Vårändringsbudget för 2015

Regeringens proposition

2014/15:99

Vårändringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2014/15:99

Vårändringsbudget för 2015

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändrade utgiftstak samt förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2015.

PROP. 2014/15:99

Diagramförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2014/15:99

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. antar förslaget till lag om ändring i lagen

vad gäller lagstiftning som ligger till grund för

(2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall

ändrad inkomstberäkning och ändrade anslag

vid avgiftsberäkningen enligt lagen 1. antar förslaget till lag om ändring i (1994:1920) om allmän löneavgift och

socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.11

6.11), och 5.2),

2. antar förslaget till lag om ändring i

vad gäller utgiftstaket för staten

socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2, 6.9 och

6.10), 12. fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av statens 3. antar förslaget till lag om ändring i lagen

budget av finanspolitiska skäl till

(1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

1 158 miljarder kronor för 2015,

(avsnitt 2.3 och 5.3),

1 204 miljarder kronor för 2016 och 4. antar förslaget till lag om ändring i lagen

1 262 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 4),

(1989:41) om finansiering av radio och TV i

allmänhetens tjänst (avsnitt 2.4 och 6.16),

vad gäller utgiftsområde 1 Rikets styrelse

5. antar förslaget till lag om ändring i lagen

13. godkänner den föreslagna användningen av

(1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt

anslaget 8:1 Presstödsnämnden (avsnitt 6.1),

2.5 och 5.2),

14. godkänner den föreslagna användningen av 6. antar förslaget till lag om ändring i lagen

anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv

(1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt

(avsnitt 6.1),

2.6 och 5.4),

7. antar förslaget till lag om ändring i lagen vad gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 15. bemyndigar regeringen att under 2015 för

(avsnitt 2.7 och 6.13), anslaget 1:18 Från EU-budgeten

8. antar förslaget till lag om ändring i finansierade insatser avseende EU:s inre

inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som

2.8 och 5.1), medför behov av framtida anslag på högst

20 000 000 kronor 2016–2022 (avsnitt 6.3), 9. antar förslaget till lag om ändring i lagen

(2000:466) om skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer (avsnitt 2.9 och 5.5),

10. antar förslaget till lag om ändring i

socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.10

och 5.2),

PROP. 2014/15:99

vad gäller utgiftsområde 6 Försvar och samhällets ekonomiska åtaganden som medför behov

krisberedskap av framtida anslag på högst 415 000 000

kronor 2016 (avsnitt 6.15), 16. bemyndigar regeringen att fatta beslut om

att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet 24. bemyndigar regeringen att under 2015 för

ARCHER (avsnitt 6.5), anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden

vad gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och som inklusive tidigare gjorda åtaganden

social omsorg medför behov av framtida anslag på högst

266 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 17. bemyndigar regeringen att under 2015 för

6.15), anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå

avtal om pandemivaccin som medför behov 25. godkänner den föreslagna användningen av

av framtida anslag på högst 510 000 000 anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet

kronor 2016–2021 (avsnitt 6.8), (avsnitt 6.15),

18. bemyndigar regeringen att under 2015 för 26. bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå

arbete m.m. ingå ekonomiska åtaganden ekonomiska åtaganden som medför behov

som medför behov av framtida anslag på av framtida anslag på högst 5 000 000

högst 50 400 000 kronor 2016–2019 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.15),

(avsnitt 6.8),

27. godkänner den föreslagna användningen av

19. bemyndigar regeringen att under 2015 anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom

besluta att Folkhälsomyndigheten får ta universitet och högskolor (avsnitt 6.15),

upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive

28. bemyndigar regeringen att under 2015 för

tidigare gjord upplåning uppgår till högst

anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom

350 000 000 kronor för beredskaps-

universitet och högskolor besluta om bidrag

investeringar (avsnitt 6.8),

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför behov av framtida anslag på högst

vad gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

60 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt

arbetsliv

6.15), 20. bemyndigar regeringen att under 2015 för

29. bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m.

anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till

för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska

internationella organisationer besluta om

åtaganden som inklusive tidigare gjorda

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför behov av framtida anslag

åtaganden medför behov av framtida anslag

på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022

på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020

(avsnitt 6.13),

(avsnitt 6.15),

vad gäller utgiftsområde 16 Utbildning och 30. bemyndigar regeringen att under 2015 för

universitetsforskning anslaget 3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet besluta om bidrag som 21. godkänner den föreslagna användningen av

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och behov av framtida anslag på högst annan pedagogisk verksamhet (avsnitt 6.15), 1 600 000 000 kronor 2016–2034 (avsnitt

22. bemyndigar regeringen att under 2015 för 6.15),

anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och

31. bemyndigar regeringen att under 2015 för

annan pedagogisk verksamhet ingå

anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till

ekonomiska åtaganden som inklusive

internationella organisationer besluta om

tidigare gjorda åtaganden medför behov av

bidrag som inklusive tidigare gjorda

framtida anslag på högst 2 178 000 000

åtaganden medför behov av framtida anslag

kronor 2016–2023 (avsnitt 6.15),

på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021 23. bemyndigar regeringen att under 2015 för

(avsnitt 6.15), anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem

och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå

PROP. 2014/15:99

32. bemyndigar regeringen att under 2015 vad gäller utgiftsområde 21 Energi besluta om kapitaltillskott till European

39. bemyndigar regeringen att under 2015 för Spallation Source ESS AB och bidrag till ett

anslaget 1:4 Energiforskning ingå konsortium för konstruktionen och driften

ekonomiska åtaganden som inklusive av European Spallation Source på

tidigare gjorda åtaganden medför behov av sammantaget högst 1 000 000 000 kronor

framtida anslag på högst 3 500 000 000 (avsnitt 6.15),

kronor 2016–2019 (avsnitt 6.19),

vad gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier,

vad gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer trossamfund och fritid

40. godkänner den föreslagna användningen av 33. godkänner den föreslagna användningen av

anslaget 1:1 Utveckling av statens anslaget 1:3 Skapande skola (avsnitt 6.16),

transportinfrastruktur (avsnitt 6.20),

34. bemyndigar regeringen att under 2015 för

41. bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen

anslaget 1:1 Utveckling av statens besluta om bidrag som medför behov av

transportinfrastruktur ingå ekonomiska framtida anslag på högst 3 800 000 kronor

åtaganden som inklusive tidigare gjorda 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000

åtaganden medför behov av framtida anslag kronor 2018 (avsnitt 6.16),

på högst 94 800 000 000 kronor 2016–2050

35. bemyndigar regeringen att under 2015 för (avsnitt 6.20), anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolk-

42. bemyndigar regeringen att besluta om utbildning besluta om bidrag som inklusive

medfinansiering av transportinfrastruktur i tidigare gjorda åtaganden medför behov av

enlighet med vad regeringen föreslår framtida anslag på högst 30 000 000 kronor

(avsnitt 6.20), 2016–2018 (avsnitt 6.16),

43. bemyndigar regeringen att besluta om 36. bemyndigar regeringen att under 2015

förskottering av transportinfrastruktur i besluta om en låneram i Riksgäldskontoret

enlighet med vad regeringen föreslår som inklusive tidigare gjord upplåning

(avsnitt 6.20), uppgår till högst 20 000 000 kronor till

44. bemyndigar regeringen att under 2015 för Stiftelsen Nordiska museet för vissa

anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska byggnadsarbeten och klimatanpassning av

åtaganden som inklusive tidigare gjorda arkiv (avsnitt 6.16),

åtaganden medför behov av framtida anslag

på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027 vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

(avsnitt 6.20),

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik 45. bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå 37. bemyndigar regeringen att under 2015 för

ekonomiska åtaganden som inklusive anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler

tidigare gjorda åtaganden medför behov av ingå ekonomiska åtaganden som medför

framtida anslag på högst 12 500 000 000 behov av framtida anslag på högst

kronor 2016–2057 (avsnitt 6.20), 150 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt

6.17), 46. bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster vad gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och ingå ekonomiska åtaganden som inklusive naturvård tidigare gjorda åtaganden medför behov av

38. bemyndigar regeringen att under 2015 för framtida anslag på högst 36 000 000 kronor anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i 2016–2020 (avsnitt 6.20),

kommuner och regioner ingå ekonomiska

vad gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, åtaganden som medför behov av framtida

landsbygd och livsmedel

anslag på högst 300 000 000 kronor 2016– 2018 (avsnitt 6.18), 47. bemyndigar regeringen att under 2015

ikläda staten betalningsansvar för

kreditgarantier som uppgår till högst

PROP. 2014/15:99

500 000 000 kronor för mjölkföretag i

Sverige som under senare år har gjort

väsentliga investeringar i ökad

mjölkproduktion (avsnitt 6.21), 48. godkänner den föreslagna användningen av

anslag 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor (avsnitt 6.21),

49. godkänner den föreslagna användningen av

anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.21),

50. godkänner den föreslagna användningen av

anslaget 1:19 Från EU-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur (avsnitt 6.21), 51. bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket besluta om bidrag som medför

behov av framtida anslag på högst

25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor

2017 och 30 000 000 kronor 2018 (avsnitt

6.21),

vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

52. godkänner att AB Göta kanalbolag får

pantsätta, utarrendera, avstycka och helt

eller delvis avyttra de skogsfastigheter som

ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana

åtgärder som följer av äganderätten till de

skogsfastigheter som ägs av bolaget (avsnitt 6.22),

vad gäller ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och anslag

53. godkänner ändrad beräkning av inkomster

för 2015 (avsnitt 5.9 tabell 5.4), 54. godkänner ändrade ramar för utgifts-

områden samt anvisar ändrade och nya

anslag enligt tabell 1.1.

PROP. 2014/15:99

Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015

Tusental kronor

PROP. 2014/15:99

PROP. 2014/15:99

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 054 552 5 060 1 059 612 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 623 487 6 068 629 555 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 597 276 -1 605 595 671 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 993 067 191 993 258 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 708 944 1 608 710 552 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 518 487 4 613 523 100 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 258 898 8 955 267 853 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 826 993 496 827 489 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 575 041 596 575 637 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå 89 574 3 202 92 776 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 443 104 5 497 448 601 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 395 386 4 318 399 704 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 419 791 4 552 424 343 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 366 277 2 514 368 791 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 352 583 5 041 357 624 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 303 951 9 010 312 961 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 335 247 6 286 341 533 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå 122 384 313 122 697 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad

PROP. 2014/15:99

2 Lagförslag

PROP. 2014/15:99

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 20, 24 och 25 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

18 kap.

20 §

24 §

25 §

Vid växelvist boende lämnas Vid växelvist boende lämnas

föräldrarna med hälften av föräldrarna med hälften av

1

Senaste lydelse 2012:896.

2

Senaste lydelse 2012:896.

PROP. 2014/15:99

1 273 kronor i månaden. 1 573 kronor i månaden.

Från detta belopp avräknas hälften av det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för föräldern.

1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.

2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.

PROP. 2014/15:99

2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 28 kap. 11 §, 34 kap. 12 §, 74 kap. 15 § och 102 kap. 22 och 28 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

28 kap.

11 §

34 kap.

12 §

74 kap.

15 §

Skälig levnadsnivå i övrigt anses per månad motsvara en tolftedel av

102 kap.

22 §

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första och andra styckena och 23 §.

1 Senaste lydelse 2012:934. 2 Senaste lydelse 2012:934.

PROP. 2014/15:99

28 §

Skälig levnadsnivå i övrigt enligt 26 § anses per månad motsvara en tolftedel av

– 1,3546 prisbasbelopp för den som är ogift, och – 1,1446 prisbasbelopp för den som är gift.

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år anses skälig levnadsnivå enligt 26 § per månad motsvara en tolftedel av

– 1,4468 prisbasbelopp för den – 1,473 prisbasbelopp för den som som är ogift, och är ogift, och

– 1,191 prisbasbelopp för den som – 1,204 prisbasbelopp för den som är gift. är gift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015 i fråga om 34 kap. 12 §, den 7 september 2015 i fråga om 28 kap. 11 § och i övrigt den 1 september 2015.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2012:934.

PROP. 2014/15:99

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel ska ha följande lydelse.

2 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617. 2 Senaste lydelse 2003:806.

PROP. 2014/15:99

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse.

7 §

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

under tiden före den första tiden före den första avgiftsperioden

årsavgiften som motsvarar som motsvarar innehavstiden.

avgiftsskyldige, besluta dels att avgiftsskyldige, besluta dels att

andra poster och vid andra andra poster och vid andra

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1

Senaste lydelse 2009:1235.

PROP. 2014/15:99

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

1 §

Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.

2 §

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

3 §

Allmän löneavgift tas ut med 10,15 procent av underlaget och tillfaller staten.

För dem som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga

decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2. Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

3. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2015:178. 2 Senaste lydelse 2015:178. 3 Senaste lydelse 2015:178.

PROP. 2014/15:99

Vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2014/15:99

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.

3 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2005:961.

PROP. 2014/15:99

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

25 §

Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).

utifrån sökandens dagsförtjänst, arbetstid, om inte annat följer av normalarbetstid och det högsta denna lag.

respektive lägsta belopp som regeringen

fastställer, om inte annat följer av denna lag.

Regeringen kan med stöd av 8 kap.

7 § regeringsformen meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och

lägsta belopp.

Denna lag träder i kraft den 7 september 2015.

1 Senaste lydelse 2009:666.

PROP. 2014/15:99

2.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

67 kap.

13 §

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses

i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap.

2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till

bostaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.

PROP. 2014/15:99

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.

2 §

Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt.

Skatten utgör för varje Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per kalendermånad 14 770 kronor per megawatt av den högsta tillåtna megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkrafts- termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna reaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten be- får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med räkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. fastställts.

5 §

Om en kärnkraftsreaktor har varit Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per får avdrag med 485 kronor per megawatt av den termiska effekten megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. överstiger 90.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig

till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2007:1389. 2 Senaste lydelse 2007:1389.

PROP. 2014/15:99

2.10 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.

2 kap.

29 §

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.

3 kap.

18 §

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015. 2. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 2 kap. 28 § 2015:179 3 kap. 15 a § 2015:179 rubriken närmast före 2 kap. 28 § 2015:179 rubriken närmast före 3 kap. 15 a § 2015:179 2 Senaste lydelse 2013:961. 3 Senaste lydelse 2015:179.

PROP. 2014/15:99

Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På ersättning som betalas ut under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

3. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2014/15:99

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag

i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

2 §

5 §

Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2015:180. 3 Senaste lydelse 2015:180.

PROP. 2014/15:99

underlaget som arbetsgivaravgifterna underlaget som avdrag ska beräknas beräknas på enligt 2 kap. 28 § social- på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslaavgiftslagen (2000:980) eller som gen (2000:980) får avdraget inte avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. medföra att dessa avgifter understi- 31 § socialavgiftslagen, får avdraget ger ålderspensionsavgiften enligt inte medföra att dessa avgifter un- 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt derstiger ålderspensionsavgiften en- får avdrag göras med högst ligt 2 kap. 26 § samma lag. Sam- 7 100 kronor. Avdraget ska i första manlagt får avdrag göras med högst hand göras från den allmänna 7 100 kronor. Avdraget ska i första löneavgiften. hand göras från den allmänna löneavgiften.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015. 2. Bestämmelserna i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen tillämpas på ersättning

som betalas ut efter den 31 juli 2015.

3 Inledning

PROP. 2014/15:99

3 Inledning

3.1 Ändringar i statens budget 3.2 Utgångspunkter för regeringens förslag

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en Vid riksdagens behandling av budgetproposition med förslag till ändringar i statens propositionen för 2015 frångicks den praxis som budget för det löpande budgetåret. I en tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett lämnas i anslutning till den ekonomiska annat budgetförslag än regeringens. Regeringen vårpropositionen och budgetpropositionen. Om står bakom principen att förslag till ändringar i det finns särskilda skäl får dock förslag till budgeten framför allt ska komplettera den ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen. beslutade budgeten med anledning av

Det finns ingen reglering av vilka förslag som förändringar som inte var kända vid beslutsfår lämnas i en proposition om ändringar i tillfället, men gör bedömningen att den unika budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen situation som uppstått motiverar att förslagen framhålls dock att syftet med propositioner om till ändringar i denna proposition är mer ändringar i budgeten är att komplettera den av omfattande än normalt. riksdagen beslutade budgeten med anledning av Regeringens politiska prioriteringar som förändringar som vid beslutstillfället inte var presenterades i budgetpropositionen för 2015 möjliga att förutse. Reformer med varaktiga ligger fast. Utgångspunkten för de förslag som budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till lämnas i denna proposition, och som omfattar vikten av en samlad budgetbehandling, som lagförslag med budgeteffekter fr.o.m. 2015, huvudregel beslutas i samband med budget- förslag till finanspolitiskt motiverade justeringar propositionen. I de undantagsfall ett förslag till av nivån på utgiftstaket samt förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning ändringar avseende statens inkomster och med varaktiga budgetära effekter bör regeringen utgifter, är den inriktning av den ekonomiska motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella politiken som regeringen redovisade i budgettillfället samt redovisa en ny preliminär inkomst- propositionen för 2015. Till detta kommer beräkning och nya preliminära utgiftsramar för kompletteringar till den av riksdagen beslutade de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 budgeten till följd av händelser som inte kunde s. 33 f.). förutses vid beslutstillfället eller, till följd av den

Propositionen Vårändringsbudget för 2015 korta beredningstid som föreligger för en ny bygger på en överenskommelse mellan regering efter ett riksdagsval, inte var möjliga att regeringspartierna och Vänsterpartiet. bereda i tid till budgetpropositionen för 2015.

Det anges tydligt i respektive avsnitt när

förslagen har sin bakgrund i budget-

PROP. 2014/15:99

propositionen. De återstående förslag som utgifter till följd av statsskuldsräntor, förändrade lämnades i budgetpropositionen för 2015 och antaganden om antal personer i olika som inte behandlas i denna proposition kommer transfereringssystem samt vissa effekter av att lämnas i ett senare skede. valutakursförändringar. Resterande 7,5 miljarder

För den lagstiftning som föreslås redovisar kronor avser diskretionära reformer. Av dessa är regeringen på sedvanligt sätt en konsekvens- 5,9 miljarder kronor utgiftsförändringar som analys med en bedömning av förslagens inte är av oförutsedd karaktär, varav 5,5 miljarder budgetära konsekvenser. Effekterna anges för kronor är hänförliga till förslag som såväl 2015 som för 2016–2018. Därmed framgår ursprungligen lämnades i budgetpropositionen tydligt helårseffekterna. Flera andra förslag, som för 2015. Påverkan på den offentliga sektorns inte kräver lagstiftning, avses ha fleråriga eller finansiella sparande är 0,5 miljarder kronor lägre permanenta budgeteffekter och även i dessa fall än utgiftsökningen på statens budget (se prop. redovisas de bedömda budgetära effekterna. 2014/15:100 avsnitt 8.1 tabell 8.1). På

I propositioner med förslag till ändringar i inkomstsidan av statens budget lämnas förslag budgeten redovisar regeringen som regel på som, netto, beräknas öka statens inkomster med vilket sätt, och i vilken omfattning, de olika 5,4 miljarder kronor. I 2015 års ekonomiska förslagen har finansierats samt vilka vårproposition presenteras i tabellform en verksamhetseffekter minskade anslag bedöms få. översikt över budgeteffekterna fram t.o.m. 2019 Normalt finns det en direkt koppling mellan ett (prop. 2014/15:100 avsnitt 7.2 tabell 7.8). anslag som ökas och ett som minskas. I denna De förändringar av beställningsbemynproposition föreslås såväl inkomstförstärkningar diganden som föreslås uppgår sammantaget till som minskningar av anslag som har sin 14,9 miljarder kronor. En sammanställning av de bakgrund i genomförandet av regeringens förändrade bemyndigandena redovisas i bilaga 4. ekonomiska politik enligt budgetpropositionen De inkomst- och anslagsförändringar som för 2015, och som därmed utgör en generell föreslås i denna proposition beaktas i de finansiering till anslagsökningar hänförliga till prognoser som redovisas i 2015 års ekonomiska förslag som ursprungligen lämnades i samma vårproposition. proposition. Detta framgår av motivtexten tillsammans med bedömda verksamhetseffekter. De föreslagna ändringarna i budgeten är, i termer av påverkan på den offentliga sektorns finansiella sparande, i denna del finansierade. Det gäller även förslag till reformer som inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015 till följd av den korta beredningstid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval.

3.3 Konsekvenser för statens budget

Sammantaget innebär de förslag som lämnas i denna proposition att anvisade medel ökar med 18,8 miljarder kronor, netto, varav anslagsökningarna uppgår till 19,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,1 miljarder kronor. Av nettoökningen avser 11,3 miljarder kronor kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i riksdagens beslut om statens budget för 2015. Dessa utgörs av ökade

4 Utgiftstaket för staten

PROP. 2014/15:99

4 Utgiftstaket för staten

mellan olika önskemål. Därmed minskar t.ex. Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten,

risken för att tillfälligt höga inkomster, i ett läge inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av med högt resursutnyttjande, används för att statens budget, fastställs av finanspolitiska skäl

finansiera permanent högre utgifter. Enligt den till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 praxis som utvecklats har regeringen inte lämnat miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder

förslag om förändringar av den reella nivån på ett kronor för 2017. utgiftstak som tidigare har föreslagits av samma

regering. Det är dock förenligt med såväl praxis som det finanspolitiska ramverket att en ny Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets regering lämnar förslag om ändrade nivåer på

nivå är ett uttryck för riksdagens syn på hur utgiftstaket som en del av en förändrad statens och ålderspensionssystemets totala inriktning av finanspolitiken (se skr. 2010/11:79 utgifter bör begränsas i ett medelfristigt s. 26). perspektiv. Såväl utgifternas sammansättning Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket som den statliga sektorns totala omslutning och avvisades i samband med att riksdagen röstade det nödvändiga skatteuttag som följer av detta för ett annat budgetförslag (bet. 2014/15:FiU1, ger uttryck för bl.a. de värderingar som ligger till rskr. 2014/15:29). De av riksdagen beslutade grund för den politik som bedrivs. nivåerna på utgiftstaket 2015–2017 speglar

Den förändring av finanspolitikens inriktning därmed inte regeringens syn på hur de statliga som regeringen avser att genomföra under utgifterna bör utvecklas och begränsas. mandatperioden förutsätter att de fastställda Inriktningen på budgetpolitiken, som den nivåerna på utgiftstaket för 2015–2017 höjs. angavs i budgetpropositionen för 2015, ligger Regeringen föreslog därför i budget- fast och regeringen återkommer därför till propositionen för 2015 höjningar av de av riksdagen i denna proposition med förslag om riksdagen fastställda nivåerna på utgiftstaket att de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, för 2015–2017 ska höjas av finanspolitiskt finansplan m.m. avsnitt 5.4.1 och 5.4.2). motiverade skäl. Skälen till regeringens förslag är

Det finns inga formella hinder för riksdagen desamma som regeringen redogjorde för i att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå budgetpropositionen för 2015 och de nu förepå utgiftstaket. Utgångspunkten är dock att de slagna höjningarna är lika stora som i nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat budgetpropositionen. Utgiftstakets nivåer i om normalt inte ändras till följd av andra orsaker budgetpropositionen för 2015 baserades bl.a. på än tekniska justeringar. Utgiftstaket ger ett antal förslag som motiverade tekniska regeringen och riksdagen stöd för att hantera det justeringar av nivåerna, varav ett par av förslagen latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska varken ingår i den beslutade budgeten eller i processen. Olika utgiftsökningar prövas denna proposition. Till följd av att dessa förslag, tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt inklusive de tekniska justeringar som förslagen utrymme vilket tvingar fram prioriteringar hade motiverat, inte ingår i denna proposition är

PROP. 2014/15:99

de föreslagna nivåerna på utgiftstaket 2 miljarder denna proposition innebär, motiverar det att kronor lägre 2015 och 3 miljarder kronor lägre beslut om reviderade nivåer för utgiftstaket 2016 2016 och 2017 jämfört med och 2017 fattas redan i samband med att budgetpropositionen för 2015. riksdagen behandlar förslagen i denna

Normalt föreslår regeringen i budget- proposition. I annat fall skulle en motstridighet propositionen en nivå på utgiftstaket för det uppstå mellan de medelfristiga budgettredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i konsekvenserna av regeringens nu föreslagna 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen budgetpolitik och de utgiftstak som riksdagen har då i den föregående vårpropositionen gjort har beslutat om för 2016 och 2017. en bedömning av nivån för det tredje året. Vidare efterlevs på detta sätt de centrala Utgiftstakets nivåer för det första och andra året principer som den svenska budgetprocessen vilar är redan fastställda av riksdagen och justeras på och som utgiftstaket ger uttryck för. Den ena endast om det finns tekniska skäl. Om det i principen är en beslutsordning uppifrån och ned enstaka fall är aktuellt att ändra redan fastställda där de totala utgifterna beslutas före delarna, nivåer av andra skäl lämnas förslag om detta i vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån budgetpropositionen, om ändringarna avser ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme. kommande år, eller i en proposition om Den andra principen är ett medelfristigt ändringar i statens budget, om ändringen avser perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje innevarande år. tillkommande året för att beslutet om

begränsningen av de totala utgifterna för ett visst

Tabell 4.1 Finanspolitiskt motiverade höjningar av

år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de

utgiftstakets nivåer för 2015–2017

faktiska utgifterna för det året. Det ger

Miljarder kronor

förutsättningar för att diskussionen om hur stort

2015 2016 2017

utrymmet för statliga utgifter är kan frigöras

1 Av riksdagen beslutade utgiftstak 1 125 1 163 1 210

från diskussionen om vilka utgifter som är Finanspolitiskt motiverade nödvändiga eller angelägna. En meningsfull höjningar av utgiftstakets utgiftsbegränsning måste på ett eller annat sätt nivå för 2015–2017 33 41 52 utgå från ekonomins funktionssätt och ett Förslag till utgiftstak för staten 1 158 1 204 1 262 skatteuttag som upplevs som godtagbart. Den 1 Bet. 2014/15:FiU1 s. 132, rskr. 2014/15:29. medelfristiga principen värnas på bästa möjliga Källa: Egna beräkningar.

sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med

denna proposition, fattar beslut om nya nivåer Som redovisats i avsnitt 3 bedömer regeringen

på utgiftstaket. att det finns skäl att lämna mer omfattande

Regeringen anser mot denna bakgrund att förslag till ändringar i budgeten än normalt.

riksdagen bör ändra de beslutade nivåerna för Utgångspunkten för de förslag som lämnas i

utgiftstaket 2015–2017. Utgiftstaket för staten, denna proposition är den inriktning av den

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av ekonomiska politiken som regeringen redovisade

statens budget, bör därvid av finanspolitiska skäl i budgetpropositionen för 2015. Ett betydande

fastställas till 1 158 miljarder kronor för 2015, antal av de förslag som lämnas i denna

1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 proposition har budgetkonsekvenser även för

miljarder kronor för 2017. åren efter 2015. För dessa förslag redovisar regeringen de bedömda offentligfinansiella effekterna för perioden 2016–2018.

Sedan 2003 beslutar riksdagen, som ovan anförts, normalt om utgiftstak för kommande år i samband med att den behandlar budgetpropositionen. Den unika situation som har uppstått genom att riksdagen avvisade regeringens förslag till budget och nivåer på utgiftstaket för 2015–2017 innebär att fastställda utgiftstak inte ger utrymme för den finanspolitik som regeringen vill föra. Tillsammans med de medelfristiga budgeteffekter som förslagen i

5 Ändringar avseende

statens inkomster

PROP. 2014/15:99

5 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till Lagrådet ändringar avseende statens inkomster 2015. Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i

I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en samband med riksdagsbehandlingen av budgetsammanställning av de offentligfinansiella propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att ineffekterna av de skatte- och avgiftsförändringar hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagsom föreslås i denna proposition (prop. förslag rörande slopad skattereduktion för hjälp 2014/15:100 avsnitt 6.1). med läxor och annat skolarbete som finns i

bilaga 1, avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i

bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget

utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens 5.1 Skattereduktion för hjälp med lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraft-

läxor och annat skolarbete trädande- och övergångsbestämmelserna.

5.1.1 Ärendet och dess beredning

5.1.2 Gällande rätt

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor Den 1 juli 2007 trädde skattereduktionen för inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram hushållsarbete, det s.k. RUT-avdraget, i kraft. (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- RUT-avdrag ges för vissa särskilt angivna arbememorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. ten. Av förarbetena till RUT-avdraget framgår Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. att vad som i första hand bör omfattas av förslag om att slopa RUT-avdragets bestäm- skattereduktionen är sådana tjänster som hör till melse om skattereduktion för hjälp med läxor vad som kan benämnas hushållsarbetets kärnoch annat skolarbete. Promemorians lagförslag i områden (prop. 2006/07:94 s. 41). denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteck- Ett sådant arbete är enligt 67 kap. 13 § ning över remissinstanserna finns i bilaga 1, av- inkomstskattelagen (1999:1229) barnpassning snitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347). När reglerna om skattereduktion för hushålls-

Regeringen föreslog i budgetpropositionen arbete infördes anfördes i förarbetena avseende för 2015 att RUT-avdragets bestämmelse om barnpassning att i de fall en barnvakt hjälper skattereduktion för hjälp med läxor och annat barnet med läxor eller annat skolarbete bör det skolarbete skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag omfattas av skattereduktionen, eftersom hjälp till statens budget, finansplan och skattefrågor, med skolarbetet har ett nära samband med själva avsnitt 6.6.3). Riksdagen beslutade dock att avslå barnpassningen (prop. 2006/07:94 s. 43). Den förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). 1 januari 2013 infördes en särskild bestämmelse Regeringen anser alltjämt att förslaget bör om att skattereduktionen för hushållsarbete ska genomföras. I detta avsnitt behandlas därför omfatta hjälp med läxor och annat skolarbete till förslaget. elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och

PROP. 2014/15:99

18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen ökat behov av läxhjälp kan vara ett tecken på (2010:800), när hjälpen utförs i eller i nära brister i skolans förmåga att leva upp till skolanslutning till bostaden. Ren undervisning är lagens krav att ge elever förutsättningar att nå de inte avsedd att omfattas av bestämmelsen om kunskapskrav som minst ska uppnås. Resurser skattereduktion för hjälp med läxor och annat som satsas på skolan bör därför enligt Skolverket skolarbete (prop. 2012/13:14 s. 7) och var inte syfta till att alla elever får den undervisning de heller tidigare avsedd att omfattas av bestämmel- har rätt till, bättre resultat och ökad likvärdighet. sen om skattereduktion för barnpassning (se Arbetsförmedlingen anför att om förslaget impleprop. 2006/07:94 s. 43). menteras är det sannolikt att denna tjänstemark-

nad kommer att minska betydligt. Arbetsför-

medlingen anser att det är svårt att bedöma vilka 5.1.3 Slopad skattereduktion för hjälp sysselsättningskonsekvenser reduktionen med-

med läxor och annat skolarbete för eftersom publicerad branschstatistik över

sysselsättningen saknas, men anför att uppgifter

tyder på att det främst är studenter från universi- Regeringens förslag: Den särskilda bestämmelsen

tet/högskolor som har anställningar i branschen om skattereduktion för hjälp med läxor och och därför kommer att drabbas om denna annat skolarbete slopas. Bestämmelsen om tjänstemarknad reduceras. Det finns därmed skattereduktion för barnpassning ändras så att

enligt Arbetsförmedlingen en risk för att ungden endast omfattar barnpassning som inte mer

domsarbetslösheten ökar om förslaget genomän i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor

förs. Institutet för arbetsmarknads- och utbildoch annat skolarbete. ningspolitisk utvärdering (IFAU) anför att det, så

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015. vitt institutet vet, saknas tillförlitlig forskning

som utvärderar effektiviteten i denna typ av sub-

ventioner. Det finns enligt IFAU också en viktig

Promemorians förslag: Överensstämmer i fördelningspolitisk aspekt av denna fråga, efterhuvudsak med regeringens. I promemorian som användandet av RUT-avdraget är större i föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft inkomstfördelningens övre regioner. Företagarna den 1 januari 2015. anser att förslaget har ett tydligt negativt signal-

Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- värde. Läxhjälpsföretagen skulle enligt organisainstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget tionen behöva mer än dubbla sina priser för att att erinra mot förslaget. Ekonomistyrningsverket täcka in ökade socialavgifter för sin (unga) peranser att det är skolans ansvar att se till att sonal och slopat RUT-avdrag för kunderna, eleverna har tillgång till hjälp- och stödundervis- vilket vore att effektivt ta bort förutsättningarna ning, men att det finns risk att de ökade intäkter för en ny bransch. My Academy Sweden AB (My som redovisas i promemorian uteblir på grund av Academy) anser att förslaget inte har föregåtts av kontrollsvårigheter och fusk. Tjänstemännens någon ordentlig utredning kring vilka effekter Centralorganisation anser att läxhjälp och under- skattereduktionen fått på skolresultaten och att visningsstöd ska vara en integrerad del av skolans det inte heller presenteras något alternativt läxverksamhet och omfatta alla elever. Förvaltnings- hjälpsstöd för elever som i dag har råd med läxrätten i Linköping anser att uttrycket ”ringa hjälp endast tack vare RUT-avdraget. My omfattning” i vart fall initialt kan medföra tolk- Academy uppskattar att över 3 000 unga vuxna ningssvårigheter, eftersom det i viss mån får jobbar som läxhjälpare samt anför att förslaget anses oklart på vilka omständigheter bedöm- inte föregåtts av en konsekvensanalys av de ningen ska grundas. Skatteverket anför att vissa anställda i branschen och att det inte finns några gränsdragnings- och kontrollproblem kan upp- uppskattningar av hur många arbetstillfällen som komma mot bakgrund av att företag på markna- skulle försvinna med förslaget. De föreslagna den erbjuder både barnpassning och läxhjälp. nya definitionerna är vidare, enligt företaget, För att undvika gränsdragningsproblem bör lag- fortsatt otydliga och svårtolkade vilket gör att texten, enligt verket, förtydligas t.ex. genom att läxhjälpsaktörer sannolikt kommer fortsätta att ange att läxläsning inte alls får ingå i barnpass- utmana regelverket. Det bör enligt My Academy ning. Statens skolverk (Skolverket) anser att till- definieras tydligare vad som menas med att gång till läxhjälp kan vara positivt, men att ett aktörer får tillhandahålla läxhjälp i ”ringa omfatt-

PROP. 2014/15:99

ning”. Näringslivets Skattedelegation, vars remiss- digheter bedömningen ska grundas medan My yttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och Academy Sweden AB har anfört att förslaget är Svensk Industriförening anser att förslaget kan otydligt och svårtolkat och att det bör definieras väntas öka svartarbetet och leda till sämre effek- tydligare vad som menas med att läxhjälp får tivitet och undervisningskvalitet för dagens ung- tillhandahållas i ”ringa omfattning”. Med ”läxor domar, då det försämrar förutsättningarna för och annat skolarbete” avses i detta sammanhang, professionella företag i en framväxande bransch. precis som tidigare i den särskilda bestämmelsen Regelverkens förutsebarhet försämras också om skattereduktion för hjälp med läxor och enligt organisationerna, vilket är negativt för annat skolarbete, sådant skolarbete som hänför viljan att starta och driva företag. De anför vidare sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner att det ur ett fördelningspolitiskt perspektiv kan (se prop. 2012/13:14 s. 7). Ren undervisning noteras att de kostnadsfördyringar för läxhjälp omfattas, som framgår av avsnitt 5.1.2, inte över som förslaget innebär, kommer att medföra att huvud taget av skattereduktionen för barnpassendast familjer med mycket höga inkomster har ning. Med ”ringa” avses enligt terminologin i råd att fortsätta anlita läxhjälp. Svenska Bank- inkomstskattelagen (1999:1229) ca 5–10 procent föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504). anser att remisstidens längd inte uppfyller rege- Flera remissinstanser, däribland Företagarna, ringsformens krav på beredning av lagförslag. Näringslivets Skattedelegation och My Academy

Skälen för regeringens förslag: Elevers Sweden AB, har synpunkter på förslagets möjlighet att få hjälp med läxor bör inte vara effekter för läxhjälpsbranschen. Dessa synberoende av om de har föräldrar som har möjlig- punkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt het att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att 5.1.4. köpa läxhjälp. Skolan ska vara sammanhållen och När det gäller beredningskravet anser regelikvärdig. Detta kommer bl.a. till uttryck i 1 kap. ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen 4 § skollagen (2010:800), som anger att en strä- och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att van ska vara att uppväga skillnader i elevernas det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. sådan omständighet som tillåts påverka remissti- För att förbättra likvärdigheten och öka möjlig- dens längd (se bet. 2008/09:KU10). heterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt har medel avsatts för en ökad sats- Lagförslag ning på hjälp med läxor och annat skolarbete för Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie inkomstskattelagen, se avsnitt 2.8. undervisningstiden. Vidare genomförs en utbyggnad av sommar- och lovskolan för elever i årskurserna 6–9 och i gymnasieskolan som riske- 5.1.4 Konsekvensanalys rar att inte klara kunskapskraven.

Mot denna bakgrund bör den särskilda Offentligfinansiella effekter bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med Slopad skattereduktion för läxhjälp och annat läxor och annat skolarbete slopas. För att skatte- skolarbete beräknas öka skatteintäkterna med reduktion för mer renodlad sådan hjälp inte åter 20 miljoner kronor 2015 och därefter med ska ges inom ramen för barnpassning bör sam- 50 miljoner kronor per år. tidigt bestämmelsen om skattereduktion för Då det inte är möjligt att exakt beräkna hur barnpassning ändras. Att, som Skatteverket före- stor andel av den totala skattereduktionen som slagit, helt utesluta hjälp med läxor och annat avser hjälp med läxor och annat skolarbete, baseskolarbete kan dock leda till gränsdragnings- ras bedömningen av effekten på en uppskattning problem när det gäller vilka moment som en av läxhjälpsbranschens omsättning 2015. Slopanbarnvakt kan utföra vid ett barnpassningstillfälle. det av skattereduktionen för hjälp med läxor och En förutsättning för rätt till skattereduktion för annat skolarbete innebär sannolikt att tjänsterna barnpassning bör därför vara att barnpassningen riktade till gymnasieelever exkluderas från inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp reduktionen samt att antalet tjänster som riktas med läxor och annat skolarbete. till högstadieelever begränsas. Beräkningarna

Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att baseras därför även på uppskattningar av hur stor det i viss mån får anses oklart på vilka omstän-

PROP. 2014/15:99

del av företagens omsättning som tillfaller olika I den utsträckning som de tjänster som åldersgrupper. berörda företag tillhandahåller exkluderas ur

skattereduktionen för hushållsarbete minskar Effekter för myndigheter och företag samtidigt den administrativa börda som tillämp- Förslaget innebär att de företag som i dag ning av den s.k. fakturamodellen för skatteerbjuder tjänster som är inriktade på hjälp med reduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta läxor och annat skolarbete inte kommer att kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtkunna utföra sådana tjänster inom ramen för verkets databas MALIN. I databasen anges tidssystemet med skattereduktion för hushålls- åtgången för exempelvis lämnande av uppgifter arbete. Ett alternativ vore att helt exkludera hjälp om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och med läxor och annat skolarbete från systemet tidsåtgången för lämnande av information om genom att utesluta sådan hjälp ur skattereduk- sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut tionen för barnpassning. En sådan ändring har per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas emellertid bedömts vara mindre lämplig, efter- tidsbesparingen till ca två minuter per köp, som den skulle ge upphov till gränsdragnings- under förutsättning att företagens uppgiftsproblem kring vad en barnvakt kan ägna sig åt hantering är anpassad till uppgiftslämnandet. inom ramen för skattereduktionen och därmed Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca påverka även de företag som erbjuder barnpass- nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för ningstjänster utan särskild inriktning på hjälp administratören på 266 kronor enligt uppgifmed läxor och annat skolarbete. terna i MALIN).

Företagarna har anfört att förslaget bidrar till Skatteverket behöver göra vissa systematt ta bort förutsättningarna för läxhjälps- anpassningar samt ändra blanketter och informabranschen. Näringslivets Skattedelegation, vars tionsmaterial. Eventuella tillkommande utgifter remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, för Skatteverket ska hanteras inom befintliga och Svensk Industriförening har också uttryckt ekonomiska ramar. farhågor för branschen med anledning av försla- Förslaget bedöms inte påverka kostnaderna get. Läxhjälpsbranschen fanns i viss utsträckning eller arbetsbördan för de allmänna förvaltningsredan innan skattereduktion gavs för barnpass- domstolarna. ning och sedermera uttryckligen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Köparnas kännedom Effekter för enskilda om dessa tjänster får dessutom antas ha ökat Förslaget innebär att de personer som i dag sedan skattereduktionens införande. Det bör köper tjänster som är inriktade på hjälp med således alltjämt finnas en marknad för hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att läxor och annat skolarbete även utan en skatte- kunna köpa sådana tjänster inom ramen för reduktion till köparna av sådana tjänster. Det får systemet med skattereduktion för hushållsdock förutsättas att antalet köpare och antalet arbete. Det finns ingen statistik som indikerar köpta tjänster, och därmed företagens omsätt- hur många personer som i dag köper renodlad ning, kommer att minska i förhållande till nuva- läxhjälp. I Skatteverkets rapport Om RUT och rande volymer. Det saknas statistik om det totala ROT och VITT och SVART (2011:1) uppgick antalet företag som är verksamma inom läx- andelen som köpte barnpassning eller läxhjälp till hjälpsbranschen. Branschen domineras av två 1 procent av samtliga intervjuade köpare av större aktörer som tillsammans står för ca RUT-tjänster. De senaste åren har läxhjälps- 70 procent av den totala omsättningen, men det branschen växt och antalet personer som finns även ett antal mindre företag som erbjuder använder RUT-avdrag för läxhjälp torde vara hjälp med läxor och annat skolarbete. Förslaget betydligt större nu. En del av de som i dag köper torde särskilt påverka de mindre företagen, sär- läxhjälp inom ramen för RUT-avdraget kommer skilt sådana som befinner sig i ett uppstarts- sannolikt att fortsätta köpa dessa tjänster även skede. utan en skattereduktion, medan andra helt eller

Förslaget kan i viss mån försämra konkurren- delvis kommer att sluta köpa tjänsterna. Antalet sen för företag inom läxhjälpsbranschen i för- köpare och antalet köpta tjänster antas minska i hållande till företag som erbjuder barnpassnings- förhållande till nuvarande volymer. tjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.

PROP. 2014/15:99

Effekter på svartarbete mycket begränsad effekt på sysselsättningen i Det är inte känt i vilken utsträckning läxhjälp ekonomin. Extraarbetet som läxhjälpare bedöms köptes svart innan RUT-avdraget infördes. I en vidare inte påverka dessa individers chans till rapport från Skatteverket (2011:1) uppger framtida arbete i någon större utsträckning. köpare av städ- respektive trädgårdstjänster att de skulle börja köpa svart i 8 respektive 5 procent av fallen om RUT-avdraget avskaffades, vilket bedömdes kunna vara en underskattning. 5.2 Nedsättningen av Det är troligt att svartarbetet, även inom läx- socialavgifterna för unga hjälp, skulle öka bland dem som fortsätter köpa tjänsterna vid ett slopande av avdraget, men i 5.2.1 Ärendet och dess beredning vilken omfattning är oklart. Den totala effekten på svartarbete i ekonomin bedöms dock vara Inom Finansdepartementet har promemorian begränsad då reduktionen för läxhjälp och annat Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor skolarbete utgör ett relativt litet belopp. inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram

(dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- Effekter på jämställdhet memorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Det saknas statistik över antalet pojkar respek- Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. tive flickor som får hjälp med läxor genom förslag om slopad nedsättning av socialavgifterna RUT-avdraget för läxhjälp samt över köns- för unga. Promemorians lagförslag i denna del fördelningen bland dem som arbetar som läx- finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteckning över hjälpare. Vad gäller den tid föräldrar lägger på remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. En hjälp med läxor indikerar SCB:s tidsanvänd- remissammanställning finns tillgänglig i Finansningsundersökning att kvinnor spenderar något departementet (dnr Fi2014/3347). mer tid på läxhjälp än män. I undersökningen Regeringen föreslog i budgetpropositionen 2000/01, innan införandet av RUT-avdraget, för 2015 att nedsättningen av socialavgifterna för spenderade sammanboende män med barn från unga skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till 7 år i genomsnitt 4 minuter i veckan på läxhjälp statens budget, finansplan och skattefrågor, medan kvinnor i samma situation spenderade avsnitt 6.9.3). Riksdagen beslutade dock att avslå 6 minuter. I undersökningen 2010/11, efter in- förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). förandet av RUT-avdraget, var samma uppgifter Regeringen anser alltjämt att förslaget bör 2 minuter för män och 3 minuter för kvinnor. genomföras. I detta avsnitt behandlas därför Det är dock inte möjligt att säga hur fördel- förslaget. ningen av läxhjälp ser ut i de familjer som använder RUT-avdraget för läxhjälp, och inte heller Lagrådet om denna fördelning påverkats av den särskilda Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i bestämmelsen om att hjälp med läxor och annat samband med riksdagsbehandlingen av budgetskolarbete skulle ingå i RUT-avdraget. Tids- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att användningsstudierna indikerar att kvinnor inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det eventuellt kan påverkas något mer än män. lagförslag rörande slopad nedsättning av

socialavgifterna för unga som finns i bilaga 1, Effekter på sysselsättning avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, My Academy Sweden AB har efterlyst en avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan konsekvensanalys avseende de anställda och erinran. I förhållande till lagrådsremissens antalet anställningar medan Arbetsförmedlingen lagförslag har vissa förändringar gjorts i har anfört att det finns en risk för att ungdoms- ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. arbetslösheten ökar om förslaget genomförs.

Många av dem som arbetar som läxhjälpare är högskolestudenter. Detta är en grupp som generellt sett har god anknytning till arbetsmarknaden. En ökad sysselsättning i läxhjälpsbranschen bedöms således leda till en undanträngning av sysselsättningen i övriga branscher. På lång sikt bedöms förslaget således ha en

PROP. 2014/15:99

5.2.2 Gällande rätt Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet

finansieras med en fast pensionsavgift på Socialavgifter och allmän löneavgift 18,5 procent av pensionsunderlaget, där

16 procentenheter går till fördelningssystemet Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala för att finansiera inkomstpensionen. Resterande trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivarav- 2,5 procentenheter betalas in till systemet för gifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter be- premiepension där avgiftsintäkterna fonderas talas i första hand av arbetsgivare medan egenav- individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens gifter normalt betalas av fysiska personer som respektive den egenavgiftsskyldiges del av bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda avgiftsinbetalningen sker i form av åldersnäringsidkare och fysiska personer som är delä- pensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsgare i handelsbolag. Regler om socialavgifter underlaget enligt socialavgiftslagen. finns i socialavgiftslagen (2000:980). Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet

Utöver socialavgifter ska, enligt lagen är ett fristående försäkringssystem vid sidan av (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en statens budget. Utgående inkomst- och tilläggsavgift betalas av arbetsgivare och enskilda nä- pensioner i fördelningssystemet ska löpande ringsidkare. Den allmänna löneavgiften infördes finansieras av inbetalade avgifter samt tillgångursprungligen för att finansiera EU-inträdet men arna i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det används nu i första hand i allmänt budgetför- ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella stärkande syfte. Den allmänna löneavgiften de- anpassningar sker på förmånssidan – inte genom biteras i samband med, och på samma underlag en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivar- således ske utan systemet är helt slutet i detta avgifterna eller i egenavgifterna men eftersom avseende. En grundläggande princip bakom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar pensionssystemet är att varje intjänad pensionsden i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. rättighet ska motsvaras av en beslutad och inbe- För inkomståret 2015 fördelar sig avgifterna på tald avgift av en mot rättigheten svarande storföljande sätt (se tabell 5.1). lek. Om detta villkor bryts kan inte systemet

garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt.

Tabell 5.1 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015

Ålderspensionsavgiften kan således inte reduce-

Procent

ras. Egen- Arbetsgivar-

För vilka ändamål de olika avgifter som infly-

avgifter avgifter

ter som socialavgifter ska användas framgår av Sjukförsäkringsavgift 4,44 4,35

lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Nedsättning av socialavgifter Arbetsmarknadsavgift 0,10 2,64 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets

ingång inte har fyllt 26 år

vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år (prop.

2006/07:84, bet. 2006/07:SfU10, rskr.

2006/07:157). Nedsättningen innebar att arbets- Finansiering av trygghetssystemen givar- och egenavgifterna, med undantag för

ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari Socialavgifterna är i principiellt hänseende för- 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta säkringsavgifter men det faktiska försäkringsin- alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt slaget varierar mellan försäkringsslagen och för som den förstärktes (prop. 2008/09:7, bet. flertalet försäkringar saknas en direkt koppling 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95). Nedsättningen mellan avgiften och förmånen. innebär att avgifterna, med undantag för ålders-

pensionsavgiften, i dag uppgår till en fjärdedel av

PROP. 2014/15:99

de totala avgifterna. Detta innebär att arbets- högst 7 100 kronor per månad och för enskilda givaravgifterna och den allmänna löneavgiften näringsidkare till högst 18 000 kronor per år. för 2015 uppgår till 15,49 procent och att egen- Avdraget får inte medföra att avgifterna underavgifterna och den allmänna löneavgiften för stiger ålderspensionsavgiften. 2015 uppgår till 14,88 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Nedsatta egenavgifter Försäkringskassan. Sammantaget innebär ned- Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av sättningen för personer som vid årets ingång inte egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fyllt 26 år ungefär en halvering av de ordinarie fysiska personer som är delägare i handelsbolag i socialavgifterna. Den 1 maj 2015 kommer ned- syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva sättningen av socialavgifterna, inklusive den all- och utveckla företag (prop. 2009/10:178, bet. männa löneavgiften, för unga att förändras 2009/10:SfU16, rskr. 2009/10:278). Nedsätt- (prop. 2014/15:50, bet. 2014/15:SfU10, rskr. ningen uppgick till 5 procentenheter och var 2014/15:147). För personer som vid årets ingång utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. inte har fyllt 23 år sänks avgifterna så att bara Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen betalas. För personer som vid årets ingång har genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjfyllt 25 år slopas nedsättningen. des med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av

avgiftsunderlaget och det maximala avdrags- Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets beloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor ingång har fyllt 65 år per år (prop. 2013/14:14, bet. 2013/14:SfU5, På ersättning till personer som vid årets ingång rskr. 2013/14:74). En förutsättning för avdrag är har fyllt 65 år och som omfattas av det reforme- att överskottet av näringsverksamheten överstirade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller ger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år. Avdraget övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för får inte medföra att egenavgifterna understiger dem som betalar egenavgifter. För personer som ålderspensionsavgiften. är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild lö- Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som neskatt tas ut för dem som vid årets ingång har arbetar med forskning och utveckling fyllt 65 år. Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament

för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen Förslag till statens budget för 2014, finansplan Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska och skattefrågor avsnitt 6.9, bet. 2013/14:FiU1, personer som är delägare i handelsbolag som är rskr. 2013/14:56). Vid beräkningen av arbetsgiverksamma i vissa angivna kommuner i Norrland varavgifter för personer som arbetar med forskoch västra Svealand (stödområde A) får göra ning och utveckling ska avdrag göras med avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa persoden allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget ner. Avdraget får inte medföra att de avgifter är att stimulera småföretagandet och att bidra till som ska betalas understiger ålderspensionsavgod service i de delar av landet som har de giften. Det sammanlagda avdraget för samtliga största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. personer som arbetar med forskning eller utlånga avstånd, liten hemmamarknad, sämre till- veckling hos den avgiftsskyldige får inte övergång på service, låg befolkningstäthet och stiga 230 000 kronor per månad. Vid bedömogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns ningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa som ingår i samma koncern och som uppfyller fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen villkoren för att få göra avdrag anses som en (1994:1920) om allmän löneavgift och socialav- avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är giftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i att personerna har arbetat med forskning och huvudsak att företag som är verksamma i stöd- utveckling i en viss utsträckning och att de vid området ges ett avdrag med 10 procent av av- årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år. giftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till

PROP. 2014/15:99

5.2.3 Slopad nedsättning av socialavgifterna i stället för att slopa de nedsatta

socialavgifterna för unga socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre negativ effekt på sysselsättningen. Enligt KI talar dock likformighets-

Regeringens förslag: Nedsättningen av socialav-

argument, och att nedsättningar betingade på gifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för ålder kan skapa problem i skarven mellan olika personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år

åldersgrupper, för en borttagning av nedsättslopas.

ningen. Även Tillväxtverket framhåller att

förslaget innebär ökad likformighet och menar

att det även förenklar skattesystemet. Företa-

Promemorians förslag: Överensstämmer garna menar att om förslaget genomförs så med regeringens. borde subventionen direkt växlas över till ett

Remissinstanserna: Majoriteten av de generellt arbetsgivaravdrag. Svenska Bankföreremissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller ningen och Svenska Fondhandlareföreningen har inget att invända mot förslaget. Lantbrukar- anser att remisstidens längd inte uppfyller regenas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, ringsformens krav på beredning av lagförslag. Näringslivets Regelnämnd (NNR), Näringslivets Skälen för regeringens förslag: Arbetslös- Skattedelegation (NSD) vars remissyttrande heten bland ungdomar (15–24 år) är betydligt Svensk Näringsliv hänvisar till, Visita, Almega, högre än för andra åldersgrupper och har ökat Bemanningsföretagen Almega, Proffice och sedan början av 2000-talet. År 2014 uppgick Svenska Industriföreningen (Sinf) avstyrker för- ungdomsarbetslösheten till ca 23 procent och slaget. LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet Bemanningsföretagen Almega och Proffice än i många andra jämförbara länder (se diagram framhåller att förslaget kommer få negativa 5.1). Graden av arbetsmarknadsanknytning och sysselsättningseffekter för unga. Företagarna orsakerna till arbetslöshet skiljer sig dock väsentanser, i likhet med NNR, Visita, Almega och ligt åt inom gruppen unga arbetslösa. Nära hälf- Proffice, att förslaget kommer minska företa- ten av de unga arbetslösa är heltidsstuderande gens incitament att satsa på unga som har mindre som söker arbete, varav många söker extrajobb erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer eller feriejobb vid sidan av studierna. Unga har erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att generellt sett även betydligt kortare arbetslösarbetskraftskostnaden för unga fortfarande är hetstider än vuxna och de flesta unga lyckas så för hög och Konjunkturinstitutet (KI) menar att småningom etablera sig på arbetsmarknaden. lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas Samtidigt finns det en grupp bland de unga öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ung- arbetslösa som befinner sig långt från arbetsdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. marknaden med svårigheter att hitta vägar in till NNR anser att det inte har redovisats något arbetslivet. Det är främst denna grupp av unga reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna som är i behov av stöd och det är de som utgör för unga. Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbets- det mer allvarliga ungdomsarbetslöshetsförmedlingen och Akademikerförbundet SSR problemet. Den största risken för långtidsar- (SSR) anser å andra sidan att nedsättningen av betslöshet och framtida arbetsmarknadsrelatesocialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd rade problem bland unga finns främst bland dem mot ungdomsarbetslösheten. Även Tjänstemän- som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrinens Centralorganisation (TCO) anser att effek- kes födda eller som har en funktionsnedsättning tiviteten av nedsättningen kan ifrågasättas. som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetslös- Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspoli- heten bland unga 20–24 år utan gymnasietisk utvärdering (IFAU) menar att nedsättningen utbildning uppgick 2014 till 40,1 procent. Det har haft modesta sysselsättningseffekter. finns också en grupp unga som varken arbetar Arbetsförmedlingen förespråkar i stället, i likhet eller studerar och som står helt utanför med TCO, mer riktade åtgärder som är betydligt arbetsmarknaden, i vissa fall sedan flera år. Även mer träffsäkra och effektiva att nå grupper av i denna grupp finns det unga som är i behov av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd. stöd för att komma i arbete. KI anser att regeringen bör överväga en generell höjning av

PROP. 2014/15:99

Diagram 5.1 Ungdomsarbetslöshet 1976–2014

medlingen och SSR framhåller att nedsättningen

Procent

av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åt-

gärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifråga-

15–24 år

sätter också effektiviteten av nedsättningen.

15–24 år exkl. Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i

heltidsstuderande

likhet med promemorians förslag, att 20 25–34 år

nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den

allmänna löneavgiften, för personer som vid 15

årets ingång inte har fyllt 25 år slopas. Ett

slopande av nedsättningen ökar även lik- 10

formigheten i skattesystemet, vilket skapar ett

5 enklare och mer transparent skattesystem. Som

en övergångslösning föreslås i avsnitt 5.2.4 att

0 nedsättningen ska vara reducerad under perioden

76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 1 augusti 2015–30 juni 2016.

Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en

LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman-

tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för

16–24 år, historisk statistik och antaganden. ningsföretagen Almega och Proffice framhåller att

Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

förslaget kommer få negativa sysselsättningsef-

fekter för unga. Frågan behandlas i avsnitt 5.2.5. Resultaten i IFAU:s utvärdering av de nedsatta

Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, arbetsgivaravgifterna för unga indikerar att ned-

Almega och Proffice, att förslaget kommer sättningen inte har haft någon sysselsättnings-

minska företagens incitament att satsa på unga effekt alls för grupper av unga med svag anknyt-

som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till ning till arbetsmarknaden. Utvärderingen

förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och redovisas i IFAU:s rapport 2013:26 ”Sänkta

Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga arbetsgivaravgifter för unga” och IFAU

fortfarande är för hög och KI menar att lägre Working Paper 2013:27, ”Do payroll tax cuts

arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka raise youth employment?”. Resultaten indikerar

arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ungdomar vidare att nedsättningen generellt sett har haft

med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR små effekter på sysselsättningen i förhållande till

anser att det inte har redovisats något reellt dess kostnad. Intäktsbortfallet per skapat jobb

alternativ till de nedsatta socialavgifterna för uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och

unga. Som beskrivits ovan bedöms nedsätt- 1,6 miljoner kronor, vilket anges motsvara

ningen av socialavgifterna för unga vara förknipomkring fyra gånger den genomsnittliga

pad med stora dödviktsförluster och resultaten i anställningskostnaden för 19–25-åringar. Deras

IFAU:s utvärdering indikerar att grupper av slutsats är att det är en ineffektiv åtgärd för att

unga med svag anknytning till arbetsmarknaden skapa sysselsättning.

inte varit hjälpta av nedsättningen. I likhet med

Nedsättningen av socialavgifterna för unga

Arbetsförmedlingen och TCO bedömer regebedöms sammantaget inte vara en ändamålsenlig

ringen att det krävs mer riktade åtgärder för att åtgärd för att komma till rätta med det mer all-

nå grupper av arbetssökande ungdomar som varliga ungdomsarbetslöshetsproblemet. Ned-

behöver särskilt stöd för att komma i arbete. En sättningen innebär – till skillnad från de flesta

viktig orsak till ungdomsarbetslösheten bedöms andra sysselsättningssubventioner – att alla unga

vara brister i utbildningssystemet och i anknytsubventioneras, inte bara de som är i behov av

ningen till arbetsmarknaden. En mer ändamålsstöd. Detta innebär en betydande dödviktsför-

enlig politik bör stödja unga att fullfölja sin lust eftersom man då subventionerar unga som

gymnasieutbildning. Det är även viktigt att redan har en anställning och arbeten som skulle

arbetsmarknadspolitiken blir mer effektiv i att ha kommit till stånd även utan en subvention.

rusta och matcha de unga till jobb eller ut- Baserat på resultaten i IFAU:s rapport tycks inte

bildning. Mot bakgrund av detta föreslår regeheller nedsättningen ha haft någon effekt för de

ringen i denna proposition bl.a. ökade satsningar grupper av unga som främst är i behov av stöd,

på skolan och välfärden samt införande av dvs. de med svag anknytning till arbetsmark-

traineejobb. naden. Flera remissinstanser delar bedömningen

att nedsättningen är ineffektiv. ESV, Arbetsför-

PROP. 2014/15:99

KI anser att regeringen bör överväga en ger företagen mycket liten möjlighet att anpassa generell höjning av socialavgifterna i stället för sin verksamhet, budgetering och bemanning att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga med anledning av förslaget och föreslår en längre eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre ikraftträdandeperiod. Landsrådet för Sveriges negativ effekt på sysselsättningen. Som KI själv Ungdomsorganisationer (LSU) är positiva till att påpekar talar dock bl.a. likformighetsargument höjningen av socialavgifterna delas upp över två mot en sådan lösning. år.

Företagarna menar att om förslaget genomförs Skälen för regeringens förslag: De föreslagna så borde subventionen direkt växlas över till ett bestämmelserna bör kunna träda i kraft den generellt arbetsgivaravdrag. Detta löser dock inte 1 augusti 2015. I promemorian föreslås som en ungdomsarbetslöshetsproblemet. övergångslösning att nedsättningen halveras

När det gäller beredningskravet anser rege- under 2015, för att därefter helt upphöra vid ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen utgången av 2015. Med hänsyn till att och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en bestämmelserna flyttats fram – i förhållande till sådan omständighet som tillåts påverka remissti- förslaget i promemorian – och av offentligdens längd (se bet. 2008/09:KU10). finansiella skäl, föreslås att nedsättningen av

socialavgifterna för unga övergångsvis ska vara Lagförslag reducerad under perioden 1 augusti 2015–30 juni Förslagen föranleder att 2 kap. 28 § och 3 kap. 2016 så att, utöver hela ålderspensionsavgiften, 15 a § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs och endast arton tjugofemtedelar av de övriga att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § socialavgiftslagen avgifterna ska betalas. Motsvarande ska gälla den och 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän allmänna löneavgiften. I fråga om övriga löneavgift samt 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om övergångsbestämmelser ansluter sig regeringen särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen till promemorians bedömning. Vid beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift av arbetsgivaravgifterna ska därför den upphävda och socialavgiftslagen (2000:980) ändras, se bestämmelsen i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen avsnitt 2.10, 2.5 och 2.11. (2000:980) och bestämmelsen i 2 kap. 29 §

socialavgiftslagen i den äldre lydelsen fortfarande

tillämpas på ersättning som betalas ut före den 5.2.4 Ikraftträdande- och övergångs- 1 juli 2016. På ersättning som betalas ut under

bestämmelser perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften,

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna

arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivarska träda i kraft den 1 augusti 2015. Under

avgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska ned-

gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. Vid sättningen av socialavgifterna för unga över-

beräkning av egenavgifterna ska den upphävda gångsvis vara reducerad så att, utöver hela ålders-

bestämmelsen i 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen pensionsavgiften, endast arton tjugofemtedelar

och bestämmelsen i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen av de övriga avgifterna ska betalas. Motsvarande

i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på inska gälla den allmänna löneavgiften.

komst som uppbärs före den 1 juli 2016. På

inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti

2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av

Promemorians förslag: Överensstämmer del- 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen, utöver hela vis med regeringens. I promemorian föreslogs ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av dock att lagändringarna skulle träda i kraft den de övriga egenavgifterna betalas. Motsvarande 1 januari 2015 och att nedsättningen av tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän socialavgifterna för unga övergångsvis skulle vara löneavgift. I fråga om egenavgifter sammanfaller halverad under 2015. normalt beskattningsåret med kalenderåret. En

Remissinstanserna: Majoriteten av de särskild övergångsbestämmelse behövs därför remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor har inget att invända mot förslaget. Svensk Han- del av beskattningsårets inkomst som hänför sig del anser att ett ikraftträdande den 1 januari 2015

PROP. 2014/15:99

till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive Effekter för företagen tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så Tillväxtverket anser att förslaget kan komma att stor del av beskattningsårets inkomst anses få negativa konsekvenser för främst företag i hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 restaurangbranschen och övrig besöksnäring. respektive tiden efter den 30 juni 2016 som Det är, enligt Tillväxtverket, branscher i vilka svarar mot förhållandet mellan den del av unga, kvinnor och personer med utländsk bakbeskattningsåret som infaller under respektive grund förhållandevis ofta är verksamma som tid och hela beskattningsåret. företagare. Landsrådet för Sveriges Ungdomsor-

Det ankommer på Skatteverket att infor- ganisationer (LSU) efterfrågar en analys av hur mera och svara på frågor om avgiftsberäk- förslaget påverkar ideella organisationer i allningen. mänhet och ungdomsorganisationer i synnerhet.

En förändring av socialavgifterna tenderar,

som beskrevs ovan, att övervältras på lönekost- 5.2.5 Konsekvensanalys nader, vinster och priser. Vid en generell föränd-

ring kan hela förändringen på lång sikt antas Offentligfinansiella effekter övervältras på lönerna. De nedsatta socialavgif- Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i terna för unga är en riktad åtgärd, där slopandet två steg beräknas öka skatteintäkterna netto med kan förväntas att i lägre utsträckning övervältras 5,49 miljarder kronor 2015, 15,76 miljarder till lägre löner än en generell höjning. I beräkkronor 2016, 18,34 miljarder kronor 2017 och ningarna har dock antagits samma övervältrings- 18,10 miljarder kronor 2018. Dessa nettoeffekter profil som vid en generell höjning eftersom tar hänsyn till vissa s.k. indirekta effekter. Med osäkerheten kring övervältringsprofilen för en indirekta effekter avses här övervältring av av- riktad åtgärd är stor. Som beskrevs ovan antas, giftshöjningen på löner, vinster och priser. på kort sikt, en del av det ökade socialavgifts-

De indirekta effekterna för arbetsgivar- och uttaget övervältras på lönerna. Den del av föregenavgifterna är olika. Vid beräkning av de indi- ändringen som inte övervältras på löner leder till rekta effekterna av en höjning av arbetsgivarav- lägre vinster för företagen, vilket ger ett lägre gifterna antas att övervältringen på lönerna det uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, av skäl första året är 50 procent och att övervältringen som beskrivs ovan, hela det ökade socialavgiftspå vinster och priser är 25 procent. Efter hand uttaget övervältras på lönekostnaderna i form av ökar övervältringen på löner relativt vinster och lägre löner för hela löntagarkollektivet (inte priser. På lång sikt antas hela kostnadsökningen enbart de som påverkas av förändringen). ha övervältrats på lönerna (se vidare avsnittet om Initialt kommer arbetskostnaden för företag effekter för företag). Övervältringsantagandena med unga anställda att öka. Hur mycket innebär att företagens vinster minskar på kort arbetskostnaden initialt ökar för dessa företag sikt, vilket minskar bolagsskattebasen och där- beror på antalet anställda och dess ålderssammed bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar mansättning. Tabell 5.2 och tabell 5.3 visar den positiva offentligfinansiella effekten av ökningen av arbetsgivaravgifterna till följd av regeländringen. Högre priser ökar underlaget för förslaget, jämfört med gällande regler 1 januari mervärdesskatt, men effekten på de offentliga 2015 respektive 1 maj 2015, för ungdomar vid finanserna motverkas av att offentliga utgifter är olika åldrar som tjänar 25 000 kronor i månaden. knutna till konsumentprisindex. Den samman- De ökade arbetsgivaravgifterna motsvarar den lagda effekten av dessa två effekter bedöms vara initiala ökningen av arbetskostnaden. Som nära noll. nämnts ovan antas dock ökningen av arbets-

Höjda egenavgifter leder till en minskning av givaravgifterna så småningom övervältras på de inkomsten av näringsverksamhet, vilket motver- anställdas löner, varför tabellerna inte beskriver kar intäkterna från avgiftshöjningen. förändringar av arbetskostnaden på sikt.

Effekterna på kommunernas och landstingens ekonomi till följd av förslaget har vägts in i det förslag till stöd till kommuner och landsting som redovisas i avsnitt 6.23

PROP. 2014/15:99

Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 1 augusti 2015-30 juni 2016

kronor per berört företag och månad.

för ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000

Beträffande redovisningen av egenavgifter och

kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari

respektive 1 maj 2015 allmän löneavgift, som enskilda näringsidkare

Kronor per månad och handelsbolagsdelägare betalar, bedöms

Ålder, år Enligt Enligt Enligt Skillnad Skillnad förslaget inte påverka den administrativa bördan

(fyller gällande gällande före- förslag förslag

vid redovisningen.

under regler 1/1 regler slagna mot mot

året) 2015 1/5 2015 regler 1/8 regler regler 1/5 Företagarna och Svensk Handel anser att för-

2015 1/1 2015 2015

slaget framförallt kommer att drabba små före-

-23 3873 2553 6365 2493 3813

tag då de allra flesta företag i Sverige är små och

24-25 3873 3873 6365 2493 2493 dessa saknar möjlighet att kompensera ökade

26 3873 7855 7855 3983 0 personalkostnader genom att höja priserna. För-

Källa: Egna beräkningar.

visso kommer fler små företag att initialt få

höjda arbetskostnader, eftersom de är fler till

Tabell 5.3 Arbetsgivaravgifter fr.o.m. 1 juli 2016 för

antalet, men de stora företagen får i genomsnitt

ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000

kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari en större initial kostnadsökning, eftersom de har

respektive 1 maj 2015 fler anställda. Ungefär 70 procent av de anställda

Kronor per månad

i privat sektor arbetade 2013 i företag med 50

Ålder, år Enligt Enligt Enligt Skillnad Skillnad eller fler anställda, enligt SCB:s företagsdatabas.

(fyller gällande gällande före- förslag förslag

under regler 1/1 regler slagna mot mot Relativt få småföretag har anställda utöver äga-

året) 2015 1/5 2015 regler 1/7 regler regler 1/5

ren och det är få av dessa egenföretagare som är

2016 1/1 2015 2015

25 år eller yngre. Endast 0,35 procent av ned-

-23 3873 2553 7855 3983 5303

sättningen ges i dag till egenföretagare.

24-25 3873 3873 7855 3983 3983

En alternativ lösning till den föreslagna av-

26 3873 7855 7855 3983 0

vecklingen av nedsättningen av socialavgifterna

Källa: Egna beräkningar.

för unga – där nedsättningen i reducerad form

får leva kvar under delar av 2015 och 2016 för att Förslaget minskar den administrativa bördan för

helt upphöra vid halvårsskiftet av 2016 – skulle små och medelstora företag. Från och med den

vara att nedsättningen slopas helt redan den 1 augusti 2015 ska arbetsgivare som både har

1 augusti 2015. En sådan lösning har dock arbetstagare som vid ingången av året inte har

bedömts vara mindre lämplig. fyllt 23 år och arbetstagare som vid ingången av

NNR anser att lägre skattekilar på arbete året har fyllt 23 men inte 25 år redovisa en

minskar incitament till svartarbete och därmed uppgift mindre i arbetsgivardeklarationen.

främjar en mer sund konkurrens på marknader Fr.o.m. den 1 juli 2016 ska arbetsgivare som har

med arbetsintensiv produktion som i många fall arbetstagare som vid ingången av året inte har

utmärker olika former av tjänster. Det är angeläfyllt 25 år redovisa ytterligare en uppgift mindre

get att komma till rätta med svartarbete men i arbetsgivardeklarationen. För att mäta

detta kan i sig inte användas som ett argument förändringar i företagens administrativa kostna-

för lägre skattetryck generellt sett. der används den s.k. standardkostnadsmetoden.

Förslaget förväntas förbättra konkurrensför- Baserat på denna mätmetod har Tillväxtverket

hållandena eftersom det innebär ett slopande av byggt upp databasen MALIN. Avsikten med

en nedsättning och således en ökad likformighet denna databas är, förutom att tjäna som jäm-

i beskattningen. Det finns inga starka skäl att förelsegrund, att den ska kunna användas för att

anta att åldersstrukturen bland unga anställda hjälpa till att uppskatta den minskade eller den

skulle variera kraftigt mellan företag i samma ökade administrativa kostnaden av olika regel-

bransch, men däremot mellan branscher. förslag. Enligt MALIN kostar en ekonomi-

Det har inte bedömts som möjligt att beräkna handläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen,

hur många företag som kommer att påverkas av vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor per

förslaget, till följd av att officiell statistik saknas. minut. Vidare anges i databasen att det tar ca

I avsnitt 5.2.4 behandlas frågan om särskilda 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om

hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträarbetsgivaravgifter. Besparingen för det mins-

dande eller om det finns behov av speciella inkade uppgiftslämnandet vid respektive steg av

formationsinsatser. slopandet av nedsättningen av socialavgifterna

för unga uppskattas därför avrundat till 5–9

PROP. 2014/15:99

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvalt- införandet. Baserat på den empiriska evidens ningsdomstolarna som finns är det således troligt att den varaktiga Skatteverket uppskattar tillkommande kostnader negativa effekten på sysselsättningen av att slopa om 400 000 kronor för ändringar i arbetsgivar- de nedsatta socialavgifterna för unga blir liten i deklarationen och informationsmaterial samt förhållande till intäkten. ökade ärenden till Skatteupplysningen. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras Effekter på jämställdhet och inkomstfördelning inom befintliga ekonomiska ramar. Ungdomars sysselsättningsgrad är relativt jämn

För de allmänna förvaltningsdomstolarna mellan könen. Förslaget om slopad nedsättning bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. av socialavgifterna för unga bedöms inte få några

större konsekvenser för jämställdheten på Sysselsättningseffekter arbetsmarknaden för ungdomar. Den bedöms LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman- inte heller ha några direkta effekter på inkomstningsföretagen Almega och Proffice anser att för- fördelningen. slaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Företagarna, Svensk Handel och Visita efterfrågar en analys av sysselsättningseffekterna av förslaget och Svensk Handel och 5.3 Skatt på bekämpningsmedel Visita vill att sysselsättningseffekterna av de nedsatta socialavgifterna för unga för hela peri- 5.3.1 Ärendet och dess beredning oden fram till 2014 utreds. Svensk Handel och Visita framhåller, baserat på en rapport från HUI Inom Finansdepartementet har promemorian Research AB, att de negativa effekterna på Vissa punktskattefrågor inför budgetsysselsättningen av en höjd arbetsgivaravgift är propositionen för 2015 tagits fram (dnr betydligt större än de positiva effekter på syssel- Fi2014/3332). En sammanfattning av promesättningen som en sänkning av arbetsgivaravgif- morians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. terna ger. IFAU påpekar dock att man inte kun- Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. nat finna varken någon tydlig empirisk evidens förslag om att höja skatten på bekämpeller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska ningsmedel. Promemorians lagförslag i denna del responser, dvs. att en höjning av socialavgifterna finns i bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remissskulle ha stora negativa sysselsättningseffekter behandlats. En förteckning över remisstrots att nedsättningen av socialavgifterna tycks instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. haft modesta sysselsättningseffekter. ESV, Remissyttrandena finns tillgängliga i Arbetsförmedlingen och SSR framhåller vidare att Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332). nedsättningen är en ineffektiv åtgärd mot Regeringen föreslog i budgetpropositionen ungdomsarbetslösheten. TCO ifrågasätter också för 2015 att skatten på bekämpningsmedel skulle dess effektivitet. höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens

Resultaten i IFAU:s utvärdering indikerar att budget, finansplan och skattefrågor avsnitt nedsättningen gett små effekter på sysselsätt- 6.23.3). Riksdagen beslutade dock att avslå ningen i förhållande till dess kostnad och att den förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). inte haft någon effekt för grupper av unga med Regeringen anser alltjämt att förslaget bör svag anknytning till arbetsmarknaden. I genomföras. I detta avsnitt behandlas därför Skedinger (2014) utvärderas effekterna av ung- förslaget. domsnedsättningen i detaljhandeln (se Skedinger (2014) ”Effects of payroll tax cuts for young Lagrådet workers”, Nordic economic policy review, no. 1, Förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel p 125-170). Resultaten indikerar generellt sett att är författningstekniskt och även i övrigt av sådan effekten på nyanställningar, avsked och antalet beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna arbetade timmar är liten. betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat

Det finns inte något direkt empiriskt eller teo- Lagrådets yttrande. retisk skäl att tro att den långsiktiga sysselsättningen skulle minska mer vid ett slopande av nedsättningen än vad den eventuellt ökat vid

PROP. 2014/15:99

5.3.2 Gällande rätt AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige,

OKG AB, Ringhals AB, Sveriges berg-

Lagen (1984:410) om skatt på bekämpnings- materialindustri, Svensk Energi, Svenska Kraftnät medel infördes den 1 juli 1984. Syftet med och Återvinningsindustrierna har inte lämnat skatten var att av hälso- och miljöskäl minska några synpunkter på förslaget. Jordbruksverket är användningen av bekämpningsmedel (prop. inte emot att skatten på bekämpningsmedel höjs 1983/84:176, bet. 1983/84:SkU47, rskr i enlighet med förslaget men anser att det bör 1983/84:383). När skatten infördes uppgick den utredas om allmänkemikalier ska undantas från till 8 kronor för varje helt kilogram verksam skatten. Jordbruksverket instämmer endast beståndsdel i bekämpningsmedlet och har sedan delvis i regeringens bedömning att skattehöjts vid tre tillfällen. Från och med den höjningen påverkar företagen i ringa omfattning. 1 januari 2004 tas skatt på bekämpningsmedel ut För att uppnå en effekt vid användning med med 30 kronor för varje helt kilogram verksam allmänkemikalier behövs stora volymer per beståndsdel i bekämpningsmedlet. Med bekämp- hektar. Det medför att även en liten höjning kan ningsmedel avses ämnen eller beredningar som ge en betydande påverkan på företagens är avsedda att användas till skydd mot kostnader. Kemikalieinspektionen bedömer att egendomsskada eller olägenhet för människors den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa hälsa, förorsakade av växter, djur, bakterier eller oönskade effekter. Detta p.g.a. att skatten enbart virus. Från skatt på bekämpningsmedel undantas baseras på mängden verksamt ämne. bl.a. vara som är avsedd att användas vid Kemikalieinspektionen anser vidare att det beredning av livsmedel och läkemedel, trä- nuvarande skattesystemet för bekämpningsskyddsmedel samt ättika. Skatt på bekämp- medel samt undantaget för bl.a. träskyddsmedel ningsmedel ska betalas vid omsättning eller bör utredas. Lantbrukarnas Riksförbund avvisar ianspråktagande inom landet av bekämp- förslaget om ökad skatt på bekämpningsmedel ningsmedel. Skattskyldig är dels den som utan återföring till jordbruks- och trädtillverkar bekämpningsmedel yrkesmässigt inom gårdsnäringen. Sveriges geologiska undersökning landet, dels den som från ett annat land för in anser att det krävs utförligare analyser där det eller tar emot bekämpningsmedel för yrkes- redogörs för vid vilken nivå skatten kan ge mässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig eftersträvade miljöeffekter. Skogsindustrierna användning inom landet. avstyrker förslaget och är av uppfattningen att

konsekvensanalyserna i promemorian är

bristfälliga. Svenskt Näringsliv anför att den 5.3.3 Höjd skatt på bekämpningsmedel beräkning som gjorts i promemorian av

prisutvecklingen från den senaste höjningen av

skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett flertal Regeringens förslag: Skatten på bekämpnings-

remissinstanser har också lämnat synpunkter medel höjs från 30 kronor per kilogram verksam

utan direkt koppling till detta lagstiftbeståndsdel i bekämpningsmedlet till 34 kronor

ningsärende. per kilogram verksam beståndsdel i bekämp-

Skälen för regeringens förslag: Skatten på ningsmedlet. bekämpningsmedel syftar till att minska

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015. användningen av bekämpningsmedel. Detta är

motiverat av hälso- och miljöskäl. Det är därför

lämpligt att skatten följer den allmänna

Promemorians förslag: överensstämmer med prisutvecklingen. Detta för att skatten ska regeringens. I promemorian föreslogs dock att bibehålla samma styrande effekt. Den nuvarande ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015. skattenivån på 30 kronor per kilogram verksam

Remissinstanserna: Naturvårdsverket och beståndsdel i bekämpningsmedlet har inte höjts Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. sedan den 1 januari 2004. Om skatten på Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i bekämpningsmedel justeras med hänsyn till den Falun har inget att erinra mot förslaget. Sveriges allmänna prisutvecklingen, med 2004 års nivå Kommuner och Landsting, Energimarknads- som utgångspunkt, beräknas skatten till inspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp 2015. Det innebär att beräkningen av skatte-

PROP. 2014/15:99

satsen sker med utgångspunkt från konsument- 5.4 Skatt på naturgrus prisindex juni 2003 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten på 5.4.1 Ärendet och dess beredning bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den Inom Finansdepartementet har promemorian 1 augusti 2015. Det som Jordbruksverket, Vissa punktskattefrågor inför budget- Kemikalieinspektionen, Lantbrukarnas Riksför- propositionen för 2015 tagits fram (dnr bund, Sveriges geologiska undersökningar och Fi2014/3332). En sammanfattning av prome- Skogsindustrierna anfört ändrar inte regeringens morians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. bedömning. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a.

förslag om att höja skatten på naturgrus. Lagförslag Promemorians lagförslag i denna del finns i Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remiss- (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, se behandlats. En förteckning över remissavsnitt 2.3. instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3.

Remissyttrandena finns tillgängliga i

Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332). 5.3.4 Konsekvensanalys Regeringen föreslog i budgetpropositionen

för 2015 att skatten på naturgrus skulle höjas Offentligfinansiella effekter (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, En höjning av skatten på bekämpningsmedel finansplan och skattefrågor avsnitt 6.24.3). med 4 kronor, från 30 till 34 kronor per kilo- Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget gram verksam beståndsdel, beräknas öka (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). skatteintäkterna med 3 miljoner kronor 2015 Regeringen anser alltjämt att förslaget bör och därefter 7 miljoner kronor per år. genomföras. I detta avsnitt behandlas därför

förslaget.

Effekter för myndigheter och domstolar

Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader Lagrådet för Skatteverket för anpassningar av system, Förslaget om höjd skatt på naturgrus är blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för författningstekniskt och även i övrigt av sådan Skatteverket ska hanteras inom befintliga beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat påverka antalet mål eller på annat sätt påverka Lagrådets yttrande. arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter. 5.4.2 Gällande rätt

Effekter för företagen Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus Förslaget medför sannolikt att priset på infördes den 1 juli 1996. Syftet med lagen är att bekämpningsmedel ökar något. Det medför att åstadkomma bättre hushållning med en icke företag som använder bekämpningsmedel får en förnybar naturresurs och påskynda utvecklingen högre kostnad. Effekten för berörda företag mot användning av alternativa material (prop. bedöms dock vara ringa. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18, rskr.

1995/96:122). Vid införandet uppgick skatten till Effekter för miljön

5 kronor per ton naturgrus och har sedan Höjningen av skatten bedöms innebära att den

införandet höjts två gånger. Från och med den styreffekt som fanns vid senaste höjning 1 januari 2006 uppgår skatten till 13 kronor per återupprättas. ton. Skatt ska betalas för brutet naturgrus om

utvinningen av naturgruset sker för annat

ändamål än markinnehavarens husbehov och

utvinningen sker med stöd av särskilda tillstånd.

Den som exploaterar en naturgrustäkt är

skattskyldig. I vissa fall kan en tillståndshavare

PROP. 2014/15:99

bli solidariskt skattskyldig tillsammans med hushållning med naturgrus och påskynda exploatören. utvecklingen mot alternativa material. Naturgrus

är en ändlig resurs och har sin största betydelse

som vattenreningsfilter och grundvattenmagasin. 5.4.3 Höjd skatt på naturgrus Brutet naturgrus används främst som ballast för

väggbyggnad, betongtillverkning och i utfyll-

nadsändamål. I många fall är det möjligt att Regeringens förslag: Skatten på naturgrus höjs

ersätta naturgrus med andra material, t.ex. från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor

krossat berg. Det är lämpligt att skatten anpassas per ton naturgrus. efter förändringar i den allmänna prisut-

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015. vecklingen. Detta för att skatten ska bibehålla

samma styrande effekt. Nuvarande skattenivå är

13 kronor per ton naturgrus och den senaste

Promemorians förslag: överensstämmer med höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006. Om regeringens. I promemorian föreslogs dock att skatten på naturgrus justeras med hänsyn till den ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015. allmänna prisutvecklingen, med 2006 års nivå

Remissinstanserna: Naturvårdsverket och som utgångspunkt, beräknas skatten till Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. 15 kronor per ton naturgrus 2015. Det innebär Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i att beräkningen av skattesatsen sker med Falun har inget att erinra mot förslaget. utgångspunkt från konsumentprisindex juni Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lant- 2005 till konsumentprisindex juni 2014. brukarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Regeringen föreslår därför att skatten höjs till Landsting, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- 15 kronor per ton naturgrus. Ändringen föreslås marknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall träda i kraft den 1 augusti 2015. Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Det som SMBI och Sveriges geologiska Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemi- undersökningar har anfört ändrar inte industrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, regeringens bedömning.

Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska

Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte Lagförslag lämnat några synpunkter på förslaget. Sveriges Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen Bergmaterialindustri (SMBI) konstaterar att (1995:1667) om skatt på naturgrus, se avsnitt användningen av naturgrus har minskat men 2.6. anser att naturgrusskatten inte torde haft stor betydelse för att minska användningen. SMBI är vidare av uppfattningen att det finns andra mer 5.4.4 Konsekvensanalys effektiva medel för att få onödig naturgrusanvändning att upphöra. Skatt på naturgrus Offentligfinansiella effekter kommer bara att fördyra viktigt samhälls- En höjning av skatten på naturgrus med byggande. Sveriges geologiska undersökning anser 2 kronor per ton, från 13 till 15 kronor per ton, att punktskatter kan vara ett av flera effektiva beräknas öka skatteintäkterna med 8 miljoner verktyg för att driva igenom de politiska satta kronor 2015 och därefter 20 miljoner kronor per miljökvalitetsmål som Sverige åtagit sig att år. uppfylla. En förändring av punktskatterna kräver dock en mer komplex konsekvensanalys än den Effekter för myndigheter och domstolar som presenteras i den remitterade promemorian. Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som för Skatteverket för anpassningar av system, gjorts i promemorian av prisutvecklingen från blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för den senaste höjningen av skatten fram till 2015 Skatteverket ska hanteras inom befintliga inte är rimlig. Ett antal remissinstanser har också ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta påverka antalet mål eller på annat sätt påverka lagstiftningsärende. arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna

Skälen för regeringens förslag: Syftet med och inte heller medföra några ökade kostnader skatten på naturgrus är att åstadkomma bättre för andra myndigheter.

PROP. 2014/15:99

Effekter för företagen ersatte då lagen (1983:1104) om särskild skatt Förslaget medför att företag som bryter för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Skatten på naturgrus får en något högre kostnad. Sannolikt termisk effekt är en skatt som betalas av kommer denna kostnad att leda till ökat pris för kärnkraftsproducenterna och som tas ut med ett naturgrusanvändare. Effekten för berörda fast belopp per megawatt och månad på den företag bedöms dock vara ringa. högsta tillåtna termiska effekten enligt de

driftstillstånd som innehavarna av kärnkrafts- Effekter för miljön reaktorer beviljats. Skatten är således oberoende Höjningen av skatten bedöms innebära att den av hur mycket el som produceras i en kärnkraftsstyreffekt som fanns vid senaste höjning reaktor. återupprättas. Vid införandet av skatten på termisk effekt på

kärnkraftsreaktorer uppgick skattesatsen till

5 514 kronor per megawatt och månad. Efter

införandet har skatten höjts vid två tillfällen. 5.5 Skatt på termisk effekt i Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten

kärnkraftsreaktorer på termisk effekt till 12 648 kronor per

megawatt och månad. 5.5.1 Ärendet och dess beredning För att undvika oskäliga effekter i samband

med onormala stillestånd medges avdrag när en Inom Finansdepartementet har promemorian reaktor varit ur drift under en sammanhängande Vissa punktskattefrågor inför budget- period som överstiger 90 kalenderdygn. Avdrag propositionen för 2015 tagits fram (dnr medges i sådana undantagssituationer enbart för Fi2014/3332). En sammanfattning av överskjutande kalenderdygn. promemorians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på termisk effekt i 5.5.3 Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Promemorians lagförslag i kärnkraftsreaktorer denna del finns i bilaga 2 avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remiss- Regeringens förslag: Skatten på termisk effekt i yttrandena finns tillgängliga i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 kronor till Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332). 14 770 kronor per megawatt och månad av den

Regeringen föreslog i budgetpropositionen högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsför 2015 att skatten på termisk effekt i reaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktorer skulle höjas (prop. kärnkraftsreaktor varit ur drift under en 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan sammanhängande period av mer än 90 och skattefrågor, avsnitt 6.26.3). Riksdagen kalenderdygn höjs från 415 kronor till beslutade dock att avslå propositionen (bet. 485 kronor per megawatt och överskjutande 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen kalenderdygn. anser alltjämt att förslaget ska genomföras. I Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015. detta avsnitt behandlas därför förslaget.

Lagrådet Promemorians förslag överensstämmer med Förslaget om höjd skatt på termisk effekt i regeringens. I promemorian föreslogs dock att kärnkraftsreaktorer är författningstekniskt och ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015. även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets Remissinstanserna: Tullverket, Skatteverket, hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikaliedärför inte inhämtat Lagrådets yttrande. inspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi-

marknadsinspektionen, Avfall Sverige,

Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Geologiska 5.5.2 Gällande rätt undersökning, Sveriges Bergmaterialindustri,

Statens Geologiska Institut, Sveriges Kommuner Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i och Landsting samt Återvinningsindustrierna har kärnkraftsreaktorer infördes den 1 juli 2000 och

PROP. 2014/15:99

inga synpunkter eller har inte lämnat några Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört synpunkter på förslaget. Ringhals AB och följande. Ytterligare faktorer, utöver de som Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker behandlats i promemorian, måste beaktas vid förslaget och anför bl.a. följande. Marknads- bedömningen av det ekonomiska utrymmet för priser på el har halverats under de senaste fem att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för åren, förnyelseinvesteringar medför att anlägg- att ytterligare reduktioner av kärnkraftens ningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade lönsamhet kan komma att påverka ägarnas nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare intresse av att driva produktionsanläggningarna stora investeringar fram till 2020. Ringhals och vidare. En enkel analys grundad på Svenska FKA har inte någon lönsamhet med dagens kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt för kärnkraften borde vara elpriset, som från år Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan föremål för ett förhandsavgörande av EU- situation inte kan bemästras endast med ökad domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsvars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan produktion, utan att ytterligare åtgärder måste innebära att en eller flera reaktorer måste stängas vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av av i förtid vilket kan leda till att försörjnings- kraft till området. Att få till stånd ny produktion tryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad alternativt ökad importkapacitet tar tid, samt att det kommer leda till prishöjningar. sannolikt i storleksordningen 5–10 år.

Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt avstyrker förslaget och anger att det föregår och framför i huvudsak följande. Förslaget begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag på energiområdet som efterfrågas av regeringen. till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak motverkar målsättningen om en god och framfört följande. Förslaget står i strid med tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga utgångspunkterna i regeringsförklaringen och priser genom att den minskar tillgången på el, baseras på ett felaktigt antagande om den skapar osäkerhet om den framtida elförallmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen sörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. bygger felaktigt på att de rörliga produktions- Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt kostnaderna är relativt låga och på att kapital- påverkas genom att priset går upp till följd av att kostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det investeringsnivån och kapacitetstillväxten i har inte heller beaktats att lagligheten av skatten elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för på termisk effekt är föremål för EU-domstolens det svenska näringslivet och då särskilt för prövning. Skogsindustrierna avstyrker förslaget elberoende och internationellt konkurrensutsatt på grund av den inverkan det skulle få på dess verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av medlemmars konkurrenskraft och framtida möjligheterna till lönsam investering i tillgång på baskraft. elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan

Svensk Energi avstyrker förslaget av följande innan blocköverskridande samtal i en särskild skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. energikommission påbörjats. Vidare påpekas att Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv. det finns inte utrymme för ytterligare uttag av Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är framfört följande. Sedan 2008 har priset på el olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning tillsättandet av en energikommission. Förslaget som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket komma att stänga till följd av en eventuell kan leda till ökad risk för brist på effekt i skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga energisystemet. Vidare leder förtida avveckling kan Sverige få allvarliga problem med krafttill att skatteintäkterna minskar. balansen. En stängning av en eller flera svenska

PROP. 2014/15:99

reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimat- förändringarna i den allmänna prisutvecklingen, gaser. dels därutöver skapa ytterligare finansiellt

Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i utrymme föreslår regeringen en höjning av huvudsak följande. Det är viktigt att den skatten från 12 648 kronor till 14 770 kronor per energikommission som ska tillsättas får starta megawatt och månad av den högsta tillåtna utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. till en ordentlig genomlysning av Sveriges Regeringen anser, till skillnad från vad Ringhals energibehov och hur det ska uppfyllas. AB, FKA och Sveriges Kärntekniska Sällskap Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till framfört, att den allmänna prisutvecklingen är konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att överordnad förändringen av elpriset när syftet är framtidens elproduktionssystem garanterar en att dels realvärdesäkra skatteintäkterna, dels att stabilitet både vad gäller effekt, energi och därutöver skapa finansiellt utrymme. kostnader. Det finns inte några relevanta motiv Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer till den föreslagna skattehöjningen. Att netto- behandlas förvisso av EU-domstolen, efter en intäkten för staten blir mindre än 40 procent av begäran om förhandsavgörande. Regeringen kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det anser emellertid, till skillnad från Ringhals AB, inte heller är en särskilt effektiv skatt. FKA, OKG AB och Svensk Energi att skatten är

Konjunkturinstitutet anför följande. Den förenlig med unionsrätten och dess existens inte föreslagna höjningen går långt utöver en kan förväntas ifrågasättas av domstolen. prisutvecklingsjustering och motiveras främst av Vad Energimarknadsinspektionen, Ringhals fiskala överväganden. Höjningen kommer att AB, FKA, IKEM, OKG AB, Skogsindustrierna, påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med Svensk Energi, Svenska kraftnät, Svenskt åtföljande effekter på produktionsbeslut, Näringsliv, Sveriges Kärntekniska Sällskap, investeringsvilja, framtida elpriser och i förläng- Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, SKGS samt ningen industrins konkurrenskraft. Om det Projekt Basindustririket anfört i övrigt ändrar inte bakomliggande motivet är kärnkraftens miljö- regeringens bedömning av effekterna av och effekter saknas en analys av om riskerna har lämpligheten i den föreslagna åtgärden. ökat. Om det bakomliggande motivet i stället är Den föreslagna höjningen innebär högre fasta att minska eventuella övervinster är det märkligt kostnader för producenterna av el från kärnkraft. att justeringen sker när elpriset är lågt. Är Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift motivet fiskalt är det oklart varför en särskild under en sammanhängande period som bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet överstiger 90 kalenderdygn justeras för att saknar en analys som visar att en höjning av avspegla den förändrade skattesatsen. effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt Ändringarna föreslås träda i kraft den är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella 1 augusti 2015. utrymmet på.

SKGS avstyrker förslaget då det föregår och Lagförslag begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse Förslaget föranleder ändringar i 2 och 5 §§ lagen på energiområdet som efterfrågas av regeringen. (2000:466) om skatt på termisk effekt i Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och kärnkraftsreaktorer, se avsnitt 2.9. anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör 5.5.4 Konsekvensanalys att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser i dag är Offentligfinansiella effekter minimala. Förändringar i alla former av energi- En höjning av skatten på termisk effekt från och miljöskatter borde vänta till 2016, när 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt resultaten av Långtidsutredningen och Kontroll- och månad av den högsta tillåtna termiska station 2015 och andra kommande studier effekten i kärnkraftsreaktorn bedöms för 2015 föreligger. ge en offentligfinansiell bruttointäkt på

Skälen för regeringens förslag: Nivån på 0,27 miljarder kronor, medan nettointäkten skatten på termisk effekt har inte höjts sedan bedöms till 0,10 miljarder kronor. För 2016 och den 1 januari 2008. För att dels beakta framåt bedöms förslaget årligen ge en offentlig-

PROP. 2014/15:99

finansiell bruttointäkt på 0,64 miljarder kronor förmånliga för köparen av el, eftersom de och en nettointäkt om 0,25 miljarder kronor. innebär minskad risk för säljaren av el. Skillnaden mellan netto- och brutto- En ökad beskattning minskar lönsamheten för intäktsbedömningen beror på två indirekta kärnkraftsanläggningarna och kan även medföra effekter: (1) Skatten är avdragsgill mot att incitamenten att investera i befintlig eller ny bolagsskatten. (2) Ett ökat skatteuttag från kärnkraft påverkas negativt. På lång sikt kan statliga bolag stärker inte de offentliga finanserna även prisbildningen på elmarknaden påverkas och staten äger genom Vattenfall AB en genom att investeringsnivån, och därmed betydande andel av beskattningsunderlaget. kapacitetstillväxten, blir lägre.

Effekter för myndigheter och domstolar

Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, 5.6 Nedsättning av koldioxidskatten blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för på dieselbränsle i vissa Skatteverket ska hanteras inom befintliga skogsmaskiner genomförs inte ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Regeringens bedömning: Nedsättningen av och inte heller medföra några ökade kostnader skatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner på för andra myndigheter. grund av skogsbranden i juli–augusti 2014 bör

inte genomföras. I stället bör ett motsvarande Effekter för företagen stöd ges på utgiftssidan av statens budget. En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en Skälen för regeringens bedömning: Efter omställning av energisystemet. Höjningen av skogsbranden i Västmanlands län i juli–augusti skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per 2014 bedömde regeringen i budgetpropositionen megawatt och månad. För en genomsnittlig för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.28) på 2 750 megawatt, innebär därmed skatte- att skatten på dieselbränsle i skogsmaskiner höjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca skulle sänkas under en begränsad tid. Åtgärden 5,8 miljoner kronor per månad. Samtidigt är den bedömdes minska skatteintäkterna med rörliga produktionskostnaden för kärnkraft sammanlagt 7 miljoner kronor fördelat under relativt låg och de tio kvarvarande kärnkrafts- 2014–2016. Även Finansutskottet gjorde reaktorerna har i genomsnitt varit i drift i drygt bedömningen att skattenedsättningen skulle 35 år, vilket innebär att de initialt höga kapital- genomföras, och denna bedömning ingick i kostnaderna bör vara väl avskrivna. Givet att riksdagens beslut (bet. 2014/15:FiU1, rskr. anläggningarna producerar el i normal 2014/15:29). utsträckning är bedömningen därför att kärn- Det har visat sig att skattenedsättningen kraftsföretagen kan bära den kostnadsökning skulle beröra förhållandevis få aktörer och innesom den höjda skatten innebär. bära stora administrativa kostnader. Vidare

Höjda fasta kostnader för kärnkraften planeras stora delar av det brandskadade området bedöms inte påverka elpriserna på kort sikt. Vad att bli naturreservat vilket minskar behovet av rör bilaterala avtal, mellan exempelvis avverkning i området. Enligt regeringens elproducerande företag och stora elförbrukare, bedömning bör åtgärden därför genomföras som kan det dock finnas avtalsklausuler som innebär ett stöd på utgiftssidan av statens budget i stället att köparen tagit på sig att bära risken för ökade för som en skattenedsättning. Förslag om detta produktionskostnader till följd av ändrade lämnas i avsnitt 6.21. Effekten av att inte skatteregler. I sådana fall sker en fullständig förändra skattereglerna ingår i förslaget till övervältring av en förändrad beskattning till ändrad beräkning av inkomster för 2015 som köparen. I vilken utsträckning sådana avtal lämnas i avsnitt 5.9. förekommer är emellertid okänt i och med att dylika avtal är hemliga. Samtidigt bedöms dessa typer av avtal innefatta elprisnivåer som är

PROP. 2014/15:99

5.7 Gruppregistrering till Ett slopande av möjligheten till grupp-

mervärdesskatt behålls registrering till mervärdesskatt bedömdes öka skatteintäkterna med 400 miljoner kronor 2015. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår

Regeringens bedömning: Möjligheten till

i förslaget till ändrad beräkning av inkomster för gruppregistrering till mervärdesskatt behålls. 2015 som lämnas i avsnitt 5.9.

Skälen för regeringens bedömning: I mervärdesskattelagen (1994:200) finns en 5.8 Författningskommentar möjlighet för två eller flera beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra 5.8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen att anses som en enda beskattningsbar person (1984:410) om skatt på (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet bekämpningsmedel som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet. Det innebär att 2 § utgående mervärdesskatt inte tas ut vid Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.3 om transaktioner inom gruppen. Gruppregistrering skatt på bekämpningsmedel. Ändringen innebär är möjlig för företag inom den finansiella att skattesatsen höjs från 30 kronor för varje helt sektorn och för företag vars huvudsakliga kilogram verksam beståndsdel till 34 kronor för inriktning är att tillhandahålla tjänster till företag varje helt kilogram verksam beståndsdel i inom den finansiella sektorn samt för företag i bekämpningsmedlet. I paragrafen görs också ett inkomstskatterättsligt kommissionärs- språkliga ändringar. förhållande.

Finansdepartementet har remitterat Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser promemorian Vissa skattefrågor inför budget- Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 propositionen för 2015 i vilken bl.a. föreslogs att och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre möjligheten till gruppregistrering till bestämmelser ska fortfarande gälla för mervärdesskatt skulle slopas. förhållanden som hänför sig till tiden före

I budgetpropositionen för 2015 gjorde ikraftträdandet. Detta innebär att äldre regeringen bedömningen att möjligheten till bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet gruppregistrering till mervärdesskatt skulle inträtt före ikraftträdandet. kvarstå (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.43). Riksdagen beslutade dock om ett tillkänna- 5.8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen givande som innebar att regeringen skulle (1994:1920) om allmän löneavgift återkomma med förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med den 1 § godkända beräkningen av budgetens inkomster Ändringen av paragrafens andra stycke, som för 2015 (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad Tillkännagivandet innefattade därmed ett nedsättning av socialavgifterna för unga, är en slopande av gruppregistrering till mer- följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen värdesskatt. (2000:980) upphävs.

Ett slopande av möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt får skilda effekter 2 § beroende på i vilken organisationsform ett Ändringen av paragrafens andra stycke, som företag bedriver sin verksamhet. Ett slopande föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad drabbar framför allt lokalt och regionalt nedsättning av socialavgifterna för unga, är en förankrade banker och försäkringsbolag. följd av att 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen Regeringen gör därför bedömningen att möjlig- (2000:980) upphävs. heten till gruppregistrering till mervärdesskatt inte bör slopas.

PROP. 2014/15:99

3 § 5.8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen Upphävandet av paragrafens andra stycke, som (1995:1667) om skatt på naturgrus föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär 3 § att nedsättningen av den allmänna löneavgiften Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.4 om för personer som vid årets ingång har fyllt 23 skatt på naturgrus. Ändringen innebär att men inte 25 år slopas. skattesatsen höjs från 13 kronor per ton natur-

grus till 15 kronor per ton naturgrus.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1 augusti 2015. Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015 och

Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre lydelsen ska fortfarande tillämpas på lön eller bestämmelser ska fortfarande gälla för förannan ersättning enligt 1 § som betalas ut före hållanden som hänför sig till tiden före ikraftikraftträdandet. Som en övergångslösning ska trädandet. Detta innebär att äldre bestämmelser vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ersättning enligt 1 § som betalas ut under ikraftträdandet. perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av 5.8.4 Förslaget till lag om ändring i procenttalet och anges med två decimaler så att inkomstskattelagen (1999:1229) övriga decimaler faller bort. Detta framgår av den andra punkten. 67 kap.

I tredje punkten anges att bestämmelserna i 13 § 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen fortfarande ska Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.1 om tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs före RUT-avdraget. ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska Ändringen i sjätte punkten och upphävandet av vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § åttonde punkten innebär att skattereduktion inte som uppbärs under perioden 1 augusti 2015– längre ges för renodlad hjälp med läxor och 30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte annat skolarbete. För rätt till skattereduktion för har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton barnpassning krävs vidare att barnpassningen tjugofemtedelar av procenttalet och anges med inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp två decimaler så att övriga decimaler faller bort. I med läxor och annat skolarbete. Med ”ringa” fråga om egenavgifter sammanfaller normalt avses enligt inkomstskattelagens terminologi ca beskattningsåret med kalenderåret. En särskild 5–10 procent (se prop. 1999/2000:2, del 1, övergångsbestämmelse behövs därför för det fall s. 504). Med ”läxor och annat skolarbete” avses den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, beskattningsårets inkomst som hänför sig till kursplaner och ämnesplaner. tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till I första punkten anges att lagen träder i kraft den tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden 1 augusti 2015. efter den 30 juni 2016 som svarar mot Av andra punkten framgår att lagen tillämpas förhållandet mellan den del av beskattningsåret på hushållsarbete som har utförts efter den som infaller under respektive tid och hela 31 juli 2015 (av ett företag eller av någon för beskattningsåret. vilken ersättning redovisas i en förenklad arbets-

givardeklaration) och förmån av hushållsarbete

som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.

PROP. 2014/15:99

5.8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen 3 kap.

(2000:466) om skatt på termisk Upphävande av 15 a §

effekt i kärnkraftsreaktorer Upphävandet av paragrafen, som föranleds av

förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av 2 § socialavgifterna för unga, innebär att nedsätt- Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om ningen av egenavgifterna för personer som vid skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. årets ingång inte har fyllt 25 år slopas. Ändringen i andra stycket innebär att skattesatsen höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor 18 § per megawatt och månad av högsta tillåtna Ändringen i paragrafens tredje punkt i andra termiska effekt i kärnkraftsreaktorn. stycket, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2

om slopad nedsättning av socialavgifterna för 5 § unga, är en konsekvens av att nedsättningen av Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om egenavgifterna för personer som vid årets ingång skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. inte har fyllt 25 år slopas genom upphävandet av Ändringen innebär att avdraget höjs från 15 a §. En förutsättning för att avdrag vid 415 kronor till 485 kronor per kalenderdygn beräkningen av egenavgifterna ska kunna göras som överstiger 90 kalenderdygn. enligt denna paragraf är att den avgiftsskyldige

inte tillhör en sådan åldersgrupp som redan är Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser föremål för en nedsättning av egenavgifterna. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser bestämmelser ska fortfarande gälla för för- I första punkten anges att lagen träder i kraft den hållanden som hänför sig till tiden före 1 augusti 2015. ikraftträdandet. Detta innebär att den äldre Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och lydelsen av 2 § är tillämplig då skattskyldighet bestämmelsen i 29 § i den äldre lydelsen ska inträtt före ikraftträdandet. Detta innebär vidare fortfarande tillämpas på ersättning som betalas att den äldre lydelsen av 5 § är tillämplig för ut före ikraftträdandet. Som en övergångslösning överstigande dagar som infallit före ikraft- ska den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § trädandet medan avdragsbeloppet enligt den nya och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydellydelsen är tillämplig för överskjutande dagar sen även tillämpas på ersättning som betalas ut som infallit efter ikraftträdandet. under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På

ersättning som betalas ut under nämnda period

ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver 5.8.6 Förslaget till lag om ändring i hela ålderspensionsavgiften, arton tjugo-

socialavgiftslagen (2000:980) femtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna

betalas. Detta gäller således såväl för personer

2 kap. som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för Upphävande av 28 § personer som vid årets ingång har fyllt 23 men Upphävandet av paragrafen, som föranleds av inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av kvoteringen anges med två decimaler så att socialavgifterna för unga, innebär att nedsätt- övriga decimaler faller bort. Detta framgår av ningen av arbetsgivaravgifterna för personer som den andra punkten. vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas. I tredje punkten anges att den upphävda

bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 29 § 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen fortfarande ska Ändringen av paragrafens andra stycke, som tillämpas på inkomst som uppbärs före ikraftträföranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad dandet. Som en övergångslösning ska den uppnedsättning av socialavgifterna för unga, är en hävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämföljd av att 28 § upphävs. melsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas

även på inkomst som uppbärs under perioden

1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som

uppbärs under nämnda period ska dock vid

PROP. 2014/15:99

tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela Av andra punkten framgår att bestämmelserna ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen inte ska tillämpas de övriga egenavgifterna betalas. Detta gäller på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. således såväl för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen 5.9 Ändrad beräkning av anges med två decimaler så att övriga decimaler inkomsterna i statens budget för faller bort. I fråga om egenavgifter sammanfaller 2015 normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor

inkomster på statens budget för 2015 som del av beskattningsårets inkomst som hänför sig

redovisas i tabell 5.4 godkänns. till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 Regeringen gjorde i propositionen En respektive tiden efter den 30 juni 2016 som utvecklad budgetprocess (prop. 2014/15:173) svarar mot förhållandet mellan den del av bedömningen att förslag som har en tydlig beskattningsåret som infaller under respektive påverkan på statens inkomster för det löpande tid och hela beskattningsåret. budgetåret bör föranleda en ny inkomst-

beräkning. Den nya inkomstberäkningen ska

göras för de inkomsttitlar som berörs av 5.8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny

(2001:1170) om särskilda avdrag i beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya vissa fall vid avgiftsberäkningen makroekonomiska prognoser och andra enligt lagen (1004:1920) om förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, allmän löneavgift och ska inkomstberäkningen även omfatta dessa socialavgiftslagen (2000:980) förändringar (prop. 2014/15:173 s. 34 f.).

Finansutskottet framförde i sitt yttrande till

2 § konstitutionsutskottet att det av redovisningen Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 bör gå att särskilja de effekter som beror av om slopad nedsättning av socialavgifterna för regeländringar från effekter till följd av ändrade unga. Ändringen av paragrafens första stycke är makroprognoser och andra ekonomiska föruten följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen sättningar. Konstitutionsutskottet instämde i (2000:980) upphävs. Ändringen av paragrafens finansutskottets bedömning (bet. andra stycke är en följd av att 3 kap. 15 a § 2013/14:KU46 s. 35 och 37). socialavgiftslagen upphävs. I detta avsnitt lämnas därmed förslag om en

ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som 5 § påverkas av de lagförslag och andra förslag som Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om lämnas i denna proposition. De förslag som slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. ligger till grund för de ändrade beräkningarna av Ändringen i paragrafens första stycke är en följd övriga inkomster redovisas i avsnitt 6. av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) I tabell 5.4 redovisas den ändrade inkomstupphävs. beräkningen, inklusive effekterna av nya

makroekonomiska prognoser och andra Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser förutsättningar. Även bruttoeffekten av I första punkten anges att lagen träder i kraft den skatteförslagen och övriga förslag framgår. 1 augusti 2015.

PROP. 2014/15:99

Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015

Tusental kronor

Anm.: I beslutad budget fanns inte en uppdelning på inkomsttitelnivå 1154, 1411, 1442, 1454, 1455, 1458, 2525, 6414 och 6911. Därför kan siffrorna för godkänd beräkning och förändring av beräkning inte redovisas. I stället redovisas dessa siffror på av riksdagen beslutad nivå. * I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Ny beräkning blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Godkänd respektive Ny beräkning inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha bokförts på inkomstgrupp 1280 även i Godkänd beräkning. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande -15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte slopa nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.

Regeringens förslag till godkänd beräkning av Enligt godkänd beräkning i tabell 5.4 uppgår budgetens inkomster i budgetpropositionen är inkomstgrupp 1280 nedsättningar av arbetsspecificerat på inkomsttitlar (se bl.a. prop. givaravgifter och egenavgifter till 15,4 miljarder 2014/15:1 Förslag till statens budget, kronor 2015. I detta belopp redovisas dock inte finansplan och skattefrågor bilaga 1 avsnitt 2). inkomstförsvagningen av att inte slopa Riksdagens beslut om beräkningen av nedsättningen av socialavgifterna för unga inkomsterna på statens budget är däremot, fr.o.m. den 1 januari 2015, på ca 12 miljarder med något undantag, specificerat på en mer kronor. Effekten av att behålla nedsättningen för aggregerad nivå såsom inkomstgrupper, unga redovisas i av riksdagen godkänd beräkning inkomsthuvudgrupper och inkomsttyper. I i stället under inkomstgrupp 1210, arbetsgivartabell 5.4 redovisas förändringen på såväl den avgifter. I Ny beräkning däremot redovisas av riksdagen godkända nivån som på inkomst- förändringen av att ta bort nedsättningen av titelnivå. socialavgifterna för unga i inkomstgrupp 1280.

De nya beräkningarna påverkas av fler Det betyder att beloppen i de två beräkningarna faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny inte är helt jämförbara med varandra. I Ny bedömning av den makroekonomiska beräkning införs förslaget dessutom först fr.o.m. utvecklingen och justeringar till följd av den 1 augusti 2015, vilket betyder att effekten är hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå lägre jämfört med vad den skulle ha varit om den desto fler faktorer påverkar den nya införts den 1 januari 2015 (6,6 jämfört med ca beräkningen. I det följande kommenteras de 12 miljarder kronor). största förändringarna. Prognosen för intäkterna från mervärdes-

skatten har reviderats ned med 4 miljarder

PROP. 2014/15:99

Tabell 5.5 Sammanställning av offentligfinansiella effekter

kronor i förhållande till den godkända

till följd av ändringar som påverkar statens inkomster

beräkningen i den beslutade budgeten för 2015.

Miljarder kronor

Det beror huvudsakligen på att konjunktur-

Regeländring Effekt från Bruttoeffekt Nettoeffekt

utsikterna reviderats ned. Hushållens 2015 2015 konsumtion i löpande priser väntas inte

Skatt på

utvecklas lika starkt som tidigare beräknat, vilket arbetsinkomster håller tillbaka intäkterna från mervärdesskatt. Slopad skattereduktion 2015-08-01 0,02 0,02 Mot denna bakgrund föreslår regeringen att för hjälp med läxor och

annat skolarbete

den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 5.4 Slopad nedsättning av 2015-08-01 6,62 5,49

socialavgifterna för unga

godkänns.

Skatt på konsumtion

För en utförligare beskrivning av den nya

m.m.

inkomstprognosen, se avsnitt 6.2 i 2015 års

Höjd skatt på 2015-08-01 0,00 0,00

ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).

bekämpningsmedel

I tabell 5.5 redovisas såväl bruttoeffekter som

Höjd skatt på termisk 2015-08-01 0,27 0,10

nettoeffekter av de föreslagna regeländringarna

effekt i

på skattesidan och ändringar som påverkar kärnkraftsreaktorer budgetens övriga inkomster. Bruttoeffekten är

Höjd skatt på naturgrus 2015-08-01 0,01 0,01

den direkta effekten på intäkterna av en

Gruppregistrering till 2015-01-01 -0,40 -0,40

regelförändring medan nettoeffekten även mervärdesskatt behålls innefattar indirekta effekter på intäkterna från

Nedsättning av 2014-08-01 0,01 0,00

andra skatter och eventuella effekter på den koldioxidskatten på offentliga sektorns utgifter (se prop. dieselbränsle i vissa

skogsmaskiner

2014/15:100 avsnitt 8.1 tabell 8.1).

genomförs inte

Summa skatte- och 6,52 5,23 avgiftsregler

Övriga inkomster

Ändring i arbetslöshets- 0,12 0,12

försäkringen

Bidrag från Europeiska 0,05 0,05

socialfonden 2014-2020

Från EU-budgeten 0,02 0,02

finansierade insatser

avseende EU:s inre

säkerhet

Summa övriga inkomster 0,19 0,19

Summa offentligfinansiell 6,71 5,41 effekt

6 Ändringar avseende

statens utgifter

PROP. 2014/15:99

6 Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till användas för att fortsätta en studie över ändringar avseende statens utgifter 2015. Det företagsklimatet i Sverige. Studien som Världssamlade förslaget till ändrade ramar för banken utför på regeringens uppdrag är försenad utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för och regeringen avser att först avvakta resultatet 2015 finns i avsnitt 1 tabell 1.1. En innan den tar ställning till en eventuell sammanställning av förslagen till ändrade fortsättning kommande år. beställningsbemyndiganden redovisas i bilaga 4. Regeringen anser att den av riksdagen

I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en beslutade anslagsnivån är för låg för att sammanställning av de offentligfinansiella upprätthålla nödvändig verksamhetsnivå. effekterna av de anslagsförändringar som Ytterligare medel behöver tillföras anslaget. föreslås i denna proposition (prop. 2014/15:100 Regeringen anser därför att anslaget 4:1 avsnitt 7.2). Regeringskansliet m.m. bör ökas med 93 000 000

kronor.

Finansiering sker genom de förslag till

inkomstökningar och minskade anslag som

6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse lämnas i denna proposition.

4:1 Regeringskansliet m.m. 6:1 Allmänna val och demokrati

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på I statens budget för innevarande år finns för 6 698 871 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

48 340 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 93 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val

och demokrati ökas med 14 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Skälen för regeringens förslag: 6 885 671 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:1 Valprövningsnämnden har fattat beslut om Regeringskansliet m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. omval i Båstads kommun. Omvalet kommer att 1 avsnitt 7.1.1). Riksdagen beslutade dock att genomföras den 10 maj 2015. Genomförandet av 6 698 871 000 kronor skulle anvisas anslaget omvalet beräknas medföra kostnader om (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50). 14 000 000 kronor i form av kostnader för

Vidare uttalade konstitutionsutskottet i Valmyndigheten och statsbidrag till samband med behandlingen av budget- kommunerna för deras medverkan. propositionen att 200 000 kronor skulle

PROP. 2014/15:99

Regeringen anser mot denna bakgrund att inrättandet av en nämnd för presstöd som ett anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör ökas särskilt beslutsorgan inom myndigheten. med 14 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet 8:1 Presstödsnämnden med vad som redovisas ovan under anslaget 8:1

Presstödsnämnen har regeringen lämnat förslag I statens budget för innevarande år finns för till riksdagen om en förändrad organisation för detta ändamål uppfört ett ramanslag på frågor om presstöd som innebär att uppgifter 6 842 000 kronor. från Presstödsnämnden inordnas i Myndigheten

för radio och tv samt att nämnden avvecklas och

upphör som myndighet. Regeringen har Regeringens förslag: Anslaget 8:1

uppdragit åt Myndigheten för radio och tv att Presstödsnämnden får även användas för

förbereda inordnande av uppgifter från verksamhet som utförts av Presstödsnämnden

Presstödsnämnden och att inrätta en nämnd för men som överförts till Myndigheten för radio

presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom och tv, samt för avvecklingen av nämnden.

myndigheten fr.o.m. den 1 juli 2015. Uppdraget

gäller med förbehåll för riksdagens beslut i

nödvändiga delar. Eventuella utgifter för

Skälen för regeringens förslag: Regeringen inordnandet av uppgifter från Presstödshar i propositionen Statens stöd till dagspressen nämnden och inrättandet av ett särskilt (prop. 2014/15:88) lämnat förslag om en beslutsorgan ska rymmas inom Myndigheten för förändrad myndighetsorganisation för frågor om radio och tv:s förvaltningsanslag. presstöd som innebär att uppgifter från Regeringen anser mot denna bakgrund att Presstödsnämnden överförs till Myndigheten för anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv även radio och tv samt att nämnden avvecklas och bör få användas för inordnande av uppgifter från upphör som myndighet. Regeringen har Presstödsnämnden och för inrättandet av en uppdragit åt Presstödsnämnden att förbereda nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan dels en överföring av uppgifter till Myndigheten inom myndigheten. för radio och tv, dels en avveckling av nämnden per den 30 juni 2015. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier delar. Eventuella utgifter för överföring av samt EU-information uppgifter och avveckling av myndigheten ska rymmas inom Presstödsnämndens I statens budget för innevarande år finns för förvaltningsanslag. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

Regeringen anser mot denna bakgrund att 20 488 000 kronor. anslaget 8:1 Presstödsnämnden även bör få användas för verksamhet som utförts av Presstödsnämnden, men som överförts till Regeringens förslag: Anslaget 9:1 Svenska Myndigheten för radio och tv, samt för institutet för europapolitiska studier samt EUavvecklingen av nämnden. information minskas med 3 000 000 kronor.

8:3 Myndigheten för radio och tv Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att I statens budget för innevarande år finns för 17 488 000 kronor skulle anvisas anslaget 9:1 detta ändamål uppfört ett ramanslag på Svenska institutet för europapolitiska studier 27 806 000 kronor. samt EU-information (prop. 2014/15:1

utg.omr. 1 avsnitt 12.4.1). Riksdagen beslutade

dock att 20 488 000 kronor skulle anvisas Regeringens förslag: Anslaget 8:3 Myndigheten för

anslaget (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50). radio och tv får även användas för inordnande av

Någon närmare motivering till den ökade uppgifter från Presstödsnämnden och för

PROP. 2014/15:99

anslagsnivån redovisades inte. Regeringen 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s anser alltjämt att anslagsnivån bör vara den tillsynsmyndigheter som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 9:1 Svenska institutet för I statens budget för innevarande år finns för europapolitiska studier samt EU-information detta ändamål uppfört ett ramanslag på bör därför minskas med 3 000 000 kronor. 7 150 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med 3 000 000 kronor 2016–2018.

Minskningen av anslaget används för att bidra Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Finanstill finansieringen av de ökade anslagen i denna inspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter proposition. Minskningen bedöms inte påverka ökas med 2 000 000 kronor. verksamheten för innevarande år. Anslaget 1:11 Finansinspektionen minskas

med 2 000 000 kronor.

6.2 Utgiftsområde 2 Skälen för regeringens förslag: I budget-

Samhällsekonomi och propositionen för 2015 föreslogs en nominellt finansförvaltning oförändrad anslagsnivå eftersom det var oklart

vilka avgiftsnivåer EU skulle besluta för sina

1:1 Statskontoret tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndig-

heten, Europeiska försäkrings- och tjänste- I statens budget för innevarande år finns för pensionsmyndigheten och Europeiska detta ändamål uppfört ett ramanslag på värdepappers- och marknadsmyndigheten. 88 429 000 kronor. Regeringen aviserade samtidigt sin avsikt att

under 2015 återkomma med förslag om högre

anslag. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statskontoret Till följd av beslut inom EU om fortsatt ökas med 5 000 000 kronor. uppbyggnad har avgifterna till EU:s

Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas tillsynmyndigheter blivit högre. Ytterligare med 5 000 000 kronor. medel behöver mot denna bakgrund tillföras

anslaget. Regeringen anser därför att anslaget

1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s

Skälen för regeringens förslag: Anslaget tillsynsmyndigheter bör ökas med används för Statskontorets förvaltningsutgifter 2 000 000 kronor. och för regeringens behov av vissa förvaltnings- Finansiering sker genom att anslaget politiska insatser. För att säkerställa stats- 1:11 Finansinspektionen minskas med förvaltningens tillgång till lönesystem behöver motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte Statens servicecenter ges bidrag för upphandling medföra några konsekvenser för verksamheten. av ytterligare system som komplement till befintliga ramavtal.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Statskontoret bör ökas med 6.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 5 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med avseende EU:s inre säkerhet motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten. Något anslag för detta ändamål finns inte

uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:18 Från

EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s

inre säkerhet förs upp på statens budget med

17 000 000 kronor. Anslaget får användas för

PROP. 2014/15:99

utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom som medför behov av framtida anslag på högst ramen för fonden för inre säkerhet, samt för 20 000 000 kronor 2016–2022. administration av fonden.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå 6.4 Utgiftsområde 5 Internationell ekonomiska åtaganden som medför behov av samverkan framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022. 1:1 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för

Skälen för regeringens förslag: Europa- detta ändamål uppfört ett ramanslag på parlamentet och rådet antog den 16 april 2014 1 328 554 000 kronor. förordningarna (EU) nr 513/2014 och (EU) nr 515/2014 som tillsammans inrättar Fonden för

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till inre säkerhet (ISF). Fonden är en av de fonder

internationella organisationer ökas med som är kopplade till EU:s fleråriga budgetram,

87 000 000 kronor. som sträcker sig fr.o.m. 2014 t.o.m. 2020.

Anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra

Fonden ska användas för att genomföra

insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och

åtgärder på nationell nivå i enlighet med de

icke-spridning minskas med 1 500 000 kronor. målsättningar och krav som fastställs i

Anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med förordningarna. Europeiska kommissionen

3 000 000 kronor. förväntas sommaren 2015 besluta om Sveriges

Anslaget 1:11 Samarbete inom nationella program för genomförande av fonden.

Östersjöregionen minskas med 8 500 000 kronor. Det fleråriga programmet består av två delar, ISF Polis och ISF Gräns, och utgör ramen för de verksamheter och åtgärder som kan erhålla ekonomiskt stöd från fonden. Stödet ska ges till Skälen för regeringens förslag: Anslaget får polissamarbete, åtgärder för att förebygga och användas för utgifter för avgifter avseende bekämpa brottslighet samt till åtgärder avseende Sveriges medlemskap i internationella krishantering. Därutöver ska fonden ge organisationer, främst FN, Europarådet, ekonomiskt stöd avseende åtgärder som rör Organisationen för säkerhet och samarbete i visering och arbetet med EU:s yttre gränser. Europa, Nordiska ministerrådet och OECD.

Regeringen anser mot denna bakgrund att Belastningen på anslaget påverkas såväl av anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade valutafluktuationer som av antalet freds- och insatser avseende EU:s inre säkerhet bör föras upp säkerhetsfrämjande insatser. i statens budget med 17 000 000 kronor. Sveriges utgifter för avgifterna förväntas bli Anslaget bör få användas för utgifter avseende högre än vad regeringen bedömde i verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden budgetpropositionen för 2015, huvudsakligen på för inre säkerhet, samt för administration av grund av den försvagade kronkursen, varför fonden. Anslaget bedöms uppgå till 50 000 000 ytterligare medel behöver tillföras anslaget. kronor 2016, 63 000 000 kronor 2017 och Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Avgifter 60 000 000 kronor 2018. Finansiering sker till internationella organisationer bör ökas med genom de förslag till inkomstökningar som 87 000 000 kronor. lämnas i denna proposition. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2

För att skapa goda förutsättningar för Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, fleråriga beslut om stöd är det nödvändigt att anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra beslut kan fattas som medför ekonomiska insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och åtaganden för kommande år. Regeringen bör icke-spridning, anslaget 1:9 Svenska institutet och bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Från EU-budgeten finansierade insatser avseende minskas. Minskningarna påverkar i viss EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden utsträckning omfattningen av de verksamheter

som finansieras från anslagen.

PROP. 2014/15:99

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på artillerisystemet ARCHER. 158 287 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Freds- och propositionen Renovering och modifiering av säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med artillerisystem Haubits 77B angavs att 24 000 000 kronor. regeringen skulle återkomma till riksdagen om

ARCHER-projektets totalkostnad ökade på grund av att ingen partner anslöt sig, och Skälen för regeringens förslag: Regeringen regeringen fortfarande ville genomföra projektet

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att (prop. 2005/06:132 s. 10 f.). Norge har aviserat 138 287 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 att de kommer att avbryta samarbetet med Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (prop. Sverige rörande ARCHER. Sverige har ett 2014/15:1 utg.omr. 5 avsnitt 2.6). Riksdagen fortsatt operativt behov av artilleriförmåga och beslutade dock att 158 287 000 kronor skulle regeringen bedömer att ARCHER tillgodoser anvisas anslaget (bet. 2014/15:UU1, rskr. detta. Om inte någon försäljning till tredje part 2014/15:45). av den norska delen av avtalet blir av kan det

Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör uppstå fördyringar för Sverige. En utebliven vara den som föreslogs i budgetpropositionen försäljning kan även medföra ett utökat för 2015. Anslaget 1:2 Freds- och materiellt åtagande för Sverige. Regeringen avser säkerhetsfrämjande verksamhet bör därför att återkomma till riksdagen med omfattningen minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat av anslaget används för att bidra till materiellt åtagande. finansieringen av de ökade anslagen i denna Regeringen bör mot denna bakgrund proposition. bemyndigas att fatta beslut om att fullfölja

För att delvis finansiera ökningen av anslaget anskaffandet av artillerisystemet ARCHER. 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet med 4 000 000 kronor. 1:11 Internationella materielsamarbeten och

Sammantaget bör anslaget 1:2 Freds- och industrifrågor m.m. säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 24 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för

Minskningarna påverkar i viss utsträckning detta ändamål uppfört ett ramanslag på omfattningen av de verksamheter som 68 131 000 kronor. finansieras från anslaget.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Internationella

materielsamarbeten och industrifrågor m.m.

6.5 Utgiftsområde 6 Försvar och minskas med 3 000 000 kronor.

samhällets krisberedskap

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att I statens budget för innevarande år finns för 63 618 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:11 detta ändamål uppfört ett ramanslag på Internationella materielsamarbeten och industri- 9 776 522 000 kronor. frågor m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6 avsnitt

3.5.12). Riksdagen beslutade dock att 68 131 000

kronor skulle anvisas anslaget (bet.

2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63). Regeringen

anser alltjämt att anslaget bör minskas. Anslaget

PROP. 2014/15:99

1:11 Internationella materielsamarbeten och med andra uppdrag samt bibehålla och utveckla industrifrågor m.m. bör därför minskas med transparens och affärsmässighet. 3 000 000 kronor. Regeringen anser mot denna bakgrund att

Minskningen av anslaget används för att bidra anslaget 1:12 Försvarsexportmyndigheten bör till finansieringen av de ökade anslagen i denna minskas med 1 000 000 kronor 2015. Därefter proposition. Minskningen bedöms kunna bedöms utgifterna minska med 20 000 000 hanteras av Försvarets materielverk innevarande kronor 2017 och 30 000 000 kronor fr.o.m. 2018. år. Därefter bedöms utgifterna minska med 8 500 000 kronor 2016, 8 700 000 kronor 2017 och med 8 900 000 kronor fr.o.m. 2018.

6.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:12 Försvarsexportmyndigheten 1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på I statens budget för innevarande år finns för 67 828 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

28 336 579 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Försvarsexportmyndigheten minskas med 1 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1

Biståndsverksamhet minskas med 237 100 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen

bedömde i budgetpropositionen för 2015 att nödvändigt exportstöd inom försvarssektorn Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan bedrivas inom en annan myndighetsstruktur föreslog i budgetpropositionen för 2015 att med bibehållna krav på affärsmässighet och 28 851 579 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 transparens, men med högre Biståndsverksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 7 kostnadseffektivitet. Regeringen aviserade därför avsnitt 2.7). Riksdagen beslutade dock att en avveckling av Försvarsexportmyndigheten 28 336 579 000 kronor skulle anvisas anslaget med början under 2015. I regeringens förslag till (bet. 2014/15:UU2, rskr. 2014/15:75). anslagsnivå för 2015 ingick därför en minskning Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel med 2 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. bör tillföras anslaget för att med additionella 6 avsnitt 3.4.2 och 3.5.13). Riksdagen ansåg dock medel finansiera klimatinsatser i utvecklingsinte att Försvarsexportmyndigheten skulle länder. Anslaget bör därför ökas med avvecklas och beslutade därför om en anslagsnivå 250 000 000 kronor. Finansiering sker genom de som var 2 000 000 kronor högre än regeringens förslag till inkomstökningar och minskade förslag (bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63). anslag som lämnas i denna proposition.

Regeringen gör alltjämt bedömningen att För att finansiera ökningen av anslagen 1:2 nödvändigt exportstöd bör bedrivas inom en Ersättningar och bostadskostnader och 1:3 annan myndighetsstruktur fr.o.m den 1 januari Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 2016. Som en konsekvens av förändringen bör 8 Migration minskas anslaget med Försvarsexportmyndigheten avvecklas och 479 000 000 kronor. upphöra som myndighet den 31 december 2015. För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Mot bakgrund av de iakttagelser som Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete Statskontoret har gjort i sin rapport Tydligare (Sida) minskas anslaget med 8 100 000 kronor. roller och ökad transparens, en uppföljning av Sammantaget bör anslaget 1:1 Bistånds- Försvarsexportmyndigheten (Statskontoret verksamhet minskas med 237 100 000 kronor. 2014:30) lägger regeringen särskild vikt vid att Minskningen bedöms till viss del påverka de den nya myndighetsstrukturen ska kunna verksamheter som finansieras från anslaget. hantera den exportstödjande uppgiften parallellt

PROP. 2014/15:99

1:2 Styrelsen för Internationellt antagits i budgetpropositionen för 2015. Det utvecklingssamarbete (Sida) innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar

och boende kommer att öka och att ytterligare I statens budget för innevarande år finns för medel behöver tillföras anslaget. Regeringen detta ändamål uppfört ett ramanslag på anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och 1 003 023 000 kronor. bostadskostnader bör ökas med 477 000 000

kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas Internationellt bistånd minskas med med 8 100 000 kronor. motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras

som bistånd i enlighet med den definition som

används av OECD:s biståndskommitté DAC. Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för den del av utlandsmyndigheternas verksamhet som Styrelsen för Internationellt utvecklings- 1:3 Migrationspolitiska åtgärder samarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra I statens budget för innevarande år finns för valutor. Med de slutliga beräkningarna av detta ändamål uppfört ett ramanslag på valutakursförändringarna under 2014 som grund 420 077 000 kronor. bedöms kostnaderna för den del av utlandsmyndigheterna som Sida svarar för bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Migrationsdärför att anslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt politiska åtgärder ökas med 2 000 000 kronor. utvecklingssamarbete (Sida) bör ökas med 8 100 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Skälen för regeringens förslag: Anslaget Biståndsverksamhet minskas med motsvarande används bl.a. för utgifter för uttagning av belopp. personer som ska vidarebosättas samt för resor

vid vidarebosättning. Migrationsverket ska enligt

ett särskilt regeringsbeslut överföra 1 900

flyktingar till Sverige 2015. Jämfört med vad som 6.7 Utgiftsområde 8 Migration antogs i budgetpropositionen för 2015 har

kostnaden för överföringen av personer som ska 1:2 Ersättningar och bostadskostnader vidarebosättas i Sverige ökat, varför ytterligare

medel behöver tillföras anslaget. Regeringen I statens budget för innevarande år finns för anser därför att anslaget 1:3 Migrationspolitiska detta ändamål uppfört ett ramanslag på åtgärder bör ökas med 2 000 000 kronor. 10 861 115 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1

Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd minskas med Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras bostadskostnader ökas med 477 000 000 kronor. som bistånd i enlighet med den definition som

används av OECD:s biståndskommitté DAC.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringen bedömer att fler personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2015 och att fler personer därmed kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som

PROP. 2014/15:99

6.8 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till

sjukvård och social omsorg

folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000

1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna kronor.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Skälen för regeringens förslag: Regeringen 20 960 000 000 kronor. föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

2 640 704 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård (prop. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för 2014/15:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.7.6). Riksdagen läkemedelsförmånerna ökas med 1 690 129 000 beslutade dock att 1 244 704 000 kronor skulle kronor. anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr.

2014/15:71). En förklaring till skillnaden är att

socialutskottet inte ställde sig bakom

Skälen för regeringens förslag: Anslaget regeringens förslag till insatser rörande används för utgifter för det särskilda barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors statsbidraget till landstingen för deras kostnader hälsa, som uppgick till 400 000 000 kronor 2015. för läkemedelsförmånerna. Staten har sedan 1998 Regeringen anser dock att det är av stor vikt att ersatt landstingen för kostnaderna för skyndsamt genomföra en satsning på insatser läkemedelsförmånerna genom ett särskilt som rör barnmorskor, en förbättrad statsbidrag. förlossningsvård och andra insatser för att stärka

Bidraget till landstingen utbetalas med två kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd månaders fördröjning, vilket innebär att hälso- och sjukvård. Efterfrågan på barnmorskor bidragen för kostnader som landstingen hade i i Sverige överstiger tillgången, enligt november och december 2014 utbetalas under Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2014. 2015. Landstingen hade i slutet av 2014 högre Tillgången till barnmorskor har ökat under kostnader än vad som tidigare beräknats. Detta senare år. Dock är den regionala variationen stor var framför allt en följd av att flera nya läkemedel och efterfrågan väntas öka. Beträffande introducerades för nya patientgrupper. Dessa förlossningsvården behöver den bl.a. bli med läkemedel påverkade kostnadsutvecklingen kunskapsbaserad, tillgänglig och jämlik över hela under slutet av 2014 och kommer att påverka landet och under alla tider på året. Det kvarstår kostnaderna även under 2015. vissa tydliga skillnader mellan kvinnor och män i

Regeringen och Sveriges Kommuner och hälso- och sjukvården. Flera sjukdomar som Landsting ingick den 6 mars 2015 en kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar överenskommelse om statens bidrag till att vara lägre prioriterade inom hälso- och landstingen för deras kostnader för läkemedels- sjukvården. Det handlar t.ex. om långvariga förmånerna m.m. för 2015. Det bidrag som smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens behöver betalas ut bedöms mot bakgrund av vad och psykisk ohälsa. Kvinnor med endast som ovan anförts inte rymmas inom anvisat grundskoleutbildning är en grupp som i flera anslag, varför ytterligare medel behöver tillföras avseenden har haft den minst gynnsamma anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 hälsoutvecklingen. Att nå ökad jämlikhet och Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med jämställdhet i hälso- och sjukvården kräver ett 1 690 129 000 kronor. brett och långsiktigt arbete med sikte på t.ex.

tillgänglighet, behandlingsmetoder och attityder.

Kvinnor och män ska utifrån sina behov 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård behandlas likvärdigt när det gäller resurser och

insatser. Det är angeläget att bästa tillgängliga I statens budget för innevarande år finns för kunskap används. detta ändamål uppfört ett ramanslag på Regeringen anser mot denna bakgrund att 1 244 704 000 kronor. anslaget bör ökas med 200 000 000 kronor. År

2016–2018 bedöms utgifterna öka med

400 000 000 kronor per år. Finansiering sker

PROP. 2014/15:99

genom de förslag till inkomstökningar och med 340 000 000 kronor, dels förlängas fram minskade anslag som lämnas i denna t.o.m. 2021. proposition. Regeringen bör mot denna bakgrund

För att delvis finansiera ökningen av anslaget bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2 2:3 Bidrag till WHO minskas anslaget med Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om 1 675 000 kronor. pandemivaccin som medför behov av framtida

Sammantaget bör anslaget 1:6 Bidrag till anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021. folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000 En framtida vaccination kan ge följder som kronor. inte är möjliga att förutsäga i dagsläget, vilket

skulle kunna leda till vissa åtaganden i framtiden.

Regeringen kan därför behöva återkomma till 2:2 Insatser för vaccinberedskap (bemyndigande) riksdagen avseende sådana framtida åtaganden.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2:3 Bidrag till WHO 85 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att I statens budget för innevarande år finns för under 2015 besluta om bidrag som inklusive detta ändamål uppfört ett ramanslag på tidigare gjorda åtaganden medför behov av 34 665 000 kronor. framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2016 och 2017.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Bidrag till

WHO ökas med 3 350 000 kronor. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin Skälen för regeringens förslag: Till följd av som medför behov av framtida anslag på högst valutakursförändringar behöver anslaget för 510 000 000 kronor 2016–2021. medlemsavgiften till Världshälsoorganisationen

(WHO) ökas. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Bidrag till WHO bör ökas med Skälen för regeringens förslag: Regeringen 3 350 000 kronor.

gav 2011 Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:6 ett avtal med en eller flera vaccinproducenter om Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med pandemivaccin. Uppdraget skulle genomföras i 1 675 000 kronor. samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Avtalen syftade till att säkra tillgången till vaccinbehandlingar för hela befolkningen i 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom händelse av en pandemi. Ett eventuellt avtal äldrepolitiken beräknades löpa 2015–2017.

Regeringen har, med anledning av att vissa I statens budget för innevarande år finns för förutsättningar avseende ansvarsförhållanden detta ändamål uppfört ett ramanslag på mellan staten och landstingen inte har lösts, i 1 360 180 000 kronor. budgetpropositionen för 2015 anfört att staten bör ta ett utökat ansvar för vaccinförsörjning vid en influensapandemi (prop. 2014/15:1 utg.omr. Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulansbidrag 9 avsnitt 5.5). Ett uppdrag har därför lämnats till och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med Socialstyrelsen att säkerställa tillgången till 60 080 000 kronor. vaccin i händelse av en influensapandemi samt, i samband med detta, leverans av vaccin till landstingen. Ett avtal med en vaccinproducent Skälen för regeringens förslag: Regeringen bör utifrån Socialstyrelsens bedömning kunna föreslog i budgetpropositionen för 2015 att omfatta en tidslängd på upp till sex år. Det 2 413 180 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:5 nuvarande bemyndigandet bör därför dels ökas Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

PROP. 2014/15:99

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.5). 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Riksdagen beslutade dock att 1 360 180 000 kronor skulle anvisas anslaget I statens budget för innevarande år finns för (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). detta ändamål uppfört ett ramanslag på Regeringen anser alltjämt att anslaget bör ökas 487 215 000 kronor. för att utöka bemanningen inom äldreomsorgen. Något bemyndigande att ingå ekonomiska Regeringen avser att avsätta 1 000 000 000 åtaganden har inte lämnats för 2015. kronor av anslaget 2015 för en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det bör medföra att satsningarna på att stärka Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till kommunernas egenkontroll av verksamhet som utveckling av socialt arbete m.m. minskas med angavs till 220 000 000 kronor, bättre samverkan 30 000 000 kronor. mellan vård och omsorg som angavs till Regeringen bemyndigas att under 2015 för 50 000 000 kronor, en nationell demensplan som anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete angavs till 50 000 000 kronor, förlängt m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför investeringsstöd till äldreboende som angavs till behov av framtida anslag på högst 50 400 000 50 000 000 kronor, stärkt kompetens inom kronor 2016–2019. äldreomsorgen som angavs till 140 000 000 kronor, och ett nationellt måltidslyft som angavs till 75 000 000 kronor, som Skälen för regeringens förslag: Regeringen socialutskottet tog ställning för, i stället bör föreslog i budgetpropositionen för 2015 att användas till en satsning på ökad bemanning. 376 215 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:7

Regeringen fortsätter således att prioritera en Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utökad bemanning i äldreomsorgen i syfte att (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.7). skapa ökad trygghet och kvalitet för den Riksdagen beslutade dock att 487 215 000 enskilde. En utökad bemanning kan skapa kronor skulle anvisas anslaget (bet. utrymme för personalen att tillbringa mer tid 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Den högre med den enskilde, men också ge större anslagsnivån motiveras delvis med att den s.k. möjligheter för personalen att gemensamt fritidspengen ska fortsätta att finansieras från utveckla verksamheten. Att utöka bemanningen anslaget, vilket innebär utgifter på 81 000 000 kan även förväntas förbättra arbetsmiljön och kronor. Riksdagen lämnade dock ingen därigenom öka attraktionskraften för yrken närmare motivering till resterande 30 000 000 inom äldreomsorgen. Eftersom satsningen kronor i högre anslagsnivå jämfört med genomförs senare än planerat blir dock regeringens förslag. anslagsbehovet mindre. Regeringen bedömer att det, utifrån planerade

Regeringen anser mot denna bakgrund att insatser som finansieras via anslaget, finns ett anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom utrymme att minska anslaget för 2015. äldrepolitiken bör ökas med 60 080 000 kronor Regeringen anser därför att anslaget 4:7 Bidrag 2015. till utveckling av socialt arbete m.m. bör minskas

År 2016–2018 bedöms utgifterna för den ovan med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms nämnda reformen öka med 2 000 000 000 kronor inte påverka den verksamhet som finansieras per år. Samtidigt bedöms utgifterna för andra från anslaget. satsningar på anslaget minska med 1 020 730 000 Enligt Europaparlamentets och rådets kronor 2016, 1 363 672 000 kronor 2017 och förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars med 1 637 740 000 kronor 2018. Sammantaget 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem bedöms därmed utgifterna öka med 979 270 000 som har det sämst ställt ska samtliga europeiska kronor 2016, 636 328 000 kronor 2017 och med medlemsstater införa en fond för att minska 362 260 000 kronor 2018. fattigdomen. Fonden kommer finnas tillgänglig

Finansiering sker genom de förslag till 2015–2020 och kostnaderna för fonden belastar inkomstökningar och minskade anslag som detta anslag. Kommuner och organisationer kan lämnas i denna proposition. ansöka om projektmedel ur fonden. Rådet för

Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-

rådet) administrerar fonden och planerar en

PROP. 2014/15:99

första utlysning av projektmedel. För att kunna 6.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk göra en utlysning av och fatta fleråriga beslut om trygghet vid sjukdom och bidrag finns behov av ett bemyndigande från funktionsnedsättning riksdagen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling Förslaget om en förändrad beräkning av av socialt arbete m.m. ingå ekonomiska inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019. Ärendet och dess beredning: Förslaget har ut-

arbetats inom Socialdepartementet och beretts

under hand med Försäkringskassan. Lån till Folkhälsomyndighetens Regeringen föreslog i budgetpropositionen beredskapsinvesteringar för 2015 att en förändrad beräkning av

inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning

skulle införas från den 1 januari 2015 (prop. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

2014/15:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6). Förslaget under 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten antogs dock inte av riksdagen (bet. får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive 2014/15:SfU1, rskr. 2014/15:46). tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar.

Regeringens förslag: Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år Skälen för regeringens förslag: Regeringen räknat med 64,7 procent av den försäkrades

har i budgetpropositionen för 2015 lämnat antagandeinkomst. Ändringen träder i kraft den förslag och redovisat bedömningar om en mer 1 oktober 2015. Äldre föreskrifter gäller fortsamlad kunskapsstyrning för hälso- och farande för förmåner som avser tid före sjukvården och socialtjänsten samt en mer ikraftträdandet. renodlad myndighetsstruktur. En del i förslaget är att Folkhälsomyndigheten ska ta över ansvaret för ett antal beredskapsfrågor från Skälen för regeringens förslag: Sjuk- och Socialstyrelsen. Riksdagen har beslutat i enlighet aktivitetsersättning betalas ut dels i form av med regeringens förslag (prop. 2014/15:1 inkomstrelaterad ersättning, dels som garantiutg.omr. 9 avsnitt 4.6, bet. 2014/15:SoU1, rskr. ersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen 2014/15:71) Till följd av det utökade ansvaret uppgår till 64 procent av den försäkrades behöver Folkhälsomyndigheten en låneram för antagandeinkomst. Antagandeinkomsten i sin att kunna göra beredskapsinvesteringar i syfte att tur beräknas som genomsnittet av den hantera utbrott av smittsamma sjukdomar t.ex. försäkrades pensionsgrundande inkomster och influensapandemier. Regeringen bör därför belopp upp till 7,5 prisbasbelopp med tillägg för bemyndigas att för 2015 besluta att den allmänna pensionsavgiften för de tre bästa Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i inkomståren under en viss ramtid. För 2014 är Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord det maximala belopp som betalas ut i form sjukupplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor eller aktivitetsersättning 17 760 kronor per för beredskapsinvesteringar. Den låneram som månad. beslutats för Socialstyrelsens beredskaps- Regeringen anser att det är angeläget att investeringar kommer därmed att utnyttjas i förbättra situationen för denna grupp av begränsad utsträckning. personer med relativt sett låga inkomster och att

förslaget om en förändrad beräkning av

inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning

alltjämt ska genomföras. Därför föreslår

regeringen att hel inkomstrelaterad sjuk- och

aktivitetsersättning för år räknat höjs till 64,7

procent av den försäkrades antagandeinkomst.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober

PROP. 2014/15:99

2015. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för personer som utförde deltidsarbete. Denna förmåner som avser tid före ikraftträdandet. bestämmelse avskaffades den 1 januari 2007.

Som anges i avsnitt 6.13 anser regeringen att Lagförslag den högsta inkomstrelaterade ersättningen i Förslaget föranleder ändringar i socialför- arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 säkringsbalken, se avsnitt 2.2. kronor de första 100 dagarna i ersättnings-

perioden och till 760 kronor därefter. För att Konsekvenser kunna föreskriva ett förhöjt belopp under er- Enligt beräkningar som har gjorts i SCB:s sättningsperiodens början behöver ändringar gö- FASIT-modell innebär förslaget en förbättring ras i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Beloppen för ca 218 000 personer. Av dessa är ca 127 000 kommer att regleras i förordningen (1997:835) kvinnor och ca 91 000 män. Den maximala om arbetslöshetsförsäkring. höjningen uppgår till ca 200 kronor per månad.

Förslaget beräknas öka utgifterna på statens Regeringens förslag: Till den del en försäkrad är budget med 60 000 000 kronor 2015. År 2016– arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 2018 bedöms utgifterna öka med 240 000 000 543 kronor om dagen. De föreslagna ändringarna kronor per år. Som en följd av förslaget ökar träder i kraft den 7 september 2015. Äldre föredessutom Försäkringskassans kostnader för it- skrifter gäller fortfarande för sjukpenning som utveckling (se anslag 2:1 Försäkringskassan). avser tid före ikraftträdandet.

Förslag om höjd sjukpenning vid arbetslöshet Promemorians förslag: Överensstämmer i

sak med regeringens. I promemorian föreslogs Ärendet och dess beredning: Inom Arbets- dock att ändringarna skulle träda i kraft den marknadsdepartementet har promemorian Höjd 1 maj 2015. inkomstrelaterad ersättning inom arbetslöshets- Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser försäkringen (dnr A2014/3522/A) utarbetats. som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt En sammanfattning av promemorians förslag det. Inspektionen för socialförsäkringen påpekar finns i bilaga 3, avsnitt 1. Promemorians lag- dock att någon fullständig harmonisering mellan förslag avseende socialförsäkringsbalken finns i sjukpenning och ersättning från arbetslöshetsbilaga 3, avsnitt 2. Promemorian har remiss- ersättning inte har åstadkommits. Försäkringsbehandlats. En förteckning över remiss- kassan anser att det är bra att ett högsta belopp instanserna finns i bilaga 3, avsnitt 3. Remiss- anges för sjukpenning. yttrandena och en remissammanställning finns Skälen för regeringens förslag: Med anledtillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr ning av att regeringen i denna proposition A2014/3522/A). Se även avsnitt 6.13. redovisar sin avsikt att höja dagpenningen från

arbetslöshetsförsäkringen bör även det högsta

Bakgrund

belopp som kan lämnas som sjukpenning till den Arbetslöshetsförsäkringen består av en grund- som är arbetslös höjas. Dagpenning enligt försäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. arbetslöshetsförsäkringen betalas ut för fem Vid arbetslöshet lämnas ersättning i form av dagar per vecka vid hel arbetslöshet, medan dagpenning. Dagpenning enligt inkomstbort-

sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken fallsförsäkringen betalas ut med ett belopp per

betalas ut för sju dagar per vecka. Det föreslås att dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster

hel sjukpenning till den som är arbetslös ska (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersätt- kunna lämnas med högst 543 kronor per dag, ning) och med högst respektive lägst det belopp vilket motsvarar en dagpenning från som regeringen fastställer. arbetslöshetsförsäkringen om 760 kronor.

Det fanns tidigare en bestämmelse i lagen

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring om att

påpekat att den nuvarande regeln i likhet med dagpenningen under de första 100 dagarna i en

den nu föreslagna har den bristen att det i lag ersättningsperiod kan lämnas med ett högre anges det högsta belopp som hel sjukpenning belopp än under resterande dagar. Den högsta kan lämnas till den som är arbetslös medan nivån dagpenningen kunde även begränsas i tiden för

PROP. 2014/15:99

på dagpenning i arbetslöshetsförsäkring anges i Vidare översteg utfallet för 2014 anvisade medel förordning. ISF pekar också på att harmonise- på anslaget, varför ett underskott fördes över till ringen inte blir fullständig mellan sjukpenning 2015. Ytterligare medel på 2 367 000 000 kronor och ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen behöver därför tillföras anslaget. Utöver detta då flera belopp anges i arbetslöshetsförsäkringen föreslås ovan en höjd sjukpenning vid arbetsoch endast ett högsta belopp för sjukpenning. löshet fr.o.m. den 7 september 2015. Detta

Vad gäller fullständig harmonisering av innebär att utgifterna beräknas öka med ersättningarna anser regeringen att det inte är 115 000 000 kronor. möjligt av administrativa skäl. Detta är samma Regeringen anser mot denna bakgrund att bedömning som gjordes då det nuvarande anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. regelverket infördes 2003. Försäkringskassan har bör ökas med 2 482 000 000 kronor. också välkomnat att endast ett högsta belopp Finansiering av de ökade utgifterna till följd av anges för sjukpenningen. höjd sjukpenning sker genom de förslag till

Även fortsättningsvis bör bestämmelsen inte inkomstökningar och minskade anslag som gälla sjukpenning i förebyggande syfte m.m. som lämnas i denna proposition. regleras i 27 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 7 september 2015. Äldre föreskrifter bör 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. fortfarande gälla för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet. Några övergångsbestäm- I statens budget för innevarande år finns för melser bedöms i övrigt inte nödvändiga. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

50 026 629 000 kronor.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i socialförsäkringsbalken, se avsnitt 2.2. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Aktivitets- och

sjukersättningar m.m. ökas med 60 000 000 Konsekvenser kronor. En höjning av det högsta beloppet som lämnas i form av sjukpenning till personer som är arbetslösa beräknas på helårsbasis innebära att Skälen för regeringens förslag: De ovan 57 000 personer (31 000 kvinnor och 26 000 föreslagna ändringarna avseende beräkningen av män) får höjd sjukpenning och att statens antagandeinkomst för sjuk- och utgifter för sjukförsäkringen beräknas öka med aktivitetsersättning medför att utgifterna för 115 000 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms dessa stöd beräknas öka. Regeringen anser därför därefter öka med 426 000 000 kronor 2016, att anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar 461 000 000 kronor 2017 och med 498 000 000 m.m. bör ökas med 60 000 000 kronor. kronor 2018. Utgifterna bedöms öka med 240 000 000 kronor

per år 2016–2018.

Finansiering sker genom de förslag till 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inkomstökningar och minskade anslag som

lämnas i denna proposition. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 610 700 000 kronor. 2:1 Försäkringskassan

I statens budget för innevarande år finns för Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och

detta ändamål uppfört ett ramanslag på rehabilitering m.m. ökas med 2 482 000 000

7 883 295 000 kronor. kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings-

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna kassan ökas med 19 000 000 kronor. för sjukpenning har ökat mer än beräknat, i huvudsak till följd av ett ökat antal sjukfall.

PROP. 2014/15:99

Skälen för regeringens förslag: De pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs förändringar av underhållsstödet (avsnitt 6.11), fr.o.m. den 1 september 2015 till 1,473 gånger arbetslöshetsförsäkringen (avsnitt 6.13) samt prisbasbeloppet för den som är ogift och till sjuk- och aktivitetsersättningen som föreslås och 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. redovisas i denna proposition medför ökade Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förvaltningskostnader för Försäkringskassan. förmåner som avser tid före ikraftträdandet. Vidare avser regeringen lämna förslag om att ytterligare en månad av föräldrapenningen ska reserveras för vardera föräldern, vilket också Skälen för regeringens förslag: Regeringen kommer att påverka förvaltningskostnaderna. anser alltjämt att åtgärder för de ekonomiskt Samtidigt gör regeringen i denna proposition sämst ställda ålderspensionärerna behöver vidtas bedömningen att jämställdhetsbonusen i och föreslår därför förbättringar som motsvarar föräldraförsäkringen inte bör förstärkas (se de som föreslogs i budgetpropositionen för avsnitt 6.11) vilket medför minskade kostnader 2015. för myndigheten. Regeringen föreslår att den del av

Regeringen anser mot denna bakgrund att bostadskostnaden som ersätts höjs från anslaget 2:1 Försäkringskassan bör ökas med 93 procent till 95 procent fr.o.m. den 19 000 000 kronor. 1 september 2015.

Finansiering sker genom de förslag till Bostadstillägg till dem som har fyllt 65 år inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i dag med 93 procent av lämnas i denna proposition. bostadskostnaden upp till ett tak på 5 000

kronor och månad. Därutöver lämnas ett

generellt tillägg om 340 kronor per hushåll och

månad. Bostadstillägget är inkomstprövat mot i 6.10 Utgiftsområde 11 Ekonomisk princip alla inkomster och mot förmögenhet.

trygghet vid ålderdom Det är därför en förmån som når de

ålderspensionärer som har de minsta Förslag om ändringar gällande bostadstillägg, ekonomiska resurserna. För dem som får särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd bostadstillägg är förmånen också av stor

betydelse för att upprätthålla en rimlig Ärendet och dess beredning: Förslaget om ekonomisk standard och den bidrar starkt till att höjning av bostadstillägget och om höjning av minska andelen pensionärer med en låg den skäliga levnadsnivån inom förmånerna ekonomisk standard (under 60 procent av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd medianinkomsten). Eftersom kvinnor i har beretts under hand med genomsnitt har lägre pensioner än män är det Pensionsmyndigheten. främst kvinnor som får bostadstillägg. Av de

Regeringen lämnade i budgetpropositionen 285 000 ålderspensionärer som får bostadstillägg för 2015 förslag om ändring i är 78 procent kvinnor. I genomsnitt får kvinnor socialförsäkringsbalken i syfte att förbättra den också något högre bostadstillägg än män. ekonomiska situationen för ålderspensionärer Genom att ersättningsgraden höjs får alla med lägst ekonomisk standard och avsatte för ålderspensionärer med bostadstillägg en detta 400 miljoner kronor per år för förbättring förbättring. Kvinnor är i större utsträckning än av bostadstillägget till pensionärer och män ekonomiskt utsatta och dominerar bland äldreförsörjningsstödet (prop. 2014/15:1 dem som får bostadstillägg. Cirka 75 procent av utg.omr. 11). Förslagen antogs dock inte av de medel som avsätts för förbättringen av riksdagen (bet. 2014/15:SfU2, rskr. 2014/15:47). bostadstillägget går till kvinnor.

Höjningen blir 100 kronor per månad för dem

med en bostadskostnad på 5 000 kronor eller Regeringens förslag: Bostadstillägg till den som

mer. I genomsnitt blir höjningen 90 kronor per har fyllt 65 år lämnas fr.o.m. den 1 september

månad. 2015 med 95 procent av bostadskostnaden upp

Utöver bostadstillägget finns även särskilt till bostadskostnadstaket.

bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Det är Den skäliga levnadsnivån för dem som är över ett extra ekonomiskt skyddsnät för dem med

65 år inom förmånerna särskilt bostadstillägg till

PROP. 2014/15:99

hög hyra och en särskilt låg inkomst, som oftast 1:3 Bostadstillägg till pensionärer beror på att de inte har tjänat in en hel garantipension. Genom dessa förmåner 1:4 Äldreförsörjningsstöd garanteras ålderspensionärerna en viss lägsta skälig levnadsnivå. Det handlar om en begränsad I statens budget för innevarande år finns för grupp om ca 15 000 personer som får en sådan dessa ändamål uppförda ramanslag på förmån. Förbättringen av bostadstillägget 8 338 100 000 kronor respektive 805 100 000 omfattar även ålderspensionärer som har särskilt kronor. bostadstillägg respektive äldreförsörjningsstöd. Dessa förmåner minskas dock mot alla inkomster, inklusive mot bostadstillägget, vilket Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Bostadstillägg innebär att den föreslagna höjningen av till pensionärer ökas med 126 000 000 kronor. bostadstillägget leder till en motsvarande Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ökas med sänkning av det särskilda bostadstillägget 7 000 000 kronor. respektive av äldreförsörjningsstödet. För att även dessa ålderspensionärer med den allra lägsta ekonomiska standarden ska få en förbättrad Skälen för regeringens förslag: De förslag till disponibel inkomst föreslår regeringen en ändringar avseende bostadstillägg, särskilt höjning av den garanterade nivån för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg lämnas ovan medför att utgifterna för dessa stöd för dem över 65 år. beräknas öka. Regeringen anser därför att

Från och med den 1 september 2015 föreslås anslagen 1:3 Bostadstillägg till pensionärer och 1:4 den skäliga levnadsnivån höjas från 1,4468 till Äldreförsörjningsstöd bör ökas med 126 000 000 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är kronor respektive med 7 000 000 kronor. ogift och från 1,191 till 1,204 gånger Finansiering sker genom de förslag till prisbasbeloppet för den som är gift. Höjningen inkomstökningar och minskade anslag som av den skäliga levnadsnivån motsvarar höjningen lämnas i denna proposition. av bostadstillägget, dvs. de som får särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd får en motsvarande höjning av sin ekonomiska

standard. 6.11 Utgiftsområde 12 Ekonomisk

Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för trygghet för familjer och barn bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som avser tid före Förslag till höjt underhållsstöd ikraftträdandet.

Ärendet och dess beredning: Förslaget om höjt Lagförslag underhållsstöd har beretts under hand med Förslagen föranleder ändringar i socialför- Försäkringskassan och Kronofogdemyndigsäkringsbalken, se avsnitt 2.2. heten.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen Konsekvenser för 2015 att underhållsstödet skulle höjas En höjning av bostadstillägget innebär att

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 12). Förslaget antogs utgifterna på statens budget ökar med

dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU3, rskr. 126 000 000 kronor 2015 och med

2014/15:48). 380 000 000 kronor per år för 2016 och framåt.

En höjning av äldreförsörjningsstödet bedöms Lagrådet öka utgifterna på statens budget med Något yttrande från Lagrådet har inte inhämtats 7 000 000 kronor 2015 och med då lagförslaget författningstekniskt och även i 20 000 000 kronor per år för 2016 och framåt. övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets

granskning skulle sakna betydelse.

Regeringens förslag: Underhållsstödsbeloppet

höjs med 300 kronor per månad och barn.

PROP. 2014/15:99

Förslaget träder i kraft den 1 september 2015 se avsnitt 6.9. Höjningen av underhållsoch tillämpas första gången i fråga om stödsbeloppet beräknas vidare öka utgifterna på underhållsstöd och betalningsskyldighet som statens budget med 207 000 000 kronor för avser tid efter den 30 september 2015. 2015. Därefter bedöms utgifterna öka med

624 000 000 kronor 2016, 629 000 000 kronor

2017 och med 625 000 000 kronor 2018. Skälen för regeringens förslag: Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, har vanligen en svagare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambor. 1:2 Föräldraförsäkring Deras disponibla inkomst består till en större andel av familjeekonomiska stöd som t.ex. I statens budget för innevarande år finns för underhållsstöd och bostadsbidrag. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

Underhållsstödets belopp är inte knutet till 39 003 861 000 kronor. prisutvecklingen i samhället och har inte höjts sedan 2006. Dagens underhållsstöd täcker inte

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldralängre hälften av normalkostnaden för barnet

försäkring minskas med 35 000 000 kronor. efter det att hänsyn har tagits till barnbidraget. Detta gäller särskilt de äldre barnen inom underhållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är Skälen för regeringens förslag: Regeringen mottagare av underhållsstöd är det dessutom föreslog i budgetpropositionen för 2015 att fördelningspolitiskt träffsäkert att höja 39 162 861 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 underhållsstödet. Regeringen anser därför Föräldraförsäkring (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 alltjämt att det finns anledning att höja stödet avsnitt 3.8.2). Riksdagen beslutade dock att med 300 kronor per barn och månad. 39 003 861 000 kronor skulle anvisas anslaget

Förslaget föreslås träda i kraft den (bet. 2014/15:SfU3 s. 11, rskr. 2014/15:48). 1 september 2015 och tillämpas första gången i Riksdagen gav i samband med beslutet fråga om underhållsstöd och betalnings- regeringen tillkänna att jämställdhetsbonusen skyldighet som avser tid efter den 30 september skulle förstärkas. Regeringen hade i budget- 2015. propositionen för 2015 beskrivit sin syn på

jämställdhetsbonusen (prop. 2014/15:1 utg.omr. Lagförslag 12 avsnitt 3.6). Bland annat konstaterades att Förslaget föranleder ändringar i socialför- bonusen inte hade haft någon mätbar effekt på säkringsbalken, se avsnitt 2.1. föräldrarnas fördelning av föräldrapenning.

Regeringen delar den uppfattning som Konsekvenser socialförsäkringsutskottet framförde om att det Ett höjt underhållsstödsbelopp innebär även en krävs avgörande steg för att uppnå ett mer högre betalningsskyldighet för den bidrags- jämställt nyttjande av föräldrapenningen samt att skyldige eftersom betalningsbeloppet ökar för barns rätt till båda föräldrarna behöver stärkas. honom eller henne. En majoritet, 87 procent, av De sedan tidigare införda reserverade månaderna de bidragsskyldiga är män. i föräldrapenningen har haft positiva effekter på

Därutöver har Kronfogdemyndigheten mäns uttag av föräldrapenning. Regeringen avser framfört att för bidragsskyldiga som har skulder därför att återkomma till riksdagen med förslag för obetalda underhållsstöd riskerar förslaget att om att ytterligare en månad av föräldrainnebära en ökad skuldbörda. Kronofogde- penningen ska reserveras för vardera föräldern. myndigheten har vidare framfört att förslaget Regeringen gör mot denna bakgrund en annan påverkar deras administration i och med att bedömning än riksdagen och kommer därför pågående löneutmätningsbeslut måste ändras för inte att förstärka jämställdhetsbonusen. de gäldenärer som är mottagare av Regeringen anser därför att anslaget 1:2 underhållsstöd eller betalningsskyldiga för Föräldraförsäkring bör minskas med 35 000 000 lämnat underhållsstöd. kronor 2015. Från och med 2016 bedöms

Som en följd av förslaget ökar utgifterna minska med 70 000 000 kronor per år. Försäkringskassans kostnader för it-utveckling,

PROP. 2014/15:99

Minskningen av anslaget används för att bidra har en viktig roll i arbetet med nyanländas till finansieringen av de ökade anslagen i denna etablering. Verksamheten med flyktingguider proposition. har bland annat inneburit att nya kontakter och

mötesplatser har kunnat skapas som därigenom

bidragit till att nyanlända kunnat lära sig mer om 1:3 Underhållsstöd det svenska samhället och öva på språket.

Verksamheten har också bidragit till att I statens budget för innevarande år finns för introducera och involvera föreningslivet. För att detta ändamål uppfört ett ramanslag på stärka verksamheten med flyktingguider och 2 064 000 000 kronor. familjekontakter behöver anslaget tillföras

ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder bör ökas med Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Underhålls- 30 000 000 kronor.

stöd ökas med 207 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för

vissa nyanlända invandrare minskas med Skälen för regeringens förslag: Höjningen av motsvarande belopp.

underhållsstödsbeloppet som regeringen föreslår ovan beräknas öka utgifterna för anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Underhållsstöd bör ökas med 207 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för

Finansiering sker genom de förslag till detta ändamål uppfört ett ramanslag på inkomstökningar och minskade anslag som 9 450 532 000 kronor. lämnas i denna proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas

6.12 Utgiftsområde 13 Integration med 60 000 000 kronor.

och jämställdhet

1:1 Integrationsåtgärder Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för statsbidrag till kommuner och I statens budget för innevarande år finns för landsting för utgifter i samband med detta ändamål uppfört ett ramanslag på mottagandet av nyanlända invandrare. 43 930 000 kronor. Länsstyrelserna ansvarar för att teckna

överenskommelser med kommuner om

mottagande av nyanlända flyktingar och andra Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Integrations- skyddsbehövande samt anhöriga till dessa. åtgärder ökas med 30 000 000 kronor. Antalet mottagna i kommunerna beräknas bli

fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2015. Regeringen bedömer därför att det finns Skälen för regeringens förslag: Anslaget behov av att öka medlen för länsstyrelsernas

används för utgifter för åtgärder som stimulerar arbete med att skapa beredskap och integrationsprocesserna i samhället och för mottagningskapacitet i kommunerna med uppföljning och utvärdering av integrationen. särskild inriktning på att underlätta

Kommuner kan få ersättning för verksamhet bosättningen. Regeringen anser att 20 000 000 med flyktingguider och familjekontakter och kronor bör avsättas för detta arbete. Genom verksamheten kan genomföras av kommunen i omfördelning av medel inom anslaget bör dock egen regi eller i samverkan med en eller flera anslaget endast ökas med 10 000 000 kronor. organisationer. År 2015 förväntas ett fortsatt Eftersom en etableringsplan ska upprättas stort antal personer beviljas uppehållstillstånd i först när den nyanlände blivit kommunbosatt, Sverige. Regeringen anser att det civila samhället kan kommuner få ersättning för deltagare i

PROP. 2014/15:99

utbildning i svenska för invandrare (sfi) som fått För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 uppehållstillstånd och som vistas i Integrationsåtgärder, anslaget 1:12 Myndigheten Migrationsverkets anläggningsboenden i för yrkeshögskolan under utgiftsområde 16 avvaktan på en anvisning och utflyttning till en Utbildning och universitetsforskning, anslaget kommun. Antalet personer som väntar i 13:1 Stöd till idrotten och 14:3 Särskilda insatser anläggningsboende har ökat jämfört med de inom folkbildningen under utgiftsområde 17 antaganden som gjordes i budgetpropositionen Kultur, medier, trossamfund och fritid samt för 2015. Tiden innan en nyanländ kan flytta till delvis finansiera ökningen av anslaget 1:22 en anvisad kommun blir allt längre. Ett av skälen Bidrag till företagsutveckling och innovation till detta är svårigheter för kommunerna att få under utgiftsområde 24 Näringsliv minskas fram lämpliga bostäder. Sammantaget medför anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och det att antalet deltagare i sfi ökar mer än vad som insatser för vissa nyanlända invandrare med tidigare beräknats liksom deras tid i sfi. Utöver 117 000 000 kronor. effekten av ökat antal personer i anläggningsboende anser regeringen att bestämmelserna för ersättningen också behöver ändras. För att 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder förstärka ersättningen under 2015 till kommuner för deltagare i sfi som fått uppehållstillstånd, och I statens budget för innevarande år finns för som vistas i Migrationsverkets anläggnings- detta ändamål uppfört ett ramanslag på boenden i avvaktan på att flytta till en kommun, 137 539 000 kronor. anser regeringen att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:2 Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas jämställdhetsåtgärder ökas med 25 000 000 med 60 000 000 kronor. kronor.

1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser Skälen för regeringens förslag: Regeringen för vissa nyanlända invandrare bedömde i budgetpropositionen för 2015 att de

ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt I statens budget för innevarande år finns för arbete med stöd för kvinnor som utsatts för våld detta ändamål uppfört ett ramanslag på och avsatte 100 000 000 kronor per år för 2 710 000 000 kronor. perioden 2015–2018 för att stärka de ideella

kvinnojourernas arbete (prop. 2014/15:1

utg.omr. 13 avsnitt 5.5). I samband med Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ersättning till riksdagens behandling av regeringens etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända proposition uttalade arbetsmarknadsutskottet invandrare minskas med 117 000 000 kronor. att stödet till de ideella kvinnojourernas särskilda

insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor är fortsatt angeläget, dock utan att anvisa några Skälen för regeringens förslag: Anslaget får medel (bet. 2014/15:AU1, rskr. 2014/15:60).

användas för utgifter för etableringslotsar, Regeringen anser alltjämt att stödet till de ideella program och insatser för personer som omfattas kvinnojourerna behöver stärkas. Stödet bör av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för därför utökas med 25 000 000 kronor för 2015 vissa nyanlända invandrare. och med 100 000 000 kronor per år för 2016–

Regeringen bedömer att anslaget kan minskas 2018. Stödet kan även komma tjejjourerna till för att finansiera andra insatser för att förbättra del. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och och effektivisera vissa nyanlända invandrares bättre planeringsförutsättningar för de aktuella etablering i arbets- och samhällslivet. kvinnojourerna. Minskningen bedöms inte påverka ambitions- Regeringen anser mot denna bakgrund att nivån för de insatser som Arbetsförmedlingen anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder bör erbjuder deltagare inom etableringsuppdraget. ökas med 25 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Finansiering sker genom de förslag till införas och redovisar skälen för detta i det inkomstökningar och minskade anslag som följande. lämnas i denna proposition. Regeringen anser att den högsta inkomst-

relaterade ersättningen i arbetslöshets-

försäkringen bör uppgå till 910 kronor de första

100 dagarna i ersättningsperioden och till 760

6.13 Utgiftsområde 14 kronor därefter.

Arbetsmarknad och arbetsliv Enligt 25 § lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring bestäms dagpenning i Ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring form av inkomstrelaterad ersättning utifrån

sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och Ärendet och dess beredning det högsta respektive lägsta belopp som Inom Arbetsmarknadsdepartementet har regeringen fastställer, om inte annat följer av promemorian Höjd inkomstrelaterad lagen. Enligt bestämmelsen kan regeringen ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dnr endast meddela föreskrifter om det högsta A2014/3522/A) utarbetats. En samman- respektive lägsta beloppet på dagpenningen. Det fattning av promemorians förslag finns i bilaga är alltså inte möjligt för regeringen att föreskriva 3, avsnitt 1. Promemorians lagförslag avseende om flera högsta nivåer på dagpenningen, t.ex. att arbetslöshetsförsäkringen finns i bilaga 3, dagpenningens högsta belopp ska vara högre avsnitt 2. Den del av promemorian som avser under inledningen av ersättningsperioden. förslag till ändring i socialförsäkringsbalken För att regeringen ska kunna föreskriva om behandlas i denna proposition under avsnitt mer än ett högsta och lägsta belopp på 6.9. Promemorian har remissbehandlats. En dagpenningen, behöver 25 § lagen om förteckning över remissinstanserna finns i arbetslöshetsförsäkring ändras. En bestämmelse bilaga 3, avsnitt 3. Remissyttrandena och en bör införas som anger att regeringen kan remissammanställning finns tillgängliga i meddela föreskrifter om dagpenningens högsta Arbetsmarknadsdepartementet (dnr och lägsta belopp. Genom en sådan ändring kan A2014/3522/A). regeringen föreskriva att den högsta

Regeringen föreslog i budgetpropositionen dagpenningen ska vara högre under inledningen för 2015 att en bestämmelse som anger att av ersättningsperioden än under den senare delen regeringen kan meddela föreskrifter om av perioden. dagpenningens högsta och lägsta belopp skulle införas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt Lagförslag 4.5.2). Förslaget antogs dock inte av riksdagen Förslaget föranleder ändringar i lagen om (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). arbetslöshetsförsäkring, se avsnitt 2.7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: En bestämmelse införs som anger att regeringen kan meddela föreskrifter

Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft om dagpenningens högsta och lägsta belopp.

den 7 september 2015.

Promemorians förslag: Överensstämmer

Promemorians förslag: I promemorian med regeringens förslag i sak.

Remissinstanserna: De remissinstanser som föreslås att lagändringen ska träda i kraft den har yttrat sig över den del som avser regeringens 1 maj 2015. möjlighet att föreskriva om dagpenningens Remissinstanserna: Ingen remissinstans har

yttrat sig särskilt över lagförslaget. Flera storlek är positiva till eller har inga invändningar

remissinstanser har dock bl.a. lämnat synpunkter mot förslaget i sak.

som rör ikraftträdande- och övergångs-

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser alltjämt att en bestämmelse som anger att bestämmelser på förordningsnivå. regeringen kan meddela föreskrifter om Skälen för regeringens förslag: Det är dagpenningens högsta och lägsta belopp ska angeläget att den föreslagna lagändringen träder i

kraft så snart som möjligt. Tidigast möjliga

PROP. 2014/15:99

ikraftträdande för ändringen bedöms vara den anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 7 september 2015. Några övergångsbestäm- 2014/15:89). Skillnaden beror på att regeringens melser för den föreslagna lagändringen bedöms förslag innefattade en ökning av anslaget för att inte nödvändiga. skapa förutsättningar för genomförandet av

Den närmare regleringen bl.a. avseende reformer som traineejobb, utbildningskontrakt dagpenningens högsta och lägsta belopp inom och extratjänster. Arbetsmarknadsutskottet arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet ställde sig dock inte bakom dessa reformer. kommer att ske på förordningsnivå. De Regeringen gör alltjämt bedömningen att remissynpunkter som flera instanser lämnat som traineejobb, utbildningskontrakt och extrarör ikraftträdande- och övergångsbestämmelser tjänster är viktiga verktyg för att motverka på förordningsnivå kommer därför att hanteras i ungdoms- och långtidsarbetslöshet och anser att det fortsatta författningsarbetet. reformerna bör genomföras med start under

2015. För att möjliggöra ett effektivt Författningskommentar genomförande bör ytterligare medel tillföras

anslaget. Medel bör också tillföras för att skapa 25 § bättre möjligheter för utvecklingsarbete och I paragrafen anges hur den inkomstrelaterade matchning inom etableringsuppdraget. ersättningen ska bestämmas. Regeringen anser mot denna bakgrund att

I paragrafens andra stycke anges numera anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningsendast att dagpenningen ska bestämmas utifrån kostnader bör ökas med 210 000 000 kronor sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, 2015. Därefter bedöms utgifterna öka med om inte annat följer av lagen. 260 000 000 kronor 2016, 240 000 000 kronor

Paragrafens tredje stycke är nytt och anger att 2017 och 140 000 000 kronor från och med 2018. regeringen med stöd av 8 kap. 7 § Finansiering sker genom de förslag till regeringsformen kan meddela föreskrifter om inkomstökningar och minskade anslag som dagpenningens högsta och lägsta belopp. I detta lämnas i denna proposition. ligger att regeringen kan bestämma fler än ett högsta och lägsta belopp som ska gälla för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och dagpenningen. Det innebär t.ex. att regeringen aktivitetsstöd kan bestämma att det högsta beloppet ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden I statens budget för innevarande år finns för än för övrig tid. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

I övrigt har det endast gjorts språkliga och 30 410 804 000 kronor. redaktionella ändringar.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas I statens budget för innevarande år finns för med 880 000 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 235 571 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I

budgetpropositionen för 2015 föreslog Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbets-

regeringen att 31 583 504 000 kronor skulle förmedlingens förvaltningskostnader ökas med

anvisas anslaget 1:2 Bidrag till 210 000 000 kronor. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (prop.

2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen

beslutade dock att 30 410 804 000 kronor skulle

Skälen för regeringens förslag: I budget- anvisas anslaget (bet 2014/15:AU2, rskr. propositionen för 2015 föreslog regeringen att 2014/15:89). Till grund för regeringens förslag 7 649 024 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 låg ökade medel bl.a. till följd av förändringar i Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (prop. arbetslöshetsförsäkringen och minskade medel 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen bl.a. till följd av införande av extratjänster, beslutade dock att 7 235 571 000 kronor skulle utbildningskontrakt och traineejobb. Samman-

PROP. 2014/15:99

taget föreslog regeringen en ökning av anslaget Traineejobben innebär en möjlighet för unga för 2015. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig att kombinera arbete med en relevant yrkesdock inte bakom vare sig förändring av utbildning inom en sektor där allt fler går i arbetslöshetsförsäkringen eller införande av pension eller där det finns bristyrken vilket extratjänster, utbildningskontrakt och kommer att stärka deras förutsättningar till traineejobb. varaktig anknytning på arbetsmarknaden.

För att arbetslöshetsförsäkringen ska Införandet av traineejobb innebär att fungera som en inkomstbortfallsförsäkring anslaget bör minskas eftersom färre personer anser regeringen att den högsta inkomstrela- beräknas uppbära utvecklingsersättning och terade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen aktivitetsstöd. bör uppgå till 910 kronor de första 100 Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 dagarna i ersättningsperioden och därefter till tas första steget för att avveckla syssel- 760 kronor per dag. Samtidigt bör även sättningsfasen (fas 3) bl.a. genom att extragrundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen tjänster införs i välfärden. Deltagare i höjas från 320 kronor till 365 kronor per dag, sysselsättningsfasen ska kunna anvisas en vilket innebär en förstärkning av inkomsterna extratjänst med en kollektivavtalsenlig lön. för en grupp med svår ekonomisk situation. Individen ska därmed kunna utföra välbehövda En sådan höjning kommer även att omfatta uppgifter och förstärka de verksamheter som ersättningen i form av aktivitetsstöd till de får arbete inom. Regeringen avser deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. återkomma med ytterligare insatser för de Dessa förändringar innebär att anslaget människor som är långtidsarbetslösa. behöver tillföras ytterligare medel. Införandet av extratjänster innebär att

Regeringen avser vidare att stegvis införa en anslaget bör minskas eftersom färre personer 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. 90- kommer att få aktivitetsstöd inom sysseldagarsgarantin syftar till att sätta en bortre sättningsfasen. gräns för hur länge en ung person ska kunna Vidare bör anslaget ökas med anledning av vara arbetslös, innan han eller hon erbjuds ett att regeringen avser att öka drivkrafterna för jobb, en insats som leder till jobb eller en studier för deltagare i sysselsättningsfasen utbildning. Denna gräns ska successivt kortas genom att dessa under vissa förutsättningar till 90 dagar. Garantin kommer att utgöras av ska kunna studera kortare kurser med befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser för bibehållet aktivitetsstöd. arbetslösa ungdomar inklusive de nya Anslaget bör också ökas för att möjliggöra insatserna som regeringen redogör för i denna fler programplatser tidigt i arbetslösheten. proposition såsom utbildningskontrakt och en Regeringen anser mot denna bakgrund att form av traineejobb. anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

Utbildningskontraktet syftar till att aktivitetsstöd bör ökas med 880 000 000 kronor. arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år ska Därefter bedöms utgifterna öka med påbörja eller återgå till studier med 1 649 000 000 kronor 2016 och 250 000 000 målsättningen att fullfölja en gymnasie- kronor 2017, samt minska med utbildning. Inom ramen för ett utbildnings- 477 000 000 kronor 2018. kontrakt ska det vara möjligt att studera på Finansiering sker genom de förslag till heltid men det ska också vara möjligt att inkomstökningar och minskade anslag som kombinera studier med arbete eller praktik lämnas i denna proposition. utifrån individuella förutsättningar. Införandet av utbildningskontrakt innebär att anslaget bör 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska minskas eftersom färre ungdomar beräknas program och insatser uppbära utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd. I statens budget för innevarande år finns för

Traineejobben som införs innebär detta ändamål uppfört ett ramanslag på subventionerade anställningar i kombination 9 276 180 000 kronor. med yrkesutbildning som riktas till unga arbetslösa mellan 20–24 år och huvudsakligen till de med en fullföljd gymnasieutbildning.

PROP. 2014/15:99

med ytterligare insatser för de människor som är Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för

långtidsarbetslösa.

arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Regeringen avser även att göra förändringar i ökas med 354 000 000 kronor. förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag,

som innebär att stöd enbart kan lämnas för intervjuresor. Förändringen innebär att anslaget Skälen för regeringens förslag: I bör minskas.

budgetpropositionen för 2015 föreslog Regeringen anser mot denna bakgrund att regeringen att 11 476 880 000 kronor skulle anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadsanvisas anslaget 1:3 Kostnader för politiska program och insatser bör ökas med arbetsmarknadspolitiska program och insatser 354 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.3). öka med 2 342 000 000 kronor 2016, Riksdagen beslutade dock att 9 276 180 000 4 920 000 000 kronor 2017 och 6 309 000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. kronor 2018. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Skillnaden Finansiering sker genom de förslag till består bl.a. i att regeringens förslag innefattade inkomstökningar och minskade anslag som införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa lämnas i denna proposition. ungdomar. Genomförandet av garantin omfattade ett införande av utbildningskontrakt 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden samt en form av traineejobb för arbetslösa 2014–2020 ungdomar. Skillnaden beror även på regeringens förslag om att extratjänster i välfärden skulle I statens budget för innevarande år finns för införas för att bidra till en successiv avveckling detta ändamål uppfört ett ramanslag på av sysselsättningsfasen. Arbetsmarknads- 186 000 000 kronor. utskottet ställde sig dock inte bakom dessa Vidare har regeringen ett bemyndigande att reformer, vilket innebar en lägre anslagsnivå än under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som vad regeringen föreslagit (bet. 2014/15:AU2, inklusive tidigare gjorda åtaganden medför rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att behov av framtida anslag på högst 1 850 000 000 det är viktigt att utbildningskontrakt och kronor 2016–2022. traineejobb införs för att bidra till den långsiktiga målsättningen att ungdomar ska få ett jobb, en insats som leder till jobb eller utbildning Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Europeiska inom 90 dagar i arbetslöshet. Reformerna socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ökas innebär ökade utgifter i form av löne- med 50 000 000 kronor. subventioner och handledarstöd som utbetalas Regeringen bemyndigas att under 2015 för av Arbetsförmedlingen till de arbetsgivare som anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för anställer en ungdom på ett traineejobb eller perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden ersättning till kommuner som ordnar en plats som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför inom ramen för ett utbildningskontrakt. Detta behov av framtida anslag på högst innebär att anslaget bör ökas. Därutöver bör 2 000 000 000 kronor 2016–2022. ytterligare resurser tillföras anslaget i syfte att främja lokal samverkan genom Delegationen för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska Skälen för regeringens förslag: Regeringen insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå föreslog i budgetpropositionen för 2015 att (A 2014:06). 336 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6

Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– första steget för att avveckla sysselsättningsfasen 2020 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.6). (fas 3) b.la. genom att extratjänster införs i Riksdagen beslutade dock att 186 000 000 välfärden. Extratjänsterna innebär ökade utgifter kronor skulle anvisas anslaget (bet. i form av lönesubventioner samt handledarstöd 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen för anordnare av extratjänster och anslaget bör anser alltjämt att anslaget bör ökas för att därför ökas. Regeringen avser att återkomma påskynda genomförandet av EU:s syssel-

sättningsinitiativ för unga och det nationella

PROP. 2014/15:99

socialfondsprogrammet i övrigt. Anslaget det saknas skyddskommittéer. Staten ger årligen 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden ett bidrag till den regionala skyddsombuds- 2014–2020 bör därför ökas med verksamheten. Det statliga bidraget har varit på 50 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna samma nominella nivå under en längre tid och öka med 222 000 000 kronor 2016, 360 000 000 bör höjas. kronor 2017 och 46 000 000 kronor 2018. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

Finansiering sker genom de förslag till anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket bör ökas med inkomstökningar som lämnas i denna 29 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna proposition. öka med 65 000 000 kronor 2016 och med

För att kunna öka beslutstakten i verksam- 70 000 000 kronor 2017 och åren därefter. heten behöver även bemyndigandet ökas med Finansiering sker genom de förslag till 150 000 000 kronor. Regeringen bör därför inkomstökningar och minskade anslag som bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:6 lämnas i denna proposition.

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–

2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor I statens budget för innevarande år finns för 2016–2022. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

32 222 000 kronor.

2:1 Arbetsmiljöverket

I statens budget för innevarande år finns för Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella detta ändamål uppfört ett ramanslag på arbetsorganisationen (ILO) ökas med 4 000 000 625 703 000 kronor. kronor.

Anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med

2 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ökas med 29 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges

årliga medlemsavgift i FN-organet ILO betalas i

Skälen för regeringens förslag: Regeringen schweizerfranc. Till följd av att schweizerfrancen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att har ökat i värde i förhållande till kronan kommer 709 952 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:1 medlen på anslaget att vara otillräckliga. Arbetsmiljöverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 Regeringen anser därför att anslaget 2:3 avsnitt 5.8.1). Riksdagen beslutade dock att Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör 625 703 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. ökas med 4 000 000 kronor. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:4 anser alltjämt att anslaget behöver tillföras Medlingsinstitutet minskas med 2 000 000 ytterligare medel eftersom det har skett en kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt ökning av arbetsskador, inklusive psykisk ohälsa, påverka myndighetens verksamhet. under den senaste fyraårsperioden, främst i de kvinnodominerande sektorerna. Dessutom ökar 2:5 Arbetslivspolitik sjuktalen för arbetstagare inom dessa sektorer. Med ökade medel kan Arbetsmiljöverket anställa Något anslag för detta ändamål finns inte fler arbetsmiljöinspektörer, modernisera och uppfört i statens budget för innevarande år. tydliggöra myndighetens regelverk samt utveckla bättre metoder för att mäta effekterna av myndighetens insatser. Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 2:5

Skyddsombuden är en viktig del av det Arbetslivspolitik förs upp på statens budget med svenska arbetsmiljösystemet. De regionala 6 000 000 kronor. Anslaget får användas för skyddsombudens uppgift är att aktivera och vara utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbets- Anslaget får även användas för vissa utgifter för miljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där

PROP. 2014/15:99

stöd till företagshälsovårdens kompetens-

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Studiehjälp försörjning.

minskas med 91 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik skulle föras upp på statens budget med 12 000 000 kronor (prop. 3 313 725 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 5.8.5). Riksdagen Studiehjälp (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt beslutade dock att anslaget inte skulle föras upp 3.8.1). Riksdagen beslutade dock att

3 404 725 000 kronor skulle anvisas anslaget, på statens budget (bet. 2014/15:AU2, rskr.

med motiveringen att kostnadsersättningen till 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att

elever i gymnasial lärlingsutbildning, den s.k. arbetslivsforskningen måste stärkas. Regeringen föreslår därför att särskilda medel avsätts för att lärlingsersättningen, skulle kunna fördubblas finansiera forskning om kvinnors arbetsmiljö- fr.o.m. den 1 januari 2015 för att öka antalet problem och arbetsrelaterade ohälsa. elever i lärlingsutbildningen (bet.

2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).

Vidare är företagshälsovården ett viktigt stöd

Lärlingsersättningen infördes i januari 2014 för både arbetsgivare och arbetstagare i det

för att täcka elevernas ökade kostnader för kost förebyggande arbetsmiljöarbetet för att främja hälsa och underlätta återgång i arbete vid och transporter under den tid utbildningen är sjukdom. Det är av stor vikt att företags- förlagd till en arbetsplats (prop. 2013/14:1 hälsovården har tillgång till rätt kompetens. För utg.omr. 15 avsnitt 3.8.2). Enligt remiss-

promemorian inför reformen utgår att främja kompetensförsörjningen inom

ersättningsnivån på 1 000 kronor per månad bl.a. företagshälsovården föreslår regeringen att

från Skatteverkets schablonberäkningar (dnr särskilda medel avsätts. Regeringen återkommer i fråga om utformningen av detta stöd. U2013/6057/SF). Innan en utvärdering av

Regeringen anser mot denna bakgrund att reformen har gjorts anser regeringen att en anslaget 2:5 Arbetslivspolitik bör föras upp på höjning av ersättningsnivån inte bör prioriteras.

Anslaget 1:1 Studiehjälp bör därför minskas med statens budget med 6 000 000 kronor. För 2016

91 000 000 kronor. För 2016 bedöms utgifterna bedöms utgifterna uppgå till 20 000 000 kronor,

minska med 120 000 000 kronor, för 2017 med för 2017 till 30 000 000 kronor och för 2018 till 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för 132 000 000 kronor och för 2018 med utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. 142 000 000 kronor 2018. Anslaget får även användas för vissa utgifter för Minskningen av anslaget används för att bidra

till finansieringen av de ökade anslagen i denna stöd till företagshälsovårdens kompetens-

proposition. Minskningen bedöms inte påverka försörjning.

verksamheten innevarande år.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Studiemedel

1:3 Avsättning för kreditförluster

6.14 Utgiftsområde 15 Studiestöd

1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 1:1 Studiehjälp

I statens budget för innevarande år finns för

dessa ändamål uppförda ramanslag på I statens budget för innevarande år finns för

14 289 611 000 kronor, 1 371 607 000 kronor detta ändamål uppfört ett ramanslag på

respektive 885 778 000 kronor. 3 404 725 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel

ökas med 400 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas 2015. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 med 419 200 000 kronor. Avsättning för kreditförluster bör därför ökas med

Anslaget 1:4 Statens utgifter för 59 400 000 kronor respektive 600 000 kronor. studiemedelsräntor ökas med 1 200 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms utgifterna på

anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för

kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för

Skälen för regeringens förslag: Regeringen kreditförluster öka med 118 700 000 kronor, föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 200 000 kronor respektive 100 000 kronor till 14 880 700 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 följd av denna åtgärd. Studiemedel, 1 809 739 000 kronor skulle anvisas

Ökade kostnader till följd av utbildningskontrakt

anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster och

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 888 067 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:4

2015 att de möjligheter som finns för arbetslösa Statens utgifter för studiemedelsräntor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitten 3.8.2–3.8.4). ungdomar i åldern 20–24 år att under vissa Riksdagen beslutade dock att 14 289 611 000 förutsättningar få den högre bidragsnivån inom kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Studiemedel, studiemedlen borde fortsätta, som ett led i

införandet av utbildningskontrakt, och framöver 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3

anpassas till hur 90-dagarsgarantin utformas. I Avsättning för kreditförluster och 885 778 000

samband med riksdagens behandling av kronor skulle anvisas anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor (bet. 2014/15:UbU2, rskr. regeringens proposition uttalade utbildnings- 2014/15:91). Skillnaden mellan regeringens utskottet att satsningen ska förlängas, men att förslag och riksdagens beslut beror på en rad det inte är aktuellt att se den som ett led i

införandet av utbildningskontrakt för arbetslösa faktorer hänförliga till anslagens användning.

ungdomar. Utskottet föreslog också medel för Regeringen redovisar i det följande sin

att den pågående satsningen skulle utökas och bedömning av anslagens användning 2015.

även omfatta nyanlända invandrare i åldern 20– Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar 24 år som har slutfört sin etableringsplan. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets 2015 att studerande på kompletterande betänkande. pedagogisk utbildning som leder till ämnes- Regeringen föreslår i denna proposition att lärarexamen inom matematik, naturorienterande medel tillförs för införande av utbildningsämnen eller teknik bör kunna få den högre kontrakt, som syftar till att arbetslösa ungdomar bidragsnivån inom studiemedlen fr.o.m. den mellan 20–24 år ska påbörja eller återgå till 1 juli 2015. Syftet var att stärka rekryteringsläget studier med målsättningen att fullfölja en då bristen på utbildade lärare inom dessa gymnasieutbildning (se avsnitt 6.13). Regeringen områden är bekymmersam. Riksdagen beslutade anser alltjämt att de möjligheter som finns i dag dock att 60 000 000 kronor i stället skulle anvisas för arbetslösa ungdomar att få det högre ett nytt anslag 1:7 Examenspremie för studiebidraget bör fortsätta och vara ett led i examenspremier till studerande på bl.a. dessa införandet av utbildningskontrakt. Anslagen 1:2 utbildningar. Utbildningsutskottet uttalade att Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och förslaget om en examenspremie är en mer 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör verkningsfull åtgärd än regeringens bedömning därför ökas med 150 500 000 kronor, 1 600 000 om den högre bidragsnivån (se vidare anslag kronor respektive 100 000 kronor. Därefter 1:7 Examenspremie). Regeringen anser dock bedöms utgifterna öka med 313 700 000 kronor, alltjämt att det högre studiebidraget, som uppgår 3 300 000 kronor respektive 200 000 kronor till 7 133 kronor per studiemånad 2015, under 2016, 316 700 000 kronor, 3 300 000 kronor studietiden är en lämpligare åtgärd för att respektive 200 000 kronor 2017 och med rekrytera studerande till utbildning. Studerande 323 100 000 kronor, 3 400 000 kronor respektive på kompletterande pedagogisk utbildning som 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd. leder till ämneslärarexamen inom matematik, Vid en kommande anpassning till hur naturorienterande ämnen eller teknik bör därför utbildningskontraktet utformas bör även kunna få den högre bidragsnivån inom nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har studiemedlen för sina studier fr.o.m. hösten slutfört sin etableringsplan under vissa

PROP. 2014/15:99

förutsättningar ha möjlighet att få den högre Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser bidragsnivån inom studiemedlen. Regeringen på folkhögskolan anser därför att de medel som anvisats, utöver Regeringen föreslår i denna proposition ökade medlen för regeringens satsning på utbildnings- medel för fler utbildningsplatser på kontrakt, för nyanlända invandrare i åldern 20– folkhögskolans allmänna kurs (se avsnitt 6.16), 24 år bör användas till andra prioriterade vilket även innebär ökade kostnader för insatser. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 studiemedel, avsättningar för kreditförluster och Avsättning för kreditförluster bör därför minskas statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen med 20 400 000 kronor respektive 200 000 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör 40 700 000 kronor respektive 400 000 kronor därför ökas med 36 100 000 kronor, 2 700 000 2016 samt med 20 400 000 kronor respektive kronor respektive 200 000 kronor. Därefter 200 000 kronor 2017 till följd av denna åtgärd. bedöms utgifterna öka med 96 000 000 kronor,

7 200 000 kronor respektive 500 000 kronor Ökade kostnader till följd av traineejobb 2016, 97 100 000 kronor, 7 300 000 kronor Regeringen föreslår i denna proposition medel respektive 500 000 kronor 2017 och med för traineejobb. Traineejobb innebär en 99 300 000 kronor, 7 500 000 kronor respektive möjlighet för arbetslösa ungdomar mellan 20–24 500 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd. år att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning (se avsnitt 6.13). Satsningen på Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser traineejobb innebär ökade kostnader för på universitet och högskolor studiemedel, avsättningar för kreditförluster och Regeringen föreslår i denna proposition ökade statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen medel för fler utbildningsplatser på universitet 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och högskolor, vilket även innebär ökade och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör kostnader för studiemedel, avsättningar för därför ökas med 10 800 000 kronor, 1 100 000 kreditförluster och statens utgifter för kronor respektive 100 000 kronor. Därefter studiemedelsräntor (se avsnitt 6.15). Anslagen bedöms utgifterna öka med 129 600 000 kronor, 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster 12 900 000 kronor respektive 800 000 kronor och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör 2016, 201 600 000 kronor, 20 000 000 kronor därför ökas med 42 300 000 kronor, 4 200 000 respektive 1 200 000 kronor 2017 och med kronor respektive 300 000 kronor. Därefter 202 400 000 kronor, 20 100 000 kronor bedöms utgifterna öka med 49 000 000 kronor, respektive 1 300 000 kronor 2018 till följd av 4 900 000 kronor respektive 300 000 kronor denna åtgärd. 2016, 76 500 000 kronor, 7 600 000 kronor

respektive 500 000 kronor 2017 och med Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser 153 000 000 kronor, 15 200 000 kronor inom vuxenutbildning respektive 1 000 000 kronor 2018 till följd av Regeringen föreslår i denna proposition ökade denna åtgärd. medel för fler utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux (se avsnitt 6.15), vilket även Minskade kostnader till följd av studier med innebär ökade kostnader för studiemedel, aktivitetsstöd avsättningar för kreditförluster och statens Regeringen anser att det under vissa utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 förutsättningar ska vara möjligt för deltagare i Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och den s.k. sysselsättningsfasen att studera kortare 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör kurser inom komvux, universitet och högskola därför ökas med 133 300 000 kronor, 10 100 000 samt inom yrkeshögskolan med bibehållet kronor respektive 600 000 kronor. Därefter aktivitetsstöd (se avsnitt 6.13). Detta innebär bedöms utgifterna öka med 335 000 000 kronor, minskade kostnader för studiemedel, 25 300 000 kronor respektive 1 600 000 kronor avsättningar för kreditförluster och statens 2016, 412 500 000 kronor, 31 100 000 kronor utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 respektive 2 000 000 kronor 2017 och med Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 496 500 000 kronor, 37 400 000 kronor 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör respektive 2 400 000 kronor 2018 till följd av därför minskas med 12 000 000 kronor, 900 000 denna åtgärd. kronor respektive 100 000 kronor. Därefter

PROP. 2014/15:99

Tabell 6.1 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslagen

bedöms utgifterna minska med 38 400 000

1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4

kronor, 2 900 000 kronor respektive 200 000

Statens utgifter för studiemedelsräntor

kronor 2016, 38 800 000 kronor, 2 900 000 Miljoner kronor kronor respektive 200 000 kronor 2017 och med

Anslag 1:2 Studiemedel

39 700 000 kronor, 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd. Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar 59,4

Höjd bidragsnivå för nyanlända -20,4 Åldersavskrivningen behålls Utbildningskontrakt 150,5 Regeringen föreslog i budgetpropositionen för

Traineejobb 10,8 2015 att 1 809 739 000 kronor skulle anvisas

Fler platser inom komvux/yrkesvux 133,3 anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster (prop.

Fler platser på folkhögskolan 36,1 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.3). Riksdagen

Fler platser på universitet och högskolor 42,3 beslutade dock att 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget, till följd av att utbildnings- Studera med aktivitetsstöd -12,0 utskottet bl.a. ställt sig bakom ett förslag om Summa utgiftsförändring 400,0 helt avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel. Förslaget innebär

Anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster

att åldersavskrivningen av studielån, som i dag

Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar 0,6 sker vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år, avskaffas, liksom motsvarande ålders- Höjd bidragsnivå för nyanlända -0,2 avskrivning för återkrav. Förslaget remitterades Utbildningskontrakt 1,6 våren 2014 (dnr U2014/4061/SF) och möttes av Traineejobb 1,1 kritik från flera remissinstanser. Bland annat

Fler platser inom komvux/yrkesvux 10,1 avstyrkte Centrala studiestödsnämnden

Fler platser på folkhögskolan 2,7 förslaget, främst av skälet att de ekonomiska

Fler platser på universitet och högskolor 4,2 konsekvenserna är osäkra och att det innebär ett

Studera med aktivitetsstöd -0,9 risktagande att minska de avsättningar som ska

Åldersavskrivning behålls 400 täcka framtida avskrivningar.

Regeringen anser att det finns flera allvarliga Summa utgiftsförändring 419,2 problem med förslaget om avskaffad åldersavskrivning för studieskulder. Regeringen Anslag 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor anser bland annat att förslaget på ett oskäligt sätt

Utbildningskontrakt 0,1 missgynnar personer med låga inkomster och

Traineejobb 0,1 pensioner, och då särskilt kvinnor. Regeringen

Fler platser inom komvux/yrkesvux 0,6 anser mot denna bakgrund att förslaget om

Fler platser på folkhögskolan 0,2 slopad åldersavskrivning för studieskulder inte

395 000 000 kronor 2016, 387 000 000 kronor

2017 och med 377 000 000 kronor 2018 till följd

Sammantaget bör anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 av denna åtgärd. Ökade, eller minskade, utgifter

Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens på anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster

utgifter för studiemedelsräntor ökas med påverkar inte den offentliga sektorns finansiella

400 000 000, 419 200 000 kronor respektive sparande då avsättningarna görs för framtida

1 200 000 kronor. Finansiering sker genom de kreditförluster och det finansiella sparandet

förslag till inkomstökningar och minskade endast påverkas av konstaterade förluster.

anslag som lämnas i denna proposition.

För de kommande åren bedöms anslaget 1:2

Sammantagen budgeteffekt

Studiemedel ökas med 962 900 000 kronor 2016, I tabell 6.1 redovisas en sammanställning över

1 163 900 000 kronor 2017 och 1 353 300 000 utgiftsförändringarna på anslagen.

kronor 2018. För de kommande åren bedöms

anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas

med 446 500 000 kronor 2016, 454 400 000

PROP. 2014/15:99

kronor 2017 och 458 800 000 kronor 2018. För

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala de kommande åren bedöms anslaget 1:4 Statens

studiestödsnämnden minskas med 5 000 000 utgifter för studiemedelsräntor ökas med 3 300 000 kronor 2016, 4 300 000 kronor 2017 och kronor. 5 300 000 kronor 2018.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen 1:7 Examenspremie föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

183 164 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:8 I statens budget för innevarande år finns för Centrala studiestödsnämnden (prop. 2014/15:1 detta ändamål uppfört ett ramanslag på utg.omr. 15 avsnitt 3.8.7). Riksdagen beslutade 60 000 000 kronor. dock att 188 647 000 kronor skulle anvisas

anslaget med motiveringen att Centrala

studiestödsnämnden hade behov av medel för Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Examenspremie genomförandet av examenspremiereformen (bet. minskas med 60 000 000 kronor. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).

Regeringen anser, i enlighet med vad som

anförts ovan, att förslaget om examenspremier

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen till vissa lärarstuderande inte bör genomföras. beslutade för 2015 att 60 000 000 kronor skulle Centrala studiestödsnämnden har således inte anvisas ett nytt anslag 1:7 Examenspremie (bet. behov av de medel som finns avsatta för 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91) i syfte att genomförandet av reformen. Anslaget 1:8 införa examenspremier till vissa lärarstuderande. Centrala studiestödsnämnden bör därför minskas En promemoria med förslag om införande av s.k. med 5 000 000 kronor. examenspremier remitterades våren 2014 (dnr Minskningen av anslaget används för att bidra U2014/4064/SF). Remissinstanserna var i till finansieringen av de ökade anslagen i denna huvudsak positiva till att något gjordes för att proposition. stimulera den berörda målgruppen, men bedömde att det inte skulle få tillräcklig effekt varken på kort eller lång sikt. Regeringen anser alltjämt, som angetts ovan, att den högre 6.15 Utgiftsområde 16 Utbildning och bidragsnivån inom studiemedlen är en mer universitetsforskning lämplig åtgärd än examenspremier för att snabbt locka fler personer att utbilda sig till lärare inom 1:1 Statens skolverk matematik, naturorienterande ämnen eller teknik. Förslaget om examenspremier bör därför I statens budget för innevarande år finns för inte genomföras. Det nya anslaget 1:7 detta ändamål uppfört ett ramanslag på Examenspremie bör därför minskas med 540 257 000 kronor. 60 000 000 kronor. Utgifterna bedöms därefter minska med 85 000 000 kronor 2016, 110 000 000 kronor 2017 och med 131 000 000 Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skolverk kronor 2018 till följd av denna åtgärd. minskas med 18 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

472 352 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 1:8 Centrala studiestödsnämnen Statens skolverk (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16

avsnitt 10.1.1). Riksdagen beslutade dock att I statens budget för innevarande år finns för 540 257 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen 188 647 000 kronor. anser i enlighet med vad som anfördes i

propositionen Ökad individanpassning – en

PROP. 2014/15:99

effektivare sfi och vuxenutbildning att ett rättning av elevlösningar av sådana prov är material för att stödja en likvärdig bedömning därmed inte aktuell. Anslaget bör därför minskas och betygssättning inom kommunal vuxen- med 1 900 000 kronor. utbildning på grundläggande nivå i kurserna Mot denna bakgrund anser regeringen att svenska, svenska som andraspråk, matematik, anslaget 1:2 Statens skolinspektion bör minskas engelska och samhällskunskap bör tas fram, i med 11 900 000 kronor. Utgifterna bedöms stället för nationella prov (prop. 2014/15:85). Ett minska med motsvarande belopp 2016 och sådant material bedöms utgöra en fullgod framåt. ersättning för nationella prov, samtidigt som Minskningen av anslaget används för att bidra kostnaden blir lägre. Kostnaderna bedöms även till finansieringen av de ökade anslagen i denna bli lägre för vissa informationsinsatser under proposition. 2015.

Regeringen anser mot denna bakgrund att 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan anslaget 1:1 Statens skolverk bör minskas med pedagogisk verksamhet 18 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna minska med 16 000 000 kronor I statens budget för innevarande år finns för årligen. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

Minskningen av anslaget används för att bidra 3 710 955 000 kronor. till finansieringen av de ökade anslagen i denna Vidare har regeringen ett bemyndigande att proposition. under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 1:2 Statens skolinspektion behov av framtida anslag på högst 2 145 000 000

kronor 2016–2019. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 410 565 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av

skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

minskas med 152 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statens Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och skolinspektion minskas med 11 900 000 kronor. annan pedagogisk verksamhet får även användas

för inrättande av ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism. Skälen för regeringens förslag: Regeringen Regeringen bemyndigas att under 2015 för

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och 383 665 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska Statens skolinspektion (prop. 2014/15:1 utg.omr. åtaganden som inklusive tidigare gjorda 16 avsnitt 10.1.2). Riksdagen beslutade dock att åtaganden medför behov av framtida anslag på 410 565 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Ökningen avsåg bl.a. en förstärkt tillsyn över förskolan som bl.a. innebär en kvalitetsgranskning där Skälen för regeringens förslag: Regeringen barngruppernas storlek analyseras särskilt. föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Regeringen anser att denna förstärkta tillsyn inte 4 393 285 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:5 behöver innehålla regelmässiga stickprov genom Utvecklingen av skolväsendet och annan besök på ett antal förskolor i varje kommun. pedagogisk verksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 16 avsnitt 10.1.5). Riksdagen beslutade dock att kronor 2015. 3 710 955 000 kronor skulle anvisas anslaget

Ökningen avsåg även 1 900 000 kronor för (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). central rättning av elevlösningar på nationella Skillnaden mellan regeringens förslag och prov inom komvux på grundläggande nivå. riksdagens beslut beror på en rad faktorer Regeringen anser dock, som anförts under hänförliga till anslagets användning. Regeringen anslaget 1:1 Statens skolverk, att ett stödmaterial redovisar i det följande sin bedömning av bör ersätta sådana nationella prov. Någon central anslagets storlek och användning 2015 och även

PROP. 2014/15:99

den fleråriga budgeteffekten. Redovisningen och motsvarande i dag lämnas till huvudmän vars baserar sig på regeringens överväganden i lärare deltar i den ovan nämnda utbildningen budgetpropositionen för 2015 och riksdagens kommer därmed att höjas. För 2016 och framåt ställningstaganden om anslagets användning. bedöms satsningen på ökad tillgång till

specialpedagogiskt stöd uppgå till 500 000 000 Nationella skolutvecklingsprogram kronor årligen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 136 000 000 kronor av anslaget Yrkescollege skulle användas för satsningen nationella Regeringen redovisade i budgetpropositionen skolutvecklingsprogram. Utbildningsutskottet för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle uttalade dock att nationella skolutvecklings- användas för att stimulera framväxten av s.k. program inte skulle genomföras. Regeringen yrkescollege på gymnasieskolans yrkesprogram. anser alltjämt att satsningen bör genomföras för Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att inte skulle genomföras. Regeringen anser utvecklas. Anslaget bör därför ökas med alltjämt att s.k. yrkescollege eller liknande 20 000 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms samverkansmodeller bör stimuleras och spridas satsningen uppgå till 140 000 000 kronor årligen. till fler branscher och att anslaget därför bör

ökas med 2 500 000 kronor. För 2016–2018 Förstärkning av Statens skolverks bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor informationskampanj om lärar- och årligen.

förskollärarutbildningarna

Regeringen redovisade i budgetpropositionen Kompetensutveckling av sfi-lärare för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle Regeringen redovisade i budgetpropositionen användas för en förstärkning av Statens för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel skolverks informationskampanj om lärar- och under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolläraryrkena och de nya lärar- och förskol- förskolepersonal skulle användas för kompetenslärarutbildningarna. Utbildningsutskottet utveckling av lärare inom utbildning i svenska uttalade dock att förstärkningen av för invandrare, förkortad sfi, (prop. 2014/15:1 informationskampanjen inte skulle genomföras. utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10). Utbildnings- Regeringen anser alltjämt att Statens skolverks utskottet uttalade dock att insatsen inte skulle informationskampanj behöver förstärkas och att genomföras (bet. 2014/15:UbU1 s. 53 f.). anslaget därför ska ökas med 5 000 000 kronor. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör

genomföras för att öka antalet lärare inom sfi Fler speciallärare och specialpedagoger och genomföra utvecklingsinsatser för dessa. Regeringen redovisade i budgetpropositionen Denna satsning bör även omfatta lärare i svenska för 2015 att 200 000 000 kronor skulle avsättas som andraspråk inom kommunal vuxenför insatser som i huvudsak skulle syfta till att utbildning. För 2015 bör 15 000 000 kronor öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i användas för satsningen varav 10 000 000 kronor förskoleklass och årskurs 1–3. Utbildnings- av anvisade medel under anslaget 1:5 Utveckling utskottet uttalade dock att satsningen inte skulle av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet genomföras. Regeringen anser alltjämt att och 5 000 000 kronor av anvisade medel under satsningen bör genomföras för att öka tillgången anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och till speciallärare och specialpedagoger. Av förskolepersonal. Anslaget 1:5 Utveckling av tidsmässiga skäl är det emellertid endast möjligt skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet att genomföra en mycket begränsad del av bör därför ökas med 10 000 000 kronor. satsningen under 2015. Anslaget bör därför endast ökas med 8 000 000 kronor. Syftet är att Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot göra det mer attraktivt för verksamma lärare att rasism genom utbildning inom ramen för satsningen Regeringen aviserade i budgetpropositionen för Lärarlyftet II få en speciallärarexamen med 2015 sin avsikt att analysera behovet av och se specialisering mot utvecklingsstörning. Det över formerna för ett nationellt kunskaps- och bidrag om 500 kronor per högskolepoäng som resurscentrum mot rasism, bl.a. för att sprida de enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag lyckade modeller som finns för att minska för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger rekryteringen av människor till rasistiska

PROP. 2014/15:99

organisationer (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 storlek inte ändras i förhållande till utskottets avsnitt 9.1). Regeringen anser nu att åtgärder ställningstagande, men att det delvis bör inom området bör vidtas skyndsamt och att ett användas på ett annat sätt. För 2016 och framåt nationellt kunskaps- och resurscentrum mot bedöms 600 000 000 kronor avsättas årligen för rasism bör inrättas. Anslaget bör därför även få satsningen, vilket innebär att utgifterna bedöms användas för inrättandet av ett nationellt öka med 250 000 000 kronor 2016, 150 000 000 kunskaps- och resurscentrum mot rasism och kronor 2017 och 200 000 000 kronor 2018. bör ökas med 5 000 000 kronor för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 Flytt av medel avseende rektorslyftet avser regeringen återkomma till vilka Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att permanenta medel som bör avsättas kommande svara för fortbildning av rektorer år. (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m.

2015 i enlighet med vad som anfördes i Samverkan för bästa skola budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Regeringen redovisade i budgetpropositionen utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetensutveckför 2015 att 475 000 000 kronor av anvisade lingssatsningen belastade fram t.o.m. 2014 medel under anslaget skulle användas för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och satsningar på skolor med låga resultat och på förskolepersonal. För 2015 har dock medel för nyanlända elever, inom ramen för Samverkan för satsningen beräknats under anslaget 1:5 bästa skola. Utbildningsutskottet uttalade dock Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk att satsningarna inte skulle genomföras i enlighet verksamhet. För att underlätta hanteringen av med regeringens intentioner och tog i stället medlen och för att satsningen ska behandlas ställning för en annan satsning som även den konsekvent på statens budget bör anslaget 1:5 benämns insatser för skolor med låga resultat Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk samt nyanlända elever, men som i huvudsak verksamhet minskas med 10 000 000 kronor. inkluderar andra insatser och uppgår till Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och 300 000 000 kronor. Regeringen anser alltjämt förskolepersonal bör ökas med motsvarande att satsningen ska genomföras med utgångs- belopp. punkt i vad som redovisades i budgetpropositionen för 2015 men med oförändrade Satsningar som minskas jämfört med riksdagens medel jämfört med utskottets ställningstagande. beslut Av dessa medel har regeringen beslutat att Utbildningsutskottet har uttalat att 20 000 000 24 300 000 kronor ska användas för kronor av anslaget ska avsättas för att bl.a. öka implementering av kartläggningsmaterial för kvaliteten och studieresultaten för gymnasienyanlända elever under 2015, vilket överens- skolans introduktionsprogram. Regeringen anser stämmer med utskottets ställningstagande. dock att dessa insatser ryms inom ramen för Statens skolverk bör vidare, i enlighet med vad regeringens satsning Samverkan för bästa skola. som redovisades i budgetpropositionen, få träffa Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 överenskommelser med skolhuvudmän för kronor. insatser riktade till skolor med låga resultat och Vidare har utbildningsutskottet anfört att tuffa förutsättningar. Regeringen avser dock att 10 000 000 kronor av anslaget ska användas för överväga om satsningen kan bli mer effektiv om utredning och planering av nödvändiga statsbidrag inte riktas till huvudmännen utan att förberedelser för att betyg ska kunna ges från Statens skolverk i stället disponerar medlen och årskurs 4. Regeringen anser dock att av dessa efter dialog med varje berörd huvudman fattar medel bör endast 5 000 000 kronor avsättas för beslut om insatser som är väl anpassade efter att förbereda de insatser som krävs i enlighet huvudmännens olika förutsättningar och behov. med överenskommelsen mellan regeringen och När det gäller satsningar på nyanlända elever de borgerliga oppositionspartierna om avser regeringen att, utöver det som redovisades målstyrning i skolan. Även för 2016 och 2017 i budgetpropositionen, genomföra satsningar för bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor att höja studieresultaten för nyanlända elever och per år. Anslaget bör därför minskas med för elever med annat modersmål än svenska. resterande 5 000 000 kronor. Sammanfattningsvis innebär detta att anslagets Ytterligare en reform som ingick i

utbildningsutskottets ställningstagande var en

PROP. 2014/15:99

satsning om 20 000 000 kronor 2015 för Statens Satsning som ökas jämfört med riksdagens beslut skolverks arbete för att främja en trygg Utbildningsutskottet har uttalat att anslaget ska skolmiljö, bättre ordning och studiero. minskas med 7 000 000 kronor för att bidra till Regeringen anser dock inte att denna satsning prioriterade satsningar. Regeringen anser inte att bör prioriteras. Däremot kan liknande insatser denna neddragning är prioriterad. Anslaget bör komma att göras inom ramen för nationella därför ökas med 7 000 000 kronor. skolutvecklingsprogram. Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor. Ändring av inriktning

Vidare har utbildningsutskottet uttalat att Regeringen beräknade i budgetpropositionen ytterligare 13 000 000 kronor av anslaget ska för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 16 avsnitt användas för karriärtjänster i utanförskaps- 10.1.5) att 17 400 000 kronor skulle avsättas områden. Regeringen anser dock inte att denna 2015 för försöksverksamhet med ett fjärde satsning bör prioriteras. Däremot kan liknande tekniskt år i gymnasieskolan. Regeringen avser insatser komma att göras inom ramen för att använda högst 1 100 000 kronor av dessa satsningen på samverkan för bästa skola. medel för att öka intresset för gymnasial Anslaget bör därför minskas med 13 000 000 yrkesutbildning. kronor.

För att fler lärare ska kunna delta i läslyftet Beställningsbemyndigande 2015 ansåg utbildningsutskottet att ytterligare Statens skolverk har ett uppdrag om 70 000 000 kronor skulle avsättas för detta befattningsutbildning för rektorer och annan ändamål. Regeringen bedömer dock att det nu personal med motsvarande ledningsfunktion i endast är motiverat att förstärka läslyftet under skola, förskola och fritidshem (U2008/2648/S). innevarande år med 25 000 000 kronor. Anslaget För satsningen tecknas sexåriga avtal med bör därför minskas med 45 000 000 kronor. universitet och högskolor. Nya avtal kommer att

Regeringen angav i budgetpropositionen för ingås 2015 och sträcka sig fram t.o.m. 2021. För 2015 att 72 000 000 kronor av anvisade medel att de som påbörjar utbildningen 2021 ska kunna under anslaget skulle användas för att förstärka avsluta sin utbildning behövs ett bemyndigande statsbidraget för lovskola. Utbildningsutskottet t.o.m. 2023. Bemyndigandet behöver därmed uttalade dock att förstärkningen skulle uppgå till både förlängas och ökas. Regeringen bör därför 100 000 000 kronor 2015 och att den skulle avse bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 elever i årskurs 6–9. Regeringen anser alltjämt att Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk förstärkningen endast behöver uppgå till verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som 72 000 000 kronor, men att den även ska omfatta inklusive tidigare gjorda åtaganden medför elever på gymnasieskolan i dess helhet. Detta behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 innebär att den sammanlagda satsningen på kronor 2016–2023. lovskola uppgår till 150 000 000 kronor 2015.

Sammantagen budgeteffekt

Även för 2016 och framåt bedöms satsningen

I tabell 6.2. redovisas en sammanställning över uppgå till 150 000 000 kronor per år. Regeringen

utgiftsförändringarna under anslaget. anser därför att anslaget bör minskas med 28 000 000 kronor.

Korrigering av anslagsnivån

Riksdagens beslut om anslagets nivå innebar en minskning i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen. Nettoeffekten av de beskrivna satsningarna i utbildningsutskottets betänkande innebär dock att anslagets nivå borde ha minskats med ytterligare 68 000 000 kronor jämfört med den minskning som beslutades. För att korrigera detta anser regeringen att anslaget bör minskas med 68 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Tabell 6.2 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Maxtaxa i

verksamhet

förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Miljoner kronor

verksamhet m.m. ökas med 24 500 000 kronor. Förändringar som innebär ökade utgifter Regeringen bemyndigas att under 2015 för

2016. Yrkescollege 2,5 Kompetensutvecklingsinsatser sfi-lärare 10 Kunskaps- och resurscentrum mot rasism 5

Skälen för regeringens förslag: Regeringen Samverkan för bästa skola 300

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Summa ökade utgifter 350 4 103 500 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

Förändringar som innebär minskade utgifter pedagogisk verksamhet m.m. (prop. 2014/15:1

utg.omr. 16 avsnitt 10.1.7). Riksdagen beslutade Skola under lov -28

dock att 4 054 500 000 kronor skulle anvisas Insatser för skolor med låga resultat samt nyanlända -300 elever anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).

Skillnaden mellan regeringens förslag och

Gymnasieskolans introduktionsprogram -20

riksdagens beslut är att riksdagen inte ställde sig Betyg från årskurs 4 (del av) -5

bakom regeringens förslag att utöka stödet till Medel för studiero -20

huvudmän som erbjuder omsorg på kvällar,

Medel för karriärtjänster i utanförskapsområden -13 nätter och helger. Regeringen anser alltjämt att Förlängning av läslyftet (del av) -45 stödet till huvudmännen behöver förstärkas för Korrigering av anslagsnivån m.m. -61 att få fler kommuner att erbjuda denna omsorg. Summa minskade utgifter -492 Detta är viktigt mot bakgrund av att många

föräldrar annars kan hindras från att arbeta så

mycket som de skulle vilja. En bättre utbyggd

Flytt av medel mellan anslag

omsorg på kvällar, nätter och helger kan därmed Fortbildning av rektorer -10

bidra till att kvinnors och mäns sysselsättnings- Summa förändring anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet grad kan öka. Mot denna bakgrund behöver och annan pedagogisk verksamhet -152

ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen

anser därför att anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola,

Sammantaget innebär utgiftsförändringarna att fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och bör ökas med 24 500 000 kronor. För 2016 annan pedagogisk verksamhet bör minskas med bedöms anslaget ökas med 49 000 000 kronor 152 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med och fr.o.m. 2017 med 80 000 000 kronor årligen 681 000 000 kronor 2016, 659 000 000 kronor för detta stöd. 2017 och 739 000 000 kronor 2018. I budgetpropositionen för 2015 uttalade

Minskningen används för att bidra till regeringen vidare att 415 000 000 kronor skulle finansieringen av de anslagsökningar som avsättas 2015 och 830 000 000 kronor årligen föreslås i denna proposition. fr.o.m. 2016, för att stödja huvudmän i arbetet

med att minska gruppstorlekar och öka 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan personaltätheten i förskolan. Utbildningspedagogisk verksamhet m.m. utskottets ställningstagande och riksdagens

beslut innebar dock att stödet även skulle I statens budget för innevarande år finns för innefatta fritidshem och att det skulle vara detta ändamål uppfört ett ramanslag på prestationsbaserat. Regeringen anser alltjämt att 4 054 500 000 kronor. stödet endast bör riktas till förskolan och inte

Något bemyndigande att ingå ekonomiska vara prestationsbaserat. åtaganden har inte lämnats för 2015.

PROP. 2014/15:99

Den föreslagna satsningen på minskade budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på barngrupper i förskolan innebär att Statens regeringens överväganden under anslaget i skolverk ska fördela statsbidrag till huvudmän i budgetpropositionen samt utbildningsutskottets syfte att minska barngrupperna i förskolan. Från ställningstaganden och riksdagens beslut när det och med 2016 bör 830 000 000 kronor avsättas gäller anslagets användning. årligen för detta ändamål. Detta innebär att Statens skolverk behöver besluta om bidrag som Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och ska utbetalas under vårterminen 2016, varför ett förskolepersonal bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen angav i budgetpropositionen för behövs för 2015. Regeringen bör därför 2015 att 200 000 000 kronor av anslaget skulle bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7 avsättas för kompetensutveckling av lärare och Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan förskolepersonal. Utbildningsutskottet uttalade pedagogisk verksamhet m.m. ingå ekonomiska dock att insatsen inte skulle genomföras. åtaganden som medför behov av framtida anslag Regeringen anser alltjämt att satsningen bör på högst 415 000 000 kronor 2016. genomföras, men endast en mycket begränsad

del av satsningen kan genomföras under 2015. 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor

för att Statens skolverk ska kunna påbörja ett I statens budget för innevarande år finns för förberedande arbete med kompetensutvecklingsdetta ändamål uppfört ett ramanslag på insatser för lärare och förskolepersonal. Från och 355 226 000 kronor. med 2016 bedöms utgifterna för satsningen

Vidare har regeringen ett bemyndigande att uppgå till 200 000 000 kronor årligen. under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som

Kompetensutvecklingsinsatser för rektorer och

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

förskolechefer

behov av framtida anslag på högst 206 000 000

Regeringen angav i budgetpropositionen för kronor 2016.

2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle

avsättas för kompetensutveckling av rektorer Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning och förskolechefer. Utbildningsutskottet av lärare och förskolepersonal minskas med uttalade dock att satsningen inte skulle genom- 61 000 000 kronor. föras. Regeringen anser alltjämt att kompetens-

Regeringen bemyndigas att under 2015 för utvecklingsinsatser för att utveckla rektorers och anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolechefers pedagogiska ledarskap bör förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som prioriteras. Anslaget bör därför ökas med inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 5 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms behov av framtida anslag på högst 266 000 000 satsningen uppgå till 20 000 000 kronor årligen. kronor 2016–2018.

Kompetensutvecklingsinsatser för sfi-lärare

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel Skälen för regeringens förslag: Regeringen under anslaget skulle avsättas för kompetens-

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

utveckling av lärare inom utbildningen svenska 482 226 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:10

för invandrare (sfi). Utbildningsutskottet ställde Fortbildning av lärare och förskolepersonal (prop.

sig dock inte bakom att insatsen skulle 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10).

genomföras. Regeringen anser alltjämt att det Riksdagen beslutade dock att 355 226 000

behövs insatser för att lärare som undervisar i sfi kronor skulle anvisas anslaget (bet.

ska få tillräckliga möjligheter till kompetens- 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden

utveckling och att även lärare i svenska som mellan regeringens förslag och riksdagens beslut

andraspråk inom kommunal vuxenutbildning beror på en rad faktorer hänförliga till anslagets

ska få sådana möjligheter. Anslaget bör därför användning. Regeringen redovisar i det följande

ökas med 5 000 000 kronor (se även ovan under den bedömning som ligger till grund för

anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och regeringens förslag om anslagets storlek och

annan pedagogisk verksamhet). Från och med användning för 2015 och även den fleråriga

PROP. 2014/15:99

2016 bedöms satsningen uppgå till 100 000 000 gjorda åtaganden medför behov av framtida kronor per år för denna insats. anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018.

Flytt av medel avseende rektorslyftet Sammantagen budgeteffekt Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att Sammantaget bör anslaget 1:10 Fortbildning av svara för fortbildning av rektorer lärare och förskolepersonal minskas med (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m. 61 000 000 kronor. Anslaget bedöms ökas med 2015 i enlighet med vad som anfördes i 135 000 000 kronor 2016, 101 000 000 kronor budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 2017 och 135 000 000 kronor 2018. utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetens- Minskningen av anslaget används för att bidra utvecklingssatsningen har fram t.o.m. 2014 till finansieringen av de ökade anslagen i denna belastat anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och proposition. förskolepersonal. För att underlätta hanteringen av medlen och för att satsningen ska behandlas 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan konsekvent bör anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet I statens budget för innevarande år finns för och annan pedagogisk verksamhet minskas med detta ändamål uppfört ett ramanslag på motsvarande belopp. 102 257 000 kronor.

Satsningar som minskas jämfört med riksdagens

beslut Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Myndigheten Utbildningsutskottet uttalade att 68 000 000 för yrkeshögskolan ökas med 5 000 000 kronor. kronor av anslaget, inom ramen för reformen tioårig grundskola, skulle användas för vidareutbildning av förskollärare som är tillsvidare- Skälen för regeringens förslag: Myndigheten anställda i förskoleklassen. Utbildningen skulle för yrkeshögskolan bör tillföras ytterligare enligt utskottet leda till lärarlegitimation och medel under 2015 för bl.a. de kostnader som behörighet att undervisa i årskurs 1–3. beräknas uppstå i myndighetens verksamhet Regeringen anser dock inte att medel bör med anledning av införandet av en nationell avsättas för denna satsning. Anslaget bör därför referensram för kvalifikationer för livslångt minskas med 68 000 000 kronor. lärande. Myndigheten bör även tillföras medel

Vidare angav utbildningsutskottet att för sitt arbete med att öka mångfalden inom 15 000 000 kronor av anvisade medel under yrkeshögskolan. Myndigheten ska bl.a. stimulera anslaget skulle användas för ett förskolechefs- utbildningsanordnare att i större omfattning lyft. Regeringen gör dock bedömningen att den använda validering som ett verktyg i antagningsovan redovisade satsningen på kompetens- förfarandet. utveckling för rektorer och förskolechefer Regeringen anser mot denna bakgrund att tillgodoser detta behov. Anslaget bör därför anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan bör minskas med 15 000 000 kronor. ökas med 5 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Beställningsbemyndigande Ersättning till etableringslotsar och insatser för Den föreslagna satsningen på kompetens- vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde utveckling för rektorer och förskolechefer

13 Integration och jämställdhet minskas med innebär att fleråriga avtal behöver ingås med

motsvarande belopp. lärosätena. Nya avtal kommer 2015 att behöva ingås som sträcker sig fram t.o.m. 2018. Det betyder att de ekonomiska åtagandena behöver omfatta en längre tidsperiod som innefattar även 2017 och 2018 samt att åtagandenas omfattning därmed kommer att öka. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

PROP. 2014/15:99

Utbildningskontrakt och 20–24 åringar

1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

Utbildningskontrakt är en del av regeringens

satsning på en 90-dagarsgaranti för arbetslösa I statens budget för innevarande år finns för

ungdomar 20–24 år och syftar till att dessa detta ändamål uppfört ett ramanslag på

ungdomar ska påbörja eller återgå till studier 2 395 504 000 kronor.

med målsättningen att fullfölja en gymnasie-

utbildning. Inom ramen för ett utbildnings-

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Statligt stöd till kontrakt ska det vara möjligt att studera på

vuxenutbildning ökas med 301 475 000 kronor. heltid men det ska också vara möjligt att

kombinera studier på gymnasienivå med arbete

eller praktik utifrån individuella förutsättningar

(se även avsnitt 6.13). Anslaget bör därför

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

tillföras medel för statsbidrag till kommunerna presenterade i budgetpropositionen för 2015 en

för utbildningsplatser. Satsningen bedöms satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av

motsvara ca 1 750 utbildningsplatser under 2015 ökat antal utbildningsplatser inom kommunal

och därefter ca 3 675 utbildningsplatser årligen. vuxenutbildning (komvux). Regeringen föreslog

Regeringen anser därför att anslaget bör ökas att 2 876 654 000 kronor skulle anvisas anslaget

med 64 750 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning (prop.

öka med 135 975 000 kronor fr.o.m. 2016. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.14).

Utbildningsutskottet uttalade även att medel Riksdagen beslutade dock att 2 395 504 000

skulle avsättas för att vissa ungdomar i åldern kronor skulle anvisas anslaget (bet.

20–24 år skulle kunna få den högre bidragsnivån 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden

inom studiemedlen. Till följd av denna satsning mellan regeringens förslag och riksdagens beslut

bör ytterligare medel avsättas för statsbidrag till beror på en rad olika faktorer hänförliga till

kommunerna för ökade kostnader för komvux. anslagets användning. Regeringen anser att

Medel bör även avsättas för redan pågående införandet av ett kunskapslyft är fortsatt

utbildning med anledning av satsningen. angeläget. Regeringen redovisar i det följande sin

Regeringen anser därför att anslaget bör ökas bedömning av anslagets storlek och användning

med 97 125 000 kronor. Utgifterna bedöms öka 2015 och även den fleråriga budgeteffekten.

med 41 625 000 kronor 2016 och 13 875 000 Redovisningen baserar sig på regeringens

kronor 2017. överväganden under anslaget i budgetproposi-

Vidare uttalade utbildningsutskottet att tionen samt utbildningsutskottets ställnings-

6 000 000 kronor skulle avsättas för att taganden och riksdagens beslut när det gäller

satsningen på förhöjt studiebidrag för vissa anslagets användning.

ungdomar i åldern 20–24 skulle utökas till att

även omfatta nyanlända invandrare i samma ålder

Komvux och yrkesvux

som slutfört sin etableringsplan. Regeringen För att bidra till en ökad volym av

anser dock att vid en kommande anpassning till utbildningsplatser i komvux och satsningen på

hur utbildningskontraktet utformas bör även yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning

nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har (yrkesvux) bör anslaget ökas så att kommunerna

slutfört sin etableringsplan under vissa kan tilldelas ytterligare medel för sådan

förutsättningar ha möjlighet att få den högre utbildning. Satsningen bedöms motsvara ca

bidragsnivån inom studiemedlen (se även avsnitt 2 770 utbildningsplatser 2015, ca 6 980

6.14). De medel som under anslaget har anvisats utbildningsplatser 2016, ca 8 500

för dessa invandrare bör därför användas för utbildningsplatser 2017 och ca 10 000

andra prioriterade insatser. Regeringen anser utbildningsplatser fr.o.m. 2018. Regeringen

därför att anslaget bör minskas med 6 000 000 anser därför att anslaget bör ökas med

kronor. Utgifterna bedöms minska med 131 600 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med

12 000 000 kronor 2016 och 6 000 000 kronor 331 600 000 kronor 2016, 403 700 000 kronor

2017. 2017 och 475 000 000 kronor fr.o.m. 2018.

PROP. 2014/15:99

Traineejobb arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda För att möjliggöra att ungdomar med förutsättningar för barns och elevers utveckling traineejobb ska kunna kombinera arbete med och lärande och till förbättrade kunskapsresultat relevant yrkesutbildning bör medel avsättas för för elever. utbildningsplatser inom vuxenutbildningen (se Vidare ska myndigheten bl.a. utlysa medel för även avsnitt 6.13). Regeringen bedömer att praktiknära forskning av högsta vetenskapliga satsningen kommer att omfatta ca 295 kvalitet inom de områden där relevant sådan utbildningsplatser under 2015, ca 3 550 forskning saknas, och fördela medel till utbildningsplatser under 2016, ca 5 450 praktiknära forskning av högsta vetenskapliga utbildningsplatser under 2017 och ca 5 340 kvalitet. utbildningsplatser under 2018. Regeringen anser Regeringen föreslog i budgetpropositionen därför att anslaget bör ökas med 14 000 000 för 2015 att medel skulle avsättas för finansiering kronor. Utgifterna bedöms öka med 168 700 000 av praktiknära forskning (prop. 2014/15:1 kronor 2016, 258 900 000 kronor 2017 och utg.omr. 16 avsnitt 9.4). I samband med 253 800 000 kronor 2018 riksdagens behandling av regeringens

proposition tog utbildningsutskottet ställning Sammantagen budgeteffekt mot att resurser skulle avsättas för finansiering Regeringen anser mot denna bakgrund att av bl.a. praktiknära forskning. Riksdagen anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning beslutade i enlighet med utskottets betänkande sammantaget bör ökas med 301 475 000 kronor. (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). För kommande år bedöms utgifterna öka med Regeringen anser dock alltjämt att satsningen 665 900 000 kronor 2016, 806 450 000 kronor bör genomföras och föreslår därför att medel 2017 och 864 775 000 kronor 2018. avsätts för finansiering av praktiknära forskning.

Anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet bör därför 1:17 Skolforskningsinstitutet ökas med 5 000 000 kronor. Från och med 2016

bedöms satsningen uppgå till 20 000 000 kronor I statens budget för innevarande år finns för per år. Anslaget bör även få användas för detta ändamål uppfört ett ramanslag på finansieringsbidrag för praktiknära forskning. 20 000 000 kronor. För att kunna utlysa och fördela medel för

Något bemyndigande att ingå ekonomiska praktiknära forskning behövs ett bemyndigande åtaganden har inte lämnats för 2015. för att ingå ekonomiska åtaganden. Regeringen

bör därför bemyndigas att under 2015 för

anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Skolforsknings- ekonomiska åtaganden som medför behov av institutet ökas med 5 000 000 kronor. framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016–

Anslaget får även användas för 2018. finansieringsbidrag för praktiknära forskning.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016– 2018.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2015 inrättades den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet. Enligt förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet ska myndigheten bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och

PROP. 2014/15:99

2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och avancerad nivå

2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:9 Stockholms universitet: Utbildning på 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå grundnivå och avancerad nivå och avancerad nivå

2:15 Karolinska institutet: Utbildning på 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå grundnivå och avancerad nivå

2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på grundnivå och avancerad nivå högskoleområdet

2:21 Karlstads universitet: Utbildning på I statens budget för innevarande år finns för de grundnivå och avancerad nivå ändamål som gäller för dessa anslag uppförda ramanslag på 1 558 642 000 kronor,

2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå 1 848 383 000 kronor, 1 904 968 000 kronor,

och avancerad nivå 1 600 053 000 kronor, 1 250 031 000 kronor,

1 381 971 000 kronor, 642 341 000 kronor,

2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå

1 054 552 000 kronor, 623 487 000 kronor,

och avancerad nivå

597 276 000 kronor, 993 067 000 kronor,

708 944 000 kronor, 518 487 000 kronor,

2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå

258 898 000 kronor, 826 993 000 kronor,

och avancerad nivå

575 041 000 kronor, 89 574 000 kronor,

443 104 000 kronor, 395 386 000 kronor,

2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på

419 791 000 kronor, 366 277 000 kronor,

grundnivå och avancerad nivå

352 583 000 kronor, 303 951 000 kronor,

335 247 000 kronor, 122 384 000 kronor,

2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå

383 000 000 kronor och 2 929 890 000 kronor.

och avancerad nivå

2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Uppsala

grundnivå och avancerad nivå

universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 1 281 000 kronor.

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan:

Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

grundnivå och avancerad nivå ökas med

21 736 000 kronor.

2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå

Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning

och avancerad nivå

på grundnivå och avancerad nivå minskas med

3 634 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas minskas med 19 950 000 kronor. med 2 514 000 kronor.

Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: grundnivå och avancerad nivå ökas med Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas 1 631 000 kronor. med 5 041 000 kronor.

Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå på grundnivå och avancerad nivå ökas med minskas med 2 510 000 kronor. 9 010 000 kronor.

Anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på på grundnivå och avancerad nivå ökas med grundnivå och avancerad nivå ökas med 9 142 000 kronor. 6 286 000 kronor.

Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas Stockholm: Utbildning på grundnivå och med 5 060 000 kronor. avancerad nivå ökas med 313 000 kronor.

Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Anslaget 2:59 Södertörns högskola: Utbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas på grundnivå och avancerad nivå minskas med med 6 068 000 kronor. 1 776 000 kronor.

Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på grundnivå och avancerad nivå minskas med på högskoleområdet ökas med 14 218 000 kronor. 1 605 000 kronor.

Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med Skälen för regeringens förslag: Regeringen 191 000 kronor. presenterade i budgetpropositionen för 2015 en

Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av på grundnivå och avancerad nivå ökas med ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan 1 608 000 kronor. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.8.1).

Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på Regeringen anförde att fler behöriga sökande grundnivå och avancerad nivå ökas med bör beredas plats i högskolan. Med anledning av 4 613 000 kronor. detta föreslog regeringen i budgetpropositionen

Anslaget 2:29 Blekinge tekniska högskola: för 2015 en utökning av resurserna till högskole- Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas utbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, med 8 955 000 kronor. motsvarande 5 000 helårsstudenter (prop.

Anslaget 2:31 Malmö högskola: Utbildning på 2014/15:1 utg.omr.16 avsnitt 9.9.1). I budgetgrundnivå och avancerad nivå ökas med 496 000 propositionen anförde vidare regeringen att det kronor. finns anledning att särskilt peka ut vissa

Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: utbildningar som behöver byggas ut för att möta Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas behoven på arbetsmarknaden. med 596 000 kronor. Riksdagen beslutade dock en ökning om

Anslaget 2:37 Gymnastik- och 291 802 000 kronor för en utbyggnad av vissa idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och högskoleutbildningar (bet. 2014/15:UbU1, rskr. avancerad nivå ökas med 3 202 000 kronor. 2014/15:90). Regeringen anser emellertid att den

Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning utökning av resurser till högskoleutbildning som på grundnivå och avancerad nivå ökas med föreslogs i budgetpropositionen är fortsatt 5 497 000 kronor. angelägen. Regeringen anser därför att

Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning resurserna till utbildning på grundnivå och på grundnivå och avancerad nivå ökas med avancerad nivå bör ökas för innevarande år med 4 318 000 kronor. ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den

Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning av riksdagen beslutade budgeten för 2015. I på grundnivå och avancerad nivå ökas med beloppet ingår även ökade resurser till Sveriges 4 552 000 kronor. lantbruksuniversitet (se avsnitt 6.21). För

universitet och högskolor inom detta

utgiftsområde är ökningen 84 291 000 kronor. I

PROP. 2014/15:99

enlighet med vad som angavs i budget- kronor, anslaget 2:9 Stockholms universitet: propositionen avser regeringen att fortsätta Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör utbyggnaden av högskolan under kommande år. minskas med 19 950 000 kronor, anslaget 2:11 Utgifterna på anslagen bedöms sammantaget Umeå universitet Utbildning på grundnivå och öka med 101 775 000 kronor 2016, 174 808 000 avancerad nivå bör ökas med 1 631 000 kronor, kronor 2017 och 337 087 000 kronor 2018. För anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning 2018 motsvarar den beräknade utbyggnaden på grundnivå och avancerad nivå bör minskas drygt 14 000 helårsstudenter, inklusive Sveriges med 2 510 000 kronor, anslaget 2:15 Karolinska lantbruksuniversitet. institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad

Av ökningen bör en andel riktas till en nivå bör ökas med 9 142 000 kronor, anslaget utbyggnad av förskollärarutbildningen, grund- 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på lärarutbildningen särskilt inriktningen mot för- grundnivå och avancerad nivå bör ökas med skoleklass och årskurs 1–3, kompletterande 5 060 000 kronor, anslaget 2:19 Luleå tekniska pedagogisk utbildning, speciallärar- och universitet: Utbildning på grundnivå och specialpedagogutbildningarna, sjuksköterske- avancerad nivå bör ökas med 6 068 000 kronor, utbildningen, barnmorskeutbildningen och anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på specialistsjuksköterskeutbildningen. Därutöver grundnivå och avancerad nivå bör minskas med bör en andel tilldelas universitet och högskolor 1 605 000 kronor, anslaget 2:23 Linnéutan att riktas till specifika utbildningar för att universitetet: Utbildning på grundnivå och på så sätt möjliggöra för lärosätena att själva avancerad nivå bör ökas med 191 000 kronor, dimensionera efter studenternas efterfrågan och anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på arbetsmarknadens behov. Utbyggnaden grundnivå och avancerad nivå bör ökas med motsvarar den som regeringen föreslog och 1 608 000 kronor, anslaget 2:27 Mittuniversitetet: beräknade i budgetpropositionen för 2015. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör Regeringen anser att den resterande delen av ökas med 4 613 000 kronor, anslaget 2:29 ökningen som inte särskilt riktas till vissa Blekinge tekniska högskola: Utbildning på utbildningar möjliggör för lärosäten att även grundnivå och avancerad nivå bör ökas med bygga ut andra utbildningar där behovet är stort, 8 955 000 kronor, anslaget 2:31 Malmö högskola: t.ex. ämneslärarutbildningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör

Förutom den ökning av resurser som ökas med 496 000 kronor, anslaget 2:33 beskrivits ovan innebär regeringens förslag också Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå att en omfördelning görs av de 291 802 000 och avancerad nivå bör ökas med 596 000 kronor som riksdagen har anvisat för en kronor, anslaget 2:37 Gymnastik- och utbyggnad av vissa utbildningar. Regeringens idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och förslag i denna proposition, om ändrade nivåer avancerad nivå bör ökas med 3 202 000 kronor, för universitets och högskolors anslag för anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt grundnivå och avancerad nivå bör ökas med för anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare 5 497 000 kronor, anslaget 2:41 Högskolan på högskoleområdet, syftar till att möjliggöra den Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad utbyggnad av antalet helårsstudenter som nivå bör ökas med 4 318 000 kronor, anslaget regeringen presenterar ovan. Detta bör därmed 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå innebära att den inriktning på fördelning av och avancerad nivå bör ökas med 4 552 000 högskoleplatser per lärosäte för 2015 som anges i kronor, anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: bilaga 5 till utbildningsutskottets betänkande Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör 2014/15:UbU1 utgår. ökas med 2 514 000 kronor, anslaget 2:47

Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och och avancerad nivå bör ökas med 5 041 000 avancerad nivå bör minskas med 1 281 000 kronor, anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: kronor, anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 9 010 000 kronor, anslaget 2:51 ökas med 21 736 000 kronor, anslaget 2:7 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå avancerad nivå bör ökas med 6 286 000 kronor, och avancerad nivå bör minskas med 3 634 000 anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

PROP. 2014/15:99

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör för personer med avslutad utländsk högskoleökas med 313 000 kronor, anslaget 2:59 utbildning eller annan avslutad eftergymnasial Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och utbildning som motsvarar en utbildning enligt avancerad nivå bör minskas med 1 776 000 högskolelagen (1992:1434), se prop. 2014/15:1 kronor och att anslaget 2:63 Enskilda utg.omr. 16 avsnitt 9.9.3. utbildningsanordnare på högskoleområdet bör I den av riksdagen beslutade budgeten för ökas med 14 218 000 kronor. 2015 har ytterligare 14 000 000 kronor avsatts

Finansiering sker genom de förslag till för sådana kompletterande utbildningar utöver inkomstökningar och minskade anslag som regeringens förslag (bet. 2014/15:UbU1, rskr. lämnas i denna proposition. 2014/15:90). Totalt har medlen för komplet-

Regeringen anser att anslaget 1:24 Sveriges terande utbildningar för personer med utländsk lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 bör utbildning ökat från 70 000 000 kronor 2014 till ökas med anledning av förslaget. Förslag om 100 000 000 kronor 2015. Regeringen bedömer detta lämnas i avsnitt 6.21. att en del av de medel som har avsatts inte

kommer att kunna användas under 2015

eftersom ett sådant kraftigt tillskott som 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och riksdagens beslut innebär kräver längre högskolor planeringsförutsättningar. De kompletterande

utbildningarna är ett av flera viktiga verktyg för I statens budget för innevarande år finns för att en person med utländsk utbildning ska kunna detta ändamål uppfört ett ramanslag på etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen 574 014 000 kronor. kommer att fortsatt följa hur de kompletterande

Något bemyndigande att ingå ekonomiska utbildningarna fungerar, utformas och åtaganden har inte lämnats för 2015. finansieras.

Regeringen anser mot denna bakgrund att

anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda och högskolor bör minskas med 14 000 000 utgifter inom universitet och högskolor minskas kronor. med 14 000 000 kronor. Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar

Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom sedan den 1 juli 2012 för finansiering, utveckling universitet och högskolor får även användas för och tillsyn av teckenspråkstolkutbildningen vid utgifter för administration av bidraget till folkhögskolorna. En förutsättning för att folkhögskolornas teckenspråkstolkutbildningar myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter är samt till utvecklingsinsatser vad avser dessa att myndigheten får använda vissa medel för utbildningar. dessa uppgifters genomförande inom anslaget.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för Regeringen anser därför att anslaget 2:64 anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet Särskilda utgifter inom universitet och högskolor och högskolor besluta om bidrag som inklusive även bör få användas för utgifter för tidigare gjorda åtaganden medför behov av administration och utvecklingsinsatser vad avser framtida anslag på högst 60 000 000 kronor de teckenspråkstolkutbildningar som får bidrag 2016–2019. från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar

bidrag till teckenspråkstolkutbildningar m.m.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen som genomförs vid folkhögskolor. anförde i budgetpropositionen för 2015 att en Teckenspråkstolkutbildningarna är treåriga och avgörande faktor för att en person med utländsk fyraåriga, vilket medför behov av fleråriga beslut utbildning ska kunna etablera sig på om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas arbetsmarknaden med arbetsuppgifter som att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter motsvarar personens utbildningsnivå ofta kan inom universitet och högskolor besluta om bidrag vara möjligheten att komplettera sin utbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför inom den svenska högskolan. Regeringen före- behov av framtida anslag på högst 60 000 000 slog därför att ytterligare ca 15 700 000 kronor kronor 2016–2019. skulle avsättas för kompletterande utbildningar

PROP. 2014/15:99

2:65 Särskilda medel till universitet och universitetet: Utbildning på grundnivå och högskolor avancerad nivå i stället användas för att

finansiera den satsning på utökat antal I statens budget för innevarande år finns för utbildningsplatser i högskolan som regeringen detta ändamål uppfört ett ramanslag på föreslår i denna proposition. 680 080 000 kronor. Sammantaget bör anslaget 2:65 Särskilda

medel till universitet och högskolor ökas med

125 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda Finansiering sker genom de förslag till medel till universitet och högskolor ökas med inkomstökningar och minskade anslag som 125 000 000 kronor. lämnas i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och föreslog i budgetpropositionen för 2015 att forskningsinformation 800 380 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor för I statens budget för innevarande år finns för att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grund- detta ändamål uppfört ett ramanslag på nivå och avancerad nivå (prop. 2014/15:1 5 617 028 000 kronor. utg.omr. 16 avsnitt 10.2.65). Riksdagen beslutade dock att inte anvisa medel för att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grundnivå och Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: avancerad nivå (bet. 2014/15:UbU1, rskr. Forskning och forskningsinformation ökas med 2014/15:90). 1 975 000 kronor.

Regeringen anser alltjämt att den kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- Skälen för regeringens förslag: Regeringen och förskollärarutbildningar som föreslogs i föreslog i budgetpropositionen för 2015 att budgetpropositionen för 2015 är angelägen. 5 622 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 3:1 Regeringen anser därför att 125 000 000 kronor Vetenskapsrådet: Forskning och bör avsättas för detta under 2015 och att forskningsinformation (prop. 2014/15:1 utg.omr. ytterligare medel behöver tillföras anslaget. I 16 avsnitt 10.3.1). Riksdagen beslutade dock att enlighet med vad som presenterades i 5 617 028 000 kronor skulle anvisas anslaget budgetpropositionen är avsikten att kvalitets- (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). förstärkningen ska fortsätta kommande år. För Minskningen av anslaget jämfört med 2016–2018 beräknar regeringen 250 000 000 regeringens förslag är hänförlig till riksdagens kronor årligen för satsningen. ställningstagande att 25 000 000 kronor inte

Anslaget används för bl.a. utgifter vid skulle användas inom området livsvetenskap (life universitet och högskolor för särskilda science), men att ytterligare 20 000 000 kronor åtaganden. Ett sådant åtagande är utrustning till skulle avsättas för ett program för rekrytering av sjöbefälsutbildning m.m. vid Linnéuniversitetet. framstående forskare. Regeringen anser dock I statens budget för innevarande år har anslaget alltjämt att ökade resurser för den kliniska 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå behandlingsforskningen bör prioriteras. och avancerad nivå ökats genom riksdagens Anslaget bör därför tillföras 25 000 000 kronor. beslut. Ökningen avser utöver en utbyggnad av För att bidra till finansiering av de ökade antalet utbildningsplatser även 700 000 kronor utgifterna under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen. Avgifter till internationella organisationer bör Regeringen avser att tilldela Linnéuniversitetet anslaget minskas med 23 025 000 kronor. ytterligare 700 000 kronor för detta ändamål från Sammantaget anser regeringen att anslaget 3:1 anslaget 2:65 Särskilda medel inom universitet och Vetenskapsrådet: Forskning och forskningshögskolor. Därmed bör de 700 000 kronor som information bör ökas med 1 975 000 kronor. har anvisats för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen på anslaget 2:23 Linné-

PROP. 2014/15:99

Finansiering sker genom de förslag till 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inkomstökningar och minskade anslag som (bemyndigande) lämnas i denna proposition.

I statens budget för innevarande år finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella 349 950 000 kronor. organisationer Vidare har regeringen ett bemyndigande att

under 2015 besluta om bidrag som inklusive I statens budget för innevarande år finns för tidigare gjorda åtaganden medför behov av framdetta ändamål uppfört ett ramanslag på tida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2016– 280 061 000 kronor. 2034.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att framtida anslag på högst 1 520 000 000 kronor under 2015 för anslaget 3:4 Rymdforskning och 2016–2020. rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför behov av

framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: 2016–2034. Avgifter till internationella organisationer ökas med 46 051 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för Skälen för regeringens förslag: Den anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs internationella organisationer besluta om bidrag vanligen i form av fleråriga projekt. De som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 än enligt tidigare beräkningar till följd av att kronor 2016–2020. medlemsländerna i det europeiska rymdorganet

European Space Agency har kommit överens om storleken och inriktningen på bärrakets- Skälen för regeringens förslag: Anslaget programmet, som Sverige är en del av. Dessutom

används för avgifter till internationella beräknas utgifterna öka till följd av en organisationer och avser långsiktiga åtaganden. valutakursförsvagning av den svenska kronan Dessa åtaganden bedöms bli högre än enligt För att klara dessa ökade åtaganden behöver tidigare beräkningar till följd av en valutakurs- bemyndigandet ökas med 600 000 000 kronor. förstärkning av schweizerfrancen. För att klara Regeringen bör mot denna bakgrund de ökade åtagandena bedömer regeringen att det bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:4 finns behov av att öka anslaget. Regeringen anser Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om därför att anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden till internationella organisationer bör ökas med medför behov av framtida anslag på högst 46 051 000 kronor. 1 600 000 000 kronor 2016–2034.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings-

information minskas med 23 025 000 kronor. 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella

För att hantera de ökade åtagandena behöver organisationer (bemyndigande) bemyndigandet ökas med 315 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund I statens budget för innevarande år finns för bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:2 detta ändamål uppfört ett ramanslag på Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella 551 309 000 kronor. organisationer besluta om bidrag som inklusive Vidare har regeringen ett bemyndigande att tidigare gjorda åtaganden medför behov av under 2015 besluta om bidrag som inklusive framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor tidigare gjorda åtaganden medför behov av 2016–2020. framtida anslag på högst 1 900 000 000 kronor

2016–2021.

PROP. 2014/15:99

avses ombildas till det ovan nämnda konsortiet Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2015. Ombildningen är dock något under 2015 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen:

försenad och övriga länder kan inte göra Avgifter till internationella organisationer besluta inbetalningar till ett svenskt aktiebolag utan om bidrag som inklusive tidigare gjorda endast till en Eric. Det gör att Sverige behöver åtaganden medför behov av framtida anslag på bidra med en större andel medel under 2015 än högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021.

tidigare beräknat. Utbetalningar till bolaget görs i form av kapitaltillskott till dess att konsortiet har bildats, då utbetalningarna i stället kommer Skälen för regeringens förslag: Den att ske i form av bidrag till konsortiet.

verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs Under 2015 bör mot denna bakgrund vanligen i form av fleråriga projekt. De kapitaltillskott tillskjutas bolaget och bidrag åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre utbetalas till ett konsortium för konstruktionen än enligt tidigare beräkningar dels på grund av och driften av European Spallation Source om att de svenska åtagandena gentemot European totalt högst 1 000 000 000 kronor. Regeringen Space Agency förväntas öka, dels till följd av avser att belasta anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: valutakursförsvagning av den svenska kronan. Forskning och forskningsinformation med högst

För att klara dessa ökade åtaganden behöver 488 000 000 kronor och anslaget 2:6 Lunds bemyndigandet ökas med 100 000 000 kronor. universitet: Forskning och forskarutbildning med Regeringen bör mot denna bakgrund högst 512 000 000 kronor. bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:6 Regeringen bör mot denna bakgrund Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella bemyndigas att under 2015 besluta om kapitalorganisationer besluta om bidrag som inklusive tillskott till European Spallation Source ESS AB tidigare gjorda åtaganden medför behov av och bidrag till ett konsortium för konstrukframtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor tionen och driften av European Spallation Source 2016–2021. på sammantaget 1 000 000 000 konor.

Bemyndigande om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett 6.16 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, konsortium för konstruktionen och driften av trossamfund och fritid European Spallation Source Förändring av radio- och tv-avgiften

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

Ärendet och dess beredning: Regeringens under 2015 besluta om kapitaltillskott till

förslag om höjd radio- och tv-avgift European Spallation Source ESS AB och bidrag

förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om till ett konsortium för konstruktionen och

finansiering av radio och TV i allmänhetens driften av European Spallation Source på

tjänst. Den föreslagna höjningen är av sådant sammantaget högst 1 000 000 000 kronor.

slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med Sveriges Television AB (SVT) och Radiotjänst i Kiruna AB, Skälen för regeringens förslag: Riksdagen inhämta ytterligare upplysningar i ärendet.

har bemyndigat regeringen att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Lagrådet Spallation Source ESS AB och bidrag till ett Lagförslaget berör i och för sig ett sådant europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. (s.k. Eric-konsortium) för konstruktionen och Eftersom det endast är fråga om en ändring av driften av European Spallation Source på beloppets storlek anser regeringen att sammantaget högst 700 000 000 kronor (prop. lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att 2014/15:1 utg.omr. 16, bet. 2014/15:UbU1, rskr. Lagrådets yttrande behöver inhämtas. 2014/15:90). Detta kapitaltillskott bör höjas med 300 000 000 kronor till 1 000 000 000 kronor. Skälet till detta är att verksamheten i ESS AB

PROP. 2014/15:99

dvs. med ca 6,7 procent, till 2 216 kronor per år Regeringens förslag: Radio- och tv-avgiften

fr.o.m. den 1 juli 2015 för att uppnå balans på höjs med 140 kronor per år fr.o.m. den 1 juli

rundradiokontot. 2015.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1989:41) Skälen för regeringens förslag: I om finansiering av radio och TV i allmänhetens

propositionen Bildning och tillgänglighet – radio tjänst, se avsnitt 2.4. och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) redovisades de ekonomiska förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens 1:1 Statens kulturråd tjänst under den kommande tillståndsperioden. Målsättningen är att det ska råda balans mellan I statens budget för innevarande år finns för intäkter och utgifter för rundradiokontot. I detta ändamål uppfört ett ramanslag på propositionen föreslogs att medelstilldelningen 42 559 000 kronor. till Sveriges Radio AB (SR), SVT och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens förutsatt att antalet avgiftsbetalare inte minskar i kulturråd ökas med 1 250 000 kronor. någon större omfattning. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Regeringen noterade att radio- och Skälen för regeringens förslag: Anslaget tv-avgiften hade varit oförändrad under hela den används för Statens kulturråds förvaltningsföregående tillståndsperioden med anledning av utgifter. Regeringen avser att ge Statens ett ackumulerat överskott på rundradiokontot. kulturråd i uppdrag att förbereda en satsning på Regeringen gjorde bedömningen att ingen kulturverksamhet i miljonprogramsområden. avgiftshöjning var nödvändig heller för 2014. Inom ramen för uppdraget ska Statens kulturråd Däremot avsåg man att återkomma för resten av i en bred dialogprocess ta fram former för tillståndsperioden. fördelning av medel inom ramen för satsningen

Genom riksdagens beslut i samband med samt för hur satsningen ska följas upp och budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utvärderas. utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. Regeringen anser mot denna bakgrund att 2014/15:96) höjdes medelstilldelningen till SR, anslaget 1:1 Statens kulturråd bör ökas med SVT och UR med 2 procent. Regeringen angav i 1 250 000 kronor. propositionen att man avsåg att återkomma när det gäller avgiftsnivån de kommande åren.

Radiotjänst i Kiruna AB har i januari 2015 1:3 Skapande skola inkommit till regeringen med en redogörelse för situationen på rundradiokontot I statens budget för innevarande år finns för (Ku2015/176/MFI). Enligt skrivelsen har antalet detta ändamål uppfört ett ramanslag på avgiftsbetalare ökat med ca 50 000 under 2013 173 571 000 kronor. och 2014. Antalet betalande hushåll är nu ca 3 550 000 vilket är fler än någonsin tidigare. Den årliga ökningen av medelstilldelningen till Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Skapande skola programföretagen i kombination med ökas med 10 000 000 kronor. oförändrad nivå på avgiften har trots detta lett Anslaget får även användas för verksamhet till att rundradiokontots samlade resultat riktad till förskolan. förväntas uppvisa ett underskott fr.o.m. juni 2015.

Radio- och tv-avgiften uppgår sedan 2009 till Skälen för regeringens förslag: Anslaget 2 076 kronor per år för hushåll som innehar en används för utgifter för statsbidrag till tv-mottagare. Regeringen gör bedömningen att satsningen Skapande skola för elever i förskoleradio- och tv-avgiften bör höjas med 140 kronor, klass, grundskola och motsvarande skolformer.

PROP. 2014/15:99

Anslaget får även användas för utgifter för arbetssätt i dialog med regionala och lokala administration, främjande, uppföljning och företrädare, kulturskapare och civilsamhälle. genomförande av verksamheten. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas

I dag når satsningen Skapande skola elever i med 15 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2015. grundskolan och förskoleklass. Regeringen anser Regeringen föreslog i budgetpropositionen att det är viktigt att barn så tidigt som möjligt får för 2015 att 10 000 000 kronor skulle tillföras uppleva olika kulturuttryck och ges en möjlighet anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, att växa med kulturskapande. Att ta del av kultur utveckling samt internationellt kulturutbyte och och att själv uttrycka sig genom eget skapande samarbete årligen 2015–2018 för framtagandet av ska vara en del av varje barns liv och vardag i och arbetet med en nationell biblioteksstrategi förskolan. Regeringen anser därför att anslaget (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.2). även bör få användas för verksamhet riktad till Kulturutskottet ställde sig dock inte bakom förskolan. satsningen på en nationell biblioteksstrategi (bet.

Mot denna bakgrund anser regeringen att 2014/15:KrU6 s. 15). Regeringen anser alltjämt anslaget 1:3 Skapande skola bör ökas med att Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att ta 10 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms fram en nationell biblioteksstrategi för att främja utgifterna öka med motsvarande belopp per år. samverkan och kvalitetsutveckling inom hela

biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att

tillgängliggöra e-böcker via den nationella 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet katalogen Libris. Regeringen anser att Kungl.

bibliotekets genomförande av det samlade I statens budget för innevarande år finns för ansvaret för statens stöd och samordning inom detta ändamål uppfört ett ramanslag på biblioteksväsendet bör finansieras från anslaget 1 278 948 000 kronor. 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.

Regeringen anser därför att anslaget bör ökas

med 5 000 000 kronor 2015. För 2016–2018 Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till bedöms anslaget ökas med 6 000 000 kronor per regional kulturverksamhet ökas med år för detta ändamål. 20 000 000 kronor. Regeringen anser mot denna bakgrund att

anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

bör ökas med 20 000 000 kronor 2015. För

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 2016–2018 bedöms utgifterna öka med används för utgifter för statsbidrag till regionala 21 000 000 kronor per år. och lokala kulturverksamheter.

Regeringen förslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 293 948 000 kronor skulle anvisas 4:1 Statens konstråd anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.6). I statens budget för innevarande år finns för Riksdagen beslutade dock att 1 278 948 000 detta ändamål uppfört ett ramanslag på kronor skulle anvisas anslaget (bet. 8 130 000 kronor. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Samtliga län förutom Stockholms län ingår fr.o.m. 2013 i Kultursamverkansmodellen. Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Statens konstråd Modellens syfte är att ge ökat genomslag för ökas med 750 000 kronor. regionala prioriteringar och variationer samt främja samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Skälen för regeringens förslag: Anslaget

Regeringen bedömer att det finns ett stort används för Statens konstråds förvaltningsengagemang inom kultursektorn i hela landet där utgifter. Regeringen avser att ge Statens kulturen tar en allt större plats på nya arenor. konstråd i uppdrag att förbereda en satsning på Regeringen anser vidare att det är viktigt att ta kulturverksamhet i miljonprogramsområden. till vara vunna erfarenheter av hur modellen Inom ramen för uppdraget ska Statens konstråd fungerat hittills och utveckla innehåll och på initiativ av och tillsammans med lokala

PROP. 2014/15:99

organisationer i det civila samhället arbeta fram 9:2 Stöd till trossamfund praktiska exempel på hur miljonprogrammets olika miljöer kan berikas konstnärligt. I statens budget för innevarande år finns för

Regeringen anser mot denna bakgrund att detta ändamål uppfört ett ramanslag på anslaget 4:1 Statens konstråd bör ökas med 85 092 000 kronor. 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 9:2 Stöd till 8:5 Forum för levande historia trossamfund ökas med 7 000 000 kronor.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Skälen för regeringens förslag: I spåren av 44 416 000 kronor. attentaten i Paris och Köpenhamn har

skadegörelsen mot religiösa byggnader samt

hoten riktade mot olika trossamfund och deras Regeringens förslag: Anslaget 8:5 Forum för företrädare ökat. Religionsfriheten är central i en levande historia ökas med 5 000 000 kronor. demokrati och det är av stor vikt att alla

medborgare ges en möjlighet att få utöva sin religion. Skälen för regeringens förslag: Regeringen Regeringen anser mot denna bakgrund att

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör ökas med Forum för levande historia skulle tillföras 7 000 000 kronor. 10 000 000 kronor för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism (prop. 2014/15:1, utg.omr. 17 avsnitt 10.5.5). 13:1 Stöd till idrotten Kulturutskottet ansåg dock inte att Forum för levande historia behövde något ytterligare I statens budget för innevarande år finns för uppdrag och riksdagen beslutade därmed inte detta ändamål uppfört ett ramanslag på om någon ökning av anslaget (bet. 1 705 751 000 kronor. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel bör tillföras anslaget. Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till

Forum för levande historia har fått i uppdrag idrotten ökas med 32 000 000 kronor. att under perioden 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Uppdraget Skälen för regeringens förslag: Anslaget omfattar kunskapshöjande insatser om rasism används för att stödja idrottsrörelsen och dess och liknande former av intolerans såsom verksamhet. Det är av vikt att nyanlända flickor afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, och pojkar, kvinnor och män som fått homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen uppehållstillstånd i Sverige ges goda ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle förutsättningar att bli delaktiga i det svenska präglat av respekt för alla människors lika värde samhället och ett engagemang i idrottsoch rättigheter och till att främja demokratin. verksamhet kan underlätta detta. Regeringen

Regeringen anser mot denna bakgrund att bedömer att ytterligare medel behöver tillföras anslaget 8:5 Forum för levande historia bör ökas för att idrottsrörelsen ska klara av att möta dessa med 5 000 000 kronor 2015. För 2016 och 2017 behov. Satsningen ger idrottsrörelsen förutbedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor sättningar att utveckla sin verksamhet samt per år. rekrytera nya aktiva och ledare. Därtill ges

idrottsrörelsen, genom distriktidrottsförbund

och idrottsföreningar, möjlighet att erbjuda

aktiviteter och grundläggande introduktion till

föreningslivet för nyanlända som fått uppehålls-

tillstånd i Sverige. Regeringen bedömer att

PROP. 2014/15:99

insatserna behöver påbörjas snarast och i hela med 45 000 000 kronor. För 2016 och framåt landet. bedöms utgifterna öka med 120 000 000 kronor

Regeringen anser mot denna bakgrund att per år. anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med I propositionen Allas kunskap – Allas bild- 32 000 000 kronor 2015. Finansiering sker ning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, genom att anslaget 1:4 Ersättning till rskr. 2013/14:379) aviserades en utredning om etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända bl.a. teckenspråkstolkutbildningens omfattning invandrare under utgiftsområde 13 Integration och finansiering. Regeringen beslutade i februari och jämställdhet minskas med motsvarande 2015 att uppdra åt Statskontoret att genomföra belopp 2015. en översyn av teckenspråkstolkutbildningens

För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka dimensionering, översiktliga innehåll och bemed 64 000 000 kronor per år. hovet av en teckenspråkstolklärarutbildning (dnr

U2015/1184). Teckenspråkstolkutbildningarna

är tre- och fyraåriga, vilket medför att Myndig- 14:1 Bidrag till folkbildningen heten för yrkeshögskolan under 2015 behöver

fatta fleråriga beslut om bidrag med ekonomiska I statens budget för innevarande år finns för åtaganden för kommande år. detta ändamål uppfört ett ramanslag på Regeringen bör mot denna bakgrund be- 3 581 432 000 kronor. myndigas att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag

Något bemyndigande att ingå ekonomiska till folkbildningen besluta om bidrag som medför åtaganden har inte lämnats för 2015. behov av framtida anslag på högst 3 800 000

kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och

4 600 000 kronor 2018. Regeringens förslag: Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 45 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta (bemyndigande) om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 I statens budget för innevarande år finns för kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

16 769 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska

Skälen för regeringens förslag: Regeringen åtaganden har inte lämnats för 2015. presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ett ökat antal utbildningsplatser i folkhögskolans Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att allmänna kurs. Regeringen föreslog att under 2015 för anslaget 14:2 Bidrag till 3 671 432 000 kronor skulle anvisas anslaget 14:1 kontakttolkutbildning besluta om bidrag som Bidrag till folkbildningen (prop. 2014/15:1 inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utg.omr. 17 avsnitt 16.5). Riksdagen beslutade behov av framtida anslag på högst 30 000 000 dock att 3 581 432 000 kronor skulle anvisas kronor 2016–2018. anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:94). Regeringen anser alltjämt att ett nytt kunskapslyft är angeläget. Folkhögskoleutbildning Skälen för regeringens förslag: Myndigheten möjliggör för personer som haft svårigheter i det för yrkeshögskolan fördelar bidrag till reguljära utbildningssystemet att få gymnasie- kontakttolkutbildningar som genomförs vid kompetens. Anslaget bör tillföras ytterligare folkhögskolor och studieförbund. Utbildmedel för att finansiera en ökad volym av ningarna är ettåriga och tvååriga. En del av utbildningsplatser i folkhögskolans allmänna utbildningarna startar på hösten. Detta innebär kurser, motsvarande 750 utbildningsplatser att Myndigheten för yrkeshögskolan behöver innevarande år. fatta fleråriga beslut om bidrag för kommande

Regeringen anser mot denna bakgrund att år. anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör ökas

PROP. 2014/15:99

Regeringen bör mot denna bakgrund Lån till Stiftelsen Nordiska museet bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst under 2015 besluta om en låneram i 30 000 000 kronor 2016–2018. Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord

upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor

till Stiftelsen Nordiska museet för vissa 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år. Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen

Nordiska museet sköter sedan 2006

förvaltningen av Stiftelsen Nordiska museets Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 14:3 byggnader på Djurgården. I en hemställan till Särskilda insatser inom folkbildningen förs upp i regeringen har Stiftelsen Nordiska museet anfört statens budget med 30 000 000 kronor. Anslaget att omfattande arbeten återstår för att förbättra, får användas för utgifter för att stärka kunskaper modernisera och anpassa de drygt 100 år gamla i svenska, om samhället och främja deltagande i lokalerna till vår tids krav. Nuvarande samhällslivet för asylsökande och personer som kontorsytor uppfyller i många fall inte de krav fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor som Arbetsmiljöverket föreskriver. kvar på anläggningsboende. Nordiska museets nämnd har fattat beslut om

förberedelserna för en ombyggnad av södra

markplanet av museibyggnaden för att

Skälen för regeringens förslag: Asylsökande därigenom kunna minska de hyrda lokalytorna personer är i behov av insatser som kan ge som Stiftelsen Nordiska museet har i meningsfull sysselsättning under asyltiden och Garnisonen. Efter ombyggnaden är avsikten att bidra till att påskynda deras framtida etablering i södra markplanet ska inrymma Nordiska samhället om de beviljas uppehållstillstånd. museets arkiv. Plats ska också beredas i Sådana insatser är också viktiga för personer som museibyggnaden för arkivets medarbetare. För fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor att möjliggöra ombyggnaderna bör Stiftelsen på anläggningsboende. För att verksamhet för Nordiska museet få möjlighet att ta ett lån på dessa grupper ska kunna genomföras inom högst 20 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. folkbildningen av bl.a. studieförbunden bör Regeringen bör mot denna bakgrund särskilda medel tillföras för detta. Regeringen bemyndigas att besluta om en låneram i avser vidare att inbjuda Folkbildningsrådet till Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord dialog för att diskutera hur folkbildningen kan upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor bidra till att stärka nyanländas etablering i till Stiftelsen Nordiska museet för vissa samhället. byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen bör föras upp i statens budget med 30 000 000 kronor. Anslaget får användas 6.17 Utgiftsområde 18 för utgifter för att genomföra insatser för att Samhällsplanering, stärka kunskaper i svenska, om samhället och bostadsförsörjning, byggande främja deltagande i samhällslivet för asylsökande samt konsumentpolitik och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende. 1:13 Upprustning av skollokaler

Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för Något anslag för detta ändamål finns inte vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde uppfört i statens budget för innevarande år. 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

PROP. 2014/15:99

Skälen för regeringens förslag: Regeringen Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:13

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Upprustning av skollokaler förs upp på statens

413 559 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 budget med 15 000 000 kronor. Anslaget får Naturvårdsverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 användas för statsbidrag för renovering av avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att skollokaler. 378 259 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för

2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå

anser alltjämt att Naturvårdsverket bör ges ekonomiska åtaganden som medför behov av

förutsättningar att hantera föreslagna satsningar framtida anslag på högst 150 000 000 kronor inom miljöområdet, varför ytterligare medel 2016–2018. behöver tillföras anslaget. Regeringen anser

därför att anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör ökas med 15 000 000 kronor. Från och med 2016 Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att årligen. 100 000 000 kronor skulle anvisas på ett nytt Finansiering sker genom de förslag till anslag 1:13 Upprustning av skollokaler (prop. inkomstökningar och minskade anslag som 2014/15:1 utg.omr. 18). Riksdagen anvisade lämnas i denna proposition. dock inte några medel för detta ändamål (bet. 2014/15:CU1, rskr. 2014/15:44). Regeringen anser alltjämt att åtgärder behöver vidtas för att 1:2 Miljöövervakning m.m. påskynda renoveringen av skollokaler och att medel bör anvisas för detta ändamål. Regeringen I statens budget för innevarande år finns för anser därför att anslaget 1:13 Upprustning av detta ändamål uppfört ett ramanslag på skollokaler bör föras upp på statens budget med 281 214 000 kronor. 15 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler. År 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Miljö- 330 000 000 kronor per år. övervakning m.m. ökas med 25 000 000 kronor.

För att skapa goda planeringsförutsättningar för kommunerna är det nödvändigt att kunna fatta fleråriga beslut om bidrag. Regeringen bör Skälen för regeringens förslag: Regeringen därför bemyndigas att under 2015 för anslaget föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska 356 214 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 åtaganden som medför behov av framtida anslag Miljöövervakning m.m (prop. 2014/15:1 på högst 150 000 000 kronor 2016–2018. utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade

dock att 281 214 000 kronor skulle anvisas

anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87).

Regeringen anser alltjämt att miljö- 6.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- övervakningen behöver förstärkas, framförallt

och naturvård avseende ökad övervakning av hav och vatten.

Regeringen anser därför att anslaget 1:2 1:1 Naturvårdsverket Miljöövervakning m.m. bör ökas med 25 000 000

kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna I statens budget för innevarande år finns för öka med 50 000 000 kronor årligen. detta ändamål uppfört ett ramanslag på Finansiering sker genom de förslag till 378 259 000 kronor. inkomstökningar och minskade anslag som

lämnas i denna proposition.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 15 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

1:3 Åtgärder för värdefull natur

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kemikalie-

inspektionen ökas med 5 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 649 535 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för utveckla handlingsplanen för en giftfri vardag för värdefull natur ökas med 110 000 000 kronor. att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitets-

målet Giftfri miljö. I detta ingår bl.a. att

intensifiera arbetet med att få bort farliga ämnen

Skälen för regeringens förslag: Regeringen från miljön. Arbetet med nationella begränsföreslog i budgetpropositionen för 2015 att ningar av farliga ämnen är prioriterat och 999 535 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Åtgärder för värdefull natur (prop. 2014/15:1 Regeringen anser därför att anslaget 1:6 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade Kemikalieinspektionen bör ökas med 5 000 000 dock att 649 535 000 kronor skulle anvisas kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). öka med 10 000 000 kronor årligen. Regeringen anser alltjämt att skötsel och Finansiering sker genom de förslag till förvaltning av skyddade områden kraftigt inkomstökningar och minskade anslag som behöver förstärkas bl.a. mot bakgrund av lämnas i denna proposition. regeringens satsningar på områdesskyddet och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Ökade satsningar behövs 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö också på artbevarande, viltförvaltning, fastighetsförvaltning, restaurering av biologisk mångfald I statens budget för innevarande år finns för och insatser för friluftsliv. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

I dag finns 29 nationalparker och över 4 000 666 565 000 kronor. naturreservat samt andra skyddade områden. De skyddade områdena behöver förvaltas med

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Åtgärder för framför allt skötsel, gränsmarkeringar och

havs- och vattenmiljö ökas med information. I många skyddade områden är

20 000 000 kronor. naturvårdsskötseln eftersatt vilket riskerar att natur- och kulturvärden inte kan bibehållas eller vandringsleder inte kan upprätthållas. Anslaget behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare Skälen för regeringens förslag: Regeringen medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Åtgärder för värdefull natur bör ökas med 741 565 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:12 110 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms Åtgärder för havs- och vattenmiljö (prop. utgifterna öka med 350 000 000 kronor per år. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen

Finansiering sker genom de förslag till beslutade dock att 666 565 000 kronor skulle inkomstökningar och minskade anslag som anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. lämnas i denna proposition. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att havs-

och vattenmiljöarbetet bör förstärkas bl.a. för att

öka takten i att nå de havs- och vattenrelaterade 1:6 Kemikalieinspektionen miljökvalitetsmålen. Därmed behöver ytterligare

medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför I statens budget för innevarande år finns för att anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och detta ändamål uppfört ett ramanslag på vattenmiljö bör ökas med 20 000 000 kronor. 209 052 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med

75 000 000 kronor årligen.

PROP. 2014/15:99

Finansiering sker genom de förslag till

Skälen för regeringens förslag: Regeringen inkomstökningar och minskade anslag som

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att lämnas i denna proposition.

1 375 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:16

Skydd av värdefull natur (prop. 2014/15:1

utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade

1:14 Internationellt miljösamarbete

dock att 715 000 000 kronor skulle anvisas

anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). I statens budget för innevarande år finns för

Regeringen anser alltjämt att omfattande insatser detta ändamål uppfört ett ramanslag på

och åtgärder behövs för att skydda värdefulla 33 900 000 kronor.

områden och för att öka takten i arbetet med att

nå miljökvalitetsmålen. Skyddet för biologisk

mångfald ska utökas, flera naturskogar ska Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Internationellt

skyddas och flera marina reservat ska inrättas, miljösamarbete ökas med 22 000 000 kronor.

varför ytterligare medel behöver tillföras

anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur bör ökas med Skälen för regeringens förslag: Europeiska 250 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms

unionens domstol fastställde i en dom den

utgifterna öka med 590 000 000 kronor årligen. 29 mars 2012 (mål nr C-607/10) att Sverige hade

Finansiering sker genom de förslag till underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt

inkomstökningar och minskade anslag som direktiv 2008/1/EG. Underlåtelsen bestod i att

lämnas i denna proposition. tillstånden för ett antal industrianläggningar saknade vissa delar som krävdes enligt direktivet. EU-domstolen fastställde därefter i en dom den

1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och

4 december 2014 (mål nr C-243/13) att Sverige

regioner

inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom. EU-domstolen förelade

Något anslag för detta ändamål finns inte därför Sverige att betala dels ett schablonbelopp

uppfört i statens budget för innevarande år. på 2 000 000 euro, dels ett löpande vite på 4 000 euro för varje dag som dröjsmålet med att vidta nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:18 består, räknat fr.o.m. den 4 december 2014 till Klimatinvesteringar i kommuner och regioner förs den dag då 2012 års dom följs. Europeiska upp i statens budget med 125 000 000 kronor. kommissionen har uppmanat Sverige att betala Anslaget får användas för klimatinvesteringar i schablonbeloppet. Regeringen har den 5 februari kommuner och regioner, installation av ladd- 2015 beslutat om utbetalning av schablon- infrastruktur för elfordon, samt berörda beloppet. Kommissionen väntas under våren myndigheters arbete för att genomföra 2015 uppmana Sverige att betala det förelagda insatserna. vitet. Anslaget behöver mot denna bakgrund Regeringen bemyndigas att under 2015 för tillföras ytterligare medel. Regeringen anser anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner därför att anslaget 1:14 Internationellt och regioner ingå ekonomiska åtaganden som miljösamarbete bör ökas med 22 000 000 kronor. medför behov av framtida anslag på högst

300 000 000 kronor 2016–2018.

1:16 Skydd av värdefull natur

Skälen för regeringens förslag: Regeringen I statens budget för innevarande år finns för

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att detta ändamål uppfört ett ramanslag på

200 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:18 715 000 000 kronor.

Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och

begärde ett beställningsbemyndigande för detta

ändamål på högst 300 000 000 kronor för 2016– Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Skydd av

2018 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). värdefull natur ökas med 250 000 000 kronor.

Riksdagen beslutade dock att inte föra upp ett

PROP. 2014/15:99

nytt anslag på statens budget för detta ändamål

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens energioch förslaget om ett beställningsbemyndigande

myndighet minskas med 12 000 000 kronor. var därför inte aktuellt (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner bör införas för att minska klimatutsläp- Skälen för regeringens förslag: Regeringen pen och för att öka takten i arbetet med att nå föreslog i budgetpropositionen för 2015 att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. 250 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade Statens energimyndighet (prop. 2014/15:1 medel ger störst klimateffekt. Regeringen avser utg.omr. 21 avsnitt 3.1). Riksdagen beslutade utarbeta en ny förordning för att möjliggöra dock att 274 028 000 kronor skulle anvisas detta. Statsstödsprövning ska genomföras. anslaget (bet. 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70).

En stor utmaning när det gäller att bryta Skillnaden förklaras av att riksdagens beslut Sveriges beroende av fossila bränslen finns inom innefattade en temporär förstärkning med transportsektorn. Ny teknik och nya tjänster på 4 miljoner kronor och att anslaget skulle tillföras området kan bidra till uppfyllandet av energi- 20 miljoner kronor från anslaget 1:4 Energioch klimatmål. forskning. Förstärkningen fick hanteras av

Regeringen anser mot denna bakgrund att regeringen inom ramen för anslagets ändamål anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner (bet. 2014/15:NU3 s. 23 f.). Regeringen anser och regioner bör föras upp i statens budget med att anslagets ändamål kan uppfyllas utan någon 125 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms förstärkning av anslaget. Anslaget 1:1 Statens utgifterna öka med 600 000 000 kronor årligen. energimyndighet bör därför minskas med Anslaget får användas för klimatinvesteringar i 12 000 000 kronor. kommuner och regioner, installation av Minskningen av anslaget används för att bidra laddinfrastruktur för elfordon, samt berörda till finansieringen av de ökade anslagen i denna myndigheters arbete för att genomföra proposition. insatserna.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som 1:4 Energiforskning (bemyndigande) lämnas i denna proposition.

För att goda planeringsförutsättningar är det I statens budget för innevarande år finns för nödvändigt att beslut kan fattas som medför detta ändamål uppfört ett ramanslag på ekonomiska åtaganden för kommande år. För att 1 192 536 000 kronor. medlen ska användas effektivt betalas stöd ut i Vidare har regeringen ett bemyndigande att nära anslutning till att investeringen genomförs. under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som Regeringen bör bemyndigas att under 2015 för inklusive tidigare gjorda åtaganden medför anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 och regioner ingå ekonomiska åtaganden som kronor 2016–2018. medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå

ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför behov av framtida

6.19 Utgiftsområde 21 Energi

anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.

1:1 Statens energimyndighet

I statens budget för innevarande år finns för Skälen för regeringens förslag: För att skapa detta ändamål uppfört ett ramanslag på bättre förutsättningar för finansiering av mer 274 028 000 kronor. långsiktiga energiforskningsprojekt bör

bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden

som medför behov av anslagsmedel fram t.o.m.

2019. Regeringen bör därför bemyndigas att

PROP. 2014/15:99

under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå till byggande av regionala kollektivtrafikekonomiska åtaganden som inklusive tidigare anläggningar (inklusive handikappanpassningsgjorda åtaganden medför behov av framtida bidrag). anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.

Skälen för regeringens förslag: Genom 2013 1:11 Laddinfrastruktur års Stockholmsförhandling har staten den

7 januari 2014 slutit avtal om finansiering och I statens budget för innevarande år finns för medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan detta ändamål uppfört ett ramanslag på samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län 75 000 000 kronor. med Stockholms läns landsting, Stockholms

kommun, Nacka kommun, Solna kommun och

Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Laddinfra-

med statlig medfinansiering till såväl byggande struktur minskas med 75 000 000 kronor.

som projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. I nuvarande ändamål för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur anges Skälen för regeringens förslag: Riksdagen att anslaget bl.a. får användas för statsbidrag till

har beslutat att anvisa 75 000 000 kronor till det regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive nya anslaget 1:11 Laddinfrastruktur (bet. handikappanpassningsbidrag). Regeringen har i 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70). Regeringen sin tillämpning av ändamålet begränsat möjligt anser att denna satsning bör genomföras inom statsbidrag till att endast avse byggande av ramen för anslag 1:18 Klimatinvesteringar i regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive kommuner och regioner under utgiftsområde 20 handikappanpassningsbidrag). Denna ordning Allmän miljö- och naturvård. Anslaget 1:11 bör kvarstå och förtydligas samtidigt som det är Laddinfrastruktur bör därför minskas med angeläget att staten fullföljer avtalet kring 75 000 000 kronor 2015. År 2016–2018 bedöms tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. utgifterna minska med motsvarande belopp. Regeringen anser mot denna bakgrund att

anslaget 1:1 Utveckling av statens transport-

infrastruktur även bör få användas för dels

statsbidrag till projektering av tunnelbane- 6.20 Utgiftsområde 22 utbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag till

Kommunikationer byggande av regionala kollektivtrafikanlägg-

ningar (inklusive handikappanpassningsbidrag).

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för Bemyndigande om ekonomiska åtaganden detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 718 542 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som under 2015 för anslaget 1:1 Utveckling av statens inklusive tidigare gjorda åtaganden medför transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden behov av framtida anslag på högst som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 90 630 000 000 kronor 2016–2050. behov av framtida anslag på högst

94 800 000 000 kronor 2016–2050.

Anslagets ändamål

Skälen för regeringens förslag:

Bemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av

statens transportinfrastruktur behöver ökas med statens transportinfrastruktur får även användas

4 170 000 000 kronor med anledning av att för dels statsbidrag till projektering av tunnel-

Trafikverket under 2015 avser att teckna baneutbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag

kontrakt för betongtunnel Skärholmen samt

PROP. 2014/15:99

bergtunnlar Johannelund. Tunnlarna utgör delar bemyndigar regeringen att besluta om ramar för i produktionen av projekt E4 Förbifart medfinansiering avseende byggande av väg och Stockholm. järnväg samt anläggande av allmän farled.

Regeringen bör mot denna bakgrund För investeringar och åtgärder där kostnaden bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1 överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå årligen till regeringen lämna förslag på de ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare namngivna investeringar och åtgärder som får gjorda åtaganden medför behov av framtida byggstartas den nästkommande treårsperioden. anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016– Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. 2050. Ökningen av bemyndigandet bedöms inte I samband med det behöver justeringar göras av ha någon påverkan på anslagsbehovet det bemyndigande som regeringen inhämtat från kommande år. riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta

beloppet för intäkter från medfinansiering

genom bidrag till vissa investeringar och Medfinansiering av transportinfrastruktur åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000

kronor, i den nationella trafikslagsövergripande

planen för utveckling av transportsystemet för Regeringens förslag: Vissa av regeringen utpekade

2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om investeringar och åtgärder där kostnaden

byggstart höjs med 1 700 000 000 kronor och får överstiger 50 000 000 kronor i den nationella

uppgå till högst 3 250 000 000 kronor. trafikslagsövergripande planen för utveckling av

Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra transportsystemet för 2014–2025, för vilka åtgärder i nationell plan där byggkostnaden regeringen har beslutat om byggstart, får understiger 50 000 000 kronor samt att finansieras genom bidrag från kommuner, genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna landsting eller företag upp till högst

för regional transportinfrastruktur. Trafikverket 3 250 000 000 kronor.

gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av Byggande av väg och järnväg samt anläggande beloppen för medfinansiering i takt med att

av allmän farled där kostnaden understiger planer fastställs i den löpande verksamheten. 50 000 000 kronor får finansieras genom bidrag Även i dessa fall behöver justeringar göras av de från kommuner, landsting eller företag upp till bemyndiganden som regeringen inhämtat från högst 2 000 000 000 kronor om åtgärderna

riksdagen. Regeringen föreslår därför vidare att genomförs enligt den nationella trafikslags-

byggande av väg och järnväg samt anläggande av övergripande planen för utveckling av

allmän farled som staten ansvarar för får transportsystemet för 2014–2025. Byggande av finansieras genom bidrag från kommuner, väg och järnväg samt anläggande av allmän farled landsting eller företag om åtgärderna genomförs där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional enligt den nationella trafikslagsövergripande transportinfrastruktur för 2014–2025 får

planen för utveckling av transportsystemet för finansieras genom bidrag från kommuner,

2014–2025 och byggkostnaden för respektive landsting eller företag upp till högst

åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller avser 3 500 000 000 kronor. åtgärder enligt länsplanerna för regional

transportinfrastruktur för 2014–2025. Det

högsta beloppet för intäkter från med-

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket finansiering genom bidrag till åtgärder i den ska genomföra de åtgärder som följer av nationella trafikslagsövergripande planen för regeringens beslut om fastställande av den utveckling av transportsystemet för 2014–2025 nationella trafikslagsövergripande planen för med byggkostnad understigande 50 000 000 utveckling av transportsystemet för 2014–2025. kronor höjs med 700 000 000 kronor och får

Genom riksdagens beslut vid behandlingen av uppgå till högst 2 000 000 000 kronor. Det propositionen Vårändringsbudget för 2014 högsta beloppet för intäkter från medinfördes en ny ordning för medfinansiering som finansiering av åtgärder som genomförs enligt liknar den som sedan tidigare funnits för länsplanerna för regional transportinfrastruktur lånefinansiering. Denna nya ordning innebär att för 2014–2025 höjs med 2 000 000 000 kronor riksdagen i behandlingen av statens budget och får uppgå till högst 3 500 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Förskottering av transportinfrastruktur till staten för vissa utpekade investeringar och

åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande Regeringens förslag: Vissa av regeringen av planen för utveckling av transportsystemet för

regeringen utpekade investeringar och åtgärder 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i byggstart höjs med 5 000 000 kronor och får den nationella trafikslagsövergripande planen för

uppgå till högst 875 000 000 kronor. utveckling av transportsystemet för 2014–2025,

Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra för vilka regeringen har beslutat om byggstart,

åtgärder i nationell plan där byggkostnaden får finansieras genom förskottering (räntefria understiger 50 000 000 kronor samt att lån) från kommuner, landsting eller företag upp genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna till högst 875 000 000 kronor. för regional transportinfrastruktur. Trafikverket

Byggande av väg och järnväg samt anläggande

gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av av allmän farled där kostnaden understiger

hur mycket medel som räntefritt lånas in till 50 000 000 kronor får finansieras genom

staten i takt med att planer fastställs i den förskottering från kommuner, landsting eller löpande verksamheten. Även i dessa fall behöver företag upp till högst 3 200 000 000 kronor om justeringar göras av de bemyndiganden som åtgärderna genomförs enligt den nationella regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen trafikslagsövergripande planen för utveckling av

föreslår därför vidare att byggande av väg och transportsystemet för 2014–2025. Byggande av

järnväg samt anläggande av allmän farled som väg och järnväg samt anläggande av allmän farled

staten ansvarar för får finansieras genom där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional räntefria lån från kommuner, landsting eller transportinfrastruktur för 2014–2025 får företag om åtgärderna genomförs enligt den finansieras genom förskottering från kommuner, nationella trafikslagsövergripande planen för landsting eller företag upp till högst

utveckling av transportsystemet för 2014–2025 5 300 000 000 kronor.

och om byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur Skälen för regeringens förslag: Trafikverket för 2014–2025. Det högsta beloppet för de

ska genomföra de åtgärder som följer av medel som räntefritt får lånas in till staten för regeringens beslut om fastställande av den åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande nationella trafikslagsövergripande planen för planen för utveckling av transportsystemet för utveckling av transportsystemet för 2014–2025. 2014–2025 med byggkostnad understigande

Genom riksdagens beslut vid behandlingen av 50 000 000 kronor höjs med 200 000 000 kronor propositionen Vårändringsbudget för 2014 och får uppgå till högst 3 200 000 000 kronor. infördes en ny ordning för medel som räntefritt Det högsta beloppet för de medel som räntefritt lånas in till staten som liknar den som sedan får lånas in till staten för åtgärder som tidigare funnits för lånefinansiering. Denna nya genomförs enligt länsplanerna för regional ordning innebär att riksdagen i behandlingen av transportinfrastruktur för 2014–2025 höjs med statens budget bemyndigar regeringen att 300 000 000 kronor och får uppgå till högst besluta om ramar för medel som räntefritt lånas 5 300 000 000 kronor. in till staten avseende byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled.

1:2 Vidmakthållande av statens

För investeringar och åtgärder där kostnaden

transportinfrastruktur

överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket årligen till regeringen lämna förslag på de I statens budget för innevarande år finns för namngivna investeringar och åtgärder som får

detta ändamål uppfört ett ramanslag på byggstartas den nästkommande treårsperioden.

19 581 798 000 kronor. Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. I samband med det behöver justeringar göras av det bemyndigande som regeringen inhämtat från Regeringens förslag: Anslaget 1:2 riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beloppet för de medel som räntefritt får lånas in ökas med 620 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Skälen för regeringens förslag: Regeringen Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som föreslog i budgetpropositionen för 2015 att inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 20 821 798 000 kronor skulle anvisas anslaget behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur kronor 2016–2027. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.7). Bemyndigandet bedöms inte ha någon Riksdagen beslutade dock att 19 581 798 000 påverkan på anslagsbehovet kommande år. kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att det är viktigt att förstärka 1:11 Trängselskatt i Stockholm (bemyndigande) underhållet på järnvägen för att öka förutsättningarna för att komma tillrätta med I statens budget för innevarande år finns för trafikstörningar och andra problem som detta ändamål uppfört ett ramanslag på förorsakar samhället och näringslivet kostnader. 1 005 058 000 kronor. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens Vidare har regeringen ett bemyndigande att transportinfrastruktur bör därför ökas med under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som 620 000 000 kronor. inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

Utgifterna bedöms därefter öka med behov av framtida anslag på högst 1 240 000 000 kronor per år 2016–2018. 12 000 000 000 kronor 2016–2057.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2015 för anslaget 1:11 Trängselskatt i

Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som 1:7 Trafikavtal (bemyndigande) inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida anslag på högst I statens budget för innevarande år finns för 12 500 000 000 kronor 2016–2057. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 831 000 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska Skälen för regeringens förslag: Under 2015 åtaganden har inte lämnats för 2015. behöver förutsättningar finnas för Trafikverket

att teckna kontrakt för betongtunnel

Skärholmen samt bergtunnlar Johannelund. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Tunnlarna utgör delar i produktionen av projekt under 2015 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå E4 Förbifart Stockholm. Bemyndigandet ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare behöver därför ökas med 500 000 000 kronor. gjorda åtaganden medför behov av framtida Regeringen bör mot denna bakgrund anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027. bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11

Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket åtaganden medför behov av framtida anslag på avser att teckna nya trafikavtal under 2015 högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057. rörande transportpolitiskt motiverad inter- Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha regional kollektivtrafik. någon påverkan på anslagsbehovet kommande

Regeringen bedömde i budgetpropositionen år. för 2015 att inga nya trafikavtal skulle ingås under 2015, varför ett nytt bemyndigande inte behövde begäras från riksdagen. Den 2:3 Grundläggande betaltjänster (bemyndigande) bedömningen har regeringen nu omprövat mot bakgrund av underlag från Trafikverket som I statens budget för innevarande år finns för visar att nya trafikavtal planeras ingås under detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2015. 35 500 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund Vidare har regeringen ett bemyndigande att bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7 under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som

PROP. 2014/15:99

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 120 014 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:5 behov av framtida anslag på högst 36 000 000 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommukronor 2016 och 2017. nikation (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt

5.6.5). Riksdagen beslutade dock att 126 144 000

kronor skulle anvisas anslaget (bet. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen under 2015 för anslaget 2:3 Grundläggande anser alltjämt att anslagsnivån bör minskas. Den betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som föreslagna anslagsnivån balanserar mot vad det inklusive tidigare gjorda åtaganden medför för närvarande finns kapacitet för att utföra när behov av framtida anslag på högst 36 000 000 det gäller bredbandskoordinatorer. Anslaget 2:5 kronor 2016–2020. Driftsäker och tillgänglig elektronisk

kommunikation bör därför minskas med 6 000 000 kronor. Efterföljande år bedöms Skälen för regeringens förslag: Anslaget får minskningen bli densamma.

bl.a. användas för utgifter för tillhandahållandet Minskningen av anslaget används för att bidra av grundläggande betaltjänster på de orter och till finansieringen av de ökade anslagen i denna den landsbygd där behovet av betaltjänster inte proposition. Minskningen bedöms få begränsad tillgodoses av marknaden. påverkan för verksamheten under innevarande

Regeringen bedömer att det finns ett behov av år. ökad långsiktighet när det gäller insatserna för grundläggande betaltjänster. Det kan möjliggöras genom längre avtalsperioder för tillhanda- 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av hållare av grundläggande betaltjänster. Det i sin strategisk betydelse tur bör leda till lägre statliga utgifter för dessa insatser samtidigt som de som tillhandahåller I statens budget för innevarande år finns för tjänsterna får bättre framförhållning i sin detta ändamål uppfört ett ramanslag på verksamhet. Ökad långsiktighet ökar också 83 050 000 kronor. tryggheten för dem som använder de grundläggande betaltjänsterna. Bemyndigandet behöver därför förlängas t.o.m. 2020. Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Gemensamma

Regeringen bör mot denna bakgrund e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:3 minskas med 35 000 000 kronor. Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på Skälen för regeringens förslag: Regeringen högst 36 000 000 kronor 2016–2020. föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

48 050 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk

2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk betydelse (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt kommunikation 5.6.6). Riksdagen beslutade dock att 83 050 000

kronor skulle anvisas anslaget (bet. I statens budget för innevarande år finns för 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen detta ändamål uppfört ett ramanslag på anser alltjämt att anslagsnivån bör vara i nivå 126 144 000 kronor. med den som föreslogs i budgetpropositionen

för 2015. Anslaget 2:6 Gemensamma e-

förvaltningsprojekt av strategisk betydelse bör Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Driftsäker och därför minskas med 35 000 000 kronor. Eftertillgänglig elektronisk kommunikation minskas följande år bedöms minskningen bli densamma. med 6 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra

till finansiering av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen medför ompriori- Skälen för regeringens förslag: Regeringen tering av viss verksamhet under innevarande år.

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

PROP. 2014/15:99

6.21 Utgiftsområde 23 Areella 1:7 Ersättning för viltskador m.m.

näringar, landsbygd och

livsmedel I statens budget för innevarande år finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1:1 Skogsstyrelsen 37 778 000 kronor.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättningar 399 278 000 kronor. för viltskador m.m. ökas med 10 000 000

kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skogsstyrelsen ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Generellt har

antalet skador orsakade av rovdjur ökat under den senaste tioårsperioden. Detta är resultatet av Skälen för regeringens förslag: Anslaget en ökning av den svenska rovdjursstammen. För

används bl.a. för Skogsstyrelsens förvaltnings- att kunna vidta erforderliga åtgärder som utgifter. förebygger konflikter kring rovdjur bör anslaget

Skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands tillföras ytterligare medel. Regeringen anser län har medfört ökade utgifter på anslaget. därför att anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Skogs- m.m. bör ökas med 10 000 000 kronor. För styrelsen bör ökas med 1 000 000 kronor. 2016–2018 bedöms utgifterna öka med

20 000 000 kronor per år.

1:2 Insatser för skogsbruket 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på I statens budget för innevarande år finns för 266 373 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

50 160 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 7 000 000 kronor. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2015 ikläda staten betalningsansvar för

kreditgarantier som uppgår till högst

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige används bl.a. för stöd till vissa åtgärder inom som under senare år har gjort väsentliga skogsbruket. investeringar i ökad mjölkproduktion.

Med anledning av skogsbranden i augusti 2014 Anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelsi Västmanlands län bör åtgärder vidtas för att sektor får även användas för att helt eller delvis stödja de drabbade. En av stödåtgärderna är ett finansiera statens förväntade kostnader för bränslestöd för diesel som har förbrukats eller statliga kreditgarantier till mjölkföretag. kommer att förbrukas av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland den 31 juli 2014–31 december 2016. Regeringen anser därför att Skälen för regeringens förslag: Den globala anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket bör ökas med efterfrågan på mjölk har ökat starkt och 7 000 000 kronor. förväntas fortsätta stiga kraftigt. Det finns en

hög underliggande potential för den svenska

mjölksektorn. En snabb strukturomvandling har

dock i kombination med en djup nedgång i

världsmarknadspriserna för mjölk lett till en

likviditetskris för svenska mjölkföretag. Sedan

2005 har ca vart tredje mjölkföretag i Sverige

PROP. 2014/15:99

investerat i ökad mjölkproduktion. Dessa gärder för landsbygdens miljö och struktur även företag utgör stommen i den framtida svenska bör få användas till utgifter för lokalt ledd mjölkproduktionen. En utslagning av sunda utveckling finansierad av Europeiska regionala företag, till följd av en tillfällig och mycket utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för jordbruk (mjölk och nötkött). Regeringen bör landsbygdens miljö och struktur därför bemyndigas att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår I statens budget för innevarande år finns för till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i detta ändamål uppfört ett ramanslag på Sverige som under senare år har gjort väsentliga 2 083 785 000 kronor. investeringar i ökad mjölkproduktion.

Med anledning av införandet av kreditgarantier behöver ändamålet för anslaget Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Från EUutvidgas. Regeringen anser därför att anslaget budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor även bör miljö och struktur får även användas för utgifter få användas för att helt eller delvis finansiera för lokalt ledd utveckling finansierad av statens förväntade kostnader för statliga Europeiska regionala utvecklingsfonden och kreditgarantier till mjölkföretag. Detta innebär Europeiska socialfonden. vidare vissa omprioriteringar inom anslaget jämfört med vad riksdagen beslutat om. Den förstärkning av anslaget som avsåg ett Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd måltidslyft prioriteras därmed ned (bet. utveckling ska under programperioden 2014– 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88). 2020 genomföras med stöd av finansiering från

fyra fonder: Europeiska socialfonden,

Europeiska regionalfonden, Europeiska jord- 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och bruksfonden för landsbygdsutveckling samt struktur Europeiska havs- och fiskerifonden. Ändamålet

för anslaget behöver mot denna bakgrund I statens budget för innevarande år finns för utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för 2 740 505 000 kronor. landsbygdens miljö och struktur även bör få

användas till lokalt ledd utveckling finansierad av

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Åtgärder för Europeiska socialfonden. landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Europeiska socialfonden. (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för

Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd detta ändamål uppfört ett ramanslag på utveckling ska under programperioden 2014– 32 830 000 kronor. 2020 genomföras med stöd av finansiering från Något bemyndigande att ingå ekonomiska fyra fonder: Europeiska socialfonden, åtaganden har inte lämnats för 2015. Europeiska regionalfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Programmet för lokalt ledd utveckling medfinansieras med nationella medel och därför behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Åt-

PROP. 2014/15:99

omfattning (bet. 2014/15:UbU1, rskr. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att 2014/15:90).

under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande Regeringen anser alltjämt att den utökning av åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som resurser till högskoleutbildning som föreslogs i medför behov av framtida anslag på högst budgetpropositionen är angelägen. Regeringen

25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 föreslår därför i denna proposition att resurserna

och 30 000 000 kronor 2018. till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

ökas för innevarande år med ytterligare

91 226 000 kronor jämfört med den av riksdagen

beslutade budgeten för 2015 (se även avsnitt

Skälen för regeringens förslag: I budget-

6.15). propositionen för 2014 tillfördes anslaget medel

Regeringen anser mot denna bakgrund att för stöd för dubbel miljönytta (prop. 2013/14:1

anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet bör utg.omr. 23, bet. 2013/14:MJU2, rskr.

ökas med 6 935 000 kronor. För 2016 och 2017 2013/14:123). Införandet av stödet syftar till att

bedöms utgifterna öka med 6 205 000 kronor minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt

per år och för 2018 med 5 959 000 kronor. som behovet av fossila energikällor minskar.

Finansiering sker genom de förslag till Stödet uppgår till totalt 240 000 000 kronor

inkomstökningar och minskade anslag som 2014–2023. För att ha möjlighet att hantera

lämnas i denna proposition. stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om

stöd till stödmottagare längre fram under den

aktuella perioden behövs ett bemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under

6.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv

2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför

1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och

behov av framtida anslag på högst 25 000 000

utveckling

kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och

30 000 000 kronor 2018.

I statens budget för innevarande år finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på

2 448 966 000 kronor.

1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

I statens budget för innevarande år finns för

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Verket för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

innovationssystem: Forskning och utveckling

1 716 438 000 kronor.

minskas med 30 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 6 935 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

2 418 966 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

utveckling (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt presenterade i budgetpropositionen för 2015 en

3.8.2). Riksdagen beslutade dock att satsning på ett ökat antal utbildningsplatser i

2 448 966 000 kronor skulle anvisas anslaget högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt

(bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68). 9.9.1). Regeringen anförde att fler behöriga

Regeringen anser alltjämt att anslaget bör sökande bör beredas plats i högskolan. Med

minskas för att finansiera andra prioriterade anledning av detta föreslog regeringen i budget-

satsningar. Anslaget 1:2 Verket för propositionen för 2015 en utökning av

innovationssystem: Forskning och utveckling bör resurserna till högskoleutbildning i hela landet

därför minskas med 30 000 000 kronor. För om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000

2016–2018 bedöms anslaget minska med helårsstudenter. I den av riksdagen beslutade

motsvarande belopp per år. budgeten minskades dock satsningens

PROP. 2014/15:99

Minskningen av anslaget används för att bidra därför att anslaget 1:7 Turistfrämjande bör ökas till finansieringen av de ökade anslagen i denna med 30 000 000 kronor. För 2016–2017 bedöms proposition. Minskningen bedöms inte påverka utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år. möjligheterna att uppnå anslagets ändamål under 2015.

1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation

1:5 Näringslivsutveckling I statens budget för innevarande år finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på I statens budget för innevarande år finns för 197 777 000 kronor. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 291 772 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Bidrag till

företagsutveckling och innovation ökas med Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivs- 71 000 000 kronor. utveckling ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

Skälen för regeringens förslag: I budget- föreslog i budgetpropositionen för 2015 att propositionen för 2015 aviserade regeringen 259 777 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:22 inrättandet av ett nationellt innovationsråd Bidrag till företagsutveckling och innovation under ledning av statsministern (prop. 2014/15:1 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.22). utg.omr. 24 avsnitt 3.7.2). Syftet med inrättandet Riksdagen beslutade dock att 197 777 000 av rådet är bland annat att bidra till hållbar kronor skulle anvisas anslaget (2014/15:NU1, utveckling, skapa förutsättningar för nya jobb att rskr. 2014/15:68), varav 20 000 000 kronor skulle växa fram i hela landet samt att stärka det användas för att förstärka rådgivningen till svenska innovationssystemet utifrån ett helhets- personer med utländsk bakgrund. Almi perspektiv. För att genomföra insatser som Företagspartner AB (Almi) ansvarar för denna stärker svensk konkurrens- och innovationskraft rådgivning. Regeringen anser att det bör behöver anslaget tillföras ytterligare medel. säkerställas att Almi har utrymme för nya

Regeringen anser mot denna bakgrund att uppgifter under 2015 och att bolagets anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör ökas med verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga 50 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms skeden av företags utveckling. Anslaget bör utgifterna öka med 100 000 000 kronor per år. därför tillföras ytterligare medel, varav

20 000 000 kronor ska användas till en ytterligare

förstärkning av rådgivning till personer med 1:7 Turistfrämjande utländsk bakgrund utöver de medel som

riksdagen har avsatt till detta. Regeringen anser I statens budget för innevarande år finns för därför att anslaget 1:22 Bidrag till detta ändamål uppfört ett ramanslag på företagsutveckling och innovation bör ökas med 109 824 000 kronor. 71 000 000 kronor. För 2016 och 2017 beräknas

utgifterna öka med 90 000 000 kronor per år och

för 2018 med 110 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Turistfrämjande Finansiering sker dels genom att anslaget 1:4 ökas med 30 000 000 kronor. Ersättning till etableringslotsar och insatser för

vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med 20 Skälen för regeringens förslag: För att miljoner kronor, dels genom de förslag till

tillvarata den svenska besöksnäringens export- inkomstökningar och minskade anslag som potential och öka antalet utländska besökare lämnas i denna proposition. samt möjliggöra ökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser

PROP. 2014/15:99

1:23 Upphandlingsmyndigheten utarbetas i samverkan med näringslivet som

syftar till att stärka exporten i alla delar av landet. Något anslag för detta ändamål finns inte Satsningen omfattar förbättrad information om uppfört i statens budget för innevarande år. det statliga utbudet av stöd för företagens export

och internationalisering, nödvändiga investe-

ringar i Sveriges export- och investeringsråd

(Business Sweden) inklusive regional export- Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:23 rådgivning för små och medelstora företag. Upphandlingsmyndigheten förs upp på statens Vidare omfattar satsningen närvaro på budget med 20 940 000 kronor. Anslaget får prioriterade tillväxtmarknader samt främjande av användas för Upphandlingsmyndighetens svenska företag vid stora internationella förvaltningsutgifter. upphandlingar där finansiering från FN, utveck-

Anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med lingsbanker eller internationella finansierings- 20 940 000 kronor. institutioner kan förekomma. Medel avses även

användas för att t.ex. säkra ett svenskt deltagande i världsutställningen i Astana 2017. För att satsningen ska kunna genomföras behöver Skälen för regeringens förslag: Som ytterligare medel tillföras.

regeringen angav i budgetpropositionen för 2015

Regeringen anser mot denna bakgrund att är avsikten att det under 2015 ska inrättas en ny

anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet bör organisation för upphandlingsstöd dit nuvarande

ökas med 75 000 000 kronor 2015. För 2016– uppgifter med upphandlingsstöd hos Kon-

2018 bedöms utgifterna öka med 105 000 000 kurrensverket ska flytta (prop. 2014/15:1

kronor per år. utg.omr. 24 avsnitt 3.7.3).

För att delvis finansiera ökningen av anslaget

Regeringen beslutade den 19 december 2014

2:5 Avgifter till internationella handelsatt ge en särskild utredare i uppdrag att inrätta en

organisationer minskas anslaget med 1 000 000 ny upphandlingsmyndighet (dir. 2014:161).

kronor. Enligt direktivet är utgångspunkten att den nya

Sammantaget bör därmed anslaget 2:3 myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter

Exportfrämjande verksamhet ökas med från och med den 1 september 2015.

74 000 000 kronor.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten bör föras upp i statens budget med 20 940 000

2:5 Avgifter till internationella

kronor. Anslaget får användas för Upphand-

handelsorganisationer

lingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Finansiering sker genom att anslaget 1:15

I statens budget för innevarande år finns för Konkurrensverket minskas med motsvarande

detta ändamål uppfört ett ramanslag på belopp. Regeringen avser återkomma när slutligt

20 517 000 kronor. utfall är känt.

Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avgifter till

2:3 Exportfrämjande verksamhet

internationella handelsorganisationer ökas med

2 000 000 kronor. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 889 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges

medlemsavgift till Världshandelsorganisationen Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande betalas i schweizerfranc och beräknas på grund verksamhet ökas med 74 000 000 kronor. av växelkursförändringar för 2015 bli högre än

tillgängliga medel på anslaget. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:5 Avgifter till Skälen för regeringens förslag: Regeringen

genomför en exportoffensiv med insatser som

PROP. 2014/15:99

internationella handelsorganisationer bör ökas användas för utgifter för statsbidrag till med 2 000 000 kronor. kommuner och landsting för ökade kostnader

Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3 för anställda i åldern 18–26 år. Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 2015 att AB Göta kanalbolag 90 772 537 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning, varav

1 510 000 000 kronor utgjordes av ett tillskott Regeringens förslag: AB Göta kanalbolag får

som regeringen valde att kompensera kommunpantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller

sektorn för till följd av förslaget om att avskaffa delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av

nedsättningen av socialavgifterna för unga (prop. bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som

2014/15:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.6.1). Riksdagen följer av äganderätten till de skogsfastigheter

beslutade dock att 87 722 687 000 kronor skulle som ägs av bolaget.

anvisas anslaget (bet. 2014/15:FiU3, rskr. 2014/15:82) och avslog lagförslagen om socialavgifterna för unga (bet. 2014/15:FiU1, Skälen för regeringens förslag: Riksdagen rskr. 2014/15:29).

har beslutat att den skogsmark som ägs av AB Regeringen föreslår i denna proposition att Göta kanalbolag ska kvarstanna i bolagets ägo nedsättningen av socialavgifterna för unga slopas (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. (se avsnitt 5.2.3) och väljer att föreslå en 1993/94:224). Mot bakgrund av bolagets behov

kompensation till kommunsektorn för detta i av kapital för att finansiera renovering och

enlighet med vad som framfördes i underhåll bör bolaget fritt få disponera den

budgetpropositionen. Statsbidragen till skogsmark som ägs av bolaget, bestående av ca kommunerna och landstingen bör därför ökas 3 680 hektar fördelat på tio fastigheter i Västra med 863 000 000 kronor fr.o.m. den 1 augusti Götalands och Örebro län. Detta inbegriper 2015. Beloppet är beräknat utifrån antalet möjligheter att pantsätta, utarrendera, avstycka,

anställda i åldern 18–26 år i kommunerna helt eller delvis avyttra och i övrigt vidta sådana

respektive landstingen. Beloppet bör fördelas åtgärder som följer av äganderätten till de

med 734 000 000 kronor till kommunerna och skogsfastigheter som ägs av bolaget. 129 000 000 kronor till landstingen, samt

Regeringen anser mot denna bakgrund att AB fördelas mellan enskilda kommuner respektive Göta kanalbolag bör få pantsätta, utarrendera, landsting med ett enhetligt belopp per invånare avstycka och helt eller delvis avyttra de

den 1 november 2014. skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt

Eftersom det inte är möjligt att ändra anslaget vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten

för kommunalekonomisk utjämning under till de skogsfastigheter som ägs av bolaget. pågående budgetår bör ett nytt anslag föras upp i

statens budget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att

anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting bör 6.23 Utgiftsområde 25 Allmänna föras upp i statens budget med

bidrag till kommuner

863 000 000 kronor 2015. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för ökade kostnader för anställda i

1:4 Stöd till kommuner och landsting

åldern 18–26 år. Från och med 2016 bör stödet

fördelas via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk Något anslag för detta ändamål finns inte

utjämning. Utgifterna bedöms öka med uppfört i statens budget för innevarande år.

2 558 000 000 kronor 2016 och med

3 020 000 000 kronor 2017 och framåt.

Finansiering sker genom de förslag till Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:4 Stöd

inkomstökningar och minskade anslag som till kommuner och landsting förs upp på statens

lämnas i denna proposition. budget med 863 000 000 kronor. Anslaget får

PROP. 2014/15:99

6.24 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

1:1 Räntor på statsskulden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 371 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 8 800 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslaget för räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt praxis lämnar dock regeringen förslag till ändringar av anslaget för det löpande budgetåret när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel. Ordningen överensstämmer med uttalanden från finansutskottet (bet. 2002/03:FiU11 s. 50).

För 2015 bedöms utgifterna för statsskuldsräntorna bli 8 800 000 000 kronor högre än beräknat. Ökningen beror i huvudsak på valutakursförluster men även på att Riksgäldskontoret förändrat sin låneplan. Valutakursförlusterna är hänförliga till kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt till försvagningar mot schweizerfrancen i och med den schweiziska centralbankens avskaffande av växelkursgolvet i januari 2015. De ökade utgifterna till följd av kronförsvagningen mot schweizerfrancen har inneburit ökade utgifter för statsskuldsräntorna om ca 6 miljarder kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Räntor på statsskulden bör ökas med 8 800 000 000 kronor.

Bilaga 1 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga till avsnitt 5.1 och 5.2

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

1 Sammanfattning av promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015

Regeringen avser att i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslå vissa förändringar på inkomstskatte- och socialavgiftsområdet. En promemoria med förslag togs fram inom Finansdepartementet inför budgetpropositionen 2015. Promemorian har remitterats.

Följande förslag i den promemorian är aktuella i propositionen Vårändringsbudget för 2015. – Slopad nedsättning av socialavgifterna för

unga – Slopad skattereduktion för läxhjälp

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

2 Lagförslagen i promemorian i aktuella delar

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 § Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten.

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga

decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före den 1 januari 2016. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under

2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.

3. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2012:756.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att […] 67 kap. […] 13 § […] inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

67 kap.

13 §

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

hämtning till och från förskola, skola, skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning

7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och

18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till

bostaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i […] 67 kap. […] 13 § […] i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.

[…]

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.

2 kap.

29 §

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.

Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämp- Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning ning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller 28 §. på vilken avgifter ska betalas enligt 27 §.

3 kap.

18 §

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara 1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3. om den avgiftsskyldige vid ingången av 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §. 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 29 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2015. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 och 18 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2015. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2013:961. 2 Senaste lydelse 2013:1013.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

5 §

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2013:964.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens skolverk, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Aktiespararna, Fondbolagens förening, Fria Företagare, Företagarna, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, MyAcademy Sweden AB, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation och Visita – Svensk besöksnäring. Ett gemensamt yttrande har kommit in från Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensionärers Förbund, Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap.

Yttranden har även kommit in från Akademikerförbundet SSR, Bemanningsföretagen, Almega, Näringslivets skattedelegation, Konjunkturinstitutet, Svensk Industriförening (Sinf), Proffice AB, Veteranpoolen AB och Gabriel Thulin.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Regelrådet.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

4 Lagrådets yttrande i aktuella delar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014–11-05

Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund.

Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i Budgetpropositionen för 2015

Riksdagens finansutskott har den 24 oktober 2014 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över följande lagförslag i Budgetpropositionen för 2015 (proposition 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor).

[…] 2. Förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1920) om allmän löneavgift.

3. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser 42 kap. 6 §, 67 kap. 7, 8 och 13 §§.

4. Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) såvitt avser 2 kap. 28 §, 2 kap. 29 §, 3 kap. 15a § och 3 kap. 18 §.

5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Mihaic och Robert Sand, kanslirådet Peter Österberg samt departementssekreteraren Maria Doeser, alla från Finansdepartementet. Närvarande vid föredragningen har varit assessorerna Lars Widlund och Olof Åkerrén från riksdagens finans- respektive skatteutskott.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

[…]

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 2 Vissa punktskattefrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga till avsnitt 5.3, 5.4, och 5.5

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

1 Sammanfattning av promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen 2015

Regeringen avser att i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslå vissa förändringar på punktskatteområdet. En promemoria med förslag togs fram inom Finansdepartementet inför budgetpropositionen för 2015. Promemorian har remitterats. I promemorian föreslogs att skatten på avfall, bekämpningsmedel, naturgrus och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs. Skattesatserna har varit desamma under flera års tid. Det är därför lämpligt att skattesatserna justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Beträffande skatten på termisk effekt höjs denna också för att skapa ytterligare finansiellt utrymme. Förslagen föranleder ändringar i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1999:673) om skatt på avfall och lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel ska ha följande lydelse.

2 §

helt kilogram verksam beståndsdel i kilogram verksam beståndsdel i bekämpnings-

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1

Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617.

2

Senaste lydelse 2003:806.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.

3 §

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2005:961.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.

2 §

Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt.

5 §

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1

Senaste lydelse 2007:1389.

2

Senaste lydelse 2007:1389.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

3 Förteckning över remissinstanserna

Förvaltningsrätten i Falun, Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges bergmaterialindustri, Skogsindustrierna, Statens Geotekniska Institut, Svensk Energi, Svenska Kraftnät, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Återvinningsindustrierna

Bilaga 3 Vissa ersättningsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga till avsnitt 6.9 och 6.13

PROP. 2014/15:99 Bilaga 3

1 Sammanfattning av promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen bör vara 910 kronor under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod och 760 kronor därefter. Det innebär att försäkrade som har en månadsinkomst på 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst under ersättningsperiodens första 100 dagar. Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bestäms dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer.

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Ändringen innebär att regeringen kan föreskriva om mer än ett högsta belopp på dagpenningen, dvs. att den högsta dagpenningen ska kunna kan vara högre under ersättningsperiodens första 100 dagar än under resterande del av perioden.

Promemorian innehåller även förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Dagpenning enligt arbetslöshetsförsäkringen betalas ut för fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet, medan sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken betalas ut för sju dagar per vecka. Ändringen innebär att sjukpenning lämnas med högst 543 kronor per dag till försäkrad som är arbetslös, vilket motsvarar en dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen om 760 kronor.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 3

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

25 §

Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).

ersättning bestäms utifrån sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat

Senaste lydelse 2009:666.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 28 kap. 11 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

28 kap.

11 §

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.

PROP. 2014/15:99 Bilaga 3

3 Förteckning över remissinstanser

Remissinstanser som har gett in yttrande

Förvaltningsrätten i Göteborg, Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetslöshetskassornas samorganisation. Samtliga inbjudna remissinstanser har besvarat remissen.

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

PROP. 2014/15:99 Bilaga 4

Sammanfattning redovisning av ändrade beställningsbemyndiganden avseende 2015

Tusental kronor

Utgifts- Anslags- Beslutat Förändring av Nytt Tidsperiod område nummer beställnings- beställnings- beställnings-

bemyndigande bemyndigande bemyndigande

4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2016 tom angivet slutår. För vissa anslag har de utgifter som de ekonomiska åtagandena högst får uppgå till angivits per år. För dessa anges totalbelopp för hela tidsperioden och varav-belopp för utgifternas fördelning olika år enligt kolumnen Tidsperiod. Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 och 2017 till 2016–2021. Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016–2019 till 2016–2023. Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 till 2016–2018. Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016–2018 till 2016–2019. Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 och 2017 till 2016–2020.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Föredragande: Statsministern S Löfven och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Regeringen beslutar proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015