Vårändringsbudget för 2019

Regeringens proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019

Regeringens proposition 2018/19:99

Vårändringsbudget för 2019

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 april 2019 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens inkomster och utgifter för budgetåret 2019 samt förslag till ändrat utgiftstak.

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2018/ 19: 99

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Vad gäller lagstiftning och andra förslag som som uppkommer för staten vid en ligger till grund för ändrad inkomstberäkning försäljning (avsnitt 5.13). 1. Riksdagen antar förslaget till lag om 9. Riksdagen godkänner att regeringen ändring i lagen (1994:1776) om skatt på genom försäljning överlåter fastigheten energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7). Ladugårdsbron 14 i Stockholm (avsnitt 2. Riksdagen antar förslaget till lag om 5.13). ändring i lagen (1994:1920) om allmän 10. Riksdagen godkänner att regeringen från löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4). försäljningsintäkterna får avräkna dels 3. Riksdagen antar förslaget till lag om det belopp som behövs för att lösa lån i ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Riksgäldskontoret som hör till fastig- (avsnitt 2.3 och 5.4). heten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, 4. Riksdagen antar förslaget till lag om dels de direkta försäljningsomkostnader ändring i lagen (2001:1170) om särskilda som uppkommer för staten vid en avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen försäljning (avsnitt 5.13). enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) Vad gäller utgiftstaket för staten (avsnitt 2.4 och 5.4). 11. Riksdagen fastställer utgiftstaket för 5. Riksdagen antar förslaget till lag om staten inklusive ålderspensionssystemet ändring i lagen (2016:1053) om särskild vid sidan av statens budget till beräkning av vissa avgifter för enmans- 1 439 miljarder kronor för 2021 (avsnitt företag under åren 2017 – 2021 (avsnitt 2.5 4). och 5.1). 6. Riksdagen antar förslaget till lag om Vad gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ändring i lagen (2016:1067) om skatt på och finansförvaltning kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 12. Riksdagen godkänner att regeringen och 5.8). under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 7. Riksdagen godkänner att regeringen 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor genom försäljning överlåter fastigheten (avsnitt 6.2). Kungliga Myntet 1 i Stockholm (avsnitt 5.13). Vad gäller utgiftsområde 6 Försvar och 8. Riksdagen godkänner att regeringen från samhällets krisberedskap försäljningsintäkterna får avräkna dels 13. Riksdagen godkänner investeringsplanen det belopp som behövs för att lösa lån i för vidmakthållande av försvarsmateriel Riksgäldskontoret som hör till fastig- för 2019 – 2024 som en riktlinje för heten Kungliga Myntet 1 i Stockholm, Försvarsmaktens investeringar (avsnitt dels de direkta försäljningsomkostnader 6.6).

PROP. 2018/ 19: 99

14. Riksdagen godkänner investeringsplanen universitet: Forskning och utbildning på för anskaffning av försvarsmateriel för forskarnivå och 2:10 Stockholms univer- 2019 – 2024 som en riktlinje för Försvars- sitet: Forskning och utbildning på forskarmaktens investeringar (avsnitt 6.6). nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor Vad gäller utgiftsområde 7 Internationellt (avsnitt 6.15). bistånd 22. Riksdagen bemyndigar regeringen att 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 – 2022 för anslaget 2:4 Uppsala ställa ut ett tillfälligt garantikapital till universitet: Forskning och utbildning på Afrikanska utvecklingsbanken som in- forskarnivå besluta om en årlig medlemsklusive tidigare utfärdade garantier avgift till KIC InnoEnergy SE på högst uppgår till högst 1 722 000 000 Units of 700 000 kronor (avsnitt 6.15). Account (avsnitt 6.7). 23. Riksdagen bemyndigar regeringen att 16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 – 2022 för anslaget 2:4 Uppsala betala Sveriges andel av kapitalhöjningen universitet: Forskning och utbildning på i Internationella återuppbyggnads- och forskarnivå besluta om en årlig medlemsutvecklingsbanken under 2019 – 2025 avgift till Centre Européen de Calcul (avsnitt 6.7). Atomique et Moleculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor (avsnitt 6.15). Vad gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård 24. Riksdagen bemyndigar regeringen att och social omsorg under 2019 besluta om medlemskap i en 17. Riksdagen godkänner att de medel om kunskaps- och innovationsplattform 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 inom livsmedel under Europeiska Bidrag till folkhälsa och sjukvård som institutet för innovation och teknik (EIT avsatts till cancervård och en ny cancer- Foods) och att under 2019 – 2025 för strategi i stället får användas till att anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning generellt stärka cancervården i Sverige och utbildning på forskarnivå besluta om (avsnitt 6.9). en årlig medlemsavgift på högst 18. Riksdagen godkänner den föreslagna 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15). användningen av anslaget 1:11 Prestat- 25. Riksdagen bemyndigar regeringen att ionsbundna insatser för att korta vård- under 2019 – 2022 för anslaget 2:18 Kungl. köerna (avsnitt 6.9). Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en Vad gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad årlig medlemsavgift till EIT Health på och arbetsliv högst 900 000 kronor (avsnitt 6.15). 19. Riksdagen godkänner den föreslagna användningar av anslaget 2:5 Arbetslivs- Vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering, politik (avsnitt 6.13). bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Vad gäller utgiftsområde 16 Utbildning och 26. Riksdagen godkänner den föreslagna universitetsforskning användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på 20. Riksdagen bemyndigar regeringen att konsumentområdet (avsnitt 6.17). under 2019 – 2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och Vad gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds naturvård universitet: Forskning och utbildning på 27. Riksdagen godkänner investeringsplanen forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska för fastigheter och markanläggningar för universitet: Forskning och utbildning på 2019 – 2021 som en riktlinje för Naturforskarnivå besluta om årliga medlems- vårdsverkets investeringar (avsnitt 6.19). avgifter till EIT Raw Materials på högst 28. Riksdagen godkänner den föreslagna 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15). användningen av anslaget 1:16 Klimat- 21. Riksdagen bemyndigar regeringen att investeringar (avsnitt 6.19). under 2019 – 2022 för anslagen 2:6 Lunds

PROP. 2018/ 19: 99

29. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industriklivet (avsnitt 6.19).

Vad gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer 30. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket (avsnitt 6.21).

Vad gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 31. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket (avsnitt 6.22).

Vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv 32. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (avsnitt 6.23). 33. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (avsnitt 6.23). 34. Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge ut Postoch Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020 (avsnitt 6.23).

Vad gäller ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden 35. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 (avsnitt 5.14 tabell 5.4). 36. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1. 37. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2019

Tusental kronor Utgifts- Anslags- Beslutad Förändring av Ny ram/ område nummer ram/anvisat ram/anslag Ny anslag anslagsnivå

1 Rikets styrelse 14 593 645 149 009 14 742 654

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 140 685 4 000 144 685 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 806 618 86 909 7 893 527 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 016 691 11 000 3 027 691 6:1 Allmänna val och demokrati 472 640 44 800 517 440 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 2 300 171 500

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 318 966 -26 237 17 292 729

1:2 Kammarkollegiet 72 009 7 500 79 509 1:7 Konjunkturinstitutet 65 136 -1 053 64 083 1:9 Statistiska centralbyrån 567 759 -1 000 566 759 1:12 Riksgäldskontoret 331 027 -6 000 325 027 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 203 370 27 816 231 186 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 231 682 -53 500 178 182

3 Skatt, tull och exekution 11 522 533 -13 058 11 509 475

1:3 Kronofogdemyndigheten 1 973 353 -13 058 1 960 295

4 Rättsväsendet 48 383 859 819 500 49 203 359

1:1 Polismyndigheten 26 338 720 -232 000 26 106 720 1:2 Säkerhetspolisen 1 565 509 12 500 1 578 009 1:6 Kriminalvården 9 011 540 335 000 9 346 540 1:10 Brottsoffermyndigheten 47 685 -1 000 46 685 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 665 000 3 021 357 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 38 000 77 987 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 18 924 2 000 20 924

5 Internationell samverkan 2 362 277 -2 000 2 360 277

1:3 Nordiskt samarbete 15 595 -2 000 13 595

6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 066 704 211 600 60 278 304

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 55 000 129 850 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 080 170 000 191 080 2:4 Krisberedskap 1 355 514 -12 500 1 343 014 4:1 Elsäkerhetsverket 59 159 -900 58 259

7 Internationellt bistånd 44 945 140 -786 908 44 158 232

1:1 Biståndsverksamhet 43 459 337 -798 703 42 660 634 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 276 325 11 795 1 288 120

8 Migration 12 112 430 306 000 12 418 430

1:1 Migrationsverket 4 326 896 57 000 4 383 896 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 57 915 60 000 117 915 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 691 291 199 000 890 291 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 432 027 -10 000 422 027

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 277 185 225 000 81 502 185

1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 789 000 630 000 28 419 000 1:8 Bidrag till psykiatri 2 202 993 -90 000 2 112 993 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 836 588 150 000 24 986 588 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 677 490 -310 000 1 367 490

PROP. 2018/ 19: 99

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 080 951 -155 000 925 951

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 657 012 -3 044 97 653 968

2:1 Försäkringskassan 8 640 598 -3 044 8 637 554

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 881 476 -3 034 34 878 442

2:1 Pensionsmyndigheten 583 176 -3 034 580 142

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 17 967 483 462 400 18 429 883

1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3 707 530 -4 000 3 703 530 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 72 919 4 000 76 919 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 391 039 90 000 481 039 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 41 085 40 000 81 085 4:1 Åtgärder mot segregation 100 000 321 400 421 400 4:2 Delegationen mot segregation 11 195 11 000 22 195

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 939 772 364 000 74 303 772

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 013 828 -26 000 26 987 828 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 10 311 181 335 000 10 646 181 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 914 213 80 000 4 994 213 2:2 Arbetsdomstolen 34 688 -1 500 33 188 2:4 Medlingsinstitutet 59 597 -3 500 56 097 2:5 Arbetslivspolitik 25 000 -20 000 5 000

15 Studiestöd 24 731 156 -37 000 24 694 156

1:2 Studiemedel 16 977 056 -31 200 16 945 856 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 894 352 -2 800 1 891 552 1:8 Centrala studiestödsnämnden 894 340 -3 000 891 340

16 Utbildning och universitetsforskning 80 846 211 -533 934 80 312 277

1:1 Statens skolverk 1 153 663 -50 700 1 102 963 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 185 311 351 000 3 536 311 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 326 526 -20 000 306 526 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 712 422 -445 000 2 267 422 2:1 Universitetskanslersämbetet 149 035 5 000 154 035 2:2 Universitets- och högskolerådet 198 920 -5 000 193 920 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 778 755 11 365 1 790 120 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 158 476 23 370 2 181 846 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 092 904 11 145 2 104 049 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 220 820 28 035 2 248 855 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 153 058 3 332 2 156 390 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 578 532 21 391 1 599 923 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 760 939 5 160 1 766 099 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 650 888 17 230 1 668 118 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 414 350 6 269 1 420 619 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 132 502 12 735 1 145 237 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 572 054 8 078 1 580 132 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 897 931 13 616 911 547 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 730 290 863 731 153 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 579 228 20 950 1 600 178 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 175 373 7 067 1 182 440 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 565 411 15 173 1 580 584 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 681 997 3 779 685 776

PROP. 2018/ 19: 99

2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 390 159 7 461 397 620 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 672 504 1 993 674 497 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 241 163 5 748 246 911 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 080 446 3 005 1 083 451 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 339 526 5 004 344 530 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 806 968 2 640 809 608 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 268 418 5 005 273 423 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 762 3 027 563 789 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 247 142 4 162 251 304 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 946 947 3 765 950 712 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 239 799 4 440 244 239 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 249 545 2 538 252 083 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 97 732 1 886 99 618 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 617 330 981 618 311 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 115 174 5 508 120 682 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 105 247 728 105 975 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 34 840 1 498 36 338 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 507 765 1 518 509 283 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 75 418 4 910 80 328 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 436 471 253 436 724 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 77 958 3 189 81 147 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 460 311 2 198 462 509 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 99 249 3 248 102 497 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 397 995 2 245 400 240 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 613 3 471 73 084 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 402 361 1 661 404 022 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 851 1 699 65 550 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 312 869 906 313 775 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 51 159 1 929 53 088 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 369 262 2 069 371 331 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 919 4 626 68 545 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 164 624 506 165 130 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 133 169 506 133 675 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 426 124 1 710 427 834 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 84 761 2 491 87 252 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 394 695 28 813 3 423 508 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 278 309 -623 200 655 109 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 439 124 -17 500 421 624 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 619 319 4 571 2 623 890 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 067 846 -84 000 5 983 846 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 962 356 11 000 973 356 3:11 Etikprövningsmyndigheten 41 919 3 000 44 919

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 781 531 19 510 15 801 041

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 430 684 50 000 480 684 1:3 Skapande skola 187 065 -10 000 177 065 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 501 187 -6 000 1 495 187 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 084 666 -2 990 1 081 676

PROP. 2018/ 19: 99

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 160 735 -5 000 155 735 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 240 793 47 000 1 287 793 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 842 -500 3 342 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 000 -25 000 10 000 13:1 Stöd till idrotten 1 974 311 -20 000 1 954 311 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 000 -8 000 162 000

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 742 123 -755 000 3 987 123

1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 000 000 -750 000 2 250 000 2:1 Konsumentverket 167 979 -1 100 166 879 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 26 459 -3 900 22 559

19 Regional tillväxt 3 496 525 30 000 3 526 525

1:2 Transportbidrag 400 864 30 000 430 864

20 Allmän miljö- och naturvård 9 737 248 1 195 000 10 932 248

1:1 Naturvårdsverket 575 452 10 000 585 452 1:2 Miljöövervakning m.m. 360 214 40 000 400 214 1:3 Åtgärder för värdefull natur 647 535 212 000 859 535 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 856 118 40 000 896 118 1:10 Klimatanpassning 316 750 -55 000 261 750 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 149 565 120 000 1 269 565 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 335 000 -80 000 255 000 1:14 Skydd av värdefull natur 678 000 100 000 778 000 1:16 Klimatinvesteringar 750 000 758 000 1 508 000 1:20 Industriklivet 300 000 200 000 500 000 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur 50 000 -50 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 044 408 -100 000 944 408

21 Energi 3 149 947 295 000 3 444 947

1:1 Statens energimyndighet 317 573 -5 000 312 573 1:7 Energiteknik 535 000 300 000 835 000

22 Kommunikationer 58 967 655 224 000 59 191 655

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 577 423 -8 000 25 569 423 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 571 698 122 000 23 693 698 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 126 313 57 000 183 313 1:16 Internationell tågtrafik 0 50 000 50 000 2:1 Post- och telestyrelsen 50 122 5 000 55 122 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 140 278 -2 000 138 278

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 900 281 100 433 21 000 714

1:2 Insatser för skogsbruket 282 373 149 500 431 873 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 24 250 9 000 33 250 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 194 000 5 000 199 000 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 8 400 51 313 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 587 227 -229 700 5 357 527 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 657 391 141 000 2 798 391 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 929 745 17 233 1 946 978

24 Näringsliv 7 436 717 -34 500 7 402 217

1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 060 255 -60 000 3 000 255 1:4 Tillväxtverket 274 635 6 000 280 635 1:5 Näringslivsutveckling 909 022 -92 000 817 022

PROP. 2018/ 19: 99

1:11 Bolagsverket 53 285 -1 000 52 285 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 61 000 90 000 151 000 1:21 Patent- och registreringsverket 320 584 -6 000 314 584 2:3 Exportfrämjande verksamhet 389 389 44 500 433 889 2:4 Investeringsfrämjande 72 772 14 000 86 772 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 30 000 -30 000 0

Summa anslagsförändring på ändringsbudget 2 206 737

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2019

Tusental kronor Beslutat Förändring av Nytt Utgifts- Anslags- beställnings- beställnings- beställningsområde nummer bemyndigande bemyndigande bemyndigande Tidsperiod 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 3 685 000 165 000 3 850 000 2020 – 2023 14 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 000 9 000 2020 – 2021 1 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 008 068 43 000 1 051 068 2020 – 2025 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 414 000 200 000 614 000 2020 16 4:1 Internationella program 153 000 12 000 165 000 2020 – 2022 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 6 000 000 6 000 000 2020 – 2022 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 3 600 000 150 000 3 750 000 2020 – 2023 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 600 000 1 600 000 2020 – 2023 20 1:20 Industriklivet 1 000 000 800 000 1 800 000 2020 – 2026 20 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur 100 000 -100 000 22 1:7 Trafikavtal 4 471 200 500 000 4 971 200 2020 – 2027

Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 9 370 000

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2020 tom angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020 till 2020 och 2021.

2 Lagförslag

PROP. 2018/ 19: 99

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 dels att 6 a kap. 3 och 3 a §§ ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 6 a kap. 3 b och 3 c §§ ska betecknas 6 a kap. 3 och 3 a §§, dels att 1 kap. 11 a §, 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a § 2 I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag: 1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 3. 6 a kap. 1 § 10, 3. 6 a kap. 1 § 10, 4. 6 a kap. 1 § 11, 4. 6 a kap. 1 § 11, 5. 6 a kap. 1 § 13, 6. 6 a kap. 1 § 17 b, 6. 6 a kap. 1 § 17 b, 7. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 7. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 8. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 8. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 10. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 10. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 11. 7 kap. 4 §, 11. 7 kap. 4 §, 12. 9 kap. 5 och 5 a §§, 12. 9 kap. 5 och 5 a §§, 13. 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §, 13. 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §, 14. 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §, 14. 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §,

1 Senaste lydelse av 6 a kap. 3 § 2015:750 6 a kap. 3 a § 2008:561 6 a kap. 3 b § 2008:561. 2 Senaste lydelse 2017:1231.

PROP. 2018/ 19: 99

15. 11 kap. 9 § första stycket 8, 15. 11 kap. 9 § första stycket 8, 16. 11 kap. 10 §, 16. 11 kap. 10 §, 17. 11 kap. 12 §, 17. 11 kap. 12 §, 18. 11 kap. 12 a §, 18. 11 kap. 12 a §, 19. 11 kap. 12 b §. 19. 11 kap. 12 b §.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 3 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse från befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt

1. Förbrukning

a) för annat ändamål än som 100 procent 100 procent 100 procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska processer 100 procent 100 procent 100 procent under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än som avses i a 100 procent 100 procent 100 procent eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent spårbundet färdmedel som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

3. Förbrukning i skepp, när Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent skeppet inte används för privat som avses i 2 kap. ändamål 1 § första stycket 3 b

3 Senaste lydelse 2017:1225.

PROP. 2018/ 19: 99

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse från befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt 4. Förbrukning i båt för vilken Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent medgivande lämnats enligt som avses i 2 kap. 2 kap. 9 § eller för vilken 1 § första stycket fiskelicens som inte är 3 b begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget Andra bränslen än 100 procent 100 procent 100 procent inte används för privat flygfotogen (KNändamål nr 2710 19 21)

b) luftfartygsmotorer i Andra bränslen än 100 procent 100 procent 100 procent provbädd eller liknande flygbensin (KN-nr anordning 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 procent 100 procent 100 procent framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle som avses i 100 procent 100 procent – framställning av skattepliktig 2 kap. 1 § första elektrisk kraft stycket 3 b

8. – – – –

9. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

a) i en anläggning för vilken 70 procent 100 procent – utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

b) i andra fall än som avses 70 procent – – under a

10. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, 70 procent – – följer av tidigare punkter, bränsle som avses i

PROP. 2018/ 19: 99

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse från befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

11. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, 70 procent – – följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

12. Om skattebefrielse inte – – 100 procent följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning vid Andra bränslen än 89 procent 40 procent – tillverkningsprocessen i bränsle som avses i gruvindustriell verksamhet för 2 kap. 1 § första drift av andra motordrivna stycket 3 b fordon än personbilar, lastbilar och bussar

14. – – – – –

15. – – – – –

16. Förbrukning i processer 100 procent 100 procent 100 procent för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för framställning 2 kap. 1 § första av värme i en anläggning för stycket 3 b vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 89 procent –

PROP. 2018/ 19: 99

Ändamål Bränsle som inte ger Befrielse från Befrielse från Befrielse från befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt b) i annan värmeproduktion – 9 procent –

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som inte Befrielse från Befrielse från Befrielse från ger befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt

1. Förbrukning

a) för annat ändamål än som 100 procent 100 procent 100 procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska processer 100 procent 100 procent 100 procent under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än som avses i a 100 procent 100 procent 100 procent eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent annat spårbundet färdmedel som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

3. Förbrukning i skepp, när Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent skeppet inte används för privat som avses i 2 kap. ändamål 1 § första stycket 3 b

4. Förbrukning i båt för vilken Bensin, bränsle 100 procent 100 procent 100 procent medgivande lämnats enligt som avses i 2 kap. 2 kap. 9 § eller för vilken 1 § första stycket fiskelicens som inte är 3 b begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt

PROP. 2018/ 19: 99

Ändamål Bränsle som inte Befrielse från Befrielse från Befrielse från ger befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget Andra bränslen än 100 procent 100 procent 100 procent inte används för privat flygfotogen (KNändamål nr 2710 19 21)

b) luftfartygsmotorer i Andra bränslen än 100 procent 100 procent 100 procent provbädd eller liknande flygbensin (KN-nr anordning 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 procent 100 procent 100 procent framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle som avses i 100 procent 100 procent – framställning av skattepliktig 2 kap. 1 § första elektrisk kraft stycket 3 b

8. – – – –

9. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

a) i en anläggning för vilken 70 procent 100 procent – utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

b) i andra fall än som avses 70 procent – – under a

10. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, 70 procent – – följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

PROP. 2018/ 19: 99

Ändamål Bränsle som inte Befrielse från Befrielse från Befrielse från ger befrielse energiskatt koldioxidskatt svavelskatt 11. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja, 70 procent – – följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för annat ändamål 2 kap. 1 § första än drift av motordrivna fordon stycket 3 b i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

12. Om skattebefrielse inte – – 100 procent följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. – – – – –

14. – – – – –

15. – – – – –

16. Förbrukning i processer 100 procent 100 procent 100 procent för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som avses i förbrukning för framställning 2 kap. 1 § första av värme i en anläggning för stycket 3 b vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion – 9 procent –

b) i annan värmeproduktion – 9 procent –

PROP. 2018/ 19: 99

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a kap.

3 a § 4 För bränslen som förbrukas för framställning För bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- av ånga eller hetvatten som tappas av från ångeller hetvattensystemet före ångturbinen eller eller hetvattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärme- energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärmeproduktion medges inte någon skattebefrielse produktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 17 a eller 3 § . enligt 1 § 17 a.

5 § 5 De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § och De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § som 3 § andra stycket som gäller bensin och bränsle gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b ska även första stycket 3 b ska även gälla för bränsle som gälla för bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och som beskattas på som beskattas på samma sätt. samma sätt.

7 kap.

1 § 6 Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle 1. som av den skattskyldige exporterats till tredjeland eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där, 2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., 3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande, 4. som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5, 5. som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt. Avdrag för skatt på bränsle som den Avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11, skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11 13 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller 2 c § eller 3 § får dock göras endast om den får dock göras endast om den skattskyldige inte skattskyldige inte är ett företag utan rätt till är ett företag utan rätt till statligt stöd. statligt stöd.

9 kap.

2 § 7 Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9 – 11, 13 Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller 2 c §

4 Senaste lydelse av tidigare 3 c § 2008:561. 5 Senaste lydelse 2009:1495. 6 Senaste lydelse 2016:505. 7 Senaste lydelse 2016:1072.

PROP. 2018/ 19: 99

3 § medges endast om sökanden inte är ett företag medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § första stycket 2, eller eller 2 a § första stycket 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b § eller Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b eller 2 c § medges endast i den utsträckning 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

5 § 8 Beskattningsmyndigheten medger, i den Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra – femte styckena, omfattning som anges i andra – fjärde styckena, efter ansökan från förbrukaren återbetalning av efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne förbrukat för framställning av värme eller kyla förbrukat för framställning av värme eller kyla som levererats för ändamål som ger som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b , 10, skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 , 10, 11 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3 3 eller 5. Med förbrukning för framställning av eller 5. Med förbrukning för framställning av värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning som skett i samband med framställningen för som skett i samband med framställningen för drift av pumpar, fläktar och andra hjälp- drift av pumpar, fläktar och andra hjälpanordningar som är nödvändiga för driften av anordningar som är nödvändiga för driften av anläggningen. anläggningen. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

8 Senaste lydelse 2017:1220.

PROP. 2018/ 19: 99

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2018/ 19: 99

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen. I underlaget enligt första stycket ska dock inte I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i ingå 2 kap. 27 § socialavgiftslagen. 1. ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen , eller 2. sådan ersättning som avses i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen .

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som utges efter den 31 juli 2019.

1 Senaste lydelse 2015:472.

PROP. 2018/ 19: 99

2.3 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 29 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 28 §, samt närmast före 2 kap. 28 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer under 18 år

28 § 1 På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

29 § 2 Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling. Med avgiftspliktig ersättning ska vid Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 §. 27 eller 28 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1 Tidigare 2 kap. 28 § upphävd genom 2015:474. 2 Senaste lydelse 2015:474.

PROP. 2018/ 19: 99

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa

fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 2 Vid beräkning av den allmänna löneavgiften Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen ska betalas enligt 2 kap. 27 eller 28 § social- (2000:980). avgiftslagen (2000:980). Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2015:475.

PROP. 2018/ 19: 99

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av

vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 – 2021

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 – 2021 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § På ersättning som utges till den anställde som På ersättning som utges till den anställde som först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans- först får avgiftspliktig ersättning i ett enmansföretag ska under längst tolv kalendermånader i företag ska under längst 24 kalendermånader i följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §. (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §. Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas första gången på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

PROP. 2 0 18/ 19: 99

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss

elektronik

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr: 1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40, 2. 8422 11, 3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19, 4. 8451 21, 5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49, 6. 8508 11, 7. 8516 50 och 8516 60, 8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62, 9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i första För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 8 stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara. belopp än 440 kronor per skattepliktig vara. För en skattepliktig vara som avses i första För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas med 120 stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas med 160 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara. belopp än 440 kronor per skattepliktig vara. Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a § 1 För kalenderåret 2019 och efterföljande För kalenderåret 2020 och efterföljande kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och tredje styckena angivna skattebeloppen tredje styckena angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2017 . det år beräkningen avser och prisläget i juni 2018 . Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1 Senaste lydelse 2017:1222.

PROP. 2018/ 19: 99

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Inledning

PROP. 2018/ 19: 99

3 Inledning

3.1 Ändringar i statens budget 3.2 Utgångspunkter för regeringens

förslag

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en proposition med förslag till ändringar i statens övergångsregering, eftersom någon ny regering budget för det löpande budgetåret. I en inte hade tillträtt när budgetpropositionen senast tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska ska överlämnas till riksdagen enligt riksdagslämnas i anslutning till den ekonomiska ordningen. vårpropositionen och budgetpropositionen. Om I väntan på att en ny regering skulle tillträda det finns särskilda skäl får dock förslag till och lämna de förslag till ändringar av budgeten ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen. som följer av dess politiska inriktning var Det finns ingen reglering av vilka förslag som utgångspunkten att budgetpropositionen för får lämnas i en proposition om ändringar i 2019 skulle utgå från den för 2018 beslutade budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen budgeten justerad utifrån ett antal generella framhålls dock att syftet med propositioner om principer. Endast sådana förändringar föreslogs ändringar i budgeten är att komplettera den av som omfattades av någon av de generella riksdagen beslutade budgeten med anledning av principerna och som var förenliga med de förändringar som vid beslutstillfället inte var övergripande riktlinjerna om att en övergångsmöjliga att förutse. Reformer med varaktiga regerings budgetproposition inte ska innehålla budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till politiskt kontroversiella förslag eller förslag som vikten av en samlad budgetbehandling, som har en partipolitisk inriktning. huvudregel beslutas i samband med budget- I januari 2019 tillträdde en ny regering propositionen. I de undantagsfall ett förslag till bestående av Socialdemokraterna och Miljöändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning partiet de gröna. Delar av regeringens politik med varaktiga budgetära effekter bör regeringen bygger också på det s.k. januariavtalet, den motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialtillfället samt redovisa en ny preliminär demokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerinkomstberäkning och nya preliminära utgifts- partiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den ramar för de närmast följande två åren (prop. budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en 2013/14:173 s. 33 f.) gemensam reservation från Moderaterna och I denna proposition lämnar regeringen förslag Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed till ändringar i statens budget för 2019. uttryck för en delvis annan politisk inriktning än Propositionen bygger på en överenskommelse regeringens och januariavtalets. Detta motiverar mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. att förslagen till ändringar i denna proposition är mer omfattande än normalt.

PROP. 2018/ 19: 99

I det förslag till ändringar av statens budget för med 0,8 miljarder kronor, utgiftsområde 7 Inter- 2019 som nu lämnas ingår flera åtgärder som nationellt bistånd som minskar med 0,8 miljarder syftar till att genomföra den sakpolitiska kronor och utgiftsområde 18 Samhällsplanering, överenskommelsen. För dessa åtgärder lämnar bostadsförsörjning och byggande samt konsuregeringen också förslag om inkomstökningar mentpolitik som minskar med 0,8 miljarder eller minskningar av anslag som utgör en generell kronor. Förändringarna inom dessa utgiftsfinansiering av förslagen. områden beskrivs översiktligt nedan. De principer som tillämpades vid utform- Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och ningen av budgetpropositionen för 2019 med- naturvård lämnas förslag om ökade medel med förde att vissa verksamheter föreslogs få mer 0,8 miljarder kronor till klimatinvesteringar, det medel för 2019 än vad som motsvarade verksam- s.k. klimatklivet, 0,2 miljarder kronor till åtgärder heternas behov. De effekter av detta som återstår för värdefull natur, 0,2 miljarder kronor till bl.a. efter riksdagens behandling av budgeten om- industriklivet, 0,1 miljarder kronor till åtgärder händertas i det förslag som lämnas nu. Dessa för havs- och vattenmiljö samt 0,1 miljarder utgiftsminskningar bidrar till finansieringen av kronor för skydd av värdefull natur. Samtidigt förslagen i denna proposition. föreslås anvisade medel minska med 0,1 miljarder Slutligen innehåller förslaget också ändringar kronor till Forskningsrådet för miljö, areella som syftar till att komplettera den av riksdagen näringar och samhällsbyggande. beslutade budgeten med anledning av för- Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås ändringar som inte var möjliga att förutse när ökade medel med 0,7 miljarder kronor för budgetpropositionen beslutades. Också i förhål- rättsliga biträden och 0,3 miljarder kronor till lande till dessa åtgärder redovisar regeringen på Kriminalvården. Samtidigt föreslås minskade vilket sätt och i vilken omfattning som de olika medel till Polismyndigheten med 0,2 miljarder förslagen har finansierats. kronor. Minskningen avser huvudsakligen ersättning till Kriminalvården för det ansvar för transport av frihetsberövade som överförts från Polismyndigheten till Kriminalvården. 3.3 Konsekvenser för statens budget Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd lämnas förslag om minskade anslag till bistånds- De förslag som lämnas i denna proposition verksamhet med 0,8 miljarder kronor, bl.a. till innebär att anvisade medel ökar med ca följd av ökade avräkningar av kostnader för asyl- 2,2 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna och flyktingmottagande inom biståndsramen. uppgår till ca 6,8 miljarder kronor och anslags- Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, minskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av bostadsförsörjning och byggande samt konsunettoeffekten är 1,2 miljarder kronor hänförliga mentpolitik föreslås anslaget för investeringsstöd till förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljarder för anordnande av hyresbostäder och bostäder kronor är hänförliga till förändringar av regel- för studerande minskas med 0,8 miljarder kronor styrda anslag och makroeffekter. på grund av mindre utbetalningar för beviljade Utgiftsökningarna försämrar den offentliga stöd under innevarande år. I stället beräknas sektorns finansiella sparande med 2,1 miljarder ökade utgifter kommande år till följd av ingångna kronor 2019. Skillnaden mellan utgiftseffekten åtaganden. och påverkan på finansiellt sparande på På inkomstsidan av statens budget lämnas 0,1 miljarder kronor förklaras främst av att de förslag som beräknas öka statens inkomster med utgiftsökningar som finansieras från EU- 0,1 miljarder kronor netto 2019. Bland annat budgeten inte påverkar finansiellt sparande. föreslås en höjning av kemikalieskatten. Vidare Regeringen lämnar även förslag om förvärv av en redovisas tillkännagivanden som regeringen fastighet där utgiften påverkar statens netto- bedömer inte bör tillgodoses. Exempelvis gör utlåning men inte har någon effekt på finansiellt regeringen bedömningen att skatten på flygresor sparande. bör behållas, vilket beräknas öka statens På utgiftsområdesnivå innebär förslagen störst inkomster med 0,8 miljarder kronor. Därtill förändringar för utgiftsområde 20 Allmän miljö- lämnas förslag om försäljning av fastigheter, och naturvård som ökar med 1,2 miljarder vilket ytterligare ökar statens inkomster. Totalt kronor, utgiftsområde 4 Rättsväsendet som ökar beräknas därmed statens inkomster öka med

PROP. 2018/ 19: 99

1,0 miljarder kronor netto. Inkomstförändringarna förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 0,7 miljarder kronor. Inkomster från försäljning av fastigheter påverkar inte det finansiella sparandet. Sammantaget försämras det finansiella sparandet med 1,4 miljarder kronor till följd av förslagen och bedömningarna i denna proposition. För den lagstiftning som föreslås på skatteområdet redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser för 2019 och kommande år. På motsvarande sätt redovisar regeringen i förekommande fall budgetära konsekvenser kommande år till följd av föreslagna utgiftsförändringar. I 2019 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna fram t.o.m. 2022 (prop. 2018/19:100 avsnitt 5.1. tabell 5.1 och avsnitt 6.2 tabell 6.10.). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna av förslag och aviseringar sedan den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (prop. 2018/19:100 avsnitt 7.1 tabell 7.2). De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 9,4 miljarder kronor. Den största ökningen av statens ekonomiska åtaganden är hänförlig till bemyndigandet om investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 6 miljarder kronor, vilket gör det möjligt att bevilja stöd för redan inkomna ansökningar. Vidare bör det finnas möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt för klimatinvesteringar, vilket beräknas medföra ekonomiska åtaganden för staten om 1,6 miljarder kronor. De anslags- och inkomstförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2019 års ekonomiska vårproposition.

4 Utgiftstaket för staten

PROP. 2018/ 19: 99

4 Utgiftstaket för staten

dock ske först efter avstämning mot överskotts- Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten målet och de inkomstförstärkningar som kan inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av komma att krävas. statens budget fastställs till 1 439 miljarder Utgiftstaket ger uttryck för de centrala kronor för 2021. principer som den svenska budgetprocessen vilar på. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar nivå är ett uttryck för riksdagens syn på hur prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonostatens och ålderspensionssystemets totala ut- miskt utrymme. Den andra principen är ett gifter bör begränsas i ett medelfristigt perspektiv. medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs Såväl utgifternas sammansättning som den för det tredje tillkommande året för att beslutet statliga sektorns totala omslutning och det om begränsningen av de totala utgifterna för ett nödvändiga skatteuttag som följer av detta ger visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de uttryck för bl.a. de värderingar som ligger till faktiska utgifterna för det året. Den medelfristiga grund för den politik som bedrivs. principen värnas på bästa möjliga sätt om Normalt föreslår regeringen i budget- riksdagen snarast, dvs. i samband med denna propositionen en nivå på utgiftstaket för det proposition, fattar beslut om nya nivåer på tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i utgiftstaket. 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen I propositionen Vårändringsbudget för 2015 har då i den föregående vårpropositionen gjort en (prop. 2014/15:99) föreslogs att utgiftstakets bedömning av nivån för det tredje året. nivåer skulle ändras av finanspolitiskt motiverade Utgiftstakets nivåer för det första och andra året skäl. I enlighet därmed anser regeringen att beslut är redan fastställda av riksdagen och justeras om ny nivå för utgiftstaket 2021 ska fattas i endast om det finns tekniska skäl. samband med att riksdagen behandlar förslagen i I det finanspolitiska ramverket lämnas denna proposition och inte vänta till budgetutrymme för att en ny regering ska kunna föreslå propositionen. nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny Tabell 4.1 Höjning av utgiftstakets nivå 2021 regerings möjligheter att vidta förändringar i Miljarder kronor finanspolitiken kraftigt begränsas. 2021 Regeringen anser att om det under de kom- Av riksdagen beslutat utgiftstak 1 430 1 mande åren bedöms finnas ett budgetutrymme är Föreslagen höjning av utgiftstakets nivå 9 det rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade

Förslag till utgiftstak 1 439

reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar 1 Bet. 2018/19:FiU1 reservation 5, rskr. 2018/19:62. därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Genomförande av insatser på utgiftssidan kan Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ändra den beslutade nivån för

PROP. 2018/ 19: 99

utgiftstaket 2021. Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bör därmed fastställas till 1 439 miljarder kronor för 2021.

5 Ändringar avseende statens inkomster

PROP. 2018/ 19: 99

5 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till 2021, innebär att enskilda näringsidkare, som inte ändringar avseende statens inkomster för 2019. har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställde 5.1 Förlängd nedsättning av under de tolv första månaderna. Övriga arbetsarbetsgivaravgifter för den först givaravgifter, allmän löneavgift och särskild anställda löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del 5.1.1 Ärendet och dess beredning ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre Finansdepartementet har tagit fram promemo- månader och en arbetstid på minst 20 timmar per rian Förlängt växa-stöd. En sammanfattning av vecka. promemorian finns i bilaga 1 , avsnitt 1 . Pro- Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen av memorians lagförslag finns i bilaga 1 , avsnitt 2 . arbetsgivaravgifterna för den först anställda till att Förslaget har remissbehandlats. En förteckning även omfatta aktiebolag som inte har någon över remissinstanserna finns i bilaga 1 , avsnitt 3 . anställd eller endast en anställd som också är Remissvaren finns tillgängliga i Finans- delägare samt till handelsbolag utan anställda och departementet (Fi2019/00432/S1). med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). Lagrådet De nya reglerna omfattar anställningar som Förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivar- påbörjades tidigast den 1 april 2017. avgifter för den först anställda är författnings- Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet den först anställda gäller t.o.m. den 31 december att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 2021. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets Enskilda näringsidkare, aktiebolag och yttrande över förslaget. handelsbolag som omfattas av förslagen i detta avsnitt kallas i det följande enmansföretag.

5.1.2 Bakgrund och gällande rätt

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 –

PROP. 2018/ 19: 99

5.1.3 Nedsättningen av arbetsgivar- sänkning av arbetsgivaravgifterna hade varit en avgifterna för den först anställda mer lyckad reform. LO och TCO förespråkar en förlängs bred skattereform. Tillväxtanalys anser att det behövs ett system för att hantera samtliga ärenden om stöd av mindre betydelse för att Regeringens förslag: Ett enmansföretag som underlätta för såväl företag som myndigheter att anställer en första person ska få rätt till nedsätt- bevaka att EU:s regler efterlevs. Ett flertal ning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löne- remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, avgiften och den särskilda löneskatten så att bara KI, LO, Riksrevisionen, Skatteverket , Tillväxtålderspensionsavgift ska betalas i högst 24 kalenanalys och Unionen har synpunkter på konsedermånader i följd. kvensanalysen. Skälen för regeringens förslag: Ett enmansföretag som anställer en första person har i dag Promemorians förslag överensstämmer med under längst tolv kalendermånader i följd rätt till regeringens. nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den all- Remissinstanserna: En majoritet av remiss- männa löneavgiften och den särskilda löneskatten instanserna tillstyrker eller har inget att invända så att bara ålderspensionsavgift ska betalas. mot förslaget. Ekonomistyrningsverket ( ESV ), Som KI , Företagarna och Tillväxtverket fram- Landsorganisationen i Sverige ( LO ), Sveriges Aka- håller är en anställning av en första person i ett demikers Centralorganisation ( Saco ) och Tjänste- enmansföretag förknippat med vissa initiala männens Centralorganisation ( TCO ) avstyrker kostnader, t.ex. i form av nya administrativa förslaget. ESV anser, i likhet med Saco, att det rutiner och utbildning av den nyanställde. Att finns en fortsatt risk att nedsättningen av arbets- analysera storleken på dessa kostnader, som KI givaravgifterna för den först anställda innebär efterfrågar, är dock svårt. Särskilt eftersom den dödviktskostnader, om den ges för anställningar består av såväl monetära som icke-monetära kostsom ändå hade kommit till stånd. LO ifrågasätter nader, vilket myndigheten själv framhåller. Det är varför det är viktigare att öka sysselsättningen i dock troligt att dessa kostnader, tillsammans med enmansföretag än inom andra företag och fram- arbetsgivaravgifterna på lönen, kan utgöra ett håller att de medel som används till detta sanno- återhållande inslag i beslutet att anställa. Genom likt kan användas till att främja en ökad syssel- nedsättningen av avgifterna och den särskilda sättning på ett mer effektivt sätt. Konjunktur- löneskatten minskar den initiala kostnaden att institutet ( KI ) framhåller, i likhet med Företagarna anställa och fler enmansföretag kan förväntas och Tillväxtverket , att en första anställning i ett göra det. När erfarenheterna av att ha en person enmansföretag är förknippad med vissa initiala anställd väl vunnits kan företagen i viss mån vara monetära och icke-monetära kostnader som kan mer positiva till att anställa fler personer. Nya verka hämmande för nyanställningar och att ned- arbetstillfällen i dessa företag förväntas leda till sättningen därför kan vara fördelaktig för före- ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. tagens tillväxt. KI efterfrågar dock en analys av För att underlätta för fler enmansföretagare att storleken på dessa kostnader. Ett flertal remiss- våga ta steget att anställa en första person föreslås instanser, däribland Arbetsförmedlingen , ESV, KI, att den längsta tid som sådana företag har rätt till LO, Riksrevisionen , Saco, TCO och Tillväxt- nedsättning förlängs från 12 till 24 kalenderanalys , framhåller att nedsättningen av arbets- månader i följd. givaravgifterna för den först anställda bör ESV anser, i likhet med Saco , att det finns en utvärderas. Näringslivets skattedelegation , till vars fortsatt risk att nedsättningen av arbetsgivaravgifyttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, anser att terna för den först anställda innebär dödviktsäven andra utvidgningar av nedsättningen bör kostnader, om den ges för anställningar som ändå övervägas. Även Företagarna, Lantbrukarnas hade kommit till stånd. Eftersom förslaget gäller Riksförbund ( LRF ), Tillväxtverket och Unionen nyanställningar och inte befintliga anställningar framför sådana synpunkter. Företagarna och LRF bedömer regeringen att dödviktseffekterna är framhåller vikten av att enskilda näringsidkare mindre jämfört med mer generella åtgärder. även fortsättningsvis kan erhålla nedsatta Temporära marginella sysselsättningsstöd, som arbetsgivaravgifter för den först anställda. förslaget kan ses som, kan teoretiskt förväntas ha Småföretagarnas riksförbund anser att en generell

PROP. 2018/ 19: 99

mer gynnsamma effekter än generella föränd- Lagförslag ringar av arbetsgivaravgifterna. Förslaget föranleder att 5 § lagen (2016:1053) om LO har ifrågasatt varför det är viktigare att öka särskild beräkning av vissa avgifter för enmanssysselsättningen i enmansföretag än inom andra företag under åren 2017 – 2021 ändras, se avsnitt företagsformer och framhåller att de medel som 2.5. används till detta sannolikt kan användas till att främja en ökad sysselsättning på ett mer effektivt sätt. Regeringen instämmer i att åtgärder som 5.1.4 Ikraftträdande- och ökar sysselsättningen är viktiga och nödvändiga övergångsbestämmelser även inom andra områden. Som anges ovan är syftet med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda att uppmuntra enmans- Regeringens förslag: Lagändringarna träder i företag att våga ta det första steget att anställa, kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställvarefter det troligen blir lättare för företagen att ningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. anställa fler medarbetare. Regeringen anser därför att den förlängda nedsättningen är en viktig satsning för att möjliggöra en ökning av sysselsättningen i enmansföretag. Promemorians förslag överensstämmer med Flera remissinstanser, däribland Arbetsförmed- regeringens. lingen , ESV, KI, LO, Riksrevisionen , Saco, TCO Remissinstanserna: En majoritet av remissoch Tillväxtanalys , har anfört att nedsättningen av instanserna tillstyrker eller har inget att invända arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör mot förslaget. ESV , LO , Saco och TCO avstyrker utvärderas. Regeringen anser att det är angeläget förslaget. Arbetsförmedlingen framhåller att retroatt löpande pröva och utvärdera alla delar av aktiviteten i förslaget innebär ökade dödsviksskatte- och avgiftssystemet. Med hänsyn till att kostnader, då stöd ges till företag för rekrytenedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den ringar som de redan har gjort. KI anser att det först anställda endast har varit i kraft sedan 2017 finns risk att förlängningen av nedsättningen av anser regeringen dock att det är för tidigt att arbetsgivaravgifterna för den först anställda kan utvärdera reformens effekter. En sådan utvärde- ha en återhållande inverkan på nyanställningar om ring bör ske vid en senare tidpunkt. nedsättningen tillämpas från ikraftträdandet. Företagarna och LRF framhåller vikten av att Skatteverket framhåller att förändringar under enskilda näringsidkare även fortsättningsvis kan pågående beskattningsår med retroaktiva inslag erhålla nedsatta arbetsgivaravgifter för den först ökar komplexiteten i skattesystemet, vilket anställda. Regeringen gör i avsnitt 5.2 bedöm- innebär att risken för felaktiga redovisningar ningen att nedsättningen bör behållas för enskilda ökar. FAR anser att det bör övervägas om det är näringsidkare. möjligt att förenkla ikraftträdande- och över- Några remissinstanser, bl.a. Näringslivets gångsbestämmelserna så att merarbete i form av skattedelegation , Företagarna, LRF, Tillväxtverket omprövningar undviks. Riksrevisionen framhåller och Unionen , har lämnat förslag på komplette- att prognoser om ökande arbetslöshet talar för att rande utvidgningar av nedsättningen av arbets- sysselsättningseffekterna av förslaget kommer att givaravgifter för den först anställda. LO, Småföre- vara som störst 2021, vilket är det sista året som tagarnas riksförbund och TCO har föreslagit nedsättningen kan erhållas. Småföretagarnas riksandra åtgärder på skatte- och socialavgifts- förbund ifrågasätter på motsvarande skäl varför området. Tillväxtanalys anser att det behövs ett nedsättningen är tidsbegränsad till 2021. Enligt system för att hantera samtliga ärenden om stöd Arbetsförmedlingen skulle sysselsättningseffekten av mindre betydelse. Dessa frågor faller dock potentiellt kunna bli betydligt större om längden utanför det aktuella lagstiftningsärendet. på nedsättningen utformas för att vara Ett flertal remissinstanser, däribland Arbets- 24 kalendermånader för alla företag som tar del av förmedlingen, KI, LO, Riksrevisionen, Skatte- nedsättningen, dvs. även för företag som anställer verket , Tillväxtanalys och Unionen, har synpunk- en första person efter den 31 december 2019. ter på konsekvensanalysen. Dessa behandlas i Skälen för regeringens förslag: I promemoavsnitt 5.1.5. rian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2019. Skatteverket framhåller att

PROP. 2018/ 19: 99

förändringar under pågående beskattningsår med och kommer att gälla t.o.m. 2021. Riksrevisionen , retroaktiva inslag ökar komplexiteten i skatte- Småföretagarnas riksförbund och Arbetsförmedsystemet, vilket innebär att risken för felaktiga lingen har lämnat synpunkter avseende tidsberedovisningar ökar. Regeringen har förståelse för gränsningen av nedsättningen. Regeringen gör i detta men anser samtidigt att det är angeläget att avsnitt 5.3 bedömningen att nedsättningen bör de nya bestämmelserna träder i kraft så snart som göras permanent. möjligt. Risken för felaktiga redovisningar motverkas av att Skatteverket informerar och svarar på frågor om avgiftsberäkningen. Regeringen 5.1.5 Konsekvensanalys anser därför att ikraftträdandet bör bestämmas till den 1 augusti 2019. Regelrådet anser att konsekvensutredningen I likhet med KI anser regeringen att de nya uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen bestämmelserna bör få tillämpas på anställningar (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelsom har påbörjats före ikraftträdandet. Annars är givning. risken att förslaget får en återhållande verkan på nyanställningar i enmansföretag under perioden Syfte och alternativa lösningar fram till den 1 augusti 2019. Till skillnad från Förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivar- Arbetsförmedlingen anser regeringen vidare att avgifterna för den först anställda syftar till att enmansföretag som redan har nedsatta arbets- minska kostnaderna för enmansföretag att givaravgifter för den först anställda också bör anställa en första person. Detta förväntas leda till omfattas av den förlängda tidsgränsen. Det är fler anställda i dessa företag, vilket ökar sysselrimligt att ge dessa företag motsvarande lättnader sättningen och minskar arbetslösheten. Det är för de initiala kostnaderna att anställa som företag naturligt att fortsätta satsningarna på enmanssom anställer i dag. De nya bestämmelserna bör företag som anställer inom ramen för den därför tillämpas på anställningar som har existerande nedsättningen av arbetsgivarpåbörjats efter den 28 februari 2018. För anställ- avgifterna för den först anställda. Alternativa ningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 utformningar av förslaget är därför inte relevanta. gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om Om förslaget inte genomförs uteblir de förlängst tolv kalendermånaders nedsättning av väntade effekterna. arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den och den särskilda löneskatten så att bara först anställda utgör en skatteutgift avseende ålderspensionsavgift ska betalas. arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild För enmansföretag som har anställt en första löneskatt. Förslaget att förlänga nedsättningen person efter den 28 februari 2018 men före den från 12 till 24 månader innebär att skatteutgiften 1 augusti 2018 kommer den längsta perioden med ökar. nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda – enligt nu gällande bestämmelser – om Offentligfinansiella effekter tolv kalendermånader att löpa ut före ikraft- Förslaget att förlänga nedsättningen av arbetsträdandet av de nya bestämmelserna. Under givaravgifterna för den först anställda bedöms förutsättning att personen fortfarande är anställd leda till att den offentliga sektorns skatteintäkter i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestäm- minskar med 0,08 miljarder kronor 2019. År 2020 melserna har företaget möjlighet att hos Skatte- och 2021 bedöms skatteintäkterna minska med verket ansöka om omprövning av arbetsgivar- 0,21 respektive 0,22 miljarder kronor. avgifterna för perioden från det att nedsättningen Permanenta förändringar av arbetsgivaravgifav arbetsgivaravgifterna för den först anställda terna antas normalt leda till indirekta effekter för upphörde fram till ikraftträdandet. Till skillnad de offentliga finanserna eftersom förändringen från vad FAR har anfört anser regeringen inte att också förväntas påverka löner, priser och vinster, det bör införas ett undantag från omprövnings- s.k. övervältring. Nedsättningen av arbetsgivarförfarandet för dessa företag, då en sådan lösning avgifterna för den först anställda är tillfällig och skulle vara lagtekniskt väldigt komplicerad. lagen upphör vid utgången av 2021. Därför antas Som anges i avsnitt 5.1.2 är lagen (2016:1053) ingen övervältring på löner och priser ske, utan de om särskild beräkning av vissa avgifter för nedsatta arbetsgivaravgifterna förväntas enbart enmansföretag under åren 2017 – 2021 tillfällig resultera i ökade vinster i företagssektorn. Skillnaden mellan den offentligfinansiella brutto-

PROP. 2018/ 19: 99

och nettoeffekten utgörs därmed av högre regeringen bör överväga att undersöka orsakerna skatteintäkter från företagens vinster (se avsnitt till den låga upptagningsprocenten och konse- 5.14 för en beskrivning av skillnaden mellan kvenserna av detta. Det är betydligt färre företag offentligfinansiella brutto- och nettoeffekter). som har erhållit nedsättningen av arbetsgivar- Den offentligfinansiella bruttoeffekten av för- avgifterna för den först anställda under 2017 och slaget beräknas uppgå till -0,11 miljarder kronor 2018 jämfört med den bedömning som gjordes 2019. Den offentligfinansiella effekten, liksom när nedsättningen infördes och utökades (prop. resten av konsekvensanalysen i detta avsnitt, 2016/17:1 s. 223 och prop. 2017/18:1 s. 329). Det beaktar enbart förlängningen av nedsättningen av kan både bero på att antalet företag som arbetsgivaravgifterna för den först anställda från bedömdes aktuella för nedsättningen över- 12 till 24 månader, och inte regeringens bedöm- skattades och på att det har tagit tid innan nedning att nedsättningen bör göras permanent i sättningen blivit känd. I den utsträckning antalet avsnitt 5.3. företag överskattats är andelen företag som är Den varaktiga effekten på de offentliga berättigade till nedsättningen och som också har finanserna utgörs av räntekostnaden på den till- fått den högre. Det problem med snedvriden fälliga ökning av statens lånebehov som uppstår konkurrens som Riksrevisionen pekar på är i det till följd av förslaget. I det här fallet bedöms den fallet av mindre betydelse. Skatteverket har under uppgå till 4 miljoner kronor. hösten 2018 genomfört informationsinsatser om Arbetsförmedlingen efterfrågar en mer detal- nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den jerad redovisning av de offentliga kostnaderna för först anställda i myndighetens olika kanaler och förslaget. Redovisningen av de offentligfinansiella tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket effekterna följer de beräkningskonventioner spridit information till företag på myndighets- Finansdepartementet har för beräkningar av gemensamma plattformar. Under 2018 har allt offentligfinansiella effekter till följd av ändrade fler företag erhållit nedsatta arbetsgivaravgifter skatte- och avgiftsregler. för den först anställda. Bedömningen är att fler företag kommer att Effekter för företagen erhålla nedsatta arbetsgivaravgifter för den först Förslaget innebär att enmansföretag som anställda under 2019, bl.a. för att kännedomen anställer en första person fr.o.m. den 1 augusti om nedsättningen ökar till följd av det inform- 2018 under längst 24 månader endast ska betala ationsarbete som beskrivits. Under 2019 bedöms ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på den ca 13 000 företag vara aktuella för nedsättningen. ersättning som ges ut till den anställde. Jämfört De flesta företag som erhöll nedsatta arbetsmed dagens regelverk minskar arbetsgivar- givaravgifter för den först anställda under 2018 avgifterna således under ytterligare 12 månader. var verksamma inom specialiserad bygg- och Enligt Finansdepartementets beräkningskon- anläggningsverksamhet. Nedsättningen var också ventioner antas tillfälliga åtgärder inte ge upphov vanlig inom detaljhandeln, landtransportbrantill övervältringseffekter på löner och priser. schen samt inom restaurang-, catering- och Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den barverksamhet. först anställda förväntas därför leda till att De flesta företag som under 2018 fick nedsatta företagens vinster ökar. arbetsgivaravgifter för den först anställda hade Under 2018 fick knappt 7 000 företag nedsatta relativt låg omsättning: 56 procent av antalet arbetsgivaravgifter för sin först anställda. Av företag hade en omsättning under 1 miljon dessa var 53 procent aktiebolag, 42 procent kronor och 37 procent under 500 000 kronor. En enskilda näringsidkare och 3 procent handels- förutsättning för nedsättningen är att företaget bolag. Riksrevisionen noterar att detta är betydligt anställer en första person, vilket innebär att färre företag än vad regeringen tidigare har företagen bara har en anställd (utöver anställd bedömt, och framhåller att det grovt räknat är som också är delägare). Eftersom nedsättningen i omkring 14 procent av de företag som bedömdes praktiken riktar sig till små företag finns inga skäl vara berättigade till nedsättningen som också har att utforma speciella regler för dessa. fått den. Det innebär, enligt Riksrevisionen, att Förslaget innebär att enmansföretag som konkurrensen har snedvridits till nackdel för de anställer en första person gynnas i förhållande till företag som inte fått nedsättningen trots att de är företag som redan har anställda och som anställer berättigade till den. Riksrevisionen anser att ytterligare personer. För företag med liknande

PROP. 2018/ 19: 99

storlek påverkar detta konkurrensförhållandena mindre betydelse. När nedsättningen av arbetsnegativt. Större företag har normalt sett lättare att givaravgifterna för den först anställda utvidgades hantera de risker som är förknippade med att till att omfatta aktiebolag och handelsbolag anställa och förslaget kan därför förbättra uppskattades kostnaden för det ökade uppgiftskonkurrensen mellan små och stora företag. lämnandet till 20 kronor per uppgift, berört Påverkan på konkurrensen bedöms vara företag och månad. Denna uppskattning bedöms begränsad eftersom nedsättningen är begränsad i fortsatt vara rimlig och baseras på att det tar ca tid och storlek. Alla branscher omfattas av fem minuter att fylla i en uppgift på arbetsgivarregelverket och konkurrensförhållandena mellan deklarationen och att arbetet utförs av en person branscher bedöms därför inte påverkas av med 29 900 kronor i månadslön (avser en ekonförslaget. Med reglernas utformning spelar det omiassistent i privat sektor). Unionen framhåller inte heller någon roll om företagen bedrivs som att de flesta enmansföretag själva hanterar sin aktiebolag, handelsbolag eller som enskild redovisning och skattedeklaration och att många näringsverksamhet. företag saknar detaljerad kunskap om det Tillväxtanalys anser att det är olyckligt utifrån skatterättsliga regelverket. Den administrativa ett utvärderings- och analysperspektiv att det inte bördan riskerar därför enligt Unionen att bli har satts upp ett register över de företag som större än vad promemorian antyder. Bedömerhållit nedsätta arbetsgivaravgifter för den först ningen av de administrativa kostnaderna är gjord anställda 2017 – 2018 och anser att ett sådant på en aggregerad nivå och syftar till att beskriva register bör upprättas om stödet förlängs till kostnaderna i genomsnitt mellan företag och över 24 kalendermånader. Arbetsförmedlingen saknar tid. För vissa företag är kostnaderna högre och för en uppföljning av de nedsättningar som betalats andra lägre. Kostnaderna kan också vara något ut under åren 2017 – 2018 och understryker vikten högre initialt, men sjunka över tiden av att införa ett sammanhållet system för regi- Jämfört med dagens system innebär förslaget strering och uppföljning av kostnaderna. Skatte- att förlänga nedsättningen av arbetsgivaravgifverket har i dag statistik över vilka företag som terna för den först anställda att den administrativa har fått nedsatta arbetsgivaravgifter för den först kostnaden uppstår under ytterligare tolv månader anställda. Delar av denna statistik har redogjorts för de företag som väljer att ansöka om nedför i detta avsnitt. Statistiken avser antal företag, sättningen under hela perioden. För de enmansföretagsform, omsättning och branschtillhörig- företag som har anställt en första person efter den het. Det är i dagsläget inte möjligt att utifrån 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 tillgänglig data studera ägarna till företagen för att tillkommer en administrativ kostnad om de t.ex. göra analyser av deras ekonomiska standard. ansöker om omprövning av arbetsgivaravgifterna Det är inte heller möjligt att erhålla uppgifter om för perioden från det att nedsättningen av arbetsde individer som har blivit anställda med nedsatta givaravgifterna för den först anställda upphörde arbetsgivaravgifter. Framgent kommer det att fram till ikraftträdandet av de nya bestämmelvara möjligt att göra fördjupade analyser av de serna. företag som fått nedsättningen med hjälp av För företag vars första anställda är en person databaser som baseras på deklarationsuppgifter. som uppfyller villkoren för ett nystartsjobb kan Att anställa en första person är förknippat med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den administrativa kostnader. Dessa utgörs både av först anställda minska den totala subventionen initiala kostnader i form av nya administrativa eftersom stödet för nystartsjobb baseras på rutiner och löpande kostnader när rutiner utförs. faktiskt betalda arbetsgivaravgifter. För dessa Storleken på dessa kostnader varierar mellan företag kan det i sådana fall vara mer fördelaktigt företag beroende på tidsåtgång, kostnad per att inte ta del av nedsättningen av arbetsgivartidsenhet och vem som utför rutinerna. Ansökan avgifter för den först anställda. om nedsättning av arbetsgivaravgifter för den Förslaget bedöms inte medföra andra kostförst anställda sker via en extra ruta på nader för företagen, leda till behov av förändarbetsgivardeklarationen. Vissa företag behöver ringar i företagens verksamhet eller påverka också lämna in uppgifter till Skatteverket med företagen i andra avseenden. anledning av att nedsättningen har utformats för att uppfylla kommissionens regelverk för stöd av

PROP. 2018/ 19: 99

Effekter för enskilda och för inkomstfördelningen nedsättningen kan tänkas ha på sysselsättningen. Eftersom förslaget inte antas ge upphov till några Unionen framhåller att det, med hänsyn till att övervältringseffekter på löner och priser förvän- nedsättningen funnits sedan 2017, borde ha gått tas det resultera i ökade vinster i näringslivet. Det att göra en grov kvantifiering av sysselsättningsinnebär att de individer som bedöms gynnas av effekten. förslaget är ägare av enmansföretag som anställer Regeringen instämmer i att det hade varit en första person. Även de som får en anställning intressant både att studera hur själva förlängtill följd av förslaget kan gynnas ekonomiskt, i ningen av nedsättningen till 24 månader påverkar synnerhet om de i frånvaro av åtgärden skulle sysselsättningen och att närmare kvantifiera saknat sysselsättning. Utifrån tillgänglig data är effekten. Att bedöma sysselsättningseffekter är det inte möjligt att studera vilka enmansföre- dock svårt, likaså att bedöma effekten på företagare som under 2017 och 2018 erhållit nedsatta tagens benägenhet att anställa. Regeringen menar arbetsgivaravgifter för den först anställda. Där- att det finns behov av att genomföra åtgärder som emot kan den genomsnittliga ekonomiska stan- underlättar för enmansföretagare att ta steget att darden bland samtliga enskilda näringsidkare utan anställa en första person. Förslaget om att föranställda uppskattas till 349 000 kronor 2019, i länga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för mikrosimuleringsmodellen Fasit. För samtliga den först anställda till 24 månader innebär att det ägare av handelsbolag respektive fåmansbolag för enmansföretag blir billigare att anställa en uppskattas den genomsnittliga ekonomiska stan- första person under två år, i stället för under ett darden till 380 000 kronor respektive 555 000 år. Detta förväntas leda till ökad efterfrågan på kronor. Detta kan jämföras med den genom- arbetskraft bland dessa företag. Utvärderingar av snittliga ekonomiska standarden i befolkningen, vissa tidigare nedsättningar av socialavgifterna i som beräknas uppgå till 305 000 kronor 2019. I Sverige visar generellt sett på begränsade sysselden mån den genomsnittliga ekonomiska sättningseffekter i förhållande till kostnaden. De standarden i dessa tre grupper av företagsägare är tidigare nedsättningarna skiljer sig dock i flera representativ bland dem som berörs av förslaget aspekter från utformningen av nedsättningen av kan förslaget således förväntas bidra till ökade arbetsgivaravgifterna för den först anställda. Den ekonomiska skillnader. Regeringen bedömer viktigaste skillnaden är att nedsättningen endast dock att effekterna är relativt marginella. Om de gäller vid nyanställning och därför bör ses som ett som får en anställning till följd av förslaget annars s.k. marginellt sysselsättningsstöd. Det finns skulle saknat sysselsättning eller varit sysselsatta tecken på att marginella sysselsättningsstöd kan med lägre lön bidrar förslaget till minskade vara ett kostnadseffektivt sätt att öka sysselekonomiska skillnader. Uppgifter om vilka som sättningen. 1 under 2017 och 2018 anställts till följd av Vidare är nedsättningen av arbetsgivaravnedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den gifterna för den först anställda tillfällig (i det först anställda saknas dock i tillgänglig data. nuvarande förslaget 24 månader). Det bedöms Underlag saknas därför för en närmare bedöm- leda till en lägre grad av övervältring på lönerna, ning av förslagets ekonomiska fördelnings- vilket gör att lönekostnaden minskar och aspekter i detta avseende. efterfrågan på arbetskraft ökar i högre utsträckning, än vid en permanent sänkning av social- Effekter på sysselsättningen avgifterna. Nedsättningen har ett tak på Näringslivets skattedelegation , till vars yttrande 25 000 kronor i månaden, vilket innebär att den, Svenskt Näringsliv ansluter sig, framhåller att procentuellt sett, i större utsträckning riktas mot sysselsättningseffekterna av förslaget i praktiken lägre lönenivåer. Även det kan antas vara positivt kan förväntas bli små, eftersom förslaget är både i ett sysselsättningsperspektiv. Sammantaget selektivt och tidsbegränsat. Riksrevisionen anser, bedöms förslaget ha en positiv effekt på i likhet med TCO , att det hade varit önskvärt med sysselsättningen under den tid nedsättningen en analys av vilka effekter själva förlängningen av

1Se t.ex. Cahuc, P., Carcillo, S. och Le Barbanchon, T. (2018). The Creation in Response to Severe Recessions: Reconsidering Hiring Credits. Effectiveness of Hiring Credits. The Review of Economic Studies , 86(2), Journal of Policy Analysis and Management , 32(1). och Couch, K. A., Besharov, D. J. och Neumark, D. (2013). Spurring Job

PROP. 2018/ 19: 99

gäller (t.o.m. 2021), men den exakta storleken på 5.2 Nedsättningen av denna effekt är mycket osäker. arbetsgivaravgifterna för enskilda Även om nedsättningen av arbetsgivaravgif- näringsidkare som anställer en terna för den först anställda är tillfällig kan den första person behålls medföra permanenta sysselsättningseffekter. Detta sker i den mån den som får en anställning till följd av förslaget har en svag anknytning till Regeringens bedömning: Nedsättningen av arbetsmarknaden initialt och att anställningen för arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas. denna person leder till en starkare anknytning och således till ökad chans till fortsatt sysselsättning.

Effekter för den ekonomiska jämställdheten Skälen för regeringens bedömning: Den Omkring 65 procent av de enskilda närings- 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av idkarna utan anställda, 65 procent av ägarna till arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare handelsbolag och 74 procent av ägarna till som anställer en första person (prop. 2016/17:1 fåmansbolag är män. Som LO framför indikerar Förslag till statens budget, finansplan m.m. avdetta att män kan komma att gynnas ekonomiskt snitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) av förslaget i högre utsträckning än kvinnor och om särskild beräkning av vissa avgifter för att den ekonomiska jämställdheten mellan enmansföretag under åren 2017 – 2021, innebär att kvinnor och män minskar. Det finns i utfallsdata enskilda näringsidkare, som inte har haft någon för 2018 inga uppgifter om vilka som hittills anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställts av enmansföretag till följd av nedsätt- anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ningen av arbetsgivaravgifterna för den först ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 proanställda. Det går således inte att utifrån data få cent på ersättningen till den anställde under de någon vägledning kring om främst män eller tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, kvinnor kan förväntas bli anställda som en följd allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver av förslaget. Sannolikt får dock inte förslaget i alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivardenna del några betydande konsekvenser för den avgifterna gäller till den del ersättningen inte ekonomiska jämställdheten. överstiger 25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en Effekter för myndigheter och de allmänna arbetstid på minst 20 timmar per vecka. förvaltningsdomstolarna Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till Förslaget kommer att innebära merkostnader för att även omfatta aktiebolag som inte har någon Skatteverket avseende informationsinsatser, an- anställd eller endast en anställd som också är passning av systemen och hantering av ompröv- delägare samt till handelsbolag utan anställda och ningar av arbetsgivaravgifter i de fall anställningar med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag har påbörjats före den 1 augusti 2018. Skatte- till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). verket beräknar att kostnaderna för att hantera De nya reglerna omfattar anställningar som sådana omprövningar uppgår till 1 miljon kronor. påbörjades tidigast den 1 april 2017. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. den först anställda gäller t.o.m. den 31 december För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- 2021. döms förslaget inte få några effekter. Riksdagen har tillkännagett för regeringen bl.a. att regeringen ska återkomma med förslag om Förslagets förenlighet med EU-rätten ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler Förslaget bedöms vara förenligt med det EU- avseende avskaffat växa-stöd (bet. 2018/19:FiU1 rättsliga regelverket. reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Av betänkandet framgår att det är nedsättningen Övriga effekter av arbetsgivaravgifterna för enskilda närings- Förslaget bedöms inte ha några betydande idkare som anställer en första person som avses. effekter för den offentliga sektorn eller för Regeringen vill främja att enmansföretagare i miljön. större utsträckning ska våga ta steget att anställa en första person. Enskilda näringsidkare anställer

PROP. 2018/ 19: 99

i lägre omfattning och har i genomsnitt en lägre allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver förvärvsinkomst än andra företagare (ägare av alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivaraktiebolag och handelsbolagsdelägare). Att av- avgifterna gäller till den del ersättningen inte skaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för överstiger 25 000 kronor per månad. Anställenskilda näringsidkare som anställer en första ningen ska omfatta minst tre månader och en person skulle innebära att nedsättningen i högre arbetstid på minst 20 timmar per vecka. utsträckning riktas mot större företag. Anled- Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till ningen är att omsättningen, dvs. företagets totala att även omfatta aktiebolag som inte har någon försäljning under en viss tidsperiod, i genomsnitt anställd eller endast en anställd som också är är lägre bland enskilda näringsidkare utan an- delägare samt till handelsbolag utan anställda och ställda än bland övriga företagare utan anställda. med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag Det skulle också försämra nedsättningens fördel- till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). ningsprofil. Det är därtill viktigt att enskilda De nya reglerna omfattar anställningar som näringsidkare behandlas likvärdigt med aktie- påbörjades tidigast den 1 april 2017. bolag och handelsbolag. Regeringen anser mot Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den bakgrunden att nedsättningen av arbetsgivar- den först anställda gäller t.o.m. den 31 december avgifterna för den först anställda även fortsätt- 2021. Regeringen har kommit överens med ningsvis bör omfatta enskilda näringsidkare. Centerpartiet och Liberalerna om att reglerna bör Effekten av att inte förändra skattereglerna göras permanenta. Regeringen avser att återingår i förslaget till ändrad inriktning av inkom- komma med ett sådant förslag under mandatsterna i statens budget för 2019 som lämnas i perioden. avsnitt 5.14. Det kommande förslaget bedöms minska Regeringen avser således inte vidta några åtgär- statens skatteintäkter med 0,43 miljarder kronor der med anledning av denna del av tillkänna- 2022, vilket redovisas i 2019 års ekonomiska givandet. vårproposition, avsnitt 5.1.

5.3 Nedsättningen av arbetsgivar- 5.4 Nedsättning av arbetsgivar-

avgifterna för den först anställda avgifter för unga

bör göras permanent

5.4.1 Ärendet och dess beredning

Regeringens bedömning: Nedsättningen av Finansdepartementet har tagit fram promemoarbetsgivaravgifterna för den först anställda, som rian Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. upphör att gälla vid utgången av 2021, bör göras En sammanfattning av promemorian finns i permanent. bilaga 2, avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 , avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- Skälen för regeringens bedömning: Den instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3 . Remissvaren 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av finns tillgängliga i Finansdepartementet arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare (Fi2019/00639/S1). som anställer en första person (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. av- Lagrådet snitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) Förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter om särskild beräkning av vissa avgifter för för unga är författningstekniskt och även i övrigt enmansföretag under åren 2017 – 2021, innebär att av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande enskilda näringsidkare, som inte har haft någon skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte anställd sedan den 1 januari 2016 och som an- inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget. ställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter,

PROP. 2018/ 19: 99

5.4.2 Bakgrund och gällande rätt mellan avgiften och förmånen. Den inkomstgrundade ålderspensionen intar dock en sär- Socialavgifter och allmän löneavgift ställning där kopplingen är absolut. Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala finansieras med en fast pensionsavgift på trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivar- 18,5 procent av pensionsunderlaget, där avgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter 16 procentenheter går till fördelningssystemet betalas i första hand av arbetsgivare medan för att finansiera inkomstpensionen. Resterande egenavgifter normalt betalas av fysiska personer 2,5 procentenheter betalas in till systemet för som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. premiepension där avgiftsintäkterna fonderas enskilda näringsidkare och fysiska personer som individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens är delägare i handelsbolag. Regler om social- del av avgiftsinbetalningen sker i form av åldersavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). pensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsunder- Regeringens förslag avser endast nedsättning av laget enligt socialavgiftslagen. arbetsgivaravgifterna. Regelverket rörande egen- Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet avgifter behandlas därför inte närmare här. är ett fristående försäkringssystem vid sidan av Utöver arbetsgivaravgifter ska, enligt lagen statens budget. Utgående inkomst- och tilläggs- (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en pensioner i fördelningssystemet ska löpande avgift, den allmänna löneavgiften, betalas av finansieras av inbetalade avgifter samt tillgångarna arbetsgivare. Denna avgift debiteras i samband i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det ska med, och på samma underlag som, arbetsgivar- vara finansiellt självreglerande, där eventuella avgifterna. Författningstekniskt ingår den anpassningar sker på förmånssidan – inte genom allmänna löneavgiften inte i arbetsgivaravgifterna en förändrad avgiftssats. Ingen skattefinansiering men eftersom den inte särskiljs i debiterings- ska således ske utan systemet är helt slutet i detta förfarandet brukar den i dagligt tal ingå i avseende. En grundläggande princip bakom pensbegreppen arbetsgivaravgifter och socialavgifter. ionssystemet är att varje intjänad pensionsrättig- Den allmänna löneavgiften uppgår för het ska motsvaras av en beslutad och inbetald inkomståret 2019 till 11,62 procent av underlaget. avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om För inkomståret 2019 uppgår arbetsgivaravgifter- detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin na och den allmänna löneavgiften tillsammans till långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensions- 31,42 procent av underlaget (se tabell 5.1). avgiften kan således inte reduceras. För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter

Tabell 5.1 Avgiftsnivåer för arbetsgivaravgifter och allmän

som socialavgifter ska användas framgår av lagen

löneavgift år 2019

(2000:981) om fördelning av socialavgifter. Procent Avgift Andel av underlaget Sjukförsäkringsavgift 3,55

Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän

Föräldraförsäkringsavgift 2,60 löneavgift Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 0,60 Av 26 kap. 2 § 1 skatteförfarandelagen Arbetsmarknadsavgift 2,64 (2011:1244), SFL, framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra Arbetsskadeavgift 0,20 skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller Allmän löneavgift 11,62 som har gjort ett skatteavdrag utan att vara

Summa arbetsgivaravgift och allmän löneavgift 31,42

skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § SFL). Den Finansiering av trygghetssystemen som är registrerad som arbetsgivare ska lämna arbetsgivardeklaration för varje redovisnings- Arbetsgivaravgifterna är i principiellt hänseende period (26 kap. 3 § andra stycket SFL). försäkringsavgifter men det faktiska försäkrings- I 26 kap. 19 a – 19 e §§ SFL anges vilka uppgifter inslaget varierar mellan försäkringsslagen och för som ska anges som rör betalningsmottagaren, flertalet försäkringar saknas en direkt koppling dvs. arbetstagaren som fått lön eller annan

PROP. 2018/ 19: 99

ersättning. Av deklarationen ska bl.a. framgå och västra Svealand (stödområde A) får göra vilken ersättning som arbetsgivaren är skyldig att avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och betala arbetsgivaravgifter för. den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbets- att stimulera småföretagandet och att bidra till givaravgifter ska fattas för varje redovisnings- god service i de delar av landet som har de största period för sig med ledning av innehållet i geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa skattedeklarationer och andra tillgängliga upp- avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång på gifter (53 kap. 1 § första stycket SFL). Om en service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid fattats i enlighet med deklarationen (s.k. auto- avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän matiska beslut, 53 kap. 2 § SFL). löneavgift och socialavgiftslagen , ”stödområdes - Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt lagen”. Bestämmelserna innebär i huvudsak att tid eller på rätt sätt eller om skatten eller företag som är verksamma i stödområdet ges ett avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beräkningen av den allmänna löneavgiften, beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha arbetsgivare uppgår avdraget till högst fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsbeslut om omprövning har meddelats dess- idkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget förinnan (53 kap. 4 § SFL). får inte tillsammans med avdraget för personer En arbetsgivardeklaration kan lämnas elektro- som arbetar med forskning och utveckling (se niskt eller på papper. Arbetsgivardeklarationen nedan) medföra att avgifterna understiger ålderskan lämnas elektroniskt antingen genom att en fil pensionsavgiften. med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nöd- Nedsatta egenavgifter vändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av Detta sker genom användning av en s.k. e-tjänst egenavgifterna för enskilda näringsidkare och där inloggning sker med e-legitimation. Skatte- fysiska personer som är delägare i handelsbolag i verket har utvecklat elektroniska lösningar som syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas och utveckla företag (prop. 2009/10:178). direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Bestämmelsen återfinns i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen. Nedsättningen uppgick ursprungligen till 5 procentenheter och var utformad som Nedsättning av socialavgifter ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets göras med högst 10 000 kronor per år. Den ingång har fyllt 65 år 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom På ersättning till personer som vid årets ingång att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med har fyllt 65 år och som omfattas av det 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsreformerade pensionssystemet, dvs. är födda underlaget och det maximala avdragsbeloppet 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller 2013/14:14). En förutsättning för avdrag är att även för dem som betalar egenavgifter. För överskottet av näringsverksamheten överstiger personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga 40 000 kronor. Avdraget får inte medföra att socialavgifter ut. För personer som vid årets egenavgifterna understiger ålderspensionsingång har fyllt 65 år tas inte heller någon allmän avgiften. löneavgift ut. Däremot tas i dag särskild löneskatt ut med 6,15 procent. Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 personer som är delägare i handelsbolag som är Förslag till statens budget, finansplan m.m. verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland avsnitt 6.9). Reglerna, som finns i 2 kap. 29 – 31 §§ socialavgiftslagen, innebär att vid beräkningen av

PROP. 2018/ 19: 99

arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med 5.4.3 Nedsättning av arbetsgivaravgifter forskning och utveckling ska avdrag göras med för unga 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de Regeringens förslag: En nedsättning av det avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän samtliga personer som arbetar med forskning löneavgift införs på ersättning till ungdomar som eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsöverstiga 230 000 kronor per månad. Vid bedömavgiften ska betalas på ersättning upp till ningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga 25 000 kronor per kalendermånad. Nedsättsom ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en ningen ska utformas så att den inte påverkar andra avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän personerna har arbetat med forskning och löneavgift. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättning som utveckling i en viss utsträckning. utges efter den 31 juli 2019. Nedsatta arbetsgivaravgifter för företag som anställer en första person Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsätt- Promemorians förslag överensstämmer i allt ning av arbetsgivaravgifterna för enskilda närings- väsentligt med regeringens. idkare som anställer en första person. Nedsätt- Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillningen regleras i lagen (2016:1053) om särskild styrker eller har inga invändningar mot förslagen. beräkning av vissa avgifter för enmansföretag Bland dessa finns Ekobrottsmyndigheten, FAR, under åren 2017 – 2021. Reglerna innebär att Företagarna, Försäkringskassan, Kammarrätten i enskilda näringsidkare, som inte har haft någon Jönköping, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndiganställd sedan den 1 januari 2016 och som heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, anställer en person efter den 31 mars 2016, bara Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statskontoret, ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 pro- Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cent på ersättningen till den anställde under de Tillväxtverket och Visita. Förslagen avstyrks av tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänsteallmän löneavgift och särskild löneskatt behöver männens centralorganisation (TCO) . alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivar- Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att en avgifterna gäller till den del ersättningen inte ytterligare nedsättning gör skattesystemet mer överstiger 25 000 kronor per månad. Anställ- komplext och mindre transparent samtidigt som ningen ska omfatta minst tre månader och en risken för fel och missförstånd ökar. Företagarna arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna och Småföretagarnas riksförbund efterlyser genegäller t.o.m. den 31 december 2021 (prop. rella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna i 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan stället för riktade nedsättningar till vissa grupper. m.m. avsnitt 6.6). Arbetsgivarverket föreslår som alternativ till Den 1 januari 2018 utökades stödet till att även förslaget att ett riktat stöd ges för dem som har omfatta aktiebolag som inte har någon anställd svårt att få ett arbete. eller endast en anställd som också är delägare samt Några remissinstanser, häribland Konjunkturtill handelsbolag utan anställda och med högst två institutet, Srf konsulterna och Småföretagarnas delägare. De nya reglerna omfattar anställningar riksförbund , har lämnat synpunkter på utformsom påbörjades tidigast den 1 april 2017 (prop. ningen av nedsättningen när det gäller avgräns- 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan ningen till vissa åldersgrupper. Konjunkturm.m. avsnitt 6.10). institutet och SKL har påpekat att det finns risk att gymnasieelever jobbar så mycket att det påverkar deras studieresultat. Ett antal remissinstanser har synpunkter på effekterna av förslagen. Bland andra Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, ESV, Institutet för

PROP. 2018/ 19: 99

arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- Eftersom det har varit prioriterat att reformen ska ring (IFAU), Konjunkturinstitutet, LO, Närings- vara på plats redan den 1 augusti 2019 har det livets Skattedelegation och TCO anser eller befarar heller inte varit möjligt, som Arbetsgivarverket att förslagen är ineffektiva. Flera av dessa föreslagit, att i stället utforma ett stöd till arbetsremissinstanser efterlyser också en analys av givare som anställer unga. undanträngningseffekter av förslagen. Regelrådet anser att konsekvensutredningen Utformning av nedsättningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen Nedsättningen bör utformas så att den gäller på (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- ersättningar till personer som vid årets ingång har givning. fyllt 15 men inte 18 år och på ersättningar upp till Regelrådets synpunkter, synpunkterna på 25 000 kronor per kalendermånad och arbetsförslagets effekter samt övriga synpunkter på givare. Upp till denna nivå behöver övriga arbetskonsekvensanalysen behandlas i avsnitt 5.4.4. givaravgifter och allmän löneavgift alltså inte betalas. Om ersättningen från en och samma arbetsgivare per kalendermånad överstiger Skälen för regeringens förslag 25 000 kronor ska fulla arbetsgivaravgifter och Underlätta för ungdomars inträde på allmän löneavgift betalas på den del av arbetsmarknaden ersättningen som överstiger 25 000 kronor. För många ungdomar kan sommarjobb och Den nedre åldersgränsen är satt med beaktande helgjobb vara ett sätt att få arbetslivserfarenhet, av att personer under 15 år endast i mindre referenser och en förbättrad privatekonomi. utsträckning förväntas ha arbeten utanför sin Sådana jobb skapar också ofta möjligheter till nya familje- och bekantskapskrets. Den övre gränsen arbetstillfällen med nya erfarenheter, något som i är satt med beaktande av att den huvudsakliga sin tur innebär att risken att bli arbetslös senare i målgruppen är gymnasieelever som arbetar på lov livet minskar. Det finns således skäl att underlätta och helger och därmed skaffar sig viktiga för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Ett erfarenheter som ska underlätta för det första sätt att åstadkomma detta är att öka efterfrågan på jobbet efter gymnasiestudierna. att anställa ungdomar till de sorters arbets- Konjunkturinstitutet och Småföretagarnas rikstillfällen som sommar- och helgjobb innebär. förbund har ifrågasatt den övre åldersgränsen Arbetet förutsätts ske under lov och helger för att 18 år och i stället föreslagit att gränsen sätts vid inte inverka på skolgången. 20 år, bl.a. för att fånga upp dem som gått längre i I syfte att göra det attraktivare för arbetsgivare gymnasieskolan eller inte tagit någon gymnasieatt anställa ungdomar för sommar- och helgjobb, examen och som dessutom inte kan få samtidigt som det inte ska inverka på skolgången subventionerade anställningar eller andra insatser i grund- och gymnasieskola, föreslår regeringen från Arbetsförmedlingen. Målgruppen är den att det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och åldersgrupp som normalt går i gymnasieskolan allmän löneavgift på ersättningar till ungdomar och inte gymnasieelever i sig. Nedsättningen ska sättas ned så att endast ålderspensionsavgiften syftar således inte till att subventionera den första om 10,21 procent ska betalas. Som bl.a. anställningen efter gymnasieskolan eller arbeten Konjunkturinstitutet och SKL har påpekat finns vid sidan av universitets- och högskolestudier. det en risk att en del gymnasieelever jobbar så För att hanteringen ska bli enkel för såväl mycket att det påverkar deras skolresultat, eller Skatteverket som arbetsgivarna, vilket särskilt att de helt slutar att studera, vilket har negativa efterfrågats av Småföretagarnas riksförbund , och effekter på deras etablering på arbetsmarknaden. snabbt ska kunna träda i kraft krävs en enkel Det finns därför skäl att noga följa reformens avgränsning som kan kontrolleras helt maskinellt. effekter för ungas skolgång. Därför är det inte aktuellt med något annat än Vissa remissinstanser, bl.a. Företagarna och ålder som avgränsning. Regeringen anser, till Småföretagarnas riksförbund , har efterlyst en skillnad från bl.a. ESV , att skattesystemet generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna för visserligen blir något mindre transparent men att att öka sysselsättningen och förbättra före- det inte blir krångligare för enskilda eftersom tagarnas villkor. Regeringen konstaterar att en nedsättningen sker automatiskt utifrån ålder och sådan åtgärd ligger utanför detta lagstiftnings- hur hög ersättningen är. projekt varför frågan inte behandlas vidare här.

PROP. 2018/ 19: 99

Taket för vilken månadsinkomst som avgift- en sådan nedsättning inte är möjlig föreslår erna sätts ned för, 25 000 kronor, är avvägd så att regeringen att det införs ett tillägg med en de flesta sommarjobb och helgjobb med god hänvisning till de nu föreslagna bestämmelserna marginal ska kunna omfattas. om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga i Det huvudsakliga syftet med den nedsättning stödområdeslagen. Innebörden av tillägget är att av arbetsgivaravgifter som nu föreslås är att vid beräkningen av avgiftspliktig ersättning enligt stimulera arbetsgivare att anställa ungdomar till stödområdeslagen, ska ersättning som avses i framförallt helg- och feriejobb. På så sätt kan 2 kap. 28 § socialavgiftslagen inte räknas med. ungdomar få erfarenhet av ett arbete och av att Detta innebär att reglerna om regionalt avdrag i sköta en anställning och härigenom bli attrakti- stödområdet enbart kommer att vara tillämplig på vare på arbetsmarknaden och för framtida den del av ersättningen till en ung anställd som arbetsgivare. Av dessa skäl föreslås inte någon överstiger 25 000 kronor. nedsättning av egenavgifterna. Sänkta egen- Nedsättningen kommer inte direkt påverka avgifter, som bara påverkar den som driver den särskilda beräkningen enligt lagen om särenskild näringsverksamhet, stimulerar inte till skild beräkning av vissa avgifter för enmansföresådana anställningar. tag under åren 2017 – 2021, dvs. den nedsättning som gäller vissa enmansföretagare som anställer Den föreslagna nedsättningens förhållande till en första person. Om en enmansföretagare, som andra nedsättningar för sin först anställda har rätt till nedsättning av Som redogjorts för i avsnitt 5.4.2 finns i dag ett arbetsgivaravgifterna, anställer t.ex. en ung antal olika bestämmelser om nedsättningar eller sommarjobbare som första person kommer förealternativa beräkningsformer för socialavgifter. tagaren inte kunna få nedsättning för den De flesta av dem kommer inte påverkas av den nu personen eftersom den föreslagna nedsättningen föreslagna lagändringen eftersom ålderspensions- av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att avgiften inte heller påverkas av dessa nedsätt- endast ålderspensionsavgiften ska betalas. Om en ningar. enmansföretagare har en anställd i företaget och Skatteverket har framfört att ersättningar som för denna person utnyttjar möjligheten till nedomfattas av de föreslagna reglerna inte bör kunna sättning av arbetsgivaravgifterna är det däremot ingå i underlaget för beräkning av avdrag för möjligt att anställa en ungdom och för den personer som arbetar med forskning och utveckl- personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt ing. Regeringen instämmer i denna bedömning. I regeringens förslag. praktiken är det inte troligt att ungdomar i den aktuella åldersgruppen kommer i fråga för sådant EU-rättsliga överväganden arbete med forskning och utveckling som avdrag- En nedsättning av t.ex. arbetsgivaravgifter som et syftar till (se definition av begreppen forskning riktar sig till en viss grupp kan utgöra ett sådant och utveckling i 1 kap. 11 och 12 §§ socialavgifts- statligt stöd som inte är tillåtet enligt artikel 107 i lagen). Om det i något enstaka fall ändå skulle Fördraget om Europeiska unionens funktionsvara aktuellt, har avsikten inte varit att arbets- sätt, EUF-fördraget. Den föreslagna nedsättgivare för en sådan person ska få ytterligare ningen är generell utifrån arbetstagarnas ålder och nedsättning utöver taket på 25 000 kronor per kan därmed inte anses gynna vissa företag eller månad. Mot denna bakgrund anser regeringen att viss produktion. Den omständigheten att vissa ett tillägg bör göras i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen branscher har större andel ungdomar anställda än så att det där framgår att ersättning som omfattas andra branscher påverkar inte den bedömningen. av den nu föreslagna nedsättningen för ungdomar Den föreslagna nedsättningen är därmed förenlig inte ska räknas in i underlaget för avdraget för med artikel 107 EUF-fördraget. personer som arbetar med forskning och utveckling. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Vad gäller reglerna om regionalt avdrag vid Srf konsulterna har anfört att reglerna bör träda i avgiftsberäkningen i stödområde A är dessa kraft vid ett årsskifte och att sommarjobb under emellertid utformade på så sätt att de tillsammans sommaren 2019 inte kommer att omfattas av med den nu föreslagna nedsättningen för unga nedsättningen. Regeringen anser att det är angeskulle kunna innebära att ålderspensionsavgift läget att reglerna träder i kraft så snart som inte betalas fullt ut för unga anställda. Eftersom möjligt. Det är inte möjligt att låta dem träda i kraft före den 1 augusti 2019. Förslaget innebär

PROP. 2018/ 19: 99

att ersättning som utgetts under augusti omfattas, kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är vilket även gäller om ersättningen tjänades in mycket stor. Det första året beräknas således under t.ex. juli månad. En stor del av den övervältringen på lönerna till 50 procent och ersättning som utges till sommarjobbare under övervältringen på vinster och priser till 25 pro- 2019 kommer därmed att omfattas. Regeringen cent. Efter hand ökar övervältringen på löner föreslår därför att reglerna ska träda i kraft den relativt vinster och priser. Övervältringsantagan- 1 augusti och tillämpas på ersättning som utges dena innebär att företagens vinster ökar på kort efter den 31 juli 2019. sikt, vilket ökar skattebasen för bolagsskatt och därmed bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar Lagförslag den negativa offentligfinansiella effekten av Förslaget medför att en ny paragraf, 2 kap. 28 §, regeländringen något. Den offentligfinansiella införs i socialavgiftslagen samt ändringar i 2 kap. nettoeffekten 2019 beräknas till -0,38 miljarder 29 § andra stycket samma lag, 1 § andra stycket kronor. För 2020 och 2021 bedöms nettoeffekten lagen om allmän löneavgift och 1 § stödområdes- vara -0,68 respektive -0,66 miljarder kronor. lagen, se avsnitt 2.2 – 2.4. Effekter för företagen En förändring av arbetsgivaravgifterna tenderar 5.4.4 Konsekvensanalys att övervältras på lönekostnader, vinster och Syfte och alternativa lösningar priser. Som beskrevs tidigare kan man vid en ge- Syftet med förslagen är att ge incitament för nerell förändring förvänta sig att hela förarbetsgivare att anställa ungdomar mellan 15 och ändringen på lång sikt övervältras. En riktad åt- 18 år så att dessa får ökade möjligheter att under gärd, såsom förslaget, kan dock eventuellt förvänt.ex. sommarlov och helger få värdefull arbets- tas att i lägre utsträckning övervältras till högre livserfarenhet. Regelrådet har anfört att alternativa löner. sätt att få unga i arbete inte har redovisats På kort sikt antas dock en del av den nedsatta tillräckligt i promemorian. Regeringen bedömer arbetsgivaravgiften övervältras på lönerna. Den det som angeläget att skapa detta incitament för del av nedsättningen som inte övervältras på löner arbetsgivarna så snart som möjligt. En utgångs- leder till högre vinster för företagen vilket ger ett punkt för regeringen är även att incitamentet ska högre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas komma samtliga arbetsgivare med unga anställda hela nedsättningen övervältras på lönekostnatill del. Det saknas alternativa lösningar för att derna i form av högre löner för hela löntagaruppnå detta som kan träda ikraft så pass snart att kollektivet (inte enbart de som påverkas av en effekt uppnås redan under 2019. Om förslaget förändringen). inte genomförs uteblir nedanstående effekter. Vissa företags lönekostnader kommer att Genom förslaget införs en ny skatteutgift som minska till följd av förslaget. I tabell 5.2 anges liknar den tidigare nedsättningen av socialavgifter lönekostnaden för personer som vid årets ingång för personer som fyllt 18 men inte 25 år. fyllt 15 men inte 18 år med nuvarande och föreslagna regler, vid en oförändrad månadslön. Offentligfinansiella effekter För en anställd som tjänar 16 000 kronor i Förslaget uppskattas innebära att bruttointäk- månaden är sänkningen av lönekostnaden till terna av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift följd av förslaget ca 3 400 kronor. Vid en månadsminskar med 0,45 miljarder kronor 2019. För att lön på 25 000 kronor är sänkningen ca 5 300 krofå förslagets effekt på det offentligfinansiella nor. För anställda i andra åldersgrupper är sparandet (nettoeffekten) tas hänsyn till indirekta lönekostnaden, vid en given månadslön, oförändeffekter till följd av påverkan på andra skattebaser, rad. Om och hur mycket lönekostnaden minskar s.k. övervältring. Vid en generell förändring av för ett företag beror på ålders- och lönearbetsgivaravgifterna kan hela förändringen på sammansättningen bland företagets anställda. lång sikt antas övervältras på lönerna. En riktad Företag med en större andel anställda personer i åtgärd kan eventuellt förväntas att i lägre åldern 15 – 18 år kommer således gynnas av utsträckning övervältras till högre löner än en förslaget jämfört med ett företag med en mindre generell sänkning. I beräkningarna har dock andel anställda i den åldersgruppen. Konkurrensantagits samma övervältringsprofil som vid en förhållandena mellan företag kan således i viss generell sänkning, enligt Finansdepartementets utsträckning påverkas negativt i denna beräkningskonventioner, eftersom osäkerheten

PROP. 2018/ 19: 99

dimension. Alla branscher omfattas däremot av anställning av sommarjobbare hos småföretagare regelverket och konkurrensförhållandena mellan varken leder till ökad vinst eller minskat behov av branscher bedöms därför inte påverkas av ordinarie personal utan bör ses som en lokal förslaget. Ungdomar var 2016 framför allt samhällsinsats i likhet med synen på kommunalt överrepresenterade bland anställda i branscherna arrangerade sommarjobb. Myndigheten för hotell- och restaurang, kultur, nöje och fritid, ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket handel och jordbruk. Denna fördelning har tagits och Näringslivets Skattedelegation har anfört att fram baserat på de branschkoder som framgår i förslaget kommer öka efterfrågan på ungdomars kontrolluppgifter från arbetsgivaren i SCB:s arbetskraft eller deras chanser att få arbete. Flera FASIT-modell. Utifrån dessa har det inte varit remissinstanser påpekar också att förslaget kan möjligt att, som Regelrådet har efterfrågat, ta fram leda till en undanträngning av efterfrågan på anställda ungdomars fördelning över företags- arbetskraft hos framför allt ungdomar som är storlek eller antalet berörda företag. något äldre än den berörda åldersgruppen. Förslaget bedöms minska lönekostnaden för

Tabell 5.2 Lönekostnad för anställda som vid årets ingång

ungdomar till följd av att skattesänkningen

fyllt 15 men inte 18 år, nuvarande och föreslagna regler

förväntas övervältras på hela löntagarkollektivets Kronor per månad löner. Som en följd förväntas efterfrågan på Månadslön Lönekostnad vid Lönekostnad vid Förändring nuvarande regler föreslagna regler arbetskraft, och därigenom sysselsättningen, hos ungdomar i den berörda målgruppen öka. 16 000 21 027 17 634 -3 394 Utvärderingar av den tidigare nedsättningen av 25 000 32 855 27 553 -5 303 arbetsgivaravgifterna för ungdomar (som var i Källa: Egna beräkningar. kraft med olika utformning under perioden 2007 – 2016) har visat att den ledde till en ökad Eftersom arbetsgivaravgifterna redan redovisas sysselsättning i målgruppen. Ökningen var totalt månadsvis på individnivå i arbetsgivarsett begränsad men var något större bland de deklarationen bedöms ökningen av den admiyngre relativt de äldre personerna i målgruppen. nistrativa bördan för företagen vara begränsad. Detta ger ett stöd för bedömningen att förslaget Att nedsättningen har ett tak vid ett underlag på har en svagt positiv effekt på sysselsättningen, 25 000 kronor per månad innebär att beräkningen den exakta storleken på denna effekt är dock av arbetsgivaravgifterna kompliceras något. Taket osäker. Som IFAU också har anfört i sitt för vilken månadsinkomst som avgifterna sätts remissvar, ger ytterligare arbetslivserfarenhet i ned för är dock avvägd så att de flesta sommarungdomsåren viktiga kontakter och referenser jobb och helgjobb helt ska kunna omfattas av som kan underlätta övergången till arbetslivet i ett nedsättningen. Någon ytterligare särskild hänsyn senare skede. till små företag bedöms därmed inte behöva tas. En viss undanträngning av äldre ungdomar kan Effekter för sysselsättning komma att ske till följd av förslaget, främst för Flera remissinstanser, bl.a. Arbetsförmedlingen dem som söker sommar- och helgjobb vid sidan av sina studier. Äldre ungdomar med en gymnaoch Konjunkturinstitutet , har anfört att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga får sieexamen torde dock ha en starkare ställning på arbetsmarknaden jämfört med målgruppen för begränsade effekter på sysselsättningen. IFAU har påpekat att tidigare studier av sänkta social- förslaget. Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen avgifter för unga ger en indikation på att den föreslagna nedsättningen inte kommer ha bety- har framhållit att det finns viss risk att förslaget leder till att gymnasieelever arbetar i sådan dande långsiktiga effekter på sysselsättningen. SKL har anfört att 61 procent av alla ungdomar, utsträckning att deras skolgång försämras. Försämrade skolresultat försvårar ett senare huvudsakligen i åldern 16 – 18 år, som sökte ett feriejobb hos kommuner och landsting också fick inträde på arbetsmarknaden. Regeringen anser sammantaget att det saknas anledning att anta att det. Det finns därmed många ungdomar som vill ha ett feriejobb men som inte fått det. SKL har förslaget kommer leda till en sådan betydande ökning av ungas arbete utanför ferierna att det har också anfört att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna kan bidra till att fler kommuner kan betydelse för skolgången.

erbjuda fler ungdomar ett feriejobb. Småföretagarnas riksförbund har anfört att en ökad

PROP. 2018/ 19: 99

Effekter för enskilda och för inkomstfördelningen 5.5 Tillkännagivande om De individer som gynnas av förslaget är dels ägare konsekvensanalys av den av företag med anställda mellan 15 och 18 år som justerade utvidgade på kort sikt gör större vinster till följd av ned- fåmansföretagsdefinitionen

sättningen av arbetsgivaravgifterna, dels ungdomar i åldern 15 till 18 år som vill arbeta mer än de Riksdagen har tillkännagett som sin mening att redan gör eftersom förslaget förväntas öka efter- regeringen senast den 1 juli 2019 bör återkomma frågan på ungdomars arbetskraft. Sammantaget till riksdagen med en konsekvensanalys av den bedöms dock inte förslaget innebära några större justerade utvidgade fårmansföretagsdefinitionen i förändringar av inkomstfördelningen. inkomstskattelagen (1999:1229) (bet. 2017/18:SkU4 reservation 2 under punkt 2, rskr. Effekter för jämställdheten 2017/18:80). Förslaget bedöms gynna företagsägare i viss utsträckning eftersom de, på kort sikt, får lägre Konsekvensutredning vid regelgivning lönekostnader och därmed högre vinster. Efter- Enligt förordning (2007:1244) om konsekvenssom män är överrepresenterade som företagare utredning vid regelgivning gäller förordningen indikerar det att förslaget kan komma att gynna för förvaltningsmyndigheter under regeringen. män i högre utsträckning än kvinnor. Fler flickor Förordningen reglerar konsekvensutredningens än pojkar i målgruppen för förslaget är däremot innehåll och denna ska enligt 6 § innehålla sysselsatta vilket kan indikera att flickors syssel- följande: sättning kan komma att påverkas i högre grad än 1. en beskrivning av problemet och vad man pojkars till följd av förslaget. Sammantaget bevill uppnå, döms dock inte förslaget få några större kon- 2. en beskrivning av vilka alternativa lösningar sekvenser för den ekonomiska jämställdheten. som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte Effekter för myndigheter och de allmänna kommer till stånd, förvaltningsdomstolarna Förslaget kommer att innebära kostnader för 3. uppgifter om vilka som berörs av Skatteverket avseende informationsinsatser och regleringen, anpassning av olika it-system. Dessa engångs- 4. uppgifter om de bemyndiganden som kostnader beräknar Skatteverket kommer att myndighetens beslutanderätt grundar sig på, uppgå till ca 2,5 miljoner kronor. Kostnaderna 5. uppgifter om vilka kostnadsmässiga och ska hanteras inom Skatteverkets befintliga andra konsekvenser regleringen medför och ekonomiska ramar. en jämförelse av konsekvenserna för de Förslaget bedöms inte påverka antalet mål hos övervägda regleringsalternativen, de allmänna förvaltningsdomstolarna. 6. en bedömning av om regleringen överens- Förslagets förenlighet med EU-rätten stämmer med eller går utöver de skyldig- Förslaget bedöms vara förenligt med det heter som följer av Sveriges anslutning till EU-rättsliga regelverket. Europeiska unionen, och

7. en bedömning av om särskilda hänsyn Övriga effekter behöver tas när det gäller tidpunkten för Förslaget bedöms inte ha några betydande ikraftträdande och om det finns behov av effekter för miljön. För den offentliga sektorn speciella informationsinsatser. innebär förslaget, liksom för företagen, att lönekostnaden för ungdomar minskar. Cirka Om regleringen kan få effekter av betydelse för 20 procent av den totala nedsättningen av arbetsföretags arbetsförutsättningar, konkurrensförgivaravgifter och allmän löneavgift uppskattas måga eller villkor i övrigt ska konsekvensavse ungdomar anställda i kommuner och utredningen enligt 7 §, utöver vad som följer av landsting. 6 § och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av följande:

PROP. 2018/ 19: 99

1. antalet företag som berörs, vilka branscher speciella informationsinsatser, redovisningen av

företagen är verksamma i samt storleken på förslagets administrativa kostnader, redovisning-

företagen, en av förslagets andra kostnader och behov av

förändringar av företagens verksamhet, redovis- 2. vilken tidsåtgång regleringen kan föra med ningen av förslagets påverkan på konkurrenssig för företagen och vad regleringen innebär förhållandena för berörda företag samt redoför företagens administrativa kostnader, visningen av regleringens påverkan på företagen i 3. vilka andra kostnader den föreslagna andra avseenden. regleringen medför för företagen och vilka I de delar av konsekvensutredningen som förändringar i verksamheten som företagen Regelrådet fann bristfälliga kompletterade regekan behöva vidta till följd av den föreslagna ringen konsekvensutredningen i lagrådsremissen regleringen, Justering av den utvidgade fåmansföretags-

4. i vilken utsträckning regleringen kan definitionen, som regeringen beslutade den

komma att påverka konkurrensförhållan- 17 augusti 2017, och senare i propositionen

dena för företagen, Justering av den utvidgade fåmansföretags-

definitionen (prop. 2017/18:8), som lämnades till 5. hur regleringen i andra avseenden kan riksdagen den 5 oktober 2017. komma att påverka företagen, och Riksdagen har lämnat bifall till propositionen 6. om särskilda hänsyn behöver tas till små och tillkännagett som sin mening att regeringen företag vid reglernas utformning. senast den 1 juli 2019 bör återkomma till

riksdagen med en konsekvensanalys av den Utöver de av förordningen beskrivna delarna av justerade utvidgade fårmansföretagsdefinitionen i en konsekvensutredning bör även de inkomstskattelagen. jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10),

jämställdhetsintegrering (beslut om Konsekvensanalys av den justerade utvidgade Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet fåmansföretagsdefinitionen 2016 – 2020 [S2016/04472/JÄM och Den justerade utvidgade fåmansföretags- FA2016/00907/PROT]) och jämställdhetsdefinitionen i inkomstskattelagen trädde i kraft budgetering beaktas i den mån det är möjligt. den 1 januari 2018 och förväntades inte få några

effekter för de offentliga finanserna. Avgörandet Regelrådets bedömning av konsekvensutredningen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 av den justerade utvidgade fåmansföretagsref. 1) skulle, om någon reglering inte kommit till definitionen stånd, kunnat ha en viss effekt på skatte- Regelrådet fann att den konsekvensutredning intäkterna. I vilken utsträckning skatteintäkterna som redovisades i den av Finansdepartementet faktiskt påverkas är beroende av om – och i så fall remitterade promemorian Justering av den i vilken omfattning – företag som kan också väljer utvidgade fåmansföretagsdefinitionen inte att organisera sig på ett sådant sätt att de inte ska uppfyllde kraven i 6 och 7 §§ förordningen anses vara fåmansföretag. Eftersom denna möjlig- (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelhet begränsades av den utvidgade fåmansföretagsgivning. Regelrådet fann dock att delar av definitionen bedömdes avgörandet från Högsta konsekvensutredningen var godtagbar. Dessa var förvaltningsdomstolen inte påverka skatteintäkredovisningen av förslagets bakgrund och syfte, terna för 2017. Den reglering som trädde i kraft redovisningen av alternativa lösningar och effekden 1 januari 2018 bedöms inte heller påverka de ter av om ingen reglering kommer till stånd, redoframtida skatteintäkterna. Regelrådet efterfråvisningen av förslagets överensstämmelse med gade i sitt remissvar en redovisning av kostnads- EU-rätten, redovisningen av särskild hänsyn till mässiga effekter för företagen när möjligheten att tidpunkt för ikraftträdande, redovisningen av kringgå 3:12-reglerna undanröjs samt av påverkan berörda företag utifrån antal, storlek och bransch på företagens konkurrensvillkor. samt redovisningen av särskild hänsyn till små De förändrade reglerna berör delägare i företag vid reglernas utformning. fåmansföretag. Eventuella effekter för företagen Regelrådet fann att konsekvensutredningen är därför av sekundär natur. Den justerade var bristfällig i fem av elva delar. De delar av utvidgade fåmansföretagsdefinitionen bedöms konsekvensutredningen som Regelrådet fann inte ha några betydande effekter för företagen. bristfälliga var redovisningen av behov om

PROP. 2018/ 19: 99

Det är inte företagets verksamhet som ska att upprätthålla legitimiteten, förtroendet för definieras utan det är hur ägandet i företaget ser skattesystemet och syftet med 3:12-reglerna. ut som påverkar om det ska anses utgöra ett Några särskilda informationsinsatser bedöms inte fåmansföretag. Det är inte heller någon stor behövas. Den justerade utvidgade fåmansförändring i ett regelverk som påverkar många företagsdefinitionen bedöms överensstämma små och medelstora företag. Definitionen är med de skyldigheter som följer av Sveriges baserad på utgången i en dom från Högsta anslutning till EU. Som ovan påpekats berör förvaltningsdomstolen avseende ett överklagat ändringen delägarens skattesituation och påförhandsbesked och avser ägarstrukturen i ett av verkan på företagen är av sekundär natur. Den de största revisionsföretagen i Sverige. justerade utvidgade definitionen bedöms därför Regeringen gjorde och gör fortfarande bedöm- ha mycket liten eller ingen effekt på företags ningen att det därför inte är troligt att arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller motsvarande ägarstrukturer i någon större villkor i övrigt. Företagens administrativa kostnautsträckning skulle ha hunnit etableras i andra der bedöms inte påverkas av den justerade företag och som därmed skulle beröras av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Eftersom justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. effekterna av den justerade utvidgade defini- Avseende oklarheter kring förutsättningarna för tionen förväntas vara små bedöms effekterna för riskkapitalisternas skattesituation och påverkan den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor på investeringsviljan har detta bemötts i och män vara i det närmaste försumbara. Den propositionen Justering av den utvidgade fåmans- justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen företagsdefinitionen (prop. 2017/18:8 s. 8). bedöms inte påverka Skatteverkets eller de Skattesituationen för den som investerar i allmänna förvaltningsdomstolarnas kostnader. företaget påverkas inte av förslaget. Om Regeringen följer utvecklingen kontinuerligt. investeraren är verksam i betydande omfattning i Den justerade utvidgade fåmansföretagsannat fåmansföretag som han eller hon direkt definitionen trädde i kraft den 1 januari 2018. eller indirekt äger omfattas investeraren redan i Under den period som de justerade reglerna har dag av bestämmelserna i 57 kap. IL. varit i kraft har regeringen inte fått några indikat- Vad avser påverkan på konkurrens- ioner på att de bedömningar som gjordes i konförhållandena för berörda företag skulle en sekvensutredningen skulle ha varit missvisande utebliven förändring av regeln snarare riskera att för utfallet. Den justerade utvidgade fåmansleda till snedvridande konkurrenseffekter för de företagsdefinitionen bedöms därför även fortsättdelägare som inte kan organisera sig i enlighet ningsvis vara effektiv för att upprätthålla att med den i rättsfallet aktuella ägarbilden. Det utdelning och kapitalvinst som bör beskattas problem som den justerade utvidgade definit- enligt 3:12-reglerna inte beskattas enligt reglerna ionen förväntades lösa är att delägare i sådana för övriga onoterade andelar. företag som är avsedda att klassificeras som Regeringen anser därmed att tillkännagivandet fåmansföretag i vissa fall kan kringgå 3:12- är slutbehandlat. reglerna och i stället beskattas för utdelning och kapitalvinst enligt reglerna för övriga onoterade andelar. Det skulle ha inneburit att utdelning och kapitalvinst beskattades med 25 procent och att 5.6 Avskaffad skattenedsättning för det inte skulle bli aktuellt för delägarna att diesel i gruvindustriell förhålla sig till 3:12-reglerna om bl.a. löneuttags- verksamhet krav m.m. Det skulle i förlängningen innebära att syftet med 3:12-reglerna, att förhindra att högre 5.6.1 Ärendet och dess beredning beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster, inte upprätthålls. Finansdepartementet har tagit fram promemo- Regeringen bedömer att den justerade rian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och dess bränslen vid viss användning samt höjd skatt på utformning åtgärdar det problemet på ett avsett kemikalier i viss elektronik. Promemorian har sätt. Regeringen har gjort bedömningen att det remissbehandlats och innehåller bl.a. förslag om inte finns några möjliga alternativa sätt att åtgärda avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvproblemet och att det är en nödvändig åtgärd för industriell verksamhet. Promemorians lagförslag

PROP. 2018/ 19: 99

är likalydande med propositionens förslag. En Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket, förteckning över remissinstanserna finns i Energimyndigheten, Kommerskollegium, Konbilaga 3, avsnitt 1 . Remissyttrandena finns junkturinstitutet, Naturskyddsföreningen, Naturtillgängliga i Finansdepartementet (dnr vårdsverket, Skatteverket, Svenska Bioenergi- Fi2019/00431/S2). föreningen, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet och Sveriges geologiska undersökning Lagrådet tillstyrker förslaget eller har inte några invänd- Förslaget om avskaffad skattenedsättning för ningar mot förslaget. Ekonomistyrningsverket diesel i gruvindustriell verksamhet är författ- för fram att förslaget bidrar till mer enhetliga ningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaf- regler och färre skatteutgifter. Konjunkturfenhet att Lagrådets hörande skulle sakna institutet anser att en höjning till generellt betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat gällande skattenivåer är att betrakta som Lagrådets yttrande över förslaget. kostnadseffektiva åtgärder, givet att skatterna är korrekt utformade med avseende på det mål de ska bidra till. Den höjda energiskatten kan dock 5.6.2 Bakgrund och gällande rätt öka risken för koldioxidläckage genom att gruvbrytning flyttar utomlands. Naturskydds- För diesel som används i arbetsfordon vid föreningen för fram att förslaget ger incitament tillverkningsprocessen i gruvindustriell verk- för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor samhet, s.k. gruvdiesel, tas energiskatt och och transportband samt underlättar för eldrivna koldioxidskatt ut med 11 procent respektive gruvtruckar. Naturvårdsverket påtalar att 60 procent av de generella skattenivåerna. förslaget är i linje med det förslag om en utfasning Skattenedsättningen för gruvdieseln infördes av skattenedsättningar som verket redovisade 1995 i samband med att beskattningen av diesel i 2018. Myndighetens förslag rörde då dock enbart arbetsfordon inom övrig industriell verksamhet en utfasning av nedsättningen av koldioxidskulle ske på samma sätt som för förbrukning i skatten. Även Energimyndigheten menar att ett jordbrukstraktorer, motorredskap och terräng- avskaffande av skattenedsättningen för s.k. gruvmotorfordon. Fram t.o.m. 2015 motsvarade både diesel stärker incitamenten att övergå till eldrift. energi- och koldioxidskattenivåerna för gruv- Kommerskollegium ställer sig positivt till förslag dieseln de skattenivåer som gällde för eldningsolja som innebär att miljöskadliga utsläpp prissätts i inom industrin utanför EU:s system för handel enlighet med sina samhälleliga skadekostnader med utsläppsrätter, kallat EU ETS. Den stegvisa men anser att det kan finnas en problematik när utfasningen av koldioxidskattebefrielsen för Sverige inför styrmedel som innebär högre kostuppvärmningsbränslen inom industrin utanför nader för industrin i Sverige än övriga världen. EU ETS som skedde mellan 2016 och 2018 har Svenska Bioenergiföreningen menar att förslaget dock inte tillämpats för gruvdieseln. Energi- ger bättre möjligheter att ersätta fossil diesel med skattenivån för gruvdieseln motsvarar 2019 biodiesel eftersom konkurrenssituationen blir ungefär den nivå som gäller för eldningsolja inom mer likvärdig. industrin. Boliden Mineral AB, Cementa AB, Energigas Sverige, IKEM, Industrifacket Metall, Jernkontoret, Kaunis Iron AB, Luleå Tekniska 5.6.3 Avskaffad skattenedsättning Universitet, Maskinentreprenörerna, Nordkalk AB, Näringslivets Regelnämnd, SMA Mineral AB, Småföretagarnas Riksförbund, SveMin AB, Regeringens förslag: Nedsättningen av energi- Svenska Kalkföreningen, Svenskt Näringsliv, skatt och koldioxidskatt för diesel som används i Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Stenarbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriförbund, TEKO Sveriges Textil- och industriell verksamhet avskaffas. Modeföretag, Tillväxtverket och Weum Gas AB Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019. avstyrker eller har invändningar mot förslaget. Boliden Mineral AB, Cementa AB, SveMin AB m.fl. menar att förslaget är orimligt sett till Promemorians förslag överensstämmer med utformning och tidpunkt för ikraftträdande. Det regeringens. finns i dagsläget inte fullt utvecklade lösningar för

PROP. 2018/ 19: 99

att reducera dieselberoendet, särskilt inte för de för den s.k. icke-handlande sektorn. Enligt detta verksamheter som bedrivs i arktiskt klimat. nationella mål ska utsläppen minska med Förslaget riskerar att ha negativ påverkan på 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå svenska aktörers konkurrenskraft. Flera aktörer motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekviinom gruvnäringen påtalar att förslaget är mer valenter. Utsläppsgapet för att nå etappmålet till långtgående än vad Naturvårdsverket föreslagit 2020 med enbart inhemska åtgärder var vid den och förespråkar i stället en successiv ned- senaste bedömningen 0,9 miljoner ton. Bedömtrappning av nedsättningen av koldioxidskatten ningen av utsläppsgapet inkluderar endast mellan åren 2020 och 2025. Efter att denna effekten av de styrmedel som var beslutade i juni nedtrappning är genomförd kan en utvärdering av 2016. Därmed omfattas inte effekterna av exemen eventuell nedtrappning av energiskatten göras. pelvis Bränslebytet och införandet av bonus – Luleå Tekniska Universitet för fram att i det fall malus-systemet. en skattenedsättning för diesel i gruvindustriell Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet verksamhet ska genomföras så ska den vara väl Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU känd för industrin och ske stegvis. Svenskt 2016:21) ett långsiktigt nationellt mål för Näringsliv påtalar att en omställning om mindre utsläppen av växthusgaser till 2045. Den dåän sex månader är anmärkningsvärt kort då de varande regeringen beslutade den 9 mars 2017 att fordon som berörs ofta har en avskrivningstid på överlämna en proposition till riksdagen om ett tio till femton år. Även Näringslivets Regel- klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. nämnd för fram att branschen behöver mycket 2016/17:146) som bl.a. innefattade förslag till en längre övergångstid och att så länge det inte finns ny klimatlag och ett långsiktigt utsläppsmål i alternativ till dagens fordon innebär skatte- enlighet med Miljömålsberedningens förslag. höjningen enbart en ökad skatteintäkt till staten. Riksdagen godkände det regeringen föreslagit om Tillväxtverket föreslår att en viss nedsättning, mål för den svenska klimatpolitiken (se bet. åtminstone under en övergångsperiod, kan be- 2016/17:MJU24 och rskr. 2016/17:320). Detta hållas för omsättningsmässigt mindre företag. innebär bl.a. följande. Det klimatpolitiska arbetet Maskinentreprenörerna menar att en ökad ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål drivmedelskostnad för verksamheten stenbryt- som riksdagen fastställer. Målet är att Sverige ning i stor utsträckning påverkar mindre täkt- senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av verksamheter negativt. Energigas Sverige för fram växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppatt det är positivt att diesel och naturgas hanteras nå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter skattemässigt lika men att denna likabehandling i inom svenskt territorium ska vara minst stället bör uppnås genom att skattenedsättning 85 procent lägre än utsläppen 1990. Förslaget om för naturgas införs, vilket organisationen tidigare s.k. nettonollutsläpp omfattar även utsläpp inom framfört i en skrivelse. EU ETS. Regelrådet menar att konsekvensutredningen I syfte att minska utsläppen av koldioxid från inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar om konsekvensutredning vid regelgivning. utveckling samt för att bidra till en omställning Skatteverket anser att ikraftträdandet bör senare- till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen läggas till den 1 oktober 2019 eftersom det stora att nedsättningarna av energiskatt och koldioxidflertalet företag som omfattas av skattenedsätt- skatt med 89 procent respektive 40 procent vid ningen ansöker om återbetalning av skatt per förbrukning av gruvdiesel avskaffas. I likhet med kalenderkvartal. bl.a. Naturskyddsföreningen och Energimyndig- Skälen för regeringens förslag: Klimatarbetet heten anser regeringen att förslaget ger incitament är en av regeringens prioriterade frågor. för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor Klimatavtalet från Paris innebär att det finns ett och transportband samt förbättrar konkurrensglobalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra situationen för eldrivna gruvtruckar. Regeringen med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. gör därmed en annan bedömning än de remiss- Genom avtalet ska samtliga länder sträva efter att instanser som menar att alternativ saknas och att begränsa den globala temperaturökningen till förändringarna bör införas stegvis. 1,5 grader. Vad Energigas Sverige föreslagit om att införa Riksdagen har antagit ett etappmål för utsläpp skattenedsättning för naturgas som förbrukas i av växthusgaser som sker utanför EU ETS, dvs. motordrivna fordon i gruvindustriell verksamhet

PROP. 2018/ 19: 99

(se även Fi2018/01005/S2) föranleder inte någon Effekter för företagen åtgärd från regeringen. Med nuvarande nedsättningar av energiskatten Regeringen föreslår att ändringarna träder i och koldioxidskatten motsvarar den totala kraft den 1 augusti 2019 även om detta, vilket punktskatten på gruvdiesel 1 614 kronor per Skatteverket påtalat, innebär ett ikraftträdande kubikmeter diesel (miljöklass 1) under första under ett pågående kalenderkvartal. halvåret 2019. Utan nedsättningar är denna nivå 4 716 kronor per kubikmeter. Förslaget innebär Lagförslag att skatten höjs med 3 102 kronor per kubikmeter Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 11 a §, (3,10 kronor per liter), vilket motsvarar en 6 a kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 § lagen höjning av kostnaderna för gruvdiesel med 30 – (1994:1776) om skatt på energi, se avsnitt 2.1. 40 procent. Flertal remissinstanser anser att den föreslagna skattenivån bör jämföras med dieselskattenivån för gruvfordon i konkurrerande 5.6.4 Konsekvensanalys länder. Som Svenskt Näringsliv påpekar är skattenivåerna för diesel till berörda fordon i I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i länder med gruvverksamhet som Spanien den omfattning som bedöms lämpligt i det (ca 1 000 kronor per kubikmeter 2019) och aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande Finland (ca 2 570 kronor per kubikmeter 2019) av förordningen (2007:1244) om konsekvens- lägre än den förslagna nivån. Genomsnittet inom utredning vid regelgivning. EU är ca 3 060 kronor per kubikmeter 2019 för Regelrådet anser att konsekvensutredningen diesel till fordon som inte framförs på väg. inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen. Cirka 280 företag inom gruv- och stenbrotts- De anger bl.a. att det inte är tydligt vad som näringen omfattas av den nuvarande nedsättmotsvarar ett mindre respektive större företag ningen. Skatten på gruvdiesel omfattar brytning och att det inte framgår hur förslaget förhåller sig av fast berg som metallmalm, kalksten, dolomittill motsvarande beskattning i andra länder med sten och annan sten. De största volymerna av fast konkurrerande gruvnäring. Regeringen anser att berg för utvinning av metaller bryts huvudkraven uppfylls efter att vissa remissynpunkter sakligen i norra Norrland och i Bergslagen. beaktats i detta avsnitt. Järnmalmsbrytningen är lokaliserad till norra Norrland och för övrig metallutvinning är Syfte och alternativa lösningar täkterna koncentrerade till dels Norrbottens län, Syftet med förslaget är att minska utsläppen av dels Örebro och Dalarnas län (brytning av zink, koldioxid från gruvsektorn för att därigenom bly och silver). Kalkstensbrytning är lokaliserad bidra till en omställning till nettonollutsläpp till till bl.a. Skåne, Gotlands, och Dalarnas län. Några 2045. Alternativet att inte avskaffa nedsätt- större företag bedriver järnmalmsutvinning och ningarna skulle innebära svagare incitament för utvinning av annan malm (t.ex. Boliden AB, gruvsektorn att minska sina utsläpp. Åtgärden LKAB och Zinkgruvan Mining AB). Med större innebär att skatteutgifterna för nedsatt energi- företag avses företag med över 250 anställda och skatt respektive koldioxidskatt för diesel i en omsättning över ca 500 miljoner kronor per år. gruvindustriell verksamhet upphör. Några större företag bedriver kalkstensbrytning (t.ex. Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Offentligfinansiella effekter Mineral AB) eller sysslar med annan berg- och De ökade skatteintäkterna beräknas preliminärt stenbrytning (t.ex. NCC Roads AB och Swerock till 340 miljoner kronor per år vid avskaffad ned- AB). Uppskattningsvis 150 – 200 mindre företag sättning, varav 240 miljoner kronor avser energibedriver utvinning av främst andra mineraler än skatt och 100 miljoner kronor avser koldioxid- metall, dvs. kalkstensbrytning, annan berg- och skatt. I och med att förslaget om avskaffad nedstenbrytning, som kross för vägbyggen och sättning av energi- och koldioxidskatten föreslås annan konstruktion. Med mindre företag avses träda i kraft den 1 augusti 2019 uppstår en delårsföretag med under 50 anställda och en omsätteffekt för 2019. Skatteintäkterna beräknas 2019 ning under 100 miljoner kronor per år. öka med 140 miljoner kronor. För ett större företag inom gruvindustrin bedöms skattehöjningens andel relaterat till omsättningen bli relativt låg (0,2 procent vid en fiktiv

PROP. 2018/ 19: 99

gruvdieselförbrukning om 20 000 kubikmeter kväveoxider. Högre kostnader för metallbrytning och fiktiv omsättning om 30 000 miljoner kronor kan medföra en viss risk för koldioxidläckage, per år). För ett mindre företag inom t.ex. dvs. att gruvbrytning och därmed utsläpp av stenbrytning beräknas skattehöjningens andel koldioxid flyttar till länder som inte är bundna av relaterat till omsättning bli relativt högre motsvarande utsläppsrestriktioner. Åtgärden (1,5 procent vid en fiktiv gruvdieselförbrukning medför dock något förbättrade möjligheter för om 250 kubikmeter och fiktiv omsättning om Sverige att på ett kostnadseffektivt sätt nå målet 50 miljoner kronor per år). SveMin AB framför om inga nettoutsläpp av växthusgaser till att förutsättningarna skiljer sig åt beroende på atmosfären senast 2045. Utsläppen av koldioxid branschtillhörighet, företagens storlek och uti- beräknas på sikt minska med ca 30 000 ton till från vilken eller vilka verksamhetsorter man följd av åtgärden, vilket i så fall skulle motsvara verkar på. Flera remissinstanser, däribland Kaunis omkring 0,05 procent av utsläppen från Sverige Iron AB och Nordkalk AB påpekar att skatte- per år. Luleå Tekniska Universitet anser att det höjningens andel av omsättningen för viss verk- vore värdefullt att se hur beräkningen gjorts. samhet kan uppgå till 2 – 3 procent. Regeringen Beräkningen om utsläppsminskningen bygger på instämmer i att olika förutsättningar påverkar hur ett antagande om i hur stor utsträckning en hög andel av omsättningen som skattehöjningen prishöjning påverkar förbrukningen, mätt som motsvarar. För viss gruvverksamhet i dagbrott s.k. priselasticitet. I beräkningen används en kan skattens andel bli något högre jämfört med långsiktig priselasticitet om -0,2. Denna elasticitet underjordsgruvor där eldrift redan i dag används i använder även Naturvårdsverket vid beräkning betydande utsträckning. Mindre företag inom om utsläppsminskningar vad gäller gruvdiesel i berg- och stenbrytning har sannolikt större rapporten Arbetsmaskiners klimat- och luftutmöjlighet att vältra över ökade skattekostnader på släpp, Redovisning av regeringsuppdrag om konsumentledet jämfört med större gruvföretag kartläggning och förslag för minskade utsläpp som bryter metaller som verkar på en internation- (Naturvårdsverket rapport 6826, april 2018). Som ellt konkurrensutsatt marknad. Förslaget bedöms flera remissinstanser framhåller instämmer mildra företagens administrativa kostnader något regeringen i att det finns betydande osäkerhet i då ingen ansökan om återbetalning behöver göras beräkningen om utsläppsminskning. avseende gruvdiesel. Effekter för myndigheter och domstolar Effekter för miljön Förslaget förväntas medföra något lägre Det är svårt att bedöma vilken effekt som den kostnader för Skatteverket då hantering av skatteavskaffade skattenedsättningen får på sikt. Fler nedsättningen för gruvdiesel upphör. Förslaget arbetsmaskiner i gruvindustriell verksamhet drivs förväntas medföra vissa kostnader av engångsnumera av el i stället för med diesel. SveMin AB karaktär för att tillgodose företagens inforanför att då malm och kalk bryts från olika ställen mationsbehov vid de ändrade reglerna. i täkt och brytningsfronterna hela tiden flyttas, är Kostnaderna för Skatteverket kan hanteras inom det inte möjligt att elektrifiera samtliga transport- befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms sträckor med dagens teknologi. SveMin AB anför inte nämnvärt påverka antalet mål eller på annat vidare att kallt och snörikt klimat ställer specifika sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna krav på fordon och drivmedel och att utveckling förvaltningsdomstolarna, och eventuella kostav alternativa lösningar tar tid. Cementa AB, SMA nader ska därför hanteras inom befintliga Mineral AB och en rad andra av gruvbranschens ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte heller aktörer framför att elektrifiering inte påskyndas medföra några ökade kostnader för andra av en höjd skatt. Regeringen anser dock i likhet myndigheter. med Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen att åtgärden stärker incitamenten för Förslagets förenlighet med EU-rätten övergång till eldrift och därmed påskyndas denna Förslaget bedöms vara förenligt med dels rådets utveckling. Diesel till berörda arbetsmaskiner får direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om genom åtgärden ett högre pris, allt annat lika, en omstrukturering av gemenskapsramen för vilket bedöms leda till lägre förbrukning och beskattning av energiprodukter och elektricitet, därigenom lägre koldioxidutsläpp och utsläpp av EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, dels reglerna om övriga luftföroreningar såsom partiklar och statligt stöd som följer av fördraget om

PROP. 2018/ 19: 99

Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget av den generella koldioxidskattenivån för bränsbedöms därför vara förenligt med EU-rätten. len som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverk- Övriga effekter ningsprocessen i industriell verksamhet eller i Om högre kostnader för gruvbrytning leder till kraftvärmeproduktion. För produktion av värme att verksamheter läggs ned eller flyttas, kan i kraftvärmeanläggningar, såväl inom som utanför sysselsättningen i branschen påverkas negativt. I EU ETS, tas energiskatt ut med 30 procent av den sådana fall bedöms glesbygden påverkas mer än generella skattenivån. Med kraftvärmeprodukstorstadsregionerna. Förslaget bedöms i det stora tion avses samtidig produktion av värme och hela inte påverka den ekonomiska jämställdheten skattepliktig elektrisk kraft i en och samma mellan kvinnor och män. process, om den värme som uppkommer nyttiggörs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent. De ovan beskrivna skattelättnaderna för 5.7 Ändrad bränslebeskattning av bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar viss värmeproduktion respektive i fjärrvärmeanläggningar inom EU ETS utgör statligt stöd och omfattas av 5.7.1 Ärendet och dess beredning kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av Finansdepartementet har som nämnts ovan tagit stöd förklaras förenliga med den inre marknaden fram promemorian Höjd energiskatt och kol- enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L dioxidskatt på bränslen vid viss användning samt 187, 26.6.2014, s. 1). Detta innebär bl.a. att höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. regeringen lämnar viss sammanfattande informa- Promemorian har remissbehandlats och innehål- tion om stöden till kommissionen. ler bl.a. förslag om avskaffad skattenedsättning av Artikel 16 i rådets direktiv 2003/96/EG av den energiskatt och höjd koldioxidskatt för värme- 27 oktober 2003 om en omstrukturering av produktion i kraftvärmeverk. Promemorians gemenskapsramen för beskattning av energiprolagförslag är likalydande med propositionens dukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, förslag. En förteckning över remissinstanserna s. 51, kallat energiskattedirektivet, ger medlemsfinns i bilaga 3, avsnitt 1 . Remissyttrandena finns staterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattetillgängliga i Finansdepartementet (dnr befrielse för bl.a. produkter som framställts av Fi2019/00431/S2). biomassa. Detta är grunden för den skattebefrielse som i dag gäller för olika flytande och Lagrådet gasformiga biobränslen för uppvärmning enligt Förslaget om avskaffad skattenedsättning av 6 a kap. 2 b och 2 c §§ lagen (1994:1776) om skatt energiskatt och höjd koldioxidskatt för värme- på energi, förkortad LSE. produktion i kraftvärmeverk är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

5.7.2 Bakgrund och gällande rätt

Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tas sedan den 1 januari 2018 ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. Den 1 januari 2018 höjdes även koldioxidskatten till 91 procent

PROP. 2018/ 19: 99

5.7.3 Avskaffad skattenedsättning av E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, energiskatt och höjd koldioxidskatt Energigas Sverige, Göteborg Energi AB, Jernför värmeproduktion i kontoret, Näringslivets Regelnämnd, Stockholm kraftvärmeverk Exergi AB, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedegas AB, Tekniska Verken i Linköping AB, TEKO Sveriges Textil- Regeringens förslag: För bränslen som och Modeföretag, Vattenfall AB och Weum Gas AB förbrukas för framställning av värme i annan avstyrker eller har invändningar mot förslaget. kraftvärmeproduktion än den som sker i E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Göteborg Energi AB, Stockholm Exergi AB m.fl. ska energiskatt tas ut med 100 procent av den påminner om att användningen av fossila bränslen generella nivån. När sådan förbrukning sker inom i kraftvärmeanläggningar i de flesta fall redan är EU:s system för handel med utsläppsrätter under avveckling. En tidigarelagd stängning av (EU ETS) ska koldioxidskatt tas ut med 91 pro- dessa kraftvärmeanläggningar riskerar att förvärra cent av den generella nivån. För förbrukning den redan akuta effektsituationen i framför allt utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsättstorstäderna. Minskad elproduktion i svenska ningsvis tas ut med 100 procent av den generella kraftvärmeanläggningar kan medföra ökad nivån. import av elkraft som producerats med fossila Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019. bränslen i andra länder. Även Svenskt Näringsliv och Jernkontoret påtalar vikten av stabil elförsörjning. Svenska Bioenergiföreningen är positiv Promemorians förslag överensstämmer med till att omställningen av bränsleanvändningen regeringens. påskyndas men föreslår att skattehöjningen sker Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket, stegvis i syfte att minska risken att kraftvärmen Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, ersätts med ren värmeproduktion, vilket kan öka Fastighetsägarna, Kommerskollegium, Konjunk- problemet med effekttillgången i storstäderna. turinstitutet, Naturskyddsföreningen, Naturvårds- För det fall förslaget genomförs lämnar Energigas verket, Skatteverket , Svenska Bioenergiföreningen Sverige m.fl. ett förslag på en ändring av 6 a kap. och Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet 3 b § LSE med innebörden att bränslen som tillstyrker eller har inte några invändningar mot används för samtidig produktion av värme och förslaget. skattepliktig elektrisk kraft i en och samma Energimyndigheten anser att det är principiellt process, får fördelas fritt i förhållande till riktigt att avskaffa nedsättningen av energiskatt respektive energiproduktion, i stället för genom och höja koldioxidskatten. Effekten blir dock proportionering som är fallet i dag. Näringslivets sannolikt begränsad eftersom energibolagen Regelnämnd för fram att branschen behöver redan planerar att fasa ut en betydande andel av längre övergångstid. Konjunkturinstitutet menar fossilbränsleanvändningen. Naturskyddsför- att nationella skatter på längre sikt endast bidrar eningen menar att det föreslagna avskaffandet av till det nationella målet men inte till EU:s skattenedsättningarna kan tänkas påskynda den utsläppsmål. Sveriges Kommuner och Landsting planerade utfasningen av fossila bränslen. för fram att förslaget försämrar konkurrens- Naturvårdsverket ser inte att de ursprungliga kraften för kraftvärme och fjärrvärme samt att skälen för att staten ska stödja användningen av förslaget till stor del innebär en förmögenhetsfossila bränslen med en nedsatt energiskatt finns överföring från kommun till stat, vilket bör kvar. En höjning av koldioxidskatten kan bidra till regleras i enlighet med finansieringsprincipen. att påskynda omställningen mot fossilfrihet. E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping Ekonomistyrningsverket anser att förslaget AB, Svenskt Näringsliv m.fl. kritiserar att bidrar till mer enhetlig beskattning av uppvärm- koldioxidskatt tas ut i anläggningar som omfattas ning. Att ta ut koldioxidskatt inom EU ETS av EU ETS. Kommerskollegium anser att ett mer innebär dock dubbla styrmedel. Fastighetsägarna effektivt alternativ än dubbla styrmedel för att anser att fossila bränslen i värmeproduktion ska uppnå klimatmål vore att sträva efter att skärpa fasas ut och ifrågasätter om nuvarande skatte- kraven inom EU ETS. Energimyndigheten menar befrielse är i enlighet med det klimatpolitiska att motivet att undvika styrmedelsöverlappning ramverket. har försvagats och att vad gäller värmeproduktion

PROP. 2018/ 19: 99

inom EU ETS är risken för koldioxidläckage energiskatt och koldioxidskatt vid framställning liten. av värme i annan kraftvärmeproduktion än den Regelrådet anser att konsekvensutredningen som sker i tillverkningsprocessen i industriell inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen verksamhet. Regeringens förslag innebär att för (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- bränslen som förbrukas för produktion av värme givning. Skatteverket anser att ikraftträdandet i kraftvärmeanläggningar ska energiskatt tas ut bör senareläggas till den 1 oktober 2019 eftersom med 100 procent av den generella energiskattevissa företag som påverkas av förslaget ansöker nivån. Detta gäller anläggningar såväl inom som om återbetalning per kalenderkvartal. utanför EU ETS. Skälen för regeringens förslag: Klimatarbetet Regeringen föreslår att koldioxidskatt tas ut är en av regeringens prioriterade frågor. med 91 procent av den generella koldioxidskatte- Riksdagen har antagit ett etappmål för utsläpp nivån för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS. av växthusgaser som sker utanför EU ETS, dvs. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan för den s.k. icke-handlande sektorn. Enligt detta fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär nationella mål ska utsläppen minska med avseende kraftvärmeproduktion en höjning från 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekvi- kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslår valenter. Utsläppsgapet för att nå etappmålet till regeringen inte några förändringar avseende 2020 med enbart inhemska åtgärder var vid den koldioxidskatt, dvs. full skatt tas ut även i senaste bedömningen 0,9 miljoner ton. Bedöm- fortsättningen. ningen av utsläppsgapet inkluderar endast Även om användningen av fossila bränslen, effekten av de styrmedel som var beslutade i juni vilket flera remissinstanser påtalat, redan är under 2016. Därmed omfattas inte effekterna av avveckling, gör regeringen bedömningen att exempelvis Bränslebytet och införandet av förslaget kan påskynda övergången till andra bonus – malus-systemet. bränslen. Regeringen avser att följa effekterna vad Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet gäller kapacitetsförsörjningen i elsystemet. Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU Förslaget från Energigas Sverige m.fl. om att 2016:21) ett långsiktigt nationellt mål för ut- bränslen som används för samtidig produktion av släppen av växthusgaser till 2045. Den dåvarande värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och regeringen beslutade den 9 mars 2017 att samma process, ska få fördelas fritt i förhållande överlämna en proposition till riksdagen om ett till respektive energiproduktion, i stället för klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. genom proportionering som i dag, föranleder inte 2016/17:146) som bl.a. innefattade förslag till en någon åtgärd från regeringen. De skäl som fanns ny klimatlag och ett långsiktigt utsläppsmål i för införandet av den nu gällande proportenlighet med Miljömålsberedningens förslag. ioneringsregeln (prop. 2003/04:1 Förslag till Riksdagen godkände det regeringen föreslagit om statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.5.3.2) är mål för den svenska klimatpolitiken (se bet. fortfarande giltiga. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Detta Dagens användning av biogas och vegetabiliska innebär att det klimatpolitiska arbetet ska utgå och animaliska oljor och fetter för värmefrån ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som produktion antas ske i anläggningar som omfattas riksdagen fastställer. Målet är att Sverige senast av EU ETS. Ett förbehåll för skattebefrielsen av 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthus- dessa biobränslen är att den inte får medföra gaser till atmosfären, för att därefter uppnå någon överkompensation för merkostnaderna för negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter framställning av de aktuella biobränslena i inom svenskt territorium ska vara minst förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se 85 procent lägre än utsläppen 1990. Förslaget om artikel 16.3 i rådets direktiv 2003/96/EG av den s.k. nettonollutsläpp omfattar även utsläpp inom 27 oktober 2003 om en omstrukturering av EU ETS. gemenskapsramen för beskattning av energi- I syfte att minska utsläppen av koldioxid från produkter och elektricitet, EUT L 283, svenska kraftvärmeanläggningar och bidra till en 31.10.2003, s. 51, kallat energiskattedirektivet). globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt regeringen förändringar av nedsättningarna av perspektiv. Genom att föreslå att befrielsen från

PROP. 2018/ 19: 99

koldioxidskatt sänks till 9 procent av den 3 c §§ samma lag får beteckningarna 6 a kap. 3 och generella skattenivån för värmeproduktion inom 3 a §§. Vidare föranleder förslaget ändringar i EU ETS, gör regeringen bedömningen att risken 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § samt inte ökar för att den skattelättnad som ges till 9 kap. 2 och 5 §§ samma lag. Se avsnitt 2.1. aktuella biobränslen utgör överkompensation. Regeringen föreslår inte några ändringar vad gäller skattenedsättningar för värmeproduktion 5.7.4 Konsekvensanalys inom industriell tillverkningsprocess. Inte heller berörs möjligheten för en värmeproducent att I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 5 § lagen den omfattning som bedöms lämpligt i det (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande vid leveranser av värme och kyla till vissa av förordningen (2007:1244) om konsekvensnedsättningsberättigade ändamål. Regeringen utredning vid regelgivning. Regelrådet anser att föreslår dock några redaktionella ändringar i konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 denna bestämmelse. och 7 §§ i förordningen. De anser exempelvis att I fråga om 9 kap. 5 § LSE föreslår Dalkia redovisningen vad avser berörda företags storlek Sverige AB (numera Veolia Nordic AB) i en är bristfällig. Regeringen anser att kraven uppfylls skrivelse (Fi2013/02525/S2) att paragrafen bör efter att vissa remissynpunkter beaktats i detta ändras på så sätt att full skattebefrielse för avsnitt. koldioxidskatt ska medges vid vissa värme- De offentligfinansiella effekterna till följd av leveranser från värmeföretag till tillverknings- ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i industri. Det rör sig om situationer där värme- enlighet med Finansdepartementets beräkningsproduktionsanläggningen hade ingått i EU ETS konventioner. Beräkningarna görs i ikraftom värmen hade producerats av industrin i stället trädandeårets priser och volymer och utgår för av en extern värmeproducent. En liknande vanligtvis från att beteendet hos individer och ändring föreslås av Svensk Fjärrvärme (numera företag inte ändras till följd av förändringarna i Energiföretagen Sverige) i en skrivelse skattereglerna. Antagandet om oförändrat bete- (Fi2014/00556/S2). Regeringen gör bedöm- ende ger en god uppskattning av åtgärdernas ningen att de föreslagna ändringarna riskerar att effekt på kort och medellång sikt. Eventuella medföra gränsdragningsproblem samt styra mot beteendeförändringar som är en följd av här ökad användning av fossila bränslen och därmed föreslagna regeländringar, såsom de produktionsinte bör genomföras. optimeringar som bl.a. Energiföretagen Sverige Vidare föreslår Svensk Fjärrvärme (numera beskriver i sitt remissvar, påverkar därför inte den Energiföretagen Sverige) i en skrivelse offentligfinansiella bedömningen. På längre sikt, (Fi2015/05324/S2) ytterligare en ändring av och för att bedöma andra effekter än de 9 kap. 5 § LSE så att återbetalning ska medges offentligfinansiella effekterna, kan ett mer med hela energiskatten på el och med hela dynamiskt synsätt behöva användas, där energiskatten, koldioxidskatten och svavel- skattebaser tillåts påverkas av regeländringen, se skatten på bränsle som förbrukats för framställ- t.ex. avsnittet effekter för företagen. ning av värme som levererats för förbrukning i skepp när skeppet inte används för privat ända- Syfte och alternativa lösningar mål. Regeringen gör bedömningen att den Förslaget syftar till att minska utsläppen av föreslagna ändringen kan styra mot ökad koldioxid från förbränning av fossila bränslen i användning av fossila bränslen och därmed inte svenska kraftvärmeanläggningar för att däribör genomföras. genom bidra till en omställning till fossilfria Regeringen föreslår att de föreslagna bränslen och till målet om att Sverige senast 2045 ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 även inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till om detta, vilket Skatteverket påtalat, innebär ett atmosfären. Alternativet att låta beskattningen ikraftträdande under ett kalenderkvartal. vara oförändrad bedöms inte i motsvarande utsträckning bidra till att målet uppfylls. Lagförslag Förslaget innebär att skatteutgiften för nedsatt Förslaget föranleder att dels 6 a kap. 3 och 3 a §§ energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk upphör. I LSE upphävs, dels nuvarande 6 a kap. 3 b och

PROP. 2018/ 19: 99

regeringens skrivelse Redovisning av skatte- även i Öresundsverket) och Göteborg (Rya utgifter (skr. 2017/18:98) redovisas koldioxid- kraftvärmeverk). Där förbrukades 2017 enligt skatten på fossila bränslen för kraftvärmeverk Energiföretagen Sverige ca 96 procent av den inom EU ETS som en skattesanktion, eftersom naturgas som användes för produktion av värme. utsläppen av koldioxid från dessa verksamheter Användningen av fossila bränslen i produktredan prissätts inom handelssystemet. Förslaget ionen av fjärrvärme förväntas fortsätta minska. medför därmed att skattesanktionen avseende Det finns redan beslut eller utfästelser om att fasa koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärme- ut en betydande andel av den kvarvarande fossilverk inom EU ETS ökar. Motsvarande sanktion bränsleanvändningen. Stockholm Exergi har t.ex. avskaffades 2013, bl.a. med motiveringen att meddelat att inriktningen är att kolanvändningen dubbla styrmedel då undviks, och den återin- i fjärrvärmesystemet ska fasas ut till 2022. fördes 2018 på nuvarande nivå, bl.a. eftersom den Mälarenergi bygger ett nytt kraftvärmeblock för bedömdes bidra till att minska utsläppen av förbränning av träavfall i Västerås som innebär att koldioxid från svenska anläggningar. bolagets fjärrvärme- och elproduktion 2020 blir fri från kol och olja. I Norrköping planerar E.ON Offentligfinansiella effekter att fasa ut användningen av fossila bränslen till Förslaget om höjd energiskatt och koldioxidskatt 2025. Tekniska Verken i Linköping har meddelat för fossila bränslen som används för värme- att energiproduktionen med fossil olja och kol produktion i kraftvärmeverk bedöms på årsbasis ska upphöra fr.o.m. 2020. E.ON planerar även att öka skatteintäkterna med ca 436 miljoner kronor. 2025 ersätta Heleneholmsverket (naturgas) med Energiskattehöjningen svarar för ca 19 miljoner en biobränslebaserad anläggning. Uniper har kronor per år och koldioxidskattehöjningen för stängt ned produktionen i det naturgaseldade ca 417 miljoner kronor per år. I och med att Öresundsverket och har under 2018 erhållit förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 tillstånd från Svenska kraftnät (elberedskapsuppstår en delårseffekt för 2019. Skatteintäkterna myndighet) att permanent stänga anläggningen. beräknas 2019 öka med 182 miljoner kronor. Även i Göteborg finns planer på att fasa ut Eftersom bl.a. en betydande andel av använd- användningen av olja och naturgas. Att denna ningen av fossila bränslen bland kraftvärme- omställningsprocess är pågående bekräftas bl.a. av verken redan är under avveckling, se nästa avsnitt, Energiföretagen Sveriges remissvar. förväntas dock ökningen av de offentligfinansiella Följaktligen är en betydande andel av den intäkterna som en följd av den föreslagna regel- kvarvarande användningen av fossila bränslen för ändringen inte vara bestående över tid. värmeproduktion redan under avveckling. Därför bör inte eventuella framtida minskningar av Effekter för företagen användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverk Överlag har andelen fossila bränslen i värme- enbart ses som ett resultat av föreliggande produktionen minskat avsevärt över tid, se t.ex. regeländring. Ur kraftvärmeföretagens perspek- Energimyndighetens rapport Energiläget 2017 tiv innebär det att den föreslagna höjningen av (ET 2017:12). Huvuddelen av värmeprodukt- energi- och koldioxidskatterna i första hand ionen sker inte med fossila bränslen. Volym- medför ökade kostnader för berörda företag på mässigt är det kol och naturgas som står för de kort till medellång sikt. Kraftvärmeföretagen största andelarna fossila bränslen, men det är bedöms inte direkt kunna övervältra dessa samtidigt vanligast förekommande att eldnings- kostnader på sina kunder, utan de ökade olja tillsätts i produktionen av värme. En låg andel kostnaderna påverkar i första hand företagens eldningsolja används för att framställa värme i resultatnivåer. Det första året bedöms skattemånga fjärrvärmenät. I viss utsträckning bedöms kostnaderna netto öka med ca 436 miljoner det då handla om olja som används i rena värme- kronor för samtliga kraftvärmeföretag, men verk och som inte berörs av förslaget. Kol an- allteftersom fossilanvändningen fasas ut förvänds primärt i ett fåtal kraftvärmeanläggningar, väntas ökningen av skattekostnaderna avsevärt främst i Stockholm, Västerås, Norrköping och minska, för att på längre sikt i princip gå mot noll. Linköping. Dessa fjärrvärmenät svarade 2017 I den utsträckning berörda företag i enskilda enligt Energiföretagen Sverige för ca 99 procent fjärrvärmenät kan ställa om till anläggningar som av det kol som används vid framställning av inte använder fossila bränslen genom s.k. värme. Naturgas används framför allt i kraft- driftoptimering, se t.ex. Energiföretagen Sveriges värmeverk i Malmö (Heleneholmsverket, tidigare

PROP. 2018/ 19: 99

remissvar, kan skattekostnaderna helt eller delvis fossila bränslen i kraftvärme i industrin inom undvikas. EU ETS erhåller full skattebefrielse från Till följd av att förslaget innebär att fossila koldioxidskatt. Enligt 9 kap. 5 § 3 LSE medges bränslen, allt annat lika, relativt sett blir dyrare än full skattebefrielse från koldioxidskatt vid värmealternativen skapas också ekonomiska incitament leverans från kraftvärmeverk för tillverkningsför att om möjligt ytterligare snabba på omställ- processen i sådan industriell verksamhet som ningen bort från fossila bränslen hos berörda tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga företag. Förslaget minskar samtidigt incitamen- I till Europaparlamentets och rådets direktiv ten och lönsamheten i att investera i gasturbiner 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett där även värmen tas till vara. Det kan i system för handel med utsläppsrätter för växtförlängningen negativt inverka på kapacitets- husgaser inom gemenskapen och om ändring av försörjningen i elsystemet. Branschföreträdare rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom såsom Energiföretagen Sverige m.fl. varnar för att Europaparlamentets och rådets direktiv effektförsörjningen på el i framför allt Stockholm 2009/29/EG. Förslaget kan också innebära att fler och Malmö kan påverkas negativt om företag kommer ansöka om nedsättning för produktionen i befintliga kraftvärmeanläggningar värmeleverans till industrin utanför EU ETS. på dessa orter minskas till följd av de föreslagna För eventuella kraftvärmeanläggningar utanför skattehöjningarna. Effektförsörjningen är i dessa EU ETS innebär förslaget att nedsättningen av delar av landet ansträngd. Det kan dock noteras energiskatten, enligt nuvarande 6 a kap. 3 § LSE, att elproduktionen endast indirekt berörs av helt tas bort. Bedömningen är att inga, eller föreslagna regeländringar och att skattehöj- möjligtvis ett fåtal, mindre anläggningar påverkas ningarna helt eller delvis kan undvikas genom en av denna regeländring. Därmed bedöms effekten ökad användning av biobränslen i de kraft- vara marginell. I övrigt medför förslaget ingen värmeanläggningar som påverkas av de föreslagna skillnad mellan stora och små anläggningar. regeländringarna. Naturvårdsverket framhåller att analysen i rapporten Minskad skattenedsättning Effekter för enskilda och offentlig sektor av fossilt bränsle för persontransporter med Hushållen bedöms inte direkt beröras av inrikes sjöfart och för kraftvärmeproduktion förslaget. Indirekt kan höjda skatterelaterade (Naturvårdsverket rapport 6875), tyder på att det kostnader för kraftvärmeföretagen även komma i första hand är naturgaseldade kombikraftverk de hushåll till del, vars uppvärmning av bostäder som påverkas av en höjd beskattning av fossila och varmvatten sker med fjärrvärme från bränslen för värmeproduktion samt att dessa kraftvärmeverk. anläggningar riskerar stängas och ersättas av Så som bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting renodlad värmeproduktion. Ett alternativ vore påpekar i sitt remissvar är de flesta kraftvärmeenligt Naturvårdsverket att växla över till biogas i och värmeverken kommunalt ägda (se t.ex. prop. stället för naturgas, eftersom de föreslagna regel- 2017/18:1, Förslag till statens budget, finansplan ändringarna innebär att de totala kostnaderna då m.m. avsnitt 6.19.4 s. 448). Höjda skattekostskulle närma sig varandra. nader innebär att lönsamheten, allt annat lika, för Förslaget kan anses bidra till viss regel- dessa verksamheter minskar. Schablonmässigt förenkling genom att det innebär att samma bedöms de högre skattenivåer som förslaget skattenivåer kommer att gälla för produktion av medför för de kommunalt ägda företagen motvärme med fossila bränslen i såväl värmeverk som svara höjda nettokostnader om ca 268 miljoner kraftvärmeverk inom respektive utanför kronor per år. Men på några års sikt förväntas, EU ETS. Samtidigt innebär förslaget att det som framgår av föregående avsnitt, användningen kvarstår en olikhet i den skattemässiga behand- av fossila bränslen att avsevärt minska. Detta lingen av fossila bränslen som används för att gäller även för kommunalt ägda kraftvärmeframställa värme i kraftvärmeverk inom EU ETS, anläggningar. Det innebär att de långsiktiga beroende på om värmen levereras till tillverk- skattekostnaderna till följd av föreslaget torde ningsprocessen i viss industriell verksamhet eller vara avsevärt lägre. till andra kunder. Detta framhåller bl.a. Energiföretagen Sverige i sitt remissvar. Beskattningen är Effekter för miljön olika eftersom produktion av värme för tillverk- I normalfallet påverkas inte utsläppen av växthusningsprocessen i industriell verksamhet med gaser inom EU ETS av nationella åtgärder som riktas mot anläggningar som omfattas av

PROP. 2018/ 19: 99

systemet. Den automatiska annulleringen av Förslagets effekter på andra utsläpp än av utsläppsrätter som fr.o.m. 2023 kommer att ske i växthusgaser bedöms som begränsade. marknadsstabilitetsreserven inom EU ETS innebär dock att Sverige genom nationella åtgärder Effekter för myndigheter och domstolar kan påverka de samlade utsläppen av växthusgaser Förslaget bedöms inte i betydande utsträckning i EU ETS. Konjunkturinstitutets analys EU ETS, påverka Skatteverkets löpande kostnader. Regelmarknadsstabilitetsreserven och effekter av verket förenklas när skattereglerna för kraftannulleringar (specialstudie KI-nr: 2018:10), värme- och värmeverk inom EU ETS likställs, tyder på att det är nationella åtgärder som snabbt vilket kan förväntas minska Skatteverkets leder till svenska utsläppsminskningar som i löpande kostnader. Å andra sidan kan antalet första hand kan leda till minskade totala utsläpp återbetalningsansökningar för värmeleveranser och framhåller t.ex. åtgärder som medför att till industrin öka. Med nuvarande regelverk aktörer snabbt byter till fossilfria bränslen. medges ingen återbetalning av energiskatten för Konjunkturinstitutet påpekar i sitt remissvar att sådana värmeleveranser, för det fall värmeeffekten på de totala utsläppen i EU ETS endast leverantören gjort avdrag i sin punktskattekan förväntas uppstå under ett fåtal år. Även deklaration, då skattenedsättningen är 70 procent Naturvårdsverket ger i sitt remissvar stöd till att både i kraftvärmeproduktionen och inom induen ökad koldioxidskatt på kort sikt kan påverka strin. Med förslaget om att avskaffa nedsättde totala utsläppen av koldioxid inom EU ETS. ningen av energiskatten i kraftvärmeverk medges Förslaget om höjda energi- och koldioxid- återbetalning med 70 procent för värmeleveskatter för fossila bränslen för framställningen av ranser till industrin, vilket kan öka antalet värme i kraftvärmeverk kan motiveras som en återbetalningsansökningar. Förslaget förväntas sådan åtgärd, då förslaget stimulerar till minskad medföra vissa kostnader av engångskaraktär för användning av fossila bränslen och till ökad Skatteverket. Dessa kostnader består av kostanvändning av fossilfria bränslen. Samtidigt nader för åtgärder för att tillgodose företagens begränsas förslagets faktiska effekt på utsläppen informationsbehov. Förslaget torde inte föranav växthusgaser genom att stora delar av fossil- leda några behov av informationsinsatser som går bränsleanvändningen för produktion av värme, så utöver de som normalt sker vid regelförändringar. som beskrivits ovan, redan är under utfasning. Eventuella tillkommande kostnader för Skatte- Branschföreträdare, såsom Energiföretagen verket kan hanteras inom befintliga ekonomiska Sverige m.fl., anser att förslaget t.o.m. kan med- ramar. föra att utsläppen av koldioxid kan öka genom att Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller elproduktionen från kraftvärmeverk i Stockholm på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de och Göteborg vintertid ersätts av import av el allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller med fossilt ursprung. Det kan i det samman- medföra ökade kostnader för andra myndigheter. hanget noteras att produktionen av el, såväl i Sverige som i andra europeiska länder, sker inom Förslagets förenlighet med EU-rätten EU ETS. Därmed begränsas de totala utsläppen Regeringen är skyldig att årligen rapportera till av växthusgaser från elproduktion, oavsett var kommissionen att s.k. överkompensation inte produktionen sker, av utsläppshandelssystemet. sker genom skattebefrielsen som ges till biogas En omfördelning av utsläpp kan möjligtvis bidra och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, till att minska de ackumulerade överskotten av alternativt agera så snart som möjligt för att utsläppsrätter inom EU ETS. åtgärda eventuell överkompensation. Likväl bidrar förslaget till att säkerställa att Skattestödet får endast kompensera för användningen av fossila bränslen verkligen merkostnaden för framställningen av biobränslet minskar, till att bränslebyten tillbaka till fossila i förhållande till det fossila bränsle som ersätts, bränslen inte sker och till att omställningen bort dvs. biobränslet får inte bli billigare än sin fossila från kvarvarande användning av fossila bränslen motsvarighet. Enligt nuvarande regler finns en påskyndas. Därmed bedöms förslaget i första risk för överkompensation för förbrukning av hand bidra till att målet om att Sverige senast 2045 vegetabiliska och animaliska oljor och fetter i inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till värmeverk inom EU ETS. I värmeverk inom atmosfären uppnås. EU ETS tas i dag koldioxidskatt ut med 91 procent av generell skattenivå för förbrukning av fossila bränslen. Genom att även användningen av

PROP. 2018/ 19: 99

fossila bränslen för att framställa värme i kraft den 1 april 2017 och skatt började tas ut kraftvärmeverk inom EU ETS beskattas med enligt lagen från och med den 1 juli 2017. Vid 91 procent av generell koldioxidskattenivå ökar lagens införande var skattesatsen 8 kronor per inte risken för överkompensation. Detta beror på kilogram för vitvaror och 120 kronor per att samma beräkningsgrund tillämpas för mer- kilogram för övrig elektronik, med ett maximalt kostnader, bl.a. för framställning av biobränslen, skattebelopp om 320 kronor per vara. Samtliga oavsett om bränslet används i ett värmeverk eller belopp avser skatt innan avdrag. Från och med i ett kraftvärmeverk. Om överkompensation kalenderåret 2019 sker en årlig omräkning av skulle uppstå för värmeverk medför förslaget att skattebeloppen utifrån förändringarna i kraftvärmeföretag som använder t.ex. vegetabi- konsumentprisindex (indexering). För 2019 är liska oljor också riskerar att överkompenseras då skattebeloppen 8 kronor per kilogram för den förslagna skattenivån är densamma för vitvaror och 122 kronor per kilogram för övrig kraftvärmeverk som den är för värmeverk. Risk elektronik, med ett maximalt skattebelopp om för överkompensation bedöms inte förekomma 327 kronor per vara. för förbrukning av biogas i värmeverk och kraftvärmeverk då skattestödet bara kompenserar för en begränsad del av merkostnaden. Förslaget 5.8.3 Kemikalieskatten höjs bedöms därmed vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter Regeringens förslag: Skatten på kemikalier i viss Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den elektronik höjs till 11 kronor per kilogram för ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig män eller sysselsättningen. elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kronor. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

5.8 Höjd kemikalieskatt

Promemorians förslag överensstämmer med 5.8.1 Ärendet och dess beredning regeringens. Remissinstanserna: Applia Home Appliance Finansdepartementet har som ovan nämnts tagit Europe , Applia Home Appliances Sweden , fram promemorian Höjd energiskatt och Branschföreningen för storköksleverantörer , koldioxidskatt på bränslen vid viss användning Branschföreningen professionell hygien & rensamt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. göring , Dataspelsbranschen , Electrolux , Elektronik- Promemorian har remissbehandlats och branschen , Företagarna , IKEM , Inrego , IT & innehåller bl.a. förslag om höjd kemikalieskatt. Telekomföretagen Almega , Småföretagarnas Promemorians lagförslag är likalydande med riksförbund , Svensk elektronik , Svensk handel , propositionens förslag. En förteckning över Svenskt näringsliv och Teknikföretagen avstyrker remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 1. förslaget och har invändningar mot skatten som Remissyttrandena finns tillgängliga i Finans- sådan och dess konstruktion. TEKO Sveriges departementet (dnr Fi2019/00431/S2). textil- & modeföretag hänvisar till Svenskt näringslivs yttrande. Näringslivets regelnämnd Lagrådet avstyrker förslaget och ställer en rad frågor kring Förslaget om höjd kemikalieskatt är författnings- skatten. Svenska bioenergiföreningen anser att tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet riskerna med farliga kemikalier i första hand bör att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. hanteras på andra sätt än beskattning. Chemsec , Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets Kommerskollegium och Konjunkturinstitutet har yttrande över förslaget. vissa synpunkter på skattens konstruktion utan att avstyrka förslaget som sådant. Kemikalieinspektionen anser att det saknas kunskaps- 5.8.2 Bakgrund och gällande rätt underlag för att ta ställning till höjningen av skatten. Ekonomistyrningsverket och Konkurrens- Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss verket har inga synpunkter på förslaget. Tullverket elektronik, kallad kemikalieskattelagen, trädde i

PROP. 2018/ 19: 99

har inget att invända mot förslaget. Naturskydds- Inrego har haft synpunkter angående beskattning föreningen och Naturvårdsverket tillstyrker för- av begagnade varor. Denna fråga behandlas i proslaget. Skatteverket anser att ikraftträdandet bör positionen Vissa kontrollfrågor och andra frågor senareläggas till den 1 oktober 2019. Bransch- på punktskatteområdet (prop. 2017/18:294 s. 80 – föreningen för storköksleverantörer, Före- 82). Regeringens inställning i dessa frågor har inte tagarna, Kemikalieinspektionen, Naturvårds- ändrats sedan de nämnda propositionerna. verket, Småföretagarnas riksförbund, Svensk Branschföreningen för storköksleverantörer , elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Företagarna , Kemikalieinspektionen , Naturvårds- Teknikföretagen efterlyser en utvärdering av verket , Näringslivets regelnämnd , Småföretagarnas skatten. riksförbund , Svensk elektronik , Svensk handel , Skälen för regeringens förslag: En av Svenskt näringsliv och Teknikföretagen har regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att efterlyst en utvärdering av skatten. Regeringen minska förekomsten, spridningen och expo- har i proposition Vissa kontrollfrågor och andra neringen av farliga ämnen gentemot människor frågor på punktskatteområdet (s. 86) angett att och miljö, med särskild fokus på barn och unga. den avser genomföra en utvärdering av skatten. Detta var ett av skälen till att kemikalie- Denna avsikt kvarstår. Flera remissinstanser har skattelagen infördes. Syftet med skatten är att hänvisat till en skrivelse benämnd ”Utvärdering minska tillförseln av farliga ämnen till människors av kemikalieskatten” som HUI research AB har hemmiljö. När kemikalieskattelagen infördes tagit fram på uppdrag av Elektronikbranschen, angavs i förarbetena (prop. 2016/17:1 Förslag till EHL (nuvarande Applia Home Appliances statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.3 Sweden) och Svensk handel. Det bör påpekas att s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle detta inte är någon oberoende utvärdering utan en sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalie- skrivelse beställd av tre branschorganisationer. skattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett Skrivelsen får närmast ses som en sammanhalvt år. Regeringen bedömer att det numera ställning och utveckling av deras remissynfinnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt punkter. satta skatten. En väl avvägd ökning av skatte- En del av kemikalieskattelagen som har mött satsen bedöms kunna ge skatten en ökad styr- kritik är det undantag som finns för försäljning effekt för att ytterligare driva utvecklingen mot direkt från en utländsk säljare till en svensk en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare konsument. Frågan har även under remitteringen finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med av promemorians förslag uppmärksammats av 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa Applia Home Appliance Europe , Applia Home hälsofarliga kemikalier, blir en ökning betydligt Appliances Sweden , Dataspelsbranschen , mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna. Electrolux , Elektronikbranschen , Företagarna , Applia Home Appliance Europe , Applia Home Näringslivets regelnämnd, Småföretagarnas Appliances Sweden , Branschföreningen för stor- riksförbund , Svensk elektronik , Svensk handel , köksleverantörer , Branschföreningen professionell Svenskt näringsliv och Teknikföretagen . Det bör i hygien & rengöring , Chemsec , Dataspelsbranschen , sammanhanget uppmärksammas att det inte är ett Electrolux , Elektronikbranschen , Företagarna , generellt undantag för e-handel utan rör den IKEM , Inrego , IT & Telekomföretagen Almega , specifika situationen då en skattepliktig vara säljs Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Små- direkt från en utländsk säljare till en konsument i företagarnas riksförbund , Svensk elektronik , Svensk Sverige och varan levereras från ett område handel , Svenskt näringsliv och Teknikföretagen har utanför Sveriges territorium. För att undantaget haft synpunkter på kemikalieskattens utform- ska vara tillämpligt finns flera kriterier som måste ning, bl.a. vad avser hur skattesystemet är vara uppfyllda. Undantaget motiverades vid uppbyggt, hur skatten beräknas, möjligheten till införandet av de stora praktiska svårigheter som skattereduktion samt vilka varor och ämnen som skulle finnas att kontrollera och driva in skatten i omfattas. De har även i vissa fall haft synpunkter dessa fall. Vid skattens införande gjordes bedömpå om en nationell punktskatt är ett lämpligt sätt ningen att skatten skulle medföra en ökning av att begränsa förekomsten av farliga kemikalier. den utländska e-handeln med 0,4 procentenheter. Samtliga dessa frågor behandlas i förarbetena till En höjning av skattesatsen skulle emellertid kemikalieskattelagen (prop. 2016/17:1 Förslag till kunna medföra en ytterligare ökning av handeln statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16). från utlandet, vilket bör beaktas vid bedömningen

PROP. 2018/ 19: 99

av hur mycket skattesatsen bör ökas. Med innebära oförändrade incitament i detta avseende. beaktande av såväl intresset att öka skattens En statlig utredning fick 2013 i uppdrag att styreffekt som riskerna för en övergång till analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel utlandshandel föreslår regeringen att de nya på kemikalieområdet och, om behov ansågs skattesatserna ska bestämmas till 11 kronor per finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt kilogram för vitvaror och 160 kronor per styrmedel som hade bäst förutsättningar att vara kilogram för övrig elektronik. När det gäller verkningsfullt och kostnadseffektivt. Syftet med utländska säljare är det dock angeläget att skatt styrmedlen skulle vara att minska förekomsten av även tas ut vid dessa försäljningar. Det bör därför eller risken för exponering av miljö- och hälsoframöver övervägas om och i vilken utsträckning farliga ämnen från olika varugrupper. Kemikaliedetta är möjligt. skatteutredningen presenterade i betänkandet Som nämnts ovan innehåller kemikalieskatte- Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror lagen förutom skattebelopp per kilogram även ett som innehåller kemikalier (SOU 2015:30) bl.a. maximalt skattebelopp per vara. För att en ökning ett förslag om en punktskatt på viss elektronik, av skatten ska få genomslag även för tyngre varor som bedömdes vara ett lämpligt styrmedel för att behöver det beloppet ökas. Den nya maximala driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. skattesatsen (innan avdrag) föreslås bestämmas Regeringen gör ingen annan bedömning. till 440 kronor per vara. I promemorian föreslogs ändringarna träda i kraft den 1 augusti 2019. Offentligfinansiella effekter Skatteverket anser att ikraftträdandet bör Höjningen av både taket och skattesatserna på senareläggas till den 1 oktober 2019 för att kemikalier i viss elektronik beräknas preliminärt undvika förändringar under semesterperioden. öka skatteintäkterna med omkring 540 miljoner Eftersom förändringen enbart avser en förändrad kronor år 2020. Ändringen föreslås träda i kraft skattenivå och inga övriga förändringar anser den 1 augusti 2019 vilket ger en delårseffekt på regeringen att ett ikraftträdande den 1 augusti omkring 220 miljoner kronor. Beräkningarna 2019 är rimligt. baseras på uppgifter från Skatteverket över hittills Naturskyddsföreningen har anfört att skatten redovisade skatteintäkter från skatt på kemikalier bör breddas till att omfatta fler konsument- i viss elektronik. Andelen företag som hittills produkter. En sådan förändring omfattas inte av gjort avdrag för elektronik som inte innehåller det nu aktuella lagstiftningsärendet. additivt tillsatta föreningar av brom eller klor med 50 procent antas vara oförändrad. Samma anta- Lagförslag gande gäller för andelen företag som gjort avdrag Förslaget föranleder ändringar i 3 och 3 a §§ lagen med 90 procent för elektronik som dessutom inte (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss innehåller additivt tillsatta föreningar av fosfor elektronik, se avsnitt 2.6. eller reaktivt tillsatta brom- och klorföreningar. För att beräkna den offentligfinansiella effekten har antagandet om fördelningen mellan hus- 5.8.4 Konsekvensanalys hållens konsumtion och företagens inköp av viss elektronik hämtats från kemikalieskatteutred- I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i ningens betänkande (SOU 2015:30). den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande Effekter för företagen av förordningen (2007:1244) om konsekvens- I Kemikalieskatteutredningens betänkande utredning vid regelgivning. Regelrådet anser att gjordes bedömningen att omkring 130 svenska konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 tillverkare av elektronik och drygt 900 företag och 7 §§ i förordningen. Regeringen anser att som importerar eller för in elektronikvaror kraven uppfylls efter att vissa remissynpunkter löpande skulle beröras av kemikalieskatten. Av de beaktats i detta avsnitt. tillverkande företagen antas 30 företag vara stora och 100 företag vara mindre tillverkare. Bland de Syfte och alternativa lösningar importerande företagen antas omkring 20 företag Förslaget syftar till att ge kemikalieskatten en vara stora importörer, 300 företag vara medelökad styreffekt för att ytterligare driva stora importörer och omkring 580 företag vara utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Alter- små importörer. Stora importörer antas i nativet, att inte höja skattenivåerna, skulle utredningen importera för mellan 100 miljoner

PROP. 2018/ 19: 99

och 10 miljarder kronor, medelstora importörer stora dessa kostnader blir för företagen är svårt att för mellan 1 miljon och 100 miljoner kronor och bedöma, men då det handlar om mindre små importörer för mellan 100 000 och 1 miljon justeringar av en befintlig skatt bör det handla om kronor. Därutöver bedömdes att drygt 2 000 begränsade kostnader. I kemikalieskatteutredföretag som importerar eller för in varor skulle ningen antogs att större tillverkande företag beröras en eller flera gånger varje år. I samband behövde avsätta 8 timmar och små tillverkande med införandet av kemikalieskatten uppskattades företag 2 timmar per månad. Importerande berörda företag initialt få ökade administrativa företag antogs lägga ned 24, 8 eller 2 timmar per kostnader och högre löpande kostnader för att månad beroende på företagets storlek. Timkostadministrera skatten. Storleken på kostnaderna naden sattes till 400 kronor. Dessa kostnader och insatserna bedömdes dock skilja sig något antas fortlöpa men med en något förhöjd kostnad mellan tillverkande företag i Sverige och svenska i samband med anpassningen av den höjda skatten företag som importerar, och mellan företag av under ikraftträdandeåret. För små företag uppolika storlek. skattades merkostnaderna för hantering av Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) kemikalieskatten till mellan 1 200 och bedömde att de initiala kostnaderna främst 10 000 kronor per år av kemikalieskatteutredbestod av kostnader för stickprov för att ningen. Dessa kostnader antas fortlöpa men med kontrollera kemikalieinnehållet, kostnader för en något förhöjd kostnad ikraftträdandeåret för utbildningsinsatser samt andra administrativa anpassning till den höjda skatten. kostnader och skulle uppgå till totalt omkring I och med att e-handel från företag som inte är 41 miljoner kronor. Löpande kostnader efter- etablerade i Sverige och som säljer direkt till slutföljande år beräknades till 27 miljoner kronor. konsument i Sverige under vissa förutsättningar Regeringens förslag som lades fram i budget- inte beskattas, finns risk för snedvridning. propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag Försäljningar av viss elektronik från utländska till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) företag direkt till en slutkonsument i Sverige innehöll en rad förenklingar i tillämpningen av beläggs i vissa fall inte med skatt vilket innebär att kemikalieskatten för företagen jämfört med en konsument i Sverige kan välja att beställa varan utredningens förslag. Enligt regeringens förslag från dessa utländska leverantörer för att undgå blev det möjligt att yrka på skatteavdrag baserat skatt. Detta bedöms i första hand gälla varor som på uppgifter från tillverkaren om varans lätt kan transporteras från en utländsk leverantör kemikalieinnehåll tillsammans med den lista med utan att transportkostnaderna blir för höga, som information över hur de vanligast förekommande t.ex. en mobiltelefon. Om denna e-handel ökar brom-, klor- och fosforföreningarna tillsatts som finns risk att svenska tillverkare av viss elektronik finns i en bilaga till lagen. Förenklingarna innebar och företag som importerar eller för in vissa bl.a. att behovet av mätningar för att kontrollera elektronikvaror som är skattskyldiga i Sverige kemikalieinnehållet och om ämnet är additivt eller missgynnas. Vid införandet av skatten antogs i reaktivt tillsatt bedömdes bli begränsat. De enlighet med Kemikalieskatteutredningens administrativa kostnaderna bedömdes därför bli bedömning att kemikalieskatten skulle kunna betydligt lägre än de kemikalieskatteutredningen medföra en ökning av den utländska e-handeln presenterade. Från och med den 1 januari 2019 med 0,4 procentenheter av den totala försäljhar ytterligare förenklingar gjorts i tillämpningen ningen av viss elektronik. Regeringen gör ingen av kemikalieskatten. Förenklingarna bedömdes i annan bedömning vid denna höjning av skatten. proposition 2017/18:294 (s. 87 – 88) innebära På längre sikt bedöms dock försäljningen av viss administrativa lättnader för vissa företag. elektronik med lägre andel flamskyddsmedel och Berörda företag antas redan ha gjort den övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik största omställningen för att hantera och kan innehålla, att öka och snedvridningen minska. administrera kemikalieskatten och upprättat rutiner och eventuella system för inbetalning av Effekter för enskilda kemikalieskatten. Höjningen av skatten antas I enlighet med Finansdepartementets beräkdärför inte öka de administrativa kostnaderna ningskonventioner antas fullt prisgenomslag vid markant, men för berörda företag kan det uppstå en skattehöjning. Det innebär att när skatten på kostnader för att uppdatera eventuella system i kemikalier i viss elektronik höjs i kombination samband med ändringen av skattereglerna. Hur med en höjning av taket, kommer priset för

PROP. 2018/ 19: 99

konsumenter att öka. Nedan ges några exempel godkända som lagerhållare samt av aktörer som på vad skattehöjningen innebär för några utvalda tillverkar eller för in viss elektronik från andra elektronikvaror innan skatteavdrag och exklusive EU-länder utan att vara godkända som lagermervärdesskatt. hållare. Den föreslagna skattehöjningen innebär bl.a. att Skatteverket behöver göra vissa system- Tabell 5.3 Prisförändringar efter skattehöjning anpassningar samt informera berörda företag. Skatteverkets kostnader för detta beräknas bli Kronor begränsade och kan hanteras inom befintliga Elektronikvara Skatt med Skatt med nytt nuvarande förslag skattenivå ekonomiska ramar. Kylskåp 327 440 Tullverket hanterar och administrerar kemikalieskatten för skattskyldiga som importerar TV 327 440 skattepliktiga elektronikvaror från tredjeland och Telefon (0,16 kg) 20 26 som inte är lagerhållare i Sverige. Den föreslagna Bärbar dator (1,5 kg) 183 240 skattehöjningen innebär att Tullverket behöver uppdatera informationsmaterial och informera Effekter för hälsa och miljö berörda skattskyldiga om skatteförändringen Som beskrevs i budgetpropositionen för 2017 samt eventuellt uppdatera it-system. Tullverkets (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, kostnader av förslaget beräknas bli begränsade finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) förväntas skatt på och kan hanteras inom befintliga ekonomiska kemikalier i viss elektronik innebära att försäljramar. ningen av viss elektronik minskar samtidigt som Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller andelen av viss elektronik som säljs med lägre på annat sätt påverka arbetsbördan i de allmänna andel skadliga flamskyddsmedel förväntas öka. förvaltningsdomstolarna och bedöms inte heller En högre skatt förväntas förstärka denna effekt. medföra ökade kostnader för andra myndigheter. Ytterligare minskad användning av flamskyddsmedel, och övriga farliga ämnen som denna typ av Förslagets förenlighet med EU-rätten elektronik kan innehålla, kan därigenom bidra till Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. att färre drabbas av sjukdomar och skador Förslaget ändrar inte strukturen på skatten eller relaterade till denna typ av kemikalier, och vilka som är skattskyldiga. Skatten som sådan har förstärka de hälsomässiga vinsterna. tidigare bedömts vara förenlig med EU-rätten Det är svårt att uppskatta de samhällsekono- och den justerade skattesatsen ändrar inte den miska och hälsomässiga kostnader som använd- bedömningen. ning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier medför, och därmed även svårt att uppskatta de Övriga effekter vinster som en minskad användning av dessa kan I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 medföra. Kemikalieskatteutredningen försökte Förslag till statens budget, finansplan m.m. dock göra en mycket övergripande uppskattning avsnitt 6.16.5) beskrevs svårigheterna i att beöver de hälsoekonomiska vinster som införandet döma effekterna för den ekonomiska jämställdav en kemikalieskatt skulle innebära genom heten eftersom detaljerade uppgifter om husminskad användning av de flamskyddsmedel som hållens konsumtionsutgifter är osäkra. Utifrån de viss elektronik kan innehålla. Utredningen uppgifter som finns i databasen Hushållens beräknade att det s.k. nettonuvärdet (beräknat för utgifter (HUT) för ensamhushåll bedömdes en 15-årsperiod) skulle bli omkring 2 miljarder dock att det inte fanns några tydliga könsskillkronor. Detta kan jämföras med ett alternativ där nader i konsumtionsmönstret för elektronik. ingen åtgärd vidtas i Sverige men EU:s Inga nya analyser har gjorts utan förslaget om medlemsländer enas om att införa ytterligare höjd kemikalieskatt bedöms i enlighet med förbud mot flamskyddsmedel. Det alternativet bedömningen i budgetpropositionen för 2017 gav ett nettonuvärde på omkring 0,5 miljarder (prop. 2016/17:1) inte nämnvärt påverka den kronor. En höjd skatt borde öka nettonuvärdet av ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och de hälsoekonomiska vinsterna. män. De fördelningsmässiga effekterna av kemika- Effekter för myndigheter och domstolar lieskatten bedömdes i budgetpropositionen för Skatteverket hanterar och administrerar 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, kemikalieskatten som betalas av aktörer som är finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) vara svagt

PROP. 2018/ 19: 99

regressiva, dvs. den påverkar låginkomsthushåll i 5.9 Skatten på flygresor behålls högre utsträckning än höginkomsthushåll eftersom utgifterna för elektronik utgör en större Regeringens bedömning: Skatten på flygresor andel av deras disponibla inkomst. Den behålls. föreslagna skattehöjningen på kemikalier i viss elektronik kan till en början förstärka denna effekt. På längre sikt bedöms dock andelen elektronik som innehåller mindre mängder Skälen för regeringens bedömning: I budgeskadliga flamskyddsmedel och övriga farliga tpropositionen för 2018 föreslog regeringen att ämnen öka och hushållens konsumtionsutgifter det skulle införas en skatt på flygresor för att för viss elektronik att sjunka. bidra till att minska flygets klimatpåverkan. Den föreslagna höjningen av kemikalieskatten Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens bedöms på kort sikt kunna få viss effekt på förslag. Lagen (2017:1200) om skatt på flygresor sysselsättningen inom den svenska elektronik- trädde därför i kraft den 1 april 2018. branschen. Kemikalieskatteutredningen bedöm- Riksdagen beslutade den 12 december 2018 de att försäljningen av viss elektronik via svenska om ett tillkännagivande som innebär att regebutiker och svenska e-handelsplatser kan minska ringen ska återkomma med förslag om ytterligare något som en följd av skatten och att svenska förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende konsumenters inköp av viss elektronik från bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska utländska e-handelsplatser skulle öka något. Det träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 gjordes dock ingen uppskattning av hur stor reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). effekten på sysselsättningen inom branschen Tillkännagivandet innefattade därmed ett avskafskulle kunna bli. På lång sikt bedöms syssel- fande av skatten på flygresor. sättningseffekterna i ekonomin som helhet bli Flygets klimatpåverkan ska minska. begränsade eftersom minskad efterfrågan på Regeringen anser att det är rimligt att flyget även arbetskraft inom en sektor frigör arbetskraft som fortsatt står för åtminstone en del av sina söker sig till andra sektorer som därmed kan växa. klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas Det blir således en omstrukturering på och Regeringskansliet bereder nu frågan om att arbetsmarknaden. komplettera regleringen med införandet av en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg. En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor. Mindre regionala flygplatser som påverkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019 som lämnas i avsnitt 5.14. Den offentligfinansiella effekten för 2019 beräknas till 0,79 miljarder kronor. Regeringen avser således inte vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.

PROP. 2018/ 19: 99

5.10 Mervärdesskattesatsen på Skälen för regeringens bedömning: I naturguidning behålls oktober 2013 antog Europeiska unionens råd genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr Regeringens bedömning: Mervärdesskatte- 282/2011 vad gäller platsen för tillhandahållande satsen på naturguidning behålls. av tjänster. I de ändringar som beslutades ingick en definition av begreppet fast egendom som började gälla den 1 januari 2017. Reglerna i Skälen för regeringens bedömning: Efter genomförandeförordningen är direkt gällande i förslag i budgetpropositionen för 2018 sänktes medlemsstaterna och skulle därför inte genommervärdesskattesatsen på förevisning av natur- föras i svensk rätt. För att undvika att den svenska områden och dylikt (naturguidning) till 6 procent mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, från och med den 1 januari 2018. skulle motsäga de direkt tillämpliga reglerna Riksdagen tillkännagav i december 2018 föreslog dock regeringen i propositionen Ny (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 under punkt 2, definition av fastighetsbegreppet i mervärdesrskr. 2018/19:62) bl.a. att mervärdesskatten på skattelagen (prop. 2016/17:14) vissa ändringar i naturguidning bör höjas till 25 procent. Finans- ML. I utskottsbetänkandet (bet. 2016/17:SkU8) departementet har med anledning av detta föreslog skatteutskottet dels att riksdagen skulle remitterat promemorian Höjd mervärdesskatt på anta regeringens förslag till lag om ändring i ML, förevisning av naturområden. dels att riksdagen skulle tillkännage att regeringen Regeringen vill dock fortfarande främja kort efter utgången av 2017 bör följa upp hur de möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst ändrade bestämmelserna har påverkat företagens i mindre företag och utanför storstadsområdena. administrativa börda, särskilt i relation till Den lägre mervärdesskattesatsen på förevisning mervärdesskatteredovisningen, och återkomma av naturområden utanför tätort samt av national- med förslag på de åtgärder som kan visa sig parker, naturreservat, nationalstadsparker och behövas för att förhindra orimligt ökade Natura 2000-områden bör därför bestå. administrativa svårigheter med ökade kostnader Effekten av att inte förändra skattereglerna för företagen som följd. Riksdagen biföll den ingår i förslaget till ändrad beräkning av 24 november 2016 skatteutskottets förslag (rskr. inkomsterna i statens budget för 2019 som 2016/17:63). lämnas i avsnitt 5.14. Den offentligfinansiella Med anledning av detta gav regeringen effekten för 2019 beräknas till 0,17 miljarder Skatteverket i uppdrag att redogöra för vilka kronor. effekter förändringarna i propositionen Ny Regeringen avser således inte vidta några definition av fastighetsbegreppet i mervärdesåtgärder med anledning av denna del av tillkänna- skattelagen har haft på företagens administrativa givandet. börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Om Skatteverket fann att förändringarna har inneburit orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader 5.11 Uppföljning av det för företagen som följd skulle Skatteverket, med mervärdesskatterättsliga beaktande av de EU-rättsliga förutsättningarna, fastighetsbegreppet analysera möjligheterna att vidta åtgärder för att förhindra detta. Skatteverket redovisade sitt uppdrag den 20 juni 2018 (Fi2018/02541/S2). Regeringens bedömning: Några åtgärder med Skatteverket rapporterade att det har funnits anledning av det nya mervärdesskatterättsliga administrativa kostnader för företagen vid fastighetsbegreppet behöver inte vidtas. En omställningen till ett nytt fastighetsbegrepp, uppföljning av hur det ändrade mervärdesmest påtagligt för företag med verksamhet som skatterättsliga fastighetsbegreppet har påverkat omfattas av reglerna för omvänd skattskyldighet företagens administrativa börda, särskilt i relation inom byggsektorn. Skatteverket kunde dock inte till mervärdesskatteredovisningen, visar att det identifiera några administrativa kostnader för inte finns något behov av åtgärder. företagen som har sitt ursprung i den svenska hanteringen av lagändringen och som avser

PROP. 2018/ 19: 99

direkta effekter av fastighetsbegreppet. Det har befrielsen från energiskatt avskaffas och befrielinte kunnat påvisas något stort behov av sen från koldioxidskatt minskas från 89 till ytterligare klargöranden när det handlar om 9 procent. frågor med direkt anknytning till fastighetsbegreppet och någon stor ökning av domstols- 3 a § processer har inte kunnat påvisas fram till första Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7. halvåret 2018. Det finns enligt Skatteverket inte Den tidigare 3 c § får den nya beteckningen heller några indikationer som visar på att den 3 a § till följd av att tidigare 3 och 3 a §§ upphör bedömning av fastighetsbegreppet som görs i att gälla. Hänvisningen till nuvarande 3 § tas bort propositionen och den bedömning som Skatte- till följd av att paragrafen upphävs. verket gör i sina ställningstaganden skulle vara onormalt svåra att följa och därmed kan ha med- 5 § fört någon särskild ökning av de administrativa Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7. kostnaderna. Med anledning av bedömningen Ändringen är en följdändring med anledning av lämnade Skatteverket inte några förslag på att 6 a kap. 3 § tas bort. åtgärder eller ändrad lagstiftning. Genom Skatteverkets rapport anser regeringen 7 kap. att det har skett en uppföljning av hur de ändrade 1 § bestämmelserna har påverkat företagens admi- Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7. nistrativa börda, särskilt i relation till mervärdes- Ändringen är en följdändring med anledning av skatteredovisningen. Med beaktande av Skatte- att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort. verkets bedömning anser inte regeringen att det finns något behov av åtgärder för att förhindra 9 kap. orimligt ökade administrativa svårigheter med 2 § ökade kostnader för företagen som följd. Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet Ändringen är en följdändring med anledning av är slutbehandlat. att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort. Vidare görs en redaktionell ändring i paragrafens sista stycke.

5 § 5.12 Författningskommentar Ändringarna är endast redaktionella och innebär dels att hänvisningen i första stycket till femte 5.12.1 Förslag till lag om ändring i lagen stycket tas bort då paragrafen endast innehåller (1994:1776) om skatt på energi fyra stycken, dels att hänvisningen till 6 a kap. 1 § 9 a och 9 b, ändras till 9.

1 kap.

11 a § Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5. 5.12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen Ändringen innebär att punkt 5 tas bort och är (1994:1920) om allmän löneavgift en följdändring med anledning av att 6 a kap. 1 § 13 tas bort. 1 § Ändringen behandlas i avsnitt 5.4. 6 a kap. Paragrafen innehåller bestämmelser om allmän 1 § löneavgift och hänvisar till socialavgiftslagen Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7. (2000:980) för beräkning av underlaget för den Till följd av att skattenedsättningen för allmänna löneavgiften. I andra stycket ändras förbrukning av diesel i gruvindustriell verksamhet hänvisningen till socialavgiftslagen så att den även avskaffas tas innehållet i punkt 13 bort. Punkt omfattar den nya bestämmelsen i 2 kap. 28 § den 17 a, som avser bränsleförbrukning för produkt- lagen. Därmed kommer den allmänna löneion av värme i en kraftvärmeanläggning för vilken avgiften sättas ned på samma sätt som arbetsutsläppsrätter ska överlämnas, ändras på så sätt att givaravgifterna.

PROP. 2018/ 19: 99

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 5.12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen

(2001:1170) om särskilda avdrag i

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och vissa fall vid avgiftsberäkningen tillämpas på arbetsgivaravgifter som ska betalas på enligt lagen (1994:1920) om ersättning som utges efter den 31 juli 2019. allmän löneavgift och

socialavgiftslagen (2000:980)

5.12.3 Förslaget till lag om ändring i 2 § socialavgiftslagen (2000:980) Ändringen behandlas i avsnitt 5.4. I paragrafen regleras bl.a. vad som enligt lagen

2 kap. är sådan ersättning som ska räknas med vid 28 § beräkningen av det särskilda avdraget. Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om I första stycket ändras hänvisningen till arbetsgivaravgifter för personer under 18 år. Den socialavgiftslagen (2000:980) så att den även behandlas i avsnitt 5.4. omfattar den nya bestämmelsen i 2 kap. 28 § den Enligt paragrafen ska bara ålderspensions- lagen. Detta innebär att endast den del av ersättavgiften betalas på ersättning till personer som vid ningen som för en månad överstiger 25 000 kroårets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Med årets nor räknas som avgiftspliktig ersättning när ingång avses kalenderår. Denna nedsättning av avdragets storlek beräknas på ersättning till arbetsgivaravgiften gäller endast för den del av personer som vid årets ingång har fyllt 15 men ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor inte 18 år. per kalendermånad. Prövningen av ersättningens storlek sker för månaden då ersättningen har utgetts till arbetstagaren, inte när den har tjänats in. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

29 § Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och Ändringen behandlas i avsnitt 5.4. tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli I paragrafen regleras bl.a. vilken ersättning som 2019. omfattas av avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Av andra stycket framgår att ersättning på vilken endast ålders- 5.12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen pensionsavgift ska betalas enligt 27 § inte ska (2016:1053) om särskild beräkning räknas till avgiftsunderlaget. av vissa avgifter för enmansföretag I andra stycket görs ett tillägg så att hänvisning under åren 2017 – 2021 även görs till ersättning enligt 28 §. Ändringen innebär att ersättning som omfattas av 28 § inte 5 § heller ska räknas in i avgiftsunderlaget när Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.1. avdraget för personer som arbetar med forskning Paragrafen reglerar innebörden av den särskilda och utveckling beräknas. beräkningen av vissa avgifter. Ändringen i första stycket innebär att den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löne- Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och skatten förlängs från tolv till 24 kalendermånader tillämpas på arbetsgivaravgifter som ska betalas på i följd. Under den tiden ska bara ålderspensionsersättning som utges efter den 31 juli 2019. avgift betalas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter

PROP. 2018/ 19: 99

den 28 februari 2018. Det innebär att för anställ- Kungliga Myntet 1

ningar som har påbörjats före den 1 mars 2018

gäller äldre bestämmelser om längst tolv kalen- Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att dermånaders nedsättning av arbetsgivaravgiftregeringen genom försäljning överlåter fastigerna, den allmänna löneavgiften och den särskilda heten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Från löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels betalas. det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgälds- I övergångsbestämmelserna till lagen kontoret som hör till fastigheten, dels de direkta (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifförsäljningsomkostnader som uppkommer för ter för enmansföretag under åren 2017 – 2021 staten vid en försäljning. anges att lagen upphör att gälla vid utgången av

2021 och att den upphävda lagen fortfarande

kommer att gälla för ersättning som har getts ut Skälen för regeringens förslag: Staten genom under perioden den 1 januari 2017 till och med Statens fastighetsverk äger fastigheten Kungliga den 31 december 2021. Myntet 1 i Stockholm. På fastigheten finns det

byggnader som används som kontor och dessa är

uthyrda. Byggnaderna används inte till statlig

5.12.6 Förslag till lag om ändring i lagen

verksamhet som motiverar att fastigheten bör

(2016:1067) om skatt på

stanna i statens ägo.

kemikalier i viss elektronik

I betänkandet Statens kulturfastigheter – urval

och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) 3 § ansåg utredaren att staten inte av kulturhistoriska Paragrafen behandlas i avsnitt 5.8. skäl borde ta ett fortsatt långsiktigt ägaransvar för I paragrafen regleras vilka varor som är skatte- Kungliga Myntet. I propositionen Kulturarvspliktiga och med vilka skattebelopp. Genom en politik framgår att Statens fastighetsverk i ändring i paragrafens andra och tredje stycke ökas samverkan med Riksantikvarieämbetet löpande skattebeloppen och maximal skatt per vara. och samlat ska bedöma det statliga beståndet av

kulturfastigheter i syfte att upprätthålla ett välav- 3 a § vägt fastighetsbestånd ( prop. 2016/17:116). Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 5.8. Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett I paragrafen regleras omräkning av skattestatligt perspektiv sammantaget inte finns något belopp efter förändringar i konsumentprisindex behov av att framöver äga fastigheten Kungliga (indexering). Eftersom skattebeloppen i 3 § har Myntet 1 i Stockholm. Statens fastighetsverk ändrats ska indexeringen ”nollställas” så att den avser att sälja fastigheten på den öppna markutgår från de ändrade beloppen. Detta sker naden. En värdering av fastigheten gjordes i genom ändringar av årtalen i första stycket . november 2016 och vid denna värdering bedöm-

des fastighetens värde uppgå till ca 382 miljoner

kronor. Med hänsyn till fastighetens värde krävs

enligt 8 kap. 2 § budgetlagen riksdagens god-

5.13 Försäljning av fastigheter

kännande för en försäljning.

Det finns lån i Riksgäldskontoret motsvarande Av budgetlagen (2011:203) följer att det krävs det bokförda värdet om ca 226 miljoner kronor. riksdagens godkännande för försäljningar av fast Vid en försäljning bör kostnaderna för att lösa egendom om värdet av egendomen överstiger dessa lån och de direkta försäljningskostnaderna 75 miljoner kronor. som uppkommer för staten avräknas från

försäljningsintäkterna innan dessa redovisas mot

inkomsttitel.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

riksdagen godkänner att regeringen genom för-

säljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i

Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från

försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp

som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret

PROP. 2018/ 19: 99

som hör till fastigheten, dels de direkta försälj- Det finns lån i Riksgäldskontoret motsvarande

ningsomkostnader som uppkommer för staten det bokförda värdet om ca 183 miljoner kronor.

vid en försäljning. Vid en försäljning bör kostnaderna för att lösa

dessa lån och de direkta försäljningskostnaderna

som uppkommer för staten avräknas från

Ladugårdsbron 14 försäljningsintäkterna innan dessa redovisas mot

inkomsttitel.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att riksdagen godkänner att regeringen genom förregeringen genom försäljning överlåter fastigsäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i heten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Från Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldssom behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret kontoret som hör till fastigheten, dels de direkta som hör till fastigheten, dels de direkta försäljförsäljningsomkostnader som uppkommer för ningsomkostnader som uppkommer för staten staten vid en försäljning. vid en försäljning.

Innan beslut fattas om en eventuell försäljning

ska förutsättningarna analyseras närmare och Skälen för regeringens förslag: Staten äger Kungl. Musikaliska Akademiens och Blåsarfastigheten och byggnadsminnet Ladugårdssymfonikernas behov av tillgång till ändamålsbron 14 vid Nybrokajen i Stockholm. Fastigenliga lokaler bör beaktas. Det är angeläget att en heten förvaltas av Statens fastighetsverk och levande del av kulturutbudet, som uppskattas av innehåller Sveriges äldsta konserthus. Här ägde Stockholms invånare och besökare, fortsatt kan den första Nobelprisutdelningen rum. På utvecklas. fastigheten finns det byggnader som används för

kulturell verksamhet men också som kontor.

Fastigheten har också under lång tid använts för

statligt finansierad kulturell verksamhet. Den

5.14 Ändrad beräkning av

rymmer i dag hyresgäster som bl.a. Kungl.

inkomsterna i statens budget för

Musikaliska Akademien, Region Stockholms

2019

musikverksamhet inkl. Blåsarsymfonikerna och

Riksförbundet för Folkmusik och Dans som

driver musikscenen Stallet. Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen I betänkandet Statens kulturfastigheter – urval av inkomster i statens budget för 2019 som och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) redovisas i tabell 5.4 godkänns. ansåg utredaren att den aktuella fastigheten inte

behövde ägas av staten av kulturhistoriska skäl. I

propositionen Kulturarvspolitik framgår att Skälen för regeringens förslag : Regeringen Statens fastighetsverk i samverkan med Riksgjorde i propositionen En utvecklad budgetantikvarieämbetet, löpande och samlat ska process bedömningen att förslag som har en bedöma det statliga beståndet av kulturfastigheter tydlig påverkan på statens inkomster för det i syfte att upprätthålla ett välavvägt fastighetslöpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstbestånd (prop. 2016/17:116). beräkning (prop. 2013/14:173 s. 34 f.). Den nya Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett inkomstberäkningen ska göras för de inkomststatligt perspektiv sammantaget inte finns något titlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen behov av att framöver äga fastigheten Laduhar gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna gårdsbron 14 i Stockholm. Statens fastighetsverk baserat på nya makroekonomiska prognoser och avser att sälja fastigheten på den öppna andra förutsättningar, som t.ex. förändrade marknaden. En värdering av fastigheten gjordes i volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta november 2016 och vid denna värdering dessa förändringar. Finansutskottet framförde i bedömdes fastighetens värde uppgå till ca sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av 367 miljoner kronor. Med hänsyn till fastighetens redovisningen bör gå att särskilja de effekter som värde krävs enligt 8 kap. 2 § budgetlagen riksberor av regeländringar från effekter till följd av dagens godkännande för en försäljning.

PROP. 2018/ 19: 99

ändrade makroprognoser och andra ekonomiska Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde värmeproduktion och förslaget om avskaffad i finansutskottets bedömning (bet. skattenedsättning för diesel i gruvindustriell 2013/14:KU46 s. 35 och 37). verksamhet påverkar inkomsttitel 1433 Energi- I detta avsnitt lämnas förslag om en ny skatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1430 inkomstberäkning för de inkomsttitlar som Energiskatt. Enligt den av riksdagen godkända påverkas av de förslag som lämnas i denna inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomstproposition. Den ändrade inkomstberäkningen titelgrupp 1430 Energiskatt till 51,7 miljarder redovisas i tabell 5.4. Av tabellen framgår kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn bruttoeffekten av förslagen samt hur de nya även tagits till ny information sedan den av beräkningarna har påverkats av andra faktorer än riksdagen godkända beräkningen såsom ny regeländringarna, exempelvis den nya bedöm- makrobild. Sammantaget har prognosen revideningen av den makroekonomiska utvecklingen rats upp med ca 0,6 miljarder kronor. I revideoch justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju ringen ingår förslaget om ändrad bränslebeskatthögre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det ning av viss värmeproduktion och förslaget om som påverkar den nya beräkningen. avskaffad skattenedsättning för diesel i gruv- Förslagen och bedömningarna om nedsätt- industriell verksamhet. ningar av arbetsgivaravgifter påverkar inkomsttitel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter under inkomsttitelgrupp 1280 Nedsättningar. De avser förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent samt förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomsttitel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter till ca -3,5 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats upp med 1,3 miljarder kronor. I revideringen ingår förslagen och bedömningarna om nedsättning av arbetsgivaravgifter. Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt under inkomsttitelgrupp 1410 Mervärdesskatt. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt till ca 461 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats ned med 5,8 miljarder kronor. I revideringen ingår att mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls.

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2019

Tusental kronor Inkomsttitel Godkänd Förändring av Ny beräkning Bruttoeffekt av eller inkomst- beräkning beräkning åtgärd på titelgrupp inkomstsidan 1282 Nedsättning arbetsgivaravgifter -3 490 966 1 317 375 -2 173 591 -620 000 1411 Mervärdesskatt 461 064 533 -5 813 603 455 250 930 -165 000 1430 Energiskatt 51 675 422 582 360 52 257 782 137 040 1433 varav Energiskatt oljeprodukter 14 383 540 137 040 1440 Koldioxidskatt 22 818 691 250 267 23 068 958 273 960 1442 varav Koldioxidskatt oljeprodukter 14 958 728 273 960 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 3 441 346 959 556 4 400 902 970 000 1461 varav Kemikalieskatt 1 741 000 200 000 1462 varav Skatt på flygresor 1 503 500 770 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 235 000 423 000 658 000 340 000 Anm.: Den av riksdagen godkända inkomstberäkningen omfattar inte varje enskild inkomsttitel utan enbart inkomsttitelgrupper. I denn a proposition redovisas förslaget om ändrad beskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för di esel i gruvindustriell verksamhet under inkomsttitel 1433 Energiskatt och inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt vilka ligger under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt respektive 1440 Koldioxidskatt. I den godkända beräkningen redovisas skatt på flygresor under inkomsttitelgrupp 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö. I denna inkomsttitelgrupp ingår även 1461 Kemikalieskatt. Bruttoeffekten för inkomsttitelgrupp 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö avser både förändringen av flygskatten och höjd kemikalieskatt.

PROP. 2018/ 19: 99

Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss kronor. I revideringen ingår förslagen om värmeproduktion och förslaget om avskaffad försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 skattenedsättning för diesel i gruvindustriell och Kungliga Myntet 1. verksamhet påverkar även inkomsttitel 1442 Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Koldioxidskatt oljeprodukter under inkomsttitel- den ändrade beräkningen av inkomster i statens grupp 1440 Koldioxidskatt. Enligt den av riks- budget för 2019 som redovisas i tabell 5.4 dagen godkända inkomstberäkningen för 2019 godkänns. uppgår inkomsttitelgrupp 1440 Koldioxidskatt För en utförligare beskrivning av den nya till 22,8 miljarder kronor. I förslaget till ny beräk- inkomstprognosen, se 2019 års ekonomiska ning har hänsyn även tagits till ny information vårproposition (prop. 2018/19:100 avsnitt 5). sedan den av riksdagen godkända beräkningen I tabell 5.5 redovisas de offentligfinansiella såsom ny makrobild. Sammantaget har progno- effekterna för 2019 av förslagen till ändrade sen reviderats upp med ca 0,3 miljarder kronor. I skatte- och avgiftsregler i denna proposition. revideringen ingår förslaget om ändrad bränsle- Bruttoeffekten beskriver en skatteförändrings beskattning av viss värmeproduktion och för- direkta effekt på intäkterna från skatten i fråga. slaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i Utöver den direkta effekten kan en regeländring gruvindustriell verksamhet. ge upphov till indirekta effekter på de offentliga Förslaget om höjd kemikalieskatt påverkar finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår inkomsttitel 1461 Kemikalieskatt under inkomst- om skatteändringen påverkar underlaget för titelgrupp 1450 – 1460 Övriga skatter på energi andra skatter eller offentliga utgifter och och miljö. Skatten på flygresor behålls, vilket därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den påverkar inkomsttitel 1462 Skatt på flygresor. offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av Även denna inkomsttitel ligger under inkomst- summan av bruttoeffekten och de indirekta titelgrupp 1450 – 1460 Övriga skatter på energi effekterna. 2 och miljö. Enligt den av riksdagen godkända I 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomst- 2018/19:100 avsnitt 5.1) finns en beskrivning av titelgruppen 1450 – 1460 Övriga skatter på energi de offentligfinansiella effekterna för perioden och miljö till 3,4 miljarder kronor. I förslaget till 2019 – 2022. ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information sedan den av riksdagen godkända beräkningen. Sammantaget har prognosen reviderats upp med ca 1,0 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om höjd kemikalieskatt samt att flygskatten behålls. Förslaget om Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1 påverkar inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning under inkomsthuvudgrupp 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning till 0,2 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen. Sammantaget har prognosen reviderats upp med 0,4 miljarder

2 En beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning finns i Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2019: Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se.

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 5.5 Offentligfinansiella effekter 2019 av ändrade

skatte- och avgiftsregler i Vårändringsbudget för 2019

Miljarder kronor Förslag Effekt från Brutto- Nettoeffekt effekt 2019 2019 Förslag i vårändringsbudgeten

Skatt på arbetsinkomster –

socialavgifter m.m.

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgift för den först anställda 2019-08-01 -0,11 -0,08 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2019-08-01 -0,45 -0,38

Skatt på konsumtion m.m. –

energi- och miljöskatter

Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet 2019-08-01 0,18 0,14 Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion 2019-08-01 0,23 0,18

Skatt på konsumtion m.m. –

övriga punktskatter

Höjd kemikalieskatt 2019-08-01 0,20 0,22

Summa förslag 0,05 0,08

Bedömningar i vårändringsbudgeten

Skatt på arbetsinkomster –

socialavgifter m.m.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person behålls 2019-07-01 -0,06 -0,04

Skatt på konsumtion m.m. –

övriga punktskatter

Skatten på flygresor behålls 2019-07-01 0,77 0,79

Skatt på konsumtion m.m. –

mervärdesskatt

Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls 2019-07-01 -0,17 -0,17

Summa bedömningar 0,55 0,58

Summa förslag och bedömningar 0,60 0,66

6 Ändringar avseende statens utgifter

PROP. 2018/ 19: 99

6 Ändringar avseende statens utgifter

6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål. I statens budget för innevarande år finns för detta Till följd av ändrade växelkurser har utgifterna ändamål uppfört ett ramanslag på 140 685 000 på anslaget blivit högre än vad som beräknades i kronor. budgetpropositionen för 2019. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 62,5 miljoner kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Kungliga hov- Svensk kapacitet för dialog, medling och konoch slottsstaten ökas med 4 000 000 kronor. fliktförebyggande bör fortsatt stärkas. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 23 miljoner kronor. Finansiering sker genom att Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsvänds bl.a. för Kungliga hovstatens och Kungliga område 7 Internationellt bistånd minskas med slottsstatens (Hovstaterna) förvaltningsutgifter. motsvarande belopp. Hovstaterna har tillsammans med Polis- Exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna myndigheten och Säkerhetspolisen gjort en bör förstärkas på viktiga tillväxtmarknader och i fördjupad säkerhetsanalys av de kungliga slotten viktiga städer med särskild potential för ökad och identifierat behov av ökat säkerhetsskydd svensk export. Regeringen anser därför att och en förstärkning av säkerheten i och kring de anslaget bör ökas med 5,2 miljoner kronor. kungliga slotten. Regeringen anser därför att Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten bör ökas anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet under med 4 000 000 kronor. utgiftsområde 24 Näringsliv. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar 4:1 Regeringskansliet m.m. att anslaget anvisades 3,8 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser I statens budget för innevarande år finns för detta därför att anslaget bör minskas med 3,8 miljoner ändamål uppfört ett ramanslag på 7 806 618 000 kronor. kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 86 909 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 86 909 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

5:1 Länsstyrelserna m.m. för Valmyndigheten och länsstyrelserna samt för statsbidrag till kommunerna för deras med- I statens budget för innevarande år finns för detta verkan. Regeringen anser därför att anslaget bör ändamål uppfört ett ramanslag på 3 016 691 000 ökas med 40,8 miljoner kronor. kronor. Vidare behöver anslaget tillföras ytterligare medel för att investeringarna i ett nytt it-system för valadministration ska kunna fortgå enligt Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Läns- plan. Regeringen anser därför att anslaget bör styrelserna m.m. ökas med 11 000 000 kronor. ökas med 4 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med Skälen för regeringens förslag: Anslaget 44 800 000 kronor. används för bl.a. länsstyrelsernas förvaltningsutgifter. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och 6:5 Stöd till politiska partier Västra Götalands län har tillsynsansvar för många av de aktörer som omfattas av lagen (2017:630) I statens budget för innevarande år finns för detta om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av ändamål uppfört ett ramanslag på 169 200 000 terrorism. För att länsstyrelserna bättre ska kronor. kunna genomföra tillsyn på området behöver anslaget tillfälligt öka. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 6 miljoner kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:5 Stöd till Finansiering sker genom att anslaget 1:12 Riks- politiska partier ökas med 2 300 000 kronor. gäldskontoret under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp. Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- Vidare har skogsbränderna under sommaren vänds för utgifter för stöd till politiska partier. 2018 i Gävleborgs län inneburit kostnader för Stödet lämnas som ett mandatbidrag. Den 1 april Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att täcka 2018 trädde lagen (2018:90) om insyn i dessa kostnader behöver anslaget tillföras finansiering av partier i kraft. Efter förslag i proytterligare medel. Regeringen anser därför att positionen Vårändringsbudget för 2018 sänktes anslaget bör ökas med 5 miljoner kronor. nivån för mandatbidraget fr.o.m. den 15 oktober Sammantaget bör därmed anslaget 5:1 Läns- 2018 och höjdes fr.o.m. den 15 oktober 2019 styrelserna m.m. ökas med 11 000 000 kronor. (prop. 2017/18:99, bet 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). Detta för att motsvara riksdagens tidigare beslut om finansiering av partistödet. 6:1 Allmänna val och demokrati Den nya nivån på mandatbidraget fick effekt på anslaget först i oktober 2018. Det innebar att den I statens budget för innevarande år finns för detta tidigare, högre nivån på bidraget låg till grund för ändamål uppfört ett ramanslag på 472 640 000 utbetalningar av stödet under årets tre första kronor. kvartal. Med anledning av detta kom utgifterna för partistöd att bli högre än anvisade medel för 2018 och anslaget överskreds. För att täcka Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val överskridandet behöver anslaget tillföras ytteroch demokrati ökas med 44 800 000 kronor. ligare medel. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:5 Stöd till politiska partier bör ökas med Skälen för regeringens förslag: Anslaget 2 300 000 kronor. används bl.a. för att finansiera utgifter för val. Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval till kommunfullmäktige i Falun. Omvalet kommer att genomföras den 7 april 2019. Genomförandet av omvalet medför ökade utgifter

PROP. 2018/ 19: 99

6.2 Utgiftsområde 2 anser därför att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet Samhällsekonomi och bör minskas med 1 053 000 kronor. finansförvaltning Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna 1:2 Kammarkollegiet proposition.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 72 009 000 1:9 Statistiska centralbyrån kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 567 759 000 Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammar- kronor. kollegiet ökas med 7 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Statistiska Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- centralbyrån minskas med 1 000 000 kronor. vänds för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter i vissa nämnder. Anslaget används även för att bevaka statens rätt Skälen för regeringens förslag: Anslaget anoch andra allmänna intressen samt utbetalning av vänds för Statistiska centralbyråns förvaltningsvissa mindre skadeståndsersättningar. utgifter. De principer som tillämpades vid utform- De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 1 miljon kronor för mycket. att anslaget anvisades 1 miljon kronor för genom- Regeringen anser därför att anslaget bör minskas förande av ett aviserat uppdrag som sedan inte har med 1 miljon kronor. lämnats. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Den skadeståndsersättning Kammarkollegiet Statistiska centralbyrån bör minskas med ansvarar för att betala ut under innevarande år 1 000 000 kronor. kommer att uppgå till ett högre belopp än tidigare Minskningen av anslaget används för att bidra beräknat. Regeringen anser därför att anslaget bör till finansieringen av de ökade anslagen i denna ökas med 8,5 miljoner kronor. proposition. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 7 500 000 kronor.

1:12 Riksgäldskontoret

1:7 Konjunkturinstitutet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 331 027 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 65 136 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret minskas med 6 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet minskas med 1 053 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera den ökning av anslaget 5:1 Länsstyrelserna Skälen för regeringens förslag: Anslaget m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse som används för Konjunkturinstitutets förvaltnings- sker i syfte att länsstyrelserna bättre ska kunna utgifter. De principer som tillämpades vid genomföra tillsyn mot penningtvätt och finanutformningen av budgetpropositionen för 2019 siering av terrorism bör anslaget 1:12 Riksgäldsinnebar att anslaget anvisades ca 1,1 miljoner kontoret minskas med 6 000 000 kronor. kronor för ett redan avslutat uppdrag. Regeringen Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

PROP. 2018/ 19: 99

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Myndigheten ändamål uppfört ett ramanslag på 203 370 000 för digital förvaltning minskas med 53 500 000 kronor. kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- Skälen för regeringens förslag: Anslaget anoch medlemsavgifter ökas med 27 816 000 kronor. vänds bl.a. för Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter samt för utgifter för styrning, samordning och uppföljning av digi- Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- taliseringen av den offentliga förvaltningen. vänds bl.a. för utgifter för Sveriges medlemskap i De principer som tillämpades vid utform- Bruegel, Europarådets utvecklingsbank och ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar European Institute of Public Administration att anslaget anvisades 68,8 miljoner kronor för samt för utbetalning av kapitaltillskott till den redan genomförda satsningen på e-förvalt- Asiatiska utvecklingsbanken för infrastruktur- ning samt för verksamhet avseende nationell investeringar (AIIB). digital infrastruktur som skulle trappas ned. Samtliga avgifter är årliga förutom kapital- Regeringen anser därför att anslaget bör minskas inbetalningen till AIIB, som är tidsbegränsad till med 68,8 miljoner kronor. 2016 – 2020. Det svenska åtagandet till AIIB är Samtidigt behöver anslaget förstärkas med bestämt i US-dollar (prop. 2015/16:99, bet. 6,8 miljoner kronor för att myndigheten ska 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310). Med kunna utföra sitt uppdrag. Vidare behöver anledning av att kronan har försvagats mot US- anslaget tillföras 6,5 miljoner kronor för genomdollarn blev Sveriges utgifter för kapitaltillskottet förande av uppgifter med anledning av nya regelhögre än vad som beräknades i budget- verk och 2 miljoner kronor avseende vägledning propositionerna för 2018 och 2019, varför för webbutveckling i den offentliga sektorn. anslaget behöver tillföras ytterligare medel. Finansiering av den sistnämnda ökningen sker Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Vissa genom att anslaget 2:2 Ersättning för särskilda garanti- och medlemsavgifter bör ökas med tjänster för personer med funktionsnedsättning 27 816 000 kronor. Den del av kapitaltillskottet under utgiftsområde 22 Kommunikationer som klassificeras som bistånd, i enlighet med minskas med motsvarande belopp. riktlinjerna från biståndskommittén vid Orga- Sammantaget bör därmed anslaget 1:18 nisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- Myndigheten för digital förvaltning minskas med ling (OECD/DAC), avräknas från bistånds- 53 500 000 kronor. ramen. Minskningen av anslaget används för att bidra Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 till finansieringen av de ökade anslagen i denna Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Inter- proposition. nationellt bistånd minskas med 13,9 miljoner kronor.

Förvärv av fastigheten Lejonet 4 i Stockholm

1:18 Myndigheten för digital förvaltning

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att I statens budget för innevarande år finns för detta regeringen under 2019 förvärvar fastigheten ändamål uppfört ett ramanslag på 231 682 000 Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor. kronor.

Skälen för regeringens förslag: Staten har en möjlighet att förvärva fastigheten Lejonet 4 i Stockholm. Fastigheten är lokaliserad i regeringskvarteren och dess marknadsvärde beräknas uppgå till 440 miljoner kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

Förvärv genom köp eller byte och försäljning 6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det, se 8 kap. 7 § budgetlagen 1:1 Polismyndigheten (2011:203). I det aktuella fallet är förvärvet avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till I statens budget för innevarande år finns för detta försäljning på marknaden. Det pris staten betalar ändamål uppfört ett ramanslag på 26 338 720 000 kan därmed komma att överstiga marknads- kronor. värdet. Regeringen bedömer att fastigheten passar in i förvaltningen och samordningen av Regeringskansliets övriga byggnader. Regeringen Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polisanser vidare att det är av stor vikt att säkra myndigheten minskas med 232 000 000 kronor. tillgången till fastigheten i fråga. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för 2019 för Statens Skälen för regeringens förslag: Anslaget fastighetsverks investeringar i fastigheter och används för Polismyndighetens förvaltningsmarkanläggningar. Eftersom fastigheten har ett utgifter. betydande värde och det är fråga om ett belopp För att finansiera den ökning av anslaget som avviker från beräknat marknadsvärde 1:6 Kriminalvården som sker med anledning av bedömer regeringen att riksdagens godkännande att ansvaret för vissa transporter av frihetsav förvärvet bör inhämtas. berövade överförts från Polismyndigheten till Regeringen anser mot denna bakgrund att Kriminalvården minskas anslaget, baserat på riksdagen bör godkänna att regeringen under underlag som myndigheterna lämnat, med 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm 230 miljoner kronor. Från och med 2020 för 550 000 000 kronor. beräknas anslaget minska med 115 miljoner kronor av denna anledning. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. 6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och Regeringen har därför uppdragit åt Kriminalexekution vården och Polismyndigheten att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar 1:3 Kronofogdemyndigheten också den slutliga finansieringsfördelningen. För att finansiera ökningen av anslaget 1:16 I statens budget för innevarande år finns för detta Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden minskas ändamål uppfört ett ramanslag på 1 973 353 000 anslaget med 2 miljoner kronor. kronor. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör minskas med 232 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte Regeringens förslag : Anslaget 1:3 Kronofogde- påverka den verksamhet som finansieras från myndigheten minskas med 13 058 000 kronor. anslaget.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- 1:2 Säkerhetspolisen vänds för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter. I statens budget för innevarande år finns för detta De principer som tillämpades vid utform- ändamål uppfört ett ramanslag på 1 565 509 000 ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar kronor. att anslaget anvisades ca 13,1 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Säkerhetsbör minskas med 13 058 000 kronor. polisen ökas med 12 500 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 99

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- anslaget öka med 115 miljoner kronor med vänds för Säkerhetspolisens förvaltningsutgifter. anledning av de ökade kostnaderna för transport- Det är angeläget att Säkerhetspolisen har goda verksamheten. En långsiktig och hållbar förförutsättningar att kunna förstärka den generella delning av ansvaret för transporter av frihetsförmågan att utreda terrorismrelaterade brott. berövade återstår att ta ställning till. Regeringen Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Säkerhets- har därför uppdragit åt Kriminalvården och polisen bör ökas med 12 500 000 kronor. Polismyndigheten att gemensamt ta fram en plan Finansiering sker genom att anslaget 2:4 för detta. Utfallet av denna påverkar också den Krisberedskap under utgiftsområde 6 Försvar och slutliga finansieringsfördelningen. samhällets krisberedskap minskas med mot- Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 svarande belopp. Polismyndigheten minskas med 230 miljoner kronor.

1:6 Kriminalvården

1:10 Brottsoffermyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 011 540 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 47 685 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 335 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Skälen för regeringens förslag: Anslaget För att säkerställa en ändamålsenlig och rätts- används för Brottsoffermyndighetens förvaltsäker transportverksamhet, och i syfte att renodla ningsutgifter. Polismyndighetens verksamhet, har riksdagen De principer som tillämpades vid utformbeslutat om nya bestämmelser som utökar ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar Kriminalvårdens ansvar för att utföra transporter att anslaget anvisades 1 miljon kronor för ett av frihetsberövade personer åt andra myndigheter redan avslutat uppdrag. Regeringen anser därför (prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. att anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten bör 2016/17:149). minskas med 1 000 000 kronor. Kriminalvården har påbörjat en utbyggnad av Minskningen av anslaget används för att bidra sin transportorganisation för att kunna överta till finansieringen av de ökade anslagen i denna huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. proposition. Myndigheten har därför haft utökade kostnader under 2018 och 2019. Kriminalvården har till följd av en ansträngd 1:12 Rättsliga biträden m.m. ekonomi under 2018 vidtagit en rad effektiviseringsåtgärder, men det krävs ytterligare I statens budget för innevarande år finns för detta åtgärder för att hantera den ekonomiska ändamål uppfört ett ramanslag på 2 356 357 000 situationen. Eftersom personalkostnader står för kronor. den största delen av Kriminalvårdens utgifter, och mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen, behöver anslaget tillföras ytterligare Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga medel för att ge myndigheten förutsättningar att biträden m.m. ökas med 665 000 000 kronor. upprätthålla en tillräckligt god säkerhet inom verksamheten. Regeringen anser mot denna bakgrund att Skälen för regeringens förslag: Anslaget ananslaget 1:6 Kriminalvården bör ökas med vänds bl.a. för utgifter för offentliga försvarare, 335 000 000 kronor. Från och med 2020 beräknas

PROP. 2018/ 19: 99

målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och Regeringen avser att lämna en proposition med offentliga biträden. förslag till en ny lag som möjliggör för Säker- Utgifterna som belastar anslaget förväntas bli hetspolisen och Nationella operativa avdelningen högre än vad regeringen beräknade i budget- i Polismyndigheten att inrikta signalspaning och propositionen för 2019, bl.a. till följd av en ökad ta emot underrättelser med uppgifter från måltillströmning till domstolarna, som medför en signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ökning av antalet förordnanden av rättsliga även om det pågår en förundersökning. biträden. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Regeringen anser mot denna bakgrund att föreslås utöva tillsyn över Säkerhetspolisens och anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. bör ökas Polismyndighetens tillämpning av den nya lagen. med 665 000 000 kronor. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019. Tillsynsuppgiften medför kostnader för 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som inte ryms inom anvisade medel. Regeringen I statens budget för innevarande år finns för detta anser därför att anslaget 1:16 Säkerhets- och ändamål uppfört ett ramanslag på 39 987 000 integritetsskyddsnämnden bör ökas med kronor. 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med motsvarande belopp. Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 38 000 000 kronor.

6.5 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för finansiering av utgifter som 1:3 Nordiskt samarbete uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. I statens budget för innevarande år finns för detta Utgifterna för statens skaderegleringsverk- ändamål uppfört ett ramanslag på 15 595 000 krosamhet förväntas bli högre än beräknat på grund nor. av dels ett enskilt ärende som föranleder ett stort skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Nordiskt Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. bör ökas samarbete minskas med 2 000 000 kronor. med 38 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden används bl.a. för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. I statens budget för innevarande år finns för detta De principer som tillämpades vid utformändamål uppfört ett ramanslag på 18 924 000 ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar kronor. att anslaget anvisades 2 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete bör minskas Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Säkerhets- med 2 000 000 kronor. och integritetsskyddsnämnden ökas med 2 000 000 Minskningen av anslaget används för att bidra kronor. till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Säkerhets- och integritetsskydds – nämndens förvaltningsutgifter.

PROP. 2018/ 19: 99

6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och enlighet med de rekommendationer som samhällets krisberedskap Ekonomistyrningsverket lämnat inom ramen för Statskontorets rapport När planeringen möter Investeringsplaner för anskaffning och verkligheten – Försvarsmaktens interna ledning, vidmakthållande av försvarsmateriel styrning och uppföljning (2018:27). Av uppdraget framgår att resultatet ska tillämpas vid framtagandet av budgetunderlaget för 2020 – Regeringens förslag: Investeringsplanerna för 2022. Regeringen har vidare i Ekonomianskaffning respektive vidmakthållande av styrningsverkets regleringsbrev för 2019 gett försvarsmateriel för 2019 – 2024 godkänns som myndigheten i uppdrag att stödja Försvarsriktlinjer för Försvarsmaktens investeringar. makten och Försvarets materielverk vid den fortsatta utvecklingen av investeringsplanerna för anskaffning och vidmakthållande av försvars- Skälen för regeringens förslag: Investerings- materiel. planerna är regeringens förslag till inriktning för Försvarsmakten inkom den 28 februari 2019 anskaffning respektive vidmakthållande av med budgetunderlag för 2020 – 2022. Försvarsmaterielinvesteringar. Förslaget till inriktning makten bedömer i budgetunderlaget att den utgår från planerat materielbehov i enlighet med samlade risken i planeringen har reducerats, bl.a. propositionen Försvarspolitisk inriktning – till följd av att de rekommendationer Stats- Sveriges försvar 2016 – 2020 (prop. 2014/15:109, kontoret och Ekonomistyrningsverket lämnat i bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). stort har genomförts. Försvarsmaktens planer Investeringsplanerna uppdateras årligen och bygger på förväntat utfall för de olika objekten kommer fr.o.m. 2021 utgå från den försvars- inom den tilldelade ramen och beaktar effekterna politiska inriktningsproposition som planeras av förväntad prisutveckling under objektens hela omfatta 2021 – 2025. Beloppen per område är anskaffningslängd. Myndigheten har därtill utarregeringens bedömning av investeringarnas betat riktlinjer för redovisning av prissatta omfattning 2019 – 2024 med utgångspunkt i finansiella risker. nuvarande materielbehov. I förhållande till förslaget i budgetpropo- Riksdagen har tillkännagett för regeringen att sitionen för 2019 har planerna för perioden 2019 – regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att 2024 reviderats. Detta beror bl.a. på att riksdagens ta fram reviderade investeringsplaner och att beslut om tillskott har möjliggjort fler planerade dessa bör återredovisas i anslutning till proposit- beställningar och att planeringsmetoden justerats. ionen Vårändringsbudget för 2019 (bet. Mot denna bakgrund bör investeringsplanerna 2018/19:FöU1 punkt 4, rskr. 2018/19:89). för anskaffning respektive vidmakthållande av I enlighet med riksdagens tillkännagivande försvarsmateriel för 2019 – 2024 godkännas som lämnar regeringen förslag till reviderade investe- riktlinjer för Försvarsmaktens investeringar. ringsplaner för anskaffning och vidmakthållande Regeringen anser därmed att tillkännagivandet av försvarsmateriel, se tabell 6.1 och tabell 6.2. är slutbehandlat. Regeringen gav i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2019 myndigheten i uppdrag att utveckla investeringsplanerna för försvarsmateriel i

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 6.1 Investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel

Miljoner kronor Utfall Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Vidmakthållande av befintliga

investeringar anslaget 1:1

Arméstridskrafter 780 964 755 1 039 1 609 1 458 2 353 2 275 Marinstridskrafter 803 1 381 1 310 1 242 1 171 1 286 1 260 1 223 Flygstridskrafter 2 326 1 780 1 934 2 197 3 228 2 808 2 254 2 327 Operativ ledning 1 170 1 020 1 145 1 076 1 262 1 765 1 371 1 390 Logistik 680 724 1 435 1 718 1 800 1 786 1 872 1 880 Stödfunktioner 1 524 1 400 1 015 1 040 1 201 1 168 1 163 1 176

Summa utgifter för

vidmakthållande 7 284 7 269 7 594 8 310 10 271 10 271 10 271 10 271

varav projektrelaterade förvaltningsutgifter 856 853 897 878 878 878 varav investeringar i anläggningstillgångar 1 297 1 417 1 436 1 574 1 950 1 950 1 950 1 950

Finansiering

Anslag 1:1 7 284 7 269 7 594 8 310 10 271 10 271 10 271 10 271

Summa finansiering av

vidmakthållande 7 284 7 269 7 594 8 310 10 271 10 271 10 271 10 271

Tabell 6.2 Investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel

Miljoner kronor Utfall Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Anskaffning och utveckling av

nya investeringar

Arméstridskrafter 1 207 1 777 2 770 3 035 5 363 5 330 4 313 4 304 Marinstridskrafter 1 551 2 111 4 057 3 216 3 674 2 975 2 520 2 108 Flygstridskrafter 4 725 4 186 4 716 5 922 5 681 5 792 7 893 8 633 Operativ ledning 1 573 1 271 1 348 1 292 1 750 2 167 1 370 1 301 Logistik 71 294 425 324 516 637 908 589 Stödfunktioner 1 033 1 151 1 070 1 697 1 638 1 721 1 618 1 687

Summa utgifter för anskaffning

och utveckling 10 160 10 790 14 386 15 485 18 622 18 622 18 622 18 622

varav projektrelaterade förvaltningsutgifter 675 684 693 693 693 693 varav investeringar i anläggningstillgångar 7 524 7 909 10 264 11 258 13 857 13 780 13 703 13 683

Finansiering

Anslag 1:3 10 160 10 729 13 711 14 801 17 929 17 929 17 929 17 929 Anslag 1:11 675 684 693 693 693 693

Summa finansiering av

anskaffning och utveckling 10 160 10 729 14 386 15 485 18 622 18 622 18 622 18 622

Anm. Utfallet 2018 finansieras även med övriga intäkter om 61 miljoner kronor. Investeringsplanen inkluderar kostnader 2019 och 2020 som är hänförliga till den del av artillerisystemet Archer som avses avyttras och till dess finansieras med anslagskrediten.

PROP. 2018/ 19: 99

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och från andra länder till Sverige avseende räddningsandra naturolyckor tjänst eller för beredskapsåtgärder för sådant stöd. I statens budget för innevarande år finns för detta Insatserna som genomfördes sommaren 2018 ändamål uppfört ett ramanslag på 74 850 000 för att bekämpa skogsbränder i flera delar av kronor. landet har medfört omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att kunna betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Förebyggande enlighet med lagen om skydd mot olyckor åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor behöver anslaget tillföras ytterligare medel. ökas med 55 000 000 kronor. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. bör ökas med 170 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att finansiera ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga 2:4 Krisberedskap jordskred och andra naturolyckor samt för finansiering av vissa åtgärder för att stärka I statens budget för innevarande år finns för detta samhällets förmåga att bedöma och hantera ändamål uppfört ett ramanslag på 1 355 514 000 översvämningsrisker. kronor. Klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för samhället. Städer och tätbebyggda områden är särskilt känsliga för klimateffekter Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap. som exempelvis översvämning. Kommunernas minskas med 12 500 000 kronor. möjligheter att förebygga klimatrelaterade naturolyckor genom konkreta klimatanpassningsåtgärder behöver stärkas. Regeringen anser därför Skälen för regeringens förslag: För att att anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot finansiera ökningen av anslaget 1:2 Säkerhetsjordskred och andra naturolyckor bör ökas med polisen under utgiftsområde 4 minskas anslaget 55 000 000 kronor. 2:4 Krisberedskap med 12 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta 4:1 Elsäkerhetsverket ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 159 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 170 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket minskas med 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att i enlighet med lagen (2003:778) om Skälen för regeringens förslag: Anslaget anskydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar vänds för Elsäkerhetsverkets förvaltningsutgifter. till följd av uppkomna kostnader vid genomförda De principer som tillämpades vid utformräddningsinsatser och finansiera insatser för att ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar bekämpa olja m.m. till sjöss. Anslaget används att anslaget anvisades 0,9 miljoner kronor för även för att finansiera vissa kostnader för stöd redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket bör minskas med 900 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

Minskningen av anslaget används för att bidra Sverige kan räknas som bistånd i enlighet med till finansieringen av de ökade anslagen i denna OECD/DAC:s definition. proposition. Sammantaget innebär detta att kostnaderna för asyl- och flyktingmottagandet, som klassificeras som bistånd, ökar med 700 miljoner kronor under 2019 jämfört med den beslutade budgeten. 6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt Regeringen anser därför att anslaget bör minskas bistånd med 700 miljoner kronor. Regeringen avser återkomma i budget- 1:1 Biståndsverksamhet propositionen för 2020 med avseende på beräkning av kostnader för asylmottagande. I statens budget för innevarande år finns för detta Kostnader från andra utgiftsområden som ändamål uppfört ett ramanslag på 43 459 337 000 klassificeras som bistånd ingår som beskrivits kronor. ovan i biståndsramen. Kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) klassificeras som bistånd till Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds- 85 procent i enlighet med OECD/DAC:s verksamhet minskas med 798 703 000 kronor. riktlinjer. Med anledning av en lägre kronkurs än förväntat i förhållande till kursen på US-dollar har Sveriges utgifter för kapitaltillskott till AIIB blivit Skälen för regeringens förslag: I bistånds- högre än vad som beräknades i budgetramen ingår kostnader som klassificeras som propositionerna för 2018 respektive 2019. Till bistånd (Official Development Assistance, följd av detta har ett underskott uppstått på det ODA) i enlighet med den definition som används anslag som utgifterna för kapitaltillskottet av biståndskommittén vid Organisationen för belastar. För att delvis finansiera ökningen av ekonomiskt samarbete och utveckling anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter (OECD/DAC). Majoriteten av kostnaderna under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och återfinns under anslag under utgiftsområde 7 finansförvaltning, bör de kostnader som avräknas Internationellt bistånd. I biståndsramen ingår biståndet öka. Sammantaget kommer dock också kostnader från andra delar av statens endast 85 procent av utbetalningen av kapitalbudget som klassificeras som bistånd. tillskottet till AIIB avräknas som bistånd. OECD/DAC har förtydligat regelverket för Regeringen anser därför att anslaget bör minskas kostnader för mottagande av asylsökande och med 13,9 miljoner kronor. flyktingar från låg- och medelinkomstländer. Det För att finansiera ökningen av anslaget beslutades vid OECD/DAC:s högnivåmöte i 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsoktober 2017. område 8 Migration för ett utökat kärnstöd till För att säkerställa transparens och bättre FN:s migrationsorganisation (IOM) minskas planeringsförutsättningar för biståndet har anslaget med 50 miljoner kronor. regeringen tidigare aviserat, bl.a. i en skrivelse till För att finansiera ökningen av anslaget riksdagen (skr. 2016/17:64), en översyn av 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 modellen för beräkning av kostnader för asyl- Rikets styrelse minskas anslaget med 23 miljoner mottagande. En utgångspunkt för översynen har kronor. Detta för att fortsatt stärka svensk varit att tillämpa OECD/DAC:s förtydligade kapacitet för dialog, medling och konfliktregelverk. förebyggande. Medlen ska användas för verk- Det förtydligade regelverket medger samhet som klassificeras som bistånd enligt inkluderandet av kostnader för asyl- och OECD/DAC:s riktlinjer. flyktingmottagande i biståndet på humanitära För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 grunder och förtydligar vilka kostnader som får Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete räknas som bistånd. Kostnader för mottagande av (Sida) minskas anslaget med 11,8 miljoner asylsökande och flyktingar från låg- och kronor. medelinkomstländer under deras första år i Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 798 703 000

PROP. 2018/ 19: 99

kronor. Minskningen förväntas inte påverka Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har redan planerad eller avtalad biståndsverksamhet. tidigare godkänt att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) genom att betala Garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken högst 1 050 miljoner kronor under 2020-2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar 2017/18:435). I syfte att signalera stöd för IBRD regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital och för att stärka partnerskapet med banken bör till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive Sverige medverka i ett tidigt skede av kapitaltidigare utfärdade garantier uppgår till högst höjningen. Det förutsätter att utbetalningar av 1 722 000 000 Units of Account. Sveriges andel av kapitalhöjningen kan påbörjas redan under 2019. Regeringen anser mot denna bakgrund att Skälen för regeringens förslag: Sverige har ett regeringen bör bemyndigas att betala Sveriges garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken andel av kapitalhöjningen i Internationella (AfDB) som uppgår till 971 miljoner Units of återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under Account (UA), vilket motsvarar drygt 2019 – 2025. 12 778 miljoner kronor (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). För att AfDB ska bibehålla den högsta 1:2 Styrelsen för internationellt kreditvärderingen, s.k. AAA-rating, behöver utvecklingssamarbete (Sida) banken ett tillfälligt garantikapital i avvaktan på en överenskommelse under 2019 om en generell I statens budget för innevarande år finns för detta kapitalökning. Härigenom kan AfDB fortsätta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 276 325 000 att erbjuda långfristiga och kostnadseffektiva lån kronor. i Afrika och därmed bidra till en långsiktig utveckling i regionen. Det tillfälliga garantikapitalet kommer att utgöra en del av det Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för garantikapital som utgör Sveriges andel vid en internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas kommande kapitalökning. med 11 795 000 kronor. Det tillfälliga garantikapitalet uppgår till 751 miljoner UA, vilket motsvarar drygt 9 883 miljoner kronor. Sveriges garantikapital Skälen för regeringens förslag: Anslaget ankommer därmed att uppgå till 1 722 miljoner vänds bl.a. för förvaltningsutgifter vid Styrelsen UA, vilket motsvarar ca 22 662 miljoner kronor. för internationellt utvecklingssamarbete ( Sida). Regeringen anser mot denna bakgrund att Den del av kostnaderna vid utlandsmyndigregeringen bör bemyndigas att ställa ut ett till- heterna som Sida svarar för påverkas av den fälligt garantikapital till Afrikanska utvecklings- svenska kronans växelkurs gentemot andra banken som inklusive tidigare utfärdade garantier valutor. Med de slutliga beräkningarna av uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account. valutakursförändringarna under 2018 som grund bedöms Sidas del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna bli högre än vad som tidigare Kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- beräknats. Regeringen anser därför att anslaget och utvecklingsbanken 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör ökas med 11 795 000 kronor. Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar Finansiering sker genom att anslaget 1:1 regeringen att betala Sveriges andel av kapital- Biståndsverksamhet minskas med motsvarande höjningen i Internationella återuppbyggnads- och belopp. utvecklingsbanken under 2019 – 2025.

PROP. 2018/ 19: 99

6.8 Utgiftsområde 8 Migration bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:1 Migrationsverket Regeringen avser att för innevarande år öka Sveriges kärnstöd till FN:s migrationsorganisat- I statens budget för innevarande år finns för detta ion. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas ändamål uppfört ett ramanslag på 4 326 896 000 med 50 miljoner kronor. Finansiering sker kronor. genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Migrations- Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 verket ökas med 57 000 000 kronor. Migrationspolitiska åtgärder ökas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Migrationsverkets förvaltnings- 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål utgifter samt för utgifter för förvarslokaler och resor som möjliggör asylsökandes deltagande i I statens budget för innevarande år finns för detta tidiga insatser. ändamål uppfört ett ramanslag på 691 291 000 För att ge Migrationsverket ekonomiska kronor. förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsprövningen samt säkerställa en effektiv asyl- och Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Domstolstillståndsverksamhet behöver anslaget tillföras prövning i utlänningsmål ökas med 199 000 000 ytterligare medel. Regeringen anser därför att kronor. anslaget 1:1 Migrationsverket bör ökas med 57 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera migrations- 1:3 Migrationspolitiska åtgärder domstolarnas förvaltningskostnader för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål. I statens budget för innevarande år finns för detta Migrationsdomstolarna har inte kunnat avgöra ändamål uppfört ett ramanslag på 57 915 000 migrationsmål som planerat, eftersom domkronor. stolarna inte kunnat rekrytera i den omfattning som behövts för att ta hand om de många migrationsmål som det stora antalet asylansök- Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Migrations- ningar från hösten 2015 medfört. Migrationspolitiska åtgärder ökas med 60 000 000 kronor. domstolarna har därför många äldre mål kvar att Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- avgöra. Migrationsdomstolarna behöver ytterliärenden minskas med 10 000 000 kronor. gare medel för att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider och för att möjliggöra en effektiv asylprocess. Regeringen anser därför att Skälen för regeringens förslag: Anslaget anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål används bl.a. för utgifter för statsbidrag till bör ökas med 199 000 000 kronor. internationella organisationer inom migrationsområdet. För att Sverige ska kunna uppfylla de ekonomiska åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i internationella organisationer behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med 10 000 000 kronor. Minskningen

PROP. 2018/ 19: 99

6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, Skälen för regeringens förslag: Anslaget sjukvård och social omsorg används primärt för satsningar inom folkhälsa och sjukvård. 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna I riksdagens beslut om budgeten för 2019 avsattes 500 miljoner kronor på anslaget till I statens budget för innevarande år finns för detta cancervård och en ny cancerstrategi (bet. ändamål uppfört ett ramanslag på 27 789 000 000 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). Regeringen kronor. anser att medlen inte ska användas till en ny cancerstrategi. I stället bör medlen användas till att generellt stärka cancervården i Sverige. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för Regeringen anser mot denna bakgrund att de läkemedelsförmånerna ökas med 630 000 000 medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 kronor. Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi i stället bör få användas till att generellt stärka cancervården i Skälen för regeringens förslag: Anslaget Sverige. används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. 1:8 Bidrag till psykiatri Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom I statens budget för innevarande år finns för detta ett särskilt statsbidrag. I januari 2019 ingicks en ändamål uppfört ett ramanslag på 2 202 993 000 överenskommelse mellan staten och landstingen kronor. om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmåner m.m. för 2019. Bidraget till landstingen utbetalas med två månaders Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till fördröjning, vilket innebär att bidraget för psykiatri minskas med 90 000 000 kronor. kostnader som landstingen hade i november och december 2018 utbetalas under 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna Skälen för regeringens förslag: För att har ökat mer under perioden än vad som tidigare finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalberäknats. Kostnaderna under 2019 bedöms insatser i statliga ägda företag under utgiftsområde därför inte rymmas inom anvisat anslag. 24 Näringsliv som sker i syfte att finansiera ett Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Bidrag för kapitaltillskott till Apotek Produktion & läkemedelsförmånerna bör ökas med 630 000 000 Laboratorier AB minskas anslaget 1:8 Bidrag till kronor. psykiatri med 90 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 949 286 000 kronor.

Regeringens förslag: De medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi får i stället användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.

PROP. 2018/ 19: 99

1:11 Prestationsbundna insatser för att korta 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning

vårdköerna

I statens budget för innevarande år finns för detta I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 836 588 000 ändamål uppfört ett ramanslag om 1 620 000 000 kronor. kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Kostnader för Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Prestations- statlig assistansersättning ökas med 150 000 000 bundna insatser för att korta vårdköerna får kronor. användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till landstingen för att kontinuerligt arbeta för att korta köer och väntetider samt Skälen för regeringens förslag: Anslaget förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. används för utgifter för statlig assistansersättning Medel inom anslaget får också användas för till personer med funktionsnedsättningar enligt bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om till myndigheter för att stödja och följa upp införande av socialförsäkringsbalken. landstingens tillgänglighetsarbete. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som säkerställer att andning och Skälen för regeringens förslag: Riksdagen sondmatning ska anses vara grundläggande behov beslutade att föra upp ett nytt ramanslag om enligt lagen (1993:387) om stöd och service till 1 620 miljoner kronor på statens budget för 2019, vissa funktionshindrade. Vidare anvisade riks- Prestationsbundna insatser för att korta vård- dagen 350 miljoner kronor till anslaget 2019 för köerna. Vidare beslutade riksdagen att införandet detta ändamål (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 c, av en s.k. kömiljard stegvis skulle påbörjas under rskr. 2018/19:111). 2019 (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). Som ett led i omhändertagandet av riksdagens Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och tillkännagivande remitterades den 21 februari sjukvården genom att fler får vård i tid och att 2019 en departementspromemoria Behov av hjälp köerna minskar kommer att vara en av de med andning och sondmatning viktigaste frågorna för regeringen under kom- (S2019/00767/FST). Regeringen avser att lämna mande mandatperiod. Regeringen avser därför att en proposition som hanterar frågan under våren. införa en uppdaterad kömiljard och ta fram en Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2019. generalplan för kortare köer. Anslagets ändamål Tillkännagivandet är således inte slutbehandlat. bör därför utformas så att de medel som har Regeringen bedömer att anslaget behöver ökas tillförts anslaget kan användas för insatser som ytterligare med anledning av de kommande ligger i linje med regeringens kommande arbete. lagändringarna. Regeringen anser mot denna bakgrund att Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget bör få användas för utgifter för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning prestationsbundna statsbidrag till landstingen för bör ökas med 150 000 000 kronor. att kontinuerligt arbeta för att korta köer och Finansiering sker genom de förslag till inväntetider samt förbättra tillgängligheten i hälso- komstökningar och minskade anslag som lämnas och sjukvården. Medel inom anslaget får också i denna proposition. användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och till myndigheter för att stödja och följa upp landstingens tillgänglighetsarbete. 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 677 490 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskas I statens budget för innevarande år finns för med 310 000 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 080 951 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för olika riktade insatser inom Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till äldreområdet. utveckling av socialt arbete m.m. minskas med I samband med budgetbehandlingen beslutade 155 000 000 kronor. riksdagen om olika riktade insatser inom äldreområdet. Anslaget ska särskilt användas för en utökning av investeringsstödet för äldre- Skälen för regeringens förslag: Anslaget bostäder med 300 miljoner kronor, ett riktat stöd används bl.a. för utgifter till bidrag för att på 200 miljoner kronor för anställning av resurs- stimulera utvecklingen av socialt arbete. personer i trygghetsbostäder, ett prestations- Riksdagen beslutade i samband med budgetbeinriktat bidrag på 500 miljoner kronor till de handlingen att 75 miljoner kronor av de anvisade kommuner som lever upp till åtaganden att förse medlen på anslaget ska användas för införandet av äldre med plats i biståndsbedömda boenden inom ett obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprotre månader, 110 miljoner kronor för att uppnå gram. Riksdagen tillkännagav även för regeringen god personalkontinuitet inom hemtjänsten och att regeringen ska återkomma med ett lagförslag 50 miljoner kronor för att öka kunskapen hos som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs personalen inom äldreomsorgens om demens fr.o.m. med 1 juli 2019 och avsatte 50 miljoner (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). kronor för detta (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 d, Regeringen gör en delvis annan bedömning än rskr. 2018/19:111). riksdagen om den närmare användningen av Regeringen gör en annan bedömning och anser medlen på anslaget. Regeringen anser att att något obligatoriskt kommunalt föräldraskapssatsningen på ökad kunskap om demens bör program inte bör införas. Regeringen anser inte genomföras. Riksdagens beslutade höjning av heller att fritidspengen bör återinföras. Regeinvesteringsstödet bör genomföras men medlen ringen avser därmed inte heller att återkomma bör användas för investeringar i biståndsbedömt med ett lagförslag om ett återinförande. Med trygghetsboende. Vad gäller riksdagens beslutade detta är tillkännagivandet slutbehandlat. satsning på ett prestationsinriktat bidrag för Regeringen anser mot denna bakgrund att kommuner som lever upp till åtaganden om plats anslaget bör minskas med 125 miljoner kronor. i biståndsbedömda boenden saknas tillförlitlig Vidare gör regeringen bedömningen att det information om väntetider för hela kommun- utifrån de planerade insatser som finansieras från kollektivet. Medlen bör därför i stället fördelas till anslaget även finns utrymme att minska anslaget samtliga kommuner utifrån antalet äldre i med ytterligare 30 miljoner kronor. respektive kommun. Regeringen anser att det Sammantaget bör därmed anslaget 4:7 Bidrag riktade stödet för anställning av resurspersoner i till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med kommuner och satsningen för att uppnå en god 155 000 000 kronor. personalkontinuitet i hemtjänsten inte bör Minskningen av anslaget används för att bidra genomföras. till finansieringen av de ökade anslagen i denna Regeringen anser mot denna bakgrund att proposition. anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet bör minskas med 310 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 99

6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk Minskningen av anslaget används för att bidra trygghet vid sjukdom och till finansieringen av de ökade anslagen i denna funktionsnedsättning proposition.

2:1 Försäkringskassan

I statens budget för innevarande år finns för detta 6.12 Utgiftsområde 13 Jämställdhet ändamål uppfört ett ramanslag på 8 640 598 000 och nyanlända invandrares kronor. etablering

1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings- invandrare kassan minskas med 3 044 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 707 530 000 Skälen för regeringens förslag: Anslaget kronor. används bl.a. för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. De principer som tillämpades vid utform- Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Etableringsningen av budgetpropositionen för 2019 innebar ersättning till vissa nyanlända invandrare minskas att anslaget anvisades drygt 3 miljoner kronor för med 4 000 000 kronor. redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör minskas med 3 044 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- Minskningen av anslaget används för att bidra vänds för utgifter för etableringsersättning till till finansieringen av de ökade anslagen i denna deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. proposition. Regeringen avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas 6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler trygghet vid ålderdom deltagare i etableringsprogrammet få ett nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna för 2:1 Pensionsmyndigheten etableringsersättning med 4 miljoner kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 I statens budget för innevarande år finns för detta Etableringsersättning till vissa nyanlända ändamål uppfört ett ramanslag på 583 176 000 invandrare bör minskas med 4 000 000 kronor. kronor. Därefter beräknas utgifterna minska med 23 miljoner kronor 2020, 40 miljoner kronor 2021 och med 57 miljoner kronor fr.o.m. 2022 av detta Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensions- skäl. myndigheten minskas med 3 034 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att delvis finansiera de ökade utgifterna på anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions- Skälen för regeringens förslag: Anslaget anställningar under utgiftsområde 14 Arbetsanvänds bl.a. för Pensionsmyndighetens förvalt- marknad och arbetsliv. ningsutgifter. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades drygt 3 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten bör minskas med 3 034 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. chefsnivå hos relevanta aktörer och stötta kommuner i att utveckla metoder för sitt arbete. I statens budget för innevarande år finns för detta Medlen ska också användas för att informera ändamål uppfört ett ramanslag på 72 919 000 asylsökande barn om sina rättigheter och stärka kronor. organisationer som främjar barns rätt till en tillvaro fri från hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill ska medlen användas för att förstärka Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Åtgärder mot stödet till kvinno- och tjejjourer. diskriminering och rasism m.m. ökas med För att finansiera ökningen av anslaget 3:2 4 000 000 kronor. Jämställdhetsmyndigheten minskas anslaget med 40 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 Skälen för regeringens förslag: Anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med används bl.a. för utgifter för insatser mot 90 000 000 kronor. diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, Finansiering sker genom de förslag till homofobi och liknande former av intolerans samt inkomstökningar och minskade anslag som för att främja lika rättigheter och möjligheter för lämnas i denna proposition. hbtq-personer. För att genomföra påbörjade och nya satsningar för att stärka hbtq-personers lika 3:2 Jämställdhetsmyndigheten rättigheter och möjligheter behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför I statens budget för innevarande år finns för detta att anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och ändamål uppfört ett ramanslag på 41 085 000 rasism m.m. bör ökas med 4 000 000 kronor. kronor.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten ökas med 40 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 391 039 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade att halvera Jämställdhetsmyndighetens anslag för 2019 jämfört med regeringens förslag i Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda budgetpropositionen. Riksdagen beslutade också jämställdhetsåtgärder ökas med 90 000 000 att anslaget får användas för Jämställdhetskronor. myndighetens förvaltningsutgifter för att fullfölja ingångna åtaganden och för att avveckla myndigheten. Beslutet motiverades med att Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- Jämställdhetsmyndigheten ska läggas ned och vänds för utgifter för särskilda jämställdhets- upphöra som myndighet den 31 december 2019 åtgärder och för utgifter för statsbidrag för att (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:106). stödja projekt och insatser som främjar Regeringen anser inte att Jämställdhetsjämställdhet mellan kvinnor och män. myndigheten ska avvecklas. Regeringen uttalade i För att möjliggöra ytterligare insatser för att propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikathedersrelaterat våld och förtryck behöver ioner (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör ytterligare 130 miljoner kronor tillföras anslaget. kunna utföra de uppgifter och uppdrag som Medlen ska användas till såväl förebyggande framgår av myndighetens instruktion och andra arbete som stöd och skydd till kvinnor som har regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets utsatts för våld. Medlen ska bl.a. användas för att ändamål ska ändras så att det får användas för förstärka det nationella kompetensteamet mot Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter. hedersrelaterat våld och förtryck samt Nationellt Jämställdhetsmyndighetens uppgifter omfattar centrum för kvinnofrid, stärka kunskaperna på bl.a. uppföljning, analys, samordning och stöd i

PROP. 2018/ 19: 99

syfte att nå de jämställdhetspolitiska delmålen Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Åtgärder och har därmed en viktig roll för genomförandet mot segregation bör ökas med 321 400 000 kronor. av jämställdhetspolitiken. För att myndigheten Finansiering sker genom de förslag till ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterli- inkomstökningar och minskade anslag som gare medel tillföras. Regeringen anser därför att lämnas i denna proposition. anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten bör ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 3:1 4:2 Delegationen mot segregation Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas med motsvarande belopp. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 195 000 kronor.

4:1 Åtgärder mot segregation

I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Delegationen ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000 mot segregation ökas med 11 000 000 kronor. kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Åtgärder mot beslutade att halvera Delegationen mot segregasegregation ökas med 321 400 000 kronor. tions anslag för 2019 jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riksdagen beslutade också att anslaget får användas Skälen för regeringens förslag: Anslaget för Delegationen mot segregations förvaltningsanvänds för utgifter för att minska och motverka utgifter i syfte att avveckla myndigheten. Beslutet segregation och för utgifter för statsbidrag som motiverades med att myndigheten ska läggas ned har detta syfte. och upphöra som myndighet den 31 december Riksdagen beslutade att anvisa 378 miljoner 2019 (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:107). kronor mindre till anslaget jämfört med Regeringen anser inte att Delegationen mot regeringens förslag i budgetpropositionen för segregation ska avvecklas. Regeringen uttalade i 2019. Minskningen motiverades med att propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – segregation bör motverkas genom reformer som Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikaleder till att fler människor arbetar och genom tioner (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör förbättrad integration samt att anslaget bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som upphöra. För att finansiera ingångna åtaganden framgår av myndighetens instruktion och andra som kan behöva betalas ut i början av 2019 regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets anvisades emellertid 100 miljoner kronor till ändamål ska ändras så att anslaget får användas för anslaget (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:107). Delegationen mot segregations förvaltnings- Från anslaget finansieras bl.a. statsbidrag enligt utgifter. förordningen (2018:151) om statsbidrag till Delegationen mot segregation har en viktig roll kommuner med socioekonomiskt eftersatta för att regeringens prioriteringar inom området områden. Statsbidraget handläggs av Tillväxt- åtgärder mot segregation ska få genomslag och verket. Med stöd av ett beställningsbemyndi- för uppföljning av området. Myndigheten har en gande har Tillväxtverket under 2018 ingått samordnande roll och bidrar till långsiktighet i bindande ekonomiska åtaganden i form av beslut arbetet mot segregation. För att myndigheten ska om statsbidrag enligt nämnda förordning, vilka kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterligare behöver infrias under 2019 (prop. 2017/18:1 medel tillföras. Regeringen anser därför att utg.omr. 19, bet. 2017/18:NU2, rskr. anslaget 4:2 Delegationen mot segregation bör ökas 2017/18:107 samt N2018/01852/RTS och med 11 000 000 kronor. N2018/00247/RTS). Det totala beloppet för de åtaganden som behöver infrias 2019 är drygt 320 miljoner kronor högre än de medel som riksdagen har anvisat till aktuellt anslag.

PROP. 2018/ 19: 99

6.13 Utgiftsområde 14 Skälen för regeringens förslag: Anslaget Arbetsmarknad och arbetsliv används bl.a. för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och Regeringen anser att arbetet med att rusta aktivitetsstöd arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft behöver stärkas ytterligare I statens budget för innevarande år finns för detta och särskilt möjliggöra insatser inom s.k. lokala ändamål uppfört ett ramanslag på 27 013 828 000 jobbspår som Arbetsförmedlingen, kommuner kronor. och arbetsgivare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor ska prioriteras. Regeringen anser därför att 340 miljoner kronor bör tillföras anslaget. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till Regeringen avser att ta bort det förordningsarbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas styrda kravet på nystartsjobb om att andra med 26 000 000 kronor. anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin få ett vänds bl.a. för utgifter för aktivitetsstöd och nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna statsbidrag till arbetslöshetskassor. för arbetsmarknadspolitiska program med Regeringen avser att ta bort det förordnings- 5 miljoner kronor. Därefter beräknas utgifterna styrda kravet på nystartsjobb om att andra minska med 43 miljoner kronor 2020, 80 miljoner anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara kronor 2021 respektive 106 miljoner kronor likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas fr.o.m. 2022. Minskningen finansierar delvis de leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler ökade utgifterna på anslaget 1:12 Nystartsjobb och arbetslösa och deltagare i jobb- och utvecklings- stöd för yrkesintroduktionsanställningar . garantin få ett nystartsjobb, vilket beräknas Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och aktivitetsstöd. Regeringen anser därför att insatser ökas med 335 000 000 kronor. anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och Finansiering sker genom de förslag till aktivitetsstöd bör minskas med 26 000 000 kro- inkomstökningar och minskade anslag som nor. Därefter beräknas utgifterna minska med lämnas i denna proposition. 145 miljoner kronor 2020, 262 miljoner kronor 2021 och med 376 miljoner kronor fr.o.m. 2022. Minskningen av anslaget används för att delvis 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden finansiera de ökade utgifterna på anslaget 1:12 2014 – 2020 (bemyndigande) Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar . I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 491 500 000 kronor. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska Vidare har regeringen ett bemyndigande att program och insatser under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av I statens budget för innevarande år finns för detta framtida anslag på högst 3 685 000 000 kronor ändamål uppfört ett ramanslag på 10 311 181 000 2020 – 2023. kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för under 2019 för anslaget 1:6 Europeiska arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 ingå med 335 000 000 kronor. ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 000 000 kronor 2020 – 2023.

PROP. 2018/ 19: 99

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utbetalningar av medel från vänds för Institutet för arbetsmarknads- och Europeiska socialfonden för programperioden utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) förvalt- 2014 – 2020. Verksamheten inom det nationella ningsutgifter och forskningsbidrag. socialfondsprogrammet omfattar bl.a. fleråriga IFAU beviljar bidrag för externa projekt som projekt som medför utgifter för kommande kan pågå under längre tid än ett år. Det finns budgetår. behov av att bevilja bidrag för fleråriga projekt I förordningen (1999:710) om valutakurs vid varför bemyndigandet behöver förlängas t.o.m. stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder 2021. Regeringen bör därför bemyndigas att fastställs den valutakurs som ska användas för under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för beräkning av de finansiella ramarna för program arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdeinom dessa fonder. Valutakursen behöver justeras ring ingå ekonomiska åtaganden som inklusive för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska tidigare åtaganden medför behov av framtida vara för stor. Regeringen avser därför att genom anslag på högst 9 000 000 kronor 2020 och 2021. en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Ytterligare medel görs därmed tillgängliga 1:12 Nystartsjobb och stöd för inom bl.a. det nationella socialfondsprogrammet. yrkesintroduktionsanställningar Beslut avseende insatser inom programmet är fleråriga och har en påverkan på kommande års I statens budget för innevarande år finns för detta anslag, varför bemyndigandet om ekonomiska ändamål uppfört ett ramanslag på 4 914 213 000 åtaganden behöver ökas med 165 miljoner kronor. kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Nystartsjobb Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – och stöd för yrkesintroduktionsanställningar ökas 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive med 80 000 000 kronor. tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 000 000 kronor 2020 – 2023. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till arbetsgivare för 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställutbildningspolitisk utvärdering (bemyndigande) ningar. Regeringen avser att ta bort det förordnings- I statens budget för innevarande år finns för detta styrda kravet på nystartsjobb om att andra ändamål uppfört ett ramanslag på 41 444 000 anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara kronor. likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas Vidare har regeringen ett bemyndigande att leda till fler nystartsjobb, vilket beräknas öka under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som utgifterna. Genom att fler arbetslösa, deltagare i inklusive tidigare åtaganden medför behov av etableringsprogrammet och deltagare i jobb- och framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2020. utvecklingsgarantin antas få ett nystartsjobb bedöms samtidigt utgifterna för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, etableringsersättning Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att och arbetsmarknadspolitiska program minska. under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för arbets- Regeringen anser därför att anslaget 1:12 marknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsekonomiska åtaganden som inklusive tidigare anställningar bör ökas med 80 000 000 kronor. åtaganden medför behov av framtida anslag på Därefter beräknas utgifterna för nystartsjobb öka högst 9 000 000 kronor 2020 och 2021. med 449 miljoner kronor 2020, 802 miljoner kronor 2021 och med 1 109 miljoner kronor fr.o.m. 2022.

PROP. 2018/ 19: 99

Förslaget finansieras delvis genom att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 26 miljoner kronor, anslaget I statens budget för innevarande år finns för detta 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000 och insatser minskas med 5 miljoner kronor och kronor. anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Arbetslivsminskas med 4 miljoner kronor. Resterande del politik minskas med 20 000 000 kronor. av finansieringen sker genom de förslag till Anslaget 2:5 Arbetslivspolitik får även användas inkomstökningar och minskade anslag som för vissa utgifter för företagshälsovårdens lämnas i denna proposition. kompetensförsörjning.

2:2 Arbetsdomstolen Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att finansiera forskning I statens budget för innevarande år finns för detta om arbetsliv. Anslaget omfattar också vissa ändamål uppfört ett ramanslag på 34 688 000 utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompekronor. tensförsörjning. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Arbetsdom- att anslaget anvisades 20 miljoner kronor för ett stolen minskas med 1 500 000 kronor. redan genomfört forskningsuppdrag. Regeringen anser därför att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik bör minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen av Skälen för regeringens förslag: För att bidra anslaget används för att bidra till finansieringen av till finansieringen av de ökade anslagen i denna de ökade anslagen i denna proposition. proposition anser regeringen att anslaget 2:2 Vidare bör anslagets ändamål avseende vissa Arbetsdomstolen bör minskas med 1 500 000 kro- utgifter för stöd till företagshälsovårdens nor. Minskningen bedöms inte påverka genom- kompetensförsörjning utvidgas så att det även förandet av Arbetsdomstolens verksamhet. omfattar Myndigheten för arbetsmiljökunskaps utgifter för stöd av detta slag. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för vissa 2:4 Medlingsinstitutet utgifter för företagshälsovårdens kompetensförsörjning. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 597 000 kronor.

6.14 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Medlings- 1:2 Studiemedel institutet minskas med 3 500 000 kronor.

1:3 Avsättning för kreditförluster

Skälen för regeringens förslag: För att bidra I statens budget för innevarande år finns för dessa till finansieringen av de ökade anslagen i denna ändamål uppförda ramanslag på 16 977 056 000 proposition anser regeringen att anslaget 2:4 kronor respektive 1 894 352 000 kronor. Medlingsinstitutet bör minskas med 3 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka genomförandet av Medlingsinstitutets verksam- Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel het. minskas med 31 200 000 kronor. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster minskas med 2 800 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

Skälen för regeringens förslag: Anslagen 6.15 Utgiftsområde 16 Utbildning och används bl.a. för studiemedel i form av studie- universitetsforskning bidrag och tilläggsbidrag samt avsättning för kreditförluster. 1:1 Statens skolverk Riksdagen beslutade att öka anslaget 1:2 Studiemedel med 109,9 miljoner kronor och anslaget I statens budget för innevarande år finns för detta 1:3 Avsättning för kreditförluster med 49,8 mil- ändamål uppfört ett ramanslag på 1 153 663 000 joner kronor jämfört med regeringens förslag i kronor. budgetpropositionen för 2019. Ökningarna avsåg bl.a. att finansiera en utbyggnad av platser på högskolan (bet. 2018/19:UbU2, rskr. 2018/19:105). Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skol- Regeringen anser dock att utbyggnaden av vissa verk minskas med 50 700 000 kronor. utbildningar inom universitet och högskola bör ske i en något långsammare takt (se även avsnitt 6.15), vilket innebär minskade utgifter för Skälen för regeringens förslag: Anslaget studiemedel och avsättningar för kreditförluster. används för Statens skolverks förvaltnings- Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 Avsättning för utgifter. kreditförluster bör därför minskas med 31 200 000 De principer som tillämpades vid utformkronor respektive 2 800 000 kronor. ningen av budgetpropositionen för 2019 Minskningarna av anslagen används för att innebar att anslaget anvisades mer medel än bidra till finansieringen av de ökade anslagen i tidigare beräknat. Regeringen anser därför att denna proposition. anslaget bör minskas med 45,7 miljoner kronor (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Minskningen används för att bidra till 1:8 Centrala studiestödsnämnden finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. I statens budget för innevarande år finns för detta För att finansiera ökningen av anslaget 2:2 ändamål uppfört ett ramanslag på 894 340 000 Universitets- och högskolerådet i syfte att kronor. möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget minskas Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala med 5 miljoner kronor. Från och med 2020 studiestödsnämnden minskas med 3 000 000 beräknas anslaget minska med 5 miljoner kronor kronor. till följd av denna förändring. Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med 50 700 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Centrala studiestödsnämndens förvaltningsutgifter. 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan De principer som tillämpades vid utform- pedagogisk verksamhet ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 3 miljoner kronor för redan I statens budget för innevarande år finns för detta genomförd verksamhet (bet. 2018/19:UbU2, ändamål uppfört ett ramanslag på 3 185 311 000 rskr. 2018/19:105). Regeringen anser därför att kronor. anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden bör Vidare har regeringen ett bemyndigande att minskas med 3 000 000 kronor. under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som Minskningen av anslaget används för att bidra inklusive tidigare åtaganden medför behov av till finansieringen av de ökade anslagen i denna framtida anslag på högst 1 008 068 000 kronor proposition. 2020 – 2025.

PROP. 2018/ 19: 99

vidare att statsbidraget för gymnasial lärlings- Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av utbildning bör minskas med 100 miljoner kronor, skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet vilket innebär att anslaget minskas med motökas med 351 000 000 kronor. svarande belopp. Regeringen bemyndigas att under 2019 ingå Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare Utvecklig av skolväsendet och annan pedagogisk åtaganden medför behov av framtida anslag på verksamhet ökas med 351 000 000 kronor. högst 1 051 068 000 kronor 2020 – 2025. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition. Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- För att Skolverket ska kunna fatta beslut om vänds bl.a. för utgifter för att främja utveckling av statsbidrag för karriärtjänster i förskoleklasser skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och grundskolor i utanförskapsområden med och annan pedagogisk verksamhet samt för anledning av de ökade medel som tillförts insatser som syftar till att minska skolsegregation. anslaget samt för att på ett effektivt sätt kunna Behovet av lärare är stort. Statens skolverks besluta om statsbidrag, bl.a. gällande regeringens prognos visar att det kan väntas saknas ca 80 000 satsning på att generellt stärka den speciallärare 2030. Samtidigt utför lärare ett stort antal pedagogiska kompetensen i skolan, behöver arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra bemyndigandet ökas med 43 miljoner kronor. personalkategorier. Genom att avlasta lärarna Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 sådana arbetsuppgifter skulle de bättre kunna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och fokusera på sitt kärnuppdrag, dvs. under- annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska visningen. På så sätt kan kvaliteten i under- åtaganden som inklusive tidigare åtaganden visningen stärkas. Regeringen anser därför att medför behov av framtida anslag på högst anslaget bör ökas med 475 miljoner kronor för att 1 051 068 000 kronor 2020 – 2025. skolhuvudmännen, inom ramen för ett nytt riktat statsbidrag, ska kunna anställa lärarassistenter. Från och med 2020 beräknas anslaget öka med 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan 500 miljoner kronor till följd av denna satsning. pedagogisk verksamhet, m.m. (bemyndigande) För att underlätta för kommuner med behov av fjärrundervisning anser regeringen att det bör I statens budget för innevarande år finns för detta införas en möjlighet att söka ekonomiskt stöd för ändamål uppfört ett ramanslag på 4 595 000 000 att etablera fjärrundervisning, vilket är i enlighet kronor. med regeringens bedömning i propositionen En Vidare har regeringen ett bemyndigande att sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som för ett Sverige som håller ihop (prop. inklusive tidigare åtaganden medför behov av 2017/18:179). För detta ändamål bör anslaget framtida anslag på högst 414 000 000 kronor ökas med 10 miljoner kronor. Ökningen 2020. finansieras genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att livsmedel minskas med motsvarande belopp. under 2019 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, De principer som tillämpades vid utform- fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive att anslaget anvisades 34 miljoner kronor för tidigare åtaganden medför behov av framtida redan genomförd verksamhet, varav 26 miljoner anslag på högst 614 000 000 kronor 2020. kronor för arbete med yrkesintroduktion och 8 miljoner kronor för statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och matematikhandledare. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Regeringen anser därför att anslaget bör minskas används bl.a. för utgifter för statsbidrag för att med 34 miljoner kronor. stimulera minskade barngrupper och ökad För att bidra till finansieringen av de ökade personaltäthet i förskolan. anslagen i denna proposition anser regeringen

PROP. 2018/ 19: 99

Riksdagen beslutade att anvisa 159 miljoner mycket. Anslaget bör därför minskas med kronor mer till anslaget jämfört med regeringens 10 miljoner kronor. förslag i budgetpropositionen för 2019. Anslaget Sammantaget bör därmed anslaget 1:10 Fortökades med 400 miljoner kronor för att minska bildning av lärare och förskolepersonal minskas barngruppernas storlek i förskolan och minsk- med 20 000 000 kronor. ades med 241 miljoner kronor kopplat till Minskningen av anslaget används för att bidra indexeringen av maxtaxan (bet. 2018/19:UbU1, till finansieringen av de ökade anslagen i denna rskr. 2018/19:104). proposition. För att Skolverket ska kunna fatta beslut om bidrag för mindre barngrupper i förskolan för läsåret 2019/20 som motsvarar den ökade 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning bidragsnivån för vårterminen 2020 enligt riksdagens budgetbeslut behöver bemyndigandet I statens budget för innevarande år finns för detta ökas med 200 miljoner kronor. Regeringen bör ändamål uppfört ett ramanslag på 2 712 422 000 därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 kronor. Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Statligt stöd medför behov av framtida anslag på högst till vuxenutbildning minskas med 445 000 000 614 000 000 kronor 2020. kronor.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för kommunal vuxen- I statens budget för innevarande år finns för detta utbildning. ändamål uppfört ett ramanslag på 326 526 000 Riksdagen beslutade att anvisa 150 miljoner kronor. kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för att det planerade tillskottet av utbildningsplatser inom Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning regional yrkesinriktad vuxenutbildning skulle av lärare och förskolepersonal minskas med kunna genomföras (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 20 000 000 kronor. 2018/19:104). Regeringen gör dock bedömningen att avsatta medel för statsbidraget inte kommer att kunna förbrukas fullt ut under året. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Anslaget bör därför minskas med 397 miljoner används för utgifter för fortbildning av lärare, kronor. förskollärare, rektorer, förskolechefer och viss Regeringen gör även bedömningen att medlen annan personal. för utbildning för tidsbegränsat anställda inom Riksdagen beslutade att anvisa 10 miljoner äldreomsorg och hälso- och sjukvård inte kronor mer till anslaget jämfört med regeringens kommer att förbrukas fullt ut under året. förslag i budgetpropositionen för 2019 i syfte att Anslaget bör därför minskas med 48 miljoner finansiera fortbildningsinsatser för att ge behörig- kronor. het till förskollärare att undervisa i nya årskurs 1 Sammantaget bör därmed anslaget 1:13 Statligt vid ett införande av en tioårig grundskola (bet. stöd till vuxenutbildning minskas med 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen 445 000 000 kronor. anser dock att det är för tidigt att påbörja sådana Minskningen av anslaget används för att bidra fortbildningsinsatser eftersom ett införande av en till finansieringen av de ökade anslagen i denna tioårig grundskola behöver utredas. Anslaget bör proposition. därför minskas med 10 miljoner kronor. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 10 miljoner kronor för

PROP. 2018/ 19: 99

2:1 Universitetskanslersämbetet bedömning av utländsk utbildning. Vidare har myndigheten sedan tidigare haft i uppdrag att I statens budget för innevarande år finns för detta samordna en pilotverksamhet med syfte att ändamål uppfört ett ramanslag på 149 035 000 etablera en varaktig struktur, bl.a. för stöd till kronor. universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens. Regeringen bedömer att tillskottet inte är nödvändigt för att uppnå syftet. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Universitets- Anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kanslersämbetet ökas med 5 000 000 kronor. kronor. I propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- ihop gjorde regeringen bedömningen att tillgängvänds för Universitetskanslersämbetets förvalt- ligheten till universitets- och högskoleutbildning ningsutgifter. samt yrkeshögskoleutbildning bör öka genom en Universitetskanslersämbetet ansvarar för förbättrad tillgång till distansutbildningar (prop. kvalitetssäkringen av utbildningen vid universitet 2017/18:179). För att stimulera utveckling av och högskolor. För att förbättra kvalitetssäk- distansstudier bör Universitets- och högskoleringen har regeringen beslutat att även forskning rådet tillföras ytterligare medel. Anslaget bör ska ingå i kvalitetssäkringssystemet. Beslutet är i därför ökas med 10 miljoner kronor. Ökningen enlighet med vad som angavs i propositionen finansieras genom att anslaget 1:17 Åtgärder för Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar landsbygdens miljö och struktur under utgiftsoch stärkt kon-kurrenskraft (prop. 2016/17:50). område 23 Areella näringar, landsbygd och Ytterligare medel behöver tillföras anslaget för att livsmedel minskas med motsvarande belopp. uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt. För att möjliggöra utvecklingen av en betygs- Regeringen anser därför att anslaget 2:1 databas till stöd för reformen om rätt till Universitetskanslersämbetet bör ökas med behörighetsgivande utbildning inom komvux bör 5 000 000 kronor. anslaget ökas med 5 miljoner kronor. Från och Finansiering sker genom att anslaget 2:64 med 2020 beräknas anslaget öka med 5 miljoner Särskilda utgifter inom universitet och högskolor kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget minskas med motsvarande belopp. 1:1 Statens skolverk minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör därmed anslaget 2:2 2:2 Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet minskas med 5 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta Minskningen av anslaget används för att bidra ändamål uppfört ett ramanslag på 198 920 000 till finansieringen av de ökade anslagen i denna kronor. proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Universitets- 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och högskolerådet minskas med 5 000 000 kronor. och avancerad nivå

2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå

Skälen för regeringens förslag: Anslaget och avancerad nivå används för Universitets- och högskolerådets förvaltningsutgifter. 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner grundnivå och avancerad nivå kronor mer till anslaget än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2019 i syfte att 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på stärka arbetet med validering av nyanländas grundnivå och avancerad nivå kompetens (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Universitets- och högskolerådet 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå har tillförts resurser för att stärka arbetet med och avancerad nivå

PROP. 2018/ 19: 99

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå

grundnivå och avancerad nivå och avancerad nivå

2:15 Karolinska institutet: Utbildning på 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och

grundnivå och avancerad nivå avancerad nivå

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:21 Karlstads universitet: Utbildning på 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och

grundnivå och avancerad nivå forskning

2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå I statens budget för innevarande år finns för de och avancerad nivå ändamål som gäller för dessa anslag uppförda ramanslag på 1 778 755 000 kronor, 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå 2 092 904 000 kronor, 2 153 058 000 kronor, och avancerad nivå 1 760 939 000 kronor, 1 414 350 000 kronor, 1 572 054 000 kronor, 730 290 000 kronor, 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå 1 175 373 000 kronor, 681 997 000 kronor, och avancerad nivå 672 504 000 kronor, 1 080 446 000 kronor, 806 968 000 kronor, 560 762 000 kronor, 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå 946 947 000 kronor, 249 545 000 kronor, och avancerad nivå 617 330 000 kronor, 105 247 000 kronor, 507 765 000 kronor, 436 471 000 kronor, 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på 460 311 000 kronor, 397 995 000 kronor, grundnivå och avancerad nivå 402 361 000 kronor, 312 869 000 kronor, 369 262 000 kronor, 164 624 000 kronor, 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på 133 169 000 kronor, 426 124 000 kronor och grundnivå och avancerad nivå 2 619 319 000 kronor.

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå avancerad nivå ökas med 11 365 000 kronor. och avancerad nivå Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på 11 145 000 kronor. Anslaget 2:7 Göteborgs grundnivå och avancerad nivå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 332 000 kronor. 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå ökas med 5 160 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå universitet: 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas grundnivå och avancerad nivå med 6 269 000 kronor. Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på avancerad nivå ökas med 8 078 000 kronor. grundnivå och avancerad nivå Anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 863 000 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på kronor. Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 7 067 000 kronor. Anslaget 2:19 Luleå

PROP. 2018/ 19: 99

tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och I syfte att genomföra den utbyggnad av läraravancerad nivå ökas med 3 779 000 kronor. och förskollärarutbildningarna som inleddes Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på 2017, samt den utbyggnad av högskolan som grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 993 000 inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas universitet och högskolor med totalt 141 miljoner med 3 005 000 kronor. Anslaget 2:25 Örebro kronor jämfört med regeringens förslag i budgetuniversitet: Utbildning på grundnivå och propositionen för 2019. I utbildningsutskottets avancerad nivå ökas med 2 640 000 kronor. betänkande anges att medlen ska fördelas till flera Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 027 000 kommande ändringsbudget (bet. 2018/19:UbU1, kronor. Anslaget 2:29 Malmö universitet: rskr. 2018/19:104). Regeringen återkommer där- Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas för i denna proposition med förslag till fördelning med 3 765 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge av medlen till universitets och högskolors anslag tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. avancerad nivå ökas med 2 538 000 kronor. Regeringen anser att den av riksdagen beslutade Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning ökningen bör justeras utifrån att en del av på grundnivå och avancerad nivå ökas med budgetåret redan har förflutit och därför bör 981 000 kronor. Anslaget 2:37 Gymnastik- och sammanlagt 93,9 miljoner kronor fördelas till idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och universitets och högskolors anslag för utbildning avancerad nivå ökas med 728 000 kronor. på grundnivå och avancerad nivå. Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på Regeringen anser att medlen bör fördelas enligt grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 518 000 följande. Anslaget 2:3 Uppsala universitet: kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 11 365 000 kronor. Anslaget 2:5 Lunds med 253 000 kronor. Anslaget 2:43 Högskolan i universitet: Utbildning på grundnivå och Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad avancerad nivå ökas med 11 145 000 kronor. nivå ökas med 2 198 000 kronor. Anslaget 2:45 Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 332 000 och avancerad nivå ökas med 2 245 000 kronor. kronor. Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas på grundnivå och avancerad nivå ökas med med 5 160 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå 1 661 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i universitet: Utbildning på grundnivå och Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad avancerad nivå ökas med 6 269 000 kronor. nivå ökas med 906 000 kronor. Anslaget 2:51 Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och på grundnivå och avancerad nivå ökas med avancerad nivå ökas med 2 069 000 kronor. 8 078 000 kronor. Anslaget 2:15 Karolinska Anslaget 2:53 Konstfack Utbildning på grundnivå institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad och avancerad nivå ökas med 506 000 kronor. nivå ökas med 863 000 kronor. Anslaget 2:17 Anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas grundnivå och avancerad nivå ökas med 7 067 000 med 506 000 kronor. Anslaget 2:59 Södertörns kronor. Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas nivå ökas med 1 710 000 kronor. Anslaget 2:66 med 3 779 000 kronor. Anslaget 2:21 Karlstads Ersättningar för klinisk utbildning och forskning universitet: Utbildning på grundnivå och ökas med 4 571 000 kronor. avancerad nivå ökas med 1 993 000 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med Skälen för regeringens förslag: Anslagen 3 005 000 kronor. Anslaget 2:25 Örebro används bl.a. för ersättning till universitet och universitet: Utbildning på grundnivå och högskolor för högskoleutbildning på grundnivå avancerad nivå ökas med 2 640 000 kronor. och avancerad nivå. Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 027 000

PROP. 2018/ 19: 99

kronor. Anslaget 2:29 Malmö universitet: Utbild- 2:10 Stockholms universitet: Forskning och ning på grundnivå och avancerad nivå ökas med utbildning på forskarnivå 3 765 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning nivå ökas med 2 538 000 kronor. Anslaget 2:33 på forskarnivå Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 981 000 kronor. 2:14 Linköpings universitet: Forskning och Anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: utbildning på forskarnivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 728 000 kronor. Anslaget 2:39 Högskolan i 2:16 Karolinska institutet: Forskning och Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad utbildning på forskarnivå nivå ökas med 1 518 000 kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och avancerad nivå ökas med 253 000 kronor. utbildning på forskarnivå Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och 2 198 000 kronor. Anslaget 2:45 Högskolan i utbildning på forskarnivå Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 245 000 kronor. Anslaget 2:47 2:22 Karlstads universitet: Forskning och Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå utbildning på forskarnivå och avancerad nivå ökas med 1 661 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och grundnivå och avancerad nivå ökas med utbildning på forskarnivå 906 000 kronor. Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning med 2 069 000 kronor. Anslaget 2:53 Konstfack på forskarnivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 506 000 kronor. Anslaget 2:57 Kungl. 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på på forskarnivå grundnivå och avancerad nivå ökas med 506 000 kronor. Anslaget 2:59 Södertörns 2:30 Malmö universitet: Forskning och högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad utbildning på forskarnivå nivå ökas med 1 710 000 kronor. Anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och ökas med 4 571 000 kronor. utbildning på forskarnivå Sammantaget innebär detta en ökning av anslagen med 93 878 000 kronor. Vidare ökas 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på utbildning på forskarnivå högskoleområdet med 10 821 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:64 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning Särskilda utgifter inom universitet och högskolor och utbildning på forskarnivå minskas med motsvarande belopp.

2:40 Högskolan i Borås: Forskning och

utbildning på forskarnivå

2:4 Uppsala universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och

utbildning på forskarnivå

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning

på forskarnivå 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning

på forskarnivå

2:8 Göteborgs universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och

utbildning på forskarnivå

PROP. 2018/ 19: 99

2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och forskarnivå ökas med 5 004 000 kronor. Anslaget utbildning på forskarnivå 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 5 005 000 kronor. 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och Anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå utbildning på forskarnivå ökas med 4 162 000 kronor. Anslaget 2:30 Malmö universitet: Forsk- 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning ning och utbildning på forskarnivå ökas med på forskarnivå 4 440 000 kronor. Anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:60 Södertörns högskola: Forskning och ökas med 1 886 000 kronor. Anslaget 2:34 utbildning på forskarnivå Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 5 508 000 kronor. Anslaget I statens budget för innevarande år finns för de 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning ändamål som gäller för dessa anslag uppförda och utbildning på forskarnivå ökas med ramanslag på 2 158 476 000 kronor, 2 220 820 000 1 498 000 kronor. Anslaget 2:40 Högskolan i kronor, 1 578 532 000 kronor, 1 650 888 000 Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå kronor, 1 132 502 000 kronor, 897 931 000 ökas med 4 910 000 kronor. Anslaget 2:42 kronor, 1 579 228 000 kronor, 1 565 411 000 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på kronor, 390 159 000 kronor, 241 163 000 kronor, forskarnivå ökas med 3 189 000 kronor. Anslaget 339 526 000 kronor, 268 418 000 kronor, 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning 247 142 000 kronor, 239 799 000 kronor, på forskarnivå ökas med 3 248 000 kronor. 97 732 000 kronor, 115 174 000 kronor, Anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning 34 840 000 kronor, 75 418 000 kronor, och utbildning på forskarnivå ökas med 77 958 000 kronor, 99 249 000 kronor, 3 471 000 kronor. Anslaget 2:48 Högskolan 69 613 000 kronor, 63 851 000 kronor, Kristianstad: Forskning och utbildning på forskar- 51 159 000 kronor 63 919 000 kronor och nivå ökas med 1 699 000 kronor. Anslaget 2:50 84 761 000 kronor. Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 929 000 kronor. Anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Uppsala forskarnivå ökas med 4 626 000 kronor. Anslaget universitet: Forskning och utbildning på 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning forskarnivå ökas med 23 370 000 kronor. 2:6 på forskarnivå ökas med 2 491 000 kronor. Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 28 035 000 kronor. Anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och Skälen för regeringens förslag: Anslagen utbildning på forskarnivå ökas med 21 391 000 används för ersättning till universiteten och kronor. Anslaget 2:10 Stockholms universitet: högskolorna för forskning och utbildning på Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med forskarnivå. I syfte att genomföra den beräknade 17 230 000 kronor. Anslaget 2:12 Umeå ökningen av universitets och högskolors anslag universitet: Forskning och utbildning på forskarför forskning och utbildning på forskarnivå 2019 nivå ökas med 12 735 000 kronor. Anslaget 2:14 som presenterades i propositionen Kunskap i Linköpings universitet: Forskning och utbildning samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt på forskarnivå ökas med 13 616 000 kronor. konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade Anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter utbildning på forskarnivå ökas med inom universitet och högskolor med 250 miljoner 20 950 000 kronor. Anslaget 2:18 Kungl. kronor. I betänkandet anges att medlen ska Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på fördelas till flera anslag i enlighet med tidigare forskarnivå ökas med 15 173 000 kronor. aviseringar i en kommande ändringsbudget (bet. Anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forsk- 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen ning och utbildning på forskarnivå ökas med återkommer därför i denna proposition med 7 461 000 kronor. Anslaget 2:22 Karlstads förslag till fördelning av medlen till universitets universitet: Forskning och utbildning på forskaroch högskolors anslag för forskning och nivå ökas med 5 748 000 kronor. Anslaget 2:24 utbildning på forskarnivå. Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på

PROP. 2018/ 19: 99

Regeringen anser att medlen bör fördelas enligt forskarnivå bör ökas med 1 699 000 kronor, följande. Anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forsk- anslaget 2:50 Högkolan i Skövde: Forskning och ning och utbildning på forskarnivå bör ökas med utbildning på forskarnivå bör ökas med 23 370 000 kronor, anslaget 2:6 Lunds universitet: 1 929 000 kronor, anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 28 035 000 kronor, anslaget 2:8 Göteborgs med 4 626 000 kronor och anslaget 2:60 universitet: Forskning och utbildning på forskar- Södertörns högskola: Forskning och utbildning på nivå bör ökas med 21 391 000 kronor, anslaget forskarnivå bör ökas med 2 491 000 kronor, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och Sammantaget innebär detta en ökning av utbildning på forskarnivå bör ökas med anslagen med 218 775 000 kronor. Vidare ökas 17 230 000 kronor, anslaget 2:12 Umeå anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på universitet: Forskning och utbildning på forskar- högskoleområdet med 17 992 000 kronor och nivå bör ökas med 12 735 000 kronor, anslaget anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet under 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och utbildning på forskarnivå bör ökas med livsmedel med 13 233 000 kronor. 13 616 000 kronor, anslaget 2:16 Karolinska Finansiering sker genom att anslaget 2:64 institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör ökas med 20 950 000 kronor, anslaget 2:18 minskas med motsvarande belopp. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 15 173 000 kronor, anslaget 2:20 Luleå tekniska 2:4 Uppsala universitet: Forskning och universitet: Forskning och utbildning på utbildning på forskarnivå forskarnivå bör ökas med 7 461 000 kronor, anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning utbildning på forskarnivå bör ökas med på forskarnivå 5 748 000 kronor, anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarnivå bör ökas med 5 004 000 kronor, utbildning på forskarnivå anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 5 005 000 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och kronor, anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning utbildning på forskarnivå och utbildning på forskarnivå bör ökas med 4 162 000 kronor, anslaget 2:30 Malmö Regeringen har ett bemyndigande att för anslagen universitet: Forskning och utbildning på 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning forskarnivå bör ökas med 4 440 000 kronor, på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forsk- och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå ning och utbildning på forskarnivå bör ökas med tekniska universitet: Forskning och utbildning på 1 886 000 kronor, anslaget 2:34 Mälardalens forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå KIC Raw Materials under Europeiska institutet bör ökas med 5 508 000 kronor, anslaget 2:38 för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och högst 1 000 000 kronor, 300 000 kronor respekutbildning på forskarnivå bör ökas med 1 498 000 tive 1 000 000 kronor under 2016 – 2022. kronor, anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Regeringen har också ett bemyndigande att för Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och med 4 910 000 kronor, anslaget 2:42 Högskolan utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå universitet: Forskning och utbildning på forskarbör ökas med 3 189 000 kronor, anslaget 2:44 nivå besluta om årliga medlemsavgifter till Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på kunskaps- och innovationsplattformen inom itforskarnivå bör ökas med 3 248 000 kronor, området KIC Digital under Europeiska institutet anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning för innovation och teknik (EIT Digital) på högst och utbildning på forskarnivå bör ökas med 250 000 kronor under 2017 – 2022. 3 471 000 kronor, anslaget 2:48 Högskolan Slutligen har regeringen ett bemyndigande att Kristianstad: Forskning och utbildning på för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och

PROP. 2018/ 19: 99

utbildning på forskarnivå besluta om årliga på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter medlemsavgifter till kunskaps- och innovations- till EIT Digital på högst 400 000 kronor. plattformen inom hållbar energi under Slutligen bör regeringen bemyndigas att under Europeiska institutet för innovation och teknik 2019 – 2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: (KIC InnoEnergy SE) på högst 500 000 kronor Forskning och utbildning på forskarnivå besluta under 2017 – 2022. om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 – 2022 för anslagen 2:4 Uppsala 2:4 Uppsala universitet: Forskning och universitet: Forskning och utbildning på forskar- utbildning på forskarnivå nivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskar- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT under 2019 – 2022 för anslaget 2:4 Uppsala Raw Materials på högst 1 200 000 kronor. universitet: Forskning och utbildning på forskar- Regeringen bemyndigas att under 2019 – 2022 nivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och Européen de Calcul Atomique et Moléculaire på utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms högst 350 000 kronor. universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Sedan 2016 är Regeringen bemyndigas att under 2019 – 2022 Uppsala universitet medlem i Centre Européen för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) utbildning på forskarnivå besluta om en årlig (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11, rskr. medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 2016/17:55). Då verksamheten kommer att fort- 700 000 kronor. sätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om årliga medlemsavgifter till CECAM förlängas. Regeringen bör mot denna bakgrund Skälen för regeringens förslag: De årliga bemyndigas att under 2019 – 2022 för anslaget 2:4 medlemsavgifterna till EIT Raw Materials, EIT Uppsala universitet: Forskning och utbildning på Digital och KIC InnoEnergy SE är fastställda i forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till euro. På grund av den försvagade svenska kronan CECAM på högst 350 000 kronor. är bemyndigandena inte tillräckligt omfattande Uppsala universitet har sedan 2016 även varit för att det ska vara möjligt att betala de årliga medlem i ett nätverk benämnt The Guild of medlemsavgifterna till respektive innovations- European Research-Intensive Universities (The plattform. Vidare har Lunds universitet ansökt Guild) (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU1, rskr. om att i likhet med de andra universiteten bli s.k. 2016/17:55). Även denna verksamhet fortsätter. core partner, vilket medför behov av ett ökat Regeringen gör dock bedömningen att medlembemyndigande. Storleken på bemyndigandena för skapet inte är av den karaktären att medlemsde årliga medlemsavgifterna behöver därför öka. avgiften behöver underställas riksdagens beslut. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 – 2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor. Regeringen bör även bemyndigas att under 2019 – 2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning

PROP. 2018/ 19: 99

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning Skälen för regeringens förslag: De årliga på forskarnivå medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet inte tillräckligt omfattande för att göra det Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till att under 2019 besluta om medlemskap i en plattformen. Bemyndigandet behöver därför öka. kunskaps- och innovationsplattform inom livs- Regeringen bör mot denna bakgrund bemynmedel under Europeiska institutet för innovation digas att under 2019 – 2022 för anslaget 2:18 och teknik och att under 2019 – 2025 för anslaget Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på utbildning på forskarnivå besluta om en årlig forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på medlemsavgift till EIT Health om högst högst 1 200 000 kronor. 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under 2017 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på etablerades en kunskaps- och innovationsplatt- högskoleområdet form inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods). Lunds I statens budget för innevarande år finns för detta universitet har en betydande kompetens inom ändamål uppfört ett ramanslag på 3 394 695 000 området och det är viktigt att universitetet kan bli kronor. en del av detta europiska forskningssamarbete, som även bedöms kunna gynna företag som verkar inom området. Förutsatt att ansökan Regeringens förslag: Anslaget 2:63 Enskilda beviljas kommer varje deltagande part att betala utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas en årlig medlemsavgift, antingen som huvud- med 28 813 000 kronor. partner eller associerad partner. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och Skälen för regeringens förslag: Anslaget får innovationsplattform inom livsmedel under användas för utgifter för statsbidrag till enskilda Europeiska institutet för innovation och teknik) utbildningsanordnare för ersättning för högoch under 2019 – 2025 för anslaget 2:6 Lunds skoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, universitet: Forskning och utbildning på forskar- behörighetsgivande och högskoleintroducerande nivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst utbildning. Anslaget får även användas för 1 200 000 kronor. utgifter för statsbidrag till forskning och utbildning på forskarnivå. För att genomföra den utbyggnad av lärar- och 2:18: Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017 och utbildning på forskarnivå den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 öka anslaget 2:64 Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och med totalt 141 miljoner kronor jämfört med utbildning på forskarnivå besluta om årliga regeringens förslag i budgetpropositionen för medlemsavgifter till kunskaps- och innovations- 2019. Riksdagen beslutade också att öka samma plattformen inom hälsa under Europeiska anslag med 250 miljoner kronor i syfte att institutet för innovation och teknik (EIT Health) genomföra den beräknade ökningen av universipå högst 750 000 kronor under 2016 – 2022. tets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i samverkan – för Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas samhällets utmaningar och stärkt konkurrensatt under 2019 – 2022 för anslaget 2:18 Kungl. kraft (prop. 2016/17:50). I betänkandet anges att Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till tidigare aviseringar i en kommande ändrings- EIT Health på högst 900 000 kronor. budget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104).

PROP. 2018/ 19: 99

Regeringen återkommer därför i denna pro- anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en position med förslag till fördelning av medlen till kommande ändringsbudget (bet. 2018/19:UbU1, lärosätenas anslag för såväl utbildning på grund- rskr. 2018/19:104). För att möjliggöra en sådan nivå och avancerad nivå som för forskning och fördelning bör anslaget minskas med 359,7 milutbildning på forskarnivå. Regeringen anser att joner kronor. den av riksdagen beslutade ökningen för utbygg- För att bidra till finansieringen av de ökade nad av lärar- och förskollärarutbildningarna och anslagen i denna proposition bör anslaget även högskolan bör justeras utifrån att en del av minskas med 263,5 miljoner kronor. Neddragbudgetåret redan har förflutit. För utbildning på ningen bedöms senarelägga utbyggnaden av vissa grundnivå och avancerad nivå bör därför sam- särskilda utbildningsinsatser något. manlagt 10 821 000 kronor fördelas till anslaget. Sammantaget bör därmed anslaget 2:64 För forskning och utbildning på forskarnivå bör Särskilda utgifter inom universitet och högskolor anslaget ökas med 17 992 000 kronor. minskas med 623 200 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 28 813 000 kronor. 2:65 Särskilda medel till universitet och Finansiering sker genom att anslaget 2:64 högskolor Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 439 124 000 kronor.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor

Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda I statens budget för innevarande år finns för detta medel till universitet och högskolor minskas med ändamål uppfört ett ramanslag på 1 278 309 000 17 500 000 kronor. kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda till finansieringen av de ökade anslagen i denna utgifter inom universitet och högskolor minskas proposition bör anslaget 2:65 Särskilda medel till med 623 200 000 kronor. universitet och högskolor minskas med 17 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka de Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- verksamheter som finansieras från anslaget. vänds för utgifter för bl.a. särskilda insatser för högskoleutbildning och forskning inom högskoleområdet och för bidrag till statliga 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och universitet och högskolor m.fl. forskningsinformation I syfte att genomföra den utbyggnad av läraroch förskollärarutbildningarna som inleddes I statens budget för innevarande år finns för detta 2017, den utbyggnad av högskolan som inleddes ändamål uppfört ett ramanslag på 6 067 846 000 2018, samt den beräknade ökningen av kronor. universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapssamverkan – för samhällets utmaningar och stärkt rådet: Forskning och forskningsinformation konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade minskas med 84 000 000 kronor. riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 406 miljoner kronor jämfört med regeringens Skälen för regeringens förslag: Anslaget förslag i budgetpropositionen för 2019. I betän- används bl.a. för stöd för forskning och forskkandet anges att medlen ska fördelas till flera ningsinformation.

PROP. 2018/ 19: 99

För att finansiera ökningen av anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och anslaget Regeringens förslag: Anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten ökas med 3 000 000 kronor. 3:11 Etikprövningsmyndigheten bör anslaget minskas med 11 respektive 3 miljoner kronor. Vidare bör anslaget minskas med 70 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av de ökade Skälen för regeringens förslag: Anslaget ananslagen i denna proposition. vänds för Etikprövningsmyndighetens förvalt- Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 ningsutgifter och för avvecklingskostnader för de Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- regionala etikprövningsnämnderna. information minskas med 84 000 000 kronor. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inrättades den 1 januari 2019 den nya Etikprövningsmyndigheten (prop. 2017/18:45, bet. I statens budget för innevarande år finns för detta 2017/18UbU12, rskr. 2017/18:173). Uppstartsändamål uppfört ett ramanslag på 962 356 000 kostnaderna för den nya myndigheten har blivit kronor. högre än vad som tidigare beräknats. Den främsta orsaken till de högre utgifterna är att det nya ärendehanteringssystem för bl.a. etikprövning av Regeringens förslag: Anslaget 3:4 Rymdforsk- forskning som skulle ha varit klart till bildandet ning och rymdverksamhet ökas med 11 000 000 av den nya myndigheten fortfarande är under kronor. utveckling. Detta har inneburit att investeringskostnaderna har blivit högre och den förväntade effektiviseringen har ännu inte realiserats. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Regeringen anser därför att anslaget 3:11 används bl.a. för utgifter för stöd till forskning Etikprövningsmyndigheten bör ökas med och utveckling inklusive industritutvecklings- 3 000 000 kronor. projekt och fjärranalys inom nationella och Finansiering sker genom att anslaget 3:1 internationella samarbeten. Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- Den verksamhet som finansieras från anslaget information minskas med motsvarande belopp. bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Utgifterna för de svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till 4:1 Internationella program (bemyndigande) följd av den försvagade kronkursen och bedöms därför bli högre än enligt tidigare beräkningar. I statens budget för innevarande år finns för detta För att myndigheten ska kunna fullgöra sina ändamål uppfört ett ramanslag på 81 589 000 åtaganden behöver anslaget tillföras ytterligare kronor. medel. Regeringen anser därför att anslaget 3:4 Vidare har regeringen ett bemyndigande att Rymdforskning och rymdverksamhet bör ökas med under 2019 besluta om bidrag som inklusive 11 000 000 kronor. tidigare åtaganden medför behov av framtida Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Veten- anslag på högst 153 000 000 kronor 2020 – 2022. skapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med motsvarande belopp. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 4:1 Internationella 3:11 Etikprövningsmyndigheten program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på I statens budget för innevarande år finns för detta högst 165 000 000 kronor 2020 – 2022. ändamål uppfört ett ramanslag på 41 919 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stipendier till s.k.

PROP. 2018/ 19: 99

tredjelandsstudenter och utgifter för stats- delta i verksamheten. Regeringen anser därför att bidrag för att främja internationella kontakter stödet bör återinföras. inom EU-program och andra internationella Regeringen anser mot denna bakgrund att program inom utbildningsområdet. anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, För att möjliggöra nödvändiga åtaganden för utveckling samt internationellt kulturutbyte och ingångna stipendiesamarbeten under perioden samarbete bör ökas med 50 000 000 kronor. behöver bemyndigandet ökas med 12 miljoner Finansiering sker genom de förslag till inkronor. Regeringen bör därför bemyndigas att komstökningar och minskade anslag som lämnas under 2019 för anslaget 4:1 Internationella i denna proposition. program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor 2020 – 2022. 1:3 Skapande skola

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 187 065 000 6.16 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, kronor.

trossamfund och fritid

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Skapande utveckling samt internationellt kulturutbyte och skola minskas med 10 000 000 kronor.

samarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta Skälen för regeringens förslag: Anslaget anändamål uppfört ett ramanslag på 430 684 000 vänds bl.a. för utgifter för statsbidrag till kronor. Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. De principer som tillämpades vid utform- Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- att en tidigare aviserad minskning av anslaget för nationellt kulturutbyte och samarbete ökas med de tidsbegränsade medel till satsningen på 50 000 000 kronor. Skapande förskola inte genomfördes. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Skapande skola bör minskas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Minskningen av anslaget används för att bidra används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän till finansieringen av de ökade anslagen i denna kulturverksamhet, utveckling samt internation- proposition. ellt kulturutbyte och samarbete. Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 2019 jämfört med 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades bl.a. med att det I statens budget för innevarande år finns för detta är kostsamt och ineffektivt att via riktade stats- ändamål uppfört ett ramanslag på 1 501 187 000 bidrag motivera kommuner att öka tillgänglig- kronor. heten i de kommunala kulturskolorna genom sänkta avgifter (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till Regeringen anser att det statliga bidraget till regional kulturverksamhet minskas med 6 000 000 kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet kronor. har bidragit till att bredda utbudet inom kulturskolorna och att nå nya grupper. Därigenom kan kulturskolan göras mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och unga i hela landet att

PROP. 2018/ 19: 99

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Kungl. bibliotekets genom- Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med förande av det samlade ansvaret för statens stöd 5 000 000 kronor. och samordning inom biblioteksväsendet. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 6 miljoner kronor för den Skälen för regeringens förslag: Anslaget tidsbegränsade satsningen på en nationell bibli- används bl.a. för utgifter för statsbidrag till oteksstrategi, som skulle avslutas vid utgången av litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande. 2018. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Riksdagen anvisade 5 miljoner kronor mer till Bidrag till regional kulturverksamhet bör minskas anslaget jämfört med regeringens förslag i med 6 000 000 kronor. budgetpropositionen för 2019 för bibliotekens Minskningen av anslaget används för att bidra arbete med att nå ungdomar från sociotill finansieringen av de ökade anslagen i denna ekonomiskt svaga miljöer (bet. 2018/19:KrU1, proposition. rskr. 2018/19:97). Regeringen bedömer dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet. Regeringen anser därför att 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter bör minskas med 5 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta Minskningen av anslaget används för att bidra ändamål uppfört ett ramanslag på 1 084 666 000 till finansieringen av de ökade anslagen i denna kronor. proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Bidrag till 8:1 Centrala museer: Myndigheter vissa scenkonstinstitutioner minskas med 2 990 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 240 793 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 47 000 000 kronor. Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. De principer som tillämpades vid utform- Skälen för regeringens förslag: Anslaget ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar används bl.a. för förvaltningsutgifter vid ett antal att en tidigare aviserad minskning av anslaget inte centrala museer som är myndigheter. genomfördes. Regeringen anser därför att Riksdagen beslutade att anvisa 60 miljoner anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner kronor mindre till anslaget jämfört med bör minskas med 2 990 000 kronor. regeringens förslag i budgetpropositionen för Minskningen av anslaget används för att bidra 2019. Minskningen motiverades med att den s.k. till finansieringen av de ökade anslagen i denna fri entré-reformen vid berörda museer borde proposition. avvecklas under våren 2019 (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringen bedömer att lika tillgång till det 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter gemensamma kulturarvet bör främjas och att fri entré vid vissa statliga museer är en del i detta I statens budget för innevarande år finns för detta arbete. Regeringen anser därför att anslaget bör ändamål uppfört ett ramanslag på 160 735 000 ökas med 60 miljoner kronor för att även kronor. fortsättningsvis finansiera fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter.

PROP. 2018/ 19: 99

Vidare innebar de principer som tillämpades Skälen för regeringens förslag: Anslaget

vid utformningen av budgetpropositionen för används för särskilda insatser inom ungdoms-

2019 att anslaget anvisades medel för redan politiken. genomförd verksamhet. Regeringen anser därför De principer som tillämpades vid utform-

att anslaget bör minskas med 13 miljoner kronor. ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar Sammantaget bör därmed anslaget 8:1 Centrala att anslaget anvisades 25 miljoner kronor för museer: Myndigheter ökas med 47 000 000 kronor. redan genomförd verksamhet. Regeringen anser

Finansiering sker genom de förslag till därför att anslaget 12:3 Särskilda insatser inom

inkomstökningar och minskade anslag som ungdomspolitiken bör minskas med 25 000 000 lämnas i denna proposition. kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna

11:2 Forskning och dokumentation om

proposition.

medieutvecklingen

I statens budget för innevarande år finns för detta

13:1 Stöd till idrotten

ändamål uppfört ett ramanslag på 3 842 000

kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 1 974 311 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 11:2 Forskning

och dokumentation om medieutvecklingen minskas med 500 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten minskas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för information om forsknings- Skälen för regeringens förslag: Anslaget anresultat för att utarbeta mediestatistik och dokuvänds bl.a. för statsbidrag till idrotten. mentera ägar- och marknadsförhållanden inom Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner svenska massmedier vid den svenska avdelningen kronor mer till anslaget jämfört med regeringens av Nordiskt informationscenter för Medie- och förslag i budgetpropositionen för 2019 för en Kommunikationsforskning (Nordicom). satsning på träning för äldre. Regeringen gör De principer som tillämpades vid utformbedömningen att satsningen är alltför kortsiktig ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar för att få önskvärd effekt. Regeringen anser att anslaget anvisades 0,5 miljoner kronor för ett därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör redan avslutat uppdrag. Regeringen anser därför minskas med 20 000 000 kronor. att anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om Minskningen av anslaget används för att bidra medieutvecklingen bör minskas med 500 000 till finansieringen av de ökade anslagen i denna kronor. proposition. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna

proposition.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

I statens budget för innevarande år finns för detta

12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

ändamål uppfört ett ramanslag på 170 000 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor.

ändamål uppfört ett ramanslag på 35 000 000

kronor. Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minskas med

Regeringens förslag: Anslaget 12:3 Särskilda 8 000 000 kronor.

insatser inom ungdomspolitiken minskas med 25 000 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- Därefter beräknas anslaget öka med 3 000 milvänds för utgifter för att genomföra insatser för joner kronor 2021 och 1 500 miljoner kronor att stärka kunskaper i svenska, om samhället och 2022. Sammantaget beräknas detta innebära främja deltagande i samhällslivet för asylsökande ökade utbetalningar 2019 – 2022 med 3 000 miloch personer som fått uppehållstillstånd, men bor joner kronor. kvar i anläggningsboende. Minskningen av anslaget används för att bidra De principer som tillämpades vid utform- till finansieringen av de ökade anslagen i denna ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar proposition. att anslaget anvisades för mycket medel. I syfte att avveckla investeringsstödet för Regeringen anser därför att anslaget 14:3 anordnande av hyresbostäder och bostäder för Särskilda insatser inom folkbildningen bör minskas studerande beslutade riksdagen att regeringen med 8 000 000 kronor. inte skulle bemyndigas att ingå några nya eko- Minskningen av anslaget används för att bidra nomiska åtaganden för investeringsstödet under till finansieringen av de ökade anslagen i denna 2019 (bet. 2018/19:CU1, rskr. 2018/19:83). proposition. Regeringen anser att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna beviljas. För att kunna göra det behövs ett bemyndigande om ekonomiska 6.17 Utgiftsområde 18 Samhälls- åtaganden för anslaget. Regeringen bör därför planering, bostadsförsörjning och bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 byggande samt konsumentpolitik Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska 1:9 Investeringsstöd för anordnande av åtaganden som inklusive tidigare åtaganden hyresbostäder och bostäder för studerande medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2020 – 2022. Regeringen I statens budget för innevarande år finns för detta avser återkomma om stödets framtida ändamål uppfört ett ramanslag på 3 000 000 000 utformning. kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2019. 2:1 Konsumentverket

I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Investerings- ändamål uppfört ett ramanslag på 167 979 000 stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder kronor. för studerande minskas med 750 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Konsumenthyresbostäder och bostäder för studerande ingå verket minskas med 1 100 000 kronor. ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2020 – 2022. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Konsumentverkets förvaltningsutgifter. Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- För att renodla och effektivisera Konsumentvänds för utgifter för statsbidrag för att anordna verkets förvaltningsuppdrag bör medel som ska nya hyresbostäder och bostäder för studerande. användas för myndighetens förvaltningsutgifter De medel som riksdagen anvisat anslaget för under anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 2019 bedöms överstiga vad som behövs för att flyttas till förvaltningsanslaget. Av denna anledhantera de ansökningar om utbetalning av ning anser regeringen att anslaget bör ökas med tidigare beviljade stöd som förväntas komma in 3,9 miljoner kronor. under innevarande år. Utbetalningarna beräknas Samtidigt innebar de principer som tillämpades uppgå till ca 1 500 miljoner kronor. Regeringen vid utformningen av budgetpropositionen för anser därför att anslaget 1:9 Investeringsstöd för 2019 att anslaget anvisades 5 miljoner kronor för anordnande av hyresbostäder och bostäder för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser studerande bör minskas med 750 000 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

därför att anslaget bör minskas med 5 miljoner 6.18 Utgiftsområde 19 Regional kronor. tillväxt Sammantaget bör därmed anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1 100 000 kronor. 1:2 Transportbidrag Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna I statens budget för innevarande år finns för proposition. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 400 864 000 kronor.

2:4 Åtgärder på konsumentområdet

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transport- I statens budget för innevarande år finns för detta bidrag ökas med 30 000 000 kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 26 459 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionalt Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Åtgärder på transportbidrag och avser kompensation till konsumentområdet minskas med 3 900 000 företag i de fyra nordligaste länen för kostnadskronor. nackdelar till följd av långa transportavstånd för Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet får varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i användas för utgifter för stöd till det civila områdets näringsliv. samhällets organisationer som på olika sätt Rätten till stöd följer av förordningen främjar konsumenternas intressen samt för stöd (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till till standardiseringsarbete. följd av förändringar i EU:s lagstiftning om undantag från statsstödsregler kan regionalt transportbidrag numera även beviljas till företag Skälen för regeringens förslag: Anslaget för transporter av vidareförädlade produkter används för utgifter för stöd till kunskaps- inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn. För byggande på konsumentområdet, stöd till att möjliggöra för dessa företag att ta del av kommuners konsumentverksamhet samt för stöd bidraget behöver medel tillföras anslaget. Regetill det civila samhällets organisationer som på ringen anser därför att anslaget 1:2 Transportolika sätt främjar konsumenternas intressen. bidrag bör ökas med 30 000 000 kronor. För att renodla och effektivisera Konsument- Finansiering sker genom att anslaget 1:17 verkets förvaltningsuppdrag bör medel som Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under används för myndighetens förvaltningsutgifter i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och stället anvisas på anslaget 2:1 Konsumentverket . livsmedel minskas med motsvarande belopp. Det innebär att finansieringen av stöd till kunskapsbyggande på konsumentområdet samt

1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden

stöd till kommuners konsumentverksamhet förs

perioden 2014 – 2020 (bemyndigande)

över till anslaget 2:1 Konsumentverket och att ändamålet för anslaget 2:4 Åtgärder på konsument- I statens budget för innevarande år finns för detta området ändras i enlighet med detta. ändamål uppfört ett ramanslag på 1 421 024 000 Regeringen anser mot denna bakgrund att kronor. anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet bör Vidare har regeringen ett bemyndigande att minskas med 3 900 000 kronor och att ändamålet under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som för anslaget bör ändras så att det dels inte längre inklusive tidigare åtaganden medför behov av får användas för stöd till kunskapsbyggande på framtida anslag på högst 3 600 000 000 kronor konsumentområdet eller för stöd till kommuners 2020 – 2023. konsumentverksamhet, dels så att det hädanefter även får användas för stöd till standardiseringsarbete.

PROP. 2018/ 19: 99

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårdsunder 2019 för anslaget 1:3 Europeiska regionala verket ökas med 10 000 000 kronor. utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst Skälen för regeringens förslag: Anslaget 3 750 000 000 kronor 2020 – 2023. används bl.a. för Naturvårdsverkets förvaltningsutgifter. Regeringen anser att det är angeläget att Skälen för regeringens förslag: Anslaget Naturvårdsverket ges förutsättningar att hantera används bl.a. för utbetalningar av medel från de viktiga satsningar inom miljöområdet som Europeiska regionala utvecklingsfonden för föreslås i denna proposition. programperioden 2014 – 2020. Verksamheten Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Naturinom regionalfondsprogrammen omfattar bl.a. vårdsverket bör ökas med 10 000 000 kronor. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

Investeringsplan för Naturvårdsverket

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för Regeringens förslag: Investeringsplanen för beräkning av de finansiella ramarna för program fastigheter och markanläggningar för 2019 – 2021 inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu godkänns som en riktlinje för Naturvårdsverkets justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen investeringar. inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 Skälen för regeringens förslag: Investeringkronor per euro. Ytterligare medel görs därmed arna i Naturvårdsverkets investeringsplan finantillgängliga inom regionalfondsprogrammen. sieras med anslag. De anslag som anvisats för Beslut avseende insatser inom programmen är ändamålet, med beaktande av de förslag som fleråriga och har en påverkan på kommande års lämnas i denna proposition, är inte förenliga med anslag, varför bemyndigandet om ekonomiska den investeringsplan riksdagen har godkänt för åtaganden behöver ökas med 150 miljoner Naturvårdsverket. För perioden 2019 – 2021 kronor. beräknas Naturvårdsverkets samhällsinveste- Regeringen bör mot denna bakgrund ringar uppgå till drygt 4 miljarder kronor. bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:3 Investeringarna omfattar främst förvärv samt Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden avtalslösningar för statens räkning av värdefulla 2014 – 2020 ingå ekonomiska åtaganden som naturområden som avses skyddas enligt miljöinklusive tidigare åtaganden medför behov av balken. Investeringarna avser även nyuppförande framtida anslag på högst 3 750 000 000 kronor av naturum och andra byggnader som används 2020 – 2023. bl.a. för informationsändamål samt renovering av befintligt byggnadsbestånd i skyddade områden, se tabell 6.3. Mot denna bakgrund bör investeringsplanen 6.19 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- för fastigheter och markanläggningar för 2019 – och naturvård 2021 godkännas som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar.

1:1 Naturvårdsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 575 452 000 kronor.

PROP. 2018/ 19: 99

Tabell 6.3 Investeringsplan för Naturvårdsverkets fastigheter och markanläggningar

Miljoner kronor Utfall Utfall Prognos Beräknat Beräknat 2017 2018 2019 2020 2021

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

Skydd av värdefull natur 1 248 1 403 763 663 663 Byggnader, anläggningar m.m. i anslutning till skyddad värdefull natur 66 36 40 40 40

Summa utgifter för anskaffning och utveckling 1 314 1 439 803 703 703

varav investeringar i anläggningstillgångar 408 239 140 140 140

Finansiering

Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur 1 248 1 403 763 663 663

Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur 66 36 40 40 40 Lån i Riksgäldskontoret

Summa finansiering av anskaffning och utveckling 1 314 1 439 803 703 703

Vidmakthållande av befintliga investeringar

1

Skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. 901 1 117 788 551 761

Summa utgifter för vidmakthållande 901 1 117 788 551 761

varav investeringar i anläggningstillgångar

Finansiering

Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur 901 1 117 788 551 761

Summa finansiering av vidmakthållande 901 1 117 788 551 761

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av

investeringar 2 215 2 556 1 591 1 254 1 464

Varav investeringar i anläggningstillgångar 408 239 140 140 140

PROP. 2018/ 19: 99

1:2 Miljöövervakning m.m. restaurering och anläggande av våtmarker är viktiga. Ytterligare satsningar på detta behövs. I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med ändamål uppfört ett ramanslag på 360 214 000 200 miljoner kronor. kronor. Regeringen anser vidare att det är viktigt att arbetet med myggbekämpning ges goda förutsättningar. Anslaget bör av denna anledning ökas Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Miljöövervak- med 12 miljoner kronor. ning ökas med 40 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 212 000 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- inkomstökningar och minskade anslag som vänds bl.a. till utgifter och bidrag för miljömåls- lämnas i denna proposition. uppföljning och miljöövervakning. Riksdagen beslutade att anvisa 50 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- 1:4 Sanering och återställning av förorenade ens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. områden 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen bedömer att miljöövervakning är grundläggande I statens budget för innevarande år finns för detta för att bedöma miljötillståndet samt att miljö- ändamål uppfört ett ramanslag på 856 118 000 övervakningen avseende hav och vatten behöver kronor. förstärkas. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. bör ökas med 40 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och Finansiering sker genom de förslag till återställning av förorenade områden ökas med inkomstökningar och minskade anslag som 40 000 000 kronor. lämnas i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- 1:3 Åtgärder för värdefull natur vänds bl.a. till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden som behöver I statens budget för innevarande år finns för detta saneras och efterbehandlas. ändamål uppfört ett ramanslag på 647 535 000 Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor. kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för Enligt regeringen finns det stora behov av att värdefull natur ökas med 212 000 000 kronor komma åt de källor till utsläpp av miljögifter som förekommer i dag. Många miljögifter försvinner inte utan samlas på havsbottnen. Sanering av Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- miljöfarliga vrak är en av flera viktiga åtgärder. vänds bl.a. till utgifter för insatser och statsbidrag Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Sanering för skötsel och förvaltning av skyddad natur, och återställning av förorenade områden bör ökas bevarande och restaurering av biologisk mångfald med 40 000 000 kronor. och insatser för friluftsliv. Finansiering sker genom de förslag till Riksdagen beslutade att anvisa 600 miljoner inkomstökningar och minskade anslag som kronor mindre till anslaget jämfört med lämnas i denna proposition. regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen anser att satsningar på åtgärder för värdefull natur som t.ex. skötsel av skyddade områden, naturvårdsförvaltning, fastighetsförvaltning, artbevarande och viltförvaltning samt

PROP. 2018/ 19: 99

1:10 Klimatanpassning att anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö bör ökas med 120 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta Finansiering sker genom de förslag till ändamål uppfört ett ramanslag på 316 750 000 inkomstökningar och minskade anslag som kronor. lämnas i denna proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Klimat- 1:12 Insatser för internationella anpassning minskas med 55 000 000 kronor. klimatinvesteringar

I statens budget för innevarande år finns för detta Skälen för regeringens förslag: Anslaget får ändamål uppfört ett ramanslag på 335 000 000 bl.a. användas för utgifter för att förebygga och kronor. begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar såsom förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning, planer Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Insatser för samt delfinansiering av åtgärder för skredsäkring internationella klimatinvesteringar minskas med längs Göta älv. 80 000 000 kronor. Riksdagen beslutade att anvisa 145 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). För att bidra används bl.a. för utgifter för insatser för intertill finansieringen av de ökade anslagen i denna nationella klimatinvesteringar samt för att utproposition anser regeringen att anslaget 1:10 veckla och stödja internationellt klimatsamarbete Klimatanpassning bör minskas med som syftar till att bidra till ökad ambition i 55 000 000 kronor. genomförandet av Parisavtalet. Minskningen bedöms inte påverka den verk- I syfte att bl.a. snabbt sänka de globala klimatsamhet som finansieras från anslaget. utsläppen anvisade riksdagen 80 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen skulle 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö användas för internationella klimatinvesteringar genom exempelvis mekanismen för ren utveck- I statens budget för innevarande år finns för detta ling (CDM). Riksdagen anförde vidare att när ändamål uppfört ett ramanslag på 1 149 565 000 mekanismer knutna till Parisavtalet är på plats bör kronor. investeringarna övergå till dessa (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen bedömer att den anslagsnivå som föreslogs i Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Åtgärder för budgetpropositionen för 2019 var väl avpassad i havs- och vattenmiljö ökas med 120 000 000 kro- förhållande till ändamålet. Regeringen anser nor. därför att anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar bör minskas med 80 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Minskningen av anslaget används för att bidra används bl.a. för utgifter för insatser och åtgärder till finansieringen av de ökade anslagen i denna för att förbättra, bevara, planera, restaurera och proposition. skydda havs- och vattenmiljöer. För att bl.a. öka insatserna mot övergödning, t.ex. åtgärder för minskad internbelastning samt ökat upptag och återcirkulering av näringsämnen genom vattenbruk, samt för att öka takten i arbetet för att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behöver havs- och vattenmiljöarbetet förstärkas. Regeringen anser därför

PROP. 2018/ 19: 99

1:14 Skydd av värdefull natur Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och I statens budget för innevarande år finns för detta regional nivå samt stöd till installation av laddändamål uppfört ett ramanslag på 678 000 000 infrastruktur för elfordon. kronor. Riksdagen beslutade att anvisa 840 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Skydd av Riksdagen beslutade vidare att inte ge regeringen värdefull natur ökas med 100 000 000 kronor. något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Skälen för regeringens förslag: Anslaget Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt används bl.a. till utgifter för skydd och bevarande ramverk (prop. 2016/17:146, bet. av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Regeringen och friluftsliv. gör bedömningen att för att nå de klimatmål som Riksdagen beslutade att anvisa 740 miljoner ingår i ramverket måste effektiva investeringar kronor mindre till anslaget jämfört med regering- göras i olika typer av lösningar som kan leda till ens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. kraftfulla utsläppsminskningar inom alla sam- 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen hällssektorer. Klimatklivet är en viktig insats för bedömer att det behövs ytterligare insatser för att minska utsläppen i hela landet och satsningar skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer, behövs därför fortsatt. Mot bakgrund av utvärdebl.a. i form av ersättningar enligt 31 kap. miljö- ringar som har genomförts avser regeringen att balken, samt för förvärv och avtalslösningar för vidta åtgärder för att utveckla och effektivisera statens räkning av värdefulla naturområden. Re- Klimatklivet. Anslaget bör ökas med 750 milgeringen anser därför att anslaget 1:14 Skydd av joner kronor. värdefull natur bör ökas med 100 000 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition. lämnas i denna proposition. För att stimulera till överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart har ett tillfälligt ekobonussystem införts. För att möjliggöra ut- 1:16 Klimatinvesteringar betalningar av ekobonus behöver anslagsändamålet utvidgas för att omfatta sådant stöd. Vidare I statens budget för innevarande år finns för detta behöver anslaget ökas med 8 miljoner kronor för ändamål uppfört ett ramanslag på 750 000 000 att finansiera redan ingångna avtal. Finansiering kronor. sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens Något bemyndigande att ingå ekonomiska transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 åtaganden har inte lämnats för 2019. Kommunikationer minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör därmed anslaget 1:16 Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimat- Klimatinvesteringar ökas med 758 000 000 kroinvesteringar ökas med 758 000 000 kronor. nor. Anslaget bör även få användas för stöd för att Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar får även stimulera överflyttning av godstransporter från användas för stöd för att stimulera överflyttning väg till sjöfart. av godstransporter från väg till sjöfart. Vidare är en förutsättning för effektiv använd- Regeringen bemyndigas att under 2019 för ning av anslaget att det finns möjlighet att teckna anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekono- avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora miska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden och mer långsiktiga investeringar komma till medför behov av framtida anslag på högst stånd. Regeringen bör därför bemyndigas att 1 600 000 000 kronor 2020 – 2023. under 2019 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2020 – 2023.

PROP. 2018/ 19: 99

1:20 Industriklivet bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, I statens budget för innevarande år finns för detta förstudier och investeringar. Det bör även få ändamål uppfört ett ramanslag på 300 000 000 avvändas för utgifter kopplade till åtgärder som kronor. bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom Vidare har regeringen ett bemyndigande att forskning, utveckling, test, demonstration och under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som investeringar. inklusive tidigare åtaganden medför behov av Finansiering sker genom de förslag till framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor inkomstökningar och minskade anslag som 2020 – 2026. lämnas i denna proposition. Riksdagen beslutade att minska beställningsbemyndigandet för anslaget med 800 miljoner Regeringens förslag: Anslaget 1:20 Industri- kronor jämfört med regeringens förslag i budgetklivet ökas med 200 000 000 kronor. propositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, Anslaget 1:20 Industriklivet får användas för rskr. 2018/19:98). Ansökningar om flera större åtgärder som bidrar till att minska industrins projekt som medför utgifter under kommande processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom budgetår bör kunna beviljas stöd under 2019, forskning, förstudier och investeringar. Det får varför bemyndigandet behöver ökas med även avvändas för utgifter kopplade till åtgärder 800 miljoner kronor. Regeringen bör därför som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:20 såsom forskning, utveckling, test, demonstration Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som och investeringar. inklusive tidigare åtaganden medför behov av Regeringen bemyndigas att under 2019 för framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska 2020 – 2026. åtagande som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2020 – 2026. 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta Skälen för regeringens förslag: Anslaget ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kroanvänds bl.a. för utgifter kopplade till åtgärder nor. som bidrar till att minska industrins process- Vidare har regeringen ett bemyndigande att relaterade utsläpp, såsom forskning, förstudier under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som och investeringar. medför behov av framtida anslag på högst Behovet av åtgärder för att minska utsläppen av 100 000 000 kronor 2020 – 2024. växthusgaser från industrin är stort, inte minst vad gäller elektrifiering. Regeringen bedömer att behovet kommer att öka ytterligare under året. Regeringens förslag: Anslaget 1:21 Teknik- Av denna anledning anser regeringen att 100 mil- neutral laddinfrastruktur minskas med 50 000 000 joner kronor bör tillföras anslaget. Anslagets kronor. ändamål bör också förtydligas så att det framgår Regeringens bemyndigande att under 2019 att det får användas för utgifter kopplade till ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av industrins processrelaterade utsläpp av växthus- framtida anslag tas bort. gaser. Vidare måste växthusgaser på sikt tas ur atmosfären för att nå målen i det klimatpolitiska Skälen för regeringens förslag: Anslaget ramverket. Regeringen anser därför att anslaget används bl.a. för utgifter för ett teknikneutralt bör tillföras 100 miljoner kronor och att anslagets stöd och statsbidrag för investering i ändamål bör ändras så att det även får användas infrastruktur för alternativa drivmedel. för utgifter för detta syfte. I syfte att bl.a. bygga ut laddinfrastrukturen Sammantaget bör därmed anslaget 1:20 längs våra vägar uppförde riksdagen anslaget på Industriklivet ökas med 200 000 000 kronor. statens budget och anvisade 50 miljoner kronor Anslaget bör vidare få användas för åtgärder som

PROP. 2018/ 19: 99

att användas för att stödja utbyggnad av laddinfra- 6.20 Utgiftsområde 21 Energi struktur inte bara för batteridrivna fordon utan även tankstationer för vätgas- och bränsle- 1:1 Statens energimyndighet cellsdrivna fordon (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen gör bedömningen att I statens budget för innevarande år finns för detta stöd för investeringar i infrastruktur för ändamål uppfört ett ramanslag på 317 573 000 alternativa drivmedel kan lämnas med medel från kronor. anslaget 1:16 Klimatinvesteringar . En särskild satsning från ett nytt anslag bör därför inte genomföras. Regeringen anser därför att anslaget Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens energi- 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur bör minskas myndighet minskas med 5 000 000 kronor. med 50 000 000 kronor. Vidare anser regeringen att det beställningsbemyndigande som finns till anslaget bör tas bort. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Minskningen av anslaget används för att bidra används bl.a. för Statens energimyndighets till finansieringen av de ökade anslagen i denna förvaltningsutgifter. proposition. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 5 miljoner kronor för redan 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar genomförd verksamhet. Regeringen anser därför och samhällsbyggande: Forskning att anslaget 1:1 Statens energimyndighet bör minskas med 5 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta Minskningen av anslaget används för att bidra ändamål uppfört ett ramanslag på 1 044 408 000 till finansieringen av de ökade anslagen i denna kronor. proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Forsknings- 1:7 Energiteknik rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning minskas med 100 000 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 535 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för stöd till forskning inom Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energiteknik områdena miljö och samhällsbyggande. ökas med 300 000 000 kronor. Riksdagen beslutade att anvisa 203 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav Skälen för regeringens förslag: Anslaget 100 miljoner kronor för ökad forskning som kan används bl.a. för utgifter för att stimulera vägleda arbetet för att värna miljön och stoppa spridningen av vissa energitekniska lösningar som klimatförändringarna (bet. 2018/19:MJU1, rskr. bedöms ha positiva effekter på klimatet. 2018/19:98). Regeringen menar att anslagsnivån Riksdagen beslutade att anvisa 440 miljoner bör vara i linje med inriktningen i propositionen kronor mindre till anslaget jämfört med regering- Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar ens förslag i budgetpropositionen för 2019. och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). Minskningen motiverades med att stödet till Regeringen anser därför att anslaget 2:2 solceller stegvis bör fasas ut och subventions- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och graden för stöd sänkas till 15 procent snarast samhällsbyggande: Forskning bör minskas med möjligt (bet. 2018/19:NU3, rskr. 2018/19:101). 100 000 000 kronor. Regeringen anser att satsningar på solceller Minskningen av anslaget används för att bidra fortsatt är önskvärt för att förenkla för fler att till finansieringen av de ökade anslagen i denna installera sådana. Anslaget bör därför tillföras proposition.

PROP. 2018/ 19: 99

ytterligare medel. Vad gäller stödnivån anser De enskilda vägarna är en viktig del av transregeringen att en lämplig stödnivå är 20 procent. portnätet på landsbygden. Resultatet av inspekt- Mot denna bakgrund anser regeringen att an- ioner som Trafikverket genomfört visar att det slaget 1:7 Energiteknik bör ökas med 300 000 000 finns ett uppdämt behov av underhållsåtgärder kronor. för bl.a. broar på det vägnät som får statsbidrag Finansiering sker genom de förslag till för enskild väghållning. Dessa är kostsamma att inkomstökningar och minskade anslag som underhålla. Det finns en risk att dessa objekt lämnas i denna proposition. förlorar sin hållfasthet och att de därmed inte kommer att kunna användas av exempelvis tyngre fordon om de inte underhålls. Regeringen anser bl.a. därför att 66 miljoner kronor bör tillföras 6.21 Utgiftsområde 22 anslaget för statsbidrag till enskild väghållning för Kommunikationer särskilda driftåtgärder för att förbättra de enskilda vägarnas funktion och bärighet, bl.a. för tyngre 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur fordon. En väl fungerande järnvägsinfrastruktur är I statens budget för innevarande år finns för detta viktig för landsbygdens konkurrenskraft. Det ändamål uppfört ett ramanslag på 25 577 423 000 handlar bl.a. om att främja spårbundna godskronor. transporter. Regeringen anser därför att 56 miljoner kronor bör tillföras anslaget för järnvägsunderhåll. Regeringens förslag : Anslaget 1:1 Utveckling av Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 statens transportinfrastruktur minskas med Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 8 000 000 kronor. ökas med 122 000 000 kronor. Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och Skälen för regeringens förslag: För att struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, finansiera ökningen av anslaget 1:1 Naturvårds- landsbygd och livsmedel. verket under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård bör anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 8 000 000 kro- 1:3 Trafikverket nor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 396 577 000 kronor.

1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur

Regeringens förslag : Anslaget 1:3 Trafikverket I statens budget för innevarande år finns för detta får även användas för uppföljning av särskilda ändamål uppfört ett ramanslag på 23 571 698 000 överenskommelser om transportinfrastrukturkronor. investeringar.

Regeringens förslag : Anslaget 1:2 Vidmakt- Skälen för regeringens förslag : Regeringen hållande av statens transportinfrastruktur ökas med ser behov av att följa upp och utvärdera de 122 000 000 kronor. överenskommelser som ingåtts i samband med de s.k. Storstadsavtalen. Anslagets ändamål bör utvidgas till att omfatta även detta ändamål. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Regeringen anser därför att anslaget 1:3 används bl.a. för statsbidrag till drift av enskilda Trafikverket även bör få användas för uppföljning vägar och till underhåll av statliga järnvägar. av särskilda överenskommelser om transportinfrastrukturinvesteringar.

PROP. 2018/ 19: 99

1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 1:7 Trafikavtal (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 313 000 ändamål uppfört ett ramanslag på 960 000 000 kronor. kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning av- inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov seende icke statliga flygplatser ökas med 57 000 000 av framtida anslag på högst 4 471 200 000 kronor kronor. 2020 – 2027.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget Regeringens förslag : Regeringen bemyndigas att används bl.a. för ökat driftsstöd till följd av under 2019 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland. ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare Riksdagen har tillkännagett för regeringen att åtaganden medför behov av framtida anslag på den ska återkomma med förslag om ytterligare högst 4 971 200 000 kronor 2020 – 2027. förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 Skälen för regeringens förslag: Anslaget reservation 5 punkt 2, rskr. 2018/19:62). används för utgifter för statens trafikavtal rörande Tillkännagivandet innefattade ett avskaffande av trafikpolitiskt motiverad interregional kollektiv skatten på flygresor. Riksdagen beslutade också persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. av denna anledning att minska anslaget med Bemyndigandet för anslaget bör ökas, bl.a. 42 miljoner kronor för 2019 (bet. 2018/19:TU1, med anledning av de upphandlingar av flyglinjer rskr. 2018/19:109). som Trafikverket beslutat om s.k. allmän trafik- I samband med att flygskatten infördes efter plikt på 2019 – 2023. Dessa upphandlingar grundar förslag i budgetpropositionen för 2018 tillfördes sig på Trafikverkets rapport Flygutredning 2019 – också ytterligare medel för driftstöd för att 2023 Utredning inför beslut om allmän trafikplikt säkerställa att skatten inte skulle innebära ökade som grund. Det har även uppkommit behov för driftunderskott vid icke statliga flygplatser i staten av att upphandla flygförbindelse mellan Norrland (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:TU1, Gällivare – Arvidsjaur – Arlanda. Allmän trafikrskr. 2017/18:104). Som anförts i avsnitt 5.9, där plikt råder sedan tidigare mellan Gällivare tillkännagivandet i denna del behandlas, anser respektive Arvidsjaur och Arlanda. Tidigare uppregeringen att flygets klimatpåverkan ska minska fylldes dock kraven i trafikplikten på kommersiell och att det är rimligt att flyget även fortsatt står grund. För att möjliggöra att nya flygavtal kan för åtminstone en del av sina klimatkostnader. tecknas under 2019 behöver bemyndigandet ökas Flygskatten bör därför behållas. Det finns med 500 miljoner kronor. Regeringen bör därför därmed behov av att öka medlen för driftstöd till bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som Norrland. Regeringen anser därför att anslaget inklusive tidigare åtaganden medför behov av 1:6 Ersättning till icke statliga flygplatser bör ökas framtida anslag på högst 4 971 200 000 kronor med 57 000 000 kronor. 2020 – 2027. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

PROP. 2018/ 19: 99

1:16 Internationell tågtrafik sker. För att bidra till att nå regeringens bredbandsmål, och ge fler tillgång till snabbt bredband Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i lands- och glesbygd, tillförs landsbygdspropå statens budget för innevarande år. grammet 95 miljoner kronor. Som ett komplement till denna satsning bör Post- och telestyrelsen tillföras 5 miljoner kronor för att främja Regeringens förslag : Ett nytt ramanslag 1:16 utbyggnaden av snabbt bredband och inom Internationell tågtrafik förs upp på statens budget ramen för detta konkretisera hur framtida stödmed 50 000 000 kronor. insatser skulle kunna utformas på ett effektivt Anslaget 1:16 Internationell tågtrafik får sätt. Detta ska ske med utgångspunkt i Post- och användas för utgifter för av staten upphandlad telestyrelsens tidigare redovisning med förslag på tågtrafik från Sverige till destinationer i andra framtida stödinsatser på bredbandsområdet. länder. Anslaget får även användas för utgifter för Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Post- och tillfällig juridisk, ekonomisk eller annan expertis telestyrelsen bör ökas med 5 000 000 kronor. vid ingående av nya avtal samt för förvaltnings- Finansiering sker genom de förslag till utgifter som är direkt hänförliga till sådana avtal. inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill förbättra människors möjligheter att resa 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer kollektivt med liten klimatpåverkan. Trafikverket med funktionsnedsättning bör därför ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. I statens budget innevarande år finns för detta Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag ändamål uppfört ett ramanslag på 140 278 000 1:16 Internationell tågtrafik bör föras upp på kronor. statens budget med 50 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för av staten upphandlad tågtrafik från Sverige till destinationer i Regeringens förslag : Anslaget 2:2 Ersättning för andra länder. Anslaget får även användas för särskilda tjänster för personer med funktionsutgifter för tillfällig juridisk, ekonomisk eller nedsättning minskas med 2 000 000 kronor. annan expertis vid ingående av nya avtal samt för förvaltningsutgifter som är direkt hänförliga till sådana avtal. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 2:1 Post- och telestyrelsen Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för I statens budget för innevarande år finns för detta personer med funktionsnedsättning med 2 000 000 ändamål uppfört ett ramanslag på 50 122 000 kronor . kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget i och med att minskningen motsvarar verksamhet som Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Post- och övertas av Myndigheten för digital förvaltning. telestyrelsen ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Post- och telestyrelsens förvaltningsutgifter i den mån dessa inte finansieras med avgifter. Tillgång till snabbt bredband blir allt viktigare och det finns en stor efterfrågan på bredbandsstöd i områden där kommersiell utbyggnad inte

PROP. 2018/ 19: 99

6.22 Utgiftsområde 23 Areella 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

näringar, landsbygd och

livsmedel I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 250 000 1:2 Insatser för skogsbruket kronor.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 282 373 000 Regeringens förslag : Anslaget 1:12 Stödåtgärder kronor. för fiske och vattenbruk ökas med 9 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 149 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket får även används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till användas för utgifter för att stödja skogsägare åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen som har drabbats av skogsbränderna 2018. för Europeiska havs- och fiskerifonden. Sveriges tilldelning av medel från Europeiska havs- och fiskerifonden uppgår till närmare 1 003 miljoner Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- kronor för programperioden 2014 – 2020. För att vänds bl.a. för att täcka utgifter för biotopskydd Sverige ska erhålla sin tilldelning måste nationell och naturvårdsavtal. Vidare får anslaget användas medfinansiering tillföras. Den nationella medför vissa administrationskostnader hos Skogs- finansieringen av havs- och fiskeriprogrammet styrelsen. uppgår till 194 miljoner kronor för program- Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner perioden och redovisas på detta anslag. kronor mindre till anslaget jämfört med regering- Regeringen anser att medel bör omfördelas ens förslag i budgetpropositionen för 2019. Av mellan år inom havs- och fiskeriprogrammets minskningen motiverades 100 miljoner kronor totala ram på grund av ett ökat inflöde av med att nyckelbiotopsinventeringen bör av- ansökningar om utbetalning. Anslaget bör därför vecklas (bet. 2018/19:MJU2, rskr. 2018/19:113). ökas med 12 miljoner kronor. För 2022 beräknas Regeringen ser positivt på att områdesskydd anslaget minska med 6 miljoner kronor av denna används för att kompensera markägare med anledning. nyckelbiotopsrika brukningsenheter. Anslaget I förordningen (1999:710) om valutakurs vid bör därför ökas med 150 miljoner kronor. stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder Finansiering sker genom de förslag till fastställs den valutakurs som ska användas för inkomstökningar och minskade anslag som beräkning av de finansiella ramarna för program lämnas i denna proposition. inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu För att delvis finansiera ökningen av anslaget justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att m.m. minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor. genom en ändring av förordningen justera Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Insatser valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 för skogsbruket ökas med 149 500 000 kronor. kronor per euro. Justeringen beräknas innebära Vidare behöver anslagets ändamål ändras för ökade utgifter på anslaget 1:13 Från EU-budgeten att kunna finansiera vissa kostnader som härs- finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk. tammar från skogsbränderna 2018. Regeringen För att bibehålla en oförändrad finansiell ram för anser därför att anslaget 1:2 Insatser för skogs- havs- och fiskeriprogrammet anser regeringen att bruket även bör få användas för utgifter för att anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor för stödja skogsägare som har drabbats av skogs- 2019. Anslaget beräknas av denna anledning bränderna 2018. minska med 9 miljoner kronor 2020 och 3 miljoner kronor 2021 och 2022. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

PROP. 2018/ 19: 99

Sammantaget bör därmed anslaget 1:12 Skälen för regeringens förslag: Anslaget

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med används bl.a. för utgifter för medlemsavgifter i

9 000 000 kronor. internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar.

På grund av valutakursförändringar beräknas

1:13 Från EU-budgeten finansierade

medlen på anslaget vara otillräckliga. Regeringen

stödåtgärder för fiske och vattenbruk

anser därför att anslaget 1:16 Bidrag till vissa

internationella organisationer m.m. bör ökas med I statens budget för innevarande år finns för detta 8 400 000 kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 194 000 000 Finansiering sker delvis genom att anslaget kronor. 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 3,7 miljoner kronor och att anslaget Regeringens förslag : Anslaget 1:13 Från EU- 1:2 Insatser för skogsbruket minskas med

budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och 0,5 miljoner kronor.

vattenbruk ökas med 5 000 000 kronor.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för att finansiera det I statens budget för innevarande år finns för detta belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av ändamål uppfört ett ramanslag på 5 587 227 000 åtgärder inom Europeiska havs- och fiskerikronor. fonden. Sveriges tilldelning från Europeiska havs-

och fiskerifonden uppgår till närmare 1 003 miljoner kronor för programperioden 2014 – 2020. Regeringens förslag : Anslaget 1:17 Åtgärder för I förordningen (1999:710) om valutakurs vid landsbygdens miljö och struktur minskas med stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder 229 700 000 kronor. fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program

inom dessa fonder. Valutakursen behöver justeras Skälen för regeringens förslag: Anslaget för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska används bl.a. för utgifter för nationell medfinanvara för stor. Regeringen avser därför att genom siering av åtgärder i enlighet med landsbygdsen ändring av förordningen justera valutakursen programmet för Sverige för 2014 – 2020. från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per Riksdagen beslutade att anvisa 1 239 miljoner euro. Det innebär ökade utgifter på anslaget. kronor mer till anslaget jämfört med regeringens Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Från förslag i budgetpropositionen för 2019. Av denna EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och ökning avsåg 760 miljoner kronor medel för vattenbruk bör ökas med 5 000 000 kronor för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i 2019. För 2020 beräknas anslaget öka med syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren 15 miljoner kronor och för 2021 och 2022 med av 2018 års torka. Vidare ökades anslaget med 5 miljoner kronor. 650 miljoner kronor för landsbygdspolitiska åtgärder och 100 miljoner kronor för ökad

1:16 Bidrag till vissa internationella bredbandsutbyggnad. Anslaget minskades med organisationer m.m. 271 miljoner kronor på grund av omfördelning av

medel för landsbygdsprogrammet mellan år. I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringen bedömer att det krävs ytterligare ändamål uppfört ett ramanslag på 42 913 000 kromedel för att lindra konsekvenserna av nor. inkomstbortfall för lantbrukare som drabbades av

torkan sommaren 2018. Regeringen anser att anslaget bör tillföras 350 miljoner kronor av Regeringens förslag : Anslaget 1:16 Bidrag till denna anledning. Vidare bedömer regeringen att vissa internationella organisationer m.m. ökas med det krävs ytterligare medel till anslaget för att 8 400 000 kronor. bidra till att nå regeringens bredbandsmål och ge

PROP. 2018/ 19: 99

fler tillgång till snabbt bredband i lands- och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för glesbygd. Regeringen anser att anslaget bör ökas landsbygdens miljö och struktur med 95 miljoner kronor för detta. För att finansiera de redovisade åtgärderna i I statens budget för innevarande år finns för detta propositionen En sammanhållen politik för ändamål uppfört ett ramanslag på 2 657 391 000 Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller kronor. ihop (prop. 2017/18:179) anser regeringen att anslaget bör minskas med 280 miljoner kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på de Regeringens förslag : Anslaget 1:18 Från EUberörda anslagen eftersom ett standardmässigt budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas miljö och struktur ökas med 141 000 000 kronor. av pris- och löneomräkningen har tillämpats. I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder Skälen för regeringens förslag: Anslaget fastställs den valutakurs som ska användas för används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s beräkning av de finansiella ramarna för program finansiering av åtgärder i enlighet med inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014 – justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen 2020. inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att I förordningen (1999:710) om valutakurs vid genom en ändring av förordningen justera stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 fastställs den valutakurs som ska användas för kronor per euro. Justeringen beräknas innebära beräkning av de finansiella ramarna för program ökade utgifter på anslaget 1:18 Från EU-budgeten inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen struktur. För att hålla landsbygdsprogrammets inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att totala budgetram oförändrad anser regeringen att genom en ändring av förordningen justera anslaget bör minskas med 141 miljoner kronor valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 för 2019. För 2020 innebär detta att anslaget kronor per euro. Det innebär ökade utgifter på beräknas minska med 241 miljoner kronor, för anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 2021 med 141 miljoner kronor och för 2022 med Från EU-budgeten finansierade åtgärder för lands- 97 miljoner kronor. bygdens miljö och struktur bör ökas med För att delvis finansiera ökningen av anslaget 141 000 000 kronor för 2019. För 2020 beräknas 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer anslaget öka med 241 miljoner kronor, för 2021 m.m. bör anslaget minskas med 3,7 miljoner med 141 miljoner kronor och för 2022 med kronor. 97 miljoner kronor. Slutligen bör anslaget minskas med 250 miljoner kronor eftersom implementeringen av en rad av de projekt och åtgärder som 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet finansieras från anslaget sker med halvårseffekt. Minskningen bidrar till finansieringen av de I statens budget för innevarande år finns för detta ökade anslagen i denna proposition. ändamål uppfört ett ramanslag på 1 929 745 000 Sammantaget bör därmed anslaget 1:17 kronor. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 229 700 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verk- Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Sveriges samhet som finansieras från anslaget eftersom lantbruksuniversitet ökas med 17 233 000 kronor. minskningen till övervägande del består av medel som tillfördes anslaget för att fördelas vidare till andra anslag. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för högskoleutbildning samt forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anser att forskningen kring landsbygderna behöver stärkas och att detta bör

PROP. 2018/ 19: 99

göras genom förbättrad samordning och sam- Skälen för regeringens förslag: Anslaget verkan mellan de aktörer som bedriver forskning används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad inom landsbygdsutveckling och regional utveck- forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas ling av innovationssystem och programanknutna med 4 miljoner kronor. utgifter. Finansiering sker genom en minskning av Verket för innovationssystem (Vinnova) har anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och under 2015 – 2018 bidragit med medel till en satsstruktur . ning på e-förvaltning. Denna satsning upphörde I syfte att genomföra den beräknade ökningen 2018, varför medlen bör återföras till Vinnovas av universitets och högskolors anslag för verksamhet. Anslaget bör därför ökas med forskning och utbildning på forskarnivå 2019 30 miljoner kronor. som presenterades i propositionen Kunskap i Vidare bedömer regeringen att anslaget bör samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt minskas med 90 miljoner kronor för att bidra till konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade finansieringen av de ökade anslagen i denna riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter proposition. inom universitet och högskolor under utgifts- Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Verket område 16 Utbildning och universitetsforskning för innovationssystem: Forskning och utveckling med 250 miljoner kronor. I betänkandet anges att minskas med 60 000 000 kronor. medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med Minskningen kan påverka alla verksamheter tidigare aviseringar i en kommande ändrings- som finansieras från anslaget. budget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen återkommer därför i denna proposition med förslag till fördelning av medlen till 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anser att anslaget 1:23 I statens budget för innevarande år finns för detta Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas med ändamål uppfört ett ramanslag på 747 421 000 13,2 miljoner kronor. Finansiering sker genom kronor. att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med mot- Regeringens förslag : Anslaget 1:3 Institutens svarande belopp. strategiska kompetensmedel får även användas för Sammantaget bör därmed anslaget 1:23 strategiska kompetensmedel för industriforsk- Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 17 233 000 ningsverksamhet inom RISE Research Institutes kronor. of Sweden AB.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får 6.23 Utgiftsområde 24 Näringsliv användas för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforsk- 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och ningsinstituten under RISE Research Institutes utveckling of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet samt vissa I statens budget för innevarande år finns för detta omstruktureringsutgifter för RISE-instituten. ändamål uppfört ett ramanslag på 3 060 255 000 Efter den omstrukturering av RISE-gruppen, kronor. som enligt riksdagens bemyndigande slutfördes under 2018, bedrivs även industriforskningsverksamhet i moderbolaget, RISE Research Regeringens förslag : Anslaget 1:2 Verket för Institutes of Sweden AB (prop. 2016/17:1, bet. innovationssystem: Forskning och utveckling 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103). Regeringen minskas med 60 000 000 kronor. anser därför att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel även bör få användas för strate-

PROP. 2018/ 19: 99

giska kompetensmedel för industriforsknings- medel och 8 miljoner kronor avsåg Tillväxtverksamhet inom RISE Research Institutes of verkets arbete med verksamt.se (bet. Sweden AB. 2018/19:NU1, rskr. 2018/19:100). Regeringen anser att satsningar bör göras på strategiska och samverkande insatser för att 1:4 Tillväxtverket utveckla besöksnäringen i Sveriges landsbygder, näringslivsinsatser i Sveriges landsbygder och I statens budget för innevarande år finns för detta utveckling av en metodik för landsbygdsanalyser ändamål uppfört ett ramanslag på 274 635 000 och konsekvensbedömningar i olika samhällskronor. sektorer. För detta ändamål bör anslaget ökas med 68 miljoner kronor. Finansiering av denna ökning sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket landsbygdens miljö och struktur under utgiftsökas med 6 000 000 kronor. område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp. Vidare bör anslaget ökas med 10 miljoner Skälen för regeringens förslag: Anslaget kronor för att stärka insatserna för utrikes födda används för Tillväxtverkets förvaltningsutgifter. kvinnors företagande. Till följd av satsningarna inom ramen för Regeringen anser att anslaget bör minskas med propositionen En sammanhållen politik för 100 miljoner kronor genom att satsningen på Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel ihop (prop. 2017/18:179) får Tillväxtverket nya minskas, med 30 miljoner kronor genom att uppgifter. För att hantera dessa uppgifter bör medlen för insatser som stärker svensk Tillväxtverket tillföras ytterligare medel. Rege- konkurrens- och innovationskraft minskas och ringen anser därför att anslaget 1:4 Tillväxtverket med ytterligare 30 miljoner kronor genom att bör ökas med 6 000 000 kronor. satsningen på s.k. matchningsaktörer minskas (se Finansiering sker genom en minskning av prop. 2017/18:1 utg. omr. 24). Vidare innebar de anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och principer som tillämpades vid utformningen av struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, budgetpropositionen för 2019 att anslaget landsbygd och livsmedel. anvisades för mycket medel. Anslaget bör därmed minskas med 10 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Närings- 1:5 Näringslivsutveckling livsutveckling minskas med 92 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra I statens budget för innevarande år finns för till finansieringen av de ökade anslagen i denna detta ändamål uppfört ett ramanslag på proposition. 909 022 000 kronor.

1:11 Bolagsverket

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslås minskas med 92 000 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 53 285 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för näringslivsfrämjande åtgärder. Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bolagsverket Riksdagen beslutade att anvisa 28 miljoner minskas med 1 000 000 kronor. kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav 20 miljoner kronor avsåg en satsning på en Skälen för regeringens förslag: Anslaget elektrifiering av fordonsparken samt biodriv- används för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning

PROP. 2018/ 19: 99

och utveckling av teknisk infrastruktur för som ägs direkt av staten. APL har ett samhällsförenklat uppgiftslämnande. uppdrag att utveckla, tillverka och tillhandahålla De principer som tillämpades vid utform- extemporeläkemedel och lagerberedningar. ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar De befintliga ersättningsnivåerna för tillhandaatt anslaget sammantaget anvisades mer medel än hållande av extemporeläkemedel och lagerberedvad som bedöms behövas för de ändamål som ningar har medfört svårigheter för APL att nå full finansieras från anslaget. Regeringen anser därför kostnadstäckning för sitt samhällsuppdrag. Mot att anslaget 1:11 Bolagsverke t bör minskas med den bakgrunden bemyndigade riksdagen rege- 1 000 000 kronor. ringen att under 2019 besluta om kapitaltillskott Minskningen av anslaget används för att bidra på högst 60 miljoner kronor till APL (prop. till finansieringen av de ökade anslagen i denna 2018/19:1 utg.omr. 24, bet. 2018/19:NU1, rskr. proposition. 2018/19:100). Regeringen fattade den 10 januari 2019 beslut om att utbetala 60 miljoner kronor i kapitaltillskott till APL (S2019/00079/FS). 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag Tillskottet täckte dock endast en del av det underskott som är hänförligt till bolagets I statens budget för innevarande år finns för detta samhällsuppdrag. ändamål uppfört ett ramanslag på 61 000 000 För att APL ska kunna utföra sitt samhällskronor. uppdrag behöver ytterligare ett kapitaltillskott tillföras bolaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:17 Kapital- Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Kapital- insatser i statliga ägda företag besluta om insatser i statliga ägda företag ökas med 90 000 000 kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till kronor. Apotek Produktion & Laboratorier AB. Regeringen bemyndigas att under 2019 för Kapitaltillskottet innebär också att anslaget anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag behöver tillföras ytterligare medel. Regeringen besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 anser därför att anslaget 1:17 Kapitalinsatser i kronor till Apotek Produktion & Laboratorier statliga ägda företag bör ökas med 90 000 000 AB. kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri inom utgiftsområde 9 Hälsovård, Skälen för regeringens förslag: A nslaget sjukvård och social omsorg minskas med används av regeringen, efter beslut av riksdagen i motsvarande belopp. varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) 1:21 Patent- och registreringsverket är ett av staten helägt bolag som bl.a. utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel I statens budget för innevarande år finns för detta och lagerberedningar till vården och apoteks- ändamål uppfört ett ramanslag på 320 584 000 marknadens aktörer. Extemporeläkemedel och kronor. lagerberedningar är läkemedel som inte är godkända, men som fyller en viktig funktion i hälso- och sjukvården. Sådana läkemedel kan Regeringens förslag: Anslaget 1:21 Patent- och behöva användas när ett godkänt läkemedel mot registreringsverket minskas med 6 000 000 kronor. det aktuella tillståndet eller sjukdomen saknas eller när ett godkänt läkemedel haft otillräcklig effekt eller inte tolererats av patienten. Fram Skälen för regeringens förslag: Anslaget t.o.m. juni 2008 utgjorde verksamheten i APL ett används för Patent- och registreringsverkets eget verksamhetsområde inom Apoteket AB, förvaltningsutgifter. men i juli 2008 omorganiserades verksamheten De principer som tillämpades vid utformoch blev ett dotterbolag till Apoteket. Sedan juli ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar 2010 är APL ett från Apoteket fristående bolag, att anslaget anvisades 6 miljoner kronor för mycket (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:NU1,

PROP. 2018/ 19: 99

rskr. 2018/19:100). Anslaget bör därför minskas Sammantaget bör därmed anslaget med 5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med minskas med 1 miljon kronor med anledning av 44 500 000 kronor. att verksamheten avseende anmälningar om namn Finansiering sker genom de förslag till och namnändring överförts till Skatteverket. Då inkomstökningar och minskade anslag som verksamheten även ändrar finansieringsform och lämnas i denna proposition. övergår till att bli avgiftsfinansierad finns inget behov av att för detta ändamål öka anslaget till Skatteverket. 2:4 Investeringsfrämjande Sammantaget bör därmed anslaget 1:21 Patentoch registreringsverket minskas med 6 000 000 I statens budget för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 72 772 000 Minskningen av anslaget används för att bidra kronor. till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande ökas med 14 000 000 kronor.

2:3 Exportfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta Skälen för regeringens förslag: Anslaget ändamål uppfört ett ramanslag på 389 389 000 används bl.a. för utgifter för statsbidrag för det kronor. statliga uppdraget avseende investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Export- Investeringsfrämjande utgör en viktig del i främjande verksamhet ökas med 44 500 000 exportstrategin. Satsningen på att utveckla den kronor. befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk, bör även omfatta det investeringsfrämjande Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- arbetet. Regeringen anser därför att anslaget 2:4 vänds bl.a. för näringslivsfrämjande på strategiska Investeringsfrämjande bör ökas med 14 000 000 marknader och områden, exportutveckling, kronor. förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska reg- Finansiering sker genom de förslag till ioner, importfrämjande samt särskilda handels- inkomstökningar och minskade anslag som främjande och handelspolitiska åtgärder. lämnas i denna proposition För att ytterligare stärka den svenska exporten anser regeringen att den befintliga exportstrategin ska utvecklas med fokus på hållbarhet, 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Anslaget bör exportkreditgivning därför ökas med 51 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 I statens budget för innevarande år finns för detta Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 ändamål uppfört ett anslag på 30 000 000 kronor. Rikets styrelse i syfte att förstärka exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna på viktiga tillväxtmarknader och i viktiga städer med Regeringens förslag: Anslaget 2:7 AB Svensk särskild potential för ökad svensk export minskas Exportkredits statsstödda exportkreditgivning anslaget med 6,5 miljoner kronor. Finansieringen minskas med 30 000 000 kronor. är något större än tillskottet på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som Skälen för regeringens förslag: Anslaget omfattas av pris- och löneomräkningen har används för ersättning till AB Svensk Exporttillämpats. kredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter.

PROP. 2018/ 19: 99

För 2018 redovisade bolaget ett överskott på bemyndigas att under 2019 godkänna ett avtal om 18 miljoner kronor för de statsstödda export- rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot krediterna. Regeringen bedömer därför att det en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per inte finns något behov av att använda anvisade år under 2019 och 2020. medel på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning bör minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Upplåtelseavgift för rätten att med stöd av

förordningen om Post- och Inrikes Tidningar ge

ut Post- och Inrikes Tidningar elektroniskt

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att godkänna avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020.

Skälen för regeringens förslag: Bolagsverket ska enligt förordningen (2006:1226) om Postoch Inrikes Tidningar framställa Post- och Inrikes Tidningar elektroniskt och tillgängliggöra den på sin webbplats. Utgivningsrätten till Postoch Inrikes Tidningar tillhör Svenska Akademien. Genom ett avtal har Svenska Akademien upplåtit rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar till Bolagsverket fr.o.m. den 1 januari 2007 fram t.o.m. 2017 mot en årlig avgift på 12 miljoner kronor, med anpassning till förändringar i den allmänna prisnivån (se prop. 2005/06:96, bet. 2005/06:LU24, rskr. 2005/06:229). Efter avtalstidens utgång, dvs. fr.o.m. den 1 januari 2018, anses avtalet som förlängt med ett år i taget, om inte någon av ovan nämnda parter senast den 31 augusti säger upp avtalet till upphörande den 31 december året därefter. Ändringar av avtalet förutsätter regeringens godkännande för att gälla. Upplåtelseavgiften finansieras med avgifter. Svenska Akademien och Bolagsverket har i ett ändringsavtal kommit överens om en ny årlig upplåtelseavgift på 8 miljoner kronor för 2019 och 2020 för utgivningsrätten av Post- och Inrikes Tidningar. Då ändringsavtalet innebär att staten åtar sig ett ekonomiskt åtagande behöver regeringen riksdagens bemyndigande för att kunna godkänna avtalet. Regeringen bör därför

Bilaga 1 Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda Bilaga till avsnitt 5.1

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 1 Bilaga 1 Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Innehållsförteckning

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 1

1 Sammanfattning

I promemorian Förlängt växa-stöd föreslås att den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas förlängs till 24 kalendermånader i följd. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 28 februari 2018.

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 1

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa

avgifter för enmansföretag under åren 2017 – 2021

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 – 2021 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § På ersättning som utges till den anställde som På ersättning som utges till den anställde som först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans- först får avgiftspliktig ersättning i ett enmansföretag ska under längst tolv kalendermånader i företag ska under längst 24 kalendermånader i följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §. (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §. Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas första gången på anställningar som påbörjas efter den 28 februari 2018.

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 1

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från Almega, Almi Företagspartner AB, Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket, FAR, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Riksrevisionen, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Statskontoret, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tillväxtverket och Tjänstemännens Centralorganisation. Yttranden har också inkommit från Sveriges Läkarförbund och Unionen. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting.

Bilaga 2 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga Bilaga till avsnitt 5.4

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 2

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen innebär att avgifterna sätts ned så att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättningar som utges efter den 31 juli 2019.

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 2

2 Lagtext

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att det i socialavgiftslagen (2000:980) ska införas en ny paragraf, 2 kap. 28 §, samt närmast före 2 kap. 28 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer under 18 år 28 § 1 På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år ska, för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad, bara ålderspensionsavgiften betalas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1 Tidigare 2 kap. 28 § upphävd genom 2015:474. 6

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen. I underlaget enligt första stycket ska dock inte I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i ingå 2 kap. 27 § socialavgiftslagen. 1. ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen och 2. sådan ersättning som avses i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som utges efter den 31 juli 2019.

1 Senaste lydelse 2015:472.

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid

avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 1 Vid beräkning av den allmänna löneavgiften Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen ska betalas enligt 2 kap. 27 och 28 §§ socialavgifts- (2000:980). lagen (2000:980). Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1 Senaste lydelse 2015:475.

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 2

3 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Kammarrätten i Jönköping, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Srf konsulterna, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation och Visita. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Entreprenörskapsforum, Företagarförbundet Fria Företagare, Förvaltningsrätten i Härnösand, Institutet för Näringslivsforskning, Kooperativa Förbundet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Näringslivets Regelnämnd, Sveriges akademikers centralorganisation och Visma Spcs AB.

Bilaga 3 Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik Bilaga till avsnitt 5.6 – 5.8

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 3 Bilaga 3 Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Innehållsförteckning

PROP. 2018/ 19: 99 B ila ga 3

1 Remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik kommit in från Boliden Mineral AB, Branschföreningen för storköksleverantörer, Cementa AB, Dataspelsbranschen, Ekonomistyrningsverket, Elektronikbranschen, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Företagarna, Göteborg Energi AB, IKEM Innovations- och kemiföretagen, Inrego AB, IT & Telekomföretagen Almega, Jernkontoret, Kaunis Iron AB, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Luleå tekniska universitet, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Nordkalk AB, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skatteverket, SMA Mineral AB, Stockholm Exergi AB, Svemin, Svensk Elektronik, Svensk Handel, Svenska Bioenergiföreningen Svebio, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges geologiska undersökning. Sveriges Kommuner och Landsting, Teknikföretagen, Tekniska verken i Linköping AB, Tillväxtverket, Tullverket och Vattenfall AB. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Björkdalsgruvan AB, Elektriska Hushållsapparat Leverantörer, LKAB, Lovisagruvan AB, Konkurrensverket, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Swerim och Zinkgruvan Mining AB. Yttrande har dessutom inkommit från AB Electrolux, Applia Home Appliances Sweden, Applia Home Appliance Europe, Branschföreningen Professionell Hygien & Rengöring, Chemsec, E.ON Sverige AB, Fastighetsägarna, Industrifacket Metall, Maskinentreprenörerna, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Kalkföreningen, Sveriges Stenindustriförbund, Swedegas AB, TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag och Weum Gas AB.

PROP. 2018/ 19: 99

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Linde, Ekström, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Linde, Ekström, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Regeringen beslutar proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019