Statens budget 2015 Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta s.k. rambetänkande budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016–2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I betänkandet behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen under respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Utgifterna på statens budget uppgår i utskottets förslag till sammanlagt 887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo uppgår därmed till –32 miljarder kronor 2015. Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 160, 1 207 och 1 265 miljarder kronor för 2015, 2016 och 2017. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2015. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015. En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på inkomstberäkningen till följd av att reduktionen avseende allmän pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde i inkomstspecifikationen, dvs. bilaga 1 i propositionen. Revideringen medför att statens inkomster 2015 ökar med ca 929 miljoner kronor. Revideringen påverkar statens budgetsaldo i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Vissa

2014/15:FiU1 S AMMANFATTNING

ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av synpunkter från Lagrådet. Utskottet tillstyrker också de preliminära utgiftsramarna för 2016–2018 och tillstyrker i huvudsak de preliminära inkomstberäkningarna för 2016–2018.

Den ekonomiska utvecklingen

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten under 2014. Hushållens konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNPtillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock ojämn. Den svaga kredittillväxten och oron kring bl.a. situationen i Ukraina dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande. Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett bekymmersamt läge och trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen tydligt anger att det finns en avvikelse från överskottsmålet. Denna tydlighet är ett sätt att återupprätta respekten för överskottsmålet. Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen vid en bedömd avvikelse också redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det strukturella sparandet ligger för närvarande långt under 1 procent, vilket skulle kräva en strukturell åtstramning på 74 miljarder kronor för att överskottsmålet ska kunna nås 2018. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att sparandet därför kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Det är inte lämpligt att

S AMMANFATTNING 2014/15:FiU1

genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. De utgiftstak för 2015–2017 som regeringen föreslår är väl avvägda. Utskottet konstaterar att de finanspolitiskt motiverade höjningarna av de sedan tidigare fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 är i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utgiftstakets nivå för 2016–2018 följer utvecklingstrenden för BNP, vilket gör det möjligt för regeringen att genomföra sina prioriterade reformer under mandatperioden. Utskottet betonar att insatser på utgiftssidan först kan göras efter en avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att kräva. Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla, och politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringen lägger en rad förslag som innebär minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män jämfört med nuläget, t.ex. en höjning av underhållsstödet och höjt bostadstillägg för pensionärer. Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre sysselsättning. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik och en politik för landsbygden för att stärka möjligheterna till företagande i hela Sverige. Investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbetstillfällen skapas. Ökade offentliga investeringar är också nödvändigt för att åstadkomma ökad ekonomisk jämlikhet. Det handlar bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett längre perspektiv. Det är ohållbart att många unga människor inte kan etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att regeringen har ett högt ställt mål att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att uppnå detta krävs investeringar i såväl jobb som i praktikplatser och utbildning. Den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifterna för unga bör avskaffas. Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken som presenteras i propositionen. Ekonomiska styrmedel i form av såväl stimulanser som miljöskatter utgör en viktig del av det som behövs för att ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Sverige bör på sikt ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi, och säkerhetskraven för kärnkraft bör skärpas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.

2014/15:FiU1 S AMMANFATTNING

Internationella studier visar att resultaten i svensk skola har sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om investeringar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan och insatser för att göra läraryrket mer attraktivt. Den svenska välfärdsmodellen ska värnas. För att minska ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling behövs kraftigt utökade resurser till bl.a. hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Det är också nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare samt att våra gemensamma försäkringar rustas upp. Skattemedel ska användas till den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks genom att Försvarsberedningens förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014 genomförs.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Arbetet med att förbättra redovisningen till riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen funnits. Utskottet noterar att resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i positiv riktning. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Enligt utskottet är det rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet, som regeringen refererar till i budgetpropositionen, utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Utskottet behandlar frågor om granskning och ekonomisk styrning i kapitel 5.

Reservationer

I betänkandet finns två gemensamma reservationer från allianspartierna (M, C, FP och KD) och två reservationer från Sverigedemokraterna.

2014/15:FiU1 I NNEHÅLLSFÖRTECKNING Tabell 3.10 Yttranden från andra utskott över förslag till utgiftsramar Tabell 3.11 Förändring av inkomsterna på statens budget för 2015– 2018 med anledning av reviderade uppgifter, jämfört med Tabell 3.12 Förändring av finansiellt sparande, budgetsaldo och statsskuld jämfört med budgetpropositionen för 2015, med anledning

2014/15:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2)

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 1. Reservation 1 (M, FP, C, KD) Reservation 2 (SD)

2. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8)

a) Utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 160 miljarder kronor för 2015, 1 207 miljarder kronor för 2016, och till 1 265 miljarder kronor för 2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2 och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 2. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015 Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2015 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3 och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 5. c) Övriga utgifter på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2015 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12 samt avslår motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 7. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2015 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna

2014/15:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5 i denna del och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 4 till 1. lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter, 2. lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 5. lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECDkonventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med den ändringen att 1 och 2 §§ får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 6, 7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön med den ändringen att 28 § får ett tredje stycke av följande lydelse "I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.", 8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 9. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 10. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 11. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 12. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 13. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 14. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 15. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, 16. lag om ändring i ellagen (1997:857), 17. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 18. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall, 19. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 67 kap. 7 och 8 §§ får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 6, 20. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, 21. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 22. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 23. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 24. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2014/15:FiU1

25. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt, 26. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 27. lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, 28. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 16–20, 23–33 och 35–43, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 21, 22 och 34 samt avslår motionerna 2014/15:114 av Jenny Petersson (M), 2014/15:984 av Annika Qarlsson (C), 2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 3, 2014/15:1772 av Jessica Rosencrantz (M), 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 9 och 10, 2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkandena 2 och 4, 2014/15:2244 av Tina Ghasemi (M), 2014/15:2250 av Tina Ghasemi (M), 2014/15:2274 av Sofia Fölster (M), 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 3, 2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 7 och 13, 2014/15:2662 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5, 2014/15:2786 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4, 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 8, 12 och 15, 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–7, 2014/15:2893 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2, 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 5 i denna del och 7–16 samt 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 267 831 miljoner kronor för 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 8 och avslår motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 17. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016– 2018 Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena och den preliminära inkomstberäkningen för 2016, 2017 och 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 8. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6 samt 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6. Reservation 3 (M, FP, C, KD) Reservation 4 (SD)

2014/15:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

3. Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.1)

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 10.

4. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar (avsnitt 4.2)

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 37 900 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 13.

5. Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.3)

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 500 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 14.

6. Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.4)

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 15.

Stockholm den 27 november 2014

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Anna Kinberg Batra (M), Monica Green (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S) och Niklas Karlsson (S).

2014/15:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens och oppositionspartiernas alternativa förslag till utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget. Det gäller proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 om förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–43 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2014 enligt förteckningen i bilaga 1. Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Oppositionspartiernas skuggbudgetar över utgiftsramar och inkomster presenteras i en gemensam partipartimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) och i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD). I betänkandet behandlas också ett yttrande från Lagrådet över lagförslag i budgetpropositionen för 2015. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 i betänkandet. Därutöver behandlas i betänkandet viss tilläggsinformation från Finansdepartementet till budgetpropositionen för 2015 (2014-11-07 pm Fi2014/3906). Tilläggsinformationen rör inkomstberäkningen och framgår av avsnitt 3.9 i betänkandet. I samma avsnitt redovisas även viss tilläggsinformation till allianspartiernas budgetmotion.

Betänkandets upplägg

I kapitel 1 behandlas regeringens och oppositionens syn på den ekonomiska utvecklingen. Prognoserna i budgetpropositionen ligger till grund för regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ. Denna del är inte underlag för något riksdagsbeslut, men utskottet gör en bedömning. I kapitel 2 behandlas de alternativ till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras av regeringen och oppositionspartierna. Det handlar dels om offentliga finanser och budgetpolitiska mål, dels om inriktningen av den ekonomiska politiken (förslagspunkt 1 i betänkandet). I kapitel 3 behandlas det s.k. rambeslutet, dvs. förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (förslagspunkt 2 i betänkandet). Här behandlas också föreslagna ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som påverkar inkomstberäkningen (avsnitt 3.5 i betänkandet). I kapitel 4 behandlas förslag om bemyndiganden om upplåning och andra ekonomiska förpliktelser (förslagspunkterna 3–6 i betänkandet). Slutligen i kapitel 5 behandlas granskning och ekonomisk styrning, bl.a. regeringens svar på granskning av Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet samt av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Här

2014/15:FiU1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

behandlas också utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Denna del är inte underlag för något riksdagsbeslut, men utskottet gör en bedömning.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – är indelad i två steg, enligt vad som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna på statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov samt fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande skatte- och avgiftsregler samt att beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna på statens budget kommer att bli. Statens budget ska enligt budgetlagen (2011:203) förutom inkomster och utgifter även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att få fram lånebehovet görs en bedömning av hur nettot av myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar bör vara. Efter dessa beräkningar får man fram statens budgetsaldo som en restpost som visar statens upplåningsbehov. Enligt en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen (11.18.1) fastställs i rambeslutet också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna på statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 3 i betänkandet). De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i steg två i budgetprocessen. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Utfrågningar i samband med beredningen av rambeslutet

Den 4 oktober 2014 informerades utskottet om stresstesterna av EU:s banker av finansmarknadsminister Per Bolund och generaldirektör Martin Andersson, Finansinspektionen.

R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2014/15:FiU1

Yttranden från andra utskott

Följande utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag tillsammans med motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde: • konstitutionsutskottet (2014/15:KU1y) • skatteutskottet (2014/15:SkU1y och 2014/15:SkU2y) • justitieutskottet (2014/15:JuU1y) • civilutskottet (2014/15:CU1y) • socialförsäkringsutskottet (2014/15:SfU2y) • socialutskottet (2014/15:SoU1y) • kulturutskottet (2014/15:KrU1y) • utbildningsutskottet (2014/15:UbU2y) • trafikutskottet (2014/15:TU2y) • miljö- och jordbruksutskottet (2014/15:MJU2y) • näringsutskottet (prot. 2014/15:6) • arbetsmarknadsutskottet (2014/15:AU1y). Utrikesutskottet och försvarsutskottet har avstått från att yttra sig. Yttrandena presenteras i sin helhet i bilagorna 10–22 i betänkandet. En sammanställning över yttrandena finns i avsnitt 3.8.

2014/15:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten 2014. Hushållens konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNP-tillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock ojämn. Den svaga kredittillväxten och bl.a. oron kring situationen i Ukraina dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande. Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin.

1.1 Propositionen om den ekonomiska utvecklingen

Enligt regeringens prognos väntas svensk ekonomi gradvis återhämta sig under de närmaste åren. Tillväxten bedöms öka i måttlig takt under det andra halvåret 2014. För helåret 2014 beräknas BNP växa med 2,1 procent. Till följd av en starkare utveckling i omvärlden och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll ökar tillväxten 2015. För 2015 och 2016 väntas BNP öka med 3,0 respektive 3,2 procent (se tabell 1.1). Även resursutnyttjandet förväntas öka, och arbetslösheten förväntas minska gradvis. I termer av BNPgap beräknas de lediga resurserna i svensk ekonomi 2015 uppgå till 1,2 procent som andel av potentiell BNP. År 2018 bedöms resursutnyttjandet i ekonomin vara balanserat. Arbetslösheten förväntas då uppgå till 6,1 procent.

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

Tabell 1.1 Nyckeltal

Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 1 1,5 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 BNP-gap 2 –3,0 –2,2 –1,2 –0,5 –0,1 0,0

Arbetslöshet 3 8,0 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 Timlön 4 2,5 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 KPI, årsgenomsnitt 0,0 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Reporänta, årsgenomsnitt 1,0 0,5 0,3 1,0 2,1 2,9 1 Fasta priser, referensår 2013. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 3 I procent av arbetskraften 15–74 år. 4 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. Källa: Budgetpropositionen för 2015.

Tillväxten i världsekonomin 2014 och 2015

Under inledningen av 2014 dämpades konjunkturåterhämtningen i omvärlden. I euroområdet var tillväxten svag och i USA föll BNP tillfälligt, bl.a. som en följd av en extremt kall vinter. Även i Kina bromsade den ekonomiska aktiviteten in. Till följd av detta växte världshandeln och industriproduktionen långsamt under inledningen av 2014. I euroområdet förväntas en viss uppgång i tillväxten, men en svag kredittillväxt och krisen i Ukraina verkar återhållande på utvecklingen. Återhämtningen i euroområdet bedöms därför bli långsam och BNP-tillväxten fortsatt dämpad 2014 och 2015. I andra delar av världen bedöms utsikterna vara bättre. I amerikansk och brittisk ekonomi finns tecken på en förhållandevis hög aktivitet under det andra halvåret 2014. I Kina förväntas en tillväxt på 7 procent. Även i många andra framväxande ekonomier ökar tillväxten något efter en viss nedgång i början av 2014. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden bedöms dock vara måttlig under andra halvåret 2014. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många ekonomier väntas dock bidra till att tillväxten i världsekonomin blir högre 2015 än 2014.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i USA, euroområdet och EU

Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018

Källa: Budgetpropositionen för 2015.

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Utvecklingen i svensk ekonomi

Sedan 2013 har svensk ekonomi befunnit sig i en konjunkturuppgång. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har vuxit i en god takt. Däremot har en svag omvärldsutveckling dämpat varuexporten. Trots en tilltagande geopolitisk oro, som ökat osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen, bedöms den internationella konjunkturen återhämta sig under andra halvåret 2014, en uppgång som förväntas fortsätta 2015. Samtidigt bedöms den inhemska konsumtionsutvecklingen bli starkare 2015 än 2014. BNP-tillväxten blir till följd av detta högre 2015 än 2014. Resursutnyttjandet stiger, men det finns fortfarande gott om lediga resurser i ekonomin. Jämfört med tidigare konjunkturuppgångar väntas hushållens konsumtion utgöra en större andel av BNP-tillväxten under de närmaste åren (se tabell 1.3). En stark utveckling av de disponibla inkomsterna och förmögenheterna tillsammans med en fortsatt expansiv penningpolitik bedöms skapa ett stort konsumtionsutrymme för hushållen. Den offentliga konsumtionen fortsätter att bidra till BNP-tillväxten i relativt stor utsträckning. Framför allt bedöms den kommunala konsumtionen öka som en följd av bl.a. regeringens föreslagna reformer inom skolan och äldreomsorgen. De totala investeringarna förväntas öka de kommande åren, bl.a. förväntas bostadsinvesteringarna stiga kraftigt 2014. Bostadsbyggandet bedöms öka även under 2015 men i en lägre takt än 2014. Däremot förväntas investeringarna inom industrin utvecklas förhållandevis svagt under 2014. När exporten successivt utvecklas starkare 2015, i takt med att omvärldsefterfrågan växer snabbare, förväntas även industrins och andra varuproducerande branschers investeringsbehov tillta.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans i Sverige 2013–2018

Utfall för 2013 och prognos för 2014–2018 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1 Lagerinvesteringar 0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 1 653 –0,5 2,3 5,4 6,4 5,2 5,3 Import 1 468 –0,8 4,6 6,1 6,5 5,3 5,5

BNP 3 776 1,5 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 BNP, kalenderkorrigerad 3 781 1,5 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2015.

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

Arbetsmarknad

Arbetslösheten beräknas uppgå till 7,9 procent 2014, en minskning från 2013 då arbetslösheten uppgick till 8 procent. Till följd av den utdragna lågkonjunkturen har efterfrågan på arbetskraft varit dämpad. Även om sysselsättningen har ökat sedan 2010 har även antalet personer i arbetskraften ökat, vilket medfört att arbetslösheten har legat kvar på en hög nivå. Även långtidsarbetslösheten har ökat och ligger kvar på en hög nivå. Sysselsättningen väntas öka i en högre takt under 2014 än under 2013. Konjunkturåterhämtningen medför att produktionen förväntas öka i en högre takt under 2015 än under 2014. Det innebär att företagen får större behov av att anställa. Samtidigt förväntas de reformer som föreslås i budgetpropositionen bidra till att sysselsättningen i offentlig sektor ökar. Sysselsättningsgraden, som har ökat sedan 2011, bedöms fortsätta att öka. Antalet personer i arbetskraften väntas också fortsätta att öka 2014 och 2015, även om tillväxten inte bedöms bli lika stark 2015 som under de närmast föregående åren. Den högre BNP-tillväxten leder till att sysselsättningen ökar i en högre takt än arbetskraften 2015. I takt med att sysselsättningstillväxten tar fart bedöms arbetslösheten komma att minska. De reformer som regeringen föreslår i budgetpropositionen bedöms bidra till minskningen av arbetslösheten. Arbetslösheten beräknas minska från 7,9 procent till 7,3 procent mellan 2014 och 2015.

Löner, inflation och reporänta

Dystra konjunkturutsikter under avtalsrörelsen 2013 bidrog enligt regeringen till att de avtalade löneökningarna för de kommande åren blev återhållsamma. Under inledningen av 2014 har löneökningarna, utöver centrala avtal, stigit, varför ökningarna väntas bli högre än under 2013. En högre efterfrågan i ekonomin 2015 väntas bidra till en viss ökning av lönerna även under 2015. Den totala löneökningstakten för hela ekonomin väntas dock bli dämpad både under 2014 och under 2015. Inflationen har varit låg de senaste åren och understigit Riksbankens mål om 2 procent. Den låga inflationstakten beror enligt regeringen på låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. Varupriserna har utvecklats svagt sedan 2010. Tillväxttakten i tjänstepriserna har visat en nedåtgående trend de senaste åren och har därmed bidragit till att hålla nere inflationen. Inflationsförväntningarna är de lägsta sedan slutet av 2009. Regeringens bedömning är att inflationen blir låg även 2014. Först 2015 förväntas inflationen stiga i en snabbare takt, när resursutnyttjandet tydligt ökar och företagen bedöms ha möjlighet att låta sina kostnadsökningar slå igenom på konsumentpriserna i större utsträckning än vad som varit fallet under de senaste åren. Regeringens bedömning är att Riksbanken kommer att fortsätta att bedriva en expansiv penningpolitik. Därmed förväntas reporäntan fortsätta att ligga på en låg nivå.

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Utvecklingen 2016–2018

I de flesta avancerade ekonomier bedöms det ske en förbättring av konjunkturen de kommande åren. Utvecklingen i USA och euroområdet präglas dock av stora skillnader. I många euroländer har tillväxtförutsättningarna försämrats i spåren av finans- och skuldkrisen samt den därpå följande djupa och utdragna lågkonjunkturen. En hög arbetslöshet har bl.a. medfört att många personer har lämnat arbetskraften. Den ekonomiska utvecklingen förväntas också vara präglad av fortsatta behov av att anpassa konkurrenskraften. Sammantaget bedöms därför tillväxten bli låg i euroområdet 2016–2018. BNP-tillväxten i USA bedöms däremot vara relativt hög under samma period. Tillväxten stöds bl.a. av en expansiv penningpolitik. Tillväxten i många framväxande ekonomier, t.ex. Kina, väntas bli lägre än vad som var fallet under inledningen av 2000-talet, men bedöms ändå växa snabbare än i de avancerade ekonomierna framöver. Sammantaget bedöms den internationella utvecklingen medföra att efterfrågan på svensk export växer i förhållandevis hög takt under 2016–2018 jämfört med utvecklingen de senaste åren. Ett lågt resursutnyttjande och en internationell återhämtning bedöms skapa förutsättningar för en förhållandevis hög BNP-tillväxt i Sverige under 2016– 2018. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge och förhållandevis höga reallöneökningar skapar förutsättningar för en hög konsumtionstillväxt. I takt med en stigande efterfrågan i Sverige och i omvärlden förväntas även industriinvesteringarna komma att utvecklas starkt under 2016–2018. Även exporttillväxten bedöms tillta och nå sin kulmen under 2016, för att därefter gradvis avta i takt med att det globala resursutnyttjandet närmar sig ett balanserat läge. Efterfrågan på arbetskraft bedöms stiga i takt med återhämtningen i ekonomin. Totalt väntas antalet sysselsatta i Sverige öka med ca 210 000 personer under 2014–2018. Sysselsättningen bedöms därmed växa snabbare än befolkningen, vilket medför en stigande sysselsättningsgrad. Tillväxten i arbetskraften mattas av under 2016–2018, och arbetslösheten förväntas successivt sjunka under prognosperioden. Resursutnyttjandet i ekonomin beräknas vara ungefär balanserat under 2018, och arbetslösheten förväntas då uppgå till 6,1 procent.

Risker och alternativscenarier

Regeringen bedömer att riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är betydande. En tilltagande geopolitisk oro kan medföra negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen i euroområdet, vilket skulle kunna medföra en svagare internationell konjunkturuppgång. Såväl en internationell konjunkturuppgång som en fortsatt stark konsumtionstillväxt bedöms som viktiga förutsättningar för en ökad svensk tillväxt de närmaste åren. Hushållens höga skuldsättning och bostadsprisernas utveckling bedöms också som en risk i prognosen. I prognosen förutsätts bostadspriserna öka under de närmaste åren, om än i en måttligare takt. En snabbare ökning av

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

bostadspriserna än vad prognosen förutsätter bedöms öka risken för stora bostadsprisfall. En sådan utveckling riskerar enligt regeringen att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuldsättning har enligt regeringen vidtagits de senaste åren. Regeringen och ansvariga myndigheter kommer att noga följa utvecklingen och överväga behovet av ytterligare åtgärder. Andra riskfaktorer är bl.a. en fortsatt osäker utveckling på de finansiella marknaderna i euroområdet och den exceptionellt låga inflationen i Sverige och euroområdet. Även om riskerna för en svagare internationell konjunkturutveckling anses överväga beskrivs också faktorer som kan ge en starkare konjunkturutveck– ling. Tillförsikten bland hushåll och företag i euroområdet kan återvända snabbare än förväntat, vilket skulle kunna öka efterfrågan på svensk export i en högre takt än prognostiserat. En starkare inhemsk konsumtionsutveckling skulle också kunna ge en starkare svensk konjunkturuppgång än prognostiserat. Mot bakgrund av dessa risker görs två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I det första scenariot beräknas exporttillväxten bli svagare, vilket ger en långsammare ökning av BNP under 2014–2016 än i huvudscenariot samt att BNP-gapet förblir negativt under hela prognoshorisonten. I det andra scenariot antas den inhemska konsumtionsutvecklingen bli starkare än i huvudscenariot, vilket resulterar i en högre BNP-tillväxt än i huvudscenariot och resursutnyttjandet beräknas öka snabbare. BNP-gapet blir positivt redan under 2016 och inflationsmålet om 2 procent beräknas uppnås samma år.

1.2 Motionerna om den ekonomiska utvecklingen

Allianspartiernas motion

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. konstateras att svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har utvecklats förhållandevis starkt trots den utdragna lågkonjunkturen. I takt med att produktionen ökar under de närmaste åren väntas företag behöva anställa fler, vilket bedöms öka sysselsättningen. Jämfört med tidigare återhämtningar väntas exporttillväxten vara förhållandevis dämpad, främst till följd av en trög återhämtning i euroområdet. Först 2018 beräknas resursutnyttjandet vara balanserat. En fortsatt stark ökning av hushållens konsumtion tillsammans med en konjunkturåterhämtning i den internationella ekonomin beskrivs som viktiga faktorer för en starkare svensk utveckling under de kommande åren. Risken för en svagare utveckling bedöms dominera. Motionärerna anser bl.a. att politiska beslut kan komma att dämpa hushållens optimism och företagens investeringsvilja, vilket riskerar att leda till färre jobb och minskad

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

konsumtion. Andra risker som motionärerna pekar på är bl.a. bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning, krisen i Ukraina och en fortsatt osäker utveckling i euroområdet. Detta är faktorer som kan komma att påverka bl.a. tillväxt och sysselsättning negativt.

Sverigedemokraternas motion

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. framhålls att såväl Sverige och Europa som resten av världen fortfarande lider av sviterna av en mycket långdragen lågkonjunktur. Den finanskris som Sverige ännu inte helt har gått igenom har medfört en högre arbetslöshet och en lägre inflation, vilket väntas bestå under flera år framöver. Som en följd av en svag utveckling i omvärlden bedöms inte heller den svenska BNP-tillväxten ta fart. Den svenska industriproduktionen väntas komma att utvecklas svagt givet den svagare utvecklingen av svensk export. Euroländernas ekonomiska problem bedöms som påtagliga och väntas medföra att den svenska exportmarknaden förblir skakig. Den svenska tillväxten beräknas därför bli mer beroende av en starkare inhemsk konsumtion. Arbetskraften beskrivs ha ökat kraftigt. Däremot har sysselsättningen inte ökat lika mycket, varför arbetslösheten väntas bita sig fast vid oroväckande höga nivåer även långt efter att finanskrisens efterspel har mattats av.

1.3 Kompletterande information

EU-kommissionens höstprognos 2014

Enligt kommissionen väntas den ekonomiska tillväxten inom EU och eurozonen bli svag resten av året. Sammantaget prognostiseras den reala BNPtillväxten under 2014 till 1,3 procent i hela EU och till 0,8 procent i eurozonen. Detta är en följd av ökade geopolitiska risker och mindre gynnsamma världsutsikter. Trots förbättrade finansiella villkor väntas tillväxten öka långsamt under 2015, till 1,5 procent i hela EU respektive 1,1 procent i eurozonen. Det förklaras av att krisens följdeffekter endast klingar av gradvis. Såväl arbetslösheten som skuldsättningen är fortsatt hög och kapacitetsutnyttjandet lågt. En ökad utländsk och inhemsk efterfrågan, fortsatt stimulerande penningpolitik samt låga finansieringskostnader väntas öka BNP-tillväxten under 2016 till 2,0 i hela EU och till 1,7 procent i eurozonen. Tillväxtprognosen domineras av nedåtrisker till följd av de geopolitiska spänningarna, den bräckliga situation på finansmarknaderna och risken för ofullständigt genomförande av strukturreformer. (Källa: European Economic Forecast, publicerad den 4 november 2014.)

Riksbanken sänker reporäntan till noll

I Riksbankens prognos bedöms svensk ekonomi vara relativt stark, och konjunkturen väntas fortsätta att förbättras. Däremot är inflationen för låg. För att inflationen ska stiga mot målet om 2 procent anser Riksbanken att penningpolitiken behöver bli ännu mer expansiv. Därför sänker Riksbanken

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

reporäntan med 0,25 procentenheter till 0 procent och reviderar samtidigt ned räntebanan. Reporäntan bedöms behöva ligga kvar på denna nivå tills inflationen tydligt tagit fart. I mitten av 2016 bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan. (Källa: Penningpolitisk rapport, publicerad den 27 oktober 2014.)

Regeringens prognos över svensk ekonomi jämfört med Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med prognoser från Konjunkturinstitutet (KI) (Konjunkturläget augusti 2014) och Riksbanken (Penningpolitisk rapport oktober 2014). KI:s prognos publicerades cirka åtta veckor före regeringens prognos, och Riksbankens prognos publicerades några dagar efter regeringens prognos. Prognosjämförelsen avser BNP, inflation, arbetslöshet och reporänta för perioden 2014–2018. Riksbankens prognos avser dock endast perioden 2014– 2017.

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

Årlig procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018

1

BNP, årlig procentuell förändring

Regeringen 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Konjunkturinstitutet 1,9 2,9 3,1 3,1 2,5 Riksbanken 2,1 2,5 3,0 2,6

Inflation, årsgenomsnitt

Regeringen 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Konjunkturinstitutet 0,0 1,1 2,2 2,7 2,9 Riksbanken –0,2 0,4 2,1 3,2

Arbetslöshet, % av arbetskraften

Regeringen 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 Konjunkturinstitutet 7,9 7,6 7,3 6,7 6,2 Riksbanken 7,9 7,4 6,9 6,6

2

Reporänta

Regeringen 0,50 0,30 1,00 2,10 2,90 Konjunkturinstitutet 0,25 0,50 1,00 1,75 2,25 Riksbanken 0,50 0,00 0,30 1,40 1 Kalenderkorrigerad. 2 Årsgenomsnitt, förutom Riksbankens prognos som avser reporänta vid årets slut. Anm.: Regeringens prognos publicerades den 23 oktober, Konjunkturinstitutets den 27 augusti och Riksbankens den 27 oktober.

När det gäller prognosen över BNP-utvecklingen ligger samtliga bedömare väl i linje med varandra. Riksbankens bedömning är dock att BNP-utvecklingen blir något svagare jämfört med regeringens och KI:s bedömning. Det förklaras av att Riksbankens prognos bygger på en svagare omvärldsefterfrågan och på

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

en mer åtstramande finanspolitik, som bedöms dämpa tillväxten något under prognosperioden. När det gäller inflationens utveckling prognostiserar Riksbanken en lägre inflation än regeringen och KI, framför allt under 2014 och 2015. Det återspeglas också i prognosen över reporäntan där såväl regeringen som KI tror att räntan kommer att höjas snabbare än vad Riksbanken prognostiserar. Riksbankens bedömning är att reporäntan behöver vara kvar på en låg nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Först i mitten av 2016 bedömer Riksbanken att det är lämpligt att börja höja reporäntan. När det gäller arbetslösheten ligger prognoserna nära varandra. I KI:s bedömning är arbetslösheten dock något högre samtliga år än i regeringens och Riksbankens bedömningar. Det förklaras i huvudsak av olika bedömningar av hur tillväxten i arbetskraften utvecklas.

Aktuella siffror över läget i svensk ekonomi

Nedan redovisas ett urval indikatorer och utfallssiffror över utvecklingen i den svenska ekonomin som presenterats efter det att budgetpropositionen publicerades. Inflationstakten , dvs. förändringen i konsumentprisindex (KPI) under de senaste tolv månaderna, var –0,1 procent i oktober, vilket är en uppgång sedan september då den var –0,4 procent. Från september 2014 till oktober 2014 steg KPI med 0,1 procent. Inflationstakten rensad för ränteförändringar enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var 0,6 procent i oktober, vilket är en uppgång från september då den var 0,3 procent. Från september 2014 till oktober 2014 steg KPIF med 0,1 procent. (Källa: SCB, publicerad den 11 november 2014.) Enligt KI:s Konjunkturbarometer steg barometerindikatorn, som visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi, med 2,8 enheter i oktober till 104,3. Alla branscher inom näringslivet stärktes, och den sammansatta barometerindikatorn steg till den högsta nivån sedan januari i år. De största uppgångarna stod tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarna för. Även byggindustrin och detaljhandeln fortsatte uppåt. Hushållens konfidensindikator sjönk däremot i oktober och ligger nu under det historiska genomsnittet. (Källa: Konjunkturbarometern oktober 2014, publicerad den 29 oktober 2014.) Orderingången till industrin minskade med 2,1 procent i september jämfört med motsvarande månad föregående år (kalenderkorrigerat). Mellan augusti och september minskade orderingången med 1 procent i säsongsrensade tal. (Källa: SCB, publicerad den 5 november 2014.) Industriproduktionen minskade med 4,3 procent i september jämfört med motsvarande månad 2013 (kalenderkorrigerat). Mellan augusti och september minskade industriproduktionen med 1,1 procent i säsongsrensade tal. (Källa: SCB, publicerad den 5 november 2014.)

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

Tjänsteproduktionen ökade med 4,3 procent under september jämfört med motsvarande månad föregående år (kalenderkorrigerat). Mellan augusti och september ökade tjänsteproduktionen med 0,8 procent i säsongsrensade tal. För tredje kvartalet 2014 ökade tjänsteproduktionen med 0,6 procent jämfört med kvartalet innan i säsongsrensade tal. (Källa: SCB, publicerad den 5 november 2014.) Den årliga tillväxttakten av hushållens bostadslån uppgick till 6,0 procent i september, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti. (Källa: Finansmarknadsstatistik, publicerad den 27 oktober 2014.) Enligt SCB:s småhusbarometer steg priserna på småhus med drygt 2 procent under tremånadersperioden augusti–oktober 2014 jämfört med föregående period (maj–juli 2014). På årsbasis, senaste tremånadersperioden jämfört med motsvarande period 2013, har priserna stigit med 7 procent. (Källa: SCB:s småhusbarometer, publicerad den 6 november 2014.) Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4 772 000 personer i åldern 15– 74 år sysselsatta i oktober 2014 (icke säsongsrensat), en ökning med 54 000 personer jämfört med motsvarande månad 2013. Antalet arbetslösa uppgick till 389 000 personer, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Jämfört med motsvarande period 2013 är det en ökning med 0,2 procentenheter. Säsongsrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta och en arbetslöshet på 7,9 procent. Bland ungdomar i åldersgruppen 15–24 år var 128 000 arbetslösa, varav 60 000 var heltidsstuderande (icke säsongsrensat). För ungdomar i åldersgruppen 15–24 år var arbetslösheten 20,4 procent, en ökning med 1,5 procentenhet jämfört med motsvarande kvartal 2013. Säsongsrensade och utjämnade data visar på små förändringar av antalet och andelen arbetslösa. (Källa: SCB, publicerad den 17 november 2014.) Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,4 procent mellan augusti och september 2014, i säsongsrensade värden. Däremot ökade hushållens konsumtionsutgifter med 1,8 procent i september jämfört med motsvarande månad 2013, i kalenderkorrigerade tal. (Källa: SCB:s indikator över hushållens konsumtionsutgifter, publicerad den 7 november 2014.) Enligt SCB:s uppgifter om påbörjad nybyggnation av bostadslägenheter påbörjades preliminärt byggandet av ca 25 900 lägenheter under de tre första kvartalen 2014, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med motsvarande period 2013. (Källa: SCB, preliminära uppgifter om påbörjad nybyggnation av bostadslägenheter, publicerad den 20 november 2014.)

1.4 Finansutskottets bedömning

Ökad svensk tillväxt med risker

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Förtroendet bland både företag och hushåll ligger på en förhållandevis god nivå, vilket bl.a.

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

framgår av konjunkturbarometern från oktober 2014. Regeringens prognos över BNP-utvecklingen ligger på 2,1 procent för 2014 och 3,0 procent för 2015, vilket är något svagare än i vårpropositionen för 2014. Det beror bl.a. på en lägre nettoexport än tidigare prognostiserat. Under 2014 och 2015 är det framför allt en hög tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar som bidrar till tillväxten. Jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar kommer hushållens konsumtion att utgöra en större andel av BNP-tillväxten under de närmaste åren. Utskottet noterar att hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent under september 2014 jämfört med motsvarande månad 2013. Samtidigt sjönk hushållens konfidensindikator i oktober, enligt konjunkturbarometern, och ligger nu under det historiska genomsnittet. Regeringens bedömning är emellertid att förutsättningarna för en fortsatt ökad konsumtionstillväxt är goda bl.a. som en följd av att hushållens disponibla inkomster utvecklas starkt. Förmögenhetsutvecklingen har varit gynnsam sedan 2013 till följd av en stark börsutveckling och stigande bostadspriser. Enligt Riksbankens senaste prognos kommer penningpolitiken att fortsätta vara mycket expansiv under de närmaste åren, vilket ökar hushållens konsumtionsutrymme. Vid sidan av en starkare konsumtionstillväxt räknar regeringen med att en bättre utveckling i omvärlden ger en högre tillväxt 2015. Regeringen räknar också med att dessa faktorer inklusive ett lågt resursutnyttjande i inledningen ger förutsättningar för en förhållandevis hög BNP-tillväxt även under 2016–2018. Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att anta att konjunkturen förbättras under de närmaste åren, men samtidigt vill utskottet peka på risken för att ekonomin kan utvecklas betydligt svagare än förväntat till följd av den stora osäkerhet som i dagsläget råder i världsekonomin. I ett av de alternativa scenarier som redovisas i propositionen bedömer regeringen att en svagare efterfrågan i omvärlden leder till att den svenska BNP-tillväxten under 2015 blir 0,6 procentenheter lägre än i huvudscenariot.

Bättre internationell utveckling

Återhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av 2014. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många ekonomier bedöms enligt regeringen leda till att tillväxten i världsekonomin stiger under 2015. Återhämtningen präglas dock av regionala skillnader. En svag kredittillväxt och bl.a. oron kring situationen i Ukraina verkar återhållande på den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Dessutom är arbetslösheten hög. En hög skuldsättning och en låg konkurrenskraft håller också tillbaka konjunkturuppgången i flera euroländer. Enligt EUkommissionens höstprognos väntas BNP i euroområdet växa med 0,8 procent under 2014 respektive 1,1 procent under 2015. I andra delar av världen ser tillväxtförutsättningarna bättre ut, bl.a. väntas tillväxttakten i såväl USA som Storbritannien bli förhållandevis hög. Regeringen räknar med att den amerikanska ekonomin växer med 2,2 procent 2014 och Storbritanniens med

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2014/15:FiU1

3,1 procent. Den kinesiska ekonomin bedöms däremot växa i en lägre takt än vad som var fallet under inledningen av 2000-talet. Även i många andra framväxande ekonomier, som t.ex. Brasilien och Ryssland, väntas en måttlig tillväxttakt under 2015. De framväxande ekonomierna väntas dock även framöver växa snabbare än de avancerade ekonomierna. Regeringens bedömning är att den internationella efterfrågan på svensk export kan växa i förhållandevis hög takt 2016–2018, jämfört med utvecklingen under de senaste åren.

Lägre arbetslöshet

Till följd av den utdragna lågkonjunkturen har efterfrågan på arbetskraft varit dämpad. Den senaste undersökningen visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta och på små förändringar av arbetslösheten. I oktober låg arbetslösheten på 7,9 procent, enligt arbetskraftsundersökningen för oktober. Utskottet konstaterar att sysselsättningen har ökat sedan 2010. Samtidigt har även arbetskraftsdeltagandet ökat, vilket medfört att arbetslösheten legat kvar på en nivå runt 8 procent. Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att sjunka under de närmaste åren, i takt med att konjunkturen förstärks. Dessutom väntas arbetskraftsdeltagandet öka i en långsammare takt än tidigare, bl.a. som en följd av att personer med lågt arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända invandrare, stiger som andel av befolkningen. Utskottet kan notera att sysselsättningen även ökar som en följd av regeringens utgiftsreformer. Däremot väntas såväl BNP som sysselsättning dämpas något av regeringens skattereformer. Regeringens sammantagna bedömning är att arbetslösheten minskar gradvis och faller tillbaka mot en nivå runt ca 6,1 procent 2018, vilket också ligger ungefär i linje med Konjunkturinstitutets augustiprognos.

Fortsatt expansiv penningpolitik och hög skuldsättning

Vid sitt möte i oktober 2014 sänkte Riksbanken reporäntan till historiskt låga 0 procent, till följd av den låga inflationen. Riksbanken räknar med att reporäntan behöver ligga kvar på denna låga nivå till mitten av 2016 för att inflationen ska nå målet 2 procent. Både regeringen och Riksbanken anser att den högre hushållsskuldsättningen och de stigande bostadspriserna är risker som kan innebära att den framtida ekonomiska utvecklingen blir sämre än väntat. Utskottet kan i detta sammanhang notera att den årliga tillväxttakten av hushållens bostadslån fortsätter att öka, upp till 6 procent i årstakt. Enligt utskottets mening är det viktigt att man noga följer utvecklingen av såväl bostadspriser som skuldsättningen framöver.

2014/15:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Prognoser över den ekonomiska utvecklingen

Till sist kan utskottet konstatera att regeringens, Riksbankens och KI:s bedömningar av den ekonomiska utvecklingen ligger ganska väl i linje med varandra, men att det finns några små skillnader. Bland annat tror Riksbanken på en något långsammare konjunkturåterhämtning och därmed en något lägre tillväxt, inflation och reporänta än regeringen och KI. När det gäller arbetslösheten är KI:s bedömning att den blir något högre, framför allt 2016, jämfört med både regeringens och Riksbankens bedömning. Utskottet vill i detta sammanhang betona att det är positivt att regeringen gör en prognosjämförelse mellan relevanta bedömare för de viktigaste variablerna.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Finanspolitiken bör inriktas så att den offentliga sektorns finansiella sparande kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn. Med en offentlig skuldsättning som är förhållandevis låg kan detta göras utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet. Att öka sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller ihop. För nya företag och arbetstillfällen behövs ökade investeringar i infrastruktur och bostäder samt enklare regler och minskade sjuklönekostnader särskilt för små företag. För att minska ungdomsarbetslösheten krävs investeringar i jobb, praktikplatser och utbildning. Ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken måste höjas. Reformer krävs för att vända resultaten i skolan. Reformer krävs också för att värna den svenska välfärdsmodellen, bl.a. utökade resurser till sjukvården och äldreomsorgen samt för att rusta upp våra gemensamma försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet.

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1, allianspartiernas förslag i avsnitt 2.2 och Sverigedemokraternas förslag i avsnitt 2.3. Utskottets ställningstagande till riktlinjerna finns i avsnitt 2.5.

2.1 Propositionens förslag till riktlinjer

I propositionen (punkt 1) föreslår regeringen att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.1.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Den offentliga sektorns sparande befinner sig enligt regeringen i ett bekymmersamt läge. Sverige har de senaste sex åren haft underskott i de offentliga finanserna. Regeringen konstaterar att de stora permanenta skattesänkningar som i stabiliseringspolitiskt syfte genomfördes under den förra mandatperioden inte var en väl avvägd politik. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskottet vuxit, och 2014 väntas det uppgå till ca 90 miljarder kronor eller –2,2 procent av BNP. I förhållande till prognosen i 2014 års ekonomiska

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

vårproposition har prognosen för det finansiella sparandet reviderats ned med 27 miljarder kronor. I takt med att konjunkturen förbättras stärks det finansiella sparandet till –1,1 procent av BNP 2015 (se tabell 2.1). Därefter stiger det finansiella sparandet till ett överskott på 0,5 procent av BNP 2018. Statens finansiella sparande närmar sig balans 2016 och förstärks sedan fram till 2018. Framför allt förstärks det genom att utgifterna minskar som andel av BNP. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är positivt 2015 men väntas åter bli svagt negativt fr.o.m. 2016. I takt med att arbetsmarknadsläget successivt förbättras beräknas kommunsektorns skatteinkomster öka i en snabbare takt. Utgifterna ökar i en lägre takt och därmed förstärks det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet i kommunsektorn under 2015 och 2016. Under den senare delen av prognosperioden försämras det finansiella sparandet, främst på grund av att statsbidragen och skatteinkomsterna utvecklas svagare. Det finansiella sparandet i kommunsektorn uppgår till –0,1 procent av BNP i slutet av prognosperioden.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 Offentlig sektors inkomster 1 989 681 2 104 001 2 209 464 2 312 186 Offentlig sektors utgifter 2 035 994 2 117 924 2 210 867 2 289 234

Finansiellt sparande − 46 313 − 13 923 − 1 403 22 952

Staten − 43 380 − 5 769 15 932 45 245 Ålderspensionssystemet 3 470 − 5 404 − 12 976 − 15 935 Kommunsektorn − 6 403 − 2 751 − 4 359 − 6 358 Finansiellt sparande i procent av BNP –1,1 % –0,3 % 0,0 % 0,5 % Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Budgetpropositionen för 2015.

Uppföljning av överskottsmålet

I tabell 2.2 redovisas det finansiella sparandet och de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet. Eftersom överskottsmålet främst är ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten att målet nås i framtiden. Det genomsnittliga finansiella sparandet 2004–2013 var lägre än 1 procent av BNP. Enligt regeringen förklaras detta delvis av lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade permanenta åtgärder som vidtogs under den förra mandatperioden. Sjuårsindikatorn, som är en av de framåtblickande indikatorerna, visar att det offentliga sparandet ligger väsentligt under 1 procent av BNP samtliga

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

redovisade år. När det gäller den andra framåtblickande indikatorn, det strukturella sparandet, bedömer regeringen att det har försämrats betydligt de senaste åren och att det 2014 ligger ca 2 procentenheter under den målsatta nivån på 1 procent av BNP. Även om det strukturella sparandet stärks över prognosperioden förväntar sig regeringen att det ligger under den målsatta nivån 2015–2018.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP Utfallsdata för 2013 och prognoser 2014–2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande –1,3 –2,2 –1,1 –0,3 0,0 0,5

Bakåtblickande tioårssnitt 0,7 Sjuårsindikatorn –0,9 –0,9 –0,9 Strukturellt sparande 0,1 –0,9 –0,4 0,0 0,0 0,5 BNP-gap –3,0 –2,2 –1,2 –0,5 –0,1 0,0 Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Enligt tilläggsinformationen är det strukturella sparandet 0,1 procent av BNP 2017. Källa Budgetpropositionen för 2015.

Regeringen bedömer alltså att det finansiella sparandet avviker tydligt från överskottsmålets nivå om 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet bedöms därmed inte nås under innevarande mandatperiod. Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen, som trädde i kraft den 1 september 2014, ska regeringen i sådana fall redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Regeringen hänvisar till att det finanspolitiska ramverket medger att hänsyn tas till den samhällsekonomiska balansen vid bedömningen av hur snabbt en avvikelse bör korrigeras och att det är viktigt att avvikelser inte korrigeras på ett mekaniskt vis (skr. 2010/11:79, bet. 2010/11:FiU42, rskr. 2010/11:316). För att det finansiella sparandet ska nå 1 procent av BNP avser regeringen att bedriva en politik som leder till att det strukturella sparandet stärks samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Det strukturella sparandet bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. För att det strukturella sparandet ska nå 1 procent under mandatperioden krävs det i nuläget att det strukturella sparandet stärks med 74 miljarder kronor. Eftersom resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid och utsikterna om en fortsatt återhämtning är mycket osäkra, är det enligt regeringen viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till fullt resursutnyttjande. Därför bedömer regeringen att det inte är lämpligt att genomföra de ytterligare åtstramningar som skulle krävas för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. Det strukturella underskottet är för närvarande så stort att ett finansiellt sparande om 1 procent inte kan förväntas nås under innevarande mandatperiod utan det kommer att ta ytterligare något

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

år. Den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg, varför sparandet enligt regeringen kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Regeringen konstaterar avslutningsvis att om en allvarlig störning drabbar ekonomin riskerar återgången till 1 procent att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Enligt regeringen är respekten för de budgetpolitiska målen avgörande för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Regeringen anser att en del i att återupprätta respekten för överskottsmålet är att, som regeringen gör i propositionen, både redovisa att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet och hur regeringen avser att hantera avvikelsen. Ett av de stora problemen de senaste åren har varit att finanspolitiken styrts av osäkra prognoser om ett högt sparande långt fram i tiden. Dessa prognoser har inte realiserats och underskotten har i stället ökat. Det är därför viktigt att fokusera på det regeringen främst styr över – budgeten för det närmaste året.

Budgetutrymmet 2015 och finansieringen

Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för ofinansierade reformer är obefintligt och att de reformer som föreslås i propositionen bör vara finansierade fullt ut. Finanspolitiken måste framöver få en mer ansvarsfull inriktning där överskottsmålet respekteras. I propositionen föreslår och aviserar regeringen reformer om ca 25 miljarder kronor 2015 som till följd av infasning uppgår till ca 35 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016. Reformerna är fullt finansierade. För att bidra till finansieringen av regeringens satsningar i propositionen föreslår regeringen bl.a. att nedsättningen av socialavgifter för unga avvecklas i två steg, att jobbskatteavdraget trappas av för dem med höga inkomster och att det maximala avdraget för s.k. RUT-tjänster halveras från 2016 för personer som inte fyllt 65 år. Vidare föreslår regeringen att RUT-avdraget för läxhjälp slopas samt att miljöskatter och skatten på både tobak och alkohol höjs. För att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar föreslår regeringen också en minskning av uppräkningen av samtliga anslag som prisoch löneomräknas.

Beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn

I propositionen aviserar regeringen fr.o.m. 2016 skattehöjningar som överstiger budgeteffekten för 2016–2018 av regeringens reformer. Regeringen har för avsikt att dessa medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Till dess redovisas de överskridande medlen som en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn vid sidan av de 27 utgiftsområdena, men som en del av de takbegränsade utgifterna. Den offentliga sektorns utgifter antas med denna beräkningstekniska överföring att påverkas på samma sätt som de takbegränsade utgifterna av överföringen.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Effekten på finansiellt sparande är 6,8 miljarder kronor 2016, 6,8 miljarder kronor 2017 och 7,7 miljarder kronor 2018.

Utgiftstaket för staten

De nivåer på utgiftstaket som riksdagen tidigare fastställt ändras normalt sett inte av andra orsaker än genom tekniska justeringar. De tekniska justeringar som regeringen föreslår i propositionen beskrivs mer ingående i avsnitt 3.1 i betänkandet. Samtidigt finns det inga formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett redan fastställt tak, och utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya, helt ändrade yttre förutsättningar. Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i propositionen och som man avser att fortsätta genomföra under mandatperioden förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015 och 2016 höjs. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstaket är 33 miljarder kronor 2015 och 41 miljarder kronor 2016. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar fastställs till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor 2016. Nivån på utgiftstaket för 2015 motsvarar då 28 procent av potentiell BNP, vilket är 0,4 procentenheter högre än 2014. Utgiftstaket 2016 behåller samma förhållande till den trendmässiga tillväxten i ekonomin som 2015, dvs. 28 procent. Regeringen anser att utgiftstakets nivåer under mandatperioden bör fastställas så att de storleksmässigt behåller samma förhållande till den trendmässiga tillväxten i ekonomin. Förslaget till utgiftstak för 2017 uppgår därför till 28 procent av potentiell BNP. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten för 2017 fastställs till 1 265 miljarder kronor, vilket innebär en finanspolitiskt motiverad höjning på 52 miljarder kronor jämfört med den bedömning som gjordes i 2014 års ekonomiska vårproposition. Regeringen gör också en bedömning av utgiftstaket för 2018. Utgiftstaket bör inte betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder därför inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan enligt regeringen genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatteuttaget som kan komma att krävas.

Budgeteringsmarginalen

Prognosen för de takbegränsade utgifterna 2014 innebär att budgeteringsmarginalen på 13 miljarder kronor eller 1,2 procent av de

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

takbegränsade utgifterna (se tabell 2.3), är förenlig med riktlinjen för 1 budgeteringsmarginalens minsta storlek för det innevarande året . Givet regeringens förslag till respektive bedömda utgiftstak 2015–2018 och prognosen för de takbegränsade utgifterna ökar budgeteringsmarginalen till 4,2 procent 2017 och 6,2 procent 2018. Regeringen konstaterar att det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal som normalt brukar upprätthållas till utgiftstaket. Regeringen anger att om storleken på budgeteringsmarginalen motsvarar den minsta storleken som av osäkerhetsskäl bör upprätthållas när utgiftstaket fastställs, kan det begränsa möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under mandatperioden. Regeringen menar att om det under de kommande åren successivt bedöms uppstå ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på utgiftssidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under de kommande åren eventuellt tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av oförutsedda ökningar av volymer i de rättighetsbaserade transfereringssystemen.

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2015 2016 2017 2018

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 865 787 884 670 902 685 916 449 därav Minskning av anslagsbehållningar − 4 593 900 − 917 − 2 153 Beräkningsteknisk överföring 6 836 6 809 7 680 till hushållen Utgifter för ålderspensionssystemet 267 831 288 901 311 091 327 899 vid sidan av statens budget

Utgiftstak för staten i procent av BNP 28,3 % 28,0 % 28,1 % 28,1 % Anm.: Utgiftstaket för 2018 är endast en bedömning. Källa: Budgetpropositionen för 2015.

Statens budgetsaldo och statsskulden

Statens budgetsaldo väntas uppvisa ett underskott på 33 miljarder kronor 2015. Budgetsaldot förstärks gradvis under hela prognosperioden och fr.o.m. 2016 beräknas det vara positivt igen. Överskottet beräknas uppgå till 59 miljarder kronor 2018. Budgetsaldot och statsskulden framgår av tabell 2.4. Som andel av BNP minskar statsskulden från 33,0 procent 2015 till 26,8 procent 2018.

1 Enligt den riktlinje regeringen anger i propositionen bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år t (2014), minst 1,5 procent år t+1 (2015), minst 2 procent år t+2 (2016) och minst 3 procent för t+3 (2017). I förekommande fall har 3 procent gällt för år t+4.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Tabell 2.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 854 074 911 295 956 940 1 006 533 därav Beräkningstekniskt antagande 15 000 15 000 15 000 15 000 om inkomster av försåld egendom Statsbudgetens utgifter 886 629 905 878 931 572 947 750 därav Statsskuldsräntor 20 526 23 064 26 157 27 530 Riksgäldskontorets nettoutlåning 322 − 1 851 2 735 3 776 Kassamässig korrigering 0 0 0 0

Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Budgetpropositionen för 2015.

Av tabell 2.4 framgår att de totala inkomsterna på statens budget enligt propositionen beräknas öka från ca 854 miljarder kronor 2015 till ca 1 007 miljarder kronor 2018. Huvuddelen av inkomsterna på statens budget utgörs av skatteinkomster (se tabell 2.5). Liksom tidigare år antas försäljningar av aktier i statligt ägda bolag beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kronor årligen 2015–2018. De totala utgifterna på statens budget beräknas öka från ca 887 miljarder kronor 2015 till ca 948 miljarder kronor 2018. De totala utgifterna påverkas av redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer. De reformer på utgiftssidan som föreslås i propositionen ökar de takbegränsade utgifterna med ca 22 miljarder kronor 2015, 27 miljarder kronor för både 2016 och 2017 samt 25 miljarder kronor 2018. Till detta ska för perioden 2016–2018 läggas beloppet för den beräkningstekniska överföringen för hushållen som redogjorts för ovan. Utgifterna på statens budget påverkas också av regeringens prognoser om den makroekonomiska utvecklingen, volymerna inom regelstyrda transfereringssystem och pris- och löneomräkning av anslag för förvaltningsoch investeringsändamål. Enligt tabell 8.4 i propositionen ökar de takbegränsade utgifterna med 79 miljarder kronor mellan 2014 och 2018 till följd av makroekonomiska förändringar och med 32 miljarder kronor till följd av övriga utgiftspåverkande faktorer, bl.a. ökade volymer inom utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Regeringens prognos över inkomster på statens budget fördelade på inkomsttyper framgår av tabell 2.5. I takt med att konjunkturläget förbättras väntas skatteintäkterna öka med i genomsnitt 5,5 procent per år 2015–2018. Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital och konsumtion – väntas bidra

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

till ökningen. I propositionen föreslår och aviserar regeringen en rad förändringar på skatteområdet som sammantaget höjer de totala skatteintäkterna med 23 miljarder kronor 2015 och ytterligare 15 miljarder kronor 2016. I förhållande till bedömningen i 2014 års ekonomiska vårproposition har prognosen för de totala skatteintäkterna för 2014 reviderats ned med 10 miljarder kronor. Prognosen för 2015–2018 har däremot reviderats upp i förhållande till vårpropositionen med mellan 15 och 41 miljarder kronor per år.

Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster enligt regeringen

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018

Övrigt 1 3 407 3 644 3 789 3 886

Offentliga sektorns 1 753 570 1 857 458 1 950 100 2 041 669 skatteintäkter (periodiserat)

avgår skatter till andra sektorer − 874 239 − 920 220 − 967 686 − 1 012 293

Statens skatteintäkter (periodiserat) 879 331 937 238 982 415 1 029 375

Periodiseringar − 3 158 − 1 526 − 404 5 215

Statens skatteinkomster 876 173 935 712 982 011 1 034 591

Övriga inkomster (kassamässigt) − 22 099 − 24 417 − 25 070 − 28 058

Inkomster på statens budget (kassamässigt) 854 074 911 295 956 940 1 006 533

Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. 1 Avser skatt på import, restförda och övriga skatter samt avgående poster (skatter till EU). Källa: Budgetpropositionen för 2015.

2.1.2 Regeringens inriktning av den ekonomiska politiken

Reformer för jämställdhet

I propositionen framhålls att politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och regeringen vill se en rad insatser på området. Bland annat föreslås en satsning för att stärka de ideella kvinnojourerna genom ett verksamhetsstöd. Det behövs också reformer för att snabbare få till stånd en mer jämställd fördelning av det obetalda hemarbetet och föräldraledigheten. Regeringen vill se en höjning av underhållsstödet och av grundnivån i föräldraförsäkringen. Samtidigt aviserar regeringen ett avskaffande av jämställdhetsbonusen och av vårdnadsbidraget.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Reformer för fler jobb

Regeringens politik ska vägledas av målet om att sysselsättningen ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop. För att långsiktigt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för jobb krävs enligt regeringen en aktiv näringspolitik. Förutsättningarna för innovation, företagande och export behöver därför förbättras och insatser för stärkt samverkan genomföras. Sverige behöver en modern ny-industrialiseringsstrategi och en förstärkning av hela innovationskedjan. Regeringen vill inrätta ett innovationsråd under statsministerns ledning som ska bestå av ansvariga ministrar under regeringen och företrädare för branscher, akademi och fackliga organisationer. Systemet för statliga riskkapitalbolag behöver ses över i syfte att stötta tidiga faser i utvecklingsprojekt. Företagens villkor ska också stärkas genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader som särskilt gynnar mindre företag. Regeringen avser också att se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Möjligheterna att ta sociala och miljömässiga hänsyn i upphandlingar ska förbättras i hela den offentliga sektorn och en ny organisation för upphandlingsstöd bildas 2015. För att möta problemet med ungdomsarbetslösheten behövs enligt regeringen investeringar i jobb, praktikplatser och utbildning. Regeringens mål är att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att säkra kompetensförsörjningen i välfärden och samtidigt se till att unga arbetslösa inte lämnas i passivitet föreslår regeringen att traineejobb i välfärden införs 2015. För unga arbetslösa utan gymnasieutbildning föreslår regeringen utbildningskontrakt. Viktiga steg ska tas 2015 för att avveckla sysselsättningsfasen (fas 3) genom att extratjänster införs i välfärden. Vidare behöver Arbetsförmedlingen reformeras och medel avsättas för fler utbildningsplatser på yrkeshögskolan, yrkesutbildningar, folkhögskola och den kommunala vuxenutbildningen. Medel avsätts också för att successivt öka antalet utbildningsplatser på högskolan, med fokus på bristutbildningar, och för att höja lånedelen i studiemedlen. Regeringen vill utveckla arbetet med nyanländas etablering och bl.a. avskaffa systemet med etableringslotsar och i stället införa en behovsprövad insats. Regeringen avser också att lämna förslag som förhindrar att visstidsanställningar staplas på varandra under lång tid. Regeringen vill öka investeringarna i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbetstillfällen skapas. En fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur ska finnas i hela landet. Utökade resurser föreslås fr.o.m. 2015 till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsinfrastrukturen. Inom ramen för nästkommande tolvåriga infrastrukturplan avser regeringen att tillföra medel för att bygga ut järnvägen både för gods- och persontrafik. Dessutom ska byggandet av banor för höghastighetståg påbörjas. Regeringen avser att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande t.o.m. 2035. Bland annat avser regeringen att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift. En statlig förhandlingsperson kommer att utses för att samordna kontakter mellan kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Regeringen vill också utöka medlen för statlig medfinansiering av lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätort. Den statliga servicen och närvaron på landsbygden bör säkras och förbättras för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Landsbygdsprogrammets nationella medfinansiering utökas fr.o.m. 2015 för att användas till att stärka tillgången till bredband, drivmedelsstationer och lanthandlare. Landsbygdsprogrammets stöd till ekologiskt jordbruk ska förstärkas. Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk utredning om landsbygdens förutsättningar. Utredningen ska lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut för att främja tillväxt, sysselsättning och boende på landsbygd.

Reformer för en bättre miljö och ett hållbart klimat

Regeringen anger att stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige. Under mandatperioden ska användningen av fossila bränslen tydligt minska. Miljöskatternas styrande effekt ska öka och regeringen föreslår bl.a. ändringar i fordonsbeskattningen för lätta fordon och en minskad skattebefrielse för vissa drivmedel. Avgörande steg måste tas för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, och arbetet med minskade klimatutsläpp, en giftfri miljö, biologisk mångfald och en bättre havsmiljö är prioriterat. Regeringen kommer att verka för att EU:s ambition i de internationella klimatförhandlingarna höjs. För att säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden avser regeringen att införa ett klimatpolitiskt ramverk. Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas, och regeringen avser att under mandatperioden föreslå en avståndsbaserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare. På sikt ska Sverige ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Säkerhetskraven för kärnkraft ska skärpas. Regeringen avser också att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektiviseringar. Regeringen anser att Vattenfall bör bli ledande i omställningen av energisystemet och att bolagets planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Reformer för att vända resultaten i skolan

För att vända de fallande skolresultaten krävs enligt regeringen skolreformer med fyra huvudsakliga inriktningar. För det första behöver investeringar göras för att tidigt möta elevernas utmaningar. Regeringen föreslår riktade

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

statsbidrag för att öka personaltätheten och minska barngrupperna i förskolan, grundskolan och i fritidsverksamheten. Antalet platser på förskollärarutbildning, grundskollärarutbildning och specialpedagogutbildning ska utökas. För det andra är lärarna nyckeln till att höja resultaten i skolan. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs enligt regeringen högre löner, minskat administrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Medel ska bl.a. avsättas för fortbildningsinsatser för lärare och för ökade möjligheter för akademiker att läsa in en pedagogisk utbildning. För det tredje ska alla skolor vara bra skolor, och en större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov. Statens stöd till skolor med stora utmaningar och svaga skolresultat behöver öka och särskilda medel avsättas för att attrahera de bästa lärarna till dessa skolor. Medel ska också avsättas för läxhjälp och utbyggd sommar- och lovskola. För det fjärde är en förutsättning för att nå framgång att skattemedel som avsätts för skolan inte går till ägarna.

Reformer för att värna den svenska modellen

Även om svensk hälso- och sjukvård är effektiv finns också problem som behöver åtgärdas för att vården ska fortsätta att vara i världsklass. Det handlar enligt regeringen bl.a. om ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling. Dessutom måste den vinstjakt som pågår inom hälso- och sjukvården stoppas. Regeringens föreslår kraftigt utökade resurser till hälsooch sjukvården samt till nationella satsningar inom äldreomsorgen. Inriktningen ska vara att öka bemanningen. Regeringen avser att avskaffa kömiljarden från 2016, då det finns indikationer på att den gett upphov till negativa undanträngningseffekter. Regeringen föreslår därutöver en riktad satsning för att förbättra förlossningsvården och att stärka insatserna för kvinnors hälsa. För att alla barn och ungdomar ska få tillgång till läkemedel avser regeringen lämna förslag som innebär att personer under 18 år inte ska betala egenavgift när de får läkemedel som ingår i förmånen. I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjukdom eller arbetslöshet inte medföra ekonomisk utsatthet. Regeringen föreslår höjd sjuk- och aktivitetsersättning samt avser att lägga fram förslag om att avskaffa tidsgränsen i sjukpenningen. Taket i arbetslöshetsförsäkringen föreslås höjas och likaså grundbeloppet i försäkringen. Skatten för pensionärer sänks som ett första steg mot att minska den orättvisa skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pensioner. Dessutom föreslår regeringen en höjning av ersättningsnivån i bostadstillägget till pensionärer.

Ordning och reda i välfärden

Regeringspartierna och Vänsterpartiet är överens om att skattemedel ska användas enbart för den verksamhet de är avsedda för. Förutsättningen för att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna. Eventuella överskott ska som

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått. En utredning ska tillsättas i syfte att lämna förslag om hur regleringen av användningen av offentliga medel för driften av skattefinansierad verksamhet bör utformas. En utredning ska också tillsättas för att föreslå lagstiftning i syfte att ge kommunerna avgörandet över nyetablering av skolor med vinstsyfte. Vidare har regeringen under hösten 2014 lämnat ett lagförslag som medför att kommunerna inte längre kommer att vara skyldiga att tillhandahålla vårdvalssystem i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården. Dessutom avser regeringen att lämna lagförslag om att privata försäkringspatienter inte ska kunna gå förbi kön i den offentligfinansierade vården samt lagförslag om att förhindra försäljning eller privatisering av universitets- eller regionsjukhus. Det ska också utredas hur insynen kan öka i privata verksamheter som utför offentligt finansierade välfärdstjänster samt hur meddelarskydd kan införas.

Reformer inom förvaltningspolitiken och kulturpolitiken

Regeringen anser att förvaltningspolitiken och myndighetsstyrningen behöver prioriteras upp. Den statliga styrningen ska utvecklas i en riktning som innebär att professionerna i den offentliga sektorn stärks samt att kunskap, kompetens, erfarenhet och yrkesetik blir mer vägledande. Regeringen vill i nära dialog med landets kommuner hitta lösningar som tryggar en god välfärd i hela landet och låta de landsting som vill få möjlighet att bli regioner. Vidare ska verksamhetsöversyner genomföras i syfte att effektivisera och minska kostnaderna i förvaltningen. Den pågående urbaniseringen medför nya utmaningar för att säkra en likvärdig välfärd över hela landet. Regeringen avser att inleda ett arbete i nära dialog med landets kommuner för att hitta lösningar som tryggar en god välfärd i hela landet och låta de landsting som vill få bli regioner. För att tillgängliggöra kunskap och kulturupplevelser avsätter regeringen medel för att införa fri entré till statliga museer. Medel avsätts också till kulturverksamhet i miljonprogramsområdena. Regeringen föreslår därför även att ett bidrag införs för att möjliggöra sänkta avgifter i kultur- och musikskolan.

Biståndspolitik och säkerhetspolitik

Regeringen anser att det behövs en nystart i biståndspolitiken som inkluderar alla politikområden. Man avser att se över den biståndspolitiska plattform som antogs 2014. Regeringen avser att driva en feministisk utvecklingspolitik med fokus på bl.a. kvinnors rättigheter och hälsa. Ytterligare medel ska avsättas till internationell klimatfinansiering. En modern svensk säkerhetspolitik ska byggas på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjöpolitik, ett samarbete i EU och ett starkare Förenta nationerna. Sverige ska inte vara medlem i Nato. Regeringen vill stärka

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

försvarsförmågan genom att Försvarsberedningens förslag med stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014 genomförs.

Effekter av regeringens politik

Sammantaget bedöms BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 till följd av de insatser som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen. Förslagen väntas företrädesvis gynna personer i den nedre delen av fördelningen och stärker de ekonomiska marginalerna för hushåll med svag ekonomi. Förslagen bidrar också till att minska inkomstskillnaderna i det svenska samhället, inte minst mellan könen. Kvinnors individuella inkomster väntas öka med ca 0,2 procent medan mäns inkomster väntas minska med ca 0,3 procent.

2.2 Allianspartiernas förslag till riktlinjer

I den gemensamma partimotionen 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.2.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Allianspartierna anför i sin budgetmotion att det är tack vare de gångna åtta årens aktiva reformpolitik som den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014. Allianspartierna anför vidare att den starka ekonomiska positionen också förklaras av det breda parlamentariska stöd som finns för det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i statens finanser är en av Sveriges konkurrensfördelar, en konkurrensfördel som enligt motionärerna lätt går förlorad om ramverket ignoreras. Allianspartierna delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018 och menar därför att det är oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen avstår från att presentera hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Motionärerna pekar på ett antal faktorer som man menar kan sätta tryck på de offentliga finanserna och som regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till. Det handlar t.ex. om att en ökad sjukfrånvaro ökar kostnaderna för sjukförsäkringen och att höjda skatter på arbete riskerar ge mindre skatteintäkter än vad regeringen har beräknat. Enligt motionärerna bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer enligt motionärerna att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt ca 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

som ligger i allianspartiernas budgetförslag. Budgetförstärkningarna bör genomföras 2017 och 2018 när ekonomin bedöms vara normaliserad. Allianspartierna är överens om att budgetförstärkningarna till övervägande del bör ske genom intäktsökningar, men de anger att det också kommer att bli nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna framöver. Med nuvarande prognoser förväntas budgetförstärkningarna vara tillräckliga för att nå överskottsmålet 2018. Motionärerna anger att eventuellt tillkommande förslag kommer att kräva ytterligare budgetförstärkningar och att utgiftsreformer då bör finansieras med lägre utgifter på andra områden. I allianspartiernas budgetmotion avvisas en stor del av regeringens förslag till skattehöjningar, t.ex. avtrappningen av jobbskatteavdraget. Allianspartierna avvisar också regeringens förslag om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga. Den enligt motionärerna omfattande utbyggnaden av olika temporära platser inom arbetsmarknadspolitiken avvisas; i stället vill de satsa på en mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta. Av tabell 2.6 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med allianspartiernas budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansiella sparandet är 0,1 miljarder kronor lägre än vad regeringen redovisar för 2015 och mellan 2,0 och 2,6 miljarder kronor högre 2016–2018. Det finansiella sparandet i procent av BNP beräknas i motionen till 0,5 procent 2018.

Tabell 2.6 Den offentliga sektorns finanser (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.1) 2015 2016 2017 2018 Offentlig sektors inkomster − 13 697 − 20 851 − 19 701 − 18 711 Offentlig sektors utgifter − 13 586 − 22 861 − 21 804 − 21 352

Finansiellt sparande − 111 +2 010 +2 103 +2 641

Staten − 229 +2 744 +1 906 +1 831 Ålderspensionssystemet − 600 − 1 510 − 1 700 − 1 900 Kommunsektorn +718 +776 +1 897 +2 710 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –1,1 % –0,3 % 0,0 % 0,5 % Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002.

Effekterna på kommunsektorns finanser av allianspartiernas budgetalternativ framgår av tabell 2.7. Det finansiella sparandet i kommunsektorn är högre än i regeringens förslag vilket bl.a. förklaras av att man avvisar regeringens förslag om att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Tabell 2.7 Kommunsektorns finanser (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2015 2016 2017 2018

Kommunernas inkomster +518 +2 676 +4 597 +5 810

Kommunal inkomstskatt +3 680 +6 880 +7 680 +8 180 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 − 3 162 − 4 204 − 3 083 − 2 370 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter − 200 +1 900 +2 700 +3 100

Finansiellt sparande i kommunsektorn +718 +776 +1 897 +2 710

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002.

Allianspartiernas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.8. Utgiftstaken är

35 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag 2015, 44 miljarder kronor lägre 2016 samt 55 miljarder kronor lägre 2017. Eftersom de takbegränsade utgifterna enligt förslagen minskas mindre än utgiftstaket blir budgeteringsmarginalen i motsvarande grad mindre än i regeringens förslag under dessa år.

Tabell 2.8 Utgiftstak för staten (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.3) 2015 2016 2017 2018 Takbegränsade utgifter − 16 548 − 28 965 − 27 587 − 26 822 Budgeteringsmarginal − 18 452 − 15 035 − 27 413 − 45 178

Utgiftstak för staten − 35 000 − 44 000 − 55 000 − 72 000

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002.

I tabell 2.9 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbudgetens saldo i allianspartiernas budgetalternativ jämfört med regeringens. Inkomsterna på statens budget är sammantaget 17,4 miljarder kronor lägre och utgifterna 17,1 miljarder lägre. Därmed är statsbudgetens saldo ca 0,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2015 och statens lånebehov därmed 0,2 miljarder kronor högre. För 2016–2018 är statens budgetsaldo mellan 2 och 3 miljarder högre än i regeringens förslag.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.9 Statsbudgetens saldo och statsskulden (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.4) 2015 2016 2017 2018 Statsbudgetens inkomster − 17 377 − 27 731 − 27 381 − 26 891 därav Beräkningstekniskt antagande om ±0 ±0 ±0 ±0 inkomster av försåld egendom Statsbudgetens utgifter − 17 148 − 30 475 − 29 287 − 28 722 1 därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 − 6 840 − 6 810 − 7 860 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens saldo − 229 +2 744 +1 906 +1 831

Statsskuld vid årets slut +229 − 2 515 − 4 421 − 6 252 Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. 1 Allianspartierna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållssektorn och redovisar detta som en avvikelse jämfört med regeringens förslag för 2016–2018 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källa: Allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002.

Av tabell 2.10 framgår inkomsterna på statens budget i allianspartiernas budgetalternativ jämfört med regeringens fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 0,5 miljarder kronor lägre än i regeringens alternativ för 2015. Bakom denna nettosiffra ligger bl.a. att motionärerna avvisar regeringens förslag om ett avtrappat jobbskatteavdrag och begränsningen av uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt som minskar skatteintäkterna med ca 4 miljarder kronor. Eftersom motionärerna samtidigt avvisar regeringens förslag om ett förstärkt förhöjt grundavdrag för pensionärer blir de direkta skatterna på arbete ca 2 miljarder kronor högre. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 14 miljarder lägre 2015 än i regeringens förslag. Beloppet ökar till ca 23 miljarder kronor 2016–2018. I detta ligger att allianspartierna avvisar regeringens förslag om att i två steg slopa nedsättningen av socialavgifter för unga. Skatten på kapital är högre jämfört med i regeringens förslag, vilket förklaras av ökade skatteintäkter på företagsvinster till följd av att allianspartierna avvisar regeringens förslag att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. I övrigt avvisar motionärerna regeringens förslag till höjd skatt på bekämpningsmedel, höjd skatt på naturgrus och höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Detta minskar skatteintäkterna på konsumtion och insatsvaror jämfört med regeringens förslag.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Tabell 2.10 Statsbudgetens inkomster (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.5) 2015 2016 2017 2018 Direkta skatter på arbete − 540 +2 666 +3 476 +4 076 Indirekta skatter på arbete − 13 750 − 23 680 − 23 040 − 22 650 Skatt på kapital +860 +800 +480 +460 Skatt på konsumtion och insatsvaror − 267 − 637 − 617 − 597

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) − 13 697 − 20 851 − 19 701 − 18 711

avgår skatter från andra sektorer − 3 680 − 6 880 − 7 680 − 8 180

Statens skatteintäkter (periodiserat) − 17 377 − 27 731 − 27 381 − 26 891

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt) − 17 377 − 27 731 − 27 381 − 26 891

Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) − 17 377 − 27 731 − 27 381 − 26 891

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002.

2.2.2 Allianspartiernas inriktning av den ekonomiska politiken

En politik för fler i arbete

Allianspartierna värnar arbetslinjen och har satt upp ett mål om att över fem miljoner människor ska ha ett jobb 2020. Att skatte- och bidragssystemen ger drivkrafter för att komma i jobb är enligt motionärerna avgörande för att pressa tillbaka utanförskapet och nå full sysselsättning. Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs också ytterligare stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Motionärerna vill bl.a. att provanställningstiden förlängs och att mer resurser läggs på förstärkt matchning och på att motverka långtidsarbetslöshet. Jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och stärker drivkrafterna att arbeta. Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen bör förstärkas. Lärlingsutbildningen bör utvecklas vidare enligt europeisk modell och socialavgifterna för unga under 23 år sänkas ytterligare. Det behövs också stärkta drivkrafter och en anpassad arbetsmiljö för arbete högre upp i åldrarna. Rätten att kvarstå i anställning bör gälla till 69 år, enligt motionärerna. Jobb skapas av företag som växer och anställer. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare. Det behövs sänkta kostnader och lättare regelbörda för företagen, exempelvis bör regelverken för personaloptioner och generationsskiften ses över samt förutsättningarna prövas för att fler företag ska slippa revisionsplikt. Kravet på aktiekapital bör sänkas under mandatperioden och beloppsgränsen för förenklad faktura höjas.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Motionärerna vill se en fortsatt utveckling av förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt att dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet. Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller effektivare samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Det gäller exempelvis bolag som SBAB och Telia Sonera.

Utbildning bygger Sverige starkt

Allianspartierna vill fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan. Det behövs mer ordning och reda, tidigare och tydligare uppföljning och mer stöd till de ungdomar som inte når målen. Alla elever ska få mer undervisningstid med sina lärare. Särskilt fokus bör läggas på de barn och ungdomar som kommit till Sverige från andra länder och som snabbt behöver lära sig svenska. Ett fortsatt arbete behövs för att höja statusen på läraryrket, för att rekrytera fler till lärarutbildningen och för stärkt skolledarskap. Det är viktigt att utbildningssystemet är anpassat till de behov som finns på arbetsmarknaden, genom både lärlingssystem, yrkesutbildningar och en högre utbildning av bra kvalitet. Förslagen i budgetpropositionen på skolans område överensstämmer i stort med allianspartiernas politik. Det finns dock förslag som signalerar en ny riktning bort från fokus på kunskap, enligt motionärerna. Till skillnad från regeringen vill allianspartierna ha en tioårig grundskola och betyg från årskurs 4. Förslag om obligatoriskt gymnasium och frivilliga nationella prov avvisas. Dessutom är den aviserade utredningen om ökad detaljstyrning och kommunalt veto mot friskolor ett tydligt brott mot friskoleöverenskommelsen, enligt motionärerna. Friskolereformen är en av de viktiga valfrihetsreformer som ökat möjligheterna för den enskilde att påverka. Dock finns det anledning att strama upp regelverket för fristående skolor i syfte att öka långsiktigheten och säkerställa att tillsynen fungerar väl.

Sverigebygget för jobb, tillväxt, infrastruktur och bostäder

Inom ramen för Sverigebygget vill allianspartierna ta ett samlat grepp om bostadsbyggande och infrastruktur. Det ska ske genom långsiktiga satsningar på järnväg och väg och på utbyggd kollektivtrafik i hela landet samt minskat byggkrångel. Sverigebygget ska enligt motionärerna bidra till att det byggs 300 000 bostäder fram t.o.m. 2020. Motionärerna anser att regeringen med sina förslag gör avsteg från de omfattande investeringar som är nödvändiga för att nå målen i den nationella planen för transportsystemet 2014–2025. Det innebär att viktiga investeringar för arbetspendling och godstransporter uteblir. Därtill har regeringen öppnat för en nedläggning av Bromma flygplats och införandet skatt på flyg och lastbilstransporter, vilket motionärerna motsätter sig. Allianspartiernas förslag innebär bl.a. nya stambanor för höghastighetståg och att förutsättningarna prövas för att bygga ut järnvägen i norra Sverige med betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. Dessutom ska

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

satsningar göras på kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Göteborg och Skåne för att få fart på bostadsbyggandet. Hinder för ökat bostadsbyggande ska undanröjas genom exempelvis ytterligare regelförenklingar och kortare handläggningstider. För att främja utvecklingen på landsbygden vill motionärerna bl.a. förbättra förutsättningarna för byggande i strandnära lägen. En rad åtgärder föreslås också för 20 000 fler studentbostäder till 2020.

Kvalitet och tillgänglighet i välfärden

När fler jobbar blir det mer resurser till välfärden. Allianspartiernas utgångspunkt är en sjukvård präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Skillnader i kvalitet eller tillgänglighet mellan regioner eller utifrån t.ex. kön eller utbildningsbakgrund ska motverkas. Motionärerna vill att kömiljarden behålls men utvecklas till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. Till skillnad från regeringen som lägger förslag om att avskaffa vårdvalet, anser motionärerna att ytterligare reformer för ökad valfrihet bör övervägas i syfte att stärka patientmakten. Åtgärder föreslås också för att landstingen bättre ska kunna planera för sin kompetensförsörjning. För att förbättra vården och omsorgen om äldre krävs bättre samverkan mellan kommuner och landsting. Regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet om företag inom välfärdssektorn skulle innebära ett hårt slag mot äldres valfrihet och självbestämmande. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. Egenmakt och valfrihet behöver kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och uppföljning. Alliansregeringen kunde, tack vare en jobbpolitik som fått fler i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, sänka skatten för pensionärer vid fem tillfällen. Motionärerna ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika men vill inte finansiera skattesänkningar för pensionärer med höjd skatt på arbete. Inget är viktigare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och reallönerna ökar, menar motionärerna. Allianspartierna vill se ett Sverige som håller samman. Att fortsätta med en politik som öppnar arbetsmarknaden för fler och riktar stöd till dem med störst behov är avgörande. Det behövs också förstärkta insatser i utsatta områden och för de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Ytterligare medel behöver läggas på att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa. Fördomar ska motarbetas och alla ska kunna känna sig delaktiga i vårt samhälle oavsett religion, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller kön.

Ett öppet Sverige och en stark röst i världen

Sverige ska vara ett öppet land som tar stort humanitärt ansvar. Allianspartierna står emot de krafter som förespråkar protektionism och minskad öppenhet. Under kommande år behövs enligt motionärerna resurstillskott med anledning av det ökande flyktingmottagandet. Mer reformer behövs också för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Det behövs en rad satsningar särskilt kopplade till utbildningsområdet för att få en framgångsrik integration. Dörren ska fortsatt hållas öppen för människor som genom arbetskraftsinvandring kommer till Sverige och jobbar. Det är bra att Socialdemokraterna uttryckt att de ställer sig bakom migrationsöverenskommelsen, men samtidigt aviserar regeringen skärpta regler för arbetskraftsinvandring. I stället för att göra regelverket krångligare vill allianspartierna fortsätta att utveckla och förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring. Sverige ska vara en stark röst i världen för fred, frihet och försoning och en aktiv del av en stark, enad och öppen europeisk union. Sverige ska även fortsätta att stå upp för frihandel och rörlighet över gränserna. Att stärka demokrati och jämställdhet samt öka respekten för mänskliga rättigheter ska vara vägledande för det svenska biståndet.

Miljö-, klimat- och landsbygdspolitik samt civilsamhälle

Sverige ska vara ett grönt föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med ekonomisk tillväxt. Sverige ska också vara pådrivande i det internationella klimatarbetet för att åstadkomma ett globalt klimatavtal där de största utsläppsländerna tar ett betydande ansvar. Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Grunden i allianspartiernas klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid. Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för en ökad andel förnybara drivmedel och eldrift samt för effektivare transporter. Motionärerna anser t.ex. att supermiljöbilspremien bör förlängas. För att åstadkomma en giftfri miljö bör en skatt på miljö- och hälsofarliga kemikalier införas under mandatperioden. Det behövs en förbättrad miljöövervakning av vatten- och havsmiljö och andelen skyddade marina områden bör utökas. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Regeringens generella försämringar för jobb och företag i kombination med en avsaknad av regionala tillväxtsatsningar riskerar att leda till ett Sverige som växer i otakt. Den aviserade kilometerskatten är direkt skadlig för Sverige då det är en skatt på avstånd, inte utsläpp. Landsbygdens potential måste tas till vara, och de gröna näringarna kan fungera som tillväxtmotor. Allianspartierna vill bl.a. att ytterligare medel läggs på Landsbygdsprogrammet samt på att förbättra servicen och tillgången till bredband och telefoni på landsbygden. De ideella insatserna har en ovärderlig betydelse för ett samhälle som håller ihop. Motionärerna anser att det offentliga ska ge bättre förutsättningar för frivilliga gemenskaper att bidra till samhällsgemenskapen genom engagemang och ansvarstagande.

Ett tryggare samhälle och ett starkt försvar

Samhället ska reagera mot våld och kränkningar. De som begår brott ska straffas och brottsoffer ska få hjälp och stöd. Allianspartierna vill se skärpta

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

straff för att markera det allvarliga i att skada andra människor eller annans egendom. Det brottsförebyggande arbetet för unga i riskzonen och för dem som riskerar att återfalla i brott behöver stärkas. Polisens uppgifter behöver renodlas och fokus läggas på kärnuppgifterna, dvs. brottsförebyggande arbete, utryckning och utredning. Sveriges försvarsförmåga behöver stärkas. I en orolig omvärld ska tröskeln för att angripa Sverige vara hög och inget land ska tveka om vår förmåga. Nato är en central organisation för Europas säkerhet.

2.3 Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer

I partimotion 2014/15:3002 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.3.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sverigedemokraterna anger i sin budgetmotion att det är oroväckande att regeringen börjat negligera det viktiga överskottsmålet. Själva vill de bidra till att upprätthålla den tidigare samsynen kring målet liksom för hela det finanspolitiska ramverket. I förhållande till regeringens politik får Sverigedemokraterna med sin politik ett överskott i de offentliga finanserna redan 2017, vilket följs av ett kraftigare överskott än vad regeringen redovisar. Enligt motionärerna kommer man därför snabbare tillbaka till överskottsmålet. Med hänvisning till Konjunkturinstitutets bedömning att det behövs budgetförstärkningar på 120 miljarder kronor fram till 2018 för att överskottsmålet ska kunna uppnås, konstaterar Sverigedemokraterna att regeringen måste genomdriva antingen höjda skatter eller lägre ambitionsnivåer för de offentliga åtagandena för att överskottsmålet över huvud taget ska överleva. I sammanhanget noterar Sverigedemokraterna i motionen att Migrationsverkets prognos över kostnaderna för mottagande av nyanlända invandrare under samma period uppgår till 139 miljarder kronor. Givet att den utgiftsposten kunde justeras skulle några övriga budgetförstärkningar inte behövas enligt Sverigedemokraterna. Konkret innebär detta enligt motionärerna att det finns fyra alternativ: att skatterna höjs, att ambitionsnivåerna för de offentliga åtagandena sänks, att överskottsmålet åsidosätts eller att invandringspolitiken förs i en annan riktning som mer liknar den i Sveriges nordiska grannländer. Sverigedemokraternas budgetalternativ innebär besparingar när det gäller asyl- och anhöriginvandringen, integrationspolitiken och det internationella biståndet. Ökade resurser ska enligt förslaget i stället läggas på bl.a. småföretag, sänkt skatt för pensionärer, försvaret samt på vård och omsorg. Ytterligare förstärkningar av budgeten åstadkoms genom förslag om att bl.a. redan 2015 helt avskaffa den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga och att höja restaurang- och cateringmomsen. Sverigedemokraterna konstaterar att flertalet

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

av regeringens skattehöjningar har en påtagligt negativ effekt på tillväxt och sysselsättning och avvisar i budgetmotionen regeringens förslag om bl.a. avtrappat jobbskatteavdrag, brytpunkten för statlig skatt och särskild löneskatt för äldre. Av tabell 2.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansiella sparandet är 1,4 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2015 och mellan 4 och 7 miljarder kronor högre 2016–2018. Finansiellt sparande i procent av BNP beräknas i motionen till 0,6 procent 2018.

Tabell 2.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.1) 2015 2016 2017 2018 Offentlig sektors inkomster − 1 531 − 25 575 − 30 290 − 38 992 Offentlig sektors utgifter − 2 945 − 29 292 − 37 284 − 46 098

Finansiellt sparande +1 414 +3 718 +6 995 +7 106

Staten +1 694 +4 998 +8 275 +7 986 Ålderspensionssystemet − 280 − 1 280 − 1 280 − 880 Kommunsektorn ±0 − 0 +0 − 0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –1,1 % –0,2 % 0,1 % 0,6 % Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Sverigedemokraternas budgetalternativ framgår av tabell 2.12. Förutom 2018 då den kommunala inkomstskatten är något högre i motionärernas förslag än i regeringens förslag, är beloppet för den kommunala inkomstskatten lägre i Sverigedemokraternas förslag, vilket bl.a. förklaras av effekter på den kommunala inkomstskatten av förslaget om reformering av arbetsgivaravgifterna. Statsbidragen minskar successivt under perioden och 2018 är de 53 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Tabell 2.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2015 2016 2017 2018

Kommunernas inkomster +424 − 15 028 − 27 638 − 37 181

Kommunal inkomstskatt − 2 803 − 5 321 − 5 621 +16 042 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 +3 227 − 9 707 − 22 017 − 53 223 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter +424 − 15 028 − 27 638 − 37 181

Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 − 0 +0 − 0

Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.13. Utgiftstaket är drygt 2 miljarder kronor högre 2015 än i regeringens förslag. För 2016 och 2017 är förslagen till utgiftstak ca 23 respektive 30 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De takbegränsade utgifterna föreslås öka lika mycket som utgiftstaket samtliga år jämfört med regeringens förslag, vilket innebär att budgeteringsmarginalen blir densamma som i regeringens förslag.

Tabell 2.13 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.3) 2015 2016 2017 2018 Takbegränsade utgifter +2 078 − 22 751 − 30 443 − 60 520 Budgeteringsmarginal +0 +0 +0 +0

Utgiftstak för staten +2 078 − 22 751 − 30 443 − 60 520

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003.

I tabell 2.14 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbudgetens saldo i Sverigedemokraternas budgetalternativ. Inkomsterna på statens budget är sammantaget 1,3 miljarder kronor högre och utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre 2015 i Sverigedemokraternas budgetalternativ än i regeringens förslag. Därmed är statsbudgetens saldo ca 1,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag 2015 och statens lånebehov därmed 1,5 miljarder kronor lägre. För 2016–2018 är statens budgetsaldo mellan 5 och 8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Riksgäldens nettoutlåning är 2,3 miljarder kronor lägre än i regeringens budgetalternativ samtliga år, vilket främst förklaras av att

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Sverigedemokraterna vill fördubbla bankernas avgift till Stabilitetsfonden (se även avsnitt 3.3).

Tabell 2.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.4) 2015 2016 2017 2018 Statsbudgetens inkomster +1 272 − 20 254 − 24 669 − 55 034 därav beräkningstekniskt antagande om ±0 ±0 ±0 ±0 inkomster av försåld egendom Statsbudgetens utgifter − 222 − 25 051 − 32 743 − 62 820 därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning − 2 300 − 2 300 − 2 300 − 2 300 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens saldo +1 494 +4 798 +8 075 +7 786

Statsskuld vid årets slut − 1 494 − 6 292 − 14 367 − 22 153 Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003.

Av tabell 2.15 framgår inkomsterna på statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 7,4 miljarder kronor lägre än i regeringens alternativ för 2015, vilket främst förklaras av att Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag till avtrappat jobbskatteavdrag och förslag om begränsning av uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt. När Sverigedemokraterna 2018 avser att avskaffa skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer är intäkterna från direkta skatter på arbete 20,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är mellan 8,6 miljarder kronor och 22,9 miljarder kronor lägre i Sverigedemokraternas förslag för åren 2015–2018 än i regeringens budgetförslag. Bakom denna nettosiffra ligger en reformering av arbetsgivaravgifterna genom att den generella sänkningen återställs och den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga slopas. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda och också införa lärlingsjobb med avskaffad arbetsgivaravgift under tolv månader. Till följd av att Sverigedemokraterna föreslår en ny bankskatt redovisar de högre intäkter från skatt på kapital än regeringen. De ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror är en nettosiffra som jämfört med regeringens förslag utgörs av höjd moms på restaurang- och cateringtjänster och avskaffad skattesubvention på etanol. Sverigedemokraterna avvisar också regeringens förslag om höjd skatt på snus, höjd skatt på kärnkraft och skattereduktion på mikroproduktion av el. Avslutningsvis föreslår

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Sverigedemokraterna en höjd mineralersättning, vilken ingår i den för övrigt negativa nettosiffran för statsbudgetens övriga inkomster.

Tabell 2.15 Statsbudgetens inkomster (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag (regeringens nivå framgår av tabell 2.5) 2015 2016 2017 2018 Direkta skatter på arbete − 7 388 − 12 528 − 14 462 − 20 933

(periodiserat)

avgår skatter från andra sektorer +2 803 +5 321 +5 621 − 16 042

Statens skatteintäkter (periodiserat) +2 572 − 18 954 − 23 369 − 53 734

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt) +2 572 − 18 954 − 23 369 − 53 734

Övriga inkomster (kassamässigt) − 1 300 − 1 300 − 1 300 − 1 300

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) +1 272 − 20 254 − 24 669 − 55 034

Anm.: Enligt tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) har inkomsttitlar reviderats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003.

2.3.2 Sverigedemokraternas inriktning av den ekonomiska politiken

Sverigedemokraterna vill att omfattande medel avsätts för välfärden, jobben och flyktinghjälpen. Genom att prioritera välfärd, äldres villkor och flyktinghjälp på plats samt genom att föra en ansvarsfull invandringspolitik frigörs stora resurser. Regeringens föreslagna skattehöjningar bedöms ha en påtaglig negativ effekt på tillväxt och sysselsättning.

Viktiga reformer

Som ett led i att stimulera sysselsättningen vill motionärerna se kraftiga förbättringar för småföretagen. Ambitionen är att göra det både billigare och enklare att anställa. I stället för den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften på 1 procentenhet, som huvudsakligen anses komma de större företagen till gagn, vill motionärerna bl.a. se en avskaffad allmän löneavgift för småföretag och ett lindrigare sjuklöneansvar. Pension ska betraktas som uppskjuten lön. Motionärerna förordar därför att skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer avskaffas under mandatperioden.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Den som arbetar inom offentlig sektor ska ha rätt att arbeta heltid. Därför bör en utökad möjlighet för detta ges – en åtgärd som bedöms skapa omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga sektorn. I förhållande till regeringens förslag vill motionärerna att ytterligare medel, motsvarande 24 miljarder kronor, avsätts under budgetperioden för att kraftigt förstärka försvaret och den militära kapaciteten. Ytterligare medel, motsvarande 13 miljarder kronor under budgetperioden, bör också tillföras de rättsvårdande myndigheterna så att krafttag kan tas mot brottsligheten.

Sysselsättning, arbetsmarknad och jämställdhet

I motionen framhålls en oro över att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste 20 åren. Jämfört med regeringens förslag vill motionärerna därför att ytterligare medel avsätts för den högre utbildningen, bl.a. för att öka lärartätheten. I strävan efter att öka matchningen på arbetsmarknaden vill motionärerna se fler platser inom komvux och yrkeshögskolan. För att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars konkurrenskraft förordar motionärerna införande av lärlingsjobb. Reformen bedöms skapa uppemot 50 000 nya lärlingsjobb. Motionärerna vill också se ett utökat starta-eget-bidrag. Andra sysselsättningsskapande åtgärder som förordas är bl.a. ett utvecklat RUT-avdrag för personer över 67 år och subventionerade föreningsjobb. Ambitionen ska också vara att gradvis minska antalet deltagare i fas 3. Motionärerna anser att arbetslöshetsförsäkringen är så pass central att den bör betraktas som en del av de grundläggande socialförsäkringssystemen. Därför bör den uteslutande finansieras via skattsedeln och vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning. För att arbetslösa ska ges en rimlig chans att ställa om sig och hitta ett nytt jobb vill motionärerna att taket i försäkringen kraftigt höjs och att villkoren för deltidsarbetslösa förbättras. Inom ramen för jämställdhet vill motionärerna se fler åtgärder, bl.a. en nystart för det s.k. omvårdnadslyftet som är en kompetensreform för anställda inom äldreomsorgen, fler karriärvägar inom olika yrken i det offentliga och en indexering och inflationssäkring av underhållsstödet.

Landsbygden

Motionärerna vill se flera reformer inom bl.a. skogsnäring, jordbruk och gruvnäring. Inlandsbanan bör moderniseras och arbetet med att bygga Norrbotniabanan bör inledas. För att stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt vill motionärerna bl.a. se en kraftig upprustning av Malmbanan. Målsättningen är att intäkterna från gruvnäringen ska kunna skapa förutsättningar för hela den svenska landsbygden. Motionärerna framhåller vidare en oro över regeringens oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Motionärerna eftersträvar en arbetslinje och vill se en höjd milersättning för reseavdraget, detta för att

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. Av samma skäl avvisar motionärerna en höjning av fordonsskatten.

Miljövänlig tillväxt, bostäder och infrastruktur

Motionärerna avvisar flera av regeringens ökade ekonomiska satsningar på klimatområdet. Enligt motionärerna är det energiforskningen som är nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser. Målet är att Sverige i framtiden ska kunna bli koldioxidneutralt. Inom miljöpolitiken bör fokus öka på närmiljön, och ytterligare medel bör anvisas för bl.a. sanering av Östersjön och andra förorenade områden. Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet förordas ökade medel för energiforskning. Motionärerna anser att det behövs en förnyad satsning på kärnkraften och att effektskatten bör slopas. Vidare bör delar av utlandsbiståndet användas för att motverka de globala miljöproblemen och resurserna för klimatsatsningar i tredje världen bör utökas. För att det ska bli smidigare och billigare att producera studentlägenheter, förordas ett avskaffande av den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder. En fungerande infrastruktur anses vara avgörande för industri, företagande och regional utveckling. Därför vill man att ytterligare medel, utöver de medel som regeringen avsätter, tillförs för såväl utveckling som underhåll av statens transportinfrastruktur. Motionärerna vill även att det införs en marknadspott utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande 2 procent av hela utgiftsområde 22 Kommunikationer, för att t.ex. bygga bort flaskhalsar. En utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ses som en statsangelägenhet varför det är rimligt att staten går in med en betydande andel av finansieringen. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och därför bör forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten utökas. För att stärka landets konkurrenskraft är det av stor vikt att tillgången på riskkapital ökar. För detta ändamål vill motionärerna se en marknadskompletterande riskkapitalfond och en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor.

Välfärden

Sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla medborgare efter behov. Målet är en svensk sjukvård i världsklass. För att vi ska närma oss målet krävs enligt motionärerna att tillgängligheten till vård förbättras. Därför vill man bl.a. se ökade medel för fler vårdplatser och en avskaffad patientavgift för äldre över 85 år. För att underlätta livet och vardagen för våra äldre bör ytterligare medel avsättas för en rad åtgärder, bl.a. för ett s.k. matlyft, stöd till anhörigvårdare och tandvårdsbidrag. Fler trygghetsboenden behöver byggas och för detta ändamål bör regeringen införa ett riktat investeringsstöd. För att värna det trygga välfärdssamhället bör anslaget till sjukpenning utökas.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland elever och för att avlasta lärarkåren bör det avsättas ytterligare medel för fler vuxna i skolan. Ytterligare medel bör också avsättas för bl.a. studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux, detta som ett led i strävan efter att skapa en så effektiv matchning på arbetsmarknaden som möjligt. Motionärerna anser också att staten bör ta ett större ansvar för en bättre arbetsmiljö i skolan genom att anvisa ökade medel för detta ändamål. Den i dag frivilliga förskoleklassen bör enligt motionärerna införlivas i och vara en obligatorisk del av grundskolan, som då bli tioårig. Motionärernas ambition är att stärka föräldrapenningen i föräldraförsäkringen, och de förordar ett höjt ersättningsbelopp. Jämställdhetsbonusen anses vara en kostsam reform som inskränker familjernas handlingsfrihet. Regeringen bör därför avskaffa reformen och använda resurserna till andra åtgärder inom familjeområdet, bl.a. till att höja ersättningsnivån för bostadsbidraget, införa lagstadgad rätt till s.k. förskoledagar och återinföra kontaktdagar. Vårdnadsbidraget bör vidareutvecklas och maximibeloppet höjas till 6 000 kronor per barn och månad.

En ansvarsfull invandringspolitik

Enligt motionärerna har det under flera decennier förts en mycket ansvarslös invandringspolitik. Den har inte varit behovsprövad och den har varit mycket kostsam. Utgångspunkten är att minska den utomeuropeiska asyl- och anhö– riginvandringen så kraftigt som möjligt, med åtminstone 90 procent från nuvarande nivåer. För att åstadkomma det vill motionärerna att en rad åtgärder vidtas, bl.a. förordas en återgång till temporära i stället för permanenta uppehållstillstånd. För att kunna hjälpa fler människor i nöd vill motionärerna i stället att katastrofbiståndet kraftigt förstärks. Arbetskraftsinvandringen från tredjeland bör moderniseras för att ha fokus på högkvalificerad i stället för lågkvalificerad arbetskraft. Motionärerna vill se att s.k. blåkortssystem införs.

En livskraftig kultur

För motionärerna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Inom ramen för kultur framhåller motionärerna bl.a. att regeringens förslag om gratis inträde till museer är alltför storstadsfokuserat. I stället vill motionärerna att det avsätts medel till en fond som riktar sig till hela landet. Motionärerna vill också se en kraftig utökning av stödet till bevarandet av kulturarvet och levandegörandet av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Utökade medel förordas också för bl.a. en kulturkanon, digitalisering av filmarkivet, kultur för äldre och funktionshindrade samt till idrotten.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

2.4 Kompletterande information

2.4.1 Alternativa bedömningar av de offentliga finanserna

I tabell 2.16 jämförs regeringens bedömning av det offentliga finansiella sparandet med motsvarande bedömningar från KI, ESV och Riksbanken. KI:s prognos är publicerad i slutet augusti, ESV:s i början av september och Riksbankens i slutet av oktober.

Tabell 2.16 Alternativa bedömningar av det offentliga finansiella sparandet

Procent av BNP 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande

Konjunkturjusterat finansiellt sparande 1

1 Regeringens siffror avser här det strukturella sparandet som är mest jämförbart med det som KI och ESV benämner konjunkturjusterat sparande. Här räknas det finansiella sparandet i procent av potentiell BNP hos KI och regeringen och i procent av trend-BNP hos ESV.

Enligt KI:s bedömning måste finanspolitiken stramas åt 2015–2018 för att det konjunkturjusterade sparandet ska komma upp till 1,2 procent av BNP 2018, vilket bedöms vara förenligt med överskottsmålet. Vid ett bibehållet offentligt åtagande krävs det i KI:s scenario skattehöjningar om 120 miljarder kronor fram t.o.m. 2018 för att överskottsmålet ska uppnås. ESV:s prognos utgår enbart från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Utifrån detta antagande om oförändrad politik kommer de offentliga finanserna att visa underskott hela prognosperioden, men storleken på underskottet minskar med tiden. För att ESV:s prognos ska infrias måste återhämtningen i ekonomin fortgå som förväntat och inga ofinansierade reformer genomföras. Riksbanken utgår i sin prognos från att de åtgärder som aviserats i budgetpropositionen genomförs. Det innebär skattehöjningar motsvarande 25 miljarder kronor för att finansiera utgiftsökningar i samma storleksordning. Riksbanken antar att regeringen därefter vidtar budgetförstärkningar på totalt 20 miljarder kronor 2016 och 2017. Enligt Riksbanken skulle en strikt tolkning av det budgetpolitiska ramverket motivera en ännu mer åtstramande finanspolitik för att det finansiella sparandet tydligare skulle närma sig överskottsmålet.

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.4.2 Nyligen överlämnade eller aviserade propositioner

Proposition 2014/15:15 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården

I oktober 2014 enades regeringen och Vänsterpartiet om en överenskommelse om vinster i välfärden med innebörden att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården. Den 6 november 2014 överlämnade regeringen proposition 2014/15:15 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården. I propositionen föreslås att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem inom primärvården. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

2.5 Utskottets ställningstagande till riktlinjerna

Sverige befinner sig på flera viktiga områden i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Ett överskott i statsfinanserna har vänts till ett underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges konkurrenskraft. Det är mot denna bakgrund som utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Genom en ansvarsfull finansiering föreslår regeringen viktiga reformer för att ta Sverige i en ny färdriktning. Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet, vilket enligt utskottet innebär att Vänsterpartiet medverkat till en budget som tar stort ansvar för bl.a. statens finanser och samtidigt innehåller viktiga reformer för framtiden.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Den offentliga sektorns finansiella sparande befinner sig i ett bekymmersamt läge och de senaste sex åren har Sverige haft ett underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskottet i de offentliga finanserna vuxit och väntas uppgå till ca 90 miljarder kronor 2014 och fortsatt visa underskott 2015. Enligt utskottet är ordning och reda i statsfinanserna grunden för en stark välfärd, en stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet noterar att även allianspartierna i sin budgetmotion förordar en sådan ansvarsfull ordning, vilket innebär att det finns en samsyn om att det finansiella sparandet behöver stärkas. Den bakåtblickande uppföljningen av överskottsmålet visar att det finansiella sparandet har underskridit överskottsmålet under de senaste åren. Utskottet konstaterar att detta delvis förklaras av lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också på att omfattande permanenta reformer

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

genomförts på budgetens inkomstsida utan att det varit stabiliseringspolitiskt motiverat. Den framåtblickande analysen visar att sparandet ligger långt under den målsatta nivån. Både sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet är 2014 ca 2 procentenheter under den målsatta nivån på 1 procent av BNP. Även om det finansiella sparandet stärks över prognosperioden visar analysen att det kommer att ligga under den målsatta nivån även när resursutnyttjandet bedöms vara i balans 2017 och 2018. Mot bakgrund av analysen bedömer regeringen att det finansiella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet. Att regeringen tydligt anger att det föreligger en avvikelse från målet är ett sätt att återupprätta respekten för överskottsmålet. Utskottet vill också framhålla att det är i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Enligt budgetlagen gäller sedan den 1 september 2014 dessutom att regeringen vid en bedömd avvikelse från målet även ska redogöra för hur en återgång till målet ska ske. I vilken takt som avvikelsen ska korrigeras bör enligt utskottet baseras på en samlad bedömning i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utskottet delar här regeringens bedömning att den stabiliseringspolitiska utgångspunkten är särskilt viktig. Enligt utskottet måste utgångspunkten vara att underskottet steg för steg ska minska så att vi inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket. Utskottet noterar att i det här avseendet skiljer sig inte allianspartiernas budgetmotion från regeringens budgetförslag. Den offentliga sektorns finansiella sparande 2018 beräknas till 0,5 procent av BNP i båda alternativen. Samtidigt ligger det strukturella sparandet i utgångsläget långt under 1 procent, vilket skulle kräva en strukturell åtstramning i form av besparingar och skattehöjningar på 74 miljarder kronor för att kunna nå överskottsmålet 2018. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att finanspolitiken inte försvårar återgången till ett fullt resursutnyttjande i den svenska ekonomin. Därför är det inte lämpligt att genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. Det kommer att ta ytterligare något år innan det finansiella sparandet når 1 procent. Den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och därför kan, enligt utskottet, sparandet återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Utskottet noterar att allianspartierna i sin budgetmotion talar om budgetförstärkningar på sammanlagt 25 miljarder kronor, utöver det som konkret presenteras i budgetmotionen, under de kommande fyra åren för att överskottet i de offentliga finanserna ska nå 1 procent av BNP 2018. Sverigedemokraternas budgetalternativ leder till ett finansiellt sparande 2018 som är någon tiondel högre än i regeringens budgetförslag. Utskottet konstaterar i det sammanhanget att de kraftiga besparingar inom såväl internationellt bistånd som migrations- och integrationspolitiken som Sverigedemokraternas budgetalternativ bygger på är oacceptabla. Ett beslut om nivån på utgiftstaket kan inte reduceras till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel. Ett beslut om nivån på utgiftstaket är ett politiskt beslut. I det finanspolitiska ramverket lämnas utrymme för att en ny

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

regering ska kunna föreslå nya nivåer på sedan tidigare fastställda utgiftstak. Utskottet ställer sig bakom en sådan ordning och anser att de finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå för 2015 och 2016 som regeringen föreslår är väl avvägda. Höjningarna rymmer därmed regeringens fullt finansierade reformer och en lämplig säkerhetsmarginal. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. utgiftstaket för 2017. Utskottet noterar att de förslag till utgiftstak som allianspartierna har i sin budgetmotion leder till att budgeteringsmarginalen för respektive år är mindre än vad som ges av den riktlinje för säkerhetsmarginalen som regeringen brukar använda. Utskottet ställer sig slutligen positivt till att utgiftstakets nivå för 2016– 2018 bör följa utvecklingstrenden för BNP, vilket betyder att utgiftstaket är konstant i relation till BNP. Utgiftstaket medger då en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör regeringens prioriterade reformer i såväl denna som kommande budgetpropositioner under mandatperioden. Samtidigt vill utskottet liksom regeringen betona att insatser på utgiftssidan först kan ske efter en avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att kräva.

Inriktningen av den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringens hållning att den ekonomiska politiken ska präglas av en feministisk grundsyn och verka för jämställdhet. Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla och politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringens föreslagna inriktning av den ekonomiska politiken betyder enligt utskottet att viktiga steg kan tas mot ökad jämställdhet, exempelvis i form av minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Utskottet håller med regeringen om att ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre sysselsättning. Därför är det viktigt och bra att regeringen vill prioritera samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik och att förbättra villkoren för företagen genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. För tillväxten av jobb är det även viktigt med en innovationsdriven offentlig upphandling och god infrastruktur. Möjligheterna till företagande i hela Sverige stärks genom regeringens inriktning på en politik för landsbygden med bl.a. stärkt kommersiell service och bättre bredband. Utskottet anser liksom regeringen att det bör tillsättas en parlamentarisk utredning om landsbygdens förutsättningar och om hur en långsiktig landsbygdspolitik bör se ut för att främja tillväxt, sysselsättning och boende på landsbygd.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

Utskottet håller med regeringen om att investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbetstillfällen skapas. Det handlar bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett längre perspektiv. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen avser att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom en särskild skatt och att en statlig förhandlingsperson ska utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark. Utskottet anser att allianspartiernas förslag till en lägre ram för utgiftsområdet för kommunikationer är otillräckligt för de behov som finns inom transportinfrastruktur. Oppositionen riktar kritik mot regeringens föreslagna höjda skatter för dem med höga inkomster och framhåller bl.a. att skattehöjningarna leder till minskad sysselsättning. Utskottet menar att även om alla skatter påverkar ekonomins funktionssätt, är det minst lika viktigt att se till vad skatterna används för. De föreslagna skattehöjningarna är avsedda att användas för investeringar och satsningar i utbildning, infrastruktur och välfärdstjänster. Det är investeringar som skapar jobb. Utbildning skapar jobb. Infrastruktur skapar jobb. Barnomsorg och äldreomsorg skapar jobb, inte bara för de som jobbar i dessa sektorer utan också för att omsorgstjänsterna gör det möjligt för fler att gå till jobbet. Utskottet anser att det är ohållbart att så många unga människor inte kan etablera sig på arbetsmarknaden. Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än många andra jämförbara länder. Därför är det viktigt att regeringen har ett högt ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att uppnå målet krävs investeringar såväl i jobb som praktikplatser och utbildning. Utskottet kan konstatera att allianspartierna vill lägga drygt 4 miljarder kronor mindre än regeringen på utgiftsområdet för arbetsmarknad och arbetsliv och sammantaget ca 1,4 miljarder mindre än regeringen på utgiftsområdena för utbildning och studiestöd. I stället vill allianspartierna behålla den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifter för unga, trots att myndigheter som Finanspolitiska rådet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har ifrågasatt nedsättningens effektivitet. Utskottet menar dock, i likhet med regeringen, att det krävs omfattande investeringar i jobb, utbildning och praktikplatser och att nedsättningen av socialavgifterna för unga bör avskaffas. Vidare bör inriktningen på arbetsmarknadsinsatserna gå från passivitet till aktivitet. Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivå i klimat- och miljöpolitiken som presenteras i propositionen. Sverige har goda möjligheter att vara ett föregångsland inom klimatområdet. Ekonomiska styrmedel i form av såväl stimulanser som miljöskatter behövs för att ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Det måste också bli mer lönsamt att välja klimatvänliga lösningar

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

– både som konsument och producent. Klimatinvesteringar ska stödjas, både lokalt och globalt och regeringen måste verka för att EU:s ambitioner i de internationella klimatförhandlingarna höjs. Utskottet anser att allianspartiernas och Sverigedemokraternas betydligt lägre investeringar på miljöområdet innebär en kortsiktig politik, som på sikt kan bli dyrbar. Förutsättningarna för en framtida hållbar finanspolitik och för en långsiktigt god levnadsstandard är beroende av vilka investeringar vi väljer att göra i dag för att värna vår natur och motverka klimatförändringarna. Energipolitiken har en central roll i byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen beroende av att det finns god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Utskottet ställer sig bakom inriktningen att Sverige på sikt ska ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi och att säkerhetskraven för kärnkraft skärps. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syftet att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Internationella studier visar att resultaten i den svenska skolan har sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om satsningar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan och för att höja läraryrkets attraktivitet. En större del av resurserna måste också fördelas efter elevernas behov. Utskottet kan konstatera att allianspartiernas inriktning på skolans område i stor utsträckning överensstämmer med regeringens. Allianspartierna säger emellertid nej bl.a. till att låta en utredare analysera möjliga åtgärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning, och vill till skillnad från regeringen införa en tioårig grundskola och tidigare betyg. Allianspartierna hävdar också att den av regeringen aviserade utredningen om att ge kommunerna avgörandet över nyetablering av skolor med vinstsyfte skulle strida mot friskoleöverenskommelsen (S, M, MP, C, FP och KD). Här vill utskottet påminna om att även om partierna var överens om en rad olika förslag för att skapa mer ordning och reda i skolsektorn så saknades en samsyn just på den här punkten i Friskolekommittén. De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Utskottet delar regeringens syn att det behövs kraftigt utökade resurser till bl.a. hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Även om den svenska hälso- och sjukvården är effektiv finns det problem som behöver åtgärdas, bl.a. ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling. Allianspartiernas förslag som innebär ca 2,5 miljarder kronor mindre än i regeringens alternativ till utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg är helt otillräckligt, enligt utskottet. Det är också nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare samt för att rusta upp våra gemensamma försäkringar. Sjukdom eller arbetslöshet ska inte medföra ekonomisk utsatthet och utskottet ser förslagen om höjd sjukersättning och höjt tak och

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2014/15:FiU1

grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen som angelägna reformer för att värna den svenska modellen. Skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Allianspartierna påstår att propositionens inriktning mot vinstjakten i välfärden skulle innebära ett hårt slag mot valfriheten. Utskottet menar i stället att mångfalden snarare hotas av den dominerande ställning som ett fåtal vinstdrivna bolag har i den svenska välfärden. Kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden. För att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska syftet med deras verksamhet vara att tillhandahålla utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna eller på annat sätt föra ut överskott ur verksamheten. För att kunna ta del av offentliga medel ska bolag som är verksamma i välfärden kunna visa att de inte drivs med vinstintresse. Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått. De aktörer som kan leva upp till detta har goda möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Utskottet välkomnar den inriktning regeringen presenterar för att ytterligare effektivisera den offentliga sektorn. Det är viktigt att förvaltningspolitiken och myndighetsstyrningen prioriteras upp i syfte att ge statsförvaltningen bästa möjliga förutsättningar att utföra sina uppgifter på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det är också angeläget, inte minst mot bakgrund av urbaniseringen, att alla kommuner och landsting med det kommunala självstyret som grund ges möjlighet att säkra en välfärd av god kvalitet för sina invånare. Allianspartierna talar i sin motion om vikten av skärpta straff och Sverigedemokraterna vill se krafttag mot brottsligheten. Utskottet anser i likhet med regeringen att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället och att arbetet mot denna behöver prioriteras. Att antalet brott som klaras upp av rättsväsendet har minskat påtagligt under de senaste åren är också en utveckling som måste brytas. Vägen till ett tryggt samhälle handlar dock inte enbart om att angripa brottsligheten. Det är minst lika viktigt att motverka dess orsaker. En viktig åtgärd är att bekämpa klyftorna och arbetslösheten. Utskottet motsätter sig starkt Sverigedemokraternas inriktning att kraftigt begränsa asyl- och anhöriginvandringen. Det betyder att utskottet också avvisar de kraftiga besparingarna som Sverigedemokraterna förordar på såväl internationellt bistånd som migrations- och integrationspolitiken. Sverige har och ska ha en human asylpolitik. Till följd av den svåra situationen i Syrien och Irak ligger antalet asylsökande på historiskt höga nivåer, vilket är en utmaning för asylsystemet. Utskottet anser att det är bra och nödvändigt att regeringen står upp för att Sverige ska vara en fristad för dem som flyr undan förtryck och förföljelse. Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks

2014/15:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

genom att Försvarsberednings förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014 genomförs.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 160, 1 207 respektive 1 265 miljarder kronor 2015, 2016 och 2017. Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2015 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna på statens budget uppgår till 887 miljarder kronor 2015. Riksdagen godkänner i huvudsak regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget 2015. Utskottet föreslår en revidering av inkomstberäkningen till följd av en rättelse av beloppet för reduktionen avseende allmän pensionsavgift (inkomsttitel 1141) som i propositionen redovisats med ett för högt värde. Revideringen medför en ökning av statens inkomster 2015 med ca 929 miljoner kronor. Riksdagen antar i huvudsak regeringens förslag till ändringar i skatteoch avgiftsregler. Vissa ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av synpunkter från Lagrådet. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015. Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för 2016–2018 och

godkänner delvis de preliminära inkomstberäkningarna för 2016–2018 .

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten, ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänner en beräkning av inkomsterna på statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter (förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen). I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter utgör budgetsaldot. Detta är definitionsmässigt lika med statens lånebehov men med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet uppkommer alltså som ett resultat av de delar som bygger statens budget. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar som ingår i rambeslutet. I rambeslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår i rambeslutet

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

också beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren.

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret.

Propositionen

Regeringen föreslår dels att riksdagen fastställer utgiftstaket för 2015 och 2016 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande året 2017 (punkt 3). Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i propositionen och som den tänker fortsätta att genomföra under mandatperioden förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015 och 2016 höjs. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstaket är enligt regeringen 33 miljarder kronor 2015 och 41 miljarder kronor 2016. Ursprungligen fastställde riksdagen nivån på utgiftstaket för 2015 i samband med beslutet om statens budget för 2012. På samma sätt fastställdes utgiftstaket för 2016 i samband med beslutet om statens budget för 2013. För att utgiftstaket ska behålla sin ursprungliga finansiella begränsning föreslår regeringen ett antal tekniska justeringar av utgiftstaken för dessa år. De tekniska justeringar som regeringen föreslår i propositionen förklaras huvudsakligen av två förändringar på skatteområdet som påverkar skatteunderlaget för kommuner och landsting – det gradvisa slopandet av skatteavdraget för privat pensionssparande och höjningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Regeringen föreslår förändringar av statsbidraget till kommunsektorn i syfte att neutralisera effekterna av det förändrade skatteunderlaget. I enlighet med praxis avrundas dessa årsvisa tekniska justeringar till hela miljarder kronor. Detta innebär att nivån på utgiftstaket för 2015 lämnas oförändrad medan utgiftstaket för 2016 föreslås sänkas med 1 miljard kronor. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar fastställs till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016 (se tabell 3.1). Utgiftstaket för 2017 föreslår regeringen fastställs till 1 265 miljarder kronor.

Motionerna

Allianspartiernas förslag till utgiftstak framförs i deras budgetmotion yrkande 2 och Sverigedemokraternas förslag i deras budgetmotion yrkande 2. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2015–2017

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018

Regeringens förslag till utgiftstak 1 160 000 1 207 000 1 265 000 1 322 000

Avvikelse från regeringen Allianspartierna − 35 000 − 44 000 − 55 000 − 72 000 Sverigedemokraterna +2 078 − 22 751 − 30 443 − 60 520 Anm.: Regeringens och Sverigedemokraternas utgiftstak för 2018 är endast bedömningar, inga skarpa förslag. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna för 2015 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 3.2. För en närmare redovisning av förslaget till utgiftsramar för 2015 hänvisar regeringen till avsnitt 8.1.2 och 8.1.3 i propositionen, i vilka regeringen redogör för utvecklingen av de takbegränsade utgifterna för perioden 2014– 2018. De takbegränsade utgifterna utgörs av de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten, dvs. samtliga utgiftsområden förutom utgiftsområdet för statsskuldsräntor och posten Minskning av anslagsbehållningar. De takbegränsade utgifterna för 2015 ökar med 40 miljarder kronor jämfört med föregående år. I förslaget till utgiftsramar för 2015 tas hänsyn till redan beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar. De beloppsmässigt största ökningarna av de takbegränsade utgifterna återfinns inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Till följd av bl.a. regeringens förslag om en reformerad a-kassa, införande av extratjänster och traineejobb, reformer för att vända resultaten i skolan och medel för att utöka antalet platser inom högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen beräknas utgifterna inom utgiftsområde 14 och utgiftsområde 16 öka med drygt 4 miljarder kronor vardera 2015. De takbegränsade utgifterna för 2015 ökar också till följd av regeringens förslag om bl.a. en ökad bemanning inom äldreomsorgen och en resursförstärkning till hälso- och sjukvården inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+2,7 miljarder kronor), ökade medel för värdefulla natur- och klimatinvesteringar i kommuner och regioner inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+1,8 miljarder kronor) och

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

tillskott till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsstrukturen och investeringar i kollektivtrafik i tätort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,8 miljarder kronor). De takbegränsade utgifterna ökar också till följd av kompensationen till kommunsektorn med anledning av förslaget att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Till följd av detta beräknas utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner öka med 1,5 miljarder kronor. Till grund för förslaget till utgiftsramar för 2015 ligger vidare regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av framför allt myndigheternas förvaltningsanslag. I tabell 8.4 i propositionen redovisar regeringen att de takbegränsade utgifterna ökar med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år till följd av övriga makroekonomiska förändringar. Större delen av de makroekonomiska förändringarna beror på utgiftsförändringar i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, där makroekonomiska faktorer väntas öka utgifterna för ålderspensionssystemet med 6 miljarder kronor 2015. Av tabell 8.4 framgår att en stor del av de takbegränsade utgifterna för 2015 förklaras av andra faktorer än de som behandlats ovan. Dessa övriga faktorer medför att utgifterna ökar med 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framför allt hänförs utgiftsökningarna till ökade volymer inom utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt i ålderspensionssystemet. I motsatt riktning verkar minskade volymer inom vissa regelstyrda transfereringssystem, t.ex. att färre personer beräknas få garantipension och sjukersättning. Pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål ökar de takbegränsade utgifterna med 1 miljard kronor 2015. I avsnitt 8.2.1 i propositionen redovisar regeringen förslag om en förstärkning på utgiftssidan genom en minskning av de anslag som pris- och löneomräknas. Minskningen fördelas i proportion till anslagens storlek över hela den statliga verksamheten. Syftet med åtgärden är att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Åtgärden medför utgiftsminskningar på totalt 225 miljoner kronor 2015. Regeringen anger att åtgärden inte medför några ingrepp i pris- och löneomräkningsmodellen.

Motionerna

Allianspartierna

Allianspartiernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2015 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Allianspartierna förslag till utgiftsramar för 2015 är sammanlagt 17,1 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens förslag till ramar för de 27 utgiftsområdena. I förhållande till regeringen föreslår motionärerna lägre

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

ramar för 20 utgiftsområden, högre ramar för 2 utgiftsområden och oförändrade ramar för 5 utgiftsområden. De 5 utgiftsområden som allianspartierna föreslår vara oförändrade jämfört med regeringens förslag är utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. De 2 utgiftsområden där motionärerna föreslår högre utgiftsramar än regeringen är utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 5 Internationell samverkan, där motionärerna föreslår 10 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor mer än i regeringens förslag. De stora skillnaderna i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslagen till ramar för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–2,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–1,5 miljarder kronor) och utgiftsområde 22 Kommunikationer (–1,2 miljarder kronor). Lägre anslag än i regeringens förslag när det gäller bidragen till bl.a. folkhälsa samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 9. Lägre anslag än i regeringens förslag till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. På utgiftsområde 20 förklaras den lägre ramen bl.a. av lägre anslag till åtgärder för värdefull natur, klimatinvesteringar i kommuner och regioner samt sanering och återställning av förorenade områden. Lägre anslag till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur än i regeringens förslag förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 22. På utgiftsområde 13 förklaras den lägre ramen av att allianspartierna föreslår lägre anslag för jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag. Även ramen för utgiftsområde 25 är lägre jämfört med regeringens förslag.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2015 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar för 2015 är sammanlagt 2,1 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag till ramar för de 27 utgiftsområdena. I förhållande till regeringen föreslår motionärerna högre ramar för 17 utgiftsområden, lägre ramar för 7 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden. De 3 utgiftsområden som Sverigedemokraterna föreslår vara oförändrade jämfört med regeringen är utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

De stora skillnaderna jämfört med regeringens förslag återfinns i de lägre ramar som Sverigedemokraterna föreslår för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–5,9 miljarder kronor jämfört med regeringen), utgiftsområde 8 Migration (–7,2 miljarder kronor) och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet (–4,0 miljarder kronor). När det gäller de 17 utgiftsområden där Sverigedemokraterna föreslår högre ramar återfinns de stora skillnaderna jämfört med regeringens förslag på ramarna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+3,2 miljarder kronor jämfört med regeringen), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+2,9 miljarder kronor), utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,6 miljarder kronor) och utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+2,0 miljarder kronor). Högre anslag än i regeringens förslag till bidrag till folkhälsa och sjukvård förklarar den högre ramen för utgiftsområde 9. På utgiftsområde 10 förklaras den högre ramen jämfört med regeringens förslag av högre anslag till sjuklön för små företag. Högre anslag till polisen förklarar den högre ramen för utgiftsområde 4 jämfört med regeringens förslag.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2015

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 016 − 542 +2 889 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 166 − 151 +299 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 83 909 − 784 +838 13 Integration och jämställdhet 16 807 − 60 − 3 956 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 846 − 4 063 +722 15 Studiestöd 21 177 − 875 +288 16 Utbildning och universitetsforskning 64 153 − 517 +1 240 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 151 − 366 +402 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 509 − 301 ±0 19 Regional tillväxt 2 701 ±0 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 6 881 − 1 533 − 476 21 Energi 2 496 − 26 − 85 22 Kommunikationer 50 078 − 1 207 +370 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 787 − 131 +1 335 24 Näringsliv 5 366 − 57 − 122 25 Allmänna bidrag till kommuner 94 491 − 3 162 +3 227 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 126 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 890 900 − 17 148 +2 078

Minskning av anslagsbehållningar − 4 593 ±0 ±0

Summa utgifter 886 307 − 17 148 +2 078

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- 322 ±0 − 2 300 kontoret, netto Kassamässig korrigering 0 ±0 ±0

Statsbudgetens utgifter 886 629 − 17 148 − 222

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.3 Övriga utgifter på statens budget 2015

De övriga utgiftsposterna på statens budget som påverkar budgeten är Minskning av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering. Anslagsbehållningar: Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden genom att spara anslag till efterföljande år eller låna av efterföljande års anslag (anslagskredit). Förskjutningar av detta slag redovisas i budgetförslaget som beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar, som är gemensam för alla anslag och utgiftsområden. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning: Posten innehåller både löpande statlig verksamhet, t.ex. studielån, och tillfälliga poster, vilka kan vara svåra att prognostisera. På grund av sådana engångseffekter varierar Riksgäldskontorets nettoutlåning kraftigt från år till år. Kassamässig korrigering: En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalning respektive anslagsavräkning sker olika år, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

Propositionen

Anslagsbehållningar

I propositionen (punkt 7) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015. För 2015 beräknar regeringen posten Minskning av anslagsbehållningar till –4,6 miljarder kronor. Det innebär ett anslagssparande på 4,6 miljarder kronor, dvs. att statens utgifter är lägre än vad som är budgeterat på anslagen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

I propositionen (punkt 11) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015. Regeringen beräknar att nettoutlåningen blir ca 322 miljoner kronor 2015.

Kassamässig korrigering

I propositionen (punkt 12) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2015 till 0 miljarder kronor.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Motionerna

Endast Sverigedemokraterna redovisar en avvikelse från regeringens förslag som gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 3.2). Sverigedemokraterna vill fördubbla bankernas avgift till Stabilitetsfonden för att påskynda återbetalningen till statskassan, vilket bedöms inbringa 2,5 miljarder kronor fr.om. 2015. Förslaget skulle minska nettoutlåningen lika mycket. Därutöver föreslår Sverigedemokraterna höjda studielån utöver regeringens förslag som ökar nettoutlåningen med 0,2 miljarder kronor. Sammantaget minskar Riksgäldskontorets nettoutlåning med 2,3 miljarder kronor i Sverigedemokraternas förslag jämfört med i regeringens förslag (yrkande 7).

3.4 Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 4) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2015 enligt tabell 3.3. För en närmare redovisning av förslaget till beräkning av inkomster för 2015 hänvisar regeringen till avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2.

Statens skatteinkomster

För 2015 beräknas statens skatteinkomster (inkomsttitel 1000) till 876 miljarder kronor (se tabell 3.3), dvs. en ökning med 78 miljarder kronor eller ca 9,8 procent jämfört med 2014. Ökningen förklaras av en återhämtning av den svenska konjunkturen och av de förändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen föreslår i propositionen. Sammantaget beräknas förändringar på skatteområdet höja de totala skatteintäkterna med 24 miljarder kronor för 2015, varav 19 miljarder kronor avser skatt på arbete och 5 miljarder kronor skatt på konsumtion. När det gäller skatt på arbete handlar det i huvudsak om förslag om slopad nedsättning av socialavgifter för unga (11,4 miljarder kronor), begränsning av uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (1,9 miljarder kronor), sänkt avdragsrätt för pensionssparande (3,2 miljarder kronor), avtrappat jobbskatteavdrag (2,4 miljarder kronor) och höjd särskild löneskatt för äldre (1,8 miljarder kronor). Regeringen föreslår också en sänkt skatt för pensionärer genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget, vilket beräknas minska skatteinkomsterna med 2 miljarder kronor. När det gäller skatt på konsumtion föreslås bl.a. höjd skatt på alkohol och tobak, ändringar i fordonsbeskattningen för lätta fordon, höjd kärnkraftsskatt och vissa höjningar av energi- och koldioxidskatten.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Övriga inkomster

Inkomster från statens verksamhet (inkomsttyp 2000) beräknas till 33,6 miljarder kronor för 2015 (se tabell 3.3.), dvs. en minskning med 9,1 miljarder kronor jämfört med 2014. Den lägre nivån för 2015 förklaras dels av att det inlevererade överskottet från Riksbanken minskar från 6,8 miljarder kronor 2013 till 0 kronor 2016 och framåt, dels på antaganden om minskade utdelningar från de statliga bolagen. Under inkomsttypen 3000 Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av olika slags statlig egendom. Baserat på ett beräkningstekniskt antagande beräknas dessa inkomster till 15 miljarder kronor 2015. Under inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån redovisas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och av övriga lån. För 2015 beräknas inkomsterna under denna inkomsttyp till 0,9 miljarder kronor, vilket är ca 0,1 miljard kronor mindre än 2014. Detta förklaras av att antalet återbetalare blir färre efter 2014, vilket beräknas minska inkomsterna från studiemedel fr.o.m. 2015 och framåt. Under inkomsttypen 5000 Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av inkomsterna. För 2015 beräknas inkomsterna till 10 miljarder kronor. Även för 2014 beräknades inkomsterna till 10 miljarder kronor, varav 9,4 miljarder kronor utgjordes av inkomster från statliga pensionsavgifter. Under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. För 2015 beräknas inkomsterna till 10,3 miljarder kronor. Inkomststypen 7000 Avräkning m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande inkomster och avräkningar i anslutning till skattesystemet. Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Under inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som kreditering på skattekontot redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Enligt regeringen syftar redovisningen till att öka riksdagens möjligheter att granska statens budget. I och med det nya regelverket för nationalräkenskaperna behöver några inkomsttitlar byta nummer och föras till denna inkomsttyp samtidigt som det tillkommer några nya inkomsttitlar. Det handlar om sjöfartsstöd, nystartsjobb, stöd till yrkesintroduktionsanställning, korttidsarbete, ersättning för höga sjuklönekostnader och övriga skattereduktioner.

Förändring av regelverket för nationalräkenskaperna (NR)

Som en följd av att regelverket för NR har reviderats, från ENS 1995 till ENS 2010, har vissa ändringar gjorts i redovisningen på statens budget. Det handlar bl.a. om att nedsättningar flyttats och nu redovisas under inkomsttyp 8000

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Utgifter, som redovisas som krediteringar på skattekonto. Genom det nya regelverket omdefinieras vissa stöd från att utgöra en del av statens skatteinkomster till att vara en del av statens utgifter. (Se även avsnitt 5.)

Motionerna

Allianspartierna

Allianspartiernas förslag till beräkning av statens inkomster för 2015 är ca 17,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, (se tabell 3.3). Direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 0,5 miljarder kronor lägre än regeringens förslag, vilket i huvudsak beror på att motionärerna säger nej till regeringens förslag om höjd brytpunkt för uttag av statlig inkomstskatt, sänkt skatt för pensionärer, slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga samt avtrappning av jobbskatteavdraget. Indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 13,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga och införa särskild löneskatt för äldre. Det förklaras också av att motionärerna förordar en ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga. Skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,9 miljarder kronor högre än regeringens förslag. Det beror i huvudsak på ökade skatteintäkter på företagsvinster, som i sin tur förklaras av ett nej till slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga, vilket beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinster. Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsttyp 1400) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens föreslagna skatt på kärnkraft och vill se en slopad gruppregistrering av mervärdesskatt.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2015 är sammantaget ca 1,3 miljarder kronor högre än regeringens förslag, (se tabell 3.3). Direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 7,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om höjd brytpunkt för uttag av statlig inkomstskatt och nedtrappning av jobbskatteavdraget. Det förklaras också av att motionärerna förordar en höjning av den generella arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet, vilket bl.a. beräknas påverka lönerna och därmed kommunalskatten. Indirekta skatter (inkomsttyp 1200) är ca 8,6 miljarder kronor lägre i förhållande till regeringen, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna vill se en slopad allmän löneavgift för småföretag och av ett nej till regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. De lägre skatteintäkterna till följd av dessa åtgärder motverkas av att motionärerna redan 2015 vill se en slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga och en höjd generell arbetsgivaravgift med 1 procentenhet. Skatt på kapital

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

(inkomsttyp 1300) är ca 9,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av införandet av en bankskatt och avskaffandet av den allmänna löneavgiften, som beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinster. Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsttyp 1400) är ca 6,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre skatteintäkterna förklaras av en återställd restaurang- och cateringmoms och ett avskaffande av nuvarande skattesubvention för etanol. Bakom skatteförändringen ligger också avvisande av regeringens föreslagna höjning av skatt på snus. Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) är 1,3 miljarder kronor högre än regeringen, vilket i huvudsak beror på förslag om slopad finansieringsavgift till a-kassan.

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1100 Direkta skatter på arbete 565 998 − 540 − 7 388

1111 Statlig inkomstskatt 53 191 − 1 810 − 2 310 1115 Kommunal inkomstskatt 633 957 +3 680 − 2 703 1120 Allmän pensionsavgift 109 241 ±0 − 100 1130 Artistskatt − 1 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner − 230 390 − 2 410 − 2 275

1200 Indirekta skatter på arbete 500 102 − 13 750 − 8 575

1210 Arbetsgivaravgifter 492 342 − 13 750 − 5 135 1240 Egenavgifter 13 697 ±0 +600 1260 Avgifter till premiepensionssystemet − 33 812 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 42 565 ±0 − 2 340

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1420 Skatt på alkohol och tobak 24 940 ±0 − 340 1430 Energiskatt 42 117 ±0 +1 535 1440 Koldioxidskatt 25 057 ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 5 701 − 667 − 13 1470 Skatt på vägtrafik 19 037 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 7 004 ±0 ±0

1500 Skatt på import 5 956 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 3 407 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU − 5 956 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 1 753 570 − 13 697 − 231

1800 Avgående poster, skatter till andra − 874 239 − 3 680 +2 803 sektorer

Statens skatteintäkter (periodiserat) 879 331 − 17 377 +2 572

1900 Periodiseringar − 3 158 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 876 173 − 17 377 +2 572

Övriga inkomster (kassamässigt) − 22 099 ±0 − 1 300

2000 Inkomster av statens verksamhet 33 650 ±0 − 1 300

3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 876 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 9 998 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 10 333 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet − 83 524 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto − 8 432 ±0 ±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 854 074 − 17 377 +1 272

Anm: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C , FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m.

I detta avsnitt redovisas förslag i propositionens och motionernas förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler och i övriga regler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De förslag som behandlas framgår inledningsvis i betänkandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2015 och framåt. Förändringarna redovisas i avsnitt 6 under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning och Skatt på konsumtion samt i avsnitt 7.4 Ersättning för höga sjuklönekostnader (punkterna 16–43).

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster

Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år. Avtrappningstakten är 3 procent och avtrappningen avslutas när jobbskatteavdraget är 0 kronor, dvs. vid 1,479 miljoner kronor för personer under 65 år och vid 1,6 miljoner kronor för personer som fyllt 65 år. Avtrappningen gör att marginalskatten höjs med 3 procent. Den högsta marginalskatten stiger från 56,86 procent till 59,86 procent (vid en genomsnittlig kommunalskattesats). I den promemoria som ligger till grund för förslaget bedöms avtrappningen öka skatteintäkterna med 2,36 miljarder kronor 2015. Lagrådet föreslår att avtrappningsbestämmelsen omformuleras för att göra den mindre svårläst.

Sänkt skatt för pensionärer

Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster eftersom pension inte omfattas av jobbskatteavdraget. Skatten för pensionärer har sänkts flera gånger, men trots detta har skatteklyftan mellan löntagare pensionärer ökat. Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare som är yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. För en garantipensionär innebär förstärkningen en skattesänkning med mellan ca 1 400 och 2 300 kronor per år beroende på civilstånd och den kommunalskattesats man betalar. För inkomster upp till drygt 120 000 kronor per år är skattesänkningen mellan ca 1 800 och 3 300 kronor per år. För inkomster upp till ca 240 000 kronor per år avtar sedan skattesänkningen ner till 0 kronor per år.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,98 miljarder kronor. Förslaget berör ca 70 procent av dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år, dvs. ca 1,4 miljoner personer.

Beräknad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2015.

Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster begränsas till förändringen i konsumentprisindex. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 421 800 kronor för beskattningsåret 2015. Utan begränsningen av uppräkningen skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 430 200 kronor för beskattningsåret 2015. För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2015, vid efterföljande uppräkningar av skiktgränserna fastställs den övre skiktgränsen till 616 100 kronor för beskattningsåret 2015. Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Med oförändrade regler skulle statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle betalas av ca 1,1 miljoner personer 2015. Med förslaget beräknas antalet personer som betalar statlig inkomstskatt öka med ca 72 000 personer. Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 1,91 miljarder kronor 2015.

Avdragsrätten för privat pensionssparande

Avdraget för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. De nya reglerna tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. Bestämmelserna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas genom att utfallande belopp beskattas. Den ökade internationaliseringen i form av sparande utanför Sverige och individer som bosätter sig utomlands innebär att det kan vara svårt att få skattekrediter återbetalda. Jobbskatteavdraget har medfört att skatten på arbetsinkomster har sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna har minskat för stora inkomstgrupper. Personer med lägre inkomster som gör pensionsparavdrag i dag kan t.o.m. möta en högre skattesats vid utbetalningen av pensionen. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 3,09 miljarder kronor per år under 2015–2018. Varaktigt beräknas skatteintäkterna öka med 0,98 miljarder kronor. Regeringen avser vidare att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag om slopad avdragsrätt. Frågor såsom behovet av ett privat pensionssparande och om sparandet bör vara skattesubventionerat kommer att

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

behandlas inom ramen för det kommande lagstiftningsarbetet. De offentligfinansiella effekterna av att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande beräknas till 4,45 miljarder kronor 2016 och 1,41 miljarder kronor varaktigt.

RUT-avdraget

Den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas och bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Regeringen gör vidare bedömningen att det maximala RUT-avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år för att förbättra avdragets fördelningsprofil. Vidare bör bestämmelsen om skattereduktion för t.ex. kockar och bartendrar samt poolrengöring inomhus slopas och det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016. Sammanlagt beräknas skatteintäkterna öka med 74 miljoner kronor 2016.

Slopas skattereduktionen för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas den 1 januari 2016. Regeringen anför att skattereduktionen för gåvor inte är förenlig med inkomstskattelagens förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader, och dessutom ökar komplexiteten i skattesystemet. En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin, men att understödja av ideell verksamhet är inte en uppgift för skattesystemet som sådant. Skattereduktionen för gåvor innebär också att Skatteverket belastas med de verksamhetsfrämmande uppgifterna att pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare. Regeringen avser att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förändringen beräknas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kronor 2016.

Skattereduktion för förnybar el införs

En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Rätt till skattereduktion föreslås den ha som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon och svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. Ändringarna i ellagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år slopas. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Under 2015 ska nedsättningen av socialavgifter inledningsvis vara halverad. Enligt regeringen innebär nedsättningen – till skillnad från de flesta andra sysselsättningssubventioner – att alla unga subventioneras, inte bara de som är i behov av stöd. Detta innebär en betydande dödviktsförlust eftersom man då subventionerar unga som redan har en anställning och arbeten som skulle kommit till stånd även utan en subvention. För att slopandet av nedsättningen inte ska leda till alltför kännbara effekter på kort sikt, framför allt för de mindre företagen, föreslås att nedsättningen som en övergångslösning halveras under 2015. Den offentligfinansiella bruttointäkten av förslaget beräknas uppgå till 11,4 miljarder kronor för 2015 och nettointäkten till 9,6 miljarder kronor. Den varaktiga intäkten beräknas till 19,2 miljarder kronor.

Särskild löneskatt införs för äldre

En särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. En särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestäms till 5,6 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes av likformighetsskäl i samband med 1991 års skattereform. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Det finns enligt regeringens mening, förutom likformighetsskäl, även offentligfinansiella skäl för att återinföra särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Detsamma gäller i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Av förenklingsskäl bör en enhetlig skattesats tillämpas. Denna bör bestämmas till 5,6 procent. Den offentligfinansiella bruttointäkten av en särskild löneskatt på 5,6 procent beräknas uppgå till 1,84 miljarder kronor 2015 och nettointäkten till

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

1,55 miljarder kronor för samma år. Den varaktiga intäkten beräknas till 1,52 miljarder kronor. Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit att betsämmelsen omformuleras för att tydliggöra innebörden.

Förändrade socialavgiftsnivåer

Den ökade sysselsättningen innebär att de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska finansiera minskar. Därför föreslår regeringen att arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks från 2,91 procent till 2,64 procent och i egenavgifterna från 0,37 procent till 0,10 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av arbetsmarknadsavgiften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna löneavgiften från 9,88 procent till 10,15 procent. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015

Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital avskaffas. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Förvaltningsutgifter har delvis karaktären av privata levnadskostnader, vilka som huvudregel inte får dras av vid beskattningen. Ett exempel på utgifter där inslaget av privata levnadskostnader är påfallande är bankfacksavgifter. Förslaget avser endast avdragsrätten i inkomstslaget kapital och inte avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Förslaget ökar därmed investeringskostnaderna för privatpersoner som köper förvaltningstjänster, men påverkar inte företagens avdragsrätt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,13 miljarder kronor 2015 och varaktigt. Förslaget lagrådsremitterades under beredning i riksdagen den 29 oktober. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

3:12-reglerna

De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs inte när de går ut vid utgången av 2015. Efter att lättnadsreglerna löpt ut kommer huvudregeln för onoterade andelar att gälla även för andelar i oäkta bostadsföretag. Denna innebär ett skatteuttag på utdelning och kapitalvinst med 25 procent. Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (3:12-reglerna) ses över. Spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skattereform. Översynen sker bl.a. för att upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Beskattning av den finansiella sektorn

Regeringen har i propositionen betonat ambitionen att införa en skatt på den finansiella sektorn fr.o.m. 2016. En sådan typ av skatt bedöms av Företagsskattekommittén (SOU 2014:40) kunna ge ökade skatteintäkter om ca 4 miljarder kronor. En utredning bör tillsättas för att se över förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn.

Paketering av fastigheter

En utredning bör tillsättas för att se över förekomsten av fastighetspaketering som ett verktyg för skatteplanering. Även frågan om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpelskatt och om en lagändring av detta skäl är motiverad bör i det sammanhanget utredas.

Skatteplanering i välfärdssektorn

Regeringspartierna och Vänsterpartiet har kommit överens om ett antal utgångspunkter som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att förverkliga en välfärd utan vinstintresse. En sådan utgångspunkt är att det är rimligt att verksamheter som får offentliga medel också beskattas i Sverige. Mot den bakgrunden ska förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn kartläggas och analyseras.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel

För att förhindra överkompensation minskas befrielsen från energiskatt för fettsyrametylester (FAME) som låginblandas i dieselbränsle från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Befrielsen från energiskatt för höginblandad FAME minskas från 100 procent till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Justeringar görs också i bestämmelsen om skyldighet för de skattskyldiga att lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin statsstödsrapportering till kommissionen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Den höjda energiskatten på låginblandad Fame bedöms öka skatteintäkterna med 0,33 miljarder kronor 2015. Energiskatten på höginblandad Fame medför ökade skatteintäkter med 0,06 miljarder kronor 2015. Förslaget bedöms sammantaget innebära att skatteintäkterna ökar med 0,38 miljarder kronor 2015.

Slopad begränsning av skattebefrielse för HVO i dieselbränsle

Begränsning som innebär att skattebefrielse endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle slopas. Merkostnaderna för produktion av HVO jämfört med konventionellt dieselbränsle är i nuläget så höga att ingen risk för överkompensation bedöms föreligga för närvarande vid full skattebefrielse av biodrivmedlet. För att förbättra konkurrenskraften för HVO

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

och andra biobaserade syntetiska drivmedel bör full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt ges för hela den biobaserade andelen. Den slopade begränsningen av skattebefrielsen för HVO ska tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014. Den slopade begränsningen av skattebefrielsen för HVO bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter för 2015.

Fordonsskatt

Fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet. Höjningen sker genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer samt genom att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, höjs koldioxidbeloppet från 10 kronor till 11 kronor. Samtidigt höjs den bränslefaktor som används vid beräkningen av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon från 2,33 till 2,37. Fordonsskatten för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet höjs med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Förslagen om höjd fordonsskatt bedöms öka skatteintäkterna med sammanlagt 1,51 miljarder kronor 2015 (varav 1,07 miljarder kronor från den koldioxidbaserade och 0,44 miljarder kronor från den viktbaserade fordonsskatten).

Skatt på bekämpningsmedel

Skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet fr.o.m. den 1 januari 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 7 miljoner kronor per år.

Skatt på naturgrus

Skatten på naturgrus höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kr per ton naturgrus fr.o.m. den 1 januari 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 20 miljoner kronor per år.

Avfallsskatt

Avfallsskatten höjs från 435 till 500 kronor per ton avfall fr.o.m. den 1 januari 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 13 miljoner kronor 2015.

Effektskatt

Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn. Skattenivån har inte höjts sedan den 1 januari 2008. För att beakta förändringarna i den allmänna prisutvecklingen och skapa finansiellt utrymme

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

föreslås en höjning av skatten. Regeringen anser att den allmänna prisutvecklingen är överordnad förändringen av elpriset när syftet är att realvärdesäkra skatteintäkterna och skapa finansiellt utrymme. Ändringen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015, beräknas ge en offentligfinansiell nettointäkt på 0,25 miljarder kronor per år.

Begränsning av skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle

Skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål bör begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2015. Det aviserade förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 8 miljoner kronor (helårseffekt).

Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner

För att underlätta avverkningen av den skog som skadades av skogsbranden i Västmanlands län under juli–augusti 2014 bör koldioxidskatten t.o.m. utgången av 2016 sänkas på dieselbränsle som används i skogsmaskiner i detta område. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter årsskiftet med ett förslag. Åtgärden bör tillämpas retroaktivt från den 1 augusti 2014 och bedöms minska skatteintäkterna med 7 miljoner kronor under 2014–2016.

Höjd energiskatt på dieselbränsle

Energiskatten på dieselbränsle bör höjas med 20 öre per liter, utöver den årliga indexomräkningen. Höjningen bör åtföljas av en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. Befrielsen från energiskatt på biodrivmedel som ersätter fossilt dieselbränsle, t.ex. FAME och HVO, bör minskas med motsvarande belopp. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2015. Det aviserade förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,36 miljarder kronor 2015 (halvårseffekt) och 0,65 miljarder kronor 2016.

Höjd koldioxidskatt för bränslen i vissa sektorer

Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin och kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna bör höjas till den generella nivån. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft den 1 januari 2016. Åtgärden bedöms öka skatteintäkterna med 0,55 miljarder kronor 2016.

Ett bonus–malus-system för lätta fordon

Utformningen av ett s.k. bonus–malus-system ska utredas. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Ett bonus–malus-system bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Vägslitageskatt för tunga fordon

En utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas. Ambitionen är att skatten ska införas under mandatperioden.

Skatt på flygresor

Under mandatperioden ska olika metoder undersökas för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. Det bör utredas hur en skatt på flygresor ska kunna utformas.

Skatt på fluorerade växthusgaser

Fluorerade växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen när de släpps ut i atmosfären. En skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.

Skatt på handelsgödsel

Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. För att minska användningen av handelsgödsel bör en skatt på handelsgödsel införas fr.o.m. den 1 januari 2016. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 ska tjäna som utgångspunkt för en miljöstyrande skatt. Det aviserade förslaget bedöms innebära ökade skatteintäkter med 0,29 miljarder kronor per år.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Höjd skatt på tobak

Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med 6 procent. Skatten på snus höjs med 12 procent. Ändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 får efterföljande effekt:

– Skatten på cigaretter höjs från 1,41 kronor till 1,51 kronor per styck. – Skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,25 kronor till 1,33 kronor per

styck.

– Skatten på röktobak höjs från 1 732 kronor till 1 841 kronor per kilogram. – Skatten på snus höjs från 385 kronor till 432 kronor per kilogram – Skatten på tuggtobak höjs från 448 kronor till 476 kronor per kilogram.

Totalt medför de föreslagna höjningarna ökade skatteintäkter med 0,90 miljarder kronor 2015. År 2016 beräknas intäkterna bli något lägre, 0,76 miljarder kronor, beroende på effekten via KPI. Den varaktiga effekten beräknas till 0,83 miljarder kronor. I de offentligfinansiella effekterna inkluderas inte justeringen av skattesatserna för tobak med förändringen i KPI.

Höjd skatt på alkohol

Skatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs den 1 januari 2015 med ca 9 procent och på sprit med 1 procent. Skatten på öl höjs från 1,78 kronor per volymprocent till 1,94 kronor per volymprocent alkohol och liter.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Skatten på vin och andra jästa drycker än vin eller öl höjs (per liter)

– för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent

från 8,11 kronor till 8,84 kronor

– för drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent från

11,98 kronor till 13,06 kronor

– för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent från

16,49 kronor till 17,97 kronor

– för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent

från 23,09 kronor till 25,17 kronor

– för vin med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent från

48,33 kronor till 52,68 kronor. Skatten på mellanklassprodukter med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent höjs från 29,10 till 31,72 kronor och för drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter. Skatten på sprit höjs från 506,42 kronor till 511,48 kronor per liter ren alkohol. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredje land eller vid punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt. Totalt medför de föreslagna skattehöjningarna ökade skatteintäkter med 0,77 miljarder kronor 2015. Den varaktiga effekten beräknas till 0,71 miljarder kronor. Skattehöjningen beräknas medföra att priset på en flaska öl på 0,5 liter som i dag kostar 16 kronor ökar till 16,53 kronor inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska vin på 0,75 liter som i dag kostar 59 kronor beräknas öka till 60,95 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska spritdryck med 37,5 procent alkohol på 70 cl som i dag kostar 188 kronor beräknas öka till 189,66 kronor, inklusive moms.

Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

En ny lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter införs den 1 januari 2015. Skatt ska tas ut med 1 krona och 51 öre per cigarett vid resandeinförsel av cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern till den del införseln överstiger 300 cigaretter. Skatt ska inte tas ut för införsel som äger rum efter utgången av 2017. Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobaksskatt är reglerade i rådets direktiv 2011/64/EU om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (kodifiering). Bulgarien, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Ungern har enligt artikel 10.2 i direktiv 2011/64/EU beviljats en övergångsperiod och har fram t.o.m. den 31 december 2017 på sig att komma upp till de nämnda minimiskattenivåerna. Kroatien har i samband med sitt anslutningsfördrag till EU erkänts en motsvarande övergångsperiod. För de medlemsstater som inte omfattas av övergångsregler fr.o.m. den 1 januari 2014 finns en möjlighet att beskatta privatinförsel av cigaretter från de

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

medlemsstater som omfattas av övergångsregler, i den mån dessa stater inte når upp till minimiskattenivåerna.

Trängselskatt för utländska fordon m.m.

Regeringen föreslår att utländska bilar ska omfattas av trängselskatt. Ett användningsförbud införs för en viss bil om trängselskatt eller tilläggsavgift inte har betalats inom föreskriven tid och det totala beloppet uppgår till mer än 5 000 kronor och sex månader har gått sedan beloppet senast skulle ha betalats. En polisman eller en bilinspektör ska avskylta bilen om den används i strid med användningsförbudet. Regeringen föreslår vidare att den som innehar ett särskilt parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning enligt bestämmelserna i ett land inom EES ska efter ansökan till Skatteverket befrias från skatteplikt för en viss bil. Ändringarna i lagen om trängselskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Förslaget om att utlandsregistrerade bilar ska omfattas av skattskyldighet för trängselskatt bedöms öka bruttointäkterna med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015.

Trängselskatt i Göteborg

Regeringen föreslår att ett undantag från trängselskatt införs i Backaområdet i Göteborg. Göteborgs stad och Trafikverket har inkommit med en gemensam hemställan om undantag från trängselskatten för boende i Backaområdet i Göteborg för passager in och ut i området. Hemställan har remitterats och remisstiden gick ut den 19 september 2014. Förslagen bereds vidare och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Gruppregistrering för mervärdesskatt

I mervärdesskattelagen (1994:200) finns en möjlighet för två eller flera beskattningsbara personer att anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet. Det innebär att utgående mervärdesskatt inte tas ut vid omsättningar inom gruppen. Gruppregistrering är möjlig för företag som verkar inom den finansiella sektorn och för de företag vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla tjänster till företag inom den finansiella sektorn samt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Finansdepartementet har remitterat promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015, i vilken bl.a. föreslogs att möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt skulle slopas. Regeringen gör bedömningen att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bör kvarstå och avser inte att gå vidare med det förslaget.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter och tjänster

Regeringen föreslår att bestämmelsen i mervärdesskattelagen ( 1994:200) om undantag för omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana produkter endast ska vara tillämplig när produkten eller tjänsten tillhandahålls av tandtekniker eller tandläkare. Ändringen träder kraft den 1 januari 2015. Lagändringen ger upphov till en offentligfinansiell intäkt på 74 miljoner kronor 2015. Varaktigt beräknas den offentligfinansiella intäkten till 68 miljoner kronor.

Höjd beloppsgräns för förenklad faktura

För att underlätta hanteringen av mervärdesskatt för företagen höjs beloppsgränsen för att få utfärda en förenklad faktura från 2 000 kronor till 4 000 kronor den 1 januari 2015. Därmed blir det möjligt att ställa ut fler fakturor där det ställs färre krav på vilka uppgifter som måste finns med i fakturan. Förändringen bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter.

Övriga skattefrågor

Höjda förseningsavgifter och kontrollavgifter i skatteförfarandet

Regeringen bedömer det finns anledning att höja de förseningsavgifter och kontrollavgifter som tas ut med stöd av skatteförfarandelagen så att avgifterna bättre fyller sina syften. Regeringen anser att förseningsavgifterna och kontrollavgifterna bör höjas med 25 procent fr.o.m.den 1 januari 2016. Höjningen beräknas öka skatteintäkterna med 80 miljoner kronor respektive 30 miljoner kronor 2016.

Övriga inkomster

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Regeringen föreslår att det nuvarande högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader ska ersättas med ett differentierat högkostnadsskydd utifrån företagsstorlek. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Regeringen anför att det befintliga högkostnadsskyddet används i mycket låg utsträckning och att förmånens konstruktion missgynnar de små arbetsgivarna, vilka generellt sett har en betydligt lägre sjukfrånvaro än vad arbetsgivare i genomsnitt har. Det finns därför skäl att föreslå ett förändrat högkostnadsskydd som beaktar att sjukfrånvaron bland arbetsgivare ser olika ut, förbättrar småföretagens situation och omfattar samtliga arbetsgivare. Regeringens ambition är att skapa ett skydd som är förutsebart och administrativt enkelt att ta del av. Enligt förslaget ska en arbetsgivare i samband med den månadsvisa arbetsgivardeklarationen lämna uppgift till Skatteverket om bruttokostnad för sjuklön enligt lagen om sjuklön. På grundval av denna uppgift ska Försäkringskassan en gång om året fatta beslut om ersättning för höga sjuklönekostnader. Lagen (2001:181) om behandling

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska kompletteras med en uttrycklig reglering om att Skatteverkets behandling av personuppgifter vid handläggning enligt lagen om sjuklön ska omfattas av lagens tillämpningsområde och att uppgifter om sjuklönekostnad får behandlas i beskattningsdatabasen. Den föreslagna ersättningen för höga sjuklönekostnader beräknas medföra utgifter för staten på ca 360 miljoner kronor per år. Ersättningen föreslås krediteras arbetsgivare via kreditering av skattekonto, vilket innebär att utgifterna föreslås budgeteras och redovisas mot inkomsttitel på statens budget. I budgetlagen föreskrivs att utgifter inte får budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar (3 kap. 5 §). Riksdagen kan dock genom särskild lag besluta om undantag. I sådant fall bör som huvudregel en teknisk justering göras av utgiftstaket (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.3). Regeringen avser att göra en sådan justering av utgiftstaket. Sammantaget beräknas förslagen belasta statens budget med omkring 300 miljoner kronor per år. Regeringen avser att följa upp huruvida reformen ger avsedda resultat, bl.a. konsekvenser för företag och statsfinansiella kostnader, för att vid behov revidera reformen.

Allianspartierna (M, C, FP, KD)

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Skatt på arbetsinkomster

Allianspartierna avslår regeringens förslag om att trappa av jobbskatteavdraget. Förslaget har skadliga samhällsekonomiska effekter och ger sannolikt betydligt mindre skatteintäkter än regeringen räknar med, eftersom det påverkar motivationen att arbeta. Sverige har i dag några av västvärldens högsta marginalskatter. Trots det höjer regeringen nu marginalskatterna ytterligare, genom avtrappat jobbskatteavdrag och genom att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än tidigare. Alliansregeringen kunde, tack vare en jobbpolitik som fått fler i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, sänka skatten för pensionärer vid fem tillfällen. En genomsnittspensionär betalar i dag 850 kronor mindre i månaden i skatt än 2006. Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. Alliansen tänker dock inte, som regeringen gör, finansiera skattesänkningar för pensionärer genom att höja beskattningen på arbete, vare sig för unga eller äldre. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Inget är viktigare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas väl samt att reallönerna ökar.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

För alliansregeringen var ökad sysselsättning i grupper som står långt från arbetsmarknaden central. RUT-avdraget var en viktig reform som har gjort svarta jobb vita och bidragit till att utrikesföddas sysselsättning har ökat. Regeringen vill nu halvera taket i RUT-avdraget för alla under 65 år och begränsa användningsområdena. De öppnar även upp för att ytterligare inskränka RUT-avdraget framöver. Det får konsekvenser inte bara för företagande och jobb utan även för integration och jämställdhet. Det är dessutom beklagligt att regeringen väljer att försämra för den kvinnodominerade RUT-branschen, men fortsätter att stödja den mansdominerade ROT-sektorn. En ändring av regelverket i enlighet med regeringens förslag skulle också göra systemet komplicerat och otydligt för dem som vill använda avdraget. När det gäller regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för gåvor till ideell verksamhet anför allianspartierna att de vid sin beräkning av 2016 års inkomster behåller avdragsrätten och tar bort den ansöknings- och årsavgift som finns för organisationer som ansöker om att få bli, respektive godkänns som, gåvomottagare inom ramen för avdragsrätten. Motionärerna ställer sig bakom regeringens förslag till större slopat avdrag för pensionssparande under 2015.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Allianspartierna avslår regeringens förslag om löneskatt för anställda över 65 eftersom gör det dyrare att anställa äldre i en tid då Sverige behöver fler som arbetar längre upp i åldrarna. Förslaget om höjda socialavgifter för unga avslås. Alliansen föreslår i stället ytterligare nedsättning av socialavgifterna till 10,21 procent för personer under 23 år och att nedsättningen slopas för personer som fyllt 25 år. Regeringens förslag slår extra hårt mot branscher där många unga är anställda och mot unga utan erfarenhet som försöker få in en fot på arbetsmarknaden. Kostnaden för att anställa eller behålla en ung medarbetare kommer att öka med motsvarande en månadslön per år. Unga som redan har en fast förankring på arbetsmarknaden och unga med högskoleutbildning har inte samma behov av sänkta socialavgifter. Genom att man riktar en större del av sänkningen mot de yngsta i målgruppen kan nedsättningen blir effektivare och tillsammans med tidigare nedsättningar leda till att väsentligt fler unga får jobb.

Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

Motionärerna anser att det är rimligt att privatpersoner får göra avdrag för kostnader de har haft för inkomsternas förvärvande. Motionärerna vill därför avslå regeringens förslag att avskaffa avdraget för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är omställningen av transportsektorn. Alliansregeringen genomförde en lång rad insatser för att minska vägtransporternas beroende av fossil energi, och resultaten kan redan ses genom att utsläppen minskar och andelen förnybara drivmedel ökar kraftigt. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Motionärerna vill därför höja fordonsskatten genom att höja koldioxidbeloppet. Alliansen anser inte att någon avståndsbaserad vägslitageavgift bör införas då en sådan skatt särskilt skulle drabba företag på landsbygden. En sådan skatt är direkt skadlig, då det är en skatt på avstånd och inte på utsläpp. Det bör inte heller införas någon nationell flygskatt. Alliansen avvisar vidare regeringens förslag om höjd skatt på bekämpningsmedel, naturgrus och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Motionärerna ställer sig bakom förslaget om höjd skatt på avfall.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Motionärerna godtar förslaget om höjd skatt på alkohol och tobak.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Allianspartierna föreslår att möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt slopas samt att beloppsgränsen för användande av förenklade fakturor höjs för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.

Övriga inkomster

Regeringen har ställt sig bakom den tidigare alliansregeringens förslag om ett nytt högkostnadsskydd för sjuklön. Motionärerna välkomnar detta. Skyddet gynnar särskilt de mindre företagen och gör att de vågar anställa fler personer. I en motion anförs att yrkesintroduktionsstöd ska ges till personer som varit arbetslösa en längre tid, vilket gör att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös.

Sverigedemokraterna

Under denna rubrik redovisas Sverigedemokraternas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatteoch avgiftsregler.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sverigedemokraterna avslår förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster. Att höja skatterna på arbete är inte en klok jobbpolitik. Detta gäller även om det avser marginalskatterna. Sverige har i dagsläget världens sjätte högsta marginalskatter. Det finns givetvis även en smärtgräns för hur mycket

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

skatt höginkomsttagare är villiga att betala. Denna grupp har ett val – kanske till och med mer så än andra – och kan flytta utomlands för att arbeta eller förhandla med sin arbetsgivare om andra förmåner än just lön, detta givet att en löneökning inte känns attraktiv, vilket leder till ett lägre snarare än högre totalt skatteuttag. Sverigedemokraterna betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som i dag sker med relativt vanliga löntagare. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den extra skatten på pensioner och budgeterar även för detta. Givet det nuvarande ansträngda ekonomiska läget kan detta genomföras helt från den 1 januari 2018. Det skulle innebära en förbättrad disponibel nettoinkomst motsvarande 430 kronor per månad för en helt genomsnittlig pensionär. Motionärerna går också emot förslaget om en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig skatt. Att sänka brytpunkten stimulerar inte till utbildning eller entreprenörskap. Sverige har redan i dag en väldigt låg gräns för uttag av statlig skatt. Erfarna lärare, sjuksköterskor eller poliser kommer med regeringens förslag att börja behöva betala statlig skatt, vilket inverkar menligt på incitamentet att jobba mer och fortbilda sig. RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har flera fördelar. Bland annat har det bidragit till att göra svarta tjänster vita, vilket fått som konsekvens att RUTreformen är i princip helt självfinansierande. Tillika bidrar reformen till att öka vanliga familjers möjligheter att disponera sin tid till annat än just hushållsarbete. Regeringens förslag att inskränka möjligheterna till RUTavdrag tycks därmed enkom vara ideologiskt motiverat och kan svårligen förklaras med ekonomiska eller andra argument. Sverigedemokraterna föreslår tvärtemot regeringen en vidareutveckling av RUT-avdraget med inriktning mot äldre medborgare, där denna reform varit synnerligen uppskattad och välutnyttjad. Sverigedemokraterna är oroade över regeringens oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Många människor i vårt land bor helt enkelt på ett sätt där det över huvud taget inte finns några kollektiva färdmedel att välja bland. De höjda bränslekostnaderna har orsakat stora problem för många delar av landsbygden. Sverigedemokraterna eftersträvar en arbetslinje och väljer därför att höja milersättningen för reseavdrag med totalt 4 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare 3 kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar tio mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9 000 kronor i ökat reseavdrag per år. Sverigedemokraterna vill göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla. Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar, och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

ett stort antal bostäder för unga och studenter. Dessa tvingas för närvarande ofta tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt. Sverigedemokraterna avslår förslaget om att införa nya paragrafer i inkomstskattelagen som är kopplade till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Införandet av systemet är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller. Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan t.ex. gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet. Inledningsvis innebär denna reform ganska modesta kostnader i statsbudgeten, 25 miljoner kronor är avsatt för 2015. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Motionärerna avslår vidare förslaget om att en elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska vara skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Sverigedemokraterna avslår regeringens förslag om särskild löneskatt för äldre. Givet den demografiska utveckling som Sverige kommer att ha är det i princip nödvändigt att pensionsåldern de facto höjs om välfärdsstaten inte ska urholkas. Detta kommer som ett resultat av det förvisso positiva faktumet att vi lever allt längre. Den reella pensionsåldern kan påverkas från politiskt håll antingen genom incitament eller genom tvång. Att då som regeringen göra det dyrare för äldre att vara kvar på arbetsmarknaden i ytterligare något år efter den officiella pensionsåldern gör att enbart tvångsinstrumentet finns kvar. Detta är givetvis synnerligen oklokt. Våra äldre medborgare ska i första hand uppmuntras på olika sätt att stanna kvar på arbetsmarknaden. Den tidigare genomförda generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna på 1 procent är alltför dyr i förhållande till antalet jobb som skapas av denna. Den bör därför slopas. Sverigedemokraterna anser att satsningarna bör riktas mot småföretag genom att den allmänna löneavgiften avskaffas för upp till nio anställda i samtliga företag. Det ska gälla lika för alla företag och oberoende av antalet anställda. Därtill bör lärlingsjobb befrias från socialavgifter under ett år, vilket syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sverigedemokraterna finansierar sina förslag bl.a. genom att sänkningen av skattesubventionerna på etanol som drivmedel slopas. Sverigedemokraternas bedömning är att den skattesubvention som gäller för etanol som drivmedel har en i bästa fall väldigt låg miljönytta och i sämsta fall en direkt negativ nytta. I de fall där det blir mer lönsamt att odla grödor avsedda för vidareförädling till etanol blir det exceptionellt svårt att tala om en aggregerad klimatnytta. Sverigedemokraternas bedömning är därför att nuvarande etanolsubvention ska avskaffas helt. Höjningar av fordonsskatten slår mot dem som bor och verkar på landsbygden och kommer att ha en negativ effekt på sysselsättningen samt bidrar till urbaniseringstrenden. Sverigedemokraterna vill därför inte höja fordonsskatten. Bekämpningsmedelsskatten bör inte höjas. Förslaget är en ytterligare pålaga på redan hårt ansatta landsbygdsföretag samtidigt som den kan ge vissa oönskade effekter på grund av att skatten endast baseras på mängden verksamt ämne. De svenska bönderna har en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Sverigedemokraterna vill därför att återbetalningen av koldioxidskatt till bönderna ska höjas. Sverigedemokraterna motsätter sig höjningen av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen för de delar av näringslivet som inte har utsläppsrätter då det slår mot det svenska jord- och skogsbruket och även indirekt riskerar att slå ut annan industri på landsbygden. Den handelsgödselskatt som regeringen avser att införa är enligt Sverigedemokraterna en ineffektiv åtgärd som inte kommer att påverka användningen av konstgödsel. Sverigedemokraterna vill därför inte att förslaget genomförs. Stabila elpriser är viktiga för att den svenska basindustrin ska bibehålla sin konkurrenskraft. Att försöka straffbeskatta bort kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättning och tillväxt. Sverigedemokraterna ställer sig därför inte bakom regeringens förslag om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. I stället bör kärnkraften vidareutvecklas och förnyas. Andelen avfall som deponeras i Sverige är redan mycket låg. Att lägga på ytterligare skatt saknar miljöstyrande effekt och riskerar att leda till att andra betydligt miljöfarligare alternativ till deponering i Sverige används. Sverigedemokraterna motsätter sig därför den föreslagna skattehöjningen och anser att skatten på avfall ska bibehålls på 2014 års nivå. Motionärerna vill inte att vindkraften åtnjuter en särställning där man har skattefördelar kontra andra energislag och föreslår att den befrielse från energibeskattning som finns för anläggningar överstigande 100 kW slopas.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sverigedemokraterna finansierar sina förslag bl.a. genom att införa en ny bankskatt. Snus är, enligt Sverigedemokraternas bedömning, relativt sett mindre skadligt är cigaretter och övrig tobak. Att höja skatten på snus på det sätt regeringen föreslår är därmed inte förnuftigt utifrån ett strikt folkhälsoperspektiv. Sverigedemokraterna ställer sig därför bakom de föreslagna generella skattehöjningarna på tobak förutom den explicita skattehöjningen på just snus. Sverigedemokraterna kommer slutligen även att verka målmedvetet mot nya och höjda trängselskatter.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Sverigedemokraterna finansierar sina förslag bl.a. genom att slopa nedsättningen av restaurang- och cateringmomsen. Den sänkta skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster bör återställas eftersom sänkningen var en felprioritering och är oerhört kostsam. Möjligheten till registrering av mervärdesskattegrupper bör inte slopas då detta skulle slå hårt mot företag som är direkt, indirekt eller genom stiftelseform ägda av kunderna och ofta har en stark förankring utanför tätorterna.

Övriga inkomster

I partimotion 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) föreslås att avgiften till a-kassan slopas.

3.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2015

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader.

Propositionen

I propositionen (punkt 8) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för 2015 för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 267 831 miljoner kronor.

Motionerna

Endast allianspartierna redovisar en avvikelse från regeringens förslag. Motionärerna föreslår att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget är 600 miljoner kronor högre än i regeringens förslag (yrkande 17).

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

3.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018

Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande året.

Propositionen

I propositionen (punkt 9) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 3.4, 3.5 och 3.6 redovisas regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2016, 2017 och 2018. I propositionen (punkt 5) föreslår regeringen dessutom att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster på statens budget för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 3.7, 3.8 och 3.9 redovisas regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018. I budgetpropositionen föreslår och aviserar regeringen budgetförstärkningar som överstiger effekten av regeringens föreslagna och aviserade budgetförsvagningar för 2016–2018. Regeringen har för avsikt att använda dessa medel för att finansiera framtida reformer, bl.a. en avskaffad bortre gräns för sjukförsäkringen. Till dess redovisar regeringen de överskridande medlen som en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn vid sidan av de 27 utgiftsområdena, men som en del av de takbegränsade utgifterna. Regeringen anger att den beräkningstekniska överföringen påverkar den offentliga sektorns utgifter på samma sätt som de takbegränsade utgifterna. Överföringen belastar därmed statens budgetsaldo samt det finansiella sparandet i staten och den offentliga sektorn. Den ingår dock inte i redovisningen av förändringar till följd av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder på budgetens utgiftssida. Av tabell 8.3 i propositionen framgår att den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn på budgetens utgiftssida uppgår till 6,8 miljarder kronor för 2016 och 2017 och till 7,7 miljarder kronor för 2018.

Motionerna

Allianspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar framförs i yrkandena 4 och 6 i deras budgetmotion. Sverigedemokraternas förslag framförs i yrkandena 4 och 6 i deras budgetmotion. Oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar i förhållande till regeringens beräkningar för åren 2016, 2017 och 2018 framgår av tabellerna 3.4–3.9.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Tabell 3.4 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2016

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från

förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1 Rikets styrelse 12 454 − 111 − 603 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 520 +31 ±0 3 Skatt, tull och exekution 10 686 +3 +291 4 Rättsväsendet 41 113 +160 +3 072 5 Internationell samverkan 1 901 +20 +10 6 Försvar och samhällets krisberedskap 47 272 +24 +4 000 7 Internationellt bistånd 33 003 − 500 − 4 326 8 Migration 17 680 ±0 − 14 039 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 527 − 2 100 +5 732 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Funktionsnedsättning 102 362 − 706 +2 744 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 314 − 351 +195 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 86 872 − 752 − 733 13 Integration och jämställdhet 20 914 − 60 − 10 988 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 780 − 7 782 − 3 021 15 Studiestöd 20 901 − 1 315 +24 16 Utbildning och universitetsforskning 66 478 − 1 623 +2 432 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 193 − 406 +398 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 1 970 − 801 +500 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3 238 ±0 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 6 996 − 1 733 − 731 21 Energi 2 580 − 26 +75 22 Kommunikationer 52 019 − 1 207 +620 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 616 − 121 +1 500 24 Näringsliv 5 452 − 73 − 217 25 Allmänna bidrag till kommuner 94 559 − 4 204 − 9 707 26 Statsskuldsräntor m.m. 23 064 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 530 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 899 993 − 23 635 − 22 751

1 Minskning av anslagsbehållningar 900 − 6 840 ±0 1 Beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn 6 836

Summa utgifter 907 730 − 30 475 − 22 751

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto − 1 851 ±0 − 2 300 Kassamässig korrigering 0 ±0 ±0

Summa 905 879 − 30 475 − 25 051

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. 1 Allianspartierna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållssektorn och redovisar detta som en avvikelse från regeringens förslag 2016–2018 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Tabell 3.5 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2017

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag M, C, FP, KD SD

Funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 546 − 351 +5 294 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89 612 − 485 − 1 907 13 Integration och jämställdhet 25 014 − 150 − 18 724 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 72 696 − 7 753 − 3 213 15 Studiestöd 21 159 − 1 378 − 214 16 Utbildning och universitetsforskning 66 820 − 1 279 +3 314 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 317 − 388 +429 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1 972 − 801 +500 samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3 316 ±0 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 6 839 − 1 848 − 674 21 Energi 2 360 − 15 +230 22 Kommunikationer 54 012 − 1 207 +3 270 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 589 − 121 +1 665 24 Näringsliv 5 467 − 161 − 217 25 Allmänna bidrag till kommuner 94 841 − 3 083 − 22 017 26 Statsskuldsräntor m.m. 26 157 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 36 245 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 922 945 − 22 477 − 30 443

1 Minskning av anslagsbehållningar –917 − 6 810 ±0 Beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn 6 809

Summa utgifter 928 837 − 29 287 − 30 443

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 2 735 ±0 − 2 300 Kassamässig korrigering 0 ±0 ±0

Summa 931 572 − 29 287 − 32 743

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. 1 Allianspartierna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållssektorn och redovisar detta som en avvikelse från regeringens förslag 2016–2018 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2018

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 997 − 801 +500 19 Regional tillväxt 3 304 ±0 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 6 845 − 1 863 − 674 21 Energi 2 199 − 25 +245 22 Kommunikationer 55 443 − 1 207 +4 180 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 974 − 121 +1 830 24 Näringsliv 5 530 − 181 − 233 25 Allmänna bidrag till kommuner 94 860 − 2 370 − 53 223 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 530 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 947 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 938 447 − 20 862 − 60 520

Minskning av anslagsbehållningar 1 –2 153 − 7 860 ±0 Beräkningsteknisk överföring till husshållssektorn 1 7 680

Summa utgifter 943 974 − 28 722 − 60 520

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 3 776 ±0 − 2 300 Kassamässig korrigering 0 ±0 ±0

Summa 947 750 − 28 722 − 62 820

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. 1 Allianspartierna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållssektorn och redovisar detta som en avvikelse från regeringens förslag 2016–2018 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Tabell 3.7 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2016

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1100 Direkta skatter på arbete 601 322 +2 666 − 12 528

1111 Statlig inkomstskatt 57 066 − 1 480 − 2 410 1115 Kommunal inkomstskatt 669 044 +6 880 − 5 219 1120 Allmän pensionsavgift 114 367 ±0 − 100 1130 Artistskatt − 1 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner − 239 155 − 2 734 − 4 799

1200 Indirekta skatter på arbete 535 466 − 23 680 − 21 381

1210 Arbetsgivaravgifter 515 321 − 23 680 − 17 811 1240 Egenavgifter 14 501 ±0 +500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet − 35 388 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 44 480 ±0 − 2 270 1280 Nedsättningar − 4 124 ±0 − 1 800 1290 Tjänstegruppliv 675 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 201 956 +800 +5 780

1310 Skatt på kapital, hushåll 43 460 − 130 − 520 1320 Skatt på företagsvinster 102 426 +930 +6 400 1330 Kupongskatt 4 572 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 10 002 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 31 943 ±0 − 100 1360 Stämpelskatt 9 553 ±0 ±0 1380 Arvsskatt 0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 515 069 − 637 +3 854

1410 Mervärdesskatt 388 358 +320 +3 272 1420 Skatt på alkohol och tobak 25 009 ±0 − 340 1430 Energiskatt 42 740 ±0 +1 535 1440 Koldioxidskatt 25 767 ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 6 142 − 957 − 13 1470 Skatt på vägtrafik 19 974 ±0 − 600 1480 Övriga skatter 7 079 ±0 ±0

1500 Skatt på import 6 416 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 3 644 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU − 6 416 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 1 857 458 − 20 851 − 24 275

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer − 920 220 − 6 880 +5 321

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

Statens skatteintäkter (periodiserat) 937 238 − 27 731 − 18 954

1900 Periodiseringar − 1 526 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 935 712 − 27 731 − 18 954

Övriga inkomster (kassamässigt) − 24 417 ±0 − 1 300

2000 Inkomster av statens verksamhet 33 819 ±0 − 1 300

3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 759 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 10 694 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 10 382 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet − 85 750 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto − 9 321 ±0 ±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 911 295 − 27 731 − 20 254

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

Tabell 3.8 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2017

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1100 Direkta skatter på arbete 634 373 +3 476 − 14 462

1111 Statlig inkomstskatt 59 431 − 1 470 − 2 610 1115 Kommunal inkomstskatt 704 412 +7 680 − 5 517 1120 Allmän pensionsavgift 120 004 ±0 − 100 1130 Artistskatt − 1 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner − 249 473 − 2 734 − 6 235

1200 Indirekta skatter på arbete 560 533 − 23 040 − 22 290

1210 Arbetsgivaravgifter 539 564 − 23 040 − 18 760 1240 Egenavgifter 15 313 ±0 +500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet − 37 244 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 46 506 ±0 − 2 230

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1320 Skatt på företagsvinster 108 640 +610 +6 500 1330 Kupongskatt 4 935 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 16 913 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 32 521 ±0 − 100 1360 Stämpelskatt 10 031 ±0 ±0 1380 Arvsskatt 0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 535 351 − 617 +1 892

1410 Mervärdesskatt 406 950 +340 +1 210 1420 Skatt på alkohol och tobak 25 235 ±0 − 340 1430 Energiskatt 43 219 ±0 +1 635 1440 Koldioxidskatt 25 981 ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 6 129 − 957 − 13 1470 Skatt på vägtrafik 20 682 ±0 − 600 1480 Övriga skatter 7 156 ±0 ±0

1500 Skatt på import 6 793 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 3 789 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU − 6 793 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 1 950 100 − 19 701 − 28 990

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer − 967 686 − 7 680 +5 621

Statens skatteintäkter (periodiserat) 982 415 − 27 381 − 23 369

1900 Periodiseringar − 404 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 982 011 − 27 381 − 23 369

Övriga inkomster (kassamässigt) − 25 070 ±0 − 1 300

2000 Inkomster av statens verksamhet 36 076 ±0 − 1 300

3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 681 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 10 989 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 11 049 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet − 88 806 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto − 10 060 ±0 ±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 956 940 − 27 381 − 24 669

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Tabell 3.9 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2018

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

1100 Direkta skatter på arbete 662 607 +4 076 − 20 933

1111 Statlig inkomstskatt 60 498 − 1 370 − 2 010 1115 Kommunal inkomstskatt 736 535 +8 180 +16 147 1120 Allmän pensionsavgift 125 476 ±0 − 100 1130 Artistskatt − 1 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner − 259 902 − 2 734 − 34 970

1200 Indirekta skatter på arbete 584 995 − 22 650 − 22 937

1210 Arbetsgivaravgifter 563 098 − 22 650 − 19 427 1240 Egenavgifter 16 081 ±0 +500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet − 38 919 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 48 490 ±0 − 2 210 1280 Nedsättningar − 4 430 ±0 − 1 800 1290 Tjänstegruppliv 675 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 233 944 +460 +5 960

1310 Skatt på kapital, hushåll 41 461 − 130 − 540 1320 Skatt på företagsvinster 117 839 +590 +6 600 1330 Kupongskatt 5 241 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 25 195 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 33 777 ±0 − 100 1360 Stämpelskatt 10 432 ±0 ±0 1380 Arvsskatt 0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 556 237 − 597 +218

1410 Mervärdesskatt 425 338 +360 − 464 1420 Skatt på alkohol och tobak 25 556 ±0 − 340 1430 Energiskatt 44 192 ±0 +1 635 1440 Koldioxidskatt 26 538 ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 6 161 − 957 − 13 1470 Skatt på vägtrafik 21 217 ±0 − 600 1480 Övriga skatter 7 234 ±0 ±0

1500 Skatt på import 7 194 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 3 886 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU − 7 194 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 2 041 669 − 18 711 − 37 692

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer − 1 012 293 − 8 180 − 16 042

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från förslag regeringen

M, C, FP, KD SD

Statens skatteintäkter (periodiserat) 1 029 375 − 26 891 − 53 734

1900 Periodiseringar 5 215 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 034 591 − 26 891 − 53 734

Övriga inkomster (kassamässigt) − 28 058 ±0 − 1 300

2000 Inkomster av statens verksamhet 36 403 ±0 − 1 300

3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 602 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 11 224 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 11 541 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet − 91 495 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto − 11 333 ±0 ±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 1 006 533 − 26 891 − 55 034

Anm.: Enligt tilläggsinformation till både budgetpropositionen för 2015 (Fi2014/3906) och allianspartiernas budgetmotion har några inkomsttitlar och utgiftsramar för utgiftsområden reviderats, se avsnitt 3.9 Kompletterande information. Källor: Budgetpropositionen för 2015, gemensam partimotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och partimotion 2014/15:3003 (SD).

3.8 Yttranden från andra utskott

Sammanlagt har tolv utskott yttrat sig över budgetpropositionens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2015 och preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018. Två utskott, utrikesutskottet och försvarsutskottet, har avstått från att yttra sig. Tabell 3.10 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandena innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i betänkandet (bilaga 10–22). Samtliga tolv utskott som yttrat sig tillstyrker regeringens förslag.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Tabell 3.10 Yttranden från andra utskott över förslag till utgiftsramar för

2015 samt preliminära utgiftsramar för 2016–2018

Utskott/yttrande Yttrar sig över Bilaga i Ställning till Avvikande betänkandet propositionen meningar

KU (KU1y) UO1 Bilaga 10 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD SkU (Sku2y) UO3 Bilaga 11, 12 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD JuU (JuU1y) UO4 Bilaga 13 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD CU (CU1y) UO18 Bilaga 14 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD UU Avstår FöU Avstår SfU (SfU2y) UO8, UO10, Bilaga 15 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD UO11, UO12, ÅP-systemet, SoU (SoU1y) UO9 Bilaga 16 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD KrU (KrU1y) UO17 Bilaga 17 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD UbU (UbU2y) UO15, UO16 Bilaga 18 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD TU (TU2y) UO22 Bilaga 19 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD MJU (MjU2y) UO20, UO23 Bilaga 20 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD NU (prot. UO19, UO21, Bilaga 21 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD 2014/15:6) UO24 AU (AU1y) UO13, UO14, Bilaga 22 Tillstyrks (M,C,FP,KD) SD

I sitt yttrande över skattefrågorna (2014/15:SkU1y) redovisar Skatteutskottet att Lagrådet föreslagit att den föreslagna avtrappningsbestämmelsen i jobbskatteavdraget i 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen ska formuleras om för att göra den mindre svårläst. Lagrådet föreslår vidare en omformulering av de föreslagna ändringarna 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster för att tydliggöra innebörden. Skatteutskottet anser att Lagrådets förslag bör följas. Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande 2014/15:SfU2y även yttrat sig över regeringens och oppositionspartiernas förslag till inkomstberäkning för 2015 och preliminära inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018. Utskottet föreslår att finansutskottet, med en teknisk justering i regeringens lagförslag om ersättning för höga sjuklönekostnader, tillstyrker regeringens proposition i dessa delar och avstyrker samtliga motioner. Socialförsäkringsutskottet noterar att i 28 § förslag till lag om ändring i lagen om sjuklön saknas tredje stycket med nuvarande lydelse ”I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas”. Lagtexten bör enligt socialförsäkringsutskottet således kompletteras med detta stycke.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

3.9 Kompletterande information

Tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2015

Efter det att budgetpropositionen för 2015 överlämnats till riksdagen den 23 oktober 2014 har det konstaterats att reduktionen av allmän pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde. Det angivna värdet är 109 939 801 tusen kronor, i stället för 109 208 535 tusen kronor, dvs. värdet i budgetpropositionen är 731 266 tusen kronor för högt för 2015. Den reviderade reduktionen föranleder även vissa följdändringar. I tabell 3.11 redovisas hur budgetens inkomster för 2015–2018 förändras till följd av revideringen.

Tabell 3.11 Förändring av inkomsterna på statens budget för 2015–2018 med anledning av reviderade uppgifter, jämfört med budgetpropositionen för 2015

Miljoner kronor

2015 2016 2017 2018

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer –2,2 –2,3 –0,2 –0,2

1812 Avgifter till AP-fonder –2,2 –2,3 –0,2 –0,2

Statens skatteintäkter 728,4 762,6 803,1 839,7

1900 Periodiseringar 201,0 73,3 6,2 2,0

Summa inkomster 929,4 835,9 809,3 841,7

Som tabellen visar medför revideringen en ökning av statens inkomster för 2015 med 929,4 miljoner kronor jämfört med vad som redovisades i budgetpropositionen. Revideringen av skattereduktionen kommer från 2013, vilket medför att det uppstår vissa periodiseringseffekter. Det gör att utöver de 731,3 miljoner kronorna tillkommer 201,0 miljoner kronor i form av periodiseringar. Revideringen påverkar även finansiellt sparande, budgetsaldo och statsskulden. Förändringana i förhållande till budgetpropositionen sammanfattas i tabell 3.12.

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Tabell 3.12 Förändring av finansiellt sparande, budgetsaldo och statsskuld jämfört med budgetpropositionen för 2015, med anledning av reviderade uppgifter

Miljarder kronor där annat inte anges 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8

Skatter och avgifter 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8

Utgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Finansiellt sparande 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8

Procent av BNP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Budgetsaldo 1,1 0,9 0,8 0,8 0,8

Procent av BNP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsskuld –1,1 –2,1 –2,9 –3,7 –4,6

Procent av BNP 0,0 –0,1 –0,1 –0,1 –0,1

I de tabeller i betänkandet (tabellerna 2.1, 2.2, 2.4, 2.5 samt 3.2–3.9) där regeringens proposition redovisas ingår inte dessa revideringar. Däremot redovisas de i utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning och är inräknade i utskottets beslutsbilagor (bilaga 2 och 8 i betänkandet).

Tilläggsinformation till allianspartiernas budgetmotion

Under utskottets beredning har allianspartierna anmält ett antal revideringar i förhållande till sin budgetmotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD). Allianspartierna reviderar inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter med – 249 miljoner kronor för 2015, –238 miljoner kronor för 2016, –233 miljoner kronor för 2017 och –231 miljoner kronor för 2018. Inkomsttitel 1430 Energiskatt revideras med –360 miljoner kronor för 2015, –650 miljoner kronor för 2016, –660 miljoner kronor för 2017 och –570 miljoner kronor för 2018. På utgiftssidan har allianspartierna anmält att utgiftsramarna för utgiftsområde 2 och 25 ska revideras i förhållande till vad som angivits i budgetmotionen. Utgiftsramen för utgiftsområde 2 påverkas enligt följande: +199,8 miljoner kronor för 2015, +649,3 miljoner kronor för 2016, +759,2 miljoner kronor för 2017 och +859,1 miljoner kronor för 2018. Utgiftsramen för utgiftsområde 25 påverkas enligt följande: +112 miljoner kronor för 2015, +67 miljoner kronor för 2016, +67 miljoner kronor för 2017 och +67 miljoner kronor för 2018. I de tabeller i betänkandet (tabellerna 2.6–2.10 och 3.2–3.9) där allianspartiernas budgetmotion redovisas ingår inte dessa revideringar. Däremot redovisas de i allianspartiernas reservation till rambeslutet och är inräknade i allianspartiernas beslutsbilagor till reservationen (bilaga 3 och 9 i betänkandet).

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

3.10 Finansutskottets ställningstagande till rambeslutet

Utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017

De nivåer på utgiftstak som riksdagen tidigare fastställt ändras normalt sett inte av andra orsaker än genom tekniska justeringar. Samtidigt finns det inte några formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett redan fastställt tak. Den förändring av finanspolitiken som regeringen föreslår i propositionen förutsätter enligt regeringen att de fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 höjs. Den finanspolitiskt motiverade höjningen är 33 miljarder kronor 2015 och 41 miljarder kronor 2016. Tillsammans med de tekniska justeringarna av de tidigare fastställda utgiftstaken föreslår regeringen utgiftstak på 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016. För det tredje tillkommande året 2017 föreslår regeringen nivån på utgiftstaket till 1 265 miljarder kronor. Allianspartierna föreslår utgiftstak som är 35 miljarder kronor, 44 miljarder kronor och 55 miljarder kronor lägre än regeringens förslag för 2015–2017. Allianspartierna lämnar också förslag på utgiftstak för 2018 trots att detta enligt bestämmelserna i budgetlagen inte är något krav. Det förslag allianspartierna lämnar är 72 miljarder kronor lägre än den bedömning regeringen gör om nivån på utgiftstaket för 2018. Sverigedemokraterna föreslår utgiftstak som är 2 miljarder kronor högre 2015 samt 23 miljarder kronor och 30 miljarder kronor lägre än regeringens förslag 2016 respektive 2017. Liksom regeringen gör Sverigedemokraterna en bedömning av utgiftstaket för 2018. Bedömningen är 60 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning. Som framgått av utskottets ställningstagande till riktlinjerna i kapitel 2 anser utskottet att regeringens förslag till utgiftstak är väl avvägda. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgiftstak för åren 2015–2017 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag till utgiftstak.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015

Utskottet noterar att samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag till utgiftsramar. Utskottet anser att regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenliga med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 2. Utskottets förslag till riksdagsbeslut om utgiftsramar för 2015 framgår av bilaga 2 i betänkandet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgifter på utgiftsområden för 2015 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag. Utskottet noterar samtidigt att såväl regeringen som allianspartierna föreslår en förstärkning på utgiftssidan genom minskning av de anslag som

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

pris- och löneomräknas och vill ta tillfället i akt att delge sin syn på modellen med pris- och löneomräkning i staten. Modellen är ett generellt system med en automatisk beräkning för att varje år kompensera den statliga förvaltningen för den generella pris- och löneökningen. Omräkningen görs enligt en teknik som bygger på utfallssiffror och därmed är transparent och ger en förutsägbarhet för myndigheter och beslutsfattare. Utskottet vill betona att fördelen med modellen är att de politiska prioriteringarna om anslagsnivåer kommer att handla om faktiska reella reformer och besparingar, dvs. förändringar av ambitionsnivåer, i stället för i vilken utsträckning anslagen ska kompenseras för pris- och löneutvecklingen. Enligt utskottet vilar legitimiteten för modellen med pris- och löneomräkning på att den fortsätter att vara transparent och förutsägbar, så att det inte behöver råda några tvivel om att kompensationen för pris- och löneökningar grundar sig på den automatiska beräkningen.

Övriga utgifter på statens budget 2015

För 2015 räknar regeringen med att Riksgäldskontorets nettoutlåning kommer att uppgå till 322 miljoner kronor. Sverigedemokraterna beräknar Riksgäldskontorets nettoutlåning till 2,3 miljarder kronor lägre än regeringen, framför allt till följd av sitt förslag om att påskynda återbetalningen från Stabilitetsfonden till statskassan. Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utskottet har inte heller något att invända mot regeringens beräkning av förändringen av anslagsbehållningar eller kassamässig korrigering. Utskottets förslag till riksdagsbeslut om övriga utgifter på statens budget 2015 framgår av bilaga 2 i betänkandet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och den kassamässiga korrigeringen för 2015. Sverigedemokraternas alternativa förslag avstyrks.

Beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2015

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna på statens budget till sammanlagt 854,1 miljarder kronor för 2015. Som en konsekvens av den information som utskottet under beredningen har fått av Finansdepartementet, om reduktionen av allmän pensionsavgift som angetts med ett för högt värde i inkomstspecifikationen (som redogjorts för i avsnitt 3.9), reviderar utskottet beräkningen av inkomsterna med 0,9 miljarder kronor i förhållande till propositionen. I stället för ca 854 miljarder kronor uppgår därmed beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015 enligt utskottets förslag till ca 855 miljarder kronor, dvs. 0,9 miljarder kronor högre än i propositionen. Utskottets förslag till riksdagsbeslut för beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2015 framgår av bilaga 2 i betänkandet. Förslaget innebär att utskottet i huvudsak tillstyrker propositionens förslag om att godkänna

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2015. Motionsyrkanden om att godkänna oppositionspartiernas respektive inkomstberäkningar avstyrks.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen lägger fram. Lagrådet har föreslagit att avtrappningsbestämmelsen i jobbskatteavdraget i 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (lagförslag 3.19) ska omformuleras för att göra den mindre svårläst. Lagrådet föreslår vidare en omformulering av de föreslagna ändringarna i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (lagförslag 3.6) för att tydliggöra innebörden. Skatteutskottet anser att Lagrådets förslag bör följas. Socialförsäkringsutskottet noterar i sitt yttrande att i 28 § förslag till lag om ändring i lagen om sjuklön (lagförslag 3.7) saknas tredje stycket med nuvarande lydelse ”I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas”. Socialförsäkringsutskottet föreslår att lagtexten kompletteras på den punkten. Med anledning av vad Lagrådet anfört föreslår utskottet att de aktuella lagrummen i lagförslag 3.6 och 3.19 ändras på det sätt som framgår av bilaga 5. Rättelsen av lagförslag 3.7 framgår av punkt 2 e i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Den rättelse och den omformulering som utskottet gör är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Med dessa justeringar tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Ålderspensionssystemets utgifter 2015

För 2015 räknar regeringen med att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015 uppgår till 267 831 miljoner kronor. Allianspartierna räknar med att utgifterna blir 600 miljoner kronor högre. Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015. Utskottet tillstyrker därmed regeringens beräkning av ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015. Allianspartiernas alternativa förslag avstyrks.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016, 2017 och 2018

Preliminära utgiftsramar för 2016, 2017 och 2018

Förslagen till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016, 2017 och 2018 utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2015. Tidigare i

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015. Utskottets förslag till riksdagsbeslut om de preliminära utgiftsramarna för 2016, 2017 och 2018 framgår av bilaga 8 i betänkandet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om att godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden 2016, 2017 och 2018 och avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Utskottet noterar att regeringen föreslår och aviserar budgetförstärkningar som överstiger effekten av regeringens föreslagna och aviserade budgetförsvagningar för 2016–2018 och att regeringen har för avsikt att använda dessa medel för finansiering av framtida reformer. Fram till dess redovisar regeringen i propositionen de överskridande medlen som en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn. Även om regeringen har räknat in överföringen som en del av de takbegränsade utgifterna och genomgående i propositionen tydligt redovisat effekten på både budgetsaldo och finansiellt sparande i övriga tabeller i propositionen, ingår den beräkningstekniska överföringen inte i de preliminära utgiftsramarna för 2016–2018. Enligt utskottet gör en sådan hantering det svårare för oppositionen att utforma jämförbara alternativ och därmed för riksdagen att ställa ett budgetalternativ mot ett annat. Utskottet vill också understryka att rambeslutet inbegriper ett godkännande av de preliminära utgiftsramarna, dvs. exklusive den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn. Det sätt regeringen väljer att redovisa på innebär därför att det uppstår en skevhet mellan det årliga budgetförslaget och det medelfristiga perspektivet så som det uttrycks i förslaget till preliminära utgiftsramar.

Preliminära inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018

Förslag till preliminär beräkning av inkomster på statens budget för 2016, 2017 och 2018 utgår från beräkningen av inkomsterna för 2015. Den information som utskottet har fått från Finansdepartementet under beredningen, om att reduktionen av allmän pensionsavgift angetts med ett för högt värde i inkomstspecifikationen (som redogjorts för i avsnitt 3.9), påverkar även inkomstberäkningarna för åren 2016–2018. I förhållande till propositionen har utskottet reviderat beräkningen med 0,9 miljarder kronor för 2015 och med ca 0,8 miljarder kronor för respektive år 2016–2018. I stället för ca 911 miljarder kronor, 957 miljarder kronor respektive 1 006 miljarder kronor uppgår den preliminära beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2016, 2017 och 2018 enligt utskottets förslag till ca 912 miljarder kronor, 958 miljarder kronor samt till 1 007 miljarder kronor, dvs. ca 0,8 miljarder kronor högre än i propositionen. Utskottets förslag till riksdagsbeslut om de preliminära inkomstberäkningarna för 2016, 2017 och 2018 framgår av bilaga 8 i

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2014/15:FiU1

betänkandet. Förslaget innebär att utskottet i huvudsak tillstyrker propositionens förslag om att godkänna de preliminära inkomstberäkningarna för 2016, 2017 och 2018. Motionsyrkanden om att godkänna oppositionspartiernas respektive preliminära inkomstberäkningar avstyrks.

Effekter på statsbudgetens saldo och statens lånebehov av utskottets förslag till inkomster och utgifter

Den revidering av inkomstberäkningen som utskottet föreslår i förhållande till propositionen innebär att statsbudgetens saldo och statens lånebehov också revideras i förhållande till propositionen. Ändringen i inkomstberäkningen med 0,9 miljarder kronor för 2015 leder till att statsbudgetens saldo blir 0,9 miljarder kronor högre än i beräkningen i budgetpropositionen. Genom att statsbudgetens saldo blir 0,9 miljarder kronor högre minskar statens lånebehov med motsvarande belopp, dvs. 0,9 miljarder kronor för 2015. Statsbudgetens saldo och därmed lånebehovet framkommer som ett resultat av de delar som bygger upp statens budget. Riksdagen tar ställning till de olika delarna men inte till saldot eller lånebehovet som sådant.

Redovisning av budgeteffekter

Redovisningen av budgeteffekter av förslag till reformer och besparingar i budgetpropositionen är av central betydelse i det underlag som regeringen lämnar till riksdagen. Det beror inte enbart på att budgetpolitiken styrs av preciserade mål för de statliga utgifterna (utgiftstaket för staten) och den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet). Det beror också på att budgetpropositionen är ett beslutsunderlag för riksdagen i beredningen av beslutet om statens budget för det nästkommande året. Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av en tydlig och transparent redovisning av budgeteffekter i de ekonomiska propositionerna (t.ex. i bet. 2009/10:FiU20 s. 110, bet. 2013/14:FiU1 s. 100) och vill återigen uppmärksamma detta. När utskottet så sent som våren 2014 yttrade sig över regeringens proposition 2013/14:173 En utvecklad budgetprocess (yttr. 2013/14:FiU9y s. 10) konstaterade utskottet att även om den samlade offentligfinansiella effekten har störst betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen och vid avstämningar gentemot överskottsmålet, är det ur riksdagens perspektiv även viktigt att effekterna på det finansiella sparandet framgår fördelat på delsektorerna stat, kommun och ålderspensionssystem. Utskottet fortsatte med att upprepa vad man tidigare framfört i frågan om redovisning av budgeteffekter, dvs. att det ur riksdagens perspektiv är ett rimligt krav att man någorlunda enkelt ska kunna utläsa budgeteffekterna av att t.ex. avvisa ett visst regeringsförslag. Utskottet betonade också att det även är viktigt att redovisningen av budgeteffekter präglas av öppenhet och tydlighet. Utskottet vidhåller detta. I det sammanhanget vill utskottet understryka betydelsen av regeringens redovisning av budgeteffekter för

2014/15:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

staten vid riksdagens beslut om statens budget, dvs. fastställandet av inkomster och utgifter på statens budget. Mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för vart och ett av de förslag som presenteras på utgiftssidan anger budgeteffekterna på enskilda anslag, förutsätter utskottet att regeringen vidareutvecklar redovisningen av budgeteffekter för förslag på inkomstsidan så att det framöver också framgår vilken inkomsttitel som berörs av inkomstförslagen.

4 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2014/15:FiU1

4 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

4.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (punkt 10). Statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken. För 2015 beräknas ett budgetunderskott och således ett lånebehov om ca 33 miljarder kronor. Budgetsaldot förstärks gradvis under hela prognosperioden, och fr.o.m. 2016 beräknas saldot vara positivt igen.

Kompletterande information

Av budgetlagen framgår i vilka syften regeringen får ta upp lån med riksdagens bemyndigande. Enligt budgetlagen gäller att regeringen (eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret) efter ett bemyndigande från riksdagen får ta upp lån till staten för att 1. finansiera löpande underskott i statens budget och andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut 2. tillhandahålla krediter och fullgöra garantier som riksdagen beslutat om 3. amortera, lösa in och köpa upp statslån 4. i samråd med Riksbanken tillgodose behovet av statslån med olika löptider 5. tillgodose Riksbankens behov av valutareserv.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det bemyndigande som begärs i finansplanen.

2014/15:FiU1 4 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

4.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 37,9 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 37,9 miljarder kronor (punkt 13). Jämfört med den låneram som riksdagen beslutade för 2014 innebär förslaget till låneram för 2015 en minskning med 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 2 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för låneramen 2000–2014 har uppgått till ca 4,7 procent per år. Minskningen 2015 kan härledas till främst två utgiftsområden. Låneramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med ca 370 miljoner kronor, vilket är en justering tillbaka till den nivå som ramen låg på 2013. Vidare minskas låneramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer med ca 320 miljoner kronor. Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar uppgick vid halvårsskiftet 2014 till 29,7 miljarder kronor. Regeringens målsättning är att nyttjandegraden, i enlighet med vad finansutskottet uttalat (bet. 2009/10:FiU1), ska fortsätta att öka. De senaste åren har nyttjandegraden legat på strax under 80 procent i halvårsjämförelsen. År 2015 är första gången som statens totala låneram kommer att minska i omfång jämfört med föregående år, vilket pekar mot en höjning av nyttjandegraden det kommande budgetåret.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen förväntas nyttjandegraden öka 2015, vilket är i linje med vad finansutskottet upprepade gånger framhållit. Utskottet tillstyrker att regeringen för 2015 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet till ett belopp om högst 37,9 miljarder kronor.

4 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2014/15:FiU1

4.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp av högst 14,5 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14,5 miljarder kronor (punkt 14). Förslaget innebär att den totala ramen minskar med 3,1 miljarder kronor jämfört med den ram som riksdagen beslutade för 2014. Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Endast 17 av de drygt 200 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit vid halvårsskiftet 2014. Under första halvåret 2014 var det 39 myndigheter som någon gång hade utnyttjat sin kredit. Merparten av myndigheterna har stadigvarande överskott på sina räntekonton.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har återkommande haft synpunkter på att det maximala utnyttjandet av räntekreditramen legat långt under den totala kreditramen, senast i betänkande 2013/14:FiU1 (s. 162–163). Utskottet framförde då bl.a. att de senaste årens resultat visar att myndigheterna har ett begränsat kreditbehov som vida understiger den totala räntekontokrediten. Utskottet noterar nu att regeringens förslag innebär en sänkning av räntekreditramen med drygt 3 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret för 2015.

4.4 Bemyndigande att överskrida ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

2014/15:FiU1 4 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15). Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den enligt budgetlagen högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent. När det däremot gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, inte påverkbara EU-relaterade utgifter och oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. Regeringen medgav inga överskridanden för 2013 (se skr. 2013/14:101 Årsredovisning för staten 2013, s. 56). Under 2014 har regeringen medgett följande överskridanden: ANSLAGET 2:3 ERSÄTTNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNST M.M. UNDER UTGIFTSOMRÅDE 6 FÖRSVAR OCH SAMHÄLLETS KRISBEREDSKAP MED 250 MILJONER K

• anslaget 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och

jämställdhet med 60 miljoner kronor

• anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom

utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 450 miljoner kronor

• anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar inom

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 15 miljoner kronor. Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2014 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2014/15:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2014.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om bemyndigande att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas under 2015 om vissa villkor är uppfyllda.

5 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2014/15:FiU1

5 Granskning och ekonomisk styrning

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet välkomnar den översyn av skattekontokrediteringar som regeringen aviserar i propositionen. Bruttoredovisning på statens budget är huvudprincipen, och de avsteg som gjorts har medfört att utgiftstaket för staten inte fått verka fullt ut som en budgetrestriktion. Utskottet ser fram emot att regeringen återkommer i 2015 års ekonomiska vårproposition med de förändringar som kan bli aktuella med anledning av översynen. Arbetet med att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen har funnits. I budgetpropositionen för 2015 utvecklas redovisningen i positiv riktning. Enligt utskottet är det rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet utgår från de förslag till förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit.

5.1 Propositionen

Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den fjärde europeiska terminen antog rådet i juli 2014 fyra landspecifika rekommendationer för Sverige om genomförandet av Europa 2020-strategin och stabilitets- och tillväxtpakten. I propositionen redogör regeringen kortfattat för sina bedömningar, åtgärder och initiativ med koppling till rekommendationerna. Rådet rekommenderar Sverige att fortsätta en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser. Regeringen konstaterar att finanspolitiken under de närmaste åren måste utformas utifrån utgångspunkten att underskottet i de offentliga finanserna steg för steg ska minska så att den offentliga sektorns finansiella sparande når 1 procent av BNP i linje med överskottsmålet. Det finansiella sparandet ligger långt under den målsatta nivån och bör föras mot 1 procent i en väl avvägd takt som värnar samhällsekonomisk balans. Det strukturella underskottet är för närvarande så stort att ett finansiellt sparande om 1 procent därmed inte kan förväntas nås under innevarande mandatperiod. Det tar ytterligare något år, bedömer regeringen. Sparandet kan enligt regeringen återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitiska hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras eftersom den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg. Rådet rekommenderar också att dämpa hushållens låneökning och den privata skuldsättningen, att effektivisera bostadsmarknaden och att förbättra

2014/15:FiU1 5 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING

baskunskaperna och underlätta övergången från utbildning till arbetsmarknad. När det gäller rekommendationen om hushållens skuldsättning konstaterar regeringen att utvecklingen kommer att följas noggrant av såväl regeringen som berörda myndigheter för att bedöma om ytterligare åtgärder behövs. I övrigt hänvisar regeringen till de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen på bostadspolitikens, arbetsmarknadspolitikens och utbildningspolitikens områden.

Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2014 lämnade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen. I propositionen redovisar regeringen rådets huvudsakliga bedömningar och rekommendationer tillsammans med en kort redogörelse för regeringens överväganden med anledning av dessa. Regeringen delar rådets samlade bedömning att nuvarande nivå på överskottsmålet tills vidare bör behållas. Regeringen delar också rådets bedömning att överskottsmålet inte nås för närvarande. Därför redogör regeringen, i enlighet med budgetlagen, för att en tydlig avvikelse föreligger och hur en återgång till målet ska ske. När det gäller tidpunkten för att nå överskottsmålet delar regeringen rådets bedömning att det är problematiskt att den förra regeringen flera gånger skjutit upp tidpunkten för när det finansiella sparandet ska nå den målsatta nivån. Regeringen bedömer att det kommer att ta relativt lång tid innan sparandet åter når 1 procent. Regeringen delar rådets bedömning att ofinansierade åtgärder i budgetpropositionen för 2014 försvårar en återgång till den målsatta nivån för överskottsmålet. Regeringen konstaterar att det strukturella sparandet utgör en viktig del av uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av finanspolitikens inriktning. Regeringen delar rådets uppfattning att den nuvarande metoden för att beräkna det strukturella sparandet har brister och konstaterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över beräkningarna av det strukturella sparandet. I propositionen kommenterar regeringen också rådets bedömningar om makroprognoser och jämförelser med andra bedömare, tillämpningen av utgiftstaket, utgifterna för sjukpenning, hög arbetslöshet och inkomstspridning.

Resultatstyrning och förbättrad resultatredovisning

Regeringen tar i propositionen upp sitt arbete med resultatstyrning. Enligt regeringen ska resultatstyrningen utmärkas av att den ger myndigheterna långsiktiga förutsättningar för att förverkliga regeringens politik. Detaljstyrningen ska minska och ge utrymme för strategisk styrning där professionernas verksamhetsnära kunskap tas till vara. Det samlade stödet för att genomföra resultatanalyser inom Regeringskansliet har utvecklats, och i det sammanhanget nämner regeringen

5 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2014/15:FiU1

samarbetet mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen som syftar till att utveckla resultatredovisningen till riksdagen.

Översyn av skattekontokrediteringar

Mot bakgrund av budgetlagens bestämmelser om att utgifter inte ska budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar (3 kap. 3 §) avser regeringen att göra en översyn av de stöd som i propositionen redovisas under inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot. Regeringen avser att återkomma i 2015 års ekonomiska vårproposition med förslag på hur dessa stöd fr.o.m. 2016 ska budgeteras och redovisas. Översynen aktualiseras av att nationalräkenskaperna nu redovisas enligt ett nytt regelverk (ENS2010) som innebär att vissa stöd omdefinierats från att utgöra en del av statens skatteinkomster till att vara en del av statens utgifter. Förändringen innebär att alla s.k. betalbara skattekontokrediteringar ska definieras som utgifter. En skattekontokreditering är betalbar om den som beviljats själva skatterabatten får mellanskillnaden utbetald i det fall skattelättnaden är större än den skatt som belöper på motsvarande underlag. Det vill säga att om krediteringen teoretiskt sett kan bli större än själva skatten redovisas den som en utgift i nationalräkenskaperna.

5.2 Finansutskottets bedömning

Skattekontokrediteringar

I propositionen aviserar regeringen att man kommer att göra en översyn av skattekontokrediteringar, dvs. stöd som är att betrakta som utgifter men som redovisas på budgetens inkomstsida. Utskottet har vid flera tillfällen hävdat principen om bruttoredovisning på statens budget (3 kap. 4 § budgetlagen) och betonat att de avsteg som gjorts från huvudprincipen medfört att utgiftstaket för staten inte fått verka fullt ut som budgetrestriktion. Senast utskottet uttalade sig i frågan var i samband med behandling av regeringens skrivelse om det finanspolitiska ramverket (skr.2010/11:79, 2010/11:FiU42, rskr. 2010/11:316). Utskottet välkomnar översynen och noterar med tillfredsställelse att utgångspunkten är att samtliga stöd av detta slag ska anslagsfinansieras. Utskottet ser fram emot att regeringen i 2015 års vårproposition avser att återkomma med de förändringar som kan bli aktuella med anledning av översynen.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt bestämmelserna i budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat (10 kap. 3 §). Budgetpropositionens s.k. utgiftsområdesbilagor innehåller därför avsnitt som beskriver vilka mål riksdagen beslutat om för området, vilka indikatorer regeringen valt för att

2014/15:FiU1 5 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING

mäta resultat och vilka resultaten är. Regeringen brukar också redovisa sin bedömning av resultatet i förhållande till det mål riksdagen beslutat. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att det är riksdagen som har både normgivnings- och finansmakten. För att styrningen via lagstiftning och budgetbeslut ska fungera måste riksdagen få information om resultaten, dvs. om resurser har fördelats enligt de politiska prioriteringarna, om avsedda resultat har uppnåtts och om de lagar som riksdagen beslutat om fått avsedda effekter. Riksdagens roll i styrkedjan är central, vilket också understryks av att riksdagen har kontrollmakten, dvs. granskar rikets styrelse och förvaltning och att riksdagens utskott har till uppgift att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden. Arbetet med att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen har pågått kontinuerligt så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen har funnits. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har i de sammanhangen betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Under de senaste två åren har det, liksom regeringen anger i budgetpropositionen, pågått ett samarbete mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen i syfte att utveckla resultatredovisningen till riksdagen. Utskottet noterar att regeringens resultatredovisning för de 27 utgiftsområdena i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i positiv riktning. Till exempel använder regeringen en gemensam struktur för samtliga utgiftsområden för att redovisa de mål som riksdagen beslutat om och de resultatindikatorer som regeringen använder för att mäta resultaten. Samtidigt anser utskottet att det finns utrymme för att ytterligare utveckla resultatredovisningen för att den ska kunna utgöra ett bra underlag för riksdagens ställningstagande till regeringens budgetförslag. Enligt utskottet är det rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Det handlar om att

• koncentrera resultatredovisningen till att redovisa och bedöma faktiskt

uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till de mål riksdagen beslutat om

• identifiera och utveckla resultatindikatorer. Indikatorerna bör spegla

utvecklingen av resultat, inte omvärldsförändringar eller insatser

• göra en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de

riksdagsbundna målen

• koncentrera resultatredovisningen på de resultat som har störst betydelse

för budgetförslagen, att skilja på ”stort” och ”smått” och att föra en dialog om vad som är riksdagens behov

• begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och

myndigheternas löpande arbete.

2014/15:FiU1

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), punkt 1 (M, FP, C, KD)

av Anna Kinberg Batra (M), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Erik Ullenhag (FP) och Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 1 och motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Politiken ska syfta till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla ges förutsättningar att växa och skapa och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Tack vare att de senaste åtta åren präglats av en aktiv reformpolitik är Sverige på rätt väg. Ekonomin är bland de starkaste i hela Europa och Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden minskar mellan 2006 och 2014. Återupprättandet av arbetslinjen har gett över 300 000 fler jobb under samma period. Det är allvarligt att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet föreslår reformer som försämrar drivkrafterna att arbeta. Regeringens föreslagna skattehöjningar på jobb och arbetsinkomster är drygt 40 gånger så omfattande som deras satsningar på företagande.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sveriges starka ekonomiska position förklaras utöver de senaste årens reformer och Alliansregeringens ansvarsfulla politik även av det breda parlamentariska stöd som finns för det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i statens finanser är en av Sveriges konkurrensfördelar, en konkurrensfördel som lätt går förlorad om ramverket ignoreras. Regeringen avstår från att presentera hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Det är högst oroväckande att regeringen därmed i praktiken överger överskotts-målet. Det finns ett antal faktorer som vi menar kan sätta tryck på de offentliga finanserna och som regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till. Det handlar t.ex. om att en ökad sjukfrånvaro ökar kostnaderna för sjukförsäkringen och att höjda skatter på

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

arbete riskerar att ge mindre skatteintäkter än vad regeringen räknat med. Av propositionen framgår att skatteförslagen i propositionen kommer att bidra till att såväl sysselsättning som BNP dämpas något. Propositionen saknar dessutom helt bedömningar av t.ex. sysselsättningseffekter baserade på den forskning som finns om olika åtgärders effekter på arbetsmarknaden. Det är viktigt för svensk ekonomi att överskottsmålet ligger fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt ca 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i vårt budgetförslag. Budgetförstärkningarna bör genomföras 2017 och 2018 när ekonomin bedöms normaliserad. Budgetförstärkningarna bör till övervägande del ske genom intäktsökningar, men det kommer också att vara nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna framöver. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärk-ningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. Det är också centralt att förstärkningarna inte sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättning och företagsklimat. I stället kan det handla om ett ökat skatteuttag från den finansiella sektorn, den kommersiella fastighetssektorn och genom ökad miljöstyrning för att ställa om transportsektorn. Det är också viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver, bl.a. genom åtgärder som minskar ohälsa och sjukfrånvaro. Med nuvarande prognoser förväntas budgetförstärkningarna vara tillräckliga för att nå överskottsmålet 2018. Eventuellt tillkommande förslag kommer att kräva ytterligare budgetförstärkningar och att utgiftsreformer då bör finansieras med lägre utgifter på andra områden.

Inriktningen av den ekonomiska politiken

Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Vi värnar arbetslinjen och har ett mål om att över fem miljoner människor ska ha ett jobb 2020. Att skatte- och bidragssystemen ger drivkrafter för att komma i jobb är avgörande för att pressa tillbaka utanförskapet och nå full sysselsättning. Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten under åren framöver. Sverige har i dag en av världens högsta marginalskatter. Trots det föreslår regeringen ytterligare höjningar genom avtrappat jobbskatteavdrag och en långsammare uppräkning av skiktgränsen, vilket vi motsätter oss. Det behövs också ytterligare stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi anser bl.a. att provanställningstiden bör förlängas och mer resurser läggas på förstärkt matchning och på att motverka långtidsarbetslöshet. Jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och stärker drivkrafterna att arbeta. Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen bör förstärkas. Lärlingsutbildningen bör utvecklas vidare enligt europeisk modell. Vi avvisar regeringens förslag om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga. I stället för en omfattande utbyggnad av olika temporära platser inom arbetsmarknads-

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

politiken vill vi satsa på en mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta. Det behövs också stärkta drivkrafter och en anpassad arbetsmiljö för arbete högre upp i åldrarna. Rätten att ha kvar sin anställning bör gälla till 69 års ålder. Jobb skapas av företag som växer och anställer. Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare. Det behövs fortsatt sänkta kostnader och lättare regelbörda för företagen, exempelvis bör regelverken för personaloptioner och generationsskiften ses över samt förutsättningarna prövas för att fler företag ska slippa revisionsplikt. Kravet på aktiekapital bör sänkas under mandatperioden och beloppsgränsen för förenklad faktura höjas. Vi vill se en fortsatt utveckling av förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt att dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet. Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller effektivare samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Det gäller exempelvis bolag som SBAB och Telia Sonera. Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Vi vill fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan. Målet är att Sverige inom tio år bör ligga på topp-tio i PISA-mätningarna. Det behövs mer ordning och reda, tidigare och tydligare uppföljning och mer stöd till de ungdomar som inte når målen. Det finns flera förslag i budgetpropositionen som signalerar en ny riktning bort från fokus på kunskap. Till skillnad från regeringen anser vi exempelvis att matematikundervisningen bör utökas, grundskolan bör vara tioårig och betyg införas från årskurs 4. Vi avvisar regeringens förslag om obligatoriskt gymnasium och om frivilliga nationella prov. Dessutom är den aviserade utredningen om ökad detaljstyrning och kommunalt veto mot friskolor ett tydligt brott mot friskoleöverenskommelsen. Friskolereformen är en av de viktiga valfrihetsreformer som ökat möjligheterna för den enskilde att påverka. Dock finns det anledning att strama upp regelverket för fristående skolor i syfte att öka långsiktigheten och säkerställa att tillsynen fungerar väl. Inom ramen för vad vi kallar Sverigebygget tas ett samlat grepp om bostadsbyggande och infrastruktur. Det ska ske genom långsiktiga satsningar på järnväg och väg och utbyggd kollektivtrafik i hela landet samt minskat byggkrångel. Sverigebygget ska bidra till att det byggs 300 000 bostäder fram t.o.m. 2020. Vi menar att regeringen med sina förslag gör avsteg från de omfattande investeringar som är nödvändiga för att nå målen i den nationella planen för transportsystemet 2014–2025. Det innebär att viktiga investeringar för arbetspendling och godstransporter uteblir. Dessutom har regeringen öppnat för en nedläggning av Bromma flygplats och ett införande av en skatt på flyg- och lastbilstransporter, vilket vi motsätter oss. Vår inriktning av politiken innebär bl.a. nya stambanor för höghastighetståg och att förutsättningarna prövas för att bygga ut järnvägen i norra Sverige med betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner.

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

Dessutom ska satsningar göras på kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Göteborg och Skåne för att få fart på bostadsbyggandet. Hinder för ökat bostadsbyggande ska undanröjas genom exempelvis ytterligare regelförenklingar och kortare handläggningstider. För att främja utvecklingen på landsbygden bör bl.a. förutsättningarna för byggande i strandnära lägen förbättras. Vi föreslår också att det genomförs en rad åtgärder för 20 000 fler studentbostäder till 2020. När fler jobbar blir det mer resurser till välfärden. Vår utgångspunkt är en sjukvård präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Skillnader i kvalitet eller tillgänglighet mellan regioner eller utifrån t.ex. kön eller utbildningsbakgrund ska motverkas. Vi anser att den s.k. kömiljarden bör behållas men utvecklas till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. Till skillnad från regeringen som lägger förslag om att avskaffa vårdvalet anser vi att ytterligare reformer för ökad valfrihet bör övervägas i syfte att stärka patientmakten. Åtgärder bör också vidtas för att landstingen bättre ska kunna planera för sin kompetensförsörjning. För att förbättra vården och omsorgen om äldre krävs bättre samverkan mellan kommuner och landsting. Vi menar att regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet om företag inom välfärdssektorn skulle innebära ett hårt slag mot valfrihet och självbestämmande. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. Egenmakt och valfrihet behöver kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och uppföljning. Alliansregeringen kunde, tack vare en jobbpolitik som fått fler i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, sänka skatten för pensionärer vid fem tillfällen. Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika men vi vill till skillnad från regeringen inte finansiera skattesänkningar för pensionärer med höjd skatt på arbete. Inget är viktigare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och reallönerna ökar. Vi vill se ett Sverige som håller samman. Avgörande för det är att fortsätta med en politik som öppnar arbetsmarknaden för fler och riktar stöd till dem med störst behov. Det behövs också förstärkta insatser i utsatta områden och för de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Ytterligare medel behöver läggas på att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa. Fördomar ska motarbetas och alla ska kunna känna sig delaktiga i vårt samhälle oavsett religion, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller kön. Sverige ska vara ett öppet land som tar stort humanitärt ansvar. Vi står emot de krafter som förespråkar protektionism och minskad öppenhet. Under kommande år behövs resurstillskott med anledning av det ökande flyktingmottagandet. Mer reformer krävs också för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden. Det bör göras en rad satsningar särskilt kopplade till utbildningsområdet för att få en framgångsrik integration. Dörren ska fortsatt hållas öppen för människor som söker sig till Sverige och vi vill fortsätta att utveckla och förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring.

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

Sverige ska vara en stark röst i världen för fred, frihet och försoning och en aktiv del av en stark, enad och öppen europeisk union. Sverige ska även fortsätta att stå upp för frihandel och rörlighet över gränserna. Att bekämpa fattigdom, stärka demokrati och jämställdhet samt öka respekten för mänskliga rättigheter ska vara vägledande för det svenska biståndet. Sverige ska vara ett grönt föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med ekonomisk tillväxt. Sverige ska också vara pådrivande i de internationella klimatarbetet för att åstadkomma ett globalt klimatavtal där de största utsläppsländerna tar ett betydande ansvar. Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Klimatpolitiken bör grundas på principen om ett pris på koldioxid. Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för en ökad andel förnybara drivmedel och eldrift samt för effektivare transporter. För att åstadkomma en giftfri miljö bör en skatt på miljö- och hälsofarliga kemikalier införas under mandatperioden. Det behövs en förbättrad miljöövervakning av vatten- och havsmiljön och att andelen skyddade marina områden utökas. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Regeringens generella försämringar för jobb och företag i kombination med en avsaknad av regionala tillväxtsatsningar riskerar att leda till ett Sverige som växer i otakt. Den aviserade kilometerskatten är direkt skadlig för Sverige då det är en skatt på avstånd, inte utsläpp. Landsbygdens potential måste tas till vara och de gröna näringarna kan fungera som tillväxtmotor. De ideella insatserna har en ovärderlig betydelse för ett samhälle som håller ihop. Vi anser att det offentliga ska ge bättre förutsättningar för frivilliga gemenskaper att bidra till samhällsgemenskapen genom engagemang och ansvarstagande. Samhället ska reagera mot våld och kränkningar. De som begår brott ska straffas och brottsoffer ska få hjälp och stöd. Vi vill se skärpta straff för att markera allvaret i att skada andra människor eller andras egendom. Det brottsförebyggande arbetet för unga i riskzonen och för dem som riskerar att återfalla i brott behöver stärkas. Polisens uppgifter behöver renodlas och fokus läggas på kärnuppgifterna, dvs. brottsförebyggande arbete, utryckning och utredning. Sveriges försvarsförmåga behöver stärkas. I en orolig omvärld ska tröskeln för att angripa Sverige vara hög och inget land ska tveka om vår förmåga.

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 1 och motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Det är oroväckande att regeringen har börjat negligera det viktiga överskottsmålet. Vi anser att den tidigare samsynen kring detta mål liksom hela det finanspolitiska ramverket ska upprätthållas. Med vår politik uppnås ett överskott i de offentliga finanserna redan 2017, vilket innebär att överskottsmålet nås snabbare jämfört med regeringens ekonomiska politik. Konjunkturinstitutets bedömning är att det behövs budgetförstärkningar på 120 miljarder kronor redan fram till 2018 för att överskottsmålet ska nås. Det innebär att regeringen måste genomdriva antingen höjda skatter eller lägre ambitionsnivåer för de offentliga åtagandena för att överskottsmålet över huvud taget ska överleva. I det sammanhanget är det värt att notera att Migrationsverkets prognos över kostnaderna för mottagandet av nyanlända invandrare uppgår till 139 miljarder kronor under samma period. Det lämnar som vi ser det fyra alternativ: att skatterna höjs, att ambitionsnivån för de offentliga åtagandena sänks, att överskottsmålet åsidosätts eller att invandringspolitiken förs i en annan riktning. Vi anser att omfattande besparingar bör göras på den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen, integrationspolitiken och det internationella biståndet. Ökade resurser bör i stället tillföras småföretag, försvaret, utbildning, vård och omsorg samt för sänkt skatt för pensionärer. Ytterligare förstärkningar av budgeten bör göras genom att bl.a. redan 2015 avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga och genom att höja restaurang- och cateringsmomsen.

Inriktningen av den ekonomiska politiken

Det är med stor oro som vi ser på effekterna av regeringens skattehöjningar. Vår bedömning är att de har en påtaglig, negativ effekt på såväl tillväxt som sysselsättning. Därför bör jobbskatteavdraget inte trappas av och brytpunkten för statlig skatt inte sänkas. Det bör inte heller införas en särskild löneskatt för äldre. Vi vill se en sysselsättningspolitik som syftar till att göra det billigare och enklare att anställa personal. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet, som huvudsakligen kommer stora företag till del, bör slopas. I stället bör den allmänna löneavgiften för småföretag sänkas och sjuklöneansvaret göras lindrigare. Andra viktiga

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

reformer som bör genomföras är att under mandatperioden slopa skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer. Pension är uppskjuten lön och bör beskattas därefter. Den som arbetar heltid inom den offentliga sektorn ska ha rätt att arbeta heltid. Därför bör en utökad möjlighet för detta ges. Härigenom skapas 25 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga sektorn. Försvaret bör kraftigt förstärkas. Medel motsvarande 24 miljarder kronor bör avsättas under mandatperioden. Krafttag måste också tas mot brottsligheten. För detta ändamål bör ytterligare resurser motsvarande 13 miljarder kronor tillföras under budgetperioden till de rättsvårdande myndigheterna. Vidare ser vi med stor oro på hur resurstilldelningen till den högre utbildningen har urholkats under de senaste 20 åren. Detta är en utveckling som vi vill vända. Lärartätheten bör öka och högskolorna effektiviseras för att bättre matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. I strävan att ytterligare öka matchningen på arbetsmarknaden bör medel avsättas för att finansiera sammanlagt 10 000 nya platser på komvux och yrkeshögskolan. För att komma till rätta med den massiva ungdomsarbetslösheten bör en ny anställningsform med lärlingar införas. Genom anställningsformen slipper arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter under tolv månader. Den nya anställningsformen bedöms skapa uppemot 50 000 nya lärlingsjobb och samtidigt stärka ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Vidare bör starta-eget-bidraget utökas och RUT-avdraget utvecklas för personer över 67 år. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har antalet medlemmar i någon arbetslöshetskassa minskat avsevärt. Det är en riskfylld utveckling både på individ- och samhällsnivå. Vi anser att arbetslöshetsförsäkringen är så pass central att den bör betraktas som en del av det grundläggande socialförsäkringssystemet och därmed uteslutande finansieras via skattsedeln och vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning. Den s.k. finansieringsavgiften bör avskaffas och tas över av staten. Vi vill att alla arbetslösa ska ha en rimlig chans att ställa om och hitta ett nytt jobb. För att åstadkomma det bör taket i arbetslöshetsförsäkringen kraftigt höjas och villkoren för deltidsarbetslösa förbättras. Inom ramen för jämställdhet bör ett antal åtgärder genomföras. Bland annat bör det s.k. omvårdnadslyftet nystartas, som är en kompetensreform för anställda inom äldreomsorgen och vidare bör fler karriärvägar inom olika yrken i den offentliga sektorn införas. Dessutom bör underhållsstödet indexeras och inflationssäkras. Vi vill se flera reformer inom bl.a. skogsnäring, jordbruk och gruvnäring. Inlandsbanan bör moderniseras och arbetet med att bygga Norrbottniabanan bör inledas. För att stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt bör det ske en kraftig upprustning av Malmbanan. Målsättningen är att intäkterna från

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

gruvnäringen ska kunna skapa förutsättningar för hela den svenska landsbygden. Det är oroande att regeringen saknar förståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Vi anser att arbetslinjen ska eftersträvas, varför milersättningen för reseavdraget bör höjas. Genom att höja reseavdraget skapas en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. Av samma skäl bör inte fordonsskatten höjas. Politiken spelar en aktiv roll i skapandet av tillväxt liksom i skapandet av förutsättningar för tillväxt. För att skapa en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordras teknologiska landvinningar. Sverigedemokraternas mål är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt, där Sverige återigen står som en stark industri-, innovations- och kunskapsnation. Effektiviteten av regeringens ökade resurser på klimatområdet är högst oklara. Vi anser att energiforskningen är nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser. Målet är att Sverige i framtiden ska bli koldioxidneutralt. Miljöpolitiken bör därför inriktas på vår närmiljö och medel avsättas för bl.a. sanering av Östersjön och andra förorenade områden. Vi Sverigedemokrater har som mål att ta Sverige ur oljeberoendet. Därför bör medel avsättas för energiforskning. Medel bör också avsättas för att förnya kärnkraften. I dag står kärnkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energiförsörjning. För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer bör effektskatten slopas. Delar av utlandsbiståndet bör användas för att motverka de globala miljöproblemen, och resurserna för klimatsatsningar i tredje världen bör utökas. Vi anser vidare att en fungerande infrastruktur är avgörande för industri, företagande och den regionala utvecklingen. Medel bör därför tillföras bl.a. utveckling och underhåll av statens transportinfrastruktur. Sjukvården ska vara gemensamt finansierad och ges till alla medborgare efter behov. Sverige ska ha en sjukvård i världsklass. För att nå dit behöver tillgängligheten förbättras. Medel bör avsättas för bl.a. fler vårdplatser. Vi anser också att medel bör avsättas för en rad åtgärder för att underlätta livet och dagen för våra äldre genom bl.a. ett matlyft, stöd till anhörigvårdare och ett tandvårdsbidrag. Fler trygghetsboenden behöver byggas. För detta bör ett riktat investeringsstöd införas. Vi Sverigedemokrater värnar det trygga välfärdssamhället. Anslagen till sjukpenningen bör öka. För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland elever och för att avlasta lärarkåren bör medel avsättas för fler vuxna i skolan, däribland skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer. Vidare bör staten ta ett större ansvar för en bättre arbetsmiljö i skolan genom att avsätta medel för detta. Den i dag frivilliga förskoleklassen bör införlivas i och vara en del av grundskolan som då blir tioårig.

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

Vår ambition är att stärka föräldrapenningen i föräldraförsäkringen och därför bör ersättningsbeloppet höjas. Dagens jämställdhetsbonus är en kostsam reform som inskränker familjernas handlingsfrihet. Vi anser att föräldrarna själva ska få bestämma hur föräldrapenningen ska disponeras och därför bör reformen avskaffas. Resurserna bör i stället användas till att höja ersättningsnivån för bostadsbidraget, införa en lagstadgad rätt till förskoledagar och återinföra kontaktdagarna. Vårdnadsbidraget bör vidareutvecklas och maximibeloppet bör höjas. Den nuvarande invandringspolitiken har medfört en betydande ekonomisk belastning för Sverige. Under flera decennier har det förts en mycket ansvarslös invandringspolitik. Den har varit mycket kostsam och har dessutom bidragit till att göra Sverige till ett splittrat samhälle. Invandringspolitiken måste bli ansvarsfull. Vår målsättning är att minska den utomeuropeiska asyloch anhöriginvandringen så kraftigt som möjligt, med åtminstone 90 procent från nuvarande nivå. För att uppnå detta bör det bl.a. införas temporära i stället för permanenta uppehållstillstånd. Samtidigt bör arbetskraftsinvandringen från tredje land moderniseras så att den har ett fokus på hög- i stället för lågkvalificerad arbetskraft. För att kunna hjälpa fler människor i nöd bör i stället katastrofbiståndet kraftigt förstärkas. När det gäller kulturen anser vi att den har en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Regeringens förslag om gratis inträde till museer är alltför storstadsfokuserat. I stället bör medel avsättas till en fond som riktar sig till hela landet. Medel bör också avsättas för bl.a. bevarandet av kulturarvet och levandegörandet av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Vi tillstyrker sammanfattningsvis Sverigedemokraternas förslag till riktlinje för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, likaså allianspartiernas riktlinjeförslag.

3. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), punkt 2 (M, FP, C, KD)

av Anna Kinberg Batra (M), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Erik Ullenhag (FP) och Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

a) Utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 125 miljarder kronor för 2015, 1 163 miljarder kronor för 2016, och till 1 210 miljarder kronor för 2017. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 2. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015 Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena för 2015 i enlighet med Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 6 och motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 5. c) Övriga utgifter på statens budget 2015 =Utskottet. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna för 2015 i enlighet med Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 4 och motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen a) avslår regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 3. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 4. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 6. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, 7. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 8. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), b) antar reservanternas förslag i bilaga 7 till 1. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

3. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), c) antar regeringens övriga lagförslag med de ändringar som utskottet föreslår, d) tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med de ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som överensstämmer med allianspartiernas beräkning av statsbudgetens inkomster för 2015 i motion 2014/15:3002. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 16– 18, 20, 23–27, 30–33 och 37–38 och 40–43 samt motionerna 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 9 och 10, 2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkandena 2 och 4, 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 3, 2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 7 och 13, 2014/15:2662 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5 och 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 5 i denna del och 7–16, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 22, 28, 34 och 36 samt motionerna 2014/15:114 av Jenny Petersson (M), 2014/15:984 av Annika Qarlsson (C), 2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 3, 2014/15:1772 av Jessica Rosencrantz (M), 2014/15:2244 av Tina Ghasemi (M), 2014/15:2250 av Tina Ghasemi (M) och 2014/15:2274 av Sofia Fölster (M) samt avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 19, 21, 29, 35 och 39 samt motionerna 2014/15:2786 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4, 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 8, 12 och 15, 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–7, 2014/15:2893 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 268 431 miljoner kronor för 2015. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 17 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 8. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016, 2017 och 2018 Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena och de preliminära inkomstberäkningarna för 2016, 2017 och 2018 i enlighet med Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag i bilaga 9. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2015–2017, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2015 samt de ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för vårt förslag till inkomstberäkning för 2015. Förslaget till riktlinjer bör också ligga till grund för såväl beräkningen av ålderspensionsutgifterna för 2015 som för de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2016–2018. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden, liksom övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2015 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. Den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn som regeringspartierna avser att använda för framtida ospecificerade reformer under 2016–2018 avvisar vi bestämt. Förutom att regeringens redovisning går emot principen om att fördelningen av utgifter ska redovisas på utgiftsområden för att det ska vara tydligt vilka budgetpolitiska åtgärder som avses och som riksdagen ska förhålla sig till, befarar vi att den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn gömmer ett ökat utgiftstryck i sjukförsäkringen till följd av regeringspartiernas politik. Vårt förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2015 som redovisas i bilaga 3 inkluderar den ändring av inkomstberäkningen som under utskottets beredning föranletts av den information som utskottet fått av Finansdepartementet (se avsnitt 3.9 i betänkandet) om reduktionen avseende allmän pensionsavgift som angivits med ett för högt värde i inkomstspecifikationen (inkomsttitel 1141). I förhållande till propositionen reviderar vi upp beräkningen av inkomsterna för 2015 med 0,9 miljarder kronor. Med anledning av att vi under utskottets beredning har korrigerat beloppet på inkomsttitel 1210 i förhållande till vad vi angivit i vår motion reviderar vi inkomsttitel 1210 med –249 miljoner kronor för 2015. Vi reviderar också inkomsttitel 1430 Energiskatt med –360 miljoner kronor 2015 till följd av att vi avvisar regeringens avisering om höjd energiskatt på diesel. Av avsnitt 3.9 i betänkandet framgår att vi dessutom reviderar utgiftsramarna för utgiftsområde 2 och utgiftsområde 25 i förhållande till vad vi angivit i vår motion. Utgiftsramen för utgiftsområde 2 revideras med +199,8 miljoner kronor för 2015 och utgiftsramen för utgiftsområde 25 revideras med +112 miljoner kronor för 2015. Revideringarna är inkluderade i vårt förslag i bilaga 3. I bilaga 9 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018. Den

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

preliminära utgiftsramen för utgiftsområde 2 revideras därmed enligt följande: +649,3 miljoner kronor för 2016, +759,2 miljoner kronor för 2017 och +859,1 miljoner kronor för 2018. Den preliminära utgiftsramen för utgiftsområde 25 påverkas enligt följande: +67 miljoner kronor för 2016, +67 miljoner kronor för 2017 och +67 miljoner kronor för 2018. De preliminära inkomstberäkningarna revideras också med anledning av tilläggsinformationen från Finansdepartementet och våra egna korrigeringar på inkomsttitlarna 1210 och 1430. Det innebär att vi reviderar inkomsttitel 1210 med –238 miljoner kronor för 2016, –233 miljoner kronor för 2017 och –231 miljoner kronor för 2018. Inkomsttitel 1430 revideras med –650 miljoner kronor 2016, –660 miljoner kronor 2017 och –570 miljoner kronor 2018. Det tillkännagivande som vi föreslår om att regeringen ska återkomma med ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsreglerna avser dels förslag om en ytterligare sänkning av socialavgifterna för ungdomar under 23 år ned till 10,21 procent och slopad nedsättning för personer som fyllt 25 år, dels förslag om slopad gruppregistrering till mervärdesskatt. Vidare avslår vi regeringens förslag om avtrappat jobbskatteavdrag, förändrad skatt för pensionärer, begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, löneskatt för äldre, slopad nedsättning av socialavgifter för unga, slopad skattereduktion för läxhjälp, slopat avdrag för förvaltningsavgifter, höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, höjd skatt på naturgrus och höjd skatt på bekämpningsmedel. Vi lägger fram lagförslag som innebär att regeringens förslag avslås i dessa delar. De ändringar vi föreslår är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 162 miljarder kronor för 2015, 1 184 miljarder kronor för 2016, och till 1 235 miljarder kronor för 2017. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 2 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2.

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015 Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena för 2015 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 5 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 6 och motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2015 enligt Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 7 och 12 samt motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 7 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 11. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2015 enligt Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 4 och motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen a) avslår regeringens förslag till 1. lag om ändring i ellagen (1997:857), 2. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall, 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), b) antar reservanternas förslag i bilaga 7 till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), c) antar regeringens övriga lagförslag med de ändringar som utskottet föreslår, d) tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med de ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som överensstämmer med Sverigedemokraternas beräkning av statsbudgetens inkomster för 2015 i motion 2014/15:3003. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 16– 30, 32 och 36–42 samt motionerna

R ESERVATIONER 2014/15:FiU1

2014/15:2786 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4, 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 8, 12 och 15, 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–7, 2014/15:2893 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 34 och 43 samt avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 31, 33 och 35 samt motionerna 2014/15:114 av Jenny Petersson (M), 2014/15:984 av Annika Qarlsson (C), 2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 3, 2014/15:1772 av Jessica Rosencrantz (M), 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 9 och 10, 2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkandena 2 och 4, 2014/15:2244 av Tina Ghasemi (M), 2014/15:2250 av Tina Ghasemi (M), 2014/15:2274 av Sofia Fölster (M), 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 3, 2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 7 och 13, 2014/15:2662 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5 och 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 5 i denna del och 7–16. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2015 =Utskottet. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016, 2017 och 2018 Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena och den preliminära inkomstberäkningen för 2016, 2017 och 2018 enligt Sverigedemokraternas förslag i bilaga 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 6, bifaller delvis motion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 och avslår proposition 2014/15:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2015–2017, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2015, inklusive övriga utgifter på statens budget 2015 samt de ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för vårt förslag till inkomstberäkning för 2015. Förslaget till riktlinjer bör också ligga till grund för de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2016–2018.

2014/15:FiU1 R ESERVATIONER

Fördelningen av utgifter på utgiftsområden, liksom övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2015 ska göras i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3 i betänkandet. Vårt förslag till inkomstberäkning för 2015 som redovisas i bilagan inkluderar den ändring av inkomstberäkningen som under utskottets beredning föranletts av den information som utskottet fått av Finansdepartementet (se avsnitt 3.9 i betänkandet) om reduktionen avseende allmän pensionsavgift som angivits med ett för högt värde i inkomstspecifikationen (inkomsttitel 1141). I förhållande till propositionen reviderar vi upp beräkningen av inkomsterna 2015 med 0,9 miljarder kronor. I bilaga 9 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016, 2017 och 2018. De preliminära inkomstberäkningarna revideras också upp med anledning av tilläggsinformationen från Finansdepartementet. Vi avslår regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, höjd skatt på avfall och höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och beaktar i detta sammanhang Lagrådets synpunkter. Vi genomför även den rättelse som utskottet föreslår. Den är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

____ 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

B ILAGA 1 ____

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2014/15:1 Budgetproposition för 2015 finansplanen:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverade höjningar till 1 160 miljarder kronor för 2015 och 1 207 miljarder kronor för 2016. 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 265 miljarder kronor för 2017. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2015. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster på statens budget för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015. 7. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015. 8. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2015. 9. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen. 11. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015. 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2015. 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 37 900 000 000 kronor. 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 500 000 000 kronor.

2014/15:FiU1 B ILAGA 1 ____ F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. 16. Riksdagen antar förslaget till lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter. lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter 17. Riksdagen antar förslaget till lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader. 18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69). 19. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. 20. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. 21. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 22. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. 23. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 24. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 25. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 26. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. 27. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. 28. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 29. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus. 30. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. 31. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857). lag om ändring i ellagen (1997:857) 32. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. 33. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall 34. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG ____ B ILAGA 1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

35. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. 36. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). 37. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. 38. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. 39. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). 40. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt. 41. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227). 42. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. 43. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

2014/15:114 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter.

2014/15:984 av Annika Qarlsson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minska de små företagens kostnader för sjuklöneansvaret.

2014/15:1229 av Sten Bergheden (M):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år.

2014/15:1772 av Jessica Rosencrantz (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka kostnaderna för att anställa unga.

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett nytt

2014/15:FiU1 B ILAGA 1 ____ F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka de socialavgifterna för ungdomar under 23 år.

2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att minska företagens sjuklönekostnader. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kravet på nej till höjda arbetsgivaravgifter för unga.

2014/15:2244 av Tina Ghasemi (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte höja företagens kostnader för att anställa unga.

2014/15:2250 av Tina Ghasemi (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte höja kostnaderna för att anställa äldre.

2014/15:2274 av Sofia Fölster (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte höja arbetsgivaravgifterna för unga.

2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av högkostnadsskydd för företagens sjuklöner.

2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa, dvs. att ge yrkesintroduktionsstöd för personer som varit arbetslösa en längre tid, vilket gör att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka socialavgifterna ytterligare till 10,21 procent för ungdomar under 23 år och att slopa nedsättningen för personer som fyllt 25 år.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG ____ B ILAGA 1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:2662 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att bibehålla och utveckla sänkningen av arbetsgivaravgiften för våra äldre.

2014/15:2786 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte höja skatten på bekämpningsmedel.

2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad avgift till a-kassan. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en avskaffad allmän löneavgift. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lärlingsanställningar.

2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD):

2. Riksdagen avslår förslaget om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. 4. Riksdagen avslår förslaget om att införa en ny paragraf i ellagen (1997:857) kap. 5 a § som gör gällande att ”En elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) är skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning”. 5. Riksdagen avslår förslaget om att införa nya paragrafer i inkomstskattelagen (1999:1229) som är kopplade till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avstå från att införa skattereduktion för mikroproducerad el. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi upphäva lydelsen om skattefrihet på elektrisk kraft som framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

2014/15:2893 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om att skatten på avfall ska bibehållas på 2014 års nivå.

2014/15:FiU1 B ILAGA 1 ____ F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2015–2018 enligt förslaget i tabell 4 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 enligt förslaget i bilaga A i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 enligt förslaget i bilaga C som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2015 enligt förslaget i bilaga B i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016–2018 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen avslår regeringens förslag om avtrappning av jobbskatteavdraget, vilket beskrivs i kapitel 6.1 i budgetpropositionen. 8. Riksdagen avslår regeringens förslag om skattesänkning för pensionärer, vilket beskrivs i kapitel 6.2 i budgetpropositionen. 9. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten, vilket beskrivs i kapitel 6.3 i budgetpropositionen. 10. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av RUTavdraget, vilket beskrivs i kapitel 6.6 i budgetpropositionen. 11. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda socialavgifter för unga, vilket beskrivs i kapitel 6.9 i budgetpropositionen. 12. Riksdagen avslår regeringens förslag om särskild löneskatt för äldre, vilket beskrivs i kapitel 6.10 i budgetpropositionen. 13. Riksdagen avslår regeringens förslag om slopat avdrag för förvaltningsutgifter, vilket beskrivs i kapitel 6.12 i budgetpropositionen. 14. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på bekämpningsmedel, vilket beskrivs i kapitel 6.23 i budgetpropositionen. 15. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på naturgrus, vilket beskrivs i kapitel 6.24 i budgetpropositionen. 16. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, vilket beskrivs i kapitel 6.26 i budgetpropositionen. 17. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 268 431 000 tusen kronor 2015.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG ____ B ILAGA 1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 162 miljarder kronor för 2015, 1 184 miljarder kronor för 2016 och 1 235 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 22.1). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2015 enligt förslaget i tabellen i avsnitt 22.8 och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016–2018 enligt förslaget i tabellen i avsnitt 22.9. 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015 enligt förslaget i tabellen i avsnitt 22.6. 6. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 som riktlinje för budgetarbetet enligt förslaget i tabellen i avsnitt 22.7. 7. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 enligt förslaget i tabellen i avsnitt 22.6.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ____ ILAGA 2

Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2015

Utskottets förslag till utgiftsramar 2015

Tusental kronor

Utgiftsområde Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1 Rikets styrelse ±0 12 413 383 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ±0 14 589 790 3 Skatt, tull och exekution ±0 10 580 976 4 Rättsväsendet ±0 40 757 864 5 Internationell samverkan ±0 1 899 062 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 48 588 647 7 Internationellt bistånd ±0 30 009 056 8 Migration ±0 17 433 309 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ±0 64 441 159 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ±0 101 016 487 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 38 166 036 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 83 908 698 13 Integration och jämställdhet ±0 16 807 043 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ±0 71 846 204 15 Studiestöd ±0 21 177 307 16 Utbildning och universitetsforskning ±0 64 152 606 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ±0 13 150 941 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt ±0 1 508 973 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt ±0 2 700 801 20 Allmän miljö- och naturvård ±0 6 881 418 21 Energi ±0 2 495 609 22 Kommunikationer ±0 50 078 203 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ±0 15 787 422 24 Näringsliv ±0 5 366 162 25 Allmänna bidrag till kommuner ±0 94 490 852 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 20 526 200 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 40 126 178

Summa utgiftsområden ±0 890 900 386

Minskning av anslagsbehållningar ±0 − 4 592 975

Summa utgifter ±0 886 307 411

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto ±0 321 629 Kassamässig korrigering ±0 0

Statsbudgetens utgifter ±0 886 629 040

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 2 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Utskottets förslag till inkomstberäkning 2015

Tusental kronor

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete +731 266 566 729 522

1110 Inkomstskatter ±0 687 148 071 1111 Statlig inkomstskatt ±0 53 190 860 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 633 957 211 1120 Allmän pensionsavgift ±0 109 240 622 1121 Allmän pensionsavgift ±0 109 240 622 1130 Artistskatt ±0 − 535 1131 Artistskatt ±0 − 535 1140 Skattereduktioner +731 266 − 229 658 636 1141 Allmän pensionsavgift +731 266 − 109 208 535 1144 Fastighetsavgift ±0 − 199 075 1151 Sjöinkomst ±0 − 62 784 1153 Jobbskatteavdrag ±0 − 101 653 522 1154 HUS-avdrag ±0 − 18 517 720 1155 Gåvor till ideell verksamhet ±0 0 1156 Övriga skattereduktioner ±0 − 17 000

1200 Indirekta skatter på arbete –644 500 100 960

1210 Arbetsgivaravgifter ±0 492 341 548 1211 Sjukförsäkringsavgift ±0 65 178 377 1212 Föräldraförsäkringsavgift ±0 38 957 091 1213 Arbetsskadeavgift ±0 4 495 049 1214 Ålderspensionsavgift ±0 162 101 485 1215 Efterlevandepensionsavgift ±0 17 530 691 1216 Arbetsmarknadsavgift ±0 43 027 929 1217 Allmän löneavgift ±0 148 036 946 1218 Ofördelade avgifter ±0 0 1219 Nedsatta avgifter ±0 13 013 980 1240 Egenavgifter ±0 13 696 931 1241 Sjukförsäkringsavgift ±0 − 27 518 1242 Föräldraförsäkringsavgift ±0 1 149 744 1243 Arbetsskadeavgift ±0 132 442 1244 Ålderspensionsavgift, netto ±0 5 302 010 1245 Efterlevandepensionsavgift ±0 517 071 1246 Arbetsmarknadsavgift ±0 − 68 333 1247 Allmän löneavgift ±0 4 340 578 1248 Ofördelade avgifter ±0 0 1249 Nedsatta avgifter ±0 2 350 937 1260 Avgifter till premiepensionssystemet –644 − 33 812 948 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -644 − 33 812 948 1270 Särskild löneskatt ±0 42 564 854 1271 Pensionskostnader, företag ±0 34 499 326 1272 Pensionskostnader, staten ±0 3 398 518 1273 Förvärvsinkomster ±0 3 415 151

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 2 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1274 Egenföretagare ±0 1 251 859 1275 Övrigt ±0 0 1280 Nedsättningar ±0 − 15 364 917 1282 Arbetsgivaravgifter ±0 − 13 013 980 1283 Egenavgifter, generell nedsättning ±0 − 2 263 888 1284 Egenavgifter, regional nedsättning ±0 − 87 049 1290 Tjänstegruppliv ±0 675 492 1291 Tjänstegruppliv ±0 675 492

1300 Skatt på kapital ±0 189 562 100

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 41 171 512 1311 Skatt på kapital ±0 55 882 330 1312 Skattereduktion kapital ±0 − 15 286 919 1313 Expansionsmedelsskatt ±0 576 101 1320 Skatt på företagsvinster ±0 94 129 123 1321 Skatt på företagsvinster ±0 94 129 123 1322 Skattereduktioner ±0 0 1330 Kupongskatt ±0 4 351 249 1331 Kupongskatt ±0 4 351 249 1340 Avkastningsskatt ±0 9 143 215 1341 Avkastningsskatt, hushåll ±0 147 693 1342 Avkastningsskatt, företag ±0 8 721 383 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande ±0 274 139 1350 Fastighetsskatt ±0 31 492 316 1351 Fastighetsskatt, hushåll ±0 697 302 1352 Fastighetsskatt, företag ±0 14 458 252 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll ±0 13 166 087 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag ±0 3 170 675 1360 Stämpelskatt ±0 9 274 685 1361 Stämpelskatt ±0 9 274 685 1380 Arvsskatt ±0 0 1381 Arvsskatt ±0 0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 494 501 022

1410 Mervärdesskatt ±0 370 646 054 1411 Mervärdesskatt ±0 370 646 054 1420 Skatt på alkohol och tobak 1 24 940 298 1421 Skatt på tobak ±0 11 405 020 1422 Skatt på etylalkohol ±0 3 974 830 1423 Skatt på vin ±0 5 428 338 1424 Skatt på mellanklassprodukter ±0 180 995 1425 Skatt på öl ±0 3 946 339 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 1 4 776 1430 Energiskatt ±0 42 116 629 1431 Skatt på elektrisk kraft ±0 21 405 060 1432 Energiskatt bensin ±0 10 595 032 1433 Energiskatt oljeprodukter ±0 9 819 310

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 2 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1434 Energiskatt övrigt ±0 297 227 1440 Koldioxidskatt ±0 25 056 911 1441 Koldioxidskatt bensin ±0 8 413 187 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter ±0 15 643 540 1443 Koldioxidskatt övrigt ±0 1 000 184 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 5 700 962 1451 Svavelskatt ±0 29 117 1452 Skatt på råtallolja ±0 0 1453 Särskild skatt mot försurning ±0 57 645 1454 Skatt på bekämpningsmedel ±0 110 825 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ±0 4 715 093 1456 Avfallsskatt ±0 123 686 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen ±0 12 300 1458 Övriga skatter ±0 146 090 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter ±0 506 206 1470 Skatt på vägtrafik ±0 19 036 612 1471 Fordonsskatt ±0 13 556 118 1472 Vägavgifter ±0 830 783 1473 Trängselskatt ±0 1 859 000 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier ±0 2 790 711 1480 Övriga skatter ±0 7 003 556 1481 Systembolaget AB:s överskott ±0 102 000 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB ±0 5 055 050 1483 Skatt på spel ±0 16 758 1484 Lotteriskatt ±0 1 303 453 1485 Lotteriavgifter ±0 32 538 1486 Skatt på annonser och reklam ±0 264 857 1488 Lokalradioavgifter ±0 118 200 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv ±0 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation ±0 102 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon ±0 0

1500 Skatt på import ±0 5 956 256

1511 Tullmedel ±0 5 680 140 1512 Sockeravgifter ±0 276 116

1600 Restförda och övriga skatter ±0 3 407 314

1610 Restförda skatter ±0 − 6 616 613 1611 Restförda skatter, hushåll ±0 − 2 105 406 1612 Restförda skatter, företag ±0 − 4 511 207 1620 Övriga skatter, hushåll ±0 2 536 900 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår ±0 − 23 784 1622 Omprövningar äldre taxeringsår ±0 49 582 1623 Anstånd ±0 500 000 1624 Övriga skatter ±0 1 758 253 1625 Skattetillägg ±0 145 004 1626 Förseningsavgifter ±0 107 845

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 2 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1630 Övriga skatter företag ±0 − 258 201 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår ±0 − 1 660 360 1632 Omprövningar äldre taxeringsår ±0 400 000 1633 Anstånd ±0 − 1 000 000 1634 Övriga skatter ±0 522 315 1635 Skattetillägg ±0 1 286 320 1636 Förseningsavgifter ±0 193 524 1640 Intäkter som förs till fonder ±0 7 745 228 1641 Insättningsgarantiavgifter ±0 4 595 754 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden ±0 2 478 449 1644 Batteriavgifter ±0 4 869 1645 Kväveoxidavgifter ±0 666 156

Totala skatteintäkter 730 623 1 760 257 174

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 − 5 956 256

1710 EU-skatter ±0 − 5 956 256 1711 EU-skatter ±0 − 5 956 256

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 730 623 1 754 300 918

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -2 193 − 874 241 410

1810 Skatter till andra sektorer -2 193 − 874 241 410 1811 Kommunala inkomstskatter ±0 − 649 903 510 1812 Avgifter till AP-fonder -2 193 − 224 337 900

Statens skatteintäkter (periodiserat) 728 430 880 059 508

1900 Periodiseringar 200 963 − 2 957 224

1910 Uppbördsförskjutningar 22 799 4 063 391 1911 Uppbördsförskjutningar 22 799 4 063 391 1920 Betalningsförskjutningar 178 164 − 7 071 612 1921 Kommuner och landsting ±0 3 091 216 1922 Ålderpensionssystemet 182 − 71 929 1923 Företag och hushåll 177 982 − 9 140 640 1924 Kyrkosamfund ±0 − 979 527 1925 EU ±0 29 268 1930 Anstånd ±0 50 997 1931 Anstånd ±0 50 997

1000 Statens skatteinkomster 929 393 877 102 284 Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 − 22 099 052

2100 Rörelseöverskott ±0 2 823 000

2110 Affärsverkens inlevererade överskott ±0 323 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott ±0 11 000 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och ±0 312 000 inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott ±0 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott ±0 100 000 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ±0 50 000 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ±0 50 000 2130 Riksbankens inlevererade överskott ±0 2 400 000

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 2 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

2131 Riksbankens inlevererade överskott ±0 2 400 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning ±0 438 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning ±0 438 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning ±0 438 000

2300 Ränteinkomster ±0 1 838 621

2320 Räntor på näringslån ±0 − 834 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ±0 2 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån ±0 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ±0 − 1 004 2323 Räntor på övriga näringslån ±0 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån ±0 168 2340 Räntor på studielån ±0 39 000 2341Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och ±0 0 garantilån för studerande 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån ±0 39 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ±0 0 2390 Övriga ränteinkomster ±0 1 800 455 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ±0 15 2392 Räntor på intressemedel ±0 0 2394 Övriga ränteinkomster ±0 92 640 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto ±0 1 707 800

2400 Inkomster av statens aktier ±0 18 000 000

2410 Inkomster av statens aktier ±0 18 000 000 2411 Inkomster av statens aktier ±0 18 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter ±0 8 695 723

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter ±0 910 759 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film ±0 4 000

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ±0 111 756 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ±0 2 663 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ±0 1 395 000 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen ±0 1 549 000 2535 Avgifter för statliga garantier ±0 0 2537 Miljöskyddsavgifter ±0 128 700 2539 Täktavgift ±0 0 2541 Avgifter vid Tullverket ±0 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ±0 3 000 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet ±0 458 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken ±0 285 000

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 2 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

2558 Avgifter för årlig revision ±0 135 000 2559 Avgifter för etikprövning av forskning ±0 27 000 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ±0 22 000

2600 Försäljningsinkomster ±0 57 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter ±0 57 000 2625 Utförsäljning av beredskapslager ±0 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ±0 0

2700 Böter m.m. ±0 1 185 600

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter ±0 97 000 2712 Bötesmedel ±0 985 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. ±0 2 600 2714 Sanktionsavgifter m.m. ±0 50 000 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll ±0 51 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet ±0 612 000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet ±0 612 000

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 33 649 944

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner ±0 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och ±0 0 maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter ±0 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ±0 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning ±0 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ±0 15 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom ±0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom ±0 15 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 15 000 000

4100 Återbetalning av näringslån ±0 1 800

4120 Återbetalning av jordbrukslån ±0 400 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen ±0 400 4130 Återbetalning av övriga näringslån ±0 1 400 4131 Återbetalning av vattenkraftslån ±0 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering ±0 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet ±0 0 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ±0 1 000 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier ±0 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån ±0 400

4300 Återbetalning av studielån ±0 733 100

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ±0 0 4312 Återbetalning av allmänna studielån ±0 100 4313 Återbetalning av studiemedel ±0 733 000

4500 Återbetalning av övriga lån: ±0 141 000

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag ±0 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ±0 1 000 4526 Återbetalning av övriga lån ±0 140 000

4000 Återbetalning av lån ±0 875 900

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 2 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

5100 Avskrivningar och amorteringar ±0 159 000

5120 Avskrivningar på fastigheter ±0 159 000 5121 Amortering på statskapital ±0 159 000 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ±0 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader ±0 0

5200 Statliga pensionsavgifter ±0 9 839 000

5211 Statliga pensionsavgifter ±0 9 839 000

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 9 998 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder ±0 8 383 200

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket ±0 6 071 200 6111 Gårdsstöd ±0 5 921 200 6113 Övriga interventioner ±0 130 000 6114 Exportbidrag ±0 0 6115 Djurbidrag ±0 0 6116 Offentlig lagring ±0 12 000 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket ±0 8 000 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen ±0 2 312 000 6123 Europeiska utvecklings och garantifonden - garantisektionen ±0 0 2000–2006 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden ±0 0 för landsbygdsutveckling 2007–2013 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för ±0 2 312 000 landsbygdsutveckling 2014–2020

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen ±0 74 000

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 ±0 39 000 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 ±0 35 000

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden ±0 324 000

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007– ±0 218 000 2013 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014– ±0 106 000 2020

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden ±0 951 500

6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013 ±0 556 000 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020 ±0 395 500

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk ±0 400 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk ±0 400 000

6900 Övriga bidrag från EU ±0 200 000

6911 Övriga bidrag från EU ±0 200 000 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn ±0 0

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 10 332 700

7100 Tillkommande skatter ±0 9 233 097

7110 EU-skatter ±0 5 926 988 7112 Tullmedel ±0 5 652 436 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter ±0 274 552 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn ±0 0

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 2 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Inkomsttitel Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

7120 Kommunala utjämningsavgifter ±0 3 306 109 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ±0 3 306 109

7200 Avräkningar ±0 − 92 756 782

7210 Intäkter som förs till fonder ±0 − 7 745 228 7211 Intäkter som förs till fonder ±0 − 7 745 228 7220 Kompensation för mervärdesskatt ±0 − 85 011 554 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter ±0 − 30 025 340 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner ±0 − 54 986 214

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 − 83 523 685

8100 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 − 8 431 911

8124 Sjöfartsstöd ±0 − 1 572 911 8125 Nystartsjobb ±0 − 6 774 000 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning ±0 − 67 000 8127 Stöd till korttidsarbete ±0 0 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader ±0 − 18 000

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 − 8 431 911

9000 Löpande redovisade skatter m.m. ±0 0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 929 393 855 003 232

____ 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ____ ILAGA 3

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2015

Reservanternas förslag till utgiftsramar för 2015 (M, C, FP, KD)

Tusental kronor

Utgiftsområde Avvikelse från Reservanternas

konsumentpolitik

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 3 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Reservanternas förslag till inkomstberäkning för 2015 (M, C, FP, KD)

Tusental kronor

Inkomsttitel Avvikelse från Reservanternas

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) − 13 575 378 1 739 994 915

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer − 3 682 193 -877 921 410 Statens skatteintäkter (periodiserat) − 17 257 571 862 073 506

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 3 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1900 Periodiseringar 200 963 -2 957 224

1000 Statens skatteinkomster − 17 056 608 859 116 281

Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 -22 099 052

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 33 649 944

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 15 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 875 900

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 9 998 000

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 10 332 700

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till ±0 -83 523 685 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar ±0 -8 431 911 på skattekonto

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) − 17 056 608 837 017 229

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 3 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Reservanternas förslag till utgiftsramar för 2015 (SD)

Tusental kronor

Utgiftsområde Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1 Rikets styrelse − 414 780 11 998 603 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning +500 000 15 089 790

konsumentpolitik 19 Regional tillväxt +20 000 2 720 801 20 Allmän miljö- och naturvård − 476 000 6 405 418 21 Energi − 85 000 2 410 609 22 Kommunikationer +370 000 50 448 203 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel +1 335 000 17 122 422 24 Näringsliv − 122 000 5 244 162 25 Allmänna bidrag till kommuner +3 227 400 97 718 252 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 20 526 200 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 40 126 178

Summa utgiftsområden +2 077 717 892 978 103

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015 ____ B ILAGA 3 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Reservanternas förslag till inkomstberäkning för 2015 (SD)

Tusental kronor

Inkomsttitel Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete − 6 656 734 559 341 522

1111 Statlig inkomstskatt − 2 310 000 50 880 860 1115 Kommunal inkomstskatt − 2 703 000 631 254 211 1120 Allmän pensionsavgift − 100 000 109 140 622

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2015

Inkomsttitel Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1000 Statens skatteinkomster +3 501 393 879 674 282

Övriga inkomster (kassamässigt) − 1 300 000 -23 399 052

2000 Inkomster av statens verksamhet − 1 300 000 32 349 944

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 15 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 875 900

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 9 998 000

____ 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

B ____ ILAGA 4

Regeringens lagförslag

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 4 ____ R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 4 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ____ ILAGA 5

Lagrådets yttrande

L AGRÅDETS YTTRANDE ____ B ILAGA 5 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 5 ____ L AGRÅDETS YTTRANDE

L AGRÅDETS YTTRANDE ____ B ILAGA 5 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

____ 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

B ____ ILAGA 6

Utskottets lagförslag

1. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 § 1 Särskild löneskatt ska för varje år Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 5,6 procent på betalas till staten med 5,6 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och i övrigt med ingång har fyllt 65 år och med 24,26 24,26 procent på procent på 1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting, 3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning, 5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst, 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till

1 Senaste lydelse 2010:1244

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 6 ____ U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

– en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen, eller – en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på grund av kundtrohet eller liknande, är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen skattskyldig enligt denna lag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är den i vars tjänst rättigheten förvärvats skattskyldig enligt denna lag. I fråga om annan för mottagaren skattepliktig ersättning som utgetts av en utomlands bosatt fysisk person eller av en utländsk juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

2 2 § En enskild person eller ett dödsbo En enskild person eller ett dödsbo ska för varje år till staten betala ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- på överskott av passiv näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i den paragrafen till den del avses i den paragrafen till den del ersättningen utges i form av ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör engångsbelopp som inte utgör kompensation för förlorad inkomst. kompensation för förlorad inkomst.

2 Senaste lydelse 2006:1339

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 6 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Om en skattskyldig vid årets ingång Om en skattskyldig vid årets ingång har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt social- allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken, ska särskild löne- försäkringsbalken, ska särskild löneskatt betalas med 5,6 procent eller om skatt betalas med 5,6 procent på en skattskyldig avlidit under året med inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ 24,26 procent på inkomst som avses i socialavgiftslagen (2000:980). Om en 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen skattskyldig avlidit under året ska (2000:980). särskild löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen. Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 6 ____ U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

2. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

Regeringens förslag 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp men skillnaden mellan 2,155 prisbasinte 13,48 prisbasbelopp belopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 6 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

överstiger 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan skattesatsen för kommunal inkomstskatt multiplicerad med 2,155 prisbasbelopp minskat med grundavdraget och å andra sidan 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 13,48 prisbasbelopp

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

Utskottets förslag 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 6 ____ U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

överstiger 8,08 men inte 13,48 skillnaden mellan 2,155 prisbasprisbasbelopp belopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp

Regeringens förslag

8 § 1 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 kronor men inte 30 000 kronor 600 000 kronor

överstiger 600 000 kronor skillnaden mellan 30 000 kronor och 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 600 000 kronor

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

1 Senaste lydelse 2009:197.

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 6 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Utskottets förslag 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 30 000 kronor 600 000 kronor

överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____ B ILAGA 7

Reservanternas lagförslag

Reservation 3 (M, C, FP, KD)

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en

fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön

eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på

inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014

respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige

inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till

tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som

svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under

respektive tid och hela beskattningsåret.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 1 kap. 11 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 67 kap. 27–33 §§, samt före 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31 och 32 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets- för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän inkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls- pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. arbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

59 kap.

5 § Pensionssparavdraget får inte Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med heller överstiga 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje tillägg enligt andra och tredje styckena. styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

14 § Om den skattskyldige ska göra Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i in- pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och komstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget 1 800 kronor fritt fördela avdraget

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2011:1271.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

mellan näringsverksamheten och mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag. allmänna avdrag.

65 kap.

3 5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster – 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 420 800 kronor för beskattningsåret 430 200 kronor för beskattningsåret 2014 och en övre skiktgräns på 2015 och en övre skiktgräns på 602 600 kronor för beskattningsåret 616 100 kronor för beskattningsåret 2014 . 2015 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

67 kap.

1 § 4 I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska perpersoner . soner i 2–33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. 2 § 5 Skattereduktion ska göras för Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete underskott av kapital, hushållsarbete, och gåva i nu nämnd ordning.

3 Senaste lydelse 2013:1080. 4 Senaste lydelse 2009:197. 5 Senaste lydelse 2011:1271.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Mikroproduktion av förnybar el

Vilka som kan få skattereduktion

27 § En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28–33 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag.

Begäran om skattereduktion

28 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser .

Definitioner

29 §

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från – sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, – vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, – biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller – bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlag för skattereduktion

30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek

31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre.

Stöd av mindre betydelse

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

32 § Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt 1. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, 2. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller 3. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket.

33 § Vid bedömningen av om skattereduktionen enligt 32 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser 1. stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

2. stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014. 3. Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. 4. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen. 5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. 6. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27–33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 26 § Arbetsgivaravgifterna är 21,54 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

Föreslagen lydelse 26 § Arbetsgivaravgifterna är 21,27 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

3 kap.

Nuvarande lydelse 13 § 2 Egenavgifterna är 19,09 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1

Senaste lydelse 2012:758.

2

Senaste lydelse 2012:758.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG 5. arbetsmarknadsavgift 0,37 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 % Föreslagen lydelse 13 § Egenavgifterna är 18,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Reservation 4 (SD)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 42 kap. 6 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 7, 8 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

42 kap.

6 §

59 kap.

5 §

Pensionssparavdraget får inte Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med heller överstiga 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje tillägg enligt andra och tredje styckena. styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

14 § Om den skattskyldige ska göra Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i in- pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och komstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget 1 800 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag. allmänna avdrag.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

63 kap.

Nuvarande lydelse

3 a § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,682 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,105 0,880 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,105 men inte 2,72 0,753 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 8,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 0,208 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 11,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 3,69 21,5 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,103 prisbasbelopp

överstiger 3,69 men inte 4,785 0,322 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,785 men inte 7,88 0,753 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

2 Senaste lydelse 2013:960.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Föreslagen lydelse

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,609 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 0,741 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,77 0,430 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,77 men inte 5,4 0,807 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 5,4 men inte 7,88 0,753 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

65 kap.

5 §

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara

– 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som

– 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som

Skiktgränserna bestäms med Skiktgränserna bestäms med

2014 och en övre skiktgräns på 2015 och en övre skiktgräns på

För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till

skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det

jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna

prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före

beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av

regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till

Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett

beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser

som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

67 kap.

Nuvarande lydelse

7 §

För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår

skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

Föreslagen lydelse

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 men inte 13,48 skillnaden mellan 2,155 prisbasprisbasbelopp belopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

5 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

5 Senaste lydelse 2009:197.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 kronor 30 000 kronor

Föreslagen lydelse 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 30 000 kronor 600 000 kronor

överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

13 §

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

6 Senaste lydelse 2012:829.

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 7 ____ R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG

4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller 6. Barnpassning som inte mer än i i nära anslutning till bostaden samt ringa omfattning innefattar hjälp med lämning och hämtning till och från läxor och annat skolarbete och som förskola, skola, fritidsaktiviteter eller utförs i eller i nära anslutning till liknande. bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. 8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 42 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § samt 67 kap. 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014. 3. Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. 4. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen. 5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.

R ESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG ____ B ILAGA 7 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

2 kap.

1 §

Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt 1. kupongskattelagen (1970:624), 2. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 3. lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., 4. tullagen (2000:1281), 5. lagen (2004:629) om trängsel- 5. lagen (2004:629) om trängselskatt, och skatt, 6. vägtrafikskattelagen (2006: 6. vägtrafikskattelagen (2006: 227) . 227) , och 7. lagen (2014:000) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter. Lagen gäller även för belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2014/15:FiU1 ____

B ____ ILAGA 8

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016–2018

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar 2016–2018

Miljoner kronor

Utgiftsområde Avvikelse från Avvikelse från Avvikelse från Utskottets Utskottets Utskottets regeringen regeringen regeringen förslag förslag förslag

2016 2017 2018 2016 2017 2018

1 Rikets styrelse ±0 ±0 ±0 12 454 12 612 12 915 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ±0 ±0 ±0 14 520 15 030 15 622 3 Skatt, tull och exekution ±0 ±0 ±0 10 686 10 865 11 121 4 Rättsväsendet ±0 ±0 ±0 41 113 41 775 42 814 5 Internationell samverkan ±0 ±0 ±0 1 901 1 905 1 911 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 ±0 47 272 48 562 50 003 7 Internationellt bistånd ±0 ±0 ±0 33 003 37 623 40 293 8 Migration ±0 ±0 ±0 17 680 15 810 14 378 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ±0 ±0 ±0 64 527 65 724 67 649 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ±0 ±0 ±0 102 362 103 077 103 740 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 ±0 36 314 34 546 33 565 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 ±0 86 872 89 612 92 082 13 Integration och jämställdhet ±0 ±0 ±0 20 914 25 014 24 983

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 8 2014/15:FiU1

Utgiftsområde Avvikelse från Avvikelse från Avvikelse från Utskottets Utskottets Utskottets regeringen regeringen regeringen förslag förslag förslag

2016 2017 2018 2016 2017 2018

14 Arbetsmarknad och arbetsliv ±0 ±0 ±0 73 780 72 696 71 102 15 Studiestöd ±0 ±0 ±0 20 901 21 159 21 946 16 Utbildning och universitetsforskning ±0 ±0 ±0 66 478 66 820 68 149 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ±0 ±0 ±0 13 193 13 317 13 547 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt ±0 ±0 ±0 1 970 1 972 1 997 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt ±0 ±0 ±0 3 238 3 316 3 304 20 Allmän miljö- och naturvård ±0 ±0 ±0 6 996 6 839 6 845 21 Energi ±0 ±0 ±0 2 580 2 360 2 199 22 Kommunikationer ±0 ±0 ±0 52 019 54 012 55 443 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ±0 ±0 ±0 15 616 15 589 16 974 24 Näringsliv ±0 ±0 ±0 5 452 5 467 5 530 25 Allmänna bidrag till kommuner ±0 ±0 ±0 94 559 94 841 94 860 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 ±0 23 064 26 157 27 530 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 ±0 30 530 36 245 37 947

Summa utgiftsområden ±0 ±0 ±0

899 993 922 945 938 447

2014/15:FiU1 B ILAGA 8 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

Utskottets förslag till preliminära inkomstberäkningar 2016–2018

Miljoner kronor

Inkomsttitel Avvikelse Avvikelse Avvikelse Utskottets Utskottets Utskottets från regeringen från regeringen från regeringen förslag förslag förslag

2016 2017 2018 201 6 2017 201 8 1100 Direkta skatter på arbete 765 803 840 602 087 635 177 663 445 1111 Statlig inkomstskatt ±0 ±0 ±0 57 066 59 431 60 498 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 669 044 704 412 736 535 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 ±0 114 367 120 004 125 476 1130 Artistskatt ±0 ±0 ±0 − 1 − 1 − 1 1140 Skattereduktioner 765 803 840 − 238 389 − 248 670 − 259 062 1200 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 ±0 535 465 560 533 584 995 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 ±0 515 321 539 564 563 098 1240 Egenavgifter ±0 ±0 ±0 14 501 15 313 16 081 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 ±0 − 35 388 − 37 244 − 38 919 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 ±0 44 480 46 506 48 490 1280 Nedsättningar ±0 ±0 ±0 − 4 124 − 4 280 − 4 430 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 ±0 675 675 675 1300 Skatt på kapital ±0 ±0 ±0 201 956 216 053 233 944 1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 ±0 ±0 43 460 43 014 41 461 1320 Skatt på företagsvinster ±0 ±0 ±0 102 426 108 640 117 839 1330 Kupongskatt ±0 ±0 ±0 4 572 4 935 5 241 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 ±0 10 002 16 913 25 195 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 ±0 31 943 32 521 33 777

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 8 2014/15:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse Avvikelse Avvikelse Utskottets Utskottets Utskottets från regeringen från regeringen från regeringen förslag förslag förslag

2016 2017 2018 201 6 2017 201 8 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 ±0 9 553 10 031 10 432 1380 Arvsskatt ±0 ±0 ±0 0 0 0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror ±0 ±0 ±0 515 069 535 351 556 237 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 ±0 388 358 406 950 425 338 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 ±0 25 009 25 235 25 556 1430 Energiskatt ±0 ±0 ±0 42 740 43 219 44 192 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 ±0 25 767 25 981 26 538 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 ±0 ±0 6 142 6 129 6 161 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 ±0 19 974 20 682 21 217 1480 Övriga skatter ±0 ±0 ±0 7 079 7 156 7 234

1500 Skatt på import ±0 ±0 ±0 6 416 6 793 7 194

1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 ±0 3 644 3 789 3 886

2014/15:FiU1 B ILAGA 8 ____ U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

Inkomsttitel Avvikelse Avvikelse Avvikelse Utskottets Utskottets Utskottets från regeringen från regeringen från regeringen förslag förslag förslag

2016 2017 2018 201 6 2017 201 8

4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 ±0 759 681 602

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 ±0 10 694 10 989 11 224

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 ±0 10 382 11 049 11 541

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 ±0 − 85 750 − 88 806 − 91 495

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 − 9 321 − 10 060 − 11 333 skattekonto Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 836 809 842 912 131 957 750 1 007 374

____ 2014/15:FiU1

B ILAGA 9

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016– 2018

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar 2016–2018 (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor

Utgiftsområde Avvikelse från regeringen Reservanternas förslag

2016 2017 2018 2016 2017 2018

1 Rikets styrelse − 111 − 110 − 111 12 343 12 502 12 803 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning +680 +790 +890 15 200 15 820 16 512 3 Skatt, tull och exekution +3 +3 +3 10 689 10 868 11 124 4 Rättsväsendet +160 +160 +160 41 273 41 935 42 974 5 Internationell samverkan +20 +20 +20 1 921 1 925 1 931 6 Försvar och samhällets krisberedskap +24 +34 +24 47 295 48 596 50 027 7 Internationellt bistånd − 500 − 500 − 500 32 503 37 123 39 793 8 Migration ±0 ±0 ±0 17 680 15 810 14 378 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg − 2 100 − 2 367 − 2 751 62 428 63 358 64 898 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning − 706 − 726 − 736 101 655 102 351 103 003 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom − 351 − 351 − 351 35 964 34 196 33 214

2014/15:FiU1 B ILAGA 9 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

Utgiftsområde Avvikelse från regeringen Reservanternas förslag

2016 2017 2018 2016 2017 2018

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn − 752 − 485 − 447 86 120 89 127 91 635 13 Integration och jämställdhet − 60 − 150 − 150 20 854 24 864 24 833 14 Arbetsmarknad och arbetsliv − 7 782 − 7 753 − 6 139 65 998 64 943 64 963 15 Studiestöd − 1 315 − 1 378 − 1 633 19 585 19 781 20 312 16 Utbildning och universitetsforskning − 1 623 − 1 279 − 1 335 64 855 65 541 66 814 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid − 406 − 388 − 377 12 786 12 928 13 170 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik − 801 − 801 − 801 1 169 1 171 1 196 19 Regional tillväxt ±0 ±0 ±0 3 238 3 316 3 304 20 Allmän miljö- och naturvård − 1 733 − 1 848 − 1 863 5 263 4 990 4 982 21 Energi − 26 − 15 − 25 2 554 2 345 2 174 22 Kommunikationer − 1 207 − 1 207 − 1 207 50 811 52 805 54 236 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel − 121 − 121 − 121 15 494 15 467 16 853 24 Näringsliv − 73 − 161 − 181 5 379 5 306 5 349 25 Allmänna bidrag till kommuner − 4 137 − 3 016 − 2 303 90 422 91 825 92 557 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 ±0 23 064 26 157 27 530 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 ±0 30 530 36 245 37 947

Summa utgiftsområden –22 919 − 21 651 − 19 936 877 075 901 295 918 511

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 9 2014/15:FiU1

Reservanternas förslag till preliminära inkomstberäkningar 2016–2018 (M, C, FP, KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringen Reservanternas förslag

Inkomsttitel 2016 2017 2018 2016 2017 2018

1100 Direkta skatter på arbete 3 431 4 279 4 916 604 753 638 653 667 523

1111 Statlig inkomstskatt -1 480 -1 470 -1 370 55 586 57 961 59 128 1115 Kommunal inkomstskatt 6 880 7 680 8 180 675 924 712 092 744 715 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 ±0 114 367 120 004 125 476 1130 Artistskatt ±0 ±0 ±0 -1 -1 -1 1140 Skattereduktioner -1 968 -1 931 -1 894 -241 123 -251 404 -261 796

1200 Indirekta skatter på arbete -23 919 -23 273 -22 881 511 547 537 260 562 114

1210 Arbetsgivaravgifter -23 918 -23 273 -22 881 491 403 516 291 540 217 1240 Egenavgifter ±0 ±0 ±0 14 501 15 313 16 081 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -667 -51 -61 -35 388 -37 244 -38 919 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 ±0 44 480 46 506 48 490 1280 Nedsättningar ±0 ±0 ±0 -4 124 -4 280 -4 430 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 ±0 675 675 675

2014/15:FiU1 B ILAGA 9 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

1300 Skatt på kapital 800 480 460 202 756 216 533 234 404

1310 Skatt på kapital, hushåll -130 -130 -130 43 330 42 884 41 331 1320 Skatt på företagsvinster 930 610 590 103 356 109 250 118 429 1330 Kupongskatt ±0 ±0 ±0 4 572 4 935 5 241 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 ±0 10 002 16 913 25 195 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 ±0 31 943 32 521 33 777 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 ±0 9 553 10 031 10 432 1380 Arvsskatt ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror -1 287 -1 277 -1 167 513 782 534 074 555 070

1410 Mervärdesskatt 320 340 360 388 678 407 290 425 698 1420 Skatt på alkohol och tobak 0 0 0 25 009 25 235 25 556 1430 Energiskatt -650 -660 -570 42 740 43 219 44 192 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 ±0 25 767 25 981 26 538 1450 Övriga skatter på energi och miljö -957 -957 -957 5 185 5 172 5 204 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 ±0 19 974 20 682 21 217 1480 Övriga skatter ±0 ±0 ±0 7 079 7 156 7 234

1500 Skatt på import ±0 ±0 ±0 6 416 6 793 7 194

1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 ±0 3 644 3 789 3 886

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 ±0 -6 416 -6 793 -7 194

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) -20 974 -19 791 -18 672 1 836 484 1 930 309 2 022 997

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 9 2014/15:FiU1

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -6 882 -7 680 -8 180 -927 097 -975 365 -1 020 473

Statens skatteintäkter (periodiserat) -27 856 -27 471 -26 852 909 382 954 944 1 002 523

1900 Periodiseringar 73 6 2 -1 452 -397 5 217

1000 Statens skatteinkomster -27 783 -27 465 -26 850 907 929 954 546 1 007 740

Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 ±0 ±0 -24 417 -25 070 -28 058

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 ±0 33 819 36 076 36 403

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 15 000 15 000 15 000

4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 ±0 759 681 602

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 ±0 10 694 10 989 11 224

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 ±0 10 382 11 049 11 541

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 ±0 -85 750 -88 806 -91 495

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 ±0 -9 321 -10 060 -11 333

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) -27 783 -27 465 -26 850 883 512 929 476 979 683

2014/15:FiU1 B ILAGA 9 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar 2016–2018 (SD)

Miljoner kronor

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 9 2014/15:FiU1

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 398 429 456 13 591 13 746 14 003 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 500 500 500 2 470 2 470 2 497 19 Regional tillväxt 20 20 20 3 258 3 336 3 324 20 Allmän miljö- och naturvård − 731 − 674 − 674 6 265 6 165 6 171 21 Energi 75 230 245 2 655 2 590 2 444 22 Kommunikationer 620 3 270 4 180 52 639 57 282 59 623 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 500 1 665 1 830 17 116 17 254 18 804 24 Näringsliv − 217 − 217 − 233 5 235 5 250 5 297 25 Allmänna bidrag till kommuner − 9 707 − 22 017 − 53 223 84 852 72 824 41 637 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 ±0 23 064 26 157 27 530 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 ±0 30 530 36 245 37 947

Summa utgiftsområden -22 751 -30 443 − 60 520 877 241 892 502 877 927

2014/15:FiU1 B ILAGA 9 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

Reservanternas förslag till preliminära inkomstberäkningar 2016–2018 (SD)

Miljoner kronor

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018 ____ B ILAGA 9 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 B ILAGA 9 ____ R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2016–2018

1000 Statens skatteinkomster -18 118 -22 559 -52 895 917 594 959 451 981 699

Övriga inkomster (kassamässigt) -1 300 -1 300 -1 300 -25 717 -26 370 -29 358

2000 Inkomster av statens verksamhet -1 300 -1 300 -1 300 32 519 34 776 35 103

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 15 000 15 000 15 000

4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 ±0 759 681 602

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 ±0 10 694 10 989 11 224

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 ±0 10 382 11 049 11 541

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 ±0 -85 750 -88 806 -91 495

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 ±0 -9 321 -10 060 -11 333

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) -19 418 -23 859 -54 192 891 877 933 080 952 341

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

B ILAGA 10

Konstitutionsutskottets yttrande KU1y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 10 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 10 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 10 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

B ILAGA 11

Skatteutskottets yttrande SkU1y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 11 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 11 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

BILAGA 12

Skatteutskottets yttrande SkU2y

R ESERVATIONER ____ BILAGA 12 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 12 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 12 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 12 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 12 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ILAGA 13

Justitieutskottets yttrande JuU1y

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 13 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 13 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 13 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ILAGA 14

Civilutskottets yttrande CU1y

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 14 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 14 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 14 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 14 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 14 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ILAGA 15

Socialförsäkringsutskottets yttrande SfU2y

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 15 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 15 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

B ILAGA 16

Socialutskottets yttrande SoU1y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 16 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 16 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 16 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

BILAGA 17

Kulturutskottets yttrande KrU1y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 17 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 17 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 17 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

BILAGA 18

Utbildningsutskottets yttrande UbU2y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 18 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 18 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 18 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 18 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 18 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1

BILAGA 19

Trafikutskottets yttrande TU2y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 19 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 19 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 19 ____

R ESERVATIONER ____ 2014/15:FiU1 B ILAGA 20 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande MJU2y

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 20 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 20 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 B ILAGA 20 ____

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 20 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

B ILAGA 21

Näringsutskottets prot.2014/15:6

R ESERVATIONER ____ B ILAGA 21 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 ____

BILAGA 22

Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU1y

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____

R ESERVATIONER ____ BILAGA 22 2014/15:FiU1

2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU1 BILAGA 22 ____