamhet som rör de de nationella minoriteterna och de historiska nationella minoriteterna bedrivs även inom t.ex. minoritetsspråken som finansieras från områdena utbildnings-, språk- och samepolitik.

9.2 Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom område Nationella minoriteter

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Nationella minoriteter 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 102 123 121 118 118 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 15 14 15 2 2

Summa Nationella minoriteter 116 137 136 132 119 119

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

9.3 Mål 9.4 Resultatredovisning

Målet för politikområdet är att ge skydd för de I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder nationella minoriteterna och stärka deras som bidragit till målet. I avsnittet saknas delvis möjligheter till inflytande samt stödja de statistik. historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09: KU1, rskr. 2008/09:83). 9.4.1 Resultatindikatorer och andra Målet ska följas upp inom följande bedömningsgrunder delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09: KU23, rskr. 2008/09:272): Centrala bedömningsgrunder är: – diskriminering och utsatthet, – kommuners, landstings och myndigheters efterlevnad av lagen (2009:724) om – inflytande och delaktighet, och nationella minoriteter och minoritetsspråk – språk och kulturell identitet. och Sveriges internationella åtaganden inom området,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

– informations- och kunskapshöjande insat- minoriteter och för att stärka de utökade

ser för att förstärka efterlevnaden av de rättigheter som finns inom förvaltnings-

nationella minoriteternas rättigheter, områdena för finska, meänkieli och samiska. I propositionen föreslås ändringar i lagen – Diskrimineringsombudsmannens (DO) (2009:724) om nationella minoriteter och och andra aktörers arbete mot minoritetsspråk (minoritetslagen), skollagen diskriminering och utsatthet, (2010:800) och socialtjänstlagen (2001:453). – utvecklingen av samråd med och inflytande I propositionen föreslås bland annat att för de nationella minoriteterna, kommuner och landsting ska anta mål och – språk- och kulturaktiviteter för och av de riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, att

nationella minoriteterna, och informationsskyldigheten för förvaltnings-

myndigheter ska tydliggöras, att innebörden av – insatser för att stärka de nationella samråd enligt lagen ska förtydligas och att minoritetsspråken. förvaltningsmyndigheter ska beakta barns och

ungas möjligheter till inflytande i frågor som Bedömningarna utgår främst från Sametingets berör dem. Det lämnas också förslag om rätten och Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport till förskola och annan pedagogisk verksamhet Nationella minoriteter – minoritetspolitikens på minoritetsspråk och att regleringen ska utveckling 2017, som fortsättningsvis benämns överföras till skollagen. Vidare lämnas förslag Uppföljningsrapport 2017 om utökad rätt till äldreomsorg i vissa fall på (Ku2018/00858/DISK). I Uppföljningsrapport minoritetsspråk. Riksdagen beslutade i enlighet 2017 har samma uppföljningssystem använts för med propositionen den 19 juni 2018 (bet. det minoritetspolitiska arbetet som i 2013 och 2017/18:KU44, rskr. 2017/18:409). Lagändring- 2014 års uppföljningsrapporter. Systemet bygger arna träder i kraft den 1 januari 2019. på indikatorer uppdelade på de minoritets- Utredningen om en stärkt minoritetspolitik politiska delområdena samt ett egeninitierat (Ku 2016:02) redovisade den 15 november 2017 område om förvaltningsmyndigheters organisuppdraget i sitt tilläggsdirektiv om att analysera ering av arbetet med nationella minoriteters vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har rättigheter. Underlag för indikatorerna är främst för ställning och överväga om den ska erkännas hämtade från förvaltningsmyndigheter, föresom nationell minoritet (SOU 2017:88). Utöver trädare för nationella minoriteter på lokal nivå frågan om finlandssvenskarnas ställning har och riksorganisationer samt Sametingets utredningen i slutbetänkandet behandlat två politiker. I uppföljningsrapporten görs jämfrågor som särskilt angetts i de ursprungliga förelser av situationen 2014 och 2017. direktiven. För det första frågan om Sverige bör Även nationell statistik och annan data från utöka sina nuvarande åtaganden enligt den statliga myndigheter, liksom från public europeiska stadgan om landsdels- eller servicebolagen SR, SVT och UR, utgör underlag. minoritetsspråk (språkstadgan). För det andra Vidare utgår bedömningarna från återuppdraget att överväga behovet av åtgärder för rapporteringar av regeringsuppdrag och Länsatt förbättra kvalitativa data om de nationella styrelsen i Stockholms läns årliga rapport minoriteterna. Betänkandet har remiss- (Strategin för romsk inkludering – Lägesrapport behandlats och bereds för närvarande inom 2017). Regeringskansliet.

Därutöver lämnades den 28 juni 2018 skrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik

9.4.2 Resultat

(skr. 2017/18:282) till riksdagen. I skrivelsen redogörs bl.a. översiktligt för nuläget inom

Efterlevnaden av lagen (2009:724) om nationella

minoritetspolitiken.

minoriteter och minoritetsspråk samt Sveriges

åtaganden

Kommuners och landstings arbete inom

förvaltningsområdena Den 21 mars 2018 beslutades propositionen En Kommuner och landsting har efter beslut av stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199) regeringen möjlighet att få ingå i förvaltningsmed förslag som syftar till att stärka det område för finska, meänkieli eller samiska. Det grundläggande skyddet för samtliga nationella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

innebär vissa utökade språkliga rättigheter grupper och vid introduktionskurser för ny-

utöver de rättigheter som samtliga fem nationella anställda.

minoriteter har enligt minoritetslagen. Antalet kommuner och landsting som ingår i förvalt- Statliga myndigheters insatser

ningsområdena uppgår 2018 till 81 kommuner Under 2017 har Folkhälsomyndigheten, Insti-

och 15 landsting. För de merkostnader som de tutet för språk och folkminnen, länsstyrelserna,

kommuner och landsting som ingår i förvalt- Sameskolstyrelsen, Statens skolinspektion,

ningsområden har avsattes 2017 cirka 79 Statens skolverk, Statens kulturråd, Universitets-

miljoner kronor och 2018 cirka 88 miljoner och högskolerådet och Socialstyrelsen haft

kronor i statsbidrag. särskilda uppdrag i form av riktade insatser för

de nationella minoriteterna. Stiftelsen Svenska

Diagram 9.1 Antal anslutna kommuner och landsting till Filminstitutet har också haft uppdrag inom

förvaltningsområde 2010 – 2018

området.

Konkreta resultat inom de olika politik-

100 områden som myndigheterna verkar inom har

80 uppnåtts. Folkhälsomyndigheten har t.ex. ut-

arbetat långsiktiga former för dialog med de 60 Antal nationella minoriteterna och Universitets- och kommuner 40 högskolerådet har gett ut en rapport (2018:4) Antal 20 om vad den svenska högskolan kan göra för landsting ungdomar som tillhör de nationella minoriteter- 0 na. Vidare har Arbetsförmedlingen, Skatte-

verket, Försäkringskassan och Pensionsmyndig-

heten genomfört gemensamma samråd med de

nationella minoriteterna. Anslutningen till förvaltningsområden har ökat

snabbt. Från 38 kommuner och 8 landsting 2010

till 81 kommuner och 15 landsting 2018.

Sveriges internationella åtaganden om nationella

Under 2018 har fem kommuner inkommit

minoriteters rättigheter

med en anmälan om att de önskar ingå i ett eller

flera förvaltningsområden inför 2019. Sverige befinner sig sedan 1 juni 2016 i den fjärde Under 2017 har de kommuner som erhållit övervakningsomgången om Sveriges efterlevnad statsbidrag använt drygt 43 procent av bidraget av Europarådets ramkonvention om skydd för till kostnader för samordning av insatser inom nationella minoriteter (SÖ 2000:2), ramkonvenrespektive kommun. Cirka 11 procent har tionen. I övervakningen granskar Europarådet använts till merkostnader inom förskoleverkkonventionsstaternas efterlevnad av de samhet och ungefär lika mycket för service och internationella åtaganden som följer av omvårdnad inom äldreomsorgen. Av statsbidrespektive konvention. raget har 2 procent använts för merkostnader i Under april 2017 genomförde Europarådets arbetet med nationella minoriteters inflytande, rådgivande kommitté för ramkonventionen ett delaktighet och samråd. landbesök för att inhämta ytterligare informa- De landsting som fått statsbidrag under 2017 tion om utvecklingen i Sverige. I oktober 2017 har framför allt använt bidraget till språk- och avlämnade kommittén sin rapport om kulturinsatser, samordning och övergripande situationen i Sverige. Rekommendationerna är information. Det totala utnyttjandet av landsunder beredning i Europarådets ministertingens statsbidrag har ökat under 2017 jämfört kommitté, som ännu inte har antagit med 2016 och sju landsting har förbrukat hela rekommendationerna. bidraget. I maj 2018 hölls en dialog mellan Sverige och Allt fler landsting i förvaltningsområden och FN:s Kommitté för avskaffande av alla former av övriga myndigheter följer också upp sitt arbete rasdiskriminering med anledning av Sveriges med nationella minoriteter, ofta inom ramen för tjugoandra och tjugotredje periodiska rapport ordinarie uppföljningssystem. Många utbildar som lämnades till kommittén i januari 2017 (se också sin personal om minoriteters rättigheter, vidare utg.omr. 13 avsnitt 4). bland annat genom vidareutbildning av lednings-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Europakommissionen mot rasism och Dessa skedde främst på allmän plats, serviceintolerans (ECRI) publicerade en rapport om ställen och i anslutning till hemmet. Olaga hot Sverige i februari 2018 inom ramen för och ofredanden var även den vanligaste kommissionens femte övervakningsomgång. I brottstypen för antisemitiska hatbrott. Brotten rapporten lämnades ett antal rekommendationer skedde främst på allmän plats, på internet och i om arbetet med nationella minoriteter. anslutning till hemmet. I syfte att få förbättrad kunskap och förstärka det förebyggande arbetet Informations- och kunskapshöjande insatser för att om antisemitiska hatbrott gav regeringen 2017 förstärka efterlevnaden av de nationella ett uppdrag till Brå att göra en fördjupad studie minoriteternas rättigheter (Ku2017/02333/DISK). DO har till skillnad från I likhet med tidigare år har samtliga kommuner tidigare år inte särskilt redogjort för anmälningar och landsting som ingår i förvaltningsområdena om diskriminering från judar, romer, samer, på olika sätt informerat de nationella mino- sverigefinnar eller tornedalingar. riteterna om deras lagstadgade rättigheter. Länsstyrelsen och Sametinget gör i sin upp- Informationen har getts på samtliga minoritets- följningsrapport bedömningen att det sannolikt språk och på svenska. Länsstyrelsen i Stock- finns ett stort mörkertal när det gäller holms län och Sametinget har också vidtagit ett diskriminering och utsatthet. Detta baserat på flertal åtgärder för att höja kunskapen och bidra anmälningsbenägenhet, bristande förtroende för till erfarenhetsutbyte, bl.a. genom att producera myndigheter, kunskapsbrist om hur en anmälan informations- och kunskapshöjande material och kan ske samt brister i befintlig statistik. genom att arrangera utbildningar och kon- I bl.a. de lagstadgade samråden har det från ferenser. Insatser har även gjorts för företrädare för judar, romer och samer framförts allmänheten, exempelvis genom annons- att personer som tillhör de nationella minokampanjer. Därutöver har myndigheterna riteterna upplever att antisemitismen, antigenomfört kunskapshöjande insatser för ziganismen och rasismen mot samer fortsätter myndigheter och ett flertal kommunbesök. öka. Företrädarna beskriver att utsattheten tar Vidare har särskilda medel fortsatt avsatts för sig olika uttryck, men en gemensam nämnare är webbplatsen minoritet.se i syfte att samla och att den begränsar individers möjlighet att leva sprida kunskap om de nationella minoriteterna öppet med sin identitet, sin kultur och sitt språk. och Sveriges internationella åtaganden på Bilden bekräftas även i Forum för levande området (Ku2017/02110/DISK). Besöksantalet historias delredovisning av uppdraget att samhar fortsatt att öka och uppgick 2017 till 269 000 ordna och följa upp den nationella planen mot sessioner/besök jämfört med 217 049 rasism, liknande former av fientlighet och hatsessioner/besök under 2016. brott 2018 (Ku2018/00934/DISK). I syfte att synliggöra det historiska förhållandet mellan svenska staten och Diskriminering och utsatthet tornedalingar respektive meänkielitalande fick Svenska Tornedalingars Riksförbund 2017 Förekomsten av diskriminering och hatbrott bidrag för genomförandet av en förstudie I den senaste rapporten från Brottförebyggande (Ku2017/01967/DISK). Förstudien lämnades i rådet (Brå) avseende hatbrott för 2016 (2017:11) april 2018. identifierades 182 anmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv, vilket är en minskning med Insatser för att motverka utsatthet och 34 procent jämfört med 2015. 158 anmälningar diskriminering med antiromskt motiv identifierades, vilket är en Under 2017 har 41 procent av kommunerna och minskning med 34 procent jämfört med 2015. 44 procent av landstingen inom förvaltnings- Det är stora individuella skillnader mellan olika områdena utbildat sin personal om diskrimineår, vilket enligt Brå är ett vanligt fenomen när ringsfrågor. Detta motsvarar en minskning om talen statistiskt sett är låga. Vad minskningen 13 respektive 25 procentenheter jämfört med beror på går därmed inte att säga enbart utifrån föregående år. Ungefär hälften av de statliga statistiken. förvaltningsmyndigheterna har utbildat sin Olaga hot och ofredanden var den vanligaste personal i diskrimineringsfrågor som inkluderar brottstypen för antiromska hatbrott under 2016. nationella minoriteter, vilket är en ökning sedan

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

2014. Störst ökning har skett inom läns- romska brobyggare anställda i arbete med romsk styrelserna där de interna kunskapshöjande inkludering under 2017. Den vanligaste verkinsatserna ökat kraftigt. samheten som brobyggare arbetade inom var Drygt hälften av kommunerna som ingår i utbildning men brobyggare förekom även inom förvaltningsområden har under 2017 genomfört socialtjänst, och arbetsmarknadsverksamhet och andra insatser för att motverka utsatthet och övergripande strategiskt arbete med strategin för diskriminering av nationella minoriteter. Bland romsk inkludering. kommuner som inte ingår i förvaltningsområden Redovisningen av uppdraget om utbildning av har 26 procent gjort liknande insatser. För brobyggare som Statens Skolverk i samverkan statliga förvaltningsmyndigheter är andelen 58 med Socialstyrelsen har visar att en majoritet av procent. utbildningsdeltagarna klarade studierna Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport om (Ku2016/00995/DISK, Ku2018/00936/DISK arbetet för romsk inkludering visar att särskilt och Ku2018/01032/DISK). Vidare har uppinvolverade kommuners och myndigheters draget resulterat i att kontaktnät har skapats, arbete har intensifierats inom flera av strategins tillit och förtroende för myndigheter har förverksamhetsområden under 2017. Det har bättrats, kunskapen om romers situation har bidragit till fler konkreta insatser och att fler ökat och elevers frånvaro i skolan har minskat. romer involverats i arbetet. Samtidigt visar Fler brobyggare har fått tillsvidareanställning. länsstyrelsens uppföljning att det i nationellt Skolverket har i enlighet med sitt uppdrag att perspektiv är ett begränsat antal kommuner som öka kunskapen i skolan om nationella minoritearbetar aktivt med insatser utifrån strategin för ter med fokus på romer (Ku2016/01673/DISK) romsk inkludering. genomfört informations- och kunskaps- Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram spridning. Vidare har Skolverket erbjudit riktat ett processtöd för hur utvecklingskommuner stöd till utvecklingskommunerna, genom satskan arbeta rättighetsbaserat utifrån vissa ning på s.k. lärarambassadörer och samordning principer och majoriteten av utvecklings- av nätverk för erfarenhetsutbyte. Skolverket har kommunerna har tagit del av detta. Utvecklings- också genomfört en kartläggning i de kommuner kommunerna har upplevt att det tydliga fokuset som har ett pågående arbete för romsk på mänskliga rättigheter är relativt nytt för de inkludering. Kartläggningen visar att förutsättkommunala organisationerna. Samtidigt har ningarna för arbete med romsk inkludering i utvecklingskommunerna tagit ytterligare steg för skolor ser olika ut i kommunerna men att att etablera strukturer för romsk inkludering i kunskapsspridning om den nationella den kommunala förvaltningen minoriteten romer fungerar mycket bättre i (Ku2018/00936/DISK). skolor som har romska brobyggare Under 2017 har Länsstyrelsen i Stockholms (Ku2018/00494/DISK). Vidare visar kartlägglän fortsatt att i enlighet med sitt uppdrag sprida ningen att få lärare använder sig av Skolverkets utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige läromedelssupplement, vilket medfört att Skolsom togs fram av Kommissionen mot anti- verket tydligare lyft fram läromedelssuppleziganism. Under året har myndigheten distri- mentet på sin webbplats (Ku2018/00936/DISK buerat ca 3 300 exemplar av skolboken och drygt och Ku2018/01029/DISK). 800 exemplar av lärarhandledningen. Spridning Arbetsförmedlingen har i enlighet med sitt av information om arbetet med romsk uppdrag att vidareutveckla arbetet med romsk inkludering har även skett genom webbplatsen inkludering (Ku2016/00654/DISK) tagit fram minoritet.se och Länsstyrelsens egen webbplats. en genomförandeplan för romsk inkludering Vidare har Länsstyrelsen utbildat romska vars implementering påbörjats under 2017 för att ungdomar till s.k. ambassadörer för romsk säkerställa romers rättigheter och deltagande på inkludering i utvecklingskommunerna. arbetsmarknaden (Ku2018/00936/DISK). Ambassadörerna har i sin tur spridit kunskap Socialstyrelsen har i enlighet med sitt uppdrag vidare till ungdomar upp till 25 år men också (Ku2016/01242/DISK) besökt olika kommuner informerat rektorer och pedagoger om för fortsatt spridning av myndighetens utbildantiziganism (Ku2018/00937/DISK). ningsmaterial som är riktat till personal inom Länsstyrelsen i Stockholms län har utfört en socialtjänsten med särskilt fokus på den romska enkät som visar att 14 kommuner hade totalt 37 minoriteten. Myndigheten har även genomfört

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

ett utvecklingsarbete om omhändertagande av För att stödja och underlätta verksamheten romska barn (Ku2018/00936/DISK och för de organisationer som företräder de Ku2018/00373/DISK). nationella minoriteterna beviljas statsbidrag. Nio Boverket har i enlighet med sitt uppdrag att bidrag om totalt 4,6 miljoner kronor beviljades genomföra en insats för att motverka 2017. I syfte att kompensera för de merdiskriminering av romer på bostadsmarknaden kostnader som uppstår med anledning av (Ku2016/01141/DISK) skapat ett nätverk med deltagande i pågående processer inom det romska företrädare, fastighetsägare och hyres- minoritetspolitiska området avsattes ytterligare värdar som tagit fram ett webbaserat 500 000 kronor som Länsstyrelsen i Stockholms utbildningsmaterial. Materialet riktas till olika län och Sametinget fördelade till organisationer aktörer på bostadsmarknaden och har använts som företräder judar, romer, sverigefinnar, med romska företrädare som utbildare tornedalingar och samer. (Ku2018/00538/DISK och Länsstyrelsen i Stockholms län har därutöver Ku2018/00936/DISK). fördelat ytterligare 400 000 kronor vardera till Kommissionen mot antiziganism lämnade i organisationerna Sverigefinländarnas delegation juni 2016 sitt slutbetänkande till regeringen och Svenska Tornedalingars Riksförbund – (SOU 2016:44). Merparten av betänkandet har Tornionlaaksolaiset i syfte att stärka deras därefter remissbehandlats. Regeringskansliet fat- verksamhet med samråd och dialog med tade under sommaren 2017 beslut om att när- kommunerna i förvaltningsområdena. mare utreda hur ett nationellt center för romska Inom förvaltningsområdena har 33 procent av frågor kan inrättas (Ku2017/01479/DISK). kommunerna och 43 procent av landstingen gett Statskontoret fick 2017 i uppdrag att någon form av ersättning till representanter för utvärdera styrningen av strategin för romsk de nationella minoriteterna som medverkar i inkludering (Ku2017/01054/DISK). I Stats- samråd. För kommunerna är detta en minskning kontorets redovisning den 1 juni 2018 lämnas med fyra procentenheter jämfört med förerekommendationer som syftar till att förbättra gående år men för landstingen är det en höjning förutsättningarna för en mer långsiktig styrning med fem procentenheter. av strategin, att stärka strategins kunskaps- Många statliga myndigheter ger de nationella byggande funktion, att involvera fler kommuner minoriteterna möjligheter till inflytande och och landsting i arbetet med strategin samt att delaktighet på olika sätt. Till exempel har Skolskapa bättre förutsättningar för att romer ska verket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska kunna delta i och ha inflytande över styrningen skolmyndigheten, Universitetskanslersämbetet av strategin. och Universitets- och högskolerådet gemensamt genomfört samråd med nationella minoriteter. Under året har denna samverkan förtydligats Inflytande och delaktighet enligt önskemål från tidigare samråd. Flera länsstyrelser har utarbetat former för samråd I 92 procent av kommunerna och 79 procent av eller dialoger med någon eller flera av landstingen inom förvaltningsområdena har de minoriteterna. nationella minoriteterna genom formaliserade Under 2017 har Regeringskansliet genomfört samråd getts möjlighet till inflytande i frågor sex ordinarie samrådsmöten med de nationella som berör dem. För kommunernas del är det en minoriteterna och därutöver även hållit tre minskning med en procentenhet jämfört med särskilda öppna samrådsmöten i arbetet med att 2016 och för landstingen är det en minskning bereda propositionen En stärkt minoritetspolitik med 13 procentenheter. I 60 procent av (prop. 2017/18:199). kommunerna och 57 procent av landstingen Enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns inom förvaltningsområdena har dialogen med rapport har myndigheten sett över principerna minoriteterna, som även kan omfatta annat än för vilka som ska bjudas in till samrådsmöten formaliserade samråd, varit avgörande för beslut och romska forum, som myndigheten anordnar. och inriktning på verksamheten. För både Ambitionen har varit att nå ut så brett som kommunerna och landstingen har resultatet möjligt, samtidigt som hänsyn tagits till de i sjunkit med 13 respektive 12 procentenheter strategin prioriterade målgrupperna kvinnor, jämfört med 2016. barn och unga. Enligt rapporten har flera

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

kommuner upplevt att det varit en utmaning att och som i övrigt representerar en jämn sprida information till romer om arbetet med fördelning av deltagare vad gäller romsk romsk inkludering. Framför allt att nå ut brett grupptillhörighet och ålder. Referensgruppen till samtliga romska grupper eller utanför redan har under 2017 träffats tre gånger för att ge etablerade kontakter (Ku2018/00936/DISK). Regeringskansliet stöd i att identifiera behov hos Trots utmaningarna har flera myndigheter den romska minoriteten, ge förslag på insatser inom ramen för sitt uppdrag om romsk och utvärdera genomförda insatser. inkludering på ett tydligt sätt involverat romska företrädare i arbetet, både i planering och i genomförande. Ett exempel är utbildningsdagen Språk och kultur för föreningar som Länsstyrelsen i Stockholms län anordnade i samarbete med Romska Tillgången till de nationella minoriteternas språk ungdomsförbundet. I enlighet med uppdraget och kultur att genomföra insatser för att utbilda romska Samtliga kommuner och landsting som ingår i hälsoinspiratörer (Ku2016/01676/DISK) har ett förvaltningsområden har under 2017 genomfört trettiotal ungdomar, samtliga i Gävle kommun, insatser för att skydda och främja de nationella varav några fler kvinnor än män, utbildats till minoriteternas språk och kultur. För landstingen hälsoinspiratörer under 2017. Varje hälso- innebär det en ökning med åtta procentenheter inspiratör har därefter rekryterat en grupp om jämfört med 2016. tio personer vilket innebär att runt 300 personer Antalet kommuner i förvaltningsområdena sammantaget i Gävle kommun har fått kunskap som bedriver förskoleverksamhet eller annan om olika hälsofrågor som kvinnors hälsa. pedagogisk verksamhet på språken är i det Ungdomarna har förutom att få egna kunskaper närmaste oförändrat i jämförelse med 2014. om hälsa även spridit kunskaperna genom att Detsamma gäller omfattningen av service och anordna hälsoaktiveter för romer i olika åldrar. omvårdnad på finska, meänkieli och samiska Vid tillfället bildades även en kvinnogrupp med inom äldreomsorgen som är i det närmaste romer i Gävle (Ku2018/00466/DISK). oförändrad i förvaltningsområdena. Myndigheten för ungdoms- och civilsam- Mellan läsåren 2013/2014 och 2016/2017 har hällesfrågor (MUCF) har fördelat bidrag till både antalet elever som rapporterats som organisationer som vill bedriva hälsofrämjande berättigade och antalet elever som deltar i verksamhet riktad till romer. Bidraget har under modersmålsundervisning i nationellt minoritets- 2017 delats ut till fler projekt än 2016 språk ökat för alla språken enligt Skolverkets (Ku2018/00937/DISK). MUCF har i enlighet statistik. Antalet berättigade elever har ökat med med sitt uppdrag genomfört utbildning i nio procent och antalet antagna elever med 25 föreningsteknik och erfarenhetsutbyte mellan procent. En stor majoritet av eleverna läste romska kvinnor och icke-romska kvinno- finska. organisationer (Ku2016/01243/DISK). De Utredningen Förbättrade möjligheter för projekt som avslutats har, enligt MUCF:s elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk rapportering, uppvisat positiva resultat i form av lämnade den 15 november 2017 sitt slutökad kunskap om hälsa, men även stärkt romskt betänkande till regeringen (SOU 2017:91). civilsamhälle och bättre kontakt mellan romer Betänkandet har remissbehandlats. och den offentliga sektorn Inom radio och tv i allmänhetens tjänst har (Ku2018/00632/DISK). alla tre programföretag under innevarande Både MUCF och Kulturrådet har inom ramen tillståndsperiod årligen ökat sina sändningar på för sina uppdrag om romsk inkludering, i de nationella minoritetsspråken finska, samiska, bidragsgivningen och på andra sätt, fortsatt att meänkieli och romani chib. Under 2017 sände särskilt uppmuntra romska kvinnor att delta i SR 10 383 timmar på de nationella minoritetsarbetet. språken, SVT 604 timmar och UR 91 timmar. Regeringskansliet har tillsatt en romsk Sändningarna har ökat på alla fem referensgrupp, som ska bidra till att romer får minoritetsspråk i jämförelse med föregående år möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. (se vidare under utg.omr. 17 avsnitt 13). Referensgruppen består av 20 romska företrädare och sakkunniga, varav hälften kvinnor,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Insatser för att stärka de nationella minoriteternas Statens skolverk har fortsatt att genomföra ett språk och kultur flertal olika åtgärder för att höja kunskapen om I likhet med tidigare år har samtliga kommuner de nationella minoriteterna. Inom ramen för och landsting som ingår i förvaltningsområdena Skolverkets uppdrag (A2014/3289/DISK) har på olika sätt informerat de nationella mino- myndigheten arbetat för att förstärka tillgången riteterna om deras lagstadgade rättigheter. på lärare i nationella minoritetsspråk samt Informationen har getts på samtliga minoritets- fördelat bidrag för kostnader med anledning av språk och på svenska. Av Sametingets läges- deltagande i utbildningen rapport om de samiska språken i Sverige för (Ku2016/02027/DISK). Skolverket har i 2017 framgår bl.a. att Sametingets språkcentrum enlighet med sitt uppdrag erbjudit lärare i har genomfört ett flertal aktiviteter och nationella minoritetsspråk utbildning så att fler arrangemang för att öka användningen av de elever ska få tillgång till modersmålslärare med samiska språken (Ku2018/00841/DISK). kompetens för den undervisning de bedriver. Statens kulturråd har genom de riktade stöden Under 2017 har Skolverket beviljat bidrag till till nationella minoriteters kulturverksamhet totalt 27 huvudmän för 54 deltagare fördelat knappt 13 miljoner kronor under 2017. (Ku2018/00758/DISK). Stödet gick till nationella minoriteters Sameskolstyrelsens uppdrag om integrerad kulturverksamhet, stöd till planerad utgivning av samisk undervisning har resulterat i att litteratur, efterhandsstöd till litteratur samt integrerad samisk undervisning finns tillgänglig i produktionsstöd till kulturtidskrifter. Kultur- tio kommuner, vilket är lika många som 2016. rådet har hanterat fler kvalificerade ansökningar Medlen har främst används till att utöka under 2017 än tidigare år. Det saknas dock undervisningstiden i och på samiska samt till professionella utgivare av litteratur och inköp av läromedel och undervisningsmaterial. kulturtidskrifter på de nationella minoritets- Universitets- och högskolerådet har bl.a. språken (se även utg.omr. 17 avsnitt 1.4.2). publicerat information om myndigheten på de Statens kulturråd har fått i uppdrag att under nationella minoritetsspråken på uhr.se samt perioden 2017 – 2019 genomföra insatser som har lanserat fem kortfilmer och en trailer för sociala till syfte att främja utgivning och spridning av medier på de nationella minoritetsspråk som litteratur på de nationella minoritetsspråken omfattas av minoritetslagens förstärkta skydd. (Ku2017/02332/DISK). Filmerna som har fått en god spridning har Institutet för språk och folkminnen (ISOF) enligt myndigheten också bidragit till intern har under 2017 fördelat 3,5 miljoner kronor till kunskapsutveckling på myndigheten och utökat 31 olika projekt för revitalisering av de nationella kontaktnätet med de nationella minoritetsminoritetsspråken. Totalt inkom 57 behöriga grupperna. ansökningar under 2017 om 11,2 miljoner Kulturrådet har i enlighet med uppdraget att kronor. Ansökningstrycket har därmed ökat genomföra dialogmöte mellan romska jämfört med 2016 då 39 behöriga ansökningar kulturaktörer och etablerade kulturinstitutioner inkom om 7,4 miljoner kronor. Bidragen har för- (Ku2016/01437/DISK) presenterat exempel på delats mellan språk- och kulturbärande projekt. samarbeten och information om möjligheter att Samtliga nationella minoritetsspråk finns repre- söka bidrag för romsk kulturverksamhet. senterade bland de beviljade projekten och av Kulturrådet har vidare prövat 19 ansökningar den totala bidragssumman fick projekt rörande från romska kulturaktörer och fördelat medel till romani chib störst andel med 22 procent. 4 av dessa. Svenska Filminstitutet har utifrån sitt uppdrag ISOF har utifrån sitt uppdrag att genomföra om att stärka utbudet av barnfilm med språkv- insatser för att bevara den romska ersioner på de nationella minoritetsspråken språkvarieteten resanderomani (Ku2017/02116/DISK) gett stöd till Film- (Ku2016/01438/DISK) samlat in ett stort Centrum för en minoritetsspråkssatsning inom skriftligt material, inspelningar av talad projektet MiniBio och bolaget Njutafilms fick resanderomani och inspelningar på svenska med stöd för att dubba långfilmen Trollvinter i levnadsberättelser om att växa upp och leva i Mumindalen på samiska (se vidare under resanderomanikulturen. Arbetet har bidragit till utg.omr. 17 avsnitt 4 och 13). kunskap om talad resanderomani i vår samtid, liksom om språkets villkor idag och i det nära

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

förflutna. Vidare har myndigheten gjort en kart- kommuner och landsting inom förvaltningsläggning av tidigare och pågående insatser för områdena för finska, meänkieli och samiska samt resanderomani. Uppdraget slutredovisades i för utgifter för statsbidrag för verksamhet som mars 2018 (Ku2018/01157/DISK). främjar regeringens minoritetspolitik. ISOF har i sitt regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att genomföra insatser som har till syfte att bevara den romska språkvarieteten kaale för Regeringens överväganden nutida och framtida bruk. Myndigheten har även haft i uppdrag att genomföra insatser i syfte att

Tabell 9.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

synliggöra det romska immateriella kulturarvet Tusental kronor (Ku2016/01438/DISK), vilket resulterat i att den svenska förteckningen över immateriella 2019 2020 2021 kulturarv kopplade till Unescos konvention om

Anvisat 2018

1

122 917 122 917 122 917

tryggande av det immateriella kulturarvet (2003) Förändring till följd av: rymmer ett antal romska kulturarv (Ku2018/01157/DISK) (Se vidare under Beslut -5 146 -5 146 -5 146 utg.omr. 17 avsnitt 5.4.2). Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 117 771 117 771 117 771

9.5 Budgetförslag

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

9.5.1 7:1 Åtgärder för nationella

De principer som tillämpats vid utformningen

minoriteter

av denna proposition innebär att anslaget minskas med 5 146 000 kronor 2019.

Tabell 9.2 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella

minoriteter Ändringarna av minoritetslagen som träder i Tusental kronor kraft den 1 januari 2019 innebär bl.a. en skyldighet för kommuner och landsting att anta Anslags- mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska 2017 Utfall 101 661 sparande 1 256 arbetet (prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, Utgifts- 2018 Anslag 122 917 prognos 121 437 rskr. 2017/18:409). Anslaget minskas därför med 1 2019 Förslag 117 771 5 146 000 kronor fr.o.m. 2019. Detta för att 2020 Beräknat 117 771 finansiera den ökning som sker av allmänna bidrag till kommuner under utgiftsområde 25 för 2021 Beräknat 117 771 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar att kompensera kommunsektorn för de ökade kostnader som ändringen innebär. i samband med denna proposition. Regeringen föreslår att 117 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella

Ändamål

minoriteter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 117 771 000 kronor Anslaget får användas för utgifter för åtgärder respektive år. för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligt språklagen (2009:900) samt enligt Sveriges minoritetsåtaganden. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk till

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

9.5.2 7:2 Åtgärder för den nationella

minoriteten romer

Tabell 9.4 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den

nationella minoriteten romer

Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 14 324 sparande 176 Utgifts- 2018 Anslag 14 500 1 prognos 14 325

2019 Förslag 14 500

2020 Beräknat 1 500 2021 Beräknat 1 500 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer.

Regeringens överväganden

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

14 500 14 500 14 500

Förändring till följd av: Beslut -13 000 -13 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 14 500 1 500 1 500

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 14 500 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 500 000 kronor respektive år.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

10 Medier

10.1 Omfattning Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Avsnittet omfattar Myndigheten för press, radio Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas och tv samt presstöd. Medieområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 17 att under 2019 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda Kultur, medier och trossamfund och fritid. I den del av budgetpropositionen som behandlar det åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2020 – 2022. senare utgiftsområdet återfinns en mer utförlig beskrivning och analys av medieområdet. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om ett nytt mediestöd som bl.a. innehåller ett utvidgat innovations- och 10.2 Budgetförslag utvecklingsstöd för allmänna nyhetsmedier som ersätter nuvarande utvecklingsstöd för tryckta 10.2.1 8:1 Mediestöd allmänna nyhetstidningar (prop. 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43, rskr. 2017/18:407). För att Tabell 10.1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd möjliggöra för mediestödsnämnden vid Tusental kronor Myndigheten för press, radio och tv att fatta beslut om innovations- och utvecklingsstöd till Anslags- 2017 Utfall 543 595 sparande 23 524 fleråriga utvecklingsprojekt bör regeringen Utgifts- bemyndigas att under 2019 för anslaget 8:1 2018 Anslag 567 119 1 prognos 534 784 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive

2019 Förslag 622 119

tidigare gjorda åtaganden medför behov av 2020 Beräknat 677 119 framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2021 Beräknat 677 119 2020 – 2022. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 10.2 Beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående åtaganden 3 061 10 825 35 000 Nya åtaganden 31 689 35 000 70 000 Infriade åtaganden -23 925 -10 825 -35 000 -25 000 -25 000 -20 000 Utestående åtaganden 10 825 35 000 70 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 70 000 70 000 70 000

Regeringens överväganden 10.2.2 8:2 Myndigheten för press, radio

och tv

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 8:1

Mediestöd

Tabell 10.4 Anslagsutveckling 8:2 Myndigheten för press,

Tusental kronor radio och tv Tusental kronor 2019 2020 2021 Anvisat 2018 1 567 119 567 119 567 119 Anslags- 2017 Utfall 32 593 sparande 1 848 Förändring till följd av: Utgifts- 2018 Anslag 33 967 1 prognos 34 556 Beslut 55 000 110 000 110 000

2019 Förslag 38 514

Överföring till/från andra anslag 2020 Beräknat 39 069 2 Övrigt 2021 Beräknat 39 570 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Förslag/beräknat anslag 622 119 677 119 677 119 i samband med denna proposition. 1 2 Motsvarar 38 514 tkr i 2019 års prisnivå. Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3 Motsvarar 38 513 tkr i 2019 års prisnivå.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med Ändamål 55 000 000 kronor för 2019. Höjningen av driftsoch distributionsstödet och det nya mediestöd Anslaget får användas för Myndigheten för som riksdagen beslutat om träder ikraft den 1 press, radio och tv:s förvaltningsutgifter. januari 2019 (prop. 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43, rskr. 2017/18:407). För att möjliggöra införandet av stöden ökas anslaget med 55 000 000 kronor 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget öka med ytterligare 55 000 000 kronor per år för detta ändamål. Regeringen föreslår att 622 119 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 677 119 000 kronor respektive 677 119 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Regeringens överväganden kommersiell radio från och med den 1 augusti 2018. Tillståndshavarna ska sammanlagt betala

Tabell 10.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 8:2

cirka 1 306 000 000 kr engångsvis i förskott för

Myndigheten för press, radio och tv

hela tillståndsperioden (2018 – 2026). Avgiften Tusental kronor ska enligt myndighetens beslut betalas senast 2019 2020 2021 den 1 augusti 2018. Fram till och med den 31 juli 2018 gällde de tidigare tillstånden och för dessa

Anvisat 2018

1

33 967 33 967 33 967

betalade innehavarna sammanlagt cirka Förändring till följd av: 64 000 000 kronor. Pris- och löneomräkning 2 1 547 2 059 2 521 Beslut 3 000 3 043 3 082 Tabell 10.7 Offentligrättslig verksamhet – särskild avgift

och viten

Överföring till/från andra Tusental kronor anslag Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Övrigt verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad)

Förslag/beräknat anslag 38 514 39 069 39 570

disponeras) 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Utfall 2017 675 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga Prognos 2018 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 1 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Budget 2019 1 1 Att lämna en prognos och budget för särskilda avgifter och viten är inte möjligt då dessa är beroende av framtida beslut av granskningsnämnden för radio och tv De principer som tillämpats vid utformningen av samt domstolsutslag. denna proposition innebär att anslaget ökas med 4 547 000 kronor 2019. Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för Det nya mediestöd som riksdagen beslutat om inkassering och eventuell indrivning av särskild träder ikraft den 1 januari 2019 (prop. avgift enligt radio- och tv-lagen (2010:696). 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43, rskr. Under 2017 inkasserades sammanlagt 2017/18:407). Det innebär att Myndigheten för 675 000 kronor i särskilda avgifter. press, radio och tv får utökade arbetsuppgifter,

Tabell 10.8 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för

exempelvis vid handläggning av det nya stödet.

ansökan om tillstånd att sända tv och digital kommersiell

Anslaget ökas därför med 3 000 000 kronor från

radio

2019. Tusental kronor Regeringen föreslår att 38 514 000 kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat anvisas under anslaget 8:2 Myndigheten för press, verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) radio och tv för 2019. För 2020 och 2021 disponeras) beräknas anslaget till 39 069 000 kronor Utfall 2017 22 22 0 respektive 39 570 000 kronor. Prognos 2018 44 44 0 Budget 2019

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tillstånd för marksänd tv meddelades under Tabell 10.6 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för 2014 och 2016 för en period som sträcker sig analog kommersiell radio fram till den 31 mars 2020. Myndigheten meddelade under 2014 tillstånd för digital Tusental kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat kommersiell radio som gäller fram till den verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) 30 september 2022. Under 2019 kommer processen att inledas för att fördela tillstånd för disponeras) Utfall 2017 107 688 marksänd tv som ska gälla från och med den 1 Prognos 2018 1 370 000 april 2020. Det är dock i dagsläget inte möjligt Budget 2019 att göra någon budget för denna process. De avgifter som har betalats in under 2017 och hittills under 2018 avser överlåtelser av tillstånd. Under hösten 2017 beslutade Myndigheten för press, radio och tv om tre nationella och 35 lokala/regionala tillstånd att bedriva analog

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Tabell 10.9 Offentligrättslig verksamhet – utgivningsbevis

för webbsidor m.m.

Tusental kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Utfall 2017 358 1 028 -670 Prognos 2018 1 200 2 900 -1 700 Budget 2019 900 2 500 -1 600

Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för att utfärda utgivningsbevis för webbsidor m.m. Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Under 2017 inflöt 358 000 kronor i ansökningsavgifter. Målet är att avgifterna ska täcka 35 procent av kostnaderna för verksamheten, vilket uppfylldes. Under 2018 har antalet ärenden om utgivningsbevis ökat kraftigt och prognosen är att intäkterna under året kommer att bli cirka 1 200 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

11 Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet

11.1 Omfattning

Området omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser gällande samarbetet inom EU.

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom området Sieps samt EU-information

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EUarbetet 16 28 28 29 29 29

Summa Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet 16 28 28 29 29 29

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

11.2 Resultatredovisning Analyser och spridning av forskningsrapporter

11.2.1 Resultat avseende Svenska Sieps har fortsatt arbetet med att renodla verkinstitutet för europapolitiska studier samheten och möta behovet av såväl forskningsbaserade analyser som att sprida kunskap i Svenska institutet för europapolitiska studier aktuella EU-frågor. Under 2017 publicerade (Sieps) är en myndighet vars uppgift bl.a. är att myndigheten 20 rapporter och anordnade nio seminarier, vilka bl.a. behandlade EMU:s – ta fram forskningsbaserade analyser och framtid, EU:s nästa långtidsbudget, EU och annat underlag om utvecklingen av EUrättsstaten, EU:s utrikespolitiska kapacitet samt samarbetet och Sveriges europapolitik och institutionella frågor. På uppdrag av regeringen göra detta tillgängligt för beslutsfattare i har Sieps särskilt analyserat hur EU:s den politiska beslutsprocessen i Sverige, institutioner och balansen mellan EU:s kvaroch varande medlemsstater påverkas när Stor- – tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör britannien lämnar unionen. Arbetet med att EU som en del av kompetensförsörjningen sprida resultatet av myndighetens arbete stärktes i offentlig verksamhet. under 2017, bl.a. genom en ny webbplats.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

Kompetensförsörjning på EU-området Europaparlamentsvalet och demokratifrågor i stort. För att nå unga och resurssvaga grupper i Sieps erbjöd under 2017 både allmänna och större utsträckning fick även Myndigheten för specialiserade utbildningar om EU-samarbetet ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som en del av kompetensförsörjningen i offent- under 2018 i uppdrag att öka kunskapen och lig verksamhet. Sammanlagt genomfördes 34 stärka delaktigheten i frågor om Europeiska utbildningstillfällen, en ökning med drygt 30 % unionen. jämfört med 2016. Genom s.k. EU-handslag har regeringen bjudit in relevanta samhällsaktörer att bidra i arbetet för ökad delaktighet i EU. I EU- 11.2.2 Resultat avseende EU-information handslaget åtar sig aktörerna att förbättra sitt eget arbete med frågorna. Många av aktörerna Rekrytering till EU:s institutioner arbetar till exempel för att öka kunskapen om EU, förbättra sin EU-information eller stärka Universitets- och högskolerådet (UHR) hade sina samrådsformer i EU-relaterade frågor. under 2017 uppdraget att informera om Arbetet inleddes i december 2016 och möjligheter och tillvägagångssätt för praktik- sammanlagt har 77 aktörer valt att ingå EUtjänstgöring och anställning inom EU:s handslag, däribland arbetsmarknadens parter, institutioner. Regeringen har förstärkt ambi- studieförbund, ungdomsorganisationer, univertionsnivån på detta område och under 2018 sitet, regioner och kommuner. tillfört UHR ytterligare medel. Vidare erhöll En viktig del av regeringens delaktighetsarbete Sveriges EU-representation personalförstärk- handlar om att erbjuda tydliga former för dialog ning för att vidga arbetet med rekryterings- med olika samhällsaktörer. För att skapa bättre frågor. Särskilda medel har avsatts för att samrådsformer med främst det civila samhällets möjliggöra att fler nationella experter från organisationer men även andra aktörer har Regeringskansliet ska kunna tjänstgöra i EU:s regeringen under 2017 infört en arbetsmetod institutioner. kallad sakråd. Sakråd i EU-relaterade frågor, s.k. EU-sakråd, har anordnats om olika aspekter av EU:s framtida utveckling samt om vissa Ökad delaktighet i EU lagstiftningsfrågor. Även statsministerns EU-råd med företrädare för arbetsmarknadens parter är Arbetet för att öka delaktigheten, kunskapen en del av arbetet med stärkta samrådsformer. och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Arbetet med att förtydliga förväntningarna på Sverige utgår från utredningen om delaktighet i myndigheterna när det gäller deras roll för att EU, vars betänkande ”EU på hemmaplan” öka delaktigheten i EU fortsatte under 2017. (SOU 2016:10) lämnades över till regeringen Som ett led i arbetet bjöd regeringen in ett 2016. Genom anslagsökningen 2018 har flera fyrtiotal myndighetschefer för en dialog om insatser kunnat genomföras. deras arbete med samråd och information i EU- Sieps genomför en särskild utbildnings- arbetet. Dialogen har fortsatt under 2018. satsning för förtroendevalda och anställda inom Under 2017 inleddes en utbildningsinsats för kommuner och landsting. Under 2018 har medel myndighetschefer, med syfte att tydliggöra tillförts Linnéuniversitetet som via Medie- myndigheternas roll i EU-arbetet. Utbildningen institutet Fojo erbjuder särskilda EU- arrangeras i samverkan mellan Sieps och utbildningar för journalister. Likaså ställdes Regeringskansliet. under 2018 ökade resurser till UHR:s förfogande så att myndigheten kunnat förstärka sitt arbete med att utbilda lärare och skolledare om EU-samarbetet (s.k. skolambassadör för EU) samt möjliggöra en filmtävling om EU för skolungdomar. Enligt deltagarnas utvärderingar bidrar utbildningen till att öka kvaliteten i skolans EU-undervisning samt till att öka elevernas intresse för EU-relaterade frågor,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1

11.3 Budgetförslag Regeringens överväganden

11.3.1 9:1 Svenska institutet för Tabell 11.4 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-

europapolitiska studier samt EU-

information

information

Tusental kronor Tabell 11.2 Anslagsutveckling 9:1 Svenska institutet för 2019 2020 2021

europapolitiska studier samt EU-information

Anvisat 2018

1

Tusental kronor 28 263 28 263 28 263 Förändring till följd av: Anslags- 2017 Utfall 16 485 sparande 1 935 Pris- och löneomräkning 2 265 703 1 118 Utgifts- Beslut 2018 Anslag 28 263 1 prognos 28 420 Överföring till/från andra

2019 Förslag 28 528

anslag 2020 Beräknat 28 966 2 Övrigt 2021 Beräknat 29 381 3 1 Förslag/beräknat anslag 28 528 28 966 29 381 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2 Motsvarar 28 527 tkr i 2019 års prisnivå. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 3 Motsvarar 28 528 tkr i 2019 års prisnivå. budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Ändamål 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter De principer som tillämpats vid utformningen av för Svenska institutet för europapolitiska studier. denna proposition innebär att anslaget ökas med Anslaget får användas för utbildnings- och 265 000 kronor 2019. kommunikationsinsatser på EU-området. An- Regeringen föreslår att 28 528 000 kronor slaget får användas för att medfinansiera medel anvisas under anslaget 9:1 Svenska institutet för från EU. Vidare får anslaget användas för att europapolitiska frågor samt EU-information för främja rekrytering av svenska medborgare till 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och 28 966 000 kronor respektive 29 381 000 kronor. organ.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbildningsverksamhet som myndigheten bedriver.

Tabell 11.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt kostnad) Utfall 2017 912 1 256 -344 (varav tjänsteexport) Prognos 2018 1 100 2 500 -1 000 (varav tjänsteexport) Budget 2019 1 100 2 500 -1 000 (varav tjänsteexport)

Sieps får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

Bilaga 1 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1 B ila ga 1 Bilaga 1 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1 B ila ga 1 4

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1 B ila ga 1

1.1 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de

Stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1 augusti 2018

I. Beskickningar Managua, Panamà) Haag (sidoackrediteringar inom parentes) Hanoi Harare Abu Dhabi (Lilongwe, Port Louis) (Kuwait, Manama) Havanna Abuja Helsingfors (Accra) Islamabad Addis Abeba Jakarta (Djibouti) (Dili) Alger Jerevan 1) Amman Kabul Ankara Kampala Astana ( Bangui, N’Djamena ) (Bisjkek) Kairo Athen Khartoum Bagdad (Juba) Baku 1) Kiev Bamako Kigali (Niamey, Nouakchott, Ouagadougou) Kinshasa Bangkok (Brazzaville, Libreville, Malabo, Yaoundé) (Yangon, Vientiane) Kuala Lumpur Beirut Köpenhamn Belgrad 1) La Paz (Podgorica) Lima Berlin Lissabon Bern (Bissau, Praia) (Vaduz) London Bogotá D.C. Luanda (Caracas, La Paz, Quito) (Sao Tomé) Brasilia Lusaka Budapest Madrid Buenos Aires (Andorra la Vella) (Asunción, Montevideo) Manila Bukarest Maputo Canberra (Antananarivo, Mbabane) (Apia, Funafuti, Nuku`alofa, Suva, Honiara, Mexico Port Moresby, Port Vila, Södra Tarawa, Yaren, Minsk Wellington) Monrovia Chisinau Moskva Damaskus Nairobi Dar es Salaam (Moroni, Victoria) (Bujumbura) New Delhi Dhaka (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé) Doha Nicosia Guatemala Oslo (Belmopan, San Salvador, Tegucigalpa, San José, Ottawa

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅ D E 1 B ila ga 1

Ouagadougou 1)

II. Delegationer

Paris (Monaco) Sveriges ständiga representation vid Peking Europeiska Unionen (EU) i Bryssel (Ulan Bator) Sveriges ständiga representation vid Förenta Phnom Penh nationerna (FN) i New York Prag Sveriges ständiga representation vid de inter- Pretoria nationella organisationerna i Genève (Gaborone, Maseru, Windhoek) Sveriges delegation vid Organisationen för Pristina ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Pyongyang och Förenta nationernas organisation för Rabat utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) i Paris Reykjavik Sveriges ständiga representation vid Europa- Riga rådet i Strasbourg Riyadh Sveriges ständiga delegation vid Organisa- (Muscat, Sana'a) tionen för säkerhet och samarbete i Europa Rom (OSSE) i Wien (San Marino) Sveriges delegation vid Nato i Bryssel Santiago de Chile Sarajevo

III. Karriärkonsulat

Seoul Singapore a) Generalkonsulat (Bandar Seri Bagawan) Skopje Hongkong Tallinn Istanbul Tbilisi Jerusalem (Jerevan) Mariehamn Teheran Mumbai Tel Aviv New York Tirana S:t Petersburg Tokyo Shanghai (Ngerulmud, Majuro, Palikir) Tunis (Tripoli) Vilnius Warszawa Washington Wien (Bratislava, Ljubljana) Zagreb

1) Beskickningen förestås av en chargé d'affaires

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 1 B ila ga 1

IV. Stockholmsbaserade ambassadörer 2. Heliga Stolen, Valletta (Malta)

3. Asmara (Eritrea) De åtta sändebuden har följande ackrediteringar 4. Baku (Azerbajdzjan) Asjchabad (landets namn inom parentes): (Turkmenistan), Dusjanbe (Tadzjkistan), 1. Basseterre (St Christopher och Nevis), Tasjkent (Uzbekistan) Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia), 5. Sofia (Bulgarien) Georgetown (Guyana), Kingston (Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), 6. Abidjan (Elfenbenskusten), Banjul Nassau (Bahamas), Paramaribo (Surinam), (Gambia), Conakry (Guinea), Dakar Port-au-Prince (Haiti), Port of Spain (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Lomé (Trinidad och Tobago), Roseau (Dominica), (Togo), Porto Novo (Benin) Santo Domingo (Dominikanska 7. Dublin (Irland) Republiken), St George’s (Grenada), St 8. Bryssel (Belgien), Luxemburg (Luxemburg) John’s (Antigua och Barbuda)

Samhällsekonomi och 2 finansförvaltning

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 Diagram 6.10 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd 10

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

2019 – 2021 som en riktlinje för Statens 1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för fastighetsverks investeringar (avsnitt 2019 besluta om en kreditram på högst 10.4.1). 50 000 000 000 kronor och en garantiram

på högst 750 000 000 000 kronor för sta- 7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för

bilitetsfonden (avsnitt 3.5.3). 2019 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för inklusive tidigare upplåning uppgår till 2019 besluta om en kreditram på högst högst 15 200 000 000 kronor för invester- 100 000 000 000 kronor och en garantiingar i fastigheter och markanläggningar ram på högst 200 000 000 000 kronor för (avsnitt 10.4.1). resolutionsreserven (avsnitt 3.5.3).

8. Riksdagen godkänner investeringsplanen 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för för fastigheter och markanläggningar för 2019 besluta om en kredit i Riksgälds- 2019 – 2021 som riktlinje för Fortifikakontoret som inklusive tidigare utnyttjad tionsverkets investeringar (avsnitt 10.5.3). kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets 9. Riksdagen bemyndigar regeringen att för

behov av likviditet i samband med inrätt- 2019 besluta att Fortifikationsverket får ta ande av nya myndigheter (avsnitt 4.4.2). upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive

tidigare upplåning uppgår till högst 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 14 500 000 000 kronor för investeringar i 2019 besluta om en kredit i Riksgäldsfastigheter och markanläggningar (avsnitt kontoret som inklusive tidigare utnyttjad 10.4.3). kredit uppgår till högst 100 000 000 kro-

nor för att tillgodose Kammarkollegiets 10. Riksdagen anvisar ramanslagen för behov av likviditet i det statliga försäk- budgetåret 2019 under utgiftsområde 2

ringssystemet (avsnitt 4.4.2). Samhällsekonomi och finansförvaltning, när det gäller anslag som står till rege- 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för ringens disposition, enligt tabell 1.1. 2019 besluta om en kredit i Riksgälds-

kontoret som inklusive tidigare utnyttjad 11. Riksdagen bemyndigar regeringen att kredit uppgår till högst 100 000 000 kro- under 2019 ingå ekonomiska åtaganden

nor för att tillgodose Statens tjänstepen- som inklusive tidigare åtaganden medför sionsverks behov av likviditet i pensions- behov av framtida anslag på högst de

hanteringen (avsnitt 6.4.2). belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. 6. Riksdagen godkänner investeringsplanen

för fastigheter och markanläggningar för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Riksrevisionens förslag:

12. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att 13. Riksdagen anvisar ett ramanslag för för 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret budgetåret 2019 under utgiftsområde 2 som inklusive tidigare upplåning uppgår Samhällsekonomi och finansförvaltning till högst 15 000 000 kronor för invest- för Riksrevisionen enligt tabell 1.1. eringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten (avsnitt 12.4.1).

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag 1:1 Statskontoret 97 616 1:2 Kammarkollegiet 72 009 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 17 550 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 651 000 1:6 Finanspolitiska rådet 10 230 1:7 Konjunkturinstitutet 65 136 1:8 Ekonomistyrningsverket 166 389 1:9 Statistiska centralbyrån 567 759 1:10 Bidragsfastigheter 269 000 1:11 Finansinspektionen 603 643 1:12 Riksgäldskontoret 331 027 1:13 Bokföringsnämnden 10 498 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 203 370 1:15 Riksrevisionen 332 720 1:16 Finansmarknadsforskning 29 921 1:17 Upphandlingsmyndigheten 94 974 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 231 682 1:19 Statens servicecenter 558 499

Summa 17 315 466

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställnings- Tidsperiod bemyndigande 1:10 Bidragsfastigheter 100 000 2020 1:16 Finansmarknadsforskning 30 000 2020

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 130 000

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

2.1 Principer för utformning av år ska ges förutsättningar att bedrivas i denna proposition samma omfattning 2019 – 2021 har anslagsnivåerna för alla år justerats med hänsyn till Särskilda principer har tillämpats vid utform- nivån på beräknade infrianden av de ningen av denna proposition med anledning av att ekonomiska åtagandena 2019. den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till dessa redogörs närmare för i finans- De sedvanliga finansieringsprinciper som planen (Förslag till statens budget, finansplan används vid beredningen av regeringens budgetm.m. avsnitt 1.1). förslag har i enlighet med ramverket för finans- Utgångspunkten för förslagen i denna pro- politiken tillämpats även när denna proposition position har varit den budget som riksdagen har tagits fram (skr. 2017/18:207, bet. beslutat för 2018 efter förslag i budget- 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). propositionen för 2018. Vidare har följande Utöver förslag om anslag lämnar regeringen generella justeringar gjorts för utgiftsområdena: även nödvändiga förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt – Anslag som används för förvaltnings- och övriga förslag på finansmaktens område som investeringsändamål har pris och lönekräver riksdagens ställningstagande inför det omräknats på sedvanligt sätt. kommande budgetåret. Vid bedömningen av – Anslag som avser regelstyrda transfestorleken på beställningsbemyndigandena har en reringssystem har justerats utifrån ändrad prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemynmakroekonomisk utveckling liksom änddiganden och med hänsyn till de föreslagna rade volymer (t.ex. antal personer som anslagsnivåerna. omfattas). Endast sådana förändringar i förhållande till – Anslag har justerats till följd av beslutade riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 lagar och förordningar, internationella avtal, som varit förenliga med vad som ovan angetts har civilrättsligt bindande avtal eller EU-rätts- föreslagits. Regeringens budgetförslag innebär i akter. de allra flesta fall att den statliga verksamheten kan genomföras i samma omfattning som 2018. – Anslag har justerats med anledning av att Vissa anslagsnivåer har blivit lägre än de beräkriksdagen beslutat om flyttar av ändamål och ningar regeringen tidigare redovisat för 2019, verksamheter mellan utgiftsområden. medan andra har blivit högre. Vid behov kan – Anslag har justerats om det krävts för att förslag till ändringar i budgeten lämnas under nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna pågående budgetår. upprätthållas. Vilka konsekvenser för anslagsnivån som – För att verksamhet som baseras på ett tillämpningen av principerna har fått redovisas beställningsbemyndigande för kommande under regeringens överväganden för respektive

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är I utgiftsområdet ingår följande myndigheter: konsekvenserna för anslagsnivån 2019. I härled- Statskontoret, Kammarkollegiet, Finanspolitiska ningstabellerna har det inte varit praktiskt möjligt rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsatt specificera nya beslut och överföringar på verket, Statistiska centralbyrån (SCB), Finansinmotsvarande sätt som gjordes i budget- spektionen, Riksgäldskontoret, Bokföringspropositionen för 2018. nämnden, Riksrevisionen, Upphandlingsmyndig- Regeringen redovisar på sedvanligt sätt heten, Fortifikationsverket, Statens fastighetsberäkningar även för det andra och tredje till- verk, Statens tjänstepensionsverk, Arbetsgivarkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 verket, Statens servicecenter och Myndigheten och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de för digital förvaltning, som inrättades den 1 ovan angivna principerna. Regeringen har dock september 2018. E-legitimationsnämnden, som inte tillämpat principen om förlängning av tidigare ingick i utgiftsområdet, avvecklades och anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, upphörde den 31 augusti 2018. Därutöver ingår när det gäller reformer för vilka ett slutdatum ett antal nämnder m.m., främst inom området angetts. För 2020 har reformer som planerats statliga arbetsgivarfrågor. upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa. Vad som angetts ovan har inte tillämpats i förhållande till de förslag i propositionen som avser Riksrevisionen. Propositionens innehåll motsvarar i dessa delar det förslag som respektive myndighet själv lämnat.

2.2 Omfattning

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar politiken för finansmarknaden och den statliga förvaltningspolitiken.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2.3 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 1:1 Statskontoret 96 98 97 98 100 102 1:2 Kammarkollegiet 60 73 75 72 71 67 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 11 18 14 18 18 18 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 2 1 2 2 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 12 641 13 227 12 997 13 651 14 158 14 802 1:6 Finanspolitiska rådet 9 10 10 10 10 11 1:7 Konjunkturinstitutet 64 65 63 65 65 66 1:8 Ekonomistyrningsverket 161 171 168 166 167 169 1:9 Statistiska centralbyrån 546 557 561 568 576 583 1:10 Bidragsfastigheter 197 269 266 269 265 265 1:11 Finansinspektionen 533 606 606 604 612 619 1:12 Riksgäldskontoret 263 328 305 331 336 340 1:13 Bokföringsnämnden 9 10 10 10 11 11 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 231 223 205 203 200 2 1:15 Riksrevisionen 330 330 333 333 337 341 1:16 Finansmarknadsforskning 31 90 88 30 30 31 1:17 Upphandlingsmyndigheten 76 92 89 95 94 95 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 2 - 180 176 232 178 160 1:19 Statens servicecenter 3 8 8 558 639 625

Totalt för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 262 16 356 16 074 17 315 17 871 18 309

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Till och med budgetåret 2017 redovisades anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 22 Kommunikationer (anslaget 2:6 Gemensamma eförvaltningsprojekt av strategisk betydelse ). Utfallet för utgifterna under utgiftsområdet 2017

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019 – 2021.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

var 22 miljoner högre än de sammanlagt anvisade medlen i statens budget för området samma år Miljoner kronor (15 284 miljoner kronor). Avvikelsen förklaras i 2019 2020 2021 huvudsak av en nettoeffekt av underskott på

Anvisat 2018

1

16 286 16 286 16 286

anslagen 1:5 Statliga tjänstepensioner och Förändring till följd av: 1:14 Vissa medlems- och garantiavgifter samt överskott på anslagen 1:12 Riksgäldskontoret och Pris- och löneomräkning 2 24 60 92 1:18 Upphandlingsmyndigheten . Prognosen för Beslut -6 -75 -299 utfallet 2018 är 16 074 miljoner kronor, vilket är Övriga makroekonomiska 282 miljoner kronor lägre än de aviserade medlen förutsättningar 261 534 880 för samma år. Volymer 163 397 695 Överföring till/från andra utgiftsområden 588 669 656 Övrigt 0 0 0

Ny ramnivå 17 315 17 871 18 309

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Utgiftsområdet föreslås i denna budgetproposi- Statlig förvaltningspolitik tion öka med totalt 1,029 miljarder kronor 2019 jämfört med förslaget för 2018 i budget- – En innovativ och samverkande statspropositionen för 2018. Anslagsförändringarna förvaltning som är rättssäker och effektiv, redovisas detaljerat under respektive avsnitt. har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad. Sveriges utveckling och ett effektivt EU-

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

arbete. Miljoner kronor För övriga delområden under utgiftsområdet, 2019 finns inga av riksdagen beslutade mål. De mål som Transfereringar 1 13 667 beslutas av regeringen, eller i förekommande fall Verksamhetsutgifter Riksrevisionen, redovisas i respektive avsnitt. 2 3 641 Investeringar 3 7

Summa ramnivå 17 315

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända

2.5 Resultatredovisning

förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i 2.5.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. I avsnitt 3.4 redovisas ett antal indikatorer Utgifter för transfereringar utgör ca 79 procent kopplade till målen för finansmarknadsområdet. av den anslagsfinansierade verksamheten under Indikatorer för att bedöma statsförvaltningens utgiftsområdet och sker främst från anslaget utveckling avseende effektivitet och förtroende 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m . Verksamhets- redovisas i avsnitt 4.3. utgifter för 13 myndigheter utgör 21 procent av utgiftsområdets anslagsmedel. Drygt en tredjedel av utgiftsområdets myndig- 2.5.2 Resultat heter finansieras i huvudsak via avgifter. Resultatredovisningen finns i avsnitt 3 – 13 och i bilagan.

2.4 Mål för utgiftsområdet

Nedan redovisas de av riksdagen beslutade målen 2.6 Den årliga revisionens för verksamheterna under utgiftsområdet (prop. iakttagelser 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10: 315, prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet.2015/16:Fi Riksrevisionens iakttagelser avseende SCB och U2, rskr. 2015/16:118). redogörelser för vidtagna åtgärder finns i avsnitt 8.4.

Finansmarknaden

– Det finansiella systemet ska vara stabilt och

2.7 Politikens inriktning

präglas av högt förtroende med väl fungerade marknader som tillgodoser hushållens Politikens inriktning redovisas endast för avsnitt och företagens behov av finansiella tjänster 12 Riksrevisionen. samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. – Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. – Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2.8 Bedömning av personalpolitiska att säkerställa att nödvändig reglering finns på konsekvenser plats innan uppgifterna att tillhandahålla lokal statlig service inordnas i Statens servicecenter Nedan redovisas bedömningar av framtida behöver genomförandet senareläggas till den personalpolitiska konsekvenser av de förslag i 1 juni 2019. Denna reform berör hela servicedenna proposition som tillhör utgiftsområdet (se kontorsverksamheten, som för närvarande omavsnitt 3 – 13). fattar drygt 800 personer fördelade på 113 kontor Förslaget att tillföra Kammarkollegiet ytter- runt om i hela landet. Antalet anställda vid Statens ligare medel för Statens överklagandenämnd och servicecenter kommer att öka, samtidigt som införandet av public service-avgiften möjliggör personal vid övriga berörda myndigheter minskar ytterligare anställning av personal. i samband med att verksamheten tas över av Efter förslag i 2018 års ekonomiska vårpropo- Statens servicecenter. sition beslutade riksdagen att överföra de ändamål och verksamheter som avser samordning för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism till utgiftsområde 4 Rättsväsedet. Motsvarande överföring av medel som nu föreslås från anslaget 1:11 Finansinspektionen till anslaget 1:1 Polismyndigheten under utsgiftsområde 4 Rättsväsendet bedöms inte få några personalpolitiska konsekvenser, då verksamheten redan har funnits på Polismyndigheten sedan januari 2018. Förslaget om att överföra medel till Ekonomistyrningsverket ifrån anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för revision av jordbruksmedel innebär en fortsättning av en tidigare genomförd medelsöverföring. Det bedöms därmed inte heller få några personalpolitiska konsekvenser. Förslaget att överföra medel till Myndigheten för digital förvaltning för utgifter hänförliga till uppgiften att tillhandahålla tjänsten Mina meddelanden, som Skatteverket tidigare ansvarat för, samt uppgiften avseende e-handel i staten, som Ekonomistyrningsverket tidigare ansvarat för, är en följd av tidigare beslut om Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter. Förslaget kan möjliggöra ytterligare anställningar vid Myndigheten för digital förvaltning, beroende på hur myndigheten väljer att organisera sin verksamhet. Motsvarande anslagsminskningar vid Ekonomistyrningsverket bedöms inte innebära några ytterligare personalpolitiska konsekvenser. Regeringen har i 2018 års ekonomiska vårpropositionen redovisat att den lokala statliga servicen som i dag bedrivs vid servicekontor i samverkan mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket fr.o.m. den 1 januari 2019 ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för (prop. 2017/18:100 utg.omr. 2 avsnitt 11.2). För

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

3 Finansmarknad

3.1 Omfattning 3.3 Det finansiella systemets

uppgifter

Området finansmarknad omfattar åtgärder för ett stabilt och hållbart finansiellt system som präglas Det finansiella systemet utgör en viktig del av av ett starkt konsumentskydd och en effektiv samhällets infrastruktur och är en förutsättning statlig finansförvaltning. Avsnitt 3 innehåller bl.a. för att det moderna samhället ska kunna fungera en redovisning av resultat och åtgärder för att och växa. Flera olika sorters aktörer är verksamma uppnå målen för det finansiella systemet. inom systemet, bl.a. banker, försäkringsföretag, Myndigheterna inom området är Finans- fondbolag och börser. En mer utförlig beskrivinspektionen, Riksgäldskontoret och Krigsför- ning av det finansiella systemets uppgifter säkringsnämnden. I syfte att stödja finansmark- lämnades i budgetpropositionen för 2017. nadsforskningen och för att bekosta Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter finns särskilda anslag. För nämnda verksamheter redovisas budgetförslag. 3.4 Resultatredovisning

I detta avsnitt redovisas resultat genom att indikatorer som kopplas till målen redovisas.

3.2 Mål för finansmarknadsområdet

Riksdagen har beslutat om följande mål för Statliga medel och omvärldsfaktorer finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1, utg. omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118): Ansvaret för att målen för finansmarknadsområdet uppnås delas mellan regeringen, Finans- – Det finansiella systemet ska vara stabilt och inspektionen och Riksgäldskontoret. Även Rikspräglas av högt förtroende med väl fungebanken, Konkurrensverket, Pensionsmyndigrande marknader som tillgodoser hushållens heten, AP-fonderna och Konsumentverket har och företagens behov av finansiella tjänster uppgifter inom området men omfattas i formell samtidigt som det finns ett högt skydd för mening inte av de aktuella målen. konsumenter. Målet avseende en hållbar utveckling infördes – Det finansiella systemet ska bidra till en 2016 och insatserna är därför under utveckling. hållbar utveckling. Medlen för att nå målet att statens finans- – Statens finansförvaltning ska bedrivas förvaltning ska bedrivas effektivt utgörs främst av effektivt. de regelverk, avtal och kontostrukturer som utgör statens betalningsmodell. På motsvarande Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av sätt är regelverken för statens garanti- och den statliga finansförvaltningen, utvärderas under utlåningsverksamhet medel för att uppnå effekutgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. tivitet i denna verksamhet.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Även omvärldsfaktorer påverkar målupp- – kundnöjdhet inom olika delar av finansfyllelsen. Finansiella problem i ett land kan snabbt marknaden för privatkunder respektive spridas till andra länder. Detta beror både på att företagskunder, marknaderna är globala och på att banker kan vara – finansiell folkbildning, utsatta för samma typ av risker oberoende av geo- – Finansinspektionens varningslista, grafisk hemvist. Därför drivs regelutvecklingen i huvudsak internationellt. Olika standardsättande – vetenskaplig publicering, organ tar fram nya standarder som sedan ska – andel kvinnor i forskningscentrumen, genomföras regionalt eller nationellt. Reglering- – hållbara fonder inom premiepensionsarna är till stor del ett resultat av gemensamma systemet, beslut inom EU. – emission av gröna obligationer och

– antalet rapporter om misstänkta transak-

Resultatindikatorer och andra

tioner mottagna av finanspolisen.

bedömningsgrunder

För statlig finansförvaltning: Följande resultatindikatorer och andra bedöm- – styckkostnad per statlig betalning, ningsgrunder används för att bedöma måluppfyllelsen. – myndigheternas upplevda servicenivå och

– riskerna inom Riksgäldskontorets garanti- För det finansiella systemet och hållbarhet: och utlåningsverksamhet.

– marknadsfinansiering,

– storbankernas likviditetsreserver,

3.4.1 Resultat för det finansiella systemet

– storbankernas kapitaltäckning,

– försäkringsföretagens solvenskvot, Finansiell stabilitet, fungerande marknader,

förtroende, konsumentskydd och hållbarhet

– hushållens skuldsättning,

– räntekostnader efter skatt, Marknadsfinansiering – volymviktade belåningsgrader för nya bolån, En av sårbarheterna i det svenska finansiella systemet är att den finansiella sektorn är stor i förhål- – andelen hushåll med högre belåning än lande till den svenska ekonomin. De svenska 85 procent, monetära finansinstitutens samlade tillgångar – amorteringar efter belåningsgrad, uppgick i slutet av 2017 till ungefär 15 572 mil- – genomsnittlig skuldkvot för hushåll med jarder kronor, vilket motsvarar 338 procent av bolån, BNP. Under 2017 uppgick de monetära finansinstitutens marknadsfinansiering till 32 procent – bankernas bruttomarginal på nya bolån, av deras totala finansiering. Det är en nedgång – konsumtionslån, med ungefär 5 procentenheter jämfört med 2016 – marknadsandelar inlåning, (diagram 3.1). Vissa ombildningar genomfördes i några företag, bl.a. inom Nordea Bank AB fr.o.m. – storbankernas genomsnittliga avkastning på 2017. Förändringen ökade de monetära finanseget kapital, institutens skulder och minskade andelen mark- – finansiellt stressindex, nadsfinansiering av total finansiering. Av mark- – okonsoliderad statsskuld, nadsfinansieringen sker ca 58 procent (59 procent året innan) i utländsk valuta och ca – företagens finansieringsmöjligheter, 42 procent i svenska kronor. Finansieringen i – användningen av olika betalningsinstruutländsk valuta utgörs till stor del av certifikat ment, med kort löptid, medan finansieringen i svenska – kontantbetalningar, kronor till stor del utgörs av säkerställda obli- – ärendestatistik hos Konsumenternas Bank- gationer för vilka säkerheten utgörs av panträtt i och finansbyrå, bostäder.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.1 Monetära finansinstituts marknadsfinansiering Diagram 3.2 Storbankernas genomsnittliga

Miljarder Procent likviditetstäckningsgrad Kvot 6000 60 1,6 5000 50 1,5 4000 40 1,4 3000 30 1,3 2000 20 1,2 1,1 1000 10 1,0 0 0 0,9 01 02 03 04 04 05 06 07 07 08 09 10 10 11 12 13 13 14 15 16 16 17 0,8 Utländsk valuta (vänster axel) Svensk valuta (vänster axel) 0,7 Andel marknadsfinansering (höger axel) 0,6 Källa: Finansinspektionen. 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Finansinspektionen. Stärkta likviditetsreserver För att stärka bankernas förmåga att hantera lik- I diagram 3.2 visas den genomsnittliga likvidividitetskriser liknande de som uppkom under den tetstäckningsgraden för de svenska storbankerna. globala finanskrisen 2008 – 2009 har kraven på Om likviditetstäckningsgraden överstiger 1,0 deras riskhantering skärpts och likviditets- uppfyller banken kravet, vilket är fallet för samtreserverna utökats. Ett viktigt led i detta arbete är liga år sedan införandet 2013. Som framgår av reglerna om kvantitativa likviditetstäckningskrav. diagrammet varierar likviditetstäckningsgraden I Sverige började kravet gälla 2013. Sedan den under året. En orsak är att bankerna under våren 1 januari 2018 gäller bindande minimikrav på lik- betalar utdelning till aktieägarna, en annan att viditetstäckningskvoten i totala valutor genom bankerna har incitament att hålla nere sin balans- Europeiska kommissionens delegerade för- räkning inför årsskiften eftersom resolutionsordning (EU) 2015/61 om likviditetstäcknings- avgiften baseras på respektive banks balanskvot. Likviditetstäckningskravet innebär att räkning vid årets slut. bankerna ska hålla en tillräcklig likviditetsbuffert Under 2017 var den genomsnittliga likviditetssom motsvarar minst 30 dagars nettokassa- täckningsgraden för storbankerna 1,43, vilket är utflöden under stressade förhållanden. Kravet samma genomsnitt som under 2016. gäller för samtliga valutor sammantaget. Ett annat likviditetsmått är den s.k. stabila net- Finansinspektionen ställer inom ramen för sina tofinansieringskvoten (NSFR) som syftar till att bedömningar även krav på att banker i till- ge en bild av bankernas strukturella likviditetssynskategori 1 och 2, dvs. de största bankerna, risker. Något förenklat innebär måttet att uppfyller en likviditetstäckningskvot i euro och bankerna ska finansiera tillgångar med en löptid amerikanska dollar som var för sig uppgår till som överstiger ett år med skulder vars löptid minst 100 procent. Detta gäller under förut- också överstiger ett år eller som av annat skäl sättning att dessa valutor är signifikanta för den bedöms vara stabila. De svenska storbankernas enskilda banken, dvs. att valutorna enskilt utgör NSFR har i genomsnitt ökat över tid och fr.o.m. minst 5 procent av bankens totala skulder. 2015 har kvoten i genomsnitt legat över 1,0 enligt uppgift från Finansinspektionen.

Storbankernas kapitaltäckning En ytterligare sårbarhet i det finansiella systemet är att banker har en begränsad förmåga att absorbera förluster. Sedan den globala finanskrisen 2008 – 2009 har regelverket för att stärka bankernas motståndskraft mot kreditförluster skärpts i flera omgångar. I diagram 3.3 redovisas hur den genomsnittliga totala kärnprimärkapitalrelationen för storbankerna utvecklats sedan 2010. Som framgår har

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

andelen ökat med några procentenheter per år för Övergångsregler avseende tjänstepensionsatt uppgå till knappt 21 procent under 2017. De verksamheten innebär att olika försäkringshöjda kapitalkraven har sannolikt bidragit till den företag rapporterar på olika sätt. Uppföljningen stigande kapitaltäckningsgraden. görs därför utifrån de båda regelverken och Som komplement till att mäta kapitaltäckning blandat för de försäkringsföretag som redovisar i riskvägda tillgångar används bruttosoliditet som enligt båda regelverken. Data för försäkringsmått. Bruttosoliditeten anger hur stort det egna företag som tillämpar Solvens II och blandat kapitalet är i förhållande till bankens totala till- redovisas endast för 2016 och 2017 på grund av gångar och åtaganden utanför balansräkningen. förändrade solvensregelverk som gör att data inte Av diagrammet framgår också att storbankernas är jämförbar mellan åren. bruttosoliditet var ungefär 5 procent under 2017, vilket är samma som för året innan. Noteras bör Diagram 3.4 Genomsnittlig solvenskvot för

försäkringsföretag

att definitionen för bruttosoliditet har ändrats, Kvot Kvot varför data före 2013 inte är direkt jämförbar. Likt 25 Solvens 1 5,0 likviditetstäckningsgraden varierar även brutto- Solvens 2 (höger axel) 4,5 soliditeten under året beroende dels på att Blandade (höger axel) 20 4,0 bankerna under våren betalar utdelning till 3,5 aktieägarna, dels på att bankerna har incitament att hålla nere sin balansräkning inför årsskiften. 15 3,0 2,5 Diagram 3.3 Storbankernas kapitaltäckning 10 2,0 Procent Procent 1,5 35 10 Kärnprimärkapitalrelation 5 1,0 30 Bruttosoliditet (höger axel) 0,5 8 Bruttosoliditet, ny definition (höger axel) 0 0,0 25 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Finansinspektionen. 6 20 15 Av diagram 3.4 framgår att den genomsnittliga 4 solvenskvoten för samtliga dessa kategorier av livförsäkringsbolag har överstigit 1,0 under hela 10 tidsperioden. Det är institut under Solvens I som 2 5 har uppvisat störst variabilitet. Jämfört med slutet 0 0 av 2016 har solvensen stärkts för gruppen, vilket 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Finansinspektionen. främst härrör från en ökning av tillgångsmassan (placeringstillgångar). Kvoten för Solvens II- Försäkringsföretagens solvenskvot gruppen har varit stabil sedan reglerna infördes Försäkringsföretagens förmåga att möta sina den 1 januari 2016. Gruppen med blandade åtaganden på kort och lång sikt bedöms utifrån försäkringsföretag visar samma utveckling som deras solvenskvot. Solvenskvoten definieras som de rena Solvens II-företagen. Den positiva kapitalbas dividerat med den solvensmarginal utvecklingen på aktiemarknaden under 2017 har som är nödvändig. En kvot som överstiger 1,0 fortsatt motverkat den negativa påverkan som det innebär att företaget kan fullgöra sina åtaganden. låga ränteläget har haft. Om kvoten understiger 1,0 ska Finansinspek- Fortsatt hög skuldsättning hos hushållen tionen ingripa. Hushållens skulder uppgick till ungefär I diagram 3.4 redovisas den genomsnittliga solvenskvoten för livförsäkringsbolag både ut- 185 procent av hushållens disponibla inkomst sista kvartalet 2017, vilket är en ökning med ifrån det tidigare regelverket Solvens I (som fram till 2019 kan tillämpas för tjänstepensions- ungefär 7 procentenheter jämfört med sista kvartalet 2016. verksamhet genom övergångsregler) och det nya regelverket Solvens II (vilket började gälla för svenska försäkringsföretag den 1 januari 2016).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.5 Hushållens skuldsättning Diagram 3.6 Hushållens räntekostnader efter skatt

Procent Procent 200 9 Skulder/disponibel inkomst Skuld/BNP 180 8 160 7 140 6 120 5 100 4 80 3 60 40 2

20 1

0 0 81 82 84 85 87 88 90 91 93 94 96 97 99 00 02 03 05 06 08 09 11 12 14 15 17 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Finansinspektionen. Källa: Finansinspektionen.

Hushållens skuldsättning har fördubblats sedan Hushållens sårbarhet 1980, både som andel av disponibel inkomst och Ett sätt att mäta hushållens sårbarhet utgörs av som andel av BNP (diagram 3.5). Hushållens volymviktade belåningsgrader, där även storleken skulder som andel av BNP har legat stadigt kring på lånet vägs in när genomsnittlig belåningsgrad 85 – 90 procent de senaste åren. Bolånen står för beräknas. Med volymviktade belåningsgrader får 82 procent av hushållens totala skulder. stora bolån större genomslag i beräkningen av Finansinspektionens bolåneundersökning från belåningsgraden, och vice versa. april 2018 visar att nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad har minskat något de

Diagram 3.7 Volymviktade belåningsgrader för nya bolån

Procent senaste åren och var 63 procent 2017 (64 procent 72 året innan). I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och var 70 55 procent 2017. Det är en minskning med 68 3 procentenheter jämfört med året innan. 66 De höga bostadspriserna och hushållens skuld- 64 sättning lyfts fram som en risk och kan skada den 62 ekonomiska stabiliteten, vilket framhålls av flera 60 bedömare, t.ex. IMF, OECD, Europeiska 58 systemrisknämnden (ESRB), Europeiska kom- 56 missionen, Finansinspektionen och Riksbanken. 54

52 Hushållens räntekostnader fortsätter att minska 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Ett annat sätt att mäta hushållens skuldbörda är Källa: Finansinspektionen. att sätta deras räntebetalningar efter skatt, dvs. Diagram 3.7 visar att trenden med stigande efter ränteavdrag, i förhållande till deras volymviktade belåningsgrader i nyutlåningen disponibla inkomst. Av diagram 3.6 framgår att bröts i samband med att bolånetaket infördes hushållens räntekvot under en lång tid stadigt har 2010. Detta tyder på att en potentiellt osund minskat, bortsett från 2008 och 2012. Under 2017 utveckling har dämpats. var kvoten 2,5 procent, en rekordlåg notering. Utöver bolånetaket antas även insatser som Fortsatt låga räntor i kombination med höjda riskvikter för bolån och amorteringskravet, stigande disponibla inkomster har gjort att räntesom infördes den 1 juni 2016, ha bidragit till att kvoten minskat trots att hushållens skulder har stabilisera utvecklingen. Amorteringskravet inneökat. I sammanhanget bör man även notera att bär att nya bolånetagare årligen måste amortera ungefär 69 procent av utlåningen till svenska minst 2 procentenheter vid belåningsgrader över hushåll hade en räntebindningstid på upp till tre 70 procent och minst 1 procentenhet vid belåmånader t.o.m. ett år. Kortare räntebindningstid ningsgrader mellan 50 och 70 procent, av det innebär att hushållen blir mer känsliga för en ursprungliga lånebeloppet. ränteuppgång.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.8 Andel hushåll med belåningsgrader över belåningsgrader mellan 50 och 70 procent var

85 procent

90 procent, en siffra som ökat markant sedan Procent 2015 då endast 51 procent amorterade. 16

14 Diagram 3.10 Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med

bolån

12 Procent 10 Skuldkvot, befintliga lån Skuldkvot, nya lån 450 8 400 6 350 4 300

2 250

200 0 10 11 12 13 14 15 16 17 150 Källa: Finansinspektionen. 100 50 Även diagram 3.8 visar att andelen av den totala bolånestocken som utgörs av lån med belånings- 0 11 12 13 14 15 16 17 grad över 85 procent har minskat kontinuerligt Källa: Finansinspektionen och Riksbanken. sedan bolånetaket infördes 2010, med undantag för 2017, då den ökade med 0,6 procentenheter. Ett annat mått som beskriver hushållens skulder är skuldkvoten som baseras på hushållens netto-

Diagram 3.9 Amorteringar beroende på belåningsgrad

inkomst i förhållande till skulderna. Skuldkvoten för befintliga och nya bolån har succesivt ökat de Procent 120 senaste åren. Med nya lån avses nya lån som tagits 0-25 25-50 50-70 70-85 över 85 antingen av nya eller befintliga bolånetagare. 100 Under 2016 minskade skuldkvoten något för 80 hushåll med nya bolån. En förklaring kan ha varit att amorteringskraven har minskat hushållens 60 möjligheter att ta stora lån i förhållande till inkomsten. Efter nedgången under 2016 ökade skuldkvoten något under 2017 (diagram 3.10). 40 Finansinspektionen följer hushållens skuld- 20 sättning noga och den årliga kartläggningen i samband med bolåneundersökningen som 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 myndigheten publicerar är en viktig del. Myndigheten framhåller att även om belåningsgraderna Källa: Finansinspektionen. minskat så har hushållens skulder totalt ökat mer Andelen hushåll som amorterar och amorteän hushållens inkomster. Finansinspektionens ringarnas genomsnittliga storlek ligger på samma stresstester av negativa scenarier visar att allt färre nivåer som under 2016. hushåll har underskott i månadskalkylerna 2017 I diagram 3.9 visas amorteringar för nya bojämfört med tidigare. Stresstesterna antyder att lånetagare, sorterat efter belåningsgrad. Det har hushållens förbättrade marginaler har ökat deras blivit allt vanligare med amorteringar sedan 2011. motståndskraft och möjligheter att klara sina År 2017 amorterade 79 procent av alla hushåll betalningar vid högre räntor jämfört med föremed nya lån, vilket är en ökning från föregående gående år. Dock har en hög andel nya år med 1 procentenhet. År 2011 var motsvarande bolånetagare fortsatt stora skulder i förhållande siffra 42 procent. Ökningen kopplas framför allt till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads till införandet av amorteringskravet 2016. Av värde. hushållen med belåningsgrader mellan 70 och 85 procent amorterade ungefär 97 procent. För de med belåningsgrad över 85 procent amorterade 98 procent. Motsvarande siffra för de med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Bruttomarginaler för nya bolån Diagram 3.12 Konsumtionslån uppdelat på storlek Ett sätt att mäta hur väl en marknad fungerar är Index 2008=100 800 att studera företagens vinstmarginaler. Om vinst- < 50 tkr marginalerna är höga kan detta vara en signal om 700 50 – 250 tkr att konkurrensen är låg. Transparens kring 600 Blancolån, > 250 tkr vinstmarginaler stärker kundernas möjlighet att Objektsfinansiering, > 250 tkr pressa priserna samtidigt som nya aktörer kan 500 lockas in på marknaden. 400

300 Diagram 3.11 Bankernas bruttomarginal för nya bolån med

tre månaders bindningstid 200 Procentenheter 100 2,00 1,80 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 1,60 Källa: Finansinspektionen. 1,40 1,20 Det är inte bara små lån som har ökat. De största 1,00 konsumtionslånen har ökat ännu mer. Utlånings- 0,80 volymen av nya blancolån över 250 000 kronor 0,60 var nästan sju gånger större 2017 än 2008. 0,40 Ökningen har varit särskilt stor de senaste fyra åren. Samtidigt har bostadspriserna stigit kraftigt. 0,20 Sedan Finansinspektionen införde bolånetaket 0,00 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2010 kan hushållen bara ta bolån upp till 85 procent av bostadens värde. I takt med att Källa: Finansinspektionen. bostadspriserna har stigit har behovet av att I diagram 3.11 visas skillnaden mellan den finansiera kontantinsatsen på annat sätt ökat, faktiska ränta som kunderna betalar för sina nya vilket enligt Finansinspektionen kan förklara tremånaders bolån och den finansieringskostnad utvecklingen av i synnerhet de större blancolånen. för nya bolån med tremånaders räntebindningstid Samtidigt utgör blancolånen fortfarande en som Finansinspektionen beräknar. Diagrammet mindre del av den totala utlåningen till hushållen. visar att bruttomarginalen pressades ner under finanskrisen för att därefter stiga. Vid 2017 års Marknadsandelar inlåning slut uppgick bruttomarginalen på bolån enligt Den svenska banksektorn är i hög grad koncen- Finansinspektionens beräkningar till 1,71 pro- trerad till de fyra storbankerna Nordea, SEB, cent jämfört med 1,66 procent året innan. Swedbank och Handelsbanken. Vid utgången av Finansinspektionen publicerade i maj och 2017 stod de fyra storbankerna för 69 procent av augusti 2018 uppgifter om bankernas brutto- utlåningen. När det gäller inlåningen hade de fyra marginaler på bolån. Marginalerna minskade med storbankerna 2017 en marknadsandel, baserat på 7 punkter under det första kvartalet 2018 och bankernas verksamhet i Sverige, som sammanmed ytterligare 7 punkter det andra kvartalet. taget uppgick till omkring 68 procent (diagram Trots upprepade nedgångar är bruttomarginalen 3.13). på en historiskt hög nivå.

Konsumtionslån Det har blivit allt vanligare med konsumtionslån. Volymen av nya lån som understiger 50 000 kronor har nästan tredubblats sedan 2008. Finansinspektionen noterar att utvecklingen sammanfaller med ökad e-handel under motsvarande period där köp på internet ofta finansieras med s.k. revolverande krediter (kreditkort eller kontokredit).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.13 Marknadsandelar inlåning beviljad ett bolån och att eventuellt få en indi-

viduell rabatt på bolåneräntan kan det vara svårt Procent

att avgöra om tilläggstjänsterna är en bra affär i

Handelsbanken relation till ränteerbjudandet enligt Finans-

inspektionen. 19,4% Övriga 32,5% Fortsatt hög bruttomarginal på tremånaders

bolån (diagram 3.11) och en fortsatt hög genom-

snittlig avkastning på storbankernas eget kapital

Swedbank (diagram 3.14) indikerar att konkurrensen på den

svenska bankmarknaden inte är helt tillfreds- 19,1% ställande.

Nordea 13,5% SEB 15,6% Stressindex för de finansiella marknaderna

I det tredje delmålet för det finansiella systemet

Källa: SCB. konstateras att ett högt ömsesidigt förtroende

mellan företag som verkar på de finansiella mark- Storbankernas genomsnittliga avkastning på eget naderna är en förutsättning för finansiell kapital stabilitet. Finansiellt stressindex (CISS) består av Storbankernas genomsnittliga årliga avkastning fyra delindex som mäter volatilitet på aktie-, på eget kapital har varierat mellan 10 och 13 propenning-, valuta- och obligationsmarknaderna cent sedan 2010. Under 2017 var den 11,5 procent Det sammanvägda indexet ger en indikation på (diagram 3.14). hur hög stressen är på de svenska finansiella

marknaderna.

Diagram 3.14 Storbankernas genomsnittliga avkastning på

eget kapital

Diagram 3.15 Finansiellt stressindex (CISS)

Procent 1,0 14 0,9 12 0,8

10 0,7

0,6 8 0,5

6 0,4

0,3 4 0,2 2 0,1

0,0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Riksbanken. Källa: Finansinspektionen.

Av diagram 3.15 framgår att stressnivån varit För att förbättra öppenheten kring bolånenågot lägre 2017 än 2016. I förhållande till åren räntorna införde Finansinspektionen i juni 2015 under finans- och skuldkrisen framgår att nivån nya regler som innebär att finansföretag som var betydligt lägre under 2017. Stressnivåerna på erbjuder bolån ska informera om den genomde svenska värdepappersmarknaderna har överlag snittliga räntan för varje räntebindningstid som varit låga under det senaste året. företaget erbjuder. Finansföretaget ska även

informera om vilka omständigheter som påverkar Statens krishanteringsförmåga har förstärkts och räntesättningen. Enligt reglerna bör företagen statsskulden är fortsatt låg lämna informationen på sin webbplats. I februari 2016 infördes nya krishanteringsregler i Finansinspektionens bolåneundersökning Sverige som innebär att staten genom Riksgäldsvisar att det är mycket vanligt att hushåll som kontoret kan ta kontroll över och hantera ett tecknar bolån också köper andra finansiella krisdrabbat finansiellt företag. Detta förfarande, tjänster. För en konsument som är mån om att bli som kallas resolution, är främst aktuellt om det

krävs för att bevara den finansiella stabiliteten. I

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

resolution är det i första hand aktieägare och Diagram 3.17 Företagens finansieringsmöjligheter långivare som ska bära företagets förluster, inte Procent 100 staten. Förlusterna täcks genom att företagens Lättare Normalt Svårare aktiekapital skrivs ner. Vid behov skrivs även 90 skulder till långivarna, med vissa undantag, ner 80 eller konverteras till eget kapital. 70 Skuldnedskrivning och konvertering blir därmed 60 de centrala verktygen för att hantera banker i kris. 50 Även om de nya krishanteringsreglerna inne- 40 bär att det är aktieägare och långivare till de 30 drabbade företagen som ska bära kostnaderna kan 20 statens ekonomiska ställning ha betydelse för 10 omvärldens förtroende för statens förmåga att 0 hantera finansiella kriser. 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Konjunkturinstitutet.

Diagram 3.16 Okonsoliderad statsskuld

Miljarder kronor, nominell Procent Diagram 3.17 visar företagens möjligheter att 1600 100 finansiera sin verksamhet, där 88 procent av Statsskuld (vänster axel) Andel av BNP (höger axel) respondenterna under 2017 i Konjunkturinstitu- 90 1400 tets barometer uppgav att det är ”normalt”, vilket 80 är samma siffror som för 2016. 1200 70 1000 Ytterligare beskrivningar av företagens kapital- 60 försörjning lämnas under utgiftsområde 24 800 50 Näringsliv. 40 600 30 400 Användningen av elektroniska betalningar och 20 kontantbetalningar 200 10 Antalet kortbetalningar i butik har fortsatt att öka liksom användningen av elektroniska gireringar 0 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Källa: Riksgäldskontoret. (tabell 3.18). Antalet Swish-betalningar uppgick 2017 till Statens okonsoliderade skuld är storleken på omkring 270 miljoner (75 miljoner 2015). Merutestående fordringar på staten. En låg statsskuld parten av betalningarna gjordes av privatpersoner. innebär i allmänhet att staten har en god kredit- Antalet privatpersoner som var anslutna till Swish värdighet och att staten har goda möjligheter att under 2017 uppgick till omkring 6 miljoner hantera oförutsedda utgifter. (3,8 miljoner 2015). I slutet av 2017 uppgick den svenska statens

Diagram 3.18 Användningen av olika betalningsinstrument

okonsoliderade skuld till 1 328 miljarder kronor, Miljoner transaktioner vilket motsvarar en skuldsättning på ungefär 29 procent av Sveriges BNP (diagram 3.16). När 3 500 Kort Elektroniska gireringar Autogiro den okonsoliderade statsskulden var som störst i 3 000 förhållande till BNP, i mitten av 1990-talet, uppgick skuldkvoten till mer än 70 procent. I 2 500 förhållande till BNP har statsskulden mer än 2 000 halverats de senaste 20 åren. 1 500 Företagens kapitalförsörjning 1 000 En indikator för det finansiella systemets funktionssätt när det gäller företagens kapitalför- 500 sörjning är Konjunkturinstitutets barometer, där 0 företag tillfrågas om hur de upplever möjlig- 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 heterna att finansiera sin verksamhet. Källa: Riksbanken.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Riksbanken genomför vartannat år en enkät- skillnader finns mellan hur anmälningsfrekvensen undersökning där det bl.a. frågas om vilket mellan områdena betala, låna och spara utvecklat betalningsinstrument som de tillfrågade använde sig under samma tid. Statistiken finns för vid sitt senaste köp. närvarande inte uppdelad på kön. Även statistik från Allmänna reklamations- Diagram 3.19 Andel kontantbetalning vid senaste köp nämnden (ARN) pekar på att antalet ärenden som hänför sig till finansmarknadsområdet är Procent relativt konstant. År 2017 kom det in 470 45 40 anmälningar inom området bank (470 året innan) 35 och motsvarande för försäkring var 861 ärenden (811 året innan). Andelen företag som följer 30 ARN:s beslut på dessa områden är hög, 94 pro- 25 cent på området bank och 97 procent på området försäkring. 20 15 10 Ökad kundnöjdhet inom olika delar av finansmarknaden 5 Svenskt Kvalitetsindex (SKI) utför återkom- 0 2010 2012 2014 2016 2018 mande undersökningar av nöjdheten inom olika Källa: Riksbanken. marknader för finansiella produkter riktade till både privat- och företagskunder. I diagram 3.20 Av diagram 3.19 framgår att andelen som uppgav nedan redovisas kundnöjdheten för sparandeatt de använde kontanter vid sitt senaste köp har produkter i värdepapper, bolåneprodukter och minskat påtagligt sedan 2010. Mellan 2010 och livförsäkringar för privatkunder. 2016 minskade andelen med 24 procentenheter från 39 till 15 procent. Mellan 2016 och 2018 Diagram 3.20 Kundnöjdhet inom olika delar av

finansmarknaden för privatkunder

minskade andelen med ytterligare 2 procentenheter, från 15 till 13 procent. Index 1 – 100 72 Livförsäkring Bolån Värdepapper Mindre förändringar i klagomålsstatistiken över 70 tiden I tabell 3.1 redovisas inkomna ärenden hos 68 Konsumenternas Bank- och finansbyrå som avsåg 66 klagomål respektive information uppdelat på kategorierna låna, spara, betala och övrigt. 64

62 Tabell 3.1 Ärendestatistik hos Konsumenternas Bank- och

finansbyrå 60 Antal ärenden Betala Låna Spara Övrigt 58

Totalt

11 12 13 14 15 16 17 2013 Klagomål 1061 690 641 120 2512 Källor: Finansinspektionen och Svenskt Kvalitetsindex. Information 431 717 830 120 2098 2014 Klagomål 950 711 472 108 2241 För kundnöjdheten avseende privata liv- Information 365 808 829 131 2133 försäkringar har tilliten ökat marginellt sedan 2015 Klagomål 1060 729 440 98 2327 2016 och är på samma nivå som 2015. De större Information 408 918 658 106 2090 aktörerna uppvisar lite sämre resultat när det 2016 Klagomål 1112 736 480 125 2453 gäller kundnöjdhet för privata livförsäkringar. Ett Information 459 884 559 128 2030 skäl till den marginella ökningen 2017 kan enligt 2017 Klagomål 1137 786 507 133 2563 Finansinspektionen vara att försäkringsföretagen haft en mer aktiv kundkontakt. Information 554 783 639 171 2147 Kundnöjdheten för bolåneprodukter ökade Källa: Finansinspektionen. med 1,1 procentenhet jämfört med 2016. Mest nöjda bolånekunder har mindre nischbanker. Statistiken visar att antalet inkomna ärenden har varit relativt konstant 2013 – 2017 även om vissa

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Kundnöjdheten för sparandeprodukter i värde- tag via det nationella nätverket Gilla Din Ekopapper ökade med 3,6 procentenheter under 2017 nomi, med 81 medlemmar i juli 2018 (69 året jämfört med året innan. Enligt SKI har några av innan). företagen förbättrat transparensen och därmed fått fler nöjda kunder. Samtidigt visar Konsu-

Tabell 3.2 Finansiell folkbildning

2013 2014 2015 2016 2017 mentverkets årliga rapport om läget för Sveriges konsumenter, Konsumentrapporten 2018, att Anslag folkbildning investeringar och pension tillsammans med (mnkr) 7,7 7,3 6,2 7,5 6,8 person- och familjeförsäkring är med på listan Folkbildning över de tio mest problematiska marknaderna. (antal personer) 71 535 102 633 119 993 110 936 226 026 Diagram 3.21 Kundnöjdhet företagskunder Källa: Finansinspektionen. Index 1 – 100 Av tabell 3.2 framgår att omkring 226 000 72 Fastighetslån Bank 70 personer fick del av verksamheten i någon form under 2017 (ca 110 000 året innan). En del av 68 ökningen förklaras av att fler insatser än tidigare har räknats, dessa uppgår till omkring 40 000. 66 64 Bortsett från detta är ökningen i förhållande till året innan ändå påtaglig. Statistiken är ännu inte 62 uppdelad på kön. Under 2017 fokuserades insatserna bl.a. på 60 58 utbildningsprojektet Trygga din ekonomiska framtid riktat till överförmyndare. Andra utbild- 56 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ningsprojekt var pensionskunskap för blivande Källa: Svenskt Kvalitetsindex. personalvetare och ekonomer och inom skolprojektet Koll på cashen lanserades under året ett I diagram 3.21 visas kundnöjdheten för företags- nytt innehåll som även anpassats till gymnasiets kunder. Kundnöjdheten för fastighetslån ökade läroplan. med 1,3 procentenheter under 2017 i förhållande Alla utbildningsinsatser som Finansinspektill året innan och har varit relativt stabil under de tionen initierar utvärderas via enkäter och omsenaste åren. dömena är genomgående positiva, med snittbetyg Företagens kundnöjdhet med banktjänster mellan 4 och 5 av 5 möjliga. minskade under 2017 med 2,7 procentenheter. Kundnöjdheten har minskat påtagligt sedan 2014. Finansinspektionens varningslista En anledning till det sänkta förtroendet är enligt Finansinspektionen publicerar regelbundet en SKI att småföretagare upplever problem med varningslista över företag som erbjuder konsubankens tillgänglighet. SKI anser också att menter och investerare finansiella tjänster eller försämringen av kundnöjdheten kan ha påverkats produkter utan att företaget har nödvändiga tillav negativ publicitet för branschen i sin helhet. stånd i eller utanför Sverige. Detta görs i sam- Mindre aktörer med lokal anknytning får högre arbete med tillsynsmyndigheter i andra länder. Av kundbetyg än storbankerna. tabell 3.3 framgår att antalet sådana varningar ökat 2017 jämfört med 2016. En ökad volym var- Finansiell folkbildning ningar kan innebära att konsumentskyddet Finansinspektionen har sedan 2008 som mål att genom en ökad tillsyn blivit bättre, men kan även stärka konsumenternas ställning på finansmark- vara en indikator på att antalet oseriösa verknaden genom finansiell folkbildning. samhetsutövare ökat enligt Finansinspektionen. Strategin bygger på att utbilda personer som i sin tur kan möta konsumenter från olika målgrupper och föreläsa och informera i olika situationer. På så sätt når insatserna betydligt fler. Merparten av insatserna sker i nära samverkan med andra myndigheter, organisationer och före-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 3.3 Finansinspektionens varningslista Tabell 3.5 Andel kvinnor i forskningscentrumen

2013 2014 2015 2016 2017 Procent

Antal varningar 574 891 806 864 1129 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Källa: Finansinspektionen. Administrativ personal 58 54 56 58 61 57

Docent 11 17 21 20 8 13 Finansmarknadsforskning

Verket för innovationssystem (Vinnova) har Doktorand 28 29 27 34 30 36

sedan 2009 i uppdrag att utforma ett forsknings- Gästforskare inklusive

postdok 23 20 19 18 23 38 program för finansmarknadsforskning med syfte

att stärka den svenska finansmarknadsforsk- Lektor 21 24 27 26 23 25

ningens internationella konkurrenskraft och öka Professor 5 5 5 5 4 5

dess relevans för både privata och offentliga Källa: Vinnova.

aktörer inom den finansiella sektorn. Hållbara fonder inom premiepensionssystemet Programmet för finansmarknadsforskning Inom premiepensionssystemet finns det fonder består i huvudsak av två insatsformer: långsiktig med M/E-märkning, som tar hänsyn till miljö finansiering av tre forskningscentrum och eller etik i sina placeringar. För att få en sådan utlysningar av projektmedel inom olika områden. märkning ställer Pensionsmyndigheten vissa krav Båda insatsformerna finansieras gemensamt av på fondbolagen, t.ex. på att ha en tydlig och väl Vinnova, andra offentliga aktörer och finansdefinierad process för hur bolagen agerar samt branschen. systematisk och regelbunden uppföljning av Centrumen sprider forskningsresultaten, dels fondens inriktning. Fondbolagen som förvaltar genom akademiska och praktiska konferenser, dessa M/E-fonder är även skyldiga att upprätta dels genom samarbete med andra forskare och ett fondfaktablad enligt ”Hållbarhetsprofilen” branschaktörer. Även vetenskaplig publicering är som branschorganisationen Sveriges forum för central för att sprida resultaten (tabell 3.4). hållbara investeringar (Swesif) tillsammans med

Tabell 3.4 Vetenskaplig publicering medlemsföretagen har utarbetat och som in-

Antal fördes på premiepensionens fondtorg 2013. I

2014 2015 2016 2017 början av 2017 utvecklades Hållbarhetsprofilen

och fick en tydligare struktur och krav på Artiklar 68 57 69 61 uppdatering av information. Konferensbidrag 144 118 190 189 Diagram 3.22 visar andel hållbara fonder inom

Totalt 212 175 259 250

premiepensionssystemet och andel investerat

Källa: Vinnova. kapital i dessa inklusive och exklusive Sjunde AP-

fonden. Sedan 2008 har både andelen hållbara Andelen kvinnor som väljer forskningsområdet fonder och andelen av det investerade kapitalet i finansmarknad är mindre än andelen män (tabell dessa fonder inom premiepensionssystemet ökat. 3.5). Det nationella centrumet SHOF har därför Andelen kapital på premiepensionens fondtorg startat programmet ”Kvinnor i finans”, med syfte som uppfyller Swesifs krav på hållbara invesatt kartlägga, identifiera och problematisera detta. teringar, den s.k. hållbarhetsprofilen, fortsatte att Ett tydligt identifierat problem är avsaknaden av öka under 2017. Andelen kapital ökade från förebilder för unga kvinnor inom området. 65 procent 2016 till 71 procent 2017. SHOF har därför haft flera evenemang riktade till Någon direkt jämförelse av andelen hållbara kvinnliga studenter i syfte att tydliggöra möjligfonder i premiepensionssystemet och den övriga heterna för kvinnor inom området. fondmarknaden går inte att göra då statistik för

den övriga fondmarknaden saknas.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.22 Andelen hållbara fonder inom Diagram 3.23 Gröna obligationer

premiepensionssystemet Miljarder kronor Procent Procent 70 1,4 80 Summa emitterade gröna obligationer mdkr (vänster axel) Andel hållbara fonder inom premiepensionssystemet 60 1,2 70 Andel kapital investerat i hållbara fonder exkl. AP7 Andel av obligationsstocken (höger axel) Andel kapital investerat i hållbara fonder inkl. AP7 50 1 60 50 40 0,8

40 30 0,6 30 20 0,4 20 10 0,2 10 0 0 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Climate Bond Iniative. Källa: Pensionsmyndigheten. Källa: Finansinspektionen.

Emission av gröna obligationer Ökad rapportering av insatser mot penningtvätt Gröna obligationer utvecklades under 2007 och och finansiering av terrorism 2008 av SEB och Världsbanken tillsammans med Ett hållbart finansiellt system ska inte acceptera ett antal svenska investerare. Gröna obligationer missbruk i form av penningtvätt och finansiering kan användas av företag, organisationer och av terrorism, vilket framgår av Agenda 2030, myndigheter för att söka finansiering för miljö- delmål 16.4. Arbetet inom området har i hög grad investeringar. Utgivaren av gröna obligationer bedrivs internationellt, eftersom den brottslighet åtar sig att rapportera till investerare hur som systemet ska motverka ofta har gränsöverupplånade medel används. Investerare lägger skridande inslag. Arbetet har kännetecknats av att ökad vikt vid hållbarhet i sin portföljallokering säkerställa att det internationella ramverket för och gröna obligationer har vuxit i popularitet. bekämpning av penningtvätt och finansiering av Under 2017 växte den gröna obligations- terrorism ska vara effektivt utan att ge avkall på marknaden globalt till den totala emissions- rättsstatens grundläggande principer. Detta har volymen 156,7 miljarder dollar, en ökning med gjorts i olika forum, framför allt inom ramen för ungefär 93 procent jämfört med 2016. De länder förhandlingar i den internationella organisationen med de största totala emissionsvolymerna 2017 Financial Action Task Force (Fatf) och i EU. På var i fallande ordning USA, Kina, Frankrike, EU-nivån överenskoms under 2018 förändringar Tyskland, Nederländerna, Sverige, Spanien, av det centrala s.k. fjärde penningtvättsdirektivet. Kanada, Australien, Indien och Brasilien. Ett annat viktigt inslag på den internationella Sedan 2008, då den första svenska gröna nivån är att Sverige under 2017, med uppföljning obligationen emitterades, har antalet emitterade under 2018, har granskats av Fatf. På det gröna obligationer ökat till 50 stycken 2017. Det nationella planet har större reformer gjorts, bl.a. i motsvarar en emitterad summa på 59,8 miljarder form av den nya lagen om åtgärder mot kronor, vilket motsvarar 0,93 procent av den penningtvätt och finansiering av terrorism samt totala stocken av emitterade obligationer den nya lagen om registrering av verkliga (diagram 3.23). Antalet emitterade svenska gröna huvudmän som båda trädde i kraft i augusti 2017. obligationer har ökat med drygt 61 procent jämfört med 2016.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 3.24 Antalet rapporter om misstänkta hålla den infrastruktur som de statliga myndig-

transaktioner mottagna av finanspolisen

heterna behöver för att genomföra sina betal- Antal ningar och för att få tillgång till de anslagsmedel

18000 och lån som respektive myndighet blivit tilldelad.

16000 Statens betalningsmodell är en samlad benämning

på de regelverk, avtal, kontostrukturer och sys-

tem som stödjer myndigheternas betalningar. 14000

12000 Huvudaktörerna i modellen är Riksgälds-

kontoret, ramavtalsbankerna och myndigheterna.

10000 Betalningsmodellen är en kombination av ett

8000 centraliserat och decentraliserat ansvar. Den cent-

raliserade delen består i att Riksgäldskontoret

upphandlar ramavtal för betaltjänster åt myndig- 6000

4000 heterna samt samlar likviditeten från alla in- och

2013 2014 2015 2016 2017 utbetalningar i staten på ett ställe, statens central-

Källa: Polismyndigheten. konto i Riksbanken. Det decentraliserade an-

svaret innebär att myndigheterna själva initierar I syfte att utreda och att korrekt uppskatta antalet och tar emot betalningar. Det är också myndigmisstänkta transaktioner ska de företag som heternas eget ansvar att samtliga utbetalningar omfattas av regelverket om insatser mot penninggörs till rätt mottagare, med rätt belopp och vid tvätt och finansiering av terrorism och kommer i rätt tidpunkt. Myndigheterna är skyldiga att kontakt med det finansiella systemet rapportera använda ramavtalen för betaltjänster, såvida inte sina misstankar till finanspolisen. Finanspolisen Riksgäldskontoret medgett något annat. är Sveriges finansunderrättelseenhet, organisa-

toriskt placerad vid Nationella operativa avdel- Styckkostnad per statlig betalning ningen vid Polismyndigheten. Diagram 3.24 visar Kostnadseffektiviteten i den statliga betalningshur många rapporter om misstänkta transmodellen mäts som styckkostnad per betalning. aktioner som finanspolisen har mottagit under de Som framgår av tabell 3.6 minskade kostnaden senaste fem åren. Ökningen av antalet rapporter per betalning från 57 öre 2012 till 51 öre 2016. behöver inte vara negativ eftersom den t.ex. kan Riksgäldskontoret har under 2017 upphandlat tyda på en ökad benägenhet att rapportera och nya ramavtal för betaltjänster vilket medfört att innebär att finanspolisen får ett bättre informakostnaden per betalning har ökat med 8 öre tionsunderlag för fortsatta åtgärder. jämfört med 2016. I de nya ramavtalen ingår även

att Riksgäldskontoret har upphandlat trans-

parenta och mer fördelaktiga valutakurser för

3.4.2 Resultat för effektiviteten i den

myndigheternas valutaväxlingar, vilket innebär

statliga finansförvaltningen

besparingar vid betalningar till och från utlandet.

Detta innebär att det totalt sett är en besparing För att statens finansförvaltning ska kunna med det nya ramavtalet. bedrivas på ett effektivt sätt krävs att de regelverk,

avtal och kontostrukturer som stödjer statens Tabell 3.6 Styckkostnad per betalning

betalningsmodell och modellen för statens Kronor

garanti- och utlåningsverksamhet är ändamåls- 2012 2013 2014 2015 2016 2017

enliga. Resultatutvärderingen bygger till stor del Antal betalningar på en kvalitativ bedömning av de regelverk som (miljoner) 151 157 164 171 177 167

stödjer modellerna. Total kostnad (miljoner) 86 89 91 94 91 99

Styckkostnad 0,57 0,57 0,56 0,55 0,51 0,59

Källa: Riksgäldskontoret.

Statens betalningsmodell

Riksgäldskontorets service till myndigheterna I sin roll som statens internbank ansvarar Riksgäldskontoret har även i uppdrag att utbilda Riksgäldskontoret för att förvalta och utveckla och ge stöd till myndigheterna i betalningsfrågor.

den statliga betalningsmodellen samt tillhanda- Betalningsverksamheten är i stora delar decent-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

raliserad, varför det är viktigt att Riksgälds- Garanti- och utlåningsverksamheten kontoret ger god service till myndigheterna. För att mäta graden av kvalitet och service gör Riksgäldskontorets uppdrag inom garanti- och Riksgäldskontoret varje år en kundundersökning, utlåningsverksamheten där myndigheterna på en femgradig skala svarar Riksgäldskontoret ställer ut och förvaltar vissa på hur de upplever den kvalitet och service statliga garantier och lån på uppdrag av regeringen Riksgäldskontoret ger på området. grundat på beslut av riksdagen. Uppdraget innefattar att värdera de ekonomiska riskerna, sätta

Diagram 3.25 Myndigheternas upplevda servicenivå

avgifter och bestämma villkoren för de garantier och lån som ställs ut. I uppdraget ingår också att Betyg 1 – 5 5 hantera fordringar. Riksgäldskontoret ska bidra 4,8 till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Riksgäldskontoret ska även arbeta aktivt för att andra myndigheters garanti- och utlå- 4,6 4,4 ningsverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt och för att utveckla hanteringen av statliga garantier och lån i samverkan med de andra myndigheterna. 4,2

4 Garantiportföljen 3,8 Vid utgången av 2017 uppgick det totala garanterade belopp för vilket Riksgäldskontoret ansvarar 3,6 09 10 11 12 13 14 15 16 17 till 29,7 miljarder kronor, vilket var knappt Källa: Riksgäldskontoret. 3,7 miljarder kronor mindre än vid föregående årsskifte (tabell 3.7). Minskningen förklaras av att Av diagram 3.25 framgår myndigheternas sam- garantiåtagandena gentemot Öresundsbro manvägda betyg från de årliga kundunder- Konsortiet och Nordiska Investeringsbanken sökningarna sedan 2009. Resultatet pekar på att minskade. Inga nya garantier tillkom eller avslumyndigheterna under hela perioden varit nöjda tades under året. För en sammanställning över med de tjänster och den service som Riksgälds- statens totala garantiåtaganden, se Årsredokontoret tillhandahållit. Under 2017 blev resul- visning för staten 2017 (skr. 2017/18:101). tatet 4,6 på en femgradig skala. Detta är samma betyg som under 2016 men innebär däremot en Tabell 3.7 Utestående garantier, tillgångar och förväntade

förluster

minskning från 2015. Betyget överstiger dock verksamhetens mål på 4,5. Mest nöjda var Miljoner kronor, 31 december 2017 kunderna med bemötande, tillgänglighet och att 2015 2016 2017 de får svar i rimlig tid. Utestående garantier 33 704 33 316 29 655

Tillgångar 997 1 320 1 395

Hög säkerhet i statens betalningar Reservkonto 334 313 443 Det bedrivs ett fortlöpande arbete för att öka Värdering fordringar 627 975 914 säkerheten och effektiviteten i statens betalnings- Förväntade framtida avgifter 36 32 38 modell. Vartannat år lämnar Riksgäldskontoret en rapport till regeringen om riskerna i den

Förväntade förluster 836 645 867

Källa: Riksgäldskontoret. statliga betalningsmodellen. Under 2017 trädde en ny betalningsförordning Utlåning med kreditrisk i kraft som ska ge ökad säkerhet i den statliga Riksgäldskontorets utlåning till låntagare utanför betalningsmodellen (förordningen 2017:170 om staten (exklusive lån med villkorad återbetalning) statliga myndigheters betalningar och medelsuppgick till drygt 5,6 miljarder kronor vid slutet förvaltning). Bland annat förtydligas i förordav 2017, vilket är en minskning med drygt 5,6 milningen att myndigheternas bankkonton ska vara jarder jämfört med föregående år. Förändringen anslutna till toppkonton i de statliga ramavtalsberor på att Irland gjorde en förtida återbetalning bankerna och nya konton ska godkännas av av sin utestående skuld till Sverige. Riksgäldskontoret.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 3.8 Utestående lån, tillgångar och förväntad förlust Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Miljoner kronor, 31 december 2017 2015 2016 2017 Tabell 3.10 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Utestående lån 10 935 11 279 5 643 Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Tillgångar 777 779 606 verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - Förväntade förluster 326 246 0 (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Källa: Riksgäldskontoret. Utfall 2017 578 682 103 635 87 594 16 040 Under 2017 minskade tillgångarna i utlånings- Prognos 2018 672 153 103 000 100 000 3 000 verksamheten något jämfört med 2016. Föränd- Budget 2019 734 592 99 000 100 000 -1 000 ringen beror på att de förväntade framtida avgifterna minskade då Irland betalade tillbaka sitt lån. Finansinspektionen tar i huvudsak ut två slag av De förväntade förlusterna minskade i sin tur med avgifter, dels avgifter för tillstånd m.m. som 246 miljoner kronor till följd av återbetalning av regleras i förordningen (2001:911) om avgifter lånet till Irland samt att den förväntade förlusten för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, avseende lånet till Svedab inte längre redovisas av dels avgifter för Finansinspektionens anslags- Riksgäldskontoret utan numera av Trafikverket. finansierade verksamhet enligt förordningen I skrivelsen Årsredovisning för staten (skr. (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av 2017/18:101) lämnas en särskild redovisning och Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna riskanalys av statliga garantier och utlåning. fastställs i syfte att uppnå full kostnadstäckning Risken för stora förluster i den ordinarie port- över tid. De årliga avgifterna har en konstruktion följen bedöms sammantaget som låg. som innebär att en höjning av anslaget är saldoneutralt, eftersom motsvarande belopp tas upp på inkomstsidan. I beloppen för intäkter till inkomsttitel ingår 3.5 Budgetförslag även sanktionsavgifter som företagen under tillsyn betalar vid överträdelser.

3.5.1 1:11 Finansinspektionen

Tabell 3.9 Anslagsutveckling 1:11 Finansinspektionen

Regeringens överväganden

Tusentals kronor Anslags- Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 2017 Utfall 532 600 sparande 14 792 1:11 Finansinspektionen Tusental kronor Utgifts- 2018 Anslag 605 798 1 prognos 606 379 2019 2020 2021

2019 Förslag 603 643 Anvisat 2018

1

602 798 602 798 602 798

2020 Beräknat 612 012 2 Förändring till följd av: 2021 Beräknat 619 422 3 Pris- och löneomräkning 2 5 845 14 283 21 755 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i Beslut samband med denna proposition. 2 Motsvarar 603 643 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Överföring till/från andra Motsvarar 603 642 tkr i 2019 års prisnivå. anslag -5 000 -5 069 -5 131 Övrigt

Ändamål Förslag/beräknat anslag 603 643 612 012 619 422

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Anslaget får användas för Finansinspektionens 2 budget. Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkrings- förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en nämndens verksamhet. pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 845 000 kronor fr.o.m. 2019. Riksdagen har beslutat att de ändamål och verksamheter som

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

avser samordning för åtgärder mot penningtvätt Regeringens överväganden och finansiering av terrorism ska flyttas från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-

Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:3

Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

förvaltning till utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2019 2020 2021 2017/18:419). Mot denna bakgrund minskas anslaget med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2019.

1

Anvisat 2018 17 550 17 550 17 550

Anslaget 1:1 Polismyndigheten under utgifts- Förändring till följd av: område 4 ökas med motsvarande belopp. Beslut Regeringen föreslår att 603 643 000 kronor Överföring till/från andra anvisas under anslaget 1:11 Finansinspektionen anslag för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till Övrigt 612 012 000 kronor respektive

Förslag/beräknat anslag 17 550 17 550 17 550

619 422 000 kronor. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.5.2 1:3 Finansinspektionens avgifter till

Regeringen föreslår att 17 550 000 kronor anvisas

EU:s tillsynsmyndigheter

under anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2019. För 2020 och

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 1:3 Finansinspektionens

2021 beräknas anslaget till 17 550 000 kronor för

avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusentals kronor respektive år.

Anslags- 2017 Utfall 11 381 sparande 2 969

3.5.3 1:12 Riksgäldskontoret

Utgifts- 2018 Anslag 17 550 1 prognos 14 178

Tabell 3.14 Anslagsutveckling 1:12 Riksgäldskontoret

2019 Förslag 17 550

Tusentals kronor 2020 Beräknat 17 550 Anslags- 2021 Beräknat 17 550 2017 Utfall 262 678 sparande 61 987 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Utgifts- 2018 Anslag 327 642 1 prognos 304 705

2019 Förslag 331 027

Ändamål 2020 Beräknat 335 856 2

2021 Beräknat 340 265 3 Anslaget får användas för utgifter för Finans- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. inspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndig- 2 Motsvarar 331 027 tkr i 2019 års prisnivå. heter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska 3 Motsvarar 331 027 tkr i 2019 års prisnivå. försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknads-

Ändamål

myndigheten.

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Avgifter tas ut för verksamheterna inom områdena garantier och krediter, statens internbank, bankstöd samt insättningsgaranti och investerarskydd.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 3.15 Resultatet för Riksgäldskontorets garanti- och Tabell 3.17 Insättningsgaranti och investerarskydd

utlåningsverksamhet Tusental kronor Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) (som inte får disponeras kostnad) disponeras) disponeras) Utfall 2017 17 153 Utfall 2017 38 964 188 725 68 381 120 344 Prognos 2018 12 346 Prognos 2018 43 046 74 102 27 894 46 208 Budget 2019 17 700 Budget 2019 50 550 21 700 16 500 5 200 Verksamheten insättningsgaranti och investerar- De riskavspeglande garanti- och kreditavgifterna skydd finansieras genom Riksgäldskontorets förfinansieras av garanti- respektive låntagarna eller valtningsanslag. Administrationskostnaden för genom anslag via statsbudgeten. I enlighet med denna verksamhet avräknas från efterföljande års budgetlagen (2011:203) ska ränta eller avgift tas avgifter och redovisas mot inkomsttitel 2552 ut motsvarande statens förväntade kostnad för Övriga offentligrättsliga avgifter . Resterande lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett avgifter placeras på räntebärande konto i Riksvisst lån eller åtagande beslutat annat. Vidare föregäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade skrivs att om lån- eller garantitagaren ska betala av staten. Avgifter för insättningsgaranti och en ränta eller avgift som inte täcker kostnaderna investerarskydd betalas av de institut som är ska regeringen föreslå riksdagen hur mellan- anslutna till garantin respektive skyddet. skillnaden ska finansieras. Dessa avgifter, samt återvinningar från tidigare infrianden, placeras på räntebärande konton hos Regeringens överväganden Riksgäldskontoret och ska finansiera eventuella infrianden i myndighetens garanti- och kredit- Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för verksamhet. De administrativa avgifter som tas ut

1:12 Riksgäldskontoret

disponeras av Riksgäldskontoret för att täcka de Tusental kronor administrativa kostnaderna i verksamheten. 2019 2020 2021 Målet är att avgifterna ska täcka infrianden och Anvisat 2018

1

327 642 327 642 327 642

administrationskostnaderna sett över en längre Förändring till följd av: tid. Modellen ska vara finansiellt självbärande och Pris- och löneomräkning 2 3 386 8 215 12 624 tydligt visa vad kostnaderna för statens garanti- Beslut och kreditgivning uppgår till. Överföring till/från andra anslag

Tabell 3.16 Resultatet för in- och utlåningsverskamheten i

statens internbank Övrigt -1 -1 -1 Tusental kronor Förslag/beräknat anslag 331 027 335 856 340 265 Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens (som inte får disponeras kostnad) budget. disponeras) 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Utfall 2017 55 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Prognos 2018 0 De principer som tillämpats vid utformningen av Budget 2019 0 denna proposition innebär att anslaget ökas med Under 2017 uppgick avgifterna inom statens 3 385 000 kronor 2019. Regeringen föreslår att internbank till 55 000 kronor. För 2018 och fram- 331 027 000 kronor anvisas under anslaget åt beräknas motsvarande avgifter minska till noll 1:12 Riksgäldskontoret för 2019. För 2020 och med anledning av att avgifterna för statens intern- 2021 beräknas anslaget till 335 856 000 kronor bank avvecklades från årsskiftet 2016/2017. Av- respektive 340 265 000 kronor. gifterna har använts som styrmedel i strävan mot ökad effektivisering av den finansiella verksamheten inom staten.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Ramar till stabilitetsfonden och ram och bedömningen är gjord med utgångsresolutionsreserven punkt i vad som skulle krävas för att stärka kapitaliseringen i två svenska storbanker med upp till 5 procentenheter (i riskvägda termer). Even- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att tuella stödåtgärder kan komma att bli mer eller för 2019 besluta om en kreditram på högst mindre omfattande, men Riksgäldskontorets be- 50 000 000 000 kronor och en garantiram på dömning är att skattningen är rimlig med beakhögst 750 000 000 000 kronor för stabilitets- tande av att förbyggande kapitaltillskott enbart fonden. kan ges till livskraftiga banker. Regeringen bemyndigas att för 2019 besluta Garantiramen för stabilitetsfonden bör om en kreditram på högst 100 000 000 000 bestämmas utifrån det faktum att i första hand kronor och en garantiram på högst generella stödåtgärder i form av garantiprogram 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven. till samtliga banker kan komma att bli aktuella. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för reso- Skälen för regeringens förslag: I samband lutionsreserven, eftersom det här blir fråga om med genomförandet i svensk rätt av kris- generella stödåtgärder till samtliga banker. Den hanteringsdirektivet ändrades reglerna för stabi- ram som fanns i garantiförordningen från 2008 litetsfonden och en ny fond för finansiering av uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven, in- och var baserad på de svenska bankernas upprättades. Båda fonderna finansieras genom av- låning under viss period. Ramen sänktes senare gifter från banksystemet. I samband med till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet inrättandet beslutades att riksdagen årligen ska aldrig var över 400 miljarder. Samma belopp fastställa krediter och garantiramar för stabilitets- utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens fonden och resolutionsreserven. För ytterligare möjlighet att medge garantier och föreslås även bakgrundsinformation om stabilitetsfonden och gälla för 2019. resolutionsreserven, se budgetpropositionen för Resolutionsreserven kan komma att användas budgetåret 2017 (prop. 2016/17:1). för att finansiera åtgärder inom ramen för ett Riksgäldskontoret har redovisat en rapport om resolutionsförfarande, vilket innefattar åtgärder behovet av kredit- och garantiramar för resol- för att stötta rekonstruktion av systemviktiga utionsreserven och stabilitetsfonden för 2019 banker som i utgångsläget inte bedöms som livs- (Fi2018/00822/FPM). Regeringens förslag i kraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget denna del avviker inte från myndighetens bedöm- till ca 38 miljarder kronor. ningar. När det gäller resolutionsreservens kreditram Stabilitetsfonden kan komma att användas för bör den främst bli aktuell i fråga om olika återatt finansiera förebyggande åtgärder enligt lagen kapitaliseringsåtgärder efter det att nedskrivning (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till av vissa av företagets skulder skett. Därutöver kan kreditinstitut. Åtgärderna innefattar kapital- eller resolutionsreservens kreditram komma att likviditetsstöd till livskraftiga banker. Stabilitets- användas till att betala ut kompensation till förefondens behållning uppgår i dagsläget till ca tagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid medlen utgör en betydande resurs för att vidta konkurs eller likvidation. Kreditramen som för eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt närvarande uppgår till 100 miljarder kronor stöd eller användning av statliga stabiliserings- motiveras därför av att den bör ha åtminstone verktyg. Det program som inrättades vid finans- samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder krisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma utrymme för att hantera eventuella kompensabelopp utgör för närvarande utgångspunkt för tionsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås föreslås därför även gälla under 2019. även gälla för 2019. Riksgäldskontoret bedömer Garantiramen för resolutionsreserven kan också att nivån fortsatt utgör en lämplig kredit- användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att Regeringens överväganden uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till

Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:16 Finansmarknadsforskning

flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå Tusental kronor till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en 2019 2020 2021 negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår

1

Anvisat 2018 29 913 29 913 29 913

regeringen att garantiramen för resolutions- Förändring till följd av: reserven även under 2019 sätts till 200 miljarder Pris- och löneomräkning 7 512 1 017 2 kronor. Beslut

Överföring till/från andra anslag 3.5.4 1:16 Finansmarknadsforskning Övrigt 1 1 1

Förslag/beräknat anslag 29 921 30 426 30 931

Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet.

1:16 Finansmarknadsforskning

2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Tusentals kronor budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Anslagspris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är 2017 Utfall 30 529 sparande -613 preliminär. Utgifts- 2018 Anslag 89 913 1 prognos 88 228 De principer som tillämpats vid utformningen av 2019 Förslag 29 921 denna proposition innebär att anslaget ökas med 2020 Beräknat 30 426 8 000 kronor 2019. Regeringen föreslår att 2 2021 Beräknat 30 931 3 29 921 000 kronor anvisas under anslaget Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i 1:16 Finansmarknadsforskning för 2019. För 2020 1 samband med denna proposition. 2 Motsvarar 29 921 tkr i 2019 års prisnivå. och 2021 beräknas anslaget till 30 426 000 kronor respektive 30 931 000 kronor. 3 Motsvarar 29 921 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av an- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att slaget får användas för programanknutna förvalt- under 2019 för anslaget 1:16 Finansmarknadsningsutgifter. forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2020.

Skälen för regeringens förslag: Från och med 2016 lämnas ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning . Regeringen bedömer att det för verksamheten bör medges en fortsatt möjlighet att ingå fleråriga ekonomiska åtaganden om finansiering av olika forskningssatsningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2020.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 3.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat 2017 2018 2019 2020 Ingående åtaganden 34 839 4 864 46 000 30 000 Nya åtaganden 4 864 46 000 7 000 Infriade åtaganden -34 839 -4 864 -23 000 30 000 Utestående åtaganden 4 864 46 000 30 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 76 000 60 000 30 000

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

4 Statlig förvaltningspolitik

4.1 Omfattning 4.3.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Området statlig förvaltningspolitik omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av De indikatorer som används för att redovisa de statliga myndigheterna samt vissa över- resultaten inom området är följande: gripande frågor om relationen mellan stat och – Världsbankens indikator för den offentliga kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. sektorns måluppfyllelse, Vidare omfattar området myndigheterna Stats- – organisationen Transparency Internationals kontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsranking av världens länder rörande korrupverket (ESV) och Statens servicecenter. tion i den offentliga sektorn, och – OECD:s undersökning om allmänhetens förtroende för den nationella regeringen.

4.2 Mål för den statliga

förvaltningspolitiken Indikatorerna förklaras närmare i avsnitt 4.3.2. I resultatredovisningen beaktas också särskilda Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en åtgärder som vidtagits och den generella utveckinnovativ och samverkande statsförvaltning som lingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad resultat inom enskilda områden redovisas under kvalitet, service och tillgänglighet och som där- respektive utgiftsområde. Vissa övergripande igenom bidrar till Sveriges utveckling och ett frågor om relationen mellan stat och kommun effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. redovisas under utgiftsområde 25 avsnitt 1.5.4. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315.).

4.3.2 Resultat

4.3 Resultatredovisning Världsbankens indikator Government Effectiveness beskriver effektivitet i bred mening och avser Resultatredovisningen är inriktad på den statliga måluppfyllelse för hela den offentliga sektorn. År förvaltningens utveckling på en övergripande 2017 rankades Sveriges som mer högpresterande nivå. Vidare redovisas vissa förvaltningspolitiska än drygt 96 procent av världens länder, vilket var åtgärder som vidtagits, liksom relevanta resultat en liten förbättring jämfört med 2016, men ett hos de myndigheter som omfattas av området. lägre resultat än åren dessförinnan. (se tabell 4.1). Indikatorn Corruption Perceptions Index (CPI) tas fram av organisationen Transparency International. Sedan 1995 rankas världens länder utifrån hur experter och företagare bedömer graden av korruption i den offentliga sektorn. I

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

2017 års undersökning rankades den svenska av Statskontorets slutsatser i rapporten är att offentliga sektorn som världens sjätte minst tillitsbaserad styrning ofta betraktas som ett korrupta (se tabell 4.1), vilket var en försämring medel för att bättre tillvarata medarbetarnas med två placeringar jämfört med 2016. kompetens och uppnå högre effektivitet, snarare än som ett mål i sig. Tabell 4.1 Korruption och effektivitet Regeringen har beslutat att utvidga Tillitsdelegationens uppdrag (dir. 2017:119). I upp- Sveriges placering i Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) och Världsbankens index Government Effectiveness (GE) draget som ska redovisas till regeringen senast den 13 oktober 2019, ingår numera att stödja År CPI (placering) GE percentil statliga myndigheter som vill styra sin verksam- 2017 6 96,15 het på ett mer tillitsbaserat sätt. 2016 4 94,71 ESV har på uppdrag av regeringen i ett antal olika rapporter lämnat förslag till regeländringar 2015 3 96,63 2014 4 95,67 som syftar till att skapa en effektivare styrning 2013 3 98,58 och uppföljning samt en minskad administrativ 2012 4 98,58 börda för myndigheterna. Utifrån ESV:s slutsatser och rekommendationer i rapporten Krav på 2011 4 98,58 delårsrapport (ESV 2017:3) beslutade regeringen 2010 4 98,56 att fr.o.m. den 1 januari 2018 ta bort det generella 2009 3 98,56 kravet på myndigheter att lämna delårsrapporter. 2008 1 98,06 Regleringen av hur delårsapporter ska utformas 2007 4 98,54 finns dock kvar och regeringen kan således fort- 2006 6 95,61 farande besluta att en myndighet ska lämna en Källa: Transparency International och Världsbanken. delårsrapport. Regeringen har även med utgångspunkt i OECD ger vartannat år ut rapporten Govern- ESV:s rapport Utvecklad intern styrning och ment at a Glance, i vilken den offentliga sektorn kontroll (ESV 2018:20), beslutat om ändringar i inom en rad områden följs upp, bl.a. allmänhetens förordningen (2007:603) om intern styrning och förtroende för den nationella regeringen. I den kontroll, förordningen (2000:605) om årsredosenaste rapporten som publicerades 2017, men visning och budgetunderlag samt internrevisionsinnehåller data för 2016, låg Sverige över snittet förordningen (2006:1228). Ändringarna innebär för OECD-länderna, men förtroendet har sjunkit bl.a. ökade möjligheter för myndigheterna till sedan 2007. verksamhetsanpassning vid tillämpningen av Resultaten för de olika indikatorerna ska tolkas förordningarna och minskade krav på dokumentmed viss försiktighet. Resultaten indikerar emel- ation. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2019. lertid sammantaget att den svenska offentliga Regeringen gav 2017 en särskild utredare i sektorn är bland de i världen som presterar bäst. uppdrag att se över regeringens analys- och utvärderingsresurser och hur dessa är organiserade (dir. 2017:79). Uppdraget redovisades den En innovativ och samverkande statsförvaltning 30 oktober 2018. Utredaren lämnade bl.a. förslag som syftar till att säkerställa att organiseringen Utvecklad styrning och styrningen av analys och utvärderings- Genomförandet av tillitsreformen, som inleddes resurserna är ändamålsenlig och effektiv, och 2015, fortsatte 2017 och på uppdrag av regeringen möter regeringens behov av analyser och utvärhar Statskontoret kartlagt projekt som bidrar till deringar inom samtliga politikområden samt att utveckla den tillitsbaserade styrningen vid regeringens ökade krav på analyser med helhetsstatliga myndigheter (Fi2017/03341/SFÖ). Av perspektiv. Statskontorets rapport (Statskontoret 2018:12) framgår att ca 150 statliga myndigheter arbetar Det nationella genomförandet av Agenda 2030 med egeninitierade projekt rörande utvecklad Sverige deltar i genomförandet av FNtillitsbaserad styrning. Sammantaget har 647 resolutionen om hållbar ekonomisk, social och projekt identifierats som bidrar till att utveckla en miljömässig utveckling, Agenda 2030, som innemer tillitsbaserad styrning vid myndigheterna. En håller 17 globala mål för hållbar utveckling.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Statistiska centralbyrån (SCB) har bedömt att 49 myndigheter i en kompetenshöjande process för av de indikatorer som är kopplade till agendans lärande och erfarenhetsutbyte. I arbetet riktas 169 delmål, vilket motsvarar 20 procent, är särskild uppmärksamhet mot myndigheter med uppfyllda för Sveriges del (Fi2018/00656/SFÖ). stora inköp eller som verkar nära byggbranschen. Agenda 2030-delegationen har bedömt att 120 Statskontoret presenterade i december 2017 av delmålen i Agenda 2030 är nationellt relevanta rapporten Ett stärkt ledarskap mot korruption i Sverige, samt att det finns riksdagsbundna mål och andra oegentligheter i statsförvaltningen som stämmer väl överens med 97 och till viss del (Statskontoret 2017:111). Som bilaga till rapporöverens med 21 av dessa. Endast 2 av agendans ten finns av Statskontoret utarbetade riktlinjer delmål saknar därmed koppling till svenska riks- för hur statliga myndigheter kan arbeta för att dagsbundna mål. Dessa riksdagsbundna mål underlätta för anställda, uppdragstagare, leveranomfattar bl.a. områdena miljö och klimat, folk- törer eller kunder som vill meddela misstankar hälsa, jämställdhet, sociala tjänster, finans- om oegentligheter. marknad, samhällsplanering samt areella näringar Regeringen har också beslutat om ändringar i och livsmedel. I enlighet med Agenda 2030 ska förordningen om intern styrning och kontroll välståndsutvecklingen följas genom nya mått som förtydligar att processen för intern styrning inom de tre områdena ekonomisk, miljömässig och kontroll ska förebygga att verksamheten och social hållbarhet. SCB har i uppdrag att utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, utveckla indikatorer som mäter utvecklingen bedrägeri och andra oegentligheter. Reglerna inom dessa områden (Fi2018/02412). träder i kraft den 1 januari 2019. Regeringen har antagit en nationell handlingsplan för arbetet med Agenda 2030 Samordnade tjänster för ökad effektivitet (Fi2018/02412/SFÖ). Handlingsplanen, som Ett delmål för den statliga förvaltningspolitiken avser 2018 – 2020, fokuserar på det nationella är att den statliga förvaltningen ska vara effektiv. genomförandet av Agenda 2030, men omfattar Statens servicecenter och Kammarkollegiet bidrar även Sveriges bidrag till det globala genom- till effektiviseringsarbetet genom att tillhandaförandet av agendan. Handlingsplanen lyfter fram hålla service inom främst det statliga området sex tematiska fokusområden och därutöver fyra avseende bl.a. ekonomi- och löneadministration nyckelfaktorer för genomförandet: styrning och och relaterade system- och driftslösningar, uppföljning, lokalt och regionalt genomförande, inköpssamordning, fordringsbevakning, riskpartnerskap och samverkan samt internationellt hantering och kapitalförvaltning. ledarskap. Statens servicecenter redovisade för 2017 ett Närmare redogörelser för genomförandet av resultat på 3,6 miljoner kronor. Det är första Agenda 2030 finns under respektive utgifts- gången som myndigheten redovisar ett positivt område. resultat på helårsbasis. Myndigheten hade 2012 ett ingående underskott som uppgick till 78 miljoner kronor. Rättssäkerhet och effektivitet Den omsättning som användningen av Kammarkollegiets ramavtal ger upphov till minskade En god förvaltningskultur motverkar korruption från 14,1 miljarder kronor 2016 till 13,6 miljarder Regeringen har arbetat för en god förvaltnings- kronor 2017. Minskningen beror främst på utkultur och mot korruption och andra oegentlig- vecklingen av kommunernas avrop inom itheter i staten. De enskilda myndigheterna har området. I slutet av 2017 fanns 1 898 tecknade ansvaret för att driva arbetet för en god ramavtal med 724 unika leverantörer inom 42 förvaltningskultur och mot korruption och ramavtalsområden. Av leverantörerna hade 64 oegentligheter inom sina verksamhetsområden. procent upp till 49 anställda och 84 procent upp Statskontoret har därutöver i uppgift att främja till 199 anställda. De statliga myndigheternas och samordna arbetet för en god förvaltnings- avrop stod för 77 procent av omsättningen under kultur i staten. året. Resterande 23 procent utgjordes av omsätt- Statskontoret har, efter uppdrag från reger- ning hänförlig till avrop av organisationer inom ingen i mars 2017 (Fi2017/01595/SFÖ), skapat kommunsektorn. ett statligt myndighetsnätverk mot korruption. Att 2011 samla ramavtalen hos Kammar- Inom nätverket deltar för närvarande 230 kollegiet, för att uppnå stordriftsfördelar, har

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

inneburit fördelar för staten totalt sett. Det Huddinge. Likaså har regeringen beslutat att belopp som drivs in med hjälp av Kammar- Styrelsen för internationellt utvecklingssamkollegiets tjänster för fordringar och indrivning arbete (Sida) ska lokaliseras till Botkyrka. ökade från 98 miljoner kronor 2016 till 130 miljoner kronor 2017. Ökningen var 32 procent Utvecklad service över hela landet jämfört med 2016 och 124 procent jämfört med I syfte att säkerställa och stärka tillgången till 2015. Antalet uppdragsgivare har ökat något, från lokal statlig service för medborgare och företag i 137 till 139 myndigheter. hela landet ska Statens servicecenter ansvara för Marknadsvärdet av det kapital som förvaltas av en samlad serviceorganisation för lokal statlig Kammarkollegiet ökade 2017 med 9,9 miljarder service, där den nuvarande servicekontorsverkkronor och uppgick vid årets slut till 206 miljar- samheten ingår. Regeringen har uppdragit åt der kronor. I verksamheten görs bl.a. en prövning Statens servicecenter att förbereda inordnandet av i vilka bolag som investeringar bör ske, med av uppgiften att tillhandahålla lokal statlig service hjälp av internationella standarder och normer åt Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och som rör miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor Skatteverket vid servicekontor den 1 juni 2019 och korruption. Myndigheten har även en egen (Fi2018/02985/SFÖ). Som ett led i att stärka den policy för ansvarsfulla investeringar. statliga lokala servicen har Försäkringskassan, Premieintäkterna i Kammarkollegiets försäk- Pensionsmyndigheten och Skatteverket på regringsverksamhet ökade till 204 miljoner kronor eringens uppdrag etablerat tio nya servicekontor 2017, vilket var en ökning med 1 procent jämfört under 2018. med 2016. Premierna för fordonsförsäkringarna höjdes och premierna för personskador sänktes, båda till följd av skadeutfallet. Myndighetens mål är att driftskostnaderna i förhållande till premie- 4.4 Budgetförslag intäkterna över tid ska understiga 20 procent. För 2017 uppgick andelen till 17 procent. 4.4.1 Statskontoret

Tabell 4.2 Anslagsutveckling 1:1 Statskontoret

Tusental kronor

Kvalitet, service och tillgänglighet

Anslags- 2017 Utfall 96 162 sparande 761 Spridningen av statliga myndigheter har ökat Utgifts- Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den 2018 Anslag 97 727 1 prognos 97 304 statliga närvaron bör öka i hela landet (bet. 2019 Förslag 97 616 2015/16NU17, rskr. 2015/16:201, samt bet. 2020 Beräknat 100 076 2 2015/16:FiU25, rskr 2015/16:208). Tillsammans 2021 Beräknat 102 384 3 med tidigare beslut om lokalisering av myndig- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. heter från Stockholms län, myndigheters egna 2 Motsvarar 98 686 tkr i 2019 års prisnivå. initiativ om lokaliseringar och utbyggnaden av 3 Motsvarar 99 721 tkr i 2019 års prisnivå. vissa myndigheter har under perioden 2014 – 2018 beslut fattats som medför att den statliga

Ändamål

närvaron runt om i Sverige, utanför Stockholms län, kommer att öka med över 2 000 statliga jobb. Anslaget får användas för Statskontorets förvalt- Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Under ningsutgifter och för regeringens behov av vissa senare år har flera nya myndigheter lokaliserats förvaltningspolitiska insatser. utanför Stockholms län. Jämställdhetsmyndigheten har nu startat sin verksamhet i Göteborg och Myndigheten för digital förvaltning i Sundsvall. Regeringen har vidare beslutat att lokalisera Myndigheten för arbetsmiljökunskap till Gävle. De statliga myndigheternas närvaro i storstädernas ytterområden har också ökat. Delegationen mot segregation har lokaliserats till

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skade-

Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:1

ståndsersättningar.

Statskontoret

Tusental kronor 2019 2020 2021

Kompletterande information

1

Anvisat 2018 96 727 96 727 96 727

Förändring till följd av: De ovan angivna nämnderna är Alkoholsorti- Pris- och löneomräkning 889 2 264 3 495 mentsnämnden, Fideikommissnämnden, Nämn- 2 Beslut 1 085 2 161 den för styrelserepresentationsfrågor, Skiljen- Överföring till/från andra ämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens nämnd anslag för arbetstagares uppfinningar, Statens skade- Övrigt regleringsnämnd och Statens överklagandenämnd.

Förslag/beräknat anslag 97 616 100 076 102 384

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Med mindre skadeståndsersättningar avses ut- 2 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. betalningar upp till 600 000 kronor enligt 4 § Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

denna proposition innebär att anslaget ökas med 889 000 kronor jämfört med den ursprungligen

Tabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet

beslutade budgeten för 2018. Tusental kronor Regeringen föreslår att 97 616 000 kronor Offentlig-rättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat anvisas under anslaget 1:1 Statskontoret för 2019. verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - För 2020 och 2021 beräknas anslaget till (som inte får disponeras kostnad) disponeras) 100 076 000 kronor respektive 102 384 000 kro- Utfall 2017 5 131 18 788 -13 657 nor. Prognos 2018 5 200 24 652 -19 452 Budget 2019 5 200 25 268 -20 068

4.4.2 1:2 Kammarkollegiet

Den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksam-

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 1:2 Kammarkollegiet

heten avser auktorisation av tolkar m.m. och stiftelserätt. Intäkterna disponeras inte av Tusentals kronor Anslags- Kammarkollegiet. 2017 Utfall 59 682 sparande 2 912

Tabell 4.6 Uppdragsverksamhet

Utgifts- 2018 Anslag 73 123 1 prognos 74 999 Tusental kronor 2019 Förslag 72 009 Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - 2020 Beräknat 71 070 2 kostnad) 2021 Beräknat 66 758 3 Utfall 2017 207 046 196 673 10 373 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i Prognos 2018 217 763 219 809 -2 046 samband med denna proposition. 2 Motsvarar 70 078 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Budget 2019 221 391 223 522 -2 131 Motsvarar 65 012 tkr i 2019 års prisnivå.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till Ändamål större delen av avgifter från uppdragsverksamheten. Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden 1 000 000 kronor fr.o.m. 2019. Finansiering sker genom att anslaget 11:5 Stöd till taltidningar

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:2

under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-

Kammarkollegiet

fund och fritid minskas med motsvarande belopp. Tusental kronor Regeringen föreslår att 72 009 000 kronor 2019 2020 2021 anvisas under anslaget 1:2 Kammarkollegiet för Anvisat 2018 71 923 71 923 71 923 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 Förändring till följd av: 71 070 000 kronor respektive 66 758 000 kronor.

Pris- och löneomräkning 2 714 1 742 2 665 Beslut -628 -2 595 -7 830

Kredit avseende nya myndigheter

Överföring till/från andra anslag Övrigt Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Förslag/beräknat anslag 72 009 71 070 66 758 för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor för att tillgodose 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 86 000 kronor jämfört med den Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på ursprungligen beslutade budgeten för 2018. ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet anser Den nya lagen (2018:90) om insyn i finansregeringen att tillgångar och övriga utgifter för iering av partier (prop. 2017/18:55, bet. nya myndigheters räkning tillfälligt bör finans- 2017/18:KU19, rskr. 2017/18:153) trädde i kraft ieras med en kredit hos Kammarkollegiet. När en den 1 april 2018. Kammarkollegiet ansvarar för myndighet har bildats bör anskaffningen av utbyggnad av regelverk avseende ökad insyn i tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, partiers finansiering. Myndighetens medel för regleras genom betalning av krediten. Under den uppgiften minskas 2019 med 3 069 000 kronor senaste femårsperioden har en kredit av detta slag enligt plan. Anslaget 6:1 Allmänna val och årligen utnyttjats med mellan 0 och 17 770 231 demokrati under utgiftsområde 1 Rikets styrelse kronor. Under 2018 har hittills 6 969 138 kronor och anslaget 6:5 Stöd till politiska partier under av krediten utnyttjats. För vilka nya myndigheter samma utgiftsområde ökas sammantaget med som krediten behöver utnyttjas 2019, och i vilken motsvarande belopp. utsträckning, är svårt att bedöma. Anslaget ökas med 1 200 000 kronor med Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anledning av att omfattningen av de administrariksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 låta tiva och handläggande uppgifter som Kammar- Kammarkollegiet disponera en kredit på räntekollegiet utför åt Statens överklagandenämnd konto i Riksgäldskontoret på högst 250 000 000 bedöms öka. Medel behöver tillföras för att denna kronor för att tillgodose behovet av likviditet i verksamhet ska kunna bedrivas. Finansiering sker samband med inrättandet av nya myndigheter. genom att anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp. Regeringen har vidare föreslagit en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, som innebär att den nuvarande radio- och tvavgiften ersätts med en individuell public serviceavgift (prop. 2017/18:261). Kammarkollegiet ska förvalta det public service-konto som avses inrättas med anledning av den nya lagen. Under förutsättning att riksdagen antar den ovan angivna lagen behöver anslaget ökas med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Kredit avseende det statliga försäkringssystemet Tabell 4.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att (intäkt kostnad) för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret Utfall 2017 25 858 24 508 1 350 som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till (varav tjänsteexport) 24 141 -117 högst 100 000 000 kronor för att tillgodose

Prognos 2018 11 900 10 900 1 000 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga

försäkringssystemet. (varav tjänsteexport) 0 0 0

Budget 2019 13 000 12 500 500

(varav tjänsteexport) 0 0 0 Skälen för regeringens förslag: Det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador Uppdragsverksamheten avser områdena Eko-

eller anhopningar av skador som hanteras inom omisk styrning, Administrativa system och

det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad Tjänsteexport.

kredit ska återbetalas inom ramen för systemet.

Om den sammanlagda försäkringsersättningen

som Kammarkollegiet ska betala för en enskild Regeringens överväganden

skadehändelse överstiger 50 000 000 kronor, ska

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

dock regeringen besluta om hur det överstigande

1:8 Ekonomistyrningsverket

beloppet ska finansieras utanför det statliga Tusental kronor försäkringssystemet. 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

174 581 174 581 174 581

4.4.3 1:8 Ekonomistyrningsverket Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2 1 630 4 060 6 203

Tabell 4.8 Anslagsutveckling 1:8 Ekonomistyrningsverket

Beslut 14 200 13 084 12 916 Tusental kronor Överföring till/från andra Anslags- anslag -24 022 -24 353 -24 645 2017 Utfall 161 420 sparande 3 485 Utgifts- Övrigt 2018 Anslag 171 248 1 prognos 167 631

Förslag/beräknat anslag 166 389 167 372 169 054

2019 Förslag 166 389 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2020 Beräknat 167 372 2 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2021 Beräknat 169 054 3 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar preliminär. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 165 095 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 164 778 tkr i 2019 års prisnivå. De principer som tillämpats vid utformningen av

denna proposition innebär att anslaget samman-

taget minskas med 8 192 000 kronor jämfört med

Ändamål

den ursprungligen beslutade budgeten för 2018.

Anslaget minskas med 10 000 000 kronor 2019 Anslaget får användas för Ekonomistyrningsmed anledning av att den uppgift som myndigverkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsheten haft avseende e-handel i staten fr.o.m. den stöd för den statliga budgetprocessen. 1 september överförts till Myndigheten för digital

förvaltning.

Enligt artikel 9 i Europaparlamentets och

Kompletterande information

rådets förordning (EU) nr 1306/2013 genomförs

årligen revision av Sveriges användning av EU:s Det verksamhetsstöd som avses regleras i 26 a § jordbruksfonder. Medel överförs regelbundet till förordningen (1996:1515) med instruktion för anslaget från anslaget 1:17 Åtgärder för lands- Regeringskansliet (RK Statsbudgetstöd). bygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel för

finansiering av revisionen. Då finansieringen för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

perioden 2016 – 2018 upphör minskar anslaget myndigheter som är anslutna till Statens servicemed 14 022 000 kronor. Samtidigt påbörjas en ny center. Statens servicecenter tillhandahåller tjänsperiod 2019, vilket innebär en ökning av anslaget ter inom ekonomiadministration, löneadministmed 14 200 000 kronor. ration och elektronisk beställnings- och faktura- Regeringen föreslår att 166 389 000 kronor an- hantering. visas under anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 167 372 000 kronor respektive 169 054 000 kro- Regeringens överväganden nor.

Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:19 Statens servicecenter

Tusental kronor

4.4.4 1:19 Statens servicecenter

2019 2020 2021

Tabell 4.11 Anslagsutveckling 1:19 Statens servicecenter Anvisat 2018

1

Tusental kronor Förändring till följd av: Anslags- Pris- och löneomräkning 2 -1 -1 -1 2017 Utfall 3 104 sparande Utgifts- Beslut 2018 Anslag 8 000 1 prognos 7 904 Överföring till/från andra 2019 Förslag 558 499 anslag 558 500 639 070 625 326

2020 Beräknat 639 069 2 Övrigt

2021 Beräknat 625 325 3 Förslag/beräknat anslag 558 499 639 069 625 325 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). i samband med denna proposition. Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Motsvarar 631 304 tkr i 2019 års prisnivå. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 3 Motsvarar 611 738 tkr i 2019 års prisnivå. förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Ändamål

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget samman- Anslaget får användas för Statens servicecenters taget ökas med 558 499 000 kronor jämfört med förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras den ursprungligen beslutade budgeten för 2018. med avgifter. Anslaget får även användas för I budgetpropositionen för 2018 anförde rege- Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens, och ringen att den lokala statliga service som i dag Skatteverkets förvaltningsutgifter för lokal statlig bedrivs vid servicekontor i samverkan mellan service i avvaktan på att inordnas i Statens service- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och center. Skatteverket fr.o.m. den 1 januari 2019 ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för (prop. 2017/18:1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

utg.omr. 2 avsnitt 5). Riksdagen har mot denna bakgrund beslutat

Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor att de ändamål och verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontor ska flyttas från Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftskostnad) område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Utfall 2017 414 259 410 637 3 622 funktionsnedsättning samt utgiftsområde (varav tjänsteexport) 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom till utgifts- Prognos 2018 486 971 481 871 5 100 område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (varav tjänsteexport) (prop. 2017/18:100; bet. 2017/18:KU40, Budget 2019 648 160 638 160 10 000 rskr. 2017/18:419). Mot denna bakgrund ökas anslaget med 558 500 000 kronor för 2019. (varav tjänsteexport) Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och Den avgiftsbelagda verksamheten vid Statens exekution minskas med 251 000 000 kronor, servicecenter finansieras med intäkter från de

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

anslaget 2:1 Försäkringskassan under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning med 262 600 000 kronor samt anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom med 44 900 000 kronor. För att säkerställa att nödvändig reglering finns på plats innan verksamheten tas över av Statens servicecenter har genomförandet av den ovan beskrivna reformen flyttats fram till den 1 juni 2019 (Fi/02985/SFÖ). Anslagets ändamål bör mot denna bakgrund ändras så att anslaget även kan användas för Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens, och Skatteverkets förvaltningsutgifter för lokal statlig service, i avvaktan på att verksamheten tas över av Statens servicecenter. Regeringen föreslår att 558 499 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Statens servicecenter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 639 069 000 kronor respektive 625 325 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

5 Digitalisering och it inom offentlig

förvaltning

5.1 Omfattning det offentliga Sverige och uppgifter ska om möjligt bara behöva lämnas en gång. Den offent- Området omfattar frågor om digitalisering och it liga förvaltningen ska vara effektiv och samarbeta inom offentlig förvaltning, digital mognad, it- samt återanvända information, upp-gifter och användning och it-investeringar i statsförvalt- gemensamma lösningar, när det är möjligt och ningen, e-handel i staten, elektronisk identifiering lämpligt. Den offentliga förvalt-ningen ska vidare och underskrift, förvaltningsgemensam digital verka för öppenhet, innovation och delaktighet i infrastruktur, t.ex. plattformar, tjänster, standar- digitala lösningar (prop. 2017/18:1 utg.omr 2 der och ramverk samt vidareutnyttjande av avsnitt 6.2). information från den offentliga förvaltningen. Fram t.o.m. den 31 augusti 2018 omfattade området vidare myndighetsstyrning av E-legitimationsnämnden. Från och med den 1 sep- 5.3 Resultatredovisning tember 2018 omfattar området Myndigheten för digital förvaltning. 5.3.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

För att följa upp utvecklingen inom verksamhets- 5.2 Mål för digitaliseringen av området används bl.a. en delmängd av indikatooffentliga förvaltningen rerna inom digitaliseringspolitiken (utg.omr. 22 avsnitt 5.4.1), som visar andel män och kvinnor Regeringens mål för digitaliseringen av den som har använt internet för att offentliga förvaltningen är en enklare vardag för – hämta information från myndigheters medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer webbsidor, innovation och delaktighet samt högre kvalitet – ladda ner blanketter från myndigheters och effektivitet i verksamheten. webbsidor, och Vidare har regeringen gjort bedömningen att digitalt ska vara förstahandsval i den offentliga – skicka in ifyllda blanketter. förvaltningens verksamhet och i kontakter med privatpersoner och företag. Digitalt som första- I tidigare budgetpropositioner har konstaterats handsval innebär att den offentliga förvaltningen, att indikatorerna inte mäter utvecklingen av helt när det är lämpligt, ska välja digitala lösningar vid digitala och automatiserade tjänster som myndigutformningen av sin verksamhet. Samtidigt ska heterna erbjuder till privatpersoner och företag. säkerheten och skyddet för den personliga Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan föreintegriteten säkerställas. Med det i beaktande ska gående mätning utvecklat undersökningen som det vara enkelt att digitalt komma i kontakt med mäter it-användningen bland privatpersoner,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

vilket har lett till ett förbättrat resultat när det Diagram 5.1 Kontakt med myndighet över internet gäller inskickade ifyllda blanketter. Procent 90 För att följa upp utvecklingen på området används även internationella index och ran- 80 kningar, främst EU-mätningarna eGovernment 70 Benchmark 2017 och Digital Economy and 60 Society Index 2017 (DESI), men även OECD:s 50 rapporter OURdata Index och Government at a 40 glance 2017 samt andra internationella rapporter. Hämtat information från Även relevanta rapporter från andra statliga 30 webbsidor Laddat ner blanketter myndigheter används för att bedöma resultatet på 20 området. 10 Skicka in ifyllda blanketter Utredningen om en effektiv styrning av 0 nationella digitala tjänster i en samverkande 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 förvaltning har i sitt slutbetänkande reboot – Källa: Statistiska centralbyrån. omstart för den digitala förvaltningen (SOU Andelen individer som använt internet för att 2017:114) lämnat förslag avseende mål och upphämta information från myndigheters webbsidor följning för området. ökade från 74 procent 2016 till 76 procent 2017. Ekonomistyrningsverket (ESV) har inom Bland kvinnor sjönk andelen under samma period ramen för uppdraget att ge stöd till regeringens sjunkit från 77 till 76 procent. För män ökade satsning på e-förvaltning (Fi2017/00199/DF) andelen från 72 till 76 procent. Andelen är något både följt upp den offentliga förvaltningens lägre bland utrikes födda och bland personer med digitalisering och påbörjat ett arbete med att ta högst förgymnasial utbildning. fram ett nytt ramverk för uppföljning. Uppgiften Sverige placerar sig generellt högt i jämförelser att följa utvecklingen på området har numera av digital förvaltning inom EU. I Europeiska övertagits av den nyligen inrättade Myndigheten kommissionens jämförande studie eGovernment för digital förvaltning. Benchmark 2017 finns Sverige bland de fem bäst presterande länderna i EU och EFTA. I DESI ingår Sverige i gruppen högpresterande länder,

5.3.2 Resultat

men får sämre poäng inom bl.a. området digitala offentliga tjänster än inom övriga områden. Enligt SCB:s statistik om it-användning bland Av ESV:s rapport Digitaliseringen av det privatpersoner ökade andelen personer som offentliga Sverige (ESV 2018:31) framgår att det använt internet för att skicka in ifyllda blanketter finns stora skillnader såväl mellan den statliga och till myndigheter mellan 2016 och 2017, från 45 till kommunala sektorn som inom respektive sektor. 69 procent för kvinnor, och från 50 till 74 procent Fler kommuner än statliga myndigheter anger att för män. Den markanta ökningen bedöms vara en bristande tillgång till nödvändig kompetens och effekt av att det i undersökningen har tydliggjorts gemensamma standarder samt den egna organiatt med ifyllda blanketter avses exempelvis att via sationens ledning och styrning av digitalisering internet skicka in sin deklaration, att ansöka om utgör hinder mot digital utveckling. studiemedel, föräldrapenning, sjukersättning, eller något annat.

Myndigheten för digital förvaltning

Som ett led i en förstärkt styrning på området har en ny myndighet inrättats, Myndigheten för digital förvaltning, som inledde sin verksamhet den 1 september 2018. Myndigheten har bl.a. i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen av den offentliga förvaltningen samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Myndigheten ska också bistå regeringen med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

underlag för utvecklingen av digitalisering inom om tillgänglighet avseende offentliga myndig-

den offentliga förvaltningen. Vissa uppgifter och heters webbplatser och mobila applikationer.

uppdrag som tidigare utförts av andra statliga

myndigheter har överförts till den nya myndig- E-legitimationer och e-underskrifter

heten. Antalet e-legitimeringar och e-underskrifter i den

offentliga förvaltningen ökade från 148 miljoner

2016 till 178 miljoner 2017. Under samma period

En enklare vardag för medborgare ökade andelen statliga myndigheter, kommuner

och landsting som erbjuder digitala tjänster med

Sverige placerar sig högt i eGovernment Bench- e-legitimation som identifieringsmetod från

mark 2017 avseende tillgång till digitala tjänster 40 procent till 58 procent. Sex statliga myndig-

som skapar en enklare vardag för medborgare och heter, landstingens gemensamma tjänst 1177.se

företag. Sverige utmärker sig bl.a. med att erbjuda och Stockholms kommun står för sammanlagt

mobilanpassade webbplatser och placerar sig näst 98 procent av antalet e-legitimeringar. Enligt E-

bäst i EU när det gäller tillgången till offentliga legitimationsnämndens E-legitimationsenkät för

digitala tjänster som används för att starta företag. 2017 står fem statliga myndigheter för samman-

Sedan den senaste mätningen 2014 har Sverige lagt 98 procent av e-underskrifterna.

förbättrat sin placering för livshändelserna Starta företag, Studera och Förlora och hitta arbete (se Mina meddelanden

tabell 5.1). Antalet personer och företag som använder

tjänsten Mina meddelanden ökade 2017 från

Tabell 5.1 Tillgång till digitala tjänster 800 000 till 2 miljoner användare. Användarna

väljer att få sin post till en av följande fyra anslutna Livshändelse Sveriges placering (av 33 länder) 2017 Föregående brevlådor: Digimail, Eboks, Kivra och Min

mätning myndighetspost. På avsändarsidan finns 50

Flytta - 3 anslutna myndigheter och kommuner.

Starta företag 2 5

Äga och köra bil - 5 Studera 4 7 Öppnare förvaltning som stöder innovation och

delaktighet

Driva företag - 10

Starta ett rättsligt förfarande - 21 I OECD:s rapporter OURData index och Förlora och hitta arbete 15 24 Government at a Glance, som mäter utbud av

Familjeliv 5 vissa data, tillgänglighet av öppna data på

Källa: EU e Government Benchmark (2017). nationella portaler samt initiativ för att främja

användning av öppna data, placerade sig Sverige Europeiska kommissionen har undersökt ut- 2017 på 28:e plats av 31 länder. budet av och automatiseringen i digitala tjänster, ESV konstaterar i sin uppföljning (ESV möjligheten för användare att ge återkoppling 2018:31) att 52 procent av statliga myndigheter, och mobilanpassning. Sverige uppnådde nästan kommuner och landsting publicerar öppna data, 99 respektive 98 procent av möjliga poäng i vilken kan jämföras med 45 procent i Riksrevismätningen för livshändelserna Starta företag och ionens granskning från 2016 (RiR 2016:14). Studera. Sverige fick dock en lägre poäng Den nationella portalen för att tillgängliggöra avseende möjligheten för medborgare att kunna öppna data är oppnadata.se. Antalet dataset, dvs. följa sina ärenden hos myndigheter. Enligt ESV samlingen av data i ett strukturerat format, som kan den offentliga förvaltningen i större utsträtillgängliggörs genom portalen ökade från 424 i ckning involvera användaren vid utvecklingen av april 2017 till 1 585 i maj 2018. Riksarkivet har i digitala tjänster (ESV 2018:31). sin rapport slutrapportering av uppdraget att Under 2018 har regeringen lämnat förslag till främja statliga myndigheters arbete med att en ny lag om tillgänglighet till digital offentlig tillgängliggöra data för vidareutnyttjande konstaservice (prop. 2017/18:299). Genom förslaget terat att det enligt användare av portalen finns genomförs Europaparlamentets och rådets behov av anpassningar för ökad användardirektiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 vänlighet och att statliga myndigheter har behov

av stöd avseende publicering av data. Riksarkivet

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

påpekar samtidigt att mognadsgraden kring Effektiv it-användning öppna data ökat bland statliga myndigheter jäm- ESV har sedan 2015 följt upp digitaliseringen av fört med 2017. det offentliga Sverige. En jämförelse mellan 2016 OECD konstaterar i sin översyn av den data- och 2017 visar att de statliga myndigheternas drivna förvaltningen i Sverige bl.a. att det finns mognad avseende digitalisering och it-användbehov av en övergripande styrning av den offent- ning inte har förändrats sedan redovisningen i liga förvaltningens hantering av data, t.ex. genom budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 en datapolicy (OECD 2018). utg.omr. 2 avsnitt 6.3.2). Enligt ESV finns det ett Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara behov av förbättrad styrning hos de statliga projektledare för Hack for Sweden 2018 och 2019 myndigheterna, särskilt avseende it-försörjning, (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett informationssäkerhet och nyttorealisering. initiativ som syftar till att öka kunskapen om och År 2017 bedrev 58 statliga myndigheter demonstrera värdet av tillgängliggörande och 191 strategiska it-projekt, med en samlad budget återanvändande av öppna offentliga data. Antalet om 11 miljarder kronor. Generellt sett visar deltagare i Hack for Sweden ökade 2018 med ESV:s mätning att de statliga myndigheterna 25 procent jämfört med 2017, till totalt 220 del- saknar viktiga förutsättningar för att effektivt tagare. kunna realisera nyttorna av dessa projekt (ESV Lantmäteriet, Jordbruksverket, Naturvårds- 2017:13). verket och Tillväxtverket har uppdrag inom de fyra värdekedjorna: samhällsbyggnadsprocessen, livsmedelskedjan, miljöinformation och förenklat företagande. Uppdragen ska genomföras till- 5.4 Budgetförslag sammans med Sveriges kommuner och landsting. Utvecklingsmyndigheterna bidrar med bl.a. sina 5.4.1 1:18 Myndigheten för digital öppna data till Hack for Sweden. förvaltning Lantmäteriet slutredovisade sitt uppdrag i januari 2018 och konstaterade i samband med

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 1:18 Myndigheten för digital

förvaltning

detta bl.a. att det finns ett behov av en nationell Tusental kronor samordning av tillgång till grundläggande infor- Anslagsmation i samhällsbyggnadsprocessen (Lant- 2017 Utfall 72 776 sparande 3 152 mäterirapport 2018:1). Lantmäteriet har därefter Utgifts- 2018 Anslag 180 383 1 prognos 176 456 fått i uppdrag att fortsätta verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess (Fi2018/00396/DF).

2019 Förslag 231 682

Naturvårdsverket har inrättat ett miljöinfor- 2020 Beräknat 178 216 2 mationsråd som ska vägleda samverkan kring 2021 Beräknat 159 658 3 smart miljöinformation (utg.omr. 20 avsnitt 3.5). 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor 2 Motsvarar 175 718 tkr i 2019 års prisnivå. och verklighet 2017 visar att företagen upplever 3 Motsvarar 155 533 tkr i 2019 års prisnivå. att regelbördan minskar inom bl.a. hotell- och restaurangbranschen (utg.omr. 24 avsnitt 3.5.4).

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för digital

Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

förvaltnings förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för styrning, sam- Grunddata och informationsutbyte ordning och uppföljning av digitaliseringen av Vissa grunddata utbyts fr.o.m. 2017 avgiftsfritt den offentliga förvaltningen samt för den förvaltmellan statliga myndigheter (prop. 2016/17:1 ningsgemensamma digitala infrastrukturen och utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1). Utbytet av uppgifter i andra förvaltningsgemensamma tjänster och bolagsregistret ökade med 58 procent mellan funktioner. 2016 och 2017, vilket ska jämföras med en ökning om 20 procent mellan 2015 och 2016. Antalet statliga myndigheter som använder uppgifter i bolagsregistret har också ökat.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden

Tabell 5.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:18

Myndigheten för digital förvaltning

Tusental kronor 2019 2020 2021

1

Anvisat 2018 177 050 177 050 177 050

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 632 4 173 6 371 Beslut -56 761 -78 168 Överföring till/från andra anslag 53 000 53 754 54 406 Övrigt

Förslag/beräknat anslag 231 682 178 216 159 658

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 54 632 000 kronor jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2018. Riksdagen har beslutat att de ändamål och verksamheter som avser uppgiften att tillhandahålla tjänsten Mina meddelanden ska flyttas från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:FiU20, rskr. 2017/18:434). Mot denna bakgrund ökas anslaget med 43 000 000 kronor 2019. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution minskas med motsvarande belopp. Anslaget ökas vidare med 10 000 000 kronor med anledning av att Myndigheten för digital förvaltning övertagit uppgiften att främja arbetet med e-handel i staten, som ESV tidigare ansvarat för. Denna verksamhet bedöms inte kunna bedrivas med en oförändrad anslagsnivå. Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att 231 682 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget uppgå till 178 216 000 kronor respektive 159 658 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

6 Statliga arbetsgivarfrågor

6.1 Omfattning Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna. Området Statliga arbetsgivarfrågor omfattar – Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara personal- och lönepolitiska frågor, såsom lönelöneledande. utveckling, pensionsvillkor, arbets- och anställ- – Andelen kvinnor på ledande befattningar i ningsvillkor avseende offentliga anställningar, staten ska öka. statlig arbetsrätt och kompetensförsörjning inom staten. I området ingår bl.a. frågor om arbetsmiljö – Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i och hälsa, jämställdhet, mångfald och värde- staten ska minska. grundsarbete inom staten. Till området hör – Andelen anställda i staten med utländsk Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk bakgrund ska öka på alla nivåer. (SPV) och följande nämnder: Statens ansvars- – Arbetsmiljön i staten ska vara god. nämnd, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, – De statsanställda ska ha kunskap om och Statens överklagandenämnd, Offentliga sektorns förståelse för grundläggande värden i statssärskilda nämnd och Trygghetsstiftelsen – en förvaltningen och rollen som statstjänstekollektivavtalsstiftelse (Trygghetsstiftelsen). man.

6.2 Mål för statliga arbetsgivarfrågor 6.3 Resultatredovisning

Regeringens mål för området är en samordnad 6.3.1 Resultatindikatorer och andra statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att bedömningsgrunder kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Målet utgår från den långtgående arbetsgivar- Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten är politiska delegeringen i staten. Arbetsgivarpoli- långtgående och följs årligen upp av regeringen. tiken utvecklas i samverkan mellan myndig- För att följa upp utvecklingen inom verksamheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. För hetsområdet i förhållande till regeringens mål och att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och delmål används i huvudsak följande indikatorer: föredömlig arbetsgivare. De statliga myndig- – myndigheternas arbete med kompetensheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin försörjningen, kompetensförsörjning. Att de statsanställda av- – personalförsörjningsläget i staten, speglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens för- – utvecklingen av genomsnittliga löner i olika troende för den statliga förvaltningen. Ett res- sektorer på arbetsmarknaden, pektfullt och värdigt bemötande i kontakten med – andelen kvinnor på ledande befattningar i allmänheten är av stor vikt för förtroendet. staten,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

– löneskillnaden mellan kvinnor och män i lemmarna i arbetstvister och svarar för infor-

staten, mation, rådgivning och utbildning i arbetsgivar-

frågor. – andelen anställda med utländsk bakgrund på Alla statliga myndigheter som har arbetsolika nivåer i staten, givaransvar är medlemmar i Arbetsgivarverket. – den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten, Enligt Arbetsgivarverkets årsredovisning för

– utvecklingen av nybeviljade sjukpensioner i 2017 företrädde myndigheten därutöver detta år

staten, och 28 icke-obligatoriska medlemmar med ankny-

tning till det statliga området. Dessa medlemmar – utvecklingen av antalet anmälningar enligt har sammanlagt ca 5 000 anställda, vilket utgör ca det statliga personskadeavtalet (PSA). 2 procent av samtliga anställda som är knutna till

medlemsorganisationen. Vidare har Arbetsgivar- År 2017 var 261 211 personer, varav 52 procent verket serviceavtal med riksdagen och dess kvinnor och 48 procent män, anställda i den statmyndigheter samt med Kungliga Hovstaterna. liga sektorn. Detta motsvarade 5,4 procent av Arbetsgivarverket ger därutöver service till tre samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknordiska myndigheter och till Finsk-svenska naden. Bland samtliga månadsavlönade statsangränsälvskommissionen. ställda hade 95 procent av kvinnorna och 96 pro- Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad cent av männen en heltidsanställning. Heltid är myndighet, vars verksamhet finansieras av medsåledes norm inom statsförvaltningen. I bilagan lemsavgifter. Medlemsavgiften har de senaste till utgiftsområdet ges en övergripande redoviåren uppgått till 0,085 procent av respektive medsning av personalstrukturen m.m. inom staten lems bruttolönesumma, men sänktes för 2017 till samt kompletterande information avseende upp- 0,08 procent. För 2018 är medlemsavgiften åter följningen av regeringens delmål. 0,085 procent. År 2017 uppgick intäkterna från

medlems- och serviceavgifter till drygt 86 mil-

joner kronor, vilket ska jämföras med ca

6.3.2 Resultat

88 miljoner kronor 2016. Totalt uppgick intäk-

terna för Arbetsgivarverket, i form av avgifter och

En samordnad statlig arbetsgivarpolitik

andra ersättningar, till drygt 93 miljoner kronor

2017, vilket ska jämföras med drygt 95 miljoner I detta avsnitt redovisas hur myndigheterna inom kronor 2016. området och Trygghetsstiftelsen bidragit till

regeringens mål att den statliga arbetsgivarpoli- Avtal tiken ska vara samordnad. För arbetstagare inom det statliga avtalsområdet

gäller ramavtalen om löner m.m. (RALS). Avtals-

rörelsen 2017 resulterade i treåriga RALS-avtal

Arbetsgivarverket

med Offentliganställdas Förhandlingsråds för-

bundsområden inom det statliga förhandlings- Arbetsgivarverket är både en förvaltnings – området sammantagna (OFR/S,P,O) och med myndighet under regeringen och en medlems- Seko, service- och kommunikationsfacket. Avorganisation. Myndigheten har vidare i uppgift att talen gäller fram t.o.m. den 30 september 2020. I utföra stabsuppgifter åt regeringen, bl.a. att utge dessa avtal finns under de tre åren en s.k. oenigen författningssamling. Brister har under 2018 hetsbilaga på totalt 6,5 procent. Detta innebär att påtalats för Arbetsgivarverket när det gäller pubmedlemmarna i respektive kollektiv vid oenighet liceringen av författningar i verkets författningssom grupp ska vara garanterade löneökningar i en samling. takt om 2,2 procent per den 1 oktober 2017, Den statliga arbetsgivarpolitiken utvecklas 2,0 procent per den 1 oktober 2018 och genom samverkan mellan Arbetsgivarverkets 2,3 procent per den 1 oktober 2019. Med Sveriges medlemmar och samordnas av myndigheten. akademikers centralorganisation (Saco-S) gäller Arbetsgivarverket förhandlar och sluter kolle- RALS sedan 2010 tillsvidare. ktivavtal på statens vägnar för det statliga avtals-

området. Myndigheten företräder vidare med- Arbetsgivarpolitiska strategin, råd och stöd

Arbetsgivarverket bedriver tillsammans med

medlemmarna ett målmedvetet arbete inom

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

ramen för den arbetsgivarpolitiska strategin som påföra arbetsgivarna rätt premier utifrån ett statsgäller fram t.o.m. 2020. Arbetet har lett till både finansiellt perspektiv. resultat i sakfrågorna och till nya sätt att sam- Ingen förändring har skett när det gäller verka. Exempelvis har verkets arbete med att digi- finansieringen av SPV i förhållande till den talisera stödet i arbetsgivarfrågor intensifierats. beskrivning som lämnades i budgetpropositionen Arbetsgivarverkets medlemsråd har, efter för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 7). beslut av verkets styrelse den 1 september 2017, Den ekonomiska ställningen i försäkringsreducerats från tre till två. Medlemsråden består rörelsen framgår av konsolideringsgraden, dvs. av företrädare för medlemmarna och är råd- tillgångarna i förhållande till skulderna. Konsolidgivande till verkets styrelse. eringsgraden i sparrörelsen uppgick till 104,0 pro- Arbetsgivarverket har genomfört en satsning cent vid utgången av 2017, vilket kan jämföras för att stödja de myndigheter som fått i uppdrag med 104,3 procent vid utgången av 2016. Det av att lokalisera hela eller delar av sin myndighet från SPV beslutade målet att nå en konsolideringsgrad Stockholm till annan ort. Nätverk har skapats för på 106 procent i sparrörelsen till slutet av 2018 ses att erbjuda bred samverkan. Både generellt kun- för närvarande över av myndigheten. skapsstöd och riktad rådgivning, anpassad till specifika behov, har tillhandahållits. Prestationer SPV:s driftkostnader jämförs sedan flera år Medlemsundersökning tillbaka med motsvarande kostnader för tjänste- Från och med 2016 skickas Arbetsgivarverkets pensionsföretaget Alecta. Jämförelsen görs utimedlemsundersökning till respektive medlems från nyckeltalet driftkostnadsprocent, som sätter högsta chef och besvaras i samverkan mellan driftkostnaderna i relation till premieinkomschefen och medlemsföreträdaren i Arbetsgivar- terna. SPV:s driftkostnadsprocent minskade från verket (personalchef eller liknande). 2,5 till 2,1 mellan 2016 och 2017. Uppgifter om Den första delen av undersökningen har fokus Alectas driftkostnadsprocent finns endast för på Arbetsgivarverkets uppdrag och frågorna rör 2016, då den uppgick till 1,7. Driftkostnadsmedlemmarnas nöjdhet när det gäller kärnverk- procent är dock ett trubbigt nyckeltal, eftersom samheten, t.ex. förhandling, rådgivning, utbild- premieinkomsterna kan variera mellan olika år, ning och kommunikation. Utfallet låg 2017 i exempelvis beroende på ändringar i de försäkdenna del i intervallet 53 – 82 procents nöjdhet, ringstekniska antagandena och premieregleringar vilket kan jämföras med 46 – 72 procent 2016. av engångskaraktär. Arbete med att hitta ett nytt Den andra delen av undersökningen följer upp nyckeltal pågår. några av de indikatorer som ska följa utvecklingen SPV utför även kvalitetskontroller av sina presmot målbilderna i arbetsgivarpolitiska strategin. tationer. Kontrollerna utförs sedan 2016 ur ett Utfallet låg 2017 i denna del i intervallet 44 – riskbaserat perspektiv, genom att mer riskfyllda 73 procents nöjdhet, vilket kan jämföras med 25 – områden kontrolleras efter ett rullande schema på 71 procent 2016. fem år. De kommande åren kommer resultaten Svarsfrekvensen på undersökningen 2017 upp- därför inte vara direkt jämförbara. Utifrån bl.a. gick till 71 procent, vilket kan jämföras med resultaten av kvalitetsgranskningarna bedöms 67 procent 2016. kvaliteten som god inom tre av fyra områden och hög inom ett område. SPV hanterar återkrav som beror på att för Statens tjänstepensionsverk mycket pension eller ersättning betalats ut. De belopp som bedömts möjliga att återkräva upp- SPV ansvarar för frågor som rör den statliga gick 2017 till 0,06 procent av de totala utbetaltjänstepensioneringen och statens tjänstegrupp- ningarna under samma år, vilket kan jämföras livförsäkring. med 0,07 procent 2016.

Den statliga försäkringsmodellen Pensionsinformation och kundnöjdhet SPV har det övergripande ansvaret för att för- SPV erbjuder pensionsinformation genom tjänsäkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för sten Min Pension och sin egen webbplats med statliga tjänstepensioner och liknande förmåner. I tjänsten Dina pensionssidor. För att mäta olika detta ingår att SPV med tillgängligt underlag ska målgruppers bedömning av kvaliteten i SPV:s

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

tjänster gör SPV årliga och löpande undersök- statligt anställda i högre befattningar. Till denna

ningar. Den övergripande nöjdheten bland krets hör bl.a. myndighetschefer, domare, åkla-

arbetsgivarna uppgick 2017 till 80 på en 100 gare och professorer.

gradig skala, vilket kan jämföras med 85 år 2016. År 2017 hade nämnden 5 sammanträden och

Nöjdheten bland de statligt anställda uppgick till därutöver fattades några beslut efter skriftlig

50 och bland pensionärer till 69. Anledningen till beredning. Av tabell 6.1 framgår utvecklingen av

det förhållandevis låga resultatet bland de anställ- antalet anmälningsärenden som inletts i behörig

da är att dessa uppger att de har låg kännedom om ordning de senaste tre åren.

förmåner kopplade till tjänstepension från sin

statliga anställning samt om var de kan få mer Tabell 6.1 Ärenden vid Statens ansvarsnämnd

information och om vad SPV har för roll. Män

upplever sig vara något mer engagerade än vad Antal ärenden 2015 2016 2017

kvinnor gör. I övrigt är skillnaderna mellan könen Pågående ärenden 4 1 1

inte stora. Inkomna ärenden 8 8 12

Avgjorda ärenden 11 8 12 Ekonomiskt utfall - varav avsked/avstängning 2 1 1 SPV har tre verksamhetsområden: statlig pen- - varav läkarundersökning 0 0 0 sionsverksamhet m.m., inomstatliga pensions- - varav åtalsanmälan 2 1 5 uppdrag och pensionsverksamhet på uppdrag, - varav disciplinansvar 3 0 1 varav området statlig pensionsverksamhet m.m. - varav avskrivna ärenden 4 6 6 1 är störst. Verksamheten i det området ska bedri-

Kvarstående ärenden 1 1 1

vas med full kostnadstäckning över tid. Verksam- Källa: Statens ansvarsnämnd hetsutfallet för 2017 var negativt och uppgick till 1 I ett avskedandeärende fattades två beslut, ett avseende åtalsanmälan och ett senare där frågan om avskedande skrevs av efter återkallelse av anmälan. ca -14 miljoner kronor.

Inom området inomstatliga pensionsuppdrag Svea hovrätt utför administrativa uppgifter åt erbjuder SPV tjänsten enklare pensionshantering, nämnden. Dess förvaltningsutgifter belastar ansför att underlätta de administrativa processer som laget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor . myndigheterna ska hantera i samband med

tjänstepensioneringar. Tjänsten tillhandahålls Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd fr.o.m. den 1 augusti 2018 avgiftsfritt till myndig- Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd utheterna. Dessförinnan bedrevs verksamhetsomövar vissa befogenheter som tillkommer arbetsrådet med full kostnadstäckning. Verksamhetsutgivaren enligt de statliga pensionsbestämmelserna fallet uppgick 2017 till 0,4 miljoner kronor. i deras lydelse den 31 december 1991 eller SPV bedriver uppdragsverksamhet enligt den tidigare. Nämnden prövar vidare vissa frågor affärsstrategi som regeringen fastställt enligt den statliga grupplivförsäkringen. (S2011/00054/ESA). Målet för verksamheten är Tvister rörande den statliga grupplivförsäkatt generera ett verksamhetsutfall, exklusive ringen avgörs av Skiljenämnden för grupplivränteintäkter avseende balanserade vinstmedel, frågor, som består av ledamöterna i Statens som på lång sikt motsvarar minst 6 procent av tjänstepensions- och grupplivnämnd. verksamhetens intäkter. Områdets ekonomiska År 2017 sammanträdde Statens tjänstepenresultat 2017 bidrog till att detta mål nåddes för sions- och grupplivnämnd tre gånger. Av tabell sjunde året i följd. 6.2 framgår hur många ärenden som nämnden har

avgjort under de senaste tre åren.

Nämndmyndigheter inom området

Till området hör fyra nämndmyndigheter, som

prövar vissa frågor inom den delegerade statliga

arbetsgivarpolitiken.

Statens ansvarsnämnd

Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplin-

ansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning

och läkarundersökning med tvång beträffande

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 6.2 Ärenden vid Statens tjänstepensions- och Det kom in fler ärenden till skiljenämnden under

grupplivnämnd

de senaste tre åren än tidigare. År 2017 genomförde skiljenämnden 8 sammanträden, vilket ska Antal ärenden 2015 2016 2017 jämföras med 10 sammanträden 2016 och 12 Pågående ärenden 0 0 0 sammanträden 2015. Inkomna ärenden 9 12 8 Kammarkollegiet utför administrativa och Avgjorda ärenden 9 12 8 handläggande uppgifter åt skiljenämnden. - varav grupplivärenden 9 12 8 Nämndens förvaltningsutgifter belastar anslaget - varav pensionsärenden 0 0 0 1:2 Kammarkollegiet .

Kvarstående ärenden 0 0 0

Källa: Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Statens överklagandenämnd Statens överklagandenämnd prövar överklagan- SPV utför administrativa och handläggande upp- den av beslut i anställningsärenden i statsförvaltgifter åt nämnden. Nämndens förvaltnings- ningen, med undantag av universitets- och högutgifter belastar anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska skolesektorn . Nämnden prövar även över- 1 frågor . klaganden av beslut om utbildning i skydd mot olyckor (övriga ärenden) och beslut som rör Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor totalförsvarspliktiga (försvarsmaktsärenden). Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor har till År 2017 genomförde nämnden 20 sammanuppgift att pröva frågor om tvister om tillämp- träden. Av tabell 6.4 framgår antalet inkomna och ningen av PSA. Skiljenämnden prövar vidare avgjorda ärenden under de senaste tre åren och i överklaganden av beslut av Kammarkollegiet om hur många av dessa som ändringar gjordes i det bl.a. ersättning vid skada i skolan eller i samband överklagade beslutet, genom bifall eller återförvimed arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nämnden sning till myndigheten för förnyad prövning. prövar även andra frågor i den utsträckning som det framgår av avtal, författningar eller beslut.

Tabell 6.4 Ärenden vid Statens överklagandenämnd

Av tabell 6.3 framgår hur många ärenden som Anställningsärenden och övriga ärenden prövats av skiljenämnden under de senaste tre Antal ärenden 2015 2016 2017 åren. Skiljenämnden har justerat uppgifterna för Inkomna ärenden 1 517 1 515 1 553 2015, varför dessa skiljer sig från de uppgifter som Avgjorda ärenden 1 541 1 389 1 080 lämnades i budgetpropositionen för 2018. - varav bifall/återförvisning 36 28 64

Tabell 6.3 Ärenden vid Skiljenämnden i vissa

Försvarsmaktsärenden

trygghetsfrågor

Antal ärenden 2015 2016 2017 Antal ärenden 2015 2016 2017 Inkomna ärenden 213 125 251 Pågående 91 54 61 Avgjorda ärenden 229 189 188 - varav bifall/återförvisning 0 2 5 Inkomna 171 162 158 Källa: Statens överklagandenämnd. Återförvisade 0 1 1 Avgjorda (i sak) 192 141 115 Nämnden har som mål att ett ärende ska vara - varav PSA 120 88 57 avgjort senast tre månader från ankomstdagen. - varav författningsreglerade 72 53 58 Måluppfyllelsen för 2017 var 60 procent, vilket Avgjorda (övriga) 16 13 20 ska jämföras med 84 procent för 2016 och Kvarstående ärenden 54 61 83 95 procent för 2015. Nedgången beror delvis på Källa: Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. en oväntat hög personalomsättning.

1 Överklagade anställningar inom denna sektor prövas av Överklagandenämnden för högskolan. 63

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Beslutet om att återinföra mönstring och Antalet anmälda till Trygghetsstiftelsen grundutbildning med värnplikt bedöms ge upp- När en statsanställd blir uppsagd på grund av hov till kostnadsökningar för nämnden i form av arbetsbrist, eller innehaft en tidsbegränsad anökad administration och handläggning. ställning som löpt ut och som omfattas av avtalet Kammarkollegiet utför administrativa och om omställning, skickas en anmälan till Trygghandläggande uppgifter åt nämnden. Dess förval- hetsstiftelsen. Detsamma gäller om någon till tningsutgifter belastar anslaget 1:2 Kammar- följd av omlokalisering väljer att inte följa med till kollegiet och uppgick 2017 till 3 451 000 kronor, den nya orten och därför säger upp sig. vilket kan jämföras med 4 276 000 kronor 2016. Som framgår av tabell 6.5 uppgick antalet Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget anmälda 2017 till 2 427 personer, vilket var en för 2018 tillfördes Kammarkollegiet högre nivå än åren dessförinnan. Andelen kvinnor 1 200 000 kronor för att hantera kostnads- respektive män som anmäls är relativt jämn. De ökningar hänförliga till nämnden (prop. senaste tre åren har dock andelen män varit något 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. högre än andelen kvinnor. Andelen av dem som 2017/18:435). anmäls till Trygghetsstiftelsen och som lämnat en tidsbegränsad anställning minskade något och Offentliga sektorns särskilda nämnd uppgick 2017 till 76 procent. Offentliga sektorns särskilda nämnd tillkom genom det s.k. särskilda huvudavtalet den 29 Tabell 6.5 Anmälda till Trygghetsstiftelsen november 1976 för den offentliga sektorn. Avtalet ingicks i anslutning till arbetsrättsrefor- 2015 2016 2017 men 1977 (prop. 1975/76:105). På begäran av för- Kvinnor 49 % 47 % 47 % handlande part ska nämnden i sitt utlåtande ange Män 51 % 53 % 53 % om den anser att ett kollektivavtal i något visst Tillsvidareanställda 25 % 22 % 24 % ämne skulle kränka den politiska demokratin. Tidsbegränsat anställda 75 % 78 % 76 % Nämnden består av representanter för arbets-

Antal 2 189 2 305 2 427

givar- respektive arbetstagarsidan samt riksdagen. Källa: Trygghetsstiftelsen. Nämnden har hittills endast behandlat ett ärende, som avgjordes 1995. Nämndens förvaltnings- Vid utgången av 2017 var det totalt 3 394 perutgifter belastar anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska soner som inte hade fått en permanent lösning på frågor . sin situation. Av dem hade 53 procent en tillfällig lösning eller deltog i en målinriktad åtgärd.

Trygghetsstiftelsen

De som lämnade Trygghetsstiftelsen De som lämnar Trygghetsstiftelsen har antingen Trygghetsstiftelsen bildades av staten och de fått en permanent lösning eller så har tidsgränsen statsanställdas huvudorganisationer 1990 i samför trygghetsavtalet respektive ramtiden för band med att parterna på det statliga avtalsavtalet om omställning infallit, vilket innebär att området enades om trygghetsavtalet för statligt de inte längre omfattas av stiftelsens verksamhet. anställda. Den 1 januari 2015 ersattes trygghets- År 2017 var det en något lägre andel kvinnor än avtalet av ett avtal om omställning. Trygghetsmän som lämnade Trygghetsstiftelsen (se tabell stiftelsen har fått i uppdrag att bedriva verksam- 6.6). Tidigare har andelen kvinnor varit högre än het enligt det nya avtalet. andelen män. Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter och Tabell 6.6 De som lämnat Trygghetsstiftelsen andra arbetsgivare som omfattas av avtalet om 2015 2016 2017 omställning. Avgifterna fastställs genom centrala Kvinnor 52 % 50 % 49 % kollektivavtal. Den totala avgiften för stiftelsen Män 48 % 50 % 51 % var oförändrad 2017 och uppgick till 0,3 procent

Antal 2 955 2 569 2 843

av arbetsgivarnas lönesummor. Avgiftsintäkterna Källa: Trygghetsstiftelsen. uppgick till sammanlagt 328 miljoner kronor 2017, vilket ska jämföras med 310 miljoner kronor 2016 och 304 miljoner kronor 2015.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Majoriteten av de som 2017 lämnade Trygghets- sektorn, som kan utgöra ett komplement till stiftelsen var tidigare anställda inom universitets- medlemmarnas egen kommunikation. och högskolesektorn. Av de som hade lämnat en tillsvidareanställning fick 84,6 procent (82,4 procent av kvinnorna En strategisk kompetensförsörjning i staten och 86,9 procent av männen) 2017 ett nytt arbete eller en annan lösning på sin situation innan Konjunkturbarometern för den statliga sektorn uppsägningstidens slut kan jämföras med 81,1 procent 2016 och 73,4 procent 2015. Av de På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför personer som hade lämnat en tidsbegränsad Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätanställning fick 88 procent (87,4 procent av undersökning benämnd Konjunkturbarometern kvinnorna och 88,5 procent av männen) 2017 en för den statliga sektorn, i vilken samtliga medlösning på sin situation inom nio månader från att lemmar hos Arbetsgivarverket ingår. Av medlemderas anställning löpte ut, vilket kan jämföras marna svarade 75 procent på konjunkturbaromed 86,1 procent 2016 och 84,2 procent 2015. metern våren 2018. Dessa representerade 78 pro- Trygghetsstiftelsen har målsättningen att 75 pro- cent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medcent av de som anmälts ska ha fått en lösning på lemmar. I undersökningen hösten 2017 svarade sin situation inom de angivna tiderna. Stiftelsen 73 procent av medlemmarna, med 75 procent av nådde därmed sin målsättning för båda grup- de anställda, på enkäten. perna. Andelen medlemmar som uppgav att de hade brist på lämpliga sökanden uppgick i undersök- Nöjdheten med Trygghetsstiftelsens stöd ningen våren 2018 till 72 procent. Detta är ett av Trygghetsstiftelsens undersökningar visar på en de högsta bristtalen som noterats i statsförvalthög nöjdhet hos dem som har deltagit i de ningen. aktiviteter som stiftelsen har genomfört. År 2017 I vårens undersökning hade bristen på sökantyckte 88 procent av kvinnorna och 89 procent av den inom området it-drift, underhåll och support männen att stödet hade bidragit mycket eller ökat från 29 procent i föregående undersökning ganska mycket till att deras förutsättningar att nå till 45 procent. Inom området it-systemutvecken ny sysselsättning ökat. Stiftelsen får därmed ling och systemförvaltning hade bristen ökat från ansetts ha nått sin målsättning att minst 51 procent till 53 procent. Uppföljningen av 80 procent av de som tagit del av stödet ska vara utvecklingen i staten redovisas fr.o.m 2008 enligt nöjda. den internationella klassifikationen COFOG (Classification of the functions of the government), och syftar till att redovisa sektorns En attraktiv och föredömlig arbetsgivare uppgifter efter deras funktion eller ändamål. Bristen inom it var framför allt utbredd inom Verksamhetens behov styr kompetensförsörj- COFOG-grupperna Samhällsskydd och rättsningen i myndigheterna. Till stöd för myndig- skipning samt Socialt skydd inklusive hälso- och heterna i detta arbete finns bl.a. Arbetsgivar- sjukvård. Bristen är vidare fortsatt hög inom verkets webbplats Jobba statligt, som innehåller juridiskt utredningsarbete. en söktjänst för lediga jobb i statsförvaltningen. Under de senaste åren har cirka en tredjedel av Arbetsgivarverkets rapporter utgör samtidigt ett medlemmarna haft svårt att behålla sin personal. I viktigt kunskapsunderlag. vårens konjunkturbarometer hade andelen ökat Som en del i arbetet med att stärka statliga till cirka hälften av medlemmarna. Andelen medverksamheters attraktivitet har utvecklingen av lemmar som upplever svårigheter att behålla webbplatsen Jobba statligt fortsatt. Statliga personal hade ökat från 29 procent till 50 procent. arbetsgivares förmåga att locka rätt kompetens är Medlemmarna inom grupperna Försvar och avgörande för att de ska kunna utföra sina upp- Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård har gifter. Arbetet med att profilera staten som en haft svårast att behålla personal. Särskilt svårt att attraktiv arbetsgivare syftar till att stärka statens behålla personal är det inom området it-systemkompetensförsörjning genom att bl.a. skapa ett förvaltning och systemutveckling, men också gemensamt arbetsgivarerbjudande för den statliga inom området it-drift, underhåll och support.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Bristen på chefer med personalansvar hade är lönenormerande (se även utg.omr. 14 avminskat från 19 till 11 procent. Högst andel brist snitt 4). Lönekostnadsutvecklingen inom staten på chefer finns inom COFOG-grupperna som helhet får på sikt inte överstiga den Utbildning och Socialt skydd inklusive hälso- och konkurrensutsatta sektorn. Arbetsgivarverket, sjukvård. som sluter kollektivavtal på statens vägnar, har Andelen medlemmar som sagt upp personal tolkat detta som att staten inte ska förhandla först under det senaste halvåret hade ökat från 20 till inför en ny avtalsperiod 26 procent. Uppsägningar var vanligast inom Som underlag för uppföljningen av delmålet samma arbetsområden som tidigare, dvs. forsk- används utvecklingen av de genomsnittliga nings- och utvecklingsarbete, och i huvudsak på lönerna i olika sektorer. handläggarnivå. Inom gruppen Utbildning uppgick andelen som sagt upp personal till Diagram 6.1 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika

sektorer på arbetsmarknaden 1994 – 2017

81 procent. Index 1994 = 100 I vårens undersökning uppgav 4 procent av 240 medlemmarna att de haft omfattande pensions- 230 Primärkommunal sektor avgångar, vilket var en något lägre nivå än i den 220 Landstingskommunal föregående undersökningen, då andelen uppgick 210 sektor 200 Statlig sektor till 9 procent. En mindre andel av de som haft 190

Privat sektor

omfattande pensionsavgångar anser att kompe- 180 tensförsörjningen påverkats negativt av detta. 170 160 Denna andel hade minskat från 53 procent till 150 16 procent. Inom COFOG-gruppen Samhälls- 140 skydd och rättsskipning ansåg samtliga med- 130 120 lemmar av de som haft omfattande pensionsav- 110 gångar att verksamheten hade påverkats negativt 100 av detta. Även inom COFOG-gruppen Närings- 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Anm. Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella livsfrågor inklusive miljöskydd, bostadsförsörj- förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. ning och samhällsutveckling var denna andel hög. Källa: Statistiska centralbyrån. Av konjunkturbarometern framgår vidare att Som framgår av diagram 6.1 fortsätter löneutpersonalomsättningen 2017 var oförändrad jämvecklingen i staten att relativt väl följa utveckfört med 2016 hos två tredjedelar av medlemmarlingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämna, och att 29 procent hade en ökad personalomförande statistik från tiden efter ramanslagssättning, medan 6 procent angav att den hade minskat. reformen. Mellan 1994 och 2017 uppgick löneutveckl- En majoritet av medlemmarna har inte föringen inom den landstingskommunala sektorn till ändrat sitt övertidsuttag (den del som komp- 131,7 procent, inom den statliga sektorn till enseras i pengar) mellan 2016 och 2017. 124,4 procent, inom den privata sektorn till 117,8 procent och inom den kommunala sektorn Uppföljning av delmålen för de statliga till 104,8 procent. För tjänstemän inom den arbetsgivarna privata sektorn uppgick löneutvecklingen till 126,6 procent och för arbetare till 107,4 procent.

Nedan redovisas måluppfyllelsen för respektive delmål för de statliga arbetsgivarna. Kompletter-

Andelen kvinnor på ledande befattningar i staten

ande information lämnas i bilagan.

ska öka

Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara Som underlag för uppföljningen av delmålet att löneledande andelen kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka används i första hand statistik över andelen kvinnor respektive män med uppgift att Den svenska lönebildningsmodellen baseras på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn planera och leda myndighetens verksamhet och som har personalansvar (ledningskompetens).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Av diagram 6.2 framgår dels den totala för- Tabell 6.7 Fördelningen den 1 november 2018 av kvinnor

och män bland myndighetschefer som regeringen anställt

delningen av kvinnor och män på ledande befatt- Antal ningar 2008 – 2017, dels samma andel exklusive Kvinnor Män Totalt ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den Generaldirektörer 56 50 106 totala andelen kvinnor på ledande befattningar ökade från 42,3 procent 2016 till 42,9 procent Landshövdingar 11 10 21 2017, dvs. med 0,6 procentenheter. Vid en ex- Rektorer 1 12 19 31 kludering av anställda tillhörande ledningskom- Överintendenter 4 5 9 petens inom Försvarsmakten uppgick andelen Övriga titlar 2 17 14 31 kvinnor till 48,2 procent 2017 vilket var en ökning

Myndighetschefer totalt

3

100 98 198 4 med 0,9 procentenheter jämfört med 2016. 1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag Totalt finns nu ca 7 400 chefer som är kvinnor från lärosätets styrelse. 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, och drygt 9 800 som är män. direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc.

3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. 4 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallvylska palatset har Diagram 6.2 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift upphört som myndighet. Delegationen mot segregation, Jämställdhetsmyndigatt planera och leda myndighetens verksamhet på olika heten, Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Myndigheten för digital förvaltnivåer 2008 – 2017. Visar även fördelningen exkl. ningär nya myndigheter.

Försvarsmakten

Av diagram 6.3 framgår fördelningen av kvinnor Procent och män bland myndighetschefer som regeringen 100

Kvinnor Män Kvinnor exkl FM

anställt 2006 – 2018. 90 80 70 Diagram 6.3 Fördelningen av kvinnor och män bland 64 64 myndighetschefeer som regeringen anställt 2006 – 2018 60 65 63 62 62 61 61 58 Antal 48 57 50 47 43 44 44 44 250 41 41 42 40 38 42 43 39 225 Kvinnor Män Totalt 38 37 38 39 35 36 36 30 200 20 175 10 150 0 125 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsgivarverket. 100 75 Fördelning av kvinnor och män bland 50 myndighetschefer som regeringen anställt 25 År 2017 anställde regeringen totalt 44 myndig- 0 hetschefer, varav 20 (45 procent) var kvinnor och 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 24 (55 procent) var män. Den 1 november 2018 var andelen kvinnor bland myndighetscheferna 50,5 procent, vilket Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i var 2,3 procentenheter högre än 2017. Föränd- staten ska minska ringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen Som underlag för uppföljningen av delmålet anställer. Dessa uppgår nu till 198, dvs. samma används den partsgemensamma lönestatistiken. antal som 2017 (se tabell 6.7). Löneskillnaden mellan kvinnor och män i I underbilagan till bilagan redovisas en staten fortsätter att minska. Skillnaden har sammanställning över myndighetscheferna per minskat med drygt 11 procentenheter sedan den 1 november 2018. 2000, då den uppgick till knappt 18 procent. I

september 2017 var de statsanställda kvinnornas genomsnittslön totalt sett 6,7 procent lägre än de statsanställda männens. I diagram 6.4 redovisas löneskillnaderna 2008 – 2017 uppdelade på olika förklaringsfaktorer.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Diagram 6.4 Löneskillnader mellan kvinnor och män i bland de anställda i staten (totalt, respektive ny-

staten uppdelat på förklarinsfaktorer 2008 – 2017

anställda), bland samtliga förvärvsarbetande och i Procent befolkningen som helhet (i åldern 20 – 64 år). 18 Fram t.o.m. budgetpropositionen för 2016 16 Arbetstid inkluderade den redovisade statistiken avseende 13,7 Chefsskap andelen anställda med utländsk bakgrund inom 14 12,6 12,3 Svårighetsgrad 12 10,9 staten även Arbetsgivarverkets frivilliga med- 10,3 Arbetsinnehåll 10 9,1 lemmar. I denna proposition, liksom i budget- 8,6 Myndighet 7,8 7,6 propositionen för 2018, redovisas endast statistik 8 Utbildning m.m. för de obligatoriska medlemmarna för samtliga 6,7 6 Oförklarad del jämförelseår.

Totalt hade ca 45 800 statsanställda utländsk 4 2 bakgrund 2017. Andelen anställda med utländsk

0 bakgrund i staten fortsätter att öka och uppgick

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2017 till 18,6 procent, vilket var en ökning med

Källa: Arbetsgivarverket. 0,6 procentenheter jämfört med 2016.

Andelen anställda med utländsk bakgrund för- Den statistiska analys som Arbetsgivarverket har ändras över tid. Många av de som i dag är statsgjort utifrån den partsgemensamma lönestatianställda rekryterades när andelen med utländsk stiken visar att den genomsnittliga löneskillnaden bakgrund i befolkningen var lägre än i dag. Det är nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer därför intressant att följa andelen nyanställda med (Fi2018/02401/ESA). utländsk bakgrund inom staten, eftersom det på Löneskillnaden beror bl.a. på att fler kvinnor än sikt påverkar andelen med utländsk bakgrund män arbetar deltid, att deras arbetes svårighetsbland de statsanställda totalt sett. grad och innehåll skiljer sig åt samt på att fler män

än kvinnor är chefer. Skillnaden påverkas också av

Diagram 6.5 Andel med utländsk bakgrund i staten totalt,

att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika nyanställda, förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för

myndigheter. Det finns också skillnader när det befolkningen i arbetsför ålder 2008 – 2017

gäller utbildning, erfarenhet och i vilken region Procent

som de anställda arbetar. 30

Den löneskillnad som inte kan förklaras av den 25 mätbara information som finns tillgänglig i den

partsgemensamma lönestatistiken, den s.k. oför- 20

klarade löneskillnaden, uppgick i september 2017

till 0,4 procent, vilket var en minskning med 15

Staten totalt

0,1 procentenhet jämfört med 2016. År 2003 var

den som högst sedan mätningarna inleddes 2000 10 Nyanställda i staten

och uppgick då till 2,0 procent (se vidare utg.omr. Förvärvsarbetande 20-64

5 år 14 avsnitt 4 för en beskrivning av kvinnors och Befolkningen 20-64 år

mäns löner enligt lönestrukturstatistiken). 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsgivarverket. Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar Andelen anställda i staten med utländsk i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej, källa: Arbetsgivarverket.

Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt

bakgrund ska öka på alla nivåer

individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år, källa Arbetsgivarverket. Förvärvsarbetande 20 – 64 år, källa Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars Som underlag för uppföljningen av delmålet arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2017 avseende

används statistik avseende hur stor andel av de förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Befolkningen 20 – 64 år, källa SCB:s befolkningsstatistik. statsanställda som har utländsk bakgrund. Med

utländsk bakgrund avses i enlighet med Statistiska Som framgår av diagram 6.5 har andelen med centralbyråns definition personer som är utrikes utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten födda eller personer som är födda i Sverige och minskat marginellt med ytterligare 0,2 procentdär båda föräldrarna är utrikes födda. Av diagram enheter efter den stora ökningen 2015. Andelen 6.5 framgår andelen med utländsk bakgrund

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

uppgick 2017 till 26,0 procent. Andelen var där- Diagram 6.6 Andelen anställda med utländsk bakgrund

inom staten totalt och uppdelad per kompetenskategori och

med nästan i nivå med den totala andelen med

kön 2008 – 2017

utländsk bakgrund i befolkningen (27,5 procent 2017). Kvinnor Män Mellan 2007 och 2016 (senast jämförbara uppgifter) uppgick ökningen av andelen med utländsk bakgrund till 6,7 procentenheter bland Staten totalt Ledningskompetens de statsanställda och till 6,0 procentenheter bland 2008 Kärnkompetens samtliga förvärvsarbetande i Sverige. Diagram 6.5 Stödkompetens visar att andelen med utländsk bakgrund bland Staten totalt nyanställda i staten är högre än andelen med ut- Ledningskompetens 2009 Kärnkompetens ländsk bakgrund bland samtliga förvärvsarbe- Stödkompetens tande. Ökningen av andelen anställda med Staten totalt utländsk bakgrund har varit snabbare bland Ledningskompetens 2010 Kärnkompetens anställda i staten än bland samtliga förvärvs- Stödkompetens arbetande. Staten totalt Nedbrutet per födelseregion är 15,2 procent av Ledningskompetens de statsanställda utrikes födda och 3,4 procent 2011 Kärnkompetens Stödkompetens födda i Sverige med två föräldrar som är födda Staten totalt utrikes. Andelen anställda som är födda i något av Ledningskompetens de nordiska länderna har minskat de senaste åren, 2012 Kärnkompetens medanandelen som är födda i något av de övriga Stödkompetens Staten totalt länderna successivt ökat. Ledningskompetens 2013 Kärnkompetens Könsfördelningen Stödkompetens Av diagram 6.6 framgår att andelen kvinnor med Staten totalt Ledningskompetens utländsk bakgrund i statsförvaltningen uppgick 2014 Kärnkompetens till 19,0 procent 2017 och andelen män till Stödkompetens 18,1 procent. Det innebar en ökning med 0,7 pro- Staten totalt centenheter för kvinnor och med 0,5 procent- Ledningskompetens 2015 Kärnkompetens enheter för män jämfört med 2016. Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2016 Kärnkompetens Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2017 Kärnkompetens Stödkompetens 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. Källa: Arbetsgivarverket.

Stöd för myndigheterna Arbetsgivarverket har tagit fram en strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken som riktar sig till de statliga arbetsgivarna. Målsättningen med strategin är bl.a. att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning som stödjer en effektiv verksamhet och lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. En viktig del av strategin är ett inkluderande synsätt, som uppmärksammar vikten av att ta till vara och utveckla den kompetens som behövs för en effektiv verksamhet och ökad mångfald.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Arbetsmiljön i staten ska vara god Diagram 6.8 Anställda som har nybeviljats sjukpension

Antal, uppdelat på kön Antal, totalt 800 1200 Som underlag för uppföljningen av arbetsmiljön i Kvinnor Män Totalt staten används uppgifter om sjukfrånvaro, sjuk- 700 1000 pension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet 600 och anmälningar enligt PSA. 800 500 Sjukfrånvaron i staten 400 600 Trenden med ett ökande antal sjukskrivningar i 300 staten bröts 2017. Sjukfrånvaron uppgick till 400 4,0 procent av den ordinarie arbetstiden 2017, 200 200 vilket kan jämföras med 4,1 procent 2016. Kvin- 100 nornas sjukfrånvaro om 5,4 procent var mer än 0 0 dubbelt så hög som männens 2,5 procent. För- 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 ändringen över åren framgår av diagram 6.7. Källa: Statens tjänstepensionsverk. Jämfört med 2016 har sjukfrånvaron minskat med 0,1 procentenhet för kvinnor och med 0,2 pro- Det finns en tydlig skillnad mellan könen centenheter för män. beträffande antalet nybeviljade sjukpensioner. År 2017 beviljades 86 kvinnor och 37 män sjuk- Diagram 6.7 Sjukfrånvaro totalt och uppdelat på kön pension. Det var en minskning för både kvinnor Procent, uppdelat på kön Procent, totalt och män jämfört med 2016. 6,0 4,5 Kvinnor Män Totalt 4,0 Utvecklingen av antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet 5,0 3,5 Om en statligt anställd drabbas av personskada 4,0 3,0 som bedöms vara en arbetsskada har personen 2,5 3,0 rätt till ersättning enligt PSA. Med arbetsskada avses arbetsolycksfall, färdolycksfall, vålds- eller 2,0 2,0 1,5 misshandelsfall, smittskada eller särskild utlands- 1,0 skada. Som framgår av diagram 6.9 var antalet anmäl- 1,0 0,5 ningar enligt PSA lägre 2017 än 2016. Anmäl- 0,0 0,0 ningarna har minskat efter den ökning som 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Statskontoret. skedde 2014. Uppgifterna för 2016 har justerats i förhållande till vad som angavs i budget- Utvecklingen av antalet nybeviljade sjukpensioner propositionen för 2018. Totalt gjordes 5 089 i staten anmälningar 2017 och 5 307 anmälningar 2016. Statligt anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkrings- Diagram 6.9 Anmälningar enligt PSA balken har beroende på omfattningen rätt till en Antal sjukpension eller tillfällig sjukpension enligt det 7 000 Kvinnor Män statliga tjänstepensionsavtalet. I den följande 6 000 redovisningen inkluderar begreppet sjukpension även tillfälliga sjukpensioner. 5 000 Som framgår av diagram 6.8 skedde det en 4 000 markant minskning av antalet personer som nybeviljades sjukpension mellan 2008 och 2011. År 3 000 2012 och 2013 ökade nybeviljandet, för att åter 2 000 minska åren därefter. År 2015 – 2017 nybeviljades 244, 225 respektive 123 personer sjukpension. 1 000

0 13 14 15 16 17 Källa: Arbetsgivarverket.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Majoriteten av anmälningarna enligt PSA avser Statskontoret har i rapporten Myndigheternas män. De senaste åren har dock männens andel personalansvarsnämnder (Fi2018/03365) redosuccessivt minskat, från 60 procent 2013 till visat en studie över hur de statliga myndigheter- 57 procent 2016 och 2017. nas personalansvarsnämnder organiseras och fungerar, och vilken roll de kan ha i arbetet för en god förvaltningskultur. Grundläggande värden i statsförvaltningen och De statliga myndigheterna hanterade 326 perrollen som statstjänsteman sonalansvarsärenden 2017, vilket var 28 fler än 2016. Av diagram 6.10 framgår utvecklingen av Som underlag för uppföljningen av delmålet att antalet personalansvarsärenden 2008 – 2017. de statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvalt- Diagram 6.10 Antal personalansvarsärenden och antal

ärenden som lett till åtgärd 2008 – 2017

ningen och rollen som statstjänsteman redovisas Antal nedan de initiativ som tagits i arbetet för en god 600 förvaltningskultur i staten, samt utvecklingen av Totalt antal ärenden 550 antalet ärenden vid myndigheternas personal- 500 Varav antal ärenden som lett till åtgärd ansvarsnämnder. 450 400 En god förvaltningskultur 350 I Statskontorets uppgift att främja och samordna 300 arbetet för en god förvaltningskultur i staten ska 250 200 ledarskapets betydelse och rollen som stats- 150 tjänsteman vara i fokus. Detta avspeglar sig i de 100 seminarier och rapporter som Statskontoret 50 genomfört och publicerat. Statskontoret presen- 0 terade i december 2017 rapporten Ett stärkt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ledarskap mot korruption och andra oegentlig- Anm. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning. Svarsfrekvensen uppgick för 2008 till 97 procent, 2009 till 96 procent, 2010 till 98 procent, 2011 till 99 procent, 2012 till 98,6 heter i statsförvaltningen (Statskontoret procent, 2013 till 99 procent, 2014 till 98,6 procent, 2015 till 96,7 procent, 2016 till 97,6 procent och 2017 till 99 procent. 2017:111), med utarbetade riktlinjer för hur Källa: Arbetsgivarverket. statliga myndigheter kan arbeta för att underlätta för anställda, uppdragstagare, leverantörer eller Tabell 6.8 Personalansvarsärenden, typ av ärende och utfall

2015 – 2017

kunder som vill meddela misstankar om Antal oegentligheter. Statskontoret har vidare skapat ett statligt nätverk mot korruption. Typ av ärende Ärenden som lett till åtgärd 2015 2016 2017 Uppsägning 6 9 12 Myndigheternas personalansvarsnämnder Avskedande 27 22 20 Myndigheternas personalansvarsnämnder handlägger ärenden som rör disciplinansvar, åtals- Varning 83 105 71 anmälan, avstängning och skiljande från anställ- Löneavdrag 46 63 46 ning på grund av personliga förhållanden när det Åtalsanmälan 28 27 74 gäller statligt anställda. Avstängning 6 5 2 För statligt anställda med högre befattningar,

Totalt

1

187 230 222

t.ex. myndighetschefer, domare, åklagare, polis- 1 Diskrepansen mellan del- och totalsummorna i tabellen beror på att vissa chefer och professorer, prövas frågor om disci- ärenden lett till mer än en åtgärd. Källa: Arbetsgivarverket. plinansvar, åtalsanmälan, avstängning, läkarundersökning och avskedande av Statens ansvarsnämnd. Myndigheternas personalansvarsnämnder har viktiga funktioner när det gäller att upprätthålla allmänhetens förtroende för statlig förvaltning och tillgodose arbetstagarnas intresse av en korrekt handläggning av de enskilda ärendena.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Övriga aktuella frågor inom den statliga Uppdrag till Statskontoret om hot och våld och arbetsgivarpolitiken andra riskfaktorer Regeringen gav i Statskontorets regleringsbrev Uppdrag till myndigheterna att tillhandahålla för 2018 myndigheten i uppdrag att genomföra en praktikplatser även 2019 och 2020 analys av hur myndigheterna arbetar med att före- Regeringen gav i april 2018 flertalet myndigheter bygga och hantera hot, våld och andra riskfaki uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbets- torer. I Statskontorets rapport sökande och personer med funktionsnedsättning (Fi2018/03183/ESA) konstateras att risken för som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik trakasserier, hot och våld mot myndighetst.o.m. 2020 (Fi2018/01701/ESA och anställda är stor. Cirka 90 procent av de 165 myn- A2018/00925/A). Myndigheterna ska gemen- digheter som ingått i studien bedömer att det samt ta emot i genomsnitt minst 1 000 nyanlända finns en risk för att deras anställda utsätts för respektive kvinnor och män med funktions- trakasserier, hot eller våld i tjänsteutövningen. nedsättning per år. Medarbetare i myndigheter med många med- Statskontoret ska vid vissa angivna tidpunkter borgarkontakter är särskilt utsatta, men även redovisa hur arbetet med uppdragen fortskrider anställda i vissa av lärosätenas och länsstyrelunder den aktuella perioden. Statskontorets sernas verksamhet. Det förefaller vanligare att uppföljning den 28 maj 2018 visade att 139 myn- anställda vid myndigheter med fler än 100 årsdigheter tog emot ca 1 890 nyanlända för praktik arbetskrafter kan kan bli utsatta jämfört med under perioden 1 april 2016 – 28 februari 2018, anställda vid mindre myndigheter. varav 40 procent kvinnor och 60 procent män. Rapporten redovisar hur myndigheterna orga- Övervikten av män avspeglar deras överrep- niserar sitt arbete och vilka förebyggande åtgärder resentation bland de nyanlända. Under samma som används. Statskontoret har identifierat några period tog 114 myndigheter emot ca 800 framgångsfaktorer och goda exempel i myndigpersoner med funktionsnedsättning för praktik, heterna, men även några områden där myndigvarav 56 procent var kvinnor. heterna upplever att det finns utmaningar i arbetet med att förebygga och hantera trakasse- Moderna beredskapsjobb i staten rier, hot och våld. Myndigheterna har i sina respektive regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att fortsatt bidra till Vissa villkor för statsråd och statssekreterare regeringens satsning på moderna beredskapsjobb Efter förslag av regeringen har riksdagen beslutat i staten. Dessa jobb ska bestå av samhällsnyttiga att införa ett nytt regelverk om övergångsarbetsuppgifter som i dag inte utförs alls eller i restriktioner för personer som är eller har varit otillräcklig omfattning, men som behöver göras. statsråd eller statssekreterare, och som avser att Avsikten är att reformen ska sysselsätta minst börja ett nytt uppdrag eller en ny anställning i 5 000 personer 2020. År 2017 nåddes ett delmål annan än statlig verksamhet eller etablera näringsom 500 personer. År 2018 bör reformen omfatta verksamhet (prop. 2017/18:162, bet. minst 2 000 personer. Myndigheterna ska efter- 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305). sträva att anställa personer som står långt från Det nya regelverket trädde i kraft den 1 juli arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att 2018 och innebär att f.d. statsråd och statsutföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. sekreterare ska anmäla nya uppdrag till Nämnden Regeringen gav den 23 februari 2017 Stats- för prövning av statsråds och statssekreterares kontoret i uppdrag att följa reformen med övergångsrestriktioner. En övergångsrestriktion moderna beredskapsjobb. Av Statskontorets kan meddelas om det finns en risk för att en redovisning den 1 juni 2018 framgår att 1 472 per- övergång innebär ekonomisk skada för staten, soner fram t.o.m. den 31 mars 2018 fått moderna otillbörlig fördel för någon enskild eller att beredskapsjobb vid 133 myndigheter, Av dessa allmänhetens förtroende för staten skadas. Riksvar 43 procent kvinnor och 57 procent män. dagen har även beslutat om en ändring av den s.k. Statistik från Arbetsförmedlingen visar att statsrådsarvodeslagen, med innebörden att ett drygt 2 400 personer hade ett pågående beslut om statsråd som är föräldraledig ska få sitt arvode modernt beredskapsjobb i slutet av augusti 2018. reducerat på samma sätt som övriga anställda i Av dessa var 33 procent kvinnor och 67 procent Regeringskansliet. Därmed tydliggörs att även män. statsråd kan vara föräldralediga. Det är dock alltid

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

alltid statsministern som avgör omfattningen på Kompletterande information föräldraledigheten. De aktuella nämnderna på det arbetsgivar- Uppropet #allmänhandling politiska området är Offentliga sektorns särskilda Den 26 januari 2018 överlämnades uppropet nämnd, Statens ansvarsnämnd och Statens #allmänhandling för myndighets- och offentlig- tjänstepensions- och grupplivnämnd inklusive anställda med 1 258 underskrifter till civil- Skiljenämnden för grupplivfrågor. ministern (Fi2018/00401/ESA). Gruppen Enligt avtalet om statens tjänstegruppliv- #allmänhandling, med 4 800 medlemmar, har försäkring (TGL-S) ska tvister rörande frågor i enligt uppropet samlat flera vittnesmål om sexism avtalet avgöras genom skiljedom av en skiljeinom den offentliga sektorn, från förr och nu. nämnd. Skiljenämnden för grupplivfrågor bildas Regeringen har gett Diskrimineringsombuds- enligt avtalet av ledamöterna i Statens tjänstemannen och Arbetsmiljöverket i uppdrag att till- pensions- och grupplivnämnd. sammans ta fram en gemensam digital plattform för information med stöd till arbetsgivare för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier i Regeringens överväganden arbetslivet. Arbetsmiljöverkets anslag och statsbidraget till den regionala skyddsombudsverk- Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:4

Arbetsgivarpolitiska frågor

samheten har tillfälligt förstärkts efter förslag i Tusental kronor propositionen Vårändringsbudget 2018 (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2019 2020 2021 2017/18:435), se även utg.omr. 13 och 14. Anvisat 2018

1

2 443 2 443 2 443

Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra 6.4 Budgetförslag anslag

Övrigt

6.4.1 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Förslag/beräknat anslag 2 443 2 443 2 443

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Tabell 6.9 Anslagsutveckling 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Tusental kronor Anslags- Regeringen föreslår att 2 443 000 kronor anvisas 2017 Utfall 1 368 sparande 1 075 under anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor för Utgifts- 2018 Anslag 2 443 1 prognos 1 482 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 2019 Förslag 2 443 2 443 000 kronor respektive 2 443 000 kronor.

2020 Beräknat 2 443 2021 Beräknat 2 443 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statliga arbetsgivarfrågor som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter avseende vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

6.4.2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. – förordningen (SAVFS 1990:3 A 1) om utbetalning av personskadeersättning.

Tabell 6.11 Anslagsutveckling 1:5 Statliga tjäntepensioner

m.m.

Tusental kronor

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Anslags- 2017 Utfall 12 640 892 sparande -121 482 Utgifts- Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet SPV 2018 Anslag 13 227 000 1 prognos 12 997 000 Tusental kronor 2019 Förslag 13 651 000 Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt- 2020 Beräknat 14 158 000 kostnader 2021 Beräknat 14 802 000 Utfall 2017 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. (varav tjänsteexport) 288 359 -294 629 -6 270 Prognos 2018 (varav tjänsteexport) 287 450 -288 869 -1 419

Ändamål

Budget 2019 (varav tjänsteexport) 298 640 -294 752 3 888 Anslaget får användas för utgifter för statliga Källa: Statens tjänstepensionsverk. tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivörmåner och personskadeersättningar SPV disponerar för administrationskostnader det samt liknande förmåner som följer av anställ- belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsningar med statliga villkor. Därtill får anslaget avgifter som anges i myndighetens regleringsanvändas för utgifter för räntor avseende sådana brev. För 2018 uppgår detta belopp till förmåner. 189 600 000 kronor. Därutöver fastställer rege- Vidare får anslaget användas för utgifter för ringen årligen de administrationsavgifter som de löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild s.k. självförsäkrarna, dvs. de myndigheter m.fl. löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen som skuldför sina pensionsåtaganden i respektive (1991:687) om särskild löneskatt på pensions- balansräkning, ska betala till SPV. För 2017 kostnader samt för premieskatt enligt lagen uppgick dessa avgifter till sammanlagt ca (1990:1427) om särskild premieskatt för grupp- 4 000 000 kronor. livförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt social- Regeringens överväganden avgiftslagen (2000:980). Anslaget får dessutom användas för förvalt- Tabell 6.13 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för ningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk för

1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

biträde vid handläggningen av pensionsärenden Tusental kronor avseende lärare m.fl. som överförts från statligt 2019 2020 2021 reglerade anställningar genom riksdagens beslut Anvisat 2018

1

13 227 000 13 227 000 13 227 000

om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. Förändring till följd av:

Beslut Övriga makroekonomiska Kompletterande information förutsättningar 261 000 534 000 880 000 Volymer 163 000 397 000 695 000 Följande förordningar reglerar utbetalningar från Överföring till/från andra anslaget: anslag – förordningen (1991:704) om fastställande av Övrigt särskild löneskatt på statens pensions- Förslag/beräknat anslag 13 651 000 14 158 000 14 802 000 kostnader, Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 1 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. – förordningen (2002:869) om utbetalning av statliga tjänstepensions- och gruppliv- Anslaget används för utbetalningar av statliga förmåner, och tjänstepensionsförmåner, premiebefrielseför-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

måner, grupplivförmåner, personskadeersätt- uppgår till högst 100 000 000 kronor för att ningar samt räntor och skatter på dessa förmåner. tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av En stor del av de utbetalningar som belastar likviditet i pensionshanteringen. anslaget är hänförliga till redan beviljade för- År 2017 utnyttjades ca 95 900 000 kronor av måner. krediten. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget Tabell 6.14 Beviljad respektive utnyttjad kredit av SPV sammantaget ökas med 424 000 000 kronor Tusental kronor jämfört med den ursprungligen beslutade 2015 2016 2017 budgeten för 2018. Total beviljad kredit 100 000 100 000 100 000 Anslaget är regelstyrt och har omräknats efter Totalt utnyttjad kredit 51 163 43 529 95 889 ändrade antaganden om den makroekonomiska Källa: Statens tjänstepensionsverk. utvecklingen och volymer. I posten Övriga makroekonomiska förut- Regeringen bör bemyndigas att för 2019 besluta sättningar i tabell 6.13 ingår bl.a. effekten av att om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive vissa förmåner som belastar anslaget årligen tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst indexeras med prisbasbeloppets förändring. 100 000 000 kronor för att tillgodose SPV:s I posten Volymer avspeglas antalet förmåner behov av likviditet i samband med pensionssom nybeviljas under budgetperioden och stor- hanteringen, dvs. hanteringen av premiebestämda leken på dessa förmåner. pensioner och pensionsutbetalningar för upp- Regeringen föreslår att 13 651 000 000 kronor dragsgivares räkning. anvisas under anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 14 158 000 000 kronor respektive 14 802 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen.

Skälen för regeringens förslag: SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen, där väsentliga penningflöden hanteras. Myndigheten hanterar även flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Enbart det senare flödet omsätter nästan 400 000 000 kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på nästan 90 000 000 kronor. Regeringen bedömer därför att SPV även fortsättningsvis har ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret under 2019. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel föreslås att krediten i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

7 Offentlig upphandling

7.1 Omfattning

– en offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar, Området offentlig upphandling omfattar flera – en miljömässigt ansvarsfull offentlig upplagar som syftar till att upphandlande myndighandling, och heter och enheter ska göra effektiva offentliga inköp. Reglerna säkerställer sunda och rättssäkra – en offentlig upphandling som bidrar till ett konkurrensförhållanden. Dessutom utgör regel- socialt hållbart samhälle. verken ramar för hur offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för att uppnå olika samhälleliga hänsyn. Upphandlingsmyndigheten (UHM) är regeringens expertmyndighet på 7.3 Resultatredovisning området och ska bl.a. ge råd och stöd om offentlig upphandling. Konkurrensverket (KKV) är ansva- 7.3.1 Resultatindikatorer och andra rig tillsynsmyndighet för lagstiftningen. bedömningsgrunder

Följande resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder används vid resultatbedömningen:

7.2 Mål för offentlig upphandling

– tillgång till UHM:s stöd, – leverantörers benägenhet att delta i offent- Regeringens tidigare beslutade mål är att den liga upphandlingar (genomsnittligt antal offentliga upphandlingen ska vara effektiv, rättsanbudsgivare per upphandling), säker och ta tillvara konkurrensen på marknaden, samtidigt som innovativa lösningar främjas samt – antalet överprövade upphandlingar (antalet miljöhänsyn och social hänsyn beaktas. På så sätt inkomna ansökningar om överprövning vid bidrar den offentliga upphandlingen till en väl upphandling till förvaltningsrätt), och fungerande samhällsservice till nytta för med- – andel ställda miljökrav i samband med uppborgarna och näringslivets utveckling, samtidigt handlingar hos myndigheterna. som skattemedel används på bästa sätt. Utifrån det övergripande målet har regeringen Regeringens indikatorer utgår från den nationella i den nationella upphandlingsstrategin (Fi upphandlingsstrategins inriktningsmål. Det 2016:8) fastställt sju inriktningsmål: första inriktningsmålet, en offentlig upphandling – en offentlig upphandling som ett strategiskt som ett strategiskt verktyg för en god affär, är det verktyg för en god affär, övergripande målet. Övriga sex inriktningsmål används för att uppnå detta. – effektiva offentliga inköp, – en mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens, – en rättssäker offentlig upphandling,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

7.3.2 Resultat samtal i myndighetens frågeservice med 19 procent jämfört med föregående år. Under 2018 har Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för UHM även fått i uppdrag att bygga upp en en god affär vägledningsfunktion för kommuner och landsting rörande statsstödsfrågor, hitintills med Arbetet inriktning mot bostadsförsörjning och bostadsmed att reformera den offentliga upphandlingen marknaden (se utg.omr. 24 avsnitt 3). har fortsatt. Regeringen och ansvariga År 2017 genomförde UHM ett antal insatser myndigheter vidtog 2017 åtgärder för att stärka för att informera om den nya upphandlingsden strategiska betydelsen av offentlig upphand- lagstiftningen. ling. De elva statliga myndigheter som i 2017 års regleringsbrev fick i uppdrag att redovisa hur En mångfald av leverantörer och en väl myndigheten verkat för ett strategiskt inköp har fungerande konkurrens inkommit med sina redovisningar. Sammanfatt- Viktiga framgångsfaktorer för att fler leveranningsvis visar årsredovisningarna från de aktuella törer ska kunna delta i upphandlingar är fungemyndigheterna att dessa ser offentlig upp- rande tillsyn och ett brett upphandlingsstöd. handling som en viktig del av sin verksamhet och UHM förde 2017 dialoger med branschorgaatt de med utgångspunkt i den nationella upp- nisationer om hur mindre företag kan samverka handlingsstrategin vidtagit konkreta åtgärder för med varandra. Myndigheten genomförde vidare att upphandlingen ska bli ett strategiskt verktyg. seminarier tillsammans med branschorganisa- Mot bakgrund av den kritik som riktats mot tioner, t.ex. med Svenskt Näringsliv om funkbestämmelserna om upphandlingar under EU:s tionskrav och med Teknikföretagen om innovatröskelvärden gav regeringen en särskild utredare tion och it. i uppdrag att göra en översyn av dessa bestäm- Ett sätt att mäta konkurrensen på marknader melser och föreslå ett enklare och flexiblare för offentlig upphandling är att följa det genomregelverk. Utredaren skulle också överväga vilka snittliga antalet anbudsgivare per upphandling, åtgärder som kan vidtas för att minska antalet eftersom detta visar på aktörernas intresse att överprövningsmål. Utredaren har i sitt betänk- delta i offentliga upphandlingar. Antalet anbud ande (SOU 2018:44) föreslagit nya bestämmelser per upphandling har minskat de senaste åren. i upphandlingslagarna som syftar till att ge ramar

Tabell 7.1 Genomsnittligt antal anbudsgivare per

för de upphandlande myndigheternas och enhet-

upphandling

ernas handlingsutrymme samt nödvändigt skydd 2013 – 2017 för leverantörerna. Utredaren föreslår även att det införs en avgift i överprövningsmål i förvaltnings- 2013 4,7 rätterna och att förvaltningsdomstolarna i dessa mål ska kunna ålägga den förlorande parten att 2014 4,6 betala motpartens rättegångskostnader. 2015 4,4 2016 4,3 Effektiva offentliga inköp 2017 4,1 År 2017 remitterades departementspromemorian Källor: Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten. Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) med förslag om hur statistik om offentlig En rättssäker offentlig upphandling upphandling ska tas fram. En väl fungerande offentlig upphandling bygger Genom UHM:s stöd och vägledning har de på att såväl leverantörer som medborgare har tillupphandlande myndigheterna fått förutsätt- tro till att den är rättssäker. Ett sätt att mäta tillningar för ett effektivare och mer strategiskt tron till en fungerande och rättssäker upphandinköpsförfarande. År 2017 uppgick antalet sidvis- lingsmarknad kan vara att utgå från antalet överningar i myndighetens frågeportal till prövade upphandlingar, även om detta inte ger en 133 108 stycken, vilket ska jämföras med fullständig beskrivning (se tabell 7.2). 11 695 stycken under perioden september – Det har tidigare saknats en samlad bild av överdecember 2016 (portalen öppnade 1 september prövade upphandlingar. UHM har på regeringens 2016). Samtidigt ökade antalet besvarade telefon- uppdrag kartlagt och analyserat överprövningsmål avseende upphandling (Fi2017/02676/OU),

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

vilket har gett ett värdefullt underlag för det fort- 2017 att de hade ställt miljökrav vid någon av sina satta arbetet med att stärka överprövningspro- upphandlingar. Myndigheterna ställde 2017 cesserna. miljökrav i upphandlingar motsvarande ca Målet med KKV:s tillsynsarbete på området är 74 procent av det totala upphandlingsvärdet. Det att, genom en aktiv, tydlig och transparent tillsyn, var en minskning med 2 procentenheter jämfört bidra till effektiva och korrekta upphandlingar. med 2016. För att öka regelefterlevnaden genomförde KKV UHM:s verksamhet med att förvalta och 2017 flera informationsinsatser på upphandlings- utveckla upphandlingskriterier är central för att området. Bland annat genomförde myndigheten utveckla en miljömässigt hållbar offentlig uppen informationsturné, under vilken den besökte handling. Antalet nedladdningar av kriteriedokukommuner och upphandlande myndigheter runt- ment från databasen ökade 2017, vilket tyder på om i landet. en ökad efterfrågan. De hållbarhetskriterier som Majoriteten av de tillsynsbeslut som KKV avser upphandling av kött står för flest nedladdfattade 2017 avsåg otillåtna direktupphandlingar. ningar.

Tabell 7.2 Antalet inkomna ansökningar om överprövning Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt

vid upphandling till förvaltningsrätt

hållbart samhälle 2013 – 2017 För att säkerställa att statliga myndigheter aktivt verkar för goda arbets- och anställningsvillkor vid sina upphandlingar gavs samtliga statliga myndig- 2013 3 201 2014 3 508 heter vars upphandlingar överstiger gällande 2015 2 973 tröskelvärden i 2018 års regleringsbrev i uppdrag 2016 4 190 att redovisa hur myndigheten arbetat med att uppfylla de nya kraven i lagen 2016:1145 om

2017 3 279

Källor: Domstolsverket och Konkurrensverket. offentlig upphandling (LOU) på kollektivavtalsenliga villkor, som trädde i kraft den 1 juni Anm. Tabellen avser antalet ansökningar om överprövning i förvaltningsrätt, inte antalet överprövade upphandlingar. 2017. Under 2017 byggde UHM upp en verksamhet med syfte att kunna ge stöd avseende de En offentlig upphandling som främjar nya bestämmelserna, såsom en metod för riskinnovationer och alternativa lösningar analyser (s.k. behövlighetsbedömningar). Vidare Innovationsupphandling innebär att främja nya har stöd för att säkerställa goda arbetsrättsliga lösningar i samband med offentlig upphandling. villkor tagits fram för ett antal branscher och UHM:s insatser för ökad innovationsupphandtjänster, exempelvis städtjänster. ling fokuserade 2017 på erfarenhetsutbyte genom UHM har även arbetat med att stimulera workshops och seminarier i syfte att bredda upphandlande myndigheter och enheter att synen på och öka kompetensen om innovationsanvända sig av sysselsättningskrav i sina upphandupphandling. lingar. Målsättningen är att fler kvinnor och män UHM har 2018 lämnat förslag till hur uppsom i dag har svårt att komma in på arbetshandling av innovationer baserade på spetstekmarknaden, särskilt nyanlända, ska erbjudas en niker och avancerade systemlösningar kan främanställning eller praktikplats inom ramen för jas (se vidare utg.omr. 20 avsnitt 3.5.1). offentligt upphandlade kontrakt. Detta arbete En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling inleddes hösten 2017 och fortsatte även under 2018. UHM slutförde 2017 ett arbete med att följa upp hur hållbarhetskriterier används i offentlig upp- Efter förslag i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom handling. Totalt analyserades 582 upphandlingsvälfärden har riksdagen beslutat om ändringar i dokument för 30 utvalda produktgrupper. Av de bl.a. LOU avseende upphandling av vissa sociala analyserade upphandlingsdokumenten innehöll tjänster och andra särskilda tjänster (s.k. välfärds- 90 procent någon form av miljökriterium, antjänster) vars värde understiger EU:s tröskeltingen UHM:s kriterier eller av upphandlande myndighet framtagna kriterier. Enligt Natur- värden (prop. 2017/18:158, bet. 2017/18FiU43, rskr. 2017/18:356). Ändringarna träder i kraft den vårdsverkets årliga redovisning om miljöledning i 1 januari 2019. För sådana upphandlingar staten redovisade 97 procent (176 stycken) av de kommer endast ett fåtal regler i LOU att gälla, myndigheter som genomförde upphandlingar

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

bl.a. om annonsering, information till leveran- Regeringens överväganden törerna och dokumentation samt rättsmedel. Ändringarna bedöms kunna bidra till att fler

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:17 Upphandlingsmyndigheten

idéburna aktörer kan konkurrera om offentliga Tusental kronor kontrakt. 2019 2020 2021

1

Anvisat 2018 94 036 94 036 94 036

Förändring till följd av: 7.4 Budgetförslag Pris- och löneomräkning 938 2 265 3 447 2 Beslut -2 048 -2 073

7.4.1 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Överföring till/från andra anslag

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Övrigt

1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor Förslag/beräknat anslag 94 974 94 253 95 410 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Anslags- 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 2017 Utfall 75 910 sparande 11 263 budget. Utgifts- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2018 Anslag 91 536 1 prognos 88 920 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är 2019 Förslag 94 974 preliminär.

2020 Beräknat 94 253 2 2021 Beräknat 95 410 3 De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 92 954 tkr i 2019 års prisnivå. 938 000 kronor jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2018. 3 Motsvarar 92 954 tkr i 2019 års prisnivå. Regeringen föreslår att 94 974 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Upphandlingsmyndig-

Ändamål

heten för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 94 253 000 kronor respektive Anslaget får användas för Upphandlingsmyndig- 95 410 000 kronor. hetens förvaltningsutgifter.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

8 Statistik

8.1 Omfattning 8.3 Resultatredovisning

Området omfattar Statistiska centralbyråns 8.3.1 Resultatindikatorer och andra (SCB) verksamhet, som utgörs av utveckling, bedömningsgrunder produktion, spridning och samordning av statistik. SCB ansvarar för att producera dels officiell Målet att producera statistik av god kvalitet mäts statistik inom flera områden, t.ex. arbetsmark- bl.a. genom punktlighet i publicering, nöjdkundnadsstatistik och nationalräkenskaperna, dels index och allmänhetens förtroende. Tillgängligannan statlig statistik inom främst utbildnings- het till statistiken mäts bl.a. genom antal tabeller i och socialområdet. På uppdrag producerar mynd- och uttag från SCB:s statistikdatabas på myndigigheten även statistik åt andra statistikansvariga hetens webbplats (SSD) samt antal besök på myndigheter och övriga beställare. webbplatsen. Kostnaderna för uppgiftslämnandet SCB:s internationella statistiksamarbete är mäts genom uppgiftslämnarnas totala kostnader omfattande och påverkar i stor utsträckning myn- och kostnadsförändringen jämfört med föredighetens verksamhet och utvecklingen av den gående år. Effektiviteten i statistikproduktionen officiella statistiken. Arbetet består framför allt av mäts genom produktivitetsförändringen. det samarbete som bedrivs inom ramen för det europeiska statistiksystemet. Den officiella statistiken regleras till stor del av EU:s rättsakter. Detta gäller bl.a. jordbruksstatistiken, den ekonomiska statistiken och arbetsmarknadsstatistiken.

8.2 Mål för statistikområdet

Målet för verksamheten är att producera statistik av god kvalitet som är tillgänglig för användarna. Kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska och statistikproduktionen ska vara effektiv.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 8.1 Resultatindikationer av uppdragsverksamhetens intäkter. Övriga kun- 2015 2016 2017 der utgörs av andra delar av den offentliga sektorn Statistikdatabasen och den privata sektorn. SCB har inom sin - antal tabeller 3 548 3 794 3 926 anslagsfinansierade verksamhet fortsatt arbetet - antal uttag (1000-tal) 1 092 1 174 1 265 med att utveckla en processorienterad statistik- Webbplatsen produktion och har etablerat en mer samordnad - antalet besök (1000-tal) 1 8 688 6 332 8 654 och övergripande process för förbättringar vad Punktlighet i publiceringen gäller styrning, prioriteringar, kostnadskontroll (%) 98 98 99 och resultatfokus. Nöjdkundindex i uppdrags- År 2017 producerade SCB inom ramen för sin verksamheten - Leveransenkäten 6,0 6,2 6,3 uppdragsverksamhet statistik i en något minskad (7-gradig skala) omfattning jämfört med föregående år. Syftet - NöjdKundIndex med uppdragsverksamheten är att utnyttja det 2 (10-gradig skala) 8,0 statistiska materialet och den statistiska kompetensen inom myndigheten för att tillgodose an- Allmänhetens förtroende (mycket eller ganska stort vändarnas behov. förtroende) (%) 3 - - 43 Kostnad för

Tabell 8.2 Intäkter, kostnader och registerutdrag

uppgiftslämnandet 451 404 387 2015 2016 2017 Uppgiftslämnarnas kostnader Totala intäkter (mnkr) 1 081 1 121 1 084 (förändring jämfört med föregående år i mnkr) 4 -36 -11 -13 varav - anslagsintäkter 560 596 566 Produktivitetsförändring (%) 2,0 -1,3 5 8,8 - avgiftsintäkter och övr. ersättn. 521 525 518 1 Innehållsmässiga och tekniska förändringar medför att jämförelser över åren är svåra att göra. Andel av avgiftsintäkter avs. 2 Nöjdkundindex är en webbenkät riktad till ett antal kunder och genomförs officiell statistik från andra vartannat år. 3 statistikansvariga myndigh. (%) 25 25 25 Ny undersökning vilket medför att jämförbara värden saknas för 2015 – 2016. 4 Förändringen är beräknad på en justerad uppgift för föregående år för jämför- Totala kostnader (mnkr) 1 079 1 130 1 102 barhet. 5 Reviderad uppgift. Antal registeruttag enligt personuppgiftslagen (PUL) 77 89 86

8.3.2 Resultat Av de totala avgiftsintäkterna 2017 kom 34 procent från uppdrag som SCB utfört åt andra sta- Löpande statistikproduktion tistikansvariga myndigheter, vilket var samma andel som föregående år. En fjärdedel av dessa upp- SCB har till uppgift att samordna Sveriges offici- drag avsåg produktion av officiell statistik och tre ella statistik. År 2017 ansvarade 28 myndigheter fjärdedelar utrednings- och utvecklingsuppdrag. för att producera officiell statistik. Den officiella De totala kostnaderna för SCB:s verksamhet statistiken är indelad i 22 ämnesområden, uppgick 2017 till 1 102 miljoner kronor, vilket 108 statistikområden och 359 statistikprodukter. jämfört med 2016 var en minskning med 28 mil- Av dessa regleras 137 statistikprodukter av EU- joner kronor (se tabell 8.2). Minskningen förförordningar, främst inom området jordbruk och klaras främst av dels lägre kostnader för personal utbildning. på grund av ett minskat antal anställda, dels att SCB är den största av de statistikansvariga övriga driftskostnader hölls nere. myndigheterna. År 2017 ansvarade myndigheten Andelen statistikprodukter som publicerades för 118 av de 359 produkter som avsåg officiell enligt fastställd tidsplan uppgick till 99 procent statistik. 2017, vilket var i nivå med 2016 års resultat (se Av SCB:s verksamhet 2017 finansierades tabell 8.1). Det var ingen nämnvärd skillnad i 53 procent av anslag och 47 procent av avgifter punktlighet mellan månads-, kvartals- och årsfrån främst uppdragsfinansierad statistikproduk- publiceringarna. Inga korrigeringar av fel i publition. Uppdragen omfattar framställning av cerad statistik som bedömdes som allvarliga officiell statistik, statistisk bearbetning av data, gjordes 2017 och antalet interna felrapporter var statistiska undersökningar och tjänsteexport. lägreän 2016. Statliga myndigheter utgör den största kund- I SCB:s uppdrag ingår att minska och underkategorin och står för något mer än tre fjärdedelar lätta uppgiftslämnandet så att kostnaderna för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

dem som lämnar uppgifter till statistiken blir informationen som finns på myndighetens webblägre. Underlaget för kostnadsberäkningen för plats är avgiftsfri. År 2017 uppmättes 8,6 miljoner uppgiftslämnandet utgörs av SCB:s anslags- besök på webbplatsen (se tabell 8.1). Innehållsfinansierade statistik och officiell statistik som mässiga och tekniska förändringar medför att produceras på uppdrag av andra myndigheter. jämförelser över åren är svåra att göra. År 2017 Varje år räknas en ny bas för jämförelse, då olika besvarade SCB:s centrala statistikservice närmare undersökningar genomförs varje år. För 2017 13 200 förfrågningar om statistik per telefon och beräknas den totala kostnaden för uppgifts- 5 100 förfrågningar per e-post. De vanligaste lämnandet ha uppgått till 387 miljoner kronor, frågorna gällde befolknings- och arbetsvarav 319 miljoner kronor avsåg kostnader för marknadsstatistik. I syfte att nå fler målgrupper företag och organisationer, 2 miljoner kronor och öka kännedomen om myndigheten är SCB kostnader för myndigheter och 66 miljoner även aktiv på plattformar för sociala nätverk. I kronor kostnaden för kommuner och landsting. dessa forum besvarar SCB frågor, samt publicerar Den totala kostnaden minskade därmed med information om ny statistik och nyheter om 13 miljoner kronor eller 3,3 procent jämfört med myndighetens aktiviteter. En av de viktigaste 2016. Minskningen var främst hänförlig till kanalerna för SCB att sprida och kommunicera företag och organisationer. statistik är SSD. Antalet uttag av statistik- Den huvudsakliga förklaringen till att kostna- uppgifter från SSD ökade med drygt 7 procent derna för uppgiftslämnandet har minskat är att di- 2017 (se tabell 8.1). Totalt gjordes 1,3 miljoner gitala lösningar har införts, t.ex. webbinsamling uttag 2017. Antalet tabeller i databasen ökade från av uppgifter och ökade möjligheter att lämna filer 3 794 stycken 2016 till 3 926 stycken 2017. Av som kan genereras av företagens egna administra- dessa tabeller hade SCB statistikansvar för knappt tiva system. Även förtydligande av enkäter och 90 procent. Andelen tabeller som finns tillgänginstruktioner till uppgiftslämnarna har bidragit liga på engelska ökade 2017 med 2 procentpositivt. enheter till 53 procent av tabellerna. År 2017 deltog SCB i arbetet med att samordna Möjligheten att hämta statistik ur Statistikfinansiella begrepp mellan myndigheter för digital databasen maskin-till-maskin genom API-anrop ingivning av finansiell information om årsredo- (Application Programing Interface) infördes visningar m.m. (N2016/04957/SUN). Arbetet 2014. Funktionen används både av externa använbestår av en systematisering och klassificering av dare, för att t.ex. bygga applikationer, och internt termer i tillämplig redovisningslagstiftning och av SCB. Sedan införandet har antalet API-anrop god redovisningssed (taxonomier) som syftar till ökat stadigt och 2017 uppgick antalet till närmare att finansiell information ska kunna lämnas 10 miljoner, vilket var en ökning med 32 procent elektroniskt. Arbetet avseende årsredovisningar sedan 2016 och 67 procent sedan 2015. för mindre aktiebolag har slutförts, samtidigt som SCB arbetar löpande med att utveckla sin motsvarande arbete avseende årsredovisningar webbplats så att den ska kunna läsas på olika för större aktiebolag har påbörjats sorters datorer, läsplattor och smarta telefoner. (N2018/02033/FF). Detta samordningsarbete är Myndigheten medverkade 2017 även som meden viktig grund för att möjliggöra dels en effektiv arrangör av ett s.k. hackaton som syftade till att hantering hos företagen, dels en framtida utveckla webbtjänster och applikationer för ökad återanvändning av årsredovisningsuppgifter i stor tillgänglighet av SCB:s öppna data i SSD genom omfattning. När årsredovisningar finns i ett gränssnitt som finns tillgängliga för alla andigitalt och strukturerat format minskar SCB:s vändare. behov av att direktinsamla denna typ av informa- SCB handlägger årligen ca 500 mikrodatation för statistikändamål. utlämnanden för forsknings- och statistikända- SCB samråder med näringslivets regelnämnd, mål. De flesta utlämnanden avser forskningsända- Sveriges Kommuner och Landsting och Regel- mål och sker främst till forskare vid universitet rådet inför såväl framtagande av ny statistik som och högskolor. förändringar av befintlig statistikframställning År 2017 vidtogs flera åtgärder för att öka tillsom kan påverka uppgiftslämnarna. gängligheten till de uppgifter som används för Enligt SCB:s regleringsbrev ska statistiken gö- forskningsändamål. Bland annat centraliserades ras mer tillgänglig och användbar. Tillgången till handläggningen inom SCB för att korta väntetiderna och säkerställa en enhetlig och effektiv

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

hantering. Även prissättningen av uppdragen har uktivitetsnivån för 2017 (se tabell 8.1). Prosetts över, vilket har resulterat i en bättre transpa- duktiviteten kan även variera mellan enskilda år rens och att priserna för mikrodatauppdragen till följd av kalendereffekter och andra tillfälliga kunnat reduceras. orsaker, och bör därför främst följas genom en År 2017 arrangerades en konferens för regis- jämförelse av utvecklingen under en längre terforskning, Forskardagen. SCB arrangerade period. konferensen tillsammans med Vetenskapsrådet, Riksarkivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. SCB genomförde vi- Samordning och kvalitetsuppföljning av dare aktiviteter med användare av det system som officiell statistik används för att leverera mikrodata (MONA) i syfte att kunna vidareutveckla systemet. År 2016 fick SCB ett förtydligat ansvar för att För att ytterligare stärka dialogen med använ- samordna systemet för den officiella statistiken. darna inom forskningen har SCB beslutat att in- En viktig del av samordningen av den officiella rätta två nya användarråd, med fokus på forsk- statistiken utgörs av aktiviteter för kompetensutningens behov. veckling, erfarenhetsutbyte och samordning År 2017 kompletterades Sverige i siffror, mellan de 28 statistikansvariga myndigheterna. SCB:s satsning på att presentera statistik för unga År 2017 hölls bl.a. en konferens om officiell statioch ovana statistikanvändare, med en ny lärar- stik och öppna data. SCB tillgängliggjorde 2017 handledning med fokus på Agenda 2030. Stora ytterligare it-verktyg för att möjliggöra för andra delar av webbplatsen har även gjorts mer tillgäng- statistikansvariga myndigheter att använda dem i lig för de som använder mobil eller läsplatta. sin statistikproduktion. Kundnöjdheten för SCB:s uppdragsverksam- En uppföljning av kvaliteten i den officiella stahet uppgick 2017 till 6,3 på en sjugradig skala, tistiken 2017 visar att samtliga statistikansvariga vilket var en ökning med 0,2 i jämförelse med de myndigheter arbetar med kvalitet utifrån senaste två åren (se tabell 8.1). Uppgifterna grun- riktlinjerna för europeisk statistik (European dar sig på en enkät som vänder sig till uppdrags- Statistics Code of Practice) och har en god kunder som köper statistik för mer än 10 000 kro- medvetenhet om de särskilda krav som ställs på nor. officiell statistik. Sedan 2016 har SCB valt att delta i och använda den årliga förtroendeundersökningen som genomförs av SOM-institutet, som är en oberoende Löpande kvalitetsarbete inom SCB forskningsorganisation under Göteborgs universitet. Resultatet för SCB visar att 43 procent av de SCB är certifierad enligt den internationella stantillfrågade hade stort eller mycket stort för- darden ISO 20252:2012 för marknad, opinion troende för SCB. Förtroendet för SCB kan uti- och samhällsundersökningar. År 2017 genomfrån undersökningens resultat bedömas som fördes en extern uppföljningsrevision som ger relativt högt, också i förhållande till andra myndigheten en fortsatt certifiering. Vidare gemyndigheter och samhällsinstitutioner som del- nomfördes en årlig utvärdering av kvaliteten i nio tar i undersökningen. av de viktigaste undersökningarna med stöd av en Produktiviteten inom SCB ska enligt myndig- extern expertgrupp. Utvärderingen visade på en hetens regleringsbrev öka med i genomsnitt positiv utveckling för sju av de granskade under- 3 procent per år. Under den senaste femårs- sökningarna. perioden har ökningen i genomsnitt uppgått till En av de centrala utmaningarna för SCB är att 3,3 procent per år. Totalproduktiviteten ökade upprätthålla svarsnivåerna i individ- och hushållsmed 8,8 procent 2017. Endast förändringen i undersökningar. Svarsnivåerna har stabiliserats produktionsvolymen, och således inte föränd- under de senaste åren och ökningstakten för bortringar i kvalitet och utvecklingsarbete, beaktas i fallet i viktiga undersökningar har bromsat in. dessa beräkningar. Myndigheten har bl.a. genomfört besparingsåtgärder och reducerat utvecklingsprojekt för att sänka kostnaderna inom olika verksamheter. Dessa åtgärder påverkade prod-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Jämställdhetsstatistik SCB levererade 2017 för första gången statistik om energiräkenskaper och miljöskyddskostnads- SCB publicerade 2017 jämställdhetsstatistik i den räkenskaper till Eurostat. särskilda publikationen På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet. Publikationen publiceras vartannat år. SCB uppdaterar löpande Ekonomisk statistik det särskilda temaavsnittet om jämställdhet som finns på SCB:s webbplats. I avsnittet redovisas Flera större förändringar gjordes av konsumentaktuell jämställdhetsstatistik i form av indikatorer prisindex under 2017. En ny mätmetod för för uppföljning av jämställdhetspolitiken samt kostnadsutvecklingen för bostadsrättsinnehavare statistik inom några fördjupningsområden. Enligt infördes, som baseras på räntekostnader, månads- 14 § förordningen (2001:100) om den officiella avgift och reparationer i lägenheten. År 2017 utstatistiken ska individbaserad officiell statistik vecklades också nya index för äldreomsorg och vara uppdelad efter kön, om det inte finns fastighetsmäklartjänster. Vidare ersatte produksärskilda skäl mot detta. SCB har i sitt reglerings- tionsvärdeindex (PVI) produktionsindex över brev fått i uppdrag att följa upp och rapportera näringslivet (PIN). PVI beskriver utvecklingen av om efterlevnaden av denna reglering. Av de näringslivets produktion av varor och tjänster på knappt 1 000 statistikdatabastabeller som ingick i månadsbasis. Fördelarna med det nya indexet 2016 års kartläggning möjliggjorde 89 procent jämfört med tidigare index är att det mäter prouttag av könsuppdelad statistik, och 95 procent av duktionen av tjänster, industriverksamhet och drygt 400 granskade tabeller var könsuppdelade. handel inom både tjänste- och industrisektorn Samtidigt redovisades under året mer än samt produktionen inom byggsektorn, och att en 500 tabeller och diagram i rapporter av olika slag. gemensam publicering av dessa görs några dagar Av dessa var drygt hälften könsuppdelade. tidigare än PIN. SCB bedömer att övrig statlig statistik som myndigheten producerat,som inte utgjort officiell statistik, i betydande utsträckning också Europeisk statistik varit könsuppdelad. SCB svarade 2017 löpande på frågor från andra Genom Europaparlamentets och rådets förmyndigheter om hur statistik kan könsuppdelas ordning (EU) 2015/759 av den 29 april 2015 om och presenteras. Föreläsningar genomfördes på ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om temat att könsuppdela statistik, exempelvis på europeisk statistik ålades medlemsstaterna att Forum jämställdhet som samlar många aktörer senast den 9 juni 2017 offentliggöra ett åtagande inom jämställdhetsområdet. År 2017 arbetade om att skapa förtroende för statistiken. Det SCB även med aktiviteter som syftade till att handlar om specifika politiska åtaganden av medunderlätta för användarna att genom SSD följa lemsstaternas regeringar om att förbättra eller jämställdhetsutvecklingen på regional nivå. vidmakthålla villkoren för att genomföra riktlinjerna för europeisk statistik. Det kan inbegripa nationella program för säkerställande av hög Miljöstatistik kvalitet, inklusive självutvärderingar, förbättringsåtgärder och övervakningsmekanismer. Åta- I november 2017 publicerades en omfattande gandet ska syfta till att säkra allmänhetens förtrorapport avseende regionala miljöräkenskaper ende för europeisk statistik. Åtagandet, som 2008 – 2015. Rapporten beskriver regionala miljö- regelbundet ska övervakas av Europeiska komräkenskaper inom området utsläpp till luft och missionen, bör uppdateras vid behov. miljösektorn. Utsläpp fördelas regionalt och Regeringen redogjorde i budgetpropositionen lokalt i Sverige på riksområden, län och kom- för 2017 för de åtgärder som vidtagits för att uppmuner. År 2017 lade SCB även ut ett analys- rätthålla förtroendet för statistiken. Regeringen verktyg för miljöräkenskaper på sin webbplats. bedömde att åtgärderna var tillräckliga för att Med verktyget kan användaren själv ta fram data säkra allmänhetens förtroende för statistiken och ur både produktions- och konsumtionsperspek- att åtgärderna uppfyllde de krav som ställs i förtiv samt sammanställa egna tabeller. ordningen om europeisk statistik.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

I enlighet med den ovan nämnda förordningen Budget för avgiftsbelagd verksamhet presenterade kommissionen den 9 juli 2018 en rapport om medlemsstaternas åtaganden om att

Tabell 8.4 Uppdragsverksamhet

skapa förtroende för statistiken. Enligt kom- Tusental kronor missionen har införandet av det aktuella Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt åtagandet gjort medlemsstaternas regeringar mer kostnad) medvetna om vikten av att de bidrar till att Utfall 2017 511 401 529 708 -18 307 upprätthålla och öka förtroendet för officiell (varav tjänsteexport) 70 384 70 410 -26 statistik hos allmänheten. Alla medlemsstater har Prognos 2018 515 900 523 700 -7 800 enligt rapporten lämnat rapporter till kom- (varav tjänsteexport) 68 600 69 100 -500 missionen om sina åtgärder och framsteg i fråga Budget 2019 479 000 476 200 2 800 om åtagandena. (varav tjänsteexport) 66 000 66 200 -200

Huvuddelen av uppdragsverksamheten avser 8.4 Den årliga revisionens statistikproduktion. Produktion av officiell statiiakttagelser stik till andra myndigheter utgör ca 26 procent av uppdragsverksamhetens totala volym. Statistisk Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse bearbetning står för 22 procent, tjänsteexporten med reservation för SCB, med motiveringen att för 14 procent och övriga undersökningar för myndigheten under flera års tid har byggt upp 38 procent av uppdragsverksamhetens intäkter. ackumulerade under- och överskott i sin avgiftsbelagda verksamhet, vilket avviker från det beslutade ekonomiska målet för verksamheterna Regeringens överväganden om full kostnadstäckning. SCB tog 2016 fram en

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:9

långsiktig plan med åtgärder för att hantera de

Statistiska centralbyrån

uppkomna över- respektive underskotten. Tusental kronor 2019 2020 2021 Anvisat 2018 1 557 223 557 223 557 223

8.5 Budgetförslag

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 076 12 871 19 700 8.5.1 1:9 Statistiska centralbyrån Beslut

Överföring till/från andra Tabell 8.3 Anslagsutveckling 1:9 Statistiska centralbyrån anslag 5 460 5 536 5 602 Tusental kronor Övrigt Anslags- 2017 Utfall 546 448 sparande 6 910 Förslag/beräknat anslag 567 759 575 630 582 525 Utgifts- 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 2018 Anslag 557 223 1 prognos 561 381 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2019 Förslag 567 759 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. 2020 Beräknat 575 630 2 2021 Beräknat 582 525 3 1 De principer som tillämpats vid utformningen av Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 10 536 000 kronor jämfört med 2 Motsvarar 567 760 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 567 759 tkr i 2019 års prisnivå. den ursprungligen beslutade budgeten för 2018. Efter förslag i 2017 års ekonomiska vårpropo- Ändamål sition beslutade riksdagen att de verksamheter som avsåg statistiska valundersökningar avseende riksdagsvalen och Europaparlamentsvalen, som Anslaget får användas för Statistiska centraldå finansierades från anslaget, skulle flyttas till byråns förvaltningsutgifter. utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (prop. 2016/2017:100, bet. KU26, rskr. 2016/17:305). Mot denna bakgrund minskades

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

anslaget för 2018 med 7 280 000 kronor. Från och med 2019 minskas finansieringen med anledning av överföringen till 1 820 000 kronor. Detta sker genom en överföring av 5 460 000 kronor från anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Regeringen föreslår att 567 759 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 575 630 000 kronor respektive 582 525 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

9 Prognos- och uppföljningsverksamhet

9.1 Omfattning 9.3 Resultatredovisning

Prognos- och uppföljningsverksamheten har flera 9.3.1 Resultatindikatorer och andra syften. Verksamheten ska bidra till att det finans- bedömningsgrunder politiska ramverketföljs, att politiska beslut och prioriteringar är välgrundade samt till transparens För att bedöma måluppfyllelsen för prognos- och vid redovisningen av den ekonomiska politiken. analysverksamheten används dels kvantitativa Ansvariga myndigheter ska följa upp och mått på prognosprecisionen och tendensen till analysera utfall, utarbeta kort- och medelfristiga systematiska fel för de viktigaste prognosvariabprognoser samt analysera den samhällsekono- lerna, dels de omdömen om prognoserna och miska utvecklingen och utvecklingen för de analyserna som lämnas av läsarna av Konjunkturoffentliga finanserna. Att utarbeta budgetprog- institutets rapportserie Konjunkturläget. noser och prognoser för svensk och internationell Prognosprecision och förekomsten av systemakroekonomi samt att ta till vara på resultat från matiska prognosfel mäts vanligtvis genom kvanrelevant nationalekonomisk forskning är viktiga titativa mätningar av skillnader mellan prognos verksamheter inom området. och faktiska utfall. De genomsnittliga prognos- Verksamheten på området är i huvudsak felen, de s.k. medelfelen, beräknas för att underanslagsfinansierad och bedrivs av Konjunkturin- söka om prognosmakaren tenderar att understitutet, Ekonomistyrningsverket (ESV), Finans- eller överskatta utfallen för olika prognosvariapolitiska rådet och Expertgruppen för studier i bler. Prognosprecisionen, mätt med de s.k. offentlig ekonomi (ESO). medelabsolutfelen, beräknas för att undersöka tillförlitligheten i prognoserna. Genom att jämföra olika prognosmakares prognosfel och prognosprecision vid olika tid- 9.2 Mål för prognos- och punkter ges en bild av hur tillförlitliga ett visst uppföljningsverksamheten prognosinstituts prognoser är i jämförelse med andra prognosmakares. Olika prognosmakare Regeringens mål för området är att åstadkomma publicerar emellertid olika antal prognoser och tillförlitliga och väldokumenterade prognoser vid olika tillfällen, vilket kan påverka både förutsamt analyser och uppföljningar av den samhälls- sättningarna för och bedömningen av prognosekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. jämförelsen. I tabell 9.1 – 3 visas medelfel och medelabsolutfel för BNP-tillväxt, arbetslöshet och inflation mätt med konsumentprisindex (KPI).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

9.3.2 Resultat Tabell 9.1 Prognosprecision och systematiska fel för BNP-

tillväxt

Procentenheter

Konjunkturinstitutets resultat

2017 1 2013 – 2017 2 Medel- Medelfel 3 Medel- Medelfel 3 Systematiska fel och prognosprecision absolutfel absolutfel Konjunkturinstitutets prognosprecision avseen- ESV 0,44 0,27 0,45 0,25 de utfallen 2017 var bättre än genomsnittet bland HUI 0,37 -0,37 0,46 0,18 de studerade prognosmakarna när det gäller KI 0,22 0,07 0,38 0,20 BNP-tillväxt, men sämre när det gäller arbets- LO 0,40 -0,40 0,48 0,14 löshet och inflation mätt med KPI. För 2013 – Nordea 0,52 0,15 0,47 0,11 2017 uppvisar myndigheten bättre prognos- Riksbanken 0,30 -0,13 0,43 0,17 precision än genomsnittet för BNP-tillväxt och KPI-inflation, samt en prognosprecision i linje Regeringen 0,24 -0,16 0,53 0,21 med genomsnittet för arbetslöshet. SEB 0,58 -0,58 0,60 0,01 I likhet med flertalet andra prognosinstitut SHB 0,25 0,05 0,44 0,16 underskattade myndigheten i genomsnitt 2017 Svenskt Näringsliv 0,08 -0,03 0,38 0,15 års utfall för arbetslöshet och KPI-inflation. För Swedbank 0,26 -0,16 0,46 0,14 2013 – 2017 underskattade prognosinstituten i

Medelvärde 0,33 -0,12 0,46 0,16

genomsnitt innevarande års utfall för BNP-till- 1 Avser prognoser för 2017 publicerade under 2016 och 2017. växt, men överskattade motsvarande års utfall för 2 Avser prognoser för respektive år publicerade under respektive innevarande år. 3 Medelfel beräknat som utfall minus prognos. arbetslöshet och KPI-inflation. Konjunkturinsti- Källa: Konjunkturinstitutet. tutets systematiska fel under nämnda femårsperiod var förhållandevis små och i ungefär Tabell 9.2 Prognosprecision och systematiska fel för samma storleksordning som övriga prognos-

arbetslöshet

Procentenheter makares. En utförligare utvärdering av Konjunktur- 2017 1 2013 – 2017 2 Medel- Medelfel 3 Medel- Medelfel 3 institutets makroekonomiska prognoser finns i absolutfel absolutfel myndighetens specialstudie (KI 2018:11). Av ESV 0,16 0,16 0,11 -0,05 studien framgår bl.a. att myndighetens prognoser HUI 0,07 -0,02 0,08 -0,04 för det offentligfinansiella sparandet för 2013 – KI 0,21 0,21 0,11 -0,05 2017 låg i linje med genomsnittet, både vad det LO 0,18 0,13 0,12 -0,08 gäller prognosprecision och storleken på under- Nordea 0,08 -0,02 0,10 -0,08 skattningen av utfallen. Riksbanken 0,01 0,01 0,06 -0,04 Regeringen 0,20 0,20 0,12 -0,04 SEB 0,28 0,28 0,12 0,03 SHB 0,08 -0,08 0,12 -0,08 Svenskt Näringsliv 0,08 0,03 0,13 -0,05 Swedbank 0,20 0,18 0,17 -0,04

Medelvärde 0,14 0,10 0,11 -0,05

1 Avser prognoser för 2017 publicerade under 2016 och 2017. 2 Avser prognoser för respektive år publicerade under respektive innevarande år. 3 Medelfel beräknat som utfall minus prognos. Källa: Konjunkturinstitutet.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 9.3 Prognosprecision och systematiska fel för KPI- Miljöekonomiskt arbete

inflation

År 2017 fokuserade Konjunkturinstitutet inom Procentenheter ramen för sitt miljöekonomiska arbete på att 2017 1 2013 – 2017 2 Medel- Medelfel 3 Medel- Medelfel 3 analysera miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter på den svenska klimatpolitiken. I sin absolutfel absolutfel ESV 0,24 0,24 0,10 -0,05 årliga rapport redovisade myndigheten en HUI 0,26 0,26 0,15 -0,11 genomgång av befintliga och föreslagna styr- KI 0,32 0,30 0,10 -0,03 medel. Myndigheten uppskattade vidare kostnader och nyttor av politiken samt vem som bär LO 0,20 0,20 0,09 -0,01 kostnaderna. Utöver den årliga rapporten Nordea 0,20 0,20 0,11 -0,08 redovisade Konjunkturinstitutet i april 2018 även Riksbanken 0,16 0,09 0,13 -0,06 ett regeringsuppdrag om effekter av annulleringar i stabilitetsreserven inom EU:s handelssystem Regeringen 0,24 0,24 0,16 -0,05 SEB 0,26 0,26 0,12 -0,01 med utsläppsrätter. SHB 0,23 0,08 0,14 -0,09 Svenskt Näringsliv 0,25 0,25 0,19 -0,15

Ekonomistyrningsverkets resultat

Swedbank 0,16 -0,06 0,17 -0,14

Medelvärde 0,23 0,19 0,13 -0,07

Prognosprecision 1 Avser prognoser för 2017 publicerade under 2016 och 2017. ESV gör årligen en uppföljning av myndighet- 2 Avser prognoser för respektive år publicerade under respektive innevarande år. 3 Medelfel beräknat som utfall minus prognos. Källa: Konjunkturinstitutet. ens prognosprecision. I uppföljningen jämför ESV sin prognosprecision avseende BNP och Modellverksamhet den offentliga sektorns sparande med andra Konjunkturinstitutet har i uppdrag att utveckla prognosmakares. När det gäller utgifterna och ett lämpligt modellstöd för det makroekono- inkomsterna i statens budget jämförs myndigmiska prognos- och policyarbetet vid Konjunk- hetens precision för de avsedda åren med regeturinstitutet och Finansdepartementet ringens. ESV gör även en fördjupad utvärdering (Fi2014/03569/E1). Modellen är en s.k. dyna- och analys av sina egna prognosavvikelser för misk, stokastisk allmän jämvikts modell. År 2017 utgifterna och inkomsterna i statens budget. levererades en första begränsad version av den nya Uppföljningen som gjordes 2017 avser progmodellen till Regeringskansliet (Finansdeparte- noser för 2017 publicerade fr.o.m. hösten 2015 mentet). Arbetet med att vidareutveckla mo- t.o.m. hösten 2017. dellen pågår för närvarande. ESV:s utvärdering visar att de flesta prognosmakarna under hösten 2015 låg relativt nära ut- Fördjupade specialstudier fallet för BNP-utvecklingen för 2017. År 2016 Konjunkturinstitutet genomför fördjupade ana- reviderade merparten av prognosmakarna ned lyser inom olika specialområden av betydelse för BNP-tillväxten. Alla reviderade sedan upp progförståelsen av den makroekonomiska utveckling- noserna under 2017, vilket ledde till att samtliga en. Analyserna ingår i myndighetens kontinu- överskattade BNP-tillväxten under hösten 2017. erliga utvecklingsarbete och redovisas bl.a. i form Utgångspunkten för de prognoser som gjordes av fördjupningar i publikationen Konjunktur- under hösten 2015 varierade mellan de olika progläget. nosmakarna, men sammantaget finns stora lik- Konjunkturinstitutet har även sammanställt en heter i revideringarna. rapport om de samhällsekonomiska förutsätt- Det offentliga finansiella sparandet underningarna för lönebildningen, en rapport om den skattades av samtliga prognosmakare vid alla långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna prognostillfällen, förutom under hösten 2017, då samt en fördjupad analys av produktivitetsut- två av bankerna överskattade sparandet något. vecklingen i svensk ekonomi, både ur ett interna- Utfallet är dock fortfarande preliminärt och kan tionellt perspektiv och ett branschperspektiv. komma att ändras. Myndigheten har även analyserat de samhälls- ESV och regeringen är de enda prognosmakarekonomiska och offentligfinansiella effekterna av na som gör prognoser för statens budget med heltidsarbete om alla som vill arbeta heltid ges samma detaljnivå och struktur, varför en jämmöjlighet till det. förelse av sådana prognoser är möjlig endast

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

mellan dessa två. Jämförelserna av avvikelserna i Tabell 9.5 ESV:s prognosavvikelse för statens inkomster tabell 9.4 avser prognoserna i september 2015, Miljarder kronor mars och september 2016 samt april och septem- Utfall Medel- Medelfel Andel av absolutfel utfall ber 2017. Både ESV och regeringen under- 2017 Totalt 1 1 001 38,0 -38,0 3,8 % skattade budgetsaldot för 2017. Däremot finns 2016 Totalt 1 003 101,8 -101,8 10,0 % det ingen statistiskt säkerställd jämförelse av 2 Anm.: Ett positivt värde på medelfelet innebär en överskattning, ett negativt prognososäkerheten över tid och det går därmed värde en underskattning. För att öka jämförbarheten mellan regeringens och inte att bedöma hur precisionen förhåller sig till ESV:s prognoser har ESV:s prognoser justerats med förslag i närmast följande budget- resp. vårproposition. tidigare år. Sammantaget var myndighetens 1 Jämförelsen 2017 avser prognosavvikelser i september 2015, april och september 2016 samt april och september 2017. prognosprecision för budgetsaldot 2017 sämre än 2 Jämförelsen 2016 avser prognosavvikelser september 2014, april och september regeringens. 2015 samt april och september 2016. Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell 9.4 Prognosavvikelse jämförelse ESV och regeringen

ESV överskattade statens utgifter 2017. En stor Miljarder kronor del av prognosavvikelsen beror på nya politiska ESV Regeringen Utfall Medelfel Medel- Medelfel Medel- beslut. När den aggregerade utgiftsprognosen bryts ned på utgiftsområden framkommer det absolut- absolutfel fel att de största genomsnittliga prognosavvikel- 2017 1 serna fanns inom följande utgiftsområden: Totala inkomster 1001 -38,0 38,0 -18,5 24,8 – utgiftsområde 8 Migration,

Totala utgifter 940 21,0 21,0 32,3 32,3 – utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid Budgetsaldo 62 -59,0 59,0 -50,9 50,9 sjukdom och funktionsnedsättning,

2016 2 – utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlän- Totala da invandrares etablering, inkomster 1 003 -101,8 101,8 -83,8 83,8 – utgiftsområde 22 Kommunikationer, Totala utgifter 917 -13,0 17,8 -1,1 22,2 Budgetsaldo 85 -88,8 88,8 -82,7 82,7 – utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- Anm.: Ett positivt värde på medelfelet innebär en överskattning, ett negativt muner, och värde en underskattning. För att öka jämförbarheten mellan regeringens och ESV:s prognoser har ESV:s prognoser justerats med förslag i närmast följande – utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska budget- resp. vårproposition. 1 Jämförelsen 2017 avser prognosavvikelser i september 2015, april och unionen. september 2016 samt april och september 2017. 2 Jämförelsen 2016 avser prognosavvikelser september 2014, april och september 2015 samt april och september 2016. Källa: Ekonomistyrningsverket.

ESV:s utvärdering av sin prognosprecision ESV:s utvärdering av sin prognosprecision för 2017, som visas i tabell 9.5 och tabell 9.6, bygger på de fem prognoser som myndigheten gjorde mellan september 2015 och september 2017 och avser statens inkomster och takbegränsade utgifter. ESV:s prognoser underskattade statens inkomster 2017. Enligt myndighetens fördjupade utvärdering av sin prognosprecision berodde det framför allt på att företag fortsatte att placera pengar på sina skattekonton, trots att intäktsräntan sänkts till noll.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 9.6 ESV:s prognosavvikelse för takbegränsade resultat för en bredare publik genom bl.a. debatt-

utgifter

inlägg i tidningar. Miljarder kronor År 2017 publicerade ESO åtta rapporter som Utfall Medelfel Medel- Andel av absolutfel utfall bl.a. behandlade löneskillnader respektive pensionsskillnader mellan män och kvinnor, ett 2017 förslag om en ny kapital- och bostadsbeskatt- Totalt 1 229,3 8,1 10,9 0,7 % ningsmodell, erfarenheter av styrning av offentlig Utgiftsområden verksamhet och en jämförande studie av integraexkl. räntor 930,2 7,3 9,7 0,8 % tionspolitiken i ett antal länder. I samband med Ålderspensionssystemet 299,1 0,8 1,2 0,3 % att ESO publicerat rapporter har också större seminarier hållits. ESO uppmärksammade 2017 2016 också sitt 10-årsjubileum genom ett seminarium Totalt 1 184,5 -16,1 17,0 -1,4 % om värdet av utvärdering och analys i politiken. Utgiftsområden Ytterligare ett seminarium anordnades om de exkl. räntor 899,1 -16,9 17,7 -1,9 % svenska skolresultaten i nära anslutning till att Ålderspensionssystemet 285,4 0,8 0,8 0,3 % OECD:s s.k. PISA-studie publicerades.

Anm.: Ett positivt värde på medelfelet innebär en överskattning, ett negativt värde en underskattning. För att öka jämförbarheten mellan regeringens och ESV:s prognoser har ESV:s prognoser justerats med förslag i närmast följande budget- resp. vårproposition. 1 Jämförelsen 2017 avser prognosavvikelser i september 2015, april och september 2016 samt april och september 2017. 9.4 Budgetförslag 2 Jämförelsen 2016 avser prognosavvikelser september 2014, april och september 2015 samt april och september 2016. Källa: Ekonomistyrningsverket. 9.4.1 1:6 Finanspolitiska rådet

Tabell 9.7 Anslagsutveckling 1:6 Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet Tusental kronor

Anslags- 2017 Utfall 8 708 sparande 1 314 Finanspolitiska rådet publicerade den 14 maj Utgifts- 2018 sin årliga rapport Svensk finanspolitik. 2018 Anslag 10 078 1 prognos 9 584 Rapporten innehöll bl.a. bedömningar av finans- 2019 Förslag 10 230 politikens måluppfyllelse, inriktning och lång- 2020 Beräknat 10 376 2 siktiga hållbarhet, av arbetslöshetsmålet och av 2021 Beräknat 10 508 3 kapitalinkomsternas betydelse för inkomstför- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar delningen. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 10 230 tkr i 2019 års prisnivå. Med den årliga rapporten som utgångspunkt 3 Motsvarar 10 230 tkr i 2019 års prisnivå. anordnade finansutskottet en offentlig utfrågning av rådets ordförande och finansministern. Rådet har även anordnat konferenser i syfte att Ändamål öka den offentliga diskussionen om den ekonomiska politiken. Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ska bidra till att bredda och fördjupa underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Uppgiften utförs framför allt genom att forskare och institutioner får i uppdrag att genomföra studier som ges ut i ESO:s skriftserie och publiceras på expertgruppens hemsida. ESO anordnar även seminarier och konferenser i syfte att stimulera debatten. ESO-studiernas författare offentliggör också sina

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Regeringens överväganden Regeringens överväganden

Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:6 Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:7

Finanspolitiska rådet Konjunkturinstitutet

Tusental kronor Tusental kronor 2019 2020 2021 2019 2020 2021

1 1

Anvisat 2018 10 078 10 078 10 078 Anvisat 2018 64 571 64 571 64 571

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 152 298 430 Pris- och löneomräkning 2 565 1 450 2 213 Beslut Beslut -1 067 -1 079 Överföring till/från andra Överföring till/från andra anslag anslag Övrigt Övrigt

Förslag/beräknat anslag 10 230 10 376 10 508 Förslag/beräknat anslag 65 136 64 954 65 705

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

De principer som tillämpats vid utformningen av De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med denna proposition innebär att anslaget ökas med 152 000 kronor jämfört med den ursprungligen 565 000 kronor jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2018. beslutade budgeten för 2018. Regeringen föreslår att 10 230 000 kronor Regeringen föreslår att 65 136 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet anvisas under anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 10 376 000 kronor respektive 10 508 000 kronor. 64 954 000 kronor respektive 65 705 000 kronor.

9.4.2 1:7 Konjunkturinstitutet

Tabell 9.9 Anslagsutveckling 1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 63 647 sparande 1 663 Utgifts- 2018 Anslag 64 571 1 prognos 63 232

2019 Förslag 65 136

2020 Beräknat 64 954 2 2021 Beräknat 65 705 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 64 083 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 64 083 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

10 Fastighetsförvaltning

10.1 Omfattning

– Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig Området fastighetsförvaltning omfattar förnivå. valtning av fastigheter som av försvarspolitiska, – Hyresgästerna ska ges ändamålsenliga och kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts konkurrenskraftiga lokaler, markområden lämpliga att förvaltas av staten. På fastigheterna och anläggningar. finns bl.a. av regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader, de kungliga slotten, museer, teatrar, – Myndigheterna ska uppfattas som kompeoch monument. Vissa fastigheter är försvars- tenta och serviceinriktade hyresvärdar. fastigheter och vissa fastigheter används för den – Myndigheterna ska inom sitt område verka egna verksamheten. En del fastigheter består av för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmarkområden och en del fastigheter har donerats målen. till staten. Statens kulturfastigheter förvaltas tillsammans Hänsynen till miljö- och kulturmiljövärden ska i med vissa andra fastigheter främst av Statens tillämpliga delar motsvara vad som gäller för fastighetsverk (SFV). Fortifikationsverket andra stora fastighetsförvaltare. (FortV) förvaltar fastigheter som främst används Enligt SFV:s och FortV:s respektive för försvarsändamål. Myndigheternas verksamregleringsbrev för 2018 ska myndigheterna i sin heter finansieras framför allt genom avgifter, dvs. verksamhet uppnå ett resultat som efter finanshyresintäkter. Övriga myndigheter som förvaltar iella poster motsvarar en avkastning om 2,8 profastigheter gör det främst för sin egen verkcent på 30 procent av myndighetens genomsamhet. snittliga lån i Riksgäldskontoret för investeringar och anläggningar. Inom SFV:s fastighetsbestånd har fastigheterna kategoriserats i tre kategorier: de med en

10.2 Mål för fastighetsförvaltningen

marknadsmässig hyressättning (marknadshyresfastigheter), några få som har en kostnadsbaserad Målet för området fastighetsförvaltning är en hyressättning (kostnadshyresfastigheter) och en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning. tredje kategori fastigheter benämnd bidrags- Förvaltningen ska ske med rimligt risktagande fastigheter. De senare fastigheterna saknar förutsamt med likvärdig avkastning och service i jämsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överförelse med andra alternativ. I korthet innebär skott. Målet för SFV:s bidragsfastigheter är att detta att de fastighetsförvaltande myndigheterna deras intäkter på sikt ska öka. För fastigheter med ska tillämpa följande övergripande målsättningar: kostnadshyra gäller att hyresgästen betalar för – Fastigheterna ska förvaltas så att god kostnader för drift, underhåll, administration och hushållning och hög ekonomisk effektivitet kapitalkostnader. För övriga fastighetsförvaluppnås. tande myndigheter finns inga särskilda mål för

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

förvaltningen, eftersom denna endast utgör en Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) liten del av respektive myndighets verksamhet. och Kammarkollegiet. Värdet av statens innehav av byggnader, mark och annan fast egendom ökade något 2017 efter en minskning 2016. För de fastigheter som förvaltas av SFV och FortV 10.3 Resultatredovisning ökade värdet med ca 300 miljoner kronor 2017. Även den fasta egendom som förvaltas av Natur- 10.3.1 Resultatindikatorer och andra vårdsverket och Svenska kraftnät ökade i värde bedömningsgrunder under året. SFV:s och FortV:s investeringstakt bedöms För att följa upp utvecklingen inom verksam- vara fortsatt mycket hög under de kommande hetsområdet i förhållande till målen används i åren. huvudsak följande indikatorer:

Tabell 10.2 Omfattningen av de fastighetsförvaltande

– hyresintäkt i kronor per kvadratmeter,

myndigheternas lokalbestånd

– driftkostnad i kronor per kvadratmeter, Lokalarea (1 000 m 2 ) 2014 2015 2016 2017 – underhållskostnad i kronor per kvadratmeter, SFV:s bestånd 1 679 1 678 1 649 1 652 - varav – driftnetto i kronor per kvadratmeter, marknadsfastigheter – 1 204 1 176 1 174 – ekonomisk vakansgrad, - varav kostnadshyresfastigheter – 97 97 98 – kundnöjdhet, - varav – energianvändning, och bidragsfastigheter 362 377 376 380 – myndigheternas miljöledningsarbete. FortV:s bestånd 1 2 497 2 515 2 544 2 568 1 Försvarsanläggningar redovisas normalt som bruttoarea. Omräkningsfaktor till lokalarea, som är ett vanligare jämförelsetal, är 0,83. Källor: Statens fastighetsverks och Fortifikationsverkets årsredovisningar.

10.3.2 Resultat

Sedan 2008 har inga större förändringar skett av SFV och FortV är de två största fastighetsför- SFV:s totala lokalarea, vilket delvis framgår av valtande myndigheterna. De förvaltar bl.a. olika tabell 10.2. Uppgifterna om FortV:s lokalarea kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stora omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna markområden, inklusive skog, och ett stort antal beståndet. försvarsanläggningar med tillhörande byggnader. Fastigheternas värdeförändring sedan 2014 fram- Tabell 10.3 Uppgifter om det ekonomiska läget för SFV går av tabell 10.1. Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tabell 10.1 Statens byggnader, mark och fast egendom

Bokfört värde i miljoner kronor Totala intäkter 2 845 2 888 2 875 2 957 3 116 2 985 2014 2015 2016 2017 Totala Staten totalt 39 274 39 723 39 384 40 215 kostnader 2 499 2 496 2 270 2 128 2 256 2 216 - varav SFV 13 677 13 457 13 265 13 340

Resultat 346 392 605 829 860 769

- varav FortV 9 836 10 122 9 989 10 359 Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar och budgetunderlag för 2019 – 2021.

SFV:s och FortV:s

andel 59,9 % 59,4 % 59,0 % 58,9 % Källa: Årsredovisningarna för staten 2015 – 2017.

Uppgifterna i tabellen bör bedömas med viss försiktighet, då bl.a. vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde inte behöver tas upp i balansräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Riksdagsförvaltningen, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.4 Uppgifter om det ekonomiska läget för FortV samma marknadsförutsättningar för sina bestånd.

Sammantaget medför detta att det i flera fall är Miljoner kronor missvisande att jämföra myndigheternas nyckel- Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014 2015 2016 2017 2018 2019 tal med varandra. Syftet med indikatorerna och Totala nyckeltalen är framför allt att redovisa en intäkter 3 273 3 172 3 178 3 256 3 334 3 252 utveckling över tid för respektive myndighet. Totala kostnader 3 272 3 147 3 074 3 132 3 176 3 073 SFV tillämpar sedan den 1 januari 2015 en ny

ekonomimodell för att dess verksamhet ska bli

Resultat 1 25 104 124 158 179

mer jämförbar med den verksamhet som bedrivs Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar och budgetunderlag för 2019 – 2021. av andra fastighetsförvaltande organisationer och

för att skapa en mer transparent redovisning. År 2016 infördes nya redovisningsregler för bl.a. Införandet av modellen har inneburit att verk- SFV och FortV. Reglerna innebär att delar av samhetsgrenarna har ändrats jämfört med tidigare tidigare underhållskostnader omklassificerats till år. investeringar och därför redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen. Denna föränd- Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter ring innebär för SFV:s räkning ett förbättrat SFV:s hyresintäkter per kvadratmeter ökar något resultat under ett antal år, som därefter kommer från år till år (se tabell 10.5). Hyresintäkterna att följas av ett lägre resultat till följd av påverkas bl.a. av omförhandlingar och vissa ackumulerade kostnader för avskrivningar och variationer i vakansgraden. ökade finansiella kostnader, eftersom investeringar ska finansieras med lån hos Riksgälds-

Tabell 10.5 Utveckling av hyresintäkter för SFV

kontoret. För hyresgäster som har en kostnads- Kronor per kvadratmeter baserad hyresmodell innebär de nya redovisnings- 2015 2016 2017 reglerna att hyran de första åren blir lägre, för att SFV marknadsfastigheter 1 671 1 717 1 740 sedan successivt öka.

För 2017 uppgick SFV:s resultat före SFV kostnadsfastigheter 941 735 750 fastighetsförsäljningar till 829 miljoner kronor SFV bidragsfastigheter 193 197 193

(se tabell 10.3). Kravet på avkastning till staten SFV Totalt 1 372 1 396 1 429 uppgick 2017 till 3,4 procent på 30 procent av Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar i Riksgälds- FortV:s intäkter per kvadratmeter minskar något kontoret. Detta motsvarade 131 miljoner kronor, för varje år (se tabell 10.6). Detta beror bl.a. på att och detta belopp har betalats in på statens de totala hyresintäkterna minskar något, samcentralkonto. tidigt som ytan ökar något varje år. Dessa ytor är För 2017 uppgick FortV:s resultat till i flera fall av enklare slag än de som lämnas. 124 miljoner kronor (se tabell 10.4) inklusive fastighetsförsäljningar. Det var en ökning jämfört Tabell 10.6 Utveckling av hyresintäkter för FortV

med 2016. Även FortV hade 2017 ett avkast- Kronor per kvadratmeter ningskrav om 3,4 procent på 30 procent av 2015 2016 2017

myndighetens genomsnittliga lån för investe- FortV 583 554 547 ringar i fastigheter och anläggningar i Riksgälds- Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

kontoret. Myndigheten har i enlighet med detta krav betalat in 111 miljoner kronor på statens Driftkostnad i kronor per kvadratmeter

centralkonto. SFV:s driftkostnader skiljer sig normalt sett något mellan åren, vilket huvudsakligen kan

förklaras av skillnader i energipriser och hur

Resultatindikatorer klimatet har påverkat användningen av kyla och värme. De totala driftkostnaderna minskade SFV och FortV förvaltar olika typer av fastighets- något 2017 (se tabell 10.7).

bestånd. FortV:s bestånd är till ytan 50 procent större än SFV:s och en inte obetydlig del av

beståndet utgörs av enklare förrådsytor som ibland är kallförråd. Myndigheterna har inte

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.7 Utveckling av driftskostnaderna för SFV driftnettot speglar resultatet i den normala förvaltningsverksamheten. Kronor per kvadratmeter Driftnettot ökade för SFV 2017 (se tabell 2015 2016 2017 SFV marknadsfastigheter 269 281 280 10.11), eftersom underhållskostnaderna minskat SFV kostnadsfastigheter 216 277 254 till följd av de förändrade redovisningsregler som redovisas ovan. SFV bidragsfastigheter 190 200 186

SFV Totalt 266 281 270

Tabell 10.11 Utveckling av driftnettot för SFV

Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. Kronor per kvadratmeter 2015 2016 2017 FortV:s driftkostnad per kvadratmeter ligger på en stabil nivå. Myndigheten arbetar aktivt för att SFV Marknadsfastigheter 849 1 025 1 124 sänka driftkostnaderna och kostnadsnivån SFV Kostnadsfastigheter 318 136 280 minskar något över tid (se tabell 10.8). SFV Bidragsfastigheter 49 53 47

SFV Totalt 675 785 837

Tabell 10.8 Utveckling av driftskostnaderna för FortV Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. Kronor per kvadratmeter Driftnettot för FortV minskade något, vilket 2015 2016 2017 FortV 44 42 41 främst förklaras av att intäkterna har minskat Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. något mer än kostnaderna, samtidigt som den totala fastighetsytan ökat (se tabell 10.12). Underhållskostnad i kronor per kvadratmeter Från och med 2016 tillämpas, som tidigare an- Tabell 10.12 Utveckling av driftnettot för FortV förts, nya redovisningsregler inom staten som Kronor per kvadratmeter innebär att vissa kostnader som tidigare definie- 2015 2016 2017 rats som underhåll omklassificerats till investe- FortV 242 229 223 ringskostnader och därför redovisas som anläg- Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. gningstillgångar i balansräkningen. Denna förändring innebär att underhållskostnaderna Vakansgrad sjunkit kraftigt för SFV (se tabell 10.9). I statens fastighetsbestånd finns vissa lokalytor som inte är uthyrda, vilket brukar beskrivas som

Tabell 10.9 Utveckling av underhållskostnaderna för SFV

en fastighetsförvaltares vakansgrad. SFV:s vakansgrad inom verksamhetsgrenen Kronor per kvadratmeter Marknadsfastigheter har sjunkit de senaste åren, 2015 2016 2017 SFV Marknadsfastigheter 414 202 179 vilket innebär ökade intäkter (se tabell 10.13). För SFV Kostnadsfastigheter 403 180 140 övriga verksamhetsgrenar är nyckeltalet inte relevant. SFV Bidragsfastigheter 767 372 389

SFV Totalt 510 252 239

Tabell 10.13 Utveckling av vakansgraden för SFV

Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. Ekonomisk vakansgrad i procent 2015 2016 2017 Även FortV:s underhållskostnader har minskat (se tabell 10.10), främst till följd av de förändrade SFV Marknadsfastigheter 2,3 1,8 1,6 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. redovisningsreglerna.

FortV arbetar aktivt med att sänka vakansgraden.

Tabell 10.10 Utveckling av underhållskostnaderna för FortV

Kronor per kvadratmeter Myndigheten har de senaste åren sänkt vakansgraden med flera procentenheter och 2017 2015 2016 2017 uppgick vakansgraden till 2,7 procent (se tabell FortV 86 68 66 10.14). Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Driftnetto i kronor per kvadratmeter Driftnettot motsvarar intäkter minus kostnader före avskrivningar och räntor. Det redovisade

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.14 Utveckling av vakansgraden för FortV Myndigheten hade då sedan 2013 minskat

användningen med 10 GWh. SFV:s arbete med Vakansgrad av uthyrningsbar area i procent

energiåtgärder fortgår. 2015 2016 2017

FortV 3,3 3,1 2,7 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. Tabell 10.17 Utvecklingen av energianvändningen för SFV

Energianvändning avseende köpt energi i GWh Mätning av kundnöjdhet 2015 2016 2017

SFV och FortV genomför vartannat år kund- SFV i Sverige 221 221 217 undersökningar som kan användas för att bedöma SFV Utrikes 25 22 22 om myndigheterna tillhandahåller det kunderna

SFV Totalt 246 243 239

efterfrågar samt hur kunderna uppfattar dem som Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. hyresvärd. FortV genomförde en extra

kundundersökning 2016. År 2017 sjönk energianvändningen i FortV:s SFV har under en längre tid haft en kundbyggnader med 1,4 GWh, vilket endast var en nöjdhet som motsvarat branschen i övrigt. Värdet marginell minskning (se tabell 10.18). Jämfört har under flera år legat på en relativt konstant med basåret 2013 (388,4 GWh) har energinivå. Myndigheten planerade att genomföra en ny användningen minskat med 4,3 procent. Målet är undersökning 2017, men man sköt upp denna för att användningen ska minska med 10 procent att i stället fokusera på intern styrning och kon- 2013 – 2020. Myndigheten arbetar för en fortsatt troll samt det omfattande arbetet med att stärka effektivisering och stängde exempelvis 2017 myndighetens värdegrund. En ny mätning delvis en anläggning under sommaren. Myndigkommer att genomföras under 2018. heten har även intensifierat arbetet med under-

hållsbesiktningar och med att synliggöra energi-

Tabell 10.15 Utveckling avseende kundnöjdheten för SFV

Nöjd Kund Index effektiviseringsåtgärder genom att lämna infor-

mation innan genomförande. FortV kan dock 2011 2013 2015 endast delvis påverka energiförbrukningen, efter-

SFV 70 71 70 som delar av förbrukningen beror på hur hyres- Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. gästerna använder fastigheterna.

Indexvärdena för FortV har sjunkit något i de

Tabell 10.18 Utveckling av energianvändningen för FortV

senaste genomförda kundundersökningarna (se Energianvändning i GWh tabell 10.16) främst avseende arbetet med 2015 2016 2017 delaktighet, inflytande och information till

FortV 369,2 373,0 371,6 kunder. Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Tabell 10.16 Utveckling avseende kundnöjdhet för FortV

Myndigheternas miljöledningsarbete Nöjd Kund Index Naturvårdsverket har i rapporten Miljöledning i 2013 2015 2016 2017 staten genomfört en rankning av myndigheternas

FortV 58 61 59 57 miljöledningsarbete. Myndigheterna får poäng Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar. utifrån olika kriterier och vid poäng mellan

19 och 23 anses myndigheten i mycket hög grad Energianvändning ha ett systematiskt miljöarbete som är integrerat i Myndigheterna har fortsatt fokus på miljö- och verksamheten. Vid poäng mellan 16 och 18 anses kulturmiljövärden och hållbar utveckling. Arbedet systematiska miljöarbetet i hög grad vara intetet med att upprätta vårdprogram för alla statliga grerat i verksamheten. Medelvärdet i staten är byggnadsminnen fortgår. Detta omfattar även 14,5 poäng och medianvärdet 15 poäng. åtgärder för ökad energieffektivisering. SFV fick 20 poäng i denna rankning 2017, År 2017 minskade SFV sin användning av köpt vilket var 2 poäng högre än föregående år och energi med 1 procent (se tabell 10.17). Denna indikerar att myndigheten i mycket hög grad har energianvändning inkluderar hyresgästernas ett systematiskt miljöarbete som är integrerat i användning. Regeringen gav i maj 2014 SFV i verksamheten. Denna bild bekräftas av att SFV:s uppdrag att minska energianvändningen med miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 9,6 GWh i byggnader som SFV förvaltar fram 14001:2015 och vid en extern revision 2017 t.o.m. 2020. År 2017 nådde SFV detta mål. konstaterade revisorerna att systemet var väl

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

implementerat och integrerat i verksamheten. 10.4 Budgetförslag

Myndighetens miljöpolicy ersattes 2017 av en ny hållbarhetspolicy. 10.4.1 Statens fastighetsverk

Även FortV har ett väl fungerande miljöledningsarbete och har fokus på att utveckla verk- SFV:s uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd

samheten på ett hållbart sätt. Naturvårdsverket som regeringen bestämmer. Det övergripande har i sin granskning av FortV 2017 gett myndig- målet för myndigheten är att förvaltningen ska heten 16 poäng för sitt miljöledningsarbete, vilket ske på ett sätt som innebär god resurshushållning

var samma resultat som 2016. År 2017 omcertifi- och hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som

erades FortV:s ledningssystem och vid revisionen fastigheternas värden i vid mening ska bevaras bedömdes att miljöledningen ligger på förväntad och utvecklas. Förvaltningen av fastigheter ska

nivå och att ledningssystemet är ett stöd för verk- tillgodose hyresgästernas behov av lokaler och ta samheten. FortV har 2017 arbetat aktivt med de hänsyn till deras nytta av de resurser som läggs åtgärder som finns i den beslutade handlings- ner på lokalanskaffningen.

planen för kvalitets- och miljöledning. FortV har SFV:s verksamhet finansieras med hyres-intäk-

en hög andel upphandlingar med miljökrav. År ter samt med lån hos Riksgäldskontoret för inve- 2017 uppgick dessa till 90 procent av myndighe- steringar i fastigheter och anläggningstillgångar.

tens totala upphandlingar, vilket ska jämföras SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigmed 91 procent 2016. Myndigheten arbetar även heter för att finansiera underhållskostnader och

aktivt med att sänka koldioxidutsläppen från bil- löpande driftunderskott avseende bidragsfastigresor, bl.a. genom att öka möjligheterna till fler heterna.

resfria möten. FortV har dock fortfarande höga

koldioxidutsläpp, bl.a. på grund av det stora antalet större arbetsfordon som myndigheten an- Större investeringar i pågående projekt

vänder sig av. För närvarande pågår projektering för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operan.

Hyressättning av vissa kulturfastigheter

År 2019 och åren därefter fortsätter renoveringen och ombyggnaden av vissa regeringsbygg- Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den nader i Stockholm, bl.a. kommer kvarteret bör vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitu- Rosenbad i Stockholm att renoveras. Vidare avser tionernas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, SFV att genomföra en om- och tillbyggnad av rskr. 2009/10:144). Enligt tillkännagivandet bör ekonomicentrum i Lund. SFV kommer också att regeringen bl.a. överväga de särskilda problem återställa Kasern II på Skeppsholmen i Stockholm som systemet med ändamålsfastigheter och kostefter en brand. Vidare kommer SFV att genomnadshyra har lett till inom kulturområdet. föra en ombyggnad av Botanhuset vid Natur- Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att historiska riksmuseet i Stockholm. Kvarteret tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska Krubban, Västra stallet i Stockholm kommer att föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för genomgå en renovering och på Skeppsholmen i de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Stockholm genomför SFV för närvarande en Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska renovering av kajer och dykdalber. museet och Naturhistoriska riksmuseet. Dessa institutioner har sedan 2001 en kostnadsbaserad

hyresmodell. I uppdraget ingår även att värdera

Investeringsplan

och bedöma möjligheterna att tillämpa de

föreslagna alternativa modellerna på andra fastigheter som används av kulturverksamheter och Regeringens förslag: Investeringsplanen för som förvaltas av SFV.Enligt direktiven är det fastigheter och markanläggningar för 2019 – 2021 angeläget att värdefulla verksamheter inom det godkänns som riktlinje för Statens fastighetskulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på verks investeringar (tabell 10.19). sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprung-

ligen formats för dessa specifika ändamål (se även utg. omr. 17 avsnitt 3). Tillkännagivandet är inte

slutbehandlat.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.19 Investeringsplan för SFV 2019 – 2021

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar

Marknadshyresfastigheter 17 86 128 1 214 44 Mark 4 2 57 26 21

Summa utgifter för anskaffning och utveckling 21 88 185 1 240 65

Varav investeringar anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 21 88 185 1 240 65 Summa varav investeringar i 21 88 185 1 240 65 anläggningstillgångar

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 21 88 185 1 240 65

Summa finansiering av anskaffning och

utveckling 21 88 185 1 240 65

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Marknadshyresfastigheter 1240 1 400 1 482 1 318 1 224 Kostnadshyresfastigheter 427 205 204 161 94 Bidragsfastigheter 151 198 334 274 260 Mark 37 60 42 35 43

Summa utgifter för vidmakthållande 1 855 1 863 2 062 1 788 1 621

Varav investering anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 1 456 1 408 1 460 1 284 1 151 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 1 456 1 408 1 460 1 284 1 151

Finansiering

Anslag 1:10 Bidragsfastigheter 151 198 334 274 260 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 456 1 408 1 460 1 284 1 151 Övrig finansiering 248 257 268 230 210 Summa finansiering av vidmakthållande 1 855 1 863 2 062 1 788 1 621

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och

vidmakthållande av investeringar 1 876 1 951 2 247 3 028 1 686

Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar 1 477 1 496 1 645 2 524 1 216

Vissa justeringar har gjorts jämfört med den yttre miljön på Riddarholmen samt föregående års investeringsplan. Det är främst ombyggnation av ambassaden i Tokyo. några större projekt som har tillkommit, såsom förvärv genom nyttjande av köpoption avseende Fysikhuset, underhållsåtgärder avseende

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.20 Statens fastighetsverks pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor och deras beräknade

utfall under 2019 – 2021

Miljoner kronor Utfall t.o.m. 2017 Prognos 2018- Budget 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Fysikhuset, Kattrumpstullen - - - 1 100 - Ny Opera i Operan 36 32 53 60 60 Regeringskansliets byggnader, Rosenbad 26 90 400 400 126 Ekonomicentrum, Lund - 3 17 28 152 Ambassaden i Tokyo 2 6 27 10 300 Kasern II, Skeppsholmen i Stockholm 2 22 50 5 44 Botanhuset, Naturhistoriska riksmuseet 2 9 41 68 6 Kv. Krubban, västra stallet, Stockholm 1 0 2 10 43 Skeppsholmen, kajer m.m. 23 29 27 25 - Återuppbyggnad av Gripsholms kungsladugård - - 25 50 25 Nytt ambassadkansli, Islamabad 4 5 35 45 6 Ambassadkansli, Peking 12 10 50 22 - Carolina rediviva, Uppsala 21 63 3 - - Uppsala slott - - 1 40 40 Regeringskansliet, kv. Vinstocken - - 20 60 - Ambassadkansliet i Rom 5 24 35 - - Norra Riddarholmshamnen 2 4 4 40 10 Förtätning av bostäder, Moskva - 1 5 32 21 Gustavianum - 1 6 4 19 Gymnasiehusen, Gråmunkholmen i Stockholm - 1 7 30 18 Östra Riddarholmshamnen 3 1 22 28 - Västra kanslikasern 7 25 14 - - Kungahuset, Lund 3 2 30 7 - Historiska museet 1 14 26 - - Birger Jarls torg, Riddarholmen - - 3 26 8 Kommenta r : Planerade investeringar som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen ovan. Låneram Regeringen bör därför bemyndigas att för 2019 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanlägg- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ningar som inklusive tidigare gjord upplåning för 2019 besluta att Statens fastighetsverk får ta uppgår till högst 15 200 000 000 kronor. upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar.

Skälen för regeringens förslag: SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2018 om 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.21 Uppgifter om den utnyttjade låneramen för Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som

Statens fastighetsverk

saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt Miljoner kronor ekonomiskt överskott. SFV förvaltar över 100 Utfall Utfall Utfall Prognos Beräknat 2015 2016 2017 2018 2019 sådana fastigheter. På bidragsfastigheterna finns ca 1 000 byggnader och anläggningar. Ungefär Utnyttjad låneram 11 945 12 497 12 995 13 895 15 195 hälften av fastigheterna har parker och trädgårdar. Utnyttjad andel av 93,9 87,4 85,5 91,4 99,9 På vissa av bidragsfastigheterna finns kungliga låneram (%) Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar. slottsmiljöer, ett antal slotts- och herrgårdsmiljöer, flera stora slottsparker, ett antal fästningsmiljöer, ruiner, kloster, bruksmiljöer samt 10.4.2 1:10 Bidragsfastigheter Vasaminnena. Fastigheterna omfattar också två världsarv, Drottningholms slott och delar av Tabell 10.22 Anslagsutveckling 1:10 Bidragsfastigheter Karlskrona örlogsstad. Inom ramen för anslaget kommer SFV under en längre tid att genomföra Tusental kronor Anslags- en renovering av fasaderna på Stockholms slott 2017 Utfall 197 278 sparande 74 samt de närmaste åren förstärka delar av Utgifts- 2018 Anslag 269 000 prognos 265 772 säkerheten i och kring de kungliga slotten. Vidare 1 2019 Förslag 269 000 kommer myndigheten genomföra energieffek- 2020 Beräknat 265 000 tiviseringar, bl.a. genom en satsning på solceller. Regeringen föreslår att 269 000 000 kronor 2021 Beräknat 265 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i anvisas under anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till samband med denna proposition. 265 000 000 kronor respektive 265 000 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får användas för utgifter för insatser för att utveckla Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bidragsfastigheter. Anslaget får även användas för under 2019 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter utgifter hänförliga till uppförandet av en minne- ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som svård efter flodvågskatastrofen i Sydost- inklusive tidigare åtaganden medför behov av asien 2004. framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2020.

Regeringens överväganden

Skälen för regeringens förslag : Vården och

Tabell 10.23 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

underhållet av de statliga fastigheter som utgör en

1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. 2019 2020 2021 Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019

Anvisat 2018

1

269 000 269 000 269 000

för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för Förändring till följd av: underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- Beslut -4 000 -4 000 Överföring till/från tida anslag på högst 100 000 000 kronor 2020. andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 269 000 265 000 265 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.24 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat 2017 2018 2019 2020 Ingående åtaganden 34 000 30 000 50 000 100 000 Nya åtaganden 50 000 100 000 Infriade åtaganden -30 000 - 50 000 - 100 000 Utestående åtaganden 25 600 50 000 100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 50 000 50 000 100 000

10.4.3 Fortifikationsverket inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. FortV:s huvuduppgift är att förvalta en viss del FortV:s verksamhet finansieras främst med av statens fasta egendom, främst fastigheter av- hyresintäkter samt med lån i Riksgäldskontoret sedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastig- för investeringar i fastigheter och anläggningsheter. Fastigheterna ska förvaltas så att en god tillgångar. hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggningsoch lokalresurser kan tillhandahållas på för Investeringsplan brukaren konkurrenskraftiga villkor samt så att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Regeringens förslag: Investeringsplanen för FortV ansvarar också för att etablera, för- fastigheter och markanläggningar för 2019 – valta och avyttra byggnader, anläggningar m.m. 2021 godkänns som riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (tabell 10.25). för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. I myndighetens uppdrag ingår också att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.25 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2019 – 2021

Miljoner kro nor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar

Byggnader och markanläggningar 526 670 1 015 1 350 1 500 Mark 104 325 88 80 80 Försvarsanläggningar 241 282 300 400 400 Flygfält 81 355 200 120 50

Summa utgifter för anskaffning och utveckling 952 1 632 1 603 1 950 2 030

Varav investering anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 952 1 632 1 603 1 950 2 030 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 952 1 632 1 603 1 950 2 030

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 825 1 450 1 403 1 650 1 730 Övrig finansiering 128 182 200 300 300

Summa finansiering av anskaffning och

utveckling 952 1 632 1 603 1 950 2 030

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Byggnader och markanläggningar 543 628 670 674 678 Försvarsanläggningar 129 68 70 70 70 Flygfält 0 0 10 10 10

Summa utgifter för vidmakthållande 672 696 750 754 758

Varav investering anläggningstillgångar Byggnader mark och annan fast egendom 374 438 490 492 494 Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 374 438 490 492 494

Finansiering

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 331 435 455 457 459 Övrig finansiering 44 2 35 35 35 Avgifter 297 259 260 262 264

Summa finansiering av vidmakthållande 672 696 750 754 758

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och

vidmakthållande av investeringar 1 624 2 328 2 353 2 704 2 788

Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar 1 327 2 070 2 093 2 442 2 524

Vissa justeringar har gjorts jämfört med under 2019 som har skjutits något framåt i föregående års investeringsplan. Det är främst tiden och kommer att få utfall under åren efter några av de projekt som hade ett beräknat utfall 2019.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 10.26 Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor

Miljoner kronor Utfall t.o.m. 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Berga, förråd – – 3 25 13 Boden, stridsfordonshall – – – 4 42 Eksjö, förråd – – 5 40 – Eksjö, utbyggnad för teknisk utbildning – 2 21 42 4 Enköping, datahall – 1 2 71 – Gotland, nybyggnad servicecenter – – 1 10 189 Gotland, nybyggnation på Tofta 12 207 234 141 26 Gotland, verkstad med skärmtak 15 11 64 75 11 Halmstad, skärmtak 7 8 30 – – Göteborg, anpassning och renovering av hamn – 1 40 40 40 Kalixfors, nybyggnation p.g.a. flytt – 7 97 57 107 Karlberg, elevhem i Solna 22 48 31 8 – Karlsborg, hangarer m.m. 2 8 35 180 300 Karlsborg, rull- och taxibana m.m. 7 11 110 61 3 Karlsborg, vakt och infart 3 1 40 – – Karlskrona, kaj för nytt ubåtssystem – – 3 30 27 Karlskrona, kaj för nytt ubåtssystem – – – 3 30 Karlskrona, ombyggnad av vaktlokal – 4 26 10 5 Kontor för kustbevakningen 1 1 20 20 – Kungsängen, kontor – 5 35 – Kungsängen, utbyte av teknisk infrastruktur i Upplands bro 22 48 31 8 – Kungsängen, vakt och entré – 1 1 5 41 Luleå, hangar för HKP 14 83 27 40 5 – Luleå, tvätthall för flyg och fordon 2 19 47 – – Revinge, ersättningsbyggnation camp – 1 12 65 96 Revinge, kontorsbyggnad – 3 17 43 12 Revinge, utbildningscentrum – 3 60 66 1 Ronneby, drivmedelsanläggning 22 10 16 5 – Ronneby, hangar åt Sjöfartsverket – 2 59 7 – Ronneby, till- och ombyggnad flygplats – – – 20 30 Skredsvik, Nya förläggningsbyggnaden – – 4 27 19 Skövde, centralarkiv – – – 5 70 Sverige, hemlig anläggning 45 100 200 260 300 Sverige, hemlig anläggning 20 3 28 59 110 Sverige hemlig anläggning 1 1 4 52 130 Sverige, hemlig anläggning 1 2 60 60 47 Sverige, hemlig anläggning – 1 5 20 42 Sverige, hemlig anläggning – – 50 – – Såtenäs, dränering större ytor – 2 12 17 24 Såtenäs, lokalanpassning – – 2 12 35 Såtenäs, rullbana 24 280 10 – – Umeå, nybyggnad kontor m.m. – 3 20 25 9 Älvdalen, skjutplatser – – 32 35 – Kommentar: Planerade investeringar som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen ovan.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2019 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 14 500 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar.

Skälen för regeringens förslag: FortV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2018 om 14 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och de behov som brukarna har angett, utökas med 300 000 000 kronor jämfört med föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2019 besluta att FortV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 14 500 000 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

11 God redovisningssed

11.1 Omfattning 11.3.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Området omfattar Bokföringsnämnden och utvecklingen av god redovisningssed. Nämnden är Följande indikatorer och bedömningsgrunder statens expertorgan på redovisningsområdet och används i syfte att ge en övergripande bild av ger ut allmänna råd, ofta med vägledningar, som verksamheten och beskriva resultatutvecklingen: ger uttryck för vad som är god redovisningssed. – andel normgivningsarbete, Nämnden består av elva ledamöter som utses av – andel information till småföretagare m.m., regeringen och ett kansli med motsvarande sju och heltidsanställda. – genomförda förändringar i K-regelverken och aktiviteter för att förbättra standarden i företagens bokföring, årsredovisningar och 11.2 Mål för god redovisningssed bokslut.

Enligt bokföringslagen ska bokföringsskyldigheten fullgöras på ett sätt som överensstämmer 11.3.2 Resultat med god redovisningssed och enligt årsredovisningslagen ska en årsredovisning upprättas enligt Bokföringsnämndens verksamhet består dels av god redovisningssed. Bokföringsnämnden ska normgivningsarbete och myndighetskontakter, utveckla god redovisningssed. Verksamheten ska dels av information till småföretagare m.m. bidra till att förbättra standarden i företagens Bokföringsnämndens arbete med att utveckla god bokföring, årsredovisningar och bokslut genom redovisningssed kallas här för normgivningsinformationsinsatser. Vidare ska nämnden verka arbete. Bokföringsnämnden ger ut allmänna råd. för att regelverket på redovisningsområdet är Dessa är inte bindande föreskrifter, men ger enkelt och anpassat för dem som upprättar och uttryck för vad nämnden anser vara god redoanvänder redovisningen. visningssed. Vad som utgör god redovisningssed bestäms i sista hand av domstol genom en självständig prövning.

11.3 Resultatredovisning

Resultatbedömningen görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för bedömningen av resultatet finns bl.a. Bokföringsnämndens årsredovisning och Riksrevisionens iakttagelser.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

11.4 Budgetförslag

Tabell 11.1 Bokföringsnämndens verksamhet

Andel (%) av totala kostnader. 2015 2016 2017 11.4.1 1:13 Bokföringsnämnden

Normgivningsarbete 60 75 74

Tabell 11.2 Anslagsutveckling 1:13 Bokföringsnämnden

Information till småföretag m.m. 40 25 26 Källa: Bokföringsnämnden. Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 8 859 sparande 1 081 Andelen normgivningsarbete var 2017 likvärdig Utgiftsföregående år. Bokföringsnämnden gav ut ett 2018 Anslag 10 133 1 prognos 10 307 nytt allmänt råd och beslutade sex förändringar av 2019 Förslag 10 498 gällande allmänna råd. Det nya allmänna rådet 2020 Beräknat 10 628 2 innebar att ett femtiotal äldre allmänna råd, 2021 Beräknat 10 732 3 rekommendationer och uttalanden upphävdes. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Kostnaden för att fortlöpande utveckla de 2 i samband med denna proposition. Motsvarar 10 498 tkr i 2019 års prisnivå. samlade regelverken för upprättande av årsbok- 3 Motsvarar 10 498 tkr i 2019 års prisnivå. slut och årsredovisning, benämnda K-regelverken, var under 2017 ca 3 miljoner kronor. Totalt har kostnaderna för K-regelverken under Ändamål perioden 2003 – 2017 uppgått till 62,2 miljoner kronor. Anslaget får användas för Bokföringsnämndens Under 2017 har Bokföringsnämnden till- förvaltningsutgifter. sammans med Bolagsverket arbetat med att införa en tjänst för digital ingivning av finansiell information om årsredovisningar m.m. Regeringens övervägande (N2016/04957/SUN). Detta bidrar till att förbättra kvaliteten i företagens redovisning, ökar Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:13 Bokföringsnämnden

möjligheten för myndigheter och andra aktörer i Tusental kronor samhället att använda den finansiella informa- 2019 2020 2021 tionen och minskar företagens uppgiftslämnande. Arbetet avseende årsredovisningar för mindre Anvisat 2018

1

10 133 10 133 10 133

aktiebolag har slutförts (N2018/02033/FF). Förändring till följd av: Bokföringsnämnden bidrog i arbetet med Pris- och löneomräkning 2 365 495 599 kunskap om befintliga regler och ändringar i Beslut dessa för att systemet för inlämning av årsredo- Överföring till/från andra visningar i elektronisk form ska bli ändamåls- anslag enligt. Praktiskt handlade det om en systematis- Övrigt ering och klassificering av termer i tillämplig

Förslag/beräknat anslag 10 498 10 628 10 732

redovisningslagstiftning och god redovisningssed 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). (taxonomier) så att finansiell information kan Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga lämnas elektroniskt. Se även utg. omr. 24 avsnitt förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 1.2.4. pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Informationen till småföretagare ska på ett enkelt och lättförståeligt sätt ge besked om hur De principer som tillämpats vid utformningen av lagens grundläggande krav på bokföringen och denna proposition innebär att anslaget ökas med den offentliga redovisningen lämpligen uppfylls. 365 000 kronor 2019. Regeringen föreslår att Bokföringsnämnden har under 2017 besvarat 10 498 000 kronor anvisas under anslag 1:13 ca 3 300 frågor per telefon och e-post, vilket efter Bokföringsnämnden för 2019. För 2020 och 2021 ett lägre antal besvarade frågor 2016 åter är i nivå beräknas anslaget till 10 628 000 kronor med antalet som besvarades dessförinnan. respektive 10 732 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

12 Riksrevisionen

12.1 Riksrevisionen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Den revision som utförs är ett stöd för riksdagens Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen kontroll av den statliga verksamheten. med uppgift att granska genomförandet och Genom årlig revision granskar Riksrevisionen resultatet av den verksamhet som bedrivs av om de statliga myndigheternas årsredovisningar staten, att statliga insatser är samhällsnyttiga och är tillförlitliga och om räkenskaperna är rättatt god ordning råder i den statliga redovisningen. visande samt, med vissa undantag, om ledningens Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen förvaltning följer tillämpliga regler och särskilda genomförs med utgångspunkt i lagen beslut. Den årliga revisionen sker i enlighet med (2002:1022) om revision av statlig verksamhet god revisionssed och avrapporteras genom revim.m. sionsberättelser, huvudsakligen till regeringen. Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda Genom effektivitetsrevisionen granskar Riks- Sverige som det nationella revisionsorganet i revisionen att staten med hänsyn till allmänna internationella sammanhang samt att bedriva samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina internationellt utvecklingssamarbete. Det inter- insatser. Det betyder att Riksrevisionen ska nationella utvecklingssamarbetet genomförs granska hushållning, resursutnyttjande, målinom ramen för den svenska biståndspolitiken uppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effekoch finansieras med ett eget anslag. tivitetsrevisionen får Riksrevisionen också lämna För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen förslag på alternativa insatser för att nå avsedda anslagen 1:15 Riksrevisionen inom utgiftsområde resultat. Resultaten av effektivitetsrevisionen 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt redovisas till riksdagen genom granskningsrapanslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt ut- porter. De viktigaste iakttagelserna av effektivivecklingssamarbete inom utgiftsområde tetsrevisionen och den årliga revisonen redovisas 7 Internationellt bistånd. i en årlig rapport till riksdagen. Riksrevisionens utvecklingssamarbete med systerorganisationer i samarbetsländer utgör en viktig del av det svenska biståndet och ska 12.2 Mål för Riksrevisionen bedrivas i enlighet med mål och inriktning för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Riksrevisionens verksamhet främjar en god förvaltning. Med detta avses att statens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet och enligt gällande regelverk, att den redovisas på ett 12.3 Resultatredovisning tillförlitligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas. Närmare bestämmelser Resultaten av Riksrevisionens verksamhet redoom Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i visas i myndighetens årsredovisning, i årliga 13 kap. 7 – 9 §§ regeringsformen, lagen om rapporten och i uppföljningsrapporten. revision av statlig verksamhet m.m. och lagen

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Under 2017 slutfördes den årliga revisionen av och medverkat i flera av dess arbetsgrupper. Riks- 2016 års årsredovisningar i rätt tid och i enlighet revisionen har också medverkat till att genomföra med god redovisningssed. Totalt lämnades 231 Europeiska revisionsrättens granskningsbesök i revisionsberättelser. För 15 myndigheter lämnade Sverige. Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse, Utvecklingssamarbetet har under året bedrivits dvs. att en anmärkning på årsredovisningen har i globala, regionala och bilaterala program i lämnats för räkenskapsåret 2016. Några myndig- Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. heter fick fler än ett modifierat uttalande i sin Riksrevisionen har stött samarbetsparternas revisionsberättelse. För räkenskapsåret 2016 utveckling av metoder och processer inom lämnade Riksrevisionen även 13 upplysningar. finansiell revision och effektivitetsrevision samt Den vanligaste orsaken till upplysning i revisions- coachat enskilda revisionsteam. Insatser har berättelsen är oklarheter i frågan om full kost- också gjorts inom utvecklingen av HR, IT, nadstäckning och villkor för bemyndiganden. ledarskap och kommunikation. Projekten har i Effektivitetsrevisionen följde under året den huvudsak löpt enligt plan. inriktning av revisionen som riksrevisorerna beslutat om. Totalt publicerades 37 gransknings- Tabell 12.1 Verksamhetens nettokostnader 2017 rapporter, vilket är en ökning jämfört med Tusental kronor tidigare år (2016 publicerades 33 gransknings- Verksamhetsgren Belopp rapporter). Årlig revision 166 184 Riksrevisorernas granskningsplan ger en Effektivitetsrevision 148 026 samlad bild av de kommande årens granskning, Nationellt revisionsorgan 14 900 både inom effektivitetsrevisionen och den årliga Internationellt utvecklingssamarbete 42 975 revisionen. År 2017 lämnades granskningsplanen

Summa 372 085

till riksdagen i oktober. Den årliga rapporten sammanfattar de Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader minus intäkter och lämnade bidrag (transfereringar), dock inte intäkter av anslag . viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Under 2017 lämnades rapporten till riksdagen i maj.

12.3.1 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen följer upp om granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen har med- Finansutskottet har uppdragit åt en privat revisfört någon form av åtgärder från regeringen eller ionsbyrå att utföra revision av Riksrevisionen. från andra granskade organisationer, företrädes- Revisionsbyrån har i sin revisionsberättelse vis förvaltningsmyndigheterna. Uppföljningsbedömt att Riksrevisionens årsredovisning är i allt rapporten för 2017 lämnades till riksdagen i april väsentligt rättvisande. och innehåller en djupare uppföljning av 20 rapporter från 2012 och 2013 och en översiktlig uppföljning av 21 rapporter från 2014 och 2015. Uppföljningen visar att flertalet gransknings-

12.4 Budgetförslag

rapporter har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller av andra granskningsobjekt.

12.4.1 1:15 Riksrevisionen

Rapporten innehåller också en uppföljning av åtgärder som gäller de 16 modifierade revisions- Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det berättelser som lämnats av den årliga revisionen kommande året endast bör påverkas av pris- och för verksamhetsåret 2015. löneomräkningen. I rollen som nationellt revisionsorgan har Riksrevisionen aktivt bidragit till utvecklingen av revisionsstandarder inom INTOSAI. Riksrevisionen är också viceordförande i INTOSAI:s kommitté för kapacitetsutveckling (CBC). Tillsammans med ordförandelandet, Sydafrika, driver Riksrevisionen ett sekretariat till stöd för kommitténs arbete. Under året har Riksrevisionen deltagit i EU:s kontaktkommittés möte

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Tabell 12.2 Anslagsutveckling 1:15 Riksrevisionen Tabell 12.4 Uppdragsverksamhet Avgiftsfinansierade

Tusental kronor internationella uppdrag Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 330 046 sparande 3 553 Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Årets över- Ackumulerat Utgifts- /överskott över- 2018 Anslag 329 737 1 prognos 333 290 /underskott 2019 Förslag 332 720 Utfall 2017 256 186 70 618 2020 Beräknat 337 254 2 Prognos 2018 100 200 -100 518 2021 Beräknat 341 218 3 Budget 2019 100 200 -100 418 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Den internationella uppdragsverksamheten har 2 Motsvarar 332 720 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 332 721 tkr i 2019 års prisnivå. avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Ändamål

Stora delar av det ackumulerade överskottet har uppstått i samband med tidigare avgifts- Anslaget får användas för Riksrevisionens förvalfinansierade uppdrag (Malawi och Åland). Endast tningsutgifter utom för Riksrevisionens internamindre del av överskottet kan kopplas till CBSS. tionella utvecklingssamarbete som finansieras Viss justering av taxorna för CBSS kommer att inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. genomföras under 2018 och 2019. Resterande överskott skulle kunna användas i samband med eventuellt framtida projekt.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den årliga revision som Riksrevisionen utför är

Låneram för Riksrevisionen

avgiftsbelagd. Inkomsterna tillförs inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision .

Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen

Tabell 12.3 Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig

bemyndigas att för 2019 ta upp lån i Riksgälds-

revision, inkomsttitel 2558

Tusental kronor kontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor för investeringar i Offentligrättslig Intäkter till Kostnader Resultat Ackumulerat verksamhet inkomsttitel (intäkt - över- anläggningstillgångar som används i (som inte får kostnad) /underskott disponeras) verksamheten.

Utfall 2017 152 946 154 840 -1 894 -3 224 Prognos 2018 150 000 150 000 0 -3 224 Skälen för Riksrevisionens förslag: Invest- Budget 2019 150 000 149 000 1 000 -2 224 eringar kommer att göras inom ramen för det beräknade anslaget och oförändrad låneram. Den årliga revisionen ska vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås över tid. Riksrevisionen gör årligen en justering av avgifterna. För 2018 utgår granskning av delårsrapporter. Däremot antas behovet av granskning av årsredovisningen öka som följd av att delårsgranskningen till viss del innehållit kompletterande informationsinsamling och tidigarelagd granskning. Nettoeffekten framgår av tabellen ovan.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Riksrevisionens överväganden

Tabell 12.5 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:15 Riksrevisionen

Tusental kronor 2019 2020 2021

1

Anvisat 2018 329 737 329 737 329 737

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 983 7 517 11 481 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 332 720 337 254 341 218

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning. Riksrevisionen föreslår att anslaget 1:15 Riksrevisionen för 2019 anvisas med 332 720 000 kronor. Anslaget för 2020 och 2021 bör beräknas till 337 254 000 kronor, respektive 341 218 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

13 Vissa garanti- och medlemsavgifter

13.1 Omfattning aktier som tilldelas medlemsländerna. Kapitaltillskottet ska betalas in genom fem lika stora Området omfattar kapitaltillskott till Asiatiska årliga utbetalningar, varav två återstår. OECD:s banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB), biståndskommitté DAC beslutade i juni 2017 att årliga medlemsavgifter till Bruegel, European till 85 procent beteckna kapitaltillskott till AIIB Institute of Public Administration (EIPA) och som bistånd. Detta innebär att motsvarande del Europarådets utvecklingsbank (CEB), samt av Sveriges kapitaltillskott till AIIB ingår i garantier till sex internationella finansierings- biståndsramen institut. En mer utförlig redogörelse för verksamhet, mål och resultat för AIIB, Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska utvecklings- Bruegel banken (EBRD), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Världsbanken finns i den åter- Bruegel är en oberoende europeisk tankesmedja kommande skrivelsen till riksdagen om verk- med fokus på internationell ekonomiskpolitisk samheten i Internationella valutafonden, Världs- forskning. Bruegel strävar efter att förbättra den banksgruppen samt vissa regionala utvecklings- ekonomiska politiken med öppen och faktaoch investeringsbanker. baserad forskning, analys och debatt. Bruegel bidrar till fördjupad förståelse av bl.a. ekonomiska utmaningar som Europa kan väntas möta i en globaliserad värld. Det är en ideell organisation 13.2 Mål, indikatorer och resultat enligt belgisk lag, som styrs enligt sina stadgar. Vart tredje år utvärderas Bruegel av en oberoende Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar kommitté. I den senaste utvärderingen, som genomfördes 2016, fick organisationen goda Efter beslut i riksdagen (prop. 2015/16:99, bet. omdömen avseende verksamheten 2013 – 2015. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310) blev Sverige i Bruegel får vidare återkommande goda betyg för juni 2016 tillsammans med 56 andra länder verksamhetens transparens. grundande medlem i AIIB. Banken har i uppdrag Bruegels medlemmar är företag, institutioner att främja hållbar ekonomisk utveckling, skapa och flertalet av EU-länderna, inklusive Sverige. välstånd och förbättra infrastrukturen i Asien, Ingen enskild medlem bidrar med mer än 5 prosamt främja regionalt samarbete och partnerskap cent av årsbudgeten. Detta ska säkerställa tankesför att möta utvecklingsutmaningar. I samband medjans oberoende och objektivitet. Styrelsemed riksdagens beslut om Sveriges medlemskap i medlemmarna utses för att på ett balanserat sätt AIIB bemyndigades regeringen att under 2016 – representera tankesmedjans olika medlemmar. 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlems- Sedan 2017 sitter en svensk ledamot i styrelsen avgifter besluta om kapitaltillskott på högst som representant för Bruegels medlemsländer. 1,1 miljard kronor till AIIB genom teckning av

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

Bruegel har fått stort genomslag i den politiska Garantier till vissa internationella debatten i EU, bl.a. på grund av sina nära kontak- finansieringsinstitut ter med Europeiska kommissionen och genom regelbundna presentationer för och rapport- Sverige har medlemsåtaganaden i elva internatiobidrag till rådet för ekonomiska och finansiella nella finansiella institutioner. Medlemskapen kan frågor. likställas med delägande, eftersom varje medlemsland bidrar med en andel av institutionernas egna kapital. Det egna kapitalet består av inbetalt kapi- European Institute of Public Administration tal och garantikapital. Garantikapitalet innebär att medlemsländerna utöver det inbetalda kapitalet Sveriges medlemsavgift till EIPA syftar till att förbinder sig att under vissa omständigheter tillstödja institutets arbete med att genom skjuta ytterligare ett bestämt kapitalbelopp till forsknings- och utbildningsverksamhet bidra till instituten. utvecklingen av den offentliga förvaltningen i Riksdagen har beslutat att garantikapital till Europa. EIPA:s verksamhet stödjer den euro- internationella finansiella institutioner inte ska peiska integrationsprocessen och är inriktad på hanteras inom ramen för den statliga garanti- EU:s institutioner, beslutsprocesser samt förvalt- modellen, där riskavspeglande avgifter sätts in på ning och EU-rätt. konto i Riksgäldskontoret (prop. 2001/02:1, bet. För att bedöma måluppfyllelsen används upp- 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129/130). Evengifter om antalet deltagare i EIPA:s olika utbild- tuella infrianden ska i stället belasta anslag. Infriningsinsatser. År 2017 uppgick antalet deltagare i anden av garantikapital till EIB, NIB, Världsinstitutets aktiviteter till 13 759 stycken, vilket banken, EBRD, AIIB och CEB ska belasta var en ökning med ca 23 procent jämfört med anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter . föregående år. Ökningen förklaras främst av ett Institutionernas utlåning bidrar till de ekoökat antal deltagare i utbildningsinsatser som nomiska och sociala mål som medlemsländerna institutet tillhandahåller enligt avtal. Antalet del- enats om. tagare i EIPA:s öppna utbildningar har dock Riksgäldskontoret analyserar i rapporten minskat under flera år. Statens garantier och utlåning – en riskanalys (Riksgälden 2018) bl.a. riskerna för att garantikapital i internationella finansiella institutioner Europarådets utvecklingsbank ska leda till stora förluster för staten. Myndigheten bedömerdessa risker som låga, bl.a. då Av skrivelsen Redovisning av verksamheten i institutionerna har en hög underliggande kredit- Internationella valutafonden, Världsbanks- värdighet och garantikapital hittills aldrig infriats gruppen samt de regionala utvecklings- och inve- i formell mening. De internationella finansiella steringsbankerna 2014 och 2015 (skr. institutionernas kapital har i stället ökats stegvis 2015/16:145) framgår mål, prioriteringar och re- genom kapitalhöjningar av det inbetalda kapitalet sultat för Europarådets utvecklingsbank (CEB). och garantikapitalet. Institutionens verksamhet redovisas även i skriv- De utestående garantiåtagandena gentemot elsen Verksamheten inom Europarådets minis- dessa institutioner, som har redovisats i skrivelsen terkommitté m.m. under andra halvåret 2016 och Årsredovisning för staten 2017 (skr. helåret 2017 (skr. 2017/18:139). Medlemsav- 2017/18:101), uppgick vid utgången av 2017 till giften för 2016 uppgick till ca 26 700 euro och 97,9 miljarder kronor. minskade till ca 26 200 euro 2017. Medlemsavgiften för 2018 minskade ytterligare till ca 25 500 euro på grund av interna besparingsåtgärder. CEB har uppfyllt sina mål vad gäller såväl kvalitet som lånevolym.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2

13.3 Budgetförslag De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget 1:14 13.3.1 1:14 Vissa garanti- och Vissa garanti- och medlemsavgifter minskas med medlemsavgifter 19 772 000 kronor 2019. Av minskningen avser 3 000 000 kronor en Tabell 13.1 Anslagsutveckling 1:14 Vissa garanti- och planenlig minskning av medel för AIIB och

medlemsavgifter

16 772 000 kronor en återgång till ursprunglig Tusental kronor anslagsnivå efter en tidigare engångsvis kompen- Anslags- 2017 Utfall 231 326 sparande -16 731 sation för valutakursdifferenser. Utgifts- Regeringen föreslår att 203 370 000 kronor an- 2018 Anslag 223 142 1 prognos 204 949 visas under anslaget 1:14 Vissa garanti- och med-

2019 Förslag 203 370

lemsavgifter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas 2020 Beräknat 200 370 anslaget till 200 370 000 kronor respektive 2021 Beräknat 2 370 2 370 000 kronor. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut. Anslaget får även användas för utgifter för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv. Anslaget får även användas för kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB).

Regeringens överväganden

Tabell 13.2 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tusental kronor 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

223 142 223 142 223 142

Förändring till följd av: Beslut -19 772 -22 772 -220 772 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 203 370 200 370 2 370

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De beräknade utgifterna för medlemsavgifter till CEB, EIPA och tankesmedjan Bruegel är en följd av Sveriges medlemskap i dessa organisationer.

Bilaga Statsförvaltningens utveckling

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

1 Inledning CPI 2017 rankades den svenska offentliga sek-

torn som världens sjätte minst korrupta, vilket var I denna bilaga redogörs för den statliga förvalt- en försämring med två placeringar jämfört med ningens organisation och utveckling. Vidare ges 2016.

en övergripande redovisning av personalstruk- OECD ger vartannat år ut rapporten Governturen m.m. inom staten. ment at a Glance, i vilken den offentliga sektorn En ständigt pågående utveckling och förnyelse inom en rad områden följs upp, bl.a. allmänhetens

av statsförvaltningen är en förutsättning för att förtroende för den nationella regeringen. I den

regeringens politik ska få genomslag inom alla senaste rapporten, som publicerades 2017 men områden. Utvecklingsarbete bedrivs både av innehåller data för 2016, låg Sverige över snittet

regeringen och av myndigheterna. för OECD-länderna, men förtroendet har sjunkit Denna bilaga kompletterar den redovisning på sedan 2007. området som lämnas i budgetpropositionen för Resultaten ska tolkas med viss försiktighet.

2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 4 – 6). Enskilda länder med förhållandevis dåliga resultat

i CPI, alltså för korruption i den offentliga sek-

torn, kan ha ett högt förtroende för den nationella regeringen. Jämfört med OECD-länder ligger

Sverige dock över snittet. För index på en sådan

2 Den statliga förvaltningens

aggregerad nivå som GE och CPI är det mycket

organisation och utveckling

svårt att dra slutsatser utifrån små förändringar från ett år till ett annat. Resultaten talar emellertid Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en för att den svenska offentliga sektorn presterar väl innovativ och samverkande statsförvaltning som jämfört med många andra länder och har jämär rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalförelsevis hög effektivitet, rättssäkerhet och troitet, service och tillgänglighet och som därigenom värdighet. Resultaten på vissa indikatorrankingar bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt har dock fallit något i jämförelse med andra länder EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU under senare år, vilket indikerar att det också 38, rskr. 2009/10:315). finns utrymme för förbättringar.

2.1 Statsförvaltningens utveckling

2.2 Antal myndigheter

Effektivitet, rättssäkerhet och hög trovärdighet

Antalet myndigheter har ökat. Den 15 juni 2018

fanns det enligt Statskontoret 345 myndigheter Det är viktigt att den offentliga sektorn är effekunder regeringen, vilket var en ökning med 2 tiv, rättssäker och har hög trovärdighet. Världsmyndigheter jämfört med den 1 januari 2017. bankens indikator Government Effectiveness Denna lilla ökning kan indikera ett möjligt (GE) beskriver effektivitet i bred mening och trendbrott, då antalet myndigheter minskade från avser måluppfyllelse för hela den offentliga 643 till 343 mellan 2000 – 2017. Statistiken omsektorn. Med indikatorn redovisas bedömningen fattar domstolar och förvaltningsmyndigheter av kvaliteten i offentliga tjänster och institutsom lyder under regeringen och som regeringen ioner, självständigheten från politiska påtryckhar beslutat en specifik förordning med instrukningar, kvaliteten på politikens utformning och tion för, eller som styrs av en särskild lag. Statisgenomförande samt beständigheten i politiska tiken omfattar inte myndigheter som har ett tidsåtaganden. År 2017 rankades Sveriges som mer begränsat uppdrag, så som delegationer och komhögpresterande än drygt 96 procent av världens mittéer. De s.k. utlandsmyndigheterna ingår i länder, vilket var en liten förbättring jämfört med statistiken i Regeringskansliet. 2016, men ett lägre resultat än åren dessförinnan. Tre myndigheter, Riksutställningar, respektive Indikatorn Corruption Perceptions Index Livrustkammaren och Skoklosters slott med (CPI) tas fram av organisationen Transparency Stiftelsen Hallwylska palatset, samt E-legitima- International. Sedan 1995 rankas världens länder tionsnämnden, har upphört som egna myndigutifrån graden av korruption i den offentliga sekheter sedan januari 2017. Regeringen har därefter torn. Sverige har legat bra till i alla mätningar. I

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

bildat följande fem myndigheter: Myndigheten Allmänhetens uppfattning om några stora statliga för arbetsmiljökunskap, Jämställdhets- myndigheter myndigheten, Delegationen mot segregation, Klimatpolitiska rådet och Myndigheten för digi- Institutet för Samhälle, opinion, medier (SOMtal förvaltning. I diagram 2.1 redovisas utveck- institutet) vid Göteborgs universitet genomför lingen av antalet myndigheter under regeringen mätningar av hur allmänheten uppfattar verksam- 2000  2017. heten vid ett antal myndigheter. I den senaste mätningen från 2017 år ingick bl.a. sju myndig-

Diagram 2.1 Antalet myndigheter 2000 – 2017

heter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Myndigheten för säkerhet och Antal myndigheter 700 beredskap, Polismyndigheten, Skatteverket och 600 Skolverket. Uppfattningarna om de olika 500 myndigheterna skiljer sig väsentligt. Betydligt fler anser att Skattemyndigheten och Polismyndig- 400 heten sköter sina uppgifter väl, än de som anser 300 att de inte sköter uppgifterna väl. Däremot anser 200 fler att Arbetsförmedlingen och Migrationsverket sköter sin uppgift dåligt, snarare än bra. 100 Försäkringskassan intar en mellanställning mellan 0 dessa båda grupper av myndigheter. Andra mät- 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ningar från SOM-institutet indikerar att hög- Källa: Statskontoret. skolor och domstolar tillhör de statliga myndigheter som åtnjuter högst förtroende från allmänheten.

Myndigheternas verksamhetsområden, storlek

och ledningsformer

Flest myndigheter är aktiva inom verksamhets-

2.3 Organisationsförändringar per

området Samhällsskydd och rättsskipning. Dessa

departement

utgör nästan en tredjedel av det totala antalet statliga myndigheter. Förhållandevis många myn- Nedan följer en redogörelse för genomförda digheter finns också inom områdena Näringsorganisationsförändringar under perioden livsfrågor, Allmän offentlig förvaltning, och augusti 2017  juli 2018 Utbildning. Många myndigheter är relativt små. Enligt Statskontoret har 95 av myndigheterna mindre än Arbetsmarknadsdepartementet 50 anställda, och flertalet av de resterande myndigheterna har mindre än 500 anställda. De 10 Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättades största myndigheterna står för 52 procent av den 1 juni 2018. Myndigheten är placerad i Gävle. årsarbetskrafterna. Flest myndigheter, ca. 130, är s.k. enrådighetsmyndigheter, vilket innebär att myndighets- Finansdepartementet chefen är ansvarig för verksamheten inför regeringen. Av myndigheterna är 65 styrelsemyn- Myndigheten för digital förvaltning inrättades digheter, och 52 är nämndmyndigheter. I dessa den 1 september och är lokaliserad i Sundsvall. fall är styrelsen eller nämnden ansvariga inför Myndigheten E-legitimationsnämnden avvecklregeringen. Resterande myndigheter, mestadels ades och upphörde som myndighet den 31 domstolar, har andra ledningsformer. Fördel- augusti 2018. ningen mellan de olika typerna av ledningsform har varit relativt oförändrad under de senare åren.

Kulturdepartementet

Delegationen mot segregation inrättades den 1 januari 2018. Myndigheten är lokaliserad i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Huddinge kommun. Myndigheten Livrust- I det följande redovisas all individbaserad kammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen statistik uppdelad på kön, om dessa uppgifter är Hallwylska palatset upphörde som myndighet tillgängliga. den 31 december 2017. De uppgifter som myndigheten ansvarat för har samlats i Statens historiska museer.

3.1 De anställda

Miljö- och energidepartementet Antalet statsanställda

Klimatpolitiska rådet inrättades den 1 januari År 2017 var 261 211 personer anställda i den 2018. Klimatpolitiska rådet leds av en nämnd och statliga sektorn, vilket var en ökning med ca 5 400 ett kansli har inrättats vid Forskningsrådet för jämfört med 2016. Sedan 2012 har antalet anmiljö, näringar och samhällsbyggande i Stock- ställda ökat med ca 17 900. De statsanställda motholm. svarar 5,4 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Av diagram 3.1 framgår utvecklingen av antalet Socialdepartementet statsanställda 1995 – 2017, uppdelad på kvinnor och män. Jämställdhetsmyndigheten inrättades den 1 januari 2018. Myndigheten är placerad i Göte- Diagram 3.1 Antalet statsanställda 1997 – 2017 borg. Antal 300 000

Totalt Män Kvinnor

250 000

3 Personalstrukturen m.m. i staten

200 000

150 000 Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndig- 100 000 heterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet, bl.a. när 50 000 det gäller att utforma sin organisation och sina arbetsprocesser samt sin lönebildning och kom- 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 petensförsörjning. Källa: Arbetsgivarverket. För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen lämnar myndig- Fram t.o.m. 2008 var fler män än kvinnor anställheterna varje år sedan 1997 en redovisning av sin da i staten, men sedan 2009 är förhållandet det kompetensförsörjning till regeringen. Från och omvända. med 2003 sker denna redovisning i myndig- Uppföljningen av utvecklingen i staten redoviheternas årsredovisning. sas fr.o.m. 2008 enligt den internationella klass- Myndigheterna ska genom sin kompetensför- ifikationen COFOG 1 . Vissa justeringar har gjorts sörjning säkerställa att relevant kompetens finns under redovisningstiden avseende några mynför att fullgöra de uppgifter som de är ålagda och digheters COFOG-tillhörighet. för att tillgodose sina behov på både kort och lång Som framgår av tabell 3.1 finns flest anställda sikt. Myndigheterna ska vidare systematiskt inom COFOG-gruppen Utbildning och minst analysera vilken kompetens som behövs för att de antal inom gruppen Fritidsverksamhet, kultur ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter. och religion. Den största ökningen mellan 2016 och 2017 skedde i gruppen Försvar.

1 COFOG (Classification of the functions of the government) syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion eller ändamål. 9

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Den största ökningen bland enskilda myndig- Tabell 3.2 Antalet statsanställda fördelade på län m.m. och

kön 2017 samt förändring av antalet jämfört med 2016

heter mellan 2016 och 2017 skedde hos Försvars- Antal och procentuell förändring makten, där antalet anställda ökade med ca 1 600 Län m.m. Kvinnor Män Total Förändring anställda, vilket innebar en ökning med 8 procent.

Hos Polismyndigheten ökade antalet anställda Stockholms län (AB) 41 668 37 692 79 360 + 2,0 med ca 650, hos Trafikverket med ca 450, hos Västerbottens län (AC) 4 785 4 080 8 865 + 0,3 Kriminalvården med ca 400 och hos Arbets- Norrbottens län (BD) 4 015 5 304 9 319 + 2,0 förmedlingen med drygt 300. Vid Linköpings Uppsala län (C) 8 974 8 594 17 568 + 2,4 universitet minskade samtidigt antalet anställda Södermanlands län + 2,3 med 340 personer, motsvarande 8 procent av (D) 2 332 1 914 4 246

myndighetens anställda. Lunds universitet, Luleå Östergötlands län (E) 7 242 7 100 14 342 + 0,9 tekniska universitet och Umeå universitet min- Jönköpings län (F) 3 240 2 934 6 174 + 4,2 skade sin personal med 120 – 180 personer per Kronobergs län (G) + 2,5 1 917 1 488 3 405 myndighet.

Kalmar län (H) 2 052 1 623 3 675 + 4,0

Tabell 3.1 Antal anställda och andel kvinnor och män i Blekinge län (K) 1 944 3 488 5 432 + 5,7

procent 2015 – 2017 fördelade efter COFOG grupp

Gotlands län (I) 981 907 1 888 + 9,0 Grupper, antal och procentuell fördelning Skåne län (M) 1 5287 1 3686 28 973 + 1,9 2015 2016 2017 Hallands län (N) 1 889 2 293 4 182 + 1,3 Allmän offentlig förvaltning 28 176 28 179 28 655 Västra Götalands län + 2,2 Andel kvinnor 62 63 63 (O) 17 887 16 623 34 510 Andel män 38 37 37 Värmlands län (S) + 3,3 2 839 2 173 5 012 Försvar 28 071 27 232 29 191 Örebro län (T) 4 174 3 193 7 367 + 2,0 Andel kvinnor 20 20 20 Andel män 80 80 80 Västmanlands län (U) 2 312 1 967 4 279 + 1,9

Dalarnas län (W) 2 686 2 244 4 930 + 0,4 Samhällsskydd och 52 307 53 064 54 337 rättsskipning Gävleborgs län (X) 3 291 2 524 5 815 + 3,3

Andel kvinnor 48 48 48 Västernorrland (Y) 3 762 2 961 6 723 + 1,2 Andel män 52 52 52 Jämtlands län (Z) 2 094 1 501 3 595 + 2,2

Näringslivsfrågor m.m. 1 25 043 25 598 26 456 Utlandet 506 467 973 + 0,5 Andel kvinnor 48 49 49 Okänt 194 384 578 + 7,2 Andel män 52 51 51

Totalt 136 071 125 140 261 211 + 2,1

Fritidsverksamhet, kultur och 2 532 2 544 2 560

Andel kvinnor 52 % 0

religion

Andel män 48 % 0

Andel kvinnor 61 61 61 Källa: Arbetsgivarverket. Andel män 39 39 39 Utbildning 74 651 74 256 74 525 Flest statsanställda finns i Stockholms län och minst antal i Gotlands län. Störst skillnad i Andel kvinnor 54 54 55 Andel män 46 46 45 andelen anställda kvinnor och män finns i Blekinge län. Några av de största statliga arbets- Socialt skydd m.m. 2 41 627 44 924 45 487 Andel kvinnor 68 67 67 givarna där är Försvarsmakten, Blekinge tekniska Andel män 32 33 33 högskola och Polismyndigheten.

252 40 255 79

Totalt 7 7 261 211

Andel kvinnor 52 52 52

Anställningsformer inom staten

Andel män 48 48 48

1 Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 2 Social skydd inklusive hälso- och sjukvård. Fördelningen av de statsanställda mellan de olika

anställningsformerna tillsvidareanställda och viss- Källa: Arbetsgivarverket. tidsanställda var i princip oförändrad 2017 jäm-

fört med 2016.

Antal statsanställda uppdelade efter län och kön

I september 2017 var 77 procent av de stats-

anställda tillsvidareanställda. Av kvinnorna hade I tabell 3.2 redovisas antalet statsanställda fördela- 79 procent en tillsvidareanställning och av mände på län, kön m.m. 2017. nen 74 procent. Av de anställda var 18 procent

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

visstidsanställda med månadslön. Bland kvin- Tabell 3.3 Fördelning total andel statsanställda per

kompetenskategori samt könsfördelning för respektive

norna var andelen 16 procent och bland männen

kategori 2017

20 procent. Återstående 6 procent av de anställda Procent hade visstidsanställning med betings-, dag- eller Totalt i Varav Varav timavlöning. Bland kvinnorna var andelen staten kvinnor män 5 procent och bland männen 6 procent Ledningskompetens 7 43 1 57 Bland de tidsbegränsat anställda ingår bl.a. de Kärnkompetens 69 50 50 som har en provanställning, de som fått möjlighet Stödkompetens 23 62 38 till tjänstledighet för att prova annan statlig an- Oklassade 1 49 51 ställning och chefer för myndigheter som anställs 1 Vid en exkludering av anställda tillhörande ledningskompetens inom Försvarsav regeringen för en bestämd tid. I denna kategori makten uppgick andelen kvinnor på ledande befattningar 2017 till 48,2 procent Se diagram 3.7. ingår även de som anställts genom moderna Källa: Arbetsgivarverket. beredskapsjobb. Tidsbegränsade anställningar inom staten Totalt sett överensstämmer fördelningen för grundar sig till stor del på arbetets karaktär eller 2017 i stort med 2016. Nedbrutet per kön syns förutsättningar och ska ha stöd i lag, förordning vissa skillnader såvitt avser tre kategorier. eller kollektivavtal. Som exempel kan nämnas sol- Andelen kvinnor har ökat från 42 procent till dater och sjömän, vars anställningar regleras i 43 procent i gruppen ledningskompetens, sambåde lag och kollektivavtal, samt tingsnotariernas tidigt som andelen män minskat från 58 procent författningsreglerade anställningar inom Sveriges till 57 procent. Könsfördelningen i gruppen kärndomstolar. kompetens är nu helt jämn, då andelen kvinnor Andelen tidsbegränsade anställningar skiljer minskat med 1 procentenhet. Andelen kvinnor sig åt mellan olika myndigheter. År 2017 fanns, har ökat från 42 procent till 49 procent i gruppen liksom tidigare år, den högsta andelen tidsbe- oklassade, samtidigt som andelen män minskat gränsat anställda inom universiteten och hög- från 58 procent till 51 procent. skolorna. Även andelen visstidsanställningar med timavlöning skiljer sig åt mellan myndigheterna.

Utbildningsbakgrund bland de statsanställda

Till exempel är säsongsanställningar särskilt vanligt vid de statliga museerna. Av de anställda inom den statliga sektorn 2017 hade 76 procent eftergymnasial utbildning. Av Befattningsstruktur i staten dessa var 53 procent kvinnor och 47 procent män. En majoritet av dessa hade en eftergymnasial Av tabell 3.3 framgår fördelningen av de stats- utbildning om minst två år. På hela arbetsanställda per kompetenskategori och könsfördel- marknaden i stort var andelen med eftergymnasial ningen inom respektive kategori 2017. utbildning 49 procent. Med ledningskompetens avses personal med Bland de anställda har kvinnor numera, sedan ett formellt personalansvar som har till uppgift att 2016, en något högre genomsnittlig utbildningsplanera och leda en myndighets verksamhet på nivå än män. Det beror på att fler kvinnor än män olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- anställts i staten de senaste åren, och att de som eller stödkompetens. Kärnkompetens avser per- nyanställs har en högre utbildningsnivå än redan sonal med sakområdeskompetens inom myndig- tidigare anställda. hetens verksamhetsområde. Stödkompetens av- Det finns stora skillnader mellan män och ser personal med stödfunktion, åt personal med kvinnor när det gäller vilka utbildningsområden lednings- eller kärnkompetens, utan specifik sak- som är vanligast. Inom det enskilt största utbildområdeskompetens inom myndighetens verk- ningsområdet säkerhetstjänster finns en mycket samhetsområde. stor majoritet män. Detta område inkluderar poliser och militär personal. Även inom teknikområdet dominerar männen. Kvinnorna är fler inom övriga områden, bl.a. inom samhälls- och beteendevetenskap, företagsekonomi, handel och administration, juridik och rättsvetenskap, hälsooch sjukvård samt pedagogik och lärarutbildning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

3.2 Åldersstrukturen den statliga sektorn är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, vilket innebär att antalet anställda År 2018 – 2027 beräknas 54 000 personer i stats- i den yngsta åldersgruppen är få. förvaltningen uppnå sin pensionsålder. I denna grupp finns drygt 3 400 personer som uppnådde Diagram 3.3 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmark-

naden totalt 2017, andel fast anställda av de sysselsatta i

sin pensionsålder enligt gällande tjänstepensions-

arbetskraften

avtal före 2018, men som kvarstår i anställning. Procent Det finns således en generationsväxling att han- 35 tera. För att följa utvecklingen i detta avseende Arbetsmarknaden totalt Staten används uppgifter om åldersstrukturen i staten. 30 Av diagram 3.2 framgår förändringen av den 25 totala andelen anställda i staten i olika åldersgrupper 2012 och 2017. 20 Nedbrutet per kön ökade både andelen män 15 och kvinnor med 1 procentenhet vardera i åldersgruppen under 35 år, till 25 respektive 23 procent. 10 I åldersgruppen 35 – 44 år var könsfördelningen 5 oförändrad mellan åren. Andelen män uppgick till 25 procent och andelen kvinnor till 28 procent. 0 15-34 år 35-44 år 45-54 år 55-65 år 66-75 år Andelen män ökade från 25 till 26 procent och Källa: Statistiska centralbyrån. andelen kvinnor från 25 till 27 procent i ålders- Kommentar: Data är insamlade under året och skattas för hela året. Populationen skiljer sig något från den åldersstruktur som redovisas i diagram 43., där affärsverken ingår i undergruppen 45 – 54 år. laget. Dessa ingår inte i den statistik som SCB redovisar avseende staten. I åldersgruppen 55 – 65 år minskade andelen män från 25 till 22 procent och andelen kvinnor Genomsnittsåldern för kompetenskategorierna från 24 till 21 procent. lednings-, kärn- och stödkompetens framgår av Könsfördelningen bland anställda över 65 år tabell 3.4. var oförändrad. Andelen män uppgick till 2 procent och andelen kvinnor till 1 procent. Tabell 3.4 Genomsnittsålder för respektive

kompetenskategori och för samtliga anställda 2017

Diagram 3.2 Andelen anställda inom olika åldersgrupper i Genomsnittsålder staten 2012 och 2017 Alla Kvinnor Män Procent Ledningskompetens 49 49 49 30 2012 2017 Kärnkompetens 43 43 43 25 Stödkompetens 46 46 46

Samtliga 44 44 44

20 Källa: Arbetsgivarverket.

15 Skillnaden i genomsnittsålder mellan könen är liten. 10

5 Nybeviljade ålderspensioner

0 <35 år 35-44 år 45-54 år 55-65 år >65 år År 2017 nybeviljades 5 158 personer förmåns- Källa: Arbetsgivarverket. bestämda ålderspensioner enligt det statliga Kommentar: I diagrammet redovisas läget per september 2012 och 2017. tjänstepensionsavtalet. Det var 251 färre än 2016, se diagram 3.4 Staten har en äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt. År 2017 var medelåldern för de statligt anställda 44 år för både kvinnor och män, se tabell 3.3. Att medelåldern för de statsanställda är högre kan till stor del förklaras av att utbildningsnivån i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.4 Nybeviljade ålderspensioner andelen som påbörjar sina uttag efter 65-årsmånaden har ökat sedan 2012, i jämförelse med Antal, uppdelade på kön Totalt antal 4 000 7 000 Kvinnor Män Totalt 2016 noteras dock en liten minskning. År 2017 3 500 6 000 uppgick andelen till 51 procent. Samma år var det 3 000 54 procent av männen, och 48 procent av kvinnorna som tog ut pensionen efter den månad då 5 000 de fyllde 65 år. 2 500 4 000 2 000 Det är relativt stora skillnader mellan de olika COFOG-grupperna när det gäller uttag av pen- 3 000 1 500 sion. Bland statsanställda i gruppen Samhälls- 2 000 1 000 skydd och beredskap väljer en stor andel, 46 procent, att påbörja utbetalningarna före 65-års- 500 1 000 månaden, och 35 procent uttag efter 65-års- 0 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 månaden. Bland statsanställda i gruppen Utbildning är mönstret det omvända; där väljer 15 pro- Källa: Statens tjänstepensionsverk. cent uttag före 65-årsmånaden och 68 procent År 2008 – 2010 nybeviljades fler män än kvinnor efter 65-årsmånaden. ålderspension. År 2011 – 2016 nybeviljades i stället De flesta statsanställda väljer dock att antingen varje år fler kvinnor än män ålderspension. År avgå vid 65-årsmånaden eller att stanna så länge de 2017 nybeviljades fler män ålderspension. har rätt till, dvs. t.o.m. den månad de fyller 67 år.

Medianåldern för när statsanställda går i pension Pensionsunderlag är fortsatt 65 år För att räkna ut hur mycket en anställd får i Det finns en tydlig trend att allt färre avgår med pension används pensionsunderlaget. I den allålderspension vid den månad då de fyller 65 år. I männa pensionen kan inte pensionsunderlaget bli stället har både andelen som tar ut ålderspenhögre än 7,5 inkomstbasbelopp, även om den sionen före 65 år och andelen som tar ut åldersanställda har haft en inkomst som överstigit pensionen efter 65 år ökat, vilket framgår av denna gräns. För statligt anställda med en indiagram 3.5. komst högre än 7,5 inkomstbasbelopp kompenserar tjänstepensionen för denna begränsning. Av

Diagram 3.5 Andel uttag nya ålderspensioner per

dem som 2017 påbörjade uttag av ålderspension

uttagsålder och år

Procent var det 43 procent av männen och 22 procent av 120% kvinnorna som hade en inkomst över Före 65-årsmånaden Vid 65-årsmånaden Efter 65-årsmånaden 7,5 inkomstbasbelopp.

100% Antalet anställda som är 67 år eller äldre Antalet anställda som har månadslön och är 67 år 80% eller äldre har ökat, från 1 776 personer 2016 till 60% 1 807 personer 2017. Fördelningen efter kompetenskategori och kön framgår av tabell 3.5. 40%

20%

0% 12 13 14 15 16 17 Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Andelen uttag innan 65-årsmånaden uppgick 2017 till 30 procent, vilket innebar en ökning om 25 procent jämfört med 2012. Det har varit en större procentuell ökning av uttag före 65-årsmånaden bland männen än bland kvinnorna. Bland männen har antalet ökat med 35 procent och bland kvinnorna med 18 procent. Även

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Tabell 3.5 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter det dock fler kvinnor än män som beviljas för-

kompetenskategorier och kön 2015 – 2017

månen. 2015 2016 2017 Omfattningen på den beviljade delpensionen Ledningskompetens 63 37 24 skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor be- – varav kvinnor 23 10 9 viljas i högre utsträckning delpension upp till – varav män 42 27 15 20 procent. Män beviljas i högre utsträckning den Kärnkompetens 1 124 1 136 1 183 högsta omfattningen av delpension, som är – varav kvinnor 357 363 395 – varav män 767 773 788 50 procent. Stödkompetens 255 254 241 Av tabell 3.6 framgår hur nybeviljade res- – varav kvinnor 130 127 129 pektive löpande delpensioner fördelas per kom- – varav män 125 127 112 petenskategori. Fördelningen överensstämmer i Oklassade 207 349 359 huvudsak med den totala andelen statsanställda – varav kvinnor 60 137 133 per kompetenskategori (se tabell 3.3), men med – varav män 147 212 226 en liten övervikt i uttag av delpensioner bland Summa 1 649 1 776 1 807 anställda i kategorin stödkompetens.

– varav kvinnor 568 637 666

Tabell 3.6 Andelen nybeviljade respektive löpande

– varav män 1 081 1 139 1 141

delpensioner hos anställda i olika kompetenskategorier

Källa: Arbetsgivarverket. Procent Jämfört med 2016 har antalet anställda som är Kompetenskategori Nybeviljade del- Löpande delpensioner 2017 pensioner 2017 67 år eller äldre minskat inom kategorierna Ledningskompetens 3,6 2,0 lednings- och stödkompetens. I kategorin kärn- Kärnkompetens 65,8 62,0 kompetens och oklassade har dock en ökning Stödkompetens 30,5 35,9 skett. Av det totala antalet anställda som är 67 år Oklassade 0,2 0,1 eller äldre är 37 procent kvinnor och 63 procent Källa: Statens tjänstepensionsverk. män. Andelen kvinnor har ökat med 1 procentenhet jämfört med 2016.

3.3 Könsfördelningen

Nybeviljade delpensioner

Jämn könsfördelning i staten

Det nybeviljades 1 295 delpensioner enligt avtalet om delpension för arbetstagare hos staten 2017. Staten är den sektor som har jämnast könsför-

delning på arbetsmarknaden. År 2009 fanns det

Diagram 3.6 Nybeviljade delpensioner

för första gången fler kvinnor än män bland de Antal, uppdelat på kön Totalt antal statsanställda. År 2017 var andelen kvinnor 1200 2500 Kvinnor Män Totalt 52 procent. 1000 Av tabell 3.1 framgår dock att könsfördel- 2000 ningen skiljer sig åt mellan COFOG-grupperna, 800 och därmed också mellan olika myndigheter och kompetenskategorier. 1500 600 1000 400

Andelen kvinnor och män på ledande befattningar

500 200 Av diagram 3.7 framgår dels den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befatt- 0 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 ningar 2008 – 2017, dels samma andel exklusive Källa: Statens tjänstepensionsverk. ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den totala andelen kvinnor på ledande befat- De första tre åren efter att avtalet om delpension tningar ökade från 42,3 procent 2016 till 42,9 proträdde i kraft 2003 var det fler män än kvinnor cent 2017, dvs. med 0,6 procentenheter. Vid en som beviljades delpension. Från och med 2006 är exkludering av anställda med ledningskompetens

inom Försvarsmakten uppgick andelen kvinnor

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

på ledande befattningar till 48,2 procent 2017,

vilket var en ökning med 0,9 procentenheter från Tabell 3.7 Fördelningen den 1 november 2018 av kvinnor

och män bland myndighetschefer som regeringen anställt

2016. Antal Totalt finns nu ca 7 400 chefer som är kvinnor Kvinnor Män Totalt (43 procent) och drygt 9 800 som är män (57 pro- Generaldirektörer 56 50 106 cent).

Landshövdingar 11 10 21

Diagram 3.7 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift Rektorer 1 12 19 31 att planera och leda myndighetens verksamhet på olika Överintendenter 4 5 9

nivåer 2008 – 2017. Visar även fördelningen exkl.

Övriga titlar 2 17 14 31

Försvarsmakten.

Myndighetschefer totalt

3

Procent 100 98 198 4

1 100 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag Kvinnor Män Kvinnor exkl FM från lärosätets styrelse. 90 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc. 80 3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. 4 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska palatset har 70 upphört som myndighet. Delegationen mot segregation, Jämställdhetsmyndig- 60 65 64 64 63 heten, Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Myndigheten för digital förvalt- 62 62 61 61 58 57 ning är nya myndigheter. 50 47 48 43 44 44 44 41 41 42 40 38 42 43 38 37 38 39 39 Av diagram 3.8 framgår fördelningen av kvinnor 35 36 36 och män bland myndighetschefer som regeringen 30 anställt 2006 – 2018. 20

10 0 Diagram 3.8 Fördelningen av kvinnor och män bland 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 myndighetschefer som regeringen anställt 2006 – 2018 Källa: Arbetsgivarverket. Antal

250 I kompetenskategorin ledningskompetens ingår 225 Kvinnor Män Totalt

personal med formellt personalansvar som har till 200

uppgift att planera och leda myndighetens verk- 175 samhet på olika nivåer, oberoende av om led- 150 ningsuppgifterna avser kärn- eller stödverksam- 125 het. En avgörande förklaring till att andelen 100 kvinnor på ledande befattningar i staten sjunkit 75 efter 2009 är den strukturella ändring som skett

inom Försvarsmakten i och med att personal- 50

försörjningssystemet för gruppbefäl, soldater och 25 sjömän förändrades den 1 juli 2010. Personal- 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ansvaret för dessa grupper har delegerats till befäl

i insatsorganisationen. De som innehar dessa

anställningar är i huvudsak män.

3.4 Anställda med utländsk bakgrund

Fördelning av kvinnor och män bland

Andelen anställda med utländsk bakgrund fortsätter

myndighetschefer som regeringen anställt

att öka

År 2017 anställde regeringen totalt 44 myndig- Totalt hade ca 45 800 statsanställda utländsk bakhetschefer, varav 20 (45 procent) var kvinnor och grund 2017. Andelen anställda med utländsk bak- 24 (55 procent) var män. grund i staten fortsätter att öka och uppgick 2017 Den 1 november 2018 var andelen kvinnor till 18,6 procent, vilket var en ökning med bland myndighetscheferna 50,5 procent, dvs. 0,6 procentenheter jämfört med 2016. 2,3 procentenheter högre än 2017. Förändringar i

myndighetsstrukturen kan påverka det totala

antalet myndighetschefer som regeringen an-

ställer. Dessa uppgår nu till 198, dvs. samma antal

som 2017 (se tabell 3.7).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.9 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt, Diagram 3.10 Andelen anställda med utländsk bakgrund

nyanställda, förvärvsarbetande 2064 år samt för inom staten totalt och uppdelad per kompetenskategori och

befolkningen i arbetsför ålder 2008 – 2017 kön 2008 – 2017

Procent År 30 Kvinnor Män

25 Staten totalt 20 Ledningskompetens 2008 Kärnkompetens Stödkompetens 15 Staten totalt Staten totalt Ledningskompetens 10 Nyanställda i staten 2009 Kärnkompetens Förvärvsarbetande 20-64 Stödkompetens 5 år Staten totalt

Befolkningen 20-64 år

Ledningskompetens 0 2010 Kärnkompetens 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stödkompetens Källa: Arbetsgivarverket. Staten totalt Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar Ledningskompetens i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej, källa: Arbetsgivarverket. 2011 Kärnkompetens Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år, källa Arbetsgivarverket. Stödkompetens Förvärvsarbetande 20 – 64 år, källa Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade Staten totalt arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars Ledningskompetens arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2017 avseende 2012 Kärnkompetens förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Befolkningen 20 – 64 år, källa SCB:s befolkningsstatistik. Stödkompetens Staten totalt Ledningskompetens 2013 Kärnkompetens

Könsfördelningen

Stödkompetens Staten totalt Av diagram 3.10 framgår att andelen kvinnor med Ledningskompetens utländsk bakgrund i statsförvaltningen var 2014 Kärnkompetens Stödkompetens 19,0 procent 2017 och andelen män 18,1 procent. Staten totalt Det innebar en ökning med 0,7 procentenheter Ledningskompetens för kvinnor och med 0,5 procentenheter för män 2015 Kärnkompetens jämfört med 2016. Stödkompetens Staten totalt Att andelen är något lägre bland männen beror Ledningskompetens på personalsammansättningen i de tre mest mans- 2016 Kärnkompetens dominerade COFOG-grupperna Försvar, Stödkompetens Näringslivsfrågor m.m. samt Samhällsskydd och Staten totalt Ledningskompetens rättsskipning. Inom dessa grupper har endast 2017 Kärnkompetens mellan 6 till drygt 11 procent av de anställda Stödkompetens utländsk bakgrund. De låga andelarna kan till viss 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% del förklaras av det krav på svenskt medborgar- Källa: Arbetsgivarverket. skap som följer av viss lagstiftning, bl.a. lagen Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår ej. (1994:260) om offentlig anställning. Att en Källa: Arbetsgivarverket. betydande andel av verksamheterna bedrivs i regioner med en befolkning med få invånare med Av diagram 3.10 framgår att andelen kvinnor med utländsk bakgrund kan också ha betydelse. utländsk bakgrund är större än andelen män inom alla kompetenskategorier.

Åldersstrukturen

Medelåldern är lägre bland personer med utländsk bakgrund än bland samtliga statsanställda. Av samtliga statsanställda var 21,8 procent i åldern

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

25 – 34 år 2017 (21,6 procent 2016), medan mot- Tabell 3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund

fördelade på COFOG-grupper och kompetenskategorier

svarande andel i gruppen med utländsk bakgrund

2017

var 31,3 procent (32,0 procent 2016). Det är Procent Kompetenskategori också denna åldersgrupp som har högst andel Totalt Ledning Kärn Stöd med utländsk bakgrund i befolkningen som Allmän offentlig förvaltning 14,2 7,9 15,1 13,7 helhet. Andelen äldre är generellt lägre bland Försvar 6,4 3,8 6,3 7,5 statsanställda med utländsk bakgrund. Bland Samhällsskydd och samtliga statligt anställda var andelen som var rättsskipning 11,7 6,2 12,0 13,1 55 år och äldre 22,6 procent 2017 (23,0 procent Näringslivsfrågor m.m. 11,2 8,0 11,5 11,1 2016), och bland anställda med utländsk bak- Fritidsverksamhet, kultur och grund uppgick andelen till 16,3 procent religion 16,0 9,7 16,7 16,3 (16,2 procent 2016). Utbildning 30,4 17,2 36,7 19,5

Socialt skydd m.m. 23,7 13,6 25,9 18,0

Totalt 18,6 9,0 20,7 15,5

Var och på vilka kompetenskategorier finns de

Källa: Arbetsgivarverket anställda med utländsk bakgrund inom staten? Anm. Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte. Totalen inkluderar även de som inte är klassade på Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig kompetenskategori. avsevärt åt mellan regioner, men kanske främst mellan storstadsområden och landsbygd. Utanför Den högsta andelen anställda med utländsk de tre storstadsområdena är andelen personer bakgrund, 30,4 procent, finns inom gruppen Utmed utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. bildning. Det är också denna grupp som har flest Det gäller oavsett om jämförelsen görs för anställda i statlig sektor. Universitetens och högbefolkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmark- skolornas verksamhet karaktäriseras av internaden eller statligt anställda. Högst andel med nationellt samarbete inom både forskning och ututländsk bakgrund i staten finns i de tre bildning, och rekryteringar sker ofta internastorstadsområdena Stockholm (23,1 procent), tionellt. Det förklarar den relativt höga andelen Göteborg (21,2 procent) och Malmö (24,0 pro- anställda med utländsk bakgrund inom gruppen. cent). Även andelen nyanställda med utländsk bakgrund En högre andel av de anställda med utländsk är högst inom denna grupp, 42,3 procent. bakgrund (77,2 procent) tillhör kategorin kärn- Gruppen Socialt skydd m.m. har den näst kompetens jämfört med anställda med svensk högsta andelen anställda med utländsk bakbakgrund (67,8 procent). Motsatsen gäller för grund, 23,7 procent. I denna grupp skedde också kategorierna stöd- och ledningskompetens. An- den största ökningen mellan 2016 och 2017, med delen som tillhör ledningskompetens är mer än 1,7 procentenheter. Övriga fem grupper har andubbelt så hög bland anställda med svensk bak- delar under genomsnittet på 18,6 procent. grund (7,9 procent) än bland dem med utländsk Gemensamt för alla grupper utom gruppen bakgrund (3,4 procent). Fritidsverksamhet, kultur och religion är att andelen anställda med utländsk bakgrund successivt ökat varje år 2008 – 2017. Även inom den Variation mellan COFOG-grupperna senare gruppen har andelen med utländsk bakgrund ökat, men inte varje år. Det beror delvis Andelen anställda med utländsk bakgrund vari- på att förändringarna inom denna, den minsta erar mellan olika delar av statsförvaltningen, då gruppen, påverkas procentuellt mer av små verksamhetens karaktär har betydelse. I tabell 3.8 förändringar av antalet anställda. Andelen med redovisas andelen anställda med utländsk bak- utländsk bakgrund i denna grupp uppgick 2017 grund fördelad på COFOG-grupper och kom- till 16,0 procent. petenskategorier. Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom gruppen Försvar, där 6,4 procent av de anställda 2017 hade utländsk bakgrund. Inom både grupperna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom gruppen Samhällsskydd och rättskipning, finns befattningar som förutsätter svenskt

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

medborgarskap. Detta krav kan antas sänka an- Diagram 3.11 Personalrörlighet fördelad på kompetens-

kategorier, ålder och kön

delen anställda med utländsk bakgrund inom

dessa grupper. Inom gruppen Försvar har endast 24 0,4 procent av de anställda något annat medborg- 22 Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens

20 arskap än svenskt. Inom gruppen Samhällsskydd 20

och rättskipning är motsvarande andel 0,7 pro- 18

cent. Inom den största gruppen Utbildning har 16 15

17,7 procent utländskt medborgarskap, vilket ska 14 12 12 12 12

11 11 11 jämföras med 6,0 procent i statsförvaltningen 12 10 som helhet och 10,8 procent av befolkningen i 10 8 7 7 åldern 20 – 64 år. 6 6 6 6 5 5 5 4 4 4 3

0 3.5 Personalrörligheten Samtliga Kvinnor Män -34 år 35-44 år 45-54 år 55 år -

Källa: Arbetsgivarverket. Mellan september 2016 och september 2017 upp-

gick personalrörligheten i staten till 12 procent.

Det innebär att rörligheten var oförändrad i jäm-

3.6 Uppsägningar i staten

förelse med perioden september 2015-september

2016. Med personalrörlighet avses här nyanställ- Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse ningar och avgångar vid myndigheterna, oavsett har som ändamål att stödja och hjälpa statsansom det skett inom staten eller i förhållande till tällda som sagts upp på grund av arbetsbrist eller andra arbetsmarknadssektorer. vars längre tidsbegränsade anställning har löpt ut. I likhet med tidigare år var rörligheten 2017 Detsamma gäller när någon till följd av omlokalitotalt sett högre bland anställda under 35 år, för sering av en myndighets verksamhet väljer att inte att sedan avta med stigande ålder (se diagram följa med till den nya orten. 3.11). Personalrörligheten var också högre inom Trygghetsstiftelsen bildades 1990 i samband kompetenskategorierna kärn- och stödkompemed att parterna på det statliga avtalsområdet tens än inom kategorin ledningskompetens, enades om trygghetsavtalet för statligt anställda. framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillna- Från och med 2015 arbetar stiftelsen efter ett nytt derna i personalrörligheten mellan kvinnor och avtal, benämnt avtal om omställning. Trygghetsmän var marginella. Den högsta personalrörligstiftelsens stöd till de uppsagda är individinriktat heten, 16 procent, finns i gruppen Fritidsoch ska underlätta återgång till arbete. verksamhet, kultur och religion. Den lägsta, Sedan starten 1990 har det totala inflödet till 9 procent, finns i gruppen Försvar. Trygghetsstiftelsen varit nästan 105 600 per-

soner.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.12 Totalt inflöde av uppsagda till I tabell 3.9 redovisas uppgifter om dem som

Trygghetsstiftelsen

fått en permanent lösning på sin situation och Antal därmed lämnat Trygghetsstiftelsen. 16000 Män Kvinnor 14000 Tabell 3.9 De som lämnat Trygghetsstiftelsen 2015 2016 2017 12000 Kvinnor 52 % 50% 49 % 10000 Män 48 % 50 % 51 % 8000 Snittålder 44 år 42 år 40 år 6000 Antal 2 955 2 569 2 843 Källa: Trygghetsstiftelsen. 4000 2000 År 2017 var det ett något lägre andel kvinnor som lämnade Trygghetsstiftelsen. Tidigare år har 0 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 andelen kvinnor varit större än andelen män. Källa: Trygghetsstiftelsen. Majoriteten av de som lämnade stiftelsen 2017 var tidigare anställda inom universitets- och hög- År 2017 uppgick antalet anmälda personer till skolesektorn. Snittåldern för de som lämnade Trygghetsstiftelsen till 2 427 personer, vilket var stiftelsen 2017 var 40 år, vilket var 2 år lägre än 122 fler än 2016 och 238 fler än 2015. 2016 och 4 år lägre än 2015. Könsfördelningen bland de som anmäls till Av de 2 843 personer som lämnade Trygghets- Trygghetsstiftelsen är relativt jämn. De senaste stiftelsen 2017 inföll tidsgränsen för insatser för tre åren har andelen män varit något högre än 135. Av de 2 708 personer som 2017 lämnade andelen kvinnor och innan dess var förhållandet stiftelsen av någon annan anledning än att de det motsatta. Andelen kvinnor uppgick till uppnått tidsgränsen fick 2 367 personer ett nytt 47 procent 2017, vilket var samma nivå som 2016. arbete och 84 startade eget företag. År 2016 var De senaste åren har majoriteten av de som det 2 130 personer som fick ett nytt arbete och 76 anmälts till Trygghetsstiftelsen lämnat en tids- som startade eget företag. År 2017 var det begränsad anställning. År 2017 hade 76 procent 2 procent som lämnade stiftelsen till följd av av de som anmäldes lämnat en tidsbegränsad pension och 4 procent av övrig anledning. År anställning, vilket kan jämföras med 78 procent 2016 och 2015 var det 5 procent respektive 2016 och 75 procent 2015. Majoriteten av de 8 procent som lämnade stiftelsen till följd av anmälda kom från universitets- och högskole- pension och 4 procent av övrig anledning. sektorn. Av de som hade lämnat en tillsvidareanställ- De personer som är aktuella för Trygghets- ning fick 84,6 procent 2017 ett nytt arbete eller stiftelsens individuella insatser är de som anmälts någon annan lösning på sin situation innan upptill stiftelsen, som omfattas av avtalet och som sägningstidens slut. Motsvarande andel uppgick inte fått en permanent lösning på sin arbets- till 81,1 procent 2016 och 73,4 procent 2015. situation. Vid utgången av 2017 uppgick dessa till Av de personer som hade lämnat en tidsbeg- 3 394 personer. Det är betydligt färre jämfört ränsad anställning fick 88 procent 2017 en lösning med utgången av 2016, då antalet uppgick till på sin situation inom nio månader från att deras 3 816 personer, och utgången av 2015, då antalet anställning löpte ut. Detta kan jämföras med uppgick till 4 089 personer. Minskningen beror 86,1 procent 2016 och 84,2 procent 2015. dels på att många 2017 fick tillsvidareanställ- Trygghetsstiftelsen har målsättningen att ningar, dels på den tidsgräns för trygghetsavtalet 75 procent av de som anmälts ska ha fått en respektive ramtiden för avtalet om omställning lösning på sin situation innan de ovan angivna om sju år som tillämpades första gången 2015. tidpunkterna. Stiftelsen nådde därmed 2017 sin Av de 3 394 personer som var anmälda hos målsättning för båda grupperna. stiftelsen hade 53 procent en tillfällig lösning eller var i någon form av åtgärd. De allra flesta av dem hade en tillfällig anställning. Andra var på praktik, inskolning, utbildning eller höll på att starta ett eget företag.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

3.7 Sjukfrånvaro gruppen 30 – 49 år uppgick den till 3,8 procent och

i gruppen 50 år och äldre till 4,6 procent. För de

Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter som är yngre än 30 år innebar det en oförändrad

nivå i jämförelse med 2016. För de båda övriga Statskontoret har ett årligt uppdrag att göra en grupperna innebar det däremot en minskning

sammanställning av sjukfrånvaron i staten utifrån med 0,2 procentenheter.

myndigheternas årsredovisningar.

Enligt Statskontorets sammanställningar bröts Tabell 3.10 Sjukfrånvaron inom olika COFOG-grupper

trenden med ett ökande antal sjukskrivningar i Procent

staten 2017. Sjukfrånvaron uppgick till 4,0 pro- COFOG-grupp 2015 2016 2017

cent av den ordinarie arbetstiden 2017. År 2016 Allmän offentlig

uppgick motsvarande andel till 4,1 procent. förvaltning 3,9 4,1 4,0

Försvar 2,3 2,4 2,3 Diagram 3.13 Sjukfrånvaro vid myndigheterna Samhällsskydd och Procent, uppdelad på kön Procent, totalt rättskipning 4,6 5,0 4,6

6,0 4,5 Näringsliv, miljö, bostad Kvinnor Män Totalt och samhällsutveckling 3,7 3,8 3,6 4,0 5,0 Fritidsverksamhet, 3,5 kultur och religion 4,2 4,2 3,7 4,0 3,0 Utbildning 2,7 2,9 2,9

2,5 Socialt skydd inklusive 3,0 hälso- och sjukvård 6,3 6,4 6,1 2,0

Totalt 3,9 4,1 4,0

2,0 1,5 Källa: Statskontoret. 1,0 1,0 0,5 I tabell 3.10 redovisas sjukfrånvaron inom de

0,0 0,0 olika COFOG-grupperna. Myndigheter inom

08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 gruppen Försvar hade den lägsta totala sjukfrån-

Källa: Statskontoret. varon och myndigheterna inom gruppen Socialt

skydd inklusive hälso- och sjukvård den högsta. Kvinnornas sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög Andelen män uppgick till 80 procent inom som männens. Sjukfrånvaron uppgick 2017 till området Försvar, inom området Socialt skydd 5,4 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. inklusive hälso- och sjukvård var andelen kvinnor Förändringen över åren framgår av diagram 3.13. 67 procent. Gruppen Utbildning hade lägst sjuk- Jämfört med 2016 har sjukfrånvaron minskat frånvaro både för kvinnor (4,0 procent) och för med 0,1 procentenhet för kvinnor och 0,2 promän (1,6 procent). I gruppen Försvar uppgick centenheter för män. sjukfrånvaron till 4,4 procent för kvinnor och Statskontoret fick 2017 i uppdrag att göra en 1,7 procent för män. I tabell 3.1 finns en förfördjupad analys av hur myndigheterna arbetar delning av kvinnor respektive män inom de olika med att förebygga och minska sjukfrånvaron COFOG-grupperna. bland sina anställda. I sin rapport bedömer Stats- Av de statliga myndigheterna hade 45 procent kontoret att myndigheterna i flera avseenden en lägre sjukfrånvaro 2017 än 2016, medan arbetar i linje med forskningen om friskfaktorer 19 procent låg på samma nivå och 36 procent för att förebygga och minska sjukfrånvaron bland hade en högre sjukfrånvaro 2017 än 2016. sina anställda. Exempelvis tillämpar linjecheferna

ett närvarande ledarskap samt hanterar arbets-

belastning och stress bland sina medarbetare.

Statskontoret anser dock att myndigheterna kan

behöva förbättra sina arbetssätt, eftersom många

av dem samtidigt uppger att de saknar system för

att upptäcka ohälsa och hantera hög arbets-

belastning och stress bland medarbetarna.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna

yngre än 30 år uppgick 2017 till 2,9 procent av

gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.14 Förändring i sjukfrånvaron mellan 2017 och Diagram 3.15 Sjukfrånvaro enligt SCB:s

2016 vid myndigheterna arbetskraftsundersökningar

Antal Procent 100 8,0 90 Minskat Oförändrat Ökat 7,0 80 6,0 70

60 5,0

50 4,0 40 3,0 30

20 2,0

Statligt anställda

10 1,0 Kommunalt anställda 0 Privat anställda Små mynd. Mellanstora mynd. Stora mynd. Totalt 0,0 < 50 årsarb. 50-999 årsarb. >999 årsarb 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källa: Statskontoret. Källa: Arbetsgivarverket utifrån underlag från Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

Bland de 33 myndigheter som hade mindre än Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar ökade 50 årsarbetskrafter hade drygt hälften, sjukfrånvaron i staten 2017 med 0,4 procent- 20 myndigheter, minskad sjukfrånvaro 2017 jämenheter till 3,1 procent (se diagram 3.15). Sjukfört med 2016, medan 13 myndigheter hade en frånvaron bland anställda på arbetsmarknaden ökad eller oförändrad sjukfrånvaro. Enligt Förminskade samma år från 3,8 procent till ordningen (2000:605) om årsredovisning och 3,7 procent. budgetunderlag ska uppgift om sjukfrånvaro inte SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att lämnas om antalet anställda är färre än 10. sjukfrånvaron sedan 1990 varit lägre i staten än i Bland de medelstora myndigheterna, dvs. mynde andra sektorerna. Att statsanställda i snitt är digheter med 50 – 999 årsarbetskrafter, totalt 129 mindre sjuka än andra hänger samman med att myndigheter, var sjukfrånvaron lägre hos 56 staten har en större andel anställda med tjänstemyndigheter, högre hos 53 myndigheter och mannayrken än de andra arbetsmarknadssektoroförändrad hos 20 myndigheter. Av de stora erna. Om man skulle jämföra enbart tjänstemyndigheterna, dvs. myndigheter med minst mannagrupper inom de olika sektorerna med 1 000 årsarbetskrafter, totalt 36 myndigheter, var varandra skulle skillnaderna sannolikt bli mindre. sjukfrånvaron lägre hos 13 myndigheter, oför- Utvecklingen inom de olika sektorerna följer ändrad hos 16 myndigheter och högre hos 7 mynungefär samma trend. digheter.

Sjukpensioner

Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer

Under de senaste åren har personer som nybe- I Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsviljats sjukpension minskat, vilket framgår av undersökningar jämförs sjukfrånvaron i olika diagram 3.16. arbetsmarknadssektorer. Definitioner och mät-

metoder skiljer sig mellan sjukfrånvaroupp-

gifterna i myndigheternas årsredovisningar, som

Statskontoret sammanställer, och SCB:s under-

sökningar. Statskontorets redovisning är därmed

inte jämförbar med SCB:s uppgifter.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.16 Anställda som har nybeviljats sjukpension Diagram 3.17 Anmälningar enligt PSA

Antal, uppdelat på kön Totalt antal Antal 800 1200 7 000 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 700 6 000 1000 600 5 000 800

4 000 400 600 3 000 300 400 2 000 200 200 100 1 000

0 0 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 13 14 15 16 17 Källa: Statens tjänstepensionsverk. Källa: Arbetsgivarverket.

Det finns en tydlig skillnad mellan könen Majoriteten av anmälningarna enligt PSA avser

beträffande nybeviljade sjukpensioner. År 2017 män. Under perioden har dock männens andel beviljades 86 kvinnor och 37 män sjukpension successivt minskat, från 60 procent 2013 till

inom staten. Det var en minskning för både 57 procent 2016 och 2017.

kvinnor och män jämfört med 2016. Sjukpension kan beviljas om Försäkringskassan har beviljat sjukersättning eller aktivitetsersättning med omfattningen 25, 50, 75 eller 3.8 Lönenivåer och löneutveckling

100 procent. Totalt sett har andelen sjukpensio- I diagram 3.18 redovisas den genomsnittliga ner som beviljas på heltid ökat varje år sedan 2014. månadslönen för olika sektorer på arbets- År 2017 beviljades 60 procent av de nya sjukpenmarknaden 2017. sionerna på heltid. Av de män som 2017 beviljades sjukpension beviljades 70 procent sjukpension på

Diagram 3.18 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på

heltid. Motsvarande andel för kvinnor uppgick till

arbetsmarknaden 2017

56 procent. Att männen beviljas sjukpension på Kronor

heltid i större utsträckning än vad kvinnorna gör 45 000 41 700 är ett mönster som noterats alla år sedan 2003, 40 000 36 900 36 600 bortsett från 2016, då andelen var lika stor för 35 000 kvinnor och för män. 29 800 30 000 27 900 Medianåldern för de personer som 2017 25 000 beviljades sjukpensioner var för kvinnor 53 år och 9 månader och för män 58 år och 8 månader. Det 20 000 innebär att skillnaden i medianåldern mellan 15 000 kvinnor och män ökade jämfört med tidigare år. 10 000

5 000

0 Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet Tjänstemän Stat Landsting Kommun Arbetare privat privat sektor sektor Källa: Statistiska centralbyrån. Som framgår av diagram 3.17 var antalet anmäl-

ningar enligt det statliga personskadeavtalet Den genomsnittliga månadslönen i staten (PSA) lägre 2017 än 2016. Antalet anmälningar uppgick till 36 900 kronor . Medellönen på hela 2 har minskat efter den ökning som skedde 2014. arbetsmarknaden uppgick till 33 700 kronor.

2 SCB:s siffror är uppräknade till heltid.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Löneutvecklingen i staten Tabell 3.11 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor

1997 – 2017

Procent Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Statistik- Avtalsperiod för Löne- Föränd- Real period centrala avtal utv. ring löneutv. Offentliganställdas Förhandlingsråds förbunds- sept – sept års- i KPI 1 i årstakt takt områden inom det statliga förhandlingsområdet 1997 – 1998 RALS 2 1998 – 2001 3,8 -0,1 3,9 sammantagna (OFR/S,P,O), Sveriges Akademi- 1998 – 1999 RALS 1998 – 2001 3,8 0,4 3,4 kers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt 1999 – 2000 RALS 1999 – 2000 3,8 1,0 2,8 Seko, service- och kommunikationsfacket. Nuvarande ramavtal om löner m.m. för arbets- 2000 – 2001 RALS 2001 4,2 2,5 1,7 tagare inom det statliga avtalsområdet (RALS) 2001 – 2002 RALS 2002 – 2004 3,8 2.1 1,7 gäller tills vidare med Saco-S. Med OFR/S,P,O 2002 – 2003 RALS 2002 – 2004 3,6 1,9 1,7 och med Seko är avtalen tidsbegränsade och gäller 2003 – 2004 RALS 2002 – 2004 3,4 0,4 3,0 fram t.o.m. den 30 september 2020. 2004 – 2005 RALS 2004 – 2007 3,1 0,4 2,7 Arbetsgivarverket har tagit fram uppgifter om 2005 – 2006 RALS 2004 – 2007 3,2 1,4 1,8 den kollektiva löneutvecklingen 1997 – 2017 om- 2006 – 2007 RALS 2004 – 2007 3,2 2,2 1,0 räknat till årstakt , se tabell 3.11. 3 2007 – 2008 RALS 2007 – 2010 3,7 3,5 0,2 2008 – 2009 RALS 2007 – 2010 3,4 -0,3 3,7 2009 – 2010 RALS 2007 – 2010 4,1 1,3 2,8 2010 – 2011 RALS 2010 – 2012/ 2,9 3 2,6 0,3 4 RALS – T 2011 – 2012 RALS 2010 – 2012/ 2,3 0,9 1,4 RALS – T 2012 – 2013 RALS 2012 – 2013/ 2,6 0,0 2,6 RALS – T 2013 – 2014 RALS 2013 – 2016/ 2,2 -0,2 2,4 RALS – T 2014 – 2015 RALS 2013 – 2016/ 2,3 0,0 2,3 RALS – T 2015 – 2016 RALS 2013 – 2016/ 2,6 1,0 1,6 RALS – T 2016 – 2017 RALS 2016 – 2017/ 2,2 1,8 0,4 RALS – T

Genomsnittlig ökning för hela 3,2 1,1 2,2

perioden

1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. 2 RALS: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten. 3 Siffran korrigerad på grund av ytterligare inkommet utfall. 4 Konsekvenskorrigerad siffra. Källa: Arbetsgivarverket, rapporten Löneutveckling på det statliga avtalsområdet.

Utvecklingen av genomsnittliga löner

Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen (se diagram 3.19).

3 Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av hur stor lönevarierar över året. Därför kan i regel inte den löneutveckling som utvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löneregistreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av ökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. 23

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Diagram 3.19 Utveckling av genomsnittliga löner i olika mellan kvinnor och män nästan helt kan hänföras

sektorer på arbetsmarknaden 1994 – 2017

till mätbara faktorer. 4 Index 1994 = 100 Löneskillnaden beror bl.a. på att fler kvinnor än 240 230 Primärkommunal sektor män arbetar deltid, att deras arbetes svårighets- 220 Landstingskommunal grad och innehåll skiljer sig åt samt på att fler män än kvinnor är chefer. Vidare påverkar det att 210 sektor 200 Statlig sektor 190 arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika

Privat sektor

180 myndigheter. Det finns också skillnader när det gäller utbildning, erfarenhet och i vilken region 170 160 som de anställda arbetar. 150 140 130 Den oförklarade löneskillnaden 120 Den löneskillnad som inte kan förklaras av den 110 100 mätbara information som finns tillgänglig i den 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 partsgemensamma lönestatistiken, den s.k. oför- Anm. Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. klarade löneskillnaden, uppgick i september 2017 Källa: Statistiska centralbyrån. till 0,4 procent, vilket var en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med 2016. År 2003 var Mellan 1994 och 2017 uppgick löneutvecklingen den som högst sedan mätningarna inleddes 2000 inom den landstingskommunala sektorn till och uppgick då till 2,0 procent (se vidare utg.omr. 131,7 procent, inom den statliga sektorn till 14 avsnitt 5.6 för en beskrivning av kvinnors och 124,2 procent, inom den privata sektorn till mäns löner enligt lönestrukturstatistiken). 117,8 procent och inom den kommunala sektorn till 104,8 procent. För tjänstemän inom den Förklaringsfaktorer privata sektorn uppgick löneutvecklingen till Som framgår av diagram 3.20 är den främsta för- 126,6 procent och för arbetare till 107,4 procent. klaringen till den totala löneskillnaden att kvinnor jämfört med män oftare har arbetsuppgifter på en lägre grupperingsnivå (svårighetsgrad). Denna

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män

faktor stod för 2 procent av den totala löneskillnaden 2017 (2,2 procent 2016).

Diagram 3.20 Löneskillnader mellan kvinnor och män i

staten uppdelat på förklaringsfaktorer 2008 – 2017 Bland samtliga månadsavlönade statsanställda Procent hade 95 procent av kvinnorna och 96 procent av 18 männen en heltidsanställning. År 2016 var mot- 16 Arbetstid svarande andel 95 procent för såväl kvinnor som 13,7 Chefsskap män. 14 12,6 12,3 Svårighetsgrad Andelen av löneskillnaden som förklaras av 12 10,9 10,3 Arbetsinnehåll skillnader i arbetstidsomfattning var 2017 oför- 10 9,1 Myndighet ändrad jämfört med föregående år, 1,1 procent- 8,6 7,8 7,6 8 Utbildning m.m. enheter. För 2017 förklarar den därmed en något 6,7 6 Oförklarad del större del av den totala löneskillnaden än föregående år, eftersom den totala skillnaden fortsatt 4 att minska. Kvinnor arbetar fortfarande deltid 2 oftare än män, däremot minskar andelen deltids- 0 arbetande kvinnor snabbare än andelen bland 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsgivarverket. män. År 2017 var det 13,4 procent av kvinnorna som arbetade deltid (14,0 procent 2016), medan Den statistiska analys som Arbetsgivarverket har motsvarande andel för männen var 7,0 procent gjort utifrån den partsgemensamma lönestatisti- (7,3 procent 2016). ken visar att den genomsnittliga löneskillnaden

4 Arbetsgivarverkets rapport om löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män 2000 – 2016 (Fi2017/02430/ESA).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Att män oftare än kvinnor är chefer förklarar var, liksom under föregående avtalsperioder 1,0 procentenhet av den observerade löneskillna- fr.o.m. 2010, högre för de kvinnliga cheferna än den, vilket kan jämföras med 0,8 procentenheter för de manliga. Den uppgick under perioden 2016 2016. Andelen kvinnor har ökat på de högre och 2017 till 4,0 procent för de kvinnliga cheferna nivåerna, samtidigt som kvinnors medellön ökat och 3,6 procent för de manliga. Denna beräkning snabbare än mäns på motsvarande nivåer. omfattar endast identiska individer, dvs. de som Andelen av löneskillnaden som förklaras av varit anställda hos samma arbetsgivare under hela skillnader i arbetsinnehåll har minskat med mätperioden . 6 0,5 procentenheter jämfört med föregående år För statsanställda, exklusive chefer, var den och svarar nu för 1,0 procentenhet av den totala genomsnittliga löneutvecklingen under perioden löneskillnaden. 2016 och 2017 för identiska individer 3,2 procent Att olika myndigheter betalar olika löner för för kvinnor och 3,3 procent för män. arbeten med liknande svårighetsgrad och typ av arbetsuppgifter är också en del av förklaringen till Ett partsgemensamt arbete löneskillnaden. Denna faktor har minskat i be- Parterna på det statliga avtalsområdet har på alla tydelse med 0,1 procentenhet och uppgick 2017 nivåer ett gemensamt ansvar för att utjämna och till 0,7 procentenheter förhindra skillnader i löner och andra anställ- Olika mått på erfarenhet (ålder och anstäl- ningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lningstid) samt utbildningsnivå jämte region ut- arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. gör grunden för att redovisa individuella faktorers Parterna ska också främja alla medarbetares lika betydelse för löneskillnaden mellan kvinnor och möjligheter att på sakliga grunder påverka sin män. Region inkluderas eftersom löneläget skiljer löneutveckling. sig åt mellan olika delar av landet. Denna faktor De centrala parterna på det statliga avtalshar minskat i betydelse med 0,2 procentenheter området har träffat en överenskommelse om att och svarade 2017 för 0,5 procent av den totala gemensamt fortsatt bedriva fem utvecklingslöneskillnaden. områden inom Partsrådet . Ett av områdena rör 7 centrala parters stöd till lokal lönebildning. Genomsnittslöner Arbetet ska inom detta område fortgå fram t.o.m. Enligt urvalet i Arbetsgivarverkets rapport upp- den 31 december 2020. gick de statsanställda kvinnornas genomsnittslön i september 2017 till 34 030 kronor i månaden, Närmare om grupperingsnivå (svårighetsgrad) medan de statsanställda männen i genomsnitt För att bättre kunna analysera lönestatistiken i hade en lön om 36 490 kronor. Genomsnitts- staten har parterna på det statliga avtalsområdet lönen för samtliga statsanställda var 35 197 kro- kommit överens om en indelning av arbetsnor. uppgifter i arbetsområden och grupperingsnivåer. 5 Mellan 2004 och 2017 ökade snittlönen för Denna indelning, BESTA-systemet, delar upp kvinnliga chefer från 38 034 till 54 431 kronor per arbetsuppgifter på ett 60-tal arbetsområden och månad, medan snittlönen för manliga chefer på sex grupperingsnivåer. Grupperingsnivån ökade från 39 433 till 52 508 kronor. År 2004 var anger arbetsuppgifternas omfång och kompgenomsnittslönen 3,6 procent högre för manliga lexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den chefer än för kvinnliga. För 2017 visar statistiken självständighet, de kunskaper och de erfarenheter att genomsnittslönen för kvinnliga chefer var som krävs för att utföra dem. Sammantaget var 3,7 procent högre än för manliga chefer. det drygt 21 000 anställda som inte var klassificerade 2017, vilket var en ökning med 2 000 Genomsnittlig löneutveckling jämfört med 2016. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt Som framgår av tabell 3.12 är nivå 3 den vanunder den senaste mätperioden 2016 och 2017 ligaste BESTA-klassificeringen. För chefer, dvs.

5 Arbetsgivarverkets siffror avser genomsnittlig faktiskt utbetald lön, ej 7 Partsrådet är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, uppräknad till heltid. OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. 6 Uppgifterna avser anställda på det statliga avtalsområdet, dvs. både vid myndigheter och vid Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar. 25

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

personer som tillhör kompetenskategorin Diagram 3.21 Grupperingsnivå (svårighetsgrad) uppdelat på

kompetenskategorier och kön i staten 2017

ledningskompetens, finns en särskild nivågruppering. Vid en jämförelse av antalet klassificerade Kvinnor Män som chefer med antalet som inte är klassificerade Ledningskompetens som chefer kan konstateras att det 2017 gick Kärnkompetens å 1 ca 15 anställda per chef i staten. År 2016 uppgick Niv Stödkompetens antalet till ca 14 och 2015 till ca 17 anställda per Oklassade chef. Myndighetschefer ingår inte i det aktuella Ledningskompetens chefskollektivet eftersom de inte klassificeras i å 2 Kärnkompetens BESTA-systemet när det gäller arbetsområde och Niv Stödkompetens grupperingsnivå. Oklassade Ledningskompetens Tabell 3.12 BESTA-klassning efter grupperingsnivå Kärnkompetens å 3 (svårighetsgrad) 2017 Niv Stödkompetens Antal och procentuell fördelning Oklassade Grupperingsnivå Anställda, ej klassade Anställda, Ledningskompetens som chef klassade som chef Kärnkompetens å 4 Niv Stödkompetens Nivå 1 21 646 Oklassade Andel kvinnor 44 Ledningskompetens Andel män 56 Kärnkompetens Nivå 2 35 813 å 5 Niv Stödkompetens Andel kvinnor 58 Oklassade Andel män 42 Ledningskompetens Nivå 3 83 310 4 586 Kärnkompetens Andel kvinnor 58 39 å 6 Niv Stödkompetens Andel män 42 61 Oklassade Nivå 4 56 392 6 045 Andel kvinnor 53 43 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Källa: Arbetsgivarverket. Andel män 47 57 Nivå 5 20 848 4 237 Andel kvinnor 47 50 Andel män 53 50 Nivå 6 5 374 1 765 Andel kvinnor 29 47 Andel män 71 53 Oklassade 21 195 Andel kvinnor 40 Andel män 60

Summa 244 578 16 633

Källa: Arbetsgivarverket.

I diagram 3.21 redovisas grupperingsnivå uppdelat på kompetenskategorier och kön 2017.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighetschefer per den 1 november 2018

Nedan redovisas en sammanställning över de myndighetschefer som anställs och lönesätts av regeringen. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 1 november 2018. 8

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Affärsverket svenska kraftnät GD Sandborgh Ulla Allmänna reklamationsnämnden Ordförande Isgren Marcus Arbetsdomstolen Ordförande Lilja Hansson Cathrine Arbetsförmedlingen GD Sjöberg Mikael Arbetsmiljöverket GD Zelmin-Ekenhem Erna

Barnombudsmannen Barnombudsman Dahlin Elisabeth Blekinge tekniska högskola Rektor Viberg Mats Bolagsverket GD Stenberg Annika Boverket GD Sjelvgren Anders Brottsförebyggande rådet GD Wennerström Erik Brottsoffermyndigheten GD Öster Annika

Centrala studiestödsnämnden GD Forsberg Christina

Datainspektionen GD Lindgren Schelin Lena Delegationen mot segregation Direktör Ashing Inger Diskrimineringsombudsmannen Ombudsman Broberg Agneta Domstolsverket GD Holmgren Martin

E-hälsomyndigheten GD Valik Janna Ekobrottsmyndigheten GD Rodrigo Monica Ekonomistyrningsverket GD Olsson Clas Elsäkerhetsverket GD Falemo Elisabet Energimarknadsinspektionen GD Vadasz Nilsson Anne Exportkreditnämnden GD Jatko Anna-Karin

Fastighetsmäklarinspektionen Direktör Paulsson Gunilla Finansinspektionen GD Thedéen Erik Finanspolitiska rådet Kanslichef Sonnegård Joakim Folke Bernadotteakademin GD Söder Sven-Eric Folkhälsomyndigheten GD Carlson Johan Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd GD Forsberg Ethel Forskningsrådet för miljö, areella näringar och GD Petersson Ingrid samhällsbyggande (FORMAS) Fortifikationsverket GD Bredberg Pettersson Maria Forum för levande historia Överintendent Lomfors Ingrid Försvarets materielverk GD Mårtensson Göran Försvarets radioanstalt GD Hartelius Dag Försvarshögskolan Rektor Enmark Romulo Försvarsmakten ÖB Bydén Micael

8 På grund av att särskilda bestämmelser reglerar ledningen av Arbetsgivarverket och Regeringskansliet ingår dessa myndigheter inte i sammanställningen.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Försvarsunderrättelsedomstolen Ordförande Lundgren Lars Försäkringskassan GD vik. Hemström - Hemmingsson Maria

Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Nilsson Per Göteborgs universitet Rektor Wiberg Eva

Havs- och vattenmyndigheten GD Granit Jakob Högskolan Dalarna Rektor Norsell Martin Högskolan i Borås Rektor Brorström Björn Högskolan i Gävle Rektor Fältholm Ylva Högskolan i Halmstad Rektor Hwang Stephen Högskolan i Skövde Rektor Niklasson Lars Högskolan Kristianstad Rektor Pihl Håkan Högskolan Väst Rektor Hellström Martin

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen GD Ekborg Peter Inspektionen för socialförsäkringen GD vik. Eklundh Ahlgren Catarina Inspektionen för strategiska produkter GD vik. Wieslander Carl Johan Inspektionen för vård och omsorg GD Hult Backlund Gunilla Institutet för arbetsmarknads- och GD Åslund Olof utbildningspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Föreståndare vik. Carlsson Sjöberg Ella Institutet för språk och folkminnen GD Sundin Martin

Justitiekanslern JK Heidenborg Mari Jämställdhetsmyndigheten GD Ag Lena

Kammarkollegiet GD Larsson Gunnar Karlstads universitet Rektor Sterte Johan Karolinska institutet Rektor Ottersen Ole Petter Kemikalieinspektionen GD Cromnier Nina Kommerskollegium GD Stellinger Anna Konjunkturinstitutet GD Hansson Brusewitz Urban Konkurrensverket GD Jermsten Rikard Konstfack Rektor Lantz Maria Konstnärsnämnden Direktör Söderbäck Anna Konsumentverket GD och KO Tisell Cecilia Kriminalvården GD Öberg Nils Kronofogdemyndigheten Rikskronofogde Gellerbrant Hagberg Christina Kungl. biblioteket Riksbibliotekarie Herdenberg Gunilla Kungl. Konsthögskolan Rektor Arrhenius Sara Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rektor Rydinger Alin Cecilia Kungl. Tekniska högskolan Rektor Karlsson Sigbritt Kustbevakningen GD Mattsson Therese

Lantmäteriet GD Ås Sivborg Susanne Linköpings universitet Rektor Dannetun Helen Linnéuniversitetet Rektor Aronsson Peter Livsmedelsverket GD Sohlström Annica

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Lotteriinspektionen GD Rosenberg Camilla Luftfartsverket GD Persson-Grivas Ann Luleå tekniska universitet Rektor Bergvall-Kåreborn Birgitta Lunds universitet Rektor von Schantz Torbjörn Läkemedelsverket GD Andersson Forsman Catarina Länsstyrelsen i Blekinge län Landshövding Nordin Sten Länsstyrelsen i Dalarnas län Landshövding Thörn Ylva Länsstyrelsen i Gotlands län Landshövding Schelin Seidegård Cecilia Länsstyrelsen i Gävleborgs län Landshövding Bill Per Länsstyrelsen i Hallands län Landshövding Sommestad Lena Länsstyrelsen i Jämtlands län Landshövding Hägglund Jöran Länsstyrelsen i Jönköpings län Landshövding Jonsson Helena Länsstyrelsen i Kalmar län Landshövding Carlzon Thomas Länsstyrelsen i Kronobergs län Landshövding Burman Ingrid Länsstyrelsen i Norrbottens län Landshövding Nilsson Björn O. Länsstyrelsen i Skåne län Landshövding Hulthén Anneli Länsstyrelsen i Stockholms län Landshövding Österberg Sven-Erik Länsstyrelsen i Södermanlands län Landshövding Hagberg Liselott Länsstyrelsen i Uppsala län Landshövding Enander Göran Länsstyrelsen i Värmlands län Landshövding Johansson Kenneth Länsstyrelsen i Västerbottens län Landshövding Andersson Magdalena Länsstyrelsen i Västernorrlands län Landshövding Högman Berit Länsstyrelsen i Västmanlands län Landshövding Akhtarzand Minoo Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landshövding Danielsson Anders Länsstyrelsen i Örebro län Landshövding Larsson Maria Länsstyrelsen i Östergötlands län Landshövding Graf Carl Fredrik

Malmö universitet Rektor Tham Kerstin Medlingsinstitutet GD Gunnarsson Carina Migrationsverket GD Ribbenvik Mikael Mittuniversitetet Rektor Fällström Anders Moderna museet Överintendent Birnbaum Daniel Myndigheten för arbetsmiljökunskap GD Ahmadi Nader Myndigheten för delaktighet GD Ekman Aldén Malin Myndigheten för digital förvaltning GD Eriksson Anna Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd GD Svartz Kristina Myndigheten för kulturanalys Direktör Härd Sverker Myndigheten för press, radio och tv GD Ingvar-Nilsson Charlotte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap GD Eliasson Dan Myndigheten för stöd till trossamfund Direktör Göransson Åke Myndigheten för tillgängliga medier GD Larsson Magnus Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och GD Daltung Sonja analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor GD Nyberg Lena Myndigheten för vård- och omsorgsanalys GD af Geijerstam Jean-Luc Myndigheten för yrkeshögskolan GD Persson Thomas Mälardalens högskola Rektor Pettersson Paul

Nationalmuseum Överintendent Pettersson Susanna

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Naturhistoriska riksmuseet Överintendent Malmström Joakim Naturvårdsverket GD Risinger Björn Nordiska Afrikainstitutet Direktör Soiri Iina

Patent- och registreringsverket GD Strömbäck Peter Pensionsmyndigheten GD Barr Daniel Polarforskningssekretariatet Direktör Gårdfeldt Katarina Polismyndigheten Rikspolischef Thornberg Anders Post- och telestyrelsen GD Sjöblom Dan

Revisorsinspektionen Direktör Johansson Per Riksantikvarieämbetet Riksantikvarie Amréus Lars Riksarkivet Riksarkivarie Åström Iko Karin Riksgäldskontoret Riksgäldsdirektör Lindblad Hans Rymdstyrelsen GD Rathsman Anna Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige GD Lööw Lars (Svenska ESF-rådet) Rättsmedicinalverket GD Werkström Lars

Sjöfartsverket GD Norén Katarina Skatteverket GD Westling Palm Katrin Skogsstyrelsen GD Sundqvist Herman Skolforskningsinstitutet Direktör von Greiff Camilo Socialstyrelsen GD Wigzell Olivia Specialpedagogiska skolmyndigheten GD Malmberg Fredrik Statens beredning för medicinsk och social GD Axelsson Susanna utvärdering Statens centrum för arkitektur och design Överintendent Long Kieran Statens energimyndighet GD Andrén Robert Statens fastighetsverk GD Eiken Holmgren Ingrid Statens försvarshistoriska museer Överintendent Hagberg Magnus Statens geotekniska institut GD Karlsson Åsa-Britt Statens haverikommission GD Ytterberg Hans Statens historiska museer Överintendent Jansén Maria Statens institutionsstyrelse GD vik. Josefsson Jan-Erik Statens jordbruksverk GD Nordin Christina Statens konstråd Direktör Malm Magdalena Statens kulturråd GD Forssell Staffan Statens maritima museer Överintendent Grundberg Leif Statens medieråd Direktör Novak Anette Statens museer för världskultur Överintendent Follin Ann Statens musikverk GD vik. Kunosson Gerhard Statens servicecenter GD Pålsson Thomas Statens skolinspektion GD Ängmo Helén Statens skolverk GD Fredriksson Peter Statens tjänstepensionsverk GD Humla Maria Statens veterinärmedicinska anstalt GD Mattsson Jens Statens väg- och transportforskningsinstitut GD Svensson Tomas Statistiska centralbyrån GD Stymne Joakim

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Statskontoret GD Roswall Ljunggren Annelie Stockholms konstnärliga högskola Rektor Crabtree Paula Stockholms universitet Rektor Söderbergh Widding Astrid Strålsäkerhetsmyndigheten GD Persson Mats Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll GD Hammarström Ulf (Swedac) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete GD Jämtin Carin (Sida) Svenska institutet GD vik. Fredriksén Tollin Mikaela Svenska institutet för europapolitiska studier Direktör vik. von Sydow Göran (Sieps) Sveriges geologiska undersökning GD Söderberg Lena Sveriges lantbruksuniversitet Rektor Högberg Peter Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut GD Brennerfelt Rolf (SMHI) Säkerhetspolisen Säkerhetspolischef Friberg Klas Södertörns högskola Rektor Amberg Gustav

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket GD Wallström Sofia Tillväxtverket GD Nordlöf Gunilla Totalförsvarets forskningsinstitut GD Lind Jan-Olof Totalförsvarets rekryteringsmyndighet GD Malm Christina Trafikanalys GD Saxton Brita Trafikverket GD Erixon Lena Transportstyrelsen GD Bjelfvenstam Jonas Tullverket Generaltulldirektör Svensson Charlotte

Umeå universitet Rektor Adolfsson Hans Universitets- och högskolerådet GD Röding Karin Universitetskanslersämbetet GD Söderholm Anders Upphandlingsmyndigheten GD Ek Inger Uppsala universitet Rektor Åkesson Eva

Verket för innovationssystem (Vinnova) GD Isaksson Darja Vetenskapsrådet GD Stafström Sven

Åklagarmyndigheten Riksåklagare Lundh Petra

Örebro universitet Rektor Schnürer Johan Överklagandenämnden för studiestöd Direktör Åhgren Hans Göran

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 november 2018

Nedan redovisas en sammanställning över ordförandena i de myndigheter som leds av en styrelse. Sammanställningen avser förhållandena per den 1 november 2018.

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Affärsverket svenska kraftnät Överdirektör Netz Bo AP-fonden Första F.d. GD Karlström Urban AP-fonden Andra F.d. VD Roxendal Jan AP-fonden Tredje F.d. statsråd Nuder Pär AP-fonden Fjärde F.d. VD McPhee Sarah AP-fonden Sjätte Civilekonom Ingelstam Catrina AP-fonden Sjunde Chefsekonom Westman Rose Marie Arbetsförmedlingen GD Erixon Lena Arbetsgivarverket Rikskronofogde Gellerbrant Hagberg Christina

Blekinge tekniska högskola Konsult Örn Peter

E-hälsomyndigheten Hälso- och Lundgren Lena sjukvårdsdirektör Exportkreditnämnden VD Lindberg Hans

Finansinspektionen Landshövding Österberg Sven-Erik Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Professor Ingvar Martin Fortifikationsverket F.d. landshövding Norrfalk Maria Försvarets materielverk GD Ås Sivborg Susanne Försvarshögskolan F.d. landshövding Egardt Peter Försäkringskassan F.d. VD Böhlin Birgitta

Gymnastik- och idrottshögskolan F.d. landshövding Eriksson Björn Göteborgs universitet Landshövding Schelin Seidegård Cecilia

Högskolan Dalarna Konsult Bellander Christina Högskolan i Borås Riksbibliotekarie Herdenberg Gunilla Högskolan i Gävle F.d. rektor Palmér Ingegerd Högskolan i Halmstad Vice VD Castler Harald Högskolan i Skövde F.d. rektor Norén Kerstin Högskolan Kristianstad Regionöverläkare Kvist Ulf Högskolan Väst F.d. landshövding Eriksson Eva

Karlstads universitet VD Johansson Karin Karolinska institutet F.d. statsråd Odenberg Mikael Konstfack Jurist Rennerstedt Kristina Konstnärsnämnden F.d. chefredaktör Kindstrand Gunilla Kungl. Konsthögskolan VD Kumlin Ewa Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Stadsdirektör Lindh Ingela Kungl. Tekniska högskolan Affärsområdeschef Ewaldsson Ulf

Lantmäteriet F.d. GD Sundin Olle Linköpings universitet Landshövding Sommestad Lena Linnéuniversitetet Professor Brändström Dan Lotteriinspektionen Senior rådgivare Håkansson Per Luftfartsverket F.d. VD Olson Jan

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 2 B ila ga

Myndighet Titel Efternamn Förnamn

Luleå tekniska universitet Ordförande Nordmark Eva Lunds universitet Ambassadör Hafström Jonas Läkemedelsverket F.d. GD Billinger Nils Gunnar

Malmö universitet F.d. ordförande Fjelkner Metta Mittuniversitetet Seniorrådgivare Nygårds Peter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Professor Anell Anders Mälardalens högskola Landshövding Hagberg Liselott

Post- och telestyrelsen Civilekonom Hedén Åke Pensionsmyndigheten F.d. statsråd Hägglund Göran

Riksgäldskontoret F.d. GD Gustafsson Yvonne Rymdstyrelsen F.d. Landshövding Egardt Peter

Sjöfartsverket F.d. GD Sundin Olle Skogsstyrelsen Forskningschef Larsson Stern Marie Socialstyrelsen F.d. landshövding Skogö Ingemar Statens fastighetsverk F.d. statssekreterare Olsson Sten Statens jordbruksverk F.d. överintendent Bengtsson Staffan Statens kulturråd F.d. statssekreterare Stuart Hamilton Ulrika Statens servicecenter F.d. landshövding Holmberg Barbro Statens tjänstepensionsverk F.d. GD Sjöstrand Mats Statens väg- och transportforskningsinstitut VD Löfsjögård Malin Stockholms konstnärliga högskola Professor Bremer Kåre Stockholms universitet Justitieråd Calissendorff Kerstin Styrelsen för internationellt F.d. GD Gustafsson Yvonne utvecklingssamarbete Sveriges lantbruksuniversitet GD Brennerfelt Rolf Södertörns högskola Landshövding Akhtarzand Minoo

Tillväxtverket F.d. Landshövding Alsér Kristina Totalförsvarets forskningsinstitut F.d. GD Gustafsson Yvonne Trafikverket F.d. GD Sjöstrand Mats Transportstyrelsen F.d. statråd Norman Peter

Umeå universitet F.d. Landshövding Heister Chris Universitets- och högskolerådet F.d. universitets- Rehnqvist P-O direktör Uppsala universitet Professor Hernes Gudmund

Verket för innovationssystem (Vinnova) Direktör Nilsson-Ehle Anna Vetenskapsrådet F.d. rektor Bladh Agneta

Örebro universitet Generaldirektör Wigzell Olivia

3 Skatt, tull och exekution

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Diagramförteckning

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1:1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag 1:1 Skatteverket 7 539 094 1:2 Tullverket 1 890 086 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 973 353

Summa 11 402 533

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

2 Skatt, tull och exekution

2.1 Principer för utformningen av beräknade infrianden av de ekonomiska

denna proposition åtagandena 2019.

Särskilda principer har tillämpats vid utformning- De sedvanliga finansieringsprinciper som en av denna proposition med anledning av att den används vid beredningen av regeringens

har beslutats av en övergångsregering. budgetförslag har i enlighet med ramverket för Bakgrunden till dessa redogörs närmare för i finanspolitiken tillämpats även när denna

finansplanen (Förslag till statens budget, proposition tagits fram (skr. 2017/18:207, bet. finansplan m.m. avsnitt 1.1). 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334).

Utgångspunkten för förslagen i denna pro- Utöver förslag om anslag lämnar regeringen position har varit den budget som riksdagen har även nödvändiga förslag om beställningsbe-

beslutat för 2018 efter förslag i budgetpro- myndiganden och andra finansiella befogenheter positionen för 2018. Vidare har följande generella samt övriga förslag på finansmaktens område som

justeringar gjorts för utgiftsområdena: kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av – Anslag som används för förvaltnings- och storleken på beställningsbemyndigandena har en investeringsändamål har pris- och löneprövning gjorts utifrån tidigare beslutade beomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som myndiganden och med hänsyn till de föreslagna avser regelstyrda transfereringssystem har anslagsnivåerna. justerats utifrån ändrad makroekonomisk Endast sådana förändringar i förhållande till utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 antal personer som omfattas). som varit förenliga med vad som ovan angetts har – Anslag har justerats till följd av beslutade föreslagits. Regeringens budgetförslag innebär i lagar och förordningar, internationella avtal, de allra flesta fall att den statliga verksamheten civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättskan genomföras i samma omfattning som 2018. akter. Vissa anslagsnivåer har blivit lägre än de – Anslag har justerats med anledning av att beräkningar regeringen tidigare redovisat för riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och 2019, medan andra har blivit högre. Vid behov

verksamheter mellan utgiftsområden. kan förslag till ändringar i budgeten lämnas under

pågående budgetår. – Anslag har justerats om det krävts för att Vilka konsekvenser för anslagsnivån som nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna tillämpningen av principerna har fått redovisas upprätthållas. under regeringens överväganden för respektive – För att verksamhet som baseras på ett beanslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekställningsbemyndigande för kommande år venserna för anslagsnivån 2019. I härledningsska ges förutsättningar att bedrivas i samma tabellerna har det inte varit praktiskt möjligt att omfattning 2019–2021 har anslagsnivåerna för alla år justerats med hänsyn till nivån på

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

specificera nya beslut och överföringar på mot- angivna principerna har dock regeringen avstått svarande sätt som gjordes i budgetpropositionen från att redovisa sina slutsatser av de presenterade för 2018. resultaten. Regeringen har även avstått från att Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräk- redovisa den framtida politiska inriktningen för ningar även för det andra och tredje tillkom- utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 mande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och framgår av förslagen om anslag och övriga 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan finansiella befogenheter samt av de ändamål som angivna principerna. Regeringen har dock inte är kopplade till dessa. tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra 2.2 Omfattning helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. samt verkställighet och indrivning av skatter och det året. avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat De redovisade beräkningarna för 2020 och med huvuduppgifterna finns verksamheter såsom 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda folkbokföring, fastighetstaxering, id-kort, bode föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 uppteckningar, gränsskydd och verkställighet av och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att pro- enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tullpositionen lämnas av en övergångsregering är de och exekutionsområdet bedrivs även brottsbeförutsättningar som dessa beräkningar bygger på kämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronomycket osäkra. Informationsvärdet av beräkning- fogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter arna är därför begränsat. inom respektive område. Kustbevakningen I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet lämnar regeringen i denna proposition en genom att ansvara för tullkontrollen till sjöss. resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan

2.3 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 1:1 Skatteverket 7 375 7 598 7 602 7 539 7 569 7 619 1:2 Tullverket 1 722 1 934 1 857 1 890 1 916 1 939 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 915 1 947 1 924 1 973 1 969 1 995

Totalt för utgiftsområde

03 Skatt, tull och exekution 11 011 11 478 11 382 11 403 11 453 11 552

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

2.4 Mål för utgiftsområdet

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019–2021.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor Målet för utgiftsområdet är att säkerställa 2019 2020 2021 finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och

Anvisat 2018 1 11 399 11 399 11 399

företag samt motverka brottslighet (prop. Förändring till följd av: 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1 rskr. 2017/18:78). Pris- och löneomräkning 2 138 295 430 Beslut 159 94 52 Överföring till/från andra

2.5 Resultatredovisning

utgiftsområden -294 -335 -329 Övrigt 0 0 0 Ny ramnivå 11 403 11 453 11 552 En övergripande resultatbedömning av utgifts- Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 området görs i huvudsak utifrån målet för 1 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultat- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en prisoch löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020–2021 är preliminär. bedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riks- Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick revisionens iakttagelser. En detaljerad resultat- 2017 till 11 miljarder kronor. Prognosen för redovisning och bedömning följer under delutfallet för 2018 är 11,4 miljarder kronor, vilket är områdena skatt, tull respektive exekution. något under de anvisade anslagen. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet för 2019 är 11,4 miljarder kronor vilket är i nivå med 2018. 2.5.1 Resultatindikatorer och andra Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under bedömningsgrunder respektive delområde. En utgångspunkt är att bedömningsgrunder,

Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad.

snarare än resultatindikatorer, har använts för att

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

analysera och bedöma utvecklingen. Det är för- Miljoner kronor knippat med stora osäkerheter att isolera enskilda företeelser som förklaringar till en förändring. 2019 Transfereringar Indikatorerna ger inte en fullständig bild av 1 33 Verksamhetsutgifter 2 11 296 utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet, men tillför relevant information för att göra Investeringar 3 73 en bedömning av hur utgiftsområdet har

Summa ramnivå 11 402

utvecklats. Indikatorerna och bedömningsgrund- Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända förändringar av anslagens användning. erna presenteras i sitt sammanhang för respektive 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten delområde skatt, tull och exekution.

erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

2.5.2 Resultat

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Resultatet presenteras i sitt sammanhang under Utgifterna består i huvudsak av verksamhetsdelområdena skatt, tull respektive exekution. Där utgifter. återfinns detaljerad redovisning, analys och bedömning av resultat.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

3 Skatt

3.1 Mål för skatt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde skatt. Skatteverket bidrar till att målet för utgiftsom- Resultatindikatorer och bedömningsgrunder rådet uppnås genom att för verksamhet som syftar till att skatte- och avgiftsintäkter säkerställs på ett rättssäkert och – fastställa skatte- och avgiftsintäkter rättseffektivt sätt är säkert, kostnadseffektivt och på ett sätt som är enkelt för såväl allmänhet och företag som – total uppbörd och uppbördsförlustens Skatteverket, och storlek (UO), – förebygga och motverka ekonomisk brotts- – skattefelets storlek och utveckling (UO), lighet. – användning av digitala tjänster, – andel av revisioner som resulterar i ändring, Skatteverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Skatte- – antal tillfällen som Skatteverket begärt verkets verksamhet och att kvinnor och män ges information från andra länder, och samma möjligheter och villkor vid kontakter med – andel överprövningsärenden i domstol som myndigheten. innebär ändring.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamhet som syftar till att förebygga och

3.2 Resultatredovisning

motverka ekonomisk brottslighet är – antal beslutade brottsanmälningar, Resultatbedömningen av delområde skatt görs i huvudsak utifrån Skatteverkets bidrag till målet – antal anmälda brottsmisstankar, ovan. Till stöd för bedömningen av resultatet – antal inkomna brottsutredningar, och finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, rapporter – antal avslutade brottsutredningar. och Riksrevisionens iakttagelser.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för arbetet med god registerkvalitet för att bidra till

3.2.1 Resultatindikatorer och andra

ett väl fungerande samhälle är

bedömningsgrunder

– antal avslutade ärenden, Ett urval av indikatorer används i syfte att ge en – andel utredningar av totalt antal impulser övergripande bild av delområdet och beskriva hur om felaktiga uppgifter, det har utvecklats under året. Några av indikator- – andel utredningar av impulser som resulterar erna har även använts för den samlade analysen i ändring, och för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats med – andel överprövningsärenden i domstol som (UO). De övriga indikatorerna används specifikt innebär ändring.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för mer än 2016 och beror i huvudsak på ett enskilt verksamhet som syftar till att allmänhet och ärende. Trots detta är uppbördsförlusten i interföretag ska ha förtroende för Skatteverkets verk- nationell jämförelse mycket låg. I OECD:s samhet är rapport Working Smarter in Tax Debt Management 2014 var genomsnittet för de länder som – enkelt att nå myndigheten (UO), deltog i undersökningen ca 3 procent. – andel av allmänhet och företag som instämmer i att det är lätt att få information av Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitel Skatteverket,

– ranking i kvalitets- och anseendemätningar Övriga skatter 5,6% (UO), och Mervärdesskatt, netto Fysiska – andel av allmänhet och företag som instäm- 19,7% personers mer i att de har förtroende för Skatteinkomstskatt 38,5% verkets sätt att sköta sin uppgift.

3.2.2 Resultat

Arbetsgivaravgifter 27,0% Juridiska

Fastställa och ta ut skatter och avgifter

personers inkomstskatt 9,2% Skatteverket fastställer och redovisar den stora Källa: Skatteverket. merparten av de skatter som betalas i Sverige. Skattefelets utveckling Tabell 3.1 Skatte- och avgiftsintäkter Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga.

2015 2016 2017

Tabell 3.2 Skattefelets storlek

Uppbörd, brutto (mdkr) 1 736 1 936 1 993 Belopp (mdkr) Andel av teoretisk skatt (%) Uppbörd, netto (mdkr) 1 011 1 173 1 189 Privatpersoner 9,31 1,05 Uppbördsförlusten 1 (%) 0,25 0,24 0,29 1 Skatteverket ändrade beräkningsprinciper 2017. Uppgifterna är inte jämförbara Moms (SCB:s beräkning 2015) 2,16 0,57 med vad som redovisats i tidigare budgetpropositioner. 1 Källa: Skatteverket. Små och medelstora företag 13,41 3,32

Stora företag Ingen bedömning möjlig i år. Under 2017 betalades 1 993 miljarder kronor i Totalt för de delar som skatt. Det är en ökning med nästan 3 procent uppskattats 24,88 jämfört med 2016, vilket motsvarar 57 miljarder 1 Omfattar 36 procent av skattebasen för företag och offentlig sektor. Källa: Skatteverket. kronor. Uppbördens fördelning framgår av diagram 3.1. Efter utbetalningar av kommunal- Sedan hösten 2015 har Skatteverket genomfört skattemedel m.m. var nettouppbörden 1 189 slumpvisa kontroller för att på sikt kunna göra miljarder kronor, vilket är 16 miljarder kronor uttalanden om skattefelets utveckling med större högre än 2016. Uppbördens förändring beror precision. Skatteverket har kunnat redovisa delar främst på förhållanden som ligger utanför Skatteav det genomsnittliga kontrollerbara skattefelet verkets inflytande. Det handlar t.ex. om förändför beskattningsåren 2014 och 2015. Företeelser ringar av skatteregler, löner, priser och konjunk- som bl.a. svartarbete och utländska kapitalturläge. Skillnaden mellan redovisade inbetalda inkomster kan inte kontrolleras med de metoder skatter och debiterade skatter på skattekontot var som används för att bedöma skattefelet. Vilka 2017 åter negativ eftersom intäktsräntan på delar av skattefelet som har kunnat bedömas skattekontot sedan den 1 januari 2017 är noll. framgår av tabell 3.2. Då det är första gången Skillnaden var positiv 2016 när intäktsräntan var storleken på skattefelets delar redovisas finns inga förhållandevis hög jämfört med statslåneräntan. jämförelsetal för tidigare år. Uppbördsförlusten, dvs. andel av fastställda Sammantaget uppgick de delar av skattefelet skatter som inte har betalats till Skatteverket, som uppskattats till knappt 25 miljarder kronor. uppgick 2017 till 0,29 procent vilket motsvarar Beräkningarna som gjorts för små och medelstora 5,8 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor företag omfattar 36 procent av skattebasen för

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

företag och offentlig sektor. För större företag dagen. En förklaring till det var att Skatteverket har Skatteverket inte kunnat göra någon upp- uppmanade allmänheten att ta emot deklaraskattning och metodutvecklingen på området tionen via tjänsten Mina meddelanden och på så kommer därför att fortsätta. vis få skatteutbetalningen tidigare. Även använd- Skatteverket har bedömt skattefelets utveck- ningen av digitala tjänster för att redovisa skatt ling sammantaget genom indikatorer som speglar ökade 2017. utvecklingen av skattefelet och faktorer som på- Inom skattekontrollverksamheten har arbetet verkar skattefelet. Indikatorerna i attitydunder- bl.a. varit inriktat på att leda in företag på rätt väg sökningarna som Skatteverket genomfört 2017 genom tidig kontroll där riskerna för skattefel bevisade ingen entydig utveckling och ingen för- dömts vara som störst. Genomsnittligt ändringsändring var statistiskt säkerställd. Förutsättning- belopp (netto av både höjnings- och sänkningsarna att göra rätt ökade och felutrymmet belopp) per beslut i insatserna var ca 122 000 minskade 2017 eftersom användningen av digitala kronor, vilket är något lägre än 2016. Av beslut tjänster fortsatte att öka och andelen formella fel som rör fysiska personer rör ca 70 procent män. i det totala antalet grundregistrerade deklara- Antalet kontrollbesök har minskat 2017 jämtioner avseende mervärdesskatt och arbetsgivar- fört med 2016 då kontroll av personalliggare i avgifter minskade. Resultatet för enkätfrågor om byggbranschen genomfördes i ökad omfattning. upplevd risk för upptäckt, motivation och social Utöver en planerad minskning av kontrollerna av tillit har varit ungefär oförändrat 2013–2017. personalliggare minskade också kontrollerna Sammantaget bedömer Skatteverket att skatte- inom kontanthandeln. Det minskade antalet konfelet varit oförändrat mellan 2016 och 2017. troller beror bl.a. på att fokus för kontrollerna har varit upprepat fusk och att resurser använts i de Beskattning och kontrollverksamhet fördjupade utredningar som besöken ofta leder För att säkerställa att rätt skatt tas ut och betalas till. Skatteverket genomförde fler revisioner och genomför Skatteverket förebyggande åtgärder antalet var åter i nivå med 2015. Revisionerna och kontroller. De förebyggande åtgärderna anses vara träffsäkra då 82 procent resulterade i består av vägledning, strukturutveckling och ändring. Andelen överprövningsärenden i domattitydpåverkan. Därutöver måste myndighetens stol som innebär ändring har minskat. hantering av vissa grundläggande funktioner hålla Under 2017 skedde en ny läcka som rörde hög kvalitet. Det handlar t.ex. om effektiv ärende- skatteupplägg och finansiella strukturer, den s.k. handläggning, väl fungerande it-system och god Paradisläckan. Sedan tidigare läckor har Skatteregisterkvalitet. verket utvecklat interna processer och samverkan med andra länder. Skatteverket fick tillgång till

Tabell 3.3 Beskattning och kontrollverksamhet

informationen någon vecka före avslöjandet i medierna och kunde på ett bättre sätt än vid tidigare läckor hantera informationsmängderna. 2015 2016 2017 Andel e-deklaration privatpersoner (%) 81 83 85 Arbetet har skett i nära samverkan med Andel e-deklaration företag (%) 32 37 42 Ekobrottsmyndigheten. Andel e-deklaration mervärdesskatt och Skatteverket använder alltmer de informaarbetsgivaravgifter (%) 82 86 89 tionsutbytesavtal som Sverige har ingått och sam- Andel revisioner som resulterat i ändring arbetar med flera länder för att spåra tillgångar (%) 81 80 82 utomlands. Under 2017 inleddes utbyte av in- Antal tillfällen som Skatteverket begärt formation om finansiella konton, gränsöverskridinformation från andra länder (direkt ande förhandsbesked och prissättningsbesked. skatt) 768 1 630 800 Även om det internationella informationsutbytet – Varav tillfällen informationsomfattar både direkt skatt och mervärdesskatt utbytesavtalen tillämpats 125 101 75 avser uppgifterna som redovisas i tabell 3.3 enbart Andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring (%) 18 16 13 förfrågningar om direkt skatt för enskilda efter- Källa: Skatteverket. som informationsutbytesavtalen vanligtvis används i dessa fall och mer sällan i utredningar om Ärendehanteringen av inkomstdeklarationer mervärdesskatt. Det högre antalet tillfällen 2016 effektiviserades under 2017 bl.a. för att fler förklaras av att en begäran omfattade förfråglämnade sin deklaration i god tid innan sista ningar om flera personer.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Kapacitetsutveckling i låg- och medelinkomst-

Tabell 3.4 Motverka ekonomisk brottslighet

länder är av betydelse för att möjliggöra för dessa Antal länder att upptäcka och motverka skatteflykt, att 2015 2016 2017 få in de skatter som ska betalas i enlighet med Beslutade brottsanmälningar 1 785 2 533 2 466 deras skattelagstiftning samt delta i det globala Anmälda brottsmisstankar 19 275 22 644 19 465 informationsutbytet. I maj 2018 kom nära 400 Inkomna brottsutredningar 1 053 1 336 1 261 deltagare från omkring 90 länder till Stockholm Avslutade brottsutredningar 1 109 1 199 1 108 och deltog i en internationell konferens om Källa: Skatteverket. kapacitetsutveckling på skatteområdet. Regeringen hade tillsammans med Skatteverket och Antalet brottsanmälningar från Skatteverkets be- Sida bjudit in till dialog och erfarenhetsutbyte för skattningsverksamhet var 2017 i samma höga nivå ett effektivt genomförande av kapacitetsutveck- som 2016. Antalet utredningar inom beskattling på skatteområdet. ningsverksamheten med inriktning mot organiserad brottslighet har ökat betydligt och det operativa samarbetet med andra myndigheter Förebygga och motverka ekonomisk brottslighet kring skattebrott, skattefusk och skatteundandragande har förstärkts. Folkbokföringsverksam- Den ekonomiska brottsligheten blir alltmer heten har fått en allt viktigare roll i att motverka komplex, får fler internationella förgreningar och brottslighet. Folkbokföringskompetens bidrog i har allt fler kopplingar till den digitala ekonomin. flera insatser inom ramen för samverkan mot Även den identitetsrelaterade brottsligheten organiserad brottslighet. ökar. Skatteverkets arbete med att förebygga och Färre brottsutredningar avslutades 2017 på motverka ekonomisk brottslighet sker i beskatt- grund av att projektärenden och särskilt krävande ningsverksamheten och vid den särskilda skatte- ärenden har blivit mer komplicerade och innebär brottsenheten, men även i folkbokförings- och fler beslag. Ett minskat antal avslutade ärenden id-kortsverksamheten. Skattebrottsenheten bi- innebär att antalet brottsmisstankar och förhör träder åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i för- har minskat. Vart tredje år genomför Skatteverket undersökningar vid misstanke om bl.a. brott en enkät till åklagarna om kvaliteten i stödet från enligt skattebrottslagen (1971:69) och bok- skattebrottsenheten. Resultatet av undersökföringsbrott. Inom skattebrottsenheten bedrivs ningen 2017 var att åklagarna var nöjda med hur även underrättelseverksamhet. Skatteverket biträder åklagare i förundersök- I budgetpropositionen för 2016 tillfördes ningar och då främst med brottsutredarnas Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten medel beskattningskompetens, samarbetsförmåga och för att kunna förstärka och intensifiera arbetet bemötande. mot skattefusk och skattebrott. Samverkan mellan myndigheterna har förstärkts under 2017 dels genom formaliserande av de permanenta Rättvisande uppgifter för att bidra till ett väl samverkansformerna, dels genom inrättandet av fungerande samhälle ett nytt forum för utbyte av information om det brottsförebyggande arbetet. Vidare har tillskottet En viktig del i att bidra till ett väl fungerande sammöjliggjort metodutveckling för att bedöma hälle för allmänhet och företag är att Skatterisken för skatteundandragande för handel som verket upprätthåller en god kvalitet i de register bedrivs i dolda delar av internet (s.k. Darknet). som myndigheten ansvarar för. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan även för att andra samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Från och med den 1 juli 2017 har Skatteverket det samlade ansvaret för namnärenden. Verksamhet togs över från Patent- och registreringsverket som bl.a. innefattar att göra prövningar

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

enligt den nya lagstiftningen och hantera nya kompetens. Av dessa ärenden avslutades bara avgifter för vissa namnärenden. 58 procent inom 30 dagar. Antalet flyttärenden ökade vilket speglar den ansträngda bostadssituationen i landet med allt

Tabell 3.5 Folkbokföringsverksamheten

fler kortvariga boenden. Ärendena har blivit mer komplexa på grund av exempelvis språk- 2015 2016 2017 Antal avslutade ärenden (tusental) 3 246 3 288 3 368 svårigheter och svåranalyserade boendeför- - varav invandringsärenden (tusental) 124 140 135 hållanden.

- varav flyttärenden (tusental) 1 671 1 655 1 754 Andel utredningar av totala impulser om felaktiga uppgifter (%) 37 41 32 Förtroende för Skatteverkets verksamhet Andel utredningar som resulterar i ändring (%) 82 78 79 Ett högt förtroende för Skatteverket påverkar Andel överprövningsärenden i domstol som viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av innebär ändring (%) 8 7 7 skattereglerna positivt. Källa: Skatteverket.

Tabell 3.6 Förtroende för Skatteverkets verksamhet

Resultatet för folkbokföringsverksamheten är inte tillfredsställande. Riksrevisionen och Skatte- 2015 2016 2017 verkets internrevision har riktat kritik mot att Andel privatpersoner som instämmer verksamheten och kvalitetsarbetet inte bedrivs i att de har förtroende för effektivt. Vidare bedömer generaldirektören att Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift (%) 72 67 68 det finns brister avseende den interna styrningen - kvinnor 74 69 69 och kontrollen av verksamhetsområdet. Kunskapen om folkbokföringsfelet är bristfällig och - män 69 66 67 det saknas förutsättningar att arbeta mer effektivt Andel företag som instämmer i att de har förtroende för Skatteverkets sätt med urval, analys och handläggning. Skatteverket att sköta sin uppgift (%) 76 73 74 kan inte säkerställa att kontrollen inriktas mot de Svenskt kvalitetsindex 2 (indexvärde) 67,9 i.u. 69,7 risker för fel som borde prioriteras högst. Skatteverket har påbörjat arbetet att vidta åtgärder och Kantar Sifos anseendemätning (indexvärde) 51 48 50 att ta fram en handlingsplan. Andel privatpersoner som instämmer Bristerna påverkar verksamhetens resultat och i att det är lätt att få information av andelen genomförda utredningar inom bosätt- Skatteverket (%) 68 67 69 ningskontrollen minskade med 9 procentenheter - kvinnor 72 1 67 71 till 32 procent. Orsaken till minskningen är att - män 65 1 66 67 resurser tagits i anspråk för andra ärendetyper. Andel företag som instämmer i att Andelen av utredningarna som resulterade i änd- det är lätt att få information av ring var fortsatt hög. Andelen överprövnings- Skatteverket (%) 63 62 63 ärenden i domstol som innebär ändring var låg. 1 Skillnaden mellan kvinnor och män är statistiskt säkerställd. 2 Indexvärde 0–100. För att förenkla processen för nyanlända i Källa: Svenskt kvalitetsindex, Kantar Sifo och Skatteverket. deras myndighetskontakter har samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Undersökningar som Skatteverket och andra Försäkringskassan fortsatt (A2017/01413/I). aktörer har genomfört visade att förtroendet för Under 2017 utökades samarbetet till fler orter (se Skatteverket hos allmänhet och företag inte har vidare utg.omr. 13). Även om inflödet av invand- förändrats under 2017. Förtroendet är fortsatt ringsärenden minskade under 2017 var genom- högt, men något lägre än 2015. strömningstiderna för invandringsärenden I mätningen som Svenskt kvalitetsindex (SKI) längre. Av ärenden som avsåg invandring från genomfört 2017 var Skatteverket den mest upp- Norden och övriga länder utöver EU/ESS var 70 skattade myndigheten. Historiskt har Skatteprocent avslutade inom 14 dagar, vilket var lägre verket varit en favorit när SKI mätt förtroendet än Skatteverkets målsättning om 80 procent. för myndigheter. I undersökningen anses Skatte- Särskilt när det gäller invandring från EU och verket vara den näst viktigaste myndigheten efter EES, är bedömningen av uppehållsrätt tidskräv- Polismyndigheten. Skatteverket, som flest var i ande och ställer höga krav på underlag och kontakt med, var den myndighet som hade högst

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

förtroende: 65 procent hade mycket stort för- 3.3 Budgetförslag troende för myndigheten. Även i Kantar Sifos anseendemätning 2017 fick Skatteverket ett gott 3.3.1 1:1 Skatteverket resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet

Tabell 3.7 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

var 29 för alla myndigheter. Tusental kronor Att enkelt kunna komma i kontakt med Anslags- Skatteverket och få den service som efterfrågas är 2017 Utfall 7 375 048 sparande 71 353 viktigt för förtroendet för myndighetens verk- 1 Utgifts- 2018 Anslag 7 597 835 prognos 7 601 663 samhet. Information och service ska därför vara

2019 Förslag 7 539 094

behovsanpassad och lättillgänglig. Skatteverkets attitydundersökningar visade att ungefär sju av 2020 Beräknat 7 568 635 2 tio tillfrågade bland allmänhet och företag in- 2021 Beräknat 7 618 639 3 stämde i påståendet att det är lätt att få informa- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. tion av Skatteverket, vilket var i nivå med före- Motsvarar 7 470 104 tkr i 2019 års prisnivå. 2 3 Motsvarar 7 437 049 tkr i 2019 års prisnivå. gående år. Det fanns en skillnad mellan kvinnor och män, som bara var statistiskt säkerställd i undersökningen 2015.

Ändamål

Färre samtal besvarades av skatteupplysningen och väntetiderna var långa under 2017. De ökade Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltväntetiderna beror på att tiden per samtal har ningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag ökat, att antalet e-postfrågor som besvaras av till vissa internationella organisationer inom samma resurser har ökat samt tekniska problem. skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor Skatteverket bidrar till regeringens mål om i ersättningsbelopp enligt vissa lagar. jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet i kontakterna med allmänhet och företag. En uppföljande studie om

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

bemötandet på servicekontoren 2017 visade att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat, Tabell 3.8 Offentligrättslig verksamhet men att det fortfarande fanns omotiverade skill- Tusental kronor nader. Sedan 2017 ingår det i kvalitetssäkringen av Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat ärendena att säkra att kvinnor och män i samma verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras 2 kostnad) utsträckning fått korrekta beslut och därmed disponeras) 1 samma ekonomiska skyldigheter och möjligheter Utfall 2017 7 130 84 369 151 061 -66 692 inom myndighetens område. Prognos 2018 7 400 88 500 107 500 -19 000 Skatteverket har analyserat och bedömt in- Budget 2019 7 400 92 500 107 500 -19 000 formationssäkerheten i de delar av den egna verk- 1 Avser intäkter för förhandsbesked och låneförbud samt ansökningsavgift för samheten som är nödvändig för att myndigheten äktenskapsregistret och europeiskt arvsintyg. ska kunna utföra sitt arbete (Fi2018/00961/S3). 2 Avser intäkter för prissättningsbesked, aviseringssystemet, ID-kort, namnärenden och kopior av allmänna handlingar. Den sammantagna slutsatsen var att det finns risker för att information inte har tillräckligt skydd samt att investeringar i system både vid egen utveckling och upphandling inte uppfyller kraven i tillämpliga bestämmelser. Generaldirektören bedömde i årsredovisningen för 2017 att det finns brister avseende den interna styrningen och kontrollen av informationssäkerhetsområdet. Skatteverket har tagit fram en handlingsplan och påbörjat arbetet att vidta åtgärder.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet

bl.a. behöver utforma administrativa rutiner och

utveckla it-system. Skatteverkets anslag ökas där- Tusental kronor

för med 75,3 miljoner kronor 2019. Från och med Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt kostnad) 2019 beräknas 57,1 miljoner kronor per år för

Utfall 2017 942 564 898 455 44 109 detta ändamål.

(varav tjänsteexport) 30 841 30 798 43

Tabell 3.11 Reformer som påverkar anslag 1:1 Skatteverket

Prognos 2018 916 863 892 914 23 949 Tusental kronor

(varav tjänsteexport) 32 000 32 000 0 2019

Budget 2019 723 878 751 914 -28 036 Nya skatteregler fr.o.m. 1 jan 2019 75 300 (varav tjänsteexport) 32 000 32 000 0 Ny skatt på spel 5 400 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten, servicekontorssamverkan med Public serviceavgift 4 000 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt offentliginköps- och resurssamordning. Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen 45 000

Statlig lokal service 26 000

Beslut 155 700

Regeringens överväganden

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2019–2021 för En ny skatt på spel införs den 1 januari 2019

1:1 Skatteverket (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8,

Tusental kronor rskr. 2017/18:363). Skatteverkets anslag ökas

därför med 5,4 miljoner kronor 2019 och anslaget

2019 2020 2021 beräknas öka med 4,1 miljoner kronor per år

Anvisat 2018 7 590 735 7 590 735 7 590 735 fr.o.m. 2020.

1

Förändring till följd av: Regeringen har föreslagit en ny lag om

Pris- och löneomräkning 2 86 660 187 925 274 119 finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,

Beslut 155 700 124 754 83 273 där nuvarande radio- och tv-avgift ersätts med en

public service-avgift (prop. 2017/18:261). Under Överföring till/från andra anslag -294 000 -334 778 -329 487 förutsättning att riksdagen beslutar om lagen ska

Skatteverket ansvara för att ta in avgiften och Övrigt -1 -1 -1 anslaget ökas därför tillfälligt med 4 miljoner

Förslag/beräknat anslag 7 539 094 7 568 635 7 618 639

kronor 2019. För 2020 beräknas 7,5 miljoner 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i kronor och för 2021 beräknas 5 miljoner kronor statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga föränd- för detta ändamål.

I budgetpropositionen för 2018 ökades Skatteringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en prisoch löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020–2021 är preliminär. verkets anslag för införandet av uppgifter på

individnivå i arbetsgivardeklarationen och för De principer som tillämpats vid utformningen av lokal statlig service. Skatteverkets anslag ökas denna budget innebär att anslaget sammantaget planenligt med 45 miljoner kronor respektive minskar med 51,6 miljoner kronor 2019 jämfört 26 miljoner kronor 2019. med 2018. Riksdagen har beslutat att de ändamål och Som framgår i tabellen nedan innebär beslutade verksamheter som avser lokal statlig service vid lagar och förstärkning av statlig lokal service att servicekontor ska flyttas från utgiftsområde anslaget sammanlagt ökas med 155,7 miljoner 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde kronor. Den 1 januari 2019 införs flera nya regle- 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ringar. Det gäller t.ex. nya regler för före- (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, tagssektorn (prop. 2017/18:245, rskr. 2017/18:419). Mot denna bakgrund minskas bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398), beskattanslaget med 251 miljoner kronor 2019 och bening av elektroniska cigaretter och vissa andra räknas minska med 288 miljoner kronor 2020 och nikotinhaltiga produkter (prop. 2017/18:187, 279 miljoner kronor fr.o.m. 2021. I detta ingår bet. 2017/18:SkU17, rskr. 2017/18:319) och uppäven de medel som beräknades i budgetproposigifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen tionen för 2018 för lokal statlig service. Anslaget (prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21, 1:19 Statens servicecenter under utgiftsområde skr. 2016/17:256). De nya skattereglerna innebär 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas utökade arbetsuppgifter för Skatteverket som

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

med motsvarande belopp. I avvaktan på att uppgiften tas över av Statens servicecenter får Skatteverket disponera delar av anslaget 1:19 Statens servicecenter (se utg.omr. 2 avsnitt 4.5). Vidare har riksdagen beslutat att de ändamål och verksamheter som avser den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden ska flyttas från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:419). Skatteverkets anslag minskas därför fr.o.m. 2019 med 43 miljoner kronor. Anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med motsvarande belopp. Dessa förslag om överföringar till andra anslag innebär att antalet medarbetare på Skatteverket minskar. Regeringen föreslår att 7 539 094 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 7 568 635 000 kronor respektive 7 618 639 000 kronor.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

4 Tull

4.1 Mål för tull avsnitt 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats med (UO). De övriga indikatorerna Tullverket bidrar till att målet för utgiftsområdet används specifikt för att belysa och fördjupa uppnås genom att rättssäkert och kostnads- redovisningen vad gäller utvecklingen inom effektivt delområde tull. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder – ta in tullar, skatter och avgifter, för verksamhet som syftar till att tullar, skatter – övervaka och kontrollera att reglerna om inoch avgifter tas in rättssäkert och kostnadsoch utförsel följs, effektivt är – informera om regler och göra det enkelt att – total uppbörd och uppbördsfelets storlek göra rätt från början, och (UO), – förebygga och motverka brottslighet. – skattefelets utveckling (UO), – andel automatklarerade ärenden, Tullverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Tull- – debiterat belopp efter kontroller, och verkets verksamhet och att kvinnor och män ges – andel rätt debiterad uppbörd. samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamhet som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet är – samhällsnyttovärde narkotikabeslag (UO),

4.2 Resultatredovisning

– samhällsnyttovärde alkohol och tobaks- Resultatbedömningen av delområde tull görs i beslag (UO), huvudsak utifrån Tullverkets bidrag till målet – antal inledda förundersökningar avseende ovan. Till stöd för bedömningen av resultatet tullrelaterad ekonomisk brottslighet där åtal finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter väckts, och Riksrevisionens iakttagelser. – träffprocent fysiska kontroller, och – antal kriminella nätverk som slagits ut eller 4.2.1 Resultatindikatorer och andra vars verksamhet allvarligt skadats.

bedömningsgrunder

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge verksamhet som syftar till att allmänhet och en övergripande bild av delområdet och beskriva företag ska ha förtroende för Tullverkets hur resultaten har utvecklats under året. Några av verksamhet är indikatorerna har även använts för den samlade – ranking i kvalitets- och anseendemätningar analysen för hela utgiftsområdets utveckling i (UO),

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

– enkelt att nå myndigheten (UO), och medel från. Enskilda ärenden som överklagas innebär att uppbördsfelet kan variera mellan åren, – ranking i internationella studier. vilket är förklaringen till ökningen 2012 där efterdebiteringen, som rörde avancerad karusell-

handel med mobiltelefoner, överklagades men

4.2.2 Resultat

slutligen överlämnades till Kronofogdemyndig-

heten. För att öka andelen inbetalt belopp av

Fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter

debiterat belopp har Tullverket utvecklat sitt

arbetssätt ytterligare, bl.a. genom samverkan med Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och andra tullmyndigheter och med Kronofogdeavgifter i samband med import och export. Den myndigheten. Riktad information till företag och främsta orsaken till uppbördsskillnaderna över tid ett snabbare agerande har också haft effekt är konjunkturlägets effekt på varuimporten. eftersom allt fler betalar sina tullräkningar inom Tabell 4.1 Tullar, skatter och avgifter tas in rättssäkert och utsatt tid.

kostnadseffektivt Tullavgifter utgör s.k. egna medel och ingår i systemet för finansiering av EU-budgeten. I de

2015 2016 2017 fall en fordran uppstår och Tullverket inte har Uppbörd (mnkr) 11 000 7 000 7 000 hanterat ärendet korrekt, t.ex. vidtagit alla

Uppbördsfel (%) 0,19 0,23 0,21 kontrollåtgärder eller begärt att garanti ställs för en import, blir det ett s.k. administrativt misstag. Skattefelets utveckling Detta leder till att Sverige blir ekonomiskt an- (bedömning) i.u. i.u. i.u. svarigt gentemot EU. Anspråken på betalnings- Andel automatklarerade ansvar har ökat. Tullverket har gjort en stor förärenden (%) 87 88 89 skottsinbetalning för att minimera räntekost- Debiterat efter kontroller naderna på grund av felaktig hantering av kvot- (mnkr) 124 180 157 ärenden och för två större ärenden som har

Andel rätt debiterad uppbörd uppmärksammats vid granskningar av kommissionen respektive Europeiska revisionsrätten (skattad %) 99,0 98,2 97,92 Källa: Tullverket. under 2016.

Jämfört med förra året ökade uppbörden med Diagram 4.1 Uppbördsfelet

2,1 procent. Det totala importvärdet för 2017 var Procent drygt 400 miljarder kronor, vilket är en ökning 1

med 43 miljarder jämfört med föregående år. Den Uppbördsfelet Linjär (Uppbördsfelet) 0,9 värdemässigt största importen kom från Norge 0,8

följt av Kina, Ryssland och USA. Sett till antal 0,7 deklarationer kom de flesta från USA följt av 0,6 Kina och Norge. Råolja var den vara som hade 0,5 störst andel av importvärdet, vilket uppgick till 0,4 55 miljarder kronor. Därefter följde Atlantlax 0,3 med ett värde på drygt 25 miljarder kronor (avser 0,2 import till hela EU med Sverige som första EU-land). Det totala exportvärdet uppgick till 0,1

570 miljarder kronor. Den största andelen 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 exporterade varor från Sverige bestod av Källa: Tullverket. personbilar följt av farmaceutiska produkter. Fastställda belopp ska betalas i sin helhet inom Automatklarering innebär att elektroniska deutsatt tid. Skillnaden, dvs. den icke influtna uppklarationer tullklareras genom automatisk databörden av den debiterade uppbörden benämns behandling i tulldatasystemet. Valideringarna i uppbördsfelet. Den största delen av den obetalda systemet har förfinats. Valideringarna leder till att uppbörden bestod av krav ställda mot gäldenärer. deklarationer med felaktigheter inte godkänns av Kraven har framförallt berört transiteringar från systemet utan kräver manuell hantering. länder som Sverige saknar etablerade samverkans-

avtal med och som därför är svårare att driva in

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Skattefelets utveckling I likhet med föregående år bedömer Tullverket att

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda och myndighetens åtgärder har bidragit till att skatte-

de teoretiskt riktiga beloppen. De teoretiskt felet är mindre än vad det skulle ha varit om

riktiga beloppen utgår ifrån att allt som ska åtgärderna inte vidtagits. Det pågår fortfarande

deklareras blir deklarerat, att deklarerade upp- arbete med att ta fram en metod för att följa

gifter är korrekta och att de villkor som ställs vid utvecklingen. Europeiska revisionsrätten har

olika förfaranden eller vid användning av särskilda uppmanat kommissionen att redovisa beräk-

förmåner är uppfyllda. ningar av det s.k. customs gap, något som, om det

Det finns tre områden som har betydelse för genomförs, skulle kunna innebära ett stöd för

skattefelets storlek; vägledning och attityder, Tullverkets metodutveckling.

strukturutveckling samt kontroller. Inom

respektive område har Tullverket vidtagit

åtgärder för att stärka och upprätthålla regler och Förebygga och motverka brottslighet inom

upptäcka fel. De kontroller som har genomförts tullområdet

har inneburit att Tullverket debiterat 13 procent

mindre 2017 än 2016. Mellan åren kan resultaten De brottsbekämpande resurserna används främst

dock variera, t.ex. fick två stora ärenden med för att bekämpa smuggling av narkotika och

debitering av punktskatter stort genomslag 2016. vapen liksom att förhindra organiserad eller stor-

Under 2017 har den stora volymökningen av skalig smuggling av alkohol och tobak. Tullverket

e-handeln medfört att systematiska brister gäll- genomför även kontroll av andra restriktions-

ande lågvärdeförsändelser i postflödet blivit områden t.ex. avfall och immaterialrätt.

påtagliga. Exempelvis har försändelser lämnats ut

utan att mervärdesskatt har betalats. Tullverket

Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom

tullområdet

har vidtagit åtgärder och informerat berörd

operatör om vilka regler som gäller för att få 2015 2016 2017 lämna ut försändelser.

Samhällsnytta av Tullrevision är den kontrollåtgärd som ofta narkotikabeslag (mnkr) 1 057 1 456 3 001 leder till att större fel avseende uppbörden Samhällsnytta av alkohol och korrigeras. Revisioner är samtidigt komplexa och tobaksbeslag (mnkr) 154 119 164 tidskrävande, 30 procent av revisionerna tar över Förundersökningar avseende 5 492 i.u. 6 månader att handlägga. Under året har ett arbete tullrelaterad ekonomisk pågått för att minska handläggningstiden, bl.a. brottslighet där åtal väckts

har man prövat att tillbringa mer tid hos (antal) företagen. Preliminärt bedöms detta medföra att Träffprocent fysiska kontroller

genomströmningstiden minskar. Arbetet (%) 13 19 16

kommer att fortsätta under 2018 och först Utslagna eller allvarligt störda

kriminella nätverk (antal) 17 18 16 därefter kan några säkra slutsatser dras. Källa: Tullverket. Den årliga kvalitetsmätningen av de uppgifter

som företagen lämnar i tulldeklarationerna har Samhällsnyttan av beslagtagen narkotika har ökat sammantaget visat att kvaliteten på lämnade kraftigt med anledning av ett flertal stora beslag i uppgifter är god även om den var något lägre det tunga godsflödet. Tullverket har sedan ett par jämfört med 2016. Den skattade andelen rätt år arbetat målmedvetet med att utveckla sin debiterad uppbörd var något lägre men minskanalys- och underrättelseförmåga i detta flöde. ningen är fortfarande inom felmarginalen. Vad Antalet beslag är i nivå med föregående år men gäller kvaliteten på lämnade handelsstatistiska beslagen har volymmässigt varit större. Enligt uppgifter är de vanligaste felen fortfarande Europol är den illegala narkotikamarknaden den statistiskt värde och varukod. Felaktig fraktavgift största illegala marknaden inom EU. Tullverket var det vanligast felet inom statistiskt värde. uppger i sin rapport Lägesbild organiserad Tullverket konstaterar att utbildning och vägbrottslighet 2017 att Sverige i allt väsentligt är att ledning, men även enkla tidsenliga regler, är betrakta som ett mottagarland för narkotika som viktigt för att få företagen att göra rätt och ändra smugglas hit vilket innebär att merparten av den felaktigt beteende. narkotika som konsumeras här har smugglats hit

(Tullverket ANA 2017–289).

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslag- I slutet av 2017 slutredovisades även regeringens tagen narkotika respektive beslagtagen och om- uppdrag till Tullverket, Polismyndigheten, händertagen alkohol och tobak enligt den modell Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket att som presenterades i betänkandet En gräns – en kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal myndighet (SOU 1998:18). Samhällsnyttan av hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs av beslagtagen narkotika varierar över enskilda år myndigheterna samt att analysera hur samarbetet bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju kan förbättras (Fi2015/05353/S3). Utöver att högre farlighetsgrad ett preparat har desto högre samverkan mellan myndigheterna har stärkts har samhällsnyttovärde ges ett beslag av det. Stor- uppdraget resulterat i att upplägget med leken på beslag av amfetamin har historiskt haft organiserade bussresor, de s.k. spritbussarna för störst betydelse för variation i samhällsnyttan. inköp av större mängder alkohol i stort sett upphört. Regeringen lämnade även ett kom-

Diagram 4.2 Samhällsnytta av beslagtagen narkotika

pletterande uppdrag om att förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol Miljoner kronor 5000 Samhällsnytta Linjär (Samhällsnytta) (Fi2017/02815/S3). Syftet var att bidra till att öka kunskapen om smuggling av alkohol och dess 4500 koppling till organiserad brottslighet. Flera 4000 3500 aktiviteter för att öka kunskapen har genomförts 3000 i form av pressmeddelanden och inlägg på sociala 2500 medier. På sociala medier har dessutom två filmer 2000 lagts ut av Tullverket som setts av ca 170 000 1500 personer (Fi2018/01260/S3). 1000 Antalet kontroller ligger på ungefär samma 500 nivå som tidigare. En hög träffprocent i kontrollarbetet är viktigt för att inte störa det legitima 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 flödet i onödan och för att använda resurserna effektivt. Träffprocenten avseende de fysiska Källa: Tullverket. kontrollerna har sjunkit något. Högst träffpro- Avseende beslagtagen alkohol och tobak becent är det i postflödet och lägst i containerflödet. räknas beslagsvärdet vara detsamma som skatte- Skannerutrustningen har under året haft större bortfallet. Indexet indikerar resultatet av de tekniska problem något som även medfört färre kontroller som görs för att förebygga och avslöja skanningar jämfört med 2016. Att tömma en ekonomisk brottslighet och de potentiellt undancontainer tar tid och det är därför viktigt att dragna avgifterna. I Lägesbild Organiserad selektera containrar träffsäkert. En större insats brottslighet 2017, bedömer Tullverket att den mot det tunga godsflödet har pågått de senaste organiserade brottsligheten står bakom den storåren, där man tidigare inte uppnått förväntade skaliga smugglingen av cigarretter och andra resultat. 2017 har Tullverket fått ett genombrott tobaksvaror till Sverige (Tullverket ANA med flera stora narkotikabeslag i det tunga 2017-289). Under 2017 har Tullverket avslöjat en godsflödet. omfattande illegal tillverkning av cigarretter. Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att Myndigheten beslagtog drygt 11 ton röktobak, regeringen bör se över möjligheten att utöka och 15 miljoner cigaretter, motsvarande Tullverkets befogenhet att besluta om postca 54 miljoner kronor i undandragna skatter. spärrar för postförsändelser samt att införa Tullverket medverkar i den myndighetsgemensamma möjlighet för försändelser förmedlade av samma satsningen mot organiserad brottslighet. kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 punkt 3, Tullverket har bl.a. bidragit genom en riktad rskr. 2015/16:161). Riksdagen har i ett tillkännaselektering i utsatta områden, där myndigheten givande också förklarat att regeringen bör se över kontrollerat ett urval av försändelser i syfte att smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen förhindra införsel av varor som omfattas av på vapenbrott får genomslag även vad gäller förbud eller restriktioner t.ex. narkotika, vapen vapensmuggling (bet. 2016/17:Ju18 punkt 45, och vapendelar. Kontrollerna resulterade i 117 rskr. 2016/17:223). Som svar på dessa tillkännabeslag av narkotika, dopingmedel och farliga givanden från riksdagen beslutade regeringen den föremål (ej vapen). 20 april 2018 ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens om- har Tullverket i nationella insatser under 2017 råde (Ju 2017:E). I uppdraget ingår att utredaren beslagtagit sammanlagt 61 skjutvapen (53 stycken ska analysera om det finns skäl att ge Tullverket 2016) vid 28 beslagstillfällen. Flest beslag görs vid möjlighet att lägga postspärr för postförsändelser husrannsakan. Pistoler och revolvrar dominerar även vid misstanke om smuggling av vapen, beslagen av skjutvapen. vapendelar och explosiva varor och analysera om Som en fortsättning på punktskatteuppdraget samma möjligheter att lägga spärrar ska införas leder Tullverket tillsammans med Skatteverket för försändelser förmedlade av kurirföretag. I och Ekobrottsmyndigheten en internationell uppdraget ingår vidare att utredaren med ut- aktivitet mot punktskattebrott gällande illegal gångspunkt i de straffskärpningar som gjorts produktion av cigarretter i Sverige och illegal gällande vapenbrott ska göra en översyn av straff- handel med mineralolja. skalorna för smuggling och grov smuggling av Ett annat viktigt led i det brottsbekämpande vapen och explosiva varor. Uppdraget ska redo- arbetet är att komma åt det ekonomiska utbytet visas senast den 28 juni 2019. Tillkännagivandena av brott. Förverkande av brottsvinster uppgick till är därmed inte slutbehandlade. 4,3 miljoner kronor. Regeringen har i regleringsbrevet gett Tullverket i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Myndigheten identifierade två över- Förtroende för Tullverkets verksamhet gripande områden med koppling till jämställdhet, dels att män var överrepresenterade i smugglings- Efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner påbrottslighet, dels att det finns en skillnad i bemöt- verkas positivt av att allmänhet och företag har ett ande på grund av kön. Under året har bl.a. genom- högt förtroende för Tullverket. Därför är det lysningar av verksamheten på områdena gjorts viktigt att handläggningstider hålls nere, att rättsoch jämställdhetsperspektivet har integrerats i tillämpningen håller hög kvalitet och att konplanerings- och uppföljningsarbetet. troller utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. En del i myndighetens kontroll- Internationellt samarbete och insatser mot strategi är att vägleda de företag som vill göra rätt organiserad brottslighet och påverka de företag som inte följer reglerna att De internationellt prioriterad insatserna har varit vilja göra rätt. inriktade på narkotikasmuggling, illegala handel med vapen och punktskattebrott. Under året har Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet 39 kriminella nätverk som bedrivit grov kriminell verksamhet identifierats, varav 30 var kopplade 2015 2016 2017 till narkotikasmuggling. Tullsvar (antal e-post och Antalet utslagna eller allvarligt skadade krimintelefonsamtal) 110 168 115 559 107 090 ella nätverk har minskat. Skälen till det har varit Kurser och infoträffar (antal) 402 235 216 brottslingars ändrade tillvägagångssätt och att Global Enabling Trade Report, Tullverkets hemliga tvångsmedel inte räckt till i tulldelen WEF (ranking) i.u. 3 i.u. kombination med mindre spaningsresurser. I av- Doing Business, tulldelen VB saknad av tillräcklig information har det varit (ranking) 17 18 18 svårt att korrekt avgöra när tillslag ska göras. Med Källa: Tullverket, Svenskt kvalitetsindex, World Economic Forum, Världsbanken. ett allvarligt skadat eller utslaget kriminellt nät- För att nå så många som möjligt lämnas informaverk menas att dess verksamhet upphört eller tion i första hand i digitala kanaler och främst på skadats på ett sådant sätt att verksamheten bewebben. Myndigheten har även en mobilapp, döms vara begränsad under längre tid (minst ett Tullregler, som under året har anpassats för år) och endast kan bedrivas i mindre omfattning. privatpersoner med information gällande handel De internationella vapenoperationerna har via internet. Digitala kurser möjliggör för allt fler prioriterats, men det har inte lett till beslag av att delta och andelen deltagare ökar. Något fler vapen eller vapendelar på grund av att riskprofilkvinnor (180) än män (144) har deltagit och erna inte varit tillräckligt preciserade. Cirka 300 94 procent av deltagarna uppger att de är mycket kontroller gjordes som inte resulterade i några nöjda. Både män och kvinnor anser sig lika nöjda. beslag av skjutvapen. Däremot påträffades och Den generella minskningen i antal frågor till beslagtogs 41 elpistoler. När det gäller skjutvapen Tullsvar ligger i linje med ambitionen om att fler

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

ska finna svar på sina frågor på webben eller via Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tullregler. Inom ramen för regleringsbrevsuppdraget,

Tabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet

Förenkla för företagen, för Tullverket en nära Tusental kronor dialog med företag om möjliga förenklingar inom Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt ramen för den nya tullagstiftningen. För att upp- (som inte får disponeras kostnad) disponeras) nå målet, en digitaliserad harmoniserad tullhantering inom EU, behövs samsyn med företagen om Utfall 2017 996 69 69 0 informationstillgången i hela logistikkedjan. Prognos 2018 370 85 85 0 Dialogen med företagen förbättrar möjligheterna Budget 2019 380 85 85 0 för företagen och Tullverket att nå målet med förändringsarbetet. Tabell 4.6 Uppdragsverksamhet När det gäller internationella studier som Tusental kronor regelbundet mäter hur enkelt det är för företag att Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat bedriva handel i olika länder ingår ofta tull som ett (intäkt kostnad) delområde. Placeringen i studierna är i nivå med Utfall 2017 103 110 -7 tidigare år. På sikt väntas den ökade harmonise- (varav tjänsteexport) (53) (53) (0) ringen inom EU innebära att skillnaderna mellan medlemsstaterna minskar. Områden som t.ex. Prognos 2018 180 180 0 organisation, service och samverkan kommer (0) (0) (0) (varav tjänsteexport) dock fortfarande att kunna skilja sig inom Budget 2019 180 180 0 tullunionen. (varav tjänsteexport) (0) (0) (0)

Regeringens överväganden

4.3 Budgetförslag

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2019–2021 för

1:2 Tullverket

4.3.1 1:2 Tullverket

Tusental kronor

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

2019 2020 2021 Tusental kronor

Anvisat 2018 1 1 862 074 1 862 074 1 862 074

Anslags- Förändring till följd av: 2017 Utfall 1 721 762 sparande 31 671 Pris- och löneomräkning 2 Utgifts- 28 013 53 918 76 646 2018 Anslag 1 934 074 1 prognos 1 856 647 Beslut

2019 Förslag 1 890 086

Överföring till/från andra 2020 Beräknat 1 915 991 2 anslag 2021 Beräknat 1 938 719 3 Övrigt -1 -1 -1 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Förslag/beräknat anslag 1 890 086 1 915 991 1 938 719 2 Motsvarar 1 890 085 tkr i 2019 års prisnivå. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18: 3 Motsvarar 1 890 085 tkr i 2019 års prisnivå. FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en prisoch löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020–2021 är preliminär.

Ändamål

De principer som tillämpats vid utformningen av Anslaget får användas för Tullverkets förvalt- denna budget innebär att anslaget sammantaget ningsutgifter. ökar med 28 miljoner kronor 2019. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019–2021 i budgetpropositionen för 2018 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet för ökade tullkontroller vid gränsen inte genomförs och anslaget ökas därför inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Regeringen föreslår att 1 890 086 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 915 991 000 kronor respektive 1 938 719 000 kronor.

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

5 Exekution

5.1 Mål för exekution 5.2.1 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Kronofogdemyndigheten bidrar till att målet för

utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge kostnadseffektivt en övergripande bild av delområdet och beskriva

hur det har utvecklats under året. Några av – fastställa och verkställa betalningsskyldigindikatorerna har även använts för den samlade heter och andra förpliktelser samt besluta analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt om skuldsanering, 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats – informera om regler, verka för en god med (UO). De övriga indikatorerna används betalningsvilja och motverka överskuldspecifikt för att belysa och fördjupa redovissättning, och ningen vad gäller utvecklingen inom delområde – förebygga och motverka ekonomisk exekution. brottslighet. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder

för indrivning och verkställighet, skuldsanering Kronofogdemyndigheten ska arbeta på ett sådant samt brottsbekämpning är

sätt att allmänhet och företag har förtroende för – indrivet belopp (UO), Kronofogdemyndighetens verksamhet och att – antal allmänna och enskilda mål, kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten. – antal ansökningar om betalningsföre-

läggande och handräckning,

– antal ansökningar om skuldsanering, och

– totalt belopp avseende betalningssäkringar

5.2 Resultatredovisning

och kvarstad.

Resultatbedömningen av delområde exekution Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för görs i huvudsak utifrån Kronofogdemyndigverksamhet som syftar till att underlätta för hetens bidrag till målet ovan. Till stöd för bedömallmänhet och företag att göra rätt för sig och ha ningen av resultatet finns bl.a. Kronofogdeförtroende för verksamheten är myndighetens årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. – ranking i kvalitets- och anseendemätningar (UO), och

– enkelt att nå myndigheten (UO).

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

5.2.2 Resultat arbetslöshet. Att fler personer beviljats skuldsanering bedöms också i viss mån ha bidragit. Vid Indrivning och verkställighet, skuldsanering samt årets slut uppgick antalet gäldenärer till 477 880 brottsbekämpning varav 418 000 var fysiska personer. Av dessa var 66 procent män och 34 procent kvinnor. Antalet barn i Kronofogdemyndighetens

Tabell 5.1 Indrivning och verkställighet, skuldsanering samt

brottsbekämpning

register uppgick till 812 vilket är 13 färre än 2016. De vanligaste anledningarna till att barn före- 2015 2016 2017 kommer hos Kronofogdemyndigheten är skulder Indrivet belopp (mnkr) 10 000 11 000 12 000 i form av avgifter till brottsofferfonden, skade- Inkomna allmänna och stånd, böter och skatteskulder. enskilda mål (antal) 2 269 013 2 214 122 2 201 734 Myndigheten arbetar aktivt med att sprida - allmänna 1 658 423 1 586 902 1 538 085 information för att förebygga överskuldsättning. - enskilda 610 590 627 220 663 649 Samverkan sker brett med bl.a. Konsument- - avhysningsmål 6 684 6 376 6 069 verket, Kriminalvården och Finansinspektionen för att sprida kunskap. Exempelvis har ca 500 per- Inkomna ansökningar betalningsföreläggande och soner deltagit i en utbildningsdag riktad till dem handräckningar (antal) 1 209 749 1 185 507 1 217 684 som i sitt arbete eller ideellt möter nyanlända för Inkomna skuldsanerings- 11 263 12 395 19 509 att de ska kunna ge information och vägledning i ansökningar (antal) privatekonomiska frågor. - kvinnor 5 234 5 675 8 836 - män 6 028 6 711 10 673 Betalningsföreläggande och handräckning Samverkan brotts- Inflödet av ansökningar om betalningsföreläggbekämpning (timmar) 7 059 1 7 090 9 115 ande ökade med 3 procent vilket kan härledas till Säkrat belopp att de största ingivarna har lämnat in fler ansökbetalningssäkring (mnkr) 224 225 159 ningar än 2016. Ärendeinflödet har i huvudsak Säkrat belopp kvarstad (mnkr) 48 79 955 legat kring 1,2 miljoner ansökningar de senaste Anges med exakt antal timmar. I tidigare budgetpropositioner angavs ett tio åren. 2008 var ansökningarna ca 200 000 färre, 1 avrundat antal timmar. Källa: Kronofogdemyndigheten. men i samband med lågkonjunkturen 2008–2010 ökade ansökningarna och har sedan dess legat på En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är denna högre nivå. Cirka 44 procent återkallas att driva in skulder. Under 2017 drevs knappt 12 innan utslag meddelas, dvs. skulden betalas eller miljarder kronor in varav knappt 6,5 miljarder parterna kommer överens efter det att Kronokronor hänförs till statliga fordringsägare och fogdemyndigheten har informerat om att det knappt 5,5 miljarder kronor till enskilda. Löne- finns ett krav på betalning. Antalet avslutade mål utmätning är den åtgärd som ger mest pengar till ökade med 2 procent. borgenärer i enskilda mål. Handläggningen av ärendena om betalnings- Inflödet av allmänna mål har minskat med föreläggande har blivit snabbare och effektivare ca 3 procent medan inflödet av enskilda mål har samtidigt som kvaliteten har höjts. Stärkt styrökat med ca 6 procent jämfört med föregående år. ning och fortsatt utveckling av smarta arbetssätt Vad gäller allmänna mål är de vanligaste skulderna ligger bakom utvecklingen. De brister som kräver för män böter, avgifter till brottsofferfonden och fortsatta insatser finns inom delgivningen där underskott på skattekontot. För kvinnor är det handläggningstiderna är alltför långa. Av målen TV-avgifter, studiemedelsavgifter och underskott avslutades 69 procent inom två månader och på skattekontot. 89 procent inom fyra månader. Merparten av Antalet gäldenärer med skulder i Kronofogde- ansökningarna riktas mot fysiska personer och av myndighetens indrivningsdatabas minskade dessa avsåg ca 400 000 unika personer. Åldersnågot och låg strax under 500 000. Det är en nivå gruppen med flest svarande var 26–34 år, vilket är som har varit stabil de senaste tio åren trots att en förändring jämfört med de tre senaste åren då befolkningen i Sverige ökar. Att antalet gälde- de flesta svarande var 45–54 år. Av fysiska närer minskat de senaste åren bedöms bero på den personer var 56 procent män och 44 procent starka högkonjunkturen, låga räntor och minskad kvinnor. Knappt 27 procent av ansökningarna

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

som riktades mot fysiska personer avsåg ett de vanligaste orsakerna till överskuldsättning var kapitalbelopp på 500 kronor eller lägre. sjukdom, arbetslöshet och olönsamhet i företag. Allt färre ansöker om handräckning och det Av kvinnornas ansökningar beviljades 68 procent gäller både vanlig handräckning, som minskat och de vanligaste orsakerna till överskuldsättning med 6 procent, och särskild handräckning som var sjukdom, arbetslöshet och skilsmässa. Samhar minskat med 5 procent. mantaget beviljades 63 procent av ansökningarna om skuldsanering. Indrivning och verkställighet Kronofogdemyndigheten har under en längre tid Diagram 5.1 Inkomna ansökningar om skuldsanering haft svårt att hantera inbetalda medel i den takt de Antal ansökningar har kommit in. Det innebär att många har fått 25000 Ansökningar Linjär (Ansökningar) vänta länge på att få sina pengar men även att risken för fel ökar. Problemen beror på flera 20000 samverkande faktorer. Det handlar om bristande kompetens och arbetsrutiner, införande av nya 15000 it-system och att inte ha tilldelats tillräckligt med resurser. Justitieombudsmannen har riktat kritik 10000 mot myndigheten och Riksrevisionen har noterat bristerna i samband med granskning av delårs- 5000 rapporten. Ett brett arbete med flera åtgärder har vidtagits. Ytterligare resurser har tillförts och 0 styrningen har stärkts. Insatserna har lett till för- 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 bättringar, men en långsiktigt, stabil nivå har inte Källa: Kronofogdemyndigheten. uppnåtts. Antalet ansökningar om avhysning har min- Regeringen har i myndighetens regleringsbrev skat med 5 procent jämfört med föregående år lämnat uppdrag om att Kronofogdemyndigheten och uppgick till 6 069, varav 2 091 verkställdes. ska verka för en hög medvetenhet om skuldsane- Fler män än kvinnor berörs av verkställda avhys- ring i samhället. Flera åtgärder har vidtagits för att ningar (66 procent). Antalet barn som berördes öka allmänhetens kännedom, bl.a. har tryckt och av verkställd avhysning var 392, en ökning med webbaserat informationsmaterial tagits fram, 5 barn. Arbetet med vräkningsförebyggande kommunernas budget- och skuldrådgivare har åtgärder riktade till bl.a. hyresvärdar och social- informerats och utbildats. Omkring 33 000 pertjänst, men även mediernas rapportering bedöms soner har en pågående skuldsanering, vilket är en ha bidragit till utvecklingen där antalet ökning med ca 5 000 jämfört med 2016. ansökningar om avhysning är den lägsta sedan Insatser för att motverka brottslighet 1982, då en sammanhållen statistik började föras. Genom kvarstad i brottmål har Kronofogde- Stort inflöde av skuldsaneringsansökningar myndigheten säkrat 955 miljoner kronor, vilket Antalet ansökningar om skuldsanering har fort- motsvarar 39 procent av yrkat belopp. Motsvarsatt att öka. En ny, och för gäldenären mer för- ande för 2016 var 79 miljoner och 20 procent av månlig, skuldsaneringslag trädde i kraft den yrkat belopp. 1 november 2016. Därför väntade många med att Kronofogdemyndigheten har haft indikationer ansöka tills den nya lagen trädde i kraft. 2017 på att myndigheten används som ett brottsverkansökte drygt 19 000 om skuldsanering och de tyg genom att ansökningar lämnats i den summasenaste 10 åren har antalet ansökningar nästan riska processen på fiktiva skulder från vissa företredubblats. Regeringen har i budgetproposi- tag. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att förtionen för 2018 tillfälligt förstärkt Kronofogde- hindra att sådana skulder fastställs och har även myndighetens anslag 2018 och 2019 för att polisanmält några av sökandena i dessa ärenden. hantera det ökade antalet ansökningar. Myndig- Samarbetet med bl.a. Polismyndigheten och heten har omfördelat resurserna för att stärka Tullverket för att bidra i den tillgångsinriktade arbetet och det har bl.a. lett till att den aktiva brottsbekämpningen har förstärkts. Genom jourhandläggningstiden minskat med 8 procent. Av verksamhet säkerställer och utmäter myndigansökningarna gjordes 55 procent av män. Av heten tillgångar som påträffas utanför ordinarie männens ansökningar beviljades 59 procent och arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

har samröre med organiserad brottslighet. påbörjat genomförandet av planen. I arbetet med Gemensamt för dessa gäldenärer är att Krono- jämställdhetsintegrering har myndigheten bl.a. fogdemyndighetens tidigare tillgångsutredningar konstaterat att det finns fler män än kvinnor i har visat att de saknat utmätningsbara tillgångar. registren och att det finns osakliga skillnader i be- Sammantaget har egendom för 6,7 miljoner mötandet. Flera insatser och aktiviteter har kronor utmätts inom ramen för jourverksam- genomförts. Myndigheten arbetar normkritiskt heten under 2017. De gemensamma insatserna och strävar efter att hitta rätt målgrupp. Under tillsammans med Polismyndigheten och Tull- 2017 har fokus legat på att analysera varför män verket mot livsstilskriminella har inneburit att är överrepresenterade hos Kronofogdemyndigtillgångar för 4,2 miljoner kronor har utmätts heten. Beroende på utfallet kommer åtgärder att (900 000 kronor 2016). vidtas i informations- och utbildningssyfte.

Förtroende för Kronofogdemyndighetens

verksamhet 5.3 Budgetförslag

5.3.1 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens

verksamhet

Tabell 5.3 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

2015 2016 2017 Tusental kronor Kantar Sifos anseendemätning 37 42 38 Anslags- 2017 Utfall 1 914 561 sparande 2 615 NKI (indexvärde) 66 i.u. 66 Utgifts- 1 2018 Anslag 1 946 575 prognos 1 923 574

Kundservice (antal

e-brev och 2019 Förslag 1 973 353

telefonsamtal) 1 456 938 1 469 858 1 517 559

2020 Beräknat 1 968 682 2 Källa: Kantar Sifo och Kronofogdemyndigheten. 2021 Beräknat 1 995 114 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar I Kantar Sifos anseendemätning 2017 var Krono- i samband med denna proposition. fogdemyndighetens värde i nivå med tidigare år. 2 Motsvarar 1 940 051 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 940 050 tkr i 2019 års prisnivå. Ett anseendeindex över 50 är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 29 för alla myndigheter. Även myndighetens egen mätning

Ändamål

av nöjd kundindex (NKI) visade en stabil nivå. De vanligaste frågorna till kundservice handlar Anslaget får användas för Kronofogdemyndigom skuldsaldo, det egna eller annans. De ökade hetens förvaltningsutgifter samt för forskning förfrågningarna till kundservice beror på problem inom exekutionsområdet. som kan kopplas till hanteringen av inbetalda medel inom verkställigheten. Problemen var som störst under första halvåret 2017.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den genomsnittliga väntetiden inom kundservice var drygt 8 minuter. Målsättningen var 6 Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet minuter, men problemen med hanteringen av Tusental kronor inbetalda medel ökade trycket på kundservice och Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat medförde längre svarstider. Merparten av dem verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras 2 kostnad) som ringde var nöjda med svaret de fått. disponeras) 1 Resultatet har förvisso sjunkit jämfört med Utfall 2017 1 449 106 69 69 0 senaste mätningen 2015, men det är bättre än Prognos 2018 1 467 000 78 78 0 Kronofogdemyndighetens samlade indexvärde. Budget 2019 1 467 000 80 80 0 77 procent av kvinnorna och 66 procent av 1 Omfattar avgifter med bestämt ekonomiskt mål vilket omfattar grundavgifter männen var nöjda med svaren. vid enskilda respektive allmänna mål, avgifter för försäljning, förberedelse, betalningsföreläggande, kallelse på okända borgenärer, dödande av förkommen Enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev handling och betalningsförmedling inom skuldsanering. för 2016 har Kronofogdemyndigheten tagit fram 2 Omfattar avgifter för information ur dataregister, kopior av allmänna handlingar och lösöreköpskontrakt. en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och

PROP. 2018/19:1 UTGIF TSOMRÅDE 3

Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet

för arbetet mot överskuldsättning för företagare inte genomförs utan medel tillförs även 2019. Tusental kronor Regeringen föreslår att 1 973 353 000 kronor Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt kostnad) anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndig- Utfall 2017 10 675 10 070 -67 heten för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 968 682 000 kronor respektive (varav tjänsteexport) (48) (12) (36) 1 995 114 000 kronor. Prognos 2018 10 480 11 508 -1 028 (varav tjänsteexport) (450) (450) (0) Budget 2019 12 727 12 138 589 (varav tjänsteexport) (1 800) (1 800) (0) 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet samt tjänsteexport.

Regeringens överväganden

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2019–2021 för

1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018 1 1 946 575 1 946 575 1 946 575

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 23 778 52 857 79 702 Beslut 3 000 -30 750 -31 163 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 973 353 1 968 682 1 995 114

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020–2021 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökar med 26,8 miljoner kronor 2019 jämfört med 2018. De nya reglerna om skuldsanering som trädde i kraft den 1 november 2016 innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten tillhandahåller en betalningsförmedling som hanterar utbetalningar till borgenärerna med anledning av beslut om skuldsanering (prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19, rskr. 2015/16:235). Myndigheten tar ut en avgift för betalningsförmedlingen men disponerar inte dessa intäkter. Kronofogdemyndighetens anslag ökas därför med 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget för insolvensregister och

Rättsväsendet 4

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4 2.7.18 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s 4

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4 8

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

inklusive tidigare åtaganden medför behov 1. Riksdagen anvisar ramanslagen för av framtida anslag på högst de belopp och budgetåret 2019 under utgiftsområde 4 inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. Rättsväsendet enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Polismyndigheten 24 753 720 1:2 Säkerhetspolisen 1 565 509 1:3 Åklagarmyndigheten 1 535 760 1:4 Ekobrottsmyndigheten 685 548 1:5 Sveriges Domstolar 5 684 514 1:6 Kriminalvården 8 760 540 1:7 Brottsförebyggande rådet 149 806 1:8 Rättsmedicinalverket 429 169 1:9 Gentekniknämnden 5 615 1:10 Brottsoffermyndigheten 47 685 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 121 953 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 47 157 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 18 924 1:17 Domarnämnden 8 441 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 108 000

Summa 46 342 859

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställnings- Tidsperiod bemyndigande 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 114 000 2020 – 2022

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 114 000

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

2 Rättsväsendet

2.1 Principer för utformningen av anslagsnivåerna för alla år justerats med denna proposition hänsyn till nivå på beräknade infrianden av

de ekonomiska åtagandena 2019.

Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av denna proposition med De sedvanliga finansieringsprinciper som

anledning av att den har beslutats av en används vid beredningen av regeringens övergångsregering. Bakgrunden till dessa budgetförslag har i enlighet med ramverket för

redogörs närmare för i finansplanen (Förslag till finanspolitiken tillämpats även när denna statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1). proposition tagits fram (skr. 2017/18:207, bet.

Utgångspunkten för förslagen i denna 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). proposition har varit den budget som riksdagen Utöver förslag om anslag lämnar regeringen

har beslutat för 2018 efter förslag i även nödvändiga förslag om beställningsbemynbudgetpropositionen för 2018. Vidare har diganden och andra finansiella befogenheter

följande generella justeringar gjorts för samt övriga förslag på finansmaktens område utgiftsområdena: som kräver riksdagens ställningstagande inför

det kommande budgetåret. Vid bedömningen av – Anslag som används för förvaltnings- och storleken på beställningsbemyndigandena har en investeringsändamål har pris- och prövning gjorts utifrån tidigare beslutade löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag bemyndiganden och med hänsyn till de som avser regelstyrda transfereringssystem föreslagna anslagsnivåerna. har justerats utifrån ändrad makro- Endast sådana förändringar i förhållande till ekonomisk utveckling liksom ändrade riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 volymer (t.ex. antal personer som som varit förenliga med vad som ovan angetts omfattas). har föreslagits. Regeringens budgetförslag – Anslag har justerats till följd av beslutade innebär i de allra flesta fall att den statliga lagar och förordningar, internationella avtal, verksamheten kan genomföras i samma civilrättsligt bindande avtal eller EUomfattning som 2018. Vissa anslagsnivåer har rättsakter. blivit lägre än de beräkningar regeringen tidigare – Anslag har justerats med anledning av att redovisat för 2019, medan andra har blivit högre.

riksdagen beslutat om flyttar av ändamål Vid behov kan förslag till ändringar i budgeten

och verksamheter mellan utgiftsområden. lämnas under pågående budgetår.

Vilka konsekvenser för anslagsnivån som – Anslag har justerats om det krävts för att tillämpningen av principerna har fått redovisas nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna under regeringens överväganden för respektive upprätthållas. anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är kon- – För att verksamhet som baseras på ett sekvenserna för anslagsnivån 2019. I härledbeställningsbemyndigande för kommande ningstabellerna har det inte varit praktiskt år ska ges förutsättningar att bedrivas i möjligt att specificera nya beslut och översamma omfattning 2019 – 2021 har

föringar på motsvarande sätt som gjordes i stöd till dem som drabbats av brott. budgetpropositionen för 2018. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom Regeringen redovisar på sedvanligt sätt polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar beräkningar även för det andra och tredje samt Kriminalvården. Dessutom ingår tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de (Brå), Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och ovan angivna principerna. Regeringen har dock integritetskyddsnämnden, Domarnämnden och inte tillämpat principen om förlängning av Gentekniknämnden. anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, Under 2017 fördelade sig kostnaderna mellan när det gäller reformer för vilka ett slutdatum myndigheterna inom utgiftsområdet enligt angivits. För 2020 har reformer som planerats diagram 2.1. upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande Diagram 2.1 Kostnad per myndighet inom rättsväsendet

under 2017

sätt har reformer som planerats upphöra helt Procentuell fördelning fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade Övriga anslagsnivåer fr.o.m. det året. Åklagarmyndigheten 3% 4% De redovisade beräkningarna för 2020 och Säkerhetspolisen 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda 3% de föreslagna preliminära utgiftsramarna för Sveriges Domstolar 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att 14% propositionen lämnas av en övergångsregering är Polismyndigheten 55% de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av Kriminalvården beräkningarna är därför begränsat. 21% I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande Källa: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2017. till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa.

2.2 Utgiftsområdets omfattning

Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar till att öka tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge

2.3 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 1:1 Polismyndigheten 22 912 24 716 24 046 24 754 25 094 25 362 1:2 Säkerhetspolisen 1 358 1 493 1 477 1 566 1 602 1 621 1:3 Åklagarmyndigheten 1 505 1 519 1 513 1 536 1 554 1 571 1:4 Ekobrottsmyndigheten 663 697 675 686 696 685 1:5 Sveriges Domstolar 5 508 5 612 5 690 5 685 5 775 5 862 1:6 Kriminalvården 8 624 8 649 8 554 8 761 8 994 9 108 1:7 Brottsförebyggande rådet 109 148 148 150 152 138 1:8 Rättsmedicinalverket 412 425 420 429 435 441 1:9 Gentekniknämnden 6 6 5 6 6 6 1:10 Brottsoffermyndigheten 39 57 55 48 47 43 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 91 122 109 122 122 122 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 648 2 555 2 850 2 356 2 356 2 356 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 64 81 84 40 40 40 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 12 19 16 24 24 24 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 47 47 47 47 47 47 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 16 18 18 19 19 19 1:17 Domarnämnden 9 8 8 8 9 9 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 43 81 74 108 72 59

Totalt för utgiftsområde 4 Rättsväsendet 44 064 46 254 45 789 46 343 47 044 47 514

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019 – 2021. Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor Miljoner kronor 2019 2020 2021 2019 Anvisat 2018 1 45 777 45 777 45 777 Transfereringar 1 2 134 Verksamhetsutgifter 2 Förändring till följd av: 43 855 Pris- och löneomräkning 2 494 1 096 1 625 Investeringar 3 354 Beslut 91 190 131 Summa ramnivå 46 343 Överföring till/från andra Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända förändringar av anslagens användning. utgiftsområden -19 -19 -19 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten Övrigt 0 0 0 erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i

Ny ramnivå 46 343 47 044 47 514

verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

2.4 Mål för utgiftsområdet Bedömningen av brottslighetens utveckling kompletteras också med information från olika Målet för kriminalpolitiken är att minska specialstudier. brottsligheten och att öka människors trygghet. Rättsväsendets mål, den enskildes rätts- Målet för rättsväsendet är den enskildes säkerhet och rättstrygghet, rör komplexa rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet begrepp som är svåra att fånga i enstaka innebär att rättsskipning och annan myndig- indikatorer. Såväl rättssäkerheten som rättshetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig tryggheten förutsätter dock ett välutvecklat och samt bedrivas med hög kvalitet. Med välfungerande rättsväsende, vilket kan belysas rättstrygghet avses att enskilda personer och genom indikatorer som mäter kvaliteten och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot effektiviteten i rättsväsendet. Dessa redovisas brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet under respektive verksamhetsområde. Rättsoch egendom. säkerheten och rättstryggheten är också Målen är beslutade av riksdagen beroende av människors förtroende för rätts- (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. väsendet. Förtroendet är en viktig förutsättning 1997/98:87). för att människor ska anmäla brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som vittnen. För att mäta förtroendet för rättsväsendet används följande indikator:

2.5 Resultatredovisning

– kvinnors och mäns förtroende för rättsväsendet enligt Nationella Resultatredovisningen inleds med en uppföljning trygghetsundersökningen. av de övergripande målen för kriminalpolitiken och hur flödet i rättskedjan utvecklats. Därefter Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är följer regeringen mer i detalj upp det senaste en frågeundersökning som genomförs av Brå årets måluppfyllelse inom respektive verksamårligen sedan 2006. I undersökningen svarar varje hetsområde: brottsförebyggande verksamhet, år runt 12 000 slumpmässigt utvalda personer i utredning och lagföring, dömande verksamhet, befolkningen på frågor om utsatthet för brott, verkställighet av påföljd samt stöd till brottsupplevelse av trygghet samt förtroende för och utsatta. Även kompetensförsörjningen inom erfarenheter av rättsväsendet. Parallellt med rättsväsendet redovisas. I de fall mål har satts av reguljära NTU genomfördes 2017 för första regeringen redovisas dessa under respektive gången NTU Lokal, som riktar sig till ett målområde. väsentligen större urval av befolkningen och därmed tillåter mer detaljerade analyser. Eftersom utvecklingen över tid är central i

2.5.1 De övergripande målen för

resultatredovisningen nedan används emellertid

kriminalpolitiken

endast uppgifter från den reguljära NTU.

Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Kvinnor mer otrygga än män och ökad oro för

brottsligheten

För att bedöma måluppfyllelsen avseende riksdagens mål för kriminalpolitiken, att minska Att öka tryggheten är ett mycket viktigt brottsligheten och öka människors trygghet, kriminalpolitiskt mål som rättsväsendets mynanvänds följande indikatorer: digheter, men även andra samhällsaktörer, bidrar – kvinnors och mäns upplevelse av trygghet till. NTU mäter flera olika aspekter av otryggenligt Nationella trygghetsundersökningen het, exempelvis upplevelsen av otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet, – antal anmälda brott inom olika brottsoro över brottsligheten och hur stor påverkan kategorier otryggheten har på livskvaliteten. År 2016 ökade – kvinnors och mäns utsatthet för brott otryggheten efter flera år av lägre nivåer och enligt Nationella trygghetsundersökningen. denna utveckling fortsatte till viss del även 2017. Otryggheten är nu tillbaka på ungefär samma

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

nivåer som när mätningarna påbörjades 2006. Tillgreppsbrotten fortsatte att minska men fler

Fler än tidigare upplever dock att otryggheten sexualbrott anmäldes under förra året

påverkar livskvaliteten (se diagram 2.2).

Efter en tydlig ökning av antalet anmälda brott

Diagram 2.2 Indikatorer på otrygghetens utveckling

mellan 2006 och 2009 stabiliserades nivån kring

1,4 miljoner under några år, för att därefter Andel otrygga/oroliga/påverkade

40 återigen öka. De senaste tre åren har drygt 1,5

miljoner brott anmälts årligen. Även om denna

35 utveckling inte behöver betyda att fler brott

30 begås ställs stora krav på rättsväsendet som fått

allt fler ärenden att hantera. Utvecklingen över

25 tid har i hög grad påverkats av antalet anmälda

20 bedrägerier, som sedan 2007 har ökat med

närmare 180 procent. Framför allt är det antalet

datorbedrägerier, exempelvis köp på internet 15

10 med andras kontouppgifter, som har blivit fler.

Skadegörelsebrotten utgör också en betydande

5 andel av de anmälda brotten. Antalet anmälda

skadegörelsebrott har varierat kraftigt över åren 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 utan någon tydlig trend men med betydande

Otrygga vid utevistelse sen kväll - män påverkan på det totala antalet anmälda brott

enskilda år.

Otrygga vid utevistelse sen kväll - kvinnor

Stor oro över brottsligheten i samhället - män

År 2017 ökade de anmälda bedrägerierna

Stor oro över brottsligheten i samhället - kvinnor

Påverkan på livskvalitet - män endast i mindre utsträckning samtidigt som

Påverkan på livskvalitet - kvinnor antalet anmälda skadegörelsebrott minskade.

I stället har anmälningarna för ett antal andra

Källa: Nationella trygghetsundersökningen. brottstyper ökat. Som framgår av tabell 2.3

nedan ökade bl.a. antalet anmälda trafikbrott och Som framgår av diagram 2.2 upplever kvinnor narkotikabrott under året. Även införandet av överlag betydligt större otrygghet än män. År den nya brottstypen olovlig identitets- 2017 uppgav 30 procent av kvinnorna att de användning, som ska motverka missbruk av känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll i identitetsuppgifter, har tydligt påverkat det det egna bostadsområdet, att jämföra med 9 totala antalet anmälda brott. procent av männen. Nästan 20 procent av De anmälda sexualbrotten fortsatte också att kvinnorna upplever otryggheten som så påtaglig öka under året. År 2017 anmäldes åtta procent att den påverkar livskvaliteten, jämfört med 13 fler sexualbrott än året innan. Framför allt ökade procent av männen. Det finns således skäl att antalet anmälda våldtäkter mot flickor och särskilt uppmärksamma kvinnors otrygghet. kvinnor över 15 år samt sexuella ofredanden mot Otryggheten i samhället är ojämnt fördelad även kvinnor över 18 år. Antalet anmälda sexualbrott på andra sätt. Exempelvis oroar sig betydligt fler har länge ökat i Sverige och enligt Brå (2017:5) äldre än yngre för brottsligheten i samhället. kan detta delvis förklaras av att benägenheten att Otryggheten är också särskilt utbredd i områden anmäla sådana brott sannolikt har ökat. Över tid med socioekonomiska utmaningar. I de områden har antalet anmälda våldtäkter också påverkats av i landet som Polismyndigheten betecknar som flera lagändringar som innebär att särskilt utsatta uppger ungefär 55 procent av våldtäktsbegreppet har utvidgats. kvinnorna och knappt 25 procent av männen att Antalet anmälda fall av misshandel minskade de känner sig otrygga sig vid utevistelse sen kväll 2017, både bland män och kvinnor. Även anmäld i det egna bostadsområdet (Brå 2018:6). misshandel mot yngre barn i åldrarna 0 – 6 år

minskade efter många års kontinuerliga

ökningar. Anmäld misshandel mot barn har ökat

under flera decennier, vilket enligt studier bl.a.

beror på ökad anmälningsbenägenhet vid

exempelvis förskolor och skolor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

De anmälda tillgreppsbrotten fortsätter att Andelen hushåll som utsatts för minska, en trend som pågått i många år. Liksom egendomsbrott har minskat tydligt sedan 2016 avsåg minskningen 2017 framför allt mätningarna började, vilket beror på att de kategorin snatteri och övriga stölder, i vilken fordonsrelaterade brotten blivit färre. Ungefär bl.a. drivmedelsstölder och stölder från fordon en procent av hushållen uppger att de utsatts för ingår. Ett undantag bland de allt färre anmälda bostadsinbrott, en siffra som varit relativt stabil tillgreppsbrotten är bostadsinbrott, som istället genom åren. har ökat de senaste tio åren.

Diagram 2.3 Andel kvinnor och män utsatta för brott mot

enskild person samt andel hushåll utsatta för brott mot

Tabell 2.4 Anmälda brott och procentuell förändring

Antal anmälda Procentuell Procentuell egendom brott 2017 förändring förändring Andel utsatta för brott sedan 2007 sedan 2016 18 Misshandel 84 209 2% -5% Sexualbrott 21 991 75% 8% 16 Tillgrepp 486 410 -16% -3% 14 Bedrägeri 198 227 179% 2% Skadegörelsebrott 180 907 1% -7% 12 Brott mot trafikbrottslagen 89 917 12% 13% 10 Brott mot 8 narkotikastrafflagen 100 447 40% 11% Samtliga brott 1 514 902 16% 0% 6

Befolkning (antal) 10 120 242 9% 1%

4 Källa: Officiell kriminalstatistik samt Statistiska centralbyrån. 2 Långt ifrån alla brott anmäls och benägenheten 0 att anmäla kan variera över tid och mellan olika 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 brottskategorier. Antalet anmälda brott är

Brott mot enskild person - män

således ingen tillförlitlig indikator på brottslig-

Brott mot enskild person - kvinnor

hetens utveckling. Brott mot hushåll Frågeundersökningar som den Nationella Anm.: Brott mot enskild person: misshandel, hot, trakasserier, sexualbrott, personrån trygghetsundersökningen (NTU) är ett viktigt och bedrägeri. Anm.: Brott hushåll: bostadsinbrott, bilstölder, stöld ur och från fordon samt komplement för att kunna bedöma brotts- cykelstölder (redovisas sedan 2006). utvecklingen. NTU omfattar ett tiotal vanliga Källa: Nationella trygghetsundersökningen. brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. Andelen som uppger att de utsatts för I NTU är hot, trakasserier och bedrägerier de något brott mot enskild person (misshandel, vanligaste brotten mot både män och kvinnor. hot, trakasserier, sexualbrott eller personrån) låg Män uppger i något större utsträckning att de på en relativt stabil nivå fram till 2014 men har har utsatts för misshandel, personrån och ökat de senaste två åren. I senaste NTU uppgav bedrägerier medan en större andel kvinnor 15,6 procent att de under 2016 utsatts för något uppger att de har utsatts för hot och trakasserier. sådant brott. Det är den högsta nivån sedan I NTU är det vidare nästan bara kvinnor som mätningarna påbörjades. Framför allt är det uppger att de utsatts för sexualbrott. Det är utsatthet för trakasserier, bedrägerier och också vanligare att kvinnor uppger att de utsatts sexualbrott som har ökat de senaste åren och för brott i en nära relation. Exempelvis uppgav ökningarna gäller både. män och kvinnor. de kvinnor som utsatts för misshandel 2016 att Särskilt tydligt ökade utsattheten bland unga gärningspersonen i 40 procent av fallen var en kvinnor i åldrarna 16 till 24. Som framgår av närstående medan motsvarande andel bland män diagram 2.3 är det sedan 2012 en större andel endast var 3 procent. kvinnor än män som uppger att de utsatts för något brott mot enskild person.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Tabell 2.5 Andel utsatta för brott mot person 2016 Diagram 2.4 Andel unga män och kvinnor (16 – 24 år)

Samtliga Män Kvinnor utsatta för misshandel och sexualbrott Andel utsatta Misshandel 2,7 3,3 2,0

Sexualbrott 2,4 0,6 4,1 16

Hot 5,6 5,3 5,9 14 Trakasserier 5,5 4,8 6,1 Bedrägeri 4,3 4,7 3,8 12

Personrån 1,4 1,9 0,9 10

Något brott mot person 15,6 15,2 16,1

8 Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

6 Efter några år på lägre nivåer ökade utsattheten för misshandel i senaste NTU. Utsattheten är nu 4 tillbaka i nivå med de första resultaten som avsåg 2 2005. Bland unga män är utsattheten för misshandel dock fortfarande klart lägre än för tio 0 år sedan (se diagram 2.4). Uppgifter från 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Socialstyrelsen (2017) visar också att allt färre

Män 16-24 år - misshandel

personer det senaste decenniet har intagits i

Kvinnor 16-24 år - misshandel

slutenvård och öppen specialistvård på grund av

Män 16-24 år - sexualbrott

misshandel, en utveckling som är än mer tydlig i

Kvinnor 16-24 år - sexualbrott

relation till den växande befolkningen. De senaste fyra åren har utsattheten för sexualbrott enligt NTU ökat tydligt. För både Källa: Nationella trygghetsundersökningen. kvinnor och män handlar det om en fördubbling De allt fler anmälda bedrägerierna återspeglas jämfört med åren innan 2013. Kvinnor är också i NTU, om än inte lika tydligt. En emellertid i betydligt högre grad utsatta än män. förklaring till detta kan vara att NTU inte Mest utsatta är yngre kvinnor. Sexualbrott i omfattar brott som riktats mot företag. I likhet NTU innefattar ett brett spektrum av brott, från med de anmälda bedrägerierna uppges en stor straffrättsligt lindrigare händelser som blottning del av bedrägerierna i NTU ha begåtts via till mycket allvarliga händelser som våldtäkt och internet. de senaste årens utveckling är delvis svårtolkad. NTU mäter även upplevd utsatthet för Registeruppgifter från sjukvården fram till 2016 hatbrott. Hatbrott med främlingsfientliga motiv visar inte på motsvarande ökningar av antalet är klart vanligast, oftast uttryckta som hot eller personer som sökt vård till följd av sexuella trakasserier. I de senaste resultaten, som avser övergrepp. Utöver en faktisk ökning av utsatthet under 2016, uppgav 2,6 procent av de utsattheten kan en möjlig delförklaring till tillfrågade att de utsatts för främlingsfientliga utvecklingen vara att toleransen för sexualbrott hatbrott. Det är den högsta nivån sedan och våld i samhället generellt har minskat och undersökningarna påbörjades 2006. Majoriteten bidrar till att fler personer berättar vad de har av brotten anmäls inte. Kvinnor och män är varit med om. För att få mer kunskap om utsatta för främlingsfientliga hatbrott i ungefär utsattheten för sexualbrott har samma utsträckning (44 respektive 56 procent i Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att NTU 2014 – 2016). En studie av Brå (2018:10) belysa utvecklingen på området sedan 2005. visar att utsattheten för hatbrott är tydligt högre Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2019. bland yngre åldersgrupper, att brotten ofta sker på allmänna platser och att gärningspersonen vanligtvis är obekant för brottsoffret. Av NTU framgår att utsattheten för brott är ojämnt fördelad i befolkningen. Resultaten för 2016 visar att knappt tre procent av de tillfrågade hade drabbats av två tredjedelar av de brott mot person som rapporterades i undersökningen.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Unga vuxna, särskilt kvinnor, och ensamstående Varken utifrån kriminalstatistik eller NTU går föräldrar är grupper som är särskilt utsatta för det att få en bild av den organiserade upprepade brott. Enligt Brå (2018:7) är personer brottslighetens omfattning. Enligt Brå (2016:12) över 65 år generellt utsatta för brott i lägre finns dock en bredd av aktörer och nätverk inom utsträckning än yngre personer. Många äldre är den organiserade brottsligheten med delvis olika dock av åldersrelaterade skäl särskilt sårbara för sammansättning och karaktär. Det finns tecken exempelvis vissa typer av bedrägerier och stölder på en ökad aktivitet inom den organiserade i hemmet. brottsligheten och Polismyndigheten (Polisens Som tidigare nämnts är otryggheten enligt rapport om allvarlig och organiserad brottslighet NTU tydligt högre i vissa av Sveriges 2017) bedömer att utvecklingen har gått mot socioekonomiskt utsatta områden än i landet mer avancerade brottsupplägg och en bredare som helhet. I dessa områden är även utsattheten samverkan mellan kriminella aktörer de senaste för brott högre men skillnaden är relativt liten åren. Enligt Polismyndigheten (Slutredovisning och har minskat över tid (Brå 2018:9). En möjlig av regeringsuppdrag om insatser mot illegala förklaring till att otryggheten ändå är väsentligt vapen och explosiva varor i landet, 2018) har mer utbredd i dessa områden kan vara att det där också antalet skjutningar med dödlig utgång i i högre grad förekommer brottslighet som inte kriminella miljöer ökat kraftigt, från ca tio fall framgår av NTU, såsom skjutningar, bilbränder per år i mitten av 2000-talet, till runt 40 fall per och öppen narkotikahandel. En fördjupad studie år 2017. Det totala antalet skjutningar 2017 av Brå (2018:6) visar också att ordningsproblem uppgick till drygt 300, varav en majoritet har som nedskräpning, buskörningar och skett på allmänna platser i tätbebyggt område. skadegörelse i betydligt högre utsträckning Enligt flera undersökningar (t.ex. Brå 2015:8 och upplevs som ett problem i socialt utsatta SOU 2017:37) framgår vidare att det föreområden. Brås studie pekar även på att kommer ett omfattande utnyttjande av välfärdskriminella personer i dessa områden påverkar och förmånssystemen, ofta med företag och benägenheten att anmäla brott eller vittna och falska eller manipulerade intyg och identitetsbegränsar möjligheten för boende att röra sig handlingar som brottsverktyg. tryggt i områdena. De undersökta områdena För att få en bättre bild av den organiserade utmärks vidare av kvinnors frånvaro i det brottslighetens utveckling har Polismyndigheten offentliga rummet, vilket kan påverka särskilt fått i uppdrag att ta fram en nationell modell för kvinnors trygghet negativt. kartläggning av kriminella nätverk i landet. Som framgått ovan ingår inte vissa brottstyper Kartläggningen ska möjliggöra en bedömning av i NTU, exempelvis brott mot företag och nätverkens storlek och kapacitet och ska kunna myndigheter och brott som inte riktas mot följas upp årligen. Uppdraget ska slutredovisas enskilda personer, som narkotikabrott. Vissa senast den 1 oktober 2019. utsatta grupper är sannolikt också under- År 2017 konstaterades totalt 113 fall av representerade i frågeundersökningar som NTU. dödligt våld. Det är sju fall fler än året innan och Undersökningen ger således ingen fullständig det högsta antalet sedan i början av 1990-talet. bild över brottsligheten i samhället. Andra källor Som framgår ovan har det dödliga våldet med kan delvis komplettera bilden. Exempelvis tyder skjutvapen ökat. Samtidigt har andra typer av uppgifter från Folkhälsomyndigheten och dödligt våld minskat över tid, framför allt dödligt Centralförbundet för alkohol och narkotika- våld mot barn och alkoholrelaterat dödligt våld upplysning (CAN) på att narkotikabruket varit mellan vuxna män. Det dödliga våldet mot relativt stabilt under 2000-talet. Bland ungdomar kvinnor, både totalt och i nära relationer, har som använder narkotika finns dock tecken på att också minskat. I förhållande till befolkningen användningsfrekvensen har ökat och antalet har det dödliga våldet mot kvinnor de senaste tio narkotikarelaterade dödsfall har blivit fler de åren minskat med en fjärdedel jämfört med senaste tio åren (CAN 2017, s. 20 – 22). År 2016 tioårsperioden dessförinnan. minskade dock antalet sådana dödsfall. Se utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnittet om folkhälsopolitik, för en närmare beskrivning av narkotikautvecklingen i Sverige.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Lägre förtroende för rättsväsendet Diagram 2.6 Förtroendet för myndigheter i rättsväsendet

Andel med mycket eller ganska stort förtroende Enligt NTU fortsatte förtroendet för 70 rättsväsendet att minska förra året och ligger nu 60 på ungefär samma nivå som när mätningarna påbörjades för drygt tio år sedan. År 2017 50 uppgav 55 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet 40 jämfört med 54 procent år 2006. Om de senaste två årens minskningar är början på en ny 30 nedåtgående trend är dock för tidigt att säga. 20 Kvinnor har överlag något större förtroende för rättsväsendet än män. Det är också något 10 vanligare att yngre personer har större förtroende för rättsväsendet än äldre. 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Diagram 2.5 Förtroendet för rättsväsendet

Polisen Åklagarna

Andel med mycket eller ganska stort förtroende

Domstolarna Kriminalvården

70 Källa: Nationella trygghetsundersökningen. 60

2.5.2 Flödet i rättskedjan

40 En viktig del i bedömningen av rättsväsendets 30 resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras i rättskedjans olika delar. I detta avsnitt 20 redovisas statistik över anmälda brott, utredning och lagföring samt verkställighet av utdömda 10 påföljder. Verksamhet som inte hör till denna process, exempelvis polisens brottsförebyggande 0 och ordningshållande arbete, stöd och 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 information till brottsoffer, domstolarnas Män Kvinnor hantering av tvistemål och verksamheten inom de allmänna förvaltningsdomstolarna ingår inte i Källa: Nationella trygghetsundersökningen. denna beskrivning utan redogörs för under respektive verksamhetsområde. Nivån på förtroendet skiljer sig åt mellan olika myndigheter i rättsväsendet, vilket är naturligt givet deras olika uppgifter och roller. År 2017

Brottsstrukturen påverkar möjligheterna att

minskade förtroendet för samtliga myndigheter.

utreda och klara upp brott

För Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är förtroendet nu tillbaka på ungefär samma Som tidigare nämnts anmäldes drygt 1,5 nivåer som för tio år sedan. Förtroendet för miljoner brott i Sverige 2017, vilket är i nivå med domstolarna och Kriminalvården är dock de senaste två åren. Rättsväsendets fortfarande tydligt högre än vid den första förutsättningar att hantera och klara upp de undersökningen år 2006 (se diagram 2.6). anmälda brotten är i stor utsträckning beroende av vilken typ av brott som anmäls. För att tolka utredningsresultatet krävs därför kunskap om de anmälda brottens karaktär och sammansättning. Den anmälda brottsligheten kan grovt delas in i tre kategorier med olika förutsättningar för utredningsarbetet: ingripandebrott och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

offerbrott med eller utan interaktion mellan bedömer att antalet omfattande ärenden i gärningspersonen och den brottsdrabbade. rättsväsendet har ökat de senaste tio åren. Det Ingripandebrott som trafik- och narkotikabrott rör främst ärenden om ekonomisk brottslighet, är generellt enkla att klara upp medan offerbrott våldsbrott eller narkotikabrott, ofta med ett med interaktion, som hot och misshandel, i omfattande analys- och bevismaterial, interallmänhet bedöms vara medelsvåra att klara upp. nationella inslag och ett stort antal misstänkta, Offerbrott utan interaktion, exempelvis brottsoffer och vittnen. En ökning av sådana skadegörelse samt vissa stölder och bedrägerier, omfattande ärenden kan innebära att resurser är överlag svåra att klara upp. behöver omfördelas från andra verksamheter som har en större ärendeproduktion. Det är Diagram 2.7 Anmälda brott fördelat på ingripandebrott samt dock svårt att bedöma i hur stor utsträckning brott med och utan interaktion med gärningspersonen dessa omfattande ärenden påverkar myndigheternas sammantagna resultatutveckling. Andel i procent Polismyndighetens och Sveriges Domstolars 70% kostnader för tolktjänster har ökat tydligt de

2007

60% senaste tio åren. Användning av tolkar är också

2008

en faktor som påverkar tiden det tar att genom- 50% 2009 föra såväl förhör som huvudförhandlingar.

2010

40%

2011

2012

30% Uppbromsning av flödet i början av rättskedjan

2013

2014

För att få en bild av det fortsatta flödet i början 20%

2015

av rättskedjan används ett antal indikatorer som 10% 2016 delvis överlappar varandra:

2017

0% – antal personer skäligen misstänkta för brott Offerbrott utan Offerbrott med Ingripandebrott interaktion interaktion – antal och andel ärenden redovisade från Källa: Sammanställt utifrån officiell kriminalstatistik. polis till åklagare – antal inkomna brottsmisstankar till Av diagram 2.7 framgår fördelningen mellan Åklagarmyndigheten dessa tre slags brott de senaste dryga tio åren. Andelen ingripandebrott är densamma 2017 som – antal och andel personuppklarade brott. 2007. Andelen svåruppklarade offerbrott utan interaktion har däremot minskat något medan I diagram 2.8 illustreras den procentuella andelen brott med interaktion har ökat. Detta utvecklingen sedan 2007 av antalet skäligen bör sammantaget vara något positivt för de misstänkta personer, antalet ärenden redovisade övergripande utredningsförutsättningarna. Jäm- till åklagare, antalet brottsmisstankar inkomna fört med 2010 är dock andelen lättuppklarade till Åklagarmyndigheten och antalet personingripandebrott tydligt lägre, vilket kan ha uppklarade brott. Med personuppklarade brott påverkat de senaste åren negativt. avses brott för vilka det beslutats om åtal, Förändringar inom enskilda brottskategorier, meddelats åtalsunderlåtelse eller utfärdats exempelvis genom en större andel komplicerade strafföreläggande, dvs. brott till vilka det har ärenden när det gäller vissa brott, kan också knutits en gärningsperson. Som redovisats i påverka förutsättningarna för utredningsarbetet. tidigare budgetpropositioner har det generella Brå (2016:18) har t.ex. uppskattat att antalet mönstret karaktäriserats av tydliga ökningar åren svåruppklarade bedrägerier ökade från ca 6 300 efter 2007 följt av markanta minskningar under år 2006 till nästan 29 700 år 2013. I samma studie senare år. Med undantag för antalet misstänkta konstateras att andelen svåruppklarade fall av personer är nivåerna lägre än för tiotalet år sedan. misshandel ökade under samma period, även om Särskilt tydligt har antalet ärenden redovisade till de till antalet är få i förhållande till samtliga åklagare minskat, vilka 2017 var drygt 25 procent anmälda brott. färre än 2007. År 2017 ökade dock såväl antal Det finns också tecken på att viss brottslighet ärenden redovisade till åklagare, misstankar blivit mer tidskrävande att utreda. Brå (2017:4) inkomna till Åklagarmyndigheten och person-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

uppklarade brott med runt tre procent jämfört Diagram 2.9 Andel ärenden redovisade till åklagare av

inkomna ärenden samt andelen personuppklarade brott av

med året innan. I huvudsak förklaras detta av

anmälda brott 2007 – 2017.

ökningar avseende brottstyperna narkotikabrott, Procent

trafikbrott, bedrägerier och skadegörelsebrott. 20,0

18,0

Diagram 2.8 Procentuell utveckling sedan 2007 av antalet 2007

16,0

skäligen misstänkta personer, ärenden redovisade till 2008

åklagare, brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten 14,0 2009 och personuppklarade brott 2007 – 2017 12,0 2010 Procent 2011 10,0

2012

20 8,0

2013

15 6,0 2014 4,0 2015 10

2016

5 2,0

2017

0,0 0 Andel ärenden redovisade till Andel personuppklarade brott av 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 åklagare av inkomna ärenden anmälda brott -5 Källa: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens -10 årsredovisningar.

-15 Som framgått av tidigare budgetpropositioner -20 gäller de senaste årens försämrade utrednings-

resultat många olika brottsområden. Till de -25 -30 brottstyper som minskat mest i antal person-

Skäligen misstänkta personer uppklarade brott sedan den nedåtgående trenden

Ärenden redovisade till åklagare startade 2011 hör misshandel, bedrägerier, vissa

Brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten stöldbrott och trafikbrott. När det gäller

bedrägerier har de anmälda brotten samtidigt

Personuppklarade brott

Källa: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens respektive ökat kraftigt, vilket resulterat i att andelen

personuppklarade brott av anmälda bedrägerier Åklagarmyndighetens årsredovisningar. Uppgifter saknas avseende brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten för år 2007 och antalet brottsmisstankar har därför uppskattats utifrån antalet ärenden redovisade till åklagare. fallit från ca 14 procent 2011 till drygt 5 procent

2017.

Som framgår av diagram 2.9 har andelen ärenden

som redovisas till åklagare av samtliga inkomna

ärenden och andelen personuppklarade brott av Färre lagföringar men något fler domslut

samtliga anmälda brott minskat under senare år

och 2016 var andelen personuppklarade brott För att bedöma flödet i den senare delen av

lägre än på flera decennier. Att andelen ärenden rättskedjan används följande indikatorer:

som polisen redovisar till åklagare har minskat på – antal och typ av lagföringar 1 ett liknande sätt indikerar att minskningarna kan – antal domslut i brottmål. härledas redan till detta led. År 2017 uppvisar

dock såväl andelen ärenden redovisade till I linje med utvecklingen av antalet ärenden åklagare som andelen personuppklarade brott redovisade till åklagare och antalet personvissa ökningar jämfört med året innan. uppklarade brott ökade antalet lagföringsbeslut

fram t.o.m. 2009 varefter utvecklingen vände.

Under de senaste åren har antalet lag-

föringsbeslut minskat tydligt. År 2017 fattades

ca 97 100 lagföringsbeslut, ca 400 färre beslut än

1 Med lagföring avses fällande dom i tingsrätt, beslut om åtalsunderlåtelse

och godkänt strafföreläggande.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

året före och en minskning med drygt 31 Diagram 2.11 Andel sakprövade mål i tingsrätt och hovrätt

som avgjorts vid huvudförhandling 2007 – 2017

procent jämfört med 2009. Knappt 90 procent av Andel lagföringsbesluten avsåg män och drygt 10 100 procent kvinnor. Den nedåtgående utvecklingen 90 återspeglas även i antalet sakprövade brottmål i tingsrätt och antalet fällande domslut i sådana 80 mål. Efter att ha ökat tydligt mellan 2006 och 70 2010 har dessa minskat de senaste åren. År 2017 60 ökade dock antalet domslut i tingsrätt med en 50 procent till ca 57 400. Som framgår av diagram 40 2.10 utgjordes ökningen i antalet domslut fram 30 till 2010 huvudsakligen av enklare mål där 20 påföljden bestämdes till böter. År 2017 10 registrerades knappt 29 000 domslut med en 0 allvarligare påföljd än böter, vilket är den lägsta 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 nivån på flera decennier. Sakprövade brottmål som avgjorts vid huvudförhandling - tingsrätt

Sakprövade brottmål som avgjorts vid huvudförhandling - hovrätt

Diagram 2.10 Domslut i tingsrätt fördelat på påföljderna

fängelse, böter och övriga domslut 2007 – 2017 Källa: Domstolsverket. Antal domslut 40000 Domstolarnas belastning avseende brottmål har å andra sidan ökat genom att tiderna för 35000 huvudförhandling har blivit längre. År 2017 30000 upptog en genomsnittlig huvudförhandling i tingsrätt ca 2 timmar, jämfört med 1,5 timmar 2007. I hovrätt har den genomsnittliga tiden för 25000 20000 huvudförhandling ökat från 3,8 till 4,8 timmar under samma period. En viktig bidragande orsak 15000 till detta är den ovan nämnda reformen 2008; med fler mål som avgörs på handlingarna ökar 10000 den genomsnittliga förhandlingstiden för de 5000 brottmål som fortfarande går till huvudförhandling (Brå 2017:4). Emellertid har också 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 mer komplicerade brottmål, som kräver särskilt långa förhandlingstider, blivit fler och tar allt

Fängelse Böter Övriga domslut

mer resurser i anspråk. År 2007 utgjorde huvudförhandlingar över 18 timmar 12 procent Källa: Officiell kriminalstatistik. av den totala förhandlingstiden i tingsrätt och hovrätt. År 2016 hade denna andel ökat till drygt En del av de enklare brottmålen avgörs på 17 procent. Detta kan vara ett tecken på att handlingarna och kräver därmed överlag mindre rättsväsendet i allt större utsträckning hanterar resurser än mål som avgörs efter huvud- komplex brottslighet som är tidskrävande att förhandling. Över tid har allt fler brottmål utreda och lagföra. kommit att avgöras utan huvudförhandling. Det beror i stor utsträckning på en regelförändring 2008. Antalet och andelen brottmål som avgörs Färre dömda till fängelse med huvudförhandling har dock fortsatt att minska något även under senare år. För att bedöma flödet i sista delen av rättskedjan används följande indikatorer: – antal domslut med påföljden fängelse – antal utdömda fängelseår i tingsrätterna (den s.k. straffmassan) – medelbeläggning i anstalt.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

För att få en bild av utvecklingen efter avtjänad Statistiken över återfall i brott visar hur vanligt 2 påföljd följs även det är att personer lagförs på nytt efter frigivning

eller annan tidigare lagföring. Återfalls- – statistik över återfall i brott. problematiken är särskilt tydlig bland män, ca 26

procent av männen återfaller i något nytt brott Antalet domslut med påföljden fängelse har inom ett år medan motsvarande andel för minskat kontinuerligt under en längre tid. År kvinnor ligger runt 17 procent. Störst är risken 2017 utdömdes drygt 10 400 fängelsepåföljder, för återfall bland dem som är mest brottsvilket är färre än på flera decennier och en belastade sedan tidigare. Bland dem som friges minskning med en tredjedel sedan mitten av efter en fängelsepåföljd återfaller knappt hälften 2000-talet. Medelbeläggningen i anstalt har också inom ett år. I detta avseende är dock trenden minskat tydligt och detsamma gäller straffpositiv över tid. År 2003 återföll 54 procent av massan, dvs. den totalt utdömda fängelsetiden dem som frigavs från fängelse inom ett år, under ett kalenderår, även om denna har jämfört med 45 procent bland dem som frigavs stabiliserats sedan 2013. 2015, som är den senaste statistiken. Särskilt Enligt Brå (1/2017) finns ett flertal faktorer tydlig är minskningen bland dem som dömts till som sannolikt bidragit till dessa minskningar. fängelsestraff mellan sex månader och två år Antalet lagförda personer har överlag minskat de samt till fängelsestraff längre än fyra år. Enligt senaste åren samtidigt som det skett en både Kriminalvården (2018) och Brå (4/2017) omfördelning i hur olika påföljder används, kan den minskande andelen återfall i brott efter vilket har resulterat i färre frihetsberövande frigivning från anstalt delvis förklaras av en straff. En omläggning av domstolspraxis på förändrad klientsammansättning vad gäller narkotikaområdet som inleddes 2011 verkar exempelvis ålder, tidigare brottsbelastning och också ha påverkat utvecklingen tydligt. Även en typ av brott. minskande andel återfall i brottslighet kan ha Det är oklart i vilken utsträckning bidragit till viss del. De flesta intagna i anstalt är Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser män. Andelen kvinnor i fängelse uppgår endast har påverkat utvecklingen. till ca 6 – 8 procent, en andel som är stabil över tid.

Diagram 2.12 Utdömd straffmassa i antal fängelseår samt

medelbeläggning i anstalt 2007 – 2017

Straffmassa Medelbeläggning (antal fängelseår) (antal personer)

12 000 6 000

10 000 5 000

8 000 4 000

6 000 3 000

4 000 2 000

2 000 1 000

0 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Straffmassa Medelbeläggning i anstalt

Källa: Officiell kriminalstatistik.

2Med återfall avses ny lagföring.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Diagram 2.13 Andel frigivna från anstalt som återfaller i Av rättsväsendets kostnader under 2017

brott inom ett år

utgjorde ca 65 procent personalkostnader. Procent 70,0

2.5.3 Brottsförebyggande arbete

60,0

Mål

50,0 Regeringens mål för den brottsförebyggande 40,0 verksamheten är att brottsligheten ska minska och att antalet brottsoffer ska bli färre. 30,0 De myndigheter inom rättsväsendet som bidrar till måluppfyllelsen är Brottsförebyggande 20,0 rådet, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Där- 10,0 utöver är länsstyrelserna och kommunerna viktiga aktörer som bidrar till att uppfylla målet 0,0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 för den brottsförebyggande verksamheten i hela landet. Det finns även myndigheter inom andra Strafftid högst 6 månader Strafftid över 6 månader politikområden som bidrar till att uppnå målet. Regeringen har i skrivelsen Tillsammans mot Källa: Preliminär officiell kriminalstatistik. brott – ett nationellt brottsförebyggande program (skr. 2016/17:126) presenterat gemensamma målsättningar för det brottsförebyggande Utveckling av rättsväsendets kostnader 2008 – området som gäller för alla politikområden.

2017

Diagram 2.14 Kostnadsutveckling i rättsväsendet Resultatindikatorer och andra

Miljoner kronor bedömningsgrunder 50 000 Transfereringar Verksamhetskostnader De bedömningsgrunder som används för att 45 000 40 000 värdera resultatet och måluppfyllelsen för den 35 000 brottsförebyggande verksamheten utgörs av 30 000 regeringens övergripande målsättningar i det 25 000 brottsförebyggande programmet samt uppgifter 20 000 om polisens brottsförebyggande arbete: 15 000 – utvecklingen av det kunskapsbaserade 10 000 brottsförebyggande arbetet, på nationell, 5 000 regional och lokal nivå 0 – utvecklingen av rättsväsendets, läns- 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2008 – 2017 samt styrelsernas och kommunernas samverkan i statsbudgetsystemet Hermes. brottsförebyggande syfte – polisens förmåga att upprätthålla ordning Rättsväsendets kostnader för 2017 var ca 45,2 och säkerhet miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Mellan 2008 – utvecklingen av polisens förmåga att och 2017 har rättsväsendets kostnader ökat med bedriva planlagd brottsförebyggande verkca 40 procent eller med ca 11,9 miljarder kronor. samhet. Kostnadsökningen under de senaste tio åren beror framför allt på de reformer som Förutom dessa bedömningsgrunder kan i viss genomförts för att stärka brottsbekämpningen, mån utvecklingen avseende utsatthet för brott, öka effektiviteten och förbättra resultatet i upplevd trygghet och förtroendet för rättsrättskedjan. väsendets myndigheter enligt den Nationella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

trygghetsundersökningen (NTU) också råd eller motsvarande i 85 procent av de användas för att bedöma måluppfyllelsen i den kommuner som deltagit i undersökningen. brottsförebyggande verksamheten. Resultaten Samverkan mellan kommun och polis är från NTU har beskrivits tidigare i avsnitt 2.5.1. etablerad i det brottsförebyggande arbetet men Även utvecklingen av anmälda brott kan i viss det är viktigt att i högre grad involvera även mån säga något om resultatet av det brotts- andra aktörer. I dagsläget uppger många förebyggande arbetet. kommuner och kommunpoliser att de samverkar med andra aktörer i samhället utöver kommun och polis. Exempelvis uppger drygt 60 procent Verksamhetens resultat av kommunerna och närmare 80 procent av kommunpoliserna att de samverkar med civil- Utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet samhället. Samverkan med näringslivet sker i Enligt Brås årliga rapport om utvecklingen av det något mindre utsträckning än med civilbrottsförebyggande arbetet i Sverige (Brå 2018) samhället. svarar majoriteten av de tillfrågade kommunala Under året har ett stort antal lokala brottsbrottsförebyggande samordnarna och kommun- förebyggande åtgärder genomförts av såväl polis poliserna att de följer en kunskapsbaserad som kommuner men också av näringslivsaktörer arbetsprocess relativt väl. I diagram 2.15 redo- och civilsamhällets organisationer. Bland de visas andelen kommuner och kommunpoliser lokala initiativen återfinns ett brett spektrum av som anger att de i hög grad följer den åtgärder med såväl situationell som social kunskapsbaserade samverkansprocessens olika inriktning. Situationell prevention tar sikte på steg. Som framgår av resultaten upplevs det åtgärder som påverkar förutsättningarna för finnas störst potential för att utveckla arbetet brott på en specifik plats, medan social med orsaksanalys och uppföljning. Det finns prevention omfattar insatser för att minska också skillnader mellan olika kommuner och individers benägenhet att begå brott. Merparten generellt uppges samverkansprocessens olika av insatserna är av generell karaktär och riktas steg följas i lägre utsträckning i mindre städer mot breda grupper i samhället. Arbetet i större och i landsbygdskommuner. kommuner, inklusive i de särskilt utsatta områdena, inriktas dock i högre grad mot vissa Diagram 2.15 Andel kommuner och kommunpoliser som grupper och miljöer och på att förebygga återfall

uppger att de följer samverkansprocessen i hög grad

i brott. Andel i procent Trots den i delar positiva utvecklingen av det 100 Kommuner Kommunpoliser brottsförebyggande arbetet bedömer Brå att 90 detta fortfarande är lågt prioriterat. Av Brås 80 rapport framgår t.ex. att majoriteten av de lokala 70 samordnarna i kommunerna (92 procent) 60 arbetar med flera andra frågor utöver de 50 brottsförebyggande. I genomsnitt har man tre 40 andra arbetsområden. Majoriteten av de svarande 30 (kommunala samordnare respektive kommun- 20 poliser) upplever också att det finns särskilda 10 svårigheter eller utmaningar i det brottsföre- 0 Kartläggning Gemensam Orsaksanalys Val av åtgärder Uppföljning byggande arbetet, särskilt framträdande är detta i de större städerna. Resultaten i rapporten visar problembild Källa: Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov 2018, Brå 2018. också på ett fortsatt behov av kunskapsutveckling, särskilt på lokal nivå. Av Brås rapport framgår även att det i de flesta kommuner finns samverkansöverenskommelser Brottsförebyggande rådets arbete och medborgarlöften som utgör grunden för Brå fick i början av 2017 ett förnyat och breddat samarbetet mellan kommun och polis på uppdrag att stödja och samordna nationellt, området. Mer om detta redovisas under avsnittet regionalt och lokalt brottsförebyggande arbete. om polisens brottsförebyggande arbete nedan. Under året har stödet och samordningen byggts Det finns vidare ett lokalt brottsförebyggande upp. En utbildning har tagits fram och genom-

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

förts i flera omgångar och de nya brottsföre- aktiviteter i den egeninitierade verksamheten. byggande samordnarna vid länsstyrelserna har Detta har bidragit till att anmälda trafik- och samlats i nätverksträffar. Vidare har ett narkotikabrott ökat, vilket under 2017 resulterat omfattande metodstöd getts till sju socialt i fler inkomna ärenden och fler ärenden utsatta områden samt till ytterligare 16 kom- redovisade till åklagare. muner med olika utmaningar. Med anledning av Kommunpoliser och områdespoliser etablede senaste årens utveckling av skjutvapenvåld har rades som viktiga funktioner för att säkerställa Brå tillsammans med Polismyndigheten, långsiktighet och kontinuitet i polisens Kriminalvården och Malmö stad påbörjat ett brottsförebyggande arbete och för samverkan pilotprojekt i Malmö med en internationellt med kommunen i och med myndighetsutvärderad arbetsmetod som kallas Group ombildningen 2015. Samtliga 290 kommuner Violence Intervention (GVI). GVI går ut på att hade vid 2017 års utgång tillgång till en av de nu förebygga våld mellan kriminella grupperingar 200 etablerade kommunpoliserna, vilket är en och har visat goda resultat i ett antal städer i ökning med fem stycken sedan december 2016. USA. Antalet områdespoliser har ökat och var vid årsskiftet ca 580 stycken jämfört med ca 400 året Länsstyrelsernas brottsförebyggande arbete innan. Områdespoliser finns nu i 88 av 95 År 2017 var ett uppbyggnadsår för läns- lokalpolisområden (93 procent). I december styrelsernas arbete med regional samordning 2016 fanns områdespoliser i drygt hälften av inom det brottsförebyggande området. Fokus lokalpolisområdena. Polismyndigheten bedömer har legat på att organisera verksamheten internt, att funktionerna har bidragit till att avsevärt säkerställa en god kompetens och påbörja förbättra samverkan med kommunerna. arbetet med att kartlägga behov och möjligheter Arbetet med att förebygga bedrägeribrott inom respektive län. Samtliga länsstyrelser har fortsatte under året. Polismyndigheten har bl. a. regionala samordnare på plats och flertalet har på förmedlat information till allmänheten kring olika sätt påbörjat arbetet med att utveckla det aktuella tillvägagångssätt vid bedrägerier i syfte brottsförebyggande arbetet på regional nivå samt att ge medborgarna verktyg och kunskap om hur att stötta det lokala arbetet. de ska kunna skydda sig mot brott. Ingripandeverksamheten omfattar Polismyndighetens brottsförebyggande arbete händelsestyrt arbete, brottsförebyggande arbete, Det brottsförebyggande arbete som utredning och lagföring samt service. Polismyndigheten bedriver kan omfatta såväl Polismyndighetens ledningscentraler tog under planlagd som händelsestyrd verksamhet. För- 2017 emot 755 432 samtal vidarekopplade från utom insatser som primärt syftar till att SOS-alarm vilket är oförändrat i förhållande till förebygga brott omfattar verksamheten också 2016. Antalet brådskande ärenden (Prio 1 – 2) insatser som syftar till att upprätthålla ordning förekom oftare i storstadsregionerna till skillnad och säkerhet, ingripa när brott begås samt mot övriga regioner. De främsta brottskatehantera större evenemang som demonstrationer gorierna inom ingripandeverksamhetens och idrottsevenemang. Verksamheten handlar brottsförebyggande arbete rörde trafikbrott (85 dessutom om att hjälpa människor i nöd efter att procent) samt våldsbrott (12 procent). de larmat 112. Antalet resurstimmar för verksamhetsgrenen Sedan Polismyndigheten bildades 2015 har ett brottsförebyggande arbete minskade marginellt omfattande utvecklingsarbete bedrivits på det jämfört med 2016. brottsförebyggande området inom ramen för ambitionen att öka tillgängligheten och att Polisiärt arbete i utsatta områden komma närmare medborgarna. Medborgar- Under 2017 presenterade Polismyndigheten en löften, medborgardialoger och samverkans- tredje kartläggning av utsatta områden och överenskommelser är exempel på sådana situationen i dessa. Myndigheten har prioriterat strategiska initiativ och insatser. 23 geografiska områden som bedöms ha en Antalet medborgarlöften och samverkans- särskilt omfattande problematik vad gäller överenskommelser har ökat och finns nu med brottslighet och otrygghet. nästan alla kommuner. De utgör grunden för Situationen i områdena har påverkat polisens lokala brottsförebyggande arbete och Polismyndighetens möjlighet att upprätthålla har bl. a. medfört att Polismyndigheten ökat sina

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

ordning och säkerhet. För att möta problemen Säkerhetspolisens brottsförebyggande arbete har myndigheten genomfört en rad insatser som Säkerhetspolisen har under 2017 fortsatt sitt svarar mot den problematik som myndigheten förebyggande arbete för att förhindra att beskrivit i sina kartläggningar. terroristattentat genomförs i Sverige och att Försäljning och distribution av narkotika är Sverige används som bas för attentatsplanering, den kriminella verksamhet som Polismyndig- rekrytering, finansiering och logistiskt stöd. I heten har bedömt vara mest problematisk i de det förebyggande arbetet ingår även att utsatta områdena. Det polisiära arbetet i flera motverka att svenskar deltar i terrorism utsatta områden har därför inriktats mot utomlands. Efter dådet på Drottninggatan den 7 bekämpning av den öppna narkotika- april 2017 har samarbetet med försäljningen på torg och andra platser där underrättelsemyndigheter och allmänheten i hög grad vistas eller passerar. brottsbekämpande organ fortsatt att utvecklas. De många skjutningarna till följd av kriminella Säkerhetspolisen har även bedrivit förekonflikter är ett annat allvarligt problem i de byggande arbete inom verksamhetsområdena utsatta områdena. Polismyndigheten har kontraspionage, säkerhetsskydd, personskydd redovisat (Ju2015/09349/PO) att myndigheten och författningsskydd. Inom ramen för bedrivit en rad insatser mot illegala vapen och säkerhetsskyddet fick Säkerhetspolisen och utarbetat metoder för att hitta vapen och Försvarsmakten, genom en ändring i förebygga skjutningar. Utvecklingen av nya säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) från arbetsmetoder och insatserna i de utsatta den 1 april 2018, möjlighet att förelägga områdena har skett i samverkan med en rad myndigheter att vidta säkerhetshöjande åtgärder myndigheter, bl.a. Tullverket. och möjlighet att stoppa utkontrakteringar av De särskilt utsatta områdena har också säkerhetskänslig verksamhet. prioriterats i arbetet med att installera fler Säkerhetspolisen bedrev även förebyggande permanenta och tidsbegränsade kameror. arbete för att förhindra spridning och Resultaten av kamerabevakningen är bl.a. att anskaffning av produkter och kunskap som kan viktiga iakttagelser har fångats via kamerorna, användas i tillverkning av andra staters vilket i flera fall haft stor betydelse för massförstörelsevapen. brottsutredningar. För att öka den polisära synligheten har Förebyggande arbete mot ekonomisk brottslighet områdespoliser rekryterats och ingripande- Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt personal har arbetat inriktat i de särskilt utsatta att bedriva informations- och påverkansarbete i områdena när de inte har uppdrag från samverkan med myndigheter, företag och ledningscentralen. Polismyndigheten redovisar organisationer. Under 2017 förstärkte mynatt 11 av 14 lokalpolisområden med ett eller flera digheten den brottsförebyggande organisationen särskilt utsatta områden har ökat den totala med fem årsarbetskrafter. personalstyrkan under 2017. Ekobrottsmyndigheten fick, likt tidigare år, in Det metodstöd för arbete mot organiserad ett stort antal anmälningar om bokföringsbrott brottslighet som utvecklades under 2016 har till följd av för sent upprättad årsredovisning, kommit till användning och samtliga vilket tog avsevärda resurser i anspråk. Då lokalpolisområden med utsatta områden har Ekobrottsmyndigheten konstaterat i analyser av skapat lokala lägesbilder genom detta under domar mot småföretagare att okunskap ofta är 2017. en bidragande faktor till att brottet begåtts tog I det operativa arbetet har Polismyndigheten, myndigheten tillsammans med Bolagsverket tillsammans med elva andra myndigheter, fram förtydliganden i den information från utvecklat en organisation som kan arbeta riktat Bolagsverket som går ut till alla företagare om mot organiserad brottslighet i utsatta områden. när det är dags att lämna in årsredovisningen. Arbetet med att utveckla och bredda arbetet Vidare har Ekobrottsmyndigheten fattat ett inom satsningen är ett resultat av det inriktningsbeslut om att gå med i samarbetet regeringsuppdrag som myndigheterna kring den myndighetsgemensamma webbplatsen redovisade i oktober 2017. verksamt.se, som innehåller samlad information och e-tjänster för företagare och potentiella företagare.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Inom ramen för det brottsförebyggande individer rest från Sverige till konfliktområden i arbetet har Ekobrottsmyndigheten utvecklat framför allt Syrien och Irak för att ansluta sig till samarbete med Föreningen Auktoriserade våldsbejakande islamistiska grupper men sedan Revisorer och Revisorsinspektionen. Vidare 2016 har resandet minskat. Av de 300 har ca 140 deltog myndigheten i det nationella samverkans- individer återvänt till Sverige. Bland dem som organet för att motverka konkursrelaterad fortfarande befinner sig i konfliktområdet är brottslighet och är en del i den myndighets- ungefär en tredjedel kvinnor. Det finns också ett gemensamma satsningen mot organiserad okänt antal barn. Ett fåtal individer inom brottslighet, där arbetet under 2017 bl.a. bidrog samtliga tre extremistiska miljöer bedöms ha till två omfattande tingsrättsdomar avseende både avsikt och förmåga att utföra terrorattentat. ekonomisk brottslighet. Terrorhotnivån i Sverige ligger kvar på förhöjd Ekobrottsmyndigheten genomförde även nivå. brottsförebyggande projekt på lokal och regional Från den 1 januari 2018 har ett permanent nivå. Exempel på detta är samverkan med center mot våldsbejakande extremism inrättats gruvnäringen i norra Sverige, en branschsatsning vid Brå. Centret ska stärka och utveckla det för att förebygga svartarbete och osund kon- kunskapsbaserade och sektorsövergripande kurrens inom byggbranschen i Stockholms- arbetet med förebyggande åtgärder nationellt, området, insatser i samband med infrastruktur- regionalt och lokalt samt ge behovsanpassat stöd satsningen Ostlänken och en myndighets- till yrkesverksamma. Kommunala verksamheters gemensam kommunal satsning mot organiserad arbete, t.ex. socialtjänstens insatser, spelar en brottslighet i Göteborgsregionen. I detta arbete viktig roll i det förebyggande arbetet. Centret samverkade Ekobrottsmyndigheten med läns- har upprättat en särskild stödfunktion som ska styrelsernas brottsförebyggande samordnare. möta framför allt kommuners behov av stöd i bl.a. individrelaterade frågor. Arbetet mot våldsbejakande extremism Flera myndigheter har ansvar för centrala Samhällets beredskap och förmåga att förebygga delar i arbetet och centret har som uppgift att våldsbejakande extremism ska utvecklas på lokal, verka för en högre grad av samordning mellan regional och nationell nivå. olika insatser och uppdrag. Resultaten redovisas utifrån följande En särskild utredare har haft i uppdrag att se bedömningsgrunder: över genomförandet av brottsofferbestäm- – omfattningen av våldsbejakande extremism melserna i EU:s terrorismdirektivets. Utredaren lämnade sitt förslag i maj 2018 (ds 2018:22). i Sverige Förslagen har remitterats och bereds för – insatser för att förebygga inträde i samt närvarande i Regeringskansliet. underlätta utträde ur våldsbejakande extremism.

För övriga insatser mot våldsbejakande extremism, se utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. I Sverige finns i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer: högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Säkerhetspolisens bedömning av omfattningen visar att antalet individer i de våldsbejakande extremistiska miljöerna har ökat under senare år, från några hundra till omkring 3 000 personer. Drygt 2 000 av dessa bedöms finnas inom den våldsbejakande islamistiska miljön och övriga finns inom den högerextremistiska respektive den vänsterextremistiska miljön. Sannolikt finns ett visst mörkertal. Sedan 2012 har ca 300

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Kostnadsutveckling myndigheter bidrar Tullverket, Skatteverket och Kustbevakningen till verksamheten. Dessa

Diagram 2.16 Kostnadsutveckling brottsförebyggande

myndigheters verksamhet redovisas under

arbete

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor respektive 6 Försvar och samhällets kris- 10 000 Verksamhetskostnader beredskap. 9 000 8 000 7 000 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

6 000 5 000 För att bedöma resultatet och måluppfyllelsen för utredning och lagföring används flera av de 4 000 3 000 indikatorer som tidigare redovisats i den samlade 2 000 bedömningen. De indikatorer som används är följande: 1 000 – antal och andel ärenden redovisade från 0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 polis till åklagare Årsredovisningarna för 2008 – 2017 för Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet. Årsredovisningen för staten avseende Säkerhetspolisen. – antal och andel personuppklarade brott – antal och andel lagförda personer och Myndigheternas kostnader för verksamheten brottsmisstankar brottsförebyggande arbete uppgick till 9,2 – antal utfärdade ordningsböter miljarder kronor vilket är en ökning med 194 miljoner kronor eller drygt 2 procent jämfört – genomströmningstider. med föregående år. Vid Polismyndigheten ökade kostnaderna med 6 miljoner kronor (0,08 Bedömningen baseras på såväl den sammantagna procent), vid Brottsförebyggande rådet med 26,3 utvecklingen som utvecklingen för olika miljoner kronor (22 procent), vid brottskategorier. Ekobrottsmyndigheten med 1,3 miljoner kronor Rättsväsendets verksamhet är komplex och (1,9 procent) och vid Säkerhetspolisen med 160 svår att på ett heltäckande sätt fånga i ett antal miljoner kronor (13,4 procent). statistiska mått. En stor mängd värdefullt arbete Antalet resurstimmar registrerade på brotts- utförs inom området utredning och lagföring förebyggande verksamhet minskade marginellt utan att det resulterar i ärenden som redovisas vid Polismyndigheten under 2017, samtidigt som till åklagare eller personuppklaras. Det är vidare kostnaderna ökade något. Ökningen förklaras svårt att definiera vilken uppklaringsnivå som är huvudsakligen av högre kostnader för personal. rimlig eftersom förutsättningarna att klara upp de anmälda brotten, liksom resurserna som krävs för att nå uppklaring, varierar kraftigt mellan 2.5.4 Utredning och lagföring olika typer av brott. De brottsbekämpande myndigheterna måste dock alltid sträva efter att Mål uppnå en så hög brottsuppklaring som möjligt så att personer som begår brott får stå till svars för Regeringens mål för utredning och lagföring är sina gärningar. I ljuset av detta tillför indikaatt verksamheten ska bedrivas med högt ställda torerna värdefull och nödvändig information om krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet utvecklingen i verksamheten. och att brottsuppklaringen ska öka. De myndigheter inom rättsväsendet som omfattas av verksamheten är Polismyndigheten, Verksamhetens resultat Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården (för Ärendeinflöde och utredning häktesverksamhet), Säkerhets- och Ett brottsärende som inkommer till integritetsskyddsnämnden samt Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten Säkerhetspolisen. Utöver rättsväsendets innehåller ett eller flera anmälda brott. Ett

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

anmält brott innehåller i sin tur en eller flera procentenheter i förhållande till 2016. Av brottsmisstankar (dvs. varje brottslig gärning ärenden med inledd förundersökning var det en som en person kan misstänkas för). något lägre andel som redovisades till åklagare. Det totala antalet brott som anmäldes till Den andelen minskade från 28 till 27 procent. brottsbekämpande myndigheter 2017 låg enligt Antalet ärenden som Polismyndigheten redoden officiella kriminalstatistiken kvar på ungefär visade till åklagare ökade med 3 procent under samma nivå som året innan, dvs. drygt 1,5 2017. Det är första gången sedan 2009 som miljoner brott. Även inflödet av ärenden till antalet redovisade ärenden ökar. De antals- Polismyndigheten var oförändrat och uppgick mässigt och procentuellt största ökningarna till ca 1 249 000 ärenden (exklusive ärenden från gäller narkotikabrott, trafikbrott, skadegörelseövervakning med trafiksäkerhetskameror), vilket brott och bedrägeribrott. För våldsbrott och motsvarar i genomsnitt 3 400 inkomna ärenden tillgreppsbrott fortsatte antalet redovisade per dag. Sedan 2008 har antalet inkomna ärenden ärenden att minska. I dessa båda brottskategorier ökat med 6 procent. minskade också antalet inkomna ärenden. Till Ekobrottsmyndigheten inkom 7 100 Sammantaget var andelen redovisade ärenden av ärenden under 2017, vilket är en ökning med ca avslutade ärenden i princip oförändrad på 12 1 300 ärenden från året innan. Den stora procent. Ärendebalansen i form av antal öppna ökningen beror i huvudsak på anmälningar om ärenden minskade något men ligger fortfarande försenade årsredovisningar. Totalt inkom nästan på en hög nivå. 49 000 brottsmisstankar, en ökning med 4 Till Åklagarmyndigheten inkom under 2017 procent jämfört med 2016. Sedan 2008 har ca 164 800 ärenden eller ca 423 000 antalet inkomna ärenden ökat med 58 procent. brottsmisstankar. Det är en ökning med 1 Enligt Ekobrottsmyndigheten har brotts- procent avseende ärenden och 3 procent misstankar avseende bedrägeri och bidragsbrott avseende brottsmisstankar jämfört med ökat väsentligt. föregående år. Sedan 2008 har antalet inkomna Av de ärenden som inkom till ärenden minskat med 19 procent. Polismyndigheten inleddes förundersökning i 44 procent av fallen, vilket är en ökning med 2

Tabell 2.6 Inkomna ärenden

Antal 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polismyndigheten 1 449 494 1 492 952 1 436 089 1 473 103 1 458 684 1 447 626 1 502 377 1 543 745 1 519 200 1 538 924 Åklagarmyndigheten 202 738 211 430 208 985 210 692 202 346 185 702 179 044 171 839 162 743 164 797 Ekobrottsmyndigheten 4 485 4 782 4 374 4 545 4 591 6 369 5 573 6 357 5 810 7 104 Källa: Polismyndigheten samt årsredovisningar för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. För Polismyndighetens del redovisas endast inkomna brottsärenden, inklusive ärenden från övervakning med trafiksäkerhetskameror. Siffrorna gällande Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten inkluderar även andra ärenden än sådana som avser ansvar för brott.

Genomströmningstider Polismyndigheten till dess att Åklagar- Medelgenomströmningstiden för bearbetade myndigheten fattat beslut ökade med 1 dag till ärenden hos Polismyndigheten, dvs. ärenden där 16 dagar. förundersökning eller annan slags brotts- Medelgenomströmningstiden vid Ekobrottsutredning bedrivits, ökade från 92 till 98 dagar myndigheten, mätt som antal dagar från anmälan mellan 2016 och 2017. Tiden mäts från inledd till beslut, ökade från 205 till 271 dagar mellan förundersökning till dess att ärendet avslutats 2016 och 2017. Enligt Ekobrottsmyndigheten hos polisen. kan detta förklaras av att myndigheten har Den genomsnittliga genomströmningstiden prioriterat särskilt krävande ärenden vilket har för åklagarledda förundersökningar, som mäts gett längre handläggningstider i övriga från det att anmälan har inkommit till ärendekategorier. Åklagarmyndigheten till dess att beslut har fattats, uppgick under 2017 till 122 dagar. Personuppklaring och förverkanden Genomströmningstiden mätt från det att en När brottsbekämpande myndigheter knyter en färdig brottsutredning inkommit från gärningsperson till ett brott genom att åklagare

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

fattar beslut om åtal, strafföreläggande eller I de två största brottsgrupperna, narkotikabrott åtalsunderlåtelse (dvs. lagföring) räknas brottet och trafikbrott, ökade lagföringen dock något, som personuppklarat i den officiella kriminal- vilket hänger samman med det ökade inflödet i statistiken. dessa brottsgrupper. Antalet personuppklarade brott ökade under Det totala antalet lagförda brottsmisstankar 2017 i samma omfattning som antalet redovisade vid Ekobrottsmyndigheten uppgick till 9 400 ärenden från polis till åklagare, dvs. med 3 stycken, en ökning med 35 procent. Samtidigt procent. Antalet personuppklarade brott ökade minskade antalet lagförda personer med 8 när det gäller bedrägeribrott, skadegörelsebrott, procent, vilket innebär att antalet brottstrafikbrott och narkotikabrott, medan antalet misstankar per person ökade. Sammanlagt personuppklarade tillgreppsbrott minskade. lagfördes 1 810 personer, varav 15 procent var Sammanlagt personuppklarades ca 203 000 brott kvinnor och 85 procent var män. Av de lagförda under året. Personuppklaringsprocenten (an- brottsmisstankarna 2017 avsåg 42 procent den delen personuppklarade brott av samtliga grövsta ekonomiska brottsligheten, vilket handlagda brott) uppgick till 13 procent, vilket omfattade sammanlagt 260 personer. är samma nivå som 2016. Lagföringsprocenten Antalet ordningsböter som Polismyndigheten (andelen personuppklarade brott av samtliga utfärdar har minskat avsevärt på senare år men utredda brott) uppgick till 28 procent, vilket är den kraftigt nedåtgående trenden avstannade en minskning med 1 procentenhet sedan 2016. I under 2017. Under året utfärdades ca 140 000 landets sju polisregioner och åklagarområden ordningsböter (exklusive böter från trafikvarierade lagföringsprocenten från 26 procent i säkerhetskameror) vilket var 1 700 färre än 2016. Stockholm och Syd till 32 procent i Mitt och Bergslagen.

Diagram 2.18 Utfärdade ordningsböter

Antal 350 000

Diagram 2.17 Personuppklarade brott och lagförda personer

Antal 300 000 300 000 Personuppklarade brott Lagförda personer 250 000 250 000 200 000 200 000 150 000 150 000 100 000

100 000 50 000

0 50 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Polismyndigheten. - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den officiella kriminalstatistiken samt årsredovisningarna för Möjligheterna till ekonomisk vinning är en av de Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. För att möjliggöra tidsserien över främsta drivkrafterna till en stor del av personuppklarade brott har dessa definierats enligt den definition som Brå använde till och med redovisningsåret 2013. brottsligheten i samhället. Genom att i samband med utredning och lagföring av brott också Antalet personer som lagfördes (dvs. åtalades, fick arbeta med att återföra brottsvinster kan strafföreläggande eller meddelades åtalsunder- rättsväsendet bidra till att incitamenten att begå låtelse) genom beslut av Åklagarmyndigheten brott minskar. ökade med 1 procent under 2017 och uppgick till Under 2017 registrerade Åklagarmyndigheten 103 280 stycken. Av dessa var 17 procent kvinnor yrkanden om förverkande av utbyte av brott och 83 procent män. Andelen lagförda personer eller brottslig verksamhet i 593 ärenden, vilket är (av det totala antalet misstänkta personer där en ökning med 15 procent jämfört med året Åklagarmyndigheten beslutat om lagföring eller innan. Polismyndigheten och Åklagaravskrivning) ökade med 1 procentenhet till 65 myndigheten genomförde även betydligt fler procent. Antalet lagförda brottsmisstankar vid tillgångsutredningar än föregående år. Åklagarmyndigheten minskade under 2017 för de Sammanlagt gjordes 569 förenklade flesta brottsgrupper, sammanlagt med 3 procent.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

tillgångsutredningar, varav 349 (knappt två inflöde. Under året expedierades 98 000 ärenden, tredjedelar) gick vidare till fördjupad utredning. vilket är en ökning med 7 procent. Ekobrottsmyndigheten framställde 45 Inom ramen för Rättsmedicinalverkets yrkanden om förverkanden jämfört med 25 året rättsmedicinska verksamhet genomförs bl.a. innan. Ekobrottsmyndigheten framställde också rättsmedicinska obduktioner. Här ligger också 281 yrkanden om företagsbot jämfört med 31 uppgiften att skriva rättsintyg och att genomföra yrkanden under 2016, vilket är ett resultat av medicinska åldersbedömningar. Varje år myndighetens fokus på tillgångsinriktad brotts- genomför Rättsmedicinalverket normalt ca 5 500 bekämpning. Antalet yrkanden om skadestånd rättsmedicinska obduktioner och under 2017 minskade däremot från 42 till 24. förrättades 5 450 stycken, vilket är i nivå med föregående år. Forensiskt utredningsstöd Det totala antalet expedierade rättsintyg Ärendeutvecklingen vid Nationellt forensiskt minskade med knappt 300 ärenden till 4 650. centrum (NFC) vid Polismyndigheten har Dock ökade antalet rättsintyg utfärdade av under den senaste tioårsperioden visat på ett rättsläkare anställda vid Rättsmedicinalverket kontinuerligt ökat behov av forensiska under- med ca 1 200 ärenden. Det beror på ett ändrat sökningar och analyser. arbetssätt där myndigheten, istället för att anlita Mellan 2016 och 2017 ökade ärendetillström- kontrakterade läkare som utfärdar rättsintyg, har ningen vid NFC med 7 procent, exklusive timanställt s.k. forensiska dokumentationsläkare. personärenden för dna- respektive Dessa har till uppgift att dokumentera skador fingeravtrycksanalys samt ärenden från hos målsägande och misstänkta gärnings- Migrationsverket. Samtidigt ökade personer. Rättsintygen utfärdas därefter av komplexiteten i ärendena genom att det rättsläkare vid Rättsmedicinalverket. registrerades mer material per ärende och ett Under 2017 inkom 11 300 ärenden om mediökat antal ärenden krävde flera olika typer av cinsk åldersbedömning. De första beställningarna undersökningar. Antalet begärda av medicinsk åldersbedömning i ärenden om undersökningar av personprover för dna-analys uppehållstillstånd från Migrationsverket kom i ökade med 5 procent. slutet av mars. Det initialt stora ärendeinflödet NFC:s produktion ökade under 2017 och man minskade betydligt i slutet av året. Till detta har avslutade sammanlagt 84 000 ärenden, vilket är 6 Rättsmedicinalverket hanterat ett 30-tal ärenden procent fler än 2016. Trots detta hade NFC i om medicinska utlåtanden om ålder i brottmål. genomsnitt en balans på över 10 000 ärenden varje månad. NFC utför också forensiska under- Beläggning i häkte och isoleringsbrytande åtgärder sökningar och analyser åt andra myndigheter och Sett över en tioårsperiod har beläggningen i häkte aktörer. Inräknat dessa ärenden utgjorde den minskat med 1 procent. I ett kortare tidsperspektiv samlade ärendemängden som NFC hanterade har däremot beläggningen ökat. Sedan 2013 har under 2017 ca 155 000 ärenden. medelbeläggningen ökat med 6 procent. Se även Handläggningstiderna varierar över tid och avsnitt 2.5.6 Verkställighet av påföljd. mellan olika områden men ökade totalt sett under 2017. Det beror bl.a. på att ett stort antal

Diagram 2.19 Medelbeläggning i häkte 2008-2017

äldre ärenden arbetades av under året. Medelbeläggning 1 850 Rättsmedicinalverket ansvarar för rättspsykiatrisk, rättsgenetisk, rättskemisk och 1 800 rättsmedicinsk verksamhet. Under 2017 utfärdades 1 750 448 utlåtanden efter rättspsykiatriska undersök- 1 700 ningar, vilket är en liten minskning jämfört med 1 650 året innan. Inom den rättsgenetiska verksamheten 1 600 ökade antalet ärenden med 10 procent till 3 800 1 550 ärenden, främst beroende på ett ökat ärendeinflöde från Migrationsverket. Även för den rättskemiska 1 500 verksamheten, där en stor del rör narkotika- 1 450 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 relaterade ärenden, noterades ett ökat ärende- Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2010 – 2017

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Av dem som var häktade med restriktioner resurserna användes för att handlägga sådana

under 2017 fick 30 procent del av isolerings- brottsmisstankar.

brytande åtgärder under minst två timmar per Ekobrottsmyndigheten lägger huvudsakligen dygn. För gruppen unga under 21 år med sina resurser på utredning och lagföring. Under

restriktioner var andelen 40 procent. Av intagna i året ökade antalet inkomna särskilt krävande häkte utan restriktioner fick 73 procent del av ärenden. Trots att de utgör en liten del av den isoleringsbrytande åtgärder under minst två totala ärendemängden går mer än 40 procent av

timmar per dygn. För unga utan restriktioner var utrednings- och lagföringsresurserna till denna

andelen 75 procent. Kvinnor med restriktioner ärendekategori. får del av isoleringsbrytande åtgärder i högre

grad än män medan förhållandet är det motsatta

Diagram 2.20 Kostnadsutveckling utredning och lagföring

när det gäller häktade utan restriktioner. I Miljoner kronor jämförelse med 2016 ökade andelen klienter som 20 000 Verksamhetskostnader fick del av isoleringsbrytande åtgärder något i 18 000 samtliga kategorier, förutom när det gäller unga 16 000 utan restriktioner, där nivån var oförändrad, 14 000

samt kvinnor utan restriktioner, där andelen 12 000 minskade. Kriminalvården har redovisat flera 10 000

vidtagna åtgärder som syftar till att öka intagnas 8 000 tid i gemensamhet. 6 000

4 000

2 000

Kostnadsutveckling

- 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Myndigheternas kostnader för verksamheten Källa: Årsredovisningarna 2008 – 2017 för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården. utredning och lagföring uppgick 2017 till 18,1

miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor eller knappt 6 procent mer än föregående år. Av

2.5.5 Dömande verksamhet

denna summa utgjorde Polismyndighetens kostnader tre fjärdedelar. Vid Polismyndigheten

Mål

ökade kostnaderna med 810 miljoner kronor (6 procent), vid Åklagarmyndigheten med Regeringens mål för Sveriges Domstolar är att 79 miljoner kronor (6 procent) och vid mål och ärenden ska avgöras med hög kvalitet Ekobrottsmyndigheten med 23 miljoner kronor och effektivitet. Målbalanserna och omlopps- (4 procent). Kriminalvårdens kostnader ökade tiderna ska hållas på en rimlig nivå. med 140 miljoner kronor (6 procent). Domstolsverket ska skapa förutsättningar för Våldsbrott är en högt prioriterad brottsdomstolarna att uppfylla målet för verksamheten kategori inom Polismyndigheten och en allt bl.a. genom en ändamålsenlig resursfördelning större andel av myndighetens resurser går till att och stöd i verksamhetsutvecklingen. hantera den typen av brott. Under 2017 lades 43 Inom den dömande verksamheten verkar de procent av resurstiden för utredning och allmänna domstolarna och de allmänna lagföring på våldsbrott, vilket är en ökning med förvaltningsdomstolarna. Sveriges Domstolar 2 procentenheter sedan 2016 och 8 procentomfattar även hyres- och arrendenämnderna, enheter sedan 2011. Våldsbrottens andel av Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden ärendeinflödet uppgår till ca 10 procent. Andelen och Domstolsverket. Verksamheten vid har varit förhållandevis konstant under längre migrationsdomstolarna redovisas under tid. utgiftsområde 8. Av Åklagarmyndighetens sammanlagda

kostnader har 95 procent använts till utredning och lagföring, vilket är samma nivå som

föregående år. Inom myndigheten utgjordes 26 procent av de avslutade brottsmisstankarna av

vålds- och sexualbrott och drygt 40 procent av

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 4

Resultatindikatorer och andra Verksamhetens resultat

bedömningsgrunder

Omloppstider För att redovisa resultat och bedöma mål- Såväl kvalitet som effektivitet kan i viss uppfyllelsen inom den dömande verksamheten utsträckning mätas i hur lång tid det tar att används följande indikatorer: avgöra ett mål. Regeringen har därför beslutat om målsättningar för hur långa omloppstider – omloppstider olika typer av mål högst bör ha i domstolarna. – inkomna, avgjorda och balanserade mål Målsättningarna gäller hur lång handlägg- – överbalanser ningstid 75 procent av målen högst bör ha från att de kommit in till domstolen till att de har – produktivitet, mätt som antalet avgjorda avgjorts. Regeringen har också beslutat om mål och ärenden i förhållande till målsättningar för omloppstiderna vid hyreskostnaderna. och arrendenämnderna. Även här gäller målsättningen hur lång handläggningstid 75 procent av ärendena högst bör ha. Verksamhetsmålen och resultaten framgår av tabell 2.7.

Tabell 2.7 Uppfyllelse av verksamhetsmål: genomsnittlig omloppstid i månader för avgjorda mål och ärenden, 75:e

percentilen

Månader Mål 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

2017

Tingsrätter

Tvistemål exkl. gem. ansökan om 7,0 7,6 7,9 7,3 7,2 7,0 7,0 6,7 6,4 äktenskapsskillnad Brottmål exkl. förtursmål 5,0 5,1 5,2 4,9 4,9 4,8 4,5 4,3 4,2

Hovrätter

Tvistemål fram till PT beslut 2,0 2,1 1,9 1,9 1,6 Tvistemål där PT beslut beviljats 10,0 12,6 11,7 11,5 10,7 Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,2 7,4 7,2 7,6 7,5 7,1 6,5 6,1

Förvaltningsrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och 6,0 8,1 10,0 8,5 7,0 6,4 6,0 5,8 6,5 migrationsmål

Kammarrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och 6,0 9,5 7,2 6,8 7,5 7,0 7,9 7,4 11,3 migrationsmål

Hyres- och arrendenämnder

Samtliga ärenden exkl. avstående- och 4,0 5,2 4,9 5,5 7,4 7,5 5,7 7,0 11,2 lokalmedlingsärenden Anm.: Från och med 2016 är tvistemål vid hovrätter uppdelade i två delar, tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd oc h tvistemål där beslut om prövningstillstånd har beviljats. Därför finns jämförelsetal endast tillgängliga för 2014 – 2016. Källa: Årsredovisningarna 2010 – 2017 för Sveriges Domstolar.

Vid domstolarna har omloppstiderna minskat prövningstillstånd beviljas i hovrätt förbättrades under perioden 2010 – 2016. Under 2017 fortsatte också men verksamhetsmålet uppnåddes inte. den positiva utvecklingen vid tingsrätt och Vid förvaltningsrätterna och kammarrätterna hovrätt. Omloppstiderna minskade och bröts den positiva utvecklingen. Omloppsverksamhetsmålen för brottmål och tvistemål i tiderna ökade, framför allt vid kammarrätterna tingsrätt samt för tvistemål fram till beslut om och verksamhetsmålen uppnåddes inte. prövningstillstånd i hovrätt uppnåddes. Vid hyres- och arrendenämnderna ökade Omloppstiderna för brottmål och tvistemål där omloppstiderna från en redan hög nivå.

Omloppstiden på 11,2 månader ligger klart över domstolen och i kammarrätterna. Vid tingsverksamhetsmålet på 4 månader. rätterna har både antalet brottmål och tvistemål Under 2017 pågick ett antal riktade åtgärder ökat. Vid hovrätterna består ökningen bl.a. av för att minska handläggningstider och balanser fler mål enligt plan- och bygglagen (2010:900). vid Sveriges Domstolar. Som exempel kan Vid förvaltningsrätterna har antalet inkomna nämnas den förstärkningsstyrka med domare socialförsäkringsmål ökat kraftigt. som kan tas i anspråk vid frånvaro på grund av Under 2017 ökade också antalet avgjorda mål utbildning och långvarig sjukskrivning eller vid efter att ha minskat under flera år. Vid handläggning av större mål och balans- tingsrätterna ökade både antalet avgjorda avarbetningar. Som framgångsfaktorer för mål- brottmål och tvistemål och då i synnerhet uppfyllelsen framhåller domstolarna internt familjemålen. Den största ökningen återfinns vid utvecklingsarbete t.ex. beredning, specialisering kammarrätterna som under året avgjort flera och effektivitetsåtgärder. En effektivare ledning socialförsäkringsmål men även mål om offentlig och styrning av verksamheten framhålls också. upphandling. När det gäller försvårande omständigheter Ökningen av antalet avgjorda mål har dock framhålls den ökade måltillströmningen, framför inte motsvarat ökningen av antalet inkomna mål allt när det gäller migrationsmålen men även vilket lett till en ökning av antalet balanserade inom andra målkategorier. Förekomsten av stora mål. och komplexa mål med lång förhandlingstid samt förtursmål framhålls också, liksom stor Överbalanser personalomsättning och svårigheter att rekry- Domstolarnas totala balans kan delas upp i en så tera. När det gäller förvaltningsrätterna och kallad arbetsbalans och en överbalans. Med kammarrätterna framhålls även stora grupper av arbetsbalans avses det antal mål i balans som seriemål som en försvårande faktor. statistiskt är förenligt med att regeringens verksamhetsmål gällande omloppstider kan nås. Inkomna, avgjorda och balanserade mål Det antal mål som överstiger arbetsbalansen Antalet inkomna mål (exklusive migrationsmål) definieras som överbalans. till domstolarna ökade med 4,3 procent 2017 jämfört med 2016. Antalet avgjorda mål ökade Diagram 2.22 Överbalanser med 3,4 procent och antalet balanserade mål Antal mål ökade med 4,7 procent. Utvecklingen under de 25000 Överbalans senaste åtta åren framgår av diagram 2.21. 20000

Diagram 2.21 Utvecklingen av inkomna, avgjorda och

balanserade mål (exkl. migrationsmål) 15000 Antal mål 400 000 10000 Inkomna Avgjorda Balanserade 350 000 5000 300 000 250 000 0 10 11 12 13 14 15 16 17 200 000 -5000 Källa: Årsredovisningarna 2010 – 2017 för Sveriges Domstolar. 150 000 Domstolarna hade sammantaget en viss 100 000 50 000 överbalans som uppgick till 1 894 mål 2017. Sedan 2010 har överbalanserna gradvis minskat 0 10 11 12 13 14 15 16 17 och 2015 hade domstolarna totalt sett en underbalans. År 2016 vände utvecklingen och vid Källa: Årsredovisningarna för 2010 – 2017 för Sveriges Domstolar. utgången av 2017 hade domstolarna en över- Under 2016 började antalet inkomna mål öka för balans som låg marginellt över överbalansen första gången sedan 2012 och ökningen har 2016. fortsatt under 2017. Antalet inkomna mål har Balanssituationen är en viktig faktor för att nå ökat i alla domstolsslag utom i Högsta verksamhetsmålen. Det finns ett tydligt samband

mellan balansernas storlek, åldersstrukturen (dvs. Produktiviteten mätt på detta sätt minskade hur gamla målen är) och omloppstidernas längd. under 2017. Under året har flera domstolar inriktat arbetet Transfereringarna och utbetalningarna avseenmot att avgöra äldre mål. de rättsliga biträden m.m. har ökat med ca 65 procent under perioden 2008 – 2017. Utgifterna påverkas av att timkostnadsnormen, Kostnadsutveckling och produktivitet som ligger till grund för ersättningen till rättsliga biträden, årligen räknas upp. Timkostnads- Verksamhetsområdet omfattar både verksam- normen fastställs i förordningen (2009:1237) om heten inom Sveriges Domstolar (exklusive timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet. migrationsdomstolarna) och transfereringar och Efter en översyn har det beslutats att timkostövriga utbetalningar avseende rättsliga biträden nadsnormen fr.o.m. 2018 ska beräknas enligt en m.m., t.ex. utgifter för offentlig försvarare, ny och förenklad modell där uppräkningen är målsägandebiträde, offentligt biträde, rättshjälp, knuten till ett tjänsteprisindex. Vidare påverkas konkursförvaltararvode, bevisning och tolkar. utgifterna av antalet förordnanden och debiterad Kostnadsutvecklingen inom området framgår tid per förordnande. Den utgiftsökning som har av diagram 2.23, där Verksamhetskostnader skett under perioden är främst hänförlig till att avser utgifterna på anslaget 1:5 Sveriges antalet timmar per förordnande har ökat. År Domstolar och Transfereringar avser utgifterna 2017 minskade antalet debiterade timmar per på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. förordnande, vilket medförde att utgifterna för första gången under 2000-talet blev lägre än året Diagram 2.23 Kostnadsutveckling dömande verksamhet innan. Miljoner kronor Intäkterna till följd av att dömda i brottmål 9 000 Transfereringar Verksamhetskostnader ska ersätta staten för vissa kostnader för rättsligt biträde m.m. har ökat med ca 31 procent under 8 000 7 000 perioden 2008 – 2017.

6 000

Diagram 2.24 Intäktsutveckling till följd av ersättnings-

5 000

skyldighet till staten för dömda i brottmål

4 000 Miljoner kronor 60 3 000 Inbetalningar 2 000 50 1 000 40 - 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Årsredovisningarna 2008 – 2017 för Sveriges Domstolar. 30

Under perioden 2008 – 2017 har verksamhets- 20 kostnaderna inom Sveriges Domstolar ökat med 10 ca 29 procent. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre kostnader för personal och 0 lokaler. Vidare har antalet domstolar med fast 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 säkerhetskontroll ökat, vilket medför högre Källa: Årsredovisningarna 2008 – 2017 för Sveriges Domstolar. kostnader för säkerhet. Från 2016 till 2017 ökade Som framgår av diagram 2.24 har det skett en verksamhetskostnaderna med 2 procent. Kostnadsutvecklingen mellan åren påverkas av att trendmässig ökning av intäkterna, samtidigt som det finns fluktuationer mellan åren. År 2017 blev Patent- och marknadsdomstolen och Patentoch marknadsöverdomstolen inrättades den 1 intäkterna 12 procent lägre än året innan. september 2016. Produktiviteten, mätt som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar , används som en indikator för att redovisa resultaten inom den dömande verksamheten.

2.5.6 Verkställighet av påföljd och 2017 minskade emellertid medelbeläggningen i anstalt endast en procent. I häkte fort- Mål satte de senaste årens ökning av medelbeläggningen, se avsnitt 2.5.4 Utredning och lagföring. Regeringens mål för verksamheten är att I frivården syntes en fortsatt minskning av påföljderna ska verkställas på ett säkert, humant medelantalet klienter. och effektivt sätt och att antalet återfall i brott ska minska. Diagram 2.25 Medelantal frivårdsklienter och

medelbeläggning i anstalt 2008 – 2017

Kriminalvården ansvarar för att verkställa Medelantal frivårdsklienter Medelbeläggning i anstalt påföljder inom verksamhetsområdet. 16 000 5 000 14 000 4 500 4 000 Resultatindikatorer och andra 12 000 3 500 bedömningsgrunder 10 000 3 000 8 000 2 500 Uppfyllelsen av målet bedöms bl.a. utifrån 2 000 6 000 följande indikatorer: 1 500 4 000 – myndighetens arbete med tillsyn och 1 000 uppföljning 2 000 500 0 0 – effektiviteten i resursutnyttjandet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 – myndighetens arbete med verkställig-

Medelantal Frivård Medelbeläggning Anstalt

Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2010 – 2017. hetsplanering – antalet rymningar och andra allvarliga Beläggningsgraden varierar under året, främst på händelser häkte, vilket gör att den periodvis och på – graden av strukturerad sysselsättning i enskilda verksamhetsställen har varit betydligt anstalt. högre än det nationella årsgenomsnittet. Samtidigt som det totala antalet klienter minskade Måluppfyllelsen avseende det återfalls- fortsatte personalresurserna att öka. förebyggande arbetet under verkställigheten Kriminalvården förklarar detta förhållande med bedöms bl.a. utifrån följande indikatorer: att myndigheten förstärkt arbetet med att utveckla verksamheten, bl.a. på säkerhets- – andelen klienter som har fullföljt behandområdet och innehållet i klientverksamheten. lingsprogram Kriminalvården har samtidigt vidtagit flera – klienternas deltagande i utbildning åtgärder för att öka effektiviteten i resurs- – andelen klienter som har blivit föremål för utnyttjandet. särskilda utslussningsåtgärder. Säkerhet Under året skedde en rymning från en anstalt i Verksamhetens resultat säkerhetsklass 2. Det är den första rymningen från en anstalt i någon av de två högre säker- Tillsyn och uppföljning hetsklasserna sedan 2014. Kriminalvården har Kriminalvårdens tillsynssektion, vars uppdrag är fortsatt det sedan tidigare påbörjade arbetet med att granska verksamheten har under 2017 säkerhetsstärkande åtgärder vid anstalter i säkergranskat totalt 19 av myndighetens verksamhets- hetsklass 2. Antalet rymningar från anstalter i områden. Resultatet av tillsynen under året visar säkerhetsklass 3, den lägsta säkerhetsklassen, att det finns utvecklingsområden inom såväl uppgick till 24 stycken. Det är nio fler än säkerhetsarbete, rättsvård, hälso- och sjukvård föregående år och därmed den första märkbara samt inom vissa administrativa processer. ökningen på flera år. Kriminalvården förklarar detta med en viss ökad riskacceptans vid Beläggning och effektivt resursutnyttjande placering i säkerhetsklass 3 i syfte att möjliggöra Medelantalet klienter i anstalt och frivård en bättre utslussning men också med mynfortsatte att minska under 2017. Mellan 2016 dighetens ambition att på ett effektivare och mer

rättssäkert sätt utnyttja myndighetens hela har redovisat åtgärder som myndigheten har platsbestånd. vidtagit för att öka tillgängligheten och genom- Cirka 280 allvarliga händelser rapporterades i strömningen i klientutbildningen i syfte att fler anstalt under året, vilket är en fortsatt ökning. klienter ska få tillgång till studier. Ökningen kan till viss del bero på en fortsatt Andelen intagna i anstalt som frigavs via ökad rapporteringsbenägenhet till följd av någon av de fyra särskilda utslussningsåtgärderna Kriminalvårdens utbildningsinsatser under året. var 13 procent, vilket är i nivå med de senaste Knappt hälften av de rapporterade händelserna fem åren. Andelen varierar beroende på strafftid var riktade mot personal och avsåg främst hot. och vilken säkerhetsklass den dömde är placerad Hoten mot personal har nära fördubblats i i, t.ex. frigavs 63 procent av klienterna i förhållande till föregående år, medan våld mot säkerhetsklass 3 med en strafftid på sex månader personal har minskat något. När det gäller hot eller mer med en särskild utslussningsåtgärd. och våld mellan intagna har antalet Kvinnor utgör en mycket liten del av det våldshändelser ökat kraftigt medan antalet hot totala antalet klienter inom Kriminalvården. Sex har ökat i mindre utsträckning. Antalet procent av klienterna i anstalt är kvinnor. Bland rapporterade allvarliga händelser inom frivården de klienter som verkställer påföljd inom har minskat. 20 allvarliga händelser inträffade frivården är andelen högre, ca 15 procent. Det under året varav hälften avsåg hot riktat mot finns skillnader mellan män och kvinnors personal. deltagande i olika återfallsförebyggande insatser. Under 2017 har Kriminalvården fortsatt sitt Skillnaderna är dock inte systematiska, dvs. det arbete med att utveckla och långsiktigt förankra är inte så att något av könen genomgående har arbetet mot våldsbejakande extremism. Se även ett högre deltagande än det andra. avsnitt 2.5.3. Arbetet mot våldsbejakande extremism.

Kostnadsutveckling

Verkställighetsplanering och sysselsättning Av de som avslutat en verkställighet inom Diagram 2.26 Kostnadsutveckling verkställighet av påföljd Kriminalvården under 2017 hade 90 procent en Miljoner kronor fastställd verkställighetsplan. 7 000 Verksamhetskostnader Sysselsättningsgraden i anstalt uppgick till 6 000 78 procent vilket är i nivå med föregående år. Liksom tidigare år utgörs den största delen av 5 000 sysselsättningen av arbetsdrift och service 4 000 (60 procent). En knapp fjärdedel av de klienter som 3 000 avslutade en verkställighet under 2017 deltog i 2 000 behandlingsprogram, vilket är i nivå med föregående år. Dock fortsatte deltagandet att öka 1 000 för unga respektive klienter dömda för våldsbrott. Deltagandet är högst bland dem som 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 verkställer skyddstillsyn där en dryg tredjedel Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar 2008 – 2017. Anm. Kostnaden för transfereringar ligger på i snitt 12 miljoner kronor. har deltagit i behandlingsprogram. Även inom denna grupp har det skett en liten ökning i Verksamhetsområdet omfattar verksamhet inom förhållande till föregående år. Fullföljandegraden frivården, anstalter samt Kriminalvårdens har minskat något totalt sett vilket framför allt transportverksamhet för såväl nationella som kan hänföras till en minskad andel internationella transporter. Internationella skyddstillsynsdömda som fullföljer påbörjat transporter inom migrationsområdet redovisas behandlingsprogram. under utgiftsområde 8 Migration. Häktes- Andelen klienter i anstalt som har påbörjat verksamheten ingår som en del i verksamstudier uppgår till en knapp fjärdedel och har hetsområdet Utredning och lagföring. minskat något i förhållande till föregående år. Kostnaderna för verksamhetsområdet har Andelen fullföljda kurser eller utbildningar är ökat sedan 2008. Mellan 2016 och 2017 ökade dock i nivå med föregående år. Kriminalvården kostnaderna med 300 miljoner kronor. Utveck-

lingen förklaras av ökade kostnader för personal, undersökningen (NTU). Därefter redovisas

lokaler och övrig drift. specifikt Brottsoffermyndighetens arbete.

Brottsutsattas erfarenheter av rättsväsendets arbete

2.5.7 Stöd till brottsoffer Rättsväsendet ska tillsammans med övriga

aktörer i samhället ge stöd åt dem som drabbas

Mål av brott.

Diagram 2.27 Brottsutsattas erfarenheter av polisens arbete

Regeringens mål är att skadeverkningarna av Procent brott ska minska och att verksamheten till stöd

för brottsoffer bedrivs på ett effektivt och 90 rättssäkert sätt med hög kvalitet. Den som 80

drabbats av brott ska få adekvat information och 70

ett gott bemötande från rättsväsendets myndig- 60

heter. De myndigheter inom rättsväsendet som 50

bidrar till måluppfyllelsen genom brottsoffer- 40 relaterade verksamheter är Brottsoffermyndig- 30 heten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten 20 och Sveriges Domstolar.

0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Resultatindikatorer och andra

Mycket eller ganska nöjd med bemötandet från polis i

bedömningsgrunder samband med utsatthet för brott - kvinnor

Mycket eller ganska nöjd med bemötandet från polis i

samband med utsatthet för brott - män

För att bedöma måluppfyllelsen används

bl.a. följande indikatorer:

Mycket eller ganska nöjd med information om hur polisen

arbetar med ärendet i samband med utsatthet för brott -

– brottsutsattas erfarenheter av polisens,

kvinnor

Mycket eller ganska nöjd med information om hur polisen

åklagarnas och domstolarnas arbete arbetar med ärendet i samband med utsatthet för brott -

män

– antalet inkomna och avgjorda Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

brottsskadeärenden Som framgår av diagram 2.27 visar NTU att – genomsnittlig handläggningstid för nästan tre fjärdedelar av de som varit i kontakt brottsskadeärenden med polisen med anledning av utsatthet för brott – inkomna medel från regressverksamheten är nöjda med det bemötande man fått. Kvinnor

– antalet aktiva regressärenden vid årets slut är något mer nöjda med bemötandet än män (74

respektive 73 procent 2017), även om andelen – antalet inkomna och beviljade ansökningar kvinnor som är nöjda har minskat medan den till brottsofferfonden. har ökat för män jämfört med 2016. Omkring

hälften av de brottsutsatta är nöjda med den

information de har fått från polisen (54 procent

Verksamhetens resultat

av kvinnorna och 45 procent av männen).

Andelen nöjda bland både män och kvinnor har För att kunna bedöma måluppfyllelsen inom ökat med några procentenheter jämfört med området följer regeringen dels de åtgärder som 2016. myndigheterna vidtagit för att förbättra Vidare visar NTU att en majoritet av de bemötandet av brottsutsatta och informationen personer som varit i kontakt med polisen med till brottsutsatta, dels Brottsoffermyndighetens anledning av utsatthet för brott är nöjda med resultat avseende handläggning av brottspolisens tillgänglighet (totalt 69 procent). skadeärenden m.m. Inledningsvis redovisas en När det gäller polisens effektivitet och bedömning av rättsväsendets allmänna arbete, förmågan att utreda och klara upp brottet är framför allt utifrån ett urval av resultatbilden betydligt mindre positiv (totalt 28 indikatorer från den Nationella trygghetsprocent). Sammantaget uppger drygt hälften (53

procent) att de har positiv erfarenhet av polisen.

Generellt sett uppger kvinnor oftare att de har noterades 2016, men innebär samtidigt att siffran positiva erfarenheter av polisen. Skillnaden i åter är i nivå med tidigare års resultat. erfarenheter mellan kvinnor och män är dock Eftersom underlaget av personer i NTU som något mindre när det gäller brott som innehållit har erfarenhet av domstol och åklagare är hot eller våld. begränsat bör dessa resultat tolkas med viss Erfarenheter av polisen skiljer sig något åt försiktighet. Det gäller även för personer som mellan olika grupper i befolkningen, t.ex. har varit i kontakt med domstol och beroende på utbildningsbakgrund och målsägandebiträde varför resultatet inte boendeort. Resultaten har varierat mellan åren. presenteras uppdelat på kön. Resultatet ger Under 2017 kan noteras en svag nedgång hos emellertid en indikation om utvecklingen. flera grupper, exempelvis hos äldre, vilket medför att den sammantagna siffran för 2017 är Brottsofferarbete vid rättsväsendets myndigheter den lägsta sedan 2007. Polismyndigheten vidareutvecklar kontinuerligt sina arbetsmetoder både avseende brotts- Diagram 2.28 Brottsutsattas erfarenheter av åklagare utredning och bemötande av brottsoffer.

respektive bemötande i domstol

Parallellt med NTU har Polismyndigheten Procent under 2017 låtit Statistiska Centralbyrån genomföra en nationell brottsofferundersökning 80 70 som mäter hur brottsutsatta upplever sina 60 kontakter med Polismyndigheten. Där ställdes 50 frågor om bemötande, tillgänglighet, infor- 40 mation och förtroende. Enligt de övergripande nationella resultaten från undersökningen är en 30 majoritet av de brottsutsatta generellt sett nöjda 20 med sina kontakter med Polismyndigheten och 10 kvinnor är mer nöjda än män. I likhet med NTU 0 pekar dock undersökningen på flera områden 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 där arbetet behöver utvecklas ytterligare.

Mycket eller ganska nöjd med bemötande i domstol - kvinnor och män

Resultaten från brottsofferundersökningen Mycket eller ganska positiva erfarenheter av åklagare - kvinnor kommer att användas till att följa upp, utveckla och förbättra Polismyndighetens arbete.

Mycket eller ganska positiva erfarenheter av åklagare - män

Åklagarmyndigheten arbetar brett mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt fridskränkningsbrott. Brottsofferperspektivet är Källa: Natonalla trygghetsundersökningen. en viktig aspekt i myndighetens tillsyns- och metodutvecklingsarbete som beaktas i flertalet När det gäller personer som har varit i kontakt interna handböcker och styrdokument. Under med en åklagare på grund av utsatthet för brott året har handböckerna Handläggning av brott i uppger 50 procent av kvinnorna och 47 procent nära relation samt Kontaktförbud omarbetats av männen att de har mycket eller ganska och uppdaterats. I den så kallade Bemötandepositiva erfarenheter av kontakten med handboken omfattas samtliga brottsutsatta åklagaren. Över tid finns en svag negativ trend oavsett brottskategori. som ytterligare förstärkts 2017, framför allt Inom ramen för Åklagarmyndighetens arbete bland kvinnor. Av dem som har varit i kontakt med jämställdhetsintegrering har den emed en domstol under senare år uppger 59 utbildning som Nationellt centrum för procent att de är nöjda med bemötandet i kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet tagit domstolen vilket är en nedgång jämfört med de fram för myndighetens räkning fått spridning. senaste tio åren då utvecklingen har varit relativt Utbildningen syftar till att höja kompetensnivån stabil. Vidare visar NTU att en övervägande om brott i nära relationer och sexualbrott för majoritet (71 procent) av de som haft erfarenhet samtliga berörda medarbetare. Vidare har av målsägandebiträde är positiva. Det är en Åklagarmyndigheten under året bl.a. tagit fram tillbakagång från den kraftiga ökning som två checklistor för våldtäktsutredningar som ska

utgöra ett stöd i handläggningen och förväntas centrum för brottsofferfrågor. I den överleda till ökad enhetlighet. gripande rollen att uppmärksamma och Inom Sveriges Domstolar har det sedan 2009 synliggöra brottsofferfrågor ingår även att pågått ett arbete med förtroende- och initiera samverkan kring och sprida information bemötandefrågor. Domstolsverkets uppföljning om brottsofferfrågor. från 2017 visar att medvetenheten och engagemanget för frågorna vid domstolarna har ökat, liksom delaktigheten och viljan att Kostnadsutveckling genomföra förbättringsåtgärder. Arbetet enligt den handlingsplan som beslutades 2015 har Diagram 2.29 Kostnadsutveckling stöd till brottsoffer fortsatt. Bland annat genomförs återkommande Tusentals kronor 250 undersökningar av hur domstolens intressenter Transfereringar Verksamhetskostnader ser på bemötande och domskrivning. Bemötandefrågor har också varit en del i 200 arbetet med det pågående uppdraget om jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten 150 inom Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. 100 Vad avser vittnesstödsverksamhet har Domstolsverket under året bl.a. bidragit med 50 förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som kan användas av domstolarna för att förbättra 0 informationen om kommande och inställda 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 förhandlingar till vittnesstödsverksamheten. Källa: Brottsoffermyndigheten årsredovisningar 2008 – 2017. Domstolsverket har också uppmanat dom- Verksamhetsområdet omfattar både stolarna att överväga att införa rutiner som Brottsoffermyndighetens arbete och de transfeinnebär att målsägande och vittnen ombes att reringar som utgörs av kostnader för anmäla sig i receptionen vid ankomst och att det brottskadeersättning under anslaget 1:11 vid ankomsten finns personal tillgänglig som har Ersättning för skador på grund av brott . Även möjlighet att informera om rättsprocessen och Brottsofferfonden ingår i verksamheten. vilka trygghetsskapande åtgärder som domstolen Brottsofferfondens medel är dock inte uppförda kan erbjuda. Domstolsverket har även utvecklat på statens budget utan finansieras huvudsakligen de kallelsemallar som används av domstolarna så av lagöverträdare, som betalar en särskild avgift att möjligheten att få vittnesstöd framgår tydligt. till fonden. Brottsoffermyndigheten har under året Det är främst transfereringskostnaderna som uppdaterat informationen om vittnesstödsvarierar från år till år. Under 2017 uppgår de till verksamheten på myndighetens webbplats och ca 127 miljoner kronor vilket är en minskning utvecklat ett webbforum för vittnesstödsmed 18 miljoner kronor jämfört med 2016. samordnare där de kan utbyta erfarenheter. Myndigheten har även genomfört den årliga Brottsskadeärenden vidareutbildningen för vittnesstödssamordnare. Om en dömd person inte kan betala utdömt Brottsoffermyndigheten har också redovisat skadestånd och den brottsdrabbade inte har regeringsuppdraget om ett bättre digitalt någon försäkring som helt täcker skadan, kan bemötande av brottsutsatta. I uppdraget ingick personen i vissa fall få ersättning från staten. att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under Sådan ersättning kallas brottsskadeersättning. brottmålsprocessen och analysera i vilken mån Antalet inkomna brottsskadeärenden 2017 dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseuppgick till ca 9 800, vilket är i nivå med ringens möjligheter. föregående år. Antalet avgjorda ärenden Brottsoffermyndighetens arbete och resultat minskade med 16 procent till drygt 9 500. Under 2017 utbetalades drygt 91 miljoner kronor i Brottsoffermyndighetens uppgift är att främja brottsskadeersättning, vilket är en minskning brottsoffers rättigheter, behov och intressen med närmare 19 procent i förhållande till samt vara ett informations- och kunskapsföregående år. Antalet avgjorda ärenden 2016 var

dock det näst högsta under föregående år. Av de betalningsskyldiga var Brottsoffermyndighetens historia. Andelen 92 procent män. bifallsbeslut jämfört med samtliga beslut har Tidigare betalade myndigheten ut brottskademinskat. Eftersom förutsättningarna för att få ersättning även till den som på grund av egen brottsskadeersättning är sämre när lagföring inte brottslighet hade en skuld till staten för utbetald skett innebär en vikande lagföring en risk för att brottskadeersättning. En kvittning av sådana färre brottsoffer får ersättning för sina skador. skulder och anspråk på brottsskadeersättning Handläggningstiderna har nära på halverats kunde då bara genomföras om personen i fråga jämfört med 2016 och tiden för ett ärende att medgav det. Från och med halvårsskiftet 2014 registreras, beredas, avgöras och expedieras var har Brottsoffermyndigheten rätt att kvitta under 2017 i genomsnitt 49 dagar. Minskningen oavsett personens inställning. Utvecklingen är en följd av myndighetens åtgärder under flera avseende antalet kvittningar och det totala år för att effektivisera arbetet genom bl.a. kvittade beloppet har sjunkit med mer än 50 förändrat arbetssätt samt en större balans- procent jämfört med 2016. Ökningen av intäkter avarbetning. från regressverksamheten är särskilt positivt mot bakgrund av det. Mot bakgrund av den relativt

Diagram 2.30 Inkomna och avgjorda ärenden

korta tiden som möjligheten till kvittning funnits är det ännu inte möjligt att göra någon Inkomna och avgjorda ärenden närmare analys och utvecklingen måste följas 12000 10000 över tid. Arbetet med digitaliseringen av handläggningsprocesserna har fortsatt. Ärenden hand- 8000 6000 läggs numera helt papperslöst.

4000 Diagram 2.31 Utbetald brottsskadeersättning och intäkter

av regress

2000 Tusentals kronor

120 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 100 000

Inkomna ärenden Avgjorda ärenden män Avgjorda ärenden kvinnor

80 000 Källa: Brottsoffermyndighetens årsredovisningar 2012 – 2017. 60 000 Under 2017 inkom 340 ansökningar om brotts- 40 000 skadeersättning avseende barn som har bevittnat brott. Detta är en ökning med drygt 30 procent 20 000 jämfört med föregående år. Andelen beviljade 0 ansökningar i förhållande till antalet prövade 2012 2013 2014 2015 2016 2017 uppgår till ca 70 procent vilket är en mindre Utbetald ersättning Intäkter regress, män Intäkter regress, kvinnor ökning jämfört med föregående år. Totalt Källa: Brottsoffermyndighetens årsredovisningar 2012 – 2017. betalades drygt 1,6 miljoner kronor ut till sökande i denna ärendekategori. Den totala och Brottsofferfonden genomsnittliga ersättningen har ökat jämfört Under 2017 uppgick Brottsofferfondens intäkter med föregående år. till drygt 42 miljoner kronor, vilket var en Genom regressverksamheten kräver staten ökning med knappt 6 procent jämfört med gärningspersoner på den brottsskadeersättning föregående år. Cirka 38 miljoner kronor som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, fördelades under året från fonden till olika betalat ut till brottsoffer. brottsofferinriktade projekt och verksamheter. Intäkterna från regressverksamheten ökade En mycket stor del av fondens medel går till något jämfört med föregående år och uppgick till Brottsofferjouren Sverige och de lokala brottsdrygt 32 miljoner kronor. Vid utgången av 2017 offerjourerna. Vidare beviljades ca en fjärdedel av fanns knappt 42 000 aktiva regressärenden vilket fondens medel till brottsofferinriktade forskär en ökning med ca 6 procent jämfört med ningsprojekt inom olika ämnen och inriktningar. Brottsoffermyndighetens arbete med kartlägg-

ning av forskningsansökningar visar att heterna haft en omfattande intern utbildningsfördelningen av medel ur Brottsofferfonden i verksamhet under året. Både specifika fortförhållande till de inkomna ansökningarna är bildningar för särskilda yrkesgrupper och mer jämställd. allmänna utbildningar har genomförts. Myndigheterna har också genomfört olika chefsutvecklings- och chefsförsörjningsinsatser 2.5.8 Kompetensförsörjning inom på flera nivåer för att stärka ledarskapet och för rättsväsendet att möta kommande behov av framtida chefer. I september 2017 uppgick antalet anställda Mål inom rättsväsendet till 52 112, en ökning med närmare 2 000 anställda sedan 2013. Målet för området statliga arbetsgivarfrågor är en Framför allt har antalet anställda under dessa år samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säker- ökat vid Polismyndigheten, Kriminalvården och ställer att kompetens finns för att nå verksam- Sveriges Domstolar. Trots att Polismyndigheten hetens mål. För att uppnå målet måste staten ökar i antal anställda och att antalet på vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De polisutbildningen ökar finns det utmaningar i att statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt fler poliser slutar nu än tidigare samt att alla arbete med sin kompetensförsörjning. Statliga platser på polisutbildningen inte fylls. arbetsgivare ska bl.a. sträva efter att öka andelen Myndigheternas arbete för att främja jämkvinnor på ledande befattningar, öka andelen ställdhet och likabehandling bedrivs långsiktigt. anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer För att stärka jämställdheten har regeringen och säkerställa en god arbetsmiljö. De formulerat jämställdhetspolitiska mål inom olika 3 statsanställda ska ha kunskap om och förståelse utgiftsområden. Inom Polismyndigheten ska för grundläggande värden i statsförvaltningen andelen polisutbildade kvinnor, av det totala och rollen som statstjänsteman. antalet poliser, öka. Under 2017 var 32 procent av poliserna kvinnor, vilket kan jämföras med att det var 24 procent 2007. Bland de civilanställda Verksamhetens resultat uppgick andelen kvinnor till 67 procent under 2017. År 2007 var andelen civilanställda kvinnor Rättsväsendets myndigheter arbetar fortlöpande 69 procent. Polismyndigheten har vidtagit med dessa frågor och bedriver ett kompetens- särskilda åtgärder för att öka jämställdheten, bl.a. utvecklings- och kompetensförsörjningsarbete. åtgärder för att öka andelen kvinnor bland För små myndigheter kan det dock vara svårt att personer i ledningskompetens. bedriva ett strategiskt arbete med kompetens- Andelen anställda kvinnor inom rättsväsendet försörjningen. En utredare har av den anled- är 48 procent vilket är på samma nivå som ningen haft i uppdrag att göra en översyn av föregående år. Andelen kvinnor på ledande nuvarande organisation av Gentekniknämnden befattningar har ökat under 2017 och vid flera av och lämna förslag till förändringar. rättsväsendets myndigheter är det en högre andel Utnämningen av ordinarie domare sker efter kvinnor än män totalt, men också som har chefsett öppet ansökningsförfarande som hanteras av positioner, exempelvis vid Ekobrotts- Domarnämnden. En särskild utredare har haft i myndigheten, Åklagarmyndigheten och inom uppdrag att se över rekryteringen av ordinarie Sveriges Domstolar. domare. Utredaren lämnade sina förslag i Andelen anställda med utländsk bakgrund vid november 2017. Förslagen har remitterats. rättsväsendets största myndighet, Polis- I syfte att behålla och öka kompetensen hos myndigheten, uppgick 2017 till 9 procent, en de anställda inom rättsväsendet har myndig- ökning med 0,4 procentenheter sedan 2016. Vid Kriminalvården och inom Sveriges Domstolar uppgick andelen anställda med utländsk bakgrund 2017 till 19 procent respektive 11 procent, vilket är en svag ökning sedan 2016. 3 Flertalet av rättsväsendets myndigheter arbetar Enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning krävs svenskt aktivt med mångfalds- och integrationsfrågor, i medborgarskap för vissa anställningar i Polismyndigheten och syfte att öka den etniska mångfalden och att Åklagarmyndigheten.

bredda kompetensen inom myndigheterna. Ett Tabell 2.8 Antal anställda inom rättsväsendet exempel är att Kriminalvården ger stödutbild- Antal ning i svenska för vikarier som har rätt 2013 2014 2015 2016 2017 kompetens men som behöver förbättra sina Polis-

myndigheten

språkkunskaper. Polismyndigheten arbetar

30 350 30 616 30 178 30 642 31 292

aktivt med att få personer med utländsk Kvinnor 12 158 12 271 12 166 12 642 13 229 bakgrund att söka till polisutbildningen. Detta Män 18 192 18 345 18 012 18 000 18 063 görs genom utskick till studie- och Kriminalvården 10 675 10 605 10 805 10 961 11 362 yrkesvägledare samt besök på gymnasieskolor Kvinnor 4 939 4 918 4 995 4 987 5 170 som har många elever med utländsk bakgrund. Män 5 736 5 687 5 810 5 974 6 192 Riktade annonser i sociala medier som visar på

Sveriges

mångfalden i Polismyndigheten genomförs

Domstolar 6 422 6 567 6 582 6 659 6 900

också. Kvinnor 4 543 4 623 4 644 4 716 4 861 Flera av rättsväsendets myndigheter har under Män 1 879 1 944 1 938 1 943 2 039 året också vidtagit åtgärder för att utveckla

Åklagar-

likabehandlingsarbetet. Det har förekommit

myndigheten 1 301 1 332 1 356 1 364 1 383

flera metoo-upprop i rättsväsendet under året. Kvinnor 863 897 898 925 922 Dialoger har förts med arbetstagarorganisationerna och det har vid flera myndigheter Män 438 435 458 439 461 inletts ett arbete med att öka kunskapen om Övriga

myndigheter i

diskriminering och att ta fram metodstöd mot

rättsväsendet

1

661 1 027 1 077 1 089 1 175

kränkande särbehandling. Andra aktiviteter i Kvinnor 590 621 652 647 688 likabehandlingsarbetet är att exempelvis Män Brottsoffermyndigheten genom Brottsoffer- 390 406 425 442 487 fonden ger medel till RFSL:s brottsofferjour

Totalt 49 728 50 147 49 998 50 715 52 112

samt att några myndigheter har deltagit i så Kvinnor 23 093 23 330 23 335 23 917 24 870 kallade Prideparader runt om i landet. Män 26 635 26 817 26 643 26 798 27 242 Vid Rättsmedicinalverket har den externa Källa: Arbetsgivarverkets statistiska uttag september 2017. hemsidan anpassats för att öka tillgängligheten. Tidigare år har underlaget till denna tabell hämtats från olika källor. I denna tabell inhämtas all statistik från Arbetsgivarverket och avser antalet anställda inkl. t.ex. Exempel på aktiviteter inom ramen för timanställda. Dessa uppgifter kan skilja sig från de uppgifter som redovisas i respektive myndighets årsredovisning. likabehandlingsarbetet är att myndigheterna har 1 Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domarnämnden, anställt och tagit emot praktikanter med Ekobrottsmyndigheten, Gentekniknämnden, Justitiekanslern och Rättsmedicinalverket. Revisorsinspektionen ingår inte längre i utgiftsområde 4 funktionsnedsättning och fört in frågan om Rättsväsendet. tillgänglighet för alla i lokalförsörjningsplaner. Sjukfrånvaron har minskat i jämförelse med Tabell 2.9 Andel sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig föregående år. Sjukfrånvaron är högst bland arbetstid inom rättsväsendet 2013 – 2017 kvinnor. Procent Myndigheterna i rättsväsendet har inom År Kvinnor Män Samtliga ramen för arbetsmiljöarbetet vidtagit åtgärder 2013 4,8 % 2,9 % 3,8 % för att värna om de anställdas hälsa, skydd och 2014 5,1 % 3,0 % 3,9 % säkerhet. Exempelvis har myndigheterna vidtagit 2015 6,1 % 3,3 % 4,6 % åtgärder för att på ett bättre sätt kunna möta 2016 6,5 % 3,6 % 4,9 % hotbilden och skydda medarbetarna från hot och 2017 6,1 % 3,3 % 4,6 % angrepp. Källa: Arbetsgivarverket och Statskontoret.

2.6 Återrapportering av vissa Betänkandet har remissbehandlats. En tillkännagivanden som gäller sammanställning av remissyttrandena finns rättsväsendet tillgänglig i Justitiedepartementet (Ju2014/07269/DOM). Flertalet remissinstanser Tid för överklagande i socialförsäkringsmål och instämmer i utredningens bedömning eller har mål om arbetslöshetsförsäkring ingen invändning mot den. Riksdagen har i sitt tillkännagivande efter- Riksdagen har tillkännagett för regeringen som frågat en konsekvensbeskrivning av hur enskilda sin mening vad utskottet anför om att påverkas av en kortare överklagandetid i regeringen bör återkomma till riksdagen med en socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetskonsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas försäkring. Genom ovanstående redovisning av av en kortare överklagandetid i socialförsäkrings- utredningens konsekvensbeskrivning och mål och mål om arbetslöshetsförsäkring (bet. remissbehandlingen av denna anser regeringen 2012/13:JuU15, punkt 1 d och 2 c, rskr. att punkterna är slutbehandlade. 2012/13:154). Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har genomfört en sådan konsekvensbeskrivning, se betänkandet Brott som begås av djurrättsaktivister Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Riksdagen har tillkännagett för regeringen som Utredningen bedömer att de negativa sin mening vad utskottet anför om att arbetet konsekvenser som kan identifieras inte kan anses mot brott som begås av djurrättsaktivister ska vara sådana att de överväger de fördelar en prioriteras (bet. 2014/15:JuU1, punkt 22, rskr. förkortad överklagandetid skulle innebära. En 2014/15:77). Justitiedepartementet har tidigare förkortning av tiden för överklagande av en inhämtat och sammanställt information från förvaltningsrätts eller kammarrätts avgörande i Polismyndigheten avseende dessa brott. Därefter mål om socialförsäkring och arbetslöshets- har regeringen tagit upp frågan med såväl försäkring innebär att frågan om prövnings- rikspolischefen som säkerhetspolischefen samt tillstånd kan avgöras snabbare. Detta leder till att vid flera tillfällen med Lantbrukarnas riksresurser frigörs vilket i sin tur leder till snabbare förbund. Detta har redovisats för riksdagen i avgöranden i de mål där prövningstillstånd tidigare skrivelser. Regeringen avsåg inte att meddelas. I båda fallen kommer omloppstiden vidta ytterligare åtgärder utöver de som hade att bli kortare och saken bli avgjord snabbare än i redovisats. I regeringens skrivelse 2016/17:75 dag, vilket är till fördel för såväl domstolarna angavs därför att regeringen mot denna som för den enskilde. Utredningen påpekar att bakgrund avsåg att lägga skrivelsen i denna del en förkortning av den tid inom vilken en till handlingarna. Riksdagen har slutligt domstols beslut ska överklagas innebär att olika behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. tider kommer att gälla för överklagande av 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen Försäkringskassans eller en arbetslöshetskassas beslutade därför den 16 november 2017 att respektive en domstols beslut, vilket eventuellt riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott skulle kunna upplevas som otydligt för vissa som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas enskilda. Enligt utredningen är domstols- till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste förfarandet dock så skilt från förfarandet vid regeringen riksdagen om att så hade skett och att Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna att punkten därmed var slutbehandlad. Av risken för sammanblandning är liten. Konstitutionsutskottets betänkande Utredningen noterar att en förkortning av tiden (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår för överklagande innebär att den enskilde får dock att Justitieutskottet anser att de redovisade kortare tid på sig att sammanställa och ge in sitt åtgärderna inte kan anses innebära att arbetet överklagande. En förkortad överklagandetid mot brott som begås av djurrättsaktivister påverkar enligt utredningen dock inte de prioriteras. Enligt utskottet behövs en tydligare enskildas möjligheter i praktiken, eftersom det redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för finns möjlighet att ge in ett blankt överklagande att prioritera arbetet mot sådana brott och att och samtidigt begära anstånd med att utveckla punkten därmed inte kan anses vara sin talan.

slutbehandlad. Punkten står därför åter som utskottet anför om behovet av en samlad strategi öppen. för att höja kunskapen inom hela rättsväsendet om den it-relaterade brottsligheten (bet. 2017/18:JuU1, punkt 59, rskr. 2017/18:92). Statistik om brott mot äldre Brottsförebyggande rådet (Brå 2016:17) och Riksrevisionen (RIR 2015:21) har tidigare Riksdagen har tillkännagett för regeringen som noterat att det finns vissa brister i kapacitet och sin mening vad utskottet anför om bättre förmåga vid Polismyndigheten och Åklagarstatistik om brott mot äldre (bet. 2016/17:JuU1, myndigheten att handlägga och utreda itpunkt 45, rskr. 2016/17:90). Brottsförebyggande relaterad brottslighet. I regleringsbreven för rådet (Brå) har ändrat åldersspannet i Nationella 2017 begärde regeringen därför återrapportering trygghetsundersökningen (NTU). NTU från både Polismyndigheten och Åklagaromfattar från och med den undersökning som myndigheten. Myndigheterna skulle med genomförs 2018 personer i åldrarna 16 – 84 år, i utgångspunkt i nämnda granskningar redovisa stället för som tidigare 16 – 79 år. Brå har även vilka åtgärder som hade vidtagits för att genomfört en studie om brott mot äldre som säkerställa att myndigheterna har tillräcklig publicerades i april 2018. Studien innehåller en kompetens och beredskap för att utreda itkartläggning av äldres utsatthet för brott, relaterade brott. Av redovisningen skulle också otrygghet och oro, en beskrivning av framgå hur myndigheterna arbetade för att brottsförebyggande och trygghetsskapande sprida och implementera kunskap om itinitiativ som har genomförts och förslag på relaterad brottslighet inom den egna ytterligare åtgärder. verksamheten. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet Nedan redovisas åtgärder för att höja kan anses slutbehandlat. kompetensen kring it-relaterad brottslighet som även har vidtagits i andra delar av rättsväsendet. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits anser Höja utbildningsnivån för att utreda it-relaterad regeringen därmed att samtliga tre brottslighet tillkännagivanden avseende it-relaterade brott kan anses slutbehandlade. Riksdagen har vid flera tillfällen påtalat för regeringen att rättsväsendets arbete med it- Polismyndigheten relaterade brott bör utvecklas och kompetensen I årsredovisningen för 2017 redovisar på området stärkas. Riksdagen har tillkännagett Polismyndigheten sitt arbete med att säkerställa för regeringen som sin mening vad utskottet en tillräcklig kompetens och beredskap avseende anför om att regeringen bör vidta ytterligare it-relaterad brottslighet. It-brottscentrum åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens inrättas nu i alla polisregioner och varje polisi arbetet mot brottsligheten på internet (bet. region ska ha förmåga att hantera komplicerade 2014/15:JuU1, punkt 39, rskr. 2014/15:77). ärenden på området och via en deskfunktion Riksdagen har också tillkännagett för regeringen kunna ge stöd i frågor som rör brott med itsom sin mening vad utskottet anför om att öka relevans. Arbetet samordnas av det nationella itpolisens närvaro på internet och tillkännager brottscentret och ska vara fullt genomfört 2020. detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1, punkt Vid Nationellt it-brottcentrum finns också en 42, rskr. 2015/16:106). I skrivelse 2016/17:75 nationell deskfunktion dit medarbetare inom redovisades dessa två punkter som slut- Polismyndigheten kan vända sig med frågor som behandlade. Riksdagen ansåg dock att regeringen rör it-relaterade brott. Desken är också inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna myndighetens kontaktyta mot en rad externa åtgärder för att tillkännagivandena skulle kunna aktörer, både nationella och internationella. anses slutbehandlade (bet. 2016/17:KU21, rskr. Nationellt it-brottscentrum svarar för att 2016/17:295). I budgetpropositionen för 2018 kompetens dygnet runt finns tillgänglig (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) nationellt vid inträffade allvarliga brott och andra meddelade regeringen att punkterna därför åter händelser. Under hösten 2017 blev Nationellt itstår som öppna. Därutöver har riksdagen brottscentrum fullvärdig medlem i European tillkännagett för regeringen som sin mening vad Cybercrime Training and Education Group. Där

bedrivs bl. a. ett arbete med att skapa ett mot unga brottsoffer och om hatbrott har europeiskt certifieringssystem för de olika roller särskilt uppmärksammats på arbetsplatsträffar. som behövs för att bekämpa it-brottslighet. Straffvärdet för grovt förtal, särskilt ungdomars Exempel på sådana roller är specialistutredare, exponering på internet och spridning av underrättelsehandläggare, analytiker och it- fotografier genom mobiltelefon, har varit en av forensiker. Polismyndigheten för samtal med myndighetens prioriterade prejudikatfrågor för den norska polishögskolan om ett utökat 2017, liksom gränsdragningen mellan datasamarbete för att gemensamt bedriva specialist- intrång av normalgraden och grovt brott. utbildningar med sikte på de kommande Framöver planerar myndighet bl. a. att ta fram europeiska certifieringarna. en rättslig vägledning för arbetet mot hets mot Kompetensutvecklingsinsatser inom it- folkgrupp främst på sociala medier. forensik och it-relaterad brottslighet har genomförts under 2017 och Polismyndigheten Ekobrottsmyndigheten avser att ytterligare intensifiera arbetet med Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet rekrytering av specialistkompetens och med en polisiär utredningsverksamhet, vilket kompetensutveckling av befintlig personal i syfte innebär att Ekobrottsmyndigheten är beroende att stärka arbetet mot it-relaterad brottslighet. av en nära samverkan med Polis- och Nordiska ministerrådet har uppmärksammat Åklagarmyndigheten i it-relaterade frågor. För behovet av utbildning om it-brott och it- att säkra förmågan att hantera en i allt högre relaterad brottslighet vid de nordiska ländernas utsträckning digitaliserad brottslighet antog polisutbildningar och finansierar därför Ekobrottsmyndigheten 2017 strategier för itframtagandet av en sådan utbildning. Arbetet utveckling och digital verksamhetsutveckling. förväntas bli klart under 2018 och materialet ska För att kunna hantera ökande informationsdärefter anpassas till respektive lands språk. mängder i myndighetens ärenden har projekt bedrivits under 2017 avseende it-stöd för Åklagarmyndigheten utredningsanalys och it-forensik. Åklagarmyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kompetensen och ge Sveriges Domstolar åklagarna bättre förutsättningar att utreda och Frågor kopplade till it-relaterad brottslighet har lagföra brott som begås på internet. Utbild- tidigare behandlats i olika utbildningar som ningar på it-området genomförs vid åklagarnas Domstolsakademin tillhandahåller. obligatoriska grundutbildning och vid valfria Domstolsakademin kommer under hösten 2018 vidareutbildningar. Under 2016 infördes en att erbjuda en ny utbildning som syftar till att ge fördjupningskurs om it-brott som fortsatte även fördjupade kunskaper om it-relaterad under 2017. Under 2017 har Åklagar- brottslighet, informationsteknik, internet och myndigheten också genomfört en obligatorisk säkring av digitala bevis. Utbildningen behandlar halvdagsutbildning i it-brott och bevissäkring i även juridiska frågeställningar som uppkommer it-miljö för samtliga åklagare. En e-utbildning i vid brott i it-miljö och hur sådana frågor kan samma ämne har även lanserats. bedömas. Utbildningen riktar sig till ordinarie Åklagarmyndigheten har sedan 2015 ett domare, men är även öppen för icke ordinarie nätverk för it-brottsåklagare. Åklagarna i domare. nätverket ska stödja kollegor i frågor på itområdet och samverka med Polismyndigheten En nationell strategi för informations- och på regional nivå. Vidare har myndigheten fortsatt cybersäkerhet att implementera en webbaserad guide för År 2017 beslutade regeringen om en nationell vanligt förekommande frågor om brott med it- strategi för informations- och cybersäkerhet anknytning. som även omfattar rättsväsendet. Ett av de sex För att stärka myndighetens förmåga att prioriterade områdena är att öka möjligheterna hantera hot och kränkningar på internet hölls i att förebygga och bekämpa it-relaterad brottsseptember 2017 en hatbrottskonferens med lighet genom anpassad lagstiftning, utvecklad föreläsningar om bl.a. bevissäkring på internet kompetens och ett förstärkt internationellt och om hatbrott, huvudsakligen på internet. samarbete. Rättspromemoriorna om sexualbrott på internet I juli 2018 kompletterades strategin med bl.a. en översikt över regeringens pågående aktiviteter

för att genomföra strategin. Utöver vad som Riksdagen har även tillkännagett för regeringen redovisats ovan kan nämnas att regeringen har som sin mening vad utskottet anför dels om beslutat om propositionerna Effektivare behovet av avhopparverksamhet och om att lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i regeringen bör överväga statlig sexuellt syfte (prop. 2016/17:214) och Ett starkt avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad straffrättsligt skydd för den personliga kunskap hos kommunerna, skolan och andra integriteten (prop. 2016/17:222). Merparten av aktörer (bet. 2016/17:KU23, punkt 8, rskr. lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. 2016/17:294). Regeringen har vidtagit flera Regeringen har även gett Polismyndigheten åtgärder för att utveckla arbetet för att individer och Åklagarmyndigheten i uppdrag att utveckla ska lämna våldsbejakande extremism, bland förmågan att bekämpa sexuella övergrepp mot annat genom att ta initiativ till ökad kunskap, barn (Ju2016/06827/PO). Vidare har en utredare vägledning och information. Män och kvinnor haft i uppdrag att överväga vissa frågor om som t.ex. misstänks för att ha begått grova brott barnpornografibrottet och om preskription ska utomlands, bör i första hand utredas för brott. avskaffas för sexualbrott och andra allvarliga Insatser till individer, t.ex. barn och unga som är brott mot barn. Uppdragen redovisades i april involverade i våldbejakande extremism, bör respektive juni 2018 och bereds nu i utföras inom ramen för olika statliga och Regeringskansliet. kommunala myndigheters uppdrag. Den 1 januari 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism vid Förhindra radikalisering och rekrytering i digitala Brottsförebyggande rådet. Centrets uppgift är miljöer bl.a. att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin Riksdagen har tillkännagett för regeringen som verksamhet har att hantera frågor om sin mening vad utskottet anför om att det är förebyggande av våldsbejakande extremism. viktigt att i digitala miljöer där det förekommer Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen våldsförhärligande budskap som utgör verktyg tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till för rekrytering till extremistiska organisationer återvändare och deras familjer och konstellationer sprida positiva motbudskap (Ju2018/01244/KRIM). Vidare har Statens om demokrati och våra grundläggande värden institutionsstyrelse tagit fram utbildnings- (bet. 2015/16:KU4, punkt 7, rskr. 2015/16:137). material och samtalsstöd för personalen som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har ett arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och pågående regeringsuppdrag att kartlägga missbruksvården (Ju2018/02957/KRIM). Även våldsbejakande extremistisk propaganda från Kriminalvården har utvecklat vägledning och samtliga extremistmiljöer. Dessa kartläggningar stöd för sina personalgrupper i dessa frågor och har ökat kunskapen om propagandans innehåll myndigheten har också fått i uppdrag av och hur det kan appellera till mottagare. Det regeringen att långsiktigt förankra det finns också möjlighet för organisationer att söka förebyggande arbetet inom myndigheten statsbidrag för förebyggande verksamheter. (Ju2016/06988/KRIM, Ju2017/08663/KRIM). Punkten är inte slutbehandlad. Vidare finns det möjlighet för organisationer och kommuner att ansöka om statsbidrag för insatser till individer som vill lämna Beredskap för att hantera avhoppare och våldsbejakande extremistiska miljöer. kunskapshöjande åtgärder När det gäller behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer har Riksdagen har tillkännagett för regeringen som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett sin mening vad utskottet anför om att det är uppdrag av regeringen att göra kartläggningar av viktigt att myndigheter och kommuner har våldsbejakande extremistisk propaganda från beredskap för att hantera avhoppare som samtliga extremistmiljöer (Ku2016/01373/D). fortfarande förespråkar våldsbejakande Regeringen har även beslutat om att utöka ideologier eller som återvänder och misstänks ha uppdraget till FOI. Syftet är att nu även utveckla begått grova brott utomlands (bet. nya verktyg för analys av innehållet i den 2015/16:KU4, punkt 9, rskr. 2015/16:137). propaganda som förekommer och hur den sprids

(Ju2018/01289/KRIM). Vidare har regeringen genom ett uppdrag till Barnombudsmannen ökat kunskapen om barns direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism samt sammanställt befintlig forskning om barn och våldsbejakande extremism (Ku2018/00061/D). Statens skolverk har på regeringens uppdrag utrett skolans roll i arbetet mot våldsbejakande extremism samt dess ansvar och skyldigheter gällande enskilda barn och elever. Utredningen visar att skolan har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism, framför allt genom att ge barn och elever en bra utbildning i en trygg miljö. När det gäller barn som far illa är det skolans skyldighet att anmäla oro till socialnämnden och detta kan även omfatta barn och elever som befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2017/05037/S). Punkterna är inte slutbehandlade.

Ensamagerande våldsverkare

Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering (bet. 2016/17:KU23, punkt 10, rskr. 2016/17:294). Regeringen har gett uppdrag till FOI att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskilt fokus på ensamagerande personer (Ju2018/01289/KRIM). Uppdraget ska redovisas den 1 februari 2019. Vidare har den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju2014:18) i samarbete med forskare vid Uppsala universitet tagit fram rapporten Den ensamme terroristen? – om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Samordnaren har också redovisat betänkandet Våldsbejakande extremism – en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt över relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. Punkten är inte slutbehandlad.

2.7 Budgetförslag

Tabell 2.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor 2.7.1 1:1 Polismyndigheten Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt kostnad)

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Polismyndigheten

Utfall 2017 37 001 61 759 -24 758 Tusental kronor (varav tjänsteexport) (23 946) (23 946) Anslags- Prognos 2018 35 000 59 000 -24 000 2017 Utfall 22 911 815 sparande 79 136 Utgifts- (varav tjänsteexport) (21 000) (21 000) 2018 Anslag 24 716 124 1 prognos 24 046 083 Budget 2019 35 000 59 000 -24 000

2019 Förslag 24 753 720

(varav tjänsteexport) (21 000) (21 000) 2020 Beräknat 25 093 551 2 2021 Beräknat 25 362 424 3 1 Den uppdragsverksamhet som ovanstående in- Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. täkter avser är, förutom tjänsteexport, prover som utförs av Nationellt forensiskt centrum, 2 Motsvarar 24 755 050 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 24 729 280 tkr i 2019 års prisnivå. utbildning av ordningsvakter samt kontroller av väktarhundar.

Ändamål

Regeringens överväganden

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Anslaget får också användas för bidrag till organisationer som De principer som tillämpats vid utformningen av hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet denna proposition innebär att anslagsnivån 2019 (avhopparverksamhet). föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2018. I enlighet med vad som framgick av Budget för avgiftsbelagd verksamhet budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1) har vissa av Polismyndighetens uppgifter på Tabell 2.11 Offentligrättslig verksamhet djurområdet flyttats till länsstyrelserna under Tusental kronor 2018. För att finansiera ökade utgifter hos Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat länsstyrelserna minskas anslaget med 24 000 000 verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) kronor från och med 2019. Anslaget 1:5 disponeras) Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Utfall 2017 67 162 709 912 909 487 -199 575 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp. Prognos 2018 70 000 739 000 921 000 -182 000 Riksdagen har beslutat att de ändamål och verksamheter som avser samordning för åtgärder Budget 2019 70 000 725 000 900 000 -175 000 mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska flyttas från utgiftsområde 2 De offentligrättsliga avgifter som inte får Samhällsekonomi och finansförvaltning till disponeras är avgifter från tillståndsgivningen utgiftsområde 4 Rättsväsendet (prop. samt Riksbankens transporter. Polismyndig- 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. heten disponerar avgifter från stämningsmanna- 2017/18:419). Mot denna bakgrund ökas delgivning, passhantering och nationella id-kort. anslaget från och med 2019 med 5 000 000 kronor. Anslaget 1:11 Finansinspektionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp. Enligt en dom från EU-domstolen ska beslut om tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation fattas av en domstol eller en oberoende myndighet. För att bidra till finansieringen av arbetet med rättssäkrare beslut i brottsbekämpande underrättelsebeslut minskas

anslaget med 2 000 000 kronor 2019. Från och 2.7.2 1:2 Säkerhetspolisen med 2020 minskas anslaget med 1 000 000 kronor. Anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:2 Säkerhetspolisen

med motsvarande belopp Tusental kronor Lagen om utredningar för att förebygga vissa Anslags- 2017 Utfall 1 357 990 sparande -21 686 skador och dödsfall börjar gälla den 1 januari Utgifts- 2019 (prop. 2017/18:215, bet. 2017/18:SoU36, 2018 Anslag 1 492 507 prognos 1 477 332 1 rskr. 2017/18:416). Berörda förvaltnings- 2019 Förslag 1 565 509 myndigheter ska genomföra tillsyn av den egna 2020 Beräknat 1 601 930 2 verksamheten som berörs av lagen. För att 2021 Beräknat 1 620 781 3 finansiera denna uppgift hos Polismyndigheten 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar ökas anslaget med 150 000 kronor från och med i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 580 321 tkr i 2019 års prisnivå. 2019. Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt 3 Motsvarar 1 580 320 tkr i 2019 års prisnivå. arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med

Ändamål

motsvarande belopp. Som en följd av de principer som tillämpats i Anslaget får användas för Säkerhetspolisens denna proposition genomförs inte de tidigare förvaltningsutgifter. beräknade tillskotten till Polismyndigheten för satsningen på ett ökat antal polisanställda och anslaget ökas därmed inte i enlighet med tidigare

Regeringens överväganden

redovisade beräkningar. Regeringen föreslår att 24 753 720 000 kronor De principer som tillämpats vid utformningen av anvisas under anslaget 1:1 Polismyndigheten för denna proposition innebär att Säkerhetspolisen 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till tillförs medel enligt tidigare beräkningar. Med 25 093 551 000 kronor respektive 25 362 424 000 oförändrad anslagsnivå kan nödvändig kronor. verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:1 därför med 55 000 000 kronor 2019. Från och Polismyndigheten med 2020 beräknas 69 000 000 kronor för detta Tusental kronor ändamål. 2019 2020 2021 Den nya lagen (2018:585) om säkerhetsskydd, som träder i kraft den 1 april 2019, innebär

Anvisat 2018

1

24 516 124 24 516 124 24 516 124

utökade uppgifter för Säkerhetspolisen. Anslaget Förändring till följd av: ökas därför med 4 700 000 kronor 2019, i Pris- och enlighet med vad som aviserades i löneomräkning 2 258 447 597 215 892 751 budgetpropositionen för 2018. Beslut -1 850 -527 -26 964 Enligt en dom från EU-domstolen ska beslut Överföring till/från andra om tillgång till uppgifter om elektronisk anslag -19 000 -19 260 -19 486 kommunikation fattas av en domstol eller en Övrigt -1 -1 -1 oberoende myndighet. För att bidra till

Förslag/beräknat anslag 24 753 720 25 093 551 25 362 424

finansieringen av arbetet med rättssäkrare beslut 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens i brottsbekämpande underrättelsebeslut minskas anslaget med 1 000 000 kronor 2019. Anslaget budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med motsvarande pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. belopp. Regeringen föreslår att 1 565 509 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Säkerhetspolisen för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 601 930 000 kronor respektive 1 620 781 000 kronor.

Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:2 Säkerhetspolisen minskas med motsvarande

Säkerhetspolisen

belopp. Tusental kronor Lagen om utredningar för att förebygga vissa 2019 2020 2021 skador och dödsfall börjar gälla den 1 januari Anvisat 2018 1 1 492 507 1 492 507 1 492 507 2019 (prop. 2017/18:215, bet. 2017/18:SoU36, rskr. 2017/18:416). Berörda förvaltnings- Förändring till följd av: myndigheter ska genomföra tillsyn av den egna Pris- och löneomräkning 2 14 302 34 906 52 880 verksamheten som berörs av lagen. För att Beslut 58 700 74 517 75 394 finansiera denna uppgift hos Åklagar- Överföring till/från andra myndigheten ökas anslaget med 150 000 kronor. anslag Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt Övrigt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård,

Förslag/beräknat anslag 1 565 509 1 601 930 1 620 781

sjukvård och social omsorg minskas med 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. motsvarande belopp. Regeringen föreslår att 1 535 760 000 kronor 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är anvisas under anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten preliminär. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 554 008 000 kronor respektive 1 571 250 000 kronor.

2.7.3 1:3 Åklagarmyndigheten

Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:3

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:3 Åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- 2019 2020 2021 2017 Utfall 1 504 577 sparande 12 397

Anvisat 2018

1

Utgifts- 1 519 317 1 519 317 1 519 317 2018 Anslag 1 519 317 1 prognos 1 513 332 Förändring till följd av:

2019 Förslag 1 535 760

Pris- och löneomräkning 2 13 293 33 499 50 728 2020 Beräknat 1 554 008 2 Beslut 3 150 1 192 1 205 2021 Beräknat 1 571 250 3 1 Överföring till/från andra Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. anslag 2 Motsvarar 1 533 787 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Övrigt Motsvarar 1 533 786 tkr i 2019 års prisnivå.

Förslag/beräknat anslag 1 535 760 1 554 008 1 571 250

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Ändamål budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2019 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2018. Enligt en dom från EU-domstolen ska beslut om tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation fattas av en domstol eller en oberoende myndighet. För arbetet med rättssäkrare beslut i brottsbekämpande underrättelsebeslut ökas anslaget med 3 000 000 för 2019 samt 1 000 000 kronor för 2020 och 2021. Anslaget 1:1 Polismyndigheten och anslaget 1:2

2.7.4 1:4 Ekobrottsmyndigheten 2.7.5 1:5 Sveriges Domstolar

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:4 Ekobrottsmyndigheten Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:5 Sveriges Domstolar

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- Anslags- 2017 Utfall 663 115 sparande -6 838 2017 Utfall 5 507 542 sparande 168 202 Utgifts- Utgifts- 2018 Anslag 697 008 1 prognos 674 902 2018 Anslag 5 611 909 1 prognos 5 689 885

2019 Förslag 685 548 2019 Förslag 5 684 514

2020 Beräknat 695 968 2 2020 Beräknat 5 775 149 2 2021 Beräknat 684 730 3 2021 Beräknat 5 862 353 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 685 548 tkr i 2019 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 698 049 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 665 115 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 5 717 751 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål Ändamål

Anslaget får användas för Ekobrotts- Anslaget får användas för utgifter avseende de myndighetens förvaltningsutgifter. allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Regeringens överväganden Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet. Vidare får anslaget Regeringen föreslår att 685 548 000 kronor användas för utgifter avseende den regionala anvisas under anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 695 968 000 kronor respektive 684 730 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:4 Tabell 2.21 Offentligrättslig verksamhet

Ekobrottsmyndigheten Tusental kronor Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter verksamhet inkomsttitel som får 2019 2020 2021 (som inte får disponeras disponeras)

Anvisat 2018

1

677 008 677 008 677 008

Utfall 2017 146 522 15 274 Förändring till följd av: Prognos 2018 156 000 15 350 Pris- och löneomräkning 2 8 540 18 960 28 757 Budget 2019 156 000 15 350 Beslut -21 035 Överföring till/från andra anslag Under 2018 beräknas Sveriges Domstolar Övrigt leverera in avgifter till inkomsttitel på statsbudgeten motsvarande 156 miljoner kronor,

Förslag/beräknat anslag 685 548 695 968 684 730

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. varav 124 miljoner kronor utgör ansöknings- 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens avgifter, 9 miljoner kronor kungörandeavgifter budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga och 23 miljoner kronor efterbevaknings- och tillsynsavgifter. Återbetalning av medel för förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. rättshjälpskostnader m.m. beräknas uppgå till 47 miljoner kronor. Intäkter som disponeras härrör i huvudsak från uthyrning av lokaler och kopior av domar. Dessa poster uppgick till ca 9,2 miljoner kronor 2017.

Regeringens överväganden Tabell 2.22 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:5

Sveriges Domstolar

Tusental kronor De principer som tillämpats vid utformningen av denna budgetproposition innebär att 2019 2020 2021 anslagsnivån 2019 föreslås väsentligen motsvara Anvisat 2018 1 5 601 459 5 601 459 5 601 459 den fastställda nivån för 2018. Förändring till följd av: Rätten att överklaga de särskilda befogen- Pris- och löneomräkning 2 81 255 158 148 224 970 heterna i lagen (1990:52) med särskilda Beslut 1 800 15 542 35 924 bestämmelser om vård av unga har utökats Överföring till/från andra (prop. 2017/18:169, bet. 2017/18:SoU30, rskr. anslag 2017/18:307). Detta förväntas medföra en viss Övrigt ökad måltillströmning för domstolarna. Anslaget ökas därför med 1 800 000 kronor från och med

Förslag/beräknat anslag 5 684 514 5 775 149 5 862 353

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 2019. Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. arbetet m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en sjukvård och social omsorg minskas med pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. motsvarande belopp. Riksdagen har beslutat om nya skatteregler för företagssektorn (prop. 2017/18:245, bet.

2.7.6 1:6 Kriminalvården

2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Detta beräknas medföra en ökning av antalet mål i de

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Kriminalvården

allmänna förvaltningsdomstolarna. Anslaget Tusental kronor ökas därför med 15 000 000 kronor 2021. I förhållande till beräknad anslagsnivå för Anslags- 2017 Utfall 8 624 030 sparande -249 903 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär Utgiftstillämpningen av principerna att anslaget 2020 2018 Anslag 8 648 702 1 prognos 8 554 093 ökar med 12 000 000 kronor till följd av att 2019 Förslag 8 760 540 finansieringen av ett insolvensregister upphör 2020 Beräknat 8 993 688 2 och med 1 000 000 kronor till följd av att 2021 Beräknat 9 108 237 3 finansieringen av en webbaserad grundutbildning 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. för nya vittnesstöd upphör. 2 Motsvarar 8 866 629 tkr i 2019 års prisnivå. Regeringen föreslår att 5 684 514 000 kronor 3 Motsvarar 8 866 630 tkr i 2019 års prisnivå. anvisas under anslaget 1:5 Sveriges Domstolar för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till

Ändamål

5 775 149 000 kronor respektive 5 862 353 000 kronor. Anslaget får användas för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för utgifter för

– övervakningsnämnderna

– övervakare, biträdande övervakare, förtroendemän – statsbidrag till organisationer inom kriminalvårdens område.

Kompletterande information

Statsbidrag regleras i förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet med återfallsförebyggande insatser samt

ytterligare åtgärder för att minska isolering i

Tabell 2.24 Avgiftsbelagd verksamhet

häkte uteblir. Den sänkta anslagsnivån, mot bakgrund av en lägre beläggningsnivå, kvarstår Tusentals kronor och för 2019 ökas därmed inte anslaget i enlighet Intäkter som inte får Intäkter som får disponeras/ disponeras/Arbetsdrift Intensivövervakning med tidigare redovisade beräkningar. Utfall 2017 2 617 118 015 Regeringen föreslår att 8 760 540 000 kronor

anvisas under anslaget 1:6 Kriminalvården för Prognos 2018 2 600 115 000 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till Budget 2019 2 800 115 000 8 993 688 000 kronor, respektive 9 108 237 000

kronor. Kriminalvården disponerar inkomster från arbetsdriften och terapiverksamheten inom Tabell 2.25 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:6

kriminalvården. För arbetsdriften gäller inte Kriminalvården kravet på full kostnadstäckning. Det ekono- Tusental kronor miska målet är att intäkterna till 50 procent ska 2019 2020 2021 täcka de direkta kostnaderna för arbetsdriften.

Anvisat 2018

1

8 648 702 8 648 702 8 648 702

För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska Förändring till följd av: delfinansiera verksamheten. Pris- och löneomräkning 2 111 759 237 296 350 473 Av 5 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll framgår Beslut 80 107 691 109 063

att dömda som verkställer ett fängelsestraff Överföring till/från andra under intensivövervakning med elektronisk anslag

kontroll ska betala en avgift. Avgiften uppgår till Övrigt -1 -1 -1 80 kronor per dag, dock högst 9 600 kronor. Förslag/beräknat anslag 8 760 540 8 993 688 9 108 237

Avgiften ska betalas i förskott till Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 1 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Kriminalvården för att därefter kvartalsvis budget.

tillföras Brottsofferfonden. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Regeringens överväganden

2.7.7 1:7 Brottsförebyggande rådet

De principer som tillämpats vid utformningen av

denna proposition innebär att anslagsnivån 2019

Tabell 2.26 Anslagsutveckling 1:7 Brottsförebyggande rådet

föreslås motsvara den fastställda anslagsnivån för Tusental kronor

2018. Anslags- Lagen om utredningar för att förebygga vissa 2017 Utfall 108 899 sparande 5 525 skador och dödsfall börjar gälla den 1 januari Utgifts- 2019 (prop. 2017/18:215, bet. 2017/18:SoU36, 2018 Anslag 148 270 1 prognos 148 008

rskr. 2017/18:416). Berörda förvaltnings- 2019 Förslag 149 806 myndigheter ska genomföra tillsyn av den egna 2020 Beräknat 151 983 2 verksamheten som berörs av lagen. För att 2021 Beräknat 138 390 3 finansiera denna uppgift hos Kriminalvården 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. ökas anslaget med 80 000 kronor från och med 2 Motsvarar 149 806 tkr i 2019 års prisnivå. 2019. Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt 3 Motsvarar 134 651 tkr i 2019 års prisnivå. arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med

Ändamål

motsvarande belopp. Som en följd av de principer som tillämpats i Anslaget får användas för Brottsförebyggande denna proposition genomförs inte de beräknade rådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även ökningar och minskningar av anslagsnivån som användas för utgifter för verksamheten vid ett tidigare redovisats. Det tidigare beräknade nationellt centrum för det förebyggande arbetet tillskottet på 125 000 000 kronor till mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården för ett fortsatt utvecklat arbete

Regeringens överväganden Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Regeringen föreslår att 149 806 000 kronor

Tabell 2.29 Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat anvisas under anslaget 1:7 Brottsförebyggande (intäkt -

rådet för 2019. För 2020 och 2021 beräknas kostnad) anslaget till 151 983 000 kronor, respektive Utfall 2017 154 000 146 000 8 000

138 390 000 kronor. Prognos 2018 114 000 116 000 -2 000

Budget 2019 120 000 123 000 -3 000 Tabell 2.27 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:7 1 Vissa intäktsberäkningar har korrigerats efter avslutat bokslut. I tabellen Brottsförebyggande rådet redovisas det korrigerade utfallet för 2017 och en uppdaterad prognos för 2018. Tusental kronor 2019 2020 2021 Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsbelagd

verksamhet inom framför allt rättsgenetik, delar

Anvisat 2018

1

148 270 148 270 148 270

av rättskemin samt inom rättsmedicin när det Förändring till följd av: gäller utfärdande av rättsintyg. Från och med

Pris- och löneomräkning 2 1 536 3 713 5 696 2017 får Rättsmedicinalverket också ta ut

Beslut -15 576 avgifter för rättsmedicinska åldersbedömningar.

Överföring till/från andra Under 2017 resulterade de avgiftsbelagda

anslag verksamheterna i ett överskott, vilket bidrog till

Övrigt att myndighetens sedan tidigare ackumulerade

Förslag/beräknat anslag 149 806 151 983 138 390 överskott ökade till 19 000 000 kronor. För 2018

Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. och 2019 beräknar myndigheten underskott som 1 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. väntas minska det ackumulerade överskottet.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 429 169 000 kronor

2.7.8 1:8 Rättsmedicinalverket

anvisas under anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket

för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget

Tabell 2.28 Anslagsutveckling 1:8 Rättsmedicinalverket

Tusental kronor till 435 172 000 kronor, respektive 440 504 000

kronor.

Anslags- 2017 Utfall 412 383 sparande 17 782

Tabell 2.30 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:8

Utgifts- 2018 Anslag 425 276 1 prognos 419 899 Rättsmedicinalverket Tusental kronor

2019 Förslag 429 169

2020 Beräknat 435 172 2 2019 2020 2021

1

2021 Beräknat 440 504 3 Anvisat 2018 425 276 425 276 425 276 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Förändring till följd av: i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 429 169 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Pris- och löneomräkning 2 3 893 9 896 15 228 Motsvarar 429 169 tkr i 2019 års prisnivå. Beslut

Överföring till/från andra anslag

Ändamål

Övrigt Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets Förslag/beräknat anslag 429 169 435 172 440 504

förvaltningsutgifter. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

2.7.9 1:9 Gentekniknämnden 2.7.10 1:10 Brottsoffermyndigheten

Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:9 Gentekniknämnden Tabell 2.33 Anslagsutveckling 1:10 Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- Anslags- 2017 Utfall 5 848 sparande -244 2017 Utfall 38 944 sparande 1 303 Utgifts- Utgifts- 2018 Anslag 5 547 1 prognos 4 929 2018 Anslag 57 233 1 prognos 55 328

2019 Förslag 5 615

2019 Förslag 47 685

2020 Beräknat 5 693 2 2020 Beräknat 47 315 2 2021 Beräknat 5 761 3 2021 Beräknat 42 701 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 i samband med denna proposition. Motsvarar 5 615 tkr i 2019 års prisnivå. 2 3 Motsvarar 46 674 tkr i 2019 års prisnivå. Motsvarar 5 615 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 41 628 tkr i 2019 års prisnivå

Ändamål

Ändamål

Anslaget får användas för Gentekniknämndens Anslaget får användas för förvaltningsutgifter. Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 615 000 kronor anvisas De principer som tillämpats vid utformningen av under anslaget 1:9 Gentekniknämnden för 2019. denna proposition innebär att anslagsnivån 2019 För 2020 och 2021 beräknas anslaget till väsentligen föreslås motsvara den fastställda 5 693 000 kronor respektive 5 761 000 kronor. anslagsnivån för 2018.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för

Tabell 2.32 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:9

Gentekniknämnden 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär

Tusental kronor tillämpningen av principerna att anslaget 2020

2019 2020 2021 minskas med 1 000 000 kronor till följd av att

finansieringen av en webbaserad grundutbildning

Anvisat 2018

1

5 547 5 547 5 547

för nya vittnesstöd upphör. Förändring till följd av: Regeringen föreslår att 47 685 000 kronor

Pris- och löneomräkning 2 68 146 214 anvisas under anslaget 1:10 Brottsoffer-

Beslut myndigheten för 2019. För 2020 och 2021

Överföring till/från andra beräknas anslaget till 47 315 000 kronor,

anslag respektive 42 701 000 kronor.

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 5 615 5 693 5 761

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Tabell 2.34 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för på grund av brott för 2019. För 2020 och 2021

1:10 Brottsoffermyndigheten

beräknas anslaget till 121 953 000 kronor, Tusental kronor respektive 121 953 000 kronor.

2019 2020 2021

Tabell 2.36 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

Anvisat 2018

1

47 233 47 233 47 233

1:11 Ersättning för skador på grund av brott

Förändring till följd av: Tusental kronor Pris- och löneomräkning 2 452 1 106 1 682 2019 2020 2021

Beslut -1 024 -6 214 1

Anvisat 2018 121 953 121 953 121 953

Överföring till/från andra Förändring till följd av: anslag Pris- och löneomräkning 2 Övrigt Beslut

Förslag/beräknat anslag 47 685 47 315 42 701

Överföring till/från andra 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens anslag budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga Övrigt förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Förslag/beräknat anslag 121 953 121 953 121 953 preliminär. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2.7.11 1:11 Ersättning för skador på grund pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är

av brott

preliminär.

Tabell 2.35 Anslagsutveckling 1:11 Ersättning för skador på

grund av brott 2.7.12 1:12 Rättsliga biträden m.m.

Tusental kronor Anslags- Tabell 2.37 Anslagsutveckling 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2017 Utfall 91 272 sparande 34 329 Tusental kronor Utgifts- 2018 Anslag 121 953 1 prognos 108 680 Anslags- 2017 Utfall 2 648 394 sparande 71 403 2019 Förslag 121 953 Utgifts- 2018 Anslag 2 555 082 1 prognos 2 850 000 2020 Beräknat 121 953 2

2019 Förslag 2 356 357

2021 Beräknat 121 953 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 2020 Beräknat 2 356 357 i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 121 953 tkr i 2019 års prisnivå. 2021 Beräknat 2 356 357 3 Motsvarar 121 953 tkr i 2019 års prisnivå. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Anslaget får användas för utgifter för rättsliga ersättningar för skador på grund av brott i biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångsenlighet med bestämmelserna i brottsskadelagen balken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde (2014:322). och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Anslaget får vidare användas för Kompletterande information utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i Bestämmelser om brottsskadeersättning finns i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och Brottsskadeförordningen (2014:327). lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får även användas för utgifter för Regeringens överväganden medlare enligt 6 kap 18 a § och 21 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken samt rättegångsbiträde enligt 20 kap 2 b § föräldrabalken. Regeringen föreslår att 121 953 000 kronor Anslaget får användas för utgifter för särskilda anvisas under anslaget 1:11 Ersättning för skador

företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) 2.7.13 1:13 Kostnader för vissa

om särskild företrädare för barn samt för utgifter skaderegleringar m.m.

för bevisning, parter, tolk, översättning och god

man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt Tabell 2.39 Anslagsutveckling 1:13 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m.

ersättning till likvidatorer och boupptecknings- Tusental kronor förrättare. Dessutom får anslaget användas för Anslagsutgifter som hänför sig till internationellt straff- 2017 Utfall 63 810 sparande 13 664

och civilrättsligt samarbete och som inte ska Utgifts- 2018 Anslag 80 987 1 prognos 84 000 betalas av annan myndighet.

2019 Förslag 39 987

2020 Beräknat 39 987 2 Regeringens överväganden 2021 Beräknat 39 987 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. De principer som tillämpats vid utformningen av 2 Motsvarar 39 987 tkr i 2019 års prisnivå.

Motsvarar 39 987 tkr i 2019 års prisnivå. denna proposition innebär att anslaget ökas till 3

följd av en ändring i lagen (1990:52) med

särskilda bestämmelser om vård av unga.

Ändamål

Ändringen innebär att offentligt biträde kan

förordnas för barn under 15 år vid överklagande Anslaget får användas för utgifter som av beslut om särskilda befogenheter (prop. uppkommer för staten i samband med vissa 2017/18:169, bet. 2017/18:SoU30, rskr. skaderegleringar samt för utgifter för ersättning 2017/18:307). Detta bedöms medföra en viss till vissa ombuds- och rättegångskostnader. ökning av utgifterna för rättsliga biträden. Anslaget får även användas för utgifter i Anslaget ökas därför med 1 700 000 kronor från samband med statens skadeståndsansvar om den och med 2019. Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling enhetliga patentdomstolen överträder EUav socialt arbetet m.m. under utgiftsområde 9 rätten. Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas

med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 2 356 357 000 kronor

Regeringens överväganden

anvisas under anslaget 1:12 Rättsliga biträden

m.m. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas Regeringen föreslår att 39 987 000 kronor anslaget till 2 356 357 000 kronor respektive anvisas under anslaget 1:13 Kostnader för vissa 2 356 357 000 kronor. skaderegleringar m.m. för 2019. För 2020 och

2021 beräknas anslaget till 39 987 000 kronor,

Tabell 2.38 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2020 för

1:12 Rättsliga biträden m.m. respektive 39 987 000 kronor.

Tusental kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

2 354 657 2 354 657 2 354 657

Förändring till följd av:

Beslut 1 700 1 700 1 700

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 2 356 357 2 356 357 2 356 357

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 2.40 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för forskning med anknytning till Justitie-

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

departementets område får betalas från anslaget. Tusental kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018 1 39 987 39 987 39 987 Regeringens överväganden

Förändring till följd av: Regeringen föreslår att 24 174 000 kronor Pris- och löneomräkning 2 anvisas under anslaget 1:14 Avgifter till vissa Beslut internationella sammanslutningar för 2019. För Överföring till/från andra 2020 och 2021 beräknas anslaget till 24 174 000 anslag kronor, respektive 24 174 000 kronor. Övrigt

Förslag/beräknat anslag 39 987 39 987 39 987 Tabell 2.42 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Tusental kronor budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2019 2020 2021 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Anvisat 2018 1 24 174 24 174 24 174 preliminär. Förändring till följd av: Beslut 2.7.14 1:14 Avgifter till vissa Överföring till/från andra

internationella sammanslutningar

anslag

Övrigt

Tabell 2.41 Anslagsutveckling 1:14 Avgifter till vissa

Förslag/beräknat anslag 24 174 24 174 24 174

internationella sammanslutningar 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Tusental kronor 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Anslags- 2017 Utfall 11 641 sparande 10 533 Utgifts- 2018 Anslag 19 174 2.7.15 1:15 Bidrag till lokalt 1 prognos 15 789

2019 Förslag 24 174 brottsförebyggande arbete

2020 Beräknat 24 174

Tabell 2.43 Anslagsutveckling 1:15 Bidrag till lokalt

2021 Beräknat 24 174

brottsförebyggande arbete

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Tusental kronor i samband med denna proposition.

Anslags- 2017 Utfall 46 606 sparande 551 Utgifts-

Ändamål

2018 Anslag 47 157 1 prognos 46 591

2019 Förslag 47 157

Från anslaget får betalas årsavgifter till 2020 Beräknat 47 157 Haagkonferensen för internationell privaträtt, Internationella institutet i Rom för unifiering av 2021 Beräknat 47 157 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar privaträtten (UNIDROIT), Association i samband med denna proposition. Internationale des Hautes Jurisdictions Administratives, Bernunionen (WIPO=World Intellectual Property Organization), till Interpol Ändamål och Schengen Information System samt till kostnader för förberedelsearbete och Anslaget får användas för utgifter i syfte att medlemsavgifter för den enhetliga stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. patentdomstolen. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet.

Kompletterande information

Bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt internationellt samarbete och

Regeringens överväganden Tabell 2.46 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Tusental kronor Regeringen föreslår att 47 157 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Bidrag till lokalt 2019 2020 2021 brottsförebyggande arbete för 2019. För 2020 och Anvisat 2018 1 18 272 18 272 18 272 2021 beräknas anslaget till 47 157 000 kronor, Förändring till följd av: respektive 47 157 000 kronor. Pris- och löneomräkning 2 652 916 1 152 Beslut

Tabell 2.44 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete Överföring till/från andra Tusental kronor anslag 2019 2020 2021 Övrigt

Anvisat 2018 1 47 157 47 157 47 157 Förslag/beräknat anslag 18 924 19 188 19 424

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Förändring till följd av: 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Beslut 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga Överföring till/från andra förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är anslag preliminär. Övrigt

Förslag/beräknat anslag 47 157 47 157 47 157

2.7.17 1:17 Domarnämnden

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 2.47 Anslagsutveckling 1:17 Domarnämnden

Tusental kronor

2.7.16 1:16 Säkerhets- och

Anslags- 2017 Utfall 8 566 sparande 524 integritetsskyddsnämnden Utgifts- 2018 Anslag 8 140 1 prognos 8 319

Tabell 2.45 Anslagsutveckling 1:16 Säkerhets- och 2019 Förslag 8 441

integritetsskyddsnämnden

2020 Beräknat 8 564 2 Tusental kronor 2021 Beräknat 8 676 3 Anslags- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 2017 Utfall 15 576 sparande 2 951 i samband med denna proposition. Utgifts- 2 Motsvarar 8 441 tkr i 2019 års prisnivå. 2018 Anslag 18 272 1 prognos 17 597 3 Motsvarar 8 441 tkr i 2019 års prisnivå.

2019 Förslag 18 924

2020 Beräknat 19 188 2

Ändamål

2021 Beräknat 19 424 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 18 924 tkr i 2019 års prisnivå. Anslaget får användas för Domarnämndens Motsvarar 18 924 tkr i 2019 års prisnivå. förvaltningsutgifter. 3

Ändamål Regeringens överväganden

Anslaget får användas för Säkerhets- och Regeringen föreslår att 8 441 000 kronor anvisas integritetsskyddsnämndens förvaltningsutgifter. under anslaget 1:17 Domarnämnden för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 8 564 000 kronor respektive 8 676 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 18 924 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 19 188 000 kronor, respektive 19 424 000 kronor.

Tabell 2.48 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för Ändamål

1:17 Domarnämnden

Tusental kronor Anslaget får användas för utgifter avseende 2019 2020 2021 verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden Anvisat 2018 för inre säkerhet, samt för administration av

1

8 140 8 140 8 140

Förändring till följd av: fonden. Pris- och löneomräkning 2 301 424 536 Beslut

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Överföring till/från andra anslag Övrigt Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

Förslag/beräknat anslag 8 441 8 564 8 676

under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en tidigare åtaganden medför behov av framtida pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. anslag på högst 114 000 000 kronor 2020 – 2022.

Skälen för regeringens förslag : Europa- 2.7.18 1:18 Från EU-budgeten parlamentet och rådet antog den 16 april 2014 finansierade insatser avseende EU:s förordningarna (EU) nr 513/2014 och (EU) nr inre säkerhet 515/2014 som tillsammans inrättar Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden är en del av flera Tabell 2.49 Anslagsutveckling 1:18 Från EU-budgeten EU-fonder kopplade till EU:s fleråriga

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

budgetram som sträcker sig från och med 2014 Tusental kronor till och med 2020. Verksamheten ska bedrivas Anslags- 2017 Utfall 43 388 sparande 48 612 utifrån ett nationellt program som delvis Utgifts- omfattar fleråriga projekt. Åtaganden under 2018 Anslag 81 000 1 prognos 74 100 anslaget medför således utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att

2019 Förslag 108 000

2020 Beräknat 72 000 under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten 2021 Beräknat 59 000 finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2020 – 2022.

Tabell 2.50 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre

säkerhet

Tusental kronor Utfall 2017 Prognos 2018 Förslag 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Ingående åtagande 42 074 111 490 170 000 Nya åtaganden 110 000 135 000 50 000 Infriade åtaganden -40 584 -76 490 -106 000 -70 000 -35 000 -9 000 Utestående åtaganden 111 490 170 000 114 000 Erhållet/föreslaget bemyndiganden 155 000 170 000 114 000

Regeringens överväganden 108 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende De principer som tillämpats vid utformningen av EU:s inre säkerhet för 2019. För 2020 och 2021 denna proposition innebär att anslaget ökas för beräknas anslaget till 72 000 000 kronor att kunna infria ekonomiska åtaganden som respektive 59 000 000 kronor. ingåtts under tidigare år. Regeringen föreslår att

Tabell 2.51 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende

EU:s inre säkerhet

Tusental kronor 2019 2020 2021

1

Anvisat 2018 81 000 81 000 81 000

Förändring till följd av: Beslut 27 000 -9 000 -22 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 108 000 72 000 59 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Internationell 5 samverkan

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Diagramförteckning

Diagram 2.2 Antal artiklar där UI:s forskare och redaktörer har medverkat, 2013 – Diagram 2.3 Totalt antal visningar för artiklar etc. som producerats av sweden.ru i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

tidigare gjorda åtaganden medför behov av 1. Riksdagen anvisar ramanslagen för framtida anslag på högst de belopp och inom budgetåret 2019 under den tidsperiod som anges i tabell 1.2. utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om bidrag som inklusive

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 679 554 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 193 151 1:3 Nordiskt samarbete 15 595 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 13 826 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 43 844 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke - 1:6 spridning 54 358 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 1:9 Svenska institutet 124 682 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 174 215

Summa 2 362 277

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 2020 – 2021 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 145 500 2020 – 2027

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 195 500

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

– Anslag har justerats om det krävts för att

nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

2.1 Principer för utformningen av

– För att verksamhet som baseras på ett

denna proposition

beställningsbemyndigande för kommande

år ska ges förutsättningar att bedrivas i Särskilda principer har tillämpats vid samma omfattning 2019 – 2021 har utformningen av denna proposition med anslagsnivåerna för alla år justerats med anledning av att den har beslutats av en hänsyn till nivån på beräknade infrianden av övergångsregering. Bakgrunden till dessa de ekonomiska åtagandena 2019. redogörs närmare för i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1). De sedvanliga finansieringsprinciper som Utgångspunkten för förslagen i denna används vid beredningen av regeringens proposition har varit den budget som riksdagen budgetförslag har i enlighet med ramverket för har beslutat för 2018 efter förslag i finanspolitiken tillämpats även när denna budgetpropositionen för 2018. Vidare har proposition tagits fram (skr. 2017/18:207, bet. följande generella justeringar gjorts för 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). utgiftsområdena: Utöver förslag om anslag lämnar regeringen – Anslag som används för förvaltnings- och även nödvändiga förslag om investeringsändamål har pris- och beställningsbemyndiganden och andra finansiella löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag befogenheter samt övriga förslag på som avser regelstyrda transfereringssystem finansmaktens område som kräver riksdagens har justerats utifrån ändrad ställningstagande inför det kommande makroekonomisk utveckling liksom budgetåret. Vid bedömningen av storleken på ändrade volymer (t.ex. antal personer som beställningsbemyndigandena har en prövning omfattas). gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden – Anslag har justerats till följd av beslutade och med hänsyn till de föreslagna

lagar och förordningar, internationella avtal, anslagsnivåerna. civilrättsligt bindande avtal eller EU- Endast sådana förändringar i förhållande till

rättsakter. riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018

som varit förenliga med vad som ovan angetts har – Anslag har justerats med anledning av att föreslagits. Regeringens budgetförslag innebär i riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och de allra flesta fall att den statliga verksamheten verksamheter mellan utgiftsområden. kan genomföras i samma omfattning som 2018. Vissa anslagsnivåer har blivit lägre än de

beräkningar regeringen tidigare redovisat för 2.2 Omfattning 2019, medan andra har blivit högre. Vid behov kan förslag till ändringar i budgeten lämnas under Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller pågående budgetår. Sveriges förhållande till och överenskommelser Vilka konsekvenser för anslagsnivån som med andra stater och internationella tillämpningen av principerna har fått redovisas organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två under regeringens överväganden för respektive myndigheter: Inspektionen för strategiska anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är produkter och Svenska institutet. konsekvenserna för anslagsnivån 2019. I härledningstabellerna har det inte varit praktiskt möjligt att specificera nya beslut och överföringar på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa.

2.3 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 378 1 329 1 195 1 680 1 329 1 329 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 139 192 187 193 195 187 1:3 Nordiskt samarbete 13 46 45 16 14 14

1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 3 14 11 14 14 14 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 34 43 42 44 44 45 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning 45 54 54 54 54 50 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 25 28 28 28 28 28 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 17 19 19 19 19 19 1:9 Svenska institutet 120 124 121 125 126 126 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 15 15 15 15 15 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 164 174 172 174 174 164

Totalt för

utgiftsområde

05 Internationell

samverkan 1 953 2 039 1 890 2 362 2 013 1 990

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019 2021.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

2 009 2 009 2 009

Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 6 10 Beslut 351 -2 -29 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny ramnivå 2 362 2 013 1 990

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor 2019 Transfereringar 1 1 956 Verksamhetsutgifter 2 405 Investeringar 3 1

Summa ramnivå 2 362

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.4 Mål för utgiftsområdet Agenda 2030 och Politiken för global utveckling (PGU). Vägledande för vilka resultat som Målet för utgiftsområdet Internationell redovisas är även mål och prioriteringar som finns samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i i skrivelser och strategier för de olika områden förbindelserna med andra länder. som redovisas under utgiftsområdet. För utgiftsområdet finns följande resultatindikatorer: Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser: Antal svenska kvinnor och män i civila 2.5 Resultatredovisning och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser. Antal väpnade konflikter i världen 1946 – En rad olika faktorer bidrar till målet att 2016. säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och andra länder. Insatser som finansieras genom icke-spridning: SIPRI:s förekomst i utgiftsområde 5 ska ses i ett sammanhang där mediereportage och antal artiklar där UI:s även effekterna av andra offentliga insatser eller forskare och redaktörer har medverkat. samverkan med berörda aktörer bidrar till Exportkontroll: Handläggningstider för måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar tillståndsärenden, antal avgjorda ärenden och om en bredd av samhälleliga kontakter och omfattningen av tillsynsverksamheten. relationsskapande på olika nivåer och i olika Samarbete inom Östersjöregionen: Andel av forum, och med diplomatiska, politiska och partnerskapen som planerar att fortsätta ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna samarbetet och antal visningar för artiklar etc. spelar här en central roll. som producerats av sweden.ru i samverkan med Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader externa aktörer. redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Nordiskt samarbete: Antal undanröjda hinder för rörlighet över gränserna. Sverigefrämjande: Nation Brands index, 2.5.1 Resultatindikatorer och andra Svenska institutets stipendier och bedömningsgrunder ledarskapsprogram (fördelade på kvinnor och män), antal personer som nås av Sveriges officiella En bärande del av verksamheten på webbplatser, antal institutioner utomlands som utgiftsområdet under 2017 har utgjorts av de undervisar i svenska. principer och prioriteringar som väglett den politik som förts; demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, dialog och 2.5.2 Resultat medling, fred och säkerhet och jämställdhet, såsom de kommer till uttryck i regeringens årliga I det följande redovisas resultat från ett aktivt utrikesdeklaration. Dessa utgör arbete i närområdet och globalt. bedömningsgrunder för att bedöma resultatet, måluppfyllelsen och utvecklingen på området under 2017. Sveriges engagemang i internationella Den feministiska utrikespolitiken, med organisationer handlingsplan och uppsatta mål, har under 2017 varit en central bedömningsgrund för I syfte att säkerställa Sveriges intressen i utrikesförvaltningens verksamhet. All förbindelserna med andra länder är Sverige verksamhet har analyserats utifrån hur den bäst engagerad i ett antal internationella bidrar till kvinnors och flickors rättigheter, organisationer. Arbetet är inriktat på bred representation och resurser samt till de uppsatta internationell samverkan och samarbete. Sverige målen för politiken som handlar om kvinnors och har under 2017 varit en aktör i FN, EU, flickors politiska aktörskap och ekonomiska Europarådet, OSSE, Nordiska ministerrådet egenmakt, medverkan i och inflytande över (NMR), och OECD och i sitt partnerskap med fredsarbetet, sexuell och reproduktiv hälsa och Nato. rättigheter samt frihet från alla former av våld. De obligatoriska avgifterna finansieras från Vägledande har även varit genomförandet av anslag 1:1 Avgifter till internationella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

organisationer och utgör drygt 65 procent av krissituationer har haft en referens till agendan utgiftsområdet. Utvecklingen av kostnader på för kvinnor, fred och säkerhet. Sverige har vidare anslaget är framförallt beroende av förändringar i drivit frågan om att civilsamhället ska få möjlighet organisationernas arbete och valutakurser och att informera säkerhetsrådet om kvinnors lämnar litet utrymme för svensk påverkan. I situation i specifika länder och områden. Detta tabell 2.4 redovisas andelen kostnader av de totala genomfördes sju gånger under 2017 jämfört med årliga utbetalningarna för de internationella inga alls under 2016. Sverige har vidare arbetat för organisationerna. att stärka arbetet med barn och väpnad konflikt i säkerhetsrådet. Tabell 2.4 Andelen kostnader för de olika organisationerna Sverige har även agerat för att säkerhetsrådet

av totalt utbetalat under anslag 1:1 Avgifter till

ska kunna bli bättre på att möta nya

internationella organisationer

Procent säkerhetsutmaningar såsom kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet. Organisation 2017 2016 2015 2014 Under det första året som medlem har Sverige FN:s reguljära budget 17 14 16 15 arbetat för resultatorienterade, inkluderande och FN:s fredsbevarande 42 47 44 36 transparenta arbetsmetoder i säkerhetsrådet. operationer Sverige rapporterade till FN:s politiska Nordiska ministerrådet 24 24 26 33 högnivåforum för hållbar utveckling om Sveriges Europarådet 5 4 4 5 genomförande av Agenda 2030 i juli 2017. OSSE 5 4 3 4 OECD 4 3 3 3 EU Övriga organisationer 3 4 4 4 Mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget har medlemsstaterna i EU sett ett behov av att Total 100 100 100 100 Källa: Kammarkollegiet stärka EU som säkerhetspolitisk aktör. Flera steg togs under 2017 för att utveckla den FN gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, Sverige inträdde 2017 som invald medlem i FN:s inom ramen för genomförandet av den globala säkerhetsråd för perioden 2017 och 2018 strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. samtidigt som António Guterres tillträde som ny Under 2017 inrättades en strategisk generalsekreterare. Generalsekreteraren planerings- och ledningsfunktion för EU:s initierade under 2017 processer för att reformera militära tränings- och utbildningsinsatser FN:s utvecklingssystem, fred- och (Military Planning and Conduct Capability), som säkerhetsarkitektur och den interna förvaltningen också bidrog till att stärka civil-militär samverkan av organisationen med syfte att effektivisera FN:s i EU:s krishanteringsinsatser. arbete och säkerställa bättre och mer Vidare upprättade rådet ett permanent ändamålsenlig verksamhet i fält, ytterst med strukturerat samarbete där 25 medlemsländer målsättningen att bistå länder i genomförandet av deltar (Pesco), som ska bidra till att Agenda 2030. Sverige var under 2017 aktiv i dessa medlemsstaterna uppfyller ambitionsnivån för ansträngningar. Det tog sig bland annat uttryck i EU:s gemensamma säkerhets- och ett analys-, påverkans- och förhandlingsarbete i försvarspolitik. Riksdagen har godkänt det FN:s generalförsamling. svenska deltagandet i samarbetet. Under 2017 arbetade Sverige för att Under året påbörjades även en testrunda av den säkerhetsrådet skulle kunna genomföra sin gemensamma samordnade försvarsöversikten uppgift enligt FN:s stadga – att upprätthålla (Coordinated Annual Review of Defence), internationell fred och säkerhet. Sveriges arbete i liksom förhandlingar om ett europeiskt säkerhetsrådet har utgått från folkrätten, de försvarsindustriprogram (European Defence mänskliga rättigheterna, jämställdhet och ett Industrial Development Program). humanitärt perspektiv. Uppföljningen av den globala strategin Under året arbetade Sverige för ett ökat fokus breddades under året från säkerhet och försvar till på genomförandet av agendan för kvinnor, fred andra områden. Rådslutsatser antogs för att och säkerhet samt för att förebygga väpnad vägleda arbetet med att stärka resiliens i EU:s konflikt. Sverige har verkat för att alla grannskap. Avsikten är att gå från krisdämpande ordförandeskapsuttalanden som antagits för insatser till mer långsiktiga, förebyggande

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

åtgärder och att stärka beredskapen i dessa länder. OSSE Kommissionen och EU:s utrikestjänst lade också Organisationen för säkerhet och samarbete i fram ett förslag om en integrerad ansats för kris Europa (OSSE) är ett säkerhetspolitiskt och konflikt, som ska leda till en bättre samarbetsorgan med 57 deltagande stater. samordning mellan unionens olika instrument för OSSE:s verksamhet utgår från en bred syn på att främja fred och säkerhet, från bistånd och säkerhet som omfattar såväl militär handel till krishanteringsinsatser. EU:s utrikesråd rustningskontroll som mänskliga rättigheter, antog i november rådslutsatser som banar väg för rättssäkerhet och demokrati. Sverige har haft som en process under 2018 för att stärka EU:s civila övergripande mål att aktivt verka för att respekten krishanteringsförmåga. för den europeiska säkerhetsordningen ska Sverige deltog under året i 15 av EU:s 16 återupprättas. Fokus har varit på att arbeta för att krishanteringsinsatser och lämnade ett av de alla deltagande stater ska leva upp till största personalbidragen till den civila organisationens normer och principer från krishanteringen. Som följd av ett svenskt initiativ Helsingforsslutakten och Parisstadgan samt beslutade rådet att upprätta en civil andra åtaganden. Sverige har också verkat för att krishanteringsinsats i Irak (EUAM Irak), i syfte stärka EU:s röst inom organisationen. att bistå landet med reformer av den civila Svenskt fokus har i hög grad varit riktat mot säkerhetssektorn och bidra till stabilisering post- OSSE:s hantering av den ryska aggressionen mot Daesh. Insatsen inledde sin närvaro i november Ukraina, inklusive den illegala annekteringen av 2017, endast en månad efter att beslutet att Krim, och den konflikt som därmed har uppstått. upprätta den fattades. EUAM Irak ses som en Sverige har verkat för att konflikten och de ryska modell för en mer flexibel ansats och bidrar brotten mot OSSE:s principer och åtaganden därmed även till den konceptuella utvecklingen av fortsatt ska ha framträdande plats på OSSE:s den civila gemensamma säkerhets- och dagordning och att OSSE ska användas som försvarspolitiken. Under året fortsatte instrument för EU:s samlade politik i förhållande utvecklingen av regional närvaro i EU:s till konflikten. Personalmässigt har Sverige gett rådgivande insats för civil säkerhetssektorreform stora bidrag till OSSE:s särskilda i Ukraina (EUAM Ukraina). Insatsen observatörsmission i Ukraina (SMM). konsoliderade sin närvaro i Kharkiv och Lviv, och Sverige har betonat vikten av OSSE:s insatser i slutet av året beslutades på svenskt förslag om för demokrati, mänskliga rättigheter och att öppna en ny närvaro i Odessa. Liksom EU:s rättsstatens principer. Därmed har Sverige visat konfliktförebyggande övervakningsinsats i sitt tydliga stöd för de tre oberoende Georgien (EUMM Georgien) syftar EUAM institutionerna: Kontoret för demokratiska Ukraina ytterst till att upprätthålla den institutioner och mänskliga rättigheter europeiska säkerhetsordningen. I båda dessa (ODIHR), Mediefrihetsrepresentanten (RFoM) prioriterade insatser var Sverige under 2017 och Högkommissarien för nationella minoriteter största personalbidragare. Under 2017 beslutades (HCNM). Sverige har särskilt lyft medie- och även att upprätta en mindre yttrandefrihetsfrågorna genom sin roll som snabbreaktionsförmåga om knappt 20 personer särskild samordnare för dessa frågor bland EU:s för att korta reaktionstiden för EU:s civila medlemsstater i OSSE. Sverige har också gett krishantering. finansiella bidrag till Mediefrihetsrepresentantens Under året antogs riktmärken och indikatorer verksamhet. för att främja arbetet med genomförandet av Jämställdhetsfrågorna har fått en tydligare FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred plats på OSSE:s dagordning bland annat genom och säkerhet inom den gemensamma säkerhets- Sveriges ansträngningar för och försvarspolitiken. En uppdaterad jämställdhetsintegrering. uppförandekod har antagits för de civila och Sverige har deltagit i arbetet för att möjliggöra militära insatserna, med syfte att stärka arbetet att en modernisering av Wiendokumentet mot sexuella övergrepp och könsrelaterat våld. kommer till stånd. Sverige har även fortsatt verkat Kvinnor, fred och säkerhet har även getts ökat för att fördraget om observationsflygningar ska fokus i EU:s samarbeten med FN och Nato. genomföras. Det civila samhällets möjligheter att delta i OSSE:s arbete har ökat genom att stöd har

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

lämnats till civilsamhällesplattformen Civic arbete med jämställdhet och för en effektiv Solidarity Platform och till det svenska OSSE- uppföljning av rekommendationen om skydd nätverket. mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Europarådet Arbetet mot våld mot kvinnor i den s.k. Europarådet är en paneuropeisk organisation Istanbulkonventionen för förebyggande av våld med 47 medlemsstater. En viktig del av mot kvinnor och våld i hemmet har förts framåt organisationens arbete är att ta fram med granskning av hittills sex medlemsstater och konventioner som skapar en normgrund för ett ökat antal ratifikationer. Förberedelse för en internationellt samarbete inom mänskliga granskningsrapport om Sverige inleddes under rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. 2017. Exempelvis bevakar och motverkar Sverige är också medlem i gruppen av stater organisationen inskränkningar i länder som mot korruption (Greco) som bevakar begränsar domstolars, oppositioners, medias och medlemsstaternas efterlevnad av de konventioner akademikers villkor att uttrycka sig fritt. och rekommendationer, som Europarådet antagit Sverige fortsatte under 2017 att prioritera för att förebygga och bekämpa korruption. Europarådets kärnområden. Målet har varit att Under 2017 inleddes förberedelserna för en bidra till att upprätthålla en gemensam granskning av Sveriges efterlevnad. värdegrund bland organisationens medlemsstater. Sverige har verkat för att Partnerskapet med Nato säkerställa att det unika övervakningssystemet Sedan 1994 är Sverige ett partnerland till enligt Europakonventionen och Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Europadomstolen fortsatt kan fungera väl. De prioriterade målsättningarna för Sveriges I Europarådet fortsatte Sverige under 2017 att partnerskap med Nato har varit politisk dialog, stödja generalsekreterarens reformsträvanden övnings- och utbildningssamarbete och och medverkat till ökat fokus i program och informationsutbyte, framför allt kopplat till budget på organisationens kärnområden. säkerhetsläget i Sveriges närområde. Den ryska aggressionen mot Ukraina, Sveriges partnerskap med Nato har fortsatt att inklusive den illegala annekteringen av Krim, utvecklas inom ramen för vår status som präglade arbetet även 2017. Sverige har verkat för Enhanced Opportunities Partner (EOP). EOPatt stödja Ukraina genom Europarådets olika statusen förlängdes i slutet av 2017 med instrument och genom ett omfattande stöd och ytterligare tre år. sekonderingar till organisationens verksamhet Under 2017 fördjupades den politiska dialogen och reformarbetet i landet. Sverige har även mellan Sverige och Nato ytterligare genom bidragit till Europarådets reformarbete i Turkiet, regelbundna möten på tjänstemanna- och politisk Armenien, Georgien, Moldavien och Vitryssland. nivå. Europadomstolen har effektiviserat sitt arbete Sverige har deltagit i Natos övningsverksamhet och radikalt minskat det tidigare stora antalet mål i syfte att utveckla Försvarsmakten och Sveriges som väntade på behandling och avgörande. förmåga att delta i internationella Samtidigt som måltillströmningen mellan 2016 krishanteringsinsatser. och 2017 ökade med 19 procent har antalet Sverige har förlängt stödet till Natos meddelade domar ökat med 7 procent och antalet utbildnings- och rådgivningsmission Resolute meddelade beslut ökat med 223 procent. Stater Support Mission, i Afghanistan samt Natos insats med flest mål i domstolen var i slutet av 2017 i Kosovo, Kosovo Force. Rumänien, Ryssland, Turkiet, Ukraina och Sverige har inom ramen för partnerskapet med Italien. Nato verkat för att Natos och partnerländers I syfte att bidra till konkreta förbättringar av tillämpning av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 situationen för mänskliga rättigheter har Sverige om kvinnor, fred och säkerhet utvecklas och gett stöd till omfattande granskningsmissioner. stärks ytterligare. Vidare har ett särskilt webbverktyg utvecklats till stöd för journalisters säkerhet. Sverige har varit pådrivande för att ta fram den nu gällande fleråriga strategin för Europarådets

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

OECD organisationens utvidgning som dess integritet Organisationen för ekonomiskt samarbete och och mandat. utveckling (OECD) arbetar för global ekonomisk integration, regelbaserat internationellt samarbete och hållbar handel. Verksamhet för fredsbyggande och Det internationella skattesamarbetet tog ett säkerhetsfrämjande stort steg framåt genom att drygt 70 stater och jurisdiktioner undertecknande en multilateral Läget i vår omvärld har försämrats med fler konvention för att genomföra konflikter och hot mot mänskliga rättigheter och skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka rättsstaten. Under de senaste åren har antalet skattebaserosion och flytt av vinster. väpnade konflikter ökat kraftigt, se diagram 2.1. Som resultat av arbetet under OECD- Ökningen har skett främst i Afrika och konventionen mot mutor skärpte ett antal Mellanöstern. medlemsländer sin lagstiftning. På temat migration färdigställde OECD rapporter på såväl

Diagram 2.1 Antal väpnade konflikter i världen 1946 2016

globalt som nationellt plan. Rapporten Investing 60 in Climate, Investing in Growth dokumenterade Antal väpnade konflikter klimatfrågans betydelse för hållbar tillväxt. 50 Ett nytt långsiktigt ramverk för nya medlemmars anslutning till OECD antogs vid 40 ministermötet 2017. OECD:s roll som kunskapsorganisation och forum för 30 internationell policydialog bekräftades. OECD:s studier, granskningar och 20 diskussionsforum har varit viktiga inslag i det 10 svenska arbetet med att främja inkluderande tillväxt, ökad produktivitet, innovation, 0 digitalisering, ökad sysselsättning, bättre 1946 1956 1966 1976 1986 1996 2006 2016 integration, ett kvalitativt och likvärdigt Källa: UCDP, Uppsala Universitet utbildningssystem, stärkt miljö- och Målet med verksamheten är att stävja den klimatarbete, jämställdhet och effektivt negativa utvecklingen genom att främja fred och utvecklingssamarbete. säkerhet, förebygga konflikter och främja Med tillskyndan från Sverige har OECD ökat respekten för rättsstatens principer och sitt bidrag i genomförandet av Agenda 2030 och mänskliga rättigheter. de globala målen för hållbar utveckling (SDG). Verksamheten är bred och omfattar en För att underlätta nationellt Agenda 2030-arbete mångfald av utrikespolitiska instrument, publicerade OECD en rapport om metodiken för däribland politisk dialog, aktivt påverkansarbete i att bedöma avståndet till SDG. internationella organisationer och samverkan Genom svensk medverkan beslutade med strategiska partners. För genomförandet OECD/DAC i oktober 2017 om reform av används framförallt två verktyg: stöd till DAC, genom vilken DAC knyts an till Agenda strategiska organisationer med tydligt mervärde 2030-genomförandet samtidigt som och sekonderingar av personal med kärnverksamheten och regelverket för officiellt expertkompetens. utvecklingssamarbete (ODA) står i centrum. Sverige utverkade ett åtagande från OECD att stärka sin analys av jämställdhetsaspekter inom

Dialog och fredsprocesser

jordbruks- och handelsområdet. Sverige har använt sig av PISA i utvärderingen Verksamheten finansieras i huvudsak av anslaget och utvecklingen av den svenska skolan. Sverige 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet verkade för beslut om en utvärdering av OECD, under utgiftsområde 5. Delar av verksamheten får vilken inleds under 2018. Inom ramen för även finansiellt stöd under utgiftsområde anslutningsprocesserna för Litauen, Colombia 7 Internationellt bistånd, vilket möjliggör och Costa Rica värnade Sverige såväl synergieffekter.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Sverige har bland annat bidragit till De geografiskt prioriterade områdena har varit dialoginitiativ i Afghanistan, Cypern, Colombia, närområdet, Ukraina, Syrien, Irak, MENA- Mali, Somalia och Koreahalvön. Dagens regionen, Afghanistan, Afrikas horn, Sahel- och konflikter är komplexa och rör sig på olika nivåer Stora sjöregionerna. Några teman har varit från lokalt till regionalt och över gränser. Det nedrustning och ickespridning, anti-terrorism innebär att traditionell medling mellan två parter och samhällets motståndskraft mot hybridhot. sällan är rätt metod för att nå en lösning. Sverige Sverige har under 2017 gett stöd till FN:s organ har verkat för inkluderande fredsprocesser, där för fred och säkerhet och till FN:s insatser med det civila samhället på lokal nivå, fredsbyggandekommission. dialog mellan olika befolkningsgrupper och lokala områden, ska ha naturliga länkar till officiella processer på central nivå. Kvinnors deltagande på Expertstöd och metodutveckling alla nivåer har varit prioriterat, eftersom väl förankrade fredsavtal är mer hållbara. Sveriges har Sverige har sekonderat och ställt personal till lämnat stöd till interreligiös dialog i Cypern med förfogande för freds-, säkerhetsfrämjande och syftet att stärka förutsättningarna för att kunna konfliktförebyggande verksamhet, främst inom nå ett hållbart fredsavtal. FN, EU och OSSE, bl.a. till EU:s fredsbyggande Medlemmarna i det svenska kvinnliga engagemang i Afghanistan och till EU:s marina medlingsnätverket har arbetat för fred i styrka i Medelhavet. Folke Bernadotteakademin Afghanistan, Colombia, Georgien, Somalia, (FBA) har arbetat för reformer av Syrien, Ukraina och Zimbabwe. Nätverket säkerhetssystem i länder som rör sig från konflikt utökades under 2017 då efterfrågan på deras eller auktoritärt styre. Myndigheten har vidare arbete är stort. Sverige har också bidragit med råd prioriterat arbete med jämställdhetsintegrerade och erfarenhetsutbyte till länder som arbetar med kurser, samordning och utveckling av det och genomför nationella handlingsplaner för internationella samarbetet inom International kvinnor, fred och säkerhet, till exempel Tjeckien, Forum for the Challenges of Peace Operations Irak och Sudan. (Challenges Forum), och stöd till internationella Europeiska fredsinstitutet, som Sverige var forskararbetsgrupper för fredsbevarande med och grundade 2014, har fortsatt varit operationer. FBA har också arbetat med frågor engagerat i dialog- och medlingsprojekt i främst om avväpning, demobilisering och återanpassning Mellanöstern. Institutet har bidragit till och av före detta kombattanter. kompletterat EU:s globala arbete för fred. Med Sanktioner har varit ett komplement till andra hjälp av bland annat bidrag från Sverige har freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder. Sverige fredsinstitutet bedrivit ett dialogprojekt i Syrien har stött en rättssäker och effektiv användning av och norra Irak i syfte att minska väpnat våld. sanktionsinstrumentet. Även Stockholms fredsforskningsinstitut Sverige har genom bland annat sekonderingar SIPRI har bidragit i dialogansträngningar som rör syftat till att bidra till utvecklingen av en global institutets arbete med icke-spridning och cyberpolitik, inkluderande ett fritt och säkert nedrustning. internet.

Stöd till prioriterade organisationer Internationell krishantering och fredsfrämjande

insatser

Verksamheten har innefattat stöd till mellanstatliga, multilaterala och enskilda Sveriges deltagande i internationell krishantering organisationer för särskilda insatser och projekt och fredsfrämjande insatser som främjar konfliktförebyggande, freds- och Målet med Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande, medling folkrätt och säkerhetsfrämjande insatser är att förebygga, mänskliga rättigheter. Stöd har också lämnats för hantera och lösa kriser och konflikter, och i jämställdhet och för genomförandet av Agenda förlängningen att bygga hållbar fred. 2030 och då särskilt mål 16 som handlar om att Verksamheten finansieras inom utgiftsområde 5 främja fredliga och inkluderande samhällen. Internationell samverkan, anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, utgiftsområde 6

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget Vidare har en utbildningsmanual om 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt jämställdhetsintegrering inom EU:s utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, anslaget gemensamma säkerhets- och försvarspolitik 1:1 Biståndsverksamhet, den del som enligt tagits fram. OECD-DAC räknas som bistånd. I det följande Det totala antalet utsända från Sverige under redogörs övergripande för resultaten av det 2017 redovisas i tabell 2.5. Mellan 2016 och 2017 svenska deltagandet i internationella minskade andelen kvinnor med två procent men fredsfrämjande insatser, finansierade under alla Sveriges bidrag har oftast en mycket högre andel tre utgiftsområden. kvinnor än insatsens totala andel kvinnor. För de militära bidragen har andelen kvinnor ökat med Inriktning och genomförande två procent. Sveriges bidrag till internationell krishantering och fredsfrämjande insatser har koncentrerats till Tabell 2.5 Det totala antalet utsända samt procentandel

kvinnor och män i svenska bidrag till civila och militära

regioner och konflikter som varit prioriterade ur

krishanterings och fredsfrämjande insatser

ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt Antal och procent perspektiv. Även det försvars- och rättspolitiska Insats Totalt Andel Andel Andel perspektivet har beaktats. Erfarenheter och antal kvinnor kvinnor kvinnor lärdomar av Sveriges deltagande i internationell 2017 /män /män /män 2017 2016 2015 krishantering analyseras mer utförligt i

Afrika söder om Sahara

regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för Civil 67 37/63 38/62 57/43 internationell civil och militär krishantering Militär 419 11/89 10/90 6/94 (skr. 2016/17:196). Sverige har verkat för att mandat och mål för

Mellanöstern och Nordafrika

de insatser som vi bidrar till blir så tydliga som Civil 27 37/63 54/46 58/42 möjligt med hänsyn tagen till den ofta komplexa, Militär 78 4/96 3/97 1/99 föränderliga och utmanande miljö som de Östeuropa, Centralasien och verkar i. Västra Balkan De myndigheter som deltog med personal i Civil 99 36/64 39/61 34/66 internationella insatser under 2017 är Militär 8 25/75 0/100 0/100 Försvarsmakten, Polismyndigheten, FBA,

Asien

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Civil 4 75/25 50/50 27/73 (MSB), Kriminalvården, Domstolsverket och Militär 35 14/86 8/92 14/86 Åklagarmyndigheten. Under 2017 fortsatte de myndigheter som bidrar till freds- och

Latinamerika

säkerhetsfrämjande insatser sitt Civil 21 29/71 29/71 33/67 samverkansarbete inom ramen för det Militär 0 0/0 0/0 0/0 myndighetsråd som inrättades på regeringens Totalt 749 uppdrag hösten 2013.

Civil 209 38/62 40/60 43/57

Militär 540 10/90 8/92 7/93

Kvinnor, fred och säkerhet i internationell krishantering Sverige har arbetat för att stärka kvinnors Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik civila insatser för december 2015, 2016, 2017. Årsberättelse för Försvarsmakten, 2015, 2016, 2017 (antal inflytande och aktiva deltagande i fredsprocesser befattningar, andel män och kvinnor i procent p.g.a. personalrotation). samt i freds- och statsbyggande. De svenska bidragen Regeringens ambition har varit att andelen Sverige bidrog med personal till närmare 40 civila kvinnor i internationella krishanterings- och och militära krishanterings- och fredsfrämjande fredsfrämjande insatser ska öka. Regeringen har insatser under ledning av EU, FN, OSSE och drivit jämställdhetsintegrering, vilket illustreras Nato. De svenska bidragen i civila och militära av att samtliga sändande myndigheter arbetat med krishanteringsinsatser redovisas i Tabell 2.6. detta. Folke Bernadotteakademin har under året Antalet befattningar under 2017 var omkring 750 bistått EU i arbetet med att utveckla ett och antal tjänstgörande varierade från månad till jämställdhetsintegreringsstöd till EU:s civila månad. Kostnaden för Sveriges samlade krishanteringsinsatser, bl.a. genom utbildning på engagemang var 2017 cirka 1 460 miljoner plats i fält och av genusrådgivare i fredsinsatser.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

kronor, varav drygt 330 miljoner kronor för civila till EU-, FN-, Nato- och OSSE-insatser som insatser. Tabell 2.6 illustrerar den samlade bilden beskrivs mer ingående uppdelat på region. för de svenska bidragen där svensk personal sänts ut. Därefter följer ett urval av de större bidragen

Tabell 2.6 Svenska bidrag i civila och militära krishantering och fredsfrämjande insatser

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk personal personal personal 2017 2016 2015

Afrika söder om Sahara

Centralafrikanska republiken FN Stabilisering och säkerhet Civil 6 5 2 (CAR)/MINUSCA CAR/EUTM EU Stabilisering och säkerhetssektorreform (SSR) Militär 9 2 2 Demokratiska republiken Kongo FN Stabilisering och säkerhet Civil 7 14 7 (DRK)/MONUSCO DRK/MONUSCO FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 2 Guinea Bissau/UNIOGBIS FN Stabilisering och fredsbyggande Civil 1 0 0 Liberia/UNMIL FN Stabilisering och säkerhet Civil 4 11 21 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Civil 5 9 5 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Militär 330 232 306 Mali/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstats-uppbyggnad och SSR Civil 1 0 4 Mali/EUTM EU Utbildning och rådgivning till Malis Militär 7 7 10 försvarsmakt Niger/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstats-uppbyggnad och SSR Civil 2 1 2 Somalia/UNSOM FN Stabilisering och säkerhet Civil 8 5 3 Somalia/EUCAP EU Kapacitetsbyggande säkerhetssektor och Civil 10 3 4 maritim sektor Somalia/EUNAVFOR Atalanta EU Marin insats mot sjöröveri och för skydd av Militär 38 3 52 humanitära leveranser Somalia/EUTM EU Utbildning av försvarsmakt Militär 8 8 9 Somalia/ UNODC Somaliland FN Stöd för rättsstatsuppbyggnad Civil 4 0 0 Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Civil 7 20 12 Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 17 2 Västsahara/MINURSO FN Övervakning stillestånd Militär 4 0 0

Mellanöstern och Nordafrika

Irak/EUAM EU Stöd säkerhetssektorreform Civil 6 0 0 Irak/Operation Inherent Resolve(OIR) Mellanstatli Militär utbildningsinsats Militär 70 35 35 g koalition Libyen/EUBAM EU Stöd för rättstatsuppbyggnad och Civil 4 3 0 gränsförvaltning Libyen/UNSMIL FN Stabilisering och säkerhet Civil 1 0 0 Mellanöstern/UNTSO FN Övervakning av gränser/stilleståndslinjer Militär 8 7 6 Södra centrala EU Marin kapacitetmot smuggling och trafficking Militär/ 3 3 0 Medelhavet/EUNAVFORMED Operation samt bistå nödställda UO5 och Sophia UO6 Palestina/EUPOL COPPS EU Rättstatsstöd, främst polis Civil 2 9 5 Palestina (Hebron)/TIPH TIPH Övervakning Hebron Civil 14 13 13

Östeuropa, Centralasien och Västra

Balkan

Georgien/EUMM EU Övervakning av stillestånd och verka för Civil 20 23 20 avspänning 20

P ROP. 2 0 18 / 1 9: 1 U T GI F TS OM R Å D E 5

Kosovo/EULEX EU Rättstödsinsats mot bl.a. org. brottslighet Civil 21 19 27 och korruption Kosovo/OSCE Mission in Kosovo OSSE Demokrati, mänskliga rättigheter och Civil 3 3 4 rättsstatsuppbyggnad Kosovo/KFOR NATO Stabilisering och säkerhet Militär 4 4 3 Moldavien & Ukraina/EUBAM EU Stöd för gränsförvaltning Civil 1 2 2 Tadzjikistan/OSSE OSSE Rättsstatsstöd och säkerhet Civil 1 1 0 Ukraina/EUAM EU Civil säkerhetsreform. Främst stöd till polis Civil 16 9 8 Ukraina/SMM OSSE Observationer av konflikten och Civil 16 19 25 säkerhetsläget samt konfliktförebyggande insatser

Asien

Afghanistan/Resolute Mission NATO Utbildnings- och rådgivningsinsats Militär 24 24 28 Support Kashmir/UNMOGIP FN Övervakning stilleståndslinje Militär 6 7 6 Koreahalvön/NNSC Samarbete Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 5 neutrala stater Myanmar/UNDP FN Fredsbyggande Civil 1 0 0

Latinamerika

Colombiamissionen/UN Mission in FN Övervakning av fredsavtal Civil 4 7 0 Colombia Guatemala/CICIG Oberoende/F Rättsstatsstöd Civil 1 3 3 N Haiti/MINUSTAH FN Stabilisering, säkerhet och rättsstatsstöd Civil 6 4 0

Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik för december månad 2015, 2016 respektive 2017 för civila insatser. Årsberättelse fö r Försvarsmakten 2015, 2016 och 2017 där max antal befattningar anges, exakt antal varierar något under året. Årsberättelse över GS FP-insatser, European External Action Service, 2017.

Nedan beskrivs ett urval av insatser som säkerhet i Mali samt understödja långsiktigt illustreras mer ingående för att ge en bild av hållbara lösningar på krisen. insatsernas olika resultat och förutsättningar. Sverige har också bidragit till EU:s rådgivningsinsats till stöd för Malis försvarsmakt, Afrika söder om Sahara EUTM Mali, och EU:s civila missioner EUCAP Säkerhetsläget i Mali och den bredare Sahel Mali respektive EUCAP Sahel Niger. Sahelregionen är fortsatt allvarligt. Insatsen ingår i EU:s integrerade ansats för hela Genomförandet av fredsavtalet i Mali från juni regionen och i uppgifterna har ingått att bistå med 2015 har gått långsamt. Parterna lider av interna rådgivning till Malis försvarsledning samt att splittringar och islamistiskt våldsbejakande tillhandahålla utbildning av Malis försvarsmakt. I grupper utgör ett fortsatt hot. Det utbildningen ingår moment om mänskliga internationella samfundet har därför fortsatt rättigheter och jämställdhet. sitt stöd till Mali under 2017. Sverige har också arbetat för att processen ska bli mer Mellanöstern och Nordafrika inkluderande så att kvinnor får utökade Sverige har under 2017 haft ett brett engagemang möjligheter att påverka och delta i fredsarbetet. i Irak. För att bidra till en utveckling mot hållbar FN-insatsen MINUSMA verkar på bred front fred deltog Sverige även 2017 i den internationella för att stabilisera landet. Sverige bidrog under koalitionen mot ISIL/Daesh, Operation Inherent 2017 med personal från Försvarsmakten, vilket Resolve, OIR, där Sverige bidrog till den militära beskrivs närmare under utgiftsområde 6, och utbildningsinsats som bedrivs i koalitionens regi i personal från polisen. Målet för svenskt Irak. Målet med insatsen har varit att bistå de deltagande är att bidra till att uppfylla irakiska säkerhetsstyrkorna i att stå emot och MINUSMA:s mandat enligt säkerhetsrådets slutligen besegra Daesh. Under 2017 har cirka 70 resolution och därigenom bidra till förbättrad svenskar varit aktiva i norra Irak med utbildning

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

inom bl.a. sjukvård, vapenhantering, civilsamhällesorganisationer arbetade insatsen försvarsstrid, strid i bebyggelse, detektering av med att öka medvetenheten kring våld i hemmet improviserade sprängladdningar samt och polisens skyldighet att skydda offer för folkrättsliga regler i samband med väpnad könsbaserat våld. konflikt. De irakiska säkerhetsstyrkorna har under 2017 återtagit det territorium som Daesh Asien tidigare kontrollerade. FN:s Sverige bidrog under 2017 till Natos säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred utbildnings- och rådgivningsinsats i och säkerhet har ingått i planeringen och Afghanistan, Resolute Support Mission (RSM). genomförandet. Sverige, genom FBA, bidrog Säkerhetssituationen var utmanande och även till FN:s politiska insats i Irak, Unami, för behovet av militär internationell närvaro stöd till fredsbyggande, politisk dialog och fortfarandet stort. RSM har arbetat för att nationell försoning. 60 personer vid Unami stärka de afghanska säkerhetsstyrkornas utbildades i kapacitetsutveckling och i dialog och förmåga att kunna stå emot talibanerna. medling. EU:s utrikesministrar fattade den 16 FN-insatsen UNMOGIP har till uppgift att oktober 2017 beslut om att inleda en ny civil övervaka vapenvilan mellan Indien och Pakistan i krishanteringsinsats i Irak ( European Union området Kashmir. UNMOGIP leds sedan 2016 Assistance Mission in Iraq , EUAM Irak). Syftet av en svensk generalmajor och Sverige bidrog med insatsen är att bistå Irak i en stabiliseringsfas därutöver med ytterligare sex militärobservatörer genom stöd till att reformera den civila under 2017. UNMOGIP har enligt sitt mandat säkerhetssektorn. EUAM Irak har inledningsvis genomfört undersökningar av klagomålen 35 utsända, varav 6 från Sverige, och ett mandat rörande överträdelser av vapenvilan, som också på 12 månader. rapporterats till FN:s generalsekreterare för vidare åtgärd. Östeuropa, Västra Balkan och Centralasien Sverige bidrog med fem militärobservatörer till Sverige har under 2017 fortsatt det Neutral Nations Supervisory Commission säkerhetsfrämjande stödet till Ukrainas (NNSC), som är en oberoende part med uppgift suveränitet och resiliens. EU:s civila rådgivande att övervaka 1953 års vapenstilleståndsavtal insats i Ukraina, EUAM, stöder arbetet med mellan parterna i Koreakriget. reform av civila säkerhetssektorn. Under året fattades beslut om att utöka fältnärvaron till Latinamerika Odessa. Insatsen fortbildade även ukrainsk polis. FN:s Colombia-mission beslutades 2016 och Svensk sekonderad personal varav 11 män och 5 fick i uppdrag att övervaka eldupphör mellan kvinnor deltog i OSSE:s särskilda FARC-gerillan och regeringsarmén samt observatörsmission, SMM, i Ukraina. Missionen avväpning av FARC-gerillan. 26 har gjort oberoende observationer av konflikten återintegreringszoner upprättades i syfte att och säkerhetssituationen och verkat stödja politisk och socio-ekonomisk konfliktförebyggande genom att underlätta återintegration. I juli 2017 fattade dialog mellan konfliktens parter. säkerhetsrådet beslut om en andra politisk I Georgien har Sverige genom EU:s civila mission med ett särskilt mandat att verifiera observatörsinsats, EUMM, fortsatt lämna bidrag återintegreringen av och säkerhetsgarantier för till konfliktförebyggande och stabilisering i FARC. FARC betecknas nu som avväpnat och landet. Insatsens uppdrag är att övervaka avtalet som ett politiskt parti. om eldupphör mellan Ryssland och Georgien Vid årsskiftet 2017/2018 uppgick antalet från 2008. Under 2017 har insatsen på prov infört svenskar i insatsen till tre, alla män. Under system med höghöjdskameror för att bättre övergångsperioden till den nya insatsen bidrog de kunna genomföra sitt mandat på icke- svenska observatörerna till att anpassa regeringskontrollerat område. EUMM har en verksamheten till det nya mandatet. Insatsen var välfungerande struktur av fokalpunkter för den FN-mission som hade högst andel kvinnor jämställdhetsfrågor och är den enda av EU:s civila 2016 med fortsatt hög andel kvinnor 2017. och militära insatser som årligen presenterar en Sverige har konsekvent stött kvinnors deltagande särskild jämställdhetsrapport. Genom i den colombianska fredsprocessen. partnerskap med nationella

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Nedrustning och icke-spridning om autonoma vapen framåt, inte minst vad gäller begrepp och definitioner. Nedrustnings- och ickespridningsarbetet handlar Insatser för nedrustning och icke-spridning (i om att reducera och eliminera massförstörelse- form av stöd till exempelvis studier, seminarier vapen, motverka att dessa vapen används och och publikationer liksom till konkreta projekt) sprids samt kontrollera och i vissa fall helt har finansierats under anslagen 1:2 Freds- och förbjuda även konventionella vapen. Kvinnors säkerhetsfrämjande verksamhet, 1:6 Forskning, och flickors medverkan och möjligheter har utredningar och andra insatser rörande fortsatt uppmärksammats, bl.a. genom riktat stöd säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning för ökat deltagande av kvinnor i multilaterala och delvis även under utgiftsområde 7 för insatser nedrustningsförhandlingar. Sverige har också som utgör internationellt bistånd enligt OECD:s tagit initiativ till att tillsammans med ett 40-tal kriterier. Sveriges obligatoriska bidrag till de stater belysa vikten av integrering av ett internationella konventionerna på området jämställdhetsperspektiv i arbetet för nedrustning finansieras under anslaget 1:1 Avgifter till i FN:s första utskott och har genomgående drivit internationella organisationer. frågan i EU-sammanhang. Sverige verkade under 2017 för att driva arbetet med kärnvapennedrustning framåt, inklusive Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och genom att delta i förhandlingarna om ett förbud icke-spridning mot kärnvapen. En särskild utredare tillsattes med uppgift att analysera innebörden och Under 2017 har Totalförsvarets forskningskonsekvenserna för svensk del av den konvention institut (FOI), Stockholms internationella som antogs som resultat av förhandlingarna. fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikes- Under 2017 fortsatte även förberedelserna politiska institutet (UI) bedrivit forskning om inför icke-spridningsfördraget NPT:s översyns- säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning konferens 2020. Sverige har bidragit med initiativ med finansiering från anslagen 1:6 Forskning, i syfte att driva internationell utredningar och andra insatser rörande kärnvapennedrustning och icke-spridning framåt, säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, bland annat vad gäller riskreducering. 1:7 Bidrag till Stockholms internationella Sverige har även verkat för att värna det fredsforskningsinstitut och 1:8 Bidrag till internationella atomenergiorganet IAEA:s Utrikespolitiska institutet. Under året har FOI uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, fortsatt haft rollen som ordförande i en teknisk liksom dess roll för nukleärt säkerhetsskydd. arbetsgrupp under det internationella Sverige har fortsatt bidragit till insatser för att partnerskapet för verifikation av eliminera och förhindra spridning av biologiska kärnvapennedrustning, och därutöver med och kemiska vapen, inte minst genom arbetet i beaktande av ett jämställdhetsperspektiv försett FN:s säkerhetsråd under det svenska regeringen med tekniskt underlag för medlemskapet. förhandlingar m.m. på nedrustnings- och icke- Sverige har deltagit i förberedelserna inför den spridningsområdet. tredje översynskonferensen för FN:s Som ett mått på genomslagskraften av SIPRI:s handlingsprogram för små och lätta vapen som forskning kan noteras att institutet förekom i mer äger rum 2018, liksom fortsatt bidragit till än 22 700 mediereportage under 2017, vilket är insatser för att förhindra den olagliga och 4 000 fler än 2016, då antalet förekomster i okontrollerade spridningen av dessa vapen och medierna i sin tur ökade med 2 000 jämfört med uppmärksamma dess koppling till könsbaserat året innan. våld och våld i nära relationer. Liknande arbete UI:s uppdrag är att främja intresset för och bedrivs även inom ramen för fördjupa kunskapen om utrikespolitik och vapenhandelsfördraget ATT och i globala frågor genom att bedriva forskning och exportkontrollregimerna. folkbildande verksamhet. I forskningen ingår Sverige deltog i ett första möte i den även policyrelaterad analys och deltagande i expertgrupp (Governmental Group of Experts) internationella nätverk. Fokus ligger på som med svenskt stöd skapats för att föra frågan internationella frågor med särskild betydelse för Sverige.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Institutets närvaro i svenska medier fortsatte Antalet avgjorda ärenden har ökat något,

att öka under året. UI:s forskare och redaktörer därför att ISP har effektiviserat sin verksamhet

medverkade i 3888 artiklar under 2017, vilket är genom ett förbättrat it-stöd som både förenklar

en fördubbling jämfört med 2013, se diagram 2.2. ärendehanteringen vid ISP och för de som söker

tillstånd, samt genom organisatoriska

Diagram 2.2 Antal artiklar där UI:s forskare och redaktörer förändringar.

har medverkat, 2013 2017

Tillsynsbesök är en viktig del i ISP:s

verksamhet för att förebygga och åtgärda brister i 4500 Antal artiklar företags exporthantering. Antalet tillsynsbesök

4000 2017 ökade för tredje året i rad till totalt 32

tillsynsbesök. I samband med tillsynen 3500

3000 påträffades brister i 21 fall. Tillsynerna har

2500 resulterat i bättre regelefterlevnad, rutiner och

exportkontrollansökningar i merparten av fallen. 2000 Som ytterligare ett led i effektivitetsarbetet har

1500 ISP genomfört åtgärder som uppföljning på

Riksrevisionens effektivitetsgranskning av ISP:s 1000

500 tillståndsprövning på krigsmaterielområdet

0 (RiR 2017:2) och regeringens skrivelse om

granskningen (2016/17:160). Riksrevisionen 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Utrikespolitiska institutet. konstaterade bl.a. att ISP har i stort ett

fungerande arbetssätt, men att det fanns ett visst

utrymme för förbättringar. ISP har som exempel

Exportkontroll

under 2017 förbättrat sin riskanalys,

förebyggande åtgärder och rutiner för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och rapportering och hantering av misstankar om Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är de centrala korruption. Under 2017 föredrogs 15 ärenden myndigheterna på exportkontrollområdet. (jämfört med 10 under 2016) för Verksamheten vid ISP finansieras under anslag Exportkontrollrådet och tre ärenden 1:5 Inspektionen för strategiska produkter, överlämnades till regeringen för slutligt medan SSM finansieras under utgiftsområde 6 ställningstagande. Försvar och samhällets krisberedskap. En del i regeringens arbete under 2017 för att Regeringen redovisar årligen grunderna för den förebygga och motverka könsrelaterat och svenska exportkontrollpolitiken, arbetet och dess sexuellt våld i konflikt har varit den strikta resultat, samt utvecklingen på området i en kontroll som ISP utövar av export av skrivelse till riksdagen. Den senaste utgörs av krigsmateriel från Sverige. ISP har lagt ett särskilt regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll – fokus på att utveckla medarbetarnas kunskap om krigsmateriel och produkter med dubbla exportens potentiella påverkan på användningsområden 2017 (skr. 2017/18:114). mottagarlandets hållbara utveckling respektive Skrivelsen innehåller också en redovisning av könsbaserat våld i sina kompetenshöjande tillståndsprövningen samt av exporten av insatser under 2017. krigsmateriel och av produkter med dubbla

användningsområden (PDA).

ISP har hanterat en fortsatt stor inströmning

Samarbete inom Östersjöregionen

av ärenden, vilket bl.a. kan bero på att fler

krigsmaterieltillverkande företag är aktiva på Sverige har som övergripande mål att förbättra exportmarknaden. Den ökade inströmningen av relationer och samarbeten inom ärenden beror även på bl.a. lättnader för export till Östersjöregionen. I förhållande till Ryssland är Iran. det övergripande målet att bidra till en ökad Under 2017 ökade handläggningstiderna för demokratisk utveckling i det ryska samhället samt ansökningarna överlag, bl.a. på grund av att till ökad respekt för mänskliga rättigheter, ärendena har blivit allt mer komplexa. inklusive jämställdhet och minskad Sanktionerna mot Ryssland har fortsatt inneburit miljöpåverkan. Verksamheten finansieras inom en ökad och mer komplicerad prövning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

utgiftsområde 5 Internationell samverkan, Ryssland anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Östersjösamarbetet bedrivs genom en strategi Regeringen beslutade i april 2014 om en för Svenska institutets (SI) verksamhet inom resultatstrategi för demokrati-, mänskliga Östersjösamarbetet 2016 – 2020. Strategin har två rättigheter- och miljöstöd till Ryssland för huvudsakliga målområden: perioden 2014 – 2018. Målen med strategin är 1) att stödja demokratisk utveckling samt ökad Målområde 1. En hållbar utveckling och stärkt respekt för mänskliga rättigheter och 2) att bidra global konkurrenskraft i regionen till en förbättrad miljö i Östersjön och nordvästra SI har givit stöd för land- och Ryssland. sektorsövergripande samarbetsprojekt i syfte att Utvecklingen på områdena demokrati och möta gemensamma utmaningar i regionen. Totalt mänskliga rättigheter i Ryssland har fortsatt att gå beviljades 30 nya stöd för projektinitiering. i en negativ riktning under 2017. Den negativa Avslutade projekt visar på mycket god trenden har föranlett en omprioritering av måluppfyllelse och nära 90 procent av insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. partnerskapen planerar att fortsätta samarbetet. Svenska aktörers deltagande i genomförandet av Mål 1. Demokrati och mänskliga rättigheter EU:s strategi för Östersjöregionen har stärkts Sverige har under 2017 prioriterat arbetet för att genom flera s.k. flaggskeppsprojekt inom stärka kapaciteten hos förändringsaktörer i strategin, där svenska aktörer bidragit med Ryssland, genom ett brett stöd till expertis och erfarenheter som efterfrågats på civilsamhällesorganisationer. Stöd har givits till olika tematiska områden. Ökad medverkan i organisationer baserade både i och utanför Östersjösamarbetet av icke-EU-länder, främst Ryssland för att utveckla deras kapacitet att driva Ryssland och Vitryssland, har möjliggjorts frågor inom demokrati och mänskliga rättigheter. genom stöd för tredjelandssamverkan i 11 Det svenska stödet har även syftat till att bygga pågående projekt. Satsningar för att bidra till mer upp nätverk och stärka koordinationen mellan inkluderande samhällen och ökat förtroende civilsamhällesorganisationer som är verksamma i mellan människor har gjorts bl.a. genom Ryssland, något som varit viktigt mot bakgrund ambassaderna i de baltiska länderna, som fått stöd av det minskande utrymme som civilsamhället för insatser med fokus på exempelvis har att verka inom. ryskspråkiga grupper. För att uppnå delmålet att kvinnor och män i högre utsträckning har samma makt att forma Målområde 2. Ökad integration mellan EU:s samhället och sina liv, lämnar Sverige sedan flera medlemsstater och länderna inom EU:s Östliga år stöd till samarbete mellan svenska och ryska partnerskap samt Ryssland organisationer som arbetar för jämställdhet och SI har genom olika plattformar för dialog och mot könsbaserat våld. Ett resultat är att ett nätverksbyggande arbetat för ökat förtroende kunnigt och efterfrågat nätverk har byggts upp i och utbyte mellan unga, förändringsaktörer, Ryssland. Organisationerna ger bl.a. stöd till beslutsfattare och offentlig sektor i regionen. våldsutsatta kvinnor och till psykologiskt arbete Fokus har varit på mänskliga rättigheter, med manliga förövare. jämställdhet och yttrandefrihet. Besöks- och ledarskapsprogram har genomförts för unga Mål 2. Förbättrad miljö och minskad tjänstemän, akademiker, representanter för klimatpåverkan i Östersjöområdet civilsamhälle och privata sektorn om bl.a. hållbar Sverige har delfinansierat två reningsverk i förvaltning och Agenda 2030. Akademiskt och Kaliningrad och Leningradregionen, som kulturellt samarbete har även möjliggjorts genom invigdes 2017. De nya reningsverken beräknas utökad alumnverksamhet samt projektstöd inom minska utsläppen i Östersjön med 37 ton fosfor programmet Creative Force. Jämställdhet har och 276 ton kväve per år. varit en integrerad prioritering i samtliga insatser och inte minst för unga kvinnliga Särskild satsning förändringsaktörer. Under 2017 anslog regeringen ytterligare medel till anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för en särskild satsning på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

civila samhället och motverkan av organisationer är att bidra till dialog och desinformation. Denna satsning har syftat till samverkan, vilket ökar samarbetet och därmed ökad motståndskraft hos aktörer i det civila säkerheten i Östersjöregionen. samhället, i synnerhet medier, mot yttre Inom Östersjöstaternas råd (CBSS) bidrog påverkan. Till exempel har stipendier lämnats till Sverige under 2017 till arbetet med att förbättra kurser i grävande journalistik och media samarbetet och samordningen av aktiviteter inom management på SSE Riga och till projekt vid CBSS, motsvarande verksamhet inom ramen för Linnéuniversitetet (Medieinstitutet Fojo) för EU:s strategi för Östersjöregionen och i andra stärkt kapacitet och motståndskraft för regionala samarbetsorgan. Bland annat har oberoende mediaaktörer. Sverige arbetat för att frågor som gäller Allmänhetens tillgång till information har jämställdhet, människohandel och utsatta barn stärkts genom kommunikationsplattformen fått en starkare framtoning. Arbetet med att sweden.ru, som sedan den startades 2016 nått en verkställa den regionala handlingsplan för bred publik framför allt i Ryssland. Webbplatsen genomförandet av hela Agenda 2030 som togs har besökts av över 300 000 unika användare 2017 fram på svenskt initiativ och som antogs av CBSS och tillhörande sociala mediekanaler har i juni 2017 har inletts. Under det svenska sammanlagt ca 100 000 följare med en beräknad ordförandeskapet i Barentsrådet (Barents Euroräckvidd på 1 miljon användare per månad. Arctic Council) 2017 – 2019 har Sverige drivit en Samproduktioner med aktörer i regionen är agenda för hållbar utveckling, respekt för central till exempel inom feminism och arbetet mänskliga rättigheter och jämställdhet. Fokus har för hbtq-personers rättigheter. Ett exempel är varit på utveckling av mellanfolkliga kontakter, samarbetet med kanalen Meduza.io som har nått med särskild inriktning på ungdomar samt ut till 500 000 användare. Den sammanlagda fortsatt arbete med särskilt förorenade områden, räckvidden för externa samarbeten är ca genom åtgärdsbefrämjande och stödjande 8 miljoner visningar 2017. aktiviteter inom ramen för ordförandeskapet i miljöarbetsgruppen Working Group

Diagram 2.3 Totalt antal visningar för artiklar etc. som

Environment.

producerats av sweden.ru i samverkan med externa aktörer

Utgångspunkten för svensk Arktispolitik under 2017 har varit Sveriges strategi för den 9000000 Antal visningar arktiska regionen från 2011 samt den förstärkta 8000000 miljöstrategin från januari 2016. Huvudprioriteringarna har varit att Arktis förblir 7000000 6000000 ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde, ett 5000000 ökat skydd av biologisk mångfald och ekosystem på land och till havs, ett förstärkt klimatarbete 4000000 samt ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. 3000000 Inom Arktiska rådet har Sverige bland annat deltagit i att utveckla havsmiljösamarbetet, 2000000 1000000 initierat ett våtmarksprojekt och fortsatt driva 0 frågor om ökad resiliens och anpassning i Arktis. 2016 2017 Källa: Svenska institutet.

Nordiskt samarbete

Regionalt samarbete

Under utgiftsområde 5 främjar Sverige nordiskt samarbete via två anslag (1:1 Avgifter till Sverige leder arbetet i fem regionala internationella organisationer och 1:3 Nordiskt samarbetsformat: Dels som ordförandeland i samarbete). Merparten av medlen avser Barentsrådet (2017 – 2019), Östersjöstaternas råd medlemsavgiften till Nordiska ministerrådet (2017 – 2018) och Nordiska ministerrådet (2018), (anslag 1:1), där Sveriges bidrag 2017 uppgick till dels som ansvarig för samordningen av de 31,4 procent av organisationens samlade budget. nordiska och nordisk-baltiska utrikespolitiska Nordiskt samarbete främjas även genom anslag samarbetsformaten N5 och NB8 (2018). Det 1:3 som under 2017 har använts för att stärka övergripande målet med vår verksamhet i dessa

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Sveriges genomslag och position i det regionala Sverigefrämjande och Svenska institutet samarbetet, framför allt via stöd till ett flertal civilsamhällesorganisationer och gränsregionala Insatserna för information om Sverige i utlandet informationstjänster. genomförs av utlandsmyndigheterna med För en heltäckande redogörelse över de finansiering från anslaget 1:10 Information om resultat som har uppnåtts inom det nordiska Sverige i utlandet samt av SI, vars samarbetet under 2017 hänvisas till regeringens främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras skrivelse om nordiskt samarbete (2017/18:90). från anslag 1:9 Svenska institutet. Detta avsnitt Det nordiska regeringssamarbetet styrs av en behandlar även verksamhet utförd av Svenska gemensamt antagen vision om ett gränslöst, institutet som finansieras under utgiftsområde 7 innovativt, synligt och utåtriktat Norden. Nedan Internationellt bistånd, 16 Utbildning och följer ett urval av resultat som uppnåtts under universitetsforskning, 17 Kultur, medier, 2017 inom ramen för den gemensamma visionen. trossamfund och fritid samt utgiftsområde 24 Gränslöst Norden : Gränshinderrådet, som är Näringsliv avsnitt 4 Utrikeshandel, handels- och de nordiska regeringarnas organ för att undanröja investeringsfrämjande. hinder för rörligheten över gränserna, har under Det långsiktiga Sverigefrämjandet syftar till att 2017 löst ytterligare sex hinder samt fått ett nytt stärka förutsättningarna för internationell och mer ambitiöst mandat för 2018 – 2021. Den samverkan. Arbetet med Sverigefrämjande svenska regeringen har liksom tidigare år givit genomförs av de svenska utlandsmyndigheterna ekonomiskt bidrag till flertalet nordiska och av Svenska institutet. Målen för insatserna för informationstjänster som syftar till att vägleda information om Sverige i utlandet är att pendlare och företag som verkar över gränserna. Innovativt Norden: Ett nordiskt ad hoc- 1. öka omvärldens kunskap om och ministerråd för digitaliseringsfrågor inrättades förtroende för Sverige, 2017 tillsammans med de baltiska länderna och 2. skapa relationer och nätverk inom samarbetet kring ömsesidigt erkännande av e- nyckelområden, legitimationer och gränsöverskridande e- 3. underlätta nya samarbeten, utbyten och förvaltning har accelererats. I samband med handel med omvärlden. öppnandet av FN:s generalförsamling 2017 invigdes Nordic Innovation House i New York. Sverigefrämjandet ger också förutsättningar för Synligt Norden: Under hela 2017 genomfördes att regeringen når framgång inom andra områden, den troligtvis största nordiska kultur- och framför allt export-, investerings- och profileringssatsningen någonsin på ett av Europas turismfrämjande samt innovationsfrämjande. största kulturcenter, Southbank Centre i Dessa insatser redovisas under utgiftsområde 24 London. Näringsliv. Utåtriktat Norden: Under 2017 genomfördes En indikator för effekterna av flertalet internationella insatser, Sverigefrämjande insatser är oberoende bl.a. Nordic Food Day under FN:s bedömningar av Sveriges varumärke. Enligt klimattoppmöte COP23 i Bonn, samt lansering Nation Brands Index – ett av flera index som av Nordic Gender Effect at Work tillsammans mäter länders varumärken – ligger Sverige sedan med UN Women vid FN:s högnivåvecka i New 2014 på plats 10 av de 50 länder som mäts, se York. tabell 2.7. Jämställdhet i arbetslivet har varit en prioriterad fråga även för samarbetet inom Norden, med särskilt fokus på utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Under året slutfördes ett omfattande institutionellt reformarbete som Sverige initierade, Nytt Norden 2.0. Sammantaget har Nordiska ministerrådets verksamhet under året resulterat i färre hinder för rörligheten över gränserna inom Norden.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.7 Nation Brands Index positiv, och att Sverige fortsatt förknippas med frågor som stark välfärd och ekonomi, mänskliga rättigheter, innovation samt utbildnings- och Land 2017 2016 2015 2014 Tyskland 1 2 2 1 hållbarhetsfrågor. På senare år har en ny tematik Frankrike 2 5 4 4 om Sverige kopplat till frågor om migration, Storbritannien 3 3 3 3 flyktingmottagande och integration kommit att lyftas, framför allt i sociala medier. Kanada 4 4 5 5 Sveriges sju officiella webbplatser Japan 4 7 6 6 kommunicerar på engelska, kinesiska, arabiska USA 6 1 1 2 och ryska. Sociala mediekanaler kopplade till den Italien 7 6 7 7 officiella webbplatsen Sweden.se har fått ett ökat Schweiz 8 8 8 8 antal följare, t.ex. har Facebook-kanalen ökat med Australien 9 9 9 9 57 procent, och twitterkontot @sweden fick 25 Sverige 10 10 10 10 procent fler följare under 2017. Den största ökningen skedde i samband med rapporteringen Källa: Nation Brands Index kring president Trumps uttalande om ”Last night in Sweden”. Hanteringen av twitterkontot Regeringskansliet har under 2017 sammanfört utsattes för kritik i samband med att ett stort utlandsmyndigheterna i regionala främjarmöten, antal konton blockerades i maj, vilket bl.a. ledde där även Svenska institutet och Business Sweden till JO-anmälningar av myndigheten Svenska deltagit. Mötena har syftat till att utveckla institutet. JO konstaterade att SI brustit i viktiga främjandearbetet och att förbättra hänseenden, och myndigheten har därefter förutsättningarna för synergier. En enhetlig upprättat en åtgärdsplan för att hantera de brister plattform – Portalen för offentlig diplomati och som uppdagats. Sverigefrämjande – har tagits fram för att SI:s och utlandsmyndigheternas verksamhet effektivisera utlandsmyndigheternas med att attrahera studenter till svenska universitet Sverigefrämjande arbete. och högskolor syftar till att bidra till målet att De lokala samarbetskretsarna kallade Team skapa relationer och nätverk. En särskild satsning Sweden har fortsatt arbeta för ökade synergier har även genomförts för att vidmakthålla mellan Sverigefrämjande och handels- och relationerna med personer som studerat i Sverige, investeringsfrämjande insatser. Lokala Team s.k. alumner. Dessa personer är potentiella Sweden-grupper finns nu i 70 länder. Sverigeambassadörer och dörröppnare, för att Svenska institutets utbud av s.k. toolkits, förmedla kunskap om Sverige och kunna bli digitalt kommunikationsmaterial som kan samarbetspartners inom olika områden. anpassas efter behov, oftast bestående av en Svenska institutets stipendieprogram hade utställning och faktamaterial kring en viss fråga under 2017 det högsta söktrycket någonsin med och som utlandsmyndigheterna kan använda i sitt över 15 000 sökande, och totalt beviljades 577 Sverigefrämjande arbete, har ökat med ytterligare stipendier under året, 298 kvinnor och 279 män, fem stycken under 2017, och uppgick vid årets inklusive ett mindre antal stipendier (24 stycken) slut till 35 stycken. finansierade under utgiftsområde 16 Utbildning Sveriges utsända kulturråd har under året och universitetsforskning. En utvärdering gjordes arbetat allt mer integrerat i nära samarbete med av det största stipendieprogrammet SI Study andra främjandeaktörer. Kulturområdet är en del Scholarships, vilken visade att verksamheten kan i att synliggöra Sverige i utlandet. utvecklas vidare för att tydliggöra sambandet Under 2017 har SI genomfört sju särskilda mellan effekter på individ- respektive studier för att fördjupa kunskapen om hur Sverige samhällsnivå. och de frågor Sverige ser som viktiga betraktas En översikt över antal sökande till och globalt. Geografiska studier av Sverigebilden har beviljade stipendier under utgiftsområde 5 genomförts i bl.a. USA och Kanada samt i tre Internationell samverkan och 7 Internationellt länder i Östersjöregionen. Studierna indikerar att bistånd redovisas i tabell 2.8. bilden av Sverige bland samtliga länder är överlag

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.8 Svenska institutets stipendier

Stipendieprogram Antal sökande Antal beviljade År 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Visby Programme 470 256 465 263 424 278 86 39 64 39 90 46 North2North 15 3 17 4 17 11 7 1 8 1 8 1 SI Study Scholarships* 64 161 3537 8661 4696 9399 12 15 163 264 164 210 Sw-Turkish Schol. Progr 122 109 181 177 192 165 6 7 11 10 17 13 SI Schol. for W Balkans** 178 109 212 110 8 2 9 7 16 6 3 1 Totalt 849 638 4412 9215 5337 9855 120 69 262 320 282 271 *Bara ett fåtal stipendier delades ut inom programmet 2015 på grund av minskade anslag till följd av kostnader för mottagande av asylsökande ** Från 2017 inordnas mastersstudenterna inom detta program i SI Study Scholarships. Källa: Svenska institutet

Även SI:s ledarskapsprogram inom Regeringen har även delat ut Musikexportpriset, Östersjösamarbetet har bäring på alla tre målen och regeringens pris för kulturella och kreativa för Sverigefrämjandet. Programmen förmedlar näringar, vilka uppmärksammat betydelsen av de kunskaper och färdigheter för stärkt ledarskap kulturella och kreativa näringarna både för svensk med utgångspunkt i svenska utrikespolitiska export och för Sverigebilden. profilfrågor. I tabell 2.9 redovisas antal deltagare Sverige som kunskapsnation främjas även och könsfördelning i SI:s olika genom utsända innovations- och forskningsråd ledarskapsprogram. Det totala antalet deltagare i på de svenska ambassaderna i Brasilia, New Delhi, programmen har ökat från 284 år 2016 till 411 år Tokyo, Seoul, Peking och Washington D.C. De 2017. har i uppgift att långsiktigt och strategiskt främja svensk innovation, forskning och högre

Tabell 2.9 SI:s ledarskapsprogram

utbildning och underlätta internationella samarbeten mellan olika aktörer (se 2017 utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 3 och 4). Antal deltagare, könsfördelning Kvin-nor Män Totalt Baltic Leadership Programme 70 60 130 SIMP Norra Europa* 16 14 30 Summer Academy for Young 73 23 96 Konsulär verksamhet Professionals SIMP Asien* 17 13 30 Den författningsstyrda konsulära verksamheten SIMP Afrika* 9 12 21 är en huvuduppgift för utrikesförvaltningen. Svenska medborgare och personer med hemvist i Young Leaders Visitor pr 15 12 27 Sverige har under året fått råd och stöd av UD och Young Connectors of the 15 15 30 utlandsmyndigheterna när de råkat i svårigheter Future utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade She Entrepreneurs 27 - 27 områden. Antalet konsulära ärenden är fortsatt TOTALT 257 154 411 omfattande. *Swedish Institute Management Programme Källa: Svenska institutet En beredskap och organisation ska även finnas för att vid en kris eller katastrof utomlands kunna Utvärderingar av ledarskapsprogrammen visar att bistå drabbade svenska medborgare och den deltagarna i hög utsträckning tillgodogjort sig ny personkrets som framgår av lagen (2010:813) om kunskap, metoder och verktyg inom de angivna konsulära katastrofinsatser. Utrikesmålen. SI har under 2017 gett bidrag till förvaltningens förmåga att hantera konsulära svenskundervisning vid 229 universitet i 38 kriser stärks genom att det varje år genomförs länder, vilket motsvarar samma nivå som under krishanteringsövningar. Under 2017 genomförde 2016. Genom Svenska institutets årliga 13 utlandsmyndigheter krishanteringsövningar diplomeringsceremoni respektive (Madrid, Lissabon, Skopje, Belgrad, Bogota, nomineringsceremonin Global Swede har Aten, New York, Washington, Istanbul/Ankara, utländska studenter i Sverige som också agerar Seoul, Jerusalem, Tel Aviv och Berlin). Formatet Sverigeambassadörer uppmärksammats. för övningsverksamheten har också utvecklats

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

och gjorts mer flexibelt och anpassningsbart för att öka kvaliteten i utbildningen. Löpande utveckling av UD:s reseinformation har syftat till att svenska resenärer ska få tydligare, snabbare och mera samstämmiga råd om hur man kan undvika att hamna i en konsulär krissituation samt hur man ska agera när man drabbas. Antalet personer som tar del av UD:s reseinformation är betydligt högre i samband med att en kris inträffar, vilket bl.a. visades i besöksstatistiken under orkanerna i Karibien hösten 2017. För att utveckla den konsulära beredskapen har UD:s s.k. förstärkningsresurser stärkts under året, både genom nyrekrytering och vidareutbildning. UD:s förstärkningsresurser består av personal från bl.a. UD, övriga Regeringskansliet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Polisen som snabbt kan bistå UD:s konsulära enhet och utlandsmyndigheterna vid en konsulär kris. En översyn av förstärkningsresursernas mandat och verksamhetsformer har också genomförts, vilket har lett till att den samlade konsulära beredskapen nu är mer flexibel, både i termer av storlek och inriktning. I och med det kan förstärkningsresurserna vid behov användas även för mindre och medelstora kriser samt i situationer där specifik kompetens efterfrågas.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor 2.6 Budgetförslag 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

1 328 554 1 328 554 1 328 554

Förändring till följd av:

2.6.1 1:1 Avgifter till internationella

Beslut 351 000

organisationer

Överföring till/från andra anslag

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till

internationella organisationer Övrigt Tusental kronor

Förslag/beräknat anslag 1 679 554 1 328 554 1 328 554

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Anslags- 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 2017 Utfall 1 377 970 sparande 146 975 budget. Utgifts- 2018 Anslag 1 328 554 1 prognos 1 195 414 Regeringen föreslår att 1 679 554 000 kronor

2019 Förslag 1 679 554

anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till 2020 Beräknat 1 328 554 internationella organisationer för 2019. För 2021 Beräknat 1 328 554 1 2020 och 2021 beräknas anslaget till Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 1 328 554 000 kronor respektive 1 328 554 000 kronor.

Ändamål

2.6.2 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna verksamhet avseende Sveriges medlemskap i internationella

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:2 Freds och

organisationer, främst Förenta nationerna (FN),

säkerhetsfrämjande verksamhet

Europarådet, Organisationen för säkerhet och Tusental kronor samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för Anslags- 2017 Utfall 139 100 sparande 14 771 ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utgifts- 2018 Anslag 192 276 1 prognos 187 216 Kompletterande information 2019 Förslag 193 151 Belastningen på anslaget påverkas såväl av 2020 Beräknat 195 077 2 valutafluktuationer som av antalet freds- och 2021 Beräknat 186 632 3 säkerhetsfrämjande insatser. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 193 150 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 183 013 tkr i 2019 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För att Sverige ska kunna fullfölja sina Ändamål betalningsförpliktelser till internationella organisationer föreslås att anslaget ökas med Anslaget får användas för utgifter för att främja 351 000 000 kronor 2019. fred och säkerhet, förebygga konflikter, Anslaget har för perioden 2019 – 2021 genomföra sanktioner och humanitär verksamhet beräknats enligt följande: samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildningsoch forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

konfliktförebyggande verksamhet inom ramen eller enskilda organisationer och institutioner. för Förenta nationerna (FN), Europeiska Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga unionen (EU), Organisationen för säkerhet och ekonomiska åtaganden i förhållande till samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller organisationer som får årligen återkommande andra mellanstatliga eller enskilda organisationer. strategiska stöd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:2 Fredsoch säkerhetsfrämjande verksamhet ingå Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2020 och 2021. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2020 – 2021.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga

Tabell 2.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Freds och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående åtaganden 0 0 25 000 Nya åtaganden 0 25 000 45 000 Infriade åtaganden 0 0 -20 000 -25 000 -25 000 Utestående åtaganden 0 25 000 50 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 0 50 000 50 000

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regeringens överväganden specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet. Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enligt följande:

Regeringens överväganden

Tabell 2.14 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:2 Freds och säkerhetsfrämjande verksamhet

De principer som tillämpats vid utformningen av Tusental kronor denna proposition innebär att den tidigare 2019 2020 2021 beräknade minskningen av anslaget med Anvisat 2018 1 192 276 192 276 192 276 2 000 000 kronor för det svenska Förändring till följd av: ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet samt de informella nordiska och nordisk-baltiska Pris- och löneomräkning 2 875 2 801 4 695 utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena Beslut -10 339 under 2018 inte genomförs utan medel föreslås Överföring till/från andra tillföras även 2019. Anslaget har för perioden anslag 2019 – 2021 beräknats enligt följande: Övrigt

Förslag/beräknat anslag 193 151 195 077 186 632 Tabell 2.16 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:3 Nordiskt samarbete

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Tusental kronor budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2019 2020 2021 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. Anvisat 2018 1 15 595 15 595 15 595 Förändring till följd av: Regeringen föreslår att 193 151 000 kronor Beslut -2 000 -2 000 anvisas under anslaget 1:2 Freds- och Överföring till/från andra säkerhetsfrämjande verksamhet för 2019. För 2020 anslag och 2021 beräknas anslaget till Övrigt 195 077 000 kronor respektive

Förslag/beräknat anslag 15 595 13 595 13 595

186 632 000 kronor. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.3 1:3 Nordiskt samarbete

Regeringen föreslår att 15 595 000 kronor anvisas Tabell 2.15 1:3 Nordiskt samarbete under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2019. Tusental kronor För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 13 595 000 kronor respektive 13 595 000 kronor. Anslags- 2017 Utfall 13 236 sparande 359 Utgifts- 2018 Anslag 45 595 1 prognos 45 047

2019 Förslag 15 595

2020 Beräknat 13 595 2021 Beräknat 13 595 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

2.6.4 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda Regeringens överväganden

utomlands samt diverse kostnader

för rättsväsendet Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats

enligt följande:

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till

enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.18 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

Tusental kronor

1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

kostnader för rättsväsendet

Anslags- Tusental kronor 2017 Utfall 3 329 sparande 497 Utgifts- 2019 2020 2021 2018 Anslag 13 826 1 prognos 10 670

Anvisat 2018

1

2019 Förslag 13 826 13 826 13 826 13 826

2020 Beräknat 13 826 Förändring till följd av:

2021 Beräknat 13 826 Beslut

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar Överföring till/från andra i samband med denna proposition. anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 13 826 13 826 13 826

Ändamål

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens Anslaget får användas för utgifter: budget. – enligt lagen (2003:491) om konsulärt Regeringen föreslår att 13 826 000 kronor anvisas ekonomiskt bistånd, under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda – för konsulära insatser vid en kris eller en utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till konsulära katastrofinsatser eller liknande 13 826 000 kronor respektive 13 826 000 kronor. händelser,

– för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris,

2.6.5 1:5 Inspektionen för strategiska

– för insatser för bortförda och kvarhållna barn i

produkter

utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter

som har till syfte att främja rätten till umgänge

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för

mellan barn och föräldrar,

strategiska produkter

– i samband med rättegång inför internationell Tusental kronor domstol eller liknande organ där svenska staten är Anslagspart eller deltar på annat liknande sätt, 2017 Utfall 34 177 sparande -779 – för särskilda informationsinsatser riktade till Utgifts- 2018 Anslag 43 432 1 prognos 42 141 utlandsresenärer, – för ersättning enligt sjöförklarings-kungörelsen

2019 Förslag 43 844

(1967:294) till person som enligt sjölagen 2020 Beräknat 44 447 2 (1994:1009) tillsammans med svensk 2021 Beräknat 44 974 3

utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. enligt sjöförklarings-kungörelsen till annan än 2 Motsvarar 43 844 tkr i 2019 års prisnivå.

befälhavaren och medlem av besättningen för 3 Motsvarar 43 844 tkr i 2019 års prisnivå. inställelse till förhör vid sjöförklaring inför

svensk utlandsmyndighet,

Ändamål

– för informations- och utbildningsinsatser för

myndigheter som verkar inom Anslaget får användas för Inspektionen för familjekonfliktområdet med fokus på frågor om strategiska produkters (ISP) förvaltningsbarn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag utgifter. till enskilda organisationer som är verksamma i

dessa frågor, Kompletterande information – för specifika tidsbegränsade insatser i enskilda ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och konsulära ärenden avseende barn- och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel tvångsäktenskap.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter Tabell 2.20 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:5 Inspektionen för strategiska produkter

med dubbla användningsområden och av tekniskt Tusental kronor bistånd, om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Inspektionen är därtill nationell 2019 2020 2021 myndighet med de uppgifter som följer av lagen Anvisat 2018 1 43 432 43 432 43 432 (1994:118) om inspektioner enligt Förenta Förändring till följd av: nationernas konvention om förbud mot kemiska Pris- och löneomräkning 2 412 1 015 1 542 vapen och förordningen (1997:121) om Beslut inspektioner enligt Förenta nationernas Överföring till/från andra konvention om förbud mot kemiska vapen m.m. anslag Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter Övrigt som myndigheten tilldelas enligt sådana förordningar om ekonomiska sanktioner som

Förslag/beräknat anslag 43 844 44 447 44 974

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. beslutas av Europeiska gemenskapen, enligt 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens beslut som regeringen meddelar med anledning budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga av sådana förordningar eller enligt föreskrifter förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är som regeringen beslutar med stöd av lagen preliminär. (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Inspektionen prövar även frågor om tillstånd Regeringen föreslår att 43 844 000 kronor anvisas enligt Europaparlamentets och rådets förordning under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om produkter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om anslaget till 44 447 000 kronor respektive olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, 44 974 000 kronor. delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet 2.6.6 1:6 Forskning, utredningar och (FN:s protokoll om skjutvapen), och om andra insatser rörande införande av exporttillstånd, import- och säkerhetspolitik, nedrustning och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till icke-spridning skjutvapen och ammunition och utför de uppgifter som följer därmed. Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar

och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning

och icke spridning

Tusental kronor

Regeringens överväganden

Anslags- 2017 Utfall 44 570 sparande 788 Vissa delar av inspektionens Utgiftsverksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. 2018 Anslag 54 358 1 prognos 53 705 Det gäller internationell verksamhet som inte är 2019 Förslag 54 358 kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, 2020 Beräknat 54 358 inklusive exportkontrollstöd utomlands, samt 2021 Beräknat 49 858 den verksamhet som inspektionen bedriver som 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar endast behörig myndighet för genomförandet av i samband med denna proposition. vissa internationella sanktioner. Anslaget har för perioden 2019 – 2021

Ändamål

beräknats enligt följande:

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regeringens överväganden Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enligt följande: enligt följande:

Tabell 2.22 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för Tabell 2.24 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande 1:7 Bidrag till Stockholms internationella

säkerhetspolitik, nedrustning och icke spridning fredsforskningsinstitut

Tusental kronor Tusental kronor

2019 2020 2021 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

54 358 54 358 54 358 Anvisat 2018

1

28 402 28 402 28 402

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Beslut -4 500 Beslut Överföring till/från andra Överföring till/från andra anslag anslag Övrigt Övrigt

Förslag/beräknat anslag 54 358 54 358 49 858 Förslag/beräknat anslag 28 402 28 402 28 402

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. budget.

Regeringen föreslår att 54 358 000 kronor anvisas Regeringen föreslår att 28 402 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och under anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning internationella fredsforskningsinstitut för 2019. För och icke-spridning för 2019. För 2020 och 2021 2020 och 2021 beräknas anslaget till beräknas anslaget till 54 358 000 kronor 28 402 000 kronor respektive 28 402 000 kronor. respektive 49 858 000 kronor.

2.6.8 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska

2.6.7 1:7 Bidrag till Stockholms institutet

internationella

fredsforskningsinstitut Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut

Anslags- Tusental kronor 2017 Utfall 16 675 sparande Utgifts- Anslags- 2018 Anslag 19 175 1 prognos 19 175 2017 Utfall 25 402 sparande

2019 Förslag 19 175

Utgifts- 2018 Anslag 28 402 1 prognos 28 402 2020 Beräknat 19 175

2019 Förslag 28 402

2021 Beräknat 19 175 2020 Beräknat 28 402 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2021 Beräknat 28 402 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Ändamål Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig Regeringens överväganden forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet i Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enlighet med stiftelsens stadgar. enligt följande:

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för Tabell 2.28 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor Tusental kronor

2019 2020 2021 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

19 175 19 175 19 175 Anvisat 2018

1

123 724 123 724 123 724

Förändring till följd av: Förändring till följd av: Beslut Pris- och löneomräkning 2 974 2 619 4 024 Överföring till/från andra Beslut -16 -42 -2 065 anslag Överföring till/från andra Övrigt anslag Förslag/beräknat anslag 19 175 19 175 19 175 Övrigt 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet.

Förslag/beräknat anslag 124 682 126 301 125 683

2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 19 175 000 kronor anvisas 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en under anslaget 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. institutet för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 19 175 000 kronor respektive Regeringen föreslår att 124 682 000 kronor 19 175 000 kronor. anvisas under anslaget 1:9 Svenska institutet för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 126 301 000 kronor respektive

2.6.9 1:9 Svenska institutet

125 683 000 kronor.

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

2.6.10 1:10 Information om Sverige i

Anslags- 2017 Utfall 120 187 sparande -1 077 utlandet Utgifts- 2018 Anslag 123 724 1 prognos 121 175 Tabell 2.29 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige

2019 Förslag 124 682 i utlandet

Tusental kronor 2020 Beräknat 126 301 2 2021 Beräknat 125 683 3 Anslags- 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 2017 Utfall 14 951 sparande 524 i samband med denna proposition. Utgifts- 2018 Anslag 15 475 1 2 Motsvarar 124 657 tkr i 2019 års prisnivå. prognos 15 289 3 Motsvarar 122 683 tkr i 2019 års prisnivå.

2019 Förslag 15 475

2020 Beräknat 15 475 Ändamål 2021 Beräknat 15 475 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter. Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information Regeringens överväganden om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet. Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enligt följande:

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enligt följande:

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Tabell 2.30 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas

1:10 Information om Sverige i utlandet

för utgifter för insatser som rör Ryssland Tusental kronor avseende miljö samt mänskliga rättigheter och 2019 2020 2021 demokrati, Svenska institutets Anvisat 2018 1 15 475 15 475 15 475 Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen Förändring till följd av: för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Beslut Arktiska rådet och Barentsrådet. Anslaget får Överföring till/från andra anslag även användas för räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, avseende bilateralt lån Övrigt till Ukraina.

Förslag/beräknat anslag 15 475 15 475 15 475

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att 15 475 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Information om Sverige i Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utlandet för 2019. För 2020 och 2021 beräknas under 2019 för anslaget 1:11 Samarbete inom anslaget till 15 475 000 kronor respektive Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive 15 475 000 kronor. tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 145 000 000 kronor 2020 – 2027.

2.6.11 1:11 Samarbete inom

Östersjöregionen

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska

Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom

Östersjöregionen institutet och Regeringskansliet behöver Tusental kronor besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt Anslags- 2017 Utfall 163 764 sparande 10 450 insatser inom mänskliga rättigheter och Utgifts- demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas 2018 Anslag 174 215 1 prognos 172 124 att under 2019 för anslaget 1:11 Samarbete

2019 Förslag 174 215

inom Östersjöregionen besluta om bidrag som 2020 Beräknat 174 215 inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 2021 Beräknat 164 215 behov av framtida anslag på högst 145 500 000 kronor 2020 – 2027. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom

Tabell 2.32 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 – 2027 Ingående åtaganden 159 494 121 381 140 811 Nya åtaganden 53 999 108 801 98 661 Infriade åtaganden -92 112 -89 371 -93 972 -68 140 -39 899 -37 461 Utestående åtaganden 121 381 140 811 145 500

Erhållet/föreslaget bemyndigande 213 500 213 500 145 500

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 5

Regeringens överväganden

Sverige har erbjudit Ukraina ett bilateralt lån om 100 miljoner US-dollar. En mindre del av lånets räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, kommer att finansieras från utgiftsområde 5. Anslaget har för perioden 2019 – 2021 beräknats enligt följande:

Tabell 2.33 Härledning av anslagsnivån 2019 2021 för

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor 2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

174 215 174 215 174 215

Förändring till följd av: Beslut -10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 174 215 174 215 164 215

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 174 215 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 174 215 000 kronor respektive 164 215 000 kronor.

Försvar och 6 samhällets krisberedskap

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

linje med det försvarspolitiska inriktnings- 1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för beslutet för 2016 – 2020 och att exporten 2019 besluta om en kredit i Riksgäldsunder 2019 sker till förmån för den operativa kontoret som inklusive tidigare utnyttjad tillgängligheten till JAS 39C/D (avsnitt kredit uppgår till högst 2 000 000 000 3.3.11). kronor för att tillgodose Försvarsmaktens behov av rörelsekapital (avsnitt 3.3.1). 7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret 2. Riksdagen godkänner investeringsplanen som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor för vidmakthållande av försvarsmateriel för i händelse av krig, krigsfara eller andra 2019 – 2024 som en riktlinje för Försvarsutomordentliga förhållanden (avsnitt 3.4). maktens investeringar (avsnitt 3.3.1).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 3. Riksdagen godkänner investeringsplanen 2019 besluta att Myndigheten för samhällsför anskaffning av försvarsmateriel för skydd och beredskap får ta upp lån i 2019 – 2024 som en riktlinje för Försvars- Riksgäldskontoret som inklusive tidigare maktens investeringar (avsnitt 3.3.3). gjord upplåning uppgår till högst 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 1 550 000 000 kronor för beredskaps- 2019 besluta om en kredit i Riksgäldsinvesteringar (avsnitt 4.3.6). kontoret som inklusive tidigare utnyttjad 9. Riksdagen godkänner investeringsplanen kredit uppgår till högst 25 500 000 000 för krisberedskap för 2019 – 2021 som en kronor för att tillgodose Försvarets riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd materielverks behov av rörelsekapital och beredskaps beredskapsinvesteringar (avsnitt 3.3.11). (avsnitt 4.3.6). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att 10. Riksdagen anvisar ramanslagen för besluta om en successiv övergång till en budgetåret 2019 under utgiftsområde 6 förändrad anslagsavräkningsmodell och Försvar och samhällets krisberedskap enligt redovisning av beställningsbemyndiganden tabell 1.1. för anskaffning och vidmakthållande av

försvarsmateriel (avsnitt 3.3.11). 11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som 6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under inklusive tidigare åtaganden medför behov 2019 besluta om export av JAS 39C/D av framtida anslag på högst de belopp och genom upplåtelse eller överlåtelse av inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. materiel, under förutsättning att exporten

bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet, att det i övrigt är i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 33 666 845 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 162 564 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 12 411 311 1:4 Forskning och teknikutveckling 641 905 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 10 995 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 170 272 1:7 Officersutbildning m.m. 220 794 1:8 Försvarets radioanstalt 1 118 025 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 180 638 1:10 Nämnder m.m. 6 301 1:11 Försvarets materielverk 1 778 873 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 9 416 2:1 Kustbevakningen 1 257 931 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 080 2:4 Krisberedskap 1 355 514 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 471 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 219 144 2:7 Statens haverikommission 46 568 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 397 048 4:1 Elsäkerhetsverket 59 159

Summa 56 190 704

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställnings- Tidsperiod bemyndigande 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 15 300 000 2020 – 2030 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 58 000 000 2020 – 2028 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 80 000 2020 – 2022 2:4 Krisberedskap 1 000 000 2020 – 2025 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 000 2020 – 2023

Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 74 450 000

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

2 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

krisberedskap

2.1 Principer för utformningen av samma omfattning 2019 – 2021 har anslagsdenna proposition nivåerna för alla år justerats med hänsyn till nivån på beräknade infrianden av de Särskilda principer har tillämpats vid ut- ekonomiska åtagandena 2019. formningen av denna proposition med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. De sedvanliga finansieringsprinciper som Bakgrunden till dessa redogörs närmare för i används vid beredningen av regeringens budgetfinansplanen (Förslag till statens budget, förslag har i enlighet med ramverket för finansfinansplan m.m. avsnitt 1.1). politiken tillämpats även när denna proposition Utgångspunkten för förslagen i denna propo- tagits fram (skr. 2017/18:207, bet. sition har varit den budget som riksdagen har 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). beslutat för 2018 efter förslag i Utöver förslag om anslag lämnar regeringen budgetpropositionen för 2018. Vidare har även nödvändiga förslag om beställningsföljande generella justeringar gjorts för utgifts- bemyndiganden och andra finansiella befogenområdena: heter samt övriga förslag på finansmaktens om- - Anslag som används för förvaltnings- och råde som kräver riksdagens ställningstagande investeringsändamål har pris och löne- inför det kommande budgetåret. Vid omräknats på sedvanligt sätt. Anslag som bedömningen av storleken på beställningsavser regelstyrda transfereringssystem har bemyndigandena har en prövning gjorts utifrån justerats utifrån ändrad makroekonomisk tidigare beslutade bemyndiganden och med utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna. antal personer som omfattas). Endast sådana förändringar i förhållande till - Anslag har justerats till följd av beslutade riksdagens ursprungliga budgetbeslut för 2018 lagar och förordningar, internationella av- som varit förenliga med vad som ovan angetts har tal, civilrättsligt bindande avtal eller EU- föreslagits. Regeringens budgetförslag innebär i rättsakter. de allra flesta fall att den statliga verksamheten - Anslag har justerats med anledning av att kan genomföras i samma omfattning som 2018. riksdagen beslutat om flyttar av ändamål Vissa anslagsnivåer har blivit lägre än de och verksamheter mellan utgiftsområden. beräkningar regeringen tidigare redovisat för - Anslag har justerats om det krävts för att 2019, medan andra har blivit högre. Vid behov nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna kan förslag till ändringar i budgeten lämnas under upprätthållas. pågående budgetår. - För att verksamhet som baseras på ett Vilka konsekvenser för anslagsnivån som beställningsbemyndigande för kommande tillämpningen av principerna har fått redovisas år ska ges förutsättningar att bedrivas i under regeringens överväganden för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

konsekvenserna för anslagsnivån 2019. I 2.2 Omfattning härledningstabellerna har det inte varit praktiskt möjligt att specificera nya beslut och överföringar Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisbepå motsvarande sätt som gjordes i budget- redskap är uppdelat i följande områden med propositionen för 2018. tillhörande myndigheter. I respektive avsnitt Regeringen redovisar på sedvanligt sätt redogörs närmare för vad varje område omfattar. beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 Försvar (avsnitt 3) och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock – Försvarsmakten inklusive Militära underinte tillämpat principen om förlängning av rättelse- och säkerhetstjänsten anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, – Försvarets materielverk när det gäller reformer för vilka ett slutdatum – Totalförsvarets forskningsinstitut angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort – Totalförsvarets rekryteringsmyndighet från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt – Försvarets radioanstalt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. – Statens inspektion för försvarsunder- 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer rättelseverksamheten fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och – Försvarsunderrättelsedomstolen 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 Samhällets krisberedskap (avsnitt 4) och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är – Myndigheten för samhällsskydd och beredde förutsättningar som dessa beräkningar bygger skap på mycket osäkra. Informationsvärdet av – Kustbevakningen beräkningarna är därför begränsat. – Statens haverikommission I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av Strålsäkerhet och elsäkerhet (avsnitt 5 och 6) riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen – Strålsäkerhetsmyndigheten avstått från att redovisa sina slutsatser av de – Elsäkerhetsverket presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska Totalförsvaret består av det militära och det civila inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska försvaret. Utöver resultat för militärt försvar gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och (avsnitt 3) och civilt försvar (avsnitt 4) redovisas övriga finansiella befogenheter samt av de i avsnitt 2.3 resultat för en sammanhållen ändamål som är kopplade till dessa. utveckling av totalförsvaret.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 1 2018 2019 2020 2021 Försvar 46 346 49 441 48 571 51 378 52 324 53 422 Samhällets krisberedskap 3 777 4 476 4 821 4 357 4 382 4 281 Strålsäkerhet 385 393 385 397 403 408 Elsäkerhet 60 59 58 59 60 61

Totalt för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

krisberedskap 50 568 54 368 53 835 56 191 57 169 58 172

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019 – 2021, krävs försvara Sverige mot incidenter och

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

väpnat angrepp, Miljoner kronor – skydda samhället och dess funktionalitet i 2019 2020 2021 form av stöd till civila myndigheter.

Anvisat 2018

1

53 835 53 835 53 835

Förändring till följd av:

2.2.3 Samhällets krisberedskap

Pris- och löneomräkning 2 1 099 1 995 2 855

Beslut 1 256 1 343 1 492

Krisberedskap

Överföring till/från andra utgiftsområden 0 -4 -10 De av regeringen angivna målen, som förtyd- Övrigt 0 0 0 ligades i budgetpropositionen för 2015 (prop.

Ny ramnivå 56 191 57 169 58 172

2014/15:1 utg.omr. 6), indelas i ett förebyggande 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens perspektiv och ett hanterande perspektiv. Med budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen att förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är – minska risken för olyckor och kriser som preliminär. hotar vår säkerhet,

– värna människors liv och hälsa samt

2.2.1 Mål för utgiftsområdet

grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättig- De övergripande målen för vår säkerhet är att heter genom att upprätthålla samhällsviktig värna samhällets funktionalitet och att värna vår verksamhet och hindra eller begränsa skador förmåga att upprätthålla våra grundläggande på egendom och miljö då olyckor och värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskkrissituationer inträffar. liga fri- och rättigheter (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). Hävdandet Arbetet med krisberedskapen bör även bidra till av vårt lands suveränitet är en förutsättning för att att minska lidande och konsekvenser av allvarliga Sverige ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. olyckor och katastrofer i andra länder. Krisbered- Det enskilt viktigaste under försvarsinriktskapsarbete utgör också en utgångspunkt för ningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den arbete med det civila försvaret. operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. Civilt försvar 2014/15:251). Civilt försvar är den verksamhet som myndigheter, kommuner och landsting samt enskilda, 2.2.2 Det militära försvaret företag och föreningar m.fl. vidtar för att förbereda Sverige för krig. I fredstid i form av bered- Riksdagen har beslutat att målet för det militära skapsplanering och förmågehöjande åtgärder försvaret från och med 2016 ska vara att enskilt samt under höjd beredskap och ytterst krig nödoch tillsammans med andra, inom och utom vändiga åtgärder för att upprätthålla målet för landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet civilt försvar. (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. Riksdagen har beslutat (prop. 2014/15:109, 2014/15:251). bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251) att målet för verksamheten inom det civila försvaret ska Detta ska ske genom att: vara att

– hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna – värna civilbefolkningen,

rättigheter och nationella intressen, – säkerställa de viktigaste samhällsfunktion-

– förebygga och hantera konflikter och krig, erna,

– skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, – bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett militär eller annan påtryckning och om det väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Skydd mot olyckor 2.3.2 Resultatredovisning

Riksdagens mål för skydd mot olyckor är enligt Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningslagen (2003:778) om skydd mot olyckor att i hela perioden 2016 – 2020 är att öka den operativa landet ge människors liv, hälsa, egendom och förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den miljö ett – med hänsyn till de lokala förhållandena samlade förmågan i totalförsvaret. Under 2017 – tillfredsställande och likvärdigt skydd mot har arbetet med att förstärka totalförsvaret olyckor. intensifierats. Ytterligare resurser, uppgående till 500 miljoner kronor, tillfördes det militära och det civila försvaret i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99 avsnitt 5) och i budget- 2.3 Totalförsvaret propositionen för 2018 tillfördes 8,1 miljarder kronor (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4). I detta avsnitt redovisar regeringen resultat för en Regeringen har också fattat beslut om ett flertal sammanhållen utveckling av totalförsvaret. uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter för Resultat för det militära försvaret redovisas i att stärka totalförsvaret. avsnitt 3 och resultat för det civila försvaret redovisas i avsnitt 4.

Krigsplacering av personal

2.3.1 Bedömningsgrunder och indikatorer Regeringen beslutade i regleringsbreven för 2017 om krigsplacering av personal vid försvars- Regeringens bedömningsgrunder utgår bl.a. från myndigheter. I regleringsbreven för 2018 fick inriktningen i regeringens beslut den 11 maj 2017 särskilt utpekade myndigheter som inte redan om uppdrag till Försvarsmakten och påbörjat eller genomfört krigsplacering i uppdrag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att till senast den 31 december 2018 krigsplacera (MSB) att främja och utveckla en samman- den personal som behövs för verksamhet under hängande planering av totalförsvaret höjd beredskap. (Fö2017/00688/MFI). Enligt uppdraget ska MSB publicerade i mars 2018 en vägledning till Försvarsmakten och MSB verka för att be- myndigheter som har en viktig roll i totalförsvaret vakningsansvariga myndigheter samt prioriterade för deras arbete med krigsorganisation och landsting och kommuner vidtar åtgärder på krigsplacering. Den ska ge konkret stöd i arbetet följande områden: med att planera och analysera hur myndigheternas verksamheter ska organiseras under höjd − krigsplacering av personal, beredskap. Vägledningen är en del av Försvars- − planering för stöd till Försvarsmakten maktens och MSB:s uppdrag att främja och med bl.a. kritiska förnödenheter, utveckla en sammanhängande planering för − aktörsgemensam samverkan som möter totalförsvaret under den försvarspolitiska de höga krav på sekretess och robusthet inriktningsperioden. Totalt omfattas ett 50-tal som ställs vid höjd beredskap, myndigheter av uppdraget. − planering för att verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

Stöd till Försvarsmakten med bl.a. kritiska

Inom ramen för arbetet med att säkerställa den förnödenheter samlade förmågan i totalförsvaret är det av vikt att myndigheter inom det militära och det civila Försvarsmakten fick i regleringsbrevet för 2017 i försvaret övar tillsammans i syfte att stärka total- uppdrag att, med stöd av Försvarets materielverk, försvarsförmågan. ta fram ett försvarsförsörjningskoncept med utgångspunkt i gällande lagstiftning rörande varuförsörjning m.m. I oktober 2017 lämnade myndigheterna en redovisning av ett första försörjningskoncept. Uppdraget belyser vikten av att involvera privata aktörer och näringslivet i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

totalförsvarsplaneringen. Myndigheternas arbete verka från alternativ och/eller skyddad med att utveckla försörjningskonceptet fortsätter ledningsplats. under 2018. Av delredovisningen framgår att MSB stödjer kommuner, landsting, läns- Försvarsmakten har kommit flera steg på vägen styrelser och centrala myndigheter genom med att analysera såväl förutsättningar som rådgivning och delfinansiering av åtgärder som konceptuella överväganden för försörjnings- ger en ökad funktionalitet, tillförlitlighet, koncept och försörjningstrygghet, men också att säkerhet och uthållighet hos ledningsplatser. arbetet behöver utvecklas och konkretiseras Under 2017 handlade stödet främst om reservvidare när det gäller behov m.m. kraft, integrerad installation av Rakel, teknik för Regeringen beslutade den 5 juli 2018 om att visualisera lägesbilder samt åtgärder för stärkt direktiv (dir. 2018:64) till en utredning om säkerhet. näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 Övningar för att stärka totalförsvarsförmågan december 2019. En fördjupad översyn av Försvarsmaktens MSB har tillsammans med Försvarsmakten, behov av stöd och samhällets möjlighet att lämna berörda myndigheter och deltagande aktörer stöd till Försvarsmakten genomförs inom ramen påbörjat förberedelser inför totalförsvarsför det regeringsuppdrag som Försvarsmakten övningen 2020. Övningen kommer att äga rum i och MSB fick den 11 maj 2017 avseende en flera etapper under 2020. Myndigheterna i det sammanhängande planering för totalförsvaret. militära och det civila försvaret ska tillsammans Myndigheterna ska redovisa uppdraget till öva ihop för första gången på flera decennier. Det regeringen senast den 22 februari 2019. stärker Sveriges totalförsvarsförmåga. Övningens syfte är att pröva totalförsvarets förmåga och ge underlag för vidare utveckling av förmågan att Samverkan mellan civilt och militärt försvar skydda samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och försvara landet mot väpnat Under 2017 och våren 2018 har samtliga fyra angrepp. militärregionala staber upprättat regionala grundsyner ihop med länsstyrelserna. För att utveckla samverkan har regeringen Civil-militär samverkan och stödet till samhället beslutat om uppdrag till berörda myndigheter. Regeringen beslutade den 18 december 2017 att Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ge Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands bör genomföras en översyn av länsstyrelsernas län i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar och de regionala stabernas funktioner och till att utveckla en permanent struktur för verksamhet, att de rättsliga förutsättningarna för samverkan och organisation inom totalförsvaret i Försvarsmaktens stöd till samhället bör ses över, Gotlands län under 2018 till och med 2020. att en samlad översyn av civila och militära Försvarsmakten och länsstyrelserna har i krigsplaceringar bör göras samt att de regionala regleringsbreven för 2018 fått i uppdrag att staberna bör omorganiseras och ges ett utökat redovisa hur samverkan utvecklas avseende total- mandat för att stärka den civil-militära samverkan försvarsplaneringen. Redovisningen lämnades till (bet. 2016/17:FöU6 punkt 6, rskr. 2016/17:176). Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) den 1 Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 oktober 2018. (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.1) angett att den delar riksdagens bedömning och redovisat vilka åtgärder som pågår inom respektive område Planering för att verka från alternativ och/eller som ingår i tillkännagivandet. Nedan följer en skyddad ledningsplats sammanfattning av pågående arbete. När det gäller en översyn av länsstyrelsernas Under 2017 inleddes arbetet med att ta fram en och de regionala stabernas funktioner och ny inriktning för ledningsplatser i enlighet med verksamhet har regeringen i regleringsbreven för uppdraget från den 11 maj 2017 om att kunna 2018 gett i uppdrag till Försvarsmakten och länsstyrelserna att redovisa hur de regionala stabernas

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

samarbete med länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplaneringen. Redovisning lämnades den 1 oktober 2018. I fråga om omorganisering av de regionala staberna så konstaterar regeringen att det pågår flera processer som berör området. Indelningskommittén lämnade i början av 2018 sitt betänkande Myndighetsgemensam indelning till regeringen (SOU 2018:10). I betänkandet identifierades tre verksamhetsområden där behovet av samordnad regional indelning är särskilt stort, däribland krisberedskap och totalförsvar. Kommitténs förslag innebär att ett antal myndigheter, däribland Försvarsmakten, delas in i sex geografiska områden. För närvarande bereds kommitténs förslag inom Regeringskansliet. Försvarsmakten har tagit fram ett förslag till en ny lednings- och organisationsstruktur för myndigheten. I det arbetet ingår att se över de regionala stabernas organisation, ansvar och roll. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Utredningen ska bl.a. analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa områden ska ledas. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3 Försvar

3.1 Mål för det militära försvaret

– upptäcka och avvisa kränkningar av det

svenska territoriet och i enlighet med Riksdagen har beslutat att målet för det militära internationell rätt värna suveräna rättigheter försvaret från och med 2016 ska vara att enskilt och nationella intressen i områden utanför och tillsammans med andra, inom och utom detta, landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet – med befintlig förmåga och resurser bistå det (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. övriga samhället och andra myndigheter vid 2014/15:251). Detta ska ske genom att: behov. – hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen,

– förebygga och hantera konflikter och krig,

3.2 Resultatredovisning

– skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk,

militär eller annan påtryckning och om det Avsnittet inleds med en beskrivning av krävs försvara Sverige mot incidenter och bedömningsgrunder och indikatorer. Den efterväpnat angrepp, följande resultatredovisningen följer strukturen – skydda samhället och dess funktionalitet i för bedömningsgrunderna. form av stöd till civila myndigheter.

Regeringen har angett att Försvarsmakten bör

3.2.1 Bedömningsgrunder och indikatorer

bidra till målen för vår säkerhet och målen för det

militära försvaret genom att enskilt och Regeringens redovisning utgår från följande tillsammans med andra myndigheter, länder och bedömningsgrunder: organisationer lösa följande uppgifter (prop. – Försvarsmaktens operativa förmåga 2014/15:109): – krigsduglighet – upprätthålla tillgänglighet i fred samt beredskap för intagande av höjd beredskap – nationella operationer

för att kunna förebygga och hantera – försvarsunderrättelseverksamhet konflikter och krig, skydda Sveriges – internationella insatser handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning och, om det krävs, – internationellt försvarssamarbete

försvara Sverige mot incidenter och väpnat – personalförsörjning

angrepp, – materiel- och logistikförsörjning – främja vår säkerhet genom deltagande i – forskning och utveckling. operationer på vårt eget territorium, i

närområdet och utanför närområdet,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Försvarsmaktens operativa förmåga utgörs av Forskning och utveckling på försvarsområdet myndighetens förmåga att använda krigs- stödjer utvecklingen av den operativa förmågan förbanden i militära operationer, i fredstid och hos det militära försvaret och bidrar långsiktigt ytterst för att försvara Sverige mot ett väpnat till Försvarsmaktens möjligheter att möta framangrepp. Förmågan att mobilisera krigsförbanden tida hot. Den självständiga försvars- och är central för att skyndsamt kunna nyttja säkerhetspolitiska analys som bedrivs på området Försvarsmaktens operativa förmåga vid beslut bidrar till dessa mål. Samarbeten med civila forskom höjd beredskap. ningsresurser och deltagande i internationella Med krigsduglighet avses hur väl ett forskningssamarbeten gynnar kunskaps-, teknikkrigsförband i sin helhet kan utföra förbandets och kompetensutveckling på försvarshuvuduppgifter och övriga uppgifter efter mobili- forskningsområdet. sering. Försvarsmaktens värdering sammanfattar förbandens förmåga och beror främst på Följande resultatindikatorer används: tillgången till materiel och övad personal. Rege- – antal som genomfört repetitionsutbildning ringen följer utvecklingen i krigsförbanden – materieluppfyllnadsgrad genom Försvarsmaktens värdering av förbandens krigsduglighet. – gångtimmar per fartygstyp Försvarsmaktens förmåga till nationella – flygtimmar per flygplans- och helikoptertyp operationer visar på hur Sverige kan hävda den – återinvesteringskvot territoriella integriteten. En god försvarsunderrättelseförmåga är en för- – materielförsörjningskostnader. utsättning för Sveriges möjligheter att föra en självständig och aktiv utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitik samt för kartläggning av yttre hot 3.2.2 Resultat mot landet. Försvarsunderrättelser är väsentliga för att utveckla stridskrafterna och övriga förmågor på ett ändamålsenligt sätt. Försvars- Försvarsmaktens operativa förmåga underrättelseförmågan ska möjliggöra tillräckligt hög beredskap för att kunna ge nödvändig Den operativa förmågan har sammantaget ökat förvarning. något 2017 i jämförelse med 2016. Det finns Försvarsmaktens deltagande i internationella fortsatt brister i Försvarsmaktens förmåga att insatser bidrar till att stärka Sveriges bi- och hantera händelseutvecklingen som kan uppstå vid multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska ett försämrat omvärldsläge och då ytterst ett samarbeten liksom säkerheten i vårt närområde väpnat angrepp. och globalt. Försvarsmakten har 2017 liksom under 2016 Internationella försvarssamarbeten bidrar till haft förmåga att genomföra nationella operaatt stärka säkerheten i vår del av världen och till tioner. Försvarsmakten har haft förmåga att att Försvarsmakten enskilt och tillsammans med upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska andra kan lösa sina uppgifter. territoriet samt att värna Sveriges suveräna En god personalförsörjning är en förutsättning rättigheter och nationella intressen. för att det militära försvaret kan användas på det Försvarsmakten har 2017 ökat förmågan att ta sätt som Sveriges försvars- och säkerhetspolitik emot militärt stöd jämfört med 2016. Förmågan kräver. Krigsförbanden måste vara försedda med har bl.a. övats under försvarsmaktsövningen för verksamheten utbildad personal och Aurora. tillräckligt antal tjänstgörande. Försvarsmakten har lämnat ett omfattande Materiel- och logistikförsörjning är medel för stöd till det övriga samhället samt till civila att stödja krigsförbanden i uppbyggnaden av myndigheter. deras operativa förmåga och möjliggöra för Försvarsmakten har, med stöd av Försvarets krigsförbanden att utföra sina uppgifter. radioanstalt, fortsatt arbetet med att utveckla och Exportstödjande verksamhet och internationella stärka cyberförsvarsförmågan, inklusive förmaterielsamarbeten är viktiga för att främja en mågan att genomföra aktiva operationer i kostnadseffektiv materielförsörjning. cybermiljön.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Försvarsmakten har haft förmåga att genomföra Diagram 3.1 Antal som kallats och genomfört

repetitionsutbildning

internationella insatser enligt fattade beslut, samt Tusental individer haft förmåga att bedriva omvärldsbevakning för 2500 att upptäcka och identifiera hot i internationella Antal kallade Antal som genomfört

insatsområden.

2000 Försvarsmakten ska enligt sin instruktion ha

en aktuell operativ planering. Försvarsmakten har

under året bedrivit försvarsplanering i enlighet 1500

med regeringens anvisningar. Försvarsmaktens

förmåga att genomföra operationer vid höjd 1000

beredskap är beroende av stöd från övriga

myndigheter och aktörer. Under 2017 och 2018 500

har arbete bedrivits inom ramen för den

återupptagna totalförsvarsplaneringen vad gäller 0

Försvarsmaktens behov av stöd från övriga 2015 2016 2017 Källa: Försvarsmaktens och Totalförsvarets rekryteringsmyndighets årsredovisningar. samhället (se avsnitt 2.3.2).

Krigsplaceringsläget av personal

Krigsduglighet

Krigsplaceringsläget av personal var under 2017 i

huvudsak gott, med ett generellt krigsplacerings- Krigsorganisationen har under 2017 delvis läge på ca 90 procent, vilket uppfattas vara det utvecklats i enlighet med riksdagens och måltal som är möjligt att uppnå. Vidare har regeringens beslut. Det finns delar som inte har personal krigsplacerats i mobiliseringsreserver utvecklats i enlighet med beslutad inriktning. knutna till krigsförbanden. Liksom föregående år har några krigsförband

ökat sin krigsduglighet, t.ex. genom kvalificerad Materieluppfyllnadsgrad övningsverksamhet eller genom materieltillförsel. Materieluppfyllnadsgraden utgör en samlad Några krigsförband har lägre krigsduglighet än bedömning av i vilken utsträckning krigsplanerat, bl.a. till följd av brist på materiel och organisationen överlag förfogar över den materiel personal. Det är främst de förband som har lägst som krävs för att lösa ålagda uppgifter. krigsduglighet som också har haft en lägre Resultatet för 2017 har bedömts i förhållande tillväxt. Med återaktiveringen av grundutbildning till 2015 års försvarspolitiska inriktning. Bedömmed värnplikt kan de förband där det inte är ningen utgår från Försvarsmaktens värdering av operativt motiverat att ha hög tillgänglighet krigsförbanden. bemannas. Materieluppfyllnadsgraden varierar mellan Avseende förmågan att kunna agera samtidigt krigsförbanden. Under 2017 medförde brister i med två krigsdugliga brigader har förmågan tillgången till materiel att det, i likhet med utvecklats, men fortfarande kvarstår flera brister. föregående år, fanns begränsningar i flera Övningsverksamheten har varit intensiv och krigsförbands förmåga att lösa sina uppgifter. kvalificerad under 2017 vilket sammantaget har Liksom under 2016 medförde brister i krigsökat den operativa förmågan. Försvarsmaktens placeringen av materiel att värderingen var värdering bekräftar att möjligheten att kalla in förenad med osäkerhet. Den sammantagna värnpliktiga till krigsförbandsövningar har gett värderingen gav ett likvärdigt utfall jämfört med positiv effekt på krigsdugligheten hos några föregående år. förband.

Under 2017 har antalet som genomfört Styrning av Försvarsmakten repetitionsutbildning ökat något. Cirka 2 000 Regeringen beslutade den 15 februari 2018 att ge personer kallades in till repetitionsutbildning med ett uppdrag till Statskontoret avseende intern pliktpersonal, och av dessa genomförde ca 1 200 ledning, styrning och uppföljning inom utbildningen. Under 2016 kallades ca 1 500 in Försvarsmakten (Fö2018/00223/MFI). I beslutet varav ca 1 000 genomförde utbildningen. anges att Statskontoret ska analysera och bedöma

om de ekonomiska underlag som Försvars-

makten lämnar till regeringen är ändamålsenliga

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

som underlag för budgetprocessen. Utifrån sin utvecklingen av förbandens krigsduglighet. Den analys ska Statskontoret föreslå åtgärder som ökande övningsverksamheten har medfört att Försvarsmakten eller regeringen bör vidta för att belastningen på försvarslogistiken har ökat förbättra förutsättningarna för en väl fungerande markant. Detta har fått särskilt stor påverkan där intern ledning, styrning och uppföljning. vakansläget och resursbristen har varit stor, t.ex. Statskontoret ska även beakta de bland legitimerad medicinsk personal, personal rekommendationer som Ekonomistyrnings- med teknisk kompetens eller specialkompetenser verket lämnade 2010 i sin rapport Utveckling av inom övriga logistikfunktioner. Försvarsmaktens interna styrning och kontroll Delar av logistikförbanden har genomfört (ESV 2010:28). Statskontoret ska redovisa sitt internationella militära insatser. Försvarsmaktens uppdrag senast den 14 december 2018. begränsade tillgång till tidvis tjänstgörande civil personal i form av läkare och sjuksköterskor har Krigsförbandsorganisationen under 201 7 likt tidigare år inneburit svårigheter att försörja Krigsförbandsorganisationen utgjordes under internationella militära insatser med 2017 av de förband som riksdagen beslutat för sjukvårdskompetens. Fortsatt uppbyggnad av den försvarspolitiska inriktningsperioden (prop. teknisk underhållskapacitet har skett över hela 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. landet. Underhåll har genomförts på materiel i 2014/15:251). bruk vilket bidragit till den tekniska personalens kompetensuppbyggnad. Dock begränsades för- Försvarsmaktsövning Aurora bandens materiella tillgänglighet av bl.a. brist på Försvarsmaktsövning Aurora genomfördes reservdelar och att operationer och insatser mellan den 11 och 29 september 2017. I övningen prioriterats vad avser materielunderhåll. deltog samtliga stridskrafter och ett 30-tal myndigheter. Övningen omfattade 21 900 personer, Depåförband varav ca 500 värnpliktiga och ca 2 000 utländska Sedan januari 2016 har Försvarsmakten inrättat deltagare från åtta nationer. Försvarsmaktens en depåorganisation där 19 depåer organiserats. interna analys- och utvärderingsarbete visar att Under 2017 har myndigheten fortsatt sitt arbete myndighetens interna övningsmålsättningar i med att etablera denna organisation. stort uppnåtts. I samband med Försvarsmaktsövning Aurora Arméstridskrafterna genomfördes också en frivillig observations- Under året har arméstridskrafterna fokuserat på inbjudan i enlighet med Wiendokumentet, där tio genomförandet av försvarsmaktsövning Aurora, länder deltog. förmågeuppbyggnaden vid krigsförbanden samt förberedelser och genomförande av inter- Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter nationella insatser. Vidare har Försvarsmakten prioriterat uppgifter kopplade till beredskap samt Lednings- och underrättelseförband genomfört förberedelser för etablering av en Ledningsstridskrafterna har under 2017 organisationsenhet på Gotland. Arméförbanden genomfört ett stort antal övningar, t.ex. Aurora, har genomfört omfattande övningsverksamhet CJSE, ASSÖ, Särimner och Anaconda samt men i vissa fall har myndigheten tvingats anpassa deltagit i utvecklingen av internationella samar- övningsmålsättningarna med anledning av beten. Vidare har omfattande stöd lämnats inför begränsningar avseende i första hand fordon och och under ledningsträningsövningen Geltic Bear ledningsmateriel. 17. De regionala förbandsövningarna Vintersol och Våreld har genomförts, vilka i huvudsak Logistikförband bedrivits som kompani- och bataljonsövningar Förbanden har i varierande omfattning deltagit i inom brigads ram inklusive deltagande av en omfattande övningsverksamhet. Samtliga funktions- och ledningsförband. Under övningen logistikförband deltog i övningen Aurora. Då Vintersol kallades hela den 191. mekaniserade logistikförbanden i hög utsträckning behöver bataljonen inklusive totalförsvarspliktig personal nyttjas för att säkerställa genomförandet av in till tjänstgöring. övriga förbands övningar så begränsas logistik- Repetitionsutbildningar i form av krigsförbandens möjligheter att själva öva sig mot sina förbandsövningar (KFÖ), krigsförbandskurs huvuduppgifter. Detta medför begränsningar för (KFK) och särskild övning befäl (SÖB) har

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

fullgjorts enligt plan. Trots den intensiva väl. Materielbrister, bland annat avseende övningsverksamheten har övningarna endast fordonsmateriel, samt vakanser har dock påverkat undantagsvis genomförts med kompletta krigsdugligheten hos vissa hemvärnsbataljoner. krigsförband vilka övats mot förbandens Rikshemvärnsting genomfördes under nohuvuduppgifter. Detta har medfört att den vember 2017 i Skellefteå där drygt 100 motioner intensiva övningsverksamheten inte alltid leder behandlades. till motsvarande ökning av förbandens krigsduglighet eller myndighetens förmåga att Marinstridskrafterna möta ett väpnat angrepp. Huvuddelen av de marina förbanden har en god Repetitionsutbildning av totalförsvarspliktig personaluppfyllnad. Bristande redundans personal och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, kvarstår främst inom vissa nyckelkategorier, soldater och sjömän (GSS/T) har genomförts i främst specialistofficerare i teknisk tjänst. begränsad omfattning. Under 2017 har delar av Övningsverksamheten för de marina förett antal materielsystem levererats till banden har varit omfattande. Som exempel på Försvarsmakten, t.ex. Archer, standardlastbilar, större övningar under 2017 kan nämnas brobandvagnar och robot 98. Försvarsmaktsövning Aurora, Baltops, Northern Coasts samt funktionsövning inom ubåtsjakt. Hemvärnsförband Det totala antalet gångtimmar per fartygstyp Hemvärnsförbanden har såväl löst sina nationella redovisas i diagram 3.2. Marinstridskrafterna beredskapsuppgifter, t.ex. under övningen (korvett typ Visby, minröjningsfartyg typ Koster Aurora, som lämnat ett omfattande stöd till det samt ubåt av Gotlandsklass) har under 2017 haft övriga samhället. en något minskad gångtid jämfört med under Under 2017 bestod hemvärnsförbanden av 2016. Detta beror framförallt på planerade 21 695 personer, jämfört med 21 687 under 2016 översyns- och modifieringsperioder vilket gjort (under båda åren var fördelningen 87 procent att tillgänglighet för fartygssystemen varit lägre män och 13 procent kvinnor). under 2017 jämfört med 2016. Samtliga 40 hemvärnsbataljoner har genomfört krigsförbandsövning och därtill har ytterligare

Diagram 3.2 Gångtimmar per fartygstyp

övningar i syfte att öva särskilda moment Gångtimmar genomförts vid 86 tillfällen. Övningar har bland Korvett (Visby) annat genomförts inom marina basområden och 6500 Korvett flygbasområden. Hemvärnsförbanden har i ökad 5500 (Göteborg) omfattning övat med krigsförband ur marin- och Korvett (Stockholm) flygstridskrafterna. Ledningsträningsövningarna 4500 Ubåt Geltic Bear har genomförts med stöd av lednings- 3500 och underrättelseförband tillsammans med 19 Minjaktfartyg (Koster) hemvärnsbataljonsstaber, totalt omfattande 2500 Röjdykarfartyg ca 700 deltagare. Central chefsutbildning för (Spårö) Hemvärnets personal har genomförts med ca 600 1500 Stöd/ Ledningsfartyg elever. Under övningen påbörjades även Signalspanings- 500 utbildning i det nya stabstödsystemet Informa- 2013 2014 2015 2016 2017 fartyg Orion tionssystem Hemvärn (IS-HV) för Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2017. bataljon/kompanistab. Systemet ger ett värdefullt Tre bojbåtar har tillförts en av marinens stöd för stabsarbetet. sjöstridsflottiljer under 2017. Förbandssättning Under Aurora övades ca 7 000 hemvärnsav tung kustrobot har fortskridit under året. soldater och ett antal av dessa löste skarpa Större materielleveranser under 2017 utgjordes bevakningsuppgifter. För funktionsförband av två RIB-båtar för minröjnings- och röjdykar- (trafik, pionjär och CBRN [kemiska, biologiska, förband, livstidsförlängning av HMS Carlskrona, radiologiska och nukleära hot]), som är beroende renovering och modifiering av vedettbåt HMS av större förbandsvolymer, har Aurora varit Malmö samt generalöversyn och modifiering av berikande. Införandet av de tre återstående minröjningsfartyg typ Koster. hemvärnsgranatkastarplutonerna fortgår varvid rekrytering av tidigare värnpliktiga har fungerat

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Flygstridskrafterna bibehålla en högre numerär och tillgänglighet av Den fortsatta utvecklingen av de sedan 2016 nya JAS 39C/D i verksamheten. Regeringen krigsförband som har krigsorganiserats vid bemyndigade i juni 2018 Försvarsmakten att Skaraborgs flygflottilj har fortsatt, liksom genomföra ytterligare ett steg i den förändrade effekterna av den sedan tidigare genomförda ombeväpningsplanen. Utvecklingsavtalet för JAS uppgraderingen (Materielsystem 20) av JAS 39E har under 2018 omförhandlats för att bidra 39C/D. Den nationella insatsverksamheten för till ökad kravuppfyllnad och tidsplaner som flygstridskrafterna har varit fortsatt intensiv och överensstämmer med utvecklingsläget. Inom på grund av resursbrister har insatser och helikoptersystemet har ytterligare en helikopter utbildning prioriterats högre än krigs- med sjöoperativ förmåga (Hkp 14F) levererats förbandsutveckling. Vidare har övningsverksam- under året. heten generellt varit omfattande och ett stort antal övningar har genomförts, däribland Försvarsmaktsövning Aurora, Vintersol, Gripen Nationella operationer TTP, Arctic Challenge Exercise (ACE) samt den finska luftförsvarsövningen RUSKA i vilken Beredskap för nationella operationer har upprätt – svenska flygstridskrafter ingick som en integrerad hållits i enlighet med Försvarsmaktens grund – del i det finska luftförsvaret. Det totala antalet operationsplan. Skyddet av den territoriella flygtimmar per flygplans- och helikoptertyp integriteten har upprätthållits genom att flygplan redovisas i tabell 3.1. Flygtidsproduktionen i och fartyg med incidentberedskapsuppgifter har flygstridssystemet har även i år minskat något. funnits tillgängliga för identifiering och Skälen till nedgången är framförallt kopplade till ingripande mot överträdelser av tillträdesrådande personalbrist, kvarvarande brister i bland förordningen (1992:118). Beredskapsannat utbytesenheter och reservdelar, konta- anpassningar har genomförts mot den periodvis minerat flygbränsle samt Sjöfartsverkets begräns- höga militära aktiviteten i närområdet. På land har ningar i att upprätthålla avtalad flygräddnings- beredskapsstyrkor och bevakningsresurser tjänst. ständigt funnits avdelade. Med anledning av det förändrade och försämrade säkerhetsläget i när-

Tabell 3.1 Flygtimmar per flygplans- och helikoptertyp

området har den av regeringen tidigare beslutade tidigareläggningen av militär närvaro på Gotland Flygtimmar fullföljts. Sedan hösten 2017 finns det med 2014 2015 2016 2017 JAS 39 10 643 11 287 10 974 10 622 etablerandet av 18:e stridsgruppen återigen per- SK 60 4 937 4 905 5 118 4 699 manent närvaro av militära förband på Gotland. Tp 84 2 250 2 504 2 242 2 099 Under 2017 skedde 13 kränkningar av svenskt luftrum. Sveriges suveränitet har kränkts vid ett Fpl 100 1 495 1 512 1 495 1 647 tillfälle under 2017 genom andra staters agerande Fpl 102 1 599 1 987 1 809 1 795 inom svenskt territorialvatten och vid två tillfällen Helikopter 14 866 1 288 1 523 1 473 inom svenskt landterritorium. Sammantaget Helikopter 15 2 823 3 609 3 701 4 057 innebär det att antalet överträdelser av tillträdes- Helikopter 16 2 192 2 393 2 531 2 716 förordningen har minskat något, från 20 överträdelser 2016 till 16 under 2017. Försvars- Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2017. makten rapporterar att huvuddelen av dessa Inom Försvarsmakten och Försvarets överträdelser är av administrativ karaktär. Sverige materielverk har ansträngningar fortsatt i syfte att har kränkt andra staters suveränitet genom att höja den operativa tillgängligheten avseende Försvarsmakten vid ett tillfälle har brutit mot antalet tillgängliga JAS 39C/D med tillhörande annan nations tillträdesbestämmelse, jämfört operativ utrustning. Inför ombeväpningen till med fyra tillfällen under 2016. JAS 39E är det av betydelse att tillgängligheten inom stridsflygsystemet tillgodoser Försvars- Försvarsmaktens stöd till samhället maktens operativa behov. Regeringen bemyndi- Försvarsmakten har under 2017 lämnat stöd till gade Försvarsmakten att under 2017 genomföra samhället vid totalt 96 tillfällen varav 60 gånger ett första steg i en förändrad ombeväpningsplan enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor från JAS 39C/D till JAS 39E genom att beställa respektive 36 gånger enligt förordningen utökad nyproduktion av komponenter för att

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil aktiviteten i närområdet har utvecklats. Vidare verksamhet. Det ska jämföras med totalt 64 har myndigheterna fortsatt arbetet med att tillfällen 2016. Vid sju tillfällen har förfrågan om förstärka skyddet av skyddsvärd verksamhet mot stöd nekats, två gånger av resursbrist och fem kvalificerade cyberangrepp. Händelseutveckgånger för att förfrågan inte uppfyllt krav enligt lingen under 2017 har fortsatt ställt höga krav på lag eller förordning. Hemvärnets del av stödet till försvarsunderrättelsemyndigheterna att möta samhället har omfattat knappt 23 000 timmar, uppdragsgivarnas behov av tidskritiska undervilket ska jämföras med ca 33 000 timmar per år rättelser. för 2016. Jämfört med 2016 har det under 2017 Försvarsunderrättelsedomstolen ska i sin genomförts färre stora insatser, där fler än en kärnverksamhet pröva ansökningar om tillstånd hemvärnsbataljon deltagit i samma insats, vilket till signalspaning. är en av anledningarna till att antalet timmar Statens inspektion för försvarsunderrättelseminskat 2017. Försvarsmakten har under verksamheten (Siun) har under 2017 genomfört hanteringen av skogsbränderna sommaren 2018 27 granskningar och 10 kontroller på enskilds bebidragit med omfattande stöd, bland annat släck- gäran, vilket kan jämföras med 2016 då 33 ningsresurser i form av delar ur hemvärns- granskningar respektive 14 kontroller på enskilds förbanden och helikoptrar samt flygtransporter begäran genomfördes. Kontrollverksamheten av personal och materiel. 2017 resulterade i två synpunkter avseende be- I enlighet med förordningen (2007:1266) med handlingen av personuppgifter, varav en riktade instruktion för Försvarsmakten samt för- sig till Försvarsmakten och en till Försvarets ordningen (2017:113) om Försvarsmaktens stöd radioanstalt. Den synpunkt som Siun lämnade till till Polismyndigheten med helikoptertransporter Försvarets radioanstalt lämnade myndigheten har Försvarsmakten under 2017 lämnat stöd även till regeringen. under övningar och insatser. Totalt har tre skarpa Det regelverk som gäller för Försvarsmaktens insatser genomförts. Utöver den stående bered- och Försvarets radioanstalts behandling av skapen har den totala flygtiden, insatser och personuppgifter har varit föremål för en översyn. övningar, under året uppgått till ca 60 flygtimmar. Utredningen Behandlingen av personuppgifter Jämfört med 2016 har Försvarsmakten genom- inom Försvarsmakten och Försvarets radiofört färre antal stödinsatser p.g.a. att Polis- anstalt redovisade den 9 augusti 2018 förslag till myndigheten begärt biträde vid ett färre antal ny lagstiftning beträffande Försvarsmaktens och tillfällen än föregående år. Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter (SOU 2018:63). Betänkandet har skickats ut på remiss.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Försvarsunderrättelseverksamheten har i stor ut- Internationella insatser sträckning präglats av det försämrade omvärldsläget och den ökade militära aktiviteten i Under 2017 deltog Försvarsmakten med väpnad närområdet. Försvarsunderrättelseverksamhe- styrka i United Nations Multidimensional Intetens samlade bearbetning, analys och delgivning grated Stabilization Mission in Mali (Minusma), avseende internationell terrorism och eventuella Resolute Support Mission (RSM), i den globala kopplingar till Sverige har ökat under 2017. Myn- koalitionen mot Daesh Operation Inherent Redighetssamverkan mellan försvarsunderrättelse- solve (OIR) samt i EU:s militära insats European myndigheterna och Säkerhetspolisen har ytter- Union Naval Force (EUNAVFOR) Atalanta. ligare stärkts. Vidare har samverkansformerna Försvarsmakten har under 2017 även deltagit i inom Nationellt centrum för terrorhotbedöm- EU:s tre träningsinsatser European Training ning underlättats genom vissa lagändringar som Missions (EUTM) och EUNAVFOR Operation rör informationsutbytet mellan Säkerhetspolisen, Sophia. Detta innebär att Försvarsmakten har Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt deltagit i samtliga av EU:s gemensamma militära (prop. 2017/18:36, bet. 2017/18:JuU9, rskr. insatser inom ramen för EU:s gemensamma 2017/18:143). säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), förutom Försvarsunderrättelsemyndigheternas förmå- EUFOR Althea. ga att hantera den militära och säkerhetspolitiska

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Vidare har Försvarsmakten också deltagit med EUTM, Mali personal till Kosovo Force (KFOR), Kosovo. Under 2017 har Försvarsmakten deltagit med sju Under 2017 har 1 730 individer varav 228 kvin- personer till EU:s utbildningsinsats EUTM Mali, nor och 1 502 män varit insatta i internationella bestående av en stabsofficer och ett utbildningsinsatser och övrig internationell tjänstgöring. Det team. Insatsen ingår i en långsiktig EU-strategi är en ökning jämfört med föregående år, då 1 384 för hela regionen och har till uppgift att bistå med individer var insatta i internationella insatser. År rådgivning till Malis försvarsledning och 2015 uppgick antalet till 1 509 personer. utbildning till Malis försvarsmakt. Insatsen har en koppling till det svenska bidraget i Minusma.

OIR, Irak

Sverige har bidragit till OIR sedan 2015 inom EUTM, Somalia ramen för den globala koalitionen OIR mot Försvarsmakten har under 2017 bidragit till Daesh. Det svenska bidraget, som utgörs av EUTM Somalia med fyra stabsofficerare och fyra stabsofficerare, utbildare samt stödfunktioner, utbildare. Bland annat har Sverige haft beverkar enbart i Irak och har under 2017 varit sta- fattningen som biträdande chef för insatsen, och tionerat i Erbil. Det svenska bidraget har bedrivit en stabsofficer har under 2017 varit placerad i utbildning bland annat inom CBRN. Det svenska Nairobi, Kenya. De fyra utbildarna har varit på bidraget har under 2017 fördubblats och uppgick plats i insatsområdet under sex månader 2017. vid årsskiftet till 70 personer. EU:s utbildningsinsats i Somalia har bjudits in av den somaliska regeringen för att utbilda den Minusma, Mali somaliska regeringens säkerhetsstyrkor och Försvarsmakten har under 2017 deltagit med därigenom förbättra säkerheten i landet. stabsofficerare på central och regional nivå inom ramen för FN:s fredsfrämjande insats i Mali, Mi- EUTM, Centralafrikanska republiken nusma. Det svenska styrkebidraget har utgjorts Försvarsmakten har under 2017 bidragit med en av ett underrättelseförband, stödfunktioner samt stabsofficer, ett utbildningsteam samt tolkar till under sista kvartalet ett transportflygförband EU:s utbildningsinsats i Centralafrikanska remed en insatsperiod från november 2017 till maj publiken, totalt nio personer. Insatsen syftar till 2018. Försvarsmakten har även sedan augusti att bistå Centralafrikanska republiken genom 2017 bistått FN med en varningsradar för indirekt stöd till den pågående reformen av försvars- och eld till den så kallade supercampen i Timbuktu. säkerhetssektorn. Utbildningen genomförs vid Förbandet har bidragit med underrättelser till Camp Kassai i huvudstaden Bangui. Minusmas styrkechef samt med flygtransporter inom Minusmas operationsområde. EUNAVFOR, Operation Atalanta och Sophia Förbandsbidragets huvuduppgift är att förse Försvarsmakten deltog under 2017 i Operation insatsens underrättelseenhet med information Atalanta, EU:s marina militära insats utanför Sosom kan användas för att uppfylla säkerhetsrådets malias kust, och Operation Sophia, EU:s marina mandat. Det svenska bidraget uppgick vid års- militära insats i Medelhavet. Försvarsmakten delskiftet till ca 310 personer. För detta får Sverige tog med tre stabsofficerare vardera till insatsernas ersättning av FN baserat på antalet personal, samt operationshögkvarter i Rom, Italien respektive viss materiel och utrustning. Northwood i Storbritannien. Därutöver har Försvarsmakten deltagit med en bordningsstyrka RSM, Afghanistan och två stridsbåtar samt stödpersonal omfattande Försvarsmakten har bidragit till RSM i sammanlagt 34 personer till operation Atalanta. Afghanistan med stabsofficerare på central och Bidraget var baserat på ett nederländskt fartyg regional nivå under 2017. Huvuduppgiften har och var på plats mellan mitten av september till varit att genomföra rådgivning och handledning slutet av november 2017. av afghanska säkerhetsstyrkor tillsammans med ett flertal andra stater. Det svenska styrkebidraget KFOR, Kosovo har även gett råd till det afghanska flygvapnet. Under 2017 har Sverige deltagit med två stabs- Huvuddelen av den svenska personalen är baserad officerare vid KFOR:s högkvarter i Pristina samt på Camp Marmal i Mazar-e-Sharif i norra en befattning vid Pristinas flygplats från mars till Afghanistan. december 2017. Därutöver har Sverige deltagit med en stabsofficer till Nato Advisory and

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Liaison Team i Pristina under första halvåret. med Totalförsvarets forskningsinstitut har skett Under året har det finansiella stödet som tidigare på mjukvaruområdet. I slutet av november 2017 lämnats i form av utbildningsinsatser för personal genomförde Försvarsmakten en ingenjörsfältinom säkerhetsstrukturerna stegvis avslutats. övning samt lämnade stöd till Natos projekt Professional Development Programme. Säkerhetssektorreform Försvarsmakten har lämnat stöd till Moldavien Försvarsmakten har under 2017 lämnat stöd till med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte arbetet för säkerhetssektorreform i Bosnien- samt med utbildning vid bland annat SWEDINT. Hercegovina, Serbien, Ukraina, Georgien, En inspektionskurs har genomförts till stöd för Moldavien och till uppbyggnaden av den öst- projekt inom Organisationen för säkerhet och afrikanska fredsstyrkan Eastern Africa Standby samarbete i Europa (OSSE) avseende hantering Forces i Kenya. Verksamheten har utgjort ett och förvaring av ammunition. stöd i uppbyggnaden av säkerhetssektorn i dessa Till den östafrikanska fredsstyrkan Eastern länder. African Standy Forces i Kenya har Försvars- Försvarsmakten har lämnat stöd till säkerhets- makten lämnat stöd genom sekonderingar av sektorreformarbetet i Bosnien-Hercegovina bl.a. samverkans- och utbildningspersonal, samt genom erfarenhetsutbyten, instruktörsutbyten utbildnings- och instruktörsutbyten. Arbetet har och utbildningsverksamhet. Stödet avseende åt- avsett bl.a. den roll som säkerhetsrådets gärder mot små och lätta vapen (SALW) har, med resolution 1325 spelar vid genomförande av fokus på lagerhållen konventionell ammunition, internationella insatser, samt planering och gefortsatt under hela året. nomförande av fältövningar. Försvarsmakten har lämnat stöd till säkerhetssektorreformarbetet i Serbien genom bilaterala möten samt genom utbildnings- och erfarenhetsutbyten, bland annat inom ramen för försvarsmedicin. Försvarsmakten har lämnat fortsatt stöd till säkerhetssektorreformarbetet i Ukraina genom kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte med försvarsministeriet, försvarsmakten och det internationella utbildningscentret Education and Research Center for International Peacekeeping (ERCIP). Ett högnivåbesök i Ukraina i oktober 2017 bidrog till att stärka relationen mellan Sverige och Ukraina. Försvarsmakten stöttade även Natoprojekt för civilanställda inom försvarssektorn samt för motåtgärder mot improviserade sprängämnen. Under våren 2018 har Försvarsmakten inlett ett samarbete med Kanada och har sedan april månad två personer placerade inom ramen för den kanadensiska stödinsatsen i Ukraina (Operation Unifier). I Georgien har Försvarsmakten lämnat stöd genom placering av en rådgivare vid NATO- Georgia Joint Training and Evaluation Centre i Tbilisi. Även från Georgien har personal deltagit i kurser vid Försvarsmaktens internationella centrum SWEDINT och Nordic Centre for Gender in Military Operations (NCGM). Ett pilotprojekt med språkutbildning har genomförts. Övningar med georgiskt deltagande har genomförts på Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum SWEDEC, och samarbete

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.2 Anslagsförbrukning för 1:2 Försvarsmaktens med Finland, med utgångspunkt i den analys av

insatser internationellt

regeringsformens reglering som görs i Miljoner kronor Förutsättningsutredningens betänkande (SOU

2016:64). Syftet med utredningen är att tillför-

Ramar till Utfall/ säkra att nödvändiga beslut om att ge och ta emot Insats Försvarsmakten Utfall ram militärt stöd inom ramen för det svensk-finska Minusma Mali 833 758 91 % försvarssamarbetet kan fattas med tillräcklig

skyndsamhet samt att finska styrkor som lämnar OIR Irak 140 99 71 %

RSM Afghanistan 55 53 96 % stöd till Sverige ska ha de befogenheter i Sverige

Isaf Afghanistan som är nödvändiga. Utredningen överlämnade

den 27 april 2018 sitt betänkande En lag om (återställning) 12 12 100 % Atalanta 36 24 65 % operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland

Uppföljning av personal i (SOU 2018:31). Betänkandet har därefter re-

internationella insatser 20 13 65 % missbehandlats.

Athena 26 21 82 % På försvarsmaktsnivå pågår samarbete inom ett

EUTM Somalia 22 14 64 % flertal områden, bland annat övning och utbild-

EUTM Mali 13 12 98 % ning, utveckling av förmåga att genomföra ge-

mensamma operationer, luft- och sjöövervak- EUTM RCA (Centralafrikanska republiken) 26 9 36 % ning, etablerande av säkra kommunikationer och

gemensam användning av grundläggande infra- SSR, verksamhet 24 15 64 % struktur. Stab- OHQ Atalanta 6 3 58 % Under 2017 deltog Finland med ett substan- Stab-OHQ EUNAVFOR MED 4 4 96 % tiellt bidrag i den svenska försvarsmaktsövningen Personal i insatsnära stab 2 Aurora 17, bland annat med finska stridsflygplan

som för första gången deltog integrerat i det Stöd till Ana Trust Fund 7 Summa 1 217 1 046 86 % svenska luftförsvaret. På motsvarande sätt deltog

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2017 och Försvarsdepartementets egna det svenska flygvapnet i den finska flygvapenberäkningar. Ramar för respektive insats och verksamhet avser tilldelade högsta belopp till Försvarsmakten. Dessa summerar till ett högre belopp än totalt tilldelade medel på övningen Ruska i oktober 2017 då en svensk JAS

39C/D-division för första gången deltog som en anslaget 1:2. Utfall i förhållande till tilldelat anslag på 1 132 miljoner kronor uppgick till 92 %. integrerad del i luftförsvaret av Finland.

Den svensk-finska gemensamma marina

stridsgruppen (Swedish-Finnish Naval Task

Internationellt försvarssamarbete

Group, SFNTG) har under 2017 uppnått initial

operativ förmåga. Målsättningen är att kunna de- Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samklarera full operativ förmåga 2023. arbeten har fortsatt fördjupats under 2017. Inom armésamarbetet har förbandsbesök,

utbildningsutbyten samt deltagande i övningar

Nordiskt försvarssamarbete

genomförts. Finska arméförband deltog i för-

svarsmaktsövningen Aurora 17 då man bland Finland annat övade förmågan att kunna verka med na- Sommaren 2018 undertecknades ett samförtionella förband i ett gemensamt operationsståndsavtal på politisk nivå mellan Sverige och område. Både Sverige och Finland deltog Finland. Samförståndsavtalet fungerar som ett dessutom i övningarna Bold Quest, artilleriövergripande politiskt ramverk där ambition och övningen Nordic Artillery Exercise (NAX) och målsättning med försvarssamarbetet klargörs. luftvärnsövningen Nordic Helmet. Samarbetet har under 2017 fortsatt genom-

föras enligt plan. Dialogen på politisk nivå har Danmark varit omfattande och ett flertal möten på olika Regeringen har fortsatt arbetet med implemennivåer har genomförts. Utbytestjänstgöringen teringen av samförståndsavtalet med Danmark, mellan Försvarsdepartementet och försvarsvilket undertecknades i januari 2016. Målet med ministeriet i Helsingfors har fortsatt. I mars 2017 samarbetet är att öka den operativa effekten inom beslutade regeringen att ge en särskild utredare i maritima insatser och flyginsatser i fredstid. uppgift att se över vissa delar av de rättsliga

förutsättningarna för Sveriges försvarssamarbete

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Under 2017 har Försvarsmakten med sin danska Överenskommelsen om nordiskt samarbete på motsvarighet framförhandlat ett avtal om ökat försvarsmaterielområdet mellan Danmark, Fintillträde till respektive lands luftrum för genom- land, Norge och Sverige trädde i kraft under 2017. flygningar med militära flygplan och användning av varandras flygbaser i samband med genom- Utomnordiskt försvarssamarbete flygning. Avtalet undertecknades våren 2018. Danmark deltog även i försvarsmaktsövningen Bilateralt Aurora 17. Under 2017 vidareutvecklades det bilaterala samarbetet med Förenta staterna i linje med den ge- Norge mensamma avsiktsförklaringen som under- Under 2017 deltog Norge med förband under tecknades i maj 2016. Försvarsmakten och US försvarsmaktsövningen Aurora 17 och svenska European Command (US EUCOM) har ingått och norska flygstridskrafter har övat regelbundet ett nytt generellt logistikstödsavtal som användes tillsammans med Finland inom ramen för Cross i samband med det omfattande amerikanska Border Training. Vidare har en bilateral scenario- deltagandet i försvarsmaktsövningen Aurora 17. I baserad diskussion genomförts, försvarsattaché- maj 2018 undertecknades en trilateral avsiktsposter i respektive land har återinförts och dialog förklaring om fördjupat försvarssamarbete med och erfarenhetsutbyte genomförts inom områd- Finland och USA. ena totalförsvar och personalförsörjning. Sveriges och Tysklands försvarsministrar undertecknade i juni 2017 en gemensam avsikts- Multilateralt förklaring i syfte att fördjupa samarbetet på Utvecklingen av försvarssamarbetet med de försvarsområdet. nordiska länderna har fortsatt inom Nordefco. Samarbetet med Storbritannien har under 2017 Under 2017 har samarbetet fokuserat på att skapa fördjupats ytterligare med utgångspunkt i det förutsättningar för en gemensam luftlägesbild samarbetsprogram som undertecknades i juni samt tillträdesfrågor och förmågehöjande samar- 2016. I juni 2017 anslöt sig Sverige till den beten. Samarbetet har bidragit till att öka brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Försvarsmaktens interoperabilitet med övriga Expeditionary Force (JEF). Sommaren 2018 nordiska länder. uppnådde JEF full operativ förmåga. I november undertecknade försvarsministrarna från Sverige, Norge, Danmark och Multilateralt Finland ett samförståndsavtal för att inleda Sverige har under 2017 aktivt bidragit till fredstida samarbete kring utbyte av luftläges- utvecklingen och fördjupningen av EU:s information (Norecas). Nordefcos militära ko- gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. ordineringskommitté har fått i uppdrag att Bland annat fattade Sverige beslut om att delta i implementera avtalet och därmed införskaffa det permanenta strukturerade samarbetet på nödvändiga system. Arbetet med att förenkla för försvarsområdet (Pesco), inklusive deltagande i de nordiska ländernas försvarsmakter att verka på tre Pesco-projekt. En militär lednings- och varandras sjö-, luft- och landområden i fredstid planeringsförmåga har upprättats på strategisk har också fortskridit. nivå för EU:s militära utbildningsinsatser. Ett Flygvapencheferna i Sverige, Danmark, arbete för att förenkla den militära rörligheten Finland, Norge och USA har undertecknat en av- inom Europa har inletts, där Sverige deltar. siktsförklaring rörande utvecklingen av övningen Samarbetet mellan EU och Nato har utvecklats Arctic Challenge Exercise till en kvalificerad och ytterligare steg har tagits i genomförandet av flygövning, så kallad flaggnivå. Sverige leder det den gemensamma deklaration som antogs 2016. fortsatta planeringsarbetet med inriktning mot Samverkan med FN har utvecklats och Sverige ett första genomförande 2019. har lämnat stöd för att stärka FN:s underrättelse- De nordiska länderna utbyter kontinuerligt förmåga. information avseende internationella insatser. Sverige har också haft ett brett deltagande i Planering för ett samnordiskt bidrag till FN:s förmågeutvecklingsprojekt inom Europeiska insats Minusma i Mali med ett nordiskt mobilt försvarsbyrån. Försvarsmakten deltog under träningsteam har påbörjats under svensk ledning. 2017 i 24 olika projekt, bl.a. angående förenklad

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

hantering av gränsöverskridande militära land- Tabell 3.3 Personella förändringar i Försvarsmakten

transporter. Exempel på andra projekt är 2015-12-31 2016-12-31 2017-12-31 räddning och evakuering av personal, utbildning i Officerare totalt 1 7 279 6 978 6 670 taktiskt uppträdande för helikoptrar samt utbyte - varav män 94 % 94 % 94 %

av reservdelar med andra länder. Dessutom deltar - varav kvinnor 6 % 6 % 6 % Försvarsmakten kontinuerligt i analysarbete i Specialistofficerare totalt 1 869 2 147 2 367 syfte att skapa en gemensam syn på prioriterade - varav män 91 % 91 % 91 %

förmågeområden. - varav kvinnor 9 % 9 % 9 %

Partnerskapet med Nato fortsatte att utvecklas Civilanställda totalt 5 132 5 292 5 446 under 2017 och Sveriges status som Enhanced - varav män 60 % 60 % 60 % Opportunities Partner (EOP) förlängdes med tre - varav kvinnor 40 % 40 % 40 % år. Inom ramen för EOP-statusen har samarbetet Reservofficerare totalt 6 347 6 370 6 446 fördjupats med fokus på politisk dialog, övnings- - varav män 97 % 97 % 97 % och utbildningsverksamhet, samt informations- - varav kvinnor 3 % 3 % 3 % utbyte. Partnerskapet med Nato är centralt för Kontinuerligt tjg. GSS totalt 5 807 5 241 5 320 Försvarsmakten och ger myndigheten tillgång till - varav män 89 % 89 % 90 % kvalificerad utbildnings, tränings-, och övnings- - varav kvinnor 11 % 11 % 10 % verksamhet, samt standardiserings-, evaluerings-

och certifieringsverksamhet. EOP-statusen har Tidvis tjg. GSS totalt 3 769 3 886 4 321 möjliggjort ett utökat samarbete med Nato inom - varav män 90 % 90 % 89 %

dessa områden. Partnership for Peace Planning - varav kvinnor 10 % 10 % 11 % 1 Varav 2 523 placerade på befattningar för specialistofficerare. 2016-12-31 var and Review Process (PARP) är ett instrument för motsvarande siffra 2 706.

samarbetet med Nato. Under 2017 utvärderades Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2017. Sveriges partnerskapsmål. I linje med utvärderin-

gens resultat gjordes en ominriktning av de nya

Frivillig militär grundutbildning och

mål som beslutades i juni 2018. Försvarsmakten

grundläggande militär utbildning

har under 2017 ökat sin förmåga att samverka och Den längre frivilliga militära grundutbildningen utbyta information med Natos lednings- (MGU) som inrättades 2016 enligt förordningen strukturer, förband och enheter. (2015:613) om militär grundutbildning slutfördes Inom ramen för det fördjupade partnerskapet den 15 juni 2018. Förordningen är sedan årshar Sverige tillgång till flera forskningsutbyten skiftet 2017/18 vilandeförklarad med övergångsoch deltar aktivt i NATO Science and Techbestämmelser som möjliggör för de individer som nology Organisation. påbörjat utbildningen innan årsskiftet 2017/18 att slutföra den under våren/sommaren 2018. All

militär grundutbildning som påbörjas från och

Personalförsörjning

med den 1 januari 2018 sker med värnplikt enligt

lagen om totalförsvarsplikt. Utbildningens inne- Den 2 mars 2017 beslutade regeringen med stöd håll överensstämmer i allt väsentligt med utbildav 1 kap. 3 a § lagen (1994:1809) om totalningsinnehållet i MGU. försvarsplikt att totalförsvarspliktiga ska vara Under 2017 ansökte 22 563 individer till skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra MGU, varav 4 358 kvinnor och 18 205 män (ca grundutbildning med värnplikt. Beslutet innebär 19 procent kvinnor och 81 procent män). År 2016 bl.a. att all militär grundutbildning som påbörjas ansökte 23 655, varav 4 407 kvinnor och 19 248 från och med den 1 januari 2018 sker med män (ca 18,5 procent kvinnor och 81,5 procent värnplikt enligt lagen om totalförsvarsplikt. män). 2017 antogs 148 individer till 150

utbildningsplatser på det treåriga officersprogrammet och därutöver ett tjugotal till så

kallad anpassad officersutbildning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Diagram 3.3 Antalet sökande till GMU 2011 – 2015 och till Diagram 3.5 Sammanställning av den frivilliga militära

MGU under 2016 – 2017 grundutbildningen (GMU och MGU) åren 2011 – 2018

40000 Antal individer Totalt Kvinnor Män 5500 35000 FM mål och planerat Påbörjat Slutfört 5000 30000 4500 25000 4000 3500 20000 3000 15000 2500 2000 10000 1500 5000 1000 0 500 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 Källa: TRM:s svar på Försvarsdepartementets remiss avseende 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 personalförsörjningsfrågor (2018/0231). Siffrorna för 2014 – 2016 har justerats med Källa: Försvarsmaktens årsredovisningar 2012 – 2107 samt Försvarsmaktens svar på anledning av tidigare lämnad statistik från myndigheten. Summan av antalet Försvarsdepartementets remiss avseende personalförsörjningsfrågor (FM2018ansökningar för 2017 är inte jämförbar med motsvarande siffra för 2016 eftersom 16505:2). möjligheten att ansöka frivilligt var stängd under perioden 2017-11-07 – 2018-01-11, eftersom grundutbildningen från och med 2018 ska genomföras med värnplikt.

Mönstring och grundutbildning med

Antalet inryckande till MGU under 2017 var värnplikt 2 241 (ca 13 procent kvinnor och 87 procent Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att män). Motsvarande siffra för 2016 var 2 460 (13 återinföra mönstring och grundutbildning med procent kvinnor och 87 procent män). Enligt värnplikt. Beslutet innebär bl.a. att all militär Försvarsmaktens planering skulle 3 200 påbörja grundutbildning som påbörjas från och med den MGU under 2016 och 3 500 under 2017. Under 1 januari 2018 sker med värnplikt enligt lagen 2018 är det 1 727 individer som har slutfört MGU (1994:1809) om totalförsvarsplikt. varav 1 500 män och 227 kvinnor (13 procent Försvarsmakten har i uppdrag att, inom given kvinnor och 87 procent män). ekonomisk ram, planera för att genomföra grundutbildning med värnplikt för minst 4 000

Diagram 3.4 Försvarsmaktens mål och planering samt

personer per år 2018 och 2019.

antalet som har påbörjat och genomfört MGU 2016 – 2018

Antal individer Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 4000 (TRM) hade i uppdrag att senast under andra kvartalet 2017 informera de totalförsvarspliktiga FM mål och planering Påbörjat Slutfört 3500 födda 1999 och 2000 om innebörden av skyldig- 3000 heten att genomgå mönstring och fullgöra 2500 grundutbildning med värnplikt. Informationen utformades i samverkan med Försvarsmakten 2000 1500 och Myndigheten för samhällsskydd och 1000 beredskap. Totalförsvarspliktiga är skyldiga att genomgå 500 mönstring och fullgöra grundutbildning med 0 2016 2017 2018 värnplikt. Kallelse till mönstring sker utifrån det Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2017 och Försvarsmaktens svar på så kallade mönstringsunderlaget, vilket utgörs av Försvarsdepartementets remiss avseende personalförsörjningsfrågor (FM2018- 16505:2). de uppgifter som de totalförsvarspliktiga lämnar om sina personliga förhållanden under det kalenderår som de fyller 18 år. Totalförsvarspliktiga som inte kallas till mönstring har möjlighet att ansöka om att få mönstra. Oavsett om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller ansökt om att få mönstra fullgör han eller hon, efter inskrivning, den militära grundutbildningen med värnplikt enligt lagen om totalförsvarsplikt. Drygt 84 300 av ungdomarna födda 1999 svarade på frågorna i mönstringsunderlaget

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

(tidigare benämnt beredskapsunderlaget) vilket Antalet rekryterade gruppbefäl, soldater och motsvarar en svarsfrekvens på 93 procent, samma sjömän i förhållande till Försvarsmaktens svarsfrekvens för både kvinnor och män. målbild och planering Motsvarande svarsfrekvens 2016 var 91 procent Vid utgången av 2017 fanns det 5 320 för kvinnor och 92 procent för män. kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och De första kallelserna till mönstring skickades sjömän (GSS/K) i Försvarsmakten (10 procent ut i slutet av juli 2017 och mönstringen kvinnor och 90 procent män) vilket är en ökning påbörjades i oktober 2017. Fram till den 30 juni om 79 individer i förhållande till de 5 241 GSS/K 2018 har sammanlagt 7 990 personer mönstrat som fanns anställda vid årsskiftet 2016/2017. (22 procent kvinnor och 78 procent män). Vid utgången av 2017 hade Försvarsmakten TRM har åtalsanmält 143 individer som tagit rekryterat 4 321 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, del av kallelse till mönstring men som utan giltigt soldater och sjömän (GSS/T) varav 11 procent skäl uteblivit från mönstringen kvinnor och 89 procent män vilket är en ökning om 435 individer i förhållande till de 3 886 GSS/T

Tabell 3.4 Mönstringsläge

som fanns vid årsskiftet 2016/2017. Förklaringen till ökningen om 435 GSS/T är bl.a. ett ökat Mönstringen omfattar perioden 9 oktober 2017 – 30 juni 2018. inflöde från de kontinuerligt tjänstgörande när de Kategori Kvinnor Män Totalt Kallade från avslutar sina GSS/K-anställningar. mönstringsunderlaget (årskullen) 1 346 4 257 5 603

Yrkes- och reservofficerare

Övriga 421 1 966 2 387 När det gäller rekrytering till den grundläggande Summa 1 767 6 223 7 990 officersutbildningen under 2017 skedde ett trendbrott och den sedan länge satta målnivån Källa: TRM:s redovisning till Försvarsdepartementet (Fö 2018/00627/MFU) nåddes, varvid 148 individer antogs till Den 31 augusti 2018 hade sammanlagt 3 657 150 utbildningsplatser (17 procent kvinnor och personer (15 procent kvinnor och 85 procent 83 procent män). Under 2017 har myndigheten män) skrivits in till grundutbildning med värnpåbörjat en så kallad anpassad officersutbildning plikt. Första utbildningsstart för personer födda för individer som har genomfört grundläggande 1999 var i juni 2018. militär utbildning eller motsvarande och som

innehar en akademisk examen. Till den första

Tabell 3.5 Inskrivningsläge

utbildningen antogs 22 individer (17 procent Läget per den 31 augusti 2018, inskrivna med utbildningsstart 1 januari 2018 – 31 december 2018 kvinnor och 83 procent män). Till specialistofficersutbildningen rekryterades 316 individer Kvinnor Män Totalt till 360 utbildningsplatser (13 procent kvinnor Inskrivna till grundutbildning med värnplikt från årskullen 363 2 014 2 377 och 87 procent män). Sammantaget har därmed myndighetens planer för officersrekrytering i Inskrivna från kategorin övriga 179 1 101 1 280 huvudsak följts. Emellertid har utflödet under

Summa 542 3 115 3 657

2017 överstigit inflödet. Källa: TRM:s redovisning till Försvarsdepartementet (Fö 2018/00627/MFU). Redovisningen inkluderar 48 individer som ansökt till grundutbildning innan När det gäller reservofficerare anställdes under 2017 ett tjugotal nyutbildade specialistofficerare pliktlagstiftningen aktiverades. Dessa 48 individer påbörjade dock militär grundutbildning med värnplikt den 8 januari 2018. samt ett antal pensionsavgångna yrkesofficerare, vilket sammantaget har lett till en ökning av Regeringen gav ytterligare ett antalet disponibla reservofficerare. Under 2017 informationsuppdrag till TRM att med stöd av påbörjade därutöver ett drygt fyrtiotal individer Försvarsmakten ta fram ett informationsunderlag reservofficersutbildning (12 procent kvinnor och till totalförsvarspliktiga födda år 2000. Den 26 88 procent män). Under året har även olika februari 2018 skickade TRM ut en sådan kompetensutvecklingsåtgärder för reservinformationsfolder. Den 5 mars 2018 påbörjades officerare genomförts, vilka avses öka i omfattutskicken av mönstringsunderlaget. ning kommande år.

Frivillig försvarsverksamhet

Under 2017 har det genomförts 16 grundläggande soldatutbildningar för frivilliga (GU-F), varvid drygt 320 elever godkänts. Numerären

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

innebär en nedgång från 2016, då ca Försvarsmakten att myndigheten ska integrera 400 utbildades. Emellertid fortsatte trenden med ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. en ökande andel kvinnor till 47 procent, från I november 2017 publicerades uppropet 45 procent 2016 och 42 procent 2015. Rekry- givaktochbitihop, vilket grundar sig i det så kallateringen till Hemvärnet från de frivilliga försvars- de metoo-uppropet. I vittnesmålen framkommer organisationerna ökade under 2017 till ca 650. berättelser om bl.a. sexuella trakasserier och andra Trots ökningen var rekryteringen otillräcklig i kränkningar av kvinnor som är eller har varit förhållande till Försvarsmaktens behov. verksamma inom Försvarsmakten . Försvars- Ungdomsverksamhet genomförs årligen för makten har redovisat olika åtgärder som vidtogs. 5 000 – 7 000 ungdomar i central, regional och Nätverket för officerare och anställda kvinnor lokal regi. (NOAK) genomför aktiviteter på lokal, regional De frivilliga försvarsorganisationerna har fått och central nivå och fyller en viktig funktion i organisationsstöd inom ramen för anslaget jämställdhets- och likabehandlingsarbetet inom 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap . Bidraget Försvarsmakten. uppgick till ca 46,5 miljoner kronor, vilket inne- Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har bar en smärre ökning jämfört med 2016. Vidare under 2017 analyserat och uppdaterat användes 104 miljoner kronor till uppdrags- mönstringsunderlaget utifrån ett jämställdhetsersättning för de frivilliga perspektiv. Myndigheten har också utvecklat försvarsorganisationernas utbildningsverksam- inskrivningsmetodiken och processen har ändrats het, inklusive deras ungdomsverksamhet. Mot så att muskelstyrka värderas utifrån de krav som bakgrund av försvarsöverenskommelsen från ställs på befattningen och att värden som augusti 2017 ökades stödet till den frivilliga överstiger dessa krav inte påverkar testresultatet. försvarsverksamheten med 16 miljoner kronor 2018 i jämförelse med 2017. Veteransoldater Försvarsmaktens arbete med veteran- och Jämställdhet och likabehandling anhörigfrågor har fortsatt under 2017 i enlighet Andelen kvinnor uppgick i december 2017 till med regeringens beslut. I Försvarsmaktens totalt 13 procent (17 procent av de kontinuerligt regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt tjänstgörande och 6 procent av de tidvis tjänst- Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta görande). Denna siffra har i stort sett varit ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. oförändrad sedan 2013. Den 1 juli 2017 inrättade myndigheten nämnda Under 2017 har Försvarsmakten satt upp nya Veterancentrum. Försvarsmakten har i kvantitativa mål för att öka andelen kvinnor inom årsredovisningen för 2017 redovisat system och myndigheten. metoder för stöd till de veteraner som är i behov Försvarsmaktens handlingsplan för jämställd- av sådant, dels redovisat genomförd och planerad hetsintegrering 2015 – 2018 visar bl.a. på tre verksamhet inom ramen för myndighetsprioriterade fokusområden för myndigheten. samverkan. Härutöver har myndigheten redo- Försvarsmakten har bl.a. jämställdhetsintegrerat visat pågående arbete med att skapa en så ordinarie styrdokument i syfte att lägga grunden heltäckande sammanställning som möjligt över för hur Försvarsmakten ska arbeta med svenska veteraner och de insatser som dessa jämställdhet. Olika utbildningar har utvecklats så bemannat. När myndighetens årsredovisning för att de är jämställdhetsintegrerade, och inkluderar 2017 lämnades hade över 60 000 individer även FN:s resolutioner om kvinnor, fred och identifierats, vilka bemannat över 100 000 besäkerhet. Myndigheten har infört det så kallade fattningar. Detta arbete avses slutföras under Human Factors Integration (HFI) så att 2018. användarens behov av materielen är anpassat både för kvinnor och män. HFI innebär utveckling och Personalkostnader utformning av system som är anpassade för den I diagram 3.6 redovisas hur Försvarsmaktens mänskliga kroppen och de kognitiva förmågor personalkostnader har utvecklats från och med människor har. 2013. Personalkostnaderna för 2017 har totalt Sedan den 21 maj 2018 framgår det av ökat med 464 miljoner kronor jämfört med 2016. förordningen (2007:1266) med instruktion för Skillnaden mellan åren beror dels på ökade kostnader avseende avtalsenliga lönehöjningar, dels på ökade kostnader för övningsdygnstillägg

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

och ökad ledighetsskuld vilka är relaterade till procent av de fakturerade intäkterna. För 2016

försvarsmaktsövningen Aurora. Övriga var motsvarande omkostnader 19 procent.

personalkostnader har ökat med 52 miljoner

kronor jämfört med 2016, vilket främst beror på Uppföljning av riktlinjebeslut för

ökade utbildningskostnader med anledning av ett investeringar

nytt avtal med Försvarshögskolan. I förhållande till riksdagens riktlinjebeslut för

investeringar (prop. 2016/17:1, bet.

Diagram 3.6 Personalkostnader i Försvarsmakten 2016/17:FöU1, rskr. 2016/17:98) var utfallet för

2017 för de investeringar som belastar anslaget Miljoner kronor

10000 Lönekostnader Sociala avgifter Övrigt 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ca

9000 230 miljoner kronor lägre än planerat. För armé-,

8000 logistik- och marinmateriel var utfallet 44, 23 7000 respektive 79 procent lägre än planerat belopp. 6000 Det lägre utfallet beror på utgiftsförskjutningar 5000 4000 för bl.a. luftvärnssystem 98, lastbilar, tung-

3000 transportfordon, tankfordon, strömför-

2000 sörjningsutrustning och sjukvårdssystem. Inom

1000 marinen har produktionsstörningar lett till att

0 leveranser och projektstarter försenats. Utfallet

2013 2014 2015 2016 2017 var högre i förhållande till planen vad avser flyg- Källa: Försvarsmaktens årsredovisning för 2017. och ledningsmateriel, med 17 respektive 52

procent. Det högre utfallet beror bl.a. på mer

omfattande delleveranser för JAS 39E än planerat.

Materiel- och logistikförsörjning

När det gäller samhällsinvesteringar som

belastar anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och

Återinvesteringskvot

beredskap var utfallet för 2017 ca 440 miljoner Återinvesteringskvoten beskriver i vilken utkronor högre än riksdagens riktlinjebeslut (prop. sträckning förslitna beredskapsinventarier 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1, rskr. 2016/17:98). ersätts. I kvoten ställs värdet av årets anskaffning Högre utfall noterades för armé- och flygmateriel av beredskapsinventarier i relation till årets avmed 41 respektive 8 procent. Det högre utfallet skrivningar. En kvot större än 1 innebär att värdet för armématerielen beror till största delen på ökad för åter- eller nyanskaffning av beredskapsåteranskaffning av finkaliberammunition. Däreinventarier överstiger avskrivningarna. mot blev det lägre utfall för marin- och logistik- För 2017 är återinvesteringskvoten 0,98. Det materiel med 11 respektive 20 procent. Det läge bokförda värdet av nya beredskapsinventarier är utfallet för logistikmateriel beror i huvudsak på därmed något lägre än förslitningen. Detta inneleveransförseningar av två större uppdrag. bär en försämring jämfört med föregående år

(1,0). Som jämförelse är genomsnittet för de

Redovisning av pågående materielprojekt

senaste tio åren 1,01.

Arméstridskrafter

Materielförsörjningskostnader

Nytt medelräckviddigt luftvärn Försvarets materielverks kostnader för Regeringen bemyndigade den 2 augusti 2018 anskaffning av varor och materiel samt materiel- Försvarsmakten att under 2018 anskaffa nytt försörjningstjänster i förhållande till myndigmedelräckviddigt luftvärn. Samma dag hetens fakturerade intäkter kan ses som ett mått bemyndigade regeringen Försvarets materielverk på effektiviteten i materielförsörjningen. Då det att få ingå internationell överenskommelse som faktureras kan ha upparbetats under flera år avseende anskaffning av det amerikanska medelanvänds glidande treårsgenomsnitt för att jämna räckviddiga luftvärnssystemet Patriot. Överensut effekten av enskilda år. kommelsen omfattar anskaffning av fyra För perioden 2008 – 2017 har kvoten ökat från eldenheter, som var och en innehåller en stridsknappt 0,8 till 0,9 den första tiden för att därefter ledningscentral, en spanings- och eldledningssjunka till 0,83. Enligt detta mått uppgår således radar, ett kraftverk samt tre lavetter. Dessutom Försvarets materielverks omkostnader till 17 omfattar bemyndigandet två typer av robotar

samt utbildning och stöd under förbandssättning

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

av systemet. Syftet med anskaffningen är att, i Korträckviddigt luftvärn enlighet med inriktningsbeslutet, tillgodose Efter riksdagens godkännande (prop. 2012/13:1, behovet av medelräckviddigt luftvärn, inklusive bet. 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93) beslutade förmåga att bekämpa taktiska ballistiska missiler. regeringen den 20 december 2012 att anskaffa I budgetpropositionen för 2018 begärde korträckviddig luftvärnsförmåga, Rb98 (IRIST). regeringen riksdagens bemyndigande i fråga om Anskaffningen syftar till att vidmakthålla en att anskaffa nytt medelräckviddigt luftvärns- kvalificerad korträckviddig luftvärnsförmåga. system. Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag, Regeringen bemyndigade den 10 september 2015 men tillkännagav samtidigt att regeringen bör Försvarsmakten att anskaffa ytterligare robotar. förankra anskaffningen i riksdagen (bet. Regeringen bemyndigade vidare den 8 december 2017/18:FöU1 punkt 7, rskr. 2017/18:101). I 2016 Försvarsmakten att utöka den ekonomiska enlighet med riksdagens tillkännagivande ramen för projektet för att hantera uppkomna beslutade regeringen den 16 augusti 2018 att fördyringar. Förmågan planerades ursprungligen lämna en skrivelse till riksdagen (skr. att till del vara operativ i luftvärnsbataljonerna 2017/18:290, Anskaffning av medelräckviddigt från 2017 och fullt ut 2019. Förseningar i luftvärn). Regeringen anser därmed att tillkänna- projektet har dock gjort att driftsättning nu givandet är slutbehandlat. planeras påbörjas 2019. Fram till 2018 har Försvarsmakten upparbetat 450 miljoner kronor Pansarvärnsförmåga motoriserad skyttebataljon inom projektet. Regeringen bemyndigade 2015 Försvarsmakten att stärka pansarvärnsförmågan i de motoriserade Lastbilar bataljonerna. Insatsorganisation 18 innefattar två Regeringen beslutade den 3 oktober 2013 om motoriserade bataljoner vilka innefattar tre anskaffning av lastbilar. Beställningen omfattar pansarvärnsrobotplutoner vardera. Uppdraget min- och splitterskyddade samt oskyddade omfattar skjutande system, robotar, underhålls- terränglastbilar inklusive klargöringsfordon för materiel och utbildningsmateriel för dessa sex flygbaser. Terrängframkomlighetskraven skiftar pansarvärnsrobotplutoner och utbildning vid två från skogsbilväg till terräng beroende på var i utbildningsplatser. Upphandling är påbörjad i organisationen bilarna ska krigsplaceras. Ett form av att Försvarets materielverk har ramavtal har upprättats i ett gemensamt projekt kvalificerat anbudsgivare för fortsatta för- mellan Försvarets materielverk och Norska handlingar. Fram till 2018 har inga medel upp- Forsvarets logistikorganisasjon. Lastbilarna var arbetats inom projektet. vid beställning planerade att levereras 2014 men har försenats och planeras nu vara driftsatta Artillerisystem Archer tidigast i slutet av 2019. För att säkerställa Efter riksdagens godkännande (prop. förbandsverksamheten har Försvarsmakten 2005/06:132, bet. 2005/06:FöU10, rskr. genomfört upphandlingar genom andra befintliga 2005/06:264) beslutade regeringen den 4 juni ramavtal. Fram till 2018 har Försvarsmakten inte 2006 om anskaffning av 24 Archerenheter i form upparbetat några medel inom projektet. av renovering och modifiering av haubits 77B. Anskaffningen syftar till att säkerställa en Mörkerstridsutrustning kvalificerad förmåga till indirekt eld samt ge Regeringen beslutade den 7 oktober 2013 om möjligheter till att delta i insatser internationellt anskaffning av mörkerstridsmateriel. med artilleriförband. Regeringen bemyndigades Beställningen omfattar infraröda sikten för hand- 2016 (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11, rskr. eldvapen och tyngre vapen som kulspruta samt 2016/17:53) att fatta beslut om att anskaffa sikten för granatgevär. I beställningen ingår även ytterligare 24 pjäser som Norge beslutat att avstå infraröda observationskikare och laseravståndsfrån. Under året har elva pjäser i slutlig mätare. Anskaffningen syftar till att krigskonfiguration utnyttjats av Försvarsmakten för förbanden ska kunna upprätthålla hög förmåga utbildning. Under 2018 har merparten av de till samlad verkan med grupp, pluton, kompani svenska 24 pjäserna levererats till Försvars- och bataljon i mörker. Anskaffningen syftar även makten. Fram till 2018 har Försvarsmakten till att minska riskerna för vådabekämpning av upparbetat ca 1,81 miljarder kronor inom såväl egna förband som tredje part. Beställningen projektet. har omplanerats av Försvarsmakten och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

myndigheten avser inkomma med en ny och Bataljonsartilleri omplanerad framställning till regeringen under Regeringen beslutade i december 2016 att 2019. Fram till 2018 har inga anslagsmedel bemyndiga Försvarsmakten att anskaffa fordonsupparbetats inom projektet. burna granatkastare. Anskaffningen omfattar granatkastare monterade i befintliga Stridsfordon Brobandvagn 90 chassier. Den första leveransen av systemet är Regeringen beslutade den 22 maj 2014 att planerad till 2019. Fram till 2018 har Försvarsanskaffa tre brobandvagnar. Den 11 februari 2016 makten inte upparbetat några anslagsmedel inom beslutade regeringen om att bemyndiga Försvars- projektet. makten att anskaffa ytterligare tre vagnar. Manöverförbandens rörlighet och operativa Marinstridskrafter effekt i såväl terräng som urban miljö förbättras avsevärt om det finns tillgång till brobandvagn- Signalspaningsfartyg system, något som i dag saknas i Försvarsmakten. Regeringen beslutade den 22 april 2010 om Tre fordon har levererats under 2017. Fram till anskaffning av ett nytt signalspaningsfartyg. Den 2018 har Försvarsmakten upparbetat 340 14 november 2013 beslutade regeringen om en miljoner kronor inom projektet. utökad ekonomisk ram för anskaffningen. Den 16 februari 2017 beslutade regeringen på nytt om Stridsfordon 90 utökad ekonomisk ram och beställning lades i maj Regeringen beslutade den 11 januari 2016 om 2017. Skäl för den utökade ekonomiska ramen är renovering av 262 stycken stridsfordon 90. fördjupade beräkningsunderlag samt att Beställningen av renoveringen lades under första anskaffningen ställer särskilda säkerhetskrav. kvartalet 2016. Beställningen är samordnad med Detta har medfört att beställningen har tagit motsvarande renovering av stridsvagn 122. längre tid än planerat. Leverans är beräknad till Renovering omfattar livstidsförlängande åtgärder 2020. som gör att systemet förblir operativt till minst Anskaffningen syftar till att tillgodose behovet 2030 samt integrering av ett ledningssystem av underrättelseinformation till sjöss och ersätter (stridsledningssystem bataljon, SLB). Strids- nuvarande signalspaningsfartyget HMS Orion. fordon 90-systemet är en viktig komponent i Till och med 2017 har Försvarsmakten uppmarkstridskrafterna. De renoverade strids- arbetat 247 miljoner kronor i anslagsmedel inom fordonen planeras att tillföras successivt och i sin projektet. helhet vara operativa från 2019 med slutleverans 2023. Fram till 2018 har Försvarsmakten Ubåt A26 upparbetat 9 miljoner kronor inom projektet. Efter riksdagens godkännande (prop. 2009/10:99, bet. 2009/1:FiU21, rskr. 2009/10:348) beslutade Stridsvagn 12 2 regeringen den 1 juli 2010 om anskaffning av två Regeringen beslutade den 11 januari 2016 om nya ubåtar. I samband med konstruktionsöversyn renovering av 88 stycken stridsvagn 122 och åtta som initierades 2014 upphävdes upphandlingsstycken bärgningsbandvagn 120A. Beställningen beslutet från 2010. Projektet slutredovisades av renoveringen genomfördes 2016. därför i budgetpropositionen för 2015. Efter en Beställningen är samordnad med motsvarande rekonstruering av industrin kunde projektet renovering av stridsfordon 90. Renoveringen återupptas. Den 19 mars 2015 bemyndigade omfattar livstidsförlängande åtgärder och regeringen Försvarsmakten att beställa integrering av ett ledningssystem (stridslednings- produktion och byggnation av två nya ubåtar system bataljon, SLB). Stridsvagnarna planeras att inom en ekonomisk ram om 8,2 miljarder kronor tillföras successivt och i sin helhet vara operativa i 2015 års prisläge. Konstruktion och byggnation från 2019, med slutleverans 2023. Fram till 2018 har fortsatt under 2017. Slutleverans är planerad har Försvarsmakten upparbetat 15 miljoner till 2023. Till och med 2017 har Försvarsmakten kronor inom projektet. upparbetat anslagsmedel om 2 328 miljoner kronor inom projektet.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Halvtidsmodifiering ubåt typ Gotland varpå regeringen den 12 mars 2016 fattade ett nytt Efter riksdagens godkännande (prop. 2009/10:99, anskaffningsbeslut. Försvarets materielverk har bet. 2009/1:FiU21, rskr. 2009/10:348) beslutade därefter lagt en beställning och konstruktion och regeringen den 1 juli 2010 om modifiering och provverksamhet inleddes under 2016. livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Det nya torpedsystemet kommer att benämnas Gotlandsklass. Efter en rekonstruering av torped 47 och avses integreras i ubåt typ Gotland industrin kunde projektet återupptas. Den 11 samt i Korvett typ Visby. Torped 45 ska december 2014 bemyndigade regeringen vidmakthållas till 2023 för att förmågeglapp ska Försvarsmakten att beställa halvtidsmodifiering undvikas. Försvarsmakten har inte redovisat av två ubåtar typ Gotland. Slutleverans är någon upparbetad eller planerad ekonomi inom planerad till 2020. Den första ubåten var planerad ramen för projektet i sin årsredovisning. att sjösättas i april 2018 men är nu försenad till sommaren 2018. Detta kan komma att påverka Halvtidsmodifiering av röjdykfartyg typ Spårö slutleverans även av den andra ubåten. Projektet Regeringen beslutade den 10 januari 2013 om att har t.o.m. 2017 inte genererat något ekonomiskt genomföra halvtidsmodifiering av två röjdykutfall. fartyg typ Spårö. Efter Försvarsmaktens omplanering avbröts projektet tillfälligt under första Åtgärder korvett typ Visby kvartalet 2016 utan att någon beställning ännu Försvarsmakten har i väntan på genomförandet hade lagts. Uppdraget planerades att återupptas av en större halvtidsmodifiering identifierat ett 2018. Efter ytterligare omplanering i Försvarsantal åtgärdspunkter som behöver åtgärdas makten har projektet åter skjutits på framtiden omgående. Regeringen fattade beslut om och planeras att återupptas 2023. Försvarsmakten åtgärderna i juni 2017, då även beställning har inte redovisat någon upparbetad eller planerad genomfördes. Leverans kommer att ske mellan ekonomi inom ramen för projektet i sin 2018 och 2019. Beställningen har t.o.m. 2017 inte årsredovisning. genererat något ekonomiskt utfall. Uppgradering av stridsbåtar Halvtidsmodifiering korvett typ Gävle Regeringen beslutade den 14 mars 2013 om att Regeringen fattade i juni 2017 beslut om anskaffa uppgradering av stridsbåt 90, tillhörande halvtidsmodifiering av korvett typ Gävle, amfibiebataljonen. Uppgraderingen omfattar omfattandes två fartyg. Beställning till industrin bl.a. motorer och framdrivningssystem samt lades 2017 och leverans planeras 2020. lednings-, sambands- och navigationssystem. Uppgraderingen syftar till att förlänga båtarnas Anskaffning av sjömålsrobot tekniska och operativa livslängd. Projektet har Regeringen fattade den 30 mars 2017 beslut om under arbetet utvecklats för att bättre motsvara anskaffning av sjömålsrobot till flyg- och Försvarsmaktens operativa krav, vilket har lett till marinstridskrafterna. Projektet löper enligt att beställningen har försenats. I juni 2017 fattade gällande planering och har under 2017 inte regeringen beslut om Livstidsförlängning genererat något ekonomiskt utfall. Stridsbåt 90 steg 2, vilket omfattar 76 båtar. Leverans till Försvarsmakten beräknas ske Anskaffning av bojbåtar successivt mellan 2018 och 2021. Beställningen Regeringen beslutade i december 2016 om har t.o.m. 2017 inte genererat något ekonomiskt anskaffning av bojbåtar. Leverans kommer att ske utfall. 2020 och projektet har under 2017 inte genererat något ekonomiskt utfall. Flygstridskrafter

Ersättning lätt torped JAS 39E Efter riksdagens godkännande (prop. 2010/11:1, Efter riksdagens godkännande (prop. 2012/13:1, bet. 2010/11:11:FöU1, rskr. 2010/11:103) bet 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93, prop. beslutade regeringen den 14 oktober 2010 att 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. ersätta det nuvarande lätta torpedsystemet. Efter 2013/14:317) beslutade regeringen den 10 januari att projektet inte kunnat påbörjas i tid 2013 om utveckling och anskaffning av JAS 39E. genomfördes en kravharmonisering av projektet,

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Provflygplanet, 39-8, har genomgått olika prov kronor upparbetats inom projektets ekonomiska under 2017 och flygningar har genomförts under ram. 2017. De övriga två provflygplanen, 39-9 och 39- 10, är under sammanbyggnad och slutmontering. Operativ ledning, logistik och stödfunktioner Utvecklingsavtalet för JAS 39E har under 2018 omförhandlats för att bidra till ökad krav- Ledningsförmåga mar k uppfyllnad och tidsplaner som överensstämmer Regeringen beslutade den 16 maj 2013 om med utvecklingsläget. Avtalet innebär att initiala ledningsförmåga mark i och med bemyndigande leveranser till staten sker 2020. till Försvarsmakten att anskaffa strids- Utvecklingsarbetet fortskrider och slut- ledningssystem bataljon (SLB), gemensamt leverans beräknas ske tidigast 2026. Den taktiskt radiosystem (GTRS) och förändrade ombeväpningsplanen från JAS kommunikationsnod. De tre anskaffningarna 39C/D till JAS 39E innefattande utökad syftar tillsammans till att medge en kvalificerad nyproduktion avseende komponenter för att ledningsförmåga (Battle Management System – bibehålla en högre numerär och tillgänglighet av BMS). Införandet av BMS i krigsorganisationen JAS 39C/D i verksamheten fortlöper. kommer att ske successivt under planerings- Till och med 2017 har Försvarsmakten upp- perioden samt initialt taktas med renoveringen av arbetat ca 13,6 miljarder kronor i anslagsmedel Stridsvagn 122 samt Stridsfordon 90. inom projektet. Kommunikationsnoderna har överlämnats till Försvarsmakten under 2016. Fortsatt installation Långräckviddig flygburen jaktrobot har skett av ett antal utrustningar. Merparten Efter riksdagens godkännande (prop. 2009/10:1, kommer att monteras i stridsvagn 122 och bet. 2009/10:FöU1, rskr. 2009/10:104) beslutade stridsfordon 90 under den påbörjade regeringen den 23 juni 2010 om anskaffning och renoveringen av dessa fordon. SLB hårdvaruintegration av radarjaktrobot Meteor till JAS anskaffning har gått enligt plan och tagit igen 39C/D. tidigare års försening. Även denna materiel är I och med införandet av JAS 39C/D materiel- redo för fordonsintegration. Taktiskt radiosystemversion 20 under 2016 är Meteor operativ i system (GTRS) som ersättare till nuvarande radio Försvarsmakten. 180 har upphandlats av Försvarets materielverk Av sekretesskäl är en ekonomisk redovisning och kontrakt har tecknats med industrin. Arbete inte möjlig att lämna i budgetpropositionen. Inga med integrering av den nya radion i fordon har ekonomiska eller tidsmässiga avvikelser från påbörjats, framför allt med stridsvagn 122 och ursprunglig plan har emellertid redovisats. stridsfordon 90. SLB programvara har fortfarande så stora problem att det inte går att överlämna till Helikopter 14 Försvarsmakten. Systemöverlämning av SLB är Regeringen beslutade den 13 september 2001 om planerad till slutet av 2018 och därmed kan även anskaffning av helikopter 14 (NH 90). det samlade systemet överlämnas. Fram till 2018 Helikoptersystemet ska lösa såväl markoperativa har Försvarsmakten upparbetat drygt 500 som sjöoperativa uppgifter. Anskaffningen miljoner kronor inom projektet. omfattar bl.a. 18 stycken helikopter 14 i två olika konfigurationer, helikopter 14E och 14F. Anpassning telekom ledningsplatser Materielen tillförs helikopterflottiljen. Under Regeringen beslutade den 7 oktober 2013 om att 2015 beslutade regeringen att ytterligare fyra anskaffa anpassning av telekommunikation vid helikoptrar (sammanlagt nio) ska modifieras till ledningsplatser. Beställningen omfattar servrar, sjöoperativ version, helikopter 14F. Under 2017 datorer, routrar och switchar. Syftet med har ytterligare en sjöoperativ helikopter levererats anskaffningen är att förbättra förutsättningar för till förband. Totalt har fem helikoptrar brigadledningsförmåga. Telekom ledningsplatser (helikopter 14F) i slutlig konfiguration levererats planeras att tillföras brigadstaberna och blir till Försvarsmakten. Ursprunglig planerad operativt successivt under de kommande åren. slutleverans var 2009. Samtliga 18 helikoptrar Projektet beställdes sent 2014 och planerad driftplaneras vara överlämnade till Försvarsmakten sättning är 2019 – 2021. Leveranser har påbörjats 2021. Till och med 2017 har ca 7,15 miljarder enligt plan och inga avvikelser har rapporterat angående tillförseltakten.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Informationsinfrastruktur investeringar. Det bidrar till att materiel- Regeringen beslutade den 28 februari 2013 om uppfyllnadsgraden av krigsorganisationen är lägre anskaffning av informationsinfrastruktur. än ursprungligen planerat. Beställningen omfattar en plattform av både hård- Försvarsmakten och Försvarets materielverk och mjukvaror som realiserar en klient-, server-, har med utgångspunkt i regeringens uppdrag om kommunikations- och nätverksinfrastruktur. att förbättra tillförlitligheten i genomförandet av Investeringen syftar till att Försvarsmaktens materielinvesteringar (Fö2017/00066/MFU) informationssystem ska kunna hantera vidtagit flera åtgärder. Bland annat används information klassad upp till Hemligt. På grund av planeringsreserver i högre utsträckning för förseningar relaterade till säkerhetsklassning har hanteringen av olika typer av risk samt framtida anskaffningen skjutits fram den planerade prisomräkningar. driftsättningen har omplanerats till 2019. Fram I februari 2018 redovisade utredningen om till 2018 har Försvarsmakten upparbetat 47 Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov miljoner kronor inom projektet. betänkandet Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (SOU 2018:7). Utredaren lämnar Satellitkommunikation bl.a. förslag till prioriteringar inom Regeringen beslutande den 28 februari 2013 om materielförsörjningen vid oförändrade anskaffning av ytterligare ett system för ekonomiska ramar samt vid högre ramar i tre satellitkommunikation, FM Satkom. FM Satkom olika steg. Betänkandet har remissbehandlats och omfattar basstation (serverplats och antenner), bereds fortsatt i Regeringskansliet. Det utgör fjärranslutningsenhet (kommunikationsstationer därtill underlag för Försvarsberedningens som är permanent monterade i farkoster) samt fortsatta arbete. soldatburna terminaler. Anskaffningen omfattar Försvarsmakten och Försvarets materielverk vidare ytterligare fjärranslutningsenheter och har under 2018 fått i uppdrag att genomföra den burna terminaler. Anskaffningen syftar till att omorganisation av uppgifter inom materiel- och förbättra driftssäkerheten, öka redundansen och logistikförsörjningen som regeringen aviserade i öka tillgängligheten på system för budgetpropositionen för 2018 mot bakgrund av kommunikation vid internationella insatser och de förslag som lämnats i betänkande Logistik för förberedande övningar. FM Satkom planeras i högre försvarsberedskap (SOU 2016:88). huvudsak tillföras sambandsbataljonen som en Myndigheterna har även fått i uppdrag att central resurs som kan fördelas till andra förband förbereda övergången till en ny finansiell när behov uppstår. Delar av systemet har styrmodell från och med 2019 i enlighet med planenligt beställts och planeras vara operativt utredningens förslag. Myndigheterna har också från 2019. Fram till 2018 har Försvarsmakten fått i uppdrag att utveckla samverkansformerna upparbetat 20 miljoner kronor inom projektet. mellan myndigheterna syftande till att anpassa planerings- och beslutsprocessen för Materiel till telekrigsbataljonen investeringar i försvarsmateriel till denna styr- Regeringen beslutade den 26 september 2013 om modell. att anskaffa materiel till telekrigsbataljonen. Sedan den 21 maj 2018 framgår det av Anskaffningen syftar till att komplettera förordningen (2007:854) med instruktion för förbandets materiel med mer kvalificerad Försvarets materielverk att myndigheten, när det utrustning än vad förbandet i dag förfogar över så är relevant, i sin verksamhet ska säkerställa att de att det i högre grad ska kunna lösa de varor och tjänster som myndigheten upphandlar internationella uppgifter som fastställts i är ändamålsenligt utformade för kvinnor och förbandets målsättning. Fram till 2018 har drygt män. 270 miljoner kronor upparbetats inom projektet.

Internationellt materielsamarbete

Strategisk styrning av materielförsörjningen Det industri- och marknadsrelaterade arbetet har Materielförsörjningen är alltjämt behäftad med bedrivits med en hög ambitionsnivå inom EU. I betydande osäkerheter. Under den försvars- juni 2017 presenterade Europeiska kompolitiska inriktningsperioden har planeringen missionen en så kallad försvarsfond, samt ett visat sig överstiga befintlig finansiering, vilket förordningsförslag om ett europeiskt försvarssuccessivt lett till förskjutningar av planerade industriellt utvecklingsprogram (EDIDP) som

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

syftar till att stödja konkurrenskraften och ubåtssystem A26 och artillerisystem Archer varit innovationskapaciteten inom unionens försvars- prioriterat. industri (se faktapromemoria 2016/17:FPM113). Inom ramen för arbetet med fonden driver kommissionen för närvarande även en för- Forskning och utveckling beredande åtgärd för försvarsforskning (PADR) för åren 2017 – 2019. Europeiska rådet, Totalförsvarets forskningsinstitut har initierat ny Europaparlamentet och Europeiska kom- verksamhet inom cyber, obemannade system och missionen nådde en politisk överenskommelse artificiell intelligens. Totalförsvarets forskningsom ett förordningsförslag om EDIDP den 7 juni institut har även i samband med försvarsmakts- 2018. Förslaget antogs formellt av rådet och övning Aurora17 bistått med bland annat parlamentet i juli, och förordningen trädde i kraft analysstöd. På regeringens uppdrag har forskning hösten 2018. Förordningen medger deltagande av avseende skydd mot och hot från kemiska, all försvarsindustri verksam i Sverige. biologiska, radiologiska och nukleära ämnen Kommissionen har även presenterat ett (CBRN) utförts av Totalförsvarets forskningsförordningsförslag för en fortsatt försvarsfond institut, som innehar en internationellt erkänd under nästa sjuåriga EU-budgetperiod, EDF spetskompetens inom detta område. 2021 – 2027, som innehåller både forsknings- och Forskningen har bidragit till att utveckla och industriutvecklingsaktiviteter. bibehålla svensk grundkompetens och förmåga Sverige har deltagit i de initiala diskussionerna att utföra oberoende bedömningar rörande hot om EDF, med inriktningen att värna nationell och risker inom CBRN-området. kompetens, medlemsstaternas rätt att vidta de Den säkerhets- och försvarspolitiska åtgärder som krävs för att säkerställa en effektiv forskningen, särskilt avseende utvecklingen i och säker materielförsörjning samt verka för att Ryssland, som myndigheten utför på regeringens ge svenska aktörer så goda förutsättningar som uppdrag ger ett väsentligt bidrag till kunskapsmöjligt att delta. uppbyggnad och beslutsfattande avseende Det bilaterala materielsamarbetet regleras ofta säkerheten i Sveriges närområde. Totalförsvarets genom så kallade samförståndsavtal. Sverige har forskningsinstitut har även bidragit till för närvarande drygt 30 sådana avtal. kompetens- och informationsöverföring om Ryssland och dess militära förmåga i det Exportstöd internationella samarbetet. Den exportstödjande verksamheten används som Försvarsmakten har under 2017 fortsatt ett medel att främja en kostnadseffektiv prioriterat forskning och utveckling inom för materielförsörjning ur ett livscykelperspektiv. De Sverige strategiskt viktiga områden, så kallade statliga aktörernas medverkan i export- integritetskritiska områden. Exempelvis har ny sammanhang har kontinuerligt prioriterats, forskning startat inom autonomiområdet, baserat på den bedömda nyttan för artificiell intelligens samt förstärkning inom Försvarsmakten. Verksamheten bedrivs med krav rymdbaserade förmågor i samarbete med bland på transparens och affärsmässighet. annat Totalförsvarets forskningsinstitut. Under En grundläggande förutsättning för det statliga 2017 har även området Operationer i exportstödet är att exporten godkänns av ansvarig cyberdomänen etablerats för att bättre samla exportkontrollmyndighet. De ändringar i krigs- forskningen inom området och därmed uppnå materiellagstiftningen som trädde i kraft den 15 bättre synergieffekter. april 2018 innebär en skärpt exportkontroll. Forskning i syfte att utveckla Försvarsmaktens Den exportstödjande verksamheten har under förmåga att leda och genomföra underrättelseåret varit omfattande med svensk närvaro i ett och säkerhetstjänst vid nationella och interflertal utländska anskaffningsprojekt i olika faser. nationella operationer som initierades 2016, har Verksamheten har under året riktats till ett under 2017 bland annat resulterat i en bättre tiotal länder. Bland annat har stor vikt legat på det förståelse för vilka forskningsbehov som behöver fortsatta arbetet med Finlands pågående tillgodoses och har nyttjats i arbetet Försvarsanskaffning av stridsflygplan. Utöver stridsflygs- maktens framtida planering. system Gripen har exportstöd avseende Regeringens särskilde utredare överlämnade i december 2016 sitt betänkande Forskning och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

utveckling på försvarsområdet (SOU 2016:90), dessa ärenden inkluderas såväl remisser om med förslag avseende inriktning, omfattning och bygglov och miljöprövningar som vindbruksutförande av forsknings- och utvecklings- planer och remisser i tidigt skede. Vad avser verksamhet på försvarsområdet. Betänkandet har vågkraft har Försvarsmakten under året endast remitterats och beretts i Regeringskansliet. deltagit i tidiga dialoger för sådana projekt, bland Regeringen har i regleringsbreven för 2018 gett annat avseende utökning av vågkraftsanläggning Försvarsmakten och Totalförsvarets forsknings- på västkusten. I sådana ärenden har Försvarsinstitut i uppdrag att utöka redovisningen av makten framfört erinran vad avser att etablera forsknings- och utvecklingsverksamheten. Syftet vågkraftsanläggningar inom myndighetens sjöär att förbättra möjligheterna till strategiska övningsområden. överväganden och att vidareutveckla effektivitet Försvarsmakten har inte framfört någon och kvalitet i verksamheten. Ytterligare resurser erinran i 62 procent av de inkomna remisserna tillfördes forsknings- och utvecklings- under 2017. Myndigheten har då dels analyserat verksamheten i budgetpropositionen för 2018, i enskilda positioner, dels gjort en uppskattning av enlighet med försvarsöverenskommelsen 2017. potential för utbyggnad inom områden/delar av Resursökningen är i linje med de utökade behov områden där individuella positioner inte som konstaterades i betänkandet. preciserats samt där konflikt med riksintresset för Regeringen har under 2017 även deltagit i totalförsvar inte föreligger. arbetet med utformningen av ett framtida Försvarsmakten har under året aktivt deltagit i europeiskt försvarsforskningsprogram inom Havs- och vattenmyndighetens arbete med den ramen för EU-arbetet. Regeringen har etablerat statliga havsplaneringen. Myndigheten har en svensk organisation för arbetet med löpande under året lämnat underlag om vilka programmet, i syfte att främja svenska aktörers områden som kan komma i konflikt med deltagande och dess bidrag till svensk riksintressen för totalförsvarets militära del. förmågeutveckling. Försvarsmakten har inte framfört någon erinran gällande flera av de områden som Havs- och vattenmyndigheten utreder som lämpliga för Miljö och fysisk planering etablering av olika former av förnybar energi.

Miljöfrågor

Försvarsmakten har under 2017, inom ramen för Tillkännagivanden om försvarsmusiken sitt miljöledningssystem, inlett interna miljörevisioner med hjälp av myndighetens egna Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den miljörevisorer. De sex myndighetscheferna inom bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsförsvarssektorn har vidare enats om ett musikens uppgift, utöver att medverka i statsgemensamt inriktningsdokument inom miljö- ceremonier, även är att medverka nationellt och området i syfte att bland annat öka andelen energi internationellt i förbandsspelningar och konfrån förnybara källor samt verka för att begränsa serter för det civila samhället (bet. 2016/17:FöU6 påverkan från hälso- och miljöfarliga ämnen i punkt 16, rskr. 2016/17:176). Riksdagen har kemiska produkter och varor. meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som Vind- och vågkraft slutbehandlat och har gjort ett nytt till- Med utgångspunkt i luftfartsförordningens kännagivande till regeringen (bet. 2017/18:FöU1, (2010:770) bestämmelser om höga objekt och punkt 3, rskr. 2017/18:101). Punkten står därför flyghinder gör Försvarsmakten en så kallad åter som öppen. hinderprövning. Prövningen görs med utgångspunkt i övnings- och skjutverksamhet, militär luftfart och kommunikations- och sensorsystem som Försvarsmakten och andra myndigheter i försvarssektorn har. Försvarsmakten besvarade 148 remisser gällande vindkraft under 2017. Föregående år var antalet remisser 150 och 2015 var antalet 225. I

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.3 Budgetförslag anledning av övergången till ny finansiell styrmodell inom materielförsörjningen. För att stödja införandet sker övergången successivt. 3.3.1 1:1 Förbandsverksamhet och För vidmakthållandeprojekt där staten ingått beredskap avtal före den 1 januari 2019 föreslår regeringen att anslagsbelastningen kommande budgetår får Tabell 3.6 Anslagsutveckling 1:1 Förbandsverksamhet och ske enligt nuvarande finansiella styrmodell, dvs.

beredskap

anslagsavräkning utifrån milstolpar mellan Tusental kronor Förvarets materielverk och Försvarsmakten. Regeringen föreslår att Försvarsmakten för en Anslags- 2017 Utfall 33 147 041 sparande -446 319 succesiv övergång får nyttja en kredit. Behovet Utgiftsav kredit kommer succesivt att minska för att 2018 Anslag 35 043 584 1 prognos 34 199 663 helt upphöra när dessa objekt i sin helhet har 2019 Förslag 33 666 845 2 anslagsavräknats eller vid den tidpunkt som 2020 Beräknat 34 205 889 3 regeringen senare fastställer. För objekt i 2021 Beräknat 34 763 047 4 investeringsplanen där avtal tecknats efter den 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 31 december 2018 sker anslagsbelastningen i samband med att utgiften för staten inträffar. 2 75 000 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2019. 3 Motsvarar 33 672 119 tkr i 2019 års prisnivå. 4 Motsvarar 33 713 577 tkr i 2019 års prisnivå.

Investeringsplan

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera Regeringens förslag: Investeringsplanen för utbildnings- och övningsverksamhet för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019 – utvecklingen av Försvarsmaktsorganisationen, 2024 godkänns som en riktlinje för Försvarsplanering, insatser samt försvarsunderrättelse- maktens investeringar. verksamhet. Anslaget får vidare användas till att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga Skälen för regeringens förslag: Investerings – eller prestanda samt åtgärder för att upprätthålla planen är regeringens förslag till inriktning för minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. vidmakthållande av befintliga investeringar för Anslaget får även användas för stöd till frivilliga åren 2019 – 2024 och dess struktur bygger på försvarsorganisationer samt för stöd till veteran- investeringsplaneringsutredningens (SOU och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader 2014:15) förslag. Förslaget till inriktning utgår för multinationella samarbeten får finansieras från den försvarspolitiska inriktningsfrån detta anslag. Anslaget får vidare användas för propositionen (prop. 2014/15:109). Beloppen per det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra område är regeringens bedömning av länder samt till exportfrämjande åtgärder inom investeringsplanens omfattning och inriktning försvarssektorn. för perioden 2019 – 2024. I förhållande till förslaget i budget – propositionen för 2018 har planen förändrats. Rörelsekapital Detta beror till del på att innehållet i planeringen ändrats, bl.a. genom att olika investeringar förskjutits i tiden. Även pris- och Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att löneomräkningen och den anslagsomföring som för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret genomförts till följd av ny finansiell styrmodell som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till har påverkat planens omfattning och fördelning. högst 2 000 000 000 kronor för att tillgodose Till följd av den föreslagna reformen av den Försvarsmaktens behov av rörelsekapital. finansiella styrmodellen för materielförsörjningen inkluderar planen härmed utgifter till utomstatliga leverantörer och förvaltnings- Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten behöver tillgång till ett rörelsekapital med

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

utgifter hos Försvarets materielverk som är direkt hänförliga till respektive investeringsobjekt.

Tabell 3.7 Investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Vidmakthållande av

befintliga investeringar

anslaget 1:1

Arméstridskrafter 780 637 678 719 504 445 1035 927 Marinstridskrafter 803 1 313 930 995 965 804 1 037 858 Flygstridskrafter 2 326 1 966 1 648 1 703 2 124 1 866 1 539 1 660 Operativ ledning 1 170 1 138 1 063 1 217 1 095 1 415 1 225 1 060 Logistik 680 831 794 456 422 399 596 515 Stödfunktioner 1 524 1 387 1 292 1 246 1 152 1 451 1 503 1 531

Summa utgifter för

vidmakthållande 7 284 7 272 6 405 6 336 6 262 6 382 6 935 6 552

Varav projektrelaterade förvaltningsutgifter (FMV) 662 671 683 661 661 661 Varav investeringar i anläggningstillgångar 1 297 1 231 1 305 1 075 931 982 982 982

Finansiering

Anslag 1:1 7 284 7 272 6 405 6 336 6 262 6 382 6 935 6 552

Summa finansiering av

vidmakthållande 7 284 7 272 6 405 6 336 6 262 6 382 6 935 6 552

Anm: Till följd av för övergången till den nya ekonomiska styrmodellen redovisas projektrelaterade förvaltningsutgifter hos Försvarets materielverk endast för 2019 och framåt.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att beställningar av materiel och anläggningar som under 2019 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet inklusive tidigare åtaganden medför behov av och beredskap besluta om beställningar av materiel framtida anslag på högst 15 300 000 000 kronor och anläggningar som inklusive tidigare 2020 – 2030. åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 300 000 000 kronor 2020 – 2030.

Kompletterande information

Regeringen beskriver i avsnitt 3.3.11 hur den föreslagna reformen av den finansiella Skälen för regeringens förslag: I förslaget till styrmodellen för materielförsörjningen påverkar bemyndigande för 2019 ingår sedan tidigare redovisningen av beställningsbemyndiganden. beställda objekt som kommer att belasta anslaget Den nya finansiella styrmodellen innebär att fr.o.m. 2020 (utestående åtaganden) och objekt redovisningen av beställningsbemyndiganden ska som planeras beställas under 2019 (nya avse utestående åtaganden mot utomstatliga åtaganden). Anskaffningar inom anslaget hänför leverantörer. För de objekt som omfattas av sig till vidmakthållande av tidigare investeringar i övergångslösningen kommer beställningsmateriel och anläggningar. Bemyndigandet om- bemyndigandet under övergångsperioden även fattar bl.a. underhåll av Försvarsmaktens materiel att avse åtaganden som enligt hittills gällande och anläggningar som inte är av löpande eller modell byggs upp av beställningar mellan driftskaraktär. Verksamheten bidrar därmed till Försvarsmakten och Försvarets materielverk, att uppfylla målen för det militära försvaret och minskat med Försvarets materielverks bibehålla krigsförbandens krigsduglighet. förvaltningsutgifter. Infriande av åtaganden sker vid tidpunkterna för anslagsbelastning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.8 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 – 2030 Ingående åtaganden 19 482 653 15 735 799 16 769 492 Nya åtaganden 2 055 561 7 682 153 5 889 526 Infriade åtaganden 5 802 414 -6 648 460 -7 592 517 -5 090 071 -5 056732 -4 919 698 Utestående åtaganden 15 735 800 16 769 492 15 066 501

Erhållet/föreslaget bemyndigande 18 000 000 17 100 000 15 300 000

Anm: Infriade åtaganden för 2019 innehåller en justering för övergången till den nya ekonomiska styrmodellen i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.3.11 .

Redovisning av vidmakthållande och avveckling med 729 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 1:3 Förslaget till investeringsplan utgörs väsentligen Anskaffning av materiel och anläggning . av större vidmakthållande som Försvarsmakten Därutöver minskar anslaget med 1 120 har beställt under 2018 eller tidigare, samt avser miljoner kronor till följd av reformen av att beställa inom försvarsperioden enligt den ansvarsfördelning och finansiell styrmodell för nuvarande planeringen. materielförsörjningen. Anslagsförändringen består av dels en överföring till anslaget 1:11 Tabell 3.9 Redovisning av vidmakthållande och avveckling Försvarets materielverk med 698 miljoner kronor, Materielområde Beställning dels en överföring till anslaget 1:3 Anskaffning av Arméstridskrafter Återanskaffning av Grk ammunition materiel och anläggningar med 422 miljoner Vidmakthållande Stridsfordonsystem kronor. Återanskaffning 5,56 ammunition Vidare minskas anslaget med 1,2 miljoner kronor med anledning av att nödvändiga Vidmakthålla luftvärnssystem administrativa och handläggande uppgifter som Marinstridskrafter Vidmakthållande sensorer Kammarkollegiet utför åt Statens överklagande- Vidmakthållande ubåt och ubåtsräddningssystem nämnd bedöms öka. Anslaget 1:2 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi Vidmakthållande sjöstridssystem och finansförvaltning ökas med motsvarande Flygstridskrafter Vidmakthållande stridsflygsystem belopp. Vidmakthållande helikoptersystem Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats Vidmakthållande transportflygsystem enligt följande. Vidmakthållande flygbassystem Vidmakthållande ledningssystem flyg Vidmakthållande RBS 15 Vidmakthållande SK60 Operativ ledning Vidmakthållande gemensamt ledningsstöd Vidmakthållande fast nät Vidmakthållande signalskydd och it-säkerhet Logistik Vidmakthållande personligt utrustningssystem Vidmakthållande logistikledningssystem Stödfunktioner Återanskaffning reservmateriel

Regeringens överväganden

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:1 användas för särutgifter för Försvarsmaktens

Förbandsverksamhet och beredskap

bidrag till insatser internationellt som inte Tusental kronor innebär sändande av väpnad styrka till andra 2019 2020 2021 länder, förutom militärobservatörer, samt sekondering av personal till internationella

Anvisat 2018

1

34 940 784 34 940 784 34 940 784

stabsbefattningar kopplade till pågående insatser. Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 574 947 1 137 942 1 680 517 Beslut -729 197 -735 399 -703 711 Regeringens överväganden Överföring till/från andra anslag -1 119 689 -1 137 438 -1 154 544 Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats Övrigt enligt följande.

Förslag/beräknat anslag 33 666 845 34 205 889 34 763 047

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:2 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Försvarsmaktens insatser internationellt 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Tusental kronor pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär och beräkningen tar inte hänsyn till anslagsförändringar till följd av inrättandet 2019 2020 2021 av ett förvaltningsanslag för Försvarets materielverk.

Anvisat 2018

1

1 147 159 1 147 159 1 147 159

Regeringen föreslår att 33 666 845 000 kronor Förändring till följd av: anvisas under anslaget 1:1 Förbandsverksamhet Pris- och löneomräkning 2 15 405 34 228 52 636 och beredskap för 2019. För 2020 och 2021 Beslut beräknas anslaget till 34 205 889 000 kronor Överföring till/från andra respektive 34 763 047 000 kronor. anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 162 564 1 181 387 1 199 795

3.3.2 1:2 Försvarsmaktens insatser 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). internationellt Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:2 Försvarsmaktens insatser pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är internationellt preliminär. Tusental kronor Regeringen föreslår att 1 162 564 000 kronor Anslags- anvisas under anslaget 1:2 Försvarsmaktens 2017 Utfall 1 040 073 sparande 123 550 insatser internationellt för 2019. För 2020 och Utgifts- 2018 Anslag 1 147 159 prognos 1 041 463 2021 beräknas anslaget till 1 181 387 000 kronor 1 2019 Förslag 1 162 564 respektive 1 199 795 000 kronor.

2020 Beräknat 1 181 387 2 2021 Beräknat 1 199 795 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 162 564 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 162 564 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för särutgifter för den verksamhet med förband utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av riksdag och regering. Vidare får anslaget användas för Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda insatser internationellt, som finansieras via den s.k. ATHENA-mekanismen. Vidare får anslaget

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.3.3 1:3 Anskaffning av materiel och Investeringsplan

anläggningar

Regeringens förslag: Investeringsplanen för Tabell 3.13 Anslagsutveckling 1:3 Anskaffning av materiel anskaffning av försvarsmateriel för 2019 – 2024

och anläggningar

godkänns som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar. Tusental kronor

Anslags- 2017 Utfall 10 062 433 sparande -107 973 Utgifts- Skälen för regeringens förslag: Investerings – 2018 Anslag 10 816 324 1 prognos 10 917 387 planen är regeringens förslag till inriktning för

2019 Förslag 12 411 311

anskaffning av materielinvesteringar 2019 – 2024 2020 Beräknat 12 750 667 2 och dess struktur bygger på investerings- 2021 Beräknat 13 228 764 3 planeringsutredningens förslag (SOU 2014:15). 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Förslaget till inriktning utgår från planerat materielbehov i enlighet med den 2 Motsvarar 12 506 515 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 12 737 455 tkr i 2019 års prisnivå. försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2014/15:109). Beloppen per område är regeringens bedömning av investeringarnas

Ändamål

omfattning och inriktning för perioden 2019 – 2024 med utgångspunkt i nuvarande materiel- Anslaget får användas för att finansiera utveckbehov. ling, anskaffning, återanskaffning och avveckling I förhållande till förslaget i budgetav anslagsfinansierad materiel och anläggningar. propositionen för 2018 har planen förändrats. Anslaget finansierar även åtgärder, avseende Detta beror till del på att innehållet i planeringen anslagsfinansierad materiel och anläggningar, där ändrats, bl.a. genom att olika investeringar avsikten är att förändra teknisk förmåga eller förskjutits i tiden. Även pris- och prestanda inklusive förlängning av livstiden. löneomräkningen och den anslagsomföring som Vidare får anslaget användas för finansiering av genomförts till följd av ny finansieringsmodell förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt har påverkat planens omfattning och fördelning. anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av En justering har även gjorts för att redovisa beredskapsvaror i lager. Anslaget finansierar föregående års tillskott till anslaget även efter omställnings- och avvecklingskostnader som kan 2021. Regeringen svarar för att riksdagen delges komma att uppstå inom ramen för pågående omsådan information som är nödvändig för att strukturering av logistik- och materielförriksdagen ska kunna utöva sin finansmakt. sörjningen samt forskning och utveckling. Osäkerheterna i enskilda materielanskaffningar är alltjämt betydande. Förändringar av investeringsplanen, inom ramen för beslutat anslag och beställningsbemyndigande, är därför inte osannolika. Till följd av den föreslagna reformen av den finansiella styrmodellen för materielförsörjningen inkluderar planen härmed utgifter till utomstatliga leverantörer och förvaltningsutgifter hos Försvarets materielverk som är direkt hänförliga till respektive investeringsobjekt.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.14 Investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel

Miljoner kronor

Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Anskaffning och

utveckling av nya

investeringar anslaget

1:3

Arméstridskrafter 1 207 1 697 2 391 2 627 3 413 3 313 2 913 3 376 Marinstridskrafter 1 551 2 611 3 725 3 048 1 368 1 893 1 851 1 429 Flygstridskrafter 4 725 3 909 4 602 5 095 5 646 5 847 5 569 5 978 Operativ ledning 1 573 1 284 840 924 1 044 578 1 053 1 015 Logistik 71 271 102 119 162 151 590 360 Stödfunktioner 1 033 1 194 1 570 1 692 1 917 1 773 1 344 1 390

Summa utgifter för

anskaffning och

utveckling 10 160 10 966 13 231 13 505 13 549 13 556 13 321 13 547

Varav projektrelaterade förvaltningsutgifter (FMV) 674 683 694 694 694 694 Varav investeringar i anläggningstillgångar 7 524 8 181 9 757 9 842 10 011 9 720 9 720 9 720

Finansiering

Anslag 1:3 12 627 12 853

10 160 10 966 12 557 12 822 12 855 12 862

Anslag 1:11

674 683 694 694 694 694

Summa finansiering av

anskaffning och

utveckling 10 160 10 966 13 231 13 505 13 549 13 556 13 321 13 547

Anm: Till följd av övergången till den nya ekonomiska styrmodellen redovisas projektrelaterade förvaltningsutgifter hos Försvarets materielverk endast för 2019 och framåt. Investeringsplanen inkluderar kostnader som är hänförliga till den del av artillerisystemet Archer som avses avyttras och tills dess finansieras med anslagskrediten.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Redovisning av anskaffningar Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Förslaget till investeringsplan utgörs huvud- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas sakligen av större anskaffningar som Försvarsatt under 2019 för anslaget 1:3 Anskaffning av makten har beställt under 2018 eller tidigare, samt avser att beställa inom försvarsperioden enligt materiel och anläggningar besluta om beställden nuvarande planeringen. ningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst Tabell 3.15 Redovisning av anskaffningar 58 000 000 000 kronor 2020 – 2028.

Materielområde Beställning

Arméstridskrafter Anskaffning Archer Skälen för regeringens förslag: I förslaget till Renovering av stridsvagn 122 bemyndigande för 2019 ingår sedan tidigare Fordonsburet granatkastarsystem beställda objekt som kommer att belasta anslaget Renovering av stridsfordon 90 fr.o.m. 2020 (utestående åtaganden) och objekt Anskaffning av lastbilar som planeras beställas under 2019 (nya Anskaffning av insatsförmåga luftvärn åtaganden). Försvarsmakten och Försvarets Anskaffning av brobandvagn materielverk behöver besluta om anskaffning av Anskaffning medelräckviddigt luftvärn materiel och anslagsfinansierade anläggningar Marinstridskrafter Modifiering av korvetter Gävle/Sundsvall som sträcker sig över flera år. Anskaffningarna Åtgärder korvett typ Visby bidrar till att uppfylla målen för det militära Anskaffning sjömålsrobot (marin) försvaret och säkerställa krigsförbandens krigs- Anskaffning undervattenssensorer duglighet. Verksamheten omfattar även avveck- Anskaffning av Ubåt A-26 ling av tidigare investeringar i materiel samt Halvtidsmodifiering av ubåt typ Gotland utfasning av förbrukad eller utsliten materiel. Anskaffning av nytt lätt torpedsystem Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 Halvtidsmodifiering av stridsbåt 90 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och Livstidsförlängning stridsbåt 90 anläggningar besluta om beställningar och av- Anskaffning bojbåt veckling av materiel och anläggningar som Flygstridskrafter Utveckling och anskaffning av JAS 39E inklusive tidigare åtaganden medför behov av Anskaffning system JAS 39C/D framtida anslag på högst 58 000 000 000 kronor Anskaffning sjömålsrobot (flyg) 2020 – 2028. Anskaffning av helikopter 14 Operativ ledning Anskaffning gemensamt taktiskt radiosystem

Kompletterande information

Regeringen beskriver i avsnitt 3.3.11 hur den Logistik Anskaffning taktiska tält Stödfunktioner Systemledning gemensamt föreslagna reformen av den finansiella styrmodellen för materielförsörjningen påverkar redovisningen av beställningsbemyndiganden. Den nya finansiella styrmodellen innebär att redovisningen av beställningsbemyndiganden ska avse utestående åtaganden mot utomstatliga leverantörer. För de objekt som omfattas av övergångslösningen kommer beställningsbemyndigandet under övergångsperioden även att avse åtaganden som enligt hittills gällande modell byggs upp av beställningar mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk, minskat med Försvaret materielverks förvaltningsutgifter. Infriande av åtaganden sker vid tidpunkterna för anslagsbelastning.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 – 2028 Ingående åtaganden 64 208 135 70 252 590 76 943 450 Nya åtaganden 15 554 429 17 030 540 4 858 637 Infriade åtaganden -9 509 974 -10 339 680 -24 276 889 -11 062 094 -11 114 094 -35 349 010 Utestående åtaganden 70 252 590 76 943 450 57 525 198

Erhållet/föreslaget bemyndigande 75 000 000 78 000 000 58 000 000

Anm: Infriade åtaganden för 2019 innehåller en justering för övergången till den nya ekonomiska styrmodellen i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.3.11

Regeringens överväganden Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats enligt följande. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

beräknade ökningen av anslaget med 1 707 miljoner kronor genomförs för att Tusental kronor 2019 2020 2021 säkerställa finansiering av nödvändig materiel och

Anvisat 2018

1

10 816 324 10 816 324 10 816 324

ingångna ekonomiska åtaganden. Vidare minskas anslaget med 566 miljoner Förändring till följd av: kronor till följd av reformen av ansvarsfördelning Pris- och löneomräkning 2 454 286 674 311 889 016 och finansiell styrmodell för materiel- Beslut 1 707 146 1 837 535 2 111 718 försörjningen. Anslagsförändringen består av dels Överföring till/från andra en överföring från anslaget 1:1 Förbands- anslag -566 445 -577 503 -588 294 verksamhet och beredskap om 422 miljoner Övrigt kronor , dels en överföring till anslaget 1:11 Förslag/beräknat anslag 12 411 311 12 750 667 13 228 764 Försvarets materielverk om 988 miljoner kronor. Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). 1 Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Den reform som regeringen föreslår avseende 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga ansvarsfördelning och finansiell styrmodell för förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär materielförsörjningen (avsnitt 3.3.11) innebär en och beräkningen tar inte hänsyn till anslagsförändringar till följd av inrättandet förändrad uppgiftsfördelning mellan Försvarsav ett förvaltningsanslag för Försvarets materielverk. makten och Försvarets materielverk. Försvarets Regeringen föreslår att 12 411 311 000 kronor materielverk kommer att disponera huvuddelen anvisas under anslaget 1:3 Anskaffning av materiel av anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och och anläggningar för 2019. För 2020 och 2021 anläggningar , som avser leverantörsutgifter för beräknas anslaget till 12 750 667 000 kronor leveranser. Anskaffningsverksamheten är dock respektive 13 228 764 000 kronor. alltjämt styrd av Försvarsmaktens investeringsplan. Försvarsmakten kommer samtidigt att disponera en anslagspost för investeringar med koppling till beredskap m.m. Reformen innebär att viss verksamhet vid Försvarets materielverk som varit finansierad av avgifter från bl.a. anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar istället finansieras direkt från anslaget 1:11 Försvarets materielverk .

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.3.4 1:4 Forskning och teknikutveckling 3.3.5 1:5 Statens inspektion för

försvarsunderrättelseverksamheten

Tabell 3.18 Anslagsutveckling 1:4 Forskning och

teknikutveckling

Tabell 3.20 Anslagsutveckling 1:5 Statens inspektion för

Tusental kronor försvarsunderrättelseverksamheten Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 580 401 sparande 6 141 Anslags- Utgifts- 2017 Utfall 9 183 sparande 1 703 2018 Anslag 641 905 1 prognos 634 201 Utgifts- 2019 Förslag 641 905 2018 Anslag 10 792 1 prognos 10 374 2020 Beräknat 641 905 2019 Förslag 10 995 2020 Beräknat 11 158 2 2021 Beräknat 641 905 2021 Beräknat 11 308 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 10 995 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 10 995 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera forskning Ändamål och teknikutveckling. Anslaget får vidare finansiera det nationella flygtekniska forsknings- Anslaget får användas för att finansiera den programmet (NFFP), verksamhet vid luftstrids- verksamhet som Statens inspektion för försvarssimuleringscentrum (FLSC) samt övrig flyg- underrättelseverksamheten bedriver med att teknisk forskning. Anslaget får också finansiera kontrollera försvarsunderrättelseverksamheten forsknings- och utvecklingsverksamhet som hos de myndigheter som bedriver sådan verkgenomförs inom ramen för det svenska del- samhet, samt för att verkställa beslut om tillgång tagandet i den europeiska försvarsbyrån (EDA). till signalbärare.

Kompletterande information

Regeringens överväganden De myndigheter som bedriver sådan verksamhet framgår av förordningen (2000:131) om Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats försvarsunderrättelseverksamhet. Beslut om tillgång till signalbärare fattas av Försvarsunderenligt följande. rättelsedomstolen enligt lagen (2008:717) om Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:4 signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Forskning och teknikutveckling

Tusental kronor

Regeringens överväganden

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

641 905 641 905 641 905

Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats Förändring till följd av: enligt följande. Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 641 905 641 905 641 905

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 641 905 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 641 905 000 kronor respektive 641 905 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.21 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:5 Avgiftsbelagd verksamhet vid Totalförsvarets

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

rekryteringsmyndighet

Tusental kronor

Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet

2019 2020 2021 Tusental kronor

Anvisat 2018

1

10 792 10 792 10 792

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt – Förändring till följd av: kostnad) Pris- och löneomräkning 2 203 366 516 Utfall 2017 162 362 160 745 1 617 Beslut (varav tjänsteexport) - - - Överföring till/från andra Prognos 2018 88 000 93 750 -5 750 anslag (varav tjänsteexport) - - - Övrigt Budget 2019 88 000 93 750 -5 750

Förslag/beräknat anslag 10 995 11 158 11 308

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. (varav tjänsteexport) - - - 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Regeringens överväganden preliminär. Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats Regeringen föreslår att 10 995 000 kronor anvisas enligt följande. under anslaget 1:5 Statens inspektion för

försvarsunderrättelseverksamheten för 2019. För Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:6 2020 och 2021 beräknas anslaget till 11 158 000 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

kronor respektive 11 308 000 kronor. Tusental kronor

2019 2020 2021

3.3.6 1:6 Totalförsvarets

Anvisat 2018

1

169 036 169 036 169 036

rekryteringsmyndighet Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2 1 236 2 190 2 122

Tabell 3.22 Anslagsutveckling 1:6 Totalförsvarets

Beslut

rekryteringsmyndighet

Överföring till/från andra Tusental kronor anslag

Anslags- Övrigt 2017 Utfall 24 922 sparande

Förslag/beräknat anslag 170 272 171 226 171 158

Utgifts- 2018 Anslag 169 036 prognos 167 007 1 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2019 Förslag 170 272 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en 2020 Beräknat 171 226 2 pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär. 2021 Beräknat 171 158 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 2 i samband med denna proposition. Regeringen föreslår att 170 272 000 kronor Motsvarar 170 272 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 170 272 tkr i 2019 års prisnivå. anvisas under anslaget 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för 2019. För 2020 och 2021

beräknas anslaget till 171 226 000 kronor Ändamål respektive 171 158 000 kronor.

Anslaget får användas för Totalförsvarets rekryteringsmyndighets förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för ersättningar för kost,

resor och logi till totalförsvarspliktiga.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.3.7 1:7 Officersutbildning m.m. 224 066 000 kronor respektive 227 089 000 kronor.

Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:7 Officersutbildning m.m.

Tusental kronor

3.3.8 1:8 Försvarets radioanstalt

Anslags- 2017 Utfall 203 273 sparande 14 979 Utgifts- Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:8 Försvarets radioanstalt 2018 Anslag 218 329 1 prognos 215 709 Tusental kronor

2019 Förslag 220 794

Anslags- 2020 Beräknat 224 066 2 2017 Utfall 1 017 214 sparande -22 620 2021 Beräknat 227 089 3 Utgifts- 2018 Anslag 1 106 408 1 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar prognos 1 100 421 i samband med denna proposition.

2019 Förslag 1 118 025

2 Motsvarar 220 794 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 220 793 tkr i 2019 års prisnivå. 2020 Beräknat 1 134 549 2 2021 Beräknat 1 149 826 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar

Ändamål

i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 118 025 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 118 025 tkr i 2019 års prisnivå. Anslaget får användas för att finansiera det treåriga officersprogrammet och annan grundläggande officersutbildning vid Försvars- Ändamål högskolan. Vidare får anslaget finansiera forskning och utveckling m.m. inom vissa av Anslaget får användas för att finansiera högskolans kompetensområden. Anslaget får signalspaning och informationssäkerhetsverkäven användas för att finansiera kurser inom samhet m.m. som Försvarets radioanstalt beramen för Partnerskap för fred (PFF) samt viss driver och kapitalkostnaden för den teknikforskning och analysstöd för regeringens behov. utveckling som behövs för dessa verksamheter. Anslaget får även användas för Försvarets radioanstalts bidrag till att ge förvarning om Regeringens överväganden förändrade förhållanden i vår omvärld samt myndighetens lämnande av stöd vid freds- Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats främjande internationell verksamhet. enligt följande.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:7 Avgiftsbelagd verksamhet vid Försvarets

Officersutbildning m.m.

radioanstalt

Tusental kronor 2019 2020 2021

Tabell 3.28 Uppdragsverksamhet

Anvisat 2018

1

218 329 218 329 218 329 Tusental kronor Förändring till följd av: Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt – Pris- och löneomräkning 2 2 465 5 737 8 761 kostnad) Beslut -1 Utfall 2017 2 283 2 285 -2 Överföring till/från andra (varav tjänsteexport) - - anslag Prognos 2018 1 900 1 900 0 Övrigt (varav tjänsteexport) - - -

Förslag/beräknat anslag 220 794 224 066 227 089

Budget 2019 1 600 1 600 0 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. (varav tjänsteexport) - - - 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är preliminär.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 220 794 000 kronor Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats anvisas under anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. enligt följande. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Tabell 3.29 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:8 forskning med inriktning mot Polis-

Försvarets radioanstalt

myndighetens och Säkerhetspolisens Tusental kronor verksamhetsområden.

2019 2020 2021

Anvisat 2018

1

1 106 408 1 106 408 1 106 408

Avgiftsbelagd verksamhet vid Totalförsvarets

Förändring till följd av:

forskningsinstitut

Pris- och löneomräkning 2 11 617 28 141 43 418 Beslut Tabell 3.31 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Överföring till/från andra anslag Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt – Övrigt kostnad)

Förslag/beräknat anslag 1 118 025 1 134 549 1 149 826 Utfall 2017 816 616 789 776 26 840 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. (varav tjänsteexport) 29 584 27 688 1 896 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga Prognos 2018 817 000 827 000 -10 000 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är (varav tjänsteexport) 30 000 30 000 0 preliminär. Budget 2019 866 021 856 021 -10 000 Regeringen föreslår att 1 118 025 000 kronor (varav tjänsteexport) 30 000 30 000 0 anvisas anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 134 549 000 kronor respektive 1 149 826 000 Regeringens överväganden kronor. Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats enligt följande.

3.3.9 1:9 Totalförsvarets

Tabell 3.32 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för 1:9

forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut

Tusental kronor

Tabell 3.30 Anslagsutveckling 1:9 Totalförsvarets

forskningsinstitut

2019 2020 2021 Tusental kronor

Anvisat 2018

1

180 479 180 479 180 479

Anslags- Förändring till följd av: 2017 Utfall 176 296 sparande 5 113 Pris- och löneomräkning 2 Utgifts- 159 2 627 4 787 2018 Anslag 180 479 1 prognos 178 685 Beslut

2019 Förslag 180 638

Överföring till/från andra 2020 Beräknat 183 106 2 anslag 2021 Beräknat 185 266 3 Övrigt 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Förslag/beräknat anslag 180 638 183 106 185 266 2 Motsvarar 180 637 tkr i 2019 års prisnivå. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 3 Motsvarar 180 638 tkr i 2019 års prisnivå. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Ändamål preliminär.

Anslaget får användas för att finansiera inter- Regeringen föreslår att 180 638 000 kronor nationell verksamhet inom försvarsmateriel- och anvisas anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsforskningsområdet samt åtgärder för att främja institut för 2019. För 2020 och 2021 beräknas den svenska försvarsindustrins export- anslaget till 183 106 000 kronor respektive verksamhet. Anslaget får även finansiera 185 266 000 kronor. forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN) samt forskning och analysstöd för regeringens behov. Anslaget får vidare finansiera

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.3.10 1:10 Nämnder m.m. 3.3.11 1:11 Försvarets materielverk

Tabell 3.33 Anslagsutveckling 1:10 Nämnder m.m. Tabell 3.35 Anslagsutveckling 1:11 Försvarets materielverk

Tusental kronor Tusental kronor

Anslags- Anslags- 2017 Utfall 5 755 sparande 296 2017 Utfall 71 450 sparande 10 399 Utgifts- Utgifts- 2018 Anslag 6 301 1 prognos 6 225 2018 Anslag 91 559 1 prognos 90 460

2019 Förslag 6 301 2019 Förslag 1 778 873

2020 Beräknat 6 301 2020 Beräknat 1 804 596 2 2021 Beräknat 6 301 2021 Beräknat 1 828 046 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 778 873tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 778 873 tkr i 2019 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera den Ändamål verksamhet som bedrivs av vissa mindre nämnder samt bidrag till exempelvis Svenska Röda Korset Anslaget får användas för Försvarets materieloch Centralförbundet Folk och Försvar. verks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas till utgifter för Sveriges certifieringsorgan för it-säkerhet (CSEC) samt Regeringens överväganden signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA). Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats enligt följande.

Regeringens överväganden

Tabell 3.34 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:10 Nämnder m.m.

Till följd av den föreslagna reformen av ansvarsfördelning och finansiell styrmodell för Tusental kronor materiel- och logistikförsörjningen (avsnitt 2019 2020 2021 3.3.11) kommer anslaget 1:11 Försvarets

Anvisat 2018

1

6 301 6 301 6 301

materielverk även att finansiera Försvarets materielverks förvaltningsutgifter. Till skillnad Förändring till följd av: Beslut från förslaget i betänkande Logistik för högre Överföring till/från andra försvarsberedskap (SOU 2016:88) samlas därmed Försvarets materielverks utgifter inom anslag Övrigt anskaffningsverksamheten under ett anslag. Förslag/beräknat anslag 6 301 6 301 6 301 Försvarets materielverks förvaltningsutgifter Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. inkluderar test och evaluering av materiel och 1 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. utgifter direkt hänförliga till myndighetens verksamhet avseende anskaffning av materiel för Regeringen föreslår att 6 301 000 kronor anvisas Försvarsmaktens behov. Anslaget kommer även under anslaget 1:10 Nämnder m.m. för 2019. För att fortsatt användas för att finansiera 2020 och 2021 beräknas anslaget till 6 301 000 tillhandahållande av resurser inom materiel- och kronor respektive 6 301 000 kronor. logistikförsörjning för stöd till regeringen, verksamhet avseende överlåtelse och upplåtelse av materiel samt exportstöd inom försvarsområdet. Formuleringen av anslagsändamålet i denna del, dvs. myndighetens förvaltningsutgifter, har valts i syfte att skapa enhetlighet med ändamålen för andra anslag och utgiftsområden.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Regeringen föreslår att anslagsnamn och materiel och anläggningar , vilket Försvarets anslagsändamål ändras i enlighet med vad som materielverk också disponerar huvuddelen av från framgår ovan. och med 2019. Anslaget ökas med 1 686 miljoner kronor till Försvarets materielverk får disponera följd av reformen av ansvarsfördelning och intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. finansiell styrmodell för materielförsörjningen. Av dessa överförs 698 miljoner kronor från Tabell 3.37 Uppdragsverksamhet anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap Tusental kronor och 988 miljoner kronor från anslaget 1:3 Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt – Anskaffning av materiel och anläggningar . kostnad) Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats Utfall 2017 20 295 000 20 275 000 20 000 enligt följande. (varav tjänsteexport) 85 068 90 899 -5 831 Prognos 2018 21 496 000 21 440 000 56 000

Tabell 3.36 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:11 Försvarets materielverk (varav tjänsteexport) 100 000 100 000 0 Tusental kronor Budget 2019 3 933 900 3 933 900 0 2019 2020 2021 (varav tjänsteexport) 80 000 80 000 0

1

Anvisat 2018 91 559 91 559 91 559

Förändring till följd av:

Rörelsekapital

Pris- och löneomräkning 2 1 048 2 387 3 608 Beslut Överföring till/från andra Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret anslag 1 686 265 1 710 648 1 732 878 Övrigt 1 1 1 som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till Förslag/beräknat anslag 1 778 873 1 804 596 1 828 046 högst 25 500 000 000 kronor för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital. 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är Skälen för regeringens förslag: Försvarets preliminär och beräkningen tar inte hänsyn till anslagsförändringar till följd av inrättandet av ett förvaltningsanslag för Försvarets materielverk. materielverk behöver tillgång till rörelsekapital för att finansiera utestående förskott till industrin Regeringen föreslår att 1 778 873 000 kronor och för hantering av avtal inom försvarsexportanvisas anslaget 1:11 Försvarets materielverk för området. 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 Myndigheten behöver också tillgång till 804 596 000 kronor respektive 1 828 046 000 rörelsekapital för att hantera övergången till en ny kronor. finansiell styrmodell inom materielförsörjningen. För att stödja införandet sker övergången successivt. För anskaffningsobjekt där staten Avgiftsbelagd verksamhet vid Försvarets ingått avtal före den 1 januari 2019 föreslår materielverk regeringen att anslagsbelastningen kommande budgetår får ske enligt nuvarande finansiella Till följd av reformen av ansvarsfördelning och styrmodell, d.v.s. anslagsavräkning utifrån finansiell styrmodell för materielförsörjningen milstolpar mellan Försvarets materielverk och övergår tidigare avgiftsfinansierad verksamhet Försvarsmakten. Behovet av kredit för denna inom Försvarets materielverk till att finansieras del av materielanskaffningen kommer succesivt direkt från anslag 1:11 Försvarets materielverk . att minska för att helt upphöra när dessa objekt Myndigheten kommer 2019 att ha kvar i sin helhet har anslagsavräknats eller vid den avgiftsfinansierad verksamhet kopplad till tidpunkt som regeringen senare fastställer. För uppgiften att vidmakthålla Försvarsmaktens objekt i investeringsplanen där avtal tecknats materiel, men avgiftsintäkterna är i jämförelse efter den 31 december 2018 gäller den nya med tidigare år väsentligt lägre. Detta även finansiella styrmodellen. eftersom utgifter för leveranser av materiel istället Behovet av tillgång till rörelsekapital för 2019 redovisas direkt mot anslag 1:3 Anskaffning av är beräknat utifrån rörelsekapital för förskott till

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

industrin (5 miljarder kronor), exportrelaterat budgetpropositionen för 2018 har regeringen kreditbehov (7 miljarder kronor) och beslutat att Försvarsmakten ska överta ansvaret rörelsekapital för övergången till ny finansiell för förrådsverksamhet, serviceverksamhet och styrmodell (13,5 miljarder kronor). Det verkstäder samt ansvaret för att driftstyra den sistnämnda beloppet beräknas öka kommande år materiel som myndigheten använder. Regeringen (17,5 miljarder kronor 2020 respektive 18 har även beslutat att Försvarsmakten ska överta miljarder kronor 2021) för att därefter successivt ansvaret för att vidmakthålla den materiel som minska över följande femårsperiod. myndigheten använder och för därtill kopplad upphandling samt upphandling inom förrådsverksamhet, serviceverksamhet och verkstäder Logistik för högre försvarsberedskap den 1 januari 2019. Försvarsmakten övertar även uppgiften att upphandla varor och tjänster avseende anskaffning inom förbandsverksamhet Regeringens förslag: Regeringens bemyndigas och beredskap. att besluta om en successiv övergång till en förän- I budgetpropositionen för 2018 (prop. drad anslagsavräkningsmodell och redovisning av 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.7) gjorde regebeställningsbemyndiganden för anskaffning och ringen bedömningen att förslagen i betänkandet vidmakthållande av försvarsmateriel. Logistik för en högre försvarsberedskap avseende fördelningen av ansvar vad gäller vidmakthållande Regeringens bedömning : Reformen av materiel- och viss upphandling behövde analyseras och logistikförsörjningen till Försvarsmakten ytterligare. Så skedde i departementsfullföljs i linje med förslag och bedömningar i be- promemorian Fördjupad översyn av Försvarstänkandet Logistik för högre försvarsberedskap maktens logistikförsörjning i fråga om vidmaktoch med vad regeringen anfört i budgetproposi- hållande och upphandling (Ds 2018:14). tionen för 2018. Slutsatsen i promemorian var att föreslagna förändringar av ansvarsfördelningen inte borde genomföras. Promemorian har därefter remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i

Skälen för regeringens förslag och bedömning:

Försvarsdepartementet (Fö2018/00471/MFU). I enlighet med vad regeringen tidigare anfört och Vid en sammanvägd bedömning drar regeriksdagens beslut med anledning av budgetringen slutsatsen att skälen för att genomföra propositionen för 2018 genomför regeringen den reformen av materiel- och logistikförsörjningen i aviserade reformen avseende ansvarsfördelning enlighet med förslagen i betänkandet väger tyngre och finansiell styrmodell för materiel- och än de risker som framhållits i departementslogistikförsörjningen till Försvarsmakten (prop. promemorian. Riskerna bedöms också kunna 2017/18:1, bet 2017/18:FöU1, rskr. hanteras och minimeras genom samverkan mellan 2017/18:101). Bakgrunden till reformen är de myndigheterna. Regeringen har gett myndigförslag och bedömningar som lämnats i beheterna i uppdrag att redovisa hur detta ska ske. tänkandet Logistik för högre försvarsberedskap Kompetens avseende vidmakthållande och (SOU 2016:88). anskaffning av ny materiel hålls samman och I enlighet med den försvarspolitiska organiseras huvudsakligen fortsatt inom Förinriktningspropositionen (prop. 2014/15:109) svarets materielverk, i enlighet med utredningsska materiel- och logistikförsörjningen vara ett betänkandets förslag och bedömningar. medel för att stödja krigsförbanden i upp- Vad gäller den finansiella styrningen kommer byggnaden av deras operativa förmåga och Försvarets materielverk att disponera huvuddelen möjliggöra för krigsförbanden att utföra sina av anslag 1:3 Anskaffning av materiel och uppgifter i fred och vid höjd beredskap. Materielanläggningar , som avser leverantörsutgifter för och logistikförsörjningen till Försvarsmakten ska leveranser. Anskaffningsverksamheten inriktas därför utformas utifrån regeringens operativa alltjämt av Försvarsmaktens investeringsplan. krav på Försvarsmaktens krigsorganisation. Försvarsmakten kommer att disponera en Reformen innebär en förändrad uppgiftsanslagspost för investeringar med koppling till fördelning den 1 januari 2019 mellan Försvarsberedskap m.m., vilket också var en rekommenmakten och Försvarets materielverk. I enlighet med riksdagens bemyndigande till regeringen i

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

dation i betänkandet Logistik för högre försvars- bättre följsamhet mot budgetregelverket och beredskap. Till skillnad från vad regeringen framförallt bättre förutsättningar för den anförde i budgetpropositionen för 2018 ska operativa förmågan och möjligheter till ökad Försvarets materielverks direkta utgifter i beredskap i krigsförbanden. materielprojekten redovisas mot en anslagspost Riksdagen har vid två tillfällen tillkännagett för under det nya förvaltningsanslaget för regeringen att ansvaret för vidmakthållandet av myndigheten. Därmed samlas Försvarets materiel och tillhörande upphandling omedelbart materielverks utgifter inom anskaffnings- bör överföras till Försvarsmakten verksamheten under ett anslag. (2017/18:FöU1 punkt 5, rskr. 2017/18:101 och Förändringen av den finansiella styrningen 2017/18:FöU6 punkt 13, rskr. 2017/18:265). innebär även att tidpunkten för redovisning mot Med hänvisning till de åtgärder och bedömningar anslag förändras. Anslagsbelastningen kommer som regeringen redogör för i denna proposition nu ske när utgiften för staten inträffar i stället för anser regeringen att tillkännagivandena är när fakturering sker utifrån milstolpar mellan slutbehandlade. Försvarsmakten och Försvarets materielverk. För att stödja införandet av den finansiella styrmodellen sker övergången successivt. En sådan Överlåtelse och upplåtelse av materiel övergång på det sätt som beskrivs nedan är i linje med utredningens förslag och bedömningar. För anskaffningsobjekt eller vidmakthållande- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 besluta om export av projekt där staten ingått avtal före den 1 januari 2019 sker anslagsbelastningen kommande JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten budgetår enligt nuvarande finansiella styrmodell. Behovet av övrig kredit för denna del av bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet, att det i övrigt är i linje med anskaffningsverksamheten kommer successivt att minska för att helt upphöra när dessa objekt i sin det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016 – 2020 och att exporten under 2019 sker till helhet har anslagsavräknats eller vid den tidpunkt som regeringen senare fastställer. För objekt i förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39C/D. investeringsplanen där avtal tecknas efter den 31 december 2018 gäller den nya finansiella styrmodellen. Behov av kredit för förskott och hantering av avtal inom försvarsexporten Skälen för regeringens förslag : I likhet med vad påverkas inte av förslaget. regeringen anförde i budgetpropositionen för Vidare innebär den nya finansiella 2018 ger 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) styrmodellen att redovisningen av beställnings- regeringen mandat att överlåta viss materiel (lös bemyndiganden ska avse utestående åtaganden egendom) som inte behövs för statens verkmot utomstatliga leverantörer. För de objekt som samhet. omfattas av övergångslösningen kommer Regeringen anförde i den försvarspolitiska beställningsbemyndigandet under övergångs- inriktningspropositionen att det enskilt viktigaste perioden även att avse åtaganden som enligt under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. hittills gällande modell byggs upp av beställningar 2020 är att öka den operativa förmågan i mellan Försvarsmakten och Försvarets krigsförbanden och att säkerställa den samlade materielverk, minskat med Försvarets förmågan i totalförsvaret. materielverks förvaltningsutgifter. Infriande av I denna utveckling mot ökad operativ förmåga åtaganden sker vid tidpunkterna för i krigsförbanden bör materiel inom stridsanslagsbelastning. flygsystemet JAS 39C/D, som visserligen behövs Tillsammans med tidigare genomförda för statens verksamhet, kunna överlåtas eller förändringar av besluts- och planeringsprocessen upplåtas i de fall detta på ett bättre sätt kan bidra för materielinvesteringar utifrån förslagen i till att finansiera ett vidmakthållande av JAS Investeringsplaneringsutredningen (SOU 39C/D med högre operativ tillgänglighet och 2014:15) innebär reformen tydliggjorda ansvars- därmed möjliggöra en mer gynnsam omförhållanden mellan Försvarsmakten och beväpningsplan. Försvarets materielverk, ökad transparens, en

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Även om det finns ett bemyndigande enligt 8 kap. Tabell 3.39 Härledning av anslagsnivån 2019 – 2021 för

1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen

6 § budgetlagen så förutsätter en upplåtelse eller överlåtelse av materiel till utlandet som utgör Tusental kronor krigsmateriel även att ett separat tillstånd lämnas 2019 2020 2021 enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Anvisat 2018

1

9 246 9 246 9 246

Förändring till följd av:

3.3.12 1:12 Försvarsunderrättelse-

Pris- och löneomräkning 2 170 305 426 domstolen Beslut Överföring till/från andra Tabell 3.38 Anslagsutveckling 1:12 anslag

Försvarsunderrättelsedomstolen

Övrigt Tusental kronor

Förslag/beräknat anslag 9 416 9 551 9 672

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. Anslags- 2017/18:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens 2017 Utfall 8 120 sparande 117 budget. Utgifts- 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga 2018 Anslag 9 246 1 prognos 9 251 förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020 – 2021 är 2019 Förslag 9 416 preliminär. 2020 Beräknat 9 551 2 2021 Beräknat 9 672 3 Regeringen föreslår att 9 416 000 kronor anvisas Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar under anslaget 1:12 Försvarsunderrättelsedom- 1 i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 9 416 tkr i 2019 års prisnivå. stolen för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 9 551 000 kronor respektive 3 Motsvarar 9 416 tkr i 2019 års prisnivå. 9 672 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera den verksamhet som Försvarsunderrättelsedomstolen bedriver med att pröva frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Regeringens överväganden

Anslaget har i förhållande till 2018 beräknats enligt följande.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

3.4 Beredskapskredit för

totalförsvaret

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fick nyttja en kredit i Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kronor för 2018. Regeringen anser att motsvarande bemyndigande bör lämnas för 2019. Beredskapskrediten ska säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Om beredskapskrediten utnyttjas avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

4 Samhällets krisberedskap

4.1 Mål för samhällets krisberedskap Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som Skydd mot olyckor myndigheter, kommuner och landsting samt enskilda, företag och organisationer m.fl. vidtar Riksdagens mål för skydd mot olyckor är enligt för att förbereda Sverige för krig. Civilt försvar lagen (2003:778) om skydd mot olyckor att i hela utgörs i fredstid av beredskapsplanering och landet ge människors liv, hälsa, egendom och under krigsförhållanden av den civila verksamhet miljö ett – med hänsyn till de lokala förhållandena som behövs för att upprätthålla målen för civilt – tillfredsställande och likvärdigt skydd mot försvar. olyckor. Riksdagen har beslutat (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251) att målet för verksamheten inom det civila försvaret är att

Krisberedskap

– värna civilbefolkningen – säkerställa de viktigaste samhälls- De av regeringen angivna målen för krisfunktionerna beredskap, indelas i ett förebyggande perspektiv och ett hanterande perspektiv. Med dessa – bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett utgångspunkter är målen för krisberedskapen att väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. – minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet – värna människors liv och hälsa samt

4.2 Resultatredovisning

grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och Sveriges förmåga att förebygga, hantera och lära rättigheter genom att upprätthålla från olyckor och kriser samt beredskapsplanering samhällsviktig verksamhet och hindra eller för civilt försvar bygger på den samlade förmågan begränsa skador på egendom och miljö då hos alla aktörer i samhället. Bedömningen av vilka olyckor och krissituationer inträffar. resultat som har uppnåtts i förhållande till målen baseras på de aktiviteter och prestationer som har Arbetet med krisberedskapen bör även bidra till utförts främst inom utgiftsområde 6 Försvar och att minska lidande och konsekvenser av allvarliga samhällets krisberedskap, men även inom andra olyckor och katastrofer i andra länder. utgiftsområden. Även privata verksamheter och Krisberedskapsarbetet utgör också en utgångsandra faktorer i omvärlden påverkar utvecklingen punkt för arbete med det civila försvaret. av samhällets krisberedskap. Förmågan att hantera allvarliga olyckor och kriser i samhället i fredstid skapar också en

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

grundläggande förmåga att hantera höjd bered- Den främsta åtgärden för att stå väl rustad vid en

skap och ytterst krig. kris är att ha genomfört övningar inför möjliga

händelser. Därmed är det av intresse att studera

antalet övningar som genomförts under året.

4.2.1 Bedömningsgrunder och Bedömningsgrunder och resultatindikatorer

resultatindikatorer ger en viss information om samhällets

krisberedskap, men resultatredovisningen

Redovisningen av resultaten inom samhällets påverkas även av andra faktorer såsom

krisberedskap utgår från följande bedömnings- demografiska förändringar, teknisk utveckling,

grunder: ändringar i befolkningens levnadsvanor och

hälsoutveckling samt ett förändrat klimat. – samhällets förmåga att förebygga olyckor Förutsättningarna för att följa upp arbetet med och kriser samt vidta förberedande åtgärder krisberedskap och civilt försvar som avser s.k. mot krig sällanhändelser med stora samhällskonsekvenser – samhällets förmåga att hantera olyckor, skiljer sig från förutsättningarna att följa upp kriser och krig arbetet med att förebygga och hantera olyckor

– generell utveckling av samhällets som dagligen drabbar enskilda individer.

krisberedskap. Underlag som ligger till grund för

resultatredovisningen är bl.a. årsredovisningar För att utveckla resultatredovisningen används och andra rapporter från Myndigheten för

resultatindikatorer som kommer att följas över samhällsskydd och beredskap (MSB),

tid när det gäller att beskriva utvecklingen av Kustbevakningen, Statens haverikommission och

samhällets krisberedskap. De resultatindikatorer SOS Alarm Sverige AB. Övriga underlag är bl.a.

som används är: utredningar och uppföljningar av inträffade

händelser, MSB:s övergripande bedömningar – antal omkomna i bränder avseende förmågor, risker och sårbarheter i – medelsvarstid på 112-samtal samhället, risk- och sårbarhetsanalyser, – antal Rakel-abonnemang länsstyrelsers årsredovisningar, Riksrevisionens

rapporter samt redovisningar av – antal utbildade brandmän Kustbevakningens och MSB:s internationella – antal genomförda övningar. insatsverksamheter.

Ett målinriktat och samordnat brandföre-

byggande arbete bör på sikt leda till ett minskat

4.2.2 Resultat

antal personer som omkommer eller skadas

allvarligt vid bränder.

Förmåga att förebygga olyckor och kriser samt

Tidsfaktorn vid alarmering är av avgörande

vidta förberedande åtgärder mot krig

betydelse för att nödställda personer snabbt och

effektivt ska kunna få den hjälp som de behöver Brand- och olycksförebyggande arbete av samhällets hjälporgan. I Sverige omkommer ca 3 000 personer i olyckor Rakelsystemet stödjer en skyddad och varje år. Män är överrepresenterade i de flesta driftsäker kommunikation mellan samhällsviktiga olyckstyper, närmare två tredjedelar av de som organisationer vid en kris. Fler Rakelomkommer i olyckor är män. Även äldre abonnemang är en indikator på att aktörernas personer löper i allmänhet en större olycksrisk än möjlighet att kommunicera skyddat och andra. Omkring 95 000 personer lades in på driftsäkert har stärkts, vilket bidrar till en sjukhus efter skador på grund av olyckor, varav 47 effektivare hantering av en uppkommen kris. procent kvinnor och 53 procent män. Cirka 80 Utbildning av hel- och deltidsanställda procent av alla olyckor och 90 procent av brandmän är en avgörande förutsättning för olyckorna med dödlig utgång, sker i hemmen och förmågan inom området skydd mot olyckor och på fritiden. syftar till att säkerställa en likvärdig och Inom ramen för den nationella strategin för grundläggande kompetens inom den kommunala stärkt brandskydd arbetar MSB tillsammans med räddningstjänsten i hela landet. myndigheter, kommuner och andra

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

organisationer för att uppnå visionen i strategin - förändrat klimat kan föra med sig. För att ingen i Sverige ska omkomma eller skadas möjliggöra förebyggande åtgärder i utsatta allvarligt till följd av brand. riskområden har regeringen avsatt bidragsmedel, I Sverige omkommer drygt 100 personer i som MSB hanterar. Under 2017 har drygt 72 bränder årligen (se diagram 4.1 med antal miljoner kronor fördelats till 19 kommuner för omkomna i bränder sedan 2007). Under 2017 förebyggande åtgärder mot översvämningar, ras omkom 111 personer, varav 43 kvinnor och 68 och skred. Detta är en ökning av utbetalade medel män. Detta är en marginell ökning jämfört med med 50 miljoner kronor jämfört med 2016 till 2016. Äldre personer, relativt jämnt fördelat följd av en tillfällig höjning av anslaget. Utöver mellan kvinnor och män samt personer med det har även bidrag som uppgår till drygt någon form av funktionsnedsättning är två miljoner kronor lämnats till länsstyrelser för överrepresenterade. Närmare 80 procent av deras arbete i enlighet med översvämningsdödsbränderna sker i bostäder och den vanligaste förordningen. kända orsaken till bränderna är rökning. En del av det förebyggande arbetet mot naturolyckor utgörs av arbete med klimat- Diagram 4.1 Antal omkomna i bränder 2007 – 2017 anpassning, bl.a. utarbetande av översvämnings- Antal karteringar. Myndigheten har inom ramen för 140 översvämningsdirektivet bedömt att det finns 25 120 områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. Antalet områden har utökats 100 med områden som riskerar kustöversvämningar. 80 MSB har även utarbetat en hemsida med en översvämningsportal, vilken visar samtliga karteringar som tagits fram. 60 40 Vidare har MSB haft i uppdrag att bidra till att underlätta för ansvariga aktörer på området på olika sätt genom att exempelvis utarbeta olika 20 verktyg såsom tjänster och vägledningar. MSB 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 har också genomfört studier samt skapat förutsättningar för samordning genom en Källa: MSB:s årsredovisningar för 2007 0 – 2017. tvärsektoriell arbetsgrupp för naturolyckor. Kommunernas olycks- och brandförebyggande verksamhet har stor betydelse för människors Stärkt kontinuitet i samhällsviktiga verksamheter säkerhet och trygghet. MSB stödjer löpande den I MSB:s uppdrag ingår att genomföra verksamheten och har bl.a. sammanställt statistik sårbarhetsreducerande åtgärder och vara och gjort analyser inom området för att kontaktpunkt för skydd av europeisk kritisk kommunerna på ett bättre sätt ska kunna inrikta infrastruktur. Myndigheten ska bidra till att sin brandförebyggande verksamhet. aktörer som äger eller driver samhällsviktig Inom informationssatsningen Aktiv mot verksamhet arbetar med risk- och brand (ett samarbete mellan 200 organisationer) kontinuitetshantering samt har förmåga att har MSB genomfört flera seminarier för att öka hantera inträffade händelser. kunskapen om lämpliga arbetssätt för att bättre MSB har bl.a. fortsatt att sprida den vägledning kunna förebygga bränder i bostäder. Dessutom för kontinuitetshantering som utarbetats har MSB tillsammans med Boverket utarbetat en tillsammans med Swedish Standards Institute. vägledning om räddningstjänsternas roll i MSB har också tillsammans med Affärsverket bygglovsprocessen, vilken tydliggör hur svenska kraftnät initierat ett varningssystem för brandskyddsfrågor ska hanteras när en byggnad solstormar så att de aktörer som kan påverkas av uppförs eller byggs om. För att öka kunskapen sådana får möjlighet att förbereda sin verksamhet. om bränder i bostadsmiljö finansierar MSB även MSB bedömer att arbetet har bidragit till en stärkt olika forskningsprojekt. säkerhet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Förebyggande arbete mot naturolyckor MSB har till uppgift att på olika sätt stödja aktörer att förbereda sig för de naturolyckor som ett

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Säkrare hantering av farliga ämnen ingår i samarbetsgruppen för informations- Farliga ämnen (benämns ofta CBRNE − säkerhet (MSB, Försvarets radioanstalt, Post- och kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och telestyrelsen, Försvarsmakten, Försvarets explosiva ämnen) kan leda till allvarliga olyckor materielverk, Polismyndigheten och och även användas i brottsligt syfte för att orsaka Säkerhetspolisen) i uppdrag att ta fram en samlad omfattande skador. handlingsplan för myndigheternas arbete med att MSB har i uppdrag att bidra till en stärkt genomföra strategin under åren 2019 – 2022. förmåga vad gäller en säkrare hantering av farliga Regeringen har infört ett system för ämnen. Det sker bl.a. genom föreskriftsarbete, obligatorisk it-incidentrapportering för statliga tillståndsprövning, tillsyn och marknadskontroll. myndigheter för att förebygga, upptäcka och Under 2017 genomförde myndigheten 52 hantera it-incidenter. Systemet infördes den 1 tillsynsbesök, 8 reaktiva marknadskontroller april 2016. Under 2017 inkom 281 rapporter om samt beslutade i 4 380 ärenden utifrån regleringen incidenter till MSB från 79 av 244 i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva rapporteringsskyldiga myndigheter, vilket är i varor. Det var en kraftig ökning av beslutade nivå med inrapporteringen under 2016. ärenden jämfört med 2016. Huvudorsaken till MSB har under 2017 utarbetat ett nytt denna ökning var att det i en föreskrift från MSB metodstöd för systematiskt informationsår 2016 ställs krav på viss utbildning för att få säkerhetsarbete i samarbete med representanter använda pyrotekniska produkter. för offentlig sektor och näringsliv. MSB har också MSB har anordnat en konferens som syftade bl.a. tagit fram och spridit en vägledning till till att länsstyrelsernas tillsynsverksamhet mindre företag. avseende Sevesotillsyn ska kunna bli effektivare MSB har också genomfört en övning och mer likriktad. Tillsyn avseende säkerhets- tillsammans med Polismyndigheten och rådgivare och transportskydd för transport av Säkerhetspolisen i syfte att öka samarbetet och farligt gods genomfördes vid 17 verksamheter, förmågan att hantera it-relaterade händelser vilket är en märkbar ökning jämfört med 2016. utifrån ett tekniskt perspektiv. Tillsynen visade att verksamheterna i huvudsak En ny lag om informationssäkerhet för följer gällande regelverk. samhällsviktiga och digitala tjänster trädde i kraft Vidare har MSB medverkat i den 1 augusti 2018 för att genomföra EU- Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå om att se över beredskapszoner för verksamheter på säkerheten i nätverks- och informationssystem med joniserande strålning. I slutrapporten i hela unionen (NIS-direktivet). Sedan 2017 har redovisades bl.a. förslag på nya beredskapszoner tillsynsmyndigheterna genomfört förberedelser kring kärnkraftverken. Ett tilläggsuppdrag har för att kunna implementera de nya därefter lämnats till MSB för att i samråd med bestämmelserna. Medel för arbetet under 2018 Strålsäkerhetsmyndigheten komplettera har tillförts i propositionen Vårändringsbudget slutrapporten med förslag till nödvändiga för 2018 (prop. 2017/18:99). förordningsändringar. Det uppdraget har redovisats i september 2018. Samarbetet inom Norden, EU och med Nato har utvecklats Initiativ för att stärka samhällets informations- och Regeringens arbete inom det nordiska kriscybersäkerhet beredskapssamarbetet fortsatte under 2017, i Regeringen presenterade i juni 2017 en nationell enlighet med de så kallade Hagadeklarationerna. strategi för samhällets informations- och Island var ordförande för samarbetet som syftar cybersäkerhet (skr. 2016/17:213). Huvudsyftet till att stärka förmågan att motstå och hantera med strategin är att bidra till långsiktiga allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett förutsättningar för samhällets aktörer att arbeta eller flera länder i Norden. Den försämrade effektivt med informations- och cybersäkerhet säkerhetspolitiska situationen i regionen och den samt att höja medvetenheten och kunskapen i ändrade hot- och riskbilden underströks på det hela samhället. I juli 2018 beslutade regeringen senaste ministermötet i Helsingfors 2016. om en komplettering av strategin för att Samarbetet har fortskridit i linje med detta. förtydliga hur strategin ska genomföras. MSB var projektledare för EU-övningen Regeringen gav då också myndigheterna som EDREX (European Disaster Response Exercise).

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

Övningarna har fokuserat på att hantera insatser även genomfört konkreta åtgärder i fråga komplexa händelser som krävt gräns- om verksamhet, organisation och arbetsformer. överskridande samverkan inom EU. För första Flera myndigheter har bl.a. genomfört analyser gången övades samverkan och ledning samt hur avseende de författningar som styr olika lagstiftningar fungerar tillsammans myndigheternas arbete under höjd beredskap. nationellt, inom EU:s civilskyddsmekanism och Kunskaps- och förmågehöjande aktiviteter som internationellt inom FN-systemet. t.ex. utbildningar och övningar har genomförts i Inom civil konflikthantering har MSB fortsatt betydande omfattning. Försvarshögskolan har på att ge stöd till ett flertal missioner, huvudsakligen uppdrag av MSB genomfört elva olika inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- utbildningar med koppling till civilt försvar där och försvarspolitik. sammanlagt närmare 430 personer deltagit. EU-kommissionen har gett MSB och Sverige i I Försvarsmaktsövningen Aurora deltog bl.a. uppdrag att ansvara för att lagerhålla och ett 30-tal civila myndigheter. Framförallt övades förmedla materiel för att säkerställa den samlade den militära delen av totalförsvaret, men vissa materielförsörjningen för EU:s civila moment gav även erfarenheter för utvecklingen krishanteringsinsatser. Lagret är placerat i av det civila försvaret. Under våren 2018 anslutning till MSB:s befintliga lagerlokaler i genomförde MSB samverkansövningen Kristinehamn. Samö2018 på såväl nationell som regional nivå. Det svenska deltagandet i Nato:s civila bered- Fokus var bl.a. på tillämpning av regelverk och skapsarbete syftar till att stärka utvecklingen av kommunikation med höga krav på robusthet och det civila försvaret som en del av totalförsvaret. sekretess. Nato har sju fastställda prioriterade områden MSB har tillsammans med Försvarsmakten, inom den civila beredskapen, bl.a. resilienta civila berörda myndigheter och övriga deltagande transport- och kommunikationssystem. Genom aktörer även påbörjat förberedelserna för regeringens bemyndigande att sekondera Totalförsvarsövning 2020. På regional nivå har personal till Nato:s center för strategisk flera länsstyrelser genomfört totalförsvarskommunikation i Riga har MSB under året seminarier med kommuner, landsting, näringsliv utvecklat samarbetet med andra deltagande och frivilligorganisationer inom länet. länder. Myndighetens sekondering till den Civilt försvar har prioriterats och på olika sätt europeiska utrikestjänsten (EU EEAS) har även hanterats inom samtliga samverkansområden. bidragit till arbetet på EU-nivå. För att samordnat hantera det pågående Sverige deltog i krishanteringsövningen utvecklingsarbetet har MSB och Försvarsmakten CMX17 (Crisis Management Exercise 2017) och med stöd av berörda bevakningsansvariga är en aktiv partner inom det civila myndigheter bildat sju arbetsgrupper inom krisberedskapsarbetet inom ramen för Nato- områdena energi, transporter, hälso- och sjukvård partnerskapet. samt omsorg, livsmedelsförsörjning (inklusive dricksvatten), information och kommunikation, Utveckling av ett civilt försvar finansiella tjänster, skydd och säkerhet. Arbetet med civilt försvar har fortsatt att Vid två tillfällen har totalförsvarets chefsmöten intensifieras. Med utgångspunkt i ett särskilt hållits. Mötena leds av MSB:s generaldirektör och regeringsuppdrag har MSB och Försvarsmakten Försvarsmaktens överbefälhavare. Deltagande är fortsatt att främja och utveckla en myndighetschefer från bevakningsansvariga och sammanhängande planering för totalförsvaret. andra totalförsvarsviktiga myndigheter. Fokus i uppdraget har bl.a. varit aktörsgemensam MSB, Försvarsmakten och Frivilliga samverkan som möter de höga krav på sekretess försvarsorganisationers samarbetskommitté och robusthet som ställs vid höjd beredskap, samt (FOS) har inlett ett gemensamt arbete kring planering för att verka från en alternativ eller frivilligas roll inom totalförsvaret. skyddad ledningsplats. Inom ramen för MSB har genomfört en utlysning av uppdraget genomförs även en fördjupad analys av forskningsmedel på temat civilt försvar med nya Försvarsmaktens behov av stöd och samhällets förutsättningar. Två forskningsprojekt har förmåga att lämna stöd. beviljats totalt 18 mnkr och kommer att bedrivas De bevakningsansvariga myndigheterna har i fram till 2022. allt högre utsträckning utöver kunskapshöjande

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

MSB har också redovisat en samlad bedömning av Diagram 4.2 SOS Alarms medelsvarstid på 112-samtal

2008 – 2017

befolkningsskyddets nuvarande förmåga samt Antal sekunder förslag på hur befolkningsskyddet bör anpassas 18 till nutida förhållanden.

16 Arbete mot informationspåverkan 14

Regeringen har gett MSB i uppdrag att inom 12

myndighetens egna ansvarsområde ha en god 10

förmåga att identifiera och möta informations- 8 påverkan och annan spridning av vilseledande

information riktat mot Sverige. 6

MSB har i samverkan med andra aktörer 4 genomfört utbildningar för relevanta befattnings- 2

havare och aktörer. 0

I arbetet med kunskapshöjande aktiviteter för 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Källa: MSB:s tillsynsrapporter 2015 – 2017. bevakningsansvariga myndigheter och andra

aktörer har MSB bl.a. utbildat ca 3 200 tjänstemän Den tekniska utvecklingen av nödnumret 112 har (totalt ca 7 200 tjänstemän under 2016 – 2017) och stått i fokus, bl.a. för att kunna ta emot genomfört en nationell konferens om automatiska larm från personbilar efter psykologiskt försvar vid Försvarshögskolan. införandet av det europeiska systemet eCall. Myndigheten har även genomfört ett möte med Vidare har Viktigt meddelande till allmänheten deltagare från de större mediehusen i Sverige, med (VMA) via sms till mobiltelefon i drabbade fokus på informationspåverkan och utmaområden införts och används i allt större ningarna i samband med de allmänna valen i utsträckning då de kan sändas ut med stor september 2018. precision. Inför de allmänna valen 2018 har MSB spridit SOS Alarms krishanteringsorganisation har kunskap om informationspåverkan och övats regelmässigt med deltagande i större påverkanskampanjer till aktörer inom samverkansövningar. Krishanteringen sattes valadministrationen samt etablerat anpassade också på prov i samband med attentatet på samverkanstrukturer med berörda aktörer. Drottninggatan i april 2017. Myndigheten har även samverkat med SOS Alarms krisberedskapsavdelning har bl.a. internationella motparter om erfarenhetsutbyte, larmat och förmedlat information till tjänstemän utarbetat en förberedande lägesbild samt i beredskap samt anordnat samverkansupprättat en särskild organisation. Därtill har konferenser och förmedlat VMA. MSB genomfört utbildnings- och samordnings-

insatser för länsstyrelser och kommuner. Stärkt räddningstjänst genom ökad samverkan

Den statliga och kommunala verksamheten för

räddningstjänst har grundläggande betydelse för

Förmåga att hantera olyckor, kriser och krig

människors säkerhet och trygghet. Kommuner-

nas räddningstjänst genomför årligen ca 105 000 En trygg och säker alarmeringstjänst räddningsinsatser och den statliga räddnings- Enligt alarmeringsavtalet mellan staten och SOS tjänsten genomför årligen ca 2 000 räddnings- Alarm AB ska bolaget säkerställa en effektiv 112insatser. tjänst som möjliggör att polis, räddningstjänst Att det finns räddningsresurser som snabbt och ambulans snabbt kan nås och tillkallas. kan vara på plats och påbörja en räddningsinsats Alarmeringsavtalet föreskriver en medelsvarstid är avgörande för effektiva räddningsinsatser. på 8 sekunder. Under 2017 har medelsvarstiden Många kommuner har dock över tid inte kunnat sänkts jämfört med förra året med 2 sekunder till upprätthålla sin beslutade beredskap för 12,7 sekunder, se diagram 4.2. räddningstjänst. En viktig orsak till detta är att

kommunerna har svårt att rekrytera deltids-

anställda brandmän, som vid sidan om heltids-

anställda brandmän är en omfattande och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

väsentlig personalkategori inom den kommunala Diagram 4.3 Antal Rakelabonnemang 2012 – 2017

räddningstjänsten. Antal abonnemang 80000 MSB har vidtagit flera åtgärder för att stödja kommunernas räddningstjänst. Exempelvis 70000

stödjer myndigheten i samverkan med Sveriges 60000 Kommuner och Landsting (SKL) kommunerna i arbetet med rekrytering av deltidsanställda 50000 brandmän genom en webbportal som ger 40000

information om yrket. 30000 MSB har genom olika räddningstjänstforum

anordnat möten för att stödja samverkan mellan 20000 räddningstjänstansvariga myndigheter. MSB har 10000 även utvecklat en förstärkningsresurs för stöd till 0 samverkan och ledning vid olyckor och kriser. 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Myndigheten har tillsammans med berörda Källa: MSB:s årsredovisningar 2012 – 2017. aktörer arbetat med en vägledning för att Tabell 4.1 visar att kostnaderna för Rakel uppgick åstadkomma en bättre samordning och till 513 miljoner kronor och intäkterna till 574 samverkan mellan polisen, räddningstjänsten och miljoner kronor. Rakel har därmed en ekonomisk ambulanssjukvården vid omfattande eller stabilitet. komplexa händelser, t.ex. vid ett terrorattentat

eller pågående dödligt våld. MSB har även arbetat

Tabell 4.1 Kostnader och intäkter för Rakel 2015 – 2017

med att ta fram en vägledning om vad höjd mnkr beredskap kan innebära för kommunernas

2015 2016 2017

räddningstjänst. Kostnader 505 487 513 Regeringen beslutade i februari 2017 om kommittédirektiven En effektivare kommunal Intäkter 539 539 574

räddningstjänst (dir. 2017:15). Uppdraget Källa: MSB:s årsredovisning för 2017. redovisades i juni 2018 (SOU 2018:54). MSB har förstärkt robustheten, tillgängligheten Utredaren föreslår hur kommunernas brandföreoch säkerheten i systemet genom att bl.a. byta ut byggande verksamhet och räddningstjänst kan växlar och basstationer, uppdatera mjukvaran bedrivas mer likvärdigt och effektivt. Utredaren samt bygga ut reservkraften. Ett antal övningar föreslår även hur statens stöd och tillsyn över har också genomförts med driftleverantören kommunernas brandförebyggande verksamhet Teracom för att säkerställa driftberedskapen. och räddningstjänst kan förstärkas och

förtydligas. Utbildningar och övningar stärker krisberedskapen

MSB är ansvarig myndighet för utbildningar Säker kommunikation för stärkt beredskap inom området skydd mot olyckor. Utbild- Anslutningen till Rakel (radiokommunikaningarna ska säkerställa att det finns en likvärdig tionssystem för effektiv ledning) har fortsatt och grundläggande kompetens hos kommunal att öka. Under 2017 tillkom drygt 5 000 räddningstjänstpersonal i hela landet. De mest abonnemang, varav merparten från statliga omfattande utbildningarna är grund- och myndigheter. Se diagram 4.3. Det totala antalet vidareutbildningar för hel- och deltidsanställda abonnemang uppgick vid årets slut till närmare brandmän samt räddningsledarutbildningar. 72 000, fördelade på fler än 500 organisationer Under 2017 har MSB tillhandahållit ca 200 med ansvar inom bl.a. allmän ordning, säkerhet, utbildningsplatser för grundutbildning för energi, hälsa och försvar. heltidsanställda brandmän. Behovet bedöms vara ca 250 utbildade heltidsbrandmän årligen. MSB

har även tillhandahållit ca 550 utbildningsplatser för grundutbildning för deltidsanställda

brandmän, vilket motsvarar samma nivå som under de senaste åren. Behovet bedöms vara ca 850 utbildade deltidsbrandmän och det framtida

behovet bedöms vara ca 1 000.

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

MSB konstaterar att myndigheten inte har insatser lagts på arbete med jämställdhetskunnat möta de kommunala räddningstjänsternas integrering, såsom riktat stöd med expertis inom behov inom området. Detta gäller alla utbild- jämställdhet och våld mot kvinnor. ningar, men främst utbildningen för deltids- MSB har haft en ökad ambition inom civil anställda brandmän. konflikthantering och sekonderat motsvarande För att bättre möta kommunernas behov av ca 32 årsarbetskrafter till insatser främst inom kompetens och närhet till utbildningarna har ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och MSB utarbetat en ny grundutbildning för försvarspolitik (GSFP). deltidsanställda brandmän, som ska tillhanda- Under sommaren 2018 har Sverige haft en hållas på sex orter i landet. extrem vädersituation, vilket bland annat lett till När det gäller samhällets förmåga att hantera flera omfattande skogsbränder. Svensk olyckor och kriser är planering och genom- räddningstjänst har genomfört stora och förande av olika övningar av stor vikt. För 2016 utdragna insatser för att skydda människor, redovisade de bevakningsansvariga myndig- egendom och miljö. MSB har bistått med heterna antalet genomförda övningar samt förstärkningsresurser. Sverige har också fått ett utbildnings- och övningsplaner. För 2017 har inga betydande stöd från andra länder, bland annat nya uppgifter redovisats eftersom de med vattenbombande flygplan och helikoptrar bevakningsansvariga myndigheterna numera samt räddningstjänstpersonal med utrustning. rapporterar sina risk- och sårbarhetsanalyser med dessa uppgifter vartannat år. Landstingen (inkl. Förmåga att informera och varna allmänheten region Gotland) rapporterar dock dessa uppgifter Sommaren 2017 sändes ett felaktigt Viktigt varje år och för 2017 redovisades följande siffror meddelande till allmänheten (VMA)-larm ut i (2016 inom parentes): Stockholm, i samband med ett reguljärt test. Det felaktiga larmet orsakade ett stort informations- – 15 (13) av 21 landsting har en utbildningstryck från allmänheten. och övningsplan Regeringen gav MSB i uppdrag att utvärdera – 12 (9) av 21 landsting har övat sin händelsen och myndigheten lämnade förslag på krisledningsnämnd under det gångna året åtgärder för att säkerställa en hög funktionalitet – 18 (18) av 21 landsting har övat sin och säkerhet i VMA-systemet. Flera åtgärder har krishanteringsorganisation under året. sedan vidtagits av berörda aktörer, bl.a. har SOS Alarm tillsammans med MSB utarbetat en ny Insatsverksamhet miljö för test av VMA-systemet. MSB, SOS Regeringen har gett MSB i uppdrag att bl.a. kunna Alarm och Polismyndigheten har vidare höjt bistå och ge stöd till EU- och FN-organisationer besökskapaciteten för sina respektive webbvid en kris eller katastrofsituation. MSB har platser och MSB har även förstärkt sin genomfört 128 internationella insatser (varav 125 kommunikationsberedskap. Därtill har MSB internationella biståndsinsatser och tre insatser i genomfört en informationskampanj genom icke biståndsländer) och 36 nationella insatser hemsidan krisinformation.se för att öka med förstärkningsresurser. MSB har haft en allmänhetens kunskap om VMA. omfattande humanitär verksamhet i de flesta av de allvarligaste situationerna i världen. Bland Arbete för en mer jämställd krisberedskap dessa kriser märks särskilt de långvariga striderna Andelen kvinnor inom kommunernas operativa mot Daesh, den omfattande flyktingkrisen i räddningstjänstverksamhet är ca fem procent. Sydsudan, flyktingkrisen där folkgruppen Andelen kvinnor och män med utomnordisk Rohingya flyr från Myanmar till Bangladesh samt bakgrund är ännu lägre. MSB stödjer löpande den långdragna konflikten i Syrien. räddningstjänsternas arbete för jämnare Genom insatsverksamheten har MSB bidragit könsfördelning och ökad mångfald, bl.a. genom med kritiska stödresurser för att framför allt att myndigheten i samverkan med SKL arbetar stärka FN:s kapacitet att etablera humanitär för att öka kunskapen och ambitionsnivån hos närvaro och infrastruktur för humanitära aktörer kommunerna på området. MSB har exempelvis att nå ut med livräddande stöd till en drabbad tillsammans med nätverket Jämställd räddbefolkning. Särskilt fokus har i flertalet av dessa ningstjänst och SKL genomfört kunskapshöjande aktiviteter i form av politikerträffar och

PROP. 2018/ 19: 1 U T GI FTS OMRÅD E 6

seminarier riktade till kommunernas räddnings- färre än under 2016 då den särskilda gräns-

tjänst. kontrollverksamheten för att stödja

Kustbevakningen har inlett ett arbete som Polismyndigheten innebar ett stort antal åtgärder

följer av strategin och åtgärdsplanen för en (se tabell 4.2).

jämnare könsfördelning bland myndighetens När det gäller andelen kontrollåtgärder som

anställda, i enlighet med uppdrag i myndighetens lett till vidare åtgärd, t.ex. i form av anmälan eller

regleringsbrev. Arbetet har bl.a. inneburit att se ordningsbot kan man för flera områden

över riktlinjer och policys ur ett jämställd- konstatera högre siffror än föregående år, vilket