Prop. 2011/12:1

Regeringens proposition 2011/12:1

Budgetpropositionen för 2012 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2011/12:1

Budgetpropositionen för 2012

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2012. Stockholm den 15 september 2011

Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2012 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak och förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2011 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2012.

PROP. 2011/12:1

Förslag till statens budget för 2012

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 11 808 950 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13 358 542 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 178 582 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 37 870 897 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 023 930 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 578 001 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 30 263 823 Utgiftsområde 8 Migration 9 067 976 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60 078 114 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 93 352 610 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 059 712 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 76 717 258 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 8 373 853 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70 475 708 Utgiftsområde 15 Studiestöd 22 183 822 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 54 476 283 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 299 705

PROP. 2011/12:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 813 302 695

1 Finansplan

PROP. 2011/12:1

1 Finansplan

1.1 Politiska utgångspunkter och gång. Regeringen har därför kunnat genomföra sammanfattning kraftiga stabiliseringspolitiska insatser för att be-

kämpa arbetslösheten utan att stora underskott 1.1.1 Tid för ansvar uppkommit i de offentliga finanserna. Regeringen har även i nedgången prioriterat starka of- Den svåra statsfinansiella situationen i främst fentliga finanser samt jobben genom stabilise- USA och flera euroländer och den senaste tidens ringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtturbulens på de finansiella marknaderna leder till gärder samt fortsatta strukturåtgärder som fören svagare global ekonomisk utveckling fram- stärkt arbetslinjen. Regeringen har också prioriöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen terat välfärden. Många länder kommer att gå in i är mycket osäker. Den svagare internationella den nu förestående ekonomiska avmattningen utvecklingen påverkar även Sverige negativt. med stora underskott i de offentliga finanserna Den svagare ekonomiska utvecklingen och och med statsskulder som redan initialt är långden stora osäkerheten kring denna ställer krav på siktigt ohållbara. Sverige har med sina goda ofsäkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för fentliga finanser ett betydligt mer gynnsamt utatt säkra att Sverige har ett handlingsutrymme gångsläge för att möta konjunkturavmattningen att möta en kraftigare eller mer varaktig avmatt- även om den blir djupare och mer varaktig än vad ning. Inriktningen på politiken är att inom ra- som nu förutses. men för en ansvarsfull politik med goda säker- Regeringens främsta mål är att föra Sverige hetsmarginaler möta inbromsningen på arbets- mot full sysselsättning genom minskat utanförmarknaden och fortsätta att stärka välfärden skap. Värdet av ett eget arbete, som ger frihet, liksom de långsiktiga förutsättningarna för jobb, trygghet, gemenskap och möjligheter, kan inte tillväxt och företagande. nog understrykas. Politiken ska fortsätta att En central utgångspunkt för finanspolitiken är skapa bättre förutsättningar för tillväxt, sysselansvarstagande för de offentliga finanserna. Fi- sättning och välfärd i alla delar av landet inom nanspolitiken ska inte spä på den redan bety- ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. dande osäkerheten utan ska bidra till stabilitet. Ytterligare åtgärder för att öka drivkrafterna för Välfärdens kärnverksamheter ska inte drabbas av arbete och företagande, förbättra trygghetsmarnedskärningar och hushåll och företag ska inte ginalerna för låg- och medelinkomsttagare samt drabbas av skattehöjningar. Människor ska förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är känna sig trygga med att skolan, sjukvården och centrala. Reformarbetet inom utbildningssysteomsorgen kommer att fungera. I svåra tider ska met bör fortsätta. Välfärdsverksamheterna ska sammanhållningen särskilt värnas. utvecklas och förstärkas. Tack vare en ansvarsfull politik som värnade Sverige har, tillsammans med de övriga norde offentliga finanserna kunde Sverige stå på fast diska länderna, den lägsta inkomstspridningen i mark och ha förmåga att hantera finanskrisen, världen. Denna position ska vi värna genom att samtidigt som beredskap funnits för att kunna låta alla få del av tillväxt och välfärd. I denna möta en än mer fördjupad och långvarig ned- proposition föreslås därför åtgärder för att stärka

PROP. 2011/12:1

den ekonomiska situationen för grupper med ställer högre krav på prioriteringar i statens budpressade marginaler, däribland de pensionärer et. I budgetpropositionen för 2012 föreslås åtoch barnfamiljer som har låga inkomster. Ung- gärder för att möta inbromsningen på arbetsdomsarbetslösheten har länge varit ett stort marknaden, åtgärder för en bättre fungerande problem i Sverige. Regeringen föreslår därför åt- ekonomi med varaktigt hög tillväxt och sysselgärder som kan förväntas öka sysselsättningen sättning i alla delar av landet, reformer för en bland unga. förstärkt välfärd och bättre ekonomi för utsatta Den pågående globaliseringen ger möjligheter grupper samt åtgärder för ökad konkurrenskraft. i form av ökad handel och ekonomiskt utbyte. Vidare understryks att arbetet med att ytterligare Samtidigt ställer den krav på att Sverige kontinu- stärka ramverket för finansiell stabilitet och göra erligt stärker sin konkurrenskraft och innova- bankerna mer motståndskraftiga mot finansiell tionsförmåga. Sverige ska fortsätta att bygga vi- turbulens fortsätter. dare på sina styrkor såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välutbildad arbetskraft med förmåga att anpassa sig 1.1.2 Försämrad tillväxt till en ständigt pågående strukturomvandling. Svenska företag ska konkurrera på världsmark- Flera faktorer pekar nu på en betydligt svagare naden med kunskap och kvalitet – en målsätt- utveckling framöver än vad som bedömdes i ning som kräver privata och offentliga satsningar 2011 års ekonomiska vårproposition. Den finanpå bl.a. utbildning, forskning och innovationer siella turbulensen och ökade osäkerheten på samt en väl fungerande transport- och IT-infra- grund av de statsfinansiella problemen i främst struktur. USA och ett antal länder i euroområdet kommer Sverige är och ska vara ett föregångsland på att dämpa den globala konjunkturutvecklingen klimatområdet och för en god miljö. Klimatför- de närmaste åren. Även den svenska BNP-tilländringarna är tillsammans med bevarandet av växten dämpas kraftigt under nästa år. Främst biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri beror detta på att den finansiella oron leder till miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. en ökad osäkerhet bland hushållen, vilket med- Klimatförändringarna är en global utmaning som för att konsumtionen ökar långsammare. Även kräver ett globalt svar. Sverige ska driva en fram- den svagare omvärldsefterfrågan bidrar till att synt och kostnadseffektiv klimatpolitik som BNP-tillväxten blir lägre genom att exporttillsyftar till att minska utsläppen både nationellt växten dämpas de närmaste åren och att företaoch internationellt. gen har ett mindre behov av att öka investering- Allianspartierna presenterade i sitt manifest arna. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,3 inför valet 2010 en rad förslag varav flera procent 2012, vilket är en nedrevidering av progenomfördes i statens budget för 2011. I 2011 gnosen med 2,5 procentenheter jämfört med beårs ekonomiska vårproposition var regeringen dömningen i 2011 års ekonomiska vårpropositydlig med att de reformambitioner som åter- tion (se tabell 1.1). stod endast kunde genomföras om det fanns ett Den kraftiga dämpningen i svensk ekonomi offentligfinansiellt utrymme och under förut- under hösten 2011 leder till att företagens behov sättning att viktiga reformer inom välfärds- och av att öka antalet anställda kommer att avta. Sysutbildningsområdena kunde säkras. Regeringens selsättningen bedöms i princip vara oförändrad bedömning är att alla återstående reformambi- från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. tioner inte ryms i statens budget för 2012 men Arbetslösheten ökar något till 7,8 procent i årsatt de fortfarande kan genomföras under man- genomsnitt under 2012 och ligger kvar på ungedatperioden. Därtill innebär det nya konjunk- fär samma nivå under 2013. I takt med att efterturläget att det finns behov av andra typer av åt- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms sysselgärder. Regeringens reformambitioner kommer sättningen öka under 2014 och 2015 samtidigt att genomföras i den takt som är förenlig med som arbetslösheten åter minskar och väntas tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga sjunka till 5,5 procent 2015. finanserna. Trots att det skett en markant nedrevidering Ett mindre reformutrymme i spåren av sämre av tillväxten 2012 finns det alltjämt en risk att offentliga finanser och det ökade behovet av sä- utvecklingen kan bli betydligt svagare än i nuvakerhetsmarginaler innebär tid för ansvar och rande prognoser. Framför allt finns det en risk

PROP. 2011/12:1

att de statsfinansiella problemen i vissa länder i avvägt, varav en del avser tillfälliga satsningar för

vår omvärld förvärras. Därmed kan den interna- att möta effekterna av nedgången. Det finansiella

tionella finansiella oron fördjupas och proble- sparandet väntas vara nära balans 2012, vilket

men spridas till banksektorn. säkrar tillfredsställande säkerhetsmarginaler för

att kunna hantera en betydligt mer besvärlig ut-

veckling än den som nu förutses.

Tabell 1.1 Sammanfattningstabell

Procentuell förändring om annat ej anges

Utfall 2010, prognos 2011–2015

2010 2011 2012 2013 2014 2015

1.1.4 Åtgärder i budgetpropositionen för

BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

2012

Produktivitet i näringsli- 4,1 3,3 1,1 2,9 2,1 1,6

1,2 vet Regeringen väljer i budgetpropositionen för

2 Arbetade timmar 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9 2012, inom ramen för en ansvarsfull politik med

3 Sysselsatta 1,1 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8 goda säkerhetsmarginaler, att prioritera:

4 åtgärder för att möta inbromsningen, Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 -

åtgärder för varaktigt högre tillväxt, syssel- 5 Öppen arbetslöshet 6,0 5,5 5,8 5,7 4,8 4,0 -

sättning och förstärkt konkurrenskraft 6 BNP-gap -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9

åtgärder för att välfärden ska komma alla till 7 Löner 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3 -

del, samt 8 KPI 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5

Finansiellt sparande 9 -0,2 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3 - åtgärder för ett stabilt finansiellt system.

1 Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. Åtgärder för att möta inbromsningen 2 Kalenderkorrigerad data.

3 15–74 år. För att stödja långtidsarbetslösa och andra grup- 4 Andel av arbetskraften 15–74 år.

5 Antal arbetslösa 16-64 år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande. per med svag förankring på arbetsmarknaden fö-

reslår regeringen ett arbetsmarknadspaket med 6 Procent av potentiell BNP.

7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. en rad åtgärder för att möta den sämre utveck- 8 Årsgenomsnitt.

9 lingen på arbetsmarknaden. I detta paket ingår Offentlig sektor. Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. även åtgärder för en bättre arbetsförmedling i

form av förstärkt stöd och förmedling till dem

som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en för-

1.1.3 Behov av säkerhetsmarginaler

bättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande

påverkar reformutrymmet

samt högre kvalitet och aktivitet i jobb- och ut-

vecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdo- Ordning och reda i de offentliga finanserna är en

mar. hörnsten i regeringens ekonomiska politik. Sve-

Vidare föreslås en kraftfull extra satsning på riges starka offentliga finanser har spelat en av-

infrastrukturen 2012 och 2013. Satsningen är görande roll i hanteringen av finanskrisen. Osä-

dels sysselsättningsskapande, dels möter den det kerheten om kraften och varaktigheten i avmatt-

uppdämda behov som finns av drift och underningen gör att det blir än viktigare att i nuläget

håll samt ytterligare mindre investeringsåtgärder säkerställa att det finns tillräckliga marginaler för

för väg och järnväg. Den bidrar också till Sveriatt möta ett sämre och eventuellt utdraget för-

ges långsiktiga konkurrenskraft. lopp. Uppsatta utgiftstak ska klaras och

överskottsmålet ska upprätthållas.

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning Den dämpade tillväxten bidrar till att det fi-

och förstärkt konkurrenskraft nansiella sparandet inte förbättras så snabbt som

Regeringen föreslår ett antal reformer för fler i antogs i 2011 års ekonomiska vårproposition.

arbete, ett stärkt utbildningssystem och fler och För 2012–2015 har det finansiella sparandet revi-

växande företag. Mervärdesskatten för restauderats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent av

rang- och cateringtjänster föreslås sänkas för att BNP per år. Tillsammans med det ökade beho-

skapa jobb för inte minst unga och stimulera till vet av säkerhetsmarginaler leder detta till att re-

företagande. I syfte att stärka arbetslinjen aviseformutrymmet bedöms minska jämfört med be-

ras även åtgärder för att förbättra incitamenten dömningen i 2011 års ekonomiska vårproposi-

för att arbeta för personer med ekonomiskt bition. Regeringen bedömer att ett reformut-

stånd och etableringsersättning. Den långsiktigt rymme på ca 15 miljarder kronor för 2012 är väl-

PROP. 2011/12:1

bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet bättra samhällsvården av barn och unga. Regertill eget arbete och att leva på sin lön. ingen föreslår också ett antal justeringar i sjuk- Regeringen föreslår också ett brett inriktat re- försäkringsreformen, huvudsakligen i enlighet formpaket för utbildningsområdet som ingår i med vad som aviserades i 2011 års ekonomiska det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten i vårproposition. Förslagen syftar till att reformen utbildningssystemet. Huvudfokus för refor- ska fungera som tänkt. Regeringen har träffat en merna är att stärka läraryrkets status och lärarnas överenskommelse med Miljöpartiet de gröna om kompetens genom bl.a. en karriärutvecklingsre- en human, rättssäker och ordnad migrationspoform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lä- litik. Arbetet med att konkretisera förslagen i rare inom grund- och gymnasieskolan samt in- överenskommelsen har inletts. satser för kompetensutveckling. Regeringen föreslår även åtgärder för att stärka kvaliteten på Ett stabilt finansiellt system gymnasieskolans yrkesprogram och en satsning Ett väl fungerande finansiellt system är centralt på praktikplatser i teknikföretag för studenter för ekonomin. I samband med finanskrisen stod från vissa gymnasieprogram. Åtgärder föreslås det klart att både det förebyggande arbetet och vidare inom högskolan med det samlade syftet möjligheterna att hantera finansiella kriser måste att höja effektiviteten, kvaliteten och genom- förstärkas. Det system som införts i Sverige för strömningen i den högre utbildningen. att hantera finansiella kriser bygger på principen Vidare föreslås ett antal skatteåtgärder för att att skattebetalarnas pengar måste värnas, samtiförbättra förutsättningarna för jobb och företa- digt som finansiell stabilitet upprätthålls. gande genom bl.a. förbättringar av 3:12-reglerna Då en bristfällig internationell tillsyn bidrog och åtgärder för att underlätta sparande bl.a. i till finanskrisens uppkomst har en ny europeisk aktier. Regeringen föreslår också åtgärder som struktur för tillsyn skapats, med ett systemrisksyftar till att förbättra förutsättningarna för jobb råd för att snabbt identifiera hot mot stabiliteten och företagande i hela Sverige, säkra en trygg och tre tillsynsmyndigheter för att underlätta det och stabil energiförsörjning och förbättra inno- gränsöverskridande tillsynsarbetet. vationsgraden i ekonomin. Regeringen avsätter Arbetet med att öka stabiliteten i det finansimedel för fortsatt bredbandsutbyggnad. ella systemet pågår kontinuerligt. Det ramverk för finansiell stabilitet med stärkt regelverk, för- Åtgärder för att välfärden ska komma alla till bättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmekadel nismer som regeringen tagit fram bör stärkas Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla ytterligare. Som ett led i detta arbete föreslår rehögsta möjliga kvalitet och komma alla till del. geringen kraftigt ökade resurser till Finansin- Sverige är och ska förbli ett av världens mest spektionen. jämlika och jämställda länder. Bördorna av den Enligt den s.k. Basel III-överenskommelsen försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att föreslås nya kapitaltäckningsregler med krav på samhället ska hålla samman. Pensionärer, unga mer och bättre kapital i kreditinstituten. Sverige vuxna och familjer med flera barn har ofta en låg har en stor banksektor i förhållande till BNP. ekonomisk standard med små marginaler. Re- För att värna den finansiella stabiliteten och geringen vill därför höja bostadsbidraget för värna skattebetalarnas pengar anser regeringen unga utan barn och för barnfamiljer. I syfte att att det måste vara möjligt för enskilda medlemsförbättra situationen för pensionärer med låg stater att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav ekonomisk standard föreslås även en höjning av än vad som följer av de nya internationella mibostadstillägget för ålderspensionärer. nimikraven i Basel III. Gemensamt finansierad vård och omsorg av hög kvalitet bidrar till att levnadsvillkoren och livschanserna utjämnas mellan människor. För att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och omsorgen föreslår regeringen bl.a. en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, en satsning på att stärka patientens ställning och förbättra tillgängligheten till sjukvården samt insatser för att för-

PROP. 2011/12:1

1.1.5 Regeringens fortsatta

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt

1

på finansiellt sparande i offentlig sektor

reformambitioner

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 Centrala inslag i den förda politiken är att värna arbetslinjen och att säkerställa långsiktigt håll-

Åtgärder för att möta inbromsningen

bara offentliga finanser. Regeringens främsta mål 2 Infrastruktursatsning 3,55 2,25 är att föra Sverige mot full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete. På detta Arbetsmarknadspaket 3,54 2,16 1,08 0,42 sätt minskas klyftorna och en uthållig finansiering av den gemensamma välfärden säkras. Vä-

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning

gen mot full sysselsättning handlar om att åter- Sänkt moms på restaurangupprätta arbetslinjen och bryta med det utanföroch cateringtjänster 5,40 4,10 4,40 4,60 skap från arbetsmarknaden som växte fram un- Skatteåtgärder för företader lång tid. Det ska löna sig bättre att utbilda sig gande och sparande -1,11 3,48 2,93 2,52 och arbeta, det ska bli lättare och billigare att Innovation, företagande och 0,05 0,03 0,03 0,03 anställa och fler företag ska startas, stanna kvar konkurrens och växa i Sverige. Åtgärdsprogram för utbildningssystemet 0,24 0,74 1,18 1,31 Mot bakgrund av den ökade oron möter den ekonomiska politiken inbromsningen genom Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd tillfälliga åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken m.m. 0,15 0,30 0,30 och infrastrukturområdet. Samtidigt ska reger- Hållbar tillväxt i alla delar av ingens politik även framöver inriktas mot Sverige 0,38 0,38 0,32 0,07 strukturellt riktiga reformer som ytterligare Åtgärder för att välfärden stärker Sverige. Regeringen genomförde under

ska komma alla till del

den föregående mandatperioden betydande reformer för att bidra till en bättre fungerande 3 Sjukvård och omsorg 0,39 0,39 0,39 0,29 Vårda sjukförsäkringen 1,17 1,47 1,17 0,79 ekonomi, ökad välfärd och makroekonomisk Unga och barnfamiljer 0,54 0,52 0,52 0,52 stabilitet. Detta arbete fortsätter även framöver. Pensionärer 0,50 0,50 0,50 0,50 Regeringens Framtidskommission kommer att identifiera utmaningar för Sverige. Migrationspolitik 0,85 1,70 1,70 1,70 Regeringens reformambitioner för mandatpe- Skattereduktion för gåvor till ideella organisationer 0,29 0,29 0,29 0,29 rioden, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det uppstår ett varaktigt reformutrymme, det ekonomiska läget Övriga utgiftsreformer 3,83 1,50 1,86 1,64 tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan 4 Övriga inkomstreformer -1,05 -2,04 -2,23 -2,25 säkras. För att minska utanförskapet, öka den varak- Summa reformer som inte tiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt påverkar finansiellt att utbilda sig, starta och driva företag vill regersparande 3,56 0,29 0,34 0,34 ingen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget Försvagning av finansiellt och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt.

sparande av förslagen i

När individer och familjer får behålla mer av sina

budgetpropositionen för

2012 15,03 17,31 14,09 12,38 inkomster ökar dessutom självständigheten och Anm.: Beloppen är avrundade. möjligheterna att forma sina egna liv. Regeringen 1 har ambitionen att fortsatt förbättra företags- En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet. 2 0,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- klimatet och villkoren för företagande, investerellt sparande 2011. 3 Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna ingar och sysselsättning, bl.a. genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen avser även att hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sektorns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sektorns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- under 2013 eller 2014 återkomma med förslag der kronor per år fr.o.m. 2013. 4 Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom om sänkt skatt för pensionärer under förutsätt- EU:s utsläppshandelssystem. ning att det råder balans i de offentliga finanserna.

PROP. 2011/12:1

1.2 Inledning svensk ekonomi. Tillväxten dämpas kraftigt,

samtidigt som arbetslösheten stiger något under Denna budgetproposition presenteras i ett läge 2012. Den finansiella turbulensen bedöms klinga med mycket stor osäkerhet. Den svåra statsfi- av i takt med att osäkerheten kring skuldpronansiella situationen i USA och i många euro- blemen i USA och Europa minskar. Återhämtländer samt den senaste tidens turbulens på de ningen i Sverige bedöms därför åter ta fart från internationella finansiella marknaderna leder till andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen stor osäkerhet om den globala ekonomiska åter- leder dock till att lågkonjunkturen blir mer uthämtningen framöver. Mot denna bakgrund är dragen jämfört med vad som förutsågs i 2011 års en mycket viktig del i finanspolitiken att säkra ekonomiska vårproposition. långsiktigt hållbara offentliga finanser och upp- Det råder mycket stor osäkerhet om den rätthålla goda säkerhetsmarginaler för att kunna framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget sätta in åtgärder vid en sämre utveckling. bedöms riskerna för en svagare utveckling do- I det följande redovisas regeringens syn på minera. Framför allt finns det en risk att de den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. statsfinansiella problemen i omvärlden förvärras Avsnittet inleds med en genomgång av regering- och därmed att den internationella finansiella ens bedömning av den makroekonomiska ut- oron fördjupas och att problemen sprider sig till vecklingen och de offentliga finanserna. Därefter banksektorn. följer en bedömning av reformutrymmet och den ekonomiska politikens övergripande inriktning och utmaningar. Avslutningsvis redogörs 1.3.1 Stor oro på de finansiella för regeringens förslag till åtgärder i denna pro- marknaderna position, regeringens fortsatta reformarbete och åtgärdernas förväntade ekonomiska effekter. Efter en gradvis stabilisering under 2010 och de första månaderna av 2011 har oron på de finansiella marknaderna åter ökat i spåren av de statsfi-

1.3 Utsikterna för svensk ekonomi nansiella problemen i euroområdet och i USA.

Den ökade oron har fått investerare att minska Expansiv finans- och penningpolitik bidrog till sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig en mycket stark konjunkturuppgång i världs- till vad som normalt bedöms som mer säkra inekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- vesteringar. Detta har lett till fallande börser och litiken och den ekonomiska krisen i kombina- en ökad efterfrågan på flera länders statsobligation med höga statsskulder och stora budgetun- tioner, vilket har bidragit till ett dramatiskt fall i derskott redan innan finanskrisen har emellertid obligationsräntorna i dessa länder, däribland Svemedfört att det statsfinansiella läget i flera länder rige. Samtidigt har ränteskillnaderna mellan i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. Tysklands och flera andra euroländers statsobli- För EU som helhet ökade statsskulden som gationer stigit till historiskt höga nivåer. andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- Ytterligare extraordinära insatser har under centenheter till 80 procent av BNP. Flera länder sommaren vidtagits av centralbanker och regeri euroområdet har därför tvingats till att börja ingar i syfte att underlätta tillgången på likviditet föra en åtstramande finanspolitik vilket har bi- i de finansiella systemen. Trots detta är den 1 dragit till att dämpa den globala efterfrågan un- finansiella stressen hög. Riskpremierna för euroder första halvåret 2011. En svagare internatio- peiska banker har stigit, även om de fortfarande nell utveckling och en ökad finansiell oro till är på låga nivåer jämfört med i de akuta skedena i följd av de statsfinansiella problemen i USA och finanskrisen under hösten 2008. flera länder i Europa innebär sämre tillväxtut- Effekten för svenska banker av den förnyade sikter för Sverige. turbulensen på de finansiella marknaderna har än Efter en stark återhämtning under 2010 och i så länge varit begränsad. De svenska bankerna är början av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten 2011. En ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre utsikter för 1 Exempelvis har Europeiska centralbanken köpt spanska och italienska statsobligationer.

PROP. 2011/12:1

väl kapitaliserade i ett internationellt perspektiv 2011 till följd av en ökad osäkerhet om den ekooch har små direkta exponeringar mot länder i nomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsuteuroområdet med stora statsfinansiella problem. veckling och stigande bostadsräntor. Den se- Svenska banker har emellertid en stor interna- naste tidens tilltagande osäkerhet om den framtionell verksamhet och är beroende av löpande tida internationella konjunkturutvecklingen, den finansiering i utländsk valuta. Under det första negativa börsutvecklingen och stagnerande bokvartalet 2011 uppgick de svenska bankernas stadspriser bedöms dämpa konsumtionen ytupplåning i utländsk valuta till 54 procent av den terligare, vilket medför en svagare arbetsmarktotala marknadsupplåningen. Det är en finansie- nadsutveckling. Detta leder i sin tur till en sva- 2 ring som kan vara svår att upprätthålla om pro- gare utveckling av hushållens disponibla inblemen i den europeiska banksektorn ökar kraf- komster och ett mer markant försiktighetstigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis sparande, vilket ytterligare dämpar tillväxten i kort löptid i sin upplåning, vilket medför att fi- konsumtionen. Detta är en viktig förklaring till nansieringsproblem kan uppstå om förtroendet att BNP-tillväxten dämpas under andra halvåret mellan banker försämras. 2011 och första halvåret 2012. Den svagare om- Osäkerheten kring utvecklingen framöver är världsefterfrågan bidrar även direkt till en svastor. Det finns en risk för att den finansiella tur- gare BNP-utveckling genom att exporttillväxten bulensen kan fördjupas och bli utdragen, med en dämpas de närmaste åren då företagen har ett mer problematisk utveckling för bankerna i eu- mindre behov av att öka investeringarna. Samroområdet som följd. Utgångspunkten är dock mantaget bedöms BNP öka med 4,1 procent att regeringarna i euroområdet och USA samt 2011 och 1,3 procent 2012. Den svaga tillväxten i ländernas centralbanker kommer att avisera och svensk ekonomi leder till ett minskat resursutgenomföra åtgärder som leder till att oron på de nyttjande under 2012. Mätt med det s.k. BNPfinansiella marknaderna successivt minskar. gapet minskar resursutnyttjandet från -2,2 procent 2011 till -3,6 procent 2012.

1.3.2 Dämpad tillväxt 2012 Tabell 1.3 Nyckeltal

Procentuell förändring om annat ej anges Utfall 2010, prognos 2011–2015 Återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare 2010 2011 2012 2013 2014 2015 takt än under 2010. Bakom återhämtningen lig- BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7 ger en expansiv ekonomisk politik och en snabb Produktivitet i näringsli- 1,2 vet 4,1 3,3 1,1 2,9 2,1 1,6 ökning av efterfrågan på svenska exportprodukter. Detta har i kombination med ett uppdämt 2 Arbetade timmar 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9 konsumtions- och investeringsbehov samt sti- 3 Sysselsatta 1,1 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8 gande disponibelinkomster i spåren av en för- 4 Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 bättrad arbetsmarknad, bidragit till att konsum- 5 Öppen arbetslöshet 6,0 5,5 5,8 5,7 4,8 4,0 tionen och investeringarna har ökat och till att 6 BNP-gap -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 företagen har ökat sina lager till normala nivåer. Löner 7 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3 Den ökade produktionen har i sin tur medfört KPI 8 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5 att sysselsättningen vuxit starkt och att arbets- 1 Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. lösheten minskat. Framöver dämpas dock till- 2 Kalenderkorrigerad data. 3 15–74 år. växten markant i svensk ekonomi och det blir en 4 Andel av arbetskraften 15–74 år. 5 Antal arbetslösa 16-64 år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande. och inledningen av 2012, med ett minskat re- 6 Procent av potentiell BNP. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. sursutnyttjande som följd. 8 Årsgenomsnitt. Konjunkturavmattningen beror på flera sam- Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. verkande faktorer. Tillväxten i hushållens konsumtion dämpades redan under första halvåret

2 Marknadsupplåningen utgör en del av bankernas totala skuldstock.

PROP. 2011/12:1

Diagram 1.1 Svensk BNP

medföra att även 2011 års avtalsrörelse leder till 10 1 000 måttliga löneökningar, vilket bidrar till en rela-

Procentuell förändring (vänster skala)

8 900 tivt långsam ökning av lönerna de närmaste åren.

Miljarder kronor per kvartal (höger skala)

6 800 Det låga resursutnyttjandet leder, i kombination

70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010. Kvartalsvärdena är säsongrensade.

1.3.3 Långsam återhämtning på

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

arbetsmarknaden

Turbulensen på de finansiella marknaderna bedöms fortsätta under hösten 2011 för att succes- Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under de sivt klinga av under inledningen av 2012 i takt senaste två åren. Antalet sysselsatta har ökat med att de skuldtyngda länderna i euroområdet kraftigt (se diagram 1.2). Även antalet personer i antas avisera mer trovärdiga åtstramningspro- arbetskraften har ökat, vilket är positivt eftersom gram. Åtstramande finanspolitik, en svag ar- utbudet av arbetskraft på lång sikt bestämmer betsmarknad, en svag förmögenhetsutveckling sysselsättningen. Den starka sysselsättningsuppoch begränsade möjligheter att föra en mer ex- gången har också inneburit att arbetslösheten pansiv penningpolitik medför dock att kon- har minskat, trots det ökade arbetskraftsdeltajunkturåterhämtningen i USA och euroområdet gandet (se diagram 1.3). De senaste två årens går långsamt de närmaste åren. Samtidigt har till- goda utveckling på arbetsmarknaden kan förklaväxtekonomierna (främst Kina) ett högt resurs- ras av både konjunkturuppgången och regeringens reformer. Ett tecken på att regeringens re- 3 utnyttjande och ett stigande inflationstryck. Tillväxtutsikterna är därmed mer dämpade i till- former har förbättrat arbetsmarknadens funkväxtekonomierna. Sammantaget leder detta till tionssätt är att arbetskraftsdeltagandet hölls en svag och utdragen återhämtning av den inter- uppe under finanskrisen och att den starka öknationella konjunkturen. ningen i sysselsättningen som sedan ägde rum I takt med att turbulensen på de finansiella inte åtföljdes av några större bristsituationer på marknaderna avtar ökar hushållens konsumtion arbetsmarknaden. Trots den goda utvecklingen åter snabbare under andra halvåret 2012. En ex- är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden lågt pansiv penningpolitik i kombination med att och spåren av finanskrisen syns fortfarande. Det hushållens tillgångar åter antas börja stiga i värde tydligaste tecknet på detta är att arbetslösheten leder till att konsumtionen successivt ökar snab- fortfarande är hög. Under andra kvartalet 2011 bare under 2013. Även i omvärlden sker en åter- var den säsongrensade arbetslösheten hämtning, om än långsam, 2013–2015, vilket bi- 7,5 procent. Dessutom är sysselsättningsgraden drar till en ökad exporttillväxt. I takt med att ef- fortfarande lägre än innan krisen eftersom beterfrågan och produktionen ökar i snabbare takt folkningen i arbetsför ålder har ökat snabbare än blir behovet av investeringar förhållandevis stort, sysselsättningen. vilket leder till en stark ökning av investeringarna 2013–2015. Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 procent per år 2013–2015. I takt med att tillväxten åter ökar snabbare stiger resursutnyttjandet. Till följd av måttliga löneökningar i de centrala avtalen och ett svagt resursutnyttjande förväntas lönerna öka i relativt långsam takt 2011. Under hösten inleds 2011 års avtalsrörelse. Det 3 fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmark- En mer utförlig beskrivning av arbetsmarknadsutvecklingen de senaste naden och konjunkturavmattningen 2012 antas åren och en uppföljning av regeringens sysselsättningspolitik finns i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100 s.75).

PROP. 2011/12:1

Diagram 1.2 Arbetskraften och sysselsatta

som medför nedsatt arbetsförmåga är långtidsar-

betslösa i högre utsträckning än andra grupper. Tusental personer, 15-74 år

För dessa grupper blir det ännu svårare att få 5300

5100 Arbetskraften Sysselsatta jobb när konjunkturen åter försvagas. Arbets-

lösheten bedöms bita sig fast på en något högre 4900 nivå till följd av varaktigheten i lågkonjunkturen.

4700 Dessa effekter väntas dock klinga av på sikt.

4500 Jämviktsarbetslösheten bedöms uppgå till ca

4300 5 procent 2015.

4100

Diagram 1.4 Kvarstående arbetslösa och deltagare i pro-

3900 gram med en inskrivningstid längre än två år

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Procent av befolkningen inom respektive grupp Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 4

Unga (15-24 år)

Diagram 1.3 Arbetslöshet Äldre (55-64 år)

3 Födda utanför Europa 12

Förgymnasial utb.

10 Samtliga 2 8

6 1

4

Arbetslöshet, 15-74 år

2 0

Öppen arbetslöshet, 16-64 år

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 0 Anm.: Säsongrensade data. 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Anm.: Tidsseribrott 2004/05 i serien öppet arbetslösa 16-64 år, pga. omläggning av arbetsmarknadsundersökningarna. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

1.3.4 Riskerna för en svagare utveckling

Inbromsningen i den svenska ekonomin under

dominerar

hösten 2011 leder till att företagens behov av att

öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Det råder stor osäkerhet kring den framtida Sysselsättningen bedöms i princip vara oförändkonjunkturutvecklingen och den långsiktigt rad från slutet av 2011 fram till andra halvåret hållbara tillväxten i ekonomin. Sammantaget be- 2013. Utbudet av arbetskraft väntas samtidigt döms riskerna för en svagare utveckling domifortsätta öka till följd av att befolkningen i arnera. betsför ålder växer. Arbetslösheten bedöms Prognosen baseras på förutsättningen att den därför öka till 7,8 procent 2012 och ligga kvar på finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för ungefär samma nivå 2013. I takt med att efteratt sedan successivt avta under inledningen av frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- 2012. Det finns dock en betydande risk att de sättningen öka under 2014 och 2015, samtidigt statsfinansiella problemen i euroområdet förvärsom arbetslösheten minskar till 5,5 procent ras, vilket sannolikt skulle leda till en fördjupad 2015. Den utdragna lågkonjunkturen medför att osäkerhet på de finansiella marknaderna. Samtiresursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir digt riskerar de akuta statsfinansiella problemen i normalt först bortom 2015. vissa länder att sprida sig till fler länder i euro- Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden området som har svaga offentliga finanser och medför att de problem som finns på arbetssvaga tillväxtutsikter (se fördjupningsrutan Vad marknaden riskerar att förvärras. Långtidsarbestämmer offentlig skuldutveckling?). betslösheten är fortfarande hög och antalet Ytterligare en risk är att dessa problem sprider långtidsarbetslösa kommer sannolikt att öka de sig till banksektorn i större utsträckning än vad närmaste åren. Risken för långtidsarbetslöshet som antas i prognosen. Det finns bl.a. en risk att skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper (se distora banker i det centrala euroområdet får betyagram 1.4). Personer födda utanför Europa, dande svårigheter att finansiera sig på de finansiäldre, personer med högst förgymnasial utbildella marknaderna. Detta skulle medföra kraftigt ning och personer med funktionsnedsättning höjda riskpremier och räntespreadar. I en sådan

PROP. 2011/12:1

situation kan den kraftiga oro på finansmarknaderna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle påverka svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. Vid en sådan utveckling skulle den makroekonomiska utvecklingen bli betydligt svagare både internationellt och i Sverige än vad som antagits. 4 Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 och att tillgångspriserna åter börjar öka. I en sådan situation finns det goda förutsättningar för högre tillväxt och lägre arbetslöshet under framför allt 2012. Framåtblickande indikatorer för både hushåll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kommer fortsätta att öka, om än i långsammare takt än under våren 2011. Om tillväxten blir så hög som dessa indikerar kan den svenska ekonomin utvecklas starkare än vad som förutses i prognosen. Vidare talar hushållens höga sparkvot och den relativt höga ökningen av den disponibla inkomsten för att hushållens konsumtion kan öka snabbare den närmaste tiden om oron dämpas snabbt och deras förmögenhet åter stiger.

4 I avsnitt 5.6 redovisas de makroekonomiska effekterna av en fördjupad finansiell oro.

PROP. 2011/12:1

Vad bestämmer offentlig skuldutveckling? Om räntan är betydligt högre än den nominella BNP-tillväxten kan skuldutvecklingen bli Vissa länders problem med stor offentlig skuld- okontrollerbar. Även en hög initial skuldnivå sättning motiverar en mer utförlig förklaring till ökar risken för en snabbt växande skuldkvot. Ju vad som påverkar skuldutvecklingen. Begreppet högre skulden och/eller räntan är i relation till 5 skuldkvot är centralt i detta sammanhang och BNP-tillväxten, desto högre måste det primära definieras här som den offentliga sektorns kon- sparandet vara för att skuldkvoten ska förbli soliderade bruttoskuld (s.k. Maastrichtskuld) i oförändrad. Detta samband framgår även av tarelation till BNP. bell 1.4, som visar vilket primärt sparande, som 6 Det finns fyra faktorer som är viktiga för andel BNP, som teoretiskt sett krävs för att hålla skuldkvotens utveckling: skuldkvotens ur- skulden oförändrad vid olika skuldnivåer och sprungliga storlek, storleken på det s.k. offent- differenser mellan ränta och tillväxt. liga primära underskottet, tillväxttakten i BNP och räntenivån. Ett land med en stor offentlig

Tabell 1.4 Primärt sparande som krävs för oförändrad skuldkvot vid olika differenser mellan tillväxt och ränta samt olika

skuld i förhållande till BNP är känsligt för för-

skuldnivåer

ändringar i ränteläget. Om räntan ökar som en Procent av BNP följd av att förtroendet för finanspolitiken mins- Skuldkvot kar kan skuldkvoten komma att öka snabbt. En Differens nominell BNPtillväxt och ränta 200 150 100 50 sådan utveckling kräver att budgetförstärkningar genomförs, dvs. att skatter höjs och/eller att ut- -10 20,0 15,0 10,0 5,0 gifter minskas, för att räntan ska sjunka och -5 10,0 7,5 5,0 2,5 skuldutvecklingen inte ska bli okontrollerbar. 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Om landets regering inte snabbt förmår ta kontroll över situationen kan det leda till ytterligare 5 -10,0 -7,5 -5,0 -2,5 minskat förtroende och än högre upplånings- 10 -20,0 -15,0 -10,0 -5,0 kostnader, vilket försämrar det ekonomiska lä- Källa: Egna beräkningar. get. Därigenom skapas en ond cirkel. Om räntan exempelvis är 10 procentenheter Förändringen av den offentliga skulden som högre än tillväxten, och skulden motsvarar 150 andel av BNP kan något förenklat skrivas som: 7 procent av BNP, krävs primära överskott motsvarande 15 procent av BNP för att skulden inte Δ skuld = – primärt sparande – skuld( Δ nominell ska växa. BNP–ränta) I tabell 1.5 visas de nyckeltal som är viktiga för skuldutvecklingen i Sverige och några EUdär Δ indikerar en förändring. Det primära spaländer som drabbats relativt hårt i den senaste randet är skillnaden mellan inkomster och utkrisen. Tabellen visar att skuldkvoten stigit gifter, med undantag för utgifter för statsskuldsmycket snabbt i framför allt Grekland och Irräntor och andra kapitalkostnader. Sambandet land. Den har även ökat i Portugal och Italien, visar att om räntan är högre än den nominella medan den varit stabil i Sverige. BNP-tillväxten kommer skulden som andel av Skuldkvotens snabba uppgång i Grekland, Ir- BNP att växa även om det primära sparandet är i land, Portugal och Italien beror på flera faktorer. balans. Av tabell 1.5 framgår att den genomsnittliga skillnaden mellan tillväxttakten i BNP och räntan legat kring 10 procentenheter i Grekland och Irland 2008–2011, något lägre i Portugal och Italien och avsevärt lägre i Sverige. Greklands 5 skuldkvot var 143 procent av BNP 2010. Detta I resonemanget bortses från finansiella tillgångar i offentlig sektor, t.ex. i form av pensionsfonder. innebär att Grekland hade behövt ha ett primärt 6 Begreppet ”skuldkvot” definieras i vissa andra sammanhang som överskott motsvarande 16 procent av BNP år statsskulden i relation till BNP. 7 2011 för att skuldkvoten inte skulle öka 2011. Här bortses från att skulden även påverkas av s.k. stock-flödes Den stora skillnaden mellan tillväxttakten justeringar, dvs. effekter av skulddispositioner, värdeförändringar m.m. som kan ha en stor effekt på skuldutvecklingen. Dessa justeringar gör att den faktiska skuldförändringen i tabell 1 inte är densamma som en teoretiskt beräknad förändring enligt sambandet ovan.

PROP. 2011/12:1

i BNP och räntan förklarar, i kombination med gifter tränger på så sätt undan prioriterade ut-

stora underskott, skuldkvotens snabba ökning i gifter. I diagram 1.5 illustreras hur ränteläget i

Grekland och i de andra aktuella länderna. Sverige och ett antal krisdrabbade EU-länder ut-

vecklats sedan 2008.

Tabell 1.5 Offentligfinansiella nyckeltal

Diagram 1.5 Ränta på statsobligationer med 10 års löptid

2008 2009 2010 2011 Procent Primärt sparande 3,9 0,2 0,7 1,6 20 S v e r i g Δ BNP 2,5 -3,6 6,9 5,1 18

Grekland

Ränta 3,9 3,3 2,9 3,0 16

Irland

e 14 Tillväxt - ränta -1,4 -6,9 4,0 2,1

Portugal

12

Skuld 38,8 42,8 39,8 36,5

10 Italien Primärt sparande -4,8 -10,3 -4,9 -2,8 G r e k l a n 8 Sverige Δ BNP 4,3 -0,7 -2,0 -3,2 6

Ränta 4,8 5,2 9,2 14,4 4

d Tillväxt - ränta -0,5 -5,9 -11,2 -17,6 2

0

Skuld 110,7 127,1 142,8 157,7

2008 2009 2010 2011 Primärt sparande -6,0 -12,2 -29,2 -6,8 I r l a n d Källa: Ecowin Δ BNP -4,9 -11,3 -3,6 1,2

Ränta 4,6 5,2 5,8 10,4 Diagrammet visar att räntan ökat högst påtagligt Tillväxt - ränta -9,5 -16,5 -9,4 -9,2 de senaste åren i Grekland, Irland och Portugal,

Skuld 44,4 65,6 96,2 112,0

medan den sjunkit i Sverige. Samtidigt har BNP-

tillväxten i många fall varit mycket svag eller Primärt sparande -0,5 -7,2 -6,1 -1,7 P o r t Δ BNP 1,6 -2,0 2,3 -1,1 t.o.m. negativ. Ränteuppgången i Grekland, Ir-

land och Portugal har varit så pass kraftig att den u g Ränta 4,5 4,2 5,4 9,4 a l Tillväxt - ränta -2,9 -6,2 -3,1 -10,5 medfört mycket stora krav på förstärkningar av

det primära sparandet för att stabilisera skuld-

Skuld 71,6 83,0 93,0 101,7

kvoten. För dessa länder har det inte varit möj- Primärt sparande 2,5 -0,7 -0,1 0,8 ligt att finansiera sina underskott på de reguljära I t a l i e n Δ BNP 1,5 -3,0 1,9 2,6 finansmarknaderna, utan de har i stället fått till-

Ränta 4,7 4,3 4,0 5,0 gång till speciella stöd från övriga EU-länder och

Tillväxt - ränta -3,2 -7,3 -2,1 -2,4 IMF. För att vända utvecklingen och få ned

Skuld 106,3 116,1 119,0 120,3 räntorna måste förtroendet för finanspolitiken

Primärt sparande = den offentliga sektorns primära finansiella sparande i pro- återskapas genom trovärdiga och tydliga konsocent av BNP, Δ BNP = nominell BNP:s procentuella förändring, Ränta i procent = årsgenomsnittet för tioåriga statsobligationer, Tillväxt – ränta = skillnad mellan lideringsprogram.

BNP:s nominella tillväxttakt och räntan. Skuld i procent av BNP = offentlig bruttoskuld som andel av BNP. Källa: European Economic Forecast, Spring 2011, European economy 1/2011.

I en konjunkturnedgång minskar tillväxttakten i

BNP, samtidigt som räntenivån vanligen faller.

En avmattning gör att olika typer av risker ten-

derar att omvärderas. En skuldkvot som ansågs

vara problemfri innan krisen kan på kort tid

komma att ses som och bli ett allvarligt problem.

Stater med låg kreditvärdighet kan då få uppleva

att räntan tvärtom stiger, om långivare kräver en

riskpremie för att fortsätta att låna ut pengar.

Detta innebär att skillnaden mellan BNP-till-

växten och räntan ökar. När tillväxttakten i BNP

blir allt mindre och räntenivån högre krävs ett

allt högre primärt sparande för att inte skulden

ska öka på ett oroväckande sätt. Högre ränteut-

PROP. 2011/12:1

1.4 De offentliga finanserna tion. År 2015 beräknas den konsoliderade brut-

toskulden uppgå till 26 procent av BNP. 1.4.1 Balans i det finansiella sparandet Eftersom osäkerheten är stor kring den framtida konjunkturutvecklingen finns det också en De offentliga finanserna har sedan 2009 stärkts i betydande osäkerhet i de offentligfinansiella takt med den ekonomiska utvecklingen. Det fi- prognoserna. En svagare ekonomisk utveckling nansiella sparandet beräknas visa ungefär balans får snabbt genomslag på de offentliga finanserna. 2011 och 2012 för att därefter förstärkas snabbt En svagare utveckling på arbetsmarknaden får 2014 och 2015 (se tabell 1.6). särskilt stor effekt eftersom knappt två tredje- Det finansiella sparandet för 2011 har revide- delar av de totala skatteintäkterna utgörs av skatt rats ned med 0,2 procent av BNP jämfört med på arbetsinkomster. prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposition. För 2012–2015 har det finansiella sparandet

Tabell 1.6 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

reviderats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent Miljarder kronor Utfall 2010, prognos 2011–2015 av BNP per år. Det beror i huvudsak på lägre 2010 2011 2012 2013 2014 2015 skatteintäkter till följd av den svagare ekonomiska utvecklingen. De takbegränsade utgifterna Inkomster 1 680 1 721 1 763 1 830 1 926 2 027 har, i förhållande till 2011 års ekonomiska vår-

sionssystemets utgifter beräknas bli lägre. Finansiellt sparande -6,7 4,3 -1,7 27,4 80,2 133,9 Förstärkningen av den offentliga sektorns Procent av BNP -0,2 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3 finanser mellan 2010 och 2011 sker i staten. Ål-

Konsoliderad bruttoskuld 1 313 1 275 1 271 1 248 1 171 1 060 derspensionssystemet har ett över tiden mins-

Procent av BNP 39,7 36,9 36,2 34,0 30,2 26,0 kande, men alltjämt positivt, finansiellt sparande.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den kommunala sektorn redovisar över pro-

gnosperioden ett litet negativt finansiellt

sparande, men ett positivt resultat enligt de re-

1.4.2 Minskat reformutrymme

dovisningsprinciper som gäller för det kommu-

nala balanskravet. 8 I varje ekonomisk proposition gör regeringen en Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till förnyad bedömning av utrymmet för nya refor- 39,7 procent av BNP i slutet av 2010, vilket ger mer, det s.k. reformutrymmet. en god marginal till referensvärdet inom EU:s

stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av

BNP. Lägre överskott i det finansiella sparandet

Vilka faktorer bestämmer reformutrymmet?

och en justering av det beräkningstekniska anta-

gandet om försäljningar av statens aktieinnehav Reformutrymmet bedöms utifrån en avstämning (se vidare avsnitt 10), bidrar till att skulden förav det finansiella sparandet mot överskottsmålet väntas minska något långsammare jämfört med där ett antal faktorer vägs in i bedömningen (se prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposividare avsnitt 4). Överskottsmålet är bestämt

som ett överskott som ska uppnås över en kon-

junkturcykel. Avstämningen görs utifrån flera

olika indikatorer eftersom det inte finns en enda

indikator som på ett entydigt sätt mäter mål-

8 uppfyllelsen. Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna

förekommer redovisningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera Bland annat till följd av rekommendationer

miljarder kronor enskilda år. Den kommunala redovisningen bygger på från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen

samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart en tydlig åtskillnad mellan en bakåt- och framåtgenomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas blickande bedömning av överskottsmålet. Den av avskrivningarna.

PROP. 2011/12:1

framåtblickande uppföljningen görs för att fast- dömningen av reformutrymmet görs alltid utställa ett reformutrymme eller ett behov av bud- ifrån en prognos av det finansiella sparandet där getförstärkningar. De indikatorer som används det antas att det inte tillkommer några nya diskför denna utvärdering är den s.k. sjuårsindika- retionära åtgärder utöver de som redan tidigare torn och det strukturella sparandet. Vid tolk- beslutats eller som aviseras i den aktuella eko- 9 ningen av sjuårsindikatorn beaktas även det ge- nomiska propositionen. Vid en normal ekononomsnittliga konjunkturläget under den period misk tillväxt, utan stora strukturella förändringar som indikatorn omfattar. Den bakåtblickande i ekonomin, innebär detta förfarande normalt att analysen görs för att upptäcka eventuella syste- skatteintäkterna ökar i takt med BNP, samtidigt matiska fel i finanspolitiken som kan påverka som utgifterna minskar som andel av BNP. Det måluppfyllelsen framöver. För detta används det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är ingenomsnittliga sparandet under den senaste tio- dexerade. årsperioden. Utifrån dessa indikatorer görs sedan en samlad bedömning av reformutrymmet där hänsyn även tas till osäkerheten i bedöm- Bedömning av reformutrymmet utifrån ningen, riskbilden och till vad som är en välav- indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet vägd finanspolitik sett utifrån konjunkturläget. Med riskbilden avses bl.a. att det finansiella spa- Det bakåtblickande tioårsgenomsnittet för det randet och konjunkturen kan utvecklas på ett finansiella sparandet uppgick 2001 − 2010 till 0,8 annat sätt än vad som prognostiseras. Risken för procent av BNP (se tabell 1.7). Sparandet låg såatt konjunkturcykeln kan vara asymmetrisk, dvs. ledes något under målsatt nivå. Justerat för det att konjunkturläget inte är i balans som genom- genomsnittliga konjunkturläget låg dock det gesnitt över konjunkturcykeln, vägs också in i be- nomsnittliga finansiella sparandet på 1,4 procent dömningen som en del av riskbilden. av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder på 10 I grund och botten bestäms utrymmet för att det inte finns några systematiska fel i finansreformer utifrån hur stort det finansiella sparan- politiken som påverkar måluppfyllelsen framdet är på lång sikt. Detta bestäms av den lång- över. siktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Vid bedömningen av de framåtblickande indi- Sverige, som i sin tur bestäms av framför allt an- katorerna har effekter av de reformer för 2012 talet arbetade timmar i ekonomin, humankapi- som föreslås i denna proposition beaktats. Retalet och kapitalstockens utveckling. Samtidigt formerna beräknas försämra det offentliga finansom den långsiktiga produktionsförmågan är av- siella sparandet med cirka 15 miljarder kronor görande för reformutrymmet och möjligheten 2012. Sjuårsindikatorn uppgår till 0,5 procent av att vidta nya åtgärder, kan politiken i sig också BNP för 2011 och till 0,7 procent av BNP för påverka produktionsnivån och därmed reform- 2012. Dessa indikatorer tyder på att det finansiutrymmet. Exempelvis bidrar jobbskatteavdraget ella sparandet varaktigt ligger något under till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och överskottsmålet. Den konjunkturjusterade sjusysselsättningen och därigenom till en ökning av årsindikatorn för samma år pekar emellertid på skattebasen. Denna effekt bidrar till en minskad att sparandet ligger mer än 1 procentenhet högre belastning på de offentliga finanserna av åtgär- än överskottsmålet. Risken för en asymmetrisk den. Även de åtgärder som regeringen vidtagit konjunkturutveckling talar för att man bör lägga inom sjukförsäkringssystemet och inom arbets- vikt vid både den konjunkturjusterade och den löshetsersättningen har bidragit till att varaktigt icke konjunkturjusterade indikatorn. Den samöka antalet arbetade timmar i ekonomin. Be- mantagna bedömningen blir då att det finansiella sparandet i genomsnitt ligger över överskottsmålet under dessa år. Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 pro- 9 cent av BNP 2012 och stiger sedan successivt Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medelvärde för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 under prognosperioden för att uppgå till 3,7 proomfattar sparandet 2008 − 2014. Det strukturella sparandet visar hur stort cent 2015. Denna indikator visar därmed på ett det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. finansiellt sparande som ligger väl över överskottsmålet, framför allt mot slutet av pro- 10 Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har ansett att regeringens användning av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och gnosperioden. bedömningen av reformutrymmet otydlig (se vidare avsnitt 12).

PROP. 2011/12:1

Tabell 1.7 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstäm-

angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker-

ning mot överskottsmålet

hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfall 2010, prognos 2011–2015 riska erfarenheter visar att de direkta kostnaderna för att rädda det finansiella systemet för 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ett land i kris kan vara mycket stora – över 50 Finansiellt sparande -0,2 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad Bakåtblickande kostar en kris? i avsnitt 4). Under 1990-talskritioårssnitt 0,8 sen uppgick de direkta kostnaderna i Sverige till 1 konjunkturjusterat 1,4 mellan 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala Sjuårsindikatorn 0,7 0,5 0,7 kostnaderna till följd av en allvarlig kris är dock betydligt större än så. För ett land som genom- 1 konjunkturjusterad 2,1 2,2 2,5 Strukturellt sparande 1,9 1,5 2,0 2,4 3,0 3,7 gått en allvarlig kris har den reala statsskulden i BNP-gap -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 genomsnitt ökat med hela 86 procent tre år efter Tioårssnitt -1,0 krisen. Dessa siffror visar visserligen att det inte Sjuårsgenomsnitt -2,3 -3,0 -3,1 är möjligt att undvika stora underskott i det finansiella sparandet i händelse av en kris i det fi- 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nansiella systemet enbart genom att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. 12 Däremot kan sådana marginaler bidra till att Bedömning av reformutrymmet utifrån stärka förtroendet för att den förda politiken indikatorerna med hänsyn tagen till osäkerheten i inte spär på problemet. bedömningen och riskbilden Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det De två framåtblickande indikatorerna som re- finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är begeringen använder för att följa upp överskotts- tydligt lägre än vad det var vid ingången till fimålet visar att det finansiella sparandet, med nanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt lig- Regeringen anser mot denna bakgrund att det är ger högre än vad överskottsmålet kräver. Det mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer högt sparande genom att genomföra angelägna som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- nedskärningar om de negativa riskerna skulle resiellt sparande för 2000 − 2010 är så stor som +/- aliseras. 2 procentenheter redan för innevarande år. 11 Bedömningen av det strukturella sparandet är också osäker. Beräkningar visar att det inte är Bedömning av reformutrymmet med hänsyn

tagen till konjunkturläget

ovanligt att det strukturella sparandet för ett utfallsår i efterhand justeras med mer än en procentenhet (se fördjupningsrutan Bedömningen Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i av strukturellt sparande är osäker i avsnitt 4). de offentliga finanserna måste upprätthållas bör Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta finanspolitiken inte vara för åtstramande efterrespektive högsta bedömningen av strukturellt som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen 2000 − 2010 till hela 2 procent av BNP. Om det för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för strukturella sparandet i efterhand skulle komma att det skulle kunna vara motiverat att låta fiatt revideras ned i den storleksordningen skulle nanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra det inte finnas något reformutrymme alls för sidan talar den negativa riskbilden för att det nu 2012. är extra angeläget att upprätthålla goda säker- Som beskrivits ovan gör osäkerheten kring hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är den framtida ekonomiska utvecklingen det extra

12 Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av 11 Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik. eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).

PROP. 2011/12:1

en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande datperioden. Behovet av att i detta läge upprättläge ska läggas vid att upprätthålla säkerhetsmar- hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt ginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som det nya konjunkturläget kräver utrymme som ska läggas vid att inte ha en för åtstramande för andra typer av åtgärder, innebär dock att finanspolitik när resursutnyttjandet på arbets- vissa av reformambitionerna kan genomföras marknaden fortfarande är svagt. Med hänsyn till först senare under mandatperioden än vad som den mycket osäkra situationen i omvärlden be- bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska dömer regeringen att det för närvarande är över- vårproposition. Sammantaget bedöms ett reordnat att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de formutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav offentliga finanserna. Fördelarna med att göra en del avser tillfälliga satsningar för att möta effinanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls fekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. lika tungt som riskerna för att finansmarkna- Detta innebär att finanspolitiken blir något åtderna kan tappa förtroendet för de offentliga fi- stramande mellan 2011 och 2012 mätt som förnansernas hållbarhet och de konsekvenser för ändring i det strukturella sparandet. Bedömsvensk arbetsmarknad detta skulle kunna med- ningen är dock att denna strategi väsentligt ökar föra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer of- möjligheterna att kunna hantera en betydligt fentlig skuldutveckling?). Samtidigt stärks ef- mer besvärlig utveckling än den som antas i terfrågan till följd av att budgetens automatiska denna proposition. I en redan osäker situation stabilisatorer tillåts verka fullt ut. bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll och företag i Samlad bedömning av reformutrymmet för 2012 detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken bedrivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte I budgetpropositionen för 2011 aviserade reger- kommer att krävas nedskärningar i trygghetssyingen en rad reformambitioner. Dessa villkora- stemen, välfärden eller stora skattehöjningar för des av att det kunde säkerställas att viktiga re- att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt former inom prioriterade välfärdsområden hållbara. kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme. 1.4.3 Utgiftstaket för 2015 I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av re- Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga formambitionerna för mandatperioden skulle utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom utkunna genomföras redan under 2012 och 2013. giftstaket ges riksdagen och regeringen förbätt- Med hänsyn till riskbilden underströks dock att rade möjligheter till nödvändig kontroll och en förnyad bedömning skulle göras av reformut- styrning över anvisade medel och över utgiftsrymmet i budgetpropositionen för 2012. utvecklingen. Utgiftstaket tydliggör även beho- Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling vet av prioriteringar mellan utgiftsområden och än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- förebygger en utveckling där skatteuttaget måste sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder Regeringens förslag till utgiftstak utgår från den för att stötta sysselsättningen och den ekono- aktuella prognosen för de offentliga finanserna miska utvecklingen. Det måste också finnas ut- och det finanspolitiska ramverket, som anger att rymme att kunna hantera en betydligt mer be- utgiftstaket ska fastställas på en nivå som är försvärlig situation på de finansiella marknaderna. enlig med överskottsmålet och en långsiktigt Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns hållbar finanspolitik. De avvägningar som ligger tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det fi- till grund för nivån på utgiftstaket för ett nytt år nansiella sparandet kan återgå till överskott när beskrivs genom att taket motiveras med utkonjunkturläget normaliseras och att utgiftsta- gångspunkt i hur det förhåller sig till andra makket inte äventyras. roekonomiska storheter (se vidare avsnitt 4.5). Regeringens bedömning är att de reformam- Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska bitioner som beskrevs i budgetpropositionen för vårproposition att utgiftstaket borde öka med 2011 fortfarande kan genomföras under man- 20 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Re-

PROP. 2011/12:1

geringen anser fortfarande att denna bedömning hantera att utgifterna på grund av konjunkturutär väl avvägd och att utgiftstaket ger ett stabilt vecklingen kan utvecklas på ett annat sätt än bestöd åt överskottsmålet 2015. räknat (se vidare avsnitt 4.1.3) Till exempel Förslaget till utgiftstak medför att budgete- skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 ringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder om volymerna i arbetsmarknadsrelaterade kronor (se tabell 1.8). I budgetpropositionen för transfereringar inte minskade i slutet av perioden 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av på det sätt som antas i utgiftsprognosen. Penosäkerhetsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de sionssystemets utgifter är ett annat exempel. Setakbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder dan 2011 års ekonomiska vårproposition har kronor i enlighet med regeringens riktlinje. pensionssystemets utgifter exempelvis reviderats 13 ner med 14 miljarder kronor för 2015 till följd av förändrade förutsättningar.

Tabell 1.8 Utgiftstak 2011–2015

Miljarder kronor om inget annat anges Regeringen bedömer att överskotten i de offentliga finanserna växer fram till 2015. Om be- 2011 2012 2013 2014 2015

nyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort Takbegränsade utgifter 997 1 031 1 043 1 053 1 066 det potentiella utrymmet för reformer på ut- Budgeteringsmarginal 66 53 50 50 57 giftssidan slutligen blir begränsas av hur stor del Budgeteringsmarginal, av budgeteringsmarginalen som fram till budgetprocent av takbegränpropositionen för 2015 tas i anspråk av andra tysade utgifter 6,6 5,2 4,8 4,7 5,4 per av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den mak- Budgeteringsmarginal, roekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ procent av BNP 1,9 1,5 1,4 1,3 1,4 av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budge- Strukturellt sparande teringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att offentlig sektor, procent av BNP 1,5 2,0 2,4 3,0 3,7 det året har passerat kan inte de takbegränsade Källa: Egna beräkningar. utgifterna förändras mer än budgeteringsmarginalens storlek. I förhållande till bedömningen av Av den nu aktuella bedömningen av de takbe- överskottet i de offentliga finanserna 2015 är gränsade utgifterna för 2015 följer att det maxi- budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än mala utrymmet för nya utgifter under utgiftsta- att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt ket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2015 överskottsmålet. uppgår till ca 41 miljarder kronor, eller i genomsnitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta

utgifter per år och budgetproposition t.o.m. 1.5 Utmaningar för stabilitet

budgeten för 2015. Denna ökning är i samma storleksordning som den genomsnittliga årliga Den svåra statsfinansiella situationen i främst ökningen av de takbegränsade utgifterna under USA och många euroländer, den senaste tidens den senaste tioårsperioden till följd av beslut om turbulens på de internationella finansiella markreformer och besparingar. naderna samt tydliga indikationer på att tillväx- 14 En förutsättning för att budgeteringsmargi- ten i USA och euroområdet går trögt, innebär nalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att stora risker för den globala ekonomiska utveckdet kvarstår en tillräckligt stor marginal för att lingen framöver. Gemensamt för de länder som har stora problem är att det handlar om finansmarknadernas bristande förtroende för att dessa länder har förmåga att uppfylla sin åtaganden. 13 Världen är på väg in i en ny ekonomisk nedgång Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år där kraften och varaktigheten på nedgången är t+1, minst 2 procent för år t+2 och minst 3 procent för t+3. svår att bedöma. 14 Ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden Dessa risker medför stora utmaningar för den till följd av beslut om reformer och besparingar netto, beräknas ha ekonomiska politiken i Sverige. Det är centralt uppgått till i genomsnitt ca 12 miljarder kronor per år mätt i 2010-års att finanspolitiken i denna osäkra situation inte priser.

PROP. 2011/12:1

skapar osäkerhet utan bidrar till stabilitet och efterfrågestimulerande finanspolitiska åtgärder upprätthåller goda säkerhetsmarginaler. Finans- av samma omfattning som genomfördes under krisen visade också hur snabbt osäkerhet och in- finanskrisen. stabilitet kan uppstå i det finansiella systemet, Med den svaga ekonomiska utvecklingen är och därmed hur skört systemet kan vara. En an- det dock angeläget att finanspolitiken inte blir nan central uppgift för den ekonomiska politi- alltför åtstramande. Riktade åtgärder bör därför ken är därför att värna ett stabilt finansiellt sy- vidtas för att möta avmattningen på arbetsmarkstem och väl fungerande finansmarknader. naden, främst genom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att det finns utrymme att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. 1.5.1 Behov av säkerhetsmarginaler Sverige har till skillnad från många andra länder starka automatiska stabilisatorer som väsentligt 15 När den globala tillväxten nu mattas av riskerar bidrar till att dämpa en konjunkturnedgång. många länder, till skillnad från Sverige, att gå in i Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har en andra konjunkturnedgång med stora under- aktualiserat frågan om de kommunala finanserskott i de offentliga finanserna och med stats- nas konjunkturkänslighet och risken för att skulder som redan initialt är långsiktigt ohåll- kommuner och landsting genom förändringar av bara. Detta minskar kraftigt möjligheterna för utgifter och skatter agerar procykliskt, dvs. på dessa länder att genomföra den typ av finanspo- ett sätt som kan bidra till att förstärka konjunklitiska stimulansåtgärder som vidtogs under fi- tursvängningar. Det kommunala balanskravet, nanskrisen. För dessa länder är även möjlighe- som är en betydelsefull del av det finanspolitiska terna att bedriva en mer expansiv penningpolitik ramverket, kan förstärka detta beteende. Mot begränsade eftersom styrräntorna redan är den bakgrunden har regeringen tillsatt en utredmycket låga, samtidigt som en rad okonventio- ning (dir. 2010:29) vars uppdrag redovisades den nella penningpolitiska åtgärder redan har vidta- 15 september 2011. Regeringen avser att återgits. komma i frågan. Syftet är att skapa ett mer ro- Även om förutsättningarna för att hantera en bust regelverk för att motverka en procyklisk kraftig konjunkturnedgång med finans- och politik i kommuner och landsting. penningpolitik är bättre i Sverige än i många andra länder, finns det ett par viktiga skillnader i utgångsläget nu jämfört med hur det såg ut vid Stabiliseringspolitiska åtgärder vid en mer ingången till finanskrisen. Sverige hade 2008 ett negativ ekonomisk utveckling betydligt högre finansiellt sparande än idag (2,2 procent av BNP jämfört med 0,1 procent av I händelse av en mer negativ ekonomisk utveck- BNP 2011). Även Riksbankens styrränta låg på ling är det viktigt att använda erfarenheterna från en betydligt högre nivå då jämfört med i nuläget händelseutvecklingen under finanskrisen 2008. (4,75 jämfört med 2 procent). Detta innebär att En första slutsats är att det är viktigt att ha det möjliga fallutrymmet i såväl det finansiella goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finansparandet som i reporäntan är betydligt mer be- serna både inför och under en nedgång som risgränsat nu än vid inledningen av finanskrisen. kerar att bli värre. Finanskrisen slog till med full Den låga räntan i utgångsläget innebär dock att kraft under senare delen av september 2008 även penningpolitiken redan i dagsläget är expansiv. om det hade varit en påtaglig oro på de finansiella marknaderna ända sedan 2007. Under 2007 och 2008 visade de indikatorer som regeringen Den stabiliseringspolitiska inriktningen ligger tills använder för att följa upp överskottsmålet att vidare fast sparandet låg över den målsatta nivån. Regeringen bedömde dock att reformutrymmet var Trots att det väntas ske en kraftig dämpning av tillväxten 2012 handlar det sannolikt inte om negativa tillväxttal som under finanskrisen. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn är 15 De automatiska stabilisatorerna uppstår till följd av att därutöver lägre än i början av finanskrisen. Det skatteintäkterna minskar (ökar) och utgifterna för bedöms därför i nuläget inte finns skäl att vidta arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd ökar (minskar) vid en konjunkturnedgång (uppgång).

PROP. 2011/12:1

mindre än vad indikatorerna visade på, när hän- porär ökning av de generella statsbidragen till syn också togs till osäkerheten i bedömningen, kommunsektorn. I budgetpropositionen för riskbilden och därmed behovet av att ha säker- 2010 förstärktes krispaketet ytterligare genom hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Flera bl.a. ökade temporära statsbidrag till kommunaktörer ansåg då att regeringen sparade för sektorn, fler åtgärder inom arbetsmarknadspolimycket. Under 2009 försämrades de offentliga tiken och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Dessa finanserna snabbt och det strukturella sparandet åtgärder kunde genomföras då riskerna för de reviderades ned kraftigt. Detta visar att det är offentliga finanserna bedömdes ha minskat påangeläget att vid en bedömning av reformut- tagligt. rymmet väga in osäkerheten i bedömningen och En viktig utgångspunkt för flertalet av de krisriskbilden. Det är mot denna bakgrund centralt åtgärder som vidtogs under finanskrisen var att att det finns utrymme att kunna vidta ytterligare de skulle vara effektiva mätt i antal jobb per satstabiliserande åtgärder i en situation då ekono- sad krona. En annan utgångspunkt var att om min utvecklas svagare än i nuvarande prognos. permanenta åtgärder vidtogs skulle det i huvud- Ytterligare åtgärder bör bara vidtas om de inte sak vara sådana som också på sikt kunde bidra till äventyrar förtroendet för de offentliga finan- en bättre fungerande ekonomi. En tredje utserna. gångspunkt var att de temporära åtgärder som En andra slutsats är att det är centralt att noga vidtogs skulle fasas ut så fort ekonomin hade överväga sammansättningen av de stabiliserings- återhämtat sig. En fjärde utgångspunkt var att politiska åtgärderna. När krisen 2008 var ett det inte helt går att motverka en kraftig konfaktum kunde Sverige, tack vare ordning och junkturnedgång utan att de offentliga finanserna reda i de offentliga finanserna, vara ett av de EU- äventyras. Åtgärderna kan däremot bidra till att länder där finanspolitiken mest kraftfullt kunde begränsa uppgången i arbetslösheten. Slutligen minska dess effekter genom att låta de automa- var det centralt för regeringen att krisens bördor tiska stabilisatorerna verka fullt ut samt genom skulle fördelas rättvist för att hålla samman samaktiva åtgärder. I budgetpropositionen för 2009 hället genom hela krisen. Viktiga förklaringar till konstaterade regeringen att oron på de finansi- varför effekterna av finanskrisen på den reala ella marknaderna hade ökat och att en inbroms- ekonomin inte blev lika långvariga i Sverige som ning i konjunkturen väntades. I propositionen i många andra länder är de genomförda åtgärföreslogs ett antal reformer som bl.a. syftade till derna i kombination med att de automatiska staatt dämpa konjunkturnedgången. De flesta av bilisatorerna tilläts verka fullt ut. Denna erfarenreformerna var tidigareläggningar av permanenta het visar att det måste finnas marginaler att vidta åtgärder, bl.a. en förstärkning av jobbskatteav- denna typ av åtgärder vid en förvärrad ekonodraget. Genom att ett varaktigt reformutrymme misk situation. hade säkerställts kunde regeringen genomföra ett antal strukturellt riktiga reformer som samtidigt bidrog till att hålla uppe den samlade efter- 1.5.2 Utmaningar för finansiell stabilitet frågan, och därmed dämpa konjunkturnedgången. Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbu- Efter budgetpropositionen för 2009 skedde en lensen visar hur starkt oro på de internationella historiskt sett kraftig avmattning i den globala marknaderna kan slå mot det finansiella systemet ekonomin. Krisen hade nu också spridit sig till och i förlängningen Sveriges ekonomi. En allvarden reala ekonomin. Regeringen bedömde att lig kris i det finansiella systemet kan få stora efdetta skulle bidra till att väsentligt pressa upp ar- terverkningar och sociala kostnader, vilket den betslösheten i Sverige. I propositionen Åtgärder senaste finanskrisen visade. Oron på de finansiför jobb och omställning (prop. 2008/09:97), ella marknaderna under sensommaren 2011 är som presenterades i januari 2009, lade regeringen framför allt föranledd av en ökad osäkerhet kring därför fram ett krispaket med främst arbets- skuldtyngda staters förmåga att hantera betymarknadspolitiska åtgärder och införande av en dande underskott och stora skulder. Detta har skattereduktion för renoverings- och tillbygg- skapat turbulens på marknaderna, vilket påverkar nadsarbeten, det s.k. ROT-avdraget. tillväxtutsikterna negativt. I 2009 års ekonomiska vårproposition för- Den allt större finansiella sektorn och den allt stärktes krispaketet genom framför allt en tem- djupare integrationen av de svenska och de in-

PROP. 2011/12:1

ternationella finansmarknaderna medför att be-

Tabell 1.9 De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet

2011 och kärnprimärkapital vid årsskiftet 2010/11

hovet av väl fungerande finansmarknader ökar. Tillgångar i procent Kärnprimärkapital med En central uppgift för den ekonomiska politiken av BNP golvregler, procent

är att värna ett stabilt finansiellt system. Staten Handelsbanken 66 8,6

har en omfattande uppsättning verktyg och Nordea 160 8,9

möjliga åtgärder (se fördjupningsrutan Insatser SEB 65 10,9 för ett stabilt finansiellt system). Ett löpande ar- Swedbank 52 10,1 bete pågår för att ytterligare stärka den finansi- Anm.: Vid konvertering av Nordeas siffror från euro till kronor har en kurs på 9,1 ella stabiliteten. kr per euro använts. Kärnprimärkapital som andel av riskviktade tillgångar.

Källor: Bankernas kvartalsrapporter, Finansinspektionen.

De svenska storbankerna var vid årsskiftet

Förstärkt stabilitet i det finansiella systemet

2010/11 relativt välkapitaliserade med s.k. kärn-

primärkapitalgrader (inkl. golvregler) på mellan Det finns tydliga risker som kan bidra till insta- 8 och 11 procent av deras riskvägda tillgångar. 16 bilitet i den svenska ekonomin. Svaga statsfinan- Det är höga nivåer, både i en internationell jämser i flera EU-länder och i USA har skapat en förelse och i förhållande till gällande minimikrav. stor osäkerhet på finansmarknaderna, med ökad En annan riskfaktor är bankernas ökade intervolatilitet på ränte- och aktiemarknaden under nationella verksamhet. Det innebär att eventuella sensommaren. Sveriges starka offentliga finanser problem i bankernas utländska verksamheter rismedför att tilltron till den svenska statens förkerar att bli en börda för svenska skattebetalare. måga att klara sina åtaganden är stor. De Den svenska bankerna finansierar sig i allt större svenska finansmarknaderna, och därmed den fiutsträckning med utländsk valuta. Under första nansiella stabiliteten, påverkas ändå av den interkvartalet 2011 utgjorde 54 procent av bankernas nationella oron. totala marknadsupplåning om 2 832 miljarder De svenska bankerna klarade finanskrisen kronor skuld i utländsk valuta. Det är en finansibättre än många andra länders banker, delvis som ering som under kristider kan vara svår att uppen följd av att riksdagen och regeringen beslurätthålla. Svenska banker är dessutom så pass tade om särskilda stödåtgärder. Trots det fanns sammanflätade med varandra genom sina omdet perioder under krisen när den finansiella stafattande inbördes transaktioner att problem i en biliteten var hotad på grund av att situationen för bank lätt sprider sig till andra banker. En ytterlivissa kreditinstitut blev prekär. I dag har bangare riskfaktor är att bankerna har en förhållankerna en förhållandevis god lönsamhet och är devis kort löptid i sin upplåning. relativt välkapitaliserade i ett internationellt per- Vid sidan av riskbilden i banksystemet utgör spektiv. Finanskrisen visade dock hur snabbt hushållens förhållandevis höga skuldsättning osäkerhet och instabilitet kan uppstå i det finanockså en risk. Hushållens samlade skulder uppsiella systemet och därmed hur skört systemet gick i juli 2011 till 2 600 miljarder kr, varav 2 100 kan vara. miljarder avsåg bostadslån. Detta motsvarar ca Sverige har internationellt sett ett stort bank- 75 respektive drygt 60 procent av BNP. Det system i förhållande till ekonomins storlek. genomsnittliga hushållet i Sverige har skulder Detta innebär att ett fallissemang i banksektorn som uppgår till drygt 170 procent av den årliga kan bli mycket kostsamt för staten och skattedisponibla inkomsten. Denna skuldkvot har stibetalarna att hantera. De fyra svenska bankkongit oavbrutet sedan mitten av 1990-talet (se diacernernas sammanlagda tillgångar i Sverige och

utomlands är mer än tre gånger så stora som Sve-

riges BNP. Nordea är den klart största koncer-

nen (se tabell 1.9).

16 Vid utgången av 2009 skulle Basel II-regelverket vara fullt verkställt

efter en treårig övergångsperiod. I och med finanskrisen 2008 ansågs de

olämpligt att kapitalkraven skulle minska, varför övergången "frystes"

genom s.k. golvregler. Dessa innebär att kapitaltäckningen för ett

kreditinstitut under Basel II inte får understiga 80 procent av den nivå

den hade varit under Basel I-regelverket. Den s.k. Basel III-

överenskommelsen innebär nya kapitaltäckningsregler som föreslås gälla

fr.o.m. 2013.

PROP. 2011/12:1

gram 1.6). Det är naturligt och rimligt att hus- ledde till bristande likviditet hos många institut, hållens skuldkvot kan öka när finansmarkna- vilket i sin tur krävde omfattande insatser från derna utvecklas och tillgången på krediter för- nationella centralbanker och riksgäldskontor. bättras. De senaste 15 årens kraftiga ökning i Basel III-överenskommelsen innebär att banhushållens skuldsättning manar ändå till vak- kerna även i kristider ska ha bättre förmåga att samhet. klara sin finansiering. Riksdagen har även beslutat att förlänga de s.k. golvreglerna till att gälla även efter den 31

Diagram 1.6 Hushållens skuld- och räntekvot

Procent av disponibel inkomst december 2011. Det hindrar att kraven på ban- 200 20 kernas och kreditinstitutens kapitaltäckning fal- 180 Skuldkvot (t.v.) 18 ler kraftigt innan Basel III:s högre nivåer träder 160 16 in.

Räntekvot (t.h.)

140 14 Trots att bankerna enligt Basel III-regelver-

81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 kapital bör i första hand riktas mot stora, sy- Källa: Riksbanken. stemviktiga, banker. Detta motiveras framför allt av att kostnaderna för en systemkris är betydligt Mot denna bakgrund anser regeringen att det är större än konsekvenserna av en mindre banks viktigt att genomföra förebyggande insatser för fallissemang. att värna den finansiella stabiliteten. Framför allt Under hösten 2011 kommer Sverige att tillavser regeringen att öka stabiliteten i banksyste- sammans med EU:s 26 övriga medlemsstater att met genom högre kapitaltäckningskrav. Motiven börja förhandla om de regler som ska gälla som för att införa högre kapitaltäckningskrav är dels en följd av Basel III-överenskommelsen. Det att minska riskerna för fallissemang, dels att förslag som EU-kommissionen presenterade den minska skattebetalarnas kostnader vid en bank- 20 juli 2011 innebär en full harmonisering av kakris. pitaltäckningskraven. Regeringen anser emeller- De nya Basel III-reglerna innebär högre krav tid att det måste vara möjligt för enskilda EUpå både kvaliteten och nivån på bankernas kapi- länder att lagstifta om högre kapitaltäckningstal. Miniminivån för kapitaltäckningskravet in- krav, om det är motiverat för att värna finansiell nebär att det s.k. kärnprimärkapitalet, dvs. hu- stabilitet och värna skattebetalarnas pengar. Utvudsakligen aktiekapital och upparbetade vinster, fallet av dessa förhandlingar påverkar på vilket ökas från 2 till 7 procent av de riskvägda till- sätt Sverige kan gå vidare i frågan om att höja gångarna. Därmed blir banksystemet mer robust kapitaltäckningskraven utöver minimikraven enoch motståndskraftigt vid finansiella störningar ligt Basel III. och eventuella framtida förluster. Det nya regel- För att främja en återkommande dialog mellan verket ska fasas in under 2013–2018. staten och finansbranschen har regeringen tillsatt Basel III innehåller vidare andra regler som Finansmarknadskommittén (dir. 2009:22). ytterligare stärker det finansiella systemet. Ett Kommittén ska fortlöpande bevaka den internaicke-riskvägt soliditetskrav ska införas. Syftet tionella utvecklingen och diskutera hur förutmed detta krav är att minska de risker som kan sättningarna för den finansiella sektorn i Sverige uppkomma genom att banker och kreditinstitut kan förändras så att stabiliteten och effektivitehar olika interna modeller för att beräkna sina ten kan förbättras. Syftet ska vara att bidra till en risker. Ett absolut icke-riskvägt soliditetskrav ur samhällets perspektiv välfungerande och efblir oberoende av bankernas interna modeller fektiv finansiell sektor som inte leder till ett genom att det använder balansräkningens siffror. samhällsekonomiskt alltför stort risktagande. Vidare ska krav på bankernas likviditetsförsörj- Arbetet i kommittén ska bedrivas under 2009– ning skärpas. Bakgrunden är att finanskrisen 2012.

PROP. 2011/12:1

Insatser för ett stabilt finansiellt system Kapitaltillskott, garantier och stabilitetsfond Om den finansiella stabiliteten skulle vara hotad En rad aktiva insatser har gjorts för att säker- har regeringen ytterligare verktyg för att ingripa i ställa att det finansiella systemet är stabilt. Till- en akut situation. synen av bankerna har förbättrats, bl.a. genom Stödlagen ger regeringen ett långtgående s.k. stresstester. Insättningsgarantin har för- mandat att med kort varsel eller genom en särstärkts. Vidare har regelverket kring bankerna skild stödmyndighet ingripa med olika former av stramats upp på internationell nivå. Även regel- stöd till svenska banker och kreditinstitut för att verket för hantering av finansiella kriser och hindra en allvarlig störning i det finansiella symöjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid stemet. Stödet kan t.ex. ges i form av garantier vid en hotande kris ses nu över. Slutligen ger la- eller kapitaltillskott. Riksgäldskontoret är den gen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut myndighet som enligt stödlagen har möjlighet (stödlagen) regeringen ett långtgående mandat att vidta åtgärder om det finns en risk för en allatt ingripa med olika former av stöd till svenska varlig störning i det finansiella systemet. I dessa banker och kreditinstitut för att hindra allvarliga fall kan Riksgäldskontoret efter regeringens störningar i det finansiella systemet. godkännande ge ett kapitaltillskott enligt förordningen (2008:820) om statligt stöd till kre- Stärkt regelverk ditinstitut. Regeringen har ett ansvar för att regelverket för Regeringen förfogar också över en stabilide finansiella marknaderna bidrar till finansiell tetsfond för finansieringen av eventuella stödinstabilitet. I en alltmer komplex och globaliserad satser. Fonden finansieras genom stabilitetsavmiljö har regeringen som ambition att regelver- gifter från kreditinstitut och andra finansiella föket kontinuerligt ska anpassas och förstärkas. retag. Stabilitetsfonden minskar risken för att en Finanskrisen ledde till en insikt om att banker finansiell kris förvärras genom att fonden utgör och kreditinstitut generellt sett hade för lite ka- en finansiell buffert. Målsättningen är att stabipital och kapital av för dålig kvalitet i verksam- litetsfonden så småningom, i genomsnitt, ska heten. Det har lett fram till en global överens- uppgå till 2,5 procent av BNP. Om medlen i kommelse om mer strikta regler för banker som fonden inte skulle räcka i en framtida krissituakallas Basel III-överenskommelsen, som för Sve- tion får en obegränsad kredit i Riksgäldskontoriges del kommer att genomföras genom nya ret användas. regler inom EU. Basel III-överenskommelsen innebär att kra- Stabila marknadsförhållanden ven på bankers och andra kreditinstituts kärn- Stabila marknadsförhållanden och välfungerande primärkapital stiger, från 2 till 7 procent av finansiella marknader är viktiga hörnstenar för riskviktade tillgångar. Vidare innebär Basel III att upprätthålla finansiell stabilitet. Riksgälds- 17 ökade krav på kreditinstitutens likviditetsför- kontoret är statens internbank och hanterar stasörjning. Syftet är att de i kommande kriser i tens upplåning. Myndigheten har en viktig roll högre grad ska klara av sin egen finansiering och när det gäller att upprätthålla en välfungerande ha mindre behov av likviditetsstöd från central- marknad för handeln med statspapper (statsbanker än vad som var fallet i den senaste krisen. skuldväxlar och statsobligationer). Under perio- Det ska bl.a. säkerställas genom en längre ge- der av finansiell instabilitet tenderar många invenomsnittlig löptid på bankernas finansiering. sterare att söka sig till mindre riskfyllda placer- Även regelverket för hantering av finansiella ingar och statspapper är i de situationerna ofta kriser och möjligheterna för myndigheterna att mycket efterfrågade. ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Regeringen har tillsatt Finanskriskommittén, med Förbättrad tillsyn uppdrag att se över dessa och närliggande frågor Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de (dir. 2011:6). finansiella institut som har sitt säte i Sverige. Genom den löpande tillsynen kan myndigheten på ett tidigt stadium få indikationer på eventuella brister och problem i instituten. Stresstesten är ett av de verktyg som Finansinspektionen an- 17 Med kärnprimärkapital avses något förenklat aktiekapital och vänder sig av för att bedöma institutens förmåga ackumulerade vinster. att motstå olika negativa scenarier.

PROP. 2011/12:1

Om ett kreditinstitut inte följer den lagstiftning ut sina pengar från en bank. Uttagsanstormsom reglerar dess verksamhet ska Finansin- ningar kan leda till att en fullt solid bank mycket spektionen ingripa. Inspektionen kan bl.a. åter- snabbt får finansiella problem. Genom insättkalla ett instituts tillstånd, utdela en varning eller ningsgarantin minskar den risken avsevärt. Dären anmärkning eller besluta att ett institut ska igenom minskar också det potentiella hotet mot betala en straffavgift. För att finansiella företag den finansiella stabiliteten. inte ska ta för stora risker har Finansinspektionen infört regleringar av ersättningssystemen till Regelverk finns på plats men utmaningar kvarstår de anställda i finansiella företag, som syftar till Genom de olika åtgärder som vidtagits, t.ex. inatt dessa företag ska tillämpa ersättningssystem förandet av stödlagen och förstärkningen av insom är förenliga med effektiv riskhantering och sättningsgarantin, har regeringen och myndigsom inte leder till överdrivet risktagande. heterna en väl fungerande verktygslåda för att hantera finansiella kriser. Sverige står därmed Väl fungerande betalningssystem bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008. Ett väl fungerande betalningssystem är en förut- Nya utmaningar kvarstår dock, inte minst när sättning för finansiell stabilitet. Riksbanken an- det gäller att motverka finansiella kriser genom svarar för betalningssystemet och för att finansi- att öka bankernas motståndskraft och få till ella transaktioner mellan ekonomins alla aktörer stånd ett effektivt regelverk till så låga kostnader går lätt och smidigt att genomföra. Genom att se som möjligt för samhället. till att betalningssystemet fungerar väl även under perioder av finansiell stress bidrar Riksbanken till att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Under en kris kan det vara svårt för banker och kreditinstitut att förnya finansiering som löper ut och att ta upp nya lån. Det kan även uppstå brist på likviditet i banksystemet. I sådana situationer kan Riksbanken tillföra likviditet till det finansiella systemet. Riksbanken kan t.ex. underlätta för banker att låna av Riksbanken genom att bredda kraven på vad man tar emot som pant för bankernas lån av likviditet, eller genom att erbjuda lån på längre löptider än normalt. Riksbanken kan också erbjuda lån i utländsk valuta. Vidare kan Riksbanken ge likviditetsstöd till enskilda kreditinstitut. Det gäller i första hand om ett institut bedöms vara systemviktigt i den situation som råder. Likviditetsstöd kan ges till institut som bedöms vara solida. Stödet syftar dels till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar, dels till att förhindra att de effekter som en sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela det finansiella systemet.

Insättningsgarantin Riksgäldskontoret ansvarar också för insättningsgarantin, som är ett viktigt verktyg för att dämpa oron vid en finansiell kris. Genom att staten garanterar hushålls och företags insättningar upp till motsvarande 100 000 euro minskar risken för s.k. uttagsanstormningar. Uttagsanstormning är en situation när allmänheten uppfattar att det gäller att så fort som möjligt få

PROP. 2011/12:1

1.6 Utmaningar för fler i arbete och Jobbskatteavdragets fyra steg har stärkt incitahållbar tillväxt menten till arbete genom att sänka marginal- och

tröskeleffekterna, främst för låg- och medelin- 1.6.1 Fler i arbete komsttagarna (se fördjupningsrutan Jobbskatteavdraget). Ett högre arbetsutbud in- Regeringen arbetar kontinuerligt med att för- nebär en högre produktionskapacitet i ekonomin bättra arbetsmarknadens funktionssätt genom och ökad sysselsättning på sikt. För många med ytterligare åtgärder som förstärker arbetsutbu- låga inkomster är det fortfarande inte tillräckligt det, motverkar långa tider utan arbete och för- lönsamt att ta ett arbete eller öka den arbetade stärker efterfrågan på grupper med svag förank- tiden. Ytterligare förstärkning av jobbskatteavring på arbetsmarknaden samt förbättrar match- draget bör därför, om möjligt, genomföras under ningen mellan arbetssökande och lediga jobb. mandatperioden. Enligt bedömningar är utbuds- Det är samtidigt viktigt att på kort sikt möta den effekterna av ytterligare jobbskatteavdrag fortutmaning som inbromsningen på arbetsmarkna- satt stora. För att stärka drivkrafterna för bl.a. 18 den innebär. De åtgärder som nu föreslås kan utbildning och företagande bör även den nedre komma att behöva kompletteras ifall utveck- skiktgränsen för statlig skatt höjas. lingen blir sämre än vad som nu förutses.

Stärka drivkrafterna till arbete och utbildning

Avgörande för ett högt välstånd, för såväl individen som för samhället i stort, är att det lönar sig att ta ett arbete för dem som inte arbetar och att anstränga sig mer för dem som redan har ett arbete.

18 Se departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).

PROP. 2011/12:1

Jobbskatteavdraget av jobbskatteavdraget är ett centralt verktyg för att nå full sysselsättning. Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 Jobbskatteavdraget innebär dessutom en föroch har därefter förstärkts vid tre tillfällen – se- stärkning av hushållens inkomster, vilket stimunast den 1 januari 2010. Sammanlagt uppgår lerar den inhemska efterfrågan. Genom jobb- 19 jobbskatteavdraget, beräknat vid vardera stegs skatteavdragets inverkan på löneökningstakten ikraftträdande, till ca 71 miljarder kronor. kan detta ske utan ökade inflationsförväntningar. 20 Jobbskatteavdragets omfattning gör det till en av Jobbskatteavdraget kan därför antas ha balansede största skatteförändringarna sedan 1990/91 rat en vikande internationell efterfrågan samtiårs skattereform. digt som ekonomins funktionssätt förbättrats. Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare Diagram 1.7 visar marginal- och genomsnittsoch företagare får behålla en väsentligt större del skatten vid olika årsarbetsinkomster med och av sin inkomst från arbete och företagande. utan jobbskatteavdraget. Nästan alla heltidsar- Detta medför att det lönar sig mer att träda in på betande (99 procent) har fått skattesänkningar arbetsmarknaden för dem som inte arbetar, men på över 1 000 kronor per månad och 75 procent också att det genom sänkt marginalskatt lönar på över 1 500 kronor per månad. Tabell 1.10 visig mer att arbeta fler timmar för dem som redan sar hur stort jobbskatteavdraget blir 2012 vid arbetar. olika månadslöner och hur mycket nettoin- Ett större deltagande i arbetskraften motver- komsten ökat till följd av avdraget. kar flaskhalsar i ekonomin, vilket fördröjer överhettningstendenser i högkonjunkturer. Vidare

Diagram 1.7 Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnittsskatt (gråa linjer) på årsinkomster utan jobbskatteavdraget

ökar drivkraften att stanna kvar i arbetskraften

(tunna linjer) och med jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer)

under lågkonjunkturer, vilket kan påskynda återhämtningen i ekonomin. 60% Jobbskatteavdraget ökar även efterfrågan på 50% arbetskraft. Med jobbskatteavdraget blir fler jobb lönsamma samtidigt som den positiva ef- 40% fekten på hushållens disponibla inkomster kan 30% dämpa löneökningstakten. Den första effekten uppkommer på kort sikt och bidrar till en bättre 20% matchning på arbetsmarknaden. Den andra effekten är mer långsiktig genom att Sveriges kon- 10% kurrenskraft gradvis stärks. Jobbskatteavdraget 0% skapar utrymme för nyanställningar, samtidigt 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 som förmågan att möta konkurrens från företag i andra länder stärks. Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunalskattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på Sammantaget bidrar jobbskatteavdraget till att 401 100 kronor, en övre skiktgräns på 574 300 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor. öka såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. Källa: Egna beräkningar. Det motverkar utanförskap, förbättrar matchningen och stärker konkurrenskraften. Ytterligare steg i jobbskatteavdraget, när ekonomin så tillåter, skulle därför bidra till att öka sysselsättningen och motverka arbetslöshet. Förstärkning

19 Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9; prop. 2007/08:22, bet. 2007/08:SkU11, rskr. 2007/08:61; prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09:108; prop. 2009/10:42, bet. 2009/10:SkU23, rskr. 2009/10:110. 20 För inkomståret 2012 prognostiseras jobbskatteavdraget att uppgå till 82,1 miljarder kronor. Att värdet av jobbskatteavdraget har ökat beror på att de sammanlagda arbetsinkomsterna i ekonomin har blivit högre dels genom löneökningar, dels genom att sysselsättningen har ökat.

PROP. 2011/12:1

Tabell 1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012

Vid empiriska utvärderingar av reformer, såsom jobbskatteavdraget, kan man skilja mellan två

Kronor per månad

olika typer av utvärderingar. Den första är att ut-

Ökning av nettoinkomst Skatt före skat- Jobbskatte- till följd av jobbskatte-

riskt skattade modeller. Den andra typen av ut- Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunalskattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor. värderingar sker i efterhand, där regelförändring-

Källa: Egna beräkningar. ens utfall utvärderas, dvs. vilken faktisk effekt

regelförändringen har haft. När det gäller jobb- Ett antal olika bedömare, däribland Riksrevisioskatteavdraget är det nästan uteslutande den nen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska första typen av utvärderingar som hittills gerådet, har utvärderat jobbskatteavdragets effeknomförts. ter på sysselsättning och arbetade timmar. I ta- Finansdepartementet har deltagit i ett omfatbell 1.11 sammanfattas några av dessa bedömtande metodutvecklingsarbete för att möjliggöra ningar. Den samlade bedömningen är att jobbatt på förhand kunna utvärdera jobbskatteavdraskatteavdraget har betydande positiva effekter på gets effekter på t.ex. arbetsutbudet. Regeringen 21 antalet personer i arbete. Effekten bedöms vara i och Finansdepartementet har vid flera tillfällen, storleksordningen 70 000–120 000 fler årsarbetsbåde i propositioner och i särskilda skrifter, prekrafter och ca 2 till 3 procent fler arbetade timsenterat resultat från utvärderingar av jobbskatmar. teavdragets förväntade effekter. Även andra har 22

med hjälp av liknande metoder utvärderat jobb-

Tabell 1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget

skatteavdraget (se tabell 1.11). Dessa utvärde- Årsarbetskrafter ringar visar genomgående på positiva effekter på

Steg 1-4

arbetsutbudet.

Finansdepartementet 120 000 Utvärderingar på utfallsdata är fortfarande

Riksrevisionen 100 000 sällsynta. I en bilaga till Långtidsutredningen

SNS konjunkturråd 70 000 2011 görs en första ansats till att utvärdera det

Steg 1-2 faktiska utfallet av det förhöjda jobbskatteavdra-

get för äldre (SOU 2011:2). Skillnaden i syssel- Finanspolitiska rådet 89 000 1 sättningsgraden bland personer över och under

Konjunkturinstitutet 75 000 65 år jämförs före och efter införandet av jobb-

1,2 LO 71 000 skatteavdraget. Resultaten indikerar att det för-

höjda jobbskatteavdraget har haft positiva ef-

Steg 1

fekter på sysselsättningsgraden bland äldre, men 1 OECD 35 000–60 000

i bilagan påpekas samtidigt att fler utvärderingar 1 European Economic Advisory Group 60 000–80 000 behövs på området. Institutet för arbetsmark- 1 Inklusive förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. 2 LO:s bedömning baseras på beräkningar från SNS Konjunkturråd, 2008. Källor: Respektive bedömare. nadspolitisk utvärdering har aviserat att de avser

Utvärdering av jobbskatteavdraget

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som

sin mening att jobbskatteavdraget behöver ut-

värderas och dessutom prövas mot andra refor-

mer som ger liknande effekt (bet. 21 Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-

2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319. Regeringen 2009, Rapport från Ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet

välkomnar utskottets tillkännagivande. Ett ar- 2009:1, Regeringskansliet.

bete har inletts och regeringen avser att åter- 22 Se t.ex. departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett

komma till riksdagen i frågan. förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds

2010:37).

PROP. 2011/12:1

publicera en utvärdering av jobbskatteavdraget I den internationella forskningslitteraturen finns under hösten 2011. det ett stort antal utvärderingar av reformer som 23 Att utvärdera jobbskatteavdraget är dock för- liknar jobbskatteavdraget. Framför allt har jobbknippat med vissa svårigheter. Eftersom alla med skatteavdragets motsvarigheter i USA och Storarbetsinkomst är berättigade till jobbskatteav- britannien utvärderats. I dessa länder har regdraget saknas det en kontrollgrupp, dvs. en lerna varit på plats längre än i Sverige och deras grupp som inte berörs av jobbskatteavdraget, konstruktion, med skattereduktioner riktade till vilket försvårar jämförelser. Samtidigt som jobb- specifika grupper av personer, ger andra möjligskatteavdraget infördes gjordes vidare flera andra heter till utvärdering. Studierna visar generellt regelförändringar som kan ha påverkat arbetsut- sett på positiva effekter på arbetsutbudet. 24 budet och sysselsättningen, t.ex. förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och socialavgifterna, vilket innebär att det är svårt att identifiera den isolerade effekten av jobbskatteavdraget. Ett annat problem är den relativt korta tid som gått sedan införandet 2007, eftersom jobbskatteavdraget förväntas få full effekt först på längre sikt.

24 För en översikt av utvärderingar se t.ex. Eissa, N. och Hoynes, H.W. (2005), Behavioural Responses to Taxes: Lessons from the EITC and 23 Se IFAU:s remissvar på Finansdepartementets promemoria Vissa Labor Supply, NBER Working Paper 11729 och Finanspolitiska rådet skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi 2011/1936). (2010), Svensk finanspolitik.

PROP. 2011/12:1

Motverka långa tider utan arbete utan arbete för att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Trots att arbetslösheten har minskat ligger långtidsarbetslösheten fortfarande på en hög nivå. Vårda sjukförsäkringsreformen Inbromsningen på arbetsmarknaden innebär att Sjukfrånvaron har minskat avsevärt från de höga det blir än svårare för de långtidsarbetslösa att nivåerna i början av 2000-talet. Det beror både hitta ett arbete. på att färre individer blir sjukskrivna och på att Regeringens reformer har medfört att indivi- sjukperioderna har blivit kortare. Sammantaget der som varit borta från arbetsmarknaden under har den minskade ohälsan lett till ett minskat en lång tid har kommit in på arbetsmarknaden. utanförskap. Regeringens reformer har bidragit Detta är positivt eftersom sannolikheten att få till denna utveckling genom att den passivitet arbete är mycket större för personer som deltar i som tidigare präglade sjukskrivningsprocessen arbetskraften än för de som står utanför. Många har ersatts med aktiva åtgärder som uppmuntrar av dessa individer har dock nedsatt arbetsför- en återgång i arbete. Sjukförsäkringsreformen måga och riskerar långtidsarbetslöshet. Förut- har varit framgångsrik. Stora förändringar, likt sättningarna för dessa personer att finna och be- denna, har emellertid lett till att vissa enskilda hålla ett arbete kan därför även fortsättningsvis drabbas av orimliga och icke avsedda konsekvenbehöva förbättras. ser. I den översyn som regeringen har genomfört En stor utmaning är att säkerställa att lång- av sjukförsäkringsreformen föreslås justeringar tidsarbetslösa får det stöd de behöver för att som syftar till att sjukförsäkringsreformen ska hitta ett arbete och samtidigt motverka att fler fungera som avsett. Att fler unga får aktivitetserblir långtidsarbetslösa. Regeringen anser att en sättning är ett kvarstående problem inom sjukväl fungerande och effektiv arbetsförmedling försäkringen. En långsiktig reformering av aktisamt arbetslöshetsförsäkring är viktiga förut- vitetsersättningen är komplicerad och kräver sättningar för att åstadkomma detta. Det är t.ex. vidare analys. angeläget att regelbundet följa upp den arbetslö- Bland annat mot bakgrund av riksdagens tillses jobbsökande dels för att kunna avgöra beho- kännagivande (bet. 2010/11:SfU12) har regervet av stöd eller insatser, dels för att säkerställa ingen fortsatt analysera den ekonomiska situaatt den arbetssökande faktiskt står till arbets- tionen för personer som lämnar tidsbegränsad marknadens förfogande. Det finns indikationer sjukersättning och saknar SGI. Liknande synpå att kontrollen av att arbetssökande står till ar- punkter gällande ersättningsnivån har frambetsmarknadens förfogande inte fungerar ända- kommit i remissbehandlingen av departementsmålsenligt. Även det stöd som arbetssökande promemorian Översyn av sjukförsäkringen (Ds behöver för att kunna hitta ett arbete kan för- 2011:18). Fortsatta beräkningar i regeringskansbättras (se fördjupningsrutan Hörnstenarna i en liet har gett en delvis likartad bild. En högre inaktiv arbetsmarknadspolitik). komstnivå behövs för vissa hushållstyper för att För att öka de långtidsarbetslösas konkur- regeringens intentioner med förslagen ska upprenskraft på en arbetsmarknad med samman- nås. Med de förslag till sjuk- respektive rehabilipressad lönestruktur med relativt höga ingångs- teringspenning i särskilda fall samt boendetillägg löner är lönesubventionerade anställningar ett som nu lämnas i denna proposition beräknas viktigt instrument. Syftet med exempelvis ny- flertalet försäkrade få ungefär samma disponibestartsjobb är att ge arbetslivserfarenhet och refe- linkomst, efter att boendekostnaderna är betalda, renser som ökar möjligheterna att senare få ett som de hade i form av sjukersättning och BTP. osubventionerat arbete. Långtidsarbetslösa med Dessa förslag innebär således att regeringen även kort utbildning kan också vara i behov av ytterli- går riksdagen till mötes. gare utbildning för att bli konkurrenskraftiga på Riksdagen har i tillkännagivandet uppmärkarbetsmarknaden. sammat ett viktigt problem. Det gäller svårighe- Sammantaget finns det behov av att effektivi- ten att säkerställa rättssäkerheten vid bedömsera och förstärka stödet till de arbetslösa, och ningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukpedå särskilt stödet till de långtidsarbetslösa. Kon- rioden. Bedömningar av arbetsförmåga är komjunkturavmattningen kan även motivera ytterli- plicerat och regeringen anser att bättre bedömgare tillfälliga åtgärder riktade till långtidsar- ningar av arbetsförmågan kan förbättra betslösa och personer som riskerar långa tider rättssäkerheten och därmed också förstärka till-

PROP. 2011/12:1

tron till sjukförsäkringen. Därför har regeringen ben. Regeringen har därför genomfört reformer gett Försäkringskassan i uppdrag att, i samver- för att öka arbetskraftsefterfrågan på unga, kan med Socialstyrelsen och i samråd med Ar- framför allt genom sänkta socialavgifter för betsförmedlingen, vidareutveckla metoder och denna grupp. Regeringen har vidare aviserat att instrument för bedömning av arbetsförmåga. den avser införa två nya anställningsformer för Regeringen anser att för att garantera rättssäker- unga – lärlingsanställning och lärlingsprovanhet, delaktighet och legitimitet behöver en änd- ställning – för att underlätta inträdet på arbetsring av arbetsmarknadsbegreppet vid dag 180, marknaden. Eftersom ungdomsarbetslösheten är som riksdagen föreslår, utredas vidare för att fortsatt hög finns det anledning att fortsätta fastställa om en sådan förändring kan bidra till genomföra reformer inom bl.a. utbildningsväatt lösa de komplexa problem som arbetsförmå- sendet för att långsiktigt förbättra arbetsmarkgebedömningen innebär. Regeringen avser där- nadssituationen för unga och stimulera efterfråför att ge Försäkringskassan ett uppdrag att ut- gan på ung arbetskraft. Den föreslagna sänkreda huruvida förändringar i regelverket kan sä- ningen av momsen på restaurang- och cateringkerställa att bedömningen av den enskildes ar- tjänster ökar efterfrågan särskilt på ung arbetsbetsförmåga vid 180 dagar blir rättssäker och kraft eftersom arbete inom restaurangnäringen uppfattas som legitim. för många är första kontakten med arbetsmarknaden. Det är även viktigt att det stöd som unga arbetslösa får i sitt arbetssökande är av god kva- Stärka svaga gruppers ställning på litet. arbetsmarknaden Utrikes födda har en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer födda i Sve- En ytterligare utmaning är att förbättra arbets- rige. I likhet med unga håller utrikes födda som marknadssituationen för grupper som har en re- varit kort tid i Sverige på att etablera sig på arlativt svag förankring på arbetsmarknaden och betsmarknaden och då kan höga anställningsför vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fun- kostnader (lön och arbetsgivaravgifter) minska gerar tillfredsställande. Unga, äldre, utrikes företagens benägenhet att anställa personer som födda, personer med högst förgymnasial utbild- är utrikes födda. Det finns stora skillnader inom ning och personer med funktionsnedsättning gruppen utrikes födda, men för många tar det som medför nedsatt arbetsförmåga är grupper lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Det som har en sämre arbetsmarknadssituation än är en stor förlust för individen och för samhället. befolkningen som helhet. Dessa grupper drabbas En framgångsrik integration av invandrare och dessutom hårdast vid ett försämrat konjunktur- flyktingar bygger på möjlighet till egen försörjläge. ning genom arbete och företagande. Mot denna Unga är oftast arbetslösa en relativt kort tid, bakgrund genomförde regeringen 2010 en ommen de som saknar fullständiga gymnasiebetyg fattande reform för att påskynda etableringen av riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Perso- nyanlända, etableringsreformen, som bland anner med kort utbildning har även generellt sett nat innebär att Arbetsförmedlingen fått ett samen lägre sysselsättningsgrad och löper större risk ordnande ansvar. Regeringen har även genomatt bli långtidsarbetslösa. Regeringen har bl.a. av fört flera andra åtgärder i syfte att förbättra fördessa skäl genomfört omfattande reformer inom utsättningarna för utrikes födda på arbetsmarkutbildningssystemet, t.ex. reformerat gymnasie- naden, såsom införandet av instegs- och nyskolan, infört det s.k. lärarlyftet och genomfört startsjobb samt stärkt validering av utrikes en omfattande satsning på lärlingsutbildning. föddas utbildning och annan yrkeskompetens. Den höga ungdomsarbetslösheten beror också Regeringen avser dessutom att under 2012 på att unga håller på att etablera sig på arbets- genomföra förändringar i etableringsreformen. marknaden. Under den fasen kan det vara svårt Hittills har etableringsersättningen minskat i för arbetsgivare att bedöma deras kompetens motsvarande omfattning som arbetsinsatsen eftersom unga ofta har en begränsad arbetslivs- ökat inom den nyanländes etableringsplan. För erfarenhet och få referenser från tidigare arbets- att minska marginaleffekterna vid arbete inom givare. Detta kombinerat med relativt höga an- etableringsplanen ska etableringsersättningen ställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter) inte påverkas av storleken på arbetsinkomsterna. gör att unga kan ha svårt att konkurrera om job-

PROP. 2011/12:1

Äldre personer som förlorar sitt arbete möter en Förbättra matchningen på arbetsmarknaden svår arbetsmarknadssituation och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet eller lämna arbets- En väl fungerande matchning på arbetsmarknakraften. Vidare lämnar många frivilligt arbets- den minskar risken för att arbetslösheten biter kraften relativt tidigt genom t.ex. avtalspension. sig fast på en hög nivå. Det är därför även vid en Inte minst för att säkerställa den offentliga sek- ekonomisk avmattning nödvändigt att stimulera torns finansiering på lång sikt är det viktigt att till ökad sökaktivitet samt ökad geografisk och uppmuntra ett sent utträde från arbetsmarkna- yrkesmässig rörlighet. När konjunkturen vänder den. Den viktigaste åtgärden som regeringen ge- uppåt är det viktigt att tidigt identifiera och nomfört för att stimulera utbudet av arbetskraft motverka brist på arbetskraft. Ett väl fungerande bland äldre är det högre jobbskatteavdraget för utbildningssystem är grundläggande för att utpersoner som fyllt 65 år. Vidare kan personer i bildningarna ska matcha den framtida efterfrågan åldern 55–64 år få nystartsjobb i upp till tio år, på arbetskraft. Även arbetsmarknadsutbildning, vilket är dubbelt så lång tid som för personer i som också kan komma de med störst problem åldern 26–54 år. Dessutom har kvalificeringsti- till del, kan bidra till att förbättra matchningen. den för ett nystartsjobb temporärt förkortats från 12 till 6 månader för personer som fyllt 55 år för att förbättra möjligheterna för de äldre arbetslösa att stanna kvar på arbetsmarknaden. Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är angeläget att förbättra arbetsmarknadssituationen för funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning effektivare kan bidra till att dessa personer kan få och behålla ett arbete (dir. 2011:59). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 april 2012.

PROP. 2011/12:1

Hörnstenarna i en aktiv Regeringen har mot denna bakgrund gett Ararbetsmarknadspolitik betsförmedlingen ett tydligare uppdrag att förmedla arbete, samtidigt som de arbetmarknads- En central del i en ekonomisk politik för full politiska programmen har fått en tydligare sysselsättning är en aktiv arbetsmarknadspolitik inriktning mot aktivt arbetssökande. Även under som säkrar en snabb och effektiv återgång till ar- en djup lågkonjunktur skapas många nya jobb. bete för dem som hamnar i arbetslöshet. Ar- Dessa förändringar har kompletterats med rebetslöshet är mycket kostsamt för både individer former inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och som drabbas och för samhället i stort. Detta jobbskatteavdraget som stärkt incitamenten att gäller i synnerhet långtidsarbetslöshet. Rätt ut- söka arbete. formad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra Med anledning av riksdagens tillkännagivande till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshets- om 100-dagarsregeln och regler för deltidsartider genom åtgärder som bidrar till förbättrad betslösa (bet. 2010/11:AU9, rskr. 2010/11:279) sökaktivitet och åtgärder som rustar människor har regeringen inlett ett arbete. Vidare har reför jobb, såsom utbildning, praktik och subven- geringen inlett ett arbete med anledning av rikstionerade anställningar. Vidare ska en aktiv ar- dagens tillkännagivande ifråga om Lex Laval betsmarknadspolitik säkerställa en god match- m.m. (bet. 2010/11:AU10, rskr. 2010/11:299). ning mellan arbetssökande och lediga platser. En Regeringen avser återkomma till riksdagen i väl fungerande matchning leder till högre syssel- dessa frågor. sättning och dessutom till att mer produktiva jobb skapas. Utbildningsinsatser, praktik och subventionerade Erfarenheten har emellertid visat att arbets- anställningar i fokus marknadspolitiken även kan ge upphov till nega- Ibland räcker inte ett aktivt arbetssökande för att tiva sidoeffekter, såsom att arbetsmarknadspoli- individen ska hitta ett nytt jobb utan det behövs tiska program leder till minskad sökaktivitet eller insatser som stärker den enskildes konkurrensundanträngning av reguljärt sysselsatta. Utform- kraft, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och ningen av arbetsmarknadspolitiken är därför subventionerade anställningar. Dessa insatser, central för att förhindra uppkomsten av negativa vilka är traditionella inslag inom arbetsmarksidoeffekter och för att verkligen bidra till lägre nadspolitiken, utgör den andra hörnstenen i rearbetslöshet och förbättrad matchning. geringens arbetsmarknadspolitik. Mot denna bakgrund har regeringen reforme- När regeringen tillträdde fanns också ett stort rat arbetsmarknadspolitiken sedan regerings- antal andra insatser, såsom datortek, friår och arskiftet 2006 för att säkerställa att de arbetsmark- betslivsutveckling. Dessa bedömdes vara inefnadspolitiska resurserna används effektivt och fektiva, bl.a. för att de skapade inlåsningseffekter hjälper människor till ett nytt arbete. Nedan be- eller på andra sätt höll tillbaka arbetsutbudet. skrivs hörnstenarna i regeringens arbetsmark- Flera av dessa insatser har därför avskaffats. Renadspolitik. geringen har i stället valt att vidareutveckla och komplettera de traditionella inslagen av utbild- Ökad sökaktivitet och stärkt förmedlingsverksam- ning och lönesubventionerade anställningar för het att stärka individens konkurrenskraft. Den första hörnstenen i regeringens arbets- Utbildning ökar de arbetslösas chanser att få marknadspolitik är ett aktivt och effektivt ar- ett arbete, särskilt om det inriktas på yrken där betssökande. Forskning visar att förmedlingsin- det råder eller förväntas uppstå brist på arbetssatser i kombination med kontroll av arbetssö- kraft. Erfarenheterna visar dock att antalet i arkandet tycks vara den åtgärd som ger bäst effekt betsmarknadsutbildning bör vara begränsat för på chanserna för en sökande att hitta ett jobb till att kvaliteten i utbildningen ska kunna upprätten förhållandevis låg kostnad. Förmedlingsinsat- hållas. Yrkesutbildningar inom den kommunala ser har också fördelen att de inte leder till inlås- vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan är ningseffekter. En mer effektiv sökaktivitet bidrar därför viktiga komplement i regeringens politik också till att fler jobb skapas genom att fler för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast. kompetenta sökanden gör det mindre kostsamt Människors kompetens tenderar att minska för företagen att rekrytera. Sänkta kostnader för med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som rekrytering gör det lönsamt att anställa fler. långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmatise-

PROP. 2011/12:1

rande. Chanserna att få ett arbete givet rådande Insatser vid rätt tidpunkt för att bäst motverka lönestruktur minskar därmed också med ar- långtidsarbetslöshet betslöshetstidens längd. Ett viktigt komplement En central fråga vid utformningen av arbetstill praktik och utbildning är därför temporärt marknadspolitiken är när i arbetslöshetsperioden sänkta kostnader för företagen vid anställning av insatser som t.ex. utbildning och praktik ska någon som varit arbetslös en längre tid. Erfaren- sättas in för att bäst motverka långtidsarbetslösheten visar att lönesubventionerade anställningar het. De flesta som blir arbetslösa hittar ett jobb har relativt god effekt på möjligheterna att efter inom ett halvår, medan andra är i behov av stöd insatsen få ett jobb till rådande lönestruktur. En redan tidigt i arbetslösheten. Det är emellertid negativ sidoeffekt av subventionerade anställ- svårt att i förväg veta vem som riskerar att bli ningar är dock att de kan ge upphov till s.k. un- långtidsarbetslös. Om å ena sidan insatser erdanträngning, dvs. att andra anställningar mins- bjuds till korttidsarbetslösa finns risk för inlåskar när fler får lönesubventionerade anställ- ning och undanträngning samt för att knappa ningar. Detta är acceptabelt eftersom lönesub- resurser används för dem som ändå skulle hitta ventionerade anställningar riktas mot långtidsar- ett arbete snabbt. Om å andra sidan insatserna betslösa. På så sätt ökar antalet sökanden som är enbart erbjuds långtidsarbetslösa finns risk för konkurrenskraftiga om jobben, vilket i förläng- att korttidsarbetslösa personers produktivitet går ningen leder till högre sysselsättning. När re- förlorad och att möjligheterna att hjälpa dem geringen tillträdde ersatte nystartsjobben de ti- tillbaka till arbete kraftigt försämras. Den tredje digare allmänna och förstärkta anställnings- hörnstenen i regeringens arbetsmarknadspolitik stöden samt plusjobben. De viktigaste skillna- handlar således om att sätta in insatserna i rätt derna mot de tidigare anställningsstöden är att tidpunkt för att på bästa sätt bidra till att öka innystartsjobben är rättighetsbaserade, dvs. en ar- dividens jobbchanser. Vid ungefär ett års arbetsgivare kan anställa en person som uppfyller betslöshet tycks s.k. negativa stigmatiseringsefkriterierna för nystartsjobb efter godkännande fekter uppstå, dvs. att arbetsgivare uppfattar från Arbetsförmedlingen, och att de riktar sig till långtidsarbetslösa som mindre produktiva än en bredare målgrupp. Genom att nystartsjobben andra. Stigmatisering innebär att det blir allt 25 är rättighetsbaserade, och inte föregås av särskild svårare för individen att hitta ett arbete. behovsprövning, är de betydligt enklare att an- Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken vända för företagen och de arbetssökande än de efter att regeringen tillträdde 2006 har bl.a. vägtidigare anställningsstöden. Det bidrar sannolikt letts av ovanstående avvägning, kunskapen om till att fler personer får en lönesubventionerad att chanserna att hitta ett arbete försvagas av anställning. Volymerna i nystartjobben har ökat stigmatiseringseffekter samt av att individens mer eller mindre kontinuerligt sedan de infördes kompetens och motivation att söka arbete avtar 2007. med arbetslöshetstidens längd. Detta har inneburit att korttidsarbetslösa i större utsträckning

Diagram 1.8 Antal nystartsjobb

än tidigare ska fokusera på att söka jobb, både på Tusental egen hand och med stöd från Arbetsförmedlingen. Åtgärder riktade till korttidsarbetslösa 60 har därmed dragits ned. Möjligheten att delta i 50 arbetsmarknadspolitiska program utan att det inverkar på antalet ersättningsdagar i arbetslös- 40 hetsförsäkringen har tagits bort. Den nya inrikt- 30 ningen har sannolikt bidragit till att korta arbetslöshetstiderna och stärkt effektiviteten i åt- 20

10

0 07 08 09 10 11 25 Enligt en enkätstudie av Agell och Bennmarker (Working paper 2002:12, IFAU) uppgav 62,5 procent av arbetsgivarna att de betraktade Källa : Arbetsförmedlingen. . arbetslösa som mindre lämpliga än andra arbetssökande. Samtidigt uppgav mindre än fem procent av de tillfrågade att arbetslöshet på upp till ett halvår utgjorde ett problem. Var femte ansåg att ett års arbetslöshet gjorde en arbetssökande mindre lämplig och hälften betraktade arbetssökande med arbetslöshetstider över 18 månader som mindre lämpliga.

PROP. 2011/12:1

gärderna. Omläggningen har också inneburit att Vidareutveckling av arbetsmarknadspolitiken de mer kostsamma åtgärderna fokuserats på dem Dagens system genomsyras av ovanstående prinsom har svårast att hitta arbete genom införan- ciper för att upprätthålla sökaktiviteten och rusta det av Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). de arbetslösa för att maximera deras jobbchan- JUG erbjuds bl.a. till arbetslösa vars ersättnings- ser. Utbildning, praktik och lönesubventioner period i arbetslöshetsförsäkringen tagit slut, vil- riktas huvudsakligen till långtidsarbetslösa geket för de flesta inträffar efter 14 månaders ar- nom JUG, vilket i det stora hela är en rimlig avbetslöshet. vägning eftersom långtidsarbetslösa har svårare Syftet med JUG är att med hjälp av mer indi- att hitta ett arbete. Åtgärdsarsenalen har renodviduellt utformade åtgärder så snabbt som möj- lats och vidareutvecklats. ligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmark- Regeringen bedömer dock att det är motiverat naden genom åtgärder såsom individuell hand- att förstärka det tidiga stödet, t.ex. i form av utledning, praktik, utbildning eller subventionerad bildning och praktik, till personer som blir aranställning/nystartsjobb. Dessa åtgärder ska er- betslösa och där Arbetsförmedlingen bedömer bjudas i JUG:s inledande två faser, i syfte att att risken är stor att personen blir långtidsarstärka individens kompetens och minimera betslös. Ett system med s.k. statistisk profilering stigmatiseringseffekter av långa arbetslöshetsti- införs vid Arbetsförmedlingen. Systemet syftar der. Syftet med JUG är också att säkerställa att till att stödja arbetsförmedlaren i dennes de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfo- bedömning av en individs risk för långtidsargande. betslöshet. I kombination med åtgärder för att De som efter drygt ett och ett halvt år i JUG förbättra uppföljningen av jobbsökandet skapas inte funnit något arbete ska anvisas till en sam- därmed förutsättningar för att mer effektivt hällsnyttig sysselsättning, den s.k. sysselsätt- hjälpa arbetslösa tillbaka till ett jobb. Det finns ningsfasen (fas 3). I sysselsättningsfasen ska också indikationer på att de två inledande faserna deltagarna få möjlighet att bygga upp nya refe- av JUG inte fungerat som regeringen avsett. renser, nätverk och arbetsgemenskap. Arbetsgi- Aktivitetsnivån har varit för låg och aktiviteterna varkontakter är i detta skede i arbetslöshetsperi- har haft bristande kvalitet. Det har inneburit att oden avgörande för individens möjligheter att arbetslösa har anvisats till sysselsättningsfasen hitta ett arbete. Sysselsättningsfasen ger också utan att ha fått det stöd och de insatser som varit möjlighet för arbetsgivaren att få lära känna per- avsikten. Sysselsättningsfasen har inte heller sonen och bedöma dennes produktivitet, vilket i kunnat erbjuda deltagarna en samhällsnyttig sysförlängningen kan leda till en anställning. Det är selsättning med den kvalitet regeringen avsett, dock också viktigt att deltagarna får stöd av en exempelvis att deltagarna inte fått det handledarförmedlare för att fortsätta söka jobb. stöd som avsetts. Behov av förbättringar och JUG ersatte den tidigare Aktivitetsgarantin förändringar av sysselsättningsfasen, fas 3, har som också riktades till arbetslösa vars ersätt- även uppmärksammats av riksdagen (bet. ningsperiod tagit slut. Det var emellertid förhål- 2010/11:AU11, rskr. 2010/11:287). Det är anlandevis vanligt att de arbetssökande beviljades geläget att fortsatt verka för ett effektivt arbete en ny ersättningsperiod om 300 dagar i stället för före garantierna, liksom för en hög kvalitet och att gå in i Aktivitetsgarantin. Konsekvensen blev aktivitet i JUG:s tre faser. Även tillfälliga åtgäratt de arbetslösa fick stöd och hjälp alldeles för der bör vidtas i sysselsättningsfasen. I denna sent och därmed fastnade allt djupare i långtids- proposition lämnas förslag i detta syfte. arbetslösheten. Ungefär samtidigt som JUG infördes togs därför möjligheten att få en förnyad ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen bort. JUG har också en tydligare struktur än Aktivitetsgarantin vad gäller i vilken ordning olika åtgärder bör erbjudas. Det leder till ett mer effektivt utnyttjande av arbetsmarknadspolitikens resurser.

PROP. 2011/12:1

1.6.2 Ett högklassigt utbildningssystem De redan beslutade reformerna förväntas ha tydliga effekter på läraryrkets attraktionskraft, men Utbildning är centralt både för den enskilde in- ytterligare åtgärder behövs. Bland annat måste dividen och för samhället i stort. Investeringar i det löna sig att vara en bra lärare och att bli en utbildning ökar den enskildes livschanser genom bättre lärare. Fler karriärvägar behövs därför större möjlighet att få arbete, en bra lön samt inom läraryrket och högre löner för särskilt stärkta förutsättningar för att delta i samhället. kvalificerade lärare som höjer elevresultaten. Vi- För samhället innebär högre produktivitet och dare ska alla lärare vara behöriga i de ämnen de sysselsättning samt ett längre och friskare ar- undervisar i. betsliv att förutsättningarna för ekonomisk tillväxt förbättras och att den gemensamma välfärden ökar. Yrkesutbildningarna vid gymnasiet Det svenska utbildningssystemet fungerar i många avseenden väl, men det finns svagheter. En stor gymnasiereform genomförs från hösten Dessa visar sig huvudsakligen i försämrade stu- 2011, där bl.a. tonvikten på yrkesorienterande dieprestationer i grundskolan, många avhopp ämnen i yrkesutbildningarna ökas. Därutöver från gymnasieskolan och en i vissa fall svag görs den största satsningen någonsin på gymnagenomströmning inom högskolan. Regeringen sial lärlingsutbildning som ett ytterligare alterser allvarligt på problemen inom utbildningssy- nativ inom yrkesprogrammen. Fler satsningar stemet och påbörjade under föregående mandat- behövs dock för att stärka framför allt yrkesutperiod ett omfattande och långsiktigt arbete för bildningarna, och därigenom minska avhoppen att förbättra utbildningssystemets olika delar. och underlätta för ungdomar att få arbete efter Inriktningen är att kvaliteten på undervisningen avslutade studier. För elever som går på yrkesoch genomströmningen inom samtliga nivåer i program är det inte längre obligatoriskt att läsa utbildningssystemet ska förbättras. I denna pro- in högskolebehörighet, vilket gör att de får mer position prioriteras fortsatt dessa områden. tid till fördjupning i yrkesämnena. Samtidigt har alla rätt att läsa in behörigheten om de så önskar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör för- Lärarnas kompetens och läraryrkets status bättras och yrkeslärarnas kompetens stärkas. Vidare bör tillsynen förbättras. Lärarna är mycket viktiga för elevernas studieprestationer, särskilt för barn från mindre gynnsamma sociala förhållanden. För att höja studie- Behov av övriga åtgärder för att ytterligare stärka resultaten behöver eleverna få undervisning med utbildningssystemet mer aktivt lärarstöd av välutbildade och kompetenta lärare. För att säkra en hög kvalitet på lä- För att kunna förbättra utbildningssystemet rarna måste läraryrket göras mer attraktivt. krävs goda kunskaper om vilka problemen är Med den växande arbetsmarknaden för aka- och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att demiker har det såväl i Sverige som internatio- vidta. Fortsatt fokus behövs på en förbättrad nellt blivit allt svårare att locka de bästa studen- uppföljning och utvärdering av utbildningssyterna till lärarutbildningen. Den omfattande stemet. Skolans och förskolans verksamhet fortbildningsreformen (lärarlyftet) tillsammans behöver utvärderas kontinuerligt för att säkermed den reformerade lärarutbildningen syftar till ställa att målen uppfylls och att framgångsrika att öka lärarnas kompetens. En yrkeslegitimation metoder sprids över landet. Många studier viför lärare och förskollärare införs, vilket bidrar sar på vikten av tidiga insatser för att hjälpa till att säkerställa kvaliteten i undervisningen och barn i behov av stöd. Regeringen har därför höja yrkets status. En lektorstitel för lärare med gjort omfattande insatser för att ge elever ökat licentiat- eller doktorsexamen samt flera års stöd under de första skolåren. Dessutom har uppvisad pedagogisk skicklighet kommer att tidigare betyg och fler nationella prov införts leda till fördjupade ämneskunskaper i skolan. för att säkerställa att elevernas kunskaper För att stödja rektorns roll som pedagogisk lekontinuerligt följs upp. dare har en ny rektorsutbildning införts. Dagens fria skolval förutsätter att elever och föräldrar kan göra informerade val. Mer under-

PROP. 2011/12:1

byggda val till gymnasieskolan torde minska av- Goda skattemässiga villkor för företagande och hoppen. Informationen om olika skolor och dess investeringar i Sverige resultat behöver därför göras mer tillgänglig och relevant. Globaliseringen ger ökad välfärd, men ställer också krav på konkurrenskraftiga villkor för investeringar och start av nya företag. Den stän- 1.6.3 Stärkt företagande digt pågående strukturomvandlingen i ekonomin bör mötas genom konkurrenskraftiga skattemäs- Företagarens roll är central för fler jobb, utveck- siga villkor för företagande och investeringar i lingen av innovationer, ett dynamiskt näringsliv Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, och en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagarnas utländska företag etablera sig och nya företag affärsidéer och utveckling av nya varor och bildas. Det är också viktigt att svenska skattetjänster skapar sysselsättning, bidrar till struk- regler är hållbara och försvarbara i ett EU-perturomvandling och till en långsiktigt högre pro- spektiv. EU-rätten och dess utveckling har en duktivitetstillväxt. väsentlig inverkan på Sveriges möjligheter att Regeringen arbetar ständigt med att förbättra införa nya skatteregler och att bevara gällande förutsättningarna för företagande och att un- regler. Samtidigt ger medlemskapet i EU möjligderlätta för tillkomsten av fler och växande fö- het att påverka utvecklingen och även bevaka retag. Regeringens program för att främja kvin- svenska intressen i EU-arbetet. nors företagande fortsätter. OECD:s mätning av Skatteregler behöver över tid ses över. Regeromfattningen av marknadshinder 1998–2008 vi- ingen har därför tillsatt en bred utredning av fösar på en minskad omfattning av olika typer av retagsbeskattningen som ska lämna förslag till hinder för företagande i Sverige. Villkoren för regelförändringar som gynnar investeringar och 26 företagande behöver emellertid kontinuerligt ses sysselsättning (dir. 2011:1). Utredningen ska över för att bibehålla och förstärka Sveriges kon- analysera hur olika skatteförändringar bör rangkurrenskraft och tillväxtförutsättningar. ordnas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 Regeringen har genomfört ett antal viktiga åt- november 2013. gärder för att stärka företagandet. Bolagsskatten, Regeringen avser vidare att utreda möjlighearbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har terna till en förändrad hantering av mervärdessänkts. Vidare har förmögenhetsskatten avskaf- skatt vid import i syfte att uppnå bl.a. förenkfats, nya marknader öppnats för privata entre- lingar för företagen. prenörer och möjligheterna för visstidsanställningar har vidgats. En rad olika åtgärder har där-

till genomförts för att minska den administrativa 1.7 Utmaningar för att välfärden ska bördan i företagen och för att förbättra trygg- komma alla till del

hetssystemen för företagare. Genom dessa reformer har det blivit lättare och billigare att 1.7.1 Fler i arbete ger jämnare fördelning anställa och regelverken har förenklats. Ett gott klimat för företagande och innova- Sverige har en av de jämnaste inkomstfördeltion är en förutsättning för en långsiktigt god ningarna i världen även om inkomstskillnaderna, tillväxt i ekonomin. Regeringen arbetar på bred liksom i de flesta andra länder, ökat under de sebas med dessa frågor och kommer under 2012 naste 20 åren. Utvecklingen mot ökad inkomstatt presentera en innovationsstrategi som syftar spridning drivs främst av att de med höga intill att ytterligare förbättra innovationsklimatet i komster har ökat sina inkomster snabbare än Sverige. medianinkomsten har ökat. Vidare har inkomsterna ökat långsammare för dem med relativt låga inkomster jämfört med ökningen av medianinkomsten. Detta ger också en skillnad i andelen individer med låg ekonomisk standard mätt i relativa re-

26 OECD, Indicators of Product Market Regulation, 2008.

PROP. 2011/12:1

spektive absoluta termer. I relativa termer har räckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka 27 andelen individer med låg ekonomisk standard arbetstiden. Detta problem är särskilt stort för ökat gradvis de senaste 15 åren, medan andelen i många som lever i ekonomisk utsatthet, efterabsoluta termer har minskat fram till mitten av som marginaleffekterna av försörjningsstöd, 2000-talet och därefter varit konstant (se dia- etableringsersättning och bostadsbidrag är gram 1.9). Skillnaden mellan måtten förklaras av mycket höga (se diagram 1.10). Mottagarna av att inkomsterna visserligen har ökat för dem i de ekonomiskt bistånd erhåller exempelvis inget lägre inkomstskikten, men att ökningstakten va- ekonomiskt utbyte av att söka sig ut på arbetsrit lägre än för dem med högre inkomster. Hu- marknaden genom begränsat deltidsarbete. Att vudorsaken till detta är att andelen individer som minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjs av transfereringar, vilka stigit långsam- försörjning bland dessa grupper är viktigt för att mare än lönerna, är högre i de lägre inkomst- på sikt gradvis minska inkomstskillnaderna i skikten. samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser.

Diagram 1.9 Andel med låg ekonomisk standard

Diagram 1.10 Marginaleffekt för ensamstående med två

14 barn 2011

Relativ 60

Absolut 60 120% 12

2006

10 100%

2011

8 80% 6 60% 4 40% 2 0 20% 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Anm.: Utfall 1991 − 2009, prognos 2010 − 2012. 0% Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 Bruttoinkomst per månad De grupper där andelen ekonomiskt utsatta är Anm.: Med marginaleffekt avses andelen av en marginell inkomstökning som går förhållandevis hög omfattar barn, ensamstående bort genom ökade skatter och/eller minskade bidrag för hushållet. I figuren redoyngre vuxna, ensamstående äldre kvinnor över visas den sammantagna marginaleffekten från inkomstskatt, försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnomsorgsavgift för olika inkomstlägen för en ensamstå- 75 år och ensamstående med barn. Den vikti- ende person med två barn och en genomsnittlig hyreskostnad för detta typhushåll. Vid mycket låga inkomster utgår ekonomiskt bistånd (förutsatt att sådant gaste förklaringen till varför hushåll med med- söks och beviljas). Försörjningsstödet avräknas sedan helt mot andra inkomster, vilket medför att mottagaren möter 100-procentiga marginaleffekter så länge lemmar i förvärvsaktiv ålder har låg ekonomisk hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger den disponibla inkomst standard är att en stor andel av gruppen inte förman får med ekonomiskt bistånd. Därefter följer ett smalt intervall där marginaleffekten blir identisk med marginalskatten. Vid en inkomst på 9 750 kronor (117 värvsarbetar alls eller arbetar deltid. För den 000 per år) inleds reduceringen av bostadsbidrag och marginaleffekten ökar med 20 procentenheter. Därefter överstämmer marginaleffekten återigen med summan grupp pensionärer som har svag ekonomi är hu- av marginalskatt och marginaleffekt av barnomsorgsavgift. vudförklaringen till detta att pensionen baseras Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. på få förvärvsaktiva år. Då en svag förankring på arbetsmarknaden är Effektiva välfärdssystem bidrar till en jämnare huvudskälet till ekonomisk utsatthet, leder en inkomstfördelning. För att upprätthålla hög leökning av andelen i arbete till att antalet och an- gitimitet och förtroende för välfärdssystemen är delen ekonomiskt utsatta minskar. Trots reger- det viktigt att utbetalningar från transfereringsingens tidigare reformarbete för att stärka ar- systemen sker i tid och enbart till dem som är betslinjen, genom framför allt jobbskatteavdra- berättigade stöd. Regeringen arbetar aktivt viget, är det för stora grupper fortfarande inte till- dare med att bl.a. minska överutnyttjandet av trygghetssystemen samt bekämpa svartarbete och annat skattefusk.

27 Relativ 60 anger andel med inkomster under 60 procent av respektive års medianinkomst. Absolut 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 1991 års median justerad för prisutvecklingen.

PROP. 2011/12:1

1.7.2 Sjukvård och äldreomsorg av hög blir, måste finanspolitiken utformas så att den kvalitet inte bidrar till osäkerhet som skulle kunna skada förtroendet för den svenska ekonomin. Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att I budgetpropositionen för 2012 inriktas polibefolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tiken på att ta ansvar för Sverige. Inom ramen tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet, oav- för en ansvarsfull politik med goda säkerhetssett inkomst och bakgrund. Regeringen vill vi- marginaler väljer regeringen att prioritera åtgärdare skapa förutsättningar för en god hälso- och der: sjukvård utifrån varje enskild patients behov och - för att möta konjunkturavmattningen och önskemål. Det finns även behov av att fortsätta inbromsningen på arbetsmarknaden, främja en mångfald av utförare inom välfärds- - för att varaktigt öka tillväxten och sektorn. Det gynnar både patienter och personal sysselsättningen bl.a. genom åtgärder för samt breddar arbetsmarknaden för arbetstagare förstärkt konkurrenskraft, inom vård och omsorg. I ett internationellt perspektiv uppvisar svensk - för att välfärden ska komma alla till del, hälso- och sjukvård goda medicinska resultat. samt 28 Det finns dock behov av att fortsätta förbättra - för finansiell stabilitet. vårdens tillgänglighet samt stärka patientsäkerheten och förutsättningarna för att åstadkomma Sammantaget innebär de föreslagna och aviseökad effektivitet och kvalitet. En åldrande berade åtgärderna och satsningarna i denna propofolkning, och ett ökat framtida vårdbehov, innesition en försvagning av den offentliga sektorns bär ytterligare utmaningar för hälso- och sjukfinansiella sparande med 15,0 miljarder kronor vården. 2012 och 17,3 miljarder kronor 2013. År 2014 De centrala målen för regeringens äldrepolioch 2015 är försvagningen 14,1 miljarder kronor tiska satsningar är att äldre personer ska kunna respektive 12,4 miljarder kronor i förhållande leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället till bedömningen i 2011 års ekonomiska vårprooch valfrihet i sin vardag, kunna åldras i trygghet position (se tabell 1.12). och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Under de kommande åren kommer regeringen bl.a. att prioritera åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, höjer kompetensen bland äldreomsorgens personal samt utvecklar nya trygga boendeformer baserade på ökad valfrihet och ökat självbestämmande för äldre människor.

1.8 Åtgärder i denna proposition

Jämfört med andra länder står Sverige bättre rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. De offentliga finanserna är sunda, regeringens reformer har stärkt ekonomins anpassningsförmåga och ett ramverk för att hantera eventuell förnyad finansiell oro finns på plats. I nuvarande läge, då det är osäkert hur kraftig och varaktig konjunkturavmattningen

28 Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2008.

PROP. 2011/12:1

1.8.1 Åtgärder för att möta inbromsningen

Tabell 1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, ef-

1

fekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

Infrastruktursatsning

2012 2013 2014 2015

Mot bakgrund av konjunkturavmattningen före-

Åtgärder för att möta inbromsningen

slår regeringen en tillfällig förstärkning för un- 2 Infrastruktursatsning 3,55 2,25 derhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013. Detta är en satsning som ger sys- Arbetsmarknadspaket 3,54 2,16 1,08 0,42 selsättningseffekt på relativt kort sikt, men som också möter ett behov av ett förbättrat väg- och

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning

järnvägsnät. Sänkt moms på restaurangoch cateringtjänster 5,40 4,10 4,40 4,60 Järnväg Skatteåtgärder för företa- Väl fungerande järnvägstransporter är viktiga för gande och sparande -1,11 3,48 2,93 2,52 såväl enskilda som företag i hela landet. Under Innovation, företagande och senare tid har problemen i järnvägssystemet varit konkurrens 0,05 0,03 0,03 0,03 påtagliga. Punktligheten har försämrats för såväl Åtgärdsprogram för utbildperson- som godstransporter. Stora delar av infningssystemet 0,24 0,74 1,18 1,31 rastrukturen är sliten, dels på grund av eftersatta Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd reinvesteringar, dels till följd av den ökade tram.m. 0,15 0,30 0,30 fikmängden på järnvägen. Ett antal rapporter har

Hållbar tillväxt i alla delar av pekat på behovet av ökade åtgärder på järnvägs- Sverige 0,38 0,38 0,32 0,07 området. I första hand gäller det stärkt drift, 29 Åtgärder för att välfärden underhåll och reinvesteringar samt s.k. trim-

ska komma alla till del

ningsåtgärder. 30 Mot denna bakgrund föreslår regeringen i 3 Sjukvård och omsorg 0,39 0,39 0,39 0,29 Vårda sjukförsäkringen 1,17 1,47 1,17 0,79 denna proposition en järnvägssatsning om sam-

och går utöver de 0,8 miljarder kronor till drift

Skattereduktion för gåvor till

och underhåll som aviserades i 2011 års ekono-

ideella organisationer 0,29 0,29 0,29 0,29

miska vårproposition och som förbrukas under 2011. Den sammanlagda anslagshöjningen upp- Övriga utgiftsreformer 3,83 1,50 1,86 1,64 går således till 2,6 miljarder kronor 2012 och

4 1,8 miljarder kronor 2013.

Övriga inkomstreformer -1,05 -2,04 -2,23 -2,25

Den av riksdagen beslutade åtgärdsplanen ligger fast. Det är de samhällsekonomiskt viktigaste Summa reformer som inte sträckorna som ska prioriteras i den satsning

påverkar finansiellt

som regeringen föreslår. Åtgärderna riktas där-

sparande 3,56 0,29 0,34 0,34

för främst mot de mest trafikerade sträckorna i

Försvagning av finansiellt

järnvägsnätet, däribland sträckor i storstadsom-

sparande av förslagen i budgetpropositionen för

2012 15,03 17,31 14,09 12,38

Anm: Beloppen är avrundade. 1 En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet. 2 0,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband 29 Se exempelvis Trafikverkets rapport: Järnvägens behov av ökad med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansiellt sparande 2011. kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012–2021. Även i betänkandet 3 Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) menar hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sektorns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- regeringens utredare att det krävs ökade satsningar på torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljarjärnvägsinfrastrukturen. der kronor per år fr.o.m. 2013. 4 Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom 30 Trimningsåtgärder är ofta mindre investeringsåtgärder som syftar till EU:s utsläppshandelssystem. att skapa ökad kapacitet i systemet, medan reinvesteringar innebär att öka bytestakten av gamla delar av infrastrukturen, vilket innebär en minskning av underhållsbehovet på sikt.

PROP. 2011/12:1

rådena med många arbetspendlare. Inriktningen arbetsmarknadspaketet till 3,5 miljarder kronor ger även en möjlighet att prioritera sträckor som 2012, 2,2 miljarder kronor 2013, 1,1 miljarder är viktiga för godstrafiken. kronor 2014 och 0,4 miljarder kronor 2015. Regeringen kan behöva återkomma om situationen Väg på arbetsmarknaden försämras. På vägsidan har de senaste årens hårda vintrar inneburit att budgeten för drift och underhåll till Strukturella åtgärder för en bättre arbetsförmedling stor del har använts till vinterväghållning. Till Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiska följd av detta finns det ett uppdämt behov av insatser ska riktas till de med störst behov, dvs. framför allt beläggningsåtgärder. På flera vägar i de långtidsarbetslösa. Detta är en rimlig prioritelandet finns även ett fortsatt behov av åtgärder ring, men regeringen bedömer ändå att fler åtför att öka trafiksäkerheten och av miljöåtgärder. gärder bör vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden Det finns vidare ett generellt behov av mindre för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. investeringar som underlättar flödena i trafiken, Detta bör främst ske genom förmedlingsinsatser såsom nya eller förändrade påfarter, körfält etc. och en förbättrad uppföljning av de korttidsar- Mot denna bakgrund föreslår regeringen en betslösas jobbsökande, men även i form av fler satsning på väghållning med 0,95 miljarder kro- programplatser till de som riskerar långtidsarnor 2012 och 0,45 miljarder kronor 2013. Sats- betslöshet. ningen riktas i första hand mot underhållsåtgär- Erfarenheten visar att det finns positiva efder, trafiksäkerhetshöjande åtgärder, miljöåtgär- fekter på individens chanser att hitta ett jobb när der och mindre investeringar. Samhällsekono- förmedlingsinsatser kombineras med kontroll av miskt viktiga vägsträckor ska prioriteras. den arbetslöses arbetssökande. Samtidigt finns det indikationer på att Arbetsförmedlingens förmedlingsinsatser sker i alltför begränsad ut- Arbetsmarknadspaket sträckning och att kontrollen är för svag och sker för sällan. Stödet till och uppföljningen av Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god jobbsökandet bör mot denna bakgrund utveckunder 2010 och inledningen av 2011. Från års- las. skiftet har den säsongrensade arbetslösheten För att förbättra uppföljningen avsätts särminskat med ca 0,4 procentenheter till 7,4 pro- skilda medel för att öka antalet personliga möten cent i juli 2011. Under sommaren 2011 har dock mellan arbetsförmedlaren och den arbetssöåterhämtningen på arbetsmarknaden gått lång- kande. Tätare möten blir allt viktigare ju längre sammare. Prognosen visar att arbetslösheten tid en person varit arbetslös eftersom chanserna kommer att öka till 7,8 procent i årsgenomsnitt att hitta ett jobb minskar. Som ett komplement 2012 och stanna kvar på ungefär samma nivå avser regeringen reformera uppföljningsåtgär- 2013. derna så att de blir fler men mildare och därmed Den prognostiserade ökningen av arbetslös- ett mer ändamålsenligt verktyg för Arbetsförheten beror framför allt på förlängda arbetslös- medlingen. hetstider, inte på att väsentligt fler bedöms bli Arbetsförmedlaren har en avgörande roll i att uppsagda. Långtidsarbetslösheten är dock redan bedöma vilka arbetslösa som har en hög risk att hög i sviterna efter finanskrisen, vilket är ett all- fastna i arbetslöshet och som därför behöver tivarligt problem både för de drabbade och för diga insatser. För de individer som riskerar långsamhället i stort. Långtidsarbetslösa och grupper tidsarbetslöshet bör det finnas en möjlighet att med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. erbjuda tidiga insatser. Inledningsvis bör stödet unga som träder in på arbetsmarknaden, har re- huvudsakligen bestå av fördjupad förmedling, dan i utgångsläget en svår arbetsmarknadssitua- men även programplatser (t.ex. praktik och uttion och riskerar att få det ännu svårare att finna bildning) bör kunna ges tidigt i arbetslöshetspearbete. rioden. Av denna anledning föreslås att fler pro- Regeringens satsningar omfattar därför både gramplatser tillförs. För att insatserna ska vara strukturella åtgärder för att motverka långtidsar- kostnadseffektiva bör den grupp som får fördjubetslösheten och temporära åtgärder för att pat stöd dock vara begränsad. möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Samtidigt bör stödet till långtidsarbetslösa att Sammanlagt uppgår de föreslagna satsningarna i finna ett arbete förbättras långsiktigt. Hittills har

PROP. 2011/12:1

inte en tillräcklig kvalitet och aktivitet uppnåtts i - tillfälliga åtgärder i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin jobb- och utvecklingsgarantin genom en för ungdomar. Regeringen föreslår därför att re- ökning av arbetsförmedlarresurserna och surser tillförs för att öka handläggartätheten i införande av en möjlighet till arbetsmarkjobb- och utvecklingsgarantins tidiga faser och i nadsutbildning samt ett särskilt anställjobbgarantin för ungdomar. Handläggartätheten ningsstöd med förhöjd handledarersättning. är avgörande för utformningen av de individuella åtgärderna samt de arbetsgivarkontakter som är Totalt uppgår volymerna i de föreslagna tillfälliga av största vikt i jobb- och utvecklingsgarantin. arbetsmarknads- och utbildningsåtgärderna till Regeringen föreslår också att personer utan ar- 15 350 årsplatser 2012 och 8 550 årsplatser 2013 betslöshetsersättning ska ha samma kvalifice- (se tabell 1.13). ringstid till jobb- och utvecklingsgarantin som personer med arbetslöshetsersättning för att

Tabell 1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken

även dessa personer snabbare ska få det stöd de behöver för att hitta ett arbete. Arbetet inom ga- Årsplatser 2012 2013 2014 2015 rantierna bör samtidigt bedrivas mer kostnadseffektivt än i dag.

Strukturella reformer 4 100 4 200 3 000 2 300

Slutligen avser regeringen att ge en extern Tidiga insatser för dem som riskerar långtidsarbetslöshet 2 200 2 600 1 600 900 aktör i uppdrag att analysera Arbetsförmedling- Förbättra oförsäkrades tillens resursanvändning för att öka myndighetens träde till jobb- och utveckkostnadseffektivitet och möjliggöra att så stor lingsgarantin (JUG) 1 900 1 600 1 400 1 400 del som möjligt av tillgängliga resurser kan läg-

Tillfälliga förstärkningar 15 350 8 550 700

gas på möten med arbetssökande. Nystartsjobb för äldre (kor- Sammantaget kommer dessa reformer att tare kvalificeringstid) 500 1 100 omfatta stora grupper arbetslösa. Förlängning av förstärkt särskilt anställningsstöd 3 000 500 Tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgär- Arbetsmarknadsutbildning i der när arbetslösheten stiger sysselsättningsfasen (fas 3) Det finns behov av tillfälliga åtgärder riktade av JUG 1 000 mot de svaga grupperna på arbetsmarknaden. Höjt handledarstöd i särskilt Regeringen föreslår ett antal tillfälliga åtgärder anställningsstöd i sysselsättningsfasen (fas 3) av

inom följande områden : JUG 1 400 1 400 200

- under 2012 och 2013 ökas antalet platser i Praktikplatser 4 300 450 arbetsmarknadsutbildning och praktik tidigt i arbetslöshetsperioden för personer Arbetsmarknadsutbildning 1 150 100 som riskerar långtidsarbetslöshet, Fortsatt folkhögskolesats- - en satsning på fler i reguljär utbildning i ning 1 000 1 000 form av tillfälligt fler platser inom yrkesvux Yrkesvux 5 000 1 000 och yrkeshögskolan, en tvåårig förlängning Yrkeshögskolan 1 000 500 av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre

Summa 19 450 12 750 3 700 2 300

studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till studier på grundskole- eller gymnasienivå, 1.8.2 Åtgärder för varaktigt högre tillväxt,

sysselsättning och förstärkt

- ökat stöd till långtidsarbetslösa i form av

konkurrenskraft

tillfälligt ökade förmedlarresurser och mer aktiveringsinsatser i jobb- och utvecklings-

Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

garantin, fortsatt förkortad kvalificeringstid till nystartsjobb för äldre arbetslösa och en För att förenkla reglerna och för att uppnå posifortsatt förstärkning av det särskilda antiva samhällsekonomiska effekter, framför allt på ställningsstödet under 2013, samt den varaktiga sysselsättningen, föreslås att mervärdesskattesatsen på restaurang- och catering-

PROP. 2011/12:1

tjänster (exklusive alkohol) sänks från dagens 25 I syfte att effektivisera beskattningen och för att till 12 procent fr.o.m. den 1 januari 2012. Arbete upprätthålla den skattemässiga neutraliteten ändinom restaurangnäringen är för många en första ras också beskattningen av kapitalförsäkringar. kontakt med arbetsmarknaden, inte minst för För investeringsfonder och deras andelsägare ergrupper med hög arbetslöshet och svag förank- sätts beskattningen på fondnivå med en scharing på arbetsmarknaden, som exempelvis ung- blonbeskattning av andelsägarna. domar. Inom restaurangbranschen får många sitt första jobb och därmed en väg in till en bredare Avdragsrätt för företags utgifter för forskning och arbetsmarknad. Åtgärden innebär också en bety- utveckling dande förenkling av skattereglerna för berörda Regeringen föreslår en utökad avdragsrätt för företag eftersom mervärdesskattesatsen för företags utgifter för forskning och utveckling. livsmedel och hotelltjänster redan är 12 procent. Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och sysselsätt- Innovation, företagande och konkurrens ning. Innovation och företagande bidrar till den ekonomiska tillväxten genom ökad produktivitet Skatteåtgärder för företagande och sparande och sysselsättning. Statens roll är att avhjälpa marknadsmisslyckanden på ett sätt som skapar Förenkling av expertskatten bättre förutsättningar för företagens möjligheter För att öka förutsebarheten och underlätta till- att utveckla produkt-, tjänste- och processinnolämpningen av reglerna om expertskatt föreslås, vationer. Även om Sverige investerar mycket i som ett tillägg till nuvarande regler, en ny scha- utbildning och forskning finns det indikationer blonregel. Denna innebär att en arbetstagare all- som tyder på att dessa investeringar får ett alltför tid ska anses uppfylla villkoren om en viss kom- begränsat genomslag i nya varor och tjänster. 32 petens m.m., om lön och annan ersättning för Regeringen vill öka insatserna för att stimulera arbetet i Sverige per månad överstiger två pris- innovationskraften i det svenska samhället och basbelopp det kalenderår då arbetet påbörjas föreslår därför åtgärder som syftar till att öka (85 600 kronor för 2011). andelen innovativa företag och stimulera till ökad kommersialisering av forskningsresultat. Förändringar av 3:12-reglerna och av reglerna för Sammanlagt uppgår de föreslagna åtgärderna till enskilda näringsidkare 48 miljoner kronor 2012 och 26 miljoner kronor För att förbättra och förenkla för de företagare per år 2013–2015. Bland åtgärderna ingår en som omfattas av 3:12-reglerna höjs nivån på satsning på att Vinnova ska tillhandahålla stöd schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln för innovationsupphandling till offentliga aktöfrån 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Det införs rer. Vidare föreslås att medel tillförs Statistiska också ett tak på 90 inkomstbasbelopp för be- Centralbyrån för utveckling av indikatorer för skattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. För innovation och att medel tillförs för uppbyggnad enskilda näringsidkare höjs räntesatsen för posi- av idébanker vid lärosäten för att hantera forsktiv räntefördelning, från statslåneräntan ökad ningsresultat. Även möjligheten till att ansöka med 5 procentenheter till statslåneräntan ökad om patent på engelska utreds. med 5,5 procentenheter. Som ett led i att stimulera förnyelse och att öka produktiviteten inom välfärdssektorn är det Investeringssparkonto och investeringsfonder viktigt att främja ökad konkurrens och företa- För att förenkla för privatpersoner att spara i di- gande. Regeringen avser bl.a. att ge Konkurrensrektägda aktier och andra värdepapper införs en verket i uppdrag att analysera hur marknaderna ny schablonbeskattad sparform för vissa slags utvecklas inom ramen för lagen (2008:962) om värdepapper, benämnd investeringssparkonto. 31

skattekonsekvenser t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en låg schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- och 31 Den som sparar på ett investeringssparkonto beskattas inte för kapitalförsäkringar. kapitalvinst och utdelning från tillgångar på kontot. Spararen slipper 32 Se exempelvis Innovation Union Scoreboard 2010 – The Innovation därför deklarera varje försäljning av värdepapper, och kan utan Union's performance scoreboard for Research and Innovation.

PROP. 2011/12:1

valfrihetssystem i kommunerna. Vidare avser re- 187 miljoner kronor 2013, 468 miljoner kronor geringen ge Tillväxtverket i uppdrag att stödja 2014 och 749 miljoner kronor 2015. Fristående små aktörer på apoteksmarknaden. Regeringen skolor ska ersättas på likvärdiga villkor som avser också att genomföra åtgärder för att stärka kommunala skolor. konkurrenstillsynen och för att förbättra mark- För att öka kvaliteten i undervisningen behöanvisningen. ver lärarnas utbildning och kompetens samt det pedagogiska ledarskapet utvecklas. Regeringen föreslår därför att ett andra lärarlyft genomförs Åtgärdsprogram för utbildningssystemet för att möjliggöra att fler lärare blir behöriga i alla ämnen som de faktiskt undervisar i. Även en Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hår- fortsättning på förskolelyftet föreslås. Vidare födare internationella konkurrensen krävs ett ut- reslås att det genomförs en fortbildningssatsning bildningsväsende av hög klass. Sverige har ett ut- inom matematikdidaktiken. bildningssystem som i många avseenden fungerar väl, men det finns också tydliga tecken på Övriga reformer på utbildningsområdet kvalitetsbrister och svagheter (se vidare avsnitt Inom ramen för utbildningspaketet föreslår re- 1.6.2). Det pågår ett långsiktigt arbete för att geringen en rad åtgärder inom utbildningssystehöja kvaliteten i utbildningssystemet. Reger- mets olika delar samt åtgärder för en förbättrad ingen har sedan den tillträdde beslutat om en rad uppföljning och utvärdering av utbildningssyreformer inom utbildningsområdet. År 2011 och stemet. 2012 kommer att bli två av de mest reforminten- Inom gymnasieskolan föreslår regeringen åtsiva åren i den svenska utbildningshistorien. Re- gärder för att höja kvaliteten på yrkesprogramgeringen bedömer dock att det krävs ytterligare men på gymnasiet genom att stärka det arbetsåtgärder och föreslår därför ett brett inriktat re- platsförlagda lärandet, förbättra handledarutformpaket för utbildningsområdet om totalt 3,5 bildningen för dem som tar hand om eleverna miljarder kronor 2012–2015. samt genom att förstärka yrkeslärarnas fortbildning. Även Skolinspektionens tillsyn av det ar- Läraryrkets status och lärarnas kompetens stärks betsplatsförlagda lärandet föreslås stärkas. Vidare Den viktigaste punkten bland de föreslagna re- föreslår regeringen att en satsning genomförs formerna inom utbildningssystemet är att stärka tillsammans med teknikbranschen för att möjlärarnas kompetens och läraryrkets attraktions- liggöra för studenter från vissa gymnasieprogram kraft. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att praktisera på ett teknikföretag. Regeringen att bli en bättre lärare. Inom läraryrket föreslår ökar stödet för entreprenörsskap i skolan. regeringen en karriärutvecklingsreform med ut- Regeringen föreslår också reformer riktade vecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom hela mot universitet och högskolor i syfte att höja grund- och gymnasieskolan. Syftet är att premi- kvaliteten och genomströmningen i högskolan. era de bästa lärarna. Utvecklingsstegen med Bland reformerna som föreslås ingår en omföreventuella behörighetskrav ska beskrivas i skol- delning av högskoleplatser till hälso- och sjuklagen. Beslut om vem som ska anställas samt om vårds- samt ingenjörsutbildningar och en kvaliansvarsområden och arbetsinnehåll fattas av ar- tetssatsning inom humaniora och samhällsvetenbetsgivaren. En given utgångspunkt för denna skap. reform är att lönesättningen för lärare är en fråga Slutligen är det viktigt att möjligheterna till för parterna. Reformerna innebär inte en över- uppföljning och utvärdering av utbildningssygång till statlig lönepolitik. Anställningsvillkoren stemet förbättras, inte minst mot bakgrund av beslutas i sedvanlig ordning av arbetsgivaren och den stora mängd reformer som beslutats under av parterna. För att genomföra reformen krävs de senaste åren. Regeringen avser därför utvidga samförstånd mellan staten och Sveriges Kom- det nuvarande utbildningsuppdraget i instrukmuner och Landsting. Reformen är inte ett steg tionen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk mot ett förstatligande av skolan. Av finansie- utvärdering till att även omfatta utvärderingar av ringsprincipen följer att en lagreglering som ökar bl.a. effekterna på elevers resultat. kommunernas åtaganden ska finansieras av staten. För att täcka kostnaderna för reformen utgår ett statsbidrag om 26 miljoner kronor 2012,

PROP. 2011/12:1

Reformer för minskat beroende av ekonomiskt ket i uppdrag att göra en översyn av utfall och bistånd m.m. tillämpning av det nya regelverket och vid behov föreslå förändringar. Förslaget innebär även en Ofta lönar det sig för dåligt eller inte alls för per- informations- och kompetensinsats vad gäller soner med ekonomiskt bistånd att ta ett arbete strandskyddsreglerna, kompletterat med ett plaeller öka sin arbetstid. I syfte att minska margi- neringsstöd till landsbygdskommuner. naleffekterna vid arbete föreslår regeringen att Regeringen föreslår också att garantireglerna det genomförs en förändring av bestämningen av för Bostadskreditnämnden ändras för att undernivån för ekonomiskt bistånd där endast en del lätta nyproduktion av hus på landsbygden. 33 av arbetsinkomsten medräknas. De exakta formerna för förändringen ska analyseras närmare och förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1.8.3 Åtgärder för att välfärden ska 2013. Utgiftseffekten bedöms bli 150 miljoner komma alla till del kronor 2013 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014. Sjukvård och omsorg Nyanlända invandrare är en grupp som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarkna- Regeringen har genomfört åtgärder inom sjukden. Regeringen avser därför att tillse att nyan- vården och omsorgen som lett till betydande relända som påbörjat en etableringsplan får bibe- sultat i form av ökad tillgänglighet, en förbättrad hålla hela sin etableringsersättning i samband tandvård och ökad patientsäkerhet. Regeringen med förvärvsarbete. Syftet är att öka incitamen- föreslår i denna proposition åtgärder som vårdar ten för nyanlända att arbeta under etableringsti- och utvecklar redan genomförda reformer inom den. vissa av dessa områden. Utgångspunkten för de åtgärder som föreslås är att nyttan av förändringarna ska tillfalla både patienter och brukare i Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av ökad effektivitet. Globaliseringen och den demografiska utveck- Sammantaget föreslås åtgärder på ca 390 millingen utgör utmaningar för alla delar av Sverige, joner kronor per år 2012–2014 och ca 290 miljomen graden av utmaning skiljer sig åt mellan ner kronor fr.o.m. 2015 som innefattar: olika regioner. Enligt regeringen måste det fin- - en satsning på kvalitetsregister inom hälsonas förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar och sjukvården, av Sverige. Regeringen föreslår därför ett antal - en satsning för att stärka skyddet inom den åtgärder som syftar till att förbättra förutsättsociala barn- och ungdomsvården som inningarna för att driva företag samt arbeta och bo nebär att socialtjänsten får bättre förutsätti lands- och glesbygd. Sammantaget innebär de ningar för att följa och stödja barn och föreslagna åtgärderna att utgifterna ökar med ungdomar som är föremål för mer ingri- 380 miljoner kronor 2012 och 2013. År 2014 och pande insatser inom socialtjänsten, t.ex. 2015 är utgiftseffekten 315 respektive 65 miljovård i familjehem eller på institutioner. ner kronor. Bland annat föreslås att varje placerat barn Exempel på åtgärder är fortsatt stöd till ITska ha en ansvarig socialsekreterare, infrastrukturutbyggnad och kanalisation, förstärkt utveckling av landsbygdsturismen, insatser - en satsning på att utveckla ett nationellt säför att förbättra gruvindustrins möjligheter till kerhetsprogram för barn och unga i saminvesteringar, satsningar på förnybar energi samt hällsvård och att stärka uppföljningen av förstärkt regionalt kulturstöd. den sociala barn- och ungdomsvården på Det finns indikationer som tyder på att den nationell nivå, ändring av strandskyddsreglerna som trädde ikraft 2009 och 2010, med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Regeringen avser att ge Boverket och Naturvårdsver- 33 Kanalisation innebär nedläggning av rör för bredband i samband med t.ex. utbyggnad av vattennät och vägar.

PROP. 2011/12:1

- en tillfällig resursförstärkning för att stärka nen och de föreslagna justeringarna har utgått patientens ställning och förbättra tillgäng- från att bevara tydliga tidsgränser för en succes-

ligheten till sjukvården, bl.a. genom ett sär- sivt vidgad prövning av arbetsförmågan. Det ska skilt stimulansbidrag till landstingen för att finnas en bortre gräns för den förlängda sjukpå frivillig väg införa lagen (2008:962) om penningen och för att beviljas sjukersättning ska

valfrihetssystem i öppen specialiserad vård, det finnas en stadigvarande nedsatt arbetsför-

samt måga. Ersättningsprofilen inom sjukförsäkringen ska vidare vara utformad så att den successivt - en satsning på fortsatt arbete med att motökar incitamenten att övergå till arbete. verka hemlöshet. Regeringen anser det viktigt att tiden i sjuk-

försäkringen används så aktivt som möjligt och Utöver dessa åtgärder föreslås också en justering att insatserna är anpassade till behoven hos den av högkostnadsskydden för besök inom den sjuke. Försäkringskassan, hälso- och sjukvården öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel och Arbetsförmedlingen ska ha en aktiv samverdär de ökade avgiftsintäkterna beräknas uppgå kan. till ca 0,5 miljarder kronor 2012 och till ca Det faktum att många unga uppbär aktivitets- 1,0 miljard kronor per år fr.o.m. 2013. Dessa ersättning är ett kvarstående problem inom medel föreslås tillfalla landstingen och därmed sjukförsäkringen. En långsiktig och strukturellt bidra till att stärka hälso- och sjukvården. riktig reform av aktivitetsersättningen kräver vidare analys och utredning och regeringen är

därmed inte beredd att idag föreslås ett avskaf-

Vårda sjukförsäkringen

fande av aktivitetsersättningen. Regeringen före-

slår dock i denna proposition att personer som Regeringen har sett över regelverket för sjukförfyller 30 år, och som därmed lämnar aktivitetsersäkringen och aviserade i 2011 års ekonomiska sättningen, ska erbjudas att med aktivitetsstöd vårproposition ett antal justeringar som syftar delta i arbetslivsintroduktion. Även reglerna för till att säkerställa att sjukförsäkringsreformen sjukpenning och rehabiliteringspenning i särska fungera som avsett. I denna proposition föskilda fall samt för boendetillägg ska gälla denna reslår regeringen bl.a. att en regel införs som gör grupp. det möjligt för Försäkringskassan att bevilja Sammanlagt innebär åtgärderna inom sjukförsjukpenning på fortsättningsnivån för fler än 550 säkringen att utgifterna ökar med 1,2 miljarder dagar, om det på grund av den försäkrades sjukkronor 2012, 1,5 miljarder kronor 2013, dom skulle framstå som oskäligt att inte göra så. 1,2 miljarder kronor 2014 och 0,8 miljarder kro- Vidare föreslås att personer som lämnar den nor 2015. tidsbegränsade sjukersättningen, och som saknar

eller har en låg sjukpenningrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller rehabiliteringspen-

Unga och barnfamiljer

ning i särskilda fall samt ett boendetillägg, om deras arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd I syfte att stärka enskildas ekonomiska förutav sjukdom. Dessa personer får därmed en ersättningar och hålla samman samhället föreslås sättning som ligger i nivå med vad de tidigare vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta. Det hade med tidsbegränsad sjukersättning och boär viktigt att insatserna på ett effektivt sätt förstadstillägg för personer med aktivitets- och stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta sjukersättning. Boendetillägget ska också kunna samtidigt som incitamenten till arbete inte förbetalas ut under tiden i arbetslivsintroduktion. svagas i alltför stor utsträckning. Regeringen fö- Vidare föreslås ökade resurser för tidiga och inreslår därför att bostadsbidraget förstärks för sådividuella rehabiliteringsinsatser samt för åtgärväl unga utan barn som för barnfamiljer. För der inom arbetsmarknadspolitiken för personer unga utan barn höjs den procentuella ersättmed funktionsnedsättning. ningen för bostadskostnaden. För barnfamiljer Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska sker förstärkningen genom en sänkning av den ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, samtidigt nedre gräns för bostadskostnader vid vilken bisom det ska finnas tydliga incitament att arbeta drag betalas ut. Samtidigt höjs det särskilda bioch ökade möjligheter att ta sig tillbaka till sysdraget för hemmavarande barn i bostadsbidraget, selsättning, bl.a. via aktiv rehabilitering. Översy-

PROP. 2011/12:1

vilket aviserades i budgetpropositionen för 2011. Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Förstärkningar av bostadsbidraget har god träffsäkerhet för att reducera den ekonomiska ut- De insatser som ideella föreningar, organisatiosattheten samtidigt som de kan minska margi- ner, samfund och andra aktörer i den ideella naleffekterna genom att färre individer blir bero- sektorn gör är viktiga för samhället. Som ett led i ende av ekonomiskt bistånd, där marginaleffek- att stärka den ideella sektorn vill regeringen stiterna är högre. Sammantaget innebär de före- mulera privatpersoners donationer genom inföslagna åtgärderna att utgifterna ökar med drygt randet av en skattereduktion för penninggåvor 0,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012. till ideell verksamhet. Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Pensionärer

1.8.4 Övriga reformer

Regeringen har i flera steg sänkt skatten för pensionärer. Skattesänkningarna har gett betydande Finansiell stabilitet tillskott till pensionärer, inte minst till dem med låga pensioner. Regeringen vill ytterligare för- Erfarenheterna från finanskrisen som inleddes bättra ekonomin för de ålderspensionärer som 2008 visar att det finns ett behov av att stärka har lägst ekonomisk standard. Regeringen före- den finansiella stabiliteten i Sverige. Den fortslår därför att bostadstillägget till pensionärer satta oron på finansmarknaderna understryker höjs med 170 kronor i månaden och att gränsen detta behov. Centrala delar i detta arbete är en för skälig levnadsnivå inom förmånerna särskilt förstärkt och förbättrad tillsyn, striktare regelbostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs verk och ett väl fungerande samarbete mellan bemed motsvarande belopp. Genom en sådan höj- rörda myndigheter över landsgränserna. För att ning får de pensionärer som har de lägsta in- förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande komsterna den största relativa förbättringen av finansiellt system föreslår regeringen att Fisin disponibla inkomst. Utgiftseffekten av för- nansinspektionen tillförs ökade resurser för tillslaget är 500 miljoner kronor per år fr.o.m. syn, regelgivning, internationellt arbete och sta- 2012. tistik. Resurserna föreslås ökas successivt under 2012, 2013 och 2014. Från och med 2014 uppgår resursförstärkningen till 103 miljoner kronor Migrationspolitik per år, vilket innebär en ökning av myndighetens förvaltningsanslag med drygt 30 procent i för- Överenskommelsen mellan regeringen och Mil- hållande till 2011 års nivå. jöpartiet de gröna om ett gemensamt ansvarsta- Utöver detta tillförs Finansinspektionen drygt gande för den samlade asyl- och migrationspoli- 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012 för avgifter tiken innebär att Sverige ska ha en human asyl- till EU:s tillsynsmyndigheter på området. Dessa politik och vara en fristad för dem som flyr un- avgifter belastar i dagsläget myndighetens fördan förföljelse och förtryck. valtningsanslag. Det innebär således ett samlat Regeringens och Miljöpartiets gemensamma tillskott fr.o.m. 2014 på 110 miljoner kronor till mål är därför att säkerställa en human, rättssäker Finansinspektionen i förhållande till 2011 års och ordnad migrationspolitik. Asylrätten ska nivå. värnas. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Finansinspektionen tar ut avgifter för den Inom ramen för den reglerade invandringen ska verksamhet som är anslagsfinansierad, med unrörligheten över gränserna, såsom arbets- dantag för verksamheten som avser samordning kraftsinvandring, underlättas. Migrationens ut- av tillsyn för penningtvätt. vecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. Energi och klimat Regeringen föreslår att medel för överenskommelsen avsätts i denna proposition med en Sverige ska bekämpa hoten mot klimatet och vår halvårseffekt om 0,85 miljarder kronor 2012 och miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder 1,7 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013. för att minska utsläppen från bilar, åtgärder för

PROP. 2011/12:1

att anpassa samhället till effekterna av ett föränd- gifter för inställelseresor samt för resor mellan rat klimat och satsningar på havsmiljön. bostaden och arbets- respektive utbildningsplat- Regeringens sammanhållna energi- och kli- sen får dras av. Beloppsgränsen föreslås höjas matpolitik innebär kraftfulla utsläppsminsk- från 9 000 kronor till 10 000 kronor fr.o.m. den 1 ningar av växthusgaser och en väg ut ur beroende januari 2012. av fossila bränslen. Åtgärder för energieffektivisering är en viktig del i regeringens klimatpolitik. Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av En effektivare användning av energi bidrar till bostäder minskad belastning på klimatet och miljön och Förbättrade villkor för andrahandsuthyrning av till en tryggare energiförsörjning. Regeringen an- bostäder kan stimulera utbudet på andrahandsser därför att existerande program inom energi- marknaden. Regeringen föreslår därför en höjeffektiviseringsområdet bör förlängas under ning av schablonavdraget vid upplåtelse av den 2013 och 2014. Programmen omfattar bl.a. stöd egna bostaden från 18 000 kronor per år till till energi- och klimatrådgivning, teknikupp- 21 000 kronor per år. Ändringen föreslås träda i handling och marknadsintroduktion av energi- kraft den 1 januari 2012. Regeringen föreslår effektiv teknik och marknadskontroll. Vidare fö- dessutom en förlängning av lättnadsreglerna för reslås en satsning på energiforskning genom oäkta bostadsrättsföreningar. ökade resurser för kommersialisering, utveckling och för demonstrationsanläggningar. Höjd skatt på tobak Som en delfinansiering av reformerna på skatteområdet föreslås en höjning av tobaksskatterna Supermiljöbilspremie införs fr.o.m. den 1 januari 2012, bl.a. en höjning av skatten på cigaretter med ca 8 procent och av År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är skatten på snus med ca 11 procent. Skattehöjoberoende av fossila bränslen. Bilköpare bör ningarna bedöms ha en positiv effekt på folkhälstimuleras att teknikneutralt välja de bästa miljö- san. alternativen. Tekniken utvecklas nu snabbt och det finns ett behov att underlätta introduktionen

av nya lösningar. Regeringen avser från den 1 ja- 1.9 Regeringens reformambitioner

nuari 2012 därför att införa en ny supermiljöbilspremie om 40 000 kronor per bil till inköp av Regeringens reformambitioner för mandatperiode bilar som släpper ut allra minst koldioxid. den, som presenterades i budgetpropositionen Målgruppen för bidraget föreslås omfatta privat- för 2011, genomförs när det uppstår ett varaktigt personer, bilpooler, offentlig sektor samt före- reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter tag, inkluderande taxibolag och biluthyrningsfö- och under förutsättning att viktiga reformer retag. Den utvidgade målgruppen ska prövas ut- inom prioriterade välfärdsområden kan säkras. ifrån EU:s statsstödsregler. Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt och särskild skatt för utomlands bosatta Övriga skatteförslag Jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar en varaktigt ökad sysselsättning och för att göra det mer attraktivt med företagande. En ytterli- För att driva fram den senaste och bästa teknigare förstärkning av avdraget ökar antalet arbeken vad gäller miljöfordon förlängs den tidsbetade timmar genom såväl ytterligare sänkta gränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar med två år för bilar trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler som är utrustade med teknik för drift med elekt- arbetade timmar för dem som redan finns på arricitet som tillförs genom laddning från yttre betsmarknaden. Antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster energikälla eller med annan gas än gasol. bör minska. Detta skulle minska marginaleffek- Höjd beloppsgräns för avdrag för resor terna, göra det mer lönsamt med utbildning och uppmuntra entreprenörskap. En förstärkning av Av förenklings- och administrativa skäl föreslås jobbskatteavdraget förutsätter ett relativt stort en höjning av den beloppsgräns över vilken utreformutrymme. En förändring av jobbskatteav-

PROP. 2011/12:1

draget bör av förenklingsskäl och av administra- positiv samhällsutveckling. Regeringen avser tiva skäl kombineras med en sänkning av den därför att fortsätta stärka förutsättningarna för särskilda skatten för svenskar som är bosatta ut- att upprätthålla finansiell stabilitet i Sverige. omlands. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Skatt för pensionärer Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har minskat och fler på arbetsmarknaden står utan god ekonomi och god hälsa, medan andra har inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Utsmå marginaler och behöver en trygg omsorg för gångspunkten för en modern välfärdsstat bör att få vardagen att fungera. Regeringens politik vara att alla med fast förankring på arbetsmarksyftar till att människor ska känna att Sverige är naden ska vara berättigade till inkomstrelaterad ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i arbetslöshetsersättning. I syfte att stärka männidenna politik har regeringen tre år i rad sänkt skors trygghet och stabiliteten på arbetsmarknaskatten för personer som vid beskattningsårets den bör en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ingång har fyllt 65 år. införas. Regeringen har under våren 2010 tillsatt Det finns i dag ca 1,7 miljoner personer i Sve- den parlamentariska kommittén om hållbara förrige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste säkringar vid sjukdom och arbetslöshet för att se tio åren beräknas antalet öka till närmare 2 mil- över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna joner. Medellivslängden har de senaste åren stigit långsiktigt kan förbättras för att bli sammanmed mellan 30 och 40 dagar per år. Det finns hållna, balanserade och hållbara, samt bidra till därmed allt fler pensionärer högre upp i åldrarna, långsiktigt högre sysselsättning (dir. 2010:48). varav en stor del är ensamstående. Kvinnor lever Regeringen vill införa en allmän obligatorisk ini genomsnitt längre än män och utgör därmed en komstförsäkring vid arbetslöshet. större andel av ålderspensionärerna högre upp i När utredningen lämnat sitt förslag kommer åldrarna. regeringen att ta ställning till när och hur en ob- Den genomsnittliga åldern för uttag av ålders- ligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. pension är ca 65 år och har i princip inte ändrats, Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska trots den stigande medellivslängden. År 2005 även fortsättningsvis syfta till att förbättra arfick drygt hälften av alla ålderspensionärer ga- betsmarknadens funktionssätt och motverka en rantipension till viss del. Av dem som i dag be- varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkviljas ålderspension får ca 30 procent garanti- ringen behöver ett effektivare kontroll- och pension till någon del. De ekonomiska villkoren sanktionssystem för att stärka drivkrafterna för för pensionärer ser olika ut beroende på ålder arbetslösa att söka jobb. och tidigare arbetsmarknadsanknytning. Sammantaget understiger den genomsnittliga dispo- Integration nibla inkomsten för pensionärer den genom- Sverige är ett land som har en tradition av öpsnittliga disponibla inkomsten för personer som penhet mot omvärlden. Nya influenser har gevid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år. nom alla tider berikat Sverige kulturellt, ekono- Regeringen avser att under 2013 eller 2014 miskt och kunskapsmässigt. Samtidigt finns det återkomma med förslag om sänkt skatt för pen- stora brister i systemen för invandrares etablesionärer under förutsättning att det råder balans i ring i samhället. Dessa återspeglas i hög arbetsde offentliga finanserna. löshet och sociala problem i storstädernas förorter. De visar sig också i bristande skolresultat Stabilt finansiellt system och diskriminering på arbetsmarknaden. Reger- Det förebyggande arbetet med att skapa ett mer ingen har genomfört flera reformer för att förväl fungerande finansiellt system är centralt för bättra integrationen. regeringen. En allvarlig kris i det finansiella sy- Som ett led i arbetet med att förbättra integstemet får stora negativa efterverkningar för rationen på arbetsmarknaden har regeringen tillhushåll och företag. Vidare visar de historiska satt en utredning som ska se över möjligheten erfarenheterna att de offentligfinansiella kostna- att införa ett system med skattelättnader för föderna av att hantera en uppkommen finansiell retag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. kris kan vara mycket stora. En finansiell kris nystartszoner (dir. 2011:04). Målsättningen är övergår ofta till en skuldkris. Ett stabilt finansi- att skapa jobb och öka sysselsättningen i områellt system utgör därför en förutsättning för en den där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt un-

PROP. 2011/12:1

derstiger det nationella genomsnittet. En annan pital i bolagssektorn och att göra villkoren mer målsättning är att det ska startas fler företag och lika för finansiering med eget kapital och med att företag ska ges bättre förutsättningar att växa. lån. Skattereglerna ska utformas så att invester- Detta medför även s.k. grannskapseffekter av ingar och sysselsättning gynnas. I uppdraget inbåde ekonomisk och social art, som ytterligare går också att ta fram förslag som breddar bolagsbidrar till åtgärdens positiva effekter för samhäl- skattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning let. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast av bolagsskattesatsen. Vidare ska kommittén den 1 augusti 2012. undersöka möjligheterna att införa skatteincitament för forskning och utveckling. Kommittén Arbetsrätt ska även se över reglerna om koncernbidrag och Den svenska modellen utgör en god grund för underprisöverlåtelser samt analysera om det bör en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen införas en källskatt på räntebetalningar. Uppdraanser att grunderna för arbetsrätten bör bestå get ska slutredovisas senast den 1 november även framöver. Vissa grupper som t.ex. unga kan 2013 men redan under 2012 ska kommittén dock, till följd av utformningen av vissa delar av lämna två delbetänkanden. Senast den 31 januari arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på 2012 ska kommittén lämna förslag på skatteinarbetsmarknaden. Det finns därför skäl att citament för att stimulera tillgången på riskvilligt genomföra mindre justeringar av gällande regler kapital och senast den 1 oktober 2012 ska komför att minska dessa problem. Regeringen vill mittén redovisa frågan om skatteincitament för introducera två särskilda anställningsformer för forskning och utveckling. lärlingar som ska underlätta ungas inträde på ar- En väl fungerande konkurrens är en grundbetsmarknaden. Frågan om en ny anställnings- förutsättning för att företagen ska utveckla nya form för den som går en gymnasial lärlingsut- produkter, ny teknik och nya produktionsmetobildning bereds för närvarande inom Regerings- der. Regeringen har därför öppnat nya områden kansliet. Vad gäller lärlingsprovanställningar för konkurrens, framför allt inom välfärdsområkommer regeringen att tillkalla en särskild utre- det, och detta arbete fortsätter framöver. dare. Därutöver har regeringen för avsikt att ge en Utbildning särskild utredare i uppdrag att se över reglerna Sverige ska ha en skola och utbildning i världsom tvister i samband med uppsägning och lämna klass. Regeringen har redan genomfört en förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid mängd reformer inom utbildningsområdet och tvister om uppsägning kan begränsas. Syftet med detta arbete fortsätter. Att ge alla barn och unga dessa regeländringar ska vara att främja nyan- möjlighet till en god utbildning ökar deras livsställningar. Medlingsinstitutet kommer att ges i chanser genom större möjligheter att få arbete, uppdrag att inrätta en informationstjänst om rå- en bra lön samt stärkta förutsättningar för att dande regler om arbetsrätt och kollektivavtal. delta i samhället. I syfte att höja åldern för utträde från arbetslivet vill regeringen undersöka möjligheterna till Forskning och innovation att höja åldern för rätten att kvarstå i anställning Forskning, utveckling och innovation är centrala från 67 till 69 år. Frågan utreds för närvarande i delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld översynen av pensionsrelaterade åldergränser måste den svenska konkurrenskraften främst som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 bygga på ett högt kunskapsinnehåll. I internaapril 2013 (dir. 2011:34). tionella jämförelser av länders innovationsklimat ligger Sverige sedan många år bland de främsta. Företagande och konkurrens Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och in- Regeringen har som fortsatt ambition att för- novationsproposition som innebar beslut om ett bättra företagsklimatet och villkoren för företa- resurstillskott på 5 miljarder kronor i nivå fram gande, investeringar och sysselsättning. till 2012 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, Som ett led i detta arbete har regeringen till- rskr. 2008/09:160). En ny forsknings- och innosatt en kommitté som ska se över företagsbe- vationsproposition planeras att läggas under skattningen, Företagsskattekommittén (dir mandatperioden. Inriktningen för forskningspo- 2011:1). Kommittén ska bl.a. undersöka olika litiken bör vara att stärka Sveriges ställning som möjligheter att minska beskattningen av riskka- forsknings- och innovationsnation och därmed stärka konkurrenskraften. Propositionen kom-

PROP. 2011/12:1

mer att inriktas mot att stärka kvaliteten i forsk- Rättsväsendet ningen för att skapa förutsättningar för en Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för forskning av hög internationell klass och öka in- människors trygghet och är därmed en viktig del novationsförmågan i det svenska samhället. Un- av välfärdssamhället. Stora satsningar har gjorts der 2011 har regeringen även inlett arbetet med inom området under den gångna mandatperioen innovationsstrategi i syfte att förbättra inno- den och arbetet med att implementera dessa påvationsklimatet i det svenska samhället. går. Trycket på rättsväsendet är samtidigt fortsatt högt och det finns ett stort behov av att Infrastruktur fortsätta arbetet med att effektivisera och mo- Samhällsekonomiskt lönsamma infrastruktur- dernisera rättsväsendet under mandatperioden. investeringar ger snabbare och effektivare person- och godstransporter. Investeringar i effek- Trygg välfärd för alla tivare persontransporter ökar möjligheterna för Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller människor att hitta attraktiva arbetsplatser inom ihop. Den gemensamt finansierade välfärden ska pendlingsavstånd och för företag att verka i hela komma alla till del och hålla högsta möjliga kvalandet samt att anställa medarbetare med rätt litet. Grunden för att nå dit är en solidarisk och kompetens. Väl fungerande transporter är där- offentlig finansiering. Genom en bra och offentmed av stor betydelse för näringslivets konkur- ligt finansierad vård och omsorg utjämnas livsrenskraft och för investeringsklimatet. villkoren mellan människor. Regeringen beslutade 2010 om en trafikslag- Välfärden ska säkras även i framtiden. Försövergripande nationell plan som innehåller skjutningar i befolkningens åldersstruktur gör satsningar på närmare 500 miljarder kronor för att yrkesverksamma i framtiden måste kunna fiperioden 2010–2021. I och med detta höjdes an- nansiera vård och omsorg åt allt fler äldre. I slagen med 3,9 miljarder kronor per år. Omfat- framtiden kommer var femte svensk att vara tande resurstillskott erhålls därtill genom bru- över 65 år. Den demografiska utvecklingen inkar- och medfinansiering. Under den gångna nebär sannolikt att efterfrågan på offentligt fimandatperioden har också tidigare lån amorte- nansierade välfärdstjänster ökar. Vidare kan efrats av, vilket har frigjort ytterligare medel. I terfrågan på sådana tjänster öka när levnadsstandenna proposition föreslås satsningar om ytterli- darden stiger. Det kommer att ställa stora krav gare 5 miljarder kronor 2012-2013 på framför allt på våra välfärdssystem, vårt samhälle och på hur drift, underhåll och mindre investeringar i väg- vi ser på arbete i livets olika skeden. och järnvägsnätet. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till Jämställdhet ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att sä- Sverige har kommit långt med att skapa ett jämkerställa de framtida behoven av åtgärder inom ställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola transportsystemet. har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar Fler bostäder inte bara ökad personlig frihet, utan också högre En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl tillväxt och utveckling. Trots att Sverige har fungerande bostads- och hyresmarknader. På kommit långt ifråga om jämställdhet finns dock flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, alltjämt såväl synlig som osynlig diskriminering, utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten låg representation och skiftande villkor för kvinpå arbetsmarknaden. För att det ska byggas fler nor och män att fullt ut delta i samhället. Mot bostäder behövs en bättre fungerande konkur- denna bakgrund är det viktigt att analysera hur rens på byggmarknaden och det måste bli mer politiken på bästa sätt kan bidra till ökad jämattraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. ställdhet. Regeringens satsningar på jämställdhet Regeringen har lagt en första grund för detta ge- fortsätter. Jämställdhetsarbetet i skolor, insatnom reformeringen av hyressättningssystemet i serna för våldsutsatta kvinnor och kampen mot bred enighet med parterna. Denna reform ligger prostitution är några viktiga inslag. fast. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den svenska bostads- Klimatpolitik marknaden kommer att prövas. En särskild utre- Klimatförändringarna är en global utmaning som dare kommer att analysera förutsättningarna för kräver ett globalt svar. Sverige är och ska vara ett uthyrning av bostäder. föregångsland för god miljö och hållbar utveck-

PROP. 2011/12:1

ling, både nationellt och internationellt. FN har ska genomföras inom oförändrade ekonomiska enats om att den globala temperaturökningen ramar, vilket i sin tur kräver omfattande rationainte får överstiga två grader, men de åtaganden liseringar inom försvarets stödverksamheter, som hittills har gjorts är knappast tillräckliga för främst inom logistik- och materielförsörjningen att på ett tillfredsställande sätt minska utsläpps- samt inom den verksamhet som avser forskning nivåerna. och utveckling. Sverige ska visa ledarskap genom en ambitiös Regeringen fortsätter att arbeta för att de fastklimat- och energipolitik med högt uppsatta slagna principerna för materielförsörjning ska klimatmål, kostnadseffektiva åtgärder och driva genomsyra anskaffningen och vidmakthållandet en framsynt klimatpolitik som syftar till att av försvarsmateriel. Svenska särlösningar påverminska utsläppen av växthusgaser både nationellt kar Försvarsmaktens förmåga att samverka med och internationellt. Det nationella målet är att andra länder negativt, förlänger anskaffningstiutsläppen för Sverige ska minskas med 40 pro- der och driver upp priser vid anskaffning. Tiden cent till år 2020 jämfört med 1990. Den långsik- från anskaffning av materielsystem till användtiga visionen är att Sverige år 2050 inte har några ning i insats måste kortas betydligt. nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Inom EU fortsätter arbetet med klimat- och

energipaketet där EU:s system för utsläppshan- 1.10 Effekter av regeringens politik

del är centralt för att uppfylla EU:s klimatpolitiska mål. En översyn av energiskattedirektivet är I detta avsnitt redovisas bedömningar av sysselangelägen för att uppnå en ökad samhällseko- sättnings- och fördelningseffekterna av de renomisk effektivitet. Sverige verkar därför för att former som regeringen har genomfört och som förslaget till direktivändringar kan antas snarast. föreslås i denna proposition. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

1.10.1 Sysselsättningseffekter av

Övriga skatter regeringens politik I denna proposition föreslås som en delfinansiering av de olika reformambitionerna en höjning Regeringens politik är en kombination av åtgärav skatten på tobak i enlighet med vad som re- der som stimulerar utbudet och efterfrågan på dovisades i budgetpropositionen för 2011. Skat- arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan tejusteringen på tobak har även positiva effekter arbetssökande och lediga platser. Regeringen har på folkhälsan. vidare genomfört riktade åtgärder för att öka Införandet av den kommunala fastighetsav- sysselsättningen i grupper med svag förankring giften har inneburit att taxeringsvärdet inte på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen längre har samma betydelse för den löpande be- för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdraskattningen av bostäder. Riksdagen har gjort ett get, som har stärkt drivkrafterna till arbete gesärskilt tillkännagivande i frågan. Det är motive- nom att göra det mer lönsamt att arbeta. Om det rat att se över möjligheterna att avskaffa eller av- lönar sig mer att arbeta kommer fler att söka sig sevärt förenkla fastighetstaxeringssystemet för till arbetsmarknaden. På sikt kan därmed den bostäder. Regeringen har därför tillsatt en utred- varaktiga sysselsättningen (dvs. sysselsättningen ning om fastighetstaxering av bostäder (dir. i genomsnitt över konjunkturcykeln) öka. Re- 2011:3). Uppdraget ska slutredovisas senast den geringen har dessutom gjort förändringar i ar- 15 augusti 2012. betslöshetsförsäkringen för att öka utbudet av arbetskraft och förkorta arbetslöshetstiderna. Försvarspolitik För att minska ohälsotalen och öka sysselsätt- Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att ningen har regeringen även genomfört omfatkunna försvara landet, men också bidra till fred tande reformer inom sjukförsäkringen som syfoch säkerhet i omvärlden. Det kräver ett försvar tar till att stärka arbetsförmågan hos de sjuksom är anpassat till dagens hotbild och till skrivna, skapa drivkrafter till arbete och stärka snabba omvärldsförändringar. Arbetet med att arbetskraftsefterfrågan på personer som varit förverkliga den inriktning för ökad tillgänglighet långtidssjukskrivna eller uppburit sjuk- eller akoch användbarhet som slogs fast i 2009 års för- tivitetsersättning. svarsbeslut ska därför fortsätta. Omställningen

PROP. 2011/12:1

För att de utbudsstimulerande åtgärderna snabbt Regeringen föreslår även åtgärder för att mildra ska leda till ökad sysselsättning och minskad effekterna av inbromsningen på arbetsarbetslöshet har regeringen också vidtagit marknaden. Dessa åtgärder syftar till att minska åtgärder för att stärka ställningen för och risken för att arbetslösheten biter sig fast på efterfrågan på personer med svag förankring på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga satsarbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken har ningar inom arbetsmarknadspolitiken för att lagts om. Bland annat har Arbetsförmedlingen motverka långtidsarbetslöshet. De reformer som fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbeten föreslås i denna proposition bedöms minska samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska resur- jämviktsrarbetslösheten med 0,2 procentenheserna i större utsträckning riktas till dem som ter. Med hänsyn tagen till persistenseffekter och har störst behov. För att göra de personer som andra faktorer bedöms jämviktsarbetslösheten varit utan arbete en viss tid mer attraktiva på ar- uppgå till ca 5 procent 2015. betsmarknaden finns nystartsjobb. Andra åtgär- De reformer som förslås i denna proposition der för att öka efterfrågan på personer med svag som bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt moms på förankring på arbetsmarknaden är sänkta arbets- restaurang- och cateringtjänster, reformering av givaravgifter för unga och äldre. Dessutom har försörjningsstödet, höjda bostadsbidrag och regeringen infört ett HUS-avdrag (skattere- satsningar inom arbetsmarknadspolitiken bidrar duktion för ROT- och RUT-tjänster) för att även till att dämpa konjunkturavmattningen på stimulera utbudet och efterfrågan på arbetskraft. kort sikt. Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i denna proposition leda till att BNP-till- Nya reformer i denna proposition växten blir ca 0,2 procentenheter högre 2012 och Förslaget om sänkt mervärdesskatt för restau- att antalet sysselsatta blir ca 8000 personer fler rang- och cateringtjänster underlättar inträdet på 2012 än vad som annars hade varit fallet. arbetsmarknaden för främst unga och utrikes födda. Skattesänkningen bedöms öka efterfrågan Effekterna på den varaktiga sysselsättningen på restaurang- och cateringtjänster och därmed Regeringen bedömer att de hittills genomförda öka sysselsättningen i denna bransch. Kvaliteten strukturreformerna, inklusive de reformer som och aktiviteten i jobb- och utvecklingsgarantin föreslås i denna proposition, varaktigt ökar syssamt i jobbgarantin för unga höjs för att öka selsättningen med ca 220 000 personer på lång jobbchanserna för långtidsarbetslösa. Även stö- sikt. det till personer som riskerar långtidsarbetslös- Regeringens reformer påverkar inte enbart het förbättras. sysselsättningen, utan ökar även antalet personer I denna proposition föreslår regeringen såväl i arbete genom att färre personer är sjukfrånvahöjt bostadsbidrag för unga utan barn som för rande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatteavdraget till barnfamiljer. Det höjda bostadsbidraget leder till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. en inkomstförstärkning som inte är kopplad till genom att gå från deltids- till heltidsarbete. hur mycket man arbetar. Incitamenten att arbeta Sammantaget bedöms de hittills genomförda dämpas därför något för dessa grupper och ar- strukturreformerna och de reformer som förebetsutbudet minskar marginellt till följd av slås i denna proposition varaktigt öka antalet ardenna reform (se tabell 1.14). Därutöver aviseras betade timmar med ca 6 procent på lång sikt, vilförslag om att en del av arbetsinkomsten inte ket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter. Jobbräknas in när försörjningsstödets nivå bestäms skatteavdraget bedöms bidra med ca hälften av för att stimulera ökad grad av egenförsörjning denna ökning (se tabell 1.14). för mottagare av ekonomiskt bistånd. Förslagets Regeringens bedömning baseras på den forsksyfte är att sänka marginaleffekterna vid arbete ning som finns kring effekterna av olika åtgärför mottagare av ekonomiskt bistånd och där- der, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, socimed öka arbetsutbudet för dem som står utanför alförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken arbetsmarknaden. Förslagets slutgiltiga utform- påverkar arbetsutbudet och sysselsättningen. ning kommer att utredas vidare inom Regerings- Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i kansliet. Effekten av ovanstående aviserade re- vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån form och av höjt bostadsbidrag bedöms dock fullständig. De bedömningar som redovisas i tasammantaget netto ha små effekter på den var- bell 1.14 är därmed osäkra. I rapporten Hur ska aktiga sysselsättningen. utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt

PROP. 2011/12:1

bedömas? redogörs för de metoder och beräk-

Diagram 1.11 Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2011 samt regeringens förslag i budgetpropositionen

ningar som används i regeringens bedömning av

för 2012

reformeffekter. 34 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Tabell 1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt 20 Förändring i procent om annat ej anges

Direkt effekt Långsiktig effekt

Årsarbets- Arbets- 15 1 2 3 kraft Sysselsatta löshet BNP Jobbskatteavdrag 120 000 106 000 -0,6 2,2 10 Arbetslöshetsförsäkring 39 000 45 000 -0,7 0,7 5 Arbetsmarknadspolitik 11 000 13 000 -0,2 0,2 Sjukförsäkring 19 000 16 000 0,4 0,4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 HUS-avdraget 27 000 25 000 -0,2 0,4 6 12 15 18 21 24 26 29 34 61 -5 Sänkta socialavgifter 10 000 8 000 0,0 0,2 Skiktgräns 15 000 0 0,0 0,3 Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Sänkt tjänstemoms 6 000 4 000 -0,1 0,1 Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) 4 Höjt bostadsbidrag -2 000 -2 000 0,0 0,0 Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå. Summa strukturrefor- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

mer 243 000 216 000 -1,4 4,5

1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft mot- I denna proposition föreslår regeringen såväl svarar 1800 timmar. 2 Antal personer i åldersgruppen 15-74 år. höjt bostadsbidrag för unga utan barn som för barnfamiljer. Vidare föreslås en höjning av bo- 3 Förändring i procentenheter. 4 Effekten av den aviserade reformen av ekonomiskt bistånd och av höjt bostadsbidrag bedöms sammantaget netto ha små effekter på den varaktiga sysselsätt- stadstillägget till pensionärer liksom gränsen för ningen. Källa: Egna beräkningar. skälig levnadsnivå för pensionärer med särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Samtliga åtgärder riktar sig till grupper med svag eko- 1.10.2 Fördelningseffekter av regeringens nomi eller större försörjningsbörda. Av förenkpolitik lings- och administrativa skäl höjs även beloppsgränsen för avdrag för utgifter för arbetsresor. De direkta fördelningseffekterna av den samlade Vidare höjs schablonavdraget vid andrahandsutpolitiken 2006 − 2012 bedöms öka hushållens ju- hyrning av den egna bostaden. De direkta efsterade disponibla inkomst med 7,1 procent (se fekterna av dessa förslag förväntas gynna persodiagram 1.11). På längre sikt förväntas de största ner i den nedre delen av inkomstfördelningen. På effekterna uppkomma bland dem med lägst in- längre sikt förväntas inkomsterna i den nedre komster. Detta beror på att det framför allt är delen av inkomstfördelningen dock att försvagas denna grupp som kan förväntas öka sitt arbets- något i relation till den direkta effekten. Detta utbud till följd av den förda politiken. När fler beror på att arbetsutbudet på längre sikt minskar kommer in på arbetsmarknaden, och därmed kan något genom att förslagen främst ger en införsörja sig med arbetsinkomster i stället för komstförstärkning som inte är kopplad till hur med bidrag och transfereringar bidrar detta till mycket man arbetar. Även på längre sikt föratt inkomstfördelningen hålls samman och de väntas dock den sammantagna effekten av förlångsiktiga förutsättningarna för en hög syssel- slagen medföra att personer i den nedre delen av sättning och stark tillväxt förbättras. För den en- inkomstfördelningen får en inkomstförstärkning skilde individen ger arbetsinkomster bättre kon- (se diagram 1.12). sumtionsmöjligheter och större möjligheter att styra över sitt liv.

34 Se, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?, Rapport 2011:1 från Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet.

PROP. 2011/12:1

Diagram 1.12 Fördelningseffekter av regeringens förslag i

Utöver förslag i denna proposition med ikraft-

budgetpropositionen 2012

trädande 2012, aviseras förslag om att del av ar- Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst betsinkomsten inte räknas in när försörjnings- 0,6 stödets nivå bestäms. Reformens syfte är att 0,5 stärka inkomsterna bland mottagare av ekonomiskt bistånd genom att dessa stimuleras att an- 0,4 Direkt effekt Långsiktig effekt tingen träda in på arbetsmarknaden eller genom att de uppmuntras att arbeta i större utsträck- 0,3 0,2 ning. Att minska utanförskapet och öka graden 0,1 av egenförsörjning bland dessa grupper är väsentligt för att på sikt gradvis minska inkomst- 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 skillnaderna i samhället och för att utjämna -0,1 medborgarnas livschanser. Ur ett fördelnings- 6 12 15 18 21 24 26 29 34 61 -0,2 perspektiv är reformen träffsäker och gynnar främst personer i den allra nedersta delen av Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) inkomstfördelningen. Förslagets slutgiltiga ut- Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomster i 2012 års prisnivå. Det i formning kommer att utredas vidare inom Regeringskansliet. 2011 års budgetproposition aviserade förslaget om höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn är inte inkluderat i förslagen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2011/12:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 10. godkänner beräkningen av Riksgäldsstatens budget för 2012 kontorets nettoutlåning för 2012 (avsnitt 10.2.1 tabell 10.8), 1. godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1), 11. godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2012 (avsnitt 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 10.2.1 tabell 10.8), ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 12. bemyndigar regeringen att för 2012 besluta 1 084 miljarder kronor för 2012 (avsnitt om lån i Riksgäldskontoret för invester- 4.5.1), ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 34 350 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1), ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015 13. bemyndigar regeringen att för 2012 besluta (avsnitt 4.5.2), om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp 4. godkänner beräkningen av budgetens av 20 900 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2), inkomster för 2012 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2), 14. bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § 5. beslutar om fördelning av utgifter på andra stycket budgetlagen (2011:203), utgiftsområden för 2012 (avsnitt 8.1.1 och besluta om överskridande av vissa tabell 8.2), anslag(avsnitt 11.4), 6. godkänner beräkningen av förändringen av vad gäller skattefrågor anslagsbehållningar för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), 15. antar förslaget till lag om investeringssparkonto (avsnitt 3.1 och 6.13), 7. godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens 16. antar förslaget till lag om godkännande av budget för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.2 och 6.16), 8. godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 17. antar förslaget till lag om ändring i och 2015 som riktlinje för regeringens inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3), 3.3 och 6.15), 9. bemyndigar regeringen att under 2012 ta 18. antar förslaget till lag om ändring i upp lån enligt 5 kap. budgetlagen inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt (2011:203) (avsnitt 10.2.1),

PROP. 2011/12:1

3.4, 6.2, 6.3, 6.4, 6.11, 6.13, 6.14, 6.15, 6.16, 29. antar förslaget till lag om ändring i lagen 6.17 och 6.18), (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor (avsnitt 19. antar förslaget till lag om ändring i lagen 3.15 och 6.13), (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.5, 6.13, 30. antar förslaget till lag om ändring i lagen 6.15 och 6.16), (1999:1305) om Forskarskattenämnden (avsnitt 3.16 och 6.3), 20. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen 31. antar förslaget till lag om ändring i (1970:624) (avsnitt 3.6 och 6.14), socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.17 och 6.5), 21. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 32. antar förslaget till lag om ändring i lagen (avsnitt 3.7 och 6.13), (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.18 och 6.6), 22. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) 33. antar förslaget till lag om ändring i lagen om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.8 (2001:1227) om självdeklarationer och och 6.13), kontrolluppgifter (avsnitt 3.19, 6.13, 6.14 och 6.16), 23. antar förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) (avsnitt 3.9 och 34. antar förslaget till lag om ändring i 6.13), socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.20, 6.13 och 6.14), 24. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på 35. antar förslaget till lag om ändring i pensionsmedel (avsnitt 3.10 och 6.13), skatteförfarandelagen (2011:000) (avsnitt 3.21, 6.13, 6.14 och 6.16), 25. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) 36. antar förslaget till lag om ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.22 (avsnitt 3.11 och 6.13), och 6.9), 26. antar förslaget till lag om ändring i 37. antar förslaget till lag om ändring i lagen mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt (1994:1551) om frihet från skatt vid 3.12 och 6.11), import, m.m. (avsnitt 3.23 och 6.9), 27. antar förslaget till lag om ändring i lagen 38. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt (1998:506) om punktskattekontroll av 3.13 och 6.5), transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.24 och 28. antar förslaget till lag om ändring i 6.9). skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt 3.14, 6.13, 6.14 och 6.16),

3 Lagförslag

PROP. 2011/12:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om investeringssparkonto

Härigenom föreskrivs följande.

Innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om investeringssparkonto. I inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett investeringssparkonto.

Definitioner m.m.

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget. De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Termen handelsplattform omfattar inte företeelser utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 § Med investeringssparkonto avses ett konto som uppfyller villkoren i denna lag.

4 § Med kontoinnehavare avses den som innehar ett investeringssparkonto.

5 § Med investeringsföretag avses 1. ett svenskt värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 2. ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 3. ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där har tillstånd att tillhandahålla sidotjänster som avses i bilaga I, avsnitt B punkt 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om

PROP. 2011/12:1

marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG , senast ändrat 1 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU , eller 2 4. ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES och som där fått auktorisation att starta och driva verksamhet i kreditinstitut som avses i artikel 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut , senast ändrat 3 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU . 4

6 § Med investeringstillgångar avses 1. finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 2. finansiella instrument som handlas på en handelsplattform, eller 3. andelar i en investeringsfond.

7 § Finansiella instrument som har getts ut av ett företag är inte investeringstillgångar om innehavaren av instrumenten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget. Vid bedömningen av hur stor andel av rösterna eller kapitalet i företaget som innehavaren av de finansiella instrumenten har, ska innehavaren även anses äga andelar i företaget som innehavarens närstående, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar. Kvalificerade andelar är inte investeringstillgångar.

8 § Med kontofrämmande tillgångar avses finansiella instrument som inte är investeringstillgångar.

Avtal om investeringssparkonto

9 § Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås mellan ett investeringsföretag och en fysisk person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i denna lag. Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo. Ett investeringssparkonto får bara föras av ett enda investeringsföretag. Ett investeringssparkonto får inte överlåtas.

Insättning och uttag av kontanta medel

10 § Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto.

1 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039). 2 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 3 EUT L 177, 30.6.2006, s. 21 (Celex 32006L0048). 4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).

PROP. 2011/12:1

Överföring av finansiella instrument till eller från ett investeringssparkonto

11 § Vid bedömning av om finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella instrumentens klassificering enligt 6–8 §§ när överföringen inleds som avgör vilka bestämmelser om överföring enligt denna lag som ska tillämpas.

Överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto

12 § En kontoinnehavare får bara överföra investeringstillgångar som kontoinnehavaren själv äger till ett eget investeringssparkonto. En kontoinnehavare får inte överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget investeringssparkonto.

13 § Investeringstillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett 1. på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform, 2. på så sätt att nya fondandelar utfärdats om förvärvet avser andelar i en investeringsfond, 3. från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot, 4. från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringssparkontot, 5. från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot, 6. från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, 7. från en annan kontoinnehavare om tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes investeringssparkonto, eller 8. genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringssparkontot. Investeringstillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.

14 § Kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett 1. från den som har emitterat tillgångarna om tillgångarna senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform, 2. från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg teckningsrätter, fondaktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument och om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot,

PROP. 2011/12:1

3. från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot, 4. från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, eller 5. genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringssparkontot. Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får inte överföras till investeringssparkontot med tillämpning av första stycket 1. Inte heller kontofrämmande tillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller på grund av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får överföras till kontot.

15 § Förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett investeringssparkonto enligt 13 eller 14 § ska betalas med tillgångar som förvaras på kontot.

Förvaring av tillgångar

16 § På ett investeringssparkonto får bara investeringstillgångar och kontanta medel förvaras om inte något annat anges i 17–19 §§. Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras på ett investeringssparkonto under de förutsättningar som framgår av 19 §.

17 § Kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de överfördes till ett investeringssparkonto eller som har överförts till kontot med stöd av 14 § första stycket 2–5 får förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal då tillgångarna blev kontofrämmande respektive blev förtecknade på kontot. Tillgångarna ska avföras från kontot senast denna dag. Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.

18 § Kontofrämmande tillgångar som har överförts till ett investeringssparkonto med stöd av 14 § första stycket 1 får förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Tillgångarna ska avföras från kontot senast denna dag. Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar inom den angivna tidsfristen, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.

19 § Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som inte var sådana tillgångar när de överfördes till ett investeringssparkonto eller som har överförts till kontot med stöd av 14 § första stycket 2–5 får förvaras på investeringssparkontot till och med den trettionde dagen efter den dag då tillgångarna först klassificerades som sådana tillgångar eller blev förtecknade på kontot. Tillgångarna ska, även om de under tidsfristen övergår till att klassificeras som andra tillgångar, avföras från kontot senast denna dag.

PROP. 2011/12:1

Överföring av finansiella instrument från ett investeringssparkonto

20 § En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto under de förutsättningar som framgår av 21 §. En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till någon annan under de förutsättningar som framgår av 22, 24 eller 25 §.

21 § En kontoinnehavare får överföra 1. investeringstillgångar som kontoinnehavaren själv äger till ett annat eget investeringssparkonto, eller 2. kontofrämmande tillgångar till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.

22 § Finansiella instrument får överföras till någon annan än kontoinnehavaren om kontoinnehavaren har överlåtit tillgångarna genom försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångarna 1. på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform, 2. på så sätt att fondandelarna löses in i fonden, om överföringen avser andelar i en investeringsfond, 3. till den som har emitterat tillgångarna, 4. till investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde investeringssparkontot, 5. till budgivaren om överlåtelsen var ett led i ett offentligt uppköpserbjudande, 6. till köpande företag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om andelsbyte, 7. till majoritetsaktieägaren i ett bolag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om inlösen av minoritetsaktier i samma bolag, eller 8. till en annan kontoinnehavare om tillgångarna förs över till förvärvarens investeringssparkonto. Kontofrämmande tillgångar får inte överföras från ett investeringssparkonto med tillämpning av första stycket 8.

23 § Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto överlåtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket 1–7, ska ersättning som lämnas i form av kontanta medel överföras direkt till investeringssparkontot. Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto överlåtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket, ska ersättning som lämnas i form av investeringstillgångar överföras direkt till investeringssparkontot. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar får överföras till investeringssparkontot bara om tillgångarna har förvärvats på sådant sätt som avses i 14 §. Ersättning vid överlåtelse av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som förvaras på ett investeringssparkonto eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.

PROP. 2011/12:1

24 § Investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett annat investeringssparkonto.

25 § Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett konto som inte är ett investeringssparkonto.

Ränta, utdelning och annan avkastning

26 § Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till investeringssparkontot. Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto får inte överföras till investeringssparkontot om de kontofrämmande tillgångarna 1. är sådana som avses i 7 §, eller 2. förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.

Ett investeringssparkonto upphör

27 § Ett konto upphör som investeringssparkonto när det avslutas. Ett investeringssparkonto får inte avslutas om det förvaras investeringstillgångar på kontot eller om sådana tillgångar har förvärvats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats på kontot.

28 § Ett konto upphör som investeringssparkonto när kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i denna lag. Ett konto upphör dock inte som investeringssparkonto enbart av den anledningen att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot i strid med 17 § eller att investeringsföretaget inte lämnar information enligt 31 §.

29 § Om företaget som för ett investeringssparkonto inte längre anses vara ett investeringsföretag på grund av att tillstånd som avses i 5 § har återkallats, upphör kontot som investeringssparkonto. Om verksamheten enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt, upphör kontot som investeringssparkonto vid den senare tidpunkten.

Information

30 § Innan ett investeringsföretag ingår ett avtal om investeringssparkonto med en fysisk person eller ett dödsbo ska investeringsföretaget lämna information om 1. avgifter på investeringssparkontot, 2. hur tillgångarna på ett investeringssparkonto beskattas och hur skatten tas ut, 3. vad som avses med investeringstillgångar och kontofrämmande tillgångar, 4. hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto, och 5. under vilka förutsättningar kontofrämmande tillgångar får avföras från ett investeringssparkonto.

PROP. 2011/12:1

Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren. Ett konto kan vara ett investeringssparkonto även om investeringsföretaget inte lämnar information enligt första och andra styckena.

31 § Investeringsföretaget är skyldigt att informera kontoinnehavaren om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot eller att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informationen ska lämnas inom fem dagar från det att företaget har fått sådan kännedom. När kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto, ska investeringsföretaget dessutom informera om när tillgångarna senast måste avföras från kontot enligt 17–19 §§. Vid tillämpning av första stycket ska investeringsföretaget anses ha fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot när tjugofem dagar har gått från utgången av det kvartal då de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i egenskap av kontofrämmande tillgångar. Detta gäller dock inte för kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.

32 § Om information enligt 30 eller 31 § inte lämnas ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

PROP. 2011/12:1

3.2 Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20–22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få skattereduktion (24 §), – underlag för skattereduktion (25 §), och – skattereduktionens storlek (26 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Godkänd gåvomottagare

6 § En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förutsättning att 1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229), 2. den sökande har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet, 3. det är sannolikt att den sökande a) även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt de bestämmelser som anges i samma punkt, och b) kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett, 4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och 5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

PROP. 2011/12:1

7 § För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än de som anges i 6 § 1, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1.

8 § Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat 1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller 2. med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1 om denne skulle beskattas i Sverige. För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:000) ska ha kommit in till Skatteverket.

Godkännande som gåvomottagare

Ansökan

9 § Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i 6–8 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket. En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Giltighetstid och förlängning

10 § Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades. Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

11 § Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.

Avgifter

12 § Den som ansöker om godkännande enligt 9 § ska betala en ansökningsavgift. Skatteverket får inte pröva en ansökan om avgiften inte har betalats. En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje kalenderår efter det år då ett godkännande meddelats. Avgiften ska betalas före det år avgiften avser. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.

PROP. 2011/12:1

Underrättelse till Skatteverket

13 § Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i 6–8 §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta Skatteverket om detta.

Förelägganden

14 § Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Återkallelse

15 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om 1. innehavaren begär det, 2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda, 3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen, 4. innehavaren inte betalar en sådan avgift som avses i 12 § andra stycket, 5. innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 14 §, eller 6. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:000). Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 6.

16 § Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Kontrollavgift

17 § Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 13 §. Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor. Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp. Kontrollavgiften tillfaller staten.

18 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från en kontrollavgift. Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.

19 § Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:000) om

PROP. 2011/12:1

1. debitering och betalning av kontrollavgift i 61–65 kap., 2. verkställighet i 68 kap. 1 §, och 3. indrivning i 70 kap.

Omprövning och överklagande

20 § I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av godkännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 15 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:000) om omprövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas. I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 17 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. I fråga om 2013 och tidigare års taxeringar ska vad som i 6 § 1 och 3 sägs om inskränkt skattskyldighet vid beslut om slutlig skatt i stället avse inskränkt skattskyldighet vid taxering. 3. Vid 2012 och 2013 års taxeringar ska vad som i 15 § första stycket 3 sägs om fattat beslut om slutlig skatt i stället avse beslutad taxering. 4. I fråga om åtaganden som lämnas under 2012 ska vad som i 8 § tredje stycket sägs om åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:000) i stället avse åtagande enligt 13 kap. 2 a och 3 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 5. I fråga om kontrolluppgifter som avser 2012 ska vad som i 15 § första stycket 6 sägs om kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:000) i stället avse kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

PROP. 2011/12:1

3.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 33 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska 1 ha följande lydelse.

33 kap.

3 §

Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet. Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån. Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

PROP. 2011/12:1

3.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 39 kap. 20 § ska utgå, dels att nuvarande 57 kap. 20 a–20 c §§ ska betecknas 57 kap. 20 b–20 d §§, dels att 1 kap. 11 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 6 och 10 §§, 11 kap. 22 §, 12 kap. 2 §, 15 kap. 1 §, 16 kap. 9 och 17 §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2 och 11 §§, 30 kap. 1 §, 38 a kap. 23 §, 39 kap. 1 och 14 §§, 41 kap. 11 §, 42 kap. 4 och 30 §§, 48 kap. 7 §, 52 kap. 3 §, 57 kap. 11, 12, 16 och 22 §§, 61 kap. 8 a §, 65 kap. 2 och 10 §§ samt 67 kap. 2 och 13 c §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 39 kap. 13 f § ska lyda ”Investmentföretag”, dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse, dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 6 kap. 16 a § ska sättas närmast efter 6 kap. 12 §, dels att rubriken närmast före 57 kap. 20 a § ska sättas närmast före nya 57 kap. 20 b §, dels att det i lagen ska införas trettio nya paragrafer, 6 kap. 13 §, 42 kap. 24 a och 35–44 §§, 44 kap. 8 a, 8 b, 22 a–22 e och 34 a §§, 48 a kap. 10 a §, 57 kap. 11 a och 20 a §§ samt 67 kap. 20–26 §§, samt närmast före 42 kap. 24 a, 35 och 43 §§, 44 kap. 8 a och 22 a §§ samt 67 kap. 20 och 23–26 §§ nya rubriker, av följande lydelse.

1 kap.

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets- för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän inkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst och hus- pensionsavgift, sjöinkomst , hushållshållsarbete finns i 67 kap. arbete och gåva finns i 67 kap.

3 kap.

19 §

Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldig-

1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 39 kap. 20 § 2011:937 rubriken närmast före 39 kap. 20 § 2011:937. 2 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2011/12:1

heten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattskyldigheten enligt första Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägar- handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. beskattade juridiska personer. Skatt- Andelar i investeringsfonder omfattas skyldigheten omfattar dock inte dock inte. 1. andelar i investeringsfonder, eller 2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §. Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att 1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och 2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet. Vad som sägs i tredje stycket til- Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter lämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägar- eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har beskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. andelar i svenska handelsbolag.

6 kap.

5 §

Svenska investeringsfonder är Svenska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av till- skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. gångar som ingår i fonden.

13 §

Utländska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

7 kap.

6 §

Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar. Vid beräkningen av avkastningen av stiftelsens tillgångar ska schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.

PROP. 2011/12:1

10 §

Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Vid beräkningen av avkastningen av föreningens tillgångar ska schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.

11 kap.

22 §

Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser 1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller 3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag. Första stycket gäller bara om – arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, – arbetstagaren inte är svensk medborgare, – arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och – vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år. Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Bestämmelserna i denna paragraf Denna paragraf tillämpas bara tillämpas bara under de tre första under de tre första åren av den tidsåren av den tidsbegränsade vistelsen. begränsade vistelsen.

12 kap.

2 §

3 Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter – vid tjänsteresor enligt 5–17 §§, – vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18–22 och 31 §§, – för hemresor enligt 24 och 31 §§, – för egenavgifter enligt 36 §, och – i hobbyverksamhet enligt 37 §.

3 Senaste lydelse 2008:1322.

PROP. 2011/12:1

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil. Utgifter för inställelseresor enligt Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del kostnaderna under beskatt- den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger ningsåret sammanlagt överstiger 9 000 kronor. Övriga utgifter ska 10 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. överstiger 5 000 kronor.

15 kap.

1 §

4 Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt. Utöver bestämmelserna i detta Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 44–48, 49–52, inkomster i 8, 17–39, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. 55 och 60 kap. I 42 kap. 43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfond. Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

16 kap.

9 §

Utgifter för forskning och ut- Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få veckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten betydelse för den huvudsakliga ska dras av. Detta gäller även utgifter näringsverksamheten eller verksamför att få information om sådan heten i övrigt ska dras av. Detta gäller forskning och utveckling. även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.

17 §

Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Avkastningsskatt som beräknas på Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med til- avsättning i balansräkning med tillämpning av 3 § femte stycket lagen lämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om pensionsmedel ska dras av. Om

4 Senaste lydelse 2009:1409.

PROP. 2011/12:1

skatten sätts ned, ska motsvarande skatten sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskatt- del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om ningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av. att hela skattebeloppet dras av. Andra stycket tillämpas också på Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämp- avkastningsskatt som med tillämpning av 3 § tionde stycket lagen om ning av 3 a § nionde stycket lagen avkastningsskatt på pensionsmedel om avkastningsskatt på pensionsberäknas på värdet av ett avtal om medel beräknas på värdet av ett avtal tjänstepension med villkor som om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänste- innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med pensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensionsutfästelse m.m. I 29–31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.

17 kap.

15 §

5 Fusion eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1, 24 och 25 §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker. Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om investeringsfonder. Första–tredje styckena gäller även sådana utländska investeringsfonder som har bildats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

24 kap.

2 §

I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om

5 Senaste lydelse 2011:937.

PROP. 2011/12:1

– utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och 24 §, – lotterier i 42 kap. 25 §. – lotterier i 42 kap. 25 §, och – schablonintäkt i 42 kap. 43 § .

11 §

Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för – investmentföretag och invester- – investmentföretag i 39 kap. 14 §, ingsfonder i 39 kap. 14 §, – kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§, – sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, – samfälligheter i 39 kap. 29 §, och – Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.

30 kap.

1 §

6 Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag , investment- privatbostadsföretag och investmentföretag och investeringsfonder . företag. Avdrag får inte heller göras Avdrag får inte heller göras av den av den som är begränsat skattskyldig som är begränsat skattskyldig enligt enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 3 kap. 18 § första stycket 2 eller eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och 6 kap. 11 § första stycket 4 och som som är bosatt i en stat utanför är bosatt i en stat utanför Europeiska Europeiska ekonomiska samarekonomiska samarbetsområdet. betsområdet.

38 a kap.

23 §

7 När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om – beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §, – utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,

6 Senaste lydelse 2009:1060. 7 Senaste lydelse 2008:1064.

PROP. 2011/12:1

– beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§, – turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och – kvalificerade andelar i 57 kap. – kvalificerade andelar i 57 kap. 7–7 c, 12 a, 15, 20 a–20 c , 23 a, 24 7–7 c, 12 a, 15, 20 b–20 d , 23 a, 24 och 24 a §§. och 24 a §§.

39 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om – försäkringsföretag i 2–13 §§, – utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a–13 f §§, – investmentföretag och invester- – investmentföretag i 14– 19 §§, ingsfonder i 14– 20 §§, – kooperativa föreningar i 21–24 §§, – privatbostadsföretag i 25–27 §§, – sambruksföreningar i 28 §, – samfälligheter i 29 §, och – sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.

14 §

För investmentföretag och inve- För investmentföretag gäller, utsteringsfonder gäller, utöver vad som över vad som följer av övriga följer av övriga bestämmelser i denna bestämmelser i denna lag, följande: lag, följande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. 10–18 §§. 2. Ett belopp som för helt år mot- 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på svarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande till- instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföreta- gångar består av investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i gets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget för invest- underlaget. I underlaget ska inte mentföretag ska inte heller räknas in heller räknas in andelar och aktieandelar och aktiebaserade delägar- baserade delägarrätter om en kapitalrätter om en kapitalvinst inte skulle vinst inte skulle ha tagits upp enligt ha tagits upp enligt bestämmelsen i bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om 25 a kap. 5 § om andelen eller den andelen eller den aktiebaserade aktiebaserade delägarrätten hade delägarrätten hade avyttrats vid avyttrats vid beskattningsårets beskattningsårets början och början och investmentföretaget i investmentföretaget i stället hade stället hade varit ett sådant ägarfö- varit ett sådant ägarföretag som kan retag som kan inneha en närings- inneha en näringsbetingad andel betingad andel enligt 24 kap. 13 §. enligt 24 kap. 13 §. Vid bedöm-

PROP. 2011/12:1

Vid bedömningen om en kapitalvinst ningen om en kapitalvinst inte skulle inte skulle ha tagits upp ska bortses ha tagits upp ska bortses från från bestämmelsen om skalbolags- bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. beskattning i 25 a kap. 9 §. 3. Utdelning som företaget eller 3. Utdelning som företaget lämnar fonden lämnar ska dras av. Sådan ska dras av. Sådan utdelning av utdelning av andelar i ett dotterbolag andelar i ett dotterbolag som avses i som avses i 42 kap. 16 § ska dock 42 kap. 16 § ska dock inte dras av. inte dras av. Investeringsfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

41 kap.

11 §

Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt. Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto.

42 kap.

4 §

Utdelning, kapitalvinst och annan Inkomster som hänför sig till tillavkastning på tillgångar på sådant gångar på sådant pensionssparkonto pensionssparkonto som avses i som avses i 1 kap. 2 § lagen 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om (1993:931) om individuellt pensionsindividuellt pensionssparande ska sparande ska inte tas upp. Utgifter inte tas upp. Utgifter och kapital- och kapitalförluster som avser tillförluster som avser tillgångarna får gångarna får inte dras av. I lagen inte dras av. I lagen (1990:661) om (1990:661) om avkastningsskatt på avkastningsskatt på pensionsmedel pensionsmedel finns bestämmelser finns bestämmelser om avkastnings- om avkastningsskatt på tillgångar på skatt på tillgångar på sådana konton. sådana konton. Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp.

Avdrag för viss räntekompensation

24 a §

Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av

PROP. 2011/12:1

om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto.

30 §

8 Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen eller Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 18 000 kronor ska avdrag göras med 21 000 kronor per år för varje privatbostadsfastig- per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. het, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. vara högre än intäkten.

Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto

35 §

Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i lagen (2011:000) om investeringssparkonto.

36 §

Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret.

37 §

Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av 1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,

8 Senaste lydelse 2010:1826.

PROP. 2011/12:1

2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret, 3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och 4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag. Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot.

38 §

Följande tillgångar ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1: 1. kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto, 2. kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto, och 3. kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.

39 §

Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av 1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot, 2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket 1–7 lagen (2011:000) om investerings-

PROP. 2011/12:1

sparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot, 3. kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller 4. kontanta medel som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.

40 §

Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot.

41 §

Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som avses i dessa paragrafer.

42 §

Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar får inte dras av. Första stycket gäller inte 1. tillgångar som avses i 38 §, 2. kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller 3. ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret.

PROP. 2011/12:1

Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond

43 §

Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en investeringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §. Första stycket gäller inte andelar i en investeringsfond som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto.

44 §

Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en investeringsfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i en investeringsfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå.

44 kap.

Överföring och inbetalning till investeringssparkonto

8 a §

Den som har överfört investeringstillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot.

8 b §

Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot. Som inbetalning avses vid tillämpning av första stycket inte inbetalning av 1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid över-

PROP. 2011/12:1

låtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto, 2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot, 3. utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller 4. utländsk valuta som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.

Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör

22 a §

När ett konto upphör som ett investeringssparkonto enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift för finansiella instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör. Första stycket gäller inte 1. finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till kontot har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto, eller 2. tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

22 b §

När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto avförs från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den avförs. Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

22 c §

För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto och utländsk valuta som förvaras på ett investeringssparkonto

PROP. 2011/12:1

som har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valutans marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från investeringssparkontot. Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

22 d §

För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades.

22 e §

När utländsk valuta tas ut från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut.

34 a §

Bestämmelserna i 34 § ska inte tillämpas om ett värdepapper har förvarats på ett investeringssparkonto när det enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolaget eller den svenska ekonomiska föreningen som har gett ut det har försatts i konkurs. Första stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

48 kap.

7 §

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet. Om en andel i en investeringsfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, ska vid tillämpning av genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.

PROP. 2011/12:1

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten.

48 a kap.

10 a §

Om mottagna andelar är kontofrämmande tillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto och om den avyttrade andelen förvarades på ett investeringssparkonto vid säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna anses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet. Första stycket gäller inte mottagna andelar som 1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto, eller 2. utgör ersättning för kontofrämmande tillgångar som a) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto, b) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller c) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.

52 kap.

3 §

För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde. Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från tillgångar som för-

PROP. 2011/12:1

varas på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

57 kap.

11 §

9 Årets gränsbelopp är Årets gränsbelopp är 1. ett belopp som motsvarar två 1. ett belopp som motsvarar två och ett halvt inkomstbasbelopp och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på ande- fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller larna i företaget, eller 2. summan av – underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och – för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt 16–19 §§. För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i 16–19 §§ gäller inte för sådana tillgångar. Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.

11 a §

10 Den som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt 11 § första stycket 1 för andelar i endast ett av företagen.

12 §

11 Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång. Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas 25–35 §§. Detta gäller dock inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket. Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.

16 §

Det lönebaserade utrymmet är – 25 procent av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§, och

9 Senaste lydelse 2008:1343. 10 Tidigare 57 kap. 11 a § upphävd genom 2008:1064. 11 Senaste lydelse 2008:1064.

PROP. 2011/12:1

– 25 procent av det löneunderlag som överstiger ett belopp som motsvarar 60 inkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.

20 a §

Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för beskattningsåret. Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp utdelning, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av utdelningen motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige.

22 §

12 En kapitalvinst ska inte tas upp i En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och närstående , som inräknas i och de fem föregående beskattnings- samma närståendekrets enligt 56 kap. åren från ett företag sammanlagt i 5 §, under avyttringsåret och de fem inkomstslaget tjänst tagit upp högre föregående beskattningsåren från ett belopp än som motsvarar 100 företag sammanlagt i inkomstslaget inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 tjänst tagit upp högre belopp än som och 27 §§ socialförsäkringsbalken för motsvarar 100 inkomstbasbelopp avyttringsåret. enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för avyttringsåret. Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten

12 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2011/12:1

motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige.

61 kap.

8 a §

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. I stället för vad som sägs i första I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på nedsätt- stycket om storleken på nedsättningen av förmånsvärdet ska detta ningen av förmånsvärdet ska detta värde tas upp till värde tas upp till 60 procent av 1. 60 procent av förmånsvärdet förmånsvärdet för den jämförbara för den jämförbara bilen, om bilen bilen, om bilen är utrustad med är utrustad med teknik för drift teknik för drift med elektricitet som med elektricitet eller med annan gas tillförs genom laddning från yttre än gasol , eller energikälla eller med annan gas än gasol. 2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol. En nedsättning av förmånsvärdet En nedsättning av förmånsvärdet får göras enligt andra stycket 1 med enligt andra stycket får göras med högst 16 000 kronor och enligt högst 16 000 kronor i förhållande andra stycket 2 med högst 8 000 till den jämförbara bilen. kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

65 kap.

2 §

Statlig inkomstskatt beräknas bara Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst om underlaget för skatten är minst 100 kronor. 200 kronor.

10 §

13 För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.

67 kap.

2 §

14 Skattereduktion ska göras för Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),

13 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2009:197. 14 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2011/12:1

underskott av kapital och hushålls- underskott av kapital , hushållsarbete arbete i nu nämnd ordning. och gåva i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

13 c §

15 Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett staten, en kommun eller ett landsting, eller landsting, 4. om- eller tillbyggnad av ett 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift . fastighetsavgift , eller 5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).

Gåva

Grundläggande bestämmelser

20 §

Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skatte reduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

21 §

Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.

22 §

Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduk tion.

15 Senaste lydelse 2011:68.

PROP. 2011/12:1

Begäran om skattereduktion

23 §

En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.

Vilka som kan få skattereduktion

24 §

Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för gåva avseende hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forsk ning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begrän sat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslu tande eller så gott som uteslutande, ut görs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

Underlag för skattereduktion

25 §

Underlag för skattereduktion består av 1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och 2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. I underlaget räknas inte in omkost nader i samband med gåvan.

Skattereduktionens storlek

26 §

Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduk -

PROP. 2011/12:1

tionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår.

3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § 3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § 16 andra och tredje styckena tillämpas andra och tredje styckena tillämpas till och med 2012 års taxering . till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013 .

2. I fråga om andelar i en 2. I fråga om andelar i en 17 ekonomisk förening eller ett ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrätts- aktiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening eller ett förening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2011 . med utgången av år 2015 .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering. 2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse. 3. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011. 4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto. 5. Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomstdeklarationen i stället avse självdeklarationen.

16 Senaste lydelse 2006:1497. 17 Senaste lydelse 2008:829.

PROP. 2011/12:1

3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 § och 33 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för deras lydelse enligt lagen (2011:000) om 1 ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2010/11:165 Föreslagen lydelse

1 kap.

16 §

Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen finns i skatteförfarandelagen (0000:000), och (0000:000), – förfarandet vid skattereduktion – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. skattereduktion för hushållsarbete, och – godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva .

2 kap.

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – inventarier i 18 kap. 1 § inventarier i 18 kap. 1 § investeringssparkonto i 42 kap. 35 § investmentföretag i 39 kap. 15 § investmentföretag i 39 kap. 15 § – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§ kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 § , kvalificerad fission i 37 kap. 6 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 Lagen omtryckt 2008:803.

PROP. 2011/12:1

33 kap.

3 §

Ett positivt fördelningsbelopp Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med beskattningsåret går ut ökad med fem procentenheter . fem och en halv procentenhet . Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet. Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån. Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§.

PROP. 2011/12:1

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig. Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen. Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 2005 (90/435/EEG). Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 14 § första stycket 1 eller 2 samma lag. Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 17–22 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 20 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället. Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

PROP. 2011/12:1

Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

PROP. 2011/12:1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.

2 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

PROP. 2011/12:1

3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

2 kap.

7 §

Avräkning ska i första hand ske från statlig inkomstskatt. Till den del den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt detta kapitel får avräknas, ska avräkning i andra hand ske från kommunal inkomstskatt. Avräkning ska ske från svensk Avräkning ska ske från svensk skatt som beslutas det år då den skatt som beslutas det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat intäkt som beskattats i utländsk stat har ingått i underlaget för beslutet. har ingått i underlaget för beslutet. När det är fråga om avräkning av en Utländsk intäkt som avses i 1 a § ska utländsk skatt som är jämförlig med anses ha ingått i underlaget det år som den statliga fastighetsskatten eller den skulle ha ingått i underlaget om den kommunala fastighetsavgiften den skulle ha tagits upp till beskatteller som beräknats på schablon- ning. När det är fråga om avräkning intäkt eller liknande, ska avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig ske från svensk skatt som beslutas med den statliga fastighetsskatten samma år som den utländska skatten eller den kommunala fastighetsfastställts. avgiften eller som beräknats på schablonintäkt eller liknande, ska avräkning ske från svensk skatt som beslutas samma år som den utländska skatten fastställts.

PROP. 2011/12:1

3.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 3. lagen (1990:661) om avkast- 3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6– 8 nämnda lag, och 6– 10 nämnda lag, 4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 5. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap. Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol. Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

1 Senaste lydelse 2011:73.

PROP. 2011/12:1

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel dels att rubriken närmast före 3 § ska utgå, dels att 2, 9, 10 a och 12 §§ ska ha följande lydelse, dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 3 a–3 d §§, samt närmast före 3 a och 3 d §§ nya rubriker av följande lydelse.

2 §

Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 6. obegränsat skattskyldiga som 6. obegränsat skattskyldiga som innehar innehar pensionsförsäkring som är a) kapital- eller pensionsförsäkring meddelad i försäkringsrörelse som som är meddelad i försäkringsrörelse inte bedrivs från fast driftställe i som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses Sverige, eller som pensionsförsäkring enligt b) försäkring som anses som 58 kap. 5 § inkomstskattelagen pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § (1999:1229), inkomstskattelagen (1999:1229), 7. obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, 7. obegränsat skattskyldiga som 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är under förutsättning att avtalet är

1 Senaste lydelse 2011:74.

PROP. 2011/12:1

jämförbart med en kapital- eller jämförbart med en pensionsförsäkpensionsförsäkring, ring, 9. obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring, 8. obegränsat skattskyldiga som 10. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensions- som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse tryggande av pensionsutfästelse m.m. m.m. Om en sådan kapitalförsäkring Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 6 a inte som avses i första stycket 7 inte innehas av någon som är obegränsat innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha panträtt i försäkringen anses inneha den. den. Bestämmelserna i första stycket 6 Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart och 7 omfattar inte försäkring som avser olycks- eller sjukdomsfall eller enbart avser olycks- eller sjukdomsdödsfall senast vid 70 års ålder och fall eller dödsfall senast vid 70 års som inte är återköpsbar. Detsamma ålder och som inte är återköpsbar. gäller ett motsvarande avtal om Detsamma gäller ett motsvarande tjänstepension som är jämförbart med avtal om tjänstepension. kapitalförsäkring .

Kapitalunderlag

3 a §

För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1–3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten.

PROP. 2011/12:1

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförlig till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Andra stycket gäller också i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomstbeskattningen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 och 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som

PROP. 2011/12:1

undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt 3 d § första och fjärde styckena. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 8–10 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av andra stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

3 b §

För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7 och 9 ska även värdet av de sammanlagda premier som har betalats under beskattningsåret till kapitalförsäkring eller till sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta värde ska premier som har betalats under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det, för skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 och 2, bortses från premiebetalningar som 1. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 2. är hänförliga till försäkringar som

PROP. 2011/12:1

i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 3. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

3 c §

Vid överlåtelse under beskattningsåret av en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med en kapitalförsäkring som avses i 2 § första stycket 7 och 9 ska kapitalunderlaget som beräknas enligt 3 a och 3 b §§ fördelas mellan överlåtare och förvärvare enligt andra och tredje styckena. Den överlåtare som vid beskattningsårets ingång innehade en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension ska ta med det värde som avses i 3 a § sjätte–nionde styckena i kapitalunderlaget. Överlåtare och förvärvare ska i kapitalunderlaget ta med premiebetalningar enligt 3 b § som görs till försäkringen respektive avtalet om tjänstepension under den tid då överlåtare respektive förvärvare innehaft försäkringen respektive avtalet om tjänstepension.

Skatteunderlag

3 d §

Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket. Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret

PROP. 2011/12:1

närmast före beskattningsåret. Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

9 §

2 Skatten uppgår till 15 procent av Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte skatteunderlaget enligt 3 d § första annat följer av andra, fjärde, sjätte och fjärde styckena om inte annat och sjunde styckena. följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget som Skatten uppgår till 30 procent av hos sådan skattskyldig som avses i 2 § skatteunderlaget enligt 3 d § andra– första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt fjärde styckena som avser kapitalförtill annan personförsäkring än säkring eller sådant tjänstepensionspensionsförsäkring eller till annat med avtal som är jämförbart med kapitalpersonförsäkring jämförbart tjänste- försäkring. pensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) . I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om 1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då

2 Senaste lydelse 2011:74.

PROP. 2011/12:1

jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat.

10 a §

3 Skattskyldig som avses i 2 § första Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 har rätt till nedsättning av stycket 6 och 7 har rätt till nedsättskatten på försäkring med belopp ning av skatten på försäkring med som motsvarar den utländska skatt belopp som motsvarar den utländska eller den skatt enligt kupongskatte- skatt eller den skatt enligt kuponglagen (1970:624) som är hänförlig till skattelagen (1970:624) som är försäkringen och som försäkrings- hänförlig till försäkringen och som givaren eller den skattskyldige har försäkringsgivaren eller den skattbetalat. Nedsättning för utländsk skyldige har betalat. Nedsättning för skatt medges bara om rätt till utländsk skatt medges bara om rätt avräkning enligt lagen (1986:468) till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäk- denna lag vilken avser samma försäkring. ring. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.

12 §

4 Termer och uttryck i denna lag Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämp- har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskatte- ningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret lagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 , 7 och 8 ska dock första stycket 6 –10 ska dock alltid alltid vara kalenderåret. vara kalenderåret.

2. Livförsäkringsavtal som avses i 2. Livförsäkringsavtal som avses i 5 9 § tredje stycket i dess äldre lydelse 9 § tredje stycket i dess äldre lydelse och vilka ingåtts senast den och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska även efter ikraft- 1 februari 2007, ska även efter ikraftträdandet av denna lag likställas med trädandet av denna lag likställas med

3 Senaste lydelse 2011:74. 4 Senaste lydelse 2011:74. 5 Lag 2008:136.

PROP. 2011/12:1

pensionsförsäkring vid tillämpning pensionsförsäkring vid tillämpning av 9 §. Om en premie betalas efter av 3 b–3 d samt 9 § §. den 1 februari 2007 ska dock ett Om en premie betalas efter den särskilt skatteunderlag beräknas för 1 februari 2007 ska dock ett särskilt den del av försäkringens värde som skatteunderlag beräknas för den del är hänförligt till premiebetalningen av försäkringens värde som är om, hänförligt till premiebetalningen om, a) premien beror på att avtalet a) premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför ökad ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller premiebetalningen tidigareläggs, eller b) en större premie betalas än den b) en större premie betalas än den som lägst ska betalas för betalnings- som lägst ska betalas för betalningsperioden enligt avtalet. perioden enligt avtalet. På ett sådant särskilt skatteunderlag Första stycket gäller inte vid ska skatt tas ut enligt 9 § andra stycket. beräkning och beskattning av ett sådant särskilt skatteunderlag som avses i andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering. 2. I fråga om skattskyldiga som avses i 2 § 1 och 2 gäller äldre bestämmelser för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

PROP. 2011/12:1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

3 §

beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är

PROP. 2011/12:1

jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomstbeskattningen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för

PROP. 2011/12:1

försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

PROP. 2011/12:1

3.12 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha 1 följande lydelse.

7 kap.

1 §

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl . b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: – böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, – tidningar och tidskrifter, – bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, – musiknoter, samt – kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för

1 Lagen omtryckt 2000:500. 2 Senaste lydelse 2011:283.

PROP. 2011/12:1

verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar, 6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 7. tillträde till och förevisning av djurparker, 8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

PROP. 2011/12:1

3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalats ut efter den 31 december 2011. 3. Lagen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2010:1828.

PROP. 2011/12:1

3.14 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) 1 dels att 12 kap. 9 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 12 kap. 9 a § ska utgå dels att 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

11 kap.

9 §

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning. 1. lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift, 2. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, 3. 67 kap. 2–19 §§ inkomstskatte - 3. 67 kap. 1–26 §§ inkomstskatte lagen (1999:1229), och lagen (1999:1229), och 4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

19 kap.

2 §

3 Ränteberäkningen ska grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag. Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor. I skatteskuld eller skattefordran I skatteskuld eller skattefordran ska inte ingå skatt enligt 2 § första ska inte ingå skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om stycket 6 –9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel avkastningsskatt på pensionsmedel för tiden från och med den för tiden från och med den 13 februari taxeringsåret till och med 13 februari taxeringsåret till och med den förfallodag som anges i 16 kap. den förfallodag som anges i 16 kap. 6 §. 6 §.

1. Denna lag träder i kraft den 31 december 2011. 2. Bestämmelserna i den upphävda 12 kap. 9 a § tillämpas på fusioner, delningar och andra ombildningar som sker före den 1 januari 2012.

1 Senaste lydelse av 12 kap. 9 a § 2011:936 rubriken närmast före 12 kap. 9 a § 2011:936. 2 Senaste lydelse 2009:196. 3 Senaste lydelse 2011:75.

PROP. 2011/12:1 3. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt 2013 års taxering.

PROP. 2011/12:1

3.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

1 §

a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, b) lagen (1990:661) om b) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel avkastningsskatt på pensionsmedel för dem som avses i 2 § första för dem som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6 –8 i den lagen, stycket 1–4 och 6 –10 i den lagen, c) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, d) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, e) inkomstskattelagen (1999:1229), och f) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 2. punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:000), 3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och 4. taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.

PROP. 2011/12:1

3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden ska ha följande lydelse.

4 §

Forskarskattenämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden, om samtliga är ense om beslutet. Vid beslut som gäller skattelättnader för sådan arbetstagare som avses i 11 kap. 22 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), är nämnden beslutför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

1 Senaste lydelse 2000:1162.

PROP. 2011/12:1

3.17 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §

1 Arbetsgivaravgifterna är 22,19 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 22,21 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

2 Egenavgifterna är 19,74 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1 Senaste lydelse 2010:1827. 2 Senaste lydelse 2010:1827.

PROP. 2011/12:1 Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 19,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2011. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2011/12:1

3.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska ha följande lydelse.

12 §

Försäkringskassan får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Beloppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade egenavgifterna minskad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller återbetalats. Försäkringskassan får under Försäkringskassan får under respektive period om tolv månader respektive period om tolv månader som preliminär skatt betalas som som preliminär skatt betalas som förskott på belopp enligt första förskott på belopp enligt första stycket tillgodoföra sig 8,6 procent stycket tillgodoföra sig 10,3 procent av den preliminära skatt som av den preliminära skatt som debiterats fysiska personer före den debiterats fysiska personer före den 1 februari under perioden. För- 1 februari under perioden. Förskottet tillgodoförs med en tolftedel skottet tillgodoförs med en tolftedel varje månad. Skatteverket skall varje varje månad. Skatteverket ska varje år år senast den 15 februari lämna senast den 15 februari lämna Försäkringskassan uppgift om Försäkringskassan uppgift om summan av den före den 1 februari summan av den före den 1 februari samma år debiterade preliminära samma år debiterade preliminära skatten för fysiska personer. skatten för fysiska personer. Om Försäkringskassan under en Om Försäkringskassan under en sådan tolvmånadersperiod som anges sådan tolvmånadersperiod som anges i andra stycket tillgodoförts förskott i andra stycket tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt första som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras stycket ska skillnaden regleras genom avräkning på belopp som genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras närmast därefter ska tillgodoföras enligt första eller andra stycket. enligt första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

1 Senaste lydelse 2004:850.

PROP. 2011/12:1

3.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§, 3 kap. 26 §, 10 kap. 3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 8 a §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 3 §, 15 kap. 6 och 7 §§ samt rubriken närmast före 3 kap. 26 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tretton nya paragrafer, 8 kap. 4 a §, 9 kap. 5 a §, 10 kap. 5 a och 8 a §§, 11 kap. 8 b §, 10 och 16–20 §§, 13 kap. 2 a § samt 15 kap. 4 a §, samt närmast före 11 kap. 8 b, 10 och 16 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

5 §

Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 fall som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6– 8 den lagen, och 6– 10 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.

1 Senaste lydelse 2011:76.

PROP. 2011/12:1

2 kap.

2 §

2 Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att 1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 3. intäkterna i inkomstslaget 3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till samman- eller 9 kap. och för sådan schablonlagt minst 100 kronor under beskatt- intäkt för vilken kontrolluppgift har ningsåret, lämnats enligt 11 kap. 10 § eller 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor under beskattningsåret, 4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

4 §

3 Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om 1. de skattepliktiga intäkterna, 1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. och uppgått till sammanlagt minst för sådan schablonintäkt för vilken 100 kronor under beskattningsåret, kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 10 § eller 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

2 Senaste lydelse 2007:1409. 3 Senaste lydelse 2007:1409.

PROP. 2011/12:1

7 §

4 Särskild självdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag, 3. andra juridiska personer än 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intresse- och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som grupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor, minst 200 kronor, 4. andra juridiska personer än 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska skatt på pensionskostnader ska fastställas, fastställas, samt 5. fondbolag, förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt 6. ombudet för en sådan general- 5. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom som bedriver sin verksamhet genom representationen. representationen.

3 kap. Skattereduktion för hushålls- Skattereduktion för hushållsarbete arbete och gåva

26 §

5 Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11– för hushållsarbete eller gåva enligt 19 §§ inkomstskattelagen 67 kap. 11– 26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. underlaget för skattereduktionen.

4 Senaste lydelse 2011:938. 5 Senaste lydelse 2009:543.

PROP. 2011/12:1

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

8 kap.

4 a §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta och annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket gäller inte ränta och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § eller ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).

9 kap.

5 a §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket gäller inte ränta, utdelning eller annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).

10 kap.

3 §

6 Kontrolluppgift om avyttring Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av genom inlösen eller avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

6 Senaste lydelse 2011:938.

PROP. 2011/12:1

3. förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

5 a §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.

6 §

I kontrolluppgiften skall följande I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas: uppgifter lämnas: 1. kapitalvinst eller kapitalförlust, 1. kapitalvinst eller kapitalförlust, 2. slag av fond, 2. slag av fond, 3. fondens identifikationsupp- 3. fondens identifikationsuppgifter, och gifter, 4. huruvida fonden är marknads- 4. huruvida fonden är marknadsnoterad. noterad , och 5. om det är fråga om en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Om den uppgiftsskyldige saknar Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, uppgift om ersättning vid avyttring, skall vid beräkning av kapitalvinst ska vid beräkning av kapitalvinst eller eller kapitalförlust andelens mark- kapitalförlust andelens marknadsnadsvärde på avyttringsdagen värde på avyttringsdagen användas. användas. Om avyttringsdagen inte Om avyttringsdagen inte är känd, är känd, skall marknadsvärdet på ska marknadsvärdet på dagen då avdagen då avyttringen registrerades yttringen registrerades användas. användas. Om uppgift saknas om anskaff- Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, skall uppgift lämnas om ningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten. kapitalförlusten.

PROP. 2011/12:1

8 §

7 Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av 1. värdepappersinstitut i de fall de 1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt och rätt eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som avses i 2– 6 , dem som avses i 2– 7 , 2. värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären, 3. kreditmarknadsföretag, 4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd, 5. den som har betalat ut ersätt- 5. den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen, ning vid avyttring genom inlösen, och 6. försäkringsgivare som har beta- 6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av sådan lat ut ersättning på grund av sådan försäkring som ett värdepappers- försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skadestånds- bolag har tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan komma att skyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen. ådra sig när tjänster utförs i rörelsen , och 7. den som för eller har fört ett investeringssparkonto vid avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

8 a §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket gäller inte avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).

9 §

8 I kontrolluppgiften skall följande I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas: uppgifter lämnas: 1. vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna, slutförandet av options- eller terminsaffären eller utfärdandet av en option, den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, 2. antalet delägarrätter eller fordringsrätter,

7 Senaste lydelse 2007:1450. 8 Senaste lydelse 2005:344.

PROP. 2011/12:1

3. deras slag och sort, samt 3. deras slag och sort, 4. den kontanta ersättningen vid 4. den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i sådana byten av andelar som avses i 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). inkomstskattelagen (1999:1229) , samt 5. om det är fråga om en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen samt den ersättning som avses i den paragrafen. Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.

11 kap.

8 a §

9 Kontrolluppgift ska lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6– 8 lagen (1990:661) första stycket 6– 10 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- om avkastningsskatt på pensionsmedel. medel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen lämnas om kapitalunderlag för försäkeller avtalet om tjänstepension vid ringen respektive avtalet om tjänstenärmast föregående års utgång. Värdet pension beräknat enligt 3 a–3 c §§ av försäkringen respektive värdet av lagen om avkastningsskatt på avtalet om tjänstepension ska beräknas pensionsmedel. Kontrolluppgiften i enlighet med bestämmelserna i 3 § ska också innehålla uppgift om åttonde respektive tionde stycket lagen försäkringen är en pensionsom avkastningsskatt på pensions- försäkring eller en kapitalförsäkring, medel. Kontrolluppgiften ska också eller om avtalet om tjänstepension är innehålla uppgift om försäkringen är jämförbart med en pensionsen pensionsförsäkring eller en försäkring eller en kapitalförsäkring. kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.

Gåva

8 b §

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd.

9 Senaste lydelse 2011:76.

PROP. 2011/12:1

Kontrolluppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.

Schablonintäkt för investeringssparkonto

10 §

10 Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investeringssparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringssparkontot. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablonintäkten.

Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag

16 §

Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

17 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

18 §

Kontrolluppgift ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kredit-

10 Tidigare 11 kap. 10 § upphävd genom 2006:1349.

PROP. 2011/12:1

institut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder, 3. förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

19 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.

20 §

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 43 § inkomstskattelagen (1999:1229).

12 kap.

2 §

11 Kontrolluppgifter enligt 6 kap., Kontrolluppgifter enligt 6 kap., 7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 och 7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 och 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a och 7 a– 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a, 7 a–7 c 7 c §§ ska även lämnas för fysiska och 16–20 §§ ska även lämnas för personer som är begränsat skatt- fysiska personer som är begränsat skyldiga. skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 11 kap. 7 b § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. I kontrolluppgiften ska, utöver de uppgifter som anges i 6–11 kap., uppgift lämnas om utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande för dem som kontrolluppgiften avser samt i kontrolluppgift enligt 6 kap. om mottagarens medborgarskap. Uppgift om skatteregistreringsnummer behöver endast lämnas för 1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller senare, eller

11 Senaste lydelse 2008:1044.

PROP. 2011/12:1

2. vid avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som har utförts den 1 januari 2004 eller senare.

13 kap.

2 a §

En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b §.

3 §

12 Åtaganden enligt 2 § ska lämnas Åtaganden enligt 2 och 2 a § § ska enligt fastställt formulär. lämnas enligt fastställt formulär. Ett åtagande får lämnas på medium för automatiserad behandling.

15 kap.

4 a §

Den som för eller har fört ett investeringssparkonto, ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 10 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

6 §

13 Om den som är skyldig att enligt Om den som är skyldig att enligt 4 och 5 §§ lämna uppgifter till den 4–5 §§ lämna uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör denna skyldighet, skall den kontroll- denna skyldighet, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla uppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket. detta till Skatteverket.

7 §

14 Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren. Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett

12 Senaste lydelse 2008:139. 13 Senaste lydelse 2003:674. 14 Senaste lydelse 2011:938.

PROP. 2011/12:1

register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas. Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

PROP. 2011/12:1

3.20 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

19 kap.

13 §

Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och 2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2. Uppkommer ett överskott vid Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och inkomstskattelagen. 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.

97 kap.

5 §

Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, 2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och 3. avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1–3. Uppkommer ett överskott vid Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och inkomstskattelagen. 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Bestämmelserna i 19 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2014. 3. Äldre bestämmelser i 97 kap. 5 § gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

PROP. 2011/12:1

3.21 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:000) dels att 59 kap. 25 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 59 kap. 25 § ska utgå, dels att 14 kap. 1 §, 17 kap. 4 §, 19 kap. 4 §, 20 kap. 3, 5 och 6 §§, 21 kap. 3–5 §§, 22 kap. 1 och 12 §§, 23 kap. 2 §, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1, 3 och 4 §§, 31 kap. 1 och 33 §§, 34 kap. 9 och 10 §§, 38 kap. 1 §, 56 kap. 3 §, 59 kap. 1 §, 65 kap. 6 och 9 §§, rubrikerna närmast före 23 kap. 5 § och 31 kap. 33 § samt punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas nio nya paragrafer, 22 kap. 16–22 §§, 23 kap. 7 § och 34 kap. 8 a §, samt närmast före 22 kap. 16, 17 och 22 §§ samt 34 kap. 8 a § nya rubriker av följande lydelse.

14 kap.

1 §

Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för 1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt a) inkomstskattelagen (1999:1229), b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, c) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, d) lagen (1990:661) om avkast- d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6– 8 den lagen, och 6– 10 den lagen, e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, g) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 3. registrering av skatteavdrag, 4. bestämmande av skattereduktion, 5. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 6. beskattning enligt a) lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och b) lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och 7. beskattning utomlands.

17 kap.

4 §

Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte lämnas 1. för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året

PROP. 2011/12:1

eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor, 2. om den sammanlagda räntan på 2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året understiger 100 kronor under året för en person, och för en person, 3. för skogskonto, skogsskade- 3. för skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och konto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto. pensionssparkonto, och 4. för tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket 4 gäller inte ränta och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § eller ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).

19 kap.

4 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan om ränta, utdelning eller annan avkastning på tillgångar på pensions- avkastning på sparkonto . 1. tillgångar på pensionssparkonto, och 2. tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket 2 gäller inte ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).

20 kap.

3 §

Kontrolluppgift om avyttring Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av genom inlösen eller avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

PROP. 2011/12:1

3. förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

5 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på om avyttring av pensionssparkonto . 1. tillgångar på pensionssparkonto, och 2. tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.

6 §

I kontrolluppgiften ska följande I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas: uppgifter lämnas: 1. kapitalvinst eller kapitalförlust, 1. kapitalvinst eller kapitalförlust, 2. slag av fond, 2. slag av fond, 3. fondens identifikationsupp- 3. fondens identifikationsuppgifter, och gifter, 4. om fonden är marknadsnoterad. 4. om fonden är marknadsnoterad, och 5. om det är fråga om en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas. Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.

21 kap.

3 §

Kontrolluppgift ska lämnas av Kontrolluppgift ska lämnas av 1. värdepappersinstitut i de fall de 1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt och kontroll- rätt eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som uppgift inte ska lämnas av dem som avses i 2– 6 , avses i 2– 7 , 2. värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären, 3. kreditmarknadsföretag,

PROP. 2011/12:1

4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd, 5. den som har betalat ut ersätt- 5. den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen, ning vid avyttring genom inlösen, och 6. försäkringsgivare som har 6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en betalat ut ersättning på grund av en sådan försäkring som ett värde- sådan försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skade- pappersbolag har tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan ståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen. utförs i rörelsen, och 7. den som för eller har fört ett investeringssparkonto vid avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

4 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på om avyttring av pensionssparkonto. 1. tillgångar på pensionssparkonto, och 2. tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo. Första stycket 2 gäller inte avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).

5 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas: 1. den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, 2. antalet delägarrätter eller fordringsrätter, 3. delägarrätternas eller fordrings- 3. delägarrätternas eller fordringsrätternas slag och sort, samt rätternas slag och sort, 4. den kontanta ersättningen vid 4. den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i sådana byten av andelar som avses i 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). inkomstskattelagen (1999:1229) , samt 5. om det är fråga om en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen samt den ersättning som avses i den paragrafen. Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.

PROP. 2011/12:1

22 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om – överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), – samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), och – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminsk- – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §) . utsläppsminskningar (15 §) , – schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag (17–21 §§), och – gåva (22 §).

12 §

Kontrolluppgift ska lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6– 8 lagen (1990:661) första stycket 6– 10 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- om avkastningsskatt på pensionsmedel. medel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen lämnas om kapitalunderlag för försäkeller avtalet om tjänstepension vid ringen respektive avtalet om tjänstenärmast föregående års utgång. Värdet pension beräknat enligt 3 a–3 c §§ av försäkringen respektive värdet av lagen om avkastningsskatt på avtalet om tjänstepension ska beräknas pensionsmedel. enligt bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om huruvida 1. försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller 2. avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.

Schablonintäkt för investeringssparkonto

16 §

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investerings-

PROP. 2011/12:1

sparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringssparkontot. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablonintäkten.

Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag

17 §

Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

18 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

19 §

Kontrolluppgift ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder, 3. förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad

PROP. 2011/12:1

ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

20 §

Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.

21 §

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 43 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Gåva

22 §

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.

23 kap.

2 §

Kontrolluppgifter enligt 15 kap., Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3 och 9–11 §§ ska även lämnas för 3 , 9–11 och 17–21 §§ ska även lämnas fysiska personer som är begränsat för fysiska personer som är skattskyldiga. begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Förbindelse och åtagande från Förbindelse och åtagande att lämna utländska företag att lämna kontrolluppgift kontrolluppgift

7 §

En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande

PROP. 2011/12:1

om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.

29 kap.

1 §

Inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för 1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt a) inkomstskattelagen (1999:1229), b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, c) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, d) lagen (1990:661) om avkast- d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i de fall ningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket 1–4 som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6– 8 den lagen, och 6– 10 den lagen, e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, g) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 3. bestämmande av skattereduktion, samt 4. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken.

30 kap.

1 §

En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om 1. intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under beskattningsåret, 2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 3. intäkterna i inkomstslaget 3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkast- ränta, utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas ning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har om enligt 17 eller 19 kap. och för uppgått till sammanlagt minst sådan schablonintäkt som 100 kronor under beskattningsåret, kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16 § eller 17–21 §§ , har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor under beskattningsåret, 4. han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller 6. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

PROP. 2011/12:1

3 §

För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om 1. de skattepliktiga intäkterna, 1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkastning som utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till 17 eller 19 kap. och för sådan sammanlagt minst 100 kronor under schablonintäkt som kontrolluppgift har beskattningsåret, lämnats om enligt 22 kap. 16 § eller 17–21 §§, har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller 3. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

4 §

En inkomstdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen, 3. andra juridiska personer än 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 200 kronor, och 4. andra juridiska personer än 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska skatt på pensionskostnader ska fastställas , och fastställas. 5. fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.

31 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), – uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet

PROP. 2011/12:1

(7–15 §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare, delägare och närstående ska lämna (27–29 §§), – uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion – uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete (33 §), och för hushållsarbete och gåva (33 §), och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

Skattereduktion för hushålls- Skattereduktion för hushållsarbete arbete och gåva

33 §

Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11– för hushållsarbete eller gåva enligt 19 §§ inkomstskattelagen 67 kap. 11– 26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

34 kap.

Investeringssparkonto

8 a §

Den som för eller har fört ett investeringssparkonto ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 20 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

9 §

Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren. Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från

PROP. 2011/12:1

lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas. Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.

10 §

Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15 januari påföljande år. Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ Uppgifter som avses i 8–9 §§ ska ska lämnas snarast och senast den lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som 15 januari året efter det år som uppgiften gäller. uppgiften gäller.

38 kap.

1 §

Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter, 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om 2. åtagande att lämna kontrolluppgifter om pen- a) enligt 23 kap. 6 § om att lämna sionsförsäkringar och sådana avtal kontrolluppgifter om pensionsförom tjänstepension som är jämför- säkringar och sådana avtal om bara med en pensionsförsäkring, tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring , och b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor , 3. deklarationer, 4. särskilda uppgifter, och 5. periodiska sammanställningar.

56 kap.

3 §

I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt 1. inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 3. lagen (1990:661) om avkast- 3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6– 8 den lagen, och 6– 10 den lagen, 4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och 6. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

59 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om – ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§), – ansvar när anmälan om F-skatt i anställningsförhållande inte har gjorts (7–9 §§), – betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

PROP. 2011/12:1

– ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §), – företrädaransvar (12–21 §§), – ansvar för redare (22 §), – ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (23 §), – ansvar för den som har avyttrat – ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), ett skalbolag (24 §), och – ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investeringsfonder (25 §), och – indrivning och preskription (26 och 27 §§).

65 kap.

6 §

Om en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 § visar att slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta, om inte annat följer av 4 § andra stycket, beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske. Innan kostnadsräntan beräknas ska avräkning göras för 1. särskilda avgifter, och 2. skatt enligt 2 § första stycket 2. skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om avkast- 6 –9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. ningsskatt på pensionsmedel.

9 §

Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter beskattningsåret eller senare eller slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret, om inte annat följer av 4 § andra stycket. För skatt enligt 2 § första stycket För skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om avkast- 6 –9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel gäller ningsskatt på pensionsmedel gäller dock 8 §. dock 8 §.

Lydelse enligt prop. 2010/11:165

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:

När det gäller tillämpas lagen första gången på

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

f) kontrolluppgifter och uppgifter som avser kalenderåret informationsuppgifter 2013

g) åtagande pensionsförsäkringsavtal och avtal om tjänstepension som har ingåtts h) särskilda uppgifter: efter utgången av 2012 – enligt 33 kap. 8 § uppgifter som avser kalenderåret – enligt 33 kap. 9 § 2013 uppgifter som avser beslut som

PROP. 2011/12:1

– övriga särskilda uppgifter meddelas efter utgången av 2012 uppgifter som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:

När det gäller tillämpas lagen första gången på

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

f) kontrolluppgifter och uppgifter som avser kalenderåret informationsuppgifter 2013

g) åtagande: – enligt 23 kap. 6 § pensionsförsäkringsavtal och avtal om tjänstepension som har ingåtts – enligt 23 kap. 7 § efter utgången av 2012 åtaganden som lämnas efter utgången av 2012 h) särskilda uppgifter: – enligt 33 kap. 8 § uppgifter som avser kalenderåret 2013 – enligt 33 kap. 9 § uppgifter som avser beslut som meddelas efter utgången av 2012 – övriga särskilda uppgifter uppgifter som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

PROP. 2011/12:1

3.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 8, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

1,27 kronor per styck och 1 procent 1 krona och 40 öre per styck och av detaljhandelspriset. Tillverkaren 1 procent av detaljhandelspriset. Tilleller hans representant eller, i fråga verkaren eller hans representant eller, om cigaretter som importeras från i fråga om cigaretter som importeras tredje land, importören ska senast från tredje land, importören ska den 31 januari varje år till Skatte- senast den 31 januari varje år till verket lämna uppgifter om försälj- Skatteverket lämna uppgifter om ningen av cigaretter i de olika försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finans- till Regeringskansliet (Finansdepartementet). departementet). Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett. För kalenderåret 2012 och För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska den i efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. räknas om enligt 42 §.

8 §

2 Skatt på cigarrer och cigariller tas Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 12 öre per styck. ut med 1 krona och 24 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med Skatt på röktobak tas ut med 1 560 kronor per kilogram. 1 718 kronor per kilogram. För kalenderåret 2012 och För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska de i efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skatte- första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. beloppen räknas om enligt 42 §.

1 Senaste lydelse 2010:1520. 2 Senaste lydelse 2010:1520.

PROP. 2011/12:1

35 §

3 Skatt på snus tas ut med Skatt på snus tas ut med 336 kronor per kilogram och på 382 kronor per kilogram och på tuggtobak med 402 kronor per tuggtobak med 444 kronor per kilogram. kilogram. För kalenderåret 2012 och efter- För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska de i första följande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. räknas om enligt 42 §.

42 §

4 För kalenderåret 2012 och För kalenderåret 2013 och efterföljande kalenderår ska skatten efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8 för de tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skatte- de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det beloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2010 . När avser och prisläget i juni 2011 . När det gäller skatt på cigaretter enligt det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2010:1520. 4 Senaste lydelse 2010:1520.

PROP. 2011/12:1

3.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

3 §

1 Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.

tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 30 kr/liter starköl 3 kr/liter 16 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 172 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 132 kr/kg snus 104 kr/kg 614 kr/kg

Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.

tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 30 kr/liter starköl 3 kr/liter 16 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 185 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 207 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 285 kr/kg snus 104 kr/kg 680 kr/kg

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2007:1384.

PROP. 2011/12:1

3.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 kap.

5 a §

1

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 196 kronor/liter för spritdryck, 45 kronor/liter för starkvin, 22 kronor/liter för vin, 8 kronor/liter för starköl, 88 öre/styck för cigaretter, 56 öre/styck för cigariller och cigarrer och 630 kronor/kg för röktobak. I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 a §

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 196 kronor/liter för spritdryck, 45 kronor/liter för starkvin, 22 kronor/liter för vin, 8 kronor/liter för starköl, 1 krona /styck för cigaretter, 64 öre/styck för cigariller och cigarrer och 709 kronor/kg för röktobak. I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent,

1 Senaste lydelse 2003:812.

PROP. 2011/12:1

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

PROP. 2011/12:1

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

Sammanfattning I detta avsnitt görs en uppföljning av finanspolitikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. Finans- • Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det politiken ska vara i linje med de kriterier för en infördes 1997. väl avvägd finanspolitik som anges i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. • Det genomsnittliga finansiella sparandet i 2010/11:79). Vidare görs en uppföljning av den offentliga sektorn 2000–2010 var utgiftstaket och ett förslag lämnas på utgiftsförenligt med överskottsmålet. takets nivå för 2015. Avsnittet avslutas med en • Regeringen bedömer att det finns ett uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i utrymme för nya reformer som minskar det kommuner och landsting och kravet på god offentliga finansiella sparandet med ca ekonomisk hushållning i kommunsektorn. 15 miljarder kronor 2012, varav ca en fjärdedel avser temporära åtgärder som avslutas när konjunkturläget förbättras.

• Det finansiella sparandet 2012 bedöms vara i 4.1 Kriterier för en väl avvägd linje med överskottsmålet när hänsyn tas till finanspolitik

det aktuella konjunkturläget och behovet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- Målet för den ekonomiska politiken är att skapa serna i det rådande osäkra läget. en så hög varaktig välfärd som möjligt genom hög uthållig tillväxt, varaktigt hög sysselsättning • Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2015 och välfärd som kommer alla till del. En förutfastställs till 1 123 miljarder kronor, vilket är sättning för detta är makroekonomisk stabilitet. en ökning med 20 miljarder kronor i förhål- Finanspolitiken bidrar till stabilitet på flera lande till nivån på utgiftstaket 2014. sätt, bl.a. genom att verka för samhällsekono- • Kommuner och landsting beräknas samman- misk effektivitet och genom att vara långsiktigt taget redovisa ett resultat före extraordinära hållbar. Offentliga åtaganden måste kunna finanposter 2011 som uppgår till 8 miljarder sieras utan att den offentliga skulden ökar på ett kronor, vilket är lägre än 2010. Resultatet ohållbart sätt eller att behov av kraftiga höjförväntas förstärkas något under åren därningar av skatteuttaget uppstår. Detta gäller efter. Resultatet uppfyller därmed balanstrots att den demografiska utvecklingen, trender kravet samtliga år. Resultatet bedöms dock på arbetsmarknaden, globaliseringen m.m. ibland för sektorn sammantaget understiga vad som kan försvåra denna uppgift. Om finanspolitikens motsvarar god ekonomisk hushållning. hållbarhet ifrågasätts leder detta till betydande samhällsekonomiska kostnader, särskilt för en liten och öppen ekonomi som Sverige. En

PROP. 2011/12:1

finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar leder 4.1.1 Det finanspolitiska ramverket är en till att den offentliga skulden växer snabbare än grund för en ansvarsfull BNP, vilket ökar risken för att fokus måste finanspolitik flyttas från åtgärder som främjar tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering. Detta var Erfarenheten visar att ett trovärdigt finanspolivad som hände i Sverige i början av 1990-talet, tiskt ramverk med tydliga mål och restriktioner i och som nu sker i ett antal EU-länder som hög grad bidrar till att finanspolitiken utformas Grekland, Portugal och Irland. En ogynnsam ut- på ett långsiktigt hållbart sätt. Det svenska 95 veckling till följd av en oansvarig finanspolitik budgetpolitiska ramverket med en välordnad och riskerar att främst drabba svaga grupper i sam- stram budgetprocess, ett överskottsmål för den hället, vilket strider mot regeringens fördel- offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten och ningspolitiska ambitioner. ett kommunalt balanskrav har ökat förtroendet Finanspolitiken bidrar också till stabilitet när för den ekonomiska politiken. Det finansden utformas på ett sådant sätt att den dämpar politiska ramverket syftar både till långsiktig eller åtminstone inte förstärker konjunktur- hållbarhet och till att finanspolitiken inte utforsvängningarna. Stora konjunktursvängningar kan mas på ett sätt så att den riskerar att bli kortgenom s.k. persistenseffekter påverka arbets- siktigt destabiliserande. Ramverket hjälper också kraftsutbudet och kapitalstocken (de byggnader, Sverige att som EU-medlem efterleva stabilitetsmaskiner, m.m. som behövs i produktionen) och tillväxtpaktens regler. negativt under lång tid, vilket är mycket kost- Det budgetpolitiska ramverket spelar vidare samt för samhällsekonomin. Erfarenheten visar en central roll när storleken på ett reform- 94 dock att finanspolitiken i regel inte bör användas utrymme eller besparingsbehov fastställs. Med för att finjustera efterfrågan i ekonomin vid utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner normala konjunkturvariationer. I sådana lägen stäms reformutrymmet eller besparingsbehovet bidrar Riksbanken till att stabilisera ekonomin av mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt med hjälp av penningpolitiken. Finanspolitiken är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa medverkar till stabilitet genom att tillåta att att överskottsmålet klaras och att utgiftstaket skatteinkomster och utgifter varierar över kon- inte överskrids. När reformutrymmet eller junkturcykeln, dvs. de s.k. automatiska stabili- besparingsbehovet bedöms ska också det ekosatorerna tillåts verka fritt. Vidare bidrar de s.k. nomiska läget beaktas. Finanspolitiken ska vara semiautomatiska stabilisatorerna, främst olika väl anpassad till konjunkturläget och i möjligaste arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till stabilitet. mån underlätta Riksbankens arbete med att Därutöver finns det beredskap att stödja värna prisstabilitet. Det innebär att det offentliga penningpolitiken genom finanspolitiska åtgärder sparandet temporärt kan avvika från överskottsvid mer allvarliga konjunkturstörningar. För att målet vid kraftiga konjunktursvängningar utan det ska finnas utrymme för de automatiska och att detta kommer i konflikt med ramverkets semiautomatiska stabilisatorerna att verka, och intentioner. för att upprätthålla beredskap för en aktiv stabi- Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror liseringspolitik, bör det finansiella sparandet i dessutom på hur åtgärderna utformas. Strukden offentliga sektorn ligga i linje med turella reformer som förbättrar ekonomins överskottsmålet vid ett genomsnittligt resurs- funktionssätt och ökar produktionskapaciteten utnyttjande. bidrar till att öka det totala utrymmet för permanenta reformer. Slutligen ska en ansvarsfull bedömning av besparingsbehovets eller reformutrymmets storlek ta hänsyn till riskbilden i den ekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen, samt till osäkerheten i såväl

94 Persistens innebär att en konjunkturell effekt på arbetslösheten eller kapitalstocken tenderar att dröja sig kvar för att endast långsamt klinga 95 Se regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. av. 2010/11:79 ) .

PROP. 2011/12:1

prognoser som i bedömningen av finanspoli- en bedömning av det framtida reformutrymmet tikens långsiktiga hållbarhet. eller behovet av besparingar. För den framåt- 96 blickande analysen används det strukturella sparandet och ett sjuårigt glidande medelvärde 4.1.2 Principer för avstämning av för det finansiella sparandet. Vid bedömningen finanspolitiken mot överskottsmålet av sjuårsindikatorn tas även hänsyn till det genomsnittliga konjunkturläget under den Överskottsmålet innebär att den offentliga period för vilken indikatorn beräknas. sektorns finansiella sparande ska motsvara I grund och botten bestäms utrymmet för 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon- reformer av den långsiktiga utvecklingen av junkturcykel. Att målet är formulerat som ett produktionsförmågan i Sverige som i sin tur genomsnitt i stället för som ett årligt krav på bestäms av framför allt antalet arbetade timmar i 1 procent av BNP är motiverat av stabiliserings- ekonomin och kapitalstockens utveckling. Sampolitiska skäl. Om målet var att sparandet ska tidigt som den långsiktiga produktionsförmågan motsvara 1 procent av BNP varje enskilt år är avgörande för reformutrymmet och möjligskulle finanspolitiken behöva stramas åt när heten att vidta nya politikåtgärder, kan politiken konjunkturen försvagas för att säkerställa att i sig också påverka produktionsnivån och därmålet nås. Politiken skulle därmed bli procyk- med reformutrymmet. Exempelvis har de åtgärlisk. Den skulle förstärka konjunktursvängning- der regeringen vidtagit inom ramen för sjukarna och de automatiska stabilisatorerna skulle försäkringssystemet och ändringar av reglerna motverkas. Det finns således goda skäl att för arbetslöshetsersättningen bidragit till att formulera ett mål för det finansiella sparandet varaktigt öka antalet arbetade timmar och därsom ett genomsnitt över en konjunkturcykel. med utrymmet för reformer. Genomsnittsformuleringen gör det dock Bedömningen av reformutrymmet görs alltid svårare att löpande följa upp om finanspolitiken utifrån en prognos av det finansiella sparandet ligger i linje med målet. Då överskottsmålet är där det antas att det inte tillkommer några nya formulerat i termer av finansiellt sparande är en diskretionära åtgärder utöver de som redan naturlig utgångspunkt att finanspolitiken stäms tidigare beslutats och aviserats, samt de som av mot det faktiska finansiella sparandet. En föreslås och aviseras i den aktuella proposinackdel med detta tillvägagångssätt är att kon- tionen. Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan junkturläget inte beaktas. Om exempelvis stora strukturella förändringar i ekonomin, inneresursutnyttjandet är högt kommer det faktiska bär detta förfarande normalt att skatteintäkterna finansiella sparandet att överskatta reform- ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna utrymmet eftersom det finansiella sparandet minskar något som andel av BNP. Det beror skulle vara lägre vid ett normalt resursutnytt- bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade jande. Det går med andra ord inte att använda och på att tillfälliga åtgärder, t.ex. temporära temporärt höga överskott under ekonomiskt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller bort. goda år för att finansiera permanent högre utgifter eller sänkta skatter. På samma sätt skulle det genomsnittliga sparandet bli för högt om Det tioåriga bakåtblickande medelvärdet för det sparandet motsvarade 1 procent av BNP även finansiella sparandet under utpräglade lågkonjunkturår. Det betyder att konjunkturläget måste beaktas när över- Syftet med den bakåtblickande analysen är att skottsmålet utvärderas och storleken på ett bedöma om överskottsmålet uppnåtts eller om reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. det finns tendenser till systematiska felaktigheter Överskottsmålet utvärderas i ett bakåtblick- i finanspolitikens förhållande till överskottsmålet ande perspektiv, för att se om målet nåtts under som minskar sannolikheten för att målet ska nås den tid det har varit styrande för finanspolitiken. Det görs med ett tioårigt bakåtblickande medelvärde för det finansiella sparandet, där hänsyn tas till det genomsnittliga konjunkturläget under 96 Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet perioden. Överskottsmålet analyseras också i ett och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en framåtblickande perspektiv, som ett underlag för tydligare åtskillnad mellan en bakåt- och framåtblickande bedömning av överskottsmålet.

PROP. 2011/12:1

i framtiden. För den bakåtblickande uppfölj- kator för överskottsmålet. Vid bedömningen av ningen används ett tioårigt medelvärde som det potentiella reformutrymmets eller bespaberäknas för de tio senaste åren för vilka det ringsbehovets storlek bör därför vikt även läggas finns ett utfall för det offentliga finansiella vid de ojusterade indikatorvärdena. sparandet, för närvarande åren 2001–2010. Vid Erfarenheten från de senaste åren visar att de bedömningen av detta genomsnitt beaktas även offentliga finanserna kan försämras snabbt när det genomsnittliga konjunkturläget, uttryckt tillväxten försvagas. Från 2007 till 2009 minssom ett BNP-gap, under den aktuella perioden. kade det finansiella sparandet från 3,6 till-0,9 procent av BNP. Samtidigt visar en utvärdering av regeringens prognoser för det finansiella spar- Sjuårsindikatorn andet det kommande budgetåret att det genomsnittliga absoluta felet uppgick till nästan 2 pro- Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medel- cent av BNP 2000–2010. Eftersom beräk- 97 värde för det finansiella sparandet i den offent- ningen av sjuårsindikatorn för 2012 omfattar liga sektorn. Indikatorn för ett visst angivet år fem prognosår är storleken på reformutrymmet omfattar det finansiella sparandet, justerat för eller besparingsbehovet baserad på denna indistörre engångseffekter, det angivna året samt de kator osäker. tre åren före och efter detta år. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar följaktligen sparandet 2008–2014, indikatorn för 2012 Det strukturella sparandet omfattar 2009–2015, osv. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är Det strukturella sparandet visar hur stort det enkel att beräkna. Den beaktar även i viss finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt utsträckning konjunkturläget eftersom den är konjunkturläge. I regeringens beräkning av det beräknad utifrån sparandet under flera år. Det strukturella sparandet justeras det finansiella finns trots det en risk att beräkningen kommer sparandet för konjunkturläget, men även för att omfatta flera hög- än lågkonjunkturår, eller större engångseffekter och extraordinära nivåer tvärtom, vilket i så fall innebär att indikatorn ger på hushållens kapitalvinster. Exempelvis visar ett en felaktig bild av reformutrymmet eller bespa- positivt strukturellt sparande att det finns ett ringsbehovet. För att värdera sjuårsindikatorn på underliggande överskott i de offentliga finanett korrekt sätt måste därför hänsyn tas till serna, även om ett underskott tillfälligt uppstått konjunkturläget. Om det sjuåriga medelvärdet till följd av ett svagt konjunkturläge. En nackdel för det finansiella sparandet ligger nära ett, med det strukturella sparandet är att bedömsamtidigt som medelvärdet för BNP-gapet under ningen av detta kan göras på flera olika sätt och samma period ligger nära noll, är detta en indi- att det inte ens i efterhand fastställs ett exakt kation på att finanspolitiken är i linje med utfall (se fördjupningsrutan Alternativa bedömöverskottsmålet. ningar av det strukturella sparandet i 2011 års Ett problem vid bedömningen av hur kon- ekonomiska vårproposition, (prop. 2010/11:100 junkturen påverkar sparandet i den offentliga s. 197 f.). En annan nackdel med det strukturella sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna sparandet som indikator för överskottsmålet är inte är symmetriska, dvs. att perioder med ett att BNP-gapen inte behöver vara noll igenomlågt resursutnyttjande blir längre och djupare i snitt över en konjunkturcykel. lågkonjunkturer än perioderna med högt resurs- Det finns flera metoder för att beräkna det utnyttjande i högkonjunkturer. Den nuvarande strukturella sparandet. Regeringens metod bygglobala konjunkturavmattningen leder exempel- ger på att det finansiella sparandet justeras vis till negativa BNP-gap som är mycket stora i utifrån en uppskattning av resursutnyttjandet, ett historiskt perspektiv (se tabell 4.1). Det är uttryckt som ett BNP-gap, och en bedömning av osannolikt att dessa stora negativa gap kommer hur känsliga de offentliga finanserna är för att motsvaras av lika stora positiva gap när kon- förändringar i resursutnyttjandet. I beräkningen junkturen åter vänder uppåt. Om BNP-gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte sjuårsindikatorn justeras fullt ut för konjunkturen om den ska vara en god indi- 97 Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.

PROP. 2011/12:1

används för närvarande en budgetelasticitet på hänsyn till konjunkturläget, trots de svårigheter 0,55, vilket innebär att om ett negativt BNP-gap detta innebär. Av detta skäl används inte en ökar med 1 procentenhet försämras det finan- enskild indikator för att fastställa storleken på siella sparandet med 0,55 procent av BNP. reformutrymmet eller besparingsbehovet. I Storleken på denna budgetelasticitet ligger i linje stället görs en samlad bedömning av de två indimed OECD:s senaste beräkningar för Sverige. katorerna (sjuårsindikatorn och det strukturella Det innebär exempelvis att om det faktiska sparandet) med hänsyn tagen till det aktuella finansiella sparandet är -2 procent av BNP, och konjunkturläget och risken för att utvecklingen BNP-gapet bedöms vara -5 procent av potentiell blir en annan än vad som förutsetts. 98 BNP, uppgår det strukturella sparandet till 0,75 procent av BNP (-2 + 0,55 * 5 = 0,75). Även om man bortser från prognososäker- 4.1.3 Principer för avstämning av finansheten för det finansiella sparandet är beräk- politiken mot utgiftstaket ningen av det strukturella sparandet förknippad med stor osäkerhet. För det första är bedöm- Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restrikningen av resursutnyttjandet osäker. För tionen som i termer av totala utgifter begränsar potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan budgetprocessen från det att taket fastställs flera varje bedömare gör sin egen uppskattning av år innan budgetåret till budgetårets utgång. Det dess historiska och framtida värden. Ofta är obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftsrevideras synen på BNP-gapen såväl bakåt som tak för det kommande tredje året, förutsatt att framåt i tiden, vilket inte bara beror på en det inte redan har fattats ett beslut för detta år. förändrad syn på konjunkturläget utan också på Nivån på utgiftstaket regleras emellertid inte. revideringar av utfallsstatistik för faktisk BNP. Utgiftstakets nivå är ett uttryck för reger- För det andra är även bedömningen av det ingens syn på hur det offentliga åtagandet mätt i offentliga sparandets konjunkturkänslighet utgiftstermer ska utvecklas. Samtidigt är den osäker. Bedömningen bygger på en empirisk grundläggande idén bakom utgiftstaket att i hög skattning av ett genomsnittligt förhållande under grad frigöra diskussionen om det totala utrymen längre tidsperiod. Varje enskild konjunktur- met för statliga utgifter från diskussionen om förändring har dock egenheter som gör att den vilka enskilda utgiftsförändringar som är nödavviker från den genomsnittliga historiska vändiga eller angelägna. En meningsfull utgiftsutvecklingen. En exportledd efterfrågeökning i begränsning måste på ett eller annat sätt utgå ekonomin ger exempelvis en mindre ökning av från en övergripande tanke om hur den offentskatteintäkterna än en lika stor efterfrågeökning liga sektorn ska förhålla sig till den totala som beror på ökad inhemsk privat konsumtion. produktionen i landet. Nivån på utgiftstaket är De offentliga finansernas konjunkturkänslighet på sikt avgörande för det totala skatteuttaget och kan även påverkas av strukturella reformer, nivån på ett nytt tak bör därmed överensstämma vilket inte återspeglas i historiska tidsserier. med synen på hur stort ett rimligt skatteuttag Sammantaget innebär detta att bedömningar av kan vara utan att de samhällsekonomiska kostdet strukturella sparandet är osäkra och att olika naderna blir för höga. bedömningar gjorda vid en och samma tidpunkt Utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika kan variera relativt mycket såväl för historiska politiska majoriteter kommer att ha olika bevesom för framtida år (se vidare fördjupningsrutan kelsegrunder till nivån på de offentliga utgif- Bedömningen av det strukturella sparandet är terna. Det går därför inte att reducera ett beslut osäker). om nivå på utgiftstaket till en i förväg bestämd

Viktigt med samlad bedömning

98 Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen menar att användningen av Det finns således en betydande osäkerhet kring flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen de indikatorer som används för att följa upp av reformutrymmet otydlig. Regeringen menar dock att det inte finns en överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat enskild indikator som på ett perfekt sätt mäter måluppfyllelsen, och att som ett genomsnitt över en konjunkturcykel det dessutom är viktigt att väga in flera olika faktorer vid uppföljningen måste analysen med nödvändighet ändå ta och göra en samlad bedömning. En mer mekanisk uppföljning riskerar enligt regeringens mening att leda politiken fel (se vidare avsnitt 12).

PROP. 2011/12:1

formel. Det är emellertid viktigt att regeringen, i begränsande effekt på det offentliga åtagandet samband med att utgiftstakets nivå för ett nytt år och skatteuttagets storlek. För att förändringar i föreslås, beskriver hur taket förhåller sig till skattesystemet ska få fullt genomslag på utgiftsandra makroekonomiska storheter och tydligt takets nivå måste de i detalj vara kända när motiverar vilka avväganden som lett fram till den utgiftstaket fastställs. föreslagna nivån. Lämpliga bestämningsfaktorer Normalt sett bör utgiftstakets nivå bestämvid fastställandet av utgiftstakets nivå för ett nytt mas så att överskottsmålet nås även om de takår är utgiftstakets relation till överskottsmålet, begränsade utgifterna slutligen skulle bli lika utvecklingen av de totala offentliga utgifterna i höga som utgiftstaket. Sambandet mellan förhållande till BNP, budgeteringsmarginalens utgiftstak och finansiellt sparande i offentlig storlek och utvecklingen av utgiftstaket i fasta sektor bör emellertid betraktas som en bestämpriser. ningsfaktor bland andra än som ett sätt att mekaniskt beräkna en nivå på utgiftstaket.

Utgiftstakets relation till överskottsmålet Utvecklingen av utgiftstaket och de totala

Utgiftstaket är ett viktigt verktyg för att uppnå offentliga utgifterna i förhållande till BNP överskottsmålet. Med utgångspunkt i prognoserna för den offentliga sektorns inkomster och Utgiftstaket omfattar större delen av utgifterna i de utgifter som inte ingår under utgiftstaket (i staten och ålderspensionssystemet. Tillsammans första hand utgifter i kommuner och landsting), med utgifterna i kommunerna och landstingen går det att beräkna en nivå på utgiftstaket som är utgör de nästan samtliga utgifter i den offentliga konsistent med ett offentligt sparande i linje sektorn. Det är denna utgiftsnivå, tillsammans med överskottsmålet. Beräknat på detta sätt visar med överskottsmålet, som i slutändan är utgiftstaket hur höga de beräknade takbegrän- avgörande för hur stora de samlade skatteintäksade utgifterna kan bli utan att det finansiella terna behöver vara. De flesta skatter ger upphov sparandet sjunker under den målsatta nivån. Om till välfärdsförluster som måste vägas mot nyttan beräkningen i stället resulterar i ett utgiftstak av de utgifter som skatterna finansierar. som är lägre än de beräknade takbegränsade Utgiftstaket bör därför över tiden sättas i samutgifterna visar denna skillnad hur mycket lägre klang med regeringens ambitioner för skattede takbegränsade utgifterna måste bli för att politiken. sparandet ska uppnå målsatt nivå. I praktiken är det emellertid knappast meningsfullt att mekaniskt härleda en exakt nivå Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och på utgiftstaket. För det första visar erfarenheten budgeteringsmarginalens minsta storlek att prognoserna för de offentliga finanserna att kommer att genomgå revideringar efter tid- Grunden i budgetarbetet är en bedömning av punkten för utgiftstakets fastställande. När det den förväntade utvecklingen av de statliga utgifsker kan det medföra en förändring av den terna vid en oförändrad politik. Även om nivån utgiftsbegränsning som ett redan fastställt på utgiftstaket i första hand bestäms i samklang utgiftstaket utgör i förhållande till överskotts- med beräknade inkomster och överskottsmål, målet. En orsak till att sambandet mellan de tak- bör det finnas en kontinuitet i utgiftsutveckbegränsade utgifterna och det finansiella sparan- lingen för att minska risken för ryckighet och det inte är mekaniskt är det faktum att föränd- svåra planeringsförhållanden i den offentliga rade priser och löner tenderar att påverka de tak- verksamheten. Bra prognoser över den kombegränsade utgifterna mer än det finansiella mande utgiftsutvecklingen ger dessutom i god sparandet. tid en indikation på om de faktiska utgifterna För det andra skulle det vara nödvändigt att ta riskerar att öka mer än vad som kan anses överhänsyn till framtida skatteförändringar vid fast- ensstämma med de finanspolitiska målen. En ställandet av utgiftstaket. En grundläggande grundlig genomgång av den förväntade utgiftstanke bakom utgiftstaket är att skattehöjningar utvecklingen och aviserade reformer på utgiftsinte motiverar en höjning av redan fastslagna tak. sidan är således nödvändig, för att få en upp- I annat fall skulle utgiftstaket inte ha någon

PROP. 2011/12:1

fattning om vilka utgifter som ryms inom den utrymmet för den statliga verksamheten tänkta ramen. utvecklas över tiden. Det är ett komplement till Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att relatera utgiftstaket till BNP, som visar hur att överskridas, är regeringen enligt budgetlagen utgiftstaket utvecklas i förhållande till ekonomin skyldig att vidta sådana åtgärder som den har i stort. befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder för att undvika detta. Av denna anledning bör det finnas en budgeteringsmarginal

under utgiftstaket. Marginalen ska i första hand 4.2 Uppföljning av överskottsmålet

fungera som en buffert om utgifterna på grund av bl.a. konjunkturutvecklingen skulle utvecklas 4.2.1 Bakåtblickande analys av på ett annat sätt än beräknat. Budgeterings- måluppfyllelsen marginalen ger på så sätt utrymme för de automatiska stabilisatorerna att verka på budgetens Det bakåtblickande tioårssnittet utgiftssida. Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek är regeringens bedömning av hur Under 2001–2010 motsvarade det finansiella stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt för att enbart hantera osäkerheter till följd av 0,8 procent av BNP (se tabell 4.1). Sparandet låg konjunkturutvecklingen. Enligt riktlinjen bör med andra ord något under målsatt nivå. Under budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 pro- samma period var det genomsnittliga BNP-gapet cent av de takbegränsade utgifterna innevarande dock -1,0 procent av potentiell BNP. Justeras år (2011), minst 1,5 procent år t+1 (2012) och det tioåriga genomsnittet med den av regeringen minst 2 procent år t+2 (2013). Den nödvändiga använda elasticiteten för det offentliga sparandet bufferten för t+3 (2014) och för t+4 (2015) med avseende på BNP-gapet (0,55) och det bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade genomsnittliga BNP-gapet under perioden, utgifterna. hamnar det bakåtblickande tioårssnittet på 99 Utöver utgiftsförändringar till följd av för- 1,4 procent av BNP. ändrade makroekonomiska förutsättningar bör En samlad bedömning av dessa två värden budgeteringsmarginalen även kunna tas i anspråk indikerar att det finansiella sparandet igenomför utgiftsreformer och andra utgifter som inte snitt har varit något högre än överskottsmålet är en följd av den makroekonomiska utveck- under den ovannämnda perioden. Härav följer lingen, om dessa utgiftsförändringar är förenliga att den bakåtblickande analysen inte pekar på med överskottsmålet och med behovet av en några systematiska fel i bedömningen av finanssäkerhetsmarginal under utgiftstaket. politikens inriktning som kan påverka måluppfyllelsen framöver.

Utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser

4.2.2 Framåtblickande analys av

De statliga utgifterna redovisas i normala fall i måluppfyllelsen nominella termer. Det betyder att en förändring av utgiftsnivån mellan två år består av dels en I tabell 4.1 redovisas de indikatorer som används volymkomponent (förändringen i fasta priser), för att stämma av reformutrymmet eller bespadels en priskomponent. Volymkomponenten ringsbehovet mot överskottsmålet. Vid beräkvisar om staten växer eller krymper t.ex. i termer ningen av indikatorerna har de reformer för 2012 av årsarbetskrafter, kontorsyta eller antal års- som föreslås och aviseras i denna proposition personer som erhåller transfereringar. Denna beaktats. Dessa reformer beräknas försämra det bestämningsfaktor visar således hur det samlade finansiella sparandet med ca 15 miljarder kronor 2012.

99 Bilaga 4 till 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100) innehåller en utvärdering av regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek.

PROP. 2011/12:1

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt

BNP 2011, och som fortsätter att öka åren där-

indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

efter. Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 Procent av BNP respektive potentiell BNP procent av BNP 2012 och till 2,4 respektive 3,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 procent av BNP 2013 och 2014. År 2015 för-

Finansiellt sparande -0,2 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3

väntas det strukturella sparandet motsvara 3,7 Bakåtblickande procent av BNP. Ett skäl till att det strukturella tioårssnitt 0,8 sparandet gradvis stärks under åren efter 2012 är 1 Konjunkturjusterat 1,4 att inga nya finanspolitiska beslut förutsätts i beräkningen av det strukturella sparandet under Sjuårsindikatorn 0,7 0,5 0,7 denna period. Osäkerheten är betydande i en 1 Konjunkturjusterat 2,1 2,2 2,5 Strukturellt sparande 1,9 1,5 2,0 2,4 3,0 3,7 bedömning som sträcker sig över en så lång tids- BNP-gap -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 horisont. Sjuårssnitt -2,3 -3,0 -3,1 Bakåtblickande tioårssnitt -1,0 4.2.3 Bedömning av reformutrymmet 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det Bedömning av reformutrymmet utifrån strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. med hänsyn tagen till osäkerheten i

bedömningen och riskbilden

Sjuårsindikatorn De två framåtblickande indikatorerna som regeringen använder för att följa upp över- Sjuårsindikatorn är 0,5 procent av BNP 2011 (se skottsmålet visar att det finansiella sparandet, tabell 4.1). Den ökar sedan till 0,7 procent av med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt BNP 2012. För 2012 beräknas indikatorn på ligger högre än vad överskottsmålet kräver. Det sparandet under 2009–2015, dvs. endast på två finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer utfallsår. Om resursutnyttjandet under respek- som används ovan. Exempelvis har Finanspolitive sjuårsperiod beaktas pekar indikatorn på ett tiska rådet visat att prognososäkerheten i finansparande som ligger mer än en procentenhet siellt sparande för 2000 − 2010 är så stor som +/över målet. Under dessa perioder är nämligen 2 procentenheter redan för innevarande år. 100 det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet Bedömningen av det strukturella sparandet är kraftigt negativt. Vid bedömningen av det kon- också osäker. Beräkningar visar att det inte är junkturjusterade indikatorvärdet måste dock ovanligt att det strukturella sparandet för ett hänsyn tas till att de stora negativa BNP-gapen utfallsår i efterhand justeras med mer än en under innevarande lågkonjunktur med stor procentenhet (se fördjupningsrutan Bedömsannolikhet inte kommer att motsvaras av lika ningen av strukturellt sparande är osäker). Den stora positiva gap under åren efter prognos- genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta perioden. Av detta skäl bör inte värdet på den respektive högsta bedömningen av strukturellt konjunkturjusterade sjuårsindikatorn beaktas sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under fullt ut. En sammantagen bedömning av den 2000 − 2010 till hela 2 procent av BNP. Om det ojusterade och konjunkturjusterade sjuårsindi- strukturella sparandet i efterhand skulle komma katorn, där lika stor vikt tillmäts båda värdena, att revideras ned i den storleksordningen skulle pekar på ett sparande som ligger över det inte finnas något reformutrymme alls för överskottsmålet. 2012.

Det strukturella sparandet

Det strukturella sparandet är 1,5 procent av BNP 2011 för att sedan stärkas 2012–2015 (se tabell 4.1). Även denna indikator visar således på ett sparande som ligger väl över 1 procent av 100 Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.

PROP. 2011/12:1

Bedömningen av det strukturella sparandet diagram 4.1. Variationen beror således i första är osäker hand på skilda bedömningar av resursutnyttjandet, och i mindre utsträckning på skillnader i Överskottsmålet är definierat som att det finan- bedömningen av hur resursutnyttjandet påverkat siella sparandet ska uppgå till 1 procent igenom- de offentliga finanserna och på att utfallet för det snitt över en konjunkturcykel. Som konstateras i finansiella sparandet och BNP reviderats i efteravsnitt 4.1.2 gör denna formulering av målet att hand i Nationalräkenskaperna. Trots detta är det inte bara går att titta på hur det faktiska avståndet mellan de streckade kurvorna ca 1,9 finansiella sparandet utvecklas över tiden, utan procent av BNP. också att konjunkturläget måste vägas in vid uppföljningen. Då det inte finns en enskild indi-

Diagram 4.1 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är känt

kator som på ett perfekt sätt mäter målupp- Procent av BNP fyllelsen med hänsyn tagen till konjunkturläget, använder regeringen två olika indikatorer för 4 detta ändamål vid den framåtblickande uppfölj- 3 ningen av överskottsmålet: sjuårsindikatorn och strukturellt sparande. Dessa indikatorer har olika 2 för- och nackdelar, vilket utförligt redogörs för i 1 avsnitt 4.1.2. En nackdel som anförs avseende det strukturella sparandet är att det ofta revi- 0 deras kraftigt i efterhand. Nedan görs en systematisk genomgång av i vilken utsträckning -1 bedömningen av det strukturella sparandet -2 2000–2012 har ändrats över tiden. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bedömningen av det strukturella sparandet Källa: Egna beräkningar. kan göras på många olika sätt. Regeringen När regeringen använder bedömningen av det använder sedan flera år en s.k. aggregerad ansats strukturella sparandet i ett framåtblickande för att beräkna det strukturella sparandet. Enligt perspektiv för att avgöra hur den föreslagna denna justeras det faktiska finansiella sparandet, finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet korrigerat för engångseffekter och extraordinära tillkommer ytterligare osäkerhet eftersom det kapitalinkomstskatter, för variationer i resursfaktiska finansiella sparandet, som utgör grunutnyttjandet mätt med BNP-gapet, multiplicerat den för beräkningen av det strukturella sparanmed den s.k. budgetelasticiteten, 0,55. Denna det, måste prognostiseras. Finanspolitiska rådet metod är vanlig och används även av EU komvisar i sin senaste rapport att prognososäkermissionen, OECD och IMF. heten i det faktiska finansiella sparandet är bety- I diagram 4.1 visas samtliga bedömningar av dande, även om man rensar för effekten av ny det strukturella sparandet för 2000–2010 som politik. publicerats i budgetpropositioner och ekono- När prognoshorisonten utsträcks längre än ett miska vårpropositioner från budgetproposiår försvåras analysen av att regeringens prognotionen för 2002 till budgetpropositionen för ser endast baseras på redan beslutad eller aviserad 2012 som gjorts för år där utfallet för det finanspolitik. Det innebär att prognoser som faktiska finansiella sparandet var känt (de svarta sträcker sig längre än det närmast tillkommande punkterna). Den heldragna linjen visar medelbudgetåret ofta ändras på grund av att finansvärdet för dessa bedömningar, medan de streckpolitiken läggs om. ade kurvorna visar ett 95 procentigt konfidens- Diagram 4.2 visar de bedömningar av det intervall. Detta konfidensintervall är beräknat strukturella sparandet 2002–2012 som baserats utifrån den genomsnittliga standardavvikelsen på en prognos för det finansiella sparandet där för samtliga observerade bedömningar, som är ca finanspolitiken var känd. Av diagrammet fram- 0,5 procent av BNP. går att spridningen mellan de olika bedömning- Att utfallet för det finansiella sparandet var arna inte avviker påtagligt från bedömningarna känt när bedömningen gjordes innebär att den som gjorts med ett känt finansiellt sparande. osäkerhet som finns i prognosen för det finan- Avståndet mellan de streckade kurvorna som siella sparandet inte påverkar bedömningarna i anger ett 95 procentigt konfidensintervall är nu

PROP. 2011/12:1

ca 1,8 procent av BNP. Ett skäl till att rella sparandet för enskilda år ofta ändras i efterspridningen inte ökar då bedömningen baseras hand finns det, med andra ord, ingen annan på en prognos för det finansiella sparandet är att indikator som på ett mer konsistent sätt justerar antalet observationer är begränsat. För varje år det faktiska finansiella sparandet för konjunkgörs endast tre bedömningar av det strukturella turläget, vilket är viktigt vid uppföljningen av sparandet som bygger på en prognos där finans- överskottsmålet. Eftersom det strukturella politiken är känd. En sådan bedömning görs sparandet dessutom är den enda av indikatorerna första gången i budgetpropositionen för det som kan beräknas för det sista prognosåret är aktuella året, och sedan ytterligare två gånger i det även ett viktigt underlag för regeringens den därpå följande ekonomiska vårpropositionen bedömning av utgiftstakets nivå detta år. Därutoch den därpå följande budgetpropositionen. över används förändringen av det strukturella Eftersom dessa bedömningar görs under loppet sparandet som en grov indikator på hur expansiv av ett år är det rimligt att förvänta sig en relativt eller kontraktiv finanspolitiken är enskilda år i hög grad av samstämmighet i de olika bedömavsaknad av rimliga alternativ. ningarna.

Diagram 4.2 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet prognostiserats men finanspolitiken är känd

Procent av BNP 4

3

2

1

0

-1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sammanfattningsvis visar denna analys att beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med betydande osäkerhet. En slutsats av detta är att det är viktigt att väga in denna osäkerhet när denna indikator används för att följa upp överskottsmålet. Denna osäkerhet ska däremot inte tas som intäkt för att det strukturella sparandet inte ska användas som en indikator vid sidan av sjuårsindikatorn för att följa upp överskottsmålet. Även sjuårsindikatorn är förknippad med betydande osäkerhet eftersom den på ett mer trubbigt sätt än det strukturella sparandet beaktar konjunkturläget. Att bara stämma av överskottsmålet mot det faktiska finansiella sparandet är heller inget rimligt alternativ eftersom konjunkturens inverkan då inte alls beaktas. Variabiliteten i det finansiella sparandet till följd av konjunkturens inverkan är minst lika stor som osäkerheten i det strukturella sparandet. Även om synen på det struktu-

PROP. 2011/12:1

Osäkerheten kring den framtida ekonomiska är extra angeläget att upprätthålla goda säkerutvecklingen gör att det i dagsläget är extra hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhetsriska erfarenheter visar att de direkta marginaler i de offentliga finanserna och vilken kostnaderna för att rädda det finansiella systemet vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstramför ett land i kris kan vara mycket stora, över 50 ande finanspolitik när resursutnyttjandet på procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad arbetsmarknaden fortfarande är svagt. Med hänkostar en kris?). Under 1990-talskrisen uppgick syn till den mycket osäkra situationen i omde direkta kostnaderna i Sverige till mellan världen bedömer regeringen att det för när- 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala kostna- varande är överordnat att upprätthålla säkerhetsderna till följd av en allvarlig kris är dock betyd- marginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna ligt större än så. För ett land som genomgått en med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 allvarlig kris har i genomsnitt den reala stats- väger inte alls lika tungt som riskerna för att skulden ökat med hela 86 procent tre år efter finansmarknaderna kan tappa förtroendet för de krisen. Dessa siffror visar visserligen att det inte offentliga finansernas hållbarhet och de konär möjligt att undvika stora underskott i det sekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle finansiella sparandet i händelse av en kris i det kunna medföra (se fördjupningsrutan Vad finansiella systemet enbart genom att upprätt- bestämmer offentlig skuldutveckling). Samtidigt hålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- stärks efterfrågan till följd av att budgetens serna. Däremot kan sådana marginaler bidra automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut. 101 till att stärka förtroendet för att den förda politiken inte spär på problemet. Ett ytterligare argument för att i detta läge Bedömning av reformutrymmet med hänsyn upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det tagen till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är betydligt lägre än vad det var vid ingången till När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att finanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). ta hänsyn till om finanspolitiken är hållbar i ett Regeringen anser mot denna bakgrund att det är längre tidsperspektiv. Bedömningar av finansmer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för politikens långsiktiga hållbarhet görs fortlöpande högt sparande genom att genomföra angelägna i regeringskansliet och publiceras normalt i den struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till ekonomiska vårpropositionen. Långsiktiga framnedskärningar om de negativa riskerna skulle skrivningar av de offentliga finanserna är dock realiseras. förknippade med betydande osäkerhet. Det är därför viktigt att bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från flera möjliga Bedömning av reformutrymmet med hänsyn utvecklingsförlopp och att en samlad bedömning tagen till konjunkturläget görs utifrån dessa. Bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition var att finans- Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i politiken var långsiktigt hållbar. Eftersom de offentliga finanserna måste upprätthållas bör bedömningen av BNP:s långsiktiga tillväxttakt finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- och nivå endast ändrats marginellt jämfört med som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt vårpropositionen och de reformer som föreslås och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen och aviseras i denna proposition är relativt för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för begränsade, är den samlade bedömningen alltatt det skulle kunna vara motiverat att låta jämt att finanspolitiken är hållbar på lång sikt. En finanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra ny bedömning av finanspolitikens långsiktiga sidan talar den negativa riskbilden för att det nu hållbarhet kommer att göras i 2012 års ekonomiska vårproposition.

101 Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).

PROP. 2011/12:1

Samlad bedömning av reformutrymmet 2012 och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken bedrivs på ett ansvarsfullt sätt I budgetpropositionen för 2011 aviserade och att det inte kommer att krävas nedskärregeringen en rad reformambitioner. Dessa ningar i trygghetssystemen, välfärden eller stora villkorades av att det kunde säkerställas att skattehöjningar för att de offentliga finanserna viktiga reformer inom prioriterade välfärds- ska vara långsiktigt hållbara. områden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.

I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde 4.3 Finanspolitikens effekter på regeringen bedömningen att en stor del av efterfrågan

reformambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Förändringen i det faktiska finansiella sparandet Med hänsyn till riskbilden underströks dock att är ett grovt mått på den offentliga sektorns en förnyad bedömning skulle göras av reform- effekter på efterfrågan. Förändringen kan delas utrymmet i budgetpropositionen för 2012. in i tre bakomliggande faktorer: automatiska Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- övriga saldopåverkande faktorer. sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste Vid en konjunkturnedgång sjunker skattedet finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder inkomsterna, medan utgifterna för exempelvis för att stötta sysselsättningen och den ekonom- arbetslöshetsersättning ökar. Detta innebär att iska utvecklingen. Det måste också finnas de offentliga finanserna försvagas, samtidigt som utrymme att kunna hantera en betydligt mer efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Det omvända besvärlig situation på de finansiella marknaderna. gäller vid en konjunkturförstärkning. På detta Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns sätt bidrar finanspolitiken genom de automatiska tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det stabilisatorerna till att dämpa konjunktursvängfinansiella sparandet kan återgå till överskott när ningarna utan att några särskilda beslut behöver konjunkturläget normaliseras och att utgifts- fattas. taket inte äventyras. Med diskretionär finanspolitik avses den Regeringens bedömning är att de reform- direkta effekt nya finanspolitiska åtgärder har på ambitioner som beskrevs i budgetpropositionen det finansiella sparandet. Sänkningen av merför 2011 fortfarande kan genomföras under värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster mandatperioden. Behovet av att i detta läge är ett exempel på en åtgärd som direkt påverkar upprätthålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, det finansiella sparandet. samtidigt som det nya konjunkturläget kräver De offentliga finanserna påverkas också av en utrymme för andra typer av åtgärder, innebär rad andra faktorer än de automatiska stabilisadock att vissa av reformambitionerna kan torerna och den diskretionära finanspolitiken i genomföras först senare under mandatperioden statens budget. Exempel på sådana faktorer är än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års förändringar i de offentliga kapitalinkomsterna ekonomiska vårproposition. Sammantaget be- och ränteutgifterna till följd av förändringar av döms ett reformutrymme om ca 15 miljarder den offentliga sektorns tillgångar och skulder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för och förändringar i ränteläget, kommunala beslut att möta effekterna av nedgången, vara välavvägt som påverkar denna sektors finanser, samt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir övriga faktorer som BNP-tillväxtens sammannågot åtstramande mellan 2011 och 2012 mätt sättning, förändringar i transfereringsutgifterna som förändring i det strukturella sparandet. på grund av förändringar av demografin och Bedömningen är dock att denna strategi beteenden, m.m. väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll

PROP. 2011/12:1

Vad kostar en kris? visar att bankkriser inträffar med ca 20–25 års mellanrum. Även om ekonomierna har ut- Erfarenheter från finansiella kriser i Sverige och vecklats och blivit mer sofistikerade de senaste vår omvärld visar hur viktigt det är med ett 200 åren har det hittills visat sig ogörligt att starkt offentligfinansiellt utgångsläge. Vanliga undvika bankkriser. Exempelvis har de flesta konjunkturnedgångar sätter press på de offent- länder i Europa upplevt en eller två bankkriser liga finanserna genom effekten från automatiska från 1945 fram till den senaste krisen. 102 stabilisatorer och eventuell diskretionär finans- När en finansiell kris inträffat har den alltid politik. Finansiella kriser kräver dessutom ofta medfört en betydande tillbakagång i landets räddningsaktioner riktade mot systemviktiga BNP. I vissa fall har BNP-nivån återgått till den finansiella företag. Om inte sådana aktioner ursprungliga trenden efter krisen, i andra fall har genomförs kan en icke-fungerande banksektor BNP-tillväxten återhämtat sig men trenden få en så stor dämpande effekt på handel och hamnat på en lägre nivå. Båda dessa utvecklingar investeringar att den ekonomiska aktiviteten leder till betydande kostnader i form av förlorad faller kraftigt. Finansiella kriser går ofta hand i produktion. För kriser utan permanent effekt på hand med förändrade tillgångspriser, på t.ex. BNP uppskattas den sammanlagda förlusten i fastigheter, vilket även det kan ge en utdragen produktion i genomsnitt uppgå till motsvarande negativ effekt på den ekonomiska aktiviteten. 19 procent av startårets BNP. För kriser med bestående effekt uppskattas den sammanlagda förlorade produktionen uppgå till i genomsnitt

Diagram 4.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland

knappt 160 procent av BNP. Genomsnittet för Procent av BNP samtliga kriser beräknas till ca 65 procent av 10 BNP. Det handlar alltså om ett ackumulerat 5 bortfall motsvarande åtta månaders produktion. 0 Finansiella kriser leder nästan alltid till snabbt -5 och kraftigt minskade skatteintäkter, samtidigt -10 som statens utgifter ökar till följd av automatiska -15 stabilisatorer och kontracyklisk finanspolitik. Vidare stiger ofta räntekostnaderna till följd av -20 Sverige försämrad kreditvärdighet och stigande risk- -25 Irland premier. Följden av detta blir en stigande skuld -30 och än högre räntekostnader. I genomsnitt har -35 1995 2000 2005 2010 under modern tid ett lands reala statsskuld ökat med 86 procent tre år efter en finansiell kris. 103 Källa : Eurostat . Till viss del beror ökningen av statsskulden på Som ett exempel på skillnaden mellan en vanlig utgifter i samband med räddningsaktioner. Uppkonjunkturnedgång och en nedgång med en skattningen av kostnaderna för dessa är osäker, samtida finansiell kris visar diagram 4.3 den bl.a. då det är svårt att hitta en lämplig mätmetod offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och att avgränsa den relevanta tidsperioden. Den och Irland. Fram till 2006 utvecklades sparandet svenska bankkrisen under 1990-talet beräknas ha på ett likartat sätt, även om Sverige under mitten kostat mellan motsvarande 3,6 och 6,4 procent av 1990-talet hade kvardröjande effekter av den av BNP. Då ett bankövertagande följt av en tidigare bankkrisen. Under 2008 och 2009 var senare försäljning i vissa fall kan vända nettodock fallet i sparandenivån mycket kraftigare i Irland till följd av stödet till den irländska banksektorn. Mot bakgrund av den finansiella turbulens 102 Bedömningarna av krisers frekvens och kostnader i denna försom har påverkat den ekonomiska utvecklingen djupningsruta är hämtade från Reinhardt och Rogoff, Annorlunda nu, de senaste åren är det viktigt att studera SNS förlag 2010 och An assessment of the economic impact of stronger effekterna av finansiella kriser på den offentliga capital and liquidity requirements, Bank for International Settlement sektorns finanser. Detta kan göras genom en 2010. beräkning av kostnaderna för finansiella kriser 103 Utöver den direkta effekten på statsskulden kan det också finnas en som inträffat runt om i världen. Erfarenheterna uppgång i de statsgaranterade skulderna och effekter på kommunernas finanser.

PROP. 2011/12:1

kostnaden till en nettointäkt ska beräkningarna arbetsmarknaden krävs ekonomiska modeller.

tolkas mycket försiktigt. Oavsett detta medför Förändringen i det strukturella sparandet ska

ett bankövertagande nästan alltid en åtminstone därför endast ses som en indikator på finans-

temporärt stor kassamässig belastning på statens politikens effekter på efterfrågan.

budget. Det är ännu för tidigt att beräkna kost-

naderna för de pågående finansiella kriserna.

Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan

Uppskattningar för några av bankkriserna under Årlig förändring, procent av BNP

1970–90-talet pekar på räddningskostnader i 2011 2012 2013 2014 2015

storleksordningen 2–55 procent av BNP. Finansiellt sparande 0,3 -0,2 0,8 1,3 1,2

Sammanfattningsvis visar erfarenheterna dels varav

att finansiella kriser är ett återkommande feno- Automatiska stabilisatorer 1,0 -0,8 0,4 0,8 0,4

men, dels att kostnaderna är höga när de inträf- Engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

far. Regeringen har av denna anledning inrättat Extraordinära

en stabilitetsfond som på sikt ska uppgå till i kapitalvinster -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0

genomsnitt 2,5 procent av BNP. Fonden ska Strukturellt sparande -0,4 0,5 0,4 0,6 0,8

användas för att finansiera stöd till kreditinstitut varav

i kris. Medel tillförs fonden genom stabilitets- 1 Diskretionär finanspolitik 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 avgifter som betalas av kreditinstituten. Då Kapitalkostnader, netto 0,0 -0,1 -0,1 0,0 -0,5 kostnaderna för en finansiell kris kan överstiga Kommunsektorns finanser -0,4 0,1 0,0 0,1 -0,1 storleken på stabilitetsfonden många gånger om

Övrigt -0,1 0,6 0,3 0,4 1,3 är det viktigt att statens finanser i övrigt är goda,

BNP-gap, vilket bl.a. innebär en låg statsskuld som kan förändring i procentenheter 1,7 -1,3 0,7 1,3 0,7 tillåtas öka när nästa finansiella kris inträffar. 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2011–2015 i förhållande till tidigare år

av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 10.2). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Förändringen i det strukturella sparandet brukar

användas som en indikator på finanspolitikens År 2012 förväntas resursutnyttjandet minska inriktning. Denna indikator omfattar, som framoch det negativa BNP-gapet öka med motsvagår av tabell 4.2, inte bara diskretionär finansrande 1,3 procent av potentiell BNP (se den sista politik i statens budget utan även andra saldoraden i tabell 4.2). En sådan avmattning försvapåverkande faktorer. Det kan gälla förändringar i gar normalt de offentliga finanserna med motkommunsektorns sparande, t.ex. på grund av en svarande ca 0,8 procent av BNP (se rad två i förändrad kommunal utdebitering, och förändtabellen). Detta är effekten av de automatiska ringar i det offentliga sparandet som beror på stabilisatorerna. Något högre inkomster från strukturella förändringar i ekonomin. kapitalvinstbeskattningen än normalt har en viss Om förändringen i det strukturella sparandet motverkande effekt. Skillnaden mellan det finanär noll indikerar detta att finanspolitiken, bortsiella sparandets förändring och nettoeffekten av sett från effekten av de automatiska stabilisaautomatiska stabilisatorer, engångseffekter och torerna, har en neutral effekt på resursutnyttjanextraordinära kapitalvinster är förändringen av det i ekonomin. Om det strukturella sparandet i det strukturella sparandet. Förändringen av det stället ökar eller minskar indikerar det att finansstrukturella sparandet har 2012 en något åtstrapolitiken har en åtstramande respektive expansiv mande effekt på ekonomin eftersom det stärks effekt på resursutnyttjandet. med motsvarande en halv procent av BNP. Den Det bör understrykas att förändringen av det diskretionära finanspolitiken i statens budget strukturella sparandet inte ger någon exakt bild (rad 6 i tabell 4.2) lämnar inget bidrag till det av vilken effekt finanspolitiken har på den samstrukturella sparandets förändring, medan lade efterfrågan. Effekten beror inte bara på övrigtposten är åtstramande. Övrigtpostens storleken på det strukturella sparandets förändrelativt stora bidrag beror delvis på att de offentring, utan också på exempelvis konsumtionsliga inkomsterna har en starkare koppling till benägenheten hos de hushåll eller kommuner tillväxten än de offentliga utgifterna. Det beror vars inkomster stärks av den expansiva finansbl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade. politiska åtgärden och på importinnehållet i den

ökade konsumtionen. För att närmare studera de

finanspolitiska åtgärdernas effekter på BNP och

PROP. 2011/12:1

4.4 Uppföljning av utgiftstaket för För 2011 beräknas budgeteringsmarginalen bli staten 65,6 miljarder kronor. Efter detta minskar mar-

ginalen successivt till 53,4 miljarder kronor 2012, Utgifterna på statens budget redovisas på 27 50,1 miljarder kronor 2013, och 49,6 miljarder utgiftsområden. De utgifter som omfattas av kronor för 2014. utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde 1– Utgifterna under utgiftstaket ökar förhållan- 25 och utgiftsområde 27, samt utgifterna för devis långsamt 2011. En förklaring till detta är ålderspensionssystemet vid sidan av statens att utgifterna i ålderspensionssystemet minskar budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor något jämfört med 2010, vilket beror på att den m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna måttliga ökningstakten av inkomstindex och eftersom riksdagen och regeringen endast i balanseringen i ålderspensionssystemet leder till begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter lägre pensioner i år. Budgeteringsmarginalen på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs växer därför till en jämförelsevis hög nivå 2011. av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta inne- Det är delvis mot bakgrund av den växande budbär att även myndigheternas utnyttjande av geteringsmarginalen som regeringen tidigare anslagssparande och anslagskredit ingår. Skill- förslagit nivåer på utgiftstaket för 2012–2014 naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade vars årliga ökningstakt är lägre än tidigare år. utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Utgiftstakets långsamma ökningstakt är en av Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk orsakerna till att budgeteringsmarginalen dessa försämras i regel de offentliga finanserna. år minskar jämfört med den förhållandevis stora Regeringen bedömer att budgeteringsmargi- marginalen 2011. nalen under utgiftstaket för 2011–2014 är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen (se avsnitt 4.1.3 för en beskrivning av behovet av en budgeteringsmarginal).

Tabell 4.3 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2002 – 2014

Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2002–2010, prognos 2011–2014. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ursprunglig årlig nominell förändring av 1 utgiftstaket 24 30 33 38 37 42 33 32 30 30 20 10 10 Ursprungligt beslutade utgiftstak 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 2 Teknisk justering 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 0 0 3 Reell justering -11 Slutligt fastställda utgiftstak 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 093 1 103 Takbegränsade utgifter 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 997,4 1 030,6 1 042,9 1 053,4 Budgeteringsmarginal 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 65,6 53,4 50,1 49,6 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 6,6 5,2 4,8 4,7 Anm.: För år 1997–2001, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2011/12:1

Budgeteringsmarginalen är trots detta större högre utgifter inom arbetsmarknadsområdet och samtliga år t.o.m. 2014 än vad som följer av på de reformer som regeringen föreslår i denna regeringens riktlinje för budgeteringsmargina- proposition. lens minsta storlek. För att en rimlig buffert för Det över tiden jämförbara utgiftstaket låg prognososäkerhet ska upprätthållas bör budgete- 2000–2005 på en relativt stabil nivå på drygt ringsmarginalen i enlighet med regeringens rikt- 30 procent av BNP. År 2006–2008 minskade 104 linje uppgå till minst ca 10, 15, 21 och det något som andel av BNP. Under krisåret 32 miljarder kronor för 2011, 2012, 2013 2009 föll BNP kraftigt och både utgiftstaket och respektive 2014 (se vidare avsnitt 4.1.3). de takbegränsade utgifterna steg som andel av Det nu anförda betyder emellertid inte att det BNP. Från och med 2010 väntas utgiftstaket och med nödvändighet finns ett utrymme för fram- de takbegränsade utgifterna falla som andel av tida reformer på budgetens utgiftssida. För det BNP, med undantag för 2012. Att de takbegränförsta medför den aktuella situationen med en sade utgifterna som andel av BNP varierar krympande budgeteringsmarginal 2011–2014, att från år till år är bl.a. ett uttryck för hur de autodet i första hand är budgeteringsmarginalen för matiska stabilisatorerna bidrar till att dämpa 2014 som begränsar utrymmet för utgifts- konjunktursvängningar. ökningar som permanent tar budgeteringsmarginalen i anspråk. För det andra ska inte utgiftstaket ses som ett utgiftsmål. Utrymmet för

reformer på utgiftssidan bestäms av regeringens 4.5 Tekniska justeringar av utgiftsbedömning av reformutrymmet i förhållande till taket för staten 2011–2015 överskottsmålet samt avvägningen mellan samt förslag till utgiftstak för inkomst- och utgiftsreformer, givet begräns- staten 2015

ningen på utgiftssidan. För det tredje talar den negativa riskbilden för att det är extra angeläget 4.5.1 Tekniska justeringar av utgiftstaket att i nuläget upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Detta talar för Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt bufferten för prognososäkerhet under utgifts- år innebär att taket definieras på ett visst sätt i taket i dagsläget kan behöva vara större än den förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det miniminivå som följer av riktlinjen. gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i budgeten. Riksdagen fastställer efter

Diagram 4.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Procent av BNP förslag i budgetpropositionen nivån på utgiftstaket för ett tillkommande år. Från det att nivån 36 fastställts för ett tillkommande år till dess att det 35

Utgiftstak Takbegränsade utgifter

34 specifika året har passerat ska utgiftstakets 33 begränsande effekt på de statliga utgifterna vara 32 densamma för det året. 31 30 29 28 27 104 På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av 26 utgiftstakets nivå försvåras jämförelser över tiden av utgiftstakets 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 utveckling. För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de tak- Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade begränsade utgifterna i diagram 4.4 korrigerats för skillnader över tiden i utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. dessa tekniska förändringar. Utgångspunkten i diagram 4.4 är den Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. aktuella utgiftsstrukturen och de tekniska justeringar som gäller för 2014. Utgiftstakets nivå för åren före 2014 är justerat genom att den för Jämfört med bedömningen i 2011 års ekonosamtliga år getts samma årliga ökning som det ursprungligen hade när det miska vårproposition är budgeteringsmarginalen först fastställdes, med hänsyn tagen till eventuella reella förändringar som för 2011 i det närmaste oförändrad. År 2012– därefter har gjorts av den ursprungligt fastställda nivån. Över tiden 2014 beräknas budgeteringsmarginalen nu bli jämförbara takbegränsade utgifter beräknas genom att man från den på mindre än vad som beräknades i 2011 års detta sätt beräknade nivån på utgiftstaket drar bort den faktiska ekonomiska vårproposition. Det beror bl.a. på budgeteringsmarginalen.

PROP. 2011/12:1

Under en så lång period sker emellertid Vissa budgetförändringar som redovisas i normalt budgetmässiga förändringar av olika slag denna proposition föranleder tekniska justersom förändrar de takbegränsade utgifterna, men ingar av utgiftstaket (se tabell 4.4). De tekniska som inte motsvaras av ett i sak förändrat offent- justeringarna omfattar redan fastlagda nivåer för ligt åtagande. Omvänt kan förändringar genom- 2011–2014. Regeringen gjorde i 2010 års ekoföras som påverkar det offentliga åtagandet, men nomiska vårproposition en bedömning av nivån som av tekniska skäl inte påverkar de tak- för utgiftstaket 2015. Regeringens förslag till begränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska nivå på utgiftstaket för 2015 som lämnas i denna behålla den ursprungliga finansiella stramheten, proposition tar hänsyn till de föreslagna tekniska och vara förenligt med överskottsmålet under justeringarna. hela perioden, måste beslutade taknivåer justeras Hemutrustningslån för nyanlända invandrare så att budgetförändringar av detta slag neutra- som omfattas av flyktingmottagandet finansieras liseras. fr.o.m. 2012 med anslag i stället för med lån i Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket Riksgäldskontoret. Det medför engångsvis ett ska utgöra en lika stram begränsning för de behov av anslagsmedel på drygt 1,1 miljarder offentliga utgifterna efter justeringen som före kronor för finansiering av befintliga lån. Hemde förändringar som föranleder justeringen. För utrustningslånet infördes 1991, dvs. innan att föranleda en teknisk justering ska en föränd- utgiftstaket fastställdes första gången för budring inte ha samma nettoeffekt på den konsoli- getåret 1997. En övergång från lånefinansiering derade offentliga sektorns utgifter eller det till anslagsfinansiering fr.o.m. 2012 innebär att offentliga finansiella sparandet som på de hemutrustningslånet kommer att ingå i de taktakbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket begränsade utgifterna och att utgiftstakets nivå infördes 1997 har beslutade taknivåer justerats för 2012 därför bör justeras tekniskt för effektekniskt vid flera tillfällen. terna av denna omläggning. Jämställdhetsbonusen har hittills redovisats netto som en s.k. kreditering på inkomstsidan.

Tabell 4.4 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011–2015

Från och med 2012 flyttas bonusen till föräldra- Miljarder kronor försäkringsanslaget på utgiftssidan av statens 2011 2012 2013 2014 2015 budget, varvid anslaget höjs. Utgiftstaket juste-

Utgiftstak för staten i

1 rades tekniskt (sänktes) när bonusen infördes

VÅP11 1 063 1 083 1 093 1 103 1 123

efter förslag i budgetpropositionen för 2008. Det Övergång till anslagsfinanär därför motiverat att justera utgiftstaket vid siering av hemutrustningslån 2 1,11 övergången till bruttoredovisning. De förändringar i skattelagstiftningen avse- Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17 0,17 0,17 0,17 ende 3:12-reglerna som regeringen föreslår i Reglering kommunaleko- denna proposition beräknas påverka den komnomisk utjämning: munala sektorns skatteunderlag negativt. Förslaförändrade 3:12 regler 0,22 0,22 0,22 0,22 get motiverar därför en höjning av anslaget 1:1 En route-avgiften ingick Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsfelaktigt i bruttoredovisområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. ning av Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budget- I budgetpropositionen för 2011 ändrades propositionen för 2011. -0,15 -0,15 -0,15 -0,15 Transportstyrelsens redovisning av avgiftsin- Summa tekniska täkter så att de i huvudsak redovisas mot justeringar 1,35 0,24 0,24 0,24 inkomsttitel och därmed inte längre disponeras Summa tekniska av myndigheten. Med anledning av detta justera-

justeringar (avrundat) 1 0 0 0

des såväl anslaget som utgiftstaket. I budget- Förslag till utgiftstak för propositionen för 2011 angavs samtidigt att

staten 1 063 1 084 1 093 1 103 1 123

avgifter av transfereringskaraktär inom luftfarts- 1 Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition. 2 området även fortsättningsvis ska disponeras av Avser anslagsmedel för finansiering av befintliga lån. Anslagsmedel för årlig nyutlåning understiger 100 miljoner kronor, vilket enligt praxis är minsta belopp myndigheten. I förslaget till anslaget 1:12 för att en budgetförändring bör föranleda en teknisk justering av utgiftstaket. Källa: Egna beräkningar. Transportstyrelsen under utgiftsområde 22 Kommunikationer för 2011 har dock undervägsavgiften (avgiften för flygtrafiktjänster, en

PROP. 2011/12:1

route), som är av transfereringskaraktär, ingått i Skälen för regeringens förslag: De takberäkningen av anslaget till ett belopp om begränsade utgifterna omfattar utgifterna under 146,1 miljoner kronor. Eftersom Transport- utgiftsområde 1–25 och 27 samt ålderspensionsstyrelsen även fortsättningsvis disponerar intäk- systemet vid sidan av statens budget. Genom terna från denna avgift bör anslaget liksom ut- utgiftstaket ges riksdagen och regeringen giftstaket justeras ner med motsvarande belopp. förbättrade möjligheter till kontroll och styrning I enlighet med praxis avrundas de årsvisa över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Användningen av utgiftstaket leder även till att Sammantaget motiverar de ovan nämnda för- behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden ändringarna att den tidigare fastställda nivån på tydliggörs och att en utveckling där skatteuttaget utgiftstaket för 2012 bör höjas med 1 miljard måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll kronor. De tidigare fastställda nivåerna på förebyggs. utgiftstaket för 2011, 2013 och 2014 samt den i Så långt fram i tiden som 2015 är bedömning- 2011 års ekonomiska vårproposition bedömda arna av den ekonomiska utvecklingen mycket nivån för 2015 bör inte ändras av tekniska skäl, osäkra. Det är därför viktigt att ett osäkert eftersom summan av de förändringar som framtida reformutrymme inte intecknas på motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför dessa år avrundas ner till 0 miljarder kronor. varje nytt budgetår. När det gäller utgiftstaket anger regeringen emellertid redan nu en fast övre gräns för utgiftsnivån 2015. De makroekonom- Regeringens förslag: För 2012 fastställs utgifts- iska förutsättningarna och bedömningen av de taket för staten inklusive ålderspensionssystemet offentliga finanserna kommer att förändras fram vid sidan av statens budget till följd av tekniska till 2015. Eftersom utgiftstaket fastställs i nomijusteringar till 1 084 miljarder kronor. nella termer förändras dess relation till andra makroekonomiska storheter när bedömningen av den ekonomiska utvecklingen förändras jäm- Skälen för regeringens förslag: Regeringen fört med det tillfälle när nivån på utgiftstaket föreslår i denna proposition förändringar som bedömdes. Risken för en väsentligt annorlunda motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för utveckling av de offentliga finanserna bör därför 2012. Regeringen föreslår därför att den tidigare vägas in i bedömningen. fastställda nivån på utgiftstaket för 2012 höjs Regeringens överväganden som ligger bakom med 1 miljard kronor till 1 084 miljarder kronor. den föreslagna nivån på utgiftstaket för ett nytt år tydliggörs genom att de motiveras med utgångspunkt i hur taket förhåller sig till andra 4.5.2 Utgiftstaket för staten 2015 makroekonomiska storheter. Nedan följer en motivering till utgiftstakets nivå för 2015 med I 2011 års ekonomiska vårproposition redo- utgångspunkt i bl.a. de bestämningsfaktorer som visade regeringen en bedömning av utgiftstakets redovisas i avsnitt 4.1.3. nivå för 2015. Även i denna proposition förlängs tidsperspektivet med ett år jämfört med det som minst gäller enligt budgetlagen, som ett Relationen till överskottsmålet instrument för att understödja en återgång till överskott i de offentliga finanserna i linje med Utgiftstaket är ett viktigt instrument för att överskottsmålet. Regeringen föreslår således nivå uppnå målet om överskott i den offentliga på utgiftstaket för det fjärde kommande året, sektorns sparande. Det bör därför fastställas så dvs. för 2015. I tabell 4.5 redovisas regeringens att det stödjer överskottsmålet. Den prognos för förslag till utgiftstak för 2015. det offentliga sparandet som sammanfattas i tabell 4.1 bygger på utvecklingen av de takbegränsade utgifterna i tabell 4.5. De offentliga Regeringens förslag: För 2015 fastställs finanserna förstärks successivt under perioden utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- och det strukturella sparandet uppgår till systemet vid sidan av statens budget till 3,7 procent av BNP 2015. 1 123 miljarder kronor.

PROP. 2011/12:1

Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2011–2015

vårproposition att utgiftstaket för 2015 borde Miljarder kronor om inget annat anges uppgå till 1 123 miljarder kronor. Regeringen 2011 2012 2013 2014 2015 anser att denna bedömning fortfarande är väl Av riksdagen beslutade 1 avvägd. Det är en nivå som bedöms ge ett stabilt utgiftstak 1 063 1 083 1 093 1 103 1 123 stöd åt överskottsmålet. Budgeteringsmarginalen Regeringens förslag till utgiftstak 1 063 1 084 1 093 1 103 1 123 för 2015, dvs. det maximala utrymmet för ökade utgifter, uppgår till 1,4 procent av BNP, vilket Årlig förändring av utgiftstaket vid endast motsvarar en mindre del av det beräknade ursprungligt förslag 30 20 10 10 20 sparandet i den offentliga sektorn. 105 Utgiftstak, Om budgeteringsmarginalen delvis tas i procent av BNP 30,8 30,8 29,7 28,5 27,5 anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- Utgiftstak, procent av ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett potentiell BNP 30,1 29,7 28,8 27,9 27,3 problem i förhållande till överskottsmålet. Det 2 Utgiftstak, fasta priser 1 049 1 061 1 054 1 046 1 045 sätt på vilket överskottsmålet är formulerat Takbegränsade utgifter 997 1 031 1 043 1 053 1 066 innebär att utgiftsökningar som följer av en Takbegränsade utgifter, konjunkturell uppgång av arbetslösheten och procent av BNP 28,9 29,3 28,4 27,2 26,1 andra automatiska stabilisatorer normalt bör Takbegränsade utgifter, tillåtas försvaga den offentliga sektorns finan- fasta priser 2 984 1 009 1 006 999 992 siella sparande. Därigenom ges de automatiska Budgeteringsmarginal 66 53 50 50 57 stabilisatorerna möjlighet att verka fullt ut. De Budgeteringsmarginal, takbegränsade utgifterna är också i hög grad procent av beroende av pris- och löneutvecklingen i eko- takbegränsade utgifter 6,6 5,2 4,8 4,7 5,4 nomin som helhet. Förändringar av de tak- Budgeteringsmarginal, begränsade utgifterna till följd av oväntat höga procent av BNP 1,9 1,5 1,4 1,3 1,4 priser och löner kan normalt tillåtas absorberas Strukturellt sparande av budgeteringsmarginalen, utan att detta leder offentlig sektor, procent till en konflikt med överskottsmålet. Det beror av BNP 1,5 2,0 2,4 3,0 3,7 på att generella förändringar av pris- och löne- Offentliga sektorns nivån normalt har små effekter på det finansiella utgifter, procent av BNP 49,7 50,2 49,0 47,6 46,4 sparandet, eftersom den offentliga sektorns 1 Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition. inkomster och utgifter, sett över ett par år, ten- 2 Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det derar att påverkas i ungefär samma utsträckning gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutav sådana förändringar. Strukturella förändringar sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade av de takbegränsade utgifternas reala nivå anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och tenderar dock att påverka indikatorerna för utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i överskottsmålet. fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP

Den svaga konjunkturutvecklingen under 2009, med fallande nominell BNP, innebar att utgifts- 105 taket ökade som andel av BNP. Från och med Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt 2010 minskar utgiftstaket åter som andel av regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna finnas kvar BNP, även om kvoten tillfälligt är oförändrad under budgetåret för att hantera osäkerhet i utgiftsbedömningarna. År 2012. I förhållande till potentiell BNP utveck- 2015 motsvarar det 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av BNP. lades utgiftstakets nivå naturligt nog jämnare Budgeteringsmarginalen exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår 2015 under krisåret 2009, medan utgiftstaket efter till 1,2 procent av BNP, vilket kan jämföras med den totala budgeterings- 2012 minskar på ungefär samma sätt som i

marginalen som uppgår till 1,4 procent av BNP (se tabell 4.5).

PROP. 2011/12:1

förhållande till faktisk BNP. Även de totala tionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder offentliga utgifterna i procent av BNP bedöms kronor. bli lägre 2015 än 2010. Att utgiftstaket inte är ett utgiftsmål i sig, är Vid sidan av utgifterna i kommuner och lands- inte oförenligt med att utrymmet under utgiftsting begränsar utgiftstaket i det närmaste de taket successivt kan tas i anspråk till följd av totala utgifterna för den offentliga sektorn. olika typer av utgiftsförändringar. Budgeterings- Utgiftskvoten i Sverige är hög i ett inter- marginalen under utgiftstaket kan rymma framnationellt perspektiv. Därmed blir också det tida utgiftsreformer under förutsättning att skatteuttag som krävs för att finansiera utgiftsförändringarna är förenliga med överutgifterna relativt högt. Ett högt skatteuttag kan skottsmålet, bedömningen av reformutrymmet verka snedvridande och hämma ekonomisk och att det finns tillräckligt med utrymme under aktivitet, sysselsättning och välfärd. En lägre utgiftstaket för att hantera de osäkerheter som skatt på arbete kan bl.a. påverka arbetsutbudet i finns om den makroekonomiska utvecklingen positiv riktning. och de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut. Nivån på utgiftstaket 2015 medger därmed i

Diagram 4.5 Utgiftstak 1997–2015

36 genomsnitt drygt 10 miljarder kronor i nya 35 procent av potentiell BNP permanenta utgifter per budgetproposition fr.o.m. budgeten för 2013 t.o.m. budgeten för 34 procent av BNP 33 2015. Dessa nya utgifter kan uppkomma till följd 32 av t.ex. makroekonomsiska förändringar eller 31 reformer. I den aktuella prognosen ökar de 30 takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 29 17 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012 t.o.m. 28 2015. Det beror främst på att en stor del av 27 utgifterna är indexerade till den allmänna 26 utvecklingen av priser och löner (se avsnitt 8.1.3). Om budgeteringsmarginalen 2015 hypo- 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 tetiskt skulle utnyttjas uppgår den genom- Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. snittliga utgiftsökningen under dessa fyra år till ca 27 miljarder kronor. Det är något lägre än den genomsnittliga ökningen av de takbegränsade Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och utgifterna fr.o.m. 2001 t.o.m. 2010 som uppgick budgeteringsmarginalens storlek till 29 miljarder kronor. Det maximala utrymmet för tillkommande utgiftsökningar om drygt Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 10 miljarder kronor per budgetproposition fram 2015 innebär att taket ökar med 20 miljarder t.o.m. budgeten för 2015 är i samma storlekskronor jämfört med 2014. Det är en förhåll- ordning som den genomsnittliga årliga ökningen andevis liten ökning historiskt sett. Den genom- av takbegränsade utgifter under den senaste snittliga årliga ökningen vid fastställandet av tioårsperioden till följd av beslut om reformer nivån på utgiftstaket fr.o.m. 2000 t.o.m. 2014 och besparingar som, netto, beräknas ha uppgått uppgår till 27 miljarder kronor. till ca 12 miljarder kronor i dagens penningvärde. Förslaget till utgiftstak medför att bud- En förutsättning för att budgeteringsgeteringsmarginalen för 2015 uppgår till marginalen ska kunna tas i anspråk för reformer 57 miljarder kronor. I budgetpropositionen för är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av som en buffert om utgifterna på grund av osäkerhetsskäl minst uppgå till 1,5 procent av de konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder annat sätt än beräknat (se vidare avsnitt 4.1.3.) kronor i enlighet med regeringens riktlinje. Till exempel skulle det innebära väsentligt högre Givet den nu aktuella bedömningen av de utgifter 2015 om volymerna i de arbetstakbegränsade utgifterna för 2015 följer således marknadsrelaterade transfereringssystemen inte att det maximala utrymmet för nya utgifter minskade på det sätt som utgiftsprognosen under utgiftstaket fram t.o.m. budgetproposi- baseras på. Om t.ex. dessa volymer i ett

PROP. 2011/12:1

schablonmässigt räkneexempel i stället skulle Utvecklingen av utgiftstaket och de takkvarstå oförändrade från den bedömda nivån för begränsade utgifterna i fasta priser 2013 t.o.m. 2015 skulle det medföra ca 12 miljarder kronor i högre utgifter 2015. Pensions- De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta systemets utgifter är ett annat exempel där priser är, i frånvaro av nya beslut om reformer, utgiftsnivån kan bli väsentligt annorlunda till något lägre 2015 än 2011 (se tabell 4.5). Det följd av konjunkturutvecklingen. Finanskrisen betyder att statens och pensionssystemets som inleddes 2008 medförde att den s.k. samlade storlek volymmässigt minskar något bromsen i pensionssystemet aktiverades 2011. Så under perioden. Minskningen är dock liten i länge som den s.k. balanseringen i pensions- förhållande till de takbegränsade utgifternas systemet är aktiverad bestäms utvecklingen av utveckling som andel av BNP. Det är statens utbetalda pensioner inte bara av den allmänna utgifter i fasta priser som faller under perioden, inkomstutvecklingen i samhället utan även av vilket främst beror på fallande volymer i balanstalet för pensionssystemets tillgångar och transfereringssystemen för sjuk- och aktivitetsskulder. Det gör att bedömningen av pensions- ersättning och arbetsmarknad. Pensionssystemets utgiftsnivå kan revideras relativt systemets utgifter i fasta priser ökar fr.o.m. 2011 mycket om de makroekonomiska förutsätt- t.o.m. 2015, eftersom antalet pensionärer stiger. ningarna eller tillgångspriser ändras. Sedan 2011 Även utgiftstaket omräknat till fasta priser är års ekonomiska vårproposition har pensions- marginellt lägre 2015 än 2011. Det beror på den systemets utgifter 2015 exempelvis reviderats låga årliga ökningstakten under 2013 och 2014. ned med 14 miljarder kronor till följd av Beräknat i fasta priser är nivån på det föreslagna förändrade förutsättningar. utgiftstaket för 2015 i stort sett densamma som Om storleken på budgeteringsmarginalen vid nivån på utgiftstaket för 2014. fastställandet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäkerhetsskäl kan det begränsa möjligheterna att Uppföljning av god ekonomisk hushållning genomföra ny politik på utgiftssidan i större och det kommunala balanskravet utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet. Reger- Överskottsmålet för de offentliga finanserna ingen bedömer att överskotten i de offentliga inkluderar även det finansiella sparandet i finanserna växer fram till 2015. Om bedöm- kommunsektorn, dvs. i kommuner och landsningen under de kommande åren blir att det ting. Det finns dock inget uttalat specifikt mål successivt uppstår ett reformutrymme är det för kommunsektorns finansiella sparande. rimligt att en del av detta utrymme kan utnyttjas Den offentliga sektorns överskottsmål är för reformer på utgiftssidan. Hur stort det uttryckt i termer av finansiellt sparande som det potentiella utrymmet för reformer på utgifts- definieras i nationalräkenskaperna. För komsidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del muner och landsting är det ekonomiska av budgeteringsmarginalen som fram till budget- resultatet, och inte det finansiella sparandet, propositionen för 2015 tas i anspråk av andra avgörande för huruvida de uppfyller kommunaltyper av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den lagens (1991:900) krav på en balanserad budget. makroekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken Med balanskravet avses att samtliga kommuner typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar och landsting ska upprätta en budget så att budgeteringsmarginalen för 2015 i anspråk till intäkterna överstiger kostnaderna. I undantagsdess att det året har passerat, kan inte de fall, om synnerliga skäl föreligger, får avvikelser takbegränsade utgifterna förändras mer än göras från detta balanskrav. Ett negativt resultat i budgeteringsmarginalens storlek. I förhållande bokslutet ska regleras inom tre år, om inte till bedömningen av överskottet i de offentliga synnerliga skäl föreligger. Detta krav anger den finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt. 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett Mellan den kommunala redovisningen och stabilt stöd åt överskottsmålet. nationalräkenskaperna förekommer redovisningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år (se diagram 4.6). Den kommunala redovisningen bygger på

PROP. 2011/12:1

samma utgångspunkter som redovisningen inom sammanlagt 0,6 milarder kronor respektive näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna 2,4 miljarder kronor kvar att återställa. ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna. Svagare resultat 2011

Diagram 4.6 Kommunsektorns resultat och finansiella

Den snabbare tillväxten i skatteunderlaget gör

sparande

att de ekonomiska förutsättningarna för kom- Miljarder kronor. Utfall för 2000–2010, prognos för 2011–2015. muner och landsting förväntas bli bättre 2011 än 20 2010. Trots detta bedöms sektorn sammantaget 15 redovisa ett lägre resultat 2011 än 2010. Den 10 förväntade resultatförsvagningen beror framför allt på att inkomsterna växer långsammare då de tillfälligt höjda statsbidragen fasas ut. Samtidigt 5 0 bedöms konsumtionsutgifterna inte kunna anpassas fullt ut till den svaga inkomstutveck- -5 Finansiellt sparande lingen. Resultatet för 2011 prognostiseras till -10 Resultat före e.o. poster 8 miljarder kronor, vilket bedöms understiga god ekonomisk hushållning. -15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

Diagram 4.7 Resultat före extraordinära poster i kommuner

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

och landsting

Miljarder kronor. Utfall för 2000–2010, prognos för 2011–2015 Enligt kommunallagen ska kommuner och 20 20 landsting dessutom ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 15 15 ska kommuner och landsting fastställa de 10 10 finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt före- 5 5 kommande mått är att ett resultat som motsvarar 2 procent av intäkterna från skatter och 0 0 generella statsbidrag uppfyller kravet på god

Den ska även innehålla en utvärdering av om Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För 2012 väntas inbromsningen i ekonomin, i förening med att de tillfälliga statsbidragen helt försvinner, leda till att kommunsektorns in- Resultatutvecklingen i kommunsektorn komster fortsätter att öka svagare än normalt. Kommuner och landsting bedöms samtidigt Kommunsektorn redovisade ett starkt resultat kunna anpassa konsumtionsutgifterna till in- 2010. Före extraordinära poster uppgick resul- komsttvecklingen (se beskrivningen av prognostatet till 18 miljarder kronor, vilket historiskt principer för kommunsektorns finanser i avsnitt sett är högt (se diagram 4.7). Det starka resul- 9.1). Resultatet beräknas därför vara oförändrat tatet 2010 förklaras främst av att inkomsterna mellan 2011 och 2012. hölls uppe av de tillfälliga statsbidragen, samt av Den väntade återhämtningen i ekonomin efter att skatteunderlaget växte snabbare än förväntat. 2012 medför att de ekonomiska förutsättning- Resultatet för hela kommunsektorn 2010 torde arna för kommuner och landsting förbättras. vara i nivå med god ekonomisk hushållning. Resultatet beräknas därför förstärkas 2013–2015. Trots detta angav 21 kommuner och 6 landsting Kommunsektorn bedöms dock genomgående att de 2010 har ackumulerade underskott på redovisa ett resultat som understiger god ekonomisk hushållning.

PROP. 2011/12:1

Utvecklingen skiljer sig åt betydligt mellan kommunerna och landstingen (se diagram 4.7). Det beror bl.a. på att det demografiska kostnadstrycket väntas öka långsammare för kommunerna än för landstingen. Kommunerna väntas redovisa ett starkt resultat samtliga år 2011– 2015. Landstingen prognostiseras däremot redovisa ett mindre underskott 2011 och 2012. Resultatet bedöms vändas till ett överskott 2013–2015. Det beräknade resultatet i landstingen torde dock understiga god ekonomisk hushållning samtliga år.

5 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2011/12:1

5 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning Tabell 5.1 Nyckeltal

Utfall för 2010, prognos för 2011–2015 Procentuell förändring om annat ej anges • Efter en stark återhämtning under 2010 och i 2010 2011 2012 2013 2014 2015

inledningen av 2011 bromsar svensk eko- BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

nomi in. Ökad finansiell oro och en svagare BNP, kalenderkorr. 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5 internationell utveckling, till följd av de BNP-gap 1 -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 statsfinansiella problemen i USA och flera Sysselsatta 2 1,1 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8 länder i Europa, leder till att tillväxten i 3 Arbetade timmar 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9 svensk ekonomi dämpas kraftigt och att Produktivitet i arbetslösheten stiger. 3 näringslivet 4,1 3,3 1,1 2,9 2,1 1,6 • I takt med att osäkerheten om de stats- 4 Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 finansiella problemen minskar bedöms den 5 Löner 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3 finansiella turbulensen klinga av och åter 6 KPI 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5

• hämtningen i Sverige återupptas från andra 7 Reporänta 1,25 2,00 1,50 2,00 3,00 3,50 halvåret 2012. Återhämtningen i omvärlden 1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, i procent av potentiell BNP. 2 15–74 år. bedöms dock gå långsamt bl.a. till följd av 3 Kalenderkorrigerad. åtstramande finanspolitik. Det bidrar till att 4 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 5 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. lågkonjunkturen blir utdragen även i Sverige. 6 Årsgenomsnitt.

7 Vid årets slut. • Konjunkturavmattningen leder till att ar- Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

betsmarknaden utvecklas svagt de närmaste åren. Sysselsättningen väntas bli oförändrad I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko-

2012 och öka svagt 2013. Därefter sker en nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden

återhämtning på arbetsmarknaden och t.o.m. 2015. Vidare analyseras två alternativa 106 arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. scenarier för den ekonomiska utvecklingen

framöver. Avslutningsvis redovisas hur progno- • Det låga resursutnyttjandet bidrar till förhålsen för den makroekonomiska utvecklingen har landevis låga löneökningar och låg inflation reviderats jämfört med bedömningen i 2011 års de närmaste åren, vilket medför att Riksekonomiska vårproposition. banken för en expansiv penningpolitik.

• Det råder stor osäkerhet om den framtida

konjunkturutvecklingen. Sammantaget be-

döms riskerna för en svagare utveckling

dominera. Framförallt finns det en risk att

de statsfinansiella problemen förvärras och 106 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig därmed att den finansiella oron ökar och att till och med den 19 augusti 2011 beaktats. Prognosen är baserad på nu

problemen sprids till banksektorn. gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.

PROP. 2011/12:1

5.1 Internationell och finansiell genomför mer trovärdiga åtstramningsprogram ekonomi väntas oron på de finansiella marknaderna suc-

cessivt minska under början av 2012. Det leder i Återhämtningen i den globala ekonomin sin tur, tillsammans med en fortsatt expansiv avbryts penningpolitik till ett ökat förtroende hos hushåll och företag. Detta medför att den globala Expansiv finans- och penningpolitik har bidragit konjunkturåterhämtningen får förnyad kraft till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- från 2013 och framåt. Trots mycket lediga resurekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- ser väntas dock återhämtningen i världsekonolitiken och den ekonomiska krisen har dock min bli förhållandevis utdragen till följd av en medfört att det statsfinansiella läget i flera länder samtida finanspolitisk åtstramning i USA och i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. euroområdet parallellt med ett högt sparande För EU som helhet ökade statsskulden som hos hushållen. andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 procentenheter till 80,2 procent av BNP. Flera

Diagram 5.1 Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och USA

länder i euroområdet har därför tvingats till att Index föra en åtstramande finanspolitik trots att 80 resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är Sverige 75 lågt. En stram finanspolitik i euroområdet och 70 Euroområdet

USA

en åtstramande penningpolitik i tillväxtekono- 65 mierna har bidragit till att dämpa den globala 60 efterfrågan under första halvåret 2011. Även 55 tillfälliga faktorer som snabbt stigande energi- 50 och råvarupriser har dämpat den globala efter- 45 frågan. Vidare har produktionsstoppet i Japan till 40 följd av jordbävningen våren 2011 bidragit till att 35 30 den globala industriproduktionen och världs- 07 08 09 10 11 handeln mattats av. Sammantaget har detta med- Källor: Swedbank, Markit Economics och Institute for Supply Management. fört att framåtblickande indikatorer för både hushåll och företag har försvagats betydligt de senaste månaderna (se diagram 5.1).

Stor oro på de finansiella marknaderna

Den svagare makroekonomiska utvecklingen har lett till en ökad oro på de finansiella markna- Utvecklingen på de finansiella marknaderna derna för att de hittills genomförda och aviserade under sensommaren 2011 påminner om utveckåtgärderna för att sanera statsfinanserna inte är lingen hösten 2008, även om den nuvarande tillräckliga för att åstadkomma en långsiktigt oron har andra orsaker. En viktig skillnad är att hållbar utveckling av statskulden. Samtidigt har den turbulens och osäkerhet som präglar de oron på de finansiella marknaderna ökat ytterliglobala marknaderna nu främst beror på osäkergare till följd av att det råder stor osäkerhet om heten kring den framtida makroekonomiska huruvida högt skuldsatta länder i euroområdet utvecklingen i spåren av de statsfinansiella prooch USA kan uppvisa den politiska handlingsblemen i euroområdet och i USA. kraft som krävs för att genomföra de omfattande Den ökade oron har fått investerare att minsbesparingar som är nödvändiga för att sanera kat sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka statsfinanserna. sig till vad som normalt bedöms som relativt Den ökade osäkerheten och fallande tillgångssäkra investeringar. Detta har lett till fallande priser i spåren av den finansiella turbulensen börser och en ökad efterfrågan på statsobligaleder till att hushållens konsumtion dämpas och tioner i länder som USA, Japan och Tyskland, att företagens investeringsplaner justeras ned. som fortfarande anses som säkra investeringar. Sammantaget medför detta att den globala efter- Det har bidragit till dramatiskt lägre räntor på frågan dämpas ytterligare den närmaste tiden. dessa statsobligationer. Många ekonomier, även Den finansiella oron bedöms bestå under den svenska, har inte i modern tid haft så låga hösten 2011. I takt med att regeringar och räntor, vare sig i nominella eller reala termer. I centralbanker i euroområdet aviserar och reala termer är de kortare obligationsräntorna

PROP. 2011/12:1

negativa i de flesta större ekonomier. Samtidigt Poor’s har ökat osäkerheten kring utvecklingen i har statsobligationsräntorna stigit i länder som amerikansk ekonomi. Italien och Spanien som har stora statsfinansiella Hushållens konsumtionstillväxt bromsade in problem. Ränteskillnaderna mellan flera perifera redan under första halvåret 2011. En svag arbetseuroländers statsobligationer och tyska räntor marknad i kombination med låga löneökningar har därför stigit till historiskt höga nivåer (se och en tilltagande inflation har lett till att husdiargram 5.2). hållens reala disponibla inkomster ökar långsamt. Extraordinära åtgärder har under sommaren Samtidigt har hushållens förmögenhetsställning 2011 vidtagits av centralbanker och regeringar i försämrats till följd av fallande priser på bostadssyfte att underlätta tillgången på likviditet för och aktiemarknaden. Under 2011 har bostadsenskilda ekonomier och för banksystemen. Risk- priserna fortsatt att falla men i avtagande takt. premierna på europeiska banker har stigit, även De fallande tillgångspriserna har i kombination om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med med ökad osäkerhet om den framtida makrode tidiga skedena av finanskrisen under hösten ekonomiska utvecklingen bidragit till att hus- 2008. hållen har ökat sitt sparande. Sparkvoten, som Turbulensen på de finansiella marknaderna under en tioårsperiod fram till 2008 låg under 3 väntas tvinga fram en nödvändig konsolidering procent, har under de senaste åren stigit till drygt av de offentliga finanserna i USA och euroom- 5 procent. rådet. Reformarbetet med att konsolidera de Dämpade reallöneökningar, högt sparande offentliga finanserna och att genomföra struk- och en svag arbetsmarknad leder till att hushålturreformer för att öka den varaktiga produk- lens konsumtion ökar långsamt de närmaste tionsnivån tidigareläggs och blir mer långt- åren. Samtidigt väntas stora nedskärningar i de gående. Det bidrar till att dämpa tillväxten de offentliga budgetarna ytterligare dämpa produknärmaste åren men på lång sikt förbättras till- tionen och sysselsättningen i amerikansk ekoväxtförutsättningarna. nomi. År 2011 och 2012 väntas utrikeshandeln och de privata investeringarna utgöra de huvud-

Diagram 5.2 10-åriga statsobligationsräntor för Sverige,

sakliga drivkrafterna i ekonomin. Exporten

Portugal, Italien och Spanien

främjas av en svag dollar i handelsviktade termer Procent samtidigt som importen dämpas till följd av en 12 Sverige svag konsumtionstillväxt hos hushållen. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent

Portugal

10

Italien

Spanien 2011 och med 1,8 procent 2012 (se tabell 5.2). 8

Tabell 5.2 Internationell och finansiell ekonomi

6 Utfall för 2010, prognos för 2011–2015 Procentuell förändring om annat ej anges 4 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2 BNP, USA 3,0 1,6 1,8 2,6 2,7 2,8 BNP, euroområdet 1,8 1,7 1,0 1,4 1,9 2,1 0 1,2 07 08 09 10 11 Refiränta 1,00 1,50 1,50 2,00 3,25 3,25 Källor: Nationella källor. 1,3 Fed funds 0,25 0,25 0,25 1,25 3,25 4,00 1 USD/EUR 1,33 1,45 1,40 1,35 1,30 1,30 1,4 Brentolja 94 110 110 112 114 117 Den amerikanska ekonomin tyngs av 1 Värde vid respektive års slut.

skuldbördan

2 Europeiska centralbankens styrränta i procent. 3 Amerikanska centralbankens styrränta i procent. 4 US dollar per fat. Tillväxtutsikterna för den amerikanska ekono- Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Konjunkturinstitutet, Reuters och egna beräkningar. min de närmaste åren har försvagats väsentligt. De politiska problem som föregick förhandling- Under 2013–2015 bedöms konjunkturen få förarna kring skuldtaket, stora statsfinansiella nyad kraft när läget på de finansiella markproblem och nedgraderingen av landets kredit- naderna stabiliserats och bostadspriserna åter betyg av kreditvärderingsinstitutet Standard & börjar öka. Stabiliseringen på finans- och bostadsmarkanden leder i kombination med en

PROP. 2011/12:1

expansiv penningpolitik till att hushållens kon- Federal Reserve och Europeiska Centralbanken sumtion och investeringarna ökar snabbare, (ECB) föra penningpolitiken i mindre expansiv vilket i sin tur på sikt förbättrar läget på arbets- riktning under 2013. marknaden. Återhämtningen i USA blir dock Under sommaren har räntorna på amerimycket utdragen och den djupa och långvariga kanska och tyska statsobligationer sjunkit till de lågkonjunkturen kommer att ha betydande lägsta nivåerna på flera decennier. Orsaker till negativa permanenta effekter på ekonomin. När detta är bl.a. att den statsfinansiella oron i resursutnyttjandet i ekonomin blir normalt Europa och osäkerheten om styrkan i den kommer arbetslösheten vara högre än den var globala ekonomiska återhämtningen har medfört innan finanskrisen. att investerare sökt sig till mindre osäkra tillgångar. I takt med att styrräntorna stiger och konjunkturen förbättras bedöms räntorna på Stora besparingar i de offentliga budgetarna statsobligationer med längre löptider successivt dämpar tillväxten i euroområdet stiga de närmaste åren.

De statsfinansiella problemen har bidragit till att återhämtningen i euroområdet har bromsat in.

Hushållens konsumtion hålls tillbaka av en svag 5.2 Svensk efterfrågan

arbetsmarknad och minskad förmögenhet. Även den senaste tidens finansiella oro kommer att Svensk ekonomi bromsar in dämpa konsumtionen till följd av en ökad osäkerhet och fallande tillgångspriser. Efter en stark återhämtning 2010 och under Euroländer med stora statsfinansiella problem inledningen av 2011 bromsar svensk ekonomi nu kommer att tidigarelägga och vidta mer om- in. Bakom inbromsningen ligger flera samverfattande besparingsprogram än vad som tidigare kande faktorer. De statsfinansiella problemen i aviserats i syfte att lägga grunden för uthålliga euroområdet och USA har under sommaren och offentliga finanser och därmed lugna de finan- början av hösten 2011 blivit allt mer akuta, vilket siella marknaderna. Det kommer att leda till att bl.a. avspeglas i fallande börser och långräntor. den inhemska efterfrågan dämpas ytterligare de Utrymmet för finans- och penningpolitisk stinärmaste åren. Sammantaget bedöms BNP öka mulans i omvärlden är begränsat och den intermed 1,7 procent 2011 och med 1,0 procent 2012 nationella konjunkturen väntas bli svag. Den (se tabell 5.2). svagare tillväxten i omvärlden medför att svensk En långsam konjunkturåterhämtning bedöms export växer långsamt. inledas under 2013 i takt med att hushållens kon- De svenska konsumenterna påverkas också av sumtion ökar snabbare när osäkerheten minskar, den senaste tidens oro. Hushållens bruttoförfinanspolitiken blir något mindre åtstramande mögenhet har minskat genom fallande börsoch läget på arbetsmarknaden förbättras. kurser, vilket dämpar konsumtionsviljan. Dessutom väntas arbetsmarknadsläget försämras, vilket ger en svagare utveckling av de disponibla Expansiv penningpolitik från centralbanker inkomsterna 2012. Sammantaget medför detta att hushållens konsumtion ökar svagt samtidigt Centralbanker i stora delar av OECD-området som sparandet ökar. har fortsatt att höja räntorna under sommaren Inbromsningen i hushållens konsumtion och 2011. I USA har dock Federal Reserve låtit styr- exporten leder i sin tur till att företagens behov räntan ligga kvar på en rekordlåg nivå. En svag av att investera minskar på kort sikt. Även tillväxt och lågt inflationstryck gör att central- bostadsinvesteringarna väntas öka långsammare banker i Europa och USA väntas lämna styrrän- framöver. tan oförändrad under en lång tid framöver. Detta Sammantaget innebär detta att BNP blir i i kombination med de åtgärder som centralban- princip oförändrad under andra halvåret 2011 för kerna har vidtagit för att stödja de finansiella att sedan successivt öka under loppet av 2012 (se systemen gör att penningpolitiken kommer att diagram 5.3). Den höga tillväxten i slutet av 2010 vara mycket expansiv de närmaste åren. I takt och första halvåret 2011 gör dock att BNP-tillmed att återhämtningen åter tar fart bedöms växten för helåret 2011 uppgår till 4,1 procent.

PROP. 2011/12:1

Den svaga avslutningen på 2011 påverkar i sin resurser i ekonomin som gör det möjligt att öka tur helårssiffran även för 2012 som bedöms bli produktionen när efterfrågan tilltar utan att 1,3 procent (se tabell 5.3). inflationen tar fart.

Tabell 5.3 BNP Diagram 5.4 BNP-gap

Utfall för 2010, prognos för 2011–2015 Procent, årsvärden Mdkr Procentuell förändring 8 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6 Hushållens konsumtion 1 601 3,4 1,8 1,6 3,5 4,2 3,8 4 Offentlig konsumtion 898 2,5 0,8 0,1 0,4 0,6 0,6 2 Fasta bruttoinvesteringar 591 7,1 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 0 1 Lagerinvesteringar 21 2,1 0,6 -0,9 0,2 -0,1 0,0 -2 -4 Export 1 652 11,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 -6 Import 1 457 12,8 7,1 4,1 6,4 7,0 7,3 1 -8 Nettoexport 0,0 1,0 0,3 0,2 0,4 0,6 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 BNP 3 306 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7 Anm.: Gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.

BNP, kalenderkorrigerad – 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Potentiell BNP, kalenderkorrigerad 2 2,2 2,4 3,0 2,8 2,6 2,7 Under andra halvåret 2012 bedöms konjunktur- 3 återhämtningen i Sverige återupptas och gradvis BNP-gap -3,9 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 Anm.: Fasta priser, referensår 2010. bli starkare. När oron på de finansiella marknaderna dämpas väntas hushållen dra ner på sitt 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 2 Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. sparande och öka konsumtionen. För att mildra konjunkturavmattningen bedöms Riksbanken 3 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. komma att sänka räntan under 2012. Tillsammans med en successivt starkare arbetsmarknad Diagram 5.3 BNP-tillväxt leder detta till att den reala disponibelinkomsten Procent Miljarder kronor ökar snabbare, vilket bidrar ytterligare till kon- 10 1 000 sumtionsökningen. De låga räntorna, den mins-

Årlig procentuell förändring (vänster skala)

Sammantaget leder detta till att BNP växer

med i genomsnitt 3,7 procent 2013–2015. I takt -6 200 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 med att tillväxten ökar stiger resursutnyttjandet. Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Lågkonjunkturen blir dock utdragen och först

efter 2015 bedöms resursutnyttjandet bli nor-

malt i ekonomin som helhet.

Lågt resursutnyttjande de närmaste åren

Den finansiella oron dämpar hushållens

Under 2010 och början av 2011 medförde den

konsumtion

höga BNP-tillväxten att resursutnyttjandet steg

snabbt från en låg nivå. Inbromsningen i svensk Den starka ökningen av sysselsättningen som ekonomi leder till att konjunkturåterhämtningen påbörjades i slutet av 2009 har gett goda föruttillfälligt avbryts och att resursutnyttjandet sättningar för en stark utveckling av hushållens sjunker 2012. Det s.k. BNP-gapet, som illustrekonsumtion. Ökningstakten för konsumtionen rar ekonomins samlade resursutnyttjande, dämpades dock under första halvåret 2011, trots bedöms minska till -3,6 procent 2012 (se att arbetsmarknaden var fortsatt stark. En orsak diagram 5.4). Därmed finns det mycket lediga

PROP. 2011/12:1

till detta var att hushållens köpkraft försämrades (se diagram 5.7). Vidare bidrar en svagare arbetsnär energipriserna och boräntorna steg. Borän- marknad till att hushållens disponibla inkomster

torna ökade dessutom mer än vad konsumen- ökar långsamt, vilket också bidrar till en lägre terna hade förväntat sig (se diagram 5.5). konsumtion. Sammantaget leder detta till att hushållens konsumtion ökar svagt under andra

halvåret 2011 och under första halvåret 2012.

Diagram 5.5 Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års sikt och utfall

I takt med att turbulensen på de finansiella Procent marknaderna avtar och osäkerheten minskar 4,5 under 2012 ökar hushållens konsumtion snab- 4,0 bare. Sänkningen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster som aviseras i denna 3,5 proposition medför även att konsumtionen av 3,0 dessa tjänster ökar starkt under 2012. Låga 2,5 räntor leder i kombination med att hushållens 2,0 1,5 Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett årssikt, för ett tillgångar åter börjar stiga i värde till att kon-

år sedan

1,0 SBAB:s rörlig ränta sumtionen successivt växlar upp och att spar- 0,5 kvoten börjar minska 2013.

0,0 När sysselsättningen stiger och arbetslösheten

minskar 2014 och 2015 ökar hushållens dispofeb mars april maj juni juli Källor: Konjunkturinstitutet och SBAB Bank. nibla inkomster snabbare. Detta gör tillsammans

med en inledningsvis hög sparkvot och gradvis Hushållens dämpade konsumtion beror även på stigande bostadspriser att konsumtionen ökar en ökad osäkerhet om den framtida konjunkturstarkt 2014 och 2015. Hushållens minskade förutvecklingen. Osäkerheten syns i hushållens mögenhet i spåren av börsfall och en svag husförtroendeindikator, som visar på en tydlig prisutveckling 2011 och 2012 medför dock att dämpning i hushållens optimism (se diagram hushållen bedöms ha ett fortsatt relativt högt 5.6). I mätningen från augusti 2011 sjönk nettosparande under 2013–2015. talet till en nivå strax under det historiska

genomsnittet.

Diagram 5.7 Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst

Diagram 5.6 Hushållens förtroendeindikator (CCI) Årlig procentuell utveckling Procent Nettotal 8 8 40 6 6 30 20 4 4

10 2 2

0 0 0 -10 -2 -2 -20 Hushållens konsumtion (vänster skala) -4 Real disponibelinkomst (vänster skala) -4 -30

Sparkvot (höger skala)

-40 -6 -6 -50 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Anm.: Sparkvoten är sparandet (exklusive tjänste- och premiepensioner) som Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för de fyra frågorna om den egna andel av hushållens disponibla inkomster. och den svenska ekonomin, i nuläget respektive 12 månader framåt, samt frågan om Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Linjen avser genomsnittet 1993 – 2011. Källa: Konjunkturinstitutet.

Den senaste tidens stora börsfall medför en

En svag omvärldskonjunktur dämpar

minskning av hushållens bruttoförmögenhet

exporten

under 2011. Hushållens förmögenhet förutses även utvecklas svagt under 2012 då bostads- Världshandeln och den svenska exporten återpriserna bedöms falla marginellt. Detta bidrar hämtade sig snabbt efter den branta nedgången tillsammans med den internationella oron och under finanskrisen. Under andra kvartalet 2011 hushållens osäkerhet om den ekonomiska bromsade dock exporttillväxten in. En svagare utvecklingen till att hushållen väljer att spara mer tillväxt i USA och euroområdet, som är viktiga

PROP. 2011/12:1

marknader för svensk export, väntas leda till att

Diagram 5.9 Export och investeringar

efterfrågan på svenska produkter ökar långsam- Årlig procentuell förändring mare de närmaste åren. År 2010 gick drygt 60 12 procent av svensk varuexport till USA och euro- 9 området. 6 Att efterfrågan från omvärlden redan växer 3 långsammare syns i inflödet av exportordrar till 0 -3 svenska industriföretag (se diagram 5.8). Även -6 företagens omdömen om exportorderstockarna

Export Investeringar

-9 har dämpats och föll särskilt kraftigt i augusti -12 och ligger nu ungefär på det historiska genom- -15 snittet. -18 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 5.8 Exportorderingång och exportorderstock

Nettotal, säsongrensade månadsvärden 80 60 Svag utveckling av efterfrågan minskar 40 behovet av investeringar 2012

20 Kapacitetsutnyttjandet i företagen är i dagsläget 0 något högre än det normala (se diagram 5.10). -20 Detta sammanfaller med att allt fler tillverkningsföretag, enligt Konjunkturinstitutets Kon- -40 Exportorderingång

Genomsnitt, exportorderingång

junkturbarometer, rapporterar att maskin- och -60 Exportorderstock

Genomsnitt, exportorderstock

-80 anläggningskapacitet utgör det främsta hindret för att öka produktion. Sammantaget talar det 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 för att företagen har ett fortsatt behov av att öka Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat samt om exportorderstocken är förhållandevis stor respektive för liten. Genomsnitten avser 2000 – 2011. investeringarna 2012, trots att tillväxten i produktionen dämpas. Den svaga utvecklingen av Källa: Konjunkturinstitutet. När omvärldskonjunkturen förbättras mot slutet efterfrågan och företagens ökade osäkerhet om av 2013 ökar efterfrågan på svenska exportvaror, den framtida konjunkturutvecklingen medför som till stor del består av insats- och invester- dock att investeringarna ökar långsamt 2012. ingsvaror. Allt eftersom den internationella

Diagram 5.10 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och

investeringskonjunkturen stärks under 2014 och

näringslivets investeringar

2015 blir exporttillväxten successivt högre (se Procent Procentuell förändring jämfört med diagram 5.9). motsvarande kvartal föregående år Den svenska kronan är förhållandevis stark de 18 närmaste åren, vilket dämpar exporten något. 93 12 Den starka kronan väntas dock endast i mindre 90 utsträckning slå över i högre exportpriser, utan 6 87 bedöms istället komma att påverka företagens 0 vinstmarginaler. Detta beror på att företagen till 84 -6

94 96 98 00 02 04 06 08 10 Anm.: Genomsnittet avser 1994 – 2011. Källa: Statistiska centralbyrån. I takt med att efterfrågan och produktionen åter ökar blir behovet av att nyinvestera större. I kombination med låga räntor leder detta till att investeringstillväxten tilltar 2013–2014 (se diagram 5.9).

PROP. 2011/12:1

Bostadsinvesteringarna har ökat starkt under Svag utveckling av offentlig konsumtion 2010, men befinner sig ändå på en lägre nivå än före finanskrisen. ROT-avdraget har bidragit till En stark ökning av konsumtionen både i staten att ombyggnaden av småhus ökat kraftigt, men och i kommunsektorn under 2010 medförde att även nybyggda flerbostadshus står för en stor del den offentliga konsumtionen ökade i sin hittills av uppgången. Bostadsinvesteringarna väntas öka snabbaste takt under 2000-talet. Tillväxttakten i långsammare framöver. Den förväntat svaga den offentliga konsumtionen förväntas succesbostadsprisutvecklingen 2011 och 2012 bedöms sivt dämpas under 2011 och 2012. Den främsta ha en viss dämpande effekt på bostadsinvester- anledningen till nedväxlingen är en mer återingarna, även om den underliggande efterfrågan hållen konsumtion i kommunsektorn. Den på bostäder i storstadsområden är fortsatt hög. kommunala konsumtionen utvecklas förhållandevis svagt till följd av att de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn försämras när Lagerförändringar förstärker konjunkturen de tillfälliga konjunkturstöden fasas ut och då återhämtningen på arbetsmarknaden förväntas Lagerinvesteringar har en tendens att förstärka gå in i en lugnare fas. Under 2013, när syssel- 107 svängningar i produktionen. Detta har varit sättningen i ekonomin börjar öka igen och särskilt tydligt under finanskrisen och den efter- därmed skatteintäkterna ökar snabbare, väntas följande återhämtningen (se diagram 5.11). När tillväxten i kommunal konsumtionen, och därefterfrågan föll svarade företagen med att minska med också den offentliga konsumtion, ta fart sina lager och vice versa när efterfrågan åter bör- något. jade öka. Den stora lageruppbyggnaden under de senaste kvartalen är alltså ett resultat av att företagen haft behov av att justera sina lager för att Fortsatt högt bytesbalansöverskott möta en stigande efterfrågan. Den dämpade exporttillväxten leder i kombina-

Diagram 5.11 BNP och BNP rensad för lager

tion med en svag inhemsk efterfrågan till en betydligt lugnare importtillväxt den närmaste Procentuell förändring jämfört med samma kvartal föregående år tiden. Den förhållandevis starka kronan motver- 10 kar delvis detta genom att göra importvaror rela- 8 tivt billigare. När den inhemska och omvärlds- 6 efterfrågan ökar snabbare 2013–2015, stiger 4 också importen snabbare. 2 0 -2 Diagram 5.12 Bytesbalans -4 Procent av BNP i löpande priser

BNP

-6 10

BNP exkl. lager

9 -8 8 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 7 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 6 När efterfrågan nu bromsar in minskar behovet 5 av ytterligare lageruppbyggnad. Samtidigt 4 3 bedöms avmattningen i efterfrågan under andra 2 halvåret 2011 bli kraftigare än vad företagen har 1 planerat för. Därmed blir lagern något större än 0 planerat. Under 2012 anpassar företagen i större 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 utsträckning sina lager till den lägre produk- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. tionen. Lageruppbyggnaden blir därför mindre 2012 än 2011. När efterfrågan åter tar fart blir även lagerinvesteringarna större från 2013 och framåt.

107 En utförligare beskrivning av det ekonomiska läget i kommunsektorn återfinns i avsnitt 9.

PROP. 2011/12:1

Ett högt sparande av både hushåll och den efterfrågan en viktigare drivkraft för återhämtoffentliga sektor leder till att produktionen i ningen de närmaste åren. Sett över hela åter- Sverige kommer att vara större än den inhemska hämtningsperioden efter finanskrisen blir bikonsumtionen de närmaste åren. Utrikeshandeln draget från industrin därmed mindre tongivande bidrar därför positivt till BNP-tillväxten och jämfört med den återhämtningsperiod som bytesbalansöverskottet ligger kvar på en hög följde efter 1990–talskrisen. nivå 2011 och 2012. I takt med att hushållen minskar sitt sparande och företagen ökar inve-

Diagram 5.14 Näringslivets produktion

steringarna minskar bytesbalansöverskottet Årlig procentuell förändring gradvis 2013–2015 (se diagram 5.12).

Näringslivets produktion har återhämtat sig -15 -30 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 snabbt efter den stora nedgången i samband med Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finanskrisen (se diagram 5.13). Tillväxten har dock successivt dämpats sedan slutet av 2010 och under andra halvåret 2011 väntas näringslivets produktion minska. Avmattningen i efter- Efterfrågebortfallet slår mot produktiviteten frågan slår mot alla näringslivets branscher. Inbromsningen bedöms dock bli kraftigare inom Den snabba produktionsuppgången i näringsliindustrin jämfört med de tjänsteproducerande vet under 2010 och i inledningen av 2011 branscherna, vilket bl.a. är en följd av att expor- medförde att resursutnyttjandet inom företagen ten dämpas mer än den inhemska efterfrågan och därmed produktiviteten ökade starkt, efter samt av att den minskande lageruppbyggnaden att ha fallit i motsvarande omfattning under påverkar industriproduktionen mer än tjänste- finanskrisen 2008 och 2009. Indikatorer såsom 108 produktionen. företagens syn på personalstyrkans storlek och kapacitetsutnyttjandet tyder på att resursut- Diagram 5.13 Näringslivets produktion efter finanskrisen nyttjandet inom företagen var något ansträngt vid halvårsskiftet 2011. Index 2007 kvartal 4=100 Den svaga efterfrågeutvecklingen andra halv- 130 120 året 2011 bedöms i viss utsträckning överraska företagen, vilket leder till att de på kort sikt inte fullt ut hinner anpassa sin personalstyrka till den 110 100 lägre efterfrågan i ekonomin. Resursutnyttjandet Näringslivet totalt inom företagen dämpas därför och produktivi- 90 Tjänstesektorn teten ökar långsamt. Således bryts den snabba

Industrin

80 uppgång i produktiviteten som skett 2010 och första halvåret 2011. 70 08 09 10 11 12 13 14 15 Under 2012 anpassar företagen successivt i Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden. större utsträckning investeringar och antalet anställda till den svagare efterfrågan i ekonomin. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Mot bakgrund av företagens stora osäkerhet om I takt med att återhämtningen i Sverige och i omvärlden åter tar fart från och med andra halvåret 2012 ökar produktionen både i industrin och i tjänstebranscherna i snabbare takt (se diagram 5.14). Jämfört med tidigare återhämtnings- 108 Produktivitet mäts här som arbetsproduktivitet i näringslivet, dvs. perioder i svensk ekonomi är den inhemska förädlingsvärde till baspris per arbetad timme i näringslivet.

PROP. 2011/12:1

hur djup och långvarig lågkonjunkturen kommer

Diagram 5.15 Ett urval av sysselsättningsindikatorer

att vara bedöms företagen vidare anpassa antalet Årlig procentuell förändring Nettotal

anställda något snabbare än de normalt brukar 120 80 100 Lediga jobb (vänster skala) göra i samband med konjunktursvängningar. Nyanmälda platser (vänster skala) 60 80 Resursutnyttjandet inom företagen väntas dock 60 Anställningsplaner (höger skala) 40

bli något lägre än normalt 2012 och produktivi- 40 20 teten ökar bara med 1,1 procent. 20 År 2013 växer efterfrågan återigen snabbare, 0 0 -20 vilket bidrar till att produktiviteten ökar starkt -40 -20

och resursutnyttjandet inom företagen blir något -60 -40

ansträngt. Under 2014 och 2015 sker en gradvis 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

normalisering av resursutnyttjandet inom före- Anm.: Lediga jobb från Konjunkturstatistik över vakanser. Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplaner avser förväntningar på antal anställda från tagen genom att antalet anställda, och därmed Konjunkturbarometern.

antalet arbetade timmar, samt produktionens Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet. övriga insatsfaktorer fullt ut anpassas till den

Tabell 5.4 Arbetsmarknad

högre produktionsnivån.

I genomsnitt växer produktiviteten i närings- Utfall för 2010, prognos för 2011–2015 Procentuell förändring om annat ej anges livet med 2,2 procent per år 2011–2015, vilket är

2010 2011 2012 2013 2014 2015 marginellt snabbare än det historiska genom-

1 BNP snittet för 1981–2010. 109 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5

2 Produktivitet 3,6 2,9 1,2 2,6 2,0 1,6

Produktivitet i 2 näringslivet 4,1 3,3 1,1 2,9 2,1 1,6

5.4 Arbetsmarknad

Arbetade timmar 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9

Arbetade timmar i näringslivet 3,1 2,1 0,4 1,4 2,7 2,6

Paus i sysselsättningsökningen

Medelarbetstid 0,9 -0,6 0,1 0,6 0,4 0,1

Sysselsatta Inbromsningen i svensk ekonomi under andra 1,1 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8

halvåret 2011 leder till att företagens behov av att Potentiell syssel- 3 sättning 0,9 1,1 1,0 0,7 0,6 0,6 öka antalet anställda snabbt kommer att minska. 4 Sysselsätningsgap -2,5 -1,5 -2,4 -2,7 -1,7 -0,6 Framåtblickande indikatorer på arbetskrafts-

Arbetskraft efterfrågan har dock varit fortsatt positiva under 1,1 1,2 0,3 0,3 0,4 0,5

5 första halvåret av 2011, vilket talar för en ökning Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5

av sysselsättningen under tredje kvartalet (se Arbetsmarknads- 5 politiska åtgärder 4,4 4,5 4,6 4,5 4,0 3,4 diagram 5.15). Från slutet av 2011 och under

Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderhela 2012 väntas sedan sysselsättningen vara korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen

ungefär oförändrad. Den snabba sysselsättnings- 15–74 år. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. ökningen under slutet av 2010 och inledningen 2 Produktiviteten mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3 Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som av 2011 medför dock att sysselsättningen för är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans.

helåret 2011 sammantaget stiger med 2,2 procent 4 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. (se tabell 5.4). 5 I procent av arbetskraften. Den oförändrade sysselsättningen från slutet Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

av 2011 och under hela 2012 beror främst på att Orsaken till att sysselsättningen inte sjunker företagen inte förnyar visstidsanställningar och under 2012, trots den svaga efterfrågan i ekonointe ersätter naturliga avgångar i samma utsträckmin, är att företagen på kort sikt inte anpassar ning som de senaste åren. Någon våg av varsel i antalet anställda fullt ut. Det beror bl.a. på de paritet med utvecklingen 2008 och 2009 väntas kostnader som är förknippade med att rekrytera inte. och säga upp personal. I denna konjunkturav-

mattning väntas dock företagen anpassa antalet

anställda något snabbare än normalt (se vidare

avsnitt 5.3). I viss mån behåller företagen ändå

109 en större personalstyrka än vad som behövs för I genomsnitt har produktiviteten i näringslivet ökat med drygt 2 procent per år 1981–2010. att möta efterfrågan på kort sikt, vilket medför

PROP. 2011/12:1

att de senare delvis kan möta en stigande efter- 7,5 procent. Vidare har den snabba sysselsättfrågan utan att öka antalet anställda. Därmed ningsökningen inte medfört någon generell brist väntas sysselsättningen öka med viss fördröjning på arbetskraft. när efterfrågan tar fart 2013 (se diagram 5.16). Den växande befolkningen i åldern 15–74 år I takt med att efterfrågan i ekonomin fortsät- och regeringens strukturreformer bidrar till att ter att öka stiger efterfrågan på arbetskraft och den potentiella sysselsättningen fortsätter att sysselsättningen bedöms öka starkt 2014 och öka 2011–2015 (se tabell 5.4). Både de reformer 2015. som föreslås i denna proposition, såsom sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster och ytterligare arbetsmarknadspolitiska

Diagram 5.16 BNP, arbetade timmar och sysselsatta

åtgärder, samt tidigare genomförda struktur- Årlig procentuell förändring reformer leder till en högre potentiell sysselsätt- 6 ning de närmaste åren. Detta motverkas dock på 4 2 marginalen av att den utdragna lågkonjunkturen 0 leder till att fler kommer att bli långvarigt kvar i -2 arbetslöshet, vilket minskar de lediga resurserna på arbetsmarknaden. 111 -4 BNP Sysselsatta I kombination med den svaga faktiska syssel- -6 Arbetade timmar sättningsutvecklingen 2012 och 2013, innebär den stigande potentiella sysselsättningen att re- -8 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Kalenderkorrigerad data för BNP och arbetade timmar. sursutnyttjandet på arbetsmarknaden minskar Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 2012 och 2013. Det möjliggör att sysselsättningen kan öka starkt 2014 och 2015, när väl Sammantaget bedöms antalet sysselsatta 2015 arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att en brist vara knappt 6,1 procent högre än 2010, vilket på arbetskraft uppstår. motsvarar ca 275 000 personer. Detta innebär också att sysselsättningen under hela prognosperioden väntas ligga på en högre nivå än andra I några branscher stiger sysselsättningen kvartalet 2008 – det sista kvartalet innan finans- även 2012 krisen började påverka svensk arbetsmarknad. 110 Antalet arbetade timmar bedöms öka starkare Trots att sysselsättningen totalt sett väntas bli än sysselsättningen 2012–2015, vilket innebär att ungefär oförändrad 2012 så finns det stora skillantalet arbetade timmar per sysselsatt förväntas nader i sysselsättningsutveckling mellan olika öka. Detta beror framför allt på regeringens branscher. Ett stort positivt bidrag till sysselpolitik. Bland annat medför jobbskatteavdraget sättningen 2012 väntas komma från företagsatt incitamenten att gå upp i arbetstid ökar och tjänstebranscherna. Sysselsättningen i före- 112 reformerna inom sjukförsäkringsområdet bidrar tagstjänstebranscherna har stigit både under till att sjukfrånvaron per sysselsatt minskar. finanskrisen, samt under konjunkturåterhämtningen 2010 och första halvåret 2011. En förklaring till den ihållande ökningen av Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden sysselsättningen i företagstjänstebranscherna är de närmaste åren att bemanningsföretagen har expanderat snabbt. Enligt SCB:s kortperiodiska syssel- 113 Flera faktorer talar för att det finns lediga resur- sättningsstatistik ökade antalet anställda i ser på arbetsmarknaden 2011. Den tydligaste indikatorn på detta är att arbetslösheten fortfarande är på en hög nivå. Andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten ca 111 Detta kan uttryckas som att den potentiella sysselsättningen varaktigt blir något lägre än vad som skulle ha varit fallet utan dessa negativa s.k. persistenseffekter. 112 Begreppet företagstjänstebranscherna omfattar bl.a. juridisk och 110 Antalet sysselsatta har ökat kraftigt sedan slutet av 2009 och andra ekonomisk konsultverksamhet, arkitekt- och reklambyråer samt kvartalet 2011 var antalet sysselsatta ca 36 000 fler än innan krisen lokalvård. inleddes. 113 Bemanning och arbetsförmedling är bransch 78 enligt SNI2007.

PROP. 2011/12:1

bemanningsbranschen med ca 30 procent första

Diagram 5.17 Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande branscher

halvåret 2011 jämfört med motsvarande period Procent av total sysselsättning 2010. Den snabba expansionen bedöms delvis 50 vara driven av en trend som innebär att bemanningspersonal blir en allt viktigare del av 40 arbetsmarknaden. Denna trend väntas fortsätta ytterligare en tid, vilket medför att bemannings- 30 branschen bidrar till ett ökat antal sysselsatta i företagstjänstebranscherna 2012, trots den 20 svagare arbetskraftsefterfrågan. Även sysselsättningen i kommunsektorn 10 Varuproducenter

Tjänsteproducenter

bedöms öka något 2011–2015 (se tabell 5.5). 0 Under dessa år väntas en allt större del av de 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 kommunfinansierade välfärdstjänsterna produce- Anm.: Enligt nationalräkenskaperna. ras av företag i näringslivet (se vidare avsnitt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 9.5.2). Det medför att antalet sysselsatta i kommunsektorn ökar långsammare än vad som annars skulle ha blivit fallet. Långsam arbetskraftsökning 2012–2015 I flera branscher väntas sysselsättningen minska 2012. De största negativa bidragen Antalet personer i arbetskraften väntas öka kommer från industrin och handeln. I industrin 2012–2015, men i väsentligt lägre takt än 2007– ökar produktionen endast svagt 2012. Detta 2011. Nedväxlingen i arbetskraftsökningen medför ett behov av att minska antalet anställda. 2012–2015 jämfört med den föregående femårs- Den dämpade hushållskonsumtionen 2011 och perioden beror främst på att regeringens genom- 2012 leder till att även handeln bedöms minska förda strukturreformer bedöms ha fått nästan antalet anställda 2012. fullt genomslag på arbetskraften 2011. Arbetskraftens storlek varierar i viss mån med Tabell 5.5 Sysselsättning i olika sektorer konjunkturen. Till exempel blir det mindre lönsamt att söka arbete i en lågkonjunktur, vilket Utfall för 2010, prognos för 2011–2015 1000-tal personer Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 bidrar till att färre deltar i arbetskraften. Att arbetskraften trots allt inte minskar när efter- Näringslivet 3 135 3,0 0,2 0,6 2,2 2,5 frågan på arbetskraft dämpas de närmaste åren Varuproducenter 1 096 2,5 -0,6 -0,5 0,8 1,0 beror främst på att antalet personer i åldern 15– Tjänsteproducenter 2 038 3,2 0,6 1,2 2,9 3,3 74 år ökar. Offentlig sektor 1 278 0,5 -0,2 -0,1 0,4 -0,1 Sammantaget stiger antalet personer i arbets- Staten 230 0,4 -1,1 -1,0 -0,9 -0,7 kraften med 1,2 procent 2011, för att endast öka Kommunsektorn 1 048 0,5 0,0 0,1 0,7 0,1 med 0,3 procent 2012. När efterfrågan på arbets- Ekonomin totalt kraft återigen ökar snabbt 2014 och 2015 stiger 1 4 523 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8 antalet i arbetskraften något mer än den demo- Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (se vidare bilaga 1, tabell 15). 1 I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer. grafiska utvecklingen implicerar. År 2015 bedöms antalet i arbetskraften vara nästan Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2,8 procent högre än 2010, vilket motsvarar ca När antalet sysselsatta stiger snabbt 2014 och 140 000 personer. 2015 bedöms i princip alla branscher bidra till Trots att antalet personer i arbetskraften ökar ökningarna. Sammantaget fortsätter dock ande- är arbetskraftsdeltagandet (arbetskraften i len sysselsatta i varuproducerande branscher att relation till befolkningen) på en lägre nivå än minska och andelen sysselsatta i tjänsteproduce- före finanskrisen under hela prognosperioden rande branscher att öka, vilket är en strukturell (se diagram 5.18). 114 Detta beror på utveckling som pågått en längre tid (se diagram 5.17).

114 Arbetskraftsdeltagande avser antal personer i arbetskraften i relation till antal personer i befolkningen.

PROP. 2011/12:1

demografiska förändringar. Befolkningen i långtidsarbetslösa bedöms öka under 2012 och åldern 15–74 år ökar. Samtidigt minskar 2013, från en redan hög nivå (se diagram 5.20). befolkningen i åldersgrupper med ett jämförelsevis högt arbetskraftsdeltagande.

Diagram 5.19 Arbetslöshet

Exempelvis når den stora 40-talistgenerationen Arbetslösa i procent av arbetskraften, årsvärden gradvis en ålder då få deltar i arbetskraften. De 12 senaste åren har denna generation varit i en ålder 10 då arbetskraftsdeltagandet är relativt högt. 8 Vidare fortsätter befolkningen i arbetsför ålder att bestå av en hög andel ungdomar, vilka har ett 6 lågt arbetskraftsdeltagande. Sammantaget 4

Arbetslöshet

medför sammansättningen av befolkningen att 2 Jämviktsarbetslöshet arbetskraftsdeltagandet är relativt lågt 2011– 2015. 115 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och Diagram 5.18 Relativt arbetskraftsdeltagande och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. sysselsättningsgrad Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Procent av befolkningen, årsvärden Eftersom en individs kompetens tenderar att 75 minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt

Arbetskraftsdeltagande

som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmati-

Sysselsättningsgrad

serande, bedöms konjunkturavmattningen leda 70 till s.k. negativa persistenseffekter. Persistenseffekterna ökar jämviktsarbetslösheten med 0,3 procentenheter 2015. Jämviktsarbetslös- 117 65 heten bedöms då vara 5,0 procent. På längre sikt klingar persistenseffekterna av och 2020 bedöms jämviktsarbetslösheten vara strax under 60 5 procent. 118 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Sammantaget stiger arbetslösheten till 7,8 respektive 7,7 procent 2012 och 2013. Den väntas därefter minska i snabb takt till omkring 5,5 procent 2015. Antalet arbetslösa uppgår då Arbetslösheten blir något högre 2012 och till ca 280 000 personer.

2013 än 2011

Minskningen av arbetslösheten som pågått sedan första kvartalet 2010 väntas avstanna under andra halvåret 2011. Arbetslösheten stiger sedan svagt 2012 för att därefter ligga kvar på en nästan oförändrat nivå 2013 (se diagram 5.19). Ökningen i arbetslöshet beror framför allt på att svaga grupper såsom nyinträdda på arbetsmarknaden och de som redan i dagsläget är långtidsarbetslösa får svårare att hitta jobb. Antalet 116

sannolikt om man beaktar arbetskraftens historiska känslighet för förändringar i arbetskraftsefterfrågan. 117 Jämviktsarbetslösheten är den arbetslöshet som ekonomin går mot på 115 På motsvarande sätt håller sammansättningen av befolkningen nere sikt om inga ytterligare störningar inträffar. Denna bestäms huvudsakliäven den totala sysselsättningsgraden 2012 och 2013. Först 2015 väntas gen av de regler och institutioner som omgärdar arbetsmarknaden, t.ex. sysselsättningsgraden vara uppe på den nivå som rådde före finanskrisen. arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning. Jämviktsarbetslöshe- 116 En annan möjlig utveckling vore att individer till följd av det sämre ten är inte detsamma som den lägsta möjliga arbetslöshetsnivån, utan den arbetsmarknadsläget inte träder in eller lämnar arbetskraften i klart större nivå som är förenlig med en stabil inflation och ekonomisk balans. utsträckning än de senaste åren, vilket skulle motverka en förlängning av 118 Se vidare fördjupningsrutan Rapport om arbetsmarknadens arbetslöshetstiden för de som redan är arbetslösa. Detta är dock mindre funktionssätt i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100).

PROP. 2011/12:1

Diagram 5.20 Arbetslösa och långtidsarbetslösa

viss mån de negativa persistenseffekter som lågkonjunkturen bedöms medföra. Tusental personer Tusental personer 450 200

Samtliga (vänster skala)

400 160

27 veckor eller mer (höger skala)

350 53 veckor eller mer 120 5.5 Löner

(höger skala)

Måttliga löneökningar de kommande åren

300 80

250 40 Löneökningarna i de centrala avtal som slöts 200 0 under 2010 års avtalsrörelse kom på grund av 06 07 08 09 10 11 den då rådande djupa lågkonjunkturen att bli de lägsta sedan industriavtalets tillkomst 1997 (se Anm.: Tre månaders glidande medelvärde, säsongrensade värden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. diagram 5.22). Detta bidrar till relativt låga löneökningstakter under 2010 och 2011. Eftersom lönerna under större delen av 2012 styrs av avtal Regeringens insatser medför att fler deltar i som är slutna under 2010 och början av 2011, arbetsmarknadspolitiska åtgärder förväntas löneökningstakten även under 2012 att vara relativt måttlig. Löneökningarna 2012 är Andelen av arbetskraften som deltar i arbets- dock högre än 2011 eftersom många avtal är marknadspolitiska åtgärder var 2010 den högsta konstruerade så att de högsta löneökningstaksedan slutet på 90-talskrisen och ökar marginellt terna kommer mot slutet av avtalsperioden. 2011 (se diagram 5.21). Den utdragna lågkon- Sammantaget bedöms lönerna i hela ekonomin junkturen väntas sedan medföra att andelen i öka med 2,7 procent 2011 och 2,9 procent 2012, program fortsätter att öka 2012, främst beroende enligt konjunkturlönestatistikens definition (se på att fler deltar i jobb- och utvecklingsgarantin diagram 5.22 och tabell 5.6). och i jobbgarantin för unga. Regeringen föreslår i denna proposition tillfälligt ökat antal platser i Diagram 5.22 Centrala avtal och löneökning arbetsmarknadspolitiska åtgärder, riktade till Årlig procentuell förändring personer som riskerar långtidsarbetslöshet. 7 Dessa ökningar av platser i bl.a. arbetspraktik 6

Centrala avtal Utöver centrala avtal

och arbetsmarknadsutbildning bidrar också till 5 att andelen i åtgärder ökar. 4

Diagram 5.21 Deltagande i arbetsmarknadspolitiska

3

åtgärder

8 Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 6 4 Löneutvecklingen mäts både av konjunkturlö- 2 nestatistiken och inom nationalräkenskaperna. Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 av ersättningar, som bonusersättning, semesterersättning, sjuklön och vissa typer av skatteplik- Anm.: Andel i åtgärder avser antalet personer som deltar i nystartsjobb eller arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna tiga förmåner ingår i nationalräkenskapernas lönemått, men inte i konjunkturlönestatistiken. beräkningar. Regeringen föreslår också ett antal strukturella Enligt nationalräkenskapernas definition bedöms åtgärder för bättre arbetsförmedling, bl.a. ökad lönerna inom näringslivet öka med 3,1 procent handledartäthet och bättre uppföljning av arbets- 2011 och med 2,9 procent 2012 (se tabell 5.6). sökande. Tillsammans med de temporära åtgär- Att lönerna 2011 ökar mer enligt nationalräkenderna, så motverkar de strukturella åtgärderna i skaperna än enligt konjunkturlönestatistiken

PROP. 2011/12:1

beror på att bonusersättningar och andra ersätt-

Diagram 5.23 Reallön och nominell lön

ningar som drogs ner kraftigt under finanskrisen Årlig procentuell förändring

bedöms ha ökat snabbt under 2011 till följd av 8 7 den förbättrade lönsamheten i näringslivet.

Nominell

6 Konjunkturavmattningen och stora börsfall

Real

5 under hösten 2011 leder dock till att bl.a. bonus- 4

ersättningar åter minskar under 2012. Lönerna 3 2 enligt nationalräkenskaperna i näringslivet 1

bedöms därför öka något långsammare än 0

lönerna enligt konjunkturlönestatistiken 2012. -1 -2 På längre sikt bedöms lönerna enligt konjunk- 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 turlönestatistiken och nationalräkenskaperna Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med

hushållens konsumtionsdeflator. öka i samma takt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Tabell 5.6 Löner och inflation

Procentuell förändring. Utfall för 2010, prognos för 2011–2015

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Timlön 5.6 Inflation och svenska räntor

1 KL, hela ekonomin 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3 KL, näringslivet 1 2,5 2,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Lågt underliggande inflationstryck

2 NR, hela ekonomi 0,9 3,1 2,9 3,1 3,3 3,3 2 Inflationen, mätt som den årliga procentuella NR, näringslivet -0,3 3,1 2,9 3,1 3,4 3,5 förändringen i konsumentprisindex (KPI),

Inflation

väntas uppgå till 3 procent 2011. Anledningen

KPI 3 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5 till att inflationen blir så hög 2011 är framför allt

3, 4 KPIF 2,0 1,4 0,9 1,4 1,7 1,8 att hushållens boendekostnader har stigit

Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 2. 1 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. kraftigt under första halvåret 2011 till följd av att

deras räntekostnader ökat betydligt. Vidare har 2 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 3 Årsgenomsnitt. priserna på el och drivmedel stigit kraftigt under 4 Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. inledningen av 2011.

Diagram 5.24 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner

Under hösten 2011 inleds 2011 års avtalsrörelse.

Årlig procentuell förändring Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbets-

8 marknaden och konjunkturavmattningen 2012 Enhetsarbetskostnad

talar för att också 2011 års avtalsrörelse resulte- 6 Produktivitet

Timlön

rar i måttliga löneökningar, även om löneök- 4

ningarna bedöms bli högre i denna avtalsrunda

2 än i den förra. Vidare bidrar den relativt svaga

produktivitetstillväxten de närmaste åren till att 0

företagens möjligheter att klara av kraftiga löne- -2

ökningar är begränsade. Sammantaget bedöms -4 lönerna i näringslivet i genomsnitt öka med

3,3 procent per år 2012–2015. -6 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Det låga resursutnyttjandet och den förhåll- Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna.

andevis svaga produktivitetstillväxten medför Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

således att reallöneökningstakten 2013–2015 Det underliggande inflationstrycket blir bedöms bli lägre än det historiska genomsnittet, emellertid måttligt. Inflationen mätt som däremot är den högre än den var 2006–2010 (se KPIF väntas ligga på 1,4 procent 2011. Det 119 diagram 5.23). beror på att resursutnyttjandet är lågt och att

119 Konsumentprisindex rensat för effekterna av räntesatsförändringar.

PROP. 2011/12:1

företagens arbetskostnader per producerad enhet till att Riksbanken bedöms sänka reporäntan

sjönk 2010 och är i princip oförändrade 2011(se till 1,50 procent i början av 2012 (se tabell

diagram 5.24). Företagens kostnader har 5.7). I takt med att återhämtningen åter tar

dämpats både på grund av en stark fart och inflationstrycket stiger börjar

produktivitetstillväxt och att företagens Riksbanken höja reporäntan i slutet av 2013.

arbetskostnader ökar långsamt. Under 2012 ökar Reporäntan bedöms nå normala nivåer i slutet

företagen enhetsarbetskostnader snabbare till av 2015, vilket är cirka ett år innan resursföljd av att lönerna ökar något snabbare utnyttjandet i ekonomin som helhet blir samtidigt som produktivitetstillväxten dämpas normalt. av konjunkturavmattningen. Det låga Räntan på svenska 10-åriga statsobligationer resursutnyttjandet i ekonomin som helhet under föll under sommaren 2011 till den lägsta nivån de närmaste åren medför dock att inflasedan andra världskriget. Orsaken till detta är tionstrycket förblir lågt. Vidare bedöms sänkbl.a. att den finansiella oron har medfört att ningen av mervärdesskatten på restaurang- och investerare har sökt sig till säkra tillgångar. När cateringtjänster sänka inflationen med ungefär oron på de finansiella marknaderna minskar och 0,2 procentenheter 2012. I takt med att enhetskonjunkturåterhämtningen åter tar fart bedöms arbetskostnaderna och resursutnyttjandet stiger, räntorna på statsobligationer med längre löptider ökar inflationstrycket 2013–2015. Den undersuccessivt stiga de närmaste åren. liggande inflationen, mätt som KPIF, är dock Under 2011 har kronan stärkts. Förstärkunder Riksbankens mål på 2 procent under hela ningen har skett i takt med att osäkerheten på de perioden 2011–2015 (se diagram 5.25). finansiella marknaderna har minskat och Inflationen, mätt som förändringen i KPI, Riksbanken successivt har höjt reporäntan. Den bedöms dock stiga och ligga över 2 procent både svenska kronan brukar historiskt sett försvagas i 2014 och 2015. Det beror på att Riksbanken tider av finansiell oro, bl.a. till följd av att placeväntas höja räntan under dessa år vilket medför rare söker sig till stora valutor. I samband med att hushållens räntekostnader för egna hem den senaste tidens finansiella oro har dock också stiger, vilket leder till en högre KPI- inflaförsvagningen varit förhållandevis liten. När tion. oron på de finansiella marknaderna minskar

under 2012 bedöms kronan stärkas något mot

Diagram 5.25 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi

såväl euron som i handelviktade termer (TCW- Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år index). Även starka ekonomiska förutsättningar

i Sverige, såsom relativt goda svenska tillväxtut- 5

KPI

4 KPIF sikter och sunda offentliga finanser, bidrar till en

förhållandevis stark krona de närmaste åren.

KPIF exkl. energi

3

2 Tabell 5.7 Svenska räntor och växelkurs

Värde vid respektive års slut. Utfall för 2010, prognos för 2011–2015. 1 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 Reporänta 1,25 2,00 1,50 2,00 3,00 3,50

-1 Statsobligations-

ränta (10-årig) 3,6 2,4 3,0 4,2 4,7 4,7 -2 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 TCW-index 123 124 122 120 121 121

Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Anm.: KPIF är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.7 Risker och alternativscenarier

Det råder stor osäkerhet kring den framtida

Fortsatt låga räntor de närmaste åren

konjunkturutvecklingen och den långsiktigt

hållbara tillväxttakten i ekonomin. Sammantaget Inbromsningen i svensk ekonomi med kraftigt bedöms riskerna för en svagare utveckling dämpad tillväxt och stigande arbetslöshet leder dominera.

PROP. 2011/12:1

Huvudscenariot baseras på antagandet att den ande spridningseffekter till banksektorn leda till finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för en betydligt svagare makroekonomisk utveckatt sedan successivt minska under inledningen av ling i omvärlden och i Sverige de närmaste åren. 2012. Det finns dock en betydande risk att de BNP-tillväxten i svensk ekonomi skulle bli statsfinansiella problemen i euroområdet för- betydligt lägre och arbetslösheten avsevärt högre värras, vilket sannolikt skulle leda till en för- än i huvudscenariot. djupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Omfattande problem kan även uppstå i bank- För det första råder det stor osäkerhet om de sektorn om flera länder i euroområdet tvingas skuldtyngda länderna i euroområdet kommer att genomföra nedskrivningar av statskulden så att avisera och genomföra tillräckligt trovärdiga bankernas balansräkningar försämras. I en sådan åtstramningspaket den närmaste tiden. För det situation kan den kraftiga oron på finansmarknaandra finns det en risk att de statsfinansiella derna som rådde under finanskrisen återuppstå, problemen sprider sig till fler och betydligt vilket även skulle leda till stora negativa effekter större länder i euroområdet som har svaga för svensk ekonomi. offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter. Det Utöver riskerna som är kopplade till den finns även en risk för att de åtstramningspaket internationella utvecklingen finns det även en som på sikt är nödvändiga i USA inte genom- risk att inbromsningen i svensk ekonomi får förs, vilket skulle medföra en förnyad finansiell större permanenta effekter på arbetsmarknaden oro. Den höga offentliga skuldsättningen i än vad som förutses i huvudscenariot. Inbromsmånga länder, i kombination med att flera ningen i svensk ekonomi sker när arbetslösheten centralbanker i nuläget bedriver en mycket redan är på en hög nivå och antalet personer som expansiv penningpolitik, innebär att utrymmet varit arbetslösa i längre än ett år inte har börjat för ytterligare stabiliseringspolitiska stimulanser sjunka. Det finns därmed en risk för att den är begränsat om konjunkturen försvagas mer än svaga utvecklingen leder till att grupper som i vad som förutses i huvudscenariot. Det innebär nuläget står långt ifrån arbetsmarknaden inte får att en långvarig finansiell oro riskerar att leda till arbete och att fler personer därmed lämnar en betydligt svagare internationell utveckling arbetskraften permanent. och till att även återhämtningen i Sverige blir Samtidigt är det möjligt att den finansiella långsammare och mer utdragen än i huvudscena- oron minskar snabbt under hösten 2011 om de riot. skuldtyngda länderna i euroområdet aviserar mer Det finns även en betydande risk för att den trovärdiga åtstramningsprogram. I ett sådant statsfinansiella krisen i euroområdet sprider sig scenario skulle tillväxten de närmaste åren i till banksektorn. Ökad osäkerhet och försämrat Sverige och i omvärlden bli högre än i huvudsceförtroende mellan banker kan leda till att flera nariot. stora banker i euroområdet får betydande Det är även möjligt att den finansiella oron svårigheter att finansiera sig på de finansiella och de sjunkande tillgångspriserna inte påverkar marknaderna. De svenska bankerna är väl kapi- svenska konsumenter och företag i den utsträcktaliserade i ett internationellt perspektiv och har ning som förutspås i huvudscenariot. Framåtsmå direkta exponeringar mot länder i euro- blickande indikatorer för både hushåll och föreområdet som har stora statsfinansiella problem. tag indikerar att produktionen och syssel- Svenska banker har emellertid en stor interna- sättningen kan fortsätta att öka under hösten, tionell verksamhet och är beroende av löpande om än i långsammare takt än under våren 2011. finansiering i utländsk valuta. Under första Vidare har svenska hushåll en förhållandevis hög kvartalet 2011 utgjorde lånen i utländsk valuta sparkvot och en relativt stark utveckling av de drygt 50 procent av de svenska bankernas totala disponibla inkomsterna. Som illustreras i alternamarknadsupplåning. Det är en finansiering som tivscenario 2 skulle en starkare inhemsk efterkan vara svår att upprätthålla om problemen i rågan innebära högre BNP-tillväxt den närmaste den europeiska banksektorn ökar kraftigt. tiden och att konjunkturavmattningen under Vidare har svenska banker en förhållandevis kort 2012 dämpas jämfört med huvudscenariot. löptid i sin upplåning, vilket medför att finansieringsproblem snabbt kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras. Som illustreras i alternativscenario 1 skulle ett scenario med omfatt-

PROP. 2011/12:1

Alternativscenario 1: Ökade problem i ningpolitik och sänker reporäntan under hösten banksektorn 2011 och ytterligare under 2012 till 0,25 procent.

I det första alternativscenariot antas att den

Diagram 5.26 BNP-tillväxt

internationella utvecklingen blir betydligt Årlig procentuell förändring svagare än i huvudscenariot till följd av att de 8 statsfinansiella problemen sprider sig till bank- 6 sektorn i euroområdet. Stora statsfinansiella 4 problem och akuta problem för vissa banker i euroområdet antas leda till att lågkonjunkturen 2 fördjupas kraftigt i euroområdet under framför 0 allt 2012 och till att återhämtningen blir mer utdragen jämfört med bedömningen i huvudsce- -2 Alternativscenario 1

Huvudscenario

nariot. Vidare är utrymmet för ytterligare stabili- -4 Alternativscenario 2 seringspolitiska stimulanser begränsat till följd av -6 ländernas höga offentliga skuldsättning och då 09 10 11 12 13 14 15 ECB redan i nuläget bedriver en mycket expan- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. siv penningpolitik, vilket ytterligare bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen i euroområdet. Tabell 5.8 Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade Ökade problem i banksektorn i euroområdet

problem i banksektorn

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring leder till att förtroendet mellan banker försämras om annat ej anges och att riskpremierna stiger. Det försämrade 2011 2012 2013 2014 2015 förtroendet mellan bankerna i euroområdet leder BNP 3,9 -1,5 2,3 3,6 4,0 till att även svenska banker får finansieringsproblem. Därmed försämras de svenska bankernas (4,1) (1,3) (3,5) (3,9) (3,7) utlåningskapacitet och riskpremien för svenska 1 Arbetade timmar 1,4 -0,5 -0,7 0,9 1,9 hushåll och företag stiger. Riksbanken förväntas, (1,5) (0,2) (0,9) (2,0) (1,9) i likhet med under finanskrisen, tillföra likviditet 2 Sysselsättning 2,1 -0,6 -1,0 0,7 1,8 till det finansiella systemet för att mildra (2,2) (0,0) (0,4) (1,6) (1,8) problemen. I detta alternativscenario påverkas Arbetslöshet 2,3 7,6 8,4 9,5 9,3 8,1 dock svensk ekonomi av en svagare konjunktur i (7,5) (7,8) (7,7) (6,6) (5,5) omvärlden och av att det blir svårare och dyrare 4 BNP-gap -2,3 -5,9 -5,8 -4,6 -3,6 för hushåll och företag att få lån. (-2,2) (-3,6) (-2,9) (-1,6) (-0,9) Den svagare utvecklingen i omvärlden leder 5 Reporänta 0,50 0,25 0,50 1,50 2,00 till att efterfrågan på svensk export minskar kraftigt i detta scenario. En mer restriktiv (2,00) (1,50) (2,00) (3,00) (3,50) kreditgivning till företag och höjda marknads- 6 Timlön 2,7 2,7 2,7 2,8 3,0 räntor, till följd av högre riskpremier, påverkar (2,7) (2,9) (3,1) (3,3) (3,3) såväl investeringsefterfrågan som företagens 7 KPI 2,6 1,2 1,8 2,4 2,3 möjlighet att finansiera sin verksamhet på kort (3,0) (1,2) (1,8) (2,6) (2,5) sikt. Vidare utvecklas hushållens konsumtion Finansiellt sparande 8 0,2 -0,5 -0,2 0,7 1,9 svagare till följd av fallande konsumentförtro- (0,1) (0,0) (0,7) (2,1) (3,3) ende och tillgångspriser samt höga lånekostna- 1 Kalenderkorrigerad. der. Sammantaget sjunker BNP i detta alterna- 2 15-74 år. 3 Procent av arbetskraften. tivscenario under andra halvåret 2011 och 2012. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Helåret 2012 minskar BNP med 1,5 procent (se 5 Slutkurs. diagram 5.26). Den kraftiga konjunkturförsvag- 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. ningen leder till att resursutnyttjandet dämpas 8 Procent av BNP. betydligt och BNP-gapet bedöms vara Källa: Egna beräkningar. -5,9 procent 2012, jämfört med -3,6 procent i Produktiviteten bedöms i detta scenario sjunka huvudscenariot (se tabell 5.8). Effekten av den kraftigt under 2012 som en följd av att det tar tid betydligt svagare efterfrågan mildras dock av att för företagen att anpassa arbetsstyrkan till den Riksbanken bedriver en mycket expansiv penbetydligt lägre efterfrågan. Eftersom lönerna

PROP. 2011/12:1

under större delen av 2012 styrs av avtal som är sikt fortsätter återhämtningen, men när resursslutna under tidigare avtalsperioder minskar utnyttjandet är normalt, bortom prognoshorilöneökningstakten endast marginellt, vilket leder sonten, är BNP-nivån lägre och arbetslösheten till att enhetskostnaden för företagen ökar högre än i huvudscenariot till följd av persistenskraftigt under 2012. Den fallande efterfrågan gör effekter på arbetsmarknaden och permanenta att företagen inte kan öka priserna i takt med det effekter av lägre investeringar. ökade kostnadstrycket och vinstandelen faller De offentliga finanserna försvagas i detta därmed. Under 2013 fortsätter företagen att scenario jämfört med i huvudscenariot. Sammananpassa arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan så taget blir det finansiella sparandet som andel av att resursutnyttjandet inom företagen stiger och BNP negativt för både 2012 och 2013 (se tabell vinstandelen ökar. Det leder till att sysselsätt- 5.8). Det beror huvudsakligen på att den svagare ningen fortsätter att sjunka under 2013, samti- arbetsmarknaden och den svaga konsumtionsdigt som arbetslösheten stiger till 9,5 procent. tillväxten leder till att skatteintäkterna dämpas Den betydligt högre arbetslösheten jämfört med kraftigt jämfört med huvudscenariot. Samtidigt i huvudscenariot medför att framför allt svaga bidrar den högre arbetslösheten till högre gruppers möjligheter att få ett arbete minskar utgifter. kraftigt och att långtidsarbetslösheten ökar. Detta leder till att arbetslöshetsnivån bedöms bli högre när ekonomin når normalt resursutnytt- Alternativscenario 2: Starkare inhemsk jande, dvs. jämviktsarbetslösheten blir högre än i efterfrågan huvudscenariot. Både den inhemska och den internationella I det andra alternativscenariot antas att den efterfrågan bedöms få förnyad kraft 2014 och internationella konjunkturavmattningen och den 2015 i takt med att de statsfinansiella problemen fortsatta finansiella turbulensen inte påverkar i euroområdet avtar och problemen i bank- svenska hushåll och företag i den utsträckning sektorn klingar av. När produktionen ökar och som förutspås i huvudscenariot. Framåtblickresursutnyttjandet inom företagen börjar bli ande indikatorer för både hushåll och företag normalt har företagen åter ett behov av att öka indikerar att produktionen och sysselsättningen antalet anställda. Sysselsättningen börjar öka kan fortsätta att öka under hösten 2011. I under 2014 och arbetslösheten minskar till kombination med att hushållen för närvarande 8,1 procent 2015, vilket är 2,6 procentenheter har en hög sparkvot och en relativt god högre än i huvudscenariot (se diagram 5.27). utveckling av disponibelinkomsten talar detta för att den inhemska efterfrågan kan utvecklas starkare än i huvudscenariot.

Diagram 5.27 Arbetslöshet

En starkare utveckling av investerings- och Procent av arbetskraften konsumtionstillväxten under andra halvåret 2011 10 och 2012 leder till att BNP-tillväxten blir högre 9 än i huvudscenariot. År 2012 växer BNP med 8 2,3 procent jämfört med 1,3 procent i huvudscenariot (se diagram 5.26 och tabell 5.9). Den 7 högre inhemska efterfrågan medför att inbroms- 6 Alternativscenario 1 ningen i svensk ekonomi dämpas och att resurs- Huvudscenario utnyttjandet endast sjunker marginellt 2012.

Alternativscenario 2

Vidare medför den högre efterfrågan att syssel- 5 sättningstillväxten blir starkare och arbetslöshe- 4 09 10 11 12 13 14 15 ten lägre än vad som förutses i huvudscenariot. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. År 2012 är arbetslösheten 7,3 procent jämfört med 7,8 procent i huvudscenariot (se diagram Den svagare utvecklingen leder till att resursut- 5.27 och tabell 5.9). nyttjandet blir betydligt lägre än i huvudscenariot under hela prognosperioden. BNP-gapet bedöms vara -3,6 procent 2015, jämfört med -0,9 procent i huvudscenariot (se tabell 5.8). På

PROP. 2011/12:1

Tabell 5.9 Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare

Att svensk ekonomi inte bromsar in medför

inhemsk efterfrågan

att utvecklingen på arbetsmarknaden blir star- Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges kare än i huvudscenariot. Arbetslösheten är lägre

under hela prognosperioden (se diagram 5.27), 2011 2012 2013 2014 2015 vilket medför att risken för negativa persistens- BNP 4,2 2,3 3,5 3,7 3,4 effekter minskar. Svensk ekonomi påverkas dock (4,1) (1,3) (3,5) (3,9) (3,7) av en svag internationell efterfrågan och lågkon-

1 Arbetade timmar 1,5 0,9 1,4 1,9 1,3 junkturen blir utdragen även i detta alternativ-

(1,5) (0,2) (0,9) (2,0) (1,9) scenario. Resursutnyttjandet stiger successivt

och ekonomin når konjunkturell balans i slutet 2 Sysselsättning 2,3 0,5 0,9 1,5 1,2

(2,2) (0,0) (0,4) (1,6) (1,8) av 2015, vilket är tidigare än i huvudscenariot.

Arbetslöshet 2,3 7,4 7,3 6,7 5,7 5,2

(7,5) (7,8) (7,7) (6,6) (5,5)

4 BNP-gap -2,1 -2,5 -2,0 -0,9 -0,5

5.8 Jämförelse med den

(-2,2) (-3,6) (-2,9) (-1,6) (-0,9)

5 makroekonomiska prognosen i

Reporänta 2,00 2,25 2,75 3,50 3,50

2011 års ekonomiska

(2,00) (1,50) (2,00) (3,00) (3,50)

vårproposition

6 Timlön 2,7 3,0 3,2 3,4 3,4

(2,7) (2,9) (3,1) (3,3) (3,3) Den makroekonomiska utvecklingen bedöms bli

betydligt svagare de närmaste åren än vad som KPI 7 3,0 1,6 2,2 2,5 2,3

(3,0) (1,2) (1,8) (2,6) (2,5) förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Tillväxten har reviderats ned kraftigt för 2012, 8 Finansiellt sparande 0,2 0,3 1,3 2,6 3,7 (0,1) (0,0) (0,7) (2,1) (3,3) samtidigt som arbetslösheten blir högre 2011–

2015 jämfört med bedömningen i vårproposi- 1 Kalenderkorrigerad. tionen. Den betydligt svagare konjunkturutveck- 2 15–74 år. 3 Procent av arbetskraften. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. lingen jämfört med bedömningen i vårproposi-

tionen beror på flera samverkande faktorer. 5 Slutkurs. 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. För det första förväntas den globala tillväxten

bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Ökad oro 8 Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar. på de finansiella marknaderna i spåren av de

statsfinansiella problemen i flera länder i euro- En starkare arbetsmarknad och högre konsumområdet, fallande tillgångspriser och oväntat tion leder till högre skatteintäkter och lägre svag realekonomisk utveckling i bl.a. USA under utgifter, vilket sammantaget förbättrar de första halvåret 2011 medför att omvärldsefteroffentliga finanserna jämfört med huvudscenafrågan på svenska exportprodukter bedöms bli riot. betydligt lägre de närmaste åren jämfört med BNP-tillväxten blir i genomsnitt något lägre bedömningen i vårpropositionen. Den svagare 2013–2015 jämfört med i huvudscenariot. omvärldsefterfrågan medför att exportillväxten Ökningen i konsumtionen blir lägre till följd av dämpas de närmaste åren och att företagen har att det uppdämda konsumtionsbehovet är ett mindre behov av att öka investeringarna, mindre samt att utrymmet för konsumtionsökjämfört med vad som tidigare förutsågs. ningar är mindre eftersom sparkvoten är på en För det andra har oväntat kraftigt stigande lägre nivå. Samtidigt är investeringsnivån högre räntor och energipriser i kombination med en och behovet av ytterligare investeringar är därför svag börsutveckling medfört att hushållens mindre. Vidare utvecklas exporten något svagare konsumtion redan under första halvåret 2011 till följd av en marginellt sämre konkurrenskraft ökar mindre än vad som förutsågs i vårproposioch en något starkare växelkurs. Riksbanken tionen. Den ökade osäkerheten och fallande tillbedöms i detta scenario höja reporäntan i gångspriser i spåren av den finansiella turbusnabbare takt vilket stärker växelkursen samtilensen leder till att hushållens konsumtion växer digt som konkurrenskraften försämras något till långsammare och att företagens investeringsföljd av en något högre löneutvecklingstakt planer justeras ned ytterligare. Sammantaget jämfört med i huvudscenariot. bedöms BNP öka med 4,1 procent 2011 och

PROP. 2011/12:1

1,3 procent 2012, vilket är en nedrevidering med Under 2012–2015 ökar lönerna i en något 0,5 procentenheter för 2011 och med 2,5 pro- långsammare takt till följd av det lägre resursut-

centenheter för 2012 jämfört med bedömningen nyttjandet på arbetsmarknaden. KPI-inflationen i vårpropositionen.s har reviderats upp för 2011, från 2,5 procent till Den svagare BNP-tillväxten leder till att 3,0 procent. Detta beror främst på att räntekost-

företagens behov av att öka antalet anställda är naderna för hushållen förväntas bli högre. Det

betydligt mindre än vad som tidigare förutsågs. lägre resursutnyttjandet leder till att inflations- Sysselsättningen bedöms i princip vara oföränd- trycket blir lägre och till att Riksbanken för en

rad 2012. Det kan jämföras med att sysselsätt- mer expansiv penningpolitik de närmaste åren ningen bedömdes öka med 1,4 procent 2012 i jämfört med bedömningen i vårpropositionen. vårpropositionen. Arbetslösheten bedöms därför

öka till 7,8 procent 2012, vilket är en upprevide-

Tabell 5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års ekonomiska vårproposition

ring med 1,2 procentenheter jämfört med Årlig procentuell förändring om annat ej anges bedömningen i vårpropositionen. Prognos enligt 2011 års ekonomiska vårproposition inom parentes

I takt med att osäkerheten om de statsfinansi- 2011 2012 2013 2014 2015 ella problemen och turbulensen på de finansiella BNP 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7 marknaderna klingar av finns det goda förutsätt- (4,6) (3,8) (3,6) (2,8) (2,7) ningar för en starkare tillväxt jämfört med Arbetade timmar 1 bedömningen i vårpropositionen. Minskad 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9 osäkerhet, lägre räntor, en högre sparkvot och (1,9) (2,0) (1,8) (1,3) (0,6)

ett uppdämt konsumtionsbehov leder till att 2 Sysselsättning 2,2 0,0 0,4 1,6 1,8 hushållens konsumtion ökar snabbare under (2,5) (1,4) (1,3) (1,1) (0,6) 2013–2015, jämfört med prognosen i vårproposi- 2, 3 Arbetslöshet 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 tionen. När efterfrågan och produktionen ökar i (7,3) (6,6) (5,8) (5,2) (4,9)

snabbare takt ökar företagens behov av att inve- BNP-gap 4 -2,2 -3,6 -2,9 -1,6 -0,9 stera, vilket leder till en starkare ökning av inve- (-1,9) (-0,7) (-0,1) (0,1) (0,0) steringarna under perioden 2013-2015. Sam- Reporänta 5 2,00 1,50 2,00 3,00 3,50 mantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 (2,25) (3,25) (3,75) (3,75) (3,75) procent per år 2013–2015, vilket är en upprevi- 6 Timlön dering med 0,7 procentenheter per år jämfört 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3

med bedömningen i vårpropositionen. (2,6) (3,2) (3,4) (3,5) (3,5) Den högre tillväxten leder till att sysselsätt- 7 KPI 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5 ningen ökar snabbare under 2014 och 2015, (2,5) (2,0) (2,8) (2,7) (2,4) samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 1 Kalenderkorrigerad. 2 15–74 år. procent 2015. Inbromsningen i svensk ekonomi 3 Procent av arbetskraften.

under hösten 2011 och inledningen av 2012 leder 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 5 Slutkurs. dock till att lågkonjunkturen blir mer utdragen 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. jämfört med vad som förutsågs i vår- 7 Årsgenomsnitt. propositionen. Källa: Egna beräkningar.

6 Skattefrågor

PROP. 2011/12:1

6 Skattefrågor

Sammanfattning

• Avdragsrätten för företags utgifter för forskning och utveckling utökas.

• Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med Regeringen redovisar i det följande ett antal två år. åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med • Expertskatten förenklas genom införande av effekter för budgetåret 2012 och framåt. en schablonlönenivå. Efter ett inledande avsnitt kring de av

• Beloppsgränsen över vilken reseavdrag får riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna göras höjs från 9 000 kronor till presenteras de olika åtgärderna med en indelning 10 000 kronor. i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, vol. 1, avsnitt 6, s. 163–165 för motiv för den valda • Mervärdesskatten på restaurang- och klassificeringen). De olika huvudgrupperna är: cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent. skatt på arbetsinkomster (skatter på för- • Mervärdesskattereglerna vid import från värvsinkomster och socialavgifter m.m.; tredjeland ska ses över. avsnitt 6.2–6.6), • Punktskatterna på tobaksprodukter höjs. - skatt på konsumtion m.m. (energi- och • En ny schablonbeskattad sparform, miljöskatter, övriga punktskatter och merinvesteringssparkonto, införs och skattevärdesskatt; avsnitt 6.7–6.12), reglerna för kapitalförsäkringar ändras. - skatt på kapitalägande (kapital- och egen- • Skatten på investeringsfonder och dess ägare domsskatter; avsnitt 6.13–6.17) samt reformeras. skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; 3:12-reglerna förändras genom höjt - • avsnitt 6.18–6.19). schablonbelopp i förenklingsregeln och genom införande av en takregel för Efter bedömningar kring vissa skatteutdelning. Dessutom lämnas tre förslag för administrativa frågor sammanfattas de offentligatt motverka s.k. skatteupplägg. finansiella effekterna av de skatte- och avgifts-

• För enskilda näringsidkare höjs ränte- förslag som lämnas eller aviseras i denna fördelningsräntan. proposition. Avsnittet avslutas med författnings- • En skattereduktion för gåvor till ideell kommentarer till lagförslagen. verksamhet införs.

• Lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta

Beredningen av förslagen

bostadsföretag förlängs. För de ärenden där förslag lämnas finns lag- • Schablonavdraget för privatpersoners förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika uthyrning av den egna bostaden höjs från frågorna inklusive granskning av Lagrådet 18 000 kronor till 21 000 kronor. redovisas i respektive delavsnitt.

PROP. 2011/12:1

6.1 Riktlinjer för skattepolitiken systemet. På miljöområdet ska skatterna

samordnas med andra styrmedel – som

Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för exempelvis handel med utsläppsrätter – så skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter att miljöstyrningen blir samhällsoch ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt ekonomiskt effektiv. Principen om att för-

5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). orenaren ska betala ska gälla.

Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken 5. Ett legitimt och rättvist skattesystem på att stödja de övergripande målen för Skattereglerna ska utformas så att de regeringens ekonomiska politik som exempelvis stärker medborgarnas förtroende för en varaktigt högre sysselsättning och en högre skattesystemet och underlättar för dem att generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och utformas skattepolitiken så att den tillgodoser skattebrott, skattefusk och skatteundanfem krav som ställs på de svenska skattereglerna dragande motverkas. i en allt mera globaliserad värld. Här återges först

de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i

De fem kraven

denna proposition.

6. Hållbara offentliga finanser

Skatterna ska finansiera offentliga utgifter

De fem hållpunkterna

på ett hållbart sätt med bevarande av sam-

hällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala 1. Goda förutsättningar för varaktigt hög krav ska skattereglerna utformas på ett så sysselsättning enkelt sätt som möjligt med beaktande av Skattereglerna ska bidra till att öka den målet om hög välfärd och hög varaktig varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade sysselsättning. timmar) genom ökat arbetsmarknads- 7. Generella och tydliga regler deltagande, genom att personer som redan Med beaktande av hållpunkterna ska skattehar arbete ökar sitt arbete och genom ökad reglerna vara generella och existerande utbildning och kompetens hos dem som särregler (skatteutgifter) löpande prövas för arbetar. att förenkla systemet och för att skapa 2. Goda villkor för företagande och finansiellt utrymme för att sänka strategiska investeringar skattesatser. Skattereglerna ska ge goda villkor för 8. Hållbara regler i förhållande till EU investeringar i Sverige, genom att attrahera Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara utländska företags lokalisering och och försvarbara i ett EU-rättsligt investeringar i Sverige och genom att perspektiv. företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda 9. Beskattning i nära anslutning till inkomstvillkor gälla för svenska företags tillfället

investeringar i utlandet. På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning 3. Generell och rättvist fördelad välfärd undvikas. Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd 10. Förenkling av regler för ökad effektivitet och högre sysselsättning säkerställs. Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. 4. Effektiva ekonomiska styrmedel I arbetet ska nyttan av förenklingar för Skattereglerna ska bidra till att negativa företagen beaktas liksom behovet av att miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i värna skatteintäkterna. prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa Hållpunkterna och kraven ger en ram för

effekter. Korrigeringar av sådana effekter utvecklingen av skattepolitiken. De fem hållbör ske på ett så effektivt sätt som möjligt punkterna med dess koppling till den

med beaktande av andra krav på skatte- ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad

PROP. 2011/12:1

som är angeläget. De fem kraven har sin tyngdpunkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångsrik skattepolitik innebär därmed i första hand att hållpunkterna förstärks medan avvikelserna från kraven är så begränsade som möjligt.

Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition

I förhållande till riktlinjerna tar förslaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster sikte på att ge bättre förutsättningar för en varaktigt högre sysselsättning. Vidare uppnås en förenklad tillämpning och en minskad administrativ börda genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Villkoren för företagande förbättras genom förslagen om förändrade 3:12-regler, reglerna för enskilda näringsidkare, expertskatten och den utökade avdragsrätten för företags utgifter för forskning och utveckling. Utöver vad som nämnts om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster förenklas skattereglerna i en rad olika avseenden på ett sätt som också ökar effektiviteten. På det skatteadministrativa området sker detta genom förslagen om reformerat skatteförfarande. Reglerna om expertskatt förenklas liksom 3:12reglerna genom den justerade schablonregeln. Möjligheterna att förenkla mervärdesskattereglerna vid import ska undersökas av en särskild utredare. Införandet av investeringssparkontot förenklar beskattningen av aktier och andra värdepapper. Förändringarna i sparandebeskattningen genom det nya investeringssparkontot innebär också en kraftfull effektivisering av skatteuttaget, bl.a. i och med att inslaget av uppskjuten beskattning minskar inom ramen för ett minskat skatteuttag. Förskjutningen av skatteuttaget från värdepappersfonder till dess delägare görs på ett sätt som bibehåller begränsningen av skattekrediter.

PROP. 2011/12:1

Skatt på arbetsinkomster – förmånsbilar finns det dock särskilda regler i förvärvsinkomstbeskattningen 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen som innebär att

förmånsvärdet sätts ned under vissa förutsätt-

6.2 Nedsatt förmånsvärde för vissa ningar. miljöbilar Reglerna om nedsättning av förmånsvärdet

för miljöanpassade bilar tillämpades första 6.2.1 Ärendet och dess beredning gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som – helt eller del- I budgetpropositionen för 2011 redovisade re- vis – är utrustad med teknik för drift med elektgeringen att den har som reformambition att ricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för än bensin eller dieselolja och som därför har ett de bilar som är utrustade med den senaste och nybilspris som är högre än nybilspriset för närbästa tekniken för drift med elektricitet eller an- mast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas nan gas än gasol (prop. 2010/11:1, Förslag till ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor den jämförbara bilen. Reglerna infördes bland m.m., avsnitt 1.7.4). annat för att underlätta introduktionen av miljö- Inom Finansdepartementet utarbetades där- bilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre efter en promemoria innehållande bland annat förutsättningar för att miljöprestandan hos beförslag om nedsatt förmånsvärde för vissa ståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. miljöbilar. En sammanfattning av promemorians 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1 och prome- 1999/2000:66, SFS 1999:1048). morians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 2 . Den 1 januari 2002 kompletterades dessa reg- Promemorian har remissbehandlats och en ler med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare förteckning över remissinstanserna finns i bilaga nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av 4, avsnitt 3 . En remissammanställning finns till- miljöanpassade bilar. För bilar som är utrustade gänglig i Finansdepartementet (dnr med teknik för drift med elektricitet eller med Fi2011/1936). annan gas än gasol görs nedsättningen till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvär- Lagrådet det för närmast jämförbara konventionella bil, Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att dock maximalt med 16 000 kronor per år. För inhämta Lagrådets yttrande över bland annat bilar som är utrustade med teknik för drift med förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen alkohol görs motsvarande nedsättning till (1999:1229). Lagförslaget avsåg bland annat 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämför- 61 kap. 8 a § samt punkt 3 i övergångs- bara konventionella bil, dock maximalt med bestämmelserna till lagen (2001:1175) om 8 000 kronor per år. Syftet med denna nedsättändring i nämnda lag, som finns i bilaga 4, avsnitt ning var att ytterligare underlätta introduktionen 4 . Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. av miljöanpassade bilar och att få beståndet av Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, avsnitt 5. I dessa fordon att öka (prop. 2001/02:45, bet. förhållande till lagrådsremissens lagförslag har 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122, SFS det i propositionen gjorts en redaktionell 2001:1175). ändring i lagtexten. Den tidsbegränsade nedsättningen gällde initialt till och med 2005 års taxering för eldrivna bilar och 2006 års taxering för alkohol- och gas- 6.2.2 Bakgrund drivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid tre tillfällen och för närvarande gäller en 6.2.2.1 Gällande regler gemensam tidsgräns till och med 2012 års taxering, dvs. till och med beskattningsåret 2011 Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på visst (prop. 2005/06:1, Förslag till statsbudget för schabloniserat sätt enligt 61 kap. 5–11 §§ in- 2006, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget komstskattelagen (1999:1229). Avsikten är att m.m., bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34, SFS förmånsvärdet i princip ska motsvara kostna- 2005:826). derna för en motsvarande privatägd bil med samma privata körsträcka. För miljöanpassade

PROP. 2011/12:1

6.2.2.2 Utvecklingen av miljöanpassade bilar drift. Energitillförseln kommer att ske i form av och drivmedel el i varierande grad beroende på i huvudsak batteristorlek och körmönster. Redan vid ganska I dag är det de fossila drivmedlen bensin och die- små batterier kommer kanske 50–75 procent av sel som dominerar när det gäller bilar och andra körningen att kunna gå på el och motsvarande vägfordon. Dessa bränslen är ändliga resurser. mindre del tankas med annat drivmedel. Vid förbränningen av bensin och diesel upp- Elbilar avser bilar som endast har elmotor och kommer även fossil koldioxid som spär på växt- batteri och som är helt beroende av laddning från huseffekten. Detta medför att det pågår ett in- elnätet. Dessa fordon kan i dag rent tekniskt sett tensivt arbete för att försöka hitta alternativa uppnå en räckvidd upp emot 40 mil. De bilar drivmedel som har lägre klimat- och miljöpåver- som presenterats når dock runt 10–15 mil och kan. Drivmedlen bör även kunna tas fram i stora kommer därmed främst att vara kortdistansforkvantiteter för att variationen när det gäller in- don. frastruktur och fordonsteknik inte ska bli alltför Tekniken när det gäller eldrift är emellertid stor och därmed förbättra möjligheterna att ta fortfarande inte ekonomiskt fullt utvecklad varfram nya fordon. för elfordonen under en inledande period kom- Sverige var ett av de första länderna i vilket det mer att vara väsentligt dyrare än fordon med enunder 1990-talet genomfördes större demonstra- dast förbränningsmotor. tionsförsök med biobränslen och eldrift för både Biogas framställd genom rötning av avloppstunga och lätta fordon. I programmen gjordes vatten och avfall (huvudsakligen från livsmedelsett flertal studier om olika bränslens för- och produktion) intar en särställning bland bränslena nackdelar och deras potential. Därefter har, se- genom att den både har mycket goda egenskaper dan millennieskiftet, hybridbilar och biobränsle- som bränsle i fordonet och eliminerar avfallets bilar börjat introduceras på marknaden, bland metanutsläpp. Biogas från avfallsrötning har annat med hjälp av statliga incitament. De för- dock en tydligt begränsad råvarubas. Av den nybara drivmedel som huvudsakligen varit aktu- metangas som i dag används av fordon är nästan ella är el, biogas från rötning och etanol (E85). hälften fossil naturgas med endast marginellt Det pågår dock ett intensivt arbete med att ta lägre koldioxidutsläpp. Distributionen av gasen fram ytterligare alternativa drivmedel med bättre är dock kostsam och infrastrukturen släpar i den miljöegenskaper. delen efter. Användningen av biogas förväntas El är det mest flexibla drivmedlet när det ske främst i områden som kan utnyttja ett fåtal gäller produktion och energiråvara. Det finns centrala tankställen, dvs. företrädelsevis i tätorpotential att producera en tillräcklig mängd el för ter. Produktionspotentialen antas motsvara beatt tillgodose hela det globala vägtransportsy- hoven hos en sådan marknad. stemet. El har samtidigt minst förluster bland Övriga första och andra generationens biodrivmedlen när den används för framdrivning av bränslen, inklusive biogas från förgasning, konfordon och ger inga avgasutsläpp från fordonet. kurrerar alla i princip om samma biomassa. Den Elfordon har dock fram till i dag varit funktio- totala tillgången på biomassa antas understiga nellt begränsade på grund av den otillräckligt ut- drivmedelsefterfrågan inom vägtransporter vecklade tekniken. Sedan mer än tio år säljs hy- globalt. bridbilar som dock inte går att ladda utifrån med De flesta gasbilar har två bränslesystem, ett el utan endast av el som genereras av fordonet. för gas och ett för bensin. Det finns även bilar De är i princip bensinbilar med mycket låg som uteslutande drivs av gas. Räckvidden för en bränsleförbrukning, även i stadstrafik. Dessa bi- gasbil är mellan 20–45 mil beroende av bilmodell lar har dock varit avgörande för att driva teknik- och körsätt. I den mån bilen även har en bensinutvecklingen av elkomponenter och batterier tank ger det ytterligare 20–70 mils räckvidd. framåt. Det senaste decenniet har dock en snabb Kostnaden för den fordonsteknik som tagits teknisk utveckling skett och en marknadsintro- fram för etanol och biodiesel är i dag ungefär i duktion av nya fordon, s.k. laddhybrider eller nivå med fordonstekniken för bensin och diesel. plug-in-hybrider, har aviserats av biltillverkarna. Etanol (E85) innehåller ca 85 procent etanol och Laddhybrid eller plug-in-hybrid är en vanlig ca 15 procent bensin på sommaren. På vintern hybridbil med större batteri som går att ladda innehåller den dock ca 75 procent etanol och från elnätet och som även kan köras på ren el- 25 procent bensin. Förutom etanol och bensin

PROP. 2011/12:1

kan E85 även innehålla denatureringsmedel som teknikneutral och i stället knytas till bilarnas exempelvis MTBE och/eller isobutanol. Bensi- miljöegenskaper. Konsumentverket och Ekononen i E85 är bland annat där för att bilarna ska mistyrningsverket framhåller att reglernas giltigklara kallstarter lättare. Etanolen i E85 utvinns ur hetstid skapar osäkerhet. Transportstyrelsen, grödor som vete och sockerrör samt annan bio- BIL Sweden, Gröna Bilister, Energigas Sverige massa. E85 kan användas som bränsle i bilar med och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att en så kallad bränsleflexibel motor. Det innebär förslaget är för kortsiktigt och att nedsättningen att motorn klarar av valfri blandning mellan ben- bör gälla under längre tid. Energigas Sverige ansin och etanol. Serietillverkningen av etanolbilar ser att förslaget i första hand bör gälla till och inleddes efter millennieskiftet och har under den med 2015 och kopplas till leasingkontraktets senaste tioårsperioden expanderat snabbt och fulla längd. I andra hand enligt förslaget men att det finns ett flertal olika fordonstillverkare som nedsättningen bör gälla under hela leasingkontillhandahåller flera olika modeller av etanolbilar. traktets fulla längd. E.ON och Volkswagen Group Sverige AB anser att nedsättningen bör gälla till och med år 2020 som en del i en lång- 6.2.3 Överväganden och förslag siktig satsning mot en fossiloberoende fordonsflotta. Konkurrensverket framhåller dock att riskerna för konkurrenssnedvridande inlåsnings- Regeringens förslag: Den tidsbegränsade nedeffeker minskas då nedsättningen begränsas i sättningen av förmånsvärdet för vissa miljötiden. BIL Sweden och Motorbranschens anpassade bilar förlängs med två år för bilar som Riksförbund anser vidare att en avtrappning bör är utrustade med teknik för drift med elektricitet övervägas i stället för ett direkt upphörande. som tillförs genom laddning från yttre energi- Honda Nordic AB och Gröna Bilister anser att källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- elhybridbilar respektive etanolbilar bör omfattas ningen gäller därmed till och med det beskattav förslaget. Även Svenska Bioenergiföreningen ningsår som slutar den 31 december 2013. anser att etanolbilar bör omfattas av förslaget. Naturvårdsverket och Motorbranschens Riksförbund anser att gasbilar inte bör omfattas av för- Promemorians förslag: Överensstämmer slaget. Naturvårdsverket anser även att det är med regeringens. rimligt att etanolbilar inte ska omfattas av Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- förslaget. instanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker Skälen för regeringens förslag: Nuvarande eller har inga synpunkter på förslaget. regler om nedsättning av förmånsvärdet för Skatteverket avstyrker förslaget, eftersom miljöanpassade bilar består av två delar. Den förkontant lön inte bör diskrimineras jämfört med sta delen består av en permanent nedsättning en motsvarande förmån. Även förenklingsskäl som innebär att förmånsvärdet för en bil som talar, enligt verket, för att minska förekomsten helt eller delvis är utrustad med teknik för drift av förmåner då de medför administrativa med elektricitet eller med mer miljöanpassade kostnader. Om förslaget ändå genomförs anser drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till verket att det är angeläget att regeln om fast- en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en ställande av jämförbar bil (den permanenta jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den nedsättningen) avskaffas för etanolbilarna då den andra delen består av tidsbegränsade regler som är onödig och betungande utan någon praktisk innebär att för bilar som är utrustade med teknik betydelse. Motorbranschens Riksförbund anser att för drift med elektricitet eller med annan gas än det i grunden borde räcka med den permanenta gasol görs nedsättning till ett värde som motsvanedsättningen men har förståelse för att rar 60 procent av förmånsvärdet för närmast ytterligare stimulans kan behövas tillfälligt. jämförbara konventionella bil (dock maximalt Transportstyrelsen, Konkurrensverket och med 16 000 kronor per år) och för bilar som är Konsumentverket anser att förslaget brister i utrustade med teknik för drift med alkohol görs teknikneutralitet, vilket ger marknaden sned- motsvarande nedsättning till 80 procent av förvridna incitament samt försämrad effektivitet månsvärdet för närmast jämförbara konventiooch dynamik. Även BIL Sweden och Gröna nella bil (dock maximalt med 8 000 kronor per Bilister framför att nedsättningen borde vara

PROP. 2011/12:1

år). Den tidsbegränsade nedsättningen gäller till sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa och med beskattningsåret 2011. miljöanpassade bilar motiverar ett avsteg från Det huvudsakliga syftet med dessa regler är den riktlinje som bland annat innebär att skatteatt underlätta introduktionen av miljöanpassade reglerna ska vara generella. Regeringen anser såbilar på marknaden och på så sätt skapa bättre ledes, i likhet med vad som föreslås i promemoförutsättningar för att miljöprestandan hos be- rian, att en förlängning av reglernas giltighetstid ståndet av förmånsbilar ska öka. bör ske. Samma bedömning gör också majori- Under de senaste tio åren har andelen miljö- teten av remissinstanserna. bilar ökat kraftigt. När det gäller förmånsbilar När det gäller vilka bilar som ska omfattas av uppgick andelen bilar som omfattas av den tids- förlängningen föreslås i promemorian att den begränsade nedsättningen under inkomståret ska gälla för bilar som är utrustade med teknik 2009 till ca 25 procent av samtliga förmånsbilar. för drift med elektricitet som tillförs genom Av dessa bilar var drygt 75 procent etanolbilar, laddning från yttre energikälla eller med annan drygt 10 procent gasbilar och ca 10 procent el- gas än gasol. Det innebär att etanol- och elhyhybridbilar. Andelen miljöanpassade förmånsbi- bridbilar inte ska omfattas. lar visar att de ifrågavarande reglerna har stimule- Gröna Bilister och Svenska Bioenergiförerat efterfrågan på mer miljövänliga bilar och att ningen anser dock att förslaget bör omfatta etade således har haft avsedd effekt. Fråga är nu om nolbilar. Genom den teknikutveckling och den tidsbegränsade nedsättningen bör förlängas marknadsintroduktion som skett fram till i dag ytterligare. har fordonstekniken såvitt avser etanol (E85) När reglerna om den tidsbegränsade nedsätt- nått en mognad. Det framgår dels av att andelen ningen infördes var avsikten att de endast skulle etanolbilar har ökat fort, särskilt under de segälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i naste åren, dels av att priset för dessa bilar i stort olika omgångar, bland annat för att det funnits sett motsvarar priset för en likvärdig bensin- elbehov av att stimulera utvecklingen av teknik, ler dieseldriven bil. Infrastrukturen när det gäller drivmedel och infrastruktur. I promemorian distributionen av E85 är också väl utvecklad. Regörs bedömningen att det alltjämt finns behov av geringen delar därför promemorians bedömsådan stimulans. Det föreslås därför att den tids- ningen att det ursprungliga syftet är uppfyllt för begränsade nedsättningen förlängs. dessa bilar och att skäl därmed saknas att ytterli- Skatteverket anser dock att förslaget diskrimi- gare förlänga den tidsbegränsade nedsättningen nerar kontant lön jämfört med en motsvarande av förmånsvärdet för dessa bilar. Det innebär att löneförmån. Även förenklingsskäl talar, enligt tillämpningen av dessa regler såvitt avser bilar verket, mot förslaget. som är utrustade med teknik för drift med alko- Av de riktlinjer för skattepolitiken som riks- hol kommer att löpa ut beskattningsåret 2011. dagen antog våren 2008 framgår bland annat att Etanolbilar kommer dock även i fortsättningen skattereglerna ska vara generella, dvs. kontant att omfattas av den permanenta nedsättningen. lön ska inte missgynnas jämfört med andra lö- Regeringen anser, till skillnad mot vad Skatteverneförmåner (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. ket har anfört, att den permanenta nedsättningen 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Avsteg från inte bör avskaffas för etanolbilarna. denna riktlinje kan dock vara motiverade om det Beträffande de bilar som är utrustade med finns explicita krav på styrning. teknik för drift med el är tekniken alltjämt i be- Det är enligt regeringens mening angeläget att hov av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett åtgärder vidtas för att öka andelen miljöanpas- inledande skede och de el-tekniska systemen, sade bilar på marknaden. De senaste årens ök- framför allt batterierna, i elbilar är i dagsläget väning av andelen miljöanpassade förmånsbilar vi- sentligt dyrare än traditionella förbränningssar att nedsättningen har de effekter som efter- motorer. På marknaden finns endast ett fåtal bisträvas. Regeringen bedömer därför att förslaget lar som drivs med el. Flera tillverkare har dock ökar både företagens och de anställdas intresse aviserat nya modeller av s.k. laddhybrider eller av att vilja ha miljöanpassade förmånsbilar. plug-in-hybrider och som planeras att lanseras Dessutom medför det kvardröjande effekter i under kommande år. Det finns därför behov av bilparken när bilarna säljs vidare. ytterligare stimulans för att den påbörjade ut- Sammantaget anser regeringen att de positiva vecklingen ska fortsätta och därmed skäl att föreffekterna av en förlängning av den tidsbegrän- länga den tidsbegränsade nedsättningen av för-

PROP. 2011/12:1

månsvärdet för sådana bilar. Till skillnad mot vad till och med det beskattningsår som slutar den Honda Nordic AB anför, anser regeringen att 31 december 2013. Tillräckliga skäl för en avförlängningen inte bör gälla hybridbilar som en- trappning av reglerna bedöms inte föreligga. dast laddas av el som genereras av fordonet. Detta då denna fordonsteknik har nått en mog- Lagförslag nad samtidigt som andelen bilar på marknaden Förslagen föranleder ändringar i 61 kap. 8 a § har ökat till en nivå där den kan anses vara väl inkomstskattelagen (1999:1229) och i punkt 3 i introducerad. Regeringen delar promemorians övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) bedömning att nedsättningen således endast bör om ändring i nämnda lag. Lagförslag i ärendet omfatta bilar där elektriciteten kan tillföras finns i avsnitt 3.4. genom laddning från en extern källa, exempelvis från det befintliga elnätet. Teknikutvecklingen av fordonstekniken för 6.2.4 Konsekvensanalys gasbilar har i och för sig, i likhet med etanol- och elhybridbilar, nått en mognad. Naturvårdsverket Offentligfinansiella effekter och Motorbranschens Riksförbund anser därför Kostnaden för en förlängning av den tidsbegränatt gasbilar inte bör omfattas av förslaget. Emel- sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa lertid är infrastrukturen såvitt avser distribution miljöanpassade bilar är beroende av hur bilförav fordonsgasen alltjämt outvecklad, vilket har månsparkens storlek och sammansättning uthämmat introduktionen av gasbilar på markna- vecklas. Denna utveckling är i sin tur beroende den. Regeringen gör därför, i likhet med vad som av ett flertal faktorer, t.ex. den allmänna ekonoframförts i promemorian, bedömningen att po- miska utvecklingen och den incitamentsstruktur tentialen för gasbilar är betydligt större än den som råder. De senaste åren har andelen etanolbefintliga marknadsandelen och att den tillfälliga bilar ökat kraftigt. I och med att den tidsbegrännedsättningen ska förlängas även för dessa bilar. sade nedsättningen inte föreslås omfatta dessa Några remissinstanser, bland annat Trans- bilar är det dock troligt att försäljningen av etaportstyrelsen och BIL Sweden , anser att den tids- nolbilar kommer att sjunka. Detsamma gäller begränsade nedsättningen bör vara teknikneu- sannolikt i hög grad elhybridbilar som inte heller tral. Syftet med reglerna är att driva fram den se- föreslås omfattas av förlängningen. Detta komnaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon mer i sin tur troligen att öka andelen bilar som och att stimulera introduktionen av dessa fordon föreslås omfattas av den tidsbegränsade nedsättpå marknaden. Med hänsyn härtill och till att ningen, nämligen elbilar, laddhybrider och gasföreslagen förlängning gäller i två år, anser bilar. regeringen inte att det finns anledning att frångå Det är svårt att göra en bedömning av hur nuvarande lagstiftningsteknik. många förmånsbilar som kommer att vara ladd- Beträffande tiden för nedsättningen föreslås i hybrider, eftersom det för närvarande är fråga promemorian att den förlängs i två år. Flera re- om en teknik som ännu så länge finns i liten utmissinstanser, bland annat Transportstyrelsen, sträckning på marknaden. En bedömning kan BIL Sweden, Gröna Bilister och Energigas dock grunda sig på att introduktionen av ladd- Sverige , anser att förslaget är för kortsiktigt och hybrider liknar den för elhybrider. Det bör också bör gälla under längre tid. Regeringen har noteras att den offentligfinansiella kostnaden blir förståelse för branschens behov av långsiktiga större ju högre andel som är laddhybrider bland regler. Promemorians förslag innebär att i de fall förmånsbilarna, eftersom den permanenta nedleasingperioden fortsätter att löpa efter utgången sättningen av förmånsvärdet är större för dessa av 2013 så höjs förmånsvärdet för återstoden av bilar. I detta fall är det därför befogat att frångå tiden. Den permanenta nedsättningen medför beräkningskonventionen om fasta baser. Mot dock att förmånsvärdet endast ökar till den nivå denna bakgrund kan den offentligfinansiella som gäller för en jämförbar bensin- eller kostnaden för 2012 uppskattas till 140 miljoner dieseldriven bil. Mot bakgrund av den tids- kronor (vid ca 300 laddhybrider) och för 2013 begränsade nedsättningens syfte, att stimulera till 180 miljoner kronor (vid ca 900 laddintroduktionen av mer miljövänliga bilar, delar hybrider). Skillnaden i kostnad mellan 2012 och regeringen promemorians bedömning att en 2013 beror alltså på en förväntad ökning av förlängning av reglerna bör ske med två år, dvs. antalet bilar som berörs.

PROP. 2011/12:1

Effekter för myndigheter därför inte medföra någon förändring av den Skatteverket meddelar, med stöd av förord- administrativa bördan för företagen. ningen (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till in- Effekter för miljön komstskattelagen (1999:1229), varje år före- Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsskrifter för värdering av bilförmån. Dessa inne- värdet förlängs för elbilar, laddhybrider och gasbär i princip att Skatteverket, med utgångspunkt bilar i ytterligare två år. För etanolbilar och elhyi de nybilspriser som tillhandahålls av bilbran- bridbilar som i dag omfattas av den tidsbegränschen, ger riktlinjer för hur förmånsvärdet för sade nedsättningen men för vilka nedsättningen alla olika bilmodeller ska beräknas. Verket anger inte förlängs bedöms förslaget däremot innebära också vilka bilmodeller som ska omfattas av den en lägre andel av nybilsförsäljningen. Biogasantidsbegränsade nedsättningen. Skatteverket har vändningen stimuleras eftersom gasbilar omfatvidare på sin hemsida en funktion där var och en tas av förslaget. kan gå in och räkna fram förmånsvärdet för varje Indirekt förväntas positiva effekter för miljön bilmodell, den s.k. bilsnurran. Det aktuella för- genom att förlängningen stimulerar inköp och slaget innebär att färre bilmodeller kommer att användande av dels dyrare och icke fullt etableomfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. rade tekniker som utan stöd hade haft det svå- Det torde inte innebära någon ökad administra- rare att vinna marknadsandelar, dels tekniker där tiv börda för verket att för kommande år justera outvecklad infrastruktur bedöms ha hämmat inriktlinjerna för hur förmånsvärdet ska beräknas troduktionen av mer miljöanpassade förmånsbiför dessa bilar. Förslaget bedöms därför inte lar på marknaden. medföra några ökade kostnader för Skatteverket. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

6.3 Förenklad expertskatt

Effekter för företag och företagare Förslaget innebär att den tidsbegränsade ned- 6.3.1 Ärendet och dess beredning sättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med två år för bilar som är För att möjliggöra en samlad behandling av utrustade med teknik för drift med elektricitet skatteförslag med budgeteffekter i budgetsom tillförs genom laddning från yttre energi- propositionen för 2012 remitterade källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- Finansdepartementet en promemoria. Promeningen innebär att förmånsvärdet för de bilar morian innehöll bland annat förslag om att som omfattas av förlängningen blir lägre än för förenkla expertskatten. närmast jämförbara konventionella bil i ytterli- En sammanfattning av promemorians förslag gare två år. Det medför i sin tur att även under- finns i bilaga 4, avsnitt 1 och promemorians laget för socialavgifter minskar, dvs. de arbetsgi- lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 2 . varavgifter företaget ska betala blir något lägre Promemorian har remissbehandlats och en under den period nedsättningen föreslås gälla. förteckning över remissinstanserna finns i bilaga Förmånsvärdet för de bilar som i dag omfattas 4, avsnitt 3 . En remissammanställning finns tillav den tidsbegränsade nedsättningen men för gänglig i Finansdepartementet (dnr vilka nedsättningen inte förlängs kommer allt- Fi2011/1936). jämt att omfattas av den permanenta nedsättningen. Det innebär att förmånsvärdet, samt Lagrådet därmed även underlaget för arbetsgivaravgifter, Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att blir detsamma som för närmast jämförbara kon- inhämta Lagrådets yttrande över bland annat de ventionella bil. Detsamma gäller för de bilar som förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen omfattas av förlängningen om två år då den före- (1999:1229), avseende bland annat 11 kap. 22 §, slagna förlängningen upphör att gälla. och lag om ändring i lagen (1999:1305) om När det gäller beräkningen av förmånsvärdet Forskarskattenämnden, avseende 4 § nämnda kommer företagen alltjämt kunna använda sig av lag. Förslagen framgår av bilaga 4, avsnitt 4 . Skatteverkets s.k. bilsnurra. Förslaget bedöms Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, avsnitt 5 .

PROP. 2011/12:1

6.3.2 Bakgrund driftställe i Sverige. Därutöver måste den skatt-

skyldiges arbete avse:

6.3.2.1 Gällande rätt

1. specialistuppgifter med sådan inriktning

eller på sådan kompetensnivå att det inne- Reglerna om beskattning av experter, forskare bär betydande svårigheter att rekrytera eller andra utländska nyckelpersoner infördes inom landet, den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:12, bet. 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklings- 2000/01:SkU6, rskr. 2000/01:70, SFS 2000:1161) uppgifter med sådan inriktning eller på såmen hade aviserats redan i 1999 års ekonomiska dan kompetensnivå att det innebär betyvårproposition (prop. 1998/99:100, s. 167). dande svårigheter att rekrytera inom landet, Reglerna, som ersatte tidigare regler med vissa eller skattelättnader för utländska forskare vid tillfäl-

ligt arbete i Sverige, finns i 11 kap. 22–23 a §§ in- 3. företagsledande uppgifter eller andra upp-

komstskattelagen (1999:1229). Som skäl för gifter som medför en nyckelposition i ett

reglerna anfördes i förarbetena bland annat företag.

(prop. 2000/01:12 s. 18) att det fanns ett behov Skattelättnaden innebär, enligt 11 kap. 22 och av en lagstiftning som särskilt beaktar de pro- 23 §§ inkomstskattelagen, att vissa delar av den blem som uppkommer vid tillfälliga anställningar ersättning som erhålls för arbetet inte ska tas av utländsk personal och att detta behov blivit upp till beskattning under de tre första åren. större bland annat på grund av att våra grannlän- Dessa delar är: der hade infört sådan lagstiftning. Dessa länder 1. 25 procent av lön, arvode eller liknande erkunde därför förefalla mer attraktiva när intersättning eller förmån av arbetet, och nationella företag valde land för nyetableringar.

Syftet med reglerna var således att stärka Sveri- 2. kostnadsersättning för:

ges internationella konkurrenskraft samt att - flyttning till eller från Sverige, skapa incitament för internationella företag att högst två resor mellan Sverige och tidigare välja Sverige för nyetableringar och stimulera fö- hemland per person och kalenderår för den retag att förlägga eller behålla bland annat konskattskyldige eller dennes familjemedcernledande funktioner som kräver utländsk perlemmar, samt sonal i Sverige. Likaså var ett syfte att gynna

svensk forsknings konkurrenskraft. Minskade - avgifter för barns skolgång i grundskola

lönekostnader skulle göra det möjligt för de och gymnasieskola eller liknande.

svenska företagen att erbjuda en marknadsanpas- Som lön behandlas i detta sammanhang även sad lön och därmed kunna konkurrera om kvalivissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska ficerade personer. Skattelättnaden motiverades socialförsäkringssystemet samt ersättningar för också av att de förmåner, som är skälet till det sjukvårdskostnader om de helt eller till huvudrelativt höga uttaget av skatter och avgifter i Svesaklig del grundar sig på inkomst av arbete. rige, ofta inte kommer dessa nyckelpersoner till- Enligt 2 kap. 12 § 1 socialavgiftslagen godo. (2000:980) är en ersättning som är skattefri en- Enligt 11 kap. 22 § inkomstskattelagen ges ligt inkomstskattelagen också avgiftsfri. För arskattelättnader till experter, forskare eller andra betsgivaren innebär det att socialavgifter bara ska nyckelpersoner under förutsättning att de uppberäknas på den ersättning som är skattepliktig fyller vissa kvalifikationer. Dessa innebär att den för den anställde. skattskyldige inte får vara svensk medborgare Frågan om förutsättningarna för skattelättnaoch inte heller ha varit bosatt eller vistats stadigder för utländska experter m.fl. är uppfyllda prövarande i Sverige (dvs. varit obegränsat skattvas enligt 11 kap. 23 a § inkomstskattelagen av skyldig) någon gång under fem kalenderår före Forskarskattenämnden. Förfarandet regleras i det kalenderår då arbetet påbörjas. Den skattlagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. skyldige får inte heller ha för avsikt att vistas i Forskarskattenämnden består enligt 2 § denna Sverige under längre tid än fem år. Arbetsgivaren lag av sex ledamöter med fem personliga ersätmåste vidare vara hemmahörande i Sverige eller, tare, vilka samtliga förordnas av regeringen för om det är fråga om ett utländskt företag, ha fast högst fyra år i taget. Regeringen utser ordfö-

rande och vice ordförande samt en ersättare för

PROP. 2011/12:1

den senare. Dessa tre ledamöter ska ha särskild position i företaget att denne är en nyckelperson. insikt i skattefrågor. Därutöver lämnar Före- Det framhålls därvid att reglerna inte kan använningen Svenskt Näringsliv och Verket för inno- das i rekryteringsprocessen. Vidare framhålls att vationssystem (Vinnova) förslag på var sin leda- beslut om expertskatt vanligtvis meddelas först mot med ersättare medan Vetenskapsrådet efter det att anställningen påbörjats. Detta lämnar förslag på två ledamöter med ersättare. medför administrativa problem då arbetsgivaren Nämnden är beslutför när ordföranden och måste begära tillbaka för mycket innehållen preminst tre andra ledamöter är närvarande vid liminär skatt och inbetalade arbetsgivaravgifter. sammanträdet. Om samtliga ledamöter är ense är Den osäkerhet som råder huruvida skattelättnämnden också beslutför om tre ledamöter, nader kommer att meddelas eller inte anses därbland dem ordföranden, är närvarande. vid ha förtagit syftet med lagstiftningen. Det Enligt 6 § ska ansökan om skattelättnader för görs därför gällande att reglerna behöver förbättutländska nyckelpersoner vara skriftlig och avse ras för att kunna konkurrera om unika och nödviss person. Ansökan får göras av arbetsgivaren vändiga kompetenser inom en global rekryteeller arbetstagaren. En ansökan om skattelättnad ringsbas. ska ha kommit in till nämnden senast tre måna- Ett förslag som framförts är att det införs ett der efter det att det ifrågavarande arbetet påbör- nytt stycke i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen jats och ska innehålla de uppgifter som behövs med innebörden att den som har en ersättning för att ansökan ska kunna prövas. Det finns inga för arbete i Sverige som överstiger ett visst beandra formella krav på ansökans utformning än lopp alltid ska kvalificera för skattelättnaden. att den ska vara skriftlig och får lämnas av Det anses att en sådan ordning skulle förenkla arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Forskarskat- förfarandet och att arbetsgivaren med förhållantenämnden har utformat en ansökningsblankett devis stor säkerhet skulle veta om skattelättnader som också kan laddas ner från nämndens hem- kommer att ges. sida. Forskarskattenämndens beslut får, enligt 9 §, överklagas till allmän förvaltningsdomstol av ar- 6.3.2.3 Andra länder betsgivaren, arbetstagaren och Skatteverket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Flera av EU:s medlemsstater har sedan många år kammarrätten. särskilda skatteregler för att stimulera det egna Med undantag för det första året har det i ge- näringslivets anskaffning av kompetens från utnomsnitt kommit in ca 445 ansökningar om landet och utländska koncerners etablering i reskattelättnad per år till Forskarskattenämnden. spektive land. Under 2001 kom det in 1 391 ansökningar vilket beror på att de nya reglerna kunde tillämpas även Danmark på personer som redan påbörjat ett kvalifice- I Danmark infördes 1992 (med retroaktiv verkan rande arbete i Sverige. Genom åren har Forskar- från 1991) särskilda regler för beskattning av utskattenämnden i genomsnitt bifallit ca 55 pro- ländska experter eller andra nyckelpersoner. De cent av samtliga avgjorda ärenden. Skatte- danska reglerna har nyligen ändrats något med lättnaden får tillämpas under maximalt tre år. verkan från den 1 januari 2011 och gäller för an- Om alla de personer som ansökt om skattelätt- ställningar som påbörjas efter den 31 december nad stannar i Sverige och arbetar under hela tre- 2010. De nya reglerna innebär i huvudsak att en årsperioden bör ca 800 personer omfattas av person som kvalificerar sig för expertskatt beskattelättnaden varje år. skattas med en fast skattesats på 26 procent under högst 60 månader. Den anställde är därutöver skyldig att betala socialavgifter på 6.3.2.2 Kritik som framförts 8 procent. Följaktligen är den totala effektiva skattesatsen 31,92 procent. Till Regeringskansliet har inkommit flera skri- Reglerna omfattar personer som blir obegränvelser som kritiserar expertskattereglerna. Den sat skattskyldiga i Danmark i samband med att kritik som framförts innebär huvudsakligen att anställningen påbörjas. Arbetsgivaren ska höra reglerna anses brista i förutsebarhet, framför allt hemma i Danmark eller om arbetsgivaren är ett med avseende på vem som kan anses ha en sådan utländskt företag, ha ett fast driftställe i Dan-

PROP. 2011/12:1

mark. Reglerna gäller även för utländska an- lönen uppgår till minst 5 800 euro (ca ställda som deltar i ett godkänt forskningspro- 52 000 kronor). jekt. Expertskattereglerna tillämpas på lön som är Som förutsättning för att reglerna ska vara intjänad i Finland för en arbetsgivares räkning tillämpliga gäller att bruttolönen ska överstiga som har hemvist i Finland. DKK 69 300 (ca 84 000 kronor) per månad före avdrag för socialavgifter och ATP-bidrag. Denna Nederländerna lönenivå gäller emellertid inte för forskare. För Nederländerna har sedan början av 1990-talet dessa gäller vissa andra särskilda kvalificerings- särskilda regler för beskattning av företagsledare villkor. Anställningen måste vara tidsbegränsad och experter som värvats utomlands eller sänds och vara mellan 6 och 36 månader. Det är möj- ut till Nederländerna. Reglerna är tillämpliga ligt att byta anställning under denna tid, förut- även på nederländska medborgare. I huvudsak satt att villkoren för expertskatt fortfarande är innebär reglerna att en arbetsgivare kan betala ut uppfyllda. ett skattefritt bidrag för att kompensera för Den anställde får vidare inte ha varit skatt- merkostnader i anledning av arbetet i Nederlänskyldig i Danmark under en period av 10 år före derna. Bidraget får uppgå till högst 30 procent av anställningen och inte delta, eller ha deltagit, di- den anställdes lön och eftersom det avser att errekt eller indirekt, i ledningen eller kontrollen av sätta experten för merkostnader är t.ex. ersättarbetsgivaren under anställningen eller under en ning för dubbelt boende inte avdragsgillt. Arperiod av 5 år före anställningens påbörjande. betsgivaren kan dock betala skolavgifter till en Före 2011 gällde att utländska experter eller internationell skola utan att dessa tas upp till beandra nyckelpersoner kunde välja att bli beskat- skattning hos den anställde men den anställde får tade antingen med en schablonmässig skattesats inte avdrag för motsvarande kostnad. på 25 procent i 3 år eller med en skattesats på För att reglerna ska tillämpas måste den an- 33 procent under 5 år. Dessutom var de skyldiga ställde ha en anställning som inte varar längre än att betala socialavgifter på 8 procent. För per- 120 månader samt ha expertkunskaper som gör soner som omfattas av de äldre bestämmelserna det svårt att rekrytera en motsvarande person i finns det särskilda övergångsregler. Nederländerna. Det måste vidare ha avtalats i anställningsavtalet om att belopp motsvarande bi- Finland draget om 30 procent är inkluderad i lönen. Den Från och med 1996 har Finland tidsbegränsade anställde måste vara rekryterad utomlands eller regler om särskild källskatt för utländska nyck- utsänd till Nederländerna och anställd av en neelpersoner. Reglerna gäller för närvarande för an- derländsk arbetsgivare eller av en arbetsgivare ställningar som påbörjas senast 31 december som inte är etablerad där men företräds av en 2011. Skatten är en slutlig skatt på 35 procent agent som hanterar skyldigheten att innehålla som dras av arbetsgivaren från den lön som beta- skatt på lön och förmåner. las och som ersätter den vanliga progressiva in- En anställd som omfattas av expertskatteregkomstskatten på ersättningen. Arbetsgivarens lerna har rätt att begära att bli betraktad som beansvar för socialavgifter på lön och annan ersätt- gränsat skattskyldig för vissa övriga inkomster, ning till den anställde påverkas inte av expert- främst kapitalinkomster. Även efter ett sådant skattereglerna. Reglerna tillämpas under de för- beslut är personen berättigad till de personliga sta 48 månaderna från arbetets början. avdrag m.m. som hänför sig till den skatteplik- Som förutsättning för tillämpning av reglerna tiga delen av löneinkomsten. gäller att den anställde är utländsk medborgare Ansökan om tillämpning av reglerna måste och att denne blir obegränsat skattskyldig i sam- göras senast 4 månader efter det att anställningen band med att anställningen påbörjas. Den an- påbörjats. Enligt huvudregeln gäller ett beslut ställde får under en period av fem år dessförin- om tillämpning av expertskattereglerna i nan inte ha varit obegränsat skattskyldig i Fin- 120 månader. Efter 60 månader har skatteland. Den anställde måste arbeta som lärare eller myndigheten emellertid rätt att begära att bedriva forskningsarbete vid en finsk högre läro- arbetsgivaren och den anställde visar att förutanstalt, eller med arbetsuppgifter som kräver sättningarna för tillämpning av reglerna fortfaspecialistkunskaper under förutsättning att rande är för handen.

PROP. 2011/12:1

Belgien den har prövat förutsättningarna för expertskatt. Även Belgien har ett regelsystem som riktar sig Någon särskild reglering i skatteförfarandelagen mot utländska experter eller andra nyckelperso- behövs därför inte. ner som arbetar i Belgien. Det innebär i huvudsak att en person som inte är belgisk medborgare och som har behållit centrum för sina ekono- Promemorians förslag: Överensstämmer delmiska intressen utomlands kan bli föremål för vis med regeringens. I promemorian föreslås särskilda regler om denne arbetar på chefsnivå, är dock en ändring i skatteförfarandelagen i syfte en specialist på hög nivå eller en forskare som är att beslut om särskild beräkningsgrund för presvår att rekrytera i Belgien. Arbetsgivaren måste liminär skatt ska kunna fattas innan Forskarvara ett dotterbolag eller en filial till ett utländskt skattenämnden har prövat förutsättningarna för bolag eller ett belgiskt bolag som utgör en del av expertskatt, om arbetstagarens arbetsinkomster en internationell koncern. Arbetsgivaren kan per månad överstiger den föreslagna lönenivån. också vara ett forskningsinstitut eller ett labo- Promemorians förslag innehåller inte någon preratorium (behöver inte tillhöra en internationell cisering av vilkets års prisbasbelopp som prövkoncern) eller ett centres de coordina- ningen ska avse. tion/coördinatiecentra i en internationell kon- Remissinstanserna: Majoriteten av de recern. missinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyr- Om de särskilda reglerna är tillämpliga inne- ker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatbär det att den anställde betraktas som begränsat teverket och Arbetsgivarverket avstyrker förslaget. skattskyldig i Belgien. Det innebär bland annat Skatteverket anser att man i så stor utsträckning att skatteplikt endast inträder för inkomst som som möjligt bör undvika regler som kräver indiär relaterad till det belgiska arbetet. Inkomst som viduell prövning. Att ha såväl en beloppsregel är hänförlig till dagar då den anställde vistats som kvalifikationsregler är mindre lyckat. För att utanför Belgien (även på tjänsteresa) är undan- ytterligare förenkla expertskattereglerna och öka tagna från beskattning. Vidare innebär reglerna förutsebarheten förordar verket därför att regatt vissa ersättningar är skattefria. Exempel på lerna om individuell prövning slopas varvid det sådana ersättningar är ersättning för flyttkostna- enda avgörande kriteriet ska vara den föreslagna der, skillnader i levnadskostnader, skillnader i lönenivån. Arbetsgivarverket anser att den föreboendekostnader, skolavgifter till internationell slagna lönenivån är för hög då den endast komskola, förlust vid försäljning av hus i hemlandet, mer att beröra få tjänster inom statsförvaltskillnader i inkomstskatt mellan Belgien och ningen. Även Sveriges universitets- och hemlandet etc. högskoleförbund anser att lönenivån bör sättas Beslut om tillämpning av reglerna erhålls efter lägre med hänsyn till löneläget i deras sektor. ansökan hos skattemyndigheten. Ansökan måste Lunds universitet anser att lönenivån bör belämnas senast sex månader efter det att den an- stämmas till ett prisbasbelopp för personer som ställde anlände till Belgien för att kunna tilläm- innehar doktorsexamen. Sveriges Redovisningspas samma år. Det finns ingen bortre tidsgräns konsulters Förbund anser att villkoren för expertför tillämpning av reglerna så länge som förut- skatt ska vara uppfyllda vid en månadslön som sättningarna fortfarande är för handen. överstiger 1,5 prisbasbelopp. Invest Sweden anser dock att föreslagen lönenivå är utmärkt. Näringslivets Skattedelegation , i vars yttrande Före- 6.3.3 Ökad förutsebarhet ningen Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna Sverige instämmer, samt Näringslivets Regelnämnd anser att förslaget inte beaktar behovet av Regeringens förslag: Vid tillämpningen av de s.k. att förenkla lagstiftningen för gruppen forskare. expertskattereglerna ska en arbetstagare anses Även Forskarskattenämnden anser att det bör uppfylla villkoren om en viss kompetens m.m., övervägas att skapa förenklade system även för om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige andra grupper, och då särskilt för forskare. Förper månad överstiger två gånger prisbasbeloppet valtningsrätten i Stockholm framhåller att det bör för det kalenderår då arbetet påbörjas. klargöras om lönenivån ska utgå från prövnings- Regeringens bedömning: Skatteverket kommer året eller om den ska justeras för kommande år. att kunna besluta om särskild beräkningsgrund Även Forskarskattenämnden efterfrågar ett för preliminär skatt innan Forskarskattenämn-

PROP. 2011/12:1

klargörande i detta avseende. Forskarskatte- kompetens eller de kvalificerade forsknings- eller nämnden ifrågasätter om något särskilt beslut av utvecklingsuppgifterna. För att en person ska nämnden behövs när det gäller ärenden där lö- omfattas av dessa regler ska det vara en objektivt nenivån överstiger två prisbasbelopp. Av förenk- sett särskilt kompetent person inom ett område lingsskäl bör dessa ärenden enligt nämnden där kompetensen är mycket svårrekryterad i Svekunna fattas av Skatteverket i samband med den rige. årliga inkomsttaxeringen. Den tredje gruppen avser personer som har Skälen för regeringens förslag och bedöm- företagsledande uppgifter eller andra uppgifter ning: De nuvarande reglerna om särskilda skat- som medför att de innehar en nyckelposition i telättnader för utländska experter, forskare eller företaget. Något krav på att det ska vara svårt att andra nyckelpersoner infördes 2001 och ersatte i Sverige rekrytera en person till uppgifterna äldre regler som bara omfattade utländska fors- uppställs inte utan det är enbart uppgifternas kare. Syftet med de nya reglerna var att genom betydelse för företaget som är avgörande. Avseskattelättnader för internationellt efterfrågade ende dessa personer måste det således avgöras personer skapa incitament för företag att för- vilken betydelse en viss arbetsuppgift har för ett lägga eller behålla bland annat koncernledande specifikt företag. funktioner i Sverige. Minskade lönekostnader Av kritiken framgår att svårigheter att skulle också göra det möjligt för svenska företag bedöma om skattelättnader kommer att beviljas att erbjuda en marknadsanpassad lön och där- eller inte främst uppkommer när det avser den med skapa förutsättningar för att konkurrera om tredje gruppen, dvs. nyckelpersoner. Skälet för kvalificerade personer med krav på hög lön efter detta är att det måste göras en individuell skatt. prövning av den specifika arbetsuppgiftens Det har emellertid ifrågasatts om reglerna fyl- betydelse för företaget. Detta skapar en osäkerler sitt syfte. Den kritik som riktats mot regler- het om vilka krav som måste vara uppfyllda för nas konstruktion innebär i huvudsak att de bris- att en person ska kvalificera för skattelättnader. ter i förutsebarhet när det gäller vad som krävs Bedömningssvårigheter kan dock också uppstå för att vissa arbetsuppgifter ska anses medföra för de båda andra kategorierna. att en person får en nyckelposition i företaget. Expertskattereglerna har betydelse för Att så är fallet uppges bero på att varje prövning Sveriges internationella konkurrenskraft. Det är är individuell med hänsyn till individens kom- därför olyckligt om reglerna brister i förutsebarpetens och dess betydelse för arbetsgivarens het. I likhet med vad som framförs i promeverksamhet. Det finns således inga objektiva morian gör regeringen bedömningen att dessa rekvisit som kan läggas till grund för pröv- regler bör förenklas. Samma bedömning gör ningen. Eftersom utgången av en ansökan inte också majoriteten av remissinstanserna. kan förutses kan expertskattereglerna enligt kri- Enligt promemorian kan ett sätt att öka tikerna inte användas i rekryteringsprocessen. förutsebarheten vara att införa ett tillägg till En förutsättning för att expertskattereglerna nuvarande regler som är baserat på objektiva förska kunna utnyttjas och faktiskt påverka förut- hållanden och inte innehåller sådana skönssättningarna för en anställning är att parterna nå- mässiga bedömningar som i dag ska göras av gorlunda säkert kan veta att de är tillämpliga re- Forskarskattenämnden. Ett sådant tillägg kan dan när förhandlingar för att tillsätta tjänsten vara att alla personer som har en lön över en viss börjar. Av villkoren i 11 kap. 22 § första stycket nivå alltid ska anses uppfylla de krav på inkomstskattelagen följer att det är tre grupper kompetens som ställs upp för att expertskatt ska av personer som avses. beviljas. En liknande metod används till viss del Den första gruppen omfattar kategorin ex- även i Finland och Danmark. perter med specialistuppgifter med en sådan in- I promemorian föreslås att ett sådant tillägg riktning och kompetensnivå att det innebär be- görs till nuvarande regler. Regeringen delar tydande svårigheter att rekrytera personer på denna bedömning. Det innebär att en arbetsdenna nivå inom landet. Den andra gruppen tagare som har en lön som överstiger en bestämd omfattar kategorin individer med forsknings- nivå alltid ska ges skattelättnaden utan att någon eller utvecklingsuppgifter på lika hög kompe- prövning av arbetstagarens kvalifikationer görs. tensnivå och som är lika svåra att rekrytera. Vill- Som framhålls i promemorian bör förslaget koren är i dessa grupper knutna till individens omfatta samtliga arbetstagare, dvs. oavsett vilken

PROP. 2011/12:1

kompetens eller andra egenskaper de i övrigt motsvarar en årslön på 1 027 200 kronor, vilken besitter eller vilken associationsform arbets- ligger strax över den genomsnittliga årslönen. givaren har. Det medför att såväl experter, Arbetsgivarverket, Sveriges universitets- och forskare som andra nyckelpersoner kommer att högskoleförbund och Sveriges Redovisningomfattas av förslaget, men även att andra kate- skonsulters Förbund anser att föreslagen lönenivå gorier arbetstagare kan komma att uppfylla kra- är för hög. Vid bedömningen av vilken lönenivå ven och således erhålla föreslagen skattelättnad. som är lämplig måste emellertid hänsyn tas till Därmed införs ett objektivt rekvisit som är lätt flera faktorer, t.ex. undanträngningseffekter på att konstatera i samband med att anställnings- arbetsmarknaden och konkurrenssnedvridavtal infordras. Rekvisitet är också lätt att tolka ningar. En jämförelse kan också göras med för den anställde och arbetsgivaren i samband Danmark där det krävs en månadslön om med att villkoren förhandlas. Det blir således 69 300 danska kronor (ca 84 000 kronor) för att lättare att avgöra om skattelättnader kan erhållas. skattelättnad ska ges. Mot bakgrund av dessa Avgränsningen av vem som ska anses uppfylla hänsynstaganden delar regeringen promekompetenskraven blir tydligare och därmed mer morians bedömning att två prisbasbelopp utgör förutsebar, vilket kommer att underlätta en lämplig nivå. Samma bedömning gör också tillämpningen av reglerna. majoriteten av remissinstanserna. För den som inte når upp till den aktuella Några remissinstanser, däribland Näringslivets lönenivån finns det möjlighet att kvalificera sig Skattedelegation och Föreningen Svenskt för expertskatt enligt de i dag gällande reglerna. Näringsliv , anser att förslaget inte beaktar Skatteverket förordar att denna möjlighet till behovet av förenkling för forskare. Lunds individuell prövning slopas. Det enda avgörande universitet anser att lönenivån bör bestämmas till kriteriet bör, enligt verket, vara den föreslagna ett prisbasbelopp för personer som har lönenivån. I dag uppgår den genomsnittliga doktorsexamen. Nuvarande regler, som innebär årslönen för de personer som omfattas av att en person kan kvalificera sig för skattelättnad expertskatten till närmare 1 miljon kronor. om denne innehar en viss kompetens m.m., Spridningen i lönenivå är dock mycket stor. Om kommer dock fortsätta att gälla. Det innebär att den individuella prövningen slopas skulle således exempelvis forskare med inkomster som är lägre vissa kategorier riskera att falla utanför reglernas än två prisbasbelopp kan medges skattelättnad tillämpningsområde. Samtidigt besitter dessa även framöver. Regeringen anser inte att personer kvalifikationer med sådan inriktning lönenivån bör sättas lägre för arbetstagare inom eller på sådan kompetensnivå som, med hänsyn en eller flera sektorer. till lagstiftningens syfte, bör omfattas av Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att reglerna. Regeringen delar därför den bedöm- det bör klargöras om beloppsgränsen ska utgå ning som görs i promemorian, att det är från prövningsåret eller om den ska justeras för angeläget att möjligheten att kvalificera sig för kommande år. Även Forskarskattenämnden expertskatt enligt de i dag gällande reglerna bör efterfrågar ett sådant klargörande. Regeringens finnas kvar för den som inte når upp till den anser att det bör vara det prisbasbelopp som aktuella lönenivån. gäller för det år arbetet påbörjas i Sverige som När det gäller den lönenivå vid vilken en avgör huruvida den aktuella lönenivån uppnås. arbetstagare ska anses uppfylla villkoren om en Lagtexten bör därför justeras i enlighet härmed. viss kompetens delar regeringen promemorians I promemorian föreslås att den förbättrade bedömning att denna inte bör sättas för lågt. I förutsebarheten bör kompletteras med en möjdag omfattas ca 1 000 personer av expertskatten. lighet för arbetstagaren att ansöka om särskild Som anges ovan uppgår den genomsnittliga beräkningsgrund för beräkning av skatteavdrag årslönen för dessa till närmare 1 miljon kronor. (s.k. jämkning), så att rätt preliminärskatt ska Medianlönen kan dock vara lägre. Av dessa är en kunna dras vid utbetalningen av lönen trots att del forskare som sannolikt har en betydligt lägre Forskarskattenämnden ännu inte hunnit genomsnittlig årslön. Promemorians förslag meddela beslut. Enligt 55 kap. 9 § den nya innebär att lönenivån fastställs till två prisbas- skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta att belopp per månad, vilket under 2011 motsvarar skatteavdrag ska göras enligt en särskild 85 600 kronor. En sådan månadsersättning beräkningsgrund (jämkning) om det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens

PROP. 2011/12:1

med den beräknade slutliga skatten. Härav följer, månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för enligt regeringens bedömning, att om en det kalenderår då arbetet påbörjas, innebär att skattskyldig kan förväntas uppfylla rekvisiten för det, utöver det befintliga regelverket, införs expertskatt så kan Skatteverket, redan med ytterligare en möjlighet att kvalificera sig för denna regel, besluta om särskild beräknings- expertskatt. grund för preliminär skatt och detta oavsett om I promemorian föreslås att Forskarskattenämnden inte fattat beslut om Forskarskattenämndens ordförande ges beexpertskatt vid tiden för verkets beslut. Den i hörighet att själv besluta i dessa ärenden. promemorian föreslagna regleringen i detta Statskontoret anser dock att det är olämpligt att avseende bedöms därför inte behövas. beslut om expertskatt är personberoende. Som Forskarskattenämnden har ifrågasatt om det anförs i promemorian kvalificerar sig denna inte är tillräckligt att dessa beslut fattas av grupp av arbetstagare för skattelättnaden på Skatteverket i samband med den årliga objektivt lätt identifierbara grunder. Det finns taxeringen. Regeringen anser emellertid att en inget egentligt utrymme för skönsmässiga sådan ordning inte är lämplig då det skulle bedömningar. För handläggningen av dessa innebära en avsevärd fördröjning av beslutet för ärenden finns därför, enligt promemorians såväl arbetstagare som arbetsgivare samt att bedömning, inte samma behov av Forskarskattebeslutsfattandet om expertskatt skulle delas upp nämndens samlade kompetens för bedömning av på två olika myndigheter. arbetstagarens kvalifikationer och arbetsuppgifternas art m.m. Att beslutsfattande i Lagförslag enklare form görs av en person är inte heller Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 22 § något ovanligt. I likhet med vad som framförs i inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i promemorian gör regeringen bedömningen att ärendet finns i avsnitt 3.4. det föreligger skäl för att beslut i dessa ärenden ska kunna fattas genom ett förenklat förfarande. Forskarskattenämnden anser att även vice ord- 6.3.4 Förfarandet förande ska ges behörighet att ensam besluta i dessa ärenden. Regeringen delar denna bedömning. För att underlätta behandlingen och Regeringens förslag: Forskarskattenämndens minska handläggningstiden för dessa ärenden, ordförande och vice ordförande ges behörighet föreslås således att beslutet i nämnden ska kunna att själva, var och en för sig, besluta i ärenden tas av ordföranden eller vice ordföranden ensam. som gäller utländska arbetstagare och som har en Därmed behöver handläggningen av ärendet inte ersättning för arbetet i Sverige som per månad invänta sammanträdesdag för nämnden och överstiger två prisbasbelopp. förfarandet inom nämnden kan förenklas.

Lagförslag Promemorians förslag: Överensstämmer Förslaget medför en ändring i 4 § lagen delvis med regeringens. Promemorians förslag (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Laginnebär att endast Forskarskattenämndens förslag i ärendet finns i avsnitt 3.16. ordförande skulle ges möjlighet att själv besluta i ifrågavarande ärenden. Remissinstanserna: Majoriteten av de 6.3.5 Ikraftträdande- och överremissinstanser som har yttrat sig i frågan gångsbestämmelser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Statskontoret anser dock att det är olämpligt med en sådan beslutsrätt i fråga om expertskatt. Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om Forskarskattenämnden anser att även vice förenklad expertskatt träder i kraft den 1 januari ordföranden bör ha behörighet att själv besluta i 2012. I fråga om 11 kap. 22 § inkomstskattelagen ifrågavarande ärenden. gäller dock äldre bestämmelser fortfarande för Skälen för regeringens förslag: Förslaget om arbete i Sverige som har påbörjats före att utländska arbetstagare alltid ska kvalificera ikraftträdandet. för tillämpning av expertskattereglerna, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per

PROP. 2011/12:1

Promemorians förslag: Överensstämmer i 6.3.6 Konsekvensanalys huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock att äldre bestämmelser fortfarande Offentligfinansiella effekter ska tillämpas på anställningar som har påbörjats I dag omfattas ca 1 000 personer av expertföre ikraftträdandet. skatten. Sammantaget undantas 240 miljoner Remissinstanserna: Majoriteten av de kronor från inkomstbeskattning. Den totala remissinstanser som har yttrat sig i frågan lönesumman uppgår således till 960 miljoner tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. kronor. Expertskatten medför därmed ett Forskarskattenämnden framhåller att en bortfall av arbetsgivaravgifter på ca 75 miljoner anställning inte behöver påbörjas samma dag kronor och av inkomstskatt på ca 135 miljoner som arbetstagaren börjar arbetet i Sverige. kronor. Sammanlagt ger detta en offentligfinan- Ekonomistyrningsverket (ESV) och Institutet för siell kostnad på ca 210 miljoner kronor. arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser På grund av bristande data är det svårt att att förslaget kan medföra inlåsningseffekter uppskatta hur många personer som skulle under 2011 då arbetsgivare och arbetstagare omfattas av föreslagen förenkling av expertväntar med att påbörja ett anställningsför- skattereglerna. Därmed är det också svårt att hållande. beräkna den offentligfinansiella kostnaden. Skälen för regeringens förslag: I likhet med Antalet nyckelpersoner uppskattas öka med vad som föreslås i promemorian anser regeringen 2 250 personer. Om medellönen för de att de nya bestämmelserna om förenklad tillkommande nyckelpersonerna antas vara expertskatt bör träda i kraft den 1 januari 2012. I 1,1 miljoner kronor per år (strax över den promemorian föreslås dock att äldre föreslagna beloppsgränsen) ökar lönesumman bestämmelser ska gälla för anställningar som med 2,5 miljarder kronor. Av dessa undantas påbörjats före ikraftträdandet. Som 25 procent från beskattning. Intäktsbortfallet Forskarskattenämnden framhållit kan emellertid från arbetsgivaravgifter blir ca 195 miljoner en anställning ha påbörjats före den dag kronor och från inkomstskatt ca 355 miljoner arbetstagaren inleder arbetet i Sverige. kronor. Sammantaget ger detta en offentlig- Regeringen anser därför att den i promemorian finansiell kostnad år 2012 på ca 550 miljoner föreslagna övergångsbestämmelsen bör justeras kronor. till att avse arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet. Effekter för myndigheter ESV och IFAU anser att förslaget kan För Skatteverket innebär förslaget att ett antal medföra inlåsningseffekter under 2011. rättelser av skatteavdrag kan undvikas. Å andra Förslaget om förenklade expertskatteregler sidan kan en mindre ökning av särskild skattebeinnebär att det från och med den 1 januari 2012 räkning förutses. Sammantaget torde påverkan införs ytterligare en möjlighet att ses som en på Skatteverkets administration vara försumbar. sådan nyckelperson som är kvalificerad för att få Eftersom förfarandereglerna inte ändras annat än expertskatt. Som ESV och IFAU anför kan det i genom att förfarandet med avseende på nyckeloch för sig medföra att arbetsgivare och arbets- personer förenklas, påverkas Forskarskattetagare väntar med att påbörja ett anställnings- nämndens arbete endast i förenklande riktning. förhållande till efter årsskiftet. Eftersom fråga är Den ökning av antalet ansökningar som kan om ett tillägg till befintliga regler torde förväntas ske, kompenseras av att handläggemellertid detta främst gälla fall där det råder ningen av detta slag av ansökningar kan ske tveksamhet om expertskatt skulle ges enligt snabbare än i dag genom att beslut kan fatts av nuvarande bestämmelser. Den fördröjning av ordföranden eller vice ordföranden ensam. anställningsförfarandet som kan uppkomma Den ökade förutsebarheten bedöms få till torde därför, enligt regeringens bedömning, resultat att antalet överklaganden till allmän endast få små konsekvenser i de flesta fall. förvaltningsdomstol minskar. Med hänsyn till Regeringen anser därför att risken för eventuella det begränsade antalet överklaganden bedöms inlåsningseffekter är tämligen begränsad och att denna minskning påverka berörda förvaltningsde nya bestämmelserna således inte bör ges domstolars arbetsbörda och resurser endast retroaktiv effekt. marginellt.

PROP. 2011/12:1

Effekter för företag Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser Förslaget innebär att förutsebarheten med som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har avseende på beskattningen av utländska inget att erinra mot förslaget. nyckelpersoner ökar. Det innebär också att för- Skälen för regeringens förslag: Avdrag för handlingar i samband med anställning av en skäliga utgifter för resor mellan bostaden och sådan utländsk nyckelperson kan företas på ett arbets- respektive utbildningsplatsen ska göras säkrare underlag. Båda dessa omständigheter om arbets- och utbildningsplatsen ligger på ett innebär en förenkling för arbetsgivaren och sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att gäller oavsett om arbetsgivaren är ett mindre, denne behöver använda något transportmedel. medelstort eller större företag. Avdrag för utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresor) ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska

6.4 Höjd beloppsgräns för avdrag för ekonomiska samarbetsområdet. Rätten till resor avdrag för utgifter för nämnda resor är

begränsad på så sätt att avdrag endast får göras 6.4.1 Ärendet och dess beredning till den del utgifterna sammanlagt överstiger 9 000 kronor. Inom Finansdepartementet utarbetades under Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för augusti 2011 en promemoria innehållande bland resor i inte obetydlig grad kan hänföras till annat förslag om höjd beloppsgräns för avdrag privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av för resor. vid beskattningen. Dessutom innebär belopps- En sammanfattning av promemorians förslag gränsen stora förenklings- och administrativa finns i bilaga 5 , avsnitt 1 och promemorians vinster. lagförslag finns i bilaga 5 , avsnitt 2 . Beloppsgränsen är emellertid inte indexerad. Promemorian har remissbehandlats och en Detta innebär att den med jämna mellanrum förteckning över remissinstanserna finns i bilaga behöver justeras för att inte urholkas. Under ett 5 , avsnitt 3 . En remissammanställning finns antal år har den nuvarande beloppsgränsen varit tillgänglig i Finansdepartementet (dnr oförändrad samtidigt som reseutgifterna i Fi2011/3575). Stockholm nu stiger för dem som reser med Storstockholms lokaltrafik. Lagrådet Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet Förslaget om höjd beloppsgräns för avdrag för med vad som föreslås i promemorian, att resor är enligt regeringens bedömning av sådan beloppsgränsen bör höjas till 10 000 kronor. enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari sakna betydelse. 2012.

Lagförslag 6.4.2 Överväganden och förslag Förslaget föranleder en ändring i 12 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4. Regeringens förslag: Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- 6.4.3 Konsekvensanalys platsen får dras av höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor. Offentligfinansiella effekter Den nya beloppsgränsen gäller från och med Förslaget att höja beloppsgränsen från den 1 januari 2012. 9 000 kronor till 10 000 kronor över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- Promemorians förslag: Överensstämmer platsen får dras av beräknas leda till ökade med regeringens. skatteintäkter för kommuner och landsting samt för staten då det leder till en ökning av den

PROP. 2011/12:1

beskattningsbara förvärvsinkomsten. En höjd beloppsgräns beräknas förstärka de offentliga finanserna med ca 340 miljoner kronor årligen från och med 2012.

Effekter för myndigheter och företag Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget bedöms inte heller medföra några konsekvenser för företagen.

Effekter för miljön Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen från 9 000 till 10 000 kronor gäller både för resor med kollektivtrafik och med bil. Höjningen innebär därför, för de som i dag gör avdrag för resor, ingen betydande förändring i relativpriset mellan färdsätten. Således bedöms höjningen av beloppsgränsen inte påverka valet av färdsätt. Om beloppsgränsen inte höjs kommer prisökningar på resor emellertid att innebära att fler personer kommer att hamna över beloppsgränsen. Möjlighet till reseavdrag skulle sänka utgifterna för arbetsresor med kollektivtrafik. Om hela den, i detta fall, uteblivna höjningen utnyttjas motsvarar detta en sänkning av årskostnaden med aktuell marginalskatt multiplicerad med 1 000 kronor. Även om detta leder till en förändring av relativpriset, bedöms denna inte vara tillräckligt stor för att påverka valet av färdsätt i någon större utsträckning. Förslaget att höja beloppsgränsen bedöms därför inte få några konsekvenser för miljön.

PROP. 2011/12:1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter I tabellerna 6.1 och 6.2 redovisas arbetsgivarm.m. avgifter och egenavgifter före och efter dessa

förändringar.

6.5 Förändrade nivåer för De nya avgiftsnivåerna träder i kraft den socialavgifter 1 januari 2012.

Tabell 6.1 Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt

Föräldraförsäkringsavgiften i

regeringens förslag

Regeringens förslag:

arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna höjs Procent till 2,60 procent. Arbetsskadeavgiften i arbets- Arbetsgivaravgifter 2011 2012 givaravgifterna och i egenavgifterna sänks till Sjukförsäkringsavgift 5,02 5,02 0,30 procent av avgiftsunderlaget. Detta Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,60 föranleder en sänkning av den allmänna löne- Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 avgiften till 9,21 procent. De nya nivåerna gäller Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 från och med den 1 januari 2012. Arbetsmarknadsavgift 2,91 2,91 Arbetsskadeavgift 0,68 0,30 S:a socialavgifter 22,19 22,21 Skälen för regeringens förslag: Socialavgifterna tas ut för finansiering av de sociala Allmän löneavgift 9,23 9,21 trygghetssystemen och betalas antingen som S:a socialavgifter och allmän löneavgift 31,42 31,42 arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Källa: Egna beräkningar. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare,

Tabell 6.2 Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens

medan egenavgifter betalas av främst enskilda förslag näringsidkare. Underlaget för socialavgifterna Procent beräknas till totalt ca 1 453 miljarder kronor Egenavgifter 2011 2012 2012. Sjukförsäkringsavgift 5,11 5,11 Föräldraförsäkringsavgiften är en av de sex Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,60 avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Föräldraförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade Arbetsmarknadsavgift 0,37 0,37 utgifterna. För 2012 beräknas de utgifter som Arbetsskadeavgift 0,68 0,30 föräldraförsäkringsavgiften ska täcka, uppgå till S:a socialavgifter 19,74 19,76 ca 36 miljarder kronor. Mot denna bakgrund Allmän löneavgift 9,23 9,21 föreslår regeringen att föräldraförsäkrings- S:a socialavgifter och allmän löneavgift 28,97 28,97 avgiften i arbetsgivaravgifterna och i egena- Källa: Egna beräkningar. vgifterna höjs till 2,60 procent av avgiftsunderlaget. Lagrådet Prognoserna för utgifterna för arbetsskade- Lagförslagen är enligt regeringens bedömning av livränta för 2012 visar att arbetsskadeavgiften sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande bör sänkas för att de prognostiserade utgifterna skulle sakna betydelse. ska motsvara de beräknade intäkterna från avgiften. Därför föreslår regeringen att arbets- Lagförslag skadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och egenavgifterna sänks till 0,30 procent. 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. göras inom ramen för ett i princip oförändrat av- Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.13 och 3.17. giftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 9,21 procent. Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket.

PROP. 2011/12:1

6.6 Justering av procentsats för När Försäkringskassan får besked om vilka förskott av egenavgifter belopp som ska bokföras för övriga egenavgifter

får Försäkringskassan också besked om hur stora 6.6.1 Ärendet och dess beredning egenavgifter för året som avser ålderspension. Mellanskillnaden mellan förskottsbeloppet och Pensionsmyndigheten inkom den 23 december slutligt belopp för ålderspensionsavgiften (re- 2010 med en hemställan om en ändring i lagen gleringsbeloppet) bokförs i samband med att öv- (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Till riga egenavgifter bokförs. hemställan bifogades en promemoria. Promemo- Pensionsmyndigheten föreslår i sin promemorians författningsförslag finns i bilaga 6, avsnitt 1 . ria att den procentsats utifrån vilken förskottet Promemorian har remissbehandlats och en beräknas höjs från 8,6 till 10,3 procent. förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 6, avsnitt 2 . En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 6.6.3 Procentsatsen höjs Fi2011/255).

Lagrådet Regeringens förslag: Den procentsats utifrån vil- Förslaget om justering av procentsats för för- ken det förskott av egenavgifterna beräknas som skott av egenavgifter är enligt regeringens be- Försäkringskassan får tillgodoföra sig enligt 12 § dömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrå- lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter dets hörande skulle sakna betydelse. höjs från 8,6 procent till 10,3 procent. Den nya procentsatsen gäller från och med den 1 januari 2012.

6.6.2 Bakgrund

Promemorians förslag: Överensstämmer Socialavgifter i form av egenavgifter fastställs med regeringens förslag. först vid den avgiftsskyldiges taxering. Detta Remissinstanserna: Majoriteten av remissininnebär att fördelningen av bland annat ålders- stanserna tillstyrker eller har inget att invända pensionsavgiften sker med fördröjning, vilket får mot förslaget. till följd att pensionssystemet (AP-fonderna och Skälen för regeringens förslag: Av Pensions- Pensionsmyndigheten samt i slutändan myndighetens promemoria framgår att den propensionsspararna) går miste om avkastning på centsats utifrån vilken förskottsbeloppet, enligt avgiften. Sedan den 1 januari 1989 (prop. 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialav- 1987/88:60, s. 15 f., FiU10, rskr. 104, SFS gifter, beräknas under ett antal år varit för låg i 1987:1319) finns därför en reglering som medger förhållande till det belopp som slutligen fastatt överföring av ålderspensionsavgiften (tidigare ställts (se tabell 6.3). Att förskottsbeloppet är tilläggspensionsavgiften) sker i förskott till för lågt får till följd att pensionssystemet går Försäkringskassan. Regleringen finns i dag i 12 § miste om avkastning på det belopp som överförs lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. med fördröjning. Den procentsats utifrån vilken förskottsbeloppet ska beräknas uppgår till 8,6 procent.

PROP. 2011/12:1

Tabell 6.3 Egenavgifter för ålderspension 2001-2008

Miljoner kronor och procent

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Preliminär 2 115 2 609 2 495 2 618 2 730 3 036 3 290 3 655

avgift

Reglerings- 682 256 493 535 733 738 809 676

belopp

Summa 2 797 2 865 2 988 3 153 3 463 3 774 4 099 4 331 Omräknad 11,37 9,44 10,30 10,36 10,91 10,69 10,71 10,19

procentsats

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

En höjning av den procentsats som förskotts- miljoner kronor), vilket innebär att staten går beloppet beräknas utifrån till 10,3 procent, miste om ränta på detta belopp. Den som Pensionsmyndigheten föreslår, skulle offentligfinansiella kostnaden beräknas till innebära att regleringsbeloppet blir lägre och 10 miljoner kronor. det belopp som fördelas till pensionsspararna med ett års fördröjning minimeras. Procent- Effekter för myndigheter och företag satsen om 10,3 procent är något lägre än Förslaget bedöms inte få några effekter för genomsnittet för de senaste åren (se tabell vare sig Skatteverket, de allmänna förvalt- 6.3). Denna procentsats bedöms som väl ningsdomstolarna eller företag. avvägd. Regeringen delar således Pensionsmyndighetens bedömning att den procentsats utifrån vilken förskottsbeloppet i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter beräknas bör höjas från 8,6 till 10,3 procent.

Lagförslag Förslaget föranleder en ändring i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.18.

6.6.4 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Arbetsgivaravgifter och egenavgifter för ålderspension fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statsbudgeten. Den andel som förs till premiepensionssystemet är oftast mellan 19 och 20 procent. Den andel som förs till statsbudgeten är oftast mellan 10 och 12 procent. Knappt 70 procent av avgifterna förs således till AP-fonderna. Om procentsatsen höjs och förskottet antas bli 700 miljoner kronor högre (se tabell 6.3 ovan) innebär det att förskottet till premiepensionssystemet höjs med ungefär 140 miljoner kronor och förskottet till APfonderna med ungefär 480 miljoner kronor. För statsbudgeten blir effekten att ett högre belopp betalas som förskott till AP-fonderna och premiepensionssystemet (ca 140 + 480

PROP. 2011/12:1

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras miljöskatter beräkningen på faktiska förändringar i

konsumentprisindex. Underlaget för omräk-

6.7 Omräkning av koldioxid- och ningen är de skattesatser på bränslen och el som energiskattesatserna efter anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller prisutveckling (indexering) att fastställa energiskatten på el för 2012, att

omräkningen avseende 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt Regeringens bedömning: Koldioxid- och under 2010. energiskattesatserna på bränslen bör räknas om För bränslen gäller att de nya skattesatserna motsvarande förändringar i konsumentprisindex för 2012 ska baseras på den faktiska förunder perioden juni 2010–juni 2011. Energi- ändringen i konsumentprisindex mellan juni skattesatserna på el bör räknas om motsvarande 2010 och juni 2011. Omräkningen avseende förändringar i konsumentprisindex under 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser perioden juni 2009–juni 2011. De omräknade som enligt LSE gäller under 2011. Index har skattesatserna bör träda i kraft den 1 januari under perioden ökat med 2,74 procent. En 2012. mervärdesskatteeffekt tillkommer om energipriserna i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har Skälen för regeringens bedömning: rätt att dra av ingående mervärdesskatt till- Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen kommer inte den effekten. framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt För 2012 bör indexhöjningen medföra att på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt skatten på bensin höjs med 15 öre per liter anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § (18,75 öre inklusive mervärdesskatt). LSE. Sedan 1994 har det skett en årlig För energiskattesatserna på el sker indexomräkning av såväl koldioxid- och energi- beräkningen av 2012 års skattesatser utifrån den skattesatserna på bränslen som energiskatte- faktiska förändringen i konsumentprisindex satserna på el. Syftet är att realvärdesäkra under perioden juni 2009–juni 2011 som alltså skattesatserna. Varje år, senast i november, ska tillämpas på 2010 års skattesatser. Index har regeringen med stöd av en bestämmelse i LSE i under denna period ökat med 3,70 procent. en förordning lägga fast det kommande Jämfört med 2011 års energiskattesatser på el kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser medför indexomräkningen att skattesatserna på med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. el för 2012 bör höjas för hushåll och service- Riksdagen beslutade under hösten 2009 om näringen med 0,7 öre per kWh (0,875 öre ändringar i LSE av koldioxid- och energiskatte- inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige och satserna på bränslen för åren 2011, 2013 och med 0,5 öre per kWh (0,625 öre inklusive 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, mervärdesskatt) i norra Sverige. Den skattesats rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs då på el som tillämpas för industrin, jordbruket, inte att den årliga indexomräkningen av skogsbruket och vattenbruket bör inte ändras på skattesatser, för de år då sådana förändringar grund av avrundningsregler. genomförs, borde göras av regeringen genom en Skattesatsförändringarna för el och de förordning. I stället togs hänsyn till vanligaste bränslena redovisas i tabell 6.4. prognostiserade förändringar i konsumentprisindex redan i samband med att koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE. Några ändrade skattesatser på bränslen som ska träda i kraft 2012, 2014 och 2016 har däremot inte beslutats i LSE. Detsamma gäller energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. För dessa år sker alltså indexomräkning av skattebeloppen genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året

PROP. 2011/12:1

Tabell 6.4 Ändringar av skattesatserna på el och vissa

Gemenskapsrätten på området, det s.k.

bränslen för 2012 jämfört med 2011, inklusive mer-

energiskattedirektivet , tillåter skattedifferen- 120

värdesskatt

Öre/kWh, öre/liter och kr/m 3 tieringar på vissa grunder. Någon grund för en regional differentiering finns dock inte. Rådet Energislag Energi- Koldioxid- Mervärdes- Summa skatt skatt skatt har emellertid godkänt den nuvarande regionalt El, södra 0,7 0,175 0,875 baserade differentieringen av energiskatten på el Sverige, genom ett särskilt undantag med stöd av artikel öre/kWh 19 i energiskattedirektivet. Godkännandet är El, norra 0,5 0,125 0,625 dock tidsbegränsat till och med utgången av Sverige, 2011. En ny ansökan om undantag skickades öre/kWh därför till Europeiska kommissionen i juni 2011. Bensin, 8 7 3,75 18,75 miljöklass 1, Servicesektorns företag i de norra delarna av öre/liter landet betalar en lägre energiskatt på el än Diesel, 4,2 8,3 3,125 15,625 motsvarande företag i övriga delarna av landet. miljöklass 1, Den lägre energiskattesatsen utgör statligt stöd öre/liter enligt EUF-fördraget. Kommissionen har godkänt åtgärden till och med utgången av 2011. Eldnings- 22 83 26,25 131,25 3 olja, kr/m Åtgärden faller dock numera inom ramen för Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kommissionens allmänna gruppundantagsförordning . Någon skyldighet att anmäla 121 åtgärden till kommissionen för förnyad statsstödsgranskning finns därför inte. Vissa regler

6.8 Övriga frågor på energi- och

om informationsskyldighet och årlig

miljöskatteområdet

rapportering finns dock i den angivna förordningen. Regeringen bedömer att den lägre

6.8.1 Energiskatt på el i norra Sverige

energiskattesatsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa Regeringens bedömning: Den lägre energiskatte- kommuner i norra Sverige, bör kvarstå i nusatsen på el, som gäller för förbrukning i hus- varande form. hålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i Indelningen av Sverige i nya elprisområden norra Sverige, bör kvarstå i nuvarande form. den 1 november 2011 kan leda till regionala variationer i elpriset. Regeringen avser därför att följa upp effekterna av de nya elprisområdena under de kommande åren. Skälen för regeringens bedömning: Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 18,7 öre per kWh jämfört med 28,3

6.8.2 Beskattning av biodrivmedel

öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Regeringens bedömning: För att stimulera till en Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung-Sälen, ökad användning av biodrivmedel bör skatte- Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. Dessa befrielse för låginblandning även fortsättningsvis skattenivåer gäller för förbrukning i hushållsgälla upp till och med 6,5 volymprocent och servicesektorerna, medan en lägre skattenivå biodrivmedel i bensin och upp till och med om 0,5 öre per kWh gäller för förbrukning av el inom industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket i hela landet. Skattedifferentieringen mellan norra och södra Sverige infördes 1981. 120 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). 121 Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget, (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3, Celex 32008R0800).

PROP. 2011/12:1

5 volymprocent biodrivmedel i diesel. Denna Skälen för regeringens bedömning : I 17 § skattebefrielse bör åstadkommas på samma sätt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga som hittills skett på detta område, dvs. genom fordon har en möjlighet till återbetalning av särskilda dispensbeslut som bör gälla från med vägavgift införts för fordonsägare som inte avser den 1 januari 2012. att bruka sitt fordon under tid för vilken Fortsatt befrielse från koldioxidskatt och vägavgift har betalats eller för det fall ett fordons energiskatt bör även ges genom dispensbeslut beskaffenhet ändras så att vägavgift ska tas ut för E85 och andra höginblandade biodrivmedel med annat belopp. Vägavgiften betalas tillbaka och för biodrivmedel helt utan fossilt innehåll. med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats. Det har vid Skälen för regeringens bedömning: E85 och olika tillfällen framförts kritik mot att en andra höginblandade biodrivmedel samt biodriv- återbetalning begränsad till hela återstående medel helt utan fossilt innehåll är för närvarande månader missgynnar dem som betalar vägavgift befriade från koldioxid- och energiskatt. För för en period om ett år. Som skäl anges främst låginblandning befrias upp till och med att det innebär att avgift betalas för tid då 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp fordonet inte får användas. För att undvika ett till och med 5 volymprocent biodrivmedel i avgiftsuttag för tid som fordonet inte får diesel från koldioxid- och energiskatt. Skatte- användas, bör den del av avgiften som kan befrielsen för andra biodrivmedel än biogas återbetalas utvidgas till att omfatta belopp åstadkoms genom dispensbeslut av regeringen. motsvarande den del av avgiften som belöper på Europeiska kommissionen har godkänt den antalet återstående dagar för vilka avgift har svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och betalats. En utvidgning av möjligheten till med utgången av 2013. Samtliga nu gällande återbetalning till att omfatta återstående dagar dispenser löper ut den 31 december 2011. måste även gälla de utländska lastbilar som För att även fortsättningsvis stimulera till en betalat vägavgiften i Sverige. Skälet är främst att ökad användning av biodrivmedel avser det annars kan ses som diskriminering av regeringen att ge skattebefrielser på samma sätt transporter med utländska lastbilar. Eftersom som hittills skett på detta område, dvs. genom lastbilar registrerade i andra länder kan betala särskilda dispensbeslut. För låginblandning över avgift för kortare perioder bör möjligheten till 6,5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. etanol i återbetalning utvidgas till att också omfatta bensin, och 5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. avgifter som betalats för månad eller vecka. FAME (Fatty Acid Methyl Ester) i diesel, men Åtgärderna om ändrade regler för återinom ramen för vad som är möjligt enligt betalning av vägavgift beräknas minska skattebränslespecifikationerna enligt Drivmedelslagen intäkterna med 2 miljoner kronor 2012 (halvår) (2011:319), innebär gällande regler enligt lagen och därefter med 4 miljoner kronor per år. (1994:1776) om skatt på energi att koldioxid- En promemoria avseende åtgärderna har och energiskatt tas ut för dessa biodrivmedel remitterats den 31 augusti 2011. Regeringen med belopp som gäller för likvärdigt fossilt avser att under hösten återkomma till riksdagen bränsle. med ett förslag.

6.8.3 Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift

Regeringens bedömning: Vägavgift bör återbetalas med ett belopp motsvarande den del av avgiften som motsvarar antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. Återbetalning bör kunna ske även för avgift som betalats för månad eller vecka till skillnad mot nuvarande begränsning till årlig avgift.

PROP. 2011/12:1

Skatt på konsumtion m.m. – övriga förordningen (2010:177) om tobaksskatt. I LTS punktskattefrågor finns även bestämmelser om beskattning av snus

och tuggtobak.

6.9 Tobaksskatt Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av

dels styckeskatt, dels värderelaterad skatt. 6.9.1 Ärendet och dess beredning Styckeskatten uppgår för närvarande till 1,27 kronor per cigarett. Den värderelaterade För att möjliggöra en samlad behandling av delen av skatten utgör 1 procent av detaljskatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- handelspriset. sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med mentet en promemoria med olika förslag, Vissa 1,12 kronor per styck. Övrig tobak beskattas per skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 kilogram enligt följande. Skatt på röktobak tas ut (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland med 1 560 kronor per kilogram. Skatt på snus tas annat förslag om höjd skatt på tobak. ut med 336 kronor per kilogram och skatt på Promemorians lagförslag i ovan angivna delar tuggtobak tas ut med 402 kronor per kilogram. finns i bilaga 4, avsnitt 2. Förslagen har remiss- Skatten på tobak är enligt 42 § LTS föremål behandlats. En förteckning över remissin- för omräkning utifrån konsumentprisindex stanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En (KPI) från och med kalenderåret 2012. Syftet är remissammanställning finns tillgänglig i att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936). omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jäm- Lagrådet förelsetal, uttryckt i procent, som anger för- Lagförslagen är enligt regeringens mening av hållandet mellan det allmänna prisläget i juni sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande månad året närmast före det år beräkningen skulle sakna betydelse. avser och prisläget i juni 2010. När det gäller skatt på cigaretter avser omräkningen endast 6.9.2 Gällande rätt styckeskatten.

Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller 6.9.3 Höjd skatt på tobak och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om Regeringens förslag: Styckeskatten på cigaretter tobak är reglerade i tre direktiv. 122 höjs från 1,27 kronor till 1,40 kronor. Skatten på Skatt ska enligt direktiven betalas för cigarrer och cigariller höjs från 1,12 kronor till cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. Direktiven reglerar skattestrukturer, minimi- 1,24 kronor per styck. Skatten på röktobak höjs skattesatser och definitioner av de skattepliktiga från 1 560 kronor till 1 718 kronor per kilogram. tobaksprodukterna. Snus och tuggtobak om- Skatten på snus höjs från 336 kronor till 382 kronor per kilogram och skatten på tuggfattas inte av direktiven. tobak från 402 kronor till 444 kronor per kilo- Bestämmelserna i tobaksskattedirektiven är gram. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, och import av tobak från tredjeland eller med anledning av punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt.

122 Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning Promemorians förslag: Överensstämmer av skatt på cigaretter, rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 med regeringens förslag. om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter och rådets Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än och En Rökfri Generation tillstyrker en höjning omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror. av tobaksskatten på cigaretter, snus och övriga Direktiven ändrades senast genom rådets direktiv 2010/12/EU av den 16 februari 2010 om ändring av direktiven 92/79/EEG, 92/80/EEG och tobaksprodukter. Yrkesföreningar mot tobak 95/59/EG när det gäller strukturer och skattesatser i fråga om anför att starka folkhälsoskäl talar för punktbeskattning av tobaksvaror samt av direktiv 2008/118/EG. regelbundna och avsevärda höjningar av skatten på tobak samt att det bör finnas utrymme för

PROP. 2011/12:1

större skattehöjningar än de som föreslås. Skälen för regeringens förslag: Skatten på Skatteverket och Tullverket har inga synpunkter tobak ska omräknas med KPI från och med den på förslaget. Tullverket anför dock att det enligt 1 januari 2012. Syftet är att fortsättningsvis erfarenheter finns ett samband mellan en realvärdesäkra skattesatserna. De nya skattehöjning av skatten på tobak och en ökning av satserna, som ska gälla under 2012, baseras på såväl den legala som den illegala införseln av förändringen i KPI mellan juni månad 2010 och sådana varor. Enligt Tullverket förs det i dag in juni månad 2011. Detta förslag om höjd skatt på stora mängder snus av Ålandsresenärer och det tobak bör därför även beakta justeringen i är enligt Tullverkets uppfattning mycket som skattesatserna för tobak till följd av förändringen talar för att en stor del av denna införsel är i KPI som i annat fall skulle ha skett den 1 avsedd för den kommersiella marknaden. En januari 2012. framtida skattehöjning kan förväntas leda till en Förändringen i KPI för perioden juni 2010– ökad införsel av snus och andra tobaksvaror. juni 2011 uppgår till 2,74 procent. För 2012 Tullverket anför vidare att ett ökat varuflöde och medför omräkningen med KPI att styckeskatten ökad illegal införsel påverkar förutsättningarna på cigaretter höjs med 3 öre, skatten på snus höjs för att bedriva verksamheten. British American med 9 kronor per kilogram, skatten på cigarrer Tobacco Sweden AB (BAT) motsätter sig inte och cigariller höjs med 3 öre per styck, skatten skattehöjningar men vill understryka de risker på röktobak höjs med 43 kronor per kilogram som en tobaksskattehöjning medför vad gäller och skatten på tuggtobak höjs med 11 kronor illegal handel. Ett sätt att begränsa problemen per kg. med illegal handel är att genomföra flera små Ett övergripande mål för samhället är att skattehöjningar i stället för en stor. BAT föreslår främja folkhälsan. Det råder stor enighet om att skattehöjningen fördelas jämt på de kommande den totala tobakskonsumtionen minskar när tre åren. Philip Morris AB stödjer skäliga skatter priset ökar. Höjd skatt på tobak påverkar som en del av regeringens strategi för att uppnå därmed konsumtionen av tobak och utgör därför både intäkts- och folkhälsomål. Philip Morris ett led i regeringens arbete för främjandet av AB anser dock att det finns en stor risk att en förbättrad folkhälsa. Enligt statistik från plötslig ökning av skatten på tobak leder till Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och oavsiktliga negativa konsekvenser och föreslår drogforskning vid Stockholms universitet därför en ökning fördelad över två år. För att (SoRAD) har den totala konsumtionen av minska riskerna med ökad illegal handel föreslår cigaretter minskat sedan 2003 fram till 2010 med Svenska Tobaksleverantörsföreningen (STL) att omkring 26 procent. En förklaring till minskregeringen ska fördela den föreslagna ningen kan vara den höjning av cigarettpriserna skattehöjningen på de tre kommande åren. STL med omkring 30 procent som skett under denna framhåller även att alla tobaksprodukter bör period. Därutöver kan faktorer som förbud mot behandlas och beskattas lika. JTI Sweden AB rökning på restauranger och caféer tillsammans anser att skattehöjningen för tobak bör spridas med den förstärkta allmänna debatten om över en fyraårsperiod. Även Svensk Handel cigaretternas negativa påverkan på hälsan ha föreslår att cigarettskatten sprids jämt under bidragit. mandatperioden snarare än implementeras i ett Vid förändringar i skatten på tobak måste slag. Svensk Servicehandel & Fast Food framför dock hänsyn tas till eventuella effekter på den att så höga skattehöjningar som nu föreslås inte oregistrerade konsumtionen, dvs. konsumtionen kommer att leda till minskad konsumtion utan av de tobaksvaror som förs in i Sverige från snarare göra den olagliga tobaken mer tillgänglig. utlandet, vilket också anförts av ett antal Skattebetalarnas Förening ifrågasätter remissinstanser. Stora förändringar i skatten höjningarna på tobak överlag. Lands- riskerar att öka den oregistrerade konsumtionen organisationen (LO) anför att man i sak inte är oväntat mycket. emot att skatten på tobak höjs om det genom- Statistiken över den oregistrerade konsumförs samtidigt med ytterligare sociala instanser tionen tas fram av SoRAD via enkätunderför att minska beroendet av tobak. LO anför sökningar, men även av Tullverket och Handelns vidare att när förslaget endast presenterar skatte- utredningsinstitut (HUI). SoRAD:s statistik höjningar avvisas detta. mäter svenskars oregistrerade konsumtion. HUI:s statistik mäter förutom svenskars

PROP. 2011/12:1

oregistrerade konsumtion även utländska ska ske från och med 2012 genom omräkning av besökares konsumtion i Sverige av medtagna skatten på tobak med KPI. cigaretter. Tullverket publicerar statistik om Vad gäller snus bör även framhållas att snus är antalet beslag av obeskattade cigaretter som förts en vara som främst produceras i Sverige och in från länder utanför EU, dvs. smugglade Norge, vilket innebär att denna marknad utsätts cigaretter. Enligt SoRAD:s statistik för 2010 för konkurrens från ett färre antal länder än vad konsumerades totalt, både registrerad och som gäller för övriga tobaksvaror. oregistrerad konsumtion, omkring 6,7 miljarder Av hälsopolitiska skäl och som en delcigaretter i Sverige. Av dessa utgjorde 93 procent finansiering av regeringens reformambitioner registrerad konsumtion och 7 procent inom skatteområdet föreslår regeringen att oregistrerad konsumtion. Oregistrerad skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, rökkonsumtion av cigaretter som andel av total tobak och tuggtobak höjs med drygt 7 procent. konsumtion av cigaretter har fluktuerat i liten Mot bakgrund av att hushållens köpkraft ökat omfattning under senare år och inga tydliga och den relativt stabila utvecklingen av trender går att utläsa i konsumtionssamman- oregistrerad konsumtion av cigaretter på senare sättningen. Växelkursens variation skulle dock år bedömer regeringen att den föreslagna kunna påverka mängden resandeinförda höjningen av skatten kan ske utan risk för cigaretter. Enligt SoRAD utgjorde dock andelen oväntat stora ökningar i den oregistrerade resandeinförda cigaretter endast ca 4 procent av konsumtionen. den totala konsumtionen år 2010. Mot bakgrund Vad gäller snus föreslår regeringen att skatten av att andelen resandeinförda cigaretter år höjs med knappt 11 procent. Även med hänsyn 2010 utgjorde en relativt liten andel av total- tagen till nu föreslagen skattehöjning på snus konsumtionen bör växelkursens variation inte kvarstår att priset på snus i Norge, inklusive påverka den totala konsumtionen i någon större mervärdesskatt, är högre än priset på snus i utsträckning. Sverige. Sammantaget bedömer regeringen att Tullverket har observerat att en stor andel av den föreslagna höjningen av skatten på snus, de cigaretter som beslagtas är förfalskade även relaterat till övriga tobaksvaror, är väl cigaretter som inte går att skilja från oförfalskade avvägd. cigaretter och därmed sannolikt kan säljas i butik Tobaksskattehöjningen som föreslås innebär till samma pris som beskattade cigaretter. sammantaget, inklusive omräkning med KPI, en Tullverkets beslagsstatistik för 2009 och 2010 höjning av skatten på cigaretter med 13 öre per visar att beslagen blir större per beslagstillfälle. styck, på snus med 46 kronor per kilogram, på Tullverkets beslagsstatistik speglar dock inte röktobak med 158 kronor per kilogram, på endast svenskarnas konsumtion av smugglade cigarrer och cigariller med 12 öre per styck och cigaretter då cigaretterna till viss del är avsedda på tuggtobak med 42 kronor per kilogram. Se att transporteras vidare till andra länder. Med tabell 6.5 nedan för samtliga skattehöjningar tanke på att de förfalskade cigaretterna utgör en uppdelade på tidigare beslutad omräkning med stor andel av de cigaretter som Tullverket index och föreslagna tobaksskattehöjningar. beslagtar går det dock inte att utesluta att Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat mängden smugglade cigaretter kan utgöra en import av tobak från tredjeland enligt större del av den totala konsumtionen än vad 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet till skatt statistiken i övrigt synes visa. vid import, m.m. samt uttag av skatt enligt Mot bakgrund av de synpunkter som förts 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktfram av remissinstanserna bör dock beaktas att skattekontroll av transporter m.m. av alkoholhushållens köpkraft har ökat under de senaste varor, tobaksvaror och energiprodukter, förtio åren. Mellan år 2000 och år 2010 har kortad LPK, bör justeras på motsvarande sätt. hushållens reala disponibla inkomst ökat med omkring 33 procent medan KPI under samma period har ökat med omkring 15 procent. Detta innebär att hushållens köpkraft har ökat mer än KPI. Den ökade köpkraften ger utrymme för en skattehöjning, oaktat den realvärdesäkring som

PROP. 2011/12:1

6.9.5 Konsekvensanalys

Tabell 6.5 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012

Öre/styck och kr/kg Offentligfinansiella effekter

I tabell 6.6 nedan redovisas de offentligfinansiella Tobaksprodukt Indexhöjning Tobaksskattehöjning effekterna av höjd skatt på tobak 2012. I de Cigaretter 3 öre/styck 10 öre/styck offentligfinansiella effekterna inkluderas inte Cigarrer och 3 öre/styck 9 öre/styck justeringen av skattesatserna för tobak med cigariller förändringen i KPI. Röktobak 43 kr/kg 115 kr/kg

Snus 9 kr/kg 37 kr/kg Tabell 6.6 Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak

2012

Tuggtobak 11 kr/kg 31 kr/kg Källa: Egna beräkningar. Miljarder kronor

Brutto- Varaktig

Lagförslag effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

Förslaget avseende höjda skatter på cigaretter,

2012 2012 2013 2014 2015

cigarrer, cigariller, röktobak samt snus och 0,80 0,87 0,68 0,72 0,76 0,73 tuggtobak föranleder ändringar i 2, 8, 35 och Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. 42 §§ LTS, 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt

vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § LPK. Förslaget om höjd skatt på cigaretter med 10 öre Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.22–3.24. per styck beräknas ge en offentligfinansiell

nettointäkt på 613 miljoner kronor år 2012. En

höjning av skatten på snus med 37 kronor per

6.9.4 Ikraftträdande- och över-

kilogram medför offentligfinansiella netto-

gångsbestämmelser

intäkter på 241 miljoner kronor år 2012. En

höjning av skatten på röktobak med 115 kronor

per kilogram medför offentligfinansiella netto- Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft intäkter på 15 miljoner kronor 2012. En höjning den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller av skatten på cigarrer/cigariller med 9 öre per fortfarande för förhållanden som hänför sig till styck och en ökning av skatten på tuggtobak tiden före ikraftträdandet. med 31 kronor per kilogram medför ökade

skatteintäkter netto på 4,4 miljoner kronor 2012.

Totalt medför de föreslagna höjningarna av Promemorians förslag: Överensstämmer tobaksskatterna ökade offentligfinansiella nettomed regeringens. intäkter på 870 miljoner kronor år 2012. Remissinstanserna: Remissinstanserna har

inga synpunkter på ikraftträdandet. Effekter för myndigheter och företag Skälen för regeringens förslag: I likhet med För Skatteverket kommer ändringarna att vad som föreslås i promemorian anser regeringen medföra att texter i informationsbroschyrer att de nya bestämmelserna om höjd tobaksskatt behöver uppdateras inför ikraftträdandet. bör träda i kraft den 1 januari 2012. Äldre Skatteverkets eventuellt ökade arbetsbörda och bestämmelser ska fortfarande gälla för kostnader kan hanteras inom befintliga anslagsförhållanden som hänför sig till tiden före ramar. Detsamma gäller en eventuellt ökad ikraftträdandet. Vad gäller skatt enligt lagen om arbetsbörda inom Tullverket. Förslaget bedöms tobaksskatt innebär detta t.ex. att om inte komma att påverka antalet mål i dom- Skatteverket omprövar ett beskattningsbeslut stolarna. De föreslagna lagändringarna anses inte avseende en redovisningsperiod före den heller på annat sätt påverka arbetsbelastningen 1 januari 2012 ska äldre bestämmelser avseende varken i förvaltningsdomstolarna eller i de skattesatsens storlek tillämpas. Motsvarande allmänna domstolarna. gäller om Tullverket omprövar ett beslut om De företag som berörs av förändringarna är skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av endast de företag som är skattskyldiga för tobak från tredjeland enligt lagen om frihet från tobaksskatt. En förändring av skattesatserna skatt vid import, m.m. eller enligt lagen om bedöms inte förändra den administrativa bördan punktskattekontroll av transporter m.m. av för de nämnda företagen. alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

PROP. 2011/12:1

Övriga konsekvenser ser med tillfredsställelse på att regeringen Sammantaget beräknas förslagen medföra att aviserat att ytterligare en betydande del av den priset på ett paket med 19 cigaretteter som i dag resterande reklamskatten ska avskaffas. kostar 48 kronor ökar till omkring 51 kronor, Utskottet erinrade också om att riksdagens inklusive mervärdesskatt. Priset på en förpack- tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av ning snus, 45 gram, som i dag kostar 47 kronor hela reklamskatten. beräknas öka till omkring 49 kronor, inklusive I budgetpropositionen för 2009 anförde mervärdesskatt. regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men att regeringen bedömde att förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten

6.10 Övriga frågor på för närvarande inte förelåg. Regeringen punktskatteområdet prioriterade skatteändringar som ökar den

varaktiga sysselsättningen före ytterligare 6.10.1 Reklamskatten sänkning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inställning att hela reklamskatten ska avvecklas inte förutsättningar för finansiering av ytterligare och förutsätter att detta kommer att ske i steg i avskaffandet av reklamskatten. kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 vidhöll regeringen sin inställning att den resterande Skälen för regeringens bedömning: 1996 års reklamskatten bör avskaffas. Regeringen reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande prioriterade dock skattesänkningar som på kort Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett och lång sikt stärker sysselsättningen före avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på ytterligare sänkning av reklamskatten. Samma annonser och reklam. Den dåvarande regeringen bedömning gjorde regeringen i budgetuttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att propositionen för 2011. reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades Även i årets budgetberedning har frågan om dock att det vid detta tillfälle saknades förut- ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten sättningar att finansiera ett totalt avskaffande av prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att reklamskatten. Eftersom den dåvarande den resterande reklamskatten bör avskaffas. regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga Regeringen har dock, med hänsyn till det problem när det gällde beskattningen av ekonomiska läget, fortsatt att prioritera skattereklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av ändringar som på såväl kort som lång sikt stärker skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- sysselsättningen före ytterligare sänkning av trycksaker avskaffades den 1 januari 1999. reklamskatten. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten genomfördes den 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2008. Skatteutskottet har i yttrandena 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det

PROP. 2011/12:1

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt Lagrådet

Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att

6.11 Sänkt skatt på restaurang- och inhämta Lagrådets yttrande över två lagförslag cateringtjänster som motsvarar dem i avsnitt 3.4, såvitt avser

67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229), 6.11.1 Ärendet och dess beredning och 3.12, som avser 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). Lagrådet har lämnat I budgetpropositionen för 2011 redovisade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i regeringen ett antal reformambitioner på skatte- bilaga 7, avsnitt 4 . området för mandatperioden (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4). Regeringen tog 6.11.2 Gällande rätt också upp frågan i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100, s. 43 och 6.11.2.1 Skattesatser 61). Regeringen förordnade från och med den 1 januari 2011 en särskild utredare med uppdrag 6.11.2.1.1 EU-rätt att bland annat ta fram ett lagförslag om en sänkning av mervärdesskattesatsen på restaurang- Reglerna för mervärdesskatt är i stor och cateringtjänster (exklusive alkohol) till utsträckning harmoniserade inom EU. Grunden samma nivå som livsmedel. Utredningen om för regelverket finns i rådets direktiv sänkt moms på vissa tjänster lämnade 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett den 15 mars 2011 delbetänkandet Sänkt gemensamt system för mervärdesskatt , för- 123 restaurang- och cateringmoms, (SOU 2011:24). kortat mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel En sammanfattning av delbetänkandet finns i 96 i mervärdesskattedirektivet ska medlemsbilaga 7, avsnitt 1 . Delbetänkandets lagförslag staterna tillämpa en normalskattesats som inte finns i bilaga 7, avsnitt 2 . Utredaren skulle i får vara lägre än 15 procent (artikel 97). delbetänkandet även redovisa effekten av sänkt Medlemsstaterna får tillämpa en eller två mervärdesskatt på varaktig sysselsättning, reducerade skattesatser (artikel 98). En samhällsekonomisk effektivitet, administrativ reducerad skattesats får inte vara lägre än börda och företagande. Efter delbetänkandets 5 procent (artikel 99). I mervärdesskatteavlämnande ska utredaren analysera om sänkt direktivet finns en lista (bilaga III) över de varor skattesatsnivå även på någon eller några av de och tjänster som en reducerad skattesats får övriga tjänster som från den 1 juni 2009 lagts till tillämpas på. Bland dessa varor och tjänster finns bilaga III i EU:s mervärdesskattedirektiv är en numera restaurang- och cateringtjänster i samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att punkten 12a. Möjligheten att tillämpa en öka den varaktiga sysselsättningen samt vilken reducerad skattesats på restaurang- och cateringeffekt en sänkning skulle få på administrativ tjänster öppnades för samtliga medlemsstater börda och företagande. Den delen av uppdraget den 1 juni 2009 (rådets direktiv 2009/47/EG av ska redovisas i ett slutbetänkande senast den den 5 maj 2009 om ändring av direktiv 31 oktober 2011. 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdes- Delbetänkandet har remissbehandlats. En för- skattesatser ). Dessförinnan hade endast ett 124 teckning över remissinstanserna finns i bilaga 7, visst antal medlemsstater, till vilka Sverige inte avsnitt 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga hos hörde, möjlighet att tillämpa reducerad Finansdepartementet (dnr Fi2011/1404). skattesats på restaurangtjänster. Detta reglerades I propositionen behandlas det förslag till i ett antal specialbestämmelser i direktivet. sänkt mervärdesskattesats för restaurang- och Mervärdesskattedirektivet ger således medcateringtjänster samt ändring av HUS-avdraget lemsstaterna möjlighet att själva bestämma om som utredningen lämnade i delbetänkandet. Det man vill tillämpa reducerad skattesats på någon förslag till finansiering som utredningen lämnade behandlas inte.

123 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112). 124 EUT L 116, 9.5.2009, s. 18 (Celex 32009L0047).

PROP. 2011/12:1

eller några av de varor och tjänster som anges i 6.11.2.2 Begreppet restaurang- och bilaga III. Medlemsstaterna har också möjlighet cateringtjänster att, med vissa begränsningar, bestämma nivån på den reducerade skattesatsen. Regleringen av 6.11.2.2.1 EU-rätt skattesatserna kan därför variera i de olika medlemsländerna. Enligt en sammanställning Sedan den 1 juni 2009 får EU:s medlemsstater gjord av Europeiska kommissionen (VAT Rates tillämpa reducerad skattesats på restaurang- och applied in the Member States of the European cateringtjänster. Dryck, både med och utan Union) tillämpade följande medlemsländer alkohol, får undantas från den reducerade reducerad skattesats på restaurang- och catering- skattesatsen (punkt 12a i bilaga III till mertjänster per den 1 januari 2011: Belgien, värdesskattedirektivet). Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Genom direktiv 2008/8/EG (rådets direktiv Cypern, Luxemburg, Holland, Österrike, Polen, 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring Portugal, Slovenien och Finland. Av dessa länder av direktiv 2006/112/EG med avseende på tillämpade samtliga förutom Belgien, Frankrike platsen för tillhandahållande av tjänster ) och 125 och Finland reducerad skattesats på restaurang- därefter genom direktiv 2009/47/EG infördes tjänster även innan den möjligheten öppnades begreppet restaurang- och cateringtjänster på två för alla medlemsländer genom direktiv ställen i mervärdesskattedirektivet, dels i 2009/47/EG. artiklarna 55 och 57, som reglerar omsättningsland för tjänster, dels i bilaga III som reglerar skattesatser. Dessförinnan förekom det endast i 6.11.2.1.2 Svensk rätt de specialbestämmelser som gav vissa medlemsstater rätt att tillämpa en reducerad skattesats på De svenska bestämmelserna om skattesatser sådana tjänster. Begreppet definieras inte i själva finns i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen mervärdesskattedirektivet, men det finns en (1994:200), förkortad ML. I Sverige tillämpas definition i artikel 6 i rådets genomförandenormalskattesatsen 25 procent, en reducerad förordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars skattesats om 12 procent och en reducerad 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter skattesats om 6 procent. I 7 kap. 1 § ML sägs för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt inledningsvis att skatt ska tas ut med 25 procent. system för mervärdesskatt , förkortat tillämp- 126 Härefter anges i vilka fall skattesatsen i stället är ningsförordningen. De aktuella bestämmelserna 12 respektive 6 procent. trädde i kraft den 1 juli 2011. Dess syfte är att Med den reducerade skattesatsen 12 procent säkerställa en enhetlig tillämpning av bl.a. de nya beskattas omsättning av livsmedel (med reglerna om omsättningsland. Tillämpningsförundantag för bl.a. spritdrycker, vin och starköl), ordningen är direkt tillämplig i svensk rätt. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande I artikel 6 ges följande definition: verksamhet och camping, omsättning av konstverk som ägs av upphovsmannen eller 1. Med restaurang- och cateringtjänster avses tjänster som består i att för mänsklig konsumtion leverera beredd dennes dödsbo samt import av konstverk, eller oberedd mat eller dryck eller båda, åtföljda av samlarföremål och antikviteter. tillräckligt med stödtjänster som möjliggör omedelbar Med den reducerade skattesatsen 6 procent konsumtion av det levererade. Leveransen av mat eller dryck beskattas omsättning av böcker, tidningar m.m., eller båda är endast en del i helheten, i vilken tjänsteaspekten tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, ska dominera. Restaurangtjänster är tillhandahållandet av opera- samt balettföreställningar eller liknande, sådana tjänster i tillhandahållarens lokaler och cateringtjänster är tillhandahållande av sådana tjänster på viss biblioteks- och museiverksamhet, tillträde andra ställen än i tillhandahållarens lokaler. till djurparker, upplåtelse eller överlåtelse av vissa 2. En leverans av beredd eller oberedd mat eller dryck upphovsrättsliga rättigheter, omsättning av eller båda, med eller utan transport, som inte åtföljs av några tjänster inom idrottsområdet samt personbefordran. Restaurang- och cateringtjänster beskattas i dag med normalskattesatsen 25 procent.

125 EUT L 44, 20.2.2008, s. 11 (Celex 32008L0008). 126 EUT L 77, 23.3.2011, s. 1 (Celex 32011R0282).

PROP. 2011/12:1

andra stödtjänster, ska inte anses som restaurang- och leverans av varor eller som tillhandahållande av cateringtjänster enligt punkt 1. tjänster uttalade EU-domstolen att denna ska

besvaras utifrån en samlad bedömning av de om- I tillämpningsförordningens artikel 1 sägs att ständigheter som kännetecknar transaktionerna i tillämpningsföreskrifterna gäller avdelningarna fråga. Domstolen anmärkte att tillhandahållande I–V och VII–XII i mervärdesskattedirektivet. av lagad mat och drycker för omedelbar Artikel 98 i mervärdesskattedirektivet, som konsumtion är resultatet av en serie tjänster uttryckligen hänvisar till bilaga III, är placerad i alltifrån tillagningen av maten till det fysiska avdelning VIII. Enligt utredningens uppfattning överlämnandet av denna på en tallrik eller gäller föreskrifterna i tillämpningsförordningen liknande. Vidare anförde domstolen att det även för bilagorna till dessa avdelningar, samtidigt ställs en organisatorisk helhet till exempelvis bilaga III där förteckningen över gästens förfogande, vilken består av både matsal vilka varor och tjänster som en reducerad och biutrymmen (garderob m.m.) samt möbler skattesats får tillämpas på finns. Definitionen i och porslin. I förekommande fall dukar artikel 6 är därmed inte uttryckligen begränsad serveringspersonal borden, ger gästen råd och till att avse enbart hur begreppet restaurang- och upplysningar om de maträtter och drycker som cateringtjänster ska förstås vid tillämpningen av erbjuds, serverar dessa vid bordet och dukar av omsättningslandsreglerna (artiklarna 55 och 57 i bordet efter måltiden. mervärdesskattedirektivet). Som en jämförelse Sammanfattningsvis uttalade domstolen att nämner utredningen att artikel 10 i restaurangverksamhet kännetecknas av ett tillämpningsförordningen, som innehåller regler knippe element och handlingar där leveransen av som rör en beskattningsbar persons etablering, maten endast utgör en del och där tjänsterna uttryckligen gäller vid tillämpning av artiklarna utgör den övervägande delen. Fråga blir då om 44 och 45. tillhandahållande av en tjänst. Om verksamheten Begreppet restaurang- eller cateringtjänst avser livsmedel för avhämtning och inte är finns i dag i 5 kap. 13–14 §§ ML, dvs. bland förenad med tjänster som har till ändamål att omsättningslandsreglerna. Hur begreppet möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför restaurang- eller cateringtjänst i dessa avsedd plats är fråga om leverans av vara (punkt bestämmelser ska förstås framgår således av 12–14 i domen i Faaborg-Gelting Linien). tillämpningsförordningen. Härefter har EU-domstolen i dom den

10 mars 2011 i de förenade målen Finanzamt Burgdorf mot Manfred Bog (C-497/09),

6.11.2.2.2 EU-domstolens praxis

CinemaxX Entertainment GmbH & Co. KG mot Finanzamt Hamburg-Barmbek-Uhlenhorst EU-domstolen har i dom den 2 maj 1996 i mål (C-499/09), Lothar Lohmeyer mot Finanzamt C-231/94, Faaborg-Gelting Linien A/S mot Minden (C-501/09) och Fleischerei Nier GmbH Finanzamt Flensburg, REG 1996 s. L-2395 & Co. KG mot Finanzamt Detmold (C- (förkortat Faaborg-Gelting Linien), uttalat sig 502/09), REU 2011, s. I - 0000, förkortat de om begreppet restaurangtjänst. Målet gällde rätt förenade målen C - 497/09 m.fl., avgjort ytteromsättningsland för restaurangverksamhet. ligare mål som gällde frågan om olika Frågan var om tillhandahållande av måltider för verksamheter utgör leverans av varor eller tillkonsumtion ombord på färjor i linjetrafik mellan handahållande av tjänster. Verksamheterna Danmark och Tyskland, skulle anses som en bestod i tillhandahållande av maträtter eller leverans av varor eller som ett tillhandahållande livsmedel som tillagats för omedelbar förtäring av tjänster. Enligt då gällande regler skulle en vilket skedde dels från gatukök eller gatuköksleverans av varor redovisas i Tyskland, om vagnar och i biofoajéer, dels genom cateringleveransen skedde på tyskt territorium, och ett verksamhet. EU-domstolen fann att tillhandatillhandahållande av tjänster där leverantören var hållande av maträtter eller livsmedel som nyligen etablerad, i det här fallet Danmark. (Därefter har tillagats och som omedelbart kan förtäras vid reglerna om omsättningsland för tjänster ändrats gatukök, gatuköksvagnar eller i biograffoajéer genom direktiv 2008/8/EG). Domstolen fann utgör leverans av varor, när en kvalitativ att restaurangverksamheten i fråga utgjorde ett bedömning av transaktionen i dess helhet visar tillhandahållande av tjänster. Vad gäller frågan att de tjänstemoment som föregår, eller är om vissa transaktioner ska betraktas som

PROP. 2011/12:1

förenade med, leveransen av varorna inte är landet eller ombord på ett tåg någonstans inom överordnade. Vad gäller cateringverksamheten EU om tågets avgångsort är belägen i Sverige. I fann domstolen att denna utgör tillhanda- de fall en tjänst anses omsatt i Sverige ska hållande av tjänster, utom när cateringfirman mervärdesskatten redovisas här och de svenska begränsar sig till att leverera standardiserade skattesatsreglerna tillämpas. Någon definition av maträtter utan några ytterligare tjänstemoment begreppet restaurang- eller cateringtjänster eller när andra särskilda omständigheter visar att infördes inte i ML. Inte heller tidigare har det leveransen av maträtterna utgör den huvud- funnits någon definition av begreppet i ML. I sakliga delen av transaktionen. förarbetena till nämnda bestämmelser (prop. 2009/10:15, s. 109–110) anfördes följande om innebörden av begreppet restaurang- eller 6.11.2.2.3 Högsta förvaltningsdomstolens cateringtjänst:

praxis

EG-domstolen har i dom den 2 maj 1996 i mål C-231/94, Faaborg-Gelting Linien A/S mot Finanzamt Flensburg, Regeringsrätten (numera Högsta förvaltnings- REG 1996 s. I-2395 (nedan betecknat Faaborg-Gelting domstolen) har i RÅ 2005 ref. 20 och i RÅ 2005 Linien) uttalat sig närmare om innebörden av en not. 51 hänvisat till EU-domstolens dom i restaurangtjänst. I domens punkt 14 sägs att restau- Faaborg-Gelting Linien. RÅ 2005 ref. 20 gällde rangverksamhet kännetecknas av ett knippe element och en snabbmatsrestaurang som tillhandahöll sina handlingar där leveransen av maten endast utgör en del och anställda måltider. De anställda plockade själva där tjänsterna utgör den övervägande delen. Att tjänsterna är överordnade leveransen av mat eller dryck är, enligt ihop maten i restaurangen och åt sedan maten i regeringens mening, gemensamt för både restaurang- och ett särskilt personalutrymme. Frågan var bland cateringtjänster. annat om tillhandahållandet utgjorde en tjänst När det gäller distinktionen mellan restaurang- och eller ett tillhandahållande av varor i form av cateringtjänster är det i huvudsak en fråga om var tjänsten livsmedel. Regeringsrätten hänvisade i den frågan tillhandahålls. En restaurangtjänst tillhandahålls i säljarens till Faaborg-Gelting Linien och anförde att det lokal, dvs. restaurangen, medan en cateringtjänst tillhandahålls i kundens lokal eller på annan plats som avgörande är om bolaget kan sägas tillhandahålla kunden bestämmer. Ur ett omsättningslandsperspektiv den anställde något mer än själva maten. gäller dock att båda slags tjänster regleras på samma vis. Domstolen ansåg att så var fallet redan genom Vidare uppkommer frågan om hur en cateringtjänst att de anställda intar måltiden i ett rum som skiljer sig åt från leverans av vara i form av färdiglagad mat. bolaget ställt till förfogande för ändamålet. Även Även här bör EG-domstolens avgörande i Faaborg-Gelting Linien vara en utgångspunkt. Av domen följer att begreppet i RÅ 2005 not. 51 (Hotel Scandic Gåsabäck) var restaurangtjänst inte omfattar försäljning av livsmedel för det fråga om tillhandahållande av måltider till avhämtning där några tjänster som har till ändamål att anställda. Maten levererades från bolagets möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför avsedd plats restaurang i kantiner till en personalmatsal. De av livsmedlen inte ingår (jfr domens punkt 14). Mer allmänt anställda försåg sig själva ur kantinerna. Även i uttryckt betyder detta, enligt regeringens mening, att t.ex. detta fall ansåg Regeringsrätten att fråga var om färdiglagad mat som köps i en mataffär, köps och hämtas i en så kallad take-away restaurang eller köps och levereras tillhandahållande av tjänster. från en restaurang utgör leveranser av varor. Det betyder givetvis också att enbart leveransen av tillagad – eller för den delen icke tillagad – mat inte heller utgör en cateringtjänst. 6.11.2.2.4 Förarbetsuttalanden Kännetecknande för både restaurang- och cateringtjänster är, som sagt, att tjänsteinslaget är den överordnade delen. Genom direktiv 2008/8/EG infördes nya Leveransen av mat eller dryck är endast en delkomponent i dessa tjänster. omsättningslandsregler för tjänster i mervärdes- För att räknas som en cateringtjänst bör, utöver skattedirektivet. De nya omsättningslandsleveransen av mat eller dryck, olika slags tjänster som är nära reglerna har genomförts i svensk rätt genom en förbundna med serveringen och möjliggör den omedelbara ändring av ML som trädde i kraft den 1 januari konsumtion av maten och drycken ingå i tjänsten. Exempel 2010 (prop. 2009/10:15). Omsättnings- på sådana tjänster är iordningställande av lokalen där landsreglerna finns i 5 kap. ML och i 13–14 §§ serveringen kommer att ske, eventuell tillagning av maten, tillhandahållandet av betjäning, serveringen av själva har begreppet restaurang- eller cateringtjänst måltiden och städning efter tillställningen. Som en införts. Regleringen innebär i korthet att cateringtjänst bör också räknas enbart leveransen av dryck i restaurang- eller cateringtjänster anses vara samband med tillhandahållandet av sådana tjänster. omsatta i Sverige om de fysiskt utförs här i

PROP. 2011/12:1

Om leveransen av mat och dryck och tillhandahållandet värdesskattesats. Verket anför att det nya av de olika tjänsterna görs av skilda näringsidkare bör dock området för reducerad skattesats inte ger uppvarje leverans och tillhandahållande bedömas var för sig. hov till nya gränsdragningar i samma omfatt- Annorlunda uttryckt bör inte någon av dem normalt ning. Restaurang- och cateringföretag måste betraktas som en cateringtjänst. dock även fortsättningsvis tillämpa två skattesatser om man tillhandahåller spritdrycker, vin 6.11.2.3 Spritdrycker, vin och starköl och starköl tillsammans med mat och där kan tillämpnings- och kontrollproblem uppstå. Vidare bör det i förarbetena till ett kommande Enligt punkt 12a i bilaga III till mervärdeslagförslag tas upp hur restaurang- och cateringskattedirektivet får tillhandahållande av dryck, tjänster ska behandlas med avseende på både med och utan alkohol undantas från en skattesatsen vid tillhandahållande av sammanreducerad skattesats på restaurang- och cateringsatta konferenstjänster. Det bör då beaktas att tjänster. Att utesluta endast spritdrycker, vin frågan om det vid konferensarrangemang tilloch starköl men inte alkoholsvaga och alkoholhandahålls en eller flera tjänster också har fria drycker är således möjligt. betydelse vid bedömningen av omsättningsland. Kammarrätten i Stockholm anför att det inte är ovanligt att restauranger tar ut ett gemensamt

6.11.3 Reducerad mervärdesskattesats för

restaurang- och cateringtjänster pris för en måltid inkluderande ett glas vin eller öl. I syfte att underlätta rättstillämpningen är det önskvärt om resonemanget kring denna proble- Regeringens förslag: Mervärdesskattesatsen för matik kan utvecklas något. Uppsala universitet restaurang- och cateringtjänster sänks från menar att utredningen inte på ett övertygande 25 procent till 12 procent. Sänkningen gäller sätt har kunnat visa att det finns samhällsdock inte för tillhandahållande av spritdrycker, ekonomiska skäl att sänka restaurang- och vin och starköl. cateringmomsen. Det finns inte empiriskt underlag som stöder de slutsatser utredningen drar. Umeå universitet ansluter sig till experten i Utredningens förslag: Överensstämmer i sak utredningen Björn Arneks (Sveriges Hotell- och med regeringens förslag. Restaurangföretagare) bedömning i dennes Remissinstanserna: Konkurrensverket , särskilda yttrande att priselasticiteten är -1,2. Tillväxtverket , Far , Regelrådet och Sveriges Sänkningen skulle då medföra att antalet helårs- Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker sysselsatta inom restaurang- och cateringförslaget. Kammarrätten i Stockholm , verksamhet skulle öka med något över 6 000 Ekobrottsmyndigheten , Länsstyrelsen i Stockholms personer. Vidare anförs att man av folkhälsoskäl län , Dagligvaruleverantörers Förbund , stödjer att alkoholhaltiga drycker undantas. FöretagarFörbundet , Företagarna , Hotell- och Företagarna är positiva till förslaget men tillägger restaurangfacket , Livsmedelsföretagen , att ur ett strikt förenklingsperspektiv hade det Lantbrukarnas Riksförbund , Näringslivets blivit ännu enklare om sänkningen omfattat Regelnämnd , Svenskt Näringsliv , Sveriges bagare servering av alkohol. Konjunkturinstitutet delar & konditorer , Sveriges Hotell- och utredningens bedömning att förslaget kan ge Restaurangföretagare samt Sveriges Kommuner varaktiga sysselsättningsökningar men gör och Landsting är i huvudsak positiva till förslaget bedömningen att effekterna blir mindre än de eller har inget att erinra emot det. som beskrivs i delbetänkandet. Detta implicerar Ekobrottsmyndigheten , Skatteverket , att kostnaden per skapat arbetstillfälle blir hög. Konkurrensverket , Far , Företagarna , Hotell- och Hotell- och restaurangfacket ställer sig positiva restaurangfacket , Lantbrukarnas Riksförbund , till förslaget men tillägger: Att exkludera Regelrådet , Svenskt Näringsliv och Sveriges spritdrycker, vin och starköl motverkar i viss Redovisningskonsulters Förbund instämmer i att mån den önskvärda enkelheten i hanteringen förslaget innebär att tillämpningen förenklas men kan på goda grunder antas av alkoholeller att det blir färre gränsdragningsproblem. politiska skäl. Facket ifrågasätter dock starkt Skatteverket är positivt till förslaget förutsatt att sänkningen som en fungerande och kostnadsdet inte är möjligt att ha en enhetlig mer- effektiv jobbskapande åtgärd. Delbetänkandet

PROP. 2011/12:1

innehåller en rad beräkningar över tänkbara Skälen för regeringens förslag effekter. Beräkningarna omgärdas av många antaganden och är därför svåra att bedöma EU:s mervärdesskattedirektiv ger medlemsutfallet av. staterna möjlighet att tillämpa reducerad Landsorganisationen i Sverige är emot för- skattesats på någon eller några av de varor och slaget och anför bland annat följande. Det är ett tjänster som anges i direktivets bilaga III. Sedan problem att livsmedel och restaurangbesök den 1 juni 2009 ingår restaurang- och cateringbeskattas olika. Men om detta skulle lösas tjänster i bilagan. Sverige har därför numera rätt genom att sänka restaurangmomsen så skapar att tillämpa reducerad skattesats på omsättning detta nya problem gentemot de områden som av sådana tjänster. betalar full moms. Momsuttaget bör läggas om Enligt utredningen ger tillämpning av olika så att det sker med en enda momssats, dvs. enligt mervärdesskattesatser upphov till ökade principen om likformig beskattning. Detta var kostnader för företagen och myndigheterna, också slutsatsen i Mervärdesskattesatsut- vilket beror på att hanteringen innebär ett merredningens delbetänkande. Näringslivet arbete jämfört med att enbart tillämpa en skatte- Regelnämnd är grundläggande positivt till för- sats. Det kan också vara svårt att avgöra vilken slaget men menar att det som kan diskuteras från skattesats som ska tillämpas på en viss ett förenklingsperspektiv är om det bör göras en försäljning. åtskillnad i beskattningen mellan serverad mat Utredningen konstaterar att förslaget medför och alkohol. Sveriges Hotell- och att ett stort antal företag slipper dra gränsen Restaurangföretagare är i huvudsak enig med de mellan å ena sidan restaurang- eller cateringslutsatser som utredningen drar men har en tjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat avvikande uppfattning avseende effekten på den gränsdragningsproblem som försvinner är långsiktiga sysselsättningen till följd av minskad behovet av att särskilja måltider som ingår i strukturell arbetslöshet. Den effekten är rumspriset vid en hotellvistelse från rumsbetydligt större än vad utredningen bedömt. Det uthyrningen. Detta leder till en förenklad får i sin tur positiva effekter på den hantering av mervärdesskatten och minskade offentligfinansiella nettokostnaden och på administrativa kostnader för företagen, (jfr självfinansieringsgraden. Det är rimligare att anta avsnitt 6.11.6, Effekter på administrativa en priselasticitet på -1,2 i stället för -0,8 som kostnader och fullgörandekostnader). Den utredningen gör. Detta skulle ge en omsätt- nuvarande skillnaden i beskattningen mellan ningsökning på 5,2 miljarder i restaurang- och restaurang- och cateringtjänster och livsmedel cateringsektorn. Det betyder också betydligt snedvrider även konkurrensen mellan olika högre sysselsättningseffekt, 5 100 helårsarbeten företag. Differentieringen av mervärdesskatten jämfört med utredningens 3 500. Sveriges innebär att företag som säljer restaurang- och Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker cateringtjänster missgynnas jämfört med företag förslaget men anför att ur förenklingssynpunkt som säljer livsmedel. Resursallokeringen påborde förslaget dock även omfatta spritdrycker, verkas genom att produktionen blir mindre vin och starköl. Statens folkhälsoinstitut anför att inom högre beskattade områden medan förslaget innebär såväl positiva som negativa produktionen blir större inom de lägre effekter på folkhälsan. Sänkningen kan i bästa beskattade områdena. Den föreslagna sänkfall bidra till att sänka arbetslösheten, vilket är en ningen av mervärdesskatten är därför positiv ur viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Man konkurrenssnedvridningssynpunkt och bidrar instämmer även i förslaget att inte sänka därigenom till ökad samhällsekonomisk mervärdesskatten på spritdrycker, vin och effektivitet (jfr avsnitt 6.11.6, Samhällsstarköl. Institutet instämmer inte med avsikten ekonomisk effektivitet och Konsekvenser för att sänka priserna på restaurangmat utan företagen). åtföljande insatser för att minska konsumtionen Dagens reglering innebär såväl praktiska som av energirika livsmedel. juridiska svårigheter. En säljare är i många fall tvungen att i förväg försöka förvissa sig om kundens avsikt är att ta med sig det köpta eller förtära det i säljarens lokal. Hämtmat utgör i regel försäljning av livsmedel, men om det sålda

PROP. 2011/12:1

konsumeras på plats är det sannolikt fråga om en vidare avsnitt 6.11.6 avseende effekter på restaurangtjänst. Även omständigheter som administrativ börda, sysselsättning och offentliga juridiskt kan vara mera svårbedömda, kan ha finanser. betydelse för gränsdragningen mellan försäljning Vad gäller beräkningarna av förväntade av livsmedel och restaurangtjänster och därmed effekter på den varaktiga sysselsättningen har för vilken skattesats som är tillämplig. I EU- utredningen betonat osäkerheten i dessa. Några domstolens praxis (Faaborg-Gelting Linien och remissinstanser har också haft invändningar de förenade målen C - 497/09 m.fl.) nämns gentemot utredningens slutsatser vad gäller de livsmedlens karaktär, tillagningssättet, lokalernas offentligfinansiella effekterna. En del remissutformning och graden av service. instanser har ansett att sysselsättningseffekterna Problemen är inte heller begränsade till blir lägre, några att de tvärtom blir högre än vad restaurang- och cateringbranschen utan gräns- utredningen har kommit fram till (jfr avsnitt dragningsfrågor kan uppstå även i andra 6.11.6, Effekter på varaktig sysselsättning). Ett verksamheter där livsmedel omsätts tillsammans av de övergripande målen för regeringens med olika kringtjänster. Mål C - 499/09 ekonomiska politik är en varaktigt högre syssel- (CinemaxX Entertainment) avsåg till exempel sättning. Restaurang- och cateringbranschen är försäljning i foajén till en biograf. Att rätt skatt relativt småskalig och arbetsintensiv. Hotell- och verkligen betalas ska sedan i efterhand kunna restaurangbranschen är också en bransch där kontrolleras av Skatteverket vilket kan leda till relativt stor andel av de anställda är unga. Även svårbedömda bevisfrågor i utredningar och om beräkningarna av sysselsättningseffekten är domstolsprocesser. Det finns också en risk att behäftade med viss osäkerhet anser regeringen den skillnad i beskattning som uppkommer i att den effekten, framförallt i en bransch med vissa fall framstår som godtycklig för stor andel unga, tillsammans med övriga konsumenten. Problemen uppmärksammades gynnsamma samhällsekonomiska effekter utgör redan av Mervärdesskattesatsutredningen som i ytterligare skäl för att genomföra förslaget. delbetänkandet SOU 2005:57, bland annat pekade på att skattekonsekvenserna av viss Spritdrycker, vin eller starköl omfattas inte cateringverksamhet kan vara svåra att förutse. Några remissinstanser har framfört att Mervärdesskattesatsutredningen uttalade bland förenklingsskäl talar för att även spritdrycker, annat att den ur gränsdragningssynpunkt största vin eller starköl som ingår i en restaurang- eller enskilda förbättring man skulle åstadkomma cateringtjänst ska omfattas av sänkningen. genom att tillämpa en enhetlig skattesats vore att Skatteverket har påpekat att det här kan uppstå livsmedel och restaurangtjänster då skulle tillämpnings- och kontrollproblem som är beskattas med samma skattesats. vanliga då det finns flera skattesatser och ett Regeringen gör följande bedömning. För- blandat tillhandahållande. Kammarrätten i enklad tillämpning och minskad administrativ Stockholm har anfört att det i vissa fall blir nödbörda utgör tungt vägande skäl för att sänka den vändigt att göra en uppdelning av beskattningsmervärdesskattesats som gäller för restaurang- underlaget och att i syfte att underlätta för rättsoch cateringtjänster till samma nivå som för tillämpningen vore det önskvärt om livsmedel. Många av remissinstanserna är av resonemanget kring denna problematik kunde förenklingsskäl positiva till förslaget. Vidare kan utvecklas. effekterna på effektiviteten, sysselsättningen och Frågan om en sänkning av mervärdesskattepå de administrativa kostnaderna förväntas bli satsen på spritdrycker, vin och starköl ligger gynnsamma om förslaget genomförs. Minsk- utanför ramen för detta lagstiftningsarbete. ningen av de administrativa kostnaderna för Effekterna av en sådan åtgärd har inte utretts företagen beräknas uppgå till 0,2 miljarder och genomförandet av en sådan åtgärd har inte kronor årligen. Den sammantagna varaktiga varit föremål för remissbehandling. Sådana sysselsättningen i ekonomin beräknas öka med restaurang- och cateringtjänster, eller delar av knappt 6 000 helårsarbetskrafter. Av denna sådana tjänster, som innebär att spritdrycker, vin varaktiga sysselsättningsökning utgörs knappt eller starköl serveras ska därför även i 3 500 av nyanställda personer (helårsarbets- fortsättningen beskattas med normalskattesatsen krafter) inom restaurang- och cateringbranschen 25 procent. Spritdrycker, vin och starköl ingår som kommer från strukturell arbetslöshet. Se inte heller i kategorin livsmedel som, enligt

PROP. 2011/12:1

7 kap. 1 § andra stycket 4 ML, i dag beskattas begreppet restaurang- och cateringtjänster i med 12 procent. Regeringen delar utredningens artikel 6 i tillämpningsförordningen är i linje uppfattning att det är konsekvent att tillämpa med vad EU-domstolen uttalar i Faaborgsamma mervärdesskatteregler för spritdrycker, Gelting Linien och stämmer överens med vad vin och starköl oavsett var någonstans de förtärs. regeringen uttalar om begreppet restaurang- eller I annat fall skulle mervärdesbeskattningen av en cateringtjänst i prop. 2009/10:15. Därigenom flaska vin som beställs i samband med ett kommer begreppet restaurang- och cateringrestaurangbesök bli lägre jämfört med det fallet tjänster att tolkas likadant i 5 kap. som i 7 kap. att någon köper hem samma vinflaska till en ML, dvs. tolkningen inom ML blir enhetlig. middag i hemmet. Skatteverket har anfört att det bör tas upp hur Det är inte enbart själva spritdrycken, vinet restaurang- och cateringtjänster ska behandlas eller starkölet som ska beskattas med normal- med avseende på skattesatsen vid tillhandaskattesatsen utan hela tillhandahållandet. Om hållande av sammansatta konferenstjänster och man exempelvis serverar en starköl i en bar ska att det då bör beaktas att frågan om det vid hela detta sammansatta tillhandahållande be- konferensarrangemang tillhandahålls en eller skattas med normalskattesatsen (leverans av flera tjänster också har betydelse vid bedömvaran starköl tillsammans med tillhandahållande ningen av omsättningsland. Regeringen gör av ett antal kringtjänster, jfr definitionen av följande bedömning. Frågan om en konferensbegreppet restaurang- och cateringtjänster i tjänst utgör ett eller flera tillhandahållanden avsnitt 6.11.2.2). Syftet med formuleringen, som måste bedömas utifrån EU-rätten, närmare avviker från den av utredningen föreslagna, är att bestämt de principer som utbildats i EUförtydliga bestämmelsens innebörd. Den domstolens praxis. Denna praxis är omfattande föreslagna lydelsen tydliggör att den del av och detaljerad. I de förenade målen C - 497/09 tjänsten som avser spritdrycker, vin eller starköl m.fl. hänvisar domstolen i den delen till bland inte ska beskattas med den reducerade andra följande avgöranden: mål C - 41/04, Levob skattesatsen. Verzekeringen BV och OV Bank NV mot Om vin serveras till en middag på restaurang Staatssecretaris van Financiën, REG 2005, s. ska hela den del av restaurangtjänsten som avser I - 9433, mål C - 349/96, Card Protection Plan vinet beskattas med normalskattesatsen. De Ltd (CPP) mot Commissioners of Customs & kringtjänster som avser vinet innefattas normalt i Excise, REG 1999, s. I - 973, mål C - 572/07, dryckens pris, varför en sådan ordning ter sig RLRE Tellmer Property sro mot Finan č ní enkel att hantera för de berörda. Om en ř editelství v Ústí nad Labem, REG 2009, s. restaurang eller ett cateringföretag väljer att ut I - 4983, samt mål C - 276/09, Everything ett separat pris för mat respektive dryck Everywhere Ltd (tidigare T - Mobile (UK) Ltd) uppkommer inga problem med att fastställa mot Commissioners for Her Majesty’s Revenue beskattningsunderlaget för den del av tjänsten and Customs, REU 2010, s. I - 0000). som ska beskattas med 12 procent respektive Det är därför, även om rättsvårdande 25 procent. Ett sätt att undvika en uppdelning av myndigheter skulle vara betjänta av det, svårt att beskattningsunderlaget är därför att separata ge anvisningar om hur dessa principer ska priser tas ut. tillämpas på just konferenstjänster. Vidare kan I de fall ett gemensamt pris tas ut för en tjänst konferenstjänster se mycket olika ut. Bedömi vilken både mat och spritdrycker, vin eller ningen i det enskilda fallet kommer att bli en starköl ingår blir det dock nödvändigt att göra en fråga för rättstillämpningen. uppdelning av beskattningsunderlaget. Hur en sådan uppdelning ska göras i det enskilda fallet Lagförslag måste avgöras från fall till fall och får i sista hand Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 1 § andra bli en fråga för rättstillämpningen. stycket 5 ML. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.12. Begreppet restaurang- och cateringtjänster Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6. Regeringen delar utredningens slutsats att definitionen av

PROP. 2011/12:1

6.11.4 HUS-avdrag huvudsakliga syftet med utvidgningen var att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet 6.11.4.1 Gällande rätt (prop. 2008/09:178). Möjligheten till skattereduktion för hushålls- Bestämmelserna om skattereduktion för utgifter arbete och ROT-arbete har fått den gemenför hushållsarbete är införda i 67 kap. inkomst- samma benämningen HUS-avdrag. skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Systemet I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som med skattereduktion är konstruerat så att en inte räknas som hushållsarbete (bl.a. arbete som fysisk person som har haft utgifter för visst enbart avser installationer eller service på angivet hushållsarbete eller fått sådant arbete maskiner och andra inventarier samt arbete för som löneförmån kan få en minskning av bl.a. vilket försäkringsersättning eller ekonomiskt kommunal och statlig inkomstskatt med belopp stöd lämnats). motsvarande 50 procent av utgifterna för Enligt information från Skatteverket avser respektive värdet av förmån av sådant arbete ansökningar om skattereduktion för hushållsinklusive mervärdesskatt. Om en fysisk person arbete oftast städarbete eller annat rengöringsanlitat en privatperson som inte har F-skattsedel arbete. Ansökningar om skattereduktion för motsvarar skattereduktionen redovisade arbets- utgifter för matlagning är mycket ovanliga. Den givaravgifter. Skattereduktionen får uppgå till informationen avser tiden före den 1 juli 2009 högst 50 000 kr per person och år. Skatte- och har tagits fram manuellt. Tidigare lämnades reduktionen omfattar enbart arbetskostnaden. vid ansökan om skattereduktion uppgifter om Utgifter för material, utrustning och resor ger vilken typ av arbete som utförts. Uppgifterna inte rätt till skattereduktion (67 kap. 18–19 § registrerades inte. Sedan den 1 juli 2009 lämnas IL). inte några sådana uppgifter till Skatteverket. Det arbete som ger rätt till skattereduktion är följande (67 kap. 13 § IL):

6.11.4.2 Ny bestämmelse i inkomstskattelagen

- städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden, - vård av kläder och hemtextilier när vården Regeringens förslag: Det tydliggörs att utförs i bostaden, restaurang- och cateringtjänster inte utgör - matlagning som utförs i eller i nära sådant hushållsarbete som kan ge HUS-avdrag. anslutning till bostaden, - snöskottning som utförs i nära anslutning Utredningens förslag: Överensstämmer i sak till bostaden, med regeringens förslag. - häck- och gräsklippning samt krattning och Remissinstanserna: Skatteverkets uppfattning ogräsrensning som utförs på tomt eller i är att den föreslagna kompletteringen av trädgård i nära anslutning till bostaden, inkomstskattelagen avseende HUS-avdraget är - barnpassning som utförs i eller i nära överflödig. Enligt förarbetena (prop. 2006/07:94, anslutning till bostaden samt lämning och s. 41) omfattar HUS-avdraget inte matlagning hämtning till och från förskola, skola, som sker vid avhämtning av mat eller catering. fritidsaktiviteter eller liknande, Att omnämna restaurangtjänster i skattereduktionssammanhang framstår som märkligt - annan omsorg och tillsyn än barnpassning eftersom skattereduktion enbart medges för som en fysisk person behöver och som arbete som utförs i bostaden. Så även i denna del utförs i eller i nära anslutning till bostaden är det föreslagna tillägget överflödigt. eller i samband med promenader, bank- Hotell- och restaurangfacket finner de besök, besök vid vårdcentral eller andra justeringar av HUS-avdraget som föreslås liknande enklare ärenden. rimliga och anser att en ny åtgärd vinner på att Den 1 juli 2009 utvidgades möjligheten till åtföljas av klara regler för tillämpningen. Sveriges skattereduktion för utgifter för hushållsarbete Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker att till att också omfatta s.k. ROT-arbete, dvs. inkomstskattelagen förtydligas så att det klart reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad framgår att reglerna om HUS-avdrag inte kan av vissa bostäder (67 kap. 13 a § IL). Det

PROP. 2011/12:1

tillämpas på restaurang- och cateringtjänster. rätt till avdrag. Det framgår inte heller av lagen Övriga remissinstanser har inte kommenterat att det ska göras någon samlad bedömning i de delbetänkandet i den delen. situationer då flera arbetsmoment utförs samtidigt eller av en och samma utförare. Varken Skälen för regeringens förslag lagstiftningen eller dess förarbeten ger således stöd för att anse att matlagning eller städning Enligt 67 kap. 13 § IL, omfattas ”matlagning som kan ingå i vad som mervärdesskatterättsligt som utförs i eller i nära anslutning till bostaden” utgör en cateringtjänst aldrig skulle kunna av HUS-avdraget. I författningskommentaren berättiga till HUS-avdrag. till bestämmelsen sägs att även sådan matlagning Ett av skälen för att sänka mervärdesskattesom sker i trädgården, exempelvis grillning, satsen på restaurang- och cateringtjänster är att avses. Sådan matlagning som sker till exempel förenkla tillämpningen. Det är därför viktigt att vid avhämtning av mat eller vid leverans av mat det sätt på vilket detta genomförs inte ger till bostaden omfattas däremot inte (prop. upphov till nya tolknings- eller gränsdragnings- 2006/07:94, s. 59). problem. Det bör därför av lagtexten tydligt Frågan är om sådan matlagning som beskrivs framgå att restaurang- och cateringtjänster som ovan omfattas av begreppet restaurang- och omfattas av reducerad skattesats inte kan cateringtjänst i mervärdesskattedirektivet och omfattas av HUS-avdrag. därmed av den föreslagna 7 kap. 1 § andra Enligt 67 kap. 13 § IL omfattas ”städarbete stycket 5 ML, dvs. är enbart tjänsten matlagning eller annat rengöringsarbete som utförs i tillräcklig för att fråga ska vara om en restaurang- bostaden” av HUS-avdraget. Städarbete i eller cateringtjänst? Vad som utgör en bostaden kan precis som matlagning vara en del restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av en cateringtjänst. Det bästa sättet att undvika av den definition av det begreppet som infördes i oklarheter och gränsdragningsproblem samt artikel 6 i tillämpningsförordningen. Enligt undvika dubbelreglering i detta fall är att justera denna definition krävs bl.a. att fråga är om bestämmelserna om HUS-avdrag på så sätt att leverans av mat eller dryck i kombination med matlagning eller städning som ingår i en ett knippe tjänster. Enbart tjänsten matlagning restaurang- eller cateringtjänst som omfattas av är inte tillräcklig för att fråga ska vara om en reducerad skattesats enligt ML inte omfattas av restaurang- eller cateringtjänst i den betydelse HUS-avdragsreglerna. som begreppet har i mervärdesskattedirektivet. I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som Däremot kan matlagning i bostaden ingå i en inte räknas som hushållsarbete vid tillämpning av cateringtjänst i den betydelse som begreppet har bestämmelserna om HUS-avdrag. Justeringen av i mervärdesskattedirektivet. HUS-avdraget bör åstadkommas genom att det Skatteverket har med hänvisning till prop. görs ett tillägg i 67 kap. 13 c § IL med innebörd 2006/07:94, sid. 41 anfört att HUS-avdraget inte att sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra omfattar matlagning som sker vid avhämtning av stycket 5 ML inte ska räknas som hushållsarbete. mat eller catering. Det förarbetsuttalande som Syftet med formuleringen, som avviker från den verket hänvisar till har följande lydelse: av utredningen föreslagna, är att förtydliga ”Däremot ingår inte avhämtning av mat eller bestämmelsens innebörd. Den föreslagna catering då detta arbete inte utförs i eller i nära lydelsen tydliggör att restaurang- och anslutning till bostaden”. Det avgörande är enligt cateringtjänster aldrig kan komma i fråga för uttalandet att arbetet inte utförts i eller i nära HUS-avdrag. anslutning till bostaden. Med catering får därför i detta sammanhang snarast förstås hemleverans Lagförslag av mat. Uttalandet kan således inte tas till intäkt Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 c § för att varje sådant arbetsmoment som i IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4. vardagligt tal kan betecknas som catering skulle vara undantaget från HUS-avdrag. Det finns inget stöd i lagen för att en viss arbetsinsats som i sig kan ge rätt till HUS-avdrag inte ska godtas om den utförs samtidigt som eller i samband med andra moment vilka inte ger

PROP. 2011/12:1

6.11.5 Ikraftträdande- och över- Effekter på varaktig sysselsättning

gångsbestämmelser Utredningen hade bland annat i uppdrag att

utvärdera förväntade effekter av sänkt mer-

värdesskatt på restaurang- och cateringtjänster Regeringens förslag: De föreslagna författnings- på den varaktiga sysselsättningen. Utredningen

ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2012. anförde bland annat följande i den delen (SOU

2011:24, s. 66):

Utredningens förslag: Överensstämmer med Osäkerheten i beräkningarna bör betonas. Eftersom tillgången till empiri är mycket begränsad har beräkningarna regeringens förslag. gjorts med hjälp av ett flertal antaganden. Remissinstanserna: Har inte kommenterat

förslaget i den delen. Utifrån dessa antaganden och utifrån de De bestämmelser i mervärdesskattedirektivet förutsättningar som råder både generellt på den som möjliggör införande av reducerad mersvenska arbetsmarknaden och inom restaurangvärdesskattesats på omsättning av restaurangbranschen anser utredningen att reducerad och cateringtjänster har redan trätt i kraft. Några mervärdesskattesats kan förväntas öka den EU-rättsliga hänsynstaganden behövs därför inte varaktiga sysselsättningen, samtidigt som tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande effektiviteten på arbetsmarknaden och i samav de nya reglerna i ML. hället i stort kan förväntas öka. Detta sker De nya reglerna i ML föreslås träda i kraft den genom två effekter: För det första genom att 1 januari 2012 och de nya reglerna tillämpas i produktiviteten ökar till följd av ökat fråga om mervärdesskatt för vilken skattarbetsutbud och för det andra genom att den skyldighet inträtt efter ikraftträdandet. Äldre strukturella arbetslösheten minskar till följd av bestämmelser skulle då fortfarande tillämpas i den efterfrågestimulerande åtgärden. Ett fråga om mervärdesskatt för vilken antagande som görs i utredningen är att merskattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. De värdesskattesänkningen på lång sikt leder till full nya reglerna i IL föreslås träda i kraft vid samma övervältring på pris mot konsument. Motivet till tidpunkt som ändringen i ML, dvs. den 1 januari detta är den relativt goda konkurrenssituationen 2012. på restaurangmarknaden samt att utredningens

uppdrag var att mäta konsekvenserna på lång

sikt.

6.11.6 Konsekvensanalys

Enligt utredningens beräkningar leder en

sänkning av mervärdesskatten på restaurang- och Offentligfinansiella effekter cateringtjänster med 13 procentenheter till att Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och arbetsutbudet i ekonomin ökar med cirka cateringtjänster beräknas minska skatte- 0,06 procent. Räknas ökningen i antalet arbetade intäkterna med 5,40 miljarder kronor 2012 och timmar om till helårsarbetskrafter motsvarar den varaktigt med 4,60 miljarder kronor. en ökning i varaktig sysselsättning med drygt

Tabell 6.7 Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt 2 500 helårsarbetskrafter. Vidare beräknas var-

på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent. aktig sysselsättning i restaurang- och catering-

Miljarder kronor branschen öka med knappt 4 000 personer.

Brutto- Periodiserad nettoeffekt Varaktig Denna sysselsättningsökning utgörs av ny-

effekt effekt

2012 2012 2013 2014 2015 anställda personer inom restaurang- och

cateringbranschen, som kommer från strukturell -5,40 -5,40 -4,10 -4,40 -4,60 -4,60 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. arbetslöshet, med en arbetstid motsvarande

genomsnittlig arbetstid i branschen. Uttrycks

Åtgärden självfinansieringsgrad bedöms vara ca den varaktiga sysselsättningsökningen i stället i

20 procent. Positiva sysselsättningseffekter och helårsarbetskrafter uppgår den till knappt 3 500.

minskade utbetalningar i socialförsäkrings- Den sammantagna sysselsättningseffekten i hela

systemen motverkar det initiala skattebortfallet. ekonomin beräknas därmed bli knappt 6 000

helårsarbetskrafter.

Konjunkturinstitutet skriver i sitt remiss-

yttrande att deras bedömning är att sysselsätt-

PROP. 2011/12:1

ningsökningarna blir mindre än vad utredningen ökad effektivitet vid sänkt mervärdesskatt på kommer fram till. Konjunkturinstitutet anser att restaurang- och cateringtjänster. det är orimligt att anta att det inte sker någon Uppsala universitet drar slutsatsen att utredundanträngning inom andra branscher då ningen inte på ett övertygande sätt kunnat visa efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster att det finns samhällsekonomiska skäl att sänka ökar. Därför bedöms den varaktiga sysselsätt- restaurang- och cateringmomsen. Landsningsökningen till följd av minskad jämvikts- organisationen i Sverige är uttryckligen emot förarbetslöshet vara mindre än 3 500 helårsarbets- slaget om sänkt mervärdesskatt på restaurangkrafter. Man menar att om minimilönen är för och cateringtjänster. Landsorganisationen menar hög kan individer byta bransch. Regeringen gör att det är hög tid att lägga om hela dock bedömningen att den strukturella arbets- mervärdesskatteuttaget så att det sker med lösheten kan minska med 3 500 helårsarbets- endast en skattesats eftersom ett stabilt skattekrafter som en följd av förslaget. uttag ska bygga på likformig beskattning av alla En sysselsättningsökning bland okvalificerad branscher. Regeringen menar att den föreslagna arbetskraft skulle enligt Uppsala universitet åtgärden ökar graden av enhetlighet inom kunna uppnås på ett bättre och mer kostnads- mervärdesskattesystemet eftersom livsmedel och effektivt sätt genom att rikta åtgärder just mot restaurang därmed kommer att beskattas lika denna grupp i stället för att gå omvägen via en samt att den snedvridning som i dag finns mellan stimulans av en viss bransch. Man skriver fritid, marknadsarbete och hemarbete minskar. dessutom att det saknas empiriskt stöd för att en sänkning av restaurang- och cateringmoms Effekter på administrativa kostnader och skulle ge några effektivitetsvinster. fullgörandekostnader Även Landsorganisationen i Sverige invänder Enligt utredningen ger tillämpning av olika mot sysselsättningseffekterna. Man menar att mervärdesskattesatser upphov till ökade det är sannolikt att en sänkning av restaurang- kostnader för företagen och myndigheterna. Det momsen får positiva effekter på antalet anställda beror på att hanteringen av olika skattesatser i restaurangbranschen, men att det är tveksamt medför ett merarbete jämfört med att enbart om det uppstår några positiva effekter på tillämpa en skattesats. För både företagen och sysselsättningen totalt i hela ekonomin. Skatteverket kan det vara svårt att avgöra vilken Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare samt skattesats som ska tillämpas på en viss Umeå universitet menar att utredningen under- försäljning. Både företagen och Skatteverket har skattar de positiva effekterna på sysselsättningen även att praktiskt hantera att redovisningen av eftersom utredningen enligt dem underskattar mervärdesskatten sker utifrån olika skattesatser. priselasticiteten på restaurang- och catering- Skatteverkets kontrollarbete påverkas också av tjänster. De menar att den bästa uppskattningen att olika skattesatser tillämpas. Mätningar av är ett genomsnitt av alla tillgängliga skattningar. administrativa kostnader har gjorts av Utredningen har dock gjort bedömningen att Tillväxtverket enligt den s.k. Standardkostnadsinte alla skattningar är lika relevanta, bland annat modellen. Resultatet redovisas i Malineftersom en del skattningar är gjorda för länge databasen. Denna databas innehåller uppgifter sedan. Regeringen anser att det finns skäl att kring företagens administrativa kostnader till värdera skattningarna olika och instämmer följd av olika regelverk. De senaste mätningarna därför i utredningens bedömning. avser år 2009. Med administrativ kostnad avses Regeringen avser att följa upp att reformen får företagens kostnader för att sammanställa, lagra avsedda effekter på både priser och syssel- eller överföra information eller uppgifter som sättning. föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i Samhällsekonomisk effektivitet allmänna råd. Enligt Tillväxtverkets beräkningar Regeringen anser, liksom utredningen, att det är uppgår företagens kostnad för hanteringen av två sannolikt att sänkt mervärdesskatt på mervärdesskattesatser till 0,4 miljarder kronor. restaurangtjänster bidrar till att minska sned- Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och vridningar och att öka den samhällsekonomiska cateringtjänster från 25 procent till 12 procent effektiviteten. Man kan totalt sett förvänta sig en medför en minskning av de administrativa kostnader som dagens olika skattesatser på

PROP. 2011/12:1

restaurang- och cateringtjänster (25 procent) det gäller den kostnaden finns det dock inga och livsmedel (12 procent) ger upphov till för uppgifter i Malin-databasen. företagen. Reducerad mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster innebär även att Konsekvenser för företagen myndigheternas kostnader för att hantera och Förslaget till sänkt mervärdesskattesats på tillämpa reglerna respektive att avgöra skatte- restaurang- och cateringtjänster till samma nivå processer minskar. Kammarrätten i Stockholm som för livsmedel medför att ett stort antal påpekar att antalet mål i förvaltningsdomstolarna företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan som innehåller frågeställningar innefattande de restaurang- eller cateringtjänster och å andra avgränsningsproblem som olika mervärdeskatte- sidan livsmedel. Ett annat gränsdragningssatser medför i förevarande fall är mycket problem som försvinner är behovet av att begränsat. Effekten torde därför bli störst hos särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en Skatteverket. Regeringen delar den hotellvistelse från rumsuthyrningen. Detta leder bedömningen. till en förenklad hantering av mervärdesskatten I Sverige finns det cirka 24 400 restauranger och minskade administrativa kostnader för (cateringföretag och caféer inkluderade), varav företagen. Den nuvarande skillnaden i beskattnärmare 1 600 är hotell med restaurangrörelse. ningen mellan omsättning av restaurang- och Av dessa restauranger är det närmare 11 000 som cateringtjänster och omsättning av livsmedel har stadigvarande tillstånd att servera alkohol till påverkar konkurrensförhållandena mellan olika allmänheten. En sänkning av mervärdesskatten företag. Differentieringen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster från innebär att företag som säljer restaurang- och 25 procent till 12 procent skulle innebära att cateringtjänster missgynnas jämfört med företag majoriteten av de restauranger som inte har som säljer livsmedel. En sänkning av mervärdestillstånd att servera alkohol endast får en skatten är positiv från konkurrenssnedvridningsmervärdesskattesats att hantera. Även om en synpunkt. sänkning av mervärdesskatten inte ska omfatta Företagen tar f.n. ut mervärdesskatt med alkoholhaltiga drycker bedöms restauranger med 25 procent när de säljer restaurang- och cateringtillstånd att servera alkohol få lägre admini- tjänster. Genom förslaget kommer företagens strativa kostnader då de slipper den besvärliga utgående skatt att uppgå till 12 procent vilket gränsdragningen mellan å ena sidan livsmedel innebär lägre nettoinbetalningar av mervärdesoch å andra sidan restaurang- och catering- skatt. Denna förändring innebär även att de tjänster. belopp för utgående skatt som företagen får in Sammantaget kan de administrativa vid försäljning, som de kan förfoga över innan kostnaderna antas minska med i storleks- skatten ska betalas till Skatteverket, om nettoordningen 0,2 miljarder kronor årligen om mer- skatten är positiv (dvs. den utgående skatten är värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster större än den ingående skatten), kan minska. sänks från 25 procent till 12 procent. Förslaget kan således ha en viss påverkan på Minskningen av de administrativa kost- företagens likviditetssituation. naderna till följd av sänkt mervärdesskatt på Förslaget är inte direkt riktat mot små och restaurang- och cateringtjänster till samma nivå medelstora företag men eftersom restaurangsom livsmedel innebär en minskning av de totala och cateringbranschen är relativt småskalig administrativa kostnaderna som mervärdes- kommer många sådana företag att beröras av det. skattelagen ger upphov till med omkring Förslaget som rör HUS-avdraget medför en 9 procent och en minskning av den totala viss begränsning av möjligheten att få skattekostnaden för att hantera två mervärdes- reduktion för hushållsarbete. Förslaget hänger skattsatser, som i dag uppgår till 0,4 miljarder samman med skattesatsförslaget. Det innebär att kronor, med omkring 50 procent. Till den utgifter för hushållsarbete inte ska ge rätt till minskade administrativa kostnaden för företagen skattereduktion i de konkreta fall arbetet ingår i ska även läggas minskningen av de administrativa en restaurang- eller cateringtjänst som merkostnaderna för myndigheter som uppkommer värdesbeskattas med 12 procent. I praktiken kan om restaurangtjänster, hotell och livsmedel den föreslagna regeln aktualiseras i samband med beskattas med samma mervärdesskattesats. När att cateringtjänster omsätts. Konsekvenserna av förslaget för företagen torde vara ringa.

PROP. 2011/12:1

6.12 Övriga frågor på mervärdes- oktober 2009 i promemorian ”Mervärdesskatt skatteområdet för den ideella sektorn, m.m.” (Ds 2009:58). De

förändringar som utredarna föreslår skulle kunna 6.12.1 Mervärdesskatt vid import påverka ideella föreningars situation i mervärdesskattehänseende. Regeringen beslöt den 20 januari 2011 att hos Regeringens bedömning: Som ett led i regeringens kommissionen ansöka om tillåtelse att få införa regelförenklingsarbete bör reglerna avseende en regel om s.k. omsättningsgräns för merredovisning av mervärdesskatt vid import värdesskatteredovisning avseende ideell sektor. utredas. Ansökan innebar att verksamheter inom ideell sektor som har en skattepliktig omsättning på högst en miljon kronor skulle kunna undantas. Skälen för regeringens bedömning: En Enligt ett besked från kommissionen i mars 2011 viktig del i regeringens politik är att stärka godtas dock inte ansökan. Regeringen och företagens konkurrenskraft och förbättra kommissionen har därefter inlett en fortsatt näringsklimatet i Sverige. Regeringen avser dialog i frågan om den ideella sektorns merdärför att fortsätta arbetet med regelförenklingar värdesskattesituation. för företagen med avsikt att skapa en märkbar Regeringen har den 30 maj 2011 lämnat synförändring i företagens vardag. Förenklings- punkter på kommissionens s.k. grönbok om den arbetet syftar i grunden till att utforma regler, framtida mervärdesskatten. I sina synpunkter processer och förfaranden så att de är bättre har regeringen lyft fram betydelsen av en anpassade till företagens villkor och verklighet. förmånlig behandling av ideell verksamhet och Ett område som bör granskas närmare är att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella reglerna för mervärdesskatt vid import. sektorn från mervärdesskatt. Regeringen avser därför att utreda möjligheterna Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att till en förändrad hantering av mervärdesskatten finna en gynnsam lösning för den ideella vid import i syfte att uppnå bl.a. förenklingar för sektorn. Regeringens utgångspunkt är att ideell företagen. sektor inte ska förlora ekonomiskt på eventuella förändringar av regelverket. Ideella sektorn kan även komma att påverkas 6.12.2 Mervärdesskatt och den ideella av de förslag vad gäller inkomstskatt som lämnas sektorn av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen i betänkandet Moderniserade skatteregler för Den ideella sektorn bedriver ett ovärderligt ideell sektor (SOU 2009:65). Betänkandet arbete i det svenska samhället. Ett starkt bereds för närvarande inom Finansmedborgerligt engagemang i idrottsföreningar, departementet. kulturföreningar och andra ideella organisationer är ett uttryck och en förutsättning för ett livaktigt och demokratiskt samhälle. Europeiska kommissionen inledde 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen anser att den svenska lagstiftningen strider mot EU:s mervärdesskattedirektiv eftersom den svenska lagen innehåller alltför generösa undantag från mervärdesskatt för allmännyttig verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund. 127 Finansdepartementet gav två utredare i uppdrag att utreda frågan. Uppdraget redovisades i

127 Dnr Fi2008/4218 och Fi2008/4219.

PROP. 2011/12:1

Skatt på kapitalägande – kapital- och hållsstöd. De två tillkommande förslagen, som är egendomsskatter till fördel för bidragsmottagarna och de under-

hållsskyldiga, har beretts under hand med

6.13 Investeringssparkonto m.m. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

6.13.1 Ärendet och dess beredning Lagrådet Regeringen beslutade den 12 maj 2011 att in- I budgetpropositionen för 2011 redovisade hämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som regeringen ett antal reformambitioner för finns i bilaga 8, avsnitt 6 . Lagrådets yttrande mandatperioden på skatteområdet (prop. finns i bilaga 8, avsnitt 7 . Lagrådets synpunkter 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, behandlas i avsnitt 6.13.2.6 och i författningsfinansplan och skattefrågor m.m. avsnitt 1.7.4). kommentaren. Bland dessa reformambitioner nämndes införan- I förhållande till lagrådsremissens lagförslag det av en ny schablonbeskattad sparform har det i propositionen gjorts en justering av bebenämnd investeringssparkonto. Syftet med räkningen av schablonintäkten för investeringssparformen är att förenkla för fysiska personer sparkonto och skatteunderlaget för kapitalatt spara i aktier och andra finansiella instru- försäkring (avsnitt 6.13.3.4 respektive 6.13.4.4). ment. Regeringen bedömde vidare att det även bör göras vissa justeringar i beskattningen av kapitalförsäkring för att effektivisera beskatt- 6.13.2 En ny schablonbeskattad sparform ningen av sådan försäkring och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten. 6.13.2.1 Bakgrund I Finansdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag till en ny schablon- I Sverige är det vanligt att privatpersoner sparar i beskattad sparform, benämnd investeringsspar- finansiella instrument, såsom aktier och andelar i konto, och förändrad beskattning av kapital- investeringsfonder. Många av dem som har försäkring. En sammanfattning av promemorian avyttrat framför allt aktier gör fel när de ska finns i bilaga 8, avsnitt 1 . Promemorians lagför- redovisa affärerna i sina självdeklarationer. Felen slag finns i bilaga 8, avsnitt 2 . Promemorian har är i många fall oavsiktliga och beror bland annat remissbehandlats. En förteckning över remiss- på att reglerna för beskattning vid avyttring av instanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3 . finansiella instrument är komplicerade. Felen Mot bakgrund bland annat av vissa invänd- medför i vissa fall att de skattskyldiga betalar för ningar från remissinstanserna rörande dels finan- lite skatt och i andra fall att de betalar för mycket siella instrument som bara handlas på en skatt. handelsplattform, dels de föreslagna reglerna för Det är framför allt svårigheten att hålla reda på när ett konto upphör att vara ett investerings- anskaffningsutgifter i kombination med tillämpsparkonto har i Finansdepartementet utarbetats ningen av genomsnittsmetoden som orsakar en tilläggspromemoria med vissa komplette- problem. Den enskilde ska inte bara hålla reda på rande förslag om investeringssparkontot. Lag- anskaffningsutgiften för de avyttrade finansiella förslagen i tilläggspromemorian finns i bilaga 8, instrumenten utan också känna till anskaffavsnitt 4 . Även tilläggspromemorian har remiss- ningsutgiften för samtliga finansiella instrument behandlats och en förteckning över av samma slag och sort som de avyttrade som remissinstanserna till den promemorian finns i denne innehar för att kunna använda genombilaga 8, avsnitt 5 . snittsmetoden på ett korrekt sätt. Med utgångs- En sammanställning av remissyttrandena för punkt från anskaffningsutgifterna för dessa vardera promemoria finns tillgänglig i lagstift- finansiella instrument ska en genomsnittlig ningsärendet (dnr Fi2010/5534). anskaffningsutgift beräknas. Vid denna I propositionen behandlas promemoriornas beräkning ska den enskilde även hålla reda på förslag samt ytterligare två förslag som handlar och ta hänsyn till förändringar i innehavet om hur schablonintäkt vid innehav av ett inve- genom olika bolagshändelser, t.ex. splitar och steringssparkonto ska beaktas vid beräkning av emissioner, vilket försvårar förfarandet än mer. inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och Vid olika bolagshändelser under året som vid beräkning av betalningsskyldighet för under- utlöser beskattning, t.ex. inlösen av aktier, finns

PROP. 2011/12:1

också risk för att den enskilde missar att redovisa annat ord registrerats, på investeringssparkontot avyttringen. Detta problem har Skatteverket förvaras alltså tillgången där. under senare år försökt att komma till rätta med I den föreslagna lagtexten och i propositionen genom att tillsammans med självdeklarationerna används uttrycken insättning och uttag utesluskicka med information till ägare i bolag som tande i förhållande till kontanta medel. Den som löst in aktier med en uppmaning att de måste innehar ett konto kan t.ex. sätta in sedlar och beräkna kapitalvinsten på denna avyttring. mynt på sitt konto på ett bankkontor eller där ta De svårigheter och problem som redovisats ut sedlar och mynt från sitt konto. Kontoinneleder sammantaget till att skattefelet på kapi- havaren kan också sätta in kontanta medel på sitt talområdet är stort. konto genom att överföra dem elektroniskt från Inom kapitalbeskattningen gäller i dag som ett annat eget konto eller ta ut kontanta medel huvudregel att varje avyttring av aktier och andra på detta sätt. En överföring av kontanta medel finansiella instrument ska tas upp till beskatt- mellan två konton ses alltså som ett uttag från ning. Detta kan leda till inlåsningseffekter det ena kontot och som en insättning på det genom att sparare drar sig för att avyttra finansi- andra. ella instrument med latenta vinster eftersom det Uttrycken insättning och uttag används såleutlöser beskattning. Detta kan i sin tur leda till des inte i förhållande till finansiella instrument. att enskilda sparare inte omfördelar sitt sparande Sådana instrument kan överföras från ett konto i enlighet med vad som kan anses vara ekono- till ett annat konto. Det innebär att instrumenmiskt rationellt. Inlåsningseffekten torde dess- ten flyttas från det ena kontot till det andra. Om utom leda till att omsättningen av finansiella enbart den omständigheten att ett finansiellt instrument minskar, vilket leder till sämre instrument flyttas från ett konto är av intresse, konkurrens på den finansiella marknaden. och inte till vilket konto det flyttas, används uttrycket att det avförs från kontot. Normalt avförs ett finansiellt instrument från ett konto 6.13.2.2 Vissa uttryck för att överföras till ett annat konto. Överföringen är genomförd när instrumentet är I propositionen och i den föreslagna lagtexten förtecknat, och således förvaras, på det mottaanvänds vissa uttryck som används i samband gande kontot. med kontoföring och sådana tillgångar som kan finnas på ett investeringssparkonto. Deras betydelse i propositionen och i den föreslagna lag- 6.13.2.3 Schablonbeskattat sparande införs texten är inte tänkt att skilja sig från betydelsen enligt allmänt språkbruk och de definieras inte i lagen om investeringssparkonto. För att under- Regeringens förslag: Ett schablonbeskattat lätta förståelsen för innehållet i denna proposi- sparande för vissa direktägda finansiella instrument, benämnt investeringssparkonto, införs. tion följer ändå nedan en redogörelse för Sparande i denna sparform är frivilligt. uttryckens betydelse. I lagen om investeringssparkonto finns ett antal termer som definieras där. De behandlas inte i detta avsnitt. Enligt huvudregeln är tillgångar som förvaras Promemorians förslag: Överensstämmer på ett investeringssparkonto föremål för scha- med regeringens. blonbeskattning. Med att tillgångar förvaras på Remissinstanserna: Skatteverket , Konkurrensett konto, t.ex. ett investeringssparkonto, avses verket , Regelrådet , Svenska Bankföreningen och att tillgångarna enligt allmänna civilrättsliga och Svenska Fondhandlareföreningen tillstyrker näringsrättsliga bestämmelser finns på kontot. förslaget. Företagarna , Försäkringsjuridiska före- Av allmänna principer som är tillämpliga på ningen , Landsorganisationen i Sverige (LO) och sparformer som civilrättsligt liknar investerings- Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget. LO anser sparkonto i det avseendet att de avser demateria- att en schablonskatt är obegriplig, vilket beror på liserade tillgångar, följer att tillgångarna anses att den inte bygger på någon allmän princip som förvarade på kontot först efter att de har för- t.ex. likformig beskattning, utan är ett specialfall tecknats på kontot. Från och med den tidpunkt i beskattningen av inkomster på just detta när tillgången har förtecknats, eller med ett område. Vidare anser LO att svårigheten för

PROP. 2011/12:1

privatpersoner att beräkna vinst eller förlust vid inte kan sägas fullt ut tillgodose ambitionen att avyttring av aktier med hjälp av genom- vara förenklande. Inte desto mindre innebär snittsmetoden är begränsad. Svenskt Näringsliv förslagen en klar förbättring för enskilda i jämföanför att den schablonbeskattning som föreslås relse med det regelverk som måste tillämpas i baseras på förmögenhetens storlek och inte på dag vid kapitalvinster respektive kapitalförluster. den faktiska avkastningen. Skatten är därmed en Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univerförmögenhetsskatt och en sådan skatt är skadlig sitet anför att den föreslagna schabloninkomstför samhällsekonomin. Visserligen ska invester- beskattningen har både svagheter och vissa ingssparkontot vara frivilligt och endast omfatta styrkor. Den mest påtagliga svagheten är att vissa tillgångar, men förslaget skulle innebära förslaget innebär att ett omfattande system för etablerandet av ett system för förmögenhetsbe- schabloninkomstbeskattning ska fungera skattning som lätt kan komma att utökas och parallellt med ett system för realisationsvinstmodifieras. beskattning. Detta är ett klart avsteg från målet Merparten av de övriga remissinstanser som med likformighet i beskattningen, vilket var ett har yttrat sig i frågan anser att det är angeläget ledmotiv för 1991 års stora skattereform. Lagatt dagens metod för beskattning av värdepapper förslaget är dessutom mycket komplicerat. förenklas för enskilda. Av dessa är majoriteten Sveriges advokatsamfund konstaterar att förslaget positiva till att ett schablonbeskattat sparande är komplicerat och svårt att tillgodogöra sig för införs, men flera har synpunkter på förslagets den enskilde, vilket möjligen något förtar de utformning. Förvaltningsrätten i Göteborg är positiva effekterna av förslaget. Det är framför positiv till att sparandet är frivilligt. Ekonomi- allt reglerna om hur finansiella instrument får styrningsverket anför att investeringssparkontot föras till, respektive avföras från, kontot som innebär betydande förenklingar för många skatt- framstår som tekniskt svårtillgängliga. Advokatskyldiga. Den nya sparformen innebär dock att samfundet ifrågasätter om komplexiteten verklikapitalbeskattningen blir mer komplex när det gen är nödvändig. Advokatsamfundet befarar att gäller att jämföra olika sparformer. Det kan bestämmelsernas komplexitet medför att den därför finnas skäl att göra en större översyn av enskilde spararen helt och hållet är i händerna på kapitalbeskattningen. Ekobrottsmyndigheten är i det kontoförande institutet med avseende på grunden positiv till förändringar som leder till att möjligheterna att korrekt redovisa den schadet blir lättare för den enskilde att göra rätt i blonmässiga inkomst som ska ligga till grund för beskattningshänseende. Frågan är dock enligt beskattning. Det är allmänt sett en mindre myndigheten om det föreslagna systemet med lyckad lösning att reglerna är så komplexa att schablonbeskattade investeringssparkonton kan den enskilde, som i slutändan trots allt är ansvaantas få den eftersträvade effekten att underlätta rig för att självdeklarationen blir korrekt, kan för den enskilde. Det föreslagna systemet, med antas få svårt att utan hjälp upprätta en korrekt uppdelningen i investeringstillgångar och konto- självdeklaration. Euroclear Sweden AB framför främmande tillgångar, reglering om hur till- att förslaget innehåller ett omfattande antal gångar får föras till respektive från ett inve- regler att hålla reda på, både för kontoinnehavasteringssparkonto samt de särskilda reglerna om ren och investeringsföretaget, vilket gör förslaberäkning av kapitalunderlaget, ter sig tämligen get påfallande likt de krångliga regler som gäller komplicerat. Det kan dock antas att svårig- för kapitalvinstbeskattningen. Investeringssparheterna för den enskilde kan komma att begrän- kontot bör kunna förstås och tillämpas av invesas genom den föreslagna informationsskyldig- sterare som, utan att anlita experter, ska kunna heten och den föreslagna skyldigheten att lämna göra en egen bedömning huruvida den traditiokontrolluppgift. Mot denna bakgrund anser nella beskattningen eller investeringssparkontot Ekobrottsmyndigheten att det föreslagna syste- utgör den bästa modellen för investerarens met ändå får godtas. Enligt Pensionsmyndigheten sparande. Investeringssparkontot skulle således är det angeläget att dagens metod för beskatt- behöva konstrueras enklare. Far anser att syftet ning av finansiella instrument förenklas för med förslaget är vällovligt, men förslaget har inte enskilda. Pensionsmyndigheten kan dock fått en sådan utformning att det uppfyller kravet konstatera att det remitterade förslaget i många på enkelhet. Det föreslagna regelsystemet är avseenden framstår som både komplicerat och mycket detaljerat och särskilda regler har utforsvårt för enskilda att förstå och att det därför mats även för situationer som torde vara mycket

PROP. 2011/12:1

sällan förekommande. Även om man kan ha en Skälen för regeringens förslag: Sparande i viss förståelse för att lagstiftaren har som mål att aktier och andelar i investeringsfonder är som åstadkomma en lagstiftning som inte leder till nämnts i föregående avsnitt en vanlig form av några oklarheter vid rättstillämpningen är det här sparande. Där framgår dock att dagens skattefråga om en sådan detaljreglering att det finns rättsliga reglering av fysiska personers sparande i risk att regelsystemet kommer att avskräcka i aktier och andra finansiella instrument inte är stället för att uppmuntra till ett schablonbeskat- utan problem. Till skillnad från LO anser regertat sparande. Vill man uppnå en förenkling krävs ingen att reglerna för att beräkna vinst och i stället ett enklare system där lagstiftaren aktivt förlust vid avyttring är komplicerade. Det kan väljer att avstå från att reglera vissa detaljer med vara tidsödande för enskilda att göra denna det uttalade syftet att genomföra en förenkling. beräkning och många gör fel, vilket sannolikt Kammarrätten i Göteborg anför att en nackdel leder till ett skattebortfall för staten. Regleringen med schablonbeskattning är att regelsystemet medför vidare en inlåsningseffekt, till nackdel för med nödvändighet blir komplicerat. Skatteverket såväl de enskilda spararna som för konkurrensen anför att det är viktigt att det även blir enklare på den finansiella marknaden. Ett sätt att helt för den som väljer att ha kvar sitt sparande i eller delvis lösa dessa problem är att införa en dagens system. Skatteverket föreslår därför att schablonbeskattad sparform för finansiella ytterligare förslag på förenklingar övervägs. instrument, en bedömning flera remissinstanser Företagarna anser att dagens system skulle kunna instämmer i. Det föreslås därför att en sådan förenklas genom att göra den s.k. schablonregeln sparform införs. Den nya sparformen bör tillämplig på fler typer av värdepapper och höja benämnas investeringssparkonto. schablonavdraget från 20 till 50 procent. Även Schablonbeskattningen innebär att den Förvaltningsrätten i Göteborg för fram som ett enskilde inte beskattas utifrån faktiska inkomsalternativ till den nya schablonbeskattningen att ter och utgifter på de finansiella instrumenten. I höja den procentsats som ska ligga till grund för stället beskattas den enskilde för en schablonden schablonberäknade anskaffningsutgiften. mässigt beräknad avkastning på tillgångarna. Svenskt Näringsliv anför att förslagets syfte att Detta innebär bland annat att den enskilde inte främja sparande och minska skattefelet vid behöver redovisa varje avyttring av instrumenten försäljning av värdepapper kan tillgodoses på som ingår i den schablonbeskattade sparformen. andra sätt än med det föreslagna investerings- Den enskilde behöver alltså inte beräkna eller sparkontot: en sänkning av kapitalinkomst- hålla reda på sin anskaffningsutgift, vilket är en skattesatsen och en höjning av schablonanskaff- stor förenkling jämfört med dagens system. ningsvärdet för aktier och andra delägarrätter Svenskt Näringsliv hävdar att skatt baserad på från dagens 20 till 50 procent av försälj- schablonbeskattning är en förmögenhetsskatt ningspriset. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som är skadlig för samhällsekonomin. Regeranför att för att upprätthålla neutraliteten i ingen ser inte den föreslagna schablonbeskattskattesystemet bör enskilda näringsidkare kunna ningen som en förmögenhetsskatt utan som en placera även företagets kapital i värdepapper utan alternativ beskattning av kapitalinkomster. att dessa automatiskt ”lyfts ut” ur inkomstslaget Regeringen delar inte heller Svenskt Näringslivs näringsverksamhet. Detta skulle kunna åstad- bedömning att den föreslagna schablonbeskattkommas genom systemet med investerings- ningen är skadlig för samhällsekonomin. sparkonto. Aktiespararna anför att det finns en Schablonbeskattningen innebär vidare att den klar risk för höga öppna eller dolda avgifter, när enskilde fritt kan omplacera tillgångarna inom man låst in kundens tillgångar i ett avskilt konto. sparformen eftersom eventuella vinster eller Till exempel kan tänkas att investeringsföretagen förluster inte ska tas upp till beskattning. debiterar mycket högre courtage för affärer Härigenom bortfaller de skattemässiga inlåsinom kontot, än kunden annars kunde få på ningseffekter som finns inom det konventionellt marknaden. Aktiespararna ser därför ett behov beskattade systemet. Omsättningen av finansiav att i både denna och andra sparformer införa ella instrument inom ett schablonbeskattat ett krav på en helt transparent avgiftsstruktur, sparande bör vara större än inom ett konventioför att öka jämförbarheten och främja nellt beskattat sparande. Ökad omsättning bör konkurrensen. leda till ökad konkurrens på den finansiella marknaden.

PROP. 2011/12:1

En schablonbeskattning innebär inte bara reglerad marknad eller handlas på en handelsfördelar för enskilda aktörer utan även för staten. plattform. Denna typ av beskattning torde bli mer effektiv Flera av bestämmelserna som reglerar hur eftersom skattebortfallet på grund av felaktigt kontofrämmande tillgångar ska hanteras redovisade kapitalvinster och kapitalförluster kommer i praktiken endast att tillämpas i minskar. Schablonbeskattning innebär dessutom mycket få fall. För den genomsnittlige spararen att skatt tas ut löpande och därmed minskar de kommer det att vara ovanligt att kontofrämenskildas skattekredit jämfört med dagens mande tillgångar över huvud taget hamnar på system, där vinster beskattas först när de realise- investeringssparkontot. Att en genomsnittlig ras. Vidare blir skattebasen för ett schablon- sparare råkar ut för att kvalificerade andelar eller beskattat sparande jämnare än skattebasen för att finansiella instrument som har getts ut av ett konventionellt beskattade tillgångar. företag i vilket denne innehar 10 procent av Redan i dag finns det en schablonbeskattad rösterna eller kapitalet hamnar på investeringssparform för fysiska personer som har stora sparkontot kommer att vara mycket ovanligt. likheter med investeringssparkonto, nämligen Den omständigheten att dessa situationer är sparande i kapitalförsäkring. En del kapitalför- ovanliga är dock inte skäl nog för att inte reglera säkringar är utformade så att försäkringstagaren dem. De kan trots allt inträffa. själv, inom vissa ramar, kan välja vilka finansiella Investeringssparkontot ska existera sida vid instrument som ska ingå i försäkringen och fritt sida med den konventionella beskattningen av utan omedelbara skattekonsekvenser omplacera kapitalinkomster. För att schablonbeskattning av tillgångar inom försäkringen. Även om likhe- tillgångar som inte lämpar sig för sådan beskattterna är stora är en avgörande skillnad jämfört ning inte ska ske är det nödvändigt med den med den nya schablonbeskattade sparformen att föreslagna regleringen trots att den, vilket har det inte är den enskilde, dvs. försäkringstagaren, påpekats av flera remissinstanser, kan anses vara utan försäkringsbolaget, som äger tillgångarna i komplicerad. Regeringen har eftersträvat att göra en kapitalförsäkring. Kapitalförsäkring kan de bestämmelser som krävs så lättförståeliga som därför inte underlätta sparande i direktägda möjligt. Det är regeringens uppfattning att den finansiella instrument. Vidare är kapitalförsäk- föreslagna sparformen kommer att underlätta ring inte ett renodlat sparande eftersom den för den absoluta majoriteten av sparare och att alltid innehåller ett, större eller mindre, försäk- den i vissa avseenden komplicerade regleringen ringsinslag. Följaktligen finns det ett behov för endast kommer gälla ett fåtal. den i denna proposition föreslagna sparformen. Det bör vara frivilligt att spara i investerings- Flera remissinstanser, bland annat Svenska sparkonto. Den som önskar att spara i finansiella Bankföreningen , Svenska Fondhandlareföreningen instrument ska fritt kunna välja att göra det och Fondbolagens förening , anser att förslaget är inom ramen för den nya sparformen, genom en komplicerat och att det borde förenklas. kapitalförsäkring eller inom den konventionella Utgångspunkten för förslaget är att endast beskattningen. Dagens regler för beskattning av finansiella instrument som är föremål för handel sparande bör därför i princip kvarstå oförändpå viss marknad ska få förvaras på ett invester- rade. ingssparkonto. Motivet till detta är att schablon- Avslutningsvis kan nämnas att det i och för beskattningen bygger på att ett objektivt mark- sig, som flera remissinstanser påpekat, kan vara nadsvärde kan fastställas för tillgångarna på angeläget att förenkla skattereglerna inom den kontot. Med dessa utgångspunkter blir följden konventionella beskattningen. Inom ramen för att tillgångar som inte längre handlas på föreskri- detta lagstiftningsärende ryms dock inte att göra vet sätt ska avföras från investeringssparkontot. en allmän översyn av kapitalbeskattnings- Detta medför, som flera remissinstanser påpe- reglerna. kar, en relativt omfattande reglering av vad som ska gälla när tillgångar förs in och ut från ett investeringssparkonto. Det är dock inte orimligt att kräva av det institut som tillhandahåller investeringssparkontot att det kan hålla reda på vilka finansiella instrument som förvaras på kontot och huruvida de är upptagna till handel på en

PROP. 2011/12:1

6.13.2.4 Investeringssparkonto tillgångar som kan förvaras på ett investeringssparkonto ska även fortsättningsvis vara tillämpliga. Det är alltså exempelvis allmänna obliga- Regeringens förslag: Ett investeringssparkonto tionsrättsliga och sakrättsliga bestämmelser och ska uppfylla vissa villkor. principer som avgör vem som äger och vem som har rätt till tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma gäller den närings- Promemorians förslag: Överensstämmer rättsliga regleringen. Bestämmelser om hur med regeringens. banker och andra institut ska hantera kundernas Remissinstanserna: Avanza Bank förutsätter tillgångar m.m. gäller även i förhållande till att insättningsgarantin gäller för sparande inom tillgångar som förvaras på investeringssparkonto. ramen för investeringssparkontot. Som exempel kan nämnas att bestämmelserna Skälen för regeringens förslag: I propositio- om kunders finansiella instrument och medel i nen föreslås att en ny sparform, investerings- 8 kap. 34–36 §§ lagen (2007:528) om värdesparkonto, införs. Ett investeringssparkonto bör pappersmarknaden, förkortad VML, gäller när vara ett konto som uppfyller vissa villkor. investeringsföretag tillhandahåller investerings- I grunden är ett investeringssparkonto ett sparkonton. avtal mellan innehavaren och institutet som I propositionen föreslås heller ingen särretillhandahåller sparformen om förvaring och glering när det gäller investeringssparkonton och kontoföring av innehavarens finansiella instru- insättningsgarantin. Enligt lagen (1995:1571) om ment och kontanta medel. De bestämmelser om insättningsgaranti omfattas insättningar som t.ex. information och konsumentskydd som i görs på konton hos kreditinstitut och värdepapdag gäller förvaring av finansiella instrument och persföretag under vissa förutsättningar av en kontoföring av kontanta medel kommer därför insättningsgaranti. Insättningsgarantin innebär även att vara tillämpliga på den nya sparformen. att kontoinnehavaren får ersättning från staten Vad som skiljer investeringssparkonto från om ett sådant institut eller företag går i konkurs andra sparformer som avser direktägda tillgångar eller när Finansinspektionen beslutar att garantin är framför allt att den som innehar ett invester- ska träda in. Från och med den 1 juli 2011 gäller ingssparkonto schablonbeskattas för tillgångarna en obligatorisk förhandsprövning av om kontosom förvaras på kontot. För att kunna upprätt- villkoren för de kontoslag som tillhandahålls av hålla schablonbeskattningen är det nödvändigt ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som att ställa upp ett antal villkor som måste vara tar emot insättningar omfattas av insättningsuppfyllda för att sparandet ska anses utgöra ett garantin eller inte (prop. 2010/11:109, bet. investeringssparkonto. Som exempel kan 2010/11:FiU41, rskr. 2010/11:296, SFS nämnas att överföring av finansiella instrument 2011:829). Förhandsprövningen är obligatorisk till och från ett investeringssparkonto bara får för såväl nya som befintliga kontoslag. Det är ske under vissa förutsättningar och att bara vissa sålunda möjligt för kreditinstitut och värdesubjekt får tillhandahålla respektive inneha inve- pappersföretag att få ett bindande besked från steringssparkonto. Om de villkor som gäller för Riksgälden om ett visst kontoslag som tillhandainvesteringssparkonto inte upprätthålls bör detta hålls, t.ex. inom ramen för ett investeringsförhållande i första hand enbart få skattemässiga sparkonto, kommer att omfattas av insättningskonsekvenser för kontoinnehavaren genom att garantin eller inte. tillgångarna på kontot inte längre omfattas av Som redan antytts har de bestämmelser som schablonbeskattningen. Den föreslagna nya föreslås i lagen om investeringssparkonto enbart sparformen investeringssparkonto kan därmed betydelse för beskattningen. Följande exempel sägas vara en skattemässig konstruktion. kan illustrera detta. I lagen om investeringsspar- I linje med att investeringssparkonto är en konto föreslås bestämmelser enligt vilka inveskattemässig konstruktion, eller om man så vill steringstillgångar som har överlåtits direkt till en en skattemässig påbyggnad på redan befintlig annan fysisk person inte får överföras till dennes reglering, föreslås i propositionen inga ändringar värdepapperskonto. Även om en sådan överav civilrättsliga eller näringsrättsliga bestämmel- föring görs i strid med bestämmelserna i nämnda ser. Civilrättsliga bestämmelser som i dag är lag innebär inte det att överföringen inte är giltig tillämpliga på ägarförhållanden m.m. för sådana ur ett civilrättsligt perspektiv. Tvärtom får

PROP. 2011/12:1

förvärvaren samma sakrättsliga skydd till de till betydande nackdel för fondbolag som inte förvärvade tillgångarna som vid vilken överföring ingår i en koncern. Fondbolagens förening anser som helst. Skatterättsligt innebär överföringen också att det bör övervägas om centrala dock att investeringssparkontot förlorar sin värdepappersförvarare skulle kunna tillhandastatus som sådant konto eftersom bestämmel- hålla investeringssparkonto för att främja serna i lagen om investeringssparkonto inte har konkurrensen. Euroclear Sweden AB anser att följts. fondbolagen och centrala värdepappersförvarare bör ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värde- Lagförslag papperskontoform, dvs. utan att kontanta medel Investeringssparkonto definieras i 3 § lagen om sätts in och tas ut från kontot. Vidare bör investeringssparkonto, se avsnitt 3.1. kontoinnehavaren enligt lag åläggas en skyldighet att intyga sin skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett investeringssparkonto samt en 6.13.2.5 Avtal om investeringssparkonto och ytterligare skyldighet att omgående upplysa dess parter investeringsföretaget så snart en förändring i skattehemvisten sker. Skatteverket anför att utländska investeringsföretag är skyldiga att Regeringens förslag: Investeringssparkonto tilllämna en förbindelse till Finansinspektionen om handahålls av ett investeringsföretag. Med inveatt lämna kontrolluppgifter. Tidigare erfarenhet steringsföretag avses svenskt värdepappersbolag visar att detta uppfylls dåligt av de utländska som har tillstånd att förvara finansiella instruaktörerna. Skatteverket uppfattar därför att det ment för kunders räkning och ta emot medel finns ett kontrollproblem när ett investeringsmed redovisningsskyldighet, svenskt kreditsparkonto flyttas till utlandet eller när en person institut som har tillstånd att bedriva bank- eller öppnar ett investeringssparkonto utanför finansieringsrörelse och utländska motsvarig- Sverige. Skatteverket föreslår därför att lagen om heter som hör hemma i en stat inom EES. investeringssparkonto kompletteras med ett Ett investeringssparkonto får bara innehas av stycke som innebär att för att ett konto ska en enda fysisk person eller av ett enda dödsbo anses uppfylla kraven för att vara ett investeroch det får bara föras av ett enda investeringsingssparkonto ska investeringsföretaget ha företag. Den som innehar ett investeringssparlämnat en förbindelse om att lämna kontrollkonto benämns kontoinnehavare. uppgifter enligt 13 kap. 1 § lagen (2001:1227) Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås om självdeklarationer och kontrolluppgifter, mellan ett investeringsföretag och en fysisk förkortad LSK. person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i

Skälen för regeringens förslag

lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto får inte överlåtas. Kontoinnehavare Den som innehar ett investeringssparkonto bör benämnas kontoinnehavare. Promemorians förslag: Överensstämmer Ett syfte med investeringssparkonto är att med regeringens. förenkla för fysiska personer att spara i finan- Remissinstanserna: Aktiespararna anför att siella instrument. Därför bör bara fysiska persoförslaget att ett investeringssparkonto bara kan ner, och dödsbon, få inneha investeringssparinnehas av en enda fysisk person eller ett enda konton. Aktiespararna anser att det är angeläget dödsbo medför att t.ex. aktiesparklubbar inte att aktiesparklubbar ges rätt att inneha ett invekommer att kunna öppna ett sådant konto. steringssparkonto. Aktiesparklubbar består Aktiespararna anser att aktiesparklubbar är ett normalt av flera fysiska personer. För det första fenomen som höjer intresset för aktieägande och bedömer regeringen behovet av att flera fysiska förordar att investeringssparkontot ska vara personer gemensamt ska kunna inneha ett invemöjligt att innehas av flera personer gemensamt. steringssparkonto som litet. För det andra skulle Aktiespararna, Fondbolagens förening och en sådan lösning kräva komplicerade regler SkagenFonder anser att även fondbolag ska beträffande uppdelning av kapitalunderlaget kunna tillhandahålla investeringssparkonto. I hänförligt till ett investeringssparkonto med annat fall snedvrids konkurrensen på marknaden

PROP. 2011/12:1

flera innehavare. För det tredje kan det heller särskilt tillstånd som innefattar investeringsinte uteslutas att gemensamma investeringsspar- tjänsterna mottagande och vidarebefordran av konton leder till ökad risk för skatteundandra- order enligt 2 kap. 1 § 1 VML. Investeringsganden. Sammantaget görs därför bedömningen tjänsten mottagande och vidarebefordran av att varje investeringssparkonto bara bör få inne- order innebär dock att det avslutande momentet has av en fysisk person eller ett dödsbo. Det bör i köpet eller försäljningen utförs av någon annan däremot inte finnas någon begränsning såvitt än den som har tagit emot och vidarebefordrat avser antalet investeringssparkonton som en och ordern. Kreditinstitut som vill medverka vid samma fysiska person, eller ett och samma avslutet på börsen eller avsluta ordern mot eget dödsbo, får inneha. lager måste därför även ha tillstånd för invester- Det bör inte finnas någon skatterättslig ingstjänsterna utförande av order på kunders begränsning såvitt avser vilken fysisk person eller uppdrag respektive handel för egen räkning vilket dödsbo som kan inneha ett investerings- enligt andra och tredje punkten nämnda lagrum. sparkonto. Även begränsat skattskyldiga perso- Som redan antytts i föregående stycke skulle ett ner bör således kunna inneha ett investerings- kreditinstitut emellertid kunna tillhandahålla ett sparkonto. investeringssparkonto utan tillstånd att driva värdepappersrörelse. I praktiken förutsätter det Investeringsföretag dock att institutet tecknar ett samarbetsavtal På ett investeringssparkonto ska kontoinnehava- med ett annat institut som innehar erforderliga ren kunna spara, dvs. förvara, kontanta medel tillstånd enligt VML. och vissa finansiella instrument. För att kunna För att ett svenskt värdepappersbolag ska erbjuda ett investeringssparkonto bör därför uppfylla de krav som bör ställas på ett investerkrävas att det kontoförande institutet som till- ingsföretag krävs att det har tillstånd enligt handahåller investeringssparkontot, investerings- 2 kap. 2 § 1 VML att förvara finansiella instruföretaget, har tillstånd dels att ta emot återbetal- ment för kunders räkning och ta emot medel ningsskyldiga medel från allmänheten och med redovisningsskyldighet. Ett värdepappersplacera medlen på ett inlåningskonto eller ta bolag som innehar kundmedel är skyldigt, enligt emot inbetalningarna med redovisningsskyldig- 8 kap. 35 § VML, att vidta lämpliga åtgärder för het, dels att förvara värdepapper för kundens att skydda kundens rättigheter och hålla medlen räkning. avskilda från institutets tillgångar. Av Finans- Utöver tillstånd för dessa grundläggande inspektionens föreskrifter om värdepapperstjänster kommer det i praktiken att krävas ytter- rörelse (FFFS 2007:16) följer att värdepappersligare tillstånd för olika investerings- och företag som tar emot kundmedel omgående ska sidotjänster för att investeringssparkontot ska placera dessa på ett eller flera konton i en bli en attraktiv investerings- och sparform på centralbank, ett kreditinstitut eller i en godkänd marknaden. Det saknas emellertid skäl att kräva penningmarknadsfond. Svenskt värdepappersatt investeringsföretaget ska inneha tillstånd för bolag som har tillstånd enligt nämnda lagrum samtliga tjänster som kan bli aktuella inom bör därför anses vara investeringsföretag. ramen för investeringssparkontot. Det är Förutom nämnda tillstånd torde det dock i tillräckligt att företaget antingen självt eller praktiken, på samma sätt som för kreditinstitut, genom avtal med andra institut kan tillhandahålla krävas att bolaget självt eller genom samarbetskontoinnehavaren erforderliga investerings- och avtal innehar övriga erforderliga tillstånd. sidotjänster. Även utländska värdepappersföretag och Ett svenskt kreditinstitut uppfyller de krav kreditinstitut som hör hemma i en stat inom som bör ställas på ett investeringsföretag. Det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får nämligen enligt 7 kap. 1 § andra stycket lagen (EES) och som där har tillstånd motsvarande de (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse som krävs för att svenska företag ska kunna vara med stöd av sitt tillstånd ta emot inlåning och investeringsföretag, bör anses vara sådana föreförvara värdepapper. Ett svenskt kreditinstitut tag. som har tillstånd att bedriva bank- eller finansie- Aktiespararna och SkagenFonder framför att ringsrörelse bör därför anses vara ett invester- även fondbolag ska kunna tillhandahålla inveingsföretag. För att kunna ta emot och vidare- steringssparkonto. Samma åsikt framförs av befordra order måste institutet även ha ett Fondbolagens förening och Euroclear Sweden AB

PROP. 2011/12:1

som dessutom anser att det bör övervägas om med redovisningsskyldighet som ett led i fondcentrala värdepappersförvarare skulle kunna bolagets verksamhet i form av diskretionär tillhandahålla investeringssparkonto. portföljförvaltning. Det är således inte möjligt Regeringen konstaterar att den verksamhet för ett fondbolag att erhålla de tillstånd som som ett fondbolag får driva är harmoniserad på krävs för att tillhandahålla de tjänster som får EU-nivå, nu senast genom det s.k. UCITS IV- anses nödvändiga för ett investeringsföretag. Av direktivet, 2009/65/EG om samordning av lagar denna anledning bör inte fondbolag ges möjligoch andra författningar som avser företag för het att tillhandahålla investeringssparkonto. kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper Med central värdepappersförvarare avses (fondföretag) . Ett fondbolag får därför inte enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om konto- 128 driva annan verksamhet än som anges i den föring av finansiella instrument ett företag som uttömmande uppräkningen som finns i det enligt 2 kap. samma lag har auktorisation att direktivet. UCITS IV-direktivet har genomförts kontoföra finansiella instrument i avstämningsi svensk rätt den 1 augusti 2011 (prop. register. Enligt 2 kap. 7 § samma lag får en 2010/11:135, bet. 2010/11:FiU38, rskr. central värdepappersförvarare, utöver den verk- 2010/11:315, SFS 2011:882). samhet som auktorisationen omfattar, driva I lagen (2004:46) om investeringsfonder, endast börs- eller clearingverksamhet och annan förkortad LIF, anges följande om fondbolags verksamhet som har nära samband med verktillstånd att bedriva verksamhet. Ett fondbolag är samheten som central värdepappersförvarare. enligt 1 kap. 1 § 7 LIF ett svenskt aktiebolag som Även i fråga om centrala värdepappersförvarare har fått tillstånd enligt 1 kap. 4 § samma lag att framgår således att sådana inte kan erhålla de bedriva fondverksamhet. Med fondverksamhet tillstånd som krävs för att kunna tillhandahålla avses enligt 1 kap. 1 § 10 LIF förvaltning av en investeringssparkonto. Euroclear Sweden AB har investeringsfond, försäljning och inlösen av föreslagit att centrala värdepappersförvarare bör andelar i fonden samt därmed sammanhängande ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värdepapadministrativa åtgärder. Enligt 1 kap. 4 § LIF får perskontoform, dvs. utan att kontanta medel fondbolag utöver tillstånd för fondverksamhet sätts in och tas ut från kontot. Den föreslagna ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning modellen för investeringssparkonto förutsätter avseende finansiella instrument. Av 7 kap. 1 § dock att kontanta medel kan hanteras inom LIF framgår att fondbolag som har tillstånd till kontot. Något förslag om att centrala värdepapportföljförvaltning avseende finansiella instru- persförvarare ska kunna tillhandahålla investerment efter tillstånd av Finansinspektionen får ta ingssparkonto lämnas därför inte. emot fondandelar för förvaring, dock inte fond- Det är viktigt att det är tydligt vilket institut andelar som ingår i en investeringsfond som som har ansvaret gentemot kontoinnehavaren förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel och mot det allmänna. På grund av detta bör med redovisningsskyldighet som ett led i verk- varje investeringssparkonto få föras av enbart ett samheten. enda investeringsföretag. Som redan nämnts Som inledningsvis beskrivits i detta avsnitt bör hindrar detta dock inte att investeringsföretaget det enligt regeringens mening krävas att ett inve- samarbetar med andra institut. Andra institut steringsföretag har tillstånd dels att ta emot kan t.ex. utföra uppgifter för investeringsföretaåterbetalningsskyldiga medel från allmänheten gets räkning. Investeringsföretaget kan emelleroch placera medlen på ett inlåningskonto eller ta tid inte delegera sitt ansvar som investeringsemot inbetalningarna med redovisningsskyldig- företag som följer av de bestämmelser som het, dels att förvara värdepapper för kundens föreslås i denna proposition. räkning. Av den ovan redovisade regleringen för fondbolag framgår att dessa enbart kan få Avtal om investeringssparkonto tillstånd att förvara fondandelar, utom fondan- Förhållandet mellan investeringsföretaget och delar som ingår i en investeringsfond som kontoinnehavaren bör regleras i ett avtal om förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel investeringssparkonto. För att det inte ska finnas någon konflikt mellan detta avtal och lagen om investeringssparkonto får avtalet inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen. 128 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).

PROP. 2011/12:1

Ett investeringssparkonto som sådant, och uppfylls dåligt av de utländska aktörerna och att alltså inte tillgångarna som förvaras på kontot, det därför finns ett kontrollproblem när ett invebör inte få överlåtas. Detta för att inte kompli- steringssparkonto öppnas utanför Sverige. cera reglerna om skattskyldighet för schablon- Regeringen konstaterar att det förhållandet att intäkt som är hänförlig till tillgångarna på visst vissa utländska företag som bedriver gränsöverinvesteringssparkonto. skridande verksamhet till Sverige underlåter att Euroclear Sweden AB anser att kontoinne- inkomma med förbindelse till Finansinspektiohavaren bör åläggas en skyldighet att intyga sitt nen om att lämna kontrolluppgifter främst är ett skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett inve- kontrollproblem som inte påverkas av förslagen i steringssparkonto samt en ytterligare skyldighet denna proposition. Att införa speciella krav i att omgående upplysa investeringsföretaget så detta avseende för att få tillhandahålla just invesnart en förändring i denna hemvist sker. steringssparkonto i Sverige när motsvarande Regeringen har förståelse för att det kan vara problem föreligger för andra liknande tjänster, svårt för investeringsföretaget att känna till om där inget sådant krav uppställs, vore inkonseen kontoinnehavare är begränsat eller obegränsat kvent. Dessutom skulle det försvåra för en skattskyldig i Sverige, vilket bland annat har presumtiv kontoinnehavare om det införs ytterbetydelse för beräkningen av schablonintäkten ligare villkor för den skattemässiga statusen för och företagets skyldighet att lämna kontrollupp- ett investeringssparkonto som är hänförliga till gifter, se avsnitt 6.13.3.3 och 6.13.5.2. Det är investeringsföretaget. Att förändra systemet för dock inte lämpligt att ålägga kontoinnehavaren förbindelse att lämna kontrolluppgift ligger en sådan skyldighet. Det kan nämnas att det bör utanför ramen för detta lagstiftningsärende. ligga i en begränsat skattskyldig kontoinnehavares intresse att underrätta investerings- Lagförslag företag om att denne är begränsat skattskyldig. Bestämmelser om vem som kan inneha och föra Annars riskerar kontoinnehavaren att i Sverige ett investeringssparkonto och om avtal om debiteras skatt hänförlig till schablonintäkt som investeringssparkonto tas in i 9 § lagen om han eller hon inte är skyldig att betala. En investeringssparkonto. I 5 § samma lag regleras kontoinnehavare som går från att vara begränsat vad som utgör investeringsföretag. Se avsnitt 3.1. till obegränsat skattskyldig och som inte informerar investeringsföretaget om detta, vilket leder till att oriktiga uppgifter lämnas till 6.13.2.6 Finansiella instrument på Skatteverket, riskerar påföljd i form av bland investeringssparkonto annat skattetillägg. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att en kontoinnehavare som Regeringens förslag: Finansiella instrument som är medveten om en förändring av den skatteförvaras på ett investeringssparkonto är invemässiga statusen i de allra flesta fall kommer att steringstillgångar eller kontofrämmande tillinformera investeringsföretaget om detta. gångar. Skatteverket föreslår att det ska införas en bestämmelse enligt vilken en förutsättning för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett investeringssparkonto är att invester- Promemorians förslag: Överensstämmer ingsföretaget har lämnat en förbindelse om att med regeringens. lämna kontrolluppgifter enligt 13 kap. 1 § LSK. Remissinstanserna: Far anför att förslaget till Enligt denna paragraf ska utländska företag som lag om investeringssparkonto inte innehåller driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, någon närmare definition av vad som avses med fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller finansiella instrument och att begreppet bör försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta kommenteras om det ska användas. Sparbankeren filial eller motsvarande etablering här, innan nas Riksförbund framför att de tillgångar som verksamheten inleds, under vissa förutsättningar omfattas av förslaget är fordringsrätter. Finansige in en skriftlig förbindelse till Finansinspek- ella instrument av det slag som omfattas av tionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet förslaget är dematerialiserade, dvs. utgörs inte av med bestämmelserna i LSK. Anledningen till fysiska värdepapper. Begreppsapparaten i lagför- Skatteverkets förslag är att verket anser att detta slaget synes emellertid utgå ifrån att såväl likvida medel som aktuella finansiella instrument är just

PROP. 2011/12:1

lösa saker (fysiska pengar och fysiska värdepap- slagna lagen lämpliga även i förhållande till per). Enligt Sparbankernas Riksförbund vore det sådana tillgångar. lämpligt om förslaget skulle kunna omarbetas så Far anser att om uttrycket finansiella instruatt valda begrepp bättre ansluter sig till termi- ment ska användas så bör det kommenteras. nologin i lagen (1936:81) om skuldebrev och Skatteverket framför att förslaget till lag om invelagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella steringssparkonto innehåller flera uttryck som är instrument. Skatteverket anför att det i förslaget hämtade från VML och som inte används inom till ny lagtext förekommer flera uttryck som är skattelagstiftningen på samma sätt. Skatteverket hämtade från lagen (2007:528) om värdepap- anser att om uttrycket finansiellt instrument ska persmarknaden, förkortad VML, och som inte användas bör lagtexten göras tydligare så att det används i skattelagstiftningen på samma sätt. redan av denna går att läsa ut vilka definitioner Bland annat används uttrycket finansiella som avses. Som redan nämnts anser regeringen instrument. Av kommentaren till lagtext framgår att uttrycket finansiella instrument bör användas att begreppen motsvarar de som anges i VML. i regleringen som föreslås i denna proposition. Skatteverket anser att ordalydelsen i reglerna av Förutom finansiella instrument innehåller den förenklingsskäl bör ansluta till den terminologi föreslagna lagen en rad uttryck som definieras i som redan finns i inkomstskattelagen andra lagar, t.ex. reglerad marknad, handels- (1999:1229). Det är därför mer lämpligt att plattform och delning. Enligt regeringens använda ordet värdepapper i stället för finansiellt bedömning skulle hänvisningar i lagtexten till instrument. I vart fall bör lagtexten göras tydli- lagar där de olika uttrycken definieras tynga gare så att det redan av denna går att läsa ut vilka lagtexten alltför mycket. Som utgångspunkt definitioner som avses. bedöms det därför inte lämpligt att hänvisa till Skälen för regeringens förslag: Ett invester- andra lagar där uttryck som används i den föreingssparkonto föreslås vara en sparform inom slagna lagen om investeringssparkonto definievilken kontoinnehavaren i första hand ska kunna ras. spara i finansiella instrument. Av praktiska skäl Investeringssparkonto är tänkt som en alterska dock även kontanta medel kunna förvaras på nativ sparform till andra former av sparande i ett investeringssparkonto. Uttrycket finansiella finansiella instrument. Som framgår av nästa instrument definieras i 1 kap. 4 § VML och avsnitt är det dock på grund av den modell för omfattar bland annat aktier i aktiebolag, schablonbeskattningen som föreslås i denna obligationer och fondandelar. Detta uttryck är proposition nödvändigt att begränsa det slag av vedertaget på värdepappersmarknaden. Det är i finansiella instrument som får förvaras på ett första hand aktörerna på denna marknad, främst investeringssparkonto. De tillgångar som i kontoinnehavarna och investeringsföretagen, princip utan begränsningar får förvaras på ett som ska förhålla sig till den föreslagna lagen om investeringssparkonto benämns investeringstillinvesteringssparkonto. För dessa får uttrycket gångar. finansiella instrument anses vara att föredra Finansiella instrument som inte är investerframför uttrycket värdepapper, som vanligtvis ingstillgångar föreslås endast få förvaras på används inom skattelagstiftningen och som kontot under en begränsad tid. I lagrådsremissen Skatteverket förordar ska användas. Uttrycket föreslogs att dessa finansiella instrument skulle värdepapper är dessutom inte definierat inom benämnas otillåtna tillgångar. Lagrådet har anfört skattelagstiftningen, varför en sådan definition följande med anledning av detta. Även om en skulle behöva införas i lagen om investerings- sådan definition kan ha ett visst pedagogiskt sparkonto. Regeringen anser därför att det är värde kan den också leda fel då den lätt leder lämpligare att använda uttrycket finansiella tanken till tillgångar som är förbjudna att över instrument. huvud taget inneha. Det torde inte heller i annan Liksom Sparbankernas Riksförbund anför är de lagstiftning förekomma att man betecknar i och tillgångar som kan förvaras på ett investerings- för sig godtagbara föremål och företeelser som sparkonto dematerialiserade, dvs. på kontot inte omfattas av viss lagstiftning som otillåtna. existerar de inte i någon konkret gestalt i form av Lagrådet hyser förståelse för svårigheten att pappershandling eller liknande. Till skillnad från finna ett ersättningsord eller -begrepp för förbundets uppfattning är, enligt regeringens otillåtna. En möjlighet skulle, i de flesta av de bedömning, de uttryck som används i den före- föreslagna bestämmelserna, vara att beteckna de

PROP. 2011/12:1

avsedda tillgångarna som ”främmande” 6.13.2.7 Investeringstillgångar tillgångar. Enligt Lagrådets mening bör det dock övervägas om begreppet ”otillåtna” alls behövs. Såvitt Lagrådet kan bedöma torde nämligen Regeringens förslag: Investeringstillgångar är begreppet kunna utmönstras och 8 § lagen om finansiella instrument som är upptagna till investeringssparkonto således utgå. handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, finansiella instru- Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning ment som handlas på en handelsplattform och att termen otillåtna tillgångar kan leda tanken fel andelar i investeringsfonder. Finansiella instruoch att den därför är mindre lämplig som benämning för finansiella instrument som inte är ment som har getts ut av ett företag är dock inte investeringstillgångar. Regeringen anser dock att investeringstillgångar om innehavaren av instrudet inte är lämpligt att helt utmönstra en menten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som benämning för denna företeelse. Det skulle kräva motsvarar minst 10 procent av rösterna för att företeelsen, dvs. finansiella instrument som samtliga andelar eller av kapitalet i företaget. Vid inte är investeringstillgångar, eller annorlunda uttryckt andra finansiella instrument än inve- bedömningen av hur stor andel av företaget som steringstillgångar, skrivs ut i de paragrafer där innehavaren av de finansiella instrumenten har, företeelsen förekommer. Enligt regeringens ska innehavaren även anses äga andelar i företaget som närstående till denne, direkt eller indibedömning skulle detta tynga lagtexten på ett rekt äger eller på liknande sätt innehar. Kvalificeonödigt sätt. ”Otillåtna tillgångar” bör i stället rade andelar är inte investeringstillgångar. ersättas med en annan, mer lämplig, term. Lagrådet har föreslagit, om en term för företeelsen alls behövs, att företeelsen benämns som främmande tillgångar. Regeringen anser dock att Promemorians förslag: Överensstämmer finansiella instrument som inte är investerings- delvis med regeringens. Enligt promemorians tillgångar bör benämnas som kontofrämmande förslag är investeringstillgångar finansiella instrutillgångar. Härigenom markeras att tillgångarna i ment, bortsett från kvalificerade andelar, som är och för sig kan vara hänförliga till ett invester- upptagna till handel på en reglerad marknad eller ingssparkonto men att de, till skillnad från inve- en motsvarande marknad utanför Europeiska steringstillgångar, är främmande för kontot i det ekonomiska samarbetsområdet (EES), andelar i avseendet att de bara får förvaras på ett inve- en investeringsfond och kontanta medel. steringssparkonto under en begränsad tid. Promemorians förslag innehåller inte någon Indelningen i investeringstillgångar och begränsning avseende tillgångarnas status som kontofrämmande tillgångar är av grundläggande investeringstillgångar om de innehas av större betydelse för de bestämmelser som föreslås i ägare i utgivande företag. denna proposition. Förutom att indelningen har Remissinstanserna: Den främsta kritik som betydelse för i vilken utsträckning olika till- har riktats mot förslaget rör den omständigheten gångar får förvaras på ett investeringssparkonto, att finansiella instrument som bara handlas på har den även betydelse bland annat för när handelsplattform inte får förvaras på ett invetillgångar får överföras till och från ett inve- steringssparkonto. steringssparkonto. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår Sparbankernas Riksförbund anför att begrepnärmare under vilka förutsättningar invester- pet investeringsfond utesluter motsvarande ingstillgångar och kontofrämmande tillgångar får fonder i andra EU-länder, vilket skulle kunna förvaras på ett investeringssparkonto. ifrågasättas ur ett EU-rättsligt perspektiv. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser, i likhet med promemorians bedömning, att begränsningen till reglerad marknad är nödvändig. Aktiespararna anser att åtgärden för att undvika den beskrivna risken för skatteundandragande inte är proportionerlig. Enligt Aktiespararnas mening är det inte självklart att risken för ett sådant skatteundandragande bara skulle finnas på handelsplattformar. Aktiespararna

PROP. 2011/12:1

avstyrker förslaget i denna del och hemställer att ingen skillnad i huruvida ett marknadsvärde för regeln ändras så att de instrument som vid instrumenten kan fastställas. Risken att bolag inkomstbeskattningen räknas som marknads- med liten ägarspridning väljer att notera sin aktie noterade enligt 48 kap. 5 § inkomstskattelagen på en handelsplattform för att tillföra bolaget (1999:1229), förkortad IL, ska vara tillåtna på obeskattade tillgångar är mycket liten och bör investeringssparkontot. Aktietorget anför att inte ges den betydelse den får i promemorian. promemorians förslag diskriminerar aktier som Den som driver en handelsplattform måste tillse handlas på handelsplattform. För såväl Aktie- att det sker en ändamålsenlig och sund handel torget, First North och Nordic MTF, alla med instrumenten på marknadsplatsen och handelsplattformar, gäller gränsen 10 procent. I marknadsplatsen ska, precis som en reglerad promemorian tycks inte ha beaktats att den marknad, drivas hederligt, rättvist och professioreglerade marknaden NGM Equity har sprid- nellt. Syftet med MiFID var bland annat att ningskravet 10 procent, alltså samma som skapa konkurrens i handeln med finansiella handelsplattformarna. Den danska reglerade instrument. Förslaget diskriminerar vissa bolag marknaden Dansk AMP/GXG Markets tillåter och finansiella instrument och hämmar konkurnotering med spridning på bara några procent. rensen i handeln med finansiella instrument. Den regel för att eliminera risken för skattearbi- Konkurrensverket anser att förslaget i promemotrage som promemorian föreslår fungerar inte. rian riskerar att orsaka en snedvridning vad avser Det stämmer att det skattearbitrage som redo- tillförseln av kapital till företagen på de olika görs för i promemorian är möjligt men risken för handelsplatserna. Vidare riskerar förslaget att att det ska inträffa är liten. Aktietorgets slutsats snedvrida konkurrensen om handeln med finanär därför att aktier listade på handelsplattformar siella instrument mellan reglerade marknader utan olägenhet kan tillåtas på investeringsspar- och handelsplattformar genom att innehavare av konton utan specialregler mot arbitrage. Men investeringssparkonton måste kontrollera att om sådana specialregler trots allt anses behövas finansiella instrument är upptagna till handel på föreslås att den huvudägare och hans närståen- en reglerad marknad eller motsvarande marknad dekrets som tillsammans äger mer än 80 procent utanför EES. För att undvika dessa snedvridav ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara ningar bör förslaget utformas så att plattformsförhindrade att förvara aktierna på ett invester- neutralitet uppnås. Skattebetalarnas Förening ingssparkonto. Avanza Bank föreslår att finansi- anför att om reformen genomförs bör handelsella instrument som endast handlas på en plattformar omfattas, annars kommer särskilt de handelsplattform ska anses utgöra invester- mindre bolag som handlas på handelsplattformar ingstillgångar. Att utesluta finansiella instrument att systematiskt missgynnas. Det finns flera som handlas på en handelsplattform kommer att rimliga alternativ till att helt utesluta handelshämma konkurrensen mellan marknadsplatserna plattformar från den nya sparformen. Det kan vilket strider mot MiFID (direktiv 2004/39/EG exempelvis röra sig om att fastställa regler för om marknader för finansiella instrument ). ägarspridning på handelsplattformar som vill 129 Finansiella instrument som handlas på en kunna delta i den nya sparformen, baserade på handelsplattform är tillåtna inom ramen för en den undre gräns avseende ägarspridning som kan kapitalförsäkring. Skälen för att klassa finansiella antas göra underprisaffärer lönsamma. Skatteinstrument som endast handlas på en handels- verket anför att det borde vara ganska enkelt att plattform som investeringstillgångar väger avgöra om ett värdepapper är upptaget till handel tyngre än skälen mot. Burgundy föreslår att på en reglerad marknad inom EES. Däremot är finansiella instrument som primärt handlas på en det betydligt svårare att avgöra vad som är en handelsplattform ska anses utgöra investerings- motsvarande marknad utanför EES. För att tillgångar. Reglerade marknader och handels- förenkla för investerarna och för investeringsplattformar är två former av samma slags organi- företagen är det viktigt att det finns en avgränsserade handel som båda kräver tillstånd och står ning som är enkel att tillämpa. Om det är möjligt under tillsyn av Finansinspektionen. Det är föreslår därför Skatteverket att de tillgångar som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse tillgångar på en reglerad marknad inom EES. Skatteverket föreslår också att de andelar i investeringsfonder som får förvaras på kontot 129 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).

PROP. 2011/12:1

begränsas till att endast avse andelar som omfat- torget skulle dock önska att den föreslagna gräntas av UCITS IV-direktivet, 2009/65/EG om sen 10 procent sattes betydligt högre. Avanza samordning av lagar och andra författningar som Bank tillstyrker den i tilläggspromemorian föreavser företag för kollektiva investeringar i över- slagna definitionen av investeringstillgångar. låtbara värdepapper (fondföretag) . Sveriges Avanza Bank tror dock att den föreslagna ägar- 130 advokatsamfund delar uppfattningen att kvalifi- begränsningen kan vara svår att uppfylla och cerade andelar i allmänhet inte ska kunna bli kontrollera i praktiken, särskilt gäller detta föremål för schablonbeskattning, men ifråga- ”närståendereglerna”. Avanza Bank förutsätter sätter om det är nödvändigt att förbjuda sådana att ansvaret för att kvalificerade andelar inte kvalificerade andelar som är föremål för handel förvaras på ett investeringssparkonto ligger hos på en reglerad marknad som förvaras på ett inve- kontoinnehavaren och ser gärna att detta steringssparkonto. Till att börja med torde det förtydligas. Skattebetalarnas Förening välkomnar inte vara särskilt vanligt att aktier som handlas på förslaget att inkludera handelsplattformar i en reglerad marknad är kvalificerade andelar. systemet för investeringssparkonto. Rent Kvalificerade andelar finns endast i fåmansbolag principiellt är en ägandebegränsning en accepoch ett noterat bolag är per definition inte ett tabel lösning på problemet med underprisaffärer fåmansbolag. De kvalificerade andelar det kan i företag med liten ägarspridning. Det vore dock vara fråga om är sådana andelar som innehas av önskvärt om resonemanget som ligger bakom personer som är eller har varit verksamma i den satta gränsen för ägande (10 procent) kunde betydande omfattning i aktiebolaget innan det redovisas mer utförligt. Rimligen borde blev upptaget till handel på en reglerad marknad, ”utspädningseffekten” även vid ett ägande som eftersom de kvalificerade andelarna förblir kvali- är betydligt större än 10 procent vara så pass stor ficerade under en period av fem år efter det att att underprisaffärer blir mycket oattraktiva. Det rekvisiten för att vara kvalificerad andel upphört. finns därför anledning att överväga en högre Advokatsamfundet ifrågasätter om det för dessa ägarbegränsning än den föreslagna. Svenska aktier föreligger sådana svårigheter att beräkna Bankföreningen och Svenska Fondhandlaremarknadsvärdet eller sådana risker för otillbör- föreningen tillstyrker förslaget att tillåta att liga skatteförmåner att de bör undantas från finansiella instrument som enbart handlas på schablonbeskattningen. handelsplattformar också ska få förvaras på ett Tilläggspromemorians förslag: Överens- investeringssparkonto. Dock bör förslaget om stämmer delvis med regeringens. I tilläggspro- ägarbegränsning utredas vidare. Bland annat memorian föreslås att innehav av minst en viss måste klargöras hur denna gräns i realiteten ska andel av rösterna i ett företag kan ha betydelse kunna kontrolleras liksom vem som ska ansvara för bedömningen av om ett finansiellt instru- för att kontrollera detta. Skatteverket avstyrker ment är en investeringstillgång. I tilläggsprome- tilläggspromemorians förslag att definitionen av morian finns dock inget förslag om att en viss investeringstillgångar även omfattar finansiella andel av kapitalet i ett företaget kan ha sådan instrument som handlas på en handelsplattform. betydelse. Förslaget innebär att det blir ännu svårare att Remissinstanserna: Konkurrensverket till- avgöra vilka tillgångar som får förvaras på ett styrker tilläggspromemorians förslag att investeringssparkonto och att bestämma markdefinitionen av investeringstillgångar komplette- nadsvärdet för tillgångarna på kontot. Mycket få ras så att den även omfattar finansiella instru- personer i Sverige innehar aktieposter som ment som handlas på en handelsplattform. Även omfattar 10 procent av rösterna i ett marknads- Aktiespararna tillstyrker att också finansiella noterat bolag. Detta gäller oavsett om bolaget instrument som handlas på en handelsplattform handlas på en reglerad marknad eller en handelsska kunna vara investeringstillgångar. Aktietorget plattform. Det får antas att det inte är någon välkomnar förslaget att finansiella instrument vanlig placerare som investerar så mycket i ett som handlas på handelsplattform kan omfattas och samma bolag. Risken för skatteundanav definitionen av investeringstillgångar. Aktie- dragande bör även finnas vid mindre innehav än 10 procent. Skatteverket föreslår att den tillåtna ägarandelen sätts till 1 procent av rösterna eller kapitalet.

130 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).

PROP. 2011/12:1

Skälen för regeringens förslag En reglerad marknad står under tillsyn och är organiserad på ett sådant sätt att ett marknads- Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- värde på tillgångar som är upptagna till handel på konto ska schablonbeskattas. Schablonbeskatt- en sådan marknad lätt går att fastställa. Därför ningen innebär att ett kapitalunderlag först bör finansiella instrument som är upptagna till beräknas. Marknadsvärdet av tillgångarna ska vid handel på en reglerad marknad som utgångsingången av varje kvartal under kalenderåret punkt kunna utgöra investeringstillgångar. beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Skatteverket föreslår, om det är möjligt, att Detsamma gäller även i vissa fall marknadsvärdet uttrycket investeringstillgångar begränsas till att av tillgångar som överförs till ett investerings- bara avse finansiella instrument som är upptagna sparkonto. På detta kapitalunderlag beräknas en till handel på en reglerad marknad inom EES. schablonmässig avkastning som ska tas upp till Det torde emellertid inte vara alldeles ovanligt beskattning. För att en sådan skattemodell ska att även fysiska personer investerar i finansiella fungera är det av avgörande betydelse att till- instrument på större marknader utanför EES, gångarna på investeringssparkontot och tillgång- t.ex. marknader som drivs av New York- eller arna som överförs till kontot utan svårighet kan Tokyobörsen. Investeringssparkontot skulle bli värderas. Utgångspunkten är därför att bara mindre attraktivt för sparare som inte vill tillgångar som uppfyller detta kriterium ska begränsa sina investeringar till EES om markkunna utgöra investeringstillgångar. nadsplatser utanför detta område uteslöts. Av Termen investeringstillgångar föreslås avse denna anledning bör även finansiella instrument bara vissa finansiella instrument och andelar i som är upptagna till handel på en marknadsplats investeringsfonder. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår utanför EES som motsvarar en reglerad marknad dock att även kontanta medel får förvaras på ett kunna utgöra investeringstillgångar. Avgörande investeringssparkonto. för om en marknadsplats utanför EES kan anses motsvara en reglerad marknad är att den närings- Finansiella instrument som är upptagna till handel rättsliga regleringen av marknadsplatsen motsvapå reglerad marknad rar den reglering som gäller för en reglerad En reglerad marknad är ett multilateralt system marknad. Frågan vilka marknadsplatser som får inom EES som sammanför eller möjliggör anses motsvara en reglerad marknad får ytterst sammanförande av ett flertal köp- och säljintres- avgöras av rättstillämpningen. sen i finansiella instrument från tredje man – Det bör inte finnas någon begränsning såvitt regelmässigt, inom systemet och i enlighet med avser vilka slags finansiella instrument på en icke skönsmässiga regler – så att detta leder till reglerad marknad och en motsvarande marknad avslut, 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om värde- utanför EES som bör kunna utgöra investeringspappersmarknaden, förkortad VML. Det är tillgångar. Även t.ex. standardiserade derivatförenat med en tillståndsplikt att driva en regle- instrument som är upptagna till handel på en rad marknad och sådan verksamhet står under reglerad marknad bör således kunna vara tillsyn av Finansinspektionen. Som exempel kan investeringstillgångar. nämnas att Stockholmsbörsen driver en reglerad marknad. Handeln på dessa marknader är kring- Finansiella instrument som handlas på handelsgärdad av en omfattande reglering. Dels regleras plattform i VML bland annat förutsättningarna för Förutom på reglerade marknader förekommer tillstånd att driva en reglerad marknad, vilka handel med finansiella instrument även på finansiella instrument som får tas upp till handel handelsplattformar. Med handelsplattform avses på en sådan marknad och de noterade bolagens ett multilateralt handelssystem (Multilateral informationsskyldighet, dels reglerar börsen som Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av driver den reglerade marknaden hur handeln ska ett värdepappersinstitut eller en börs och som gå till. Regleringen innebär ett väl utvecklat inve- sammanför ett flertal köp- och säljintressen i sterarskydd främst genom de högt ställda kraven finansiella instrument från tredje man – inom på de noterade bolagens informationsskyldighet. systemet och i enlighet med icke skönsmässiga Termen reglerad marknad har sitt ursprung i regler – så att detta leder till avslut, 1 kap. 5 § MiFID, vilket innebär att regleringen av dessa 12 VML. Aktietorget och First North är marknadsplatser är likartad inom EES. exempel på svenska handelsplattformar.

PROP. 2011/12:1

Handeln på handelsplattformar är inte lika strikt gäller att vederbörande förfar på ett sätt som reglerad som den på reglerade marknader. Det denne inser eller borde inse får nämnda effekter. finns vissa bestämmelser om handeln i VML, Med hänsyn till denna reglering får risken för att men de är av mer allmän karaktär. Det åligger transaktioner på handelsplattformar sker till framför allt varje företag som driver en handels- priser som inte överensstämmer med marknadsplattform att utforma egna regler om krav på värdet anses vara liten. Risken för att finansiella bolag vars aktier handlas på handelsplattformen instrument som handlas på en handelsplattform m.m. Precis som för reglerad marknad har inte är korrekt värderade är därför liten. Sådana termen handelsplattform sitt ursprung i MiFID. instrument bör därför som utgångspunkt kunna Även för handelsplattformar gäller således att utgöra investeringstillgångar. regleringen av dessa marknadsplatser är likartad Denna bedömning överensstämmer med inom EES. tilläggspromemorians men skiljer sig från Som redan nämnts bör finansiella instrument promemorians bedömning. Skälen för promesom är upptagna till handel på en reglerad mark- morians bedömning och förslag redovisas under nad, eller en motsvarande marknad utanför EES, nästföljande rubrik. Av de remissinstanser som som utgångspunkt utgöra investeringstillgångar. yttrat sig över tilläggspromemorians förslag Detta gäller även om sådana tillgångar också är avstyrker bara Skatteverket . Skatteverket anför föremål för handel på en handelsplattform. Vad att förslaget i tilläggspromemorian innebär att gäller finansiella instrument som enbart handlas det blir ännu svårare att avgöra vilka tillgångar på en handelsplattform görs följande övervägan- som får förvaras på ett investeringssparkonto den. och att bestämma marknadsvärdet för tillgång- Den näringsrättsliga regleringen av en arna på kontot. Det ligger i sakens natur att det handelsplattform är alltså inte lika omfattande inte kan uteslutas att det i vissa situationer blir som för en reglerad marknad. Detta beror bland svårare att avgöra om ett finansiellt instrument annat på att denna typ av marknadsplats i första är en investeringstillgång eller inte och vilket hand är avsedd för notering av små och medel- marknadsvärde ett visst instrument ska åsättas stora bolag och det kan bli alltför betungande för om kretsen för vilka finansiella instrument som dessa om samma stränga krav på bland annat får förvaras på ett investeringssparkonto vidgas. informationsskyldighet som gäller på en reglerad Enligt regeringens bedömning överväger dock marknad skulle åläggas dem. Med anledning fördelarna med att låta finansiella instrument härav kan – sett enbart till den näringsrättsliga som handlas på en handelsplattform utgöra inveregleringen – risken för att transaktioner sker till steringstillgångar nackdelarna med förslaget. ett pris som inte överensstämmer med Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har marknadsvärdet sägas vara något större beträf- i sitt remissvar bland annat understrukit betydelfande handel på handelsplattform jämfört med sen av att förslaget om schablonbeskattning handel på reglerad marknad. Härigenom kan utformas neutralt mellan å ena sidan EES, å risken för att finansiella instrument som handlas andra sidan tredjeland. Vad gäller handel med på handelsplattform inte är korrekt värderade finansiella instrument utanför EES finns inga sägas vara något större. garantier för att det finns en motsvarande Inom EES finns dock annan reglering, som kompletterande reglering till den näringsrättsliga gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av reglering inom EES som syftar till att motverka bland annat handelsplattformar, vars syfte är att transaktioner som sker till ett pris som avviker motverka att handel med finansiella instrument från marknadspriset. Regeringen gör därför sker till ett pris som inte stämmer överens med bedömningen att den utgångspunkt som gäller marknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt för finansiella instrument som handlas på en 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid handelsplattform inte bör gälla för finansiella handel med finansiella instrument att det är instrument som handlas på motsvarande markstraffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att nadsplatser utanför EES, dvs. de senare instruotillbörligen påverka marknadspriset eller andra menten bör inte utgöra investeringstillgångar. villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som en ytterligare förutsättning för straffansvar enligt nämnda paragraf

PROP. 2011/12:1

Finansiella instrument som innehas av större ägare handeln med finansiella instrument mellan reglei utgivande företag rade marknader och handelsplattformar och Som nämns ovan bör utgångspunkten vara att förordar att förslaget utformas så att plattformsfinansiella instrument som utan svårighet kan neutralitet uppnås. Enligt Aktiespararna och värderas ska kunna utgöra investeringstillgångar. Aktietorget finns den risk för skatteundandra- Ovan nämns också att finansiella instrument gande som redogörs för i promemorian även på som är upptagna till handel på en reglerad mark- en reglerad marknad. Aktietorget föreslår, om nad eller en motsvarande marknad utanför EES specialregler anses nödvändiga, att förfaranden eller som handlas på en handelsplattform får som syftar till skatteundandragande undviks anses uppfylla detta kriterium och därför som genom att den huvudägare och hans närståendeutgångspunkt bör kunna utgöra investeringstill- krets som tillsammans äger mer än 80 procent av gångar. ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara Vid införandet av den nya schablonbeskattade förhindrade att förvara aktierna på ett investersparformen kan det skapas incitament för att ingssparkonto. handla med finansiella instrument på marknads- Regeringen anser att det finns goda skäl för platser i syfte att undgå konventionell beskatt- att låta handelsplattformar omfattas av den nya ning. Det kan nämligen inte uteslutas att ägarna sparformen och som nämnts ovan bör också till t.ex. ett bolag som kontrolleras av ett fåtal utgångspunkten vara denna. Inte minst utgör personer och som är noterat på en marknads- den omständigheten att notering på en handelsplats skulle kunna föra över sitt aktieinnehav i plattform för många mindre bolag är en viktig bolaget till egna investeringssparkonton. Däref- källa för kapitalförsörjning ett skäl för att de ska ter skulle ägarna genom underpristransaktioner omfattas av sparformen. Det är också viktigt att kunna föra över obeskattade värden till bolaget de olika finansiella marknadsplatserna kan som är noterat på en marknadsplats. Härigenom konkurrera på lika villkor. Den diskriminering av skulle värdet på bolaget, och därmed marknads- handelsplattformar och finansiella instrument värdet på aktierna i bolaget, öka. Aktierna skulle som handlas på dessa som promemorians förslag då kunna säljas, till ett pris motsvarande mark- innebär bör därför undvikas om det är möjligt. nadsvärdet, inom ramen för investeringsspar- Man kan dock inte bortse från den ovankontot utan att vinsten ska tas upp till beskatt- nämnda risken för skatteundandragande. Det är ning. På så sätt skulle obeskattade tillgångar svårt att bedöma hur stor denna risk är. Regerkunna realiseras utan omedelbar skatteeffekt. ingen instämmer inte i Aktietorgets och Enligt promemorians bedömning borde finan- Burgundys bedömning att risken är så pass liten siella instrument som handlas på en handels- att man kan bortse från den. Enligt regeringens plattform, men som inte är upptagna till handel uppfattning är risken reell och någon åtgärd bör på en reglerad marknad eller en motsvarande vidtas för att förhindra den typ av förfaranden marknad utanför EES, inte utgöra investerings- som beskrivs ovan. tillgångar. Skälet för detta är enligt promemorian Regeringen anser, i likhet med tilläggspromeatt det inte kan garanteras att ägarspridningen i morian, att den åtgärd som bör vidtas är att bolag vars aktier handlas på en handelsplattform införa en ägarbegränsning som riktar in sig på är tillräckligt stor för att risken för ovan nämnda personer med stort inflytande i företag som har förfaranden kan uteslutas. gett ut finansiella instrument. Ägarbegräns- Promemorians förslag att inte tillåta förvaring ningen bör gälla oavsett vilken marknad instruav finansiella instrument som handlas på en menten handlas på. Till skillnad från promemohandelsplattform på ett investeringssparkonto rians förslag till åtgärd med anledning av den har kritiserats av flera remissinstanser. Aktie- nämnda risken för skatteundandragande har en torget , Avanza Bank och Skattebetalarnas Före- sådan reglering, vilket har uppmärksammats av ning anser att förslaget innebär en omotiverad Aktiespararna och Aktietorget , även inverkan på diskriminering av bolag vars aktier handlas på en skatteundandragande via bolag vars aktier är handelsplattform. Enligt Aktietorget kan upptagna till handel på en reglerad marknad. diskrimineringen leda till att små- och medel- Samtliga remissinstanser till tilläggspromemostora bolags möjlighet till riskkapitalförsörjning rian som har yttrat sig i frågan är positiva till att försämras. Konkurrensverket framför att försla- en ägarbegränsning införs. Ägarbegränsningen get riskerar att snedvrida konkurrensen om bör gå ut på att personer med ett visst minsta

PROP. 2011/12:1

innehav av andelar i ett företag inte får förvara transaktioner för att undvika skatt ska bli finansiella instrument som har getts ut av företa- lönsamma. Således blir risken för skatteundanget på ett investeringssparkonto. Genom att från dragande lägre om gränsen sätts på en lägre nivå. investeringssparkontot utesluta finansiella Gränsen bör dock inte sättas så lågt att den instrument som har getts ut av företag som riskerar att drabba ett stort antal kontoinnepersonen i fråga har inflytande över blir det inte havare. Skulle exempelvis gränsen sättas vid möjligt för personen att föra över tillgångar med 1 procents ägande av ett företag skulle det kunna latenta vinster till företaget i syfte att realisera medföra att det blir svårt för mindre företag att dessa vinster inom den schablonbeskattade attrahera investeringar från kontoinnehavare sfären. eftersom de skulle kunna riskera att träffas av En första fråga som uppkommer är vilken typ ägarbegränsningen. av inflytande i företaget en person ska ha för att Regeringen bedömer att en lämplig avvägning denne inte ska få förvara finansiella instrument mellan dessa aspekter uppnås om en person som utgivna av företaget på ett investeringsspar- innehar andelar i företaget som motsvarar minst konto. I tilläggspromemorian föreslås att en 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller person som innehar en viss andel av rösterna för av kapitalet i företaget inte får förvara finansiella samtliga andelar i företaget ska omfattas av ägar- instrument som har getts ut av företaget på ett begränsningen. Skatteverket menar dock att även investeringssparkonto. Det är osannolikt att så en persons innehav av kapitalet i företaget ska många delägare i ett företag som krävs för att det beaktas. Regeringen instämmer i denna aktuella skatteundandragandet ska bli lönsamt bedömning. Härigenom undviks att den i samarbetar. Vidare torde antalet personer som tilläggspromemorian föreslagna begränsningen innehar andelar som motsvarar 10 procent av kringgås genom att andelar med olika röstvärde rösterna eller av kapitalet i ett företag vars andeges ut av ett företag. lar är upptagna till handel på en reglerad mark- Härefter uppkommer frågan hur stort innehav nad eller handlas på en handelsplattform vara få. av aktier eller kapital i ett företag som bör krävas Det blir således bara ett fåtal personer som inte för att en person på grund av sitt innehav inte tillåts förvara finansiella instrument som har ska få förvara finansiella instrument i företaget getts ut av ett visst företag på investeringssparpå ett investeringssparkonto. I tilläggspromemo- kontot. Detta gäller även om närståendes innerian föreslås att gränsen ska sättas vid hav ska beaktas vid bedömningen av hur stort 10 procents innehav. Flertalet av remissinstan- innehav en viss person har i ett företag, se nedan. serna anser att denna gräns bör höjas. Skattever- Vid bedömningen av hur stor andel av ket anser dock att gränsen bör sättas vid rösterna eller kapitalet i ett bolag som en konto- 1 procents innehav. innehavare har bör, förutom andelar som denne Risken för att ett investeringssparkonto äger, även beaktas andelar som denne på utnyttjas för skatteundandragande ökar med liknande sätt innehar. Uttrycket ”äger eller på större innehav. Om gränsen skulle sättas vid liknande sätt innehar” förekommer även i 80 procents innehav, som Aktietorget föreslår i 56 kap. 6 § IL. I förarbetena till denna paragraf, sitt remissvar angående promemorian föreslår, som även är relevanta för tillämpningen av lagen skulle det t.ex. vara möjligt för två dominerande om investeringssparkonto i nu aktuellt avseende, ägare i ett bolag, AB1, som vardera innehar anges att uttrycket syftar bland annat på de fall 45 procent av bolaget, att förvara aktierna i som avses i 3 kap. 15 § gamla aktiebolagslagen bolaget på varsitt investeringssparkonto. Det (prop. 1999/2000:15, s. 49). Den paragrafen skulle då kunna löna sig för dessa personer att motsvaras av 4 kap. 43 § i den nu gällande höja marknadsvärdet av aktierna i AB1 genom aktiebolagslagen (2005:551). Enligt den senare att t.ex. via ett annat bolag, som de äger hälften paragrafen kan rösträtt föreligga för den som var av, föra in tillgångar med latenta vinster till genom testamente fått nyttjanderätten till en AB1, och därefter avyttra aktierna i AB1 utan aktie tillsammans med rätten att företräda aktien skatteeffekt inom ramen för kontot. Vid och för den som genom testamente har fått bedömningen av var innehavsgränsen ska sättas rätten till avkastning av en aktie som ska stå kan man således inte enbart beakta en enskild under särskild förvaltning tillsammans med persons innehav. Ju mindre innehav som tillåts, rätten att företräda aktien. Enligt Skatteverkets desto fler andelsägare måste gå samman för att allmänna råd (SKV A 2006:12) bör vid

PROP. 2011/12:1

tillämpning av 56 kap. 6 § IL innehav av inte- Avanza Bank anför att ägarbegränsningen kan rimsbevis jämställas med ägande, om interims- vara svår att kontrollera i praktiken och Svenska beviset är bärare av samma rättigheter som en Bankföreningen och Svenska Fondhandlareaktie. Vidare anförs att i vissa fall kan även rätt föreningen anför att det måste klargöras hur till förvärv av aktier i bolaget, t.ex. genom ägarbegränsningen i praktiken ska kunna optioner eller konvertibla skuldebrev, jämställas kontrolleras liksom vem som ska ansvara för att med ägande. kontrollera detta. Regeringen inser att det kan Även indirekt ägande bör beaktas vid bedöm- vara svårt för ett investeringsföretag att ningen av hur stort innehav en kontoinnehavare kontrollera hur stor andel av ett företag en har. Det vill säga om kontoinnehavaren t.ex. via kontoinnehavare innehar. Personen i fråga kan ju en annan juridisk person äger aktier i ett visst förvara andelar i företaget hos andra institut och bolag ska detta beaktas vid bedömningen av vid bedömningen av om ägarbegränsningen är dennes innehav i bolaget. tillämplig ska närståendes innehav och indirekt För att minimera risken för kringgående av innehav beaktas. Av denna anledning föreslås att ägarbegränsningen bör även närståendes innehav ett investeringsföretag inte ska presumeras ha av andelar i det aktuella företaget beaktas vid kännedom om att kontoinnehavaren förvarar bedömningen av hur stor andel en kontoinne- tillgångar av nyss nämnt slag på ett investeringshavare har i företaget. Med närstående avses sparkonto, se avsnitt 6.13.2.20.2. Om företaget make, förälder, mor- och farförälder, avkomling har sådan kännedom är det dock skyldigt att och avkomlings make, syskon, syskons make informera kontoinnehavaren om detta. Lagen och avkomling och dödsbo som kontoinnehava- om investeringssparkonto är uppbyggd på ren eller någon av de tidigare nämnda personerna sådant sätt att ett investeringssparkonto som är delägare i (2 kap. 22 § IL). Även sambor som utgångspunkt upphör oavsett om det är kontotidigare har varit gifta med varandra eller som har innehavaren eller investeringsföretaget som eller har haft gemensamma barn omfattas av agerar i strid med lagen. närståendekretsen (2 kap. 20 § IL). Följande är exempel på när kontoinnehavaren Kvalificerade andelar inte berörs av ägarbegränsningen på grund av att Enligt promemorians förslag ska kvalificerade denna inte anses inneha andelar motsvarande andelar inte anses vara investeringstillgångar 10 procent i företaget: Kontoinnehavaren K äger även om de är föremål för handel på en reglerad 5 procent av AB1 och hennes make äger marknad eller en motsvarande marknadsplats 4 procent av AB1. Såväl K som hennes make utanför EES. Detta har kritiserats av Sveriges anses i nu aktuellt hänseende inneha 9 procent advokatsamfund . Som Advokatsamfundet fram- (4 + 5 = 9) av AB1. K äger 5 procent av AB1. för stämmer det att det torde vara ovanligt att Hon äger dessutom 100 procent av AB2. AB2 aktier som är upptagna till handel på reglerad äger 3 procent av AB1. K:s innehav i AB1 anses marknad är kvalificerade. Vidare torde uppgå till 8 procent (5 + 3 = 8). marknadsvärdet inte vara svårare att fastställa för Följande är exempel på när kontoinnehavaren de kvalificerade andelar som trots allt kan föreanses inneha andelar motsvarande mer än komma på dessa marknader. Som framgår av 10 procent i ett företag och därmed inte får avsnitt 6.13.3.3 är dock den konventionella förvara finansiella instrument som getts ut av beskattningen av kvalificerade andelar sådan att företaget på sitt investeringssparkonto: Konto- de trots detta inte bör vara föremål för schabloninnehavaren E äger 5 procent av AB1, hennes beskattning. Utgångspunkten måste därför vara make äger 6 procent av samma bolag. Såväl E att kvalificerade andelar inte får förvaras på ett som hennes make anses äga 11 procent av AB1 investeringssparkonto. Regeringen instämmer (5 + 6 = 11). E äger 5 procent av AB1 och således i promemorians bedömning att 100 procent av AB2. AB2 äger 25 procent av kvalificerade andelar inte ska kunna vara AB1. E anses äga 30 procent av AB1 (5 + 25 = investeringstillgångar. 30). E äger 1 procent av AB1, E:s make 7 procent och det av E helägda bolaget AB2 Andelar i investeringsfonder 3 procent. E anses äga 11 procent av AB1 (1 + 7 Andelar i investeringsfonder kan normalt + 3 = 11). värderas utan svårigheter. Sådana andelar bör därför anses vara investeringstillgångar oavsett om de är föremål för viss handel eller inte. De

PROP. 2011/12:1

termer och uttryck som används i den föreslagna finansiella instrument som är upptagna till lagen om investeringssparkonto omfattar också handel på en reglerad marknad och investemotsvarande utländska företeelser om det inte ringsfonder inte ska tillåtas. Exempel på finananges eller framgår av sammanhanget att bara siella instrument som bör kunna tillåtas – och svenska företeelser avses. Utan någon uttrycklig som inte torde vara svårvärderade – är standardiinskränkning i denna del ska således inte bara serade derivatinstrument som är upptagna till andelar i svenska investeringsfonder, utan även handel på reglerad marknad samt räntebärande andelar i motsvarande utländska fonder, utgöra finansiella instrument, såsom företagscertifikat investeringstillgångar. Europaparlamentet och och företagsobligationer. Euroclear Sweden AB rådet antog den 13 juli 2009 UCITS IV-direkti- anser att definitionen av investeringstillgångar vet. Direktivet reglerar villkoren för värdepap- bör utökas till samtliga finansiella instrument. persfonder inom EES. Skatteverket anför att det Skälen för regeringens förslag: Utgångsär svårt att avgöra vad som är en motsvarighet till punkten för den nya sparform som föreslås i en svensk fond. Skatteverket föreslår därför att propositionen är att endast investeringstillgångar reglerna om vilka tillgångar som är tillåtna på och kontanta medel ska få förvaras på ett invekontot förenklas genom att de andelar i investe- steringssparkonto. Finansiella instrument, ringsfonder som får förvaras på kontot begränsas förutom andelar i investeringsfonder, som inte till att endast avse andelar som omfattas av uppfyller kravet på att vara upptagna till handel UCITS IV-direktivet. En sådan begränsning på en reglerad marknad eller motsvarande markinnebär dock att andelar i svenska specialfonder nad utanför EES eller som handlas på en och utländska motsvarande företeelser inte får handelsplattform bör anses vara kontofrämförvaras på ett investeringssparkonto. Det är inte mande tillgångar. Till denna kategori hör t.ex. ovanligt att fysiska personer väljer att investera i aktier som inte är föremål för handel på någon av sådana andelar och denna möjlighet bör även de nämnda marknadsplatserna. Dessa tillgångar finnas inom ramen för ett investeringssparkonto. kan förväntas vara svåra att värdera och därmed Regeringen bedömer därför att den av Skatte- kan det förväntas bli svårt att säkerställa att en verket föreslagna begränsningen inte är lämplig. rättvisande schablonintäkt beräknas på tillgång- Regeringen delar som framkommit ovan inte arna. Även om det skulle förenkla regleringen i heller Sparbankernas Riksförbunds uppfattning många avseenden är det således inte lämpligt att, att det kan ifrågasättas om förslaget i denna del som Euroclear Sweden AB förordar, utvidga strider mot EU-rätten, detta eftersom även definitionen av investeringstillgångar till att utländska motsvarigheter till svenska invester- omfatta samtliga finansiella instrument. Till ingsfonder omfattas av förslaget. skillnad från Sparbankernas Riksförbund anser regeringen att räntebärande finansiella instru- Lagförslag ment, såsom företagscertifikat och företagsobli- Vad som utgör investeringstillgångar regleras i gationer, bara ska kunna utgöra investeringstill- 6 och 7 §§ lagen om investeringssparkonto, se gångar om de är föremål för sådan handel som avsnitt 3.1. gäller för övriga finansiella instrument. Ett standardiserat derivatinstrument är ett finansiellt instrument och således en investeringstillgång 6.13.2.8 Kontofrämmande tillgångar om det är upptaget till handel på en reglerad marknad. Till kategorin kontofrämmande tillgångar hör Regeringens förslag: Finansiella instrument som även finansiella instrument som har getts ut av inte är investeringstillgångar är kontofrämmande ett företag i vilket kontoinnehavaren innehar tillgångar. minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget och kvalificerade andelar, se föregående avsnitt. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Lagförslag Remissinstanserna: Sparbankernas Riksför- Vad som avses med kontofrämmande tillgångar bund anser att det är en felaktig utgångspunkt att regleras i 8 § lagen om investeringssparkonto, se mer svårvärderade finansiella instrument än avsnitt 3.1.

PROP. 2011/12:1

6.13.2.9 Insättning och uttag av kontanta medel 6.13.2.10 Allmänt om överföring av finansiella instrument efter förvärv och överlåtelse

Regeringens förslag: Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto. Tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska vara föremål för schablonbeskattning. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust vid Promemorians förslag: Överensstämmer avyttring av sådana tillgångar ska därför inte tas med regeringens. upp till beskattning. Mot bakgrund av detta kan Remissinstanserna: Ingen remissinstans har det ur skattesynpunkt vara intressant att föra tillberört förslaget. gångar med latenta kapitalvinster som är föremål Skälen för regeringens förslag: Sparformen för konventionell beskattning till ett investerinvesteringssparkonto bygger på att kontoin- ingssparkonto för att där realisera vinsterna utan nehavaren, och andra, ska kunna sätta in omedelbar skatteeffekt. Utan några begränskontanta medel på investeringssparkontot. Med ningar skulle detta kunna åstadkommas om en insättning avses här såväl insättning av kontanta kontoinnehavare förvärvar tillgångar till ett pris medel i form av kontanter på t.ex. ett bank- som understiger tillgångarnas marknadsvärde, kontor och överföring av kontanta medel från vilket innebär att den tidigare ägaren inte behöett annat konto. Med insatta kontanta medel kan ver ta upp hela värdestegringen avseende kontoinnehavaren förvärva finansiella instru- tillgångarna till beskattning, och placerar dem på ment i syfte att förvara dem på invester- sitt investeringssparkonto. Tillgångarna skulle ingssparkontot. därefter, inom ramen för investeringssparkontot, För att sparformen som föreslås i propositio- kunna avyttras till marknadsvärdet utan att nen ska fungera måste kontanta medel inte bara kontoinnehavaren ska ta upp en kapitalvinst till kunna sättas in på utan även kunna tas ut från ett beskattning. Så länge kontoinnehavarens förinvesteringssparkonto. Med uttag avses här såväl värvspris inte överstiger anskaffningsutgiften för uttag av sedlar och mynt som uttag genom tillgångarna för den som avyttrade dem uppstår överföring från ett investeringssparkonto till ett ingen beskattningsbar kapitalvinst för annat konto. Kontoinnehavaren bör exempelvis avyttraren, vilket innebär att hela den latenta kunna ta ut kontanta medel från investerings- vinsten överförs till den schablonbeskattade sparkontot för att investera dem på annat sätt sfären. En överföring av latenta vinster till ett eller för att använda till konsumtion. Vidare bör investeringssparkonto skulle också kunna åstadkontanta medel på ett investeringssparkonto kommas genom att ägaren av tillgångar med t.ex. kunna tas ut för att användas som betalning sådana vinster genom gåva eller annat benefikt vid förvärv av tillgångar som ska förvaras på fång överlåter dem till en kontoinnehavare, som kontot, för att täcka avgift till investeringsföre- placerar tillgångarna på sitt investeringsspartaget m.m. konto. Med ett undantag föreslås ingen begränsning Den omständigheten att vinster och förluster vare sig för insättning av kontanta medel på eller avseende tillgångar som förvaras på ett investerför uttag av sådana medel från ett investerings- ingssparkonto inte ska tas upp respektive dras av sparkonto. Undantaget gäller ersättning vid innebär att det ur skattesynpunkt inte har någon överlåtelse av vissa slags kontofrämmande betydelse för kontoinnehavaren till vilket pris tillgångar, se avsnitt 6.13.2.16. Sådan ersättning tillgångar som förvaras på kontot avyttras. Det får inte överföras direkt till investeringsspar- är inte otänkbart att skattskyldiga försöker kontot, och det gäller även om den lämnas i utnyttja detta förhållande till att skapa förluster i form av kontanta medel. det konventionella skattesystemet genom att tillgångar på ett investeringssparkonto avyttras Lagförslag till ett pris som överstiger marknadsvärdet till ett I 10 § lagen om investeringssparkonto lämnas subjekt som är föremål för konventionell upplysning om att kontanta medel får sättas in beskattning. När detta subjekt i sin tur säljer på och tas ut från ett investeringssparkonto, se tillgångarna till marknadsvärdet skulle den skattavsnitt 3.1. skyldige kunna hävda att en förlust uppstår som denne vill utnyttja. Den del av priset som förvär-

PROP. 2011/12:1

varen betalar som överstiger marknadsvärdet tillgångar till denne till underpris eller genom att torde dock inte anses utgöra en ersättning för de förvärva tillgångar av denne till överpris. Sådana förvärvade tillgångarna, utan en gåva till avytt- förfaranden kan också leda till skattekonsekvenraren. Därmed får förvärvaren inte tillgodoräkna ser för den juridiska personen i form av exempelsig denna del av ersättningen vid beräkningen av vis uttagsbeskattning. Det kan dock finnas en anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgång- intressegemenskap mellan den juridiska persoarna. nen och kontoinnehavaren. Kontoinnehavaren För att förhindra beskrivna förfaranden, som kan t.ex. vara ensam ägare av företaget med kan leda till att skattebasen urholkas, är det vilket han eller hon gör affärer. I sådana situaviktigt att enbart tillgångar som har förvärvats tioner är det svårt att upprätthålla någon slags till ett pris som motsvarar tillgångarnas mark- kontroll av att transaktioner sker till marknadsnadsvärde överförs till ett investeringssparkonto värdet. respektive tillgångar som har avyttrats till ett Det finns dock även andra aspekter som sådant pris överförs från ett investeringsspar- måste beaktas vid utformningen av en inskränkkonto. Det är därför nödvändigt att inskränka ning i kontoinnehavarens rätt att överföra såväl rätten att överföra tillgångar som förvaras tillgångar från kontot och ta emot tillgångar som utanför kontosystemet till ett investeringsspar- överförs från andras konton, som gör att transkonto som rätten att överföra tillgångar från ett aktioner i vissa fall måste vara tillåtna trots att de investeringssparkonto ut ur detta system. sker direkt med fysiska eller juridiska personer. Utgångspunkten i detta avseende bör vid överfö- Exempelvis kan en innehavare av finansiella ring av tillgångar till ett investeringssparkonto, instrument på grund av annan lagstiftning vara från någon annan än kontoinnehavaren, vara att skyldig att överlåta tillgångarna. Det kan t.ex. bara tillgångar som har förvärvats genom köp, gälla om förutsättningarna för inlösen av byte och liknande fång får överföras om förvär- minoritetsaktier är uppfyllda. En kontovet skett på sådant sätt att risken för att en innehavare måste ha möjlighet att överföra felaktig prissättning tillämpas är liten. Samma minoritetsaktierna till majoritetsaktieägaren i en utgångspunkt bör gälla vid överföring av till- sådan situation. gångar som förvaras på ett investeringssparkonto Innehav av finansiella instrument kan också som har överlåtits genom försäljning, byte och medföra att innehavaren förvärvar tillgångar utan på liknande sätt, dvs. överföringar av sådana att själv ha tagit initiativ till, eller ens varit tillgångar till annan än kontoinnehavaren bör medveten om, förvärvet. Det gäller t.ex. förvärv bara få ske om överlåtelsen har skett på sådant genom utdelning från företaget som har gett ut sätt att risken för att felaktig prissättning tilläm- det finansiella instrumentet eller förvärv av pas är liten. fusionsvederlag om företaget går samman med Mot bakgrund av denna utgångspunkt ett annat genom fusion. Om tillgångarna på vilka beträffande överföringar in i och ut ur invester- förvärvet grundas förvaras på ett investeringsingssparkontosystemet som sker efter onerösa sparkonto bör det i dessa situationer vara tillåtet transaktioner, bör som huvudregel överföringar för kontoinnehavaren att ta emot en överföring av tillgångar som har förvärvats direkt från av de förvärvade tillgångarna till kontot. respektive överlåtits direkt till en fysisk eller Härutöver finns det ett antal situationer där juridisk person inte tillåtas. Vid sådana transak- innehavet av finansiella instrument ger innehationer sker normalt sett ingen kontroll av en varen rätt att förvärva ytterligare tillgångar eller fristående part till vilket pris förvärvet respektive överlåta hela eller delar av det befintliga innehaöverlåtelsen sker. Beträffande transaktioner vet. Ett exempel på det förra är när en aktieägare mellan fysiska personer finns det dessutom inga får nya aktier i samband med en fondemission. skatterättsliga hinder mot att förvärv och över- Ett exempel på det senare är ett förvärvserbjulåtelser genom försäljning och andra onerösa dande riktat till aktieägarna i bolaget, ett s.k. fång sker till ett pris som understiger marknads- riktat återköp. I så stor utsträckning som möjligt värdet, eller för den delen att tillgångar förvärvas bör överföringar till och från investeringssparoch överlåts genom gåva och andra benefika kontot vara tillåtna i samband med sådana transfång. För juridiska personer finns det visserligen aktioner. typiskt sett ingen anledning att gynna en Överföringar av tillgångar mellan två invekontoinnehavare genom att antingen sälja steringssparkonton med olika innehavare kan

PROP. 2011/12:1

inte ge upphov till skattebortfall på grund av 6.13.2.11 Finansiella tillgångar som byter felaktig prissättning. För sådana transaktioner karaktär under överföring finns det därför ingen anledning att ha begränsningar i rätten att överföra respektive ta emot tillgångar som syftar till att förvärv respektive Regeringens förslag: Vid bedömningen av om överlåtelse ska ske till ett pris som motsvarar finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella tillgångarnas marknadsvärde. instrumentens klassificering som investerings- I avsnitt 6.13.2.12 och 6.13.2.13 följer en tillgångar eller kontofrämmande tillgångar när redovisning av under vilka förutsättningar annan än kontoinnehavaren får överföra finansiella överföringen inleds som avgör vilka bestämmelinstrument som kontoinnehavaren har förvärvat ser om överföring som ska tillämpas. till investeringssparkontot respektive under vilka förutsättningar kontoinnehavaren får överföra sådana instrument som denne har överlåtit till Promemorians förslag: Överensstämmer någon annan. med regeringens. De överföringar som avses i avsnitt 6.13.2.12 Remissinstanserna: Sparbankernas Riksföroch 6.13.2.13 är överföringar av finansiella bund anför att begreppet ”överföring” saknar instrument från och till annan än kontoinne- självständig juridisk innebörd, vilket innebär att havaren. Överföringar mellan investeringsspar- ett annat begrepp bör övervägas. konton med samma innehavare och mellan ett Skälen för regeringens förslag: Bestämmelinvesteringssparkonto och ett annat konto som serna för hur investeringstillgångar respektive inte är ett investeringssparkonto med samma kontofrämmande tillgångar får överföras till eller innehavare behandlas i avsnitt 6.13.2.14. Vid från ett investeringssparkonto skiljer sig åt, se bedömningen av huruvida en överföring har avsnitt 6.13.2.12, 6.13.2.13 och 6.13.2.14. Det är skett till eller från ett investeringssparkonto från dock inte uteslutet att finansiella instrument annan ska varje överföring, eller om man så vill som ska överföras till eller från ett konto ändrar varje led i överföringen, bedömas för sig. Det karaktär under själva överföringen. Tillgångar innebär t.ex. att överföringar av finansiella som är investeringstillgångar när en överföring instrument som sker från ett annat konto som inleds kan i undantagsfall vara kontofrämmande inte är ett investeringssparkonto till ett inve- tillgångar när överföringen är avslutad och tvärt steringssparkonto inte kan anses ha skett från om. I sådana situationer bör tillgångarnas annan om dessa konton har samma innehavare. karaktär när överföringen inleds vara avgörande Detta gäller oavsett av vilken anledning för om överföringen får ske. En överföring får tillgångarna hamnade på kontot som inte är ett anses inledd när överföraren på grund av själva investeringssparkonto. Om exempelvis konto- överföringen inte längre kan disponera över innehavaren F förvärvar aktier från överlåtaren tillgångarna. Det vill säga överföringen inleds i Ö och Ö överför aktierna till F:s värdepappers- och med att tillgångarna avförs från överförarens konto gäller bestämmelserna om överföring konto. Överföringen är avslutad när tillgångarna mellan egna konton om F har för avsikt att förtecknas på mottagarens konto. Om avsikten överföra aktierna till sitt investeringssparkonto. är att de förvärvade tillgångarna ska överföras Motsvarande gäller överföringar av finansiella från den som har överlåtit dem till investeringsinstrument från ett investeringssparkonto. Det sparkontot i flera led ska vid bedömningen av vill säga om dessa ”mellanlandar” på ett annat när en överföring påbörjas enbart den överföring eget konto som inte är ett investeringssparkonto genom vilken tillgångarna förs över till investeroch därefter överförs till en förvärvares ingssparkontot beaktas. Eventuella tidigare led investeringssparkonto, anses överföringen från mellan överlåtaren och det investeringssparinvesteringssparkontot inte ha skett till annan. konto som tillgångarna ska överföras till ska inte Tillgångar som har överförts till ett invester- beaktas. Följande exempel kan illustrera det ingssparkonto i enlighet med bestämmelserna i sagda: Kontoinnehavaren K förvärvar investerlagen om investeringssparkonto får förvaras på ingstillgångar från överlåtare Ö. Efter förvärvet investeringssparkontot. För kontofrämmande förs instrumenten från Ö till institut I. Därefter tillgångar gäller dock att de måste avföras från överförs de från I till K. Om instrumenten byter kontot inom en viss tid, se avsnitt 6.13.2.17. karaktär till kontofrämmande tillgångar under

PROP. 2011/12:1

överföringen från Ö till I får de inte föras vidare steringstillgångar till ett investeringssparkonto

till K:s investeringssparkonto. Överföring får ska få ske krävs också att tillgångarna överförs

dock ske om de byter karaktär under över- till kontot i samband med att de förvärvas.

föringen från I till K. Investeringstillgångar som har förvärvats på

Det finns ingen, som Sparbankernas Riksför- grund av tillgångar som omfattas av ägarbe-

bund konstaterar, legaldefinition av uttrycket gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve-

”överföring” i nu aktuellt avseende. Detta steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på

uttryck får dock anses vedertaget i samband med grund av kontofrämmande tillgångar som vid

transaktioner av finansiella instrument till och förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto

från ett konto. Regeringen bedömer därför att med stöd av 18 § lagen om investeringsspar-

”överföring” tillräckligt tydligt uttrycker vad konto får inte överföras till investeringsspar-

som avses och anser inte att det finns något kontot.

annat uttryck som är lämpligare eller att Andra överföringar av investeringstillgångar

uttrycket bör definieras i lag. till investeringssparkontot av någon annan än

kontoinnehavaren får inte ske.

Lagförslag

I 11 § lagen om investeringssparkonto regleras

den situationen att ett finansiellt instrument Promemorians förslag: Överensstämmer byter karaktär under överföringen till ett med regeringens. investeringssparkonto, se avsnitt 3.1. Remissinstanserna: Ekobrottsmyndigheten

befarar att det föreslagna systemet med inve-

steringssparkonto innebär risk för att det

6.13.2.12 Överföring efter förvärv

uppstår incitament att utföra transaktioner som

kan vara straffbara som otillbörlig marknadspå-

6.13.2.12.1 Investeringstillgångar

verkan. Detta på grund av att den föreslagna

schablonbeskattningen tycks medföra att det är

förmånligt att få kapitalvinster på investerings- Regeringens förslag: I vissa situationer får invesparkontot och att få kapitalförluster inom den steringstillgångar överföras till ett investeringskonventionella beskattningen. Det finns då risk sparkonto av någon annan än kontoinnehavaren. för att en kontoinnehavare som t.ex. vill föra ut Dessa situationer är när kontoinnehavaren har finansiella instrument från det schablonbeskatförvärvat sådana tillgångar på en reglerad marktade området säljer instrumenten via en reglerad nad eller en motsvarande marknad utanför EES marknad eller en handelsplattform till en anhörig eller en handelsplattform, förvärvat andelar i en som placerar instrumenten på ett värdepappersinvesteringsfond på så sätt att nya fondandelar konto. Om orderna i en sådan situation matchas utfärdats, från den som har emitterat tillgångarna mot varandra kan det vara fråga om otillbörlig om förvärvet grundades på tillgångar som vid marknadspåverkan. Möjligen kan risken för att förvärvet förvarades på investeringssparkontot, det skapas incitament till transaktioner som är från investeringsföretaget som vid förvärvet straffbara som otillbörlig marknadspåverkan förde investeringssparkontot eller från övertaminskas genom informationsinsatser. Sveriges gande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till advokatsamfund anför att förvärvade investeaktieägarna vid en fusion eller delning av aktieringstillgångar måste enligt förslaget överföras bolag och om tillgångarna förvärvades på grund till kontot i samband med att de förvärvas. Det av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot. får alltså inte dröja med en överföring. Frågan är Överföring får också ske om kontoinnehavaren dock vad som i detta sammanhang avses med har förvärvat investeringstillgångar från köpande förvärv. Det torde inte vara ovanligt att värdeföretag om förvärvet var ett led i ett förfarande papper förvärvas på termin innebärande t.ex. att om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades förvärvaren kommer överens med den som på grund av andelar som vid förvärvet förvarades tillhandahåller investeringssparkontot om ett på kontot, från en annan kontoinnehavare om förvärv av aktier till en bestämd köpeskilling, tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes men med leverans i framtiden. En skattskyldig investeringssparkonto eller genom utdelning på kan tänkas ingå ett avtal en viss dag om förvärv tillgångar som vid förvärvet förvarades på inveav en värdepapperspost till ett pris exempelvis steringssparkontot. För att överföring av inve-

PROP. 2011/12:1

100 kronor per aktie, men med leverans två kontoinnehavaren. För att sådana förvärv månader senare. Advokatsamfundet anför vidare respektive överlåtelser ska kunna ske på dessa att förslaget att överföring av finansiella instru- marknader till ett pris som inte överensstämmer ment till ett investeringssparkonto inte får ske med marknadsvärdet krävs, vilket även anförs av om det finansiella instrumentet har förvärvats på Ekobrottsmyndigheten, att köp- och säljorder grund av ett innehav av en kvalificerad aktie från kontoinnehavaren och dennes medhjälpare bottnar i antagandet att den som har en matchas. En sådan matchning, som i realiteten kvalificerad andel kan förväntas ha kännedom utgör egenhandel, torde i många fall vara straffom eventuella transaktioner i bolaget som kan ge bar som otillbörlig marknadspåverkan. I vart fall upphov till förvärv för andelsägarna. Antagandet avseende finansiella instrument med hög att innehavare av kvalificerade andelar har omsättning torde den även vara svår att åstadkännedom om bolagets göranden och låtanden, komma. Merparten av finansiella instrument synes emellertid inte kunna gälla i alla som förvaras på ett investeringssparkonto kan situationer. Detta mot bakgrund av att ett inne- förväntas ha hög omsättning. hav kan vara kvalificerat därför att innehavaren Det kan konstateras att det redan i dag finns ett antal år tidigare varit verksam i bolaget, men incitament, såväl skattemässiga som icke skatdär det mycket väl kan hända att innehavaren av temässiga, till att genomföra transaktioner som den kvalificerade aktien inte längre har någon kan komma att bedömas som otillbörlig markkontakt med bolaget i fråga och därför helt nadspåverkan. Även om det kan vara lönsamt att saknar kännedom om vad som pågår med avse- genomföra transaktioner som är straffbara till ende på förvärv eller liknande. Den föreslagna och från ett investeringssparkonto torde risken regleringen kan därför mycket väl tänkas leda till för att sådana transaktioner nämnvärt ökar efter att en otillåten överföring av ett finansiellt införandet av den nya sparformen vara liten. instrument till investeringssparkontot blir följ- Regeringen bedömer att risken inte är så stor att den och att investeringssparkontot därmed den reglering beträffande rätten att överföra förlorar sin status utan att detta kan tillskrivas tillgångar till och från ett investeringssparkonto kontoinnehavaren som dennes passivitet eller som föreslås i detta avsnitt, avsnitt 6.13.2.12.2 nonchalans. och 6.13.2.13 inte bör införas. Vidare anser regeringen att risken för att transaktioner som Skälen för regeringens förslag kan bedömas som otillbörlig marknadspåverkan sker av förbiseende är mycket små. Detta inte Allmänt minst mot bakgrund av att detta brott Såsom Ekobrottsmyndigheten konstaterar kan förutsätter att gärningsmannen insåg eller bort införandet av investeringssparkontot sägas skapa inse att förfarandet var ägnat att otillbörligen skattemässiga incitament till transaktioner som påverka marknadspriset eller andra villkor för kan vara straffbara. Skälet för detta är bland handel med finansiella instrument eller på annat annat att det kan vara lönsamt att föra in sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana tillgångar till ett investeringssparkonto som har instrument. Det är därför inte motiverat att, förvärvats till ett pris som understiger tillgångar- såsom Ekobrottsmyndigheten föreslår, införa nas marknadsvärde respektive föra ut tillgångar några särskilda informationsinsatser i detta från ett investeringssparkonto som har avyttrats avseende. till ett pris som överstiger tillgångarnas marknadsvärde. I avsnitt 6.13.2.10 anges närmare Överföring av förvärvade investeringstillgångar varför detta kan vara lönsamt. Merparten av fysiska personers förvärv av inve- Som framgår nedan av förevarande avsnitt och steringstillgångar, andelar i investeringsfonder av avsnitt 6.13.2.12.2 och 6.13.2.13 föreslås att undantagna, sker på en reglerad marknad. I bara finansiella instrument som har förvärvats på avsnitt 6.13.2.7 redogörs för vad som avses med visst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras över reglerad marknad och översiktligt för hur till ett investeringssparkonto respektive regleringen av en sådan marknadsplats ser ut. Av finansiella instrument som har överlåtits på ett denna reglering följer bland annat att en förutvisst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras ut sättning för handel på en sådan marknadsplats är från ett investeringssparkonto. En förutsättning att transaktioner sker till ett pris som motsvarar är att överföringen sker till eller från en annan än marknadsvärdet. Möjligheten för en kontoinne-

PROP. 2011/12:1

havare att förvärva tillgångar på en reglerad handelsplattform föreslås därför inte omfatta marknad till ett pris som avviker från marknads- förvärv på motsvarande marknadsplatser utanför värdet, eller att där avyttra tillgångar till ett EES. sådant pris, torde vara små. Tillgångar som har Det förekommer att andelar i investeringsförvärvats på en reglerad marknad bör därför få fonder är upptagna till handel på en reglerad överföras till ett investeringssparkonto. Detta marknad eller en motsvarande marknad utanför bör även gälla för tillgångar som har förvärvats EES eller handlas på en handelsplattform. I på marknadsplatser utanför Europeiska ekono- enlighet med vad som anges ovan kan andelar miska samarbetsområdet (EES) som lyder under som har förvärvats på sådana marknader överen motsvarande näringsrättslig reglering som en föras till ett investeringssparkonto. Andelar i reglerad marknad. investeringsfonder förvärvas dock vanligtvis på Investeringstillgångar handlas även på en så sätt att förvärvet föranleder att nya fondandehandelsplattform. Som framgår av avsnitt lar utfärdas av det fondbolag, utländska förvalt- 6.13.2.7, där det även redogörs för vad som avses ningsbolag eller värdepappersinstitut som med handelsplattform, är den näringsrättsliga förvaltar fonden (nedan används beteckningen regleringen av en sådan marknadsplats inte lika fondbolag för alla slags bolag som förvaltar inveomfattande som för en reglerad marknad. Med steringsfonder). När fondbolaget utfärdar eller anledning härav kan – sett enbart till den löser in andelar i fonden beräknas värdet av näringsrättsliga regleringen – risken för att trans- andelarna utifrån fondens värde (se 4 kap. 10 § aktioner sker till ett pris som inte överensstäm- lagen [2004:46] om investeringsfonder). När mer med marknadsvärdet sägas vara något större fondandelar förvärvas på detta sätt sker det sålebeträffande handel på handelsplattform jämfört des inte till ett pris som fondbolaget bestämmer med handel på reglerad marknad. skönsmässigt. Fondens förvaringsinstitut ska Inom EES finns dock annan reglering, som dessutom se till att utfärdande och inlösen av gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av fondandelar och beräkningen av andelarnas värde bland annat handelsplattformar, vars syfte är att sker i enlighet med lag och fondbestämmelser motverka att handel med finansiella instrument (se 3 kap. 2 § andra stycket 1 och 2 samma lag). sker till ett pris som inte stämmer överens med Mot denna bakgrund bör överföringar till invemarknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt steringssparkontot av andelar i investeringsfon- 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid der som har förvärvats på så sätt att nya fondanhandel med finansiella instrument att det är delar utfärdats kunna ske. Det innebär att även straffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att överföring av förvärvade andelar i en investerotillbörligen påverka marknadspriset eller andra ingsfond vid sammanläggning eller delning av villkor för handel med finansiella instrument sådana fonder kan ske. Överföring av andelar i eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av en investeringsfond efter förvärv av redan utfärsådana instrument. Som en ytterligare förutsätt- dade andelar, från t.ex. en fysisk person, bör inte ning för straffansvar enligt nämnda paragraf få ske om andelarna inte förvärvas på en reglerad gäller att vederbörande förfar på ett sätt som marknad eller en motsvarande marknad utanför denne inser eller borde inse får nämnda effekter. EES eller en handelsplattform. Med hänsyn till denna reglering får risken för att Investeringstillgångar som kontoinnehavaren transaktioner på handelsplattformar sker till har förvärvat direkt från den som har gett ut priser som inte överensstämmer med marknads- dem bör under vissa förutsättningar kunna föras värdet anses vara liten. Investeringstillgångar bör över till investeringssparkontot. Sådan överfödärför få överföras till ett investeringssparkonto ring bör enbart få ske om förvärvet grundades på även om de har förvärvats på en handelsplatt- tillgångar som vid förvärvet förvarades på inveform. steringssparkontot. Det innebär t.ex. att en Vad gäller handel med finansiella instrument kontoinnehavare som förvarar aktier i ett bolag utanför EES finns inga garantier för att det finns på investeringssparkontot får ta emot nya aktier i en motsvarande kompletterande reglering till detta bolag på kontot om bolaget genomför en den näringsrättsliga regleringen som syftar till att nyemission eller en fondemission. Om emismotverka transaktioner som sker till ett pris som sionen föregås av utgivande av t.ex. teckningsavviker från marknadspriset. Rätten att överföra rätter eller fondaktierätter framgår dock av investeringstillgångar som har förvärvats på en avsnitt 6.13.2.12.2 nedan att kontoinnehavarens

PROP. 2011/12:1

rätt att placera dem på kontot avgörs av aktieägarna i det överlåtande bolaget ska helt bestämmelserna om överföring av kontofräm- eller delvis bestå av aktier i det eller de övertamande tillgångar. Teckningsrätterna m.fl. anses gande bolagen. På samma sätt som vid fusion nämligen vara kontofrämmande tillgångar. kan en delning innebära förvärv av aktier. Även i Investeringstillgångar som förvärvas på grund av sådana fall bör det vara möjligt att överföra de sådana rätter som förvaras på ett investerings- förvärvade aktierna till investeringssparkontot. sparkonto bör få överföras till investeringsspar- Bara så stor del av de aktier som kontoinnehakontot. Aktier som förvärvas utan något varen har förvärvat som fusions- eller delningssamband med tillgångar som förvaras på kontot, vederlag som härrör från aktier som har förvarats t.ex. förvärv direkt från bolaget som har gett ut på investeringssparkontot, och som har upplösts dem utan att det är fråga om någon form av i samband med fusionen eller delningen, bör få emission eller liknande, får dock inte överföras överföras till kontot. Följande exempel kan illutill ett investeringssparkonto. Detsamma gäller strera det sagda: Bolaget A övertas av bolaget B förvärv som i och för sig har samband med aktier genom fusion. Den fysiska personen F har innan som kontoinnehavaren sedan tidigare innehar fusionen 50 aktier i bolaget A på sitt investermen som inte förvaras på ett investeringsspar- ingssparkonto och 50 aktier i samma bolag på konto. Om bolaget A emitterar aktier i bolaget sitt värdepapperskonto. I detta fall får bara till aktieägarna och den fysiska personen F har hälften av det sammanlagda antalet aktier F har 50 aktier i bolaget på sitt investeringssparkonto förvärvat genom fusionen överföras till inveoch 50 aktier i bolaget på sitt värdepappers- steringssparkontot. Den andra hälften får inte konto, får bara hälften av de emitterade aktier överföras till investeringssparkontot. som F förvärvar överföras till investeringsspar- I 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), kontot. förkortad IL, finns bestämmelser om framskju- När en kund ger ett institut i uppdrag att för- ten beskattning vid andelsbyten. Reglerna basevärva finansiella instrument för kundens räkning ras på EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG). händer det att institutet i stället för att Direktivet ställer som krav att ett andelsbyte inte genomföra förvärvet på en marknadsplats låter ska utlösa omedelbar beskattning. Med andelskunden förvärva instrumenten från institutets byte avses ett förfarande som uppfyller bland eget lager. Vid denna typ av förvärv bör risken annat följande förutsättningar: En fysisk person vara försumbar för att institutet skulle tillämpa (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade felaktig prissättning på så sätt att kunden skulle andelen) i ett företag till ett annat företag (det få köpa instrumenten till ett pris som understi- köpande företaget). Ersättningen ska vara markger marknadsvärdet. Det bör således vara möjligt nadsmässig och lämnas i form av andelar i det att överföra tillgångar till investeringssparkontot köpande företaget (mottagna andelar). Ersättsom har förvärvats från det investeringsföretag ningen får till en del lämnas i pengar. Härutöver som för kontot. gäller bland annat, med vissa undantag, att vid Av 23 kap. aktiebolagslagen (2005:551) följer utgången av det kalenderår då avyttringen sker att två eller flera företag kan gå samman genom ska det köpande företaget inneha andelar i det att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot som överstiger femtio procent av röstetalet för vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om bolagen (fusion). Vederlaget till aktieägarna i det förutsättningarna för andelsbyte är uppfyllda ska eller de överlåtande bolagen ska helt eller delvis den mottagna andelen i det köpande företaget bestå av aktier i det övertagande bolaget. För anses förvärvad för en ersättning som motsvarar aktieägare i överlåtande bolag innebär en fusion det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttett förvärv av aktier i övertagande bolag. Överfö- rade andelen. Det fastställs således inte någon ringar till investeringssparkontot av aktier som kapitalvinst vid andelsbytet. Ersättningen vid en har förvärvats på sådant sätt bör kunna ske. avyttring som är ett led i ett förfarande om Enligt bestämmelserna i 24 kap. aktiebolagsla- andelsbyte ska alltså vara marknadsmässig. Det gen kan ett aktiebolag delas genom att bolagets bör därför vara tillåtet för en kontoinnehavare tillgångar och skulder övertas av ett eller flera att förvärva ersättning i form av finansiella andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i instrument som ett led i ett sådant förfarande. det överlåtande bolaget (delning). Vederlaget till Liksom vid fusion och delning kan det före-

PROP. 2011/12:1

komma att kontoinnehavaren har andelar som är eventuella möjligheter att kringgå beskattning föremål för andelsbyte dels på investerings- genom att dröja med överföringen. sparkontot, dels på ett annat konto som inte är Sveriges advokatsamfund har framfört att det ett investeringssparkonto. I sådana fall får, enligt är oklart om värdepapper som förvärvats på samma modell som gäller för fusions- och termin får överföras till investeringssparkontot. delningsvederlag, inte större andel av den Advokatsamfundet pekar på att det i dessa fall sammanlagda ersättningen som kontoinnehava- rör sig om ett förvärv av aktier till en bestämd ren får vid ett andelsbyte överföras till köpeskilling men med leverans i framtiden. investeringssparkontot än vad som svarar mot de Ett terminavtal är ett avtal i vilket parterna avyttrade andelarna som förvaras på kontot. kommer överens om överlåtelse av viss vara vid Eftersom skatt på tillgångar på ett invester- en bestämd tidpunkt i framtiden och till ett pris ingssparkonto inte baseras på verkliga vinster som bestäms vid avtalets ingående. Terminseller förluster kan transaktioner mellan olika avtalet innefattar en skyldighet för både köpare kontoinnehavares investeringssparkonton inte och säljare att fullgöra sina åtaganden enligt leda till skatteundandraganden genom att avtalet vid den överenskomna tidpunkten. För kontoinnehavarna tillämpar felaktig prissättning. det fall att terminsavtalet fullföljs genom Av denna anledning bör överföringar av inve- leverans innebär det för köparen av en termin att steringstillgångar som har förvärvats från en denne på slutdagen ska köpa den underliggande annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna tillgången för det avtalade priset. Enligt på sitt investeringssparkonto vara tillåtna. Det regeringens uppfattning är det först när terminsgäller såväl förvärv genom onerösa som benefika avtalet fullföljs genom leverans som det faktiskt fång. Av avsnitt 6.13.3.3 framgår dock att förvärvet av den underliggande tillgången sker. överföring av investeringstillgångar mellan två För att den underliggande tillgången ska få investeringssparkonton med olika innehavare i överföras till investeringssparkontot på vilket vissa fall ökar mottagarens kapitalunderlag. terminen förvarades krävs, utöver att den Finansiella instrument som förvaras på ett överförs till kontot i samband med förvärvet, att investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt tillgången har förvärvats på sådant sätt som har till utdelning i form av investeringstillgångar. angivits ovan under förevarande rubrik. Det vill Överföringar av tillgångar som har förvärvats på säga att kontoinnehavaren har förvärvat tilldetta sätt bör vara tillåtna. gången t.ex. på en reglerad marknad eller en För att överföring av investeringstillgångar till motsvarande marknad utanför EES eller en ett investeringssparkonto ska få ske krävs utöver handelsplattform, eller från investeringsföretaget vad som ovan angivits om att tillgångarna ska ha som vid förvärvet förde investeringssparkontot. förvärvats på visst sätt, att tillgångarna överförs Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen till kontot i samband med att de förvärvas. Med i 7 § första stycket lagen om investeringssparöverföring i samband med förvärvet avses att konto och kvalificerade andelar får förvaras på överföringen inte får dröja utöver den tid som ett investeringssparkonto under maximalt trettio krävs för att överföring av tillgångar ska kunna dagar, se avsnitt 6.13.2.17. Det är inte uteslutet genomföras i de ovan redovisade situationerna. att kontoinnehavaren under denna period på Orsaken till detta krav är att det annars eventu- grund av innehavet av sådana tillgångar förvärvar ellt skulle vara möjligt att förvärva tillgångar och andra finansiella instrument som är investeringsdärefter invänta en värdeuppgång innan tillgång- tillgångar. I de säkerligen sällsynta fall detta arna överförs till investeringssparkontot. Till- inträffar får det förutsättas att innehavaren har gångarna skulle därefter kunna avyttras på inve- kännedom om eventuella transaktioner i företasteringssparkontot utan att värdeuppgången, get som kan ge upphov till förvärv för delägarna. som uppstått innan tillgångarna förtecknades på Innehavaren kan då agera genom att exempelvis kontot, beskattas som en kapitalvinst. Eftersom avföra tillgångarna som omfattas av ägarbegränstillgångarna inte förvarats på ett investerings- ningen eller de kvalificerade andelarna från invesparkonto under tiden som värdet ökar kommer steringssparkontot innan förvärvet sker. Detta heller inte schablonbeskattning att ske. Genom måste för övrigt också ske inom trettiodagarspeatt tillgångarna måste överföras i nära anslutning rioden. Det kan i och för sig inte helt uteslutas till förvärvet förhindras i hög utsträckning att kontoinnehavaren inte är medveten om förvärv som sker på grund av innehav av en till-

PROP. 2011/12:1

gång som omfattas av ägarbegränsningen eller en har förvärvat tillgångarna från den som har kvalificerad andel. Mot bakgrund av detta anför emitterat dem om tillgångarna inom trettio dagar Sveriges advokatsamfund att det finns en risk för från emissionen avses bli upptagna på en reglerad att investeringssparkontot förlorar sin status marknad eller en motsvarande marknad utanför som sådant konto utan att detta kan tillskrivas EES eller en handelsplattform. Tillgångar som kontoinnehavarens passivitet eller nonchalans. omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första Regeringen bedömer dock sannolikheten för att stycket lagen om investeringssparkonto och något sådant inträffar som liten. Intresset av att kvalificerade andelar som har förvärvats på detta så långt som möjligt hålla tillgångar som omfat- sätt får dock inte överföras till ett investeringstas av ägarbegränsningen och kvalificerade ande- sparkonto. Överföringar av kontofrämmande lar, och tillgångar som härrör från innehavet av tillgångar får också ske om kontoinnehavaren sådana tillgångar, borta från investeringsspar- har förvärvat tillgångarna från den som har kontot bör ha företräde framför risken för att ett emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg teckinvesteringssparkonto upphör av nämnda anled- ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter eller ning. Överföring av finansiella instrument till ett liknande finansiella instrument och om förvärvet investeringssparkonto vid sådana förvärv bör grundades på tillgångar som vid förvärvet förvadärför inte få ske. rades på investeringssparkontot. Sådana överfö- Kontofrämmande tillgångar som har förvär- ringar får också ske vid kontoinnehavarens vats direkt från emittenten vid en emission vars förvärv från övertagande bolag om tillgångarna syfte är att tillgångarna ska bli investeringstill- avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, för- eller delning av aktiebolag och om tillgångarna varas på ett investeringssparkonto till och med förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet den sextionde dagen efter den dag då de emitte- förvarades på kontot, från köpande företag om rades. Om tillgångarna inom denna tidsfrist förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyter karaktär till investeringstillgångar får de byte och om tillgångarna förvärvades på grund dock, med stöd av andra bestämmelser i den av andelar som vid förvärvet förvarades på föreslagna lagen, förvaras på investeringsspar- kontot eller genom utdelning på tillgångar som kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att vid förvärvet förvarades på investeringssparkontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod kontot. I likhet med vad som gäller överföring av som tillgångarna som mest får förvaras på inve- investeringstillgångar får kontofrämmande steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av tillgångar överföras till ett investeringssparkonto innehavet förvärvar andra finansiella instrument enbart om överföringen sker i samband med att som är investeringstillgångar. Om så ändå sker tillgångarna förvärvas. bör de förvärvade tillgångarna inte få överföras Kontofrämmande tillgångar som har förvärtill investeringssparkontot. vats på grund av tillgångar som omfattas av ägar- Andra överföringar av investeringstillgångar begränsningen i 7 § första stycket lagen om invefrån annan till kontoinnehavarens invester- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på ingssparkonto än de som nämns under denna grund av kontofrämmande tillgångar som vid rubrik bör inte få ske. förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringsspar- Lagförslag konto får inte överföras till investeringsspar- I 13 § lagen om investeringssparkonto tas kontot. bestämmelser om överföring av investerings- Andra överföringar av kontofrämmande tilltillgångar till ett investeringssparkonto in, se gångar till investeringssparkontot av någon avsnitt 3.1. annan än kontoinnehavaren får inte ske.

6.13.2.12.2 Kontofrämmande tillgångar

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Se avsnitt 6.13.2.12.1 för Regeringens förslag: Kontofrämmande tillgångar Sveriges advokatsamfunds synpunkter. Advokatfår överföras till ett investeringssparkonto av samfundet anför bland annat att innehavare av någon annan än kontoinnehavaren bara i vissa kvalificerade andelar inte alltid har kännedom situationer. Detta gäller om kontoinnehavaren

PROP. 2011/12:1

om eventuella transaktioner i bolaget som kan är att de senast den trettionde dagen efter den förväntas ge upphov till förvärv för andelsägarna. dag då de emitterades ska tas upp till handel på Den föreslagna regleringen kan därför tänkas en sådan marknadsplats. Obligationer som förleda till att en otillåten överföring av ett finansi- värvas direkt från den som har emitterat dem ellt instrument till investeringssparkontot sker utgör alltid kontofrämmande tillgångar, oavsett och att investeringssparkontot därmed upphör om liknande eller identiska obligationer redan är utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavaren upptagna till handel på en reglerad marknad eller som dennes passivitet eller nonchalans. en handelsplattform. Nyemitterade kontofräm- Advokatsamfundets synpunkter bemöts i avsnitt mande tillgångar som omfattas av ägarbegräns- 6.13.2.12.1. ningen i 7 § första stycket lagen om invester- Skälen för regeringens förslag: En utgångs- ingssparkonto eller är kvalificerade andelar bör punkt för investeringssparkonto är att denna dock inte få överföras till kontot även om nyss sparform ska avse sparande i investeringstill- nämnda förutsättningar är uppfyllda. Som framgångar. Av praktiska skäl är det dock nödvändigt går av avsnitt 6.13.3.3 finns det skattemässiga att i vissa fall tillåta överföring av kontofräm- skäl för att så långt som möjligt begränsa rätten mande tillgångar från annan till ett investerings- att förvara sådana tillgångar på ett investeringssparkonto. Det rör sig om överföringar i sparkonto. Eftersom dessa tillgångar även samband med förvärv av kontofrämmande fortsättningsvis skulle vara kontofrämmande tillgångar som dels inom en viss period kan även om de blev föremål för handel på avsedd förväntas bli investeringstillgångar, dels härrör marknadsplats finns det ingen anledning att från vissa typer av förvärv av kontoinnehavaren tillåta att de överförs till ett investeringssparsom denne inte har tagit initiativet till. I det konto i dessa situationer. följande redogörs för vilka slags förvärv som Ett aktiebolag kan välja att tilldela aktieägarna innebär att kontofrämmande tillgångar får finansiella instrument som ett led i vissa transöverföras till ett investeringssparkonto. aktioner i bolaget. En enskild aktieägare har inte Överföring till ett investeringssparkonto i nödvändigtvis kännedom om ett sådant beslut samband med förvärv av finansiella instrument förrän de tilldelade instrumenten förs över till som har emitterats i syfte att de ska bli invester- dennes konto. Vid en nyemission är det t.ex. ingstillgångar i den bemärkelsen att de avses bli vanligt att aktieägarna ges företrädesrätt till de upptagna till handel på en reglerad marknad eller nya aktierna genom att de av bolaget erhåller en motsvarande marknad utanför EES eller en teckningsrätter som ger rätt att teckna nya aktier handelsplattform bör få ske under två förutsätt- till ett bestämt pris. På samma sätt är det vanligt ningar. Den första förutsättningen bör vara att vid fondemission att aktieägarna tilldelas fondtillgångarna ska förvärvas från den som har aktierätter som ger rätt till fondaktier och vid emitterat dem och den andra förutsättningen bör s.k. riktade återköp av aktier erhåller aktieägarna vara att avsikten ska vara att tillgångarna ska bli vanligtvis säljrätter i förhållande till sina innehav föremål för handel på nämnd marknadsplats som ger rätt att avyttra aktier till bolaget till ett inom en viss tid från emissionen. Tidsfristen visst återköpspris. Denna typ av finansiella måste vara tillräckligt lång för att handeln med instrument är inte föremål för någon slags de emitterade tillgångarna ska hinna komma handel förrän tidigast efter det att de har tilldeigång. Det föreslås att tillgångar som har förvär- lats aktieägarna. När sådana finansiella vats från emittenten och som avses bli invester- instrument överförs från den som har emitterat ingstillgångar senast den trettionde dagen efter tillgångarna till aktieägarna är de vid själva den dag då de emitterades får överföras. Detta överföringen således normalt kontofrämmande innebär t.ex. att aktier som kontoinnehavaren tillgångar. Det bör vara tillåtet att överföra teckhar förvärvat från det emitterande bolaget får ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och överföras till dennes investeringssparkonto om liknande finansiella instrument till ett invesyftet med emissionen är att aktierna inom den steringssparkonto när de förvärvats på grund av angivna tidsfristen ska tas upp till handel på en innehav av andra finansiella instrument som reglerad marknad eller en handelsplattform. förvaras på ett investeringssparkonto. Sådana Även obligationer eller andra skuldförbindelser finansiella instrument som har förvärvats på som har förvärvats direkt från den som har gett grund av innehav av finansiella instrument som ut dem får överföras om syftet med utgivningen

PROP. 2011/12:1

inte förvaras på ett investeringssparkonto får krävs utöver vad som ovan angivits att tillgångsåledes inte överföras till kontot. arna överförs till kontot i samband med att de Det kan i detta sammanhang nämnas att förvärvas. Med överföring i samband med aktiebolag även kan genomföra t.ex. nyemis- förvärvet avses att överföringen inte får dröja sioner utan utgivande av teckningsrätter. Om utöver den tid som krävs för att överföring av aktierna i bolaget redan innan nyemissionen var tillgångar ska kunna genomföras i de ovan redoföremål för handel på sådan marknadsplats som visade situationerna. Orsaken till detta krav är krävs för att aktierna ska betraktas som inve- att det annars eventuellt skulle vara möjligt att steringstillgångar ska även de nyemitterade akti- förvärva tillgångar och därefter invänta en värdeerna, som alltså förvärvas direkt från bolaget uppgång innan tillgångarna överförs till inveutan utnyttjande av en utgiven teckningsrätt, steringssparkontot. Problematiken beskrivs betraktas som investeringstillgångar. Det är alltså ytterligare i ovanstående avsnitt om överföring bestämmelserna om överföring av investerings- av investeringstillgångar. tillgångar som är tillämpliga i dessa fall. Aktier Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen som är kontofrämmande tillgångar som har för- i 7 § första stycket lagen om investeringssparvärvats vid en nyemission utan utgivande av konto och kvalificerade andelar får förvaras på teckningsrätter bör inte få överföras till ett inve- ett investeringssparkonto till och med den tretsteringssparkonto. tionde dagen från det att de först förvarades på En innehavare av aktier i ett bolag som upplö- investeringssparkontot i denna egenskap, se ses genom fusion eller delning har inte alltid avsnitt 6.13.2.17. Det skulle kunna inträffa att deltagit i, eller varit medveten om, beslutet som kontoinnehavaren under denna period på grund ledde fram till upplösningen. Det kan vara så att av innehavet av sådana tillgångar förvärvar andra innehavaren först när denne tilldelas fusions- kontofrämmande tillgångar. Det får i dessa fall eller delningsvederlag blir medveten om detta normalt förutsättas att innehavaren har känneförhållande. Man kan därför inte utgå från att en dom om eventuella transaktioner i företaget som kontoinnehavare som innehar aktier i ett bolag kan ge upphov till förvärv för andelsägarna. som upplöses genom fusion eller delning har Innehavaren kan då agera genom att exempelvis möjlighet att anvisa att vederlag i form av avföra tillgångarna från investeringssparkontot kontofrämmande tillgångar inte ska överföras till innan förvärvet sker. Detta måste ju för övrigt investeringssparkontot utan ska placeras utanför också ske inom trettiodagarsperioden. Finansidetta konto. Av denna anledning bör överföring ella instrument som härrör från tillgångar som av kontofrämmande tillgångar kunna ske till ett avses i detta stycke och som förvaras på ett inveinvesteringssparkonto om de har förvärvats som steringssparkonto bör hållas utanför kontot. fusions- eller delningsvederlag. Vid förvärv av Överföring av kontofrämmande tillgångar till fusions- och delningsvederlag i form av konto- investeringssparkontot vid förvärv på grund av främmande tillgångar bör gälla, på samma sätt tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen som för vederlag i form av investeringstillgångar, eller kvalificerade andelar bör därför inte få ske. att bara så stor del av kontoinnehavarens andel Kontofrämmande tillgångar som har förvärav vederlaget som härrör från aktier som har vats direkt från emittenten vid en emission vars förvarats på investeringssparkontot bör få syfte är att tillgångarna ska bli investeringstillöverföras till kontot. gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, Mottagna andelar som förvärvas som ett led i förvaras på ett investeringssparkonto till och ett förfarande om andelsbyte enligt IL bör få med den sextionde dagen efter den dag då de överföras till investeringssparkontot även om de emitterades. Om tillgångarna inom denna tidsär kontofrämmande tillgångar. frist byter karaktär till investeringstillgångar får Finansiella instrument som förvaras på ett de dock, med stöd av andra bestämmelser i den investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt föreslagna lagen, förvaras på investeringsspartill utdelning i form av andra finansiella instru- kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att ment som är kontofrämmande tillgångar. Sådan kontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod utdelning bör kunna överföras till investerings- som tillgångarna som mest får förvaras på invesparkontot. steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av För att överföring av kontofrämmande till- innehavet förvärvar andra kontofrämmande gångar till ett investeringssparkonto ska få ske tillgångar. Om så ändå sker bör de förvärvade

PROP. 2011/12:1

tillgångarna inte få överföras till investeringssparkontot. Promemorians förslag: Överensstämmer Andra överföringar av kontofrämmande till- med regeringens. gångar från annan till kontoinnehavarens Remissinstanserna: Far framför att den investeringssparkonto än de som nämns under särskilda regleringen om överföring av tillgångar denna rubrik bör inte få ske. till annan enligt förslaget ska knytas till det civilrättsliga begreppet överlåtelse genom försäljning, Lagförslag byte eller liknande överlåtelser i stället för den I 14 § lagen om investeringssparkonto tas skattemässiga termen avyttring. Far erinrar om bestämmelser om överföring av konto- att 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), främmande tillgångar till ett investeringsspar- förkortad IL, anger att med avyttring av konto in, se avsnitt 3.1. tillgångar avses försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångar, dvs. lydelsen är densamma som i 22 § förslaget om lag om inve- 6.13.2.13 Överföring efter överlåtelse steringssparkonto. Att det skulle föreligga några skillnader i tillämpningsområdet är därför svårt att förstå. Sveriges advokatsamfund anför att Regeringens förslag: Överföring av finansiella enligt förslaget får investeringstillgångar överföinstrument som förvaras på ett investeringssparras till annan efter överlåtelse genom arv och konto till någon annan än kontoinnehavaren gåva bara om förvärvaren, t.ex. arvtagaren, också efter försäljning, byte och liknande överlåtelser har ett investeringssparkonto. Advokatsamfunav tillgångarna får ske i vissa situationer. Detta det anser att det vore olyckligt att införa en gäller investeringstillgångar om de har överlåtits reglering som tvingar en arvtagare att skaffa sig på en reglerad marknad eller en motsvarande ett investeringssparkonto alternativt leder till en marknad utanför EES eller en handelsplattform. tvångsförsäljning av arvlåtarens egendom. Det gäller vidare överlåtelse av andelar i en investeringsfond på så sätt att fondandelarna löses in

Skälen för regeringens förslag

i fonden och överlåtelse av tillgångar, såväl investeringstillgångar som kontofrämmande till- Allmänt om överlåtelse av tillgångar på ett invegångar, om de har överlåtits till den som har steringssparkonto genom försäljning, byte och emitterat tillgångarna, överlåtelse av tillgångar till liknande överlåtelser av tillgångar investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde För att säkerställa att överlåtelser i form av investeringssparkontot, till budgivaren om avytt- försäljning, byte och liknande överlåtelser av ringen var ett led i ett offentligt uppköpserbjufinansiella instrument på ett investeringsspardande, till köpande företag om avyttringen var konto sker till ett pris som motsvarar instruett led i ett förfarande om andelsbyte eller till mentens marknadsvärde måste rätten att övermajoritetsaktieägaren i ett bolag om avyttringen föra sådana tillgångar från kontot begränsas. var ett led i ett förfarande om inlösen av minori- Denna begränsning bör utformas på samma sätt tetsaktier i samma bolag. Investeringstillgångar som begränsningen avseende överföring efter som har överlåtits till en annan kontoinnehavare förvärv av tillgångar, dvs. finansiella instrument får även överföras till dennes investeringsspar- som förvaras på ett investeringssparkonto får konto. bara överföras från kontot till annan än konto- Investeringstillgångar får överföras från ett innehavaren i samband med vissa överlåtelser. investeringssparkonto till förvärvarens invester- I 44 kap. 3 § IL definieras termen avyttring av ingssparkonto i samband med arv, testamente, tillgångar som försäljning, byte och liknande gåva, bodelning eller liknande överlåtelse. överlåtelse av tillgångar. Det finns en omfattande Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits rättspraxis om när avyttring anses föreligga på sådant sätt får överföras från ett investerings- enligt IL. Vissa situationer som civilrättsligt sparkonto till ett konto som inte är ett invester- torde vara att anse som byte har enligt rättsingssparkonto. praxis inte ansetts vara det i den mening som Andra överföringar av finansiella instrument avses i 44 kap. 3 § IL. Till exempel har från ett investeringssparkonto till någon annan Regeringsrätten (numer Högsta förvaltningsän kontoinnehavaren får inte ske. domstolen) i rättsfallet RÅ 84 1:1 funnit att om

PROP. 2011/12:1

ett aktiebolag låter innehavare av A-aktier byta undantagna, sker på en reglerad marknad. Som ut dessa mot B-aktier anses detta byte inte vara redogjorts för under avsnitt 6.13.2.7 är någon kapitalvinstgrundande avyttring, vare sig regleringen av dessa marknader sådan att det är utbytet sker med stöd av bestämmelserna i osannolikt att förvärv, och därmed även överbolagsordningen enligt 4 kap. 6 § sista stycket låtelser, kan ske till ett pris som avviker från aktiebolagslagen (2005:551), s.k. omvandling, marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför eller inte. få överföra investeringstillgångar om över- Inkomstskattelagens definition av avyttring föringen sker i samband med överlåtelser på en och tillämpningsområdet för denna term passar reglerad marknad eller en motsvarande marknad inte in i den systematik som bör gälla för över- utanför Europeiska ekonomiska samarbetsföring som är en följd av överlåtelse av finansiella området (EES). instrument som förvaras på ett investeringsspar- Handelsplattformar lyder inte under samma konto. Rätten att överföra finansiella instrument omfattande reglering som reglerade marknader. från ett investeringssparkonto är knuten till att Med hänsyn till den reglering i övrigt som finns instrumenten har överlåtits i vissa situationer. inom EES som gäller generellt vid förvärv och Denna reglering blir inte tillämplig på situationer överlåtelse av finansiella instrument som syftar när det inte anses ha skett någon överlåtelse, eller till att motverka transaktioner som inte sker till avyttring med IL:s terminologi. Exempelvis marknadspriset, se avsnitt 6.13.2.7, gäller dock skulle överlåtelse av finansiella instrument som att det även på handelsplattformar är osannolikt förvaras på ett investeringssparkonto i samband att överlåtelser sker till ett pris som avviker från med de fall av utbyte av aktier m.m. som i praxis marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför inte har ansetts utgöra avyttring enligt 44 kap. få överföra investeringstillgångar om överfö- 3 § IL inte omfattas av denna reglering. Därmed ringen sker i samband med överlåtelser på en skulle de finansiella instrumenten inte kunna handelsplattform. Detta gäller dock inte, av överföras från kontot i sådana fall om avyttring i samma skäl som anges i avsnitt 6.13.2.7, tillden mening som avses i den bestämmelsen skulle gångar som överlåts på en marknadsplats utanför tillämpas i lagen om investeringssparkonto. EES som motsvarar en handelsplattform. På grund av det anförda bör rätten att över- Vad gäller möjligheten att överföra kontoföra tillgångar från ett investeringssparkonto främmande tillgångar i samband med överlåtelse knytas till det civilrättsliga begreppet överlåtelse bör de på grund av risken för felprissättning inte genom försäljning, byte och liknande överlåtel- få, förutom i de situationer som nämns nedan, ser, i stället för den skatterättsliga termen avytt- överföras i samband med överlåtelser direkt till ring. Såsom Far konstaterar definieras den en fysisk eller juridisk person. Det betyder att senare termen visserligen som försäljning, byte kontoinnehavarens möjlighet att överföra och liknande överlåtelse av tillgångar, men som kontofrämmande tillgångar i samband med visats ovan överensstämmer den skatterättsliga överlåtelser är starkt begränsad. Som framgår av innebörden av termen inte alltid med den civil- avsnitt 6.13.2.14 har kontoinnehavaren dock rätt rättsliga. Överlåtelse i förhållande till invester- att avföra sådana tillgångar från investeringssparingssparkonto ska inte ha samma betydelse och kontot för förvaring på ett annat eget konto än tillämpningsområde som den skatterättsliga ett investeringssparkonto. Från detta konto kan termen avyttring. Överlåtelse i lagen om inve- tillgångarna överföras utan de begränsningar steringssparkonto ska i stället tolkas strikt civil- som följer av lagen om investeringssparkonto. rättsligt och alltså inte tolkas mot bakgrund av En innehavare av andelar i en investeringsfond den praxis som finns beträffande den skatte- kan förutom att överlåta andelarna genom rättsliga termen avyttring. Det hindrar förstås försäljning eller byte, överlåta dem på så sätt att inte att termerna i de allra flesta situationer de löses in i fonden. Som anges i avsnitt kommer att ha samma innebörd. 6.13.2.12.1 beräknas värdet av andelarna utifrån fondens värde när det fondbolag, utländska Överföring efter försäljning, byte och liknande förvaltningsbolag eller värdepappersinstitut som överlåtelser av tillgångar förvaltar fonden (nedan används beteckningen Merparten av fysiska personers överlåtelser av fondbolag för alla slags bolag som förvaltar investeringstillgångar genom försäljning, byte investeringsfonder) löser in dem och en sådan och på liknande sätt, andelar i investeringsfonder överlåtelse sker således inte till ett pris som

PROP. 2011/12:1

fondbolagen bestämmer skönsmässigt. Konto- genom andelsbyte. Ett andelsbyte förutsätter att innehavarens överföring av fondandelar i säljaren överlåter andelar till det köpande samband med överlåtelse som innebär att ande- företaget. Det bör därför vara tillåtet att överföra larna löses in i fonden bör därför få ske. finansiella instrument, såväl investeringstill- Det torde inte finnas någon anledning för t.ex. gångar som kontofrämmande tillgångar, till ett aktiebolag att förvärva aktier i det egna bola- köpande företag i samband med överlåtelse som get till ett pris som inte överensstämmer med är ett led i ett förfarande om andelsbyte. marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför I 22 kap. aktiebolagslagen finns bestämmelser få överföra såväl investeringstillgångar som om inlösen av minoritetsaktier. En aktieägare kontofrämmande tillgångar som har överlåtits som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i direkt till den som har emitterat dem. ett aktiebolag (majoritetsaktieägare) har rätt att Av samma skäl som det bör vara tillåtet att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återståöverföra investeringstillgångar i samband med ende aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt förvärv från investeringsföretaget som för inve- att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren. steringssparkontot, bör det vara tillåtet att Även om aktierna förvaras på ett investeringsöverföra finansiella instrument vid överlåtelse till sparkonto och oavsett om de är investeringstilldetta företag. Det gäller såväl investeringstill- gångar eller kontofrämmande tillgångar bör de gångar som kontofrämmande tillgångar. kunna överföras till majoritetsaktieägaren i ett I lagen (2006:451) om offentliga uppköpser- bolag om överföringen sker i samband med en bjudanden på aktiemarknaden finns bestämmel- överlåtelse som är ett led i ett förfarande om ser om offentliga uppköpserbjudanden avseende inlösen av minoritetsaktier i samma bolag. aktier. Lagen har tillkommit som en del i Som nämns i avsnitt 6.13.2.12.1 bör det vara genomförandet av Europaparlamentets och tillåtet att överföra investeringstillgångar som rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 har förvärvats genom såväl onerösa som benefika om uppköpserbjudande. Med offentligt fång inom investeringssparkontosystemet. Det uppköpserbjudande avses ett offentligt erbju- innebär att det även bör vara tillåtet att överföra dande till innehavare av aktier som har getts ut sådana tillgångar i samband med överlåtelser av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att inom detta system. Däremot bör inte överföring överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. I av kontofrämmande tillgångar till en annan vissa situationer finns en budplikt för en aktie- kontoinnehavare för förvaring på dennes inveägare, dvs. en skyldighet att lämna ett offentligt steringssparkonto i samband med överlåtelse få uppköpserbjudande avseende resterande aktier i ske. Utgångspunkten är att kontofrämmande bolaget. Budgivaren, dvs. den som lämnar ett tillgångar får förvaras på ett investeringssparoffentligt uppköpserbjudande, är skyldig att ingå konto bara i vissa undantagssituationer. Det ett kontrakt med marknadsplatsen innan erbju- finns ingen anledning att låta överföring av dandet lämnas, enligt vilket budgivaren åtar sig kontofrämmande tillgångar inom investeringsatt följa de regler och underkasta sig de sank- sparkontosystemet omfattas av dessa undantag. tioner som gäller för offentliga uppköpserbju- Andra överföringar av finansiella instrument danden på den marknadsplats där handeln sker. som har överlåtits genom försäljning, byte och Budgivaren ska dessutom inom fyra veckor från liknande överlåtelse från ett investeringssparerbjudandet upprätta en erbjudandehandling och konto till annan än de som nämns under denna ansöka om Finansinspektionens godkännande av rubrik bör inte få ske. den. Den som innehar aktier på ett investeringssparkonto som är föremål för ett offentligt upp- Överföring efter överlåtelse genom arv, testamente, köpserbjudande bör kunna acceptera erbjudan- gåva, bodelning och liknande överlåtelser av det, överlåta aktierna och överföra dem till tillgångar budgivaren. Detta gäller oavsett om aktierna är Vid förvärv av tillgångar genom arv, testamente, investeringstillgångar eller kontofrämmande gåva, bodelning eller på liknande sätt inträder tillgångar. förvärvaren enligt huvudregeln i IL i den tidigare I avsnitt 6.13.2.12.1 redogörs för bestämmel- ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 §). serna i IL om andelsbyte. Där nämns att över- Vid förvärv av finansiella instrument innebär föring bör kunna ske till investeringssparkontot detta i praktiken att förvärvaren övertar avyttraav finansiella instrument som har förvärvats rens anskaffningsutgift. En tanke bakom den nya

PROP. 2011/12:1

sparformen är att anskaffningsutgiften för till- och liknande överlåtelser än de som nämns gångar som förvaras på ett investeringssparkonto under denna rubrik bör inte få ske. inte ska ha någon skattemässig betydelse och att kontoinnehavaren därför inte ska behöva hålla Lagförslag reda på anskaffningsutgiften. För att upprätthålla I 22, 24 och 25 §§ lagen om investeringsspardetta syfte bör det inte vara tillåtet att överföra konto tas bestämmelser om överföring av överinvesteringstillgångar som förvaras på ett låtna finansiella instrument från ett investeringsinvesteringssparkonto till annan i samband med sparkonto in, se avsnitt 3.1. överlåtelser genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt om detta innebär att tillgångarna förs ut ur investeringssparkonto- 6.13.2.14 Överföring av finansiella systemet. Den föreslagna regleringen får, såsom instrument mellan egna konton konstateras av Sveriges advokatsamfund, till följd att den som genom benefikt fång förvärvar Regeringens förslag: En kontoinnehavare får investeringstillgångar som förvaras på ett inveöverföra investeringstillgångar som kontoinsteringssparkonto antingen måste själv ha ett nehavaren själv äger till ett eget investeringssparinvesteringssparkonto eller får finna sig i att i konto och sådana tillgångar från ett eget investället för själva tillgångarna få ersättningen som steringssparkonto till ett annat eget investeringserhållits vid en försäljning av dem inom ramen sparkonto. En kontoinnehavare får även överför överlåtarens investeringssparkonto. Enligt föra kontofrämmande tillgångar från ett eget regeringens bedömning är detta en acceptabel investeringssparkonto till ett annat eget konto konsekvens för att upprätthålla syftet med den som inte är ett investeringssparkonto. föreslagna regleringen, nämligen att finansiella En kontoinnehavare får inte göra andra överinstrument som är investeringstillgångar inte ska föringar av finansiella instrument från ett eget föras ut från den schablonbeskattade sfären. investeringssparkonto till andra egna konton I avsnitt 6.13.2.12.1 anges att investeringstilleller till ett eget investeringssparkonto från andra gångar får överföras till investeringssparkontot egna konton än de nu nämnda. om de har förvärvats genom benefika, eller onerösa, fång från en annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna på ett investeringssparkonto. Av detta följer att det även bör vara Promemorians förslag: Överensstämmer tillåtet att överföra investeringstillgångar som delvis med regeringens. I promemorians förslag har överlåtits genom arv, testamente, gåva, anges inte uttryckligen att investeringstillgångbodelning eller på liknande sätt från kontot till arna som en kontoinnehavare får överföra till ett förvärvarens konto om tillgångarna förs över eget investeringssparkonto måste ägas av direkt till förvärvarens investeringssparkonto. kontoinnehavaren. En utgångspunkt för regleringen av invester- Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund ingssparkontot är att bara investeringstillgångar anför att förslaget inte ger möjlighet att överföra får förvaras på ett sådant konto. I vissa undan- investeringstillgångar från investeringsspartagsfall får dock kontofrämmande tillgångar kontot till ett annat eget konto som inte är ett överföras till och, under en övergångsperiod, investeringssparkonto. Advokatsamfundet anser förvaras på kontot. Det finns ingen anledning att inte att det bör finnas en sådan begränsning. På tillåta att kontofrämmande tillgångar som har samma sätt som en tillgång anses avyttrad för överlåtits genom en benefik överlåtelse förs över marknadsvärdet när den förs till investeringstill ett annat investeringssparkonto. Däremot sparkontot bör den kunna anses förvärvad för bör sådana tillgångar som har överlåtits genom marknadsvärdet när den förs från investeringsarv, testamente, gåva, bodelning eller liknande sparkontot. Det enda sättet för en person som överlåtelse få överföras till ett annat konto som vill avbryta schablonbeskattningen för ett visst inte är ett investeringssparkonto. värdepapper är enligt förslaget att sälja värde- Andra överföringar av finansiella instrument papperet som finns på investeringssparkontot från ett investeringssparkonto till annan i för att därefter återköpa samma värdepapper för samband med arv, testamente, gåva, bodelning förvaring på ett vanligt värdepapperskonto. Båda transaktionerna medför transaktionskostnader utan motsvarande nytta. Sparbankernas Riksför-

PROP. 2011/12:1

bund anser att det bör stå den enskilde fritt att Inom ramen för investeringssparkontosysteavgöra i vilken utsträckning innehavda finansiella met existerar inte latenta kapitalvinster och instrument ska vara registrerade på ett invester- anskaffningsutgiften har ingen skattemässig ingssparkonto eller ett vanligt konto. Under betydelse. Det bör därför vara möjligt att förutsättning att den skattemässiga anskaff- överföra investeringstillgångar från ett investerningsutgiften sätts till marknadsvärdet dagen för ingssparkonto till ett annat investeringssparomregistrering uppstår inte heller några konse- konto med samma innehavare. Sådana överfökvenser i skattehänseende. Innebörden av det ringar förutsätter att tillgångarna förs direkt remitterade förslaget leder endast till att konto- mellan de två investeringssparkontona. Om innehavare först avyttrar det aktuella finansiella avsikten är att tillgångarna ska överföras via ett instrumenten på investeringssparkontot och konto utanför investeringssparkontosystemet är därefter tar ut likvida medel motsvarande köpe- det inte fråga om en överföring mellan två inveskillingen för att slutligen förvärva det finansiella steringssparkonton och överföringen får därför instrumentet i fråga. Ett sådant tillvägagångssätt inte genomföras. leder till ökade kostnader i form av courtage Överföringar av investeringstillgångar från ett m.m. och får ändå till konsekvens att tillgångar investeringssparkonto till ett annat eget konto inom investeringssparkontot flyttas utanför den som inte är ett investeringssparkonto bör inte sfär som investeringssparkontot utgör. vara tillåtna. Ett framträdande syfte med Skälen för regeringens förslag: En utgångs- förslaget att införa investeringssparkonto är att punkt för investeringssparkontot är att sparande det ska innebära en förenkling för de som i denna sparform ska ske i investeringstillgångar. innehar ett investeringssparkonto och även för Följaktligen får överföring av investeringstill- det allmänna. En stor del av denna förenkling gångar ske från annan till den förvärvande ligger i att anskaffningsutgiften för tillgångarna kontoinnehavarens investeringssparkonto under på kontot normalt är utan skattemässig betyde förutsättningar som framgår av avsnitt delse. Om det skulle vara möjligt för kontoinne- 6.13.2.12.1. Det bör även vara tillåtet för en havaren att överföra finansiella instrument från kontoinnehavare att överföra sådana tillgångar investeringssparkontot till ett annat eget konto som förvaras på ett annat konto som denne är som omfattas av den konventionella beskattinnehavare av. Detta bör gälla oavsett om ningen får anskaffningsutgiften för tillgångarna tillgångarna förvaras på ett annat invester- betydelse vid en framtida avyttring. Det krävs i ingssparkonto som innehas av samma person så fall, såsom Sveriges advokatsamfund och eller ett annat konto som inte är ett investerings- Sparbankernas Riksförbund har påpekat, en sparkonto men som har samma innehavare. särskild regel om vilken anskaffningsutgift till- Rätten att överföra finansiella instrument till ett gångarna ska anses ha när de lämnar den eget investeringssparkonto bör bara avse schablonbeskattade sfären. Detta skulle ytterlitillgångar som kontoinnehavaren själv äger. gare komplicera regleringen. Regeringen delar Även om det vid dessa överföringar är fråga om därför promemorians bedömning att kontointillgångar som inför överföringen inte byter nehavaren inte ska ha rätt att överföra investerägare framgår av avsnitt 6.13.3.7 att en överfö- ingstillgångar från investeringssparkontot till ett ring från ett eget konto som inte är ett invester- annat eget konto som inte är ett investeringsingssparkonto till ett investeringssparkonto sparkonto. inkomstskatterättsligt ses som en avyttring. Beträffande kontofrämmande tillgångar får de Eventuell vinst eller förlust som denna skatte- inte förvaras på ett investeringssparkonto annat rättsliga avyttring leder till ska tas upp till än under en övergångsperiod. En kontoinnehabeskattning. vare bör kunna välja att behålla äganderätten till Eftersom kontofrämmande tillgångar som kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett huvudregel inte får förvaras på ett investerings- investeringssparkonto. Därför bör det vara sparkonto bör det inte vara tillåtet att överföra möjligt för kontoinnehavaren att i stället för att kontofrämmande tillgångar från ett annat eget t.ex. sälja sådana tillgångar och överföra dem till konto, oavsett om det handlar om ett invester- förvärvaren, överföra dem till ett annat eget ingssparkonto eller inte, till ett investeringsspar- konto som inte är ett investeringssparkonto. konto.

PROP. 2011/12:1

Lagförslag tillgångar. Bestämmelserna om överföring av I 12 och 21 §§ lagen om investeringssparkonto finansiella instrument från investeringssparkonregleras under vilka förutsättningar en konto- tot till annan måste därför beaktas vid sådan innehavare får överföra finansiella instrument betalning. mellan ett investeringssparkonto och andra egna konton, se avsnitt 3.1. Lagförslag I 15 § lagen om investeringssparkonto regleras med vilka tillgångar finansiella instrument som 6.13.2.15 Ersättning vid förvärv av ska överföras till ett investeringssparkonto ska finansiella instrument betalas, se avsnitt 3.1.

Regeringens förslag: Förvärv av finansiella 6.13.2.16 Ersättning vid överlåtelse av instrument som ska överföras till ett invester- finansiella instrument ingssparkonto ska betalas med tillgångar som förvaras på investeringssparkontot. Regeringens förslag: Vid sådan överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett inve- Promemorians förslag: Överensstämmer steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser som avses i 22 § första med regeringens. stycket 1–7 lagen om investeringssparkonto ska Remissinstanserna: Ingen remissinstans har ersättning som lämnas i form av kontanta medel berört förslaget i denna del. Skälen för regeringens förslag: Kapitalun- överföras direkt till investeringssparkontot. derlaget som ligger till grund för beräkningen av Detsamma gäller ersättning som lämnas i form schablonintäkten beräknas bland annat efter av investeringstillgångar vid sådan överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett invemarknadsvärdet av tillgångarna på investersteringssparkonto genom försäljning, byte och ingssparkontot vid ingången av varje kvartal liknande överlåtelser som avses i 22 § första under kalenderåret. För att undvika att kapitalunderlaget minskas genom att tillgångar säljs stycket samma lag. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar får inte överföras till inveföre kvartalsskiftet och köps tillbaka till kontot efter kvartalsskiftet är det nödvändigt att inbe- steringssparkontot om tillgångarna inte har förvärvats enligt bestämmelserna om överföring talningar till ett investeringssparkonto ökar från annan av kontofrämmande tillgångar. kapitalunderlaget. Av samma anledning är det Ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett nödvändigt att förvärv av finansiella instrument som ska överföras till investeringssparkontot investeringssparkonto som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om invebetalas med tillgångar, kontanta medel eller finansiella instrument, som förvaras på kontot. steringssparkonto, kvalificerade andelar eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett Om förvärv kunde betalas med tillgångar som förvaras utanför kontot skulle det vara möjligt investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag får inte överföras till kontot. att spara på ett investeringssparkonto utan att betala skatt. Detta skulle i så fall kunna ske genom att kontoinnehavaren överlåter finansiella instrument och tar ut kontanta medel från inve- Promemorians förslag: Överensstämmer steringssparkontot före varje kvartalsskifte och med regeringens. förvärvar och överför finansiella instrument till Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kontot efter varje kvartalsskifte, och betalar berört förslaget i denna del. förvärven med tillgångar som inte förvaras på kontot. För att detta inte ska vara möjligt bör Skälen för regeringens förslag förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett investeringssparkonto betalas med Ersättning i form av kontanta medel tillgångar som förvaras på kontot. Vid överlåtelse av finansiella instrument kan Om betalning sker med finansiella instrument ersättningen bestå i dels kontanta medel, dels ses detta samtidigt som en överlåtelse av dessa finansiella instrument. Beträffande kontanta medel så föreslås att de fritt får sättas in på och

PROP. 2011/12:1

tas ut från ett investeringssparkonto. Vissa investeringssparkonto än det från vilket de inbetalningar av kontanta medel till kontot ska överlåtna tillgångarna förvarades. Ersättning vid dock öka kapitalunderlaget. Det gäller t.ex. överlåtelse av tillgångar på ett investeringsnormalt om kontoinnehavaren betalar in sparkonto som utges i form av investeringskontanta medel på sitt investeringssparkonto, tillgångar ska därför överföras till detta konto. om inbetalningen inte sker via en överföring från ett annat investeringssparkonto. Inbetalning i Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar form av ersättning vid överlåtelse av finansiella När en kontoinnehavare överlåter finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- instrument som förvaras på ett investeringssparkonto ska dock inte öka kapitalunderlaget om konto måste han eller hon anses vara medveten det är fråga om en överlåtelse i samband med om vilken typ av ersättning som förvärvaren ska vilken kontoinnehavaren får överföra de avytt- utge. Kontofrämmande tillgångar bör så långt rade instrumenten till någon annan, se avsnitt som möjligt hållas utanför ett investeringsspar- 6.13.3.3. Nämnda undantag gäller dock inte för konto. Ersättning i form av kontofrämmande ersättning som avser överlåtelse av finansiella tillgångar bör därför inte få överföras till ett instrument direkt till en annan kontoinnehavare. investeringssparkonto. Kontoinnehavaren får i För att undvika oklarheter kring om en inbe- stället anvisa en annan förvaring, t.ex. ett värdetalning avser sådan ersättning som inte ska öka papperskonto, för dessa tillgångar. Om de kontots kapitalunderlag, eller någon annan form kontofrämmande tillgångarna har förvärvats på av inbetalning som ska öka kapitalunderlaget, sådant sätt som avses i avsnitt 6.13.2.12.2 bör bör följande gälla: Ersättning i form av kontanta dock den som ska utge ersättningen få överföra medel som, om den betalas in till investering- denna till investeringssparkontot. Det innebär ssparkontot, inte ska öka detta kontos t.ex. att ersättning i form av kontofrämmande kapitalunderlag ska överföras direkt till detta tillgångar vid en överlåtelse som är ett led i ett konto. Kontoinnehavaren bör således först när andelsbyte får överföras till överlåtarens inveersättningen har betalats in till investeringsspar- steringssparkonto, eftersom ersättningen kan ses kontot kunna disponera över denna. Denna som ett förvärv av kontofrämmande tillgångar begränsning bör inte gälla för ersättning vid från köpande företag som ett led i ett andelsbyte. överlåtelse av tillgångar på ett investeringsspar- Kontoinnehavaren kan i dessa situationer i stället konto i form av kontanta medel som, om den välja att anvisa en annan förvaring av de kontobetalas in till kontot, ska öka kapitalunderlaget. främmande tillgångarna som har lämnats som ersättning. Ersättning i form av investeringstillgångar Finansiella instrument som förvaras på ett inve- Ersättning vid överlåtelse av tillgångar som inte steringssparkonto kan även överlåtas genom schablonbeskattas byte. Vid sådan överlåtelse får kontoinnehavaren Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i andra finansiella instrument som ersättning. Av 7 § första stycket i den föreslagna lagen om inveskäl som framgår av avsnitt 6.13.2.14 bör steringssparkonto och kvalificerade andelar är kontoinnehavaren inte få överföra inve- inte föremål för schablonbeskattning även om de steringstillgångar från investeringssparkontot till förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma ett annat eget konto som inte är ett inve- gäller kontofrämmande tillgångar som förvaras steringssparkonto. Inte heller när finansiella på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § instrument på investeringssparkontot byts ut samma lag. Ersättning vid överlåtelse genom mot investeringstillgångar bör de senare få över- försäljning, byte eller på liknande sätt under den föras till ett annat eget konto som inte är ett korta övergångsperiod som dessa tillgångar får investeringssparkonto. Det vill säga vid över- förvaras på ett investeringssparkonto bör därför låtelse i samband med vilken kontoinnehavaren inte få överföras till investeringssparkontot. Det får överföra de överlåtna instrumenten till annan, gäller såväl ersättning i form av kontanta medel bör ersättning i form av investeringstillgångar som finansiella instrument. överföras direkt till investeringssparkontot. För Kontofrämmande tillgångar som förvaras på att det inte ska uppstå tveksamheter kring ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen varifrån tillgångarna härrör bör inte heller sådan om investeringssparkonto ska inte heller schaersättning få överföras till ett annat eget blonbeskattas. Av denna anledning kan det sägas vara systematiskt korrekt att avkastningen på

PROP. 2011/12:1

sådana tillgångar inte får överföras direkt till den 6.13.2.17 Förvaring av tillgångar på ett schablonbeskattade sfären. Som utvecklas investeringssparkonto närmare i avsnitt 6.13.2.19 utgör sådana tillgångar normalt tillgångar som varken kontoinnehavaren eller investeringsföretaget känner till Regeringens förslag: Investeringstillgångar och förvaras på kontot i strid med bestämmelserna i kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto. lagen om investeringssparkonto. Bland annat av Kontofrämmande tillgångar som förvärvats detta skäl är det inte lämpligt att investeringsdirekt från den som har emitterat tillgångarna sparkontot upphör på grund av den felaktiga förvaringen. Om avkastning på sådana tillgångar och som senast den trettionde dagen efter den inte får överföras till ett investeringssparkonto dag då de emitterades avses bli investeringstillfinns det risk för att kontot i stället för att upp- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag höra på grund av felaktig förvaring upphör på då de emitterades. Om sådana tillgångar inom grund av att ersättningen vid en överlåtelse av den angivna sextiodagarsfristen övergår till att tillgångarna inte överförs i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om investeringssparkonto. vara investeringstillgångar får de förvaras på Som nämns ovan föreslås som huvudregel gälla investeringssparkontot. att ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett Kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de förvärvades eller som investeringssparkonto i form av kontanta medel ska överföras till kontot. Detsamma gäller var kontofrämmande tillgångar när de förvärvades, men som inte har förvärvats på sådant sätt ersättning i form av investeringstillgångar. Om varken kontoinnehavaren eller investeringsföre- att de som utgångspunkt enbart får förvaras på taget känner till att tillgångarna förvaras på inve- kontot under sextio dagar från emissionen, får steringssparkontot i strid med bestämmelserna, förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter utgången av det och att de därmed inte schablonbeskattas, känner de heller inte till att bestämmelsen om att kvartal under vilket tillgångarna blev kontofrämmande respektive blev förtecknade på ersättningen måste överföras till kontot inte gäller. Det är därför inte osannolikt att ersätt- kontot. Om sådana tillgångar övergår till att vara ningen i den beskrivna situationen överförs till investeringstillgångar får de förvaras på inveett investeringssparkonto som, om detta skulle steringssparkontot. För tillgångar som omfattas av ägarbegränsvara förbjudet, därmed upphör. Inte heller detta anser regeringen vara lämpligt. För att minimera ningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalificerade andelar gäller att risken för att investeringssparkonton upphör på grund av fel hänförliga till kontofrämmande de får förvaras på ett investeringssparkonto till tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- och med den trettionde dagen efter den dag då konto i strid med 17 § lagen om investerings- tillgångarna blev kontofrämmande eller blev förtecknade på kontot. Även om sådana sparkonto bör ersättningen, trots att den ska beskattas konventionellt, behandlas på samma tillgångar övergår till att klassificeras som andra tillgångar under den angivna trettiodagarsfristen sätt som för ersättning för kontofrämmande tillgångar som får förvaras på kontot enligt den ska de senast sista dagen av denna frist avföras från investeringssparkontot. paragrafen. Detta innebär att ersättning vid avyttring av sådana tillgångar i form av kontanta Kontofrämmande tillgångar ska avföras från ett investeringssparkonto senast sista dagen de medel eller investeringstillgångar som huvudregel ska överföras till investeringssparkontot får förvaras på kontot. medan ersättning i form av kontofrämmande tillgångar som huvudregel inte får överföras. Promemorians förslag: Överensstämmer Lagförslag delvis med regeringens. Enligt promemorians I 23 § lagen om investeringssparkonto regleras förslag får kontofrämmande tillgångar som var hur ersättning vid överlåtelse av finansiella investeringstillgångar när de förvärvades eller instrument på ett investeringssparkonto ska som var kontofrämmande tillgångar när de behandlas, se avsnitt 3.1. förvärvades, men som inte har förvärvats på sådant sätt att de som utgångspunkt enbart får

PROP. 2011/12:1

förvaras på kontot under sextio dagar från emis- att utnyttja investeringssparkontot på ett inte sionen, förvaras på ett investeringssparkonto till avsett sätt. och med den sextionde dagen efter den dag då tillgångarna blev kontofrämmande respektive Skälen för regeringens förslag blev förtecknade på kontot. Remissinstanserna: Euroclear Sweden AB Allmänt anser att det möjligen bör skrivas in i lagen att De regler om förvaring av tillgångar på ett inveinvesteringsföretaget får begränsa vilka värde- steringssparkonto som föreslås i denna proposipapper som får innehas på kontot. Om inve- tion utgör tak för vilka tillgångar som får förvasteringsföretaget begränsar vilka värdepapper ras på kontot och, för vissa slags tillgångar, som får innehas på ett investeringssparkonto får under vilken period de får förvaras där. Precis detta inte anses strida mot reglerna i lagen om som Euroclear Sweden AB förespråkar står det investeringssparkonto. Fondbolagens förening investeringsföretaget fritt att ytterligare begränsa anför att reglerna för vad som händer om de slags tillgångar som får förvaras på investerkontofrämmande tillgångar hamnar på kontot är ingssparkontot, i vart fall finns det inga hinder onödigt komplicerade. Den nya sparformen för en sådan begränsning i den föreslagna lagen behöver inte göras mer komplicerad än det indi- om investeringssparkonto. Det finns således i viduella pensionssparandet som har visat sig nämnda lag inga hinder mot att ett investerklara sig väl utan dessa detaljer. Svenska Bankfö- ingsföretag t.ex. bara tillåter investeringar i vissa reningen och Svenska Fondhandlareföreningen slags finansiella instrument eller på vissa framför att det är svårt såväl för investeringsfö- marknadsplatser eller båda. Vidare finns inga retag som kontoinnehavare att alltid exakt veta hinder i lagen mot att parterna till avtalet om vad som gäller för finansiella instrument investeringssparkonto t.ex. kommer överens om upptagna till handel på utländska marknadsplat- att kontofrämmande tillgångar ska föras ut från ser. Det kan vara så att felaktig information investeringssparkontot mer skyndsamt än vad lämnas eller ingen information alls. som föreslås i denna proposition. Regeringen Tilläggspromemorians förslag: Överens- anser inte att detta uttryckligen bör nämnas i stämmer med regeringens. lagen om investeringssparkonto. Remissinstanserna: Avanza Bank tillstyrker Regeringen anser att det finns ett värde i att tilläggspromemorians förslag. Svenska Bankföre- den föreslagna lagen om investeringssparkonto ningen och Svenska Fondhandlareföreningen klart anger under vilka förutsättningar olika slags framför att en förlängning av tidsfristen förvisso tillgångar får förvaras på ett investeringssparkan bidra något till att öka chanserna att hitta konto och vad som ska ske med tillgångar som kontofrämmande tillgångar, men grundproble- inte får förvaras där annat än under en met kvarstår. Att avgöra om en viss marknads- övergångsperiod. Det blir då tydliga spelregler plats utanför Europeiska ekonomiska samar- för såväl kontoinnehavare som investeringsföbetsområdet är att betrakta som en motsvarighet retag. På så sätt minimeras risken för att olika till en reglerad marknad kan vara problematiskt. kontoinnehavare behandlas olika i likartade Skatteverket avstyrker förslaget i tilläggsprome- situationer. Till skillnad från Fondbolagens föremorian. Skatteverket uppfattar det som att ning anser därför regeringen att det inte finns oavsett om fristen förlängs så måste invester- skäl att i mindre utsträckning reglera vad som ingsföretagen ändå övervaka dessa konton händer om kontofrämmande tillgångar hamnar betydligt oftare än vid varje kvartalsskifte. Till på kontot. exempel får kontofrämmande tillgångar inte föras över till ett investeringssparkonto annat än Investeringstillgångar och kontanta medel i vissa angivna undantagssituationer. Vidare En utgångspunkt för den nya sparformen invemåste företagen löpande hålla reda på innehållet steringssparkonto är att den ska bestå av på kontot för att kunna lämna kontrolluppgift sparande i investeringstillgångar. Sådana tillför begränsat skattskyldiga personer och hålla gångar bör utan begränsning få förvaras på ett reda på om det ska innehållas preliminär skatt investeringssparkonto. Detsamma gäller för och kupongskatt på det som inte är tillåtet att kontanta medel. Det är en förutsättning för att förvara på kontot. Skatteverket anser att en förslaget om investeringssparkonto ska fungera utökad tidsfrist även innebär en större möjlighet att sådana medel får förvaras på ett investerings-

PROP. 2011/12:1

sparkonto. Det kan tilläggas att kontanta medel ett investeringssparkonto har bytt karaktär till normalt är, oavsett valuta, lätta att värdera. kontofrämmande tillgångar, vilket t.ex. kan ske om ett bolag avnoteras från en reglerad marknad Kontofrämmande tillgångar eller en handelsplattform. Det är dessutom Av praktiska skäl är det inte möjligt att helt möjligt att inte heller investeringsföretaget vid utesluta förvaring av kontofrämmande tillgångar själva överföringen eller vid det tillfälle när invepå ett investeringssparkonto. Även när det i och steringstillgångar blir kontofrämmande tillför sig är praktiskt möjligt att hålla kontofräm- gångar, utan först senare, uppmärksammar att mande tillgångar utanför ett investeringsspar- kontofrämmande tillgångar förvaras på ett invekonto är det inte alltid lämpligt att göra det. steringssparkonto. De i detta stycke aktuella Kontofrämmande tillgångar som var inve- kontofrämmande tillgångarna bör omfattas av steringstillgångar när de förtecknades på ett den nedan angivna huvudregeln för under vilken investeringssparkonto och som under tiden de övergångsperiod kontofrämmande tillgångar får förvaras där byter karaktär bör få förvaras på förvaras på ett investeringssparkonto. kontot. Detta kan ske utan kontoinnehavarens Schablonbeskattningen av tillgångar som förvetskap och det vore därför olämpligt om dessa varas på ett investeringssparkonto är inte tillgångar inte fick förvaras på kontot under en utformad för att kunna hantera de värderingsbegränsad tid. Det bör även vara tillåtet för en problem som kan uppkomma i förhållande till kontoinnehavare att på ett investeringssparkonto kontofrämmande tillgångar. Det är därför angeförvara kontofrämmande tillgångar som får läget att de inte förvaras på ett investeringssparöverföras till ett investeringssparkonto. Som konto längre än nödvändigt. I promemorian framgår av avsnitt 6.13.2.12.2 är det dels konto- föreslogs som huvudregel att kontofrämmande främmande tillgångar som inom en viss period tillgångar får förvaras på ett investeringssparkan förväntas bli investeringstillgångar, dels konto i högst 60 dagar från det att de först förvatillgångar som härrör från vissa typer av förvärv rades på investeringssparkontot i denna egensom kontoinnehavaren inte har tagit initiativet skap. Flera remissinstanser befarade dock att en till som får överföras till ett investeringsspar- så snäv tidsgräns skulle innebära en stor risk för konto. Kontofrämmande tillgångar bör dock att investeringssparkonton upphör på grund av bara få förvaras på ett investeringssparkonto att det inte uppmärksammas att kontofrämunder en övergångsperiod. Senast vid utgången mande tillgångar förvaras på kontona. Svenska av denna period ska kontofrämmande tillgångar Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföavföras från kontot. De kontofrämmande till- reningen framförde att det är svårt för invegångarna kan antingen avföras och överföras till steringsföretagen att i alla fall ha kännedom om kontoinnehavarens eget konto som inte är ett en tillgång är en investeringstillgång eller en investeringssparkonto eller, om de har överlåtits, kontofrämmande tillgång. Visserligen får det avföras och överföras till annans konto. förutsättas att, vilket Skatteverket har anfört, Teckningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och investeringsföretaget kontinuerligt övervakar liknande finansiella instrument som är konto- statusen på tillgångar som förvaras på ett invefrämmande tillgångar får överföras till ett inve- steringssparkonto som investeringstillgångar steringssparkonto om de har förvärvats från den eller kontofrämmande tillgångar. Till exempel som har emitterat tillgångarna och förvärvet måste investeringsföretaget avgöra om avkastgrundas på tillgångar som förvaras på kontot. ning från tillgångar på ett investeringssparkonto Kontofrämmande tillgångar får också överföras i får eller måste överföras till kontot, om en viss samband med förvärv vid fusion, delning eller tillgång får överföras till kontot osv. Men i de fall andelsbyte eller genom utdelning på tillgångar någon transaktion hänförlig till den aktuella som förvaras på investeringssparkontot. Gemen- tillgången inte sker kräver övriga bestämmelser i samt för dessa förvärv, och därmed samman- lagen om investeringssparkonto förutom hängande överföringar, är att de inte primärt bestämmelserna om förvaring av tillgångar på styrs av kontoinnehavaren. Det är därför fullt kontot inte att investeringsföretaget kontrollerar möjligt att kontoinnehavaren inte är medveten tillgångens status. Om t.ex. en investeringstillom att kontofrämmande tillgångar förvaras på gång avnoteras från den marknadsplats där den investeringssparkontot. Detta kan även vara tidigare var föremål för handel och detta inte fallet när investeringstillgångar som förvaras på rapporteras till investeringsföretaget finns det

PROP. 2011/12:1

därför en risk för att detta förhållande inte de här aktuella kontofrämmande tillgångarna kommer till företagets kännedom förrän företa- förvaras på investeringssparkontot längre än den get av någon annan anledning har anledning att ovan angivna tidsfristen. Även om karaktärsbykontrollera tillgångens status. Mot bakgrund tet sker efter den tidsfrist inom vilken tillgånghärav anser regeringen att den frist som före- arna ska avföras från investeringssparkonto bör slogs i promemorian är för snäv. tillgångarna få förvaras på kontot tills vidare. Vid varje kvartalsskifte ska investeringsföreta- När kontofrämmande tillgångar som avses bli get värdera tillgångarna på investeringssparkon- upptagna till handel på en reglerad marknad eller tot för att vid årets slut kunna beräkna schablon- en handelsplattform förvärvas och överförs till intäkten, se avsnitt 6.13.3.4. För att kunna göra ett investeringssparkonto är det, till skillnad från denna värdering måste investeringsföretaget ovan nämnda situationer, fråga om ett aktivt rimligen kontrollera om ett finansiellt instru- handlande från kontoinnehavarens sida. Kontoment som förvaras på investeringssparkontot är innehavaren får i dessa situationer förutsättas en investeringstillgång eller en kontofrämmande vara medveten om att denne förvärvar kontotillgång. Normalt bör denna information vara främmande tillgångar, varför man i dessa situalättillgänglig för investeringsföretaget eftersom tioner kan ställa höga krav på att tillgångarna det får förutsättas att uppgifter om finansiella snabbt tas ut från investeringssparkontot om de instrument som är föremål för handel på de inte övergår till att vara investeringstillgångar. tillåtna marknaderna är offentliga. Det kan tilläg- Avsikten med nu aktuella tillgångar är att de ska gas att det är upp till varje investeringsföretag att tas upp till handel inom trettio dagar från den begränsa de marknadsplatser på vilka kontoin- dag då de emitterades. Om så inte sker bör nehavarna tillåts investera. Det innebär att ett kontoinnehavaren ha ytterligare en tid på sig att investeringsföretag kan förbjuda investeringar på avföra tillgångarna från kontot. Det föreslås marknadsplatser från vilka företaget inte kan få därför att sådana tillgångar får förvaras på invetillförlitlig information. Vid varje kvartalsskifte steringssparkontot enligt bestämmelserna om bör således investeringsföretaget kunna känna investeringstillgångar, dvs. tills vidare, om till om en tillgång kan betraktas som en inve- handeln kommer igång senast den sextionde steringstillgång eller som en kontofrämmande dagen efter den dag då de emitterades. Annars tillgång. Därefter bör kontoinnehavaren ha måste tillgångarna avföras från kontot senast ytterligare en tid på sig att avföra de konto- denna dag. främmande tillgångarna från kontot. Beträffande kontofrämmande tillgångar som Mot bakgrund av det anförda föreslås att omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första kontofrämmande tillgångar som har överförts stycket lagen om investeringssparkonto eller till ett investeringssparkonto i samband med ett som är kvalificerade andelar bör kontoinnehaförvärv som avses ovan, dvs. med stöd av 14 § varen vara medveten om att förvärv av sådana första stycket 2–5, eller som har bytt karaktär tillgångar har skett eller att tillgångar som förvafrån investeringstillgångar får förvaras på ett ras på ett investeringssparkonto övergår till att investeringssparkonto till och med den sexti- klassificeras som sådana tillgångar. Detta på onde dagen efter utgången av det kvartal under grund av att klassificeringen som tillgång som vilket tillgångarna förtecknades på kontot omfattas av ägarbegränsningen bygger på att respektive blev kontofrämmande. Till skillnad kontoinnehavaren eller närstående till denne har från Skatteverket anser regeringen att förslaget ett stort inflytande i företaget som har gett ut inte nämnvärt ökar risken för att ett invester- tillgången respektive klassificeringen som kvaliingssparkonto utnyttjas på ett sätt som inte är ficerad andel bygger på innehavarens eller avsett. närståendes aktivitet i utgivande företag. På För det fall att sådana kontofrämmande till- grund av detta bör rätten att förvara sådana tillgångar som avses här byter karaktär till att gångar på ett investeringssparkonto vara mer klassificeras som investeringstillgångar bör begränsad än vad som gäller för övriga kontofrågan om de får förvaras på investeringsspar- främmande tillgångar. Det föreslås att här aktukontot avgöras av bestämmelserna om invester- ella tillgångar ska avföras från kontot inom tretingstillgångar, dvs. de får förvaras på kontot. Av tio dagar från det att de omfattades av ägaravsnitt 6.13.2.19 framgår att ett investeringsspar- begränsningen eller blev kvalificerade andelar konto inte upphör enbart av den anledningen att eller, om de var sådana tillgångar redan vid för-

PROP. 2011/12:1

värvet, från det att de förtecknades på kontot. avkastningen på annat sätt står det denne fritt att Även om sådana tillgångar övergår till att klassi- exempelvis ta ut avkastning i form av kontanta ficeras som andra tillgångar under den angivna medel. Det föreslås därför att utdelning, ränta trettiodagarsfristen ska de senast sista dagen av och annan avkastning på tillgångar som förvaras denna frist avföras från investeringssparkontot. på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot. Lagförslag Till skillnad från de flesta andra tillgångar som I 16–19 §§ lagen om investeringssparkonto tas förvaras på ett investeringssparkonto ska tillbestämmelser om förvaring av tillgångar på ett gångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt investeringssparkonto in, se avsnitt 3.1. 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalificerade andelar inte vara föremål för schablonbeskattning. Det innebär att 6.13.2.18 Ränta, utdelning och annan kontrolluppgifter ska lämnas till Skatteverket avkastning beträffande bland annat utdelning och ränta på sådana tillgångar även om de förvaras på ett investeringssparkonto. För övrigt kan tilläggas att Regeringens förslag: Ränta, utdelning och annan sådana tillgångar får förvaras på ett investeringsavkastning än ersättning vid överlåtelse på tillsparkonto bara under en kortare övergångspegångar på ett investeringssparkonto ska överföriod, varför sannolikheten för att en kontoinneras direkt till investeringssparkontot. Avkastning havare får avkastning på tillgångarna under på tillgångar på ett investeringssparkonto som denna period får anses vara liten. Dessutom får omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första det antas att kontoinnehavaren har goda möjligstycket lagen om investeringssparkonto, kvalifiheter att hålla reda på vilka utbetalningar som cerade andelar eller kontofrämmande tillgångar görs från företaget i vilket han eller hon har ett som förvaras på ett investeringssparkonto med större innehav eller kvalificerade andelar. Det stöd av 18 § samma lag ska dock inte överföras bör därför vara möjligt för kontoinnehavaren att till kontot. i vart fall anvisa annan förvaring för avkastning på sådana tillgångar än på investeringssparkontot. På grund av det anförda bör ränta, utdelning Promemorians förslag: Överensstämmer och annan avkastning på tillgångar som omfattas med regeringens. av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lagen om investeringssparkonto och kvalificeberört föreslaget. rade andelar som förvaras på ett investerings- Skälen för regeringens förslag: Ränta, utdel- sparkonto inte få överföras till kontot. ning och annan avkastning på tillgångar som Inte heller ska tillgångar som förvaras på ett förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas investeringssparkonto med stöd av 18 § i den upp särskilt utan omfattas av den schablonmäs- föreslagna lagen om investeringssparkonto vara sigt beräknade avkastningen. Av detta skäl ska föremål för schablonbeskattning. Det får anses investeringsföretaget inte lämna kontrollupp- osannolikt att sådana tillgångar under den korta gifter avseende sådana inkomster, med undantag period de får förvaras på ett investeringssparav inkomster hänförliga till tillgångar på inve- konto ger någon form av avkastning. Även i steringssparkonton som innehas av begränsat förhållande till denna typ av tillgångar bör ränta, skattskyldiga personer, se avsnitt 6.13.5.4. För utdelning och annan avkastning därför inte få att investeringsföretaget ska kunna identifiera de överföras till investeringssparkontot. inkomster för vilka kontrolluppgift inte ska Kontofrämmande tillgångar som förvaras på lämnas, dvs. utdelning etc. på tillgångar på ett ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen investeringssparkonto, är det nödvändigt att om investeringssparkonto ska inte heller schadessa inkomster överförs till det investerings- blonbeskattas. På grund av detta kan det sägas sparkonto på vilket tillgångarna som inkoms- vara systematiskt korrekt att avkastningen på terna härrör från förvaras. Härigenom ges dess- sådana tillgångar inte får överföras direkt till den utom kontoinnehavaren möjlighet att reinvestera schablonbeskattade sfären. Enligt samma resoavkastningen på investeringssparkontot utan att nemang som förs i avsnitt 6.13.2.16 om ersättgöra en inbetalning till kontot som ökar kapital- ning vid avyttring av sådana tillgångar bör dock underlaget. Om kontoinnehavaren vill använda

PROP. 2011/12:1

avkastning på felaktigt förvarade tillgångar på ett kontot som investeringssparkonto vid den

investeringssparkonto behandlas på samma sätt senare tidpunkten.

som avkastning på kontofrämmande tillgångar

som får förvaras på kontot. Det vill säga ränta,

utdelning och annan avkastning på tillgångar Promemorians förslag: Överensstämmer

som förvaras på ett investeringssparkonto i strid delvis med regeringens. I promemorian finns

med 17 § lagen om investeringssparkonto ska inget förslag om att ett investeringssparkonto

överföras direkt till kontot. inte ska upphöra enbart av den anledningen att

Vad som sägs i detta avsnitt om avkastning på finansiella instrument förvaras på investerings-

tillgångar på ett investeringssparkonto gäller inte sparkontot i strid med 17 § lagen om invester-

avkastning i form av kapitalvinst. Hur ersättning ingssparkonto.

vid överlåtelse av sådana tillgångar ska hanteras Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen

redogörs för i avsnitt 6.13.2.16. och Svenska Fondhandlareföreningen anför att

om kontoinnehavaren handlar i strid med Lagförslag bestämmelserna i den föreslagna lagen, t.ex.

Bestämmelser om ränta, utdelning och annan genom att kontofrämmande tillgångar finns kvar

avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillpå kontot längre än tillåtet, ska kontot upphöra. gångar som förvaras på ett investeringssparkonto Föreningarna anser att det bär för långt att tas in i 26 § lagen om investeringssparkonto, se stänga hela kontot. Föreningarna vill dessutom avsnitt 3.1. peka på svårigheterna i att som förvaringsinstitut

eller kontoinnehavare alltid veta exakt vad som

gäller för värdepapper upptagna till handel på

6.13.2.19 Ett investeringssparkonto upphör

utländska marknadsplatser. Konsekvenserna för

de fall man har fått otydlig, felaktig eller ingen

information alls kan, enligt förslaget, bli för- Regeringens förslag: Ett investeringssparkonto ödande. I stället kan kontoinnehavaren ”straffas” upphör att vara ett sådant konto när det avslutas genom att exempelvis de kontofrämmande, och på initiativ av parterna i avtalet om investeringsendast de kontofrämmande tillgångarna, anses sparkonto. Ett investeringssparkonto får inte avyttrade efter 30 respektive 60 dagar och däravslutas så länge det finns investeringstillgångar igenom skattas av. Euroclear Sweden AB anser på kontot eller om sådana tillgångar har förväratt påföljden när kontoinnehavaren eller invevats för att förvaras på kontot men ännu inte har steringsföretaget handlar i strid med bestämförtecknats där. melserna i lagen är alldeles för allvarlig och kan Ett investeringssparkonto upphör också om verka avskräckande för den som tänkt öppna ett kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte investeringssparkonto. När ett investeringsföföljer bestämmelserna i lagen om investeringsretag upphör utan att fusioneras, går i konkurs sparkonto. Ett investeringssparkonto upphör eller när återkallelse av ett investeringsföretags dock inte enbart av den anledningen att kontotillstånd sker, bör kontoinnehavaren underrättas främmande tillgångar förvaras på investeringsenligt en lagstadgad procedur och investeraren sparkontot i strid med 17 § lagen om investerbör få en rimlig frist på sig att flytta kontot till ingssparkonto eller att investeringsföretaget inte ett annat investeringsföretag innan kontot lämnar sådan information som det är skyldigt att upphör att vara investeringssparkonto. En fråga lämna när avtal om investeringssparkonto har som bör behandlas är också hur leveranser på väg ingåtts. till kontot ska hanteras av marknadens aktörer Om ett företag inte längre anses vara ett invevid konkurs hos ett investeringsföretag. Aktiesteringsföretag på grund av att tillstånd som spararna anför att om en aktie som är upptagen krävs för att klassificeras som ett sådant företag till handel på en reglerad marknad byter lista och har återkallats, upphör kontot som ett investerblir noterad på en handelsplattform har man ingssparkonto vid tidpunkten för beslutet om enligt förslaget 60 dagar på sig att avföra aktien återkallelse av tillståndet. Om verksamheten från kontot, om man inte vill att kontot ska enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller förlora sin skattemässiga karaktär av investervara avvecklad vid en senare tidpunkt upphör ingssparkonto. Aktiespararna anser inte att det

är rimligt att hela innehavet på kontot ska drab-

PROP. 2011/12:1

bas i ett sådant fall. Sparbankernas Riksförbund synes det inte fullt ut reglerat vad som ska hända anför att konsekvensen av att ett konto förlorar om investeringssparkontot upphör utan att det sin ställning av investeringssparkonto kan få avslutas om kontoinnehavaren inte medverkar betydande negativa effekter för den enskilde till att investeringstillgångarna på kontot avyttkontoinnehavaren. Mot den bakgrunden och ras. Kammarrätten i Göteborg anför att konseeftersom ett åsidosättande av lagen kan ske dels kvenserna av att hela kontot underkänns som av rena förbiseenden, dels även av annan än investeringssparkonto är stora och svåra att kontoinnehavaren förefaller valet av sanktion förutse. Fondbolagens förening anser att det oproportionerligt ingripande. Ett alternativ vore kommer att bli oförutsebara effekter av att hela en konstruktion varigenom den felande parten kontot underkänns som investeringssparkonto får viss tid på sig att rätta felet och att den före- t.ex. för att en tillgång som upphört att vara slagna sanktionen bara blir verksam om rättelse marknadsnoterad inte hunnit flyttas därifrån underlåts. Vad gäller kontots upphörande efter inom 60 dagar. Konsumentverket anser att det att investeringsföretaget har fått sitt tillstånd vore önskvärt med en lösning där ett starkare återkallat kan noteras i de fall Finansinspektio- skydd för kontoinnehavaren minskar risken att nen inte beslutar om omedelbar verkställighet av investeringssparkontot upphör på grund av beslut om återkallelse av tillstånd och beslutet kontoinnehavarens passivitet. överklagas kan tiden från beslut till verkställighet Tilläggspromemorian: I samband med bli betydande. Mot den bakgrunden vore det remitteringen av tilläggspromemorian, som lämpligt om det klargörs huruvida sanktionen bland annat innehåller förslag om hur länge inträder vid tidpunkten för själva beslutet eller kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett först när beslutet blir verkställbart. Rättssäker- investeringssparkonto, har ett antal remisshetsskäl talar givetvis för den senare tidpunkten instanser yttrat sig över frågan om ett investereftersom en efterkommande rättslig prövning ingssparkontos upphörande. Konsumentverket kan leda till att Finansinspektionens beslut anser att problematiken med att ett investeringsundanröjs. Om institutet får sitt tillstånd åter- sparkonto kan upphöra utan kontoinnehavarens kallat påverkar det inte omedelbart rättsförhål- kännedom kvarstår. Det nya förslaget är dock ett landet mellan institutet och dess kunder och det steg i rätt riktning. Aktiespararna vidhåller att det skulle därför vara lämpligt om kunden ges viss inte är rimligt att hela kontot ska förlora sin tid på sig att flytta de tillgångar som omfattas av skattemässiga karaktär av investeringssparkonto investeringssparkontot till investeringssparkonto på grund av att kontoinnehavaren underlåter att i annat institut. Sveriges advokatsamfund anför föra ut kontofrämmande tillgångar. Det är inte att enligt förslaget ska ersättning vid avyttring av tillräckligt att investeringsföretaget är skyldigt tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- att informera kontoinnehavaren om att kontokonto överföras till kontot. Det är uppenbart att främmande tillgångar förvaras på kontot. Det är risken för misstag vid betalningar är överhäng- Avanza Banks åsikt att konsekvenserna av att ande och att det därför bör övervägas om det ska kontofrämmande tillgångar finns på investerfinnas någon möjlighet att rätta till ett sådant ingssparkontot är för långtgående. Den kontomisstag i efterhand. Detsamma torde gälla vid främmande tillgången bör uteslutas från invebyte där investeringstillgångar av visst slag steringssparkontot och beskattas konventionellt ersätts av ett annat slags investeringstillgångar i stället för att hela kontot upphör att vara ett och där det inte kan uteslutas att, om kontoin- investeringssparkonto. Det kan i undantagsfall nehavaren har flera investeringssparkonton, inträffa att det råder oklarheter huruvida en ersättningstillgångarna hamnar på ett annat inve- tillgång utgör en investeringstillgång eller inte steringssparkonto än de på vilket de överlåtna och det är därför att föra det för långt att ogiltillgångarna förvarades. Enligt förslaget innebär tigförklara hela investeringssparkontot med de detta en otillåten överföring. Även i denna del skattekonsekvenser det för med sig. Sparbankersynes risken för misstag vara betydande och om nas Riksförbund vidhåller att en möjlighet till ersättningstillgångarna trots allt hamnar på ett rättelse om villkoren i lagen om investeringsinvesteringssparkonto kan Advokatsamfundet sparkonto inte uppfylls bör övervägas. Svenska inte se att det förhållandet att det är ett annat Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreinvesteringssparkonto bör föranleda att överfö- ningen anför att en bättre balans mellan otillåtet ringen är otillåten. Enligt Advokatsamfundet beteende och påföljd uppnås genom att kontot

PROP. 2011/12:1

får fortleva och den tillgång som visat sig vara ett investeringssparkonto måste överlåtas och kontofrämmande skattas av och lyfts ut ur överföras till någon annan eller överföras till ett kontot för att i stället beskattas konventionellt i annat av kontoinnehavarens investeringssparfortsättningen. Skatteverket anför att ett alterna- konton innan kontot kan avslutas och därigetiv till tilläggspromemorians förslag att förlänga nom upphöra. tidsfristen för när kontofrämmande tillgångar får En ny sparform som ska beskattas annorlunda förvaras på kontot är att kontofrämmande till- än sparande som är föremål för den vanliga gångar behandlas på samma sätt som tilläggs- kapitalbeskattningen måste kunna särskiljas från promemorians förslag om ränta på kontot i vissa konventionellt beskattat sparande för att det inte fall. Förslaget innebär att om räntan på kontot ska vara möjligt att gå mellan det schablonbenågon gång under året överstiger statslåneräntan skattade och det konventionellt beskattade den 30 november året före beskattningsåret, ska systemet utan skattekonsekvenser. Förslaget till denna beskattas med 30 procent, samtidigt som lag om investeringssparkonto innehåller därför tillgången i sig ingår i underlaget för schablon- flera villkor som måste vara uppfyllda för att ett beskattning. Sanktionen är således dubbelbe- investeringssparkonto ska anses föreligga. Som skattning. Skatteverket anser att en lämplig exempel kan nämnas att enbart vissa slags sanktion om en kontofrämmande tillgång inte tillgångar får förvaras på ett investeringssparavförs inom stipulerad tid kan vara att både konto, att sådana tillgångar bara får överföras till ränta, utdelning och kapitalvinster på den och från ett investeringssparkonto under vissa kontofrämmande tillgången, beskattas enligt förutsättningar och att kontofrämmande tillvanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången gångar bara får förvaras på ett investeringssparingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. konto i vissa situationer och då bara under en dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall begränsad period. uppkomna, kapitalförluster inte dras av. Detta Om villkoren i lagen inte uppfylls måste det få innebär även att kontrolluppgift ska lämnas för någon slags skattemässig konsekvens. Enligt alla dessa kontofrämmande tillgångar dvs. det regeringens uppfattning bör utgångspunkten krävs att uppgiftslämnarna lämnar kontrollupp- vara att ett investeringssparkonto upphör att gifter för räntor, utdelningar och försäljning av klassificeras som sådant konto så fort kontovärdepapper liksom drar preliminärskatt i de fall innehavaren eller investeringsföretaget handlar i det krävs. Skatteverket föreslår därför att det strid med villkoren i lagen eller underlåter att närmare bör övervägas om inte detta alternativ handla på ett sätt som föreskrivs där. skulle vara en bättre lösning i stället för att I promemorian föreslogs att detta skulle gälla förlänga tidsfristerna. för alla villkor i lagen utom vad gäller invester- Skälen för regeringens förslag: Ett invester- ingsföretagets skyldighet att lämna viss informaingssparkonto ska givetvis kunna upphöra om tion till kontoinnehavaren. Detta förslag har parterna i avtalet om investeringssparkonto kritiserats av flera remissinstanser. Huvudkritikommer överens om detta. Kontoinnehavaren ken går ut på att det kan få stora negativa konsetorde normalt ha möjlighet att säga upp avtalet kvenser för kontoinnehavaren om investeringsoch därmed avsluta kontot under vissa förut- sparkontot upphör, vilket även kan ske på grund sättningar, t.ex. att uppsägningen sker skriftli- av dennes eller investeringsföretagets förbisegen. Av avsnitt 6.13.2.14 framgår att det inte bör ende. Bland annat har Svenska Bankföreningen vara möjligt att överföra investeringstillgångar och Svenska Fondhandlareföreningen anfört att från ett investeringssparkonto till ett annat eget det kan vara svårt för kontoinnehavaren och konto som inte är ett investeringssparkonto. För investeringsföretaget att i alla situationer veta att upprätthålla denna princip bör ett invester- om en tillgång som förvaras på ett investeringsingssparkonto inte få avslutas om investerings- sparkonto är en investeringstillgång eller inte. tillgångar förvaras på investeringssparkontot. Av Med anledning av kritiken remitterades i samma skäl bör inte heller kontot få avslutas om tilläggspromemorian ett förslag enligt vilket investeringstillgångar har förvärvats för att för- tidsfristen inom vilken kontofrämmande tillvaras på investeringssparkontot men som vid det gångar som huvudregel ska avföras från ett invetillfälle kontoinnehavaren vill avsluta sitt konto steringssparkonto skulle förlängas. I tilläggsinte har förtecknats på kontot. I praktiken bety- promemorian föreslogs att denna tidsfrist skulle der det att investeringstillgångar som förvaras på förlängas från 60 dagar från det att kontofräm-

PROP. 2011/12:1

mande tillgångar först förvarades på ett invester- paragrafen omfattar kontofrämmande tillgångar ingssparkonto i denna egenskap, vilket föreslogs som får överföras till ett investeringssparkonto i promemorian, till 60 dagar efter det kvartal och som får förvaras där under en övergångsunder vilket de kontofrämmande tillgångarna period. Den omfattar dock inte kontofrämförst förvarades på kontot i denna egenskap. De mande tillgångar som kontoinnehavaren kan flesta av remissinstanserna som yttrade sig över förväntas ha bättre möjlighet än investeringsdetta förslag ansåg att det var bra men att det företaget att känna till. Till den senare kategorin inte löste det grundläggande problemet att det räknas kontofrämmande tillgångar som har getts kan vara svårt för investeringsföretaget och ut av ett företag som kontoinnehavaren har visst kontoinnehavaren att upptäcka att kontofräm- inflytande över och som därför omfattas av mande tillgångar förvaras på ett investerings- ägarbegränsningen eller är kvalificerade. Nämnda sparkonto. På grund härav ansåg Avanza Bank , paragraf omfattar inte heller kontofrämmande Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhand- tillgångar som har getts ut i syfte att tas upp till lareföreningen att bara de aktuella tillgångarna handel på viss marknad. Även vad gäller dessa skulle påverkas skattemässigt av en felaktig tillgångar får kontoinnehavaren förutsättas förvaring genom att de skulle undantas från känna till att de är kontofrämmande när de schablonbeskattningen. Skatteverket ansåg att en förtecknas på ett investeringssparkonto. lämplig sanktion om kontofrämmande tillgång Vad gäller kontofrämmande tillgångar som inte avförs inom stipulerad tid kan vara att både inte omfattas av 17 § lagen om investeringssparränta, utdelning och kapitalvinster på den konto får det förutsättas att antingen kontoinkontofrämmande tillgången beskattas enligt nehavaren eller investeringsföretaget eller båda vanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången känner till att de förvaras på ett investeringsingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. sparkonto. Om de inte avförs från kontot inom dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall den tidsfrist som de som längst får förvaras på uppkomna, kapitalförluster inte dras av. ett investeringssparkonto bör därför kontot När ett investeringssparkonto upphör innebär upphöra som investeringssparkonto. Ytterligare det att tillgångarna på kontot ska beskattas skäl som talar för detta är att risken för skattekonventionellt. De tilldelas då en anskaffnings- undandragande torde vara större i förhållande till utgift som är lika med marknadsvärdet när denna typ av kontofrämmande tillgångar än kontot upphör. Om marknadsvärdet inte hinner andra kontofrämmande tillgångar. Kontofrämförändras kan kontoinnehavaren utan någon mande tillgångar förutom de som avses i 17 § större skattemässig effekt föra tillbaka tillgång- lagen om investeringssparkonto kan således inte arna till ett nytt investeringssparkonto. Om den anses förvaras på ett investeringssparkonto i omständigheten att ett investeringssparkonto strid med bestämmelserna i lagen, eftersom har upphört upptäcks först en tid efter att detta kontot upphör som investeringssparkonto om skedde, kan dock detta medföra negativa skat- tillgångarna inte avförs inom den föreskrivna temässiga effekter för kontoinnehavaren. Det tidsfristen. kan också, inte minst, medföra betydande Risken för att varken kontoinnehavaren eller olägenheter för såväl kontoinnehavaren som investeringsföretaget uppmärksammar att Skatteverket eftersom avyttringar som skedde kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § efter det att kontot upphörde ska redovisas lagen om investeringssparkonto förvaras på ett särskilt, utdelning ska tas upp, skatt hänförlig till investeringssparkonto torde vara liten. Trots att schablonintäkten ska återfås, osv. Det är alltså investeringsföretaget har inrättat rimliga rutiner angeläget att kontoinnehavaren och invester- för att upptäcka kontofrämmande tillgångar kan ingsföretaget följer bestämmelserna i lagen om detta dock inte uteslutas. Med hänsyn härtill och investeringssparkonto. till de olägenheter det framför allt kan innebära Som framgår av avsnitt 6.13.2.17 gör för kontoinnehavaren att ett investeringssparregeringen bedömningen att ett investerings- konto upphör instämmer regeringen i remisskriföretag enligt huvudregeln bör kunna övervaka tiken att det inte är lämpligt att hela investeratt sådana kontofrämmande tillgångar som avses ingssparkontot ska upphöra om sådana i 17 § lagen om investeringssparkonto inte kontofrämmande tillgångar förvaras utöver den förvaras på ett investeringssparkonto längre än frist inom vilken de enligt 17 § lagen om inveden i det avsnittet föreslagna tidsfristen. Den steringssparkonto som högst får förvaras på

PROP. 2011/12:1

kontot. Enbart den omständigheten att konto- Utöver dessa bestämmelser innehåller lagen främmande tillgångar förvaras på ett invester- bland annat krav på vem som kan vara kontoiningssparkonto i strid med 17 § lagen om nehavare, på investeringsföretaget och på avtalet investeringssparkonto bör därför inte föranleda om investeringssparkonto. Vidare finns det i att investeringssparkontot upphör. Undantaget lagen bestämmelser om under vilka förutsättär således bara tillämpligt på tillgångar som har ningar finansiella instrument får överföras till förvarats på ett investeringssparkonto med stöd och från ett investeringssparkonto. Lagen inneav denna bestämmelse, som fortfarande förvaras håller också bestämmelser om med vilka tillpå kontot men i strid med bestämmelsen efter- gångar finansiella instrument som förvärvas för som den där angivna tidsfristen har löpt ut och att förvaras på ett investeringssparkonto ska som fortfarande är kontofrämmande tillgångar. betalas. Slutligen reglerar lagen i vilka fall avkast- Kontofrämmande tillgångar som omfattas av ning på tillgångar som förvaras på ett investerundantaget bör i lagen om investeringssparkonto ingssparkonto får överföras till kontot och behandlas som andra kontofrämmande tillgångar vilken information investeringsföretaget ska som avses i 17 §. lämna till kontoinnehavaren. Enligt regeringens Ett skäl till att kontofrämmande tillgångar bedömning är sannolikheten för att kontoinnesom utgångspunkt inte ska få förvaras på ett havaren eller investeringsföretaget av förbiseinvesteringssparkonto längre än nödvändigt är ende inte följer nämnda regler mycket liten. På att det inte är lämpligt att sådana tillgångar är grund härav bör ett investeringssparkonto uppföremål för schablonbeskattning enligt den höra om dessa bestämmelser inte följs. modell som föreslås i denna proposition. För att Det är bara investeringsföretag som får tillförvaring av kontofrämmande tillgångar som handahålla den nya sparformen investeringssparavses i 17 § lagen om investeringssparkonto på konto. En förutsättning för att ett institut ska ett investeringssparkonto utöver den föreslagna betraktas som ett investeringsföretag är att det tidsfristen inte ska kunna missbrukas bör därför har visst tillstånd, t.ex. tillstånd att förvara finansådana tillgångar inte omfattas av schablonbe- siella instrument för kunders räkning och ta skattningen när tidsfristen har löpt ut. Tillgång- emot medel med redovisningsskyldighet eller arna beskattas då i stället konventionellt trots att tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsröde förvaras på investeringssparkontot. Det finns relse, se avsnitt 6.13.2.5. Om sådant tillstånd dock inte anledning att, vilket Skatteverket före- återkallas bör investeringssparkonton som slår, även låta dessa tillgångar omfattas av scha- institutet tillhandahåller som utgångspunkt uppblonbeskattningen. Regeringen föreslår således höra att klassificeras som sådana konton i samma att kontofrämmande tillgångar som förvaras på stund som tillståndet återkallas. Om ett institut ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen har mer än ett av de tillstånd som krävs för att om investeringssparkonto ska beskattas betraktas som investeringsföretag, exempelvis konventionellt. såväl tillstånd att förvara finansiella instrument Som framgår av avsnitt 6.13.2.20.3 instämmer för kunders räkning etc. som tillstånd att bedriva regeringen i bedömningen i promemorian att ett bank- och finansieringsrörelse, är institutet ett investeringssparkonto inte bör upphöra som investeringsföretag så länge det har minst ett av sådant konto enbart av den anledningen att inve- dessa tillstånd. Vid ett beslut om återkallelse av steringsföretaget inte lämnar sådan information nämnda tillstånd kan den myndighet som är som det är skyldigt att göra när avtal om inve- behörig att fatta sådana beslut, för svensk del steringssparkonto har ingåtts. Vidare instämmer Finansinspektionen, samtidigt besluta att instiregeringen i promemorians bedömning att tutets verksamhet ska upphöra eller vara övriga överträdelser mot bestämmelserna i lagen avvecklad vid en senare tidpunkt. Om så sker bör leda till att ett investeringssparkonto bör, trots att institutet inte längre uppfyller upphör. kraven för att vara ett investeringsföretag, inve- Sveriges advokatsamfund och Sparbankernas steringssparkonton som institutet tillhandahåller Riksförbund anser att det inte är osannolikt att fortfarande klassificeras som investeringssparandra brott mot bestämmelserna i lagen om konto till och med den senare tidpunkt då verkinvesteringssparkonto än felaktig förvaring kan samheten ska upphöra eller vara avvecklad. En förekomma. person som har ett investeringssparkonto hos det aktuella institutet ges därigenom möjlighet

PROP. 2011/12:1

att avveckla sitt sparande hos institutet antingen framför att frågan hur leveranser på väg till ett genom att överlåta finansiella instrument som konto som har upphört som investeringssparförvaras på kontot eller genom att flytta sådana konto ska hanteras av marknadens aktörer vid instrument till ett annat investeringssparkonto konkurs bör behandlas. Denna fråga bör dock hos ett annat institut. inte regleras särskilt i förhållande till ett invester- Frågan huruvida ett överklagande av ett beslut ingssparkonto eller till ett konto som inte längre om återkallelse av tillstånd, som Sparbankernas är ett investeringssparkonto utan frågan får lösas Riksförbund efterfrågar ett klargörande av, enligt allmänna regler och praxis på marknaden. påverkar ett investeringssparkontos status får avgöras av allmänna regler. Om Finansinspek- Lagförslag tionens, eller i förekommande fall en utländsk I 27–29 §§ lagen om investeringssparkonto motsvarighet, beslut om återkallelse enligt regleras under vilka förutsättningar ett allmänna regler får verkställas omedelbart investeringssparkonto upphör, se avsnitt 3.1. upphör också investeringssparkontot omedelbart även om beslutet överklagas. Om beslutet får verkställas först vid en senare tidpunkt eller 6.13.2.20 Investeringsföretagens när det har vunnit laga kraft, upphör invester- informationsskyldighet ingssparkontot först vid någon av dessa tidpunkter. 6.13.2.20.1 Information vid ingående av avtal Den omständigheten att institutet som tillhandahåller ett investeringssparkonto har erfor- Regeringens förslag: Innan ett investeringsföretag derligt tillstånd är grundläggande för den nya ingår ett avtal om investeringssparkonto ska sparformen. På grund härav anser regeringen, till investeringsföretaget lämna information till den skillnad från Euroclear Sweden AB , att kontointilltänkta kontoinnehavaren om avgifter på nehavaren inte bör få någon frist på sig, utöver investeringssparkontot, hur tillgångarna på den som eventuellt ges av myndigheten som kontot beskattas och hur skatten tas ut, vad som återkallar tillståndet, att flytta investeringssparavses med investeringstillgångar och kontokontot till ett annat investeringsföretag innan främmande tillgångar, hur länge kontofrämkontot upphör att vara investeringssparkonto. mande tillgångar får förvaras på ett investerings- Följden av att ett konto upphör att klassificesparkonto och under vilka förutsättningar ras som ett investeringssparkonto är att schakontofrämmande tillgångar får avföras från ett blonbeskattningen av tillgångarna på kontot investeringssparkonto. Informationen ska upphör och att beskattning av avkastning, kapilämnas i en handling eller i någon annan läsbar talvinster och kapitalförluster efter upphörandet och varaktig form som är tillgänglig för mottagaska ske enligt de vanliga reglerna i inkomstslaget ren. Ett konto kan vara ett investeringssparkapital. Eftersom investeringssparkonto enbart konto även om investeringsföretaget inte är en skattemässig konstruktion som inte har uppfyller denna informationsskyldighet. något med själva förvaringen av tillgångarna på kontot att göra, kommer förvaringen inte nödvändigtvis att upphöra för att investeringssparkontot upphör. Vad som sker med förva- Promemorians förslag: Överensstämmer ringen av tillgångarna på det som tidigare med regeringens. klassificerades som ett investeringssparkonto Remissinstanserna: Konsumentverket anför regleras i första hand mellan parterna i avtalet att det finns en risk för att kontoinnehavaren om investeringssparkonto. Sveriges advokatsam- förvarar ersättning för avyttrade finansiella fund anför att frågan om vad som sker om instrument i form av kontanta medel under en kontoinnehavaren inte medverkar till att inve- längre tid på kontot. Det måste göras klart för steringstillgångarna avyttras när kontot upphör kontoinnehavaren hur dessa kontanta medel inte synes fullt ut reglerad. Av det anförda följer behandlas skattemässigt, dvs. att ett investerdock att det inte i lagen om investeringsspar- ingssparkonto inte är detsamma som ett ordinärt konto bör regleras vad som ska ske med till- sparkonto. gångar som förvaras på det som tidigare var ett Skälen för regeringens förslag: Investeringsinvesteringssparkonto. Euroclear Sweden AB sparkonto är en ny sparform som skiljer sig från andra typer av sparande i finansiella instrument

PROP. 2011/12:1

som i dag finns på marknaden. Bland annat ska sparkonto. Investeringsföretagets bristande en rad villkor vara uppfyllda för att ett invester- information i nu aktuellt avseende bör dock inte ingssparkonto ska upprätthålla statusen som ett i sig leda till att det konto som den fysiska sådant konto. Ett investeringsföretag bör åläggas personen eller dödsboet avser öppna inte att innan avtal om investeringssparkonto ingås kommer att utgöra ett investeringssparkonto. med en fysisk person eller ett dödsbo som avser att öppna ett investeringssparkonto lämna Lagförslag information om vissa grundläggande karaktärs- I 30 § lagen om investeringssparkonto finns drag som gäller för ett investeringssparkonto. bestämmelser om vilken information inve- Informationen bör lämnas i en handling eller i steringsföretaget ska lämna till en fysisk person någon annan läsbar och varaktig form som är eller ett dödsbo som avser att ingå ett avtal om tillgänglig för mottagaren. Det hindrar dock inte investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.

att informationen även lämnas muntligen. Investeringsföretaget bör informera om hur tillgångarna på ett investeringssparkonto 6.13.2.20.2 Information när avtal ingåtts beskattas och hur skatten tas ut, dvs. informera om att tillgångar på ett investeringssparkonto Regeringens förslag: Investeringsföretaget ska enligt huvudregeln schablonbeskattas, hur kapiinformera kontoinnehavaren om att denne talunderlaget och schablonintäkten beräknas och förvarar kontofrämmande tillgångar på invenär och av vem skatten ska betalas. Av denna steringssparkontot eller att kontot har upphört information bör framgå vilken slags tillgångar som investeringssparkonto. Informationen ska som det skattemässigt kan vara lämpligt att lämnas inom fem dagar från det att företaget har förvara på ett investeringssparkonto. Typiskt fått sådan kännedom. När kontofrämmande sett bör det inte, i vart fall inte under längre tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto, perioder, vara lönsamt att förvara kontanta ska investeringsföretaget dessutom informera medel på ett investeringssparkonto. Den risk om när tillgångarna senast måste avföras från som Konsumentverket ser framför sig bör minikontot enligt lagen om investeringssparkonto. meras genom investeringsföretagets information Investeringsföretaget anses ha fått kännedom om detta till kontoinnehavaren. Vidare bör om att kontofrämmande tillgångar, förutom företaget informera om vad som avses med invekontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen steringstillgångar och kontofrämmande tillom investeringssparkonto och kontofrämmande gångar. Lämpligen informerar företaget i detta tillgångar som förvaras på ett investeringssparsammanhang om att investeringstillgångar som konto med stöd av 18 § samma lag, förvaras på förvaras på ett investeringssparkonto kan bli investeringssparkontot när tjugofem dagar har kontofrämmande tillgångar och vice versa. Om gått från utgången av det kvartal då de kontokontofrämmande tillgångar förvaras på ett invefrämmande tillgångarna först förvarades på steringssparkonto måste de avföras från kontot kontot i denna egenskap. inom en viss tid. Investeringsföretaget bör informera om hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto och under vilka förutsättningar de får avföras Promemorians förslag: Överensstämmer därifrån. Slutligen bör investeringsföretaget delvis med regeringens. Enligt promemorians informera om avgifterna på investeringsspar- förslag anses investeringsföretaget ha fått kännekontot. Det gäller såväl eventuell fast avgift på dom om att kontofrämmande tillgångar, grund av innehavet som löpande avgifter avse- förutom kvalificerade andelar, förvaras på inveende t.ex. köp och försäljning av tillgångar inom steringssparkontot efter tjugofem dagar från det investeringssparkontot. att de kontofrämmande tillgångarna först förva- Som utgångspunkt gäller att ett investerings- rades på kontot i denna egenskap. Enligt promesparkonto upphör om investeringsföretaget inte morians förslag omfattas även kontofrämmande följer bestämmelserna i lagen om investerings- tillgångar som förvaras på ett investeringssparsparkonto. När ett investeringsföretag ska lämna konto med stöd av 18 § lagen om investeringsinformation som avses i detta avsnitt har sparkonto av denna presumtion. parterna ännu inte ingått avtal om investerings- Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att

PROP. 2011/12:1

den presumtion som föreslås gälla för invester- inom vilka kontofrämmande tillgångar måste ingsföretag är orealistisk och ställer orimligt avföras från ett investeringssparkonto bör invehöga krav på investeringsföretagen. Det kan steringsföretaget informera kontoinnehavaren särskilt beträffande utländska värdepapper vara inom fem dagar från det att företaget fick extremt svårt att inom en så snäv tidsram ha en kännedom om förvaringen av de kontofrämuppfattning om papperets status. Presumtionen mande tillgångarna. bör därför tas bort. Enligt Pensionsmyndigheten Sannolikt har ett investeringsföretag större talar, med beaktande av den enskildes intresse, möjlighet än kontoinnehavaren att få kännedom starka skäl för att det i lag eller en annan författ- om att kontofrämmande tillgångar, med undanning närmare ska beskrivas hur informations- tag för tillgångar som är kontofrämmande på skyldigheten enligt förslaget ska genomföras. grund av egenskaper hos kontoinnehavaren, Tilläggspromemorians förslag: Överens- förvaras på ett investeringssparkonto. Det bör stämmer med regeringens. kunna ställas krav på att ett investeringsföretag Remissinstanserna: Skatteverket avstyrker ordnar sin verksamhet så att kontofrämmande förslaget eftersom investeringsföretaget ändå tillgångar på ett investeringssparkonto upptäcks. fortlöpande måste hålla reda på vad som är inve- Till skillnad från Svenska Bankföreningen och steringstillgångar och vad som är kontofräm- Svenska Fondhandlareföreningen anser regermande tillgångar. Svenska Bankföreningen och ingen att en presumtion bör gälla enligt vilken Svenska Fondhandlareföreningen anser att investeringsföretaget under vissa förutsättningar presumtionen bör tas bort fullständigt. Det kan ska anses känna till att kontofrämmande tillvara problematiskt att avgöra om en marknads- gångar förvaras på ett investeringssparkonto. plats utanför Europeiska ekonomiska samar- Vid varje kvartalsskifte ska investeringsföretabetsområdet är att betrakta som en motsvarighet get värdera tillgångarna på investeringssparkontill reglerad marknad. tot för att vid årets slut kunna beräkna schablon- Skälen för regeringens förslag: Som intäkten. Vid varje kvartalsskifte bör således utgångspunkt får bara finansiella instrument som investeringsföretaget känna till om en tillgång är investeringstillgångar förvaras på ett invester- kan betraktas som en investeringstillgång eller ingssparkonto. Kontofrämmande tillgångar får som en kontofrämmande tillgång. Investeringsdock förvaras på ett investeringssparkonto under företaget bör därför anses ha fått kännedom om en övergångsperiod. Senast vid utgången av att kontofrämmande tillgångar förvaras på invedenna period ska kontofrämmande tillgångar steringssparkontot efter tjugofem dagar från avföras från kontot. utgången av det kvartal under vilket de konto- En förutsättning för att kontoinnehavaren i främmande tillgångarna förtecknades på kontot, rätt tid ska kunna avföra kontofrämmande till- om de var kontofrämmande när de förvärvades, gångar är givetvis att denne är medveten om att och annars under det kvartal de blev kontodet förvaras sådana tillgångar där. Det kan inte främmande tillgångar. Den femdagarsfrist som alltid krävas att en enskild sparare har möjlighet avses ovan börjar således löpa senast tjugofem att kontinuerligt kontrollera om investeringstill- dagar från utgången av det kvartal under vilket gångar på investeringssparkontot har bytt de kontofrämmande tillgångarna först förvarades karaktär till kontofrämmande tillgångar eller om på investeringssparkontot i denna egenskap. kontofrämmande tillgångar har förts över till Investeringsföretaget har alltså som mest trettio investeringssparkontot. För att kontofräm- dagar på sig efter slutet av det kvartal under mande tillgångar ska kunna avföras från ett inve- vilket de kontofrämmande tillgångarna hamnade steringssparkonto inom den övergångsperiod på kontot att lämna information om att kontotillgångarna får förvaras på ett konto bör därför främmande tillgångar förvaras på kontot. investeringsföretaget åläggas en skyldighet att Presumtionen bör dock inte gälla om de informera kontoinnehavaren om att konto- kontofrämmande tillgångarna är tillgångar som främmande tillgångar förvaras på kontot. Denna omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första skyldighet bör dock som utgångspunkt bara stycket lagen om investeringssparkonto eller gälla om investeringsföretaget har fått kännedom kvalificerade andelar. Skälet för detta är att om att kontofrämmande tillgångar förvaras på institutet inte kan förväntas ha en rimlig chans investeringssparkontot. För att kontoinnehava- att kontrollera om kontoinnehavaren, inklusive ren ska ha möjlighet att agera inom de tidsfrister indirekt och närståendes innehav, innehar en viss

PROP. 2011/12:1

andel av rösterna i ett företag respektive om lagen om investeringssparkonto uppställas några kontoinnehavaren eller någon närstående till särskilda krav avseende på vilket sätt investerdenne är aktiv i företaget på ett sådant sätt att ingsföretaget ska informera kontoinnehavaren. andelarna är kvalificerade. Presumtionen bör inte Regeringen anser att det bör överlämnas till heller gälla kontofrämmande tillgångar som parterna att komma överens om hur informaförvaras på ett investeringssparkonto med stöd tionen ska lämnas. Vissa kontoinnehavare föreav 18 § lagen om investeringssparkonto. Sådana drar kanske att få informationen elektroniskt tillgångar får, om de inte blir investeringstill- medan andra kanske föredrar att få den i ett brev. gångar under övergångsperioden, förvaras på ett Ett annat tänkbart sätt är att informationen investeringssparkonto under som mest sextio lämnas per telefon. På grund av den korta tidsdagar från det att de emitterades. Det är således fristen är det inte heller lämpligt att i lagen ställa inte lämpligt att låta dessa tillgångar omfattas av några krav på att informationen faktiskt når fram en tidsfrist som kan sträcka sig över ett helt till kontoinnehavaren inom den föreskrivna kvartal och ännu något längre. Om företaget tiden, utan kravet bör enbart gälla att informaändå får kännedom om att kontofrämmande till- tion ska lämnas. Det kan t.ex. vara så att kontogångar som avses i detta stycke förvaras på ett innehavaren inte är nåbar på grund av att denne investeringssparkonto ska information lämnas är bortrest. För att informationsskyldigheten ska till kontoinnehavaren inom fem dagar. vara uppfylld krävs dock att investeringsföreta- Om ett konto av en eller annan anledning get gör ett försök att nå kontoinnehavaren, t.ex. upphör som investeringssparkonto får det avgö- genom att skicka ett brev inom femdagarsfristen. rande skattemässig betydelse för innehavaren av kontot. Schablonbeskattningen av tillgångarna Lagförslag som förvaras där upphör nämligen i och med att I 31 § lagen om investeringssparkonto finns kontot upphör som investeringssparkonto. Det bestämmelser om investeringsföretagets inforär därför av stor vikt att kontoinnehavaren mationsskyldighet när avtal om investeringsinformeras om investeringssparkontot skulle sparkonto har ingåtts, se avsnitt 3.1. upphöra. Det bör åläggas investeringsföretaget som för investeringssparkontot att informera den som innehar ett konto som har upphört som 6.13.2.20.3 Konsekvens av bristande investeringssparkonto om att så har skett. Detta information bör investeringsföretag göra inom samma tidsfrist och under samma förutsättningar som gäller Regeringens förslag: Om investeringsföretaget för förvaring av kontofrämmande tillgångar. inte lämnar sådan information som det är skyl- Dock bör i detta avseende inte någon presumdigt att lämna innan ingående av avtal om invetion gälla för att investeringsföretaget efter en steringssparkonto eller när sådant avtal har viss tid känner till detta förhållande. Anledingåtts ska marknadsföringslagen tillämpas med ningen till detta är att investeringsföretaget undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om rimligen inte i alla situationer kan undersöka marknadsstörningsavgift. Informationen ska vid huruvida ett konto har upphört som ett tillämpning av den lagen anses vara väsentlig investeringssparkonto. Ett investeringssparenligt 10 § tredje stycket samma lag. konto kan t.ex. upphöra för att tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen överförs till kontot med tillämpning av bestämmelserna om överföring av investeringstillgångar, något som Promemorians förslag: Överensstämmer investeringsföretaget inte kan förväntas ha eller med regeringens. skaffa sig kännedom om. Remissinstanserna: Konsumentverket ser Enligt Pensionsmyndigheten talar, med beak- positivt på att tillsynen avseende brister i invetande av den enskildes intresse, starka skäl för att steringsföretagets informationsskyldighet det i lag eller en annan författning närmare ska kopplas till marknadsföringslagen (2008:486). beskrivas hur informationsskyldigheten enligt Sanktionerna enligt marknadsföringslagen har en förslaget ska genomföras. På grund av den korta framåtriktande effekt och tar inte hand om en tidsfrist, fem dagar, inom vilken information till situation där en sparare redan har drabbats. Det kontoinnehavaren ska lämnas bör det dock inte i kan ifrågasättas om en drabbad sparare har möjlighet att driva en skadeståndprocess mot

PROP. 2011/12:1

investeringsföretaget. Här skulle det vara önsk- anför, kan framstå som riskabelt för en enskild värt med ett bättre skydd för den enskilde kontoinnehavare att inleda en sådan process kan spararen. det härutöver finnas möjlighet för en konto- Skälen för regeringens förslag: Som framgår innehavare som t.ex. har lidit ekonomisk skada av de föregående två avsnitten bör investerings- på grund av att investeringsföretaget inte har företaget som för ett investeringssparkonto uppfyllt informationsskyldigheten att vinna åläggas en informationsskyldighet gentemot framgång i en skadeståndsprocess mot företaget. kontoinnehavaren. Som utgångspunkt gäller att Regeringen anser inte att det är lämpligt att om villkoren i lagen om investeringssparkonto införa någon sanktionsmöjlighet för investerinte följs så upphör kontot som investerings- ingsföretaget utöver de som finns i marknadssparkonto. Om investeringsföretaget inte föringslagen. Det kan tilläggas att konseuppfyller informationsskyldigheten, och därmed kvenserna rent allmänt av investeringsföretagets bryter mot villkoren i lagen, bör det dock i sig bristande information bör bli mindre genom inte leda till att kontot upphör som investerings- förslaget i denna proposition att investeringssparkonto eller att kontot aldrig utgör ett inve- sparkontot inte bör upphöra enbart på grund av steringssparkonto. Syftet med informations- felaktig förvaring av tillgångar på kontot. skyldigheten är inte primärt att upprätthålla schablonbeskattningen, utan syftet är bland Lagförslag annat att vara till hjälp för kontoinnehavaren så I 32 § lagen om investeringssparkonto anges att att denne ska kunna uppfylla de villkor som marknadsföringslagen ska tillämpas i vissa ställs i den föreslagna lagen om investeringsspar- avseenden om investeringsföretaget inte uppkonto. Det är inte rimligt att kontoinnehavaren fyller sin informationsskyldighet, se avsnitt 3.1. drabbas av investeringsföretagets underlåtenhet att lämna information på nämnda sätt. Utgångspunkten att investeringssparkontot upphör om 6.13.3 Beskattning av tillgångar på villkoren i lagen inte följs bör därför inte gälla i investeringssparkonto förhållande till bestämmelserna om informationsskyldighet i sig. Om däremot investerings- 6.13.3.1 Gällande rätt för beskattning av företagets bristande information i sin tur leder kapitalinkomster till att kontoinnehavaren bryter mot bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto, t.ex. för Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster att kontofrämmande tillgångar överförs till ett Allmänna bestämmelser om kapitalvinster och annat investeringssparkonto, vilket inte är kapitalförluster finns i 44 kap. inkomstskattetillåtet, ska nämnda utgångspunkt gälla, dvs. lagen (1999:1229), förkortad IL. Härutöver kontot ska upphöra som investeringssparkonto. finns det allmänna bestämmelser om kapital- För att understryka vikten av att invester- vinster och kapitalförluster vid avyttring av ingsföretaget lämnar sådan information som delägarrätter och fordringsrätter i 48 kap. IL. följer av informationsplikten bör dock en Med delägarrätt avses aktie, rätt på grund av underlåtenhet att göra det kunna få konsekven- teckning av aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, ser för investeringsföretaget. Därför bör mark- andel i en investeringsfond, andel i en ekononadsföringslagen göras tillämplig på informa- misk förening samt annan tillgång med liknande tionslämnandet. Den information som enligt konstruktion eller verkningssätt. Bestämmellagen om investeringssparkonto ska lämnas bör serna om delägarrätter ska tillämpas också på anses vara väsentlig vid tillämpning av marknads- vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som föringslagen. Det innebär bland annat att ett avser lån i svenska kronor, konvertibel i svenska investeringsföretag som inte uppfyller informa- kronor, inlösenrätt och säljrätt som avser aktier, tionsskyldigheten kan vid vite åläggas att upp- termin och option vars underliggande tillgångar fylla informationsskyldigheten. Det bör dock består av aktier eller termin och option som inte vara möjligt att ålägga företaget att betala en avser aktieindex, och annan tillgång med marknadsstörningsavgift med tillämpning av den liknande konstruktion eller verkningssätt lagen om företaget inte uppfyller informations- (48 kap. 2 § IL). Med fordringsrätt avses bland skyldigheten enligt lagen om investeringsspar- annat fordran i svenska kronor eller utländsk konto. Även om det, såsom Konsumentverket valuta (48 kap. 3 § IL).

PROP. 2011/12:1

Kapitalvinsten beräknas enligt 44 kap. 13 § IL denna regel, bland annat får förluster på marksom skillnaden mellan ersättningen för det avytt- nadsnoterade aktier kvittas fullt ut mot vinster rade värdepapperet och omkostnadsbeloppet. på andra marknadsnoterade aktier. Till den del Från ersättningen ska utgifterna för avyttringen en sådan förlust inte kan dras av mot en sådan dras av. Med omkostnadsbelopp avses anskaff- vinst får förlusten utnyttjas till 70 procent. ningsutgifterna ökade med utgifter för förbätt- Enligt huvudregeln ska kapitalvinster tas upp ring (44 kap. 14 § IL). Eftersom det vid avyttring som intäkt det beskattningsår då tillgången av värdepapper i regel inte förekommer några avyttras. Kapitalförluster ska dock inte dras av förbättringskostnader, är således omkostnads- som kostnad förrän det beskattningsår då beloppet vanligen detsamma som anskaffnings- förlusten är definitiv (44 kap. 26 § IL). utgiften. Vid avyttring av delägarrätter och fordrings- Beskattning av löpande kapitalinkomster rätter är huvudregeln att omkostnadsbeloppet De nuvarande bestämmelserna om beskattning beräknas enligt genomsnittsmetoden (48 kap. av löpande kapitalinkomster finns i 41–42 kap. 7 § IL). Genomsnittsmetoden innebär att det IL. Huvudregeln för beskattning av löpande genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga inkomster i inkomstslaget kapital är att inkomsdelägarrätter eller fordringsrätter av samma slag ter ska tas upp som intäkt det år då de kan och sort som den avyttrade ska användas. Det disponeras (41 kap. 8 § IL). Bestämmelsen har genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräk- sitt ursprung i 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om nas med hänsyn till inträffade förändringar i statlig inkomstskatt som hänvisar till 41 § innehavet. kommunalskattelagen (1928:370) och punkt 4 av Som alternativ till genomsnittsmetoden får en anvisningarna till denna. I sistnämnda bestämschablonmetod användas för att bestämma melse finns den s.k. kontantprincipen som anger omkostnadsbeloppet vid avyttring av marknads- att en inkomst ska tas upp för det år då den blivit noterade delägarrätter (48 kap. 15 § IL). tillgänglig för lyftning och en utgift eller kostnad Schablonmetoden innebär att omkostnadsbe- för det år då utgiften betalats eller omkostnaden loppet bestäms till 20 procent av ersättningen vid ägt rum. I IL används uttrycket ”kan disponeras” avyttringen sedan utgifter i samband med denna men avsikten är att uttrycket ska ha samma dragits av. innebörd som ”blivit tillgänglig för lyftning” Schablonmetoden är inte tillämplig på termi- (prop. 1999/2000:2 del 2, s. 487). ner och optioner. Inte heller är metoden tillämplig på teckningsrätter och fondaktierätter samt Kupongskatt inlösenrätter och säljrätter som avser aktier, i de Bestämmelser om kupongskatt finns i kupongfall de grundas på aktieinnehav i bolaget. För skattelagen (1970:624). Kupongskatt tas ut på sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösen- utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, aktie i rätter och säljrätter är nämligen anskaffningsut- europabolag med säte i Sverige och andel i giften noll (48 kap. 13 § IL). Detsamma gäller svensk investeringsfond när mottagaren av teckningsrätter och fondaktierätter som grundas utdelningen är hemmahörande utomlands. på innehav av en konvertibel eller en liknande Kupongskatten ersätter inkomstskatten. rätt till förvärv av aktier i bolaget, om innehava- Skattskyldighet till kupongskatt föreligger när ren vid tilldelningen av aktier likställs med en den utdelningsberättigade är en fysisk person aktieägare. som är begränsat skattskyldig i Sverige eller Om delägarrätter eller fordringsrätter förvär- dödsbo efter sådan person eller är en utländsk vas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller juridisk person om utdelningen inte är hänförlig på liknande sätt, ska som anskaffningsutgift till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits räknas ett belopp som motsvarar det omkost- från fast driftställe här. nadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på Avräkning av utländsk skatt Bestämmelser om avräkning av utländsk skatt dagen för äganderättsövergången (44 kap. 21 § finns i lagen (1986:468) om avräkning av IL). utländsk skatt (avräkningslagen). Avräkning En kapitalvinst ska beskattas i sin helhet medan kapitalförluster får utnyttjas till genom nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt regleras i 2 kap. avräkningslagen. 70 procent. Det finns ett antal undantag från Enligt 2 kap. 1 § kan avräkning ges en obegränsat

PROP. 2011/12:1

skattskyldig som har haft en intäkt eller en skattas. Det bör ske genom att den som har begränsat skattskyldig som har haft en intäkt innehaft ett investeringssparkonto under kalenhänförlig till ett fast driftställe i Sverige. Som deråret för vilket ett kapitalunderlag ska förutsättning för att avräkning ska ges gäller att beräknas ska ta upp en schablonintäkt till intäkten tagits upp enligt IL, att den skattskyl- beskattning. Av avsnitt 6.13.3.3 framgår när ett dige har beskattats för intäkten i en utländsk stat kapitalunderlag ska beräknas för ett investeringsoch att intäkten enligt skattelagstiftningen i den sparkonto. Skattskyldighet bör föreligga oavsett utländska staten anses härröra därifrån. För att under hur lång tid investeringssparkontot har avräkning från statlig och kommunal inkomst- innehafts och oavsett när under kalenderåret det skatt ska ges krävs således att den som begär har införskaffats eller avslutats eller om det har avräkning är skattskyldig till såväl svensk som innehafts under hela kalenderåret. utländsk skatt på samma inkomst. Schablonintäkt Den som ska schablonbeskattas på grund av 6.13.3.2 Schablonbeskattning av innehavare av innehav av ett investeringssparkonto ska ta upp investeringssparkonto en schablonintäkt. Schablonintäkten bör beräknas genom att en räntefaktor multipliceras med ett kapitalunderlag. Det föreslås att schablonin- Regeringens förslag: Den som under kalenderåret täkten ska tas upp som en inkomst i inkomstslahar innehaft ett investeringssparkonto för vilket get kapital. Kostnader i samma inkomstslag, t.ex. ett kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en skuldräntor, kan därmed kvittas mot intäkten. schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas Schablonintäkten bör beräknas genom att ett genom att en schablonränta multipliceras med kapitalunderlag multipliceras med en schablonett kapitalunderlag. Schablonintäkten ska tas upp ränta. i inkomstslaget kapital. Fondbolagens förening och Aktiespararna förordar att schablonintäkten ska tas ut som en avkastningsskatt i stället för att beskattas som en Promemorians förslag: Överensstämmer intäkt i inkomstslaget kapital. Enligt Fondbolamed regeringens. gens förening skulle det medföra att institutet Remissinstanserna: Fondbolagens förening skulle ta ut skatten och att intäkten inte skulle och Aktiespararna föreslår en avkastningsskatt behöva redovisas i deklarationen. såsom den som gäller för kapitalförsäkringar i För den som har en kapitalförsäkring hos ett dag i stället för den schablonintäkt som föreslås svenskt livförsäkringsbolag är det bolaget som är tas upp i inkomstslaget kapital. Den automatik i skattskyldigt till avkastningsskatt och alltså beskattningen som finns vid beskattningen av ansvarar för att leverera in skatten till Skatteverkapitalförsäkringar uppnås inte med förslaget ket. För investeringssparkontot är det i stället och många sparare kommer varje år att få kvar- den enskilde kontoinnehavaren som är skattskatt till följd av att de ska betala in skatten själva skyldig. För att institutet ska kunna hantera efter deklarationen. Fondbolagens förening skatteinbetalningen avseende ett investeringsföreslår att samma skatt som gäller i dag för sparkonto krävs att det införs bestämmelser om kapitalförsäkringar ska gälla för investerings- att skatteavdrag ska göras. Detta gäller oavsett sparkontot, både vad gäller skattenivån och om skatten skulle tas ut som avkastningsskatt metoden för att ta ut skatten. Skatten ska enligt eller på en intäkt i inkomstslaget kapital. Ett föreningen tas ut av sparinstituten och inte preliminärskatteavdrag skulle i vissa fall underbetalas i efterskott av spararna, och spararna lätta för spararen som slipper ansvara för att slipper därmed att få kvarskatt och behöver inte skatten betalas in till Skatteverket. Ett sådant ta med investeringssparkontot i deklarationen. system riskerar dock i många fall att skapa problem för såväl sparare som det investerings- Skälen för regeringens förslag företag som skulle hantera skatteinbetalningen. Om kontanta medel saknas på investeringsspar- Skattskyldighet kontot krävs att finansiella instrument säljs för Innehavare av investeringssparkonto ska, i stället att täcka skatten. Kontoinnehavaren kan ha för att ta upp faktiska inkomster och utgifter synpunkter på vilka instrument som bör avyttras hänförliga till tillgångar på kontot, schablonbe-

PROP. 2011/12:1

vilket kan leda till en omfattande administration. till investeringssparkontot under kalenderåret. När schablonintäkten ska tas upp i inkomstsla- Följande inbetalningar ska dock inte ingå i denna get kapital, där den kan kvittas mot t.ex. kapital- post: inbetalningar av ränta, utdelning och annan förluster, kan det också i efterhand visa sig att avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillinget överskott i kapital återstår och att avytt- gångar som förvaras på investeringssparkontot, ringen därför var onödig. Av bland annat dessa ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § skäl föreslår regeringen inte att skatteavdrag ska första stycket 1–7 lagen om investeringssparske på investeringssparkonto. konto av tillgångar som förvaras på investerings- Fondbolagens förening anser att beskattning sparkontot och kontanta medel som investerav schablonintäkten med avkastningsskatt skulle ingsföretaget som för investeringssparkontot har medföra att intäkten inte behöver redovisas i växlat mot valuta som har förvarats på kontot. deklarationen. Den tredje posten är investeringstillgångar som Regeringen konstaterar att även avkastnings- kontoinnehavaren överför till investeringssparskatt måste redovisas i deklaration. Däremot kontot, om tillgångarna inte överförs från ett föreslås i denna proposition att schablonintäkt annat eget investeringssparkonto. Den fjärde avseende innehav av investeringssparkonto ska och sista posten är investeringstillgångar som undantas från deklarationsskyldighet för fysiska överförs från någon annans investeringssparpersoner och dödsbon i de fall då den skattskyl- konto om tillgångarna inte har överförts i dige saknar andra deklarationspliktiga intäkter samband med förvärv på en reglerad marknad och då kontrolluppgift har lämnats avseende eller en motsvarande marknad utanför EES eller intäkten, se avsnitt 6.13.5.4. en handelsplattform. Som en följd av att inget förslag lämnas om att Det är marknadsvärdet vid ingången av varje skatteavdrag ska ske på investeringssparkonto kvartal av de tillgångar som förvaras på investerkommer skatten att betalas i efterhand av konto- ingssparkontot respektive marknadsvärdet av innehavaren, oavsett om det rör sig om en varje inbetald eller överförd tillgång när de avkastningsskatt eller en skatt i kapital. Reger- förtecknas på kontot som ska beaktas vid beräkingen anser att det principiellt mest riktiga är att ningen av kapitalunderlaget. schablonintäkten ska tas upp som en intäkt i Om en överföring av tillgångar från ett inveinkomstslaget kapital och föreslår därför ingen steringssparkonto till ett annat investeringssparförändring av förslaget i detta avseende. konto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet Lagförslag efter det då tillgångarna avfördes från det överfö- I 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) rande kontot, ska de överförda tillgångarnas finns en bestämmelse om vem som ska ta upp en marknadsvärde när de förtecknas på det mottaschablonintäkt och beräkningen av denna intäkt, gande kontot hänföras till det mottagande se avsnitt 3.4. kontot vid beräkning av kapitalunderlaget. Marknadsvärdet av de delposter som nämns ovan ska bara öka kapitalunderlaget om konto- 6.13.3.3 Kapitalunderlag innehavaren var obegränsat skattskyldig vid de tidpunkter när situationerna som ligger till grund för delposterna inträffar. Sådana överföringar Regeringens förslag: Kapitalunderlaget utgörs av mellan två investeringssparkonton som avses i en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av föregående stycke ska bara öka kapitalunderlaget fyra olika delposter. Den första posten är tillför det mottagande kontot om kontoinnehavagångar som vid ingången av varje kvartal under ren vid överföringen var obegränsat skattskyldig. kalenderåret förvaras på investeringssparkontot. Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen Promemorians förslag: Överensstämmer i om investeringssparkonto, tillgångar som huvudsak med regeringens. I promemorians omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första förslag anges inte uttryckligen att det är markstycket samma lag, kvalificerade andelar och tillnadsvärdet vid viss tidpunkt av tillgångar som gångar som förvaras på kontot i strid med 17 § förvaras på eller inbetalas eller överförs till ett samma lag ska dock inte ingå i denna post. Den investeringssparkonto som ska tas med vid andra posten är kontanta medel som betalas in

PROP. 2011/12:1

beräkningen av kapitalunderlaget. Promemorian slagna modellen kommer därför utestänga en innehåller inte heller något förslag om att till- stor del av svenska sparare. Föreningarna föreslår gångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § att kapitalunderlaget i stället enbart grundas på första stycket lagen om investeringssparkonto kvartalsvisa mätpunkter av det faktiska innehavet eller som förvaras på investeringssparkontot i på kontot. Som princip kan man också allvarligt strid med 17 § denna lag inte ska beaktas vid invända mot det pedagogiska i att önskat beteberäkningen av kapitalunderlaget. ende, dvs. sparande, innebär en omedelbar Remissinstanserna: Av de remissinstanser beskattning. Det faktum att spararen måste som har yttrat sig är de flesta negativa till försla- betala courtage vid köp och försäljning, kostnad get. Kritiken avser i första hand förslaget att för skillnad mellan köp- och säljkurs (s.k. inbetalningar till ett investeringssparkonto ska spread) liksom att stå marknadsrisken när han beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. säljer av ett innehav som han sedan vill köpa till- Konsumentverket poängterar att sättet att baka bör ha en tillräckligt avhållande effekt mot beräkna skatteunderlaget inte får vara alltför en försäljning inför kvartalsvisa mättidpunkter. invecklat eftersom innehavaren själv måste För att ytterligare motverka att sparare inför kunna beräkna detta. Skatteverket anser att det är varje mättidpunkt säljer av innehav för att viktigt att reglerna blir så enkla och enhetliga minska skatteunderlaget kan diskuteras om inte som möjligt. Skatteverket föreslår därför att antalet mättillfällen ska göras fler, t.ex. månadsunderlaget för investeringssparkontot beräknas vis beräkning. Många aktiva investerare nyttjar i till värdet vid årets början i stället för att räknas dag möjligheten till kredit med värdepapperna fram vid fyra olika tillfällen under året. Prome- som säkerhet. Med kreditmöjlighet har investemorians förslag innebär att tillgångarna på rarna själva kunnat bestämma risk och hävstång kontot ska värderas vid ett antal tillfällen under för sina värdepappersaffärer. Genom att dessåret. Skatteverket anser att, för att underlätta för utom använda kapitalförsäkringen, med beskattden som ska göra värderingen, det bör anges ning grundat på marknadsvärden, har man åstadtydligare vilket värde som ska användas. När det kommit ett modernt, effektivt och lättadminigäller beräkningen av kapitalunderlaget anser strerbart sätt att göra aktieaffärer. Detta har Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) att denna bör sammantaget inneburit ett bidrag till likviditeten konstrueras på det sätt som föreslås för kapital- på marknaden och tillgången på riskvilligt försäkringar. Även om beräkningen i denna del kapital. Detta har varit till nytta inte minst för främst hanteras av finansiella institut med stora kapitalförsörjning av småföretag. Ska aktiva resurser i form av datasystem etc. är det viktigt investerare som i dag tar krediter för att kunna att man även beaktar spararens möjligheter till göra sina aktieaffärer och som i dag har en enkel förutsebarhet. Dessutom bör skattesystemet hantering av sina aktieaffärer genom kapitalförinte kompliceras med två olika metoder för att säkringen fråntas dessa möjligheter skulle aktieberäkna en likvärdig schabloninkomst. LRF handeln påverkas negativt. Det bör understrykas anser vidare att en möjlighet till kredit inom att aktiva privatsparare i dag står för en icke investeringssparkontot bör införas. Svenska oansenlig del av börsomsättningen, vilket inne- Bankföreningen och Svenska Fondhandlarefö- bär att börslikviditeten ytterst kan påverkas. reningen avstyrker förslaget i den del som inne- Skulle insättningar ingå i kapitalunderlaget är det bär att belopp som betalats in till kontot under helt nödvändigt att kredit kan tas upp inom året adderas till kapitalunderlaget för skatteutta- investeringssparkontot. Med detta menas att en get. Om insättningar medräknas innebär det en kredit ska kunna tas upp respektive lösas inom fiktiv beskattning som inte motsvarar det kontot utan att detta påverkar kapitalunderlaget. faktiska innehavet. Föreningarna vänder sig mot Fondbolagens förening tillstyrker förslaget att denna typ av beskattning. Att använda insätt- sparkapitalet baseras på behållningen vid varje ningar som en del av beräkningsunderlaget för kvartal, dock utan tillägg för insättningar vilket skatteuttaget missgynnar dessutom särskilt kort- skulle leda till dubbelbeskattning. Föreningen och medelsiktigt sparande eftersom en skatt på tillstyrker att beskattningen utformas så att insättningar ”äter upp” hela eller en orimligt stor skatten inte kan undgås genom att medel uttas del av den förväntade avkastningen under spar- före årsskiftet och sätts in strax därefter. När perioden. Så kallat buffertsparande utgör en kapitalunderlag mäts flera gånger per år är det mycket stor del av sparmarknaden. Den före- emellertid inte nödvändigt att dessutom beskatta

PROP. 2011/12:1

nyinsättningar, vilket betyder att samma till- tillgångar där ett marknadsvärde inte finns ska gångar ingår dubbelt i underlaget. Föreningen nominellt värde, om det finns, eller ett substansanser att ett mer godtagbart alternativ vore fler värde alternativt ett annat värde, föreskrivet av mättillfällen. Föreningen kan inte heller se beho- Skatteverket, kunna tillämpas. Sveriges advokatvet av extra skatteuttag när någon för över till- samfund framför att det av förslaget framgår att gångar till en annans investeringssparkonto. en inbetalning av kontanta medel från ett inve- Staten borde kunna nöja sig med att när det har steringssparkonto till ett annat investeringsspargjorts en insättning kommer det värdet att finnas konto i vissa fall ska öka kapitalunderlaget och med i skatteunderlaget det kommande kvartals- att detta medför att samma belopp ökar kapitalskiftet. Avanza Banks uppfattning är att det underlaget på två olika investeringssparkonton föreslagna sättet att beräkna kapitalunderlaget och sålunda medför dubbelbeskattning. Enligt för investeringssparkontot är konsumentovän- samfundets mening är det olyckligt med en ligt och att det hämmar god likviditet på värde- reglering som är så utformad att den tillåter pappersmarknaden. Detta främst på grund av att dubbelbeskattning. Far anför att till kapitalunberäkningssättet är svårförståeligt och komplice- derlaget ska läggas bland annat de belopp som rat, särskilt för de kontoinnehavare som är aktiva har betalats in till kontot under året. Eventuella sparare, samt att det hämmar löpande sparande uttag av kontanter påverkar inte beräkningen av och sparande på kort- och medellång sikt. Vidare kapitalunderlaget. Det innebär att en skattskylleder denna typ av beskattning till att innehaven dig, som av något skäl behöver göra ett uttag av inom ramen för investeringssparkontot i viss kontanter att använda för annat bruk, kommer mån dubbelbeskattas. Dubbelbeskattningen att beskattas för en schablonintäkt beräknat på uppkommer i och med att insättningarna ett kapitalunderlag som inte justeras för uttag av beskattas både vid insättningen och att de ingår i kontanter. Till kapitalunderlaget ska också läggas kapitalunderlaget vid nästkommande värde- finansiella instrument som – med visst undantag ringstidpunkt. Avanza Bank förespråkar att – förs över till kontot. Det förefaller innebära en kapitalunderlaget i stället ska beräknas utifrån ett dubbelräkning, eftersom kapitalunderlaget enligt visst antal angivna mättidpunkter. Avanza Bank 42 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229), anser inte att detta förfarande komplicerar för förkortad IL, utgår från de tillgångar som vid kontoinnehavaren att tillse så att korrekta ingången av varje kvartal förvaras på kontot. Far uppgifter lämnas i självdeklarationen. Tvärtom så anser att frågan om beräkningen av kapitalunborde det vara enklare för såväl kontoinnehava- derlaget måste analyseras ytterligare. Sparbanren som det kontoförande institutet att kernas Riksförbund framhåller att förslaget leder kontrollera och ange värdet vid fler mättid- till en särskild beskattning på nysparande. punkter än att hänsyn även ska tas till samtliga Förbundet anser att de skattemässiga inträdesinsättningar som görs till investeringssparkon- barriärer som uppstår genom den valda metoden tot, särskilt gäller detta för kontoinnehavare som är negativa i sådan omfattning att ytterligare gör många insättningar. Att kontoinnehavaren alternativ bör utredas. Juridiska fakulteten vid skulle gå in och ur investeringssparkontot strax Uppsala universitet framför att det är av stor innan respektive strax efter en värderingstid- betydelse för den enskilda hur schabloninkomspunkt tror inte Avanza Bank är sannolikt. ten ska beskattas enligt de svenska skatteavtalen, Kostnaden för kontoinnehavaren att växla framför allt vilken fördelningsartikel som bör mellan ett vanligt bankkonto respektive ett vara tillämplig. Det vore önskvärt med en geneinvesteringssparkonto är mycket högre än vad rell diskussion i denna fråga i förhållande till kontoinnehavare tjänar på att undandra sig skatt. OECD:s modellavtal. Att kunna utnyttja de värdepapper som ingår i investeringssparkontot som säkerhet för kredit Skälen för regeringens förslag är något som kommer att gynna likviditeten och handel på värdepappersmarknaden. Vidare är det Allmänna utgångspunkter för beräkning av kapiur konsumentens synvinkel önskvärt att möjlig- talunderlaget heten att utnyttja kredit finns. Euroclear Sweden Som utgångspunkt för beräkningen av kapital- AB anser att Skatteverket bör åläggas att tillhan- underlaget bör gälla att det ska baseras på värdet dahålla ett värdepappersregister med värden för av tillgångar som förvaras på ett invede tillgångar som kan finnas på kontot. För steringssparkonto vid vissa tidpunkter under det

PROP. 2011/12:1

år för vilket en schablonintäkt ska beräknas. I så som ett genomsnittligt värde baserat på markstor utsträckning som möjligt bör modellen för nadsvärdet av tillgångarna på ett investeringshur kapitalunderlaget ska beräknas ta hänsyn till sparkonto vid ingången av varje kvartal under värdeutvecklingen på dessa tillgångar. Vidare bör det aktuella kalenderåret. Det vill säga värdet ska modellen utformas på ett sådant sätt att det inte avläsas vid fyra tidpunkter per år. Därmed är möjligt att utan beskattning spara i ett inve- uppnås viss följsamhet mellan utvecklingen av steringssparkonto genom att gå in i och ut ur det sammanlagda värdet på kontot och kapitalsparformen vid vissa tidpunkter. Modellen för underlagets storlek. Vidare bör kontoinnehavaatt beräkna kapitalunderlaget får dock, liksom ren ha möjlighet att beräkna ett kapitalunderlag Konsumentverket framför, inte vara så komplice- som är baserat på det sammanlagda värdet vid rad att det inte är möjligt för kontoinnehavaren fyra tillfällen per år dividerat med fyra. En värdeatt själv beräkna kapitalunderlaget. Detta är ring per kvartal torde visserligen innebära viss viktigt eftersom det i sista hand är kontoinne- ökad administration för investeringsföretagen havaren själv som ansvarar för att korrekta jämfört med om underlaget bara baseras på uppgifter om schablonintäkten lämnas i själv- värdet vid en enda tidpunkt, men den bedöms deklarationen. Om oriktiga uppgifter lämnas till som rimlig i förhållande till målet att uppnå viss Skatteverket kan det leda till att den skattskyl- följsamhet. Det är marknadsvärdet vid ingången dige får betala skattetillägg. Det kan även bli av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på fråga om straffrättsligt ansvar om oriktig uppgift investeringssparkontot som bör ligga till grund lämnas. Beskattningsmodellen bör därför utfor- för beräkningen av kapitalunderlaget mas så att kontoinnehavaren själv kan beräkna Om större följsamhet eftersträvas krävs fler kapitalunderlaget. värderingstidpunkter än fyra gånger per år. Tänkbara alternativ till kvartalsvisa avstämningar Värdet av tillgångar på investeringssparkonto skulle kunna vara att värdet mäts dag för dag Som redan nämnts bör en del av kapitalunder- eller månad för månad. En beräkningsmodell laget utgöras av värdet på tillgångar som vid vissa som bygger på något av dessa två alternativ stältillfällen förvaras på investeringssparkontot. Ju ler dock stora krav på de institut som erbjuder oftare avstämning av tillgångarnas värde ska ske, investeringssparkonto och riskerar att på ett desto större följsamhet blir det mellan scha- oproportionerligt sätt öka deras administrativa blonintäktens storlek och värdeutvecklingen på börda. Vidare skulle det med beräkning dag för tillgångarna. Ju fler värderingstidpunkter desto dag eller månad för månad bli mycket komplicestörre blir dock komplexiteten i beräkningsmo- rat för den enskilde att själv beräkna kapitalundellen, vilket försvårar för kontoinnehavaren, derlaget. Av dessa skäl föreslås inte något av och även för investeringsföretaget, att beräkna dessa alternativ. kapitalunderlaget. Om en förenkling av modellen för hur kapi- Skatteverket föreslår att underlaget beräknas talunderlaget ska beräknas eftersträvas är ett till värdet vid årets början i stället för att räknas möjligt alternativ till kvartalsberäkning att enbart fram vid fyra olika tillfällen under året som har värdet vid beskattningsårets ingång ligger till föreslagits i promemorian och LRF anser att grund för beskattningen. Detta gäller i dag för beräkningen av kapitalunderlaget bör konstrue- kapitalförsäkring. Då blir det dock ingen följras på samma sätt som föreslås för kapitalförsäk- samhet alls mellan värdeutvecklingen under året ring. Svenska Bankföreningen , Svenska Fond- och schablonintäktens storlek. Därför bedöms handlareföreningen och Fondbolagens förening detta inte vara ett lämpligt alternativ. anser att kvartalsvisa avstämningar av värdet av Skatteverket anser att det, för att underlätta för tillgångarna på ett investeringssparkonto är den som ska göra värderingen, tydligare bör lämpligt och Avanza Bank förespråkar att anges vilket värde som ska användas vid beräkunderlaget ska beräknas utifrån ett visst antal ningen av kapitalunderlaget. I huvudsak får angiva mättidpunkter, t.ex. fyra per år. enbart investeringstillgångar och kontanta medel Regeringen bedömer att en rimlig avvägning förvaras på ett investeringssparkonto. Marknadsmellan kapitalunderlagets följsamhet med värde- värdet för merparten av denna typ av tillgångar utvecklingen av tillgångarna på ett investerings- kan förväntas vara lätt att fastställa. För de finansparkonto och komplexiteten i beräkningsmo- siella instrument som är upptagna till handel på dellen uppnås om kapitalunderlaget beräknas en reglerad marknad eller en motsvarande mark-

PROP. 2011/12:1

nad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- på viss marknad, finansiella instrument som området (EES) eller en handelsplattform bör innehas av större ägare i utgivande företag, värderingen kunna göras utifrån de noteringar kvalificerade andelar och felaktigt förvarade som görs avseende det aktuella instrumentet på kontofrämmande tillgångar. de olika marknadsplatserna. För andelar i inve- I den föreslagna 14 § första stycket 1 lagen om steringsfonder och utländska motsvarigheter investeringssparkonto anges att annan än finns normalt en s.k. NAV-kurs (där NAV står kontoinnehavaren får överföra kontofrämmande för Net Asset Value) som anger marknadsvärdet tillgångar till kontoinnehavarens investeringsför en fondandel och som för de flesta fonder sparkonto som kontoinnehavaren har förvärvat fastställs dagligen. Denna kurs bör kunna utgöra på visst sätt. Det rör sig om tillgångar som utgångspunkt för bedömningen av marknads- kontoinnehavaren har förvärvat från den som värdet. Precis som Skatteverket framför lär det har emitterat tillgångarna om de inom trettio dock vara svårare att fastställa ett marknadsvärde dagar från emissionen avses bli upptagna till för vissa typer av tillgångar som förvaras på handel på en reglerad marknad eller en motsvakontot, t.ex. investeringstillgångar som omsätts rande marknad utanför EES eller en handelssällan och, inte minst, för kontofrämmande plattform. Sådana tillgångar får enligt 18 § tillgångar. Regeringen anser dock att det inte är samma lag förvaras på investeringssparkontot till lämpligt att i detta sammanhang ge några och med den sextionde dagen efter den dag då de närmare riktlinjer för hur värderingen av till- emitterades. Om tillgångarna tas upp till handel gångar som omfattas av schablonbeskattningen på en sådan marknad som avses i 14 § inom bör ske. Denna fråga får ytterst avgöras av denna period regleras dock rätten att förvara tillrättstillämpningen. Det kan tilläggas att inve- gångar av andra paragrafer i samma lag. steringsföretagen, som i första hand har att Överföringar enligt 14 § första stycket 1 lagen värdera tillgångarna, har möjlighet att i avtalet om investeringssparkonto utgör ett avsteg från om investeringssparkonto inskränka den möjlig- utgångspunkten för överföring av finansiella het som lagen om investeringssparkonto ger att instrument till ett investeringssparkonto att förvara olika slags tillgångar på kontot. Vidare tillgångar som har förvärvats direkt från en jurikan det i detta avtal exempelvis föreskrivas att disk person, i detta fall emittenten, inte får kontofrämmande tillgångar ska avföras från överföras till ett investeringssparkonto. Sådana kontot senast en viss kortare tid efter att de överföringar utgör även ett avsteg från utgångsupptäcks, i syfte att de i så liten utsträckning punkten att kontofrämmande tillgångar inte ska som möjligt ska förvaras på kontot över nästföl- få överföras till ett investeringssparkonto. För jande kvartalsskifte, vilket i så fall innebär att de att minimera risken för att bestämmelsen missmåste värderas. Enligt regeringens uppfattning är brukas i syfte att undkomma beskattning bör det inte lämpligt att, vilket Euroclear Sweden AB tillgångar som förvaras på ett investeringssparföreslår, Skatteverket åläggs att tillhandahålla ett konto med stöd av 18 § samma lag inte omfattas register med värden för de tillgångar som kan av schablonbeskattningen. Det innebär att värdet finnas på ett investeringssparkonto. av sådana tillgångar inte ska öka kapitalunderlaget. Finansiella instrument på investeringssparkonto Normalt sett ska de tillgångar som avses här vars värde inte ska ingå i kapitalunderlaget förvaras på ett investeringssparkonto med stöd Under föregående rubrik anges att marknads- av 18 § lagen om investeringssparkonto under värdet på finansiella instrument och kontanta endast en kortare övergångsperiod. Syftet med medel som vid ingången av varje kvartal under emissionen ska ju vara att tillgångarna ska tas det aktuella kalenderåret förvaras på ett inve- upp till handel på en reglerad marknad. När så steringssparkonto ska beaktas vid beräkningen sker förvaras tillgångarna inte längre på inveav kapitalunderlaget. Detta bör dock inte gälla steringssparkontot med stöd av denna bestämför samtliga finansiella instrument som vid dessa melse och omfattas därmed av schablonbeskatttidpunkter förvaras på investeringssparkontot. ningen. Risken för att tillgångar inte skulle tas Under denna rubrik redogörs för finansiella upp till handel inom den sextiodagarsperiod som instrument vars värde inte bör ingå i kapitalun- de får förvaras på investeringssparkontot enligt derlaget. Det rör sig om finansiella instrument lagen om investeringssparkonto borde inte som har emitterats i syfte att tas upp till handel avskräcka kontoinnehavare från att delta i sådana

PROP. 2011/12:1

emissioner. Anskaffningsutgiften för tillgångar skattning. Utdelning som överstiger gränssom förvärvats och överförts till ett invester- beloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Även ingssparkonto, och som förvaras på kontot med en kapitalvinst som uppkommer när kvalificestöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, rade andelar avyttras fördelas på inkomstslagen och som sedan avförs från kontot beräknas ju på tjänst och kapital. samma sätt som för andra tillgångar som har Om kvalificerade andelar avyttras genom ett förvärvats vid emission inom den konventionella andelsbyte, ska mottagna andelar anses kvalifibeskattningen. cerade hos andelsägaren. Detsamma gäller en I avsnitt 6.13.2.7 föreslås att finansiella instru- andel som mottagits vid en partiell fission om ment som har getts ut av ett företag inte är inve- mottagaren omedelbart före den partiella fissiosteringstillgångar om innehavaren av instru- nen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande menten innehar andelar i företaget som motsva- företaget. Andelar som erhålls som utdelning rar minst 10 procent av rösterna för samtliga från ett svenskt aktiebolag i form av andelar i ett andelar eller av kapitalet i företaget. Skälet för att dotterbolag, s.k. lex Asea-utdelning, kan också sådana finansiella instrument inte bör omfattas under vissa förutsättningar bli kvalificerade. När av termen investeringstillgångar, och därmed bör kvalificerade andelar som erhållits på angivet sätt betraktas som kontofrämmande tillgångar, är att avyttras, kan en del av kapitalvinsten komma att större ägare i företag, ensamt eller tillsammans beskattas i inkomstslaget tjänst. Även utdelning med andra större ägare, inte ska kunna realisera kan komma att tjänstebeskattas. Reglerna för obeskattade vinster i företaget inom den scha- hur mycket av avkastningen som ska beskattas i blonbeskattade sfären. Även om finansiella inkomstslaget tjänst respektive kapital är instrument som omfattas av ägarbegränsningen komplicerade. är kontofrämmande tillgångar kan den situatio- Bestämmelserna om beskattning av kvalificenen uppstå att de får förvaras på ett investerings- rade andelar medför att sådana andelar inte kan sparkonto under en övergångsperiod. För att schablonbeskattas på samma sätt som andra förhindra skatteundandragande hänförligt till finansiella instrument. Det skulle strida mot denna typ av finansiella instrument bör de inte syftet med reglerna, nämligen att inkomster i ett schablonbeskattas när de förvaras på ett invester- fåmansföretag, som beror på att ägaren har ingssparkonto. Av denna anledning bör således arbetat i företaget, ska beskattas som arbetsinvärdet av finansiella instrument som träffas av komster och inte som kapitalinkomster. Av denna begränsning och som förvaras på ett inve- denna anledning bör värdet av kvalificerade steringssparkonto inte ingå i kapitalunderlaget. andelar som förvaras på ett investeringsspar- I 57 kap. IL finns särskilda regler som gäller konto inte ingå i kapitalunderlaget. vid beskattningen av aktiva delägare i fåmans- Utgångspunkten är att kontofrämmande tillföretag. Reglerna syftar till att inkomster i ett gångar inte får förvaras på ett investeringssparfåmansföretag, som beror på att ägaren har konto. Av praktiska skäl är det dock inte lämparbetat i företaget, ska beskattas som arbetsin- ligt att helt förbjuda förvaring av kontokomster och inte som kapitalinkomster. För att främmande tillgångar på ett konto. Som framgår en ägare ska beröras av de särskilda reglerna av avsnitt 6.13.2.17 föreslås därför att kontokrävs normalt att ägaren varit verksam (aktiv) i främmande tillgångar under vissa förutsättningar företaget i betydande omfattning någon gång får förvaras på ett investeringssparkonto under under de senaste fem åren. Ägarens andelar sägs en övergångsperiod, som varierar beroende på då vara kvalificerade andelar om inte annat är vilken slags kontofrämmande tillgång det är särskilt stadgat. Reglerna tillämpas också för den fråga om. Även om kontofrämmande tillgångar som är närstående till en aktiv delägare. som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto Vid tillämpningen av reglerna beräknas inte avförs från investeringssparkontot inom avkastningen på det kapital som har investerats i övergångsperioden upphör inte kontot som företaget schablonmässigt. Reglerna innebär att investeringssparkonto. Innebörden av detta är man beräknar en normalavkastning eller ett visst att sådana kontofrämmande tillgångar i och för s.k. gränsbelopp som ska beskattas i inkomstsla- sig kan förvaras på ett investeringssparkonto get kapital hos ägaren. Skattesatsen är 20 procent utan begränsning i tiden. Om det kommer till och uppnås genom att två tredjedelar av utdel- kontoinnehavarens eller investeringsföretagets ningen upp till gränsbeloppet tas upp till be- kännedom att kontofrämmande tillgångar som

PROP. 2011/12:1

avses i 17 § förvaras på ett investeringssparkonto varierar dock från kund till kund och den s.k. åligger det naturligtvis dem att se till att tillgång- spreaden skiljer sig från aktie till aktie. Det kan arna avförs från kontot inom den tidsfrist som därför inte uteslutas att kostnaden, inklusive den ställs upp i lagen om investeringssparkonto. kursrisken som kontoinnehavaren tar genom Huvudskälet till att kontofrämmande till- förfarandet, för att gå in och ut ur kontot fyra gångar så långt som möjligt bör hållas utanför gånger per år med en viss aktie kan understiga investeringssparkontot är att sådana tillgångar den schablonmässigt beräknade skatten på inte lämpar sig för den schablonbeskattning som samma aktie. För t.ex. vissa andelar i investerföreslås i förevarande proposition. Det är dock ingsfonder gäller dessutom att inlösen och förrimligt att här aktuella kontofrämmande till- värv kan ske utan omedelbar kostnad, förutom gångar som utgångspunkt omfattas av schablon- eventuell kursrisk, för den enskilda. Det är beskattningen under den övergångsperiod de får därför inte osannolikt att det, med kvartalsvis förvaras på ett investeringssparkonto. Men om beräkning av värdet på ett investeringssparkonto, de inte har avförts från kontot när denna period kan löna sig att undvika beskattning genom att löper ut bör de inte längre schablonbeskattas. lösa in fondandelar före kvartalsskiftet för att Regeringen föreslår därför att kontofrämmande efter kvartalsskiftet förvärva samma andelar. tillgångar som förvaras i strid med 17 § lagen om Nämnda risk för skatteundandragande skulle investeringssparkonto ska beskattas konventio- kunna undvikas om värdet av tillgångarna på nellt från det att den felaktiga förvaringen inleds. kontot stämdes av betydligt oftare än vid fyra Innebörden av detta förslag är att värdet av tillfällen per år, t.ex. om värdet skulle stämmas av sådana tillgångar inte ska ingå i kapitalunderla- varje dag eller varje vecka. Regeringen bedömer get. dock, främst med hänsyn till att det måste vara möjligt för den enskilde spararen att själv kunna Inbetalning till investeringssparkonto beräkna kapitalunderlaget, att det inte är lämpligt En viktig utgångspunkt för utformningen av med så täta avstämningar. Vidare är det, framför beräkningsmodellen för kapitalunderlaget är att allt med hänsyn till att fondandelar kan förvärvas det inte ska vara möjligt att förvara tillgångar på och lösas in utan omedelbar kostnad för den ett investeringssparkonto under större delen av enskilda, tveksamt om risken för skatteundanåret utan att det avspeglas i kapitalunderlaget. dragande skulle undanröjas med månatliga Med en beskattningsmodell som enbart baseras avstämningar av värdet. Regeringens bedömning på en kvartalsvis beräkning av värdet på tillgång- är därför att det inte heller är lämpligt med en arna på ett investeringssparkonto skulle detta beräkningsmodell som bygger på att avläsning av vara möjligt genom att kontoinnehavaren mins- värdet sker en gång per månad. Regeringen anser kar sparandet strax före ett kvartalsskifte för att att det lämpligaste sättet att undvika här aktuell efter detta skifte öka sparandet i samma risk för skatteundandragande är det sätt som utsträckning. Nedan diskuteras vilken metod föreslås i promemorian, nämligen att modellen som bör införas för att förhindra skatteundan- för beräkning av kapitalunderlaget kompletteras dragande genom transaktioner kring kvartals- med en bestämmelse om att marknadsvärdet av skiften och hur den bör utformas. inbetalningar av kontanta medel till kontot ska Svenska Bankföreningen , Svenska Fondhand- öka kapitalunderlaget. Med en sådan reglering lareföreningen och Avanza Bank ifrågasätter lönar det sig inte att genom transaktioner kring dock om det finns risk för ett sådant förfarande i kvartalsskiften minska den del av kapitalunderlapraktiken. Enligt dessa remissinstanser skulle get som avser värdet av tillgångarna på investerkostnaden för att gå in och ur ett investerings- ingssparkontot eftersom den del av kapitalunsparkonto i form av bland annat courtage och derlaget som avser inbetalningar av kontanta skillnaden mellan köp- och säljkurs, s.k. spread, medel ökar i samma utsträckning. vara en tillräckligt avhållande effekt mot detta. Promemorians förslag har kritiserats av ett Denna bedömning torde dock inte stämma i antal remissinstanser. Svenska Bankföreningen förhållande till vissa finansiella instrument som och Svenska Fondhandlareföreningen avstyrker får förvaras på ett investeringssparkonto. Vid att inbetalningar till kontot under året ska addeköp och försäljning av t.ex. aktier får köparen ras till kapitalunderlaget. Det skulle innebära en och säljaren normalt betala courtage och köp- fiktiv beskattning som inte motsvarar det kursen överstiger normalt säljkursen. Courtaget faktiska innehavet. En sådan beskattningsmodell

PROP. 2011/12:1

missgynnar särskilt kort- och medelsiktigt nehavare själv har möjlighet att kontrollera vilka sparande. Föreningarna anser inte att det är inbetalningar han eller hon gör till ett eget invepedagogiskt att önskat beteende, dvs. sparande, steringssparkonto. Vidare bör en kontoinnehainnebär en omedelbar beskattning. Avanza Bank vare ha möjlighet att själv beräkna ett kapitalunanser att det föreslagna sättet att beräkna kapi- derlag baserat på kvartalsvisa värden av tilltalunderlaget är svårförståeligt och komplicerat. gångarna på investeringssparkontot med tillägg Det hämmar löpande sparande och sparande på av inbetalningar som görs till kontot. kort- och medellång sikt. Vidare leder denna typ Regeringens bedömning är att investeringsav beskattning till att innehavaren inom ramen sparkontot kommer vara en attraktiv sparform för investeringssparkonto i viss mån dubbelbe- för breda grupper av sparare, inklusive de som skattas. Även Far och Sparbankernas Riksför- månadssparar. bund vänder sig emot att det sker en dubbelbe- Visserligen innebär beräkningsmodellen för skattning om inbetalningar till ett invester- kapitalunderlaget att inbetalningar som äger rum ingssparkonto ska beaktas vid beräkningen av under ett kvartal beskattas som om de befunnit kapitalunderlaget. Vidare har Svenska Bankföre- sig på kontot sedan kvartalets början, men detta ningen, Svenska Fondhandlareföreningen, balanseras av att tillgångarnas värde bara avläses Avanza Bank och LRF kritiserat att den i fyra gånger per år. Eftersom tillgångarna i promemorian föreslagna beräkningsmodellen genomsnitt förväntas öka från en månad till en innebär att kredit inte kan utnyttjas inom den annan innebär mindre frekventa avläsningstidschablonbeskattade sfären på motsvarande sätt punkter en viss skatterabatt. Detta följer av att som det i dag går att utnyttja kredit inom en det tar längre tid innan värdestegringen påverkar kapitalförsäkring. De har bland annat anfört underlaget för beskattning. följande. I dag finns en möjlighet att ha ett Valet av fyra avläsningstidpunkter reflekterar kreditkonto kopplat till en kapitalförsäkring målsättningen att det inte får bli för komplicerat varifrån insättningar och uttag till och från kapi- för den enskilde att själv beräkna sin skatt. talförsäkringen görs. På så sätt har investeraren Tätare avläsningstidpunkter skulle ge bättre följsjälv kunnat bestämma risk och hävstång för sina samhet och vore därför att föredra, men eftervärdepappersaffärer. Även normalt aktiva inve- som inbetalningarna ska läggas till underlaget har sterare gör insättningar och uttag i sådan antalet avläsningstidpunkter begränsats till fyra omfattning att denna typ av kredit inte kommer gånger per år. att vara möjlig med den föreslagna modellen Om inbetalningarna inte skulle läggas till eftersom kapitalunderlaget, och därmed scha- underlaget vore det naturligt med tätare avläsblonintäkten, blir för högt. Om investerarna ningstidpunkter, t.ex. månadsvis avläsning. Detta fråntas möjligheten till kredit inom den scha- skulle resultera i högre skatt för många månadsblonbeskattade sfären riskeras likviditeten på sparare eftersom värdestegring påverkar undermarknaden. Svenska Bankföreningen, Svenska laget för beskattning redan från nästföljande Fondhandlareföreningen, Avanza Bank, LRF månad. För den som exempelvis sparar och Sparbankernas Riksförbund anser därför att 300 kronor i månaden och har ett sparande på inbetalningar inte ska beaktas vid beräkningen av investeringssparkonto som uppgår till mer än ca kapitalunderlaget. I andra hand anser Svenska 3 500 kronor så är den förväntade skatten lägre Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre- om den beräknas med de av regeringen föreningen och Avanza Bank att det ska finnas slagna reglerna, jämfört med om den beräknades möjlighet att utnyttja kredit inom investerings- utan att inbetalningar beaktas men baserat på sparkontot utan att det påverkar kapitalunder- månadsvis avläsning. laget. Vad gäller möjligheten till att utnyttja kredit Den av regeringen föreslagna beräkningsmo- avseende tillgångar på ett investeringssparkonto dellen att inbetalningar ska beaktas vid beräk- kan först och främst konstateras att det inte bör ningen av kapitalunderlaget medför vissa nack- införas någon begränsning avseende rätten att delar, främst i förhållande till kontoinnehavare använda sådana tillgångar som säkerhet för och investeringsföretag. Som har påpekats av kredit. Något sådant förslag innehåller inte heller vissa remissinstanser blir beräkningsmodellen promemorian. härigenom mer komplicerad och svårare att Även om det i och för sig är möjligt att belåna förstå. Det får dock förutsättas att en kontoin- tillgångar på ett investeringssparkonto kan det

PROP. 2011/12:1

lånade beloppet inte utnyttjas inom ramen för kontosystemet, i den bemärkelsen att medlen investeringssparkontot utan att detta betalas in inte härrör från andra tillgångar som förvaras på till kontot, av t.ex. kontoinnehavaren eller kontot eller avser överföringar från ett annat kreditgivaren. Kontanta medel kan bara förvaras investeringssparkonto, som bör öka kapitalunpå ett investeringssparkonto om de först betalas derlaget. Inbetalningar som avser ränta, utdelin till kontot. Regeringens förslag innebär såle- ning och annan avkastning än ersättning vid des att kapitalunderlaget ökar om kontoinneha- överlåtelse på tillgångar som förvaras på invevaren belånar tillgångarna på kontot i syfte att steringssparkontot bör därför inte öka kapitalinvestera det upplånade beloppet inom ramen underlaget. Det bör inte heller ersättning vid för ett investeringssparkonto. Att undanta sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på inbetalningar av kontanta medel som har lånats investeringssparkontot till följd av vilken tillupp med tillgångar på ett investeringssparkonto gångarna får överföras till förvärvaren. För att en som säkerhet från huvudregeln att inbetalningar inbetalning avseende avkastning i form av t.ex. till kontot ska öka kapitalunderlaget är dock inte utdelning på tillgångar på ett investeringssparlämpligt eftersom det innebär att investeringar av konto eller ersättning vid överlåtelse av sådana upplånade medel gynnas i förhållande till inve- tillgångar ska anses härröra från tillgångarna på steringar med egna medel. kontot, och därmed inte öka kapitalunderlaget, Vidare anser regeringen att risken är mycket krävs att inbetalningen inte går via ett annat liten för att likviditeten på värdepappersmark- konto som innehas av kontoinnehavaren till det naden påverkas negativt i någon nämnvärd aktuella investeringssparkontot. En sådan omfattning om kredit inom det schablonbe- inbetalning ska anses utgöra en inbetalning av skattade området försvåras genom att inbetal- kontoinnehavaren själv. Av avsnitt 6.13.2.16 ningar ska beaktas vid beräkningen av kapital- framgår att ersättningen vid vissa överlåtelser av underlaget. Det bör tilläggas att möjligheten att finansiella instrument på ett investeringssparbelåna finansiella instrument och utnyttja de konto måste överföras direkt till investeringsupplånade medlen utan skatteeffekt kvarstår sparkontot. Detsamma gäller i vissa fall annan oförändrad inom den konventionella beskatt- avkastning på tillgångar på ett investeringsningen. sparkonto, se avsnitt 6.13.2.18. Den uppenbara fördelen med en beräknings- Vad gäller kontanta medel som har överförts modell för kapitalunderlaget där inbetalningar till investeringssparkontot från ett annat beaktas är att den omöjliggör skatteundan- investeringssparkonto så bör inte heller de öka dragande genom att värdet på kontot minskas kapitalunderlaget. Inte heller inbetalningar från och ökas kring kvartalsskiftena. Enligt regering- det investeringsföretag som för investeringsens bedömning finns det inget lämpligare sätt att sparkontot bör öka kapitalunderlaget om förhindra sådana förfaranden. Fördelarna med inbetalningen görs på grund av att investeringsberäkningsmodellen får anses överväga nackde- företaget har växlat valuta med kontoinnelarna. Marknadsvärdet av inbetalningar av havaren. Detta gäller oavsett vilka slags valutor kontanta medel till ett investeringssparkonto bör som har växlats och oavsett anledningen till att därför öka kapitalunderlaget. Förslaget i denna kontoinnehavaren har växlat dem, under förutdel motiveras uteslutande av risken som annars sättning att den valuta som kontoinnehavaren finns att skatt undviks genom att transaktioner använder för att växla till sig en annan valuta sker kring kvartalsskiftena. förvaras på investeringssparkontot. Växlingen Det är marknadsvärdet vid inbetalningen som kan t.ex. ske för att kontoinnehavaren har för bör öka kapitalunderlaget. En inbetalning anses avsikt att förvärva finansiella instrument som ha skett först när den är fullbordad, vilket är i handlas på en utländsk marknad. I sådana fall samma stund som de kontanta medlen förteck- kan det krävas att förvärvet betalas med det nas på investeringssparkontot. Det är således aktuella landets valuta. Ett annat exempel på när marknadsvärdet vid denna tidpunkt som ska en kontoinnehavare kan tänkas vilja växla valuta beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. som förvaras på investeringssparkontot är när Det är dock inte alla inbetalningar som bör han eller hon har fått utländsk valuta i t.ex. öka kapitalunderlaget. Det är enbart inbetal- utdelning på utländska aktier. ningar till investeringssparkontot som avser Nämnda utgångspunkt bör dock frångås vad ”nya” kontanta medel inom investeringsspar- gäller överföring av kontanta medel från en

PROP. 2011/12:1

annan kontoinnehavares investeringssparkonto. Överföring av finansiella instrument till eget inve- Under rubriken Kontoinnehavare som är steringssparkonto begränsat skattskyldig nedan framgår att inbe- Innehavaren av ett investeringssparkonto får talningar av kontanta medel till ett investerings- överföra egna investeringstillgångar, men inte sparkonto, och andra händelser som enligt kontofrämmande tillgångar, till kontot. Detta huvudregeln ska öka kapitalunderlaget, inte ska gäller oavsett var tillgångarna som ska överföras öka kapitalunderlaget om kontoinnehavaren vid till investeringssparkontot förvaras. Om överföinbetalningen var begränsat skattskyldig. Om ringen avser tillgångar som inte förvarades på ett alla överföringar av kontanta medel inom inve- annat investeringssparkonto bör marknadsvärdet steringssparkontosystemet skulle undantas från av tillgångarna när de förtecknas på investeringsutgångspunkten att inbetalningar ska öka kapi- sparkontot öka kapitalunderlaget. Utan en sådan talunderlaget skulle ett samarbete mellan en reglering skulle det nämligen vara möjligt att obegränsat skattskyldig kontoinnehavare A och kringgå beskattningen hänförlig till investeren begränsat skattskyldig kontoinnehavare B ingssparkontot genom att upprepa transaktioner kunna leda till att A under större delen av kalen- som går ut på att strax efter ett kvartalsskifte deråret skattefritt kan förvara tillgångar på sitt överföra investeringstillgångar till investeringsinvesteringssparkonto. Det skulle kunna ske sparkontot och strax före ett kvartalsskifte realigenom att A inför varje kvartalsskifte överför sera tillgångarna och ta ut pengarna från kontot. tillgångarna på kontot till B och B överför till- Det är marknadsvärdet vid överföringen som gångarna till A efter varje kvartalsskifte. A:s bör vara avgörande för med hur mycket kapitalkapitalunderlag baserat på innehav på invester- underlaget ska ökas. En överföring anses ha skett ingssparkontot skulle bli noll kronor medan B först när den är fullbordad. Överföringen är fullinte är skattskyldig för schablonintäkt på sitt bordad i samma stund som tillgångarna förteckinvesteringssparkonto. nas på investeringssparkontot och det är således Risken för att de nu beskrivna förfarandena marknadsvärdet vid denna tidpunkt som ska skulle inträffa torde visserligen inte vara särskilt beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. stor. Det är dock olyckligt att bygga in en sådan På samma sätt som för inbetalning av svaghet i systemet. För att förhindra förfaranden kontanta medel bör för överföring av finansiella av detta slag anser därför regeringen, till skillnad instrument gälla att bara värdet av finansiella från Sveriges advokatsamfund och Fondbolagens instrument som inte härrör från andra tillgångar förening, att inbetalningar av kontanta medel som förvaras på kontot eller avser överföring som innan överföringen förvarades på en annans från ett annat investeringssparkonto ska öka investeringssparkonto ska öka kapitalunderlaget. kapitalunderlaget. Det innebär att överföring av Detta bör dock inte gälla om överföringen avser finansiella instrument från ett annat eget inveersättning vid mottagande kontoinnehavares steringssparkonto inte ska öka kapitalunderlaget. överlåtelse av finansiella instrument på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad Överföring av finansiella instrument till investerutanför EES eller en handelsplattform. Vid ingssparkonto från annans investeringssparkonto sådana överlåtelser känner överlåtaren normalt Investeringstillgångar får utan begränsningar inte till vem som förvärvat tillgångarna och bland överföras mellan investeringssparkonton med annat av detta skäl kan överlåtelserna inte miss- olika innehavare. Det innebär t.ex. att sådana brukas i syfte att kringgå beskattning. Ersättning tillgångar som en kontoinnehavare genom onersom tas emot på ett investeringssparkonto som öst eller benefikt fång har förvärvat direkt från avser mottagande kontoinnehavares överlåtelse en annan kontoinnehavare får överföras till den av finansiella instrument på kontot direkt till en förstnämnde kontoinnehavaren. annan kontoinnehavare bör dock beaktas vid Trots att det i dessa fall handlar om tillgångar beräkningen av kapitalunderlaget. som redan befinner sig inom den schablonbe- Den föreslagna regleringen innebär vid över- skattade sfären bör, av samma skäl som gäller för föringar mellan två investeringssparkonton att kontanta medel, se under rubriken Inbetalning kontanta medel som en gång redan har ökat till investeringssparkonto ovan, överföringar av kapitalunderlaget vid inträdet i den schablonbe- investeringstillgångar mellan investeringssparskattade sfären kan komma att göra det ännu en konton med olika innehavare beaktas vid beräkgång. ningen av kapitalunderlaget för det mottagande

PROP. 2011/12:1

kontot. Det är marknadsvärdet av de överförda ringssparkonto ska således inte ta upp någon tillgångarna när de förtecknas på det mottagande schablonintäkt. kontot som bör beaktas vid beräkningen. Detta Vidare innebär det anförda t.ex. att en begränbör dock enbart gälla i de fall en transaktion görs sat skattskyldig person som innehar ett invedirekt mellan två kontoinnehavare. Överföringar steringssparkonto vid kalenderårets ingång men efter förvärv på en reglerad marknad eller en som avslutar detta konto innan personen ifråga motsvarande marknad utanför EES eller en blir obegränsat skattskyldig i Sverige inte ska ta handelsplattform bör inte öka kapitalunderlaget upp någon schablonintäkt. Motsvarande gäller i även om överlåtaren förvarade de förvärvade utflyttningsfallet om den som flyttar ut från tillgångarna på ett investeringssparkonto. Sverige, och därigenom blir begränsat skattskyldig, skaffar sig ett investeringssparkonto först Överföring av tillgångar mellan investeringsspar- efter utflyttningen. konton över ett kvartalsskifte I de fall kontoinnehavaren under ett kalen- När kontoinnehavare flyttar tillgångar mellan derår har innehaft ett investeringssparkonto och investeringssparkonton och det sker i nära under denna tid varit såväl obegränsat som anslutning till nästa kvartalsskifte kan det inte begränsat skattskyldig bör kapitalunderlaget uteslutas att tillgångarna inte är förtecknade på proportioneras. Det sker genom att endast den något av de inblandade investeringssparkontona del av schablonintäkten som kan anses härröra vid ingången av efterföljande kvartal. Det bör från tid under vilken innehavaren var obegränsat inte vara möjligt att på detta sätt påverka det skattskyldig tas upp till beskattning. Det innebär sammanlagda kapitalunderlaget för kontona. att kapitalunderlaget bara ska beräknas på mark- Marknadsvärdet av tillgångar som överförs från nadsvärdet av tillgångar som förvaras på kontot ett investeringssparkonto, men som inte är vid ingången av de kvartal vid vilka kontoinneförtecknade på något sådant konto vid ingången havaren är obegränsat skattskyldig. Vidare ska av ett kvartal på grund av att en överföring av inbetalningar av kontanta medel och överfötillgångarna mellan investeringssparkonton ringar av investeringstillgångar till kontot öka pågår, bör därför tas med vid beräkning av kapi- kapitalunderlaget om kontoinnehavaren vid talunderlaget för det investeringssparkonto till inbetalningarna respektive överföringarna var vilket tillgångarna förs över. Detta bör gälla obegränsat skattskyldig, men inte annars. Slutlioavsett om överföringen har skett mellan inve- gen ska marknadsvärdet av överförda tillgångar steringssparkonton som har samma eller olika vid en överföring mellan två investeringssparinnehavare eller om investeringssparkontona konton som medför att tillgångarna inte är förs av samma eller olika investeringsföretag. förtecknade på något av dessa konton vid näst- Vidare bör detta gälla oavsett om överföringen följande kvartals ingång bara öka det mottagande avser finansiella instrument eller kontanta medel kontots kapitalunderlag om kontoinnehavaren eller båda. Det är marknadsvärdet när de över- vid överföringen var obegränsat skattskyldig. förda tillgångarna förtecknas på det mottagande Följande exempel kan illustrera det sagda. En kontot som bör beaktas vid beräkningen av kontoinnehavare K innehar sedan flera år tillbaka kapitalunderlaget. ett investeringssparkonto. K är begränsat skattskyldig men flyttar till Sverige den 1 juni år 1 och Kontoinnehavare som är begränsat skattskyldig blir då obegränsat skattskyldig. Marknadsvärdet I lagen om investeringssparkonto finns inga av tillgångar som förvaras på K:s investeringsinskränkningar avseende begränsat skattskyldiga sparkonto vid ingången av tredje och fjärde personers rätt att öppna eller inneha inve- kvartalet (den 1 juli respektive den 1 oktober) steringssparkonto. Utgångspunkten avseende ska öka kapitalunderlaget. Detsamma gäller beskattningen av begränsat skattskyldiga perso- inbetalningar och överföringar till kontot som ner på grund av innehav av investeringsspar- görs från och med den 1 juni år 1, dvs. de ska öka konto bör vara att de inte ska schablonbeskattas kapitalunderlaget. Om K därefter flyttar ut från för den tid de har varit begränsat skattskyldiga Sverige den 1 juni år 2, och därigenom blir eftersom Sverige inte har något berättigat skatte- begränsat skattskyldig, och behåller sitt inveanspråk för denna tid. Den som har varit begrän- steringssparkonto, ska kapitalunderlaget för år 2 sat skattskyldig under hela den tid under ett bara beräknas på marknadsvärdet vid ingången av kalenderår som denne har innehaft ett investe-

PROP. 2011/12:1

de två första kvartalen och inbetalningar och hög i förhållande till sparande i tillgångar med överföringar som gjorts före denna dag. lägre förväntad avkastning än aktier, t.ex. ränte- Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet sparande. anser att det vore önskvärt med en generell Sveriges Försäkringsförbund anför att diskussion, i förhållande till OECD:s modellav- kalibreringen av skatten är sådan att sparformen tal, av hur schablonintäkten ska beskattas. inte kan rekommenderas för den som önskar en Begränsat skattskyldiga med innehav av inve- mer måttlig risknivå i sin portfölj. Aktiespararna steringssparkonto ska inte ta upp schablonin- anför även att detta drabbar den likviditet som täkt. För dessa kommer de föreslagna reglerna periodvis kan och bör finnas på kontot. därför inte att innebära någon förändring såvitt Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att avser tillämpning av skatteavtal. Inte heller för det tillägg till statslåneräntan som föreslås är obegränsat skattskyldiga innebär de föreslagna orealistiskt lågt och anser att den föreslagna reglerna i normalfallet någon sådan förändring. nivån är en skattesubvention som framförallt kommer välbeställda hushåll till godo. Lagförslag Ekonomistyrningsverket anser att det generellt I 42 kap. 37–41 §§ IL regleras hur kapital- innebär en risk för större variation att använda underlaget ska beräknas, se avsnitt 3.4. dagsvärden för statslåneräntan som bas för beskattning, än om genomsnitt för månad eller helår används. Verket konstaterar att skillnaden 6.13.3.4 Schablonintäkt mellan dagsvärden och årsgenomsnitt inte är särskilt stor, men att variationen för dagsvärden framdeles kan komma att vara mer volatila än Regeringens förslag: Schablonintäkten ska beräkt.ex. ett årsgenomsnitt. Ekonomistyrningsverket nas till kapitalunderlaget multiplicerat med anser att lägre variation är att föredra eftersom statslåneräntan vid utgången av november under det ökar förutsägbarheten och minskar osäkerföregående kalenderår. heten, något som är särskilt viktigt i beskattningsfrågor. Skälen för regeringens förslag: Skattemo- Promemorians förslag: I promemorian dellen för investeringssparkontot bygger på att föreslås att schablonintäkten ska beräknas till en schablonmässig avkastning beräknas på ett kapitalunderlaget multiplicerat med statslåne- kapitalunderlag och att denna avkastning sedan räntan vid utgången av november under före- tas upp till beskattning som en kapitalinkomst. gående kalenderår med tillägg av Regeringen föreslår att en räntefaktor mot- 0,75 procentenheter. svarande statslåneräntan, dvs. den genomsnittliga Remissinstanserna: Flera remissinstanser, räntan för alla utestående statspapper med minst däribland Aktiespararna , Svenska Bankföreningen , fem års återstående löptid, ska ligga till grund för Fondbolagens förening , Svenska Fondhandlare- beräkningen av schablonintäkten för föreningen och Sveriges Försäkringsförbund investeringssparkontot. (numera Svensk Försäkring ), anser att den Den räntefaktor som nu föreslås är lägre än räntefaktor som ligger till grund för beräkningen den som föreslogs i promemorian. Det finns av schablonintäkten är för hög. goda skäl för att göra kontot till en attraktiv Fondbolagens förening anför att den som har sparform, även för tillgångar med lite lägre risk sparat i aktier under de senaste tio åren inte har och därmed lägre förväntad avkastning. Husupplevt någon överavkastning alls om man ser på hållens långsiktiga sparande bör uppmuntras och den svenska börsen i snitt och att den effektiva som påpekas i avsnitt 6.13.2.3 finns det flera skattesatsen därför skulle ha överstigit fördelar med schablonbeskattat sparande för 100 procent. Föreningen anför också att beskatt- både hushållen, inte minst för småspararna, och ningsnivån är för hög med tanke på börsens för staten. Den räntefaktor som föreslås ligger volatilitet och med hänsyn till att avdrag inte ges dessutom redan till grund för schablonför förluster. beskattning av sparande i såväl kapitalförsäkring Aktiespararna, Svenska Bankföreningen, som pensionsförsäkring. Fondbolagens förening, Svenska Fondhandla- I propositionen föreslås att tillämpligt värde reföreningen och Sveriges Försäkringsförbund på statslåneräntan ska vara värdet den anser att den föreslagna beskattningsnivån är för

PROP. 2011/12:1

30 november föregående kalenderår. Detta rekommenderas för den som önskar en mer skiljer sig från nuvarande utformning av lagen måttlig risknivå i sin portfölj. (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- Regeringen gjorde redan i lagrådsremissen medel, där värdet fastställs som den genomsnitt- bedömningen att det inte föreligger någon liga statslåneräntan under kalenderåret närmast betydande risk för överbeskattning av ränteföre ingången av beskattningsåret. Syftet med sparande i samband med sparande på investeförändringen är att uppnå bättre följsamhet med ringssparkonto. Med den nu föreslagna lägre den riskfria ränta som statslåneräntan är tänkt att räntefaktorn blir den risken ännu mindre. approximera. Dels är bättre följsamhet önskvärd Investeringssparkontot är i första hand tänkt för i sig, dels bidrar det något till att förebygga aktiesparande, antingen direkt eller genom räntearbitrage i det fall att de korta marknads- fondandelar. Individens portfölj utgörs av samträntorna under en period skulle komma att kraf- liga tillgångar oavsett hur de beskattas. Det finns tigt överstiga föregående års statslåneränta. inget som hindrar individen från att lägga in den Ekonomistyrningsverket anser att det generellt del av portföljen som har högre risk och högre innebär en risk för större variation att använda förväntad avkastning på investeringssparkontot dagsvärden för statslåneräntan som bas för och samtidigt låta tillgångar med lägre risk och beskattning, jämfört med att använda genom- lägre förväntad avkastning beskattas konvensnitt för månad eller helår. tionellt. Ett viktigt syfte med investeringsspar- Regeringen delar denna bedömning men anser kontot är dessutom att underlätta för sparare att att fördelarna med att använda ett dagsvärde som omsätta sina portföljer, genom att minska de fastställs i slutet på året innan beskattningsåret inlåsningseffekter som kan uppkomma när uppväger nackdelarna. Statslåneräntan är ett transaktioner utlöser beskattning av latenta genomsnitt av alla utestående statsobligationer vinster. För räntebärande tillgångar kan direktavmed åtminstone fem års löptid, viktat efter kastningen förväntas utgöra den klart övervolym. De längre löptiderna gör att statslåne- vägande delen av totalavkastningen och därmed räntan är mindre volatil än korta räntor. Likväl är uppkommer inga betydande inlåsningseffekter det ofrånkomligen så att volatiliteten i beskatt- vid konventionell beskattning. För den som ändå ningsmodellen ökar om man använder värdet önskar använda ett investeringssparkonto för att den 30 november i stället för årsgenomsnittet. spara i tillgångar med ett lägre inslag av risk, t.ex. Denna risk ska dock vägas mot att beskattnings- räntebärande papper, finns nu ökade möjligheter modellen får bättre följsamhet med ränteutveck- till detta i och med att regeringen föreslår en lingen med denna lösning. Dessutom ökar förut- lägre beskattningsnivå än i lagrådsremissen. sägbarheten i och med att de kommande årets Flera remissinstanser, däribland Aktiespararna , beskattningsnivå för investeringssparkontot Svenska Bankföreningen , Fondbolagens förening , fastställs redan den 30 november, och inte vid Svenska Fondhandlareföreningen och Sveriges slutet på året vilket vore fallet om man i stället Försäkringsförbund , anser att faktorn som ligger använde ett årsgenomsnitt. till grund för beräkningen av schablonintäkten i Den beräknade schablonintäkten ska tas upp promemorian är för hög. Fondbolagens förening som en inkomst i inkomstslaget kapital och anför att den som har sparat i aktier under de beskattas med den vanliga skattesatsen för kapi- senaste tio åren inte har upplevt någon talinkomster, dvs. 30 procent. Nivån på scha- överavkastning alls om man ser på den svenska blonbeskattningen bestäms av produkten av börsen i snitt. skattesatsen och schablonräntan. Det saknas skäl Den modell för schablonbeskattning som att avvika från den vanliga skattesatsen på regeringen nu föreslår bygger på en lägre 30 procent. avkastning än den förväntade avkastningen för Aktiespararna , Svenska Bankföreningen , Fond- sparande inom ramarna för den nya sparformen. bolagens förening , Svenska Fondhandlareföre- Den riskpremie som kan förväntas för aktieningen och Sveriges Försäkringsförbund anser att sparande reflekterar risken för låg avkastning den i promemorian föreslagna beskattningsnivån under långa perioder. I förhållande till den realiär för hög i förhållande till räntesparande, serade avkastningen kan beskattningsnivån inklusive den likviditet som kan förväntas på avvika väsentligt från normen, både uppåt och kontot. Sveriges Försäkringsförbund anför att nedåt, men detta ligger i schablonbeskattningens beskattningsnivån gör att sparformen inte kan natur och gäller redan i dag för t.ex. avkastnings-

PROP. 2011/12:1

skatten. Att de senaste tio åren har varit en dålig räntefaktorn tillämpas i princip redan i dag för period för aktieplaceringar ger ingen större sparande i pensionsförsäkring. vägledning om vilken avkastning som kan förväntas i framtiden. Regeringens bedömning är Lagförslag därmed att den föreslagna beskattningsnivån I 42 kap. 36 § IL regleras hur schablonintäkten innebär en förväntad effektiv skattesats för ska beräknas, se avsnitt 3.4. sparande i aktier och aktiefonder som klart understiger normen om 30 procents beskattning av kapitalinkomster. Totalt sett förväntas den 6.13.3.5 Undantag från konventionell förväntade effektiva skattesatsen för sparande på beskattning investeringssparkonto uppgå till drygt 19 procent. Beräkningen av den effektiva skatte- 6.13.3.5.1 Avkastning på tillgångar satsen bygger på antaganden om tillgångarnas sammansättning och den förväntade Regeringens förslag: Avkastning på tillgångar som avkastningen för respektive tillgångsslag som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas redovisas mer utförligt i avsnitt 6.13.8.1.1. Den upp till beskattning. Inte heller kapitalvinster på effektiva skattesatsen om samma tillgångar i sådana tillgångar ska tas upp. På motsvarande stället beskattas konventionellt bedöms uppgå sätt får inte utgifter och kapitalförluster som till knappt 29 procent. avser tillgångar på ett investeringssparkonto dras Därmed innebär den beskattningsnivå som av. föreslås för investeringssparkontot en sänkning Kapitalvinster och kapitalförluster på tillav den förväntade effektiva skattesatsen med 9– gångar som anses ha avyttrats när investerings- 10 procentenheter jämfört med konventionell tillgångar har överförts till ett investeringssparbeskattning. konto eller när utländsk valuta har inbetalats till LO anser att den föreslagna nivån är en ett investeringssparkonto ska tas upp och skattesubvention som framför allt kommer beskattas konventionellt. välbeställda hushåll tillgodo. För tillgångar som enligt 42 kap. 38 § in- Regeringen anser att den lägre effektiva skatkomstskattelagen inte ska ligga till grund för tesatsen är motiverad eftersom hushållens långberäkningen av kapitalunderlaget gäller att siktiga sparande i direktägda finansiella tillgångar avkastning och kapitalvinster ska tas upp och bör uppmuntras. Eftersom sparande på ett inveutgifter och kapitalförluster får dras av. steringssparkonto inte är bundet kan sparformen samtidigt utgöra ett buffertsparande och erbjuda goda möjligheter att spara ihop till riskkapital för eget entreprenörskap. Promemorians förslag: Överensstämmer Ur ett fiskalt perspektiv kan den lägre effek- med regeringens. tiva skattesatsen även motiveras med att samma Remissinstanserna: Ingen remissinstans har beskattningsnivå som för investeringssparkonto berört förslaget. föreslås gälla för kapitalförsäkring. För kapital- Skälen för regeringens förslag: Innehavare av försäkring med underliggande tillgångar som ett investeringssparkonto ska ta upp en schamotsvarar de som förväntas inom ramarna för blonmässigt beräknad intäkt till beskattning. Det investeringssparkontot bedöms den effektiva innebär att huvudregeln är att faktisk avkastning skattesatsen med rådande regler uppgå till och kapitalvinster respektive utgifter och kapital- 17,3 procent. (Kapitalförsäkringar diskuteras förluster på tillgångar som förvaras på ett invemer utförligt i avsnitt 6.13.4.) Åtgärden innebär steringssparkonto inte ska tas upp respektive således ökad skattemässigt neutralitet mellan dras av särskilt. Nedan i detta avsnitt och i direktägande av finansiella tillgångar på ett avsnitt 6.13.3.2 anges undantag till denna huvudinvesteringssparkonto och ägande via kapital- regel. försäkring. Dessutom tar de offentligfinansiella Av avsnitt 6.13.3.7 framgår att kontoinnehaeffekterna av sänkt effektiv skattesats för varen ska anses ha avyttrat investeringstillgångar direktägande och höjd effektiv skattesats för som denne överför till ett investeringssparkonto ägande via kapitalförsäkring i viss utsträckning från ett annat konto som inte är ett investeringsut varandra. Den nivå som föreslås för sparkonto. Av samma avsnitt framgår att utländsk valuta som inbetalas till ett invester-

PROP. 2011/12:1

ingssparkonto i vissa situationer ska anses låneräntan vid utgången av november ett visst år avyttrad. Sådana avyttringar anses ske i och med med tillägg av 0,75 procentenheter. Vidare att investeringstillgångarna respektive den förtydligas i regeringens förslag att även denna utländska valutan förtecknas på det mottagande faktor för tidigare år än det år för vilket ett investeringssparkontot. Tillgångarna förvaras kapitalunderlag ska beräknas kan ha betydelse således på investeringssparkontot när avytt- för räntebegränsningens tillämpning. ringen anses ske. Kapitalvinst och kapitalförlust Remissinstanserna: Skatteverket tillstyrker som uppstår vid denna typ av överföringar bör förslaget och anför att arbitragevinst på detta tas upp till beskattning. Undantaget att kapital- sätt är möjlig men inte bör vara vanlig. Skattevinster och kapitalförluster på tillgångar på ett verket anför vidare att för att förhindra ett missinvesteringssparkonto inte ska tas upp bör där- bruk bör den föreslagna regeln införas. Svenska för inte gälla vid avyttringar som anses ske Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföregenom överföring av investeringstillgångar eller ningen avstyrker förslaget och anför att det inbetalning av utländsk valuta. komplicerar konstruktionen av kontot ytterli- Finansiella instrument som innehas av större gare. Enligt Föreningarna torde konsekvensen av ägare i utgivande bolag, kvalificerade andelar, förslaget bli att finansiella institut är tvungna att andra kontofrämmande tillgångar som förvaras sätta ett räntetak på avkastningen på kontot. De på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § anför vidare bland annat följande. Det framstår lagen om investeringssparkonto och felaktigt som mycket främmande och opassande att förvarade tillgångar omfattas, av skäl som fram- skattereglerna ska ha en sådan styrande effekt på går av avsnitt 6.13.3.3, inte av schablonbeskatt- kapitalmarknaden. I schablonbeskattningens ningen. Avkastning och kapitalvinster respektive natur ligger att skatten ibland blir för hög och utgifter och kapitalförluster hänförliga till sådana ibland för låg. Förslaget innebär att en exceptiotillgångar ska därför tas upp respektive dras av nell räntehändelse i förhållande till ränteläget även om de förvaras på ett investeringsspar- föregående år kan få till följd att all ränta på konto. Undantaget från att avkastning och kontanta medel kan drabbas utan att de haft kapitalvinster respektive utgifter och kapital- något som helst inflytande över skeendet. förluster inte ska tas upp respektive inte får dras Placering i utländsk valuta sker typiskt sett till av ska därför inte gälla för dessa tillgångar. marknadsräntor som inte följer svenska räntor och innefattar andra risker än sådana som är Lagförslag förenade med motsvarande ränteplaceringar i I 42 kap. 42 § inkomstskattelagen (1999:1229) SEK. En placering i utländsk valuta kan ge högre regleras när avkastning på tillgångar som förvaras ränta än statslåneräntan ökat med 0,75 procentpå ett investeringssparkonto ska undantas från enheter. Stoppregeln kan därför komma i konventionell beskattning, se avsnitt 3.4. konflikt med EU-rättens bestämmelser om fria kapitalrörelser. Sparbankernas Riksförbund anför bland annat att förslaget innebär ytterligare en 6.13.3.5.2 Ränta på kontanta medel i vissa administrativ pålaga som leder till behov av ITfall utveckling och ökade kostnader. Om det visar sig att investeringssparkontot missbrukas kan en reglering införas men inte förr. Aktiespararna Regeringens förslag: Ränta på kontanta medel avstyrker förslaget. Situationen är inte sannolik som förvaras på ett investeringssparkonto ska och förslaget gör regleringen än mer krånglig beskattas konventionellt om räntan helt eller och ogenomtränglig för gemene man. Avanza delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som Bank anför bland annat att förslaget är legat till grund för räntans beräkning någon gång komplicerat och konsumentovänligt och att det överstigit statslåneräntan vid utgången av blir svårt att förklara regeln för kontoinnovember närmast före det kalenderåret. nehavaren. Skälen för regeringens förslag: Eftersom underskott av kapital vid konventionell beskatt- Tilläggspromemorians förslag: Överens- ning ger upphov till en skattereduktion som stämmer delvis med regeringens. Enligt baseras på en nominell skattesats på trettio promemorians förslag är den faktor som är avgö- procent är det av avgörande vikt att investeringsrande för räntebegränsningens tillämpning stats-

PROP. 2011/12:1

sparkontot inte kan missbrukas genom att att det är viktigt att förebygga ett enkelt upplägg underskott av kapital genereras i syfte att skapa som skulle kunna ge upphov till ett stort bortfall

konstgjorda schablonbeskattade vinster med en av skatteintäkter. Regeringen instämmer därför i lägre effektiv skattesats. Ett sådant fall är om promemorians förslag om att införa en bestämindividen kan både låna och placera kontanta melse om räntebegränsning på investeringsspar-

medel till en ränta som överstiger den faktor kontot. Regeringens bedömning är att den före-

som ligger till grund för underlagets beräkning, slagna bestämmelsen inte strider mot EU-rätten. dvs. statslåneräntan den 30 november föregående år. En arbitragemöjlighet uppkommer då om Lagförslag

ränteutgiften beskattas konventionellt medan I 42 kap. 42 § andra stycket 3 IL regleras att ränteinkomsten schablonbeskattas. Uteslutande ränta på kontanta medel som förvaras på ett för att förhindra denna arbitragemöjlighet bör investeringssparkonto i vissa fall ska tas upp till

räntan på kontanta medel som förvaras på ett beskattning, se avsnitt 3.4.

investeringssparkonto beskattas konventionellt

om räntan helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans 6.13.3.6 När schablonbeskattningen upphör beräkning någon gång överstigit statslåneräntan

vid utgången av november närmast före det Regeringens förslag: Anskaffningsutgiften för den kalenderåret. som genom köp, byte eller på liknande sätt Normalt utbetalas ränta på kontanta medel förvärvar tillgångar som förvaras på ett investervarje år. Det innebär att räntesatsen för ränta ingssparkonto ska beräknas enligt allmänna som avser ett visst år ska jämföras med ovan bestämmelser i inkomstskattelagen. nämnda räntefaktorn som gäller för detta år Anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren (dvs. statslåneräntan den sista november förenär en kontofrämmande tillgång avförs från ett gående år). Om räntesatsen vid något tillfälle investeringssparkonto och överförs till ett annat under aktuellt år överstiger räntefaktorn slår eget konto som inte är ett investeringssparkonto räntebegränsningen till och hela den utbetalade ska anses motsvara tillgångens marknadsvärde räntan ska beskattas konventionellt. när den avförs. Detsamma gäller för förvärvaren För ränta som inte enbart är hänförlig till ett när en kontofrämmande tillgång som har förväroch samma år, utan som löper över flera år gäller vats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller att räntesatsen som används för att beräkna på liknande sätt avförs från ett investeringssparräntan ska jämföras med räntefaktorn för samtkonto. liga kalenderår som räntan belöper på. Följande När utländsk valuta tas ut från ett investerexempel kan illustrera detta: Kontoinnehavaren ingssparkonto ska anskaffningsutgiften för K förvarar kontanta medel på sitt investeringskontoinnehavaren anses motsvara valutans sparkonto från den 1 juli år 2 till den 30 juni år 3. marknadsvärde vid denna tidpunkt. När Ränta på de kontanta medlen som avser hela utländsk valuta som har överlåtits genom arv, denna period betalas ut till K under år 3. Räntan testamente, gåva, bodelning eller liknande överhar belöpt på såväl år 2 som år 3, vilket innebär låtelse tas ut ska förvärvarens anskaffningsutgift att räntebegränsningens tillämpning avgörs av anses motsvara valutans marknadsvärde när den dels förhållandet mellan räntesatsen under år 2 tas ut. och räntefaktorn under detta år (dvs. statslåne- När ett investeringssparkonto upphör ska räntan den sista november år 1), dels förhållankontoinnehavarens anskaffningsutgift för finandet mellan räntesatsen och räntefaktorn under år siella instrument och utländsk valuta som förva- 3. Om räntesatsen vid något tillfälle under år 2 ras på kontot anses motsvara tillgångarnas eller 3 överstiger räntefaktorn under respektive marknadsvärden när kontot upphör. Detta gäller år är räntebegränsningen tillämplig och hela den dock inte för finansiella instrument som har utbetalade räntan ska beskattas konventionellt. överförts till ett investeringssparkonto om över- Av remissinstanserna är det bara Skatteverket föringen av tillgångarna har medfört att kontot som har tillstyrkt förslaget. Regeringen instämtill vilket överföringen har skett har upphört mer i kritiken att bestämmelsen medför att som investeringssparkonto. regleringen av investeringssparkontot blir mer Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på tillkomplicerad. Regeringen gör dock bedömningen gångar som enligt 42 kap. 38 § inkomstskatte-

PROP. 2011/12:1

lagen inte ska ligga till grund för beräkningen av investeringssparkonto. När schablonbeskattkapitalunderlaget. ningen upphör ska ränta, utdelning och annan Kontoinnehavarens anskaffningsutgift för en avkastning och kapitalvinster på tillgångarna tas kontofrämmande tillgång som förvaras på ett upp enligt de vanliga reglerna om beskattning i investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om inkomstslaget kapital och utgifter och kapitalinvesteringssparkonto ska anses motsvara till- förluster får dras av. Tillgångarnas anskaffningsgångens marknadsvärde när den felaktiga förva- utgift får då betydelse vid beräkningen av kapiringen inleddes. talvinst eller kapitalförlust. Frågan uppkommer i dessa fall om tillgångarnas faktiska anskaffningsutgift eller en på annat sätt beräknad anskaff- Promemorians förslag: Överensstämmer ningsutgift ska tillämpas på tillgångar som inte delvis med regeringens. I promemorians förslag längre omfattas av schablonbeskattningen.

anges inte uttryckligen att bestämmelsen om anskaffningsutgift för finansiella instrument och Anskaffningsutgift för förvärvare vid onerösa utländsk valuta när investeringssparkontot upp- förvärv hör gäller för kontoinnehavaren. Promemorian När tillgångar på ett investeringssparkonto avförs och överförs till förvärvaren i samband innehåller heller inget förslag som avser anskaffmed kontoinnehavarens överlåtelse av tillgångningsutgift för tillgångar som förvaras på ett arna genom försäljning, byte eller på liknande investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. sätt, eller tas ut om det är fråga om kontanta Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser medel, är tillgångarna härefter, såvida inte en har inte berört förslagen. Lantbrukarnas Riksför- överföring sker direkt mellan två investeringssparkonton, föremål för konventionell beskattbund (LRF) anser att det är rimligt att knyta den ning. Förvärvaren har i dessa fall haft en utgift nya anskaffningsutgiften till marknadsvärdet när för anskaffandet av tillgångarna. Denna utgift investeringstillgångar förs ut ifrån ett investeringssparkonto. Sveriges advokatsamfund anför att bör, i enlighet med allmänna bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, dubbelbeskattning kan komma i fråga vid försäljning av kvalificerade andelar som blivit ligga till grund för den fortsatta skattemässiga behandlingen av tillgångarna inom det konvenkvalificerade under den tid de förvarats på invetionella skattesystemet. Således bör vid förvärv i steringssparkontot. När dessa kvalificerade dessa fall tillgångarnas faktiska anskaffningsutandelar säljs, ges det ingen möjlighet för den skattskyldige att tillämpa någon annan anskaff- gift tillämpas när tillgångarna lämnar den schablonbeskattade sfären. ningsutgift än den ursprungliga anskaffningsutgiften, vilket leder till dubbelbeskattning efter- Anskaffningsutgift för kontoinnehavaren som tillgången i fråga kan ha varit föremål för Värdestegring avseende tillgångar som omfattas schablonbeskattning under lång tid före det att av det konventionella skattesystemet beskattas den avfördes från investeringssparkontot. först när tillgångarna avyttras. Till skillnad från Advokatsamfundet anser inte att denna reglering sådana tillgångar beskattas värdestegring på tillkan vara berättigad. gångar inom investeringssparkontosystemet löpande genom den schablonintäkt som ska tas

Skälen för regeringens förslag

upp. Om en viss tillgång har stigit i värde har detta lett till att kapitalunderlaget, som ligger till Tillgångar som förvaras på ett investeringsspargrund för beräkningen av schablonintäkten, har konto schablonbeskattas, med vissa undantag, och därför har anskaffningsutgiften ingen bety- ökat i motsvarande utsträckning. Det kan därför inte sägas belöpa någon latent kapitalvinst på delse för beskattningen så länge tillgångarna förvaras på kontot. Schablonbeskattningen av sådana tillgångar. På grund härav bör värdestegringar som sker inom det schablonbeskattade tillgångarna kan dock upphöra. Det kan ske när området inte på nytt beskattas när schablonbeinvesteringssparkontot upphör, när tillgångar skattningen upphör, vilket skulle kunna bli överförs till ett konto som inte är ett investeringssparkonto eller, vad gäller kontanta medel, effekten om den faktiska anskaffningsutgiften skulle ligga till grund för beräkning av vinst eller tas ut och när vissa kontofrämmande tillgångar förvaras i strid med bestämmelserna i lagen om förlust vid en framtida avyttring. Det är därför inte lämpligt att tillämpa den faktiska anskaff-

PROP. 2011/12:1

ningsutgiften på tillgångar som har samma ägare bestämmelser i IL om anskaffningsutgift och före som efter det att schablonbeskattningen således undantas från de särskilda bestämmelupphör. serna om beräkning av kontoinnehavarens Eftersom värdestegringen för tillgångar på ett anskaffningsutgift för tillgångar som inte längre investeringssparkonto får anses ha omfattats av är föremål för schablonbeskattning. schablonintäkten bör utgångspunkten i stället vara att anskaffningsutgiften när schablonbe- Anskaffningsutgift för förvärvare vid benefika skattningen upphör ska bestämmas till tillgång- förvärv arnas marknadsvärde vid denna tidpunkt. Även i Investeringstillgångar som förvaras på ett invede fall när tillgångarna har stigit i värde innebär steringssparkonto som kontoinnehavaren har det att innehavaren kan välja att avyttra tillgång- överlåtit genom arv, testamente, gåva, bodelning arna så fort de har lämnat den schablonbeskat- eller på liknande sätt får bara överföras till tade sfären utan att det uppstår någon kapital- förvärvarens konto om förvärvarens konto är ett vinst. Att bestämma anskaffningsutgiften på investeringssparkonto. Vid överföringar mellan detta sätt blir visserligen inte förmånligt i de investeringssparkonton har anskaffningsutgiften situationer när tillgångarna har sjunkit i värde. I för förvärvaren ingen skattemässig betydelse. På dessa fall skulle det vara förmånligare för inneha- grund härav är det inte nödvändigt med en varen om den faktiska anskaffningsutgiften särskild bestämmelse om anskaffningsutgiften tillämpades vid den konventionella beskatt- vid denna typ av förvärv. ningen, eftersom den är högre än marknadsvär- Kontofrämmande tillgångar som förvaras på det när schablonbeskattningen upphör. Det kan ett investeringssparkonto som har förvärvats dock inte komma i fråga att den skattskyldige genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på ska få välja vilket av dessa värden som ska utgöra liknande sätt får däremot överföras till förvärvaanskaffningsutgiften när schablonbeskattningen rens konto under förutsättning att detta konto upphör. Det ligger i schablonbeskattningens inte är ett investeringssparkonto. En sådan natur att den är förmånlig i vissa situationer men överföring kan också ske via ett annat konto inte i andra. Utgångspunkten för fastställande av som inte är ett investeringssparkonto som inneanskaffningsutgiften som ska tillämpas inom den has av överlåtaren. konventionella beskattningen i de fall ägande- För kontanta medel som förvaras på ett inverätten inte har övergått till annan ska alltså vara steringssparkonto finns inga begränsningar såvitt tillgångarnas marknadsvärde när schablonbe- avser överföring till förvärvaren i samband med skattningen upphör. För tillgångar som har för- benefika överlåtelser. Vid sådana överlåtelser är varats på ett investeringssparkonto, upphör det alltså möjligt att ta ut utländsk valuta från schablonbeskattningen i regel antingen när investeringssparkontot och sätta in den på kontot upphör som investeringssparkonto eller förvärvarens konto även om det inte är ett invenär tillgångarna avförs eller tas ut från kontot. steringssparkonto. Nyss nämnda utgångspunkt bör dock inte Frågan är vilken anskaffningsutgift som ska gälla för finansiella instrument som har överförts gälla för förvärvaren av kontofrämmande tilltill ett investeringssparkonto om överföringen av gångar eller utländsk valuta i dessa situationer. tillgångarna har medfört att kontot till vilket Enligt 44 kap. 21 § IL inträder vid benefika överföringen har skett har upphört som inve- förvärv förvärvaren i den tidigare ägarens steringssparkonto. En överföring av finansiella skattemässiga situation (kontinuitetsprincipen). instrument får anses fullbordad först när instru- I fråga om bland annat delägarrätter och fordmenten förtecknas på kontot. Om överföringen ringsrätter, dvs. vissa typer av finansiella instruhar gjorts i strid med bestämmelserna i lagen ment, ska som anskaffningsutgift räknas ett upphör kontot som investeringssparkonto. Det belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp sker alltså i samma ögonblick som de överförda som skulle ha använts om den tidigare ägaren i finansiella instrumenten förtecknas på kontot. stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för Anskaffningsutgiften för tillgångar som över- äganderättsövergången. förts på detta vis bör inte bestämmas på samma Om överlåtelsen, dvs. äganderättsövergången, sätt som för övriga tillgångar som behandlas i sker när tillgångarna inte förvaras på ett invedetta avsnitt. Anskaffningsutgiften för dessa till- steringssparkonto ska givetvis kontinuitetsgångar bör i stället beräknas enligt allmänna principen tillämpas. Det är däremot inte lämpligt

PROP. 2011/12:1

att tillämpa denna princip om överlåtelsen sker Inte heller finansiella instrument som har när tillgångarna förvaras på ett investeringsspar- getts ut av ett företag i vilket innehavaren äger konto. En tanke med investeringssparkontot är tio procent eller mer av rösterna för samtliga nämligen att kontoinnehavaren inte ska behöva andelar eller av kapitalet i företaget är föremål hålla reda på anskaffningsutgifter för tillgångar för schablonbeskattning. Sådana tillgångar får på kontot. Om förvärvaren vid tillämpning av förvaras på ett investeringssparkonto under kontinuitetsprincipen ska få en rättvisande högst trettio dagar och schablonbeskattas inte anskaffningsutgift förutsätter det att han eller under denna period. Finansiella instrument som hon kan få reda på kontoinnehavarens anskaff- omfattas av ägarbegränsningen kan dock ha ningsutgift. Ett annat skäl mot att tillämpa förvarats på ett investeringssparkonto under kontinuitetsprincipen i dessa fall är att de över- betydligt längre tid än så. Det kan t.ex. vara fallet låtna tillgångarna har schablonbeskattats under om kontoinnehavaren förvarar en post aktier den tid de har förvarats på investeringsspar- som inte motsvarar tio procent av rösterna i konto. Om kontinuitetsprincipen skulle tilläm- bolaget på sitt investeringssparkonto och senare pas i förhållande till förvärvaren skulle det inne- förvärvar ytterligare så många aktier i bolaget bära att värdestegring på tillgångarna som har som krävs för att innehavet ska nå upp till denna förvärvats på investeringssparkontot skulle gräns. I detta fall har aktierna på kontot, så länge beskattas två gånger. de inte omfattades av ägarbegränsningen, varit Anskaffningsutgiften för förvärvaren vid en föremål för schablonbeskattning. Det är alltså benefik överlåtelse av tillgångar som förvaras på enbart under övergångsperioden om högst tretett investeringssparkonto bör i stället beräknas tio dagar som de har varit föremål för konvenpå samma sätt som för kontoinnehavaren om tionell beskattning. I sådana fall har kontoinnedenne skulle ta ut tillgångarna från det schablon- havaren inte nödvändigtvis haft anledning att beskattade systemet. Det vill säga anskaffnings- hålla reda på den faktiska anskaffningsutgiften utgiften bör anses motsvara tillgångarnas mark- för aktierna eftersom det kommande karaktärsnadsvärde när de avförs från investeringsspar- bytet inte behöver ha varit känt vid förvärvet. kontot eller, om det handlar om utländsk valuta, Trots detta bör de allmänna bestämmelserna för valutans värde när den tas ut från kontot. bestämmande av anskaffningsutgift även gälla för finansiella instrument som omfattas av ägar- Tillgångar som inte är föremål för schablonbe- begränsningen. Anledningen till detta är att skattning sådana tillgångar inte ska få en omotiverat hög Om kontofrämmande tillgångar som förvaras på anskaffningsutgift, vilket skulle kunna leda till ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen för låg beskattning av ägaren. Således bör den om investeringssparkonto inte byter karaktär till faktiska anskaffningsutgiften vara avgörande för investeringstillgångar får de förvaras på inve- om det vid en framtida avyttring uppstår en steringssparkontot till och med den sextionde kapitalvinst eller kapitalförlust. I fall där dagen efter den dag då de emitterades. De har då tillgångar övergår till att omfattas av denna under denna period inte varit föremål för scha- begränsning först efter en tid på ett investerblonbeskattning. Med anledning härav bör de ingssparkonto kan det följaktligen leda till att särskilda bestämmelserna om anskaffningsutgift tillgångarna beskattas dels schablonmässigt, dels som gäller tillgångar som inte längre omfattas av konventionellt. schablonbeskattning som föreslås i denna Inte heller kvalificerade andelar föreslås vara proposition inte tillämpas på denna typ av till- föremål för schablonbeskattning. De torde gångar. Det kan tilläggas att den som förvärvar endast undantagsvis komma att förvaras på ett kontofrämmande tillgångar vid en emission vars investeringssparkonto och får då maximalt försyfte är att tillgångarna inom trettio dagar ska bli varas där i trettio dagar. Kvalificerade andelar kan investeringstillgångar får förutsättas vara med- undantagsvis komma att förvaras på ett inveveten om att förvärvet avser kontofrämmande steringssparkonto på grund av att andelarna blir tillgångar. Det bör därför finnas goda förut- kvalificerade under tiden de finns på kontot. Ett sättningar för förvärvaren att hålla reda på den möjligt exempel är aktier i ett fåmansbolag som faktiska anskaffningsutgiften för det fall det tidigare har varit föremål för handel på en regletänkta karaktärsskiftet inte sker och tillgångarna rad marknad men som avnoterats och där det inte blir föremål för schablonbeskattning. finns aktiva ägare. Kontoinnehavaren kan således

PROP. 2011/12:1

ha innehaft dem under lång tid innan de blir utom förutsätter felaktig förvaring av här aktukvalificerade. I de fall andelar blir kvalificerade ella tillgångar att investeringsföretaget vid minst under tiden de finns på ett investeringssparkonto en sådan värdering som ska ske vid varje kvarhar kontoinnehavaren inte nödvändigtvis haft talsskifte av samtliga tillgångar på kontot inte anledning att hålla reda på den faktiska anskaff- uppmärksammar att aktien har avnoterats. De ningsutgiften för dessa andelar eftersom det tillgångar som här är aktuella bör normalt sett ha kommande karaktärsbytet inte behöver ha varit getts ut av företag som kontoinnehavaren varken känt vid förvärvet. Dessutom kan det, som har något avgörande inflytande eller någon Sveriges advokatsamfund har konstaterat, bli större insyn i. Kontoinnehavaren kan således fråga om såväl schablonbeskattning som inte på samma sätt som för finansiella instrukonventionell beskattning om den verkliga ment som omfattas av ägarbegränsningen eller är anskaffningsutgiften ska tillämpas för andelar kvalificerade andelar anses ha goda möjligheter som har blivit kvalificerade under tiden de förva- att känna till tillgångarnas status som investerrades på ett investeringssparkonto. Detta på ingstillgångar eller kontofrämmande tillgångar. grund av att andelarna har schablonbeskattats Mot bakgrund av det anförda anser regeringen under den tid på kontot de inte har varit kvalifi- att det inte är lämpligt att beräkna anskaffningscerade. Inte desto mindre bör de allmänna utgiften för denna typ av tillgångar på samma bestämmelserna för bestämmande av anskaff- sätt som för övriga tillgångar, som behandlas ningsutgift gälla även för kvalificerade andelar. ovan, som inte är föremål för schablonbeskatt- Som redan antytts bör det bli mycket ovanligt ning, dvs. till den faktiska anskaffningsutgiften. att sådana tillgångar förvaras på ett investerings- Anskaffningsutgiften för felaktigt förvarade sparkonto och för att inte de ska få en omotive- tillgångar bör i stället anses vara tillgångarnas rat hög anskaffningsutgift, vilket skulle kunna marknadsvärde när den felaktiga förvaringen leda till för låg beskattning av ägaren, bör den påbörjades, dvs. omedelbart efter det att den frist faktiska anskaffningsutgiften vara avgörande för enligt 17 § lagen om investeringssparkonto inom om det vid en framtida avyttring uppstår en vilken tillgångarna skulle ha avförts från kontot kapitalvinst eller kapitalförlust. löper ut. Fram till denna tidpunkt har tillgång- Sammanfattningsvis bör den faktiska anskaff- arna schablonbeskattats. ningsutgiften ligga till grund för beräkningen av Kontoinnehavarens anskaffningsutgift, dvs. vinst eller förlust vid en framtida avyttring av marknadsvärdet när den felaktiga förvaringen ovan nämnda tillgångar. Detta bör även gälla om påbörjades, övergår i enlighet med kontinuitetsavyttringen sker när tillgångarna förvaras på ett principen till den som förvärvar tillgångarna investeringssparkonto. Den faktiska anskaff- genom arv, testamente, bodelning eller på ningsutgiften bör också, i enlighet med kontinu- liknande sätt. itetsprincipen, ligga till grund för den anskaff- Följande exempel kan illustrera marknadsvärningsutgift som gäller för den som förvärvar det vid vilken tidpunkt som ska vara avgörande sådana tillgångar genom arv, testamente, gåva, för anskaffningsutgiften för en felaktigt förvarad bodelning eller på liknande sätt. tillgång: Kontoinnehavaren K förvärvar under Till kategorin tillgångar som ska beskattas kvartal 1 på en reglerad marknad aktier i AB1 konventionellt även om de förvaras på ett inve- och placerar dem på sitt investeringssparkonto. steringssparkonto hör även tillgångar som förva- Aktierna i AB1 avnoteras under kvartal 2. ras på kontot i strid med 17 § lagen om inve- Aktierna ska därmed avföras från investeringssteringssparkonto. Typiskt sett utgörs sådana sparkontot senast 60 dagar efter utgången av tillgångar av tillgångar som varken kontoinneha- kvartal 2. Varken K eller investeringsföretaget varen eller investeringssparkontot har uppmärk- uppmärksammar dock att aktierna avnoterades. sammat är kontofrämmande. Det kan t.ex. röra Detta upptäcks först under kvartal 4, varvid aktisig om aktier som när de överfördes till ett inve- erna omedelbart avförs från investeringssparsteringssparkonto var upptagna till handel på en kontot. K:s anskaffningsutgift ska anses vara marknadsplats utanför Europeiska ekonomiska aktiernas marknadsvärde vid ingången av den samarbetsområdet som motsvarar en reglerad 61:a dagen efter utgången av kvartal 2, dvs. från marknad, men som avnoteras från marknadsplat- och med det att tillgångarna förvaras på kontot i sen utan att kontoinnehavaren eller invester- strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. ingsföretaget nås av denna information. Dess-

PROP. 2011/12:1

Lagförslag andel som förs över till eget investeringsspar-

I 44 kap. 22 a–22 e §§ IL tas bestämmelser om konto.

anskaffningsutgift för tillgångar som inte längre Remissinstanserna: För att göra skattereg-

är föremål för schablonbeskattning in, se avsnitt lerna för värdepapper ännu enklare anser Skatte-

3.4. verket att det bör införas regler som innebär att

personer med mindre innehav i värdepapper kan

lägga in dessa i investeringssparkontot utan att

6.13.3.7 Inbetalning av utländsk valuta och behöva räkna ut sina omkostnadsbelopp. Skatte-

överföring av finansiella instrument till verket föreslår därför att fysiska personer som

investeringssparkonto den 1 januari 2011 ägde finansiella instrument

med ett marknadsvärde som uppgick till högst

50 000 kronor får föra över dessa tillgångar till Regeringens förslag: Utländsk valuta som har investeringssparkontot utan att de anses ha betalats in till ett investeringssparkonto ska avyttrats. En förutsättning bör vara att alla finananses avyttrad mot en ersättning som motsvarar siella tillgångar som personen äger överförs till marknadsvärdet på valutan då den förtecknades kontot, att inga finansiella värdepapper har getts

på kontot. bort innan tidpunkten för överföringen och att Inbetalningar av följande slag ska dock inte avdrag inte medges för eventuella förluster som

anses utgöra sådana inbetalningar som medför realiserats innan överföringen. Förvaltningsrätten att valutan ska anses ha avyttrats. Det gäller i Göteborg anför att spararna på grund av den inbetalningar av: föreslagna avskattningen kan komma att se inve-

1. ränta, utdelning och annan avkastning än steringssparkontot som ett attraktivt alternativ

ersättning vid överlåtelse på tillgångar som enbart för nytt sparande. En övergångsbestäm-

förvaras på investeringssparkontot, melse som innebär möjlighet till en schablonise-

rad avskattning bör därför övervägas. Lant- 2. ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar brukarnas Riksförbund (LRF) anser att särskilt som förvaras på investeringssparkontot till generösa övergångsregler bör införas vid följd av vilken tillgångarna får överföras till överföringar inom viss tid till investeringssparförvärvaren, konto. Detta skulle kunna åstadkommas genom 3. utländsk valuta som överförs från ett annat ett höjande av schablonen i 48 kap. 15 § investeringssparkonto, eller inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL,

4. utländsk valuta som investeringsföretaget från 20 procent till 50 procent för sådana överfö-

som för investeringssparkontot har växlat ringar. Svenska Bankföreningen och Svenska

mot valuta som har förvarats på kontot. Fondhandlareföreningen framför att för att göra

det nya systemet med investeringssparkonto till Den som har överfört investeringstillgångar till en populär form för sparande bör lagstiftaren ett eget investeringssparkonto ska anses ha införa någon form av ”skatterabatt” vid införanavyttrat tillgångarna mot en ersättning som det av reglerna. Ett alternativ kan vara att övermotsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på gångsreglerna ger möjlighet till att flytta över kontot. befintliga innehav till investeringssparkontot Om mottagna andelar som deltagit i andelsmed ett ingångsvärde om 50 procent av markbyte enligt äldre bestämmelser överförs till ett nadsvärdet. Enligt Fondbolagens förening måste investeringssparkonto ska äldre uppskovsbelopp det finnas en förmånlig övergångsregel för att tas upp till beskattning. flytta över befintligt sparande i fonder, aktier

och andra värdepapper till det nya investerings-

sparkontot för att komma tillrätta med proble- Promemorians förslag: Överensstämmer i met med de inlåsningseffekter som gäller i dag. stort med regeringens. Enligt promemorians Ett alternativ vore att schablonregeln om förslag är det den som har betalat in utländsk ingångsvärde (omkostnadsbeloppet) höjs under valuta till ett investeringssparkonto som ska det första året. För att öppna för ett mer aktivt anses ha avyttrat valutan. Promemorian innesparbeteende och rörligt sparkapital föreslår håller ingen särskild bestämmelse för uppskovs- Aktiespararna att den som önskar föra in sitt belopp som fastställts enligt äldre bestämmelser befintliga sparande i ett investeringssparkonto, om andelsbyten och som hör till en mottagen

PROP. 2011/12:1

eller byta till annan sparform, ska erbjudas ersättning som motsvarar marknadsvärdet på möjlighet att skatta av vinsten till en något redu- valutan när den förtecknades på kontot. Avyttcerad nivå. Aktiespararna föreslår att en möjlig- ringen ska anses ha skett vid samma tidpunkt, het ska ges att under ett år från lagens införande dvs. när valutan förtecknades på kontot. Vinster använda en schablonmetod för beräkning av och förluster på den utländska valutan ska tas kapitalvinsten, enligt vilken omkostnadsbeloppet upp i det konventionella skattesystemet, såvida ska kunna bestämmas till 50 procent av försälj- avyttringen inte är undantagen från beskattning ningslikviden. Konkurrensverket konstaterar att enligt andra bestämmelser. Enligt 48 kap. 6 § IL befintligt sparande inte ska kunna överföras till ska t.ex. kapitalvinster på sådan utländsk valuta ett investeringssparkonto utan att det utlöser som är avsedd för den skattskyldiges personliga beskattning. Enligt Konkurrensverket kommer levnadskostnader under en tillfällig vistelse därmed införandet av investeringssparkonton utomlands inte tas upp. Det är ägaren av valutan inte att lösa problemet med inlåsningseffekter i som ska ta upp eventuell kapitalvinst eller kapibefintligt sparande. Införandet av investerings- talförlust på valutan. sparkonto kommer dock att kunna bidra till Det sagda innebär bland annat att om kontobättre kundrörlighet vad gäller framtida innehavaren själv har betalat in utländsk valuta sparande. Far konstaterar att det endast är som han eller hon äger till sitt investeringssparavskattade tillgångar som kan föras in på kontot. konto ska kontoinnehavaren anses ha avyttrat Följden av detta är sannolikt att det stora antalet valutan. Om någon annan person än kontoin- ”småsparare” inte kommer att föra in sina till- nehavaren betalar in utländsk valuta som persogångar på kontot. Målet att ha ett förenklat nen i fråga äger till kontoinnehavarens investersystem för dessa sparare riskerar därmed att inte ingssparkonto, anses den andra personen ha uppfyllas. avyttrat valutan. Det senare kan t.ex. bli aktuellt om inbetalningen av den utländska valutan är en Skälen för regeringens förslag gåva till kontoinnehavaren eller det är fråga om en annan benefik överlåtelse av valutan, såsom Inbetalning av utländsk valuta arv, testamente eller bodelning. Om äganderät- Den nya sparformen investeringssparkonto ten till den utländska valutan redan har övergått bygger på att kontoinnehavaren kan sätta in till kontoinnehavaren genom benefikt fång anses kontanta medel på sitt investeringssparkonto för dock kontoinnehavaren ha avyttrat valutan även att inom ramen för detta konto förvärva finansi- om han eller hon inte betalar in den till inveella instrument. Även andra än kontoinnehava- steringssparkontot. ren ska ha möjlighet att sätta in kontanta medel Som principiell utgångspunkt bör dock inte på ett investeringssparkonto. När det gäller inbetalningar i samband med att den utländska insättning av kontanta medel i form av svenska valutan enligt allmänna bestämmelser har avyttkronor finns det inga latenta kapitalvinster som rats till kontoinnehavaren anses utgöra sådana kan föras över från det konventionella skattesy- inbetalningar som medför att valutan ska anses stemet till ett investeringssparkonto. Beträffande ha avyttrats. Detta för att undvika att samma utländsk valuta är det dock annorlunda. Om ett valuta ska anses ha avyttrats enligt två olika innehav av utländsk valuta har stigit i värde bestämmelser. Med avyttring av tillgångar avses uppstår inom den konventionella beskattningen enligt 44 kap. 3 § IL försäljning, byte och en kapitalvinst när valutan avyttras. Om det vore liknande överlåtelser av tillgångar. Det innebär möjligt att utan några skattemässiga effekter t.ex. att utländsk valuta som har avyttrats till sätta in utländsk valuta på ett investeringsspar- kontoinnehavaren genom att användas som konto skulle en sådan kapitalvinst beskattas betalning vid en annan persons förvärv av tillväsentligt lägre än vid konventionell beskattning. gångar på ett investeringssparkonto och som För att det inte ska vara möjligt att på detta sätt betalas in till kontot som utgångspunkt inte bör överföra latenta vinster till ett investeringsspar- anses avyttrad även på grund av inbetalningen. konto bör en eventuell värdestegring, eller Denna utgångspunkt bör dock inte gälla i alla värdeminskning, skattas av i samband med att situationer. Även eventuella värdeförändringar valutan överförs till kontot. Avskattningen inne- av den utländska valutan som sker från det att bär att utländsk valuta som har betalats in till ett den avyttras till det att den betalas in på ett inveinvesteringssparkonto ska anses avyttrad mot en steringssparkonto bör nämligen i princip skattas

PROP. 2011/12:1

av. Det är exempelvis inte uteslutet att en marknadsvärde. Dessa inbetalningar bör därför kontoinnehavare förvärvar en utländsk valuta vara undantagna från huvudregeln att utländsk och att det dröjer en tid innan valutan betalas in valuta som har betalats in till ett investeringspå dennes investeringssparkonto och under sparkonto ska anses avyttrad. Det gäller även denna tid kan värdet på valutan förändras. Om inbetalningar av utländsk valuta som avser avyttringen sker omedelbart i samband med överföring från annat eget investeringssparinbetalningen, eller i nära anslutning till denna, konto, och även inbetalningar som avser överfötorde valutans värde inte nämnvärt förändras ring från annans investeringssparkonto, eftersom mellan dessa händelser. Detta talar för att inbe- utländsk valuta som förvaras på ett investeringstalningar av utländsk valuta till ett investerings- sparkonto är föremål för schablonbeskattning sparkonto som typiskt sett sker i nära samband och därför inte kan anses ha någon latent kapimed avyttringen bör kunna undantas från talvinst. Övriga inbetalningar än de nu nämnda huvudregeln att inbetalningen ska anses som en bör inte vara undantagna från huvudregeln. avyttring av valutan. Som ytterligare villkor för att inbetalning av Överföring av finansiella instrument utländsk valuta som sker i samband med att Investeringssparkonto är en sparform som i valutan avyttras enligt allmänna bestämmelser första hand är avsedd för sparande i finansiella inte på nytt ska anses ha avyttrats på grund av instrument som är investeringstillgångar. Sådana inbetalningen bör gälla att avyttringen enligt tillgångar kan under vissa förutsättningar, t.ex. i allmänna bestämmelser sker mot en ersättning samband med vissa typer av förvärv, överföras som motsvarar marknadsvärdet. Om alla inbe- från annan till kontoinnehavarens investeringstalningar i samband med avyttring av utländsk sparkonto. En kontoinnehavare kan också övervaluta skulle vara undantagna från avskattnings- föra investeringstillgångar från ett annat eget bestämmelsen är det möjligt att genom förvärv konto till investeringssparkontot. Marknadstill underpris föra över obeskattade värden till värdet av de överförda tillgångarna ska då öka investeringssparkontosystemet. Det resonemang kapitalunderlaget. En kontoinnehavare får inte som förs i avsnitt 6.13.2.10 om överföring av överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget finansiella instrument är även relevant i förhål- investeringssparkonto. lande till utländsk valuta. Finansiella instrument som har stigit i värde Som redan nämnts bör kontoinnehavarens har en latent kapitalvinst. På samma sätt som egen inbetalning av utländsk valuta och annans gäller för utländsk valuta bör det inte vara inbetalningar av utländsk valuta som överlåts till möjligt att till ett investeringssparkonto överföra kontoinnehavaren genom gåva och andra bene- latenta vinster hänförliga till finansiella instrufika fång genom inbetalningen anses utgöra en ment. Investeringstillgångar som en kontoinneavyttring av valutan. I det förra fallet är konto- havare har överfört från ett annat eget konto innehavaren skattskyldig för eventuell vinst eller som inte är ett investeringssparkonto till ett eget förlust och i det senare överlåtaren. Förutom investeringssparkonto bör därför skattas av. denna slags inbetalningar torde sådana inbetal- Avskattningen innebär att den som har överfört ningar som avses i den föreslagna 42 kap. 39 § sådana tillgångar till ett eget investeringssparutgöra huvuddelen av alla inbetalningar till ett konto ska anses ha avyttrat tillgångarna när de investeringssparkonto. Nämnda paragraf avser förtecknades på kontot mot en ersättning som inbetalningar som avser avkastning på tillgångar motsvarar tillgångarnas marknadsvärde vid som förvaras på investeringssparkontot, ersätt- denna tidpunkt. Överföringen fullbordas i och ning vid överlåtelse av sådana tillgångar, överfö- med att investeringstillgångarna förtecknas på ring från annat eget investeringssparkonto och det mottagande investeringssparkontot och det kontanta medel som kontoinnehavaren har är alltså när så sker som tillgångarna anses avyttväxlat till sig från investeringsföretaget som för rade. Det är värdet vid den tidpunkten som investeringssparkontot. Gemensamt för dessa ligger till grund för om det uppstår någon vinst inbetalningar, med undantag från överföring från eller förlust vid den tänkta avyttringen. Vinst annat eget investeringssparkonto, är att de, om eller förlust ska tas upp i det konventionella de avser utländsk valuta, typiskt sett kan förvän- skattesystemet. tas ske i nära anslutning till inbetalarens avytt- En investeringstillgång som överförs till ett ring av valutan och att avyttring sker till valutans investeringssparkonto kan vara en mottagen

PROP. 2011/12:1

andel som deltagit i ett andelsbyte enligt Några remissinstanser, bland annat Svenska bestämmelserna i 48 a kap. IL om framskjuten Bankföreningen , Svenska Fondhandlareföreningen beskattning vid andelsbyte. Enligt dessa regler och Fondbolagens förening , förordar att avytt- (48 a kap. 10 § IL) har de mottagna andelarna ringar på grund av kontoinnehavarens överföring övertagit de avyttrade andelarnas omkostnads- av investeringstillgångar till ett eget investeringsbelopp vid andelsbytet. Den latenta kapital- sparkonto under en övergångsperiod ska vinsten eller kapitalförlusten från andelsbytet behandlas förmånligare än vad som följer av förs på så sätt över till de mottagna andelarna allmänna regler i IL. Detta skulle kunna åstadoch kommer fram då de mottagna andelarna kommas genom att anskaffningsutgiften vid förtecknas på kontot, eftersom de då anses sådana avyttringar beräknas på visst sätt eller om avyttrade. bara en viss andel av vinsten ska tas upp. Skatte- Reglerna om framskjuten beskattning vid verket anser att överföringar upp till ett visst andelsbyten infördes 2001 med verkan från och värde inte ska beskattas alls under vissa förutmed den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:46, bet. sättningar. 2001/02:SkU13, rskr. 2001/02:123, SFS En sådan ”inträdesrabatt” vid införandet av 2001:1176) och utvidgades genom lagstiftning investeringssparkontot som efterfrågas av några under 2002 med regler som trädde i kraft den remissinstanser skulle öka den nya sparformens 1 januari 2003 (prop. 2002/03:15, bet. attraktionskraft, vilket är positivt i flera 2002/03:SkU5, rskr. 2002/03:80, SFS avseenden. Bland annat medför ett ökat 2002:1143). Reglerna kan under vissa förutsätt- schablonbeskattat sparande förenklingar såväl ningar få tillämpas retroaktivt. för den enskilda spararen som för Skatteverket. De tidigare reglerna för uppskov vid andels- Vidare minskar skattekrediten som belöper på byten innebar för fysiska personer att en kapital- konventionellt beskattade tillgångar om det vinst räknades fram vid andelsbytet och att den schablonbeskattade sparandet ökar. En förskattskyldige måste begära uppskov i sin dekla- månlig regel om avskattning vid överföring av ration. Skattemyndigheten fastställde uppskovs- finansiella instrument till eget investeringssparbeloppet vid taxeringen för det beskattningsår konto torde också medföra att beskattningen av som andelsbytet skett. Uppskovsbeloppet för- latenta vinster på konventionellt beskattade delades på de mottagna andelarna och skulle tas instrument tidigareläggs i större utsträckning än upp som intäkt det beskattningsår då ägande- om en sådan regel inte införs. rätten till andelarna övergår till någon annan eller Dessa positiva effekter av en förmånlig upphör att existera. Reglerna fanns i 49 kap. IL. avskattning under en övergångsperiod ska dock Omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna vägas mot kostnaderna för en sådan avskattning i uppgick enligt allmänna regler till ett belopp som form av minskade skatteintäkter på lång sikt. motsvarade marknadsvärdet för de avyttrade Om dessa kostnader ska finansieras inom andelarna. förslaget fordras en permanent högre beskatt- Om mottagna andelar som deltagit i andels- ningsnivå för investeringssparkontot. Den nya byte enligt äldre bestämmelser överförs till ett sparformen är avsedd att uppmuntra till investeringssparkonto bör äldre uppskovsbelopp sparande på såväl kort som lång sikt och tas upp till beskattning. Detta bör regleras i en regeringen har därför valt att prioritera en särskild övergångsbestämmelse. permanent lägre beskattningsnivå framför en I lagen om investeringssparkonto regleras i kortsiktig skatterabatt för befintligt sparande. vilka fall annan än kontoinnehavaren får överföra Vidare bör framhållas att en kortsiktig skattefinansiella instrument till investeringssparkon- rabatt av det slag som har efterfrågats av vissa tot. Med undantag från överföringar som sker remissinstanser skulle medföra nackdelar i form från annans investeringssparkonto rör det sig om av krångel för enskilda sparare, som måste göra överföringar i samband med förvärv som typiskt en särskild kapitalvinstberäkning för att komma sett sker till marknadsvärdet och i nära anslut- att åtnjutande av skatterabatten, och stora ning till förvärvet. Finansiella instrument som administrativa kostnader för Skatteverket. överförs från annans investeringssparkonto kan Slutligen har en permanent lägre beskattningsinte anses ha någon latent kapitalvinst. Andras nivå bättre fördelningsprofil och bättre träffbild överföringar av finansiella instrument till ett än en inträdesrabatt på investeringssparkontot. investeringssparkonto bör därför inte skattas av. Den lägre beskattningsnivån kan även komma

PROP. 2011/12:1

småsparare utan stora latenta kapitalvinster till att säga, schablonbeskattats i och med att den del och till skillnad från en inträdesrabatt på förfaller till betalning efter att räkenskapsåret investeringssparkontot är en lägre beskattnings- gått till ända och avser avkastning hänförlig till nivå enbart till fördel för dem som faktiskt förfluten tid. Om man delar Advokatsamfundets behåller sina tillgångar på kontot. syn i detta avseende kan det ifrågasättas om inte regleringen utgör otillåten diskriminering efter- Lagförslag som den kan sägas strida mot principerna för I 44 kap. 8 a och 8 b §§ IL och i fjärde punkten den fria rörligheten inom EU. Dubbelbeskatttill den lagens ikraftträdande- och övergångs- ningen uppkommer ju som en följd av utflyttbestämmelser tas bestämmelser om avskattning ning. av tillgångar som överförs till ett investerings- Skälen för regeringens förslag: Kapitalvinster sparkonto in, se avsnitt 3.4. på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska som utgångspunkt inte tas upp. I stället ska innehavaren av investeringssparkontot 6.13.3.8 Tioårsregeln och kupongskatt ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. För den som inte längre är obegränsat skattskyldig i Sverige beräknas dock inget kapitalunderlag Regeringens förslag: Kapitalvinster på finansiella från och med det att denna förändring i skattinstrument som förvaras på ett investeringssparskyldigheten inträffade, se avsnitt 6.13.3.3. konto undantas från tioårsregeln i 3 kap. 19 § Frågan uppkommer om den omständigheten att inkomstskattelagen. Detta gäller dock inte för en kontoinnehavare vid utflyttning från Sverige kapitalvinster på tillgångar som inte omfattas av inte längre är skattskyldig för schablonintäkt bör schablonbeskattningen eller kapitalvinster på medföra att tillgångarna på investeringsspargrund av kontoinnehavarens överföring av finankonto övergår till att beskattas konventionellt. siella instrument till investeringssparkontot, En begränsat skattskyldig person betalar såvida överföringen inte avser andelar i investerkupongskatt i Sverige för utdelning på aktie i ingsfonder. svenskt aktiebolag eller i europabolag med säte i Kupongskatt tas ut på utdelning på aktie i Sverige och på andel i svensk investeringsfond. svenskt aktiebolag eller i europabolag med säte i När det gäller kapitalvinst vid avyttring av aktier Sverige och på andel i svensk investeringsfond och vissa andra delägarrätter samt fordringsrätter som förvaras på ett investeringssparkonto. i svenska företag är begränsat skattskyldiga personer skattskyldiga i Sverige enligt den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL. Skattskyldighet Promemorians förslag: Överensstämmer i enligt 3 kap. 19 § IL förutsätter att den skatthuvudsak med regeringens. I promemorians skyldige vid något tillfälle under det kalenderår förslag anges inte uttryckligen att kapitalvinst på när avyttring sker eller under de föregående tio grund av kontoinnehavarens överföring av finan- kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller siella instrument, förutom andelar i invester- stadigvarande vistats här. Tioårsregeln infördes ingsfonder, till investeringssparkontot inte för att säkerställa svensk beskattning av kapitalundantas från skattskyldighet enligt 3 kap. 19 § vinster som uppkommer när en fysisk person inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. avyttrar aktier i samband med en utflyttning. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det Begränsat skattskyldiga är inte skattskyldiga i är av vikt att det framgår att avskattning enligt Sverige för ränta och inte heller för kapitalvinst den föreslagna 44 kap. 8 a § IL inte kan undvikas vid avyttring av andelar i investeringsfonder. vid en utflyttning. Sveriges advokatsamfund anser Begränsat skattskyldiga har inte heller rätt till att det kan bli fråga om dubbelbeskattning för avdrag för kapitalförlust om inte skattskyldighet begränsat skattskyldiga som betalar kupongskatt förelegat för motsvarande kapitalvinst. på utdelning på aktier för vilka de också scha- Schablonbeskattningen av en innehavare av ett blonbeskattats. Det kan bli fallet när utdelningen investeringssparkonto innebär att avkastning förfaller till betalning kort efter det att den skatt- och vinster hänförliga till tillgångarna på kontot skyldige blivit begränsat skattskyldig och således beskattas successivt i takt med att värdet på har betalat schablonskatt på avkastningen på tillgångarna ökar. Eftersom schablonintäkten investeringstillgångarna för att därefter drabbas ersätter skatt på kapitalvinster, och även räntor, av kupongskatt. Utdelningen har ju då redan, så

PROP. 2011/12:1

utdelning och annan avkastning på tillgångar investeringssparkontot även efter en utflyttning. som förvaras på ett investeringssparkonto, kan Skulle kontot upphöra som investeringsspar-

det inte anses belöpa någon latent kapitalvinst på konto eller skulle kontofrämmande tillgångar tillgångarna vid en utflyttning från Sverige. som förvaras på kontot avföras från detta, Svenska staten får vid utflyttningen därför anses omfattas tillgångarna på kontot respektive de

ha fått del av sitt berättigade skatteanspråk avförda tillgångarna av de vanliga reglerna i IL

genom schablonbeskattningen under den tid om kapitalbeskattning. Det innebär bland annat kontoinnehavaren har varit obegränsat skatt- att tillgångarna inte längre är undantagna från

skyldig. Av denna anledning bör kapitalvinster tioårsregeln. på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto undantas från beskattning enligt Lagförslag

tioårsregeln så länge tillgångarna förvaras på ett Förslaget föranleder en ändring av 3 kap. 19 § IL, investeringssparkonto. Detta bör dock inte gälla se avsnitt 3.4.

för tillgångar på ett investeringssparkonto som

inte omfattas av schablonbeskattningen. Detta bör inte heller, såsom framförts av Skatteverket , 6.13.3.9 Genomsnittsmetoden m.m. gälla för kapitalvinster på tillgångar som anses ha

avyttrats på grund av kontoinnehavarens överfö- Regeringens förslag: Omkostnadsbeloppet för ring av egna investeringstillgångar till sitt invetillgångar som förvaras på ett investeringssparsteringssparkonto. Investeringstillgångarna anses konto ska inte beaktas vid tillämpning av då avyttrade i och med att de förtecknas på det genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inkomstmottagande investeringssparkontot. Tillgångarna skattelagen, förkortad IL. Detta gäller dock inte förvaras således på investeringssparkontot när för finansiella instrument som inte omfattas av avyttringen anses ske. Kapitalvinst och kapitalschablonbeskattningen. förlust som uppstår vid denna typ av överfö- Bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL om beskattringar bör tas upp till beskattning om övriga ning i vissa situationer av värdepapper som anses förutsättningar i tioårsregeln är uppfyllda. ha avyttrats genom att företaget som har gett ut Till skillnad från kapitalvinster på tillgångar på dem försatts i konkurs ska inte tillämpas på ett investeringssparkonto som innehas av en värdepapper som har förvarats på ett investerbegränsat skattskyldig kontoinnehavare bör ingssparkonto vid konkursbeslutet. Undantaget kupongskatt på utdelning på svenska aktier, gäller dock inte för finansiella instrument som aktier i europabolag med säte i Sverige och vid konkursbeslutet inte omfattades av schaandelar i svenska investeringsfonder tas ut enligt blonbeskattningen. allmänna regler. Utdelning på sådana tillgångar Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § IL som betalas ut efter utflyttningen har ju inte behandlas som ränta ska inte dras av om det beskattats tidigare och efter utflyttningen omfatförvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före tas inte utdelningar av någon schablonbeskatteller under det beskattningsår som räntekomning. Regeringen delar inte Sveriges advokatpensationen enligt 41 kap. 11 § IL ska dras av samfunds synsätt att utdelningen redan kan ha som kostnad, har förvarats på förvärvarens invebeskattats inom ramen för investeringssparsteringssparkonto. kontot om utdelning sker i nära anslutning till Om en innehavare av ett investeringssparutflyttningen. Det är bara utdelning från tillkonto avyttrar tillgångar på kontot genom gångar som förvaras på ett investeringssparkonto andelsbyte och härigenom förvärvar andelar som som vid utdelningstillfället är föremål för schaär kontofrämmande tillgångar, ska de mottagna blonbeskattning som kan anses härröra från just andelarna anses förvärvade för en ersättning som schablonbeskattade tillgångar. motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvär- Bestämmelserna om investeringssparkonto vet. Detta gäller dock inte om de mottagna bygger på att tillgångar som förvaras på ett andelarna är kontofrämmande tillgångar som sådant konto schablonbeskattas så länge villkoavses i 7 § lagen om investeringssparkonto eller ren enligt lagen är uppfyllda. Begränsat skattom de avyttrade andelarna är kontofrämmande skyldiga ska visserligen inte betala skatt på schatillgångar som avses i 7 § första stycket samma blonintäkt i Sverige men för att inte tioårsregeln lag, kontofrämmande tillgångar som vid avyttska bli tillämplig krävs att tillgångarna behålls på ringen förvarades på investeringssparkontot med

PROP. 2011/12:1

stöd av 18 § samma lag eller kontofrämmande IL, som anger att kapitalvinsten för andra tillgångar som vid avyttringen förvarades på ett tillgångar än personliga tillgångar ska beräknas investeringssparkonto i strid med 17 § samma med tillämpning av genomsnittsmetoden, om de lag. är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde. Tillgångar som förvaras på ett investerings- Promemorians förslag: Överensstämmer sparkonto är, med vissa undantag, föremål för med regeringens. schablonbeskattning. Anskaffningsutgiften, och Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund därmed omkostnadsbeloppet, för dessa tillpekar på att dubbelbeskattning uppkommer vid gångar bör därför inte tas med vid beräkningen andelsbyte där de mottagna andelarna utgörs av av omkostnadsbeloppet för delägarrätter och kvalificerade andelar. Sådana andelar tillåts inte få fordringsrätter eller sådana tillgångar som avses i en anskaffningskostnad som motsvarar mark- 52 kap. 3 § IL som ska beskattas i det konvennadsvärdet vid förvärvet, utan dessa tillgångar tionella systemet. Således bör tillgångar som ska ges en anskaffningsutgift som motsvarar förvaras på ett investeringssparkonto undantas omkostnadsbeloppet för den avyttrade andelen. vid tillämpning av genomsnittsmetoden. Advokatsamfundet anser inte att denna reglering För tillgångar som omfattas av ägarbegränskan vara berättigad. ningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto, kvalificerade andelar, konto- Skälen för regeringens förslag främmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om Genomsnittsmetoden investeringssparkonto och tillgångar som förva- På ett investeringssparkonto får förutom ras på ett investeringssparkonto i strid med kontanta medel även finansiella instrument för- denna lag gäller att de är föremål för konventiovaras. Finansiella instrument utgör i regel nell beskattning även under tiden de förvaras på delägarrätter eller fordringsrätter med den ett investeringssparkonto. Det bör därför inte terminologi som förekommer i inkomstskat- göras något undantag för sådana tillgångar utan telagen (1999:1229), förkortad IL. I 48 kap. 7 § reglerna i IL om tillämpning av genomsnitts- IL finns bestämmelser om beräkningen av om- metoden bör gälla på vanligt sätt. kostnadsbeloppet med tillämpning av genomsnittsmetoden. Genomsnittsmetoden innebär att Värdepapper som anses ha avyttrats genom vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det konkursbeslut genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga Inom den konventionella beskattningen gäller delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag att ett värdepapper anses avyttrat redan när och sort som den avyttrade användas. Det företaget som har gett ut det försätts i konkurs genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska och att en eventuell förlust till följd av avyttberäknas med hänsyn till inträffade förändringar ringen därmed är definitiv (44 kap. 8 § IL). I i innehavet. 44 kap. 34 § IL regleras hur beskattningen ska Det är inte otänkbart att finansiella instru- ske om förlusten i efterhand inte visar sig vara ment som inte är delägarrätter eller fordrings- definitiv, t.ex. på grund av att värdepapperet rätter kan förvaras på ett investeringssparkonto. efter konkursbeslutet faktiskt avyttras eller om Till exempel skulle råvaruterminer och råvaru- ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls. optioner som är upptagna till handel på en regle- Bestämmelsen i 44 kap. 8 § IL är i och för sig rad marknad eller en motsvarande marknad tillämplig på värdepapper som förvaras på ett utanför Europeiska ekonomiska samarbetsom- investeringssparkonto. För dessa tillgångar, med rådet eller en handelsplattform kunna förvaras på vissa undantag, gäller dock att en förlust vid ett investeringssparkonto. Nämnda finansiella avyttring av tillgångar i sig inte har någon betyinstrument omfattas inte av termerna delägarrätt delse för schablonintäktens storlek eftersom eller fordringsrätt. Trots detta kan genom- kapitalförluster på sådana tillgångar inte ska tas snittsmetoden i 48 kap. 7 § IL vara tillämplig vid upp särskilt. På grund härav bör inte heller beräkningen av kapitalvinsten på sådana till- bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL tillämpas på gångar. Tillämpningsområdet för genomsnitts- tillgångar som har förvarats på ett investeringsmetoden utvidgas nämligen genom 52 kap. 3 § sparkonto när de enligt 44 kap. 8 § IL har ansetts

PROP. 2011/12:1

avyttrade. Undantaget från 44 kap. 34 § IL får blir då lika med marknadsvärdet. Marknadsvärbara praktisk betydelse i de fall tillgångarna inte det uppgår till 11 000 kronor eftersom den längre förvaras på ett investeringssparkonto när upplupna räntan är en del av detta värde. K en sådan händelse som avses i denna paragraf avyttrar skuldebrevet samma dag till F för inträffar. 11 000 kronor, varav 1 000 kronor är ränte- Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen kompensation. Det uppstår en kapitalförlust för enligt 7 § första stycket lagen om investerings- K om 1 000 kronor eftersom den erhållna sparkonto, kvalificerade andelar, kontofräm- ersättningen (10 000 kronor) understiger mande tillgångar som förvaras på ett invester- omkostnadsbeloppet (lika med anskaffningsingssparkonto med stöd av 18 § lagen om utgiften, 11 000 kronor) med detta belopp. K ska investeringssparkonto och tillgångar som förva- enligt 42 kap. 8 § IL ta upp den ränteras på ett investeringssparkonto i strid med kompensation som F betalat som ränteinkomst denna lag är inte föremål för schablonbeskatt- medan K enligt 41 kap. 11 § IL samma ning, utan bland annat kapitalvinst och kapital- beskattningsår ska göra avdrag för betalad förlust som uppkommer på sådana tillgångar ska räntekompensation. Netto uppstår alltså en tas upp till beskattning. Det innebär att sådana förlust om 1 000 kronor för K. Detta på grund tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- av att K får dels göra avdrag för erlagd räntekonto ska anses avyttrade om företaget försätts i kompensation, dels att den upplupna räntan konkurs och övriga förutsättningar i 44 kap. 8 § räknas med i anskaffningsutgiften. Denna effekt IL är uppfyllda. Det innebär i sin tur att undan- uppnås genom att skuldebrevet förvaras på ett taget från bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL inte investeringssparkonto oavsett hur länge förbör gälla för tillgångar som vid nämnda tidpunkt varingen pågår. inte var föremål för schablonbeskattning. Följande fall är ett annat exempel på när bestämmelserna om räntekompensation kan bli Avdrag för räntekompensation alltför förmånliga för en kontoinnehavare: K Räntekompensation som förvärvaren av ett förvärvar ett skuldebrev för 11 000 kronor, varav skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen 1 000 kronor är räntekompensation, som övermen inte förfallen ränta behandlas som ränta förs till dennes investeringssparkonto. Dagen (42 kap. 8 § första stycket IL). Detta gäller också efter förfaller räntan till betalning och K får vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en 1 000 kronor i ränta. Eftersom skuldebrevet investeringsfond som bara innehåller svenska förvaras på ett investeringssparkonto ska räntan fordringsrätter (42 kap. 8 § andra stycket IL). inte tas upp till beskattning. Dagen därefter Sådan räntekompensation ska dras av som upphör kontot att vara ett investeringssparkostnad det beskattningsår då räntan enligt skul- konto. K, som alltså inte ska ta upp räntan till debrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur beskattning, får trots detta enligt 41 kap. 11 § IL avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, under samma beskattningsår dra av räntekompska räntekompensationen dock dras av som ensationen om 1 000 kronor inom det konvenkostnad redan det beskattningsår då denna tionella skattesystemet. Netto uppstår en avyttring ska tas upp som intäkt (41 kap. 11 § avdragsmöjlighet för K om 1 000 kronor på IL). grund av att räntan inte beskattas men ränte- Vid införande av investeringssparkonto är det kompensationen får dras av. Detta gäller oavsett nödvändigt att begränsa rätten till avdrag för om ränteinbetalningen de facto ökar kapitalräntekompensation. Denna rätt skulle annars underlaget, vilket förutsätter att den utbetalade kunna utnyttjas av en kontoinnehavare för att räntan förvaras på ett investeringssparkonto över uppnå oberättigade skattemässiga fördelar. Det minst ett kvartalsskifte, eller inte. Liksom i det skulle exempelvis kunna ske i följande fall: En tidigare exemplet räcker det för att uppnå denna kontoinnehavare K förvärvar ett skuldebrev som effekt att skuldebrevet förvaras på ett inveöverförs till dennes investeringssparkonto för steringssparkonto under en kort tid. 11 000 kronor, varav 10 000 kronor avser skul- De angivna exemplen visar att bestämmeldebrevets nominella belopp och 1 000 kronor serna om räntekompensation kan bli alltför kompensation för upplupen ränta. Dagen efter förmånliga i vissa situationer. Risken att dessa upphör kontot att vara ett investeringsspar- situationer utnyttjas systematiskt i syfte att konto. Anskaffningsutgiften för skuldebrevet undvika beskattning kan inte uteslutas. Av denna

PROP. 2011/12:1

anledning bör förvärvaren inte få dra av ränte- gångar som har förvärvats dels på grund av kompensation om det förvärvade skuldebrevet kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen efter förvärvet har förvarats på förvärvarens om investeringssparkonto, dvs. tillgångar som investeringssparkonto. I ovan angivna exempel omfattas av ägarbegränsningen i den paragrafen skulle det innebära att nettoresultatet för K blir och kvalificerade andelar, dels på grund av 0, och således uppstår inte någon oberättigad kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet skattefördel genom de vidtagna transaktionerna. förvarades på kontot med stöd av 18 § lagen om I de situationer räntekompensation redan har investeringssparkonto. Under förutsättning att dragits av som kostnad innan det förvärvade nämnda undantag inte är tillämpliga gäller skuldebrevet först förvaras på kontoinnehava- följande: Om de mottagna andelarna är inverens investeringssparkonto bör dock avdraget steringstillgångar ska de överföras direkt till godtas. Det innebär att om K förvärvar ett skul- investeringssparkontot. Men om de mottagna debrev år 1 och gör avdrag för räntekompensa- andelarna är kontofrämmande tillgångar kan tion hänförlig till skuldebrevet under samma år, säljaren välja om de ska placeras på investeringsbör avdraget godtas om K överför skuldebrevet sparkontot eller på ett annat konto som inte är till ett eget investeringssparkonto först år 2 eller ett investeringssparkonto. Väljer säljaren det senare. Om K överför skuldebrevet till ett eget senare är andelarna föremål för konventionell investeringssparkonto under samma beskatt- beskattning. Frågan uppkommer då vilken ningsår som K enligt 41 kap. 11 § IL ska göra anskaffningsutgift som ska gälla för de mottagna avdrag för räntekompensation, bör avdraget inte andelarna, som är kontofrämmande tillgångar. godtas. Enligt 48 a kap. 10 § IL ska de mottagna Det primära syftet med den föreslagna andelarna anses förvärvade för en ersättning som begränsningen av rätten att göra avdrag för motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för räntekompensation är att den nya schablonbe- den avyttrade andelen. En tillämpning av denna skattade sparformen inte ska leda till oberätti- bestämmelse förutsätter således att säljaren gade skatteförmåner. Regleringen kan dock i känner till den faktiska anskaffningsutgiften för vissa situationer även leda till att avdrag för den avyttrade andelen. Eftersom ett framträräntekompensation som helt eller delvis i och för dande syfte med investeringssparkonto är att sig kan anses vara berättigade inte får göras. Att kontoinnehavaren inte ska behöva hålla reda på införa ytterligare undantag till den föreslagna faktisk anskaffningsutgift för tillgångarna på regleringen kan dock medföra att nya möjlighe- kontot är det som utgångspunkt inte lämpligt att ter till oberättigade skattefördelar skapas. Därför tillämpa denna bestämmelse avseende andelsbyföreslås att avdrag för räntekompensation i nu ten genom vilka tillgångar på ett investeringsaktuella fall inte får göras, med undantag för sparkonto avyttras. redan utnyttjade avdrag för räntekompensation. Tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto beskattas enligt huvudregeln konti- Andelsbyte nuerligt. Det kan därför inte sägas belöpa någon I 48 a kap. IL finns bestämmelser om uppskjuten latent kapitalvinst på sådana tillgångar. På grund beskattning vid andelsbyte. Med andelsbyte härav är det rimligt att mottagna andelar, dvs. avses ett förfarande som uppfyller bland annat andelar som har mottagits som ersättning för de följande förutsättningar: En fysisk person (sälja- avyttrade andelar som tidigare förvarades på ett ren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) investeringssparkonto, i nu aktuella andelsbyten i ett företag till ett annat företag (det köpande tilldelas en anskaffningsutgift som är lika stor företaget). Ersättningen ska vara marknadsmäs- som marknadsvärdet. De mottagna andelarna sig och lämnas i form av andelar i det köpande bör således anses vara förvärvade för en ersättföretaget (mottagna andelar). Ersättningen får ning som motsvarar andelarnas marknadsvärde till en del lämnas i pengar. Det finns inga hinder i vid förvärvet. lagen om investeringssparkonto för en kontoin- För att inte tillgångar som omfattas av ägarbenehavare att delta i ett andelsbyte varvid konto- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inveinnehavaren avyttrar tillgångar som förvaras på steringssparkonto och kvalificerade andelar ska investeringssparkontot. Med vissa undantag får få för hög anskaffningsutgift bör nu nämnda de mottagna andelarna då överföras till säljarens princip inte gälla för mottagna andelar som är investeringssparkonto. Undantagen gäller till- sådana tillgångar. Detta innebär visserligen,

PROP. 2011/12:1

såsom Sveriges advokatsamfund har konstaterat, genom ett andelsbyte ska mottagna andelar anses att tillgångarna kan bli föremål för såväl scha- kvalificerade hos andelsägaren. Andelar som vid blonbeskattning som konventionell beskattning andelsbyte förvärvas på grund av kvalificerade eftersom tillgångarna kan ha schablonbeskattats andelar är således alltid kvalificerade och under den tid som de har förvarats på ett inve- anskaffningsutgiften för dem bör, som nämns steringssparkonto. Så blir fallet om tillgångarna ovan, bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL. först efter en tids förvaring på kontot blir Kontofrämmande tillgångar som förvaras på kontofrämmande enligt 7 § lagen om invester- ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen ingssparkonto. Det bör dock bli mycket ovanligt om investeringssparkonto är visserligen inte att sådana tillgångar förvaras på ett investerings- föremål för schablonbeskattning. Men till skillsparkonto. För att de inte ska få en omotiverat nad från tillgångar som avses i föregående stycke hög anskaffningsutgift, vilket skulle kunna leda får finansiella instrument som förvärvas på grund till för låg beskattning av ägaren, bör anskaff- av sådana tillgångar överföras till kontot enligt ningsutgiften för de mottagna andelarna i dessa huvudregeln. Det vill säga om de mottagna fall bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL. andelarna är investeringstillgångar ska de överfö- Mottagna andelar kan omfattas av ägarbe- ras direkt till investeringssparkontot. Men om de gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- mottagna andelarna är kontofrämmande tillsteringssparkonto om kontoinnehavaren innehar gångar kan säljaren välja om de ska placeras på andelar i det köpande företaget som motsvarar investeringssparkontot eller på ett annat konto minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar som inte är ett investeringssparkonto. Eftersom eller av kapitalet i företaget, inklusive de andelar avyttrade andelar i form av felaktigt förvarade som förvärvats genom andelsbytet. Vad gäller tillgångar vid ett andelsbyte inte var föremål för kvalificerade andelar kan mottagna andelar bli schablonbeskattning vid avyttringen bör kvalificerade enligt 57 kap. 4 § IL på grund av anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna ägarens verksamhet i det köpande företaget, i bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL. indirekt ägt företag eller i annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Vidare Lagförslag kan mottagna andelar bli kvalificerade enligt Förslaget om genomsnittsmetoden föranleder 57 kap. 7 § IL om den avyttrade andelen är en ändring av 48 kap. 7 § och 52 kap. 3 § IL. kvalificerad andel. I de fall som här avses, nämli- Förslaget om värdepapper som anses ha avyttrats gen då de avyttrade andelarna förvaras på ett genom konkursbeslut tas in i en ny 44 kap. investeringssparkonto, torde det endast undan- 34 a § IL. Förslaget om avdrag för räntekompentagsvis inträffa att mottagna andelar blir sation föranleder en ändring i 41 kap. 11 § och en kvalificerade enligt 57 kap. 4 eller 7 § IL. ny 42 kap. 24 a § IL. Förslaget om anskaff- Kontofrämmande tillgångar som omfattas av ningsutgift vid andelsbyte tas in i en ny 48 a kap. ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om 10 a §. Se avsnitt 3.4. investeringssparkonto och kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investerings- 6.13.3.10 Avräkning av utländsk skatt sparkonto är inte föremål för schablonbeskattning. Utgångspunkten är därför att finansiella Regeringens förslag: Innehavare av investeringsinstrument och kontanta medel som förvärvas på sparkonto ska ges avräkning för utländsk skatt grund av sådana tillgångar inte får överföras till som innehavaren betalat och som är hänförlig till ett investeringssparkonto. Detta gäller även om intäkter på kontot. tillgångarna har förvärvats genom andelsbyte. Eftersom de avyttrade andelarna vid ett sådant andelsbyte inte var föremål för schablonbeskattning vid avyttringen bör anskaffningsutgiften för Promemorians förslag: Överensstämmer de mottagna andelarna bestämmas enligt med regeringens. 48 a kap. 10 § IL. Inte heller kvalificerade andelar Remissinstanserna: Skatteverket föreslår att som förvaras på ett investeringssparkonto är ett nytt fjärde stycke införs i 2 kap. 10 § lagen föremål för schablonbeskattning. Av 57 kap. 7 § (1986:468) om avräkning av utländsk skatt IL framgår att om en kvalificerad andel avyttras (avräkningslagen) i stället för en uppdelning i 10 a och 10 b §§, för att den struktur lagen har i

PROP. 2011/12:1

dag ska behållas och för att uppnå en förenkling spärrbeloppsberäkningen. Den utländska intäkav lagtexten. ten skulle annars kunna komma att beaktas två Skälen för regeringens förslag: Som framgår gånger i nämnaren, en gång i form av schablonav avsnitt 6.13.3.1 ska avkastning på tillgångar intäkt och en gång i form av faktisk utländsk som förvaras på ett investeringssparkonto inte intäkt. tas upp som en kapitalinkomst. Inte heller Slutligen föreslås en bestämmelse (2 kap. kapitalvinster på sådana tillgångar ska tas upp. 10 b §) som anger att sådana utländska intäkter Den som innehar ett investeringssparkonto ska i som här är i fråga får tas med i de utländska stället ta upp den beräknade avkastningen som kapitalinkomsterna bara till den del de, för ett en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. visst taxeringsår, sammanlagt inte överstiger den Skatten på schablonintäkten är således en skatt schablonintäkt som ska tas upp till beskattning på intäkter som kan komma att beskattas också i enligt 42 kap. 36 § IL. Bestämmelsen syftar till utlandet i den mån intäkterna uppbärs därifrån. I att säkerställa att den nedsättning som ska ges utlandet erlagd skatt på avkastning på tillgångar för ett visst taxeringsår inte kan överstiga den på investeringssparkonto bör därför få avräknas svenska skatten på schablonintäkten. Eftersom från skatt på schablonintäkten. svensk inkomstskatt bara tas ut på schablonin- Sådan avräkning kan inte ges enligt nuvarande täkten saknas skäl att beakta den utländska bestämmelser i avräkningslagen eftersom villko- intäkten vid spärrbeloppsberäkningen till den del ret att den utländska intäkten ska ha tagits upp som denna överstiger schablonintäkten. Överenligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkor- skjutande avräkningsbar utländsk skatt får tad IL, (2 kap. 1 § första stycket 1 avräkningsla- avräknas vid senare års taxering i enlighet med gen) inte är uppfyllt. bestämmelserna i 2 kap. 17 § avräkningslagen om Det föreslås därför att en ny bestämmelse ett tillgängligt avräkningsutrymme då finns. (2 kap. 1 a §) förs in i avräkningslagen. Enligt Skatteverket föreslår att det i stället för den bestämmelsen ska utländsk intäkt, vid tillämp- föreslagna uppdelningen i 2 kap. 10 a § och ning av 2 kap. avräkningslagen, anses ha tagits 10 b § införs ett nytt fjärde stycke i 2 kap. 10 § upp enligt IL även om intäkten, enligt 42 kap. avräkningslagen, för att den struktur lagen har i 42 § IL, inte har tagits upp. I syfte att undvika dag ska behållas och för att uppnå en förenkling oklarheter kring vid vilket års taxering som av lagtexten. Reglerna om spärrbeloppsberäkavräkning ska ges föreslås ett tillägg i 2 kap. 7 § ning återfinns i 9–12 §§ avräkningslagen. Regerandra stycket avräkningslagen. Enligt tillägget ingen anser att de föreslagna reglernas placering i ska en sådan utländsk intäkt som avses i nya 2 kap. 10 a § och 10 b § är i överensstämmelse 2 kap. 1 a § avräkningslagen anses ha tagits med med den övergripande utformningen av detta vid taxering i Sverige det år som den skulle ha avsnitt, i vilket spärrbeloppsberäkningen regleras tagits med vid taxering om den skulle ha tagits i skilda paragrafer, och föreslår därför ingen upp till beskattning. ändring av promemorians förslag i detta avse- Vidare föreslås en bestämmelse (2 kap. 10 a §) ende. som anger att utländska intäkter som enligt nya 2 kap. 1 a § avräkningslagen ska anses ha tagits Lagförslag upp inte ska tas med i den sammanlagda kapi- Förslaget föranleder tre nya paragrafer i 2 kap. talinkomsten vid beräkningen av spärrbeloppet avräkningslagen, 1 a, 10 a och 10 b §§, samt en enligt 10 §. Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett ändring av 2 kap. 7 § avräkningslagen, se avsnitt bråktal där täljaren utgörs av den utländska 3.7 och 3.8. inkomsten och nämnaren av den skattskyldiges sammanlagda inkomster. Genom regleringen i nya 2 kap. 1 a §, där det anges att bestämmelsen 6.13.4 Beskattning av kapitalförsäkring gäller vid tillämpning av 2 kap., kommer sådan utländsk intäkt som avses i nämnda paragraf att 6.13.4.1 Gällande rätt tas med i den utländska intäkten (täljaren) i spärrbeloppsberäkningen. Den nya bestämmel- Avkastningsskatt sen i 2 kap. 10 a § syftar till att förhindra att Den schablonbeskattning av sparande som föreregleringen i nya 2 kap. 1 a § får till effekt att den kommer i dag sker inom ramen för lagen utländska intäkten ska beaktas i nämnaren i (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-

PROP. 2011/12:1

medel. Avkastningsskatt tas ut på sparande i Kapitalunderlaget för skattskyldiga som ingått bland annat pensions- och kapitalförsäkringar. avtal om tjänstepension med ett utländskt Avkastningsskattens funktion är att beskatta den tjänstepensionsinstitut som är jämförbart med årliga avkastningen i försäkringssparandet. Syftet en kapital- eller pensionsförsäkring utgörs av är att skatten ska ersätta kapitalskatten på faktisk värdet vid beskattningsårets ingång av de utgående ränta, utdelning och kapitalvinst (prop. tillgångar som är hänförliga till avtalet om 1992/93:187, s. 166). tjänstepension. Skattskyldigheten ligger enligt huvudregeln på När kapitalunderlaget är framräknat fastställs försäkringsbolagen, närmare bestämt svenska skatteunderlaget genom att kapitalunderlaget livförsäkringsföretag, utländska livförsäkrings- multipliceras med den genomsnittliga statslåneföretag med fast driftställe i Sverige, pensions- räntan under kalenderåret närmast före ingången stiftelser och utländska tjänstepensionsinstitut av beskattningsåret. Skatteunderlaget fördelas med fast driftställe i Sverige. sedan mellan pensionsförsäkring och kapitalför- Att göra utländska försäkringsgivare skatt- säkring. Den genomsnittliga statslåneräntan skyldiga är inte möjligt om de saknar fast drift- under kalenderåret 2010 uppgick till ställe i Sverige. Skattskyldigheten för utländska 2,77 procent. försäkringar ligger därför på försäkringstagaren. Skattesatsen för kapitalförsäkring uppgår till Obegränsat skattskyldiga i Sverige som tecknat 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget, en försäkring i ett utländskt livförsäkrings- dvs. 27 procent. Avkastningsskatten för kapiföretag är alltså skattskyldiga till avkastnings- talförsäkring beskattningsåret 2011 uppgår såleskatt. Detsamma gäller obegränsat skattskyldiga des till 0,75 (0,0277 x 0,27) procent av kapitalsom har ingått avtal om tjänstepension med ett underlaget. utländskt tjänstepensionsinstitut som inte har fast driftställe i Sverige. Skatteunderlaget beräknas i två steg. Först 6.13.4.2 Utgångspunkter för en ändrad beräknas ett kapitalunderlag. Därefter beräknas beskattning av kapitalförsäkring en schablonmässig avkastning på detta kapital genom att underlaget multipliceras med den I denna proposition föreslås att investeringsgenomsnittliga statslåneräntan under kalender- sparkonto ska införas. Beskattningen av kapiåret närmast före beskattningsåret. För svenska talförsäkring bör så långt möjligt vara neutral i livförsäkringsföretag, utländska livförsäkrings- förhållande till beskattning av investeringssparföretag med fast driftställe i Sverige, utländska konto. En följd av detta förslag är därför att även tjänstepensionsinstitut som bedriver med beskattningen av kapitalförsäkring bör ses över. försäkringsverksamhet jämförbar tjänste- En sådan översyn bör innefatta beskattningsmopensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige dellen för kapitalförsäkring inklusive den s.k. och pensionsstiftelser utgörs kapitalunderlaget ettårsproblematiken, schablonavkastningen och av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid be- skattesatsen. skattningsårets ingång efter avdrag för finansiella Beskattningsmodellen för kapitalförsäkring är skulder vid samma tidpunkt. i sin nuvarande utformning inte utan problem. Utländska försäkringsföretag och utländska Underlaget för skatten bestäms utifrån värdet i tjänstepensionsinstitut som är skattskyldiga ska försäkringen vid ingången av beskattningsåret. dock endast räkna med sådana tillgångar och Detta innebär att det finns möjlighet att spara i skulder som är hänförliga till den i Sverige en försäkring under större delen av året utan att bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänste- sparandet föranleder någon beskattning. Denna pensionsverksamheten. möjlighet att undvika beskattning vid sparande i Kapitalunderlaget för skattskyldiga som inne- kapitalförsäkring kan kallas för ettårsproblemahar utländska kapital- eller pensionsförsäkringar tiken. Bakgrunden till ettårsproblematiken är att är försäkringarnas värde vid beskattningsårets in- nya försäkringsprodukter vuxit fram med friare gång. Detta värde utgörs av försäkringens villkor för återköp än vad som gällde när avkastförsäkringstekniska återköpsvärde med tillägg ningsskatten i dess nuvarande form infördes för för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- kapitalförsäkring den 1 januari 1994. Detta rörelsens överskott. skattefria sparande kan åstadkommas genom att försäkringstagaren återköper försäkringen före

PROP. 2011/12:1

årsskiftet och sedan gör en ny premiebetalning förekommande fall ta upp försäkringens värde

med samma belopp efter årsskiftet. Eftersom vid beskattningsårets ingång i sitt kapitalunder-

värdet av försäkringen vid ingången av beskatt- lag. Kapitalunderlaget för förvärvaren utgörs av

ningsåret minskar i den utsträckning som för- premier som har betalats in till försäkringen från

säkringstagaren gör återköp minskar underlaget och med tidpunkten för förvärvet.

för schablonavkastningen i motsvarande De föreslagna bestämmelserna om beräkning

utsträckning, vilket innebär att även skatten som av kapitalunderlag för kapitalförsäkring gäller

belöper på försäkringen minskar. Ett av de också för avtal om tjänstepension som är

grundläggande kraven på ett sparande som scha- jämförbart med kapitalförsäkring.

blonbeskattas är att skatt faktiskt ska kunna tas

ut på sparandet. Den skattskyldige ska inte via

uttag eller liknande kunna disponera sitt Promemorians förslag: Överensstämmer

sparande så att skatt inte kan tas ut. Ettårspro- delvis med regeringens. I promemorian finns

blematiken måste därför åtgärdas. inget förslag om att det vid beräkning av kapital-

Nivån på schablonavkastningen är en annan underlag avseende premiebetalningar ska bortses

fråga som bör övervägas. Utgångspunkten i från den del av premiebetalningarna som är

detta avseende bör av neutralitetsskäl vara att hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar

schablonavkastningen på kapitalförsäkring ska meddelade enligt grunder som fastställts i

ligga i nivå med schablonintäkten på invester- kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-

ingssparkonto. Av samma skäl bör även över- organisationer, som är hänförliga till försäkringar

vägas om skattesatsen för avkastning på kapi- som i redovisningshänseende tas upp som

talförsäkring ska förändras. Målsättningen är att grupplivförsäkringar, eller som avser vissa sjuk-

både kapitalförsäkring och investeringsspar- och olycksfallsförsäkringar. Nämnda undantag

konto ska vara attraktiva sparformer. gäller såväl svenska och utländska livförsäkrings-

företag som utländska tjänstepensionsinstitut.

Remissinstanserna: Konkurrensverket och 6.13.4.3 Kapitalunderlag för kapitalförsäkring Juridiska Fakulteten vid Uppsala universitet till-

styrker förslaget om ändrad beskattning av

kapitalförsäkring. Skatteverket anför att underla- Regeringens förslag: Förutom värdet av den get för kapitalförsäkringar och avtal om tjänsteskattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets pension som är jämförbara med kapitalföringång respektive värdet av försäkringen vid säkring ska beräknas utan någon halvering för de beskattningsårets ingång ska ett värde motsvapremier som betalats in under andra halvåret. rande summan av de premier som har betalats in Dessutom anför Skatteverket att det uttryckliunder beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget. gen bör anges i lagtexten i 2 § lagen (1990:661) Vid beräkning av detta belopp ska dock premier om avkastningsskatt på pensionsmedel vid vilken som har betalats in under den andra halvan av tidpunkt skattskyldigheten inträffar för svenska beskattningsåret beräknas till halva värdet. och utländska pensionsförsäkringar. Därutöver Vid beräkning av kapitalunderlag avseende framför verket angående förslaget till 3 c § i premiebetalningar ska bortses från premiebelagen om avkastningsskatt på pensionsmedel att talningar som är hänförliga till avgångsbidragsdet när det gäller överlåtaren är oklart om kapiförsäkringar meddelade enligt grunder som fasttalunderlaget ska proportioneras utifrån inneställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens havstid eller om beskattning ska ske för ett helt huvudorganisationer, är hänförliga till försäkår. Om ingen jämkning ska ske innebär detta ringar som i redovisningshänseende tas upp som enligt verket att en överlåten utländsk kapitalförgrupplivförsäkringar, eller avser vissa sjuk- och säkring, sammantaget för överlåtaren och förvärolycksfallsförsäkringar. Dessa undantag ska även varen, beskattas hårdare än en svensk vilket bör gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal strida mot gemenskapsrätten. Skatteverket påtasom är jämförbara med personförsäkring. lar också att det kan finnas flera överlåtare under Om en skattskyldig försäkringstagare överlåett beskattningsår och att lagtexten i 3 c § därför ter en kapitalförsäkring under beskattningsåret behöver justeras. Skatteverket anser vidare att ska premier som har betalats in till försäkringen det är önskvärt att ett förtydligande tas in i 10 a § till och med överlåtelsetidpunkten ingå i överlåsamma lag som anger vilket års utländska skatt tarens kapitalunderlag. Överlåtaren ska också i

PROP. 2011/12:1

och kupongskatt som nedsättning kan medges premier i skatteunderlaget, på det sätt som för. Aktiespararna anför att skattesatsen och beskrivs i promemorian, kan få oönskade effeksättet att beräkna underlaget på borde vara ter genom spekulation via val av premiemodus desamma som för investeringssparkontot. respektive tidpunkt för premieinbetalning. De Övriga remissinstanser som har yttrat sig är olika skattesatserna kan komma att styra inbenegativa till förslaget och anser inte att det ska talningsmodus genom att det blir mer förmånligt genomföras. Fondbolagens förening anför bland att spara stora engångspremier i försäkring och annat att samma regler ska gälla om kapitalun- löpande premier i investeringssparkonto. Den så derlag och beskattning för de båda sparalternati- kallade ettårsproblematiken är i förekommande ven och att den föreslagna modellen innebär att fall begränsad till depåförsäkring och finns vare ju mer man närmar sig halv- och helårsskiftet sig i traditionell försäkring där försäkringsboladesto mera olönsamt blir det att sätta in medel i get står den finansiella risken eller i fondförsäken kapitalförsäkring. Försäkringsjuridiska ring. Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Föreningen anför bland annat följande. Att ändra Försäkring ) anser inte att det finns skäl att ändra sättet att beräkna kapitalunderlaget förefaller beskattningen av kapitalförsäkringar och att omotiverat mot bakgrund av de olägenheter som utgångspunkten för den föreslagna beskattdet medför. Att alla kapitalförsäkringar ska ningen är felaktig. Utvidgningen av beskattomfattas av det nya systemet innebär betänklig- ningsunderlaget strider mot systematiken i heter. När exempelvis, så som föreslås, inbetalda avkastningsskattelagen. Kalibreringen av skatten premier för året ska beaktas kommer detta inte är sådan att sparformen inte kan rekommenderas enbart att påverka den individ som betalat för den som önskar en mer måttlig risknivå i sitt premien utan även övriga försäkringstagare när sparande. Vidare bör inte investeringssparkontot det gäller s.k. traditionella kapitalförsäkringar. utgöra jämförelsenorm för neutralitet i Kapitalunderlaget ska nämligen beräknas som ett beskattningen vid beskattning av kapitalförsäkenda underlag för hela försäkringsbolaget. Det ringar. Beskattningen av kapitalförsäkring har ifrågasätts vidare att schablonintäkten för inve- utformats för att vara neutral i förhållande till steringssparkontot ska få kvittas mot underskott direktägande i en tänkt portfölj av olika värdeinom inkomstslaget kapital. En rättvisare och papper. Ansatsen i promemorians förslag tycks enklare modell vore att helt enkelt inordna inve- vara att man vill införa ett sparande som dominesteringssparkontot i lagen om avkastningsskatt ras av aktierelaterade instrument. Det är därmed på pensionsmedel. Som en alternativ modell kan direkt olämpligt att överföra en sådan beskattföreningen tänka sig att lyfta ut kapitalförsäk- ning till försäkring. Skälen för att ändra beskattringarna, helt eller delvis, ur avkastningsskattesy- ningen av kapitalförsäkring försvagas genom att stemet och i stället på samma sätt som för inve- förslaget trots byte av neutralitetsnorm väljer att steringssparkontot låta kapitalunderlaget för ge investeringssparkontot skattemässiga fördelar kapitalförsäkringen utgöra en schablonintäkt i jämfört med kapitalförsäkring. Sveriges inkomstslaget kapital. Föreningen saknar en Försäkringsförbund ifrågasätter omfattningen av analys av storleken av den s.k. ettårsproblemati- ettårsproblematiken. Vidare anser förbundet att ken. Föreningen ser stora möjligheter att den lösning som föreslås i promemorian leder till komma tillrätta med ettårsproblematiken genom felaktig beskattning. Dels kommer riskpremier att införa kvalitativa regler även för kapital- och de delar av en inbetald premie som försäkförsäkringar. Svenska Aktuarieföreningen ringsföretaget tillgodogör sig för täckande av konstaterar att förslaget innebär en betydande kostnader för administration och avkastningshöjning av skattebelastningen jämfört med skatt att ingå i underlaget för avkastningsskatt. dagens regler. Aktuarieföreningen anser att Dels kommer avkastning i delar att dubbelbepromemorian i sitt förslag till förändrade skatte- skattas. Traditionell livförsäkring omfattas av regler för kapitalförsäkring i större utsträckning premiebefrielseförsäkringar som beskattas enligt bör ta höjd för produkternas olikheter och unika inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, egenskaper. Att utbetalningar från försäkringen och det är därför oacceptabelt att de även beläggs inte påverkar skatteunderlaget innebär dubbelbe- med avkastningsskatt. Att beskatta riskförsäkskattning. Ska inbetalda premier påverka skatte- ringar, t.ex. dödsfallsförsäkringar, med avkastunderlaget bör även utbetalda försäkringsbelopp ningsskatt är främmande. Sveriges Försäkringspåverka underlaget. Införande av inbetalda förbund ifrågasätter behovet av så drastiska

PROP. 2011/12:1

åtgärder som förslaget om att premier ska ingå i för handel i försäkringarna. Konsekvensen av kapitalunderlaget. Ettårsproblematiken finns detta är bland annat att likviditeten i marknaden inte i traditionell livförsäkring. Förekomsten i avsevärt kommer att försämras. Beträffande fondförsäkring är mycket låg. Promemorians förslaget om att premier ska ingå i kapitalunderförslag till lösning kommer att medföra ytter- laget anser ProSkandia att föreslaget medför en ligare en överbeskattning av avkastningen på omotiverad och påtaglig försämring av traditiokapitalförsäkring. Rätt skatt kommer i princip nell kapitalförsäkring och de är kritiska till att endast att tas ut på premier som betalas 1 januari avkastningsskatten belastar hela bruttopremien, eller 1 juli. Sveriges Försäkringsförbund anser att dvs. även riskdelen. fyra mätpunkter är ett minimum för att eftersträva att dubbelbeskattningsmomentet blir Skälen för regeringens förslag så litet som möjligt. Vid flera mättidpunkter skulle man kunna använda ingående balans vid Antal värderingstidpunkter mättidpunkten som underlag för beskattning. Avkastningsskatten beräknas på kapitalunder- Det skulle innebära att den schabloniserade laget vid beskattningsårets ingång. Kapitalunbeskattningen skulle bli mer korrekt. Svenska derlaget beräknas på olika sätt beroende på vem Försäkringsförmedlares Förening anför som är skattskyldig för avkastningsskatten. För sammanfattningsvis följande. Den föreslagna livförsäkringsbolag består kapitalunderlaget i beskattningsmodellen konstruerar en hypotetisk princip av värdet av den skattskyldiges tillgångar skattebas som avviker från den faktiska för fler- vid beskattningsårets ingång. För obegränsat talet försäkringsavtal. Utformningen av beskatt- skattskyldiga som innehar en kapitalförsäkring ningen är diskriminerande mot försäkringspro- som är meddelad i ett utländskt livförsäkringsdukter i så måtto att den inkluderar annat än bolag består kapitalunderlaget av värdet av sparande vid bestämningen av skatteunderlaget. försäkringen vid beskattningsårets ingång. Detta handikappar kombinerad risk- och spar- Beskattningsmodellen för investeringssparförsäkring visavi investeringssparkontot och kontot bygger på samma princip som modellen depåförsäkringen. Den felaktigt utformade för kapitalförsäkring. Kapitalunderlaget för ett skattebasen och den ökade skattesatsen samt investeringssparkonto beräknas dock utifrån ett värderingen av löpande premier och löpande genomsnitt av värdet på tillgångarna som förvautbetalningar renderar överbeskattning för ras på kontot vid fyra mättillfällen under året i framförallt sparare i försäkring med garanterade stället för värdet enbart vid årets ingång. Sveriges förmåner men även sparare som undviker risk- Försäkringsförbund föreslår att kapitalunderlaget fyllda placeringar eller äldre som sparar i genera- även för kapitalförsäkring bör bygga på fyra mättionsfonder. Förslaget gynnar den kategori inve- punkter. Regeringen konstaterar att beskattsterare som sysslar med kortsiktig spekulation ningsmodellen för kapitalförsäkring måste och excessivt risktagande, det stora flertalet fungera för både svenska och utländska sparare missgynnas. Den ökade skattebelast- försäkringar. För svenska försäkringar är det ningen på framförallt generationsskiftes- och försäkringsbolaget som är skattskyldigt till pensionskapital är kontraproduktiv, redan nu har avkastningsskatten. När det gäller utländska produktmarknaden problem med att generera kapitalförsäkringar är det i stället den enskilde avkastning som ger realt utbyte efter kostnader försäkringstagaren som är skattskyldig. Försäkoch avkastningsskatt. Något utrymme för att vid ringstagaren ska då själv beräkna underlaget för nuvarande avkastningar höja skatteuttaget med skatten och lämna uppgift om detta i deklaratio- 30 procent finns inte, utan betydande skador för nen. Det kan ifrågasättas om en enskild försäkdurationen i sparandet i form av omprövning av ringstagare med en utländsk kapitalförsäkring ingångna försäkringsavtal eller en övergång till kan beräkna kapitalunderlaget utifrån flera pensionering i egen regi kombinerad med enbart värderingstidpunkter. Det finns därför en risk riskförsäkring. Förslaget om schablonbeskattat för att en sådan reglering skulle kunna avskräcka investeringssparkonto och ändrad beskattning av potentiella försäkringstagare från att teckna kapitalförsäkring bör ej läggas till grund för utländska försäkringar där de inte kan räkna med lagstiftning. Avanza Bank anför att beskatt- att få hjälp från försäkringsbolaget med att ningen av insättningar kommer att leda till att beräkna kapitalunderlaget. Regeringen bedömer försäkringstagarna inte utnyttjar kreditupplägget att detta skulle kunna ifrågasättas utifrån ett EU-

PROP. 2011/12:1

rättsligt perspektiv. Om så skulle vara fallet kan måste då anses utgöra en premiebetalning. En det få till följd att reglerna inte kan tillämpas för motsvarande lösning för kapitalförsäkringarnas enskilda skattskyldiga med utländska kapital- del skulle därför vara att öka kapitalunderlaget försäkringar. Detta talar emot att föreslå en med årets premiebetalningar. Med premiebetalbeskattningsmodell med flera avläsningstid- ningar avses alla överföringar som sker från punkter även om det i och för sig skulle vara försäkringstagaren till försäkringen oavsett om möjligt för svenska försäkringsbolag att tillämpa det sker i form av inbetalningar av kontanter en sådan modell. eller genom att tillgångar, t.ex. aktier, tillförs Av dessa skäl föreslår regeringen att nuva- försäkringen. rande ordning för kapitalförsäkring som innebär Flera remissinstanser, bland annat Sveriges att kapitalunderlaget beräknas med utgångs- Försäkringsförbund , Försäkringsjuridiska punkt i värdet av tillgångarna respektive värdet Föreningen och Svenska Aktuarieföreningen , av försäkringen vid beskattningsårets ingång kritiserar förslaget att premier ska ingå i kapitalbehålls. Detta gäller också för avtal om tjänste- underlaget eftersom ettårsproblematiken inte är pension som är jämförbara med kapitalförsäk- aktuell för alla kapitalförsäkringar. ring. Försäkringsjuridiska Föreningen har vidare Skatteverket framför att det uttryckligen bör anfört att det saknas en analys av storleken av anges i lagtexten i 2 § lagen om avkastningsskatt ettårsproblemet och att det finns stora möjligpå pensionsmedel vid vilken tidpunkt skattskyl- heter att komma till rätta med ettårsprobledigheten inträffar för svenska och utländska matiken genom att införa kvalitativa regler även pensionsförsäkringar. I den aktuella paragrafen för kapitalförsäkring. Svenska Aktuarielistas de fysiska och juridiska personer som är föreningen anför att den s.k. ettårsproblemaskattskyldiga till avkastningsskatt. Av efterföl- tiken inte finns i vare sig traditionell försäkring jande paragrafer framgår hur kapitalunderlag och där försäkringsbolaget står de finansiella riskerna skatteunderlag ska beräknas för dessa skattskyl- eller i fondförsäkring. Behovet av att förändra diga. I dessa bestämmelser framgår också hur skatteunderlaget bör därför vara begränsat till ett och vid vilken tidpunkt aktuella värden som ska begränsat antal kapitalförsäkringsprodukter. ingå i underlaget ska beräknas. Regeringen anser Föreningen anser vidare att det innebär dubbeldärför att det saknas skäl att i 2 § lagen om beskattning att ta med inbetalda premier i avkastningsskatt på pensionsmedel ange vid underlaget men inte beakta uttag och anser det vilken tidpunkt skattskyldigheten inträffar för som mest rimligt att kapitalförsäkringar som inte svenska och utländska pensionsförsäkringar. liknar investeringssparkonton inte heller jämförs med denna sparform då skattemodellen utfor- Ettårsproblematiken åtgärdas mas. Den s.k. ettårsproblematiken innebär att När det gäller kritiken från bland annat sparande kan ske i en kapitalförsäkring utan Försäkringsjuridiska Föreningen om att omfattbeskattning. Regeringen instämmer i prome- ningen av ettårsproblematiken inte analyserats morians utgångspunkt att ettårsproblematiken konstaterar regeringen följande. Av naturliga bör åtgärdas. Gemensamt för både kapitalförsäk- skäl saknas det tillgängliga uppgifter om i vilken ring och investeringssparkonto är att skatten utsträckning möjligheten att undvika avkastbaseras på värdet av sparandet vid en eller flera ningsskatten utnyttjas. Att det numera finns mättidpunkter. En beskattningsmodell som kapitalförsäkringar som gör detta möjligt är enbart bygger på värdet vid vissa mättidpunkter dock klart. Det har aldrig varit meningen att innebär att det finns möjlighet att undvika skatt avkastningsskatten ska kunna kringgås och om värdet av sparandet tas ut innan en därför bör den möjligheten åtgärdas. Att inte mättidpunkt. Av denna anledning ska vid beräk- ändra beskattningen av kapitalförsäkring är ningen av kapitalunderlaget för invester- därför inte ett alternativ. ingssparkontot inbetalningar och överföringar av Konsekvensen av förslaget att premier ska finansiella instrument öka kapitalunderlaget. Det ingå i kapitalunderlaget är att detta blir högre är inte möjligt att överföra finansiella instrument och därmed också att skatteuttaget, som flera till en svensk kapitalförsäkring. Till en utländsk remissinstanser påpekar, blir högre. Enligt kapitalförsäkring kan i vissa fall finansiella regeringens bedömning är de ekonomiska instrument överföras, men en sådan överföring konsekvenserna av att premier läggs till kapi-

PROP. 2011/12:1

talunderlaget små. Kapitalförsäkringar bedöms korad återbäring. Detta skulle tala för att sådana även med förslaget ha en låg beskattningsnivå premier som försäkringsgivaren tar ut för att relativt normen om 30 procent. kunna uppfylla sina åtaganden vad gäller försäk- För att vissa försäkringar inte ska omfattas av ringsrisk och garanti inte ska beaktas vid beräkförslaget om att åtgärda ettårsproblematiken ningen av beskattningsårets kapitalunderlag. krävs det dessutom att det går att hitta en metod Detta skulle dock innebära att försäkringsgivaför att peka ut vilka försäkringar som ska ren måste kunna dela upp premiebetalningarna undantas. En sådan metod ska fungera för såväl utifrån sitt åtagande gentemot försäkringstagasvenska som utländska försäkringar, vara robust, ren. En sådan modell skulle öka bolagens admienkel och inte möjlig att disponera över för nistration. Det är även osannolikt att en sådan parterna i försäkringsavtalet. uppdelning skulle kunna tillämpas på utländska Att som Försäkringsjuridiska Föreningen försäkringar där den enskilde försäkringstagaren föreslår införa kvalitativa villkor för kapitalför- är skattskyldig. Därför bedöms inte heller denna säkring kan enligt regeringens mening ifråga- metod som lämplig. sättas av flera skäl. Förhållandet när det gäller Ingen av remissinstanserna har heller föreslakapitalförsäkring är inte jämförbart med vad som git någon annan metod som bedöms fungera gäller för pensionsförsäkring. Sparande i både för svenska och utländska försäkringar. pensionsförsäkring är förenat med kvalitativa I likhet med vad som anförs i promemorian villkor för att skydda skattekrediten i sparandet. anser regeringen därför att premiebetalningar ska Någon motsvarande skattekredit finns inte i ingå i kapitalunderlaget och att alla kapitalkapitalförsäkringssparande. Frågan om hur försäkringar ska omfattas. Det föreslås därför att villkoren ska utformas och vad de ska syfta till kapitalunderlaget ska beräknas på samma sätt för återstår. Ytterligare en fråga är hur kvalitativa alla slags kapitalförsäkringar. Förslaget gäller villkor ska fungera för utländska kapitalförsäk- också avtal om tjänstepension som är jämförbara ringar. Regeringens bedömning är därför att med kapitalförsäkring. införandet av kvalitativa villkor för kapitalförsäk- Eftersom inte alla premiebetalningar sker i ring inte är ett lämpligt alternativ. början av ett beskattningsår är nackdelen med I promemorian har ett antal sätt att begränsa metoden att premiebetalningar som inte sker i förslaget om att inbetalningar ska ingå i kapital- början av beskattningsåret riskerar att överunderlaget prövats och förkastats. Så har till beskattas. Mot detta ska vägas att den värdestegexempel en modell som innebär att försäkringar ring som i genomsnitt kan förväntas uppkomma med betydande försäkringsrisk skulle undantas endast påverkar beskattningsunderlaget fr.o.m. prövats. Nackdelarna med en sådan metod över- nästföljande avläsningstidpunkt. Beskattningsniväger dock fördelarna främst därför att det inte vån reflekterar dessutom dels modellen för att kan uteslutas att försäkringsbolagen efter beräkna underlaget, dels schablonräntans nivå. hälsoprövning skulle kunna erbjuda depåförsäk- Regeringens bedömning är att förslaget inte ring med betydande risk till en relativt låg risk- medför en för hög beskattning jämfört med premie. Om försäkringar med visst riskinnehåll konventionell beskattning. Den beskattning som då beskattades enligt nuvarande regler skulle det sker av premier som betalas in i slutet av beskattgå att kringgå avkastningsskatten genom att ningsåret bör trots detta mildras genom att bara teckna en depåförsäkring med ett sådant försäk- hälften av premierna för andra halvan av beskattringsinslag. Regeringen delar därför promemori- ningsåret ska öka kapitalunderlaget. Om ans bedömning att det inte är en lämplig metod. beskattningsåret är lika med ett kalenderår Ett annat alternativ till urskiljningsmetod som innebär det att premier som betalas under prövats är att sådana premier som bolaget tar ut perioden den 1 januari–den 30 juni i sin helhet för att täcka sina risk- och garantiåtaganden inte ska öka kapitalunderlaget medan premier som ska öka kapitalunderlaget. Det torde nämligen betalas in under perioden den 1 juli–den vara mindre vanligt förekommande att återköp, i 31 december ska öka kapitalunderlaget med syfte att undgå avkastningsskatten, görs av hälften. Skatteverket har i denna del anfört att försäkringsprodukter som innehåller en bety- kapitalunderlaget ska beräknas utan någon dande garantidel jämfört med produkter som halvering av de premier som betalas under andra innehåller en mindre garantidel eller som saknar halvåret. Att lägga till premierna utan halvering garantidel och endast innehåller en rätt till vill-

PROP. 2011/12:1

innebär en risk för överbeskattning. Regeringen bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder instämmer därför inte i Skatteverkets förslag. som fastställts i kollektivavtal mellan arbets- Skatteverket föreslår också att kapitalunderla- marknadens huvudorganisationer, som är get för pensionsförsäkring ska beräknas utifrån hänförliga till försäkringar som i redovisningsstatslåneräntan den 30 november året före hänseende tas upp som grupplivförsäkringar, beskattningsåret med ett tillägg om eller som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar 0,75 procentenheter. Frågan om beskattning av hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV pensionsförsäkringar ligger utanför de frågor enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försom behandlas i detta ärende. Några förslag när säkringsrörelselagen (2010:2043). Samma försäkdet gäller pensionsförsäkring lämnas därför inte. ringar som enligt nuvarande regler undantas från Försäkringsjuridiska Föreningen vänder sig avkastningsskatt kommer således att undantas mot att schablonintäkten på investeringsspar- även med förslaget att premiebetalningar ska kontot får kvittas mot utgifter i inkomstslaget ingå i beräkningen av kapitalunderlaget för vissa kapital när motsvarande möjlighet inte finns för försäkringar. Dessa undantag ska även gälla i kapitalförsäkringarna. Föreningen anför att det tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som vore rättvisare och enklare att inordna invester- är jämförbara med personförsäkring. Sveriges ingssparkontot i lagen om avkastningsskatt på Försäkringsförbund har också framfört att det är pensionsmedel. Ett annat alternativ är enligt främmande att beskatta riskförsäkringar, t.ex. föreningen att lyfta ut kapitalförsäkringen ur dödsfallsförsäkringar, med avkastningsskatt och avkastningsskattesystemet och låta kapitalunder- att det är fel att de delar av en premie som laget för kapitalförsäkring utgöra en schablon- försäkringsföretaget tillgodogör sig för täckande intäkt i inkomstslaget kapital. av kostnader för administration och När det gäller investeringssparkontot är det avkastningsskatt ska ingå i underlaget för avkastden enskilde som är skattskyldig för schablon- ningsskatt. Förslaget om att premier ska ingå i intäkten. Det är därför principiellt riktigt att kapitalunderlaget är schablonmässigt. I och med intäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital. detta kommer alla kapitalförsäkringar, även de Skattskyldigheten för avkastningsskatten ligger med större riskinslag, att omfattas av förslaget. hos försäkringsbolagen och är en del av deras Regeringens bedömning är att effekten av att beskattning. Om motsvarande schablonintäkt delar av de premier som betalas till en försäkring för kapitalförsäkring skulle tas upp i inkomstsla- kan vara avsedda att täcka kostnader och avkastget kapital krävs att skattskyldigheten för ningsskatt torde vara begränsad och att omavkastningsskatten flyttas till försäkringstagarna. ständigheten ska vägas mot att den föreslagna Ett sådant förslag ligger utanför detta ärende. beskattningsnivån är förhållandevis låg. Sveriges Försäkringsförbund framför att den Regeringen finner därför inte skäl att undanta föreslagna modellen bortser från att inbetalade riskkostnader från premierna eller att kostnader premier endast i viss del motsvarar ett sparande. och avgifter ska dras av från premierna innan de Förbundet framför att traditionell livförsäkring läggs till vid beräkning av kapitalunderlaget. och fondförsäkring ofta kombineras med Avanza Bank har anfört att beskattning av premiebefrielseförsäkringar, som beskattas enligt insättningar kommer leda till att belåningen av IL och att det därför är oacceptabelt att dessa kapitalförsäkringar upphör och att likviditeten i även beläggs med avkastningsskatt. Regeringen marknaden till följd därav avsevärt kommer att instämmer i vad Sveriges Försäkringsförbund försämras. Regeringens bedömning är att risken anför om att premier för försäkringar som är mycket liten för att likviditeten på värdepapbeskattas enligt inkomstskattelagen inte bör persmarknaden påverkas negativt i någon nämnbeaktas vid beräkning av kapitalunderlaget. värd omfattning om kredit inom det schablonbe- Därför införs ett undantag vid beräkningen av skattade området försvåras genom att inbetalden del av kapitalunderlaget som avser ningar ska beaktas vid beräkningen av premiebetalningar i 3 b § lagen om avkast- kapitalunderlaget. ningsskatt på pensionsmedel, motsvarande det som i dag finns i 3 § tredje stycket 2–4 samma Olika kapitalunderlag lag. I det föreslagna undantaget anges att vid Förslagen om beräkning av kapitalunderlag för beräkning av kapitalunderlag ska bortses från investeringssparkonto och kapitalförsäkring premiebetalningar som är hänförliga till avgångs- innebär vissa skillnader för hur kapitalunderlaget

PROP. 2011/12:1

beräknas för de båda sparformerna. Gemensamt ingen vägledande praxis. I och med förslaget att för båda beräkningarna är att de utgår från värdet även premiebetalningar under beskattningsåret i sparandet vid en viss eller vid vissa tidpunkter ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget och att premier och insättningar ingår i underla- kan årets kapitalunderlag inte som i dag faststälget. las vid årets ingång. För att klargöra att alla Bland annat Fondbolagens förening och premiebetalningar under året ska ingå i ett kapi- Försäkringsjuridiska Föreningen är kritiska till att talunderlag föreslås att beräkningen av kapitalunderlaget beräknas på olika sätt för kapitalunderlaget vid överlåtelse av en kapikapitalförsäkring och investeringssparkontot. talförsäkring ska regleras särskilt. Regeringen konstaterar att förslaget om två Skatteverket anför angående förslaget till beräkningsmodeller inte medför någon entydig fördelning av kapitalunderlaget mellan förvärvare fördel för investeringssparkontot trots att och överlåtare i 3 c § i lagen om avkastningsskatt insättningar under året beaktas endast på kvar- på pensionsmedel att det när det gäller överlåtatalsbasis. Å ena sidan ger modellerna i båda fall ren är oklart om kapitalunderlaget ska proporupphov till en marginell överbeskattning av tioneras utifrån innehavstid eller om beskattning inbetalningar, eftersom de ger upphov till samma ska ske för ett helt år. Om ingen jämkning ska skatteuttag oavsett om de betalas in precis efter ske innebär detta enligt verket att en överlåten en avläsningstidpunkt eller i nära anslutning till utländsk kapitalförsäkring, sammantaget för nästa avläsningstidpunkt. Denna överbeskatt- överlåtaren och förvärvaren, beskattas hårdare än ning minskar om avläsningstidpunkterna är mer en svensk vilket bör strida mot gemenskapsrätfrekventa. Detta gynnar investeringssparkontot ten. som föreslås ha fyra avläsningstidpunkter per år. Regeringen konstaterar att förslaget innebär För kapitalförsäkringar lindras dock beskatt- att såväl överlåtare som förvärvare ska beräkna ningen av att inbetalningar som sker under andra ett kapitalunderlag under det beskattningsår då halvan av beskattningsåret endast ska öka kapi- försäkringen byter ägare. Beskattningen totalt talunderlaget med hälften. Å andra sidan ger sett under beskattningsåret för en överlåten löpande värdestegringar ett större genomslag på utländsk kapitalförsäkring skiljer sig dock inte skatteuttaget vid mer frekventa avläsningstid- från beskattningen av en motsvarande svensk punkter. I genomsnitt förväntas värdet på till- försäkring. För svenska kapitalförsäkringar är gångarna stiga, vilket gör att deras genomsnitt- det dock livförsäkringsföretaget som är skattliga värde under året kan förväntas överstiga skyldigt och det saknas därför möjlighet att värdet vid årets början. Såväl rådande regler som reglera hur den skatt som belöper på en svensk förslaget innebär att värdestegring under året kapitalförsäkring borde fördelas mellan förvärinte påverkar skatteuttaget för kapitalförsäk- vare och överlåtare när en sådan försäkring ringar förrän fr.o.m. året därpå. I detta avseende överlåts. Enligt regeringens mening leder således medför den föreslagna beräkningsmodellen såle- inte förslaget till någon överbeskattning av des att kapitalförsäkringar gynnas framför inve- utländska kapitalförsäkringar. steringssparkonton, där värdestegring påverkar Som Skatteverket påtalar kan det förekomma underlaget för beskattning redan fr.o.m. följande att samma försäkring överlåts flera gånger under kvartal. samma beskattningsår. Lagförslaget har omfor- Regeringen delar promemorians bedömning mulerats något av hänsyn till detta. För den att skillnaderna i beräkning av kapitalunderlagen överlåtare som innehade försäkringen vid inte får några betydande effekter. På kort sikt är beskattningsårets ingång föreslås att kapitaluninvesteringssparkontot marginellt förmånligare derlaget beräknas som värdet av tillgångarna vid än kapitalförsäkring. På lång sikt blir det beskattningsårets ingång med tillägg för premier däremot en liten fördel för kapitalförsäkringen. som betalats in fram till och med överlåtelsen. Skillnaderna är små. När det gäller förvärvaren av försäkringen föreslås att kapitalunderlaget ska motsvara premie- Överlåtelse av utländsk kapitalförsäkring betalningar under beskattningsåret som gjorts Frågan hur kapitalunderlaget ska beräknas när en efter förvärvet av försäkringen till och med den utländsk kapitalförsäkring har överlåtits under tidpunkt då försäkringen återigen överlåts alterbeskattningsåret är inte reglerad i lagen om nativt till och med beskattningsårets utgång. avkastningsskatt på pensionsmedel och det finns

PROP. 2011/12:1

Den föreslagna bestämmelsen om att premier Uppsala universitet anför bland annat att det som betalas under andra halvan av beskattnings- finns en risk att den föreslagna skattesatsen är året ska beräknas till halva beloppet vid kapital- något för hög, särskilt i internationellt underlagsberäkningen tillämpas även vid en perspektiv och mot bakgrund av att den enligt överlåtelse. förslaget utgör jämförelsenorm för den skatt Motsvarande regler föreslås gälla för avtal om som föreslås ska tas ut på investeringssparkontjänstepension som är jämförbara med kapital- ton. försäkring. Flertalet remissinstanser som har yttrat sig är Skatteverket anser också att det är önskvärt att negativa till förslaget och anser inte att det ska ett förtydligande tas in i 10 a § lagen om avkast- genomföras. Skatteverket anför att det inte ningsskatt på pensionsmedel som anger vilket lämnas något förslag när det gäller pensionsårs utländska skatt och kupongskatt som ned- försäkringskapital. Skatteunderlaget för sättning kan medges för. Regeringen anser inte pensionsförsäkringskapital beräknas enligt att det är lämpligt att i detta sammanhang ändra nuvarande regler genom att kapitalunderlaget den aktuella paragrafen utan frågan får överläm- multipliceras med den genomsnittliga statslånas åt rättstillämpningen. neräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret utan något Lagförslag procentuellt tillägg. Skatteverket föreslår att även Bestämmelser om kapitalunderlag återfinns i 3 a– underlaget för pensionsförsäkringskapital 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensions- beräknas utifrån statslåneräntan den medel, se avsnitt 3.10. Förslaget föranleder också 30 november året före beskattningsåret och med ändringar i punkt 2 i övergångsbestämmelserna ett tillägg på 0,75 procent. Aktiespararna anför till lagen (2008:136) om ändring i lagen att skattesatsen och sättet att beräkna underlaget (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- på borde vara desamma som för investeringsmedel. sparkontot. När det gäller skattenivån anför Aktiespararna att både skatteuttaget och avkastningskravet på investering som kan berättiga till 6.13.4.4 Schablonavkastning på sparande i att välja en schablonbeskattad sparform ökar kapitalförsäkring med hela 40 procent. Om ändringen införs leder det till att en stor del av sparandet i kapitalförsäkringar kommer att tas ut och flyttas till Regeringens förslag: Schablonavkastningen konventionellt beskattat sparande. Försäkrings- (skatteunderlaget) för sparande i kapitaljuridiska föreningen anför att dagens system försäkring och avtal om tjänstepension som är bygger på att den genomsnittliga statslåneräntan jämförbart med kapitalförsäkring, ska beräknas används medan i förslaget statslåneräntan per som kapitalunderlaget multiplicerat med 30 november i stället ska användas. Det är svårt statslåneräntan vid utgången av november under att förstå på vilket sätt en räntesats vid ett enda föregående kalenderår. specifikt tillfälle bättre än ett genomsnitt för Skattesatsen för kapitalförsäkring och avtal helåret skulle spegla den aktuella avkastningen. om tjänstepension som är jämförbart med Försäkringsbolagen tvingas dessutom upprättkapitalförsäkring höjs till 30 procent. hålla två snarlika skatteberäkningssystem för avkastningsskatten. Svenska Aktuarieföreningen anser att förslagen innebär en betydande skatte- Promemorians förslag: I promemorian höjning jämfört med dagens beskattningsregler föreslås att schablonavkastningen för sparande i och att förslagen i större utsträckning bör ta kapitalförsäkring ska beräknas som kapital- höjd för produkternas olikheter och unika egenunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid skaper. Svenska Aktuarieföreningen anför vidare utgången av november under föregående att eftersom utbetalningar inte beaktas i underlakalenderår med ett tillägg av 0,75 procent- get sker en dubbelbeskattning som inte är rimlig enheter. och att förslaget innebär omfattande IT-föränd- Remissinstanserna: Konkurrensverket och ringar för försäkringsbolagen. Sveriges Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet till- Försäkringsförbund (numera Svensk Försäkring ) styrker förslaget om ändrad beskattning av delar inte uppfattningen att det nya investeringskapitalförsäkring. Juridiska Fakulteten vid

PROP. 2011/12:1

sparkontot ska utgöra jämförelsenorm för neut- faktum att schablonmetoden innebär att även ralitet i beskattningen vid beskattning av kapi- orealiserad värdestegring på kapitalet beskattas talförsäkring. Beskattningen av kapitalförsäkring och å andra sidan att avkastningen på försäkhar utformats för att vara neutral i förhållande ringskapitalet på lång sikt normalt är högre än till direktägande i en tänkt portfölj av olika statslåneräntan eftersom kapitalet också omfatvärdepapper. Den sammantagna beskattningen tar aktier och andra värdepapper vars avkastning av fonder och försäkringsföretag kalibrerades för även inkluderar en riskpremie (prop. 1994/95:25, att ta hänsyn till att försäkringsföretagens s. 53 ff.). Av dessa skäl ansågs det motiverat med tillgångsportföljer är sammansatt av instrument en lägre skatt för kapitalförsäkring än med varierande risknivå, och därmed avkastning. 30 procent. Skattesatsen skulle dock ligga på Ansatsen i promemorians förslag tycks vara att samma nivå som för andra kapitalinkomster man vill införa ett sparande som domineras av vilket uppnåddes genom att ta ut 30 procent aktierelaterade instrument. Det är därmed direkt avkastningsskatt på nio tiondelar av underlaget olämpligt att överföra en sådan beskattning till för skatten i kapitalförsäkring, dvs. med försäkring. Sveriges Försäkringsförbund anser 27 procent av underlaget för skatten. Vid infösåledes inte att introduktionen av en ny, randet av schablonbeskattningen för bland annat schablonbeskattad produkt i marknaden utgör försäkringssparande var utgångspunkten att skäl att ändra den neutralitetsnorm som varit skatteuttaget enligt schablonen skulle ligga på bärande i skattesystemet sedan 1991 års samma nivå som skatteuttaget på den faktiska skattereform. ProSkandia avvisar bestämt avkastningen. Statslåneräntan ansågs därvid som förslaget om höjning av avkastningsskatten för ett bra mått för att fånga avkastningen på lång kapitalförsäkring. ProSkandia anför vidare att sikt. villkoren för försäkringssparande successivt har Sparformen har sedan införandet i allt högre försämrats under de senaste årtiondena. Enligt utsträckning kommit att marknadsföras som ett ProSkandia bör långsiktigt försäkringssparande fördelaktigt alternativ till direktsparande i aktier stimuleras av staten bland annat genom skatte- och fonder eftersom kapitalet kan omplaceras reglerna. ProSkandia föreslår att regeringen mellan olika finansiella tillgångar utan någon tillsätter en allsidigt sammansatt utredning för beskattning och eftersom skatten är förhållandeatt se över beskattningen av långsiktigt vis låg i förhållande till den förväntade avkastförsäkringssparande. ningen från aktier och andelar i fonder. Marknaden för nyteckning av kapitalförsäkring Skälen för regeringens förslag domineras dessutom i dag av försäkringar med ett obetydligt försäkringsinslag. Sparande i Schablonavkastning för kapitalförsäkring kapitalförsäkringar kan därmed i högre utsträck- Avkastningsskatten i sin nuvarande form med en ning än tidigare förväntas erhålla en överavkastschablonmässig avkastning som beskattas i stäl- ning relativt den (i stort sett) riskfria avkastning let för den verkliga avkastningen infördes den på långa statspapper som statslåneräntan åter- 1 januari 1994 i samband med introduktionen av speglar. En konsekvens av detta är att den effekdet individuella pensionssparandet (prop. tiva skattesatsen för sparande i kapitalförsäkring 1992/93:187). kan förväntas vara avsevärt lägre än normen om Den nuvarande skattebelastningen för allt 30 procents skatt på kapitalinkomster. För försäkringssparande, såväl i pensionsförsäkring kapitalförsäkringar med underliggande tillgångar som i kapitalförsäkring, bygger på en schablon- som motsvarar de som förväntas inom ramarna avkastning som motsvarar den genomsnittliga för investeringssparkontot bedöms den effektiva statslåneräntan under kalenderåret före beskatt- skattesatsen med rådande regler uppgå till ningsåret. För 2011 innebär det en schablonav- 17 procent. kastning på 2,77 procent. Denna avkastning Det finns därför skäl att höja skattesatsen för beskattas sedan, avseende kapitalförsäkring, med kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension 27 procent vilket ger ett skatteuttag för 2011 om som är jämförbara med kapitalförsäkring så att ca 0,75 procent av värdet av sparandet. den hamnar i nivå med den som föreslås gälla för När skattesatsen om 27 procent för kapital- investeringssparkonto. Beräkningen av schaförsäkring infördes den 1 januari 1995 var det ett blonavkastningen ska utgå ifrån statslåneräntan resultat av en avvägning mellan å ena sidan det den 30 november föregående år, inte genom-

PROP. 2011/12:1

snittet under föregående år som tidigare. samma tillgångar skulle förväntas erhålla om de i Sammantaget bidrar detta till att säkerställa att stället beskattades konventionellt. samma beskattningsnivå ska gälla för ProSkandia anför att villkoren för försäkringsinvesteringssparkonto och kapitalförsäkring. sparande successivt försämrats och föreslår att Åtgärden kan motiveras med att regeringen tillsätter en utredning för att se över investeringssparkontot har likheter med vissa beskattningen av långsiktigt försäkringskapitalförsäkringar som redan finns på mark- sparande. Regeringen finner i nuläget inte skäl naden och att det därför riskerar att bli sned- för att tillsätta någon sådan utredning. vridande om liknande sparformer har olika Den ränta som i dag används för att beräkna beskattningsnivåer. schablonavkastningen i avkastningsskattelagen är Flera remissinstanser, bland annat Juridiska den genomsnittliga statslåneräntan under kalenfakulteten vid Uppsala universitet , Aktiespararna , deråret närmast före ingången av beskattnings- Svenska Aktuarieföreningen och Försäkringsju- året. När det gäller schablonintäkten på inveridiska Föreningen , anser att beskattningsnivån steringssparkontot föreslås i stället att tillämpligt är för hög och att höjningen av skatte- värde på statslåneräntan ska vara värdet den belastningen är betydlig jämfört med dagens 30 november kalenderåret närmast före ingången regler. Sveriges Försäkringsförbund anser inte att av det kalenderår för vilket ett kapitalunderlag investeringssparkontot bör utgöra jämförelse- ska beräknas. Försäkringsjuridiska Föreningen norm för neutralitet i beskattningen vid anför att det är svårt att förstå varför statslånebeskattning av kapitalförsäkring. Enligt Sveriges räntan den 30 november är bättre än den genom- Försäkringsförbund har beskattningen av snittliga statslåneräntan under föregående år. kapitalförsäkring utformats för att vara neutral i Som anges i promemorian är syftet med att förhållande till direkt ägande i en tänkt portfölj använda statslåneräntan den 30 november av olika värdepapper och promemorians ansats närmast föregående kalenderår att uppnå bättre att utgå från ett sparande som domineras av följsamhet med den riskfria ränta som statslåaktierelaterade instrument är därför felaktig. neräntan är tänkt att approximera. Regeringen Regeringen konstaterar att schablonbeskatt- delar promemorians bedömning att bättre följningen av investeringssparkontot nu föreslås samhet är önskvärd i sig och att en övergång till utgå ifrån att underlaget multipliceras med en att använda statslåneräntan den 30 november faktor som uppgår till statslåneräntan den troligen bidrar till att förebygga räntearbitrage i 30 november närmast föregående kalenderår vissa situationer om styrräntan under en period utan det tillägg på 0,75 procentenheter som avviker mycket kraftigt från statslåneräntan. föreslogs i promemorian. Statslåneräntan Eftersom dessa argument är giltiga även för reflekterar den i det närmaste riskfria räntan på kapitalförsäkring föreslår regeringen att schasvenska statsobligationer med lång löptid. Det blonavkastningen även för kapitalförsäkring, och saknas skäl att tro att marknaden erbjuder avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkringar med en förväntad avkastning kapitalförsäkring, ska beräknas med utgångssom understiger avkastningen på en riskfri punkt i statslåneräntan den 30 november långsiktig placering. Den föreslagna nivån på kalenderåret närmast före ingången av beskattbeskattningen förväntas därför inte medföra att ningsåret. någon typ av kapitalförsäkring får en effektiv skattesats som överstiger normen om Olika slag av kapitalförsäkring 30 procent. Produktutbudet på kapitalförsäkringsmarknaden För kapitalförsäkringar med underliggande är mycket varierat. Marknaden omfattar allt från tillgångar som motsvarar de som förväntas inom depåförsäkringar till rena riskförsäkringar och ramarna för investeringssparkontot bedöms däremellan kombinerade försäkringsprodukter förslaget i genomsnitt medföra en effektiv med långa löptider och ett betydande risk- och skattesats på drygt 19 procent. Detta är en garantiinslag. Produktinriktningen påverkar även höjning med ca två procentenheter jämfört med bolagets placeringsprofil och därmed även den den förväntade effektiva skattesatsen med förväntade avkastningen. Det innebär att olika rådande regler, men ska jämföras med den slag av kapitalförsäkring har olika möjlighet att effektiva skattesats på knappt 29 procent som uppnå en viss avkastning. Frågan är därför om

PROP. 2011/12:1

det finns skäl att överväga olika beskattning för försäkringsföretag, skyldigt att upprätta register olika slag av kapitalförsäkringar. för skuldtäckningstillgångar som svarar mot Ett alternativ är att skilja mellan långsiktigt villkorad återbäring och fondförsäkring och kortsiktigt sparande. Problemet med en respektive övrig livförsäkring. Detta innebär sådan lösning är att den kräver ett omfattande således att bolagen i och för sig borde ha goda regelverk för att upprätthålla bundenheten i förutsättningar att urskilja sådana tillgångar som sparandet med ökad administration som följd. svarar mot garanterad återbäring och garanterade Frågor som uppstår är vad som ska hända om försäkringsåtaganden och som skulle kunna bindningstiden ändras och hur beskattning ska bibehålla nuvarande skattenivå från övriga tillske när bindningstiden upphör. Dessutom över- gångar eftersom en sådan uppdelning redan lämnar metoden åt avtalsparterna att disponera följer av den näringsrättsliga regleringen. En över vilken beskattningsnivå som ska tillämpas. sådan lösning skulle dock öka bolagens admi- En mer robust beskattningsmodell som inte nistration och det är även osannolikt att en sådan parterna kan påverka skulle vara att dela upp uppdelning skulle fungera för de utländska kapitalunderlaget utifrån om det är försäkrings- försäkringarna, för vilka försäkringstagarna själva givaren eller försäkringstagaren som bär placer- ska redovisa schablonavkastningen. Vidare är det ingsrisken för underlaget. Av 5 kap. 1 § oklart hur en uppdelning av kapitalunderlaget försäkringsrörelselagen (2010:2043), förkortad utifrån placeringsrisk skulle fungera efter FRL, framgår att bolagen ska göra försäkrings- implementeringen av det s.k. Solvens II-direktitekniska avsättningar som ska vara så stora att vet. 131 bolaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla Genomgången av olika metoder för en åtaganden som skäligen kan förväntas uppdelning av kapitalunderlaget i en del med uppkomma med anledning av ingångna försäk- högre beskattning och en del med lägre beskattringsavtal. Vidare är bolagen, enligt 6 kap. 1 § ning leder till slutsatsen att det kan ifrågasättas FRL, skyldiga att inneha skuldtäckningstill- om det är möjligt att hitta en metod som ger rätt gångar till ett belopp som svarar mot de försäk- urval. Om en metod ändå ska väljas framstår ringstekniska avsättningarna. Skuldtäcknings- metoden att dela upp kapitalunderlaget utifrån tillgångarna omfattas av placeringsregler som vem som bär placeringsrisken som den mest syftar till att säkerställa att tillgångarna håller en ekonomiskt korrekta i syfte att skapa en neutral tillräckligt god kvalité. För villkorad återbäring beskattning för kapitalförsäkring. Nackdelarna och fondförsäkring där försäkringstagarna bär med metoden är att den ökar bolagens administden finansiella risken gäller endast att tillgång- rativa börda och att den torde vara omöjlig att arna ska placeras på det sätt som är lämpligt med tillämpa för en enskild försäkringstagare som hänsyn till åtagandets karaktär. För det fall att själv är skattskyldig för avkastningsskatt. bolaget har utfäst en garanterad återbäring är Det finns alltså inte någon naturlig och enkel bolaget således skyldigt att göra avsättningar uppdelningsmodell som kan ligga till grund för med ett belopp som motsvarar utfästelsen och olika beskattning av olika kapitalförsäkringar. placera skuldtäckningstillgångarna i enlighet med Med hänsyn till svårigheterna med att hitta en de strängare placeringsreglerna. För det fall att modell för uppdelning som fungerar och till att bolaget i stället har utfäst villkorad återbäring ska den beskattningsnivå som regeringen föreslår är bolaget placera premierna i tillgångar som är lägre än den som föreslogs i promemorian lämpliga med hänsyn till åtagandets karaktär. föreslår regeringen att beskattningen ska vara För bolagets fria tillgångar, dvs. sådana tillgångar densamma för alla former av kapitalförsäkring. som inte utgör skuldtäckningstillgångar, Som Försäkringsjuridiska Föreningen påpekar uppställs inte några särskilda kvantitativa innebär förslaget att försäkringsbolagen ska placeringsregler. tillämpa två olika system för beräkning av Enligt 6 kap. 30 § FRL är försäkringsbolaget skatten. Redan enligt nuvarande bestämmelser är skyldigt att föra ett skuldtäckningsregister som vid varje tidpunkt ska utvisa de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde. Vidare är bolaget, enligt 8 kap. 10 § 131 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den Finansinspektionens föreskrifter och allmänna 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och råd (FFFS 2011:20) om skuldtäckning i svenska återförsäkringsverksamhet, EUT L 335, 17.12.2009, s. 1 (Celex 32009L0138).

PROP. 2011/12:1

det så att försäkringsbolagen måste skilja mellan föreslår därför att lagstiftaren tar tillfället i akt olika skatteunderlag för pensionsförsäkring och och även utvidgar lagen om anmälningsskyldigkapitalförsäkring. Ingen remissinstans har fram- het för vissa innehav av finansiella instrument till fört att förslaget inte är möjligt att tillämpa. att gälla innehav i kapitalförsäkring. Avanza Regeringen anser därför inte att någon ändring Bank hade gärna sett att problematiken avseende bör göras av promemorians förslag. insynshandel i kapitalförsäkringar hade kommenterats. Lagförslag Skälen för regeringens bedömning: Såsom Bestämmelser om skatteunderlag tas in i 3 d § några remissinstanser har påpekat finns det i dag lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. en risk för att personer med insynsställning i ett Förslaget att ändra skattesatsen för kapital- företag undgår anmälningsskyldighet genom att försäkring och avtal om tjänstepension som är lägga sitt ägande i en kapitalförsäkring. Bland jämförbart med kapitalförsäkring föranleder en annat mot denna bakgrund har regeringen den ändring i 9 § samma lag. Se avsnitt 3.10. 10 mars 2011 (dnr Fi2011/1295) gett Finansin- Förslaget föranleder också ändringar i punkt 2 i spektionen i uppdrag bland annat att redogöra övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) för och bedöma behovet av förändringar av om ändring i lagen (1990:661) om avkastnings- lagstiftning om anmälningsskyldighet rörande skatt på pensionsmedel. innehav av finansiella instrument, dels vid vissa förändringar av aktieinnehav (flaggning), dels för personer med insynsställning. Det som ska 6.13.4.5 Övrigt klarläggas är om det finns behov av en bättre genomlysning av marknaden genom en utvidgad anmälningsskyldighet som också omfattar inne- Regeringens bedömning: Frågan om det bör hav av aktier och aktierelaterade finansiella vidtas några åtgärder för att personer med instrument via en kapitalförsäkring. Uppdraget insynsställning inte ska kunna undgå ska redovisas senast den 1 november 2011 i en anmälningsskyldigheten för insynspersoner bör promemoria som kan bli föremål för remittering. hanteras i särskild ordning och ligger utanför Det saknas skäl att föregripa den utredning och denna lagstiftning. analys som Finansinspektionen fått i uppdrag att genomföra. Regeringen anser sålunda att det i fråga om lagstiftningen om anmälningsskyldig- Promemorians bedömning: Frågan behand- het inte bör vidtas några åtgärder i detta lagstiftlades inte i promemorian. ningsärende. Remissinstanserna: Finansinspektionen anför Finansinspektionen har framfört att det är bland annat följande. Genom att lägga sitt angeläget att motsvarande nackdelar rörande ägande i en kapitalförsäkring kan personer med anmälningsskyldighet för insynspersoner som insynsställning undgå den anmälningsskyldighet lagt sitt ägande i en kapitalförsäkring inte som normalt gäller för insynspersoner. Kapital- kommer att gälla för investeringssparkontot. försäkringarna gör det även möjligt för en aktie- Regeringen kan dock konstatera att när det ägare att bygga upp ett större innehav utan att gäller investeringssparkontot kommer det att behöva offentliggöra detta genom flaggningar. vara den enskilde – och inte ett försäkringsbolag Flaggningsskyldigheten fullgörs i stället av det – som äger tillgångarna på kontot. Regeringen försäkringsbolag som tillhandahåller försäk- bedömer därför att de nackdelar som Finansinringen och dessa flaggningar saknar ofta infor- spektionen påtalat angående kapitalförsäkringar mationsvärde för marknaden. Kapitalförsäkring- inte kommer att vara aktuella för investeringsarna bidrar således till att försämra genom- sparkontot. lysningen av marknaden. Det är angeläget att motsvarande nackdelar inte kommer att gälla för investeringssparkontot och att genomlysningsproblemet för kapitalförsäkringar hanteras. Aktiespararna anför att det är oacceptabelt att personer med insynsställning inte behöver anmäla aktieinnehav som finns i en kapitalförsäkring till Finansinspektionen. Aktiespararna

PROP. 2011/12:1

6.13.5 Självdeklarationer och uppgifter den skattskyldige själv behöver kontrolluppgifter redovisa i deklarationen och på vilken bilaga uppgifterna ska lämnas. Skatteverket bifogar 6.13.5.1 Gällande rätt också de broschyrer och blanketter som bedöms vara relevanta för respektive deklarationsskyldig. Deklarationssystemet för fysiska personer och Till grund för förtryckningen på själva dekladödsbon i korthet rationsblanketten ligger innehållet i inkomna Fysiska personer och dödsbon ska enligt 2 kap. kontrolluppgifter och vissa andra av Skatteverket 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och redan kända uppgifter. Den preliminära skatteutkontrolluppgifter, förkortad LSK, lämna en räkningen grundas i sin tur på de förtryckta allmän självdeklaration. Deklarationsskyldighe- uppgifterna. ten för fysiska personer är enligt 2 kap. 2 § LSK i Om någon uppgift som har förtryckts på huvudsak kopplad till storleken av inkomsten deklarationsblanketten är felaktig eller saknas, under beskattningsåret. En fysisk person ska ska den skattskyldige göra den ändring eller det lämna en allmän självdeklaration bland annat när tillägg som behövs (3 kap. 3 § LSK). Den skattintäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomst- skyldige ska t.ex. lämna uppgift om inkomster slaget näringsverksamhet under beskattningsåret som det inte har lämnats någon kontrolluppgift har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent om och som därför inte har förtryckts i blanav prisbasbeloppet samt när intäkterna i ketten. inkomstslaget kapital, bortsett från ränta och Den deklarationsskyldige eller för honom utdelning för vilka kontrolluppgift ska lämnas, eller henne behörig ställföreträdare ska egenhar uppgått till sammanlagt minst 100 kronor händigt skriva under självdeklarationen och under beskattningsåret. senast den 2 maj under taxeringsåret lämna Skatteverket får information om de skattskyl- deklarationen till Skatteverket eller till ett digas inkomstförhållanden genom bland annat mottagningsställe som har godkänts av verket kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl. (4 kap. 3, 5 och 6 §§ LSK). Deklarationen kan Vissa av kontrolluppgifterna och andra uppgifter under vissa förutsättningar också lämnas på som Skatteverket får in är i sig inte tillräckliga elektronisk väg, nämligen via internet, telefon för att bestämma storleken av en skattepliktig eller SMS (jfr 4 kap. 4 § LSK samt Skatteverkets inkomst. Exempelvis är en uppgift om att en viss föreskrifter om e-tjänsten Inkomstdeklaration aktie är såld för ett visst pris inte tillräcklig för [SKVFS 2009:8 och SKVFS 2009:9]). att få fram skattepliktig kapitalvinst eller avdragsgill kapitalförlust. En sådan kontrollupp- Kontrolluppgifter om fordringsrätter, delägarrätter gift ger emellertid en upplysning om att ytterli- och försäkringar gare uppgifter behövs från den skattskyldige. I 8 kap. LSK finns det bestämmelser om Enligt 14 kap. 1 § LSK ska de flesta kontroll- kontrolluppgifter om ränta och annan avkastuppgifter för ett kalenderår lämnas till Skatte- ning på fordringsrätter. Kontrolluppgift ska verket senast den 31 januari närmast följande lämnas om ränteinkomster samt om annan kalenderår. avkastning än kapitalvinst som hänför sig till Av 4 kap. 2 § LSK och 3 kap. 2 § förordningen fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomst- (2001:1244) om självdeklarationer och kontroll- slaget kapital (1 §). Kontrolluppgiften ska uppgifter följer att Skatteverket före den 15 april lämnas av den som har tillgodoräknat eller betaunder taxeringsåret ska sända en blankett för lat ut avkastningen (2 §). allmän självdeklaration med vissa förtryckta I 9 kap. LSK regleras kontrolluppgiftsskyldiguppgifter till de fysiska personer och dödsbon heten avseende avkastning på delägarrätter. Den som kan antas vara skyldiga att lämna en sådan som har betalat ut eller tillgodoräknat utdelning, deklaration. Verket bifogar en specifikation över ränta eller annan avkastning än kapitalvinst på inkomna kontrolluppgifter och vissa andra delägarrätter ska lämna kontrolluppgift om uppgifter som Skatteverket redan har tillgång till avkastningen (1 och 4 §§). samt en preliminär skatteuträkning. Samtidigt När det gäller avyttring genom inlösen av lämnar Skatteverket, beroende på vilka uppgifter andelar i en investeringsfond eller i ett utländskt verket har tillgång till i fråga om t.ex. avyttringar fondföretag som driver verksamhet här i landet av fastighet eller aktier, upplysningar om vilka ska kontrolluppgift enligt huvudregeln lämnas

PROP. 2011/12:1

om uppkommen kapitalvinst eller kapitalförlust ska lämnas föreskrivs närmare i förordningen (10 kap. 1 och 6 §§ LSK). Om sådana nyss- (2001:1244) om självdeklarationer och kontrollnämnda fondandelar är förvaltarregistrerade, ska uppgifter. Uppgifterna ska enligt huvudregeln förvaltaren lämna kontrolluppgift även om lämnas snarast och senast den 15 januari året annan avyttring än inlösen. Detsamma gäller för efter det år som uppgiften gäller (5 §). Om den värdepappersinstitut som medverkar vid annan som är skyldig att lämna en sådan uppgift inte avyttring än inlösen av icke förvaltarregistrerade har gjort det, ska den kontrolluppgiftsskyldige andelar i utländska fondföretag. snarast anmäla detta till Skatteverket (6 §). Kontrolluppgift ska också lämnas om avytt- Fondbolag och förvaltningsbolag som ska ring av andra delägarrätter och fordringsrätter än föra eller låta föra ett register över andelsandelar i investeringsfonder (10 kap. 7 § LSK). I innehavare i en investeringsfond ska, då en kontrolluppgiften ska, till skillnad från vad som förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § gäller för andelar i investeringsfonder, uppgift lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna inte lämnas om uppkommen kapitalvinst eller förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga kapitalförlust. I stället ska uppgift lämnas om anskaffningsutgiften för de andelar i en inveden ersättning som har överenskommits efter steringsfond som tillhör en andelsägare och som avdrag för försäljningsprovision och liknande har registrerats på förvaltaren i stället för andelsutgifter. Uppgift ska också lämnas om antalet ägaren. Vid byte av en förvaltare eller om delägarrätter eller fordringsrätter som har förvaltaren inte längre ska vara införd i registret, avyttrats samt om deras slag och sort (10 kap. ska den förvaltare som andelarna i investerings- 9 § LSK). fonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, Enligt 12 kap. 2 § LSK ska flertalet kontroll- fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter uppgifter som avser inkomstslaget kapital också om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för lämnas för fysiska personer som är begränsat de andelar som flyttas (7 §). skattskyldiga. Förmögenhetsskatten har avskaffats helt från Förbindelse att lämna kontrolluppgift och med den 1 januari 2007. Som en följd av Utländska företag som driver bankverksamhet, avskaffandet av förmögenhetsskatten slopades värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieflera kontrolluppgiftsskyldigheter om livförsäk- ringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i ringar från och med den 1 januari 2009 (prop. Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande 2008/09:44). En kontrolluppgiftsskyldighet som etablering här, ska enligt 13 kap. 1 § LSK innan återstår för livförsäkringar är den som avser verksamheten påbörjas ge in en skriftlig förbinunderlag för avkastningsskatt för utländska delse till Finansinspektionen om att lämna försäkringar och avtal om tjänstepension som är kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna jämförbara med försäkring (11 kap. 8 a § LSK). i samma lag. Avgörande för tillämpningen av Av 12 kap. 4 § LSK framgår att den som har denna bestämmelse är att det drivs verksamhet i förmedlat en utländsk försäkring som avses i Sverige och att detta inte sker genom en filial 11 kap. 8 a § LSK ska lämna sådana uppgifter att eller en motsvarande etablering här i landet. försäkringsgivaren och försäkringstagaren kan Skyldigheten att lämna förbindelse om att lämna identifieras. kontrolluppgift gäller inte ett utländskt företag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska Annan uppgiftsskyldighet samarbetsområdet och som enligt bestämmel- I 15 kap. LSK finns det bestämmelser om skyl- serna i sitt hemland inte får lämna kontrolluppdighet att lämna uppgifter till den kontrollupp- gifter. giftsskyldige för att denne ska kunna lämna kontrolluppgift. Skatteförfarandelagen Den som för egen eller annans räkning har I propositionen Skatteförfarandet (prop. företagit en rättshandling med någon som är 2010/11:165) föreslås en ny lag, skatteförfaranskyldig att lämna kontrolluppgift ska skriftligen delagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. eller på liknande sätt till den kontrolluppgifts- Lagen ska ersätta bland annat LSK, skattebetalskyldige lämna de uppgifter som behövs för att ningslagen (1997:483) och taxeringslagen den kontrolluppgiftsskyldige ska kunna fullgöra (1990:324). Skatteförfarandelagen, förkortad sin uppgiftsskyldighet (4 §). Vilka uppgifter som SFL, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, med vissa övergångsbestämmelser.

PROP. 2011/12:1

Den del av SFL som berörs av förslagen i promemorians förslag att kontrolluppgift denna proposition rör de bestämmelser om avseende schablonintäkt vid innehav av deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter investeringssparkonto ska lämnas även för som hittills reglerats i LSK och som beskrivits i fysiska personer som är begränsat skattskyldiga detta avsnitt. De befintliga bestämmelser i LSK tagits bort. som berörs av förslagen i denna proposition har Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg överförts i stort sett oförändrade till SFL. Det förutser vissa kontrollproblem med förslaget att införs dock viss förändrad terminologi i SFL. investeringsföretaget ska lämna kontrolluppgift Bland annat ersätts begreppen allmän och till Skatteverket om storleken på schablonintäksärskild självdeklaration med begreppet in- ten. Kammarrätten konstaterar att det i vissa fall komstdeklaration, och begreppet taxeringsår kan bli svårt för såväl investeringsföretagen som ersätts med andra lämpliga begrepp. Skatteverket att kontrollera tillgångarnas karaktär och därmed bedöma om de ska räknas in i kapitalunderlaget. I en del situationer är inve- 6.13.5.2 Kontrolluppgifter om steringsföretagen beroende av att kontoinnehainvesteringssparkonton och varen lämnar uppgift till dem för att de i sin tur kapitalförsäkringar ska kunna uppfylla sin uppgiftsskyldighet. Kontrollproblemen torde enligt Kammarrätten 6.13.5.2.1 Kontrolluppgifter om accentueras när det gäller utländska investerinvesteringssparkonton ingsföretag, både vad gäller själva bedömningen av tillgångens karaktär som investeringstillgång men även möjligheten för Skatteverket att Regeringens förslag: Den som för eller har fört ett faktiskt få in kontrolluppgifter. investeringssparkonto ska lämna kontrolluppgift Skälen för regeringens förslag: I dag lämnas om storleken på den schablonintäkt som kontokontrolluppgift om utbetald eller tillgodoräknad innehavaren kan vara skyldig att ta upp i ränta, utdelning och annan avkastning på inkomstslaget kapital. delägarrätter och fordringsrätter. När det gäller Vid avyttring av delägarrätter eller fordrings- avyttring av andra delägarrätter och fordringsrätter enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen ska rätter än andelar i investeringsfonder lämnas inte kontrolluppgift också lämnas av den som för någon kontrolluppgift om uppkommen kapitaleller har fört ett investeringssparkonto om den vinst eller kapitalförlust. Uppgift lämnas nämliersättning som avses i den paragrafen. Om avyttgen endast om den ersättning som överenskomringen enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen mits efter avdrag för försäljningsprovision och avser andelar i en investeringsfond ska kontroll- liknande utgifter samt om delägarrätternas och uppgift i stället lämnas av samma uppgiftslämfordringsrätternas slag och sort. Det innebär att nare som enligt 10 kap. 3 § lagen om självdekla- den skattskyldige efter en avyttring, utan hjälp rationer och kontrolluppgifter ska lämna av fullständiga kontrolluppgifter, själv måste kontrolluppgift om avyttring genom inlösen, beräkna sin kapitalvinst eller kapitalförlust. De och uppgift ska i dessa fall enligt huvudregeln nuvarande kapitalbeskattningsreglerna är lämnas om bland annat kapitalvinst enligt komplicerade och svåra att tillämpa för den 10 kap. 6 § samma lag. I kontrolluppgiften ska skattskyldige. Andelen fel i självdeklarationerna anges att det är fråga om en avyttring som avses i när det gäller kapitalvinster och kapitalförluster 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen. Kontrollhänförliga till värdepapper är stor med därav uppgifterna ska lämnas för både obegränsat och följande felaktig skattedebitering. Dessa problem begränsat skattskyldiga. uppkommer inte vid avyttring av tillgångar på det föreslagna investeringssparkontot eftersom en sådan avyttring i sig inte utlöser någon Promemorians förslag: Överensstämmer skattepliktig kapitalvinst eller kapitalförlust som delvis med regeringens. Promemorian innehåller får dras av. inget förslag om att det i kontrolluppgiften vid För att förenkla den skattskyldiges redovisavyttring enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen ning i självdeklarationen av den schablonintäkt (1999:1229), förkortad IL, ska anges att det är som ska tas upp vid innehav av ett investeringsfråga om en sådan avyttring. Vidare har sparkonto föreslås att den som för ett invester-

PROP. 2011/12:1

ingssparkonto ska lämna kontrolluppgift till kontrolluppgift om avyttring genom inlösen, Skatteverket om storleken på schablonintäkten. och uppgift ska då enligt huvudregeln lämnas om Skatteverket kan då, efter eventuell summering bland annat kapitalvinst eller kapitalförlust av schablonintäkter hänförliga till flera invester- (10 kap. 6 § LSK). För övriga delägarrätter och ingssparkonton, lägga inkomna kontrolluppgif- fordringsrätter bör den som för eller har fört ter till grund för den preliminära skatteuträk- investeringssparkontot åläggas denna skyldighet ningen och förtryckningen av uppgifter på den och i dessa fall ska uppgift lämnas om den skattskyldiges deklaration. Kammarrätten i ersättning som avses i 44 kap. 8 a § IL. Av den Göteborg framför att förslaget att investeringsfö- paragrafen framgår att när tillgångar överförs till retaget ska lämna kontrolluppgift om storleken ett investeringssparkonto från ett annat slags på schablonintäkten kan medföra vissa kontroll- konto så ska andelarna anses ha avyttrats mot en problem, då det i vissa fall kan bli svårt att ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de kontrollera tillgångarnas karaktär och därmed förtecknades på kontot. bedöma om de ska räknas in i kapitalunderlaget. Den avyttring som anses ha skett när till- Regeringen konstaterar att sådana problem kan gångar överförs till ett investeringssparkonto uppkomma i enskilda fall men anser inte att de skiljer sig från vad som normalt gäller vid avyttbör bli vanligt förekommande. Vilka tillgångar ringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt som får sparas inom ramen för ett investerings- paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång sparkonto är reglerat i lagen om investerings- sker av tillgångarna. Av denna anledning kan det sparkonto och det torde i de allra flesta fall vara vara av värde för Skatteverket att det framgår av enkelt att avgöra tillgångarnas karaktär. Det är kontrolluppgiften att det rör sig om tillgångar också möjligt för investeringsföretagen att som anses avyttrade till följd av en överföring till genom avtal med kontoinnehavarna begränsa de ett investeringssparkonto. Därför införs sådana tillgångar som får sparas på kontot till sådana bestämmelser i 10 kap. 6 och 9 §§ LSK. tillgångar eller marknader där kontrollproblem Kontrolluppgifter om avyttring av finansiella inte kan förväntas uppstå. Regeringen anser såle- instrument enligt 44 kap. 8 a § IL ska även des inte att det finns skäl att frångå förslaget att lämnas för fysiska personer som är begränsat den som för ett investeringssparkonto ska lämna skattskyldiga. kontrolluppgift till Skatteverket om storleken på Den kontrolluppgiftsskyldighet som nu föreschablonintäkten. slås avseende schablonintäkt och överföring av I promemorian föreslogs att kontrolluppgift fordringsrätter och andra delägarrätter än andeavseende schablonintäkt vid innehav av lar i en investeringsfond gäller för svenska och investeringssparkonto skulle lämnas även för utländska investeringsföretag som tillhandahåller fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. investeringssparkonton i enlighet med bestäm- Eftersom ingen schablonintäkt ska beräknas för melserna i lagen om investeringssparkonto. en innehavare av investeringssparkonto som är Dessa företag driver sin verksamhet på olika sätt begränsat skattskyldig konstaterar regeringen att här i Sverige. När det gäller utländska företag en sådan uppgiftsskyldighet skulle sakna värde, som driver bankverksamhet, värdepappersröoch förslaget har därför tagits bort. relse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet För finansiella instrument som tillförs inve- eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att steringssparkontot kvarstår dock arbetet med att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, beräkna kapitalvinsten. Enligt förslaget till ska de enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamhe- 44 kap. 8 a § IL ska finansiella instrument som ten inleds ge in en skriftlig förbindelse till överförs till eget investeringssparkonto anses ha Finansinspektionen om att lämna kontrolluppavyttrats då de förtecknades på kontot. Skatte- gifter i enlighet med bestämmelserna i samma verket behöver uppgift om att avyttringen har lag. skett, för att säkerställa att beskattning kan ske. Det är därför lämpligt att kontrolluppgiftsskyl- Lagförslag dighet införs. När överföringen gäller andelar i Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet en investeringsfond bör kontrolluppgift lämnas avseende schablonintäkt vid innehav av ett av den som enligt 10 kap. 3 § lagen (2001:1227) investeringssparkonto införs i 11 kap. 10 § LSK. om självdeklarationer och kontrolluppgifter, Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet vid förkortad LSK, i dag är skyldig att lämna avyttring av delägarrätter eller fordringsrätter

PROP. 2011/12:1

enligt 44 kap. 8 a § IL tas in i 10 kap. 3, 6, 8 och melserna om kontrolluppgifter för dessa försäk- 9 §§ LSK. Se avsnitt 3.19. ringar och avtal. Ändringar föreslås därför i 11 kap. 8 a § LSK som innebär att för kapitalförsäkring eller sådant avtal om tjänstepension 6.13.5.2.2 Kontrolluppgifter om som är jämförbart med kapitalförsäkring ska kapitalförsäkring och avtal om kontrolluppgiften innehålla uppgift om kapitaltjänstepension som är jämförbart underlag beräknat enligt såväl 3 a § sjätte till med kapitalförsäkring nionde styckena som 3 b och 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Regeringens förslag: För kapitalförsäkring eller Lagförslag sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart Förslaget föranleder ändring av 11 kap. 8 a § med kapitalförsäkring ska kontrolluppgift inne- LSK, se avsnitt 3.19. hålla uppgift om kapitalunderlag beräknat enligt 3 a § sjätte till nionde styckena samt 3 b och 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensions- 6.13.5.3 Annan uppgiftsskyldighet medel.

Regeringens förslag: När en kontoinnehavare överför investeringstillgångar till ett eget inve- Promemorians förslag: Överensstämmer steringssparkonto från ett konto som inte är ett med regeringens. investeringssparkonto anses tillgångarna avytt- Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört förslaget. rade till marknadsvärdet. Den som för eller har Skälen för regeringens förslag: I denna fört ett investeringssparkonto ska lämna de proposition föreslås att för kapitalförsäkring uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbeträffande en sådan avyttring avseende andelar i bart med kapitalförsäkring ska, förutom värdet en investeringsfond ska kunna fullgöras. Om av den skattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets ingång respektive värdet av försäkringen den som är skyldig att lämna uppgifter till den vid beskattningsårets ingång, ett värde motsva- kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör sin skylrande summan av de premier som har betalats dighet ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket. under beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget. Andelar i en investeringsfond på ett invester- Vid beräkning av detta belopp ska dock premier ingssparkonto undantas från ett fondbolags eller som har betalats under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet. förvaltningsbolags uppgiftsskyldighet vid förvaltarregistrering efter det att andelarna för- Kapitalunderlaget utgör underlag för beräkning av den avkastningsskatt som ska betalas avseende tecknats på kontot. försäkringen respektive avtalet om tjänstepension. Vidare föreslås regler om fördelning av kapitalunderlaget mellan överlåtare och förvär- Promemorians förslag: Överensstämmer vare i de fall en kapitalförsäkring eller ett med regeringens. motsvarande tjänstepensionsavtal har överlåtits Remissinstanserna: Ingen remissinstans har under beskattningsåret. Dessa nya bestämmelser berört förslaget. om beräkning av kapitalunderlaget med hänsyn Skälen för regeringens förslag: I 15 kap. till premiebetalningar för kapitalförsäkring eller lagen (2001:1227) om självdeklarationer och sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart kontrolluppgifter, förkortad LSK, finns det med kapitalförsäkring föreslås införas i 3 b och bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter 3 c §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på till den kontrolluppgiftsskyldige för att denne pensionsmedel. ska kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldig- De nya bestämmelserna om beräkning av het. När en kontoinnehavare överför investerkapitalunderlag för kapitalförsäkring eller sådant ingstillgångar till ett eget investeringssparkonto tjänstepensionsavtal som är jämförbart med anses tillgångarna enligt 44 kap. 8 a § inkomstkapitalförsäkring kräver förändringar i bestäm- skattelagen (1999:1229), förkortad IL, avyttrade mot en ersättning som motsvarar marknadsvär-

PROP. 2011/12:1

det då de förtecknades på kontot. Kontrollupp- kontot framgår genom en ändring i 15 kap. 7 § giftsskyldighet om en sådan avyttring av ford- LSK. Se avsnitt 3.19. ringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder åligger enligt 10 kap. 7 och 8 §§ LSK den som för eller har fört ett 6.13.5.4 Slopad kontrolluppgiftsskyldighet investeringssparkonto, och ingen uppgiftsskyldighet blir då aktuell. För fondandelar ska Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna dock kontrolluppgift lämnas av den som enligt kontrolluppgift om ränteinkomster, utdelning 10 kap. 3 § LSK är skyldig att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar och annan avkastning på tillgångar på ett invegenom inlösen. För att kontrolluppgiftsskyl- steringssparkonto slopas, om kontot innehas av dighet avseende en sådan avyttring ska kunna en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo, såvida det inte fullgöras krävs att vissa uppgifter lämnas från är fråga om ränta, utdelning och annan avkastden som för eller har fört ett investeringssparning av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § konto till den kontrolluppgiftsskyldige. En skyldighet att lämna sådana nödvändiga upp- inkomstskattelagen, eller ränta som avses i gifter bör därför införas i dessa fall. 42 kap. 42 § andra stycket 3 inkomstskattelagen. Om den som är skyldig att lämna uppgifter till Även kontrolluppgiftsskyldigheten vid avyttring av tillgångar på ett investeringssparkonto den kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör sin skyldighet, ska den kontrolluppgiftsskyldige slopas, om kontot innehas av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat snarast anmäla detta till Skatteverket. Detta bör även gälla den föreslagna uppgiftsskyldigheten skattskyldigt dödsbo, såvida det inte är fråga om avseende avyttring av fondandelar enligt 44 kap. avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § 8 a § IL. inkomstskattelagen. Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare Promemorians förslag: Överensstämmer ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen delvis med regeringens. De tillgångsslag och den (2004:46) om investeringsfonder, lämna ränta där kontrolluppgift alltjämt ska lämnas har förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga utökats något jämfört med promemorians anskaffningsutgiften för de andelar i en inve- förslag på grund av ändringar avseende vilka tillsteringsfond som tillhör en andelsägare och som gångar som ska schablonbeskattas och vilka som har registrerats på förvaltaren i stället för andels- ska beskattas konventionellt. Vidare innehöll ägaren. För andelar i investeringsfonder på ett promemorian ett förslag om att kontrolluppgift investeringssparkonto behövs inte uppgifterna alltjämt skulle lämnas avseende vissa tillgångar för beskattning efter det att andelarna förteck- vid avyttring av andelar i en investeringsfond på nats på ett konto, eftersom schablonbeskattning ett investeringssparkonto. då ersätter skatt på kapitalvinster. Därför införs Remissinstanserna: Aktiespararna anser att ett undantag från uppgiftsskyldigheten för finansiella instrument på ett investeringssparandelar i investeringsfonder efter det att de har konto ska vara direktregistrerade, för att underförtecknats på ett investeringssparkonto. lätta för aktieägarna att utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor. Sveriges Advokatsamfund anför Lagförslag att till skillnad från det sparande som sker via Bestämmelser om uppgiftsskyldighet enligt kapitalförsäkring är sparandet på ett investerförslaget för den som för eller har fört ett ingssparkonto förenat med direkt äganderätt och investeringssparkonto införs i 15 kap. 4 a § LSK. därmed också rösträtt, såvitt avser aktier som Den paragrafen omfattas av skyldigheten att förvaras på kontot. Om det inte är möjligt att anmäla när uppgiftsskyldigheten inte fullgörs låta kontoinnehavaren direktregistrera sig för genom en ändring av 15 kap. 6 § LSK. Att investeringstillgångarna är det omöjligt för andelar i en investeringsfond på ett investerings- denne att utöva sin rösträtt, något som knappast sparkonto undantas från ett fondbolags eller för- kan vara avsett. Det får antas att många sparare valtningsbolags uppgiftsskyldighet vid förvaltar- som använder sig av investeringssparkonto vill registrering efter det att andelarna förtecknats på vara direktregistrerade som ägare och Advokat-

PROP. 2011/12:1

samfundet förutsätter att sparandet måste kunna kontrolluppgiftsskyldigheten behållas oförförenas med system som, trots direktregistre- ändrad för dessa. ringen, möjliggör för det kontoförande institutet Förutom de nämnda tillgångarna i 42 kap. att hålla reda på utdelning och annan avkastning 38 § föreslås även att sådan ränta som avses i för att bedöma vad som är hänförligt till vilket 42 kap. 42 § andra stycket 3 ska beskattas finansiellt instrument. Att implementera försla- konventionellt. I den bestämmelsen anges att get utan att det går att säkerställa att rösträtten ränta på kontanta medel ska tas upp om den tillkommer vederbörande andelsägare är enligt räntesats som ligger till grund för räntans Advokatsamfundet olämpligt. Skatteverket påta- beräkning någon gång under kalenderåret har lar att en förutsättning för att verket ska kunna överstigit statslåneräntan vid utgången av kontrollera de avyttringar som sker i framtiden november närmast före det kalenderåret. är att det går att särskilja de avräkningsnotor Eftersom kontrolluppgifter alltjämt krävs för som avser ett investeringssparkonto och som beskattningen av sådan ränta, bör kontrolluppdärför inte ska beskattas och de som hör till en giftsskyldigheten behållas oförändrad. vanlig depå som ska beskattas. Skatteverket Ett investeringssparkonto kan innehas också anser därför att det är av vikt att Finansinspek- av begränsat skattskyldiga. För att säkerställa att tionen i sina föreskrifter anger att det på avräk- Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden inom ningsnotan ska framgå att tillgången förvaras på det internationella informationsutbytet – särskilt ett investeringssparkonto. i enlighet med rådets direktiv 2003/48/EG av Skälen för regeringens förslag: Räntein- den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster komster och all annan avkastning på tillgångar på från sparande i form av räntebetalningar – 132 ett investeringssparkonto som innehas av en behålls dagens kontrolluppgiftsskyldigheter obegränsat skattskyldig ska inte beskattas enligt oförändrade avseende tillgångar på investeringsde ”vanliga” kapitalbeskattningsreglerna i sparkonton som innehas av fysiska personer som inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, är begränsat skattskyldiga. utan endast bli föremål för schablonbeskattning. Finansiella instrument som förvaras på ett Detsamma gäller kapitalvinster och kapitalför- investeringssparkonto kan hos den centrala luster vid avyttring av sådana tillgångar. Något värdepappersförvararen antingen vara registrestörre behov av kontrolluppgifter om sådana rade direkt på den fysiska person eller det inkomster finns därmed inte. Därför föreslås att dödsbo som äger dem eller vara förvaltarregidessa kontrolluppgiftsskyldigheter slopas när det strerade på investeringsföretaget som för kontot. gäller tillgångar på sådana konton som innehas För att ett investeringsföretag ska kunna veta av obegränsat skattskyldiga. vilka utbetalningar från ett företag avseende De tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL ska ränta, utdelning och annan avkastning till kontodock inte vara föremål för schablonbeskattning. innehavaren som är hänförliga tillgångar på ett Det innebär att ränta, utdelning, kapitalvinster investeringssparkonto och vilka som inte är det, och annan avkastning på sådana tillgångar ska kan finansiella instrument som förvaras på ett beskattas konventionellt. De tillgångar som investeringssparkonto förvaltarregistreras på avses i 42 kap. 38 § IL är tillgångar som investeringsföretaget. Det torde även finnas förvärvats av den som emitterat dem om andra lösningar som innebär att det kommer att tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. vara möjligt att hålla reda på vilka finansiella en reglerad marknad inom viss tid, se 18 § lagen instrument som är hänförliga till ett investerom investeringssparkonto, samt kvalificerade ingssparkonto även för direktregistrerade finanandelar och finansiella instrument där konto- siella instrument. Oavsett vilken väg som innehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första marknaden väljer är informationen nödvändig stycket lagen om investeringssparkonto äger en för att investeringsföretaget ska kunna veta när viss andel av ett företag. Dessutom omfattas skatteavdrag ska göras respektive när kontrollsådana finansiella instrument som förvaras uppgift ska lämnas. Någon lagreglering om hur felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med marknaden väljer att säkerställa detta är inte 17 § lagen om investeringssparkonto. Eftersom kontrolluppgifter alltjämt krävs för beskattningen av ränta, utdelning, kapitalvinst och annan avkastning avseende dessa tillgångar bör 132 EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048).

PROP. 2011/12:1

nödvändig. I fråga om kontanta medel som betalningslagen (1997:483) bland annat göras förvaras på ett investeringssparkonto uppkom- från ränta och utdelning på aktie eller andel i en mer inte denna fråga eftersom de som huvud- investeringsfond som lämnas i pengar och som regel torde sättas in på ett inlåningskonto i ett kontrolluppgift ska lämnas för. För sådana kreditinstitut. intäkter finns för fysiska personer enligt 2 kap. Skatteverket framför att det är av vikt att 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer Finansinspektionen i sina föreskrifter anger att och kontrolluppgifter, förkortad LSK, ingen det på avräkningsnotan ska framgå att tillgången skyldighet att lämna allmän självdeklaration, förvaras på ett investeringssparkonto. För utan underrättelse om taxeringsbeslut lämnas Skatteverkets kontroll kan det naturligtvis vara enligt 7 § taxeringsförordningen (1990:1236) av värde om avräkningsnotor framdeles även ger först i besked om slutlig skatt. Ett likalydande upplysning om huruvida försålda tillgångar är undantag från deklarationsskyldighet finns för sådana som förvaras på ett investeringssparkonto dödsbon i 2 kap. 4 § 1 LSK. eller inte. Frågan om utformning av avräknings- En lösning på problemet att många riskerar att notor omfattas dock inte av detta lagstiftnings- bli deklarationsskyldiga är att undanta schaprojekt utan är en fråga för Finansinspektionen. blonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto från deklarationsskyldighet. Deklara- Lagförslag tionsfriheten bör endast gälla i de fall där den Bestämmelser om undantag från skyldighet att skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga lämna kontrolluppgift om ränteinkomster, intäkter och där kontrolluppgift har lämnats utdelning och annan avkastning på tillgångar på avseende intäkten. Om kontrolluppgift i något ett investeringssparkonto under vissa fall inte skulle ha lämnats för en schablonintäkt omständigheter tas in i 8 kap. 4 a § och 9 kap. bör deklarationsskyldigheten kvarstå eftersom 5 a § LSK. Motsvarande undantag vid avyttring Skatteverket i dessa fall saknar underlag för att av tillgångar på ett investeringssparkonto tas in i beräkna skatten. Om den skattskyldige har andra 10 kap. 5 a och 8 a §§ LSK. Se avsnitt 3.19. deklarationspliktiga intäkter ska allmän självdeklaration lämnas enligt vanliga regler och i så fall ska även schablonintäkten deklareras. Om en 6.13.5.5 Undantag från deklarationsskyldighet skattskyldig skulle vilja deklarera schablonintäkt för schablonintäkt avseende innehav av trots att ingen skyldighet föreligger, t.ex. för att investeringssparkonto kunna göra avdrag för kapitalförlust, så finns en sådan möjlighet redan i dag. Att införa deklarationsfrihet för schablonin- Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende täkt innebär således att de som tidigare sluppit innehav av investeringssparkonto undantas från deklarera för avkastning på t.ex. aktier och fonddeklarationsskyldighet för fysiska personer och andelar men som vid sparande på investeringsdödsbon i de fall den skattskyldige saknar andra sparkonto skulle bli deklarationsskyldiga för deklarationspliktiga intäkter och kontrolluppgift schablonintäkt, inte heller i fortsättningen ska har lämnats avseende intäkten. behöva lämna självdeklaration. Undantagen från deklarationsskyldighet för ränta och utdelning finns i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK och är Promemorians förslag: Överensstämmer utformade så att ränta eller utdelning för vilken med regeringens. kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har LSK ska undantas. Det är lämpligt att välja en berört förslaget. liknande modell för undantagen för schablonin- Skälen för regeringens förslag: Den som äger täkt avseende innehav av ett investeringsspartillgångar på ett investeringssparkonto föreslås konto. Kontrolluppgift avseende schablonintäkt bli skyldig att ta upp en schablonintäkt till ska enligt propositionens förslag lämnas av den beskattning. Förslaget riskerar dock att leda till som för eller har fört kontot, och bestämmelser att ett stort antal personer som inte deklarerar i om detta föreslås införas i 11 kap. 10 § LSK. dag blir deklarationsskyldiga. Det rör sig om Regler som undantar schablonintäkt för vilken personer, främst barn, som endast har kapitalin- kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 10 § komster där det innehålls preliminär skatt. LSK från deklarationsskyldighet bör därför infö- Sådant skatteavdrag ska enligt 5 kap. 8 § skatte-

PROP. 2011/12:1

ras i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK. På samma 1 och 3 §§ och 34 kap. 8 a och 9 §§ samt vissa sätt bör ett tillägg göras till 7 § taxeringsförord- mindre följdändringar, se avsnitt 3.21. ningen med innebörden att underrättelse om taxeringsbeslut avseende schablonintäkt lämnas i besked om slutlig skatt. 6.13.5.7 Skatteverkets information

Lagförslag Förslaget föranleder ändring i 2 kap. 2 och 4 §§ Regeringens bedömning: För att slippa betala LSK, se avsnitt 3.19. kostnadsränta måste den som är skattskyldig för schablonintäkt och som undantas från deklarationsskyldighet betala in skattebeloppet senast 6.13.5.6 Skatteförfarandelagen den 3 maj taxeringsåret. Skatteverket bör på lämpligt sätt informera de skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan Regeringens förslag: De bestämmelser avseende tid att de slipper betala kostnadsränta. deklarationer, kontrolluppgifter och annan uppgiftsskyldighet som föreslås införas i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska Promemorians förslag: I promemorian föreinföras även i skatteförfarandelagen. slås att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret ska skicka ut information till dem som är skattskyldiga för schablonintäkt och som befrias från Promemorians förslag: Promemorian inne- deklarationsskyldighet som möjliggör för dessa håller inget förslag i frågan. att betala skatten utan att drabbas av kostnads- Skälen för regeringens förslag: I ränta. propositionen Skatteförfarandet (prop. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har 2010/11:165) föreslås som tidigare nämnts en ny berört frågan. lag, skatteförfarandelagen, förkortad SFL, för i Skälen för regeringens bedömning: Enligt stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska förslagen i denna proposition kommer innehaersätta bland annat LSK. SFL föreslås träda i vare av tillgångar på investeringssparkonto att bli kraft den 1 januari 2012. När det gäller skattskyldiga för en schablonintäkt. Om dessa kontrolluppgifter och informationsuppgifter saknar andra deklarationspliktiga intäkter tillämpas dock lagen första gången på uppgifter föreslås att intäkten inte ska behöva deklareras. som avser kalenderåret 2013. Förslagen om Eftersom det är fråga om en skattepliktig intäkt investeringssparkonto och förändrad beskatt- kommer dock den skattskyldige ändå att bli ning av kapitalförsäkring i denna proposition skyldig att betala in den skatt som belöper på föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Det schablonintäkten. Ett sätt att undvika detta vore innebär att bestämmelserna i LSK alltjämt ska att införa regler om skatteavdrag. Regeringen tillämpas när det gäller uppgifter som avser anser dock att nackdelarna med ett sådant kalenderåret 2012, medan bestämmelserna i SFL system överväger fördelarna, se avsnitt 6.13.3.2. ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser Förslaget om deklarationsfrihet för schablonkalenderåret 2013 och senare kalenderår. Av den intäkt innebär att den skattskyldige underrättas anledningen föreslås de förändringar och nya om taxeringsbeslut, där skattebeloppet framgår, bestämmelser avseende deklarationer, kontroll- först genom besked om slutlig skatt. Sådant uppgifter och annan uppgiftsskyldighet som besked om den slutliga skatten ska enligt 11 kap. förslagen i denna proposition föranleder i såväl 15 § skattebetalningslagen (1997:483) skickas till LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak identiska den skattskyldige senast den 15 december taxemed förslagen i LSK. ringsåret. Enligt 19 kap. 5 § andra stycket skattebetalningslagen beräknas kostnadsränta på Lagförslag slutlig skatt från och med den 4 maj taxe- Förslaget föranleder ändringar och nya ringsåret. För att slippa betala kostnadsränta paragrafer motsvarande de föreslagna måste således skattebeloppet betalas senast den ändringarna i LSK. De paragrafer som berörs är 3 maj taxeringsåret. 17 kap. 4 §, 19 kap. 4 §, 20 kap. 3, 5 och 6 §§, 21 kap. 3–5 §§, 22 kap. 1, 12 och 16 §§, 30 kap.

PROP. 2011/12:1

I promemorian gjordes bedömningen att en informerar de skattskyldiga. Om det senare lämplig lösning vore att Skatteverket före den skulle visa sig att denna information är otillräck- 3 maj taxeringsåret skulle skicka ut information, lig är det möjligt att då införa ett system med med vidhängande inbetalningskort, som möjlig- personligt riktad information. gör för skattskyldiga som befrias från deklarationsskyldighet att betala skatten utan att drabbas av kostnadsränta. Motsvarande lösning 6.13.6 Schablonintäkt och vissa föreslogs i ett annat förslag från Finansdeparte- bidragssystem mentet om hanteringen av schablonintäkt avseende andelar i investeringsfonder, som lämnades i promemorian Kompletterande förslag till Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende ändrade skatteregler för investeringsfonder och innehav av ett investeringssparkonto ska inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av deras delägare (Fi2010/5532). Skatteverket bidragsgrundande inkomst avseende bostadsbiframförde i sitt remissvar över förslaget i den drag och bostadstillägg samt vid beräkning av promemorian bland annat att det skulle bli svårt att förklara syftet med ett riktat informationsut- betalningsskyldighet för underhållsstöd för den skick, att det rör sig om små räntebelopp samt bidragsskyldige föräldern. Motsvarande ska gälla att utskicket enligt förslaget ska ske samtidigt vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd. som 7,5 miljoner deklarationer skickas ut och arbetsbelastningen hos verket redan är hög. Skatteverket föreslog i stället att verket skulle ansvara för att sprida allmän information till de Promemorians förslag: Promemorian skattskyldiga om möjligheten att betala in skat- innehåller inget förslag i frågan. ten i sådan tid att kostnadsränta kan undvikas. Skälen för regeringens förslag: Vid beräk- Regeringen konstaterar att de flesta sparare som ning av bidragsgrundande inkomst för bostadsinte har några deklarationspliktiga inkomster har bidrag och bostadstillägg ingår överskott i relativt små sparbelopp. I vissa fall kommer inkomstslaget kapital. Detsamma gäller vid spararnas schablonintäkt att understiga gräns- beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd i beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt form av anskaffningsbidrag. Enligt 97 kap. 5 § och dessa kommer då inte att behöva betala skatt socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av för någon schablonintäkt över huvud taget. bostadsbidrag, ska beräkning av överskott i Även bland de sparare som har något större inkomstslaget kapital göras enligt bestämmelinnehav på sina investeringssparkonton blir serna i 41 kap. 12 § inkomstskattelagen schablonintäkten oftast inte större än att den (1999:1229), förkortad IL, med vissa justeringar. riskerade räntan på skatten stannar vid relativt I 102 kap. 9 § socialförsäkringsbalken, gällande låga belopp. Att införa ett system med personligt beräkning av bostadstillägg, äldreförsörjningsriktade informationsutskick innebär administra- stöd och bilstöd anges att överskott i inkomsttion och kostnader för Skatteverket. Det skulle slaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna vara betydligt enklare för Skatteverket att ta i 97 kap. 5 §, dvs. på samma sätt som för fram och sprida allmän information via webb- bostadsbidrag. plats och deklarationsbroschyrer m.m. Allmän Enligt förslagen i denna proposition ska den information kommer dock sannolikt inte att nå som äger tillgångar på ett investeringssparkonto alla berörda, och den är inte heller lika lätt att ta upp en schablonintäkt till beskattning. använda sig av som en personligt riktad infor- Schablonintäkten motsvaras inte av någon mation med vidhängande inbetalningskort där faktisk intäkt. Bostadsbidrag och bostadstillägg skattebeloppet är förtryckt. Med allmän infor- är en del av grundskyddet i socialförsäkringssymation ankommer det på den enskilde att själv stemet och syftar till att ge bland annat ekonomed hjälp av sin kontrolluppgift beräkna sin miskt svaga barnfamiljer och pensionärer med skatt och göra en egen inbetalning till skatte- låga inkomster möjlighet till en bra bostadsstankontot. Med hänsyn till de begränsade belopp i dard. Avsikten är att det är de bidragsberättigakostnadsränta som det i de allra flesta fall kan bli des faktiska inkomster som ska ligga till grund fråga om anser dock regeringen ändå att det bör för beräkningen av bostadsbidrag respektive vara tillräckligt att Skatteverket på lämpligt sätt bostadstillägg. Detsamma gäller för äldreförsörj-

PROP. 2011/12:1

ningsstöd och bilstöd. Schablonintäkten är Promemorian förslag: Överensstämmer med emellertid inte en faktisk inkomst och reger- regeringens. ingen anser därför inte att den bör ingå i den Remissinstanserna: Euroclear Sweden AB bidragsgrundande inkomsten. Regeringen före- anser att tidpunkten för lagens ikraftträdande av slår därför att ett undantag införs i 97 kap. 5 § konkurrensskäl bör anpassas så att det är minst socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt ett år från att den nya lagen offentliggörs fram enligt 42 kap. 36 § IL inte beaktas som inkomst till ikraftträdandet. Sveriges Försäkringsförbund av kapital vid beräkningen av den bidrags- (numera Svensk Försäkring ) anför att den föregrundande inkomsten för bostadsbidrag, slagna ändringen av beskattningen av bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd. kapitalförsäkringar sammanfaller i tiden med Vid beräkning av den bidragsskyldiges livförsäkringsföretagens förberedelser för det inkomst för betalningsskyldighet för utgivet nya rörelseregelsystemet, Solvens 2. Det arbetet underhållsstöd ingår överskott i inkomstslaget är det största regelförändringsarbete som någonkapital. Enligt 19 kap. 13 § socialförsäkringsbal- sin genomförts i försäkringsbranschen. Mot ken ska även denna beräkning av överskott i denna bakgrund vill Sveriges inkomstslaget kapital göras enligt bestämmel- Försäkringsförbund ifrågasätta tidpunkten för serna i 41 kap. 12 § IL med vissa justeringar. ikraftträdandet. Det är inte rimligt att införa Underhållsstödet är en del av det ekonomiska lagstiftning med omfattande krav på systemfamiljestödet och garanterar att ett barn till ändringar med den framförhållning som föreslås. särlevande föräldrar får ett visst underhåll även Skälen för regeringens förslag: Det är angenär den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin läget att de förslag som propositionen innehåller underhållsskyldighet. Avsikten är att det är den kan träda i kraft relativt snart, bland annat på bidragsskyldiges faktiska inkomster som ska grund av problemet med s.k. årsskiftestransakligga till grund för beräkningen av betalnings- tioner i kapitalförsäkring. Regeringen instämmer skyldigheten. Den föreslagna schablonintäkten därför i bedömningen i promemorian att lagen avseende innehav av ett investeringssparkonto är om investeringssparkonto och de ändringar som emellertid som redan konstaterats inte någon föreslås i bland annat inkomstskattelagen faktisk inkomst och regeringen anser därför inte (1999:1229) och lagen (1990:661) om avkastatt den bör ingå i den bidragsskyldiges inkomst. ningsskatt på pensionsmedel ska träda i kraft den Regeringen föreslår därför att ett undantag 1 januari 2012. Enligt regeringens bedömning får införs i 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken så de som berörs av förslagen i denna proposition att schablonintäkt enligt 42 kap. 36 § IL inte tillräcklig framförhållning. beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalningsskyldighet för underhållsstöd. 6.13.8 Konsekvensanalys

Lagförslag 6.13.8.1 Ekonomiska frågor, särskilt Förslaget föranleder ändringar i 19 kap. 13 § och offentligfinansiella effekter 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, se avsnitt 3.20. 6.13.8.1.1 Investeringssparkonto

Schablonräntan för investeringssparkontot föreslås uppgå till statslåneräntan den 30 november 6.13.7 Ikraftträdande föregående år. Den offentligfinansiella effekten av förslaget om ett schablonbeskattat investeringssparkonto Regeringens förslag: Den föreslagna lagen om beror på vilka skatteintäkter tillgångarna på investeringssparkonto träder i kraft den 1 januari kontot skulle ha gett upphov till om de beskat- 2012. Detsamma gäller i huvudsak de ändringar tats på konventionellt sätt. som föreslås i inkomstskattelagen, lagen om I och med att förslaget bedöms få betydande avkastningsskatt på pensionsmedel m.fl. lagar. konsekvenser för skattebasernas utveckling, och eftersom investeringssparkontot är en ny sparform, har avsteg gjorts från den allmänna

PROP. 2011/12:1

principen om statiskt beräknade offentligfi- att den endast ger begränsad vägledning kring nansiella effekter (se Finansdepartementets den framtida riskpremien. Beräkningskonventioner 2011 ). Detta för att ge Uppskattningen av riskpremien för aktier en så rättvisande bild som möjligt av de utgår ifrån den historiska överavkastningen för offentligfinansiella effekter som förslaget det globala indexet i DMS Global Database. 134 förväntas ge upphov till. Indexet omfattar 17 länder, däribland USA och Effekten kan uttryckas som skillnaden i Sverige, under perioden 1900–2009. Den histoeffektiva skattesatser vid schablonbeskattning riskt observerade överavkastningen för det respektive konventionell beskattning, multiplice- globala indexet uppgår till ca 4–5 procent. Den rat med stocken av sparande på investeringsspar- historiska överavkastningen reflekterar dock konton. Med effektiv skattesats avses det faktiska även engångshändelser vilket talar för att den skatteuttaget i förhållande till den sanna ekono- framtida överavkastningen sannolikt kommer miska inkomst som skatten avser. understiga den historiskt observerade nivån. Den effektiva skattesatsen för tillgångar på Oväntat hög ekonomisk tillväxt och en övergång investeringssparkonto förväntas uppgå till drygt till högre värderingsmultiplar utgör sannolikt 19 procent. Beräkningen av den effektiva skatte- bidragande orsaker till varför överavkastningen satsen bygger på antaganden om tillgångarnas varit så pass hög under 1900-talet. En relaterad 135 sammansättning och den förväntade avkast- engångseffekt är den kraftiga reduktionen av ningen för respektive tillgångsslag. I det följande transaktionskostnader för aktieaffärer som ägde redovisas dessa antaganden mer ingående. rum under perioden, vilket inte minst inneburit Tillgångarna på kontot antas bestå av aktier kraftigt förbättrade möjligheter till diversifiering. och andelar i investeringsfonder samt även en Sammantaget kan dessa engångseffekter ha mindre del likvida medel (t.ex. till följd av utdel- resulterat i en stor och oförutsedd värdeökning ning eller likvid från avyttringar som inte ännu under främst den senare hälften av 1900-talet. återinvesterats). Fördelningen antas vara Det finns således starka skäl som talar mot att 95 procent i aktier och fondandelar, varav den framtida överavkastningen kommer vara i hälften, 47,5 procentenheter, i respektive till- nivå med det som observerats under 1900-talet. gångsslag, och 5 procent i likvida medel. Med hänsyn till dessa faktorer bedöms den Investeringsfondernas tillgångar antas i sin tur förväntade riskpremien för aktier vara något utgöras av tre fjärdedelar aktier och en fjärdedel lägre än den historiskt observerade överavkasträntebärande, vilket är representativt för svenska ningen för det globala indexet i DMS Global investeringsfonders samlade tillgångar. Database. Nedrevideringen är i linje med det 133 Riskpremien för aktier, jämfört med långa som förespråkas i DMS (2010). För statsstatspapper, bedöms uppgå till 3,3 procent. låneräntan används i beräkningarna Denna förväntade överavkastning reflekterar att Finansdepartementets egna prognoser för åren aktier är riskfyllda tillgångar som fluktuerar 2012–2014. På längre sikt, där prognoser saknas, kraftigt i värde. För att en investerare ska vilja antas statslåneräntan uppgå till ca 4,9 procent, äga riskfyllda tillgångar bör den förväntade motsvarande en förväntad styrränta på mellan avkastningen överstiga vad investeraren kan få 3,75 och 4,0 procent samt en löptidspremie på från en riskfri tillgång. Riskpremien är dock ett 1,0 procent. väntevärde som inte är direkt observerbart. Sammantaget innebär detta att aktier förvän- Ekonomisk teori säger att väntevärdet bör vara tas ge en avkastning på ca 8,2 procent under ett positivt, men det råder ingen konsensus om hur normalår. Räntebärande tillgångar är en heterostor den framtida riskpremien kommer att vara gen kategori och rymmer allt från statsskuldseller exakt hur den ska beräknas. Den realiserade växlar till företagsobligationer med väsentligt överavkastning som vi i efterhand observerar har högre risk och förväntad avkastning. Avkastfluktuerat avsevärt över tiden och har under ningen för räntebärande tillgångar antas i långa perioder varit negativ, vilket understryker

134 Se Dimson, E., P. Marsh och M. Staunton (2010), ”Risk and risk premiums”, i Credit Suisse Global Investment Returns Sourcebook 2010 . 135 Se t.ex. Fama, E. och K. French (2002), ”The Equity Premium”, 133 Se SCB:s finansmarknadsstatistik. Journal of Finance 57 , s. 637–659.

PROP. 2011/12:1

genomsnitt ligga på samma nivå som statslåne- beskrivs i King (1977). Med denna modell 137 räntan, dvs. ca 4,9 procent. Andelar i investe- antas kapitalvinster som uppkommer under ett ringsfonder antas därmed ha en förväntad visst år skattas av med en konstant andel q varje avkastning på 0,75 × 0,082 + 0,25 × 0,049 = ca år därefter, dvs. den resterande latenta vinsten 7,4 procent under ett normalår. Avkastningen avtar exponentiellt. Formeln kan tolkas som ett för likvida medel antas uppgå till 1,0 procent. viktat genomsnitt av de effektiva skattesatserna Med dessa antaganden avseende tillgångarnas för den vinst som uppkommit under ett visst år, sammansättning och avkastningen för respektive sett från det året. Vikterna beror på avskatttillgångsslag uppgår den genomsnittliga förvän- ningstakten q och diskonteringsräntan r , där tade avkastningen för tillgångar på ett invester- parametern q reflekterar den takt i vilken ingssparkonto sammantaget till ca 7,6 procent. totalpopulationen realiserar kapitalvinster på Schablonintäkten motsvarar statslåneräntan, direktägda aktier. Parametern kan även tolkas vilket vid en statslåneränta på 4,9 procent och en som att den tid det tar innan en vinst realiseras är skattesats på 30 procent ger ett skatteuttag som en slumpvariabel. Sannolikhetsfördelningen för uppgår till ca 1,5 procent av tillgångarnas värde. denna ges av uttrycket p(t) = q(1-q)t , där p(t) är Detta motsvarar en effektiv skattesats vid sannolikheten att en vinst realiseras efter t år. schablonbeskattning på ca 1,5/7,6 = drygt Beräkningen av den effektiva skattesatsen vid 19 procent. Den effektiva skattesatsen under- konventionell beskattning har gjorts utifrån 136 stiger den nominella skattesatsen till följd av att samma antaganden om tillgångarnas sammanschablonräntan understiger den förväntade total- sättning och avkastning som ovan, samt ett avkastningen för de tillgångar som förväntas kompletterande antagande avseende den takt i inom ramarna för investeringssparkontot. vilken latenta vinster realiseras, dvs. parametern Den effektiva skattesatsen om samma till- q ovan. gångar i stället beskattas konventionellt bedöms Forskning från Finland och Norge har visat uppgå till knappt 29 procent. För konventionell att omsättningstakten, mätt på individnivå, är beskattning gäller att direktavkastning, t.ex. förhållandevis hög i dessa länder, med rapporräntor och utdelningar, beskattas löpande, terade medianvärden för innehavstiden i stormedan värdeförändring tas upp till beskattning leksordningen 1–2 år. Det finns sannolika skäl 138 först när innehavet avyttras. För direktavkast- att förvänta sig att innehavstiderna har blivit ningen sammanfaller den effektiva och nominella kortare de senaste åren även för svensk del. skattesatsen. För värdestegring uppkommer Handel över internet har medfört både en ökad dock en skillnad mellan de två såvida beskatt- tillgänglighet och lägre transaktionskostnader ningen äger rum senare i tiden eftersom nuvärdet för den som aktivt förvaltar sin portfölj. Med av skatten då minskar. Ju längre tid som går Kings formel är den betingade sannolikheten för mellan att en värdestegring uppkommit och att en försäljning, dvs. sannolikheten att ett innehav den latenta vinsten realiseras och därmed avyttras i period t +1 givet att det inte har avyttbeskattas, desto större skillnad mellan den rats efter t perioder, konstant. Både den finska effektiva och den nominella skattesatsen. Med och den norska studien finner emellertid att den avseende på totalavkastningen uppgår den effek- betingade sannolikheten för en försäljning är tiva skattesatsen vid konventionell beskattning avtagande, vilket reflekteras i en förhållandevis till ett viktat genomsnitt av den nominella skat- stor skillnad mellan median- och medelvärdena tesatsen och den effektiva skattesatsen för värde- för innehavstiden. Detta talar för ett något lägre stegring, där vikterna ges av totalavkastningens q i Kings formel. fördelning mellan direktavkastning och värdestegring. Beräkningen av den effektiva skattesatsen för värdestegring utgår ifrån den metod som 137 King, M. A. (1977), Public Policy and the Corporation . Cambridge: Wiley. 138 Kyröläinen, P. och J. Perttunen (2006), ”Do individual investors care about transaction costs? Bid-ask spreads and holding periods for common stock”, working paper. Naes, R. och B. A. Odegaard (2007), ”Liquidity and asset pricing: Evidence on the role of investor holding 136 Avvikelsen beror på avrundning. period”, Norges Bank working paper.

PROP. 2011/12:1

Med hänsyn till ovanstående har parametern q

Tabell 6.8 Offentligfinansiella effekter av investeringssparkonto

i beräkningarna satts till 0,4 för direktägda aktier Miljarder kronor och 0,2 för andelar i investeringsfonder. Att

Periodiserad nettoeffekt

fondandelar antas omsättas mindre ofta beror på

Varaktig

2012 2013 2014 2015 effekt

den möjlighet som finns till skattefria ompla- 1,09 0,02 0,13 0,17 -2,13 ceringar inom fonderna. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. I enlighet med Finansdepartementets beräk-

ningskonventioner används den prognostiserade

realräntan på tioåriga statsobligationer som

6.13.8.1.2 Kapitalförsäkringar

diskonteringsränta.

Den nivå på schablonbeskattningen som före- Investeringssparkontot har ur användarens slås gälla för investeringssparkontot innebär perspektiv tydliga likheter med en typ av kapisåledes en sänkning av den förväntade effektiva talförsäkringar som redan finns på marknaden skattesatsen med 9–10 procentenheter jämfört och därför bör dessa beskattas i samma utsträckmed konventionell beskattning. ning. Investeringssparkontot är en ny produkt och En konsekvens av förslaget om investeringsdet är svårt att med precision bedöma hur stor sparkonto är därför att skattesatsen för kapitalefterfrågan kommer att vara. Kontot bedöms försäkringar bör höjas från 27 till 30 procent. dock bli en förmånlig och därmed populär spar- Den offentligfinansiella effekten kan beräknas form för den som innehar direktägda aktier och som skillnaden mellan den skatt som stocken av fondandelar. På lång sikt förväntas uppemot sparande i kapitalförsäkring förväntas generera, hälften av hushållens direktägande i aktier och jämfört med vad som skulle varit fallet med investeringsfonder äga rum inom ramarna för rådande regler. Det bör understrykas att för investeringssparkontot. Nettoinflödet förväntas intäkterna från schablonbeskattningen är det vara ca 20 miljarder kronor per år under de första produkten av skattesatsen och schablonräntan åren efter lanseringen. Denna bedömning är som är av betydelse och inte huruvida skattesatnågot lägre än vad som angavs i lagrådsremissen, sen är hög men schablonräntan låg eller vice bl.a. till följd av att baserna har reviderats ner versa. med hänsyn till det ekonomiska läget. På lång sikt förväntas förslaget få till följd att Investeringssparkontot förväntas dock bli en skatteuttaget för sparande i kapitalförsäkring, populär sparform som på sikt omfattar en som andel av tillgångarnas värde, ökar från ca betydande del av hushållens direktägda sparande. 1,3 procent till ca 1,5 procent. Investeringssparkontot är avsett att bli en För en kapitalförsäkring med en sammansättbred och populär sparform och beskattningsning av de underliggande tillgångarna motsvanivån är därför lägre än vad som i dag kan rande det som förväntas inom ramarna för inveförväntas för konventionellt beskattat direktägda steringssparkontot innebär detta en höjning av värdepapper och denna skattelättnad återspeglas den effektiva skattesatsen från drygt 17 procent i den varaktiga effekten. till drygt 19 procent. Inledningsvis förväntas investeringsspar- Sparande i kapitalförsäkring förväntas uppgå kontot dock generera ökade skatteintäkter, men till knappt 240 miljarder kronor år 2012. I enliguteslutande på bekostnad av skatteintäkterna het med Finansdepartementets beräkningsunder åren därefter. Detta reflekterar dels att konventioner uttrycks den offentligfinansiella sparare förväntas tidigarelägga avyttringar av effekten i fasta priser och volymer. Följaktligen befintliga placeringar för att kunna dra nytta av bedöms underlaget uppgå till samma belopp den nya sparformen, dels att övergången till även efter år 2012. schablonbeskattning nödvändigtvis innebär en För statslåneräntan används Finansdeparteväsentlig förändring av skatteintäkternas mentets prognoser för åren 2012–2014. På längre tidsprofil. sikt, där prognoser saknas, antas statslåneräntan Sammantaget ger dessa faktorer följande uppgå till ca 4,9 procent. Enligt förslaget ska det offentligfinansiella effekter: värde för statslåneräntan som ligger till grund för

beskattningen av såväl investeringssparkonto

som kapitalförsäkring fastställas den 30 novem-

ber. Detta utgör en förändring jämfört med

PROP. 2011/12:1

rådande regler för kapitalförsäkring, där beskatt- 6.13.8.2 Effekter för Skatteverket och de

ningen utgår ifrån medelvärdet för stats- allmänna förvaltningsdomstolarna

låneräntan under föregående år. På lite längre

sikt får detta ingen effekt på skatteintäkterna Skatteverket

eftersom statslåneräntan den 30 november inte Förslaget om investeringssparkonto innebär att

förväntas systematiskt avvika från årsmedel- skattskyldiga fysiska personer inte längre ska

värdet. På kort sikt förväntas dock statslåne- redovisa löpande kapitalinkomster och kapital-

räntan återhämta sig från den för närvarande utgifter respektive kapitalvinster och kapitalför-

osedvanligt låga nivån och i och med att stats- luster på tillgångar som förvaras på ett invester-

låneräntan förväntas stiga är det rimligt att ingssparkonto i självdeklarationen. I stället ska

förvänta sig att värdet den 30 november investeringsföretaget beräkna och lämna

inledningsvis kommer att ligga något över kontrolluppgift till Skatteverket om schablon-

årsmedelvärdet. Även denna detalj medför intäktens storlek för varje enskilt konto. Genom

initialt en viss ökning av skatteintäkterna, dock att faktiska kapitalinkomster hänförliga till till-

som mest 0,20 miljarder kronor (år 2013), vilket gångar på ett investeringssparkonto inte ska

är inbegripet i beräkningarna. redovisas i självdeklarationen ska investeringsfö-

retaget inte heller lämna kontrolluppgifter om

ränta, utdelning eller annan avkastning på sådana

Tabell 6.9 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler för kapitalförsäkringar

tillgångar som innehas av obegränsat skattskyl- Miljarder kronor diga personer. För Skatteverket innebär detta på

Periodiserad nettoeffekt Varaktig

effekt sikt en stor förenkling jämfört med dagens

2012 2013 2014 2015

kapitalbeskattning, en förenkling som också 0,24 0,44 0,47 0,38 0,35 leder till lägre kostnader för hantering av kapi- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. talbeskattningsfrågor hos Skatteverket.

Skatteverket har uppskattat sina kostnader för

IT-utveckling till 17 miljoner kronor och de

6.13.8.1.3 Övriga offentligfinansiella effekter

löpande kostnaderna (drift, underhåll och

personalkostnader) till 11 miljoner kronor per Förslagen i denna proposition medför också att år. Dessa kostnader balanseras på lång sikt av beskattning av utdelning, där preliminärskattebesparingar när transaktioner sker inom ramen avdrag görs, ersätts med beskattning av för investeringssparkontot i stället för i det schablonintäkt som tas upp först i deklarationen. konventionella systemet. Ju större andel av det Detta innebär en förskjutning i skatteinbetaltotala sparandet i finansiella instrument som ningarna och därmed ett ökat lånebehov för placeras på investeringssparkonton desto större staten. Förskjutningen påverkar inte redovisblir Skatteverkets besparing. ningen i tabell 6.8 ovan, eftersom denna avser I propositionen föreslås också att schablonperiodiserade skatteintäkter, men innebär en intäkten avseende innehav på ett investeringsräntekostnad för staten. sparkonto ska undantas från deklarationsskyl- Det föreslås också att schablonintäkt avseende dighet. Förslaget innebär att i stort sett ingen, innehav av ett investeringssparkonto inte ska som inte är deklarationsskyldig för andra intäkbeaktas som inkomst av kapital vid beräkning av ter, ska deklarera för schablonintäkt. Det bör bidragsgrundande inkomst avseende vissa bidrag, således inte uppstå några kostnader hos Skattet.ex. bostadsbidrag och bostadstillägg. Detta kan verket för deklarationshantering på grund av komma att medföra något ökade kostnader för förslaget om investeringssparkonto. dessa bidrag. Den offentligfinansiella effekten av I den del förslagen innebär ändringar i lagen förslaget att inte beakta schablonintäkt avseende (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsinnehav av ett investeringssparkonto som medel bedöms de inte leda till ökat arbete eller inkomst av kapital vid prövningen av rätten till ökade kostnader hos Skatteverket. vissa bidrag bedöms dock som försumbar. Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2,

utgiftsområde 3, avsnitt 3.4.

PROP. 2011/12:1

De allmänna förvaltningsdomstolarna och en efterfrågan på ett schablonbeskattat Förslagen innebär bland annat att tillgångar som sparande. Marknaden för schablonbeskattat förvaras på ett investeringssparkonto inte ska sparande med obetydligt försäkringsinslag har beskattas konventionellt. Beskattning av till- växt kraftigt under senare år. gångarna sker i stället genom att innehavaren av De föreslagna reglerna om sparande på invekontot ska redovisa en schablonintäkt i inkomst- steringssparkonto innebär en stor förändring av slaget kapital. Schablonintäkten ska beräknas och marknaden för schablonbeskattat sparande efterredovisas av investeringsföretagen. För domsto- som försäkringsbolagen inte längre kommer att larna innebär detta att antalet mål som rör vara ensamma om att kunna erbjuda en sådan konventionell beskattning av finansiella instru- sparform. Argumentet att depåförsäkringen är ment kommer att minska. Bestämmelserna om en skattegynnad sparform jämfört med konvenberäkningen av schablonintäkten med anledning tionellt sparande minskar dessutom i betydelse av innehav av ett investeringssparkonto är dess- eftersom en ny, ännu mer renodlad, sparprodukt utom utformade på ett sådant sätt att de kan dyker upp på marknaden. Konsekvensen för antas leda till få överklaganden. Sammantaget försäkringsbolagen torde bli att deras andel av innebär detta att förslagen sannolikt inte marknaden för schablonbeskattat sparande kommer medföra någon ökad, utan möjligen minskar. minskad, arbetsbörda för de allmänna förvalt- Regelrådet har i sitt remissvar bland annat ningsdomstolarna. Ändringarna i avkastnings- anmärkt att konsekvensutredningen är bristfällig skattelagen bedöms inte vara av sådan karaktär eftersom den saknar en beräkning av förslagens att de påverkar kostnaderna för de allmänna totala effekter på den aktuella marknaden, vilka förvaltningsdomstolarna. företag som berörs och vilka ekonomiska effekter som förslagen kan leda till för dessa. Enligt regeringens bedömning saknas det anledning att 6.13.8.3 Effekter för företag och enskilda tro att förslaget skulle få betydande negativa konsekvenser för de försäkringsbolag som i dag 6.13.8.3.1 Effekter för företag tillhandahåller kapitalförsäkringar. Regeringens bedömning är att den föreslagna beskattnings- Den form av schablonbeskattat sparande utan nivån alltjämt är gynnsam. Förslaget är utformat avdragsrätt som kan erbjudas i dag är sparande i för att säkerställa en jämn spelplan mellan kapikapitalförsäkring. Kapitalförsäkringar är som talförsäkringar och investeringssparkontot. framgår av namnet en försäkringsprodukt och Skillnaderna i beskattningen är i ekonomisk kan endast erbjudas av försäkringsbolag. På mening små och ingendera sparform är entydigt grund av ändrade rörelseregler öppnades från gynnad jämfört med den andra. Det finns därför och med den 1 januari 2000 möjligheten att inte skäl att förvänta att sparare i någon större erbjuda s.k. depåförsäkringar, dvs. försäkringar utsträckning överger kapitalförsäkringar till där försäkringstagaren anvisar att inbetalda förmån för investeringssparkontot. premier ska placeras i finansiella instrument på Näringslivets regelnämnd har i sitt remissvar samma sätt som i en värdepappersdepå. Försäk- efterlyst en utförligare konsekvensutredning vad ringsbolag kan dock inte erbjuda rena sparpro- avser förslagets kostnader och effekter för de dukter eftersom den näringsrättsliga regleringen bolag som väljer att erbjuda investeringssparav försäkringsrörelse förutsätter någon form av konto i någon form. Detta framför allt vad avser försäkringsinslag i de produkter som erbjuds. kostnader för rapportering och kontrolluppgif- När det gäller placeringarna i en depåförsäkring ter och konkurrenshänseende mellan de olika står försäkringstagaren den finansiella risken och typerna av företag som ges och inte ges möjligförsäkringsinslaget är mycket litet, i regel runt en het att erbjuda eller använda investeringssparprocent. Depåförsäkringarna marknadsförs som konto. ett skattegynnat alternativ till att spara i aktier Förslaget om investeringssparkonto innebär och andra finansiella instrument som ägs direkt. att investeringsföretagen ska lämna kontrollupp- Det låga försäkringsinslaget och det faktum att gift om schablonintäkten för alla kontoinnehaförsäkringstagaren själv står för den finansiella vare. Detta innebär naturligtvis en administrativ risken för värdeutvecklingen av sparandet tyder börda för instituten. Å andra sidan slipper instipå att produkten i första hand fyller ett behov tuten i de allra flesta fall att lämna kontrollupp-

PROP. 2011/12:1

gifter om avkastning, inklusive avyttring, på beskattat sparande öppnas för fler aktörer än finansiella instrument enligt de regler som gäller försäkringsbolagen kommer konkurrensen om i dag. Själva administrationen av investerings- den enskilda spararen att öka och försäkringssparkontot innebär också en ökad administrativ bolagens andel av marknaden för schablonbörda för investeringsföretagen. Bestämmelserna beskattat sparande att minska. Förslagen innebär som reglerar investeringssparkontot blir dock att en ny marknad öppnas för banker och värdemed nödvändighet omfattande eftersom det pappersbolag som hittills inte kunnat erbjuda ett schablonbeskattade systemet inom investerings- schablonbeskattat sparande i finansiella instrusparkontot ska existera sida vid sida med det ment. konventionella beskattningssystemet. Regeringen bedömer därför att den ökade börda som dessa regler medför får accepteras. När det gäller 6.13.8.4 Effekter för enskilda konkurrensen mellan företag som kan erbjuda investeringssparkonto och de som inte kan det Investeringssparkonto bedömer regeringen att förslagen är utformade Förslaget om ett schablonbeskattat sparande på så att det inte uppkommer någon entydig fördel investeringssparkonto innebär att fysiska persoför någondera av banksektorn eller försäkrings- ner kan köpa och sälja finansiella instrument sektorn. För fondbolagen kan förslaget ses som utan att de behöver redovisa kapitalvinster och en nackdel ur konkurrenssynpunkt eftersom kapitalförluster i självdeklarationen. Det innebär fondbolagen inte kommer att kunna erbjuda en stor förenkling och en minskad administrativ investeringssparkonton. Det beror dock på den börda för den enskilde spararen jämfört med om näringsrättsliga regleringen för fondbolag. han eller hon fortsätter att beskattas enligt de Huruvida en ändring av denna reglering kan ske i nuvarande reglerna om beskattning av finansiella syfte att göra det möjligt för fondbolag att till- instrument. handahålla investeringssparkonton ligger utanför Den omständigheten att försäljning av finandetta arbete. Det föreslagna sparandet på inve- siella instrument på ett investeringssparkonto steringssparkonto skiljer sig delvis från sparande inte behöver redovisas medför att den i kapitalförsäkring, bland annat är det den inlåsningseffekt som kan upplevas finnas inom enskilde själv som äger de finansiella instrumen- den konventionella beskattningen försvinner. ten på investeringssparkontot och schablon- Detta är i sig en fördel för enskilda som bör leda intäkten på investeringssparkontot ska tas upp till ökad omsättning av finansiella instrument som en kapitalinkomst. Detta är omständigheter inom investeringssparkonto. Ökad omsättning som kan upplevas som fördelar av vissa sparare bör i sin tur leda till lägre avgifter för t.ex. couroch därmed ha betydelse för en enskild sparares tage och byte av fondandelar, vilket även det är val av schablonbeskattat sparande. Det finns till fördel för de enskilda. således skäl att anta att den nya sparformen Införandet av investeringssparkonto innebär kommer att ta marknadsandelar från försäk- att en ny sparform introduceras. Investeringsringsbolagen och därmed påverkas deras sparkonto skiljer sig från det schablonbeskattade premieintäkter negativt. Det är dock svårt att sparande som står till buds i dag, kapitalförsäkbedöma vilka volymer det kommer att handla ring, bland annat genom att kontot inte har om. Utan tvekan kommer dock förslaget inne- något försäkringsinslag. Utbudet på sparmarkbära att försäkringsbolagens andel av sparmark- naden ökar således, vilket är en fördel för naden minskar. Å andra sidan kan ett nytt enskilda. konkurrensläge stimulera försäkringsbolagen att ta fram och marknadsföra nya försäkrings- Skattehöjningen för kapitalförsäkring produkter och informera om försäkringens Skatteuttaget för kapitalförsäkring kan under ett innebörd och fördelar samt användningsområ- normalår förväntas öka med omkring den. 0,15 procentenheter till följd av förslaget. Det Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning innebär att effekten uttryckt i kronor blir ca den enskilda spararen kommer att välja den nya 15 öre per 100 kronor i försäkringskapital. För sparformen framför sparande i kapitalförsäkring den som sparar 100 000 kronor i en depåkapieller i en vanlig värdepappersdepå. Eftersom talförsäkring skulle skatten därmed öka med ca förslagen innebär att marknaden för schablon- 150 kronor. Kostnadsökningen är inte försum-

PROP. 2011/12:1

bar, men ska vägas mot att en väldiversifierad I de fall där produkten är utformad så att aktieportfölj med ett värde på 100 000 kronor försäkringsinnehavaren först sparar ihop ett kan förväntas växa med ca 5 000–10 000 kronor belopp och därefter tar ut pengarna genom under ett normal år. löpande utbetalningar uppkommer båda de ovan I tabell 6.10 och 6.11 redovisas två enkla beskrivna effekterna, dvs. först krävs högre exempel som illustrerar effekten på periodiska inbetalningar för att uppnå ett givet belopp och inbetalningar uttryckt i kronor och ören. I detta belopp resulterar sedan i lägre utbetalexemplen ska ett givet målbelopp för det sparade ningar än vad som vore fallet med nuvarande kapitalet uppnås inom en given tidsram (inom T regler. Förändringen är dock måttlig. Kostnaden år). Inbetalningarna antas för enkelhetens skull för försäkringstagaren ökar med några tiotals vara konstanta. Effekten redovisas för två kronor per månad i exemplen ovan, vilket bör exempel som skiljer sig i termer av målbeloppets ses i relation till premiernas storlek. storlek samt hur länge inbetalningarna pågår och Vad gäller en renodlad dödsfallsförsäkring tas uttrycks i termer av hur mycket innehavaren skatten ut på ett underlag som kan antas vara i måste öka sina månatliga inbetalningar för att samma storleksordning som den inbetalda årsuppnå samma målbelopp på samma tid. premien. Om utbetalningen t.ex. uppgår till 500 000 kronor vid ett dödsfall och sannolikheten att försäkringstagaren avlider under året

Tabell 6.10 Exempel på hur periodiska inbetalningar påverkas av ändrad avkastningsskatt

är 0,25 procent så uppgår det aktuariemässiga värdet till 1 250 kronor, vilket representerar en Målbelopp efter T år 100 000 kr 250 000 kr normal årspremie för livförsäkring för en person Tid under vilken inbetalningar äger rum 5 år 10 år som närmar sig pensionsåldern. I detta exempel uppgår alltså underlaget för beskattning till ca Inbetalning per månad 1 250 kronor. Om skatteuttaget höjs med 0,15 - med nuvarande regler 1 450 kr 1 580 kr procentenheter från t.ex. 1,30 procent till - med de föreslagna reglerna 1 468 kr 1 606 kr 1,45 procent ökar således skatten i kronor räknat Månatlig effekt för försäkringstagaren -18 kr -26 kr med 1,88 kronor, från 16,25 kronor till Antaganden: avkastningen efter avgifter uppgår till 6,5 procent. Statslåneräntan antas uppgå till 4,5 procent. 18,13 kronor.

I tabell 6.11 har innehavaren av kapitalförsäkringen uppnått ett visst försäkringsvärde genom

6.14 Ändrade skatteregler för

antingen en engångsinbetalning eller periodiska

inbetalningar över lång tid. Detta kan även investeringsfonder och deras andelsägare

representera fallet där försäkringstagaren har avlidit och utbetalningarna går till försäkringens

6.14.1 Ärendet och dess beredning

förmånstagare. Liksom ovan antas de periodiska betalningarna vara konstanta över tiden. Effek- Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli ten uttrycks i termer av hur mycket det periodiskt utbetalade beloppet minskar till följd av 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag den skärpta beskattningen. för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) . Dessa fondföretag 139

Tabell 6.11 Exempel på hur periodiska utbetalningar

kallas UCITS och står för Undertakings for

påverkas av ändrad avkastningsskatt

Collective Investment in Transferable Securities. Direktivet, kallat UCITS IV-direktivet, gäller Värde när utbetalningarna börjar 100 000 kr 250 000 kr villkoren för värdepappersfonder inom Tid under vilken utbetalningar äger rum 5 år 10 år Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Utbetalning per månad Den 28 april 2011 beslutade regeringen - med nuvarande regler 1 875 kr 2 642 kr propositionen Investeringsfondsfrågor (prop. - med de föreslagna reglerna 1 868 kr 2 625 kr Månatlig effekt för försäkringstagaren -13 kr -17 kr Antaganden: samma som i tabell 6.10 ovan.

139 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).

PROP. 2011/12:1

2010/11:135). Den propositionen innehåller Promemorian har remissbehandlats. En förslag till lagändringar som syftar till att genom- förteckning över remissinstanserna finns i bilaga föra direktivet i svensk rätt. Dessa lagändringar 9, avsnitt 6. En remissammanställning finns tillträdde i kraft den 1 augusti 2011. Direktivet gänglig i Finansdepartementet (Fi2010/5532). innebär bland annat att det blir lättare för I denna proposition behandlas promesvenska värdepappersfonder att flytta ut från moriornas förslag samt två förslag som handlar Sverige. De nya reglerna i kombination med att om hur schablonintäkt vid innehav av andelar i fonder utomlands beskattas lägre än här medför en investeringsfond ska beaktas vid beräkning av en risk för att den svenska skattebasen, när det inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och gäller beskattningen av investeringsfonder, vid beräkning av betalningsskyldighet för eroderar om inte skattereglerna för investerings- underhållsstöd. De två tillkommande förslagen, fonder förändras. som är till fördel för bidragsmottagarna och de Genom beslut den 27 augusti 2009 tillsatte underhållsskyldiga, har beretts under hand med chefen för Finansdepartementet en utredare med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. uppdrag att ta fram förslag till nya skatteregler Myndigheterna har inget att erinra mot att för investeringsfonder. Av uppdragsbeskriv- förslagen införs. ningen framgår att utredaren skulle analysera förutsättningarna för att överföra beskattningen Lagrådet av investeringsfonder till ägarnivå. Utredningen Regeringen beslutade den 1 april 2011 att antog namnet Fondskatteutredningen. inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag Utredningen överlämnade en promemoria som finns i bilaga 9, avsnitt 7 . Lagrådet med förslag till nya regler i januari 2010. En lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets sammanfattning av promemorians förslag finns i yttrande finns i bilaga 9, avsnitt 8 . bilaga 9, avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 9, avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En för- 6.14.2 Bakgrund och gällande rätt teckning över remissinstanserna finns i bilaga 9, avsnitt 3 . En remissammanställning finns 6.14.2.1 Allmänt om investeringsfonder tillgänglig i Finansdepartementet (Fi2010/688). Skatteverket har i sitt remissvar över Fond- 6.14.2.1.1 Lagen (2004:46) om skatteutredningens promemoria anfört att investeringsfonder utredningens förslag innebär att ytterligare 1–1,5 miljoner personer skulle bli deklarations- Regler om svenska investeringsfonder finns i skyldiga. Enligt Fondskatteutredningens förslag lagen (2004:46) om investeringsfonder, ska andelsägare i en investeringsfond vara förkortad LIF. Där regleras dessutom utländska skattskyldig för en schablonintäkt som beräknas företags fondverksamhet i Sverige. Den svenska på grundval av de ägda fondandelarnas värde. lagstiftningen om investeringsfonder bygger på Det innebär att alla fondsparare som i dag slipper ett EU-direktiv. I detta avsnitt redogörs för det deklarera för skattepliktig avkastning från aktuella direktivet och de regler i LIF som är av fondandelar (utdelning), till följd av förslaget betydelse för den fortsatta framställningen kring skulle bli tvungna att deklarera för den årligen de svenska beskattningsreglerna av investeringsberäknade schablonintäkten. För att lösa dessa fonder och deras andelsägare. problem remitterades i december 2010 en promemoria med kompletterande förslag som Ett nytt UCITS-direktiv bland annat innebär att schablonintäkt avseende Ett nytt UCITS-direktiv har antagits, innehav av andelar i en investeringsfond (Europaparlamentets och rådets direktiv undantas från deklarationsskyldighet när den 2009/65/EG om samordning av lagar och andra skattskyldige saknar annan deklarationspliktig författningar som avser företag för kollektiva intäkt och när kontrolluppgift har lämnats investeringar i överlåtbara värdepapper [fondavseende intäkten. En sammanfattning av företag]), vilket ersätter 1985 års direktiv promemorians förslag finns i bilaga 9, avsnitt 4 . (85/611/EEG). Direktivet, kallat UCITS IV- Promemorians lagförslag finns i bilaga 9, direktivet, har genomförts i svensk lagstiftning avsnitt 5 . den 1 augusti 2011 (prop. 2010/11:135). Detta

PROP. 2011/12:1

betyder bland annat att reglerna i 2004 års lag om 23 stadgar att en ”specialfond” är en fond vars investeringsfonder har anpassats till det nya andelar kan lösas in på begäran av andelsägare direktivet. och som består av finansiella tillgångar, om den Vissa av nyheterna påverkar förutsättningarna bildats genom kapitaltillskott från allmänheten för beskattningen i Sverige. Bland annat ska i eller från en särskilt angiven och avgränsad krets fortsättningen fonder från olika länder kunna investerare och ägs av dem som skjutit till kapital slås samman utan att först behöva upplösas. samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap. Detta innebär att svenska värdepappersfonder LIF. kan flytta utomlands och därefter omfattas av I 5 kap. LIF – som alltså handlar om förvaltutländska skatteregler. De nya reglerna innebär ning av värdepappersfonder – finns detaljerade vidare att det är möjligt för förvaltningsbolag att bestämmelser om riskspridning, placering m.m. förvalta en värdepappersfond i ett annat land Bestämmelserna i 6 kap. LIF som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- specialfonderna är inte lika detaljerade. Till rådet, EES. Det är således möjligt för ett svenskt skillnad mot vad som gäller för värdepappersfondbolag att starta en fond i t.ex. Finland eller fonderna kan villkoren för en specialfond – Luxemburg utan att behöva inrätta något filial- under förutsättning av Finansinspektionens godkontor i fondlandet. Tidigare gällde att bolag och kännande – innehålla t.ex. begränsningar av fond måste vara etablerade i samma land. möjligheten att förvärva fondandelar. Sammantaget innebär UCITS IV-direktivet att Reglerna om värdepappersfonderna är befintliga svenska värdepappersfonder lätt kan utformade i enlighet med bestämmelserna i flytta ut genom gränsöverskridande fusioner UCITS IV-direktivet. Motsvarande regler om samt att nya fonder mycket lättare än tidigare värdepappersfonder i andra länder inom EU är kan registreras i andra länder än Sverige trots att utformade på motsvarande sätt. Specialfonder, fondbolaget finns kvar här hemma. Detta inne- ibland kallade ”nationella fonder”, är fonder med bär att den svenska skattebasen på sikt kan regler som i olika hänseenden avviker från dem erodera. om värdepappersfonder och de är olika utformade i olika länder. Svenska investeringsfonder För svenska värdepappersfonder gäller I 1 kap. 1 § första stycket LIF finns i punkterna sammanfattningsvis följande. Det ska finnas ett 1–26 ett antal definitioner av begrepp som svenskt fondbolag eller ett utländskt förvaltanvänds i lagen. ningsbolag som, efter tillstånd från Finansins- Av punkt 7 framgår att med ”fondbolag” pektionen, förvaltar värdepappersfonden. Tillavses ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd gångarna i fonden finns hos ett förvaringsenligt 4 § att driva fondverksamhet. I 4 § stadgas institut. För svenska specialfonder gäller att att det är Finansinspektionen som kan ge ett dessa endast kan förvaltas av ett svenskt svenskt aktiebolag ett sådant tillstånd. Med fondbolag, värdepappersbolag eller kreditinstitut ”fondverksamhet” avses enligt punkt 10 förvalt- som driver verksamhet med tillstånd från ning av en investeringsfond, försäljning och Finansinspektionen. Precis som för en värdeinlösen av andelar i fonden samt därmed sam- pappersfond ska tillgångarna i en specialfond manhängande administrativa åtgärder. Enligt finnas hos ett förvaringsinstitut. Svenska punkt 14 avses med ”förvaringsinstitut” en bank investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § LIF inte eller ett annat kreditinstitut som förvarar juridiska personer. investeringsfondens tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Av punkt Utländsk fondverksamhet i Sverige 15 framgår att en investeringsfond antingen är en I 1 kap. 6–11 §§ LIF finns regler om ”Utländska värdepappersfond eller en specialfond. En företags verksamhet i Sverige”. I anslutning ”värdepappersfond” är enligt punkt 25 en fond härtill finns i det ovan nämnda definitionsvars andelar kan lösas in på begäran av andels- avsnittet i 1 kap. 1 § LIF regler om hur utländska ägare och som består av finansiella tillgångar, om förvaltningsbolag och fondföretag ska definieras. den bildats genom kapitaltillskott från allmän- Ett förvaltningsbolag är närmast att jämföra med heten och ägs av dem som skjutit till kapital samt ett svenskt fondbolag, dvs. ett bolag som förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller administrerar en investeringsfond. Ett fond- 5 a kap. LIF. Motsvarande bestämmelse i punkt

PROP. 2011/12:1

företag kan närmast jämföras med en svensk driva fondverksamhet från filial i Sverige. Ett investeringsfond. sådant tillstånd ges bara om förvaltningsbolaget i Med ett ”förvaltningsbolag” avses enligt 1 kap. sitt hemland driver motsvarande verksamhet, om 1 § första stycket punkt 12 LIF ett utländskt det i sitt hemland står under betryggande tillsyn företag som i sitt hemland har tillstånd att av en behörig myndighet och den myndigheten förvalta fondföretag. Med ett ”fondföretag” har tillåtit att bolaget etablerar sig i Sverige samt avses enligt punkt 8 i samma paragraf ett att det finns skäl att anta att verksamheten här utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd kommer att drivas i enlighet med de svenska för verksamhet där det enda syftet är att göra reglerna. kollektiva investeringar i sådana tillgångar som Enligt 1 kap. 7 § LIF får ett fondföretag som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LIF eller 6 kap. omfattas av UCITS IV-direktivet marknadsföra 2 § andra stycket LIF med kapital från allmän- andelar i företaget här i landet utan tillstånd. heten eller från en särskilt angiven och avgränsad Innan verksamheten påbörjas ska behörig krets investerare, som tillämpar principen om myndighet i företagets hemland ha meddelat riskspridning och vars andelar på begäran av företaget att en underrättelse om marknadsinnehavarna återköps eller inlöses med medel ur föringen har lämnats över till Finansinspekföretagets tillgångar. tionen. Fonder som uppkommit genom överens- Ett fondföretag som inte hör hemma inom kommelser mellan investerare hör till kategorin EES eller som, om det hör hemma inom EES, kontraktsrättsliga. Svenska investeringsfonder är inte omfattas av UCITS IV-direktivet får enligt av det slaget. Med associationsrättsligt grundade 1 kap. 9 § LIF efter Finansinspektionens tillfonder avses fonder som är konstruerade som stånd marknadsföra andelar i företaget här i aktiebolag med rörligt aktiekapital. Den senare Sverige från en filial eller utan att inrätta någon gruppen fungerar i sak som en svensk invester- filial. Tillstånd ges bara om företaget i sitt hemingsfond, dvs. investerarna får andelar i relation land driver motsvarande verksamhet, om till den egna insatsen, andelarna kan säljas, del- företaget i sitt hemland står under betryggande ägarna får utdelning etc. Ett antal av de utländska tillsyn av en behörig myndighet och den ”investeringsfonder” som är verksamma i Sverige myndigheten har tillåtit att företaget etablerar är aktiebolag och bildade på associationsrättslig sig i Sverige. Vidare krävs att företaget vidtar grund. åtgärder för att kunna göra utbetalningar till När det gäller utländsk fondverksamhet i delägarna, lösa in andelar, lämna information och Sverige gäller sammanfattningsvis följande. att det i övrigt finns skäl att anta att Enligt 1 kap. 6 § LIF får ett förvaltningsbolag, verksamheten kommer att drivas i enlighet med som hör hemma inom EES och i sitt hemland de svenska reglerna. har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet, driva verksamhet från en filial i Sverige eller driva 6.14.2.2 Beskattningen verksamhet genom att från hemlandet erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige (gränsöver- 6.14.2.2.1 Svenska investeringsfonder skridande verksamhet). Det behövs inget särskilt tillstånd för att bedriva sådan verksamhet som Svenska investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § avses i 6 §. Det räcker med att Finansinspek- lagen (2004:46) om investeringsfonder, tionen underrättas om förhållandena. Enligt förkortad LIF, inte juridiska personer. Enligt 1 kap. 6 b § LIF får ett förvaltningsbolag, som 2 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen får driva verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 § (1999:1229), förkortad IL, ska dock LIF, under vissa förutsättningar ges tillstånd av bestämmelserna om juridiska personer tillämpas Finansinspektionen att förvalta en värde- också på investeringsfonder. pappersfond. Svenska investeringsfonder är obegränsat I 1 kap. 8 § LIF finns de regler som tar sikte skattskyldiga. Enligt 6 kap. 5 § IL är svenska på förvaltningsbolag som inte hör hemma inom investeringsfonder skattskyldiga för inkomst av EES eller, om så är fallet, inte omfattas av tillgångar som ingår i fonden. UCITS IV-direktivet. Ett sådant förvaltnings- I 39 kap. 14 § IL finns särskilda regler som tar bolag får efter Finansinspektionens tillstånd sikte på hur svenska investeringsfonder

PROP. 2011/12:1

beskattas. Dessa bestämmelser i kombination fonderna vid fusion, gränsöverskridande fusion med vad som i övrigt gäller enligt IL innebär eller delning av investeringsfonder. sammanfattningsvis följande. Fonden ska som Skatten för juridiska personer är enligt 65 kap. intäkt ta upp ränteinkomster, utdelningar och 10 § första stycket IL 26,3 procent. Enligt kapitalvinster på andra tillgångar än delägarrätter. paragrafens andra stycke gäller dock att skatten Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp för investeringsfonder är 30 procent. till beskattning och förluster på sådana tillgångar Det sagda innebär sammanfattningsvis att för får heller inte dras av. I stället ska ett belopp fonder som uteslutande innehåller aktier motsvarande 1,5 procent av värdet på delägar- beräknas schablonintäkten med hela fondförrätterna vid beskattningsårets ingång tas upp mögenheten som grund. För fonder som utesom en intäkt (schablonintäkt). Avdrag får göras slutande innehåller fordringsrätter utgår ingen för ränteutgifter, utdelningar, förvaltningsut- schablonintäkt. Med fordringsrätter avses enligt gifter och kapitalförluster på annan egendom än 48 kap. 3 och 4 §§ IL fordran i svenska kronor delägarrätter. eller fordran i utländsk valuta. Hit hör också Avsikten med schablonintäkten är att det ur t.ex. terminer, optioner eller liknande vars den enskilde andelsägarens synpunkt ska vara underliggande tillgångar kan hänföras till fordran likvärdigt att äga aktier direkt eller indirekt via i svenska kronor eller utländsk valuta eller en investeringsfond. Eftersom investerings- fordran i sådan valuta. För fonder som innehåller fonder inte är skattskyldiga för kapitalvinster på både delägarrätter och fordringsrätter är den delägarrätter beskattas andelsägaren för kapital- delen av fondförmögenheten som utgörs av delvinster på indirekt ägda aktier först när fond- ägarrätter på motsvarande sätt bas för schablonandelarna avyttras. Detta innebär att den intäkten. effektiva skattesatsen på kapitalvinster blir lägre vid indirekt ägande. Den schablonintäkt på 1,5 procent som påförs investeringsfonderna 6.14.2.2.2 Utländska investeringsfonder beskattas antingen med 30 procent hos fonden eller, om ett belopp motsvarande schablonin- Inkomstskattelagen täkten delas ut, med 30 respektive 26,3 procent I 6 kap. 10 a § IL anges att utländska investerhos andelsägare som är fysisk eller juridisk ingsfonder är begränsat skattskyldiga. person. Därmed höjs den effektiva skattesatsen Innebörden av denna begränsade skattskyldighet jämfört med om hela totalavkastningen från framgår av 6 kap. 16 a § IL. I denna paragraf fonden beskattas som kapitalvinst och anges att utländska investeringsfonder är skattneutralitet mellan direkt och indirekt ägande skyldiga för inkomst av fastighet i Sverige, och upprätthålls. tillgångar som är hänförliga till det fasta drift- Med delägarrätt avses enligt 48 kap. 2 § första stället i Sverige och som ingår i fonden. stycket IL aktie, rätt på grund av teckning av Bestämmelsen infördes år 2001 genom ett aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i en förslag som utan några kommentarer togs in investeringsfond, andel i en ekonomisk förening först i Skatteutskottets betänkande (bet. och annan tillgång med liknande konstruktion 2000/01:SkU9, prop. 2000/01:22). eller verkningssätt. Enligt paragrafens andra Investeringsfonder som från utlandet ägnar stycke finns viss ytterligare egendom som räknas sig åt gränsöverskridande verksamhet och som delägarrätter. utländska investeringsfonder i övrigt beskattas Av 39 kap. 20 § IL framgår att fusion eller enligt reglerna i respektive hemländer. delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1, 24 och 25 §§ LIF inte ska leda till sådan Kupongskattelagen uttagsbeskattning som annars skulle ha skett Enligt 4 § kupongskattelagen (1970:624) föreenligt bestämmelserna i 22 kap. IL. Detsamma ligger skattskyldighet för en utländsk juridisk gäller även vid gränsöverskridande fusioner person som tar emot utdelning från Sverige enligt 8 kap. 17 § LIF. I 12 kap. 9 a § under förutsättning att den utländska juridiska skattebetalningslagen (1997:483) regleras personen inte har ett fast driftställe här. Det övergången av rättigheter och skyldigheter när innebär t.ex. att om en utländsk investeringsfond det gäller skatt till den eller de nybildade får utdelning från ett svenskt aktiebolag, så ska det svenska bolaget enligt kupongskattelagen

PROP. 2011/12:1

innehålla kupongskatt. Skatten uppgår till först kvittas mot vinster på marknadsnoterade 30 procent av utdelningens belopp. På grund av delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Vad som inte kan skatteavtal mellan Sverige och fondens hemland dras av genom kvittningen får dras av till kan skattesatsen i vissa fall sättas ned till ett lägre 70 procent enligt 48 kap. 20 a § IL. Vad nu sagts belopp (ofta till 15 procent). gäller inte kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i investeringsfonder som bara innehåller fordringsrätter (räntefonder). Sådana förluster 6.14.2.2.3 Beskattningen av svenska får dras av i sin helhet i inkomstslaget kapital.

andelsägare

Juridiska personer Utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust I fråga om kapitalinkomster gäller enligt 15 kap. Svenska fysiska och juridiska personer är skatt- 1 § andra stycket IL för juridiska personer i skyldiga enligt vanliga regler för utdelning från princip samma regler som för fysiska personer, en investeringsfond och för vinster som upp- men inkomsterna beskattas som inkomst av kommer när fondandelar avyttras. Avdrag näringsverksamhet. Bestämmelserna i 44 kap. IL medges för kapitalförluster. Skattereglerna gäller om kapitalvinster gäller t.ex. också för juridiska oavsett om en fond är en svensk eller en utländsk personer. Också för de juridiska personernas del investeringsfond. gäller att delning och fusion inte ska utlösa någon beskattning hos delägarna. Fysiska personer När det gäller behandlingen av kapitalförluster Av 42 kap. 1 § IL framgår att utdelningar och vid avyttring av andelar i investeringsfonder kapitalvinster ska tas upp som intäkt av kapital. I finns särskilda regler i 48 kap. 25 och 26 §§ IL. 42 kap. 12 § IL anges att utdelningen ska tas upp Dessa regler innebär sammanfattningsvis att när den kan disponeras. förluster på delägarrätter bara får dras av mot I 44 kap. IL finns grundläggande bestämmel- vinster på delägarrätter. Vad som inte kan dras av ser om kapitalvinster och kapitalförluster. Enligt på det sättet får sparas till det följande året och 44 kap. 2 § IL gäller att vad som sägs om behandlas då som en under det året uppkommen kapitalvinster i bland annat 48 kap. IL – som förlust. handlar om avyttring av delägarrätter och fordringsrätter – också gäller kapitalförluster. Huvudregeln är att avyttring utlöser reglerna om 6.14.2.2.4 Beskattningen av utländska kapitalvinst. Med avyttring avses enligt 44 kap. andelsägare 3 § IL försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Enligt 44 kap. 6 § IL gäller att om Utländska andelsägare som är begränsat skatten investeringsfond upplöses anses varje skyldiga i Sverige betalar enligt 1 § kupongandelsägare ha avyttrat sin andel. skattelagen, med vissa undantag, kupongskatt på Reglerna i 48 kap. IL handlar om kapitalvinst utdelning från andel i svensk investeringsfond. vid avyttring av bland annat delägarrätter. Enligt Kupongskatten uppgår till 30 procent av 48 kap. 2 § IL är en andel i en investeringsfond utdelningen. Den som är begränsat skattskyldig en delägarrätt. Av 48 kap. 18 § IL följer att är enligt 3 kap. 19 § IL skattskyldig för fusion, gränsöverskridande fusion eller delning kapitalvinst på vissa delägarrätter om han vid av en investeringsfond inte ska leda till att något tillfälle under det kalenderår avyttringen kapitalvinster tas upp hos delägarna. Principen är sker eller under de föregående tio kalenderåren i stället att som anskaffningsutgift för de nya har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande andelarna används summan av de anskaffnings- vistats här. Denna bestämmelse omfattar dock utgifter som skulle använts om de äldre inte andelar i investeringsfonder, vilket innebär andelarna avyttrats. Ersättning i pengar ska dock att kapitalvinst vid avyttring av en begränsat tas upp som kapitalvinst det beskattningsår skattskyldigs andelar i svenska investeringsfusionen eller delningen sker. fonder inte beskattas i Sverige. Uppkommer en förlust när en andel i en investeringsfond avyttras gäller följande. Under förutsättning att det är fråga om en förlust på en marknadsnoterad andel ska förlusten i sin helhet

PROP. 2011/12:1

6.14.2.3 Självdeklarationer och kontrolluppgifter I fråga om avyttring genom inlösen gäller enligt 10 kap. 3 § första stycket 1 LSK att 6.14.2.3.1 Särskild självdeklaration för kontrolluppgift ska lämnas av sådant fondbolag svenska investeringsfonder som avses 1 kap. 1 § första stycket 7 LIF. Det handlar alltså om den uppgiftsskyldighet som tar Enligt 2 kap. 1 § lagen (2001:1227) om själv- sikte på andelar i svenska investeringsfonder och deklarationer och kontrolluppgifter, förkortad andelar i utländska fondföretag som förvaltas av LSK, ska särskild självdeklaration lämnas av svenska fondbolag. Av bestämmelsen framgår andra juridiska personer än dödsbon. Av 2 kap. vidare att om förvaltningen av fonden har 7 § 5 LSK framgår att fondbolag, övergått till ett förvaringsinstitut ska kontrollförvaltningsbolag eller förvaringsinstitut ska uppgiften lämnas av förvaringsinstitutet. lämna en särskild självdeklaration för varje av Enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 LSK ska bolaget eller institutet förvaltad värdepappersbolag och kreditinstitut som investeringsfond. Uppgifterna ligger till grund förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § LIF för taxeringen av investeringsfonderna. lämna sådan nyssnämnd kontrolluppgift. Av 10 kap. 3 § första stycket 3 LSK framgår att förvaltningsbolag som driver verksamhet här 6.14.2.3.2 Kontrolluppgifter för andelsägare i i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § LIF ska lämna investeringsfonder kontrolluppgift avseende avyttring genom inlösen av andelar i den investeringsfond som Utdelning förvaltningsbolaget förvaltar. Av 10 kap. 3 § I det föregående har redogjorts för att svenska första stycket 4 LSK framgår att uppgiften om andelsägare i investeringsfonder beskattas för avyttring av andelar i sådana fondföretag som utdelning från fonden. I konsekvens med denna bedriver verksamhet här enligt 1 kap. 7 eller 9 § beskattningsregel stadgas i 9 kap. 1 § första LIF ska lämnas av fondföretaget självt. Om ett stycket LSK att kontrolluppgift ska lämnas om fondföretag eller ett förvaltningsbolag har slutit utdelning på delägarrätter. Kontrolluppgift om avtal med ett värdepappersinstitut om att utdelning ska lämnas för fysiska personer och ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska dödsbon som har mottagit utdelningen. kontrolluppgiften lämnas av institutet i stället Uppgiften ska lämnas av den som har betalat ut för av fondföretaget (10 kap. 3 § andra stycket utdelningen (9 kap. 2 och 4 §§ LSK). LSK). För det fall en fondandel är Bestämmelserna om kontrolluppgifter förvaltarregistrerad är det förvaltaren som ska avseende utdelning gäller också sådana förvalt- lämna kontrolluppgiften (10 kap. 3 § tredje ningsbolag och fondföretag, dvs. utländska stycket LSK). aktörer, som bedriver verksamhet i Sverige i I kontrolluppgiften ska enligt huvudregeln enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 6–9 §§ uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst eller lagen (2004:46) om investeringsfonder, kapitalförlust (10 kap. 6 § första stycket LSK). förkortad LIF. Förbindelse att lämna kontrolluppgift Avyttring av andelar i en investeringsfond Utländska företag som driver fondverksamhet i Enligt 10 kap. 1 § LSK gäller att kontrolluppgift Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande ska lämnas om avyttring av andelar i invester- etablering här, ska enligt 13 kap. 1 § LSK innan ingsfonder. Kontrolluppgift ska också lämnas verksamheten påbörjas ge in en skriftlig förom avyttring av andelar i sådant fondföretag som bindelse till Finansinspektionen om att lämna driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna 7 eller 9 § LIF. Kontrolluppgiften ska lämnas för i samma lag. Avgörande för tillämpningen av fysiska personer och dödsbon. denna bestämmelse är att det drivs verksamhet i I 10 kap. 3 § LSK anges vem som ska lämna Sverige och att detta inte sker genom en filial uppgifter om avyttring genom inlösen. I 10 kap. eller en motsvarande etablering här i landet. 4 § LSK anges att förvaltare och i vissa fall Bestämmelsen tar alltså sikte på de företag som värdepappersinstitut ska lämna uppgifter om enligt 1 kap. 6, 7 och 9 §§ LIF kan bedriva annan avyttring än inlösen. verksamhet här utan att etablera en filial. Skyldigheten att lämna förbindelse om att lämna

PROP. 2011/12:1

kontrolluppgift gäller inte ett utländskt företag ning som här är aktuell, ta ut en skatt om högst som hör hemma inom EES och som enligt 15 procent på utdelningen. I artikel 11 begränsas bestämmelserna i sitt hemland inte får lämna källstatens rätt att ta ut källskatt på ränta till kontrolluppgifter. högst 10 procent. De skatteavtal som Sverige har ingått Skatteförfarandelagen innehåller i likhet med OECD:s modellavtal i de I propositionen Skatteförfarandet prop. flesta fall en begränsning av möjligheten att ta ut 2010/11:165 föreslås en ny lag, skatteförfarande- källskatt till 15 procent på sådana utdelningar lagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. som nu är i fråga. Vad gäller ränta innebär de Lagen ska ersätta bland annat LSK, skattebetal- svenska skatteavtalen i allmänhet att källskatt ningslagen (1997:483) och taxeringslagen inte får tas ut. Om den utländska staten enligt (1990:324). Skatteförfarandelagen, förkortad sin interna lagstiftning beskattar utdelning och SFL, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, ränta i större omfattning än vad som följer av med vissa övergångsbestämmelser. skatteavtalet kan en svensk investeringsfond, i Den del av SFL som berörs av förslagen i den mån den omfattas av skatteavtalet, begära denna proposition rör de bestämmelser om nedsättning av den utländska källskatten till den deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter nivå som följer av skatteavtalet. som hittills reglerats i LSK och som beskrivits i I de fall där en svensk investeringsfond som detta avsnitt. De befintliga bestämmelser i LSK omfattas av ett skatteavtal, har erhållit inkomster som berörs av förslagen i denna proposition har som har beskattats även i en utländsk stat, anger överförts i stort sett oförändrade till SFL. Det skatteavtalen normalt att den internationella införs dock viss förändrad terminologi i SFL. dubbelbeskattning som därvid kan uppkomma Bland annat ersätts begreppen allmän och ska undvikas genom att den utländska skatten särskild självdeklaration med begreppet ska avräknas mot den svenska skatt som utgår på inkomstdeklaration, och begreppet taxeringsår samma inkomst. Vid beräkningen av den ersätts med andra lämpliga begrepp. avräkning som följer av skatteavtalen tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, kallad avräkningslagen. 6.14.2.4 Undvikande av internationell I de fall där det inte finns något tillämpligt dubbelbeskattning skatteavtal, kan rätt till avräkning föreligga enligt avräkningslagen. När svenska investeringsfonder får inkomster från utlandet i form av utdelningar från utländska värdepapper eller räntor på utländska 6.14.3 Avskaffad beskattning av svenska räntebärande papper har dessa inkomster ofta investeringsfonder och schablonbeskattats i utlandet. Om samma inkomster även beskattning av andelsägare i beskattas i Sverige uppkommer internationell investeringsfonder dubbelbeskattning. Sverige har ingått skatteavtal med ett stort 6.14.3.1 Avskaffad beskattning av svenska antal stater. Det huvudsakliga syftet med skatte- investeringsfonder avtalen är att undvika internationell dubbelbeskattning genom att reglera vilken stat som har rätt att beskatta en viss inkomst eller, i de fall Regeringens förslag: Investeringsfonder, såväl då båda staterna har rätt att beskatta samma värdepappersfonder som specialfonder, ska inte inkomst, reglera hur dubbelbeskattningen ska längre vara skattskyldiga enligt inkomstskatteundvikas. lagen för inkomst av tillgångar som ingår i De svenska skatteavtalen har sin grund i det fonden. modellavtal som tagits fram inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, förkortad OECD. Bestämmelser om Promemorians förslag: Överensstämmer beskattning av utdelning och ränta finns i artikel med regeringens. 10 respektive 11 i OECD:s modellavtal. Enligt artikel 10 får källstaten, vad avser sådan utdel-

PROP. 2011/12:1

Remissinstanserna: De remissinstanser som En sålunda utformad beskattning skulle har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter antagligen kräva synnerligen omfattande på förslaget. administration inte bara från fondernas sida utan Skälen för regeringens förslag: För att också från både andelsägare och Skatteverket. undvika risken för att det nya UCITS-direktivet Själva idén med investeringsfonder, det (UCITS IV) leder till att den svenska skatte- kollektiva ägandet, skulle riskera att gå förlorad. basen i form av tillgångar investerade i invester- Det kan alltså inte komma i fråga att ta bort ingsfonder försvinner ska investeringsfonder alla regler i IL om investeringsfonder. inte längre vara skattskyldiga för inkomst av till- Regeringens förslag är därför att investeringsgångar som ingår i fonden. fonder även i fortsättningen ska tillämpa reglerna På sätt som beskrivits i det föregående skiljer som gäller för juridiska personer i IL men att 2004 års lag om investeringsfonder mellan inkomster av tillgångarna i fonden ska vara värdepappersfonder och specialfonder. Reglerna skattefria. En sådan lösning innebär att kring värdepappersfonderna bygger numera på bestämmelserna i 6 kap. 5 § IL kan justeras så att UCITS IV-direktivet, och nyheterna i det det av dem framgår att svenska investeringsdirektivet om fusion m.m. tar sikte på just fonder inte är skattskyldiga för inkomst av värdepappersfonderna, inte specialfonderna. tillgångar som ingår i fonden. Skattefriheten ska Detta innebär att hotet om utflyttning och utöver de svenska investeringsfonderna också därmed sammanhängande förändringar i skatte- gälla sådana utländska fonder som är begränsat basen inte gäller specialfonderna. En inledande skattskyldiga i Sverige. Innebörden av denna fråga blir därför om ett förslag om att avskaffa begränsade skattskyldighet, som alltså föreslås beskattningen av investeringsfonder ska omfatta vara att utländska investeringsfonder inte heller både värdepappersfonder och specialfonder. Det ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar finns emellertid rent sakliga skäl som talar för en som ingår i fonden, bör lämpligen anges i en ny likabehandling. Ett sådant är att det kan bli bestämmelse i 6 kap. 13 § IL. Det nuvarande onödigt komplicerat att ha olika regler. Skilda stadgandet rörande utländska investeringsfonder regelverk kan också leda till att skattereglernas i 6 kap. 16 a § IL kan därmed upphävas. utformning och inte rationella ekonomiska Härutöver kan de delar av bestämmelserna i motiv blir avgörande för fondval och placerings- 39 kap. 14 § IL som handlar om den särskilda strategier. Regeringen föreslår därför att den schablonintäkten för investeringsfonder helt tas slopade fondbeskattningen ska gälla alla slags bort. Dessa och vissa andra justeringar berörs investeringsfonder. ytterligare i avsnittet med författnings- Nästa fråga blir då på vilket sätt beskattningen kommentar. av fonderna ska avskaffas. Ett sätt som kan tyckas närliggande är att ta bort alla regler i Lagförslag inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, Att svenska investeringsfonder inte ska vara som handlar om fondernas beskattning. Detta är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår emellertid inte någon framkomlig väg. i fonden framgår av ändringen i 6 kap. 5 § IL. En Bakgrunden till det är följande. Enligt 2004 års motsvarande bestämmelse för utländska lag om investeringsfonder är fonderna inte investeringsfonder införs i 6 kap. 13 § IL. Med juridiska personer. För att kunna beskatta dem anledning av att investeringsfonder inte längre har det därför varit nödvändigt att införa ska vara skattskyldiga görs följdändringar i bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket IL om 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. att de bestämmelser i IL som handlar om 1 och 14 §§ och 65 kap. 10 § IL. Därutöver juridiska personer också ska tillämpas på upphävs 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § IL samt investeringsfonder. Härigenom har fonderna 12 kap. 9 a § skattebetalningslagen (1997:483). blivit skattesubjekt på samma sätt som t.ex. ett Lagförslagen finns i avsnitt 3.4 och 3.14. aktiebolag. Skulle 2 kap. 3 § andra stycket IL tas bort skulle fonderna varken vara juridiska personer eller skattesubjekt. Den situationen skulle kunna uppkomma att alla inkomster som i dag hanteras inom ramen för fondens beskattning skulle behöva fördelas på delägarna.

PROP. 2011/12:1

6.14.3.2 Schablonbeskattning av andelsägare i sation för den slopade skatten på Sverigeinvesteringsfonder registrerade fonder genom skatt på högre kapitalvinster vid uttag. Om Sverige ska vara attraktivt som registreringsland för fonder i Regeringens förslag: Den som äger andelar i en framtiden kan inte en ny skatt införas som går investeringsfond ska schablonbeskattas i utöver vad som är gängse i de flesta andra länder. förhållande till värdet på de egna andelarna. FAR SRS (numera Far) konstaterar att förslaget Beskattningen ska omfatta andelar i såväl innebär beskattning av orealiserade värden och svenska som utländska investeringsfonder. att det i princip är fråga om att återinföra en ren Regeringens bedömning: På samma sätt som nu förmögenhetsbeskattning. Eftersom kapitalska andelsägaren beskattas för utdelning från vinster även fortsättningsvis ska beskattas fonden och för kapitalvinster när fondandelar innebär förslaget att delägaren i vart fall delvis avyttras. kommer att träffas av en dubbelbeskattning. Lantbrukarnas Riksförbund anser att beskattning Promemorians förslag och bedömning: endast ska ske utifrån verklig skatteförmåga, Överensstämmer med regeringens. vilken uppkommer först när inkomsten är Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i realiserad. Denna grundläggande princip talar Stockholm , Domstolsverket , Ekobrottsmyndig- starkt emot förslaget. Näringslivets Regelnämnd heten , Ekonomistyrningsverket , Kronofogdemyn- anser att förslagen bör belysas i ett bredare digheten , Pensionsmyndigheten , Regelrådet , perspektiv och diskuteras utifrån vilka effekter NASDAQ OMX och Sveriges advokatsamfund det har för kapitalmarknadens funktionssätt, tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. möjliga realekonomiska effekter och Kammarrätten i Sundsvall har ingen erinran mot konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. förslaget att överföra beskattningen av invester- Sparbankernas Riksförbund anser att schabloningsfonder till deras delägare men efterlyser en intäkt inte ska införas. Enligt uppgift gäller inte utförligare genomlysning av för- och nack- sådan löpande schablonbeskattning i övriga EUdelarna med att komplettera noll-alternativet länder och en bärande tanke i förslaget är med ett slags avskattningsförfarande. Skatte- likformighet mellan svenska och övriga EUverket anser att det bör klargöras vilka utländska länders regelverk. Stockholms Handelskammare fonder som omfattas av förslaget. Gräns- och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från dragningen av vad som är utländska motsvarig- Näringslivets Skattedelegation. Näringslivets heter till svenska investeringsfonder leder till Skattedelegation framför att förslaget medför en många processer. Aktiespararna förordar det s.k. sådan administrativ belastning att det minskar noll-alternativet. Den svenska skatten på intresset för utländska fonder att etablera sig i investeringsfonder har drivit värdefull Sverige och därmed minskar konkurrensen. verksamhet ur landet och minskat skattebasen. Beskattningen är oberoende av den faktiska Ett avskaffande av detta handikapp för Sverige- avkastningen och är alltså en förmögenhetsskatt baserade fonder skulle skapa möjlighet att starta med dess många nackdelar och problem. och förvalta nya fonder på svensk botten vars Skattskyldigheten för fonderna bör slopas utan intäkter kan väntas mer än väl uppväga det bok- att någon ny skatt införs och samtidigt bör det förda tappet från skatten på investeringsfonder. genomföras förbättringar av den svenska Något behov av nya former av fondbeskattning kapitalbeskattningen så att skatten på finns därför inte. I stället förordas en städning direktägande av aktier blir mer i linje med våra och förenkling av systemet för kapitalbe- konkurrentländer. Svenska Bankföreningen anser skattning. Euroclear AB anser att förslaget inte att det är nödvändigt att beskatta andelskommer att försvåra handeln med såväl svenska ägaren löpande och uppmanar till en ordentlig som utländska fondandelar och förordar en analys av noll-alternativet. Enligt föreningen grundprincip där värdepapper beskattas lika kommer den slopade beskattningen av fonderna oavsett om det är aktier, obligationer eller att kompenseras av högre kapitalvinstfonder. Fondbolagens förening anser inte att det beskattning vid uttag. Det förekommer knappt är nödvändigt att införa en ny skatt för svenska inom övriga EU att andelsägare beskattas under andelsägare i investeringsfonder och förordar innehavstiden och svenska andelsägare kommer noll-alternativet. Staten får i stället kompen- alltså i en ekonomiskt sämre sits än andra EU-

PROP. 2011/12:1

medborgare. Föreningen anser också att det kan Nollalternativet har fördelar. Det skulle i ifrågasättas att ett nytt system för beskattning princip stämma överens med regler som är förbyggs upp med stora kostnader för systemom- hållandevis vanliga i utlandet, dvs. att fonderna byggnad och ökad administration för en skatt inte betalar någon skatt alls eller att skatten är som uppgår till 0,12 procent. Svenska mycket låg och att delägarna betalar skatt på Fondhandlareföreningen anser att skatten på utdelning och vinster. Rent lagtekniskt skulle Sverigeregistrerade fonder bör slopas helt utan modellen också innebära det minsta ingreppet. att ersättas av en ny skatt för svenska andels- Det finns emellertid betydande och för frågan ägare. Det skulle öka Sveriges konkurrenskraft avgörande invändningar mot detta alternativ. och ge arbetstillfällen och skatteintäkter. Avanza Ett problem med denna modell är att det inte Bank förespråkar noll-alternativet. Som påtalas i skulle bli likvärdigt att äga aktier direkt och att promemorian kommer det att innebära en viss äga aktier indirekt genom en fond. Detta nollskillnad i den effektiva beskattningen jämfört alternativ skulle nämligen innebära att delägarna med direkt aktiesparande. Om man vill upp- ges ett mer omfattande skatteuppskov, och muntra en mångfald av sparformer, så behöver därmed en lägre effektiv skattesats, jämfört med man förlikas med det faktum att denna typ av om de ägt aktierna direkt. Den som äger en aktie mindre skillnader är svåra att eliminera utan att direkt måste beskattas för varje utdelning. andra skillnader samtidigt uppstår. Burgundy AB Utdelning på en aktie i en fond skulle inte framför att förslaget riskerar att påverka den beskattas förrän fonden gör en utdelning eller kostnadseffektiva och transparanta svenska fondandelen säljs. Inte heller är alternativet fondmarknaden på ett negativt sätt med högre lämpligt med beaktande av de generella riktlinjer direkta och indirekta kostnader för fondspararna för skattereglernas utformning som riksdagen som följd. Förslaget innebär att fondsparare kan antagit våren 2008 (prop. 2007/08:100, avsnitt behöva betala skatt trots att ingen ökning av 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I fondförmögenheten eller avkastning uppnåtts dessa riktlinjer anges bland annat att på inkomstvilket inte är acceptabelt. skatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Regeringen Skälen för regeringens förslag och bedömning förslår således att det bör införas en kompletterande beskattning på delägarnivå. Beskattning Beskattning på delägarnivå eller inte bör ske av såväl fysiska som juridiska personer. Ett flertal remissinstanser har framfört åsikten att den slopade beskattningen av investerings- Val av beskattningsmodell – schablonmodellen fonder inte bör åtföljas av några nya regler om Det finns flera tänkbara lösningar vid valet av beskattning på delägarnivå (noll-alternativet). modell för beskattning av andelsägare i invester- Som argument för denna lösning har bland annat ingsfonder. De olika modellerna skiljer sig i framförts att skattebortfallet när investerings- princip från varandra genom hur det belopp som fonderna befrias från skatt kompenseras genom ska fördelas mellan delägarna ska beräknas. högre kapitalvinster vid avyttring och att Sverige Flera remissinstanser har invänt mot att inte bör ha hårdare beskattning än övriga EU- förslaget innebär att en intäkt uppskattas schaländer. blonmässigt och att orealiserade vinster därmed Enligt noll-alternativet skulle alltså svenska beskattas. Det är dock uppenbart att regler som skattskyldiga på samma sätt som i dag betala innebär en delägarbeskattning som bygger på skatt på utdelning och vid vinster när andelar verkliga inkomster och vinster i fonderna skulle avyttras. Några särskilda åtgärder för att kräva en mycket omfattande administration. En överföra beskattningen av investeringsfonderna fördelningsmodell av detta slag måste därför till delägarna skulle inte vidtas. Det bakomlig- avvisas. gande resonemanget bygger på tanken att den Det är således nödvändigt att släppa slopade beskattningen av fondernas inkomster kopplingen mellan de verkliga inkomsterna i en och vinster över tiden ändå skulle bli beskattade viss fond och delägarnas beskattning. I stället ska hos delägarna när utdelning och kapitalvinster enligt regeringens bedömning andelsägaren beskattas. Inkomstskattereglerna och reglerna påföras en schablonintäkt där basen är det egna om skyldighet att deklarera och lämna kontroll- fondinnehavet (schablonmodellen). Schablonuppgifter skulle vara desamma som i dag. intäkten bör sett över hela ägarkollektivet sättas

PROP. 2011/12:1

på en sådan nivå att skattebortfallet när Fördelen med den sistnämnda lösningen är att beskattningen av fonderna upphör i princip schablonbeskattningen kan sättas lägre och att kompenseras på längre sikt. En sådan ordning det schablonartade inslaget i beskattningen har naturligtvis betydande förenklingsfördelar därmed i någon mån minskar. Av denna och innebär i princip att den slopade beskatt- anledning föreslår regeringen att den som äger ningen av investeringsfonderna förs över till fondandelar schablonbeskattas i förhållande till delägarna. värdet på innehavet och dessutom beskattas på Resonemanget om en sådan schablonintäkt samma sätt som i dag för utdelning från fonden tar uteslutande sikte på svenska fonder och deras och för vinster när fondandelar avyttras. andelsägares beskattning. Eftersom utländska fonder inte beskattas i Sverige kan man i de fallen inte tala om att överföra beskattning från 6.14.3.3 Den tekniska lösningen fonderna till delägarna. Det är emellertid inte möjligt att låta schablonintäkten endast baseras Regeringens förslag: Obegränsat skattskyldiga på innehav av andelar i svenska fonder eftersom det ur ett svenskt investerarperspektiv inte kan fysiska personer som äger andelar i investervara någon skattemässig skillnad på att investera ingsfonder ska ta upp en schablonintäkt i i en svensk eller i en utländsk fond. Därför bör inkomstslaget kapital som ska utgöra en viss andel av ett kapitalunderlag. Kapitalunderlaget utländska fondandelar också beaktas vid ska utgöras av värdet vid ingången av kalenderberäkning av schablonintäkten. Vad som i året på de fondandelar som vid denna tidpunkt dagligt tal kan kallas ”utländska investeringsfonder” kan vara konstruerade på olika sätt. ägs av den skattskyldige. Även obegränsat skatt- Skatteverket framför att det bör klargöras vilka skyldiga juridiska personer som äger andelar i utländska fonder som omfattas av förslaget. Det investeringsfonder ska ta upp en sådan schablonintäkt, men i inkomstslaget näringsär dock knappast möjligt att i detta sammanhang verksamhet. Fondandelar som utgör lager av göra en exakt definition av de utländska finansiella instrument och som tas upp till företeelser som avses. I stället ansluter förslaget till den systematik som normalt används i IL. beskattning till det verkliga värdet ska inte ingå i Det betyder att det i lagtexten anges att kapitalunderlaget för beräkning av schablonunderlaget för schablonintäkten ska vara innehav intäkt. av andelar i en investeringsfond. Enligt 2 kap. 2 § IL innebär detta att inte bara andelar i svenska fonder avses utan också andelar i motsvarande Promemorians förslag: Överensstämmer utländska företeelser omfattas. Frågan vilka delvis med regeringens. I promemorians förslag utländska företeelser som motsvarar svenska beräknas schablonintäkten som en viss andel av investeringsfonder måste därför överlämnats till värdet på de fondandelar som innehas vid årets rättstillämpningen (se bland annat RÅ 2006 ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten ref. 38). på de fondandelar som förvärvats under året, Förslaget innebär alltså att själva innehavet av utan att underlaget minskas med värdet på fondandelar i investeringsfonder bör vara grunden för andelar som avyttrats under året. Promemorian beskattningen. En konstruktion där innehavet av innehåller heller inget förslag om att andelar som andelar i investeringsfonder utgör grunden för utgör lager av finansiella instrument och som tas beskattning kan utformas så att den som ska upp till beskattning till det verkliga värdet inte beskattas i Sverige (obegränsat skattskyldiga) ska ingå i kapitalunderlaget. varje år tar upp en schablonmässigt beräknad Remissinstanserna: De remissinstanser som intäkt baserad på värdet av det egna fondinne- yttrat sig är negativa till promemorians förslag havet. att underlaget för schablonintäkten ska ökas Schablonmodellen kan konstrueras antingen med värdet på fondandelar som förvärvas under så att andelsägare i investeringsfonder inte året utan att underlaget minskas med värdet på betalar någon skatt för utdelning från fonden avyttrade andelar. Bland annat följande kritik har eller för vinster när fondandelar avyttras eller så framförts mot förslaget i denna del. Kammarkombineras schablonbeskattningen med att rätten i Sundsvall framför att förslaget innebär en andelsägaren beskattas för utdelning och vinster. slags transaktionsskatt på förvärvade fondan-

PROP. 2011/12:1

delar och att den fondsparare som är mycket fondsparande. FAR SRS (numera Far) aktiv kommer att schablonbeskattas för ett konstaterar att värdeökningar genom förvärv får mycket högt innehavsvärde utöver sedvanlig genomslag redan det år som förvärvet sker vinstbeskattning. Förvaltningsrätten i Stockholm samtidigt som värdeminskning genom påpekar att förslaget sannolikt medför att det avyttringar påverkar schablonintäkten först året blir en viss skattemässig skillnad mellan att äga efter avyttringen. Att inte beakta en värdeaktier direkt och att äga aktier indirekt via en nedgång utgör ytterligare en faktor som leder till investeringsfond för investerare som ofta en överbeskattning. Sparbankernas Riksförbund placerar om sina innehav av fondandelar. anser att beräkningsunderlaget av förenklings- Finansinspektionens uppfattning är att schablon- skäl ska vara innehav vid utgången av året. beskattningen riskerar att medföra en inlås- Stiftelser i Samverkan (SiS) , framför att det finns ningseffekt eftersom förvärv av fondandelar risk att förslaget skapar en inlåsningseffekt. under året ökar det beskattningsbara underlaget, Enligt stiftelselagen ska en stiftelse placera sin medan avyttringar inte får räknas av. förmögenhet på ett godtagbart sätt. Med Lagförslaget i denna del blir ett incitament till att förslaget finns det en risk att stiftelserna inte inte köpa eller byta fondandelar, vilket leder till kommer att göra de omplaceringar eller en mindre effektiv marknad. Dessutom kan försäljningar som stiftelselagen eller marknaden reglerna bli ett incitament att tidigarelägga en egentligen kräver. Stockholms Handelskammare försäljning till innan årsskiftet för att på så sätt och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från undkomma den dubbla beskattning som ett Näringslivets Skattedelegation. Näringslivets högre ingångsvärde vid årsskiftet innebär. Skattedelegation framför att förslaget får orimliga Juridiska fakulteten vid Lunds universitet påpekar konsekvenser, som att fondandelar som ägts att förslaget innebär att beskattningen blir under en del av året kommer att beskattas lika densamma oavsett om en delägare haft sina som fondandelar som ägts under hela året. Om andelar ett år eller bara några dagar. Utfallet blir andelarna omsätts frekvent kan också rättvisare om såväl förvärv som avyttringar under beskattningen för andelsägaren bli mycket hög – året påverkar underlaget för schablonintäkten. i princip hur hög som helst. En beräkning av Konkurrensverket avstyrker förslaget eftersom underlaget genom en genomsnittsmetod skulle det ger upphov till inlåsningseffekter för vara mera tilltalande och torde vara fullt möjlig investerare, till följd av ökade omställnings- att hantera administrativt. Svenska Bankkostnader vid fondbyte. Omställningskostnader, föreningen framför att förslaget innebär en med den inlåsningseffekt som följer på grund av oacceptabel dubbelbeskattning för de flesta minskade incitament att byta fond, leder i banker med handelslager av fondandelar. allmänhet till dämpad konkurrens. Det finns Bankernas innehav av fondandelar utgör lager av således skäl att befara att förslaget leder till finansiella instrument och ska tas upp vid dämpad priskonkurrens mellan investerings- taxeringen till det verkliga värdet (marknadsfonder. Aktiespararna avstyrker starkt den värdet) eller, under vissa förutsättningar, till föreslagna modellen med schablonskatt på anskaffningsvärdet. Med hänsyn till bland annat värdepappersfonder då den genom sin de stora volymer av finansiella instrument och utformning i realiteten blir en omsättningsskatt det ansenliga antal transaktioner som här är med påtagligt negativa effekter för både aktuella är det dock i realiteten omöjligt för en placerare och mellanhänder. Fondbolagens större bankkoncern att upprätthålla dubbla förening anser att det är ett oacceptabelt förslag redovisningssystem för att i deklarationen att beskatta bruttoinsättningar under ett år utan tillämpa en annan värdering av instrumenten än hänsyn till uttag. Motivet för en skatt på köp den marknadsvärdering som gjorts i räkenunder året skulle enligt promemorian vara att skaperna. Den marknadsvärdering av lager av motverka att svenska fondsparare inför årsskiftet finansiella instrument som således regelmässigt ger sina fondandelar som gåva till utlänningar för tillämpas vid taxeringen av större bankkoncerner att undvika schablonskatt. Föreningen anser att medför att all värdeförändring på bland annat denna risk är mycket överdriven. Även fondandelar beskattas löpande i banken. För sannolikheten för annan skatteplanering inför prissättning och prisställande vid handel med årsskiften kan uteslutas eftersom realisationer börshandlade fonder, s.k. ETF:er, måste det utlöser skatt på kapitalvinster på detta finnas s.k. Market Makers, som löpande ställer

PROP. 2011/12:1

priser för andelarna och som kan vara en bank fondandelar. Under ett enskilt år sker ett stort eller ett värdepappersbolag. När en investerare antal köp och försäljningar via handelslagret. köper fondandelar på börsen, sker samtidigt en Som förslaget är utformat kommer dessa försäljning av andelarna av en Market Maker. löpande transaktioner att medföra mycket stora Förslaget i promemorian innebär att beräk- kapitalunderlag för försäkringsföretagen. Avanza ningen av en Market Makers kapitalunderlag för Bank framför att förslaget innebär att aktiva skatten ökar med värdet av de inköpta andelarna delägare kan belastas med skatt bortom samtidigt som även investerarens kapitalunderlag rimlighetens gränser. Burgundy AB framför att ökar med samma värde. Med tanke på de förslaget skulle påverka handeln med volymer av inköp och försäljningar av ETF:er börshandlade fonder eftersom det skulle som är aktuella lär resultatet av förslaget bli att motverka intresset för fondbyten om avdrag för banker och värdepappersbolag i fortsättningen försäljningar inte ska ske från beskattningsinte kommer vilja agera som Market Maker. underlaget. XACT Fonder AB framför att Därigenom kommer handeln med börsnoterade förslaget får negativa effekter för andelsägare av fondandelar att upphöra. Det kan befaras att börshandlade fonder, ETF:er. Konsekvensen av konstruktionen på skatten kommer leda till förslaget blir att ju mer inköp av ETF-andelar inlåsningseffekter. Svenska Fondhandlare- som görs under ett år desto högre blir föreningen framhåller att det förslag som lämnas i beskattningen, vilket uppenbart missgynnar promemorian går stick i stäv med strävandena ETF:er som till sin konstruktion är avsedda för mot ett ökat investerarskydd genom att utöver en mer aktiv fondhandel. Vad som inte innehav också belägga enskilda köp av uppmärksammats i promemorian är att banker fondandelar med en extra transaktionsskatt, och värdepappersbolag som håller ETF:er i lager särskilt genom att inte beakta försäljningar. med förslaget skulle bli dubbelbeskattade då Detta är synnerligen betänkligt på en marknad samma skatteunderlag som löpande beskattas som redan i dag kännetecknas av väl belagda med bolagsskatt ska ligga till grund för negativa effekter av inlåsning. Handeln med schablonbeskattningen. Skatteverket framför att investeringsfonder på börs kommer att drastiskt det finns risk för att förslaget innebär att det inte reduceras om förslaget genomförs. Sveriges går att påföra delar av schablonintäkten för advokatsamfund avstyrker att underlaget ska juridiska personer som har brutet eller förlängt ökas med värdet på fondandelar som förvärvas räkenskapsår. Skatteverket föreslår att mer än en under året. Motivet för att under året förvärvade schablonintäkt, i de fall räkenskapsåret är brutet andelar ska ingå i underlaget motiveras i eller mer än 12 månader, kan tas ut. promemorian av att detta motverkar årsskiftes- Skälen för regeringens förslag: De nya transaktioner. I promemorian anges som bestämmelserna bör innebära att en obegränsat exempel på en årsskiftestransaktion att skattskyldig fysisk person som äger andelar i beskattningen helt skulle kunna undvikas genom svenska eller utländska investeringsfonder ska ta att andelar ges bort till någon som inte är upp en schablonmässigt beräknad intäkt i skattskyldig i Sverige före årsskiftet och att inkomstslaget kapital. Även obegränsat skattdenne efter årsskiftet ger dem tillbaka. I skyldiga juridiska personer som äger andelar i ovanstående exempel får det antas att det av investeringsfonder ska ta upp den föreslagna omständigheterna framgår att avsikten i schablonintäkten och då i inkomstslaget samband med överlåtelsen av andelarna till den i näringsverksamhet. Sverige inte skattskyldige personen är att I promemorians förslag beräknas intäkten andelarna ska återfås. Vid sådant förhållande som en viss andel av värdet på de fondandelar kommer sannolikt andelarna att skattemässigt som innehas vid kalenderårets ingång ökat med inte anses överlåtna, med följd att reglerna inte värdet vid förvärvstidpunkten på de fondandelar kan kringgås genom ovanstående förfarande. som förvärvats under året. Underlaget ska enligt Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk promemorian inte minskas med värdet på Försäkring) avstyrker den lagtekniska lösningen fondandelar som avyttrats under året. Som skäl för delägarnas beskattning. Att inte ta hänsyn till för förslaget angavs att det bland annat innebär avyttring av fondandelar som sker under året ger att s.k. årsskiftestransaktioner inte påverkar långtgående konsekvenser för försäkringsföretag underlaget för beskattningen och att beskattmed lager av finansiella instrument, i vilket ingår ningen, om den uteslutande baserades på

PROP. 2011/12:1

innehavet vid årets ingång, annars helt skulle avstämning av underlaget för beskattning sker kunna undvikas genom att andelar ges bort till endast en gång per kalenderår, nämligen vid årets någon som inte är skattskyldig i Sverige före ingång. Detta medför att vissa sparare som årsskiftet och att denne efter årsskiftet ger dem innehar sina andelar under närmare två år kan tillbaka. Förslaget innebär att schablonintäkten schablonbeskattas på samma sätt som andra som blir densamma för den som äger en viss andel en bara äger sina andelar några månader. enda dag och den som äger en motsvarande Skillnaderna kan uppstå beroende på när andel i ett helt år. Ett stort antal remissinstanser andelarna köps och säljs, vilket ligger i schablonhar kritiserat promemorians förslag och framfört beskattningens natur. Av denna anledning bland annat att det leder till inlåsningseffekter saknas enligt regeringens mening skäl att införa och påverkar konkurrensen på fondmarknaden någon särreglering för juridiska personer som negativt, att det leder till orimliga beskattnings- kan träffas av en något lägre beskattning på konsekvenser för aktiva sparare som köper och grund av att de under något år har förlängt säljer ofta samt av samma orsak riskerar att slå ut räkenskapsår. marknaden för börshandlade fonder i Sverige. I promemorians förslag innefattar kapital- Regeringen instämmer i kritiken att den i underlaget för schablonbeskattning även innehav promemorian föreslagna modellen riskerar att få av fondandelar som utgör lager av finansiella oönskade och orimliga beskattningskonse- instrument hos t.ex. en bank eller ett försäkkvenser. Med hänsyn till att försäljning av ringsbolag. Svenska Bankföreningen , Sveriges fondandelar utlöser kapitalvinstbeskattning är Försäkringsförbund och XACT Fonder AB det inte heller sannolikt att fondsparare avyttrar invänder att förslaget medför en dubbelbeandelar inför årsskiften för att undgå schablon- skattning i dessa fall. Detta eftersom all värdebeskattning. Om andelar förvärvas och därefter förändring på fondandelar som i deklarationen avyttras under samma år uppstår inte heller värderas till sitt marknadsvärde beskattas någon uppskjuten beskattning av kapitalvinster löpande samtidigt som samma underlag ska ligga som behöver kompenseras genom beskattning till grund för schablonbeskattning. Lager av av schablonintäkt. Angående det i promemorian finansiella instrument ska enligt 17 kap. 20 § IL angivna exemplet att fondsparare inför ett tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock årsskifte skulle ge bort sina andelar till någon enligt samma paragraf under vissa omständligsom inte är skattskyldig i Sverige och att denne heter i stället tas upp till det samlade anskaffefter årsskiftet ger dem tillbaka betraktar ningsvärdet. Regeringen instämmer i kritiken att regeringen risken för sådana transaktioner som det uppstår en dubbelbeskattning om lagermycket liten. Regeringen anser därmed att det andelar vars värdeutveckling beskattas årligen saknas tillräckliga skäl för att öka underlaget för genom att de tas upp till det verkliga värdet beräkning av schablonintäkten med värdet på de dessutom ingår i kapitalunderlaget för fondandelar som förvärvats under året. schablonintäkt. Om fondandelar som utgör lager Regeringen föreslår mot denna bakgrund att i stället tas upp till det samlade anskaffningskapitalunderlaget enbart ska utgöras av värdet värdet sker ingen löpande beskattning av vid kalenderårets ingång på de fondandelar som andelarnas värdeutveckling och det är således vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Den korrekt att sådana andelar träffas av schablonschablonintäkt som ska tas upp av den skatt- beskattning. Regeringen föreslår därför att skyldige beräknas därefter som en viss andel av fondandelar som utgör lager av finansiella kapitalunderlaget (schablonintäktens beräkning instrument och som tas upp till beskattning till behandlas i följande avsnitt). Underlaget ska det verkliga värdet inte ska ingå i kapitalundersåledes inte ökas med värdet på de fondandelar laget för beräkning av schablonintäkt. som förvärvas under året, och därmed saknas också anledning att justera underlaget för värdet Lagförslag på avyttrade fondandelar. Bestämmelser om schablonintäkt avseende Skatteverket framför att det finns risk för att innehav av andelar i investeringsfonder införs i förslaget innebär att det inte går att påföra delar 42 kap. 43 och 44 §§. Dessutom görs mindre av schablonintäkten för juridiska personer som ändringar med anledning av förslaget i 15 kap. har brutet eller förlängt räkenskapsår. 1 §, 24 kap. 2 § och 42 kap. 4 § IL. Lagförslagen Regeringen konstaterar att förslaget innebär att finns i avsnitt 3.4.

PROP. 2011/12:1

6.14.3.4 Schablonintäktens beräkning Lagförslag Hur schablonintäkten ska beräknas anges i 42 kap. 43 och 44 §§ IL, se avsnitt 3.4. Regeringens förslag: Schablonintäkten vid innehav av andelar i en investeringsfond ska vara 0,4 procent av kapitalunderlaget. 6.14.4 Kupongskatt

Promemorians förslag: Överensstämmer Regeringens förslag: Utländska investeringsmed regeringens. fonder ska undantas från skyldighet att betala Remissinstanserna: Fondbolagens förening kupongskatt på utdelning. Undantaget ska dock anser att den i promemorian föreslagna skatte- begränsas till utländska investeringsfonder som satsen är allt för hög och anför att skatten i de motsvarar fondföretag enligt lagen om investerflesta andra länder är noll. Om Sverige ska stå sig ingsfonder och som hör hemma i en stat inom i konkurrensen som registreringsland för fonder Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller kan skattesatsen inte vara högre än i Luxemburg i en stat med vilken Sverige har ingått ett skattedär beskattning med 0,05 eller 0,01 procent sker avtal som innehåller en artikel om informationspå fonden. I övrigt har ingen remissinstans utbyte eller ett avtal om informationsutbyte i berört förslaget. skatteärenden. Skälen för regeringens förslag: De minskade skatteintäkter som förslaget att slopa beskattningen av investeringsfonder ger upphov Promemorians förslag: Överensstämmer till bör kompenseras genom den schablonintäkt delvis med regeringens. I promemorians förslag som påförs delägarna. undantas endast utländska investeringsfonder Slopad skattskyldighet för svenska som hör hemma inom Europeiska ekonomiska investeringsfonder resulterar i minskade skatte- samarbetsområdet, EES, från skyldigheten att intäkter av två skäl. För det första medför betala kupongskatt på utdelning. förslaget i praktiken en sänkning av den effektiva Remissinstanser: Stockholms Handelsskattesatsen på avkastning från andelar i svenska kammare och Svenskt Näringsliv hänvisar till fonder. För det andra medför förslaget att det yttrande från Näringslivets Skattedelegation. med hänsyn till EU-rätten inte längre kommer Näringslivets Skattedelegation framför att vara möjligt att ta ut kupongskatt på utdelningar förslaget att undantaget från att betala kupongtill utländska investeringsfonder (se nästa skatt på utdelning begränsas till företag som hör avsnitt). hemma inom EES kan ifrågasättas. Motiveringen Möjligheten till avräkning av utländsk skatt för detta förslag är att det skulle kunna prövas som betalats av fonderna medför i dag att skatte- enbart mot principen om etableringsfrihet och intäkterna minskar. Den slopade skattskyldig- därmed överensstämma med EU-rätten. Några heten medför att möjligheterna till avräkning av skäl för denna ståndpunkt redovisas dock inte utländsk skatt begränsas. Enligt Skatteverkets och det torde ligga närmare till hands att göra bedömning skulle den bortfallna minskningen av bedömningen att reglerna ska prövas mot skatteintäkterna på grund av avräkning vara i principen om den fria rörligheten för kapital. samma storleksordning som den bortfallna Detta skulle då enligt EU-rätten medföra att kupongskatten, dvs. dessa två förändringar är även investeringsfonder som hör hemma i sammantaget offentligfinansiellt neutrala. tredjeland ska undantas från kupongskatt. Schablonintäkten bör sättas till 0,4 procent för Skälen för regeringens förslag: I denna proatt skatteintäkterna från schablonbeskattningen position föreslås att den nuvarande beskattav delägarna på lång sikt i stort sett ska ningen av de svenska investeringsfonderna ska kompensera för de minskade skatteintäkter som tas bort. I stället ska en schablonintäkt tas upp av blir en följd av att den effektiva skattesatsen fondandelsägarna. Intäkten ska tas upp oavsett sänks. Beräkningarna redovisas mer ingående i om det är fråga om andelar i en svensk eller i en avsnitt 6.14.11.1. utländsk fond. Fråga uppkommer om det innebär att skyldigheten för utländska investeringsfonder att betala kupongskatt på utdelningar

PROP. 2011/12:1

som erhålls från svenska företag står i strid med om informationsutbyte eller ett avtal om etableringsfriheten eller den fria rörligheten av informationsutbyte i skatteärenden. Mot kapital i den mening som avses i artiklarna 49 bakgrund av att EU:s s.k. handräckningsdirektiv och 63 fördraget om Europeiska unionens (Rådets direktiv 77/799/EEG av den funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av EU-domstolen har under åren 2006 och 2007 medlemsstaternas behöriga myndigheter på avgjort tre mål där frågan har varit om en lättnad direktbeskattningens område) inte gäller mellan i den ekonomiska dubbelbeskattningen som har en medlemsstat och ett tredjeland, kan ett sådant gällt enbart för inhemskt skattskyldiga inneburit krav inte anses vara för långtgående. (Se Cen oförmånlig skattemässig behandling som 101/05 Skatteverket mot A, REG 2007 s. Istrider mot en grundläggande frihet (målen 11531. Jfr C-451/05 Européenne et C-374/04 Test Claimants in Class IV of the Luxembourgeoise d’investissements SA ACT Group Litigation, C-170/05 Denkavit (ELISA) mot Directeur général des impôts och Internationaal och Denkavit France och Ministère public, REG 2007 s. I-08251). C-379/05 Amurta SGPS mot Inspecteur van de Belastingdienst/Amsterdam). Lagförslag Av dessa avgöranden framgår att det torde Förslaget föranleder ett nytt nionde stycke i 4 § vara en förutsättning att en lättnad i den in- kupongskattelagen (1970:624), se avsnitt 3.6. hemska ekonomiska dubbelbeskattningen föreligger för att fråga ska vara om ett hinder av de fria rörligheterna i EUF-fördraget. Frågan är 6.14.5 Självdeklarationer och om en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskatt- kontrolluppgifter ningen uppkommer om beskattningen av de svenska investeringsfonderna tas bort och en 6.14.5.1 Självdeklarationer schablonintäkt i stället tas ut av fondandelsägarna. I dagsläget går det inte av gällande praxis 6.14.5.1.1 Deklarationsskyldighet för från EU-domstolen att med klarhet avgöra om fondbolag, förvaltningsbolag och en skattskyldighet för utländska investerings- förvaringsinstitut fonder att betala kupongskatt skulle strida mot EU-rätten om beskattningen tas bort för Regeringens förslag: Deklarationsskyldigheten svenska investeringsfonder. Det finns dock en för fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringshel del som talar för att en sådan skattskyldighet institut avseende investeringsfonder ska slopas. riskerar att utgöra en restriktion av etableringsfriheten eller av den fria rörligheten av kapital och därmed inte vara förenlig med EU-rätten. Promemorians förslag: Överensstämmer I promemorians förslag undantas utländska med regeringens. fondföretag som hör hemma inom EES från Remissinstanserna: Skatteverket framför skyldigheten att betala kupongskatt med följande synpunkter. Enligt förslaget slopas hänvisning till etableringsfriheten. Regeringen deklarationsplikten för investeringsfonder. gör dock bedömningen att det ligger närmare till Skatteverket uppfattar förslaget som att fonden hands att de föreslagna reglerna i stället bör är ett skattesubjekt men att skattefrihet föreligprövas mot principen om den fria rörligheten för ger för inkomster på tillgångar enligt förslagen kapital vilket medför att även investeringsfonder till 6 kap. 5 och 13 §§ inkomstskattelagen som hör hemma i tredjeland ska undantas från (1999:1229), förkortad IL. Enligt Skatteverkets kupongskatt. Denna uppfattning har även uppfattning finns det en risk för att svenska framförts av Näringslivets Skattedelegation . liksom utländska fonder kan ha andra inkomster Undantaget från skyldighet att betala kupong- som inte omfattas av skattefriheten. Förslaget skatt på utdelning bör emellertid av kontrollskäl innebär att fonderna inte är deklarationsskyldiga, begränsas till utländska investeringsfonder som vilket i praktiken innebär att inkomsterna blir motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om skattefria. Skatteverket anser därför att det bör investeringsfonder och som hör hemma i en stat tydliggöras vad som gäller för skattskyldigheten inom EES, eller i en stat med vilken Sverige har enligt 6 kap. 5 och 13 §§ IL och vad som avses ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel med inkomst av tillgångar. Dessutom behövs ett

PROP. 2011/12:1

klarläggande om fonderna skattemässigt kan ha beräknas på grundval av värdet på fondandelarna. andra inkomster och vad konsekvensen då blir. Det har framkommit att detta förslag får till Skälen för regeringens förslag: Som följd att en stor mängd fondsparare, främst barn, föreslagits i det föregående ska investerings- som inte deklarerar i dag skulle bli fonder inte längre vara skattskyldiga enligt IL för deklarationsskyldiga. Det rör sig om personer inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Mot som endast har kapitalinkomster, t.ex. utdelning den bakgrunden bör även den deklarations- från fondandelar, där det innehålls preliminär skyldighet som i dag gäller för fondbolag och skatt. Sådant skatteavdrag ska enligt 5 kap. 8 § förvaringsinstitut avseende investeringsfonder skattebetalningslagen (1997:483) bland annat kunna slopas. Skatteverket anser att det finns en göras från ränta och utdelning på aktie eller andel risk för att fonder kan ha inkomster som inte i en investeringsfond som lämnas i pengar och omfattas av skattefriheten och att dessa som kontrolluppgift ska lämnas för. För sådana inkomster i praktiken blir skattefria om intäkter finns för fysiska personer enligt 2 kap. fonderna inte längre är deklarationsskyldiga. 2 § 3 LSK ingen skyldighet att lämna allmän Skatteverket har dock inte kunnat redogöra för självdeklaration, utan underrättelse om något konkret exempel där den befarade taxeringsbeslut lämnas enligt 7 § taxeringsförsituationen riskerar att uppstå. Eftersom ordningen (1990:1236) först i besked om slutlig investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skatt. Ett likalydande undantag från skyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i deklarationsskyldighet finns för dödsbon i 2 kap. fonden ser regeringen ingen reell risk för att det 4 § 1 LSK. skulle kunna uppstå några skattepliktiga Skatteverket har i tidigare remissvar över inkomster hos en investeringsfond. Regeringen Fondskatteutredningens förslag framfört att föreslår därför att deklarationsskyldigheten för problemet att många riskerar att bli deklarationsfondbolag, förvaltningsbolag och förvarings- skyldiga kan lösas genom att schablonintäkter institut avseende investeringsfonder ska slopas. lägre än 800 kronor görs skattefria för den som inte fyllt 18 år. Regeringen konstaterar dock att Lagförslag det är problematiskt med en skattelättnad som Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 7 § lagen enbart tillkommer en viss åldersgrupp. En sådan (2001:1227) om självdeklarationer och kon- bestämmelse kan upplevas som orättvis och kan trolluppgifter, förkortad LSK. Lagförslaget finns skapa omfördelning av ägandet av fondandelar av i avsnitt 3.19. skatteskäl. En bättre lösning är att undanta schablonintäkt avseende innehav av andelar i en invester- 6.14.5.1.2 Undantag från deklarations- ingsfond från deklarationsskyldighet. Undanskyldighet för schablonintäkt taget bör endast gälla i de fall där den skattskyldige inte är skyldig att deklarera på grund av andra intäkter och där kontrolluppgift har Regeringens förslag: Schablonintäkt vid innehav lämnats avseende intäkten. I de fall kontrollav andelar i en investeringsfond ska inte medföra uppgift inte lämnats för en schablonintäkt, t.ex. deklarationsskyldighet för fysiska personer och avseende andelar i en utländsk investeringsfond dödsbon i de fall den skattskyldige saknar andra som inte driver verksamhet i Sverige, bör deklarationspliktiga intäkter och kontrolluppgift deklarationsskyldigheten kvarstå eftersom har lämnats avseende intäkten. Skatteverket i dessa fall saknar underlag för att beräkna skatten. Om den skattskyldige har andra deklarationspliktiga intäkter ska allmän själv- Förslag i promemorian med komplette- deklaration lämnas enligt vanliga regler och i så rande förslag: Överensstämmer med fall ska även schablonintäkten deklareras. Om en regeringens. skattskyldig skulle vilja deklarera schablonintäkt Remissinstanserna: De remissinstanser som trots att ingen skyldighet föreligger, t.ex. för att yttrat sig tillstyrker eller har ingen erinran mot kunna göra avdrag för kapitalförlust, så finns en förslaget. sådan möjlighet redan i dag. Skälen för regeringens förslag: Den som äger Genom att undantaget från deklarationsandelar i en investeringsfond ska enligt förslag i skyldighet endast gäller när kontrolluppgift denna proposition ta upp en schablonintäkt som

PROP. 2011/12:1

faktiskt har lämnats, kan fall uppkomma där den Samma beloppsgräns ska gälla avseende skattskyldige har fått sin kontrolluppgiftskopia, skyldighet att lämna särskild självdeklaration för men där kontrolluppgift ändå inte har kommit in vissa juridiska personers intäkter i inkomstslaget till Skatteverket. Vid sådana förhållanden får den näringsverksamhet. skattskyldige i de flesta fall anses ha haft grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket. Om den skattskyldige Förslag i promemorian med komplettenär han eller hon uppmärksammar att kontroll- rande förslag: Överensstämmer med uppgift inte har lämnats lämnar en deklaration, regeringens. torde bestämmelserna om befrielse från särskild Remissinstanserna: Fondbolagens förening avgift medföra att ingen förseningsavgift framför att höjningen av gränsen för kommer att påföras. deklarationsskyldighet till 200 kronor bör gälla Att införa undantag från deklarationsskyldig- även för dödsbon. het för schablonintäkt innebär således att de som Skälen för regeringens förslag: Som framgår tidigare sluppit deklarera för avkastning på av avsnitt 6.14.6 föreslås en höjning av gränsfondandelar men som i det nya systemet skulle beloppet för när statlig inkomstskatt ska bli deklarationsskyldiga för schablonintäkt, inte beräknas till 200 kronor. Enligt nuvarande regler heller i fortsättningen ska behöva lämna själv- i 2 kap. 2 § 3 LSK ska fysiska personer lämna deklaration. Undantagen från deklarations- allmän självdeklaration under förutsättning att skyldighet för ränta och utdelning finns i 2 kap. intäkterna i inkomstslaget kapital har uppgått till 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK och är utformade så sammanlagt minst 100 kronor under att ränta eller utdelning för vilken kontroll- beskattningsåret. För att undvika att kapitaluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. LSK ska inkomster som överstiger 100 kronor men inte undantas. Det är lämpligt att välja samma modell 200 kronor måste deklareras trots att de inte för undantagen för schablonintäkt avseende kommer att beskattas, bör gränsen för när innehav av andelar i en investeringsfond. Enligt fysiska personer ska deklarera intäkter i förslagen i denna proposition ska kontroll- inkomstslaget kapital höjas från 100 kronor till uppgift avseende schablonintäkt lämnas av den 200 kronor. som i dag är skyldig att lämna kontrolluppgift Enligt 2 kap. 7 § 3 LSK ska särskild självom avyttring av fondandelar genom inlösen, och deklaration lämnas av andra juridiska personer än bestämmelser om detta föreslås införas i 11 kap. de som nämns i punkterna 1 och 2 samma 16–20 §§ LSK. Regler som undantar schablon- paragraf om intäkterna som den skattskyldige intäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till enligt 11 kap. 16–20 §§ LSK från deklarations- minst 100 kronor. Eftersom juridiska personer skyldighet bör därför införas i 2 kap. 2 § 3 och endast beskattas med statlig inkomstskatt 2 kap. 4 § 1 LSK. På samma sätt bör ett tillägg medför den föreslagna höjningen av gränsgöras till 7 § taxeringsförordningen med inne- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt börden att underrättelse om taxeringsbeslut att mindre intäkter som inte längre ska beskattas avseende schablonintäkt lämnas i besked om alltjämt är deklarationspliktiga. En höjning av slutlig skatt. gränsen för deklarationsskyldighet till 200 kronor bör därför införas även här. Lagförslag Fondbolagens förening framför att gränsen för Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 2 och 4 §§ när dödsbon måste deklarera intäkter bör höjas LSK, se avsnitt 3.19. till 200 kronor. I 2 kap. LSK återfinns flera likartade beloppsgränser för deklarationsskyldighet där gränsen är satt vid 100 kronor.

6.14.5.1.3 Beloppsgräns för

Det gäller t.ex. 2 § andra punkten avseende viss

deklarationsskyldighet

intäkt i inkomstslaget tjänst samt passiv näringsverksamhet, i fjärde punkten samma paragraf avseende begränsat skattskyldigas Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när intäkter och i 4 § 1 avseende dödsbons intäkter. fysiska personer, med vissa undantag, ska lämna Dessa har dock gemensamt att de inte endast allmän självdeklaration på grund av intäkter i avser intäkter som beskattas med statlig inkomstslaget kapital höjs till 200 kronor.

PROP. 2011/12:1

inkomstskatt. Av denna anledning föreslås ingen skriver under åtagandet kan det leda till att ändring av de beloppsgränserna. kontrolluppgifter avseende sparande av stora belopp i fondföretag inte lämnas över huvud Lagförslag taget. Detta innebär i sin tur att det finns risk för Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 2 och 7 §§ att de skatteintäkter förslaget avser att få in inte LSK, se avsnitt 3.19. kommer in till statskassan. Skatteverket framför följande synpunkter. Handeln med börshandlade fondandelar har de senaste åren ökat markant. 6.14.5.2 Kontrolluppgifter Enligt LSK omfattas endast dessa fonder av kontrolluppgiftsskyldighet om de är förvaltarregistrerade. I proposition 2001/02:25 togs Regeringens förslag: De som i dag är skyldiga att denna fråga upp och regeringen sade då att den lämna kontrolluppgift om avyttring av fondanhade för avsikt att återkomma i denna fråga. Så delar genom inlösen ska också lämna uppgift om har inte blivit fallet. Detta innebär att den schablonintäkt som en andelsägare i en Skatteverket inte får några kontrolluppgifter vid investeringsfond eller i ett fondföretag som försäljning av vissa av dessa börshandlade fonder. driver verksamhet här i landet ska ta upp. Vidare innebär det att dessa inte heller omfattas Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer av kontrolluppgiftsskyldighet för den föreslagna och dödsbon. Kontrolluppgift ska även lämnas schablonintäkten. Skatteverket föreslår därför att för fysiska personer som är begränsat skattdet görs en ändring i 10 kap. LSK, vilken innebär skyldiga. att även de fonder som inte är förvaltar- Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende registrerade omfattas av kontrolluppgiftsschablonintäkt ska också omfatta situationen när skyldighet samt att det görs ett tillägg om detta i förvaltaren och investeringsfonden alternativt 11 kap. 18 § LSK. Enligt förslaget är en person fondföretaget finns i olika länder. som är begränsat skattskyldig i Sverige inte skattskyldig för schablonintäkt. Utredningen föreslår inte att någon kontrolluppgift ska Promemorians förslag: Överensstämmer lämnas för schablonintäkten för dessa personer. delvis med regeringens. Promemorian innehåller Hittills är lagstiftningstekniken den att inte något förslag om att kontrolluppgift ska kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska skattskyldiga när det gäller inkomster från olika personer. Promemorian innehåller inte heller typer av värdepapper även ska lämnas för något förslag om att kontrolluppgiftsskyldig- begränsat skattskyldiga. Detta oavsett att dessa heten ska omfatta situationen när förvaltaren personer inte är skattskyldiga för inkomsterna i och investeringsfonden alternativt fondföretaget Sverige. Skatteverket uppfattar att skälet till finns i olika länder. detta, i första hand, är att Sverige ska kunna Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten har inte haft något att invända mot förslaget. med andra länder. För att uppgifter ska kunna Finansinspektionen framför att deras uppfattning lämnas vidare till annat land anser därför är att flertalet utländska företag på fond- Skatteverket att 12 kap. 2 § LSK bör marknaden (fondföretag och förvaltningsbolag) kompletteras med en hänvisning till 11 kap. inte etablerar sig i Sverige, utan endast gräns- 16–20 §§ LSK. Även utländska fondbolag ska överskrider till Sverige. Den vanligast lämna kontrolluppgifter om schablonintäkt. förekommande situationen torde vara att enbart Med utredningens förslag är det än mer viktigt fondföretag gränsöverskrider till Sverige för att att säkerställa att kontrolluppgifter avseende möjliggöra marknadsföring och försäljning av innehav i utländska fonder lämnas till dess andelar. I dessa fall ska i dag en skriftlig Skatteverket. I 13 kap. 1 § LSK regleras vilka förbindelse att lämna kontrolluppgift ges in till utländska företag som driver fondverksamhet i Finansinspektionen. I praktiken är det endast ett Sverige som ska lämna en skriftlig förbindelse fåtal företag som skriver under förbindelsen. om att lämna kontrolluppgifter. Fondhandeln Fondföretag som gränsöverskrider till Sverige har genomgått stora förändringar sedan denna kan inte nekas ”inträde” till Sverige på den bestämmelse infördes. I dag säljs många fonder grunden att de inte skrivit på åtagandet att lämna enbart via s.k. fondtorg. Likaså är det även kontrolluppgift. Om utländska företag inte

PROP. 2011/12:1

vanligt att fondföretaget ingår avtal med ett för fysiska personer och dödsbon. Skatteverket värdepappersinstitut om att sköta försäljning framför att kontrolluppgift även bör lämnas för och inlösen av dess andelar. Detta innebär att begränsat skattskyldiga, detta framför allt för att vissa utländska fondföretag inte kan lämna Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om kontrolluppgifter och en förbindelse enligt ovan informationsutbyten med andra länder. är onödig. Skatteverket anser därför att Regeringen instämmer i Skatteverkets nuvarande regler i 13 kap. 1 § LSK behöver ses bedömning att det kan finnas skäl för att utvidga över och moderniseras bland annat för att skapa kontrolluppgiftsskyldigheten till att omfatta större möjlighet att kontrollera vilka utländska begränsat skattskyldiga. Regeringen föreslår bolag som verkar på den svenska marknaden och därför att kontrolluppgift ska lämnas även för att underlätta för de fondbolag som inte kan avseende begränsat skattskyldiga fysiska lämna några kontrolluppgifter. personer. Skälen för regeringens förslag: I det Den kontrolluppgiftsskyldighet som nu föregående har redogjorts för att kontrollupp- föreslås gäller för svenska och utländska företag gifter redan i dag ska lämnas om utdelning som som på olika sätt driver fondverksamhet här. sker på grund av fondandelsinnehav samt om När det gäller utländska företag som driver avyttring av fondandelar. Det faller sig enligt fondverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial regeringens mening därmed naturligt att eller motsvarande etablering här ska de enligt kontrolluppgift också ska lämnas om den 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten inleds föreslagna schablonintäkten. Kontrolluppgiften lämna en skriftlig förbindelse till Finansska innehålla uppgift om andelsägarens färdig- inspektionen om att lämna kontrolluppgifter i uträknade schablonintäkt hänförlig till andels- enlighet med bestämmelserna i samma lag. innehavet i en investeringsfond eller i ett sådant Finansinspektionen påpekar att det i praktiken fondföretag som driver verksamhet här i landet endast är ett fåtal företag som skriver under enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om inve- förbindelsen och att fondföretag som gränssteringsfonder, förkortad LIF. Beräkningen av överskrider till Sverige inte kan nekas inträde till schablonintäkten är förenklad i förhållande till Sverige på den grunden att de inte skrivit på promemorians förslag, eftersom schablonin- åtagandet att lämna kontrolluppgift. Finanstäkten enligt propositionens förslag endast ska inspektionen befarar att detta kan det leda till att beräknas på fondinnehavet vid årets ingång. kontrolluppgifter inte lämnas över huvud taget I dag lämnas kontrolluppgifter av den som, vilket i sin tur medför en risk för att skattenågot förenklat, kan anses vara den som förfogar intäkter inte kommer in till statskassan. Även över nödvändig information för att kunna lämna Skatteverket anser att reglerna i 13 kap. 1 § LSK korrekta kontrolluppgifter. Motsvarande bör behöver ses över och moderniseras, bland annat gälla för kontrolluppgifter om schablonintäkt. för att skapa större möjlighet att kontrollera Regeringen föreslår därför att sådan vilka utländska bolag som verkar på den svenska kontrolluppgift om schablonintäkt ska lämnas av marknaden och för att underlätta för de fondbodem som i dag lämnar uppgift om avyttring lag som inte kan lämna några kontrolluppgifter. genom inlösen enligt 10 kap. 3 § LSK. Kontroll- Vidare föreslår Skatteverket att även de börsuppgiftsskyldiga enligt denna bestämmelse är handlade fonder som inte är förvaltarregistrerade svenska fondbolag, förvaringsinstitut, vär- ska omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. depappersbolag och kreditinstitut samt Regeringen konstaterar att det förhållandet att utländska förvaltningsbolag och fondföretag vissa utländska företag som bedriver gränsöversom driver verksamhet i Sverige. För det fall ett skridande fondverksamhet till Sverige underlåter förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit att inkomma med förbindelse till Finansavtal med ett värdepappersinstitut om att inspektionen om att lämna kontrolluppgifter ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska främst är ett kontrollproblem som inte påverkas kontrolluppgiften i stället lämnas av institutet. av förslagen i denna proposition. Att förändra Om fondandelar är förvaltarregistrerade ska systemet för förbindelse att lämna kontrolluppförvaltaren lämna kontrolluppgift om schablon- gift ligger utanför ramen för detta lagstiftningsintäkt hänförlig till dessa andelar. ärende. Detsamma gäller för Skatteverkets syn- Kontrolluppgift bör, på samma sätt som gäller punkter att börshandlade fondandelar bör i dag avseende utdelning och avyttring, lämnas omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Den

PROP. 2011/12:1

frågan, som egentligen inte har någon direkt Promemorians förslag: Promemorian koppling till förslagen i denna proposition, har innehåller inget förslag i frågan. övervägts tidigare i SOU 2002:104, s. 148, men Skälen för regeringens förslag: I något förslag lämnades inte eftersom det ansågs propositionen Skatteförfarandet (prop. svårt hitta en lösning som innebär att det kan 2010/11:165) föreslås som tidigare nämnts en ny lämnas en fullständig kontrolluppgift om vinst lag, Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, för i eller förlust vid försäljning av börshandlade stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska fondandelar. Alternativet att bara lämna uppgift ersätta bland annat LSK. SFL föreslås träda i om ersättning så som sker vid försäljning av kraft den 1 januari 2012. När det gäller aktier ansågs inte tillräckligt. Regeringen föreslår kontrolluppgifter och informationsuppgifter således inga förändringar i dessa avseenden inom tillämpas dock lagen första gången på uppgifter ramen för detta lagstiftningsärende. som avser kalenderåret 2013. Förslagen till Kontrolluppgift ska således lämnas till Skatte- ändrad beskattning av investeringsfonder och verket om schablonintäkt vid innehav av andelar deras andelsägare i denna proposition föreslås i en investeringsfond. Som nämnts i tidigare träda i kraft den 1 januari 2012. Det innebär att avsnitt har ett nytt UCITS-direktiv, UCITS IV, bestämmelserna i LSK alltjämt ska tillämpas när antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2012, 2009/65/EG). I UCITS IV-direktivet har det medan bestämmelserna i SFL ska tillämpas när bland annat införts regler om s.k. förvaltnings- det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2013 bolagspass. Förvaltningsbolagspasset innebär att och senare kalenderår. Av den anledningen ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag föreslås de förändringar och nya bestämmelser som är registrerade i andra medlemsstater än avseende deklarationer och kontrolluppgifter förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Det är som förslagen i denna proposition föranleder i således möjligt för ett svenskt fondbolag att såväl LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak förvalta ett utländskt fondföretag och för ett identiska med förslagen i LSK. utländskt förvaltningsbolag att förvalta en svensk värdepappersfond. Kontrolluppgifts- Lagförslag skyldigheten bör därför även omfatta situationen Förslaget föranleder ändringar motsvarande de när förvaltaren och investeringsfonden föreslagna ändringarna i LSK. De paragrafer som alternativt fondföretaget finns i olika länder. berörs är 22 kap. 1 och 17–21 §§, 23 kap. 2 § och Motsvarande bestämmelser avseende kontroll- 30 kap. 1, 3 och 4 §§ SFL. Lagförslagen finns i uppgift vid inlösen av andelar i en investerings- avsnitt 3.21. fond har införts i svensk rätt från och med den 1 augusti 2011 (prop. 2010/11:131).

6.14.6 Höjt gränsbelopp för beräkning av

Lagförslag statlig inkomstskatt Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet avseende schablonintäkt för fysiska personer och Regeringens förslag: Gränsbeloppet för beräkning dödsbon införs i 11 kap. 16–20 §§ LSK. av statlig inkomstskatt ska höjas från dagens Kontrolluppgiftsskyldighet avseende begränsat skattskyldiga fysiska personer regleras i 12 kap. 100 kronor till 200 kronor. 2 § LSK. Lagförslagen finns i avsnitt 3.19.

Förslag i promemorian med komplette-

6.14.5.3 Skatteförfarandelagen rande förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser Regeringens förslag: De bestämmelser avseende tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget. deklarationer och kontrolluppgifter som föreslås Skälen för regeringens förslag: Enligt införas i lagen om självdeklarationer och nuvarande regler i 65 kap. 2 § inkomstskattekontrolluppgifter ska införas även i lagen (1999:1229), förkortad IL, beräknas statlig skatteförfarandelagen. inkomstskatt bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor. Det fasta 100-kronorsbeloppet infördes i skatteskalan år 1986 och har

PROP. 2011/12:1

inte justerats sedan dess. För fysiska personer 6.14.7 Stiftelser m.fl. gäller gränsvärdet för respektive underlag där statlig inkomstskatt beräknas, dvs. 100 kronor för förvärvsinkomster, 100 kronor för överskott Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende i inkomstslaget kapital och 100 kronor för innehav av andelar i en investeringsfond ska inte expansionsfondsskatt. ingå vid beräkningen av avkastningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat För fysiska personer är den statliga inkomsttrossamfunds tillgångar vid tillämpning av skatten på kapitalinkomster 30 procent av överfullföljdskravet. skottet i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Med nuvarande gränsbelopp om 100 kronor beräknas således statlig inkomstskatt som uppgår till minst 30 kronor. Ett så lågt skatte- Promemorians förslag: Promemorian belopp understiger Skatteverkets kostnader för innehåller inget förslag i frågan. att hantera en deklaration som lämnas på papper. Remissinstanserna: Stiftelser i Samverkan Även i de fall intäkterna är undantagna från (SiS) framför följande. Den föreslagna schablondeklarationsskyldighet kan det finnas skäl för att intäkten är en fiktiv inkomst som baseras på en undanta de allra minsta intäkterna från beskatt- kapitalplacering. Inkomst av kapital för en ning. Som framgått har gränsbeloppet inte stiftelse utgörs av faktisk inkomst i form av ändrats sedan 1986 och en höjning till direktavkastning, räntor och utdelningar, samt 200 kronor motsvarar i stort sett endast en kapitalvinster. För att uppnå skattefrihet för en inflationsjustering. stiftelse finns bland annat ett fullföljdskrav i Genom förslaget att undanta schablonintäkt 7 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), avseende innehav av andelar i en investerings- förkortad IL. Kravet omfattar inte kapitalvinster, fond från deklarationsskyldighet slipper i vilket följer av 7 kap. 3 § andra stycket IL. SiS normalfallet bland annat barn som saknar andra anser att även den föreslagna schablonintäkten intäkter deklarera för sina fondinnehav. Till uttryckligen bör omfattas av bestämmelserna i skillnad från löpande avkastning i form av 7 kap. 3 § andra stycket IL. Det skulle innebära utdelning på fondandelar kan inget skatteavdrag att även schablonintäkten för inskränkt ske från schablonintäkten. Det innebär att skattskyldiga stiftelser skulle undantas från skatten på schablonintäkten kommer att beskattning. Det skulle också innebära att den medföra underskott på fondspararens skatte- föreslagna schablonintäkten inte ska ingå vid konto som måste lösas genom en särskild beräkningen av fullföljden. Skälet är att den inte inbetalning. Många fondsparande barn har utgör en faktisk intäkt. Ytterligare skäl till att mycket små fondinnehav. En höjning av gräns- denna intäkt inte ska ingå vid beräkningen är att beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt en stiftelse då skulle kunna bli tvingad att till 200 kronor skulle därför medföra att den använda såväl direktavkastningen som kapital absoluta majoriteten av dessa inte skulle behöva motsvarande nivån på den framräknade betala skatt för någon schablonintäkt, eftersom schablonintäkten för att uppfylla fullföljdsschablonintäkten avseende fondinnehavet kravet. Det skulle i sin tur innebära att stiftelsen understiger gränsbeloppet. i många fall skulle tvingas bryta mot sina stadgar Det finns alltså skäl för en höjning av gräns- då flertalet av landets stiftelsestadgar inte tillåter beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt, att kapitalet, utan endast direktavkastningen, både med hänsyn till den föreslagna schablon- används för ändamålet. För stiftelser är fonder intäkten avseende fondinnehav och till övriga en viktig kapitalplaceringsform. Förslaget som intäkter. Det föreslås därför att bestämmelsen i har lagts fram kommer troligtvis leda till att 65 kap. 2 § IL ska ändras så att statlig inkomst- fonderna kommer att dela ut i betydligt mindre skatt bara beräknas om underlaget för skatten är omfattning än tidigare. Stiftelser som är minst 200 kronor. beroende av direktavkastning, räntor och utdelningar, för att kunna gynna sitt ändamål Lagförslag kommer därför att bli hänvisade till de fonder Förslaget medför en ändring i 65 kap. 2 § IL, se som fortsätter att dela ut. Detta kommer i sin avsnitt 3.4. tur att medföra en minskning av urvalet för en stiftelses fondplaceringar.

PROP. 2011/12:1

Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. beskattning i de sällsynta fall där annan 3 § IL gäller att en stiftelse är skattskyldig bara avkastning och vinst av fondandelarna ska för sådan inkomst av näringsverksamhet som beskattas för att värdepappersrörelse bedrivs avses i 13 kap. 1 § IL om den bland annat vore inkonsekvent. Enligt regeringens mening är uppfyller det s.k. fullföljdskravet. Innebörden av det en bättre lösning att schablonintäkten fullföljdskravet framgår av 7 kap. 6 § IL. Där undantas vid beräkningen av avkastningen vid stadgas att stiftelsen, sett över en period på flera tillämpning av fullföljdskravet. Regeringen år, ska bedriva en verksamhet som skäligen föreslår därför att schablonintäkten inte ska ingå motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar. vid beräkningen av en stiftelses, en ideell Motsvarande krav ställs också på ideella före- förenings eller ett registrerat trossamfunds ningar och registrerade trossamfund (7 kap. 7, 10 avkastning vid tillämpning av fullföljdskravet i och 14 §§ IL). 7 kap. 6 och 10 §§ IL. Förslaget överensstämmer Det finns en risk för att den föreslagna med de resonemang som förs i promemorian. schablonintäkten kan komma att anses som en sådan avkastning som avses i de nämnda Lagförslag stadgandena. Den nu aktuella schablonintäkten Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 6 och skiljer sig från den avkastning som i dag ska 10 §§ IL, se avsnitt 3.4. beaktas i fullföljdskravet, t.ex. utdelning från en investeringsfond eller från aktier, på det sättet att intäkten visserligen ska beskattas men att den 6.14.8 Schablonintäkt och vissa inte utgör en faktisk intäkt för stiftelsen eller bidragssystem den ideella föreningen. Det är därför regeringens uppfattning att schablonintäkten inte ska ingå i Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende fullföljdskravet för stiftelser, ideella föreningar innehav av andelar i en investeringsfond ska inte och registrerade trossamfund. beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av SiS anser att schablonintäkten för inskränkt bidragsgrundande inkomst avseende bostadsskattskyldiga stiftelser ska undantas helt från bidrag och bostadstillägg samt vid beräkning av beskattning på samma sätt som kapitalvinster. betalningsskyldighet för underhållsstöd för den Enligt nuvarande regler är dock stiftelser och bidragsskyldige föräldern. Motsvarande ska gälla ideella föreningar skattskyldiga för inkomster av vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § bilstöd. IL, även för löpande avkastning av tillgångar som ingår i en sådan näringsverksamhet. Det kan inte uteslutas att stiftelser och ideella föreningar undantagsvis kan bedriva sin verksamhet med Promemorians förslag: Promemorian handel med värdepapper på ett sådant sätt att innehåller inget förslag i frågan. den skulle kunna klassificeras som värdepappers- Skälen för regeringens förslag: Vid rörelse. I en sådan situation skulle även andelar i beräkning av bidragsgrundande inkomst för investeringsfonder kunna ingå i näringsverk- bostadsbidrag och bostadstillägg ingår överskott samheten och avkastning och vinst skulle då vara i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller vid skattepliktig. Det kan diskuteras om det är beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd i lämpligt att en inskränkt skattskyldig stiftelses form av anskaffningsbidrag. Enligt 97 kap. 5 § eller ideell förenings handel med värdepapper socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av kan bli skattepliktig om den skulle klassificeras bostadsbidrag, ska beräkning av överskott i som värdepappersrörelse. I utredningen Vissa inkomstslaget kapital göras enligt företagsskattefrågor (SOU 2005:99, s. 320) bestämmelserna i 41 kap. 12 § inkomstskatteframförs som förslag att undantaget från skatt- lagen (1999:1229), förkortad IL, med vissa skyldighet ska gälla alla inkomster från innehav justeringar. I 102 kap. 9 § socialförsäkringsoch överlåtelse av värdepapper, således även balken, gällande beräkning av bostadstillägg, värdepappersrörelse. Förslaget har emellertid äldreförsörjningsstöd och bilstöd anges att inte lett till lagstiftning och frågan kan inte överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas hanteras inom ramen för detta lagstiftnings- enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §, dvs. på projekt. Att enbart undanta schablonintäkt från samma sätt som för bostadsbidrag.

PROP. 2011/12:1

Enligt förslagen i denna proposition ska den Lagförslag som äger fondandelar årligen ta upp en Förslaget föranleder ändringar i 19 kap. 13 § och schablonintäkt baserad på andelarnas värde till 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, se avsnitt beskattning. Schablonintäkten motsvaras inte av 3.20. någon faktisk intäkt. Bostadsbidrag och bostadstillägg är en del av grundskyddet i socialförsäkringssystemet och syftar till att ge 6.14.9 Förslagets effekter på vissa bland annat ekonomiskt svaga barnfamiljer och rättsområden pensionärer med låga inkomster möjlighet till en bra bostadsstandard. Avsikten är att det är de 6.14.9.1 Begränsat skattskyldiga bidragsberättigades faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag Regeringens bedömning: Begränsat skattskyldiga respektive bostadstillägg. Detsamma gäller för som äger andelar i svenska eller utländska äldreförsörjningsstöd och bilstöd. Schabloninvesteringsfonder ska inte ta upp någon intäkten är emellertid inte en faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå schablonintäkt i Sverige. i den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt Promemorians bedömning: Överensstämenligt 42 kap. 43 § IL inte beaktas som inkomst mer med regeringens. av kapital vid beräkningen av den bidrags- Remissinstanserna: Skatteverket anser att det grundande inkomsten för bostadsbidrag, bör tydliggöras vad som gäller för begränsat bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd. skattskyldiga. I förslaget sägs inget uttryckligen Vid beräkning av den bidragsskyldiges om vad som gäller för delägare som är begränsat inkomst för betalningsskyldighet för utgivet skattskyldiga i Sverige. Eftersom det inte föreslås underhållsstöd ingår överskott i inkomstslaget någon förändring av 1 § kupongskattelagen kapital. Enligt 19 kap. 13 § socialförsäkrings- (1970:624) får det förutsättas att kupongskatt balken ska även denna beräkning av överskott i även fortsättningsvis ska betalas av den som är inkomstslaget kapital göras enligt begränsat skattskyldig om han får utdelning från bestämmelserna i 41 kap. 12 § IL med vissa svensk investeringsfond. Sverige kan vara justeringar. skyldigt att sätta ned källskatt vid utdelning från Underhållsstödet är en del av det ekonomiska en investeringsfond till en begränsat skattskyldig familjestödet och garanterar att ett barn till med hänsyn till bestämmelse i skatteavtal. En särlevande föräldrar får ett visst underhåll även svensk investeringsfond ska enligt förslaget inte när den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin längre beskattas i Sverige. Däremot ska en underhållsskyldighet. Avsikten är att det är den investeringsfond i beskattningssammanhang bidragsskyldiges faktiska inkomster som ska behandlas som en juridisk person. Enligt ligga till grund för beräkningen av betalnings- Skatteverkets mening innebär detta, enligt de skyldigheten. Den föreslagna schablonintäkten flesta skatteavtal som Sverige ingått, att kupongavseende innehav av fondandelar är emellertid skatten ska sättas ner till lägre än 30 procent. som redan konstaterats inte någon faktisk Skatteverket anser att det bör tydliggöras vad inkomst och regeringen anser därför inte att den som gäller för begränsat skattskyldiga både bör ingå i den bidragsskyldiges inkomst. avseende utdelning från en investeringsfond Regeringen föreslår därför att ett undantag liksom vad som gäller vid nedsättning av införs i 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken så källskatt. att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § IL inte Skälen för regeringens bedömning: Den beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen som är begränsat skattskyldig i Sverige är endast av den bidragsskyldiges inkomst vid betalnings- skattskyldig för speciellt angivna inkomster. I skyldighet för underhållsstöd. 3 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns en uppräkning av skattepliktiga inkomster som för inkomstslaget kapital i huvudsak rör inkomst som härrör från fast driftsställe, näringsfastighet eller privat-

PROP. 2011/12:1

bostadsfastighet i Sverige. Därutöver föreligger fonder inte ska ta upp någon schablonintäkt i skattskyldighet för kapitalvinster vid avyttring av Sverige. delägarrätter enligt 3 kap. 19 § IL för begränsat skattskyldiga som under avyttringsåret eller något av de tio föregående åren varit bosatt i 6.14.9.2 Undvikande av internationell Sverige. Denna skattskyldighet omfattar dock dubbelbeskattning inte andelar i investeringsfonder. Dessutom föreligger skattskyldighet för begränsat skatt- Regeringens bedömning: Inga åtgärder bör vidtas skyldiga för bland annat utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk invester- avseende fondandelsägares möjligheter till ingsfond enligt kupongskattelagen. avräkning av utländsk skatt på tillgångar i Skatteverket anser att det bör förtydligas vad investeringsfonder. som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond och nedsättning av källskatt. Regeringen konstaterar Promemorians bedömning: Överensstämatt förslaget inte innebär några förändringar i mer med regeringens. dessa avseenden vilket innebär att kupongskatt Remissinstanserna: Fondbolagens förening även fortsättningsvis ska betalas på utdelning framför att ett problem med förslaget är att från innehav i svenska investeringsfonder. utländsk kupongskatt som drabbar utländska En annan fråga är om begränsat skattskyldiga fonder inte föreslås medföra någon rätt till som äger andelar i svenska eller utländska avräkning mot schabloninkomsten. Detta förinvesteringsfonder ska ta upp någon schablon- hållande utgör sannolikt otillåten diskriminering intäkt i Sverige. Beskattning i Sverige sker i regel eftersom den svenska utdelningen inte blir av inkomster som har anknytning hit. Schablon- beskattad hos fonden. Sverige skulle alltså ta ut beskattningen ska omfatta såväl svenska som schablonskatten både på svenska och utländska utländska fondinnehav. När det gäller begränsat fonder, vilket medför en dubbelbeskattning för skattskyldiga med innehav i utländska invester- utländska placeringar. Kupongskatten borde ingsfonder saknas helt koppling till Sverige och rimligtvis få föras ut på och tillgodoräknas det finns ingen praktisk eller legal möjlighet att andelsägarna. En annan fråga är om den skatt beskatta dessa. För innehav i svenska fonder är som betalas av fonden i t.ex. Luxemburg ska kopplingen något starkare. Att kapitalvinst vid kunna dras av eller om sparare som har avyttring av andelar i svenska investeringsfonder Luxemburgregistrerade fonder ska betala både inte beskattas hos begränsat skattskyldiga talar deras skatt och den schablonskatt som nu dock för att dessa inte heller bör ta upp någon föreslås. Stockholms Handelskammare och schablonintäkt avseende sådana andelar till Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från beskattning. Begränsat skattskyldiga betalar Näringslivets Skattedelegation. Näringslivets visserligen kupongskatt på utdelning från Skattedelegation påpekar att risk för dubbelinnehav i svenska investeringsfonder. Den beskattning uppkommer för det fall placering skyldigheten kommer att finnas kvar, även om sker i en utländsk fond i ett land där, visserligen svenska fonder sannolikt i stor utsträckning ovanligt, beskattning sker av fonden. En kommer att sluta lämna utdelning vilket medför uttrycklig rätt till avräkning av den utländska att beskattningen i praktiken upphör. Det är skatten borde finnas. Svenska Bankföreningen dock skillnad på intäkter där Sverige har anser att en rätt till avräkning av utländsk skatt möjlighet att göra skatteavdrag, såsom lämnad som belöper på fonden och som indirekt belastar utdelning, och en schablonintäkt som inte utgör fondandelsinnehavaren av principiella skäl måste någon faktisk intäkt. Det rör sig inte heller om finnas. Detta gäller också när bankens utländska någon skattekredit som det är angeläget att innehav har belastats med utländsk kupongskatt. beskatta även efter att en fondandelsägare lämnat En parallell kan dras till utländska kapitalför- Sverige och blivit begränsat skattskyldig. säkringar där det sedan länge finns en laglig Regeringen anser med hänsyn till det möjlighet att få avräkning för utländsk skatt som ovanstående att begränsat skattskyldiga som äger belastat försäkringsinnehavaren indirekt genom andelar i svenska eller utländska investerings- dennes försäkringsbolag. Även om en sådan möjlighet kan vara förknippad med vissa

PROP. 2011/12:1

svårigheter att rent praktiskt räkna ut skatte- lagens utformning och de praktiska svårigbelastningen, kan inte detta utgöra skäl för att heterna med att få fram underlag för avräkningen vägra avräkning. Vad gäller utländska kapitalför- att sådan avräkning i praktiken inte är möjlig. säkringar finns det dessutom en ventil. En Fondbolagens förening framför att utländsk liknande lösning skulle kunna vara tänkbar i kupongskatt som drabbar utländska fonder fråga om utländska fondandelar. rimligtvis borde få föras ut på och tillgodoräknas Skälen för regeringens bedömning: I de andelsägarna. Näringslivets skattedelegation skatteavtal som Sverige har ingått med andra menar att det bör finnas en uttrycklig rätt till stater finns ofta en rätt för den som omfattas av avräkning i fall då placering sker i en utländsk ett visst skatteavtal att erhålla en begränsning av fond i ett land där beskattning sker av fonden. beskattningen i källstaten av utdelningar och Svenska Bankföreningen anser att en rätt till räntor. För att undvika den internationella avräkning av utländsk skatt som belöper på dubbelbeskattning som uppkommer om samma fonden och som indirekt belastar fondandelsinkomst beskattas hos samma person i båda de innehavaren av principiella skäl måste finnas. avtalsslutande staterna innehåller skatteavtalen Särskilda bestämmelser har införts för att göra normalt även en rätt till avräkning av utländsk det möjligt för delägare i t.ex. handelsbolag att skatt i hemviststaten. Bestämmelser om erhålla avräkning för skatt som har betalats av avräkning finns även i intern lagstiftning i lagen den delägarbeskattade juridiska personen (2 kap. (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 3 § avräkningslagen). Såsom Svenska kallad avräkningslagen. Regelverket och Bankföreningen har påpekat finns särskilda bestämmelsernas funktionssätt har översiktligt bestämmelser om avräkning av utländsk skatt redovisats i avsnittet om gällande rätt. även för innehavare av kapitalförsäkring (10 a § Den omständigheten att investeringsfonder lagen [1990:661] om avkastningsskatt på nu föreslås inte längre vara skattskyldiga för pensionsmedel). intäkter i fonden innebär att fonderna riskerar Frågan uppkommer om särskilda regler bör att inte längre ses som sådana subjekt som har införas även för andelsägare i investeringsfond, rätt till förmåner enligt skatteavtalen. Detta som möjliggör avräkning på delägarnivå av skatt skulle innebära att de inte längre kommer att som har betalats av fonden. Ett argument för kunna åtnjuta de begränsningar av den utländska sådana regler kan vara att intäkter i fonden källskatten som följer av skatteavtal. Det skulle annars riskerar bli föremål för dubbelbeockså innebära att förutsättningarna för att skattning. Detta eftersom fonden kan vara investeringsfonder ska kunna begära avräkning skattskyldig i utlandet för intäkter i fonden under skatteavtalen bortfaller. Eftersom samtidigt som andelsägaren är skattskyldig för investeringsfonder inte betalar någon skatt i schablonintäkt (som i princip innebär att den Sverige för de utländska inkomsterna föreligger slopade beskattningen av investeringsfonderna inte heller någon möjlighet för fonderna att förs över till andelsägarna) i Sverige. begära avräkning av den utländska skatten enligt Avräkning på andelsägarnivå av utländsk skatt avräkningslagen. på tillgångar i en investeringsfond skulle dock ge Avräkningslagens bestämmelser utgår från att upphov till betydande arbete och praktiska den som begär avräkning också ska vara problem för såväl andelsägare som investeringsskattskyldig för den utländska skatten. Intäkt på fonder och Skatteverket. För att undvika de tillgång i en investeringsfond anses i regel som svårigheter som uppkommer vid ett sådant uppburen av fonden. Det är också i regel fonden system har i stället den för investeringsfonder som är skattskyldig för eventuell utländsk skatt bortfallna möjligheten till avräkning av utländsk på intäkten. Någon möjlighet för andelsägare i skatt beaktats vid utformningen av reglerna för en investeringsfond att begära avräkning för beräkning av den schablonintäkt som utländsk skatt på tillgångar i fonden föreligger andelsägare i investeringsfond ska ta upp till därför inte enligt avräkningslagen i dess beskattning (jfr avsnitt 6.14.11.1). nuvarande lydelse. Även om det skulle anses Mot denna bakgrund saknas anledning att föreligga en rätt för den enskilde andelsägaren föreslå några särskilda åtgärder vad gäller att med stöd av ett skatteavtal begära avräkning andelsägarnas möjligheter till avräkning av utför den utländska skatt på tillgångar i fonden ländsk skatt på tillgångar i investeringsfonden. som betalats av fonden, så innebär avräknings- Andelsägare i investeringsfond kommer dock

PROP. 2011/12:1

även fortsättningsvis att vara berättigade till förslagens effekter på förhållandet mellan att avräkning av utländsk skatt som andelsägaren investera i investeringsfonder indirekt, genom har betalat. exempelvis en unit-linkförsäkring, och att investera i fonderna direkt. Andelar i investeringsfonder som ett försäkringsföretag 6.14.9.3 Livförsäkringsföretag, utländska innehar för försäkringstagarnas räkning tjänstepensionsinstitut, beskattas med avkastningsskatt som tas ut enligt pensionsstiftelser m.fl. en schablonmetod, vilket innebär att beskattning sker löpande och att även orealiserad värdestegring på kapitalet beskattas. Någon skatte- Regeringens bedömning: Tillgångar i sparformer kredit för försäkringsföretagen existerar således som beskattas med avkastningsskatt omfattas inte. Den i promemorian angivna konsekvensen inte av den föreslagna schablonbeskattningen av att det blir en lägre effektiv beskattning av andelar i investeringsfonder. investeringsfonder till följd av utebliven utdelning, gäller därmed inte för de fondandelar som ägs av livförsäkringsföretag för Promemorians bedömning: Överensstäm- försäkringstagarnas räkning. Om livförsäkringsmer i sak med regeringens. företag görs skattskyldiga enligt IL för Remissinstanserna: Finansinspektionen schablonintäkten innebär det tvärtom en höjning påtalar att sparande i fonder inte bara sker av det effektiva skatteuttaget för livförsäkringsgenom direktsparande utan i många fall genom företag relativt direkt ägande i investeringsolika försäkringslösningar. Det förhållande att fonder jämfört med vad som gäller i dag. endast en sparform åläggs skattskyldighet är Skälen för regeringens bedömning: För vissa otillfredsställande och leder till att vissa skattskyldiga ska avkastning på tillgångar, bland sparformer skattemässigt gynnas framför andra. annat andelar i investeringsfonder, som förvaltas Pensionsmyndigheten framhåller att förslaget på ett visst sätt inte beskattas enligt IL utan innebär att sparande i liv- och pensionsför- enligt lagen om avkastningsskatt på pensionssäkring gynnas framför direkt ägande av fond- medel. Till exempel framgår av 39 kap. 3 § IL att andelar eftersom livförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag inte ska ta upp inkomster pensionsstiftelser m.fl. inte kommer att erlägga som hänför sig till tillgångar och skulder som skatt för någon schablonintäkt. Härigenom förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller kommer förslaget sannolikt att medföra att fler influtna premier. Andra exempel är utländska personer som önskar vara aktiva på fondmark- tjänstepensionsinstitut och pensionsstiftelser (se naden kommer att vara det inom ramen för 39 kap. 13 a–13 f §§ och 7 kap. 2 § IL). Eftersom premiepensionssparandet eller annat sparande av skattskyldighet inte föreligger enligt IL innebär unit-linkkaraktär istället för genom ett direkt det att dessa skattesubjekt inte kommer att påägande av fondandelar. Svenska Bankföreningen föras den föreslagna schablonintäkten. ifrågasätter promemorians påstående att det Motsvarande gäller för dem som innehar ett faktum att det inte föreslås utgå någon schablon- pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen skatt på fondandelar som ägs via en försäkrings- (1993:931) om individuellt pensionssparande (se lösning innebär att det skulle vara mer 42 kap. 4 § IL). fördelaktigt att spara i fondandelar genom t.ex. Livförsäkringsföretag omfattas inte av den en unit-linkförsäkring än direkt i fondsparande. föreslagna schablonbeskattningen såvitt avser Enligt lagen om avkastningsskatt på pensions- tillgångar och skulder som förvaltas för medel utgör såväl innehav av fondandelar som försäkringstagarnas räkning. Finansinspektionen utdelningar från investeringsfonder, som hänför och Pensionsmyndigheten framför att detta är sig till tillgångar och skulder som förvaltas för problematiskt eftersom det innebär att sparande försäkringstagarnas räkning, underlag för i försäkringsform gynnas framför direkt ägande avkastningsskatt. Det innebär att avkastnings- av fondandelar. Samma ståndpunkt framförs i skatteuttaget blir detsamma oavsett om det sker promemorian. Svenska Bankföreningen och utdelning eller inte från en investeringsfond. Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Sveriges Försäkringsförbund anser att Försäkring) invänder däremot att promemorians promemorians beskrivning är felaktig vad gäller slutsats är felaktig och att förslagen inte medför

PROP. 2011/12:1

något gynnande av sparande hos t.ex. ett Förslag i promemorian med komplettelivförsäkringsföretag. Regeringen konstaterar att rande förslag: I promemorian föreslås att det faktum att en skatt som betalas av Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret ska investeringsfonder och som påverkar fondernas skicka ut information till dem som är skattresultat tas bort gynnar andelsägarna, däribland skyldiga för schablonintäkt och som befrias från livförsäkringsföretag. I dag undviker dock deklarationsskyldighet som möjliggör för dessa investeringsfonder i praktiken i stort sett helt att betala skatten utan att drabbas av kostnadsbeskattning genom att fonderna genom ränta. utdelning slussar skattskyldigheten vidare till Remissinstanserna: Skatteverket ser stora sina andelsägare. Livförsäkringsföretag ska som problem med förslaget att verket ska göra ett angivits ovan inte beskattas för inkomster som särskilt informationsutskick. Utskicket ska hänför sig till tillgångar och skulder som enligt förslaget ske samtidigt som 7,5 miljoner förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Det deklarationer skickas ut. Under denna period får innebär att livförsäkringsföretagen inte beskattas Skatteverket redan i dag en stor mängd frågor för utdelning som härrör från fondandelar som från allmänheten och arbetsbelastningen är hög. förvaltas för försäkringstagarnas räkning. När Dessutom kommer det enligt verket att bli svårt investeringsfonderna undviker beskattning att förklara syftet med informationen. Som genom att dela ut hela sitt skattepliktiga över- verket förstått det hela ska Skatteverket i ett brev skott leder således fondens skattskyldighet inte i april förklara för Kalle tio år att han har en till några beskattningskonsekvenser för schablonintäkt på 500 kronor, en skatt att betala livförsäkringsföretag. Av samma anledning på 150 kronor och att den ska betalas in före den kommer de inte heller att omfattas av den 4 maj för att han ska undvika att en ränta på 2 föreslagna schablonbeskattningen. Det före- kronor påförs jämfört med om han betalar ligger således ingen skillnad mellan nuvarande skatten efter att fått sitt slutskattebesked i och föreslagen beskattning såtillvida att september. Information via pappersutskick livförsäkringsföretagen alltjämt undantas från innebär vidare en negativ miljöpåverkan. beskattning enligt IL avseende försäkrings- Skatteverket föreslår i stället att det ska tagarnas tillgångar. Förslaget medför inga nya ankomma på verket att på lämpligt sätt eller förändrade förmåner för försäkrings- informera medborgarna, t.ex. via deklarationssparande i förhållande till direkt ägande av fond- broschyrer, webbplats och liknande. andelar. Det saknas därmed anledning att anta Skälen för regeringens bedömning: Enligt att förslaget skulle gynna sparande genom t.ex. förslagen i denna proposition kommer fondliv- eller pensionsförsäkring i förhållande till sparare att bli skattskyldiga för en schablonsparande genom direkt ägande av fondandelar. intäkt. Om dessa saknar andra deklarations- Regeringen anser därför att det saknas skäl att pliktiga intäkter föreslås att intäkten inte ska förändra beskattningen av tillgångar i sparformer behöva deklareras. Eftersom det är fråga om en som beskattas med avkastningsskatt med skattepliktig intäkt kommer dock fondspararen anledning av förslaget. ändå att bli skyldig att betala in den skatt som belöper på schablonintäkten. Förslaget till undantag från deklarations- 6.14.9.4 Skatteverkets information skyldighet för schablonintäkt innebär att den skattskyldige underrättas om taxeringsbeslut, där skattebeloppet framgår, först genom besked Regeringens bedömning: För att slippa betala om slutlig skatt. Sådant besked om den slutliga kostnadsränta måste den som är skattskyldig för skatten ska enligt 11 kap. 15 § skattebetalningsschablonintäkt och som undantas från deklara- lagen (1997:483) skickas till den skattskyldige tionsskyldighet betala in skattebeloppet senast senast den 15 december taxeringsåret. Enligt den 3 maj taxeringsåret. Skatteverket bör på 19 kap. 5 § andra stycket skattebetalningslagen lämpligt sätt informera de skattskyldiga om beräknas kostnadsränta på slutlig skatt från och möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan med den 4 maj taxeringsåret. För att slippa betala tid att de slipper betala kostnadsränta. kostnadsränta måste således skattebeloppet betalas senast den 3 maj taxeringsåret.

PROP. 2011/12:1

I promemorian med kompletterande förslag 6.14.10 Ikraftträdande gjordes bedömningen att en lämplig lösning vore att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret skulle skicka ut information, med vidhängande Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna i inbetalningskort, som möjliggör för skatt- inkomstskattelagen avseende slopad beskattning skyldiga som befrias från deklarationsskyldighet av investeringsfonder och beskattning av schablonintäkt avseende innehav av fondandelar att betala skatten utan att drabbas av kostnadsträder i kraft den 1 januari 2012. Detsamma ränta. Skatteverket har i sitt remissvar bland gäller i huvudsak även de övriga ändringar som annat framfört att det skulle bli svårt att förklara syftet med ett riktat informationsutskick och att föreslås i inkomstskattelagen, kupongskattelagen det rör sig om små räntebelopp. Skatteverket och socialförsäkringsbalken m.fl. lagar. föreslår i stället att verket ska ansvara för att sprida allmän information till de skattskyldiga om möjligheten att betala in skatten i sådan tid Promemorians förslag: I promemorian att kostnadsränta kan undvikas. föreslås att förslagen ska träda i kraft den De flesta fondsparare som inte har några 1 januari 2011. deklarationspliktiga inkomster har relativt små Remissinstanserna: Finansinspektionen anför fondinnehav. De flesta kommer genom den att införandet av nya system och ändring av föreslagna höjningen av gränsbeloppet för fondbestämmelser tar tid och är kostsamma för beräkning av statlig inkomstskatt inte att behöva fondbolagen. Det är därför viktigt att betala skatt för någon schablonintäkt över huvud fondbolagen ges rimlig tid för genomförande. taget. Även bland de sparare som har något Näringslivets Regelnämnd anför att frågan om större innehav blir schablonintäkten oftast så låg ikraftträdande förefaller vara något orealistisk. att den riskerade räntan på skatten stannar vid Med hänsyn till att berörda företag måste några kronor. Att införa ett system med anpassa sig till kommande förändringar känns personligt riktade informationsutskick innebär taxeringen 2012 som en alltför kort framföradministration och kostnader för Skatteverket. hållning med hänsyn till det omfattande arbete Verket påpekar också att systemet skulle öka med olika systemlösningar som måste vidtas. arbetsbelastningen under den period då Sparbankernas Riksförbund vill lyfta fram att det deklarationer skickas ut och arbetsbelastningen är utomordentligt kort om tid för förändringar i redan är hög. Det skulle vara betydligt enklare fondbolagens datasystem varför förbundet anser för Skatteverket att ta fram och sprida allmän att fondbolagen måste ges rimlig tid till information via webbplats och deklarations- ändringar i systemen. Svenska Bankföreningen broschyrer m.m. Allmän information kommer anför att förslaget lämnar banker och andra dock sannolikt inte att nå alla berörda, och den berörda institut maximalt en månad för att ändra är inte heller lika lätt att använda sig av som en alla de system och rutiner som berörs av personligt riktad information med vidhängande förslaget. Det är uppenbart att detta inte är inbetalningskort där skattebeloppet är förtryckt. genomförbart. Med allmän information ankommer det på den Skälen för regeringens förslag: Regeringen enskilde att själv med hjälp av sin kontrollupp- konstaterar att det på grund av tidsbrist inte varit gift beräkna sin skatt och göra en egen möjligt att införa de föreslagna ändringarna till inbetalning till skattekontot. Med hänsyn till de den 1 januari 2011 som föreslogs i promemorian. begränsade belopp i kostnadsränta som det i de Regeringen instämmer i remissinstansernas allra flesta fall kan bli fråga om anser dock bedömning att det är viktigt att berörda fondregeringen ändå att det bör vara tillräckligt att bolag, banker och andra institut får skälig tid på Skatteverket på lämpligt sätt informerar de sig att anpassa sina system efter de nya reglerna. skattskyldiga. Om det senare skulle visa sig att Förslagen föreslås därför träda i kraft den 1 denna information är otillräcklig är det möjligt januari 2012. att då införa ett system med personligt riktad information.

PROP. 2011/12:1

6.14.11 Konsekvensanalys fallna kupongskatten, dvs. dessa två förändringar tar ut varandra vad gäller de offentliga 6.14.11.1 Offentligfinansiella effekter finanserna. För att balansera det bortfall av skatteintäkter Investeringsfonder som är obegränsat skatt- som följer av sänkt effektiv skattesats på fondskyldiga i Sverige (”svenska fonder”) kan andelar föreslås att fysiska och juridiska personer minimera sin skatt genom att göra utdelningar som är skattskyldiga i Sverige ska ta upp en till andelsägare i samma storleksordning som det schablonintäkt baserad på fondandelarnas skattemässiga resultatet. Underlag från marknadsvärde till beskattning. Schablon- Skatteverket indikerar att så sker i hög utsträck- intäkten ska tas upp oavsett fondens hemvist ning. De senaste åren har svenska värdepappers- och beräknas som beskattningsunderlaget fonder sammantaget betalat mindre än multiplicerat med en schablonränta. 5 miljoner kronor per år i statlig inkomstskatt. Kostnaden av att slopa skattskyldigheten för Den del av totalavkastningen från fondandelar fonder kan uttryckas som att den effektiva som delas ut till fysiska respektive juridiska skattesatsen sänks med ca 2 procentenheter. personer som är obegränsat skattskyldiga i Med rådande regler bedöms den effektiva Sverige beskattas med en nominell skattesats på skattesatsen uppgå till ca 28,3 procent för fysiska 30 respektive 26,3 procent. Eftersom utdelning personer och ca 24,8 procent för juridiska beskattas löpande sammanfaller den effektiva personer. Med de föreslagna reglerna bedöms skattesatsen för utdelning med den nominella den effektiva skattesatsen uppgå till ca skattesatsen. 26,0 procent för fysiska personer och ca Återstoden av totalavkastningen utgörs av 22,8 procent för juridiska personer. eventuell värdestegring. Denna beskattas med De effektiva skattesatserna har beräknats på samma skattesats men först när andelarna liknande sätt som i Fondskatteutredningen, dvs. avyttras. Skatteuppskovet medför att den utifrån den schablonmässiga metod som beskrivs effektiva skattesatsen för värdestegring under- i King (1977) samt utifrån antaganden om till- 140 stiger den nominella skattesatsen. gångarnas sammansättning och förväntade Slopad skattskyldighet för svenska fonder avkastning. Antagandena har dock reviderats bedöms resultera i att utdelningar från dessa i något, bland annat mot bakgrund av nya stort sett helt upphör. Detta får till följd att prognoser. totalavkastningen från svenska fonder i sin Sänkningen av den effektiva skattesatsen helhet kommer att beskattas som värdestegring, beräknas motsvara en varaktig minskning av dvs. med den lägre effektiva skattesatsen. skatteintäkterna med 0,54 miljarder kronor per Slopad skattskyldighet för svenska fonder år. medför minskade skatteintäkter till följd av den Schablonräntan föreslås uppgå till 0,4 procent sänkta effektiva skattesatsen på andelsägarens vilket motsvarar ett årligt skatteuttag på totalavkastning. Däremot bedöms inte skattein- 0,12 procent av tillgångarnas marknadsvärde för täkterna från andelar i fonder registrerade fysiska personer och knappt 0,11 procent för utomlands (”utländska fonder”) påverkas, efter- juridiska personer. som dessa fonder inte beskattas i Sverige och Underlaget för schablonbeskattning bedöms följaktligen kan antas i hög grad avstå från att uppgå till ca 470 miljarder kronor. Fysiska göra utdelningar redan i dag. personers innehav bedöms utgöra ca 80 procent En annan konsekvens av förslaget om slopad av underlaget. Baserna har uppskattats på skattskyldighet för svenska fonder är att det med liknande sätt som i Fondskatteutredningen men hänsyn till EU-rätten inte längre kommer att utifrån uppdaterad statistik över fysiska och vara möjligt att ta ut kupongskatt på utländska juridiska personers direktägda andelar i fonder. Även detta medför minskade skatte- investeringsfonder. Bedömningen avseende hur intäkter. Med avräkningslagens nuvarande stort beskattningsunderlag som är hänförligt till utformning bedöms förslaget dock även innebära att det inte längre kommer vara möjligt att begära avräkning för utländsk skatt som betalats av fonden. Detta medför ökade skatteintäkter i samma storleksordning som den bort- 140 King, M A (1977), Public Policy and the Corporation . Cambridge: Wiley.

PROP. 2011/12:1

juridiska personers innehav har reviderats ner Den ovan angivna kostnaden av att den med hänsyn till att en betydande del inte kan effektiva skattesatsen sänks, 0,54 miljarder komma i fråga för beskattning. kronor per år, avser den varaktiga effekten, dvs. Med dessa antaganden beräknas intäkterna beräkningen avser inte något specifikt budgetår. från schablonbeskattningen uppgå till På kort sikt ändras dock skatteintäkternas 0,55 miljarder kronor per år, vilket medför att tidsprofil när utdelningar ersätts av ökad förslaget är i det närmaste offentligfinansiellt värdestegring, vilket inledningsvis leder till ett neutralt i termer av den varaktiga effekten, betydligt större bortfall av skatteintäkter på 10 miljoner kronor. årsbasis. Skatteintäkterna minskar till en början i Förslagen i denna proposition medför att en utsträckning som inte motsvaras av summan beskattning av utdelning, där preliminärskatte- av ökad värdestegring och intäkterna från avdrag görs, ersätts med beskattning av schablonbeskattningen. Denna förskjutning av schablonintäkt och ökade kapitalvinster som tas beskattningstillfället framåt i tiden är som mest upp först i deklarationen. Detta innebär en för- markant under det första året, eftersom skjutning i skatteinbetalningarna. Förskjut- utdelningarna antas i stort sett helt upphöra vid ningen påverkar inte den periodiserade redo- ikraftträdandet medan endast en mindre del av visningen i tabell 6.12 nedan men innebär ett värdestegringen hänförlig till ett visst år antas tas ökat lånebehov och en räntekostnad för staten. upp till beskattning samma år. Därutöver måste hänsyn tas till Skatteverkets Skatteintäkterna från den konventionella kostnader för att hantera den nya schablon- beskattningen kommer därför att vara mindre intäkten. Skatteverket har uppskattat den årliga under de inledande åren. På lite längre sikt är kostnaden för att hantera schablonintäkten till ca dock skatteintäkterna, uttryckt i fasta priser och 2 miljoner kronor. Dessutom uppskattar volymer, i det närmaste oförändrade. Skatteverket att engångskostnaden för att bygga Tidsförskjutningen leder inte till minskade upp ett nytt IT-system och för informations- skatteintäkter i egentlig mening, men till att insatser m.m. uppgår till 7 miljoner kronor. nuvärdet av skatteintäkterna minskar eftersom Utöver detta tillkommer även en kostnad för de betalas in senare, i samband med avyttringar. att höja gränsbeloppet för beräkning av statlig Schablonintäkten är kalibrerad för att inkomstskatt från dagens 100 kronor till upprätthålla nuvärdet av skatteintäkterna. Den 200 kronor med ca 35 miljoner kronor per år. får till följd att förslaget är i stort sett offentlig- Åtgärden motiveras av att schablonintäkten finansiellt neutralt på lång sikt. Dock kvarstår annars skulle medföra att ett stort antal det faktum att skatteintäkterna på årsbasis fondsparare, främst barn, blir skyldiga att betala inledningsvis minskar. in skatt avseende schablonintäkt enbart på grund Att i stället kalibrera schablonintäkten för att av små fondinnehav. uppväga bortfallet av skatteintäkter under de Pensionsmyndigheten har dessutom påtalat att första åren efter ikraftträdandet har inte bedömts förslaget att schablonintäkt avseende innehav av vara en lämplig lösning, eftersom detta skulle andelar i en investeringsfond inte ska beaktas innebära en kraftig höjning av den effektiva som inkomst av kapital vid beräkning av skattesatsen. bidragsgrundande inkomst avseende vissa bidrag I den fortsatta beredningen av ärendet har kan leda till ökade kostnader för dessa bidrag. uppmärksammats att utdelning som lämnas av Därutöver kan konstateras att det faktum att investeringsfonder i regel periodiseras till olika år investeringsfonder kan antas sluta lämna för fonden respektive andelsägarna, där fonden utdelning i sig medför ökade kostnader för dessa redovisar utdelningen året innan det år då bidrag eftersom de intäkter i form av utdelning andelsägaren erhåller och beskattas för som de bidragssökande ska ta upp försvinner. utdelningen. När fondbeskattningen nu läggs Den effekten avtar dock i takt med att utebliven om innebär det att fonderna, i enlighet med utdelning ersätts med högre kapitalvinster. nuvarande fondbestämmelser, betalar ut en sista Uppskattad kostnad för ökade bidrag m.m. utdelning som avser 2011 års resultat till uppgår för år 2012 till ca 22 miljoner kronor, för andelsägarna under 2012. Skattebortfallet på att därefter sjunka successivt till en varaktig grund av att fonderna upphör med att lämna kostnad om ca 6 miljoner kronor. utdelning periodiseras därför till 2013 i stället för som tidigare 2012, vilket resulterar i en temporär

PROP. 2011/12:1

inkomstförstärkning för 2012. Det kan dock inte Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari uteslutas att fonderna ändrar sitt utdelnings- 2012. Därmed sammanfaller det i tiden med det beteende, men det torde i så fall endast leda till förslag avseende en ny form av schablonen viss tidigareläggning av statens skatteintäkter. beskattat sparande, investeringssparkonto, som Omläggningen av beskattningen av redovisats i avsnitt 6.13. Fondbolagens förening investeringsfonder och deras andelsägare till- har påtalat att en överflyttning kommer att ske sammans med det faktum att utdelning från direktsparande i fonder till sparande inom periodiseras till olika år för fonden respektive ramen för investeringssparkontot vilket leder till delägarna resulterar i att utdelning övergångsvis minskade schablonintäkter. Det stämmer att en kommer att betalas ut samma år som relativt stor andel av hushållens sparande i schablonbeskattningen av andelsägarna föreslås investeringsfonder på sikt förutses äga rum inom införas (dvs. 2012). De investeringsfonder som ramen för investeringssparkontot. Fondandelar betalar ut utdelning till andelsägarna 2012 får som sparas på investeringssparkonto ska inte tillgodoräkna sig avdrag för utdelningsbeloppet i belastas med den schablonintäkt som föreslås i deklarationen 2012 (som avser inkomståret denna proposition. Skatteintäkterna från denna 2011) och kommer på så sätt att minska sitt schablonintäkt kan således antas minska i takt skattemässiga resultat vid 2012 års taxering. med att fondandelar i högre utsträckning sparas Nuvarande skatteregler för investeringsfonder på investeringssparkonto. Schablonintäkten och har alltså inneburit att fonderna har haft övrig beskattning av dessa fondandelar ersätts möjlighet att göra avdrag för utdelning som dock med den schablonbeskattning som föreslås beslutats avseende ett visst beskattningsår trots för sparande inom sådana konton. De offentligatt utdelningen betalats ut och beskattats hos finansiella effekterna av att tillgångar flyttar från andelsägarna först nästkommande år. Detta har konventionell beskattning till beskattning inom inneburit en konstant senareläggning av investeringssparkonto redovisas i avsnitt 6.13 där skatteuttaget sedan reglerna infördes vilket bland förslag om investeringssparkonto presenteras. annat medfört att ingen skatt har betalats det år Investeringssparkontot förväntas ge upphov reglerna införts av investeringsfonder som till en liknande tidsförskjutning av skatteintäkter beslutat om utdelning av årets resultat eller av men i omvänd riktning till den som följer av andelsägarna avseende utdelning. slopad skattskyldighet för fonder, då lanseringen Fondandelsägarna kommer under 2012 dels av en ny och attraktiv sparform förväntas att kunna beskattas för utdelning som avspeglar resultera i att många sparare säljer eller för över den avkastning som ackumulerats av fonderna befintliga innehav med åtföljande beskattning av under 2011 men delats ut först 2012, dels att eventuella latenta vinster. Även dessa effekter av påföras en schablonintäkt som avser avkastning förslagen om investeringssparkonto kommer att som förväntas ackumuleras av fonderna under redovisas i avsnitt 6.13. 2012. De olika skatteuttagen, som avser inkomster från olika år, är alltså en följd av att beskattningen av investeringsfonder och dess 6.14.11.2 Effekter för Skatteverket, andelsägare läggs om. domstolar, företag och enskilda

Skatteverket

Tabell 6.12 Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av UCITS-direktivet

Förslagen i denna proposition innebär bland Miljarder kronor annat att investeringsfonder inte längre ska vara

Periodiserad nettoeffekt Varaktig

effekt skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår

2012 2013 2014 2015

i fonden. Detta medför sannolikt att utdelning Investeringsfonder 0,55 -3,15 -2,73 -2,26 0,01 från fonderna till deras andelsägare kommer att varav slopad minska och som en följd av minskad utdelning skattskyldighet för investeringsfonder 0,00 -3,70 -3,28 -2,80 -0,54 kommer antalet kontrolluppgifter att minska. Förslagen innebär vidare att fondbolag och varav schablonintäkt för andelsägare 0,55 0,55 0,55 0,55 0,55 förvaringsinstitut inte ska vara skyldiga att lämna Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. särskild självdeklaration avseende de fonder de förvaltar. Samtidigt föreslås en ny schablonintäkt införas och med denna en ny kontrolluppgifts-

PROP. 2011/12:1

skyldighet för bland annat fondbolag och för- skyldigheten att betala kupongskatt. För valtningsbolag. domstolarna medför detta att mål rörande sådan Därutöver föreslås att schablonintäkten skattskyldighet och till denna anknytande frågor avseende innehav av andelar i en investerings- i princip kommer att upphöra. Vidare är befond i vissa fall ska undantas från deklarations- stämmelserna om schablonintäkt med anledning skyldighet. Med detta förslag behöver i stort sett av innehav av fondandelar utformade på ett ingen, som inte är skyldig att deklarera på grund sådant sätt att de kan antas leda till få överav andra intäkter, deklarera för schablonintäkt. klaganden. Sammantaget bedöms förslagen inte För att slippa betala kostnadsränta måste den medföra några merkostnader för de allmänna som enligt förslagen kommer att bli skattskyldig förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrätten i för schablonintäkt betala in skattebeloppet Stockholm anger i sitt remissvar att det för senast den 3 maj taxeringsåret. Det föreslås i närvarande inte finns anledning att ifrågasätta denna proposition att det ska ankomma på bedömningen att förslagen inte kommer att Skatteverket att på lämpligt sätt informera de medföra några merkostnader. skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala Effekter för företag och enskilda kostnadsränta. Enligt uppgift från Finansinspektionens Det kan konstateras att den slopade företagsregister finns det i dag 79 fondbolag, deklarationsskyldigheten liksom minskningen av dvs. svenska aktiebolag, som har inspektionens antalet kontrolluppgifter avseende utdelning från tillstånd att driva fondverksamhet i Sverige. fonderna bör innebära minskat arbete och Vidare finns det registrerat 521 värdepappersdärmed minskade kostnader för verket. Sam- fonder samt 395 specialfonder. När det gäller tidigt kan konstateras att förslagen också medför utländska företags verksamhet i Sverige finns, kostnader som betingas av de nya enligt samma företagsregister, 45 utländska kontrolluppgifterna avseende schablonintäkt. förvaltningsbolag samt 4 855 utländska fond- Eftersom i stort sett ingen, som inte är företag (inklusive delfonder). Samtliga dessa deklarationsskyldig för andra intäkter, behöver förvaltningsbolag och fondföretag hör hemma deklarera för schablonintäkt bör det inte uppstå inom Europeiska ekonomiska samarbetsnågra kostnader hos Skatteverket för området, EES. Härutöver finns 36 utländska deklarationshantering. Den ökade arbetsbördan fondföretag som antingen inte hör hemma inom och hithörande kostnader för Skatteverket EES eller, om de hör hemma inom EES, inte bedöms överstiga besparingarna. omfattas av det nya UCITS-direktivet (UCITS Skatteverket har uppskattat att det behövs IV). 7 miljoner kronor som en engångskostnad för När det gäller de olika förslagens påverkan på att bygga upp ett nytt IT-system och för den administrativa bördan för investeringsinformationsinsatser, handläggning och övrig fonderna finns det anledning att anta att vissa hantering av den föreslagna schablonintäkten. lättnader kan förväntas samtidigt som bördorna Skatteverket bedömer vidare att den årliga ökar i andra hänseenden. Utfallet för enskilda kostnaden för att hantera schablonintäkten fonder och fondbolag är det naturligtvis mycket kommer att uppgå till 2 miljoner kronor. svårt att uttala sig om. Vissa generella Angående information till allmänheten om observationer för investeringsfondskollektivet är risken för kostnadsränta uppger Skatteverket att dock möjliga att göra. inga extra kostnader bedöms tillkomma om Till de omständigheter som kan innebära verket självt får bestämma formen för lättnader hör i första hand den slopade deklarainformationen. tionsskyldigheten för fondbolag och förvarings- Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2, institut avseende de fonder de förvaltar. Den utgiftsområde 3, avsnitt 3.4. avskaffade beskattningen torde också i praktiken innebära att fonderna inte i samma omfattning De allmänna förvaltningsdomstolarna som hittills kommer att ge utdelning. Detta Förslagen innebär bland annat att investerings- kommer att innebära en lindring i arbetet i sig. fonder inte längre ska vara skattskyldiga för Härtill kommer att arbete med kontrolluppgifter inkomster av tillgångar som ingår i fonden och avseende utdelning kommer att minska i att utländska investeringsfonder undantas från omfattning.

PROP. 2011/12:1

Förslaget att fondbolagen och vissa övriga förhållanden på den svenska fondmarknaden att förvaltare m.fl. av fonder ska räkna ut och lämna förbättras. kontrolluppgifter om vilka intäkter andelsägare och förutvarande andelsägare ska ta upp innebär rimligen en ökad arbetsbörda. Om netto-

resultatet totalt sett innebär en ökning eller en 6.15 Förenklingar och förbättringar i minskning är inte alldeles enkelt att avgöra men 3:12-reglerna och i reglerna för eventuella förändringar åt ena eller andra hållet enskilda näringsidkare

bedöms vara försumbara. När det gäller fondandelsägare som är fysiska 6.15.1 Ärendet och dess beredning personer bedöms att fondernas kontrolluppgiftsskyldighet knappast kommer att innebära För att möjliggöra en samlad behandling av någon ökad börda för dessa andelsägare. När det skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropodäremot gäller sådana fonder som inte lämnar sitionen för 2012 remitterade Finansdepartekontrolluppgifter måste den enskilde andels- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa ägaren själv hålla reda på värdet på fondandelar skattefrågor inför budgetpropositionen för vid kalenderårets ingång. Detta i förening med 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll själva deklarationsarbetet innebär sammantaget bland annat förslag om förändringar i 3:12en viss ökad administrativ börda. Omfattningen reglerna och höjd räntefördelningsränta. av denna ökning är knappast större än vad som Promemorians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt rimligen kan krävas av den enskilde 2 . Förslagen har remissbehandlats. En förfondspararen. teckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, Också fondandelsägare som är juridiska avsnitt 3 . En remissammanställning finns tillpersoner måste hålla reda på värdet på fond- gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2011/1936). andelar vid årets ingång men den ökade I detta avsnitt behandlas dessa delar av administrativa börda som detta innebär bedöms promemorians förslag. Lagändringarna föreslås inte vara större än vad som rimligen kan krävas. träda i kraft den 1 januari 2012. Fysiska personer och dödsbon som ska ta upp en schablonintäkt avseende fondinnehav till Lagrådet beskattning undantas i normalfallet från Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att deklarationsskyldighet om andra deklarations- inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag pliktiga intäkter saknas. Det innebär att de skatt- som finns i bilaga 4, avsnitt 4 . Lagrådet lämnade skyldiga, främst barn, som endast har intäkter i förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i form av schablonintäkt och andra deklarations- bilaga 4, avsnitt 5 . I förhållande till lagrådsfria intäkter slipper lämna allmän själv- remissens lagförslag har det i propositionen deklaration. Genom den föreslagna höjningen av gjorts en justering av nivån i takregeln (6.15.2.2) gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomst- samt några mindre ändringar i 57 kap. 11 a och skatt slipper många av dessa fondsparare betala 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad skatt eftersom schablonintäkten kommer att IL. understiga gränsbeloppet. För dem med större Förslaget om höjd räntefördelningsränta fondinnehav där schablonintäkten överstiger (avsnitt 6.15.3) är enligt regeringens bedömning gränsbeloppet innebär dock förändringarna att av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets dessa blir skattskyldiga trots att ingen hörande skulle sakna betydelse. deklarationsskyldighet föreligger. Eftersom inget skatteavdrag görs måste den skattskyldige själv betala in skatten. För att slippa betala 6.15.2 Förändringar i 3:12-reglerna kostnadsränta måste skattebeloppet betalas in på skattekontot senast den 3 maj taxeringsåret. Gällande rätt Förslagen innebär, slutligen, att det ur ett I 57 kap. IL finns särskilda regler som gäller vid svenskt investerarperspektiv inte är någon beskattningen av aktiva delägare i fåmansföretag, skattemässig skillnad mellan att investera i en de s.k. 3:12-reglerna. Reglerna syftar till att insvensk eller i en utländsk fond. Härigenom komster i ett fåmansföretag, som beror på att kommer förutsättningarna för goda konkurrens- ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas pro-

PROP. 2011/12:1

gressivt som arbetsinkomster och inte propor- dotterföretag har ägts under del av det år som tionellt som kapitalinkomster. För att en ägare löneunderlaget avser, ska bara ersättning som ska beröras av de särskilda reglerna ska hon eller betalats ut under denna tid räknas med. han ha varit verksam (aktiv) i fåmansföretaget i För att få beräkna ett lönebaserat utrymme betydande omfattning under beskattningsåret måste andelsägaren eller någon närstående ta ut eller något av de fem föregående beskattnings- lön av viss storlek, vilket framgår av 57 kap. 19 § åren. Andelarna anses då kvalificerade enligt IL. Detta s.k. löneuttagskrav innebär att ägaren 57 kap. 4 § första stycket IL. Reglerna innebär eller någon närstående under året före beskattbland annat att beskattningen av utdelningar ningsåret måste ha gjort ett eget löneuttag som som tillfaller aktiva ägare upp till ett schablon- inte understiger sex inkomstbasbelopp plus fem mässigt beräknat gränsbelopp beskattas propor- procent av den sammanlagda kontanta ersätttionellt i inkomstslaget kapital med 20 procent. ningen till anställda i företaget och i dess dot- Av 57 kap. 20 § IL framgår att detta uppnås ge- terföretag, dock högst tio inkomstbasbelopp. nom att utdelning upp till gränsbeloppet tas upp I 57 kap. 11 § tredje stycket första meningen med två tredjedelar i inkomstslaget kapital IL anges att årets gränsbelopp beräknas vid årets (2/3 av 30 procent = 20 procent). Utdelning ingång och tillgodoräknas den som äger andelen över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget vid denna tidpunkt. tjänst. För kapitalvinster gäller enligt 57 kap. 21 § IL Av 57 kap. 10 § IL framgår att gränsbeloppet på liknande sätt som för utdelningar att kapitalbestår av årets gränsbelopp samt sparat utdel- vinst på en kvalificerad andel till den del den ningsutrymme uppräknat med statslåneräntan överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstökad med tre procentenheter. I 57 kap. 11 § för- slaget tjänst och att kapitalvinst som motsvarar sta stycket IL sägs att årets gränsbelopp antingen gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i inär ett belopp som motsvarar två och ett halvt in- komstslaget kapital, vilket medför en 20-prokomstbasbelopp fördelat med lika belopp på an- centig beskattning. I 57 kap. 22 § IL finns dock delarna i företaget (den s.k. förenklingsregeln) en takregel för hur mycket som ska beskattas i eller summan av underlaget för årets gränsbelopp inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsmultiplicerat med statslåneräntan ökad med nio regel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp i procentenheter och ett lönebaserat utrymme inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- (den s.k. huvudregeln). Underlaget för årets föra att den skattskyldige och närstående under gränsbelopp är enligt 57 kap. 12 § IL det om- avyttringsåret och de fem föregående beskattkostnadsbelopp som skulle ha använts om ande- ningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstlen avyttrats vid årets ingång. Det finns särskilda slaget tagit upp högre belopp än som motsvarar regler för beräkning av omkostnadsbelopp för 100 inkomstbasbelopp (5 210 000 kronor vid andelar som förvärvats före år 1990 och 1992. kapitalvinst 2011). Kapitalvinst härutöver be- Om utdelningen understiger gränsbeloppet ut- skattas utan kvotering till 30 procent i inkomstgör skillnaden sparat utdelningsutrymme som slaget kapital. enligt 57 kap. 13 § IL förs vidare till nästa år. Det lönebaserade utrymmet är enligt 57 kap. Behovet av översyn m.m. 16 § IL 25 procent av löneunderlaget och ytterli- I promemorian lämnas fem förslag om ändringar gare 25 procent av det löneunderlag som över- i 3:12-reglerna. Några remissinstanser har lämnat stiger 60 inkomstbasbelopp. Det lönebaserade synpunkter på reglerna som inte direkt berör de utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna förslag som presenteras i promemorian. i företaget. Tillväxtverket och Sveriges Akademikers Central- Löneunderlaget beräknas enligt 57 kap. 17 § organisation anser att en grundlig översyn och IL på grundval av sådan kontant ersättning som utvärdering av reglerna är motiverad. Far förorska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under dar en lagteknisk översyn. Sveriges året före beskattningsåret har lämnats till ar- a dvokatsamfund anser att reglerna är så betstagarna i företaget och dess dotterföretag. komplicerade att det bör övervägas att avskaffa Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotter- dem. Även Skattebetalarnas förening anser att företag som inte är helägt, ska så stor del av er- reglerna bör avskaffas. Näringslivets sättningen räknas med som motsvarar moderfö- Skattedelegation , i vars yttrande Föreningen retagets andel i dotterföretaget. Om ett Svenskt Näringsliv , Fastighetsägarna Sverige och

PROP. 2011/12:1

Näringslivets Regelnämnd instämmer, anser att inte har annan anställd person än delägare i födet är en brist att löneunderlag i indirekt ägda retaget eller någon närstående till delägare. bolag inte kan/får beaktas om det inte är fråga Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar de om ett moder-/dotterbolagsförhållande. föreslagna skattelindringarna för aktiva ägare i Skattedelegationen anser att det finns starka skäl fåmansbolag. för att sänka kravet på innehavets storlek Skälen för regeringens förslag: Förenklingsbetydligt. Liknande synpunkter har framförts i regeln innebär att delägarna i ett fåmansföretag en skrivelse som inkommit till Finans- tillsammans kan ta ut två och ett halvt inkomstdepartementet (Fi2011/1340). Skattedelegatio- basbelopp i utdelning som beskattas som innen anser också att nuvarande karenstid på fem komst av kapital med 20 procents beskattning. år i 57 kap. 4 § IL kan kortas utan att möjlighe- Regeln infördes den 1 januari 2006 i förenkterna att få arbetsinkomster beskattade som ka- lingssyfte eftersom reglerna om utdelning och pitalinkomster blir alltför stora. Vidare har det i kapitalvinst för ägare av fåmansföretag är komen skrivelse (Fi2009/3170) kommit in ett förslag plicerade (prop. 2005/06:40, bet. om ändring i den s.k. utomståenderegeln i 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116, SFS 57 kap. 5 § IL. Regeringen bedömer att det för 2005:1136). De bedömdes vara särskilt administnärvarande inte är aktuellt med någon översyn rativt betungande för de företagare som har ett eller några ändringar utöver de som nu föreslås. litet kapital och ett fåtal anställda. Detta gäller för många nystartade företag. Ytterligare ett skäl för denna regel är att löneunderlagsregeln har ett 6.15.2.1 Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln begränsat värde för t.ex. ägare av nystartade företag på grund av att kravet på eget löneuttag inte alltid kan uppfyllas i ett start- eller expan- Regeringens förslag: Nivån på schablonbeloppet i sionsskede. Förenklingsregeln innebar urden s.k. förenklingsregeln höjs från två och ett sprungligen att ett schablonbelopp på ett och ett halvt till två och tre fjärdedels inkomstbasbehalvt inkomstbasbelopp alltid skulle kunna tas ut lopp. som kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på 20 procent. När förenklingsregeln infördes bedömdes att Promemorians förslag: Överensstämmer uppemot 60 procent av samtliga ägare till kvalifimed regeringens. cerade andelar skulle välja att tillämpa denna re- Remissinstanserna: De flesta remissinstanser gel. Schablonbeloppet har höjts vid två tillfällen, som har yttrat sig över förslaget är positiva eller först till två inkomstbasbelopp från ingången av lämnar det utan erinran, däribland Förvaltnings- 2007 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. rätten i Linköping , Juridiska fakultetsnämnden 2006/07:9, SFS 2006:1344) och härefter till två vid Stockholms universitet , Tillväxtverket , Sveriges och ett halvt inkomstbasbelopp från ingången av Kommuner och Landsting , Sveriges a dvokat- 2009 (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, samfund , Svensk Handel , FöretagarFörbundet , rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). I dag an- Skattebetalarnas förening , Sveriges vänds förenklingsregeln i ungefär tre fjärdedelar redovisningskonsulters förbund samt Näringslivets av de drygt 300 000 K10-blanketter som 141 Skattedelegation , i vars yttrande Föreningen lämnas in varje år vid deklarationstillfället. Det Svenskt Näringsliv , Fastighetsägarna Sverige och finns nu anledning att ytterligare stimulera Näringslivets Regelnämnd instämmer. nyföretagande och förenkla för ägarna av de Företagarna och FöretagarFörbundet anser dock mindre fåmansföretagen. Förslaget i att nivån bör vara högre än i förslaget. promemorian innebär att schablonbeloppet höjs Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att det till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp från är mer motiverat att sänka beskattningen av och med den 1 januari 2012. Detta väntas arbetsinkomster än att lindra beskattningen av aktieutdelningar. LRF anser dock att om reglerna ska förbättras är detta en mycket lämplig åtgärd. Skatteverket avstyrker förslaget. För det fall avsikten ändå är att höja schablonbeloppet 141 Blankett som lämnas av delägare m.fl. i fåmansföretag till bör ett lägre belopp övervägas för företag som Skatteverket med uppgifter som behövs för tillämpning av bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar.

PROP. 2011/12:1

medföra att förenklingsregeln kommer att ägare. Inte heller finns det i nuläget skäl för att användas i ytterligare 2 500 fall. begränsa schablonbeloppet när aktiekapitalet Skatteverket avstyrker förslaget och påpekar understiger 100 000 kronor. särskilt att efter förenklingsregelns införande har kravet på aktiekapital i aktiebolag sänkts från Lagförslag 100 000 kronor till 50 000 kronor. Dessutom har Förslaget föranleder en ändring i 57 kap. 11 § IL. revisionsplikten för mindre företag avskaffats. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4. Enligt Skatteverkets uppfattning får därför kostnaderna för att bilda ett aktiebolag numera anses låga. En alltför generös förenklingsregel får 6.15.2.2 En takregel för utdelning anses medföra ett betydande incitament till att kanalisera förvärvsinkomster genom ett eget Regeringens förslag: En takregel införs för beaktiebolag för att kunna ta ut en del av skattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. inkomsten med beskattning i inkomstslaget Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i kapital med en skattesats på 20 procent. Enligt inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- Skatteverkets uppfattning bör inte skattesysteföra att den skattskyldige och närstående, som met styra den enskildes handlande utan vara inräknas i samma närståendekrets, under neutralt. För det fall avsikten ändå är att höja beskattningsåret från ett företag sammanlagt i schablonbeloppet bör ett lägre belopp övervägas inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med för företag som inte har annan anställd person än högre belopp än som motsvarar 90 inkomstdelägare i företaget eller någon närstående till basbelopp. Ett tillägg görs också i takregeln för delägare. Även LO avvisar de föreslagna beskattning av kapitalvinster i inkomstslaget skattelindringarna för aktiva ägare i fåmansbolag. tjänst som klargör hur begreppet närstående ska LO är emot denna förändring både av tillämpas vid fördelningen av tjänstebeskattat fördelningsskäl och för att det innebär ett ytbelopp. terligare avsteg från neutral beskattning, dvs. olika beskattning av en högavlönad när han/hon är anställd jämfört med att arbeta i eget bolag. Dessa företag beskattas enligt LO redan i dags- Promemorians förslag: Överensstämmer läget betydligt mindre än företag med spritt med regeringens förutom att takbeloppet ägande. I en till Finansdepartementet inkommen föreslogs uppgå till 100 inkomstbasbelopp och skrivelse (Fi2011/1340) föreslås att schablon- att det i regeringens förslag även förtydligas hur beloppet, vid mindre aktiekapital än 100 000 begreppet närstående ska tillämpas vid fördelkronor, begränsas till den andel av 100 000 ningen av tjänstebeskattat belopp. Regeringens kronor som det verkliga aktiekapitalet uppgår förslag innebär också att motsvarande till. Företagarna och FöretagarFörbundet anser att förtydligande även görs i takregeln för nivån bör vara högre än i förslaget. kapitalvinster. Regeringen anser att förenklingsregeln fyller Remissinstanserna: De flesta remissinstanser en viktig funktion för företag med litet kapital som har yttrat sig över förslaget är positiva eller och få anställda. Vidare är det viktigt att lämnar det utan erinran, däribland Skatteverket , stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna Förvaltningsrätten i Linköping , Sveriges av de mindre fåmansföretagen. Dessa argument a dvokatsamfund , Tillväxtverket , Företagarhar sådan tyngd att det finns skäl att höja Förbundet , Svensk Handel , Näringslivets schablonbeloppet även om neutralitetsskäl i viss regelnämnd och Sveriges Redovisningskonsulters mån kan tala mot en höjning. Den i prome- Förbund . Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) morian föreslagna höjningen bedöms som väl anser att förslaget är ett steg i rätt riktning men avvägd, varför regeringen föreslår att anser att även löneuttag under viss tid före schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs i utdelningen/aktieöverlåtelsen bör minska enlighet med förslaget till två och tre fjärdedels takbeloppen i takreglerna för utdelning och inkomstbasbelopp. Regeringen finner i nuläget kapitalvinst. Näringslivets Skattedelegation , i vars inte skäl att begränsa schablonbeloppet för fö- yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och retag som inte har annan anställd person än del- Fastighetsägarna Sverige instämmer, välkomnar ägare i företaget eller någon närstående till del- förslaget men anser att det också bör övervägas att vid takbeloppsberäkningen beakta vad som

PROP. 2011/12:1

tagits upp i tjänst de föregående fem be- geln för kapitalvinster. I expertgruppens uppdrag skattningsåren. Juridiska fakultetsnämnden vid ingick särskilt att pröva möjligheterna att utvidga Stockholms universitet och Far framför liknande denna regel till att avse även andra tjänstebesynpunkter. Företagarförbundet anför att försla- skattade inkomster från ett bolag där det finns get är ett steg i rätt riktning men att beloppet i ägare med kvalificerade andelar. Expertgruppen takregeln bör justeras ned. Även Näringslivets anförde att ett möjligt reformalternativ skulle Skattedelegation och Far anser att det finns kunna vara att utvidga 100-basbeloppsregeln – starka skäl att ha ett lägre takbelopp för utdel- eventuellt med en justering av nivån – till att inning än för kapitalvinst. Juridiska fakultets- kludera även överutdelning, dvs. utdelning som nämnden vid Stockholms universitet anför att beskattas i inkomstslaget tjänst. I denna ram gränsen exempelvis kan sättas till 20 inkomst- borde i princip också inkluderas ägarens löneutbasbelopp per år eller utformas på samma sätt tag utöver gränsen för statlig inkomstskatt. En som i den existerande basbeloppsregeln för ka- regel av detta slag skulle emellertid enligt expertpitalvinster. En ytterligare förändring som kan gruppen innebära att 3:12-reglerna skulle bli än övervägas är enligt fakultetsnämnden att också mer komplexa än i dag. Det skulle exempelvis bli ägarens löneuttag under beskattningsåret över nödvändigt att löpande registrera överutdelgränsen för statlig inkomstskatt inkluderas. ningar och löneuttag. I princip skulle en sådan Statskontoret anför att det vore önskvärt om registrering behöva ske från det år andelar förregeringen kunde motivera förslaget ytterligare, värvas till dess att de avyttras. Dessutom skulle genom att exempelvis redogöra för hur stort in- progressiviteten i arbetsinkomstbeskattningen komstbortfallet till följd av nuvarande skattepla- för ägare med hög intjäningsförmåga sättas ur nering är. Skatteverket föreslår att även takregeln spel. Vid en sammantagen bedömning avstod för kapitalvinster ska begränsas till beskattnings- expertgruppen från att lämna förslag om en reåret för att undvika inkonsekvenser i regelsyste- formerad 100-basbeloppsregel. met och att begreppet närstående bör definieras Frågan om en sådan regel togs även upp i försom personer som ingår i samma närstående- arbetena till den befintliga takregeln (prop. krets, med hänvisning till 56 kap. 5 § IL. 2005/06:40, s. 61) men avvisades av den dåvarande regeringen på grund av dess komplexitet Skälen för regeringens förslag och att progressiviteten i arbetsinkomstbeskattningen för ägare med hög intjäningsförmåga Bakgrund skulle sättas ur spel. Gällande takregel i 57 kap. 22 § IL omfattar bara kapitalvinster och innebär att en kapitalvinst inte Överväganden och förslag ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det Ägare av företag med många anställda kan skulle medföra att den skattskyldige och närstå- utnyttja löneunderlagsregeln för att uppnå låg ende under avyttringsåret och de fem föregående beskattning. Framgångsrika innovatörer med få beskattningsåren från ett företag sammanlagt i anställda gynnas inte av denna regel på samma inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än sätt. På grund av den befintliga takregeln för som motsvarar 100 inkomstbasbelopp kapitalvinst kan dock dessa undgå att bli tjänste- (5 210 000 kronor vid avyttring år 2011). beskattade genom att genomföra s.k. interna Reglerna leder i vissa fall till att utdelningar aktieöverlåtelser. Dagens regelverk skapar beskattas hårdare än kapitalvinster. Detta kan således incitament för ägare till kvalificerade skapa incitament för ägare av kvalificerade ande- andelar att avyttra företaget (internt) i stället för lar att helt eller delvis avyttra bolaget i stället för att tillgodogöra sig avkastningen genom att tillgodogöra sig avkastningen i bolaget ge- utdelning. nom utdelningar. I samhällsekonomiskt hänse- I promemorian görs bedömningen att en takende kan detta leda till snedvridningar bland an- regel för beskattning av utdelning i inkomstslanat genom i övrigt opåkallade avyttringar och get tjänst till viss del skulle komma till rätta med genom s.k. inlåsningseffekter. detta problem. En sådan regel bedöms även göra I en rapport från expertgruppen Edin, det mer attraktivt att förlägga högavkastande in- Hansson, Lodin (Reformerad ägarbeskattning – novativ verksamhet i Sverige. Regeringen delar effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005, denna bedömning. s. 65 f.) prövades möjligheten att utvidga takre-

PROP. 2011/12:1

I promemorian föreslås att det införs en tak- menar nämnden att inga särskilda komplikatioregel som innebär att utdelning inte ska tas upp i ner synes uppkomma med denna utvidgning. inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- Regeringen anser att det är viktigt att undvika föra att den skattskyldige och närstående under att det skapas nya incitament att kringgå regbeskattningsåret från ett företag sammanlagt i lerna. Reglerna för utdelning bör därför i princip inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med inte vara förmånligare än de som gäller för högre belopp än som motsvarar 100 inkomst- kapitalvinst. Detta talar för att nivån på takregeln basbelopp. inte bör sättas lägre än 100 inkomstbasbelopp. Å LRF anser att även löneuttag under viss tid andra sidan beaktas avyttringar under en före utdelningen/avyttringen bör minska takbe- sexårsperiod vid kapitalvinster. Det kan därför loppen i takreglerna för utdelning och kapital- vara motiverat att bestämma nivån i takregeln för vinst. Näringslivets Skattedelegation anser att det utdelningar något lägre än till 100 inkomstbasbör övervägas att vid takbeloppsberäkningen belopp. Regeringen anser därför att nivån i stället beakta vad som tagits upp i tjänst de föregående bör sättas till 90 inkomstbasbelopp. Den del av fem beskattningsåren. Liknande synpunkter förs utdelningen som överstiger gränsbeloppet och fram i en till Finansdepartementet inkommen takbeloppet ska beskattas på samma sätt som skrivelse (Fi2011/1340). Som framgått ovan prö- gäller för kapitalvinstbeskattningen till vade expertgruppen förslag i denna riktning men 30 procent i inkomstslaget kapital. Den av fann att det ledde till ett alltför komplicerat sy- Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms stem. Regeringen gör samma bedömning. Enligt universitet förordade ändringen att även löneut- Far bör reglerna för takbeloppet i stället utfor- tag över gränsen för statlig inkomstskatt ska bemas så att den skattskyldige och närstående un- aktas skulle medföra att ett liknande tillägg även der en femårsperiod inte beskattas i inkomstsla- måste övervägas beträffande takregeln för get tjänst med högre belopp än 100 inkomst- kapitalvinster. Ett sådant tillägg skulle dock basbelopp avseende både erhållen utdelning och komplicera denna regel där hänsyn även tas till kapitalvinster. Även den av Far föreslagna tidigare beskattningsår. Regeringen bedömer att modellen skulle dock leda till alltför det därför inte är lämpligt att beakta löneuttag komplicerade regler. vid beräknandet av takbeloppet. Ett enklare alternativ, som föreslås i prome- I praktiken torde det vara få delägare som unmorian, är att införa en takregel för utdelning der ett år redovisar utdelning som överstiger som bara reglerar till vilken del utdelning som 90 inkomstbasbelopp eftersom det redan i dag lämnas under ett beskattningsår ska beskattas i finns vissa möjligheter att genom interna inkomstslaget tjänst. Regeln gäller således bara aktieöverlåtelser undvika tjänstebeskattning. för utdelning under beskattningsåret och behö- Den omständigheten att delägare inte behöver ver därför inte bli lika komplicerad. Problemati- göra komplicerade överlåtelser för att kunna ken med att löpande registrera överutdelningar utnyttja den befintliga takregeln utgör dock en och löneuttag kommer inte att uppstå. Reger- sådan systemmässig förenkling som väl ingen anser att det alternativ som föreslås i pro- motiverar införandet av en takregel även för memorian bör genomföras och anser således att utdelningar. de mer komplicerade regler som förespråkas av Kammarrätten i Göteborg påpekar att det inte bland annat Far inte bör genomföras. framgår av lagförslaget hur den tjänstebeskattade I promemorian föreslås vidare att nivån på en delen av utdelningen ska fördelas mellan flera takregel för utdelning bör vara densamma som personer inom en närståendekrets som har fått för kapitalvinster, dvs. 100 inkomstbasbelopp. utdelning. Regeringen delar kammarrättens be- Näringslivets Skattedelegation, Företagarförbun- dömning att beloppet rimligen bör proportionedet och Far anser att det finns starka skäl för att ras mellan dem (jfr prop. 1990/91:54, s. 310 f. ha ett lägre takbelopp för utdelning än för kapi- angående takregeln för kapitalvinster). talvinst. Liknande synpunkter framförs från Ju- Skatteverket anför att den föreslagna bestämridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer- melsen och motsvarande bestämmelse för kapisitet som också anför att ägarens löneuttag under talvinster är utformad på sätt att det uppkommer beskattningsåret över gränsen för statlig in- svårigheter att fördela tjänstebeskattat belopp i komstskatt kan inkluderas. I och med att endast de fall två delägare inte är ömsesidigt närstående förhållandena under ett beskattningsår beaktas enligt bestämmelsen i 2 kap. 22 § IL.

PROP. 2011/12:1

Följande exempel belyser problematiken. Fyra kapitalvinster. Regeringen delar dock inte Skatbröder är delägare i ett fåmansföretag. Dessutom teverkets bedömning att takregeln för kapitalär den ena broderns båda barn, E och F, delägare vinster bör begränsas till beskattningsåret. i företaget. Samtliga andelar är kvalificerade. Statskontoret anför att det vore önskvärt om Delägarna avyttrar vid samma tidpunkt samtliga regeringen kunde motivera förslaget ytterligare, andelar i företaget. Deras kapitalvinster är lika genom att exempelvis redogöra för hur stort instora och överstiger totalt ett belopp motsva- komstbortfallet till följd av nuvarande skatteplarande 100 inkomstbasbelopp. Bröderna är ömse- nering är. Regeringen konstaterar att det inte är sidigt närstående till varandra. E och F är även möjligt att uppskatta omfattningen av skattenärstående till var och en av bröderna. Däremot planeringen med interna andelsöverlåtelser. Förär inte farbröderna närstående till E och F enligt slaget om en takregel för utdelning är emellertid 2 kap. 22 § IL. en åtgärd som gynnar och förenklar för företa- Skatteverket anför att nuvarande bestämmel- garna och därför bör genomföras oavsett omser i princip innebär att var och en av bröderna fattningen av dessa kringgåenden. ska ta upp ett belopp motsvarande 1/6 av 100 in- Näringslivets Skattedelegation framför i detta komstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Vid be- sammanhang önskemål om att regeringen vidtar räkningen av barnen E och F:s andelar ska dock åtgärder för ett återinförande av regeln om hänsyn tas till att fadern redan har redovisat 1/6 hälftendelning av kapitalvinster i inkomstslagen (2/12) av 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst och kapital. Skattedelegation hänvisar till tjänst. Resterande del (10/12) ska således förde- att man tidigare ingett en skrivelse med samma las mellan barnen E och F som vardera därmed syfte (Fi2009/4949). Liknande synpunkter har ska ta upp ett belopp motsvarande 5/12 av framförts i andra till Finansdepartementet 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst inkomna skrivelser (Fi2009/4757 och eftersom bestämmelsen utgår från den Fi2009/5893). Regeringen vill här anföra att skattskyldige. Härefter måste dock justering ske hälftendelningen återinfördes övergångsvis av vad fadern och hans bröder ska ta upp i under åren 2008–2009 samt retroaktivt under inkomstslaget tjänst eftersom deras respektive 2007. I den proposition som innehöll förslagen 1/6 medför att var och en tillsammans med sina (prop. 2007/08:19, s. 15) motiverades återinnärstående kommer att beskattas för mer än förandet av reglerna med att de var en lösning på 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst en övergångsproblematik som uppkom efter eftersom barnen skulle beskattas för ett högre reformeringen av reglerna för beskattning av belopp. Lagtexten medför således justeringar ägare i fåmansföretag. Regeringen påtalade dock utan slut enligt Skatteverket. särskilt att det utifrån ett likformighets- Skatteverket föreslår att en hänvisning görs till perspektiv är principiellt felaktigt att inkomster 56 kap. 5 § IL i både den befintliga takregeln för över sparat utdelningsutrymme beskattas kapitalvinster och den nu föreslagna takregeln lindrigare enbart av den anledningen att för utdelningar, så att det klart framgår hur för- andelarna avyttras i stället för att inkomsten tas delningen ska göras i dessa fall. Vidare föreslår ut som utdelning. Det fanns därför enligt regerverket att även takregeln för kapitalvinster ska ingen inte skäl att låta hälftendelningen – med de begränsas till beskattningsåret. nödvändiga men komplicerade spärreglerna mot Regeringen delar Skatteverkets bedömning att interna försäljningar och andra förfaranden – det i vissa situationer kan uppstå tillämpnings- gälla under längre tid än vad som var motiverat svårigheter vid fördelningen av takbeloppet. Om för att de reformerade reglerna skulle få en hänvisning görs till 56 kap. 5 § IL framgår det tillräcklig effekt. att prövningen ska göras med utgångspunkt från Regeringen konstaterar att den aktuella överden äldste delägaren och att en person som in- gångsproblematiken inte längre föreligger och räknats i en närståendekrets inte ska inräknas i att likformighetsskäl talar emot återinförande, ytterligare en krets. I Skatteverkets exempel varför det inte finns skäl att återinföra hälftenkommer 1/6 av 100 inkomstbasbelopp av det delningen. tjänstebeskattade beloppet att fördelas på vardera delägaren. Regeringen anser att en sådan Lagförslag hänvisning bör införas i den föreslagna takregeln Den nya takregeln för utdelning placeras i för utdelning och i den gällande takregeln för 57 kap. 20 a § IL. Nuvarande 57 kap. 20 a–

PROP. 2011/12:1

20 c §§ IL flyttas till 57 kap. 20 b–20 d §§ IL. Ett syfte medföra att betydande arbetsinkomster tillägg görs i gällande takregel för kapitalvinster, kommer att kapitalbeskattas till 20 procent. 57 kap. 22 § IL. Lagförslag i ärendet finns i Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § avsnitt 3.4. första stycket 1 IL andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att andelsägaren eller någon närstående under beskatt- 6.15.2.3 Upplägg med hjälp av förenklingsregeln ningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag Regeringens förslag: En person som äger andelar i eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt samma eller likartad verksamhet. Karenstiden förenklingsregeln för andelar i endast ett av fö- finns för att förhindra kringgåenden som inneretagen. bär att vad som egentligen är arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Ett syfte med bestämmelserna om karenstid Promemorians förslag: Överensstämmer angavs vid införandet vara att det inte skulle vara med regeringens. möjligt att flytta verksamheten mellan olika fö- Remissinstanserna: De flesta remissinstanser retag och spara arbetsinkomsten i ett vilande som har yttrat sig över förslaget är positiva eller företag. Tioårsperioden (numera femårsperiolämnar det utan erinran, däribland Förvaltnings- den) räknas i sådant fall först från det att vederrätten i Linköping , Ekobrottsmyndigheten , börandes verksamhet i det senare företaget upp- Sveriges advokatsamfund, och Tillväxtverket . hört (prop. 1989/90:110, s. 703 f.). Skatteverket tillstyrker förslaget men anser att Efter en lagändring 1995 har det hävdats att ytterligare begränsning av regelns tillämplighet andelarna i ett vilande företag efter karenstidens behövs då den föreslagna begränsningen inte utgång inte kan vara kvalificerade på grund av att förhindrar utnyttjande av förenklingsregeln verksamheten fortsätter i ett nytt företag (se inom en närståendekrets. Näringslivets SOU 2002:52, del 1, s. 291 och 324). Ett rättsfall, Skattedelegation, i vars yttrande Föreningen RÅ 2010 ref. 11 III, visar emellertid att reglerna Svenskt Näringsliv, Fastighetsägarna Sverige och inte ska tolkas på detta sätt. Karenstiden slutar Näringslivets Regelnämnd instämmer, anser att således inte att löpa efter fem år om verksamheförslaget behöver justeras så att en andelsägare ten fortsätter i ett annat fåmansföretag. som innehar andelar i två bolag som bedriver Enligt vad som erfarits förekommer det uppverksamheter som saknar direkta samband med lägg i syfte att kringgå denna konsekvens av kavarandra även i fortsättningen kan använda renstiden. Detta kan ske på följande sätt. A äger förenklingsregeln för båda dessa innehav. Far samtliga kvalificerade andelar i X AB. I bolaget avstyrker förslaget och anför att uppläggen kan finns en beskattad vinst på 3 miljoner kronor stävjas på annat sätt. Alternativt bör regeln ut- som A vill ta ut utan beskattning i inkomstslaget formas så att en person inte sammanlagt kan tjänst. A bildar därför fem nya aktiebolag. Därerhålla schablonbelopp med större belopp än två efter överlåter han 20 procent av aktierna i X AB och tre fjärdedels basbelopp eller att man endast till vart och ett av de nya aktiebolagen för en kökan erhålla ett schablonbelopp från bolag som peskilling som motsvarar omkostnadsbeloppet. bedriver samma verksamhet. Sveriges Härefter delas vinsten i X AB om 3 miljoner Redovisningskonsulters Förbund avstyrker för- kronor ut till de fem aktiebolagen. Varje bolag slaget och anför att syftet att förhindra erhåller 600 000 kronor i utdelning Detta kan eventuellt missbruk kan uppnås även om förenk- ske skattefritt då andelarna är näringsbetingade. lingsregeln får användas i upp till tre företag. Varje bolag kan härefter dela ut 127 750 kronor Även Företagarna är kritiska till förslaget. (utdelning, 2011) motsvarande årets gränsbelopp Skälen för regeringens förslag: Skatteverket enligt förenklingsregeln eller 638 750 kronor har uppmärksammat att det förekommer skatte- totalt per år till A som bara beskattas med planering med hjälp av förenklingsregeln. Skatte- 20 procent. På fem år kan hela vinsten på planeringen synes i första hand gå ut på att 3 miljoner kronor tas ut till 20 procent skatt. kringgå den karenstid om fem år som gäller en- Verksamheten kan under tiden fortsätta i X AB. ligt 57 kap. 4 § IL, men kan även utan ett sådant

PROP. 2011/12:1

Det bör inte vara möjligt att kringgå karensre- regel. Alternativet att tillåta sammanlagt ett geln på det sätt som redovisats. Det finns därför schablonbelopp per person skulle kräva en anledning att begränsa användningen av förenk- proportionering av schablonbeloppet mellan lingsregeln. När det gäller hur en sådan begräns- olika innehav, vilket skulle komplicera tillämpning ska utformas är en möjlighet att utforma ningen. Syftet med förenklingsregeln är i första begränsningen så att en andelsägare bara kan an- hand att underlätta för mindre företag med ett vända förenklingsregeln i ett företag. En annan litet kapital och ett fåtal anställda t.ex. nystartade möjlighet är att förenklingsregeln begränsas till företag. Ett typiskt exempel är en enskild sammanlagt ett schablonbelopp per person. I näringsidkare som omvandlar sin enskilda promemorian föreslås att förenklingsregeln bara näringsverksamhet till ett aktiebolag. När det är får användas i ett företag per person. fråga om ägande i flera företag är det inte Näringslivets Skattedelegation (NSD) och självklart att andelsägaren ska kunna använda Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) den generösa förenklingsregeln i samtliga anser att förslaget utformats alltför restriktivt företag. Ett lämpligt sätt att förhindra uppläggen och framför olika förslag som innebär att för- torde därför vara att begränsa tillämpningen av enklingsregeln ska kunna få användas i två re- förenklingsregeln till ett företag per person. spektive tre företag. Även Företagarna är kritiska Regeln bör därför således utformas så att en och anser att det är ytterst viktigt att inte be- andelsägare bara får använda sig av förgränsa användningen av förenklingsregeln ge- enklingsregeln vid beräkningen av årets gränsnom breda förbud som träffar betydligt fler än belopp för andelar i ett företag. Om en andelssom avsetts. NSD anför att det är av vikt för ägare även äger andelar i andra fåmansföretag ska skattesystemets funktion och legitimitet att lag- huvudregeln användas för dessa andelar. stiftning mot icke önskad skatteplanering om Skatteverket anser att ytterligare begränsning möjligt utformas så att den inte träffa transak- av regelns tillämplighet behövs då den föreslagna tioner som sker i andra syften. För en andels- begränsningen inte förhindrar utnyttjande av ägare som innehar andelar i två bolag som bedri- förenklingsregeln inom en närståendekrets. ver verksamheter som saknar direkta samband Tillämpningen av förenklingsregeln bör därför med varandra saknas det, enligt NSD, bärande enligt Skatteverket begränsas till ett företag för skäl att inte bibehålla dennes möjlighet att an- personer inom en närståendekrets. Skatteverket vända förenklingsregeln för båda dessa innehav. anser dock att denna begränsning av legitimitets- NSD anser att förslaget behöver justeras så att skäl enbart bör avse situationer där en och möjligheten kvarstår i dessa situationer. SRF har samma person är verksam i betydande omfattliknande invändningar och anför att om tillämp- ning i mer än ett företag eller där företagen anses ningen av förenklingsregeln vid beräkning av bedriva samma eller likartad verksamhet i den gränsbelopp begränsades till att avse andelar i mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket högst tre företag skulle missbruket stävjas och 1 IL. Även indirekt ägande av nämnda företag samtidigt nästan helt eliminera de negativa ef- bör omfattas. fekterna för de företagare som berörs. Far anför Regeringen gör bedömningen att Skatteveratt förslagen slår hårt mot riskkapitalförstärk- kets förslag leder väl långt och riskerar att i inte ningen i små företag. Alternativt bör regeln i ringa utsträckning träffa transaktioner som inte stället utformas så att en person inte sammanlagt gjorts enbart i skatteundandragande syfte. Förkan erhålla schablonbelopp med större belopp än slaget är dessutom komplicerat genom anknyttvå och tre fjärdedels basbelopp eller att man en- ningen till kraven i 57 kap. 4 § IL. Skulle det visa dast kan erhålla ett schablonbelopp från bolag sig att reglerna missbrukas och att sådant misssom bedriver samma verksamhet. bruk inte kan underkännas skatterättsligt, kan Regeringen har förståelse för de synpunkter regeringen komma att ompröva sin inställning. som förs fram om att begränsningen inte bör Sammantaget anser regeringen att träffa transaktioner som inte sker i skatteundan- promemorians förslag som innebär att en andelsdragande syften. Av förenklingsskäl anser dock ägare utan hänsynstagande till närståendes regeringen att det inte är lämpligt att utforma innehav bara får använda sig av förenklingsregeln lagstiftningen på ett allt för detaljerat sätt. Om för andelar i ett företag är väl avvägd. företagens verksamhet ska beaktas vid tillämpningen skapas en betydligt mer svårtillämpbar

PROP. 2011/12:1

Lagförslag på att andelsägaren kortvarigt höjer omkost- Förslaget tas in i en ny paragraf, 57 kap. 11 a § nadsbeloppet genom tillskott (det s.k. bankupp- IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4. lägget). Skatteverket har härvid lämnat följande förenklade exempel för att beskriva grunderna för förfarandet.

6.15.2.4 Upplägg med inte varaktiga tillskott

1. En ägare till ett fåmansföretag lånar ett antal miljoner kronor av en bank och lämnar ett belopp motsvarande lånet som Regeringens förslag: Underlaget för årets gränsovillkorat tillskott till sitt företag i slutet av belopp ska minskas med tillskott som gjorts i år 1. annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även minskas med 2. Ägaren beräknar ett gränsbelopp vid anskaffningsutgift för andelen till den del sådant ingången av år 2 som baseras på att det tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på ovillkorliga tillskottet höjt omkostnadsandelen. beloppet. 3. I början av år 2 delar företaget ut allt fritt eget kapital. Utdelningen uppgår till belopp Promemorians förslag: Promemorians för- motsvarande gränsbeloppet och beskattas slag innebar att underlaget för årets gränsbelopp som inkomst av kapital med 20 procent. skulle minskas med samtliga kapitaltillskott som 4. Företaget, som inte bedriver någon lämnats två år före beskattningsårets ingång. verksamhet, likvideras och insatt kapital Remissinstanserna: Skatteverket , Lantbrukarinklusive det ovillkorade tillskottet utnas Riksförbund och Sveriges Redovisningskonskiftas till ägaren. Detta kan ske utan sulters Förbund tillstyrker förslaget. Förvaltskattekonsekvenser, eftersom utbetalningsrätten i Linköping , Ekobrottsmyndigheten ningarna motsvaras av omkostnadsbeloppet och Tillväxtverket har ingenting att erinra mot för andelarna. Därefter återbetalas lånet. de förslag som lämnas i promemorian. Sveriges a dvokatsamfund har förståelse för att åtgärder Skatteverket uppger att uppläggen ofta görs mer vidtas för att åtgärda de luckor som finns i 3:12- komplicerade genom interna aktieöverlåtelser till reglerna. Kammarrätten i Stockholm efterlyser nybildade företag. Skatteverket anser att förfavissa förtydliganden avseende varaktiga randet strider mot lagstiftningens syfte och har kapitaltillskott. Företagarna är mycket kritiska för avsikt att låta domstolarna pröva om denna mot förslaget att begränsa möjligheten att räkna typ av förfaranden med kortsiktiga höjningar av in kapitaltillskott som skett de två senaste åren i aktieägarens samlade omkostnadsbelopp för akunderlaget för gränsbeloppet. Liknade syn- tierna kan underkännas, dels med stöd av att punkter framförs av Far och Näringslivets någon avsikt att skjuta till varaktigt kapital inte Skattedelegation , i vars yttrande Föreningen förelegat, dels med stöd av lagen mot skatteflykt. Svenskt Näringsliv , Fastighetsägarna Sverige och Oavsett om denna typ av upplägg kan under- Näringslivets Regelnämnd instämmer. kännas skatterättsligt eller inte, finns det anled- Skälen för regeringens förslag: Av redogö- ning att utforma systemet så att det klart framrelsen för gällande rätt framgår att årets gräns- går att det inte ska vara möjligt att utnyttja belopp beräknas genom att det omkostnadsbe- reglerna på angivet sätt. Det bör därför införas lopp som skulle ha använts om andelen avyttras uttryckliga bestämmelser som förhindrar ovanvid årets ingång, underlaget för årets gränsbe- stående förfarande. lopp, multipliceras med en viss procentsats. Det Vid utformningen av sådana bestämmelser är därför fördelaktigt för andelsägaren om om- kan en jämförelse göras med de regler som gäller kostnadsbeloppet är högt vid årets ingång. Ett för kapitalunderlag vid räntefördelning och exhögre omkostnadsbelopp ger ett högre gräns- pansionsfond samt för beloppsspärren i bebelopp, vilket i sin tur leder till att andelsägaren stämmelserna om underskottsföretag. kan ta ut en högre utdelning som beskattas till Reglerna för kapitalunderlag för räntefördel- 20 procent. ning finns i 33 kap. 8 och 19 §§ IL medan reg- Skatteverket har den 11 november 2009 på sin lerna för kapitalunderlag för expansionsfond webbplats pekat på olika förfaranden som går ut finns i 34 kap. 7 och 13 §§ IL. Reglerna, som gäller för enskilda näringsidkare och handels-

PROP. 2011/12:1

bolagsdelägare, innehåller en begränsning för att omfattas. Regeringen menar att en sådan reförhindra att kapitalunderlagen manipuleras. glering i allt för hög grad missgynnar kapital- Innebörden är att sådana tillskott som gjorts i tillskott som inte har lämnats i samband med annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i ovannämnda upplägg, dvs. varaktiga tillskott. verksamheten respektive bolaget ska minska Det bedöms därför som lämpligare att i stället underlaget. hämta ledning från de ovan nämnda reglerna för Vad gäller beräkning av beloppsspärren i reg- kapitalunderlag för räntefördelning och kapitallerna om underskottsföretag i 40 kap. IL finns underlag för expansionsfond. I dessa regler finns det bestämmelser i 40 kap. 16 § IL som syftar till det en bestämmelse som förhindrar att kapitalatt denna spärr inte ska sättas ur spel genom att underlagen manipuleras med tillskott som gjorts underskottsföretaget får kapitaltillskott före en under det föregående beskattningsåret i annat ägarförändring. Vid beräkningen av belopps- syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamhespärren ska underlaget enligt 40 kap. 16 § första ten eller bolaget. stycket IL minskas med kapitaltillskott som har Regeln bör dock inte begränsas till tillskott lämnats till underskottsföretaget före ägarför- som gjorts under föregående år på sätt som sker ändringen, men tidigast två beskattningsår före i reglerna om kapitalunderlag. Även tillskott som det beskattningsår då ägarförändringen skedde. lämnats under tidigare år kan vara lönsamma i I promemorian görs bedömningen att det är samband med upplägg. Avgörande för bedömenklast och mest effektivt att på liknande sätt ningen bör bara vara om tillskottet varaktigt har som i reglerna om beloppsspärren, uttryckligen tillfört företaget kapital eller inte. En riktpunkt reglera att underlaget för årets gränsbelopp, dvs. bör i det här sammanhanget vara att tillskottet det omkostnadsbelopp som enligt 57 kap. 12 § åtminstone avses att användas i företaget under första stycket IL skulle ha använts om andelen en tvåårsperiod. Någon begränsning till att avyttrats vid årets ingång, ska minskas med kapitalet ska ha tillförts företagets rörelse (jfr samtliga kapitaltillskott som lämnats två år före 2 kap. 24 § IL) bedöms inte som lämpligt beskattningsårets ingång. Företagarna är kritiska eftersom det skulle missgynna indirekt bedriven till förslaget och anför att det helt saknar be- rörelse. Villkoret att tillskottet ska vara varaktigt gränsningar till de fall som enligt promemorian bedöms som tillräckligt för att stoppa de aktuella bör förhindras. Regler som är avsedda att be- uppläggen. Förslaget har justerats på denna gränsa oönskad skatteplanering bör enligt Före- punkt i förhållande till lagrådsremissen. tagarna inte införas om de inte kan utformas på Den förordade modellen skulle visserligen ett sätt som inte drabbar vanliga seriösa fåmans- innebära att det måste ske vissa avvägningar – det bolag och deras ägare. Liknande synpunkter måste t.ex. prövas om tillskottet är varaktigt – framförs från Näringslivets skattedelegation i vars men samtidigt skulle en sådan lösning träffa de yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv , Fastig- upplägg som regeln är tänkt att träffa utan att hetsägarna Sverige och Näringslivets Regelnämnd försvåra att kapital anskaffas för att varaktigt instämmer. Skattedelegationen anför att alterna- användas i företaget. Regeringen förordar därför tivet att det regleras att kapitaltillskott som skett en sådan lösning, trots att den blir något mer i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet är att svårtillämpbar, och lämnar ett sådant förslag. föredra. Far anför att förslaget inte gör någon För att det inte ska vara möjligt att kringgå skillnad på olika typer av kapitaltillskott, vilket bestämmelsen genom att i stället förvärva ett innebär att förslaget i princip omöjliggör utdel- företag till vilket ett tillskott skett innan ning under de två första åren i ett nystartat bo- förvärvet bör även ett sådant tillskott minska lag. omkostnadsbeloppet om det gjorts i annat syfte Regeringen kan konstatera att det förslag som än att varaktigt tillföra kapital till företaget. lämnas i promemorian utgör ett enkelt och ef- Följande förenklade exempel illustrerar fektivt sätt att komma till rätta med den be- problematiken. B, som är finansiär, bildar ett skrivna skatteplaneringen. Samtidigt är det – bolag NYAB och tillskjuter X miljoner kronor. som flera remissinstanser påtalar – angeläget att A, som äger det framgångsrika fåmansföretaget reglerna inte utformas så att de hämmar tillför- AB1 köper under år 1 NYAB mot revers för seln av varaktiga tillskott. Det förslag som för- marknadsvärdet som i stort motsvarar B:s ordas i promemorian innebär att alla kapitaltill- tillskott till NYAB. I AB1 finns utdelningsbara skott som lämnats under de senaste två åren medel. NYAB köper AB1 från A för anskaff-

PROP. 2011/12:1

ningsvärdet. De utdelningsbara medlen i AB1 ningsrätten i Linköping, Ekobrottsmyndigheten , delas ut till NYAB, vilket kan göras skattefritt då Tillväxtverket och Näringslivets Skattedelegation andelarna i AB1 är näringsbetingade. A kan vid har inga erinringar mot förslaget. Sveriges a dvoingången av år 2 använda sig av ett gränsbelopp katsamfund har förståelse för att åtgärder vidtas som baseras på köpeskillingen för NYAB. I för att åtgärda de luckor som finns i 3:12början av år 2 delar NYAB ut vinsten från AB1 reglerna. till A. Utdelningen beskattas med 20 procent Skälen för regeringens förslag: Skatteverket upp till gränsbeloppet som baseras på köpeskil- har i samband med sin kontrollverksamhet funlingen för NYAB. NYAB och AB1 likvideras nit att det förekommer att löneunderlag utnytthärefter, varvid A bland annat erhåller tillskjutna jas dubbelt för att andelsägare ska erhålla högre X miljoner kronor utan att några skattekon- gränsbelopp. Detta har skett genom att bolag, sekvenser uppkommer, eftersom den delen av som endast innehåller aktiekapital och höga löutbetalningen som motsvarar tillskottet neunderlag, förvärvas strax före årsskiftet. Fölmotsvaras av omkostnadsbeloppet för andelarna. jande exempel belyser hur förfarandet kan gå till. Därefter återbetalar A sin skuld till B. A äger Holding AB som i sin tur äger dotter- Det behövs därför en regel som innebär att bolaget AB X. I AB X bedrivs det näringsverkunderlaget för årets gränsbelopp även ska mins- samhet och löner har utbetalts t.o.m. november kas med anskaffningsutgift för andelen till den år 1 med 25 miljoner kronor. B äger AB Y, som del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat är mycket lönsamt. I AB Y finns inga anställda värdet på andelen. En sådan regel gör att A i mer än B och därför inte något högt löneunderovannämnda exempel inte får beakta köpeskil- lag. Skatteplaneringen genomförs i följande steg. lingen på X miljoner kronor vid beräknandet av 1. Holding AB bildar ett nytt dotterbolag gränsbeloppet eftersom ett icke varaktigt AB Z, varefter verksamheten i AB X t.ex. kapitaltillskott på X miljoner kronor har ökat genom en underprisöverlåtelse förs över till värdet på andelarna i NYAB. AB Z. Alla vinstmedel i AB X delas ut till Avslutningsvis bör framhållas att de nya reg- Holding AB. Detta kan ske utan lerna inte utesluter att transaktioner som forbeskattning då Holding AB:s andelar i AB mellt sett inte strider mot de föreslagna reglerna X är näringsbetingade. AB X innehåller men som sker i syfte att manipulera omkosthärefter bara aktiekapitalet och ett lönenadsbeloppet ändå kan komma att underkännas underlag på 25 miljoner kronor. skatterättsligt enligt andra regler eller genom 2. B köper AB X från Holding AB den tillämpning av lagen mot skatteflykt. 1 december år 1. Priset beräknas utifrån aktiekapitalet plus viss ersättning för Lagförslag löneunderlaget. B säljer därefter AB Y till Förslaget föranleder ett nytt tredje stycke i AB X. Priset bestäms till omkostnadsbe- 57 kap. 12 § IL. Lagförslag i ärendet finns i loppet ökat med gränsbeloppet, vilket avsnitt 3.4. innebär att endast kapitalbeskattning till 20 procent aktualiseras. Under december år 1 tar B ut en lön från AB X eller AB Y, så att

6.15.2.5 Upplägg med lönebolag

löneuttagskravet i 57 kap. 19 § IL uppfylls.

3. Efter AB X:s förvärv av AB Y delar AB Y Regeringens förslag: Om en andel i ett företag ut alla vinstmedel till AB X under december ägts under del av det år som löneunderlaget avår 1. Detta kan ske utan beskattning, efterser, ska bara ersättning som betalats ut under som AB X andelar i AB Y är näringsbetingdenna tid räknas med i det lönebaserade utrymade. met för andelen. 4. Under år 2 kan B på grund av löneunderlaget i AB X lyfta utdelning från AB X på ca 11,7 miljoner kronor som kapital- Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket , Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker förslaget. Förvalt-

PROP. 2011/12:1

beskattas med 20 procent om det antas att året efter införandeåret beräknas skattebortfallet år 1 är 2009 (från hans egen lön bortses) . öka till 90 miljoner kronor, och tredje året efter 142 införandeåret till 100 miljoner kronor. Även åren 5. A förlorar inget löneunderlag, eftersom därefter ökar skattebortfallet, eftersom de Holding AB får beakta lönerna under den sparade utdelningsutrymmen som kan användas tid man ägt AB X. Enligt 57 kap. 17 § IL som gränsbelopp i samband med avyttring av beräknas löneunderlaget på grundval av bolaget kommer att öka. Varaktigt bedöms ersättning som under året före beskattskattebortfallet vara cirka 170 miljoner kronor ningsåret har lämnats till arbetstagarna i per år, vilket också är den varaktiga offentligföretaget och dess dotterföretag. Om ett finansiella försvagningen som förslaget medför. dotterföretag har ägts under del av det år När det gäller förslaget om en takregel för utsom underlaget avser, ska bara ersättning delning bedöms de offentliga finanserna försvasom betalats ut under denna tid räknas gas med ca 80 miljoner kronor per år från och med. Eftersom hela löneunderlaget har med 2012. Det är endast de personer som tar ut betalats ut under den tid som Holding AB stora utdelningar som får sänkt skatt genom förägde AB X får hela löneunderlaget beaktas. slaget. Den som vill tillgodogöra sig avkast- 6. Nästa år torde motsvarande transaktioner ningen från ett företag kan redan i dag till viss kunna göras på nytt, även om det inte ska del undgå tjänstebeskattning genom att genombortses från att förfarandet kan stöta på föra interna aktieöverlåtelser. Det är därför bara praktiska och formella svårigheter. ett fåtal personer som direkt berörs av förslaget. En ändring bör göras så att bara ersättningar som Förslaget om att begränsa tillämpningen av betalats ut under den tid som en andel ägts ska förenklingsregeln till ett företag per person beräknas in i löneunderlaget vid beräkningen av det rör de delägare som äger kvalificerade andelar i lönebaserade utrymmet för den andelen. Detta mer än ett fåmansföretag. Det är mindre än innebär att löneunderlaget – och det lönebase- 10 procent av de som omfattas av 3:12-reglerna. rade utrymmet – därmed kan bli olika stort för Dessa delägare kommer bara att få använda sig av olika andelar i samma företag. I exemplet ovan förenklingsregeln i ett företag. Många ägare tar skulle B, efter en sådan ändring, inte kunna be- dock ut en låg utdelning eller ingen utdelning räkna något löneunderlag från AB X på grund av alls. Baserat på data från 2009 så tar tre fjärdedelöner som betalats ut i AB X före den 1 decem- lar av de som berörs av förslaget inte ut någon ber. utdelning alls i kapital. För dem har inte reformen någon effekt på skattebetalningen, åtmin- Lagförslag stone inte införandeåret. Ytterligare en ganska Förslaget föranleder ett nytt tredje stycke i stor grupp har så pass stora sparade utdelnings- 57 kap. 16 § IL. Lagförslag i ärendet finns i utrymmen att hela utdelningen ryms inom det avsnitt 3.4. sparade utdelningsutrymmet. Därför bedöms endast cirka 2 000 personer, vilket är under en procent av de som omfattas av 3:12-reglerna, få 6.15.2.6 Konsekvensanalys höjd skatt till följd av förslaget. Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 60 miljoner kronor 2012. Offentligfinansiella effekter På längre sikt påverkar reformen storleken på En höjning av schablonbeloppet till två och tre sparade utdelningsutrymmen. Minskade sparade fjärdedels inkomstbasbelopp beräknas minska utdelningsutrymmen ökar statens framtida skatteintäkterna år 2012 med ca 60 miljoner skatteintäkter. Hur stor denna effekt är i detta kronor. Året efter införandeåret beräknas skatte- fall är svårt att kvantifiera, men effekten bedöms bortfallet öka till ca 80 miljoner kronor. Andra som relativt liten. Det finns inga säkra uppgifter om i hur stor omfattning skatteplanering genom upplägg med inte varaktiga tillskott eller med lönebolag före- 142 (25 % av 25 miljoner kronor = 6,25 miljoner kronor) + (25 % av kommer. Det är därför inte möjligt att beräkna 21 946 000 kronor = 5 486 500 kronor) = 11 736 500 kronor. de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Inkomstbasbeloppet 2009 är 50 900 kronor och 60 inkomstbasbelopp är Det kan i vart fall konstateras att intäkterna inte 3 054 000 kronor. Av löneunderlaget på 25 miljoner kronor överstiger kommer att minska på grund av förslagen. Om (25 000 000 – 3 054 000 kronor = ) 21 946 000 kronor 60 inkomstbasbelopp.

PROP. 2011/12:1

ingen reglering sker kan det i stället uppkomma men det statistiska urvalet är för litet för att nåett betydande skattebortfall. gon exakt uppskattning av hur stor andel av skattesänkningen som tillfaller respektive kön Effekter för myndigheter ska kunna göras. Förslaget om höjt schablonbelopp och om att De aktieägare som berörs av förslaget rörande begränsa tillämpningen av förenklingsregeln upplägg med hjälp av förenklingsregeln kan få bedöms inte medföra några merkostnader eller högre skatt. Detta måste emellertid vägas mot något merarbete för Skatteverket eller de det väsentliga skattebortfall som kan uppkomma allmänna förvaltningsdomstolarna. om ingen reglering sker. Samtidigt måste det vä- Förslaget om en takregel för utdelning gas in att syftet med förenklingsregeln i första bedöms inte medföra några större merkostnader hand är att gynna de företagare som har ett litet för Skatteverket. Eventuella sådana kostnader får kapital och ett fåtal anställda och som regelmäsdock hanteras inom befintlig ram. Förslaget sigt torde bedriva sin verksamhet i ett företag. bedöms inte heller medföra några merkostnader När det är fråga om ägande i flera företag är det eller något merarbete för de allmänna förvalt- inte självklart att andelsägaren ska kunna anningsdomstolarna. vända förenklingsregeln i samtliga företag. Det När det gäller upplägg med tillskott har därför inte ansetts lämpligt att utforma regförekommer det i dag ett antal processer med lerna på ett annat sätt (se avsnitt 6.15.2.3). De anledning av det oklara rättsläget. De föreslagna ökade skatteintäkterna till följd av förslaget ändringarna innebär att det förtydligas att detta skulle till drygt 80 procent komma från män och upplägg inte ska kunna medföra skattelättnader. till knappt 20 procent från kvinnor. Även de föreslagna ändringarna rörande upplägg Den föreslagna åtgärden gällande upplägg med lönebolag innebär att det görs klart att detta med inte varaktiga tillskott berör ägare av kvaliupplägg inte ska kunna medföra skattelättnader. ficerade andelar i fåmansföretag som lämnat till- Detta kan i viss mån leda till en minskning av skott i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital Skatteverkets och de allmänna förvaltningsdom- till företaget. Sådana tillskott kommer inte att stolarnas arbetsbörda. Samtidigt kan ny kunna ligga till grund för gränsbelopp under lagstiftning alltid leda till nya beskattningsåret. På så sätt kommer den i avsnitt gränsdragningsfrågor. Förslagen torde dock 6.15.2.4 beskrivna skatteplaneringen inte att sammantaget inte medföra några merkostnader kunna genomföras. Det uppkommer normalt för Skatteverket och de allmänna förvaltnings- inga administrativa merkostnader för de domstolarna. aktieägare som lämnat tillskott med syfte att varaktigt stärka kapitalet. Kostnader kan dock Effekter för företag och företagare uppkomma vid de utredningar som Skatteverket Förslaget om höjt schablonbelopp i förenklings- kommer att göra för att utröna om ett tillskott regeln innebär att förenklingsregeln kommer att är varaktigt. Sådana kostnader kan förekomma kunna användas i ytterligare ca 2 500 fall, vilket redan i dag, eftersom rättsläget är oklart. Dessa medför minskad administrativ börda för berörda konsekvenser måste vägas mot det betydande företagare. Skattesänkningen tillfaller till drygt skattebortfall som kan uppkomma om någon 80 procent män och till knappt 20 procent kvin- effektiv reglering inte sker. Det har även prövats nor. att utforma reglerna med mönster från de Förslaget att sätta ett tak för hur mycket ut- bestämmelser som finns för underskottsföretag. delning som under ett år ska beskattas i in- En sådan lösning har dock bedömts träffa komstslaget tjänst bedöms göra det mer attrak- varaktiga tillskott i allt för hög grad. tivt att förlägga högavkastande innovativ Förslaget rörande upplägg med lönebolag inverksamhet i Sverige. Den nya takregeln medför nebär att ägare av kvalificerade andelar inte även en förenkling för ägare av fåmansföretag kommer att kunna tillgodogöra sig lönebaserat vars företag är mycket vinstrika. Regeln kommer utrymme som baserar sig på ersättningar som dock bara att tillämpas av ett fåtal företagare, betalats ut under tid som andelen inte ägts. Den varför förslaget kommer att få en begränsad be- ovan beskrivna skatteplaneringen kommer därtydelse för befintliga företagare. med inte att kunna genomföras. Reglerna kan Utifrån deklarationsdata från 2008 och dock innebära att det lönebaserade utrymmet 2009 förefaller det som att det nästan enbart är efter ett förvärv av andelar blir lägre än tidigare män som skulle omfattas av skattesänkningen,

PROP. 2011/12:1

och att visst merarbete och därmed kostnader Skälen för regeringens förslag: Genom laguppkommer vid beräkningen av lönebaserat ut- stiftning hösten 1993 infördes regler om ränterymme. Det är inte möjligt att med någon ex- fördelning vid beskattning av enskilda näringsidakthet ange hur många aktieägare som berörs. kare och fysiska personer som äger andel i De administrativa kostnaderna torde dock vara handelsbolag. Reglerna finns numera i 33 kap. små och får vägas mot att de nuvarande reglerna IL. Positiv räntefördelning innebär att avdrag kan leda till betydande skattebortfall. medges vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital som investerats i verk- 6.15.3 Höjd räntefördelningsränta samheten. Motsvarande belopp tas i stället upp som intäkt av kapital. Räntesatsen vid positiv 6.15.3.1 Överväganden och förslag räntefördelning uppgår sedan 1997 till statslåneräntan ökad med fem procentenheter (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv rän- 1997:440). Reglerna har använts som ett medel tefördelning höjs från statslåneräntan ökad med för att uppnå en likvärdig beskattning av enfem procentenheter till statslåneräntan ökad skilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare med fem och en halv procentenhet. jämfört med vad som gäller för ägare av fåmansföretag. I tidigare avsnitt föreslås förändringar i 3:12reglerna som gäller för delägare av fåmans- Promemorians förslag: Överensstämmer företag. För att de föreslagna ändringarna inte med regeringens förslag. ska leda till att balansen i beskattningen av del- Remissinstanserna: Av de remissinstanser ägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare som har yttrat sig särskilt beträffande förslaget förskjuts föreslås att räntesatsen vid positiv räntill höjd räntefördelningsränta tillstyrker den tefördelning höjs från statslåneräntan ökad med helt övervägande delen förslaget eller lämnar det fem procentenheter till statslåneräntan ökad utan erinran. Landsorganisationen i Sverige avvi- med fem och en halv procentenhet. Flera resar alla skattesänkningar. Några remissinstanser missinstanser anser att den föreslagna höjningen anser emellertid att den föreslagna höjningen är är otillräcklig mot bakgrund av olika åtgärder otillräcklig. Juridiska fakultetsnämnden vid som kommit ägare av fåmansföretagen till del. Stockholms universitet menar att den föreslagna Regeringen är uppmärksam på den fortsatta bahöjningen inte är tillräcklig för att kompensera lansen och neutraliteten mellan olika företagsde enskilda näringsidkarna för olika åtgärder former och regelsystem, som emellertid inte allsom har kommit ägare av fåmansföretag till del. tid är direkt jämförbara med varandra. Fakultetsnämnden uppger att det finns anled- Regeringen anser att den föreslagna räntehöjning att se över egenföretagarnas beskattning. ningen i nuläget får anses vara väl avvägd i Även Företagarna anser att höjningen är för låg förhållande till de förändringar i 3:12-reglerna och efterlyser en översyn av skattereglerna för som föreslås i denna proposition. enskilda näringsidkare. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att den offentligfinansiella Lagförslag effekten av den höjda räntesatsen har överskat- Förslaget föranleder en ändring av 33 kap. 3 § IL. tats och att höjningen i stället borde vara en pro- Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.5. centenhet. LRF anser att även andra frågor som rör räntefördelningen bör utredas och regleras på olika sätt. Näringslivets Skattedelegation , i vars 6.15.3.2 Konsekvensanalys yttrande Fastighetsägarna Sverige och Föreningen Svenskt näringsliv instämmer, välkomnar försla- Offentligfinansiella effekter get men anser att det behövs ytterligare förbätt- En höjning av räntefördelningsräntan innebär att ringar för de enskilda näringsidkarna. Även Sve- inkomster ”flyttas” från dubbelbeskattad inriges Redovisningskonsulters Förbund är positivt komst av näringsverksamhet till enkelbeskattad till förslaget men anser att höjningen borde ha inkomst av kapital. Samtidigt minskar pensionsvarit minst fyra procentenheter. utbetalningarna något eftersom kapitalinkomster

PROP. 2011/12:1

inte är socialförmånsgrundande, vilket också har I propositionen behandlas Gåvoincitamentsberörts av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) . utredningens förslag i betänkandet utom såvitt Att höja räntesatsen för positiv räntefördelning gäller skattereduktion för direkta gåvor till för enskilda näringsidkare och handelsbolags- forskning. Förslaget om gåvor till forskning delägare med en halv procentenhet beräknas kräver ytterligare överväganden och behandlas kosta drygt 100 miljoner kronor per år, i 2012 därför inte i propositionen. Frågan om års ekonomiska miljö. Beräkningen baseras på skattereduktion för fysiska personer för gåvor utfallsdata från 2008. till forskning kommer att beredas i samband med kommande forskningsproposition. Effekter för myndigheter Höjningen av räntesatsen vid positiv ränteför- Lagrådet delning påverkar inte arbetsbördan eller kostna- Regeringen beslutade den 12 maj 2011 att derna för Skatteverket och de allmänna förvalt- inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag ningsdomstolarna. som finns i bilaga 10, avsnitt 4 . Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets Effekter för företag yttrande finns i bilaga 10, avsnitt 5 . I förhållande Höjningen av räntesatsen vid positiv ränteför- till lagrådsremissens lagförslag har vissa delning syftar till att upprätthålla neutraliteten ändringar av redaktionell karaktär gjorts. vid beskattningen av olika företagsformer och innebär en skattelättnad för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare. Skattesänk- 6.16.2 Gällande rätt ningen beräknas till knappt 80 procent tillfalla män och till drygt 20 procent kvinnor. 6.16.2.1 Om avdrag för gåvor m.m.

I 9 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns regler om utgifter som inte är avdragsgilla vid

6.16 Skattereduktion för gåvor till inkomstberäkningen. Till sådana utgifter hänförs ideell verksamhet enligt 9 kap. 2 § första stycket inkomst-

skattelagen den skattskyldiges levnadskostnader. 6.16.1 Ärendet och dess beredning Av paragrafens andra stycke framgår att utgifter för gåvor räknas som levnadskostnader. Det Den 28 juni 2007 beslutade regeringen att skatterättsliga gåvobegreppet torde i allt tillkalla en särskild utredare för att analysera för- väsentligt överensstämma med det civilrättsliga. och nackdelar med skatteincitament för gåvor till En gåva kännetecknas av att givaren frivilligt och forskning och ideell verksamhet som ett utan tanke på motprestation överför pengar eller komplement till andra stödformer. Utredaren andra tillgångar till någon annan och att givaren i skulle bedöma om fördelarna med en ordning samband med gåvan inte förbehåller sig några med skatteincitament överväger nackdelarna. rättigheter avseende det bortgivna. Även om utredaren bedömde att nackdelarna överväger fördelarna skulle ett förslag med författningstext om sådana incitament utarbetas. 6.16.2.2 Om avdrag för inkomsternas Utredningen, som antog namnet Gåvo- förvärvande och bibehållande incitamentsutredningen, lämnade den 17 juni 2009 sitt betänkande SOU 2009:59 Skatte- Som konstaterats i föregående avsnitt får gåvor incitament för gåvor till forskning och ideell inte dras av. Vad som däremot ska dras av vid verksamhet. En sammanfattning av betänkandet inkomstberäkningen är ”kostnader för inkomsfinns i bilaga 10, avsnitt 1 . Betänkandets ternas förvärvande och bibehållande”. lagförslag finns i bilaga 10, avsnitt 2 . Bestämmelser med denna innebörd finns för de Betänkandet har remissbehandlats. En olika inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet förteckning över remissinstanserna finns i bilaga och kapital i 12 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 42 kap. 10, avsnitt 3 . En sammanställning av remiss- 1 § andra stycket inkomstskattelagen. yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet Bestämmelsen om avdragsrätt för kostnader för (dnr Fi2009/4738). inkomsternas förvärvande och bibehållande kan

PROP. 2011/12:1

sägas återspegla den grundläggande principen som uteslutande ska tillgodose sådant ändamål om vad som ska beaktas vid den för som avses i 4 §. beskattningen relevanta inkomstberäkningen. Fullföljdskravet enligt 7 kap. 6 § inkomstskattelagen innebär att stiftelsen, sett över en period om flera år, ska bedriva en verksamhet 6.16.2.3 Beskattning av stiftelser, ideella som skäligen motsvarar avkastningen av föreningar och registrerade trossamfund stiftelsens tillgångar.

Allmänt om 7 kap. inkomstskattelagen Ideella föreningar och registrerade trossamfund I 7 kap. inkomstskattelagen finns regler av Av 7 kap. 7–12 §§ inkomstskattelagen framgår betydelse för hur ideell verksamhet ska under vilka villkor som ideella föreningar är beskattas. skattebefriade. Enligt 7 kap. 14 § inkomst- Av 7 kap. 1 § första stycket inkomstskatte- skattelagen gäller dessa regler också registrerade lagen framgår att det i kapitlet finns trossamfund. bestämmelser om undantag från skattskyldighet En ideell förening är enligt 7 kap. 7 § första för stiftelser, ideella föreningar och registrerade stycket inkomstskattelagen skattskyldig bara för trossamfund. Vidare framgår att bestämmelserna sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i om undantag från skattskyldighet också 13 kap. 1 § inkomstskattelagen om föreningen omfattar staten, kommuner, pensionsstiftelser, uppfyller ändamålskravet i 8 §, verksamhetsvissa andra juridiska personer och vissa kravet i 9 §, fullföljdskravet i 10 § samt öppenfastighetsägare. hetskravet i 13 §. Enligt 7 kap. 7 § andra stycket inkomst- Stiftelser skattelagen är en förening som uppfyller kravet Särskilda bestämmelser om stiftelser finns i enligt första stycket inte skattskyldig för 7 kap. 3–6 §§ inkomstskattelagen. I 7 kap. 3 § kapitalvinster och kapitalförluster. En sådan första stycket inkomstskattelagen stadgas att en förening är heller inte skattskyldig för inkomst stiftelse bara är skattskyldig för sådan inkomst som kommer från en självständig näringsav näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § verksamhet om inkomsten huvudsakligen inkomstskattelagen under förutsättning att kommer från en verksamhet som är ett direkt led stiftelsen uppfyller ändamålskravet enligt 4 §, i främjandet av sådana ändamål som avses i 8 §, verksamhetskravet enligt 5 § och fullföljdskravet som har en naturlig anknytning till sådan enligt 6 §. Av paragrafens andra stycke följer att verksamhet eller som av hävd utnyttjats som en sådan stiftelse som uppfyller kraven i 7 kap. 4, finansieringskälla för ideellt arbete. Vidare är 5 och 6 §§ inkomstskattelagen inte heller är föreningen inte skattskyldig för inkomst från skattskyldig för kapitalvinster och kapitalför- innehav av en fastighet som tillhör föreningen luster. För pensionsstiftelser och vissa andra och som används i föreningens verksamhet på stiftelser finns särskilda bestämmelser i 7 kap. sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighets- 2 och 16–18 §§ inkomstskattelagen. taxeringslagen (1979:1152). För vissa ideella Ändamålskravet i 7 kap. 4 § första stycket föreningar finns särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen innebär att stiftelsen ska ha 7 kap. 15–17 §§. till huvudsakligt ändamål att främja vård och När det gäller det ändamålskrav som finns för uppfostran av barn, lämna bidrag för under- ideella föreningar framgår av 7 kap. 8 § första visning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet stycket inkomstskattelagen att föreningen ska ha bland behövande, främja vetenskaplig forskning, såsom huvudsakligt syfte att främja sådana främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges ändamål som avses i 4 § (se föregående avsnitt) försvar under samverkan med militär eller annan eller andra allmännyttiga ändamål såsom myndighet. Av andra stycket framgår att religiösa, välgörande, sociala, politiska, ändamålen inte får vara begränsade till vissa idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella familjer eller bestämda personer. ändamål. Av paragrafens andra stycke framgår Verksamhetskravet i 7 kap. 5 § inkomst- att ändamålen inte får vara begränsade till vissa skattelagen innebär att stiftelsen i den familjers, föreningens medlemmars eller andra verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott bestämda personers ekonomiska intressen.

PROP. 2011/12:1

Verksamhetskravet i 7 kap. 9 § inkomstskatte- skyldigheten som gäller för vissa juridiska lagen innebär att föreningen i den verksamhet personer enligt 15–17 §§ tillämpas för stiftelser som bedrivs uteslutande eller så gott som bara under förutsättning att fullföljdskravet uteslutande ska tillgodose sådana ändamål som enligt 6 § är uppfyllt. Om det finns särskilda krav avses i 8 § (se ovan). eller liknande när det gäller verksamheten, Fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskatte- tillämpas begränsningarna i skattskyldigheten lagen stadgar att föreningen ska, sett över en bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande period av flera år, bedriva en verksamhet som eller så gott som uteslutande uppfyller dessa skäligen motsvarar avkastningen på föreningens krav. Om det anges att en stiftelse uteslutande tillgångar. ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Kravet på öppenhet innebär enligt 7 kap. 13 § Av 7 kap. 19 § inkomstskattelagen framgår att inkomstskattelagen att föreningen inte får vägra understödsföreningar är skattskyldiga bara för någon inträde som medlem om det inte finns inkomst på grund av fastighet som inte förvaltas särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller i livförsäkringsverksamheten. Enligt 20 § är omfattningen av föreningens verksamhet eller producentorganisationer skattebefriade för syfte eller annat. inkomster som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om Vissa andra juridiska personer den gemensamma fiskeripolitiken. I 7 kap. 15–20 §§ inkomstskattelagen finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet som gäller vissa andra juridiska personer utöver 6.16.2.4 EU-rätt dem som berörts i de tidigare paragraferna (staten m.fl., stiftelser, ideella föreningar och Inom Europeiska unionen omfattas frågor om registrerade trossamfund). direkta skatter av medlemsstaternas behörighet. I 7 kap. 15 § första stycket inkomst- Se bland annat EU-domstolens dom i målen Cskattelagen behandlas ett antal juridiska personer 397/98 och C-410/98, Metallgesellschaft m.fl. 143 som bara är skattskyldiga för sådan inkomst av Enligt EU-domstolens rättspraxis är näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § medlemsstaterna skyldiga att iaktta EU-rätten inkomstskattelagen. Sådana juridiska personer är vid utövandet av sin behörighet. vidare inte skattskyldiga för kapitalvinster och EU-domstolen har i målet C-386/04 Centro kapitalförluster enligt paragrafens andra stycke. di Musicologia Walter Stauffer 144 funnit att det De juridiska personer som avses är domkyrkor, stred mot fördraget att Tyskland inte medgav lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska skattebefrielse för inkomster som en italiensk kyrkan i deras egenskap av ägare till vissa stiftelse hade från en näringsfastighet i Tyskland, tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans när motsvarande inkomster hos en tysk ideell verksamhet, sjukvårdsinrättningar som inte stiftelse hade varit skattebefriade. bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar EU-domstolen har vidare underkänt och hushållningssällskap. När det gäller hus- nationella regler som bara ger skattereduktion hållningssällskapen måste de ha stadgar som för forskning och utveckling om den bedrivs i fastställts av regeringen eller den myndighet som den aktuella medlemsstaten (mål C-39/04 regeringen bestämt. Laboratoires Fournier ). 145 I 7 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen finns EU-domstolen har därutöver i en dom den regler om juridiska personer som bara är 27 januari 2009 i målet C-318/07 Hein skattskyldiga för innehav av fastighet. I den förra Persche funnit att gåvor som skänks till 146 paragrafen finns mer generella undantagsregler organisationer som har sitt hemvist i en annan medan den senare innehåller en uttrycklig medlemsstat och som är erkänt allmännyttiga i uppräkning av vissa namngivna subjekt. denna stat, omfattas av fördragets bestämmelser Exempel på juridiska personer som omfattas av dessa regler är akademier, personalstiftelser, Nobelstiftelsen och Stiftelsen Anna Lindhs minnesfond. 143 REG 2001, s. I-1727. Av 7 kap. 18 § inkomstskattelagen framgår att 144 REG 2006, s. I-8203. bestämmelserna om begränsningar i skatt- 145 REG 2005, s. I-2057. 146 REG 2009, s. I-359.

PROP. 2011/12:1

om fri rörlighet för kapital i artikel 56 i EG- en sådan fördel. Domstolen slog fast att den i fördraget (numera ersatt av artikel 63 Fördraget målet aktuella nationella tyska lagstiftningen inte om Europeiska unionens funktionssätt, EUF- heller kunde rättfärdigas av behovet att fördraget). Vidare utgör enligt domen artikeln upprätthålla en effektiv skattekontroll. hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt Bara om det visar sig vara omöjligt att vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor till kontrollera nödvändiga uppgifter om allmännyttiga organisationer begränsas till att institutionen kan avdrag vägras. endast avse organisationer inom det nationella I mål C-10/10 Kommissionen mot Österrike territoriet. Domen kan sammanfattas enligt har EU-domstolen, med hänvisning till bland följande. annat domen i Hein Persche-målet, ansett att Enligt tysk lag får skattskyldiga personer i viss Österrike underlåtit att uppfylla sina omfattning dra av kostnader för främjande av skyldigheter enligt artikel 56 EG-fördraget barmhärtiga, kyrkliga, religiösa, vetenskapliga (numera ersatt av artikel 63 EUF-fördraget) och eller allmännyttiga ändamål. Det gäller även för artikel 40 EES-avtalet genom att endast medge gåvor in natura. Enligt lagen krävs dock att skattemässig avdragsrätt för gåvor till vissa mottagaren är en inhemsk offentligrättslig inrättningar när dessa inrättningar har hemvist i juridisk person och att det finns ett gåvobevis. Österrike. Målet handlar om en tysk skatterådgivare som yrkade avdrag för en gåva in natura till ett äldreboende med tillhörande barnhem i 6.16.3 Överväganden och förslag Portugal. Mannen hade skänkt sängkläder, badhanddukar, rullatorer och leksaksbilar till ett 6.16.3.1 Skattereduktion för gåvor bör införas värde av 18 000 euro. I givarens deklaration bifogades gåvobeviset Regeringens förslag: Skattereduktion för gåvor till och handlingar som visade att institutionen var ideell verksamhet införs. allmännyttig och skattebefriad enligt portugisisk lag. Hans yrkanden avslogs av samtliga tyska instanser. Såväl tyska skatteverket som den tyska regeringen menade att de aktuella EU- Utredningens bedömning: Utredningen bestämmelserna inte gäller gåvor, utan enbart avråder från lagstiftning men anser att om kapitalrörelser i ekonomisk verksamhet. skatteincitament för gåvor ska införas bör det Den specifika fråga som EU-domstolen ske i form av en skattereduktion. avgjorde är huruvida principen om fri rörlighet Remissinstanserna: En majoritet av de som för kapital är tillämplig för gåvor in natura från yttrat sig är positiva till ett införande av medborgare i medlemsstat till organisationer skattereduktion för gåvor. Många remisssom har säte i annan medlemsstat och som anses instanser ställer sig dock klart avvisande till ett vara allmännyttiga. sådant införande. EU-domstolen ansåg att det är irrelevant om Cancerfonden , Frivilligorganisationernas gåvorna har skänkts i pengar eller in natura. Alla Insamlingsråd , Frälsningsarmén , Hjärtliknande gåvor omfattas av fördragets Lungfonden , Neurologiskt Handikappades bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Riksförbund , Svenska Röda Korset , Domstolen ansåg att bestämmelsen om fri Alzheimerfonden , ActionAid , Hoppets Stjärna , rörlighet för kapital utgör hinder för en Läkare utan gränser , Riksförbundet för Trafik-, medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett Olycksfalls- och Polioskadade , Ersta diakoni , skattemässigt avdrag för gåvor som skänkts till Individuell Människohjälp , Plan Sverige , erkänt allmännyttiga organisationer, endast Erikshjälpen och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen beviljas för de gåvor som skänkts till anser det självklart att samhällssystemet ska organisationer som har hemvist i den kunna användas till att förmå medborgarna att medlemsstaten, utan någon som helst möjlighet gemensamt bekosta angelägna ändamål även om för den skattskyldige att bevisa att en gåva som medlen inte tas direkt ur statskassan. skänkts till en organisation som har sitt hemvist i Diskrimineringsombudsmannen anser att en annan medlemsstat uppfyller de villkor som skatteincitament för gåvor indirekt bör kunna uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av jämföras med ett bidrag från statens sida. Rädda

PROP. 2011/12:1

Barnen anser att ett genomförande skulle gåvomottagare i viss mån medför att risken för innebära att det civila samhället växer till förmån betydande skatteundandragande inte är fullt så för de svagaste i samhället. Stockholms framträdande även om den inte är försumbar. Stadsmission är positiv till att det tagits fram ett Införande av skattereduktion under en tidsförslag och bedömer att allmänheten och begränsad period med efterföljande utvärdering näringslivet kommer att uppfatta det som ett är enligt de båda myndigheterna en tilltalande erkännande av att enskildas gåvor har betydelse lösning som bör övervägas i den fortsatta för den för samhället angelägna verksamhet som lagstiftningsprocessen. Forskningsrådet för miljö, bedrivs av olika organ på ideell basis. Katolska areella näringar och samhällsbyggande delar biskopsämbetet anser att ett system med utredarens ställningstagande att nackdelarna skatteincitament för gåvor till forskning och överväger fördelarna och att det föreslagna hjälpverksamhet bland behövande är ett steg i systemet därför inte bör införas. Om förslaget rätt riktning för att stödja enskilda människors genomförs anser rådet att det bör gälla en initiativ inom dessa områden. Kungliga tidsbegränsad period, vars resultat kan Dramatiska Teatern AB ser positivt på förslaget utvärderas innan beslut om förlängning tas. om skatteincitament för gåvor till forskning och Famna – non profit vård och social omsorg anser ideell verksamhet. Avdragsrätt kan enligt teatern att förslaget ska följas upp och utvärderas efter bidra till ett större engagemang från det civila fem år. samhället för sådana ändamål och därmed gynna Konkurrensverket anför att det förefaller det svenska samhället i sin helhet. Föreningen tveksamt om de positiva effekterna av de Stiftelser i Samverkan anför att det är angeläget föreslagna reglerna, inom ramen för givna krav med en hög donationsvilja i samhället. Sverige på systemet, kommer att överväga kostnaderna bör därför i likhet med andra länder stimulera för bland annat administration och kontroll. sina medborgare att skänka pengar till såväl Riksteatern anser att det finns fördelar med gåvor forskning som andra allmännyttiga ändamål. till forskning och ideell verksamhet men att Svenska FN-förbundet välkomnar förslaget. Det nackdelarna överstiger fördelarna. Förslaget kommer att leda till betydande samhällsvinster skulle innebära att Skatteverket skulle ägna sig åt både inom den ideella sektorn och för samhället i verksamhet som inte faller under verkets stort. Svensk Insamlingskontroll anser att uppdrag. Riksteatern befarar vidare att förslaget förslaget bör genomföras. skulle leda till tidkrävande administration för Pingst – fria församlingar i samverkan anser att Skatteverket. Det finns också risk för att det inte finns någon anledning att tro att risken administrationen i mottagarnas organisation för skattefusk skulle vara högre inom denna skulle bli alltför omfattande i förhållande till de sektor än inom andra. Att kalkylera med relativt små belopp det kan bli frågan om. skattefusk och låta det vara en orsak att inte Sveriges advokatsamfund anser att förslaget är genomföra viktiga reformer är fel väg att gå i ett krångligt och svårt att tillämpa. Det strider mot rättssamhälle. Judiska församlingen i Stockholm skattesystemets grundläggande uppgift och och Judiska centralrådet i Sverige anser att systematik bland annat genom att gåvor inte utredningen överdriver de fiskala kontroll- anses utgöra en kostnad för inkomstens problem som kan föreligga. Kammarrätten i förvärvande och bibehållande. Förslaget leder till Jönköping anser att kontrollsvårigheterna och att vissa givare erhåller finansiering av annars risken för fusk och skatteundandragande starkt icke avdragsgilla levnadskostnader. I avsaknad av talar emot ett genomförande. Statskontoret anser ett tvåpartsförhållande är kontrollmöjligheterna att frågorna hur fusk och missbruk kan begränsade. Tjänstemännens Centralorganisation förhindras behöver utredas vidare. Den generella anser i likhet med utredaren att nackdelarna med risken för fusk och missbruk lyfts även fram av förslaget är betydligt fler än fördelarna och att Kammarrätten i Stockholm , Sveriges förslaget därför inte bör genomföras. Rent advokatsamfund , Åklagarmyndigheten , Ekobrotts- principiellt är inte syftet med skattesystemet att myndigheten och Ekonomistyrningsverket . skapa incitament för gåvor. Förslaget medför ett Åklagarmyndigheten och Ekobrotts- antal praktiska problem, såsom avgränsning av myndigheten anser dock att den relativt verksamheter, kontrollmöjligheter och utrymme begränsade storleken på skattereduktionen och för fusk. För Skatteverkets personal innebär prövningen i samband med godkännande av förslaget en ökad arbetsbelastning med

PROP. 2011/12:1

resurskrävande uppgifter som inte är naturliga synnerhet till kvinnorörelsen minskar med för myndigheten. Det kan dessutom inte avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn. uteslutas att staten, om skatteincitament för Detta har en direkt effekt på den demokratiska gåvor införs, i minskande omfattning tar fullt diskussionen i samhället då folkrörelsen utgör ansvar för verksamheters finansiering. Länsrätten grunden för ett livaktigt offentligt samtal med i Stockholms län anser att lagstiftaren med brett deltagande och ett transparent införande av skattereduktion för gåvor är inne demokratiskt samhälle. och ruckar på en av de mest centrala och Skatteverket och Statskontoret avstyrker förgrundläggande principerna i den svenska slaget och anser att man bör avvakta EUskattelagstiftningen. Syftet med tidigare domstolens prövning av andra länders skattereduktioner har oftast haft en stark lagstiftning på området och hur övriga EUanknytning till skattesystemets utformning och länder ställer sig till denna prövning. tillkommit för att stävja skatteundandraganden. Judiska församlingen i Stockholm och Judiska Landsorganisationen i Sverige anför att det i vissa centralrådet i Sverige anser att en enklare och situationer kan vara rimligt att skattesystemet mer synlig avdragsmodell vore att föredra används för att uppmuntra vissa beteenden eller framför en skattereduktionsmodell. Det är av för att kompensera för att det finns en skillnad största angelägenhet att avdragsrätt införs för mellan privatekonomiska och samhälls- gåvor till allmännyttig verksamhet. ekonomiska kostnader. Någon sådan motivering Lunds universitet förordar en lösning för kan knappast finnas i detta fall. Det är viktigt att juridiska personer som innebär att de skatteförändringar i skattelagstiftningen bidrar till mässiga förutsättningarna för avdragsrätt för legitimitet och tilltro till skattesystemet. sponsring/forskning och utveckling utvidgas. Utredningens förslag skulle leda i motsatt Det bör göras en översyn av inkomstriktning. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) skattereglerna för att utvidga avdragsrätten för anser att de principer vilka motiverat att tidigare sponsring. Även Riksidrottsförbundet , Stiftelsen motioner om avdragsrätt eller skattereduktion Skansen och Svenskt Näringsliv vill ha en för gåvor har avslagits alltjämt bör vara utvidgad avdragsrätt för sponsring. Karolinska vägledande. Att skattesubvention för gåvor till Institutet förordar en ny utredning kring forskning och ideell verksamhet ligger vid sidan sponsring och gåvor. av skattesystemets ordinarie uppgift samt de Sveriges Kommuner och Landsting anser att uppenbara risker för missbruk och fusk som frågan om skattereduktion för gåvor till förslaget kan leda till talar enligt PRO emot ett forskning och ideell verksamhet bör bli föremål genomförande. för ytterligare beredning och bedömning. Brottsförebyggande rådet anser att nackdelarna Civilförsvarsförbundet anser att incitamentsklart överväger fördelarna och avstyrker frågan bör sättas in i ett större sammanhang, där förslaget. Sveriges Akademikers man diskuterar hur en stark, livskraftig, Centralorganisation avstyrker förslaget. oberoende idéburen sektor ska finansieras. Organisationen delar utredarens uppfattning att Psoriasisförbundet anser att det finns en rad det trots fördelarna med gåvor till forskning och frågor som måste analyseras mer grundligt innan ideell verksamhet finns nackdelar med en slutlig ställning kan tas. Det gäller t.ex. hur skattelagstiftning som avser att stimulera sådana organisationernas oberoende kan skyddas och gåvor som överstiger dessa fördelar. hur föreningslivet påverkas. Från mer allmänna Skattebetalarnas Förening avstyrker förslaget. utgångspunkter borde det också göras en Föreningen anför att syftet med förslaget fördjupad analys av om utredningens förslag är visserligen får anses vara gott men att skälen för förenliga med de grundläggande principerna i att gå i en annan riktning och förenkla skatte- skattesystemet. systemet och minska skatteadministrationen är minst lika starka. Skälen för regeringens förslag Sveriges Kvinnolobby och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet delar Bakgrund utredarens slutsats att avråda från lagstiftning. En stark och livaktig ideell sektor har stor Organisationerna anser att det finns en risk att betydelse för samhällslivet och demokratin. Fler det statliga bidraget till folkrörelser och i aktörer och bättre villkor för ideella organi-

PROP. 2011/12:1

sationer att driva verksamhet innebär fler Priselasticiteten är den procentuella förvalmöjligheter för människor. Den ideella ändringen av konsumtionen av en vara vid en sektorn bedriver betydelsefull verksamhet inom viss procents förändring av priset på samma vara. t.ex. kulturlivet, idrotten, folkbildningen, det Även om gåvor strikt talat inte har priser kan sociala området, utvecklingspolitiken och genom man analysera en parallell elasticitet vad gäller trossamfunden. Att den ideella sektorn anses gåvor. Om till exempel skatteincitamentet som värdefull ur samhällelig synvinkel har sänker givarens kostnad för gåvan med kommit till uttryck bland annat genom olika 30 procent, så innebär en elasticitet på 1 att former av offentligfinansierade stöd och bidrag prissänkningen ökat givandet med 30 procent. men även genom de särskilda skatteregler som En elasticitet på mindre än 1 innebär att givandet finns för beskattning av vissa typer av ideell ökat med mindre än värdet av prissänkningen; en verksamhet. Ett exempel utgörs av de priselasticitet på mer än 1 innebär att skattesubjekt som finns i den s.k. katalogen i prissänkningen ökat givandet med mer än värdet 7 kap. 15–17 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). av prissänkningen. Majoriteten av studier visar Den ideella sektorn har således bedömts ha ett på en elasticitet i intervallet 1,1 och 1,3, vilket egenvärde när det gäller demokrati och social innebär att värdet på ökningen av givandet är välfärd. Den ideella sektorns beroende av mellan 10 och 30 procent högre än värdet på finansiering från den offentliga sektorn kan i skattesänkningen. 148 vissa fall minska dess självständighet i Åklagarmyndigheten , Ekobrottsmyndigheten förhållande till det allmänna. Det finns därför och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och anledning att underlätta för den ideella sektorn samhällsbyggande har föreslagit att att samla in medel från andra aktörer. skatteincitamenten ska införas under en tidsbegränsad period med efterföljande utvärdering. Skatteincitament för gåvor En utvärdering efter en tids tillämpning är Det är mot den angivna bakgrunden av stort naturligt men regeringen anser däremot inte att intresse att, utöver statliga anslag till ideell det finns skäl att tidsbegränsa tillämpningen. verksamhet, stimulera privatpersoner att genom gåvor öka resurserna till denna sektor. Form av skatteincitament Regeringen vill, i motsats till vad flera När det gäller frågan om den närmare remissinstanser anför om principiella skäl, utformningen av skatteincitamentet finns det fortsatt behov av beredning och påverkan på flera tänkbara tekniska lösningar. Det ligger statsbidrag, som ett led i arbetet med att stärka naturligtvis nära till hands och är även i linje med den ideella sektorn stimulera donationer från vad som ofta framförs i den allmänna privatpersoner genom att ge skatteincitament för diskussionen att, som föreslagits av Judiska gåvor. Samma bedömning gör också majoriteten församlingen i Stockholm och Judiska centralrådet av remissinstanserna. i Sverige , utforma reglerna som vanliga Det finns ett flertal studier med olika avdragsregler, dvs. att en gåva skulle dras av vid angreppssätt som visar att skattesubventioner inkomstberäkningen. Gåvor av det slag det här ökar de presumtiva givarnas vilja att skänka är fråga om är dock inte utgifter för inkomsterpengar. Hur skatteincitament påverkar nas förvärvande och bör därför enligt 147 givandet kan analyseras med utgångspunkt från regeringens mening inte påverka inkomstpris- och inkomsteffekter. Priseffekten av beräkningen. Skatteincitamentet bör med skatteincitament för givande innebär att priset på hänsyn härtill inte ges formen av ett avdrag. gåvor minskar. Detta ökar konsumtionen, eller i En annan variant är att utforma incitamentet detta fall givandet. Hur stor effekten kan som en kreditering av givarens skattekonto. förväntas vara kan beskrivas enligt följande. Skattekreditering har den fördelen att även den Effekten av en prisförändring på efterfrågan av som inte har någon skatt att reducera kan bli en viss vara definieras av varans priselasticitet.

148 Charles Clotfelter har i en empirisk studie funnit att priselasticiteten för givande till allmännyttiga ändamål överstiger 1. Se Clotfelter, Tax 147 Se t.ex. Anna Breman, Forskning om filantropi. Varför skänker vi Reform and Charitable Giving in 1985, Tax Notes 1985,, s. 477–487. bort pengar?, 2008. Senare studier har huvudsakligen bekräftat detta.

PROP. 2011/12:1

stimulerad att ge. Med kreditering av företagsbeskattningen som tillsatts bland annat skattekontot blir emellertid kopplingen till har i uppdrag att lämna förslag på ökade skattesystemet mycket liten. skatteincitament för forskning och utveckling Regeringen anser i likhet med utredningen att (se kommittédirektiv 2011:1 om översyn av skatteincitamentet bör utformas som en företagsbeskattningen). Vidare föreslås i avsnitt skattereduktion. Om incitamentet utformas på 6.23 en utökad avdragsrätt för företags utgifter det sättet får lika stora gåvor samma ”värde” för forskning och utveckling. Någon förändring skattemässigt. En fysisk person som har högre i övrigt av regelverket kring avdrag för utgifter marginalskatt får en skattefavör av samma för forskning och utveckling är inte aktuell. storlek som en annan fysisk person som ger en lika stor gåva men som har lägre marginalskatt (så länge det finns skatt att reducera). Att ge 6.16.3.2 Särskilt om det nya skatteförfarandet skattelättnaden i form av en skattereduktion innebär också en markering av att incitaments- Regeringens förslag: Lagförslagen anpassas till reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som den bara belastar förslagen i regeringens proposition den statliga budgeten. Skatteförfarandet, där en ny lag – skatteförfarandelagen – föreslås. Risken för fusk och missbruk samt förhållandet till personliga levnadskostnader Ett antal av remissinstanserna har betonat att Utredningens förslag: Utredningen har inget skatteincitament för gåvor innebär en risk för sådant förslag. fusk och missbruk, inte minst mot bakgrund av Skälen för regeringens förslag: Regeringen att det inte är möjligt att begränsa ett sådant har i prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet system till att endast avse mottagare i Sverige (se föreslagit en ny skatteförfarandelag som ska avsnitt 6.16.3.5). Denna risk är påtaglig men kan ersätta bland annat skattebetalningslagen enligt regeringens mening begränsas genom att (1997:483), taxeringslagen (1990:324) och lagen beloppen liksom antalet mottagare och ändamål (2001:1227) om självdeklarationer och hålls nere. Sveriges advokatsamfund har ansett att kontrolluppgifter. Den nya förfarandelagen förslaget leder till att vissa givare erhåller föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, finansiering av personliga levnadskostnader. samtidigt som förevarande förslag (se avsnitt Avdragsförbudet för personliga levnads- 6.16.3.13 om ikraftträdande). kostnader är ytterligare en omständighet som Förslaget till skatteförfarandelag innebär talar för att antalet ändamål begränsas. bland annat att begreppet taxering utmönstras Regeringen återkommer till dessa frågor i avsnitt och, som en följd därav, att begreppet 6.16.3.4. taxeringsår ersätts med andra lämpliga begrepp. Exempel på andra förändringar är att begreppet Avdrag för sponsring, m.m. självdeklaration ersätts med begreppet Lunds universitet har anfört att det bör göras en inkomstdeklaration. Regeringens förevarande översyn för att utvidga avdragsrätten för förslag är anpassade till den terminologi och sponsring. Riksidrottsförbundet , Stiftelsen Skansen systematik som föreslagits i den tidigare och Svenskt Näringsliv har också föreslagit en propositionen. utvidgning av avdragsrätten för sponsring medan Den nya förfarandelagen föreslås dock inte Karolinska Institutet har föreslagit en ny tillämpas i sin helhet från och med den 1 januari utredning kring gåvor och sponsring. Någon 2012. Regeringen föreslår därför även vissa utvidgning av avdragsrätten för sponsring är inte ändringar i skattebetalningslagen och lagen om aktuell. självdeklarationer och kontrolluppgifter samt Lunds universitet har även föreslagit en vissa övergångsbestämmelser i annan utvidgning av möjligheterna till avdrag för lagstiftning. utgifter för forskning och utveckling. Frågan om skattereduktion för gåvor till forskning kommer att beredas i samband med kommande forskningsproposition. I sammanhanget kan också framhållas att den utredning om översyn av

PROP. 2011/12:1

6.16.3.3 Godkännande av gåvomottagare gåvor till med skattereduktionsverkan. Det är också viktigt att det finns en förutsägbarhet i detta avseende inte bara för de skattskyldiga utan Regeringens förslag: Skattereduktion för gåvor även för mottagarna och Skatteverket. ges endast för gåvor som lämnats till Ett system med förhandsgodkännande gåvomottagare som godkänts av Skatteverket framstår härvid som en klart mera lämplig utifrån på förhand fastställda kriterier. lösning än olika modeller med prövning i efterhand. Ett sådant system för godkännande bör ges formen av en individuell prövning av Utredningens förslag: Överensstämmer med varje enskild mottagare mot i förväg fastställda regeringens. generella kriterier. Kungl. Ingenjörsvetenskaps- Remissinstanserna: Skatteverket , Luleå akademin har som ett alternativ till en sådan tekniska universitet , Cancerfonden , prövning framfört en uppräkning av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd , gåvomottagare som, såvitt får förstås, skulle Frälsningsarmén , Hjärt-Lungfonden , Neurologiskt godtas utan närmare individuell prövning. Även Handikappades Riksförbund , Röda Korset , Kungl. Vetenskapsakademien har framfört Alzheimerfonden , ActionAid , Hoppets Stjärna , liknande tankegångar. Ett sådant alternativ är Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och emellertid inte lämpligt, bland annat mot Polioskadade , Ersta diakoni , Individuell bakgrund av att skatteincitament för gåvor inte Människohjälp , Plan Sverige , Erikshjälpen , kommer att kunna begränsas till gåvor till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och svenska subjekt. Kungl. Vetenskapsakademien Stadsmissionen Skåne tillstyrker förslaget. har även som ett alternativ framfört att Brottsförebyggande rådet ifrågasätter om Skatteverket skulle upprätta en sådan lista över godkännande av gåvomottagare är en rimlig godkända mottagare. Det finns inget som arbetsuppgift för Skatteverket. Skatteverket hindrar att Skatteverket upprättar en lista över delar uppfattningen att hanteringen ska ske gåvomottagare som blivit godkända av genom ett ansökningsförfarande skiljt från den Skatteverket (se avsnitt 6.16.3.7 om sekretess) löpande taxeringen. Kungl. Ingenjörsvetenskaps- men själva kriterierna för godkännande kan inte akademin anser att en lista på gåvomottagare beslutas av verket. bland juridiska personer som kan godtas är ett Ett förhandsgodkännande bör ske i form av alternativ för att underlätta kontroll och tillsyn. ett ansökningsförfarande. Endast mottagare som Kungl. Vetenskapsakademien anser att en sådan själva är aktiva kommer därmed att prövas. lista över godkända mottagare bör upprättas av Sveriges Pensionärsförbund har argumenterat för Skatteverket. Sveriges advokatsamfund anser att att en definition av mottagare utifrån kriterierna Skatteverkets uppgift att bedöma och besluta om för inskränkt skattskyldiga ideella föreningar i utländska rättssubjekt uppfyller kraven för 7 kap. inkomstskattelagen skulle göra en särskild godkännande är vansklig och riskerar att godkännandeprocedur onödig. En prövning av medföra en haltande och godtycklig enskilda mottagare i samband med beskatträttstillämpning. Sveriges Pensionärsförbund ningen kan endast avse mottagarens förhållanden anser, mot bakgrund av sin åsikt att i förfluten tid. Ett förhandsgodkännande kan gåvomottagare bör vara den som enligt 7 kap. däremot innefatta en prövning av framtida inkomstskattelagen (1999:1229) definieras som förhållanden, vilket är klart mera lämpligt när det ideell förening med inskränkt skattskyldighet, är fråga om att bedöma huruvida gåvor i att det inte behövs någon föreskrift om framtiden bör kunna lämnas med skatteeffekt till avgiftsbelagd ansökan och godkännande av en viss mottagare. Som förbundet självt gåvomottagare. Förbundet framhåller dock att framhåller löser förslaget inte heller frågan om en sådan definition kan vara problematisk i prövning av utländska mottagare. En förhållande till mottagare med hemvist utanför avgränsning till endast ideella föreningar är Sverige och att sådana detaljer kan kräva en dessutom enligt regeringens mening alldeles för särskild reglering. snäv. Regeringens föreslagna avgränsningar av Skälen för regeringens förslag: Det är associationstyper framgår av avsnitt 6.16.3.4 och nödvändigt att på ett tydligt sätt avgränsa vilka 6.16.3.5. mottagare som de skattskyldiga ska kunna lämna

PROP. 2011/12:1

Regeringen har i och för sig förståelse för 5. den sökande har minst en auktoriserad eller

Sveriges advokatsamfunds synpunkter rörande godkänd revisor.

tillämpningen när det gäller utländska Om den sökande är sådan att beskattningen ska associationer, men anser att de potentiella ske enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. svårigheterna inte är av sådan art att förslaget inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 §, ska inte bör genomföras. Svårigheter att bedöma prövningen av frågan om inskränkt utländska motsvarigheters kvalifikationer skulle skattskyldighet gälla frågan om förhållandena är finnas även om bedömningarna gjordes i sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle efterhand i samband med att det fattas beslut om komma att bli inskränkt skattskyldig vid slutlig skatt för gåvogivarna. tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller 14 §. Att ansöka om godkännande kommer att

medföra en administrativ börda för de mottagare

som ansöker om godkännande. En sådan Utredningens förslag: Överensstämmer i ordning får dock bedömas som rimlig. huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår Prövningsförfarandet blir detsamma för såväl dock att sökandens bokföring ska vara så svenska som utländska mottagare (se avsnitt anordnad att det är möjligt att avgöra vilka 6.16.3.5 om utländska mottagare). ändamål och verksamheter som givarna avsett att

främja. Utredningen föreslår även att det är den Lagförslag sökande som ska göra sannolikt en fortsatt Förslaget föranleder en ny lag om godkännande inskränkt skattskyldighet och en användning av av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, gåvorna som givarna avsett. se avsnitt 3.2. Remissinstanserna: Kungl. Konsthögskolan

(Konsthögskolan) och Kungliga Dramatiska

Teatern AB (Dramaten) anser att icke

6.16.3.4 Förutsättningar för godkännande som

vinstdrivande aktiebolag bör kunna bli godkända

gåvomottagare för gåvor till ideell

mottagare. Konsthögskolan anser att statliga

verksamhet

myndigheter som bedriver ideell eller

allmännyttig verksamhet inte bör exkluderas på

Regeringens förslag: En svensk stiftelse, en svensk grund av sin organisationsform. Dramaten anser

ideell förening eller ett svenskt registrerat att ekonomiska föreningar inte ska exkluderas

trossamfund ska godkännas som gåvomottagare från kretsen av möjliga gåvomottagare.

under förutsättning att Åtskilliga av de som yttrat sig har framfört

synpunkter på avgränsningen av ideell 1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt verksamhet. Länsrätten i Stockholms län året före det år då ansökan görs är inskränkt framhåller att avgränsningen av ideell skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § verksamhet får till följd att många organisationer inkomstskattelagen, som är inskränkt skattskyldiga enligt 2. den sökande har som ändamål att bedriva inkomstskattelagen (1999:1229) faller utanför. hjälpverksamhet bland behövande eller att Förslaget riskerar således att lagstiftningsvägen främja vetenskaplig forskning eller helt eller styra över medel från en organisation till en delvis bedriver sådan verksamhet, annan. Länsrätten befarar vidare gränsdragnings-

3. det är sannolikt att den sökande problem. Skatteverket anser att den valda

avgränsningen till enbart hjälpverksamhet bland - även vid de två beslut om slutlig skatt som behövande samt vetenskaplig forskning är rimlig fattas efter det beslut som avses i 1 kommer med hänsyn till gällande avdragsförbud för att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, personliga levnadskostnader. 7 eller 14 § inkomstskattelagen, och Diskrimineringsombudsmannen påpekar att - kommer att använda gåvorna på det sätt premierandet av vissa ändamål kan snedvrida givarna avsett, incitamenten på ett sätt som är olyckligt.

4. det av den sökandes bokföring eller Konstnärsnämnden anför att förslaget stimulerar

räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor till områden som redan får mest gåvor och

gåvor som har mottagits och hur de har till och med troligtvis minskar konst- och

använts, och kultursektorns andel av gåvor p.g.a. negativa

PROP. 2011/12:1

skatteeffekter. Katolska biskopsämbetet anser att Människohjälp, Riksförbundet för Trafik-, det hade varit mera lämpligt att inte begränsa de Olycksfalls- och Polioskadade och Evangeliska ändamål som kan berättiga till skatteincitament Fosterlandsstiftelsen, är social hjälpverksamhet, på det sätt som skett. Om det anses nödvändigt vård och uppfostran av barn, undervisning, av praktiska skäl kan dock förslaget anses utbildning, humanitärt arbete, miljövård, godtagbart som en tillfällig lösning. Ämbetet fredsarbete samt idrott och kultur. Som skäl för betonar vikten av att man vid utformningen för ytterligare ändamål anförs dels att flera andra det karitativa ändamålet beaktar hur modern ändamål är minst lika angelägna som de biståndsverksamhet faktiskt bedrivs. Svenska föreslagna, dels att många ideella FN-förbundet anser att de angivna ändamålen är organisationerna inte bedriver en så renodlad alltför snäva och medför en omotiverad skillnad verksamhet att det är administrativt befogat att mellan olika slag av ideell verksamhet. Även förbehålla just den föreslagna delen denna Dramaten anser att antalet ändamål är för privilegierade ställning. Humanitärt arbete, begränsade. Sveriges Pensionärers Riksförbund miljövård och fredsarbete framförs också av uttrycker också önskemål om en utvidgning av Svenska FN-förbundet som även föreslår antalet ideella ändamål Reumatikerförbundet internationellt utvecklingsarbete som ett föreslår att det rådande systemet vad gäller stöd ändamål. Judiska församlingen i Stockholm och till forskning och ideell verksamhet ska behållas. Judiska Centralrådet i Sverige framför sjukvård Förbundet anser att förslaget inte fullt ut tar som ett ändamål. De menar att avdragsrätt för hänsyn till att vissa organisationer, som gåvor till allmännyttig verksamhet ska ha en bred förbundet, har både en insamlingsverksamhet till ansats och egentligen gälla all allmännyttig forskning och en folkrörelsebaserad verksamhet som drivs på ett seriöst sätt till medlemsverksamhet. Det finns också vissa samhällets och dess medborgares bästa. komplikationer när det gäller kontrollen av det Riksidrottsförbundet vill inkludera idrottens nya systemet. Skattereduktion för gåvor till organisationer bland de godkända mottagarna. utbildning förordas av Uppsala universitet , Lunds Katastrofhjälp förs fram som ett ändamål av universitet , Nämnden för statligt stöd till bland annat Civilförsvarsförbundet, trossamfund , Chalmers tekniska högskola Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, (Chalmers) , Civilförsvarsförbundet , Frälsningsarmén, Röda Korset, Svenska Frivilligorganisationernas Insamlingsråd , Scoutförbundet och Svenska Scoutrådet . Frälsningsarmén , Hjärt-Lungfonden , Neurologiskt Prostatacancerförbundet vill särskilt trycka på Handikappades Riksförbund , Röda Korset , att patientorganisationers verksamhet bör vara Svenska Missionskyrkan , Alzheimerfonden , ett godkänt ändamål. Svensk Insamlingskontroll ActionAid , Hoppets Stjärna , Riksförbundet för anser att organisationer som bedriver sådan Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade , Ersta allmännyttig verksamhet som anges i Stiftelsediakoni , Individuell Människohjälp , Famna – non och föreningsskatteutredningens betänkande profit vård och social omsorg , (SOU 2009:65) bör kunna registrera sig som Prostatacancerförbundet , Plan Sverige , godkända gåvomottagare. Pingst – fria Konsthögskolan , Erikshjälpen , Svenska FN- församlingar i samverkan , Svenska kyrkan och förbundet , Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Svenskt Näringsliv förordar ett användande av Stadsmissionen Skåne . Uppsala universitet och inkomstskattelagens avgränsning av ”allmän- Lunds universitet anser även att gåvor för nyttig verksamhet”. Sveriges Pensionärsförbund kulturarvets bevarande ska ge rätt till anser att gåvomottagare bör vara den som enligt skattereduktion. Chalmers anser att det bör 7 kap. inkomstskattelagen definieras som ideell skapas skatteincitament för gåvor till stöd för förening med inskränkt skattskyldighet, särskilt innovation. Konsthögskolan anser att efter de förtydliganden som föreslagits av konstnärligt utvecklingsarbete bör vara ett Stiftelse- och föreningsskatteutredningen. Förgodkänt ändamål. Civilförsvarsförbundet anser bundet finner det vidare anmärkningsvärt att att säkerhetsfrämjande insatser bör vara ett utredaren inte har ägnat någon ansträngning åt godkänt ändamål. Andra ändamål som framförs, att föreslå en lämplig ändring av det generella bland annat av Frivilligorganisationernas avdragsförbudet för personliga levnadskostnader Insamlingsråd, Neurologiskt Handikappades så att gåvor till bland annat ideella föreningar Riksförbund, Ersta diakoni, Individuell skulle kunna dras av. Kungl. Vetenskaps-

PROP. 2011/12:1

akademien menar att det finns starka skäl att redovisningssed i olika sammanhang. Det är mot initialt begränsa reformen till forsknings- denna bakgrund tveksamt att införa ytterligare området, där vinningarna enligt internationell krav på bokföringen som ligger utanför detta erfarenhet är stora. Om erfarenheterna från detta regelverk. fält är goda kan senare andra områden övervägas. De handikappades riksförbund (DHR) och Skälen för regeringens förslag ParkinsonFörbundet vänder sig mot ändamålet ”bedriva hjälpverksamhet bland behövande”. Associationsformer DHR anser att en dylik bestämmelse endast Utredningens förslag omfattar stiftelser, ideella kommer att ytterligare driva på en utveckling där föreningar och registrerade trossamfund som är personer med funktionsnedsättning blir allt mer inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller beroende av andra människors välvilja medan 14 § inkomstskattelagen (här bortses från de ParkinsonFörbundet anser att formuleringen för utländska motsvarigheterna, vilka behandlas i tankegångarna tillbaka till fattigvårdssamhället. avsnitt 6.16.3.5). Utredningens utgångspunkt för DHR anser att ideella verksamheter som arbetar avgränsningen är att dessa subjekt av lagstiftaren utifrån ett medborgarrättsperspektiv med ansetts ha en sådan allmännyttig och ideell inriktning på en förändring av samhället ska inriktning att de getts en privilegierad ställning i premieras som gåvomottagare. skattehänseende. Konsthögskolan liksom Frivillig- Kungl. Konsthögskolan (Konsthögskolan) och organisationernas Insamlingsråd, Hjärt- Kungliga Dramatiska Teatern AB har framfört Lungfonden, Neurologiskt Handikappades önskemål om inkludering av icke vinstdrivande Riksförbund, Röda Korset, Alzheimerfonden, aktiebolag, ekonomiska föreningar och statliga ActionAid, Hoppets Stjärna, Riksförbundet för myndigheter. trafik-, olycksfalls- och polioskadade, Ersta Det kan göras gällande att det finns en diakoni, Individuell Människohjälp, principiell skillnad mellan ideell verksamhet och Prostatacancerförbundet, Plan Sverige, verksamhet som bedrivs av aktiebolag och Erikshjälpen, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen ekonomiska föreningar i allmänhet. Aktörerna och Stadsmissionen Skåne anser att det bör inom den ideella sektorn karaktäriseras nämligen införas bestämmelser för nybildade organi- av att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare sationer. Stockholms studentkårers central- eller andra personer. Dessa associationer kan organisation anser att det är angeläget att visserligen bedriva näringsverksamhet, men studentkårer tas med bland de som kan ansöka återinvesterar i så fall eventuell vinst i verkom att bli godkända gåvomottagare. Student- samheten. Aktiebolag som inte är vinstdrivande kårernas verksamhet främjar indirekt eller som har särskilda utdelningsbegränsningar vetenskaplig forskning. kan sägas vara ideella i denna mening. Även vissa Kammarrätten i Stockholm anför att ekonomiska föreningar kan sägas ha denna beslutsfattande som blir baserat på prognoser i karaktär, även om de typiskt sett och enligt många fall måste komplicera situationen för definitionen i lagen (1987:667) om ekonomiska beslutsfattaren. föreningar, bedriver ekonomisk verksamhet för Skatteverket ser gärna att kravet på den att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. sökandes bokföring förtydligas till att det ska Gränsen mellan ideella aktörer och näringsidkare vara på ett överskådligt sätt, t.ex. i en sidoordnad har blivit alltmer oklar under senare år. Allt fler redovisning. Bokföringsnämnden anser att kravet stiftelser och ideella föreningar sysslar med på att det ska vara möjligt att avgöra vilka affärsverksamhet samtidigt som allt fler ändamål och verksamheter som givarna avsett att aktiebolag och ekonomiska föreningar ägnar sig främja måste förtydligas. Revisorsnämnden anför åt frågor av ideell och allmännyttig karaktär. att det inte framgår tillräckligt tydligt vilka krav Regeringen är dock inte beredd att låta det nu som ska ställas på organisationernas bokföring. aktuella förslaget om skattereduktion för gåvor Kraven på vad en bokföring ska innehålla och till ideell sektor omfatta fler organisationsformer hur den ska vara utformad framgår av bland än sådana stiftelser, ideella föreningar och annat bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- registrerade trossamfund som kan vara inskränkt visningslagen (1995:1554) samt av de övriga skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § normer som reglerar vad som är god inkomstskattelagen. Genom att aktiebolag hålls

PROP. 2011/12:1

utanför elimineras dessutom möjligheten att till huvudsakliga syftet ska vara att främja sådana dessa bolag ge skattegynnade gåvor som i själva ändamål som anges i 4 § eller andra allmänverket är förtäckta kapitaltillskott. nyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, Det finns vissa stiftelser och ideella föreningar sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller som är skattegynnade enligt andra bestämmelser liknande kulturella ändamål. När det gäller de i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 §. ideella föreningarna och de registrerade Bland dessa bestämmelser märks bland annat trossamfunden finns det således inte någon den s.k. katalogen, där flera stiftelser återfinns. exakt gräns för vilka allmännyttiga ändamål som Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, kan komma i fråga. att även dessa stiftelser och ideella föreningar ska Skillnaden i tillgängliga ändamål innebär kunna bli godkända gåvomottagare, under således att en stiftelse som har t.ex. ett politiskt förutsättning att deras förhållanden är sådana att eller idrottsligt ändamål som huvudsakligt de skulle ha blivit och skulle komma att bli ändamål aldrig kan bli inskränkt skattskyldig inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon enligt bestämmelserna i 7 kap. inkomstskatteav 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen om lagen. Om däremot en ideell förening har ett av deras skattskyldighet hade prövats mot dessa dessa ändamål har föreningen möjlighet att bli bestämmelser. inskränkt skattskyldig. Att lagstiftaren valt att på Vad gäller möjligheten att ge gåvor till detta sätt behandla stiftelser å ena sidan och myndigheter framstår det enligt regeringens ideella föreningar och registrerade trossamfund å mening som främmande och tveksamt att det andra sidan olika har i första hand berott på allmänna skulle ge skattereduktion för medel organisatoriska och rättsliga skillnader mellan de som skattskyldiga tillför olika grenar av det två grupperna. Det handlar om faktiska allmänna. Skattereduktion för gåvor till skillnader i fråga om öppenhet, insyn, myndigheter bör därför inte komma i fråga medlemsdemokratisk kontroll samt lagstiftarens beträffande gåvor till ideell verksamhet. vilja att stödja människors deltagande i demokratiska organisationer i allmänhet (prop. Allmänt om val av ändamål 1976/77:135, SOU 1995:63). Som framgått ovan föreslår regeringen att Ett grundläggande kriterium för att ett skattereduktionen för gåvor till ideell ändamål över huvud taget ska komma i fråga bör verksamhet ska omfatta sådana stiftelser, ideella enligt regeringens mening vara att det faller föreningar och registrerade trossamfund som är under 7 kap. 4 eller 8 § inkomstskattelagen. inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller Därvid kan en koppling upprätthållas mellan 14 § inkomstskattelagen. Den inskränkta Skatteverkets hantering av godkända gåvoskattskyldigheten för dessa associationer mottagare och den kontroll som, i fråga om grundar sig på att de har ett eller flera allmän- svenska subjekt, den ordinarie beskattningen nyttiga ändamål. För stiftelserna anges i 7 kap. utgör. Detta är en betydande administrativ 4 § inkomstskattelagen ett begränsat antal fördel. Med hänsyn härtill bör för stiftelsernas möjliga ändamål. Enligt detta lagrum ska del inga andra ändamål komma i fråga än sådana stiftelsen ha till huvudsakligt ändamål att som kan leda till inskränkt skattskyldighet för en stiftelse. En utökning skulle dessutom innebära 1. främja vård och uppfostran av barn, att vissa stiftelser inte skulle kunna bli inskränkt 2. lämna bidrag för undervisning eller skattskyldiga men däremot kunna bli godkända utbildning, gåvomottagare. 3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande, Att avstå från att beskatta ränta och andra 4. främja vetenskaplig forskning, kapitalinkomster hos inskränkt skattskyldiga är något helt annat än att ge skattereduktion för 5. främja nordiskt samarbete, eller gåvor till samma krets. Antalet tillgängliga 6. stärka Sveriges försvar under samverkan ändamål för godkända gåvomottagare bör enligt med militär eller annan myndighet. regeringens mening av kostnads-, missbruksoch kontrollskäl vara färre än de som kan leda till De ideella föreningarna och de registrerade inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella trossamfunden har till skillnad från stiftelserna föreningar och registrerade trossamfund. Detta inte en sluten och begränsad uppräkning. I gäller inte minst med hänsyn till att även 7 kap. 8 § inkomstskattelagen anges att det

PROP. 2011/12:1

utländska associationer måste inkluderas bland till efterföljande kontroll, knappast förmår de som kan bli godkända mottagare (se avsnitt åtskilja dessa situationer. Att lösa detta problem 6.16.3.5). Svårigheterna att i praktiken på ett med att begränsa rätten till skattereduktion för tillfredsställande sätt kontrollera godkända gåvor till föreningar där man själv är medlem gåvomottagare utomlands måste beaktas. skulle av motsvarande skäl bli orättvist i ett antal Möjligheterna till fusk kan antas öka om antalet fall och lösningen skulle dessutom bli mycket ändamål är stort. En annan omständighet är att lätt att kringgå. Skatteverkets hantering av ansökningar och Sveriges Pensionärsförbund har framfört kontroll av de godkända gåvomottagarna blir önskemål om en ändring av det generella mycket enklare om antalet tillåtna ändamål inte förbudet mot avdrag för personliga levnadsär så många. kostnader i syfte att vidga möjligheten att dra av Oavsett vilka ändamål som väljs är det mot gåvor till ideella föreningar. Regeringen ser inga bakgrund av det ovan anförda uteslutet att ha en skäl för en sådan förändring. Eventuella avsteg ordning med en öppen, exemplifierande upp- från avdragsförbudet bör liksom tidigare regleras räkning av det slag som gäller för inskränkt särskilt, på samma sätt som är fallet med t.ex. skattskyldighet för ideella föreningar och avdrag för utgifter för resor till och från arbetet. registrerade trossamfund. De komplikationer som följer av att gåvo- Ett ytterligare argument som talar för mottagare också kan finnas utomlands kan inte restriktivitet när det gäller antalet ändamål är lösas genom att ändamålsbeskrivningarna avdragsförbudet för personliga levnads- justeras på ett sådant sätt att man den vägen kostnader. Förbudet har vissa undantag, t.ex. för begränsar kretsen av godkända gåvomottagare utgifter för resor till och från arbetet, men det är till svenska subjekt. Således kan t.ex. ändamålet likväl en grundläggande princip för det svenska att ”främja vetenskaplig forskning” inte ändras skattesystemet som det är mycket angeläget att, till att ”främja vetenskaplig forskning i Sverige” så långt möjligt, upprätthålla. (jfr EU-domstolens dom den 14 september 2006 Anta att en medlem i en ideell förening som är i mål nr C-386/04 Centro di Musicologia Walter inskränkt skattskyldig ger en gåva till Stauffer ). 149 föreningen. Ett antal sådana gåvor skapar ökade ekonomiska förutsättningar för föreningen på Närmare om val av ändamål ett helt annat sätt än när staten avstår från att Utredningens förslag om skattereduktion för beskatta föreningens inkomster. Detta i sin tur gåvor till forskning, dvs. gåvor till universitet, ökar möjligheten för en givare att själv dra nytta högskolor och enskilda utbildningsanordnare, av föreningens förstärkta ekonomi genom bättre kommer, som berörts i avsnitt 6.16.3.1, att möjligheter att utöva den verksamhet föreningen beredas vidare. Regeringen föreslår dock, i likhet syftar till. Gåvan kan därför, åtminstone i vissa med utredningen, att skattereduktion ska ges för fall där föreningen erbjuder mer omfattande mer indirekta gåvor till forskning, dvs. det ideella tjänster till sina medlemmar, ses som ett sätt att ändamålet ”främja vetenskaplig forskning”. Ett finansiera vad som i realiteten är givarens egna exempel på en organisation som skulle kunna levnadskostnader. Dessa levnadskostnader får komma i fråga med ett sådant ändamål är en inte dras av, varför det skulle vara principiellt insamlingsstiftelse som stöder forskning. felaktigt att medge skattereduktion för gåvan. Vad som menas med ”vetenskaplig forskning” Svårigheterna blir särskilt tydliga om man har inte förklarats närmare i förarbetena. Enligt tänker sig att en sådan förening sänker ett förarbetsuttalande räknas kulturminnesvård medlemsavgifterna, som fram till dess finansierat till vetenskaplig forskning (prop. 1942:134, s. verksamheten, och ersätter dem med vad som 48). Detta får dock tolkas restriktivt. betecknas som ”gåvor”. Kulturminnesvård bör för att omfattas syfta till Många gånger torde givarens egen nytta av att bevara och säkerställa föremål för forskning gåvan vara mycket ringa, varvid resonemanget (se t.ex. RÅ 1987 not 14). om att gåvan är en slags levnadskostnad inte gör sig gällande på samma sätt. Problemet är att skattesystemet, inklusive den prövning som i det föregående föreslagits ska identifiera de godkända gåvomottagarna liksom möjligheterna 149 REG 2006, s. I-8203.

PROP. 2011/12:1

Typiska former för främjande av vetenskaplig (engångsbidrag såväl som periodiska utbetalforskning är forskarstipendier, bidrag till litterär ningar) eller hjälp i form av t.ex. fri bostad. vetenskaplig produktion, vetenskapliga bibliotek Flera remissinstanser, däribland Neurologiskt och teknisk utrustning som behövs för Handikappades Riksförbund , Ersta diakoni och forskning, belöningar till forskare, finansiering Evangeliska Fosterlandsstiftelsen , har förordat att av en professur och bidrag till museiverksamhet ”social hjälpverksamhet” ska utgöra ett ändamål. (SOU 1995:63, s. 135). Andra former är Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har exempelvis finansiering av forskartjänster, föreslagit att ”hjälpverksamhet bland finansiering av forskningsprojekt eller forsk- behövande” ska ersättas av ”social hjälpverkningsprogram. samhet” som ändamål i fråga om inskränkt Som vetenskaplig forskning anses i detta skattskyldighet (se SOU 2009:65, s. 91 ff). Det sammanhang i första hand sådant som utövas vid av den utredningen föreslagna ändamålet social akademier, universitet och motsvarande hjälpverksamhet är ett bredare begrepp som institutioner. Vetenskaplig forskning kan handla utöver det som i dag benämns ”hjälpverksamhet om såväl ren grundforskning som mer tillämpad bland behövande” även är avsett att innefatta vad forskning men däremot inte forskning som är som nu inryms under ”välgörande” och ”sociala” alltför företagsanknuten. Verksamheter som inte ändamål i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen. Som har fått allmänt erkännande som vetenskap, t.ex. exempel på verksamheter som kan omfattas av astrologi och spiritism, har inte godtagits. I den det föreslagna ”social hjälpverksamhet” anges i vetenskapliga forskningen innefattas även sådan utredningens betänkande mat och husrum för verksamhet som avser information och uteliggare, olika aktiviteter för asylsökande och upplysning om den bedrivna forskningen (SOU hjälp för funktionshindrade som inte tillgodoses 2009:65, s. 97). genom lagen (1993:387) om stöd och service till När det gäller ändamål i övrigt bör som vissa funktionshindrade. utredningen föreslagit ändamålet ”bedriva Som anförts ovan bör för stiftelsernas del inga hjälpverksamhet bland behövande” inkluderas. andra ändamål komma i fråga än sådana som kan Som redogjorts för ovan är ett av problemen leda till inskränkt skattskyldighet för en stiftelse. med skattereduktion för gåvor att det kan Det är vidare enligt regeringens mening inte uppkomma situationer där mottagaren bedriver önskvärt att i fråga om ändamål för godkända en verksamhet som är sådan att gåvan på ett eller gåvomottagare göra skillnad mellan stiftelser å annat sätt kan komma givaren tillgodo. När det ena sidan och ideella föreningar och registrerade gäller hjälpverksamhet bland behövande torde trossamfund å andra sidan. En sådan skillnad emellertid givarna vanligen inte vara desamma beroende på associationstyp framstår som som de som drar nytta av gåvorna. Som anförts omotiverad. Detta talar i sin tur för att inte tillåta ovan är det angeläget att så långt möjligt andra ändamål än sådana som anges i 7 kap. 4 § upprätthålla förbudet mot avdrag för personliga inkomstskattelagen och som är gemensamma för levnadskostnader. Karaktären av personliga alla de tre associationstyperna. levnadskostnader torde vara betydligt mindre Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har framträdande i fråga om gåvor till hjälpverk- föreslagit att det till skillnad mot vad som gäller i samhet bland behövande än beträffande gåvor till dag inte ska finnas någon åtskillnad mellan andra presumtiva ändamål. Ändamålet torde stiftelser och ideella föreningar samt registrerade vidare normalt inte behöva ifrågasättas utifrån trossamfund när det gäller vilka ändamål som den principiella aspekten att en ordning med kan föranleda inskränkt skattskyldighet utan att skatteincitament för gåvor kan innebära ett samtliga ändamål ska vara tillgängliga även för understödjande av verksamheter i andra länder stiftelser. Ändamålen för skattereduktion för med svenska skattemedel. gåvor bör emellertid korrespondera med de I rättstillämpningen avses med ”behövande” nuvarande bestämmelserna om ändamål för personer som är behövande i ekonomisk mening inskränkt skattskyldighet. (se RÅ81 1:28). Det krävs dock inte att en Huruvida Stiftelse- och föreningsskatteperson lider nöd eller annars är i trängande utredningens förslag bör föranleda någon behov av hjälp. Hjälpverksamheten kan t.ex. ändring av lagstiftningen om skattereduktion för bestå i lämnande av ekonomiska bidrag gåvor får övervägas i samband med beredningen av det förslaget.

PROP. 2011/12:1

Mot bakgrund av vad som ovan anförts trossamfund som uppfyller kraven för inskränkt föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att skattskyldighet kan bli en godkänd gåvodet för stiftelser, ideella föreningar och mottagare om den faktiska verksamheten helt registrerade trossamfund ska finnas två till- eller delvis innebär att det bedrivs hjälpverkgängliga ändamål, nämligen att främja samhet bland behövande eller att vetenskaplig vetenskaplig forskning och att bedriva hjälpverk- forskning främjas. samhet bland behövande. Avgränsningen till främjande av vetenskaplig Ytterligare villkor för godkännande forskning och bedrivande av hjälpverksamhet Som framgått ovan föreslår regeringen att bland behövande innebär att ett antal ändamål stiftelser, ideella föreningar och registrerade lämnas utanför. Det gäller t.ex. ändamålen konst, trossamfund som kan vara inskränkt kultur, idrott och religion. Det råder i och för sig skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inte tvivel om att ideella föreningar och inkomstskattelagen ska kunna godkännas som registrerade trossamfund med verksamheter gåvomottagare. Ansökningsförfarandet ska vara inom ramen för konst, kultur, idrott, religion helt åtskilt från den ordinarie beskattningsoch andra allmännyttiga ändamål hör till den verksamheten. Vad Skatteverket ska göra kan ideella sektorn och därför i princip är värda det sägas innebära en prövning av frågan om det samhälleliga stöd som t.ex. ett av det allmänna finns förutsättningar för att den sökande i anordnat system för incitament för gåvor kan ge. framtiden ska kunna bli inskränkt skattskyldig Den av regeringen valda avgränsningen innebär enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inte att de ytterligare ändamål som framgår av inkomstskattelagen. Om den sökande blivit 7 kap. inkomstskattelagen eller som framförts i inskränkt skattskyldig vid tidigare beslut om remissvar inte i sig kan vara angelägna ur ett slutlig skatt är det en omständighet som talar för samhälleligt och allmännyttigt perspektiv. att denne även i framtiden kan bli inskränkt skattskyldig. Faktisk verksamhet Ett första villkor ska därför vara att den Regeringens resonemang har hittills tagit sikte sökande vid beslutet om slutlig skatt året före på den situationen att en stiftelse, en ideell det år då ansökan görs ska vara inskränkt förening eller ett registrerat trossamfund har ett skattskyldig enligt någon av de nämnda visst ändamål och att den faktiska verksamheten bestämmelserna i 7 kap. inkomstskattelagen. Det har samma inriktning. Det kan emellertid vara på innebär att om den sökande är t.ex. en nystartad det sättet att t.ex. ett registrerat trossamfund har ideell förening som ännu inte vid ett beslut om till ändamål att bedriva gudstjänstverksamhet slutlig skatt har prövats i förhållande till 7 kap. men i sin verksamhet också bedriver hjälp- inkomstskattelagen saknas alltså en förutsättning verksamhet bland behövande. Ett sådant för att kunna bli godkänd gåvomottagare. registrerat trossamfund blir enligt gällande rätt Villkoret utgör således en form av tröghetsregel inskränkt skattskyldigt. Trossamfundet har ett för nystartade mottagare. godkänt ändamål och bedriver en godkänd Flera remissinstanser, bland annat verksamhet enligt reglerna i 7 kap. inkomst- Konsthögskolan, Frivilligorganisationernas skattelagen. Samfundet måste inte för att bli Insamlingsråd , Neurologiskt Handikappades inskränkt skattskyldigt faktiskt bedriva den Riksförbund, Ersta diakoni, Plan Sverige , verksamhet som är dess formella ändamål. Det Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och räcker med att både ändamål och verksamhet hör Stadsmissionen Skåne , har föreslagit särskilda till dem som pekas ut i lagen. bestämmelser för nystartade mottagare. Detta betyder att om regeringens förslag bara Regeringen anser emellertid att en tröghetsregel skulle omfatta två särskilt utpekade ändamål av det aktuella slaget bidrar till att minska risken skulle ett trossamfund av nyss nämnt slag inte för fusk och missbruk genom den prövning som kunna bli en godkänd gåvomottagare. Det är inte ett fattat beslut om slutlig skatt innebär. Nyare acceptabelt att t.ex. trossamfund som bedriver associationer ska därför prövas enligt samma hjälpverksamhet bland behövande inte skulle regler som äldre associationer. Regeringens kunna bli godkända gåvomottagare. Regeringen förslag är alltså att den sökande vid beslutet om föreslår därför, i likhet med utredningen, att en slutlig skatt året före ansökningsåret ska ha stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat

PROP. 2011/12:1

hänförts till 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- verksamheten behövs ett självständigt krav skattelagen. avseende gåvornas användning. Den sökandes förhållanden ska dessutom vara Utredningen har dock uttryckt detta villkor sådana att man kan förvänta sig att denne som att den sökande ska göra användningen kommer att hänföras till någon av dessa sannolik. Även denna regel bör i stället uttryckas paragrafer i 7 kap. inkomstskattelagen även vid som att det ska vara sannolikt. Vid bedömningen nästföljande beslut om slutlig skatt. Det kan av denna sannolikhet kan exempelvis beaktas diskuteras hur långt det är lämpligt att en sådana omständigheter som den sökandes prognosen om framtida inskränkt skattskyldig- ledning, organisation, personal och erfarenhet. het sträcker sig. En för kort tid innebär att Dessa omständigheter har i princip inte någon kravet riskerar att bli meningslöst. Som betydelse vid den ordinarie beskattningen enligt Kammarrätten i Stockholm framhållit är 7 kap. inkomstskattelagen, men bör ändå kunna beslutsfattande baserat på prognoser tillmätas betydelse i en prognossituation av komplicerat. Om prognosen sträcker sig en lång aktuellt slag. tid framåt blir bedömningen behäftad med Kravet på användningen av inkomna gåvor får mycket stor osäkerhet. I sammanhanget bör särskild betydelse när t.ex. ett trossamfund vid också beaktas att ett godkännande enligt sidan av den vanliga verksamheten bedriver regeringens förslag inte gäller längre än till hjälpverksamhet bland behövande. Om utgången av det tredje året efter det år som trossamfundet är och kan förväntas fortsatt bli beslutet fattades (se avsnitt 6.16.3.6.2). Enligt inskränkt skattskyldigt beror detta på en regeringens mening framstår det som en lämplig helhetsbedömning. Skatteverket får genom avvägning att prognosen avser de två beslut om kravet på gåvornas användning ett instrument slutlig skatt som fattas efter det beslut som för att pröva hur just den del av verksamheten fattats före det år då ansökan om godkännande som godkännandet avser sköts. görs. Ett ytterligare villkor är att den sökande ska Som anförts ovan gäller för stiftelser och ha en redovisning som är ordnad på visst sätt. ideella föreningar som är inskränkt skattskyldiga Utredningen har föreslagit att detta ska enligt andra bestämmelser i 7 kap. inkomst- uttryckas som att det av bokföringen ska vara skattelagen att det ska ske en hypotetisk möjligt att avgöra vilka ändamål och prövning av dessa associationers skattskyldighet verksamheter som givarna avsett att främja. Det i förhållande till de aktuella paragraferna. väsentliga att kunna utläsa är dock enligt Utredningen har uttryckt villkoret om regeringens mening inte givarnas avsikter utan fortsatt inskränkt skattskyldighet som att den vilka gåvor som mottagits och hur de använts. sökande ska göra den fortsatt inskränkta Alla stiftelser, ideella föreningar och registrerade skattskyldigheten sannolik. Enligt regeringens trossamfund är vidare inte bokföringsskyldiga mening bör bestämmelsen inte reglera enligt bokföringslagen (1999:1078). För att bevisbördan utan det räcker att det anges att den tydliggöra att även icke bokföringsskyldiga fortsatta skattskyldigheten ska vara sannolik. associationer kan omfattas bör hänvisningen till Regeringen ansluter sig till det av utredningen redovisningen omformuleras något. Regeringen uppställda villkoret att inkomna gåvor kommer föreslår därför att det av bokföringen eller att användas i enlighet med vad givarna avsett. räkenskaperna ska vara möjligt att avgöra vilka Kravet får särskild betydelse för t.ex. en ideell gåvor som har mottagits och hur de har använts. förening med ett formellt ändamål inom t.ex. Det ska således vara möjligt att se vilka gåvor av idrotten som även bedriver hjälpverksamhet sådan beskaffenhet och storlek att de kan grunda bland behövande. Bedömningen av om rätt till skattereduktion (se avsnitt 6.16.3.10 om föreningen även i fortsättningen kommer att gåvans beskaffenhet och avsnitt 6.16.3.11 om det vara inskränkt skattskyldig eller inte kommer att minsta belopp en gåva måste uppgå till för att ta sikte på hela verksamheten. Det kommer inte kunna räknas in i underlaget för skatteatt ske någon separat bedömning av den del av reduktion) som har lämnats och vem som har verksamheten för vilken föreningen ansöker om lämnat dem. Det ska härvid framhållas att de godkännande. För att den prognos Skatteverket godkända gåvomottagarna kommer att ha ett ska göra också ska omfatta denna del av naturligt intresse av att göra dylika noteringar mot bakgrund av den föreslagna skyldigheten att

PROP. 2011/12:1

lämna kontrolluppgifter (se avsnitt 6.16.3.8). skulle beskattas i Sverige. För att den sökande Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslås att ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller endast gåvor i form av pengar ska kunna ge rätt dessutom att ett skriftligt åtagande att lämna till skattereduktion. Eftersom pengar är fungibel kontrolluppgifter om gåvor ska ha kommit in till egendom kan det beträffande gåvornas Skatteverket. Åtagandet ska lämnas enligt användning givetvis inte krävas att varje enskild fastställt formulär. gåvas användning kan härledas. Vad som däremot bör krävas är tillfredsställande dokumentation av att minst så mycket medel Utredningens förslag: Överensstämmer med som motsvarar vad som influtit i form av regeringens förutom att utredningen inte har ett skattereduktionsgrundande gåvor använts till de förslag om utländska motsvarigheter i stater med ändamål för vilka gåvorna varit avsedda. vilka Sverige ingått ett avtal om Skatteverket har framfört önskemål om informationsutbyte i skatteärenden. förtydligande av kravet på den sökandes Remissinstanserna: Kammarrätten i redovisning till att denna ska vara på ett över- Stockholm och Sveriges advokatsamfund framskådligt sätt, t.ex. i en sidoordnad redovisning. håller att det kommer att finnas svårigheter med Enligt regeringens mening finns det emellertid att bedöma huruvida en utländsk sökande redan ett krav på överskådlighet genom att uppfyller kraven för godkännande. Sveriges gåvornas mottagande och användning ska vara advokatsamfund anser att det riskerar att möjlig att avgöra. Huruvida noteringarna bör medföra en haltande och godtycklig föras i en sidoordnad redovisning eller på något rättstillämpning. Kammarrätten i Jönköping annat sätt är inte något som behöver föreskrivas i anser att godkännande av utländska sökande lagen. Det kan lämnas till kompletterande utan tvivel medför särskilda kontrollsvårigheter. normgivning att avgöra hur den aktuella Länsrätten i Stockholms län anser det vara en redovisningen ska ske. uppenbar risk att Skatteverket i praktiken inte Det bör slutligen också vara ett villkor att det kommer att kunna utöva kontroll över de finns minst en godkänd eller auktoriserad godkända utländska gåvomottagarna. revisor. Ekobrottsmyndigheten anser att utredarens farhågor att det kan vara svårt att kontrollera Lagförslag utländska gåvomottagare har visst fog för sig. Förslaget föranleder 6 och 7 §§ lagen om Ekonomistyrningsverket anser att risken för fusk godkännande av gåvomottagare vid skatte- är särskilt stor då skattereduktionen inte kan reduktion för gåva, se avsnitt 3.2. begränsas till enbart svenska mottagare. Statskontoret bedömer risken för fusk som stor redan med inhemska mottagare och att risken

6.16.3.5 Utländska mottagare

kommer att öka om mottagarna även finns i utlandet. Skälen för regeringens förslag: Som framgår Regeringens förslag: Som gåvomottagare ska av avsnitt 6.16.3.4 föreslår regeringen att vissa godkännas utländska motsvarigheter till sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade svenska stiftelser, ideella föreningar och trossamfund ska kunna vara godkända gåvoregistrerade trossamfund som kan bli godkända mottagare. Som också framgår av det avsnittet gåvomottagare, under förutsättning att de hör måste även vissa utländska motsvarigheter kunna hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska godkännas som gåvomottagare. samarbetsområdet eller i en stat med vilken Fördraget om Europeiska unionens Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller bland en artikel om informationsutbyte eller ett avtal annat förbud mot restriktioner för om informationsutbyte i skatteärenden. kapitalrörelser. Av artikel 63.1 i EUF-fördraget Prövningen av frågan om inskränkt skattframgår att alla restriktioner för kapitalrörelser skyldighet för dessa utländska motsvarigheter mellan medlemsstater, samt mellan medlemsska gälla frågan om förhållandena är sådana att stater och tredjeland är förbjudna. Principen om den sökande skulle ha blivit och skulle komma fri förlighet för kapital återfinns även i artikel 40 att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen om den sökande

PROP. 2011/12:1

i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbets- där den aktuella organisationen hör hemma har området (EES-avtalet). ingått ett avtal med Sverige som innehåller Av EU-domstolens dom i målet C-386/04 bestämmelser om informationsutbyte i Centro di Musicologia Walter Stauffer skatteärenden. Mot bakgrund av att EU:s s.k. 150 framgår att den fria rörligheten för kapital även handräckningsdirektiv (rådets direktiv är tillämplig inom det allmännyttiga området. 77/799/EEG av den 19 december 1977 om Av EU-domstolens dom i målet C-318/07 ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas Hein Persche framgår att när en skattskyldig behöriga myndigheter på direktbeskattningens 151 person i en medlemsstat yrkar skattemässigt område ) inte gäller mellan en medlemsstat och 153 avdrag för gåvor som skänkts till organisationer ett tredjeland, kan ett sådant krav inte anses vara som har sitt hemvist i en annan medlemsstat och för långtgående (se domen i det ovan nämnda som är erkänt allmännyttiga i denna andra målet A). medlemsstat, omfattas sådana gåvor av Regeringen ansluter sig således till utredfördragets bestämmelser om fri rörlighet för ningens bedömning att även utländska motkapital. Domstolen ansåg i det målet att svarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella bestämmelsen om fri rörlighet för kapital utgör föreningar och registrerade trossamfund som hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt kan bli godkända gåvomottagare ska kunna vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor som godkännas som gåvomottagare, under förutsättskänkts till erkänt allmännyttiga organisationer, ning att de hör hemma i en stat inom EES eller i endast beviljas för de gåvor som skänkts till en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteorganisationer som har hemvist i den medlems- avtal som innehåller en artikel om informationsstaten, utan någon som helst möjlighet för den utbyte. Regeringen föreslår dock att förslaget skattskyldige att bevisa att en gåva som skänkts även ska omfatta motsvarigheter som hör till en organisation som har sitt hemvist i en hemma i en stat med vilken Sverige har ingått ett annan medlemsstat uppfyller de villkor som avtal om informationsutbyte i skatteärenden. uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av Beträffande stiftelser krävs av de utländska en sådan fördel. motsvarigheterna bland annat att de står under I domen uttalade domstolen bland annat att en statlig tillsyn som motsvarar den som de det beträffande allmännyttiga organisationer svenska subjekten är föremål för. belägna i tredjeländer i princip är tillåtet för den Utländska sökande som inte beskattas i beskattande medlemsstaten att inte bevilja en Sverige kan naturligtvis inte uppfylla ett krav på skattemässig fördel om det, bland annat på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. inkomstgrund av att det saknas en avtalad skyldighet för skattelagen. I sådana fall får Skatteverket i stället detta tredjeland att tillhandahålla uppgifter, visar så långt det är möjligt bedöma om förhållandena sig vara omöjligt att erhålla nödvändiga uppgifter är sådana att den sökande skulle ha blivit och från nämnda land. Ett liknande resonemang om komma att bli inskränkt skattskyldig enligt möjligheten att vägra en skattefördel återfinns i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen domstolens dom i målet C-101/05 A. (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige. 152 Domen i Hein Persche-målet visar att Som Kammarrätten i Stockholm och Sveriges godkännande av gåvomottagare inte kan advokatsamfund berört kommer dessa bedömbegränsas till enbart organisationer i Sverige utan ningar många gånger att bli svåra. Det måste att även utländska organisationer som uppfyller dock härvid framhållas att det i första hand de villkor som har uppställts i de svenska ankommer på de sökande att visa att förutreglerna ska kunna vara godkända gåvomot- sättningar för godkännande föreligger. tagare. Beträffande länder utanför Europeiska Tillämpningen kommer att underlättas av den ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan det föreslagna begränsningen av antalet tillåtna dock av kontrollskäl ställas krav på att den stat

150 REG 2006, s. I-8203. 153 Den 1 januari 2013 ersätts direktivet av rådets direktiv 2011/16/EU 151 REG 2009, s. I-359. av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om 152 REG 2007, s. I-11531. beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.

PROP. 2011/12:1

ändamål för ideell verksamhet (se avsnitt 6.16.3.6 Godkännande av gåvomottagare och 6.16.3.4). tillsyn över godkända gåvomottagare Kammarrätten i Jönköping , Länsrätten i Stockholms län , Ekobrottsmyndigheten , 6.16.3.6.1 Ansökan om godkännande Ekonomistyrningsverket och Statskontoret har betonat risken för fusk och missbruk och Regeringens förslag: Den som vill bli godkänd svårigheterna för Skatteverket att i praktiken gåvomottagare ska ansöka om godkännande hos utöva en fungerande kontroll. Fusk- och Skatteverket. En ansökan ska lämnas enligt missbruksrisken begränsas dock något genom att antalet mottagare och ändamål hålls nere. fastställt formulär och innehålla nödvändiga Den kan begränsas ytterligare genom låga identifikationsuppgifter. De handlingar som den beloppsgränser. Frågan om beloppsgränser sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan. behandlas i avsnitt 6.16.3.11. Frågan om Skatteverkets tillsyn över godkända gåvomottagare behandlas i avsnitt 6.16.3.6. Som framgår av avsnitt 6.16.3.8 ska godkända Utredningens förslag: Överensstämmer gåvomottagare lämna kontrolluppgifter om delvis med regeringens. Utredningen föreslår att gåvor som kan berättiga till skattereduktion. För en ansökan ska innehålla uppgifter om den att detta ska fungera även beträffande utländska sökandes namn, adress och, om sådant nummer mottagare föreslår regeringen att en utländsk finns, organisationsnummer eller motsvarande sökande endast ska kunna godkännas som gåvo- registreringsnummer. mottagare om den sökande gett in ett skriftligt Remissinstanserna: Skatteverket anför att en åtagande om att lämna kontrolluppgifter till sökandes inskränkta skattskyldighet året före det Skatteverket. En liknande bestämmelse om år då ansökan görs kan ha sin grund i ett annat åtagande att lämna kontrolluppgifter gäller sedan förhållande än det som kan medföra tidigare för försäkringsgivare som meddelar godkännande som gåvomottagare. Verket försäkring från fast driftställe utanför Sverige föreslår därför att den sökande ska ange på vilket men i en stat inom EES. sätt denne anser sig ha uppfyllt kraven när det I likhet med vad som gäller för sådana gäller de aktuella ändamålen. åtaganden från försäkringsgivare ska ett åtagande Skälen för regeringens förslag: Som framgår från den som ansöker om att bli godkänd gåvo- av avsnitt 6.16.3.3 föreslår regeringen att mottagare lämnas enligt ett av Skatteverket systemet med skattereduktion för gåvor ska fastställt formulär. Ett sådant krav begränsar inte bygga på en ordning med förhandsgodkännande möjligheterna att använda elektronisk av gåvomottagare. Utredningens förslag innebär kommunikation (Ds 2003:29, s. 101). att det i lagen föreskrivs att ansökan ska innehålla uppgifter om den sökandes namn, Lagförslag adress och, om sådant nummer finns, organi- Förslaget föranleder 8 § lagen om godkännande sationsnummer eller motsvarande registreringsav gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, nummer. Regeringen föreslår att det i lagen nya paragrafer, 13 kap. 2 a § lagen (2001:1227) endast ska föreskrivas att en ansökan om om självdeklarationer och kontrolluppgifter och godkännande ska innehålla nödvändiga 23 kap. 7 § skatteförfarandelagen, samt ändringar identifikationsuppgifter. Närmare föreskrifter i 13 kap. 3 § lagen om självdeklarationer och om ansökans innehåll kan ges som verkställigkontrolluppgifter och 38 kap. 1 § skatteför- hetsföreskrifter i förordningsform. farandelagen, se avsnitt 3.2, 3.19 och 3.21. Tillsammans med ansökan ska lämnas de handlingar som den sökande önskar åberopa. Ansökan ska lämnas enligt ett fastställt formulär. Kravet på fastställt formulär begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (Ds 2003:29, s. 101). Som redogörs för i avsnitt 6.16.3.4 uppställs det ett krav för gåvomottagare att den sökande enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen

PROP. 2011/12:1

(1999:1229) ska vara inskränkt skattskyldig vid framstår emellertid som onödigt administrativt beslutet om slutlig skatt året före det år då betungande för såväl mottagarna som för ansökan görs. Detta krav är fristående från Skatteverket. Tre års giltighet efter det år då kravet att den sökande ska ha som ändamål att beslut om godkännande fattas framstår enligt bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller regeringens mening som en lämplig avvägning. att främja vetenskaplig forskning eller helt eller Regeringen föreslår således, i likhet med delvis bedriva sådan verksamhet. Prövningen av utredningen, att ett godkännande ska gälla till inskränkt skattskyldighet vid tidigare beslut om utgången av det tredje året efter det år som slutlig skatt tar sikte på tidigare förhållanden. beslutet om godkännande fattades. Prövningen av om den sökande har viss Förlängning bör därefter kunna ske. Om en verksamhet som ändamål eller faktiskt bedriver ansökan om förlängning kommer in innan ett sådan verksamhet är däremot en prövning som godkännande har upphört att gälla, får tar sikte på nu aktuella förhållanden. Det finns godkännandet förlängas till utgången av det därför ingen anledning att en sökande, som tredje året efter det år då godkännandet annars Skatteverket föreslagit, ska ange på vilket sätt skulle ha upphört att gälla. Ett förlängt denne anser sig ha uppfyllt kraven när det gäller godkännande kan i sin tur förlängas ytterligare aktuella ändamål vid tidigare beslut om slutlig om förutsättningarna för beslut om förlängning skatt. är uppfyllda. En ansökan om förlängning ska uppfylla samma kriterier som den ursprungliga Lagförslag ansökan i fråga om såväl form som innehåll. Förslaget föranleder 9 § lagen om godkännande Precis som en ny ansökan ska en ansökan om av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva förlängning lämnas enligt fastställt formulär. samt en ändring i 1 kap. 16 § inkomstskattelagen Har en ansökan om förlängning inte (1999:1229), se avsnitt 3.2 och 3.5. inkommit innan det tidigare godkännandet löpt ut blir ansökan att anse som en ny ansökan. Det leder i sin tur till att en ny ansökningsavgift ska 6.16.3.6.2 Giltighetstid och förlängning betalas (se avsnitt 6.16.3.6.3 om avgifter). Om en ansökan om förlängning har kommit in innan det tidigare godkännandet löpt ut bör Regeringens förslag: Ett godkännande som godkännandet vara fortsatt giltigt även efter den gåvomottagare gäller till utgången av det tredje tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla året efter det år som beslutet fattades. Om en till dess att frågan om förlängning har prövats av ansökan om förlängning kommer in innan Skatteverket. Detta hindrar dock inte att godkännandet har upphört att gälla, får Skatteverket återkallar det tidigare godgodkännandet förlängas till utgången av det kännandet om förutsättningarna för återkallelse tredje året efter det år då godkännandet annars är uppfyllda (se avsnitt 6.16.3.6.5 om skulle ha upphört att gälla. Det ställs samma krav återkallelse). Den utsträckta giltigheten av godpå en ansökan om förlängning som på en ny kännandet upphör så snart Skatteverket har ansökan. Om en ansökan om förlängning har prövat frågan om förlängning. kommit in är godkännandet giltigt även efter Om Skatteverket däremot prövar frågan om den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att förlängning innan det tidigare godkännandet har gälla till dess att frågan om förlängning har löpt ut leder ett avslag på ansökan inte till att prövats av Skatteverket. godkännandet upphör att gälla före den tidpunkt då det ska löpa ut. Skatteverket är dock Utredningens förslag: Överensstämmer i oförhindrat att återkalla godkännandet. huvudsak med regeringens. Utredningen har En utsträckt giltighet av ett godkännande i ingen uttrycklig reglering av ett godkännandes avvaktan på Skatteverkets prövning av en giltighet i avvaktan på Skatteverkets prövning av ansökan om förlängning av godkännandet förtar en ansökan om förlängning. inte den godkända gåvomottagarens skyldighet Remissinstanserna: Ingen remissinstans har att betala årsavgift (se avsnitt 6.16.3.6.3 om kommenterat förslaget. avgifter). Skälen för regeringens förslag: Ett godkännande som gåvomottagare bör inte gälla tills vidare utan vara tidsbegränsat. En årlig prövning

PROP. 2011/12:1

Lagförslag det är rimligt att associationer som ansöker om Förslaget föranleder 10 och 11 §§ lagen om godkännande bär de löpande kostnaderna för godkännande av gåvomottagare vid skatte- denna hantering. Frivilligorganisationernas reduktion för gåva, se avsnitt 3.2. Insamlingsråd har föreslagit att en extra avgift ska tas ut för ansökningar från utländska mottagare. Det är emellertid inte godtagbart ur 6.16.3.6.3 Ansöknings- och årsavgifter ett EU-rättsligt perspektiv att behandla ansökningar från utländska mottagare annorlunda än ansökningar från svenska Regeringens förslag: Den som ansöker om att bli mottagare. godkänd gåvomottagare ska betala en Pingst har vidare föreslagit att en årsavgift ska ansökningsavgift. Skatteverket får inte pröva vara beroende av antalet transaktioner. ansökan om avgiften inte har betalats. En Regeringen har förståelse för synpunkten, men godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift Skatteverkets hanteringskostnader, som för varje år efter det år då ett godkännande avgifterna syftar till att finansiera, är inte med meddelats. Avgiften ska betalas före det år automatik beroende av antalet gåvor som en avgiften avser. Regeringen får meddela föreorganisation får. Att införa en sådan koppling skrifter om avgifternas storlek. mellan antalet gåvor och avgiftens storlek skulle dessutom innebära att årsavgiften kan tas ut först när antalet transaktioner är känt, dvs. i Utredningens förslag: Överensstämmer med efterhand. Avgiften bör enligt regeringens regeringens förutom att utredningen föreslår att mening betalas i förskott, dvs. före ingången av det ska föreskrivas i lagen att ansökningsavgiften det år som avgiften avser. är 10 000 kronor och att årsavgiften är Regeringen föreslår i likhet med utredningen 7 000 kronor. att det ska finnas en ansökningsavgift och att Remissinstanserna: Luleå tekniska universitet ansökan inte ska få prövas om avgiften inte är tillstyrker förslaget. Frivilligorganisationernas betald. Som utredningen föreslagit ska också en Insamlingsråd tycker att det är rimligt att det årlig avgift betalas för de följande år som merarbete som kan uppstå hos Skatteverket vad godkännandet gäller. Varje sådan avgift ska gäller ansökningar från utländska godkända betalas i förskott, före det år avgiften avser. En gåvomottagare ska bekostas av en extra avgift för ansökningsavgift betalas inte tillbaka om den just dessa mottagare. Pingst – fria församlingar i ansökan som avgiften avser avslås. I och med samverkan anser att avgifter av aktuellt slag inte den löpande årsavgiften behöver det inte finnas ska förekomma. Om det trots detta fattas beslut någon ansökningsavgift för ansökan om om uttag av årsavgift ska den vara avhängig av förlängning. Som framgår av avsnitt 6.16.3.6.2 antalet transaktioner, vilket skulle skapa viss ska en försenad förlängningsansökan betraktas rättvisa mellan organisationer av olika storlek. som en ny ansökan, vilket innebär att en ny Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare anser ansökningsavgift ska tas ut. att förslaget skulle inverka menligt på förbundet När det gäller avgifternas storlek anser och sannolikt många andra mindre regeringen till skillnad mot vad Riksförbundet organisationer. Det är orimligt med en avgift Frivilliga Samhällsarbetare och Stiftelsen Skansen som närmar sig inkomstskattenivå om man bara anfört att ansökningsavgiften och årsavgiften har en givare. Stiftelsen Skansen anför att för små bör uppgå till de nivåer, 10 000 kronor gåvomottagare kan den föreslagna ansöknings- respektive 7 000 kronor, som utredningen avgiften på 10 000 kronor samt en årlig avgift på föreslagit. Regeringen anser dock att föreskrifter 7 000 kronor vara avskräckande. Stiftelsen om avgifternas storlek bör lämnas i föreslår att åtminstone den årliga avgiften slopas. förordningsform. Skälen för regeringens förslag: Skatteverket kommer att ha kostnader för att hantera Lagförslag ansökningar om godkännande av gåvomottagare Förslaget föranleder 12 § lagen om godkännande och utöva tillsyn över de mottagare som av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, godkänns. Regeringen anser till skillnad från se avsnitt 3.2. Pingst – fria församlingar i samverkan (Pingst) att

PROP. 2011/12:1

6.16.3.6.4 Förelägganden och personligt förlängning. Utredningen har även föreslagit att sammanträffande Skatteverket ska få förelägga den som inte betalar en ansöknings- eller årsavgift att betala avgiften. Regeringens förslag: Skatteverket får meddela de Det följer av allmänna principer att en förelägganden som behövs för att verket ska ansökan får avslås om den sökande inte har kunna ta ställning till om ett godkännande ska kommit in med den utredning som behövs för återkallas. att visa att förutsättningarna för bifall till Regeringens bedömning: Det finns inget behov ansökan är uppfyllda. Det behövs därför inget av bestämmelser om ytterligare förelägganden föreläggande att inkomma med uppgifter vid en eller av en bestämmelse om personligt ansökan om godkännande eller om förlängning sammanträffande mellan Skatteverket och en av ett godkännande. När det gäller sökande eller en godkänd gåvomottagare. ansökningsavgift får Skatteverket avvisa en ansökan om avgiften inte betalats. När det gäller årsavgift bör obetald årsavgift utgöra grund för Utredningens förslag: Överensstämmer återkallelse utan att ett föreläggande först delvis med regeringens. Utredningen föreslår behöver utfärdas (se avsnitt 6.16.3.6.5 om dock även att Skatteverket ska få meddela dels återkallelse). Regeringen anser mot bakgrund av förelägganden om att inkomma med de det nu anförda att det inte finns behov av uppgifter som behövs för att pröva en ansökan bestämmelser om förelägganden i ytterligare om godkännande eller om förlängning av ett situationer än då återkallelse aktualiseras. godkännande, dels förelägganden att betala en Om ett föreläggande inte följs får ansökningsavgift eller årsavgift. Om ett före- Skatteverket återkalla godkännandet (se avsnitt läggande att betala en ansökningsavgift inte följs 6.16.3.6.5). ska ansökan avvisas. Utredningen föreslår vidare I 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) finns en bestämmelse av innebörden att Skatteverket i bestämmelser om taxeringsbesök och i 14 kap. de fall föreläggande kan meddelas får komma 6 § skattebetalningslagen (1997:483) regleras överens med en sökande eller en godkänd besök eller annat personligt sammanträffande. gåvomottagare om ett besök hos denne eller ett Bestämmelserna innebär att Skatteverket och annat personligt sammanträffande. skattskyldiga får komma överens om att träffas Remissinstanserna: Skatteverket anser att den för att diskutera oklarheter och göra faktiska möjligheten till personligt samman- avstämningar i ett aktuellt ärende. Besöksträffande i andra länder är mycket begränsad. institutet infördes ursprungligen år 1978 som ett Skälen för regeringens förslag och smidigt och informellt komplement till bedömning: En del av kontrollen av de revisionsinstitutet (prop. 1977/78:131, s. 254). godkända gåvomottagarna kommer att ske i Redan i förarbetena till besöksinstitutet samband med beskattningen eftersom vissa av de framhölls att den omständigheten att det godkända gåvomottagarna måste vara inskränkt saknades bestämmelser om besök inte hindrade skattskyldiga. I övrigt är verket oförhindrat att att tjänstemän och skattskyldiga träffades för att kontrollera användningen av insamlade medel, reda ut oklarheter i ett aktuellt ärende utan att redovisning, etc. Skatteverket bör inom ramen det snarare var önskvärt att sådana besök kom för sin tillsyn ha möjlighet att, när ett till stånd. Skälet till regleringen var alltså inte att godkännande av någon anledning sätts i fråga frivilliga besök kräver författningsstöd. Det som och det övervägs om återkallelse bör ske, kunna motiverade en reglering var i stället att det inom utfärda de förelägganden som behövs för att skatteförvaltningen fanns en osäkerhet om verket ska kunna ta ställning till om ett huruvida det var tillåtet att använda frivilliga godkännande ska återkallas. besök för att reda ut oklarheter i ett ärende Utredningen har vidare föreslagit att (prop. 1977/78:131, s. 149–153, 158–160 och Skatteverket ska ha rätt att förelägga den som 247–256). I dag är förhållandena annorlunda och ansökt om att bli godkänd gåvomottagare att förslaget i denna del framstår därför som komma in med ytterligare handlingar och andra onödigt och förvirrande i den meningen att det uppgifter som behövs för att verket ska kunna kan uppfattas som oklart huruvida frivilliga pröva en ansökan eller en ansökan om besök som inte omfattas av förslaget är tillåtna.

PROP. 2011/12:1

Regeringen anser mot bakgrund av det nu Remissinstanserna: Kammarrätten i anförda att det inte bör införas en särskild Jönköping anför att det i utredningens förslag

bestämmelse om personligt sammanträffande inte berörs vad som händer med givarnas mellan Skatteverket och en sökande eller en skattereduktion i det fall en gåvomottagare som godkänd gåvomottagare. först godkänts av Skatteverket får sitt

godkännande återkallat men efter överklagande Lagförslag återfår godkännandet. En liknande problematik

Förslaget föranleder 14 § lagen om godkännande uppstår om en gåvomottagare godkänns först av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, efter överklagande.

se avsnitt 3.2. Skälen för regeringens förslag: Som

beskrivits i det föregående ska en sökande uppfylla ett antal krav för att kunna bli en 6.16.3.6.5 Återkallelse av godkännande godkänd gåvomottagare (avsnitt 6.16.3.4–

6.16.3.5). Dessa krav tar sikte på att den sökande

är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomst- Regeringens förslag: Skatteverket ska återkalla ett skattelagen (1999:1229), att ändamål eller godkännande som gåvomottagare om verksamhet ska vara av visst slag, att det ska 1. innehavaren begär det, föreligga en förmåga att även i fortsättningen bli

inskränkt skattskyldig samt att den sökande ska 2. förutsättningarna för godkännande inte kunna hantera gåvorna på visst sätt och att det längre är uppfyllda, ställs vissa mer administrativt betonade krav på 3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt revisor och redovisning. Är det fråga om som fattats under den tid som ett utländska sökande tillkommer ett krav på godkännande gäller inte är inskränkt förbindelse att lämna kontrolluppgifter. skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. Det ligger enligt regeringens mening i sakens 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen eller, när natur att ett godkännande som gåvomottagare det gäller en svensk mottagare som är ska återkallas om de förutsättningar som legat inskränkt skattskyldig enligt någon annan till grund för godkännandet brister. Det kan t.ex. bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än handla om att en insamlingsstiftelse inte 3, 7 eller 14 § eller en utländsk mottagare, uppfyller villkoren i fråga om revisor eller inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig redovisningens beskaffenhet. vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller Ett godkännande ska däremot inte återkallas 14 §, om en gåvomottagare alltjämt uppfyller förut- 4. innehavaren inte betalar en årsavgift, sättningarna för godkännande men på ett annat

sätt än vad som var fallet när godkännandet 5. innehavaren inte följer ett föreläggande, beslutades. Det betyder t.ex. att en stiftelse som eller vid godkännandet haft som ändamål att bedriva 6. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter. hjälpverksamhet bland behövande men som

Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket sedermera har bytt inriktning och nu i stället har avstå från återkallelse enligt 2, 3 eller 6. Ett som ändamål att främja vetenskaplig forskning

beslut att återkalla ett godkännande gäller ome- inte ska få sitt godkännande återkallat på den delbart. grunden att det ideella ändamålet ändrats.

Om en godkänd gåvomottagare inte längre Detsamma gäller i fråga om byte av faktiskt uppfyller ett eller flera av de krav som uppställs bedriven verksamhet (se avsnitt 6.16.3.4 om

för godkännande ska gåvomottagaren ome- ändamål respektive faktiskt bedriven verksamdelbart underrätta Skatteverket om detta. het). Det ankommer dock självklart på

gåvomottagaren att vid behov visa att det alltjämt finns förutsättningar för ett fortsatt

Utredningens förslag: Överensstämmer i godkännande. När det gäller de inskränkt skattskyldiga huvudsak med regeringens. Utredningens förslag innebär dock att obetald årsavgift kan stiftelserna, ideella föreningarna och registrerade trossamfunden innebär gällande rätt att om det leda till återkallelse först sedan ett föreläggande att betala avgiften inte följts. vid ett visst beslut om slutlig skatt konstateras

PROP. 2011/12:1

att de inte uppfyller ställda krav blir de inte underlaget för skattereduktion. Om beslutet om längre inskränkt skattskyldiga och vissa återkallande överklagas till allmän förvaltningsinkomster blir beskattade. Om så sker saknas domstol (se avsnitt 6.16.3.12 om överklagande) förutsättningar för att fortsatt vara en godkänd kan beslutet bli föremål för inhibition enligt 28 § gåvomottagare och godkännandet ska därför i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Om sådant fall återkallas. Beträffande utländska beslutet inhiberas kan de gåvor som lämnas mottagare som inte beskattas i Sverige samt under den tid som inhibitionen gäller ingå i svenska mottagare som är inskränkt skatt- underlaget för skattereduktion. På motsvarande skyldiga enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. sätt gäller att gåvor som lämnas innan ett inkomstskattelagen än 7 kap. 3, 7 eller 14 § ska godkännande har meddelats inte kan ingå i prövningen gälla frågan om förhållandena är underlaget för skattereduktion eftersom de inte sådana att mottagaren skulle ha blivit inskränkt har lämnats till någon som vid gåvotillfället var skattskyldig vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, godkänd gåvomottagare. Detta gäller oavsett om 7 eller 14 §. ansökan om godkännande vid denna tidpunkt Utöver att Skatteverket på eget initiativ kan har lämnats till Skatteverket eller inte. Det gäller återkalla ett godkännande bör verket självfallet även om ett godkännande senare beslutas, även kunna återkalla ett godkännande på begäran oavsett om detta beslut fattas av Skatteverket av den godkända gåvomottagaren själv. eller av en allmän förvaltningsdomstol. En godkänd gåvomottagare bör vidare vara Det bör finnas en möjlighet för Skatteverket skyldig att själv underrätta verket om för- att i vissa situationer underlåta att återkalla ett hållandena är sådana att gåvomottagaren inte godkännande som gåvomottagare. Det kan t.ex. längre bör vara en godkänd gåvomottagare. Om vara så att en förening under ett enstaka år inte en godkänd gåvomottagare inte lämnar en sådan blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. underrättelse uppkommer frågan om inte inkomstskattelagen men att orsaken till detta är gåvomottagaren borde påföras en sanktions- sådan att det inte bör påverka föreningens status avgift. Denna fråga berörs i avsnitt 6.16.3.6.6. som godkänd gåvomottagare. Regeringen En godkänd gåvomottagare ska betala en föreslår därför att Skatteverket får avstå från att årsavgift som ska betalas före ingången av det år återkalla ett godkännande om det finns avgiften avser (se avsnitt 6.16.3.6.3). Det är synnerliga skäl. Detta undantag gäller, av enligt regeringens mening självklart att en förklarliga skäl, inte när återkallandet sker på godkänd gåvomottagare som inte uppfyller initiativ av den godkända gåvomottagaren själv. denna skyldighet ska kunna få godkännandet Det finns inte heller skäl att låta undantaget gälla återkallat. när en godkänd gåvomottagare underlåter att Som anförts i avsnitt 6.16.3.6.4 bör även betala en årsavgift eller att följa ett föreläggande. underlåtenhet att följa ett föreläggande medföra att ett godkännande återkallas. Lagförslag En återkallelse bör gälla omedelbart och utan Förslaget föranleder 13, 15 och 16 §§ lagen om hinder av att återkallelsebeslutet överklagats. godkännande av gåvomottagare vid skatte- Kammarrätten i Jönköping har berört frågan reduktion för gåva, se avsnitt 3.2. om givarnas rätt till skattereduktion när en gåvomottagare som först godkänts av Skatteverket får sitt godkännande återkallat men 6.16.3.6.6 Kontrollavgift efter överklagande till allmän förvaltningsdomstol återfår godkännandet eller när en Regeringens förslag: Skatteverket får ta ut en gåvomottagare godkänns först efter kontrollavgift av en godkänd gåvomottagare överklagande. som inte omedelbart underrättat verket om att En grundläggande förutsättning för skatteett eller flera av kraven för godkännande inte reduktion för gåva är att gåvan har lämnats till längre uppfylls. Kontrollavgiften uppgår till ett någon som är godkänd gåvomottagare. Ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de återkallande av godkännande som gåvomottagare gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en gäller omedelbart. Det innebär att en gåva som underrättelse borde ha kommit in och till dess lämnas till en mottagare efter att dennas godatt frågan om återkallelse har prövats av kännande har återkallats inte kan ingå i Skatteverket och som är av det slaget att de ingår

PROP. 2011/12:1

i givarens underlag för skattereduktion. beslut av Skatteverket har blivit godkänd som Kontrollavgiften är dock lägst 5 000 kronor. Om gåvomottagare. De skattskyldiga måste rimligen värdet på de gåvor som tagits emot inte kan kunna lita på att myndighetsbesluten är riktiga beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta och att de godkända gåvomottagarna står under värdet till ett skäligt belopp. Kontrollavgiften tillräcklig tillsyn. tillfaller staten. Om överträdelsen är ringa eller Det är givetvis klart otillfredsställande om en ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, godkänd gåvomottagare mot bättre vetande får Skatteverket helt eller delvis befria fortsätter en verksamhet som innebär att gåvomottagaren från en kontrollavgift. gåvogivare får skattereduktion trots att de inte borde ha det. Regeringen ansluter sig därför till utredningens bedömning att en godkänd Utredningens förslag: Överensstämmer med gåvomottagare, som underlåter att underrätta regeringens förutom att utredningen uttrycker Skatteverket när det inte längre finns förutsättförutsättningen för skönsmässig uppskattning av ningar för att vara godkänd, ska påföras en värdet på mottagna gåvor som att kontroll- kontrollavgift. avgiften inte kan beräknas. Härefter uppkommer frågan hur en sådan Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län kontrollavgift bör utformas. Avgiften kan anser, framför allt med hänsyn till att det i utformas som ett fast belopp eller på något sätt praktiken huvudsakligen kommer att bli svenska sättas i relation till de skattereduktionsgåvomottagare som drabbas av kontrollavgiften, grundande gåvor som kommer in efter den att det bör övervägas om förslaget ska tidpunkt då underrättelse egentligen borde ha genomföras. Om så blir fallet anser länsrätten ett skett. Länsrätten i Skåne län har framfört åsikten fast belopp vara det bästa alternativet. att ett fast belopp är det bästa alternativet. Det är Skatteverket anför att det inte framgår om samma i och för sig en enkel och förutsägbar metod. grunder som gäller för befrielse från särskild Mot detta måste dock ställas det angelägna i att avgift enligt t.ex. taxeringslagen (1990:324) ska sanktionen i någon mån korresponderar mot den tillämpas för bestämmelsen om befrielse från potentiella verkan av gåvomottagarens underkontrollavgift eller hur denna bestämmelse låtenhet, dvs. de skattereduktioner som kan annars ska tolkas. komma att ges. Sambandet mellan kontrollavgiften och felaktigt givna skattereduktioner är Skälen för regeringens förslag svagt. Situationen kan ju vara den att gåvomottagaren får ett mycket stort antal gåvor Behovet av en sanktion på t.ex. 500 kronor men att det också är det enda Som framgår av föregående avsnitt föreslår dessa givare ger det året. I sådant fall ges på regeringen att en godkänd gåvomottagare som grund av beloppsgränserna (se avsnitt 6.16.3.11) inte längre uppfyller ett eller flera av kraven för ingen skattereduktion alls för gåvorna. Kontrollgodkännande omedelbart ska underrätta avgiftens syfte är emellertid inte att kompensera Skatteverket om detta. för ”felaktigt” medgivna skattereduktioner utan Om en sådan underrättelse inte görs kan den att framtvinga en underrättelse från den situationen uppkomma att ett antal givare kan godkände gåvomottagaren. Regeringen anser komma att få skattereduktion fast de egentligen därför i likhet med utredningen att kontrollinte borde ha den rätten, eftersom godkännandet avgiftens storlek ska relateras till givna gåvor. rätteligen borde ha varit återkallat vid den Regeringen föreslår att kontrollavgiften ska tidpunkt då gåvorna lämnades. Det finns därför uppgå till ett belopp som motsvarar 10 procent ett behov av någon form av sanktion vid en av summan av de gåvor som vid varje gåvotillfälle sådan underlåtenhet. uppgått till minst 200 kronor (se avsnitt Det kan enligt regeringens mening inte 6.16.3.11 om minsta beloppsgräns per gåva) och komma i fråga att som en generell regel vägra en som tagits emot efter den tidpunkt då gåvogivare skattereduktion eller att ompröva en underrättelse senast bort ske och till dess att redan erhållen skattereduktion på den grunden frågan om återkallelse har prövats av att en underrättelse borde ha lämnats av Skatteverket. Om förhållandena är sådana att det gåvomottagaren. Den skattskyldige har lämnat inte går att på ett tillförlitligt sätt beräkna hur en gåva till en mottagare som efter ett särskilt många sådana gåvor som kommit in får

PROP. 2011/12:1

Skatteverket göra en skönsmässig uppskattning 1984 och Weber mot Schweiz, dom den 22 maj och lägga ett skäligt belopp till grund för 1990). Utgångspunkt vid bedömningen tas i hur kontrollavgiften. Kontrollavgiften bör dock ett visst handlande har klassificerats i nationell alltid uppgå till ett visst minsta belopp. rätt. Om handlingen har klassificerats som ett Regeringen anser i likhet med utredningen att ett brott i nationell rätt är den normalt att anse som rimligt minsta belopp är 5 000 kronor. ett brott även i konventionens mening. Vid sidan av klassificeringen ska emellertid även de två Europakonventionen övriga kriterierna bedömas. Dessa är alternativa i Den europeiska konventionen av den förhållande till varandra, vilket innebär att det är 4 november 1950 om skydd för de mänskliga tillräckligt att ett av dem är uppfyllt för att rättigheterna och de grundläggande friheterna artikel 6 ska vara tillämplig. Om dessa båda (Europakonventionen) gäller som lag i Sverige. kriterier sedda var för sig inte ger stöd för någon Frågan är om den kontrollavgift som nu föreslås klar slutsats i fråga om förfarandets rättsliga innefattar en anklagelse om brott i konven- status, kan dock den kumulativa effekten av dem tionens mening. Artikel 6 i Europakonventionen ge stöd för slutsatsen att det är fråga om innehåller bland annat bestämmelser om rätten anklagelse för ett brott. till domstolsprövning och en rättssäker process. Av betydelse för bedömningen av kriteriet Enligt punkt 1 ska var och en vid prövningen av gärningens natur är bestämmelsens räckvidd och hans civila rättigheter och skyldigheter eller av syfte. Är bestämmelsen generell och riktar sig till en anklagelse mot honom för brott vara alla medborgare och inte endast till en särskild berättigad till en rättvis och offentlig rättegång grupp talar det för att fråga är om en brottslig inom skälig tid och inför en oavhängig och gärning. Om syftet med bestämmelsen är att opartisk domstol som upprättats enligt lag. Av avskräcka och bestraffa snarare än att punkt 2 följer att var och en som har blivit kompensera för skada är gärningen till sin natur anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till normalt att anse som en brottslig gärning. dess hans skuld lagligen fastställts. Bedömningen av kriteriet påföljdens natur och I punkt 3 anges vissa minimirättigheter som stränghet görs i förhållande till den påföljd som ska garanteras den som blivit anklagad för brott. riskeras till följd av viss gärning och inte i Han ska utan dröjsmål, på ett språk som han förhållande till den faktiskt utdömda eller ålagda förstår och i detalj, underrättas om innebörden sanktionen. En frihetsberövande påföljd talar i av och grunden för anklagelsen. Han har rätt att allmänhet för att gärningen faller in under artikel få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt 6 medan typiska disciplinstraff såsom suspension försvar. Vidare har han rätt att försvara sig och varning, talar för att så inte är fallet. personligen eller genom rättegångsbiträde som Ekonomiska sanktioner kan falla in under han själv utsett. Om han saknar tillräckliga artikelns tillämpningsområde. medel och rättvisans intresse kräver det har han Vid utformningen av reglerna om kontrollrätt till rättegångsbiträde utan kostnad. Den avgift är det ur rättssäkerhetssynpunkt av anklagade har också rätt att inkalla och förhöra intresse om påförande av kontrollavgiften ska vittnen. Om inte den anklagade förstår eller talar anses utgöra en anklagelse för brott i den mening det språk som används i domstolen har han rätt som avses i artikel 6 i Europakonventionen. att utan kostnad biträdas av tolk. Eftersom begreppen brott och brottslig gärning i Begreppen ”brott” och ”brottslig gärning” ska artikeln ska ges en självständig och allmängiltig ges en självständig och allmängiltig tolkning. tolkning innebär den omständigheten att det Klassificeringen i det nationella rättssystemet har enligt den svenska rätten inte är fråga om en därför ingen avgörande betydelse. Europa- anklagelse om en brottslig gärning inte att det är domstolen tillämpar i första hand tre kriterier för uteslutet att artikel 6 är tillämplig. Tvärtom har bedömningen av vad som är ett brott i så ansetts vara fallet beträffande andra konventionens mening, de s.k. Engel-kriterierna. sanktionsavgifter. I domarna Janosevic mot Enligt dessa ska hänsyn tas till klassificeringen i Sverige och Västberga Taxi AB och Vulic mot den nationella rätten, gärningens natur samt Sverige (domar den 23 juli 2002) har påföljdens natur och stränghet (se t.ex. Engel Europadomstolen kommit fram till att de m.fl. mot Nederländerna, dom den 8 juni 1976, svenska bestämmelserna om skattetillägg om- Öztürk mot Tyskland, dom den 21 februari fattas av artikel 6 eftersom de är generella och

PROP. 2011/12:1

deras syfte både är avskräckande och annat kontrollavgift enligt den lagen. Den nu bestraffande. aktuella kontrollavgiften är dock av en annan Regeringen har i propositionen karaktär än kontrollavgift enligt skatteför- Administrativa avgifter på skatte- och tullom- farandelagen. Regeringen föreslår därför att rådet, m.m. (prop. 2002/03:106) i fråga om denna kontrollavgift inte ska följa skatteförbestämmelserna om tulltillägg som riktar sig till farandelagens regelverk om befrielse utan att det en begränsad krets om ca 20 000 företag dragit ska finnas en särskild bestämmelse om befrielse slutsatsen att det inte är helt säkert att från den. Befrielse från kontrollavgiften, helt Europadomstolen skulle bedöma tulltilläggen på eller delvis, ska kunna ske om överträdelsen är samma sätt som skattetilläggen. Regeringen ringa eller ursäktlig eller om det finns andra ansåg trots detta att det fanns skäl att se till att särskilda skäl. reglerna om tulltillägg uppfyller Europa- Skatteverket har efterlyst en tolkning av konventionens krav. bestämmelsen om befrielse från kontrollavgift. Regeringsrätten (numera Högsta Ett särskilt skäl att efterge kontrollavgiften kan förvaltningsdomstolen) har i avgörandet RÅ t.ex. vara att Skatteverket funnit det föreligga 2004 ref. 17 funnit att påförande av särskild synnerliga skäl att avstå från återkallelse av avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälnings- mottagarens godkännande (se avsnitt 6.16.3.6.5 skyldighet för vissa innehav av finansiella om återkallelse). Ett annat särskilt skäl kan vara instrument företer sådana karakteristika att att underlåtenheten berott på omständigheter artikel 6 är tillämplig på förfarandet. Anmäl- utanför gåvomottagarens kontroll eller att en ningsskyldigheten enligt lagen om anmälnings- brist som i och för sig bort föranleda en skyldighet för vissa innehav av finansiella underrättelse sedermera rättats till och det därför instrument avser endast vissa befattningshavare inte finns grund för att återkalla godkännandet. och uppdragstagare i aktiemarknadsbolag och Ett annat skäl kan vara att frågan om annan person som själv eller tillsammans med förutsättningarna för godkännande varit fortsatt vissa närstående innehar aktiepost av viss storlek uppfyllda varit svårbedömd. Om avgiften i sådant bolag. Avgifterna kan dock komma att framstår som oskäligt hög i sig med hänsyn till uppgå till betydande belopp. omständigheterna i det enskilda fallet, bör även Den kontrollavgift som nu föreslås har som det kunna utgöra grund för befrielse. syfte att avskräcka godkända gåvomottagare från Bedömningen av om särskilda skäl föreligger ska att underlåta att lämna föreskriven underrättelse vara nyanserad och inte alltför restriktiv. till Skatteverket när förutsättningar för Det bör också vara möjligt att begära godkännandet inte längre föreligger samt att omprövning av eller överklaga Skatteverkets bestraffa sådan underlåtenhet. Regleringen gäller beslut om kontrollavgift till domstol (se avsnitt generellt för den som är godkänd gåvo- 6.16.3.12 om omprövning och överklagande, mottagare. Även om sanktionen inte innefattar m.m.). ett frihetsstraff kan kontrollavgiften i enskilda Bestämmelserna om kontrollavgift gäller även fall uppgå till betydande belopp (tio procent av för utländska godkända gåvomottagare. Mot summan av gåvomedlen efter en viss tidpunkt). utländska mottagare som underlåter att Mot denna bakgrund och med beaktande av de underrätta Skatteverket om ändrade förbedömningar som gjorts i ovan nämnda domar hållanden torde det dock i realiteten inte finnas anser regeringen, i likhet med utredningen, att andra sanktionsmöjligheter än att återkalla ett reglerna bör utformas så att de rättssäkerhets- godkännande som gåvomottagare. garantier som följer av artikel 6 uppfylls. Lagförslag Befrielse från kontrollavgift Förslaget föranleder 17 och 18 §§ lagen om Det strikta ansvar som föreslås bör för att vara godkännande av gåvomottagare vid skattegodtagbart med hänsyn till Europakonventionen reduktion för gåva, se avsnitt 3.2. och de rättssäkerhetskrav som ställs upp i övrigt nyanseras genom att en möjlighet till befrielse från avgiften införs. Det finns i den nya skatteförfarandelagen en särskild bestämmelse om befrielse från särskilda avgifter såsom bland

PROP. 2011/12:1

6.16.3.7 Sekretess och tillhandahållande av bestämmande av skatt fastställs. Detta innebär information om godkända att besluten enligt 27 kap. 6 § offentlighets- och gåvomottagare sekretesslagen inte kommer att omfattas av sekretessen enligt 27 kap. 1 §. Någon ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets Regeringens bedömning: Skatteverkets beskattningsverksamhet, som utredningen verksamhet med godkännande av gåvomottagare föreslagit, behövs således inte. omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § Undantaget från sekretess gäller alla beslut offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen enligt lagstiftningen om godkännande, dvs. inte gäller inte beslut. bara beslut om godkännande utan även t.ex. beslut om återkallelse och beslut om kontrollavgift. Utredningens bedömning och förslag: Det finns inte någon anledning att författ- Överensstämmer delvis med regeringens ningsreglera Skatteverkets tillhandahållande av bedömning. Utredningen föreslår dock information om godkända gåvomottagare. ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i syfte att uppgift om huruvida en 6.16.3.8 Kontrolluppgifter organisation är godkänd gåvomottagare och i sådant fall från vilken tidpunkt ska kunna lämnas ut till enskild och att uppgifter i beskattnings- Regeringens förslag: En godkänd gåvomottagare databasen utvisande vilka organisationer som är ska lämna kontrolluppgift om en sådan gåva som godkända gåvomottagare ska få göras tillgängliga vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst via Skatteverkets webbplats. 200 kronor om den som lämnat gåvan är känd. I Remissinstanserna: Inga remissinstanser har kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det kommenterat förslaget. gåvobelopp som tagits emot under året. Skälen för regeringens bedömning: Enligt Regeringens bedömning: Det saknas skäl att 27 kap. 1 § första stycket offentlighets- och kräva av godkända gåvomottagare att de ska sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess i utfärda ett särskilt gåvobevis för varje gåva som verksamhet som avser bestämmande av skatt ska anges i kontrolluppgift. eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för Utredningens förslag: Överensstämmer uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska delvis med regeringens. Förutom att föreslå förhållanden. Av 27 kap. 6 § samma lag framgår andra beloppsgränser föreslog utredningen även att sekretessen inte gäller för beslut varigenom att godkända gåvomottagare ska utfärda skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms gåvobevis. Utredningen har vidare inget krav på eller underlag för bestämmande av skatt att den som lämnat gåvan ska vara känd och fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende uppställer inga krav på kontrolluppgiftens om förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, innehåll. beskattning av utländska experter, forskare eller Remissinstanserna: Nämnden för statligt stöd andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av till trossamfund , Civilförsvarsförbundet , Forskarskattenämnden, eller trängselskatt. Cancerfonden , Frivilligorganisationernas Enligt regeringens mening kommer Insamlingsråd , Frälsningsarmén , Hjärt- Skatteverkets hantering av godkännande av Lungfonden , Neurologiskt Handikappades gåvomottagare att omfattas av sekretessen enligt Riksförbund , Röda Korset , Svenska 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. För Missionskyrkan , Svenska Scoutförbundet , Svenska att en givare ska kunna få skattereduktion måste Scoutrådet , Alzheimerfonden , ActionAid , Hoppets gåvan ges till en godkänd gåvomottagare och Stjärna , Riksförbundet för Trafik-, Olycksfallsgivaren har således ett behov av att på ett och Polioskadade , Ersta diakoni , Individuell tillförlitligt sätt kunna få reda på om en Människohjälp , Stadsmissionen Skåne , presumtiv mottagare är godkänd. Besluten Prostatacancerförbundet , Plan Sverige , Kungl. rörande godkända gåvomottagare får anses Konsthögskolan , Erikshjälpen och Evangeliska utgöra sådana beslut varigenom underlag för Fosterlandsstiftelsen anser att utfärdande av

PROP. 2011/12:1

gåvobevis är onödigt och att det bör räcka att vara uppenbar eftersom mottagna gåvor är kontrolluppgift lämnas. Svenska Scoutförbundet skattefria och gåvomottagarna således saknar och Svenska Scoutrådet anser att om kravet på eget incitament att lämna korrekta uppgifter och gåvobevis behålls bör det ändras till att avse en också helt kan sakna förståelse för betydelsen av årlig kopia på de kontrolluppgifter som lämnats kontrolluppgifter. Skatteverket anser att risken till Skatteverket. Även Famna – non profit vård för att falska kontrolluppgifter lämnas är och social omsorg anser att gåvobevis inte ska betydande. behöva utfärdas. Nämnden för statligt stöd till Skälen för regeringens förslag och trossamfund och Svenska kyrkan föreslår att bedömning: För att en givare ska kunna få gåvomottagaren i stället för att utfärda gåvobevis skattereduktion för gåvor som har givits till en får garantera vid ansökan om godkännande att godkänd gåvomottagare måste givaren kunna belopp understigande gränsvärdet inte medtas i styrka gåvan på något sätt. Utredningen har i kontrolluppgiften. Länsrätten i Stockholms län detta syfte föreslagit att mottagaren vid anser att kontrolluppgiftslämnandet blir särskilt gåvotillfället ska utfärda ett särskilt gåvobevis betungande för gåvomottagare med många enligt ett av Skatteverket fastställt formulär. Av enskilda givare som lämnar mindre gåvor och i gåvobeviset ska framgå vem givaren är, vem många fall helt kan sakna betydelse om givaren mottagaren är, gåvans belopp, datum samt att totalt sett aldrig når upp till minimigränsen för gåvan utgör en penninggåva som har lämnats skattereduktion. Skatteverket och Lunds utan krav på motprestation. Vidare ska det universitet lyfter fram den ökade administrativa framgå om gåvan är avsedd för att bedriva bördan. Regelrådet anser att det administrativa hjälpverksamhet bland behövande eller för att merarbetet med gåvobevis och kontrolluppgifter främja vetenskaplig forskning. måste ses i ljuset av att reglerna kan öka inflödet Ett stort antal av de som yttrat sig över av gåvor. Chalmers tekniska högskola anser att utredningens förslag, däribland Nämnden för utskick av gåvobevis för högskolans del endast statligt stöd till trossamfund , kommer att öka hanteringskostnaderna i ringa Frivilligorganisationernas Insamlingsråd , Röda omfattning. Högskolan har redan i dag ett Korset , Hoppets Stjärna , Ersta diakoni , system där tackbrev skickas ut till de personer Stadsmissionen Skåne och Famna – non profit och företag som donerar. Stiftelsen Skansen vård och social omsorg , har riktat kritik mot konstaterar att systemet kan bli betungande för förslaget att utfärda gåvobevis. De flesta av de mottagare med så få givare att teknikstöd för som kritiserat gåvobevisen anser att lämnande av administrationen är olönsamt men har förståelse kontrolluppgifter är tillräckligt. Ett av skälen till för konstruktionen. Kammarrätten i Stockholm att utredningen föreslagit att det ska finnas ett anför att det ligger i sakens natur att gåvobevis har att göra med att en juridisk person Skatteverkets och även domstolarnas möjlig- efter det att ett avdrag för sponsringskostnader heter att granska kontrolluppgifter från blivit underkänt inte ska kunna hävda att det utländska gåvomottagare är starkt begränsade. aktuella beloppet egentligen var en gåva och i Skatteverket anför att verkets möjlighet till stället få skattereduktion. Denna frågeställning kontroll är begränsad, särskilt beträffande är emellertid ointressant i regeringens förslag, kontrolluppgifter från utlandet där kontroll- eftersom detta bara omfattar gåvor från fysiska möjligheten i praktiken kommer att vara personer (se avsnitt 6.16.3.9). obefintlig. Landsorganisationen i Sverige anför Enligt regeringens mening är det inte att Skatteverket kommer att ha obefintliga nödvändigt med utfärdande av gåvobevis för möjligheter att granska kontrolluppgifter från gåvor från enbart fysiska personer. Ett gåvobevis utlandet och att förslaget därför kan väntas kan i och för sig vara ett bra bevismedel för att medföra stora möjligheter till skatteflykt och styrka rätten till skattereduktion, t.ex. om skentransaktioner. Kammarrätten i Jönköping kontrolluppgiftslämnandet av någon anledning anser att det finns en påtaglig risk för falska inte fungerat. Det ankommer emellertid alltid på kontrolluppgifter och att Skatteverkets den som lämnat gåvor att se till att, i enlighet möjligheter att effektivt kontrollera utländska med den allmänna skyldigheten inom ramen för gåvomottagares kontrolluppgifter torde vara skatteförfarandet att i skälig omfattning ha små. Länsrätten i Stockholms län menar att underlag för sin uppgiftsskyldighet och för risken för oriktiga kontrolluppgifter får anses kontroll av denna och beskattningen. Inget

PROP. 2011/12:1

hindrar att detta sker genom t.ex. frivilligt under beskattningsåret, och som har haft utfärdade kvittenser för lämnade gåvor. Ett utgifter för gåva avseende hjälpverksamhet bland lagstadgat krav på gåvobevis skulle däremot behövande eller främjande av vetenskaplig utgöra en onödig ökning av gåvomottagarnas forskning till en godkänd gåvomottagare eller administrativa börda. som ska ta upp en sådan gåva som inkomst. Regeringen föreslår däremot att de som är Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran godkända gåvomottagare ska lämna kontroll- också de som är begränsat skattskyldiga enligt uppgifter (se även avsnitt 6.16.3.5 om kravet på 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstutländska gåvomottagare att ge in åtagande om skattelagen, om deras överskott av förvärvsatt lämna kontrolluppgifter) om sådana gåvor inkomster i Sverige och i andra länder, som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs minst 200 kronor under förutsättning att den av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. som lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgifter Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för behöver således inte lämnas för anonyma gåvor. gåvor som lämnats före dödsfallet. Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslår regeringen att gåvor som ger rätt till skattereduktion ska kunna utgöras av en Utredningens förslag: Överensstämmer löneförmån eller av en gåva från ett aktiebolag delvis med regeringens. Utredningen föreslår för vilken en delägare ska utdelningsbeskattas. I dock att juridiska personer ska ha rätt till sådana fall är det den anställde respektive skattereduktion. Utredningen har inte heller delägaren som ska anges som givare. Den som några krav som tar sikte på den enskildes faktiskt betalat gåvan är i dessa avseenden bara skattskyldighet i Sverige. att se som en förmedlare. Kontrolluppgiften ska Remissinstanserna: Högskoleverket har inget innehålla uppgift om gåvobelopp som tagits att invända mot förslaget. Övriga emot under året, dvs. summan av de gåvor som remissinstanser har inte närmare kommenterat mottagits under året och som uppnår mini- frågan. mibeloppet per gåva. Skälen för regeringens förslag: En central Kontrolluppgiftslämnandet innebär en ökning fråga är vilka givare som ska kunna få skatteav de godkända gåvomottagarnas administrativa reduktion för gåvor till godkända gåvobörda men medför att uppgifterna kan mottagare. Utredningen har föreslagit att både förtryckas i givarnas inkomstdeklarationer. fysiska och juridiska personer ska kunna få Kontrolluppgiftslämnandet bidrar också till att skattereduktion för gåvor. minska risken för fusk. Regeringens förslag är Ju fler skattskyldiga som omfattas desto alltså att gåvomottagarna ska lämna kontroll- större blir kontrollsvårigheterna, både inom uppgifter avseende sådana gåvor som ska ingå i Sverige och i förhållande till utlandet, vilket i sin givarnas underlag för skattereduktion, dvs. gåvor tur ökar risken för fusk och missbruk. Det kan som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till också öka läckaget av skattemedel från Sverige minst 200 kronor. till andra länder. Att inkludera juridiska personer skulle också göra lagstiftningen mer komplex Lagförslag och öka den administrativa bördan. Om Förslaget föranleder nya paragrafer, 11 kap. 8 b § juridiska personer ska inkluderas måste vidare lagen (2001:1227) om självdeklarationer och skattereduktionssatsen för dessa, och därmed kontrolluppgifter samt 22 kap. 22 §§ skatteföräven för fysiska personer, av förenklings-, farandelagen, samt en ändring i 22 kap. 1 § administrations- och neutralitetsskäl motsvara sistnämnda lag, se avsnitt 3.19 och 3.21. bolagsskattesatsen 26,3 procent. Om skattereduktionen bara omfattar fysiska personer kan skattereduktionssatsen bestämmas till en

6.16.3.9 Vilka som kan få skattereduktion

jämnare och mer lättbegriplig siffra. Regeringen är mot bakgrund av det nu anförda inte beredd att föreslå att juridiska personer omfattas av Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion för skattereduktionen. gåva till godkända gåvomottagare har en fysisk Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, person som vid beskattningsårets utgång har att fysiska personer som vid beskattningsårets fyllt 18 år, är obegränsat skattskyldig någon gång

PROP. 2011/12:1

utgång har fyllt 18 år ska ha rätt till skatte- 6.16.3.10 Gåvans beskaffenhet reduktion för gåva. En begränsat skattskyldig har enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta möjlighet Regeringens förslag: Endast penninggåvor ger rätt att begära att bli beskattad enligt inkomst- till skattereduktion. Skattereduktion kan ges inte skattelagen. För rätten till bland annat allmänna bara för gåva som en person själv har lämnat utan även för förmån av gåva samt gåva för avdrag, grundavdrag och skattereduktion för vilken utdelningsbeskattning ska ske. hushållsarbete finns det en inskränkning för dem Testamente till förmån för en godkänd gåvosom är begränsat skattskyldiga till de fall då den enskildes överskott av förvärvsinkomster i mottagare ger inte rätt till skattereduktion. Sverige och andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige (62 kap. 9 §, 63 kap. Utredningens förslag: Överensstämmer med 2 § och 67 kap. 11 § inkomstskattelagen regeringens. (1999:1229). Utredningen har inte föreslagit en Remissinstanserna: Stiftelsen Skansen anser motsvarande inskränkning för begränsat att skälen för begränsningen till penninggåvor är skattskyldigas rätt till skattereduktion för gåva. begripliga. Cancerfonden , En sådan inskränkning gäller dock för andra Frivilligorganisationernas Insamlingsråd , personliga avdrag och kan också motiveras Frälsningsarmén , Hjärt-Lungfonden, Neurologiskt utifrån att det inte är möjligt att begränsa Handikappades Riksförbund , Röda Korset , skattereduktionen till mottagare eller verksam- Alzheimerfonden , ActionAid , Hoppets Stjärna , heter i Sverige samt att personen kan få gåvan Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och beaktad både i Sverige och i sin bosättningsstat. Polioskadade , ParkinsonFörbundet , Ersta Regeringen föreslår därför att en motsvarande diakoni, Individuell Människohjälp , Plan Sverige , inskränkning görs. När det gäller obegränsat Kungl. Konsthögskolan , Erikshjälpen , Evangeliska skattskyldiga bör det av administrativa skäl för Fosterlandsstiftelsen och Stadsmissionen Skåne rätt till skattereduktion för gåva räcka med att de anser däremot att även gåvor i form av t.ex. varit obegränsat skattskyldiga under någon del värdepapper ska ge rätt till skattereduktion och av beskattningsåret. anför att det är viktigt att sådana gåvor inte Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslår upplevs som missgynnade. Uppsala universitet regeringen att testamentariska förordnanden inte anser att gåvor i form av värdepapper, fast ska kunna ligga till grund för skattereduktion. egendom och utrustning ska omfattas. En Inget hindrar emellertid att dödsbodelägarna begränsning till penninggåvor vore djupt bestämmer sig för att dödsboet självt ska skänka olycklig eftersom svensk forskning i hög grad är pengar till en godkänd gåvomottagare. I så fall beroende av andra typer av gåvor. Lunds skulle det vara nödvändigt att fråga dödsboet om universitet anser att s.k. aktiegåva bör likställas medelsöverföringen från boet till en godkänd med penninggåva. Universitetet anser vidare att gåvomottagare berott på ett testamente eller om skattereduktion för fysiska personer bör gälla det är boet som sådant som fattat beslutet. För även för andra gåvor än penninggåvor. Svenskt att undvika detta slag av komplikationer föreslår Näringsliv anser att utredningens förslag om hur regeringen att ett dödsbo endast ska kunna få problematiken med utdelningsbeskattning ska skattereduktion för gåvor som den avlidne själv lösas bör ersättas med ett system där lämnat eller för gåvor som lämnats av någon utdelningsbeskattning inte sker hos ägarna. Ett annan före den avlidnes dödsfall och som undantag för utdelningsbeskattning, som bör dödsboet ska ta upp som förmån eller utdel- gälla oberoende av om gåvan är avdragsgill för ningsbeskattas för (se även avsnitt 6.16.3.10 om givaren eller inte, skulle öka benägenheten till gåvans beskaffenhet). gåvor och samtidigt minska behovet av gränsdragningar mellan rena gåvor och affärsmässigt Lagförslag motiverad sponsring. Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 20 och 24 §§ i inkomstskattelagen, se avsnitt 3.4.

PROP. 2011/12:1

Skälen för regeringens förslag motsvarande belopp som arbetsgivaren drar av som en kostnad kommer en gåvomottagare inte Gåvobegreppet att beskattas för vad han tar emot som gåva När det gäller vilka gåvor som ska anses ingå i medan den som lämnat gåvan får en skattefördel. underlaget för skattereduktion finns det En mottagare har alltså inget att förlora på att inledningsvis anledning att beröra innebörden av egendom övervärderas, vilket skulle innebära att gåvobegreppet som sådant. Med gåva avses i nu givaren skulle få en större skattereduktion. aktuellt sammanhang som utgångspunkt en gåva Risken för en sådan övervärdering kan vara i civilrättslig mening. En sådan gåva betydande. kännetecknas av frivillighet, en önskan att på Ett stort antal remissinstanser, däribland egen bekostnad berika någon annan och att Cancerfonden , Frivilligorganisationernas givaren inte heller förväntar sig eller får någon Insamlingsråd , Frälsningsarmén, Neurologiskt motprestation. Förekomsten av en skatte- Handikappades Riksförbund , Plan Sverige , Kungl. reduktion för den som ger en gåva till en god- Konsthögskolan och Uppsala universitet , har känd gåvomottagare ska emellertid inte tillmätas framfört önskemål om att gåvor som består av någon betydelse i detta sammanhang, oavsett hur värdepapper ska ge rätt till skattereduktion. denna skattemässiga ”motprestation” förhåller Regeringen är emellertid inte beredd att nu låta sig till det civilrättsliga gåvobegreppet. andra gåvor än rena penninggåvor komma i fråga. Vid sidan av att man undviker själva Penninggåvor problemen med värderingen och eventuella En central fråga är hur en gåva ska vara beskaffad domstolsprocesser kan det finnas hanteringsför att grunda rätt till skattereduktion. Att fördelar. Det kan rimligen inte heller vara särskilt penninggåvor ska omfattas får anses vara en komplicerat att anpassa sig till en sådan regel. självklarhet. Gåvor kan även bestå i t.ex. värdepapper och fastigheter. Det är vidare inte Testamente till förmån för godkänd gåvomottagare ovanligt att gåvor ges i form av medicin, Tanken med att en gåva till en godkänd medicinsk utrustning, datorer, m.m. Gåvan kan gåvomottagare ska föranleda en skattereduktion också bestå i att ett företag ställer den egna är att den ska verka stimulerande på lusten att ge. personalen till mottagarens förfogande eller att När det gäller testamenten kan man konstatera en enskild person ställer sig själv och sin egen att skattereduktionen visserligen skulle gagna arbetskraft till förfogande. En gåva kan arvtagare och testamentstagare, vilket möjligen naturligtvis också bestå i att man lånar ut viss kan verka stimulerande på testator. Enligt utrustning eller skänker konst, boksamlingar och regeringens mening är dock omedelbarheten annan värdefull egendom. borta och stimulanseffekten relativt liten. Härtill Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, kommer att om lagförslaget ska omfatta pengar att endast penninggåvor ska ge rätt till skatte- som överförs till godkända gåvomottagare reduktion. Härigenom undviks värderings- genom testamenten bör också överföringar problem. Det vore en betydande nackdel om genom förmånstagarförordnanden, försäkringar systemet med skattereduktion för gåvor till och liknande omfattas. Sådana regler skulle med ideell verksamhet skulle kräva omfattande och nödvändighet bli relativt komplicerade. många gånger inte helt okomplicerade En annan aspekt på detta är att om skattevärderingsförfaranden. Att värdera gåvor som reduktion inte ges för förmögenhetsöverföringar inte består av pengar och motsvarande lätt- till följd av testamenten kommer det relativt sett värderad egendom skulle innebära en betydande att vara mer attraktivt för den enskilde att ge ökning av den administrativa bördan. bort gåvor i livstiden än att testamentera bort Även risken för fusk och missbruk talar mot dem. Detta förhållningssätt påminner om hur att låta svårvärderad egendom omfattas av vissa av reglerna i den numera upphävda lagen reglerna. Eftersom det i det nu aktuella samman- (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt var hanget inte finns något naturligt tvåpartsför- utformade. Möjligheterna att ge bort gåvor till hållande – t.ex. av det slaget som råder mellan mottagare befriade från gåvoskatt var större än arbetsgivare och arbetstagare – finns det inga möjligheterna att testamentera bort egendom balanserande omständigheter när det t.ex. gäller utan att mottagarna skulle betala arvsskatt. Att just värdering av egendomen. Till skillnad mot en arbetstagare som ska ta upp som intäkt

PROP. 2011/12:1

ge gåvor under livstiden var alltså skattemässigt knappast vara möjligt att upprätthålla förbudet mer gynnat än att testamentera. mot att dra av medlemsavgifter. Regeringens Regeringen anser mot bakgrund av det nu förslag utgör emellertid inte ett sådant anförda att testamentsförordnanden inte ska ge principgenombrott. Det tar inte sikte på gåvor i rätt till skattereduktion. allmänhet utan gäller endast penninggåvor för att främja vetenskaplig forskning eller för att Aktiegåva bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Enligt ett avgörande i Regeringsrätten (numera Sådana gåvor ska inte dras av utan ska föranleda Högsta förvaltningsdomstolen), RÅ 2006 ref. en på visst sätt beräknad skattereduktion. 45, gäller följande. Den aktieägare som innan Regeringens förslag om införande av ett system avstämningsdagen till bolaget anvisar att med skattereduktion för gåvor innebär inte i sig eventuell utdelning ska tillfalla någon annan än och medför inte heller annars någon förändring i aktieägaren själv kommer enligt bestämmelserna fråga om avdragsrätt för medlemsavgifter. Dessa i 42 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) kommer alltjämt inte att kunna dras av. inte att bli beskattad för utdelningen. Beskattningen ska i stället ske hos den som har Förmån av gåva fått rätten till utdelning. Om utdelnings- Det skulle kunna förekomma situationer där en mottagaren är en sådan stiftelse eller ideell arbetsgivare som en skattepliktig löneförmån för förening eller ett sådant registrerat trossamfund en viss arbetstagare ger en gåva till en godkänd vars skattskyldighet är inskränkt enligt 7 kap. gåvomottagare. För att skapa neutralitet mellan inkomstskattelagen kommer någon beskattning den som har utgifter för gåva och den som får inte alls att ske. En gåva av detta slag benämns förmån av gåva föreslår regeringen att gåvor till ofta aktiegåva. Av RÅ 2009 ref. 68 och godkända gåvomottagare som utgår i form av en Regeringsrättens dom den 22 september 2009 i löneförmån ska ingå i arbetstagarens underlag mål nr 1579-09 framgår att även ägare till för skattereduktion. Detta förutsätter kvalificerade fåmansbolagsaktier kan skänka bort naturligtvis att den gåva som har förmedlats av rätten till utdelning från bolaget till ett arbetsgivaren är en penninggåva och dessutom skattebefriat subjekt utan att beskattas för uppfyller beloppsgränsen för att räknas med i utdelningen. underlaget (se avsnitt 6.16.3.11 om En aktiegåva utgör inte en penninggåva beloppsgränser). eftersom den inte består av den kommande Regeringens förslag tar sikte på den utdelningens belopp, dvs. kontanter. Gåvan situationen att en arbetsgivare utöver lönen består av rätten till utdelning och denna rättighet såsom en särskild förmån för arbetstagaren ger är något annat än kontanter. En aktiegåva en viss summa pengar till en godkänd gåvokommer därför inte att kunna föranleda någon mottagare. I ett sådant fall ska av kontrollskattereduktion. Lunds universitet anser att uppgiften framgå dels lönens belopp samt aktiegåva bör likställas med penninggåva. förmånens belopp. Om en arbetstagare i stället Regeringen är emellertid inte beredd att lämna ber arbetsgivaren att för dennes räkning skicka något sådant förslag. Det skulle riskera att en del av lönen till en godkänd gåvomottagare är medföra värderingsproblem, särskilt i de fall då det däremot inte fråga om en löneförmån och gåvan avser utdelningsrätt för flera år framåt. kontrolluppgiften ska på vanligt sätt bara uppta Det ska dessutom framhållas att förfarandet med lönens fulla belopp. Arbetstagarna kan dock i aktiegåva redan innebär en skattelättnad för båda fallen begära skattereduktion för vad som gåvogivaren i och med att vederbörande inte lämnats. behöver skatta för utdelningen. Det finns enligt regeringens mening ingen anledning att genom Utdelningsbeskattning för gåva skattereduktion för gåva ge en givare en I RÅ 2007 not 161 slog Regeringsrätten fast att ytterligare skattefavör för en aktiegåva. en donation som inte är en underprisöverlåtelse från ett aktiebolag till en stiftelse medför att Medlemsavgifter delägaren i aktiebolaget ska utdelningsbeskattas. Medlemsavgifter får enligt gällande rätt (9 kap. Skatterättsnämnden har därefter i ett 2 § andra stycket inkomstskattelagen) inte dras förhandsbesked den 6 februari 2009 (dnr 59av. Om det vore möjligt att dra av gåvor i 08/D) slagit fast att utdelningsbeskattning ska allmänhet vid inkomstberäkningen skulle det ske av en aktieägare i det överförande bolaget vid

PROP. 2011/12:1

donation av kontanta medel till en etablerad 6.16.3.11 Underlag för skattereduktion och välgörenhetsorganisation för den del av det skattereduktionens storlek överförda beloppet som svarade mot hans ägarandel i bolaget. Regeringens förslag om skattereduktion för Regeringens förslag: Underlaget för gåvor omfattar även den situationen att ett bolag skattereduktion består av summan av gåvor som har lämnats under beskattningsåret. Endast ger en gåva till en godkänd gåvomottagare, för gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst vilken aktieägarna kommer att utdelnings- 200 kronor räknas in i underlaget. Om det beskattas för gåvans värde. Det finns olika sätt att lösa denna fråga. sammanlagda underlaget för skattereduktionen Svenskt Näringsliv har föreslagit att utdel- understiger 2 000 kronor görs ingen ningsbeskattning inte ska ske hos ägarna. Det skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får vore dock enligt regeringens mening inte en bra för ett beskattningsår uppgå till högst 1 500 lösning på frågan. Att ha klara, entydiga och kronor. logiska regler när det gäller förhållandet mellan ett bolag och dess delägare är av stor betydelse för skattesystemets allmänna stabilitet. Det finns inga motiv för att i det här specifika fallet göra Utredningens förslag: Överensstämmer ett undantag från huvudregeln om att delägare delvis med regeringens. Utredningen föreslår att ska utdelningsbeskattas i dessa fall. Till detta varje gåva ska uppgå till minst 400 kronor för att kommer att sådana regler med nödvändighet blir räknas in i underlaget, att det sammanlagda komplicerade. underlaget ska uppgå till minst 4 000 kronor per Regeringen föreslår i stället ett annat sätt att beskattningsår för att skattereduktion ska ges, lösa frågan på, nämligen att en gåva som ett att skattereduktionen ska uppgå till 26,3 procent aktiebolag har lämnat till en godkänd av underlaget samt att skattereduktionen får gåvomottagare och för vilket en delägare ska uppgå till högst 7 000 kronor. utdelningsbeskattas får räknas med i delägarens Remissinstanserna: Högskoleverket anför att underlag för skattereduktion. Även i detta fall får det är rimligt att det finns ett minimibelopp för det utdelningsbeskattade beloppet endast ingå i gåvor. Luleå tekniska universitet biträder delägarnas underlag för skattereduktion under förslaget om ett lägsta belopp av praktiska skäl förutsättning att den del som faller på respektive men ifrågasätter behovet av att fastställa en övre delägare vid varje gåvotillfälle uppfyller det gräns. Chalmers tekniska högskola vill sänka den allmänna kravet på en gåvas minsta värde (se nedre gränsen för underlag för skattereduktion avsnitt 6.16.3.11 om beloppsgränser). till 1 000 kronor. Högskolan vill även höja den Utdelningsbeskattning torde även kunna övre gränsen för skattereduktionens storlek för aktualiseras när ett bolag lämnar en aktiegåva (se fysiska personer till 2,3 prisbasbelopp. ovan om aktiegåvor). En sådan gåva kommer Cancerfonden , Frivilligorganisationernas dock inte att grunda rätt till skattereduktion för Insamlingsråd , Hjärt-Lungfonden , Neurologiskt en delägare eftersom endast penninggåvor räknas Handikappades Riksförbund , Röda Korset , med i underlaget för skattereduktion. Svenska Missionskyrkan , Alzheimerfonden , Utdelningen ska redovisas på kontrolluppgift ActionAid , Hoppets Stjärna, Riksförbundet för på sedvanligt sätt och värdet kan förtryckas i Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade , Ersta givarens inkomstdeklaration. diakoni , Individuell Människohjälp , Prostatacancerförbundet , Plan Sverige , Lagförslag Erikshjälpen , Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 21, Stadsmissionen Skåne anser att den nedre 24 och 25 §§ inkomstskattelagen, se avsnitt 3.4. beloppsgränsen för gåvor är för hög och att en årlig sammanlagd gåva på minst 1 200 kronor per organisation ska ge rätt till skattereduktion. Beloppsgränserna bör sättas så att givaren med lätthet kan räkna ut och veta hur stor gåva som berättigar till skattereduktion. Organisationerna, liksom Famna – non profit vård och social

PROP. 2011/12:1

omsorg , föreslår för fysiska personer att det 7 000 kronor. Läkare Utan Gränser föreslår att maximala underlaget för skattereduktion sätts de nedre beloppsgränserna sätts till 100 kronor till 30 000 kronor och skattereduktionen till per gåvotillfälle respektive 1 200 kronor per år. 30 procent. Frälsningsarmén framför samma Skatteverkets och de enskilda organisationernas förslag om maximala underlag för system är i stor utsträckning automatiserade och skattereduktion. Kungl. Konsthögskolan , Svenska lägre beloppsgränser torde inte påverka FN-förbundet , Svenska Scoutförbundet och administrationen nämnvärt. De övre Svenska Scoutrådet anser också att en årlig beloppsgränserna är enligt Läkare Utan Gränser sammanlagd gåva på minst 1 200 kronor per aningen lågt tilltagna och det borde finnas gåvogivare ska ge rätt till skattereduktion. utrymme för en höjning. Psoriasisförbundet anför Svenska Scoutförbundet och Svenska Scoutrådet att om forskningen och biståndet till behövande anser dessutom i likhet med Svenska ska kunna stärkas genom den föreslagna Missionskyrkan att minimibeloppet per år bör skattereduktionen måste denna höjas väsentligt. avskaffas helt. Rädda Barnen anser att minimigränsen för rätt till skattereduktion bör vara Skälen för regeringens förslag lägre. Det är viktigt att skapa en känsla av att alla gåvor är viktiga. Även Civilförsvarsförbundet Underlag för skattereduktion anser att beloppsgränserna bör sättas så att Det är enligt regeringens mening uppenbart att givaren med lätthet kan räkna ut och veta hur det finns skäl att sätta en nedre gräns för hur små stor gåva som berättigar till skattereduktion. gåvor som kan räknas in i givarens underlag för Pingst – fria församlingar i samverkan föreslår skattereduktion. Frågan har ett visst samband 5 000 kronor per år och 500 kronor per gåva som med det förhållandet att systemet med nedre beloppsgränser för att motverka allt för skattereduktion för gåvor för att inte inbjuda till många små gåvor och därmed onödigt höga fusk kräver att de godkända gåvomottagarna administrativa kostnader. Den övre gränsen för utfärdar kontrolluppgifter avseende de gåvor skattereduktionens storlek bör enligt som lämnats under året och som är stora nog för organisationens mening vara 10 000 kronor. att ingå i givarnas respektive underlag för Stiftelsen Skansen anser att de övre skattereduktion (se avsnitt 6.16.3.8). Denna beloppsgränserna för skattereduktion är för lågt kontrolluppgiftsskyldighet blir naturligtvis mer satta. Beloppen för fysiska personer bör betungande ju mindre en gåva kan vara för att synkroniseras med de som gäller för skatte- omfattas av systemet. reduktion för hushållsarbete. Stockholms Antag att person A ger 100 kronor till var och Stadsmission anser att skattereduktion med en av 100 godkända gåvomottagare, att person B samma procentsats som bolagsskatten ter sig ger en och samme godkände gåvomottagare ologiskt för fysiska personer. Mer relevant är att 1 000 kronor vid 10 olika tillfällen och att nyttja den skattesats som identifieras för flertalet person C ger en enda godkänd gåvomottagare löntagare, nämligen 30 procent. Nivån på 10 000 kronor vid ett enda tillfälle. Rättviseskäl maximala gåvobelopp bör enligt stadsmissionen och neutralitetskrav talar för att A, B och C ska indexeras med kostnadsutveckling m.m. och få lika stor skattereduktion. Om det inte finns anges som ett basbelopp för fysiska personer. något minsta gåvobelopp måste alla godkända Sveriges Pensionärsförbund anser att den nedre gåvomottagare hålla reda på alla givare och hur gränsen för gåvor, åtminstone när ideella mycket de har lämnat under året samt skicka in allmännyttiga föreningar är mottagare, bör ligga kontrolluppgifter till Skatteverket. I det ovan vid 250 kronor per gåvotillfälle och 3 000 kronor nämnda exemplet skulle alltså de tre godkända per år. Den övre gränsen bör i sådant samman- gåvomottagarna behöva göra sammanlagt hang sättas till åtminstone 100 000 kronor per år. 111 noteringar om gåvor och lämna sammanlagt ParkinsonFörbundet anser att den nedre 102 kontrolluppgifter avseende de tre givarna till beloppsgränsen för gåvor är för hög. Förbundet Skatteverket. föreslår att en årlig sammanlagd gåva på minst Det finns anledning att anta att de 1 200 kronor per organisation ska ge rätt till administrativa kostnaderna för att hantera det skattereduktion. Förbundet föreslår vidare att sammanlagda gåvobeloppet om 30 000 kronor i maximal skattereduktion för fysiska personer exemplet ovan skulle uppgå till ett relativt högt ska vara 9 000 kronor i stället för föreslagna belopp. Regeringen föreslår därför att en gåva

PROP. 2011/12:1

endast bör få räknas in i underlaget för förslag även omfattar juridiska personer, att det skattereduktion om den vid ett och samma med en bolagsskattesats på 26,3 procent inte bör gåvotillfälle uppgår till ett visst minsta belopp. vara mer och inte heller mindre skattemässigt Det betyder att de godkända gåvomottagarna för lönsamt för ett företag att ge gåvor till godkända kontrolluppgiftens skull bara behöver hålla reda gåvomottagare än att göra avdrag för nödvändiga på de givare vars gåvor vid ett gåvotillfälle utgifter i verksamheten, samt att det inte bör överstiger detta minsta belopp. Kontrollupp- vara någon skillnad i skattesubventionens storlek giftsskyldigheten ska omfatta summan av alla beroende på om en gåva lämnas direkt från en gåvor under året som varit stora nog att kunna privatperson eller indirekt via ett bolag. räknas i underlaget för skattereduktion. För fysiska personer varierar marginal- Ett högt minimibelopp minskar den skattesatsen från skattskyldig till skattskyldig, administrativa bördan och hanterings- vilket betyder att det inte går att hitta någon kostnaderna för de godkända gåvomottagarna procentsats som innebär att skatteeffekten blir och Skatteverket men innebär samtidigt att ett densamma oavsett om man väljer avdrag eller stort antal vanliga gåvor inte alls kommer att skattereduktion. Ett stort antal remissinstanser, omfattas av reglerna och att stimulanseffekterna bland annat Cancerfonden , Frivilligsåledes begränsas. Ett lägre belopp innebär organisationernas Insamlingsråd , Röda Korset , däremot ökad administration och högre Hoppets Stjärna , Ersta diakoni , Individuell kostnader men antagligen också större Människohjälp , Evangeliska Fosterlandsstiftelsen , stimulans. Valet av minimibelopp innebär således Stockholms Stadsmission och Stadsmissionen en avvägning mellan olika angelägna intressen. Skåne , har framfört åsikten att subventions- Enligt regeringens mening bör beloppet vara graden bör vara 30 procent för fysiska personer. förhållandevis lågt. Regeringen föreslår därför att Eftersom regeringens förslag endast omfattar en gåva ska ingå i underlaget för skattereduktion fysiska personer kan procentsatsen för om den vid ett och samma gåvotillfälle uppgår skattereduktion sättas till ett jämnare tal som till minst 200 kronor. dessutom möjliggör för gåvogivaren att enkelt Det finns emellertid även behov av en årlig räkna ut hur stor reduktionen blir för en gåva av minimigräns. Svenska Scoutförbundet , Svenska en viss storlek. Regeringen föreslår därför att Scoutrådet och Svenska Missionskyrkan har skattereduktionen ska vara 25 procent. motsatt sig en sådan gräns. Det är dock med Det bör emellertid även finnas en begränsning hänsyn till de administrativa kostnaderna för av den totala skattereduktionens storlek. Den Skatteverket inte rimligt att ett så lågt årligt föreslagna skattereduktionen för gåvor kommer gåvobelopp som 200 kronor ska föranleda en att gälla även för gåvor som lämnas till skattereduktion. Detta gäller inte minst med associationer i andra länder, där möjligheterna beaktande av den storlek på skattereduktionen till en effektiv kontroll är klart begränsade. som föreslås nedan. Regeringen föreslår därför Redan detta förhållande talar för återhållsamhet i att underlaget för skattereduktion för ett år fråga om skattereduktionens storlek. Ett högsta måste uppgå till minst 2 000 kronor för att belopp har betydelse för hur attraktivt det är att skattereduktion över huvud taget ska ske. försöka manipulera systemet. Det innebär också Minimibeloppet per gåva skulle i det en begränsning av storleken på det skattebortfall ovannämnda exemplet med givarna A, B och C som skattereduktion för gåvor kan generera. innebära att endast B och C får skattereduktion, Utredningens förslag till högsta reduktionstrots att de alla tre lämnat lika stora belopp totalt belopp är enligt regeringens mening väl högt vid sett. Fördelen är att den administrativa bördan en avvägning mellan intresset av att stimulera och hanteringskostnaderna i hög grad begränsas. gåvor och offentligfinansiell hänsyn. Regeringen Såväl givare som godkända gåvomottagare får föreslår att skattereduktion ska kunna ges med antas komma att anpassa sig efter regler med högst 1 500 kronor. Det innebär att för fysiska denna konstruktion. personer ges maximal skattereduktion för lämnade gåvor om (1 500 kronor / 25 % =) Skattereduktionens storlek 6 000 kronor. Utredningen har föreslagit att skattereduktion Chalmers tekniska högskola har föreslagit att ska vara 26,3 procent av underlaget. Förslaget är underlaget för maximal skattereduktion ska utarbetat mot bakgrund av att utredningens indexeras genom en koppling till prisbas-

PROP. 2011/12:1

beloppet. Regeringen anser emellertid att den om beslut om föreläggande får överklagas eller maximala skattereduktionen bör anges som ett inte. fast belopp. Skälen för regeringens förslag: Skatteverket har tagit upp frågan om överklagande av beslut Lagförslag om föreläggande. Utredningens förslag innebär Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 20– att förelägganden får överklagas på samma sätt 22, 25 och 26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som andra beslut rörande gåvomottagare. Enligt samt en ändring i 11 kap. 9 § skattebetal- regeringens mening finns det inte någon ningslagen (1997:483), se avsnitt 3.4 och 3.14. anledning att låta förelägganden överklagas. En sådan överklagandemöjlighet väcker också frågan om vilken verkan en dom rörande ett 6.16.3.12 Omprövning och överklagande, föreläggande ska ha för ett senare beslut i m.m. ärendet. Regeringen föreslår därför att förelägganden inte ska kunna överklagas. För att Skatteverket ska kunna administrera Regeringens förslag: Om Skatteverket beslutar kontrollavgiften på ett effektivt sätt bör den om kontrollavgift, gäller den nya skatteförhanteras inom ramen för skattekontosystemet. farandelagens bestämmelser om debitering och Den nya skatteförfarandelagens regler om betalning av kontrollavgift, om omedelbar verkdebitering och betalning av kontrollavgift bör ställighet och om indrivning. För omprövning därför tillämpas när det gäller påförande av och överklagande av Skatteverkets beslut om kontrollavgift för godkända gåvomottagare. godkännande av gåvomottagare, om förlängning Även regeln om omedelbar verkställighet av av godkännande, om återkallelse av godkännande beslut i skatteförfarandelagen bör vara tillämplig och om kontrollavgift tillämpas bestämmelserna på beslut om kontrollavgift. om omprövning och överklagande av beslut Att betalningen och debiteringen av kontrollenligt skatteförfarandelagen. För beslut om avgiften sker enligt skatteförfarandelagens godkännande, om förlängning av godkännande regelverk medför att anståndsreglerna och och om återkallelse av godkännande tillämpas reglerna om ställande av säkerhet i den lagen bestämmelserna för beslut avseende på vilket sätt kommer att bli tillämpliga på kontrollavgifterna. preliminär skatt ska betalas. Tidsfristen i skatte- Det innebär vidare bland annat att förfarandelagen avseende omprövning till förvaltningsrätt och kammarrätt ska hålla nackdel för den enskilde av beslut om kontrollmuntlig förhandling om den skattskyldige begär avgift ska räknas från den dag beslutet om det, men att muntlig förhandling inte behövs om kontrollavgift meddelades. Andra beslut rörande det inte finns anledning att anta att avgift gåvomottagare kan inte överklagas. kommer att tas ut. Länsrätten i Skåne län har berört frågan om forum vid mål om kontrollavgift. Utredningen Utredningens förslag: Överensstämmer har föreslagit att beslut om kontrollavgift ska delvis med regeringens. Utredningens förslag överklagas med tillämpning av det regelverk som innebär dock att förelägganden kan överklagas gäller inom skatteförfarandet medan övriga och att olika domstolar kan bli behöriga i mål överklagbara beslut följer allmänna regler. Av om kontrollavgift och övriga mål rörande 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsgåvomottagare. I utredningens förslag regleras domstolar framgår att ett beslut som huvudregel inte heller exakt vilka beslut som är överklagbara. ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars Utredningens förslag innebär dessutom inte en domkrets ärendet först prövats. Bestämmelserna generell rätt till omprövning av beslut. om överklagande i skatteförfarandelagen för Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län beslut som gäller en juridisk person innebär i påpekar att olika förvaltningsdomstolar kan bli stället att överklagande sker till den behöriga för å ena sidan kontrollavgifter förvaltningsrätt som, enligt vad som närmare (hemvistforum) och å andra sidan övriga frågor föreskrivs, utgör hemvistforum. enligt förfarandelagen (där ärendet först prövats) Det innebär, som länsrätten anfört, att två avseende en och samma gåvomottagare. olika domstolar kan bli behöriga i mål om Skatteverket anför att det bör klart anges i lagen kontrollavgift respektive andra mål rörande

PROP. 2011/12:1

godkännande. Av 14 § lagen om allmänna tidsfrist som räknas från den dag då beslut om förvaltningsdomstolar framgår att om det vid tillsyn eller kontrollbesök meddelades. Den nu mer än en förvaltningsrätt förekommer flera mål aktuella kontrollavgiften saknar koppling till ett som har nära samband med varandra, får målen sådant beslut. Tidsfristen bör därför i stället handläggas vid en av förvaltningsrätterna om det räknas från den dag beslutet om kontrollavgift kan göras utan avsevärd olägenhet för någon meddelades. part. De fall där dubbla processer aktualiseras torde därför i och för sig väsentligen kunna Lagförslag hanteras genom Skatteverkets och de allmänna Förslaget föranleder 19 och 20 §§ lagen om förvaltningsdomstolarnas rutiner. Det framstår godkännande av gåvomottagare vid skattedock enligt regeringens mening som en mer reduktion för gåva, se avsnitt 3.2. ändamålsenlig lösning att samma förfarandebestämmelser, och därmed samma forumregler, gäller för alla ärenden och mål rörande 6.16.3.13 Författningsteknisk lösning och gåvomottagare. Regeringen föreslår därför att ikraftträdande skatteförfarandelagens bestämmelser om omprövning och överklagande av beslut ska Regeringens förslag: Reglerna om skattereduktion tillämpas för samtliga beslut. för gåvor inordnas i 67 kap. inkomstskattelagen. Denna ordning innebär bland annat att pröv- Bestämmelser rörande godkännande av ningstillstånd kommer att gälla vid överklagande gåvomottagare tas in i en särskild lag. De nya till kammarrätten. Krav på prövningstillstånd är bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2012. det normala i en sådan situation. Det finns inte Skattereduktion gäller för gåvor som lämnats någon anledning att i detta fall göra ett undantag efter ikraftträdandet. från denna princip. Det är vidare angeläget att det anges tydligt i lagen vilka beslut rörande gåvomottagare som kan omprövas och överklagas. De beslut som ska Utredningens förslag: Överensstämmer kunna omprövas och överklagas är beslut om delvis med regeringens förslag. Utredningen godkännande av gåvomottagare, om förlängning föreslår dock att bestämmelser rörande av godkännande, om återkallelse av godkännande godkännande av gåvomottagare ska tas in i lagen och om kontrollavgift. Övriga beslut ska inte (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion kunna överklagas. Detta bör anges uttryckligen i för hushållsarbete samt att kriterierna för att bli lagen. Det innebär, som berörts ovan, att godkänd gåvomottagare ska tas in i inkomstförelägganden inte berörs av rätten att begära skattelagen. Utredningen föreslår också att omprövning och överklagande. Detsamma gäller bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari uttag av ansöknings- och årsavgifter. 2011. Lagtekniskt bör detta göra genom en hän- Remissinstanserna: Cancerfonden , visning till bestämmelserna om omprövning och Frivilligorganisationernas Insamlingsråd , Hjärtöverklagande i 66 respektive 67 kap. i den nya Lungfonden , Neurologiskt Handikappades skatteförfarandelagen. Beslut om godkännande Riksförbund , Svenska Röda Korset , av gåvomottagare, om förlängning av Alzheimerfonden , ActionAid , Hoppets Stjärna , godkännande och om återkallelse av god- Ersta diakoni , Individuell Människohjälp , kännande företer likheter med beslut om Prostatacancerförbundet , Famna – non profit vård godkännande för F-skatt enligt 9 kap. skatteför- och social omsorg , Plan Sverige , Erikshjälpen och farandelagen. Regeringen anser därför att det är Evangeliska Fosterlandsstiftelsen anser att rimligt att bestämmelserna om omprövning och bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari överklagande av beslut enligt den nu föreslagna 2010. Rädda Barnen anser att införandet ska lagen ska följa den ordning som gäller för beslut tidigareläggas. Läkare Utan Gränser anser det avseende på vilket sätt preliminär skatt ska önskvärt att förslaget genomförs så snart som betalas enligt skatteförfarandelagen. möjligt. För omprövning av beslut om kontrollavgift Skälen för regeringens förslag: Regeringens på Skatteverkets initiativ till nackdel för den som förslag innebär att Skatteverket måste vidta beslutet gäller finns i skatteförfarandelagen en betydande anpassningar av sina system, vilket inte kan ske med kort varsel. Förslaget är att de

PROP. 2011/12:1

olika lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2012 organisationen blir föremål för ett godoch att de ska tillämpas på gåvor som lämnats kännandeförfarande, kontrolluppgifter ska efter detta datum. Bestämmelserna om utfärdas för mottagna gåvor, uppföljning kan skattereduktion kommer således att tillämpas komma att ske om hur mottagna gåvor har första gången vid debitering av slutlig skatt enligt använts, och betalning i form av ansöknings- 2013 års taxering. avgift och årlig avgift ska ske. Å andra sidan Utredningen har föreslagit att bestämmelser måste detta merarbete ses i ljuset av ett rörande godkännande av gåvomottagare ska tas eventuellt ökat inflöde av gåvor vilket mer än väl in i lagen (2009:194) om förfarandet vid bör kompensera för det administrativa merskattereduktion för hushållsarbete. De frågor arbete som tillämpningen av reglerna förutsätter. som regleras i nämnda lag har emellertid inget Dessutom är reglerna frivilliga och naturligt samband med godkännande av organisationen väljer själv om den vill vara godgåvomottagare. Regeringen föreslår därför att de känd gåvomottagare. Regeringens bedömning är föreslagna reglerna rörande godkännande av därför att för den presumtive godkände gåvogåvomottagare i stället ska placeras i en egen lag. mottagaren överväger fördelarna med förslaget I denna lag placeras lämpligen även de kriterier de nackdelar som kan finnas i form av en ökad för att bli godkänd gåvomottagare som av administrativ börda. utredningen placerats i inkomstskattelagen (1999:1229). De materiella bestämmelserna om Fördelnings- och jämställdhetseffekter skattereduktion för gåvor inordnas bland övriga Ett system med skattereduktion för gåvor har bestämmelser om skattereduktion i 67 kap. inte tillämpats tidigare i Sverige, vilket innebär inkomstskattelagen. att det inte finns något statistikunderlag för en Som framgår av avsnitt 6.16.3.6.1–6.16.3.6.3 analys av förslagets fördelningseffekter. bör föreskrifter lämnas i förordning om Eventuellt kommer höginkomsttagare att ansökningar om godkännande och förlängning använda sig av reglerna i större utsträckning samt om storleken av ansöknings- och eftersom denna kategori generellt sett har mer årsavgifter. resurser. Givandet är dock i dagsläget utbrett i alla inkomstgrupper och då relativt låga nivåer föreslås innebär det att även de som inte tjänar så 6.16.4 Konsekvensanalys mycket kan använda sig av reglerna till skillnad mot vad som bör ha blivit fallet om höga Offentligfinansiella effekter miniminivåer föreslagits. Att ett skatte- Regeringens förslag innebär att fysiska personer incitament ges genom skattereduktion i stället som ger gåvor till godkända gåvomottagare ska för genom avdrag leder till att marginalfå en på visst sätt beräknad skattereduktion. skatteeffekter uteblir. Om skatteincitamentet i Skattereduktion ges endast om underlaget för stället hade getts i form av ett avdrag skulle skattereduktion för ett beskattningsår uppgår till reglerna ha gynnat höginkomsttagare mer. Trots minst 2 000 kronor. Skattereduktionen uppgår att det finns inkomstskillnader mellan män och till 25 procent av underlaget, dock högst 1 500 kvinnor bör förslaget alltså inte på ett generellt kronor. Det som per beskattningsår överstiger plan gynna män i förhållande till kvinnor. Denna (1 500 kronor / 25 % =) 6 000 kronor kan fråga kan eventuellt prövas när systemet med således inte ligga till grund för någon skatte- skattereduktion för gåvor varit i bruk en period. reduktion. Det bör även tas i beaktande att undersök- Skattereduktionen beräknas försvaga de ningar tyder på att det är fler kvinnor än män offentliga finanserna genom minskade skatte- som ger gåvor till ideell verksamhet, åtminstone intäkter med sammanlagt 264 miljoner kronor till hjälporganisationer. Mot den bakgrunden 2012 och 274 miljoner kronor från och med skulle det kunna antas att fler kvinnor än män 2013. kan komma att ges skattereduktion för gåvor. Detta är dock inte helt klart, eftersom frågan Effekter för mottagare även hänger samman med till vilka ändamål För en organisation som vill vara godkänd kvinnor respektive män ger, samt hur stora gåvomottagare kommer de föreslagna reglerna belopp som ges. Det är med andra ord svårt att att innebära administrativt merarbete genom att

PROP. 2011/12:1

helt förutse konsekvenserna i detta avseende för remissammanställning finns tillgänglig i lagkvinnor respektive män. stiftningsärendet (dnr Fi2011/1936). I detta avsnitt behandlas promemorians Effekter för Skatteverket förslag om förlängning av lättnadsreglerna i Skattereduktionen för gåvor kommer att förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag. innebära ökade kostnader för Skatteverket för Lagändringarna föreslås träda i kraft den hanteringen av dels frågor om godkännande av 1 januari 2012. gåvomottagare, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för Lagrådet systemanpassningar, anpassning av blanketter Förslaget om förlängning av lättnadsreglerna i och broschyrer samt andra informationsinsatser. förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag har inte Skatteverkets kostnader för hanteringen av remitterats till Lagrådet. Förslaget är av sådan ansökningar om godkännande kan uppskattas till enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle 5 miljoner kronor årligen, vilket beräknas täckas sakna betydelse. genom uttaget av ansöknings- och årsavgifter. Skatteverkets kostnader i övrigt kan uppskattas till 10 miljoner kronor i engångskostnader för 6.17.1.2 Överväganden och förslag 2012 och 20 miljoner kronor i årliga kostnader. Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2, Regeringens förslag: Lättnadsreglerna i förhålutgiftsområde 3, avsnitt 3.4. lande till s.k. oäkta bostadsföretag förlängs till Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna och med utgången av år 2015. Skattereduktionen för gåvor kommer att ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket Promemorians förslag: Överensstämmer i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Det är med regeringens. svårt att beräkna storleken av ökningarna, bland Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser annat eftersom den nu aktuella reformen inte har som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att någon tidigare förebild. Domstolarnas kostnader erinra mot förslaget. Boverket , Fastighetsmäklarkan beräknas uppgå till ca 6 miljoner kronor per förbundet , Mäklarsamfundet och Sveriges år. Domstolarnas ekonomi behandlas i volym 3, Bostadsrättscentrum betonar att översynen av utgiftsområde 4, avsnitt 2.6. skattereglerna för oäkta bostadsföretag och dess medlemmar bör ske skyndsamt. Skälen för regeringens förslag: I propositionen 2005/06:40 Reformerade beskattningsregler

6.17 Vissa bostadsbeskattningsfrågor för ägare i fåmansföretag föreslogs att bestäm-

melserna i 43 kap. IL om utdelning och kapital- 6.17.1 Lättnadsreglernas tillämpning på vinst på andelar i onoterade företag skulle uppoäkta bostadsföretag hävas. Riksdagen antog dock skatteutskottets förslag att andelar i s.k. oäkta bostadsrättsföre- 6.17.1.1 Ärendet och dess beredning ningar inte skulle omfattas av de reformerade reglerna för onoterade företag (bet. För att möjliggöra en samlad behandling av 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116). Lagtekniskt skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- skedde detta genom en övergångsbestämmelse sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- med innebörd att lättnadsreglerna tillämpas till mentet en promemoria med olika förslag, Vissa och med utgången av år 2008 för s.k. oäkta skattefrågor inför budgetpropositionen för bostadsföretag (se punkt 2 i ikraftträdande- och 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll övergångsbestämmelserna till lagen [2005:1136] bland annat förslag om förlängning av om ändring i IL). Utskottet ansåg att det var lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta lämpligt att vänta med ett ställningstagande i bostadsföretag. Promemorians lagförslag finns i avvaktan på den översyn av skattesituationen för bilaga 4, avsnitt 2 . Förslagen har remiss- de oäkta bostadsrättsföreningarna som behandlats. En förteckning över remiss- regeringen, enligt vad utskottet hade erfarit, instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3 . En hade för avsikt att vidta.

PROP. 2011/12:1

I prop. 2007/08:156 konstaterades att någon av det upphävda 43 kap. IL bedöms rymmas översyn av skattereglerna för bostadsrättsföre- inom befintliga anslag. ningar och andra bostadsföretag inte hade kommit till stånd. Regeringen ansåg att de äldre bestämmelser, som enligt den dåvarande 6.17.2 Höjt schablonavdrag vid andraregleringen skulle tillämpas till utgången av år handsuthyrning av bostäder 2008, borde fortsätta tillämpas i avvaktan på att en översyn av dessa skatteregler kunde genom- 6.17.2.1 Ärendet och dess beredning föras. Det bedömdes som lämpligt att tillämpningen skulle ske till och med utgången av 2011. Inom Finansdepartementet utarbetades under Riksdagen antog regeringens förslag (bet. augusti 2011 en promemoria innehållande 2008/09:SkU3, rskr. 2008/09:5, SFS 2008:829). förslag om höjt schablonavdrag vid andrahands- Boverket , Fastighetsmäklarförbundet , Mäklar- uthyrning av bostäder. En sammanfattning av samfundet och Sveriges Bostadsrättscentrum har promemorian finns i bilaga 5, avsnitt 1 . betonat vikten av att en översyn sker. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5, Någon översyn av skattereglerna för bostads- avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. En rättsföreningar och andra bostadsföretag har förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 5, ännu inte kommit till stånd. Lättnadsreglerna avsnitt 3 . En sammanställning av remissbör därför på nytt förlängas i förhållande till s.k. yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet oäkta bostadsföretag i avvaktan på att en översyn (dnr Fi2011/3575). av dessa skatteregler kommer till stånd. Det bedöms som lämpligt att de äldre bestämmelser Lagrådet som enligt nuvarande reglering ska tillämpas till Förslaget om höjt schablonavdrag vid andraoch med utgången av år 2011, ska fortsätta handsuthyrning av bostäder har inte remitterats tillämpas till och med utgången av år 2015. till Lagrådet. Förslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna Lagförslag betydelse. Förslaget föranleder ändring i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i IL, se avsnitt 3.4. 6.17.2.2 Gällande rätt

Innebörden av vissa begrepp vid 6.17.1.3 Konsekvensanalys inkomstbeskattningen Fastigheter delas i inkomstskattehänseende upp i Offentligfinansiella effekter privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Kostnaden för att förlänga lättnadsreglerna Med privatbostadsfastighet avses bland annat ett beräknas uppgå till 26 miljoner kronor för 2012. småhus med tillhörande mark, under förutsättning att småhuset är en privatbostad. En Effekter för enskilda skattskyldiga fastighet som inte är en privatbostadsfastighet Konsekvenserna av förlängningen av tillämp- anses som en näringsfastighet. ningen av lättnadsreglerna är i allt väsentligt Med privatbostad avses ett småhus, dvs. en positiva för berörda skattskyldiga. byggnad inrättad till bostad åt en eller två familjer, som till övervägande del – för en Effekter för myndigheter tvåfamiljsfastighet till väsentlig del – används Skatteverket har under lång tid haft att tillämpa eller är avsett att användas av ägaren eller någon bestämmelserna i det upphävda 43 kap. IL. närstående till honom för permanent boende Sammantaget bedöms de eventuellt ökade kost- eller som fritidsbostad. Med privatbostad avses nader som förslaget om förlängd tillämpning av också en ägarlägenhet som till övervägande del 43 kap. medför rymmas inom Skatteverkets används eller är avsedd att användas av ägaren befintliga anslag. eller någon närstående till honom för permanent Även de eventuellt ökade kostnaderna för de boende eller som fritidsbostad. Som privatbostad allmänna förvaltningsdomstolarna som kan räknas också en bostad som innehas av en föranledas av förslaget om förlängd tillämpning delägare i ett privatbostadsföretag och som till

PROP. 2011/12:1

övervägande del används eller är avsedd att till delägaren. Bestämmelserna gäller inte heller användas av ägaren eller någon närstående till vid upplåtelse till den skattskyldiges arbetsgivare, honom för permanent boende eller som en arbetsgivare till någon som är närstående till fritidsbostad. Med privatbostadsföretag avses i den skattskyldige eller till någon som kan anses huvudsak en svensk ekonomisk förening eller ett ingå i samma intressegemenskap som en sådan svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart arbetsgivare. I dessa fall ges i stället ett skäligt övervägande del består i att åt sina medlemmar avdrag för den skattskyldiges faktiska utgifter eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader för upplåtelsen. som ägs av föreningen eller bolaget. För definitionen av privatbostad likställs med privatbostadsföretag en motsvarande utländsk 6.17.2.3 Höjt schablonavdrag juridisk person. En bostad som innehas med hyresrätt är däremot inte en privatbostad i den Regeringens förslag: Schablonavdraget vid mening som avses i inkomstskattelagen. upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad Bestämmelser om beskattning vid eller hyresrätt höjs från 18 000 kronor per år till andrahandsuthyrning m.m. 21 000 kronor per år från och med den 1 januari Bestämmelser om beskattning av ersättningar vid 2012. Av förenklingsskäl gäller höjningen även upplåtelse av privatbostadsfastigheter och privat- schablonavdraget vid försäljning av produkter bostäder samt ersättningar när produkter från från den egna bostaden. sådana fastigheter eller bostäder avyttras finns i 42 kap. 30–32 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Samma bestämmelser gäller Promemorians förslag: Överensstämmer ersättningar när en bostad som innehas med med regeringens. hyresrätt (hyreslägenhet) upplåts. Remissinstanserna: Kammarrätten i Enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen ska Göteborg , Förvaltningsrätten i Stockholm , ersättningar för nämnda upplåtelser respektive Statskontoret , Ekonomistyrningsverket , avyttringar redovisas i inkomstslaget kapital. Skatteverket , Naturvårdsverket , Trafikverket , Utgifter för upplåtelsen eller produkterna får Transportstyrelsen , Tillväxtverket , inte dras av. I stället ska avdrag göras med ett Konsumentverket , HSB Riksförbund , fast schablonbelopp som uppgår till 18 000 Motormännens Riksförbund och Sveriges kronor per år. allmännyttiga bostadsföretag har inget att Om ersättningen gäller upplåtelse får, enligt anmärka mot förslaget. Länsstyrelsen i 42 kap. 31 § inkomstskattelagen, ytterligare Stockholms län , Lantbrukarnas Riksförbund , avdrag utöver schablonbeloppet göras enligt Riksbyggen och Svenskt Näringsliv tillstyrker följande. Vid upplåtelse av en privat- förslaget. Fastighetsägarna Sverige anför att bostadsfastighet ska ett rörligt belopp som organisationen välkomnar åtgärder som bidrar motsvarar 20 procent av hyresintäkten dras av. till en bättre fungerande bostadsmarknad och ett För en bostad som innehas med bostadsrätt eller bättre utnyttjande av det befintliga beståndet. liknande besittningsrätt gäller att avdrag ska Villaägarnas Riksförbund tillstyrker förslaget göras med ett belopp som motsvarar inne- men gör bedömningen att effekterna inte havarens avgift eller hyra för den upplåtna delen, kommer att bli särskilt påtagliga. Förbundet dock endast till den del avgiften inte motsvarar anser att schablonavdraget bör ersättas med en kapitaltillskott till föreningen eller bolaget. Vid regel som innebär att alla hyresintäkter från upplåtelse av en bostad som innehas med uthyrning av upp till halva bostadsytan ska vara hyresrätt gäller att avdrag ska göras med den del skattefria. Stockholms Handelskammare av upplåtarens hyra som avser den upplåtna välkomnar förslaget men anser att andrahandsdelen av bostaden. Avdraget får inte i något fall uthyrning av upp till halva bostaden ska vara vara högre än intäkten. skattefri. Av 42 kap. 32 § inkomstskattelagen framgår Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till att de ovan angivna bestämmelserna inte gäller förslaget men anför att det behövs fler och större vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av en satsningar för unga på bostadsmarknaden. delägare i handelsbolaget eller av en närstående

PROP. 2011/12:1

SBC ek. för. (SBC) har i och för sig inget att Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning bör erinra mot förslaget även om föreningen inte höjas tror att det har någon som helst effekt på viljan Som nämnts ovan gäller att avdrag får göras vid att hyra ut i andra hand. Enligt SBC:s upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privatuppfattning bör sådan uthyrning vara helt bostäder och hyreslägenheter med ett fast befriad från skatt då det är fråga om permanent- schablonbelopp som uppgår till 18 000 kronor bostad. Boverket bedömer att den önskvärda per år. Beloppets storlek höjdes den 1 januari effekten om en ökad andrahandsuthyrning inte 2009 från 4 000 kronor till 12 000 kronor med kommer att uppnås i tillräcklig omfattning. motiveringen att det hade varit oförändrat under Företagarna anser att satsningen behöver vara lång tid och att det fanns mycket som talade för större för att ha någon märkbar effekt på antalet att en större skattelättnad skulle komma att tillgängliga studentbostäder. stimulera andrahandsmarknaden för bostäder Jagvillhabostad.nu anser att andrahands- (prop. 2008/09:47, s. 18 f). Den 1 januari 2011 marknaden inte bör utökas utan strategier för höjdes avdraget från 12 000 kronor per år till hur problemen på andrahandsmarknaden ska nuvarande nivå 18 000 kronor per år (prop. hanteras samt hur nyproduktionen av bostäder 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, ska öka och bli mer varierad i syfte att matcha finansplan och skattefrågor m.m.). ungas efterfrågan. Som konstaterats i förarbetena till 2009 och Sveriges förenade studentkårer anför att 2011 års höjningar av schablonbeloppet (prop. förslaget bör ses som ett tillfälligt och kortsiktigt 2009/08:47, s. 18, och prop. 2010/11, Förslag till stöd i den akuta situation som föreligger. En statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor översyn av effekterna av ett höjt schablonavdrag m.m., s. 141) är frågan om vilka effekter som ett bör göras omgående. höjt schablonbelopp kan ge svårbedömd, bland annat eftersom fler parametrar än skattelättnad Skälen för regeringens förslag spelar in när det gäller benägenheten att hyra ut hela eller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en Vikten av en väl fungerande andrahandsmarknad bostad i andra hand är alltid förenat med en viss Privatpersoners upplåtelse av privatbostad, vilket risk. För en privatperson kan denna risk många inkluderar såväl uthyrning av hela bostaden som gånger upplevas som större än vad den gör för en delar av bostaden (dvs. till inneboende), är ett professionell hyresvärd. Till detta kommer viktigt komplement till den ordinarie komplikationer av att ha andra människor bostadsmarknaden. Särskilt i tider av stigande boende i sin egen bostad, något som inte är fallet bostadsbrist går det fortare att öka utbudet av för en professionell hyresvärd. För att underlätta boendetillfällen inom denna sektor i stället för och stimulera marknaden för andrahandsboende att bygga nytt. Andrahandsmarknaden kan även måste den ekonomiska ersättningen vid andravara ett alternativ för den som tillfälligt på grund handsuthyrning stå i rimlig proportion till den av arbete eller studier på annan ort behöver ett risk uthyraren tar. En höjning av schablonboende under en begränsad tid. För den som avdraget vid andrahandsuthyrning utgör ett snabbt behöver få en bostad för att kunna börja positivt ekonomiskt incitament för den som ett nytt arbete eller studier på annan ort kan överväger att hyra ut. Även om det är svårt att någon form av andrahandsboende också vara en bedöma exakt hur bostadsutbudet kommer att möjlig lösning. påverkas till följd av detta, måste utgångs- Brist på bostäder och boendetillfällen är en punkten vara att ett höjt schablonbelopp begränsande faktor för såväl en fungerande stimulerar till ökad andrahandsuthyrning av arbetsmarknad som en väl fungerande ”studie- bostäder. Förutom att kunna stimulera till ökad marknad” – och därmed begränsande för andrahandsuthyrning torde ett höjt schablontillväxten både i ett kortare och i ett längre belopp även i viss mån kunna inverka positivt på perspektiv. Det är därför viktigt med en väl de skattskyldigas benägenhet att över huvud fungerande marknad för andrahandsboende i taget redovisa inkomster av uthyrning av den olika former. egna bostaden. En lämplig höjning nu är att höja avdraget till 21 000 kronor. Villaägarnas Riksförbund har anfört att schablonavdraget bör ersättas med en regel som

PROP. 2011/12:1

innebär att alla hyresintäkter från uthyrning av upp till halva bostadsytan ska vara skattefria. Även Stockholms Handelskammare har förordat denna modell. Ett sådant förslag har dock inte varit föremål för beredning i detta sammanhang. Det skulle därtill innebära ett större skattebortfall än i det remitterade förslaget och är därför inte aktuellt. Det är inte heller aktuellt att, som SBC ek. för. förordat, helt skattebefria intäkter från uthyrning.

Schablonavdrag vid försäljning av produkter från den egna bostaden Enligt nuvarande bestämmelser gäller att schablonavdraget även får göras vid beskattning av ersättningar när produkter avyttras från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. Det kan t.ex. röra sig om försäljning av ved eller bär från den egna fastigheten. Av förenklingsskäl bör schablonavdraget vid sådan försäljning höjas till samma nivå som schablonavdraget vid andrahandsuthyrning. På samma sätt som i dag bör det således finnas ett gemensamt avdrag vid beskattning av intäkter från dels andrahandsuthyrning, dels försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. I enlighet med vad som sagts ovan bör detta avdrag uppgå till 21 000 kronor per år.

Lagförslaget Den föreslagna höjningen av schablonavdraget ska gälla från och med den 1 januari 2012 och medför en ändring i 42 kap. 30 § inkomstskattelagen. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.

6.17.2.4 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella konsekvenser Förslaget att höja schablonavdraget från dagens 18 000 kronor till 21 000 kronor beräknas ge upphov till ett skattebortfall på omkring 43 miljoner kronor inkomståret 2012.

Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

PROP. 2011/12:1

Skatt på kapitalanvändning – samheten ska dras av. Detta gäller även utgifter företagsskatter för att få information om sådan forskning och

utveckling.

6.18 Utökad avdragsrätt för företags Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för utgifter för forskning och anskaffning av vissa tillgångar skall dras av utveckling genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas

också på utgifter som avses i första stycket.” 6.18.1 Ärendet och dess beredning Den särskilda bestämmelsen om avdragsrätt för forskningsbidrag infördes genom lagstiftning För att möjliggöra en samlad behandling av 1970, i dåvarande kommunalskattelagen skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- (1928:370). Enligt förarbetena var avsikten att sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- åstadkomma en utvidgning av avdragsrätten mentet en promemoria med olika förslag, Vissa (prop. 1970:135, s. 30). Innan avdragsregeln inskattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 fördes bedömdes avdragsrätten enligt den (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland numera upphävda kommunalskattelagens annat ett förslag om utökad avdragsrätt för allmänna regler om vad som var att hänföra till företags utgifter för forskning och utveckling, se driftskostnad. Äldre praxis var tämligen bilaga 4, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns restriktiv varvid avdrag i huvudsak endast i bilaga 4, avsnitt 2 . Förslaget har remiss- medgavs om den vetenskapliga forskningen hade behandlats. En förteckning över remiss- karaktär av s.k. målforskning (i motsats till instanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3 . En remiss- grundforskning) eller annars hade en mer direkt sammanställning finns tillgänglig i lagstiftnings- eller påtaglig betydelse för den skattskyldiges ärendet (dnr Fi2011/1936). intäktsförvärv (a. prop. s. 5). En förutsättning I detta avsnitt behandlas denna del av för avdragsrätten syntes vara att mottagaren drev promemorians förslag. verksamhet av sådan art, att kostnaderna för verksamheten skulle ha varit avdragsgilla för Lagrådet bidragsgivaren om denne själv utövat Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att verksamheten. Mottagarens verksamhet fick inhämta Lagrådets yttrande över det förslag till alltså inte vara av alltför allmän natur. lag om ändring i (såvitt här är aktuellt 16 kap. I förarbetena till 1970 års bestämmelse anges 9 §) inkomstskattelagen (1999:1229) som finns i att goda skäl talar för en utvidgning av bilaga 4, avsnitt 4 . Lagrådet har lämnat förslaget avdragsrätten för företagens forskningsutan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, kostnader. Det hänvisas till den snabba avsnitt 5. utvecklingen på teknikens områden och den hårdnande konkurrensen inom och utom landet, vilket framtvingar en ökad satsning från 6.18.2 Bakgrund företagens sida på forskningsverksamhet av olika slag. Det uppges vidare att det ligger i sakens Dagens reglering och motiven bakom den natur att forskningen i betydande omfattning Enligt en allmän regel (16 kap. 1 §) i inkomst- måste avse även grundforskning och annan skattelagen (1999:1229), förkortad IL, har forskning av allmän natur som inte omedelbart företag rätt till avdrag i inkomstslaget närings- kan utnyttjas av företagen. Det anses ohållbart verksamhet för vad som i bland kallas drifts- att i avdragshänseende göra åtskillnad mellan kostnader, dvs. utgifter för att förvärva och olika slags forskning, som t.ex. målforskning och bibehålla inkomster. Utan särskild reglering grundforskning. Därtill kommer att denna skulle utgifter för forskning och gränsdragning lätt blir godtycklig. Vidare noteras utvecklingsarbete i många fall kunna dras av med att företagen i allt större utsträckning har stöd av denna allmänna regel. För utgifter för kommit att satsa på kollektiv forskning. Detta forskning och utveckling finns emellertid en uppges vara av allmänt intresse och något som särskild bestämmelse som reglerar avdragsrätten, inte borde hämmas av skattelagstiftningen. Det 16 kap. 9 § IL. Den har följande lydelse: var för den kollektiva forskningsverksamheten ”Utgifter för forskning och utveckling som som den utvidgade avdragsrätten bedömdes har eller kan antas få betydelse för näringsverk- komma att få störst betydelse.

PROP. 2011/12:1

Lagstiftaren avstod från att försöka definiera förordningen var framför allt att förenkla vad som avses med forsknings- och utvecklings- förfarandet och undvika tvister (a. prop. s. 36). arbete eller vari sambandet mellan företagets Förordningen och delegationsrätten upphävdes i verksamhet och forsknings- och utvecklings- samband med skattereformen 1990, främst för arbetet skulle bestå. Det förhållandet att att den ansågs strida mot legalitetsprincipen avdragsrätten avses omfatta kostnaderna även eftersom riksdagens normgivningskompetens på för sådan forskning vars resultat endast indirekt skatteområdet är exklusiv och inte kan delegeras, och först på längre sikt kan antas ge något utbyte men också för att den nya avdragsregeln för den skattskyldige ansågs omöjliggöra några inneburit att praxis på området hade blivit exakta gränsdragningar i det ena eller andra generösare och att det därför inte ansågs hänseendet. Efter att ändå ha redogjort något behövligt att särreglera avdragsrätten till vissa (a. prop. s. 32) för vari forskning kan bestå (mål- FoU-institut (prop. 1989/90:110, s. 612). forskning eller grundforskning) och vad som normalt kännetecknar utvecklingsarbete Rättspraxis konstaterades att det väsentliga för avdragsrätten På senare tid har rättstillämpningen kommit att är att forskningen eller utvecklingsarbetet har snäva in bedömningen av när företagen ska anses eller kan antas få betydelse för den skatt- ha ett rimligt intresse av viss forskning och skyldiges rörelse. Rätt till avdrag ska inte kräva utveckling, vilket även har påtalats i en hemmer än att företaget har ett rimligt intresse av ställan till Finansdepartementet (Fi2005/5798). I forskningen eller utvecklingsarbetet i närings- det följande redogörs kort för några domar som, verksamheten. Däremot föreligger inte avdrags- trots enskildheterna, illustrerar den syn som rätt för sådant som normalt helt faller utanför rättstillämpningen har kommit att anlägga på näringsverksamheten. frågan om rätt till avdrag för utgifter för I förarbetena uppges vidare att förslaget, trots forskning och utveckling. att de många slagen av forsknings- och utvecklingsarbeten som omfattas av avdrags- A. Kammarrättens i Stockholm dom den rätten inte går att precisera närmare, ändå 20 februari 2006 i mål nr 6837-03 förutsätter ett ”visst samband” mellan företagets Målet gällde ett företag som är moderbolag i en verksamhet och det utförda forsknings- eller koncern vars kärnverksamhet utgörs av tillutvecklingsarbetet. Frågan om forskningens verkning av aluminium- och plastprodukter. samband med den skattskyldiges närings- Företaget yrkade avdrag för bidrag till verksamhet uppges vara något som måste prövas Handelshögskolan i Stockholms s.k. partnerfrån fall till fall och som knappast torde vålla program. Kammarrätten medgav inte avdrag några större svårigheter i praktiken. De ekono- med följande motivering. miska lagarna uppges nämligen innebära en viss [---] Enligt kammarrättens mening bör garanti för att företagen inte annat än emellertid sambandet mellan forskningsundantagsvis anser sig böra bekosta forskning verksamheten och bidragsgivarens verksamhet som helt saknar betydelse för deras verksamhet. vara starkare än att näringslivet i allmänhet Vid införandet av 1970 års bestämmelse främjas. (---). Bolaget är moderbolag i en infördes även en regel som gav Konungen en koncern vars kärnverksamhet utgörs av tillmöjlighet att förordna om avdragsrätt för vissa verkning av aluminium- och plastprodukter. bidrag. Syftet med bestämmelsen var att klargöra Den forskning som bedrivs vid Handelsatt bidrag till vissa organisationer och liknande högskolan inom det ekonomiska området, m.m. alltid skulle utgöra driftskostnad hos kan i och för sig antas skapa nytta för bolaget bidragsgivaren. I förordningen (1975:127) om och koncernen i den löpande verksamheten. Den avdrag för bidrag till viss forskning m.m. nytta som därigenom tillförs får dock anses vara infördes bestämmelser om att bidrag som den av allmän karaktär i så måtto att den i allt skattskyldige lämnade till bland annat svenska väsentligt kommer bolaget till del vid de skilda universitet och högskolor skulle anses som ekonomiska överväganden som görs i näringsavdragsgill driftkostnad i skattskyldigs rörelse, verksamheten. Att Handelshögskolans jordbruk eller skogsbruk. Enligt förordningen forskning direkt skulle komma koncernens förutsattes det för avdragsrätt att bidraget avsåg kärnverksamheter till del har inte kommit fram. forskning eller utvecklingsarbete. Skälet till Enligt kammarrättens mening är ett sådant allmänt samband som det förevarande, som

PROP. 2011/12:1

dessutom kan sägas föreligga beträffande all slags föreligger emellertid inte endast för investnäringsverksamhet oberoende av dess inriktning, mentbolag utan även för t.ex. moderbolag vars inte tillräckligt för att avdrag skall kunna medges verksamhet är snarlik bolagets och för (---). [---] Bidraget (---) är således i sin helhet att producerande företag eftersom ledningen har betrakta som en inte avdragsgill gåva. stor betydelse för resultatet i alla verksamheter. Domen överklagades till Regeringsrätten Den praxis som utvecklats på området måste (numera Högsta Förvaltningsdomstolen), som betecknas som mycket restriktiv. Kammarrätten inte beviljade prövningstillstånd (beslut den finner med hänsyn härtill att bolaget inte kan 6 mars 2007 i mål nr 2519-06). medges avdrag för det utgivna bidraget (---). Domen överklagades till Regeringsrätten B. Kammarrättens i Stockholm dom den (numera Högsta Förvaltningsdomstolen), som 22 januari 2009 i mål nr 5463-08 och 5465-08 inte beviljade prövningstillstånd (beslut den Målen gällde ett investmentföretag som yrkade 8 september 2009 i mål nr 1316-09 och 1317-09). avdrag för bidrag till en forskningsstiftelse vid Handelshögskolan i Stockholm vars ändamål var att främja forskning vid Handelshögskolan. Mer 6.18.3 Överväganden och förslag konkret upplystes att syftet med stiftelsen var att skapa förutsättningar för vetenskaplig forskningsverksamhet knuten till en MBA-utbildning Regeringens förslag: Utgifter för forskning och (Master of Business Administration) samt i utveckling som har eller kan antas få betydelse övrigt förstärka resurserna för annan forskning för den huvudsakliga näringsverksamheten eller som bedrivs vid Handelshögskolan. Kammar- verksamheten i övrigt ska dras av. Förslaget rätten medgav inte avdrag med följande föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och motivering. tillämpas på utgifter som är hänförliga till tid Enligt lagtexten och angivna förarbeten krävs efter den 31 december 2011. ett visst samband mellan företagets verksamhet och den forskning eller utveckling bidrag har lämnats till för att avdrag ska medges. [---] Fråga Promemorians förslag: Överensstämmer uppkommer då huruvida det föreligger med regeringens. erforderligt samband mellan bolagets Remissinstanserna: Av de över 100 remissverksamhet och den forskning till vilken bidrag instanserna har drygt 20 stycken kommenterat har utgivits. Kammarrätten gör i denna del förslaget angående avdrag för utgifter för följande bedömning. Bolaget är ett investment- forskning och utveckling. Det helt övervägande bolag. Syftet med bolagets verksamhet är att få antalet av dessa remissinstanser är positivt god avkastning genom att äga och utveckla inställda till förslaget eller har ingenting att företag. Bolaget har anfört att det som ett led i erinra mot det. Dit hör Skatteverket, Vetenskapsdenna verksamhet vidtar aktiva åtgärder i fråga rådet, Juridiska fakulteten vid Stockholms om rekrytering av VD och ledningsgrupp, universitet, Lunds universitet, Tillväxtverket, etablering och uppföljning av mål, strategi och Sveriges universitets- och högskoleförbund, Svensk affärsmodell, affärsutveckling m.m. Av Handel, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, utredningen i målet framgår att Forsknings- Bil Sweden, Handelshögskolan i Stockholm, HSB stiftelsen (---) har som ändamål att i första hand Riksförbund, Invest Sweden, Lantbrukarnas Riksstödja sådan forskning som är till nytta för förbund, Motorbranschens Riksförbund, Närings- Handelshögskolans MBA-program, att MBA- livets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, programmet är en utbildning för blivande i vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och företagsledare och nyckelpersoner (---), och att Fastighetsägarna Sverige instämmer , samt Riksde ämnen som ingår i programmet bland annat byggen . Vetenskapsrådet anser att det är viktigt att är ledarskap, kommunikation, förändringsarbete, en helhetsbedömning görs så att det enbart är etc. Mot bakgrund av vad som framkommit om fall där forskning och utvecklingsarbete helt bolagets verksamhet finner kammarrätten att saknar samband med ett företags näringsbolaget har rätt i att den forskning som bedrivs verksamhet som inte berättigar till avdrag. Enligt av Forskningsstiftelsen (---) har visst samband rådet bör avdragsrätt således utgöra huvudregeln. med verksamheten. Ett sådant samband

PROP. 2011/12:1

Några remissinstanser tycker att förslaget inte förtydligas och lämnar ett förslag därpå. är tillräckligt långtgående. Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm anser att den Sveriges universitets- och högskoleförbund anser föreslagna lagtexten inte är tillräckligt konkret att det i lag borde anges att avdrag alltid ska utformad för att dess syfte ska uppnås. medges när pengarna går till ett universitet eller Handelshögskolan anser att lagtexten är otydlig en högskola. Handelshögskolan i Stockholm , som och därför ger utrymme för bedömningar som i och för sig är positivt inställd till förslaget, är inte går att förutse. Enligt Handelshögskolan inne på samma tankegångar och avstyrker kommer lagtexten även fortsättningsvis att förslaget i dess nuvarande utformning. Bil Swe- medföra osäkerhet och leda till tvister. Sveriges den uppger att ett avdrag med mer än den Akademikers Centralorganisation anser att faktiska kostnaden skulle ge bättre effekt än det avdragsfrågan bör behandlas i en skatteöversyn. avdrag som nu är i fråga. Även Invest Sweden Skälen för regeringens förslag: Sverige är en efterlyser ett mer långtgående förslag. av världens ledande forskningsnationer. De Några remissinstanser befarar att förslaget kan totala avsättningarna till forskning och ge upphov till tillämpnings- och gränsdragnings- utveckling är högst i världen vid sidan av Israel. problem. Kammarrätten i Stockholm är en av Huvuddelen av den forskning och utveckling dem och anser vidare att förslaget ger större som utförs i Sverige utförs i eller finansieras av utrymme än tidigare för skönsmässiga näringslivet. År 2007 avsatte näringslivet bedömningar. Kammarrätten anser att förslaget 83 miljarder kronor i forskning och utveckling. inte leder till att avdragsrätten blir tydligare och Det motsvarar 2,76 procent av BNP (prop. mer förutsebar. Kammarrätten i Göteborg har 2008/09:50, s. 32). Skattelagstiftningen bör inte inga invändningar mot att avdragsrätten utvidgas avhålla företagen från att investera i sådan och anser att den föreslagna ändringen kan tjäna forskning och utveckling som de kan ha ett det avsedda syftet. Emellertid befarar kammar- rimligt intresse av. Rätt till avdrag bör därför rätten att den föreslagna ändringen kan ge finnas för utgifter för sådan forskning och upphov till tillämpningsproblem. Enligt utveckling. Rättstillämpningen på området har kammarrätten kan avdrag komma att medges för emellertid utvecklats så att avdrag för forskning vad som i praktiken måste anses vara en gåva, och utveckling förutsätter att det finns ett samtidigt som avdrag kan komma att nekas för samband mellan forskningen och den kärnforskningsutgifter som borde få dras av. verksamhet som företaget bedriver. Det har lett Kammarrätten förordar därför att det görs en till att avdrag inte har beviljats för allmänt djupare och bredare analys innan reglerna ändras. företagsinriktad forskning även om den skulle Förhållandet mellan reglerna om avdragsförbud kunna vara till nytta för bolaget och koncernen i för gåva och reglerna om avdrag för forskning den löpande verksamheten (jfr mål A ovan) eller och utveckling bör analyseras närmare. Det bör – där samband har ansetts finnas – på grund av också övervägas om en generösare rätt till avdrag att ett sådant samband kan finnas även med avseför utgifter som avser forskning och utveckling ende på andra företag som bedriver likartad kan skapa problem när det gäller transaktioner verksamhet eller för en större grupp av företag mellan internationella företagsgrupper. Även oberoende av dessas verksamhetsinriktningar Förvaltningsrätten i Stockholm menar att gräns- (jfr mål B ovan). Rättsutvecklingen har lett till dragningsproblem kommer att uppstå. För- att det numera torde vara en förutsättning för valtningsrätten uppger att det är långt ifrån klart avdrag att forskningen eller utvecklingsarbetet är vad som ska innefattas i ”verksamheten i övrigt” av betydelse för en specifik typ av verksamhet och anser att den nya regleringen skulle vinna i som bedrivs av företaget i fråga. tydlighet genom att det i motiven redovisas Det förhållandet att företagens kärnytterligare exempel på vad som kan grunda rätt verksamhet går ut på produktion av vissa varor till avdrag och vad som faller utanför. eller tjänster utesluter inte att företagen för att Skatteverket anser att det med hänsyn till de kunna bedriva denna verksamhet på ett rationellt gränsdragningsproblem som riskerar att sätt kan ha ett rimligt intresse av forskning och uppkomma är angeläget att det preciseras vad utveckling även inom andra områden än sådana som avses med forskning och utveckling i detta som kan anses omfattas av kärnverksamheten. sammanhang. Juridiska fakulteten vid Stockholms Det framstår som högst rimligt att ett företag universitet anser att den föreslagna lydelsen kan kan ha ett intresse av forskning och utvecklings-

PROP. 2011/12:1

arbete inom t.ex. företagsekonomi, arbets- med företagets kärnverksamhet alltjämt psykologi, arbetshygien, arbetsskydd, personal- berättigar till avdrag kommer bestämmelsen att vård, m.m. (jfr prop. 1970:135, s. 33) även om omfatta även annan forskning och utveckling om denna forskning inte skulle vara betingad av företaget har ett rimligt intresse av den, vid en behov som är specifika för det aktuella företaget. helhetsbedömning som beaktar alla aspekter av Så skulle t.ex. ett företag på grund av sin företagets verksamhet. Juridiska fakulteten vid personalstyrka kunna ha ett rimligt intresse av Stockholms universitet anser att den föreslagna forskning om personalvård eller arbetspsykologi, lydelsen kan förtydligas. För att återknyta till på grund av arbetsförhållandena i verksamheten detta och en synpunkt från Förvaltningsrätten i ha ett rimligt intresse av forskning och Stockholm , som anser att det är oklart vad som utveckling om arbetshygien eller arbetsskydd avses med ”verksamheten i övrigt”, kan eller på grund av den finansiella eller ekonomiska konstateras att denna tillsammans med kärnsidan av sin verksamhet ha ett rimligt intresse av verksamheten utgör all verksamhet som forskning om företagsekonomi, osv. Det företaget i fråga faktiskt ägnar sig åt. Förutom förhållandet att även andra företag inom andra framtagande av de tjänster eller varor som branscher eller näringslivet i stort kan ha intresse företaget i fråga säljer externt – dvs. den utåtav forskning och utveckling inom samma riktade verksamheten – så inkluderar det således områden förringar inte det enskilda företagets rent intern verksamhet såsom administration, intresse av forskning och utveckling inom ekonomihantering, personalhantering, lokalområdet. hantering, etc. Forskning och utvecklingsarbete Sakligt sett finns det därför skäl för att utvidga som helt saknar samband med ett företags rätten till avdrag för utgifter för forskning och verksamhet kan däremot inte heller fortsättutveckling jämfört med vad som i dag gäller ningsvis ligga till grund för avdrag. Till exempel enligt rättstillämpningen. För att åstadkomma lär ett företag inom järn- och stålbranschen detta är det nödvändigt att detta kommer till vanligtvis inte ha något rimligt intresse av uttryck i lagtext. Det kan lämpligen ske genom forskning på textilområdet. Gåvor eller så kallad att bestämmelsen om avdrag för utgifter för sponsring berättigar inte till avdrag enligt den forskning och utveckling omformuleras så att aktuella bestämmelsen. Näringslivets det står klart att den skattskyldige kan ha ett skattedelegation reagerar på detta uttalande och rimligt intresse av aktuell forskning och anför bland annat att sponsring inte är en gåva utveckling även om den inte har ett direkt utan en rörelseutgift. Även Fria Moderata samband med företagets kärnverksamhet. Studentförbundet tar upp frågan om sponsring. Bedömningen ska således inte begränsas till att Regeringen saknar anledning att gå närmare in på avse företagets specifika produktion, produk- frågor om gåvor och sponsring och konstaterar tionsmedel eller branschtillhörighet utan även att de inte är föremål för behandling i detta mer allmänt se till vilka rimliga intressen som ärende. Av den anledningen kan det inte heller företaget kan ha av forskning och utveckling införas en generell och ovillkorlig avdragsrätt för med hänsyn till verksamheten som helhet. Den bidrag till universitet eller högskolor i linje med föreslagna utvidgningen tillstyrks av en klar vad Lunds Universitet, Handelshögskolan i majoritet av de remissinstanser som har uttalat Stockholm och Sveriges universitets- och sig i frågan. högskoleförbund föreslår. Inte heller är det i detta Således föreslås att bestämmelsen om avdrag ärende aktuellt med några särskilda s.k. för forskning och utveckling (16 kap. 9 § IL) skatteincitament för forskning och utveckling i justeras så att det klart framgår att avdrag ska linje med vad BIL Sweden och Invest Sweden göras inte bara för forskning och utveckling förordar. Frågan om skatteincitament för som, i enlighet med nuvarande rättstillämpning, forskning och utveckling är föremål för (på grund av sitt samband med företagets utredning av Företagsskattekommittén (dir huvudsakliga näringsverksamhet) har eller kan 2011:1) som ska lämna ett delbetänkande i antas få betydelse för (den huvudsakliga) frågan senast den 1 oktober 2012. näringsverksamheten, utan också för forskning En utvidgning i enlighet med vad som redooch utveckling som har eller kan antas få gjorts för ovan leder, i jämförelse med nuvarande betydelse för verksamheten i övrigt. Samtidigt rättstillämpning, till en bättre överensstämmelse som forskning och utveckling som har samband

PROP. 2011/12:1

med de intentioner som kom till uttryck när börden av dem ändras inte genom det nu lagstiftningen en gång infördes. aktuella lagförslaget. Några definitioner av Som tidigare framgått befarar några remiss- begreppen, som Skatteverket efterfrågar, bör instanser att förslaget kan ge upphov till därför inte införas i detta sammanhang. tillämpnings- och gränsdragningsproblem. Det är dock ofrånkomligt att det uppkommer Lagförslag gränser för vad som får dras av och vad som inte Förslaget föranleder ändringar i 16 kap. 9 § IL, se får dras av. Med det aktuella förslaget har avsnitt 3.4. företagen rätt till avdrag om de kan motivera varför de – mot bakgrund av deras verksamhet sedd som en helhet – har ett rimligt intresse av 6.18.4 Konsekvensanalys den forskning eller det utvecklingsarbete som de bekostar. Detta bör i de allra flesta fall inte ge Offentligfinansiella effekter upphov till några större avgränsningsproblem. De ökade avdragsmöjligheterna för utgifter för Skulle forskningen eller utvecklingsarbetet å forskning och utveckling bedöms leda till att de andra sidan avse företeelser som framstår som offentliga finanserna försvagas med aparta vid en jämförelse med företagets ca 40 miljoner kronor från och med 2012 till verksamhet får avdrag däremot inte göras. Skulle följd av minskade bolagsskatteintäkter. det alternativt vara så som Kammarrätten i Göteborg är inne på att företagets utgift måste Effekter för myndigheter anses vara en gåva så tar den särskilda be- Förslaget innebär att den befintliga avdragsrätten stämmelsen om förbud mot avdrag för gåvor för forskning och utveckling utvidgas något i över. De nu föreslagna ändringarna innebär inte förhållande till vad som följer av rättstillämpnågra ändringar i det avseendet. Som framgår av ningen. Denna förändring bör dock inte det rättsfall som kammarrätten hänvisar till (RÅ innebära någon ökad arbetsbörda eller några 2004 ref. 13) är likaså den så kallade ökade kostnader för Skatteverket och de korrigeringsregeln (14 kap. 19 § IL) en special- allmänna förvaltningsdomstolarna. regel som tar över när det gäller felaktig prissättning av transaktioner inom interna- Effekter för företag och företagare tionella företagsgrupper. Även med den Förslaget innebär att företagen förutom avdrag för sådan forskning och utveckling som har ett föreslagna utvidgningen av avdragsrätten har samband med kärnverksamheten även kan göra Skatteverket och domstolarna således avdrag för forskning och utveckling som möjligheten att underkänna avdrag för utgifter som inte rimligen kan anses föranledda av det företaget av annan anledning kan ha ett rimligt enskilda företagets kärnverksamhet eller intresse av. Detta gör att företagen med rätt till verksamhet i övrigt eller som utgör försök att avdrag vid beskattningen kommer att kunna investera i forskning och utveckling som de kan manipulera resultatet med hjälp av utländska ha ett rimligt intresse av sett till verksamheten i företag i intressegemenskap. Kammarrätten stort. Tillgången till sådan forskning och utveckuppger att avdrag med den föreslagna regeljusteringen kan komma att vägras för ling ökar i förlängningen förhoppningsvis möjligheten för enskilda företag att sköta de forskningsutgifter som borde få dras av, men lämnar inget exempel på hur en sådan situation olika aspekterna av sin verksamhet på ett rationellt sätt samtidigt som den också kan skulle se ut. Avsikten med justeringen är att avdragsbestämmelsen ska omfatta allt komma näringslivet i stort till godo. forsknings- och utvecklingsarbete som företagen kan ha ett rimligt intresse av och det återspeglas, enligt regeringens mening, i regelns föreslagna utformning. Vad beträffar begreppen ”forskning” och ”utveckling” så har lagstiftaren, som tidigare framgått, avstått från att försöka definiera dem i skattelagstiftningen. Dessa begrepp har funnits i lagstiftningen sedan lång tid tillbaka och inne-

PROP. 2011/12:1

6.19 Övriga frågor på företags- förslag till de aviserade reglerna (dnr skatteområdet Fi2011/1488). Promemorian har remissbehand-

lats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. De kommande förslagen Regeringens bedömning: De så kallade Lundinbör träda i kraft den 2 januari 2012. reglerna bör avskaffas. För att motverka risk för skatteplanering med anledning av avskaffandet bör en generell regel införas med innebörd att avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar bara medges om värdenedgången eller förlusten är verklig. Vidare bör vissa ändringar göras i reglerna om beskattning av delägare i handelsbolag samt i reglerna om skalbolagsbeskattning. Lagändringarna bör träda i kraft den 2 januari 2012.

Skälen för regeringens bedömning: De så kallade Lundinreglerna kom till i mitten på 1960talet i syfte att förhindra kringgående av det andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster från företag. Reglerna innebär en begränsning i rätten att ta emot skattefri utdelning respektive en begränsning i rätten till avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar. Enligt regeringens bedömning finns det starka skäl för att nu avskaffa Lundinreglerna. Dessa skäl är bl.a. att ägarbeskattningen sedan införandet av Lundinreglerna har reformerats och att regler om skalbolagsbeskattning har tillkommit. Ett annat skäl för ett avskaffande är att reglerna inte längre kan tillämpas som avsett när det gäller gränsöverskridande utdelningar, se Regeringsrättens (numera Högsta förvaltningsdomstolen) avgörande RÅ 2010 ref. 123. För att motverka risk för skatteplanering med anledning av avskaffandet bör en generell regel införas med innebörd att avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar bara medges om värdenedgången eller förlusten är verklig. En sådan generell regel för lagerandelar motsvarar den som redan finns för kapitaltillgångar (jfr 44 kap. 23 § IL). Vidare bör det göras vissa följdändringar i de nyligen införda reglerna om skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:36, bet. 2009/10:SkU22, rskr. 2009/10:109, SFS 2009:1413). Slutligen bör det göras vissa ändringar i reglerna om skalbolagsbeskattning. I Finansdepartementet har det tagits fram en promemoria, Slopade Lundinregler, m.m., med

PROP. 2011/12:1

Övriga skattefrågor lag om bistånd för indrivning m.m. inom

Europeiska unionen.

6.20 Skatteadministrativa frågor I lagrådsremissen lämnas också förslag till

ändringar i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. 6.20.1 Skatteförfarandet Innebörden av dessa ändringar är att dröjsmålsavgift inte ska beräknas på en fordran I propositionen 2010/11:165 Skatteförfarandet efter det att den överlämnats för indrivning. föreslås en ny skatteförfarandelag som ska Istället ska ränta beräknas på samma sätt som i ersätta bland andra taxeringslagen (1990:324), fråga om fordringar avseende underhållsstöd. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och Det främsta syftet med ändringarna är att kontrolluppgifter samt skattebetalningslagen komma ifrån den stora belastning på (1997:483). Lagen föreslås träda i kraft den 1 gäldenärernas ekonomi som dröjsmålsavgiften januari 2012. Regeringen gör bedömningen att kan innebära vid långa dröjsmål med Skatteverket ska tilldelas 40 miljoner kronor och betalningen. Kronofogdemyndigheten 1,7 miljoner kronor på Det nya indrivningsdirektivet väntas medföra höständringsbudgeten 2011 med anledning av ett ökat antal ärenden om bistånd med införslagen i propositionen. Syftet med att samla drivning men också ett mera rationellt förbestämmelserna i en lag är att regelverket ska bli farande. Den eventuella ökning av adminitydligare och lättare att tillämpa. Redan detta bör strationskostnaderna som det kan medföra bidra till att minska den administrativa bördan bedöms bli marginell och under alla förhållanden för företagen och till att stärka de skattskyldigas inte större än vad som kan hanteras inom givna ställning. Det föreslås också vissa ändringar i sak resursramar för Kronofogdemyndigheten. De som ska bidra ytterligare till att uppnå detta. statsfinansiella konsekvenserna av ändringarna i Regeringen vill dock göra mer för att stärka lagen om dröjsmålsavgift bedöms bli förrättssäkerheten för de skattskyldiga. Därför sumbara. aviserar regeringen i propositionen Skatteförfarandet att vissa frågor beträffande skattetilläggen samt bestämmelserna om tredje-

mansrevision och ersättning för kostnader för 6.21 Offentligfinansiella effekter – en biträde bör utredas i syfte att ytterligare stärka sammanfattning

rättssäkerheten. När det gäller skattetilläggen anför regeringen att en fråga som bör utredas I tabell 6.11 redovisas de offentligfinansiella gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det som presenterats i tidigare avsnitt. Budgetsjunde tilläggsprotokollet till den europeiska neutrala åtgärder redovisas i ett särskilt delkonventionen av den 4 november 1950 om avsnitt. Vidare redovisas separat sådana åtgärder skydd för de mänskliga rättigheterna och de som har aviserats och redovisats i tidigare grundläggande friheterna. Andra frågor som bör propositioner. utredas är nivåerna på skattetillägg och frågor Tre olika typer av offentligfinansiella effekter rörande normalt tillgängligt kontrollmaterial redovisas i tabell 6.11: bruttoeffekt för 2012, samt risken för skatteundandragande. periodiserade nettoeffekter för 2012–2015 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från 6.20.2 Indrivningsfrågor den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta Regeringen har nyligen överlämnat en remiss till effekter som t.ex. regeländringens påverkan på Lagrådet med förslag till den lagstiftning som andra skattebaser och på konsumentprisindex. krävs för att genomföra rådets direktiv Om konsumentprisindex påverkas av en 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt regeländring så uppkommer en indirekt effekt då bistånd för indrivning av fordringar som avser utgifter i olika offentliga transfereringssystem skatter, avgifter och andra åtgärder. Huvuddelen påverkas av förändringar i konsumentprisindex. av bestämmelserna föreslås placeras i en särskild Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är

PROP. 2011/12:1

den periodiserade nettoeffekten för den Den lägre energiskatten på el i norra Sverige konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I kvarstår och har därmed ingen offentligfinansiell den periodiserade redovisningen förläggs effekt. förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det Fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel inkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare genom dispens har ingen offentligfinansiell beaktas i nettoeffekten även vissa indirekta effekt. effekter på skatteintäkterna och på de offentliga De utvidgade möjligheterna till återbetalning utgifterna. Den periodiserade nettoeffekten av vägavgift bedöms ha försumbar effekt på de redovisas för åren 2012–2015. offentliga finanserna. Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 6.13 ger ett mått på den Sammantagna effekter av skatteåtgärderna bestående årliga kostnaden/intäkten som en Förslagen och bedömningarna i budgetåtgärd medför, dock utan koppling till hur de propositionen innebär att de totala nettoskatteoffentliga finanserna påverkas ett visst år. intäkterna sammantaget minskar med Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds 3,64 miljarder kronor år 2012. Den totala bruttoframtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs effekten för 2012 beräknas till 3,71 miljarder jämförelser mellan regelförändringar vars kronor. Se tabell 6.13. nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till publikationen ”Beräkningskonventioner 2011: Metoder för effektberäkningar av ändrade skatteregler”(Fi2010.5). De offentligfinansiella effekterna av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt har beräknats utifrån 2012 års priser och volymer. Den prognos av offentliga sektorns totala intäkter för år 2012–2015, som redovisas i kapitel 7, baseras på prognoser för Sveriges ekonomiska utveckling inklusive effekterna av de i denna proposition aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt och sysselsättning. I kapitel 7 redovisas intäkterna i respektive års priser och volymer.

Budgetpåverkande åtgärder De offentligfinansiella effekterna av de budgetpåverkande åtgärderna presenteras i tabell 6.13. För mer utförliga beskrivningar av de olika skatteåtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt i detta kapitel. För beskrivning av förlängningen av den tillfälligt förkortade kvalificeringstiden för Nystartsjobb hänvisas till uo 14, avsnitt 3.5.1.

Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med försumbar offentligfinansiell effekt Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna för uttag av socialavgifter har ingen offentligfinansiell effekt då åtgärden görs inom ramen för oförändrat totalt uttag av socialavgifter.

PROP. 2011/12:1

Tabell 6.13 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2012, periodiserad nettoeffekt år 2012–2015 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Effekt Brutto- Varaktig från effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2012 2012 2013 2014 2015

Förslag i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar 1/1 2012 -0,14 -0,14 -0,18 -0,01 Förenklad expertskatt 1/1 2012 -0,55 -0,55 -0,55 -0,55 -0,55 -0,55 Höjd beloppsgräns för arbetsresor 1/1 2012 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. Justering av procentsats för förskott av egenavgifter 1/1 2012 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter Höjd skatt på tobak 1/1 2012 0,80 0,87 0,68 0,72 0,76 0,73

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster 1/1 2012 -5,40 -5,40 -4,10 -4,40 -4,60 -4,60

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter Införande av s.k. Investeringssparkonto 1/1 2012 1,09 1,09 0,02 0,13 0,17 -2,13 Ändrade regler Kapitalförsäkringar 1/1 2012 0,24 0,24 0,44 0,47 0,38 0,35 Ändrade regler Investeringsfonder 1/1 2012 0,55 0,55 -3,15 -2,73 -2,26 0,01 Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder 1/1 2012 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 Skattereduktion för privatpersoners gåvor till ideella ändamål 1/1 2012 -0,26 -0,26 -0,27 -0,27 -0,27 -0,27

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln för 3:12-företag 1/1 2012 -0,06 -0,06 -0,08 -0,09 -0,10 -0,17 Takregel för beskattning av utdelningar i inkomstslaget tjänst 1/1 2012 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 införs i 3:12 reglerna Upplägg med hjälp av förenklingsregeln m.m. 1/1 2012 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Höjd räntefördelningsränta för enskilda näringsidkare 1/1 2012 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 Förlängning av lättnadsregler för oäkta bostadsrättsföreningar 1/1 2012 -0,03 -0,03 -0,03 -0,03 -0,03 0,00 Utökad avdragsrätt för företags utgifter för FoU 1/1 2012 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04

Delsumma -3,64 -3,57 -7,10 -6,63 -6,38 -6,53

Bedömningar i budgetpropositionen

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Övrigt

Förlängning av den tillfälligt förkortade kvalificeringstiden för 1/7 2012 -0,07 -0,07 -0,15 Nystartsjobb

Summa -3,71 -3,64 -7,25 -6,63 -6,38 -6,53

Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

PROP. 2011/12:1

6.22 Författningskommentar kortad VML. Av denna paragraf framgår att en

handelsplattform är ett slags marknadsplats 6.22.1 Förslaget till lag om inom EES. Av definitionen av termen framgår investeringssparkonto således att den avser sådana marknadsplatser som avses i nämnda paragraf såväl inom Sverige 1 § som inom övriga EES. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto. 3 § I paragrafens första stycke anges att lagen inne- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.4 om håller bestämmelser om investeringssparkonto. I investeringssparkonto. andra stycket lämnas en upplysning om att I paragrafen definieras investeringssparkonto. bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett investeringssparkonto, dvs. kontoin- 4 § nehavaren, finns i inkomstskattelagen Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om (1999:1229), förkortad IL. Av IL följer bland investeringssparkonto. annat att den som under kalenderåret har inne- I paragrafen anges att med kontoinnehavare haft ett investeringssparkonto för vilket ett avses den som innehar ett investeringssparkonto. kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en Av 9 § följer att det bara är fysiska personer och schablonintäkt i inkomstslaget kapital. dödsbon som kan vara kontoinnehavare.

2 § 5 § Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om investeringssparkonto. investeringssparkonto. I paragrafens första stycke anges att termer och Paragrafen innehåller en definition av inuttryck som används i lagen har samma bety- vesteringsföretag. Av 9 § framgår att ett delse och tillämpningsområde som i IL, om inte investeringssparkonto bara får föras av ett något annat anges eller framgår av samman- investeringsföretag. För att ett företag ska anses hanget. vara ett investeringsföretag krävs att företaget I 2 kap. 2 § IL finns en bestämmelse som har ett eller flera sådana tillstånd som avses i anger att de termer och uttryck som används i IL paragrafen. också omfattar motsvarande utländska förete- Den första punkten omfattar svenska värdeelser om inte annat anges eller framgår av pappersbolag som har tillstånd att förvara finansammanhanget. Det innebär att termerna och siella instrument för kunders räkning och ta uttrycken i IL normalt omfattar såväl svenska emot medel med redovisningsskyldighet. I VML som utländska företeelser, och i de fall bara definieras finansiella instrument. svenska företeelser avses så anges det särskilt. Den andra punkten omfattar svenskt kreditin- Detta gäller, genom hänvisningen i första stitut som har tillstånd att driva bank- eller stycket, även vid tillämpning av dessa termer och finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om uttryck enligt denna lag. I lagen om investerings- bank- och finansieringsrörelse. sparkonto förekommer dock termer och uttryck I den tredje och den fjärde punkten regleras som inte återfinns i IL och som i normalfallet vilka utländska värdepappersföretag respektive också bör omfatta motsvarande utländska före- utländska kreditinstitut som kan anses vara inveteelser. Därför införs i andra stycket en allmän steringsföretag. Det är bara företag och institut bestämmelse som anger att de termer och som hör hemma inom EES som, om de har uttryck som används i lagen också omfattar sådant tillstånd eller auktorisation som avses i motsvarande utländska företeelser om det inte respektive punkt, kan komma i fråga. anges eller framgår av sammanhanget att bara Om ett företag förlorar ett sådant tillstånd svenska företeelser avses. I andra stycket anges som avses i paragrafen är det inte längre ett invedock att termen handelsplattform inte omfattar steringsföretag. Om tillståndet enligt någon av motsvarande företeelser utanför Europeiska punkterna i paragrafen återkallas för ett företag ekonomiska samarbetsområdet (EES). Handels- som samtidigt har tillstånd enligt en annan punkt plattform definieras i 1 kap. 5 § 12 lagen är det dock fortfarande ett investeringsföretag. (2007:528) om värdepappersmarknaden, för- Av 29 § framgår att konton som förs av ett

PROP. 2011/12:1

företag upphör som investeringssparkonto om I förevarande paragraf anges att vissa företaget inte längre är ett investeringsföretag. finansiella instrument inte är investeringstillgångar och det gäller även om de i och för sig 6 § omfattas av definitionen av denna term enligt Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.7 om 6 §. investeringssparkonto. För det första rör det sig om, enligt första Finansiella instrument som förvaras eller kan stycket , finansiella instrument som har getts ut av förvaras på ett investeringssparkonto delas i ett företag i vilket kontoinnehavaren har ett visst lagen in i investeringstillgångar och kontofräm- innehav. Om kontoinnehavaren äger eller på mande tillgångar. Denna uppdelning har bland liknande sätt innehar andelar i företaget som annat betydelse för i vilka situationer finansiella motsvarar minst 10 procent av rösterna för instrument får överföras till och från ett inve- samtliga andelar eller av kapitalet i företaget är steringssparkonto, se 12–14, 20–22 och finansiella instrument som har getts ut av företa- 24–25 §§, och i vilken utsträckning finansiella get inte investeringstillgångar i förhållande till instrument får förvaras på ett investeringsspar- denne. Vid bedömningen av hur stort innehav konto, se 16–19 §§. I paragrafen anges vilka slag kontoinnehavaren har i ett företag ska även av finansiella instrument som är investeringstill- beaktas indirekt ägande, t.ex. ägande via en gångar. annan juridisk person. Av andra stycket framgår Enligt första stycket första punkten är finansiella även att vid denna bedömning ska beaktas instrument som är upptagna till handel på en närståendes innehav i företaget. Vad som avses reglerad marknad eller en motsvarande marknad med närstående framgår av 2 kap. 22 § IL. utanför EES investeringstillgångar. Vad som För det andra är, enligt tredje stycket , kvalificeutgör en reglerad marknad framgår av VML. rade andelar aldrig investeringstillgångar. Kvalifi- Enligt definitionen i VML avser termen ett visst cerad andel definieras i 57 kap. 4–7 b §§ IL. slags marknadsplats inom EES. Som redan nämnts är tillämpningsområdet för förevarande 8 § punkt dock inte begränsat till EES. Av VML Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.8 om framgår även vad som avses med finansiella investeringssparkonto. instrument. Enligt andra punkten är finansiella I paragrafen definieras kontofrämmande instrument som handlas på en handelsplattform tillgångar som finansiella instrument som inte är investeringstillgångar. Handelsplattform definie- investeringstillgångar. I 6 § anges vilka finansiella ras i VML och där framgår att termen avser instrument som är investeringstillgångar. Finanmarknadsplatser inom EES. Finansiella instru- siella instrument som inte omfattas av 6 §, t.ex. ment som handlas på en marknadsplats utanför för att de inte är föremål för handel på en sådan EES som kan anses motsvara en handelsplatt- marknad som avses i den paragrafen, är kontoform omfattas inte av termen investeringstill- främmande tillgångar. Av 7 § framgår att de gångar, jfr 2 § andra stycket. Av tredje punkten finansiella instrument som avses i den paragraframgår att andelar i en investeringsfond är inve- fen, även om de i och för sig uppfyller steringstillgångar. Termen investeringsfond förutsättningarna i 6 §, inte är investeringstilldefinieras i lagen (2004:46) om investeringsfon- gångar. Det innebär att finansiella instrument der och omfattar såväl värdepappersfonder som som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första specialfonder. Enligt 2 § lagen om investerings- stycket och kvalificerade andelar är kontofrämsparkonto omfattas även utländska motsvarande mande tillgångar. företeelser. Termen investeringsfond i denna lag Finansiella instrument kan byta karaktär från omfattar således både svenska investeringsfonder investeringstillgångar till kontofrämmande och utländska fonder som motsvarar dessa. tillgångar. Detta kan inträffa t.ex. om invester- Andelar i investeringsfonder är investeringstill- ingstillgångarna inte längre uppfyller kravet på gångar oavsett om de är föremål för handel på att vara upptagna till handel på en reglerad någon marknadsplats eller inte. marknad eller en handelsplattform. Även kontofrämmande tillgångar kan byta karaktär till inve- 7 § steringstillgångar, t.ex. genom att finansiella Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.7 om instrument tas upp till handel på en reglerad investeringssparkonto. marknad eller en handelsplattform.

PROP. 2011/12:1

I lagrådsremissen föreslogs att det som här retaget som för investeringssparkontot tecknar betecknas som kontofrämmande tillgångar i avtal med ett annat företag om olika tjänster för stället skulle benämnas ”otillåtna tillgångar”. att kunna tillhandahålla kontoinnehavaren erfor- Lagrådet anser att det är mer lämpligt att derliga investerings- och sidotjänster inom beteckna de avsedda tillgångarna som ramen för kontot. ”främmande tillgångar”. Enligt Lagrådets I tredje stycket anges att själva investeringsmening bör det dock övervägas om begreppet sparkontot inte får överlåtas. ”otillåtna” alls behövs. Regeringen har valt termen ”kontofrämmande tillgångar”, se avsnitt 10 § 6.13.2.6. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.9 om investeringssparkonto. 9 § I paragrafen lämnas en upplysning om att Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om kontanta medel får sättas in på ett investeringsinvesteringssparkonto. sparkonto och tas ut från ett sådant konto. Av I paragrafens första stycke anges att ett avtal 16 § framgår att kontanta medel får förvaras på om investeringssparkonto ska ingås. Av första ett investeringssparkonto. Av 42 kap. 37 § IL stycket följer vidare vilka subjekt som över följer att inbetalningar till ett investeringssparhuvud taget får vara part i ett sådant avtal: ett konto som utgångspunkt ska öka kapitalunderinvesteringsföretag som vill tillhandahålla spar- laget. Vidare framgår det av 44 kap. 8 b § IL att formen å ena sidan och en fysisk person eller ett utländsk valuta som betalas in på ett investerdödsbo som önskar att öppna ett investerings- ingssparkonto i vissa situationer ska anses avyttsparkonto å andra sidan. Enligt förevarande rad. stycke får avtalet inte innehålla villkor som är Lagrådet har föreslagit att paragrafen ges oförenliga med bestämmelserna i lagen. Härige- tillägget ”utan några begränsningar” för att klarnom bildar lagen en ram för vad parterna får göra att på ett investeringssparkonto i och för sig komma överens om i avtalet om investerings- får förvaras även kontanta medel utan anknytsparkonto. Det är t.ex. inte möjligt för dem att ning till omsättningen av finansiella instrument. avtala om att kontofrämmande tillgångar får Förevarande paragraf handlar dock bara om förvaras på kontot utan begränsning i tiden, insättning och uttag av kontanta medel till och eftersom det strider mot 17–19 §§. Däremot från ett investeringssparkonto. Av 16 § framgår i finns det inget hinder mot att parterna avtalar stället att kontanta medel får förvaras på ett om villkor som är inskränkande i förhållande till investeringssparkonto utan några begränsningar. bestämmelserna i lagen, t.ex. att handel endast Regeringen har därför inte följt Lagrådets får ske på en reglerad marknad och inte på en förslag. handelsplattform, att handel endast får ske på vissa reglerade marknader eller att endast vissa 11 § slag av investeringstillgångar får förvaras på inve- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.11 om steringssparkontot. investeringssparkonto. Andra stycket innehåller en kvantitativ Det är inte uteslutet att finansiella instrument begränsning av dem som enligt första stycket får som ska överföras till eller från ett konto ändrar vara part i ett avtal om investeringssparkonto. karaktär under själva överföringen, så att finansi- Ett investeringssparkonto får bara innehas av en ella instrument som är investeringstillgångar när enda fysisk person eller ett enda dödsbo. Ett en överföring inleds är kontofrämmande investeringssparkonto kan således inte innehas tillgångar när överföringen är avslutad och tvärt gemensamt av flera fysiska personer och kan om. I sådana situationer är det tillgångarnas därför inte öppnas av personer som avser att gå karaktär när överföringen inleds som avgör om samman i s.k. aktiesparklubbar eller motsva- överföringen får ske. En överföring får anses rande. Det finns dock inget hinder mot att en inledd när överföraren på grund av själva överföperson innehar flera investeringssparkonton i ringen inte längre kan disponera över tillgångsamma eller i olika investeringsföretag. Beträf- arna. Det vill säga överföringen inleds i och med fande investeringsföretag så får ett investerings- att tillgångarna avförs från överförarens konto. sparkonto bara föras av ett enda sådant företag. Överföringen är avslutad när tillgångarna Detta hindrar emellertid inte att investeringsfö- förtecknas på mottagarens konto.

PROP. 2011/12:1

12 § Härutöver förutsätter en tillämpning av para- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.14 om grafen att kontoinnehavaren har förvärvat de investeringssparkonto. aktuella tillgångarna i enlighet med första stycket . I paragrafen regleras en kontoinnehavares För att tillgångarna ska få överföras till investeröverföringar av finansiella instrument till ett eget ingssparkontot krävs att förvärvet, dvs. ägandeinvesteringssparkonto. Sådana överföringar får rättsövergången, är fullbordat. I paragrafen ställs ske av investeringstillgångar som kontoinneha- inget krav på att överföringen sker från det varen själv äger oavsett om instrumenten förva- subjekt som har överlåtit tillgångarna till kontoras på ett annat eget investeringssparkonto eller innehavaren, utan paragrafen omfattar alla överett annat eget konto som inte är ett investerings- föringar som sker från någon annan än kontoinsparkonto. Däremot får kontoinnehavaren inte nehavaren. Paragrafen kan således t.ex. vara överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget tillämplig även om överföringen från den som investeringssparkonto. Av 44 kap. 8 a § IL fram- har överlåtit tillgångarna till kontoinnehavaren går att den som överför investeringstillgångar till sker via ett institut. ett eget investeringssparkonto från ett konto Första stycket första punkten avser förvärv på som inte är ett investeringssparkonto anses ha en reglerad marknad eller på en motsvarande avyttrat tillgångarna. Paragrafen reglerar uttöm- marknadsplats utanför EES eller på en handelsmande vilka överföringar av finansiella instru- plattform. Termerna reglerad marknad och ment som en kontoinnehavare får göra till ett handelsplattform definieras i VML. Av denna lag eget investeringssparkonto, vilket innebär att framgår att termerna avser marknadsplatser kontoinnehavaren inte får överföra andras finan- inom EES. I första punkten anges dock att även siella instrument till ett investeringssparkonto. förvärv på en marknad utanför EES som motsvarar en reglerad marknad omfattas. Det innebär 13 § att investeringstillgångar förvärvade på mark- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.12.1 om nadsplatser i t.ex. USA eller Japan får överföras investeringssparkonto. till ett investeringssparkonto om marknadsplat- I paragrafen regleras uttömmande i vilka situa- serna motsvarar en reglerad marknad. Omfattas tioner investeringstillgångar får överföras till ett gör däremot inte förvärv på en marknadsplats investeringssparkonto från någon annan än utanför EES som, utöver den omständigheten kontoinnehavaren. Som en första förutsättning att den inte är hemmahörande inom EES, för att paragrafen ska vara tillämplig gäller alltså motsvarar en handelsplattform. att överföringen sker från någon annan än Andra punkten avser förvärv av andelar i en kontoinnehavaren. Paragrafen omfattar exem- investeringsfond. Överföringar får ske om pelvis inte överföringar till ett investeringsspar- kontoinnehavaren har förvärvat fondandelar på konto som sker via ett annat konto som innehas så sätt att nya fondandelar utfärdats av det fondav kontoinnehavaren. En sådan överföring ska bolag, utländska förvaltningsbolag eller värdeanses vara en överföring mellan kontoinnehava- pappersinstitut som förvaltar fonden. Fondanrens egna konton. delar får även överföras enligt övriga punkter i En ytterligare förutsättning för att överföring förevarande stycke om förutsättningarna i av investeringstillgångar till ett investeringsspar- respektive punkt är uppfyllda. konto ska få ske är att tillgångarna överförs till Tredje punkten avser förvärv av investeringskontot i samband med att de förvärvas. Med tillgångar direkt från den som har emitterat överföring i samband med förvärvet avses att tillgångarna. Överföring vid förvärv direkt från överföringen inte får dröja utöver den tid som den som har emitterat tillgångarna får bara ske krävs för att överföring av tillgångar ska kunna om förvärvet grundades på tillgångar som vid genomföras i de nedan redovisade situationerna. förvärvet redan förvarades på investeringsspar- Avsikten med detta krav är att förhindra eventu- kontot. Den som t.ex. har aktier på investeringsella möjligheter till skatteundandragande genom sparkontot kan ta emot andra aktier i samma att den som förvärvar tillgångar därefter inväntar bolag som har förvärvats genom fondemission i en värdeuppgång innan tillgångarna överförs till bolaget. Dock får överföring av förvärvade investeringssparkontot, och därefter avyttrar tillgångar bara ske i proportion till innehavet på tillgångarna på kontot utan att värdeuppgången det aktuella investeringssparkontot. Om kontobeskattas som en kapitalvinst. innehavaren har 30 aktier i ett aktiebolag på inve-

PROP. 2011/12:1

steringssparkonto 1, 30 aktier i samma bolag på dennes investeringssparkonto. Punkten omfattar investeringssparkonto 2 och 30 aktier i bolaget såväl onerösa som benefika fång. Av 22 § första på sitt värdepapperskonto, får enbart en tredje- stycket 8 framgår att den överlåtande kontoindel av de förvärvade aktierna vid fondemissionen nehavaren måste överföra de överlåtna tillgångöverföras till vardera investeringssparkonto. arna direkt till den förvärvande kontoinnehava- Enligt fjärde punkten får överföring ske av rens konto. Det kan tilläggas att överföringar vid tillgångar som har förvärvats direkt från invester- förvärv av investeringstillgångar som förvaras på ingsföretaget som vid förvärvet förde invester- annans investeringssparkonto även kan ske ingssparkontot. enligt första punkten om tillgångarna förvärvas Av femte punkten följer att överföringar får på viss marknad. ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgång- Slutligen anges i åttonde punkten att överföarna som fusions- eller delningsvederlag i ring får ske i samband med förvärv genom samband med fusion eller delning som leder till utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvaatt bolaget vars aktier vid förvärvet förvarades på rades på investeringssparkontot. På samma sätt kontot upplöses. I sådana fall får vederlag i form som för överföringar enligt tredje, femte och av finansiella instrument som är investerings- sjätte punkterna gäller här att tillgångar som har tillgångar överföras i den utsträckning vederlaget förvärvats genom utdelning bara får överföras till är hänförligt till aktier som har förvarats på investeringssparkontot i den utsträckning utdelkontot. Om kontoinnehavaren exempelvis har ningen härrör från tillgångar som vid förvärvet förvarat 50 aktier i aktiebolaget A på invester- förvarades på kontot. Enligt 26 § ska utdelning ingssparkontot och 50 aktier i samma bolag på på tillgångar som förvaras på ett investeringsett värdepapperskonto, får bara hälften av det sparkonto enligt huvudregeln överföras till invesammanlagda vederlaget som denne får vid en steringssparkontot. fusion eller delning som leder till att bolaget A I andra stycket anges att investeringstillgångar upplöses överföras till investeringssparkontot. I som har förvärvats på grund av kontofrämmande 37 kap. 3 § IL, finns en definition av termen tillgångar som avses i 7 §, dvs. tillgångar som fusion. Förevarande paragraf reglerar dock omfattas av ägarbegränsningen i denna paragraf överföring vid olika typer av civilrättsliga och kvalificerade andelar, eller på grund av förvärv. Det får därför anses framgå av samman- kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet hanget att det inte är den inkomstskatterättsliga förvarades på ett investeringssparkonto med definitionen av fusion som avses här (jfr 2 §). stöd av 18 §, inte får överföras till kontot. Beträffande delning så förekommer detta Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får uttryck inte i IL i förhållande till aktiebolag. bara förvaras på kontot under den trettiodagars- Även för detta uttryck är det således den civil- frist som stadgas i 19 §. Kontofrämmande tillrättsliga innebörden som är avgörande för gångar som förvaras på ett investeringssparkonto tillämpligheten av paragrafen. I 23 kap. aktiebo- med stöd av 18 § får förvaras på kontot till och lagslagen (2005:551) finns bestämmelser om med den sextionde dagen efter den dag då fusion av svenska aktiebolag och i 24 kap. samma tillgångarna emitterades. Om kontoinnehavaren lag om delning av svenska aktiebolag. t.ex. får utdelning på sådana tillgångar som avses Enligt sjätte punkten får överföring även ske i andra stycket under trettiodagarsfristen om förvärvet var ett led i ett förfarande om respektive sextiodagarsfristen får utdelningen andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på inte överföras till kontot. grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot. Liksom för överföring av fusions- och 14 § delningsvederlag gäller alltså vid överföring vid Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.12.2 om andelsbyte att bara så stor del av kontoinnehava- investeringssparkonto. rens förvärvade tillgångar som är hänförlig till Paragrafen reglerar uttömmande de andelar på investeringssparkontot får överföras situationer i vilka kontofrämmande tillgångar får till kontot. Andelsbyte är ett skatterättsligt överföras till ett investeringssparkonto från förfarande som definieras i 48 a kap. IL. någon annan än kontoinnehavaren. Som en Ytterligare förvärv som ger rätt till överföring första förutsättning för att paragrafen ska vara är enligt sjunde punkten förvärv från en annan tillämplig gäller alltså att överföringen sker från kontoinnehavare av tillgångar som förvaras på någon annan än kontoinnehavaren. Paragrafen

PROP. 2011/12:1

omfattar exempelvis inte överföringar till ett instrument är dels att de ges ut av aktiebolag till investeringssparkonto som sker via ett annat dem som redan innehar aktier i bolaget, dels att konto som innehas av kontoinnehavaren. En mottagaren av instrumenten normalt inte sådan överföring ska anses vara en överföring förväntas vara aktiv på något sätt för att få mellan kontoinnehavarens egna konton. förvärva dem. När instrumenten har getts ut kan En ytterligare förutsättning för att överföring handel med dem komma igång och de kan först av kontofrämmande tillgångar till ett därefter komma att betraktas som investeringsinvesteringssparkonto ska få ske är att tillgång- tillgångar. Överföring av förvärvade teckningsarna överförs till kontot i samband med att de rätter m.m. får bara ske i proportion till innehaförvärvas. Med överföring i samband med vet på det aktuella investeringssparkontot. Om förvärvet avses att överföringen inte får dröja kontoinnehavaren har 30 aktier i ett aktiebolag, utöver den tid som krävs för att överföring av som ger ut teckningsrätter, på investeringsspartillgångar ska kunna genomföras i de nedan konto 1, 30 aktier i samma bolag på investeringsredovisade situationerna. Avsikten med detta sparkonto 2 och 30 aktier i bolaget på sitt värdekrav är att förhindra eventuella möjligheter till papperskonto, får enbart en tredjedel av de skatteundandragande genom att den som förvär- förvärvade teckningsrätterna överföras till var tillgångar därefter inväntar en värdeuppgång vardera investeringssparkonto. innan tillgångarna överförs till investeringsspar- Av tredje punkten följer att överföringar får kontot, och därefter avyttrar tillgångarna på ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgångkontot utan att värdeuppgången beskattas som arna som fusions- eller delningsvederlag i en kapitalvinst. samband med fusion eller delning som leder till Härutöver förutsätter en tillämpning av para- att bolaget vars aktier vid förvärvet förvarades på grafen att kontoinnehavaren har förvärvat de kontot upplöses. I sådana fall får vederlag i form aktuella tillgångarna i enlighet med första stycket . av finansiella instrument som är kontofräm- För att tillgångarna ska få överföras till invester- mande tillgångar överföras i den utsträckning ingssparkontot krävs att förvärvet, dvs. ägande- vederlaget är hänförligt till aktier som har förvarättsövergången, är fullbordat. I paragrafen ställs rats på kontot. Om kontoinnehavaren exempelinget krav på att överföringen sker från det vis har förvarat 50 aktier i aktiebolaget A på subjekt som har överlåtit tillgångarna till konto- investeringssparkontot och 50 aktier i samma innehavaren, utan paragrafen omfattar alla över- bolag på ett värdepapperskonto, får bara hälften föringar som sker från någon annan än konto- av det sammanlagda vederlaget som denne får innehavaren. Paragrafen kan således t.ex. vara vid en fusion eller delning som leder till att bolatillämplig även om överföringen från den som get A upplöses överföras till investeringssparhar överlåtit tillgångarna till kontoinnehavaren kontot. I 37 kap. 3 § IL finns en definition av sker via ett institut. termen fusion. Förevarande paragraf reglerar Enligt första stycket första punkten får överfö- dock överföring vid olika typer av civilrättsliga ring av kontofrämmande tillgångar ske om de förvärv. Det får därför anses framgå av sammanhar förvärvats från den som har emitterat hanget att det inte är den inkomstskatterättsliga tillgångarna om avsikten är att tillgångarna ska definitionen av fusion som avses här (jfr 2 §). bli investeringstillgångar senast den trettionde Beträffande delning så förekommer detta dagen efter den dag då de emitterades. Härige- uttryck inte i IL i förhållande till aktiebolag. nom ges kontoinnehavare möjlighet att delta i Även för detta uttryck är det således den civilnyemissioner av t.ex. aktier eller obligationer rättsliga innebörden som är avgörande för som syftar till att de utgivna tillgångarna ska bli tillämpligheten av paragrafen. I 23 kap. aktieboföremål för handel på sådan marknadsplats som lagslagen finns bestämmelser om fusion av gör att de ska anses vara investeringstillgångar. svenska aktiebolag och i 24 kap. samma lag om Överföring får även, enligt andra punkten , ske delning av svenska aktiebolag. i samband med förvärv av teckningsrätter, fond- Enligt fjärde punkten får överföring även ske aktierätter, säljrätter eller liknande finansiella om förvärvet var ett led i ett förfarande om instrument från den som har emitterat tillgång- andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på arna om förvärvet grundades på tillgångar som grund av andelar som vid förvärvet förvarades på vid förvärvet förvarades på investeringsspar- kontot. Liksom för överföring av fusions- och kontot. Gemensamt för denna typ av finansiella delningsvederlag gäller alltså vid överföring vid

PROP. 2011/12:1

andelsbyte att bara så stor del av kontoinnehava- kontot. Det innebär att i de fall ersättning ska rens förvärvade tillgångar som är hänförlig till lämnas för de förvärvade tillgångarna ska ersättandelar på investeringssparkontot får överföras ningen tas från investeringssparkontot. Ersätttill kontot. Andelsbyte är ett skatterättsligt ningen kan bestå i kontanta medel eller finansiförfarande som definieras i 48 a kap. IL. ella instrument eller båda. Om ersättningen Slutligen anges i femte punkten att överföring utgörs av finansiella instrument, dvs. om det är får ske i samband med förvärv genom utdelning fråga om ett byte, ses detta som en överlåtelse av på tillgångar som vid förvärvet förvarades på de tillgångar som ersättningen utgör. För att investeringssparkontot. På samma sätt som för sådan ersättning ska kunna lämnas till säljaren av överföringar enligt andra, tredje och fjärde de förvärvade tillgångarna krävs därför att förutpunkterna gäller här att tillgångar som har sättningarna i 22 § om överföring av finansiella förvärvats genom utdelning bara får överföras till instrument är uppfyllda. investeringssparkontot i den utsträckning utdelningen härrör från tillgångar som vid förvärvet 16 § förvarades på kontot. Enligt 26 § ska utdelning Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om på tillgångar som förvaras på ett investerings- investeringssparkonto. sparkonto enligt huvudregeln överföras till inve- I paragrafen föreskrivs att bara investeringssteringssparkontot. tillgångar och kontanta medel får förvaras på ett Av andra stycket framgår att kontofrämmande investeringssparkonto om inte något annat anges tillgångar som avses i 7 §, dvs. tillgångar som i 17–19 §§. Undantagen i 17–19 §§ är uttömomfattas av ägarbegränsningen i denna paragraf mande. Bestämmelserna i 17 och 18 §§ gäller och kvalificerade andelar, inte får överföras till kontofrämmande tillgångar, utom kontofräminvesteringssparkontot med tillämpning av för- mande tillgångar som avses i 7 §, medan 19 § sta stycket 1. Vidare framgår av detta stycke att bara gäller för kontofrämmande tillgångar som inte heller kontofrämmande tillgångar som har avses i 7 §. Av IL följer att kontofrämmande förvärvats på grund av kontofrämmande till- tillgångar som förvaras på kontot i strid med gångar som avses i 7 § eller sådana andelar som 17 § inte omfattas av schablonbeskattningen. Så förvaras på ett investeringssparkonto med stöd fort tillgångar på ett investeringssparkonto av 18 § får överföras till kontot. Kontofräm- förvaras på kontot i strid med 18 eller 19 § mande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras upphör kontot som investeringssparkonto enligt på kontot under den trettiodagarsfrist som stad- 28 §. Kontanta medel får förvaras på ett invegas i 19 §. Kontofrämmande tillgångar som för- steringssparkonto utan begränsning. Det gäller varas på ett investeringssparkonto med stöd av oavsett om det är fråga om svenska kronor eller 18 § får förvaras på kontot till och med den utländsk valuta. sextionde dagen efter den dag då tillgångarna Lagrådet har föreslagit att paragrafen, jämte emitterades. Om kontoinnehavaren t.ex. får den rubrik som föregår paragrafen, placeras i utdelning på sådana tillgångar som avses i andra anslutning till definitionsbestämmelserna i lagen. stycket under trettiodagarsfristen respektive Detta på grund av att bestämmelsen närmast har sextiodagarsfristen får utdelningen inte överföras karaktär av definitionsbestämmelse. Regeringen till kontot. anser dock att bestämmelserna i lagen om förva- De tillgångar som får överföras enligt para- ring av tillgångar på ett investeringssparkonto grafen får bara, så länge de är kontofrämmande bör stå samlade. Det är därför inte lämpligt att tillgångar, förvaras på kontot under den över- flytta förevarande paragraf. Regeringen har gångsperiod som anges i 17 och 18 §§. För därför inte följt Lagrådets förslag. kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § gäller bestämmelserna i 19 §. 17 § Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om 15 § investeringssparkonto. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.15 om I paragrafen regleras under vilken period vissa investeringssparkonto. kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett Enligt paragrafen ska förvärv av finansiella investeringssparkonto. Av första stycket framgår instrument som ska förvaras på ett investerings- att paragrafen omfattar såväl tillgångar som var sparkonto betalas med tillgångar som förvaras på investeringstillgångar när de överfördes till

PROP. 2011/12:1

kontot, och som alltså under förvaringen på Innebörden av detta är att om sådana kontot har bytt karaktär till kontofrämmande kontofrämmande tillgångar som avses i första tillgångar, som kontofrämmande tillgångar som stycket byter karaktär till investeringstillgångar har överförts enligt 14 § första stycket 2–5. De inom den frist som nämns där så följer av 16 § förstnämnda tillgångarna får förvaras på kontot att de får förvaras på investeringssparkontot tills till och med den sextionde dagen efter utgången vidare. Om de därefter på nytt blir av det kvartal under vilket tillgångarna blev kontofrämmande tillgångar gäller tidsfristen i kontofrämmande och de senare får förvaras på 17 § eller, om de blir sådana kontofrämmande kontot till och med den sextionde dagen efter tillgångar som avses i 7 §, tidsfristen i 19 §. utgången av det kvartal under vilket de blev förtecknade på kontot. Detta innebär att de nu 19 § aktuella kontofrämmande tillgångarna ska avfö- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om ras från investeringssparkontot senast på den investeringssparkonto. sextionde dagen efter utgången av det kvartal Av paragrafen framgår att kontofrämmande under vilket tillgångarna först förvarades på tillgångar som avses i 7 § ska avföras från kontot kontot i egenskap av kontofrämmande till- senast inom trettio dagar från det att de blev gångar. Av 28 § framgår dock att investerings- sådana tillgångar eller blev förtecknade på sparkontot inte upphör enbart av den anled- kontot. Tillgångarna ska avföras från investerningen att kontofrämmande tillgångar förvaras ingssparkontot inom denna tidsfrist även om de på kontot i strid med förevarande paragraf. byter karaktär till investeringstillgångar eller Av andra stycket följer att om kontofräm- andra kontofrämmande tillgångar. mande tillgångar övergår till att klassificeras som investeringstillgångar får de förvaras på kontot 20 § på de villkor som uppställs i lagen för invester- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om ingstillgångar. Innebörden av detta är att om investeringssparkonto. sådana kontofrämmande tillgångar som avses i Av första stycket framgår att en kontoinneförsta stycket byter karaktär till investeringstill- havare bara får överföra finansiella instrument gångar så följer av 16 § att de får förvaras på som förvaras på ett investeringssparkonto till ett investeringssparkontot tills vidare. Om de annat eget konto under de förutsättningar som därefter på nytt blir kontofrämmande tillgångar framgår av 21 §. gäller tidsfristen i första stycket eller, om de blir Av andra stycket följer att kontoinnehavaren sådana kontofrämmande tillgångar som avses i bara får överföra finansiella instrument som 7 §, tidsfristen i 19 §. förvaras på ett investeringssparkonto till någon annan under de förutsättningar som framgår av 18 § 22, 24 eller 25 §. Detta innebär att tillgångar bara Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om får överföras till annan om de har överlåtits investeringssparkonto. genom försäljning, byte eller liknande överlåtelse I första stycket regleras hur länge kontofräm- i enlighet med 22 § eller genom arv, testamente, mande tillgångar som har överförts till ett inve- gåva, bodelning eller liknande överlåtelse enligt steringssparkonto med stöd av 14 § första 24 eller 25 §. Tillgångar på ett investeringssparstycket 1, dvs. kontofrämmande tillgångar som konto som kontoinnehavaren fortfarande är inom trettio dagar från den dag då de emittera- ägare till får således inte överföras till någon des avses bli föremål för handel på viss mark- annan enligt förevarande stycke. nadsplats, får förvaras på kontot. Sådana tillgångar får förvaras på kontot till och med den 21 § sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.14 om Senast på den sextionde dagen måste tillgångarna investeringssparkonto. avföras från kontot. I paragrafen regleras uttömmande de överfö- Av andra stycket följer att om tillgångar som ringar av finansiella instrument en kontoinnehaavses i första stycket övergår till att klassificeras vare får göra från ett eget investeringssparkonto som investeringstillgångar under övergångsperi- till andra egna konton. Enligt första punkten får oden får de förvaras på kontot på de villkor som en kontoinnehavare överföra investeringstilluppställs i lagen för investeringstillgångar. gångar som kontoinnehavaren själv äger från ett

PROP. 2011/12:1

investeringssparkonto till ett annat eget inve- annan än kontoinnehavaren. Paragrafen kan steringssparkonto. Det följer av 12 § att de således t.ex. vara tillämplig även om överföringen överförda tillgångarna får tas emot på det motta- från kontoinnehavaren till den som har förvärvat gande investeringssparkontot. Vad gäller tillgångarna sker via ett institut. kontofrämmande tillgångar får de bara överföras De första sju punkterna i första stycket avser mellan två egna konton i ett fall, nämligen det såväl överföring av investeringstillgångar som som anges i andra punkten . Här anges att konto- kontofrämmande tillgångar. Åttonde punkten innehavaren får överföra kontofrämmande reglerar endast överföring av investeringstilltillgångar från ett eget investeringssparkonto till gångar. Första och andra punkterna torde dock ett annat eget konto som inte är ett investerings- inte kunna bli aktuella för kontofrämmande sparkonto. tillgångar. Av paragrafen framgår motsatsvis att konto- Överföring får, enligt första stycket första innehavaren inte får överföra investeringstill- punkten , ske av tillgångar som har överlåtits på gångar till ett annat eget konto som inte är ett en reglerad marknad eller en motsvarande markinvesteringssparkonto och att kontoinnehavaren nadsplats utanför EES eller på en handelsplattinte får överföra kontofrämmande tillgångar till form. Termerna reglerad marknad och handelsett annat eget investeringssparkonto. plattform definieras i VML. Av denna lag framgår att termerna avser marknadsplatser 22 § inom EES. I första punkten anges dock att även Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om överlåtelse på en marknad utanför EES som investeringssparkonto. motsvarar en reglerad marknad omfattas. Det I paragrafen regleras uttömmande under vilka innebär att investeringstillgångar som överlåts på förutsättningar finansiella instrument som har marknadsplatser i t.ex. USA eller Japan får överlåtits genom försäljning, byte eller liknande överföras till förvärvaren om marknadsplatserna överlåtelser får överföras till någon annan än motsvarar en reglerad marknad. Omfattas gör kontoinnehavaren. En tillämpning av paragrafen däremot inte överlåtelser på en marknadsplats förutsätter alltså att överföringen sker till någon utanför EES som, utöver den omständigheten annan än kontoinnehavaren. Paragrafen omfattar att den inte är hemmahörande inom EES, exempelvis inte överföringar från investerings- motsvarar en handelsplattform. sparkontot till den slutliga mottagaren som sker Enligt andra punkten får överföring ske om via ett annat konto som innehas av kontoinneha- kontoinnehavaren har överlåtit andelar i en invevaren. En sådan överföring ska anses vara en steringsfond på så sätt att fondandelarna löses in överföring mellan kontoinnehavarens egna i fonden. Fondandelar får även överföras enligt konton. övriga punkter i förevarande stycke om förut- Härutöver förutsätter en tillämpning av para- sättningarna i respektive punkt är uppfyllda. grafen att kontoinnehavaren har överlåtit de Enligt tredje punkten får överföring ske om aktuella tillgångarna genom försäljning, byte kontoinnehavaren har överlåtit tillgångarna eller liknande överlåtelser i enlighet med första direkt till den som har emitterat dem. Det innestycket . För att tillgångarna ska få överföras från bär t.ex. att överföring kan ske av aktier eller investeringssparkontot krävs att överlåtelsen, obligationer som har överlåtits till aktiebolaget dvs. äganderättsövergången, är fullbordad. respektive företaget som har gett ut dessa. Normalt torde en överlåtelse av tillgångar som Av fjärde punkten framgår att överföring även förvaras på ett investeringssparkonto omedelbart får ske vid överlåtelse direkt till investeringsföföljas av en överföring av dessa tillgångar till retaget som vid överföringen förde investeringsförvärvarens konto. I paragrafen ställs dock inget sparkontot. krav på tidsmässigt samband mellan överlåtelsen Vidare får överföring ske, enligt femte punkoch överföringen. Således finns inget hinder mot ten , vid överlåtelse till budgivaren om överlåtelatt överföringen sker först en tid efter överlåtel- sen var ett led i ett offentligt uppköpserbjusen. I paragrafen ställs, med undantag av åttonde dande. Sådana uppköpserbjudanden regleras i punkten, heller inget krav på att överföringen lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjusker till det subjekt som har förvärvat tillgång- danden på aktiemarknaden. arna av kontoinnehavaren, utan paragrafen Överföring får, enligt sjätte punkten , även ske omfattar alla överföringar som sker till någon vid överlåtelse till köpande företag om avytt-

PROP. 2011/12:1

ringen var ett led i ett förfarande om andelsbyte. tillgångarna inte har förvärvats enligt 14 §. Det Andelsbyte är ett skatterättsligt förfarande som innebär exempelvis att kontoinnehavaren har rätt definieras i 48 a kap. IL. att ta emot ersättning i form av konto- Av sjunde punkten framgår att överföring av främmande tillgångar vid ett andelsbyte som finansiella instrument får ske vid överlåtelse till skett i enlighet med 14 § första stycket 4. majoritetsaktieägaren i ett bolag om avyttringen Enligt tredje stycket får inte ersättning överfövar ett led i ett förfarande om inlösen av mino- ras till ett investeringssparkonto vid överlåtelse ritetsaktier i samma bolag. I 22 kap. aktiebolags- av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen regleras förfaranden genom inlösen av som förvaras på kontot eller av kontofrämmande minoritetsaktier i svenska aktiebolag. tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- Slutligen får finansiella instrument, enligt konto med stöd av 18 §. Kontofrämmande åttonde punkten , överföras om de har överlåtits tillgångar som förvaras på ett investeringsspartill en annan kontoinnehavare om tillgångarna konto i strid med 17 § omfattas dock inte av förs över till dennes investeringssparkonto. förevarande stycke. För ersättning vid överlåtelse Kravet på att tillgångarna ska överföras till av sådana tillgångar gäller därför första och andra annans investeringssparkonto innebär att till- styckena. gångarna inte får lämna den schablonbeskattade sfären på sin väg till förvärvarens investerings- 24 § sparkonto, utan överföringen ska ske direkt Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om mellan de två inblandade investeringssparkon- investeringssparkonto. tona. 13 § första stycket 7 reglerar förvärvarens Paragrafen reglerar överföringar i samband rätt att ta emot de överförda tillgångarna. Det med benefika överlåtelser av investeringstillkan tilläggas att överföringar till annans inve- gångar som förvaras på ett investeringssparsteringssparkonto vid överlåtelse av invester- konto. Överföringar av investeringstillgångar ingstillgångar som förvaras på investeringsspar- som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, kontot även kan ske enligt första punkten om bodelning eller på liknande sätt får bara ske om tillgångarna överlåts på viss marknad. tillgångarna överförs direkt från investerings- Av andra stycket framgår att kontofrämmande sparkontot till ett annat investeringssparkonto. tillgångar inte får överföras till en annan konto- Typiskt sett tillhör det andra investeringssparinnehavare med tillämpning av första stycket 8. kontot den som har förvärvat tillgångarna, men det finns inget sådant krav i paragrafen. 23 § Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.16 om 25 § investeringssparkonto. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om Av första stycket framgår att kontanta medel investeringssparkonto. som kontoinnehavaren erhåller som ersättning I paragrafen föreskrivs att kontofrämmande vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första tillgångar som har överlåtits genom arv, testastycket 1–7 av tillgångar som förvaras på ett mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt bara investeringssparkonto ska överföras direkt till får överföras till ett annat konto som inte är ett kontot. Sådan ersättning vid andra överlåtelser av investeringssparkonto. Härutöver ställs inget tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- krav på till vem överföringen får ske. Det mottakonto får, men måste inte, överföras till kontot. gande kontot kan således innehas av den som har Av andra stycket framgår att investeringstill- förvärvat gåvan etc., den som har gett gåvan etc., gångar som erhålls som ersättning vid sådan dvs. kontoinnehavaren, eller något annat subjekt. överlåtelse som avses i 22 § första stycket av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- 26 § konto ska överföras direkt till kontot. Sådan Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.18 om ersättning vid andra slags överlåtelser av till- investeringssparkonto. gångar som förvaras på ett investeringssparkonto I paragrafens första stycke anges att ränta, får bara överföras om bestämmelserna i 13 § om utdelning och annan avkastning än ersättning vid överföring från någon annan är uppfyllda. överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett inve- Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar steringssparkonto ska överföras direkt till får däremot inte överföras till kontot, såvida kontot. Det innebär att kontoinnehavaren inte

PROP. 2011/12:1

kan disponera över avkastningen på tillgångar sker på ett otillåtet sätt eller om utdelning på som förvaras på ett investeringssparkonto förrän tillgångar på kontot inte överförs direkt till den har överförts till detta konto. kontot. Vidare upphör investeringssparkontot Enligt andra stycket första punkten får dock enligt paragrafen om någon av parterna inte inte avkastning som härrör från konto- handlar på ett sätt som föreskrivs i lagen, t.ex. främmande tillgångar som avses i 7 § eller, enligt om kontofrämmande tillgångar inte avförs från andra punkten , från kontofrämmande tillgångar kontot inom angivna tidsfrister i 18 och 19 §§. som förvaras på investeringssparkontot med När i tiden ett konto upphör som investerstöd av 18 § överföras till kontot. Konto- ingssparkonto beror på omständigheterna i det främmande tillgångar som förvaras på ett enskilda fallet. Om kontot upphör t.ex. på grund investeringssparkonto i strid med 17 § omfattas av att kontoinnehavaren gör en otillåten överfödock inte av förevarande stycke. För avkastning ring av tillgångar till kontot, upphör det i samma på sådana tillgångar gäller därför första stycket. stund som överföringen är genomförd, dvs. när I 23 § regleras hur ersättning vid överlåtelse av de överförda tillgångarna förtecknas på kontot. tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- Upphör kontot på grund av att kontofrämkonto ska hanteras. mande tillgångar inte avförs från kontot inom den tidsfrist som avses i 18 eller 19 § upphör 27 § kontot så fort denna tidsfrist har löpt ut. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om För att första stycket ska vara tillämpligt investeringssparkonto. räcker det med att antingen kontoinnehavaren I paragrafen regleras under vilka förut- eller investeringsföretaget handlar eller inte sättningar en eller båda parter i avtalet om handlar på ett sådant sätt som föreskrivs i lagen. investeringssparkonto kan avsluta kontot och Första stycket är även tillämpligt om båda parter vad som då sker med kontot. I första hand är det samtidigt inte följer bestämmelserna i lagen. avtalet som styr under vilka förutsättningar Att kontot upphör som investeringssparparterna gemensamt, eller en part ensamt, kan konto innebär att lagens bestämmelser inte avsluta ett investeringssparkonto. längre är tillämpliga samt, vilket följer av de före- Enligt paragrafen upphör ett konto som slagna bestämmelserna i IL, att tillgångarna som investeringssparkonto när det avslutas. Ett inve- vid denna tidpunkt förvaras på investeringssparsteringssparkonto får dock inte avslutas om det kontot inte länge är föremål för schablonbedär förvaras investeringstillgångar eller om skattning. I lagen regleras inte vad som ska ske sådana tillgångar har förvärvats för att förvaras med den faktiska förvaringen av tillgångarna som på kontot men ännu inte har förtecknats på förvarades på investeringssparkontot när det kontot. Så länge det förvaras investeringstill- upphörde. Det är upp till kontoinnehavaren och gångar på kontot eller sådana ska överföras till investeringsföretaget att komma överens om hur kontot kan parterna således inte omklassificera dessa tillgångar fortsättningsvis ska förvaras. investeringssparkontot till ett annat slags konto. Av andra stycket framgår att ett konto inte I praktiken innebär det att om kontoinnehavaren upphör som investeringssparkonto enbart av den vill avsluta sitt investeringssparkonto måste anledningen att kontofrämmande tillgångar denne först avyttra investeringstillgångarna och i förvaras på ett investeringssparkonto i strid med samband med detta överföra dessa till förvärva- 17 §. Sådana tillgångar behandlas under tiden de ren eller överföra tillgångarna till ett annat eget förvaras på ett investeringssparkonto som andra investeringssparkonto. kontofrämmande tillgångar som avses i 17 §. Om tillgångar förvaras på ett konto i strid med 28 § 18 eller 19 § upphör kontot som ett investerings- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om sparkonto i enlighet med första stycket. investeringssparkonto. Av andra stycket framgår vidare att ett konto Av första stycket framgår att ett investerings- inte upphör som ett investeringssparkonto sparkonto upphör att vara ett sådant konto när enbart av den anledningen att investeringsföretakontoinnehavaren eller investeringsföretaget get som för kontot inte lämnar sådan informahandlar i strid med bestämmelserna i lagen. Det tion som avses i 31 §. Det innebär att kan exempelvis vara fallet om en överföring av investeringsföretagets underlåtenhet i detta avsetillgångar till eller från investeringssparkontot ende inte kan få några konsekvenser för inve-

PROP. 2011/12:1

steringssparkontots status som sådant konto. om hur länge kontofrämmande tillgångar får Däremot kan en underlåtenhet att lämna infor- förvaras på ett investeringssparkonto. Avslutmation, enligt 32 §, få konsekvenser för ningsvis anges i femte punkten att företaget ska investeringsföretaget. Eventuell handling eller lämna information om under vilka förutsättunderlåtenhet att handla som kan sägas vara ningar kontofrämmande tillgångar får avföras orsakad av bristande information från invester- från ett investeringssparkonto. ingsföretaget omfattas inte av undantaget i före- Enligt andra stycket ska informationen enligt varande stycke. första stycket lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig 29 § för mottagaren. Med handling avses ett pappers- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om dokument. investeringssparkonto. Av tredje stycket framgår att om investerings- Paragrafen reglerar vad som sker med ett inve- företaget inte lämnar information enligt första steringssparkonto om investeringsföretaget som och andra styckena har det i sig ingen betydelse för kontot förlorar det tillstånd som krävs för att för om ett investeringssparkonto föreligger eller det ska få föra investeringssparkonto. Av 9 § inte. Ett konto är alltså ett investeringssparkonto framgår att bara investeringsföretag får föra om övriga förutsättningar i lagen är uppfyllda investeringssparkonto. För att anses vara ett även om investeringsföretaget inte har lämnat investeringsföretag måste företaget ha ett eller sådan information. Av 32 § framgår däremot att flera tillstånd som avses i 5 §. Om företaget inte en sådan underlåtenhet kan få konsekvenser för längre anses vara ett investeringsföretag på grund investeringsföretaget. av att tillstånd som avses i 5 § har återkallats, upphör kontot som investeringssparkonto. Om 31 § investeringsföretaget har flera sådana tillstånd Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.2 om som avses i 5 § upphör således kontot först när investeringssparkonto. det sista tillståndet återkallas. Även om företaget I första stycket åläggs investeringsföretaget en saknar sådant tillstånd som avses i 5 § ska inve- skyldighet att informera kontoinnehavaren om steringssparkontot behålla sin status som sådant vissa förhållanden. För det första ska investerkonto om verksamheten enligt beslutet om åter- ingsföretaget informera kontoinnehavaren om kallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en att denne förvarar kontofrämmande tillgångar på senare tidpunkt. Då upphör kontot som inve- investeringssparkontot. Vidare ska företaget steringssparkonto vid den senare tidpunkten. informera kontoinnehavaren om att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informa- 30 § tionen ska lämnas inom fem dagar från det att Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.1 om företaget har fått kännedom om att det förvaras investeringssparkonto. kontofrämmande tillgångar på kontot eller att I förevarande paragraf regleras vilken informa- kontot har upphört som investeringssparkonto. tion investeringsföretaget måste lämna till en Investeringsföretagets skyldighet att lämna fysisk person eller ett dödsbo som avser att informationen inträder således först efter det att öppna ett investeringssparkonto innan det ingår företaget har fått kännedom om de förhållanden ett avtal om investeringssparkonto med den som omfattas av informationsskyldigheten. Det fysiska personen eller dödsboet. De krav som ställs i lagen inte upp några särskilda krav såvitt ställs upp här utgör minimikrav. avser i vilken form informationen ska lämnas. Av första stycket första punkten följer att inve- Av andra stycket framgår att informationssteringsföretaget ska lämna information om plikten som inträder när kontofrämmande eventuella fasta och löpande avgifter på kontot. tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto Vidare ska företaget, enligt andra punkten , lämna även omfattar information om när tillgångarna information om hur tillgångarna på ett invester- senast måste avföras från kontot enligt 17–19 §§. ingssparkonto beskattas och hur skatten tas ut. Även denna information ska lämnas inom fem Enligt tredje punkten ska företaget lämna infor- dagar från det att investeringsföretaget fick mation om vad som avses med investeringstill- kännedom om att kontofrämmande tillgångar gångar och kontofrämmande tillgångar. Enligt förvaras på ett investeringssparkonto. fjärde punkten , ska företaget lämna information

PROP. 2011/12:1

Av tredje stycket framgår att även om inve- avtalslagen (2005:104) och 6 kap. 8 § lagen steringsföretaget faktiskt inte vet om att konto- (2005:405) om försäkringsförmedling. Den främmande tillgångar förvaras på ett inve- språkliga innebörden av den i propositionen och steringssparkonto anses företaget vid den av Lagrådet föreslagna lydelsen är enligt tillämpning av första stycket efter en tid känna regeringens uppfattning densamma. Regeringen till det. Företaget anses ha sådan kännedom efter anser att det inte finns skäl för att i lagen om tjugofem dagar från utgången av det kvartal investeringssparkonto ha en annan lydelse än i under vilket de kontofrämmande tillgångarna övriga nämnda lagar. Regeringen har därför inte förtecknades på kontot, om de var kontofräm- följt Lagrådets förslag. mande när de förvärvades, och annars från utgången av det kvartal under vilket de blev kontofrämmande tillgångar. Den femdagarsfrist 6.22.2 Förslaget till lag om godkännande som avses i första stycket börjar således löpa av gåvomottagare vid skattetjugofem dagar från utgången av det kvartal då reduktion för gåva de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i denna egenskap. 1 § Investeringsföretaget har alltså som mest trettio Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om dagar efter det aktuella kvartalet på sig att lämna skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. sådan information som avses i första stycket. Paragrafen anger lagens innehåll. Förevarande stycke är dock inte tillämpligt på kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller 2 § som förvaras på ett investeringssparkonto med Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om stöd av 18 §. skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Om investeringsföretaget inte lämnar Paragrafen är en innehållsförteckning information enligt förevarande paragraf har det i avseende de frågor om skattereduktion för gåva sig ingen betydelse för investeringssparkontots som behandlas i 67 kap. inkomstskattelagen status som sådant konto. Av 32 § framgår (1999:1229). däremot att en sådan underlåtenhet kan få konsekvenser för investeringsföretaget. 3 § Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om 32 § skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.3 om I bestämmelsen anges att termer och uttryck investeringssparkonto. som används i lagen har samma betydelse och I förevarande paragraf anges att om inte inve- tillämpningsområde som i inkomstskattelagen steringsföretaget lämnar sådan information som (1999:1229). avses i 30 eller 31 § ska marknadsföringslagen (2008:486), med undantag av bestämmelserna i 4 § 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift, tillämpas. Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om Eftersom informationen ska anses vara väsentlig skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. enligt 10 § tredje stycket den lagen kan en I paragrafen anges att Skatteverket är den underlåtenhet att lämna information bland annat myndighet som fattar beslut enligt lagen. innebära att företaget vid vite åläggs att lämna information. Företaget kan dock inte åläggas att 5 § betala marknadsstörningsavgift. Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om För att klart ange att fråga endast är om just skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. den information som definierats i paragrafens I paragrafen anges att beloppsuppgifter ska första mening föreslår Lagrådet att den andra avrundas nedåt till hela krontal. meningen ska inledas med ”[i]nformationen ska anses …” i stället för med ”[s]ådan information 6 § ska anses …”. Den i propositionen föreslagna Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om lydelsen av paragrafen förekommer dock i ett skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. flertal andra lagar, bland annat 11 § konsument- Paragrafen omfattar fem punkter i vilka anges kreditlagen (2010:1846), 2 kap. 9 § försäkrings- de grundläggande förutsättningarna för att en

PROP. 2011/12:1

svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett Härtill kommer ytterligare ett krav, nämligen svenskt registrerat trossamfund av det slag som att det är sannolikt att gåvorna kommer att avses i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen användas på det sätt givarna avsett, dvs. att (1999:1229) ska godkännas som gåvomottagare. gåvorna används till hjälpverksamhet bland Samtliga krav i paragrafen måste vara uppfyllda behövande eller till vetenskaplig forskning. för att ett godkännande ska kunna meddelas. I Exempel på omständigheter som kan beaktas 8 § regleras det förhållandet att en utländsk vid prövningen av tredje punkten är den motsvarighet vill bli godkänd gåvomottagare. I sökandes ledning, organisation, personal och 7 § regleras den situationen att en svensk stiftelse erfarenhet. eller en svensk ideell förening som kan bli helt I fjärde punkten finns ett krav som tar sikte på befriad från skatt eller inskränkt skattskyldig den sökandes bokföring eller räkenskaper. Det enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. ska av dessa vara möjligt att avgöra vilka gåvor inkomstskattelagen än de ovan nämnda som har mottagits och hur de har använts. Detta stadgandena vill bli godkänd gåvomottagare. krav kommenteras närmare i avsnitt 6.16.3.4. I första punkten uppställs det grundläggande I femte punkten uppställs ett krav på att den kravet på att den sökande vid beslutet om slutlig sökande ska ha minst en revisor som är skatt året före ansökningsåret ska ha blivit auktoriserad eller godkänd. Bestämmelser om inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i auktoriserade och godkända revisorer finns i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen. Det revisorslagen (2001:883). betyder alltså att den sökande vid beskattningen ska ha uppfyllt de i angivna lagrum uppställda 7 § villkoren i fråga om ändamål, fullföljd, etc. Det Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om måste dock inte vara fråga om inskränkt skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. skattskyldighet på grund av något av de två Paragrafen tar sikte på t.ex. de stiftelser som ändamål som avses i andra punkten. finns i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen Kravet på att den sökande ska ha bedömts (1999:1229) och som alltså vid beskattningen som inskränkt skattskyldig innebär att inte prövas enligt de allmänna reglerna i 7 kap. nystartade stiftelser, ideella föreningar eller 3 § inkomstskattelagen. Även i de fallen får en registrerade trossamfund – vilka ännu inte prövning göras som i sak påminner om den som hunnit bedömas – inte kan bli godkända gåvo- måste ske för utländska sökande enligt 8 §. mottagare. I andra punkten anges att den sökande för att 8 § bli godkänd gåvomottagare måste ha som Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. behövande eller att främja vetenskaplig Paragrafen gäller utländska mottagare och är forskning eller annars helt eller delvis bedriva uppdelad i tre stycken. sådan verksamhet. Vad som avses med dessa Första stycket tar sikte på utländska motbåda ändamål berörs i avsnitt 6.16.3.4. Stöd och svarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella ledning för rättstillämpningen får sökas i den föreningar och registrerade trossamfund som praxis på området som vuxit fram i anslutning uppfyller förutsättningarna i 6 §. Dessa till 7 kap. inkomstskattelagen. Att bestämmelsen utländska motsvarigheter kan godkännas om de tar sikte på såväl det formella ändamålet som den hör hemma inom EES eller i ett tredjeland med helt eller delvis faktiskt bedrivna verksamheten vilket Sverige ingått ett skatteavtal som inneinnebär t.ex. att en idrottsförening med ett håller en artikel om informationsutbyte eller ett formellt ändamål inom idrotten som även avtal om informationsutbyte i skatteärenden. bedriver hjälpverksamhet bland behövande har Eftersom utländska motsvarigheter till möjlighet att bli godkänd gåvomottagare. svenska stiftelser, ideella föreningar eller Stadgandet i tredje punkten innebär att registrerade trossamfund inte är föremål för Skatteverket vid prövningen av den aktuella beskattning i Sverige kan de inte uppfylla ansökningen ska göra en prognos. Utgångs- villkoren om inskränkt skattskyldighet i 6 § punkten för denna prognos är att det är 1 och 3 a. Enligt andra stycket ska Skatteverket sannolikt att den sökande även fortsättningsvis därför vid sin prövning av ansökan ta ställning kommer att bli inskränkt skattskyldig. till frågan om den sökande skulle bli inskränkt

PROP. 2011/12:1

skattskyldig om den sökande skulle vara föremål 10 och 11 §§ för beskattning i Sverige. Vidare ska Skatteverket Bestämmelserna föranleds av förslaget i 6.16 om på motsvarande sätt göra en prognos över om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. den sökande skulle komma att bli inskränkt I paragraferna behandlas frågan om hur länge skattskyldig i framtiden om denne skulle ett beslut som godkänd gåvomottagare ska gälla beskattas i Sverige. och vad som gäller i samband med en ansökan I likhet med vad som gäller för svenska om förlängning. Detta behandlas i avsnitt stiftelser, ideella föreningar och registrerade 6.16.3.6.2. trossamfund innebär kravet på inskränkt skattskyldighet ett faktiskt hinder mot att 12 § nystartade associationer kan bli godkända Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om gåvomottagare. När Skatteverket prövar om en skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. utländsk motsvarighet till t.ex. en ideell förening I paragrafens första stycke anges att en avgift kan godkännas som gåvomottagare ligger det i ska utgå vid ansökan om att bli godkänd sakens natur att om den sökande är helt gåvomottagare. Ansökningsavgiften ska inte nystartad så skulle den, om den varit svensk, inte återbetalas om ansökan avslås eller om ett ha hunnit bli beskattad och en förutsättning för meddelat godkännande återkallas. Vid ansökan att bli godkänd gåvomottagare saknas. om förlängning av ett godkännande betalas Av 23 kap. 7 § skatteförfarandelagen framgår däremot inte någon avgift (se avsnitt 6.16.3.6.3). att när en utländsk gåvomottagare ansöker om Skatteverket får inte pröva en ansökan om att bli en godkänd gåvomottagare ska denne godkännande om avgiften inte har betalats. I samtidigt till Skatteverket ge in en förbindelse sådant fall har verket att avvisa ansökan. om att lämna kontrolluppgifter. Ett krav för att Enligt andra stycket ska en årlig avgift betalas en sådan sökande ska kunna godkännas som för varje kalenderår som följer efter det år då ett gåvomottagare är enligt tredje stycket att en sådan godkännande meddelats. En sådan årlig avgift förbindelse faktiskt kommit in till Skatteverket. ska betalas före ingången av det år avgiften avser. Formkravet för en sådan förbindelse regleras i Avgiften ska inte återbetalas för det fall 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen. godkännandet återkallas under året. Skyldigheten att betala årsavgift gäller även när 9 § giltigheten av ett godkännande enligt 11 § tredje Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om stycket utsträcks över ett årsskifte i avvaktan på skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Skatteverkets prövning av en ansökan om för- Av första stycket framgår att den som vill bli längning av godkännandet. En godkänd gåvogodkänd som gåvomottagare ska ansöka om mottagare som avser att låta ett godkännande detta hos Skatteverket. löpa ut utan att ansöka om förlängning är inte Av andra stycket framgår att ansökan ska skyldig att betala årsavgift för tid efter att godlämnas enligt fastställt formulär och innehålla kännandet löpt ut. nödvändiga identifikationsuppgifter. Kravet på Av tredje stycket framgår att regeringen får fastställt formulär begränsar inte möjligheterna meddela föreskrifter om storleken på att använda elektronisk kommunikation (jfr Ds ansöknings- och årsavgifterna. 2003:29, Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation, s. 101). Bestämmelsen är 13 § teknikneutral. Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om I tredje stycket anges att de handlingar som den skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans Stadgandet tar sikte på den situationen att den med ansökan. Skatteverket kan antas behöva få godkände gåvomottagaren inte längre uppfyller in t.ex. stadgar av senaste lydelse, stadgar i äldre kraven för att vara en godkänd gåvomottagare. lydelse om de ändrats under de senaste åren, Mottagaren är då skyldig att omedelbart årsredovisningar för två räkenskapsår eller underrätta Skatteverket om detta förhållande. motsvarande sammanställningar över inkomster Skatteverket ska efter en sådan underrättelse ta och utgifter, tillgångar och skulder vid respektive ställning till frågan om återkallelse ska ske enligt räkenskapsårs början och slut samt 15 §. verksamhetsberättelser för de senaste två åren.

PROP. 2011/12:1

Det kan t.ex. vara så att en ideell förening Enligt sjätte punkten ska återkallelse ske om en ändrar sin verksamhet och inte längre bedriver godkänd gåvomottagare inte lämnar kontrollhjälpverksamhet bland behövande. Detta kan uppgifter. Detta gäller också utländska gåvoinnebära att givare ges skattereduktion fast mottagare, vilka enligt 8 § tredje stycket ska förutsättningarna för detta egentligen inte längre lämna ett skriftligt åtagande att lämna kontrollborde vara uppfyllda. Av skäl som utvecklats i uppgifter. avsnitt 6.16.3.6.6 kan en gåvomottagare som inte I andra stycket finns en regel som innebär att underrättar Skatteverket om att förhållandena är Skatteverket om det finns synnerliga skäl kan sådana att mottagaren inte borde vara godkänd avstå från att återkalla ett godkännande i ett fall påföras en kontrollavgift enligt bestämmelserna i då förutsättningarna för godkännande inte 17–19 §§. längre är uppfyllda enligt andra, tredje eller sjätte punkten. Det kan t.ex. vara så att en förening vid 14 § ett enstaka beslut om slutlig skatt inte blir Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomstskattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. skattelagen, men att orsaken till detta är sådan I paragrafen anges att Skatteverket får utfärda att det inte bör påverka föreningens status som de förelägganden som behövs för att ta ställning godkänd gåvomottagare. Undantaget är avsett till om ett godkännande ska återkallas. att tillämpas restriktivt. Återkallelse på grund av underlåtenhet att följa ett föreläggande regleras i 15 § första stycket 5. 16 § Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om 15 § skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om I paragrafen anges att återkallelsebeslut enligt skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. 15 § gäller omedelbart, dvs. utan hinder av att det I stadgandets första stycke regleras förutsätt- har överklagats. ningarna för att ett beslut om godkännande som gåvomottagare ska kunna återkallas. 17 § Detta kan ske därför att gåvomottagaren själv Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om begär det ( första punkten ) eller därför att skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Skatteverket finner att förutsättningarna för att Av paragrafens första stycke framgår att vara godkänd gåvomottagare inte längre Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av en föreligger ( andra punkten ). Utgångspunkten för godkänd gåvomottagare som inte inkommit med att bedöma om återkallelse ska ske är de krav för en sådan underrättelse som avses i 13 §, dvs. en att bli godkänd gåvomottagare som uppställs i 6– underrättelse om att förutsättningarna för att 8 §§. För att bli godkänd gåvomottagare krävs vara en godkänd gåvomottagare inte längre är bland annat att den sökande förväntas använda uppfyllda. Stadgandet omfattar även det förgåvorna på det sätt som givarna räknar med. hållandet att en godkänd gåvomottagare Enligt tredje punkten ska återkallelse även ske visserligen inkommit med en underrättelse men om gåvomottagaren vid ett beslut om slutlig borde ha inkommit med underrättelsen tidigare. skatt som fattats under den tid som avses i 10 § Kontrollavgiften uppgår enligt andra stycket (dvs. under tid då ett godkännande gäller) inte till 10 procent av det sammanlagda värdet på alla blivit inskränkt skattskyldig enligt bestäm- penninggåvor som uppgått till minst 200 kronor melserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- och som mottagits under tiden från det att en skattelagen (1999:1229) eller, om det är fråga om underrättelse borde ha kommit in och till det att en sådan gåvomottagare som avses i 7 § eller en Skatteverket har prövat frågan om återkallelse. utländsk gåvomottagare, inte skulle ha blivit Kontrollavgiften är alltid minst 5 000 kronor. inskränkt skattskyldig enligt någon av dessa Uttaget av kontrollavgift är således inte paragrafer. beroende av att det rent faktiskt har lämnats Av fjärde punkten framgår att återkallelse ska några gåvor under den angivna tidsperioden. ske om en årsavgift inte betalas. Kan beloppet enligt första stycket inte Återkallelse ska enligt femte punkten ske om beräknas tillförlitligt utifrån gåvomottagarens gåvomottagaren inte följer ett föreläggande. egna uppgifter eller genom annat tillgängligt

PROP. 2011/12:1

material får det enligt tredje stycket uppskattas till Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ett skäligt belopp. Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2012. 18 § Övriga bestämmelser reglerar det faktum att Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om den nya skatteförfarandelagen och dess skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. terminologi inte får fullt genomslag redan vid Enligt paragrafen får Skatteverket helt eller ikraftträdandet den 1 januari 2012. delvis medge befrielse från kontrollavgiften om Andra punkten och tredje punkten är en överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det konsekvens av att begreppet taxering alltjämt finns andra särskilda skäl. Frågan om vad som kommer att finnas för 2013 och tidigare års kan utgöra särskilda skäl har utvecklats i avsnitt taxeringar. 6.16.3.6.6. Bestämmelsen om befrielse ska Fjärde punkten och femte punkten klargör att beaktas även om gåvomottagaren inte själv har åtaganden att lämna kontrolluppgifter som framställt ett yrkande om befrielse. lämnas under 2012 respektive kontrolluppgifter som avser 2012, lämnas med stöd av lagen 19 § (2001:1227) om självdeklarationer och Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om kontrolluppgifter. skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. I paragrafen stadgas att kontrollavgift som beslutas av Skatteverket ska debiteras och betalas 6.22.3 Förslaget till lag om ändring i på samma sätt som kontrollavgift enligt skatte- inkomstskattelagen (1999:1229) förfarandelagen. För kontrollavgiften gäller vidare skatteförfarandelagens bestämmelser om 33 kap. omedelbar verkställighet och om indrivning. 3 § Innebörden av detta behandlas närmare i avsnitt Ändringen i första stycket föranleds av förslaget i 6.16.3.12. avsnitt 6.15.3. och innebär att räntesatsen vid positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan 20 § ökad med fem procentenheter till statslåne- Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om räntan ökad med fem och en halv procentenhet. skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Paragrafen anger vilka av Skatteverkets beslut Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser enligt lagen som får omprövas och överklagas Lagen föreslås träda i kraft den 31 december samt att skatteförfarandelagens bestämmelser 2011 och tillämpas första gången på beskattgäller för omprövning och överklagande. Det ningsår som påbörjas efter ikraftträdandet. Detta innebär bland annat att prövningstillstånd krävs innebär i princip att de ändrade bestämmelserna vid överklagande till kammarrätten. De beslut blir tillämpliga fr.o.m. det beskattningsår som som kan omprövas och överklagas är beslut om börjar den 1 januari 2012. I propositionen godkännande, om förlängning av godkännande, 2010/11:165 Skatteförfarandet föreslås också en om återkallelse av godkännande och om ändring av inkomstskattelagen och som bland kontrollavgift. annat omfattar nu aktuella bestämmelser. Denna För beslut om godkännande, förlängning av lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari godkännande och återkallelse av godkännande 2012 och tillämpas på beskattningsår som börjar tillämpas bestämmelserna för beslut avseende på efter den 31 januari 2012, dvs. kommer inte att vilket sätt preliminär skatt ska betalas. Tids- gälla 2013 års taxering. För att inte lagkollision fristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen, som ska uppkomma med här föreslagen lagändring avser omprövning på initiativ av Skatteverket av föreslås att ikraftträdandet sker en dag innan, beslut om kontrollavgift till nackdel för den som dvs. den 31 december 2011. beslutet gäller, ska räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

PROP. 2011/12:1

6.22.4 Förslaget till lag om ändring i Femte stycket justeras med anledning av det inkomstskattelagen (1999:1229) nya tredje stycket och innebär ingen ändring i sak.

1 kap.

11 § 6 kap. Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om 5 § skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om I kapitlet som innehåller grundläggande ändrade skatteregler för investeringsfonder och bestämmelser om kommunal och statlig deras andelsägare. inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens Genom ändringen införs den grundläggande tredje stycke en hänvisning till de regler om bestämmelsen om att svenska investeringsfonder skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar kompletterats så att det framgår att 67 kap. som ingår i fonden. En motsvarande bestämockså omfattar skattereduktion för gåva. melse för utländska investeringsfonder införs i 13 §.

3 kap.

19 § 13 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.8 om Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i investeringssparkonto. 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för Paragrafen innehåller den s.k. tioårsregeln investeringsfonder och deras andelsägare. som reglerar skattskyldigheten för begränsat Av paragrafen följer att utländska skattskyldiga när det gäller kapitalvinster på vissa investeringsfonder som är verksamma i Sverige i tillgångar. Den innehåller särskilda skattskyldig- enlighet med bestämmelserna i lagen (2004:46) hetsbestämmelser för kapitalvinster på delägar- om investeringsfonder i likhet med svenska rätter samt på andelar i handelsbolag och i fonder inte är skattskyldiga för inkomst av utländska delägarbeskattade juridiska personer. tillgångar som ingår i fonden. Undantaget i andra stycket för andelar i investeringsfonder tas in i en ny första punkt . Upphävande av 16 a § Undantaget kompletteras i en ny andra punkt Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om med ett undantag för delägarrätter som förvaras ändrade skatteregler för investeringsfonder och på ett investeringssparkonto. En begränsat skatt- deras andelsägare. skyldig person som innehar ett investeringsspar- Bestämmelser om skattskyldighet för konto är alltså inte skattskyldig i Sverige för utländska investeringsfonder som är verksamma kapitalvinster på delägarrätter som förvaras på i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen kontot. Delägarrätter på ett investeringsspar- om investeringsfonder finns i stället i 13 §. konto som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget 7 kap. omfattas dock inte av undantaget. Skattskyldig- 6 § het för kapitalvinster på sådana tillgångar före- Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.7 om ligger således för begränsat skattskyldiga som ändrade skatteregler för investeringsfonder och omfattas av tioårsregeln. deras andelsägare. Av det nya tredje stycket framgår att undanta- Paragrafen reglerar i vilken omfattning verkget från skattskyldighet i andra stycket 2 inte samhet i en stiftelse måste bedrivas för att stiftelgäller kapitalvinster på andra delägarrätter än sen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika andelar i investeringsfonder som anses ha avytt- risken för att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § rats enligt 44 kap. 8 a §, dvs. på grund av att de räknas med när avkastningen av stiftelsens har överförts till ett eget investeringssparkonto. tillgångar beräknas tas ett uttryckligt undantag in Sådana vinster ska således tas upp till beskattning i ett nytt andra stycke . om förutsättningarna i övrigt i förevarande paragraf är uppfyllda. Förluster på andra 10 § delägarrätter än andelar i investeringsfonder som Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.7 om anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a § ska, med ändrade skatteregler för investeringsfonder och tillämpning av 3 kap. 20 §, dras av. deras andelsägare.

PROP. 2011/12:1

Paragrafen reglerar i vilken omfattning verk- och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras samhet i en ideell förening måste bedrivas för att av. föreningen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika risken för att schablonintäkt enligt 15 kap. 42 kap. 43 § räknas med när avkastningen av 1 § föreningens tillgångar beräknas tas ett uttryck- Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ligt undantag in i ett nytt andra stycke . Enligt en ändrade skatteregler för investeringsfonder och hänvisning i 14 § tillämpas paragrafen även i deras andelsägare. fråga om registrerade trossamfund. Kapitlet handlar om vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. I paragrafens

11 kap. andra stycke finns en hänvisning till vissa lagrum 22 § om inkomster som utöver bestämmelserna i Ändringen föranleds av förslaget i 6.3 om för- 15 kap. också ska tillämpas vid inkomstberäkenklad expertskatt. ningen. Stycket har kompletterats med en Paragrafens första stycke anger de villkor hänvisning till de nya bestämmelserna i 42 kap. beträffande den skattskyldiges kompetens som 43 och 44 §§ om den schablonintäkt som ska tas ska vara uppfyllda för att anställningen ska upp av den som äger eller vid ingången av året kvalificera för skattelättnaderna. har ägt andelar i svenska eller utländska inve- Förslaget innebär att ett nytt tredje stycke steringsfonder. införs. Enligt detta stycke ska villkoren i första stycket alltid anses uppfyllda för arbetstagare 16 kap. som får en ersättning för arbetet i Sverige som 9 § per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet Ändringen föranleds av förslaget i 6.18.3 om för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det inne- utökad avdragsrätt för företags utgifter för bär att en arbetstagare som får en ersättning som forskning och utveckling. når upp till den aktuella nivån ges skatte- Den föreslagna lydelsen innebär att avdrag för lättnaden utan någon prövning av arbetstagarens utgifter för forskning och utveckling även i fortkvalifikationer eller av arbetsgivarens associa- sättningen och i enlighet med nuvarande rättstionsform. Villkoren enligt paragrafens andra tillämpning, ska göras för utgifter för forskning stycke måste dock vara uppfyllda. och utveckling som har eller kan antas få Den som inte når upp till den föreslagna betydelse för kärnverksamheten. I stället för lönenivån kommer dock alltjämt att ha möjlighet termen kärnverksamhet, som inte används i att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna i skattelagstiftningen, men väl i rättstillämpningen första stycket. används i stället i lagtexten det mer beskrivande Med ersättning avses samtliga avtalade begreppet ”den huvudsakliga näringsverksamkontanta ersättningar samt förmåner som heten”. Det som är nytt i sak är att rätt till utbetalas eller tillhandahålls månatligen av avdrag också föreligger för forskning och arbetsgivaren. Det är den avtalade ersättningen utveckling som har eller kan antas få betydelse som måste nå upp till den aktuella nivån varje för verksamheten i övrigt. Detta tillägg innebär månad. Om ersättningen tillfälligt skulle att det i fortsättningen ska göras en helhetsunderstiga denna nivå på grund av sjukdom, bedömning av om företaget kan ha ett rimligt föräldraledighet eller liknande påverkar detta intresse av aktuell forskning och utveckling, således inte skattelättnaden. varvid alla aspekter av företagets verksamhet ska Nuvarande tredje stycket föreslås bli ett nytt beaktas. Även företagets storlek kan vara en fjärde stycke . I stycket görs även en språklig faktor som påverkar vilket intresse det rimligen ändring. kan ha av viss forskning och utveckling. Så skulle t.ex. ett företag på grund av sin personalstyrka

12 kap. kunna ha ett rimligt intresse av forskning om 2 § personalvård eller arbetspsykologi, medan ett Ändringen i paragrafens tredje stycke föranleds av mindre företag utan anställda knappast kan sägas förslaget i avsnitt 6.4 och innebär en höjning av ha något beaktansvärt intresse av dessa områden. beloppsgränsen över vilken utgifter för Vidare skulle ett företag på grund av arbetsförinställelseresor samt för resor mellan bostaden hållandena i verksamheten kunna ha ett rimligt

PROP. 2011/12:1

intresse av forskning och utveckling om arbets- beskattningsåret har ägt andelar i svenska eller hygien eller arbetsskydd eller på grund av den utländska investeringsfonder. finansiella och ekonomiska sidan av sin verksamhet ha ett rimligt intresse av forskning 11 § och utveckling om företagsekonomi, osv. Det nu Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om sagda gäller även om denna forskning skulle ändrade skatteregler för investeringsfonder och kunna vara av intresse också för en vidare krets deras andelsägare. av företag eller för företag i andra branscher med Av paragrafen framgår i vilka situationer annan inriktning. Forskning och utveckling som lämnad utdelning ska dras av. Bland annat finns helt saknar samband med det enskilda företagets en hänvisning till 39 kap. 14 § som gäller den verksamhet kan däremot inte heller utdelning som investmentföretag och investerfortsättningsvis ligga till grund för avdrag. Inte ingsfonder lämnar. Som en konsekvens av att heller berättigar gåvor eller s.k. sponsring till av- investeringsfonder inte längre ska vara skattdrag enligt den aktuella bestämmelsen. skyldiga för inkomster av tillgångar i fonden har den nämnda paragrafen i 39 kap. justerats på så 17 § sätt att vad där tidigare sagts om investerings- Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om fonder inte längre ska gälla. Därför tas hänändrad beskattning av kapitalförsäkring. visningen i den nu aktuella paragrafen till 39 kap. Paragrafhänvisningen har justerats med anled- 14 § också bort i den del den avser ning av de ändringar i lagen (1990:661) om investeringsfonder. avkastningsskatt på pensionsmedel som föreslås i denna proposition. 30 kap. 1 §

17 kap. Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om 15 § ändrade skatteregler för investeringsfonder och Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om deras andelsägare. ändrade skatteregler för investeringsfonder och I paragrafen finns regler om avdrag för avsättderas andelsägare. ningar till periodiseringsfonder. Av stadgandet Paragrafen handlar om hur andelsägare i inve- framgår att investmentföretag eller investersteringsfonder inkomstmässigt påverkas av att ingsfonder inte får göra sådant avdrag. Eftersom fonder fusioneras, delas eller på annat sätt ombil- investeringsfonder inte längre kommer att vara das. I femte stycket finns en hänvisning till 39 kap. skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden 20 §. Den paragrafen handlar om vilka inkomst- saknas anledning att ha kvar ett särskilt skattemässiga konsekvenser fusion, delning och avdragsförbud för investeringsfonder. Paragrafen annan ombildning får för fondens egen beskatt- är justerad i enlighet härmed. ning. Eftersom fonderna inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden 38 a kap. tas 39 kap. 20 § att gälla. I konsekvens därmed 23 § tas det aktuella stycket bort. Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om en takregel för utdelning.

24 kap. Hänvisningen i sista strecksatsen ändras med 2 § anledning av att nuvarande 57 kap. 20 a–20 c §§ Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ska betecknas 57 kap. 20 b–20 d §§. ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare. 39 kap. I 24 kap. regleras behandlingen av räntor och 1 § utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet. I Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om paragrafen anges vissa bestämmelser i inkomst- ändrade skatteregler för investeringsfonder och slaget kapital som också ska tillämpas i inkomst- deras andelsägare. Investeringsfonder föreslås slaget näringsverksamhet. Paragrafen har där inte längre vara skattskyldiga och reglerna kompletterats med en hänvisning till den före- om investeringsfonder i kapitlet tas därför bort. slagna regeln i 42 kap. 43 § om den schablonintäkt som ska tas upp av den som under

PROP. 2011/12:1

14 § ska tas upp. Avsikten är att klargöra att inte Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om heller den aktuella schablonintäkten, som inte är ändrade skatteregler för investeringsfonder och någon faktisk inkomst, ska tas upp. Schablonderas andelsägare. intäkten har ett sådant samband med innehavet Paragrafen tog tidigare sikte på både invest- av tillgångarna att den kan sägas hänföra sig till mentföretag och investeringsfonder. För inve- tillgångarna. steringsfondernas del fanns sålunda bestämmelser om den särskilda schablonintäkten och vissa 24 a § andra regler av betydelse för inkomstberäk- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i ningen. Eftersom skattskyldigheten för 6.13.3.9 om investeringssparkonto. investeringsfonder har paragrafen ändrats på så Räntekompensation som avser upplupen men sätt att stadgandet numera uteslutande handlar inte förfallen ränta ska under de förutsättningar om investmentföretag. som anges i 8 § behandlas som ränta. Om förutsättningarna i 8 § är uppfyllda ska den skattskyl- Upphävande av 20 § och utgående av rubriken dige dra av kostnaden för räntekompensationen närmast före 20 § det beskattningsår som följer av 41 kap. 11 §. Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om Förevarande paragraf innehåller undantag från ändrade skatteregler för investeringsfonder och nämnda bestämmelser. Räntekompensation som deras andelsägare. avses i 8 § ska inte dras av om det förvärvade Som en följd av förslaget att investeringsfon- skuldebrevet efter förvärvet har förvarats på ett der inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst investeringssparkonto. En tillämpning av paraav tillgångar som ingår i fonden behövs det inte grafen förutsätter dock att förvaringen på kontot någon särskild reglering av konsekvenserna vid har ägt rum före eller under det beskattningsår fusion eller delning av investeringsfonder. som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad. Om skuldebrevet har

41 kap. förvarats på ett investeringssparkonto först efter 11 § detta beskattningsår har således förvärvaren rätt Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om till avdrag enligt 41 kap. 11 § och 42 kap. 8 § utan investeringssparkonto. undantag. Det har ingen betydelse för tillämp- Paragrafen reglerar vid vilket beskattningsår ningen av förevarande paragraf hur länge det räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § förvärvade skuldebrevet har förvarats på invebehandlas som ränta ska dras av. I ett nytt andra steringssparkontot eller om det fortfarande stycke lämnas en upplysning om att den som har förvaras på kontot när beskattningstidpunkten förvärvat ett skuldebrev inte får dra av ränte- inträder enligt 41 kap. 11 §. kompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på dennes investeringssparkonto och 42 kap. övriga förutsättningar i 42 kap. 24 a § är upp- 30 § fyllda. Ändringen föranleds av förslaget i 6.17.2 om höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av

42 kap. bostäder. 4 § Ändringen i andra stycket innebär att det Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om schablonavdrag som upplåtare av privatbostadsändrade skatteregler för investeringsfonder och fastigheter, privatbostäder eller hyreslägenheter deras andelsägare. får göra vid beskattningen av hyresinkomsten Schablonintäkt enligt 43 § ska inte tas upp höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor. avseende andelar i en investeringsfond som finns Höjningen gäller även vid beskattning av på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) inkomster som har uppkommit vid försäljning om individuellt pensionssparande. För att av produkter från en privatbostadsfastighet eller undanröja risken att missuppfattning uppstår privatbostad. kring om schablonintäkten enligt 43 § ska omfattas av undantaget i förevarande paragraf 35 § har den förtydligats. Av paragrafen framgår nu Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i att inkomster som hänför sig till tillgångarna inte 6.13 om investeringssparkonto.

PROP. 2011/12:1

I paragrafen anges vad som avses med ett ingången av den 1 januari, den 1 april, den 1 juli investeringssparkonto. och den 1 oktober under kalenderåret av de tillgångar som vid dessa tidpunkter förvaras på 36 § kontot ska öka kapitalunderlaget med en fjärde- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i del. Med tillgångar avses investeringstillgångar 6.13.3.2 och 6.13.3.4 om investeringssparkonto. enligt lagen om investeringssparkonto, konto- I paragrafen regleras vem som ska ta upp en främmande tillgångar enligt samma lag och inkomst på grund av innehav av tillgångar på ett kontanta medel. Tillgångar som avses i 38 § ska investeringssparkonto och vad skattskyldigheten dock inte räknas med i kapitalunderlaget. Den innebär. Den som har innehaft ett inve- andra delposten i kapitalunderlaget är, enligt steringssparkonto under kalenderåret för vilket andra punkten , marknadsvärdet av summan av ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ kontanta medel som har betalats in till investerska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten ingssparkontot under kalenderåret. Det är såleberäknas genom att ett kapitalunderlag, beräknat des enbart inbetalning av kontanta medel som enligt 37–41 §§, multipliceras med statslånerän- avses i denna punkt och inte överföringar av tan vid utgången av november närmast före andra värden, t.ex. i form av finansiella instrukalenderåret. ment. Med inbetalning avses såväl insättning av Av förevarande paragraf framgår således att kontanter på t.ex. ett bankkontor som överfösjälva innehavet av ett investeringssparkonto inte ring av kontanta medel från ett annat konto. ger upphov till en schablonintäkt. Härutöver Sådana inbetalningar som avses i 39 § ska dock krävs att ett underlag för beräkning av kapital- inte räknas med i kapitalunderlaget. Den tredje underlaget finns. En schablonintäkt ska t.ex. inte delposten i kapitalunderlaget består av, enligt tas upp om kontoinnehavaren under kalender- tredje punkten , summan av marknadsvärdet av året inte har haft några tillgångar alls på kontot investeringstillgångar som den som innehar inveeller om kontoinnehavaren under hela steringssparkontot under kalenderåret för över kalenderåret varit begränsat skattskyldig. till kontot. Detta gäller dock bara om det är fråga om en överföring från ett annat konto än ett 37 § investeringssparkonto. Kontoinnehavarens över- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i föringar mellan egna investeringssparkonton 6.13.3.3 om investeringssparkonto. ligger alltså inte till grund för beräkningen av Paragrafen anger, tillsammans med 38–41 §§, kapitalunderlaget. Det är marknadsvärdet vid hur kapitalunderlaget ska beräknas. I före- överföringen, dvs. när tillgångarna förtecknas på varande paragraf anges huvudregeln för det mottagande kontot, som ska beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget. I 38 och 39 §§ beräkningen av underlaget. Vad som avses med undantas vissa tillgångar som förvaras på inve- investeringstillgångar framgår av 6 och 7 §§ lagen steringssparkontot respektive vissa inbetalningar om investeringssparkonto. Den fjärde och sista av kontanta medel till kontot från beräkningen delposten avser, enligt fjärde punkten , summan av kapitalunderlaget. Enligt 40 § ska vissa överfö- av marknadsvärdet av investeringstillgångar som ringar mellan två investeringssparkonton öka någon annan än kontoinnehavaren under kalenden del av kapitalunderlaget som avser värdet av deråret överför från sitt investeringssparkonto tillgångar på det mottagande kontot och av 41 § till investeringssparkontot för vilket ett kapitalframgår att om kontoinnehavaren under kalen- underlag ska beräknas. Överföringar av invederåret för vilket ett kapitalunderlag ska beräk- steringstillgångar mellan två kontoinnehavares nas har varit begränsat skattskyldig kan det ha investeringssparkonton ska dock inte öka betydelse för beräkningen av kapitalunderlaget. kapitalunderlaget om överföringen av tillgång- Enligt första stycket utgör kapitalunderlaget en arna sker med tillämpning av 13 § första stycket fjärdedel av summan av marknadsvärdet av de 1 lagen om investeringssparkonto. Om kontoinposter som avses i punkterna 1–4. Av första nehavaren har förvärvat sådana tillgångar på en punkten framgår att marknadsvärdet av de till- sådan marknadsplats som avses i nämnda gångar som vid ingången av varje kvartal under bestämmelse ska överföringen av dem till dennes kalenderåret förvaras på investeringssparkontot investeringssparkonto således inte öka kapitalär den första delposten i kapitalunderlaget. Det underlaget oavsett om tillgångarna vid förvärvet innebär att summan av marknadsvärdet vid

PROP. 2011/12:1

förvarades på överlåtarens investeringsspar- överlåtelse på tillgångar som förvaras på invekonto. steringssparkontot. Vidare undantas, enligt Av andra stycket följer att det är marknadsvär- andra punkten , inbetalningar av ersättning vid det vid ingången av det kvartal som avses i första sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på ett stycket 1 som ska beaktas vid beräkningen av investeringssparkonto som avses i 22 § första kapitalunderlaget. Om en tillgång förvaras på ett stycket 1–7 lagen om investeringssparkonto. investeringssparkonto vid ingången av fler Om ersättningen härrör från sådan överlåtelse kvartal än ett under aktuellt kalenderår ska som avses i punkten 8 samma stycke, dvs. övermarknadsvärdet av tillgången vid samtliga dessa låtelse av finansiella instrument som är investerkvartalsskiften beaktas. Av andra stycket följer ingstillgångar direkt till en annan kontoinnevidare att det är marknadsvärdet när tillgångar havare, ska den enligt huvudregeln beaktas vid som avses i första stycket 2–4 förtecknas på beräkningen av kapitalunderlaget. I tredje investeringssparkontot som ska beaktas vid punkten undantas kontanta medel som överförs kapitalunderlagsberäkningen. från ett annat investeringssparkonto med samma innehavare som det investeringssparkonto för 38 § vilket ett kapitalunderlag ska beräknas. Över- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i föringar från en annan kontoinnehavares inve- 6.13.3.3 om investeringssparkonto. steringssparkonto är således inte, enligt föreva- Av 37 § första stycket 1 framgår att huvudre- rande punkt, undantagna från huvudregeln att geln är att marknadsvärdet av tillgångar som vid inbetalningar av kontanta medel ska öka kapitalingången av varje kvartal under kalenderåret underlaget, men kan vara det enligt andra punkförvaras på ett investeringssparkonto har bety- ten. Slutligen undantas i fjärde punkten inbetaldelse för kapitalunderlagsberäkningen. Enligt ning av kontanta medel som har växlats mot förevarande paragraf undantas dock vissa till- valuta som har förvarats på kontot. Denna punkt gångar från huvudregeln på så sätt att deras värde medger således att den som innehar ett inveinte ska tas med vid beräkningen av kapitalun- steringssparkonto växlar en viss valuta på kontot derlaget. Det rör sig om, enligt första punkten , mot en annan valuta utan att detta medför att kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett inbetalningen av den senare valutan ökar kapitalinvesteringssparkonto med stöd av 18 § lagen underlaget. En förutsättning för detta är att om investeringssparkonto. Enligt andra punkten växlingen sker med investeringsföretaget som gäller detta även för kontofrämmande tillgångar för kontot. Termen investeringsföretag definiesom avses i 7 § samma lag. Denna paragraf avser ras i 5 § lagen om investeringssparkonto. dels finansiella instrument som omfattas av ägarbegränsningen i paragrafen, dels kvalifice- 40 § rade andelar. Slutligen ska, enligt tredje punkten , Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i inte heller kontofrämmande tillgångar som för- 6.13.3.3 om investeringssparkonto. varas på ett investeringssparkonto i strid med I paragrafen anges hur en överföring av till- 17 § lagen om investeringssparkonto tas med vid gångar mellan två investeringssparkonton som beräkningen av kapitalunderlaget. pågår över ett kvartalsskifte ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Paragrafen är 39 § tillämplig oavsett om det rör sig om en över- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i föring mellan två investeringssparkonton med 6.13.3.3 om investeringssparkonto. samma eller med olika innehavare. Den situation Av 37 § första stycket 2 framgår att huvud- som avses i paragrafen är när tillgångarna som regeln är att marknadsvärdet av belopp som förs över inte är förtecknade på något av betalas in till investeringssparkontot under kontona vid ingången av det kvartal som följer kalenderåret har betydelse för kapitalunderlags- efter kvartalet under vilken tillgångarna avfördes beräkningen. Enligt förevarande paragraf anses från det överförande kontot. Summan av markdock vissa slag av inbetalningar till ett invester- nadsvärdet av tillgångar som vid ingången av ingssparkonto inte utgöra inbetalningar och ska varje kvartal förvaras på det mottagande kontot därmed inte öka kapitalunderlaget. I första (37 § första stycket 1) ska i dessa situationer punkten undantas inbetalningar i form av ränta, ökas med marknadsvärdet av de överförda tillutdelning och annan avkastning än ersättning vid gångarna. Det är marknadsvärdet vid över-

PROP. 2011/12:1

föringen, dvs. när tillgångarna förtecknas på det I paragrafen anges i första stycket att utdelning, mottagande kontot, som ska beaktas. Följande kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar exempel kan illustrera det sagda: A överför till- som förvaras på ett investeringssparkonto inte gångar från sitt investeringssparkonto i bank X ska tas upp. Utgifter och kapitalförluster som till sitt investeringssparkonto i bank Y. Den avser sådana tillgångar får inte heller dras av. 31 december år 1 avförs tillgångarna från kontot I andra stycket första punkten anges att första i bank X. De förtecknas på kontot i bank Y den stycket inte gäller för tillgångar som enligt 38 § 2 januari år 2. Vid ingången av första kvartalet år inte ska ligga till grund för beräkningen av kapi- 2 förvarades tillgångarna således inte på något av talunderlaget. Utdelning, kapitalvinst och annan de inblandade kontona. Med tillämpning av avkastning på kvalificerade andelar som förvaras förevarande paragraf ska kapitalunderlaget avse- på ett investeringssparkonto ska alltså tas upp ende investeringssparkontot i bank Y därför och beskattas enligt de särskilda reglerna om ökas. Ökningen uppgår, enligt 37 § första kvalificerade andelar i 57 kap. IL. För övriga tillstycket 1 och förevarande paragraf, till en fjärde- gångar som avses i 38 §, dvs. kontofrämmande del av tillgångarnas marknadsvärde när de den tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 2 januari år 2 förtecknas på kontot i bank Y. 7 § lagen om investeringssparkonto, konto- Det kan tilläggas att om det rör sig om en främmande tillgångar som förvaras på ett inveöverföring mellan investeringssparkonton med steringssparkonto med stöd av 18 § samma lag olika innehavare, kan överföringen även öka och kontofrämmande tillgångar som förvaras på kapitalunderlaget för det mottagande kontot ett investeringssparkonto i strid med 17 § samma enligt 37 § första stycket 2 eller 4. lag, gäller de allmänna bestämmelserna i IL om beskattning av utdelning, kapitalvinst och annan 41 § avkastning. Följaktligen får också utgifter och Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i kapitalförluster som avser tillgångar som omfat- 6.13.3.3 om investeringssparkonto. tas av första punkten dras av. Av andra punkten Av paragrafen framgår att det är bara situatio- framgår att första stycket inte gäller för kapitalner som enligt 37 och 40 §§ ska öka kapital- vinster eller kapitalförluster på tillgångar som underlaget som har inträffat när kontoinne- anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §. havaren har varit obegränsat skattskyldig som Enligt tredje punkten gäller första stycket inte för ökar kapitalunderlaget. Det innebär att kapital- ränta på kontanta medel som helt eller delvis underlaget ska proportioneras enligt förevarande avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till paragraf om en kontoinnehavare under den tid grund för räntans beräkning någon gång överunder kalenderåret som denne har innehaft ett stigit statslåneräntan vid utgången av november investeringssparkonto varit både obegränsat och närmast före det kalenderåret. Hela den erhållna begränsat skattskyldig. Marknadsvärdet av till- räntan ska således tas upp till beskattning om gångar som finns på investeringssparkontot vid räntesatsen vid något tillfälle har överstigit den ingången av ett kvartal ska inte öka kapital- räntefaktor som gäller för det år som räntan underlaget om kontoinnehavaren vid detta till- avser. Bestämmelsen införs för att förhindra en fälle var begränsat skattskyldig. Inte heller arbitragemöjlighet som annars skulle kunna marknadsvärdet av belopp som inbetalas till uppstå, se avsnitt 6.13.3.5.2. kontot eller av finansiella instrument som överförs till kontot ska öka kapitalunderlaget om 43 § kontoinnehavaren vid inbetalningen respektive Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i överföringen var begränsat skattskyldig. Om en 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investerikontoinnehavare under aktuellt kalenderår har ngsfonder och deras andelsägare. varit begränsat skattskyldig under hela den tid Paragrafen innehåller i första meningen i första som denne har innehaft investeringssparkontot stycket en bestämmelse av innebörd att alla som finns det inget kapitalunderlag att beräkna och vid ingången av ett kalenderår äger andelar i någon schablonintäkt ska då inte tas upp. investeringsfonder ska ta upp en särskilt beräknad schablonintäkt. Underlaget för schablon- 42 § intäkten är således innehav av andelar i en inve- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i steringsfond. Av 2 kap. 2 § följer att inte bara 6.13.3.5 om investeringssparkonto. andelar i svenska investeringsfonder utan också

PROP. 2011/12:1

andelar i motsvarande utländska företeelser vinst eller kapitalförlust. Eventuell kapitalvinst omfattas. Hur underlaget för schablonintäkten eller kapitalförlust som därmed uppstår ska tas beräknas framgår av 44 §. upp till beskattning respektive dras av. Överfö- Schablonintäkt avseende innehav av fond- ringar av annan än den som innehar investeringsandelar ska inte tas upp för sådana fondandelar sparkontot omfattas inte av paragrafen. Det som vid ingången av ett kalenderår förvaras på innebär att överföringar av finansiella instrument ett investeringssparkonto. Därför införs i andra till ett investeringssparkonto enligt 13 eller 14 § stycket ett sådant undantag från bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto inte omfattas av första stycket. förevarande paragraf. Av andra punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår 44 § att när den som innehar ett investeringsspar- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i konto har överfört investeringstillgångar till 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeringssparkontot från ett annat konto som investeringsfonder och deras andelsägare. inte är ett investeringssparkonto ska uppskovs- Paragrafen anger hur underlaget för schablon- belopp som fastställts enligt äldre bestämmelser intäkten ska beräknas. Underlaget ska multi- tas upp som intäkt. pliceras med 0,4 procent enligt 43 § och resultatet ska den skattskyldige ta upp som in- 8 b § komst av kapital eller näringsverksamhet bero- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i ende på om den skattskyldige är en fysisk eller 6.13.3.7 om investeringssparkonto. en juridisk person. Paragrafen innehåller i första stycket en avskatt- Enligt första stycket är underlaget för schablon- ningsregel som ska tillämpas i vissa fall när intäktens beräkning, kapitalunderlaget, värdet på utländsk valuta betalas in till ett investeringsandelsägarens fondinnehav vid ingången av sparkonto. Utländsk valuta som har betalats in kalenderåret. till ett investeringssparkonto, vilket kan ske såväl Eftersom värdeutvecklingen på fondandelar genom insättning av kontanter på t.ex. ett banksom utgör lagertillgångar, och som tas upp till kontor som genom överföring av kontanta det verkliga värdet, beskattas årligen ska dessa medel från ett annat konto, anses avyttrad när andelar enligt andra stycket inte ingå i kapital- valutan förtecknas på kontot till marknadsvärdet underlaget. av valutan vid den tidpunkten. Det är skillnaden mellan detta värde och omkostnadsbeloppet för

44 kap. den utländska valutan som är avgörande för om 8 a § avyttringen medför en kapitalvinst eller kapital- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i förlust. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust 6.13.3.7 om investeringssparkonto. som därmed uppstår ska tas upp till beskattning Paragrafen innehåller en avskattningsregel respektive dras av av den som ägde valutan vid som ska tillämpas när den som innehar ett inve- inbetalningen. Detta gäller oavsett vem som gör steringssparkonto har överfört finansiella inbetalningen. instrument som är investeringstillgångar till I andra stycket första punkten anges att inbetalinvesteringssparkontot från ett annat konto som ningar som avser ränta, utdelning och annan inte är ett investeringssparkonto. Paragrafen är avkastning än ersättning vid överlåtelse på således inte tillämplig på överföringar som sker tillgångar som förvaras på investeringssparmellan två investeringssparkonton. Vad som kontot inte ska medföra att valutan ska anses avses med investeringstillgångar framgår av 6 och avyttrad. Detsamma gäller enligt andra punkten 7 §§ lagen om investeringssparkonto. Om ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar som kontoinnehavaren har gjort en sådan överföring förvaras på investeringssparkontot till följd av som avses i förevarande paragraf ska denne anses vilken tillgångarna får överföras till förvärvaren, ha avyttrat tillgångarna då de förtecknas på inve- dvs. överlåtelse enligt 22 § lagen om investeringssparkontot mot en ersättning som steringssparkonto. Vidare ska, enligt tredje motsvarar marknadsvärdet vid den tidpunkten. punkten , utländsk valuta som har överförts till Det är skillnaden mellan detta värde och investeringssparkontot från ett annat sådant omkostnadsbeloppet för tillgångarna som är konto inte anses avyttrad. Inte heller inbetalavgörande för om avyttringen medför en kapital- ningar från det investeringsföretag som för

PROP. 2011/12:1

investeringssparkontot medför, enligt fjärde enligt de allmänna bestämmelserna i IL. För punkten , att valutan ska anses avyttrad om finansiella instrument som inte är kvalificerade inbetalningen görs på grund av att investerings- andelar innebär det normalt att bestämmelserna i företaget har växlat valuta med kontoinnehava- 44 och 48 kap. IL blir tillämpliga. Om det rör sig ren, under förutsättning att den valuta som om kvalificerade andelar måste även bestämmelkontoinnehavaren använder för att växla till sig serna i 57 kap. IL beaktas. Av 28 § lagen om en annan valuta förvaras på investeringsspar- investeringssparkonto framgår att kontot ska kontot. upphöra som investeringssparkonto när parterna till avtalet om investeringssparkonto inte följer 22 a § bestämmelserna i lagen. Om en överföring av Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i finansiella instrument sker i strid med bestäm- 6.13.3.6 om investeringssparkonto. melserna i lagen upphör således kontot som I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för investeringssparkonto. I 12, 13 och 14 §§ lagen kontoinnehavaren för finansiella instrument och om investeringssparkonto anges i vilka situatioutländsk valuta som förvaras på ett konto när det ner finansiella instrument får överföras till ett upphör som investeringssparkonto. Av 27–29 §§ investeringssparkonto. Första punkten avser lagen om investeringssparkonto framgår under bara de tillgångar som har överförts till invevilka förutsättningar ett konto upphör som inve- steringssparkontot genom en överföring som steringssparkonto. I och med att kontot upphör inte har skett i enlighet med dessa bestämmelser. som investeringssparkonto ska innehavaren av Anskaffningsutgiften för övriga tillgångar som kontot inte längre schablonbeskattas på grund av förvaras på investeringssparkontot vid tidpunkinnehavet av tillgångar som förvaras på kontot. ten för överföringen ska beräknas med tillämp- Innehavaren av tillgångarna ska i stället beskattas ning av första stycket. Av andra punkten framgår för inkomster och utgifter hänförliga till att bestämmelserna i första stycket över huvud tillgångarna enligt övriga regler om beskattning taget inte ska tillämpas på tillgångar som enligt av kapital i IL. Tillgångarnas anskaffningsutgift 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkhar betydelse inom den konventionella beskatt- ningen av kapitalunderlaget. Anskaffningsutgifningen vid bland annat beräkning av kapitalvinst ten för sådana tillgångar beräknas enligt allmänna eller kapitalförlust vid avyttring av tillgångarna. bestämmelser i IL. I första stycket anges att anskaffningsutgiften för finansiella instrument och utländsk valuta 22 b § som förvaras på kontot anses motsvara instru- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i mentens respektive valutans marknadsvärde när 6.13.3.6 om investeringssparkonto. investeringssparkontot upphör. När i tiden ett I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för konto upphör beror på omständigheterna i det kontoinnehavaren avseende kontofrämmande enskilda fallet. Om t.ex. kontoinnehavaren gör tillgångar som denne avför från ett investeringsen otillåten överföring till kontot, upphör det i sparkonto. Enligt första stycket ska anskaffningssamma stund som överföringen är genomförd, utgiften anses motsvara instrumentens markdvs. när de överförda tillgångarna förtecknas på nadsvärde när de avförs från investeringssparkontot. Upphör kontot på grund av att konto- kontot. Förevarande paragraf är tillämplig främmande tillgångar inte avförs från kontot oavsett till vilket annat konto tillgångarna överinom den tidsfrist som avses i 18 eller 19 § lagen förs. Eftersom paragrafen bara gäller i förhålom investeringssparkonto, upphör kontot så lande till kontoinnehavaren är paragrafen inte fort denna tidsfrist har löpt ut. tillämplig avseende kontofrämmande tillgångar Enligt andra stycket ska de särskilda bestäm- som avförs från ett investeringssparkonto vilka melserna om beräkning av anskaffningsutgiften i kontoinnehavaren har överlåtit under tiden de första stycket inte tillämpas i vissa fall. Enligt förvarades på investeringssparkontot. Om första punkten ska bestämmelserna inte tillämpas sådana tillgångar har förvärvats genom arv, på finansiella instrument som förvaras på ett testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt investeringssparkonto om överföringen av dessa bestäms förvärvarens anskaffningsutgift enligt tillgångar har medfört att kontot har upphört 22 c § och för övriga förvärv enligt allmänna som investeringssparkonto. Anskaffningsutgif- bestämmelser i IL. Vad som avses med kontoten för sådana tillgångar ska i stället beräknas

PROP. 2011/12:1

främmande tillgångar framgår av 8 § lagen om sparkonto. Enligt 16 § samma lag får som investeringssparkonto. utgångspunkt bara investeringstillgångar och Första stycket gäller inte, enligt andra stycket , kontanta medel förvaras på ett investeringstillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga sparkonto. Av 17 § samma lag framgår dock att till grund för beräkningen av kapitalunderlaget. kontofrämmande tillgångar som avses i denna Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar paragraf får förvaras på ett investeringssparkonto beräknas enligt allmänna bestämmelser i IL. under en begränsad tid. När tidsfristen har löpt ut upphör inte investeringssparkontot enbart på 22 c § grund av att tillgångarna förvaras på kontot i Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i strid med 17 §, men tillgångarna omfattas inte 6.13.3.6 om investeringssparkonto. längre av schablonbeskattningen. Anskaffnings- I paragrafen regleras förvärvarens anskaff- utgiften för tillgångar som avses i förevarande ningsutgift för en kontofrämmande tillgång och paragraf har således betydelse från och med att utländsk valuta som denne har förvärvat genom den felaktiga förvaringen inleds. Denna anskaffarv, gåva, testamente, bodelning eller på liknande ningsutgift ska därefter tillämpas vid beräkning sätt och som vid förvärvet förvarades på ett inve- av vinst eller förlust oavsett om en avyttring sker steringssparkonto. För att paragrafen ska bli när de förvaras på ett investeringssparkonto eller tillämplig krävs att den kontofrämmande inte. tillgången avförs från eller, om det rör sig om Av förevarande paragraf följer att kontoinneutländsk valuta, tas ut från överlåtarens inve- havarens anskaffningsutgift ska anses motsvara steringssparkonto. Av 25 § lagen om invester- tillgångens marknadsvärde när den felaktiga ingssparkonto framgår att kontoinnehavaren får förvaringen påbörjades, dvs. när tidsfristen i 17 § överföra kontofrämmande tillgångar till den som lagen om investeringssparkonto har löpt ut. har förvärvat dem genom sådana fång som avses i förevarande paragraf så länge överföringen inte 22 e § sker till ett investeringssparkonto. I nämnda lag Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i finns inga begränsningar avseende kontoinneha- 6.13.3.6 om investeringssparkonto. varens rätt att ta ut kontanta medel från invester- I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för ingssparkontot. kontoinnehavaren när denne tar ut utländsk Om det är fråga om en sådan situation som valuta från sitt investeringssparkonto. Anskaffavses i första stycket ska förvärvaren anses ha ningsutgiften ska då bestämmas till valutans anskaffat tillgångarna för deras marknadsvärden marknadsvärde vid uttaget. Med att utländsk när de avförs från investeringssparkontot. Inne- valuta tas ut avses såväl uttag i kontanter på t.ex. börden av detta är att förvärvaren får samma ett bankkontor som uttag genom överföring av anskaffningsutgift på tillgångarna som konto- valutan till ett annat konto. Om uttaget sker på innehavaren som har överlåtit dem skulle ha haft grund av att den utländska valutan har överlåtits om tillgångarna fortfarande var i dennes ägo när till annan genom arv, testamente, gåva, de avfördes eller togs ut från kontot, jfr 22 b och bodelning eller liknande överlåtelse bestäms 22 e §§. anskaffningsutgiften för förvärvaren enligt Av andra stycket framgår att bestämmelsen om 22 c §. Om uttaget sker på grund av att den har anskaffningsutgift i första stycket inte tillämpas överlåtits på annat sätt, t.ex. genom försäljning på tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska eller byte, bestäms förvärvarens anskaffningsligga till grund för beräkningen av kapitalunder- utgift enligt allmänna bestämmelser i IL, dvs. laget. Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar normalt enligt 44 kap. beräknas enligt allmänna bestämmelser i IL. 34 a § 22 d § Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto. 6.13.3.6 om investeringssparkonto. Inom den konventionella beskattningen gäller I paragrafen regleras kontoinnehavarens att ett värdepapper anses avyttrat redan när anskaffningsutgift för en kontofrämmande företaget som har gett ut det försätts i konkurs tillgång som förvaras på ett investeringsspar- och att en eventuell förlust därmed är definitiv konto i strid med 17 § lagen om investerings- (8 §). I 34 § regleras hur beskattningen ska ske

PROP. 2011/12:1

om förlusten inte visar sig vara definitiv, t.ex. på konventionell beskattning. Anskaffningsutgiften grund av att värdepapperet faktiskt avyttras eller för de mottagna andelarna har i dessa fall prakom ackord träffas eller utdelning i konkursen tisk betydelse för beskattningen. erhålls. I första stycket stadgas att bestämmelserna Förevarande paragraf reglerar vilken anskaffi 34 § inte ska tillämpas på värdepapper som har ningsutgift som ska gälla för mottagna andelar i förvarats på ett investeringssparkonto när det ett sådant andelsbyte som här beskrivits. Av anses ha avyttrats på grund av att bolaget som första stycket framgår att de mottagna andelarna har gett ut det har försatts i konkurs. ska anses förvärvade för en ersättning som mot- Undantaget från 34 § IL gäller, enligt andra svarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet. stycket , inte tillgångar som när de enligt 8 § första Enligt andra stycket gäller första stycket inte stycket anses ha avyttrats utgjorde tillgångar vissa mottagna andelar. Det rör sig för det första som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund om, enligt första punkten , mottagna andelar som för beräkningen av kapitalunderlaget. omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller

48 kap. som är kvalificerade andelar. För det andra rör 7 § det sig om, enligt andra punkten , mottagna Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om andelar som har förvärvats som ersättning för investeringssparkonto. vissa kontofrämmande tillgångar. Dessa konto- I paragrafen regleras den s.k. genom- främmande tillgångar är, enligt andra punkten a , snittsmetoden för beräkning av anskaffningsut- kontofrämmande tillgångar som omfattas av gift. Metoden innebär att det genomsnittliga ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter investeringssparkonto, enligt andra punkten b , eller fordringsrätter av samma slag och sort som kontofrämmande tillgångar som vid avyttringen det avyttrade ska användas. Det genomsnittliga förvarades på investeringssparkontot med stöd innehavet ska beräknas med hänsyn till inträf- av 18 § lagen om investeringssparkonto och, fade förändringar i innehavet. Genom ändringen enligt andra punkten c , kontofrämmande införs i ett nytt fjärde stycke en begränsning av tillgångar som vid avyttringen förvarades på ett genomsnittsmetoden som innebär att vid investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om tillämpning av denna metod ska bortses från investeringssparkonto. Undantagen i andra delägarrätter av samma slag och sort som förva- punkten gäller oavsett om de mottagna ras på ett investeringssparkonto. Detta gäller andelarna är investeringstillgångar eller kontodock inte för tillgångar som enligt 42 kap. 38 § främmande tillgångar. Av 57 kap. 7 § IL framgår inte ska ligga till grund för beräkningen av kapi- att om en kvalificerad andel avyttras genom ett talunderlaget. För dessa tillgångar tillämpas andelsbyte ska mottagna andelar anses kvalifisåledes genomsnittsmetoden även om de förva- cerade hos andelsägaren. Andelar som vid ras på ett investeringssparkonto. andelsbyte förvärvas på grund av kvalificerade andelar är således alltid kvalificerade och omfat-

48 a kap. tas därför av undantaget i första punkten. 10 a § Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 52 kap. 6.13.3.9 om investeringssparkonto. 3 § En innehavare av ett investeringssparkonto Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om som avyttrar tillgångar på kontot genom andels- investeringssparkonto. byte och som ersättning förvärvar kontofräm- Enligt förevarande paragraf ska kapitalvinsten mande tillgångar enligt lagen om investerings- vid en avyttring av andra tillgångar än personliga sparkonto får enligt 23 § samma lag, med vissa tillgångar i vissa fall beräknas enligt genomundantag, välja om de förvärvade tillgångarna ska snittsmetoden i 48 kap. 7 §. Genom ändringen placeras på eller utanför investeringssparkontot. införs i ett nytt andra stycke en begränsning av Vid tillämpning av bestämmelserna i 48 a kap. första stycket som innebär att vid tillämpning av benämns de förvärvade tillgångarna ”mottagna genomsnittsmetoden ska det bortses från andelar”, 2 §. Om kontoinnehavaren väljer att tillgångar som förvaras på ett investeringssparinte placera de mottagna andelarna på sitt inve- konto. Detta gäller dock inte för tillgångar som steringssparkonto är andelarna föremål för enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för

PROP. 2011/12:1

beräkningen av kapitalunderlaget. För dessa I ett nytt tredje stycke tas in en bestämmelse tillgångar tillämpas således genomsnittsmetoden för beräkning av det lönebaserade utrymmet i de om förutsättningarna i första stycket är upp- fall en andel bara ägts under en del av året före fyllda även om de förvaras på ett investerings- beskattningsåret. I sådana fall ska bara ersättning sparkonto. som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det löne-

57 kap. baserade utrymmet för den andelen enligt första 11 § och andra styckena. Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.1 om höjt schablonbelopp i förenklingsregeln. 20 a § I paragrafen definieras årets gränsbelopp. I Paragrafen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om en första stycket första punkten finns den s.k. för- takregel för utdelning. enklingsregeln som säger att årets gränsbelopp är Paragrafen, som är ny, innehåller en ny takett belopp som motsvarar två och ett halvt regel för utdelning. Regeln har utformats med inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på takregeln för kapitalvinster i 22 § som förebild. andelarna i företaget. Det föreslås att nivån höjs Innebörden är att utdelning inte ska tas upp i till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp. inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående 11 a § under beskattningsåret från ett företag samman- Paragrafen föranleds av förslaget i 6.15.2.3 om lagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning upplägg med hjälp av förenklingsregeln. med högre belopp än som motsvarar 90 Paragrafen, som är ny, innehåller en inkomstbasbelopp. Kapitalvinster som beskattas begränsning i den s.k. förenklingsregeln som i inkomstslaget tjänst hanteras bara enligt 22 § finns i 11 § första stycket första punkten. och således inte enligt den nu föreslagna regeln. Begränsningen innebär att en person som äger Det görs även en hänvisning till 56 kap. 5 § så att kvalificerade andelar i flera företag får beräkna det framgår att prövningen av vilka som är årets gränsbelopp enligt denna regel för andelar i närstående ska göras med utgångspunkt från den endast ett av företagen. I de andra företagen får äldste delägaren och att en person som inräknats årets gränsbelopp beräknas enligt den s.k. i en närståendekrets inte ska inräknas i ytterlihuvudregeln i 11 § första stycket andra punkten. gare en krets. Ett motsvarande förtydligande görs i den befintliga takregeln för kapitalvinst i 12 § 22 §. Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.4 om I andra stycket anges att utdelning som tagits upplägg med inte varaktiga tillskott. upp av närstående som är eller har varit bosatt i I tredje stycket, som är nytt, tas in en en annan stat inom Europeiska ekonomiska sambestämmelse som innebär att tillskott som gjorts arbetsområdet, ska beaktas vid beräkningen av i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till om taket på 90 inkomstbasbelopp uppnåtts. företaget ska minska underlaget för årets gräns- Förutsättningen är att beskattningen motsvarar belopp enligt första stycket. Tillskott i form av den beskattning som skulle ha skett om den efterskänkande av en fordran på företaget ska närstående varit bosatt i Sverige. En liknande beaktas på samma sätt som övriga tillskott. bestämmelse finns i 22 § andra stycket. Underlaget ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant 20 b–20 d §§ och rubriken närmast före 20 b § tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på Till följd av att den nya takregeln placeras i 20 a § andelen. ska nuvarande 20 a–20 c §§ betecknas 20 b– Lagtexten har justerats något i förhållande till 20 d §§ och rubriken närmast före nuvarande lagrådsremissen. Ändringen kommenteras 20 a § ska sättas närmast före 20 b §. närmare i avsnitt 6.15.2.4 22 § 16 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.5 om en takregel för utdelning. upplägg med lönebolag. Paragrafen innehåller takregeln för beskattning av kapitalvinster i inkomstslaget tjänst. Som

PROP. 2011/12:1

framgår av avsnitt 6.15.2.2 kan det i vissa 10 § situationer uppstå tillämpningssvårigheter vid Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om fördelningen av takbeloppet mellan närstående. I ändrade skatteregler för investeringsfonder och första stycket görs därför, på samma sätt som i deras andelsägare. nya 20 a §, en hänvisning till 56 kap. 5 § så att det I paragrafens andra stycke fanns tidigare framgår att prövningen ska göras med utgångs- bestämmelsen om den skattesats som gäller för punkt från den äldste delägaren och att en investeringsfonder, 30 procent, medan huvudreperson som inräknats i en närståendekrets inte geln för juridiska personer är en skattesats om ska inräknas i ytterligare en krets. 26,3 procent. Eftersom skattskyldigheten för fonderna föreslås slopas tas andra stycket nu

61 kap. bort. 8 a § Ändringen föranleds av förslaget i 6.2 om 67 kap. nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade 2 § bilar. Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om I paragrafens andra stycke slopas andra skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. punkten. Det innebär att den ifrågavarande ned- I paragrafens första stycke anges i vilken sättningen av förmånsvärdet inte längre kommer ordning skattereduktionerna ska göras när en att gälla för bilar som är utrustade med teknik skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. för drift med alkohol. Då andra stycket därefter Bestämmelsen har kompletterats så att det framendast kommer att innehålla en punkt tas går att skattereduktion för gåva ska göras sist. numret för den första punkten bort. Ändringarna i andra stycket innebär vidare att 13 c § det för bilar som är utrustade med teknik för Ändringen föranleds av förslaget i 6.11 om sänkt drift med elektricitet läggs till ett villkor för mervärdesskatt för restaurang- och cateringnedsättningen av förmånsvärdet, nämligen att tjänster. elektriciteten ska tillföras bilen genom laddning I paragrafen införs en ny punkt 5. Av från yttre energikälla. Med yttre energikälla avses bestämmelsen framgår att sådana tjänster som t.ex. det befintliga elnätet. Detta innebär att avses i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesnedsättningen inte längre kommer att omfatta skattelagen (1994:200), förkortad ML, inte ska bilar där laddning av el bara genereras i fordonet. räknas som hushållsarbete. Av bestämmelsen i Ändringen i tredje stycket är en konsekvens av ML följer att det är restaurang- och att nedsättningen enligt andra stycket inte längre cateringtjänster, med undantag för den del av ska gälla för bilar som är utrustade med teknik tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, för drift med alkohol. som avses. Det innebär att tjänster som i mervärdesskattehänseende utgör restaurang-

65 kap. eller cateringtjänster inte kan bli föremål för 2 § skattereduktion för hushållarbete. Skatte- Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.6 om reduktionen för hushållsarbete omfattar ändrade skatteregler för investeringsfonder och exempelvis matlagning som utförs i eller i nära deras andelsägare. anslutning till bostaden samt städarbete eller I bestämmelsen regleras att statlig inkomst- annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. skatt ska beräknas bara om underlaget för Sådan matlagning och städning kan ingå i en skatten uppgår till minst 200 kronor, i stället för cateringtjänst. I de konkreta situationer då så är det tidigare beloppet 100 kronor. För fysiska fallet ger matlagningen respektive städningen personer gäller gränsvärdet för respektive under- inte rätt till skattereduktion. På samma sätt ger lag, dvs. 200 kronor för förvärvsinkomster, annat hushållsarbete inte heller rätt till 200 kronor för överskott i inkomstslaget kapital skattereduktion i de konkreta situationer då och 200 kronor i expansionsfondsskatt. Dess- arbetet ingår i en restaurang- eller cateringtjänst utom gäller gränsvärdet för det underlag som som mervärdesbeskattas med 12 procent. Vad beräknas för juridiska personer. som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av det begreppet som finns i artikel 6 i rådets genom-

PROP. 2011/12:1

förandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 24 § 15 mars 2011 om fastställande av tillämpnings- Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om föreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat I paragrafen anges vilka fysiska personer som tillämpningsförordningen. Beträffande denna kan få skattereduktion. definition, se bland annat avsnitt 6.11.3 och Av första stycket framgår att skattereduktion kommentaren till förslaget till lag om ändring i kan efter begäran medges de som vid mervärdesskattelagen, avsnitt 6.22.12. beskattningsårets utgång fyllt 18 år (första punkten) , varit obegränsat skattskyldiga under 20 § någon del av beskattningsåret (andra punkten) Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om och lämnat gåvor till hjälpverksamhet bland skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. behövande eller till främjande av vetenskaplig Bestämmelsen är det grundstadgande som forskning om mottagaren är en godkänd innebär att skattskyldiga har rätt till skatte- gåvomottagare (tredje punkten) . Vidare framgår reduktion för gåvor till godkända gåvomottagare av tredje punkten att skattereduktion också kan i den omfattning som anges i 67 kap. Regler om komma i fråga när den skattskyldige fått en gåva vem som kan bli godkänd gåvomottagare finns i i sitt namn till en godkänd gåvomottagare som 6–8 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare en löneförmån. Tredje punkten omfattar också vid skattereduktion för gåva. den situationen att ett bolag lämnat en gåva men omständigheterna är sådana att en aktieägare 21 § utdelningsbeskattats. Situationen behandlas i Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om avsnitt 6.16.3.9 och 6.16.3.10. Den som på detta skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. sätt blir utdelningsbeskattad har rätt till Av paragrafen framgår att skattereduktion skattereduktion. bara kan komma i fråga för penninggåvor samt Av andra stycket framgår att skattereduktion att en gåva för att ingå i givarens underlag för även kan tillgodoräknas begränsat skattskyldiga skattereduktion måste uppgå till minst personer som har skattepliktiga inkomster enligt 200 kronor vid varje gåvotillfälle. Tre gåvor om 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, dvs. t.ex. 100 kronor räknas således inte in i givarens utomlands bosatta som begärt att få sina underlag, medan däremot en gåva om inkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i 300 kronor gör det. En penninggåva kan bestå av stället för enligt lagen (1991:586) om särskild annan valuta än svenska kronor. inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för 22 § utomlands bosatta artister, m.fl. samt Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. näringsverksamhet för inkomster från ett fast Av paragrafen framgår att det sammanlagda driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet underlaget måste uppgå till minst 2 000 kronor av sådana förvärvsinkomster som ska beskattas i för att skattereduktion över huvud taget ska Sverige ska vidare uteslutande eller så gott som kunna komma i fråga. uteslutande utgöra den skattskyldiges sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från 23 § Sverige och andra länder. Med överskott av Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om förvärvsinkomster avses summan av tjänsteskattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. intäkter och intäkter av näringsverksamhet efter Av bestämmelsen framgår att en begäran om avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. skattereduktion ska göras i inkomst- Det ankommer på den skattskyldige att ange deklarationen för det beskattningsår då en gåva vilka inkomster denne uppbär utomlands. har lämnats. Detta avser både den situationen att Tredje stycket gäller dödsbon. Som framgår av den skattskyldige har lämnat gåvan och den avsnitt 6.16.3.9 är avsikten att vad ett dödsbo situation att någon annan har lämnat en sådan kan ge i gåva inte grundar rätt till skattegåva som den skattskyldige ska förmåns- eller reduktion vare sig för boet eller dess delägare. utdelningsbeskattas för. Den senare situationen Däremot kan boet ges skattereduktion som berörs ytterligare i kommentaren till 24 §. grundas på en gåva som den avlidne lämnat före

PROP. 2011/12:1

dödsfallet eller för gåva som under den avlidnes Övergångsbestämmelser till SFS 2005:1136 livstid lämnats av någon annan och som ska tas Ändringen föranleds av förslaget i 6.17.1 om upp som inkomst (dvs. förmånsbeskattning eller vissa bostadsbeskattningsfrågor. utdelningsbeskattning). Tiden i andra punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) 25 § om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om förlängs till att gälla till och med utgången av år skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. 2015. I paragrafens två stycken regleras hur underlaget för skattereduktion ska beräknas. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser I första stycket första punkten finns den Av första punkten framgår att bestämmelserna grundläggande regeln om underlaget för föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Lagen skattereduktionen. I underlaget ingår alla de föreslås tillämpas första gången vid 2013 års gåvor som personen lämnat under året och som taxering om inte något annat anges i punkterna vid ett och samma gåvotillfälle uppgått till minst 2 och 3. 200 kronor. Av andra punkten följer att äldre lydelse av I första stycket andra punkten behandlas de 11 kap. 22 § fortfarande ska gälla för arbete i gåvor som en arbetsgivare lämnat som en löne- Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet. förmån för en arbetstagares räkning och sådan De nya bestämmelserna gäller således endast för bolagsgåva som en delägare blivit utdel- arbete i Sverige som påbörjas från och med den 1 ningsbeskattad för. Kravet på att gåvan vid januari 2012. gåvotillfället ska uppgå till minst 200 kronor Enligt tredje punkten tillämpas gäller också i dessa fall. bestämmelserna i 16 kap. 9 § första gången på Av andra stycket följer att omkostnader som utgifter som är hänförliga till tid efter den givaren haft för att lämna gåvan inte räknas in i 31 december 2011. underlaget. Exempel på sådana omkostnader är I fjärde punkten anges att uppskovsbelopp vid gireringsavgift och porto. andelsbyten som fastställts enligt äldre bestämmelser ska tas upp som intäkt om den mottagna 26 § andelen överförs från ett konto som inte är ett Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om investeringssparkonto till ett eget investeringsskattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. sparkonto. Bestämmelsen föranleds av förslaget i I paragrafen anges hur man beräknar 6.13.3.7 om investeringssparkonto. skattereduktionens storlek. Skattereduktionen är Femte punkten är en följd av att den nya 25 procent av underlaget för skattereduktionen. skatteförfarandelagens terminologi inte får fullt Som framgår av 22 § måste underlaget uppgå till genomslag redan vid ikraftträdandet. Begreppen minst 2 000 kronor för att skattereduktion över självdeklaration och taxering ersätts av nya huvud taget ska kunna komma i fråga. Det begrepp först efter 2013 års taxering. betyder att den lägsta skattereduktion som kan komma i fråga är (25 % av 2 000 =) 500 kronor. Den högsta skattereduktion som en fysisk 6.22.5 Förslaget till lag om ändring i lagen person kan få är 1 500 kronor. Maximal (2011:000) om ändring i skattereduktion uppnås när underlagets belopp inkomstskattelagen (1999:1229) är (1 500 / 25 % =) 6 000 kronor.

1 kap.

Övergångsbestämmelser till SFS 2001:1175 16 § Ändringen i övergångsbestämmelsernas tredje Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om punkt föranleds av förslaget i 6.2 om nedsatt skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. förmånsvärde för vissa miljöbilar och innebär att En ny tredje strecksats införs av vilken det reglerna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena framgår att regler om förfarandet vid skatteinkomstskattelagen (1999:1229) ska tillämpas till reduktion för gåva finns i lagen om godkännande och med det beskattningsår som slutar den 31 av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. december 2013.

PROP. 2011/12:1

2 kap. 10 a § 1 § Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i Ändringen föranleds av förslaget i 6.13 om 6.13.3.10 om investeringssparkonto. investeringssparkonto. Paragrafen anger att utländska intäkter som Katalogen med definitioner och förklaringar enligt nya 2 kap. 1 a § ska anses ha tagits upp till samt hänvisningar till var dessa finns utökas med beskattning inte ska tas med i den skattskyldiges termen investeringssparkonto. En hänvisning sammanlagda kapitalinkomster. Av detta följer görs till 42 kap. 35 § där termen förklaras. att de sammanlagda kapitalinkomsterna, bortsett från övriga intäkter och kostnader i inkomst-

33 kap. slaget kapital, endast innefattar den schablon- 3 § intäkt som ska tas upp enligt 42 kap. 36 § IL. Ändringen i paragrafen görs som en konsekvens av den i avsnitt 6.15.3 föreslagna ändringen. 10 b § Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om investeringssparkonto. 6.22.6 Förslaget till lag om ändring i lagen I paragrafen anges att utländska intäkter som (2011:000) om ändring i avses i nya 2 kap. 1 a § får tas med i de utländska kupongskattelagen (1970:624) kapitalinkomsterna endast till den del de, för ett visst taxeringsår, inte överstiger den schablon- 4 § intäkt som ska tas upp till beskattning enligt Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.4 om 42 kap. 36 § IL. ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare. Det nya nionde stycket innebär att utländska 6.22.8 Förslaget till lag om ändring i lagen investeringsfonder (fondföretag) inte längre är (2011:000) om ändring i lagen skyldiga att betala kupongskatt på utdelningar (1986:468) om avräkning av från svenska aktiebolag och investeringsfonder. utländsk skatt Undantaget från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning begränsas dock av 2 kap. kontrollskäl till utländska investeringsfonder 7 § som motsvarar fondföretag enligt lagen Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om (2004:46) om investeringsfonder och som hör investeringssparkonto. hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska I paragrafens andra stycke görs en ändring samarbetsområdet, eller i en stat med vilken innebärande att sådan utländsk intäkt som avses i Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller nya 2 kap. 1 a § ska anses ha ingått i underlaget en artikel om informationsutbyte eller ett avtal för beslut om skatt det år som den skulle ha om informationsutbyte i skatteärenden. ingått i underlaget om den skulle ha tagits upp till beskattning.

6.22.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av 6.22.9 Förslaget till lag om ändring i utländsk skatt taxeringslagen (1990:324)

2 kap. 1 kap.

1 a § 1 § Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om 6.13.3.10 om investeringssparkonto. ändrad beskattning av kapitalförsäkring. Av paragrafen framgår att utländsk intäkt, vid Som en följd av att det införs två nya punkter i tillämpning av 2 kap., ska anses ha tagits upp 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastenligt inkomstskattelagen (1999:1229), för- ningsskatt på pensionsmedel ändras hänviskortad IL, även om intäkten i enlighet med nya ningen till den paragrafen till att avse första 42 kap. 42 § IL inte ska tas upp. stycket 1–4 och 6–10.

PROP. 2011/12:1

6.22.10 Förslaget till lag om ändring i lagen 6 delats upp i punkterna 6 och 7 i första stycket. (1990:661) om avkastningsskatt på Därutöver görs i tredje stycket en justering som pensionsmedel medför att stycket ska tillämpas även på avtal om tjänstepension som är jämförbart med en 2 § pensionsförsäkring. Eftersom det inte längre Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om krävs att en pensionsförsäkring ska vara meddeändrad beskattning av kapitalförsäkring. lad i en försäkringsrörelse som bedrivs från fast När det gäller utländska kapitalförsäkringar driftsställe i Sverige saknas anledning att behålla och avtal om tjänstepension som är jämförbara begränsningen till enbart avtal om tjänstepension med kapitalförsäkring är det den enskilde som är som är jämförbart med kapitalförsäkring (jfr skattskyldig för avkastningsskatten. När det nu prop. 2005/06:22 s. 58). föreslås att kapitalunderlaget för avkastningsskatt när det gäller kapitalförsäkringar även ska 3 a § bestå av premiebetalningar under året, Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i formuleras skattskyldighetsbestämmelsen i 2 § 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalförförsta stycket 7 och 9 så att det framgår att säkring. skattskyldigheten inte är knuten till Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 3 § förhållandena vid årets ingång. Hur kapital- andra–elfte styckena. Eftersom bestämmelserna underlaget ska beräknas utifrån gjorda premie- för beräkning av skatteunderlaget ändras och betalningar för dessa kapitalförsäkringar och flyttas till den nya 3 d §, anges numera i åttonde avtal om tjänstepension framgår av 3 b §. stycket att till det värde som enligt det stycket I paragrafen första stycke införs två nya ska undantas från skatteunderlaget får tillägg punkter, där den tidigare punkten 6 delas upp i göras för årlig värdestegring beräknad enligt punkterna 6 och 7 och den tidigare punkten 7 3 d § första och fjärde styckena. Bestämmelsen blir punkterna 8 och 9. Punkten 6 reglerar allt- innebär dock precis som tidigare att det undanjämt skattskyldigheten för en obegränsat skatt- tagna värdet varje år får räknas upp med den skyldig som innehar en utländsk pensionsförsäk- genomsnittliga statslåneräntan under ring medan punkten 7 reglerar skattskyldigheten kalenderåret närmast före beskattningsåret. för obegränsat skattskyldig som under beskattningsåret innehaft en utländsk kapitalförsäkring. 3 b § Punkterna 8 och 9 innehåller motsvarande Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i reglering för innehavare av avtal om tjänste- 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalförpension som kan likställas med pensionsförsäk- säkring. ring (punkt 8) respektive kapitalförsäkring I paragrafen anges i första stycket att värdet av (punkt 9). I punkten 8 görs en redaktionell premier som betalats under beskattningsåret för ändring genom att ”ingått ett avtal” byts ut mot kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension ”innehar ett avtal”. Som en följd av dessa som är jämförbart med kapitalförsäkring ska ändringar har den förutvarande punkten 8 nu ingå i kapitalunderlaget. Bestämmelsen gäller för fått beteckningen 10 . skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7 Som framgår av första stycket är det enbart och 9. Genom att uttrycket ”premier” används den som är obegränsat skattskyldig som är skatt- följer att ”insättningar” till försäkringen i form skyldig till avkastningsskatt. Förslaget att av ränta, utdelning eller annan avkastning på kapitalunderlaget när det gäller kapitalförsäk- kapitalunderlaget som försäkringsgivaren har ringar och motsvarande avtal om tjänstepension tilldelat försäkringen under beskattningsåret inte även ska bestå av premiebetalningar får till följd ska öka kapitalunderlaget. Något uttryckligt att även den som blir obegränsat skattskyldig undantag för sådana värdeöverföringar anses inte under ett beskattningsår kan bli skattskyldig till nödvändigt eftersom försäkringstagaren inte är avkastningsskatt för det året. Kapitalunderlaget berättigad att lyfta utdelning eller annan kommer i dessa fall att baseras på de premie- avkastning för egen del utan erhåller denna betalningar som görs efter att den skattskyldige indirekt genom försäkringsgivaren eftersom blivit obegränsat skattskyldig, se 3 b §. försäkringsgivaren äger tillgångarna i försäkring- I paragrafens andra och tredje stycken görs en. redaktionella ändringar på grund av att punkten

PROP. 2011/12:1

Av sista meningen i första stycket framgår att I andra stycket anges att vid beräkning av när värdet av premier som betalats under året kapitalunderlag enligt första stycket ska, för beräknas ska premier som har betalats in under skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 och den andra halvan av beskattningsåret beräknas 2, bortses från premiebetalningar som är hänförtill halva premiebeloppet. Om t.ex. en premie liga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade om 10 000 kronor betalas in i mars och en ny enligt grunder som fastställts i kollektivavtal premie om 5 000 kronor betalas i september ska mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, således kapitalunderlaget ökas med 10 000 + som är hänförliga till försäkringar som i redovis- 2 500 = 12 500 kronor. ningshänseende tas upp som grupplivförsäk- Eftersom värdet av premier som betalats ringar, eller som avser sjuk- och olycksfallsunder året numera ska ingå i kapitalunderlaget försäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, ska alltså ett kapitalunderlag beräknas redan för I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och det år då en kapitalförsäkring eller ett motsva- 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Dessa rande avtal om tjänstepension tecknas. Kapital- undantag gäller således såväl svenska och underlaget för beskattningsåret då en kapitalför- utländska livförsäkringsföretag som utländska säkring eller ett avtal om tjänstepension tecknas tjänstepensionsinstitut. Undantagen gällande kommer att baseras på de premier som betalas beräkningen av den del av kapitalunderlaget som till försäkringen respektive avtalet från och med avser premiebetalningar motsvarar de undantag teckningstillfället till och med årets utgång. som i dag finns i 3 § tredje stycket 2–4. Samma Eftersom försäkringen respektive avtalet inte försäkringar som enligt nuvarande regler existerade vid årets ingång kan i dessa fall inget undantas från avkastningsskatt kommer således värde vid beskattningsårets ingång ingå i kapital- att undantas även från förslaget att underlaget. premiebetalningar ska ingå i beräkningen av Syftet med bestämmelsen är att säkerställa kapitalunderlaget för vissa försäkringar och beskattningen av belopp som under beskatt- tjänstepensionsavtal. ningsåret betalas in till en kapitalförsäkring eller ett tjänstepensionsavtal. Eftersom premiebetal- 3 c § ningar sker under hela året kan kapitalunderlaget Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i inte fastställas slutligt förrän vid årets utgång. Av 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalfördetta följer också att årets avkastningsskatt inte säkring. kan beräknas slutligt förrän vid denna tidpunkt. Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Bestämmelsen omfattar svenska livförsäk- kapitalunderlaget ska fördelas mellan överlåtare ringsföretag, utländska livförsäkringsföretag som och förvärvare när en utländsk kapitalförsäkring bedriver kapitalförsäkringsrörelse från fast drift- eller ett utländskt avtal om tjänstepension som ställe i Sverige och utländska tjänstepensions- är jämförbart med en kapitalförsäkring överlåts institut som bedriver med kapitalförsäkrings- under ett beskattningsår. När det gäller verksamhet jämförbar tjänstepensionsverksam- utländska kapitalförsäkringar och jämförbara het från fast driftställe i Sverige. Vidare omfattas tjänstepensionsavtal är försäkringstagaren skattobegränsat skattskyldiga som innehar kapital- skyldig för avkastningsskatten. försäkring som har meddelats av en utländsk Av andra stycket framgår att den del av kapiförsäkringsgivare, eller sådant tjänstepensions- talunderlaget som ska beräknas enligt 3 a § ska avtal som är jämförbart med kapitalförsäkring tas med av den överlåtare som innehade en som har ingåtts med ett utländskt tjänste- kapitalförsäkring eller ett motsvarande avtal om pensionsinstitut, om försäkringsgivaren eller tjänstepension vid beskattningsårets ingång. institutet saknar fast driftställe i Sverige. I tredje stycket regleras hur de premier som Paragrafen reglerar enbart hur kapitalunder- enligt 3 b § ska ingå i kapitalunderlaget ska laget ska beräknas för kapitalförsäkring och fördelas mellan överlåtare och förvärvare. En sådant avtal om tjänstepension som är jämför- kapitalförsäkring eller ett motsvarande avtal om bart med kapitalförsäkring. Vid beräkning av tjänstepension kan överlåtas flera gånger under kapitalunderlaget för bland annat svenska och samma beskattningsår. Samma innehavare kan utländska pensionsförsäkringar eller avtal om således vara både överlåtare och förvärvare. För tjänstepension som är jämförbara med pensions- såväl överlåtare som förvärvare gäller att dessa försäkring ska enbart reglerna i 3 a § tillämpas. ska ta med premiebetalningar som görs från och

PROP. 2011/12:1

med tidpunkten för förvärv av en försäkring eller det bara den del som är hänförlig till kapitalett avtal till och med tidpunkten för överlåtelse försäkring som ska tas med vid beräkning av av desamma. Varje innehavare ska således ta med skatteunderlaget för sådana försäkringar. Att de premiebetalningar som görs under innehavs- premiebetalningar till kapitalförsäkring som tiden i kapitalunderlaget. skett under beskattningsåret ska ingå i kapitalunderlaget framgår av 3 b §. I de fall då en 3 d § utländsk kapitalförsäkring överlåtits under Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i beskattningsåret framgår det av 3 c § hur 6.13.4.4 om ändrad beskattning av kapitalför- kapitalunderlaget ska beräknas för överlåtare och säkring. förvärvare. Skatteunderlaget beräknas genom att I första stycket anges huvudregeln för beräk- det enligt 3 a–3 c §§ beräknade kapitalunderlaget ningen av skatteunderlaget för bland annat multipliceras med statslåneräntan vid utgången pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal. av november kalenderåret närmast före beskatt- Skatteunderlaget ska beräknas genom att ningsåret. kapitalunderlaget enligt 3 a § multipliceras med Av tredje stycket följer att skatteunderlaget för den genomsnittliga statslåneräntan under kalen- utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver deråret närmast före ingången av beskattnings- med kapitalförsäkringsverksamhet jämförbar året. tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i För skattskyldiga som avses i 2 § första Sverige ska beräknas på samma sätt som för stycket 1 och 2, dvs. svenska livförsäkringsföre- kapitalförsäkringar enligt andra stycket. tag, utländska livförsäkringsföretag som bedriver Detsamma gäller för obegränsat skattskyldiga försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige som har ingått ett avtal om tjänstepension som och utländska tjänstepensionsinstitut som bedri- är jämförbart med kapitalförsäkring med ett ver med försäkringsverksamhet jämförbar utländskt tjänstepensionsinstitut om det tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i utländska tjänstepensionsinstitutet saknar fast Sverige, utgörs kapitalunderlaget enligt 3 a § driftställe i Sverige. Det som sägs i andra stycket första stycket av den skattskyldiges tillgångar vid om kapitalförsäkringar ska således vid tillämpingången av beskattningsåret efter avdrag för ning av tredje stycket anses avse avtal om finansiella skulder. Kapitalunderlaget enligt 3 a § tjänstepension. för dessa skattskyldiga avser således alla till- I fjärde stycket anges att skatteunderlaget gångar oavsett om de är hänförliga till avrundas nedåt till helt hundratal kronor. pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring. Eftersom ett särskilt skatteunderlag ska beräknas 9 § för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4.4 om som är jämförbart med kapitalförsäkring ändrad beskattning av kapitalförsäkring. undantas i första stycket den del av kapitalunder- Paragrafens första stycke har kompletterats laget enligt 3 a § för skattskyldiga som avses i 2 § med en hänvisning till 3 d § första och fjärde 1 och 2 som ska tas med vid beräkning av skatte- styckena. underlag för kapitalförsäkring och motsvarande I andra stycket anges skattesatsen för skattetjänstepensionsavtal enligt andra eller tredje underlag som avser kapitalförsäkring och sådant stycket. avtal om tjänstepension som är jämförbart med I andra stycket anges hur skatteunderlaget som kapitalförsäkring. Denna skattesats höjs från 27 avser kapitalförsäkring ska beräknas. Bestämmel- till 30 procent. sen är tillämplig på såväl svenska livförsäkringsföretag, utländska livförsäkringsföretag som 10 a § driver verksamhet från fast driftställe i Sverige Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om som obegränsat skattskyldiga som innehar ändrad beskattning av kapitalförsäkring. kapitalförsäkring som har meddelats av en I paragrafen görs en redaktionell ändring med utländsk försäkringsgivare som saknar fast drift- anledning av de nya punkter som införs i 2 § ställe i Sverige. första stycket. Skatteunderlaget för kapitalförsäkring beräknas med tillämpning av 3 a, 3 b och 3 c §§. För den del av kapitalunderlaget som avses i 3 a § är

PROP. 2011/12:1

12 § beräkningen av kapitalunderlaget som ligger till Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om grund för skatteunderlaget. ändrad beskattning av kapitalförsäkring. Andra punkten i övergångsbestämmelserna I paragrafen görs en redaktionell ändring med har redigerats om så att det nuvarande första anledning av de nya punkter som införs i 2 § stycket delas upp i två stycken. första stycket. I andra punkten första stycket föreslås att de livförsäkringsavtal som omfattas av andra Övergångsbestämmelser till SFS 2008:136 punkten även vid tillämpning av 3 b–3 d §§ i Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel om ändrad beskattning av kapitalförsäkring. beräkning av kapitalunderlag ska likställas med Fram till den 1 maj 2008 likställdes vissa pensionsförsäkring. kapitalförsäkringar, s.k. kapitalpensionsförsäk- Det särskilda skatteunderlag som anges i ringar, med pensionsförsäkringar i 9 § lagen om andra stycket av övergångsbestämmelsen ska avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband behandlas som ett värde hänförligt till en med att bestämmelserna i 9 § om kapital- kapitalförsäkring. När nu reglerna för beräkning pensionsförsäkringar togs bort infördes vissa av kapitalunderlag för kapitalförsäkring ändras övergångsbestämmelser. bör även kapitalunderlaget som ligger till grund Av andra punkten i dessa övergångs- för detta särskilda skatteunderlag beräknas enligt bestämmelser framgår att livförsäkringsavtal som de nya reglerna för kapitalförsäkring. I det nya avses i 9 § tredje stycket i lagen om avkast- tredje stycket föreslås därför att när det gäller ningsskatt på pensionsmedel i dess äldre lydelse beräkning av det särskilda skatteunderlaget ska och som ingåtts senast den 1 februari 2007, dvs. första stycket inte gälla. Detta innebär att sådana s.k. kapitalpensionsförsäkringar, även efter särskilda skatteunderlag som avses i andra ikraftträdandet av lagen (2008:136) om ändring i stycket ska beräknas och beskattas enligt nämnda lag ska likställas med pensionsförsäkring bestämmelserna för kapitalförsäkring. vid tillämpning av 9 §. Innebörden av övergångsbestämmelsen är att dessa försäkringar även efter Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser slopandet av 9 § tredje stycket ska beskattas som De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den pensionsförsäkringar med den lägre avkastnings- 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid skattesatsen om 15 procent. Om en premie 2013 års taxering. För en skattskyldig som har betalas för en sådan försäkring efter den kalenderår som beskattningsår innebär detta att 1 februari 2007 gäller dock att premiebetalningen kapitalunderlaget för 2012 ska ökas med premier under vissa förutsättningar ska ligga till grund som har betalats in till försäkringen efter ikraftför beräkningen av ett särskilt skatteunderlag. trädandet. Vidare ska statslåneräntan vid Detta särskilda skatteunderlag ska beskattas med utgången av november 2011 ligga till grund för skattesatsen för kapitalförsäkring, som föreslås beräkningen av skatteunderlaget för 2012. ändras från 27 procent till 30 procent. För skattskyldiga med brutet räkenskapsår Enligt nuvarande bestämmelser beräknas föreslås att äldre bestämmelser ska tillämpas för kapitalunderlaget för såväl pensionsförsäkring beskattningsår som har påbörjats före ikraftträsom kapitalförsäkring på samma sätt. Förslaget i dandet. 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring innebär bl.a. att beräkningen av kapitalunderlag för kapitalförsäkring kommer att skilja 6.22.11 Förslaget till lag om ändring i lagen sig från beräkningen av kapitalunderlag för (2011:000) om ändring i lagen pensionsförsäkring. När det gäller kapitalunder- (1990:661) om avkastningsskatt på laget för kapitalförsäkring ska under året betalda pensionsmedel premier ingå i underlaget. Eftersom kapitalpensionsförsäkringar enligt övergångs- 3 § bestämmelsen ska likställas med pensionsförsäk- Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4.3 om ringar när det gäller vilken skattesats som ska ändrad beskattning av kapitalförsäkring. tillämpas på skatteunderlaget bör de likställas I paragrafen anges att skattskyldiga som avses med pensionsförsäkringar även när det gäller i 2 § ska beräkna ett kapitalunderlag som ligger till grund för skatteunderlaget som skatten

PROP. 2011/12:1

beräknas på. Bestämmelserna i nuvarande andra– tilltugg, en varm korv eller bara någon dryck. elfte styckena flyttas till 3 a §. Vidare kan det exempelvis vara fråga om en kopp Bland de skattskyldiga som enligt paragrafen kaffe med en smörgås, bakelse eller tårtbit. Vem ska beräkna ett kapitalunderlag återfinns bland som levererar saknar betydelse, det kan annat obegränsat skattskyldig som under exempelvis vara en restaurang, ett konditori eller beskattningsåret innehaft en utländsk kapital- en cateringfirma. försäkring eller ett motsvarande tjänstepensions- För att det ska röra sig om en restaurang- eller avtal. Skattskyldighetsbestämmelserna i 2 § cateringtjänst krävs för det andra att fråga är om 7 och 9 har ändrats för att reglera skattskyldig- flera komponenter där leveransen av mat eller heten för den som under någon del av beskatt- dryck bara är en del och där övriga komponenter ningsåret innehaft en sådan försäkring eller ett utgörs av tjänster som möjliggör att maten eller sådant avtal. För den som förvärvar en kapital- drycken direkt kan konsumeras. Som exempel på försäkring under beskattningsåret ska kapital- sådana tjänster kan nämnas iordningställande av underlaget beräknas utifrån de premier som lokalen där serveringen kommer att ske, därefter betalas till försäkringen, se 3 b och tillagning av maten och tillhandahållandet av 3 c §§. Om inga premiebetalningar görs under betjäning. Tjänster som inte har något samband resterande del av beskattningsåret kommer det med möjligheten att omedelbart konsumera mat således för dessa skattskyldiga inte att finnas eller dryck, exempelvis restaurangunderhållning, något underlag för att beräkna ett kapitalunder- kan inte utgöra en del av en restaurang- eller lag avseende detta beskattningsår. cateringtjänst. För att betraktas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det tredje att tjänsterna – 6.22.12 Förslaget till lag om ändring i inte tillhandahållandet av mat eller dryck – utgör mervärdesskattelagen (1994:200) den övervägande delen. Så kallad take-away (färdiglagad mat som hämtas på exempelvis en

7 kap. restaurang för att ätas någon annanstans) är ett 1 § exempel på en situation där tjänsteinslaget inte är Ändringen föranleds av förslaget i 6.11 om sänkt tillräckligt stort för att det ska bli fråga om en mervärdesskattesats för restaurang- och restaurang- eller cateringtjänst. I dessa fall är det cateringtjänster. i stället fråga om leverans av livsmedel vilket I andra stycket förs en ny punkt 5 in. Enligt leder till att skattesatsen i alla fall blir 12 procent. denna ska skatten tas ut med 12 procent av Skillnaden mellan en restaurangtjänst och en beskattningsunderlaget vid omsättning av cateringtjänst är endast platsen för tillhandarestaurang- och cateringtjänster, med undantag hållandet. En restaurangtjänst tillhandahålls i för den del av tjänsten som avser spritdrycker, tillhandahållarens lokaler, exempelvis på en vin och starköl. En definition av begreppet restaurang eller ett konditori medan en restaurang- och cateringtjänster finns i artikel 6 i cateringtjänst utförs exempelvis hemma hos tillämpningsförordningen. I korthet säger denna någon, i en festlokal eller på en arbetsplats. definition att en restaurang- och cateringtjänst En restaurang- eller cateringtjänst, eller en del består av leverans av mat eller dryck (eller både av en sådan tjänst, som avser spritdrycker, vin mat och dryck) tillsammans med tillhanda- och starköl omfattas inte av den reducerade hållande av ett antal tjänster som möjliggör att skattesatsen. Dessa delar måste särskiljas från maten eller drycken direkt kan konsumeras. För tjänsten i övrigt. Det är inte enbart själva att räknas som en restaurang- eller cateringtjänst spritdrycken, vinet eller starkölet som ska krävs vidare att tjänsterna utgör den övervägande beskattas med normalskattesatsen utan hela delen. Begreppet restaurang- och cateringtjänster tillhandahållandet. Om man exempelvis serverar bör tolkas i enlighet med vad som följer av en starköl i en bar ska hela detta sammansatta tillämpningsförordningens artikel 6. tillhandahållande beskattas med normalskatte- En restaurang- eller cateringtjänst består alltså satsen. Om det i stället är en kopp kaffe som för det första av leverans av mat eller dryck. Den serveras ska hela det sammansatta behöver inte avse mat eller dryck av något tillhandahållandet beskattas med den reducerade särskilt slag eller mängd, utan det kan vara fråga skattesatsen. Om vin serveras till en middag på om exempelvis en middag, något att dricka med restaurang ska hela den del av restaurangtjänsten

PROP. 2011/12:1

som avser vinet beskattas med normalskatte- 12 kap. satsen. Spritdrycker, vin och starköl ingår inte Upphävande av 9 a § och utgående av rubriken heller i kategorin livsmedel, som enligt 7 kap. 1 § närmast före 9 a § andra stycket 4 ML beskattas med samma Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om skattesats som restaurang- och cateringtjänster. ändrade skatteregler för investeringsfonder och Mervärdesbeskattningen av dryck är alltså deras andelsägare. densamma oavsett om den ingår i en restaurang- Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § inkomsteller cateringtjänst eller inte. Skattesatsen på skattelagen (1999:1229) att investeringsfonder spritdrycker, vin och starköl är alltid 25 procent inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av medan skattesatsen på övrig dryck, exempelvis tillgångar som ingår i fonden behövs det inte folköl, lättöl och mineralvatten alltid är någon särskild reglering av rättigheter och 12 procent. skyldigheter när det gäller skatt vid fusion, delning eller annan ombildning av investeringsfonder.

6.22.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift 19 kap.

2 § 3 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring. förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att Ändringen i andra stycket är föranledd av att den allmänna löneavgiften från och med den det införs två nya punkter i 2 § första stycket 1 januari 2012 uppgår till 9,21 procent. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, där den tidigare punkten 6 delas Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser upp i punkterna 6 och 7 och den tidigare De nya bestämmelserna föreslås enligt första punkten 7 blir punkterna 8 och 9. punkten träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt den andra punkten ska bestämmelsen tillämpas på lön eller annan ersättning som betalas ut efter 6.22.15 Förslaget till lag om ändring i lagen den 31 december 2011. I tredje punkten anges att (2011:000) om ändring i lagen bestämmelsen också tillämpas på inkomst som (1998:189) om förhandsbesked i uppbärs efter den 31 december 2011. Om skattefrågor beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige 1 § inte visar annat, så stor del av beskattningsårets Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om inkomst anses hänförlig till tiden efter den ändrad beskattning av kapitalförsäkring. 31 december 2011 som svarar mot förhållandet Som en följd av att det införs två nya punkter i mellan den del av beskattningsåret som infaller 2 § första stycket lagen (1990:661) om under denna tid och beskattningsåret. avkastningsskatt på pensionsmedel ändras hänvisningen till den paragrafen i första stycket 1 b till att avse första stycket 1–4 och 6–10.

6.22.14 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

6.22.16 Förslaget till lag om ändring i lagen

11 kap. (1999:1305) om

9 § Forskarskattenämnden Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. 4 § Ändringen är av redaktionell natur. Den beror Förslaget föranleds av förslaget i 6.3 om på att ett antal paragrafer tillkommer i 67 kap. förenklad expertskatt. inkomstskattelagen (1999:1229) samt på att I paragrafen, som innehåller regler om när hänvisningen rätteligen bör omfatta även Forskarskattenämnden är beslutför, föreslås 67 kap. 1 § nämnda lag. införande av ett nytt andra stycke . Det nya stycket innebär att i ärenden om arbetstagare,

PROP. 2011/12:1

som har en ersättning för arbetet i Sverige som 6.22.18 Förslaget till lag om ändring i lagen per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet (2000:981) om fördelning av för det kalenderår då arbetet påbörjas, är socialavgifter nämnden beslutför med ordföranden eller vice ordföranden ensam. Det förenklade förfarande 12 § som härigenom föreslås förutsätter därmed att Ändringen föranleds av förslaget i 6.6 om beslut kan fattas med tillämpning av den justering av procentsats för förskott av egenföreslagna nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § avgifter. tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringen i paragrafen innebär att den procentsats utifrån vilken det förskott av egenavgifterna beräknas som Försäkringskassan får 6.22.17 Förslaget till lag om ändring i tillgodoföra sig höjs från 8,6 procent till socialavgiftslagen (2000:980) 10,3 procent.

2 kap.

26 § 6.22.19 Förslaget till lag om ändring i lagen Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om (2001:1227) om självdeklarationer förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att och kontrolluppgifter nivåerna för föräldraförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften i arbetsgivaravgifterna 1 kap. justeras till 2,60 respektive 0,30 procent. De 5 § sammanlagda arbetsgivaravgifterna uppgår Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5 om således till 22,21 procent från och med den ändrad beskattning av kapitalförsäkring. 1 januari 2012. Som en följd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkast-

3 kap. ningsskatt på pensionsmedel ändras hänvis- 13 § ningen till den paragrafen till att avse första Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om stycket 1–4 och 6–10. förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att nivåerna för föräldraförsäkringsavgiften och 2 kap. arbetsskadeavgiften i egenavgifterna justeras till 2 § 2,60 respektive 0,30 procent. De sammanlagda Ändringen föranleds av förslagen i 6.14.5.1.2 och egenavgifterna uppgår således till 19,76 procent 6.14.5.1.3 om ändrade skatteregler för från och med den 1 januari 2012. investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.5 om investeringssparkonto. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse I paragrafens tredje punkt anges att fysiska De nya bestämmelserna föreslås enligt första personer ska lämna allmän självdeklaration om punkten träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt intäkterna i inkomstslaget kapital uppgår till den andra punkten ska bestämmelsen i 2 kap. minst 200 kronor under beskattningsåret. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som Höjningen, från det tidigare beloppet 100 betalas ut efter den 31 december 2011. I t redje kronor, är i linje med höjningen av gränspunkten anges att bestämmelsen i 3 kap. 13 § i beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som 65 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), uppbärs efter den 31 december 2011. Om förkortad IL. Vid beräkningen av intäkterna beskattningsåret omfattar tid såväl före som undantas dock sådan schablonintäkt avseende efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige innehav av andelar i en investeringsfond eller ett inte visar annat, så stor del av beskattningsårets fondföretag för vilken kontrolluppgift har inkomst anses hänförlig till tiden efter den lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§. Vid beräkningen 31 december 2011 som svarar mot förhållandet av intäkterna undantas även sådan schablonmellan den del av beskattningsåret som infaller intäkt avseende innehav av ett investeringsunder denna tid och beskattningsåret. sparkonto för vilken kontrolluppgift, som ska lämnas enligt 11 kap. 10 §, har lämnats. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för ränta

PROP. 2011/12:1

och utdelning som kontrolluppgift ska lämnas skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår för enligt 8 eller 9 kap. i fonden. En skattskyldig som har fått sin kopia av Dessutom anges att sådana juridiska personer kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- som avses i paragrafens tredje punkt med vissa skyldige har i de flesta fall grundad anledning att undantag ska lämna särskild självdeklaration om anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- intäkterna som den skattskyldige ska ta upp verket, och torde på grund av befrielsereglerna i under beskattningsåret har uppgått till minst 5 kap. 14 § taxeringslagen (1990:324) inte 200 kronor. Höjningen, från det tidigare komma att påföras särskild avgift om kontroll- beloppet 100 kronor, är i linje med höjningen av uppgift trots allt inte skulle ha lämnats. gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL. 4 § Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.1.2 om 3 kap. ändrade skatteregler för investeringsfonder och 26 § deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.5 om Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om investeringssparkonto. skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. I paragrafens första punkt anges att dödsbon Ändringen innebär att den som begär ska lämna allmän självdeklaration om de skatte- skattereduktion för gåva ska lämna uppgift om pliktiga intäkterna har uppgått till sammanlagt underlaget för skattereduktionen. minst 100 kronor under beskattningsåret. Vid beräkningen av intäkterna undantas sådan 8 kap. schablonintäkt avseende innehav av andelar i en 4 a § investeringsfond eller ett fondföretag för vilken Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16– 6.13.5.4 om investeringssparkonto. 20 §§. Vid beräkningen av intäkterna undantas Av första stycket framgår att kontrolluppgift vidare sådan schablonintäkt avseende innehav av inte ska lämnas om ränteinkomster eller annan ett investeringssparkonto för vilken avkastning på tillgångar på ett investeringssparkontrolluppgift, som ska lämnas enligt 11 kap. konto, om kontot vid tidpunkten när 10 §, har lämnats. Ett liknande undantag finns avkastningen överfördes eller betalades in till sedan tidigare för ränta och utdelning som kontot innehades av en obegränsat skattskyldig kontrolluppgift ska lämnas för enligt 8 eller fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt 9 kap. dödsbo. En skattskyldig som har fått sin kopia av Av andra stycket framgår att undantaget från kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte skyldige har i de flesta fall grundad anledning att ska gälla ränta och annan avkastning på tillgångar anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen verket, och torde på grund av befrielsereglerna i (1999:1229), förkortad IL. De tillgångar som 5 kap. 14 § taxeringslagen inte komma att avses där är tillgångar som förvärvats av den som påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna allt inte skulle ha lämnats. till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt 7 § kvalificerade andelar och finansiella instrument Ändringen föranleds av förslagen i 6.14.5.1.1 och där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 6.14.5.1.3 om ändrade skatteregler för 7 § första stycket lagen om investeringssparinvesteringsfonder och deras andelsägare. konto äger en viss andel av ett företag. Ändringen innebär att paragrafens femte punkt Dessutom omfattas sådana finansiella instrutas bort och att fondbolag, förvaltningsbolag och ment som förvaras felaktigt på ett investeringsförvaringsinstitut därmed inte längre är skyldiga sparkonto i strid med 17 § lagen om att lämna särskild självdeklaration för sina investeringssparkonto. För de nu uppräknade förvaltade investeringsfonder. Slopandet av tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 deklarationsskyldigheten är en konsekvens av att IL att avkastningen ska beskattas konventionellt investeringsfonder föreslås inte längre vara trots att tillgångarna finns på ett investeringssparkonto. För att sådan beskattning ska kunna

PROP. 2011/12:1

ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för 10 kap. avkastning på dessa tillgångar. 3 § I andra stycket anges också att undantaget Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket investeringssparkonto. inte heller ska gälla för ränta som avses i 42 kap. Genom tillägget i första styckets första mening 42 § andra stycket 3 IL. I den bestämmelsen framgår det vem som ska lämna kontrolluppgift anges att ränta på kontanta medel, som helt eller om sådan avyttring av andelar i en investeringsdelvis avser ett kalenderår då räntesatsen som fond som avses i de nya bestämmelserna i legat till grund för räntans beräkning någon gång 44 kap. 8 a § IL, vari överföring av finansiellt överstigit statslåneräntan vid utgången av instrument till eget investeringssparkonto november närmast före det kalenderåret, ska tas jämställs med avyttring. upp. Eftersom sådan ränta som avses i den aktuella bestämmelsen ska beskattas 5 a § konventionellt krävs alltjämt att kontrolluppgift Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i lämnas för sådan ränta. 6.13.5.4 om investeringssparkonto. I paragrafen anges att kontrolluppgift inte ska

9 kap. lämnas om avyttring av andelar i en investe- 5 a § ringsfond när andelarna finns på ett investerings- Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i sparkonto, om kontot vid tidpunkten för 6.13.5.4 om investeringssparkonto. avyttringen innehades av en obegränsat skatt- I paragrafen framgår i första stycket att kon- skyldig fysisk person eller ett obegränsat trolluppgift inte ska lämnas om utdelning, ränta skattskyldigt dödsbo. eller annan avkastning på tillgångar på investeringssparkonto, om kontot vid tidpunk- 6 § ten när avkastningen överfördes eller betalades in Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om till kontot innehades av en obegränsat skattskyl- investeringssparkonto. dig fysisk person eller ett obegränsat skattskyl- Paragrafen anger vilka uppgifter som ska digt dödsbo. lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andelar Av andra stycket framgår att undantaget från i en investeringsfond. Enligt första stycket ska kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst och ska gälla ränta, utdelning och annan avkastning kapitalförlust. Kapitalvinster beräknas enligt på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL. De huvudregeln i 44 kap. 13 § IL som skillnaden tillgångar som avses där är tillgångar som förvär- mellan ersättningen för den avyttrade tillgången, vats av den som emitterat dem om tillgångarna minskad med utgifterna för avyttringen, och avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad omkostnadsbeloppet. Kapitalförluster beräknas marknad inom viss tid (18 § lagen om invester- på samma sätt. När fondandelar överförs till ett ingssparkonto), samt kvalificerade andelar och investeringssparkonto från ett annat slags konto finansiella instrument där kontoinnehavaren ska andelarna enligt 44 kap. 8 a § IL anses ha enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen avyttrats mot en ersättning som motsvarar om investeringssparkonto äger en viss andel av marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella Vid sådana överföringar är det alltså denna instrument som förvaras felaktigt på ett ersättning som ska ligga till grund för beräkinvesteringssparkonto i strid med 17 § lagen om ningen av kapitalvinst eller kapitalförlust. investeringssparkonto. För de nu uppräknade Den avyttring som anses ha skett när andelar tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig IL att avkastningen ska beskattas konventionellt från vad som normalt gäller vid de avyttringar trots att tillgångarna finns på ett investerings- som kontrolluppgift ska lämnas om enligt sparkonto. För att sådan beskattning ska kunna paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för sker av andelarna. Detta innebär bland annat att avkastning på dessa tillgångar. det inte torde förekomma några utgifter för avyttring i dessa fall. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om en andel

PROP. 2011/12:1

som anses avyttrad till följd av en överföring till Paragrafen anger vilka uppgifter som ska ett investeringssparkonto. Därför införs i en ny lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andra punkt fem i första stycket en bestämmelse av delägarrätter än andelar i en investeringsfond och innebörd att vid avyttring som avses i 44 kap. av fordringsrätter. 8 a § IL ska uppgift lämnas om att det är fråga I 44 kap. 8 a § IL anges att när tillgångar om en sådan avyttring. överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto så ska andelarna anses ha 8 § avyttrats mot en ersättning som motsvarar Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. I investeringssparkonto. en ny punkt fem i första stycket framgår att när En ny punkt sju har lagts till paragrafen, delägarrätter eller fordringsrätter anses avyttrade varigenom den som för, eller har fört, ett till följd av en överföring till ett investeringsinvesteringssparkonto åläggs kontrolluppgifts- sparkonto enligt 44 kap. 8 a § IL, ska kontrollskyldighet för sådan avyttring som avses i uppgiften innehålla uppgift om den ersättning 44 kap. 8 a § IL av fordringsrätter och andra som avses i den paragrafen. Anledningen till att delägarrätter än andelar i en investeringsfond. uppgift i dessa fall inte kan lämnas enligt nuvarande första punkten i första stycket är att 8 a § uppgift enligt denna punkt ska lämnas om den Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i ersättning som har överenskommits vid 6.13.5.4 om investeringssparkonto. avyttringen. Eftersom en avyttring som anses ha Av den nya paragrafens första stycke framgår skett på grund av en överföring till ett att kontrolluppgift inte ska lämnas om avyttring investeringssparkonto inte grundar sig på någon av sådana tillgångar som avses i 10 kap. 7 § som överenskommelse om ersättning vid avyttring, finns på ett investeringssparkonto, om kontot införs således en egen bestämmelse om den vid tidpunkten för avyttringen innehades av en ersättning som uppgift ska lämnas om i dessa obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett fall. obegränsat skattskyldigt dödsbo. Den avyttring som anses ha skett när Av andra stycket framgår att undantaget från tillgångar överförs till ett investeringssparkonto kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte skiljer sig från vad som normalt gäller vid avyttska gälla avyttring av tillgångar som avses i ringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 42 kap. 38 § IL. De tillgångar som avses där är paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång tillgångar som förvärvats av den som emitterat sker av tillgångarna. Av denna anledning kan det dem om tillgångarna avses bli upptagna till vara av värde för Skatteverket att det framgår av handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid kontrolluppgiften att det rör sig om tillgångar (18 § lagen om investeringssparkonto), samt som anses avyttrade till följd av en överföring till kvalificerade andelar och finansiella instrument ett investeringssparkonto. Därför införs även en där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i bestämmelse om att sådan uppgift ska lämnas i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- den nya femte punkten i första stycket . konto äger en viss andel av ett företag. Utöver uppgifter enligt den nya punkten 5 ska Dessutom omfattas sådana finansiella instru- kontrolluppgiften när delägarrätter eller ment som förvaras felaktigt på ett investerings- fordringsrätter anses avyttrade till följd av en sparkonto i strid med 17 § lagen om överföring till ett investeringssparkonto inneinvesteringssparkonto. För de nu uppräknade hålla uppgifter enligt första stycket 2 och 3. De tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 uppgifter som anges i första stycket 1 och 4 blir IL att kapitalvinst och kapitalförlust ska beskat- däremot inte aktuella vid avyttringar som avses i tas konventionellt trots att tillgångarna finns på punkten 5. ett investeringssparkonto. För att sådan beskattning ska kunna ske krävs alltjämt att kontroll- 11 kap. uppgift lämnas för avyttring av dessa tillgångar. 8 a § Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.2 om 9 § ändrad beskattning av kapitalförsäkring. Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om Paragrafen reglerar kontrolluppgiftsskyldiginvesteringssparkonto. heten för avkastningsskatteändamål.

PROP. 2011/12:1

Ändringarna i första stycket föranleds av att det av alla sådana gåvor enligt första stycket som införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen erhållits under året. (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och hänvisningen till den paragrafen 10 § ändras därför till att avse första stycket 6–10. Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i Ändringarna i tredje stycket är en följd av infö- 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto. randet av de nya paragraferna 3 a–3 c i lagen om I första stycket anges att kontrolluppgift ska avkastningsskatt på pensionsmedel som innebär lämnas om sådan schablonintäkt vid innehav av en förändring av beräkningen av underlaget för investeringssparkonto som avses i 42 kap. 36 § avkastningsskatt för kapitalförsäkring eller IL, dvs. om den schablonintäkt som kontoinnesådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart havaren ska ta upp i inkomstslaget kapital. med kapitalförsäkring (se avsnitt 6.13.4.3). Bestämmelser om investeringssparkontot som Bestämmelsen om vilka uppgifter som ska sådant finns i lagen om investeringssparkonto. lämnas för de aktuella försäkringarna och Bestämmelser om beskattningen av kontotjänstepensionsavtalen ändras därför på innehavaren finns i IL, främst i 42 och 44 kap. motsvarande sätt genom att hänvisning görs till Enligt andra stycket ska kontrolluppgift kapitalunderlag som ska beräknas enligt de nya lämnas för fysiska personer och dödsbon av den 3 a–3 c §§ lagen om avkastningsskatt på som för eller har fört investeringssparkontot. Av pensionsmedel. För andra försäkringar och 9 § lagen om investeringssparkonto framgår att tjänstepensionsavtal än kapitalförsäkringar och det endast är fysiska personer och dödsbon som tjänstepensionsavtal som kan jämställas med får ingå avtal om investeringssparkonto. Av den kapitalförsäkring ska i kontrolluppgiften endast paragrafen framgår det också att ett investeringsuppgift lämnas om kapitalunderlag beräknat sparkonto bara får innehas av en enda fysisk enligt 3 a § samma lag. För kapitalförsäkringar person eller ett enda dödsbo. och tjänstepensionsavtal som kan jämställas med I tredje stycket föreskrivs att uppgift ska kapitalförsäkring ska kontrolluppgiften innehålla lämnas om storleken på sådan schablonintäkt uppgift om kapitalunderlag beräknat enligt såväl som avses i första stycket. 3 a § som 3 b § och, i förekommande fall, 3 c § Av 42 kap. 36–41 §§ IL framgår hur schablonlagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. intäkten ska beräknas. Intäkten beräknas genom att multiplicera ett kapitalunderlag med stats- 8 b § låneräntan vid utgången av november kalender- Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om året närmast före beskattningsåret. Kapitalskattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. underlaget beräknas bland annat utifrån värdet I paragrafens första stycke stadgas att kontroll- vid ingången av varje kvartal under året av uppgift ska lämnas avseende gåvor som avses i 67 tillgångarna på investeringssparkontot med kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen tillägg för belopp och finansiella instrument som (1999:1229), dvs. penninggåvor som vid varje har betalats in respektive överförts till kontot gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor och under samma beskattningsår. Det innebär att som ges till godkända gåvomottagare, om den kontrolluppgift om investeringssparkonton som har lämnat gåvan är känd. Kontrollupp- normalt ska lämnas för såväl konton på vilka det giftsskyldigheten omfattar således inte gåvor fanns tillgångar vid årets ingång som konton under 200 kronor eller gåvor från anonyma som har öppnats någon gång senare under året. givare. Av andra stycket framgår att kontrolluppgiften 16 § ska avse givaren och att den ska lämnas av den Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i som har tagit emot gåvan. Om det är fråga om 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för en gåva som en anställd ska förmånsbeskattas för investeringsfonder och deras andelsägare. eller som en delägare ska utdelningsbeskattas för Paragrafen inleder det nya avsnittet i kapitlet ska denne anges som givare. och anger att kontrolluppgift ska lämnas om Enligt tredje stycket ska kontrolluppgiften schablonintäkt vid innehav av andelar i en innehålla uppgift om det gåvobelopp som har investeringsfond eller i ett sådant fondföretag tagits emot under året. Gåvobeloppet är summan som bedriver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om